Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944145, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1944-06-20 · 34 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 31 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1944:216, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944145, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 216.
1
Nr 216.
Ankom till riksdagens kansli den 20 juni 1944 kl. 8 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944145, i vad propositionen
avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
Driftbudgeten.
Sjätte huvudtiteln.
l:o) Nyanläggning av bygdevägar. Nyanläggning av ödebygdsvägar. Byggande
av huvudvägar. Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar.
I propositionen nr 281 har Kungl. Majit (bilaga 3; punkt 1, s. 95 och 96 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 12
maj 1944) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret
1944/45 uppföra vissa anslag å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat
III.
Under förevarande rubriker hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats
följande anslag, nämligen till nyanläggning av bygdevägar 2 000 000 kronor,
till nyanläggning av ödebygdsvägar 1 000 000 kronor, till byggande av
huvudvägar 3 900 000 kronor och till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar
1 700 000 kronor. Samtliga anslag avräknas mot automobilskattemedlen.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet
s. 125—127 och 214—216) upptagit byggande av allmänna vägar på landet
samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare, med
en sammanlagd byggnadskostnad av 93 700 000 kronor. Utredningen har beräknat
det totala anslagsbehovet till 109 000 000 kronor efter tillägg av kostnader
för marklösen m. m. (s. 214). Av sistnämnda belopp beräknas för nyanläggning
av bygdevägar 24 000 000 kronor, för nyanläggning av ödebygdsvägar
8 500 000 kronor, för byggande av huvudvägar 58 000 000 kronor samt
för förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar 18 500 000 kronor.
Departementschefen har förklarat sig intet lia att erinra mot resultatet av
utredningens beräkningar. De å beredskapsstat uppförda anslagen torde icke
böra avräknas mot automobilskattemedlen.
Bihang lill riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 216.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 216.
Utskottet. Det har ej för utskottet varit möjligt att ingå i någon närmare prövning rörande
avvägningen vare sig av de olika anslagen var för sig eller av deras
storleksordning inbördes. Av utredningen framgår emellertid, alt såsom riktigt
torde vara, investeringsplanen för byggande av allmänna vägar på landsbygden
omfattar huvudsakligen grusvägar, varemot beläggningar ingå i obetydlig
omfattning och endast i samband med terrasseringsarbeten. Vid utväljandet
av de arbetsobjekt, som skola komma till utförande, bör enligt utskottets
mening tillses att de olika slagen av vägar bliva tillgodosedda så rättvist
som möjligt.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande
anslag, nämligen
a) å allmän beredskapsstat II
1) Nyanläggning av bygdevägar ...... kronor 8 000 000
2) Nyanläggning av ödebygdsvägar .... » 2 500 000
3) Byggande av huvudvägar .......... » 20 000 000
4) Förbättring av bygdevägar och öde
bygdsvägar
................... . » 6 000 000
b) å allmän beredskapsstat III
1) Nyanläggning av bygdevägar ...... » 16 000 000
2) Nyanläggning av ödebygdsvägar .... » 6 000 000
3) Byggande av huvudvägar .......... » 38 000 000
4) Förbättring av bygdevägar och öde
bygdsvägar
.................... » 12 500 000.
2:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Majit har (punkt 2,
s. 96 och 97) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen dels å allmän
beredskapsstat II 10 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat III
22 000 000 kronor.
Å driftbudgeten för budgetåret 1944/45 hava till förevarande ändamål anvisats
2 000 000 kronor.
I sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet s. 127—130 och 214—216)
upptager investeringsutredningen ytterligare arbeten med byggande av vägar
och gator i städerna, vilka beräknas draga en byggnadskostnad av 35 400 000
kronor. Utredningen uppskattar det erforderliga bidraget av statsmedel till
i runt tal 32 000 000 kronor, vilket belopp föreslås skola upptagas å allmän
beredskapsstat.
Statsutskottets utlåtande nr 216.
3
Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må lill Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm
-
ligen
a) å allmän beredskapsstat II ...... kronor 10 000 000
b) å allmän beredskapsstat III ...... » 22 000 000.
3:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Majit har (punkt 3,
s. 97) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda vägar å
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av
3 000 000 kronor.
Till förevarande ändamål hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats
1 200 000 kronor.
Investeringsutredningen har anfört bland annat följande.
Statsbidragen till byggande av enskilda vägar regleras av en särskild kungörelse
(SFS 800/43).
Det statsbidrag, som för närvarande författningsenligt kan utgå, uppgår
till högst 50 procent av den beräknade kostnaden, där anläggningen måste
anses vara för väghållarna synnerligen betungande. Någon möjlighet att i
särskilda fall ytterligare höja bidraget föreligger icke. En jämförelse med
de bidrag, som kunna ställas till förfogande för s. k. skogsvägar, visar att
bidrag kan utgå för skogsstamvägar med 50 procent av den av skogsvårdsstyrelsen
godkända kostnaden för företaget samt för annan skogsväg med
högst 40 procent av kostnaden. Dessutom finnes beträffande skogsvägar möjlighet
att, då synnerliga skäl därtill föreligga, efter Kungl. Maj :ts prövning
i varje särskilt fall erhålla bvggnadsbidrag med högst 75 procent av den
godkända kostnaden för företaget. I skogsstyrelsens »Promemoria angående
beredande av sysselsättning inom skogsbruket vid omfattande arbetslöshet
efter krigets slut», dagtecknad den 17 januari 1944, framhåller styrelsen, att
vissa omständigheter kunna motivera högre bidrag. I syfte att stimulera planläggning
i förväg av beredskapsarbeten, som anses önskvärda för att skapa
en tillräcklig sysselsättningsreserv, har skogsstyrelsen funnit tilläggsanslaget
böra vara gynnsammare än enligt de bestämmelser, som gälla för det ordinarie
anslaget. Skogsägarna finge eljest ej tillräckligt intresse av att låta planlägga
beredskapsarbeten. Med en förhöjning av bidragen skulle enligt styrelsens
uppfattning vara förknippad skyldighet för markägaren att anlita
anvisad lämplig arbetskraft ävensom skyldighet för bidragstagarna att slutföra
företagen inom viss bestämd tid. Styrelsen föreslår sålunda, att statsbidrag
må utgå till byggande av skogsstamväg med ett grundbelopp motsvarande
högst 70 procent av den godkända kostnaden för företaget och till
byggande av annan skogsväg med högst 00 procent. Dessutom skulle utöver
grundbeloppet kunna beviljas ett tilläggsbelopp uppgående till högst 15 procent
av kostnaden till enskild person, vilken för sin och sitt husfolks bärgning
vore beroende av arbetsinkomster vid sidan av jordbruket, dock under
förutsättning alt han kunde antagas icke vara i stånd att utan tilläggsbelopl>et
utföra i företaget ingående arbete.
Förutsättningen för meddelande av bvggnadsbidrag till skogsväg är, att
nyttan av företaget kan beräknas minst motsvara kostnaden därför och att
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 216.
Utskottet.
sålunda de skogsvägar, som komma till utförande, i och för sig äro ekonomiskt
lönsamma. Någon dylik lönsamhet, uppskattningsbar i penningar, kan
i allmänhet icke beräknas föreligga beträffande enskild utfartsväg. Med hänsyn
till att frågan örn enskilda vägar är ett spörsmål av stor social räckvidd,
finner utredningen skäl tala för att statsbidraget till enskilda vägar bör
kunna uppgå till minst samma bidragsprocent som för skogsvägar och då
närmast stamvägar. Ytterligare skäl tala dessutom för en viss höjning av
statsbidraget. Under normala förhållanden hava vägintressenterna tidigare f
en viss icke obetydlig utsträckning kunnat fullgöra sin bidragsskyldighet 1
form av naturaprestationer av olika slag. För det fall däremot, att det enskilda
vägföretaget ingår i en investeringsreserv och sålunda förutsättes komma
till utförande under sådana förhållanden, att i stor utsträckning hänvisad
arbetskraft kommer att tagas i anspråk, kommer detta att för vägintressenterna
kunna leda till kontanta utlägg för vissa prestationer, vilka
eljest kunnat utföras av dem själva. Vidare ligger det i sakens natur, att
under en arbetsmarknadskris strävan måste vara att placera största möjliga
antal arbetare^ på varje särskilt arbetsobjekt, vilket har till följd en
mer eller mindre påtaglig forcering av arbetet, en forcering som helt naturligt
kommer att bidraga till stegring av de kontanta utgifterna och även realkostnaderna.
Utredningen finner sålunda skäl föreligga för en viss temporär höjning av
det författningsenliga statsbidraget och vill för sin del förorda, att statsbidraget
efter behovsprövning må kunna utgå med samma bidragsprocent
som av skogsstyrelsen föreslagits att gälla för skogsstamvägar.
Departementschefen har anfört följande.
Ehuru investering sutredningen i betänkandet (Bilaga 16, jfr s. 136—138
och 214—216) utgått från en ordinarie medelsanvisning för ändamålet av
1 000 000 kronor, anser jag mig icke hava anledning att förorda ändring i
utredningens förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av ett anslag
av 3 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål.
Jag ansluter mig till utredningens förslag örn temporär höjning av statsbidraget
till byggande av enskilda vägar. Därest riksdagen icke uttalar erinran
däremot, torde Kungl. Majit böra äga fastställa bidragsgrunder i huvudsaklig
överensstämmelse med utredningens förslag (betänkandet s. 214
—216).
Med hänsyn till den forcering av arbetet med anlitande dessutom i större
utsträckning än vanligt av lejd arbetskraft, som under en arbetsmarknadskris
kan vara önskvärd, har det ansetts befogat med en höjning av statsbidraget
utöver vad som normalt utgår. Härvid skulle tillämpas de bidragsnormer,
som av skogsstyrelsen föreslagits gälla för skogsstamvägar. Utskottet
har ej funnit anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits. I betraktande
av angelägenhetsgraden har emellertid utskottet ansett, att av det
av Kungl. Maj :t äskade anslaget på 3 000 000 kronor 1 000 000 kronor böra
uppföras på allmän beredskapsstat II. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till byggande av enskilda vägar
för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
a) å allmän beredskapsstat II ........ kronor 1 000 000
b) å allmän beredskapsstat III........ » 2 000 000.
