Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 194-5/4G under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1945-03-20 · 66 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 64 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 194-5/4G under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr G.

1

Nr G.

.\nkom

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 194-5/4G under sjätte huvudtiteln, avseende

anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommuni kationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln gjorda framställning

(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1945) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning.

Tjänstemän å ordinarie

stat.

1 statssekreterare .............

1 expeditionschef ...........

1 byråchef för tekniska ärenden

3 kansliråd .................

3 förste kanslisekreterare .....

1 förste byråingenjör .........

3 andre kanslisekreterare .....

1 registrator .................

1 förste expeditionsvakt .......

2 kanslibiträden .............

2 expeditionsvakter ...........

3 kontorsbiträden ...........

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 6.

Lönegrad.

G 10

C 8

C 6

A 30

A 20

A 26

A 21

A 15

A 7

A 7

A 5

A 4

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Befattning. Lönegrad.

Tjänsteman å övergångsstat.

1 andre kanslisekreterare ........................ A 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

1 föredragande i regeringsrätten.................. Eo 29

1 andre kanslisekreterare........................ Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

1.

2.

3.

4.

Avlöningsstat.

Kronor

Avlöning till departementschefen ............ 24 000

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 191 900

Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 71 900

Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 36 000

Summa kronor 323 800;

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 323 800 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

200 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet m. m.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna

3 och 4, s. 4 och 5) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

4:o) Statens väginstitut. Kungl. Majit har (punkt 5, s. 5—19) framlagt

förslag till personalförteckning och stat för statens väginstitut ävensom hemställt

om anvisande av 288 000 kronor för budgetåret 1945/46 till institutet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

3

I skrivelse den 30 augusti 1944 har direktionen för statens väginstitut framlagt

förslag till personalförteckning och stat för väginstitutet för budgetåret

1945/46.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och allmänna lönenumnden hava avgivit

utlåtanden i ärendet.

Departementschefen har ansett sig endast såtillvida kunna tillstyrka direktionens

förslag om utökningar av personal m. m. att dels de tre avdelningscheferna,

i avbidan på regleringen av deras löneställning, från och med nästa

budgetår erhålla ett särskilt lönetillägg, envar med 1 000 kronor om året, varå

rörliga tilläggsförmåner ej borde utgå, dels de nuvarande befattningarna såsom

laboratoriechef (Eo 26) och förste avdelningsingenjör (Eo 24) å vägavdelndngen,

laborator (Eo 24) å geologiska avdelningen, förste verkmästare

(Eo 15) å maskintekniska avdelningen samt kontorsbiträde (Eo 4) å kontorsavdelningen

överföras på ordinarie stat, dels ock att följande extra ordinarie

tjänster nyinrättas, nämligen å vägavdelningen en laboratorieassistent i 14

lönegraden, å geologiska avdelningen en biträdande geolog i 21 lönegraden

och en laboratorieassistent i 14 lönegraden, å maskintekniska avdelningen en

förste avdelningsingenjör i 24 lönegraden, en ritare i 14 lönegraden och en

instrumentmakare i 12 lönegraden samt å kontorsavdelningen ett skrivbiträde

i 2 lönegraden.

Anslaget till statens väginstitut skulle vid bifall härtill för nästa budgetär

ökas med sammanlagt 52 000 kronor till 288 000 kronor.

Såsom från statens väginstitut framhållits förutsätter bevarandet av de värden,

som redan nedlagts på landets vägnät, och det rationella utnyttjandet

av de stora kapitalbelopp, som allt framgent kunna väntas komma att därå

nedläggas, medverkan i en växande utsträckning av en institution sådan som

väginstitutet. Därest den i önskvärd utsträckning kunde förses med förstklassiga

arbetskrafter, skulle den kunna ge resultat av betydande ekonomiskt

värde.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att i och för sig vissa skäl

tala för att väginstitutet erhåller en mera fast inre organisation. Då emellertid

hänsyn till lönestoppet måste föranleda återhållsamhet vid prövningen av förevarande

spörsmål, kan, såsom departementschefen uttalat, frågan i nuvarande

läge endast delvis bringas till en mera slutgiltig lösning. Med tillstyrkande

alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens väginstitut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Personalförteckning.

Befattning. , ,

rr, • .. .. Lönegrad.

tjänstemän å ordinarie stat.

