Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående vissa byggnadsfrågor berörande staden mellan broarna samt Riddarholmen i Stockholm m. m. jämte i ämnet väckt motion.

1944-05-09 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:131, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående vissa byggnadsfrågor berörande staden mellan broarna samt Riddarholmen i Stockholm m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 131.

Nr 131.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1944 kl. 10 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående vissa

byggnadsfrågor berörande staden mellan broarna samt

Riddarholmen i Stockholm m. m. jämte i ämnet väckt

motion.

(4:e avd.)

I propositionen nr 220 Ilar Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 mars 1944,

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45 å kapitalbudgeten under rubrik

Statens allmänna fastighetsfond anvisa dels till Annexbyggnad till kanslihuset

ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor, dels ock till Förberedande åtgärder

beträffande vissa byggnadsföretag i staden mellan broarna och å Riddarholmen

i Stockholm ett investeringsanslag av 350 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 299), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta 1) att avslå Kungl. Majits proposition nr 220 samt 2) alt

begära ny utredning av frågan örn kanslihusannex i syfte att finna lämpliga

platser utanför Gamla staden och med avsikten att härigenom skydda Gamla

staden för en successivt fortgående rivning, varigenom skulle också avses att

skydda Gamla staden för den ökade trafik, som småningom skulle spränga

dess egenartade historiska karaktär; tillika borde en noggrannare ekonomisk

prövning ske. Vidare bär i motionen hemställts, att riksdagen hos Kungl.

Maj :t måtte begära 3) en särskild utredning av frågan om högsta domstolens

lokal i syfte att finna möjlighet för dess kvarblivande inom slottet eller eljest

dess förläggande till annan plats än den föreslagna. Alternativt har hemställts,

därest den i punkterna 1 och 2 nämnda vägen skulle vara omöjlig beträda, om

en ny utredning i syfte att med bibehållande av tomter utmed Myntgatan för

kansliannexet utnyttja dessa mera ekonomiskt och samtidigt med större hänsyn

till de kulturella värdena. Vid förslagets nya bearbetande borde ett av

arkitekten Stark ritat förslag beaktas, vilket, såsom bifogad stadsplaneskiss

visade, i högre grad än byggnadsstyrelsens förslag respekterade och skonade

den medeltida stadsplanen. Av föreningarna Kolmätaregränd, Sveriges författareförenings

styrelse, Konstnärernas riksförbunds styrelse och Konsthistoriska

föreningen framförda synpunkter borde därvid beaktas.

Mellan Kungl. Majit och kronan samt Stockholms stad träffades den 8 november

1940 ett avtal rörande vissa markfrågor i Stockholm m. m. (1940 års

markavtal). Avtalet reglerar — jämte annat, varom nu ej är fråga — vissa

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

15

fastighetsöverlåtelser mellan kronan och staden dels å västra delen av Riddarholmen,

dels ock i staden mellan broarna och å Kungsholmen.

Avtalet är beträffande staden mellan broarna av i huvudsak följande innebörd

(jfr proposition 1940:234).

I staden mellan broarna har staden med äganderätt till kronan överlåtit

dels eif mellan Myntgatan, Salviigränd, Västerlånggatan, Storkyrkobrinken

och Riddarhustorget beläget område, bestående av följande fastigheter,

nämligen tomterna nr 1, 2, 4 och 5 samt del av tomten nr 6 i kvarteret

Minotaurus, tomterna nr 2, 3, 4, 5.6, 7 och 8 samt del av tomten nr 1.9

i kvarteret Nessus, tomterna nr 4, 5, 6, 7, 8 och 9 samt delar av tomterna nr 3

och 11 i kvarteren Lychaon, tomten nr 4 samt del av tomten nr 2.7 i kvarteret

Cephalus ävensom delar av mellanliggande gränderna Stenbastugränden,

Kolmätargränden och Klockgjutargränden, dels ock tomten nr 1 i kvarteret

Nemesis (Gamla rådhuset).

Till fullgörande av lämnade uppdrag har byggnadsstyrelsen i tre särskilda

skrivelser den 19 februari 1944 framlagt utredning och förslag i vissa här förevarande

byggnadsfrågor.

Anordnande å området mellan Myntgatan, Salviigränd, Yästerlånggatan,

Storkyrkobrinken och Riddarhustorget av en annexbyggnad till

kanslihuset.

Stadsplan och markfrågor lii. m.

Det område inom förevarande kvarter, som kronan genom 1940 års markavtal

förvärvat, har en areal av omkring 2 360 kvadratmeter och har vid av

1939 års markkommission föranstaltad värdering åsatts ett värde av 1 750 000

kronor. I kalkylerna till värderingen togs hänsyn till uppskattade kostnader

för rivning av befintliga byggnader och för uppförande av ny byggnad.

Det tili grund för markavtalet liggande stadsplaneförslaget innebär att

Myntgatans bredd skulle ökas till omkring 33 meter samt att kvarteret Aglaurus

(brandkontorets byggnad) skulle få formen av en långsträckt rektangel,

bildande en trafikdelare i Myntgatan. Byggnadsstyrelsen förklarar sig nu hava

under den verkställda utredningen funnit, att en förändring av denna stadsplan

i syfte att väsentligt utöka kvartersmarkens yta och i stället minska

Myntgatans bredd till 17,5 meter skulle innebära avsevärt förbättrade möjligheter

för områdets utnyttjande, utan att trafikens krav på nödig gatubredd

därför behövde åsidosättas.