Statsutskottets utlåtande nr 216.
5
4:o) Stensättning av vägar och gator. Byggande av broar. Vissa vägbcläggningar.
Kungl. Majit har (punkt 4, s. 97 och 98) föreslagit riksdagen att till
förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa anslag å allmän
beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
R. Bergh m. fl. (I: 349) och den andra inom andra kammaren av herr O. W.
Lövgren m. fl. (11:547), har hemställts, att för budgetåret 1944/45 å allmän
beredskapsstat I, alternativt allmän beredskapsstat II, under sjätte huvudtiteln,
punkt 4 (byggande av broar), upptages ett med 1,5 miljoner kronor
förhöjt belopp.
Angående de skäl, som åberopats till stöd för nämnda yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen I: 349.
Departementschefen har anfört följande.
Å driftbudgeten för nästa budgetår hava anvisats till stensättning av
vägar 1 000 000 kronor samt till byggande av broar 3 500 000 kronor. Något
anslag för vägbeläggningar har icke anvisats eller äskats för nästa budgetår.
Beträffande investeringsreservens omfattning i förevarande delar torde jag
få hänvisa till investeringsutredningens betänkande (Bilaga 16, jfr s. 130
—135 och 214—216). Utredningen beräknar följande anslag vara erforderliga,
nämligen till stensättning av vägar och gator 5 800 000 kronor, till byggande
av broar 3 100 000 kronor samt till vissa vägbeläggningar 17 900 000
kronor.
Jag biträder utredningens förslag, att anslag till nämnda ändamål uppföras
å allmän beredskapsstat med av utredningen angivna belopp. Därvid
torde av brobyggnadsanslaget 1 000 000 kronor och av vägbeläggningsanslaget
11 500 000 kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat II. Att ett jämförelsevis
stort anslagsbelopp för sistnämnda ändamål föreslås till uppförande
å beredskapsstat II betingas främst av att vägbeläggningarna i landet
i stor utsträckning äro i sådant skick, att reparation av desamma måste komma
till stånd så snart materialtillgångarna det möjliggöra.
Enligt vad som av investeringsutredningen påvisats har på grund av bristande
tillgång på vägbeläggningsmaterial underhållet av de halvpermanenta
beläggningarna under krigsåren eftersatts. I den mån råvarusituationen förbättras
är det önskvärt, att deras iståndsättning kan vara färdig innan trafiken
åter kommer igång. Med hänsyn till vad sålunda och i övrigt av investeringsutredningen
anförts vill utskottet tillstyrka de till vissa vägbeläggningar
äskade, i oell för sig till beloppen betydande anslagen å 11,5 respektive
6,4 miljoner kronor.
Även anslagen till broar oell till vägars stensättning lillstyrkas av utskottet.
Vad beträffar den motionsvis berörda frågan om liro över Lule älv vid
Bergnäset framgår av motionerna och för övrigt också av de iakttagelser
utskottet gjort vid ett nyligen avlagt besök på platsen, alt de nuvarande
trafikförhållandena vid denna viktiga infart till själva Luleå äro mycket
olillfredsställande. Den nuvarande färjan är uppenbarligen för liten för att
ombesörja den även nied nuvarande trafikrestriktioner mycket stora trafi
-
U tskottei.
6
Statsutskottets utlåtande nr 216.
ken. Trots att färjan gjort i genomsnitt 95 enkelturer om dygnet hava, enligt
vad utredningen visar, långvariga trafikstockningar icke kunnat undvikas.
Höst och vår komme en period, då färjan icke kunde gå och isen icke
bure trafiken och då allmänheten toge oförsvarliga risker vid passage över
älven. Chefen för flygvapnet har i skrivelse till Kungl. Majit framhållit en
broförbindelses betydelse för Norrbottens nyinrättade flygbaskår, vilken är
förlagd till Kallaxheden omkring 6 km söder örn Bergnäset. Kostnaderna för
broanläggningen beräknas emellertid till icke mindre än 9,3 miljoner kronor.
Utan att nu kunna tillstyrka anslags anvisande för ändamålet och utan att
överhuvud nu kunna taga närmare ståndpunkt till denna vittutseende brofråga,
måste dock utskottet finna omständigheterna i detta fall vara sådana,
att det kan vara befogat med ett nytt övervägande av brons angelägenhetsgrad
i förhållande till andra broföretag inom länet.
Med åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra föl
-
jande anslag, nämligen
a) å allmän beredskapsstat II
1) Byggande av broar ................ kronor 1 000 000
2) Vissa vågbeläggningar ............ » 11 500 000
b) å allmän beredskapsstat III
1) Stensättning av vägar och gator .... » 5 800 000
2) Byggande av broar ................ » 2 100 000
3) Vissa vågbeläggningar ............ » 6 400 000;
II. att motionerna I 319 och II: 547 icke må av riksdagen
bifallas.
5:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt 5,
s. 98) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelshamnar och farleder för
budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen dels å allmän beredskapsstat
II 1 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat III 9 000 000
kronor.
Till förevarande ändamål hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats
250 000 kronor.
Investeringsutredningen föreslår i sitt betänkande (Bilaga 18, jfr betänkandet
s. 143—149 och 217—218), att ett anslag av 10 000 000 kronor måtte för
ändamålet upptagas å allmän beredskapsstat. Beträffande den närmare motiveringen
torde få hänvisas till betänkandet.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm
-
ligen
a) å allmän beredskapsstat II ........ kronor 1 000 000
b) å allmän beredskapsstat lil ...... » 9 000 000.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 216
7
6:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder. Bidrag
till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar. Kungl.
Majit har (punkt 6, s. 98) föreslagit riksdagen att å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen till Utvidgning
och förbättring av statens fiskehamnar och farleder 1 700 000 kronor
och till Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar
3 500 000 kronor.
Departementschefen har hänvisat till vad investeringsutredningen i denna
del anfört i sitt betänkande (Bilaga 19, jfr betänkandet s. 149—152 och
218—219).
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
1) Utvidgning och förbättring av statens
fiskehamnar och farleder.......... kronor 1 700 000
2) Bidrag till byggande och underhåll av
statsunderstödda fiskehamnar...... » 3 500 000.
7:o) Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar. Kungl. Majit
har (punkt 7, s. 98—99) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggning
av vatten- och avloppsledningar för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag,
nämligen dels å allmän beredskapsstat II 3 000 000 kronor dels ock
å allmän beredskapsstat III 17 000 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr T. Nilsson i Stockholm m. fl. väck!
motion (lii 545) har hemställts, att riksdagen målte bifalla Kungl. Majits
i proposition nr 281 upptagna förslag att till bidrag till vatten- och avloppsledningar
för budgetåret 1944/45 bevilja dels å allmän beredskapsstat II
3 000 000 kronor och dels å allmän beredskapsstat III 17 000 000 kronor, men
att riksdagen samtidigt i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära skyndsam
utredning angående en utvidgning och förenkling av den ifrågavarande förbättringsverksamheten
i huvudsaklig överensstämmelse med de linjer, som
i motionen angivits.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för nämnda yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen.
Under rubriken Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten
upptager investeringsutredningen i sitt betänkande (Bilaga 24, jfr betänkandet
s. 188—189 och 226—246) bland annat arbeten med vatten- och
avloppsledningar. Utredningen beräknar, att investeringsplanen i denna del
under budgetåret 1944/45 kan tagas i anspråk till omkring 40 procent motsvarande
en kostnadssumma av 65 000 000 kronor, varav omkring 36 000 000
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
° Statsutskottets utlåtande nr 216.
kronor belöpa på samhällen med mindre än 10 000 invånare och återstoden
på större samhällen.
Vid beräkningen av anslagsbehovet har utredningen utgått från att statsbidrag
skulle komma att utgå till arbeten i samhällen med mindre än 10 000
invånare enligt i betänkandet till huvuddragen angivna grunder, vilka föreslås
försöksvis tillämpade under ett år. Utredningen har dock icke för statsbidrags
beviljande förordat någon ovillkorlig gräns i fråga om invånarantalet
utan räknat med att bidrag i undantagsfall skulle kunna utgå även till anläggningar
i större tätorter. Utredningen har vidare förutsatt, att viss teknisk
personal anställes i mån av behov för investeringsplanens genomförande.
Från dessa utgångspunkter har utredningen uppskattat medelsbehovet till
20 000 000 kronor.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
Jag har för min del i huvudsak icke något att erinra mot utredningens beräkningar
och förslag. Jag är dock icke beredd att nu taga ställning till frågan
om gränsdragningen mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och egnahemsstyrelsens
befogenhet, såvitt angår handläggningen av statsbidragsärenden
beträffande anläggningar av mindre omfattning. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att efter ytterligare övervägande träffa avgörande i denna
fråga.
Därest riksdagen icke finner anledning till erinran däremot, torde Kungl.
Maj.-t böra äga meddela bestämmelser beträffande statsbidrag till arbeten
av här ifrågavarande art i huvudsak enligt de grunder, som angivits av investeringsutredningen
med den modifikation, som kan följa av en ytterligare
prövning av handläggningsfrågan, att försöksvis tillämpas under budgetåret
1944/45. Av de erforderliga medlen torde 3 000 000 kronor böra anvisas å
allmän beredskapsstat II för att möjliggöra igångsättande av planeringsarbeten,
uppbyggande av nödig personalorganisation och andra förberedande
åtgärder samt igångsättande av vissa särskilt angelägna anläggningsarbeten
i den mån materialtillgångarna och arbetsmarknadsläget det tillåta.
Alltmera erkänd är vattenförsörjningens och de sanitära anläggningarnas
betydelse ej endast för de med landets industrialisering till antal och omfång
växande tätorterna utan också för den egentliga landsbygden. Detta
framträder ej minst då det gäller att bereda den kvinnliga landsbygdsbefolkningen
lättnad i dess alltjämt tunga arbete. Särskilt trängande är behovet
utav avloppsledningar. Deras anläggning börjar efter hand med den växande
hygienen vara ett alltmera elementärt krav, för vilkets realiserande det
allmännas bistånd med särskild styrka framstår som alltmer berättigat.
