Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa nya kraftstationer m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.

1944-06-13 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:194, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa nya kraftstationer m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 194.

1

Nr 194.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till vissa nya kraftstationer m. rn.

jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit (kapitalbudgeten, bilaga 4, punkt 43)

föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

bliva riksdagen förelagd, till Vissa nya kraftstationer m. m. för budgetåret

1944/45 beräkna ett investeringsanslag av 11 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 93, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 11

februari 1944, föreslagit riksdagen att

dels för budgetåret 1944/45 å kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder,

Statens vattenfallsverk, anvisa följande investeringsanslag, näm
-

ligen till

Kraftstation vid Nämforsen............................................. 7 000 000 kronor

Kraftstation vid Forsmoforsen ....................................... 2 000 000 »

Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde ............ 1 000 000 »

Tilloppstunnel vid Porjus kraftstation ........................... 1 000 000 »

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att pröva och godkänna de överenskommelser,

som kunna träffas mellan vattenfallsstyrelsen och Krångede aktiebolag örn

byte av styrelsen tillhöriga andelar i Moforsen mot andelar till motsvarande

värde i Forsmoforsens dämningssträcka samt om inköp från bolaget av ytterligare

fallhöjd i sistnämnda sträcka;

dels ock medgiva, att för bestridande av kostnaderna för nämnda inköp av

ytterligare fallhöjd må disponeras högst 150 000 kronor av det å kapitalbudgeten

för budgetåret 1943/44 under förenämnda rubrik uppförda investeringsanslaget

till Inköp av vattenfall och fastigheter.

Riksdagen har tidigare (skrivelse 332) fattat beslut rörande förevarande

proposition i vad avser överenskommelsen med Krångede aktiebolag om inköp

av vattenrätt och beträffande rätt att disponera medel för sagda inköp.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr R. Bergh m. fl. (I: 3)

och den andra inom andra kammaren av herr O. W. Lövgren m. fl. (11:20),

vari hemställts, att riksdagen på kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 i och

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 194—195.

1394 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 194.

för påbörjande av utbyggnad av Harsprånget i Luleälv måtte anvisa ett belopp

av 5 000 000 kronor samt att riksdagen även måtte anvisa 5 000 000 kronor till

utvidgning av Porjus kraftverk.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionen II: 20.

Över ifrågavarande motioner har efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning vattenfallsstyrelsen den 24 april 1944 avgivit yttrande. (Bilaga.)

I skrivelse den 22 januari 1944 har vattenfallsstyrelsen framlagt utredning

rörande de i förevarande proposition angivna företagen.

Kraftstation i Nämforsen. Plån olika håll har fråga väckts, huruvida ej staten

med hänsyn till vissa natur- och kulturskyddsintressen borde avstå från en

utbyggnad av vattenkraften i denna fors. Detta spörsmål, som närmast avser

de vid forsen förefintliga märkliga hällristningarna, har sålunda berörts av

bland annat riksantikvarieämbetet och vetenskapsakademien.

I sin förenämnda skrivelse den 22 januari 1944 har vattenfallsstyrelsen meddelat,

att enligt styrelsens förslag till utbyggnad av Nämforsen hällristningsfältet

bomme att praktiskt taget icke alls beröras av byggnadsåtgärderna.

I fråga örn sättet för den tilltänkta kraftverksanläggningens utförande meddelar

vattenfallsstyrelsen, att avsikten vore att utbygga Nämforsen med två

maskinaggregat med kaplanturbiner, vilka vartdera kunde utnyttja en vattenmängd

av omkring 100 kubikmeter per sekund. Maximieffekten beräknades

till 38 000 kW, och den genomsnittliga energiproduktionen innan Ångermanälven

bleve reglerad skulle uppgå till 215 MkWh per år. Energiproduktionen

kunde beräknas stiga till omkring 250 MkWh per år efter företagande av de

sjöregleringar, som syntes kunna genomföras under de närmaste femton åren.

Anläggningskostnaden för kraftstationen i Nämforsen, oberäknat fallvärden,

har av vattenfallsstyrelsen beräknats till 20 000 000 kronor enligt 1943 års

prisnivå. Enligt styrelsens beräkningar fördela sig dessa kostnader på sätt

framgår av följande uppställning.

Dammbyggnad jämte anordningar för flottning och fiske

samt strandskoning och ledmur ................................. kronor 3 400 000

Maskinstation med inlag ............................................. » 3 400 000

Turbiner med hjälpmaskiner.......................................... » 1 950 000

Generatorer, transformator och elektrisk utrustning ......... » 4 000 000

Avloppstunnel och avloppskanal samt rensningar i älven

nedanför avloppet ................................................... » 2 090 000

Vägomläggningar, järnvägsanslutning och planeringar ...... » 280 000

Permanenta bostäder ................................................... » 380 000

Administration, allmänna kostnader och oförutsett ......... »_4 500 000

Summa kronor 20 000 000

Medelsbehovet för nästa budgetår har av styrelsen beräknats till 7 000 000

kronor. Arbetena vid dammen skulle igångsättas redan under senare delen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 194.

3

av sommaren 1944 och utbyggnaden ske så snabbt, att det första maskinaggregatet

kunde tagas i drift hösten 1946. Vissa förberedande anläggningar

borde igångsättas redan våren 1944, för vilket ändamål anslaget till mindre

utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag

m. m. borde tills vidare utnyttjas.

