Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 19A3/U jämte i ämnet väckt motion.

1943-12-03 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:266, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 19A3/U jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 266.

1

Jir 266.

Ankom till riksdagens kansli den 3 december 1943 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän

beredskapsstat för budgetåret 19A3/U jämte i

ämnet väckt motion.

(lia och 3:e avd.)

I propositionen nr 365 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 15 oktober 1943, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna upprättat förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret

1943/44,

dels bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av vad i förenämnda

statsrådsprotokoll anförts fastställa denna beredskapsstat att omedelbart lända

till efterrättelse såsom allmän förskottsstat samt att ställa å förskottsstaten

uppförda anslag till vederbörande myndigheters förfogande,

dels ock medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen må

överskridas, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller

riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr JU. Hagberg i Luleå väckt motion (lii 489), vari hemställts,

att riksdagen måtte dels bifalla Kungl. Majits förslag att på beredskapsstat

för budgetåret 1943/44 för planering av allmänna arbeten uppföra 10 miljoner

kronor, dels också avslå Kungl. Majits förslag att på allmän beredskapsstat

för budgetåret 1943/44 såsom bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete

uppföra 100 miljoner kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

får utskottet hänvisa till motionen.

Genom förevarande proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen bemyndiga

Kungl. Majit att inom ramen av vissa belopp vidtaga förberedande

åtgärder med avseende å Sveriges ekonomiska politik efter ett vapenstillestånd.

Bemyndigandena lia ansetts böra lämnas såsom särskilda finansfullmakter

och alltså icke genom anslagsanvisning.

Formerna för finansfullmaktcr vid sidan av budgeten regleras för närvarande

närmast genom bestämmelserna i § 63 regeringsformen. Enligt denna

må riksdagen antaga allmän beredskapsstat, upptagande de anslag, som kun
Bihang

lill riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 266.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 266.

na erfordras vid ekonomisk kris eller annat nödläge. De av Kungl. Majit

nu ifrågasatta finansfullmakterna ha ansetts lämpligen böra sammanföras å

en allmän beredskapsstat, omfattande dels ett förskottsanslag å 10 miljoner

kronor till planering av allmänna arbeten, dels ock elt förskottsanslag å 100

miljoner kronor till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. Båda

anslagen lia föreslagits uppförda under sjunde huvudtiteln med förslagsvis

angivna belopp. För disposition av anslagen föreslås samma regler som beträffande

förskottsanslagen å beredskapsstaten för försvarsväsendet, därvid

dispositionsbesluten böra ankomma på de departement, till vilkas arbetsområde

utgifterna i varje särskilt fall närmast äro att hänföra.

Genom beslut den 19 mars 1943 bemyndigade Kungl. Majit chefen för finansdepartementet

att föranstalta om vissa utredningar rörande de ekonomiska

problem, som möta vid omställningen efter elt vapenstillestånd. Med

stöd av detta bemyndigande ha undersökningar igångsatts inom olika områden.

Planläggningen av utredningsarbetet samt dettas nuvarande organisation

belysas av särskilda bilagor till statsrådsprotokollet.

Efter en redogörelse för de igångsatta fredsutredningarnas allmänna läge,

(sid. 2—5) anför departementschefen i huvudsak följande.

Samtliga undersökningar åsyfta att klarlägga vissa väsentliga förutsättningar

för utformningen av vår ekonomiska politik efter kriget. Avsikten är

att, när resultaten av dessa tekniska utredningar föreligga, i enlighet med

riksdagens hemställan underkasta dem en enhetlig bedömning inom en särskild

kommission. De igångsatta utredningarna äro av beredskapsnatur. Kommissionens

uppgift blir att insätta utredningsresultaten i deras sammanhang

med statsmakternas allmänna strävanden och ange riktlinjer för den fortsatta

planeringen. En annan och senare uppgift blir att söka utforma faktiska

handlingsplaner. För att en sådan planering skall kunna anses praktiskt motiverad

måste förutsättas, att vissa utgångspunkter erhållits för en bedömning

av det allmänna politiska läget efter kriget och av de möjligheter som i detta

läge kunna komma att föreligga för vårt land att självständigt inom ramen

av elt internationellt samarbete utforma en efter fredsförhållanden anpassad

ekonomisk politik.

