Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944145, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1944-06-20 · 34 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 31 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:216, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944145, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

1

Nr 216.

Ankom till riksdagens kansli den 20 juni 1944 kl. 8 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944145, i vad propositionen

avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Driftbudgeten.

Sjätte huvudtiteln.

l:o) Nyanläggning av bygdevägar. Nyanläggning av ödebygdsvägar. Byggande

av huvudvägar. Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar.

I propositionen nr 281 har Kungl. Majit (bilaga 3; punkt 1, s. 95 och 96 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 12

maj 1944) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret

1944/45 uppföra vissa anslag å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat

III.

Under förevarande rubriker hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats

följande anslag, nämligen till nyanläggning av bygdevägar 2 000 000 kronor,

till nyanläggning av ödebygdsvägar 1 000 000 kronor, till byggande av

huvudvägar 3 900 000 kronor och till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar

1 700 000 kronor. Samtliga anslag avräknas mot automobilskattemedlen.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet

s. 125—127 och 214—216) upptagit byggande av allmänna vägar på landet

samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare, med

en sammanlagd byggnadskostnad av 93 700 000 kronor. Utredningen har beräknat

det totala anslagsbehovet till 109 000 000 kronor efter tillägg av kostnader

för marklösen m. m. (s. 214). Av sistnämnda belopp beräknas för nyanläggning

av bygdevägar 24 000 000 kronor, för nyanläggning av ödebygdsvägar

8 500 000 kronor, för byggande av huvudvägar 58 000 000 kronor samt

för förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar 18 500 000 kronor.

Departementschefen har förklarat sig intet lia att erinra mot resultatet av

utredningens beräkningar. De å beredskapsstat uppförda anslagen torde icke

böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Bihang lill riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 216.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 216.

Utskottet. Det har ej för utskottet varit möjligt att ingå i någon närmare prövning rörande

avvägningen vare sig av de olika anslagen var för sig eller av deras

storleksordning inbördes. Av utredningen framgår emellertid, alt såsom riktigt

torde vara, investeringsplanen för byggande av allmänna vägar på landsbygden

omfattar huvudsakligen grusvägar, varemot beläggningar ingå i obetydlig

omfattning och endast i samband med terrasseringsarbeten. Vid utväljandet

av de arbetsobjekt, som skola komma till utförande, bör enligt utskottets

mening tillses att de olika slagen av vägar bliva tillgodosedda så rättvist

som möjligt.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande

anslag, nämligen

a) å allmän beredskapsstat II

1) Nyanläggning av bygdevägar ...... kronor 8 000 000

2) Nyanläggning av ödebygdsvägar .... » 2 500 000

3) Byggande av huvudvägar .......... » 20 000 000

4) Förbättring av bygdevägar och öde
bygdsvägar

................... . » 6 000 000

b) å allmän beredskapsstat III

1) Nyanläggning av bygdevägar ...... » 16 000 000

2) Nyanläggning av ödebygdsvägar .... » 6 000 000

3) Byggande av huvudvägar .......... » 38 000 000

4) Förbättring av bygdevägar och öde
bygdsvägar

.................... » 12 500 000.

2:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Majit har (punkt 2,

s. 96 och 97) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen dels å allmän

beredskapsstat II 10 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat III

22 000 000 kronor.

Å driftbudgeten för budgetåret 1944/45 hava till förevarande ändamål anvisats

2 000 000 kronor.

I sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet s. 127—130 och 214—216)

upptager investeringsutredningen ytterligare arbeten med byggande av vägar

och gator i städerna, vilka beräknas draga en byggnadskostnad av 35 400 000

kronor. Utredningen uppskattar det erforderliga bidraget av statsmedel till

i runt tal 32 000 000 kronor, vilket belopp föreslås skola upptagas å allmän

beredskapsstat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

3

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må lill Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm
-

ligen

a) å allmän beredskapsstat II ...... kronor 10 000 000

b) å allmän beredskapsstat III ...... » 22 000 000.

3:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Majit har (punkt 3,

s. 97) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda vägar å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av

3 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats

1 200 000 kronor.

Investeringsutredningen har anfört bland annat följande.

Statsbidragen till byggande av enskilda vägar regleras av en särskild kungörelse

(SFS 800/43).

Det statsbidrag, som för närvarande författningsenligt kan utgå, uppgår

till högst 50 procent av den beräknade kostnaden, där anläggningen måste

anses vara för väghållarna synnerligen betungande. Någon möjlighet att i

särskilda fall ytterligare höja bidraget föreligger icke. En jämförelse med

de bidrag, som kunna ställas till förfogande för s. k. skogsvägar, visar att

bidrag kan utgå för skogsstamvägar med 50 procent av den av skogsvårdsstyrelsen

godkända kostnaden för företaget samt för annan skogsväg med

högst 40 procent av kostnaden. Dessutom finnes beträffande skogsvägar möjlighet

att, då synnerliga skäl därtill föreligga, efter Kungl. Maj :ts prövning

i varje särskilt fall erhålla bvggnadsbidrag med högst 75 procent av den

godkända kostnaden för företaget. I skogsstyrelsens »Promemoria angående

beredande av sysselsättning inom skogsbruket vid omfattande arbetslöshet

efter krigets slut», dagtecknad den 17 januari 1944, framhåller styrelsen, att

vissa omständigheter kunna motivera högre bidrag. I syfte att stimulera planläggning

i förväg av beredskapsarbeten, som anses önskvärda för att skapa

en tillräcklig sysselsättningsreserv, har skogsstyrelsen funnit tilläggsanslaget

böra vara gynnsammare än enligt de bestämmelser, som gälla för det ordinarie

anslaget. Skogsägarna finge eljest ej tillräckligt intresse av att låta planlägga

beredskapsarbeten. Med en förhöjning av bidragen skulle enligt styrelsens

uppfattning vara förknippad skyldighet för markägaren att anlita

anvisad lämplig arbetskraft ävensom skyldighet för bidragstagarna att slutföra

företagen inom viss bestämd tid. Styrelsen föreslår sålunda, att statsbidrag

må utgå till byggande av skogsstamväg med ett grundbelopp motsvarande

högst 70 procent av den godkända kostnaden för företaget och till

byggande av annan skogsväg med högst 00 procent. Dessutom skulle utöver

grundbeloppet kunna beviljas ett tilläggsbelopp uppgående till högst 15 procent

av kostnaden till enskild person, vilken för sin och sitt husfolks bärgning

vore beroende av arbetsinkomster vid sidan av jordbruket, dock under

förutsättning alt han kunde antagas icke vara i stånd att utan tilläggsbelopl>et

utföra i företaget ingående arbete.

Förutsättningen för meddelande av bvggnadsbidrag till skogsväg är, att

nyttan av företaget kan beräknas minst motsvara kostnaden därför och att

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 216.

Utskottet.

sålunda de skogsvägar, som komma till utförande, i och för sig äro ekonomiskt

lönsamma. Någon dylik lönsamhet, uppskattningsbar i penningar, kan

i allmänhet icke beräknas föreligga beträffande enskild utfartsväg. Med hänsyn

till att frågan örn enskilda vägar är ett spörsmål av stor social räckvidd,

finner utredningen skäl tala för att statsbidraget till enskilda vägar bör

kunna uppgå till minst samma bidragsprocent som för skogsvägar och då

närmast stamvägar. Ytterligare skäl tala dessutom för en viss höjning av

statsbidraget. Under normala förhållanden hava vägintressenterna tidigare f

en viss icke obetydlig utsträckning kunnat fullgöra sin bidragsskyldighet 1

form av naturaprestationer av olika slag. För det fall däremot, att det enskilda

vägföretaget ingår i en investeringsreserv och sålunda förutsättes komma

till utförande under sådana förhållanden, att i stor utsträckning hänvisad

arbetskraft kommer att tagas i anspråk, kommer detta att för vägintressenterna

kunna leda till kontanta utlägg för vissa prestationer, vilka

eljest kunnat utföras av dem själva. Vidare ligger det i sakens natur, att

under en arbetsmarknadskris strävan måste vara att placera största möjliga

antal arbetare^ på varje särskilt arbetsobjekt, vilket har till följd en

mer eller mindre påtaglig forcering av arbetet, en forcering som helt naturligt

kommer att bidraga till stegring av de kontanta utgifterna och även realkostnaderna.

Utredningen finner sålunda skäl föreligga för en viss temporär höjning av

det författningsenliga statsbidraget och vill för sin del förorda, att statsbidraget

efter behovsprövning må kunna utgå med samma bidragsprocent

som av skogsstyrelsen föreslagits att gälla för skogsstamvägar.

Departementschefen har anfört följande.

Ehuru investering sutredningen i betänkandet (Bilaga 16, jfr s. 136—138

och 214—216) utgått från en ordinarie medelsanvisning för ändamålet av

1 000 000 kronor, anser jag mig icke hava anledning att förorda ändring i

utredningens förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av ett anslag

av 3 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål.

Jag ansluter mig till utredningens förslag örn temporär höjning av statsbidraget

till byggande av enskilda vägar. Därest riksdagen icke uttalar erinran

däremot, torde Kungl. Majit böra äga fastställa bidragsgrunder i huvudsaklig

överensstämmelse med utredningens förslag (betänkandet s. 214

—216).

Med hänsyn till den forcering av arbetet med anlitande dessutom i större

utsträckning än vanligt av lejd arbetskraft, som under en arbetsmarknadskris

kan vara önskvärd, har det ansetts befogat med en höjning av statsbidraget

utöver vad som normalt utgår. Härvid skulle tillämpas de bidragsnormer,

som av skogsstyrelsen föreslagits gälla för skogsstamvägar. Utskottet

har ej funnit anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits. I betraktande

av angelägenhetsgraden har emellertid utskottet ansett, att av det

av Kungl. Maj :t äskade anslaget på 3 000 000 kronor 1 000 000 kronor böra

uppföras på allmän beredskapsstat II. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av enskilda vägar

för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

a) å allmän beredskapsstat II ........ kronor 1 000 000

b) å allmän beredskapsstat III........ » 2 000 000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

5

4:o) Stensättning av vägar och gator. Byggande av broar. Vissa vägbcläggningar.