Beträffande de inom förevarande område belägna fastigheter, vilka icke äro

i kronans egendom, nämligen fastigheterna nr 3, 6 (Rosengrens källare) och

5 (Hotell Östergötland) i kvarteret Cephalus samt fastigheten nr 3 (ett pxävathus

Storkyrkobrinken 12) i kvarteret Minotaurus, anser byggnadsstyrelsen

att desamma, utom tomten nr 5 i kvarteret Cephalus, äro nödvändiga för nybyggnadens

ändamålsenliga utformning, varför de böra förvärvas av staten.

Då överenskommelse med nuvarande ägarna icke kunnat träffas, förutsätter

styrelsen, att fastigheterna i fråga bliva föremål för expropriation.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 131.

Principerna för byggnadsförslagets utformning.

Bevarande av äldre bebyggelse.

Det nu framlagda förslaget till bebyggelse av ifrågavarande område innebär

ett försök att i viss utsträckning bevara befintliga byggnader utmed Storkyrkobrinken,

Västerlånggatan och Salviigränd, vilka skulle anslutas till nybyggnader

utefter Riddarhustorget och Myntgatan. Komplexets inre har utformats

i anslutning till en cirkelrund huvudgård och en mindre fyrsidig gård

inom den närmast Riddarhustorget belägna byggnadsdelen.

Byggnadsstyrelsen har inhämtat yttrande över det nu förevarande byggnadsförslaget

av riksantikvarieämbetet, som vid avgivande av sitt yttrande

även haft tillgänglig en av föreningen Kolmätargränd till Kungl. Majit

avlåten skrivelse i ämnet.

Disposition av lokalutrymmena.

Kostnadsberäkning.

Det totala ytinnehållet i den förelagna annexbyggnaden till kanslihuset

utgör enligt vad byggnadsstyrelsen upplyser 6 243 kvadratmeter enligt följande

tablå.

Tjänsterums-

Bruttoyta exkl.

murverk och

Brutloyta inkl.

murverk och

m2

trapphus

m2

trapphus

m2

Bottenvåningen ......................

304

444

646

1 trappa .............................

1 400

2 050

2 480

2 trappor ............................

1 400

2 050

2 480

3 > ............................

1 335

1 985

2 413

4 > ............................

525

782

1 093

Butiksytor m. m.....................

599

621

838

Lunchrestaurang 4 trappor ........

210

210

240

Arkivvåning 4 trappor..............

470

470

492

Sammanlagt

6 243

8 612

10 682

Hörnhuset Väster långgatan—Salviigränd med en rumsyta av cirka 620

kvadratmeter har härvid ej medräknats.

Härtill komma i de befintliga husen vissa källarlokaler. Dylika böra enligt

byggnadsstyrelsen anordnas även under de nya byggnaderna. Med hänsyn

till den rådande bristen på parkeringsplatser i trakten anser styrelsen ett

parkeringsgarage eventuellt böra anordnas i form av källare under den

runda gården, därest detta visar sig möjligt att genomföra.

I annexbyggnaden skulle enligt byggnadsstyrelsen inrymmas finans- och

försvarsdepartementen ävensom antingen socialdepartementet eller nedre

justitierevisionen, varjämte en återstående del av lokalutrymmet kunde utnyttjas

för andra trängande statliga behov.

Kostnaderna för byggnadsföretaget hava av byggnadsstyrelsen beräknats

till 4 300 000 kronor. I detta belopp ingår kostnaden för rivning av befintliga

byggnader och för grundpålning med 375 000 kronor. Därest källarvå
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

17

ning anordnas under portiken och gården, tillkommer en kostnad av 400 000

kronor. *

Av ifrågavarande kostnadssumma har styrelsen förklarat sig anse, att för

ritningars utarbetande och byggnadsarbetenas igångsättande ett belopp av

1 000 000 kronor bör vara tillgängligt under budgetåret 1944/45.

Departementschefen har för egen del under erinran att kronans behovav

ytterligai-e ämbetslokaler i kanslihusets närhet vöre omfattande och

trängande yttrat bland annat följande.

Någon möjlighet att inom överskådlig tid på ett ur kronans synpunkt godtagbart

sätt tillgodose detta behov annorledes än genom det ifrågavarande

områdets utnyttjande torde icke föreligga. Att, såsom föreningen Kolmätargränd

föreslagit, begränsa lokaltillskottet genom bebyggande enbart av det

redan frilagda området vid Myntgatan skulle icke innebära någon lösning

av frågan. Det synes för övrigt tvivelaktigt, huruvida det förslag till partiell

nybyggelse i kombination med kvarterssanering, som framlagts av föreningen,

skulle anses tillfredsställande ens med hänsyn till de brav, som av den

kulturhistoriska sakkunskapen ansetts böra uppställas. Jag hänvisar i detta

avseende till vad riksantikvarien i sitt yttrande anfört beträffande förslaget.

På grunder som nu antytts kan jag för min del icke tillstyrka åtgärder,

vilka skulle leda till att kronan icke genom utnyttjande av kvarteren mitt

emot kanslihuset erhölle det omfattande lokaltillskott, som är behövligt och

för vilket kronan i samband med markavtalets ingående iklätt sig betydande

kostnader.

