Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av centrala tvättoch re par ationsanst alter för försvaret jämte en i ämnet väckt motion.

1944-05-23 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:145, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av centrala tvättoch re par ationsanst alter för försvaret jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1A5.

1

Nr 145.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1914 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

uppförande av centrala tvätt- och re par ationsanst alter

för försvaret jämte en i ämnet väckt motion.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 112 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 18 februari 1944,

föreslagit riksdagen att under Försvarets fabriksfond för budgetåret 1944/45

anvisa

dels till Markförvärv för centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag

av 15 000 kronor;

dels till Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag

av 2 630 000 kronor;

dels ock till Anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala

tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag av 925 000 kronor.

Vidare har uti en inom andra kammaren av herr V. Hedlund i Östersund

m. fl. väckt motion (II: 448) hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den

blivande centrala tvätt- och reparationsanstalten för mellersta Norrland förläggas

till Bräcke.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

På förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 179 beslöt 1943 års riksdag

(riksdagens skrivelse nr 320), att den nuvarande, förbandsvis bedrivna

tvätt- och reparationsverksambeten i fråga om intendenturmateriel vid försvarsväsendet

skulle rationaliseras genom koncentration av verkstadsdriften

till ett fåtal centrala tvätt- och reparationsanstalter. Tillika anvisade

riksdagen medel dels för uppförande av centrala dylika anstalter i Slockholm

och Boden samt på Gotland, dels ock för anskaffning av maskiner och

annan utrustning för anstalterna i fråga.

Enligt de beräkningar rörande behovet av centrala tvätt- och reparationsanstalter

för försvarsväsendet i dess helhet, vilka lågo till grund för riksdagens

beslut i fråga om underhållstjänstcns ordnande, skulle — utöver

nyssnämnda tre centrala anläggningar — i övrigt erfordras fyra eller fem

dylika anstalter.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 6 sami. Nr 115.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 145.

Sedan Kungl. Majit uppdragit åt 1942 års militära reparationstjänstutredning

att undersöka frågan om underhållstjänstens organisation har utredningen

den 29 januari 1944 avgivit förslag i ärendet.

Vad beträffar ett av 1943 års riksdag gjort uttalande rörande ett eventuellt

utnyttjande av de centrala tvätt- och reparationsanstalterna jämväl

för civilt bruk har utredningen, som trätt i förbindelse med vissa landsting,

konstaterat, att förutsättningar för ett samarbete i angivna hänseende mellan

kronan och landstingens sjukvårdsinrättningar i åsyftad omfattning åtminstone

icke för närvarande vore för handen. Detta borde enligt utredningens

mening icke hindra, att frågan härom ånyo upptoges, örn och i den

mån förhållandena framdeles kunde giva anledning därtill. Frågan örn ett

samarbete med vissa civila inrättningar i övrigt torde, påpekar utredningen,

icke vara av större räckvidd. Hinder torde emellertid icke behöva möta mot

etablerandet av dylikt samarbete, i den mån detsamma kunde vara ägnat att

tillgodose båda parternas intressen. Det hade synts utredningen lämpligen

böra få ankomma på försvarets fabriksstyrelse att träffa avgörande i hithörande

spörsmål.

Vad angår frågan örn de centrala tvätt- och reparationsanstalter, vilka

erfordras utöver de av 1943 års riksdag beslutade anstalterna i Boden och

Stockholm samt på Gotland, har reparationstjänstutredningen anfört, att utredningens

fortsatta överväganden givit till resultat, att för ändamålet synts

böra uppföras fyra dylika anstalter, avsedda en för mellersta Norrland, en

för västra Götaland, en för östra Götaland samt en för södra Götaland.

Utredningen har härefter behandlat frågan örn förläggningsplatser för de

centrala tvätt- och reparationsanstalterna.

Valet av förläggningsplats för den för mellersta Norrland avsedda anstalten

har synts utredningen böra stå mellan Bräcke och Långsele stationssamhällen.

Militärbefälhavaren för II. militärområdet hade på utredningens förfrågan

meddelat, att — även örn Bräcke och Långsele under fredsförhållanden

kunde anses ur militär synpunkt i stort sett likvärdiga såsom förläggningsplatser

— Bräcke likväl ägde ett bestämt företräde framför Långsele med

hänsyn till etappgrupperingen. Därest endast militära skäl finge fälla utslaget,

borde platsvalet fördenskull utfalla till förmån för Bräcke. De militära

nackdelarna beträffande Långsele-alternativet vöre dock icke så stora,

att militärbefälhavaren ville motsätta sig anstaltens förläggande till sistnämnda

plats.