Departementschefen har för sin del förklarat sig intet ha att erinra mot

den framlagda planen för Nämforsens utbyggnad. Såvitt departementschefen

kunnat finna innebure utbyggnadsförslaget, som utformats i nära samverkan

med riksantikvarieämbetet, att all skälig hänsyn toges till kultur- och naturskyddsintressena.

Kraftstation i Forsmoforsen. Närmast nedströms Nämforsen i Ångermanälven

är Moforsens fallkomplex beläget, och nedströms detta fall ligger Forsmoforsen.

Majoriteten i Moforsen äges av Krångede aktiebolag och majoriteten

i Forsmoforsen av vattenfallsstyrelsen. Vissa andelar i Moforsen ägas av styrelsen

och vissa andelar i Forsmoforsen av Krångedebolaget.

Utbyggnaden skulle enligt vattenfallsstyrelsens förslag omfatta två maskinaggregat,

utförda med kaplanturbiner. Vartdera aggregatet beräknas kunna

utnyttja en vattenmängd av 100 kubikmeter per sekund. Den blivande kraftstationens

maximieffekt beräknas till 59 000 kW och den genomsnittliga energiproduktionen,

innan Ångermanälvens avrinning reglerats, till 335 MkWh vid

dämning upp till + 45 meter. Efter den reglering av sjöarna i Ångermanälven,

som beräknas kunna genomföras inom femton år, skulle energimängden stiga

till omkring 390 MkWh per år.

Utbyggnaden av Forsmoforsen har vattenfallsstyrelsen beräknat komma

att taga en tid av omkring tre år. Med hänsyn till den avsedda tidpunkten för

igångsättandet av arbetena med utbyggnad av Nämforsen har styrelsen räknat

med att påbörja anläggningen i Forsmoforsen först i början av år 1945. Det

kunde dock visa sig lämpligt att dessförinnan igångsätta vissa förberedande

arbeten. Anläggningskostnaderna för utbyggnaden av Forsmoforsen hava av

styrelsen, oberäknat värdet av naturkraften, uppskattats till 28 500 000 kronor

vid 1943 års prisläge.

Kostnaderna fördela sig enligt styrelsens beräkningar på följande sätt.

Dammbyggnad jämte anordningar för flottning och fiske

samt skyddsåtgärder för järnvägsbroarna .................. kronor 5 800 000

Maskinstation med intag och tilloppstuber ..................... » 4 000 000

Turbiner med hjälpmaskiner ....................................... » 2 200 000

Generatorer, transformatorer och elektrisk utrustning ...... » 4 550 000

Avloppstunnel och avloppskanal samt rensningar i älven

nedanför avloppet ................................................... » 5 350 000

Yägomläggningar, väganslutning och transportanordningar

samt planeringar ................................................... » 400 000

Permanenta bostäder ................................................... » 400 000

Administration, allmänna omkostnader och oförutsett ...... » 5 800 000

Summa kronor 28 500 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 194.

För nästa budgetår har styrelsen beräknat ett medelsbehov av 2 000 000

kronor för påbörjandet av utbyggnaden.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat att förslaget om

utbyte av vissa kronan tillhöriga fallandelar i den mellan Nämforsen och

Forsmoforsen belägna Moforsen mot Krångede aktiebolag tillhöriga andelar

i Forsmoforsens dämningssträcka torde medföra fördel för båda parterna. För

att utbyggnaden skulle ekonomiskt komma fullt till sin rätt borde, utöver de

andelar i Forsmoforsens dämningssträcka som kunde förvärvas genom byte.

vissa högre upp belägna andelar inköpas, örn detta kunde ske till skäligt pris.

Reglering av sjöar i Ångermanälvens flodområde. I sin ovannämnda skrivelse

framhåller vattenfallsstyrelsen, att frågan örn framrinningen i Ångermanälven

borde upptagas till behandling, örn utbyggnad av Nämforsen och

Forsmoforsen beslötes. Preliminära utredningar härom hade, såsom redan

i styrelsens petitaskrivelse den 30 september 1943 angivits, blivit utförda,

men några definitiva projekt hade ännu icke utformats. Såväl planering som

domstolsbehandling krävde lång tid, och det vore ovisst örn några arbeten

kunde hinna igångsättas under budgetåret 1944/45. Styrelsen ansåge det

emellertid önskvärt, att ett anslag av 1 000 000 kronor stöde till förfogande

för ändamålet under nämnda budgetår. Styrelsen hemställer om anvisande

av nämnda belopp.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag under framhållande

att det, med hänsyn till att planering och domstolsbehandling toge

lång tid i anspråk, torde vara osäkert, örn några regleringsarbeten hunne igångsättas

under nästa budgetår.

Ny tilloppstunnel vid Porjus kraftstation. Porjus kraftstation är nu utbyggd

med två tillopps- och två avloppstunnlar, vardera med 50 kvadratmeters genomskärningsarea.

