Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med begäran om bemyndigande att utfärda bestämmelser örn hyresbidrag till ovana skogsarbetare jämte i anledning därav väckta motioner.

1945-03-19 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:48, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med begäran om bemyndigande att utfärda bestämmelser örn hyresbidrag till ovana skogsarbetare jämte i anledning därav väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 19 mars 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med begäran

om bemyndigande att utfärda bestämmelser örn hyresbidrag

till ovana skogsarbetare jämte i anledning därav

väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 128 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 2 mars 1945, föreslagit

riksdagen dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda kungörelse om hyresbidrag

till ovana skogsarbetare av i huvudsak det innehåll som av föredragande

statsrådet Erlander angivits, dels ock medgiva, att kostnaderna för

ifrågavarande hyresbidrag, i den mån de belöpa på statsverket, få bestridas

från det å allmän beredskapsstat I uppförda anslaget till Kostnader för överflyttning

av arbetskraft.

Till följd av den avsevärda ökning av vedavverkningarna, som framtvingats

av den minskade importen av fossilt bränsle, har behovet av arbetskraft

inom skogsbruket blivit långt större än tidigare, och det har befunnits

nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder för att kunna täcka detta

ökade arbetskraftbehov. Därvid har statens arbetsmarknadskommission

bl. a. sökt främja överflyttning av arbetskraft från andra arbetsområden

till skogsarbete genom att bereda dem, som antaga skogsarbete utan att ha

vana vid sådant arbete, möjlighet att erhålla särskilda bidrag av det allmänna.

Bidragen utgå för närvarande i form av dels omskolningsbidrag till envar

med avverkningsarbete sysselsatt arbetare, vilken icke äger vana vid skogsarbete,

med två kronor för dag, dels familjetillågg till ovan skogsarbetare,

som är familjeförsörjare och antager skogsarbete å annan ort än hemorten,

med lägst en krona 50 öre och högst fem kronor för dag beroende på familjens

storlek och ortsgrupp, dels ock hyresbidrag. I fråga om sistnämnda bidragsform

må framhållas, att arbetsmarknadskommissionen alltsedan februari

1941 i vissa fall medgivit arbetslöshetsnämnd (arbetslöshetskommitté)

rätt att efter behovsprövning och med bidrag av statsmedel efter samma

grunder, som gälla för hjälpverksamheten för oförvållat arbetslösa, utgiva

hyresbidrag till ovana skogsarbetare. Således får dylikt hyresbidrag utgivas

med högst det belopp, som skulle ha utgått, örn vederbörande varit anmäld

som hjälpsökande arbetslös. För hyreshjälpen till arbetslösa finnas vissa

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 48.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 48.

maximibelopp föreskrivna, vilka växla alltefter indelningen i ortsgrupper

jämlikt lagen om folkpensionering. Varje sådan ortsgrupp är dessutom indelad

i ett antal undergrupper med olika maximibelopp för hyreshjälpen. I

den lägsta undergruppen av dyrortsgruppen I får hyreshjälp icke utgivas.

Maximibeloppen växla i övrigt mellan 20 och 90 kronor för månad för familjeförsörjare

samt mellan 10 och 45 kronor för månad för ensamstående.

Beträffande situationen på bränslemarknaden framhålles, att under de

sista månaderna situationen försämrats genom att dels all import av fossilt

bränsle tills vidare helt avstängts, dels ock under hela hösten och förvintern

rått en väderlek, som vissa tider mångenstädes praktiskt taget omöjliggjort

vedavverkning. Enligt uppgifter från statens bränslekommission har av det

för bränslesäsongen 1945/46 beräknade behovet för bränsle- och kolningsändamål,

uppgående till omkring 50 miljoner m3, den 31 januari 1945 avverkats

endast omkring 11,5 miljoner m3 eller nära 10 miljoner kubikmeter

mindre än vid samma tidpunkt föregående år. Då härtill kommer, att nyssnämnda

beräknade kvantitet icke torde vara tillräcklig för nästa bränslesäsong,

måste läget ur bränsleförsörjningssynpunkt betecknas såsom allvarligt.

Enligt 16 § kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och

statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet (hjälpkungörelsen) må

under tiden för arbetskonflikt arbetslöshetshjälp ej åtnjutas av

a) den som är direkt indragen i konflikten (deltager i strejk eller är föremål

för lockout); samt

b) den som eljest blivit arbetslös i anledning av konflikten och vilkens

löne- och anställningsvillkor skäligen kunna antagas röna inverkan av densamma.

