Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1945146 jämte i ämnet väckta motioner.

1945-06-08 · 122 sidor, varav 118 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 118 av 122 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:178, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1945146 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

1

Nr 178.

Ankom till riksdagens kansli deD 8 juni 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens

fjärde huvudtitel för budgetåret 1945146

jämte i ämnet väckta motioner.

(Ira avd.)

Vissa särskilda frågor.

l:o) Reglering av vissa militära arvoden. I propositionen nr 170 har Kungl.

Majit (punkt 1, s. 2—101 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 2 mars 1945) föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl.

Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i

berörda statsrådsprotokoll anfört meddela erforderliga bestämmelser rörande

reglering av vissa militära arvoden.

Utskottet lämnar här nedan en kortfattad redogörelse för Kungl. Majits

förslag.

Med avseende å arvodesformen arvode i stället för lön har departementschefen

ansett denna fråga böra göras till föremål för fortsatt övervägande i

samband med den blivande översynen av försvarsorganisationen. Departementschefen

föreslår alltså för närvarande icke någon ändring i nu rådande

förhållanden.

Allmänna synpunkter på frågorna rörande arvoden utöver lön.

Det för närvarande tillämpade systemet med arvoden utöver lön till ordinarie

beställningshavare vid försvarsväsendet är, framhåller departementschefen,

otvivelaktigt i starkt behov av en rationalisering. I fråga örn arvodestilldelningen

föreligger en ojämnhet, som i och för sig är olämplig och som

medför en strävan till utvidgning av arvodessystemet. Det stora antalet arvoden

med starkt skiftande belopp, som tillkommit vid skilda tidpunkter och ofta

avvägts med utgångspunkt i lönerna enligt äldre löneplaner, minskar också

överskådligheten på det militära löneområdet. De särskilda arvodesförhöjningar,

som beviljats i samband med dyrtidstilläggens avveckling, lia provisoriskt

konstruerats i anslutning till det före militära avlöningsreglementets

Påhäng till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178.

1108 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 178.

tillkomst gällande lönesystemet, och att tillämpa denna konstruktion är i

längden mindre praktiskt.

De förslag, som framlades av den i enlighet med 1986 års lönekommittés

uttalanden tillsatta militära arvodesutredningen, gingo väsentligt utöver en

rationalisering inom arvodesväsendet. Utgående från uppfattningen, att ett

bibehållande av arvoden, som endast kunde motiveras ur allmänna rekryteringssynpunkter,

i stort sett icke vore förenligt med grunderna för 1989 års

militära lönereglering, föreslogo utredningsmännen — under uttryckligt

framhållande att de icke för egen del tagit ställning till frågan, i vad mån

arvodena vore sakligt motiverade ur sådana synpunkter — att flertalet lönefyllnadsarvoden

skulle avvecklas. Utredningsmännens förslag mötte vid

remissbehandlingen starka erinringar från försvarsväsendets myndigheter,

som i främsta rummet uttryckte farhågor, att en beskärning av arvodesväsendet,

genomförd i den omfattning utredningsmännen föreslagit och utan kompensation

för bortfallande arvoden, skulle äventyra rekryteringen av de befattningshavargrupper,

som bomme att beröras av beskärningen. Vid ärendets

anmälan i statsrådet den 12 november 1943 framhölls, att arvodena kommit

att utgöra en väsentlig faktor i löneställningen för vissa grupper av beställningar

och att spörsmålen angående i vad mån rekryteringshänsyn krävde

en viss högre löneställning vid de olika befattningarna och hur denna i förekommande

fall lämpligast borde åvägabringas krävde en prövning från grunden,

vilken prövning måste ingå som ett led i en allmän lönereglering. I avvaktan

därpå ansågs det nödvändigt att taga i övervägande, om ej regleringen

tills vidare borde inskränkas till en översyn av arvodesväsendet innefattande

mindre genomgripande begränsningar och en viss rationalisering i övrigt.

Utredning i sistnämnda hänseende har numera kommit till stånd genom

1943 års arvodessakkunniga. Resultatet av utredningen visar, framhåller departementschefen,

att en avsevärd förbättring av arvo desförhållandena kan åstadkommas

även genom en arvodesreglering av den begränsade innebörd, som

nyss blivit antydd. En sådan bör nu enligt departementschefens mening komma

till stånd.

Arvodessakkunnigas förslag har mestadels till sina huvuddrag lämnats

utan erinran av de över förslaget hörda myndigheterna. Detta gäller såväl

den vägning mot varandra av olika rekryteringsintressen, varpå förslaget

bygger, som den föreslagna koncentrationen av arvodesbeloppen till ett fåtal

typer med ett arvode å 720 kronor för år såsom grundenhet. Vid den granskning

förslaget undergått inom försvars- och finansdepartementen har detsamma

också synts väl ägnat att läggas till grund för en arvodesreglering.

På grund av arvodesfrågans nära samband med avlöningsanslagen under fjärde

huvudtiteln har det synts lämpligast att frågan behandlas i propositionen angående

dessa anslag.

Arvodesregleringen föreslås av departementschefen skola i princip genomföras

från och med den 1 juli 1945. Vissa övergångsanordningar föreslås emellertid

i det följande, varvid bland annat av personalförbunden anförda synpunkter

beaktas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Stabsarvoden.

Samtliga de utredningsorgan, som nu haft att taga befattning med frågan

örn en rationalisering av det militära arvodesväsendet — 1936 års lönekommitté,

militära arvodesutredningen och 1943 års arvodessakkunniga — ha ansett

självfallet, att arvoden, i den mån de skulle bibehållas, skulle knytas till

vissa särskilda befattningar. Denna förutsättning har också enligt direktiven

gällt för arvodessakkunnigas utredning. I anslutning härtill har departementschefen

ansett, att arvoden i fortsättningen icke annat än övergångsvis böra

utgå till kompaniofficerare enbart av den anledningen, att de tillhöra eller

tidigare tillhört generalstabskåren.

Emellertid föreligger på detta område svårighet att avgränsa vissa bestämda

befattningar, med vilka mera stadigvarande äro förenade sådana kvalificerade

arbetsuppgifter, som kunna göra fyllnadsarvoden motiverade. Arvodessakkunniga

ha med hänsyn härtill föreslagit, att allenast antalet arvoden

till kompaniofficerare vid varje stab och inspektion skulle bestämmas samt att

arvodenas knytande till särskilda befattningar skulle tid efter annan verkställas

av Kungl. Majit, varjämte viss frihet härutinnan skulle tillkomma chefen

för respektive institution. Även antalet arvoden vid de särskilda staberna och

inspektionerna bör enligt departementschefen icke helt fastlåsas, utan bör

Kungl. Majit erhålla möjlighet att verkställa omflyttningar av arvoden

mellan de olika institutionerna. Av anslagstekniska skäl är det visserligen

nödvändigt att beräkningsmässigt utgå från ett visst högsta antal arvoden

vid var och en av följande fem huvudenheter, nämligen försvarsdepartementet,

försvarsstaben och vardera av de tre försvarsgrenarna. Departementschefen

förutsätter emellertid, att Kungl. Majit skall äga befogenhet att efter

prövning av föreliggande förhållanden medgiva överskridande av det antal

arvoden, som beräknats för kompaniofficerare vid en dylik huvudenhet, i den

mån den totala arvodesramen icke överskrides. Ståndpunkt till sådana frågor

ävensom till spörsmålet, vilka särskilda befattningar som böra förenas med

arvoden, har ansetts lämpligen böra fattas sedan förslag i ämnet framlagts av

vederbörande militära myndigheter. För egen del har departementschefen uttalat,

att de av arvodessakkunniga framlagda förslagen synas erbjuda en i

stort sett lämplig utgångspunkt vid övervägandet härav.

Då generalstabskaptener med hänsyn till sin särskilda kompetens undantagslöst

torde komma att avses för befattningar, som bliva förenade med

arvode, innebär förslaget i praktiken, att dessa officerare även i fortsättningen

komma i åtnjutande av arvodesförmån.

Det sammanlagda antalet arvoden vid högre staber och inspektioner har

ansetts böra bestämmas till 87. I fråga örn arvodestilldelningen för de särskilda

staberna och inspektionerna ha de i det följande redovisade anslagsberäkningarna

för nästkommande budgetår verkställts med utgångspunkt från

att 2 arvoden skola tilldelas försvarsdepartementet, 28 försvarsstaben samt 44

arméns, 6 marinens och 7 flygvapnets institutioner. Do anslagsposter, från

vilka arvodena skola bestridas, ha upptagits förslagsvis för att den åsyftade

möjligheten till jämkning i arvodesfördelningen skall beredas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Arvodesbeloppen hava ansetts böra utgöra 720 kronor för år utom arvodet

till en adjutant ur ingenjörtrupperna med tjänstgöring vid väg- och vattenbyggnadskårens

chefsexpedition, vilket arvode föreslagits till 360 kronor för år.

Förvaltningsarvoden.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att arvoden å 720 kronor för år må utgå

till vissa vid de centrala förvaltningarna och örlogsvarven placerade kompaniofficerare,

vilka inneha befattningar med särskilt kvalificerade arbetsuppgifter.

Yad angår sättet att bestämma vilka hithörande befattningar, sorn

skola vara förenade med arvoden, föreslås, att samma anordning tillämpas beträffande

dessa förvaltningsarvoden, som i det föregående förordats i fråga

örn stabsarvodena. Det har sålunda synts lämpligast, att Kungl. Majit till sitt

förfogande erhåller ett visst antal arvoden, avsedda att tilldelas de kompaniofficerare,

som med hänsyn till arbetsuppgifternas art och det med dem förenade

ansvaret finnas närmast böra ifrågakomma till erhållande därav. Arvodena

böra fördelas på de förvaltningsenheter, för vilka särskilda avlöningsanslag

finnas, men med rätt för Kungl. Majit att verkställa omflyttningar

mellan dessa enheter, allenast arvodesramen icke överskrides. En överflyttning

bör kunna ske även till försvarets sjukvårdsförvaltning och krigsmaterielverket.

Det sammanlagda antalet kompaniofficersarvoden har ansetts böra utgöra

41 med följande fördelning, nämligen 4 arvoden för arméns fortifikationsförvaltning,

18 för arméförvaltningen, 10 för marinförvaltningen och 5 för flygförvaltningen,

vartill komma 4 för örlogsvarven.

Arvodet till chefen för intendenturförvaltningen i Sydkustens marindistrikt

har ansetts böra indragas.

Med hänsyn till den kvalificerade och krävande utbildningen för kontrollofficerarna

har fyllnadsarvode av rekryteringsskäl ansetts påkallat för deras

vidkommande. Härför hava beräknats 7 arvoden för arméförvaltningen och 2

arvoden för marinförvaltningen, samtliga å 720 kronor och avsedda allenast för

kompaniofficerare. Därvid förutsättes emellertid, att Kungl. Majit skall äga

befogenhet att efter prövning av föreliggande omständigheter såväl omflytta

arvodena mellan förvaltningarna som, därest så visar sig lämpligt, överflytta

arvoden från nu nämnd förvaltning till krigsmaterielverket. En förutsättningför

sistnämnda anordning är, att den i krigsmaterielverkets avlöningsstat uppförda

arvodesposten i fortsättningen på samma sätt som hittills upptages förslagsvis.

Personligt arvode å 720 kronor för år har ansetts böra tillkomma förvaltaren

vid fälttygkåren N. R. Karlsson. Arvodet bör utgå, så länge Karlsson

innehar befattningen som chef för den s. k. ballistiska gruppen. I övrigt få

kontrollunderofficersarvoden i fortsättningen icke utgå annat än övergångsvis.

Nu utgående arvoden till tygmästare, vilka äro regementsofficerare, anses

icke böra bibehållas annat än övergångsvis. Arvodet till en tygofficer vid

Stockholms tygstation föreslås skola indragas.

Sådan tygmästare vid kustartilleriet, som är kompaniofficer, föreslås skola

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. 5

äga åtnjuta ett arvode av 720 kronor. Med utgångspunkt härifrån hava beräknats

arvoden för tygmästare vid Hemsö och Gotlands kustartilleriförsvar.

Vidare har beräknats ett 720-kronorsarvode till en armén tillhörande kompaniofficer,

vilken förestår en direkt under arméförvaltningens tygavdelning

lydande tygstation.

Tillsynsarvodena föreslås skola borttagas.

I fråga örn riskarvodena innebär förslaget, att dylika arvoden allenast böra

utgå till tygverkmästaren vid arméförvaltningens tygavdelnings provskjutnings

central och till en uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet i Karlskrona

samt bestämmas till 600 respektive 1 200 kronor. Vid ledighet för befattningshavarna

böra arvodena uppbäras av vikarierna.

Under flygförvaltningens avlöningsanslag beräknas liksom hittills ett belopp

av 2 400 kronor för gratifikationer, varvid förutsättes, att gratifikation

med anlitande av dessa medel allenast må tilldelas personal, som medverkar

vid särskilt riskfyllda provflygningar.

Med avseende å vissa andra arvoden för kontroll, besiktning och arbetsledning

föreslås, att brandcheferna i Boden och Karlsborg samt underekipagemästaren

vid Karlskrona örlogsvarv skola uppbära arvoden å 720 kronor.

Vid ledighet för sådan befattningshavare bör arvodet avstås till vikarien.

Arvodena till uppbördsmän vid marinens matinrättning ar i land föreslås

skola indragas.

Fyllnadsarvoden till sådana militär assistenter, som äro officerare på aktiv

stat, avses skola framdeles liksom hittills i förekommande fall bestridas av de

medel — anslagsmedel eller i affärsdrivande verk driftmedel — från vilka

avlöningar i allmänhet utgå vid de verk, där militärassistenterna tjänstgöra.

Av dessa verk tillhöra endast sjökarte verket och försvarets fabriksverk försvaret,

och förevarande spörsmål berör således väsentligen verk under andra

departement än försvarsdepartementet. Det har emellertid ansetts lämpligast,

att frågan örn en arvodesreglering för militärassistenterna upptages till allmän

behandling i detta sammanhang, icke minst på grund av det nära sambandet

mellan densamma och frågan i vad mån fyllnadsarvoden skola utgå till personal

med tjänstgöring i högre militära staber och inspektioner.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att militärassistent med byråchefs ställning

oberoende av sin militära tjänstegrad ■— regelmässigt innehas sådan

befattning av överstelöjtnant eller major — skall erhålla ett arvode utöver lön

å 1 080 kronor för år räknat.

Militärassistent, som ej har byråchefsställning, föreslås skola, såframt han

är kompaniofficer, äga uppbära ett arvode för år räknat, heltidstjänstgörande

assistent å 720 kronor och deltidstjänstgörande assistent å 360 kronor. Undantag

härifrån har gjorts beträffande förste militärassistenten i statens järnvägar,

vilken, med hänsyn till de i detta fall föreliggande omständigheterna,

föreslagits skola erhålla ett arvode å 900 kronor för år oberoende av tjänstegrad.

Med utgångspunkt i nu förordade allmänna grunder för en reglering

av fyllnadsarvoden till militärassistenter, som äro officerare på aktiv stat,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 178.

hava i det följande under sjökarteverkets avlöningsanslag beräknats två sådana

arvoden å 720 kronor. Vad angår de övriga icke affärsdrivande verk, vid

vilka arvoden till militärassistenter böra utgå, komma frågorna örn arvoden

till en militärassistent i civilförsvarsstyrelsen och till militärassistenter i

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att anmälas av cheferna för social- och

kommunikationsdepartementen. Beträffande rikets allmänna kartverk har

i innevarande års statsverksproposition förutsatts, att frågan i vad mån

arvoden skulle utgå till militärassistent och biträdande militärassistent vid

detta verk för nästa budgetår skulle lösas i enlighet med de allmänna riktlinjer,

som i nu förevarande sammanhang bomme att uppdragas; vid riksdagens

bifall till i det föregående framställda förslag torde enligt vad som

framgår av propositionen vederbörande föredragande statsråd komma att för

Kungl. Majit framlägga förslag, att militärassistenten i kartverket erhåller ett

arvode å 1 080 kronor för år. Chefen för socialdepartementet lärer emellertid

icke hava för avsikt att nu framlägga förslag örn fyllnadsarvoden till militärassistenter

på aktiv stat med tjänstgöring i länsstyrelse, då någon tids

erfarenhet örn dessa militärassistenters tjänstgöring under fredsmässiga förhållanden

ansetts böra avvaktas, innan ställning toges till arvodesfrågan för

deras vidkommande.

I enlighet med nyss angivna riktlinjer föreslås fyllnadsarvode skola utgå

till militärassistent vid försvarets forskningsanstalt, därest denne är kompaniofficer.

Till arbetsofficeren vid försvarsväsendets kemiska anstalt nu utgående

arvode har ansetts böra övergångsvis bibehållas.

Vad angår frågan örn arvoden till militärassistenter på aktiv stat i affärsdrivande

verk, har dessa assistenters verksamhet synts pa sadant sätt sammanhänga

med verkens egentliga arbetsuppgifter, att särskild framställning

i ämnet till riksdagen icke ansetts påkallad. Sedan riksdagen fattat beslut

i nu förevarande ärende, lära dessa spörsmål komma att anmälas för Kungl.

Majit av chefen för kommunikationsdepartementet, såvitt angår kommunikationsverken.

Det avses, att de här förordade grunderna för arvodesreglering

skola tillämpas jämväl vid nämnda verk. För det fall att framdeles

för befattningarna såsom militärassistenter i postverket och statens vattenfallsverk

skulle avses officerare på aktiv stat, har emellertid byråchefsarvode

synts böra tillkomma militärassistenten i postverket jämväl under

fredsmässiga förhållanden, liksom ock militärassistenten i statens vattenfallsverk.

Föredragande departementschefen har anmält sin avsikt att i sinom

tid för Kungl. Majit framlägga förslag örn ett arvode å 720 kronor till en militärassistent

i försvarets fabriksverk.

Frågan huru löneförmånerna lämpligen böra avvägas för militärassistent,

som ej är officer på aktiv stat, har ansetts böra göras till föremål för ytterligare

överväganden. Fyllnadsar-vodet till biträdande militärassistenten i

rikets allmänna kartverk har emellertid föreslagits skola från och med den

1 juli 1945 höjas till sådant belopp, att arvodet — varå rörliga tilläggsförmåner

ej böra utgå — jämte pension motsvarar nettoavlöning i löneklass

Oa 10.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

7

Arvoden vid det militära undervisningsväsendet.

Arvodesförhållandena vid de militära utbildningsanstalterna äro uppenbarligen,

framhåller departementschefen, i starkt behov av en rationalisering.

För närvarande utgå i åtskilliga fall arvoden utöver lön till personal med

sådan tjänstgöring vid militär skola, som har motsvarighet vid den egentliga

trupputbildningen och där ej medför särskild förmån utöver lönen. Arvodestilldelningen

till de olika skolorna är också ytterst ojämn. Vid skolor av

samma typ beräknas ofta arvodena efter helt olika grunder, och härvid kan

det i ett fall inträffa, att arvodet har karaktären av en mindre tilläggsförmån

till den egentliga lönen, medan arvodet i ett annat likartat fall är av sådan

storlek, att det utgör en tämligen väsentlig del av den sammanlagda avlöningen.

För att underlag skulle erhållas för ett bedömande på vad sätt en omreglering

av arvodena vid de militära utbildningsanstalterna lämpligast borde

åvägabringas, ha utredningar i ämnet verkställts genom militära arvodesutredningen

och 1943 års arvodessakkunniga. Arvodesutredningens och arvodessakkunnigas

förslag överensstämma i princip på några väsentliga punkter.

Sålunda anse båda utredningsorganen, att arvoden endast böra ifrågakomma

för sådan lärarverksamhet, som nämnvärt skiljer sig från den vid truppförbanden

förekommande tjänstgöringen. De anse vidare självfallet, att enhetliga

arvodesgrunder böra komma i tillämpning vid skolor av samma typ.

Även i fråga örn arvodesgrundernas utformning ha de båda utredningsorganens

förslag vissa beröringspunkter, såvitt angår arvoden till heltidstjänstgörande

lärare vid militära högskolor samt till deltidstjänstgörande lärare;

bland annat ha båda utredningarna funnit skäl föreligga för att, med avvikelse

från vad i allmänhet förordats beträffande stabs- och förvaltningsarvoden,

arvode får utgå till högskollärare, som är regementsofficer, även örn

arvodesutredningen härutinnan yppat en viss tvekan. Oaktat båda förslagen

sålunda utarbetats från delvis samma utgångspunkter, ha de erhållit en väsentligt

olika innebörd, särskilt vad angår den omfattning, i vilken arvoden

skulle få utgå till heltidstjänstgörande lärarpersonal, och beträffande arvodenas

konstruktion. Militära arvodesutredningen har ansett, att i stort sett

endast högskollärarna utövade verksamhet av sådan kvalitet, som kunde göra

arvoden motiverade, och i huvudsak föreslagit borttagande av övriga nu utgående

utbildningsarvoden. Arvodessakkunniga ha däremot ansett arvoden

böra utgå även vid officersskolor och kadettskolor samt med dem jämförliga

skolor. Lärarna vid underofficersskolorna skulle emellertid lämnas utan arvoden

även enligt arvodessakkunnigas förslag. Yad angår arvodenas storlek

ha arvodessakkunniga framhållit, att sådana ojämnheter nu föreligga, att en

rationalisering förutsätter en tämligen stark beskärning av de vid vissa skolor

utgående arvodena.

Vid remissbehandlingen har arvodesutredningens förslag örn att borttaga

arvodena vid flertalet skolor mött starka erinringar. Detsamma gäller i fråga

om arvodessakkunnigas förslag, att arvoden ej skulle utgå vid underofficers
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 178.

skolorna. Målsmän för de skolor, vilkas lärarkårer i arvodeshänseende intaga

en särskilt förmånlig ställning som enligt arvodessakkunnigas förslag skulle

uppköra, ha riktat invändningar mot förslaget i denna del. I samtliga fall

har anförts, att rekryteringssvårigheter kunde befaras i händelse förslagen

genomfördes.

Med hänsyn till betydelsen av att dugande lärare för den militära personalen

finnas att tillgå, är det, framhåller departementschefen, nödvändigt, att

avlöningsförmånerna för lärarpersonalen vid de militära utbildningsanstalterna

avpassas så, att en fullgod rekrytering därigenom säkerställes. En jämförelse

mellan de olika rekryteringsintressen, som föreligga i skilda fall, har

synts departementschefen leda till att arvodessakkunnigas förslag i fråga örn

utbildningsarvoden på det hela taget får anses väl avvägt, örn stabs- och förvaltingsarvoden

regleras enligt de grunder, som i det föregående förordats.

I det följande har departementschefen emellertid föreslagit, förutom några

mindre jämkningar, att lärararvoden jämväl må utgå vid underofficersskolorna.

Att i enlighet med vissa därom framställda yrkanden en särställning i arvodeshänseende

skulle bevaras för personalen vid vissa här avsedda läroanstalter,

har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka, då det synts departementschefen

angeläget, att de arvoden, som få utgå, fördelas mellan olika

personalgrupper på ett så rättvist och för försvaret i dess helhet ändamålsenligt

sätt som möjligt. I fråga örn rätt att övergångsvis bibehålla nu utgående

arvode har departementschefen emellertid i det följande framlagt ett

förslag, som för personalen är förmånligare än vad de båda utredningsorganen

avsett.

Arvodessakkunnigas förslag örn att kompanibefäl och andra funktionärer

vid de egentliga undervisningsanstalterna i regel skola erhålla arvode allenast

i den mån de bliva berättigade därtill såsom lärare, biträdande lärare

eller repetitörer har departementschefen ansett sig böra tillstyrka. Arvoden

böra således endast utgå för undervisning av övervägande teoretisk natur.

Arvo dessakkunniga ha föreslagit vissa avvikelser från vad nu angivits,

innebärande dels att ett arvode å 1 440 kronor för år skall tillkomma envar

av kompanichefen vid krigsskolan och souschefen vid sjökrigsskolan, dels

att ett arvode å 1 080 kronor för år skall utgå till en kompanichef vid arméns

underofficersskola, dels ock att vissa lärare i flygning skola erhålla särskilda

flygtillägg av 50 kronor för månad. Departementschefen har ansett sig kunna

biträda förslaget även i dessa delar men därvid förutsatt, att ifrågavarande

arvoden skola anses som lärararvoden såtillvida, att de skola avräknas å de

arvoden, vartill vederbörande eventuellt kunna bliva berättigade på grund av

teoretisk undervisning. Flyglärartillägg bör enligt departementschefen endast

få utgå till sådan flygförare, som är flyglärare vid grundläggande flygutbildning.

Då dylikt tillägg under sådana förhållanden icke kan utgå till förste

flygläraren vid flygkadettskolan men denne har en ställning, som i viss mån motsvarar

kompanichefens vid krigsskolan och souschefens vid sjökrigsskolan, har

departementschefen förordat, att denne befattningshavare erhåller ett arvode

å 1 440 kronor för år, varvid i förekommande fall bör ske sådan avräkning som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

9

nyss angivits. I den mån flyglärartillägg utgår böra lärararvoden enligt äldre

bestämmelser icke övergångsvis utgå. Frågan om komplettering av militära

avlöningsreglementets flygtilläggsbestämmelser kommer att anmälas av chefen

för finansdepartementet. Det förutsättes, att Kungl. Majit skall äga bestämma

de närmare förutsättningar, under vilka flyglärartillägg skall få utgå.

Beträffande undervisningsanstalternas klassificering i arvodeshänseende

har det synts departementschefen till fyllest att de förekommande skolorna indelas

i tre kategorier. Kategorien I — högskolekategorien — föreslås skola

omfatta krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan samt högre kurserna

vid sjökrigs- och flygkrigshögskolorna. Kategorien II — officersskolor, skjutskolor

m. fl.-—föreslås skola omfatta de skolor och kurser, som angivits av arvodessakkunniga

(se s. 75 i statsrådsprotokollet). Till ifrågavarande kategori

böra endast hänföras kurser avsedda för officerare. De kurser vid ifrågavarande

skolor, som äro avsedda för underofficerare, föreslås jämte krigs- och

kadettskolorna, flygvapnets aspirantskola samt underofficersskolorna skola

hänföras till grupp III.

Arvodena till heltidstjänstgörande lärare vid skola tillhörande kategori I

ha ansetts böra oavsett kursernas längd bestämmas till 1 800 kronor för år

för lärare och förste lärare samt 1 440 kronor för andre lärare.

Arvodet till heltidstjänstgörande lärare vid skola tillhörande kategori II

har ansetts böra bestämmas till 1 440 kronor för år, därest respektive kurs

eller kurser pågå minst 6 månader, och eljest 720 kronor för år. Chef för ridskola

föreslås skola anses som heltidstjänstgörande lärare, dels om vid skolan

pågår kurs under minst 6 månader och chefen meddelar undervisning minst

80 timmar, dels ock om kursen pågår kortare tid än 6 månader och chefen

meddelar undervisning minst 40 timmar; i andra fall bör chefen för undervisning,

som fullgöres av honom, åtnjuta ersättning enligt timtaxan för deltidstjänstgörande

lärare.

Arvodessakkunniga ha föreslagit, att arvodena till heltidstjänstgörande

lärare vid krigs- m. fl. skolor skola utgöra 1 440 kronor för ämneslärare och

720 kronor för lärare i övningsgren. Beträffande arvoden vid underofficersskolorna

ha i remissyttrandena framställts olika förslag. Departementschefen

har ansett, att ämneslärare vid samtliga till kategori III hörande skolor böra

erhålla arvoden efter den grund, som i det föregående föreslagits för skolor

tillhörande kategori II, samt att lärare i övningsgren böra erhålla ett hälften

så stort arvode som ämneslärare.

Det har förutsatts, att det skall ankomma på Kungl. Majit att bestämma

i vilka fall lärare skola avlönas efter de nu förordade grunderna. Ahni angår

arméns kadettskolor har räknats med att nyssnämnda arvodesgrunder endast

skola tillämpas å lärare i taktik.

Vid högskola heltidstjänstgörande repetitör, som fullgjort 6 månaders

repetitörstjänstgöring, föreslås skola erhålla arvode efter 720 kronor för ar.

Arvodena hava icke ansetts behöva avses för ropetitörer vid andra skolor.

De härefter återstående befattningshavargrupper vid de egentliga militära

utbildningsanstalterna, som böra erhålla arvoden, äro deltidstjänstgörande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 178.

lärare, repetitörer vid högskolor samt biträdande lärare. Hit föreslås skola

räknas även skolchef -— under förutsättning att han ej är att anse som heltidstjänstgörande

lärare —, adjutant, redogörare eller annan funktionär, kadett-,

aspirant- eller instruktionsbefäl m. fl., allt i den mån vederbörande meddelar

undervisning i den mening, som här avses, eller alltså av teoretisk eller övervägande

teoretisk art.

I sådana fall varom nu är fråga har arvode ansetts böra utgå i mån av fullgjord

prestation och beräknas efter en viss timtaxa. Yad angår den omfattning,

vari prestationer vid timtaxans tillämpning skola anses ha fullgjorts, ha

arvodessakkunniga föreslagit, att vid krigsspel och fältövningar arvode skall

få beräknas för det antal timmar undervisning enligt gällande undervisningsplaner

normalt skall äga rum. Bland andra har försvarets civilförvaltning

gjort gällande, att behov förelåge av kompletterande detaljbestämmelser.

Departementschefen har förutsatt, att Kungl. Majit skall äga meddela de närmare

föreskrifter, som finnas erforderliga för timtaxans tillämpning.

Arvodessakkunnigas förslag i fråga örn deltidstjänstgörande lärare vid de

militära undervisningsanstalterna framgår av följande av dem föreslagna timtaxa.

Ar-

yodes-

grupp

Läroanstalter och timlärare

Timarvode, kronor, i

ortsgrupp

A—C

D—F

G—I

i

Amneslärare vid militära högskolor

—

—

1 1

ö

▼H rH

II

Amneslärare vid sjökrigshögskolans och flygkrigs- högskolans allmänna kurser

—

>[ alternativt

1 14: -

in

Amneslärare vid officersskolor och därmed jäm- ställda utbildningsanstalter

8:-

9: —

10:-

IY

Amneslärare vid annan skola

5:50

6: —

7:-

V

Lärare i övningsgren

4:-

4:50

5: —

Ifrågavarande timtaxa har departementschefen ansett vara i stort sett lämpligt

utformad. Departementschefen har dock icke funnit tillräcklig anledning

finnas att klassificera sjökrigs- och flygkrigshögskolornas allmänna kurser

annorlunda än som officersskolor. Ersättningen till deltidstjänstgörande lärare

löreslås skola maximeras till det belopp, varmed arvode utgår till motsvarande

heltidstjänstgörande lärare.

De förslag rörande arvoden vid de militära utbildningsanstalterna, som

i det föregående framställts, avse att reglera huvudgrunderna för arvodena.

En kompletterande detaljreglering har ansetts lämpligen böra ankomma på

Kungl. Majit. För att riksdagen skall äga erforderlig kontroll över utgifterna

för arvoden vid utbildningsanstalterna har emellertid förutsatts, att mera

väsentliga utökningar av den heltidstjänstgörande personalens antal och undervisningens

omfattning utöver vad som betingas av genomförandet av 1942 års

försvarsbeslut icke komma till stånd utan att frågan därom anmäles för riksdagen.

Jämväl av nu anförda skäl hava de poster, från vilka utbildningsarvo
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

11

ciena skola bestridas, upptagits förslagsvis, något som ansetts vara påkallat

även av de förslag, som i det följande framläggas i fråga om rätt att övergångsvis

bibehålla nu utgående arvoden.

Övriga arvoden.

Det har synts departementschefen lämpligt, att ersättning för resor mellan

Skövde och Gudhems remontdepå beredes batalj onsveterinären vid Göta

trängkår i annan form än genom arvode. Frågan om de grunder, efter vilka

reseersättning bör utgå, har icke ansetts vara av beskaffenhet att behöva

lösas i detta sammanhang; anses tillräcklig anledning föreligga att i detta

fall göra avvikelse från allmänna resereglementets föreskrifter i ämnet har

Kungl. Majit föreslagits skola äga besluta därom. Med hänsyn till detta

arvodes karaktär av resekostnadsersättning böra de ändrade bestämmelserna

i ämnet, som må komma att meddelas, kunna tillämpas från och med den 1

juli 1945 utan de övergångsanordningar, som föreslås för övriga arvoden.

I fråga örn de båda arvodena vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition

har icke föreslagits någon ändring.

Arvode till redogöraren vid arméhundväsendet har föreslagits skola i fortsättningen

utgå med 360 kronor för år.

I fråga örn arvoden avsedda såsom representationsbidrag har icke föreslagits

någon ändring för nästa budgetår.

Arvode föreslås icke böra i fortsättningen beräknas för expeditionsvakt vid

* kustartilleriinspektionen.

Arvode till chefen för ingenjördepartementet vid Karlskrona örlogsvarv

har för nästa budgetår beräknats efter oförändrade grunder i överensstämmelse

med vad som skall gälla beträffande övergångsvis utgående arvoden.

Arvodet till en mariningenjör, som beordrats leda tekniska högskolans specialkurs

i krigsfartygs konstruktion, har ansetts i fortsättningen böra utgå med

600 kronor.

Arvodet till en marinläkare av 1. graden, som är läkare vid marinens sjukhus

i Karlskrona, har ansetts böra indragas. Arvodet skulle emellertid övergångsvis

få utgå till nuvarande innehavaren av nämnda beställning och befattning

så länge sjukhuset är i verksamhet.

Arvodena till två förrådsförvaltare vid centrala flygverkstäder föreslås skola

likaledes utgå allenast övergångsvis. Arvodet till förrådsförvaltaren vid

centrala flygverkstaden å Malmen, 900 kronor för år, har för innevarande

budgetår upptagits allenast med 675 kronor med hänsyn till att beställningshavaren

beräknats avgå vid pensionsålderns inträde den 31 mars 1945. Emellertid

har Kungl. Majit med anledning av därom gjord framställning genom

beslut den 15 december 1944 bemyndigat chefen för flygvapnet att låta med

avsked för ifrågavarande beställningshavare anstå tills vidare, dock högst intill

den 1 oktober 1945. I samband därmed har beställningshavaren berättigats

att jämväl vid den förlängda anställningen uppbära särskilt arvode, alltjämt

med 900 kronor för år, att bestridas från fjärde huvudtitelns anslag till extra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 178.

utgifter. Efter innevarande budgetårs utgång har arvodet ansetts böra såsom

övergångsvis utgående bestridas från flygvapnets avlöningsanslag.

Såsom under punkt 6 i det följande kommer att närmare beröras, föreslås

slutligen övergångsvis böra upptagas ett arvode å 1 800 kronor till militärmeterolog,

som uppehåller befattningen såsom chef för flygstabens väderleksavdelning.

Övergångsanordningar.

Billighetsskäl hava synts departementschefen tala för att den, som omedelbart

före arvodesregleringens genomförande, d. v. s. den 30 juni 1945, såsom

innehavare av viss beställning eller befattning åtnjuter arvode, avsett att indragas

eller till beloppet nedsättas, bibehålies vid oförändrad arvodesförmån,

så länge han innehar samma beställning eller befattning. Departementschefen

har alltså ansett sig icke böra tillstyrka, att på sätt arvodesutredningen och

arvodessakkunniga förordat den övergångsvis utgående förmånen i fråga örn

vissa lärarbefattningar begränsas till löpande förordnandeperiod.

Kostnadsberäkningar.

Ått framlägga definitiva beräkningar rörande arvodesregleringens ekonomiska

konsekvenser har visat sig förenat med avsevärda svårigheter, vilket

särskilt gäller undervisningsarvodena. Frånsett arvoden vid utbildningsanstalterna

kunna emellertid de nuvarande arvodesutgifterna efter ett fullständigt

genomförande av arvodesregleringen beräknas komma att minska med

omkring 50 000 kronor till 120 000 kronor. 1943 års arvodessakkunniga beräknade,

att ett genomförande av deras förslag rörande arvoden vid utbildningsanstalterna

skulle medföra en minskning av de nuvarande kostnaderna

för ändamålet, av de sakkunniga beräknade till omkring 412 000 kronor, med

cirka 140 000 kronor. Kostnadsminskningen torde, framhåller departementschefen,

bliva mindre, om de förslag genomföras, som i det föregående förordats.

Tillräckliga hållpunkter saknas emellertid för att nu göra en exakt

beräkning av kostnadsminskningen.

Frågan örn en begränsning av användningen av arvoden såsom avlöningsform

inom försvarsväsendet har sedan länge varit föremål för uppmärksamhet.

Först genom den år 1939 tillsatta militära arvodesutredningen verkställdes

en genomgripande utredning rörande arvodesväsendet. Denna utredning

syftade, bland annat, till en avveckling av flertalet lönefyllnadsarvoden. Med

hänsyn till att arvodena utgjorde en väsentlig faktor i löneställningen för

vissa grupper av beställningshavare och en dylik avveckling lämpligen bolde

företagas som ett led i en allmän lönereglering uppdrogs åt 1943 års arvodessakkunniga

att verkställa ny utredning från delvis andra utgångspunkter och

närmast i syfte att inskränka arvodesregleringen till en översyn av arvodesväsendet.

Sistnämnda sakkunnigförslag ligger till grund för de förslag, som

innefattas i den nu förevarande propositionen.

Innan utskottet ingår på de frågor beträffande arvoden utöver lön,

som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

13

nu föreligga till behandling, vill utskottet uttala, att utskottet i likhet med

departementschefen anser, att med ett frångående av arvodesformen arvoden

i stället för lön bör tills vidare anstå och att denna fråga, som sammanhänger

med vissa organisatoriska spörsmål, lämpligen bör göras till föremål för övervägande

i samband med den blivande översynen av försvarsorganisationen.

Vad beträffar det nu tillämpade arvodessystemet arvode utöver lön präglas

detsamma av stor oenhetlighet särskilt med avseende å arvodenas storlek,

varjämte någon enhetlig grund för arvodestilldelningen saknas jämväl inom de

olika försvarsgrenarna. I nu angivna hänseende innebär Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag en rationalisering. Sålunda är det en påtaglig fördel, att

de nu med högst växlande belopp utgående arvodena begränsas på sätt föreslagits

till ett fåtal bestämda typer och att, där arvodesbeloppen äro beroende

av tjänstgöringens omfattning, desamma beräknas efter en enhetlig arvodestaxa,

som emellertid rymmer ett antal olika arvodeskategorier. Även i fråga

örn beskärningen av arvodena och dessas avvägning mot rekryteringsintressena

synes utskottet förslaget bygga på godtagbara principer. Då Kungl. Majlis

förslag även i andra hänseenden synes vara ägnat att medföra enhetlighet och

överskådlighet, finner utskottet sig böra tillstyrka, att arvodesregleringen sker

i huvudsaklig överensstämmelse med detsamma. Utskottet förutsätter givetvis,

att jämkningar i ett eller annat avseende kunna komma att visa sig behövliga.

Vid sin prövning av förslagets detaljer och frågorna örn arvodenas i de särskilda

fallen bibehållande, tillskapande och avskaffande har vad därvid framkommit

givit utskottet anledning till särskilt uttalande endast i följande hänseende.

Enligt förslaget skulle utbildningsarvoden kunna tillkomma alla

skolchefer. Enligt utskottets mening saknas i och för sig tillräcklig anledning

att till skolchefer i högre löneställning än Oa 5 utgiva särskilda undervisningsarvoden.

Utskottet föreslår därför, att rätten för skolchefer att erhålla

sådana arvoden begränsas till att avse endast dylika chefer, som tillhöra

lönegraden Oa 5 eller lägre.

Under åberopande av det anförda hemställer utstkottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 2 mars 1945 anfört

och med iakttagande av vad utskottet föreslagit meddela erforderliga

bestämmelser rörande reglering av vissa militära arvoden.

2:o) Tryckningsverksamheten inom försvaret m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 2, s. 101—134) besluta, att tryckningsverksamheten

inom försvaret och därmed sammanhängande arbetsuppgifter skola från och

med budgetåret 1945/46 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll föreslagits.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Inledningsvis har meddelats, att under budgetåret 1943/44 kostnaderna för

försvarets publikationstryck uppgingo till omkring 875 000 kronor och för

försvarets blankettryck till omkring 1 520 000 kronor till den del ifrågavarande

kostnader i detta sammanhang kunnat tagas i beräkning. Kostnaderna för försvarets

annonsering uppgå enligt lämnad uppgift för närvarande till omkring

200 000 kronor per år.

Det är alltså betydande utgifter, som tryckningsverksamheten och annonseringen

inom försvaret under nuvarande förhållanden åsamka statsverket.

Yad blankettrycket beträffar äro kostnaderna anmärkningsvärt höga.

Till en del betingas de angivna uppgifterna av rådande förstärkta

försvarsberedskap. Men även för fredsförhållanden hava kostnaderna

vuxit sig så höga, att de draga uppmärksamheten till sig och måste

föranleda en omprövning av möjligheterna att ernå besparingar för

statsverket. Särskilt gäller detta beträffande blankettrycket. I detta syfte

har — såsom i årets statsverksproposition vid anmälan av fjärde huvudtiteln

erinrats — genom militära expeditionstjänstkommittén verkställts en översyn

i syfte att begränsa det vidlyftiga blankettbeståndet inom försvaret. Uppdrag

har tillika lämnats åt försvarets civilförvaltning att fortlöpande i viss

utsträckning granska blanketterna inom försvaret. I samma syfte har genom försvarsväsendets

tryckeriutredning verkställts utredning rörande möjligheterna

att begränsa tryckningskostnaderna överhuvud taget och därmed sammanhängande

förrådskostnader ävensom annonskostnaderna. I vissa delar har utredningens

betänkande redan föranlett åtgärder. Sålunda har igångsatts särskild

undersökning rörande nyttan av att bibehålla kaserntryckeriet i Karlskrona.

Vidare har principbeslut fattats örn upprättande av ett centralt bok- och blankettförråd.

Även har av riksdagen förutsatts, att en viss centralisering av försvarets

s. k. hjälptrycksanläggningar inom Stockholm skall komma till stånd.

I det följande behandlas de med genomförandet av de sistnämnda centraliseringsåtgärderna

sammanhängande personalfrågorna. Vidare upptagas de

återstående delarna av tryckeriutredningens förslag, nämligen rörande nedbringande

av försvarets annonskostnader samt nedbringande av tryckningskostnaderna

genom ändrad ordning för framställning respektive beställning

av tryck m. m.

Annonskostnaderna för försvaret har tryckeriutredningen ansett kunna

nedbringas dels genom vissa organisatoriska åtgärder — inrättande av en särskild

annonsbyrå för försvaret med tillgång till fackkunnig personal — dels

genom att försvarets annonser förmedlas under gemensam annonsbeteckning,

i vilket fall högre rabatter enligt utredningens förmenande kunde påräknas.

