Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om revision av tryckfrihetslagstiftningen m. m. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen dels de likalydande motionerna nr 110 i första kammaren av herr Gärde m. fl. och nr 176 i andra kammaren av herr Bergvall m. fl., dels ock motionen nr 347 i andra kammaren av herr Hagberg i Luleå.

1944-05-11 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1944:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om revision av tryckfrihetslagstiftningen m. m. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen dels de likalydande motionerna nr 110 i första kammaren av herr Gärde m. fl. och nr 176 i andra kammaren av herr Bergvall m. fl., dels ock motionen nr 347 i andra kammaren av herr Hagberg i Luleå.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1944 kl. 3 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om revision av tryckfrihetslagstiftningen m. m.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande

inom riksdagen väckta motioner, nämligen dels de likalydande motionerna

nr 110 i första kammaren av herr Gärde m. fl. och nr 176 i andra

kammaren av herr Bergvall m. fl., dels ock motionen nr 347 i andra kammaren

av herr Hagberg i Luleå.

I motionerna 1:110 och II: 176 hemställes, att riksdagen måtte 1) såsom

vilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga sådana ändringar i

grundlagarna, som betingas av vissa i motionerna närmare berörda önskemål

• och som främst åsyfta en revision av de år 1941 beslutade ändringarna i

tryckfrihetslagstiftningen, vilka voro föranledda av de under det ännu pågående

kriget rådande förhållandena; 2) uppdraga åt konstitutionsutskottet

att utarbeta den härför erforderliga grundlags texten; 3) besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla örn en utredning av den konstitutionella beredskapen

och därmed sammanhängande spörsmål.

I motionen II: 347 hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

hemställer, att proposition måtte framläggas vid årets riksdag örn sådan förändring

av tryckfrihetsförordningen, att kvarstadsinstitutet samt möjligheten

att konfiskera tryckt skrift utan rättegång bortfaller samt att andra stycket

i 3: 10 upphäves».

Beträffande motiveringen för de framställda förslagen får utskottet hänvisa

till vederbörande motioner.

Vår tryckfrihetsrätt har de senaste åren undergått en genomgripande omdaning.

Sålunda reviderades år 1937 reglerna örn allmänna handlingars

offentlighet och örn tryckfrihetsprocessen. År 1941 antogos nya regler örn

ansvarighet för innehållet i tryckt skrift. Samma år genomfördes också vissa

grundlagsändringar med avseende å tryckfriheten, vilka voro föranledda

av de under det ännu pågående kriget rådande förhållandena; de avsågo dels

införande av möjlighet att enligt särskild lag meddela föreskrift om förhandsgranskning

av tryckta skrifter samt örn förbud mot införande i riket av

sådana skrifter och mot utgivande av periodisk skrift, dels viss komplettering

av tryckfrihetsförordningens bestämmelser örn konfiskation utan rättegång,

dels ock ändring av bestämmelserna örn förbud mot kungörande i tryck

av vissa underrättelser. (§ 6 resp. § 3 mom. 9 och § 3 morn. 10 tryckfrihetsförordningen.

)

Bihang till riksdagens protokoll 19U. 5 senni. 2 avd. Nr 22.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

I ett interpellationssvar i andra kammaren den 9 februari innevarande år

har chefen för justitiedepartementet förklarat, att med hänsyn till de allvarliga

brister, som otvivelaktigt vidlådde vår tryckfrihetsrätt, en allsidig utredning

angående revision av tryckfrihetsförordningen komme att igångsättas.

Härvid skulle, särskild uppmärksamhet ägnas såväl åt reglerna om publiceringsförbud

och behovet av censur och utgivningsförbud under utomordentliga

förhållanden som också åt föreskrifterna om tryckfrihetsprocessen och

örn konfiskation utan rättegång. I propositionen nr 246 till årets riksdag med

förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i regeringsformen m. m. bar

föredragande departementschefen vidare framhållit, att vissa av processlagberedningen

föreslagna ändringar i fråga örn tryckfrihetsprocessen lämpligen

borde göras till föremål för förnyade överväganden i sammanhang

med den nyss berörda allsidiga utredningen angående revision av tryckfrihetsförordningen.