Efter mitt föx-menande utgör det förslag, som byggnadsstyrelsen sålunda

framlagt, en lycklig avvägning mellan de estetiskt och kulturhistoriskt grundade

önskemålen å ena sidan samt kronans intresse av ett tillfredsställande

utnyttjande av markområdet å den andra. Förslagets förtjänster ur stadsbildens

synpunkt hava starkt understrukits av riksantikvarien, vars yttrande

torde få uppfattas såsom ett förord för förslaget, för den händelse ett bibehållande

av den medeltida stadsplanen med dess bebyggelse utefter gränderna

icke kan komma i fråga. Även ur i-ent praktisk synpunkt måste förslaget

anses innebära beaktansvärda fördelar. Bland annat medför infogandet i

byggnadskomplexet av den runda nybyggnaden kring en stor huvudgård

goda belysningsförhållanden, och därigenom skapas också en smidig förbindelse

mellan den inre nybyggnaden och de utanför denna liggande äldre husen

med deras skilda våningsnivåer. Utan denna förbindelse skulle de äldre

husen näppeligen kunna tagas i anspråk såsom tjänstelokaler, ingående i ett

och samma byggadskomplex. Förslagets utformning i denna del möjliggör

också områdets utnyttjande utan att hörnhuset mellan Salviigränd och Västerlånggatan

med dess kända, av Louis Masreliez inredda rumssvit behöver

beröras av några byggnadsåtgärder.

Ett genomförande av byggnadsstyrelsens förslag förutsätter emellertid

ändring i stadsplanen samt överenskommelse med Stockholms stad beträffande

förändring av gatumark till kvartersmark m. m. Åt byggnadsstyrelsen

torde böra uppdragas att å kronans vägnar föra förhandlingar rörande de

uppgörelser, som erfordras för genomförande av byggnadsstyrelsens av mig

här tillstyrkta förslag.

Vad härefter angår frågan örn lokaldispositionen i kanslihusannexet, delar

jag byggnadsstyrelsens mening, att en överflyttning till detta byggnadskomplex

av försvars- oell finansdepartementen i första hand bör äga rum. Styrelsen

har ifrågasatt, att därjämte nedre justitierevisionen skulle placeras i

byggnaden eller, alternativt, att dit skulle överflyttas ännu elt departement,

lliluint) lill riksdagens protokoll lyt t. Ii sami. Nr Vin—131. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 131.

förslagsvis socialdepartementet, i vilket senare fall lokaler för nedre justitierevisionen

ansetts böra beredas i det nuvarande kanslihuset. Dessa frågor

torde böra göras till föremål för ytterligare överväganden, innan avgörande

träffas. Det förefaller icke osannolikt, att för finansdepartementets räkning

måste redan från början reserveras större utrymmen än i byggnadsstyrelsens

förslag avsetts, särskilt som det synes önskvärt att i direkt anslutning till departementet

förlägga vissa till departementet hörande avdelningar och eventuellt

även ett par med departementet intimt sammanhörande institutioner,

vilka nu disponera lokaler i kronans fastigheter Storkyrkobrinken nr 2 och

4. Vid en mera avsevärd ökning av utrymmena inom kanslihusannexet för

finansdepartementet med närstående institutioner lärer plats få beredas nedre

justitierevisionen på annat håll.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att för utarbetande av ritningar till och

igångsättande av arbetena med annexbyggnaden till kanslihuset måtte för

nästkommande budgetår anvisas ett anslag av 1 000 000 kronor. Häremot har

jag intet att erinra. Anslagsbeloppet bör få tagas i anspråk för förberedande

åtgärder överhuvud taget beträffande den avsedda byggnaden. Därest under

nästkommande budgetår skulle erfordras medel för förvärv genom expropriation

eller eljest av fastigheter inom ifrågavarande kvarter, torde sålunda detta

anslag böra komma till användning. I anslutning till vad riksantikvarien

påyrkat bör anslaget jämväl få disponeras för de undersökningar och avbildningar

m. m., som ur kulturhistorisk synpunkt kunna befinnas påkallade.

Med annexbyggnaden sammanhängande

andra lokalfrågor.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen, skulle till den föreslagna

nya annexbyggnaden överflyttas bl. a. försvarsdepartementet. Detta departements

hittillsvarande lokalutrymmen inom kvarteret Mercurius vid Storkyrkobrinken

komma därigenom att frigöras för andra ändamål. Lokalerna

hava en nettogolvyta tjänsterum av omkring 2 900 kvadratmeter, däri inräknade

vissa utrymmen, som upptagas av kommandoexpeditionernas bok- och

blankettförråd.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att tillkomsten av det föreslagna nya byggnadskomplexet

på grund av de lokalreserver, som därigenom tillskapas, blir

av stor betydelse för lösandet av ett flertal andra statliga lokalfrågor än de

i det föregående berörda. Styrelsen har lämnat en översikt i ett sammanhang

över dessa frågor och det sätt, varpå en lösning av desamma enligt styrelsens

uppfattning bör sökas.

De till fastigheten Birger Jarls torg nr 3—5 förlagda ämbetsverken

äro domänstyrelsen, kommerskollegium, socialstyrelsen samt statistiska

centralbyrån. Samtliga dessa verk disponera emellertid i stor utsträckning

även andra, huvudsakligen tillfälligt förhyrda lokaler.

Byggnadsstyrelsen föreslår beträffande nämnda ämbetsverk ett successivt

genomförande av följande åtgärder.

1. Socialstyrelsens samtliga avdelningar med undantag av utlänningsförläggningsavdelningen,

som är utpräglat krisbetonad, inrymmas inom de av

kronan ägda fastigheterna i kvarteret Mercurius.

2. Domänstyrelsens samtliga avdelningar beredas nya lokaler i en nybyggnad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

19

3. Kommerskollegium med elektriska inspektionen, sprängämnesinspektionen

och fartygsinspektionen i Stockholm erhåller i fastigheten Birger Jarls

torg nr 3—5 lokaler med en nettogolvyta av omkring 3 600 kvadratmeter,

samt

Statistiska centralbyrån (samtliga avdelningar) erhåller likaledes i denna

fastighet lokaler med en nettogolvyta av omkring 3 000 kvadratmeter.