Med hänsyn till nu anförda bestämmelse har i samband med den nyligen

utbrutna konflikten inom verkstadsindustriens område fråga uppkommit,

huruvida de särskilda bidrag, som utgå till ovana skogsarbetare, skola kunna

åtnjutas av arbetare, som äro indragna i konflikt. Arbetsmarknadskommissionens

majoritet har därvid intagit den ståndpunkten, att omskolningsbidrag

och familjetillägg äro att betrakta såsom löneutfyllnad och därför

böra utgå jämväl till i konflikt indragna arbetare, som antaga skogsarbete,

men att däremot hyresbidrag icke kan utgå till dylika arbetare. Två av kommissionens

ledamöter reserverade sig emellertid och gjorde gällande, att icke

heller omskolningsbidrag och familjetillägg borde utgå till arbetare, som

vore indragna i konflikt.

Svenska metallindustriarbetareförbundet har i skrivelse den 16 februari

1945 framhållit, att förbundet under den pågående verkstadskonflikten uppmanat

sina strejkande medlemmar att antaga arbete i öppna marknaden och

framför allt att söka skogsarbete genom den offentliga arbetsförmedlingen.

Det förhållandet, att hyresbidrag icke kunde utgå till den som vore indragen

i arbetskonflikt verkade emellertid som en tämligen besvärande faktor,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48.

3

då det gällde att sporra strejkande verkstadsarbetare att taga arbete i skogen.

Med hänsyn till den rådande katastrofala bränslesituationen syntes det förbundet

berättigat, att samhället icke ställde de strejkande arbetarna i sämre

.ställning än andra icke yrkesvana skogsarbetare. Förbundet hemställde därför,

att det måtte tagas under övervägande, huruvida icke sådana åtgärder

kunde vidtagas, att det för icke yrkesvana skogsarbetare utgående hyresbidraget

även kunde utgå för de av förbundets i konflikt indragna medlemmar,

vilka komme att sysselsättas med skogsarbete.

Föredraganden, statsrådet Erlander, har anfört följande.

Med hänsyn till de svårigheter på bränsleförsörjningens område, som till

följd av det nu pågående kriget uppkommit i vårt land, har det ansetts

nödvändigt att stimulera tillförseln av arbetskraft till skogsbruket. För

detta ändamål har alltsedan år 1941 särskilda bidrag utöver den avtalsenliga

lönen utgått till den, som utan att äga vana vid skogsarbete utfört

sådant arbete. Dessa bidrag avse att utgöra dels ersättning för det inkomstbortfall

i förhållande till den vane skogsarbetare^ inkomst, som föranledes

av arbetarens ovana vid skogsarbetet, dels ock gottgörelse för de ökade

levnadskostnader, som bliva en följd av att arbetet som regel måste utföras

på annan ort än den, där arbetaren har sin bostad. Bidragen måste

alltså i princip anses ha karaktären av löneutfyllnad till den ovana arbetskraft,

som på grund av krisförhållandena måste sysselsättas med skogsavverkning.

Bidragen utgå för närvarande i form av omskolningsbidrag å 2 kronor

per dag, familjetillägg i förhållande till familjens storlek, samt hyresbidrag.

Omskolningsbidrag och familjetillägg utgå av statsmedel utan behovsprövning

till envar som uppfyller de för bidragens erhållande stadgade villkoren.

Hyresbidrag däremot utgives endast till arbetare, som är bosatt

inom kommun, vilken av arbetsmarknadskommissionen tillerkänts rätt att

utgiva sådant bidrag, samt vid behovsprövning befinnes vara i särskilt

behov av hyresbidrag. Av praktiska skäl anförtroddes vid hyresbidragets

införande år 1941 denna behovsprövning åt det kommunala arbetsmarknadsorganet

— arbetslöshetskommittén, numera arbetslöshetsnämnden.

Hyresbidraget erhöll härvid en formell anknytning till hjälpverksamheten

för arbetslösa, vilken verksamhet regleras genom den s. k. hjälpkungörelsen

av år 1934. Denna formella anknytning har dock icke ansetts lägga hinder i

vägen för att utgiva hyresbidrag jämväl till arbetare i s. k. riksarbetslag.

Spörsmålet örn hyresbidragets formella anknytning till bestämmelserna

i hjälpkungörelsen har på sista tiden aktualiserats genom den nu pågående

verkstadskonflikten, i det att fråga uppkommit, huruvida sådant bidrag

jämväl skall utgivas till arbetare, som är indragen i konflikten men är villig

att åtaga sig skogsarbete. Att de särskilda lönebidrag, som utgå utan behovsprövning,

skola kunna utbetalas även till ovana skogsarbetare, som

beröras av konflikten, synes mig vara uppenbart. Denna ståndpunkt har

också intagits av arbetsmarknadskommissionens majoritet. Däremot har

kommissionen i fråga örn hyresbidragen ansett, att sådant bidrag, med

hänsyn till att denna bidragsform är formellt anknuten till hjälpkungörelsens

bestämmelser, icke kan utgå till arbetare som nu sagts.

Bränslesituationen ter sig för närvarande ytterligt allvarlig. Importen

av fossilt bränsle bar sedan månader varit helt stoppad. Denna minskning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr -18.

i tillförseln av bränsle har icke kompenserats av en ökad vedavverkning.