Departementschefen har icke funnit behövligt eller lämpligt att enbart för försvarets

räkning inrätta en särskild annonsbyrå. Under fredsförhållanden

torde annonsomsättningen icke bliva så stor, att en sådan byrå skulle vara

sakligt motiverad. Ett bättre utnyttjande av annonsutrymmet och ett lämpligare

urval av annonsorgan — i vilka hänseenden det ofta brister torde

enligt departementschefens mening kunna ernås på enklare vägar, exempelvis

genom lämpliga anvisningar till annonserande myndigheter från redan befint
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

15

liga organ. Åt statens informationsstyrelse har Kungl. Majit på föredragning

av chefen för finansdepartementet den 26 januari 1945 uppdragit att verkställa

utredning angående åtgärder till nedbringande av statsverkets annonskostnader.

Utredningen omfattar således annonskostnaderna icke blott för försvaret

utan för statsverket i dess helhet. Därest det vid informationsstyrelsens

utredning befinnes möjligt att vinna resultat utan särskilda organisatoriska

åtgärder, torde, framhåller departementschefen, Kungl. Majit kunna i

sinom tid i ärendet besluta utan riksdagens hörande.

Departementschefen har i likhet med tryckeriutredningen, vars mening i

detta hänseende vunnit anslutning i de i ärendet avgivna yttrandena, funnit

ett nedbringande av tryckningskostnaderna nu lämpligen icke böra ske genom

ändrad ordning för framställning av tryck, exempelvis genom att inrätta ett nytt

statligt tryckeri eller utvidga något redan befintligt dylikt tryckeri. Den kapacitet,

som redan finnes vid statliga tryckerier, bör emellertid i första hand tillvaratagas

när det gäller att tillgodose försvarets behov av tryck och bokbindning,

dock endast i den mån härigenom ekonomiska fördelar för statsverket

uppnås. Härvid syftar departementschefen bland annat på statens reproduktionsanstalt

liksom på försvarsstabens eget tryckeri, vilket dock på grund av

sin ringa storlek icke är i stånd att åtaga sig arbeten i större omfattning. Att

träffa överenskommelse med ett eller flera enskilda tryckerier om övertagande

av hela försvarets tryck har departementschefen i likhet med tryckeriutredningen

ej funnit vara lämpligt. Departementschefen utgår alltså liksom tryckeriutredningen

från att det nuvarande systemet för framställning av tryck bör

bibehållas så länge ekonomiskt fördelaktiga villkor på denna väg kunna för

statsverket uppnås.

Tryckeriutredningens huvudförslag tar sikte på frågan örn nedbringande

av tryckningskostnaderna genom ett lämpligare ordnande av formerna för beställning

av försvarets tryck av olika slag. Denna beställningsverksamhet är

såvitt angår publikationstryck i det väsentliga centraliserad till försvarsdepartementets

kommandoexpeditioner, medan däremot beställning av blankettryck

i betydande omfattning sker även genom andra myndigheter, särskilt de

centrala förvaltningsmyndigheterna inom försvaret.

Tryckeriutredningen har nu föreslagit, att de arbetsuppgifter, som sammanhänga

med beställning av publikations- och blankettryck för försvaret,

skola centraliseras till en för försvaret gemensam institution, ett tryckerikontor,

som skall fungera som ett samordnande, granskande och tryckeritekniskt

rådgivande organ beträffande allt tryck för försvarets räkning. Inom en

för försvaret gemensam kommandoexpedition skulle dock även framdeles finnas

en reglementsdetalj för fastställande av tryck, bestående av högst två officerare.

Förslaget har i princip förordats i åtskilliga remissyttranden. I vissa yttranden

ha emellertid avvikande meningar anförts. Meningsskiljaktigheterna

avse framför allt frågan örn tryckerikontorets ställning inom försvaret. I

detta hänseende ha de sakkunniga förordat, att kontoret skulle anknytas till

försvarets civilförvaltning. En ledamot inom utredningen har förordat, att

verksamheten i direkt anslutning till nuvarande organisation skulle förläggas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 178.

till den för försvaret gemensamma kommandoexpeditionen, vilken föreslagits

skola inrättas inom försvarsdepartementet från och med nästa budgetår. Sistnämnda

inom utredningen framförda förslag har vunnit anslutning i princip

i vissa av de i ärendet avgivna utlåtandena.

Även departementschefen har funnit sannolikt, att det genom en ytterligare

centralisering av beställningsverksamheten skall bliva möjligt att nedbringa

kostnaderna kanske icke så mycket genom ernående av för kronan fördelaktigare

leveransavtal — i detta hänseende sker redan nu en central granskning även

för försvarets del genom den tryckeritekniska sakkunskapen inom statskontoret

— som fastmer därigenom att på så sätt bör kunna ernås en bättre

överblick över verksamheten, en effektivare kontroll över att tryckningskostnader

icke onödigtvis nedläggas och ett samordnande av verksamheten mellan

de olika försvarsgrenarna.

Vissa svårigheter föreligga, framhåller departementschefen, att under nuvarande

extraordinära förhållanden i alla enskildheter bedöma frågan. En

viss försiktighet synes därför motiverad vid ställningstagandet. Att under

nuvarande förhållanden, då verksamheten är onormalt omfattande, skrida till

mer genomgripande förändringar i organisatoriskt hänseende synes departementschefen

icke välbetänkt.

En granskning av de förslag till centralisering av beställningsorganisationen,

som framlagts eller diskuterats, ger vid handen, att så ansetts kunna

ske på i huvudsak någon av följande vägar:

1. Jämväl blankettrycket centraliseras till försvarsdepartementets gemensamma

kommandoexpedition. Denna kommandoexpedition skulle sålunda

omhänderhava icke blott, såsom nu är fallet, publikationstrycket utan även

allt försvarets blankettryck.

2. Publikationstrycket och blankettrycket centraliseras till försvarets

civilförvaltning, inom vilket ämbetsverk för ändamålet upprättas ett tryckerikontor.

3. Publikationstrycket och blankettrycket beställes genom statskontorets

tryckeriexpedition.

4. Publikationstrycket decentraliseras till cheferna för försvarsgrenarna

och försvarsstaben; beställningsverksamheten i inskränkt bemärkelse förlägges

dock till statskontoret. Blankettrycket centraliseras i huvudsak till

centrala vämpliktsbyrån.

Departementschefen, som lämnat en närmare redogörelse för de olika

alternativa förslagen, har för egen del förordat, att beställning av tryck för försvarets

räkning — i den mån icke Kungl. Majit av särskilda skäl annorlunda

förordnar — i fortsättningen sker vad beträffar publikationstryck

genom den centrala kommandoexpeditionen för försvaret och vad beträffar

blankettryck genom försvarets civilförvaltning. Båda organen böra i tryckeritekniska

frågor samt vad beträffar anbudsprövning och fördelning av tryck

mellan olika företag samråda med statskontoret jämlikt gällande bestämmelser

och praxis. Departementschefen har anmärkt, att en naturlig gränsdragning

föreligger mellan publikationstryck och blankettryck samt att verksam
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

17

heten i båda fallen även i fredstid torde bliva så pass omfattande, att det är

i och för sig motiverat att fördela den på två organ som var för sig centralt

för hela försvaret svarar för sitt område. Av betydelse är, framhåller departementschefen,

att den förordade organisationen kan genomföras även under den

nuvarande beredskapstiden. Örn en mer långtgående centralisering i en framtid

befinnes erforderlig, innebär nämnda organisation icke hinder härför.

Departementschefen har härefter berört frågan örn uppgifterna för det centrala

bok- och blankettförråd och den centrala hjälptrycksanläggning, vilka

enligt det föregående jämlikt riksdagens redan fattade beslut skola komma

till stånd.

Sedan det centrala bole- och blankettförrådet inrättats, bör, framhåller

departementschefen, på försvarsdepartementets kommandoexpedition icke

ankomma annan förråds- eller distributionsverksamhet än för rent interna

ändamål. Det centrala förrådet bör erhålla i uppgift att distribuera öppet och

hemligt tryck till försvarets olika organ, att försälja tryck till enskilda, att i

förråd förvara icke-distribuerat tryck och klichéer samt att i den utsträckning

så prövas erforderligt centralt införa rättelser i hemligt tryck. Då förrådet

avsetts skola tillkomma bland annat för att undvika, att för lagerändamål

av denna art disponeras utrymmen i större omfattning i anslutning till ämbetslokaler

på olika ställen i huvudstaden, böra — såsom förutsatts i propositionen

1944:174 — hos de olika myndigheterna samt i staberna och förbanden

förvaras endast mindre förråd för täckande av det omedelbara behovet av

böcker och blanketter.

Det kan enligt departementschefens mening måhända övervägas, huruvida

icke till de nu angivna uppgifterna bör läggas uppgifter att utföra den kontroll

av bok- och blankettbeståndet vid staber och förband, som nu ankommer

på kommandoexpeditionerna. Denna fråga synes departementschefen dock

böra ytterligare övervägas, varefter beslut i ämnet torde få fattas av Kungl.

Maj: t.

Det har synts departementschefen icke behövligt, att förrådet i administrativt

hänseende inordnas under den för försvaret gemensamma kommandoexpeditionen

eller under försvarets civilförvaltning. Departementschefen har

funnit lämpligare vara att förrådet anknytes till någon redan befintlig förrådsorganisation.

Ehuru förrådet blir gemensamt för alla tre försvarsgrenarna,

har departementschefen funnit hinder icke möta mot att förrådet underställes

arméns intendenturförråd i Stockholm. Avlöningskostnaderna för förrådet

har därför ansetts böra bestridas från arméns avlöningsanslag och omkostnaderna

från arméns härför avsedda anslag.

Försvarsstaben förfogar nu över ett tryckeri, varförutom vid vissa militära

institutioner — kommandoexpeditionerna, marinstaben, arméförvaltningens

tygavdelning, marinförvaltningen, flygförvaltningen och arméns intendenturförråd

— finnas smärre s. k. hjälp trycksanläggningar. På sätt i nyssnämnda

proposition och av riksdagen förutsatts har departementschefen utgått från

att dessa anläggningar i lämplig utsträckning centraliseras, lämpligen genom

att sammanföras med försvarsstabens tryckeri. De nuvarande anläggningarna

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178. lies « 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 178.

— inklusive försvarsstabens tryckeri — sysselsatte år 1942 enligt tryckeriutredningen

sammanlagt 27 personer, varav 11 värnpliktiga, och disponerade

ett sammanlagt lokalutrymme av 373 kvadratmeter. Det av utredningen föreslagna

tryckeriet har beräknats skola sysselsätta 9 personer och disponera ett

utrymme av 215 kvadratmeter. Ehuru dessa personalberäkningar icke äro

fullt rättvisande — vissa av de i hjälptrycksanläggningarna sysselsatta torde

utföra även annat arbete -— ge de dock, framhåller departementschefen, vid

handen, att en rationellare organisation bör kunna ernås.

Vid tryckeriet, vilket här benämnes försvarets tryckeri, böra enligt departementschefens

mening icke utföras andra arbeten än sådana som med ekonomisk

fördel för statsverket kunna där utföras. Skulle behov befinnas föieligga

att, på sätt tryckeriutredningen föreslagit, till närmare kontroll av

tryckeriets bärighet bestrida tryckeriets utgifter från en särskild driftkostnadsstat,

på vars inkomstsida uppföras likvider från de beställande myndigheterna,

har denna fråga synts departementschefen framdeles efter vunnen

närmare erfarenhet få upptagas till prövning. Tills vidare har departementschefen

räknat med att kostnaderna skola i vanlig ordning bestridas från riksstatsanslag

och att särskild ersättning för åt försvarets myndigheter utfört

arbete icke skall uppbäras. Erforderlig kontroll över driftsekonomien synes

departementschefen på enklare vägar vara möjlig att ernå. I detta hänseende

synas riktlinjer böra fastställas i samråd med statskontorets tryckeriexpedition.

Vid tryckeriet bör jämväl ske utbildning av personal för försvarets räkning

på sätt nu är fallet Till tryckeriet bör, örn erforderliga lokaler kunna

anskaffas, knytas ett bokbinderi, vid vilket bör utföras bokbindning för försvarets

räkning i den begränsade utsträckning, som av tryckeriutredningen angivits,

samt förläggas fackutbildning av försvarets personal. Införande av

rättelse i tryck bör, såsom i det föregående angivits, ske genom bok- och

blankettförrådets försorg.

Det har synts departementschefen icke direkt nödvändigt, att ifrågavarande

tryckeri med bokbinderi i fortsättningen sorterar under försvarsstaben. Departementschefen

har funnit det lämpligare, att även denna anstalt anknytes

till arméns intendenturförråd i Stockholm. Detta innebär, framhåller departementschefen,

icke ändring i fråga örn det biträde, som av tryckeriet nu lämnas

försvarsstabens fotoanstalt. Kostnaderna för tryckeriet böra bestridas i

samma ordning som kostnaderna för bok- och blankettförrådet.

Departementschefen har härefter övergått till frågan örn personalbehovet

vid genomförande av förevarande förslag.

Vid bokdetaljerna inom lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner

äro nu anställda följande befattningshavare, nämligen

två detaljchefer, pensionerade officerare i löneklass Oa 11, fem pensionerade

officerare i löneklass Oa 10 samt tre pensionerade underofficerare

i löneklass UO 8. Härutöver sysselsättas vid bokdetaljerna biträdespersonal,

i huvudsak värnpliktiga, samt — mot särskild ersättning — officerare

och underofficerare för tillsyn av framställning av hemligt tryck.

1941 års försvarsutredning, som förutsatte, att den sammanslagna bokdetaljen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

19

skulle handhava de uppgifter, som för närvarande fullgöras av de två bokdetaljerna

vid lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner, föreslog

i sitt betänkande, att vid detaljen skulle vara anställda en pensionerad

officer som chef och i övrigt fem pensionerade officerare och två pensionerade

underofficerare.

Vid genomförandet av departementschefens förslag bliva vissa minskningar

i den nuvarande och den av försvarsutredningen beräknade personalen möjliga

De med blankettrycket och förrådsverksamheten sammanhängande

arbetsuppgifterna bortfalla nämligen helt. I fråga örn personalbehovet innebär

förslaget följande. Som chef för kommandoexpeditionens bokdetalj

bör finnas anställd en pensionerad officer med arvode motsvarande

nettolön i löneklass Oa 11. Vid detaljen torde härutöver erfordras ytterligare

två officerare, vilka böra anställas mot arvode motsvarande nettolön i löneklass

Oa 10, båda med uppgift att biträda vid granskning av tryck m. m. Av

dessa bör den ene i första hand syssla med granskning av hemligt tryck.

Efter en avveckling av den förstärkta försvarsberedskapen bör vid uppkommande

ledighet å den ena av dessa befattningar övervägas, örn icke

i stället civil sakkunnig bör anställas. Tills vidare så länge publikationstrycket

är av mera betydande omfattning torde härutöver ytterligare en officer

vara erforderlig vid bokdetaljen. Även denne officer synes böra anställas

mot arvode motsvarande nettolön i löneklass Oa 10. Skulle den av de båda

nuvarande detaljcheferna, som vid förslagets genomförande icke längre erfordras,

önska kvarstanna i denna befattning, synes han böra erhålla arvode

enligt sin förutvarande löneklass. Eör expeditions- och kassagöromål samt för

korrekturläsning m. m. torde böra finnas anställd en pensionerad underofficer

i löneklass UO 8 samt högst tre biträden, varav ett i lönegraden Eo 7

och de övriga i högst lönegrad Eo 4.

Vid dessa beräkningar har departementschefen förutsatt, att översyn i sakligt

hänseende av publikationstrycket skall genom kommandoexpeditionens försorg

ske i den mån personalen det medhinner och så är lämpligt. Principiellt bör dock

enligt departementschefen ansvaret för manuskriptens sakliga innehåll åvila

manuskriptförfattarna. Vid personalberäkningarna har departementschefen

vidare förutsatt, att den militära personalen icke i så stor utsträckning som

nu är fallet skall tagas i anspråk för korrekturläsning utan att dessa uppgifter

skola överlåtas på biträdespersonal i den mån så är möjligt.

Det centrala bok- och blankettförrådet har synts departementschefen

böra ställas under ledning av en pensionerad officer i löneklass Oa 10, som

tillika bör lia att taga vård örn det hemliga trycket. I enlighet med tryckeriutredningens

förslag synes härutöver böra vara anställd en föreståndare

närmast för den öppna förrådsavdelningen. Departementschefen har intet

haft att erinra mot att härför anställes lämplig civil befattningshavare, vilken

i enlighet med allmänna lönenämndens förslag torde böra under benämningen

förrådsmästare hänföras till 12:e lönegraden. Dock synes departementschefen

denne tills vidare böra i avbidan på närmare erfarenheter erhålla extra ordinarie

anställning. Tryckeriutredningen har härutöver beräknat personalbe
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 178.

hovet till 1 förrådsman i lönegrad Eo 5 samt 2 å 3 förrådsbiträden i lönegrad

Eo 2 och Ex 2, vartill skulle komma viss med tryckerikontoret i övrigt delvis

gemensam kvinnlig biträdespersonal.

Departementschefen har erinrat, att vissa svårigheter möta att under nuvarande

förhållanden tillförlitligt beräkna behovet av biträdespersonal. Antalet

kvinnliga biträden vid förrådet synes departementschefen böra begränsas

till ett — vilket bör handha de smärre kassagöromål som förekomma — i

7:e lönegraden och antalet förrådsmän (förrådsbiträden) till två. Sistnämnda

befattningar föreslås lämpligen skola erhålla manliga innehavare. Departementschefen

har från denna förutsättning förordat, att den ene hänföres till

5:e lönegraden och att den andre — tillika bilförare — hänföres till 6:e lönegraden.

Medel för anställande av nu avsedd personal, vilken syntes böra hänföras

till löneplan MEo i militära icke-ordinariereglementet, kommer att i

det följande beräknas under arméns avlöningsanslag. Den biträdeshjälp, som

härutöver erfordras, har ansetts böra tillgodoses genom anlitande av icke

vapenföra värnpliktiga. Det är att antaga, framhåller departementschefen,

att i fredstid så behöver ske endast i ringa utsträckning. Departementschefen

har förutsatt, att den bil, som tryckeriutredningen funnit erforderlig, kan

ställas till förfogande genom arméns försorg.

I det föregående har förutsatts, att på förrådet jämväl skall ankomma att

centralt införa rättelser i hemligt tryck. Det synes departementschefen dock

icke erforderligt att härför anställa särskild befattningshavare. För sådant

ändamål torde böra anlitas tillfälligt anställd officerspersonal på sätt sker

för kontroll av framställningar av hemligt tryck. Det har ansetts böra ankomma

på Kungl. Majit att fastställa grunder för den ersättning som bör

utgå till dylik personal.

Vid bifall till detta förslag skulle sålunda vid den för försvaret gemensamma

bokdetaljen och vid det centrala bok- och blankettförrådet finnas anställda

en officer i löneklass Oa 11, fyra officerare i löneklass Oa 10, varav en

(eventuellt i Oa 11) endast tills vidare, en underofficer i löneklass TJO 8 samt

en förrådsmästare i lönegraden Eo 12 förutom biträdespersonal. Två pensionerade

officerare — framdeles tre — samt två pensionerade underofficerare

skulle alltså bortfalla. Härvid har förutsatts, att det hjälptryckeri, som

för närvarande finnes i sjöförsvarets kommandoexpedition, överflyttas till

försvarets tryckeri.

Centralförrådets tillkomst medför härutöver minskat personalbehov vid

vissa av de övriga myndigheter i Stockholm, vilkas bok- och blankettlager

delvis överföras till centralförrådet. Tryckeriutredningen har icke framlagt

några beräkningar rörande i vilken utsträckning så kommer att bliva fallet

annat än i så måtto, att utredningen angivit, att en förrådsförman i lönegraden

A 7 vid arméförvaltningen — numera vid försvarets civilförvaltning — kan

överföras till en av tjänsterna vid centralförrådet. En dylik överflyttning

kan vid bifall till departementschefens förslag icke ske, enär någon ordinarie

civil tjänst icke kommer att finnas inrättad vid förrådet. Departementschefen

har emellertid förutsatt, att innehavaren av nämnda förrådsförmanstjänst

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

21

överföres till den extra ordinarie förrådsmästarbefattning, som vid bifall till

nämnda förslag skall finnas vid centralförrådet, och att hans ordinarie befattning

uppföres på övergångsstat vid försvarets civilförvaltning. Från vederbörande

myndigheter hava införskaffats uppgifter rörande den personal, som

sysselsattes vid de nuvarande decentraliserade förråden och med distributionen

därifrån. En granskning av dessa uppgifter ger vid handen, att myndigheterna

förutsatt, att en avsevärt större förrådsverksamhet än som i det föregående

angivits fortfarande skulle ankomma på myndigheterna. Vidare har det

visat sig svårt att under nuvarande extraordinära förhållanden erhålla en noggrann

uppfattning örn i vad mån den avsedda personalen är oundgängligen

erforderlig för andra arbetsuppgifter. Sedan förrådets uppgifter närmare fastlagts,

har därför en förnyad undersökning i ämnet ansetts böra utföras.

Departementschefen har förutsatt, att på Kungl. Maj :t skall ankomma att meddela

föreskrifter örn den personalminskning, som på grundval av denna undersökning

kan visa sig möjlig att genomföra.

Frågan örn försvarets civilförvaltnings personalorganisation behandlas

i det följande.

Tryckeriutredningens förslag till personalorganisation för försvarets tryckeri

med tillhörande bokbinderi innebär, att följande personal anställes:

1 tryckeriföreståndare i Eo 13, 1 bokbinderiföreståndare och 1 offsettryckare,

båda i Eo 8, 1 offsettryckare, 1 reproduktionsfotograf, 1 litograf, 1 typograf,

1 kopist och 1 bokbindare, samtliga i Eo 6, samt 1 kontorsbiträde i Eo 4.

Mot nämnda förslag har departementschefen icke haft något att i huvudsak

erinra. Utredningens förslag till löneställningar för de olika befattningshavarna

har ansetts kunna godtagas. Örn så befinnes lämpligt bör dock, framhåller

departementschefen, avlöning utgå enligt kollektivavtal. I den mån

personalen beredes extra ordinarie anställning, bör löneplan MEo tills vidare

komma till användning.

Genomförandet av förslagen blir i viss mån beroende av vid vilken tidpunkt

lokaler kunna färdigställas för det centrala bok- och blankettförrådet,

utökade tryckerilokaler anskaffas och civilförvaltningen övertaga befattningen

med blankettrycket. Departementschefen har därför ansett sig i personalstaten

för försvarsdepartementets kommandoexpedition böra för bokdetaljen för nästa

budgetår upptaga den nuvarande personalen men har förutsatt, att det skall

ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande befattningarnas avveckling på

sätt i det föregående angivits i samband med den nya organisationens genomförande

eller i den mån möjlighet härtill eljest erbjuder sig. Å andra sidan

har departementschefen ansett sig böra under arméns anslag räkna med att

befattningar uppföras för det nya centralförrådet och för hjälptryckeriet, vilka

befattningar dock — i den mån de ha motsvarighet å kommandoexpeditionens

personalstat — böra besättas endast i den mån motsvarande befattningar vid

kommandoexpeditionen indragas.

De av departementschefen i det föregående framlagda förslagen innebära i

kort sammanfattning följande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet.

1. Bestyret med beställning m. m. av försvarets publikationstryck centraliseras

till den för försvaret gemensamma kommandoexpedition, som i det

följande föreslås skola komma till stånd.

2. Motsvarande uppgifter beträffande försvarets blankettryck centraliseras

till försvarets civilförvaltning.

3. Båda organen skola i tryckeritekniska frågor samt vad beträffar anbudsprövning

och fördelning av tryck mellan olika företag samråda med statskontorets

tryckeriexpedition.

4. Det centrala bok- och blankettförråd, som jämlikt redan fattat beslut

skall inrättas för försvarets institutioner i huvudstaden och som bör underställas

arméns intendenturförråd i Stockholm, övertager samtliga de på kommandoexpeditionerna

nu ankommande bestyren med distribution och förvaring

av tryck ävensom större delen av de på de centrala förvaltningsmyndigheterna

inom försvaret m. fl. ankommande motsvarande uppgifterna.

5. De smärre hjälptrycksanläggningama för försvarets myndigheter i

Stockholm sammanföras i den mån så prövas lämpligt med försvarsstabens

tryckeri till ett centralt hjälptryckeri — eventuellt med därtill anknutet bokbinderi

— vilket underställes arméns intendenturförråd i Stockholm.

Det har ansetts få ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående anförts meddela närmare bestämmelser rörande

organisationsändringarnas genomförande m. m.

Såsom i ärendet påvisats åsamkas statsverket betydande utgifter för tryckningsverksamheten

inom försvaret, varför ett nedbringande av dessa kostnader

måste framstå som en angelägen uppgift. Detta spörsmål var särskilt föremål

för övervägande vid 1944 års riksdag och föranledde då såsom nedan

framgår vissa principbeslut. En av de organisationsfrågor av större räckvidd,

som i angivna syfte nu upptagits till behandling, gäller ordningen för beställning

av tryck. Denna beställningsverksamhet är för närvarande såvitt angår

publikationstryck i det väsentliga centraliserad till försvarsdepartementets

kommandoexpeditioner, medan däremot beställning av blankettryck i betydande

omfattning sker även genom andra myndigheter. Även örn en ytterligare centralisering

utöver den nuvarande av beställningsverksamheten skulle i vissa

avseenden vara till fördel, vill utskottet dock ifrågasätta lämpligheten av en

centralisering redan nu i den utsträckning som tryckeriutredningen förordat

genom sitt förslag örn inrättandet av ett centralt tryckerikontor. Framhållas må

att publikationstrycket och blankettrycket äro båda av sådan omfattning, att

verksamheten knappast med större fördel låter inordna sig i ett enda organ.

Bland dryftade förslag till lösningar av denna organisationsfråga vill det förefalla

utskottet, som örn Kungl. Maj:ts förslag i detta avseende skulle ur skilda

synpunkter utgöra en lämplig medelväg. En fördel med detta förslag synes

utskottet vara, att en organisation uppbyggd i enlighet med detsamma icke

utgör hinder för en eventuellt i framtiden erforderlig långtgående centralisering.

Utskottet tillstyrker alltså, att beställningsverksamheten i fortsättningen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

23

uppdelas på två vart för sig centrala organ. Lämplighetsskäl tala därvid för

att denna verksamhet utövas vad beträffar publikationstrycket genom den

föreslagna centrala kommandoexpeditionen för försvaret och vad beträffar

blankettrycket genom försvarets civilförvaltning.

Yad angår frågan örn ordningen för framställning av tryck anser sig

även utskottet kunna tillstyrka tryckeriutredningens av departementschefen

förordade förslag, att det nuvarande systemet bör bibehållas så länge ekonomiskt

fördelaktiga villkor på denna väg kunna för statsverket uppnås.

Inrättandet enbart för försvarets räkning av en särskild annonsbyrå synes

utskottet icke vara med hänsyn till storleken av annonsomsättningen behövligt

eller lämpligt. Utskottet delar alltså departementschefens uppfattning i

denna fråga.

Vid 1944 års riksdag fattades principbeslut örn upprättande av ett för försvaret

gemensamt bok- och blankettförråd. Vidare förutsatte riksdagen, att

en viss centralisering av försvarets s. k. hjälptrycksanläggning inom Stockholm

— försvarets tryckeri — skulle komma till stånd. Utskottet finner lämpligt,

att dessa båda anstalter nu inrättas och på sätt föreslagits anknytas till

någon redan befintlig förrådsorganisation. Att desamma underställas arméns

intendenturförråd i Stockholm föranleder icke någon utskottets erinran. Vad

departementschefen anfört med avseende å anstalterna tillkommande arbetsuppgifter

m. m. har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Vid genomförande av ovannämnda organisationsförändringar bliva vissa

minskningar i det nuvarande personalbeståndet möjliga. Såsom i ärendet

framhållits medför centralförrådets tillkomst även minskat personalbehov vid

vissa av de övriga myndigheter i Stockholm, vilkas bok- och blankettlager delvis

överföras till centralförrådet. Motsvarande gäller med avseende å försvarets

tryckeri. Då därigenom uppkommande personalminskningar icke nu

kunna med noggrannhet beräknas, synes det utskottet få ankomma på Kungl.

Majit att efter förnyad undersökning i ämnet meddela föreskrifter örn den

personalminskning, som på grundval av denna undersökning kan visa sig möjlig

att genomföra. Kungl. Majis förslag i fråga örn personalbehovet vid

genomförande av ovannämnda organisationsändringar samt befattningshavarnas

löneställning synes utskottet vara i det hela väl avvägda och tillstyrkas

av utskottet.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med föreliggande förslag meddela'' närmare bestämmelser rörande organisationsändringarnas

genomförande.

Under åberopande av det anförda och då departementschefens förslag i de

delar, varom utskottet icke särskilt uttalat sig, icke givit anledning till erinran,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må besluta, att tryckningsverksamheten inom försvaret

och därmed sammanhängande arbetsuppgifter skola från

och med budgetåret 1945/46 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 2 mars 1945 föreslagits,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 178.

3:o) Ändrade grunder för avlöning åt underofficerare och underbefäl vid utbildning

till officer. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 135—

137) att lämna utan erinran vad i förberörda statsrådsprotokoll förordats i

fråga om avlöningsförmåner åt underbefäl och underofficerare på aktiv stat

vid utbildning till officer på aktiv stat eller i reserven.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr C. Björling väckt motion (II: 534), vari hemställts, att riksdagen

måtte uttala, att vad Kungl. Majit under nu ifrågavarande punkt förordat

må äga tillämpning från och med budgetåret 1944/45.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Enligt gällande bestämmelser uppbära underbefäl och underofficerare på

aktiv stat under kommendering till officersutbildning — med avstående av

de med beställningen förenade löneförmånerna — värnpliktigs avlöning,

såframt ej Kungl. Majit annorlunda förordnar. Sistnämnda undantagsbestämmelse

har tidigare åsyftat endast föreliggande försörjningsplikt. Vid anmälan

av propositionen 1944:185 angående vissa avlönings- m. fl. anslag

under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1944/45 uttalade föredragande

departementschefen emellertid (s. 157), att hänsyn i förevarande

avseende borde kunna tagas jämväl till andra ekonomiska förhållanden, främst

skattebörda, samt förutsatte, att Kungl. Majit skulle äga medgiva, att här avsedd

beställningshavare med hänsyn till skattebörda eller annan av särskilda

omständigheter betingad skuldbörda finge helt, delvis eller för viss

begränsad tid bibehålla de med beställningen på aktiv stat förenade löneförmånerna.

Vad sålunda anförts lämnades av riksdagen utan erinran (riksdagens

skrivelse 1944: 321, s. 20).

Chefen för armén har i skrivelse den 7 november 1944 med avseende å

nu berörda fråga föreslagit, att aspirant, som innehar anställning såsom

underbefäl eller underofficer på aktiv stat, skall vid utbildning till officer

på aktiv stat intill tiden för kommendering till officerskurs vid krigsskolan

och vid utbildning till reservofficer under hela utbildningstiden äga uppbära

med den fasta anställningen förenade löneförmåner.

Efter att hava redogjort för försvarets civilförvaltnings i ärendet avgivna

utlåtande har departementschefen anfört följande.

Såsom försvarets civilförvaltning framhållit ha vunna erfarenheter givit

vid handen, att vissa olägenheter äro förbundna med nuvarande bestämmelser

om de avlöningsförmåner, vilka under utbildning till officer tillkomma

underbefäl och underofficerare på aktiv stat. Krån personalens sida har

sålunda gjorts gällande, att dylik tjänstgöring understundom medfört så

allvarliga påfrestningar för den enskilde beställningshavarens ekonomi, att

vederbörande sett sig nödsakad avbryta påbörjad officersutbildning, därest

icke medgivande i fråga örn bibehållande av de med den fasta anställningen

förenade löneförmånerna kunnat utverkas. De nuvarande bestämmelserna

lia, förutom att de medfört svårigheter vid tillämpningen, skapat

osäkerhetskänsla hos den därav berörda personalen. Ur rekryteringssyn
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

25

punkt kunna således erinringar riktas mot bestämmelserna i deras nuvarande

utformning. I betraktande av önskvärdheten av att städse förfoga

över en på bredast möjliga basis rekryterad, kvalitativt högtstående officerskår

finner jag därför goda skäl tala för en ändring av gällande regler

på området. Härvid synes skäligt, att aspirant, vilken innehar anställning

såsom underbefäl eller underofficer på aktiv stat, medgives rätt att under

hela tiden för utbildning till officer uppbära med den fasta anställningen

förenade löneförmåner. Yad nu sagts gäller främst den, som genomgår utbildning

till officer på aktiv stat. I fråga om fast anställd personal, som genomgår utbildning

till reservofficer, har chefen för armén föreslagit, att sådan aspirant

skall under hela utbildningstiden anses fullgöra ordinarie tjänstgöring och

förty under hela utbildningstiden äga åtnjuta med den fasta anställningen

förenade löneförmåner. Jag biträder i sak vad arméchefen i sådant hänseende

föreslagit. Av mig sålunda förordad ändring i gällande bestämmelser

bör givetvis avse personal vid samtliga försvarsgrenar.

^ Från den föreslagna regeln örn rätt att vid genomgående av utbildning till

officer eller reservofficer bibehålla med den fasta anställningen förenade avlöningsförmåner

torde dock undantag böra göras exempelvis i fråga örn rätt

att åtnjuta tjänstgöringstraktamente eller däremot svarande ersättning under

tjänstgöring å den ort, till vilken vederbörande utbildningsanstalt är förlagd.

Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Majit att utfärda erforderliga

bestämmelser i ämnet.

Såsom i ärendet framhållits uppbära enligt gällande bestämmelser underbefäl

och underofficerare på aktiv stat under kommendering till officersutbildning

— med avstående av de med beställningen förenade löneförmånerna —

värnpliktigs avlöning, såframt Kungl. Majit ej för visst fall annorlunda förordnar.

Enligt sistnämnda undantagsbestämmelse, som åsyftar försörjningsplikt

och andra ekonomiska förhållanden, främst skattebörda, äger Kungl.

Majit medgiva här avsedd beställningshavare att helt eller delvis bibehålla

med beställningen på aktiv stat förenade löneförmåner.

I syfte att i vidgad utsträckning möjliggöra för ifrågavarande personalkategorier

att mottaga dylik kommendering har nu föreslagits, att vederbörande

skall under utbildningstiden äga åtnjuta med den fasta anställningen förenade

avlöningsförmåner. Utskottet, som finner skäl tala för förslaget, tillstyrker

att gällande bestämmelser på området ändras i enlighet härmed.

Med avseende å de elever, som genomgå utbildning då de nya bestämmelserna

träda i tillämpning, synes det utskottet icke obefogat att de komma i

åtnjutande av nämnda förmån jämväl för den förflutna delen av utbildningstiden.

Utskottet, som alltså kan ansluta sig till motionärens förslag att bestämmelserna

böra givas viss retroaktiv verkan, vill härutinnan föreslå, att

aspirant (kadett), varom här är fråga, som den 1 juli 1945 genomgår efter ingången

av budgetåret 1944/45 påbörjad officersutbildning vid krigsskolan

(motsvarande), skall under den tid utbildningen sålunda pågått jämväl äga

uppbära med den fasta anställningen förenade löneförmåner.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Majits förslag i övrigt icke

givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag och

med bifall till motionen lii 534, i skrivelse till Kungl. Majit giva

Vtskoltct.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 178.

tillkänna vad utskottet ovan anfört i fråga om avlöningsförmåner

åt underbefäl och underofficerare på aktiv stat vid utbildning till

officer på aktiv stat eller i reserven.

4:o) Marinintendenturkårens organisation och omfattning. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen besluta (punkt 4, s. 137—167) att beträffande marinintendenturkårens

organisation och omfattning godkänna de riktlinjer, som

i förberörda statsrådsprotokoll angivits.

Marinintendenturkårens organisation och omfattning har i avvaktan på

ytterligare utredningar ännu icke helt anpassats efter den utökade marinorganisation,

som uppbyggts med stöd av 1942 års försvarsbeslut. Sedan militära

expeditionstjänstkommittén i oktober 1943 avgivit förslag i ämnet, ansågs

ytterligare utredning böra verkställas främst för klarläggande av förutsättningarna

för en övergång för marinintendenturkårens del till det rekryteringsoch

utbildningssystem, som tillämpas vid armén. I samband med den undersökning,

som härutinnan verkställts av 1944 års marinintendenturutredning,

ha ånyo undersökts möjligheterna att i vissa befattningar av huvudsakligen

kameral natur ersätta marinintendenturofficerare med civil personal. Utredningen

har i anslutning härtill verkställt förnyade beräkningar rörande behovet

av intendenturofficerare vid marinen.

Innan departementschefen ingått på de av marinintendenturutredningen

framlagda förslagen, har departementschefen till behandling upptagit frågan,

huruvida det är lämpligt att i nuvarande läge fastställa en mer definitiv organisation

på detta område. Departementschefen har efter övervägande kommit

till den uppfattningen, att det icke är välbetänkt att ytterligare uppskjuta avgörandet

av denna fråga. Ett fortsatt uppskov har synts departementschefen

kunna medföra olägenheter i rekryteringshänseende. Därtill kommer, framhåller

departementschefen, att kårens numerär med hänsyn till den utökade

marinorganisationen för närvarande uppenbarligen är för liten. Departementschefen

har framhållit, att då en mera väsentlig utökning av kårens aktiva kader

-- bland annat med hänsyn till den planerade utredningen rörande försvarsorganisationens

framtida utformning — örn möjligt bör undvikas, bör den

andra utvägen, minskning av kårens arbetsuppgifter, i första hand väljas, i

den mån detta kan ske utan att en definitiv organisation utan elasticitet tillskapas

inom andra områden.

Marinintendenturutredningen har haft att särskilt undersöka förutsättningarna

för en övergång för marinintendenturkårens del till det inom armén tilllämpade

rekryterings- och utbildningssystemet med avseende å intendenturpersonal.

Utredningen har därvid kommit till den uppfattningen, att armésvstemet

icke lämpar sig för marinen, i varje fall icke i dess nuvarande organisation.

Utredningens uppfattning i denna fråga har delats av flertalet hörda

myndigheter. Även departementschefen har ansett, att med marinens nuvarande

organisation en övergång till arméns rekryterings- och utbildningssystem

icke är tillrådlig. Då ej heller en för försvaret gemensam in
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

27

tendenturutbildning i nuvarande läge synts kunna komma i fråga, har departementschefen

föreslagit, att marinintendenturkåren rekryteras och utbildas

enligt nu gällande grunder. Departementschefen har emellertid utgått från

att fortsatt uppmärksamhet ägnas frågan örn beredande av ytterligare utrymme

under utbildningen för tjänstgöring vid kustartilleriet. I likhet med utredningen

har departementschefen funnit det önskvärt, att marinintendenturofficerarna

efter ett antal års praktisk tjänstgöring erhålla tillfälle att genom

särskild efterutbildning vidmakthålla och förkovra sina kunskaper inom förvaltningstjänstens

olika grenar. Det har erinrats örn att obligatorisk efterutbildning

numera är föreskriven inom praktiskt taget alla grenar av den rent

militära tjänsten. Efterutbildningen har synts departementschefen kunna utformas

efter i huvudsak de riktlinjer, som utredningen angivit. Det har ansetts

böra ankomma på Kungl. Majit att efter närmare utredning genom chefen för

marinen besluta örn ifrågavarande utbildning. Medel för ändamålet hava beräknats

icke bliva erforderliga under nästa budgetår.

I fråga örn utbyte av marinintendenturofficerare mot civil personal har 1944

års marinintendenturutredning framhållit i huvudsak följande.

Utredningen hyste i princip den uppfattningen, att marinintendenturofficerare

icke borde användas för rent kamerala arbetsuppgifter utan

att härför borde avses civila befattningshavare. Ett dylikt utbyte stöde

i god samklang med de organisationsprinciper, som numera vunnit insteg

inom försvarsväsendet, och skulle enligt utredningens uppfattning

skapa ökad kontinuitet i arbetet samt vidgade möjligheter till specialisering.

Den kamerala verksamheten, särskilt i vad densamma berörde

avlöningsväsendet och därmed besläktade frågor, utgjorde nämligen ett vidsträckt

arbetsområde. Det syntes även kunna förväntas bliva till gagn för den

egentliga intendenturtjänsten, därest marinintendenturofficerarna så långt

möjligt befriades från kameralt betonade uppgifter. Detta borde enligt utredningens

mening förverkligas i den formen, att kameral- och ekonomikontoren

ställdes under civil ledning och att till dessa organ koncentrerades i

princip all verksamhet av kameral natur vid marinens större lokala förvaltningar.

Det kvalificerade kamerala arbetet skulle därmed komma att åvila

dessa förvaltningsorgan och intendenturofficerarna väsentligen frigöras från

nämnda göromål. Utredningen bortsåge härvid icke från att den kamerala

tjänsten ombord samt vid kustartilleriets yttre förläggningar måste ombesörjas

av intendenturpersonal.

Enahanda synpunkter, som utredningen anlagt på frågan örn ett utbyte av

marinintendenturpersonal mot civil personal vid kameral- och ekonomikontoren,

kunna enligt utredningens mening i allt väsentligt anföras till stöd för

den uppfattningen, att befattningarna såsom varvskamrerare i fortsättningen

böra avses för civila tjänstemän.

Utredningen har i enlighet med dessa grunder framlagt principförslag

rörande organisationen av de kamerala organen vid marindistrikt, kustartilleriförsvar

och örlogsvarv. Beträffande förslagens närmare detaljer torde få

hänvisas till handlingarna. Sammanfattningsvis må dock här anföras följande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utredningen har föreslagit, att den kamerala förvaltningsverksaxnheten vid

örlogsstationerna och marindistrikten i övrigt skall sammanföras till ett för

vederbörande marindistrikt gemensamt förvaltningsorgan. En motsvarande

organisation har föreslagits för kustartilleriförsvaren och kustartilleriregementena.

För fastställande av de sålunda föreslagna förvaltningsorganens interna

organisation har förutsatts närmare undersökningar, och utredningen

har därför framlagt personalberäkningar allenast såvitt avser organens ledande

personal. Enligt utredningens förslag skulle vardera av kameralförvaltningarna

vid de två största marindistrikten, Ostkustens och Sydkustens, erhålla en chef

i lönegrad A 26, en revisor i A 21 och en amanuens i Eo 18 eller Eo 15. För

Västkustens marindistrikt ha föreslagits en chef i lönegrad A 22 och en amanuens

i Eo 18 eller Eo 15. Motsvarande personal vid vart och ett av de tre

största kustartilleriförsvaren, Stockholms, Blekinge och Göteborgs, skulle utgöras

av en chef i lönegrad A 22 och en amanuens i Eo 18 eller Eo 15. För

Gotlands kustartilleriförsvar har chefen föreslagits skola placeras i lönegrad

A 21.