Planering av allmänna arbeten, I avseende å planeringen av allmänna

arbeten anföres i propositionen följande.

Den inventering av allmänna arbeten, lämpade att tillgodose behovet av

sysselsättningsmöjligheter och av en förstärkning av landets kapitalutrustning,

som enligt vad som nyss anförts bedrives av olika statliga organ, mäste

för att bli av värde fullföljas genom en detaljplanering av arbetena, som

gör det möjligt att sätta igång dessa, örn och när läget så kräver. En svaghet

i den tidigare svenska konjunkturpolitiken har varit, att detaljplaneringen

icke hållit jämna steg med den allmänna inventeringen och uppläggandet

av arbetsprogram. Konsekvensen har blivit, att alltför lång tid — trots de

vidtagna förberedelserna — kommit att förflyta innan arbetena kommit

i gång. Det nu aktuella arbetsprogrammet är avsett att inskränkas till att

avse företag, örn vilkas nödvändighet ingen tvekan råder, även om delade

meningar kunna göras gällande beträffande den lämpligaste tidpunkten för

deras igångsättande. Det finnes under dessa omständighet ingen anledning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 266.

3

att underlåta en omedelbar detaljplanering trots de stundom rätt avsevärda

kostnader en sådan planering kräver.

Inventeringen av arbetsobjekt har ännu icke fortskridit så långt, att anledning

till detaljplanering av vissa bestämda inventeringar föreligger mer

än inom ett förhållandevis begränsat område, nämligen det som avses i 1942

års jordbrukskommittés första promemoria i ämnet. Redan för planering av

de där berörda relativt sett mycket begränsade investeringarna beräknas ett

belopp av inemot 1 miljon kronor bliva erforderligt. Det är av förut angivna

skäl önskvärt, att medel stå till förfogande för detta och motsvarande

ändamål. Kostnaderna låta sig ännu icke beräkna, och man torde därför i

detta sammanhang få inskränka sig till att fastställa en första ram, inom

vilken planeringsarbetet tillsvidare bör kunna få fortgå. Förslagsvis synes

denna kunna anges till 10 milj. kronor. Beloppet torde böra ställas till Kungl.

Maj :ts förfogande såsom en särskild finansfullmakt.

Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. Härutinnan anföres i

propositionen följande.

Den andra fråga som i detta sammanhang synes böra föranleda framställning

till riksdagen avser vissa åtgärder till förberedande av Sveriges medverkan

vid återuppbyggnadsarbetet efter kriget. Jag tror mig därvid kunna

utgå från att det i Sverige föreligger en allmänt omfattad önskan att vårt land,

som hittills lyckligen förskonats från krigets direkta härjningar, skall efter

sin förmåga bidraga vid den återuppbyggnad som blir nödvändig i anledning

av förstörelsen under kriget. Denna vilja att hjälpa avser i första rummet

våra nordiska grannländer. Att så är fallet torde vara naturligt framför allt

med tanke på de band, som föreligga, men även i betraktande av Sveriges

särskilda, av det geografiska läget betingade förutsättningar för hjälpleveranser

till grannländerna. Den här angivna grundinställningen innebär givetvis

icke, att icke ett levande intresse finnes för svensk hjälp även till andra

av kriget drabbade länder i Europa.

Omfattningen av hjälpverksamheten torde böra bedömas i sammanhang

med den ekonomiska politiken under efterkrigsperioden i dess helhet. Hjälpen

måste baseras på export och utförandet av transporter för andra länders

räkning. Våra möjligheter att lämna sådana prestationer komma självfallet

att bliva beroende av vår folkhushållnings läge under tiden efter ett vapenstillestånd.

Kriget har orsakat allvarliga förluster av svenskt tonnage, en

snedvridning av den svenska produktionsutrustningen till förmån för ersättningsvaror

och krigsmateriel samt en väsentlig försämring i bostadssituationen.

Den långvariga försvarsberedskapen har vidare betytt ett hårt tryck på

statsfinanserna och en försvagning av vårt penningpolitiska läge som kräver

fortsatt uppmärksamhet.

Av särskild betydelse för vår förmåga att lämna hjälp kommer utan tvivel

att bliva frågan om våra importmöjligheter under perioden efter ett vapenstillestånd.