Kraftverkets kapacitet har successivt ökats dels genom ombyggnad

av två aggregat (nr 2 och 5) och insättning av ett nytt aggregat (nr 8),

dels genom höjning av dämningen ovanför Porjus, dels slutligen genom nya

regleringar i Suorva. Maximieffekten vid kraftverket utgör nu 115 000 kW,

och energiproduktionen uppgår vid normal vattentillgång till 785 MkWh per

år. Vattenförbrukningen utgör vid full effekt 265 kubikmeter per sekund. På

själva kraftstationen har hittills nedlagts ett kapital av 24,4 miljoner kronor.

I sin förevarande skrivelse har vattenfallsstyrelsen förklarat sig numera

anse, att arbetet med den tredje tilloppstunneln borde komma till utförande,

samt hemställt örn anvisande för budgetåret 1944/45 av ett anslag av 1 000 000

kronor för ändamålet.

Styrelsen meddelar vidare, att det nya tilloppet beräknades minska fallförlusten

vid full effekt från 2,2 o till 0,9 5 meter. Fallhöj ds vinsten örn 1,2 5

meter möjliggjorde en ökning av energiproduktionen med 17 MkWh per år1.

Kostnaden för det ifrågasatta arbetet har av styrelsen beräknats till

1 600 000 kronor, av vilket belopp 200 000 kronor avse sådana ändringar av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 194.

5

äldre anläggningar, som enligt hittills tillämpade grunder borde täckas med

förnyelsefondsmedel. Vid tillämpning av grunderna för den i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag föreslagna omläggningen av

kapitalbudgeten borde hela beloppet, 1600 000 kronor, anvisas såsom investeringsanslag,

men ett belopp av 200 000 kronor kunde sedermera avskrivas

med anlitande av behållning å värdeminskningskonto.

Med hänsyn till att arbetsbrist syntes förestå i Norrbotten framhåller

styrelsen såsom önskvärt, att arbetet med den nya tilloppstunneln finge påbörjas

under sensommaren 1944, när vid dammen pågående reparationsarbeten

avslutats. Örn så skedde, kunde anläggningen beräknas bliva färdig

under budgetåret 1945/46.

Vattenfallsstyrelsen har i detta sammanhang jämväl berört motionen II: 20

i vad däri hemställts örn anvisande av 5 000 000 kronor under nästa budgetår

för utvidgning av Porjus’ kraftstation.

Departementschefen har för sin del på denna punkt anfört bland annat följande.

Vad slutligen beträffar styrelsens hemställan örn anslag för en tredje

tilloppstunnel vid Porjus kraftstation, ingår detta arbete såsom

ett led i den utbyggnad av Porjusstationen, vilken — då avrinningen i Stora

Luleälv blivit slutligt reglerad genom åtgärder i Satisjauregrenen — bör

omfatta såväl tillopps- och avloppstunnel som ett nionde maskinaggregat.

Av vattenfallsstyrelsens redogörelse lärer framgå, att ett tidigare installerande

av aggregatet näppeligen kan anses ekonomiskt försvarligt samt att regleringen

av Satisjauretillflödet icke bör ske förrän i samband med den utbyggnad av

Harsprånget, som lämpligen torde kunna komma till stånd först då problemet

örn överförande av stora kraftmängder på längre avstånd nått en tekniskt

och ekonomiskt tillfredsställande lösning. Emellertid skulle ett fristående

utförande av till- och avloppstunnel synbarligen medföra icke obetydliga

möjligheter till en ökning av kraftuttagningen i Porjus. Kostnaden härför

blir visserligen så hög, att den knappast i och för sig motiverar arbetets utförande

vid nu rådande höga prisläge. I betraktande av att vinsten av tunnelbyggena

kommer att stiga, då det nionde aggregatet en gång installeras, kan

kostnaden dock anses försvarlig. Det är ur olika synpunkter angeläget, att

arbetstillgången i Porjus samhälle hålles någorlunda jämn. Efter prövning

av olika på frågan inverkande omständigheter har jag ansett mig böra förorda,

att anslag för den nya tilloppstunneln anvisas redan för nästa budgetår.

Vid detta ställningstagande har jag icke minst beaktat, att ett utförande redan

nu av tunnelarbetena skulle bereda möjlighet att i en framtid relativt snabbt

öka kraftuttagningen från Porjus genom insättande av ett nionde aggregat,

för den händelse kraftförbrukningen i Norrbotten skulle stegras i sådan grad,

att en dylik åtgärd av denna anledning bleve önskvärd. I

I överensstämmelse med vad som i statsverkspropositionen bebådats har i

förevarande proposition framlagts förslag örn påbörjande av två nya kraftverksbyggnader

i Ångermanälven, nämligen en vid Nämforsen örn 38 000

kilowatt för en kostnad av 20 000 000 kronor och en vid Forsmoforsen örn

59 000 kilowatt för en kostnad av 28 500 000 kronor.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 194.

Med hänsyn till de omkastningar, som en kommande fred kan medföra,

ställer det sig för närvarande mer än eljest svårt att fastställa planerna för

den statliga utbyggnadspolitiken på kraftförsörjningens område.

Som ett lämpligt led i det utbyggnadsprogram, vilket man under sålunda

rådande ovissa förhållanden har att utforma, torde de i propositionen angivna

båda kraftstationerna vid Ångermanälven kunna inpassas. Utbyggnadskostnaden

ställer sig jämförelsevis fördelaktig, vartill kommer en med hänsyn till

kraftbehoven inom landets olika delar gynnsam belägenhet. Utskottet vill

tillstyrka, att de för detta ändamål begärda anslagen beviljas liksom ock anslaget

å 1 000 000 kronor för vissa med de båda kraftverksbyggena sammanhörande

regleringsåtgärder i Ångermanälven.