I ett land som Sverige med dess spridda bebyggelse måste självfallet de för
ifrågavarande vatten- och avloppsledningar erforderliga kapitalutläggen i
många fall bliva betydande. Anläggningskostnaderna påverkas också av terrängens
beskaffenhet, vattentillgången och avloppsförhållandena. Enligt en
av egnahemsstyrelsen år 1943 gjord, på 1938 års priser grundad undersökning
skulle vatten och avloppsledningarna för den egentliga landsbygden
utom tätorterna kunna uppskattas till cirka 360 000 000 kronor. Inräknas
även de tätorter, som ännu icke äro försedda med vatten och avloppssystem,
torde totalkostnaden komma att överstiga 500 000 000 kronor, en summa som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 216.
9
med reservation för dess riktighet anföres allenast för att söka ge en uppfattning
om ifrågavarande kostnaders storleksordning.
Statsbidrag för ändamålet har hittills lämnats dels genom egnahemsnämnderna
i samband med understöd till förbättring av landsbygdens bostäder
dels ock genom arbetsmarknadskommissionen, tidigare arbetslöshetskommissionen,
till större kommunalanläggningar.
Investeringsutredningens nu framlagda förslag innebär i korthet, att ombesörjandet
av vatten- och avloppsanläggningar för enstaka eller ett fåtal,
högst fyra, lägenheter tills vidare som hittills skall handhavas i samband
med den allmänna bostadsförbättringsverksamheten genom egnahemsnämnderna.
För anläggningar, gemensamma för fem eller flera lägenheter, skulle
hädanefter lämnas bidrag genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som därvid
skulle samarbeta med distriktsingenjörer, ställda till länsstyrelsernas förfogande.
I motionen framhålles, att vatten- och avloppsförbättringama på varje
ort eller bebyggelseområde för sig och därmed hela riket böra omfatta
en så stor del som möjligt av de med sådana anläggningar hittills ej tillgodosedda
lägenheterna, vadan det vore önskvärt att en generalplanering
föreginge de olika särskilda anläggningarnas planering. Enligt motionärernas
tanke borde huvudprincipen för utlämningen av erforderliga statsbidrag vara
den, att ett visst grundbidrag utan behovsprövning utgår till alla med ett
visserligen icke till penningvärdet men väl till bruksvärdet för alla lika
belopp, nämligen i form av fritt, av staten inköpt och tillhandahållet material
för ledningar och installationer. I den sannolikt ganska begränsade utsträckning
så befunnes erforderligt borde emellertid kompletterande kontanta
bidrag kunna lämnas dels till särskilt behövande lägenhetsinnehavare,
dels till utförande av sådana kostnadskrävande brunnsförbättringar, vilka
av hygieniska skäl behövde genomföras i samband med den övriga anläggningen.
Erinras må hurusom 1943 års riksdag redan framhållit angelägenheten
av att bestämmelser snarast komma till stånd örn statsunderstöd ej endast
för enstaka vatten- och avloppsanläggningar, utförda i samband med övrig
bostadsförbättring, utan jämväl till gemensamma ledningsföretag.
Såsom utskottet tidigare haft anledning framhålla måste det anses mindre
rättvist att graden av den rådande lokala arbetslösheten skall vara bestämmande
för möjligheterna att erhålla statens finansiella medverkan för dylika
för hela samhällets framlid betydelsefulla anläggningar. Det är överhuvud
alltmer uppenbart, att ifrågavarande ej endast tekniskt och ekonomiskt utan
även statsfinansiellt vittutseende samhällsreform kräver en omsorgsfull planläggning,
vid vilken böra tillgodogöras de erfarenheter som vunnits under försöksåren.
Vad angår det förslag som nu i sådant avseende av investeringsutredningen
framlagts har någon slutlig ståndpunkt till detsamma ej tagits
av Kungl. Maj:t. Enligt investeringsutredningens mening skulle förevarande
statsbidragsfrågor göras beroende av och upptagas till behandling i samband
med viss planerad översyn av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisa
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 216.
tion. Utskottet måste finna en dylik sammankoppling av dessa sanitärt och
socialt liksom också ekonomiskt synnerligen vittntseende problem med ett
sådant från desamma helt avskilt organisatoriskt spörsmål vara mindre
lämplig.
I likhet med departementschefen är emellertid ej heller utskottet berett att
taga ställning till hithörande organisationsfråga lika litet som till de olika
uppslag, vilka framförts i motionen. Enligt utskottets mening böra hithörande
spörsmål göras till föremål för en fortsatt utredning, vilken såsom motionsvis
påyrkats torde böra fullbordas skyndsamt. Erinras må att redan före kriget
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansåg sig lia anledning allvarligt framhålla
betydelsen av att statsmakterna ej försutte möjligheterna att bringa utvecklingen
i detta avseende att följa ändamålsenliga riktlinjer med exempelvis
gemensam planläggning under statlig medverkan av vattenförsörjningen
för större områden. Ofrånkomlig vöre i många fall en dylik statlig medverkan
för att hindra föroreningen av vattendragen. Utan att i övrigt nu angiva
några allmänna riktlinjer för utredningen vill utskottet i vissa detaljavseenden
anföra följande.
Vad först angår den organisation, som kan befinnas vara den lämpligaste,
bör ej förbises den praktiska förfarenhet egnahemsnämnderna besitta i fråga
om bebyggelse- och planläggningsfrågor. Enligt utskottets mening synes det
därför vara förtjänt att undersökas, huruvida ej dessa nämnder böra medverka
vid vatten- och avloppsfrågornas handläggning även när det gäller
större företag än de för fyra lägenheter.
En av lantbruksstyrelsen med avseende å avloppsledningarnas anläggning
framförd synpunkt, som förtjänar uppmärksammas, är att för jords torrläggning
utförda eller planerade ledningar också kunna användas som
kloakledningar. Statsbidrag utgår emellertid för närvarande endast till den
del av kostnaden, som belöper på jordbruksintresset. Måhända kunde en
praktisk form för beaktande av ledningens samhällshygieniska värde vara
att bidragsgivningen också utsträcktes till att motsvara åtminstone viss del
av kostnaderna för anläggningen i dess egenskap av kloakledning.
Till den i motionen berörda frågan om statlig centraliserad upphandling
av rör och annat för anläggningarna erforderligt material har utskottet ej
kunnat taga ställning, men utskottet finner frågan förtjänt att närmare
uppmärksammas, närmast av statens industrikommission och kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering.
En i motionen påvisad organisatorisk brist är för närvarande, att anslutningen
till och därmed också den lämpliga planläggningen av ett vattenledningsföretag
är beroende på de enskilda därav berörda fastighetsägarnas villighet
att ingå i företaget. Enligt vad utskottet från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
inhämtat plägar det ofta vara så, att vissa fastighetsägare först så
småningom ansluta sig till företaget, som emellertid plägar redan från början
få så tilltagas, att en dylik senare anslutning är möjlig. För vattenauledningsföretag,
föreligger, jämlikt 8 kap. vattenlagen, rättslig förpliktelse
gå med i företaget. Även hälsovårdsstadgan innehåller bestämmelser för
Statsutskottets utlåtande nr 216.
11
dylika företag. Det kan måhända förtjäna övervägas i vad mån även anslutningen
till vattentedninpsföretag kan behöva rättsligen regleras.
Något som också självfallet bör undersökas är till sist i vad mån de statliga
åtgärderna på området kunna inriktas på upplysningsverksamhet, rådgivning
och annan hjälp till självhjälp. Det har under ärendets förberedande
behandling med rätta från vissa länsstyrelser framhållits, att de otillfredsställande
vatten- och avloppsförhållandena inom riket ofta bottnade i okunnighet
samt desslikes oföretagsamhet och en allmän benägenhet att fasthålla vid
vad som vore gammalt och vant.
Vad angår de begärda anslagen vill utskottet med beaktande av hithörande
företags stora lämplighet som sysselsättningsobjekt under allmän eller lokal
arbetslöshet tillstyrka dessa anslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Bidrag till anläggning
av vatten- och avloppsledningar för budgetåret 1944/
45 uppföra följande anslag, nämligen
1) å allmän beredskapsstat II........kronor 3 000 000,
2) å allmän beredskapsstat III ...... » 17 000 000;
b) i anledning av motionen II: 545 i skrivelse till Kungl.
Maj:! anhålla om skyndsam utredning angående en utvidgning
av ifrågavarande verksamhet med beaktande att
den anpassas även efter mera normala förhållanden men
samtidigt sker i administrativt enklast möjliga former.
8:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 99 och 100) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Underhåll av vissa historiska byggnader
m. m. å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av 150 000 kronor.
9:o) Iståndsättning av uthyrningsfastigheter vid Drottningholms slott.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 101) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Iståndsättning av uthyrningsfastigheter
vid Drottningholms slott å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av 218 000 kronor.
10:o) Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 101 och 102) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms
slott å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av 99 000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 216.
Utskottet.
ll:o) Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals slott. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 11, s. 102) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals
slott å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av 34 000 kronor.
Kapitalbudgeten.
Statens affärsverksfonder.
Postverket.
12 :o) Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm. Örn- och tillbyggnad av
posthuset i Linköping. Posthusbyggnad i Huskvarna. Posthusbyggnad i
Skellefteå. Posthusbyggnad i Storuman. Ombyggnad av posthuset i Luleå.
Kungl. Maj:t bär (bilaga 12, s. 221 och 222 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 12 maj 1944) föreslagit
riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa
anslag å allmän beredskapsstat III.
Till byggnader för postverkets räkning hava å kapitalbudgeten för budgetåret
1944/45 anvisats tillhopa 5 616 000 kronor.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 8, jfr betänkandet
s. 37—49 och 205—206) föreslagit, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår
måtte upptagas förenämnda sex byggnadsföretag, kostnadsberäknade
till sammanlagt 2 560 000 kronor.
Enligt vad generalpoststyrelsen påvisat föreligger det ett oavvisligt behov
av förbättrade och utökade postlokaler på ett stort antal platser, där lokalfrågan
icke förväntas kunna tillfredsställande lösas genom förhyrning.
