Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens organisationsnämnd, m. m.

1943-11-26 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:265, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens organisationsnämnd, m. m.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 265.

Nr 265.

Ankom till riksdagens kansli den 26 november 1943 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande

av en statens organisationsnämnd, m. m.

(3: e avd.)

I propositionen nr 366 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 oktober 1943, föreslagit

riksdagen att dels besluta, att för ledning av organisationsundersökningar

inom statsförvaltningen skall upprättas ett särskilt organ, benämnt statens

organisationsnämnd, med i huvudsak den organisation och de uppgifter

som framgå av vad chefen för finansdepartementet i nämnda statsrådsprotokoll

anfört; dels godkänna av departementschefen angiven personalförteckning

för statens organisationsnämnd, att gälla tills vidare från och med

den 1 januari 1944; dels ock till Organisationsundersökningar m. m. å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetaret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

På förslag av Kungl Majit i propositionen nr 305 till årets riksdag anvisades

(r. d. skr. nr 420) till Organisationsundersökningar m. m. under sjunde

huvudtiteln för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

I fråga om huvudinnehållet i omförmälda proposition må här anföras

följande.

Besparingsberedningen lämnade i en bilaga till sitt slututlåtande (SOU

1943: 13) en redogörelse för av beredningen igångsatta organisationsundersoknmgar

mom statsförvaltningen. Undersökningarna hade inletts efter förebild

från det enskilda näringslivet och inneburit en systematisk genomgång

av de undersökta myndigheternas kontorsorganisation och arbetsprocedurer.

Undersökningsarbetet hade bedrivits med anlitande av såväl statstjänstemän

som experter från det enskilda näringslivet.

Undersökningar hade genomförts eller påbörjats i socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

tullverket, telegrafverket, kommerskollegium, pensionsstyrelsen,

medicinalstyrelsen, patentverket, skolöverstyrelsen, lantmäteristyrelsen,

statens reproduktionsanstalt, lotsverket, statens järnvägar och domänverket.

De hittills utförda undersökningarna hade varit av den omfattningen, att

det sammanlagda årliga besparingsresultatet av vid undersökningarna framlagda

förslag kunde beräknas till över 2 miljoner kronor, oberäknat besparingar

i form av minskade byggnadskostnader.

Besparingsberedningen uttalade, att det vore utomordentligt angeläget, att

det sålunda påbörjade rationaliseringsarbetet fullföljdes med all kraft och

i vidaste omfattning, varvid särskilt underströks vikten av att arbetet utsträcktes

även till det militära området, där betydande resultat syntes kunna

uppnäs. Undersökningarna inom förvaltningen hade tills vidare i huvudsak

begränsats till kontorsarbete. Erfarenheterna från enskild industriell

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 265.

11

drift talade för en utsträckning av undersökningarna även till statlig industriell

verksamhet och till arbete av annat slag, som förekomme på olika håll

inom förvaltningen.

För rationaliseringsarbetets fullföljande erfordrades enligt vad besparingsberedningen

framhöll ett gemensamt organ, en organisationsnämnd,

med uppdrag att i rationaliseringssyfte successivt genomarbeta samtliga civila

och militära områden och att öva tillsyn över det rationaliseringsarbete som

bedreves inom statens verksamhet. Nämnden borde arbeta i fria icke ämbetsmässiga

former och hålla fortlöpande kontakt med rationaliseringen inom

näringslivet. För att det fortlöpande rationaliseringsarbetet skulle erhålla

önskvärd stadga borde nämnden, även sedan den slutfört sin engångsundersökning

av ett verk fortfara att fungera som rådgivande i organisationsfrågor.

Statskontoret tillstyrkte förslaget om att organisationsundersökningarna

skulle fullföljas genom en organisationsnämnd.

1951 års revisionsutredning framhöll likaledes, att nämnda undersökningar

borde fullföljas i särskild ordning. Samarbete borde härvid ske med sakrevisionen.