Det består givetvis ett nära sammanhang mellan importen å

den ena och exporten å den andra sidan. Det är — för att nämna ett exempel

— sannolikt alt behov komma att föreligga av svenska hjälpleveranser

av stål och verktyg och andra järnprodukter. Vår förmåga att erbjuda sådan

export är emellertid i hög grad beroende av våra möjligheter att importera

koks, skrot, handelsjärn, legeringsmetaller m. m. På liknande sätt består'' ett

sammanhang mellan exporten av trävaruprodukter och importen av kol. En

förutsättning för hjälpverksamheten måste under dessa omständigheter bliva

att vår import får en tillfredsställande gestaltning under perioden efter ett

vapenstillestånd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 266.

En särställning intager frågan om export av livsmedel. Importen är för närvarande

underkastad så radikala inskränkningar, att en begränsning av den

svenska konsumtionen av livsmedel genom ransonering blivit nödvändig. Örn

importmöjligheterna komma att vara begränsade ännu under åtskillig tid

elter ett vapenstillestånd, lärer det knappast rimligen kunna ifrågakomma,

att Sverige skulle uppehålla en livsmedelsexport av mera omfattande eller

långvarig karaktär; de lijälpbehövande länderna komma för övrigt sannolikt

i bär ifrågavarande läge att kunna räkna på tillfredsställande leveranser

av livsmedel irån andra håll. Däremot torde redan Jin planer böra uppgöras

för engångsleveranser, avsedda att bereda en första hjälp.

Det torde icke vara möjligt att på frågans nuvarande stadium draga upp

närmare riktlinjer beträffande hjälpverksamhetens utformning. Det ligger

i sakens natur, att hjälpprestationernas omfattning och art först kan bestämmas.

sedan överläggningar ägt rum med vederbörliga institutioner och

organisationer i de hjälpbehövande länderna. Det synes även lämpligt att

kontakt såvitt möjligt upprätthålles med de internationella organisationer,

vilka fullfölja samma huvudsyfte, nämligen att lämna hjälp vid återuppbyggnadsarbetet

efter vapenstilleståndet.

Likaledes lärer frågan örn villkoren för de svenska hjälpprestationerna tills

vidare få lämnas öppen. Det torde emellertid redan nu böra konstateras, att

vi äro beredda att i den utsträckning som kan visa sig påkallad lämna hjälpleveranser

även utan vederlag.

Det finnes å andra sidan skäl att antaga, att åtskilliga av de länder, vilka

i ifrågavarande läge kunna vara i behov av svenska hjälpleveranser, samtidigt

komma att vara intresserade av att snarast möjligt kunna återupptaga

sin export till bl. a. Sverige, detta närmast i syfte att bereda sysselsättning

inom det egna näringslivet. Man har att räkna med att den synpunkten kommer

att göra sig gällande, att ett effektivt återuppbyggnadsarbete måste

förutsätta icke blott ensidiga hjälpprestationer till de krigshärjade länderna

utan även skapande av sunda förutsättningar för ett snabbt återupptagande

av det ömsesidiga och för sysselsättningen i respektive länder nödvändiga

handelsutbytet. Det är under dessa omständigheter tydligt att hjälpverksamhetens

utveckling kan leda över även till frågor av handelspolitisk natur.

Det torde av det sagda framgå, att den närmare utformningen av hjälpverksamheten

förutsätter å ena sidan en fortsatt prövning av vår folkhushållnings

möjligheter samt å den andra överläggningar med de hjälpbehövande

länderna, varjämte den kan komma alt röna inflytande av kontakten

med de internationella organisationer, vilka hava till syfte att arbeta för återuppbyggnden

efter ett vapenstillestånd. Bedömandet av hjälpverksamhetens

omfattning och lämpliga avvägning torde böra infogas inom ramen av

det utredningsarbete rörande den ekonomiska politiken under efterkrigsperioden,

vilket för närvarande bedrives under finansdepartementets ledning.