Tvärtom har hittills under innevarande avverkningssäsong mindre ved avverkats

än vid motsvarande tidpunkt under någon tidigare säsong under

krisåren. Fram till den 31 januari 1945 hade enligt bränslekommissionens

uppgifter under avverkningssäsongen avverkats endast omkring 11,5 miljoner

m3 eller nära 10 miljoner m3 mindre än avverkningen vid samma tidpunkt

under närmast föregående avverkningssäsong.

För närvarande utnyttjas industrins produktiva resurser i den utsträckning

bränsletillgångarna medgiva. Bränsleförsörjningen anger därför ramen

för produktionens omfattning inom stora delar av industrin och framför

allt inom byggnadsindustrin. En minskning av bränsletillgångarna

kommer därför att nödvändiggöra ett sammanpressande av vissa delar av

landets produktion. Skulle en sådan sammanpressning drabba exempelvis

byggnadsindustrin, bleve resultaten mycket ogynnsamma, då för närvarande

endast byggnadsarbeten av hög angelägenhetsgrad tillåtas. Varje

mera betydande inskränkning kommer därför att beröra vitala samhällsintressen.

Hittills torde vedavverkningarnas eftersläpning i huvudsak ha berott på

den otjänliga väderleken. Endast i ringa mån har i år bristen på arbetskraft

verkat försvårande. Det hos arbetsförmedlingarna i landet anmälda,

ej tillgodosedda behovet av arbetskraft till skogsbruket uppgick den 21

februari 1945 till sammanlagt 3 168 man, varvid beträffande cirka 1 450

man van arbetskraft begärts. Dessa siffror ange emellertid icke den faktiska

situationen, ty så snart de av väderleken framkallade ogynnsamma

arbetsförhållandena i skogarna upphört, torde en stark efterfrågan på arbetskraft

komma att inträda. Denna efterfrågan blir desto större som till

följd av eftersläpningen viss del av de avverkningar, som beräknats kunna

äga rum under hösten och vintern, nu måste ske under våren och sommaren.

Den efterfrågan på arbetskraft, som med anledning härav kan

förutses inom de närmaste månaderna, torde bliva av sådan storleksordning,

att risk föreligger för besvärande störningar på arbetsmarknaden i

övrigt. Bland annat kan det bliva nödvändigt att nedbringa behovet av

arbetskraft på vissa andra verksamhetsområden för att därigenom friställa

arbetskraft för vedavverkningsprogrammets fullföljande.

Det måste därför anses vara av mycket stor betydelse, att redan nu åtgärder

vidtagas för att öka tillgången på arbetskraft för skogsbruket. Det

ligger sålunda i det allmännas intresse att ledigställda arbetare, även örn

de äro indragna i konflikt, i största möjliga utsträckning antaga skogsarbete.

Enligt vad svenska metallindustriarbetareförbundet i skrivelse den

16 februari 1945 meddelat, äro många av de strejkande arbetarna villiga

härtill. Förbundet framhåller dock därvid såsom berättigat, att dessa arbetare

icke komma i sämre ställning än övriga ovana skogsarbetare, varför

möjlighet att erhålla hyresbidrag bör stå öppen även för dem.

Då verkstadsarbetarna i stor utsträckning äro bosatta å dyrorter och få

betala där gällande hyror, torde den omständigheten att hyresbidrag icke

kan utgå verka i hög grad återhållande på framför allt de gifta arbetarnas

villighet att antaga skogsarbete. Man kan ej heller bortse från risken för

att av psykologiska skäl verkstadsarbetarnas intresse för skogsarbete kommer

att minskas, örn den uppfattningen vinner spridning att på grund av

konflikten vissa tidigare utgående förmåner till den i skogsarbete sysselsatta

ovana arbetskraften blivit indragna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 45.

5

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner jag det vara påkallat, att

.sådana bestämmelser utfärdas att någon ändring i sak beträffande nu utgående

bidrag icke kommer till stånd och att således de formella hinder

undanröjas, som nu stå i vägen för att hyresbidrag skall kunna utgå jämväl

till ovan skogsarbetare som är indragen i konflikt.

Då det i detta sammanhang icke är min avsikt att till prövning upptaga

frågan örn en ändring av hjälpkungörelsens bestämmelser, måste hyresbidragen

till ovana skogsarbetare lösgöras från den formella anknytningen

till hjälpkungörelsen.

Detta synes lämpligen böra ske på sådant sätt, att genom särskild kungörelse

bestämmelse utfärdas om rätt för kommun att, där särskilda förhållanden

det påkalla, efter medgivande av arbetsmarknadskommissionen

utgiva hyresbidi’ag till arbetare, som utan att äga vana vid skogsarbete antaga

och utföra sådant arbete. För dessa hyresbidrag torde statsbidrag

böra utgå med belopp som bestämmas av arbetsmarknadskommissionen.