Departementschefen framhöll bland annat, att erfarenheten fran de av besparingsberedningen

bedrivna organisationsundersökningarna syntes ha visat,

att undersökningarna varit av icke ringa värde för rationaliseringsarbetet inom

förvaltningen. Den för ändamålet uppbyggda organisationen borde bibehållas

för fullföljande av de av beredningen igångsatta men ännu ej avslutade undersökningarna,

inbegripet planerade men ännu ej påbörjade undersökningar

inom postverket. Starka skäl talade för att undersökningarna utsträcktes

även till andra verk, där kontorsarbete i någon mera betydande omfattning

förekomme. Ett utvidgande av undersökningarna aven till annan verksamhet

än kontorsarbete syntes kunna leda till ökad effektivitet och på lång

sikt till betydande besparingar. Inom sakrevisionens kompetensområde folie

otvivelaktigt även undersökningar av här berörda slag. Sakrevisionens organisation

hade emellertid icke utformats med tanke på sådana undersökningar.

I den mån revisionen funne anledning till dylika utredningar torde den för

ändamålet få anlita särskild sakkunskap. Det syntes därför icke osannolikt,

att den av besparingsberedningen för ändamålet uppbyggda expertorganisationen

kunde bibehållas utan att någon dubblering uppkomme; den för rationaliseringsundersökningarna

avsedda organisationen skulle i så fall bedriva

särskilt utredningsarbete inom sitt arbetsområde med de speciella tekniska

utgångspunkter som utmärkte sådana undersökningar men jämväl sta

till sakrevisionens tjänst, i den mån revisionen funne anledning förorda rationaliseringsundersökningar

på visst område. Den här berörda organisationsfrågan

syntes emellertid kräva ytterligare övervägande, innan förslag i ämnet

kunde föreläggas riksdagen och det förstärkningsanslag anvisas som kunde

erfordras vid en utvidgning av undersökningarna utöver de verk inom vilka

de redan upptagits. Den syntes få upptagas till prövning i ett senare sammanhang.

sedan sakrevisionen kommit till stånd och en närmare avgränsning av

dess arbetsuppgifter hunnit verkställas. Vid det fortsatta övervägandet av formerna

för rationaliseringsarbetets bedrivande borde med anledning av överbefälhavarens

skrivelse även prövas, i vad mån detta borde utsträckas till försvarsväsendet.

Starka skäll syntes tala för att sa borde ske. Örn organisationsarbetet

bomme att omfatta icke endast den civila förvaltningen utan även försvarsväsendet,

förstärktes skälen att för ändamalet bibehålla ett särskilt organ.

Härvid lämnade dock departementschefen öppet huruvida det icke med

hänsyn till fiirsvarsväsendels speciella förhallanden kunde vara lämpligt att

inom detta bedriva undersökningarna i viss mån fristående från undersökningarna

i övrigt. Departementschefen ingick håret ter på t rågan örn formerna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 265.

for fullföljandet av de av besparingsberedningen igångsatta, ännu ej avslutade

organisationsundersökningarna samt förordade för ändamålet anvisande

av ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Vad departementschefen anfört lämnades av riksdagen utan erinran.

I nu förevarande proposition har departementschefen anfört följande.

Såsom av det föregående framgår anförde jag vid anmälan av propositionen

nr 305 till årets riksdag, att starka skäl talade för att de av besparingsberedningen

bedrivna organisationsundersökningarna fullföljdes icke blott

inom de verk, där sådana undersökningar redan påginge, utan även inom

andra verk, där kontorsarbete i någon mera betydande omfattning förekomme.

I likhet med besparingsberedningen ansåg jag även sannolikt, att ett utvidgande

av undersökningarna till att omfatta jämväl annat arbete än kontorsarbete

saväl inom den civila förvaltningen som inom försvarsväsendet

skulle på lång sikt medföra betydande besparingar. Frågan om åt vilket

organ sammanhållandet och ledningen av undersökningarna skulle anförtros,

därest dessa komme att vidgas utöver sin nuvarande ram, ansåg jag böra bli

föremål för ytterligare övervägande.

Hithörande frågor ha alltmer aktualiserats av önskemålet att snarast möjutvidga

rationaliseringsarbetet till att omfatta även försvarsväsendet. Det

äi sålunda angeläget, att man vid det organisationsarbete som försiggår inom

olika grenar av försvarsväsendet får tillgång till teknisk expertis som kan

sta till tjänst nied råd och upplysningar i syfte att främja en god driftsorganisation.

