Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 19A3/U jämte i ämnet väckt motion.
1943-12-03 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1943:266, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 19A3/U jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 266.
1
Jir 266.
Ankom till riksdagens kansli den 3 december 1943 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän
beredskapsstat för budgetåret 19A3/U jämte i
ämnet väckt motion.
(lia och 3:e avd.)
I propositionen nr 365 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 15 oktober 1943, föreslagit
riksdagen att
dels godkänna upprättat förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret
1943/44,
dels bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av vad i förenämnda
statsrådsprotokoll anförts fastställa denna beredskapsstat att omedelbart lända
till efterrättelse såsom allmän förskottsstat samt att ställa å förskottsstaten
uppförda anslag till vederbörande myndigheters förfogande,
dels ock medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen må
överskridas, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller
riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr JU. Hagberg i Luleå väckt motion (lii 489), vari hemställts,
att riksdagen måtte dels bifalla Kungl. Majits förslag att på beredskapsstat
för budgetåret 1943/44 för planering av allmänna arbeten uppföra 10 miljoner
kronor, dels också avslå Kungl. Majits förslag att på allmän beredskapsstat
för budgetåret 1943/44 såsom bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete
uppföra 100 miljoner kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
får utskottet hänvisa till motionen.
Genom förevarande proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen bemyndiga
Kungl. Majit att inom ramen av vissa belopp vidtaga förberedande
åtgärder med avseende å Sveriges ekonomiska politik efter ett vapenstillestånd.
Bemyndigandena lia ansetts böra lämnas såsom särskilda finansfullmakter
och alltså icke genom anslagsanvisning.
Formerna för finansfullmaktcr vid sidan av budgeten regleras för närvarande
närmast genom bestämmelserna i § 63 regeringsformen. Enligt denna
må riksdagen antaga allmän beredskapsstat, upptagande de anslag, som kun
Bihang
lill riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 266.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 266.
na erfordras vid ekonomisk kris eller annat nödläge. De av Kungl. Majit
nu ifrågasatta finansfullmakterna ha ansetts lämpligen böra sammanföras å
en allmän beredskapsstat, omfattande dels ett förskottsanslag å 10 miljoner
kronor till planering av allmänna arbeten, dels ock elt förskottsanslag å 100
miljoner kronor till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. Båda
anslagen lia föreslagits uppförda under sjunde huvudtiteln med förslagsvis
angivna belopp. För disposition av anslagen föreslås samma regler som beträffande
förskottsanslagen å beredskapsstaten för försvarsväsendet, därvid
dispositionsbesluten böra ankomma på de departement, till vilkas arbetsområde
utgifterna i varje särskilt fall närmast äro att hänföra.
Genom beslut den 19 mars 1943 bemyndigade Kungl. Majit chefen för finansdepartementet
att föranstalta om vissa utredningar rörande de ekonomiska
problem, som möta vid omställningen efter elt vapenstillestånd. Med
stöd av detta bemyndigande ha undersökningar igångsatts inom olika områden.
Planläggningen av utredningsarbetet samt dettas nuvarande organisation
belysas av särskilda bilagor till statsrådsprotokollet.
Efter en redogörelse för de igångsatta fredsutredningarnas allmänna läge,
(sid. 2—5) anför departementschefen i huvudsak följande.
Samtliga undersökningar åsyfta att klarlägga vissa väsentliga förutsättningar
för utformningen av vår ekonomiska politik efter kriget. Avsikten är
att, när resultaten av dessa tekniska utredningar föreligga, i enlighet med
riksdagens hemställan underkasta dem en enhetlig bedömning inom en särskild
kommission. De igångsatta utredningarna äro av beredskapsnatur. Kommissionens
uppgift blir att insätta utredningsresultaten i deras sammanhang
med statsmakternas allmänna strävanden och ange riktlinjer för den fortsatta
planeringen. En annan och senare uppgift blir att söka utforma faktiska
handlingsplaner. För att en sådan planering skall kunna anses praktiskt motiverad
måste förutsättas, att vissa utgångspunkter erhållits för en bedömning
av det allmänna politiska läget efter kriget och av de möjligheter som i detta
läge kunna komma att föreligga för vårt land att självständigt inom ramen
av elt internationellt samarbete utforma en efter fredsförhållanden anpassad
ekonomisk politik.