Resterande utrymmen i sistnämnda fastighet med en nettogolvyta av omkring

1 300 kvadratmeter torde böra reserveras för något eller några ämbetsverk,

vilkas lokalisering till denna trakt kan anses särskilt motiverad. Andra

ämbetsverk, som enligt byggnadsstyrelsen lämpligen kunde förläggas hit,

äro statens organisationsnämnd, försvarets centrala organisationskommitté

och statens sakrevision.

I fastigheten nr 1 i kvarteret Nemesis (Gamla rådhuset) föreslår

byggnadsstyrelsen lokaler skola iordningställas för högsta domstolen och

lagrådet.

Fastigheten nr 1 i kvarteret Väster torn å Riddarholmen, det

s. k. Gamla kungshuset, disponeras för närvarande gemensamt av Svea hovrätt

och kammarkollegiet. I särskild skrivelse föreslår byggnadsstyrelsen, att

fastigheten skall i sin helhet upplåtas till hovrätten.

Förslagets genomförande förutsätter, att lokaler beredas kammarkollegiet

på annat håll. Styrelsen föreslår, att kollegiet -— på sätt närmare belyses i

nyssnämnda särskilda skrivelse — får sina lokaler förlagda till fastigheten

kvarteret Gråmunkeholmen nr 1, det s. k. Hessensteinska huset, vilket

skulle bliva disponibelt, sedan socialstyrelsen på sätt förut anförts överflyttats

till kvarteret Mercurius.

Beträffande utnyttjandet av den genom 1940 års markavtal till kronan

överlämnade fastigheten nr 2 i kvarteret Västertorn (stadens förutvarande

auktionsverk och arkiv) har byggnadsstyrelsen förklarat sig i detta

sammanhang icke kunna framlägga förslag.

Byggnadsstyrelsen har slutligen erinrat om att Kungl. Maj:t genom beslut

den 27 februari 1942 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att för en kostnad av

högst 550 000 kronor utföra arbeten för beredande av ökade lokaler för

riksräkenskapsverket genom ombyggnad av de enligt 1940 års markavtal till

kronan avträdda fastigheterna kvarteret Kidskär nr 1 och 2 (de

s. k. östra och västra gymnasiehusen på Riddarholmen). Genom ombyggnaden

skulle även kammarrättens behov av ökat lokalutrymme bliva tillgodosett.

Tillstånd till igångsättande av ifrågavarande byggnadsarbete har emellertid

ännu ej beviljats.

Anordnande av lokaler för socialstyrelsen i kvarteret Mercurius.

De med förslaget till socialstyrelsens förläggning till kvarteret Mercurius

förenade byggnadskostnaderna belöpa sig enligt en inom byggnadsstyrelsen

verkställd kostnadsberäkning till 300 000 kronor. I detta belopp ingår en

beräknad kostnad av 100 000 kronor för reparations- och underhållsarbeten.

Byggnadsstyrelsen anför även att, därest av innevarande års riksdag beslut

komme att fattas örn uppförande av den föreslagna nybyggnaden inom

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 131.

kvarteret Minotaurus m. fl., en överflyttning av försvarsdepartementet till de

nya lokalerna möjligen kunde ske redan den 1 juli 1946. Vid denna tidpunkt

borde ritningar för ombyggnaden av kvarteret Mercurius föreligga. Då för

dessas utarbetande borde beräknas en tid av 8 månader, syntes erforderliga

medel, 150 000 kronor, för fortsatta utredningar och därpå grundade ritningar

böra ställas till förfogande under budgetåret 1944/45.

Departementschefen har i detta sammanhang anfört bland annat följande.

Socialstyrelsen har understrukit angelägenheten av att reservutrymmen beredas

med tanke på väntade nya arbetsuppgifter för styrelsen. Jag vill i anledning

härav framhålla, att socialstyrelsens lokalbehov torde kunna i avsevärd

mån komma att påverkas av aktuella organisatoriska omläggningar. Jag

erinrar i detta avseende örn föreliggande förslag rörande ändrad ordning för

utlänningsärendenas handläggning samt om de av byggnadsstyrelsen berörda

undersökningarna i fråga örn det statliga statistikväsendets organisation.

Vid den tidpunkt, då slutligt förslag beträffande omändrings- och reparationsarbetena

i förevarande fastigheter behöver föreligga, torde möjlighet

finnas att säkrare än nu bedöma omfattningen av socialstyrelsens framtida

lokalbehov.

Anordnande av lokaler för högsta domstolen, Svea hovrätt och

kammarkollegiet m. m.

Högsta domstolen och lagrådet.

Kostnaderna för genomförande av förslaget om högsta domstolens och

lagrådets inrymmande i fastigheten nr 1 i kvarteret Nemesis (Gamla rådhuset)

hava av byggnadsstyrelsen beräknats till 1 750 000 kronor. I denna

summa ingå kostnader för nödvändiga grundförstärkningsarbeten med 525 000

kronor. Övriga byggnadskostnader, vilka i stor utsträckning betingas av

andra för byggnadens framtida bestånd nödvändiga åtgärder samt av ur

kulturhistorisk synpunkt erforderliga arbeten för byggnadens återställande i

möjligaste mån i dess ursprungliga skick, uppgå till 790 000 kronor. För

värmeledning och ventilation, gas-, vatten- och avloppsledningar, elektriska

ledningar och hissar m. m. beräknas en sammanlagd kostnad av 275 000 kronor.