Jämväl föreligger behov av att vid försvarets förvaltningsmyndigheter,

förband, anstalter m. m. kunna anordna fristående organisationsundersökningar

av den art som numera förekomma på olika områden inom näringslivet.

Den erfarenhet som vunnits vid besparingsberedningens hittillsvarande undersökningar

i fråga om kontorsarbetet bär visat, att det icke blott för utförandet

av själva undersökningarna utan även för utnvttjandet av undersökningsresultaten

är av vikt att lia tillgång till ett centralt sammanhållande organ

med erforderlig kompetens och sakkunskap. Sedan organisationsundersökningarna

inom ett verk slutförts, kan det vid sedermera inträdande förskjutningar

i organisationen lätt inträffa, att nytillkommande arbetsuppgifter

inpassas i vederbörande institutions verksamhet på ett sätt som väsenligt

minskar resultaten av de gjorda undersökningarna. En kontinuerlig tillsyn

och övervakning är med hänsyn härtill nödvändig för att organisationsundersökningarna

skola erhålla full effekt. Inom det enskilda näringslivets

driftsledningar har man numera i stor utsträckning uppmärksammat angelägenheten

av att genom fortlöpande organisationsundersökningar arbetsmetoder

och tekniska hjälpmedel vid varje tidpunkt hållas på en nivå, som ger

bästa möjliga arbetsresultat.

Det..t0!!de ^c0^e vara lämpligt att anförtro den omfattande verksamhet, varom

här är fråga, åt något redan inrättat organ. Visserligen ingår det i sakrevisionens

uppgifter att verka för en rationalisering inom statsverksamheten

men det torde vara olämpligt att tynga revisionen med det vidlyftiga och utpräglat

tekniska detaljarbetet nied utförande och fullföljande av organisationsundersökningar

inom hela förvaltningen. Vad särskilt försvaret beträffar,

är det tills vidare icke heller avsett, att detsamma skall falla inom sakrevisionens

verksamhetsområde. En uppdelning av organisationsundersök-.

ningarna mellan sakrevisionen och krisrevisionen, så att krisrevisionen finge

ataga sig undersökningarna inom försvarsväsendet, synes icke heller tillrådlig.

Under sådana förhållanden anser jag mig böra förorda, att för organisationsundersökningarna

inom saväl civilförvaltningen som försvarsväsendet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 265.

13

inrättas ett särskilt organ, förslagsvis benämnt statens organisationsnumnd.

Nämnden torde böra inrättas från och med den 1 januari 1944.

På nämnden bör ankomma att planera organisationsundersökningarna,

anordna erforderliga utbildningskurser för organisatörer, följa de olika undersökningarna

samt förmedla erfarenheter om lämpliga undersökningsmetoder,

tekniska hjälpmedel m. m. från ett verk till ett annat. Vad särskilt

undersökningarna inom försvarsväsendet angår torde dessa vara av den art

och omfattning att det kan befinnas lämpligt att låta samarbetet mellan organisationsnämnden

och försvarsmyndigheterna anknytas till en särskild organisationsavdelning,

som får sig anförtrodd den närmaste ledningen av undersökningarna

och till sitt förfogande får expertis från organisationsnämnden.

Hur arbetsformerna härvid i detalj böra gestaltas torde få bli föremål

för överväganden sedan organisationsnämnden kommit till stånd. Därvid bör

även övervägas huru de av militära expeditionstjänstkommittén vunna erfarenheterna

på lämpligt sätt skola kunna utnyttjas inom organisationsnämnden

och dess organ samt i vilka former utredningsarbetet rörande den militära

expeditionstjänsten skall bedrivas i fortsättningen.

Genom ett nära samråd mellan organisationsnämnden och sakrevisionen

ävensom krisrevisionen kan ett utbyte av erfarenheter astadkommas som

bör bli av stort värde för erhållande av en allsidig belysning av rationaliseringsmöjligheterna

inom förvaltningen.