Med hänsyn härtill och under hänvisning till den utförliga motivering
som av investeringsutredningen åberopats för vart och ett av ifrågavarande
byggnadsarbeten får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
1) Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm kronor 750 000
2) Om- och tillbyggnad av posthuset i Lin
-
köping .......................... » 200 000
3) Posthusbyggnad i Huskvarna ........ » 375 000
4) Posthusbyggnad i Skellefteä .......... » 875 000
5) Posthusbyggnad i Storuman .......... » 180 000
6) Ombyggnad av posthuset i Luleå ...... » 180 000.
Statsutskottets utlåtande nr 216.
13
13 :o) Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 222), som avser anskaffning huvudsakligen
av motorfordon oell elektriska plattformsvagnar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av 1 000 000 kronor.
Telegrafverket.
14 :o) Vissa telefonstationsbyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s.
222—224) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret
1944/45 uppföra vissa anslag å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat
III.
Till stations- och förrådsbyggnader för telegrafverket hava å kapitalbudgeten
för budgetåret 1944/45 anvisats sammanlagt 1 570 000 kronor.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 9, jfr betänkandet
s. 54—68 och 206—207) upptagit rubricerade 22 byggnadsföretag såsom investeringsreserv
för telegrafverkets byggnader. Den sammanlagda byggnadskostnaden
har beräknats till 7 050 000 kronor.
Departementschefen har intet haft att erinra mot upptagandet av dessa arbeten
å allmän beredskapsstat. Av byggnadsföretagen syntes telefonstationsbyggnaderna
i Gustavsberg, Saltsjöbaden och Värnamo vara av den art, att
de borde upptagas å beredskapsstat II.
Av utredningen framgår att telefonstationernas utrustning på ett stort antal
platser är omodern och försliten samt att stationerna dessutom äro i det närmaste
fullbelagda. I samband med den övergång till automatisk drift, som
därför planeras, erfordras i allmänhet ombyggnad av stationsfasligheten eller
nybyggnad av densamma i samband med dess förflyttning till ur automatiseringssynpunkt
gynnsammare plats.
Med åberopande i övrigt av de utförliga motiveringar, som investeringsutredningen
anfört för vart och ett av ifrågavarande, i samråd med telegrafstyrelsen
tillkomna förslag, får utskottet tillstyrka desamma. Vad angår
telefonstationsbyggnaden i Hagfors torde densamma dock, enligt vad som
för utskottet upplysts, vara av en sådan angelägenhetsgrad att den bör upptagas
på allmän beredskapsstat II.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande
anslag, nämligen
a) å allmän beredskapsstat II
1) Telefonstalionsbyggnad i Gustavsberg., kronor 270 000
2) Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden » 25 000
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande nr 216.
3) Telefonstationsbyggnad i Värnamo .. kronor 315 000
4) Telefonstationsbyggnad i Hagfors .... » 370 000
b) å allmän beredskapsstat III
1) Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm » 110 000
2) Telefonstationsbyggnad i Enköping .. » 315 000
3) Telefonstationsbyggnad i Katrineholm » 360 000
4) Telefonstationsbyggnad i Borgholm .. » 300 000
5) Telefon- och överdrag sstationsbyggnad
i Vimmerby .................... » 315 000
6) Tillbyggnad av telegrafverkets stations
fastighet
i Västervik .............. » 225 000
7) Telef onstationsbyggnad i Ystad ...... » 440 000
8) Telefonstationsbyggnad i Klippan .... » 475 000
9) Telefonstationsbyggnad i Skara ...... » 425 000
10) Telefonstationsbyggnad i Sunne ...... » 300 000
11) Telefonstationsbyggnad i Arboga..... » 310 000
12) Tillbyggnad av telegrafverkets stations
fastighet
i Ljusdal .............. » 100 000
13) Telefonstationsbyggnad i Sollefteå .... » 375 000
14) Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Ny
näshamn
........................ » 500 000
15) Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad
i Norrköping .................... » 420 000
16) Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad
i örebro ........................ » 420 000
17) Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad
i Gävle ........................ i- 420 000
18) Förråds- och kontorsbyggnad i Västan
fors
............................ » 260 000.
15 :o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten. Kungl. Majit har (punkt 4, s.
224 och 225) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1944/45 uppföra vissa anslag på allmän beredskipisstat II och allmän
beredskapsstat III.
Till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende hava å riksstaten
för budgetåret 1944/45 anvisats 40 050 000 kronor. Vidare har årets
riksdag anvisat 19 950 000 kronor för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.
Departementschefen har anfört följande.
I sitt betänkande (Bilaga 9, jfr s. 52—54 och 206—207) upptager investeringsutredningen
arbeten av här ifrågavarande slag till ett sammanlagt belopp
av 14 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 216.
15
Av dessa arbeten torde i enlighet med investeringsutredningens förslag följande
böra med bär angivna belopp bekostas med telegrafverkets drift
-
medel:
Kronor
Allmänna fortskridande arbeten ............................ 4 000 000
Linje- och nätarbeten ...................................... 1 000 000
Nya landskablar ......................................... 900 000
Linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifierlngar...... 400 000
Summa kronor 6 300 000
Beträffande disposition av telegrafverkets driftmedel för angivna ändamål
torde Kungl. Majit i förekommande fall böra meddela beslut genom fastställande
av tillägg till telegrafverkets ordinarie driftkostnadsstater.
Återstående arbeten belöpa sig till 8 100 000 kronor. I anslutning till grunderna
för den i år genomförda omläggningen av kapitalbudgeten torde i
anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
böra inräknas ett belopp av 1 500 000 kronor, som av
investeringsutredningen hänförts till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.
Med anslaget till fortsatt utveckling av statens telegraf- och telefonväsende
skulle då bestridas följande arbeten, nämligen
Kronor
Linje- och nätarbeten ...................................... 1 300 000
Nya landskablar .......................................... 2 500 000
Ny rikskabel Stockholm—Enköping—Västerås—Riddarhyttan .. 300 000
Summa kronor 4 100 000
Arbetet med den nya rikskabeln, vilket sammanhänger med västeråsbaiians
elektrifiering, varom jag framlägger förslag senare i dag, bör upptagas å beredskapsstat
II. Övriga arbeten torde böra hänföras till beredskapsstat lil.
Anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
kommer vid detta ståndpunktstagande att omfatta allenast arbeten
med förbättring av landsbygdens telefonförhållanden för en beräknad kostnad
av 4 000 000 kronor. Sistnämnda arbeten böra upptagas å beredskapsstat lil.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande
anslag, nämligen
a) å allmän beredskapsstat II
Fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende .................... kronor 300 000
b) å allmän beredskapsstat III
1) Fortsatt utveckling av statens telefon
och
telegrafväsende .............. » 3 800 000
2) Ersättningsanskaffningar och förnyel
searbeten
...................... » 4 000 000.
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande nr 216.
Statens järnvägar.
Departementschefen har inledningsvis anfört följande.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande (s. 92) medtagit ett antal företag
avsedda att bekostas av underhållsmedel. Dessa arbeten hava förtecknats
i Bilaga 10 till betänkandet under rubriken Driftkostnadsstaten och beräknas
draga en sammanlagd kostnad av 4 600 000 kronor.
Beträffande disposition av medel för angivna ändamål torde Kungl. Maj:t
i förekommande fall böra meddela beslut genom fastställande av tillägg, till
de ordinarie driftkostnadsstaterna.
I investeringsreserven har utredningen upptagit ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten till ett sammanlagt belopp av 24 725 000 kronor. Härav
belöpa sig arbeten för 18 440 000 kronor på investeringar, till vilka medel föreslås
anvisade jämväl under annan anslagsrubrik å beredskapsstaten. I det
följande har sistnämnda belopp, vilket enligt tidigare gällande regler bort
anvisas av förnyelsefondsmedel, uppdelats på de särskilda ändamålen och inräknats
i respektive anslag. Det för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
erforderliga anslaget har i överensstämmelse härmed minskats till
6 285 000 kronor.
16:o) Spåranordningar. Gångbroar och gångtunnlar. Vissa bangårdsarbeten.
Tegelbackens reglering. Kungl. Majit har (punkt 5, s. 226) föreslagit
riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa
anslag å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat lil.
Till gångbroar och gångtunnlar hava å kapitalbudgeten för budgetåret
1944/45 anvisats 150 000 kronor. I övrigt hava anslag till förevarande ändamål
icke anvisats eller äskats för nästa budgetår.
Departementschefen har anfört följande.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet
s. 70—Ib och 207—209) under rubrikerna Gångbroar och gångtunnlar, Bangårdsombyggnader
och spårutvidgningar m. m., Arbeten avseende plattformar,
lastkajer, vägar, plattformstak m. m., Diverse arbeten samt Tegelbackens
reglering upptagit investeringsobjekt för sammanlagt 9 800 000 kronor.
En specifikation av arbetena återfinnes i bilagan 10 (nr 1—29 och 66—69).
Medel till de bland dessa arbeten upptagna nya stationshusen i Stuvsta och
Floby (nr 1 och 22) böra anvisas under anslagsrubriken Husbyggnader med
100 000 kronor respektive 200 000 kronor. Härigenom minskas anslagsbehovet
under förevarande rubriker med motsvarande belopp till sammanlagt
9 500 000 kronor.
Efter närmare prövning av investeringsutredningens förslag har jag funnit
arbetena böra fördelas å beredskapsstat II och III enligt följande sammanställning
(siffrorna inom parentes hänvisa till motsvarande nummer i
tabellbilagan 10 till betänkandet).
Statsutskottets utlåtande nr 216.
17
Allmän Allmän
beredskaps- beredskaps
-
stat II stat III
kronor kronor
1. Spåranordningar [8—21, 22 (delvis), 23—27] .... 2 400 000 3 200 000
2. Gångbroar och gångtunnlar fl (delvis), 2—71 .. 1 500 000
3. Vissa bangårdsarbeten [28, 29, 66—68] ........ 1400 000
4. Tegelbackens reglering [691 • • ................ 1 000 000_
Summa kronor 3 400 000 6 100 000.
Utskottet tillstyrker de här äskade anslagen och hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande
anslag, nämligen
a) å allmän beredskapsstat II
1) Spåranordningar .................. kronor 2 400 000
2) Tegelbackens reglering.............. » 1 000 000
b) å allmän beredskapsstat III
1) Spåranordningar .................. » 3 200 000
2) Gångbroar och gångtunnlar.......... » 1 500 000
3) Vissa bangårdsarbeten .............. » 1 400 000.