1 överingenjör och chef.......................... q 6

1 laboratoriechef ............................ A 26

1 förste avdelningsingenjör ...................... A 24

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6-

Befattning. Lönegrad

1 laborator ................................... A 24

1 förste verkmästare ............................ A 15

1 kontorsbiträde ............................... A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

3 avdelningschefer ............................. Eo 28

1 förste avdelningsingenjör...................... Eo 24

2 avdelningsingenjörer ......................... Eo 21

1 biträdande geolog ............................ Eo 21;

b) godkänna följande stat för statens väginstitut, att till
lämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . 51 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 106 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 22 900

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis . . 37 600

Säger kronor 218 800

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .................. 500

2. Reseersättningar, förslagsvis ................ 8 500

3. Expenser, förslagsvis ........................ 30 800

4. Publikationstryck .......................... 6 000

5. Övriga utgifter, förslagsvis................... 39 500^

Säger kronor 85 300

Summa kronor 304 100

Särskilda uppbördsmedel.

1. Ersättningar för materialkontroll m. m......... 10 100

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m....... 6 000

Säger kronor 16 100

Nettoutgift kronor 288 000;

c) till Statens väginstitut för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 288 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

5

5:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 6,

s. 19—25) framlagt förslag till personalförteckning och avlöningsstat för statens

geotekniska institut samt hemställt om anvisande av 164 300 kronor under

institutets avlöningsanslag för budgetåret 1945/46.

Medan byggnadsverk av olika slag, häri inräknat husbyggnader samt väg-,

bro-, järnvägs- och dammanläggningar, m. m., tidigare planlades med ledning

av rent erfarenhetsmässiga men i det stora hela ovissa antaganden örn markens

bärighet, kunna hithörande beräkningar numera grundas på geotekniska

markundersökningar. Med hänsyn till det gagn dylika undersökningar visat

sig medföra i kostnadsbesparande hänseende inrättades enligt beslut av 1943

års riksdag ett geotekniskt institut. Förslaget innebar i huvudsak att vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska avdelning skulle utbrytas ur styrelsen

för att bilda stommen i en centralorganisation för den geotekniska verksamheten

i landet. Riksdagen förutsatte dock att den i propositionen berörda

frågan örn överflyttande av järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning till institutet

skulle upptagas till slutligt avgörande i samband med behandlingen

av institutets anslagsfrågor för budgetåret 1945/46.

I skrivelse den 26 september 1944 bär direktionen för statens geotekniska

institut framlagt förslag till avlöningsstat och hemställt om anslag till institutet

för nästa budgetår. Direktionen har därvid anhållit om ett års anstånd

med det slutliga ställningstagandet till järnvägsstyrelsens geotekniska avdelnings

överflyttande till institutet.

Järnvägsstyrelsen, statsverkens ingenjörsförbund och allmänna lönenämnden

hava avgivit utlåtanden i ärendet.

Departementschefen har, med biträdande av direktionens anhållan om ett

års anstånd med framläggandet av sitt slutliga organisationsförslag, ansett sig

kunna såtillvida tillstyrka direktionens förslag till avlöningsstat att en extra

ordinarie befattning såsom statsgeotekniker i 24 lönegraden inrättas ävensom

två extra ordinarie befattningar såsom ingenjör i 17 lönegraden och två extra

ordinarie befattningar såsom ingenjörsassistent i 15 lönegraden. Vid bifall

till vad departementschefen sålunda tillstyrkt skulle ifrågavarande anslag för

nästa budgetår ökas med 34 300 kronor till 164 300 kronor.

I anledning av det begärda anståndet med prövningen av frågan örn överförande

av järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning till institutet får utskottet

erinra, att förslag örn ett dylikt överförande framlades i 1943 års proposition

om institutets inrättande samt att riksdagen vid behandlingen av

propositionen uttalade sin tvekan om lämpligheten av detta förslag. Utskottet

finner fog alltjämt föreligga för en sådan tvekan. Vid sådant förhållande bär

utskottet ej funnit anledning till erinran mot att med prövningen av detta

organisatoriska spörsmål får tills vidare anstå.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 överingenjör och chef.......................... C 6

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

2 förste statsgeotekniker ........................ Eo 28

1 statsgeotekniker ............................ Eo 26

1 statsgeotekniker ............................ Eo 24

2 biträdande statsgeotekniker .................... Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

** Kronor

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis . . 13 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 75 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 13 600

4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis . . 61 600

Summa kronor 164 300;

c) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 164 300 kronor.

6:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 25 och 26), som innebär att förevarande

anslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

68 000 kronor.

7:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Vägförvaltningarna: Omkostnader.

Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna 8 och 9, s. 26) avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

8:o) Vissa engångsutgifter i samband med vägväsendets förstatligande.

Kungl. Majit har (punkt 10, s. 26 och 27) föreslagit riksdagen att till Vissa

engångsutgifter i samband nied vägväsendets förstatligande för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

7

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr D. Norman väckt motion (I: 242),

däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att Fagersta stad tillerkännes

hälften av den kontanta behållning, som Västmanlands norra vägdistrikt

hade vid statens övertagande av vägdistriktets uppgifter,

dels ock en inom andra kammaren av herr L. Lindahl väckt motion (II:

260), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att kamreraren Gustav

Engberg, Örebro, tilldelas en skälig ersättning för den inkomstförlust, han

genom vägväsendets förstatligande åsamkades.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag föranleder icke någon erinran från utskottets

sida.

Det i motionen I: 242 berörda spörsmålet angående rätt för Fagersta stad

att erhålla viss del av Västmanlands norra vägdistrikts behållning har redan

varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning. En i ämnet gjord framställning

avstyrktes av länsstyrelsen i Västmanlands län, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt kammarkollegium, varefter Kungl. Maj:t den 4 februari 1944

fann framställningen ej föranleda någon åtgärd. Länsstyrelsen framhöll i sitt

utlåtande i ärendet, att man i kommunen ej syntes ha tillräckligt beaktat de

stora ekonomiska förpliktelser, staten i och med vägväsendets förstatligande

iklätt sig för vägväsendet, förpliktelser som kunde uppskattas till vida större

belopp än de tillgångar, som staten ägde övertaga från vägdistriktet. I betraktande

av vad sålunda och i övrigt i ärendet förekommit får utskottet

avstyrka motionen.

Den i motionen II: 260 omförmälde kamreraren G. Engberg har, såsom i

motionen framhålles, varit anställd som kamrerare hos örebro läns mellersta

vägdistrikt från och med den 1 januari 1941 till och med den 1 juni 1944,

då i samband med vägväsendets förstatligande anställningen upphörde. Motionärens

uppgift att Engberg vid tillträdet av befattningen under hand från

vägdistriktets ordförande erhållit löfte om att anställningen kunde betraktas

som varaktig synes vara riktig. Sedan Engberg hos Kungl. Maj:t anhållit om

pension, har vägförvaltningen i Örebro län tillstyrkt statlig anställning och

sedermera pension, då Engberg år 1947 fyller 63 år. I enlighet med väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens och statskontorets uttalade uppfattning har emellertid

Kungl. Maj :t den 28 april 1944 funnit Engbergs ansökan ej föranleda någon

åtgärd. För egen del måste utskottet, utan att underskatta det ogynnsamma

läge, vari Engberg otvivelaktigt genom vägväsendets förstatligande

försatts, avstyrka motionen.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att riksdagen må till Vissa engångsutgifter i samband

med vägväsendets förstatligande för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 50 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b)

att motionen I: 242 ej må av riksdagen bifallas;

c) att motionen II: 260 ej må av riksdagen bifallas.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6.

9: o) De lokala vägnämnderna m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 27), som innebär anvisande av oförändrat anslag för

budgetåret 1945/46 till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 187 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

10 :o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 27—31)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch

vattenbgggnadsstgrelsens ämbetsområde för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

ll:o) Barmarksunderhållef. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 32—41) föreslagit

riksdagen att till Barmarksunderhållet för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 54 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

E. Ahlkvist m. fl. (I: 240) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Hällgren m. fl. (11:378), har hemställts, att riksdagen måtte till barmarksunderhållet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 57 300 000

kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen II: 378.

Det för innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget

uppgår till 48 200 000 kronor. Med undantag för ett till oförutsedda utgifter

avsett belopp av 1 500 000 kronor, vilket får disponeras endast efter

särskilt beslut av Kungl. Majit, har hela anslaget till barmarksunderhållet

ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för att av styrelsen

fördelas mellan länen.