Däremot måste det uppenbarligen ställa sig betydligt mera vanskligt att

nu fatta beslut örn en anläggning av den storleksordning, som ifrågasatts vid

Harsprånget. I anslutning till de i ämnet väckta motionerna och på grund av

det intresse frågan örn Harsprångets utbyggnad måste tilldraga sig har utskottet

ansett det vara av intresse att närmare belysa nämnda fråga. Inledningsvis

må då erinras örn de invecklade problem som denna fråga inrymmer

på grund av å ena sidan den per enhet räknat ovanligt låga utbyggnadskostnaden

men å andra sidan svårigheterna att finna avsättning för de stora kraftbelopp,

som anläggningen komme att lämna.

Frågan har också ett mycket påtagligt samband med hela problemet örn

möjligheterna att effektivt befrämja Norrbottens utveckling. I detta avseende

må till en början erinras, att Norrbotten ej endast beträffande tillgång på

järnmalm och virke utan även främst i fråga örn vattenkraft är utomordentligt

rikt. Av landets i och för sig sällsynt stora vattenfallstillgångar finnes över

en tredjedel inom Norrbotten. Då det gällt att uppgöra planerna för Norrlands

industriella utveckling hava också sedan gammalt särskilt stora förhoppningar

fästs vid de i Lule älv intill varandra befintliga Porjus- och Harsprångsfallen,

varav Porjus är i det närmaste fullt utbyggt (cirka 115 000 kilowatt),

medan en tidigare år 1918 beslutad utbyggnad av Harsprånget sedermera

avbröts efter det inemot 10 miljoner kronor nedlagts där. Endast en

mycket ringa del av detta belopp anses bliva till nytta vid en framtida kraftverksbyggnad,

vilken på grund av dammbyggnadsteknikens utveckling förutsättes

kunna ske med en avsevärt större uppdämning närmare det tilltänkta

kraftverket och till följd härav betydligt kortare tilloppstunnlar än dem som

åren omkring 1920 påbörjades.

Besluten örn utbyggnaderna av såväl Porjus som Harsprånget grundades

på en av vattenfallsstyrelsen uttalad och av departementschefen biträdd uppfattning

att dessa fall genom de betydande kraftbelopp som till billigt pris

kunde erbjudas skulle bliva en lämplig grundval för en ny elektrokemisk och

elektrotermisk industri. Utbyggt med 6 enheter för 105 000 kilowatt beräknades

Harsprånget efter 1913 års pris kosta 32 och efter 1918 års pris 70 miljoner

kronor. Mot ovan anförda siffror må sättas vattenfallsstyrelsens nu

framlagda betydligt mera fördelaktiga kalkyler, enligt vilka ett kraftverk om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 194.

<

250 000 kilowatt skulle kunna erhållas för 80 miljoner kronor. I samband med

beslutet år 1918 örn Harsprånget erinrade departementschefen örn vådan av

att örn dessa stora fall ej utbyggdes åtskilliga av de industrier, som anmält

sig till erhållande av kraft i Norrbotten, i stället igångsattes i Norge, en utveckling

som han funne beklaglig.

Det kan knappast sägas att de sålunda uttalade förhoppningarna örn en

industriell utveckling kring Porjus uppfyllts. Den tillverkning av fosfatgödningsämnen,

vilken vid beslutet örn Harsprångets utbyggnad ansågs möjlig,

har visserligen nu på 1940-talet kommit i gång som krigsindustri med förläggning

i Malmberget. Men de vitt syftande planerna på en salpetertillverkning

lingö förfalla, varvid i stället motsvarande norska produktion efter hand

ökades. Det bör dock nu efteråt konstateras, att en svensk tillverkning

genomförd efter de metoder, som då stodo till buds, knappast blivit ekonomiskt

lyckosam. Yad den elektrotekniska industrien beträffar märkas visserligen

smältverket vid Porjus för framställning av kiselmetall och det nyligen

igångsatta järnverket i Luleå.

I motionerna har nu med rätta framhållits det allmänt erkända behovet

av att Norrlands befolkning får ett förbättrat försörj ningsunderlag liksom

ock det kända förhållandet att god tillgång till elektrisk energi till lågt pris

är en av de viktigaste grundförutsättningarna för utvecklingen av rikt näringsliv.