Slutligen hava kostnader för ritningar, kontroll och administration samt

oförutsedda utgifter beräknats till 160 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen framhåller i anslutning till dessa beräkningar, att den

jämförelsevis höga kostnaden bör ses mot bakgrunden av den erlagda köpeskillingen

å 900 000 kronor, vilken just med hänsyn bland annat till de kostnader,

som en erforderlig restaurering skulle betinga, satts till ett belopp,

som kan sägas med omkring 800 000 kronor understiga fastighetens markvärde.

Med utgångspunkt från en beräknad byggnadstid av 1 V2 år och med hänsyn

till den tid utarbetandet av fullständiga ritningar och i samband därmed

erforderliga kulturhistoriska undersökningar kräva, är det enligt byggnadsstyrelsens

mening önskvärt, att frågan om byggnadens iordningställande för

här avsedda ändamål underställes 1944 års riksdag samt att erforderliga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

21

medel, 250 000 kronor, för utarbetande av ritningar samt för påbörjande av

grundförstärkningar m. m. anvisas för budgetåret 1944/45.

Departementschefen har för egen del på denna punkt yttrat bland annat

följande.

Tidigare har ifrågasatts, att ämbetslokaler för domstolen skulle anordnas

inom garnisonssjukhusets byggnad å Kungsholmen. Sedan härutinnan verkställd

utredning visat, att garnisonssjukhusets byggnad icke inom bestämbar

tid kan bliva tillgänglig för här avsett ändamål, har byggnadsstyrelsen i samråd

med utsedda sakkunniga föreslagit, att högsta domstolen skulle inrymmas

inom Gamla rådhuset i kvarteret Nemesis. Även enligt min mening är

denna lösning av domstolens lokalfråga att förorda. Gamla rådhusbyggnaden

är med hänsyn till sin allmänna anordning och de krav, som föranledas av

husets karaktär av byggnadsminnesmärke, icke lätt att tillfredsställande utnyttja

för vanliga förvaltningsändamål men skulle uppenbarligen lämpa sig

väl för högsta domstolen med hänsyn till dess behov av stora och representativa

lokaler för de offentliga domstolsförhandlingarna. Beträffande det sätt,

varpå byggnaden för ifrågavarande ändamål bör i detalj utnyttjas, lärer ståndpunkt

icke nu behöva tagas. Enligt min mening torde ett förnyat övervägande

böra ske beträffande möjligheterna att genom en mera ekonomisk disposition

av rumsfördelningen bereda utrymme inom byggnaden även för någon

annan institution, vars förläggning till samma fastighet som domstolen lämpligen

kan komma i fråga.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att, på sätt framgår av vad chefen

för ecklesiastikdepartementet denna dag anför i fråga om nybyggnad för

karolinska institutet, möjlighet icke torde föreligga för kronan att till Stockholms

stad avträda fastigheterna i kvarteret Glasbruket förr än den 1 juli

1948, i följd varav kronan — såsom byggnadsstyrelsen förutsatt — torde

böra begagna sig av sin rätt att framflytta den i markavtalet primärt stadgade

dagen för avträdandet av dessa fastigheter. Fastigheten i kvarteret Nemesis

skulle vid sådant förhållande enligt markavtalet kunna disponeras av

kronan först den 1 juli 1949. Då del med hänsyn till processreformens

ikraftträdande synes bliva erforderligt att dessförinnan taga fastigheten i

anspråk för högsta domstolen, torde i enlighet med vad byggnadsstyrelsen

ifrågasatt böra upptagas förhandlingar med staden i syfte att träffa uppgörelse

om tidigare tillträdesdag mot tillhandahållande temporärt av lokaler

för de kommunala organ, vilka nu äro förlagda till byggnaden.

Svea hovrätt.

Kostnaden för genomförande av förslaget örn det s. k. Gamla kungshusets

fullständiga ianspråktagande för beredande av lokaler åt Svea hovrätt

har av byggnadsstyrelsen beräknats till 525 000 kronor.

Kammarkollegiet.

Kostnaden för kammarkollegiets inrymmande inom fastigheten nr 1 i

kvarteret Gråmunkeholmen (det av socialstyrelsen nu disponerade Hessensteinska

huset å Riddarholmen) skulle enligt ett genom byggnadsstyrelsens

försorg upprättat förslag uppgå till 175 000 kronor, varav 50 000 kronor vore

erforderliga för arbeten, som enligt styrelsen vore att betrakta såsom under

alla förhållanden erforderliga reparations- och underhållsarbeten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 131.

Utskottet.

Beträffande utnyttjandet av kronans fastigheter på Riddarholmen har departementschefen

anfört följande.

Genom förflyttning av socialstyrelsen till försvarsdepartementets nuvarande

fastigheter i kvarteret Mercurius skulle frigöras de betydande lokalutrymmen

i kronans fastigheter på Riddarholmen, som nu disponeras av socialstyrelsen

dels i Hessensteinska huset och dels i Gamla riksdagshuset vid Birger

Jarls torg. Även beträffande dispositionen av dessa utrymmen har byggnadsstyrelsen

i sina förevarande skrivelser framlagt förslag. Med hänsyn till

den tidpunkt, då de nämnda utrymmena kunna bliva tillgängliga för nya ändamål,

har jag ansett mig icke nu behöva ingå på en granskning av ifrågavarande

förslag till utnyttjande av kronans fastigheter på Riddarholmen i

vidare mån än att jag förutsätter, att Svea hovrätt även efter processreformens

genomförande bör kvarstanna i Gamla kungshuset, för vilket ändamål

denna byggnad torde böra undergå vissa inre omändringar i huvudsaklig

överensstämmelse med den av byggnadsstyrelsen framlagda utredningen.

Slutligen har departementschefen sammanfattningsvis uttalat följande.