Varvskamrerarna vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv ha föreslagits

placerade i lönegrad A 22. Utredningen, som räknat med bibehållande i huvudsak

av nuvarande organisation vid Göteborgs örlogsvarv, har föreslagit inrättande

av en befattning i lönegrad Eo 20 för detta varv.

Vidkommande befattningarna såsom varvssekreterare vid Stockholms och

Karlskrona örlogsvarv har utredningen ej ansett tillrådligt att föreslå vare sig

en indragning av varvssekreterarbefattningarna eller deras utbyte mot civila

tjänster. Emellertid hade utredningen icke kunnat förorda, att för ifrågavarande

befattningar beräknades beställningshavare på aktiv stat. Befattningarna

syntes i stället böra avses för pensionerade marinintendenturofficerare och

uppföras såsom arvodestjänster i löneklass Oa 10.

Med avseende å de vid kustartilleriförsvarens tygförvaltningar tjänstgörande

tygintendenterna har utredningen framhållit, att så länge vid kustartilleriet

icke funnes tillgång till i denna gren av förvaltningstjänsten särskilt utbildade

officerare eller ingenjörer, behov syntes föreligga av en i förvaltningshänseende

skolad befattningshavare, varför utredningen stannat vid att föreslå

ett bibehållande tills vidare av tygintendentsbefattningarna. Bock borde enligt

utredningens mening frågan örn befattningarnas bibehållande framdeles

tagas under förnyat övervägande. I fråga örn behovet av intendenturpersonal

vid marindistriktens sjukvårdsförvaltningar har utredningen ansett sig böra

föreslå ett bibehållande av sjukvårdsintendentsbefattningarna såsom deltidstjänster.

Departementschefen har funnit sig kunna i huvudsak biträda marinintendenturutredningens

förslag örn anställande av civil personal i befattningar

av huvudsakligen kameral natur. De av utredningen framlagda förslagen

rörande organisationen och ledningen av de kamerala organen inom

marindistrikt och kustartilleriförsvar hava synts departementschefen i huvudsak

lämpliga. Fortsatta organisationsundersökningar hava emellertid ansetts

vara erforderliga, innan ställning kan tagas till dessa frågor, och för nästa

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

29

budgetår har departementschefen därför icke upptagit några civila befattningar

för detta ändamål. I avvaktan på att ställning kan tagas till de kamerala för

valtningsorganens organisation torde, framhåller departementschefen, de

kamerala befattningarna liksom nu få i erforderlig utsträckning bestridas av

marinintendenturofficerare.

Med hänsyn till Stockholms och Karlskrona örlogsvarvs från och med

nästa budgetår planerade omorganisation har det däremot synts erforderligt

att bereda varvsledningarna tillfälle att anställa civil personal i befattningarna

såsom varvskamrerare. Enär frågan örn varvens organisation icke ännu i sin

helhet avgjorts av Kungl. Majit, har departementschefen ansett sig icke för

närvarande kunna taga slutlig ställning till spörsmålet om dessa befattningars

lönegradsplacering. Av samma skäl har det icke heller synts lämpligt att i

nuvarande läge pröva frågan örn varvssekreterarbefattningarnas bestridande

enligt den nya varvsorganisationen. Departementschefen har dock ansett sig

kunna räkna med att marinintendenturofficerare icke skola bliva erforderliga

för ändamålet. I stället har synts böra övervägas, huruvida icke

här avsedda arbétsuppgifter skulle kunna fullgöras av kvalificerade kvinnliga

befattningshavare. Chefen för varvets intendenturavdelning skulle därvid

vid behov biträda varvschefen i frågor, som kräva marinintendenturutbildning.

Det har ansetts böra ankomma på Kungl. Majit att örn så befinnes

erforderligt medgiva anställande av civila befattningshavare för angivna

ändamål i lämplig löneställning, varvid departementschefen utgått från att avlöningskostnaderna

liksom för övrig vid varven anställd civil personal skola

tills vidare bestridas från sakanslag. I avvaktan på ställningstagande till den

framtida organisationen av Göteborgs örlogsvarv har departementschefen ansett

sig icke kunna tillstyrka marinintendenturutredningens förslag om inrättande

av en ny civil befattning därstädes.

Med avseende å marinintendenturkårens omfattning har följande framhållits.

Marinintendenturutredningen har — liksom tidigare 1941 års försvarsutredning,

1941 års förvaltningsutredning och militära expeditionstjänstkommittén

— föreslagit, att marinöverintendenten, vilken enligt beslut av 1941

års riksdag uppförts i lönegrad Ob 1, skall uppflyttas i lönegrad Ob 2. Förslaget

har avstyrkts av statskontoret, medan däremot bland andra försvarets

civilförvaltning funnit detsamma motiverat. Lönenämnderna ha icke heller

velat motsätta sig den föreslagna löneregleringen men ha ifrågasatt, om icke

frågan borde avgöras i samband med den allmänna översyn av löneställningarna

för ett antal högre officerare vid de olika försvarsgrenarna, som föisvarets

civilförvaltning i annat sammanhang föreslagit.

Departementschefen har i denna fråga framhållit, att den ökning av marin

överintendentens arbetsuppgifter och ansvar, som föranletts av utökningen

av marinorganisationen enligt 1942 års försvarsbeslut och genomförandet av

1943 års förvaltningsreform, väl synes motivera en förhöjd löneställning. Även

den på senare år genomförda ökade centraliseringen till marinförvaltningen

av underhålls- och förrådsärenden m. m. bör i detta sammanhang beaktas. Då

denna lönefråga synes kunna bedömas utan att avgörandet av de av civilför
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 178.

valtningen åsyftade lönefrågorna beträffande vissa högre militära beställningar

föregripes, har departementschefen tillstyrkt, att marinöverintendenten

placeras i lönegrad Ob 2.

För de tre byråchefsbefattningarna å marinförvaltningens intendenturavdelning

har departementschefen beräknat två beställningar i lönegrad Oa 5 och

en beställning i Oa.5/4.

Marinintendenturutredningens förslag örn inrättande av en särskild expedition

för beredande av de på marinöverintendenten ankommande ärendena

av militär natur har synts departementschefen lämpligt. Det har ansetts få

ankomma på Kungl. Majit att besluta örn expeditionens benämning samt örn

dess inordnande på lämpligt sätt i marinledningens organisation. Såsom chef

för expeditionen har departementschefen beräknat en regementsofficer i lönegrad

Oa 5/4, varjämte marinöverintendentens adjutant föreslagits skola tjänstgöra

där. Befattningshavarna på expeditionen hava ansetts böra, i den man

så befinnes lämpligt och möjligt, utnyttjas även för förvaltningsuppgifter,

exempelvis särskilda utredningar.

Då en förstärkning av personalen å marinförvaltningens förrådskontrollkontor

torde vara ägnad att förbättra kontorets möjligheter att fullgöra sina

ur ekonomisk synpunkt viktiga uppgifter, har departementschefen för kontoret

beräknat en beställningshavare i lönegrad Oa 4.

För tjänstgöring i försvarsstaben har beräknats en beställningshavare i

lönegrad Oa 3, varvid departementschefen emellertid förutsatt, att en motsvarande

sjöofficersbeställning indrages. Antalet i marinstaben tjänstgörande

marinintendenturofficerare har ansetts kunna begränsas till en kapten.

För Norrlandskustens marindistrikt hava beräknats två beställningshavare,

den ena i alternativt lönegrad Oa 4/3 och den andra i Oa 2. Även för chefen

för intendenturavdelningen vid Stockholms örlogsvarv har beräknats en beställning

i alternativt lönegrad Oa 4/3. För chefen för intendenturförvaltningen

vid Sydkustens marindistrikt har beräknats en beställning i lönegrad

Oa 6.

Beträffande personalbehovet vid kustartilleriförsvaren har utredningen

för vartdera av Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar, inklusive respektive

kustartilleriregementen, räknat med en stabsintendent — för det

förra kustartilleriförsvaret i lönegrad Oa 5 och för det senare i Oa 4 — en

biträdande stabsintendent och en tygintendent i Oa 3/2, en regementsintenden

i Oa 3 och en biträdande regementsintendent i Oa 2. För Stockholms

kustartilleriförsvar har därjämte upptagits ytterligare en beställning för den

dit centraliserade utbildningen av kustartilleriets ekonomipersonal. Å andra

sidan har antalet beställningar vid Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs

kustartilleriregemente ansetts kunna beräknas till allenast 4, i det att

biträdande stabsintendenten förutsatts kunna bestrida jämväl tygintendentsgöromålen.

Departementschefen har ansett sig icke böra räkna med att marinintendenturofficerare

skola utnyttjas för uppgifter inom kustartilleriförsvarens

tygförvaltningar. De två beställningar, som för detta ändamål beräknats för

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

31

Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar, hava synts departementschefen

alltså kunna utgå. Då även i övrigt någon minskning av antalet för kustartilleriet

avsedda beställningar torde kunna ske, har departementschefen

räknat med att det av utredningen angivna antalet beställningar för kustartilleriet,

när förvaltningen vid detta vapen stabiliserats, totalt skall kunna

nedbringas med fem.

Den fördelning av marinintendenturkåren på olika befattningar, som här

angivits, bör, framhåller departementschefen, endast betraktas såsom en beräkningsgrund

till ledning för bedömande av frågan om kårens storlek och

sammansättning. Hinder bör därför ej föreligga att i anledning av verkställda

organisationsundersökningar eller av andra skäl placera kårens beställningshavare

på annat sätt.

Befattningen såsom chef för marinens centrala intendenturförråd har an

setts kunna upprätthållas av pensionerad officer i arvodesbefattning med

arvode motsvarande nettolön i löneklass Oa 11. Arbetsuppgifterna å sjörevisionen

inom försvarets civilförvaltning hava icke heller synts vara av den art,

att officer på aktiv stat kan anses erforderlig. Departementschefen har därför

föreslagit, att för ändamålet inrättas en arvodesbefattning i löneklass

Oa 10. Utredningens förslag örn inrättande av en dylik befattning för redogöraren

vid sjökrigsskolan har departementschefen funnit lämpligt.

Vid bifall till departementschefens i det föregående framlagda förslag

kommer marinintendenturkåren att omfatta följande beställningar, nämligen

1 marinöverintendent i lönegrad Ob 2, 1 kommendör i Oa 6, 5 kommendörkaptener

av 1. graden i Oa 5, 9 kommendörkaptener av 2. graden i Oa 4, 35

kaptener i Oa 3 och 24 löjtnanter i Oa 2, eller således tillhopa 75 beställningar.

I förhållande till den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen

innebär förslaget — förutom uppflyttning av beställningen såsom

marinöverintendent från Ob 1 till Ob 2 — en minskning med 1 beställning

i Oa 5 och 1 beställning i Oa 4 samt en ökning med 1 beställning i Oa 2,

varjämte nu befintliga 2 beställningar i alternativt Oa3/2 skulle placeras i Oa3.

Enligt meddelad föreskrift får en beställning i envar av lönegraderna Oa 5

—Oa 2 tillsättas allenast medelst förordnande tills vidare, varjämte ytterligare

en beställning i Oa 5 för närvarande uppehälles med dylikt förordnande.

Med hänsyn till de pågående och planerade organisationsundersök

ningarna har berörda föreskrift synts böra kvarstå såvitt avser en beställning

i vardera av lönegraderna Oa 3 och Oa 2. Minskningen av antalet beställningar

i regementsofficersgraderna har med hänsyn till beräknad pensionsavgång

ansetts böra äga rum från och med den 1 oktober 1945, då även

övriga här föreslagna förändringar med avseende å marinintendenturkårens

sammansättning böra genomföras. Med hänsyn härtill har departementschefen

föreslagit, att kåren å personalförteckningen för nästa budgetår upptages

med den av departementschefen föreslagna sammansättningen men att

föreskrift meddelas örn att den nya personalförteckningen i denna del icke

skall äga tillämpning förrän den 1 oktober 1945.

De nya befattningarna för pensionerade marinintendenturofficerare hava

synts böra inrättas från och med nästa budgetår.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet.

Marinintendenturkårens organisation och omfattning har ännu icke helt

anpassats efter den utökade marinorganisation, som uppbyggts med stöd av

1942 års försvarsbeslut. Organisationsfrågan har emellertid varit föremål för

ingående undersökningar senast av 1944 års marinintendenturutredning, vars

resultat ligger till grund för Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att avgörandet av frågan

om marinintendenturkårens organisation icke bör ytterligare uppskjutas utan

anser, att detta sedan länge svävande spörsmål nu bör bringas till sin lösning.

Detta synes utskottet motiverat ej endast av rekryteringsskäl utan även

av det förhållandet att intendenturpersonalen på grund av organisationens

vidgade omfattning icke räcker till för att tillgodose det härigenom ökade

behovet. För att bringa kårens personalbestånd i bättre överensstämmelse

med organisationens omfattning hava övervägts möjligheterna att antingen utöka

kårens aktiva kader eller att söka nedbringa arbetsuppgifterna. I likhet

med departementschefen anser utskottet, att en mer väsentlig utökning av

kadern bör undvikas med hänsyn till den planerade utredningen rörande försvarsorganisationens

framtida utformning. I fråga örn det andra alternativet

— minskning av kårens arbetsuppgifter — har undersökning härutinnan verkställts

genom marinintendenturutredningen. Utredningen har därvid kommit

till det resultatet, att beträffande marinens kamerala arbetsuppgifter utbyte

lämpligen bör ske av marinintendenturofficerare mot civil personal. Med

hänsyn till att det här gäller befattningar av övervägande civil karaktär, synes

utskottet ett dylikt utbyte befogat. Såsom departementschefen framhållit

medför förslaget i fråga den fördelen, att genom den begränsning av marinintendenturkårens

arbetsuppgifter, som härigenom vinnes, kårens aktiva

kader kan bibehållas vid i huvudsak nuvarande omfattning. Förslaget synes

utskottet därför böra godtagas såsom grund för beräkningen av personalbehovet

inom marinintendenturkåren. Även de i anslutning härtill framlagda

principförslagen rörande organisationen av de kamerala förvaltningsorganen

synas utskottet i stort sett godtagbara. Såsom emellertid utredningen och

departementschefen framhållit erfordras fortsatta organisationsundersökningar,

innan slutlig ställning kan tagas till dessa frågor.

Med avseende å föreliggande förslag i fråga örn marinintendenturkårens

omfattning och fördelning på olika lönegrader vill utskottet framhålla, att

det med hänsyn till pågående omorganisation inom olika grenar av den marina

förvaltningsverksamheten givetvis är förenat med svårigheter att nu överblicka

det exakta behovet av intendenturpersonal vid marinen. Det vill dock

förefalla utskottet, som örn vad departementschefen härutinnan föreslagit

bör i stort sett följas vid bestämmandet av en mera definitiv organisation

för kåren. Yad särskilt beträffar marinöverintendentens löneställning vill utskottet

med anledning av vad i ärendet förekommit framhålla, att utskottet

delar departementschefens uppfattning, att denna fråga lämpligen redan nu

bör lösas och att jämväl utskottet tillstyrker att befattningen i fråga placeras

i lönegraden Ob 2.

I fråga örn marinintendenturkårens rekrytering och utbildning synes ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

skottet den verkställda utredningen i ärendet hava givit vid handen, att en

övergång för marinens del till arméns rekryteringssystem icke för närvarande

är att tillråda. Ej heller synas tillräckliga förutsättningar nu vara för handen

för inrättandet av en gemensam intendenturförvaltningsskola för hela försvaret.

Utskottet kan därför ansluta sig till departementschefens mening,

som delats av flertalet i ärendet hörda myndigheter, att marinintendenturkåren

även i fortsättningen bör rekryteras och utbildas enligt nu gällande

grunder. Förslaget att komplettera det hittills tillämpade utbildningssystemet

med viss efterutbildning finner utskottet befogat. Det torde som departementschefen

förutsatt få ankomma på Kungl. Majit att efter närmare utredning

besluta örn ifrågavarande utbildning.

Under åberopande av det anförda och då departementschefens förslag i de

delar, varom utskottet icke särskilt yttrat sig, icke givit anledning till erinran,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må beträffande marinintendenturkårens organisation

och omfattning godkänna de riktlinjer, som angivits i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1945.

5:o) Viss omorganisation av utbildningen vid sjökrigshögskolan. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 167—169) bemyndiga Kungl. Majit att

meddela bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i förberörda statsrådsprotokoll anfört angående omorganisation

av utbildningen vid sjökrigshögskolan.

Enligt gällande organisation omfattar sjökrigshögskolan dels en ettårig allmän

kurs, dels ett antal högre kurser, nämligen artillerikurs (tvåårig), torpedkurs,

minkurs, förbindelsekurs och nautisk kurs (ettåriga) samt stabskurs

(för kustartilleriofficerare tvåårig och för sjöofficerare ettårig). Allmän kurs

börjar på hösten varje år, stabskursen varje jämnt årtal och de tekniska

kurserna varje udda årtal.

I skrivelse den 23 januari 1945 har chefen för mannen framlagt förslag

till omorganisation i vissa avseenden av utbildningen vid sjökrigsskolan

och därvid framhållit, bland annat, att behovet av fördjupad stabsutbildning

vid högskolan vore synnerligen framträdande. En fördjupad undervisning

för de stabsutbildade officerarna syntes böra inriktas dels på stabstjänsten

och dels på en ökad kännedom örn och en ökad förståelse för den

marina tjänstens tekniska problem, under det att den tekniska utbildningen

för officerarna borde inriktas på fördjupad kännedom örn stabstjänst, på

vapnens taktiska användande samt på administrativa och ekonomiska problem,

som berörde tjänsten. Dessa överväganden hade givit den nära till

hands liggande lösningen, att den tidigare skilda undervisningen för stabsutbildade

och tekniskt utbildade officerare sammanfördes på ett sätt, som

tillgodosåge båda de angivna kraven.

Den sålunda tänkta ändrade organisationen av sjökrigshögskolan vore i stort

sett anordnad efter följande allmänna plan:

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178.

nes 45 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet.

1. Alla officerare vid marinen — om årskontingenterna bliva för stora för

att lämpligen kunna sammanföras inom en kurs i sjökrigshögskolan, måste

viss gallring av årskurserna göras före skolans början — kommenderas till

sjökrigshögskolans allmänna kurs, i vilken studierna bedrivas omkring 6 månader

under vintern. Utfallet av studierna under denna vinter lägges för varje

officer till grund för bedömande huruvida han bör kommenderas till högre

kurs eller ej. I fråga örn den allmänna kursen äro praktiskt taget inga ändringar

gjorda i nuvarande organisation.

2. De officerare, som kommenderas till högre kurs, genomgå under därpå

följande vinter en stabskurs örn ungefär 6 månader, omedelbart efterföljd av

praktiska tillämpningsövningar i stabstjänst, omfattande omkring 6 månader

under sommaren. I denna för de praktiska tillämpningsövningarna avsedda

tid äro inryckta bland annat växeltjänstgöringar inom andra försvarsgrenar

samt samövningar med (deltagande i övningar för) andra militära högskolor.

Under somrarna är tid även avsedd för tjänstledighet.

3. Omedelbart efter de praktiska tillämpningsövningarna i stabstjänst vidtager

teknisk kurs, som pågår under 6 vintermånader; dock att artillerikursen

pågår 12 månader, sålunda även under sommarmånaderna.

Kostnadsökningen vid fullt genomförd organisation enligt det framlagda

förslaget har marinchefen beräknat till sammanlagt omkring 20 000 kronor.

Av beloppet hänföra sig omkring 5 000 kronor till kostnaderna för lärare

och repetitörer (arvoden m. m.) samt omkring 15 000 kronor till ökade reseersättningar,

som framför allt äro föranledda av stabskursens tillämpningsövningar.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Det av chefen för marinen framlagda förslaget till viss omorganisation av

undervisningen vid sjökrigshögskolan synes mig innebära påtagliga förbättringar

därutinnan att samtliga elever vid högskolan bibringas fördjupade insikter

i strategi och taktik samt stabstjänst i allmänhet. Jag anser mig därför

böra förorda, att förslaget genomföres. Med hänsyn till pågående eller

planerade utredningar rörande högskoleundervisningen inom försvaret bliva

de avsedda åtgärderna närmast av provisorisk karaktär.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser

i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget. Det bör anmärkas att

förslagets genomförande — vid bifall till det i det föregående framlagda förslaget

till arvodesreglering inom försvarets undervisningsväsende — torde

komma att medföra något lägre kostnader än de av chefen för marinen beräknade.

I det följande återkommer jag till de ändringar i marinens avlönmgsanslag,

som för nästa budgetår böra vidtagas.

Det framlagda förslaget till omorganisation i vissa avseenden av utbildningen

vid sjökrigshögskolan innebär i huvudsak, att den tidigare skilda

undervisningen för stabsutbildade och tekniskt utbildade officerare sammanföres

i syfte att tillgodose behovet för samtliga elever vid högskolan av ökad

kännedom örn och fördjupade insikter i stabstjänst och i den marina tjänstens

tekniska problem. Då omorganisationen i fråga salunda skulle vara

till påtaglig fördel för högskoleutbildningen tillstyrker utskottet, att den
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17S.

35

samma genomföres. Det torde, såsom departementschefen förutsatt, få ankomma

på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser i ämnet i huvudsaklig

överensstämmelse med förslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

2 mars 1945 anfört angående omorganisation av utbildningen vid

s j ökrigshögskolan.

6:o) Lönereglering för viss personal tillhörande den militära väderlekstjänsten.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 170—180) att godkänna

av departementschefen förordade grunder för lönereglering för militär meteorologpersonal.

Yid anmälan av propositionen 1944: 185 fann departementschefen sig icke

kunna tillstyrka, att ordinarie befattningar då inrättades för den militära

väderlekspersonalen, eftersom förslag angående ändrad organisation av statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt icke framlades för 1944 års riksdag

och frågan örn ändring av den civila meteorologpersonalens löneställning därmed

icke kunde komma under omprövning vid denna riksdag. Sedan nu vid

anmälan av årets statsverksproposition förslag framlagts till reglering i viss

utsträckning av de civila meteorologernas löneställning, har motsvarande

fråga för de militära befattningshavarnas del synts departementschefen nu

böra upptagas till prövning. Visserligen torde det, framhåller departementschefen,

knappast bliva möjligt att inom den närmaste framtiden besätta de

högre meteorologbefattningarna inom försvaret med kompetent personal. Av

rekryteringsskäl synes det dock erforderligt och önskvärt, att dessa svävande

lönefrågor nu bringas till en lösning i den män så kan ske.

I skrivelse den 24 januari 1945 har chefen för flygvapnet hemställt, bland

annat, att vissa bestämmelser måtte beträffande militärmeteorologpersonalen

meddelas angående lönegradsplacering m. m.

I nämnda skrivelse har chefen för flygvapnet föreslagit, att stabsmeteorologen

hänföres till lönegraden C 5 och befattning som förste militärmeteorolog

till lönegraden Ca 26. Mot detta förslag har departementschefen icke haft

annat att erinra än att stabsmeteorologen bör hänföras till lönegraden Ca 30.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att befattningen såsom militärmeteorolog

skall hänföras till lönegraden Ca 23. Motsvarande civila befattningshavare

skulle vid bifall till det i årets statsverksproposition framlagda

förslaget hänföras till lönegraden A 22. Tjänstgöringen vid den militära väderlekscentralen

torde visserligen ställa större krav på personalen än motsvarande

tjänstgöring vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. Det har

emellertid synts departementschefen icke lämpligt att kompensera denna

olikhet i tjänstgöringsförhållandena genom en högre löneställning. Departe
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 178.

mentschefen har därför ansett sig icke kunna biträda förslaget, utan föreslagit,

att militärmeteorolog placeras i lönegraden Ca 22.

Militärmeteorologer av 1., 2. och 3. graderna äro nu placerade i respektive

lönegraderna MEo 18, MEo 15 och MEo 12. Motsvarande lönefråga för

den civila meteorologpersonalen har ännu icke föranlett definitivt förslag till

riksdagen; dock har det befunnits motiverat att beräkna medel för vissa jämförbara

civila befattningar i högst lönegraden Eo 20 mot nu högst lönegraden

Eo 18. Chefen för flygvapnet har föreslagit, att ifrågavarande militära

meteorologbefattningar skola hänföras till lönegraden Ca 20 respektive lönegraderna

MEo 15 och MEo 13. Detta förslag har framkallat vissa erinringar

i de av myndigheterna avgivna yttrandena, i vilka hänvisats till frågans samband

med motsvarande för civil meteorologpersonal föreliggande lönespörsmål.

För egen del har departementschefen funnit det icke lämpligt att, innan

de i sistnämnda hänseende i utsikt ställda övervägandena lett till resultat,

inrätta ordinarie tjänster för ifrågavarande militära meteorologpersonal. Då

kompetensfordringar finnas fastställda för personalen och dennas arbetsuppgifter

numera äro tämligen väl reglerade, syntes departementschefen å andra

sidan hinder icke böra möta att överväga de förbättringar i löneställningen,

som av rekryteringsskäl äro erforderliga och som kunna genomföras utan

föregripande av nyssnämnda överväganden. Från dessa utgångspunkter har

departementschefen funnit sig böra förorda, att militärmeteorolog av 1. graden

uppflyttas från lönegrad MEo 18 till lönegrad MEo 20. I överensstämmelse

med det av chefen för flygvapnet framställda förslaget har militärmeteorolog

av 2. graden synts departementschefen även i fortsättningen böra

hänföras till lönegrad MEo 15. Yad militärmeteorolog av 3. graden beträffar,

har chefen för flygvapnet ifrågasatt löneställningen MEo 13, statskontoret

MEx 15 och lönenämnderna MEo 14. Departementschefen har funnit sig böra

biträda det av chefen för flygvapnet framställda förslaget. I detta sammanhang

har anmärkts, att de militära meteorologaspiranterna under sin utbildning

vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt äro inkallade i militärtjänst

och sålunda åtnjuta värnpliktigs förmåner.

Med hänsyn till de särskilt påfrestande arbetsförhållandena för den militära

meteorologpersonalen har departementschefen funnit sig icke böra framställa

erinran mot att denna personal kommer i åtnjutande av ersättning för

nattjänstgöring. Denna ersättning bör emellertid enligt departementschefen

begränsas till personal, som icke äger komma i åtnjutande av övertidsersättning,

och vidare bör ersättning icke utgå för nattjänstgöring i fall, då vederbörande

kan beredas kompensation genom erhållande av ledighet, som

svarar mot övertidsarbetet. Det har synts departementschefen böra få ankomma

på Kungl. Majit att meddela bestämmelser i ämnet, därvid jämväl

torde böra meddelas föreskrift örn det maximibelopp, vartill ersättningen årligen

må utgå.

Förslaget innebär slutligen, att den militärmeteorolog, som för närvarande

upprätthåller tjänsten som chef för flygstabens väderleksavdelning, bör tillerkännas

ett särskilt tilläggsarvode å 1 800 kronor per år, ungefärligen mot
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

37

svarande vikariatsersättning å förordnande i befattning såsom stabsmeteorolog.

Vid 1943 års riksdag fastställdes i enlighet med av Kungl. Majit framlagt

förslag vissa riktlinjer för den militära väderlekstjänstens organisation m. m.

Löneställningen för meteorologpersonalen har emellertid, i avvaktan på resultatet

av pågående utredning rörande meteorologpersonalen överhuvud taget,

icke slutligt bestämts. Sedan innevarande års riksdag godkänt förslag till

reglering i viss utsträckning av de civila meteorologernas löneställning har

det befunnits lämpligt, att motsvarande fråga för de militära befattningshavarnas

del nu upptages till prövning.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle de högre befattningshavarna erhålla

ordinarie anställning. Den för dessa befattningshavare föreslagna löneställningen

överensstämmer med vad som beslutats för motsvarande civila befattningshavare,

varför utskottet biträder förslaget i denna del.

Den lägre civila meteorologpersonalens lönespörsmål har ännu icke föranlett

definitivt förslag till riksdagen. Utskottet anser därför i likhet med

departementschefen, att med inrättandet av ordinarie tjänster för motsvarande

militära meteorologer bör tills vidare anstå. De förbättringar i löneställningen

för dessa befattningshavare, som departementschefen nu förordat,

synas utskottet vara motiverade och tillstyrker vad i sådant hänseende föreslagits.

Yad beträffar frågan örn särskild ersättning till den militära meteorologpersonalen

för nattjänstgöring synes utskottet skäl tala för att dylik ersättning

må utgå enligt av lönenämnderna föreslagna och av departementschefen

förordade grunder.

Yad departementschefen i övrigt förordat finner utskottet sig böra tillstyrka.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 2 mars 1945 förordade

grunder för lönereglering för militär meteorologpersonal.

Anslagsfrågor.

Försvarsdepartementet.

7:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Försvarsdepartementet: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 465 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 7, s. 181—187) att

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 178.

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

försvarsdeparteentet nied försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1945/46,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsdepartementet

med försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1945/46,

dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 460 000 kronor.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar J. Friggeråker och G. Hallagård (I: 343) och den andra inom

andra kammaren av herr C. Björling m. fl. (IT: 533) hemställts, att riksdagen

måtte, med ändring av Kungl. Maj:ts förslag, i personalförteckningen för försvarsdepartementet

med försvarets kommandoexpedition uppföra befattningen

såsom chef för nämnda expedition i lönegraden Ob 2.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen I: 343.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 465 000

kronor.

I försvarsdepartementet ingå nu bland annat tre kommandoexpeditioner,

en för varje försvarsgren. I 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att dessa

tre expeditioner skulle sammanslås till en för försvarsgrenarna gemensam

kommandoexpedition med en generalsperson eller flaggman såsom chef.

Genom en sådan åtgärd beräknades vissa förenklingar i rent administrativt

hänseende kunna vinnas, varjämte en del personalbesparingar ansågos kunna

åstadkommas. Chefen för den gemensamma kommandoexpeditionen, vilken

enligt försvarsbeslutet borde kunna tillhöra vilken försvarsgren som helst,

borde upptagas i lönegraden Ob 2 eller Ob 3 på försvarsdepartementets stat,

därvid dock bör bemärkas, att sistnämnda lönegrad med nuvarande terminologi

betecknas såsom Ob 4. Till sitt omedelbara förfogande borde han ha en

adjutant, vilken regelmässigt syntes böra vara en kapten ur generalstabskåren.

Centralt under chefen borde vidare stå en detalj för registrering och expedition,

en detalj för tjänstemeddelanden samt en bokdetalj. I övrigt borde

kommandoexpeditionen under chefen vara organiserad på en armé-, en marinoch

en flygsektion. Armésektionens chef borde vara en regementsofficer ur

generalstabskåren, major eller överstelöjtnant. Till sektionschefens omedelbara

förfogande syntes böra stå en generalstabsaspirant. Sektionen borde uppdelas

på en vapenövnings- och personaldetalj, en mobiliseringsdetalj, en värnpliktsdetalj

och en rulldetalj. Marinsektionens chef borde vara en regementsofficer

ur flottan, kommendörkapten av 1. eller 2. graden. Till sektionschefens

omedelbara förfogande borde stå en för stabsutbildning kommenderad

officer ur marinen. Sektionen borde indelas på två detaljer, flottans detalj

och kustartilleriets detalj. Flygsektionen borde förestås av en major eller

överstelöjtnant ur flygvapnet. Emellertid borde man enligt försvarsbeslutet

räkna med att arbetet såsom chef för flygsektionen icke komme att motsvara

mer än en halvtidstjänst. Åt sektionschefen syntes därför böra uppdragas

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

39

även vissa andra uppgifter än som direkt sammanhängde med tjänsten å kommandoexpeditionen.

Sålunda borde han lämpligen handhava den kontakt med

den frivilliga flygutbildningen, flygklubbarna m. m., som ansåges böra finnas

organiserad inom flygvapnets ledning. I sistnämnda hänseende syntes han

emellertid böra lyda under chefen för flygvapnet. Å flygsektionen borde såsom

detalj chef tjänstgöra en kompaniofficer ur flygvapnet samt en pensionerad

underofficer. Vidare skulle två nya kvinnliga kontorsbiträden tillkomma, men

därigenom beräknades den militära skrivpersonalen kunna minskas eller avvaras,

vilket ansågs kunna vara till fördel. Den föreslagna personalen hänförde

sig till fredsförhållanden. Som adjutanter åt chefen för försvarsdepartementet

borde tjänstgöra på kommandoexpeditionen placerade kompaniofficerare

ur de tre försvarsgrenarna. Beträffande tidpunkten för den nya organisationens

genomförande förutsattes i försvarsbeslutet, att ställning härtill

senare skulle tagas.

Enligt departementschefens mening är tidpunkten nu inne för genomförandet

av den förutsatta omorganisationen. I allt väsentligt bör denna enligt

departementschefen ske enligt de av 1942 års riksdag uppdragna riktlinjerna.

Vissa mindre jämkningar däri synas departementschefen dock få

förutsättas, varjämte en del spörsmål, som då lämnades öppna, bland annat

frågor örn löneställningen för befattningshavare vid den gemensamma kommandoexpeditionen,

nu böra upptagas till prövning. Härutinnan har departementschefen

anfört i huvudsak följande.

Den hos chefen för kommandoexpeditionen placerade adjutanten borde tilllika

tjänstgöra såsom adjutant hos chefen för försvarsdepartementet. Till

chefens för kommandoexpeditionen förfogande borde ställas även en generalstabsaspirant.

Chefen för detaljen för registrering och expedition syntes böra

vara en pensionerad officer i arvodesbefattning. Närmast hänförlig till

denna detalj vore även expeditionsvakts- och kontorspersonalen. Av denna

personal borde en nu å övergångsstat uppförd befattning såsom förste

expeditionsvakt i lönegrad A 7 i varje fall under nästkommande budgetår

kvarstå å personalförteckningen. Innehavaren av denna befattning inträdde

i pensionsåldern den 1 oktober 1945 men hade hemställt örn anstånd med avsked

under ett år från nämnda dag. Därest denna ansökning, till vilken

ståndpunkt ännu ej tagits, icke skulle bifallas, syntes ifrågavarande befattningshavare

likväl böra för underlättande av övergången till den nya organisationen

biträda å kommandoexpeditionen mot åtnjutande av lämpligt avvägt

dagarvode. Departementschefen ansåge sig emellertid icke med säkerhet

kunna för framtiden beräkna ett behov av mer än en expeditionsvakt för den

gemensamma kommandoexpeditionens vidkommande. Vid sådant förhållande

bolde en av de två nu å personalförteckningen upptagna, för kommandoexpeditionerna

avsedda befattningarna såsom expeditionsvakt i lönegrad A 5 — för

närvarande vakant — kunna indragas och den återstående befattningen enligt

eljest gängse grunder uppflyttas i lönegraden A 6. Departementschefen har

framhållit, att innehavaren av sistnämnda befattning för närvarande i huvudsak

sysselsattes med göromål, som eljest i regel borde ankomma på kontorist.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Med ett ståndpunktstagande till frågan om en i anledning härav ändrad löneställning

för denna befattning syntes emellertid böra anstå, tills erfarenheter

vunnits rörande arbetet på den gemensamma kommandoexpeditionen. Vidare

borde för kommandoexpeditionens behov avses ett kanslibiträde i lönegrad

A 7 och ett kontorsbiträde i A 4. Till frågan örn erforderlig icke-ordinarie biträdespersonal

återkomma departementschefen vid beräkningen av anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Departementschefen

räknade med att den militära skrivpersonalen vid bifall till detta och i det

följande framlagda förslag skall kunna avvaras.

Detaljen för tjänstemeddelanden borde förestås av en pensionerad officer i

arvodesbefattning. Å detaljen borde vidare tjänstgöra en pensionerad underofficer

med arvode enligt löneklass UO 8.

Departementschefen har framhållit, att åt chefen för detaljen för registrering

och expedition torde komma att anförtros vissa utredningsarbeten i för

kommandoexpeditionen gemensamma frågor samt att på chefen för tjänstemeddelandedetaljen

komme att vila ansvaret för utgivande av tjänstemeddelanden

för flera försvarsgrenar. Med hänsyn härtill borde arvodet för åtminstone

en av dessa befattningshavare motsvara nettolönen i löneklass

Oa 11, medan den andre av dem borde få åtnjuta arvode enligt löneklass Oa 10.

Beträffande personaluppsättningen å bokdetaljen har hänvisats till vad

inledningsvis anförts beträffande ordnandet av tryckningsverksamheten inom

försvaret. Därvid hade räknats med att såsom chef för detaljen skulle

finnas anställd en pensionerad officer med arvode motsvarande nettolön i

löneklass Oa 11. Därutöver skulle vid bokdetaljen vara anställda två officerare

med arvode motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10 samt tills vidare

så länge publikationstrycket vore av mera betydande omfattning ytterligare

en officer. Även denne hade förutsatts skola anställas ■ mot arvode enligt

löneklass Oa 10. Övergångsvis hade räknats med att, örn den av de båda

nuvarande cheferna för lant- och sjöförsvarets kommandoexpeditioners bokdetaljer,

vilken vid förslagets genomförande icke längre erfordrades, önskade

kvarstanna i nyssnämnda befattning, han syntes böra erhålla arvode enligt

sin förutvarande löneklass. För expeditions- och kassagöromål samt för korrekturläsning

m. m. hade räknats med en pensionerad underofficer med arvode

enligt löneklass UO 8 samt högst tre biträden, varav ett i lönegrad Eo 7 och

de övriga i högst lönegrad Eo 4.

Yad angår armésektionen borde vapenövnings- och personaldetaljen i enlighet

med vad som förutsatts i 1942 års försvarsbeslut förestås av en kapten ur generalstabskåren

med en generalstabsaspirant som biträde. Mobiliseringsdetaljen

borde förestås av en pensionerad officer med arvode motsvarande nettolönen i

löneklass Oa 10. För värnpliktsdetaljen borde såsom chef avses en pensionerad

officer, liksom för närvarande med arvode enligt löneklass Oa 11. I erforderlig

utsträckning borde här även tjänstgöra en officer från marinsektionen.

Bulldetaljen borde förestås av en pensionerad officer med arvode motsvarande

nettolönen enligt löneklass Oa 10, vilken till sitt förfogande borde ha en pensionerad

underofficer i löneklass UO 8.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

41

Detaljerna inom marinsektionen borde förestås vardera av en kompaniofficer,

kommenderad ur flottan respektive kustartilleriet. Till detaljchefernas gemensamma

förfogande borde vidare ställas en pensionerad underofficer med arvode

motsvarande nettolön i löneklass UO 8.

Yad flygsektionen beträffar syntes det möjligt att begränsa personalen vid

densamma utöver vad i försvarsbeslutet förutsatts. Departementschefen räknade

sålunda med att såsom sektionschef skulle tjänstgöra en major eller överstelöjtnant

ur flygvapnet, vilken till sitt förfogande borde ha en pensionerad

officer med arvode motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10. Sistnämnde befattningshavare

skulle sålunda ersätta såväl en kompaniofficer ur flygvapnet

som en pensionerad underofficer i arvodesbefattning. Hänsyn hade härvid tagits

även till det trängda personalläget vid flygvapnet. Det borde därjämte få lämnas

öppet, örn chefen för flygsektionen även vid en begränsning av den till hans

förfogande stående personalen på sätt nyss är sagt borde kunna medhinna även

vissa flygvapnet berörande arbetsuppgifter, som icke direkt sammanhängde

med tjänsten å kommandoexpeditionen. Därest den nu såsom chef för flygvapnets

kommandoexpedition placerade regementsofficeren vid flygvapnet

efter omorganisationen skulle komma att i nuvarande lönegrad kvarstå såsom

chef för flygsektionen, borde han övergångsvis bibehållas vid honom nu tillkommande

tilläggsarvode å 1 500 kronor.

Omorganisationen av kommandoexpeditionerna komme — med bortseende

från övergångsanordningar — att medföra, att två befattningar i lönegrad

Ob 2 som chef för kommandoexpedition kunde indragas i utbyte mot

en sådan befattning i lönegrad Ob 2 eller Ob 4 samt att med bortseende från

övergångsanordningar två befattningar för pensionerade officerare med arvoden

motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10 och två befattningar för pensionerade

underofficerare med arvoden enligt löneklass UO 8 icke längre erfordrades.

Härutöver möjliggjordes förut angivna minskning av expeditionsvaktspersonalen.

Departementschefen har erinrat, att han vid behandlingen av frågan örn

tryckningsverksamheten inom försvaret framhållit, att för bokdetaljens vidkommande

borde för nästa budgetår övergångsvis upptagas den nuvarande personalen,

men förutsatt, att det skulle ankomma på Kungl. Majit att närmare besluta

rörande befattningarnas avveckling. Det borde vidare ankomma på Kungl.

Majit att vid framdeles uppkommande ledigheter å kvarstående arvodesbefattningar

för pensionerade underofficerare taga under omprövning, huruvida

icke vissa av dessa befattningar borde vara förenade med arvoden motsvarande

nettolönen i löneklass UO 7.

Yad anginge den för försvarsdepartementet gällande personalförteckningen

förordade departementschefen i anslutning till vad han i det föregående

anfört, att nuvarande befattningar för cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets

kommandoexpeditioner, båda i lönegraden Ob 2, utginge och i stället

en befattning såsom chef för försvarets kommandoexpedition i alternativt

lönegrad Ob 2 eller Ob 4 uppfördes å densamma. Vidare borde i det föregående

föreslagna förändringar med avseende å kommandoexpeditionens vakt- och

kontorspersonal komma till uttryck i personalförteckningen. Slutligen för
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 178.

ordade departementschefen att å personalförteckningen uppfördes ytterligare

en, för departementets kansliavdelning avsedd befattning såsom kanslibiträde

i lönegrad A 7. Denna befattning vore närmast avsedd för statssekreteraravdelningen.

På innehavaren av befattningen skulle ankomma bland annat att

handhava och arkivera ett stort antal handlingar, ombesörja korrekturläsning

m. m. Dessa arbetsuppgifter åvilade för närvarande vid sidan av sedvanliga

skrivgöromål ett kontorsbiträde.