Utredningen har beträffande denna fråga anfört, bland annat, följande.

Den militära tvättgodsmängden vid ifrågavarande anläggning beräknades

under normala fredsförhållanden komma att utgöra omkring 700 000 kilogram

per år. I utredningens den 16 oktober 1942 avgivna principbetänkande

hade påvisats, att för ernående av ett gynnsamt driftsresultat erfordrades en

årlig tvättgodskvantitet icke understigande 1 miljon kilogram. Vad Bräcke
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l id.

3

alternativet anginge hade Jämtlands läns landsting avböjt ett samarbete med

kronan, under det att Västernorrlands läns landsting oell styrelsen för Österåsens

sanatorium förklarat sig villiga till ett samgående i händelse av anstaltens

förläggande till Långsele. Härvid skulle den årliga tvättgodsmängden

ökas med omkring 700 000 kilogram eller således till sammanlagt omkring

1,4 miljoner kilogram. Den härav betingade driftkostnadsminskningen kunde

uppskattas till 2,5 öre per kilogram tvättgods eller för 700 000 kilogram tvättgods

till 17 500 kronor per år enligt 1939 års prisnivå, vilken summa evalverad

till nuvarande prisläge motsvarade omkring 25 000 kronor. Örn för jämförelse

ur driftsekonomisk synpunkt mellan Bräcke- och Långsele-alternativen

sistnämnda summa reducerades med 7 000 kronor, motsvarande å

Bräcke-anläggningen belöpande besparing i avlöningskostnaderna på grund

av dyrortsgrupperingen, kunde således den årliga driftkostnadsminskningen

vid anstaltens förläggande till Långsele för det militära tvättgodset för närvarande

uppskattas till sammanlagt 18 000 kronor. I samband härmed finge

dock framhållas, att det behövliga investeringskapitalet ökades med omkring

400 000 kronor enligt nuvarande prisnivå. Förräntning och amortering av

detta kapital inginge i den angivna driftskalkylen.

Sammanfattningsvis kunde således konstateras, att till förmån för Långsele-altemativet

talade en något gynnsammare driftsekonomi. Häremot borde

emellertid vägas den vid detta alternativ uppkommande ökningen i investeringskapitalet.

Reparationstjänstutredningen har sammanfattningsvis uttalat, att ur de

synpunkter utredningen haft att företräda Bräcke-alternativet finge anses

äga något företräde framför Långsele-alternativet. Utredningen har fördenskull

förordat, att den för mellersta Norrland avsedda centrala tvätt- och

reparationsanstalten förlägges lill Bräcke. För den händelse emellertid

Långsele-alternativet ur allmänna synpunkter ansåges böra väljas, har utredningen

framlagt kostnadsberäkningar jämväl för en till sistnämnda ort

förlagd centralanstalt.

I fråga örn den för södra Götaland avsedda centralanstalten har utredningen

förordat, att densamma förlägges till Hässleholm. Anstalten i fråga

bär dock ansetts icke böra omedelbart komma till utförande, utan huvuddelen

av underhållstjänsten för de till denna del av landet förlagda förbanden

borde provisoriskt ordnas genom övertagande för försvarets räkning av

den vid förutvarande tvångsarbetsanstalten i Landskrona befintliga tvättinrättningen.

De orter, som kunde komma i fråga såsom förläggningsplatser för den för

västra Götaland avsedda anstalten vöre enligt utredningens mening Herrljunga,

Falköping och Skövde. Utredningen har på anförda skäl förordat

Herrljunga såsom lörläggningsplats.

För centralanstalten för östra Götaland har utredningen undersökt olika

förläggningsmöjligheler, bland andra Hallsberg, Mjölby och Tranås, och därvid

kommit till den uppfattningen, att ett förläggande av en för dessi) en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 145.

heter gemensam tvätt- och repara homans tält till Mjölby ur olika synpunkter

skulle vara den för kronan fördelaktigaste.