Statsbidraget bör helt lösgöras från statsbidraget till kommunens hjälpverksamhet

för arbetslösa och lämpligen, liksom omskolningsbidragen och

familjetilläggen, bestridas från det å allmän beredskapsstat 1 uppförda anslaget

till kostnader för överflyttning av arbetskraft. Kungörelsen bör erhålla

retroaktiv verkan i så måtto, att hinder icke bör föreligga för kommissionen

att efter kungörelsens ikraftträdande medgiva kommun rätt att

till arbetare, som dessförinnan utfört skogsarbete men på grund av

att han var indragen i konflikt icke kunnat erhålla hyresbidrag, bevilja

sådant bidrag jämväl för förfluten tid, örn skäl därtill eljest kan anses

föreligga.

Utkast till sådan kungörelse har utarbetats inom departementet.

Emellertid är kommuns rätt att meddela beslut om utgivande av hyresbidrag

av det slag, som här avses, icke oomtvistlig. För att skapa klarhet

härutinnan torde frågan böra underställas riksdagens prövning.

Kungl. Maj:ts beslut att avlåta förevarande proposition till riksdagen har

fattats i närvaro av statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena

Gunther samt statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld,

Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson

och Andrén.

Av statsrådsprotokollet framgår, att statsrådet Pehrsson-Bramstorp —

— med vilken statsråden Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin och

Andrén instämde — anförde följande.

Då man genom att utbetala hyreshjälp till strejkande enligt min mening

icke kan vänta någon nämnvärd förbättring av bränsleförsörjningen men

väl riskerar en ogynnsam återverkan på dem som normalt arbeta i skogen,

anser jag anledning saknas att — i rådande konfliktläge och med bortseende

från de principiella betänkligheterna mot att på strejkande arbetare tillämpa

det för ovana skogsarbetare avsedda bidragssystemet — vidtaga den nu

föreslagna förändringen av hittills gällande bestämmelser.

Statsrådets övriga ledamöter biträdde föredragande statsrådets hemställan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 48.

1 samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr E. Näsström m. fl. (I: 302) och den andra inom andra kammaren

av herr L. Jonsson i Haverö m. fl. (11:469), däri hemställts att riksdagen

måtte förklara, att den av Kungl. Majit föreslagna åtgärden till vedavverkningens

stimulerande synes otillräcklig för sitt ändamål, samt att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit begära skyndsamt vidtagande av utvidgade

åtgärder till bränsleförsörjningens främjande i huvudsaklig överensstämmelse

med i motionerna angivna riktlinjer,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr L. Tjällgren m. fl. (1:304) och den andra inom andra kammaren

av herr C. O. Carlsson i Bakeröd m. fl. (11:479), däri hemställts, att

riksdagen ville besluta, att de vana skogsarbetarna med retroaktiv verkan

från den 1 januari 1945 måtte erhålla ett tillägg uppgående till 25 procent

av de avtalsenliga huggarlönema och beräknat per m3 avverkad brännved,

att skogskörarna måtte erhålla ett tillägg av 25 procent å ersättningen för

framkörd ved, att dessa tillägg även måtte tilldelas de skogsägare och deras

familjemedlemmar som själva utföra vedhuggning och körning, samt att i

övrigt de i motionen framförda synpunkterna måtte beaktas,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gustav Emil Andersson m. fl. (1:305) och den andra inom andra

kammaren av herr A. Pettersson i Dahl m. fl. (II: 476), däri hemställts, att

riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr K. Wistrand m. fl. (1:306) och den andra inom andra kammaren

av herr G. Persson i Falla m. fl. (11:475), däri hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr L. Tjällgren m. fl. (1:311) och den andra inom andra kammaren av

herr G. Hedlund i Rådom m. fl. (II: 489), däri hemställts, att riksdagen ville

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om vidtagande av åtgärder i syfte att

bereda ett särskilt svårighetstillägg för all vedframforsling innevarande vinter

i Norrland, Dalarna och Värmland,

dels en inom andra kammaren av herr A. Andersson i Löbbo m. fl.

väckt motion (11:470), däri hemställts, att riksdagen vid bifall till Kungl.

Maj:ts proposition i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa om införande

från och med den 15 mars 1945 av lönetillägg till yrkesvan skogsarbetare

på sätt i motionen föreslagits,

dels en inom andra kammaren av herr G. Fröderberg väckt motion

(11:471), däri föreslagits, att riksdagen, under förutsättning av bifall till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48.

propositionen, i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla om vidtagande av

åtgärder i den riktning, som angivits i motionen,

dels en inom andra kammaren av herr C. O. Nolin m. fl. väckt motion

(11:477), däri hemställts, ej mindre att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits

proposition, än även att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit begära,

att Kungl. Majit i det nu uppkomna bränsleläget ofördröjligen vidtager en

sådan höjning av normalpriserna å ved, som inrymmer de ökade produktionskostnaderna

liksom ett skäligt rotnetto åt skogsägare, allt i syfte att

skyndsammast få behövlig avverkning till stånd,

dels en inom andra kammaren av herrar E. Ericsson i Sörsjön och E.