Kungl. Majit har (punkt 4, s. 97 och 98) föreslagit riksdagen att till

förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa anslag å allmän

beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

R. Bergh m. fl. (I: 349) och den andra inom andra kammaren av herr O. W.

Lövgren m. fl. (11:547), har hemställts, att för budgetåret 1944/45 å allmän

beredskapsstat I, alternativt allmän beredskapsstat II, under sjätte huvudtiteln,

punkt 4 (byggande av broar), upptages ett med 1,5 miljoner kronor

förhöjt belopp.

Angående de skäl, som åberopats till stöd för nämnda yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen I: 349.

Departementschefen har anfört följande.

Å driftbudgeten för nästa budgetår hava anvisats till stensättning av

vägar 1 000 000 kronor samt till byggande av broar 3 500 000 kronor. Något

anslag för vägbeläggningar har icke anvisats eller äskats för nästa budgetår.

Beträffande investeringsreservens omfattning i förevarande delar torde jag

få hänvisa till investeringsutredningens betänkande (Bilaga 16, jfr s. 130

—135 och 214—216). Utredningen beräknar följande anslag vara erforderliga,

nämligen till stensättning av vägar och gator 5 800 000 kronor, till byggande

av broar 3 100 000 kronor samt till vissa vägbeläggningar 17 900 000

kronor.

Jag biträder utredningens förslag, att anslag till nämnda ändamål uppföras

å allmän beredskapsstat med av utredningen angivna belopp. Därvid

torde av brobyggnadsanslaget 1 000 000 kronor och av vägbeläggningsanslaget

11 500 000 kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat II. Att ett jämförelsevis

stort anslagsbelopp för sistnämnda ändamål föreslås till uppförande

å beredskapsstat II betingas främst av att vägbeläggningarna i landet

i stor utsträckning äro i sådant skick, att reparation av desamma måste komma

till stånd så snart materialtillgångarna det möjliggöra.

Enligt vad som av investeringsutredningen påvisats har på grund av bristande

tillgång på vägbeläggningsmaterial underhållet av de halvpermanenta

beläggningarna under krigsåren eftersatts. I den mån råvarusituationen förbättras

är det önskvärt, att deras iståndsättning kan vara färdig innan trafiken

åter kommer igång. Med hänsyn till vad sålunda och i övrigt av investeringsutredningen

anförts vill utskottet tillstyrka de till vissa vägbeläggningar

äskade, i oell för sig till beloppen betydande anslagen å 11,5 respektive

6,4 miljoner kronor.

Även anslagen till broar oell till vägars stensättning lillstyrkas av utskottet.

Vad beträffar den motionsvis berörda frågan om liro över Lule älv vid

Bergnäset framgår av motionerna och för övrigt också av de iakttagelser

utskottet gjort vid ett nyligen avlagt besök på platsen, alt de nuvarande

trafikförhållandena vid denna viktiga infart till själva Luleå äro mycket

olillfredsställande. Den nuvarande färjan är uppenbarligen för liten för att

ombesörja den även nied nuvarande trafikrestriktioner mycket stora trafi
-

U tskottei.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 216.

ken. Trots att färjan gjort i genomsnitt 95 enkelturer om dygnet hava, enligt

vad utredningen visar, långvariga trafikstockningar icke kunnat undvikas.

Höst och vår komme en period, då färjan icke kunde gå och isen icke

bure trafiken och då allmänheten toge oförsvarliga risker vid passage över

älven. Chefen för flygvapnet har i skrivelse till Kungl. Majit framhållit en

broförbindelses betydelse för Norrbottens nyinrättade flygbaskår, vilken är

förlagd till Kallaxheden omkring 6 km söder örn Bergnäset. Kostnaderna för

broanläggningen beräknas emellertid till icke mindre än 9,3 miljoner kronor.

Utan att nu kunna tillstyrka anslags anvisande för ändamålet och utan att

överhuvud nu kunna taga närmare ståndpunkt till denna vittutseende brofråga,

måste dock utskottet finna omständigheterna i detta fall vara sådana,

att det kan vara befogat med ett nytt övervägande av brons angelägenhetsgrad

i förhållande till andra broföretag inom länet.

Med åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra föl
-

jande anslag, nämligen

a) å allmän beredskapsstat II

1) Byggande av broar ................ kronor 1 000 000

2) Vissa vågbeläggningar ............ » 11 500 000

b) å allmän beredskapsstat III

1) Stensättning av vägar och gator .... » 5 800 000

2) Byggande av broar ................ » 2 100 000

3) Vissa vågbeläggningar ............ » 6 400 000;

II. att motionerna I 319 och II: 547 icke må av riksdagen

bifallas.

5:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt 5,

s. 98) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelshamnar och farleder för

budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen dels å allmän beredskapsstat

II 1 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat III 9 000 000

kronor.

Till förevarande ändamål hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats

250 000 kronor.

Investeringsutredningen föreslår i sitt betänkande (Bilaga 18, jfr betänkandet

s. 143—149 och 217—218), att ett anslag av 10 000 000 kronor måtte för

ändamålet upptagas å allmän beredskapsstat. Beträffande den närmare motiveringen

torde få hänvisas till betänkandet.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm
-

ligen

a) å allmän beredskapsstat II ........ kronor 1 000 000

b) å allmän beredskapsstat lil ...... » 9 000 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216

7

6:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder. Bidrag

till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar. Kungl.

Majit har (punkt 6, s. 98) föreslagit riksdagen att å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen till Utvidgning

och förbättring av statens fiskehamnar och farleder 1 700 000 kronor

och till Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar

3 500 000 kronor.

Departementschefen har hänvisat till vad investeringsutredningen i denna

del anfört i sitt betänkande (Bilaga 19, jfr betänkandet s. 149—152 och

218—219).

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

1) Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder.......... kronor 1 700 000

2) Bidrag till byggande och underhåll av

statsunderstödda fiskehamnar...... » 3 500 000.

7:o) Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar. Kungl. Majit

har (punkt 7, s. 98—99) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggning

av vatten- och avloppsledningar för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag,

nämligen dels å allmän beredskapsstat II 3 000 000 kronor dels ock

å allmän beredskapsstat III 17 000 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr T. Nilsson i Stockholm m. fl. väck!

motion (lii 545) har hemställts, att riksdagen målte bifalla Kungl. Majits

i proposition nr 281 upptagna förslag att till bidrag till vatten- och avloppsledningar

för budgetåret 1944/45 bevilja dels å allmän beredskapsstat II

3 000 000 kronor och dels å allmän beredskapsstat III 17 000 000 kronor, men

att riksdagen samtidigt i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära skyndsam

utredning angående en utvidgning och förenkling av den ifrågavarande förbättringsverksamheten

i huvudsaklig överensstämmelse med de linjer, som

i motionen angivits.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för nämnda yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

Under rubriken Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten

upptager investeringsutredningen i sitt betänkande (Bilaga 24, jfr betänkandet

s. 188—189 och 226—246) bland annat arbeten med vatten- och

avloppsledningar. Utredningen beräknar, att investeringsplanen i denna del

under budgetåret 1944/45 kan tagas i anspråk till omkring 40 procent motsvarande

en kostnadssumma av 65 000 000 kronor, varav omkring 36 000 000

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

° Statsutskottets utlåtande nr 216.

kronor belöpa på samhällen med mindre än 10 000 invånare och återstoden

på större samhällen.

Vid beräkningen av anslagsbehovet har utredningen utgått från att statsbidrag

skulle komma att utgå till arbeten i samhällen med mindre än 10 000

invånare enligt i betänkandet till huvuddragen angivna grunder, vilka föreslås

försöksvis tillämpade under ett år. Utredningen har dock icke för statsbidrags

beviljande förordat någon ovillkorlig gräns i fråga om invånarantalet

utan räknat med att bidrag i undantagsfall skulle kunna utgå även till anläggningar

i större tätorter. Utredningen har vidare förutsatt, att viss teknisk

personal anställes i mån av behov för investeringsplanens genomförande.

Från dessa utgångspunkter har utredningen uppskattat medelsbehovet till

20 000 000 kronor.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Jag har för min del i huvudsak icke något att erinra mot utredningens beräkningar

och förslag. Jag är dock icke beredd att nu taga ställning till frågan

om gränsdragningen mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och egnahemsstyrelsens

befogenhet, såvitt angår handläggningen av statsbidragsärenden

beträffande anläggningar av mindre omfattning. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter ytterligare övervägande träffa avgörande i denna

fråga.

Därest riksdagen icke finner anledning till erinran däremot, torde Kungl.

Maj.-t böra äga meddela bestämmelser beträffande statsbidrag till arbeten

av här ifrågavarande art i huvudsak enligt de grunder, som angivits av investeringsutredningen

med den modifikation, som kan följa av en ytterligare

prövning av handläggningsfrågan, att försöksvis tillämpas under budgetåret

1944/45. Av de erforderliga medlen torde 3 000 000 kronor böra anvisas å

allmän beredskapsstat II för att möjliggöra igångsättande av planeringsarbeten,

uppbyggande av nödig personalorganisation och andra förberedande

åtgärder samt igångsättande av vissa särskilt angelägna anläggningsarbeten

i den mån materialtillgångarna och arbetsmarknadsläget det tillåta.

Alltmera erkänd är vattenförsörjningens och de sanitära anläggningarnas

betydelse ej endast för de med landets industrialisering till antal och omfång

växande tätorterna utan också för den egentliga landsbygden. Detta

framträder ej minst då det gäller att bereda den kvinnliga landsbygdsbefolkningen

lättnad i dess alltjämt tunga arbete. Särskilt trängande är behovet

utav avloppsledningar. Deras anläggning börjar efter hand med den växande

hygienen vara ett alltmera elementärt krav, för vilkets realiserande det

allmännas bistånd med särskild styrka framstår som alltmer berättigat.