Enligt vad jag i del föregående anfört skulle sålunda statsmakterna nu

endast i mera väsentliga huvuddrag behöva taga ståndpunkt till de av byggnadsstyrelsen

framlagda förslagen. Olika med förslagen sammanhängande

detaljfrågor kunna uppskjutas till nästkommande års riksdag, då ytterligare

utredning samt längre framförda förslag torde kunna föreligga. Därvid lärer

ock en närmare granskning av upprättade kostnadsberäkningar kunna äga

rum. Angelägnast är nu, att avgörande träffas örn plan för användning av

området i kvarteren Minotaurus, Nessus, Lychaon och Cephalus, varav samtliga

övriga föreliggande förslag äro direkt eller indirekt beroende, samt att

medel anvisas till påbörjande av de arbeten, som erfordras för ianspråktagande

av detta område.

Till vissa förberedande åtgärder — i främsta rummet utarbetande av ritningar

m. m. — beträffande de planerade övriga byggnadsföretagen böra

emellertid vissa medel beviljas för nästkommande budgetår. Byggnadsstyrelsen

har i sådant avseende äskat följande belopp, nämligen för fastigheterna

i kvarteret Mercurius 15 000 kronor, för Gamla rådhuset 250 000 kronor

och för Gamla kungshuset 100 000 kronor. Enligt min mening kan lämpligen

för erforderliga förberedande åtgärder beträffande samtliga nu avsedda

byggnader upptagas ett gemensamt anslag, förslagsvis bestämt till 350 000

kronor. Såväl detta anslag som det av mig förordade anslagsbeloppet å

1 000 000 kronor för påbörjande av arbeten med annexbyggnaden till kanslihuset

böra uppföras såsom investeringsanslag under statens allmänna fastighetsfond.

Vitterhets-, historie och antikvitetsakademien och akademien för de fria

konsterna liksom ock ett flertal privata sammanslutningar hava till utskottet

överlämnat särskilda av dem gjorda uttalanden rörande önskvärdheten av

att ifrågavarande nya kanslibyggnad förlädes till annan för ny bebyggelse

mindre ömtålig plats.

Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda förslag innefatta byggnadsprojekt

av betydande storleksordning. Sålunda uppskattas byggnadskostnaderna

för det nya kanslihusannexet till 4 300 000 kronor. Gamla rådhusets

omändring till lokal för högsta domstolen beräknas draga en kostnad

av 1 750 000 kronor. Härtill komma kostnader på omkring 1 000 000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

23

kronor för övriga i propositionen angivna lokaldispositioner. Att under nuvarande

ovissa tidsförhållanden taga ställning till dessa både byggnadstekniskt

och ekonomiskt vittutseende förslag är självfallet förenat med vissa

vanskligheter.

Av verkställda utredningar framgår, att statens lokalbehov i huvudstaden,

bortsett från de med krisadministrationen sammanhängande förhållandena,

vida överstiger de nu tillgängliga utrymmena. Förutom för högsta domstolen

och Svea hovrätt gör sig lokalbristen särskilt gällande för Kungl. Maj:ts

kansli samt vissa centrala ämbetsverk, vilka på grund av sina arbetsuppgifter

sedan gammalt ansetts böra vara förlagda i närheten av Kungl. Maj:ts

kansli, däribland socialstyrelsen, kammarkollegiet och kommerskollegium.

En omständighet, som gör en snar lösning av här berörda och med varandra

sammanhängande lokalfrågor särskilt angelägen, är det av den beslutade

rättegångsreformen föranledda behovet av betydligt utökade utrymmen för

högsta domstolen. Det av kronan enligt 1940 års markavtal från Stockholms

stad förvärvade men hittills alltjämt av staden disponerade gamla rådhuset

(mellan kanslihuset och riddarhuset) har med sina redan tidigare för domstolsbruk

använda sessionssalar och sin delvis ganska väl bibehållna palatsinredning

ansetts särskilt väl lämpa sig för högsta domstolen. Enligt markavtalet

måste man emellertid räkna med att kronan vid den tidpunkt, då

högsta domstolen behöver inflytta, d. v. s. den 1 .januari 1948, ej kan få disponera

gamla rådhuset, örn lokaler ej dessförinnan kunna på annan plats och

eventuellt inom det nya kanslihusannexet provisoriskt erbjudas för vissa

stadens nu till gamla rådhuset förlagda institutioner.

Samtliga här berörda lokalfrågor skulle erhålla sin lösning, därest genom

en annexbyggnad till kanslihuset vissa av Kungl. Maj:ts kansli nu disponerade

lokaler kunde frigöras för annat ändamål. I propositionen föreslås

fördenskull, att en sådan annexbyggnad uppföres å det till kanslihuset gränsande

området på andra sidan Myntgatan. Detta område förvärvades av staten

genom 1940 års markavtal med Stockholms stad. Avsikten med förvärvet

var att skapa möjligheter för ett tillgodoseende av kronans behov av

ytterligare ämbetslokaler i kanslihusets närhet. Vid avtalet förutsattes, att

vissa kulturhistoriskt värdefulla byggnader skulle bibehållas för framtiden.

Detta förbehåll berör emellertid icke bebyggelsen å det område, till vilket

kanslihuset enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle förläggas.

En ytterligare omständighet, som talar för ett snabbt avgörande, är nödvändigheten

av ett slutgiltigt beslut snarast möjligt rörande dispositionen

av det för kanslihusannexet föreslagna området. De därå befintliga av kronan

enligt 1940 års markavtal år 1942 från Stockholms stad övertagna byggnaderna

befinna sig nämligen i sådant skick, att behovet av en sanering av

bebyggelsen är synnerligen trängande.