Sundström i Vikmanshyttan väckt motion (11:478), däri hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att vana skogsarbetare, vilka under tiden 1 april

—31 augusti innevarande år sysselsättas med avverkning av vedbränsle, av

statsmedel under benämningen löne- eller svårighetstillägg måtte erhålla

ett belopp per dag å 3 kronor eller, därest dylik bidragsform icke anses

lämplig, att för varje under nämnda tid avverkad och upplagd kubikmeter

vedbränsle erhålla ett pristillägg av 80 öre per kubikmeter och beträffande

långved upplagd i s. k. res ett pristillägg av 15 öre för varje sådant res samt,

därest avverkning förekommer enligt annan arbetsmetod och ackordsprissättning,

pristillägg i förhållande härtill, ävensom att ägare av skog som

personligen utför avverkningsarbetet tillerkännes enahanda förmån, att till

körare av ifrågavarande vedbränsle till väg eller godkänd lastageplats under

tiden 1 april 1945—1 februari 1946 måtte utgå ett pristillägg av 50 öre per

kubikmeter samt att Kungl. Majit vid ett bifall härtill må bemyndigas utfärda

erforderliga bestämmelser,

dels ock en inom andra kammaren av herrar M. Ståhl och O. E. Sandberg

väckt motion (11:484), däri hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Majit anhålla örn åtgärder för höjning av priset på ved för bränsleändamål,

avverkad efter den 1 mars 1945, med minst en krona per kubikmeter.

Beträffande de skäl, vilka anförts till stöd för motionärernas förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna 1:306 och 311 samt 11:469—471, 476—

479 och 484.

Vad först angår Kungl. Majits proposition samt motionerna, i den mån utskottet.

de behandla i propositionen berörda frågor, vill utskottet understryka vad

föredragande statsrådet anfört därom, att hyresbidrag likaväl som omskolningsbidrag

och familjetillägg ha karaktären av löneutfyllnad till den ovana

arbetskraft, som på grund av krisförhållandena måste mer eller mindre

tillfälligt sysselsättas med skogsavverkning. Att hyresbidragen blivit anknutna

till kungörelsen angående statlig och statsunderstödd hjälpverksam

het vid arbetslöshet (hjälpkungörelsen) har icke berott på att de ur sakliga

synpunkter vore att jämställa med arbetslöshetsunderstöd. Den med hyres
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr AS.

bidragen förknippade behovsprövning, som är en följd av dessa bidrags

natur av gottgörelse för ökade levnadskostnader, har av praktiska skäl anförtrotts

de kommunala arbetsmarknadsorganen och av denna anledning

ha de formellt anknutits till hjälpkungörelsen, vilken nämnda organ haft

att tillämpa. Att hyresbidragen sålunda till sin natur icke ansetts likställda

med arbetslöshetsunderstöd framgår bland annat därav, att sådana bidrag,

såsom även statsrådet framhållit, utgivits jämväl till arbetare i s. k. riksarbetslag.

Kungl. Majlis förslag avser att, utan att åstadkomma ändring i sak av

grunderna för utgående hyresbidrag, lösgöra bidragen från deras anknytning

till hjälpkungörelsen och därigenom undanröja vissa icke avsedda konsekvenser

av denna anknytning, som kommit i dagen under den pågående

verkstadskonflikten.

Utskottet finner för sin del angeläget, att hyresbidragen åt ovan arbetskraft

i skogen frigöras från likställigheten med arbetslöshetsunderstöd. Härför

tala såväl principiella som praktiska skäl. Sålunda måste det vara

angeläget, att i konflikt indragna arbetare under nu rådande förhållanden

i fråga om bränsletillgången icke försättas i sämre läge än annan ovan

arbetskraft, därest de vilja åtaga sig skogsarbete. Det allvarliga läget på

detta område tillåter icke, att den nuvarande, sakligt omotiverade skillnaden

mellan olika slag av löneutfyllnad för den vid skogsbruk ovana arbetskraften

bibehålies, då man kan befara att värdefull arbetskraft därigenom

skall avhållas från deltagande i skogsarbete.

På grund av vad sålunda anförts och då Kungl. Maj:ts förslag ej heller

i övrigt givit utskottet anledning till erinran förordar utskottet bifall till

nämnda förslag.

I åtskilliga motioner framställas yrkanden, som icke ha avseende på den

i propositionen berörda frågan om hyresbidrag till ovan arbetskraft. I stället

innehålla de förslag eller uppslag till andra åtgärder, vilka anses angelägna

för att trygga tillgången på ved under nästa eldningsperiod. I främsta rummet

rekommenderas särskilda bidrag till den yrkesvana arbetskraften inom

skogsbruket och höjning av vedpriserna.