I skrivelse den 11 september 1944 har våg- och vattenbgggnadsstyrelsen,

med utgångspunkt från det till styrelsens förfogande för budgetåret 1944/45

ställda beloppet av (48 200 000 — 1 500 000) 46 700 000 kronor, beräknat anslagsbehovet

för nästa budgetår till 58 905 000 kronor. Innebörden av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar framgår närmare av följande sche
-

matiska uppställning.

Kronor

Enligt stat för budgetåret 1944/45 48 200 000 — 1 500 000 ...... 46 700 000

ökning genom numera gällande kollektivavtal för vägunder
hållsarbeten

.......................................... 2 323 000

Ökning genom högre hyror för ökat antal garage-, verkstads
och

förrådsbyggnader, maskiner m. m................... 900 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 9

Kronor

ökning genom nybyggnad oell vägars intagande till allmänt

underhåll................................ 450 000

Avgår för inkorporeringar till städer och samhällen . . 118 000 332 000

Utrustning med verktyg och smärre maskiner av vissa verkstäder

.................................................. 450 000

Förräntning av förrådsfondens kapital ...................... 2 300 000

Summa för egentlig underhållsstat 53 005 000

Härtill komma särskilda belopp till Kungl. Maj:ts förfogande:
För

oförutsedda utgifter m. m................... 4 500 000

För militär trafik .............................. 500 000

För trafikräkning .............................. 900 000 5 900 000

Sammanlagt tillhopa 58 905 000.

I skrivelse den 30 september 1944 med förslag beträffande konstruktionen

av väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond m. m. har styrelsen sedermera

beräknat räntekostnaden för förrådsfondens kapital till 2 350 000 kronor,

varvid anslaget till barmarksunderhållet skulle belastas med 1 600 000

kronor.

Enligt vad departementschefen anmält hava överrevisorerna för väg- och

vattenbgggnadsväsendet, ledamöterna av riksdagens första kammare chefredaktören

Elon Andersson och friherre A. De Geer, i sin den 9 november 1944

avgivna berättelse för tiden 1 januari—1 juli 1944 berört frågan örn vägunderhållets

standard.

Departementschefen har för sin del till en början anfört, att först från och

med budgetåret 1946/47 möjlighet bomme att föreligga för en beräkning av

kostnaderna för barmarksunderhållet med ledning av den bland annat för

sådant ändamål upplagda kalkylationsbokföringen. För budgetåret 1945/46

torde det vara nödvändigt att, såsom i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning skett, utgå från den för närmast föregående budgetperiod på

grundval av underhållsstaterna för år 1943 beräknade kostnaden och därtill

lägga de belopp, vilka med hänsyn till senare inträdda förhållanden eller

eljest kunde beräknas erforderliga. Enär det till oförutsedda, ofrånkomliga

utgifter avsedda beloppet av 1 500 000 kronor ännu ej tagits i anspråk, hade

man att utgå från summan 48 200 000 kronor.

Med tillstyrkande av övriga av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna

belopp har departementschefen anfört bland annat följande beträffande de

till ny allmän trafikräkning och oförutsedda utgifter m. m. föreslagna beloppen.

Vad trafikräkningen angår, torde — med hänsyn såväl till att kostnaden

härför icke är årligen återkommande som till att trafikräkningens resultat äro

avsedda att tjäna även andra ändamål än beräkningen av underhållskostnaderna

— medel för en allmän trafikräkning av ifrågavarande omfattning icke

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

böra inräknas i förevarande anslag utan upptagas under ett särskilt anslag.

Emellertid kan icke nu bedömas, när en ny allmän trafikräkning bör äga rum.

Med hänsyn till ovissheten härutinnan anser jag mig icke böra förorda, att

anslag nu äskas å riksstaten för nästkommande budgetår. Därest trafikförhållandena

skulle utveckla sig på sådant sätt, att en sådan räkning finnes böra

företagas före utgången av nämnda budgetår, lärer framställning hos riksdagen

längre fram få göras om medelsanvisning å tilläggsstat.

En ökning av det nu beräknade beloppet till oförutsedda utgifter m. m.

vore i och för sig motiverad, men i nuvarande läge anser jag mig icke böra

tillstyrka den anslagsökning, som härför skulle erfordras. Det synes mig i

stället få förutsättas att, därest barmarkstiden i mera avsevärd grad förskjutes

i förhållande lill vad som är normalt eller en större trafikökning inträder

eller eljest särskilda förhållanden inträffa under budgetårets lopp, framställning

får hos riksdagen göras om anslagsförstärkning å tilläggsstat. Under

denna förutsättning anser jag reservbeloppet kunna utan större olägenhet

bestämmas till 1 500 000 kronor eller samma belopp som för innevarande

budgetår.