Undersökningar i syfte att klarlägga vissa ekonomiska förutsättningar

för hjälpverksamheten ha, såsom tidigare omnämnts, redan igångsatts. Prövningen

av de försörjningsmässiga synpunkterna torde i övrigt få i första hand

företagas av vederbörande kommissioner, särskilt statens industri-, livsmedels-,

bränsle- och trafikkommissioner. Vid uppköp av varor liksom vid upprättande

av kontrakt för lämnande av tjänster torde statens reservförrådsnämnd

kunna anlitas. Överläggningarna med vederbörande utländska organisationer

torde böra ankomma på utrikesförvaltningen. Emellertid synes

det mig erforderligt att även upprätta en särskild organisation med uppgift

att planlägga och centralt handhava ärendena rörande den svenska hjälpverksamheten.

Denna organisation, som lämpligen kan få karaktären av en

särskild statens kommission för återuppbyggnad, torde böra få en sådan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 266.

5

sammansättning, att samarbetet med nyssnämnda andra statsmyndigheter

kan bedrivas på ett så smidigt och effektivt sätt som möjligt.

Den föregående redogörelsen har tagit sikte på det svenska bidraget till

återuppbyggnadsarbetet i egentlig mening. Det bör emellertid framhållas,

att en svensk insats kan ifrågakomma även i andra avseenden, särskilt på det

humanitära området, där det gäller att lämna hjälp till krigsfångar, till

sjuka, till barn m. m. På detta område lämnade Sverige efter förra världskriget

ett effektivt bidrag, särskilt genom Svenska Röda Korsets vittomfattande

verksamhet. Det är mig bekant, att Svenska Röda Korset liksom

även andra svenska organisationer förbereda en liknande svensk insats efter

det nuvarande krigets slut. Det torde ligga i sakens natur, att de svenska

bidragen på det humanitära området bäst ombesörjas av vederbörande privata

organisationer. Ä andra sidan har det från olika håll framhållits, att

det vore önskvärt att söka koordinera de olika privata initiativen. Det synes

mig vara lämpligt, att Kungl. Majit i sådant syfte utser en eller flera personer

nied uppgift att planlägga och samordna de svenska insatserna på det

humanitära området.

Inom ramen för den humanitära verksamheten kunna tydligen ifrågakomma

leveranser till krigshärjade länder av medicin, sjukvård&materiel,

vissa partier livsmedel m. m. Det förefaller vara naturligt, att sådana leveranser

skola kunna finansieras på samma sätt som de svenska leveranser till

återuppbyggnaden i egentlig mening, varom i det föregående talats. I detta

hänseende torde alltså samarbete böra äga rum mellan å ena sidan de personer,

som hava till uppgift att planlägga insatserna på det humanitära området,

och å den andra kommissionen för återuppbyggnad.

Att redan nu söka slutligt bedöma den kostnadsram, inom vilken den

statliga hjälpverksamheten bör kunna inrymmas, lärer enligt departementschefen

icke vara möjligt. Den torde komma att påverkas både av hjälpbehovets

storlek, som ännu icke kan beräknas, av den omfattning i vilken en

internationell hjälpverksamhet överhuvud taget kommer till stånd och av

de former under vilka återuppbyggnadsarbetet i övrigt kommer att bedrivas.

Det är icke heller möjligt att nu säga, i vad mån hjälpverksamheten

bör taga formen av prestationer utan varje vederlag eller baseras på krediter

med eller utan fullt vederlag i vanlig kommersiell mening.

Under dessa förhållanden bär det synts riktigast att nu endast hemställa

örn bemyndigande för Kungl. Majit att inom gränserna för ett preliminärt

beräknat belopp, förslagsvis 100 miljoner kronor, medverka till åtgärder som

syfta till hjälp åt av kriget härjade länder och till återuppbyggnad av deras

näringsliv.

Såsom departementschefen beträffande förslaget örn planering av allmänna

arbeten framhållit, föreligger en avsevärd risk för att man vid omställningen

till fredsförhållanden kommer att under en övergångstid möta en icke obetydlig

arbetslöshet. Av statsrådsprotokollet och därvid fogade bilagor framgår,

att omfattande utredningar igångsatts för att inventera och föranstalta

örn planläggning av .statliga, statsunderstödda och kommunala investeringar,

lämpade att användas i syfte att lindra denna arbetslöshet och samtidigt

täcka en del av de brister i landets kapitalutrustning, vilka blivit en följd av

kriget.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 266.

