Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anskaffning av två kortvågssändare.

1945-06-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:201, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anskaffning av två kortvågssändare.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 201.

Nr 201.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1945 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anskaffning av två

kortvågssändare.

(4:e avd.)

I tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

E. Sjödahl m. fl. (I: 328) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Hagberg i Malmö m. fl. (II: 517), har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att två kortvågssändare, huvudsakligen i enlighet med förslag av 1943 års

rundradioutredning, skola anläggas; att riksdagen måtte hemställa hos Kungl.

Majit, att Kungl. Majit måtte bemyndiga telegrafstyrelsen att av tillgängliga

medel anskaffa sådana delar till dessa anläggningar, varmed icke utan

olägenhet kan anstå, samt att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Majit för

1946 ars riksdag matte framlägga detaljerat förslag angående ifrågavarande

kortvågssändare.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionen I: 328.

Uflcotut. I sin skrivelse till Kungl. Majit örn utredning rörande rundradiorörelsen

uttalade 1943 års riksdag vissa önskemål rörande förbättrade tekniska resurser

för kortvågssändningar till utlandet. I direktiven för den därefter i

enlighet med riksdagens hemställan tillsatta utredningen, 1943 års rundradioutredning,

återgavs vad riksdagen i avseende härå uttalat.

Rundradioutredningen trädde i verksamhet under sommaren 1943 och avlämnade

i februari 1944 förslag rörande kortvågssändningar till utlandet.

Förslaget har emellertid icke föranlett någon Kungl. Majits åtgärd.

Såsom i förevarande motioner angivits, har rundradioutredningen ägnat

behovet av förbättrade kortvågssändningar ingående uppmärksamhet. Utredningen

har trätt i personlig kontakt med representanter för näringslivet samt

organisationer, föreningar, statliga utredningar m. fl., vilka med ledning av

erfarenheter från sin verksamhet kunde förväntas lia bildat sig en uppfattning

rörande det aktuella och framtida behovet å ifrågavarande område. Från

samtligas sida har inför utredningen hävdats, att de nuvarande resurserna

vore otillräckliga samt att snara åtgärder i förbättrande syfte vore påkallade.

För egen del har utredningen med instämmande i vad sålunda anförts frelin - för allt understrukit angelägenheten för svensk rundradio att genom tillfredsställande

teknisk utrustning skapa förutsättningar för deltagande från svensk

sida i det internationella samarbetet å rundradions område. I detta hänseende

får utskottet anföra följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 201.

5

Vid tiden närmast före krigsutbrottet hade de tidigare mera trevande försöken

till internationellt samarbete beträffande rundradion börjat finna

fastare former. Radiotjänst hade sålunda trätt i närmare kontakt med vissa

utländska radioföretag, framför allt de nordiska. Kriget medförde självfallet

ett avbrott härutinnan, men under dess slutskede ha överläggningar ägt rum

med såväl internationella radiounionen i Bern som utländska radioföretag

om ett upptagande av det före kriget påbörjade samarbetet, därvid betydande

utvidgningar planerats. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt frågan örn

utbyte av program de olika radioföretagen emellan. Med de europeiska länderna

kan ett sådant utbyte ordnas genom att programmen överföras per

tråd till de utländska företagen för återutsändning. Beträffande de transoceana

länderna måste däremot överföringen ske per kortvåg, varvid kräves

att utsändningarna äro av tekniskt god kvalitet samt att programmen utsändas

direkt och ej genom användning av på förhand gjorda inspelningar. Det

måste härvidlag konstateras, att de nuvarande svenska kortvågssändarna

icke fylla måttet i fråga örn sändningarnas tekniska kvalitet. Tillfredsställande

hörbarhet kan sålunda vid direktutsändning till transoceana länder med

nuvarande tekniska resurser icke erhållas annat än vid gynnsamma atmosfärislca

förhållanden och i regel å tider på dygnet, som för de mottagande

radioföretagen icke äro önskvärda. Då vidare en direktsändning av kostnadsskäl

ej kan upprepas till dess programmet kunnat tillfredsställande uppfattas

och då utsändning av på förhand inspelade program icke accepteras

av de berörda radioföretagen, har den svenska rundradiorörelsen ett föga

gynnsamt utgångsläge vid förhandlingar rörande utbytesprogram.

Det torde i detta sammanhang förtjäna omnämnas, att enligt en av radiounionen

år 1942 upprättad sammanställning endast Belgien, Finland och

Portugal vid nämnda tidpunkt hade kortvågssändare av ungefär samma låga

effekt som våra bägge 12 kW sändare. I övrigt hade sändarna i de nio länder

sammanställningen omfattade betydligt högre effekt.

Ett annat spörsmål, som med hänsyn till därmed förenade kommersiella

och ekonomiska fördelar icke bör förbigås, är frågan om radiotelefoni. Före

kriget användes radioöverföring per kortvåg för telefonförbindelse mellan

länder, belägna på stort avstånd från varandra, exempelvis mellan vissa europeiska

länder å ena sidan samt Nord- och Sydamerika å den andra. Krigsförhållandena

ha visserligen medfört en förskjutning från telefon- till telegrafförbindelser,

men all sannolikhet talar för att telefontrafiken per radio

över världshaven efter kriget med hänsyn till teknikens utveckling och behovet

av snabba förbindelser för det internationella handelsutbytet kommer

att erhålla en betydande omfattning. Även örn de föreslagna svenska kortvågssändarna

i första hand äro avsedda för rundradioändamal, torde de i

viss utsträckning kunna användas för radiotelefoni.

De synpunkter, som i motionerna anförts rörande behovet av förbättrade

kortvågssändare, lia av naturliga skäl i främsta rummet tagit sikte på detta

behov med tanke på utländska, framförallt transoceana länder. Det bör

emellertid icke bortses från att förbättrade kortvågssändare, förlagda exem
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 201.

pelvis till Hörby, skulle skapa betydligt förbättrade lyssningsmöjligheter

för de delar av norra Sverige, som för närvarande äro sämst ställda i detta

hänseende.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att verkställda utredningar bestyrka

den uppfattningen örn behovet av förbättrade kortvågssändare, åt vilken

1943 års riksdag gav uttryck. Å andra sidan bör beaktas, att ett realiserande

av rundradioutredningens förslag är förenat med betydande engångsoch

årliga driftkostnader. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke böra

tillråda, att riksdagen fattar beslut rörande utgifter av denna storleksordning,

innan frågan varit föremål för Kungl. Maj:ts bedömande. Utskottet

finner sig fördenskull icke böra tillstyrka de motionsvis framförda förslagen.

Emellertid förväntar utskottet, att frågan örn förbättrade kortvågssändare

underkastas prövning av Kungl. Maj:t och att därav föranlett förslag

snarast förelägges riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionerna 1:328 och 11:517 icke må föranleda annan

riksdagens åtgärd än att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t giver tillkänna vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 8 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo, Bernhard

Nilsson, Karl Andersson, Heiding, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, Ekströmer,

Johan Eric Ericson, Näsström och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Persson i Tidaholm,

Pettersson i Dahl, Staxäng, Hall, Wallentheim, Malmborg i Skövde, fru Alvén, herrar Åkerström,

Johansson i Mysinge och Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:440 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anskaffning av två kortvågssändare. s. 6 i texten