I ett land som Sverige med dess spridda bebyggelse måste självfallet de för

ifrågavarande vatten- och avloppsledningar erforderliga kapitalutläggen i

många fall bliva betydande. Anläggningskostnaderna påverkas också av terrängens

beskaffenhet, vattentillgången och avloppsförhållandena. Enligt en

av egnahemsstyrelsen år 1943 gjord, på 1938 års priser grundad undersökning

skulle vatten och avloppsledningarna för den egentliga landsbygden

utom tätorterna kunna uppskattas till cirka 360 000 000 kronor. Inräknas

även de tätorter, som ännu icke äro försedda med vatten och avloppssystem,

torde totalkostnaden komma att överstiga 500 000 000 kronor, en summa som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

9

med reservation för dess riktighet anföres allenast för att söka ge en uppfattning

om ifrågavarande kostnaders storleksordning.

Statsbidrag för ändamålet har hittills lämnats dels genom egnahemsnämnderna

i samband med understöd till förbättring av landsbygdens bostäder

dels ock genom arbetsmarknadskommissionen, tidigare arbetslöshetskommissionen,

till större kommunalanläggningar.

Investeringsutredningens nu framlagda förslag innebär i korthet, att ombesörjandet

av vatten- och avloppsanläggningar för enstaka eller ett fåtal,

högst fyra, lägenheter tills vidare som hittills skall handhavas i samband

med den allmänna bostadsförbättringsverksamheten genom egnahemsnämnderna.

För anläggningar, gemensamma för fem eller flera lägenheter, skulle

hädanefter lämnas bidrag genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som därvid

skulle samarbeta med distriktsingenjörer, ställda till länsstyrelsernas förfogande.

I motionen framhålles, att vatten- och avloppsförbättringama på varje

ort eller bebyggelseområde för sig och därmed hela riket böra omfatta

en så stor del som möjligt av de med sådana anläggningar hittills ej tillgodosedda

lägenheterna, vadan det vore önskvärt att en generalplanering

föreginge de olika särskilda anläggningarnas planering. Enligt motionärernas

tanke borde huvudprincipen för utlämningen av erforderliga statsbidrag vara

den, att ett visst grundbidrag utan behovsprövning utgår till alla med ett

visserligen icke till penningvärdet men väl till bruksvärdet för alla lika

belopp, nämligen i form av fritt, av staten inköpt och tillhandahållet material

för ledningar och installationer. I den sannolikt ganska begränsade utsträckning

så befunnes erforderligt borde emellertid kompletterande kontanta

bidrag kunna lämnas dels till särskilt behövande lägenhetsinnehavare,

dels till utförande av sådana kostnadskrävande brunnsförbättringar, vilka

av hygieniska skäl behövde genomföras i samband med den övriga anläggningen.

Erinras må hurusom 1943 års riksdag redan framhållit angelägenheten

av att bestämmelser snarast komma till stånd örn statsunderstöd ej endast

för enstaka vatten- och avloppsanläggningar, utförda i samband med övrig

bostadsförbättring, utan jämväl till gemensamma ledningsföretag.

Såsom utskottet tidigare haft anledning framhålla måste det anses mindre

rättvist att graden av den rådande lokala arbetslösheten skall vara bestämmande

för möjligheterna att erhålla statens finansiella medverkan för dylika

för hela samhällets framlid betydelsefulla anläggningar. Det är överhuvud

alltmer uppenbart, att ifrågavarande ej endast tekniskt och ekonomiskt utan

även statsfinansiellt vittutseende samhällsreform kräver en omsorgsfull planläggning,

vid vilken böra tillgodogöras de erfarenheter som vunnits under försöksåren.

Vad angår det förslag som nu i sådant avseende av investeringsutredningen

framlagts har någon slutlig ståndpunkt till detsamma ej tagits

av Kungl. Maj:t. Enligt investeringsutredningens mening skulle förevarande

statsbidragsfrågor göras beroende av och upptagas till behandling i samband

med viss planerad översyn av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisa
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 216.

tion. Utskottet måste finna en dylik sammankoppling av dessa sanitärt och

socialt liksom också ekonomiskt synnerligen vittntseende problem med ett

sådant från desamma helt avskilt organisatoriskt spörsmål vara mindre

lämplig.

I likhet med departementschefen är emellertid ej heller utskottet berett att

taga ställning till hithörande organisationsfråga lika litet som till de olika

uppslag, vilka framförts i motionen. Enligt utskottets mening böra hithörande

spörsmål göras till föremål för en fortsatt utredning, vilken såsom motionsvis

påyrkats torde böra fullbordas skyndsamt. Erinras må att redan före kriget

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansåg sig lia anledning allvarligt framhålla

betydelsen av att statsmakterna ej försutte möjligheterna att bringa utvecklingen

i detta avseende att följa ändamålsenliga riktlinjer med exempelvis

gemensam planläggning under statlig medverkan av vattenförsörjningen

för större områden. Ofrånkomlig vöre i många fall en dylik statlig medverkan

för att hindra föroreningen av vattendragen. Utan att i övrigt nu angiva

några allmänna riktlinjer för utredningen vill utskottet i vissa detaljavseenden

anföra följande.

Vad först angår den organisation, som kan befinnas vara den lämpligaste,

bör ej förbises den praktiska förfarenhet egnahemsnämnderna besitta i fråga

om bebyggelse- och planläggningsfrågor. Enligt utskottets mening synes det

därför vara förtjänt att undersökas, huruvida ej dessa nämnder böra medverka

vid vatten- och avloppsfrågornas handläggning även när det gäller

större företag än de för fyra lägenheter.

En av lantbruksstyrelsen med avseende å avloppsledningarnas anläggning

framförd synpunkt, som förtjänar uppmärksammas, är att för jords torrläggning

utförda eller planerade ledningar också kunna användas som

kloakledningar. Statsbidrag utgår emellertid för närvarande endast till den

del av kostnaden, som belöper på jordbruksintresset. Måhända kunde en

praktisk form för beaktande av ledningens samhällshygieniska värde vara

att bidragsgivningen också utsträcktes till att motsvara åtminstone viss del

av kostnaderna för anläggningen i dess egenskap av kloakledning.

Till den i motionen berörda frågan om statlig centraliserad upphandling

av rör och annat för anläggningarna erforderligt material har utskottet ej

kunnat taga ställning, men utskottet finner frågan förtjänt att närmare

uppmärksammas, närmast av statens industrikommission och kommissionen

för ekonomisk efterkrigsplanering.

En i motionen påvisad organisatorisk brist är för närvarande, att anslutningen

till och därmed också den lämpliga planläggningen av ett vattenledningsföretag

är beroende på de enskilda därav berörda fastighetsägarnas villighet

att ingå i företaget. Enligt vad utskottet från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inhämtat plägar det ofta vara så, att vissa fastighetsägare först så

småningom ansluta sig till företaget, som emellertid plägar redan från början

få så tilltagas, att en dylik senare anslutning är möjlig. För vattenauledningsföretag,

föreligger, jämlikt 8 kap. vattenlagen, rättslig förpliktelse

gå med i företaget. Även hälsovårdsstadgan innehåller bestämmelser för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

11

dylika företag. Det kan måhända förtjäna övervägas i vad mån även anslutningen

till vattentedninpsföretag kan behöva rättsligen regleras.

Något som också självfallet bör undersökas är till sist i vad mån de statliga

åtgärderna på området kunna inriktas på upplysningsverksamhet, rådgivning

och annan hjälp till självhjälp. Det har under ärendets förberedande

behandling med rätta från vissa länsstyrelser framhållits, att de otillfredsställande

vatten- och avloppsförhållandena inom riket ofta bottnade i okunnighet

samt desslikes oföretagsamhet och en allmän benägenhet att fasthålla vid

vad som vore gammalt och vant.

Vad angår de begärda anslagen vill utskottet med beaktande av hithörande

företags stora lämplighet som sysselsättningsobjekt under allmän eller lokal

arbetslöshet tillstyrka dessa anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Bidrag till anläggning

av vatten- och avloppsledningar för budgetåret 1944/

45 uppföra följande anslag, nämligen

1) å allmän beredskapsstat II........kronor 3 000 000,

2) å allmän beredskapsstat III ...... » 17 000 000;

b) i anledning av motionen II: 545 i skrivelse till Kungl.

Maj:! anhålla om skyndsam utredning angående en utvidgning

av ifrågavarande verksamhet med beaktande att

den anpassas även efter mera normala förhållanden men

samtidigt sker i administrativt enklast möjliga former.

8:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 99 och 100) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll av vissa historiska byggnader

m. m. å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av 150 000 kronor.

9:o) Iståndsättning av uthyrningsfastigheter vid Drottningholms slott.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 101) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Iståndsättning av uthyrningsfastigheter

vid Drottningholms slott å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av 218 000 kronor.

10:o) Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 101 och 102) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms

slott å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av 99 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 216.

Utskottet.

ll:o) Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals slott. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 11, s. 102) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals

slott å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av 34 000 kronor.

Kapitalbudgeten.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

12 :o) Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm. Örn- och tillbyggnad av

posthuset i Linköping. Posthusbyggnad i Huskvarna. Posthusbyggnad i

Skellefteå. Posthusbyggnad i Storuman. Ombyggnad av posthuset i Luleå.

Kungl. Maj:t bär (bilaga 12, s. 221 och 222 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 12 maj 1944) föreslagit

riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa

anslag å allmän beredskapsstat III.

Till byggnader för postverkets räkning hava å kapitalbudgeten för budgetåret

1944/45 anvisats tillhopa 5 616 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 8, jfr betänkandet

s. 37—49 och 205—206) föreslagit, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår

måtte upptagas förenämnda sex byggnadsföretag, kostnadsberäknade

till sammanlagt 2 560 000 kronor.

Enligt vad generalpoststyrelsen påvisat föreligger det ett oavvisligt behov

av förbättrade och utökade postlokaler på ett stort antal platser, där lokalfrågan

icke förväntas kunna tillfredsställande lösas genom förhyrning.