Planering av allmänna arbeten, I avseende å planeringen av allmänna
arbeten anföres i propositionen följande.
Den inventering av allmänna arbeten, lämpade att tillgodose behovet av
sysselsättningsmöjligheter och av en förstärkning av landets kapitalutrustning,
som enligt vad som nyss anförts bedrives av olika statliga organ, mäste
för att bli av värde fullföljas genom en detaljplanering av arbetena, som
gör det möjligt att sätta igång dessa, örn och när läget så kräver. En svaghet
i den tidigare svenska konjunkturpolitiken har varit, att detaljplaneringen
icke hållit jämna steg med den allmänna inventeringen och uppläggandet
av arbetsprogram. Konsekvensen har blivit, att alltför lång tid — trots de
vidtagna förberedelserna — kommit att förflyta innan arbetena kommit
i gång. Det nu aktuella arbetsprogrammet är avsett att inskränkas till att
avse företag, örn vilkas nödvändighet ingen tvekan råder, även om delade
meningar kunna göras gällande beträffande den lämpligaste tidpunkten för
deras igångsättande. Det finnes under dessa omständighet ingen anledning
Statsutskottets utlåtande nr 266.
3
att underlåta en omedelbar detaljplanering trots de stundom rätt avsevärda
kostnader en sådan planering kräver.
Inventeringen av arbetsobjekt har ännu icke fortskridit så långt, att anledning
till detaljplanering av vissa bestämda inventeringar föreligger mer
än inom ett förhållandevis begränsat område, nämligen det som avses i 1942
års jordbrukskommittés första promemoria i ämnet. Redan för planering av
de där berörda relativt sett mycket begränsade investeringarna beräknas ett
belopp av inemot 1 miljon kronor bliva erforderligt. Det är av förut angivna
skäl önskvärt, att medel stå till förfogande för detta och motsvarande
ändamål. Kostnaderna låta sig ännu icke beräkna, och man torde därför i
detta sammanhang få inskränka sig till att fastställa en första ram, inom
vilken planeringsarbetet tillsvidare bör kunna få fortgå. Förslagsvis synes
denna kunna anges till 10 milj. kronor. Beloppet torde böra ställas till Kungl.
Maj :ts förfogande såsom en särskild finansfullmakt.
Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. Härutinnan anföres i
propositionen följande.
Den andra fråga som i detta sammanhang synes böra föranleda framställning
till riksdagen avser vissa åtgärder till förberedande av Sveriges medverkan
vid återuppbyggnadsarbetet efter kriget. Jag tror mig därvid kunna
utgå från att det i Sverige föreligger en allmänt omfattad önskan att vårt land,
som hittills lyckligen förskonats från krigets direkta härjningar, skall efter
sin förmåga bidraga vid den återuppbyggnad som blir nödvändig i anledning
av förstörelsen under kriget. Denna vilja att hjälpa avser i första rummet
våra nordiska grannländer. Att så är fallet torde vara naturligt framför allt
med tanke på de band, som föreligga, men även i betraktande av Sveriges
särskilda, av det geografiska läget betingade förutsättningar för hjälpleveranser
till grannländerna. Den här angivna grundinställningen innebär givetvis
icke, att icke ett levande intresse finnes för svensk hjälp även till andra
av kriget drabbade länder i Europa.
Omfattningen av hjälpverksamheten torde böra bedömas i sammanhang
med den ekonomiska politiken under efterkrigsperioden i dess helhet. Hjälpen
måste baseras på export och utförandet av transporter för andra länders
räkning. Våra möjligheter att lämna sådana prestationer komma självfallet
att bliva beroende av vår folkhushållnings läge under tiden efter ett vapenstillestånd.
Kriget har orsakat allvarliga förluster av svenskt tonnage, en
snedvridning av den svenska produktionsutrustningen till förmån för ersättningsvaror
och krigsmateriel samt en väsentlig försämring i bostadssituationen.
Den långvariga försvarsberedskapen har vidare betytt ett hårt tryck på
statsfinanserna och en försvagning av vårt penningpolitiska läge som kräver
fortsatt uppmärksamhet.
Av särskild betydelse för vår förmåga att lämna hjälp kommer utan tvivel
att bliva frågan om våra importmöjligheter under perioden efter ett vapenstillestånd.