Avsikten är att denna inventering skall fullföljas genom en sådan detaljplanering

av arbetena, att dessa kunna sättas i gång, om och när läget så

kräver. En svaghet i den tidigare svenska konjunkturpolitiken har varit, att

detaljplaneringen icke hållit jämna steg med den allmänna inventeringen

och med uppläggandet av arbetsprogram. Konsekvensen har blivit, att alltför

lång tid — trots de vidtagna förberedelserna — kommit att förflyta, innan

arbetena kommit i gång. Det nu uppställda målet är att nå fram till en

total investeringsreserv motsvarande ungefär två års normala investeringsbehov,

vilken är så noggrant förberedd, att den, om så anses önskvärt, kan

fullt utnyttjas redan under ett första år.

Det sist anförda utgör även ett mått på storleken av de investeringar, vilka

anses nu böra detaljplaneras. Utskottet vill erinra, att de allmänna arbetena

i väsentlig utsträckning inskränkts under krigsåren, varigenom en betydande

arbetsreserv skapats. Trots den förhållandevis stora omfattningen av det nu

aktuella arbetsprogrammet har det — främst på grund av denna omständighet

— ansetts möjligt att däri endast medtaga företag, om vilkas nödvändighet

tvekan knappast kan råda. Departementschefen framhåller, att det under

dessa omständigheter icke finnes anledning att underlåta en omedelbar detaljplanering

trots de stundom rätt avsevärda kostnader en sådan planering

kräver.

Utskottet har funnit bärande skäl föreligga för ett fullföljande av det av

departementschefen angivna programmet för planering av allmänna arbeten.

Erfarenheten torde giva vid handen, att kostnaden för dylik detaljplanering

uppgår till belopp varierande kring 3 å 4 procent av den totala arbetskostnaden.

Med ledning av denna summariska uppskattning synes storleksordningen

av de investeringar, vilka skulle kunna planeras med utnyttjande av

den av Kungl. Majit äskade finansfullmakten å 10 miljoner kronor, kunna

ungefärligen angivas till 250 å 300 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker

Kungl. Majits förslag, att ett belopp av 10 miljoner kronor fastställes såsom

en första kostnadsram, inom vilken planeringsarbetet tills vidare bör kunna

få fortgå, ävensom att beloppet ställes till förfogande å allmän beredskapsstat.

I detta sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamheten på frågan örn

kostnaderna för planering av kommunala arbeten. I den mån sådana här

komma i fråga förutsättas de vara av beskaffenhet, att statsbidrag av medel,

som ställas till förfogande för arbetslöshetens bekämpande, iskall kunna

utgå till deras utförande under en motsedd period av arbetslöshet. Hinder

synes icke möta mot att understöd till kostnaderna för arbetenas planläggning

lämnas i form av förskott å det bidrag, som belöper å nämnda kostnader.

Emellertid kan ifrågasättas huruvida kommunerna under rådande förhållanden

böra stå risken att behöva återbetala dylikt förskott, därest de

planerade arbetena icke komme till utförande eller statsbidrag till deras utförande

av annan anledning icke komme att utgå. Utskottet finner att Kungl.

Majit med hänsyn härtill bör vara oförhindrad alt lämna förskott å understöd

ur ovannämnda belopp av 10 miljoner kronor. Om bidrag till de arbe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 266.

7

ten, vilkas planering finansierats på angivet sätt, sedermera utgå från reservationsanslaget

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. eller annat

sådant anslag bör förskottsanslaget erhålla ersättning för förskotten från

sistnämnda anslag. I motsatt fall skola förskotten däremot slutligt belasta förskottsanslaget.

Såsom förutsättning för förskott bör givetvis gälla, att fullgod

anledning till omedelbar detaljplanering av arbetena i fråga befunnits

föreligga.

I föi-eliggande proposition har Kungl. Majit vidare föreslagit, att å allmän

beredskapsstat skulle uppföras ett anslag av 100 miljoner kronor såsom bidrag

till internationellt återuppbyggnadsarbete. Utskottet delar departementschefens

uppfattning, att det i Sverige föreligger en allmänt omfattad

önskan att vårt land skall efter sin förmåga bidraga vid den återuppbyggnad,

som blir nödvändig i anledning av förstörelsen under kriget. Det är

naturligt, att tankarna därvid äro närmast inriktade på de nordiska grannländerna.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att Kungl. Majit nu

framlagt förslag om dylik svensk medverkan i återuppbyggnadsarbetet.