Med hänsyn härtill och under hänvisning till den utförliga motivering

som av investeringsutredningen åberopats för vart och ett av ifrågavarande

byggnadsarbeten får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

1) Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm kronor 750 000

2) Om- och tillbyggnad av posthuset i Lin
-

köping .......................... » 200 000

3) Posthusbyggnad i Huskvarna ........ » 375 000

4) Posthusbyggnad i Skellefteä .......... » 875 000

5) Posthusbyggnad i Storuman .......... » 180 000

6) Ombyggnad av posthuset i Luleå ...... » 180 000.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

13

13 :o) Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 222), som avser anskaffning huvudsakligen

av motorfordon oell elektriska plattformsvagnar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av 1 000 000 kronor.

Telegrafverket.

14 :o) Vissa telefonstationsbyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s.

222—224) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret

1944/45 uppföra vissa anslag å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat

III.

Till stations- och förrådsbyggnader för telegrafverket hava å kapitalbudgeten

för budgetåret 1944/45 anvisats sammanlagt 1 570 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 9, jfr betänkandet

s. 54—68 och 206—207) upptagit rubricerade 22 byggnadsföretag såsom investeringsreserv

för telegrafverkets byggnader. Den sammanlagda byggnadskostnaden

har beräknats till 7 050 000 kronor.

Departementschefen har intet haft att erinra mot upptagandet av dessa arbeten

å allmän beredskapsstat. Av byggnadsföretagen syntes telefonstationsbyggnaderna

i Gustavsberg, Saltsjöbaden och Värnamo vara av den art, att

de borde upptagas å beredskapsstat II.

Av utredningen framgår att telefonstationernas utrustning på ett stort antal

platser är omodern och försliten samt att stationerna dessutom äro i det närmaste

fullbelagda. I samband med den övergång till automatisk drift, som

därför planeras, erfordras i allmänhet ombyggnad av stationsfasligheten eller

nybyggnad av densamma i samband med dess förflyttning till ur automatiseringssynpunkt

gynnsammare plats.

Med åberopande i övrigt av de utförliga motiveringar, som investeringsutredningen

anfört för vart och ett av ifrågavarande, i samråd med telegrafstyrelsen

tillkomna förslag, får utskottet tillstyrka desamma. Vad angår

telefonstationsbyggnaden i Hagfors torde densamma dock, enligt vad som

för utskottet upplysts, vara av en sådan angelägenhetsgrad att den bör upptagas

på allmän beredskapsstat II.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande

anslag, nämligen

a) å allmän beredskapsstat II

1) Telefonstalionsbyggnad i Gustavsberg., kronor 270 000

2) Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden » 25 000

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 216.

3) Telefonstationsbyggnad i Värnamo .. kronor 315 000

4) Telefonstationsbyggnad i Hagfors .... » 370 000

b) å allmän beredskapsstat III

1) Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm » 110 000

2) Telefonstationsbyggnad i Enköping .. » 315 000

3) Telefonstationsbyggnad i Katrineholm » 360 000

4) Telefonstationsbyggnad i Borgholm .. » 300 000

5) Telefon- och överdrag sstationsbyggnad

i Vimmerby .................... » 315 000

6) Tillbyggnad av telegrafverkets stations
fastighet

i Västervik .............. » 225 000

7) Telef onstationsbyggnad i Ystad ...... » 440 000

8) Telefonstationsbyggnad i Klippan .... » 475 000

9) Telefonstationsbyggnad i Skara ...... » 425 000

10) Telefonstationsbyggnad i Sunne ...... » 300 000

11) Telefonstationsbyggnad i Arboga..... » 310 000

12) Tillbyggnad av telegrafverkets stations
fastighet

i Ljusdal .............. » 100 000

13) Telefonstationsbyggnad i Sollefteå .... » 375 000

14) Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Ny
näshamn

........................ » 500 000

15) Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad

i Norrköping .................... » 420 000

16) Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad

i örebro ........................ » 420 000

17) Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad

i Gävle ........................ i- 420 000

18) Förråds- och kontorsbyggnad i Västan
fors

............................ » 260 000.

15 :o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten. Kungl. Majit har (punkt 4, s.

224 och 225) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1944/45 uppföra vissa anslag på allmän beredskipisstat II och allmän

beredskapsstat III.

Till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende hava å riksstaten

för budgetåret 1944/45 anvisats 40 050 000 kronor. Vidare har årets

riksdag anvisat 19 950 000 kronor för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.

Departementschefen har anfört följande.

I sitt betänkande (Bilaga 9, jfr s. 52—54 och 206—207) upptager investeringsutredningen

arbeten av här ifrågavarande slag till ett sammanlagt belopp

av 14 400 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

15

Av dessa arbeten torde i enlighet med investeringsutredningens förslag följande

böra med bär angivna belopp bekostas med telegrafverkets drift
-

medel:

Kronor

Allmänna fortskridande arbeten ............................ 4 000 000

Linje- och nätarbeten ...................................... 1 000 000

Nya landskablar ......................................... 900 000

Linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifierlngar...... 400 000

Summa kronor 6 300 000

Beträffande disposition av telegrafverkets driftmedel för angivna ändamål

torde Kungl. Majit i förekommande fall böra meddela beslut genom fastställande

av tillägg till telegrafverkets ordinarie driftkostnadsstater.

Återstående arbeten belöpa sig till 8 100 000 kronor. I anslutning till grunderna

för den i år genomförda omläggningen av kapitalbudgeten torde i

anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

böra inräknas ett belopp av 1 500 000 kronor, som av

investeringsutredningen hänförts till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.

Med anslaget till fortsatt utveckling av statens telegraf- och telefonväsende

skulle då bestridas följande arbeten, nämligen

Kronor

Linje- och nätarbeten ...................................... 1 300 000

Nya landskablar .......................................... 2 500 000

Ny rikskabel Stockholm—Enköping—Västerås—Riddarhyttan .. 300 000

Summa kronor 4 100 000

Arbetet med den nya rikskabeln, vilket sammanhänger med västeråsbaiians

elektrifiering, varom jag framlägger förslag senare i dag, bör upptagas å beredskapsstat

II. Övriga arbeten torde böra hänföras till beredskapsstat lil.

Anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

kommer vid detta ståndpunktstagande att omfatta allenast arbeten

med förbättring av landsbygdens telefonförhållanden för en beräknad kostnad

av 4 000 000 kronor. Sistnämnda arbeten böra upptagas å beredskapsstat lil.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande

anslag, nämligen

a) å allmän beredskapsstat II

Fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende .................... kronor 300 000

b) å allmän beredskapsstat III

1) Fortsatt utveckling av statens telefon
och

telegrafväsende .............. » 3 800 000

2) Ersättningsanskaffningar och förnyel
searbeten

...................... » 4 000 000.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 216.

Statens järnvägar.

Departementschefen har inledningsvis anfört följande.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (s. 92) medtagit ett antal företag

avsedda att bekostas av underhållsmedel. Dessa arbeten hava förtecknats

i Bilaga 10 till betänkandet under rubriken Driftkostnadsstaten och beräknas

draga en sammanlagd kostnad av 4 600 000 kronor.

Beträffande disposition av medel för angivna ändamål torde Kungl. Maj:t

i förekommande fall böra meddela beslut genom fastställande av tillägg, till

de ordinarie driftkostnadsstaterna.

I investeringsreserven har utredningen upptagit ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten till ett sammanlagt belopp av 24 725 000 kronor. Härav

belöpa sig arbeten för 18 440 000 kronor på investeringar, till vilka medel föreslås

anvisade jämväl under annan anslagsrubrik å beredskapsstaten. I det

följande har sistnämnda belopp, vilket enligt tidigare gällande regler bort

anvisas av förnyelsefondsmedel, uppdelats på de särskilda ändamålen och inräknats

i respektive anslag. Det för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

erforderliga anslaget har i överensstämmelse härmed minskats till

6 285 000 kronor.

16:o) Spåranordningar. Gångbroar och gångtunnlar. Vissa bangårdsarbeten.

Tegelbackens reglering. Kungl. Majit har (punkt 5, s. 226) föreslagit

riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa

anslag å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat lil.

Till gångbroar och gångtunnlar hava å kapitalbudgeten för budgetåret

1944/45 anvisats 150 000 kronor. I övrigt hava anslag till förevarande ändamål

icke anvisats eller äskats för nästa budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet

s. 70—Ib och 207—209) under rubrikerna Gångbroar och gångtunnlar, Bangårdsombyggnader

och spårutvidgningar m. m., Arbeten avseende plattformar,

lastkajer, vägar, plattformstak m. m., Diverse arbeten samt Tegelbackens

reglering upptagit investeringsobjekt för sammanlagt 9 800 000 kronor.

En specifikation av arbetena återfinnes i bilagan 10 (nr 1—29 och 66—69).

Medel till de bland dessa arbeten upptagna nya stationshusen i Stuvsta och

Floby (nr 1 och 22) böra anvisas under anslagsrubriken Husbyggnader med

100 000 kronor respektive 200 000 kronor. Härigenom minskas anslagsbehovet

under förevarande rubriker med motsvarande belopp till sammanlagt

9 500 000 kronor.

Efter närmare prövning av investeringsutredningens förslag har jag funnit

arbetena böra fördelas å beredskapsstat II och III enligt följande sammanställning

(siffrorna inom parentes hänvisa till motsvarande nummer i

tabellbilagan 10 till betänkandet).

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

17

Allmän Allmän

beredskaps- beredskaps
-

stat II stat III

kronor kronor

1. Spåranordningar [8—21, 22 (delvis), 23—27] .... 2 400 000 3 200 000

2. Gångbroar och gångtunnlar fl (delvis), 2—71 .. 1 500 000

3. Vissa bangårdsarbeten [28, 29, 66—68] ........ 1400 000

4. Tegelbackens reglering [691 • • ................ 1 000 000_

Summa kronor 3 400 000 6 100 000.

Utskottet tillstyrker de här äskade anslagen och hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande

anslag, nämligen

a) å allmän beredskapsstat II

1) Spåranordningar .................. kronor 2 400 000

2) Tegelbackens reglering.............. » 1 000 000

b) å allmän beredskapsstat III

1) Spåranordningar .................. » 3 200 000

2) Gångbroar och gångtunnlar.......... » 1 500 000

3) Vissa bangårdsarbeten .............. » 1 400 000.