17 :o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Ny tunnel mellan Tomteboda och
Hagalund. Linjeomläggningar. Anordnande av nya grusgropar. Kungl. Maj:t
har (punkt 6, s. 227) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1944/45 uppföra vissa anslag å allmän beredskapsstat II och allmän
beredskapsstat lil.
Å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hava anvisats till Fortsatt anläggning
av dubbelspår 14 000 000 kronor och till Ny godstågsförbindelse i
Göteborg 1 200 000 kronor.
Under det att järnvägsstyrelsen tidigare ansett, att dubbelspåren Stockholm
—Göteborg och Katrineholm—Malmö borde färdigställas i sin helhet, innan
dubbelspår påbörjades å andra bandelar, har styrelsen numera ansett det
böra övervägas, huruvida icke delsträckor av vissa andra linjer böra förses
med dubbelspår före vissa delsträckor å förstnämnda huvudlinjer. I en i
investeringsutredningens betänkande intagen tabell hava de linjedelar, å vilka
dubbelspårsbyggnader ifrågasatts, angivits i ungefärlig angelägenhetsordning
från järnvägsstyrelsens synpunkt.
Departementschefen har på denna punkt yttrat följande.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet
s. 75—80 och 207—209) upptagit arbeten hänförliga till dubbelspårsbyggnader
och linjeomläggningar för sammanlagt 28 485 000 kronor.
Av sagda belopp hänföra sig 23 000 000 kronor till fortsatt anläggning av
dubbelspår. Härav torde 1 500 000 kronor böra anvisas å beredskapsstat II
för att möjliggöra igångsättande av dubbelspårsarbeten å bandelen Alby—
Bihang lill riksdagens protokoll 19H. 6 sand. Nr 216. 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande ur 216.
Utskottet.
Utskottet.
Ånge-—Bräcke, därest arbetsmarknadsläget det medgiver eller påkallar. I
övrigt synas medel till de i investeringsreserven upptagna arbetena av detta
slag böra anvisas å beredskapsstat lil.
Dett föreslagna nya tunneln mellan Tomteboda och Hagalund synes vara
av dett angelägenhetsgrad, att den bör upptagas å beredskapsstat II. Anslag
till linjeomläggningar och anordnande av nya grusgropar torde böra anvisas
å beredskapsstat lil med 3 475 000 kronor respektive 350 000 kronor. Medel
för återstående behov — dessa avse dränerings- m. fl. arbeten — torde
böra anvisas under rubriken Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innefattar bland annat dubbelspårsanläggningar
till ett så högt belopp som 23 miljoner kronor. Med beaktande
av att de terrasseringsarbeten, som ingå i dessa anläggningar, utgöra synnerligen
lämpliga sysselsättningsobjekt i fall av arbetslöshet har utskottet ansett
sig böra tillstyrka nämnda anslagsbelopp. Ej heller i övrigt har Kungl. Maj:ts
förslag givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande
anslag, nämligen
a) å allmän beredskapsstat II
1) Fortsatt anläggning av dubbelspår . .. kronor 1 500 000
2) Ny tunnel mellan Tomteboda och Ha
galund
........................ » 1 000 000
b) å allmän beredskapsstat lil
1) Fortsatt anläggning av dubbelspår.... » 21 500 000
2) Linjeomläggninyar ................ » 3 475 000
3) Anordnande av nya grusgropar...... » 350 000.
18:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Kungl. Maj:t bär (punkt 7,
s. 227 och 228) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret
1944/45 uppföra 1 000 000 kronor å allmän beredskapsstat II och likaledes
1 000 000 kronor å allmän beredskapsstat lil.
Eör detta ändamål håva å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats
200 000 kronor.
Ihvesteringsufredningen här i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 80 och 209)
upptagit ytterligare sådana arbeten för 2 000 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Diverse åtgärder för spårförstärkning
för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
a) å allmän beredskapsstat II .......... kronor 1 000 000
b) å allmän beredskapsstat lil.......... » 1 000 000.
Statsutskottets utlåtande nr 216.
19
19:o) Skenfria vägkorsningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 8, s. 228) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skenfria vägkorsningar m. m. å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av 200 000 kronor.
20:o) Bostadshus. Stationshus m. m. Kungl. Majit har (punkt 9, s. 228)
föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra
vissa anslag å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III.
Departementschefen har anfört följande.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s..70—75 och
209) under rubrikerna Uppförande av nya bostadshus och Förbättring av
byggnadsbeståndet i fråga om stationshus, överliggningshus, lokstallar och
driftverkstäder m. m. upptagit investeringsobjekt för sammanlagt 7 200 000
kronor. En specifikation av arbetena återfinnes i tabellbilagan 10 till betänkandet
(nr 30 och 33—65). Såsom jag i det föregående anfört torde jämväl
anslag till nya stationshus i Stuvsta och Floby böra anvisas i förevarande
sammanhang med 100 000 kronor respektive 200 000 kronor.
Å beredskapsstat II torde böra uppföras ett belopp av 100 000 kronor, avseende
det i specifikationen under nr 30 upptagna byggnadsföretaget. Återstående
belopp bör upptagas å beredskapsstat III.
Investeringsutredningen har, enligt vad den erinrat (s. 74), ej kunnat upptaga
förbättringar av järnvägspersonalens tjänstebostäder i en ur bostadsförsörjningssynpunkt
önskvärd utsträckning. Anledningen härtill har varit
behovet av en utredning rörande en rationalisering av hithörande arbeten i
syfte också att nedbringa kostnaderna. För egen del vill utskottet vitsorda
behovet av en dylik utredning.
Vad angår de här äskade båda anslagen tillstyrker utskottet desammå. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande
anslag, nämligen
a) å allmän beredskapsstat II
Bostadshus .......................... kronor 100 000
b) å allmän beredskapsstat III
Stationshus m. m..................... » 7 400 000.
2 l:o) Telefonanläggningar och kabelarbetcn. Med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag (punkt 10, s. 229) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Telefonanläggningar och kabelarbeten
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av 1 200 000 kronor.
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande nr 216.
22:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Majit har (punkt 11, s.
229) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 3 625 000 kronor.
Utokottet. Ifrågavarande anslag till omformaranläggningar m. m. avser i huvudsak
att i mån av behov bereda arbetstillfällen åt därav berörda industrier. Med
erinran härom får utskottet tillstyrka anslaget. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift å
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av 3 625 000 kronor.
23 :o) Ny marketenteribyggnad i Notviken. Magasinsbyggnad i örebro.
Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 229—230) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande
anslag, nämligen
a) å allmän beredskapsstat II
Ny marketenteribyggnad i Notviken...... kronor 150 000
b) å allmän beredskapsstat III
1) Magasinsbyggnad i örebro............ » 225 000
2) Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs » 100 000.
24:o) Elektrifiering av linjen Lund—Kävlinge—Landskrona med Landskrona—Billeberga.
Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—
Uddevalla. Förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan med bilinjer.
Kungl. Majit har (punkt 13, s. 230 och 231) föreslagit riksdagen att
till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa anslag å allmän
beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III.
Å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hava till elektrifiering av linjen
Östersund—Storlien anvisats 8 500 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 84—89 och
209) upptagit två elektrifieringsarbeten, nämligen dels å linjerna Lund—Kävlinge—Landskrona
och Landskrona—Billeberga, dels å linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla.
Kostnaderna för dessa arbeten hava beräknats
till 6 000 000 kronor respektive 28 030 000 kronor, av vilka belopp hela det
förstnämnda och 12 000000 kronor av det sistnämnda beräknas falla på
budgetåret 1944/45. Vidare hava upptagits vissa för en blivande elektrifiering
erforderliga banförbättringsarbeten å ostkustbanan med bilinjer, vilka arbeten
kunna utföras före och fristående från elektrifieringen. Sistnämnda arbeten
beräknas draga en kostnad av 5 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 216.
21
Utredningen har härvid utgått från att anslag för elektrifiering av linjen
Stockholm (Tomteboda)—Tillberga—Köping skulle komma att äskas såsom
ordinarie investeringsanslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår. Förslag
härom framlägger jag senare denna dag. Anslaget till förberedande arbeten
för elektrifiering av ostkustbanan med bilinjer torde böra hänföras till beredskapsstat
II.
Mot investeringsutredningens nu förevarande förslag har jag intet att erinra.
Under nästföljande punkt upptager jag frågan om upptagande å beredskapsstaten
av anslag till vissa förberedande arbeten för ytterligare ett elektrifieringsföretag.
Ur arbetsmarknadssynpunkt erbjuder, såsom investeringsutredningen erinrat,
banelektrifiering god sysselsättning för industrien genom beställning
av elektrisk utrustning och lokomotiv. Däremot medför den relativt få arbetstillfällen
för grov- och byggnadsarbetare. Sistnämnda arbetstillfällen inskränka
sig till dem, som äro förenade med erforderliga kurvomläggningar,
linjeförbättringar och övriga av elektrifieringen betingade bantekniska standardhöjningar
ävensom till arbete med stolpresning.
Ur sysselsättningssynpunkt äro alltså de förberedande arbetena för ostkustbanans
elektrifiering mest värdefulla, och utskottet tillstyrker det för
detta ändamål begärda anslaget. Med hänsyn till den betydelse elektrifieringsarbetena
också ha såsom ett led i järnvägsväsendets hållande på en
tidsenlig standard får utskottet tillstyrka även de båda övriga anslagsbeloppen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande
anslag, nämligen
a) å allmän beredskapsstat II
Förberedande arbeten för elektrifiering
av ostkustbanan med bilinjer........ kronor 5 000 000;
b) å allmän beredskapsstat III
1) Elektrifiering av linjen Lund—Käv
linge—Landskrona
med Landskrona
—Billeberga .................... » 6 000 000
2) Elektrifiering av linjen Varberg—
Borås—Herrljunga—Uddevalla ■ ■ ■ » 12 000 000.
25 :o) Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad
med Smedberg—Lysekil. Kungl. Majit har (punkt 14, s. 231 och 232) föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål å allmän beredskapsstat II
för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 1 500 000 kronor.