Alldeles särskilt starka skäl torde tala för att dessa allmänna synpunkter,

utan undanskjutande självfallet av sunda affärsmässiga normer, bilda

grundvalen för kraftförsörjningspolitiken inom Norrbottens län. Ej minst på

det elektrotekniska området borde Norrbotten kunna få en ställning, som bättre

svarar mot dess rikedom på elektrisk kraft. Från fackmannahåll har — i

samband med kraven på mera tidsenliga statliga forskningsanordningar —

påvisats vilken betydelse de på elektroteknisk väg framställda produkterna

lia för näringslivet och vilka goda förutsättningar Sverige har för en dylik

produktion tack vare sin billiga vattenkraft. Genom de långa transporterna

och de billiga sjötransporternas avbrott under en lång vinter motvägas självfallet

de fördelar Harsprånget kan erbjuda i form av billigt kraftpris. Att

transportsvårigheterna även vad Norrland beträffar låta sig övervinnas bestyrkes

bland annat av den norrländska trävaruindustriens frammarsch samt

också av den elektrokemiska industri, som redan nått en glädjande utveckling

i Västernorrlands län. Tillgången till billig elektrisk kraft har därvidlag

varit den förnämsta lokaliseringsfaktorn. Efter den snart genomförda järnvägselektrifieringen

av norra stambanan ända upp till Boden, där den sedan gammalt

jämväl elektrifierade riksgränsbanan tar vid, torde taxepolitiken få gå ut

på att kunna särskilt vad massgodset beträffar bjuda billiga genomgångstransporter.

Ett samarbete mellan järnvägsstyrelsen och de enskilda företagarna

torde i detta avseende ej endast för Norrbottens del utan även mera

allmän nationellt sett kunna ge betydelsefulla resultat.

Det är ett stort intresse för vårt land att de kraftillgångar som ligga i

landets vattenfall bliva utnyttjade. Harsprånget har sina företräden i stor fall

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 194.

höjd och vattenmängd samt relativt billig utbyggnad. De långa avstånden

göra att överföring av ström söderut icke för närvarande ställer sig gynnsam.

Först när frågan örn överföring på långa avstånd på lämpligt sätt blir löst kan

Harsprångets kraftmängd tillgodogöras i landets mellansvenska och sydliga

delar. I första hand bör därför intresset knytas till dess användning inom

Norrland. Detta kan icke ske utan fortsatt industriell utbyggnad i dessa delar

av landet.

Uppkomsten av nya industrier och utvidgning av redan befintliga i Norr1

land med utnyttjande av denna landsdel egna rika naturtillgångar är ett icke

endast norrländskt intresse utan ett intresse för hela vårt land.

Vattenkraftutbyggnad i Norrland, närmast i fråga om Harsprånget, samt

den industriella utvecklingen i landsdelen äro sålunda frågor som höra samman

och äro beroende av varandra.

Utskottet anser dessa frågor vara förtjänta av en ingående och snabb utredning.

Utskottet utgår från att spörsmålen upptagits av den s. k. Norrlandsutredningen.

Möjligen böra frågorna göras till föremål för en specialundersökning.

Det kan tänkas att en viss stagnation uppstår efter fredsslutet beträffande

brytningen inom de norrländska malmfälten. Den lediga arbetskraft

som därigenom uppstår kunde möjligen vinna sysselsättning vid utbyggnad

av Harsprånget. Därför måste den undersökning som här åsyftas

bedrivas med största möjliga skyndsamhet.

Av vattenfallsstyrelsens yttrande framgår, att styrelsen fullföljer genomarbetandet

av byggnadsprojektet för Harsprånget genom borrningar i berggrunden

och andra undersökningar på platsen. Utskottet finner angeläget att

förberedelserna även i övrigt fortgå så att förslag till utbyggnad kan ligga

färdigt att framläggas, så snart de erforderliga ekonomiska och samhälleliga

betingelserna föreligga.

Beträffande till sist frågan om anslag till fortsatt utbyggnad av tilloppstunnel

vid Porjus kraftstation har i motionerna hemställts om ett anslag för detta

ändamål med 5 000 000 kronor. För sagda ändamål torde emellertid för nästa

budgetår vara tillfyllest med det belopp av 1 000 000 kronor, som äskats i den

efter motionernas väckande framlagda propositionen.

Med åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt i

anledning av motionerna 1: 3 och II: 20 i vad de avse Porjus

kraftstation, må för budgetåret 1944/45 under statens affärsverksfonder,

statens vattenfallsverk, anvisa följande investe
-

ringsanslag, nämligen till

Kraftstation vid Nämforsén ........................ kronor 7 000 000,

Kraftstation vid Forsmof orsén .................. ,> 2 000 000,

Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde

................................................... » 1 000 000,

Tilloppstunnel vid Porjus kraftstation ......... » 1 000 000;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 194.

9

b) att motionerna I: 3 och II: 20 i vad de avse en utbyggnad

av Harsprånget, i den mån de icke kunna anses besvarade med

vad utskottet ovan anfört, ej må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 13 juni 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Pauli, Gränebo, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bäcklund,

Holmström, Karl Andersson, Gustaf Iwar Anderson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i

Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Persson

i Falla, Persson i Tidaholm, Olsson i Kullenbergstorp, fru Alvén och herr Åkerström.

av herr Åkerström.

Reservation

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 194.

Bilaga.

Till statsutskottet.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 februari 1944 har vattenfallsstyrelsen

anbefallts att till statsutskottet avgiva yttrande över de båda likalydande

motionerna nr 3 i första kammaren och nr 20 i andra kammaren örn anslag

till utbyggnad av Harsprånget och till utvidgning av Porjus kraftverk. Till

åtlydnad därav får vattenfallsstyrelsen anföra följande.

Utbyggnadstakten.

Motionärerna förmena, att landet fått dyrt betala vattenfallsstyrelsens försiktighet

i utbyggnadspolifiken. För att siffermässigt belysa förhållandena

angiver vattenfallsstyrelsen nedan utbyggnadstakten under de 15 senaste

åren.