över ovanberörda av överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet

avgivna berättelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sedermera den 28

februari 1945 avgivit utlåtande till Kungl. Maj:t.

Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att det först från

och med budgetåret 1946/47 kommer att föreligga möjlighet för en beräkning

av kostnaderna för barmarksunderhållet med ledning av den bland annat

för sådant ändamål upplagda kalkylationsbokföringen. För budgetåret 1945/

46 torde det vara nödvändigt att utgå från den för närmast föregående budgetperiod

på grundval av underhållsstaterna för år 1943 beräknade kostnaden

och därtill lägga de belopp, vilka med hänsyn till senare inträdda förhållanden

eller eljest kunna beräknas erforderliga.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina anslagsäskanden begärt 900 000

kronor för en ny allmän trafikräkning. På grund av svårigheten att nu bedöma

lämpligaste tidpunkten för en sådan trafikräkning har departementschefen

ansett, att medel för ändamålet icke böra beräknas å riksstaten för

nästkommande budgetår. Skulle, framhåller departementschefen, förhållandena

så förändras, att en allmän trafikräkning anses böra företagas, lärer

framställning hos riksdagen längre fram få göras om medelsanvisning å tillläggsstat.

Utskottet delar i detta avseende departementschefens uppfattning.

Såsom reserv för mötande av oförutsedda utgifter har i anslaget inräknats

samma belopp som för innevarande budgetår eller 1 500 000 kronor i

stället för av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade 4 500 000 kronor. Enligt

styrelsen skulle sistnämnda belopp få tagas i anspråk även för arbeten i

syfte att successivt återhämta vägunderhållets standard samt för att möta

de anspråk på ökat vägunderhåll, som en begynnande trafikökning kan beräknas

medföra. Departementschefen har för sin del uttalat, att, därest förhållandena

under budgetårets lopp därtill föranledde, framställning finge

göras hos riksdagen om anslagsförstärkning å tilläggsstat.

I anslutning till vad sålunda förekommit vill utskottet erinra örn vad över
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

11

revisorerna för väg- och vattenbyggnadSväsendet i sin den 9 november 1944

avgivna berättelse för tiden */i—1/7 1944 anfört i fråga om vägunderhållets

standard. Av berättelsen framgår, att vägarna enligt överrevisorernas mening

icke befinna sig i ett tillfredsställande skick, överrevisorerna uttala, att under

senare år på grund av de förhållandevis små anslagen förelegat stora

svårigheter att vidmakthålla vägarna i en fullgod standard. Flera exempel på

ett sådant eftersättande anföras, örn en ändring härutinnan icke med det

snaraste skedde, framhålla överrevisorema, bomme statsverket att framdeles

få vidkännas onödigt stora kostnader för att åter försätta vägarna i ett

tillfredsställande skick. Även departementschefen har uttalat den meningen,

att underhållet för närvarande är hållet så i underkant, att en viss successiv

återhämtning därav synes ofrånkomlig.

Utskottet delar överrevisorernas och departementschefens uppfattning.

Aven om förhållandena under kristiden nödvändiggjort en sträng återhållsamhet

i förevarande hänseende, ha dock verkningarna härav nu blivit sådana,

att den kapitalförtäring, som alltid följer av eftersatta underhållsarbeten,

blivit alltmer framträdande. Detta förhållande torde vid en trafikökning

komma att ytterligare framträda. Utskottet finner därför tveksamt örn

den begränsning av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet,

som departementschefen föreslagit, är med hänsyn till angivna förhållanden

välbetänkt. Då emellertid, såsom förut framhållits, möjligheten av

anslagsförstärkning å tilläggsstat står till buds, när behovet så påkallar, har

utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Det motionsvis

framförda förslaget örn höjning av det av Kungl. Majit äskade anslaget har

utskottet alltså ansett sig icke böra tillstyrka.