I skrivelse den 30 augusti 1943 med uppgifter å investeringsobjekt vid statens
järnvägar för budgetåren 1944/45—1946/47, vilken skrivelse legat till
grund för investeringsutredningens arbete med urval av företag för investe
-
U ta kottet.
22
Statsutskottets utlåtande nr 216.
ringsreserven i vad avser statens järnvägar, har järnvägsstyrelsen bland banelektrifieringsarbeten
medtagit, förutom vissa linjer i Skåne och linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla,
jämväl bland andra linien Uddevalla
—Strömstad med bilinjen till Lysekil. Järnvägsstyrelsen, som utgått från
att sistnämnda elektrifieringsarbete skulle utgöra en direkt fortsättning av
elektrifieringen av linjen Varberg—Borås—Uddevalla, hade i skrivelsen förutsatt
att elektrifieringsarbetena å linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil
skulle kunna påbörjas under budgetåret 1946/47.
Investeringsutredningen har sedermera i sitt förslag till investeringsplan
för budgetåret 1944/45 medtagit de under föregående punkt omförmälda två
banelektrifieringsarbetena ävensom vissa förberedande arbeten för elektrifiering
av ostkustbanan. Sistnämnda arbeten hava i utredningens betänkande
(s. 88—89) motiverats med hänsyn särskilt till de speciella arbetsmarknadsförhåilandena
inom Västernorrlands län och angränsande områden. I
utredningens investeringsplan har däremot icke medtagits elektrifiering av
linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil. Detta torde, enligt
departementschefen, sammanhänga med att arbetena, i anslutning till vad av
järnvägsstyrelsen angivits, ansetts icke böra påbörjas förrän under budgetåret
1945/46.
I skrivelse, som inkommit till kommunikationsdepartementet den 20 april
1944, hava delegerade för representanter från vissa kommuner i norra Bohuslän
hemställt, att proposition om omedelbart genomförande av elektrifiering
av bandelen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil måtte
snarast föreläggas riksdagen. Sedermera hava de delegerade i skrivelse den
25 april 1944 hemställt, att vissa för en blivande elektrifiering av nämnda
bandelar erforderliga banförbättringsarbeten måtte få utföras före och fristående
från elektrifieringen.
De delegerade hava framhållit, bland annat, att behovet av elektrifiering
av ifrågavarande banor vore mycket stort samt att arbetena syntes lämpa
sig synnerligen väl som arbetslöshetsobjekt.
Järnvägsstyrelsen har den 2 maj 1944 avgivit utlåtande över sistberörda
båda framställningar. Efter att hava redogjort för sitt i det föregående berörda
förslag om elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil
anför styrelsen.
Järnvägsstyrelsen anser fortfarande, att sagda elektrifieringsarbete har sitt
berättigande som investeringsobjekt men att arbetet i sin helhet lämpligen
bör ansluta sig till elektrifiering av linjen Herrljunga—Uddevalla. Om ur
synpunkten av önskvärda arbetsobjekt för motverkande av en befarad arbetslöshet
vissa förberedande banförstärkningsarbeten anses böra komma till
utförande före de egentliga elektrifieringsarbetena, så är från järnvägsstyrelsens
sida häremot intet att erinra. Då det emellertid härvid torde bliva fråga
örn arbeten, avseende att närmast motverka en lokal arbetslöshet, och om
arbeten, vilka kunna igångsättas efter kort varsel, böra förberedelserna begränsas
till rena grovarbeten såsom terrasserings- och sprängningsarbeten
eller dylikt. Kostnaderna för arbeten av detta slag å berörda bansträckor
torde komma att uppgå till cirka 1,5 miljoner kronor, räknat efter nuvarande
prisläge.
Statsutskottets utlåtande nr 216.
23
Departementschefen har för sin del anfört följande.
I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att en elektrifiering av linjen
Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil bör ansluta sig till elektrifieringen
av linjen Herrljunga—Uddevalla. Med hänsyn härtill och under
beaktande jämväl av materialförsörjningssvårigheterna samt övriga på Hagan
inverkande förhållanden anser jag mig icke nu kunna förorda, att anslag
till elektrifiering av förstnämnda linjer äskas för budgetåret 1944/45.
Däremot synas mig skäl liknande dem, som av investeringsutredningen anförts
i fråga om förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan
(betänkandet s. 88—89), kunna åberopas för upptagande å beredskapsstat
av medel till förberedande arbeten för elektrifiering av ifrågavarande järnvägslinjer
i norra Bohuslän. I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att
förberedelserna böra begränsas till rena grovarbeten för en sammanlagd kostnad
av 1 500 000 kronor. Anslaget bör uppföras å beredskapsstat II.
Med åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Förberedande arbeten för elektrifiering
av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil
å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av 1 500 000 kronor.
26:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar, Kungl. Majit har (punkt
15, s. 233) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 3 750 000 kronor.
Under förevarande rubrik hava å kapitalbudgeten för nästa budgetar till
olika ändamål anvisats sammanlagt 8 780 000 kronor (propositionen nr 79,
riksdagens skrivelse nr 186). Ett av järnvägsstyrelsen framlagt förslag örn anvisande
av medel för anskaffning av änglök har icke föranlett annan åtgärd
än att handlingarna i ärendet överlämnats till investeringsutredningen för att
tagas i övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag.
Investeringsutredningen har nu i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet
s. 89 och 209) upptagit sistnämnda förslag och hemställt om anvisande å
beredskapsstat av 3 750 000 kronor till anskaffning av ånglok.
Såsom utskottet tidigare (utlåtande nr 63) anfört kunna goda skäl anföras
för den med förevarande anslag avsedda lokbeställningen ej endast militärt
sett utan även ur förnyelse- och sysselsättningssynpunkter. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av 3 750 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
24
Statsutskottets utlåtande nr 216.
Utskottet.
27 :o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 233) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av 500 000 kronor.
28:o) Rullande materiel. Kungl. Majit har (punkt 17, s. 233—234) föreslagit
riksdagen att till Rullande materiel för budgetåret 1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II 12 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat
III 23 000 000 kronor.
Å kapitalbudgeten för nästa budgetår hava anvisats anslag om sammanlagt
26 060 000 kronor till rullande materiel av olika slag.
I sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 90 och 209) har investeringsutredningen
förordat, att anskaffning av rullande materiel av alla slag måtte få ingå i investeringsreserven
till ett belopp av 35 000 000 kronor.
Bestämmande för användningen av här avsedda anslag torde få bli, förutom
behövligheten av beställningar till olika verkstäder, trafikens fortsatta utveckling.
Under erinran härom tillstyrker utskottet förevarande förslag. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Rullande materiel för budgetåret 1944/
45 uppföra följande anslag, nämligen
a) å allmän beredskapsstat II ...... kronor 12 000 000
b) å allmän beredskapsstat III ...... » 23 000 000.
29:o) Garage- och verkstadsbyggnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 18, s. 234) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garage- och verkstadsbyggnader å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av 1 210 000 kronor.
30:o) Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Kungl. Majit har
(punkt 19, s. 234 och 235) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för
budgetåret 1944/45 uppföra dels å allmän beredskapsstat II 1 000 000 kronor,
dels ock å allmän beredskapsstat III 5 285 000 kronor.
Innevarande års riksdag har till förevarande ändamål anvisat 29 640 000
kronor å kapitalbudgeten för nästa budgetår.
Departementschefen har anfört följande.
hwesteringsutredningen har i investeringsreserven upptagit ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten vid statens järnvägar till ett sammanlagt
Statsutskottets utlåtande nr 216.
25
belopp av 24 725 000 kronor. Omfattningen av dessa arbeten framgår av tabellbilagan
10 (kolumn 7) till utredningens betänkande. Efter den omräkning
av anslagen, som verkställts i det föregående, återstår under förevarande
rubrik en anslagssumma av 6 285 000 kronor (nr 31, 32, 85—87, 92, 128, 172,
174—175).
Efter företagen prövning av de olika arbetenas angelägenhetsgrad har jag
funnit anslagssumman böra fördelas i enlighet med det följande.
Allmän Allmän
beredskaps- beredskaps
stat
II stat lil
kronor kronor
Förbättring av bostadsbeståndet (31, 32) ........ 1 000 000 1000 000
Dräneringsarbeten m. m. (85—87) .............. 660 000
Bangårdsmaskinerier (92) ...................... 100 000
Anläggningar vid huvudverkstäder, diverse arbeten
(128) ...................................... 325 000
Bilmateriel (172) ............................ 2 000 000
Biljettmaskiner m. m. för biltrafik (174) .......... 200 000
Inventarier (175) .............................1 000 000
Summa kronor 1 000 000 5 285 000
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag,
nämligen
a) å allmän beredskapsstat II .......... kronor 1 000 000
b) å allmän beredskapsstat III ........ » 5 285 000.
Statens vattenfallsverk.
31 :o) Kraftstation vid Forsmoforsén. Kraftstation vid Hölleforsén. Ett
tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation. Mindre utvidgningar av
förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag m. m.
Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk. Kungl. Maj :t har (punkt 20, s. 235 och 236) föreslagit riksdagen att
till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa anslag
å allmän beredskapsstat III.
Ä kapitalbudgeten för niista budgetår har innevarande års riksdag anvisat
till olika kraftstationsbyggen och regleringsföretag sammanlagt 20 200 000
kronor samt till distributionsanläggningar 17 000 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
lnvestcringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 12, jfr s. 103—106
och 209—210) föreslagit nya arbeten vid statens vattenfallsverk för sammanlagt
14 000 000 kronor att ingå i investeringsreserven.
Mot de föreslagna arbetenas upptagande å allmän beredskapsstat bär jag
icke något att erinra. 1 anslutning till vad investeringsulredningen tillstyrkt
förutsätter jag, att Kungl. Maj:t skall äga befogenhet att vid behov verkställa
Utskottet.
26
Statsutskottets utlåtande nr 216.
utbyte av det föreslagna tredje maskinaggregatet vid Stadsforsens kraftstation
mot annat jämförligt objekt.