För att bestående resultat skola kunna vinnas genom ett arbete av den art

varom här är fråga måste undersökningarna bedrivas systematiskt så att

materialet fullständigt genomarbetas. Det är givet, att ett dylikt arbete över

hela statsförvaltningen kommer att taga lång tid i anspråk. En genomgång av

samtliga förvaltningsgrenar, där sådant arbete förekommer att organisationsundersökningar

böra företagas, torde sålunda komma att sträcka sig över

åtskilliga år. Av skäl som i det föregående åberopats torde det även efter

undersökningarnas avslutande vara nödvändigt att bibehålla ett organ som

permanent övervakar, att statsförvaltningen hålles på en organisationstekniskt

tidsenlig nivå.

Organisationsnämndens arbetsresultat bli i hög grad beroende av att nämnden

får tillräcklig auktoritet och kompetens. För uppnående av detta syfte

bör till ordförande i nämnden och ledare av undersökningarna utses en person!

med framstående sakkunskap och erfarenhet. Denne bör ägna sig åt

nämndens arbetsuppgifter i samma utsträckning som brukar krävas av en

verkschef inom statsförvaltningen. Med hänsyn till de krav som böra ställas

på ordföranden synes denne böra tillsättas på förordnande för viss tid,

högst sex år, nied placering i hög löncställning, förslagsvis lönegraden C 15

civila avlöningsreglementet. I denna lönegrad är befattningen såsom generaldirektör

och chef för telegrafverket placerad. Antalet ledamöter i nämnden,

ordföranden inberäknad, synes böra utgöra högst sju. En ledamot bör vara

en administrativt kunnig tjänsteman med uppdrag att såsom kanslichef helt

ägna sig åt nämnden åvilande arbetsuppgifter mot ett arvode av högst 18,000

kronor för år. Till andra ledamöter än ordföranden och kanslichefen bör

ersättning utgå med dagarvode enligt kommittékungörelsen, där ej särskilda

uppgifter anförtros vederbörande och högre ersättning därför finnes böra

ifrågakomma.

Besparingsberedningen har vid undersökningar i olika verk anlitat icke

blott befattningshavare från del verk som varit föremål för granskning utan

även tjänstemän, som deltagit i undersökningar i eli flertal verk, ävensom

organisatörer från det enskilda näringslivet, de sistnämnda i regel ingenjörsulbildade.

Det synes ur olika synpunkter lämpligt, all för undersökningarna

i största milj liga utsträckning anlita vederbörande institutioners egna befatt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 265-

ningshavare, bland annat med hänsyn till det ansvar för uppnående av bästa

möjliga resultat av undersökningarna, som böra åvila även institutionsledningarna.

Kostnader för skrivhjälp, expenser m. m. böra bestridas av vederbörande

verk. För ledningen av undersökningarna inom olika förvaltningsgrenar

torde det vara erforderligt att hos organisationsnämnden lia tillgång

till ett antal sakkunniga organisatörer, som icke ha sin verksamhet helt anknuten

till något bestämt verk. Antalet torde emellertid böra i möjligaste mån

begränsas för undvikande av alltför stora kostnader och svåröverskådlighet

i organisationen.

Hos nämnden anställd personal bör åtminstone tills vidare avlönas medelst

arvode. Arvodena till personal med mera kvalificerat arbete än biträdesgöromål

torde böra fastställas av Kungl. Maj:t. De avlöningsbestämmelser

som enligt kungörelsen den 18 april 1941, nr 215, gälla för befattningshavare

vid statens krisorgan böra i tillämpliga delar gälla även för hos nämnden

anställd personal.

Vad angår de årliga kostnaderna äro dessa givetvis främst beroende av

omfattningen av nämndens verksamhet. Preliminärt torde emellertid för ersättning

at nämndens ledamöter böra beräknas 50,000 kronor, för organisatörer

och biträdeshjälp 100,000 kronor samt för omkostnader 30,000 kronor

eller sammanlagt 180,000 kronor. Härvid har förutsatts, att eventuellt erforderliga

särskilda arvoden till befattningshavare i de verk eller institutioner,

som beröras av undersökningarna, skola bestridas från vederbörande verks

eller institutions avlöningsanslag. Därest nämnden inrättas från och med

den 1 .januari 1944, torde medelsanvisningen å tilläggsstat för budgetåret

1943/44 kunna begränsas till 50,000 kronor med hänsyn till att för nämndens

verksamhet även bör kunna användas återstående del av det belopp av

100,000 kronor, som anvisats till organisationsundersökningar m. m. å riksstaten

för budgetåret 1943/44. Medelsanvisningen å tilläggsstat torde böra ske

under nyssnämnda anslagsrubrik, dock att kristillägg till nämndens ordförande

torde få bestridas från sjunde huvudtitelns anslag till krislillägg.