Efter en centralisering av underhållstjänsten skulle, framhåller utredningen,

vissa truppförband komma att befinna sig på betydande avstånd

från närmaste centrala anstalt. Detta skulle bli förhållandet beträffande

Värmlands regemente, Bergslagens artilleriregemente, Västerbottens regemente,

Norrlands dragonregemente, Dalregementet, Hälsinge regemente och

Hälsinge flygflottilj. Utredningen har förordat, att de nuvarande tvättinrättningarna

och verkstäderna för reparation av tvättgodset tills vidare skulle

bibehållas vid Värmlands regemente, Västerbottens regemente, Dalregementet

och Hälsinge regemente ävensom att Bergslagens artilleriregemente, Norrlands

dragonregemente och Hälsinge flygflottilj för utförande av vattentvätt skulle

hänvisas till respektive Värmlands regemente, Västerbottens regemente och

Hälsinge regemente.

Utredningen har kommit till den uppfattningen, alt underhållstjänsten

för de till och invid Karlskrona förlagda förbanden och inrättningarna tills

vidare borde ombesörjas vid de nuvarande tvätt- och reparationsanstalterna

i Karlskrona. Kalmar och Blekinge flygflottiljer borde i fråga om underhållstjänsten

hänvisas till anläggningarna i Karlskrona.

I fråga om behovet av personal vid tvättanstalterna och dennas löneställning

har utredningen förutsatt, att de principer följas, vilka angivits i propositionen

1943: 179 och av riksdagen godtagits.

Kostnaderna för uppförande av var och en av de i Hässleholm, Mjölby

och Herrljunga planerade centralanstalterna hava beräknats till 824 000 kr.

För pumpverk och tomt i Herrljunga hava beräknats 50 000 kronor. Den i

Bräcke planerade anstalten har kostnadsberäknats till 635 000 kronor. Den

totala byggnadskostnaden skulle alltså utgöra 3 157 000 kronor. För en till

Långsele förlagd samarbetsanstalt hava anläggningskostnaderna beräknats

till 935 000 kronor. I jämförelse med Bräcke-anläggningen innebär detta en

merutgift av 300 000 kronor, motsvarande en ökning av byggnadskostnaderna

med 47 %• Att märka är emellertid, framhåller utredningen, att anstaltens

årliga tvättgodskapacitet genom samarbetet med landstinget skulle

ökas från i runt tal 700 000 kilogram till 1,4 miljoner kilogram eller således

fördubblas.

Kostnaderna för maskin- och inventarieanskaffning hava beräknats till

1,1 miljoner kronor. Vid Långsele-alternativet skulle tillkomma en ytterligare

maskinanskaffningskostnad av 100 000 kronor.

överbefälhavaren har i avgivet utlåtande över utredningens förslag framhållit,

att förläggningen av en reparationsanstalt till Hässleholm vore mindre

lämplig. Hässleholm hade ett relativt utsatt läge och utgjorde därjämte en

stor järnvägsknut. En förläggning längre norrut förslagsvis till Älmhult eller

Växjö syntes överbefälhavaren vara att föredraga. I fråga örn utredningens

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l itt.

5

förslag till förläggningsplatser för övriga tre anstalter Ilar överbefälhavaren

ansett icke vara något att erinra.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Såsom framgår av propositionen 1943: 179 lia de undersökningar, som

verkställts av 1942 års militära reparationstjänstutredning, bestyrkt, att en

övergång från den nuvarande, i hantverksmässiga former bedrivna verksamheten

för tvätt och reparation av beklädnadsartiklar vid försvaret till

industriell drift i större skala skulle vara ägnad att medföra påtagliga fördelar

i tekniskt och ekonomiskt hänseende. Utredningen har med stöd av

industrimässiga kalkyler funnit, att en koncentrering av denna underhållstjänst

till en verkstadsorganisation av viss angiven storleksordning skulle

kunna medföra en besparing av omkring 5 miljoner kronor per år enligt nuvarande

pris- och löneläge. För egen del yttrade jag vid anmälan av nämnda

proposition, att — oavsett örn de av utredningen framlagda kalkylerna på

samtliga punkter kunde anses fullt bärande eller ej — den gjorda undersökningen

dock syntes klart giva vid handen, att vid ett realiserande av centraliseringstanken

de med omläggningen förbundna investeringarna i form av

fasta anläggningar och rationell teknisk utrustning kunde göras i hög grad

räntabla.