Den i betänkandet (s. 100—102) berörda frågan, örn och i vad mån ersättning
bör beredas vattenfallsstyrelsen för förluster, som kunna uppkomma
i anledning av anläggningarnas utförande såsom beredskapsarbeten jämte i
samband därmed stående spörsmål, upptages till behandling av chefen för finansdepartementet.
Utskotta.
Förevarande plan till kraftverksbyggnader m. m. är grundad på en ingående
utredning rörande kraftbehoven efter en kommande fred. Av nämnda
utredning framgår, att ett stort antal kraftverksanläggningar komma att bli
färdiga under de närmaste åren. Med hänsyn bland annat härtill har nu
framlagda instundande budgetår avseende beredskapsplan hållils rätt begränsad.
Under erinran härom får utskottet tillstyrka Kungl. Majlis förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må å allmän beredskapsstat lil för budgetåret
1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
1) Kraftstation vid Forsmo forsen ...... kronor 5 000 000
2) Kraftstation vid Hälleforsen ........ » 3 000 000
3) Ett tredje maskinaggregat vid Stads
forsens
kraftstation ............ » 2 000 000
4) Mindre utvidgningar av förefintliga
kraftstationsanläggningar och mindre
regleringsföretag m. m. ....... . » 1 000 000
5) Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk .................. » 3 000 000.
Luftfartsfonden.
32:o) Byggande och förbättring av flygplatser. Kungl Maj:! bär (punkt
21, s. 236) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 2 700 000 kronor.
Till förevarande ändamål hava å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45
anvisats 2 500 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Investeringsutredniitgen har i sitt betänkande (Bilaga 17, jfr betänkandet
s. 139—142 och 216—217) framlagt en investeringsplan för civila flygplatser,
vilken upptager arbeten för sammanlagt 4 300 000 kronor avsedda att ingå
i den allmänna investeringsreserven.
På sätt utredningen anfört (s. 216—217) torde behovet av nytt anslag för
dessa arbeten kunna begränsas till 2 700 000 kronor.
Jag biträder utredningens förslag, att anslag med sistnämnda belopp upptages
å allmän beredskapsstat. Anslaget torde lämpligen böra uppföras å allmän
beredskapsstat II.
Statsutskottets utlåtande nr 216.
27
Ifrågavarande arbeten hava sedan gammalt betraktats som särskilt lämpliga
sysselsättningsobjekt under arbetslöshetsperioder. Även med tanke på
flygtrafikens utveckling efter en kommande fred föreligga skäl för deras
upptagande på beredskapsstat. Ur här anförda synpunkter måste här framlagda
program betraktas som jämförelsevis begränsat. Allteftersom flygplatsutredningens
arbete fortskrider torde emellertid krav framkomma på
avsevärda ytterligare flygplatsanläggningar. Med tillstyrkande att anslag nu
anvisas med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggande och förbättring av flygplatser
å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av 2 700 000 kronor.
Statens allmänna fastighetsfond.
33 :o) Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm.
Kungl. Majit har (punkt 22, s. 237 och 238) föreslagit riksdagen att till
förevarande ändamål å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av 400 000 kronor.
Med bifall till Kungl. Majits i 1937 års statsverksproposition framlagda
förslag (utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkten 51) anvisade riksdagen
för örn- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm
(Arvfurstens palats) för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 260 000
kronor. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknades av byggnadsstyrelsen
vid tidpunkten för förslagets framläggande till 865 000 kronor och förutsattes
skola fördelas på tre budgetår.
Efter därom i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4
punkten 65) framställt förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40
ett anslag för ändamålet av 470 000 kronor. Sammanlagt hava sålunda för
ifrågavarande ändamål anvisats 730 000 kronor.
Genom brev den 30 december 1939 förordnade Kungl. Majit, att byggnadsföretaget
icke finge fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande av
byggnadsritningar och entreprenadhandlingar.
I enlighet härmed hava för bestridande av kostnader i samband med upprättandet
av entreprenadhandlingar av anslagen disponerats sammanlagt
46 596 kronor 51 öre Återstoden av anslagen har numera enligt gällande regler
för reservationsanslag reglerats inom riksgäldsfonden.
Investeringsutredningen har (bilaga 22, kommunikationsdepartementet, nr
4) föreslagit upptagande i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 av
600 000 kronor av en numera lill 1 600 000 kronor beräknad totalkostnad för
örn- och tillbyggnad av ifrågavarande fastighet (Arvfurstens palats).
Departementschefen har anfört följande.
Det förslag, som upprättats beträffande om- och tillbyggnad av Arvfurstens
palats, innefattar dels erforderliga restaurerings- och ändringsarbeten inom
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande nr 216.
Utskottet.
palatset, dels ock uppförande av en huvudsakligen för arkivändamål avsedd
tillbyggnad i två våningar jämte bombsäker källare. Behovet av arbetena har
tidigare varit underställt riksdagens prövning, men anvisade anslag hava icke
tagits i anspråk annat än för utarbetande av entreprenadhandlingar, enär
förhållandena hittills icke möjliggjort igångsättande av själva byggnadsarbetena.
Det har icke varit möjligt att nu taga ställning till frågan, i vilken omfattning
de i och för sig angelägna restaureringsarbetena i nuvarande läge kunna
komma till utförande. Däremot synes det mig nödvändigt att utökade lokaler
snarast möjligt beredas utrikesdepartementet. Detta synes lämpligen kunna
ske genom uppförande av den planerade tillbyggnaden, som därefter kan
tagas i anspråk antingen omedelbart för arkivändamål eller provisoriskt såsom
andra tjänstelokaler.
På sätt byggnadsstyrelsen förordat torde för byggnadsarbetenas påbörjande
böra anvisas ett anslag av 400 000 kronor. Detta belopp synes böra uppföras
å beredskapsstat II.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Örn- och tillbyggnad ao fastigheten
nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 400 000 kronor.
34:o) ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län. Kungl. Maj:t har
(punkt 23, s. 238—240) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål
å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av
450 000 kronor.
Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet, nr
6) föreslagit upptagande i investeringsreserven för nästa budgetår av påbyggnad
av länsresidenset i Jönköping för en beräknad kostnad av 260 000
kronor
Med skrivelse den 20 april 1944 har byggnadsstyrelsen överlämnat inom
styrelsens utredningsbyrå i april 1943 upprättade ritningar till den av investeringsutredningen
avsedda påbyggnaden av residenset. Påbyggnaden skulle
enligt detta förslag avse en våning. Byggnadsstyrelsen hade emellertid
alternativt under övervägande ett annat förslag, varom styrelsen anfört följande.
Undersökningar härutinnan pågå för närvarande och hava ännu icke hunnit
slutföras. De äro bland annat inriktade på antingen att på lämplig plats
uppföra en annexbyggnad åt länsstyrelsen eller att bereda landshövdingen
bostad utanför residenset, eventuellt i en särskild nybyggnad, samt bereda
utrymme för länsstyrelsen i landshövdingens nuvarande våning.
Kostnaderna för nybyggnad av landshövdingebostaden, inklusive tomtkostnad,
kunna preliminärt beräknas till 250 000 kronor, omändringsarbetena
i landshövdingens nuvarande boställsvåning till 100 000 kronor och
tillbyggnaden av flygeln till 100 000 kronor eller sålunda sammanlagt
450 000 kronor. Därest utredningen skulle visa, att den lämpligaste lösning
-
Statsutskottets utlåtande nr 216.
29
en vöre uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen, komma kostnaderna
för en sådan i vart fall icke att överstiga nämnda inlopp.
Departementschefen har på denna punkt anfört följande.
Det ökade behov av lokaler, som för länsstyrelsen i Jönköpings län och
denna närstående institutioner föreligger eller beräknas uppkomma inom den
närmaste tiden, synes, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, böra föranleda
en omprövning av det tidigare utarbetade förslaget om påbyggnad av länsresidenset
med en våning. Såsom möjliga alternativ har styrelsen angivit
uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen samt ianspråktagande av
landshövdingens boställsvåning i residenset jämte tillbyggnad av dess östra
flygel. För genomförande av sistnämnda alternativ finge åt landshövdingen
beredas bostad i en för ändamålet uppförd särskild byggnad. Kostnaden för
denna har preliminärt beräknats till 250 000 kronor, tomtkostnad inräknad.
För egen del kan jag icke taga ställning till förslagen, innan utredningen slutförts.
Denna tolde emellertid enligt min mening böra inriktas på att finna
en lösning, som icke nödvändiggör uppförande av en särskild ämbetsbostad
för landshövdingen. Anslag för ökade lokaler för länsstyrelsen bör i enlighet
med byggnadsstyrelsens förslag uppföras med 450 000 kronor, vilket belopp
torde uppföras å allmän beredskapsstat II. Jag förutsätter därvid, att Kungl.
Majit skall äga att träffa avgörande i frågan, hur byggnadsfrågan inom ramen
för nämnda anslagsbelopp bör lösas.
Med hänsyn till den framlagda utredningen om länsstyrelsens utrymmesbehov
har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att anslag anvisas med det av
departementschefen angivna beloppet. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings
län å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av 450 000 kronor.
35:o) Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö. Kungl. Majit har (punkt
24, s. 241 och 242) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål å allmän
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 850 000
kronor.
Med bifall till Kungl. Majits förslag i proposition nr 242 till 1939 års lagtima
riksdag upptog riksdagen å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/
40 för tillbyggnad av landsstatshuset i Malmö ett förskottsanslag å 465 000
kronor.
Genom tillbyggnaden avsågs att tillgodose, förutom länsstyrelsens ökade
lokalbehov, behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret. Detta var då inrymt
i huvudpostkontorets byggnad.
Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr
8) upptagit ifrågavarande byggnadsföretag i investeringsreserven med
555 000 kronor.
I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i
skrivelse den 20 april 1944 upptagit förevarande byggnadsfråga och därvid
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande nr 216.
Utskottet.
hemställt om anvisande för budgetåret 1944/45 av ett anslag av 850 000 kronor
för uppförande av tillbyggnader till landsstatshuset i en i förhållande till
tidigare förslag icke oväsentligt ökad omfattning.
Departementschefen har anfört följande.