Med hänsyn till vad sålunda anförts borde i avlöningsstaten anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän upptagas med 226 000 kronor

(nu 235 000 kronor). Posten till avlöning till departementschefen borde

uppföras med oförändrat belopp.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, syntes böra, med beaktande jämväl av vad i det föregående vid behandlingen

av s. k. stabsarvoden anförts, upptagas med ett belopp av 140 000

kronor (nu 143 500 kronor). För innevarande budgetår ägde Kungl. Maj:t befogenhet

att, om så befinnes lämpligt, i stället för att kommendera officerare

på aktiv stat ur truppförbanden vid försvarsdepartementet inrätta ytterligare

högst 2 befattningar för pensionerad personal med arvoden motsvarande

nettolönen i löneklassen Oa 10. Motsvarande syntes böra gälla jämväl under

nästa budgetår.

Yad härefter angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal finnas för närvarande vid kommandoexpeditionerna anställda sammanlagt

4 kontorsbiträden i lönegrad Eo 4 och ett skrivbiträde i Ex 2. För den

gemensamma kommandoexpeditionen torde sammanlagt erfordras — utöver

förutnämnda kanslibiträde i lönegrad A 7 och kontorsbiträde i A 4 ävensom den

för bokdetaljen avsedda kvinnliga biträdespersonalen — ytterligare högst två

kontorsbiträden i Eo 4. Den nuvarande innehavaren av befattningen såsom

förste expeditionsvakt med placering å departementets kansliavdelning torde

redan den 1 maj 1945 komma att avgå med pension. Då under nuvarande förhållanden

förelåge behov av oförändrat antal expeditionsvakter, vilket behov

dock efter återgång till fredsförhållanden och inflyttning i det planerade

nya kanslihuset kunde komma att minskas, borde, där så befunnes lämpligt,

en sådan anordning få träffas, att nu ifrågavarande befattningshavare

jämväl efter avgången med pension tills vidare kunde tagas i anspråk för departementets

räkning mot åtnjutande av dagarvode i överensstämmelse med

vad under viss förutsättning avsetts beträffande den å övergångsstat uppförde

förste expeditionsvakten. Ifrågavarande tilläggsarvode borde bestridas från anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Vid bifall till de

i det föregående framställda förslagen borde denna anslagspost beräknas till

91 000 kronor. Härvid hade räknats med en ökning av posten med i runt tal

10 000 kronor för anställande av ytterligare med hänsyn till departementsarbetets

omfattning erforderlig amanuenspersonal. Ifrågavarande anslagsbelopp av

91 000 kronor motsvarade — frånsett berörda tilläggsarvoden till två förste

expeditionsvakter — i huvudsak det normalt i fredstid föreliggande behovet

av icke-ordinarie personal. Härtill syntes emellertid böra läggas ett

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

43

belopp av omkring 15 000 kronor för avlönande av sådan personal, som under

nuvarande beredskapsförhållanden på sätt i propositionen 1942: 266 (s. 14)

anförts vore erforderlig för lagstiftnings- och annat författningsarbete samt för

speciella utredningsuppdrag. Utgifterna för avlöningar till övrig ickeordinarie

personal, inberäknat kostnader för löneklassuppflyttningar, vikariatsersättningar

m. m., borde sålunda kunna beräknas till 106 000 kronor (nu 99 100

kronor).

Anslagsposten till rörligt tillägg borde på grund av ändringarna i personalorganisationen

uppskattas till 67 000 kronor (nu 66 400 kronor). Den under

rubriken Särskilda uppbördsmedel upptagna posten Pensionsmedel, vilken

från tolfte huvudtiteln tillfördes de pensionsförmåner, som innehavare av för

pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar hade att avstå, borde upptagas

till oförändrat belopp, 103 000 kronor.

Anslaget borde således för nästa budgetår minskas med 5 000 kronor till

460 000 kronor.

I 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att de i försvarsdepartementet ingående

tre kommandoexpeditionerna skulle vid tidpunkt, vartill ställning senare

skulle tagas, sammanslås till en för försvarsgrenarna gemensam kommandoexpedition,

organiserad på en armé-, en marin- och en flygsektion. Genom en

sådan åtgärd beräknades vissa förenklingar i rent administrativt hänseende

kunna vinnas, varjämte en del personalbesparingar ansåges kunna åstadkommas.

Ifrågavarande omorganisation har nu föreslagits skola genomföras från

och med ingången av nästa budgetår, därvid, bortsett från vissa mindre jämkningar,

de av 1942 års riksdag uppdragna riktlinjerna i allt väsentligt följts.

Frågan örn löneställningen för de olika befattningshavarna vid den gemensamma

kommandoexpeditionen lämnades öppen vid nämnda riksdag, varför

Kungl. Majit nu framlagt förslag i denna del.

Utskottet tillstyrker, att den nya organisationen nu genomföres och har

icke funnit skäl till avvikelser från föreliggande förslag. Yad särskilt beträffar

löneställningen för chefen för kommandoexpeditionen står vad Kungl. Majit

härvid föreslagit i överensstämmelse med vad som förutsattes vid 1942 års

riksdag. Vid sådant förhållande och då enligt utskottets mening några nya

omständigheter av beskaffenhet att böra föranleda riksdagen att frångå sitt

ståndpunktstagande till denna fråga icke inträffat, tillstyrker utskottet Kungl.

Majis förslag jämväl i denna del. Motionerna 1:343 och 11:533 avstyrkas

alltså.

Under åberopande av det anförda och då den verkställda beräkningen

jämväl i övrigt av försvarsdepartementets avlöningsanslag icke givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Majis förslag samt med avslag å

motionerna I: 343 och II: 533 godkänna följande personalförteck
-

Vtskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 178.

ning för försvarsdepartementet med försvarets kommandoexpedition,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Kansliavdelningen.

1 statssekreterare ................................................... C10

1 expeditionschef ................................................... C 8

1 byråchef ............................................................ C 5

4 kansliråd ............................................................ A 30

3 förste kanslisekreterare ....................................... A 26

4 andre kanslisekreterare ....................................... A 21

1 registrator ......................................................... A15

1 kansliskrivare ...................................................... A 11

3 kanslibiträden ...................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt .......................................... A 7

2 expeditionsvakter ................................................ A 5

3 kontorsbiträden ................................................... A 4

Kommandoexpeditionen.

1 chef för försvarets kommandoexpedition......Ob 4 eller Ob 2

1 kanslibiträde ...................................................... A 7

1 expeditionsvakt ................................................... A 61

1 kontorsbiträde ................................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 förste expeditionsvakt .......................................... A 7

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 förste kanslisekreterare ....................................... Eo 26

1 andre kanslisekreterare ....................................... Eo 21

1 Befattningen bibehålies i lönegrad A 5 intill dess ledighet uppkommer

å den å övergångsstat uppförda befattningen såsom förste expeditionsvakt.

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdepartementet

med försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöning till departementschefen............ kronor 24000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

...................................... » 226 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ » 140 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 106 000

5. Körligt tillägg, förslagsvis .................... » 67 000

Summa kronor 563 000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. 45

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 103 000

Nettoutgift kronor 460 000

c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 460000 kronor.

Centrala förvaltningsmyndigheter.

Försvarets civilförvaltning.

8:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar

för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit

riksdagen (punkt 8, s. 187—203) att

dels ur personalförteckningen för försvarets civilförvaltning utesluta en

under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppförd förrådsförman i lönegrad

A 7 och i stället å personalförteckningen under rubriken Tjänsteman å

övergångsstat—som i samband därmed ändras till Tjänstemän å övergångsstat

—uppföra en förrådsförman i lönegrad A 7 samt under rubriken Extra ordinarie

tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra ytterligare 1 förste byråsekreterare

i lönegrad Eo 24 ävensom 2 byråsekreterare och 2 revisorer, samtliga i lönegrad

Eo 21;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 1 250 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 100 000

kronor.

Enligt 4 § 4 mom. instruktionen för civilförvaltningen (SFS 1943: 886)

skola formulär till blanketter, som äro avsedda för begagnande inom försvaret,

i den omfattning Kungl. Majit bestämmer, innan de fastställas av vederbörlig

myndighet, vara granskade och godkända av civilförvaltningen. Detta stadgande

skall jämlikt Kungl. Majits beslut den 31 december 1943 avse samtliga

försvarets blanketter, som icke äro av rent militär eller teknisk art.

Med avseende å denna blankett granskning har departementschefen framhållit,

att enligt hans mening bör civilförvaltningens befattning med blankettkontrollen

å ena sidan begränsas väsentligen till blankettekonomisk granskning

samt upplysande och reglerande verksamhet, medan å andra sidan åt

civilförvaltningen bör uppdragas motsvarande granskning även såvitt avser

blanketter av rent militär eller teknisk natur. Såsom i det föregående vid behandlingen

av frågan om tryckningsverksamheten inom försvaret m. m. anförts

bör enligt departementschefen i uppdraget jämväl ingå prövning, i den

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 178.

mån så lämpligen kan ske, av behovet av blanketter med utgångspunkt i de

föreliggande organisatoriska förhållandena.

Såsom i nyssberörda sammanhang vidare utvecklats har departementschefen

ansett, att beställning av tryck för försvarets räkning -—- i den mån

icke Kungl. Maj:t av särskilda skäl annorlunda förordnar — i fortsättningen

bör ske vad beträffar publikationstryck genom den för försvaret gemensamma

kommandoexpeditionen och vad beträffar blankettryck genom försvarets civilförvaltning.

Båda organen böra, såsom i nyssnämnda sammanhang framhållits,

vad anbudsprövningen och fördelning av tryck mellan olika företag angår,

samråda med statskontoret jämlikt gällande bestämmelser och praxis.

Nu angivna arbetsuppgifter böra, framhåller departementschefen, omhänderhavas

av en till kameralbyrån ansluten blankettdetalj. Personalbehovet

för denna detalj har av departementschefen beräknats till en revisor i lönegraden

Eo 21, 2 förste amanuenser i lönegraden Eo 18, 1 amanuens i lönegraden

Eo 15, en assistent i lönegraden Eo 11, 1 kanslibiträde i lönegraden

Eo 7 och 2 kontorsbiträden i lönegraden Eo 4. Vidare har synts lämpligt att

under någon tid framåt till detaljen knyta en pensionerad officer med arvode

motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10 under förutsättning att vederbörande

äger erfarenhet av blankettarbete. Att en så förhållandevis omfattande

personal erfordras för dessa speciella uppgifter sammanhänger därmed, framhåller

departementschefen, att verkställda utredningar utvisat möjligheten

att på detta hittills mycket eftersatta område vidtaga verksamma rationaliseringsåtgärder,

som böra kunna leda till en minskning av de anmärkningsvärt

höga kostnaderna för blankettryck inom försvaret men även till en förenkling

av den militära expeditionstjänsten. I den mån arbetsuppgifterna det medgiva

synes departementschefen personalen böra tagas i anspråk även för

annat arbete inom civilförvaltningen. Det synes departementschefen dock

icke troligt, att så kan ske förrän det nuvarande blankettbeståndet genomarbetats,

en uppgift som torde kräva avsevärd tid.

I förevarande sammanhang har jämväl erinrats, att vid behandlingen

av tryckningsverksamheten inom försvaret m. m. förutsatts, att en förrådsförman

i lönegrad A 7 vid försvarets civilförvaltning skall överföras

till den extra ordinarie förrådsmästarbefattning, som vid bifall till förslaget

angående tryckningsverksamheten skall finnas vid det centrala bok- och blankettförrådet,

och att förrådsförmannens ordinarie befattning skall uppföras på

övergångsstat vid försvarets civilförvaltning. Departementschefen föreslår

härav betingad jämkning i personalförteckningen för civilförvaltningen.

Beträffande av civilförvaltningen väckt fråga örn införande av maskinell

bokföring vid försvarets civilförvaltning har departementschefen framhållit

betydelsen av att denna omfattande bokföring så långt det är möjligt

bedrives med anlitande av alla de tekniska hjälpmedel, som kunna stå till

buds. Frågan örn denna bokförings omläggning efter hålkortsmetod har

redan före krigsutbrottet varit under övervägande vid arméförvaltningens dåvarande

civila departement. Därvid ansågs emellertid den dåvarande

omfattningen av enbart arméns kassa- och räkenskapsväsende icke utgöra

ett i kvantitativt hänseende tillräckligt underlag för en dylik åtgärd, som er
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

47

fordrar bland annat en dyrbar maskinell utrustning. Genom förvaltningsreformens

genomförande lia emellertid förutsättningar skapats för ett mera

effektivt utnyttjande av en sådan maskinell anläggning. Såväl civilförvaltningen

som riksräkenskapsverket lia också understrukit nödvändigheten av

att genomföra en dylik mekanisering av bokföringen.

Statens organisationsnämnd har för sin del uttalat vissa farhågor för att

installerandet av en hålkortsanläggning under nuvarande förhållanden skulle

kunna innebära, att den ur kostnadskontrollsynpunkt otidsenliga bokföringen

inom försvaret skulle för lång tid fastlåsas. Organisationsnämnden har i detta

sammanhang uttalat, att en redovisning av försvarets kostnader såväl på kostnadsslag

som på kostnadsställen borde möjliggöras. I anslutning härtill ha

civilförvaltningen och riksräkenskapsverket framhållit, att särskild hänsyn

tagits till just dessa synpunkter samt att valet av hålkortsmaskiner vore avsett

att ske med beaktande av önskemålet att framdeles kunna åstadkomma en kostnadsfördelning,

som tillgodosåge både kravet på ordnad anslagsredovisning

och önskemålet att kunna fördela kostnaderna efter andra grunder än de rent

anslagsmässiga. I likhet med civilförvaltningen och riksräkenskapsverket har

departementschefen ansett, att den statliga bokföringen i första hand måste

anknytas till riksstaten och de för riksstatsanslagen fastställda staterna samt

att den ytterligare uppdelning på kostnadsslag, som kan anses nödvändig eller

värdefull ur förvaltningskontrollsynpunkt, måste ske inom den genom anslagsredovisningen

givna ramen. De utredningar, som erfordras för en fördelning av

kostnaderna på kostnadsslag och kostnadsställen, torde avsevärt underlättas

genom användning av hålkortsmetoden. Med hänsyn härtill och med beaktande

av att organisationsnämnden i sitt i ärendet avgivna senare yttrande icke haft

något att erinra mot att hålkortsmaskiner tills vidare förhyrdes för effektivisering

av civilförvaltningens nuvarande interna bokföring har departementschefen

funnit sig böra i princip tillstyrka förslaget härom. En direkt och påtaglig

vinst härmed skulle vara, framhåller departementschefen, att det omfattande

och svårbemästrade räkenskapsmaterialet skulle kunna bearbetas

samt därå grundade kassarapporter och belastningstabeller färdigställas betydligt

snabbare än med nuvarande system är möjligt. I likhet med organisationsnämnden

förutsätter departementschefen emellertid, att övergången till

det nya systemet liksom ock en eventuell framtida utvidgning av dess användning

föregås av mera ingående undersökningar, vid vilka organisationsnämnden

synes böra få tillfälle att framföra sina synpunkter.

Ett införande av maskinell bokföring beräknas medföra en viss besparing i

fråga örn de fredsmässiga personalkostnaderna för civilförvaltningen. Dessa besparingar

motvägas dock till stor del av kostnader för maskinhyra m. m., varigenom

nettobesparingen enligt civilförvaltningens beräkningar skulle komma

att stanna vid 10 000 kronor. Det vill dock förefalla, framhåller departementschefen,

som örn ytterligare besparingar framdeles icke kunna anses uteslutna.

Med hänsyn såväl till rådande importsvårigheter som till svårigheterna att

utan längre tids förberedelser övergå till det tilltänkta nya bokföringssystemet

torde mekaniserad bokföring icke kunna komma till användning förrän

tidigast från och med ingången av budgetåret 194G/47. Under sådana örn
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet.

ständigheter föreligger i nuvarande stund icke anledning att äska medel för

systemets genomförande i full omfattning redan under nästa budgetår. Därest

riksdagen icke har något att däremot erinra torde det emellertid, framhåller

departementschefen, få ankomma på Kungl. Majit att redan under innevarande

budgetår vidtaga de förberedande åtgärder, som kunna vara erforderliga

för genomförande från och med den 1 juli 1946 av det nya bokföringssystemet

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående anförts.

Skulle det visa sig möjligt och lämpligt att redan under innevarande budgetår

försöksvis tillämpa det nya bokföringssystemet i vissa hänseenden eller

beträffande vissa delar av försvarets bokföring, föreslår departementschefen,

att Kungl. Majit får träffa avgörande härom. De eventuella ökade

personalkostnader, som vid själva övergången till det nya systemet kunna

uppkomma, torde icke vara av större omfattning än att de böra kunna bestridas

inom ramen för de medel, som stå till civilförvaltningens förfogande. Frågan

örn bestridande av kostnader för maskinhyra och liknande utgifter, som böra

belasta ämbetsverkets omkostnadsanslag, upptages till behandling under sistnämnda

anslag.

Yad slutligen angår övriga personalfrågor föreslår departementschefen,

att kameralbyråns kamrerarkontor förstärkes med en nyinrättad revisorsbefattning

i lönegrad Eo 21. Med hänsyn till de stora ekonomiska värden,

som marketenteri- och liknande affärsrörelser inom försvaret representera,

samt behovet av effektiv kontroll över dem har departementschefen även

föreslagit inrättandet av en ytterligare revisorsbefattning, avsedd för lägeroch

manskapskassedetaljen. Det har vidare synts departementschefen befogat

att föreslå inrättandet av två tjänster såsom byråsekreterare i lönegrad Eo 21

för advokatfiskalskontoret. Departementschefen föreslår vidare inrättandet å

kanslibyrån av en befattning såsom förste byråsekreterare i lönegrad Eo 24.

Med hänsyn till att vid civilförvaltningen finnes ett i förhållande till personalen

i dess helhet osedvanligt stor antal extra tjänstemän har departementschefen

funnit det vara ett önskemål, att ett antal nya extra ordinarie

befattningar inrättas. Departementschefen har sålunda föreslagit, att

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal ökas med — förutom

vad som erfordras till bestridande av avlöningskostnaderna för nyssnämnda

tjänster i lönegrad Eo 24 och Eo 21 — 80 000 kronor. Häri har

inräknats den till omkring 29 000 kronor beräknade kostnaden för den förut

angivna, för blankettdetaljen avsedda nya extra ordinarie personalen.

För närvarande avses en officer å aktiv stat vid marinen för tjänstgöring

å sjörevisionen. Departementschefen har i det föregående vid behandlingen av

frågan örn marinintendenturkårens organisation och omfattning föreslagit utbyte

av denna officersbeställning mot en befattning för pensionerad officer

med arvode motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10.

Under förevarande punkt har departementschefen upptagit till behandling

två organisationsfrågor av större räckvidd, nämligen frågan örn ordnandet av

blankettgranskningen inom försvaret samt spörsmålet örn införande av

maskinell bokföring vid civilförvaltningen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

49

Vad blankettgranskningen beträffar innebär förslaget att civilförvaltningens

befattning med blankettkontrollen å ena sidan begränsas väsentligen till

blankettekonomisk granskning samt upplysande och reglerande verksamhet

medan å andra sidan åt civilförvaltningen bör uppdragas motsvarande granskning

även såvitt avser blanketter av rent militär eller teknisk natur. Den

sålunda angivna gränsdragningen för civilförvaltningens befogenhetsområde

i berörda avseende synes utskottet lämplig. Utskottet vill erinra, att utskottet

ovan under punkt 2 föreslagit, att beställning av blankettryck för försvarets

räkning skall ske genom civilförvaltningen. Det för fullgörande av

nu ifrågavarande arbetsuppgifter av departementschefen beräknade personalbehovet

synes utskottet vara väl avvägt.

Vidkommande frågan örn införande av maskinell bokföring i civilförvaltningen

finner utskottet anordningen vara förenad med vissa fördelar och får

i princip tillstyrka förslaget härom. Utskottet finner hinder icke möta mot

att, såsom departementschefen föreslagit, Kungl. Maj:t bemyndigas att redan

under innevarande budgetår vidtaga förberedande åtgärder för genomförande

från och med den 1 juli 1946 av det nya bokföringssystemet. Därest det

skulle visa sig möjligt och lämpligt att redan nu försöksvis tillämpa detsamma

i vissa hänseenden eller beträffande vissa delar av försvarets bokföring, torde

Kungl. Majit få träffa avgörande härom.

Kungl. Majis förslag om inrättande å ämbetsverkets kanslibyrå av en befattning

såsom förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24 synes utskottet välgrundat.

Den föreslagna förstärkningen i övrigt av extra ordinarie personal

har icke givit utskottet anledning till erinran annat än i vad avser inrättandet

av en revisorsbefattning i lönegrad Eo 21, avsedd för kameralbyråns kamrerarlcontor.

Utskottet har icke kunnat finna behovet av denna befattning tillräckligt

styrkt och anser förslaget i fråga böra underkastas förnyad granskning,

innan beslut i ärendet fattas av riksdagen.

Den av beredskapen föranledda ansvällningen av ämbetsverkets personal

har enligt vad utskottet inhämtat medfört en väsentlig rubbning av den normala

befordringsgången för den icke-ordinarie personalen. Då ämbetsverket

ägt antaga extra ordinarie befattningar allenast inom ramen för gällande fredsstaf

hava efter beredskapstidens inträde anställda extra tjänstemän icke

kunnat befordras till extra ordinarie förrän efter avsevärt längre tid än vad

fallet varit i fredstid. De försämrade avlönings- och befordringsförhållandena

hava medfört, att personalen i stigande omfattning lämnat ämbetsverket Enligt

vad som framhållits beräknas verkets arbetsuppgifter icke undergå någon

väsentlig minskning förrän avsevärd tid — minst ett år— förflutit efter det

att beredskapen upphört. Intill dess torde sålunda kvarstå ett oavvisligt behov

av extra arbetskraft.

Efter Kungl. Majis medgivande den 14 januari 1944 utgå för närvarande

inom civilförvaltningen vissa arvoden motsvarande lön enligt 21 respektive

24 löneklasserna. Av de tjänstemän, som åtnjuta dessa arvoden, innehava 11

såsom förste amanuenser befattningar i lönegrad Eo 18. Då ifrågavarande

arvoden efter återgång till fredsförhållanden torde få bibehållas allenast under

viss övergångstid, måste alltså vissa extra ordinarie amanuenser framdeles

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178. hös 15 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 178.

återgå till sina amanuensbefattningar. För möjliggörande bärav ha de för bestridande

av amanuenslönerna beräknade medlen under vederbörlig anslagspost

icke ansetts kunna disponeras för anställande av extra ordinarie amanuenser

i succession efter omförmälda arvodestagare.

Då åtgärder torde behöva vidtagas i syfte att motverka den stora avgången

bland amanuenspersonalen, anser utskottet en lämplig utväg vara att civilförvaltningen

bemyndigas att med anlitande av angivna avlöningsmedel bereda

motsvarande antal extra tjänstemän anställning såsom extra ordinarie. För

att vid en återgång till fredsstaf erforderliga lönemedel skola stå till förfogande

för den med förenämnda arvoden nu avlönade personalen föreslår utskottet,

att civilförvaltningen därjämte bemyndigas att efter återgång till fredsförhållanden

överskrida anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal med belopp högst motsvarande kostnaderna för 11 befattningar i

lönegrad Eo 18, intill dess att genom avgång eller befordran från extra ordinarie

amanuensbefattningar anslagsposten åter kan nedbringas till ursprungligt

belopp.

Vid bifall till vad utskottet ovan föreslagit torde å personalförteckningen

för nästa budgetår böra uppföras ytterligare en revisor i lönegraden Eo 21 i

stället för av Kungl. Majit föreslagna två. Vidare bör i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

minskas med 7 000 kronor till 630 000 kronor och anslagsposten till rörligt

tillägg med 1 000 kronor till 167 000 kronor, varjämte anslagets slutsumma

bör bestämmas till 1 242 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

a) ur personalförteckningen för försvarets civilförvaltning

utesluta en under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppförd

förrådsförman i lönegrad A 7 och i stället å personalförteckningen

under rubriken Tjänsteman å övergångsstat — som i

samband därmed ändras till Tjänstemän å övergångsstat — uppföra

en förrådsförman i lönegrad A 7 samt under rubriken Extra

ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra ytterligare

1 förste byråsekreterare i lönegrad Eo 24 ävensom 2 byråsekreterare

och 1 revisor, samtliga i lönegrad Eo 21,

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 440 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.................... » 20 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 630 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 167 0Q0

Summa kronor 1 257 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. 51

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 15 000

Nettoutgift kronor 1 242 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 242 000 kronor.

9:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. I propositionen nr 1 har

Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit

riksdagen (punkt 9, s. 203 och 204) att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 315,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 300 000

kronor.

Med hänsyn till att den under ämbetsverkets avlöningsanslag föreslagna

omläggningen av bokföringen icke kan genomföras förrän tidigast från och

med budgetåret 1946/47 har departementschefen icke funnit anledning att med

hänsyn till denna omläggning föreslå en ökning av ämbetsverkets omkostnadsanslag

redan för nästkommande budgetår i vidare mån än att departementschefen

ansett sig böra beräkna ett belopp av 15 000 kronor för bestridande

av kostnader för tillämpning försöksvis av det nya sj^stemet redan

under nästa budgetår. Departementschefen förutsätter dock, att detta belopp

icke tages i anspråk utan Kungl. Majits särskilda medgivande.

I övrigt ifrågasättes icke annan ändring i medelsanvisningen för civilförvaltningens

omkostnader än att posten till publikationstryck synes böra jämkas

uppåt med 3 000 kronor med hänsyn till kostnaden för utgivande i tryck

av vissa prejudicerande besvärs- och anmärkningsmål.

Under ämbetsverkets avlöningsanslag har utskottet uttalat, att utskottet

icke haft något att erinra mot att det nya bokföringssystemet får försöksvis

tillämpas redan under nästa budgetår. Utskottet tillstyrker det med anledning

härav äskade beloppet av 15 000 kronor. Då anslagsberäkningen även

i övrigt synes böra godtagas, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 315 000

kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning.

10:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att,

Utskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 178.

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets sjukvårdsförvaltning:

Avlöningar för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 210 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit

riksdagen (punkt 10, s. 204—209) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

sjukvårdsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

dels ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 210 000

kronor.

Under beredskapstiden har det varit möjligt att för fullgörandet av närmast

på en hälsovårdsinspektör ankommande arbetsuppgifter anlita inkallade

värnpliktiga med särskilda kvalifikationer för sådan syssla. I fredstid

föreligger enligt departementschefen icke denna möjlighet. Med hänsyn

härtill och då ett permanent behov av en i ämbetsverket placerad hälsovårdsinspektör

föreligger, har departementschefen förordat, att en dylik befattning

inrättas. I avbidan på ytterligare erfarenheter föreslås befattningen

skola upptagas såsom extra ordinarie i 17:e lönegraden.

Vid framläggandet av propositionen 1944: 185 förklarade departementschefen

sig anse det under nuvarande beredskapsförhållanden vara uppenbart

och i fredstid icke vara osannolikt, att behov av en rutinerad sjuksköterska

förelåge inom sjukvårdsförvaltningen. Departementschefen förutsatte dock,

att — i den mån en tjänstepliktig sjuksköterska icke stöde till förfogande —

detta behov finge tillgodoses genom inrättande av en arvodsbefattning med

anlitande av medel å förskottsstat. De ytterligare erfarenheter, som numera

vunnits, och svårigheterna att på andra vägar försäkra sig örn en väl kvalificerad

arbetskraft, som för längre tid kontinuerligt kan stå till förfogande,

ha, framhåller departementschefen, utvisat nödvändigheten av att inom

sjukvårdsförvaltningen inrätta en mera fast befattning såsom sjuksköterskeinspektris.

På denna befattningshavare bör ankomma tillsynen över anställnings-

och arbetsförhållanden icke blott för sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden

utan även för tandsköterskor, vilka vid bifall till det förslag örn

tandvårdens organisation, som Kungl. Majit i annat sammanhang framlagt,

avses skola vinna fastare anställning inom försvaret. Även i frågor angående

planläggning och utrustning av sjukhus samt andra på ämbetsverket ankommande

ärenden böra, fortsätter departementschefen, där så visar sig lämpligt,

inspektrisens erfarenheter utnyttjas. Tills vidare föreslås ifrågavarande befattning

skola uppföras såsom extra ordinarie med placering i 15:e lönegraden.

För ersättningar till sakkunniga föreslås en ökad medelsanvisning med 2 000

kronor. Behovet härav sammanhänger i viss mån med rådande beredskapsför
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

53

hållanden. Å andra sidan har framhållits, att det belopp om 3 600 kronor, som

för innevarande budgetår finnes avsatt såsom arvode för med tandvården sammanhängande

göromål, icke längre blir erforderligt, därest i särskild proposition

framlagt förslag örn tandvårdens organisation bifalles.

Såsom ett led i den i annat sammanhang föreslagna organisationen

för skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. har sjukvårdsförvaltningen

föreslagit anställande av en läkare såsom chef för ett

centralt skärmbildsarkiv och tillika chef för en särskild sektion för

röntgenfrågor inom ämbetsverkets hälso- och sjukvårdsbyrå samt av en

biträdande läkare. Arvode skulle utgå till den förre med 6 000 kronor

och till den senare med 4 000 kronor örn året i ett för allt. Härutöver skulle

erfordras 4 000 kronor örn året för tillfälligt anställande av läkare. I avbidan

på närmare erfarenheter rörande skärmbildsundersökningarnas bedrivande

har departementschefen ansett sig böra för tillgodoseende av nu

berörda ändamål under nästa budgetår beräkna sammanlagt 10 000 kronor.

Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma örn beloppets

fördelning.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har synts

för innevarande budgetår vara väl knappt beräknad, varför departementschefen

föreslagit, att posten höjes med — förutom vad som erfordras till

bestridande av avlöningskostnaderna för de föreslagna nya befattningarna

såsom hälsovårdsinspektör och sjuksköterskeinspektris — ytterligare 15 000

kronor.

Då den i ämnet verkställda utredningen synes hava ådagalagt, att permanent

behov föreligger av en i sjukvårdsförvaltningen placerad hälsovårdsinspektör,

tillstyrker utskottet att en befattning härför inrättas och att densamma

hänföres till lönegraden Eo 17.

Mot förslaget om inrättandet av en befattning såsom sjuksköterskeinspektris

i lönegraden Eo 15 synes utskottet ej heller någon erinran vara att framställa,

varför utskottet tillstyrker detsamma.

Under erinran att riksdagen numera godkänt Kungl. Maj:ts förslag örn

inrättande av en fastare organisation för skärmbildsundersökningar av

värnpliktiga m. fl. tillstyrker utskottet det under förevarande punkt för

dessa undersökningars bedrivande begärda beloppet av 10 000 kronor.

“Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit har ej heller givit utskottet anledning

till erinran. -

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Utskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................................... kronor 107 300

2. Arvoden oell särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... » 56 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 77 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 34 700

Summa kronor 275 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 25 000

Nettoutgift kronor 250 000

b) till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

Krigsmaterielverket.

ll:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 5) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit

riksdagen (punkt 11, s. 210—225) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

krigsmaterielverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsmaterielverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 1 230 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 775 000

kronor.

Statsmakterna hava redan från början räknat med att jämkningar i

krigsmaterielverkets organisation skulle visa sig erforderliga allteftersom

praktiska erfarenheter vunnes och verksamheten stabiliserades. En planenlig

utvidgning av krigsmaterielverkets arbetsuppgifter har också successivt

ägt rum, senast genom Kungl. Majits beslut den 2 februari 1945, varigenom

anskaffningen av materiel tillhörande ett stort antal materielgrupper överflyttats

huvudsakligen från försvarsgrensförvaltningarna till krigsmaterielverket.

Det ligger i sakens natur, framhåller departementschefen, att en utökning

av personalorganisationen måste gå hand i hand med en sådan överflyttning

av arbetsuppgifter. Härtill kommer, att under den tid, som förflutit

sedan krigsmaterielverkets inrättande, åtskilliga erfarenheter vunnits,

som kunna tjäna till ledning för bedömandet av krigsmaterielverkets fredsmässiga

personalbehov. Under nuvarande förhållanden ombesörjas verkets

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

55

arbetsuppgifter till övervägande del av personal, som anställts mot arvode i

lösa anställningsformer. Det ligger i sakens natur, att så även fortsättningsvis

under nu rådande förhållanden måste vara fallet, därest den elasticitet i

personalorganisationen, som riksdagen ansett önskvärd, skall kunna bibehållas.

Återhållsamheten kan dock, fortsätter departementschefen, icke få

sträcka sig så långt att ett antal befattningar, som med visshet kunna bedömas

erforderliga även under fredsförhållanden, icke nu uppföras såsom extra ordinarie.

Särskilt gäller detta vissa befattningar i nyckelpositioner inom verket.

Med beaktande härav har departementschefen föreslagit vissa utökningar av

ämbetsverkets personal.

Innan departementschefen ingått på detaljerna i fråga örn personalorganisationen,

har han emellertid till behandling upptagit frågan örn formerna för

militär personals tjänstgöring vid ämbetsverket. Departementschefen har

i anslutning härtill erinrat, att 1943 års riksdag påkallat uppmärksamhet

åt spörsmålet, i vad mån krigsmaterielverkets personalbehov kunde tillgodoses

genom överflyttning av militär och annan personal från de nuvarande

försvarsgrensförvaltningarna samt genom utnyttjande av inkallad reservpersonal.

För egen del har departementschefen ansett, att de viktigare befattningarna

inom krigsmaterielverket böra besättas med de i varje särskilt fall

lämpligaste personer som stå till buds, oavsett örn dessa äro civila, militära

eller civilmilitära befattnings- eller beställningshavare. Med denna utgångspunkt

har det synts departementschefen vara av stor betydelse, att möjlighet

öppnas för krigsmaterielverket att i fall, då så visar sig lämpligt, utan

alltför stora formella svårigheter försäkra sig örn den militära och civilmilitära

personal, som kan vara önskvärd. Departementschefen har ansett, att en tilllämjming

av systemet med förordnande av ifrågakommande militära eller

civilmilitära personal tills vidare å befattning vid krigsmaterielverket med lön

enligt löneplan Eo eller C bör försöksvis tillämpas. Departementschefen har

emellertid förutsatt, att härvid sådana åtgärder vidtagas, att vederbörande befattningshavare

icke kommer att lida löneminskning. Till förebyggande härav

bör enligt departementschefen i fall, då hans löneförmåner enligt löneplan

Oa eller Ca vid förordnandets tillträdande eller, i följd av därefter vunnen

befordran till högre militär eller civilmilitär beställning, sedermera överskjuta

förmånerna i Eo- eller C-tjänsten, ett motsvarande lönetillägg utgå. Skulle

vederbörande före förordnandets tillträdande lia åtnjutit sadant kompaniofficersarvode,

som utgår vid centrala förvaltningsmyndigheter och örlogsvarv,

eller kontrollarvode, bör enligt departementschefen övervägas, huruvida icke en

överflyttning av detta arvode till krigsmaterielverket bör ske enligt de riktlinjer,

som uppdragits i det föregående vid behandlingen av frågan örn en

arvodesreglering inom försvaret. I detta sammanhang har departementschefen

framhållit, att mottagande av ett förordnande vid krigsmaterielverket självfallet

icke må ställa vederbörande i sämre befordringstur än örn han fullgjort

tjänstgöring i annan central förvaltningsmyndighet inom försvaret.

Departementschefens förslag rörande utökning av verkets extra ordinarie

personal i högre lönegrad än 20 kan sammanfattas sålunda.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Vtikottet.

Lönegrad

Industri-

byrån

Tekniska

byrån

Kontroll-

byrån

Förråds-

byrån

Admini-

strativa

byrån

Summa

Eo 30.......

i

1

Eo 27..........

2

_

i

3

Eo 26..........

1

2

i

1

5

Eo 24............

4

2

5

i

12

Eo 21..........

—

—

i

2

3

Summa

8

4

6

3

3

24

Departementschefen har förutsatt, att krigsmaterielverket skall äga på det

med hänsyn till omständigheterna lämpligaste sättet disponera de befattningar,

som stå till verkets förfogande. Departementschefen har även framhållit, att

de åtgärder, som vidtagits för nedbringande av personalen vid försvarsgrensförvaltningarna

i samband med överflyttningen av arbetsuppgifter till

krigsmaterielverket, helt naturligt icke kunna få omedelbar verkan. Vad i det

föregående föreslagits rörande militär eller civilmilitär personals tjänstgöring

i krigsmaterielverket bör, framhåller departementschefen, i sin mån vara ägnat

att underlätta en avveckling av vissa tjänster vid försvarsgrensförvaltningarna.

Vad angår den lägre personalen inom ämbetsverket har departementschefen

räknat med en medelsanvisning för anställande av ytterligare extra ordinarie

personal i de lägre lönegraderna till ett belopp av 175 000 kronor. Även örn

det i regel ankommer på vederbörande ämbetsverk självt att inom en viss

ekonomisk ram bestämma de lägre extra ordinarie befattningshavarnas antal

och löneställning, har det dock synts departementschefen lämpligt att då här

är fråga örn utbyggnad av ett nytt ämbetsverk, låta det få ankomma på Kungl.

Majit att på sätt hittills skett, fastställa personalförteckning avseende extra

ordinarie befattningar i 20:e eller lägre lönegrader vid verket. Genom en sådan

anordning vinnes även större möjlighet för Kungl. Majit att lämpa uppsättningen

av sådan personal efter den ökning av arbetskvantiteten, som belöper

på nytillkommande arbetsuppgifter. Liksom hittills torde, framhåller departementschefen,

Kungl. Majit få bemyndigande att, därest så skulle visa sig oundgängligen

erforderligt, i samband med en överflyttning av arbetsuppgifter

besluta örn överskridande av ifrågavarande anslagspost. I anslutning härtill

föreslås posten liksom under innevarande budgetår skola betecknas förslagsvis

men förses med anmärkning, att densamma icke må utan Kungl. Majits medgivande

överskridas.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, har beräknats ett belopp av 15 000 kronor för ersättningar åt

experter m. fl. för tillfälliga uppdrag hos verket.

Vid sin behandling av propositionen nr 180 angående organisationen av

försvarsväsendets centrala förvaltning betonade 1943 års riksdag vikten av att

den nya förvaltningen såvitt möjligt finge växa fram successivt och organiskt,

vilket särskilt gällde krigsmaterielverket. Såsom i ärendet framhållits har en

planenlig utvidgning av verkets arbetsuppgifter också så småningom ägt rum,

varigenom anskaffningen av materiel tillhörande ett stort antal materiel
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

57

grupper överflyttats huvudsakligen från försvarsgrensförvaltningarna till krigsmaterielverket.

Detta har medfört ökat personalbehov. Med anledning härav

har Kungl. Majit nu framlagt förslag örn inrättandet av ett betydande antal

nya extra ordinarie befattningar.

Det föreliggande förslaget är givetvis i hög grad svårbedömbart, då

säkrare hållpunkter saknas rörande verkets arbetsomfång vid en återgång till

fredsförhållandena. Det vill närmast förefalla utskottet, som örn verkets ansvällning

icke komme att bliva sådan, att behovet av nya tjänster i den omfattning,

som här föreslagits, kan anses till fullo motiverat. Att utskottet det

oaktat icke vill motsätta sig Kungl. Majlis förslag beror därpå, att utskottet

utgår från att krigsmaterielverkets organisation kommer att bliva föremål för

närmare undersökning i samband med den blivande översynen av försvarsorganisationens

framtida utformning. Därest det vid denna utredning skulle

visa sig att en omvärdering av verkets personalbehov vore påkallad, torde

möjligheter föreligga att återflytta en del av personalen till försvarsgrensförvaltningarna.

Med sitt tillstyrkande av förslaget avser utskottet ej endast antalet till nyinrättande

föreslagna befattningar utan även dessas inplacering å löneskalan.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att de viktigare befattningarna

inom krigsmaterielverket böra besättas med de i varje särskilt fall

lämpligaste personer, som stå till buds, oavsett örn dessa äro civila, militära

eller civilmilitära befattnings- eller beställningshavare. Yad departementschefen

med anledning härav föreslagit beträffande formerna för militär personals

tjänstgöring vid verket har icke givit utskottet anledning till särskilt

uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för krigsmaterielverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ....................................... C 16

1 överdirektör ................................................... C 10

1 överingenjör ................................................... C 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

3 byråchefer ...................................................... Eo 30

2 förste byrådirektörer.......................................... Eo 30

1 byrådirektör ................................................... Eo 28

3 förste byråingenjörer ....................................... Eo 27

2 byråintendenter ................................................ Eo 27

7 byråingenjörer ................................................ Eo 26

2 förste byråsekreterare ....................................... Eo 26

1 kamrerare ...................................................... Eo 26

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet.

11 byråingenjörer ......................... Eo 24

1 byråingenjör eller förste byråassistent ............... Eo 24

1 förste byråassistent .......................................... Eo 24

2 byråsekreterare ................................................ Eo 21

1 byråassistent ................................................... Eo 21

b) godkänna följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.

....................................... kronor 61000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ...... » 75 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis1............................ » 975 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... »_169 000

Summa kronor 1 280 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 50000

Nettoutgift kronor 1 230 000

1 Anslagsposten må icke utan Kungl. Martts medgivande överskridas.

c) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 1 230 000 kronor.

12:o) Krigsmaterielverket: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 5) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 300000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 12, s. 226 och 227) att till Krigsmaterielverket: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 300 000

kronor.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

59

Arméns fortifikationsförvaltning.

13:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:

Avlöningar för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 297 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 13, s. 227—231) att

dels å personalförteckningen för arméns fortifikationsförvaltning under

rubriken Tjänstemän å ordinarie stat ytterligare uppföra en maskinist i lönegraden

A 12, 1 eldare av 1. klassen i lönegraden A 7 samt — i stället för en

expeditionsvakt i lönegraden A 5 — en expeditionsvakt i lönegraden A 6;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns

fortifikationsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 299 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 297 000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär att den nuvarande expeditionsvaktsbefattningen

i lönegrad A 5 med hänsyn till ökade arbetsuppgifter uppflyttas i lönegrad

A 6. Vidare föreslås att viss för förvaltningen av militärstabsbyggnaden

i Stockholm avsedd personal — 1 vice värd med arvode av 2 400 kronor, 1

maskinist i lönegrad A 12, 1 eldare av 1. klassen i A 7 och 1 eldare av 2.

klass i MEo 5 — överflyttas från försvarsstabens stat till fortifikationsförvaltningens

stat. I syfte att möjliggöra en behövlig förstärkning av amanuenspersonalen

och den kvinnliga kontorspersonalen föreslås, att medel under

anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal beräknas för''anställande av

— utöver den amanuens i lönegrad Eo 15, vars anställande förutsattes redan

av 1944 års riksdag — ytterligare en amanuens i samma lönegrad. Likaledes

hava medel beräknats för möjliggörande av befordran av två amanuenser till

förste amanuenser i lönegrad Eo 18. Slutligen föreslås två kvinnliga extra

tjänstemän skola vinna anställning i lönegrad Eo 2, varför medel beräknats

jämväl för sådant ändamål.