Av pietetsskäl har enligt Kungl. Maj:ts förslag till grund för användningen

av ifrågavarande område lagts en mindre radikalt ingripande plan

än den nied Stockholms stad år 1940 överenskomna. Förslaget innebär, att

de inom kvarteret befintliga gränderna med sina välvda portaler skulle bi
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 131.

behållas närmast Västerlånggatan för att inåt mynna ut i en rund gård,

kring vilken det nya kanslihusannexet skulle gruppera sig. Kontrasten mellan

den öppna, om en torgplats påminnande gården och de däri utmynnande

gränderna Ilar ansetts bliva av god verkan. Då gården skulle vara

upplåten för allmänheten, skulle byggnadsföretaget tillföra stadsdelen ett

tillskott av trevnad. Gatufasaderna utmed Västerlånggatan liksom utmed

Storkyrkobrinken skulle bibehållas i sin olikartade utformning. För de nybyggda

delarna mot Myntgatan och Riddarhustorget samt kring den runda

gården har eftersträvats en enhetlig och monumental form.

Enligt den föreliggande planen löper i varje våning utmed den runda

gården en cirkulationskorridor, från vilken i erforderlig utsträckning trappsteg

eller halvtrappor leda till byggnadens övriga delar. Beträffande vissa

av de nu utmed Västerlånggatan och Storkyrkobrinken befintliga byggnaderna

planeras en ganska genomgripande ombyggnad och eventuellt ett

återförande till deras tidigare utseende i den mån ännu bevarade ritningar

göra det möjligt. Självklart är att sådana återställningsåtgärder måste bli

tämligen kostnadskrävande.

Av det anförda framgår, att åt de kulturhistoriska synpunkterna ägnats

betydande uppmärksamhet vid utformningen av förslaget till annexbyggnad

till kanslihuset.

Med anledning av de av motionären uttalade farhågorna för att av Gamla

staden skulle skapas en trafikmaskin och ett clearingkomplex för bilströmmar

må erinras, att genom antagande av propositionens förslag den i 1942

års nya stadsplan förutsatta utvidgningen till 33 meter av Myntgatan (från

Mynttorget utmed nya kanslihuset till Riddarhustorget), vilken gata för

närvarande har en minsta bredd av 10 meter och en största bredd av 16

meter, skulle kunna undvikas. Brandkontorets efter ombyggnad under 1700- talet väl bibehållna hus är ett av Gamla stadens värdefullare byggnadsminnesmärken.

Att den i 1942 års plan förutsatta rivningen av en del av detta

hus icke skulle behöva verkställas och att sålunda den nuvarande stadsbilden

kring Mynttorget skulle kunna bibehållas oförändrad borde vara

värt allt erkännande ur de synpunkter, för vilka motionären vill framträda

som målsman.

Gatufasaderna och stora delar av gatuhusen utmed Västerlånggatan och

Storkyrkobrinken äro, såsom redan antytts, avsedda att bibehållas oförändrade

med undantag för vissa restaurerings- och återställningsåtgärder.

Erinras må att vad som ur yttre stadsbildssynpunkt skulle bevaras ingalunda

bär prägel av någon äldre byggnadsstil utan, med undantag i huvudsak

för hotell Östergötland och någon av de övriga fasaderna, av 1800-talet.

I förhållande till det kulturhistoriska värde dessa byggnader i sitt nuvarande

skick kunna besitta, innebär deras i propositionen föreslagna bevarande

en betydande ekonomisk uppoffring, då självfallet en rationell planlösning

därigenom avsevärt försvåras. Rent arkitektoniskt sett utgör dessutom

bibehållandet av de olikartade och under tidernas lopp mycket hårt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

25

omformade gatehusen ett uppoffrande av den dominerande verkan, som

stått att vinna med en enhetlig fasaduppbyggnad.

Vad härefter angår de å områdets inre delar vid gränderna belägna, av

kronan år 1942 från staden övertagna byggnaderna, vilka enligt förslaget

skulle rivas men för vilka motionären begär skydd, är den vanvård, för vilken

de varit utsatta, påfallande. Det av staden eftersatta underhållet förklaras

med all sannolikhet av att byggnaderna ansetts böra rivas. Att märka är, att

Stockholms stads museinämnd trots de sålunda förutsatta rivningsåtgärderna

tämligen oförbehållsamt tillstyrkt propositionens förslag under framhållande,

att detsamma hade stora förtjänster ej endast arkitektoniskt utan även

kulturhistoriskt samt att särskilt den cirkelrunda gård, som inginge i nybyggnaden,

väl anslöte sig till den mera monumentala arkitektur, som alltsedan

1600-talet genom de stora palatsbyggena kommit att prägla denna trakt av

staden. Liknande synpunkter hava framförts av Stockholms stads skönhetsråd,

från vilket ej heller framkommit några starkare invändningar mot förslaget.

Såvitt av riksantikvarieämbetets utlåtande framgår, synes ej heller ur synpunkten

av de intressen, ämbetet har att vårda, det i motionen angivna förslaget

kunna sättas före propositionens.

Tilläggas må att det i motionen angivna modifierade förslaget till kanslihusannex

torde komma att medföra, förutom betydligt försämrade belysningsförhållanden,

en stark minskning av den blivande byggnadens nettoutrymme.

Redan detta torde visa, att förslaget är praktiskt orealiserbart.

I anledning av de av föreningen Kolmätargränd i ärendet framförda synpunkterna

vill utskottet framhålla, att ett bevarande av staden mellan broarna

från pietetslösa ingrepp självfallet framstår som ett vida mer än rent

lokalt intresse. De krafter, som verka härför, förtjäna också enligt utskottets

mening allt stöd. Vid sin behandling av ärendet har utskottet därför tillmätt

föreningens framställning stor uppmärksamhet. Redan enligt propositionens

förslag göras emellertid betydande uppoffringar för att bibehålla de

kulturhistoriska värden, som området rymmer.