Enligt vad erfarenheten utvisar är vår tryckfrihetsrätt alltjämt behäftad

med allvarliga brister. Utskottet ansluter sig därför till uppfattningen att en

allmän översyn av tryckfrihetsförordningen är av förhållandena påkallad. I

trots av att en utredning i ämnet redan bebådats av chefen för justitiedepartementet,

anser utskottet, med hänsyn till tryckfrihetens utomordentliga betydelse

för vårt svenska samhällsskick, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

bör uttala som sin uppfattning det angelägna i att utredningen med det

snaraste kommer till stånd. Proposition i ämnet bör kunna föreläggas riksdagen

i god tid före slutet av nästa valperiod lill andra kammaren.

Enligt utskottets mening bör emellertid riksdagen redan nu, sista året under

löpande valperiod till andra kammaren, utan att avvakta resultatet av en sådan

utredning, såsom ett led i den allmänna planeringen för förhållandena

efter kriget, åt vilken statsmakterna börjat ägna allt större uppmärksamhet,

taga det steg, som möjliggör avveckling under nästa valperiod av de år 1941

beslutade, av krigsförhållandena föranledda ändringarna i tryckfrihetsförordningen.

Dessa ändringar voro ett uttryck för nationens vilja att även på

tryckfrihetens område stå i full beredskap. De ha i det farofyllda läge, i vilket

vårt land befunnit sig, utan tvivel fyllt en betydelsefull uppgift. Ehuru

Sverige alltjämt befinner sig i ett lika farofyllt läge som tidigare, kan under

loppet av nästa valperiod till andra kammaren en sådan förändring av förhållandena

tänkas inträda, som möjliggör ett slutligt genomförande av en

grundlagsreform på hela det förevarande området. Spörsmålet, örn och när

så lämpligen kan ske, är en fråga, som måste avgöras med hänsyn till det

allmänna läge, som är för handen för vårt lands vidkommande, då riksdagen

har att taga definitiv ställning till ett i år såsom vilande antaget förslag till

grundlagsändringar. Detta behöver icke ske redan vid 1945 års lagtima riksdag;

Konung och riksdag kunna nämligen enligt § 64 riksdagsordningen

samfällt besluta att uppskjuta beslutet över ett vilande grundlagsförslag till

annan riksdag än den första i perioden.

Utskottet förordar sålunda, att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling antager förslag om ändring i rikets grundlagar, som in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22. 3

nebär ett återförande av tryckfrihetsrättens regler på nu ifrågavarande område

i huvudsak till vad som gällde före 1941 års grundlagsändringar. Förslaget

åsyftar först och främst upphävande av § 6 tryckfrihetsförordningen och

därmed sammanhängande bestämmelser i regeringsformen, riksdagsordningen

och tryckfrihetsförordningen, vilka syfta till att möjliggöra förhandsgranskning

av tryckta skrifter samt förbud mot införande i riket av sådana

skrifter och mot utgivande av periodisk skrift. Förslaget innebär vidare dels

avskaffande av den befogenhet, som chefen för justitiedepartementet enligt

§ 3 mom. 9 tryckfrihetsförordningen för närvarande äger att i avbidan på

beslut av Konungen om konfiskation i vissa fall av skrift utan rättegång besluta

örn skriftens beläggande med kvarstad, dels ock begränsning av området

för Konungens behörighet jämlikt § 3 mom. 10 stycket två samma lag att

meddela publiceringsförbud; enligt förslaget, som beträffande sistnämnda

stadgande utformats i viss anslutning till den lydelse 8 kap. strafflagen numera

äger, skall dylikt förbud kunna avse vissa underrättelser rörande försvaret

(civilförsvaret och krigsindustrien häri inbegripna) samt folkförsörjningen.

Frågan örn ändrad lydelse av § 3 mom. 9 och 10 tryckfrihetsförordningen

synes utskottet nu liksom åren 1940 och 1941 lämpligen kunna upptagas

till prövning och avgörande fristående från förslaget i övriga delar.