Det består givetvis ett nära sammanhang mellan importen å
den ena och exporten å den andra sidan. Det är — för att nämna ett exempel
— sannolikt alt behov komma att föreligga av svenska hjälpleveranser
av stål och verktyg och andra järnprodukter. Vår förmåga att erbjuda sådan
export är emellertid i hög grad beroende av våra möjligheter att importera
koks, skrot, handelsjärn, legeringsmetaller m. m. På liknande sätt består'' ett
sammanhang mellan exporten av trävaruprodukter och importen av kol. En
förutsättning för hjälpverksamheten måste under dessa omständigheter bliva
att vår import får en tillfredsställande gestaltning under perioden efter ett
vapenstillestånd.
4
Statsutskottets utlåtande nr 266.
En särställning intager frågan om export av livsmedel. Importen är för närvarande
underkastad så radikala inskränkningar, att en begränsning av den
svenska konsumtionen av livsmedel genom ransonering blivit nödvändig. Örn
importmöjligheterna komma att vara begränsade ännu under åtskillig tid
elter ett vapenstillestånd, lärer det knappast rimligen kunna ifrågakomma,
att Sverige skulle uppehålla en livsmedelsexport av mera omfattande eller
långvarig karaktär; de lijälpbehövande länderna komma för övrigt sannolikt
i bär ifrågavarande läge att kunna räkna på tillfredsställande leveranser
av livsmedel irån andra håll. Däremot torde redan Jin planer böra uppgöras
för engångsleveranser, avsedda att bereda en första hjälp.
Det torde icke vara möjligt att på frågans nuvarande stadium draga upp
närmare riktlinjer beträffande hjälpverksamhetens utformning. Det ligger
i sakens natur, att hjälpprestationernas omfattning och art först kan bestämmas.
sedan överläggningar ägt rum med vederbörliga institutioner och
organisationer i de hjälpbehövande länderna. Det synes även lämpligt att
kontakt såvitt möjligt upprätthålles med de internationella organisationer,
vilka fullfölja samma huvudsyfte, nämligen att lämna hjälp vid återuppbyggnadsarbetet
efter vapenstilleståndet.
Likaledes lärer frågan örn villkoren för de svenska hjälpprestationerna tills
vidare få lämnas öppen. Det torde emellertid redan nu böra konstateras, att
vi äro beredda att i den utsträckning som kan visa sig påkallad lämna hjälpleveranser
även utan vederlag.
Det finnes å andra sidan skäl att antaga, att åtskilliga av de länder, vilka
i ifrågavarande läge kunna vara i behov av svenska hjälpleveranser, samtidigt
komma att vara intresserade av att snarast möjligt kunna återupptaga
sin export till bl. a. Sverige, detta närmast i syfte att bereda sysselsättning
inom det egna näringslivet. Man har att räkna med att den synpunkten kommer
att göra sig gällande, att ett effektivt återuppbyggnadsarbete måste
förutsätta icke blott ensidiga hjälpprestationer till de krigshärjade länderna
utan även skapande av sunda förutsättningar för ett snabbt återupptagande
av det ömsesidiga och för sysselsättningen i respektive länder nödvändiga
handelsutbytet. Det är under dessa omständigheter tydligt att hjälpverksamhetens
utveckling kan leda över även till frågor av handelspolitisk natur.
Det torde av det sagda framgå, att den närmare utformningen av hjälpverksamheten
förutsätter å ena sidan en fortsatt prövning av vår folkhushållnings
möjligheter samt å den andra överläggningar med de hjälpbehövande
länderna, varjämte den kan komma alt röna inflytande av kontakten
med de internationella organisationer, vilka hava till syfte att arbeta för återuppbyggnden
efter ett vapenstillestånd. Bedömandet av hjälpverksamhetens
omfattning och lämpliga avvägning torde böra infogas inom ramen av
det utredningsarbete rörande den ekonomiska politiken under efterkrigsperioden,
vilket för närvarande bedrives under finansdepartementets ledning.