Det ligger i sakens natur, att det icke nu är möjligt att bedöma hjälpverksamhetens

omfattning eller draga upp riktlinjer beträffande densammas närmare

utformning och avvägning. Då den svenska insatsen i första hand bör

grundas på leveranser av varor eller tjänster är det uppenbart, att vår förmåga

att lämna sådan hjälp blir i hög grad beroende av våra egna importmöjligheter.

Även frågan om villkoren för de svenska hjälpprestationema

torde tills vidare få lämnas öppen. Utskottet är ense med departementschefen

om att den föreslagna hjälpverksamheten bör samordnas med vårt lands

allmänna ekonomiska politik under efterkrigsperioden. De överläggningar

rörande återuppbyggnadsarbetet, som måste äga rum med vederbörande utländska

organisationer, synas utskottet böra ankomma på utrikesförvaltningen.

Förslaget örn upprättandet av en särskild organisation med uppgift

att planlägga och centralt handhava ärendena rörande den svenska hjälpverksamheten

finner utskottet lämpligt.

Såsom departementschefen framhållit torde en svensk insats kunna ifrågakomma

även i andra än nu antydda avseenden, särskilt på det humanitära

området. Då, såsom departementschefen utgått från, bidragen härvidlag

lämpligen kunna ombesörjas av vederbörande privata organisationer, anser

även utskottet, att Kungl. Majit bör utse personer med uppgift att koordinera

de olika privata initiativen. Departementschefens uppfattning angående

finansieringen av sådana leveranser, som kunna ifrågakomma inom ramen

för den humanitära verksamheten, delas av utskottet.

Vad beträffar tidpunkten för hjälpverksamhetens igångsättande har departementschefen

i allmänna ordalag angivit densamma till tiden efter kriget.

Utskottet utgår från som självfallet, att detta icke innebär att hjälp

lämnas först efter ett allmänt fredsslut, utan böra åtgärderna för att bispringa

ett krigshärjat land kunna vidtagas, så snart förutsättningarna för

hjälpen föreligga.

Det är givetvis icke möjligt alt nu beräkna kostnaderna för de hjälp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 266.

åtgärder, varom här kan bliva fråga. Kungl. Majit har därför nu endast

hemställt örn bemyndigande att inom gränserna för ett preliminärt till förslagsvis

100 miljoner kronor beräknat belopp medverka till dylika åtgärder.

Utskottet finner sig böra tillstyrka, att denna fullmakt beviljas. Vad departementschefen

anfört i fråga örn dispositionen av anslaget m. m. har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Av det anförda framgår, att utskottet avstyrker motionen II: 489, i vad

den avser bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete.

I likhet med vad som gäller beträffande förskottsanslagen å beredskapsstaten

för försvarsväsendet förutsätter utskottet, att Kungl. Majit jämväl

med avseende å ifrågavarande beredskapsstat lämnar utskottet redogörelse

för fattade dispositionsbeslut.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förslag och

med avslag å motionen II: 489, i vad den avser bidrag till

internationellt återuppbyggnadsarbete,

a) godkänna bilagda förslag till allmän beredskapsstat för

budgetåret 1943/44 (Bihang),

b) bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av vad

utskottet anfört fastställa denna beredskapsstat att omedelbart

lända till efterrättelse såsom allmän förskottsstat samt

att ställa å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande

myndigheters förfogande,

c) medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen

må överskridas, under förutsättning att Konungen

låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall inom

tjugo dagar sammanträda.

Stockholm den 3 december 1943.

. På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Karl Andersson, Gustaf Iwar Anderson,

Björkman, Nisser, Emil Petersson och Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Persson i Falla, Isacsson,

Andersson d Södergård, Lindholm och Åkerström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 266.

9

Bihang.

Förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44.

Driftbudgeten.

Kronor

A. Egentliga statsutgifter:

VII. Finansdepartementet............................

110,000,000

Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

Kronor

a

Planering av allmänna arbeten, förslagsvis..............

10,000,000

b

Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete, förslagsvis

100,000,000-

Summa

110,000,000

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 266.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:515 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44. s. 10 i texten