17 :o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Ny tunnel mellan Tomteboda och

Hagalund. Linjeomläggningar. Anordnande av nya grusgropar. Kungl. Maj:t

har (punkt 6, s. 227) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1944/45 uppföra vissa anslag å allmän beredskapsstat II och allmän

beredskapsstat lil.

Å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hava anvisats till Fortsatt anläggning

av dubbelspår 14 000 000 kronor och till Ny godstågsförbindelse i

Göteborg 1 200 000 kronor.

Under det att järnvägsstyrelsen tidigare ansett, att dubbelspåren Stockholm

—Göteborg och Katrineholm—Malmö borde färdigställas i sin helhet, innan

dubbelspår påbörjades å andra bandelar, har styrelsen numera ansett det

böra övervägas, huruvida icke delsträckor av vissa andra linjer böra förses

med dubbelspår före vissa delsträckor å förstnämnda huvudlinjer. I en i

investeringsutredningens betänkande intagen tabell hava de linjedelar, å vilka

dubbelspårsbyggnader ifrågasatts, angivits i ungefärlig angelägenhetsordning

från järnvägsstyrelsens synpunkt.

Departementschefen har på denna punkt yttrat följande.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet

s. 75—80 och 207—209) upptagit arbeten hänförliga till dubbelspårsbyggnader

och linjeomläggningar för sammanlagt 28 485 000 kronor.

Av sagda belopp hänföra sig 23 000 000 kronor till fortsatt anläggning av

dubbelspår. Härav torde 1 500 000 kronor böra anvisas å beredskapsstat II

för att möjliggöra igångsättande av dubbelspårsarbeten å bandelen Alby—

Bihang lill riksdagens protokoll 19H. 6 sand. Nr 216. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande ur 216.

Utskottet.

Utskottet.

Ånge-—Bräcke, därest arbetsmarknadsläget det medgiver eller påkallar. I

övrigt synas medel till de i investeringsreserven upptagna arbetena av detta

slag böra anvisas å beredskapsstat lil.

Dett föreslagna nya tunneln mellan Tomteboda och Hagalund synes vara

av dett angelägenhetsgrad, att den bör upptagas å beredskapsstat II. Anslag

till linjeomläggningar och anordnande av nya grusgropar torde böra anvisas

å beredskapsstat lil med 3 475 000 kronor respektive 350 000 kronor. Medel

för återstående behov — dessa avse dränerings- m. fl. arbeten — torde

böra anvisas under rubriken Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innefattar bland annat dubbelspårsanläggningar

till ett så högt belopp som 23 miljoner kronor. Med beaktande

av att de terrasseringsarbeten, som ingå i dessa anläggningar, utgöra synnerligen

lämpliga sysselsättningsobjekt i fall av arbetslöshet har utskottet ansett

sig böra tillstyrka nämnda anslagsbelopp. Ej heller i övrigt har Kungl. Maj:ts

förslag givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande

anslag, nämligen

a) å allmän beredskapsstat II

1) Fortsatt anläggning av dubbelspår . .. kronor 1 500 000

2) Ny tunnel mellan Tomteboda och Ha
galund

........................ » 1 000 000

b) å allmän beredskapsstat lil

1) Fortsatt anläggning av dubbelspår.... » 21 500 000

2) Linjeomläggninyar ................ » 3 475 000

3) Anordnande av nya grusgropar...... » 350 000.

18:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Kungl. Maj:t bär (punkt 7,

s. 227 och 228) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret

1944/45 uppföra 1 000 000 kronor å allmän beredskapsstat II och likaledes

1 000 000 kronor å allmän beredskapsstat lil.

Eör detta ändamål håva å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats

200 000 kronor.

Ihvesteringsufredningen här i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 80 och 209)

upptagit ytterligare sådana arbeten för 2 000 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Diverse åtgärder för spårförstärkning

för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

a) å allmän beredskapsstat II .......... kronor 1 000 000

b) å allmän beredskapsstat lil.......... » 1 000 000.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

19

19:o) Skenfria vägkorsningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 8, s. 228) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skenfria vägkorsningar m. m. å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av 200 000 kronor.

20:o) Bostadshus. Stationshus m. m. Kungl. Majit har (punkt 9, s. 228)

föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra

vissa anslag å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III.

Departementschefen har anfört följande.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s..70—75 och

209) under rubrikerna Uppförande av nya bostadshus och Förbättring av

byggnadsbeståndet i fråga om stationshus, överliggningshus, lokstallar och

driftverkstäder m. m. upptagit investeringsobjekt för sammanlagt 7 200 000

kronor. En specifikation av arbetena återfinnes i tabellbilagan 10 till betänkandet

(nr 30 och 33—65). Såsom jag i det föregående anfört torde jämväl

anslag till nya stationshus i Stuvsta och Floby böra anvisas i förevarande

sammanhang med 100 000 kronor respektive 200 000 kronor.

Å beredskapsstat II torde böra uppföras ett belopp av 100 000 kronor, avseende

det i specifikationen under nr 30 upptagna byggnadsföretaget. Återstående

belopp bör upptagas å beredskapsstat III.

Investeringsutredningen har, enligt vad den erinrat (s. 74), ej kunnat upptaga

förbättringar av järnvägspersonalens tjänstebostäder i en ur bostadsförsörjningssynpunkt

önskvärd utsträckning. Anledningen härtill har varit

behovet av en utredning rörande en rationalisering av hithörande arbeten i

syfte också att nedbringa kostnaderna. För egen del vill utskottet vitsorda

behovet av en dylik utredning.

Vad angår de här äskade båda anslagen tillstyrker utskottet desammå. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande

anslag, nämligen

a) å allmän beredskapsstat II

Bostadshus .......................... kronor 100 000

b) å allmän beredskapsstat III

Stationshus m. m..................... » 7 400 000.

2 l:o) Telefonanläggningar och kabelarbetcn. Med tillstyrkande av Kungl.

Majits förslag (punkt 10, s. 229) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonanläggningar och kabelarbeten

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av 1 200 000 kronor.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 216.

22:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Majit har (punkt 11, s.

229) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 3 625 000 kronor.

Utokottet. Ifrågavarande anslag till omformaranläggningar m. m. avser i huvudsak

att i mån av behov bereda arbetstillfällen åt därav berörda industrier. Med

erinran härom får utskottet tillstyrka anslaget. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av 3 625 000 kronor.

23 :o) Ny marketenteribyggnad i Notviken. Magasinsbyggnad i örebro.

Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, s. 229—230) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande

anslag, nämligen

a) å allmän beredskapsstat II

Ny marketenteribyggnad i Notviken...... kronor 150 000

b) å allmän beredskapsstat III

1) Magasinsbyggnad i örebro............ » 225 000

2) Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs » 100 000.

24:o) Elektrifiering av linjen Lund—Kävlinge—Landskrona med Landskrona—Billeberga.

Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—

Uddevalla. Förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan med bilinjer.

Kungl. Majit har (punkt 13, s. 230 och 231) föreslagit riksdagen att

till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa anslag å allmän

beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III.

Å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hava till elektrifiering av linjen

Östersund—Storlien anvisats 8 500 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 84—89 och

209) upptagit två elektrifieringsarbeten, nämligen dels å linjerna Lund—Kävlinge—Landskrona

och Landskrona—Billeberga, dels å linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla.

Kostnaderna för dessa arbeten hava beräknats

till 6 000 000 kronor respektive 28 030 000 kronor, av vilka belopp hela det

förstnämnda och 12 000000 kronor av det sistnämnda beräknas falla på

budgetåret 1944/45. Vidare hava upptagits vissa för en blivande elektrifiering

erforderliga banförbättringsarbeten å ostkustbanan med bilinjer, vilka arbeten

kunna utföras före och fristående från elektrifieringen. Sistnämnda arbeten

beräknas draga en kostnad av 5 000 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

21

Utredningen har härvid utgått från att anslag för elektrifiering av linjen

Stockholm (Tomteboda)—Tillberga—Köping skulle komma att äskas såsom

ordinarie investeringsanslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår. Förslag

härom framlägger jag senare denna dag. Anslaget till förberedande arbeten

för elektrifiering av ostkustbanan med bilinjer torde böra hänföras till beredskapsstat

II.

Mot investeringsutredningens nu förevarande förslag har jag intet att erinra.

Under nästföljande punkt upptager jag frågan om upptagande å beredskapsstaten

av anslag till vissa förberedande arbeten för ytterligare ett elektrifieringsföretag.

Ur arbetsmarknadssynpunkt erbjuder, såsom investeringsutredningen erinrat,

banelektrifiering god sysselsättning för industrien genom beställning

av elektrisk utrustning och lokomotiv. Däremot medför den relativt få arbetstillfällen

för grov- och byggnadsarbetare. Sistnämnda arbetstillfällen inskränka

sig till dem, som äro förenade med erforderliga kurvomläggningar,

linjeförbättringar och övriga av elektrifieringen betingade bantekniska standardhöjningar

ävensom till arbete med stolpresning.

Ur sysselsättningssynpunkt äro alltså de förberedande arbetena för ostkustbanans

elektrifiering mest värdefulla, och utskottet tillstyrker det för

detta ändamål begärda anslaget. Med hänsyn till den betydelse elektrifieringsarbetena

också ha såsom ett led i järnvägsväsendets hållande på en

tidsenlig standard får utskottet tillstyrka även de båda övriga anslagsbeloppen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 uppföra följande

anslag, nämligen

a) å allmän beredskapsstat II

Förberedande arbeten för elektrifiering

av ostkustbanan med bilinjer........ kronor 5 000 000;

b) å allmän beredskapsstat III

1) Elektrifiering av linjen Lund—Käv
linge—Landskrona

med Landskrona

—Billeberga .................... » 6 000 000

2) Elektrifiering av linjen Varberg—

Borås—Herrljunga—Uddevalla ■ ■ ■ » 12 000 000.