Undersökningar i syfte att klarlägga vissa ekonomiska förutsättningar
för hjälpverksamheten ha, såsom tidigare omnämnts, redan igångsatts. Prövningen
av de försörjningsmässiga synpunkterna torde i övrigt få i första hand
företagas av vederbörande kommissioner, särskilt statens industri-, livsmedels-,
bränsle- och trafikkommissioner. Vid uppköp av varor liksom vid upprättande
av kontrakt för lämnande av tjänster torde statens reservförrådsnämnd
kunna anlitas. Överläggningarna med vederbörande utländska organisationer
torde böra ankomma på utrikesförvaltningen. Emellertid synes
det mig erforderligt att även upprätta en särskild organisation med uppgift
att planlägga och centralt handhava ärendena rörande den svenska hjälpverksamheten.
Denna organisation, som lämpligen kan få karaktären av en
särskild statens kommission för återuppbyggnad, torde böra få en sådan
Statsutskottets utlåtande nr 266.
5
sammansättning, att samarbetet med nyssnämnda andra statsmyndigheter
kan bedrivas på ett så smidigt och effektivt sätt som möjligt.
Den föregående redogörelsen har tagit sikte på det svenska bidraget till
återuppbyggnadsarbetet i egentlig mening. Det bör emellertid framhållas,
att en svensk insats kan ifrågakomma även i andra avseenden, särskilt på det
humanitära området, där det gäller att lämna hjälp till krigsfångar, till
sjuka, till barn m. m. På detta område lämnade Sverige efter förra världskriget
ett effektivt bidrag, särskilt genom Svenska Röda Korsets vittomfattande
verksamhet. Det är mig bekant, att Svenska Röda Korset liksom
även andra svenska organisationer förbereda en liknande svensk insats efter
det nuvarande krigets slut. Det torde ligga i sakens natur, att de svenska
bidragen på det humanitära området bäst ombesörjas av vederbörande privata
organisationer. Ä andra sidan har det från olika håll framhållits, att
det vore önskvärt att söka koordinera de olika privata initiativen. Det synes
mig vara lämpligt, att Kungl. Majit i sådant syfte utser en eller flera personer
nied uppgift att planlägga och samordna de svenska insatserna på det
humanitära området.
Inom ramen för den humanitära verksamheten kunna tydligen ifrågakomma
leveranser till krigshärjade länder av medicin, sjukvård&materiel,
vissa partier livsmedel m. m. Det förefaller vara naturligt, att sådana leveranser
skola kunna finansieras på samma sätt som de svenska leveranser till
återuppbyggnaden i egentlig mening, varom i det föregående talats. I detta
hänseende torde alltså samarbete böra äga rum mellan å ena sidan de personer,
som hava till uppgift att planlägga insatserna på det humanitära området,
och å den andra kommissionen för återuppbyggnad.
Att redan nu söka slutligt bedöma den kostnadsram, inom vilken den
statliga hjälpverksamheten bör kunna inrymmas, lärer enligt departementschefen
icke vara möjligt. Den torde komma att påverkas både av hjälpbehovets
storlek, som ännu icke kan beräknas, av den omfattning i vilken en
internationell hjälpverksamhet överhuvud taget kommer till stånd och av
de former under vilka återuppbyggnadsarbetet i övrigt kommer att bedrivas.
Det är icke heller möjligt att nu säga, i vad mån hjälpverksamheten
bör taga formen av prestationer utan varje vederlag eller baseras på krediter
med eller utan fullt vederlag i vanlig kommersiell mening.
Under dessa förhållanden bär det synts riktigast att nu endast hemställa
örn bemyndigande för Kungl. Majit att inom gränserna för ett preliminärt
beräknat belopp, förslagsvis 100 miljoner kronor, medverka till åtgärder som
syfta till hjälp åt av kriget härjade länder och till återuppbyggnad av deras
näringsliv.
Såsom departementschefen beträffande förslaget örn planering av allmänna
arbeten framhållit, föreligger en avsevärd risk för att man vid omställningen
till fredsförhållanden kommer att under en övergångstid möta en icke obetydlig
arbetslöshet. Av statsrådsprotokollet och därvid fogade bilagor framgår,
att omfattande utredningar igångsatts för att inventera och föranstalta
örn planläggning av .statliga, statsunderstödda och kommunala investeringar,
lämpade att användas i syfte att lindra denna arbetslöshet och samtidigt
täcka en del av de brister i landets kapitalutrustning, vilka blivit en följd av
kriget.
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 266.