Den av 1943 års riksdag i anslutning härtill godkända planen för underhållstjänstens

centralisering innebär, att — utöver de av riksdagen beslutade

centrala tvätt- och reparationsanstalterna i Boden och Stockholm samt

på Gotland — för försvaret i övrigt böra avses fyra eller fem sådana anstalter.

Vid de fortsatta överväganden, som militära reparationstjänstutredningen

ägnat denna fråga, har utredningen stannat vid alt förorda, att antalet

sålunda erforderliga anstalter bestämmes till fyra. Av dessa skulle en

avses för mellersta Norrland, en för västra Götaland, en för östra Götaland

och en för södra Götaland. Anstalterna skulle förläggas till respektive

Bräcke, Herrljunga, Mjölby och Hässleholm. Den för södra delen av landet

avsedda anstalten skulle emellertid icke omedelbart utföras. I stället

skulle den vid förutvarande tvångsarbetsanstalten i Landskrona befintliga

tvättinrättningen övertagas av försvaret för att provisoriskt betjäna vissa

av de till denna del av landet förlagda truppförbanden. I övrigt skulle enligt

reparationst jänstutredningens förslag den nuvarande ordningen för underhållstjänsten

tills vidare i vissa delar bibehållas vid ett antal från närmaste

centrala anstalt avsides belägna enheter ävensom i Karlskrona, varvid

dock ledningen av vederbörande verkstäder skulle underställas försvarets

fabriksstyrelse.

Det sålunda av reparationstjänstutredningen framlagda förslaget till fortsatt

utbyggnad av den lör en centraliserad underhållstjänst erforderliga

organisationen synes mig i princip kunna godtagas. Med avseende å nybvggnadsprogrammet

biträder jag sålunda förslaget, alt antalet centrala

tvätt- och reparation sanstalter bestämmes till fyra utöver de redan beslutade

anläggningarna i Boden och Stockholm samt på Gotland eller att således

för huvuddelen av den militära underhållstjänsten avses tillhopa sju centrala

anstalter. Såsom nämnts förutsätter en dylik organisation, att underhållstjänslcn

i vissa delar tills vidare bibehålies i nuvarande lonner vid ett

mindre antal militära enheter ur armén och flygvapnet liksom även i Karlskrona.

Vad den för södra delen av landet avsedda centralanstalten be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 145.

träffar, synas mig övervägande skäl tala för att med uppförandet av denna

anstalt får tills vidare anstå, enär den vid förutvarande tvångsarbetsanstalten

i Landskrona befintliga tvättinrättningen synes kunna för en relativt

obetydlig ändringskostnad provisoriskt användas för militärt ändamål.

Särskilda medel synas således icke nu böra äskas för uppförande av nyssnämnda

centralanstalt. Jag förutsätter emellertid, att frågan om ett slutligt

genomförande av centraliseringsprogrammet för södra Götaland upptages

till bedömande, därest erfarenheterna skulle giva vid handen, att tvättinrättningen

i Landskrona icke lämpligen bör på längre sikt utnyttjas för

försvarets räkning. Det bör ankomma på försvarets fabriksstvrelse att i

sinom tid taga denna fråga under övervägande.

På sätt inledningsvis omnämnts, har 1943 års riksdag uttalat, att vid organisationens

fortsatta utbyggande borde övervägas de fördelar, som kunde

ernås genom att de centrala tvätt- och reparationsanstalterna avsåges för

såväl statligt som kommunalt bruk. De fördelar, som härvid åsyftats, torde

närmast hänföra sig till den vid ett samgående med civila institutioner

uppkommande ökningen av anstalternas driftskapacitet, varigenom kostnaderna

per kilogram tvättgods kunna nedbringas. Med utgångspunkt härifrån

har reparationstjänstutredningen yttrat, att i de fall, där de blivande

centralanstalterna redan med hänsyn till omfattningen av det dit hänvisade

militära tvättgodset komma att erhålla en för säkerställande av ett ekonomiskt

tillfredsställande driftsresultat i och för sig tillräcklig storleksordning

— vilket skulle bli fallet beträffande de planerade anläggningarna i Herrljunga,

Mjölby och Hässleholm — något egentligt intresse av ett samgående

med civila inrättningar knappast kunna anses föreligga ur försvarets synpunkt.