Den aktuella situationen på bränsleförsörjningens område är utan tvivel

sådan, att stor fara föreligger för att bränslebehovet för nästkommande eldningssäsong

icke blir fyllt, om icke särskilda åtgärder vidtagas. Förenämnda

bidrag till ovana skogsarbetare kunna i nuvarande situation knappast anses

tillräckliga för att säkerställa tillgången på erforderlig arbetskraft i skogarna.

De ytterligare åtgärder, som påkallas för detta ändamål, böra enligt

utskottets mening direkt taga sikte på den yrkesvana arbetskraften och

ha till syfte, ej blott att motverka övergång till andra yrkesområden, utan

även att förlänga avverkningssäsongen och således kvarhålla denna arbetskraft

i skogarna under tid, då den eljest vanligen söker annan sysselsättning.

I enlighet härmed förordar utskottet, att särskilda arbetspremier av stats
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48.

9

medel enligt nedan angivna riktlinjer tillerkännas sådan arbetskraft, som ej

kommer i åtnjutande av bidrag enligt det för ovana skogsarbetare gällande

bidragssystemet. Då anledning finnes att antaga, att mera normala förhållanden

i fråga om bränsleförsörjningen skola inträda inom en icke alltför

avlägsen framtid, betraktar utskottet sitt förslag till premiesystem såsom en

engångsåtgärd. Utskottet är av den uppfattningen, att de principiella betänkligheter,

på grund av vilka man vid tidigare tillfällen dragit sig för att vidtaga

åtgärder av denna art, under sådana omständigheter få stå tillbaka.

I vissa motioner ha, såsom förut framhållits, yrkanden framställts jämväl

örn höjning av normalpriserna på ved. Utskottet vill icke förneka, att sådana

prishöjningar indirekt skulle ha till följd i viss mån ökade löner för skogsarbete.

En av anledningarna till att utskottet likväl förordar ett system med

arbetspremier är dock, att ramen för en möjlig prishöjning under nuvarande

förhållanden måste anses mycket snäv och att den återverkan en sådan prisstegring

kunde få på lönerna måste betraktas såsom ganska oviss.

En prishöjning skulle emellertid i främsta rummet vara av betydelse såsom

uppmuntran för skogsägarna att låta verkställa avverkningar i erforderlig

omfattning. Utskottet vill erinra, alt en dylik stimulans även kan

åstadkommas på andra vägar, nämligen genom förbättring av de premier,

som på vissa villkor tillerkännas skogsägare och innehavare av avverkningsrätt

enligt Kungl. Maj:ts medgivande till bränslekommissionen den 2

februari innevarande år, ävensom i viss mån genom ändrade bestämmelser

i fråga örn rotvärdesgarantien. Hela denna fråga är dock av sådan natur, att

utskottet icke kan tillstyrka slutligt ställningstagande till densamma på yrkande

av enskilda motionärer. På Kungl. Maj:ts bedömande torde få bero,

huruvida särskilda åtgärder äro erforderliga i nu berörda hänseende.

Utskottet övergår härefter till frågan örn premiesystemets närmare utformning.

Såsom i vissa motioner framhållits bör den avsedda löneutfyllnaden ej blott

komma anställda arbetare till godo, utan jämväl skogsägare, som själva eller

genom familjemedlemmar eller fast anställda jordbruksarbetare utföra arbetet.

Det slag av arbete, som bör premieras, är huggning och framkörning

av brännved och massaved. Vid utarbetande av närmare bestämmelser i

ämnet torde böra övervägas, huruvida anledning föreligger att premiera även

annat slag av för vedutvinningen angeläget arbete än huggnings- och körningsarbete.

Det för ackordsarbete lämpliga systemet kan, i vad avser huggningsarbete,

tänkas utformat med visst premiebelopp för dag eller för avverkad

och upplagd kubikmeter ved eller så, att premien bestämmes utgå med viss

procent å intjänad arbetslön. Att bestämma premien till visst belopp för

dag medför svårigheter ur kontrollsynpunkt och har därutöver den nackdelen,

att premien ej utgår i förhållande till utförd arbetsprestation. I valet

mellan de två övriga systemen har utskottet funnit sig böra förorda, att pre
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 48.

lilien bestämmes i förhållande lill arbetsförtjänsten. Detta system har den

fördelen, att premien enligt detsamma beräknas jämväl å det lönetillägg, som

enligt gällande avtal utgår vid svårare huggning, och ger därför ett rättvisare

resultat än en premie, som blott beräknas per avverkad mängd ved. Även

ur kontrollsynpunkt har systemet med på inkomsten beräknade premier

avsevärda fördelar.