Utskottet. Innevarande års riksdag beslöt under vårsessionen, att de av besparingsberedningen

igångsatta organisationsundersökningarna skulle fullföljas, varvid

förutsattes att de även sknlle kunna utvidgas till att avse kontorsarbetet

inom andra verk än sådana, där undersökningar blivit planerade av beredningen.

Önskemålet att snarast möjligt utvidga rationaliseringsarbetet till att

omfatta även försvarsväsendet har nu aktualiserat frågan om ett organ för

undersökningarnas sammanhållande och ledning. Detta organ skulle få till

uppgift att ej blott leda själva undersökningarna utan även beträffande verk,

där sådana utförts, utöva den kontinuerliga tillsyn och övervakning, som i

händelse av nytillkommande arbetsuppgifter erfordras för utnyttjande av

undersökningsresultaten. För uppgiften föreslås ett självständigt organ, benämnt

statens organisationsnämnd.

Utskottet vill erinra, att riksdagen under sistförflutna vårsessionen även

beslutat inrätta ett permanent organ för sakrevision, vars arbetsområde i

princip skulle omfatta all verksamhet, som helt eller delvis finansierades med

allmänna medel. Riksdagen framhöll emellertid därvid, att detta organ borde

utbyggas med viss försiktighet och tills vidare betraktas såsom en försöksinstitution.

Avsikten var, att denna statens sakrevision skulle arbeta jämsides

med statens krisrevision under den tid krisrevisionen kunde erfordras

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 265.

15

dels för revisionen av de speciella krisorganen och dels för den sakliga

granskningen av försvarsmyndigheternas ekonomiska förvaltning under nu

rådande försvarsberedskap.

Såsom departementschefen i förevarande proposition uttalat, torde det

vara olämpligt att tynga statens sakrevision med det vidlyftiga och utpräglat

tekniska detaljarbetet med utförande och fullföljande av organisationsundersökningar

inom hela förvaltningen. Med hänsyn härtill synes det utskottet

mest ändamålsenligt, att den föreslagna särskilda organisationsnämnden kommer

till stånd. Utskottet vill emellertid i likhet med departementschefen

framhålla, att genom ett nära samråd mellan organisationsnämnden och sakrevisionen

kan åstadkommas ett utbyte av erfarenheter, som bör bli av stort

värde för erhållande av en allsidig belysning av rationaliseringsmöjligheterna

inom förvaltningen.

Vid behandlingen av förevarande ärende har utskottet funnit anledning

att efter överläggningar med finansdepartementet taga upp frågan örn förhållandet

mellan sakrevisionen och krisrevisionen till förnyad prövning.

En väsentlig uppgift för organisationsnämnden skulle enligt förslaget vara

att bidraga till rationaliseringsarbetet inom försvarsväsendet. Detta innebär

ett överflyttande på denna nämnd av viktiga åligganden, som hittills ankommit

på krisrevisionen. Till belysande härav må framhållas, att den inom

krisrevisionen nyligen utförda omfattande undersökningen rörande handräckningstjänsten

inom armén väsentligen bort ankomma på organisationsnämnden,

därest denna varit inrättad. Nämnden torde väl ock få fortsättningsvis

övertaga handläggningen av nämnda spörsmål, som i verkligheten

innebär en av huvuduppgifterna för rationaliseringsverksamheten inom försvarsväsendet.

Även vissa andra spörsmål, som krisrevisionen upptagit till

behandling, torde av liknande skäl böra överflyttas på organisationsnämnden.

Vad angår krisrevisionens övriga arbetsuppgifter må framhållas, att —- sedan krisrevisionen nu varit i verksamhet under nära fyra år — de av den

förstärkta försvarsberedskapen föranledda särskilda förhållandena icke längre

i samma grad som tidigare torde betinga en specialprövning av försvarsväsendet

ur sakrevisionssynpunkt. I viss mån lika förhåller det sig med den

granskning av de statliga krisorganen, som krisrevisionen har att utföra. Krisrevisionen

har sålunda föranstaltat örn mera ingående undersökningar av

vissa större krisorgan, vilka redan slutförts eller äro avsedda att slutföras

inom den närmaste tiden.