I enlighet med de riktlinjer, som angivits vid behandlingen av frågan örn

reglering av vissa militära arvoden, har i anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, ansetts böra inräknas ett belopp

av 2 880 kronor för arvoden utöver lön, medförande en ökad belastning

av anslagsposten med 480 kronor.

Behovet av en förstärkning av amanuenspersonalen och den kvinnliga kontorspersonalen

vid fortifikationsförvaltningen synes utskottet motiverat, varför

utskottet tillstyrker vad Kungl. Majit härutinnan föreslagit. Då de föreslagna

Utskottet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 178.

förändringarna i personalförteckningen och beräkningen i övrigt av anslaget

icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för arméns fortifikationsförvaltning

under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat ytterligare

uppföra en maskinist i lönegraden A 12, 1 eldare av 1. klassen

i lönegraden A 7 samt — i stället för en expeditionsvakt i

lönegraden A 5 — en expeditionsvakt i lönegraden A 6,

b) godkänna följande avlöningsstat för arméns fortifikationsförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.

................... kronor 61000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. » 84500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 170000

4. Körligt tillägg, förslagsvis ........... » 34 300

Summa kronor 349 800

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis............ kronor 50 800

Nettoutgift kronor 299 000

c) till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 299 000 kronor.

Arméförvaltningen.

14:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t

under fjärde huvudtiteln (punkt 11) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 14, s. 231—237) att

dels å personalförteckningen för arméförvaltningen under rubrikerna

Tjänstemän å ordinarie stat, Civil personal uppföra en verkstadsingenjör i

lönegraden C 5;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 447 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 370 000

kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. 61

Åt arméförvaltningen har alltsedan år 1940 lämnats medgivande att å tygavdelningens

verkstadsbyrå anställa en verkstadsingenjör med arvode och

andra förmåner — dock ej pensionsrätt —• motsvarande vad som utgår till befattningshavare

i lönegrad C 5. Då det med hänsyn bland annat till svårigheterna

att med avlöning i form av arvode besätta ifrågavarande befattning

med tillräckligt kvalificerad person har Kungl. Majit föreslagit att denna

arvodestjänst utbytes mot en ordinarie befattning såsom verkstadsingenjör i

lönegrad C 5. Befattningen har ansetts böra tillsättas medelst förordnande

på viss tid. Därjämte föreslås en omprövning av befattningens lönegradsplacering

böra ske vid framdeles inträffande ledighet. Kungl. Majits förslag innebär

vidare en viss överflyttning av personal från sakanslag till förevarande

anslag och att på grund härav anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal

ökas med belopp, som erfordras för avlönande av ytterligare 5 kanslibiträden

1 lönegrad Eo 7 och 11 kontorsbiträden i Eo 4. Medel hava ansetts böra beräknas

för anställande av ytterligare en pensionerad officer och en pensionerad

underofficer i arvodesbefattning (Oa 10 respektive U0 7). I enlighet med de

riktlinjer, som angivits vid behandlingen av frågan om reglering av vissa militära

arvoden, föreslås, att i anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, inräknas ett belopp av 18 000 kronor för

arvoden utöver lön, medförande en minskad belastning av anslagsposten med

2 430 kronor.

Utskottet finner Kungl. Majits förslag under förevarande punkt befogade

och tillstyrker desamma, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för arméförvaltningen under rubrikerna

Tjänstemän å ordinarie stat, Civil personal uppföra

en verkstadsingenjör i lönegraden C 5,

b) godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................................... kronor 142 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.................. » 286 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 130 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 82 000

Summa kronor 640 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 193 000

Nettoutgift kronor 447 000

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 447 000 kronor.

Utskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 178.

TJtskottet.

Marinförvaltningen.

15:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 15, s. 237—240) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 382 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 370 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär inrättande av dels två nya arvodesbefattningar,

den ena med arvode motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10 och

den andra med arvode enligt löneklass UO 7, dels _ ock ytterligare en befattning

såsom expeditionsvakt i lönegrad Eo 5. I enlighet med de riktlinjer,

som angivits vid behandlingen av frågan örn reglering av vissa militära arvoden,

föreslås, att i anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, inräknas ett belopp av 8 640 kronor för arvoden utöver

lön, medförande en minskad belastning av anslagsposten med 1110

kronor.

Utskottet har icke någon erinran att framställa mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 167 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... » 148 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 97 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 60 000

Summa kronor 473 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........... kronor 91 000

Nettoutgift kronor 382 000

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. 63

b) till Mar inför vältning en: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 382 000 kronor.

Flygförvaltningen.

16:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 15) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 412 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 16, s. 241—246) att

dels å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken Ordinarie

tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra

1 chef för materielavdelningens utrustningsbyrå i lönegrad Oa 6, Oa 5

eiler Ca 30 i stället för i lönegrad Oa 5 eller Ca 28, 1 kamrerare i lönegrad

A 24 i stället för i lönegrad A 22 samt en drivmedelsassistent och en motorfordonsassistent,

båda i lönegrad Eo 24;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Ftygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 412 000

kronor.

Arbetsuppgifterna å utrustningsbyrån inom materielavdelningen hava på

grund av den snabba tekniska utvecklingen å de områden, som beröra byrån,

avsevärt ökat såväl kvantitativt som kvalitativt. Sålunda har vapensektionen

betydligt utvidgats på grund av tillkomsten av ett flertal nya vapen. Jämväl

elektriska sektionen har utökats genom tillkomsten av nya arbetsuppgifter,

främst på ekoradioområdet. På grund härav har Kungl. Majit föreslagit, att

chefen för utrustningsbyrån (nu Oa 5 eller Ca 28) placeras i samma löneställning

som chefen för flygplansbyrån, eller sålunda i lönegrad Oa 6, Oa 5

eller Ca 30. Med avseende å befattningen såsom kamrerare i flygförvaltningen,

vilken nu är placerad i lönegraden A 22, föreslår Kungl. Majit, att

med hänsyn till verkställd utredning rörande denne tjänstemans arbetsuppgifter

befattningen i fråga uppflyttas i lönegrad A 24. Kungl. Majits förslag

innebär vidare, att de nu såsom extra tjänstemän i lönegrad MEx 24 anställda

drivmedels- och motorfordonsassistentema erhålla extra ordinarie anställning

och att dessa båda befattningar således uppföras på flygförvaltningens

personalförteckning. Ytterligare har föreslagits, att medel ställas till

flygförvaltningens förfogande för inrättande av en befattning för amanuens i

lönegraden Eo 15.

Beträffande kompaniofficersarvoden och ersättningar till beställningshavare

vid försökscentralen hänvisas till vad inledningsvis anförts beträffande

arvodesreglering för försvaret.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet

Förslaget om ändrad löneställning för chefen för materielavdelningens utrustningsbyrå

finner utskottet böra godtagas. Utskottet vill ej heller framställa

någon erinran mot att befattningen såsom kamrerare i flygförvaltningen

uppflyttas till lönegraden A24. Yad Kungl. Majit i övrigt föreslagit

under flygförvaltningens avlöningsanslag har icke givit utskottet anledning

till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken

Ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än 20 uppföra 1 chef för materielavdelningens utrustningsbyrå

i lönegrad Oa 6, Oa 5 eller Ca 30 i stället för i lönegrad

Oa 5 eller Ca 28, 1 kamrerare i lönegrad A 24 i stället

för i lönegrad A 22 samt en drivmedelsassistent och en motorfordonsassistent,

båda i lönegrad Eo 24,

b) godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.

....................................... kronor 220 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ...... » 130 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

......................................... » 121000

Anm. Bärest befattningen såsom chef för materielavdelningens

normaliebyrå besättes med innehavare

i lönegrad Ca 28, skall av denna post innehållas ett

belopp, beräknat efter 11 600 kronor för helt budgetår.

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »_66 000

Summa kronor 537 000

Sär skilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis......... kronor 87 000

Nettoutgift kronor 450000

c) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 450000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

65

Försvarskrafterna.

Försvarsstaben.

17:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 17) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar förbudgetåret

1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 2 845000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 17, s. 246—259) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

försvarsstaben, med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsstaben,

med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 2 965 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr N. Holmström väckt motion (11:529), vari hemställts, att

riksdagen måtte, med ändring av Kungl. Majlis förslag, besluta att i personalförteckningen

för försvarsstaben uppföra 14 regementsofficerare, varav 5

militärassistenter, i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 och 1 major, militärassistent, i

lönegrad Oa 4.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 845 000

kronor.

Försvarsstabschefen har framlagt förslag att för rationalisering av expeditionst

jänsten överflytta vissa arbetsuppgifter från militär personal till kvinnliga

befattningshavare. Ett genomförande av nämnda förslag i huvudsakliga

delar skulle, framhåller departementschefen, kunna komma att föregripa de

resultat, till vilka 1944 års personalutredning och försvarets tjänsteförteckningssakkunniga

kunna leda. Utan att så behöver ske synes departementschefen

dock möjligt att redan nu tillstyrka en mera begränsad förstärkning av

ifrågavarande kontorspersonal. Därest personalökningen sker successivt, vinnes

även ökad möjlighet att rekrytera de nya befattningarna med kvalificerade

krafter inom eller utom staben. Departementschefen har sålunda ansett

sig kunna förorda, att från och med nästkommande budgetår inom försvarsstaben

inrättas ytterligare 4 kanslibiträdesbefattningar, av vilka 2 i lönegrad

A 7 och 2 i lönegrad MEo 7, samt att i samband därmed antalet kontorsbiBihang

till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178. lies -ir> 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Statsutskottets utlåtande nr 178.

träden i MEo 4 minskas med 2 och antalet skrivbiträden i MEo 2 likaledes

minskas med 2.

Departementschefen har vidare ansett, att under förevarande anslag böra

beräknas medel, 25 000 kronor, för anställande under fredstid av extra kontorspersonal.

Departementschefen förutsätter, att belastningen å arméns avlöningsanslag

och å förskottsstaten för försvarsväsendet i motsvarande mån

minskas.

I förevarande sammanhang torde, framhåller departementschefen, en för

pensionerad officer avsedd befattning med arvode motsvarande nettolönen i

löneklass Oa 10, nu disponerad för kommendanten vid försvarsstaben, kunna

indragas från och med ingången av nästa budgetår. Under fredsförhållanden

hava de med sistnämnda syssla förenade göromålen ansetts kunna bestridas

i annan ordning. Innan beslut om fortsatt utökning av försvarsstabens kontorspersonal

fattas, har frågan örn möjligheterna till en ytterligare minskning

av den för expeditionsgöromål avsedda pensionerade personalen i arvodesbefattning

synts departementschefen böra övervägas.

Chefen för försvarsstaben har framlagt förslag till omorganisation av försvarsstabens

fotoanstalt. Departementschefen har funnit åtskilliga skäl tala

för en fastare reglering av personalorganisationen vid densamma. En klar avgränsning

av fotoanstaltens uppgifter i fråga örn kartframställning gentemot

motsvarande på rikets allmänna kartverk ankommande arbetsuppgifter kan

emellertid, framhåller departementschefen, icke anses vara för handen. Innan

slutlig ståndpunkt tages till förevarande organisationsfråga, hava antydda

spörsmål synts departementschefen böra närmare klarläggas. I ett särskilt

hänseende har departementschefen emellertid funnit sig redan nu kunna fatta

ståndpunkt till hithörande frågor. Det i det föregående framlagda förslaget

örn ordnande av tryckningsverksamheten inom försvaret m. m. innebär nämligen

bland annat, att försvarsstabens nu till fotoanstalten förlagda tryckeri

skall sammanföras med vissa vid andra myndigheter förefintliga s. k. hjälptrycksanläggningar

till ett försvarets tryckeri, vilket med tillhörande bokbinderi

skall anknytas till arméns intendenturförråd i Stockholm. Då den

för närvarande å övergångsstat vid försvarsstaben uppförde föreståndaren för

fotografiska centrallaboratoriet först under budgetåret 1946/47 torde komma

att avgå från sin befattning, synes departementschefen icke heller av sådan

anledning nödvändigt att nu taga ståndpunkt till frågan om anstaltens fredsmässiga

organisation. Med hänsyn till vad sålunda framhållits har departementschefen

funnit sig icke kunna nu förorda av försvarsstabschefen framlagda

personalförslag i vidare mån än att medel synts böra beräknas för uppförande

av de båda redan nu vid anstalten tjänstgörande kopisterna i lönegrad

MEo 4.

Såsom militärassistenter i chefsställning avses för närvarande vid vardera

av järnvägsstyrelsen och rikets allmänna kartverk 1 överstelöjtnant eller major

samt vid vardera av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen ävensom

civilförsvarsstyrelsen 1 major, medan vid generalpoststyrelsen tjänstgör

en kommenderad officer och vid vattenfallsstyrelsen en pensionerad officer

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. 67

med arvode motsvarande nettolön i löneklass Oa 10. Försvarsstabschefen har

nu hemställt, att från och med budgetåret 1945/46 militärassistenterna vid

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen samt civilförsvarsstyrelsen

måtte upptagas i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 (överstelöjtnant eller major). Såsom

skäl för förslaget har anförts, att dess genomförande skulle vidga rekryteringsbasen

och öka möjligheten att bevara kontinuiteten i berörda befattningar.

iNågot sakligt skäl att med hänsyn till betydelsen för försvaret placera

militärassistentema i exempelvis väg- och vattenbyggnadsstvrelsen samt

telegrafstyrelsen lägre än militärassistenten vid kartverket förelåge icke ur

de synpunkter försvarsstabschefen företrädde. Försvarsstabschefen har vidare

abel opat, att telegrafstyrelsen uttalat sin anslutning till anförda synpunkter

samt att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin del tillstyrkt förslaget och

därvid framhållit bland annat, att styrelsens ämbetsområde genom vägväsendets

förstatligande i avsevärd omfattning utökats, i samband varmed också

verksamheten inom styrelsens militäravdelning blivit av större betydelse,

närmast jämförlig med järnvägsstyrelsens militärbyrå. Departementschefen

har erinrat, att hithörande spörsmål såvitt angår militärassistenterna vid

telegrafstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen så sent som

föregående år voro föremål för reglering. Med hänsyn härtill och då ej heller

i övrigt synas ha förekommit sådana omständigheter, som böra föranleda

en ändring i hithörande hänseenden, har departementschefen funnit sig icke

kunna tillstyrka bifall till förevarande förslag. Däremot har departementschefen

anslutit sig till försvarsstabschefens förslag örn att i sammanhang med

civilförsvarets ordnande på försvarsstabens personalförteckning skola uppföras

ytterligare 7 kaptener, avsedda såsom militärassistenter vid vissa länsstyrelser.

Såväl dessa som de genom beslut av 1944 års riksdag inrättade

motsvarande beställningarna böra, framhåller departementschefen, liksom

redan tidigare å försvarsstabens personalförteckning uppförda, för militärassistenter

avsedda kaptensbeställningar vara förenade med arvode motsvarande

lon i lönegrad Oa 3. Härav föranledda ändringar i personalförteckningen

hava synts departementschefen nu böra vidtagas.

. 1 enlighet med riksdagens beslut angående inrättande av försvarets forskningsanstalt

(skrivelse 1944: 498) bör enligt departementschefen den hittills

å personalförteckningen för försvarsväsendets kemiska anstalt uppförda beställningen

för överstelöjtnant eller major å aktiv stat med arvode motsvarande

lonen i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 överflyttas till försvarsstabens personalförteckning.

Enligt de för försvarsstabens regementsofficerare i övrigt till
lämpade

grunderna föreslås denna beställning skola tillsättas medelst fullmakt.

Vid bifall till det förslag örn ändrad benämning av underofficerare i lönegraden

U0 3, som Kungl. Majit framlägger i det följande under punkt 18, bör

regementskassoren vid försvarsstaben benämnas förvaltare.

Forsiaget om överflyttning av vissa arbetsuppgifter från militär personal

tili kvinnliga befattningshavare synes utskottet böra godtagas i den av departementschefen

föreslagna omfattningen.

Utskottet..

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Såsom militärassistenter i chefsställning avses för närvarande vid vardera

av järnvägsstyrelsen och rikets allmänna kartverk en överstelöjtnant eller

major samt vid vardera av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen

samt civilförsvarsstyrelsen en major, medan vid generalpoststyrelsen tjänstgör

en kommenderad officer och vid vattenfallsstyrelsen en pensionerad

officer med arvode motsvarande nettolön i löneklass Oa 10. I motionen

II: 529 har yrkats att militärassistenterna vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

telegrafstyrelsen samt civilförsvarsstyrelsen måtte upptagas i lönegrad

Oa 5 eller Oa 4 (överstelöjtnant eller major). Utskottet vill framhålla,

att utskottet icke anser sig kunna på grundval av föreliggande utredningsmaterial

bedöma, huruvida den skilda löneställningen för dessa assistenter

är rättvist avvägd i förhållande till de arbetsuppgifter och det ansvar, som

åvila dem. Uppenbart är att den förstärkta försvarsberedskapen i olika grad

påverkat assistenternas verksamhet såväl med avseende å arbetsbelastning

som arbetsuppgifter. Utskottet förutsätter därför, att frågan örn löneställningen

för samtliga militärassistenter blir genom Kungl. Maj :ts försorg föremål

för närmare övervägande, sedan någon erfarenhet vunnits rörande deras

tjänstgöring under fredsmässiga förhållanden. Den i ämnet väckta motionen

torde vid angivna förhållanden icke böra av riksdagen bifallas.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt

icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 529,

a) godkänna följande personalförteckning för försvarsstaben,

med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Ordinarie tjänstemän.

Militär personal.

1 överbefälhavare ........................ Ob 7

1 generalsperson (flaggman) eller överste

(kommendör)............................ Ob 4 eller Ob 2

2 överstar (kommendörer)................ Oa 6

14 regementsofficerare, försvarsattachéer Oa 6 el. Oa 5 el. Oa 4

1 regementsofficer........................ Oa 6 el. Oa 5

11 regementsofficerare, varav 2 militärassistenter

.............................. Oa 5 el. Oa 4

4 majorer, militärassistenter ............ Oa 4

1 major eller kapten .................... Oa 4 el. Oa 3

Anm. Om beställningen innehaves av kapten,

utgår avlöningen i form av arvode.

23 kaptener, militärassistenter, arvoden Oa 3

3 kaptener eller löjtnanter, militärassistenter,

arvoden........................ Oa 3 el. Oa 2

1 förvaltare................................ UO 3

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. 69

Beställning (Befattning) Lönegrad

Civil personal.

2 detaljckefer å personalvårdsavdel
ningen

.................................. C 2

3 kanslibiträden.......................... A 7

1 förste expeditionsvakt ................ A 7

1 expeditionsvakt ........................ A 5

8 kontorsbiträden ........................ A 4

1 telefonist................................ A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet

............................ A 30

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

2 stabsredaktörer ........................ MEo 23

1 ingenjör vid fotoanstalten ............ MEo 21

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsstaben, med

undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills

vidare från oell med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattning,

förslagsvis ........................ »

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........ »

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer

och biträdande försvarsattachéer:

a) Ortstillägg, förslagsvis .. kronor 290 000

b) Barnbidrag, förslagsvis .. » 33 000

c) Utomeuropeiskt tillägg,

förslagsvis ................ » 25 000

d) Bidrag till automobilresor,

förslagsvis ..... » 17 000

e) Eörflyttningsbidrag, förslagsvis

.................... » 30 000

f) Prisutjämningstillägg____ » 19 000 »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal »

6. Eörligt tillägg, förslagsvis.................... »

675 000

293 000

27 000

414 000

161 000

172 000

Summa kronor 1 742 000

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 202 000

Nettoutgift kronor 1540 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 2 965 000 kronor.

Armén.

Avlöningar m. m. til! fast anställd personal.

18:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1 har

Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 20) föreslagit riksdagen att,

1 avbidan på särskild proposition i ämnet till Armén: Avlöningar till aktiv

personal m. fl. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 72 200 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 170 föreslagit

riksdagen (punkt 18, s. 259—320) att

dels för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén,

vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela ej mindre särskilda föreskrifter av i

tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Majits beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943 och den

2 juni 1944 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns

personalförteckningar budgetåren 1942/43—1944/45, än aven de särskilda föreskrifter,

som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av

den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation

av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47;

dels bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1945 angivna grunder

utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid

för uppflyttning till högre löneklass för personal, som i anslutning till föreliggande

förslag örn befälskadrernas utökning må komma att överflyttas från

övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar

på aktiv stat vid förs vars väsendet;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret

1945/46;

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 70 700 000 kronor.

Vidare har utskottet i detta sammanhang till behandling förehaft

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets utlåtande nr 178.

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr J. Friggeråker m. fl. (I: 342) och den andra inom andra kammaren av

herr N. Holmström m. fl. (11:531), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i avvaktan på den av Kungl. Majit i annan ordning förebådade nya

försvarsutredningen fanjunkare avses såsom kompaniadjutanter vid arméns

jägarskola.

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr V. Ljungdahl m. fl. (I: 326) och den andra inom andra kammaren av

herr C. Lindberg (11:511), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

musikkåren vid Livregementet till häst skall fran den 1 juli 1945 omorganiseras

till typ II;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 90) och den andra inom andra kammaren av herr

O. W. Lövgren m. fl. (11:162), vari hemställts, att riksdagen måtte under

fjärde huvudtiteln för budgetåret 1945/46 upptaga erforderligt anslag för inrättande

av en musikkår av typ II vid Luleå luftvärnskår;

dels en inom andra kammaren av herr N. Holmström väckt motion (II: 530),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att beställningen som fälttygmästare

från och med budgetåret 1945/46 skall vara uppförd i lönegraden Ob 2

eller ock i lönegraden Ob 1 och därvid förenad med ett arvode av 1000

kronor;

dels en inom första kammaren av herr A. Mannerskantz väckt motion

(1:341), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att sju beställningar såsom

regementskassörer av 2. klassen vid armén utbytas mot sju beställningar

såsom regementskassörer av 1. klassen med placering i lönegraden UO 3;

dels en inom andra kammaren av herr N. Holmström väckt motion (II: 498),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till lönegrad Oa 5 eller Oa 4

överföra beställningen såsom chef för arméhundväsendet, att till lönegrad

Oa 4 eller Oa 3 överföra beställningen såsom chef för arméhundskolan, samt

att under rubriken »Arméhundväsendet» uppföra ytterligare följande beställningar,

nämligen en beställning såsom expeditionsofficer i löneklass Oa 10

(pensionerad officer), en beställning såsom expeditionsunderofficer i löneklass

UO 7 (pensionerad underofficer) samt en befattning såsom kontorsbiträde

i lönegrad MEo 4;

dels en inom andra kammaren av herr C. Lindberg väckt motion (II: 220),

vari hemställts, att riksdagen ville besluta att de årliga arvodena till hemvärnsområdesbefälhavarna

såväl i fredstid som under förstärkt försvarsberedskap,

mobilisering och krig fastställas till 150 kronor i hemvärnsområde

med högst 100 hemvärnsmän, till 225 kronor i hemvärnsområde med

över 100 och högst 300 hemvärnsmän och till 300 kronor i hemvärnsområde

med över 300 hemvärnsmän;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr L. Bondeson m. fl. (I: 226) och den andra inom andra kammaren av herr

G. Nilsson i Göingegården m. fl. (11:377), vari hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Majit ville föreslå, att hemvärnsområdesbefälhavarnas

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 178.

årliga arvode fastställes till 200 kronor i hemvärnsområde med högst 100 hemvärnsmän,

till 300 kronor i område med över 100 och högst 300 hemvärnsmän

och till 400 kronor i område med över 300 hemvärnsmän, ävensom att detta

arvode utgår med oförändrat belopp även i fred;

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 90, I: 226, 1:326, 1:341, II: 220,

II: 498, II: 530 och II: 531.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 68 950 000

kronor.

Beträffande uppställningen av staterna för försvarsgrenarnas

avlöningsanslag har departementschefen erinrat, att försvarets civilförvaltning

i skrivelse den 23 maj 1944 framlagt förslag till ändringar härutinnan.

En kortfattad redogörelse för dessa förslag har lämnats under punkt 20 i statsverkspropositionen.

Departementschefen har nu understrukit det önskvärda i

att uppställningen av försvarsgrenarnas avlöningsstater förenklas och så vitt

möjligt ansluter sig till den vanligen förekommande uppställningen av sådana

stater (normalstaten). En sådan anordning har synts departementschefen

också möjlig att i huvudsak genomföra genom att under normalstatens

anslagsposter sammanföra olika nu särskilt redovisade utgiftsändamål av likartad

natur. Beträffande civilförvaltningens förslag och av departementschefen

föreslagna avvikelser därifrån hänvisas till s. 260—263 i statsrådsprotokollet.

Den utökning av den från arméns avlöningsanslag avlönade personalen, som

civilförvaltningen föreslagit för nästa budgetår, är i huvudsak en direkt följd av

det successiva genomförandet av den genom 1942 års försvarsbeslut

antagna organisationen och grundar sig på beräkningar, som av

chefen för armén tillhandahållits ämbetsverket. Arméchefen har därvid räknat

med fortsatt anställande av långtjänstunderbefäl och utökning av antalet underofficersbeställningar

samt minskning till följd därav av antalet beställningar i

manskaps grad enligt 1942 års underbefälsutrednings förslag härutinnan, vilka

framlades för 1944 års riksdag i propositionen nr 143. Såsom framgår av

nämnda proposition har slutlig ställning icke tagits till ifrågavarande förslag

i vad avser inrättande av nya underofficersbeställningar. Det förslag till manskapsstater,

som av utredningen upprättats med utgångspunkt från att dessa

beställningar skulle tillkomma, har dock i huvudsak lagts till grund för beräkningen

av manskapsstaterna för innevarande budgetår. Som ett led i strävandena

att nedbringa försvarets manskapskadrer till en nivå, som kan möjliggöra

en tillfredsställande rekrytering, har jämlikt bemyndigande den 2 november

1944 av Kungl. Maj:t inom försvarsdepartementet tillsatts en utredning

— 1944 års manskapsutredning — med uppgift att utreda de ytterligare

möjligheter därtill som kunna förefinnas. Med hänsyn till att ifrågavarande

spörsmål sålunda i ett vidgat sammanhang kommer under bedömande, har

departementschefen ansett sig icke böra för nästa budgetår framlägga förslag

till utökningar av underofficerskadrerna i enlighet med 1942 års under
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. 73

befälsutrednings förberörda förslag. Någon fortsatt begränsning av manskapskadrerna

av denna anledning har icke heller ansetts böra ske.

Bland de organisatoriska förändringar, som avses skola genomföras under

nästa budgetår och äro av natur att påverka personalbehovet, har erinrats örn

den fortsatta utbyggnaden av Göta pansarlivgarde, Bergslagens artilleriregemente,

Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland, Signalregementets

kompanier i Kristianstad och Skövde samt Andra och Tredje tygkompanierna.

Under budgetåret beräknas vidare Skånska pansarregementets kasern i

Hässleholm bliva färdigställd så långt, att regementet kan överflyttas dit

från Hälsingborg. I samband därmed skall, enligt vad som förutsattes vid

behandlingen vid 1943 års riksdag (propositionen nr 302, riksdagens skrivelse

nr 412) av frågan örn Skånska pansarregementets förläggning, den därvid i

princip beslutade omorganisationen av kavalleriet äga rum, innebärande,

bland annat, att ett nytt kavalleriregemente skall uppsättas. Chefen

för armén har låtit verkställa utredning rörande de ändringar i personalavseende,

som föranledas av ifrågavarande omorganisation, och lagt denna utredning

till grund för de anvisningar, som lämnats civilförvaltningen. Med

hänsyn till att omorganisationen berör ett flertal personalkategorier har det

synts departementschefen lämpligt att i detta sammanhang upptaga utredningen

till behandling.

Utredningen i fråga omfattar förslag till personalstater för det omorganiserade

kavalleriet samt rörande personalbehovet vid ridskolan och Herrevadsklosters

remontdepå.

Yad först beträffar kavalleriet har chefen för armén utgått från att särskild

inspektör inrättas för truppslaget. Med hänsyn till det ringa antalet

elever i plutonchef sskola vid varje kavalleriregemente har arméchefen ansett

det nödvändigt, för att utbildningen skall kunna bedrivas rationellt och för

att personalbesparingar skola kunna göras, att sammanföra eleverna vid samtliga

regementen till en gemensam utbildningsavdelning. Med hänsyn till tillgången

på förläggningsutrymmen vid de olika truppförbanden borde denna

avdelning förläggas till Skånska kavalleriregementet, därvid lägret vid Ljungbyhed

i stor utsträckning skulle utnyttjas för den fältmässiga utbildningen.

Utifrån sålunda angivna förutsättningar har arméchefens förslag till personalstat

för kavalleriet utformats. Antalet regements-(sekund-)chefer skulle

enligt förslaget ökas med 1 för Skånska kavalleriregementet. Samtliga föreslås

placerade i Oa 6, varvid dock de nuvarande cheferna skulle bibehållas

i Ob 1, så länge de kvarstå i sina beställningar. Antalet övriga regementsofficersbeställningar,

nu tre överstelöjtnanter och fem majorer, föreslås minskade

med 2 till sammanlagt 6. Därav avses en, liksom hittills, för tjänstgöring

vid arméinspektionen, två för Skånska kavalleriregementet, med hänsyn

till att regementet bomme att nästan ständigt behöva förlägga sina övningar

till Ljungbyhed eller annan plats, och en för ettvart av de övriga regementena.

Beträffande fördelningen av dessa regementsofficersbeställningar

på olika lönegrader har arméchefen anfört, att det för en liten personalkår

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 178.

som kavalleriets måste anses lämpligt att förfoga över alternativa löner, så

att befordringar kunde ske i paritet med övriga personalkårer utan att

byte av befattning därvid skulle behöva ske. En dylik reglering av befordringsmöjligheterna

vore vidare önskvärd för att säkerställa en fullgod rekrytering,

vilket icke kunde förväntas, örn befordringsförhållandena vore

sämre än inom andra personalkårer. Med anledning härav har arméchefen

föreslagit inrättande av 1 beställning för överstelöjtnant eller major. Av

övriga beställningar borde 2 avses för överstelöjtnant och 3 för major. I

fråga örn kompaniofficerare innebär förslaget utökning med 1 ryttmästare,

vilken utökning motsvaras av att en ännu icke tillsatt lärarbefattning vid ridskolan,

varmed skolans stat skulle utökas enligt försvarsbeslutet, kan inbesparas.

Omorganisationen föranleder icke någon utökning av de nu å kavalleriets

stat uppförda underofficersbeställningarna.

Yad härefter manskapsstaterna beträffar har i föreliggande utredning

gjorts den omräkning av 1942 års underbefälsutrednings beräkningar av antalet

överfurirer vid armén, som föranledes av att det nya kavalleriregementet

ansetts böra tillföras förvaltningspersonal i samma omfattning som de befintliga

regementena. Minskningen av organisationen vid Livregementets

husarer och Norrlands dragonregemente föranleder en begränsning av det erforderliga

antalet skvadrons- och stallfurirer vid dessa regementen till 4 av

vartdera slaget vid ettvart regemente (jfr tabellen å s. 71 i 1942 års underbefälsutrednings

betänkande, SOU 1944:2). För det nya kavalleriregementet

ha upptagits samma beställningar för överfurirer, som sålunda ansetts erforderliga

för Livregementets husarer och för Norrlands dragonregemente, dock

att med hänsyn till dubbelförläggningen antalet stallfurirer upptagits till 5.

Totala antalet överfurirer för kavalleriet skulle med sådan beräkningsgrund

uppgå till 70 i stället för av underbefälsutredningen angivna 58. Den successiva

utökningen till nämnda antal har beräknats ske så att för nästa budgetår

upptagas 44, för 1946/47 54, för 1947/48 62 och för budgetåret 1948/49 70.

Det har framhållits, att denna ökning av antalet överfurirer icke motsvaras

av någon minskning i fråga örn underbefäl i övrigt, enär någon förvaltningspersonal

för det nya regementet icke medräknats av underbefälsutredningen.

Beträffande manskapsbeställningar i övrigt föranleder omorganisationen ingen

ändring i det av underbefälsutredningen beräknade antalet.

För det nya kavalleriregementet har föreslagits musikkår av typ III. Vid

Skånska pansarregementets förläggning till Hässleholm kunde Skånska trängkårens

musikkår indragas, varför förslaget icke behövde föranleda personalökning.

Av personal ur andra personalkårer har för Skånska kavalleriregementets

del räknats med samma behov av intendentur-, läkar- och tygpersonal som enligt

försvarsbeslutet beräknats för övriga kavalleriregementen, nämligen 1 intendent,

1 förvaltare, 1 regementskassör av 1. klassen, 1 bataljonsläkare och

2 tyghantverkare, med vilka beställningar berörda stater alltså skulle utökas.

I fråga örn personal på trängens stat har räknats med utökning av 1 sjuk
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

75

vårds underofficer, under det att antalet för kavalleriet enligt försvarsbeslutet

beräknade sjukvårdsfurirer och sjukvårdskorpraler, tolv, föreslagits fördelade

på de fyra regementena med två respektive en på varje regemente. Vidare har

föreslagits utökning med 1 regementsveterinär, avsedd för Skånska kavalleriregementet.

Bataljonsveterinärtjönsten vid regementet förutsattes skola, åtminstone

tills vidare, bestridas av den för Herrevadsklosters remontdepå avsedde

veterinären.

Beträffande pensionerad personal i arvodesbefattning har räknats med

samma personalbehov för det nya regementet som enligt personalförteckningen

för innevarande budgetår avsetts för ettvart av de övriga regementena,

dock att därvid räknats med allenast en tygunderofficer vid varje regemente,

varigenom det i förteckningen nu upptagna antalet, 6, kunnat minskas till 4.

I fråga örn befattning som biträde åt regementsintendent har anförts, att erfarenheten

syntes visa, att dylik befattning ej kunde utgå utan att regementsintendentens

arbetsbörda skulle ökas till det orimliga.

Vad beträffar icke-ordinarie personal har räknats med den utökning av antalet

remontryttare, som förutsattes i propositionen 1944: 143. övrig extra ordinarie

personal har för det nya regementets del beräknats till samma antal

som i vederbörlig personalförteckning för innevarande år upptagits för Livregementet

till häst. Därvid har antalet förrådsmän vid Livregementets

husarer ansetts kunna minskas från 4 till 3 med hänsyn till att för Signalregementets

kompani i Skövde finnas upptagna 2 förrådsmän. Därjämte har upptagits

1 sjuksköterska, avsedd för Skånska kavalleriregementet.

För ridskolans del förutsättes ingen ändring i det personalbehov som för

närvarande beräknas, vilket, såsom i det föregående nämnts, innebär minskning

med en lärarbefattning i förhållande till försvarsbeslutet.

För Herrevadsklosters remontdepå föreslås samma personaluppsättning

som för Gudhems remontdepå, vilket innebär, att 1 arvodesbefattning för

underofficer vid dressyranstalten utgår ur förteckningen. Chefen för depån

föreslås skola upptagas i löneklassen Oa lii stället för såsom för närvarande

Oa 12.

Det sålunda framlagda förslaget till beräkning av personalbehovet m. m.

vid kavalleriet samt vid ridskolan och Herrevadsklosters remontdepå ansluter

sig i allt väsentligt till de förutsättningar, varpå beslutet örn kavalleriets omorganisation

byggde. Departementschefen har därför ansett sig kunna, ehuru

med vissa jämkningar, lägga förslaget till grund för anslagsberäkningarna.

De delar äv förslaget, som givit anledning till erinringar, har departementschefen

här upptagit till behandling.

I det följande under Avlöningar till ordinarie tjänstemän behandlas den

av arméchefen berörda framställningen om inrättande av en särskild inspektör

för kavalleriet. Då departementschefen icke ansett sig kunna biträda

denna framställning, har departementschefen räknat med att sekundchefen

för Livregementet till häst fortfarande skall vara placerad i lönegraden Ob 1.

Den verksamhet, som av Skånska kavalleriregementet kommer att bedrivas

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 178.

å Ljungbyhed, torde, framhåller departementschefen, icke bliva av den art

och omfattning, att särskild regementsofficersbeställning därför behöver avses.

Departementschefen har därför föreslagit, att antalet regementsofficersbeställningar

minskas med ytterligare 1 till 5. Den alternativa beställningen

för överstelöjtnant eller major bör därvid utgå ur förslaget.

I förslaget ingående nytillkommande beställning för överfurir (matsalsfurir)

och arvodesbefattning för köksföreståndare samt extra ordinarie befattningar

för biträdande husmoder och för köks- och servisbiträden hava ansetts

tills vidare icke böra inrättas.

Departementschefen har föreslagit, att de nuvarande 3 arvodesbefattningarna

för biträdande mobiliseringsofficerare utgå ur personalförteckningen

samt att beträffande förrådsmän det nuvarande antalet minskas med 1 för

Livregementets husarer.

Vad beträffar manskapsbeställningarna har departementschefen utgått från

att den begränsning av omsättningen inom manskapskadern, som kan bliva en

följd av tillkomsten av 11 nya beställningar för överfurir, skall kunna medföra

minskat behov av beställningar i övriga underbefälsgrader. Då frågor

av denna art torde komma att bedömas av 1944 års manskapsutredning, ifrågasätter

departementschefen tills vidare ingen ytterligare begränsning av manskapsbeställningarna.

Vad ridskolan beträffar har befattningen för biträdande husmoder i MEo 4

ansetts böra utgå i samband med att remontutbildningen överflyttas till

Ljungbyhed.

Departementschefen har ansett, att chefen för Herrevadsklosters remontdepå

efter dressyranstaltens överflyttning till Skånska kavalleriregementet

icke bör vara placerad i högre löneställning än chefen för Gudhems remontdepå.

Frågan örn dessa chefers löneställning behandlas i det följande under

anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Med den personalorganisation, som här förordats, kunna de årliga merutgifterna

under arméns avlöningsanslag beräknas uppgå till omkring 65 000

kronor.

De personalförändringar, som föranledas av vad sålunda föreslagits, hava

synts böra komma till uttryck i personalförteckningarna redan från och med

nästa budgetår. Intill dess omorganisationen kan genomföras, föreslås dock

i förevarande delar innevarande budgetårs personalförteckningar fortfarande

skola gälla.

Chefen för armén har framlagt förslag, att jägarbataljonen ur Norrbottens

regemente skulle organiseras såsom en självständig infanterikår.

Enligt försvarsbeslutet skall jägarbataljonen utgöra en underavdelning av

Norrbottens regemente och vara förlagd till Kiruna. Dess verksamhet förutsättes

skola fortgå hela året. Den fast anställda personal som avsetts för bataljonen

finnes uppförd i personalförteckningarna för Norrbottens regemente.

Övrig erforderlig personal förutsättes skola kommenderas från vissa infanteriregementen.

Kaserner för jägarbataljonen äro för närvarande under

uppförande i Kiruna och beräknas vara fullt färdigställda hösten 1945.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

77

Chefen för armén har anfört, att den avsedda organisationen av jägarbataljonen

vore förenad med betydande olägenheter. Med hänsyn till det

stora avståndet mellan Boden och Kiruna, omkring 30 mil, kunde en effektiv

ledning av förvaltningstjänsten vid bataljonen icke utövas, varför densamma

i realiteten komme att verka som ett självständigt förband. Arméchefen har

därför föreslagit, att bataljonen skulle skiljas från Norrbottens regemente

och, med bibehållande av förbandets karaktär av utbildningsdepå för jägarförband,

organiseras som ett självständigt truppförband, benämnt Lapplands

jägarkår. Bland annat ur personalbesparingssynpunkt borde därvid en sammanslagning

ske av förvaltningen vid kåren och vid Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab.

Försvarsområdesbefälhavaren, som jämväl av andra skäl

föresloges skola vara aktiv officer i stället för pensionerad, skulle därvid

tillika förordnas som chef för kåren. För rekryteringen av kårens aktiva

officerare och underofficerare borde passagesystem tillämpas. I personalhänseende

har arméchefen föreslagit i huvudsak endast utbyte av vissa arvodesbefattningar

mot beställningar på aktiv stat. De årliga merkostnaderna folden

föreslagna personalorganisationen ha beräknats till omkring 14 000 kronor.

Ifrågavarande förslag har underkastats granskning av ordföranden i försvarets

centrala organisationskommitté, generalmajoren A. Bredberg. Med

en den 15 februari 1945 dagtecknad skrivelse har Bredberg avgivit rapport

rörande av honom i anledning av uppdraget verkställda undersökningar i

fråga om Kiruna-Jokkmokks försvarsområde och jägarbataljonen i Kiruna,

sammanfattad i en skrivelsen vidfogad promemoria. I promemorian ha

granskats olika föreliggande alternativ, nämligen ett bibehållande av den nuvarande

organisationen, arméchefens förslag och det s. k. skolalternativet.

Beträffande innehållet i promemorian hänvisas till s. 272—274 i statsrådsprotokollet.

Här må dock anföras följande. Enligt promemorian skulle befälhavaren

för försvarsområdet, utöver honom i denna egenskap tillkommande

åligganden, med regementschefs makt och myndighet utöva befälet över

arméns jägarskola. Vidare borde jägarskolans stab utgöras av en bataljonsadjutant

(löjtnant) och en stabsunderofficer (sergeant). Båda dessa befattningshavare

vore i personalförteckningen upptagna vid 119 för bataljonen.

Vid jägarskolans kompanier borde placeras de överfurirer (vid genomförd

organisation 4 st.), vilka likaledes redan vore upptagna i personalförteckningen.

överfurirerna vore avsedda att i egenskap av kompanifurirer ersätta

de två nuvarande kompaniadjutanterna, fanjunkare.

Departementschefen har i detta ärende anfört bland annat följande.

De skäl, som vid behandlingen av denna fråga i försvarspropositionen

föranledde förslag örn jägarbataljonens bibehållande såsom en underavdelning

av Norrbottens regemente, hade huvudsakligast varit, att kostnaderna

för bataljonens förvaltning därigenom ansåges kunna hållas lägre

än örn densamma organiserades som ett självständigt förband. Arméchefens

nu framlagda förslag att i förvaltningshänseende sammanföra

bataljonen med Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab borde i och för sig

vara ägnat att undanröja de betänkligheter ur kostnadssynpunkt, som tidi
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 178.

gare kunnat anföras mot dess skiljande från regementet. Bataljonens karaktär

av utbildningsdepå för personal ur ett flertal infanteriförband gjorde det

också berättigat att densamma även i vad avsåge utbildningsverksamheten

skildes från sitt beroende av ett av dessa regementen. Departementschefen

ansåge sig därför kunna i princip tillstyrka vad arméchefen härutinnan föreslagit.

För institutionen syntes en sådan benämning böra väljas, att av densamma

arbetsuppgifterna klart framginge. Departementschefen föresloge därför

benämningen arméns jägarskola.