Med hänsyn till syftet med arbetspremierna synes ändamålsenligt att såsom

villkor för premie stadga viss minimiprestation, som dock ej bör fastställas

för högt. Utformningen i övrigt av premiesystemet torde få bero på

prövning av Kungl. Majit. Därvid torde jämväl böra övervägas på vad sätt

hänsyn kan tagas därtill, att arbetare måst på grund av militärinkallelse,

sjukdom eller annan likvärdig orsak avbryta ett påbörjat arbete innan minimiprestationen

fullgjorts.

För körare av ved torde bestämmelserna utan större tekniska svårigheter

kunna avpassas till överensstämmelse med vad här sagts om premier för

huggare.

Arbetspremien till skogsägare, som själva eller genom familjemedlem eller

fast anställda jordbruksarbetare utföra huggnings- och körningsarbete, torde

böra beräknas på grundval av ett uppskattat inkomstbelopp, som bestämmes

med hänsyn till vad som kan anses vara den genomsnittliga arbetsförtjänsten

för skogsarbetare för motsvarande prestation.

Premie bör utgå endast för arbete, som utföres under viss, av Kungl. Maj :t

fastställd premieringsperiod, vilken bör taga sin början snarast möjligt efter

det beslut i frågan meddelats. Vid fastställande av denna period bör Kungl.

Majit äga fria händer, övervägas bör örn ej premieringsperioden bör vara

kortare i södra och mellersta än i norra Sverige med hänsyn till jordbrukets

behov av arbetskraft och huruvida den i någon del av landet bör utsträckas

längre än under vår- och sommarmånaderna. På Kungl. Maj :ts bedömande

torde jämväl få bero, huruvida visst område bör helt undantagas från tilllämpningen

av premiesystemet. Med hänsyn till vad ovan sagts i fråga örn

viss minimiprestation såsom villkor för premie bör perioden, örn så befinnes

lämpligt, kunna uppdelas i flera.

Av vad ovan anförts framgår, att utskottet ej kan tillstyrka, att premie

utgår retroaktivt för arbete, som utförts innan beslut i ämnet meddelats.

De i motionerna I: 311 och II: 489 framförda förslagen örn särskilda svårighetstillägg

för all vedframforsling innevarande vinter i Norrland, Värmland

och Dalarna är utskottet ej berett att tillstyrka.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit och, efter Kungl. Majlis bemyndigande,

på vederbörande myndighet att närmare utforma föreskrifterna om

arbetspremien.

Kostnaderna för arbetspremien torde böra bestridas från det å allmän beredskapsstat

uppförda anslaget till överflyttning av arbetskraft.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48.

11

A. att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionerna 1:305 och 11:476, 1:306 och 11:475 samt

II: 477, sistnämnda motion till den del densamma avser den

i propositionen berörda frågan,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda kungörelse om

hyresbidrag till ovana skogsarbetare av i huvudsak det innehåll

som angivits i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 2 mars 1945,

b) medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande hyresbidrag,

i den mån de belöpa på statsverket, få bestridas från det å

allmän beredskapsstat I uppförda anslaget till Kostnader för

överflyttning av arbetskraft,

II. i anledning av motionerna I: 302 och II: 469, I: 304 och

11:479 samt 11:470/471, 477, 478 och 484,

a) godkänna av utskottet förordade grunder för arbetspremier

åt yrkesvana skogsarbetare m. fl.,

b) medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande arbetspremier

få bestridas från det å allmän beredskapsstat I uppförda

anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft,

c) besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva tillkänna

vad utskottet i övrigt i förevarande sammanhang anfört,

B. att de under II angivna motionerna, i den mån de ej

må anses besvarade med vad utskottet anfört, ävensom

motionerna 1:311 och 11:489 ej må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 19 mars 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,

Gränebo, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz,

Heiding, Gustaf Karlsson och Gillström; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i

Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward, Danielsson, Persson i Tidaholm, Pettersson i

Dahl, Wallentheim, Viklund, Thäpper och Birke.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 48.

Reservationer:

l:o) av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Bernhard Nilsson,

Bäckström, Heiding, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Danielsson,

Pettersson i Dahl och Birke, vilka ansett, att utskottets yttrande och

hemställan bort hava följande lydelse:

»Enligt den reservation till statsrådsprotokollet, som avgivits av statsrådet

Pehrsson-Bramstorp m. fl., kan man genom att utbetala hyreshjälp

till strejkande icke vänta någon nämnvärd förbättring av bränsleförsörjningen

men väl riskera en ogynnsam återverkan på dem som normalt

arbeta i skogen. Anledning saknas därför att — i rådande konfliktläge och

med bortseende från de principiella betänkligheterna mot att på strejkande

arbetare tillämpa det för ovana skogsarbetare avsedda bidragssystemet —

vidtaga den nu föreslagna förändringen av hittills gällande bestämmelser.

Utskottet delar den av statsrådets reservanter hävdade uppfattningen och

avstyrker därför bifall till propositionen.

I åtskilliga--— ganska oviss.