Det bör i detta sammanhang framhållas, att de båda olika huvuduppgifterna

som ankomma på krisrevisionen — å ena sidan den allmänt ekonomiska

granskningen av försvarsmyndigheternas förvaltning och å andra sidan

revisionen av krisorganen — äga mycket ringa samband med varandra.

Inom krisrevisionen har ock en särskild avdelning inrättats för den rent kamerala

revisionen av krisorganen, vartill motsvarighet saknas för försvarsväsendets

del. Experter och sakkunniga, som krisrevisionen i stor utsträckning

anlitat, ha varit olika för de båda grenarna av revisionens verksamhet.

Med hänsyn till nu berörda förhållanden och då inrättandet av organisa
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 265,

tionsnämnden jämväl för sakrevisionens del torde föranleda en avlastning av

vissa detaljuppgifter, har en sammanslagning av krisrevisionen med sakrevisionen

redan nu tett sig möjlig att genomföra. En förutsättning för sammanslagningen

torde dock vara, att revisionen av krisinstitutionerna förlägges

till ett annat organ. Denna revision torde numera kunna begränsas och — i

samband med en viss förskjutning av verksamheten över mot mera generella

organisationsuppgifter — närmare anslutas till den till folkhushållningsdepartementet

koncentrerade ledningen av krisförvaltningen.

Överföras krisrevisionens härefter återstående arbetsuppgifter på statens

sakrevision, torde denna från början kunna ges en organisation i stort sett

anpassad efter dess slutligt tilltänkta uppgifter. Detta skulle erbjuda ej oviktiga

fördelar ur personalsynpunkt. Man skulle härigenom kunna undgå viss

dubblering av tjänster med likartade arbetsuppgifter, särskilt inom den egentliga

administrativa organisationen. Vidare skulle sakrevisionen kunna utnyttja

den i krisrevisionen upptränade personalen för göromål, vilka ligga

nära dem som personalen tidigare haft att fullgöra. Det lärer även hava

visat sig allt svårare för krisrevisionen att behålla och nyförvärva lämpliga

arbetskrafter med hänsyn till att revisionen — liksom andra krisorgan —

ju står inför en avveckling inom en obestämd framtid. Om krisrevisionen

däremot — med undantag för kontoret för krisorganens revision — inflyttas

i sakrevisionen, försvinna tydligen de olägenheter ur personalsynpunkt, som

eljest torde uppstå av denna anledning. Det bör i detta samanhang framhållas,

att rekryteringen av personal för den fortsatta revisionen av krisförvaltningen

bör i den mån så ur revisionens synpunkt befinnes lämpligt ske

från krisrevisionen.

Även med hänsyn till lokalfrågan skulle en sammanslagning medföra vissa

fördelar. Motsvarande gäller även i avseende å möbelanskaffning, kontorsutrustning

m. m.

Det är givet att örn sakrevisionen omedelbart skall i sig upptaga krisrevisionen,

kommer sakrevisionens verksamhet till en början att jämförelsevis

starkare inriktas på den militära förvaltningen än som normalt bör bliva

fallet efter den förstärkta försvarsberedskapens avvecklande. Detta torde

emellertid icke vara till någon olägenhet. Det har nämligen från början

förutsatts, att sakrevisionen skulle uppbyggas successivt. I den mån som försvarsberedskapen

minskas och till slut bortfaller, bör personal kunna överföras

från de militära till de civila uppgifterna.

Även om det framdeles kan visa sig lämpligt att — åtminstone delvis —

organisera sakrevisionen utan hänsyn till en uppdelning av granskningen på

å ena sidan civil och å andra sidan militär förvaltning, torde det bliva lämpligt

att till en början i huvudsak verkställa en fördelning av personalen efter

dylika linjer. Det bör emellertid stå sakrevisionens ledning fritt att efter omprövning

och vunnen erfarenhet även i nu berörda avseende bestämma örn

revisionens organisation.

Beträffande frågan örn sakrevisionens utgiftsstat torde den del av krisrevi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 265.