I likhet med föreningen skulle utskottet finna beklagligt örn de ingrepp,

som nu måste ske inom kvarteren närmast Myntgatan, skulle på grund av

statens växande lokalbehov följas av andra inom angränsande delar. Enligt

vad utskottet sökt övertyga sig om kunna i detta avseende möjligen förefintliga

farhågor icke anses befogade. Utskottet har likväl velat uttala angelägenheten

av att staten vid framdeles eventuellt uppkommande ökade anspråk

på byggnadsmark inom Gamla staden tager all möjlig hänsyn till befintliga

historiska värden.

Sammanfattningsvis må erinras, att det förvisso varit önskvärt att ifrågavarande

kulturhistoriskt värdefulla del av staden mellan broarna kunnat mera

orörd överlämnas till eftervärlden. Såväl det synnerligen starkt framträdande

behovet av utökade lokaler för vissa viktiga ämbetsverk som den ej mindre

trängande angelägenheten av en snar sanering av ifrågavarande numera av

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr lii!.

staten till största delen ägda kvarters- och gatumark påkallar emellertid, att

hithörande byggnadsspörsmål erhålla sitt preliminära avgörande vid denna

riksdag. Under hänvisning härtill och då Kungl. Maj:ts förslag, såsom ovan

framhållits, ur såväl praktiska som kulturhistoriska synpunkter innebär den

under rådande förhållanden med all sannolikhet mest tillfredsställande lösningen

av frågan, anser sig utskottet böra förorda bifall till propositionen.

Med avstyrkande alltså av motionen hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj-.ts förslag och med avslag å

motionen I: 299 till Annexbyggnad till kanslihuset för budgetåret

1944/45 under statens allmänna fastighetsfond anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;

b) med bifall till Kungl Maj:ts förslag och med avslag å

motionen I: 299 till Förberedande åtgärder beträffande vissa

byggnadsföretag i staden mellan broarna och å Riddarholmen

i Stockholm för budgetåret 1944/45 under statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 350 000 kronor.

Stockholm den 9 maj 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Pauli, Lindström, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Heiding, Karl Andersson,

Ekströmer, Emil Petersson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Svensson i Grönvik, Bergström, Andersson i

Prästbol, Danielsson, Ward, Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö, Wallentheim, Staxäng,

Åkerström och Eriksson i Frägsta.

Reservation

av herrar Oscar Olsson, Lindström, Heiding, Ekströmer, Ivar Persson, Wallentheim

och Eriksson i Frägsta, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort hava följande lydelse:

»Vad först angår den tilltänkta annexbyggnaden till kanslihuset är att

märka det hårda ingrepp, för vilket ett genom sitt centrala läge synnerligen

ömtåligt parti av den gamla staden mellan broarna genom byggnadens förläggning

dit utsättes. Spolieringen av dåvarande grändsystem jämte omkring
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

27

liggande delvis från medeltiden stammande byggnader måste väcka en alldeles

särskilt stark betänksamhet med hänsyn till de stora krav, som främst

böra ställas på staten i fråga om vården av äldre kulturhistoriskt värdefull

bebyggelse.

1 anslutning till de synpunkter, som av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

lagts på frågan i en till utskottet ställd skrivelse, måste utskottet

finna önskvärt att byggnadsplanen revideras i syfte att områdets gamla planbildning

och byggnadsart i större utsträckning må kunna bibehållas. Utskottet

vill ifrågasätta örn ej ärendet är av den betydelse, att det kunde vara

motiverat att exempelvis genom en arkitekttävlan utröna, huruvida icke

man kunde utfinna en lämpligare planlösning, som bättre tillgodoser såväl

praktiska som kulturhistoriska synpunkter. Undersökas bör också huruvida

icke den planerade annexbyggnaden till kanslihuset kunde begränsas till en

byggnad utmed Myntgatan samt alternativt även huruvida icke ytterligare erforderliga

ämbetslokaler kunde beredas utan nybyggnad och genom förvärv

i stället av andra intilliggande fastigheter.

Utskottet, som alltså anser starkt fog föreligga för en förnyad omprövning

av frågan, har således ej funnit sig kunna biträda Kungl. Maj :ts förslag om

ett anslag på 1 000 000 kronor för igångsättning av ett annexbygge till kanslihuset.

Däremot vill utskottet tillstyrka, att ett anslag å 350 000 kronor anvisas

till förberedande åtgärder beträffande vissa byggnadsföretag i staden mellan

broarna och på Riddarholmen i Stockholm.

Med åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av motionen I: 299 avslå Kungl. Maj:ts förslag

örn anslag till annexbyggnad till kanslihuset samt hos

Kungl. Majit anhålla om förnyad utredning av frågan om

lokalbehovet för Kungl. Maj:ts kansli;

b) med bifall — — — 350 000 kronor.»

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 131.

Kanslihusannexet.

Situationsplan.

(Å planen betecknas nuvarande kanslihuset med siffran 1 och den föreslagna annexbyggnaden

med siffran 2.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

29

Kanslihusannexet.

Fasad mot Riddarhustorget.

iiiiilllMl

Hilli» 1

n imi i i i

tint in liim

—- ■ -TT»

anmnuiDDD

Mililia

Kansl ihusannexet.

Perspektiv ar den Inre gården.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:287 Skrivelse till Konungen, med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 36 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med försl s. 4 i texten