Om ock detta enligt min mening icke i och för sig bör utgöra hinder

för ett dylikt samarbete, i den mån sådant skulle vara ägnat att ur

andra synpunkter medföra påtagliga fördelar, torde denna fråga för närvarande

icke äga större aktualitet, såvitt angår de nyssnämnda tre anläggningarna,

enär de landsting, med vilka utredningen trätt i förbindelse för

utrönande av förutsättningarna för ett samarbete, i allmänhet icke varit inriktade

på ett samgående med kronan i nuvarande läge. Den omständigheten,

att samarbetstanken icke för närvarande synes kunna förverkligas

i någon större omfattning, bör emellertid såsom nämnts icke utesluta, alt

frågan ånyo upptages, därest förhållandena giva anledning därtill. Det synes

böra ankomma på försvarets fabriksstyrelse att följa utvecklingen på

området och tillvarataga de möjligheter till samarbete, som kunna yppa sig

och kunna vara ägnade att medföra fördelar. I anslutning härtill bör framhållas,

att det samarbete med Kristianstads läns landsting, för vilket landstingets

förvaltningsutskott under viss förutsättning uttalat sig, icke torde

kunna komma till stånd vid utnyttjande tills vidare, på sätt av mig i det

föregående förordats, av den nuvarande tvättinrättningen i Landskrona.

Mot bakgrunden av vad i det föregående anförts synes det mig emellertid

angeläget, att de samarbetsmöjligheter tillvaratagas, vilka erbjuda sig vid

den av de planerade centralanstalterna, som icke i och för sig kommer att

erhålla tillräckligt stor kapacitet för ernående av ett fullgott driftsresultat,

nämligen den för mellersta Norrland avsedda anstalten. Såsom utredningen

påvisat, skulle ett samgående med Västernorrlands läns landsting medföra

en ärlig driftskostnadsminskning för det militära tvättgodset vid nämnda

anstalt åv omkring 18 000 kronor netto. Visserligen skulle uppförandet av en

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lif).

7

samarbelsanstalt draga en merkostnad av omkring 400 000 kronor. Att

märka är emellertid, att förräntning och amortering av detta kapital inkalkylerats

i det självkostnadspris, som skulle debiteras landstinget för utförd

tvätt. Jag förordar fördenskull, att samarbete etableras mellan kronan och

Västernorrlands läns landsting i fråga örn utförande vid den blivande centralanstalten

av tvätt från landstingets sjukvårdsinrättningar. Även Österåsens

sanatorium torde härvid böra beredas möjlighet att utnyttja den centrala

anläggningen. En förutsättning för att samarbetet skall komma till

stånd är emellertid, att anstalten förlägges till Långsele. Någon befogad erinran

mot detta platsval synes mig icke vara att framställa, helst som militärbefälhavaren

för II. militärområdet förklarat sig icke vilja ur militära

synpunkter motsätta sig anstaltens förläggande till denna ort. Till förmån

för Långsclealtemativet talar även, att ett för tvättändamål mycket lämpligt

vatten kan erhållas ur Faxälven. Ur transportsynpunkt äger Långsele

vidare visst företräde framför Bräcke, i den mån transporterna komma att

utföras medelst automobiler. Jag förordar därför, att ifrågavarande anstalt

förlägges till Långsele. Såsom av handlingarna i ärendet framgår har Borgsjö

kommunalnämnd hemställt, att anstalten måtte förläggas till Ånge i

Västernorrlands län. Då denna plats vid de undersökningar, sorn föregått

reparationstjänstutredningens förslag, icke ansetts böra komma i fråga, har

jag icke funnit mig böra tillstyrka denna framställning.

Vad platsvalet i fråga örn de för västra och östra Götaland avsedda centralanstalterna

beträffar, synes anledning till erinran icke föreligga mot de

av utredningen anvisade förläggningsorterna Herrljunga och Mjölby. Däremot

synes, med beaktande av de av överbefälhavaren anförda synpunkterna,

frågan örn den definitiva förläggningen av den för södra Götaland

avsedda anstalten böra ytterligare övervägas. Erforderligt rådrum härför

erbjudes vid bifall till det av mig förordade förslaget örn provisoriskt utnyttjande

för ändamålet av den förutnämnda tvättanstalten i Landskrona.