Avsikten är att denna inventering skall fullföljas genom en sådan detaljplanering
av arbetena, att dessa kunna sättas i gång, om och när läget så
kräver. En svaghet i den tidigare svenska konjunkturpolitiken har varit, att
detaljplaneringen icke hållit jämna steg med den allmänna inventeringen
och med uppläggandet av arbetsprogram. Konsekvensen har blivit, att alltför
lång tid — trots de vidtagna förberedelserna — kommit att förflyta, innan
arbetena kommit i gång. Det nu uppställda målet är att nå fram till en
total investeringsreserv motsvarande ungefär två års normala investeringsbehov,
vilken är så noggrant förberedd, att den, om så anses önskvärt, kan
fullt utnyttjas redan under ett första år.
Det sist anförda utgör även ett mått på storleken av de investeringar, vilka
anses nu böra detaljplaneras. Utskottet vill erinra, att de allmänna arbetena
i väsentlig utsträckning inskränkts under krigsåren, varigenom en betydande
arbetsreserv skapats. Trots den förhållandevis stora omfattningen av det nu
aktuella arbetsprogrammet har det — främst på grund av denna omständighet
— ansetts möjligt att däri endast medtaga företag, om vilkas nödvändighet
tvekan knappast kan råda. Departementschefen framhåller, att det under
dessa omständigheter icke finnes anledning att underlåta en omedelbar detaljplanering
trots de stundom rätt avsevärda kostnader en sådan planering
kräver.
Utskottet har funnit bärande skäl föreligga för ett fullföljande av det av
departementschefen angivna programmet för planering av allmänna arbeten.
Erfarenheten torde giva vid handen, att kostnaden för dylik detaljplanering
uppgår till belopp varierande kring 3 å 4 procent av den totala arbetskostnaden.
Med ledning av denna summariska uppskattning synes storleksordningen
av de investeringar, vilka skulle kunna planeras med utnyttjande av
den av Kungl. Majit äskade finansfullmakten å 10 miljoner kronor, kunna
ungefärligen angivas till 250 å 300 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker
Kungl. Majits förslag, att ett belopp av 10 miljoner kronor fastställes såsom
en första kostnadsram, inom vilken planeringsarbetet tills vidare bör kunna
få fortgå, ävensom att beloppet ställes till förfogande å allmän beredskapsstat.
I detta sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamheten på frågan örn
kostnaderna för planering av kommunala arbeten. I den mån sådana här
komma i fråga förutsättas de vara av beskaffenhet, att statsbidrag av medel,
som ställas till förfogande för arbetslöshetens bekämpande, iskall kunna
utgå till deras utförande under en motsedd period av arbetslöshet. Hinder
synes icke möta mot att understöd till kostnaderna för arbetenas planläggning
lämnas i form av förskott å det bidrag, som belöper å nämnda kostnader.
Emellertid kan ifrågasättas huruvida kommunerna under rådande förhållanden
böra stå risken att behöva återbetala dylikt förskott, därest de
planerade arbetena icke komme till utförande eller statsbidrag till deras utförande
av annan anledning icke komme att utgå. Utskottet finner att Kungl.
Majit med hänsyn härtill bör vara oförhindrad alt lämna förskott å understöd
ur ovannämnda belopp av 10 miljoner kronor. Om bidrag till de arbe
-
Statsutskottets utlåtande nr 266.
7
ten, vilkas planering finansierats på angivet sätt, sedermera utgå från reservationsanslaget
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. eller annat
sådant anslag bör förskottsanslaget erhålla ersättning för förskotten från
sistnämnda anslag. I motsatt fall skola förskotten däremot slutligt belasta förskottsanslaget.
Såsom förutsättning för förskott bör givetvis gälla, att fullgod
anledning till omedelbar detaljplanering av arbetena i fråga befunnits
föreligga.
I föi-eliggande proposition har Kungl. Majit vidare föreslagit, att å allmän
beredskapsstat skulle uppföras ett anslag av 100 miljoner kronor såsom bidrag
till internationellt återuppbyggnadsarbete. Utskottet delar departementschefens
uppfattning, att det i Sverige föreligger en allmänt omfattad
önskan att vårt land skall efter sin förmåga bidraga vid den återuppbyggnad,
som blir nödvändig i anledning av förstörelsen under kriget. Det är
naturligt, att tankarna därvid äro närmast inriktade på de nordiska grannländerna.
Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att Kungl. Majit nu
framlagt förslag om dylik svensk medverkan i återuppbyggnadsarbetet.
Det ligger i sakens natur, att det icke nu är möjligt att bedöma hjälpverksamhetens
omfattning eller draga upp riktlinjer beträffande densammas närmare
utformning och avvägning. Då den svenska insatsen i första hand bör
grundas på leveranser av varor eller tjänster är det uppenbart, att vår förmåga
att lämna sådan hjälp blir i hög grad beroende av våra egna importmöjligheter.
Även frågan om villkoren för de svenska hjälpprestationema
torde tills vidare få lämnas öppen. Utskottet är ense med departementschefen
om att den föreslagna hjälpverksamheten bör samordnas med vårt lands
allmänna ekonomiska politik under efterkrigsperioden. De överläggningar
rörande återuppbyggnadsarbetet, som måste äga rum med vederbörande utländska
organisationer, synas utskottet böra ankomma på utrikesförvaltningen.
Förslaget örn upprättandet av en särskild organisation med uppgift
att planlägga och centralt handhava ärendena rörande den svenska hjälpverksamheten
finner utskottet lämpligt.
Såsom departementschefen framhållit torde en svensk insats kunna ifrågakomma
även i andra än nu antydda avseenden, särskilt på det humanitära
området. Då, såsom departementschefen utgått från, bidragen härvidlag
lämpligen kunna ombesörjas av vederbörande privata organisationer, anser
även utskottet, att Kungl. Majit bör utse personer med uppgift att koordinera
de olika privata initiativen. Departementschefens uppfattning angående
finansieringen av sådana leveranser, som kunna ifrågakomma inom ramen
för den humanitära verksamheten, delas av utskottet.
Vad beträffar tidpunkten för hjälpverksamhetens igångsättande har departementschefen
i allmänna ordalag angivit densamma till tiden efter kriget.
Utskottet utgår från som självfallet, att detta icke innebär att hjälp
lämnas först efter ett allmänt fredsslut, utan böra åtgärderna för att bispringa
ett krigshärjat land kunna vidtagas, så snart förutsättningarna för
hjälpen föreligga.
Det är givetvis icke möjligt alt nu beräkna kostnaderna för de hjälp
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 266.
åtgärder, varom här kan bliva fråga. Kungl. Majit har därför nu endast
hemställt örn bemyndigande att inom gränserna för ett preliminärt till förslagsvis
100 miljoner kronor beräknat belopp medverka till dylika åtgärder.
Utskottet finner sig böra tillstyrka, att denna fullmakt beviljas. Vad departementschefen
anfört i fråga örn dispositionen av anslaget m. m. har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Av det anförda framgår, att utskottet avstyrker motionen II: 489, i vad
den avser bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete.
I likhet med vad som gäller beträffande förskottsanslagen å beredskapsstaten
för försvarsväsendet förutsätter utskottet, att Kungl. Majit jämväl
med avseende å ifrågavarande beredskapsstat lämnar utskottet redogörelse
för fattade dispositionsbeslut.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förslag och
med avslag å motionen II: 489, i vad den avser bidrag till
internationellt återuppbyggnadsarbete,
a) godkänna bilagda förslag till allmän beredskapsstat för
budgetåret 1943/44 (Bihang),
b) bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av vad
utskottet anfört fastställa denna beredskapsstat att omedelbart
lända till efterrättelse såsom allmän förskottsstat samt
att ställa å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande
myndigheters förfogande,
c) medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen
må överskridas, under förutsättning att Konungen
låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall inom
tjugo dagar sammanträda.
Stockholm den 3 december 1943.
. På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Karl Andersson, Gustaf Iwar Anderson,
Björkman, Nisser, Emil Petersson och Persson i Skabersjö; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Persson i Falla, Isacsson,
Andersson d Södergård, Lindholm och Åkerström.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 266.
9
Bihang.
Förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44.
Driftbudgeten.
Kronor
A. Egentliga statsutgifter:
VII. Finansdepartementet............................
110,000,000
Egentliga statsutgifter.
VII. Finansdepartementet.
Kronor
a
Planering av allmänna arbeten, förslagsvis..............
10,000,000
b
Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete, förslagsvis
100,000,000-
Summa
110,000,000
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 266.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1943:515 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44. s. 10 i texten