Nybyggnads-

Verkligt

Totalt

kapital

nybyggnadskapital

nybyggDads-

omräknat till

vid jämnt fördelad

kapital

1938 års

utbyggnad

penningvärde

1934—1943

milj. kr/år

milj. kr/år

milj. kr/år

1929—33 medeltal 6.7

7.0

—

1934

8,2

8,9

21,8

1935

7,4

8,o

22,2

1936

14,9

15,7

22,6

1937

18,8

19,3

23,2

1938

23,6

23,6

23,8

1939

31,o

30,i

24,6

1940

36,7

31,7

27,6

1941

40,7

31,o

31,3

1942

47,4

33,4

33,9

1943

52,3

36,3

34,3

Summa 1934-

-1943 281,o

238,o

265,3

I kolumn 1 ha angivits de verkliga nybyggnadskapitalen och i kolumn 2

motsvarande belopp efter ungefärlig omräkning till 1938 års penningvärde.

Vill man bilda sig en riktig uppfattning rörande nybyggnadsarbetenas

storlek, bör man gå efter siffrorna i kolumn 2. Dessa utvisa, att nybyggnadsverksamheten

avsevärt utökades redan år 1936 och att den mot slutet av

fredstiden hade uppnått ungefär samma omfattning som den sedan haft

under krigsåren. Om i tabellen medtagits de betydande lagerinköp av kol,

olja, koppar och andra metaller, som gjordes före kriget, skulle det ännu

bättre framgått, vilka omfattande åtgärder, som vidtogos för kraftförsörjningen

redan då.

I kolumn 3 ha angivits de kapitalbelopp, som med beaktande av det verkliga

sjunkande penningvärdet skulle ha använts under åren 1934—43, om nybyggnadsverksamheten

med avseende på själva arbetenas omfattning fördelats

jämnt på dessa tio år. Det sammanlagda anslagsbehovet skulle då

blivit 265,3 miljoner kronor, medan den verkliga anslagsförbrukningen var

281 miljoner kronor. Det skulle sålunda brutto sparats 15,7 miljoner kronor,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 194.

11

motsvarande 5,5 % av det verkligen nedlagda kapitalet, Neffobesparingen

skulle emellertid blivit mindre på grund av ränte- och driftkostnaderna förde

i förtid utförda anläggningarna.

Det är sålunda räknat i penningar en relativt liten nettobesparing, som

hade emåtts, örn vattenfallsstyrelsen redan hösten 1932 föreslagit och riksdagen

1933 beslutat en jämn utbyggnadstakt för åren 1934—43 samt därvid

förutsett utbrottet av ett nytt världskrig, dettas förlopp och den åtföljande

abnorma stegringen av kraftförbrukningen.

Ehuru vattenfallsstyrelsen icke har ansvaret för kraftförsörjningen inom

hela landet, har styrelsen dock i väsentlig grad medverkat till att det ingenstädes

uppstått nämnvärd kraftbrist trots låg vattentillgång under de tre

första krigsåren och knapp tillgång på kol för reservkraft. Sverige torde vara

det enda land i Europa, som icke haft någon nämnvärd kraftransonering

under kriget.

Inom vattenfallsverkets distributionsområden har det icke gjorts någon

begränsning av abonnemangen på kraft efter normala taxor. Styrelsen har under

kriget lämnat kraft till väsentligt sänkta priser till bland annat smältverket i

Porjus, järnverket i Luleå, ett zinkverk i Trollhättan och skifferoljeverket i

Kvarntorp. Därjämte har styrelsen under kriget tillhandahållit betydande

kraftbelopp till landsdelar och områden, som dessförinnan haft sin kraftförsörjning

ordnad utan styrelsens medverkan.

Kraftförsörjningen inom Norrbottens län.

För närvarande producerar Porjus 780 miljoner kilowattimmar (MkWh)

per år vid normal vattentillgång, det vill säga föga mindre än Trollhättan,

vars årliga produktion uppgår till 975 MkWh/år.

Av den elektriska energien från Porjus användas numera 68 % i Norrbotten,

medan 32 % exporteras till mellersta Norrland.

Av Porjuskraften användas:

MkWh/år %

För statsändamål (järnvägar och försvar) ...

För malmfälten med närliggande samhällen

För Norrbottens järnverk AB ...............

För Porjus smältverk och Porjus samhälle.

För övrig industri.............................

För slutna samhällen i kustlandet...........

För landsbygdens allmänna behov...........

För konsumtion utanför Norrbotten.........

Summa 780 100

115 15

95 12

170 22

75 10

25 3

25 3

25 3

250 32

Elektrifieringen i Norrbotten har utvecklats mycket gynnsamt under de

senaste decennierna. Inom ett fåtal år torde Norrbottens län bli på ett rationellt

sätt fullelektrifierat.

Det har klagats över att Norrbottens järnverk icke fått tillräckligt med

kraft. Det brukar därvid sägas, att kraften endast räcker till för 47 000 ton

tackjärn per år, under det att järnverket borde kunna producera 90 000 ton.