Med hänsyn till att utskottet alltså föreslår dels en generell översyn av

tryckfrihetsförordningen, dels ock de i föregående stycke berörda speciella

ändringarna i densamma finner utskottet sig sakna anledning ingå i ett närmare

bedömande av särskilda delar av de i förevarande motioner framställda

förslagen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling ville antaga följande

a) Förslag

till

ändrad lydelse av § 3 mom. 9 och 10 tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 3.

9:o. Smädliga, förgripliga eller till

osämja med främmande makter syftande

omdömen och yttranden om

samtida nationer eller stater, med

vilka riket är i fredligt förhållande,

örn deras varande överhet, regering

och regeringssätt, höge ämbetsmän

9:o. Smädliga, förgripliga eller till

osämja med främmande makter syftande

omdömen och yttranden om

samtida nationer eller stater, med

vilka riket är i fredligt förhållande,

örn deras varande överhet, regering

och regeringssätt, höge ämbetsmän

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

(Nuvarande lydelse:)

och sändebud, inre eller yttre förhållanden,

företag eller underhandlingar;

förbrytelsen skall anses enligt

8 kap. 4 § strafflagen, och skriftten

konfiskeras. Är skriften ej smädlig

eller förgriplig men genom densamma

missförstånd med utländsk

makt sig yppat, må den, utan rättegång,

genom beslut av Konungen i

statsrådet konfiskeras. I avbidan på

sådant beslut må chefen för justitiedepartementet

förordna örn skriftens

beläggande med kvarstad. Sådan

kvarstad skall gälla högst åtta dagar.

Falska rykten-------

10 :o. Kungörande i —-----

Kungörande i tryck under krigstid

eller vid krigsfara av underrättelser,

vilkas spridande är ägnat att skada

rikets säkerhet och vilkas offentliggörande

Konungen i statsrådet genom

kungörelse förbjudit; den häremot

bryter straffes efter allmän lag, om

gärningen är i den med straff belagd,

men eljest med fängelse eller

dagsböter, och skriften konfiskeras.

(Föreslagen lydelse:)

och sändebud, inre eller yttre förhållanden,

företag eller underhandlingar;

förbrytelsen skall anses enligt

8 kap. 4 § strafflagen, och skriften

konfiskeras. Är skriften ej smädlig

eller förgriplig men genom densamma

missförstånd med utländsk makt

sig yppat, må den, utan rättegång,,

kunna konfiskeras.

— skriften konfiskeras.

---skriften konfiskeras.

Kungörande i tryck under krigstid

eller vid krigsfara av underrättelser

rörande försvaret eller folkförsörjningen,

vilkas spridande är ägnat att

skada rikets säkerhet och vilkas offentliggörande

Konungen i statsrådet

genom kungörelse förbjudit; den häremot

bryter straffes efter allmän lag,

om gärningen är i den med straff belagd,

men eljest med fängelse eller

dagsböter, och skriften konfiskeras.

b) Förslag

till

ändrad lydelse av § 86 regeringsformen, § 38 moni. 1 riksdagsordningen

och § 1 mom. 3 tryckfrihetsförordningen samt upphävande av § 6

tryckfrihetsförordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 86.

Med tryckfrihet förstås varje Med tryckfrihet förstås varje

svensk mans rättighet att, utan någ- svensk mans rättighet att, utan några

ra av den offentliga makten i förväg av den offentliga makten i förväg

lagda, av tryckfrihetsförordningen ej lagda hinder, utgiva skrifter, att se
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

5

(Nuvarande lydelse.)

förutsedda hinder, utgiva skrifter, att

sedermera endast inför laglig domstol

kunna tilltalas för deras innehåll,

och att icke i annat fall kunna

därför straffas, än örn detta innehåll

strider mot tydlig lag, given att bevara

allmänt lugn, utan att återhålla

allmän upplysning. Alla allmänna

handlingar må ovillkorligen genom

trycket kunna utgivas, där ej i tryckfrihetsförordningen

annorlunda stadgas.