I enlighet med arméchefens förslag borde försvarsområdesbefälhavaren tilllika

vara chef för jägarskolan För befattningen syntes böra avses en beställning

på aktiv stat i lönegrad Oa 5. Under skolchefen borde ledningen av utbildningen

handhavas av en major, motsvarande den nuvarande bataljonschefen.

Det borde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser

av administrativ art som kunde vara erforderliga för organisationens

genomförande. Departementschefen framhölle, att ett inordnande under

försvarsområdesstaben av förvaltningen vid jägarskolan icke innebure någon

förändring i de uppgifter, som i övrigt tillkomme staben, eller i den personaluppsättning,

som avsåges för dessa uppgifters lösande.

Arméchefens förslag till personalorganisation för den sammanslagna förvaltningen

ansåge sig departementschefen icke kunna helt godtaga. Enligt i

förenämnda promemoria gjorda beräkningar innebure det där framlagda förslaget

årliga besparingar av i förhållande till nu gällande organisation 7 500

kronor och i förhållande till arméchefens förslag 30 000 kronor. Härförutom

torde mmås vissa minskningar av byggnadskostnaderna. Med hänsyn härtill

och då det av generalmajoren Bredberg överarbetade förslaget torde få anses

lämna större garantier för att förvaltningstjänsten skall fungera effektivt, ansåge

sig departementschefen kunna lägga detta överarbetade förslag, vilket av

chefen för armén lämnats utan erinran, till grund för beräkningen’ av personalbehovet

för den sammanslagna förvaltningen vid Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab

och arméns jägarskola.

För Norrbottens regementes del innebure förslaget, att ur dess stater avfördes

samtliga de däri upptagna beställningar och befattningar, som avsåges

for jagarbataljonen. Regementets personaluppsättning komme därigenom att

helt motsvara normalinfanteriregementets.

De sålunda avförda beställningarna och befattningarna upptagas, i den

man de motsvaras av personal i den nya organisationen, å personalförteckningar

för försvarsområdesstaben och jägarskolan. Övriga beställningar och

befattningar utgå ur organisationen. Sålunda upptagas å personalstat för

jägarskolan en major, en löjtnant, en sergeant och fyra överfurirer. Till

Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab överföras två fanjunkare och en

maskinist samt en förrådsman, en eldare av 2. klass, en husmoder av 2. klass,

ett skrivbiträde och 14 köks- och servisbiträden. Vid staben tillkomma 1 bestallning

i lönegrad Oa 5 och 1 ny befattning för kontorsbiträde. Å intendenturkårens

stat tillkomma beställningar för 1 kapten, 1 förvaltare och 1

fanjunkare i kassörsbefattning. Å personalförteckningen för pensionerad per
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

79

sonal i arvodesbefattning upptagna befattningar minskas med 1 tygofficer,

1 intendent, 1 expeditionsunderofficer, 1 ammunitionsförrådsförvaltare och 1

förrådsunderofficer.

Departementschefen har föreslagit vissa ändringar av militära och

civilmilitära beställningars benämning, avseende musikdirektörer

och underofficerare i lönegraden U0 3.

Musikdirektörsbeställningarna äro enligt gällande personalförteckningar

hänförda till lönegraden Oa 3 eller Oa 2 och äro i anslutning härtill förenade

med kaptens eller löjtnants tjänstegrad. Departementschefen har nu föreslagit,

att i personalförteckningarna från och med nästa budgetår införas

tjänstebenämningarna musikdirektör av 1. graden för musikdirektör, placerad

i lönegrad Oa 3, och musikdirektör av 2. graden för musikdirektör i Oa 2.

Såsom underofficerare i lönegraden U0 3 äro i personalförteckningarna

upptagna •—- förutom regements-(flottilj-) kassörer av 1. klassen -—- förvaltare

vid armén, förvaltningsunderofficerare vid marinen samt förrådsförvaltare

och flygstationsmästare vid flygvapnet. Överbefälhavaren har föreslagit, att

tjänstegraderna förvaltare, förvaltningsunderof finer och förrådsförvaltare

skulle samtliga benämnas förvaltare. I samband med prövningen av förslaget

till tjänstereglemente har övervägts gemensam benämning för samtliga underofficerare

i lönegraden UO 3. I inhämtade yttranden över en promemoria angående

förutsättningarna härför har av flera myndigheter liksom av vederbörlig

personalsammanslutning förordats benämningen förvaltare. Departementschefen

har för egen del ansett en gemensam benämning för ifrågavarande

tjänstegrad önskvärd. Den föreliggande utredningen har visat, att förutsättningar

icke föreligga att återupptaga en äldre svensk tjänstegradsbenämning,

lämplig för samtliga befattningar inom den nuvarande högsta underofficersgraden.

Med hänsyn härtill och då benämningen förvaltare redan

vunnit viss hävd, har departementschefen föreslagit, att densamma väljes såsom

tjänstegradsbenämning för samtliga underofficerare i lönegraden U0 3.

Vid sådant förhållande bör särskild benämning av regements- och flottiljkassörer

av 2. klassen icke längre förekomma. Dessa befattningshavare, vilka

äro placerade i lönegraden UO 2, synas departementschefen böra benämnas

fanjunkare eller, vid kustartilleriet, flaggunderofficerare. Med hänsyn till den

högre pensionsålder som är föreskriven för regements- och flottiljkassörer,

föreslås å personalförteckningarna antalet dylika beställningar skola redovisas

särskilt såsom fanjunkare respektive flaggunderofficerare i kassörsbefattning.

Med avseende å beräkningen under försvarsgrenarnas avlöningsanslag av

kostnader för dyrortsgraderade löner föreslås, att dessa löner i fortsättningen

beräknas efter lön å F-ort för all personal vid samtliga tre försvarsgrenar.

I fråga örn de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för armén inhämtas

av propositionen nr 170 i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Enligt förslaget till omläggning av försvarsgrenarnas avlöningsstater skola

under denna post redovisas jämväl avlöningar till personal å avgångsstat och

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 178.

å disponibilitetsstat samt till volontärer över stat ävensom dagavlöning och

dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

I vad gäller militärområdena m. m. skulle med anledning av förslaget örn

inrättande av arméns jägarskola under rubriken Försvarsområdesstaber tillkomma

beställningar för 1 försvarsområdesbefälhavare för Kiruna-Jokkmokks

försvarsområde, tillika chef för arméns jägarskola, ävensom för 2 fanjunkare

och 1 maskinist, samtliga avsedda för nämnda försvarsområdesstab.

För truppförbandens del innebär det nu framlagda förslaget till personalförteckning

i huvudsak följande.

Yad infanteriet beträffar föranleder förslaget örn inrättande av arméns

jägarskola överförande till skolan från Norrbottens regemente av beställningar

för 1 major, 1 löjtnant och 1 sergeant. Vidare utgå ur staten för Norrbottens

regemente beställningar för 1 kapten, 2 fanjunkare och 1 maskinist.

Inom ramen för försvarsbeslutet upptagas vidare 18 kaptensbeställningar, en

för varje regemente utom Norrbottens regemente, varigenom antalet kaptensbeställningar

vid regementena, utom Svea livgarde, uppbringas till det i försvarsbeslutet

för genomförd organisation beräknade, respektive, vad angår

Norrbottens regemente, till det antal, som efter jägarskolans inrättande skall

finnas vid regementet.

Antalet överfurirer ökas enligt den av 1942 års underbefälsutredning förordade

planen med 5 för ettvart av Södra Skånska infanteriregementet och

Norrbottens regemente samt med 4 för ettvart av övriga regementen.

Som en följd av upprättandet av arméns jägarskola bör det för Norrbottens

regemente slutligt beräknade antalet överfurirer minskas med 4, avsedda för

skolan. Denna åtgärd bör dock enligt arméchefens beräkningar verkställas

först under ett senare skede av genomförandet av underbefälsutredningens

förslag. Antalet beställningar för vicekorpraler och meniga har minskats i

enlighet med den av underbefälsutredningen angivna planen med 7 för Svea

livgarde och 6 för ettvart av de övriga regementena.

I kavalleriets personalstater böra för nästa budgetår vidtagas följande

förändringar, föranledda av Skånska kavalleriregementets upprättande och av

ett planenligt genomförande av underbefälsutredningens förslag till utökning

av antalet överfurirsbeställningar samt minskning av övriga manskapsbeställningar.

Regements- (sekund-) chefsbeställningarna minskas med 2 i Ob 1 och ökas

med 3 i Oa 6. De nuvarande innehavarna av beställningarna såsom sekundchef

för Livregementets husarer och chef för Norrlands dragonregemente

komma att, så länge de kvarstå i dessa beställningar, bibehållas vid avlöningsförmåner

enligt Ob 1. Antalet överstelöjtnanter minskas med 1. Antalet

majorer skulle egentligen minskas från nuvarande 5 till 3. Minskningen har

emellertid ansetts böra genomföras successivt i den mån möjlighet uppkommer

att placera de nu på förordnande tillsatta majorerna eller ledighet eljest

uppkommer i majorsbeställning inom kavalleriet. Anmärkning härom har intagits

i förslaget till personalförteckning.

Vidare ökas kavalleriets gemensamma personalstat med 1 ryttmästare.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

81

Manskapsstaterna ökas med 26 överfurirer samt minskas med tillhopa 10

furirer, 24 korpraler och 97 vicekorpraler och meniga.

För Skånska kavalleriregementet böra vidare tillkomma 1 musikdirektör av

2. graden, 2 musikfanjunkare, 3 musiksergeanter, 3 musikfurirer, 1 musikkorpral,

5 musikvicekorpraler och meniga, 1 maskinist, 2 förrådsvaktmästare

och 1 eldare av 1. klassen.

För pansartrupperna böra planenligt beräknas följande nya officersoch

underofficersbeställningar, nämligen 1 major, 5 kaptener, 2 löjtnanter, 2

fanjunkare och 10 sergeanter. Antalet löjtnanter kommer härigenom att motsvara

det i försvarsbeslutet beräknade. I manskapsgraderna böra tillkomma

4 överfurirer, 15 furirer och 3 korpraler vid Göta pansarlivgarde, 5 överfurirer

vid ettvart av de övriga pansarregementena samt 6 furirer vid Skånska pansarregementet

ävensom utgå 8 korpraler vid Skånska pansarregementet och

följande antal beställningar för vicekorpraler och meniga, nämligen 6 vid Göta

pansarlivgarde, 19 vid Skånska pansarregementet samt 9 vid vartdera av de

båda övriga regementena.

I detta sammanhang har departementschefen omnämnt, att chefen för armén

framhållit angelägenheten av att Göta pansarlivgarde och Luleå luftvärnskår,

i enlighet med de principer, som tillämpats rörande musikorganisationen

vid arméns truppförband, tilldelades musikkår. Då emellertid statsfmariella

skäl för närvarande talade för återhållsamhet i fråga örn organisationens utbyggnad

och då dessutom svårigheter förelåge, att under det närmaste budgetåret

erhålla kvalificerad personal för rekrytering av två nya musikkårer, hade

arméchefen intet att erinra mot att med upprättande av musikkårer vid nämnda

förband finge anstå till budgetåret 1946/47.

Av samma skäl som arméchefen sålunda anfört har departementschefen

funnit sig icke böra framlägga förslag örn en av 1943 års militärmusikutredningskommitté

i dess slutrapport den 25 maj 1944 ifrågasatt och av försvarsgrenscheferna

i huvudsak tillstyrkt ändrad sammansättning av samtliga försvarets

musikkårer.

I staterna för artilleriets truppförband böra utökningar, föranledda

av försvarsbeslutet, ske med 1 major, 4 kaptener, 4 löjtnanter, 3 styckjunkare,

5 sergeanter, 15 furirer och 15 konstaplar, samtliga avsedda för

Bergslagens artilleriregemente. Vidare böra enligt den av 1942 års underbefälsutredning

angivna planen staterna för samtliga regementen och kårer

ökas med tillhopa 37 överfurirer och minskas med tillhopa 79 beställningar

för vicekonstaplar och meniga. I personalförteckningen redovisad fänriksbeställning

kan utgå, sedan innehavaren av densamma befordrats.

Luftvärnets personal bör planenligt utökas med beställningar för 1

major, 14 kaptener och 27 överfurirer. Minskning bör ske med sammanlagt

37 vicekonstaplar och meniga.

Vid ingenjörkårerna tillkomma 9 överfurirer, varjämte minskning bör

ske med tillhopa 17 beställningar för vicekorpraler eller meniga.

Staten för signaltrupperna bör utökas med 1 kapten utöver det i försvarsbeslutet

beräknade antalet, avsedd för en signalofficer vid VII. militärbefälsstaben.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178.

11G8 45 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Inom ramen för försvarsbeslutet böra för nästa budgetår tillkomma beställningar

för 1 kapten, 1 fanjunkare, 3 sergeanter och 1 maskinist. Staten

för Signalregementet bör utökas med 6 överfurirsbeställningar och minskas

med 20 beställningar för vicekorpraler och meniga.

Enligt försvarsbeslutet ha signaltrupperna icke egen officersrekrytering

utan äro hänvisade till rekrytering ur andra truppslag. I skrivelse den 7

november 1944 med förslag till bestämmelser angående, bland annat, officersaspirants

antagning och utbildning till officer på aktiv stat vid armén har

arméchefen — med förmälan att det nuvarande rekryteringssystemet visat sig

i skilda hänseenden icke lämpligt — föreslagit, att signaltrupperna skulle erhålla

egen officersrekrytering. Av de skäl arméchefen anfört har departementschefen

ansett sig böra tillstyrka förslaget. Departementschefen avser därför

att, därest riksdagen icke har något att erinra i ämnet, föreslå Kungl. Majit

meddela bestämmelser rörande antagning av officersaspiranter vid signaltrupperna.

Trängens stat bör för nästa budgetår planenligt tillföras nya beställningar

för 1 major, 10 kaptener, 5 löjtnanter, 5 fanjunkare och 12 sergeanter.

Antalet majorer och löjtnanter uppbringas därigenom till i försvarsbeslutet

beräknade. Omorganisationen av kavalleriet föranleder, att trängens stater,

i förhållande till försvarsbeslutet, ökas med en sergeant och en korpral samt

minskas med en furir. Under hänsynstagande till dessa ändringar i manskapsstaterna

böra dessa för nästa budgetår planenligt utökas med tillhopa

27 överfurirsbeställningar och 43 furirsbeställningar samt minskas med tillhopa

följande antal manskapsbeställningar i övrigt, nämligen 6 korpraler och

40 vicekorpraler och meniga. I det föregående har departementschefen föreslagit,

att Skånska kavalleriregementet skall förses med musikkår av typ III

samt att musikkåren vid Skånska trängkåren i samband därmed skall indragas.

Departementschefen räknar därför här med att den å nämnda kårs stat redovisade

musikpersonalen skall utgå ur förteckningen från och med nästa

budgetår. Intill dess musikkår kan uppsättas vid kavalleriregementet bör

dock innevarande års personalförteckning fortfarande gälla beträffande trängkårens

musikpersonal.

I fråga örn fälttygkåren föreslås att den såsom militärassistent vid försvarets

forskningsanstalt avsedda beställningen för alternativt major eller

kapten bör inrättas från och med nästa budgetår. I övrigt tillkomma planenligt

2 nya beställningar för sergeanter. I enlighet med 1942 års underbefälsutrednings

förslag bör staten vidare utökas med 2 överfurirer samt

minskas med 2 beställningar för furirer. Slutligen bör antalet kaptensbeställningar

ändras från nuvarande 39 till 36.

Av arméchefen gjord framställning örn uppflyttning av fälttygmästarbeställningen

till lönegraden Ob 1 har departementschefen funnit sig icke böra

tillstyrka.

Tygstaten föreslås utökad med 3 tygförvaltare av 2. klassen, 3 tygverkmästare

av 2. klassen och 11 tyghantverkare av 2. klassen. Med anledning av inrättandet

av försvarets forskningsanstalt föreslås å tygstaten böra övergångsvis

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

83

upptagas ytterligare en beställning för tygförvaltare av 1. klassen På grund

av avgångar bland den personal vid krigsmaterielverket, som för innevarande

budgetår redovisas å tygstaten, kunna dessa beställningar minskas med 1

tygförvaltare av 1. klassen och 2 tygskrivare.

Vidkommande intendenturkåren har arméchefen föreslagit utbyte av 7 beställningar

såsom regementskassörer av 2. klassen mot 7 beställningar såsom

regementskassörer av 1. klassen. Generalintendenten, civilförvaltningen, allmänna

lönenämnden och försvarets lönenämnd hava tillstyrkt förslaget.

Departementschefen har emellertid ansett sig icke nu kunna förorda någon

utökning av antalet kassörer i lönegraden UO 3. En rättvisare fördelning

av arbetsuppgifterna efter löneställning har synts departementschefen emellertid

kunna åstadkommas genom att större frihet medgives än för närvarande

är fallet i fråga örn beställningarnas fördelning på olika förband. Det bör

enligt departementschefen få ankomma på generalintendenten att på grundval

av arbetsbelastningen vid olika förband vidtaga de örn- eller nyplaceringar av

de nuvarande kassörsbeställningarna, som kunna anses erforderliga för rättvisare

fördelning av arbetsuppgifterna. Genom dylika åtgärder torde också

rekryteringen till beställningarna i UO 2 underlättas.

Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka högre löneställning

än UO 2 för den kassör, som bör tillkomma för Skånska kavalleriregementet.

Beställningen föreslås böra uppföras från och med nästa budgetår. Å intendenturkåren

stat föreslås vidare böra från och med nästa budgetår uppföras

nya beställningar för kapten och förvaltare, avsedda för Skånska kavalleriregementet

och Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab. Med hänsyn till att

vid arméns centrala beklädnadsverkstad icke erfordras de för densamma avsedda

en kapten och en förvaltare, sedan verksamheten vid verkstaden övertagits

av försvarets fabriksstyrelse, föreslås utökning med allenast 1 kapten

och 1 förvaltare. Ytterligare 1 fanjunkare i kassörsbefattning har ansetts

böra tillkomma för nämnda försvarsområdesstab.

Med avseende å fältläkarkåren och fältveterinärkåren föreslås nya beställningar

för 1 bataljonsläkare och 1 regementsveterinär, avsedda för Skånska

kavalleriregementet.

Under rubriken vissa utbildningsanstalter har föreslagits böra upptagas

ordinarie personal vid arméns jägarskola, nämligen 1 major, 1 löjtnant, 1

sergeant och 2 överfurirer.

Chefen för armén har framlagt förslag till omorganisation av arméhundväsendets

ledning, innebärande, bland annat, att arméhundchefen skulle erhålla

ställning såsom tjänstegrensinspektör, att arméhundgården med arméhundskolan

skulle utgöra självständig förvaltande myndighet samt att befattningen

såsom chef för arméhundväsendet skulle från arvodesbefattning ändras

till beställning för aktiv officer med placering i lönegrad Oa 5 eller Oa4. Nämnda

förslag har departementschefen ansett sig icke kunna förorda i avbidan på en

närmare omprövning av arméhundväsendets ställning och arbetsuppgifter i

samband med en blivande översyn av försvarsorganisationen. Departementschefen

har framhållit, att möjlighet finnes att, örn så skulle visa sig erforder
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 178.

ligt, medgiva den nuvarande innehavaren av befattningen som chef för arméhundskolan

anstånd med avsked efter pensionsålderns inträde.

Till löner för den å personalförteckningen för ordinarie tjänstemän upptagna

personalen beräknas ett sammanlagt belopp av 47 000 000 kronor.

Vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga i propositionen 1942: 266

framhöll departementschefen, att det syntes vara att förvänta att ett fyllande

av personalkadrerna komme att bliva förenat med svårigheter. I den mån så

oundgängligen erfordrades borde därför få tillgripas i huvudsak samma utvägar

i fråga örn rekryteringen, som tillämpats vid genomförandet av de i

propositionerna 1940 L:275 och 1941:155 föreslagna och av riksdagen beslutade

kaderökningarna. För dessa åtgärder har lämnats en sammanfattande redogörelse

i förstnämnda proposition. Jämväl för innevarande budgetår ha i viss utsträckning

tillämpats sådana särskilda rekryteringsvägar. Departementschefen

har därför ansett sig böra föreslå, att jämväl beträffande den för nästa

budgetår föreslagna kaderökningen Kungl. Maj:t skall äga besluta örn dylika

åtgärder.

För personal, som i samband med personalstaternas utökning vid armén,

marinen och flygvapnet under budgetåret 1945/46 överflyttas till aktiv stat

från övergångsstat, reservstat och reserv bör, framhåller departementschefen,

Kungl. Maj:t — liksom fallet varit beträffande kaderökningarna under de

senaste budgetåren — äga meddela bestämmelser örn löneklassplacering av

samma innehåll som de under innevarande budgetår gällande.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Med hänsyn till svårigheten att kunna tillsätta arvodesbefattningarna för

pensionerad personal med från aktiv stat pensionerad personal har chefen

för armén gjort framställning örn besättande av dylika arvodestjänster med

annan personal än från aktiv stat pensionsavgången samt örn vissa löneföreskrifter

för dylik personal. Departementschefen har ansett det bliva erforderligt

att jämväl i fortsättningen tillgripa provisoriska åtgärder för att

tillgodose ifrågavarande personalbehov. Huruvida därvid en lösning enligt

de av arméchefen förordade linjerna bör väljas, bör enligt departementschefen

bliva beroende av fortsatta överväganden. Det synes departementschefen få

tillkomma Kungl. Maj:t att med stöd av de bemyndiganden i ämnet, som

riksdagen givit, besluta härom, varvid departementschefen dock förutsätter

att placering av underofficerare i löneklass enligt Oa-planen icke skall förekomma.

Departementschefen förutsätter vidare, att Kungl. Maj:t skall äga

att, örn så befinnes erforderligt och lämpligt, medgiva tillfälligt besättande

av i personalförteckning uppförd befattning för pensionerad officer med från

aktiv stat pensionsavgången underofficer samt att därvid bestämma skälig

löneställning.

Följande förändringar i personalförteckningen för pensionerad personal i

arvodesbefattning föreslås av departementschefen för nästa budgetår.

Vid bifall till förslaget rörande arméns jägarskola bör antalet arvoden för

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

85

pensionerad personal vid försvarsområdesstabernci minskas med 1 för försvarsområdesbefälliavare,

1 för tygofficer, 1 för intendent, 1 för expeditions

underofficer, 1 för ammunitionsförvaltare och 1 för förrådsunderofficer, samtliga

i gällande personalförteckning avsedda för Kiruna-Jokkmokks försvarsområde.

Under rubriken truppförbanden m. m. föreslås följande.

Yad infanteriets truppförband beträffar böra i anledning av förslaget

beträffande arméns jägarskola ur personalförteckningen utgå 1 befattning

för tygunderofficer, 1 för kasernunderofficer och 1 för köksföreståndare,

samtliga avsedda för Norrbottens regemente.

Vid bifall till förslaget rörande kavalleriets omorganisation böra vid

kavalleriets truppförband tillkomma nya arvodesbefattningar för 1

expeditionsunderofficer, 1 biträde i personaldetaljen, 1 kasernunderofficer, 1

biträde åt regementsintendenten och 1 furageuppbördsman, samtliga avsedda

för Skånska kavalleriregementet samt utgå 3 befattningar för biträdande

mobiliseringsofficerare och 2 tygunderofficersbefattningar.

Vid Signalregementet bör antalet kasernunderofficerare planenligt

utökas med 1, avsedd för regementets kompani i Kristianstad. Vidare föreslås

inrättande av en ny arvodesbefattning i löneklass UO 7 vid Signalregementet,

avsedd för en expeditionsunderofficer, tillika tygunderofficer vid

arméns signalskola.

Med avseende å tygtrupperna föreslås utökning av 3 befattningar för

tygofficerare tillika mobiliseringsofficerare i löneklass Oa 10.

Under rubriken centralförråd för intendenturmateriel bör, i enlighet med

förslaget rörande tryckningsverksamheten inom försvaret m. m., tillkomma en

befattning för pensionerad officer i löneklass Oa 10, chef för centrala bokoch

blankettförrådet. Befattningen bör icke besättas utan att en mot densamma

svarande befattning vid försvarets kommandoexpedition samtidigt indrages.

Beträffande remonteringsväsendet föreslås, bland annat, att befattningen

som chef för Herrevadsklosters remontdepå upptages i löneklassen Oa 11.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Denna anslagspost skall enligt förslaget till omläggning av avlöningsstaten

bildas genom sammanslagning av de nuvarande anslagsposterna Arvoden

och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän samt Arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Av praktiska skäl har

den nuvarande uppdelningen i två särskilda arvodesförteckningar ansetts

böra bibehållas, därvid förteckningen å arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, föreslagits skola benämnas förteckning å vissa

andra arvoden och särskilda ersättningar.

Beträffande nu ifrågavarande anslagspost har allenast föreslagits några

smärre ändringar (s. 307—310 i statsrådsprotokollet).

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 178.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Under denna anslagspost skola enligt förslaget till omläggning av avlöningsstaten

upptagas jämväl avlöningar till vård- och ekonomipersonal, avlöningar

till fänrikar samt stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden.

För budgetåret 1945/46 föreslås i huvudsak följande ändringar i förhållande

till innevarande budgetår.

Med avseende å militärområdena m. m. föreslås vid bifall till förslaget om

organiserande av arméns jägarskola följande utökning av den extra ordinarie

personalen vid Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab, nämligen med 1 förrådsman,

1 eldare av 2. klass, 1 husmoder av 2. klass, 1 kontorsbiträde, 1

skrivbiträde samt 14 köks- och servisbiträden. Kökspersonalen liksom den

icke-ordinarie personalen i övrigt utom kontorsbiträdet är avsedd att överföras

från Norrbottens regemente.

Under rubriken truppförbanden m. ra. föreslås bland annat följande.

Infanteriets truppförband. Vid bifall till förslaget örn organiserande

av arméns jägarskola kan antalet extra ordinarie befattningar vid Norrbottens

regemente minskas med 2 förrådsmän, 1 eldare av 2. klass, 1 husmoder av

2. klass, 1 skrivbiträde samt 14 köks- och servisbiträden.

Vid kavalleriets truppförband bör antalet remontryttare planenligt

utökas med 35 till 70. För Skånska kavalleriregementet böra tillkomma

nya befattningar för 1 eldare av 2. klass, 2 kontorsbiträden och 3 skrivbiträden.

Minskning bör ske med 1 befattning för förrådsman.

Pansartruppförbanden. Befattningen såsom skogvaktare för Göta

pansarlivgardes pansarskjutfält å Utö i lönegrad MEx 8 föreslås från och med

nästa budgetår böra uppföras såsom skogvaktare av 2. klass i lönegrad MEo 8.

Beträffande artilleriets truppförband böra vid ettvart av Svea,

Göta och Norrlands artilleriregementen antalet remontryttare planenligt utökas

med 3 till 8.

Med avseende å trängkårerna föreslås följande extra personal vid Göta

trängkårs kompani i Nora skola överföras till extra ordinarie, nämligen 1

eldare av 2. klass och 2 förrådsmän, samtliga i MEo 5.

Under arméns intendenturförråd upptages den extra ordinarie

personal, som enligt vad ovan föreslagits skall tillkomma för det centrala bokoch

blankettförrådet och för försvarets tryckeri med tillhörande bokbinderi.

Under rubriken vissa utbildning saust alt er föreslås, att kontorsbiträdesbefattningen

vid arméns underofficersskola utbytes mot en kontoristbefattning

i lönegraden MEo 8.

I fråga örn sjukvårdsväsendet föreslås för Skånska kavalleriregementet

skola tillkomma 1 sjuksköterska och 1 sjukvårdsbiträde. Därjämte förordas,

att för den organisation av skärmbildsundersökningar av värnpliktiga

m. fl., varom förslag framlagts i årets statsverkspropositiou, beräknas 2 sjuksköterskor,

skärmbildssköterskor vid poliklinikerna i Stockholm och Karlskrona.

Vidare föreslås skola tillkomma 2 förrådsmän.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

87

Under rubriken viss ingenjörspersonal föreslås skola tillkomma nya befattningar

för 1 motoringenjör i lönegraden MEo 18, avsedd för Gotlands

artillerikår, och 1 signalingenjör i lönegraden MEo 24, avsedd för arméns

signalskola.

För viss extra personal m. m. beräknas för nästa budgetår ett belopp av

1 400 000 kronor (nu 1 398 000 kronor).

Fänrikar.

Antalet fänrikar beräknas under nästa budgetår nedgå från omkring 430

till 410.

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Antalet dylika läkare utgör för innevarande budgetår 39. För nästa budgetår

föreslås härvid icke någon ändring.

Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

Antalet dylika veterinärer föreslås för nästa budgetår höjt med två.

Musikelever.

För innevarande budgetår hava beräknats medel för kontant ersättning till

157 musikelever med 360 kronor för år och elev. För nästa budgetår föreslås

icke någon ändring härutinnan.

5. Rörligt tillägg.

Kostnaderna härför beräknas för nästa budgetår till 9 425 000 kronor (nu

9 009 564 kronor).

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till aktiv personal

m. fl. för budgetåret 1945/46 har av departementschefen beräknats till

70 700 000 kronor. Med omräkning av dyrortsgraderade löner till ortsgrupp E

skulle här ifrågavarande medelsbehov uppgå till 68 800 000 kronor.

Kungl. Majit har under förevarande punkt framlagt förslag till ändrad uppställning

av försvarsgrenarnas avlöningsstater, innebärande i huvudsak att olika

nu särskilt redovisade utgiftsändamål av likartad natur skola sammanföras

under gemensamma anslagsposter. Såsom departementschefen framhållit

syftar förslaget i fråga till åstadkommande av förenkling och modernisering

av an slagsuppställningen Även örn det enligt utskottets mening är lämpligt,

att avlöningsstaten icke betungas av flera anslagsposter än som kan anses

nödvändigt, är det dock av vikt att en dylik rationalisering icke försvårar

överblicken av kostnaderna för de omfattande personalgrupper varom här

är fråga, vilket torde vara att befara därest det föreliggande förslaget genomföres.

Enligt förslaget skulle anslagsposterna till arvoden och övriga ersättningar

utöver lön till ordinarie tjänstemän samt arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, sammanslås till en förslagsvis betecknad

anslagspost, benämnd arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit. Detta innebär, bland annat, att förteckningen å arvoden och övriga

Utskottet.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 178.

ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän icke skulle såsom hittills

skett fastställas av riksdagen. Utskottet ställer sig betänksamt mot förslaget

i denna del. Då utskottet ändock tillstyrker detsamma sker det under förutsättning,

att Kungl. Majit endast i undantagsfall utan riksdagens hörande

inrättar nya arvoden samt att Kungl. Majit årligen till riksdagen överlämnar

redogörelse över ändringar, som ansetts påkallade i den för föregående budgetar

av Kungl. Majit fastställda personalförteckningen. Självfallet böra även i

fortsättningen grunderna för dessa arvodens utgående och beräkningen av anslagsposten

underställas riksdagens prövning. Med denna reservation anser

sig utskottet icke böra motsätta sig den föreslagna ändringen av anslagsuppställn

ingen.

De av departementschefen för nästa budgetår föreslagna ökningarna i

arméns personaluppsättning äro i huvudsak föranledda av det planenliga

genomförandet av den av 1942 års riksdag beslutade utökningen av arméns

organisation under femårsperioden. Framhållas må att de organisatoriska förändringar,

som avses skola genomföras under nästa budgetår och äro av natur

att påverka personalbehovet, i stort sammanhänga med den fortsatta utbyggnaden

av Göta pansarlivgarde, Bergslagens artilleriregemente, Stockholms luftvärnsregementes

batteri på Gotland, Signalregementets kompanier i Kristianstad

och Skövde samt Andra och Tredje tygkompanierna. Utskottet har

icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag rörande beräkningen

av antalet beställnings- och befattningshavare.

Bland övriga organisatoriska förändringar, som förutsatts skola genomföras

under nästa budgetår, är den av 1943 års riksdag i princip beslutade

omorganisationen av kavalleriet, innebärande bland annat att ett nytt kavalleriregemente

skall uppsättas. Det framlagda förslaget till beräkning av personalbehovet

m. m. vid kavalleriet, vilket ansluter sig i allt väsentligt till de förutsättningar,

varpå beslutet örn kavalleriets omorganisation byggde, finner utskottet

sig böra biträda.

För det nya kavalleriregementet har föreslagits musikkår av typ III ävensom

att vid Skånska pansarregementets förflyttning till Hässleholm Skånska

trängkårens musikkår skulle indragas. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla,

att utskottet förutsätter, att till pansarregementets musikkår överflyttas

den musikpersonal, som för närvarande finnes anställd vid Skånska trängkåren,

samt att musikkåren vid det nya kavalleriregementet organiseras på

så sätt att för denna kår upptagna beställningar i första hand tillsättas

med musikpersonal, som tillhör Skånska pansarregementets till Hälsingborg

förlagda musikkår.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle den till Kiruna förlagda jägarbataljonen

av Norrbottens regemente organiseras såsom en självständig infanterikår,

arméns jägarskola, vars förvaltning borde sammanslås med förvaltningen

vid Kiruna-Jokkmokks försvarsområde. Då detta förslag synes vara överlägset

gällande organisation och i förhållande till denna organisation innebära

besparingar finner utskottet sig böra tillstyrka detsamma. Till frågan örn viss

detalj i skolans personalorganisation återkommer utskottet i det följande.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. 89

Vad härefter angår förslaget till personalförteckning för ordinarie tjänstemän

hava motionsvis yrkats vissa ändringar.

I motionerna I: 90 och II: 162 har hemställts, att en musikkår av typ II

bör inrättas vid Luleå luftvärnskår. Utskottet vill erinra, att frågan örn inrättande

av musikkårer vid såväl nämnda kår som vid Göta pansarlivgarde

varit föremål för prövning av chefen för armén, som ansett att med avgörande

av denna fråga borde anstå till ett följande budgetår. Enligt arméchefens mening

talade nämligen för närvarande statsfinansiella skäl för återhållsamhet i fråga

örn organisationens utbyggnad på detta område, varjämte svårigheter ansågos

föreligga att under det närmaste budgetåret erhålla kvalificerad personal för

rekrytering av två nya musikkårer. Med hänsyn till vad arméchefen sålunda

anfört anser sig utskottet böra avstyrka motionerna i fråga. Av samma skäl

som arméchefen anfört har departementschefen funnit sig icke nu böra för

riksdagen framlägga förslag om en av 1943 års militärmusikutredningskommitté

i dess slutrapport den 25 maj 1944 ifrågasatt ändrad sammansättning

av samtliga försvarets musikkårer. Då det i motionerna I: 326 och II: 511

gjorda yrkandet att musikkåren vid Livregementet till häst borde omorganiseras

från typ III till typ II bör prövas i samband med nämnda förslag, anser

sig utskottet redan av denna anledning böra avstyrka jämväl dessa sistnämnda

båda motioner.

Frågan örn fälttvgmästarens löneställning har med anledning av väckta

motioner varit föremål för riksdagens prövning senast vid 1943 och 1944 års

riksdagar. Utskottet, som fann skäl tala för att denne befattningshavare

uppflyttades från lönegraden Oa 6 till högre löneställning, ansåg sig dock för

det dåvarande icke böra tillstyrka förslag härom. Utskottet har efter förnyat

övervägande av denna lönefråga kommit till den uppfattningen, att med avgörande

i ärendet icke bör ytterligare anstå. Utskottet är därför nu berett

att i anledning av det i motionen II: 530 gjorda yrkandet föreslå, att befattningen

såsom fälttygmästare uppflyttas till lönegraden Ob 2.

Genom 1942 års försvarsbeslut uppdelades regementskassörerna i två lönegrader,

avsedda, den högre, UO 3, för regementen och den lägre, UO 2, för

kårei''. Under hänvisning till att en av generalintendenten verkställd utredning

i ämnet givit vid handen att nämnda fördelning i högre och lägre löneställning

icke är helt rättvis med hänsyn till regementskassörernas arbetsbörda

och ansvar har i motionen I: 341 yrkats, att sju beställningar såsom

regementskassörer av 2. klassen, avsedda för ingenjör- och trängkårerna, måtte

utbytas mot sju beställningar såsom regementskassörer av 1. klassen. Nämnda

förslag, som tidigare framställts av arméchefen, har förordats av i ärendet

hörda myndigheter, däribland allmänna lönenämnden och försvarsväsendets

lönenämnd, vilka dock ansett att frågan örn löneställningen för regementskassörerna

vid samtliga försvarsgrenar borde göras till föremål för allmän

omprövning. Utskottet, som även finner goda skäl tala för motionärens förslag,

anser för sin del att med slutligt ställningstagande till detsamma bör

anstå i avvaktan på resultatet av en dylik allmän omprövning av löneställningen

för hela nämnda personalkategori. Utskottet förutsätter, att denna

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 178.

omprövning snarast kommer till stånd och att förslag i ämnet örn möjligt

förelägges nästa års riksdag. Med hänsyn till det anförda torde motionen

icke nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med anledning av det i motionen II: 498 gjorda yrkandet örn en förbättring

av chefens för arméhundskolan löneställning vill utskottet erinra, att

utskottet med anledning av ett vid föregående års riksdag motionsvis framlagt

förslag av samma innebörd som det nu framställda anförde, att goda skäl

talade till förmån för förslaget, särskilt det förhållandet att hundskolan fått

en väsentligt större omfattning och betydelse än vad som förutsågs, då löneställningen

för skolans chef bestämdes vid 1942 års riksdag. Utskottet förutsatte,

att detta lönespörsmål bleve föremål för förnyat övervägande i samband

med medelsäskandena för budgetåret 1945/46. Med hänsyn till sin då i denna

fråga uttalade uppfattning hade det enligt utskottets mening varit önskvärt,

örn en reglering av armékundskolechefens löneställning nu kunde ske. Såsom

ytterligare skäl härför talar det förhållandet att därest, på sätt i ärendet anförts,

den föreslagna höjningen av chefens för hundskolan befattning till

regementsofficer icke kommer till stånd, tjänsten måste vakanssättas nästa

år, aå nuvarande skolchefen uppnår den för kapten fastställda pensionsåldern

och enligt vad chefen för armén uttalat någon officer, som nu besitter

erforderliga kvalifikationer till dennes efterträdande, icke lärer finnas inom

vårt försvarsväsende. Att utskottet det oaktat nödgas avstyrka förslaget i

fråga beror uteslutande därpå, att spörsmålet örn arméhundväsendets ställning

och arbetsuppgifter avses bliva föremål för omprövning i samband med

den blivande översynen av försvarsorganisationen och att någon lönereglering

i avbi dan därpå icke lämpligen synes böra företagas. Utskottet förutsätter

emellertid, att det skall bliva möjligt för Kungl. Majit att i fortsättningen utnyttja

och tillvarataga den nuvarande hundskolechefens utomordentliga kunskaper

och erfarenhet på arméhundväsendets område. En av departementschefen

härvidlag anvisad utväg är, att Kungl. Majit må kunna medgiva den

nuvarande skolchefen anstånd med avsked efter pensionsålderns inträde. De

skäl, som förestavat utskottets ståndpunktstagande till förslaget örn lönereglering

för arméhundskolechefen, gälla också med avseende å frågan örn

ändrad löneställning för befattningen såsom chef för arméhundväsendet, varför

utskottet avstyrker motionen jämväl i denna del. Motionärens framställning

örn viss utökning av hundväsendets personalstat med expeditionspersonal,

avsedd för arméhundväsendets ledning, finner sig utskottet böra tillstyrka

allenast i den del yrkandet sammanfaller med Kungl. Majits förslag, eller

alltså i fråga örn inrättande av en kontorsbiträdesbefattning i Meo 4 i utbyte

mot den nuvarande befattningen i Meo 2.

Vid den till nyinrättande föreslagna arméns jägarskola avses överfurirer

i egenskap av kompanifurirer skola ersätta de nuvarande kompaniadjutanterna,

vilka äro fanjunkare. Med anledning av de i motionerna I: 342 och lii 531

häremot framställda erinringarna vill utskottet framhålla, att den föreslagna

anordningen får anses utgöra ett led i de av försvarets centrala organisationskommitté

försöksmässigt bedrivna organisationsundersökningarna. Här
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

91

jämte är att märka, att ifrågavarande förband har karaktär av ^bildningsanstalt

och således icke är att betrakta som ett truppförband i vanlig mening.

Utskottet finner vidare påkallat understryka, att ett tillstyrkande av det föreslagna

utbytet vid jägarskolan av underofficerare i kompaniadjutantsbefattning

mot överfurirer icke innebär från utskottets sida ett ställningstagande

till frågan örn sättet för dessa befattningars uppehållande i allmänhet Vid

nu angivna förhållanden avstyrker utskottet de förenämnda båda motionerna.

Utskottet har sålunda i anledning av de väckta motionerna funnit sig icke

böra föreslå riksdagen ''vidtaga annan ändring i den av departementschefen

föreslagna personalförteckningen för ordinarie tjänstemän än att beställningen

såsom fälttygmästare upptages i lönegraden Ob 2.

Utskottet har icke haft något att erinra mot vad departementschefen anfört

i fråga örn fortsatt bemyndigande för Kungl. Majit att meddela bestämmelser

beträffande löneklassplacering för personal, som kan komma att överflyttas

till aktiv stat i samband med tillsättande av de vid de olika försvarsgrenarna

under budgetåret 1945/46 nytillkommande officers- och underofficersbeställningarna.

Med hänsyn till de alltjämt föreliggande svårigheterna att besätta arvodesbefattningarna

med för desamma avsedd personal synes det, såsom departementschefen

föreslagit, få ankomma på Kungl. Majit att, örn så befinnes

erforderligt och lämpligt, medgiva tillfälligt besättande av i personalförteckning

uppförd befattning för pensionerad officer med från aktiv stat pensionsavgången

underofficer samt att därvid bestämma skälig löneställning.

Vidkommande de i motionerna I: 226 och lii 377 samt lii 220 väckta förslagen

örn höjning av de för såväl i fredstid som för förstärkt försvarsberedskap

för hemvärnsområdesbefälhavarna fastställda arvodesbeloppen, vill utskottet

erinra, att utredning för närvarande pågår rörande hemvärnets organisation

m. m. Då enligt vad utskottet under hand inhämtat, förevarande ersättningsfrågor

lära komma under övervägande vid denna utredning, torde

förenämnda motioner icke nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet

vill i detta sammanhang framhålla följande. Till hemvärnsområdesbefälhavare

utgå arvoden under fredstid med 50 kronor för år men under förstärkt

försvarsberedskap med högre belopp, differentierat efter antalet underlydande

hemvämsmän. Vid upphävandet av beredskapen kan tvekan komma att uppstå,

huruvida dessa arvoden forsättningsvis skola utgå med de högre beloppen eller

återgång ske till fredsnorm. Det synes utskottet befogat, att i avbidan på förenämnda

utredning någon ändring icke sker i arvodesgrunderna även örn den

förstärkta försvarsberedskapen genom formligt beslut avvecklas. Enligt vad

utskottet nämligen inhämtat komma arbetsuppgifterna för hemvärnsområdesbefälhavarna

att kvarstå praktiskt taget oförändrade jämväl vid en avveckling

av beredskapen. Utskottet finner sig därför böra tillstyrka, att Kungl.