Med rådande förhållanden å bostadsmarknaden torde det vara att förutse,

att vissa svårigheter komma att föreligga att möta det stegrade bostadsbehovet

å samtliga de orter, vilka av utredningen ifrågasatts såsom förläggningsplatser

för de blivande centralanstalterna. Utredningen har emellertid

anfört, att de kommunala myndigheterna å respektive orter erbjudit sig

att medverka till .statlig låneförmedling för stimulerande av bostadsproduktionen.

Jag förutsätter, att från kommunernas sida åtgärder vidtagas, som

kunna bidraga till en tillfredsställande lösning av bostadsproblemet, och

utgår från att anstalterna icke komma till utförande, förrän det kan antagas,

att bostäder i tillräcklig omfattning finnas att tillgå på de olika platserna.

Bostäder genom statens försorg torde nämligen med i det följande angivet

undantag icke böra anordnas för personalen vid dessa anstalter. Skulle det

visa sig, alt någon av de avsedda kommunerna icke har möjlighet att tillhandahålla

erforderligt antal bostäder, får frågan örn ändrad förläggning

av vederbörande anstalt upptagas efter förslag av fabriksstyrelsen.

Vad reparationstjänstuIredningen anfört och föreslagit i fråga om bibehållande

av nuvarande ordning för underhållstjänsten vid vissa förband ur

armén och flygvapnet ävensom i Karlskrona samt om sältet för underhållstjänstcns

ordnande vid de nytillkomna förbanden Bergslagens artilleriregemente

ävensom Hälsinge, Kalmar och Blekinge flygflottiljer föranleder icke

någon erinran frän min sida. Jag leiruIsiiIIer sålunda, att de kvarvarande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr lia.

separata anläggningarna för denna underhållstjänst komma att ställas under

fabriksstyrelsen, som därigenom får möjligheter att övervaka driften och

framlägga förslag till den ändrade organisation, som vunna erfarenheter

kunna motivera.

Gentemot utredningens beräkningar rörande personalbehovet vid de blivande

centralanstalterna har jag icke funnit anledning till huvudsakligare

erinran. Såsom utredningen förutsatt, böra i fråga örn personalens storlek

och löneställning de principer följas, vilka angivits i propositionen 1943:179

och av riksdagen godtagits.

De av utredningen framlagda kostnadskalkylerna synas mig kunna i

huvudsak godtagas. Visserligen överstiger den beräknade totala byggnadskostnaden

något den summa, varmed utredningen preliminärt räknat. Såsom

nämnts sammanhänger merkostnaden dels med tillkomsten av ett särskilt

pumpverk samt med tomtförvärv för Herrljunga-anläggningen, dels

ock därmed, att vid var och en av de centrala anläggningarna ansetts böra

anordnas särskild maskinistbostad. Vad av överbefälhavaren yttrats rörande

den lokala placeringen av de blivande anstalterna synes böra i görligaste

mån beaktas och vid kostnadsberäkningarna hänsyn därför tagas till den

ytterligare kostnadsökning genom förlängning av stickspår m. m. som kan

prövas erforderlig.

Jag tillstyrker fördenskull, att för de centrala anläggningarna i Långsele,

Herrljunga och Mjölby avses ett belopp av sammanlagt (935 000 + 859 000

+ 824 000) — 2 618 000 kronor för uppförande av byggnader, men föreslår

med hänsyn till vad nyss anförts rörande merkostnader för förläggning av

stickspår m. m., att detta belopp uppåt avrundas till 2 650 000 kronor. Ett

belopp av 15 000 kronor synes böra beräknas för förvärv av tomtmark för

anläggningen i Herrljunga. Härvid förutsätter jag, att ytterligare markkostnader

icke skola behöva beräknas vid den ändrade förläggning lokalt

av anstalterna, som på grund av överbefälhavarens yttrande kan bedömas

vara lämplig. Skulle emellertid dylika kostnader icke kunna undvikas, utgår

jag från att det skall få ankomma på Kungl. Majit att medgiva kostnadernas

bestridande från de till fabriksstyrelsens förfogande stående medlen för

framtida täckande genom särskilt anslag under försvarets fabriksfond. Vidare

torde ett belopp av (315 000 + 295 000 + 295 000 —) 905 000 kronor böra

beräknas för anskaffning av maskiner och annan utrustning. Härtill

kommer ett belopp av 35 000 kronor, utgörande kostnad för erforderliga

ändringsarbeten inom tvättinrättningen vid förutvarande tvångsarbetsanstalten

i Landskrona.