En prishöjning---enskilda motionärer. Utskottet vill därför i an
ledning

av motionsyrkandena allenast framhålla, att bristen på arbetskraft

såsom föredragande statsrådet anfört endast i ringa mån verkat försvårande

på avverkningarna. Avverkningarnas eftersläpning har sålunda berott

på att efterfrågan på arbetskraft ej tillnärmelsevis motsvarat vad som krävts

för ett normalt fullgörande av avverkningsprogrammet. Denna omständighet

är till stor del att tillskriva de ogynnsamma väderleksförhållandena

under säsongen, men även att vedavverkningarna lämnat för lågt rotnetto

för skogsägarna. Utskottet vill därför såsom sin mening uttala, att det av

utskottet förordade premiesystemet icke kan vinna avsedd effekt därest det

icke kompletteras med särskilda åtgärder i syfte att höja avverkningarnas

lönsamhet även för skogsägarna.

Utskottet övergår — utskottet hemställa,

A. att riksdagen må

I. med bifall till motionerna I: 305 och II: 476, I: 306 och

11:475 samt 11:477, sistnämnda motion till den del densamma

avser den i propositionen berörda frågan, besluta avslå

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,

II. i anledning---sammanhang anfört,

B. att de----riksdagen bifallas.»;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48.

13

2:o) av herr Mannerskantz, som — med instämmande i övrigt i vad i

reservationen nr 1 anförts och yrkats — ansett,

dels att utskottets yttrande i den del, som börjar med orden »Den aktuella

situationen» och slutar med orden »överflyttning av arbetskraft», bort hava

följande lydelse:

»Den aktuella situationen på bränsleförsörjningens område är utan tvivel

sådan, att stor fara föreligger för att bränslebehovet för nästkommande

eldningssäsong icke blir fyllt, om icke särskilda åtgärder vidtagas.

Enligt utskottets mening torde det icke kunna antagas, att det motionsvis

föreslagna systemet med särskilda arbetspremier åt den vana arbetskraften

enbart för sig är tillräckligt för att säkerställa det nu behövliga

arbetet i skogarna. Systemet sådant som det skisserats lider dessutom bland

annat av den svagheten, att det fordrar en administrativ kontroll, som blir

kostsam utan att ändock kunna vara fullt effektiv. Å andra sidan ha starka

skäl förebragts för att en viss kompensation på grund av vinterns klimatsvårigheter

måtte givas åt de vana skogsarbetarna, så att dessa stimuleras

till att stanna i skogarna under tid, då de eljest bruka söka sig annan sysselsättning.

Likaledes finner utskottet, att den i nuvarande läge nödiga

stimulansen till huggning och framkörning icke kan åstadkommas utan att

även skogsägarna tillerkännas en prisförbättring. Enligt utskottets mening

borde bägge syftemålen kunna vinnas genom en sådan höjning av producentprisen,

som inkluderar ett system med särskilda arbetspremier åt de

vana huggarna liksom åt körarna. Detta system borde utformas genom

tidsbegränsade tilläggsavtal till gällande kollektivavtal. Svårighetstillägg,

reglerade på detta avtalsbundna vis, skulle vid tillämpningen icke tarva

någon särskild kontrollapparat och redan ur denna synpunkt utgöra en

mera praktisk och ändamålsenlig lösning. Den erforderliga förbättringen

av producentprisen kan åstadkommas antingen genom en höjning av normalprisen

eller genom en omläggning och påbyggnad av de premier, som

på vissa villkor tillerkännas skogsägare och innehavare av avverkningsrätt

enligt Kungl. Maj.ts medgivande till bränslekommissionen den 2 februari

1945. Även vidgade bestämmelser i fråga örn rotvärdesgaranti kunna härvid

tänkas som komplettering. Denna förbättring av producentprisen

skulle till följd av redan gällande clearinganordningar för begränsning av

konsumentprisen icke föranleda någon prisstegring för den förbrukande

allmänheten.

Då Kungl. Majit redan äger befogenhet att bestämma om normalpris och

andra här föreslagna åtgärder, vill utskottet med hänvisning härtill förorda,

att riksdagen i skrivelse lill Kungl. Majit hemställer örn nödiga prisförbättringar

ofördröjligen på angivna villkor och i angivet syfte.»;

dels ock att utskottets hemställan under A II bort hava följande lydelse:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 48.

II. i anledning---och 484 besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t i rådande

bränslesituation ofördröjligen vidtager sådana höjningar av

vedproducentpriserna, som förutom skäligt rotnetto åt

skogsägare inrymma med hänsyn till nuvarande svårigheter

förbättrade ackordspriser åt huggare och körare, allt i

syfte att få behövlig avverkning till stånd.»;

3:o) av herrar Svensson i Grönvik och Danielsson.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1945

516622

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied begäran om bemyndigande att utfärda bestämmelser örn hyresbidrag till ovana skogsarbetare s. 4 i texten