I verkligheten räcker emellertid den garanterade kraften för 55 000 ton. Örn

kraften tillhandahålles året om, såsom nu är förhållandet, blir produktionen

60 000 ton. Vid ett utnyttjande av den värdefulla gasen från de redan installerade

masugnarna kan man utan eller med ett mycket litet krafttillskott på

ett ekonomiskt gynnsamt sätt öka tackjärnsproduktionen med 30 å 40 %. Kraft

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 194.

kan dessutom numera lämnas till en tidigare ifrågasatt tredje elektrisk

masugn.

Det finns icke någon grund för motionärernas farhåga, att en ny större

industri i Norrbotten skulle behöva vänta fem å sex år, innan erforderlig

kraft blir tillgänglig. Det föreligger för närvarande en kraftexport från Norrbotten

på 250 MkWh/år, och efter de utbyggnader, som utförts och utföras i

mellersta Norrland, kan detta belopp vid behov göras tillgängligt för konsumenter

inom Norrbotten. Genom det föreslagna tredje tunnelsystemet i

Porjus erhållas ytterligare 50 MkWh/år. Men därutöver kan det under en

övergångsperiod — örn ytterligare utbyggnader i Norbotten icke bliva färdigställda

till dess kraften erfordras — överföras kraft till Norrbotten från

mellersta Norrland medelst den kraftledning, som nu användes för kraftöverföring

i sydlig riktning.

Pör en kvävegödningstillverkning av det slag, som åsyftas i motion nr 171

i andra kammaren, är kraftproblemet nu ett helt annat än då det för cirka

25 år sedan ifrågasattes ett salpeterverk vid Harsprånget. Då åtgick det per

ton bundet kväve 65 000 kWh; den planerade anläggningen för 7 000 ton/år

skulle sålunda förbrukat 450 MkWh/år. Vid nuvarande metoder användas

högst 20 000 kWh per ton kväve — det finns metoder, vid vilka det behövs

avsevärt mycket mindre elektrisk kraft — varför årsförbrukningen för en

7 000 föns anläggning blir högst 140 MkWh/år. Ett sådant kraftbehov kan,

när kriget upphört, tillgodoses inom ramen för vattenfallsstyrelsens normala

utbyggnadsprogram.

En industri med mycket stor kraftförbrukning kommer näppeligen att utbyggas

på vare sig ett eller två år. Det må nämnas, att utbyggnaden av järnverket

i Luleå, vars förbrukning uppgår till cirka 170 MkWh/år, tagit mer än

två år i anspråk.

Visserligen böra utbyggnadsarbetena vid Harsprånget helst utsträckas

över ett större antal år. Det blir då bland annat bättre levnadsförhållanden

för arbetarna. Men när vattenfallsstyrelsen efter krigets slut får tillgång till

nya, fullt moderna arbetsmaskiner av det format, som bäst lämpar sig för en

jätteutbyggnad av Harsprångets storlek, kan utbyggnaden, örn behov därav

föreligger, utföras på kortare tid, så att ett 100 000-tal kilowatt kan bli tillgängligt

efter exempelvis fyra år.

Jämförelse mellan Harsprånget oell för utbyggnad

aktuella mellannorrländska

vattenfall.

De vattenfall i mellersta Norrland, som på grund av läge och kostnader

närmast ifrågakomma för utbyggnad efter Nämforsen och Porsmoforsen, äro

Hölleforsen i Indalsälven (tidigare kallad österåsforsarna) samt Kilforsen i

Fjällsjö älv, under vilket namn vattenfallsstyrelsen jämväl innefattar de från

Kilforsen ned till Ångermanälven liggande fallsträckorna. Vattenfallsstyrelsen

har för dessa objekt och för Harsprånget verkställt utredningar rörande

lämpligaste utbyggnadsättet och även beräknat kostnaden för utbyggnaderna.

Nedan angivas data för dessa tre kraftanläggningar. Eftersom man måste förutsätta,

att kraften skall överföras till mellersta Sverige, bör överföringskostnaden

medräknas, men man kan åtnöja sig med denna för sträckan ned till

Indalsälven. Sedan blir överföringskostnaden för samtliga tre vattenfall densamma,

överföringen tänkes utförd med en spänning av 225 000 volt vid Indalsälven,

det vill säga den högsta spänning, som man för närvarande behärskar

i Europa.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 194.

13

Kilforsen Hölleforsen

Harsprånget

Fallhöjd, m....................

Utbyggnadsvattenmängd, m3/s

Utbyggnadseffekt, kw ........

Uttagbar energi, MWh/år —

Antal maskinaggregat ........

Anläggningskostnad för själva

kraftanläggningen milj. kr.

Överföringskostnad ned till

Indalsälven........ milj. kr.

Summa kraftstations-oell över
föringskapital,

____ milj- kr.

Uttagbar effekt vid 220 kV

vid Indalsälven, kW........

Uttagbar energimängd vid Indalsälven,

MkWh/år........

Summa anläggningskostnad

per uttagbar kW vid Indalsälven,

kr/kW................

per uttagbar kWh vid Indalsälven,

öre/kWh ........

Kostnaden per ekvivalent kW

prima kraft vid Indalsälven,

kr/kW........................

Alt. 1.

Alt. 2.

104,5

150

125 000

965

2

103,9

300

250 000

1 720

4

80,5

120

76 000

540

2

24,9

525

106 000

655

3

53

79

34

43

22

44

1

—

75

123

35

43

115 000

230 000

73 000

104 000

895

1 605

525

645

650

535

480

415

8,4

7,7

6,7

6,7

690

570

540

525

Kostnaderna äro räknade med nuvarande materialpris och arbetslöner.