I angivna kostnadssiffror för nybyggnader ingå kostnader för lös inredning

med 6 000 kronor vid var och en av de centrala anläggningarna. Medel

för detta ändamål böra icke ingå i det belopp, som äskas för byggnadernas

uppförande. Med beaktande härav förordar jag —- med hänvisning till

i propositionen 1944:75 framlagt förslag rörande inrättande av försvarets fabriksfond

— att till uppförande av avsedda byggnader under försvarets fabriksfond

för budgetåret 1944/45 anvisas ett investeringsanslag av (2 650 000

—3X6 000 =) i avrundat tal 2 630 000 kronor. Under samma fond böra

vidare för samma budgetår anvisas dels ett investeringsanslag av 15 000 kronor

för markförvärv, dels ock ett investeringsanslag av (905 000 + 3X6 000

= ) i avrundat tal 925 000 kronor för anskaffning av maskiner och annan

utrustning för avsedda anstalter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145.

9

De byggnader, i vilka tvättanstalten i Landskrona är inrymd, komma

— vid bifall till det i propositionen 1944:75 framlagda förslaget — icke att

tillhöra försvarets fabriksfond. I anslutning härtill anser jag mig icke böra

förorda, att särskilt anslag under nämnda fond anvisas för täckande av

förutnämnda kostnad av 35 000 kronor, utan förutsätter, att denna kostnad

må bestridas från fabriksverkets driftkostnadsstat, vilket synes motiverat,

då fonden icke belastas med hyra för vare sig tvättanstaltens lokaler eller

utrustning. Oavsett att tvättanstalten i Landskrona icke överförts till försvarets

fabriksfond bör försvarets fabriksstyrelse tillsvidare svara för förvaltningen

av anstalten.

Avlönings- och övriga driftkostnader för här avsedda anstalter böra bestridas

av försvarets fabriksstyrelse. Särskilda anslag behöva icke anvisas

för dessa ändamål.

Såsom av ärendet framgår beslöt 1943 års riksdag, att den nuvarande,

förbandsvis bedrivna tvätt- och reparationsverksamheten i fråga om intendenturmateriel

vid försvarsväsendet skulle rationaliseras genom koncentration

till ett fåtal centrala tvätt- och reparationsanstalter. Samtidigt anvisade

riksdagen medel för uppförande av centrala dylika anstalter i Stockholm

och Boden samt på Gotland ävensom maskiner m. m. Riksdagen

framhöll därjämte, bland annat, att vid organisationens fortsatta utbyggnad

borde övervägas de fördelar, som kunde ernås genom att anstalterna

avsåges för såväl statligt som kommunalt bruk.

I nu föreliggande proposition har på grundval av en av 1942 års militära

reparationstjänstutredning verkställd utredning förslag framlagts om uppförande

av ytterligare centrala tvätt- och reparationsanstalter, varjämte till

behandling upptagits därmed sammanhängande spörsmål.

Den nu föreslagna fortsatta utbyggnaden av ifrågavarande underhållstjänst

innebär att utöver ovannämnda redan beslutade tvätt- och reparationsanstalter

skulle uppföras fyra dylika anstalter, avsedda en för mellersta

Norrland, en för västra Götaland, en för östra Götaland och en för södra

Götaland. Mot förslaget, som står i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som förutsattes vid ärendets behandling vid 1943 års riksdag, har utskottet

icke något att erinra. Goda skäl synas utskottet föreligga för att den för

södra Sverige avsedda centralanstalten med föreslagen förläggning till Hässleholm

bör tills vidare anstå. I fråga örn de övriga anstalterna hava i fråga

om lörläggningsplatsen för de för östra och västra Götaland avsedda anstalterna

icke några erinringar rests mot en förläggning av desamma till

Mjölby respektive Herrljunga. Även utskottet kan ansluta sig till dessa förslag.

Vad beträffar förläggningsplatsen för den för mellersta Norrland avsedda anstalten

har valet närmast stått mellan Bräcke och Långsele. För att ifrågavarande

anstalt med hänsyn till omfattningen av det dit hänvisade militära tvättgodset

skall erhålla en för säkerställande av ett ekonomiskt tillfredsställande

driftsresultat tillräcklig storleksordning har verkställd utredning utvisat,

Bihang till riksdagens protokoll 1944. G sami. Nr 145.