Med anledning av de svårigheter, som obestridligen möta vid beräkningen

av anslaget till vinterväghållningen, har detta även för nästa budgetår upptagits

såsom förslagsanslag. Beträffande anslaget till barmarksunderhållet

har departementschefen diskuterat olika alternativ med hänsyn till förskjutningarna

av barmarkstidens längd och därvid anfört, att det kunde ifrågasättas

om icke även detta anslag borde erhålla förslagsanslags natur. Mot

en sådan lösning kunna enligt utskottets mening anföras betänkligheter framför

allt med hänsyn till att riksdagens kontroll över anslagsbeviljandet därigenom

försvåras. En annan möjlighet vore, att riksdagen bemyndigade Kungl.

Majit att i fall av behov överflytta medel mellan de båda vägunderhållsanslagen.

Liksom departementschefen anser emellertid utskottet, att ytterligare

erfarenhet bör avvaktas, innan någon ändring i detta avseende vidtages.

I sin förenämnda berättelse hava överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet

erinrat örn att under förarbetena till den nya vägorganisationen

uttalats, att vägmästarna borde i minsta möjliga mån betungas med expeditionsarbeten.

De borde i stället så gott som helt kunna ägna sig åt den

direkta arbetsledningen och tillsynen av arbetena. Överrevisorema säga sig

hava erfarit, att en väsentlig del av vägmästarnas arbetstid under den hittills

förflutna tiden efter statens övertagande av den allmänna väghållningen

åtgått till expeditionsarbete. Enligt utskottets mening är det för effektivite
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ten av vägunderhåilsarbetena och för en begränsning av vägunderhållskostnaderna

av största vikt, att vägmästama i erforderlig utsträckning kunna inspektera

vägarna och utöva ständig tillsyn över pågående arbeten. Då emellertid

överrevisorema i en den 15 juni 1944 dagtecknad promemoria fäst

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppmärksamhet på frågan med angivande

tillika av vissa möjligheter tili dess lösning, har utskottet endast med hänsyn

till frågans vikt velat för riksdagen omförmäla vad sålunda förekommit.

Överrevisorerna hava vidare framhållit, att vissa vägförvaltningar i fråga

om uthyrning av vägmaskiner helt vägrat att lämna biträde åt enskilda väghållare

och i fråga örn försäljning av väglagningsämnen uppställt villkor, som

försvårat dylik försäljning. Med anledning härav vill utskottet erinra örn att

vid statens övertagande av vägväsendet förutsattes, att enskilda väghållare

skulle så långt möjligt medgivas att till självkostnadspris hyra vägmaskiner

och inköpa väglagningsämnen, ett förhållande som tidigare ägt rum under

vägstyrelsernas regi.

överrevisorernas här omförmälda berättelse har icke befordrats till trycket.

Med hänsyn till vägväsendets stora betydelse och det intresse, som allmänheten

bär av dessa angelägenheter, vill utskottet framhålla önskvärdheten

av att berättelsen jämte däröver avgivna yttranden i fortsättningen bringas

till offentligheten genom att tryckas.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag och

med avslag å motionerna I: 240 och II: 378 i vad de avse

förevarande anslag, till Barmarksunderhållet för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 54 300 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

12:o) Vinterväghållningen. Kungl. Majit har (punkt 14, s. 42) föreslagit

riksdagen att till Vinterväghållningen för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 14 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

E. Ahlkvist m. fl. (I: 240) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Hällgren m. fl. (11:378), har hemställts, att riksdagen måtte till vinterväghållningen

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 14 200 000

kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen 11:378.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 13 000 000 kronor.

Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen har i sin skrivelse den 11 september

1944 beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1945/46 till 14 570 000 kronor

på sätt framgår av följande schematiska uppställning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

13

Kronor

Enligt stat för budgetåret 1944/45 .......................... 13 000 000

ökning genom numera gällande kollektivavtal för vägunder
hållsarbeten

........................................ 441 000

ökning genom högre hyror för ökat antal garage-, verkstads
och

förrådsbyggnader, maskiner mm................... 300 000

Ökning genom totalt ökad våglängd ...................... 79 000

13 820 000

Förräntning av förrådsfondens kapital (4 procent på

76 450 000 — 3 058 000, varav vinterväghållningen belastas

med i runt tal 25 procent).............................. 750 000

Summa kronor 14 570 000.

I sin skrivelse den 30 september 1944 angående konstruktionen av vägoch

vattenbyggnadsväsendets förrådsfond har styrelsen sedermera angivit

kostnaden för förräntning av fondens kapital till 2 350 000 kronor, varav

400 000 kronor beräknats falla på vinterväghållningen.