25 :o) Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil. Kungl. Majit har (punkt 14, s. 231 och 232) föreslagit

riksdagen att till ifrågavarande ändamål å allmän beredskapsstat II

för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 1 500 000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1943 med uppgifter å investeringsobjekt vid statens

järnvägar för budgetåren 1944/45—1946/47, vilken skrivelse legat till

grund för investeringsutredningens arbete med urval av företag för investe
-

U ta kottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 216.

ringsreserven i vad avser statens järnvägar, har järnvägsstyrelsen bland banelektrifieringsarbeten

medtagit, förutom vissa linjer i Skåne och linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla,

jämväl bland andra linien Uddevalla

—Strömstad med bilinjen till Lysekil. Järnvägsstyrelsen, som utgått från

att sistnämnda elektrifieringsarbete skulle utgöra en direkt fortsättning av

elektrifieringen av linjen Varberg—Borås—Uddevalla, hade i skrivelsen förutsatt

att elektrifieringsarbetena å linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil

skulle kunna påbörjas under budgetåret 1946/47.

Investeringsutredningen har sedermera i sitt förslag till investeringsplan

för budgetåret 1944/45 medtagit de under föregående punkt omförmälda två

banelektrifieringsarbetena ävensom vissa förberedande arbeten för elektrifiering

av ostkustbanan. Sistnämnda arbeten hava i utredningens betänkande

(s. 88—89) motiverats med hänsyn särskilt till de speciella arbetsmarknadsförhåilandena

inom Västernorrlands län och angränsande områden. I

utredningens investeringsplan har däremot icke medtagits elektrifiering av

linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil. Detta torde, enligt

departementschefen, sammanhänga med att arbetena, i anslutning till vad av

järnvägsstyrelsen angivits, ansetts icke böra påbörjas förrän under budgetåret

1945/46.

I skrivelse, som inkommit till kommunikationsdepartementet den 20 april

1944, hava delegerade för representanter från vissa kommuner i norra Bohuslän

hemställt, att proposition om omedelbart genomförande av elektrifiering

av bandelen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil måtte

snarast föreläggas riksdagen. Sedermera hava de delegerade i skrivelse den

25 april 1944 hemställt, att vissa för en blivande elektrifiering av nämnda

bandelar erforderliga banförbättringsarbeten måtte få utföras före och fristående

från elektrifieringen.

De delegerade hava framhållit, bland annat, att behovet av elektrifiering

av ifrågavarande banor vore mycket stort samt att arbetena syntes lämpa

sig synnerligen väl som arbetslöshetsobjekt.

Järnvägsstyrelsen har den 2 maj 1944 avgivit utlåtande över sistberörda

båda framställningar. Efter att hava redogjort för sitt i det föregående berörda

förslag om elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil

anför styrelsen.

Järnvägsstyrelsen anser fortfarande, att sagda elektrifieringsarbete har sitt

berättigande som investeringsobjekt men att arbetet i sin helhet lämpligen

bör ansluta sig till elektrifiering av linjen Herrljunga—Uddevalla. Om ur

synpunkten av önskvärda arbetsobjekt för motverkande av en befarad arbetslöshet

vissa förberedande banförstärkningsarbeten anses böra komma till

utförande före de egentliga elektrifieringsarbetena, så är från järnvägsstyrelsens

sida häremot intet att erinra. Då det emellertid härvid torde bliva fråga

örn arbeten, avseende att närmast motverka en lokal arbetslöshet, och om

arbeten, vilka kunna igångsättas efter kort varsel, böra förberedelserna begränsas

till rena grovarbeten såsom terrasserings- och sprängningsarbeten

eller dylikt. Kostnaderna för arbeten av detta slag å berörda bansträckor

torde komma att uppgå till cirka 1,5 miljoner kronor, räknat efter nuvarande

prisläge.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

23

Departementschefen har för sin del anfört följande.

I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att en elektrifiering av linjen

Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil bör ansluta sig till elektrifieringen

av linjen Herrljunga—Uddevalla. Med hänsyn härtill och under

beaktande jämväl av materialförsörjningssvårigheterna samt övriga på Hagan

inverkande förhållanden anser jag mig icke nu kunna förorda, att anslag

till elektrifiering av förstnämnda linjer äskas för budgetåret 1944/45.

Däremot synas mig skäl liknande dem, som av investeringsutredningen anförts

i fråga om förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan

(betänkandet s. 88—89), kunna åberopas för upptagande å beredskapsstat

av medel till förberedande arbeten för elektrifiering av ifrågavarande järnvägslinjer

i norra Bohuslän. I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att

förberedelserna böra begränsas till rena grovarbeten för en sammanlagd kostnad

av 1 500 000 kronor. Anslaget bör uppföras å beredskapsstat II.

Med åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Förberedande arbeten för elektrifiering

av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av 1 500 000 kronor.

26:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar, Kungl. Majit har (punkt

15, s. 233) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 3 750 000 kronor.

Under förevarande rubrik hava å kapitalbudgeten för nästa budgetar till

olika ändamål anvisats sammanlagt 8 780 000 kronor (propositionen nr 79,

riksdagens skrivelse nr 186). Ett av järnvägsstyrelsen framlagt förslag örn anvisande

av medel för anskaffning av änglök har icke föranlett annan åtgärd

än att handlingarna i ärendet överlämnats till investeringsutredningen för att

tagas i övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag.

Investeringsutredningen har nu i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet

s. 89 och 209) upptagit sistnämnda förslag och hemställt om anvisande å

beredskapsstat av 3 750 000 kronor till anskaffning av ånglok.

Såsom utskottet tidigare (utlåtande nr 63) anfört kunna goda skäl anföras

för den med förevarande anslag avsedda lokbeställningen ej endast militärt

sett utan även ur förnyelse- och sysselsättningssynpunkter. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av 3 750 000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 216.

Utskottet.

27 :o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 233) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av 500 000 kronor.

28:o) Rullande materiel. Kungl. Majit har (punkt 17, s. 233—234) föreslagit

riksdagen att till Rullande materiel för budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II 12 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat

III 23 000 000 kronor.

Å kapitalbudgeten för nästa budgetår hava anvisats anslag om sammanlagt

26 060 000 kronor till rullande materiel av olika slag.

I sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 90 och 209) har investeringsutredningen

förordat, att anskaffning av rullande materiel av alla slag måtte få ingå i investeringsreserven

till ett belopp av 35 000 000 kronor.

Bestämmande för användningen av här avsedda anslag torde få bli, förutom

behövligheten av beställningar till olika verkstäder, trafikens fortsatta utveckling.

Under erinran härom tillstyrker utskottet förevarande förslag. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Rullande materiel för budgetåret 1944/

45 uppföra följande anslag, nämligen

a) å allmän beredskapsstat II ...... kronor 12 000 000

b) å allmän beredskapsstat III ...... » 23 000 000.

29:o) Garage- och verkstadsbyggnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 18, s. 234) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garage- och verkstadsbyggnader å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av 1 210 000 kronor.

30:o) Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Kungl. Majit har

(punkt 19, s. 234 och 235) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för

budgetåret 1944/45 uppföra dels å allmän beredskapsstat II 1 000 000 kronor,

dels ock å allmän beredskapsstat III 5 285 000 kronor.

Innevarande års riksdag har till förevarande ändamål anvisat 29 640 000

kronor å kapitalbudgeten för nästa budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

hwesteringsutredningen har i investeringsreserven upptagit ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten vid statens järnvägar till ett sammanlagt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

25

belopp av 24 725 000 kronor. Omfattningen av dessa arbeten framgår av tabellbilagan

10 (kolumn 7) till utredningens betänkande. Efter den omräkning

av anslagen, som verkställts i det föregående, återstår under förevarande

rubrik en anslagssumma av 6 285 000 kronor (nr 31, 32, 85—87, 92, 128, 172,

174—175).

Efter företagen prövning av de olika arbetenas angelägenhetsgrad har jag

funnit anslagssumman böra fördelas i enlighet med det följande.

Allmän Allmän

beredskaps- beredskaps
stat

II stat lil

kronor kronor

Förbättring av bostadsbeståndet (31, 32) ........ 1 000 000 1000 000

Dräneringsarbeten m. m. (85—87) .............. 660 000

Bangårdsmaskinerier (92) ...................... 100 000

Anläggningar vid huvudverkstäder, diverse arbeten

(128) ...................................... 325 000

Bilmateriel (172) ............................ 2 000 000

Biljettmaskiner m. m. för biltrafik (174) .......... 200 000

Inventarier (175) .............................1 000 000

Summa kronor 1 000 000 5 285 000

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag,

nämligen

a) å allmän beredskapsstat II .......... kronor 1 000 000

b) å allmän beredskapsstat III ........ » 5 285 000.

Statens vattenfallsverk.

31 :o) Kraftstation vid Forsmoforsén. Kraftstation vid Hölleforsén. Ett

tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation. Mindre utvidgningar av

förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag m. m.

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk. Kungl. Maj :t har (punkt 20, s. 235 och 236) föreslagit riksdagen att

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa anslag

å allmän beredskapsstat III.

Ä kapitalbudgeten för niista budgetår har innevarande års riksdag anvisat

till olika kraftstationsbyggen och regleringsföretag sammanlagt 20 200 000

kronor samt till distributionsanläggningar 17 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

lnvestcringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 12, jfr s. 103—106

och 209—210) föreslagit nya arbeten vid statens vattenfallsverk för sammanlagt

14 000 000 kronor att ingå i investeringsreserven.

Mot de föreslagna arbetenas upptagande å allmän beredskapsstat bär jag

icke något att erinra. 1 anslutning till vad investeringsulredningen tillstyrkt

förutsätter jag, att Kungl. Maj:t skall äga befogenhet att vid behov verkställa

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 216.

utbyte av det föreslagna tredje maskinaggregatet vid Stadsforsens kraftstation

mot annat jämförligt objekt.

Den i betänkandet (s. 100—102) berörda frågan, örn och i vad mån ersättning

bör beredas vattenfallsstyrelsen för förluster, som kunna uppkomma

i anledning av anläggningarnas utförande såsom beredskapsarbeten jämte i

samband därmed stående spörsmål, upptages till behandling av chefen för finansdepartementet.

Utskotta.

Förevarande plan till kraftverksbyggnader m. m. är grundad på en ingående

utredning rörande kraftbehoven efter en kommande fred. Av nämnda

utredning framgår, att ett stort antal kraftverksanläggningar komma att bli

färdiga under de närmaste åren. Med hänsyn bland annat härtill har nu

framlagda instundande budgetår avseende beredskapsplan hållils rätt begränsad.

Under erinran härom får utskottet tillstyrka Kungl. Majlis förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må å allmän beredskapsstat lil för budgetåret

1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

1) Kraftstation vid Forsmo forsen ...... kronor 5 000 000

2) Kraftstation vid Hälleforsen ........ » 3 000 000

3) Ett tredje maskinaggregat vid Stads
forsens

kraftstation ............ » 2 000 000

4) Mindre utvidgningar av förefintliga

kraftstationsanläggningar och mindre

regleringsföretag m. m. ....... . » 1 000 000

5) Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk .................. » 3 000 000.

Luftfartsfonden.

32:o) Byggande och förbättring av flygplatser. Kungl Maj:! bär (punkt

21, s. 236) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål å allmän beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 2 700 000 kronor.

Till förevarande ändamål hava å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45

anvisats 2 500 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Investeringsutredniitgen har i sitt betänkande (Bilaga 17, jfr betänkandet

s. 139—142 och 216—217) framlagt en investeringsplan för civila flygplatser,

vilken upptager arbeten för sammanlagt 4 300 000 kronor avsedda att ingå

i den allmänna investeringsreserven.

På sätt utredningen anfört (s. 216—217) torde behovet av nytt anslag för

dessa arbeten kunna begränsas till 2 700 000 kronor.

Jag biträder utredningens förslag, att anslag med sistnämnda belopp upptages

å allmän beredskapsstat. Anslaget torde lämpligen böra uppföras å allmän

beredskapsstat II.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

27

Ifrågavarande arbeten hava sedan gammalt betraktats som särskilt lämpliga

sysselsättningsobjekt under arbetslöshetsperioder. Även med tanke på

flygtrafikens utveckling efter en kommande fred föreligga skäl för deras

upptagande på beredskapsstat. Ur här anförda synpunkter måste här framlagda

program betraktas som jämförelsevis begränsat. Allteftersom flygplatsutredningens

arbete fortskrider torde emellertid krav framkomma på

avsevärda ytterligare flygplatsanläggningar. Med tillstyrkande att anslag nu

anvisas med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande och förbättring av flygplatser

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av 2 700 000 kronor.

Statens allmänna fastighetsfond.

33 :o) Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm.

Kungl. Majit har (punkt 22, s. 237 och 238) föreslagit riksdagen att till

förevarande ändamål å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av 400 000 kronor.

Med bifall till Kungl. Majits i 1937 års statsverksproposition framlagda

förslag (utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkten 51) anvisade riksdagen

för örn- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm

(Arvfurstens palats) för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 260 000

kronor. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknades av byggnadsstyrelsen

vid tidpunkten för förslagets framläggande till 865 000 kronor och förutsattes

skola fördelas på tre budgetår.

Efter därom i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4

punkten 65) framställt förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40

ett anslag för ändamålet av 470 000 kronor. Sammanlagt hava sålunda för

ifrågavarande ändamål anvisats 730 000 kronor.

Genom brev den 30 december 1939 förordnade Kungl. Majit, att byggnadsföretaget

icke finge fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande av

byggnadsritningar och entreprenadhandlingar.

I enlighet härmed hava för bestridande av kostnader i samband med upprättandet

av entreprenadhandlingar av anslagen disponerats sammanlagt

46 596 kronor 51 öre Återstoden av anslagen har numera enligt gällande regler

för reservationsanslag reglerats inom riksgäldsfonden.

Investeringsutredningen har (bilaga 22, kommunikationsdepartementet, nr

4) föreslagit upptagande i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 av

600 000 kronor av en numera lill 1 600 000 kronor beräknad totalkostnad för

örn- och tillbyggnad av ifrågavarande fastighet (Arvfurstens palats).

Departementschefen har anfört följande.

Det förslag, som upprättats beträffande om- och tillbyggnad av Arvfurstens

palats, innefattar dels erforderliga restaurerings- och ändringsarbeten inom

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 216.

Utskottet.

palatset, dels ock uppförande av en huvudsakligen för arkivändamål avsedd

tillbyggnad i två våningar jämte bombsäker källare. Behovet av arbetena har

tidigare varit underställt riksdagens prövning, men anvisade anslag hava icke

tagits i anspråk annat än för utarbetande av entreprenadhandlingar, enär

förhållandena hittills icke möjliggjort igångsättande av själva byggnadsarbetena.

Det har icke varit möjligt att nu taga ställning till frågan, i vilken omfattning

de i och för sig angelägna restaureringsarbetena i nuvarande läge kunna

komma till utförande. Däremot synes det mig nödvändigt att utökade lokaler

snarast möjligt beredas utrikesdepartementet. Detta synes lämpligen kunna

ske genom uppförande av den planerade tillbyggnaden, som därefter kan

tagas i anspråk antingen omedelbart för arkivändamål eller provisoriskt såsom

andra tjänstelokaler.

På sätt byggnadsstyrelsen förordat torde för byggnadsarbetenas påbörjande

böra anvisas ett anslag av 400 000 kronor. Detta belopp synes böra uppföras

å beredskapsstat II.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Örn- och tillbyggnad ao fastigheten

nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm å allmän beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 400 000 kronor.

34:o) ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län. Kungl. Maj:t har

(punkt 23, s. 238—240) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av

450 000 kronor.

Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet, nr

6) föreslagit upptagande i investeringsreserven för nästa budgetår av påbyggnad

av länsresidenset i Jönköping för en beräknad kostnad av 260 000

kronor

Med skrivelse den 20 april 1944 har byggnadsstyrelsen överlämnat inom

styrelsens utredningsbyrå i april 1943 upprättade ritningar till den av investeringsutredningen

avsedda påbyggnaden av residenset. Påbyggnaden skulle

enligt detta förslag avse en våning. Byggnadsstyrelsen hade emellertid

alternativt under övervägande ett annat förslag, varom styrelsen anfört följande.

Undersökningar härutinnan pågå för närvarande och hava ännu icke hunnit

slutföras. De äro bland annat inriktade på antingen att på lämplig plats

uppföra en annexbyggnad åt länsstyrelsen eller att bereda landshövdingen

bostad utanför residenset, eventuellt i en särskild nybyggnad, samt bereda

utrymme för länsstyrelsen i landshövdingens nuvarande våning.

Kostnaderna för nybyggnad av landshövdingebostaden, inklusive tomtkostnad,

kunna preliminärt beräknas till 250 000 kronor, omändringsarbetena

i landshövdingens nuvarande boställsvåning till 100 000 kronor och

tillbyggnaden av flygeln till 100 000 kronor eller sålunda sammanlagt

450 000 kronor. Därest utredningen skulle visa, att den lämpligaste lösning
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

29

en vöre uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen, komma kostnaderna

för en sådan i vart fall icke att överstiga nämnda inlopp.

Departementschefen har på denna punkt anfört följande.

Det ökade behov av lokaler, som för länsstyrelsen i Jönköpings län och

denna närstående institutioner föreligger eller beräknas uppkomma inom den

närmaste tiden, synes, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, böra föranleda

en omprövning av det tidigare utarbetade förslaget om påbyggnad av länsresidenset

med en våning. Såsom möjliga alternativ har styrelsen angivit

uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen samt ianspråktagande av

landshövdingens boställsvåning i residenset jämte tillbyggnad av dess östra

flygel. För genomförande av sistnämnda alternativ finge åt landshövdingen

beredas bostad i en för ändamålet uppförd särskild byggnad. Kostnaden för

denna har preliminärt beräknats till 250 000 kronor, tomtkostnad inräknad.

För egen del kan jag icke taga ställning till förslagen, innan utredningen slutförts.

Denna tolde emellertid enligt min mening böra inriktas på att finna

en lösning, som icke nödvändiggör uppförande av en särskild ämbetsbostad

för landshövdingen. Anslag för ökade lokaler för länsstyrelsen bör i enlighet

med byggnadsstyrelsens förslag uppföras med 450 000 kronor, vilket belopp

torde uppföras å allmän beredskapsstat II. Jag förutsätter därvid, att Kungl.

Majit skall äga att träffa avgörande i frågan, hur byggnadsfrågan inom ramen

för nämnda anslagsbelopp bör lösas.

Med hänsyn till den framlagda utredningen om länsstyrelsens utrymmesbehov

har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att anslag anvisas med det av

departementschefen angivna beloppet. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings

län å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av 450 000 kronor.

35:o) Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö. Kungl. Majit har (punkt

24, s. 241 och 242) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 850 000

kronor.

Med bifall till Kungl. Majits förslag i proposition nr 242 till 1939 års lagtima

riksdag upptog riksdagen å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/

40 för tillbyggnad av landsstatshuset i Malmö ett förskottsanslag å 465 000

kronor.

Genom tillbyggnaden avsågs att tillgodose, förutom länsstyrelsens ökade

lokalbehov, behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret. Detta var då inrymt

i huvudpostkontorets byggnad.

Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr

8) upptagit ifrågavarande byggnadsföretag i investeringsreserven med

555 000 kronor.

I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i

skrivelse den 20 april 1944 upptagit förevarande byggnadsfråga och därvid

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 216.

Utskottet.

hemställt om anvisande för budgetåret 1944/45 av ett anslag av 850 000 kronor

för uppförande av tillbyggnader till landsstatshuset i en i förhållande till

tidigare förslag icke oväsentligt ökad omfattning.

Departementschefen har anfört följande.

Det synes mig uppenbart, att lokalfrågan för länsstyrelsen i Malmöhus län

och vissa länsstyrelsen närstående institutioner bör bringas till en lösning så

snart förhållandena det möjliggöra. Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget

har i princip icke givit mig anledning till erinran. I detalj kan jag nu

icke taga ståndpunkt till förslaget, som ännu icke föreligger fullt utformat.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan förslaget närmare utarbetats,

fastställa ritningar för företagets utförande.

Det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget till förevarande byggnadsföretag^

kommer icke att stå till förfogande efter utgången av innevarande

budgetår, varför nytt anslag för ändamålet nu torde böra anvisas. Detta synes

böra upptagas å allmän beredskapsstat 11.

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillbyggnader till landsstatshuset i

Malmö å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av 850 000 kronor.

36:o>) Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg. Kungl. Majit har (punkt

25, s. 242 och 243) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad av landsstatshuset

1 Göteborg å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av 590 000 kronor.

Efter därom i propositionen nr 2 till 1941 års riksdag framlagt förslag anvisade

riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag

(B) av 850 000 kronor till tillbyggnad för länsstyrelsen i

Göteborg.

Genom beslut den 9 januari 1942 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att med anlitande av anslaget låta för en kostnad av högst 695 000 kronor

uppföra tillbyggnaden, vars omfång därvid i besparingssyfte begränsades

på sådant sätt, att endast de vid tidpunkten för byggnadsarbetets igångsättande

aktuella behoven tillgodosågos.

Sedan det visat sig, att länsstyrelsens ökade utrymmesbehov icke kunde

tillgodoses inom tillbyggnaden, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den

2 april 1943 byggnadsstyrelsen att för verkställande av vidare utredning rörande

ett fortsatt utbyggande av landsstatshuset taga i anspråk medel av

sjätte huvudtitelns utredningsanslag.

Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet

nr 9) uppförande i investeringsreserven av ett anslag å 700 000 kronor för

ytterligare tillbyggnad till landsstatshuset i Göteborg.

I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i

skrivelse den 20 april 1944 meddelat, att kostnaderna för den fortsatta utbyggnaden

numera preliminärt beräknats till 590 000 kronor inklusive markkostnader.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

31

Byggnadsstyrelsen framhåller såsom synnerligen angeläget, att den planerade

tillbyggnaden av landsstatshuset med det snaraste kommer till utförande

nied hänsyn såväl till länsstyrelsens redan förefintliga lokalbehov som

till det behov av ökat utrymme, som kunde förväntas uppstå inom den närmaste

framtiden bland annat därest den planerade omorganisationen av civilförsvaret

skulle genomföras.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vid uppförandet av den tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg, vartill

1940 års riksdag anvisat medel, kunde hänsyn icke tagas till ulrymmesbehovet

för den nya statliga vägo r gan is ahonen samt för den utökade taxeringsorganisatiönen.

Redan dessa utrymmesbehov äro i Göteborgs och Bohus län

av den storleksordning, att en tillfredsställande lösning icke torde kunna ernås

utan en ny tillbyggnad. Det synes mig lämpligt att denna beräknas även

för de ytterligare utrymmesbehov för länsstyrelsen, som kunna beräknas

uppkomma under de närmaste åren. Jag tillstyrker därför byggnadsstyrelsens

förslag. Den besparing av 155 000 kronor, sorn uppkommit å det för

budgetåret 1940 41 anvisade anslaget, kommer icke att stå till förfogande

under nästa budgetår. Hela det för byggnadsföretaget erforderliga medelsbehovet

torde därför böra täckas genom anvisande av nytt anslag för ändamålet.

Beloppet torde böra upptagas å allmän beredskapsstat III.

Även vad länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län beträffar har tillkomsten

av de nya väg- och taxeringsorganisationerna och andra nya ämbetsuppgiftér

föranlett lokalbehov, vida överstigande vad sorn tidigare förutsatts och så

trängande att de inom närmaste tiden måste tillgodoses. Utskottet tillstyrker

förevarande anslag, som dock med hänsyn till företagets angelagenhetsgrad

torde böra uppföras på beredskapsstat II. Utskottet hemställer med tillsiyrkande

av förevarande förslag,

att riksdagen må till Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av 590 000 kronor.

37:o) Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendomstol i kvarteret Palmen

i Vänersborg. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26,

s. 243—245) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för lantmäterikontor och

vattendomstol i kvarteret Palmen i Vänersborg å allmän beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av

290 000 kronor.

38:o) Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 27, s. 245) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs

län å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av 290 000 kronor.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 216.

39 :o) Tillbyggnad till landsstatshuset i Mariestad. Kungl. Majit har (punkt

28, s. 246 och 247) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 780 000

kronor.

Genom beslut den 21 juni 1940 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen

att av reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. taga i anspråk visst belopp för verkställande av utredningar i

fråga örn beredande av utökade lokaler för länsstyrelsen i Skaraborgs län

ävensom beträffande uppförande av byggnad för lantmäterikontoret i länet.

Den 26 juni 1940 uppdrog byggnadsstyrelsen åt länsarkitektkontoret i Mariestad

att verkställa utredningarna. Med skrivelse den 26 september 1942

överlämnade länsstyrelsen till byggnadsstyrelsen ett av länsarkitektkontoret

utarbetat förslag till tillbyggnad av landsstatshuset.

Inne stering sut redningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr

11) i investeringsreserven upptagit byggnadsarbeten för ifrågavarande ändamål

för en beräknad kostnad av 600 000 kronor.

I skrivelse den 2 april 1944 har byggnadsstyrelsen hemställt att för budgetåret

1944/45 till örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i Mariestad m. m.

måtte anvisas ett belopp av 1 105 000 kronor, varav 780 000 kronor belöpa

på en för länsstyrelsen avsedd ny flygel till landstatshuset jämte ändringsarbeten

inom detta samt 325 000 kronor på uppförande av en lantmäterikontorsbyggnad.

I sin skrivelse anför byggnadsstyrelsen bland annat följande.

Vid granskning av det av länsstyrelsen år 1942 överlämnade förslaget fann

byggnadsstyrelsen av sparsamhetsskäl en överarbetning av detsamma önskvärd

i syfte att bättre utnyttja de inom den nuvarande byggnaden befintliga

stora rumsenheterna samt förbilliga den för länsstyrelsen föreslagna tillbyggnaden.

Med anledning härav utarbetades inom styrelsens utredningsbyrå två alternativa

förslag till flygelbyggnad med reducerade mått, vilka förslag den

26 november 1942 översändes till länsstyrelsen för yttrande.

Under den tid, som därefter förflutit, hava emellertid främst genom vägväsendets

förstatligande samt taxeringsväsendets omorganisation och utökning

uppstått betydande behov av mera utrymme för länsstyrelsen och densamma

närstående institutioner. Därjämte kommer genomförandet av den

ifrågasatta omorganisationen av civilförsvaret att kräva icke obetydliga lokalutrymmen,

som böra tillgodoses i anslutning till länsstyrelsens lokalförläggning.

Vid ett besök på platsen, som hösten 1943 företogs av en representant

för byggnadsstyrelsen, konstaterades också, att länsstyrelsens lokalbehov

måste betecknas såsom synnerligen trängande samt att förhållandena

utvecklats därhän, att den av byggnadsstyrelsen tidigare ifrågasatta minskningen

av den för länsstyrelsen avsedda flygelbyggnaden icke längre vore

möjlig. Länsarkitekten har nu inkommit till byggnadsstyrelsen med ett omarbetat

förslag.

Byggnadsstyrelsen upplyser i sin skrivelse vidare, att länsarkitektens förslag

endast avser täckande av det aktuella lokalbehovet. Styrelsen har emellertid

funnit ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt lämpligt, att åt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

33

tillbyggnaden i ett sammanhang gåves sådan storlek, att jämväl de i en

nära framtid uppkommande lokalbehoven kunde tillgodoses. Styrelsen har

slutligen förklarat sig anse det vara av behovet påkallat, att förslaget i dess

helhet snarast möjligt kommer till utförande.

Departementschefen har på denna punkt för egen del anfört följande.

Det i investeringsutredningens betänkande upptagna anslagsäskandet till

förevarande ändamål avser ett mera begränsat byggnadsprogram i anslutning

till ett tidigare stadium av utredningen rörande lokalbehovet för länsstyrelsen

i Mariestad. På de av byggnadsstyrelsen anförda skälen finner jag

mig böra förorda, att medel äskas för hela det av styrelsen nu framlagda

byggnadsprogrammet. Anslag till lantmäterikontorsbyggnaden, vilken torde

vara av något lägre angelägenhetsgrad än utbyggnaden för länsstyrelsen och

vissa till densamma nära anknutna institutioner, torde böra upptagas å beredskapsstat

III. Härom gör jag hemställan under nästföljande punkt.

Förevarande byggnadsplan måste anses vara av en förhållandevis betydande

storleksordning i all synnerhet örn man tager i betraktande att förslag

samtidigt föreligger örn uppförande av en särskild lantmäterikontorsbyggnad.

Med beaktande att utvidgningsbehoven betecknats som trängande har utskottet

dock ansett sig böra tillstyrka förslaget. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Tillbyggnad till landsstatshuset i Mariestad

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av 780 000 kronor.

40:o) Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 29, s. 248) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av 325 000 kronor.

41 :o) Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 248 och 249) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppförande av grovlaboratorium m. m.

vid statens väginstitut å allmän beredskapsstat III för budgetaret

1944/45 uppföra ett anslag av 60 000 kronor.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 19U. 6 sami. Nr 216.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 216.

Fonden för förlag till statsverket.

42:o) Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 249) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets

förrådsfond å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av 500 000 kronor.

Stockholm den 20 juni 1944.

På statsutskottets vägnar.

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava näVvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Heiding, Karl Andersson, Gustaf Iwar Anderson,

Ekströmer, Johan Eric Ericson, Albertsson och Ivar Lersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Tidaholm, Isacsson, Pettersson i Dahl, Andersson

i Malmö, Olsson i Kullenbergstorp, Nilsson i Steneberg och Lundberg i Hälsingborg.

448144. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:454 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser kommunikations s. 1 i texten