Utskolltl.

I

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 145.

att ett samgående med vederbörligt landsting är erforderligt. Företagen undersökning

rörande samarbetsmöjligheterna har givit vid handen, att, därest

anstalten förlägges till Långsele, Västernorrlands läns landsting förklarat

sig villigt att anlita anstalten för länets sjukvårdsinrättningars behov. Härigenom

skulle en till Långsele förlagd tvättinrättning från länet tillföras

omkring 700 000 kg tvättgods eller lika mycket som det beräknade militära

tvättgodset. I fråga om Bräcke-alternativet har Jämtlands läns landsting

däremot avböjt ett samarbete med kronan. Även örn ett dylikt samarbete

med landstinget kunde komma till stånd, vill utskottet framhålla, att av

utskottet företagna undersökningar givit vid handen, att anstalten förlagd

till Bräcke ändock icke tillnärmelsevis kan ernå den tvättgodsmängd som

skulle bliva fallet, örn densamma förlädes till Långsele. Driftsekonomiskt

sett torde Långsele-alternativet sålunda vara att förorda. Även ur militär

synpunkt har detsamma ansetts godtagbart. Det förhållandet att, såsom

i motionen framhållits, Bräcke genom statliga åtgärder åsamkats vissa

ekonomiska förluster och att såsom kompensation härför anstalten borde

förläggas dit kan utskottet icke i detta sammanhang tillmäta avgörande

betydelse. Utskottet har vid övervägande av denna fråga funnit på nu angivna

och av departementschefen i övrigt anförda motiv företräde böra

givas åt Långsele-alternativet och tillstyrker följaktligen, att anstalten i fråga

förlägges till nämnda ort. Motionen avstyrkes alltså.

En förläggning av centralanstalterna till ovan angivna orter medför givetvis

en icke oväsentlig stegring av behovet av bostäder därstädes. Emellertid

hava, såsom departementschefen meddelat, de kommunala myndigheterna

å respektive orter erbjudit sig att medverka till statlig låneförmedling för

stimulerande av bostadsproduktionen. Utskottet finner i likhet med departementschefen,

att anstalterna icke böra komma till utförande, förrän det

kan antagas att bostäder i tillräcklig omfattning finnas att tillgå på de olika

platserna.

Vad beträffar anstalternas personalbehov och löneställning för denna

personal hava de av 1943 års riksdag därvid angivna principerna följts. Utskottet

tillstyrker vad härutinnan föreslagits.

För uppförande av byggnader m. m. för de förordade centralanstaltema

1 Långsele, Herrljunga och Mjölby har beräknats ett sammanlagt belopp av

2 630 000 kronor, vartill kommer 15 000 kronor för förvärv av viss tomtmark

för anläggningen i Herrljunga. Vidare hava för maskiner och annan

utrustning avsetts ett belopp av 925 000 kronor. Mot beräkning av angivna

belopp synes icke vara något att erinra. Utskottet tillstyrker alltså, att

anslag i enlighet härmed anvisas under försvarets fabriksfond. Därest ytterligare

markkostnader skulle visa sig oundgängligen erforderliga, torde det

få ankomma på Kungl. Majit att medgiva kostnadernas bestridande från

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145.

11

de till fabriksstyrelsens förfogande stående medlen för framlida täckande

genom särskilt anslag under försvarets fabriksfond.

Under åberopande av det anförda och då departementschefens förslag

jämväl i de delar, varom utskottet icke särskilt uttalat sig, icke givit anledning

till erinran, får utskottet hemställa,

I. att motionen II: 448 icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må under försvarets fabriksfond för budgetåret

1944/45 anvisa

a) till Markförvärv för centrala tvätt- och reparationsanstalter

ett investeringsanslag av 15 000 kronor;

b) till Uppförande av centrala tvätt- och rcparationsanstalter

ett investeringsanslag av 2 630 000 kronor;

c) till Anskaffning av maskiner och annan utrustning för

centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag

av 925 000 kronor.

Stockholm den 23 maj 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,

Gränebo. Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bäcklund, Holmström, Heiding, Karl

Andersson, Boman och Gillström; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Olsson i Kullenbergstorp,

Nilsson i Steneberg, landholm, Åkerström och Eriksson i Frägsta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsför ordning en s. 3 i texten