17

sionens anslag för budgetåret 1943/44, som återstår oförbrukad den 1 januari

1944 och som icke erfordras för finansieringen av den särskilda kontroll av

krisförvaltningen, som här förutsatts skola komma till stånd, böra ställas

till förfogande för sakrevisionen, att av denna disponeras jämte den å första

halvåret 1944 belöpande andelen av anslaget till sakrevisionen. I fråga om

avlöningen till den från krisrevisionen överflyttade personalen torde för vissa

fall Kungl. Majit böra framdeles meddela närmare bestämmelser. Vad åter

angår ledamöterna i sakrevisionens styrelse kan måhända på grund av sammanslagningen

med krisrevisionen samt tillkomsten av organisationsnämnden

bliva erforderligt att tillerkänna ledamöter, som mera konstant tilldelas mera

tidskrävande arbetsuppgifter, ett något högre arvode — eventuellt utan tilllägg

av dagarvode — än ledamöterna i allmänhet.

Med hänsyn till de fördelar, som synes för handen med en sammanslagning

av krisrevisionen med sakrevisionen redan under innevarande budgetår,

har utskottet här velat lämna en utförlig redogörelse för de riktlinjer för en

sådan sammanslagning, som enligt vad som framkommit vid samråd med

finansdepartementet synas möjliga att följa. På Kungl. Majit torde få ankomma

att överväga den här berörda frågan örn en avveckling av krisrevisionen

såsom särskilt organ redan vid början av sakrevisionens verksamhet.

Vad härefter angår vissa beträffande organisationsnämnden föreliggande

löne- och anställningsfrågor synes det, såsom departementschefen framhållit,

angeläget att till ordförande i nämnden och ledare av undersökningarna förvärva

en person med framstående sakkunskap och erfarenhet. Denne bör

även erhålla en auktoritativ ställning, jämställd med verkschef inom statsförvaltningen,

och tillsättas på förordnande för viss tid. Med hänsyn till

de krav, som böra ställas på ordföranden, torde erinran icke böra möta

mot den av Kungl. Majit för befattningen föreslagna löneställningen. Ersättningen

till kanslichefen bör utgå efter de grunder, som riksdagen fastställt

för motsvarande tjänsteman vid statens sakrevision eller med ett fast

belopp jämte ett procentuellt tillägg, motsvarande rörligt tillägg och kristilllägg

till statens befattningshavare. Med sådant tillägg bör dennes årsarvode

vid nuvarande indexläge icke överstiga det av Kungl. Majit föreslagna beloppet,

18,000 kronor. Till andra ledamöter än ordföranden och kanslichefen

föreslås ersättning skola utgå med dagarvode enligt kommittékungörelsen,

där ej särskilda uppgifter anförtros vederbörande och högre ersättning därför

finnes böra ifrågakomma. Beträffande ifrågavarande ledamöter anser utskottet

det kunna ifrågasättas, örn dagarvode enligt kommittékungörelsen kan

anses utgöra tillräcklig ersättning för arbetet i nämnden. Utskottet, som

emellertid icke vill motsätta sig Kungl. Majits förslag, förutsätter att frågan

härom tages under förnyat övervägande, varvid Kungl. Majit bör vara oförhindrad

att meddela de beslut, som därav må föranledas.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet, som i (ivrigt

ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits i förevarande proposition

framlagda förslag, hemställa,

Bihang tilt riksdagens protokoll 1943. 0 sami. Nr 264—266.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 265.

att riksdagen må

a) besluta, att för ledning av organisationsundersökningar

inom statsförvaltningen skall upprättas ett särskilt organ, benämnt

statens organisationsnämnd, med i huvudsak den organisation

och de uppgifter som framgå av vad utskottet ovan

anfört,

b) godkänna följande personalförteckning för statens organisationsnämnd,

att gälla tills vidare från och med den

c) till Organisationsundersökningar m. m. å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under

sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

1 januari 1944:

Personalförteckning.

Befattning

Tjänsteman å ordinarie stat

1 ordförande och chef .....................

Lönegrad

C 15

Stockholm den 26 november 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 264.

489124. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:514 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens organisationsnämnd, m. m. s. 5 i texten