Majit bemyndigas medgiva, att de högre arvodesbeloppen få i enlighet med

vad sålunda föreslagits fortsättningsvis utgå.

Vad Kungl. Majit i övrigt i skilda avseenden föreslagit under arméns avlöningsanslag

har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 178.

I. att riksdagen må

a) med avslag å motionerna I: 341, II: 498, I: 90 och II: 162,

I: 326 och II: 511 samt I: 342 och II: 531 samt i anledning av

Kungl. Maj:ts förslag och motionen 11:530, med den ändringen

att beställningen för fälttygmästaren skall hänföras till lönegraden

Ob 2, för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i

arvodesbefattning vid armén, vilka i särskild ordning överlämnats

till riksdagen;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela ej mindre

särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som

innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts

beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943 och den 2 juni 1944

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns

personalförteckningar budgetåren 1942/43—1944/45, än även de

särskilda föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband

med genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen

för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med av departementschefen

angivna grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass

och beräknande av tid för uppfattning till högre löneklass

för personal, som i anslutning till föreliggande förslag örn befälskadrernas

utökning må komma att överflyttas från övergångsstat,

reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar

på aktiv stat vid försvarsväsendet;

d) med avslag å motionen II: 220 godkänna följande av
-

löningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal

m. fl., att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................ kronor 48 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ........................ » 5 850 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ......... » 1075 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................... » 10 250 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... » 9 425 000

Summa kronor 75 100 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 4 400 000

Nettoutgift kronor 70 700 000;

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

93

e) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 70 700 000 kronor.

II. att motionerna I: 226 och II: 377 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Marinen.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

19:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 68) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av

32 450 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 19, s. 320—346) att

dels för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid marinen

som komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna

visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag

godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinens

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1945/46;

dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 31 400 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 31 400 000

kronor.

I fråga örn de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för marinen inhämtas

av propositionen i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Från denna anslagspost böra enligt de förordade riktlinjerna för avlöningsstaternas

uppställning bestridas — förutom avlöningskostnader enligt

nu gällande bestämmelser — avlöningar till personal å avgångs- och disponibilitetsstat

samt till nyantaget manskap över stat ävensom till ordinarie

personal utgående sjötillägg och flygtillägg m. m.

Med avseende å flottan hava planenligt upptagits nya beställningar för

2 kommendörkaptener av 1. graden och 4 kommendörkaptener av 2. graden.

Å personalförteckningen för innevarande budgetår finnas uppförda 6 kommendörsbeställningar

i lönegrad Oa 6. Av dessa ha 3 avsetts för befatt
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 178.

ningarna såsom inspektörer för sjöartilleriet, torped- och ubåtsvapnen samt

minväsendet. I likhet med vad som för närvarande gäller beträffande arméns

truppslagsinspektörer föreslås dessa beställningar skola i personalförteckningen

knytas omedelbart till respektive befattningar. I gällande personalförteckning

har samtidigt synts bör göras den jämkningen, att de med beställningarna

såsom chefer för marinförvaltningens vapenavdelning, Karlskrona

och Stockholms örlogsstationer samt Stockholms örlogsvarv förenade tjänstegradsbeteckningarna

utgå ur förteckningen.

Med anledning av 1944 års riksdags beslut angående inrättandet av försvarets

forskningsanstalt föreslås att å marinens personalförteckning uppföres

en ny kaptensbeställning, avsedd för militärassistent vid forskningsanstalten.

Å andra sidan har departementschefen i det föregående vid anmälan

av frågan örn marinintendenturkårens organisation och omfattning (punkt 4)

förutsatt, att en kaptensbeställning vid flottan, som i försvarsbeslutet beräknats

för försvarsstabens kvartermästaravdelning, skall utbytas mot en beställning

vid marinintendenturkåren. Med hänsyn till vad sålunda anförts

föreslås planenligt skola inrättas 5 nya kaptensbeställningar. Vidare föreslås

inrättande av 6 nya beställningar för löjtnanter.

För underofficerare ha upptagits 46 nya beställningar, varav 11 i lönegrad

UO 3, 18 i UO 2 och 17 i UO 1. Enligt en i gällande personalförteckning

intagen anmärkning må två för sjukvårdsförråd avsedda beställningar i lönegrad

UO 3 kunna besättas jämväl av personal från kustartilleriet. I det följande

avser departementschefen att föreslå, att för kustartilleriet inrättas 3

nya beställningar i nyssberörda lönegrad. Enär en av de nya beställningarna

vid kustartilleriet avsetts för den ena av sjukvårdsförrådsbefattningarna samt

den andra av dessa befattningar på sätt i försvarsbeslutet förutsatts bör tillsättas

med beställningshavare ur flottan, kan ifrågavarande anmärkning utgå

ur personalförteckningen. I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår

bör det enligt departementschefen ankomma på Kungl. Maj:t att närmare

pröva behovet av beställningarna i lönegrad UO 3, varför föreskrift bör

meddelas, att beställningarna — vilka i enlighet med vad i det föregående

föreslagits böra benämnas förvaltare — icke må tillsättas, förrän Kungl. Maj:t

därtill lämnat särskilt medgivande.

Antalet flaggkorpralsbeställningar har ansetts för nästa budgetår böra

minskas med ytterligare 5. I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår

bör, så länge flaggkorpralsbeställningar finnas tillsatta, ett motsvarande

antal beställningar för underofficerare av 2. graden hållas vakant.

Flottans manskapsstater hava ansetts böra i avvaktan på ytterligare utredning

beräknas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som angivits

i en inom marinstaben upprättad, den 18 januari 1944 dagtecknad promemoria.

Vid bifall till Kungl. Majlis i särskild proposition till innevarande

års riksdag framlagda förslag beträffande organisationen av försvarets civilanställningsorgan

har dock antalet högbåtsmän ansetts kunna minskas med

den beställning, som beräknats för civilanställningskommissionen i Stockholm.

Departementschefen har i enlighet härmed beräknat, att för budget
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

95

året 1945/46 erfordras nya manskapsbeställningar för 4 högbåtsman, 90 furirer

och 5 korpraler. Samtidigt har antalet meniga ansetts kunna minskas med 85.

I enlighet med vad som föreslagits i fråga örn arméns musikdirektörer böra

beställningshavare i Oa 3 benämnas musikdirektör av 1. graden och beställningshavare

i Oa 2 musikdirektör av 2. graden.

För kustartilleriet har räknats med ytterligare en överstelöjtnantsbeställmng.

Vidare böra planenligt tillkomma nya beställningar till följande antal,

nämligen 2 i Oa 4, 7 i Oa 3, 7 i Oa 2, 3 i UO 3, 13 i UO 2 och 28 i UO 1.

I likhet med vad som föreslagits för flottan och gällt för innevarande budgetår

bör föreskrivas, att nytillkomna beställningar i lönegraden UO 3 icke

må tillsättas utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande. Beträffande ändrad

tjänstebenämning å beställningshavare i sistnämnda lönegrad liksom å regementskassörer

av 2. klassen hänvisas till vad härutinnan anförts under arméns

motsvarande anslag.

Den i personalförteckningen för innevarande budgetår upptagna flaggkorpralsbeställningen

har ansetts böra bibehållas jämväl under nästa budgetår.

I enlighet med de för 1944 års riksdag framlagda beräkningarna böra för

nästa budgetår tillkomma 17 beställningar i lönegrad Mb 1 för långtjänstunderbefäl.

Vid beräkningen av behovet av manskapsbeställningar i övrigt har inspektören

för kustartilleriet räknat med en omläggning av utbildningen inom

kustartilleriet enligt i huvudsak de riktlinjer som angivits av sjöförsvarets

utbildningskommission. Därvid har befunnits erforderligt att upptaga ett antal

beställningar alternativt i lönegrad Ma 2 eller Ma 1. Med beaktande i

övrigt av de grunder för utökningen av manskapsstaterna, som förutsatts i

1944 års beslut rörande inrättande av överfurirsbeställningar vid kustartilleriet,

har inspektören för kustartilleriet hemställt örn 48 nya furirsbeställningar.

Antalet beställningar för korpraler och meniga har däremot ansetts

kunna minskas med tillhopa 251 beställningar. Minskningen sammanhänger

med — förutom beslutet örn inrättande av överfurirsbeställningar — att

även vid kustartilleriet införts ett s. k. provhalvår i början av anställningstiden

i manskapsgrad, varför manskapet under första halvåret av sin anställning

förutsatts skola vara anställt över stat. Antalet överstatsanställda har

för nästa budgetår beräknats till 392. Mot ifrågavarande beräkningar har departementschefen

icke haft något att erinra.

I enlighet med vad som föreslagits i fråga örn arméns och flottans musikdirektörer

böra de för kustartilleriet avsedda musikdirektörerna, i lönegraderna

Oa 3 och Oa 2, benämnas musikdirektörer av 1. respektive 2. graden.

Yad angår mariningenjörlcåren föreslås uppfattning av tre beställningar

för förste mariningenjörer till marindirektörsbeställningar. Antalet specialingenjörer

har ansetts böra ökas med 3 beställningar, varav 1 för specialingenjör

av 2. graden och 2 för specialingenjörer av 3. graden. I likhet med

vad som gällt för innevarande budgetår böra de nytillkomna beställningarna

icke tillsättas med ordinarie innehavare utan endast uppehållas på förordnande

tills vidare intill dess Kungl. Majit annorlunda bestämmer.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 178.

I enlighet med vad i det föregående vid behandlingen av frågan örn marinintendenturkårens

organisation och omfattning anförts föreslås den för innevarande

budgetår fastställda personalförteckningen såvitt avser marinintendenturkåren

böra ändras i följande avseenden. Beställningen såsom marinöverintendent

uppflyttas från lönegrad Ob 1 till Ob 2. Antalet beställningar

i envar av lönegraderna Oa 5 och Oa 4 minskas med 1. I personalförteckningen

upptagna 2 beställningar i lönegrad Oa 3 eller Oa 2 utbytas mot beställningar

i lönegrad Oa 3. Slutligen tillkommer 1 beställning i lönegrad

Oa 2. I fråga örn 1 beställning i vardera av lönegraderna Oa 3 och Oa 2 bör

gälla, att densamma må tillsättas allenast medelst förordnande tills vidare.

Under rubriken vissa utbildningsanstalter har departementschefen erinrat,

att enligt 1942 års försvarsbeslut en för flottan och kustartilleriet gemensam

underofficersskola avsetts skola organiseras från och med budgetåret

1946/47. Skolan skall enligt beslut av 1944 års riksdag gemensamt med Stockholms

örlogsstations värnpliktsskola förläggas till den av kronan förvärvade

egendomen Berga invid Hårsfjärden. Vämpliktsskolan avses skola örn möjligt

organiseras vid Berga redan under budgetåret 1945/46. Departementschefen

har tillstyrkt en av chefen för marinen gjord framställning, att den i

försvarsbeslutet beräknade beställningen i lönegrad Oa 5 såsom chef för

marinens underofficersskola måtte inrättas redan från och med budgetaret

1945/46.

Medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

har av departementschefen beräknats till, i avrundat tal, 24 200 000

kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

I enlighet med vad i det föregående under punkt 4 anförts bör en ny befattning

i löneklass Oa 11 inrättas för chefen för marinens centrala intendenturförråd.

På sätt anförts under punkt 4 bör en ny befattning i löneklass Oa 10 inrättas

för sjökrigsskolans intendent och redogörare.

För Sydkustens marindistrikt hava föreslagits dels en ny underofficersbefattning

för marindistriktsstaben, dels ock två nya underofficersbefattningar

vid Karlskrona örlogsvarv.

Vid Västkustens marindistrikt bör planenligt inrättas en ny underofficersbefattning,

vilken är avsedd för marindistriktsstaben.

I enlighet med det anförda har departementschefen föreslagit, att för

nästa budgetår inrättas 6 nya arvodesbefattningar för pensionerad personal,

varav 1 med arvode motsvarande nettoavlöning i löneklass Oa 11, 1 med arvode

motsvarande nettoavlöning i löneklass Oa 10 och 4 med arvoden motsvarande

nettoavlöning i löneklass UO 7.

Förevarande anslagspost har för nästa budgetår beräknats till 925 000

kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Enligt den nya uppställningen av avlöningsstaterna böra medel under

denna anslagspost beräknas för de ändamål, för vilka utgifterna hittills redo
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

97

visats under anslagsposterna Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till

ordinarie tjänstemän samt Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.

Till arvoden och särskilda ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän

har beräknats ett belopp av 100 000 kronor.

Med avseende å vissa andra arvoden och särskilda ersättningar må följande

framhållas.

Vid Norrlandskustens marindistrikt föreslås ett nytt arvode å 420 kronor

skola beräknas för en tillsynsman. Med anledning av det under punkt 5 i

det föregående framlagda förslaget till omorganisation av utbildningen vid

sjökrigshögskolan har det för högskolan för innevarande budgetår beräknade

beloppet, 17 150 kronor, ansetts böra höjas med 1175 kronor. För sjökrigsskolan

har beräknats en minskning av arvodesbeloppen med 13 300 kronor

till 32 500 kronor. Med hänsyn till den begränsade utbildning, som under

nästa budgetår beräknas äga rum vid marinens underofficersskolor, föreslås

det sammanlagda arvodesbeloppet för skolorna kunna nedsättas med 51 075

kronor till 16 725 kronor. För särskilda kurser m. m. föreslås en höjning med

900 kronor. Till lärare vid flottans underbefälsskolor och sjömansskolan har

räknats med en höjning i förhållande till innevarande budgetår med 78 180

kronor. Då emellertid vissa kostnader för sjömansskolans verkstads- och förplägnadsskolor

för innevarande budgetår bestritts från annat anslag, utgör

den verkliga utgiftsökningen omkring 50 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten har beräknats till

850 000 kronor.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Från denna anslagspost föreslås skola bestridas —- förutom de kostnader

som för närvarande utgå från anslagsposten — avlöningar till fänrikar och

till vård- och ekonomipersonal.

Beträffande i personalförteckning redovisade extra ordinarie tjänstemän

må följande framhållas.

Med avseende å marinstaben har departementschefen föreslagit inrättande

av en ny befattning för automobilförare i lönegrad MEo 5.

I fråga om Ostkustens marindistrikt har en ny befattning för sjuksköterska

i lönegraden MEo 7 ansetts böra inrättas för Hårsfjärdens örlogsdepås

sjukavdelning.

För Sydkustens marindistrikt har ett antal nya sjukvårdsbefattningar ansetts

böra inrättas. Efter pågående utvidgning av det för kasern Ankarstierna

avsedda sjukhuset har sålunda ytterligare en befattning för sjukvårdsbiträde

befunnits vara erforderlig. Antalet sjuksköterskor vid Karlskrona kustartilleriregemente

föreslås ökat från 1 till 3. En av de nytillkommande avses

för alternerande tjänstgöring vid de olika i Karlskrona befintliga sjukvårdsanstalterna

för att dessas personal skall kunna beredas föreskriven ledighet.

Departementschefen har vidare föreslagit inrättande av dels en ny befattning

som eldare av 2. klassen i lönegrad MEo 5, avsedd för kasern Sparres

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178. lies 45 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 178.

simhall, dels ock en ny kontorsbiträdesbefattning i lönegrad MEo 4 för Karlskrona

kustartilleriregemente.

Under rubriken vissa utbildningsanstalter har departementschefen framhållit,

att en omedelbar reglering av anställningsförhållandena för sjökrigsskolans

civila personal synts erforderlig, örn skolan skall kunna erhålla tillräckligt

kvalificerad personal. Departementschefen har i sådant syfte förordat,

att i personalförteckningen för nästa budgetår upptagas följande extra

ordinarie befattningar för sjökrigsskolan, nämligen 1 kontorsskrivare av

2. klass i lönegrad MEo 13, 1 maskinist i MEo 12, 1 kassör i MEo 11, 1

kontorist och 1 husmoder av 1. klass i MEo 8, 3 förmän av 1. klass, 1 förste

vaktmästare, 1 kanslibiträde, 1 montör, 1 reparatör, 1 snickare och 1 sjuksköterska

i MEo 7, 2 vaktmästare i MEo 6, 2 vaktmästare, 1 bilförare och 3 förrådsmän

i MEo 5, 1 kontorsbiträde och 1 biträdande husmoder i MEo 4, 3 skrivbiträden

och 1 telefonvakt av 2. klass i MEo 2 samt 13 köks- och servisbiträden

i MVd. Två extra befattningshavare, den ena i MEx 8 och den andra

i MEx 6, förutsättas härvid skola erhålla extra ordinarie anställning i MEo 7

respektive MEo 4. Det har anmärkts, att den förstnämnda befattningen i lönenämndens

förslag placerats i MEo 8. I likhet med vad som gäller för innevarande

budgetår böra två extra ordinarie befattningar hållas vakanta, så

länge de å övergångsstat vid sjökrigsskolan uppförda befattningshavarna i

lönegraden A 5 kvarstå i sina befattningar.

Såsom i det föregående anförts beräknas marinens underofficersskola å

Bergaområdet vid Hårsfjärden skola träda i verksamhet från och med

budgetåret 1946/47, medan Stockholms örlogsstations värnpliktsskola,

vilken skall förläggas i anslutning till underofficersskolan, avses skola örn möjligt

organiseras vid Berga redan under nästa budgetår. Huruvida värnpliktsskolan

redan under nästa budgetår skall kunna flytta till Berga kan, framhåller

departementschefen, icke nu bedömas. Försiktigheten synes departementschefen

dock bjuda, att personal för driften av matinrättningen samt för

sjukvården redan nu beräknas. Med hänsyn till pågående organisationsundersökningar

vid försvarets matinrättningar har dock en viss återhållsamhet ansetts

böra iakttagas i fråga örn inrättande av extra ordinarie befattningar för

matinrättningen. Med beaktande härav har departementschefen föreslagit,

att i personalförteckningen för nästa budgetår upptagas befattningar för 1

husmoder av 1. klass i lönegrad MEo 8, 1 husmoder av 2. klass i lönegrad

MEo 6, 1 sjuksköterska i lönegrad MEo 7 samt 14 köks- och servisbiträden

och 2 sjukvårdsbiträden i MVd.

I fråga örn marinens ''poliskår har erinrats, att enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 27 oktober 1944 finge för bevakningen av Göteborgs örlogsvarv anställas

1 polisöverkonstapel i lönegrad MEx 12, 2 poliskonstaplar i MEx 10

och 2 poliskonstaplar i MEx 9. Departementschefen föreslår nu, att av denna

personal polisöverkonstapeln och 2 poliskonstaplar böra beredas möjlighet till

extra ordinarie anställning. Polisöverkonstapelsbefattningen har synts böra

placeras i lönegrad MEo 12, medan befattningarna för poliskonstaplar, liksom

de redan befintliga extra ordinarie poliskonstapelsbefattningarna, ansetts

böra uppföras i lönegrad MEo 9.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. 99

Med avseende å marinens lokala väderlekstjänst har föreslagits, att 2 av

befattningarna för militärmeteorologer av 3. graden böra inrättas från och

med nästa budgetår. I enlighet med vad under punkt 6 i det föregående anförts

böra befattningarna placeras i lönegrad MEo 13.

Kostnaderna för avlöningar m. m. till den extra ordinarie personal, som

sålunda bör uppföras å personalförteckning för nästa budgetår, hava beräknats

till, i runt tal, 1 480 000 kronor.

Antalet fänrikar, som för innevarande budgetår beräknats till 125, har ansetts

för nästa budgetår böra uppskattas till 117. Medelsbehovet för avlöningar

till fänrikar har i enlighet härmed beräknats till, i runt tal, 365 000

kronor (nu 470 000 kronor).

Under rubriken viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren har föreslagits

en planenlig ökning med 2 befattningar för marinläkare av 2. graden.

Den för arvoden m. m. till ifrågavarande personal upptagna delposten har

ansetts böra för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 165 000

kronor.

Till betjäningspersonal m. fl. och till musikelever hava räknats med oförändrade

belopp.

För tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. har för nästa budgetår föreslagits

en ökning av medelsanvisningen från 47 000 kronor till 150 000 kronor,

beroende därpå att under denna anslagspost beräknats medel även för

tillfälligt anställande av köks- och servispersonal, för vilket ändamål för innevarande

budgetår beräknats 100 000 kronor under anslagsposten till avlöningar

till vård- och ekonomipersonal.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal har beräknats till, i avrundat tal, 2 200 000 kronor.

5. Rörligt tillägg.

Med hänsyn till föreslagna personalökningar har anslagsposten ansetts böra

ökas från 3 851 934 kronor till 3 910 Ö00 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda medelsbehovet

under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.

att uppgå till 31 400 000 kronor, eller samma belopp som för innevarande budgetår.

Därest de i samband med försvarsbeslutet tillämpade grunderna för

beräkning av avlöningskostnader — för marinens del bland annat innebärande,

att avlöningar till personal vid kustartilleriet beräknats enligt E-ort — skulle

ha tillämpats, skulle medelsbehovet ha utgjort omkring 31 200 000 kronor.

Den av departementschefen för nästa budgetår förordade personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän vid marinen upptager i huvudsak de nya beställningar,

som erfordras för den planenliga utökningen av organisationen för

flottan och kustartilleriet. Vissa jämkningar hava dock befunnits påkallade.

Sålunda har behovet av aktiv militär personal vid flottan beräknats med hän
-

UtskotM.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 178.

syn tagen till vissa av 1944 års riksdag angivna grunder rörande personalberäkningarna

för flottan. För mariningen j orkar ens del Ilar departementschefen

ansett personalökningen böra begränsas i avvaktan på definitivt ställningstagande

till mariningenjörkårens organisation och nytillkommande beställningar

hava icke ansetts böra tillsättas med ordinarie innehavare.

Utskottet har icke funnit anledning till erinringar mot de av departementschefen

sålunda tillämpade grunderna för beräkning av ifrågavarande personalbehov

och får därför tillstyrka, att riksdagen fastställer den föreslagna

personalförteckningen för ordinarie tjänstemän vid marinen. Beräkningen av

medelsbehovet under anslagsposten har utskottet lämnat utan erinran. Vidkommande

anställningsformen för nytillkommande mariningenjörer torde det

böra tills vidare få ankomma på Kungl. Majit att bestämma densamma, Nu

gällande bestämmelse, att lediga eller ledigblivande marinens poliskår tillhörande

beställningar icke må utan Kungl. Majits tillstånd återbesättas med

ordinarie innehavare, synes böra givas giltighet även under nästa budgetår.

Departementschefens förslag rörande beräkningen av övriga anslagsposter

hava icke givit utskottet anledning till erinran.

På grund av det anförda och under hänvisning till vad utskottet under

arméns avlöningsanslag anfört i fråga örn de föreslagna riktlinjerna för försvarsgrenarnas

avlöningsstater, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning

vid marinen, vilka i särskild ordning till riksdagen

överlämnats;

b) bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda

föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med

genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för

fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

c) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget
-

året 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................ kronor 24 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattning,

förslagsvis ..................... » 925 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ......... » 850 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................... » 2 200 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... » 3 910 000

Summa kronor 32 085 000

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. 101

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 685 000

Nettoutgift kronor 31 400 000;

d) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 31 400 000 kronor.

Flygvapnet.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

20:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 104) föreslagit riksdagen

att, i avbi dan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av

23 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 20, s. 347—364) att

dels för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet

som komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig

erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända

planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvapnets

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1945/46;

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 23 400 000 kronor.

Vidare har uti en inom andra kammaren av herr F. Ryling m. fl. väckt

motion (II: 252) hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i bestämmelserna

angående avlöning till vid flygvapnet tjänstgörande kontraktsanställd

civil personal i expeditionstjänst, som anställts jämlikt föreskrifterna

i Kungl. Maj:ts brev den 21 mars 1940, att den i alla avseenden erhåller motsvarande

förmåner som extra tjänstemän enligt militära icke-ordinariereglementet

samt att i förekommande fall löneklassuppflyttning efter tre års anställning

må verkställas med retroaktiv verkan under iakttagande av avlöningsreglementets

bestämmelser härutinnan.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 21 900 000

kronor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Yid anmälan av förevarande anslagsfråga i statsverkspropositionen har

departementschefen anfört, att försvarets civilförvaltning vid sina anslagsberäkningar

för nästa budgetår räknat med att Hälsinge flygflottilj skall organiseras

samt att organisationen av fjärde eskaderstaben och Södra flygbasområdesstaben

skall fullt genomföras. Ämbetsverket har vidare räknat med att

den av 1943 års riksdag beslutade militära väderlekstjänsten skall planenligt

utbyggas samt att vissa förberedelser skola göras för uppsättande äv den av

1944 års riksdag beslutade sjunde jaktflottiljen, Södertörns flygflottilj. För

egen del ansåge sig departementschefen kunna i huvudsak lägga det sålunda

skisserade organisationsschemat till grund för bedömandet av flygvapnets

medelsbehov för nästa budgetår.

Departementschefen har i detta sammanhang erinrat örn att i propositionen

1942: 210 framhållits, att viss personal vid flygvapnet icke kunde utökas i den

omfattning, som vore påkallad av uppsättningen av nya förband, och att 1941

års försvarsutredning angivit vissa åtgärder för att fylla den personalbrist, som

under uppsättningsperioden 1942/47 och närmast därefter bomme att förefinnas

inom flygvapnet. Chefen för flygvapnet har i sina anvisningar för

beräknande av medelsbehovet för nästa budgetår anfört, att de av försvarsutredningen

angivna sätten för att åstadkomma en utökning av flygvapnets

personalorganisation — frivillig övergång av officerare och underofficerare

från armén och marinen samt bibehållande av kontraktsanställd civil personal

såsom ersättare för äldre underbefäl i tekniska befattningar — även

under budgetåret 1945/46 måste tillgripas. I anslutning härtill har chefen

för flygvapnet framhållit, att det föreslagna antalet officers-, underofficersoch

civilmilitära beställningar icke täckte flygvapenorganisationens behov för

budgetåret 1945/46.

Den för flygledningen avsedda meteorologpersonalen är i gällande personalförteckningar

uppförd under rubriken Flygstaben, medan de för flygvapnets

lokala väderlekstjänst avsedda militärmeteorologerna, samtliga extra

ordinarie, redovisas under den i personalförteckningen för icke-ordinarie

personal m. fl. uppförda rubriken Flygförbanden. För att den civilmilitära

meteorologpersonalen skall kunna utnyttjas på ett smidigt sätt och vid behov

kunna omplaceras synes departementschefen denna emellertid från och med

nästa budgetår böra i respektive personalförteckningar sammanföras under

gemensam rubrik. Ordinarie personal bör därvid upptagas bland flygvapnets

civilmilitära personal i övrigt, medan den extra ordinarie personalen lämpligen

torde böra sammanföras under en ny rubrik, Väderlekstjänsten. Departementschefen

förutsätter ingen ändring beträffande den civila meteorologpersonal,

som övergångsvis finnes uppförd å flygvapnets personalförteckningar.

Av den av departementschefen lämnade redogörelsen för de olika anslagsposternas

beräkning och för personalbehovet inhämtas i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Från denna anslagspost böra enligt den föreslagna ändrade uppställningen

av avlöningsstaterna bestridas — förutom avlöningskostnader enligt nu gäl
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

103

lande bestämmelser — avlöningar till personal å avgångs- och disponibilitetsstat

ävensom till ordinarie personal utgående sjötillägg och flygtillägg m. m.

Med avseende å flygstaben föreligger förslag örn beredande av ordinarie

anställning för ett kontorsbiträde.

Beträffande personal vid flygvapnet har för nästa budgetår upptagits i

stort sett den ordinarie personal vid flygvapnet, som för budgetåret 1944/45

angivits i den preliminära plan för personalökning under femårsperioden,

vilken i anslutning till framläggandet av propositionen 1942: 210 överlämnades

till riksdagens vederbörande utskott, dock med de avvikelser, som betingas

av 1943 års riksdags beslut rörande omorganisation av flygförvaltningen och

beslutet örn Södertörns flygflottilj.

Antalet officerare motsvarar med nyss angiven reservation i huvudsak det

antal, som upptagits i nämnda plan. Antalet kaptener har dock i förhållande

till planen ökats med två. Därav är en avsedd såsom militärassistent vid försvarets

forskningsanstalt. Den andre, i intendenturbefattning, är avsedd för

Södertörns flygflottilj och erfordras för förberedelserna för flottiljens uppsättning.

Med hänsyn till befordringsläget har vidare ökningen av löjtnantsbeställningarna

något begränsats.

Beträffande underofficerarna har på grund av befordringsläget antalet

fanjunkare måst upptagas något lägre än enligt förenämnda plan.

Yad beträffar manskapet har med hänsyn till den planerade uppsättningen

av Södertörns flygflottilj föreslagits något högre antal vicekorpraler och

meniga än som för nästa budgetår förutsatts i planen.

Musikpersonal har upptagits i överensstämmelse med vad som angivits i

1942 års plan.

Beträffande benämning av underofficerare och musikdirektörer hänvisas

till vad som därom anförts under arméns motsvarande anslag.

I fråga örn flygvapnets civilmilitära personal har departementschefen föreslagit

ökning av ingenjörspersonalen med 2 flygdirektörer av 2. graden, 4

flygingenjörer av 1. graden och 4 flygingenjörer av 2. graden.

Antalet flygläkarbeställningar har med hänsyn till tillkomsten av Hälsinge

flygflottilj föreslagits ökat med 1 flygläkare av 1. graden.

Bland den civilmilitära personalen har upptagits den meteorologpersonal,

som enligt vad under punkt 6 anförts bör beredas ordinarie anställning. Å

innevarande års personalförteckning för icke-ordinarie personal m. fl. finnas

upptagna tre befattningar för militärmeteorologer i lönegrad MEo 21. Departementschefen

har föreslagit, att dessa tre från och med nästa budgetår skola

erhålla ordinarie anställning i lönegraden Ca 22.

Av beställningar för verkmästare ha i förslaget till personalförteckning

upptagits 21 av 1. klassen och 20 av 2. klassen. Av verkmästarna av 1. klassen

skola fyra, avsedda för de centrala flygverkstäderna å Malmen och i Västerås,

efter hand som de avgå ersättas med civil personal. Anmärkning har ansetts

böra intagas i personalförteckningen för nästa budgetår, att dessa fyra beställningar

icke må återbesättas.

Antalet mästare har med hänsyn till förbättrade rekryteringsmöjligheter

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 178.

befunnits kunna ökas något hastigare än som beräknades i försvarsbeslutet.

Med anledning härav ha för nästa budgetår upptagits 40 mästare av 1.

klassen och 110 av 2. klassen, eller tillhopa 150 mot i försvarsbeslutet för

nämnda budgetår beräknade 132.

Beträffande personal vid flygförbanden föreslås utökning med 1 maskinist,

1 eldare av 1. klassen och 2 förrådsvaktmästare, samtliga avsedda för Hälsinge

flygflottilj.

Medelsbehovet under anslagsposten har av departementschefen för nästa

budgetår beräknats till 16 100 000 kronor mot 15 785 000 kronor för innevarande

budgetår.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

A den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för

pensionerad personal i arvodesbefattning ha upptagits befattningar för tillhopa

48 officerare och 78 underofficerare.

För budgetåret 1945/46 har föreslagits uppförande i personalförteckningen

av befattningar för ytterligare 3 officerare och 3 underofficerare. Befattningarna

för officerare avses för expeditionsofficer vid fjärde eskaderstaben,

flygbasområdeschef vid Södra flygbasområdet och mobiliseringsofficer vid

Hälsinge flygflottilj. Antalet expeditionsunderofficerare har föreslagits skola

liksom för innevarande budgetår beräknas till fyra vid flygbaskåren och tre

vid varje flottilj, enär en minskning till det i propositionen 1942: 210 förutsatta

antalet icke kan genomföras förrän behovet av stamunderofficerare

fyllts. De 3 nya befattningarna för underofficerare avses i enlighet därmed

för Hälsinge flygflottilj.

Medelsbehovet under anslagsposten har i enlighet härmed för nästa budgetår

beräknats till 875 000 kronor (nu 800 000 kronor).

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Enligt de föreslagna ändringarna i avlöningsstaternas uppställning böra

under denna anslagspost beräknas medel för de ändamål, för vilka utgifterna

hittills redovisats under anslagsposterna till arvoden och övriga ersättningar

utöver lön till ordinarie tjänstemän samt till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t.

Under rubriken arvoden och särskilda ersättningar utöver lön till ordinarie

tjänstemän har beräknats för nästa budgetår ett belopp av 125 000 kronor.

Under rubriken vissa andra arvoden och särskilda ersättningar har framhållits

följande.

Med avseende å flygförbanden hava kostnaderna beräknats till i runt tal

189 000 kronor. Förhöjningen med 35 000 kronor i förhållande till innevarande

budgetår är föranledd av att antalet undervisningsavdelningar beräknas

komma att ökas från 70 till 86 vid korpral- och furirskolorna och från 7 till

8 vid furirskola för signalmekaniker samt att timantalet för varje avdelning

vid furirskolan för signalmekaniker beräknas öka från 370 till 400.

I fråga örn flygvapnets skolor har föreslagits följande.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

105

Till läraren i gymnastik och idrott vid flygkadettskolan utgår under innevarande

budgetår, liksom tidigare, arvode av 6 BOO kronor. Då skolan flyttats

från Ljungbyhed till Gamla Uppsala föreslås, att arvodet tills vidare beräknas

efter F-ort (Uppsala) till 6 950 kronor. På grund av bostadsbrist å förläggningsorten

har läraren nämligen nödgats anskaffa bostad i Uppsala.

Undervisningen vid aspirantskolan beräknas komma att bedrivas på sex

parallella avdelningar. Kostnaderna för arvoden till civila lärare hava därför

upptagits till sammanlagt 12 630 kronor, eller 500 kronor mera än för innevarande

budgetår.

Till arvoden till civila lärare vid underofficersskolan ha för innevarande

budgetår upptagits 11 096 kronor. Då undervisningen i allmänbildande ämnen

beräknas komma att från och med budgetåret 1945/46 bliva förlagd till försvarets

läroverk, ha några motsvarande medel icke beräknats för nästa

budgetår.

Ersättning till en lärare i elektrolära vid flygvapnets signalskola har föreslagits

böra utgå i form av timarvode, som beräknats till 10 kronor. I enlighet

härmed har under rubriken Signalskolan i personalförteckningen upptagits

ett belopp av 7 640 kronor.

För innevarande budgetår finnes i förteckningen å arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, upptagen en post å 12 934 kronor,

avsedd för arvoden för upprätthållande av läkarvården under semester m. m.

Dessa arvoden tagas i anspråk för avlönande av vid krigsmakten icke tjänstgörande

läkare, som antingen uppehåller flottiljläkares tjänst under dennes

semester, sjukdom eller annat tjänsteförhinder eller uppehåller läkarvården

vid del av flygförband, som i utbildningssyfte förlägges utom ordinarie förläggningsort.

Motsvarande kostnader vad beträffar armén skola jämlikt särskilda

Kungl. Maj :ts beslut senast den 16 juli 1943 avföras från arméns avlöningsanslag

respektive vederbörligt undervisnings- eller övningsanslag. I

överensstämmelse härmed föreslås, att kostnaderna för arvoden för upprätthållande

av läkarvården under flottiljläkares semester, sjukdom eller annat

tjänsteförhinder bestridas från anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal. På grund härav beräknas under förevarande post icke

några arvodeskostnader av ifrågavarande art för nästa budgetår. De kostnader,

som komma att belasta flygvapnets undervisnings- eller övningsanslag, hava

ansetts icke behöva föranleda uppräkning av dessa anslag.

Sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till övriga arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, har beräknats till, i avrundat

tal, 400 000 kronor.

4. Avlöningar till övrig Icke-ordinarie personal.

Under denna anslagspost skola enligt förslaget till omläggning av försvarsgrenarnas

avlöningsstater upptagas jämväl avlöningar till fänrikar, löner till

viss kontraktsanställd civil personal samt avlöningar till vård- och ekonomipersonal

ävensom sjö- och flygtillägg m. m. till under anslagsposten redovisad

personal.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Med avseende å i personalförteckningen redovisade extra ordinarie tjänstemän

har föreslagits i huvudsak följande.

Vid bifall till ovannämnda förslag om beredande av ordinarie anställning

för ett extra ordinarie kontorsbiträde bör 1 kontorsbiträde i MEo 4 vid flygstaben

utgå ur personalförteckningen.

Med avseende å eskaderstaberna föreslås planenlig utökning med 1 skrivbiträde

för fjärde eskaderstaben, varjämte medel beräknats för 1 ny befattning

såsom portvakt i lönegraden MEo 5, avsedd för andra eskaderstaben och Västra

flygbasområdesstaben.

I fråga örn flygbasområdesstaberna föreslås inrättande jämväl vid Norra

flygbasområdesstaben av en portvaktsbefattning i lönegraden MEo 5.

Vidkommande flygförbanden hava för Hälsinge flygflottilj upptagits samma

antal extra ordinarie befattningar av olika kategorier, som avsetts för normalflottilj,

med undantag för husmödrar samt köks- och servisbiträden. Av kökspersonal

har allenast upptagits 1 befattning för husmoder av 1. klass. En

utökning med 2 köks- och servisbiträden vid Västmanlands flygflottilj och en

däiemot svarande minskning vid underofficers-, signal- och tekniska skolorna

har ansetts böra komma till stånd.

Under rubriken väderlekstjänsten har sammanförts den extra ordinarie

civilmilitära personal, som avses för den militära väderlekstjänsten och som

för närvarande redovisas dels under rubriken Elygstaben och dels under

rubriken Flygförbanden.

Vid behandlingen av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

har föreslagits, att tre för flygstaben avsedda befattningar såsom militärmeteorologer

från och med nästa budgetår skola uppföras å ordinarie stat.

De böra alltså icke vidare upptagas å nu ifrågavarande personalförteckning.

För flygstaben ha vidare i personalförteckningen för innevarande budgetår

uppförts befattningar för 1 militärmeteorolog av 1. graden, 5 militärmeteorologer

av 2. graden och 2 militärmeteorologer av 3. graden. Med hänsyn

till att en av militärmeteorologerna av 2. graden nästa budgetår beräknas

inneha kompetens för anställning såsom militärmeteorolog av 1. graden och

de båda militärmeteorologerna av 3. graden anses kunna befordras till militärmeteorologer

av 2. graden, hava för nästa budgetår föreslagits skola för

flygledningen beräknas 2 befattningar för militärmeteorologer av 1. graden

och 6 befattningar för militärmeteorologer av 2. graden.

Den för flygförbanden avsedda meteorologpersonalen har ansetts böra utökas

med befattningar för 1 militärmeteorolog av 2. graden och 2 militärmeteorologer

av 3. graden.

Under punkt 6 har föreslagits uppfattning av befattningarna såsom militärmeteorolog

av 1. graden till lönegrad MEo 20 och såsom militärmeteorolog

av 3. graden till MEo 13. Med beaktande härav har flygvapnets behov av

extra ordinarie meteorologpersonal beräknats för nästa budgetår till 2 militärmeteorologer

av 1. graden i lönegrad MEo 20, 24 militärmeteorologer av 2.

graden i MEo 15 och 40 militärmeteorologer av 3. graden i MEo 13.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. 107

För centralförrådet för intendenturmateriel hava meder beräknats för ytterligare

1 befattning för förrådsman i lönegraden MEo 5.

För underofficers-, signal- och tekniska skolorna har föreslagits inrättande

av en befattning för telefonvakt av 2. klass i lönegraden MEo 2.

Under flygkadettskolan har föreslagits utbyte av den nuvarande skrivbiträdesbefattningen

mot 1 befattning för kontorsbiträde i lönegraden MEo 4.

Kostnaderna för avlöningar m. m. till den extra ordinarie personal, som

sålunda bör uppföras för nästa budgetår, hava beräknats till 2 630 000 kronor.

Under rubriken viss extra personal m. m. ha under arméns avlöningsanslag

beräknats vissa kostnader för avlönande av extra personal. Så har ansetts

lämpligen böra ske även här. Kostnader av natur att böra upptagas i detta

sammanhang äro utgifter för avlönande av vikarier för extra ordinarie tjänstemän

och för tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. samt avlöning till betjäningspersonal.

Yad sistnämnda utgiftspost beträffar behöva medel för

dylikt ändamål icke beräknas för nästa budgetår, enär i samband med Västmanlands

flygflottiljs utflyttning till Hässiö anställningen för den under

ifrågavarande delpost i innevarande budgetårs avlöningsstat redovisade portvakten

vid Hässiö kommer att upphöra.

Vad särskilt beträffar posten till tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

har framhållits, att under anslagsposten till avlöningar till vård- och ekonomipersonal

har i innevarande budgetårs avlöningsstat beräknats ett belopp

av 100 000 kronor för tillfälligt anställande av köks- och servisbiträden m. m.

Detta belopp bör upptagas under nu förevarande post. Enligt vad som anförts

i det föregående vid behandlingen av medelsbehovet för vissa andra

arvoden och särskilda ersättningar böra vissa av de kostnader, som i vederbörlig

arvodesförteckning upptagits för uppehållande av läkarvården under

semester m. m. från och med nästa budgetår redovisas under icke-ordinarieposten.

Dessa kostnader, vilka ansetts böra redovisas i detta sammanhang,

hava med hänsyn till tillkomsten av nya läkarbeställningar uppskattats till

12 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för viss extra personal m. m. har beräknats

för nästa budgetår till 166 000 kronor.

Medelsbehovet för avlöningar till fänrikar har för nästa budgetår beräknats

till, i runt tal, 460 000 kronor (nu 410 000 kronor) med utgångspunkt

från att lön skall utgå till 125 fänrikar under hela budgetåret och till 70 under

en tid av två och en halv månader.

För arvoden m. m. till icke-ordinarie läkarpersonal har för nästa budgetår

beräknats omkring 20 000 kronor (nu 16 000 kronor). Höjningen är beroende

på att ytterligare ett arvode för flygläkare av 2. graden bör planenligt

tillkomma.

Kostnaderna för musikelever hava upptagits med oförändrat belopp, 14 600

kronor.