Det synes mig uppenbart, att lokalfrågan för länsstyrelsen i Malmöhus län
och vissa länsstyrelsen närstående institutioner bör bringas till en lösning så
snart förhållandena det möjliggöra. Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget
har i princip icke givit mig anledning till erinran. I detalj kan jag nu
icke taga ståndpunkt till förslaget, som ännu icke föreligger fullt utformat.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan förslaget närmare utarbetats,
fastställa ritningar för företagets utförande.
Det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget till förevarande byggnadsföretag^
kommer icke att stå till förfogande efter utgången av innevarande
budgetår, varför nytt anslag för ändamålet nu torde böra anvisas. Detta synes
böra upptagas å allmän beredskapsstat 11.
Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillbyggnader till landsstatshuset i
Malmö å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av 850 000 kronor.
36:o>) Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg. Kungl. Majit har (punkt
25, s. 242 och 243) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad av landsstatshuset
1 Göteborg å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av 590 000 kronor.
Efter därom i propositionen nr 2 till 1941 års riksdag framlagt förslag anvisade
riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag
(B) av 850 000 kronor till tillbyggnad för länsstyrelsen i
Göteborg.
Genom beslut den 9 januari 1942 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att med anlitande av anslaget låta för en kostnad av högst 695 000 kronor
uppföra tillbyggnaden, vars omfång därvid i besparingssyfte begränsades
på sådant sätt, att endast de vid tidpunkten för byggnadsarbetets igångsättande
aktuella behoven tillgodosågos.
Sedan det visat sig, att länsstyrelsens ökade utrymmesbehov icke kunde
tillgodoses inom tillbyggnaden, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den
2 april 1943 byggnadsstyrelsen att för verkställande av vidare utredning rörande
ett fortsatt utbyggande av landsstatshuset taga i anspråk medel av
sjätte huvudtitelns utredningsanslag.
Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet
nr 9) uppförande i investeringsreserven av ett anslag å 700 000 kronor för
ytterligare tillbyggnad till landsstatshuset i Göteborg.
I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i
skrivelse den 20 april 1944 meddelat, att kostnaderna för den fortsatta utbyggnaden
numera preliminärt beräknats till 590 000 kronor inklusive markkostnader.
Statsutskottets utlåtande nr 216.
31
Byggnadsstyrelsen framhåller såsom synnerligen angeläget, att den planerade
tillbyggnaden av landsstatshuset med det snaraste kommer till utförande
nied hänsyn såväl till länsstyrelsens redan förefintliga lokalbehov som
till det behov av ökat utrymme, som kunde förväntas uppstå inom den närmaste
framtiden bland annat därest den planerade omorganisationen av civilförsvaret
skulle genomföras.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Vid uppförandet av den tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg, vartill
1940 års riksdag anvisat medel, kunde hänsyn icke tagas till ulrymmesbehovet
för den nya statliga vägo r gan is ahonen samt för den utökade taxeringsorganisatiönen.
Redan dessa utrymmesbehov äro i Göteborgs och Bohus län
av den storleksordning, att en tillfredsställande lösning icke torde kunna ernås
utan en ny tillbyggnad. Det synes mig lämpligt att denna beräknas även
för de ytterligare utrymmesbehov för länsstyrelsen, som kunna beräknas
uppkomma under de närmaste åren. Jag tillstyrker därför byggnadsstyrelsens
förslag. Den besparing av 155 000 kronor, sorn uppkommit å det för
budgetåret 1940 41 anvisade anslaget, kommer icke att stå till förfogande
under nästa budgetår. Hela det för byggnadsföretaget erforderliga medelsbehovet
torde därför böra täckas genom anvisande av nytt anslag för ändamålet.
Beloppet torde böra upptagas å allmän beredskapsstat III.
Även vad länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län beträffar har tillkomsten
av de nya väg- och taxeringsorganisationerna och andra nya ämbetsuppgiftér
föranlett lokalbehov, vida överstigande vad sorn tidigare förutsatts och så
trängande att de inom närmaste tiden måste tillgodoses. Utskottet tillstyrker
förevarande anslag, som dock med hänsyn till företagets angelagenhetsgrad
torde böra uppföras på beredskapsstat II. Utskottet hemställer med tillsiyrkande
av förevarande förslag,
att riksdagen må till Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg
å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av 590 000 kronor.
37:o) Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendomstol i kvarteret Palmen
i Vänersborg. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26,
s. 243—245) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad för lantmäterikontor och
vattendomstol i kvarteret Palmen i Vänersborg å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av
290 000 kronor.
38:o) Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 27, s. 245) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs
län å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av 290 000 kronor.
Utskottet.
32
Statsutskottets utlåtande nr 216.
39 :o) Tillbyggnad till landsstatshuset i Mariestad. Kungl. Majit har (punkt
28, s. 246 och 247) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål å allmän
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 780 000
kronor.
Genom beslut den 21 juni 1940 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen
att av reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. taga i anspråk visst belopp för verkställande av utredningar i
fråga örn beredande av utökade lokaler för länsstyrelsen i Skaraborgs län
ävensom beträffande uppförande av byggnad för lantmäterikontoret i länet.
Den 26 juni 1940 uppdrog byggnadsstyrelsen åt länsarkitektkontoret i Mariestad
att verkställa utredningarna. Med skrivelse den 26 september 1942
överlämnade länsstyrelsen till byggnadsstyrelsen ett av länsarkitektkontoret
utarbetat förslag till tillbyggnad av landsstatshuset.
Inne stering sut redningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr
11) i investeringsreserven upptagit byggnadsarbeten för ifrågavarande ändamål
för en beräknad kostnad av 600 000 kronor.
I skrivelse den 2 april 1944 har byggnadsstyrelsen hemställt att för budgetåret
1944/45 till örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i Mariestad m. m.
måtte anvisas ett belopp av 1 105 000 kronor, varav 780 000 kronor belöpa
på en för länsstyrelsen avsedd ny flygel till landstatshuset jämte ändringsarbeten
inom detta samt 325 000 kronor på uppförande av en lantmäterikontorsbyggnad.
I sin skrivelse anför byggnadsstyrelsen bland annat följande.
Vid granskning av det av länsstyrelsen år 1942 överlämnade förslaget fann
byggnadsstyrelsen av sparsamhetsskäl en överarbetning av detsamma önskvärd
i syfte att bättre utnyttja de inom den nuvarande byggnaden befintliga
stora rumsenheterna samt förbilliga den för länsstyrelsen föreslagna tillbyggnaden.
Med anledning härav utarbetades inom styrelsens utredningsbyrå två alternativa
förslag till flygelbyggnad med reducerade mått, vilka förslag den
26 november 1942 översändes till länsstyrelsen för yttrande.
Under den tid, som därefter förflutit, hava emellertid främst genom vägväsendets
förstatligande samt taxeringsväsendets omorganisation och utökning
uppstått betydande behov av mera utrymme för länsstyrelsen och densamma
närstående institutioner. Därjämte kommer genomförandet av den
ifrågasatta omorganisationen av civilförsvaret att kräva icke obetydliga lokalutrymmen,
som böra tillgodoses i anslutning till länsstyrelsens lokalförläggning.
Vid ett besök på platsen, som hösten 1943 företogs av en representant
för byggnadsstyrelsen, konstaterades också, att länsstyrelsens lokalbehov
måste betecknas såsom synnerligen trängande samt att förhållandena
utvecklats därhän, att den av byggnadsstyrelsen tidigare ifrågasatta minskningen
av den för länsstyrelsen avsedda flygelbyggnaden icke längre vore
möjlig. Länsarkitekten har nu inkommit till byggnadsstyrelsen med ett omarbetat
förslag.
Byggnadsstyrelsen upplyser i sin skrivelse vidare, att länsarkitektens förslag
endast avser täckande av det aktuella lokalbehovet. Styrelsen har emellertid
funnit ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt lämpligt, att åt
Statsutskottets utlåtande nr 216.
33
tillbyggnaden i ett sammanhang gåves sådan storlek, att jämväl de i en
nära framtid uppkommande lokalbehoven kunde tillgodoses. Styrelsen har
slutligen förklarat sig anse det vara av behovet påkallat, att förslaget i dess
helhet snarast möjligt kommer till utförande.
Departementschefen har på denna punkt för egen del anfört följande.
Det i investeringsutredningens betänkande upptagna anslagsäskandet till
förevarande ändamål avser ett mera begränsat byggnadsprogram i anslutning
till ett tidigare stadium av utredningen rörande lokalbehovet för länsstyrelsen
i Mariestad. På de av byggnadsstyrelsen anförda skälen finner jag
mig böra förorda, att medel äskas för hela det av styrelsen nu framlagda
byggnadsprogrammet. Anslag till lantmäterikontorsbyggnaden, vilken torde
vara av något lägre angelägenhetsgrad än utbyggnaden för länsstyrelsen och
vissa till densamma nära anknutna institutioner, torde böra upptagas å beredskapsstat
III. Härom gör jag hemställan under nästföljande punkt.
Förevarande byggnadsplan måste anses vara av en förhållandevis betydande
storleksordning i all synnerhet örn man tager i betraktande att förslag
samtidigt föreligger örn uppförande av en särskild lantmäterikontorsbyggnad.
Med beaktande att utvidgningsbehoven betecknats som trängande har utskottet
dock ansett sig böra tillstyrka förslaget. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Tillbyggnad till landsstatshuset i Mariestad
å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av 780 000 kronor.
40:o) Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 29, s. 248) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av 325 000 kronor.
41 :o) Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 248 och 249) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppförande av grovlaboratorium m. m.
vid statens väginstitut å allmän beredskapsstat III för budgetaret
1944/45 uppföra ett anslag av 60 000 kronor.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 19U. 6 sami. Nr 216.
3
34
Statsutskottets utlåtande nr 216.
Fonden för förlag till statsverket.
42:o) Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 249) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets
förrådsfond å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av 500 000 kronor.
Stockholm den 20 juni 1944.
På statsutskottets vägnar.
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava näVvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Heiding, Karl Andersson, Gustaf Iwar Anderson,
Ekströmer, Johan Eric Ericson, Albertsson och Ivar Lersson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Tidaholm, Isacsson, Pettersson i Dahl, Andersson
i Malmö, Olsson i Kullenbergstorp, Nilsson i Steneberg och Lundberg i Hälsingborg.
448144. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:454 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser kommunikations s. 1 i texten