(Föreslagen lydelse:)

dermera endast inför laglig domstol

kunna tilltalas för deras innehåll,

och att icke i annat fall kunna därför

straffas, än om detta innehåll strider

mot tydlig lag, given att bevara

allmänt lugn, utan att återhålla allmän

upplysning. Alla allmänna handlingar

må ovillkorligen genom trycket

kunna utgivas, där ej i tryckfrihetsförordningen

annorlunda stadgas.

Riksdagsordningen.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar,

lagen med vissa bestämmelser örn

tryckta skrifter vid krig eller krigsfara,

lagen om inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar,

vallagen, stadgan om ersättning

för riksdagsmannauppdragets

fullgörande, stadgan om val av talmän

och vice talmän i riksdagens

kamrar, stadgan om val till riksdagens

utskott ävensom de reglemeutariska

föreskrifter, vilka riksdagen

jämlikt § 78 äger fastställa, samt att

hos riksdagen föreslå de ändringar

däruti, dem utskottet anser högst

nödiga eller nyttiga och möjliga att

verkställa, så ock att meddela utlåtande

över de från kamrarna till utskottet

hänvisade frågor rörande

grundlagarna samt ovan omförmälda

lagar, stadgar och föreskrifter.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar,

lagen om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar, vallagen,

stadgan om ersättning för

riksdagsmannauppdragets fullgörande,

stadgan örn val av talmän och vice

talmän i riksdagens kamrar, stadgan

örn val till riksdagens utskott ävensom

de reglementariska föreskrifter,

vilka riksdagen jämlikt § 78 äger fastställa,

samt att hos riksdagen föreslå

de ändringar däruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller nyttiga och

möjliga att verkställa, så ock att meddela

utlåtande över de från kamrarna

till utskottet hänvisade frågor rörande

grundlagarna samt ovan omförmälda

lagar, stadgar och föreskrifter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Tryckfrihetsförordningen.

§ I
-

3;o. Någon tryckningen--------- vara tillåtet.

Vad nu är stadgat skall dock icke

gälla i den mån annat följer av vad

i 6 § sägs.

§ 6.

Enligt stadganden i särskild av Ko- (Denna paragraf utgår.)

nungen och riksdagen samfällt stiftad

lag må, då riket befinner sig i

krig eller krigsfara, meddelas föreskrift

örn förhandsgranskning av

tryckta skrifter och förbud mot införande

i riket av sådana skrifter

samt, då riket befinner sig i krig,

jämväl meddelas förbud mot utgivande

av periodisk skrift.

I lag, varom i första stycket sägs,

meddelade stadganden må, när riksdagen

ej är samlad, träda i tillämpning

då Konungen så förordnar; dock

må sådant förordnande ej meddelas

med mindre Konungen låtit riksdagskallelse

utgå eller riksdagen ändock

skall sammanträda inom trettio dagar.

Varder ej meddelat förordnande

av nästföljande riksdag inom trettio

dagar från riksdagens början gillat,

skall detsamma efter utgången av

nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse.

Under tid, då riksdagen är

samlad, äger Konungen med riksdagens

samtycke meddela förordnande,

som nu sagts. För beslut av riksdagen,

som i detta stycke avses, erfordras,

att minst tre fjärdedelar av de

röstande i vardera kammaren vid votering

instämt i beslutet.

I lag, varom i denna paragraf är

fråga, må ock straff stadgas för överträdelse

av vad i lagen föreskrivits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22. •

2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla, att

Kungl. Maj:t med det snaraste måtte föranstalta om allsidig

utredning angående revision av tryckfrihetslagstiftningen;

3) a) att motionen II: 347 måtte anses besvarad genom vad

utskottet ovan under 1) och 2) hemställt; samt

b) att de likalydande motionerna I: 110 och II: 176, i den

mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan

under 1) och 2) hemställt, icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 maj 1944.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson, Sandegård, Herlitz,

Ström*, Sandström, Sven Hansson, Oskar Mattsson, Holmbäck, Andersson i

Igelboda, Fast, Nordström, Nolin*, Hällgren, Norén, Pettersson i Norregård,

Sefve och von Friesen*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:291 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om revision av tryckfrihetslagstiftningen m. m. s. 10 i texten