Under rubriken viss Icontraktsanslälld civil personal har för innevarande

budgetår beräknats ett belopp av 500 000 kronor, avsett för högst 148 befattningshavare

i expeditionstjänst.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Av dessa befattningshavare utnyttjas vissa såsom köksföreståndare och

kasernföreståndare. I försvarsbeslutet förutsattes, att dessa befattningar vid

genomförd organisation skulle bestridas av pensionerade underofficerare i arvo

desbefattning. I avvaktan på att behovet skulle kunna fyllas medelst pensionerade

underofficerare skulle befattningarna emellertid uppehållas av kontraktsanställd

civil personal.

För nästa budgetår har behovet av nu ifrågavarande personal beräknats

till 157 och kostnaderna till omkring 550 000 kronor. Ökningen är föranledd

av tillkomsten av Hälsinge flygflottilj.

De grundläggande bestämmelserna för anställning och avlönande av här

ifrågavarande personal äro av Kungl. Majit meddelade genom beslut den 21

mars 1940. Enligt dessa bestämmelser skall anställning av expeditionspersonal

ske medelst kontrakt och mot avlöning och förmåner i övrigt som tillkomma

extra tjänstemän i lägsta löneklassen av angivna lönegrader i den

i militära icke-ordinariereglementet intagna löneplanen MEx.

I skrivelse den 16 februari 1945 har försvarets civilförvaltning, efter att i

ärendet ha inhämtat yttrande av chefen för flygvapnet, hemställt, att den hittillsvarande

anordningen med kontraktsanställning i lägsta löneklassen i viss

lönegrad av civil expeditionspersonal vid flygvapnet måtte utbytas mot anställning

såsom extra tjänsteman i viss lönegrad med rätt att i löneturshänseende

tillgodoräkna tiden för kontraktsanställning. Civilförvaltningens framställning

är, framhåller departementschefen, för närvarande föremål för remissbehandling.

En tidigare framställning i samma ämne föranledde enligt beslut den 9

april 1943 ingen Kungl. Maj:ts åtgärd. Anledning kan möjligen nu föreligga,

fortsätter departementschefen, att i någon form bereda höjd ersättning

åt sådan kontraktsanställd civil prsonal, som varit anställd under längre tid.

Någon beräkning av de merkostnader som i anledning härav skulle uppkomma

kan icke nu göras. Det synes departementschefen få ankomma på Kungl.

Majit att medgiva det överskridande av i det föregående beräknat belopp,

som må kunna erfordras för utgivande av dylik förhöjd ersättning.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det ovan anförda, i avrundat tal,

4 220 000 kronor.

5. Rörligt tillägg.

Medelsbehovet under förevarande anslagspost har föreslagits höjt från

2 233 760 kronor till 2 480 000 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda medelsbehovet

under flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.

att uppgå till 23 400 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 1 500 000

kronor. Med de i försvarsbeslutet tillämpade grunderna för beräkning av avlöningskostnader

skulle medelsbehovet ha utgjort omkring 23 000 000 kronor.

Över förberörda motion II: 252 har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, försvarsväsendets lönenämnd den 17 mars 1945 avgivit yttrande

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

109

och därvid hänvisat till sitt samma dag till Kungl. Majit avgivna utlåtande över

en av försvarets civilförvaltning gjord framställning i samma ämne. Sistnämnda

utlåtande är av följande lydelse.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att den hittillsvarande anordningen

med kontraktsanställning i lägsta löneklassen i vederbörlig lönegrad av civil

expeditionspersonal vid flygvapnet må utbytas mot anställning av vederbörande

befattningshavare såsom extra tjänsteman samt att vid löneklassplacering

i dylik anställning får så anses, som örn vederbörande i kontraktsanställningen

innehaft befattning såsom extra tjänsteman i den lönegrad och

löneklass han såsom kontraktsanställd varit hänförd till.

Ifrågavarande personal är anställd vid flygvapnet med stöd av Kungl.

Majis beslut den 21 mars 1940, enligt vilket flygförvaltningen bemyndigades

att för tillgodoseende av visst extra personalbehov inom flygvapnet medelst

kontrakt anställa expeditionspersonal med avlöning och förmåner i övrigt,

som tillkomma extra tjänstemän i lägsta löneklassen av respektive 5, 8, 10 och

13 lönegraderna enligt den i militära icke-ordinariereglementet intagna löneplanen

MEx. Såsom försvarsväsendets lönenämnd tidigare framhållit i sitt i

ärendet åberopade utlåtande den 30 mars 1943, torde lönerna för ifrågavarande

personal lia fixerats till lägsta löneklassen inom vederbörande lönegrad

med hänsyn till den provisoriska karaktären av de anställningar, varom

här är fråga. Av handlingarna i förevarande ärende framgår emellertid, att

en stor del av ifrågavarande personal varit anställd sedan år 1940 och att en

successiv begränsning av personalen beräknas bliva möjlig först från och

med budgetåret 1949/50. Vid sådant förhållande finner lönenämnden skäl

föreligga för att denna personal beredes möjlighet att erhålla lön efter högre

löneklass än den lägsta i den lönegrad av löneplan MEx, vilken vederbörande

anses tillhöra. Detta bör emellertid enligt lönenämndens mening icke föranleda

någon förändring av anställningsformen för ifrågavarande befattningshavare.

Lönenämnden vill för sin del förorda, att de med bibehållande av

kontraktsanställningen beredas den möjlighet att erhålla lön efter högre löneklass

i respektive lönegrader, som försvarets civilförvaltning avsett med sitt

förslag.

De av departementschefen föreslagna ökningarna i flygvapnets personaluppsättning

äro i huvudsak föranledda av det planenliga genomförandet

under budgetåret 1945746 av den av 1942 års riksdag beslutade utökningen

av flygvapnets organisation under femårsperioden 1942/47, dock med de avvikelser

som betingas av 1943 års riksdags beslut rörande omorganisation av

flygförvaltningen och beslutet om Södertörns flygflottilj. Utskottet har icke

funnit anledning till erinran mot de av departementschefen i enlighet härmed

framlagda förslagen rörande beräkningen av antalet beställnings- och

befattningshavare vid flygvapnet för nästa budgetår och av de i avlöningsstaten

ingående anslagsposterna.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle officerskåren vid fullt utbyggt flygvapen

bestå till 20 % av f. d. underbefäl och till 80 % av från läroverken rekryterade

studenter. För att snabbast möjligt konsolidera officerskadern och då

på grund av bristen på kvalificerad markpersonal officerskåren till en början

icke kunde rekryteras i någon större omfattning från underbefälet, hava dessa

sistnämnda kommenderats till flygutbildning i mindre utsträckning under de

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 178.

första åren efter 1942. Officerskåren består därför för närvarande endast till

ungefär 4 % av officerare, som gått den s. k. långa vägen, mot avsedda 20 %.

För att snabbast möjligt närma sig den procentuella fördelning, som bestämts

genom försvarsbeslutet har det visat sig nödvändigt att från och med i år

minska antalet officersaspiranter till förmån för utbildning av ett större antal

underbefäl. Med hänsyn till de stora och omfattande kurserna och den korta

tid som står till förfogande för inlärande av dessa kurser och med beaktande

av vederbörandes olika förkunskaper har det blivit nödvändigt att öka antalet

klasser vid undervisningen i aspirantskolan. För ändamålet erfordras ett belopp

av 10 930 kronor utöver det belopp av 12 630 kronor som av Kungl. Majit

under förevarande punkt föreslagits skola utgå till arvoden till vissa civila

lärare vid aspirantskolan. Utskottet finner sig böra tillstyrka den sålunda behövliga

ytterligare medelsanvisningen.

Alltsedan budgetåret 1940/41 hava under förevarande anslag medel anvisats

för bestridande av avlöningskostnaderna för viss kontraktsanställd

civil personal. Syftet med anställandet av denna personal har varit att med

hänsyn till knapphet på militärt utbildad personal under den pågående utbyggnaden

av flygvapenorganisationen frigöra underofficerare på stat och i

arvodesbefattning samt underbefäl från sådana sysslor och befattningar, som

icke nödvändigt kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. Enligt

gällande bestämmelser skall anställning av dylik personal ske medelst kontrakt

och mot avlöning och förmåner i övrigt som tillkomma extra tjänstemän

i lägsta löneklassen av vederbörliga lönegrader å löneplan MEx. Det förhållandet

att lönerna fixerats till lägsta löneklassen torde hava föranletts av

den provisoriska karaktären av dessa anställningar. Då det emellertid visat

sig att en stor del av ifrågavarande personal varit anställd sedan år 1940

vill utskottet i anledning av det i motionen II: 252 gjorda yrkandet förorda,

att såsom försvarets lönenämnd föreslagit denna personal beredes möjlighet

att erhålla lön efter högre löneklass än den lägsta i den lönegrad av löneplan

MEx, vilken vederbörande anses tillhöra. Då enligt utskottets mening

någon ändring i anställningsformen för dessa befattningshavare icke bör

ifrågakomma, synes en förbättring i deras avlöningsförhållanden lämpligen

böra ske i den formen, att de efter minst tre års tjänstgöring tillerkännas mot

löneklassuppflyttningen svarande ålderstillägg. Det torde få ankomma på

Kungl. Majit att medgiva det överskridande av det för avlöning av ifrågavarande

personal beräknade beloppet, som må kunna erfordras för utgivande

av dylik förhöjd ersättning. Utskottet anser sig icke i vidare män än vad nu

föreslagits böra tillmötesgå den i motionen gjorda framställningen.

På grund av det anförda och under hänvisning till vad utskottet under

arméns avlöningsanslag anfört i fråga örn de föreslagna riktlinjerna för försvarsgrenarnas

avlöningsstater, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodes
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. lil

befattning vid flygvapnet, vilka i särskild ordning till riksdagen

överlämnats;

b) bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda

föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med

genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för

fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................ kronor 16 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattning,

förslagsvis ..................... » 875 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ...... » 400 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................... » 4 220 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... » 2 480 000

Summa kronor 24 075 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 675 000

Nettoutgift kronor 23 400 000;

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 23 400 000 kronor;

e) i anledning av motionen lii 252 medgiva, att vid flygvapnet

jämlikt Kungl. Majits beslut den 21 mars 1940 med kontrakt

anställd civil personal i expeditionstjänst må efter minst tre års

tjänstgöring tillerkännas mot löneklassuppflyttning svarande

ålderstillägg.

Vissa för försvaret gemensamma institutioner.

Sjökarteverket.

21:o) Sjökarteverket: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret

1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 497 000 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 21, s. 364—390) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för sjökarteverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 511 000 kronor.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr R. Wagnsson (I: 344) och den andra inom andra kammaren av

herr P. Iij. Fagerholm (11:532), hemställts, att riksdagen måtte besluta att

redogörarbefattningen vid sjökarteverket förändras till en kamrerarbefattning

i lönegrad A 20.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen I: 344.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 496 600

kronor.

I anledning av Kungl. Maj:ts i 1944 års statsverksproposition framlagda

förslag rörande anslag till sjökarteverket uttalade riksdagen (skrivelse 1944: 4

punkt 131 :o), att det syntes riksdagen lämpligt, att vissa personalfrågor inom

sjökarteverket, vilka icke syntes vara tillfredsställande ordnade, gjordes till

föremål för översyn av statens organisationsnämnd. På grund härav förordnade

Kungl. Maj :t enligt beslut den 12 maj 1944, att organisationsundersökningar

vid sjökarteverket genom organisationsnämnden skulle

snarast igångsättas. Sedan nämnden i anledning härav i skrivelse den

30 oktober 1944 inkommit med utredning i ämnet, har styrelsen för sjökarteverket

den 6 december 1944 på grundval av nämndens utredning, med bifogande

av bland annat yttrande över organisationsnämndens utredning av

chefen för sjökarteverket, avgivit medelsäskanden för verket för nästa

budgetår.

Efter en redogörelse för verkets nuvarande organisation och uppgifter har

organisationsnämnden upptagit till behandling de vid utredningen uppkomna

frågor, som ansetts böra giva anledning till förslag rörande organisationen

och personalbesättningen. Nämnden har därvid behandlat verkets nuvarande

avdelningar var för sig.

Å s. 366—379 i statsrådsprotokollet har departementschefen lämnat en

redogörelse för ifrågavarande utredning ävensom för styrelsens för sjökarteverket

medelsäskanden för budgetåret 1945/46.

Efter att hava redogjort för myndigheternas yttranden i ämnet har departementschefen

för egen del anfört följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha de genom statens organisationsnämnd

verkställda organisationsundersökningarna inom sjökarteverket

utmynnat i förslag örn ändringar i verkets inre organisation samt beträffande

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

113

vissa arbetsmetoder inom verket. Hithörande frågor torde icke i och för sia

påkalla provning från riksdagens sida. Med hänsyn till riksdagens yttrande

vid provning av sjökarteverkets anslagsbehov för innevarande budgetår har

jag dock ansett det erforderligt att i stora drag redogöra för de framlagda förslagen.

Eedogorelsen har emellertid i huvudsak begränsats till sådana spörsmål,

som kunna anses vara av betydelse för bedömandet av olika befattningshavares

ansvar och arbetsuppgifter. °

Organisationsnämnden har på grundval av organisationsundersökningarna

föreslagit vissa jamknmgar i sjökarteverkets personalorganisation. Näinndenhar

dock icke ansett sig bora ingå på frågor örn lönegradsplacering av tjänster

i andra fall an dar pa grund av arbetsomläggning eller organisationsändring

n förändring av arbetsuppgifterna vid befattningarna ansetts motivera äncfling

jamval i lonegradshanseende. I sina medelsäskanden för nästa budgetår

wT® 1?reJSen ,for sj.^arteverket, i anslutning till vissa av verkets

chef fiamlagaa förslag, hemställt örn en mera genomgripande lönereglering

niLr/fe lh°^''e PT3naI> samtidigt som ett antal Istia ordinarie befatt

ningar foieslagits skola uppforas på ordinarie stat.

For egen del är jag icke för närvarande beredd att tillstyrka den mera

allmänna lönereglering, som verkets styrelse föreslagit. Med hänsyn till omfattningen

av dessa lonefragor stures det önskvärt, att innan förnyat förslag

i amne t fiamlagges samtliga för verket aktuella lönefrågor göras till föremål

tor en närmare undersökning i ett sammanhang. Det är min avsikt att föranstalta

örn en sadan undersökning. I avvaktan därpå upptager jag i det följande

till behandling frågor örn befattningshavares löneställning allenast i den

'' saj?b“d .m1ed ,de verkställda organisationsundersök
ningarna.

Detta torde emellertid icke bora utesluta, att estra ordinarie be1

attin agar, i den nian de enligt orgamsationsnämndens utredning äro för

verket erforderliga, i viss omfattning överföras på ordinarie stat.

Den av organisationsnämnden föreslagna avdelningsindelningen, vilken ei

mott erinran hos de horda myndigheterna, kan jag förorda. Sjökarteverket

boi alitsa vara organiserat pa fem avdelningar, nämligen sjökortsavdelningen

sjomatmngsavdelningen, tekniska avdelningen, nautiska avdelningen och jordmagnetiska

avdelningen Förslaget innebär ingen utökning av avdelningarnas

nuvarande antal. Den tekniska avdelningen ingår visserligen för närvarande

såsom en maoerieldetalj i den nuvarande sjömätningsavdelningen, men å andra

sidan avses två nu befintliga avdelningar, instrumentkontrollavdelningen och

avdelningen för nautiska publikationer, skola sammanslås till en avdelning

den nautiska. Den nuvarande expeditionen bör på sätt organisationsnämnden

föreslagit forstarkas med viss biträdespersonal från avdelningarna och samtidigt

erhålla något utökade arbetsuppgifter. Någon ändrad benämning finner

jag lexe erforderlig. °

. -^en av organisationsnämnden föreslagna organisationen av de olika avdelningarna

synes mig i stort sett ändamålsenlig. Självfallet bör det emellertid

vara verksledningen obetaget att inom ramen för elen av statsmakterna fastställa

personalorganisationen vidtaga jämkningar i avdelningarnas organisation.

1 viktigare frågor bör därvid samråd lämpligen sökas med organisationsnamnden.

°

Ehuru jag således anser, att det bör ankomma på verksledningen att besluta

örn avdelningarnas uppdelning i detaljer, synes frågan om den inre organisationen

av sjökortsavdelningen här påkalla närmare behandling Såsom av

den lamnade redogörelsen framgår har organisationsnämnden föreslagit att

denna avdelning skall organiseras på tre detaljer, nämligen geodetiska

detaljen, originalritnmgsdetaljen samt rättelse- och reproduktionsdetaljen den

sistnämnda bildad genom sammanslagning av två nu befintliga detaljer med

Biliam/ riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 178. 1168 45 g

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 178.

motsvarande uppgifter. Originalritningsdetaljen skulle, under närmaste förmanskap

av en förste ritare i lönegrad A 17, nu i lönegrad A 15, lyda direkt

under avdelningsföreståndaren, medan de övriga detaljerna skulle förestås av

en aktuarie respektive en kartograf, båda för närvarande i lönegrad A 22. Såsom

assistent åt avdelningsföreståndaren för utförande av specialundersökningar

m. m. skulle anställas en kartograf i lönegrad Eo 21, vilken icke borde

belastas med förmanskap för någon av avdelningens detaljer.

Organisationsnämndens förslag har mott invändningar från verksledningen,

vilken avstyrkt förslaget örn sammanslagning av rättelse- och reproduktionsdetaljerna.

Chefen för sjökarteverket har vidare framhållit, att det icke vöre

lämpligt att använda ritare i detaljchefsbefattningar samt att — såsom tidigare

planerats —- två nya kartografbefattningar borde tillkomma för det mera

kvalificerade arbetet på avdelningen, ehuru allenast den ena erfordrades

under nästa budgetår.

För egen del vill jag i denna fråga erinra, att avdelningens organisation bör

utformas så att personal med högre utbildning kan i görligaste mån utnyttjas

för kvalificerat arbete. Den bör sålunda icke belastas med arbetsuppgifter,

som lämpligen kunna fullgöras av befattningshavare med lägre utbildning.

Enär den av organisationsnämnden föreslagna organisationen ur dessa synpunkter

synes lämplig, anser jag mig kunna lägga densamma till grund för

beräkningen av personalbehovet, dag tillstyrker därför, att en av befattningarna

såsom ritare i lönegrad A 15 uppflyttas i lönegrad A 17 samt att

en ny kartografbefattning i lönegrad Eo 21 inrättas. Före anställning i sistnämnda

lönegrad bör på sätt kartverkschefen framhållit krävas provtjänstgöring

i lönegrad Ex 16 i två år. Jag förutsätter, att den nye kartografen i mån

av behov utnyttjas jämväl å sjömätningsavdelningen. Avvikelser från organisationsnämndens

förslag rörande sjökortsavdelningens organisation böra göras

allenast i den mån de befinnas kunna genomföras utan ytterligare ökning av

avdelningens personal. Jag räknar således med att avdelningens behov av

arbetskraft skall kunna tillgodoses utan att, som verkschefen påyrkat, ytterligare

en kartografbefattning inrättas.

De av organisationsnämnden föreslagna rationaliseringsåtgärderna inom

sjökortsavdelningen böra i görligaste mån genomföras. Av betydelse synes

därvid vara, att reproduktionen av sjökort örn möjligt sker efter sådana metoder

och med sådan planläggning, att den därmed sysselsatta personalen kan

givas full sysselsättning under hela året. Jag förutsätter, att verksledningen

ägnar särskild uppmärksamhet åt denna fråga. De av organisationsnämnden

framlagda förslagen, bland annat örn ökad användning av litografiskt tryck,

synas därvid böra av verksledningen ytterligare övervägas.

Mot organisationsnämndens förslag rörande organisationen av sjömätningsavdelningen

synes i huvudsak intet vara att erinra. I anledning av vad lönenämnden

anfört synes emellertid befattningen såsom radiotelegrafist — med

bibehållande av med befattningen förenat uppbördsmannaarvode örn 200 kronor

— fortfarande böra hänföras till lönegrad Eo 12. Den föreslagna nya befattningen

såsom instrumentmakare torde böra uppföras i lönegrad Eo 10.

Såsom organisationsnämnden föreslagit lärer vidare böra inrättas en befattning

för vården av sjökarteverkets arkiv. Jag kan dock tills vidare icke tillstyrka

högre löneställning för denne befattningshavare än lönegrad Eo 11.

Såsom under punkt 1 anförts bör antalet tilläggsarvoden till från flottan kommenderade

kompaniofficerare ökas till två, vartdera örn 720 kronor.

Mot organisationen av den tekniska avdelningen synes i och för sig intet

vara att erinra. Den förstärkning av den nuvarande materieldetaljens personalorganisation,

som förslaget innebär, synes emellertid böra äga ram allenast

i den mån lämpliga servicelokaler kunna anordnas. Styrelsen för sjökarte
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

115

verket har i sådant syfte hemställt om anvisande av medel för påbörjande av

det i organisationsnämndens utredning berörda förslaget till vissa örn- och

tillbyggnadsarbeten å Skeppsholmen och Stockholms örlogsvarv. Då emellertid

de beräknade kostnaderna, 620 000 kronor exklusive utgifter för maskinutrustning

m. m., synas alltför höga, kan jag icke för närvarande tillstyrka,

att medel beräknas för angivna ändamål. Förslaget synes böra överarbetas i

syfte att i görligaste mån nedbringa kostnaderna. Enär den av organisationsnämnden

föreslagna provisoriska lösningen av servicefrågan enligt kartverkschefens

yttrande icke är möjlig, måste man för nästa budgetår räkna med

samma servicemöjligheter som för närvarande. Vid sådant förhållande torde

materieldetaljens nuvarande organisation böra bibehållas med den jämkningen,

att detaljen såsom en teknisk avdelning direkt underställes verkschefen.

I avvaktan på den i det föregående berörda utredningen rörande sjökarteverkets

lönefrågor kan jag icke tillstyrka, att för avdelningen avsedda

befattningar uppflyttas i högre lönegrad.

Den jordmagnetiska avdelningen synes i enlighet med organisationsnämndens

förslag bora förstärkas med en amanuens i lönegrad Ex 16, vilken i mån

av behov även torde kunna biträda å andra avdelningar. Frågan örn amanuensens

framtida löneställning bör upptagas i samband med utredningen rörande

verkets lönefrågor i övrigt.

Den av organisationsnämnden föreslagna nautiska avdelningen synes böra

organiseras, då föreståndaren för den nuvarande avdelningen för nautiska

publikationer hösten 1945 avgår med pension. Då jag utgår från att den nuvarande

föreståndaren för instrumentkontrollavdelningen utses till föreståndare

för den nya avdelningen, synes särskild detaljchefsbefattning för instrumentkontrollen

icke erforderlig. Av nämndens utredning framgår, att arbetet

med publikationsverksamheten, därest denna bedrives i nuvarande omfattning

och försäljningsbokföringen överflyttas till expeditionen, bör kunna utföras

av två assistenter jämte ett redaktionsbiträde. För att den nautiska upplysningsverksamheten

skall kunna utvidgas i önskvärd omfattning har verksledningen

hemställt örn inrättande av ytterligare en assistenttjänst. Enär emellertid

sammanslagningen av instrumentkontrollavdelningen och avdelningen

för nautiska publikationer innebär en viss rationalisering och därigenom

torde bereda möjlighet till någon utvidgning av upplysningsverksamheten,

anser jag mig icke kunna tillstyrka den av verksledningen föreslagna

nya befattningen. Då jag i avvaktan på förenämnda undersökning

rörande sjökarteverkets lönefrågor icke kan taga ställning till verksledningens

förslag örn uppfattning av en assistentbefattning i högre lönegrad,

beräknar jag behovet av personal inom avdelningen till en förste aktuarie, två

assistenter och ett kanslibiträde. Den nu befintliga befattningen i lönegrad

Eo 24- såsom föreståndare för avdelningen för nautiska publikationer — vilken

för närvarande uppehälles av en pensionerad officer med ett årligt arvode av

3 600 kronor — bör indragas vid nuvarande innehavarens avgång.

Sjökarteverket saknar för närvarande befattningshavare med utbildning för

mera kvalificerade administrativa uppgifter. Såsom av verkschefens yttrande

framgår ha dessa uppgifter därför i väsentlig omfattning kommit att åvila

verkschefen och avdelningsföreståndarna, med påföljd att dessas verksamhet

i övrigt torde ha lidit förfång. Jag anser mig därför böra tillstyrka det i vissa

utlåtanden framlagda förslaget om förstärkning av verkets personal med en

deltidstjänstgörande befattningshavare. För denne synes lämpligen böra beräknas

ett årligt arvode å högst 3 000 kronor. Jag förutsätter, att ifrågavarande

befattningshavare utan särskilt arvode skall tjänstgöra såsom sekreterare

i sjökarteverkets styrelse.

Organisationsnämndens förslag innebär, att den nuvarande expeditionen

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 178.

tillföres vissa nya arbetsuppgifter och att för dessas fullgörande vissa befattningshavare

överföras från avdelningarna. Organisationsförslaget synes vara

agnat att möjliggöra ett bättre utnyttjande av personalen, och jag tillstyrker

det darfor i princip. Då emellertid den nya deltidsbefattningens inrättande

torde komma, att inverka på redogorarens arbetsuppgifter, kan jag icke för

närvarande tillstyrka, att denne uppflyttas i högre lönegrad. I avvaktan på

närmare erfarenheter rörande den nya organisationen, vilken förutsatts skola

moi1:iggora bättre utnyttjande av biträdespersonalen, kan jag icke heller förorda^

anställande av ytterligare personal å expeditionen.

Säborn jag redan anfört torde vissa av sjökarteverkets extra ordinarie botattmngaj,

sedan nu genom organisationsnämndens undersökningar vunnits

sakrare. hållpunkter för bedömandet av deras behövlighet, böra uppföras å

ordinarie stat. Jag tillstyrker därför, att en av assistenterna å nautiska avdelningen

i 21 :a lönegraden, en tryckeriförman och en laborant i löre lönegrad

en,en koppartryckare i 10:e lönegraden, en kontorist i 9:e lönegraden, ett

ritbiträde och ett kanslibiträde i 7:e lönegraden samt ett kontorsbiträde i 4:e

lönegraden erhålla ordinarie anställning. Yad särskilt angår angivna befattningshavare

å. tryckeriet torde dessa komma att bliva erforderliga, även om,

på sätt organisationsnämnden föreslagit, litografisk reproduktion av sjökort

befinne.s kunna användas i större omfattning. Jag kan däremot icke för närvarande

tillstyrka, att befattningarna såsom kontrollstationsföreståndare i Stockholm,

Göteborg och Malmö uppföras å ordinarie stat.

Verksledningen har föreslagit, att kontrollstationsföreståndaren i Sundsvall,

_ vilken för närvarande åtnjuter ett årligt arvode av 1400 kronor jämte

dyrtidstillägg, skulle erhålla extra ordinarie anställning i lönegrad Eo 18. På

av lönenämnden anfört skäl synes emellertid arvodet i'' stället böra höjas, förslagsvis

till 2 400 kronor. Jämväl en höjning av arvodet till kontrollstationsföreståndaren

i Kalmar, 450 kronor, synes erforderlig, örn kompetent innehavare

av befattningen skall kunna erhållas. Jag tillstyrker därför, att ifrågavarande

arvode höjes till 720 kronor.

Mot ökningen av antalet gravörelever har jag intet att erinra. Däremot

kan jag icke tillstyrka inrättande av ytterligare en expeditionsvaktsbefattning.

Såsom av handlingarna framgår kunna nämligen vissa av organisationsnämnden

föreslagna rationaliseringsåtgärder beräknas medföra ett bättre utnyttjande

av den nuvarande vaktpersonalen. I avvaktan på forén amnda utredning

rörande verkets lönefrågor torde de tekniska biträdena böra behållas

med nuvarande anställningsform.

Den å sjökarteverkets avlöningsstat uppförda anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän kan med hänsyn till vad i det föregående anförts

beräknas till 250 000 kronor (nu 210 000 kronor). Till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, beräknar jag 17 910 kronor (nu 13 100

kronor).

Medelsbehovet till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kan uppskattas

till 146 000 kronor (nu 179 300 kronor). Till särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän beräknar jag oförändrat 37 800

kronor. Då medelsbehovet till rörligt tillägg kan uppskattas till 59 290 kronor,

skulle det sammanlagda medelsbehovet under anslaget utgöra (250 000 +

17 910 -f 146 000 -f- 37 800 + 59 290 =) 511 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 14 400 kronor.

Av anslagshöjningen belöpa omkring 3 000 kronor på merkostnader i anledning

av att ett antal extra ordinarie befattningar föreslagits skola uppföras

å ordinarie stat. En merkostnad örn cirka 4 500 kronor för anställande av en

instrumentmakare motsvaras av en minskning av medelsbehovet under anslaget

till mätnings- och rekognosceringsverksamhet med 5 000 kronor. En

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

117

merkostnad av 2 700 kronor vållas genom anställandet av administrativt biträde.

Merkostnaderna för nya extra ordinarie befattningar överstiga med omkring

9 000 kronor kostnadsminskningar genom indragning av andra befattningar.

Återstoden av anslagshöjningen belöper med inemot 2 000 kronor på

den föreslagna höjningen av vissa arvoden samt i övrigt på löneklassuppflyttningar

m. m.

Av det föregående framgår, att de av organisationsnämnden beräknade besparingarna

med avseende å materielens underhåll åtminstone icke för närvarande

kunna påräknas. Vid sådant förhållande kommer den nyss angivna anslagshöjningen

icke — frånsett eventuella besparingar genom rationaliseringar

med avseende å sjökortsproduktionen samt en mindre minskning av medelsbehovet

under anslaget till mätnings- och rekognosceringsverksamhet —

att motsvaras av kostnadsminskningar under andra anslag. Då jag det

oaktat i huvudsak tillstyrker organisationsnämndens organisationsförslag,

föranledes detta bland annat därav, att dess genomförande torde kunna möjliggöra

ett bättre utnyttjande av verkets personal. Därigenom torde kunna undvikas

vissa utökningar av personalen, som eljest skulle ha visat sig erforderliga.

Såsom i ärendet framhållits hava genom statens organisationsnämnd verkställts

vissa organisationsundersökningar inom sjökarteverket. Dessa hava

utmynnat i förslag till ändringar i verkets inre organisation m. m. och till

ändrad löneställning för vissa befattningshavare. Det vill förefalla utskottet,

som örn den av departementschefen i anslutning härtill föreslagna organisationen

av de olika avdelningarna vore lämpligt avvägd och borde kunna läggas

till grund för en beräkning av personalbehovet. Förslagen i vad de avse ändringar

i lönegradshänseende för den personal, som berörs av omorganisationen,

synas utskottet jämväl böra godtagas. Yad beträffar den i lönegraden A 17

placerade kassörstjänsten vill det förefalla utskottet, som örn det ansvar och

de arbetsuppgifter, som även efter omorganisationen komma att åvila innehavaren

av befattningen, borde taga sig uttryck i förhöjd löneställning. Denna

uppfattning har också delats av statens organisationsnämnd och allmänna

lönenämnden liksom av motionärerna. Utskottet finner i anledning härav befogat,

att denna lönegradsplaceringsfråga blir föremål för ny prövning i samband

med anslagsäskandena för budgetåret 1946/47. Av det anförda följer, att

utskottet för närvarande avstyrker de i ämnet väckta motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 344 och II: 532,

a) fastställa följande personalförteckning för sjökarteverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör ......................................................... C 6

3 förste aktuarier ................................................... A 26

1 aktuarie ............................................................ A 22

1 kartograf ............................................................ A 22

Utskottet.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Befattning Lönegrad

1 ingenjör ............................................................ A 21

1 militärkartograf ................................................... A 21

1 assistent å jordmagnetiska avdelningen .................. A 21

1 assistent å nautiska avdelningen1 ........................... A 21

1 kassör2 ............................................................... A17

2 förste ritare ......................................................... A17

1 förste gravör ...................................................... A17

7 ritare .................................................................. A 15

5 gravörer ............................................................ A15

1 tryckeriförman ................................................... A15

1 laborant ............................................................ A15

1 koppartryckare ................................................... A10

1 kontorist ............................................................ A 9

3 ritbiträden ......................................................... A 7

2 kanslibiträden ...................................................... A 7

1 expeditionsvakt ................................................... A 6

1 kontorsbiträde...................................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 redogörare ......................................................... A18

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 föreståndare för avdelningen för nautiska publikationer3

............................................................... Eo 24

1 assistent å nautiska avdelningen1 ........................... Eo 21

1 kartograf ......................................................... Eo 21

3 kontrollstationsföreståndare (i Stockholm, Göteborg

och Malmö) ...................................................... Eo 21

1 Intill dess denna avdelning organiserats: avdelningen för nautiska

publikationer.

2 Befattningen må icke tillsättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

3 Befattningen må icke återbesättas.

b) godkänna följande avlöningsstat för sjökarteverket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................... kronor 250 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ....................................... » 17 910

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 146 000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis ............... » 37 800

5. Körligt tillägg, förslagsvis ........................ » 59 290 •

Summa kronor 511 000

c) till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 511 000 kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

119

22:o) Sjökarteverket: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t

under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret

1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 240 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 22, s. 390—392) att till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 240 000 kronor.

Anslagshöjningen är föranledd av nyanskaffning av möbler och kontorsmaskiner

samt lokaltelefonanläggning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kronor.

23:o) Sjökarteverket; Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. I proposi

tionen nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket:

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgeåtret 1945/46 beräkna ett

reservationsanslag av 490 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 23, s. 392—395) att till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

465 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 490 000

kronor.

Kostnaderna för sjökarteverkets sjömätningsarbeten, vilka bestritts från

ett under detta anslag uppfört delbelopp till fältarbeten till sjöss, ha under

de senaste åren avsevärt ökats på grund av de stegrade oljepriserna. Då

departementschefen vid anmälan av 1944 års statsverksproposition (fjärde

huvudtiteln, punkt 137) fann en ytterligare uppräkning av ifrågavarande belopp

erforderlig, utgick departementschefen från att beloppet, därest oljepriserna

skulle sjunka under den nivå, som vid anslagsberäkningen förutsatts,

skulle ställas till förfogande allenast i den omfattning som svarade mot de

under innevarande budgetår rådande priserna.

Priset på skifferolja har från och med innevarande budgetår kunnat avsevärt

sänkas, och allenast en del av det för fältarbeten till sjöss avsedda beloppet

kommer därför att erfordras under budgetåret. Såvitt hittills kan bedömas,

framhåller departementschefen, torde den besparing, som på grund

av de sänkta oljepriserna kan beräknas uppkomma, komma att uppgå till omkring

10 000 kronor.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har styrelsen för sjökarteverket

Utskottet.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 178.

XJtskottet.

räknat med de oljepriser, varå anslagsberäkningen för innevarande budgetår

grundats, och med hänsyn härtill föreslagit oförändrad medelstilldelning för fältarbeten

till sjöss, 150 000 kronor. Emellertid synes departementschefen anledning

saknas att grunda anslagsberäkningarna på högre oljepriser än de nu gällande.

Enligt från sjökarteverket inhämtade uppgifter skulle kostnaderna för

fältarbeten till sjöss vid sådant förhållande kunna uppskattas till i runt tal

125 000 kronor. Från och med 1946 års mätningssäsong beräknas ett nytt sjömätningsfartyg

kunna insättas i sjömätningsarbeten. Verksledningen har

räknat med att kostnaderna för detta fartyg skola kunna rymmas inom nyss

berörda belopp av 150 000 kronor, varvid dock förutsatts, att örn något mindre

belopp på grund av sänkta oljepriser skulle uppstå å innevarande års anslag,

detta skulle få disponeras för motsvarande ändamål under nästa budgetår.

Som nyss anförts beräknas besparingen å innevarande års anslag på grund

av sänkta oljepriser till omkring 10 000 kronor. Av detta belopp torde, framhåller

departementschefen, 5 000 kronor böra utnyttjas för nedräkning av anslaget

för nästa budgetår, medan återstoden bör få utnyttjas på sätt verksledningen

föreslagit. I enlighet med det anförda har departementschefen beräknat

medelsbehovet till fältarbeten till sjöss för nästa budgetår till (125 000

— 5 000 =) 120 000 kronor. Departementschefen utgår från att beloppet,

därest oljepriserna skulle sjunka ytterligare, ställes till förfogande allenast

i den omfattning som svarar mot de under nästa budgetår lådande priserna.

Vid behandlingen av sjökarteverkets avlöningsanslag har departementschefen

ansett sig icke kunna för närvarande tillstyrka extra ordinarie anställningsform

för det vid det jordmagnetiska observatoriet å Lovö anställda tekniska

biträdet. Med hänsyn härtill kunna icke driftkostnaderna för observatoriet,

såsom verkets styrelse förutsatt, nedräknas med de under anslaget för

närvarande beräknade kostnaderna för biträdets avlönande. Enligt vad verkschefen

framhållit böra driftkostnaderna i övrigt beräknas något högre än för

innevarande budgetår. Med beaktande härav har departementschefen uppskattat

driftkostnaderna för observatoriet till 5 500 kronor, innebärande en

höjning med 500 kronor.

Det för rustning och underhåll avsedda beloppet har departementschefen

föreslagit skola höjas med 15 000 kronor till 275 000 kronor. Departementschefen

har därvid förutsatt, att verket genom anställande av en instrumentmakare

skall kunna inbespara omkring 5 000 kronor under detta anslag.

I övrigt har icke föreslagits annan ändring i förhållande till vad som gäller

för innevarande budgetår än att medel för anskaffning av viss utrustning för

radiopejling beräknats till 26 000 kronor mot nu 35 000 kronor.

Beräkningen av medelsbehovet till fältarbeten till sjöss för nästa budgetår

har grundats på oförändrat prisläge å olja. Liksom för innevarande budgetår

gällt bör anslagsposten, därest oljepriserna skulle sjunka under den nivå, som

vid anslagsberäkningen förutsatts, ställas till förfogande allenast i den omfattning,

som svarar mot de under nämnda budgetår rådande priserna. Då

Kungl. Maj :ts äskanden i övrigt under förevarande punkt icke givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet hemställa,

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

121

att riksdagen må till Sjöh art ev er k et: Mätnings- och rékognosceringsverksamhet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 465 000 kronor.

Diverse.

24:o) Industriens krigsorganisation. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 177) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Industriens krigsorganisation för budgetåret

1945/46 beräkna ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen

(punkt 24, s. 395—397) att till Industriens krigsorganisation för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 200 000

kronor.

Anslaget till industriens krigsorganisation och däremot svarande äldre

anslag hava tagits i anspråk för synnerligen skiftande ändamål. Det har synts

departementschefen önskvärt, att fastare riktlinjer nu uppdragas för användningen

av förevarande anslag. Enligt departementschefens mening bör anslaget

närmast avses till bestridande av kostnader, föranledda av åtgärder för privatindustriens

omläggning till krigsproduktion. I sådant syfte böra anvisade medel

kunna användas för anskaffning av speciell verktygs- och maskinutrustning för

den privata industri, som avses skola övertaga krigsmaterieltillverkning. De böra

vidare kunna ställas till förfogande för forskning, syftande till att skapa underlag

för inhemsk tillverkning av ersättning för krigsviktiga importvaror. Det bör

härvid tillses, fortsätter departementschefen, att sådan forskningsverksamhet

såväl i effektivitetens intresse som för vinnande av kostnadsbesparing såvitt

möjligt samordnas med liknande, på den allmänna folkförsörjningens behov

inriktad verksamhet. Förevarande anslag bör även kunna utnyttjas för planering,

prov och experiment i samband med krigsindustriens organisation. Till

planeringsåtgärderna bör uppenbarligen hänföras den verksamhet, som bedrives

inom ramen för krigsmaterielverkets regionala organisation (krigsindustriombuden),

anordnande av industriella krigsspel och dylikt. Däremot

anser departementschefen, att anslaget icke — såsom tidigare i viss utsträckning

torde ha skett — bör tagas i anspråk för materielanskaffning. Kostnader

för undanförsel och luftskydd vid försvarets egna verkstäder torde vidare böra

bestridas av driftsmedel. Motsvarande kostnader för enskilda industriföretag

synas departementschefen, i den mån kostnaderna skola gäldas av staten, böra

bestridas från för civilförsvarsändamål anvisade medel under femte huvudtiteln.

I sistnämnda båda fall uppkommande kostnader böra därför i regel

icke bestridas av anslaget till industriens krigsorganisation.

Vad vidare angår medelsbehovet för ifrågavarande ändamål kunna icke obetydliga

reservationer beräknas stå till förfogande vid ingången av nästa

budgetår. Till uppkomsten av dessa reservationer ha bidragit vissa influtna

Bihang till riksdagens protokoll 1945. (i sunil. Nr 178. lies 45 9

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Utskottet.

medel, som tillgodoförts anslaget. Dylika inkomster torde kunna påräknas

även för nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill synes departementschefen

medelsanvisningen för ändamålet kunna begränsas till ett avsevärt

lägre belopp än det, som kan förutses åtgå. Då det med hänsyn till anslagets

karaktär icke kan anses uteslutet, att belastningen å anslaget efter återgång

till fredsförhållanden kan bliva större än för närvarande, synes departementschefen

dock försiktigheten bjuda att icke alltför hårt beskära medelsanvisningen.

För innevarande budgetår uppskattades det sammanlagda medelsbehovet

av krigsmaterielverket till 400 000 kronor. Det oaktat ansågo statsmakterna

en nedsättning av medelsanvisningen till hälften därav vara möjlig.

Departementschefen håller före, att för nästa budgetår bör anvisas samma

belopp som innevarande år. Det synes departementschefen dock lämpligt, att

en relativt betydande del av anslaget avsättes för att, efter prövning av medelsbehovet

i det särskilda fallet, av Kungl. Majit ställas till vederbörande myndighets

förfogande.

Då, såsom i ärendet framhållits, anslaget till industriens krigsorganisation

tagits i anspråk för väsentligen olika ändamål synes utskottet lämpligt, att

fastare riktlinjer uppdragas för anslagets användning i fortsättningen. Yad

departementschefen härutinnan föreslagit finner utskottet sig böra tillstyrka.

Anslaget bör alltså närmast avses till bestridande av kostnader, föranledda av

åtgärder för privatindustriens omläggning till krigsproduktion. Mot den för

ändamålet för nästa budgetår äskade medelsanvisningen har utskottet icke

något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Industriens krigsorganisation för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Stockholm den 8 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,

Gränebo, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf

Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, Gillström och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Svensson i Grönvik, Ward, Pettersson

i Dahl, Staxäng, Hall, Holmström, Lindholm, fru Alvén, herrar Boman i Kieryd,

Petterson i Degerfors och Thäpper.

Reservation

vid punkten 7:o) (Försvarsdepartementet: Avlöningar) av herr Svensson i

Grönvik.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:353 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsrn. jt. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1945 s. 1 i texten