Inga ränteförluster ha medtagits. Icke heller lia medräknats redan i förvärv

av vattenfall eller förberedande arbeten nedlagda medel. För Harsprånget och

Kilforsen har det icke medräknats några regleringsarbeten, därför att vattenfallsstyrelsens

regleringskostnader icke nämnvärt ökas på grund av dessa

utbyggnader. För Hölleforsen har medtagits nettokapitalinsatsen i Indalsälvens

regleringsförening

Kostnaden för Harsprånget har nedbringats genom att den år 1918 projekterade

betongdammen ersatts med en blockdamm, bestående av ett tätande

mittparti med betongkärna, som å ömse sidor stödes av stenfyllningar, erhållna

ur de bergmassor, som utsprängas för kraftstationen och avloppssystemet.

I alternativ 1 räknas med en tunnel med 100 kvadratmeter area och

i alternativ 2 med två tunnlar, vardera med nämnda area. Det är tänkbart, att

man i stället för de båda sistnämnda tunnlarna bör använda en 150 kvadratmeter

tunnel, örn berget är tillräckligt gott. Kostnaden har nedgått även

genom att det nu räknas med maskinaggregat för 65 000 kilowatt i stället för

17 500 kilowatt i 1918 års projekt.

Även vid full utbyggnad av Harsprånget blir, till följd av den dryga överföringskostnaden,

kraften nere vid Indalsälven något dyrare än kraften från

Hölleforsen och Kilforsen. Åtnöjer man sig med utbyggnad av Harsprånget

för endast 100 000 kilowatt, blir fördyringen betydande. Den längre överföringen

från Harsprånget medför vidare ökade störningsrisker. Det större

objektet innebär även större risker med hänsyn till möjligheten att inom begränsad

tid avsätta all kraften. De mellannorrländska fallen äro därför gynnsammare

för konsumtion i mellersta Sverige. Som tidigare har visats, erfordras

det icke för närvarande någon större ny utbyggnad i Norrbotten för tillgodoseende

av de kraftbehov, som nu föreligga där eller kunna skönjas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 194.

Det finns en annan viktig omständighet, som talar för att utbyggnaden av

Harsprånget skall anstå ännu någon tid, nämligen att överföringen sannolikt

längre fram kan verkställas till lägre pris än nu. Detta bör kunna åstadkommas

antingen vid bibehållande av trefasig växelström genom höjning av

spänningen upp till 300 000 å 400 000 volt eller genom övergång till likström

med ännu högre spänning. Särskilt det senare alternativet synes medföra

väsentliga besparingar. I båda fallen erfordras det emellertid ett omfattande

förberedande forsknings- och försöksarbete, innan överföringen kan genomföras.

Vattenfallstyrelsen har redan givit sig in på dessa frågor och har under

förra året med Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget träffat överenskommelse

örn utförande av en försöksanläggning för 90 000 volt likström, för

att Aseas nykonstruktioner på detta område skola bli praktiskt utprovade.

Försöket blir det största i sitt slag, som hittills utförts någonstädes.

På endera av de ovan angivna vägarna kommer det säkerligen att bli möjligt

att förbilliga överföringen från översta Norrland söderut. Det är bäst

att, medan utredningar och försök därmed pågå, vänta med Harsprånget.

Ännu finns det gott örn andra sydligare vattenfall, med vilka de föreliggande

kraftbehoven kunna tillgodoses, och detta även örn man vill öka utbyggnadstakten

utöver 200 MkWh/år, som vattenfallsstyrelsen lagt till grund för den

ordinarie utbyggnadsplanen.

Vattenfallsstyrelsen kommer emellertid att fullfölja genomarbetandet av

det nu föreliggande utby ggnadspr oj ektet för Harsprånget genom undersökningar

på platsen, särskilt borrningar för utrönande av berggrundens beskaffenhet,

där avloppstunnlarna skola utsprängas, så att förplaneringen snart

blir helt färdig.

Utvidgning av Porjus kraftstation.

I motionerna föreslås anslag jämväl till utvidgning av kraftstationen i

Porjus.

Vattenfallsstyrelsen har i underdånig skrivelse den 22 januari 1944 begärt

anslag bland annat till en tredje tilloppstunnel vid Porjus kraftstation. Samtidigt

har styrelsen i skrivelsen angivit, att även en tredje avloppstunnel

torde böra utföras relativt snart i Porjus, under det att insättning av ytterligare

ett aggregat bör anstå någon tid. Hithörande delar av skrivelsen ha i

sin helhet återgivits i proposition nr 93, till vilken vattenfallsstyrelsen sålunda

får hänvisa.

Under hänvisning till det ovan anförda får vattenfallsstyrelsen avstyrka,

att anslag nu beviljas till påbörjande av utbyggnad av Harsprånget respektive

till utvidgning av Porjus kraftstation utöver i proposition nr 93 äskat

anslag till en tredje tilloppstunnel i Porjus.

Stockholm den 24 april 1944.

G. WESTERBERG.

ÅKE RUSCK.

W. BORGQUIST.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:369 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa nya kraftstationer m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten