Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående provisorisk förbättring av löne ställning en för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1944-11-24 · 16 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:240, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående provisorisk förbättring av löne ställning en för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 240.

1

Nr 240.

Ankom till riksdagens kansli den 24 november 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående provisorisk

förbättring av löne ställning en för vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 296 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 20 oktober 1944,

föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1944/45 samt

tillfälligt barntillägg må i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för

finansdepartementet föreslagna grunder utgå till vissa befattningshavare i

statens tjänst m. fl. enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl.

Majit;

dels besluta, att utgifterna för provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg

skola bestridas beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande

verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar från de medel,

av vilka verkens utgifter i övrigt bestridas, samt beträffande andra befattningshavare

från för ändamålet anvisat anslag;

dels till Provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1944/45 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 12 000 000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad av departementschefen

tillstyrkts förordna om gottgörelse i vissa fall åt befattningshavare för

förlängning av väntetid för befordran.

Provisoriskt lönetillägg jämte tillfälligt barntillägg.

Efter en inledande redogörelse behandlar departementschefen vissa allmänna

synpunkter. Departementschefen anför därvid följande.

Den restriktiva lönepolitik, som statsmakterna för de statsanställdas del

under krisåren nödgats tillämpa i fråga om lönegradsplacering, inrättande

av nya befattningar och allmän befordringsgång, har icke kunnat undgå att

i förening med den allmänna begränsningen av kompensationen för levnadskostnadsstegringen

medföra kännbara verkningar för därav berörda löntagargrupper.

Främst gäller detta den lägst avlönade personalen. Från de

anställdas sida lia önskemål om löneförbättringar framförts i olika samman
Bihang

till riksdagens protokoll 19M. 6 sami. Nr 240—241.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 240.

hang. De huvudorganisationer, som representera personal i de lägsta graderna,

ha under hösten begärt förhandlingar om provisoriska lönetillägg åt sådan

personal för undanröjande av de mest framträdande svårigheterna.

Frågan örn och i vad mån en provisorisk löneförbättring för sämre ställda

grupper statsanställda av nyss angivna skäl nu bör genomföras måste i rådande

läge bedömas mot bakgrunden av löneutvecklingen på den allmänna

arbetsmarknaden och dess betydelse ur allmänna ekonomiska synpunkter.

Sedan hösten 1942 har upprätthållits ett allmänt pris- och lönestopp. Ett

fortsatt vidmakthållande därav är en förutsättning för att penningvärdet

skall kunna skyddas trots de allvarliga påfrestningar, för vilka det utsättes

både genom de med kriget förbundna försörjningssvårigheterna och de omfattande

beredskapsutgifterna. Redan när lönestoppspolitiken först genomfördes,

förutsattes emellertid, att den icke skulle utesluta inkomstförbättringar

för sämre ställda grupper. Sådana justeringar ha också kommit till stånd

i viss omfattning. Örn en provisorisk lönehöjning för vissa grupper statsanställda

nu skall kunna godtagas, måste den tydligen begränsas så, att den

faller inom ramen för sådana lönejusteringar, som kunna genomföras utan

att förutsättningarna för den allmänna stabiliseringspolitiken rubbas, dag

kan beträffande här berörda förhållanden hänvisa till vad bankofullmäktige

uttalat i utlåtande över föreliggande förslag till komplettering av prisregleringslagen.

1

Hur ramen för lönejusteringar bör uppdragas, kan för de statsanställdas

del icke bedömas efter fullt samma grunder som på allmänna arbetsmarknaden,

bland annat därför att det statliga lönesystemets utformning medför,

att de statsanställda i de lägre lönegraderna i början av sin bana äro förhållandevis

sämre ställda än arbetare på allmänna arbetsmarknaden, även om

de skulle komma över dessa, när de nå slutlönen i respektive befattningar.

En löneförbättring för de lägre löneklasserna blir under dessa omständigheter

i viss utsträckning endast ägnad att utjämna en nu bestående ojämnhet

mellan yngre anställda i statstjänst respektive enskild tjänst. Viktigare är

emellertid, att de statsanställda under kriget fått bära nedgången i försörjningen

i större utsträckning än flertalet privatanställda, ehuru de icke i samma

mån som dessa blivit delaktiga i den allmänna välståndsökningen fram

till krigsutbrottet. Arbetarna på den allmänna marknaden ha sålunda genom

olika omständigheter under krigsåren erhållit en nominallöneökning, som

överstiger den som samtidigt kommit statstjänstemännen till del.

Vid 1938 års lönereglering undersöktes utvecklingen av lönerna på den

allmänna arbetsmarknaden från tiden för föregående översyn över statstjänstemannalönerna,

och den statliga lönenivån justerades upp med hänsyn

till den stegring, som den allmänna lönenivån visade fram till år 1935.

Utan att man tog ställning till frågan om den rätta avvägningen i och för

sig mellan löner i enskild och statlig tjänst ernåddes därigenom, att de lägre

statstjänstemännen i stort sett fingo del av den allmänna nationalinkomstökningen

fram till nämnda tidpunkt i lika grad som jämförliga grupper anställda

i enskild tjänst. En kraftig fortsatt ökning av nationalinkomsten

kom till stånd från 1935 fram till krigsutbrottet. Den tog sig uttryck även i

en höjning av reallönerna på den allmänna arbetsmarknaden. Statstjänstemännens

reallönenivå sänktes däremot i någon mån genom den i avlöningsreglementena

förutsatta ofullständiga kompensationen för levnadskostnadsstegringen.

Redan i början av kriget nådde index på 1935 års basis upp till

120. Vid 1938 års lönereglering förutsattes, att en omreglering av lönerna

skulle ske, när detta inträffade. Med hänsyn till rådande läge måste emellertid

frågan örn en sådan omreglering skjutas på framtiden. Om den kom
1

Utlåtandet har såsom bilaga fogats till propositionen nr 296.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 240.

3

mit till stånd, hade man otvivelaktigt ansett sig böra fullfölja principerna

från 1938 och i enlighet med dessa justera upp grundlönenivån för statstjänstemännen

med hänsyn till reallöneförbättringen på den allmänna arbetsmarknaden.

Vid övervägande av här berörda omständigheter har jag, med fullt beaktande

av nödvändigheten att bevara det allmänna pris- och lönestoppet, ansett

mig kunna tillstyrka, att en provisorisk löneförbättring nu genomföres.

I fråga örn lönetilläggens storlek och antalet berörda löneklasser sträcker den

sig icke så långt som de statsanställdas huvudorganisationer föreslagit, men

den är likväl av en icke oväsentlig omfattning. För befattningshavare i de

löneklasser, i vilka fullt tillägg föreslås utgå, beräknas det i genomsnitt uppgå

till ungefär 12 u/o av samtliga nu utgående löneförmåner. För löneklasserna

g—e och d—a i det allmänna löneplanssystemet för civilförvaltningen ha

beloppen avrundats till respektive 300 och 360 kronor, medan de högsta beloppen

på 420 kronor skola utgå i löneklassema 1—5 i samma löneplanssystem.

Beräknat för medeldyr ort medföra dessa tillägg, att reallönen för vederbörande

anställda praktiskt taget återföres till 1939 års nivå. Inom 6—8

löneklassema föreslås en sjunkande skala för tilläggen, avpassad för ernående

av en lämplig anslutning till den därovanför liggande löneskalan.

Någon skillnad mellan tilläggen i olika dyrortsgrupper har icke gjorts.

Då det torde vara obestridligt, att vid en kommande lönereglering en sammanpressning

av löneskalan för olika dyrorter bör komma till stånd, har

det synts naturligt att låta de provisoriska tilläggen utgå med samma belopp

för alla dyrorter. De ha därför beräknats med utgångspunkt från lönerna på

medeldyr ort (E-ort).

Då behovet av en löneförbättring för de sämre ställda grupperna blivit

mera kännbart allteftersom krisförhållandena visat sig fortbestå, har det

synts skäligt att föreslå, att de provisoriska lönetilläggen utgå retroaktivt

från innevarande budgetårs början, alltså från och med den 1 juli 1944.

Likaledes med hänsyn till det särskilda krisläget och löneförbättringens

karaktär av ett provisorium förefaller det möjligt att med bortseende från

de invändningar, som kunna riktas mot en differentiering av lön efter försörjningsbörda,

låta de nu föreslagna tilläggen kompletteras med visst mindre

engångsbelopp till befattningshavare med försörjningsskyldighet mot barn.

Departementschefen redogör därefter för frågan om provisoriskt lönetilllägg

samt anför därvid i huvudsak följande.

Det stora flertalet statliga civila befattningshavare och lärare vid det statsunderstödda

kommunala skolväsendet äro anslutna till det löneplanssystem,

som ursprungligen fastställts genom löneplan A i civila avlöningsreglementet

och sedermera utbyggts nedåt genom icke-ordinariereglementenas löneplaner

och speciallöneplanerna för lägre icke-ordinarie vård- och ekonomipersonal

vid vissa vårdanstalter m. fl. institutioner. Hit höra löneplanerna A,

Eo och Ex inom den statliga civilförvaltningen, Ca, MEo och MEx inom försvarsväsendet

samt Ek, U, V och MV för den lägre icke-ordinarie vård- och

ekonomipersonalen. Vad angår det kommunala skolväsendet upptager löneplan

L för lärare vid folkskoleväsendet löneklasser jämväl på den lägre lönenivå,

varom i detta sammanhang är fråga. Denna löneplan gäller även för

de statligt anställda nomadlärarna.

Det har, såsom förut nämnts, ansetts skäligt, att provisoriskt lönetillägg

tillerkännes befattningshavare i högst 8 löneklassen inom ifrågavarande 1<C

neplanssystem. De av mig förordade årsbeloppen av det provisoriska lönetillägget

äro följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 240.

Löneklass

Kronor

Löneklass

Kronor

nr

nr

g

300

2

420

f

300

3

420

e

300

4

420

d

360

5

420

c

360

6

300

b

360

7

180

a

360

8

60

1

420

Provisoriskt lönetillägg skall sålunda enligt förslaget utgå till vissa befattningshavare

inom hithörande förvaltningsområden, vilka åtnjuta lön enligt

av Kungl. Maj:t fastställd löneplan. Vad däremot angår de befattningshavare

med stadigvarande eller tillfällig anställning inom samma förvaltningsområden,

vilka icke åtnjuta lön enligt dylik löneplan, stå dessa befattningshavare,

i likhet med kollektivavtalsanställd personal, utanför den för

personal å löneplan gällande regleringen av löneställningen med lön avvägd

efter en viss gemensam grundnivå samt rörligt tillägg och kristillägg. Också

saknas gemensamma hållpunkter för att beträffande de olika här avsedda

personalgrupperna åvägabringa en allmän omprövning av lönenivån motsvarande

den, som ligger till grund för förslaget om provisoriskt lönetillägg.

Dessa personalgrupper kunna därför icke omfattas av den provisoriska lönetilläggsregleringen.

Emellertid bör hinder icke möta för att i särskilda fall

beträffande sådan personal inom ramen av tillgängliga medel företaga de

jämkningar i löneställningen, som kunna finnas påkallade och förenliga med

de allmänna riktlinjerna på löneområdet.

De för militära beställningshavare på aktiv stat gällande löneplanerna äro

uppbyggda på grundval av särskilda löneklassystem. På den lönenivå, varom

här är fråga, befinna sig dels de lägsta löneklasserna i löneplanerna Oc och

UEo, upptagande fänriks- och extra ordinarie underofficersbeställningar, dels

löneplan Ma för fast anställt manskap och dels de lägsta löneklasserna i löneplan

Mb för sådant manskap. Vad angår beställningshavare inom löneplanerna

Oc, UEo och Mb bör provisoriskt lönetillägg utgå med följande årsbelopp.

Löneplan

Löneklass

Kronor

Oc

a

180

>

i

60

UEo

a

60

Mb

1

300

2

180

»

3

60

Vad härefter angår innehavare av manskapsbeställning tillhörande löneplan

Ma, utgår en väsentlig del av avlöningsförmånerna i naturaförmåner.

Beloppet av provisoriskt lönetillägg synes därför böra undergå skälig reducering,

varvid hänsyn bör tagas till att beställningshavaren såvitt angår den

del av avlöningen, som utgöres av naturaförmåner, icke behövt vidkännas

någon del av verkningarna av levnadskostnadsstegringen. De provisoriska

lönetilläggen för beställningshavare å löneplan Ma ha därför förslagsvis upptagits

till följande belopp, vilka ansetts kunna tillämpas även för de fall, då

beställningshavare i stället för fri inkvartering åtnjuter hyres- och ortstillägg.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 240.

5

Löneklass i

löneplan Ma

Kronor

Löneklass i

löneplan Ma

Kronor

1

180

7

300

2

180

8

300

3

180

9

300

4

240

10

300

5

300

11

180

6

300

12

120

Med personal på aktiv stat bör i förevarande avseende likställas manskap

å civilanställningsstat. Vidare bör på Kungl. Maj:ts prövning bero, i vad

mån ifrågavarande förmån bör tillkomma sådant överstatsanställt manskap,

som åtnjuter avlöning enligt samma eller väsentligen samma grunder som

manskap på aktiv stat.

Vad nu föreslagits om provisoriskt lönetillägg åt vissa beställningshavare

synes böra gälla även när krigsavlöningsreglementet är tillämpligt på sådana

beställningshavare. Vidare bör rätt till provisoriskt lönetillägg åtnjutas även

av innehavare av anställning i reserven eller därmed jämförlig anställning,

när han vid tjänstgöring åtnjuter lön enligt någon av de för beställningshavare

på aktiv stat gällande löneklasser, i vilka dylikt tillägg utgår.

Av befattningshavare, som åtnjuta lön enligt äldre avlöningsbestämmelser

jämte dyrtidstillägg och som samtidigt i sin egenskap av löntagare i egentlig

mening uppbära kristillägg, finnas endast enstaka smärre grupper i sådant

löneläge, att provisoriskt lönetillägg kan ifrågakomma för dem. Det

synes böra ankomma på Kungl. Maj :t att efter erforderliga ytterligare undersökningar

förordna örn provisoriskt lönetillägg åt ifrågavarande befattningshavare

samt örn de beräkningsgrunder, som i sådant fall böra tillämpas, allt

med iakttagande av principerna för det nu framlagda förslaget. Dylik förmån

synes icke i något fall böra tillkomma befattningshavare å indragningsstat

utan tjänstgöringsskyldighet.

I det föregående har förordats, att provisoriskt lönetillägg skall tillkomma

en grupp kommunalanställda lärare, nämligen till folkskolans avlöningsreglemente

hänförliga lärare i lägre löneklasser. Nämnda avlöningsreglemente

upptager bl. a. en löneplan för extra lärare med lönebeloppen bestämda såsom

dagbelopp. Även dessa lärare, som åtnjuta rörligt tillägg och kristillägg,

böra erhålla provisoriskt lönetillägg — omräknat till lämpligt avrundat dagbelopp

— i den mån de befinna sig på den lägre lönenivå, som eljest förutsättes

för dylik förmån. Med lärare vid folkskoleväsendet böra vidare likställas

sådana befattningshavare vid sjukvårdsanstalter och barnhem m. fl.

institutioner som avses i kungörelsen den 18 juli 1942 (nr 704) angående utsträckt

tillämpning av folkskolans avlöningsreglemente m. m.

I fråga om den provisoriska lönetilläggsregleringens tillämpning på personal,

som övertagits från enskilt järnvägsföretag eller annat enskilt företag

vid dess förstatligande, uppkomma vissa särskilda spörsmål sammanhängande

med de specialregler, som gälla för sådan personals övergång från det enskilda

företagets avlöningsgrunder till de statliga lönebestämmelsema. Då

dessa spörsmål icke ägna sig för en generell reglering i nu förevarande sammanhang,

bör det ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter

örn provisoriskt lönetillägg i ifrågavarande fall. Detta bär gälla även

tidigare övertagen personal.

På det provisoriska lönetillägget bör icke beräknas rörligt tillägg eller kristillägg.

I övrigt biir det provisoriska lönetillägget i allmänhet likställas med

lön, sålunda exempelvis i fråga om ordningen för utbetalning, tillämpningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets utlåtande nr 240.

av tjänstledighetsavdrag och reducering av tillägget vid nedsättning av tjänstgöringstiden.

Vad särskilt angår tjänstledighetsavdrag innebär det anförda,

att det provisoriska lönetillägget skall utgå vid tjänstledighet med A- eller

B-avdrag men icke vid tjänstledighet med C-avdrag, d. v. s. med avstående

av hela lönen. Vissa undantag från regeln att provisoriskt lönetillägg skall

likställas med lön synas dock böra ifrågakomma. Särskild reglering kräva

också de fall, då befattningshavare har mer än en statlig eller med statsbidrag

avlönad anställning. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att i

dessa och andra avseenden fastställa erforderliga detaljföreskrifter, när riksdagen

fattat beslut om grunderna för lönetillägget.

Det provisoriska lönetillägget har föreslagits utgå retroaktivt från och med

den 1 juli 1944. Tilläggsregleringens giltighet framåt i tiden har för närvarande

ansetts böra begränsas till innevarande budgetår.

I fråga örn tillfälligt barntillägg anför departementschefen följande.

Såsom i det föregående nämnts har införandet av det provisoriska lönetillägget

ansetts böra kombineras med engångsutbetalning av ett tillfälligt

barntillägg, vilket under vissa förutsättningar bör tillkomma underhållspliktig

befattningshavare med rätt till provisoriskt lönetillägg. Det tillfälliga barntillägget

synes böra avvägas sålunda.

Löneplan

Löneklass

För befattnings- havare med 1 barn

För befattnings- havare med 2 eller

flera barn

nr

Kronor

Kronor

A o. jämf.

g—a, 1—6 |

Ma

1-11

100

200

Mb

1 1

f

A o. jämf.

7

Oc

a

I 75

150

Ma

12

Mb

2 1

A o. jämf.

8 1

1

Oc

1

50

100

UEo

a

Mb

3 j

Från rätten till tillfälligt barntillägg bör emellertid undantag göras beträffande

barn, för vilket barntillägg utgår enligt gällande dyrtidstilläggsbestämmelser

eller enligt de genom kungörelsen 1939: 428 m. fl. författningar meddelade

bestämmelserna om barntillägg åt befattningshavare, som övergått

till nu gällande avlöningsreglementen. Undantaget synes böra innebära, att

sådant barn icke skall tagas med i beräkningen vid tillämpning av bestämmelserna

om tillfälligt barntillägg, varemot dylikt tillägg skall kunna utgå

med det lägre resp. högre beloppet för annat resp. andra barn till samma befattningshavare.

Enahanda undantag synes böra gälla beträffande barn, som

åtnjuter familjepension eller därmed jämförlig förmån av statsmedel.

De hittillsvarande barntilläggen avse barn under 16 års ålder, och samma

åldersgräns synes böra gälla även för det nu föreslagna tillfälliga bamtilllägget.

Då tillfälligt barntillägg skall utgå som engångsbelopp, måste förutsättningarna

för rätt att åtnjuta tillägget — såväl vad angår anställningens art

och löneläget som beträffande underhållsplikten — hänföras till en bestämd

tidpunkt eller tidsperiod. Vidare synes böra tillses, att bamtillägget icke får

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 240. <

utgå på grund av en alltför kortvarig anställningstid. Därjämte erfordras reglering

av frågan om inverkan av tjänstledighet m. m. i förevarande hänseende.

Närmare förslag i dessa ämnen torde få underställas Kungl. Majit, sedan

riksdagen fattat beslut i ärendet. Jag torde här få inskränka mig till att

angiva vissa huvudsakliga riktlinjer, efter vilka spörsmålen synas kunna

lösas.

För rätt att åtnjuta tillfälligt barntillägg bör förutsättas, att befattningshavaren

viss dag, förslagsvis den 1 december 1944, innehar sådan anställning

och befinner sig i sådan löneställning, varmed följer rätt till provisoriskt

lönetillägg. Löneställningen nämnda dag bör också vara avgörande för tillläggets

storlek. Vidare bör förutsättas, att befattningshavaren ägt uppbära

provisoriskt lönetillägg för viss minsta del, förslagsvis 80 dagar, av andra

halvåret 1944, dock i förekommande fall med den jämkning som betingas avad

befattningshavaren fått avstå hela lönen jämte provisoriskt lönetillägg

vid tjänstledighet för offentligt uppdrag eller för militär tjänstgöring, vilken

ålegat honom som anställningshavare i reserven eller i därmed jämförlig

egenskap. Ytterligare bör förutsättas, att befattningshavaren under andra

halvåret 1944 eller del därav, medan han varit anställd i statens tjänst eller

som lärare vid det statsunderstödda skolväsendet, haft att underhålla barn

som enligt vad förut anförts må tagas i beräkning för erhållande av tillfälligt

barntillägg. Örn båda föräldrarna åtnjuta avlöning, som bestrides avstatsmedel,

bör barntillägg icke utgå med mindre den av föräldrarna, som

har högsta avlöningen, är berättigad till provisoriskt lönetillägg. Äro båda

föräldrarna berättigade till provisoriskt lönetillägg, bör barnet i princip

räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen,

eller, örn avlöningarna äro lika, till fadern. Vid nedsättning av- tjänstgöringstiden

bör även nedsättning av tillfälligt barntillägg kunna ske.

Vad angår de ytterligare detaljerna för barntilläggsregleringen, synes den

omständigheten att innehavare av anställning i reserven eller därmed jämförlig

anställning vid försvarsväsendet under tjänstgöring åtnjuter lön jämte

provisoriskt lönetillägg liksom beställningshavare på aktiv stat, icke böra

medföra rätt till tillfälligt barntillägg. Vad i det föregående förordats beträffande

prövningen av speciella frågor om provisoriskt lönetillägg åt vissa

personalgrupper synes böra gälla beträffande motsvarande frågor rörande

tillfälligt barntillägg.

I fråga örn kostnadsberäkningar m. m. erinras, att bestämmelserna om provisoriskt

lönetillägg skola erhålla tillämpning för hela det löpande budgetåret.

Kostnaderna för det provisoriska lönetillägget lia för budgetåret ansetts kunna

uppskattas till i runt tal 20,5 milj. kronor, därav 9 milj. kronor för affärsverken

och 11,5 milj. kronor för förvaltningen i övrigt. Härtill kommer engångsutbetalningen

av tillfälligt barntillägg. Kostnaden härför kan endast uppskattningsvis

angivas; man synes kunna räkna med att den ej kommer att överstiga

2 milj. kronor. Av de beräknade sammanlagda kostnaderna för provisoriskt

lönetillägg och tillfälligt barntillägg falla i runda tal 10 milj. kronor

på affärsverken och 12 milj. kronor på förvaltningen i övrigt.

I de anförda beräkningarna ingår icke kostnaden tor provisoriskt lönetillägg

och tillfälligt barntillägg åt vissa grupper icke statsanställda lärare,

för vilka folkskolans avlöningsreglemente gäller. Denna kostnad, som torde

begränsa sig till mellan 200 000 och 300 000 kronor, har ansetts böra bestridas

av statsmedel, men på grund av ordningen för utbetalning av statsbidrag

kommer kostnaden att belasta törst nästa budgetars riksstat.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande m 240.

Såvitt angår befattningshavare vid affärsverken föreslås ifrågavarande utgifter

skola bestridas från de medel, av vilka dessa verks utgifter eljest bestridas.

Övriga på det innevarande budgetåret belöpande utgifter, som här avses,

skola bestridas från särskilt förslagsanslag å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln,

utan att undantag därvid göres beträffande personal, vars avlöning

i övrigt bestrides å specialbudget eller från förskottsanslag. Tilläggsstatsanslaget

har föreslagits till 12 milj. kronor.

Kompensation för förlängd väntetid för extra ordinarie anställning.

Departementschefen anför härutinnan följande.

Vid rekryteringen av stationskarlsbefattningar hos statens järnvägar tilllämpas

som regel en fast befordringsgång sålunda, att vid antagningarna till

aspirant (lönegrad Ex 5) och extra ordinarie tjänsteman (lönegrad Eo 5)

fordras en anställningstid av 6 respektive 18 månader. Tiden för anställning

i lönegrad Ex 5 är således regelmässigt 12 månader. Under åren 1940—1943

gjordes avvikelse från denna rekryteringsgång, i det att väntetiden för befordran

till extra ordinarie anställning förlängdes. En viss åtstramning av extraordinarieantagningarna

hade nämligen ansetts påkallad, främst med tanke

på en efter kriget inträdande trafikminskning med därav följande nödvändighet

att minska personalen.

Under höstens förhandlingar om förbättring av löneförhållandena för de

lägst avlönade har från personalens sida gjorts framställning, att i förevarande

och eventuellt andra liknande fall gottgörelse måtte beredas för förseningen

i befordringsgången genom utbetalning av viss löneskillnad samt

omräkning av löneturen i vederbörande tjänstemans nuvarande befattning.

Enligt föreliggande uppgifter gäller frågan för statens järnvägars del 5 000

nuvarande extra ordinarie eller ordinarie stationskarlar, vilka antagas på

grund av berörda förhållande ha fått sin extra-ordinarieantagning fördröjd

med 3—15 månader.

De större eller mindre växlingar i befordringsgången, som förekomma inom

olika grenar av förvaltningen, böra uppenbarligen i vanliga fall icke

kunna grunda anspråk från personalens sida på gottgörelse i en eller annan

form. Det föreliggande fallet är emellertid av säregen natur så till vida, att

en av verket fastställd befordringsgång av vissa särskilda skäl suspenderats

utan att detta varit betingat av inträdd nedgång i trafiken, vilken fastmer

fortgått med stegrad intensitet och under krävande förhållanden. För de årsklasser,

som berörts av den temporära åtstramningen i extra-ordinarieantagningen,

har denna kommit att i sin mån skärpa trycket av krisförhållandena.

Anmärkas bör i detta sammanhang, att en relativt stor del av rekryteringspersonalen

för stationskarlstjänst befinner sig i 22—25-årsåldern redan

vid den första anställningen hos statens järnvägar.

Med hänsyn till sålunda föreliggande särskilda omständigheter har jag

ansett mig böra förorda ett tillmötesgående av personalens under förhandlingarna

framförda önskemål. Jag tillstyrker således, att gottgörelse lämnas

vederbörande befattningshavare för den skillnad mellan nettolön i extra

ordinarie stationskarlsbefattning (löneklass 4) och lönen i aspirantanställning

(löneklass 2), som belöper på det antal månader, varmed väntetiden i varje

särskilt fall förlängts. Dessutom bör med retroaktiv verkan företagas en omräkning

av löneturen i den fortsatta anställningen, i den mån löneturen bli
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 240.

9

vit påverkad av väntetidens förlängning. Därvid framkommande löneskillnad

synes likaledes böra gottgöras. Summan av de löneskillnadsbelopp, som

sålunda böra gottgöras för den förflutna tiden, kan uppskattas till 1 milj.

kronor. Härtill kommer den på framtiden belöpande kostnadsökning, som

föranledes av löneturens omräkning.

Med hänsyn till att frågan angår även löneturen för ordinarie personal och

jämväl till frågans principiella innebörd i övrigt synes densamma böra underställas

riksdagen. Bemyndigande torde därvid böra utverkas för Kungl.

Maj :t att i enlighet med det anförda förordna örn gottgörelse för väntetidens

förlängning. För den händelse det skulle kunna påvisas, att fullt jämförbara

förhållanden äro för handen i andra under krisåren förekomna fall, torde

bemyndigandet böra gälla även för dessa fall.

Motioner.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr 5. Linderot (I: 353) och den andra inom andra kammaren av herr

S. Persson i Stockholm m. fl. (II: 553), vari hemställts, att i anledning av

Kungl. Maj :ts proposition nr 296 riksdagen måtte

medgiva, att provisoriskt lönetillägg under budgetåren 1944/45 må i överensstämmelse

med i motionerna refererade förslag från statstjänarnas organisationer

utgå till vissa befattningshavare i statens tjänst,

besluta, att utgifterna för provisoriskt lönetillägg skola bestridas beträffande

befattningshavare vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna

företag eller inrättningar från de medel, av vilka verkens utgifter i

övrigt bestridas, samt beträffande andra befattningshavare från för ändamålet

anvisat anslag,

till Provisoriskt lönetillägg å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000

kronor,

samt bemyndiga Kungl. Majit att, i enlighet med vad i Kungl. Maj:ts proposition

nr 296 tillstyrkts, förordna om gottgörelse i vissa fall åt befattningshavare

för förlängning av väntetid för befordran;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr G. Siljeström (I: 359) och den andra inom andra kammaren av

herr F. Nyling (11:562), vari hemställts, att provisoriskt lönetillägg under

budgetåret 1944/45 samt tillfälligt barntillägg i överensstämmelse med av

Kungl. Majit i propositionen nr 296 föreslagna grunder måtte utgå till statliga

befattningshavare med akademisk utbildning, vilka för närvarande avlönas

med arvode motsvarande högst löneklass 8 i civila avlöningsreglementet;
dels

Ivå likalydande molioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr N. Holmström m. fl. (I: 360) och den andra inom andra kammaren

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 240.

av herrar E. Håstad och F. Ryling (11:563), vari hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av proposition nr 296 måtte uttryckligt framhålla, att ett

bifall till propositionen blott får — utan någon statsmakternas avsikt att

rubba avlöningssystemens hittillsvarande differentiering — betraktas såsom

en av krisen betingad tillfällig hjälp till förmån för de lägsta befattningshavarna,

vilken hjälp på motsvarande sätt så fort sig göra låter skall komma

även övriga statliga befattningshavare till godo;

dels ock en inom andra kammaren av herrar A. Spångberg och E. Gustafsson

i Bogla väckt motion (11:561), vari hemställts, att årsbeloppen av det

provisoriska lönetillägget måtte utgå med 120 kronor i löneklass 8 och 60

kronor i löneklass 9.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas till motionerna I: 353, I: 359, I: 360 och II: 561.

Utskottet.

Såsom departementschefen framhållit bär den restriktiva lönepolitik, som

statsmakterna för de statsanställdas del under krisåren nödgats tillämpa

i fråga örn lönegradsplacering, inrättande av nya befattningar och allmän befordringsgång,

icke kunnat undgå att i förening med den allmänna begränsningen

av kompensationen för levnadskostnadsstegringen medföra kännbara

verkningar för därav berörda löntagargrupper. Givetvis ha dessa varit särskilt

framträdande för den lägst avlönade personalen. Redan vid krigets början

nådde levnadskostnadsindex den punkt, då — enligt vad som förutsattes

vid 1938 års lönereglering — en omreglering av lönerna borde ske. Ehuru en

allmän omreglering i rådande läge måste skjutas på framtiden, är det enligt

utskottets mening angeläget att genom provisoriska åtgärder bereda de lägst

avlönade sådana inkomstförbättringar, som te sig möjliga med hänsyn till

förutsättningarna för den sedan hösten 1942 genomförda pris- och lönestoppspolitiken.

Det sagda innebär, att utskottet helt ansluter sig till den uppfattning örn

utgångspunkterna för en löneförbättring i nuvarande läge, som ligger till

grund för Kungl. Maj:ts förslag. Då genomförandet av ett sådant provisorium,

varom här är fråga, icke i och för sig beror på något principiellt ställningstagande

till frågan om avlöningssystemets hittillsvarande differentiering,

torde med det anförda jämväl motionerna 1:360 och 11:563 få anses

besvarade.

Den provisoriska löneförhöjningen för de lägre avlönade statsanställda

bör alltså begränsas så, att den faller inom ramen för sådana lönejusteringar,

som kunna genomföras utan att förutsättningarna för den allmänna

stabiliseringspolitiken rubbas. Departementschefen har framhållit, att frågan,

hur denna ram bör uppdragas för de statsanställdas del, icke kan bedömas

efter fullt samma grunder som på den allmänna arbetsmarknaden.

Detta beror delvis på det statliga lönesystemets utformning, som medför,

att de statsanställda i de lägre lönegraderna i början av sin bana äro för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 240.

■ 11

hållandevis sämre ställda än arbetare på den allmänna arbetsmarknaden

även om de skulle komma över dessa när de intjänat ålderstilläggen och nått

slutlönen i respektive befattningar. Viktigare är emellertid, framhåller departementschefen,

att arbetarna på den allmänna marknaden genom olika

omständigheter under krigsåren erhållit en nominallöneökning, som överstiger

den som samtidigt kommit statstjänstemännen till del.

Kungl. Maj:ts förslag innebär för de tolv lägsta löneklasserna (g—a samt

1—5) i det allmänna lönesystemet för civilförvaltningen ett lönetillägg av

i genomsnitt ungefär 12 % av samtliga nu utgående löneförmåner. Beräknat

för medeldyr ort medföra dessa tillägg, att reallönen praktiskt taget

återföres till 1939 års nivå. För de tre närmast ovanför liggande löneklassema

föreslås en sjunkande skala för tilläggen, avpassad för ernående av

en lämplig anslutning till den därovanför liggande löneskalan. Dessa lönetillägg

ha i Kungl. Maj:ts förslag kompletterats med visst mindre engångsbelopp

till befattningshavare med försörjningsskyldighet mot barn. Vid

överläggningar med de berörda tjänstemannaorganisationerna ha dessa förklarat,

att de med hänsyn till läget och de starka önskemålen att vinna en

lösning av frågan redan vid den i höst sammanträdande riksdagen ansett

sig böra godtaga det av Kungl. Majit framlagda förslaget.

I de likalydande motionerna I: 353 och II: 553 föreslås, att de provisoriska

lönetilläggen skola bestämmas i enlighet med av järnvägsmannaförbundet

och statstjänarkartellen vid ovannämnda överläggningar framlagda

förslag och att tillfälliga barntillägg icke skola utgå. För de tolv löneklasserna

g—a och 1—5 ligga dessa lönetillägg mellan 50 och 110 % högre än

Kungl. Majits förslag. Vidare skiljer sig motionernas förslag från propositionens

däri, att lönetillägg skulle utgå i ytterligare fyra löneklasser (löneklasserna

9—12). Därjämte föreslås i motionen 11:561 vissa smärre jämkningar

i Kungl. Majits förslag, nämligen att lönetillägg skall utgå jämväl i löneklass

9 med ett belopp av 60 kronor, i samband varmed tillägget i löneklass

8 föreslagits höjt från 60 till 120 kronor.

Det är givet att frågan, hur stora löneförbättringar som nu från här angivna

utgångspunkter kunna medgivas, kan bli föremål för olika bedömanden.

I tjänstemännens egna led anses Kungl. Majits förslag på många håll

otillfredsställande. Med hänsyn till den ännu kvarstående ovissheten örn den

närmaste framtiden har utskottet vid sina överväganden av frågan dock funnit

sig böra i princip stanna vid Kungl. Majits förslag i fråga om lönetilläggens

storlek.

Beträffande gränsområdet mellan de löneklasser, i vilka fullt tillägg utgår,

och de, i vilka tillägg icke alls skall utgå — omfattande enligt Kungl. Majits

förslag löneklasserna 6—8, men enligt motionen lii 561 löneklasserna 6—9 —

vill utskottet framhålla, att en viss ojämnhet alltid måste uppkomma där

gränsen skall dragas. Utskottet har i nuvarande läge icke funnit sig böra frångå

Kungl. Majits förslag, men anser, att tilläggens avgränsning uppåt bör

göras till föremål för förnyad prövning i samband med frågan örn förlängning

av tilläggsregleringens giltighetstid.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 240.

Befattningshavare med stadigvarande eller tillfällig anställning inom hithörande

förvaltningsområden, vilka icke åtnjuta lön enligt av Kungl. Maj:t

fastställd löneplan, stå i likhet med kollektivavtalsanställd personal utanför

den reglering av löneställningen -—• med lön avvägd efter en viss gemensam

grundnivå samt rörligt tillägg och kristillägg — som gäller för personal å

löneplan. Departementschefen framhåller, att gemensamma hållpunkter också

saknas för att beträffande de olika här avsedda personalgrupperna åvägabringa

en allmän omprövning av lönenivån motsvarande den, som ligger

till grund för förslaget om provisoriskt lönetillägg Dessa personalgrupper

kunna därför icke omfattas av den provisoriska lönetilläggsregleringen. Emellertid

bör, fortsätter departementschefen, hinder icke möta för att i särskilda

fall beträffande sådan personal inom ramen av tillgängliga medel företaga

de jämkningar i löneställningen, som kunna finnas påkallade och förenliga

med de allmänna riktlinjerna på löneområdet.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen härutinnan anfört. Därvid

förutsätter utskottet, att medel skola vara tillgängliga för genomförande av

de jämkningar, som i och för sig anses böra komma till stånd. Detta är också

fallet beträffande de affärsdrivande verken och de större civila förvaltningarna,

exempelvis fångvården, statens sinnessjukhus, tull- och lotsverken. I

den mån emellertid medel för ändamålet skola tagas från av riksdagen maximerade

anslagsposter och det skulle visa sig, att dessa icke giva tillgång därtill,

förutsätter utskottet, att framställningar göras till nästkommande riksdag

om medgivande att med erforderliga belopp överskrida sådana poster.

Till här ifrågavarande kategori tjänstemän är att räkna de i motionerna

!: 359 och II: 562 avsedda befattningshavare med akademisk utbildning, vilka

or närvarande avlönas med arvode motsvarande högst löneklass 8 i civila

ivlöningsreglementet. Då emellertid frågan örn reglering av arvoden med

fixa belopp på de skäl departementschefen anfört icke lämligen bör generellt

lösas i förevarande sammanhang, är utskottet icke heller berett att

nu taga ställning till dessa särskilda arvodesfrågor. Utskottet förutsätter

emellertid, att Kungl. Maj:t beaktar vad motionärerna anfört vid bedömande

av frågan örn jämkning i arvodesbeloppen.

Vidkommande kollektivavtalsanställd personal i statens tjänst vill utskottet

erinra om att man vid ett tidigare krisläge i vissa fall funnit sig föranlåten

att under gällande avtalsperiod justera lönerna uppåt då avtalen haft längre

löptid. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad

på utgången av nu stundande avtalsuppgörelser med i statens tjänst anställda

och beaktar frågan, i vad mån förutsättningarna för på längre sikt gällande

avtal kunna anses väsentligt rubbade.

På de skäl departementschefen anfört tillstyrker utskottet, att de provisoriska

lönetilläggen kombineras med engångsutbetalning av ett tillfälligt barntillägg

enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Vad departementschefen anfört rörande provisoriskt lönetillägg och tillfälligt

barntillägg till militära beställningshavare föranleder ej erinran från utskottets

sida.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 240.

13

Kungl. Maj:t har jämväl framlagt förslag i fråga örn kompensation för

förlängd väntetid för extra ordinarie anställning i vissa fall, då avvikelser

av särskilda skäl gjorts från eljest tillämpad fast befordringsgång. Förslaget

avser i främsta rummet väntetiden för befordran till extra ordinarie stationskarl

i lönegraden Eo 5 bos statens järnvägar. Sålunda föreslås bemyndigande

för Kungl. Majit att lämna vederbörande befattningshavare gottgörelse för

den skillnad mellan nettolön i extra ordinarie stationskarlsbefattning (löneklass

4) och lönen i aspirantanställning (löneklass 2), som belöper på det

antal månader, varmed väntetiden i varje särskilt fall förlängts. Dessutom

skall enligt förslaget med retroaktiv verkan företagas en omräkning av löneturen

i den fortsatta anställningen, i den män löneturen blivit påverkad av

väntetidens förlängning. Därvid framkommande löneskillnad föreslås likaledes

skola gottgöras. För den händelse det skulle kunna påvisas, att fullt

jämförbara förhållanden äro för handen i andra under krisåren förekomna

fall än det av Kungl. Majit nämnda, anses bemyndigandet böra gälla även

för dessa fall.

Vad i detta avseende föreslagits tillstyrker utskottet. Utskottet vill likväl

framhålla, att vid befordran av kollektivavtalsansluten arbetare till

extra ordinarie befattning bör i varje särskilt fall tagas i beaktande, huruvida

och i vad mån den tidigare tjänstgöringen kan i nu nämnt hänseende

likställas med tjänstgöring såsom aspirant eller extra tjänsteman. Utskottet

vill även understryka, att här ifrågavarande gottgörelser givetvis böra omfatta

såväl löneskillnadsbelopp som därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg.

Vad departementschefen i övrigt anfört föranleder ej erinran från utskottets

sida. Beträffande retroaktivt utgående förmåner i form av provisoriskt

lönetillägg och kompensation för förlängd väntetid förutsätter utskottet därvid,

att dessa förmåner skola tillkomma jämväl befattningshavare, som numera

lämnat den tjänst, med vilken nämnda förmåner äro förbundna, kompensation

för förlängd väntetid dock endast därest vederbörande icke lämnat

statstjänst, därvid villkoret om fortsatt innehav av statstjänst synes böra

anknytas till viss dag, förslagsvis den 1 december 1944.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

A. med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag

å motionerna 1:353 och 11:553, 1:359 och 11:562 samt II:

561, sistnämnda tre motioner i den mån de ej må anses besvarade

med vad utskottet anfört,

1) medgiva, att provisoriskt lönetillägg under budgetåret

1944/45 samt tillfälligt barntillägg må i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 20 oktober 1944 föreslagna grunder utgå till vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl. enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Kungl. Majit,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 240.

2) besluta, att utgifterna för provisoriskt lönetillägg och

tillfälligt barntillägg skola bestridas beträffande befattningshavare

vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna

företag eller inrättningar från de medel, av vilka verkens

utgifter i övrigt bestridas, samt beträffande andra befattningshavare

från för ändamålet anvisat anslag,

3) till Provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000

kronor,

B. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag bemyndiga Kungl.

Majit att i enlighet med vad utskottet anfört förordna örn

gottgörelse i vissa fall åt befattningshavare för förlängning

av väntetid för befordran;

II. att motionerna 1:360 och 11:563 må anses besvarade

med vad utskottet anfört.

Stockholm den 24 november 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Pauli, Lindström, Sven Larsson, Bäckström, Bäcklund, Holmström, Heiding,

Carlström och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Bergström, Ward, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Andersson

i Malmö, Holmdahl, Mårtensson och Malmborg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 240.

15

Reservation

av herr Bäcklund, som ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort

hava följande lydelse:

»Såsom departementschefen---lönetilläggens storlek.

Gränsområdet mellan de löneklasser, i vilka fullt tillägg utgår, och de, i vilka

tillägg icke alls skall utgå, omfattar enligt Kungl. Maj:ts förslag löneklasserna

6—8, men enligt motionen II: 561 löneklasserna 6—9. Den närmaste

anledningen till att motionärerna önskat få med även 9 löneklassen

i detta sammanhang är, att de stora grupperna statstjänstemän i 5 lönegraden

(stationskarlar, banvakter, brevbärare, expeditionsvakter m. fl.) erhålla

slutlön i denna löneklass. Även utskottet finner vägande skäl tala för

motionärernas förslag. Utskottet tillstyrker alltså ett provisoriskt lönetillägg

i 9 löneklassen av 60 kronor. I 8 löneklassen bör tillägget under sådana omständigheter

på sätt motionärerna föreslagit höjas till 120 kronor. Kostnaderna

härför kunna överslagsvis beräknas uppgå till omkring 900 000 kronor,

varav 500 000 kronor belöpa sig på affärsverken. Vid bifall till motionerna

bör alltså det av Kungl. Majit äskade anslaget höjas med 400 000 kronor. I

dessa beräkningar ingå ej den med förslaget följande merutgiften till icke

statsanställda lärare. Denna merutgift, som ej torde överstiga 100 000 kronor,

kommer dock att belasta först nästa budgetårs riksstat.

Motsvarande jämkningar av Kungl. Maj:ts förslag böra genomföras även

för militära beställningshavare. Det torde böra överlämnas åt Kungl. Majit

att närmare bestämma lönetilläggsbeloppen i de olika för dylika beställningshavare

gällande löneklasserna.

Befattningshavare med---december 1944.

Under åberopande--— utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

A. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

till motionen 11:561 samt med avslag å motionerna 1:353

och 11:553 samt 1:359 och 11:562, sistnämnda två motioner

i den mån de ej må anses besvarade med vad utskottet

anfört,

1) medgiva, att provisoriskt lönetillägg under budgetåret

1944/45 samt tillfälligt barntillägg må i huvudsaklig överensstämmelse

med av utskottet förordade grunder utgå till

vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. enligt de närmare

föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 240.

2) besluta, att---anvisat anslag,

3) till Provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 under sjunde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 12 400 000 kronor,

B. med bifall —--för befordran;

II. att motionerna---utskottet anfört.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:487 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Martts proposition angående provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare i statens tjäns a1 i texten