Departementschefen har icke haft något att erinra mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beräkning av ifrågavarande anslag. Beloppet torde dock

böra avrundas till 14 200 000 kronor .

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, med vilket det motionsvis framställda

yrkandet sammanfaller.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 240 och II: 378 i vad de avse förevarande anslag,

till Vinterväghållningen för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 14 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Projektering av vägar och broar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 15, s. 42 och 43) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 450 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt 16, s. 43—51)

föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

C. P. V. Gränebo m. fl. (I: 140) och den andra inom andra kammaren av

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6.

herr V. J. Mattsson m. fl. (II: 258), har hemställts, att riksdagen måtte anvisa

ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor till nyanläggning av bygdevägar

under budgetåret 1945/46.

I ytterligare två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr E. Ahlkvist m. fl. (I: 239) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Hällgren m. fl. (II: 379), har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr H. Holmberg m. fl. väckt motion

(II: 234) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till nyanläggning

av bygdevägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

6 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag får utskottet

hänvisa till motionerna I: 140, II: 234 och II: 379.

I sin skrivelse den 11 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt om anvisande av anslag till ett sammanlagt belopp av 25 300 000

kronor för vägbyggnadsändamål på landet och i samhällen, där kronan är

väghållare. Äskandet innebär i jämförelse med anslagsbeloppen för innevarande

budgetår en ökning av anslagskraven för väganläggningsarbeten på

landet med 16 700 000 kronor och i jämförelse med de för innevarande budgetår

tillgängliga medlen för samma ändamål, reservationerna inräknade,

med 11 500 000 kronor.

Styrelsen framhåller, att ett bifall till styrelsens äskanden icke komme

att medgiva en vägbyggnadsverksamhet av samma omfattning som under

de sista fredsåren utan endast möjliggjorde vägarbetens bedrivande i mindre

återhållsam takt än under de hittillsvarande krigsåren.

Beträffande nyanläggning av bygdevägar har styrelsen beräknat medelsbehovet

för nästa budgetår till 6 000 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande beträffande

vägbyggnadsanslagen.

De synpunkter, vilka lett till beskärning av vägbyggnadsanslagen, göra

sig i väsentlig mån alltjämt gällande. Emellertid har denna begränsning

drivits så långt och nu fortvarit under så avsevärd tid, att en kraftig ackumulering

av behovet av nyanläggningar och förbättringar av vägar framträtt.

Icke minst inom de nordligaste länen är behovet av nya vägar på vissa

håll mycket stort och dess tillgodoseende stundom en förutsättning för att

kunna bereda drägligare levnadsvillkor åt befolkningen. Inom hela landet

äro förstärknings- och omläggningsarbeten på vägar och broar önskvärda och

i många fall oundgängliga för att möjliggöra ett tillfredsställande utnyttjande

av motorfordonens lastförmåga.

Under här angivna förhållanden synes det mig vara påkallat, att medel nu

ställas till förfogande för att vägbyggnadsarbeten skola kunna bedrivas i något

ökad omfattning, även om de icke skulle erfordras för bekämpande av arbetslöshet.

Detta synes mig vara angeläget icke minst med hänsyn till att man

måste räkna med en ökning av vägtrafiken inom de närmaste åren. Det bör

ihågkommas, att de medel, vilka kunna komma att anvisas för nästkommande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

15

budgetår, komma till användning för arbeten först under arbetsåret 1946 och

sålunda i allmänhet först året därefter eller senare kunna nyttiggöras för

trafiken.

Jag har på här angivna skäl ansett mig böra förorda, att för nästkommande

budgetår vissa ökningar i vägbyggnadsanslagen äga rum. I fråga örn anslagsbeloppen

har jag dock i nuvarande läge ansett mig icke böra sträcka mig så

långt som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit. Detta sammanhänger

i främsta rummet med att förhållandena på arbetsmarknaden för närvarande

äro sådana, att stor återhållsamhet med vägbyggnadsarbeten alltjämt måste

iakttagas, och att denna omständighet måste föranleda, att nuvarande reservationer

å byggnadsanslagen icke komma att förbrukas i den takt styrelsen

förutsatt. Vidare förutsätter jag, att vid ett förändrat läge å arbetsmarknaden

medel för ökade vägbyggnadsarbeten komma att ställas till förfogande från

allmän beredskapsstat. Enligt de grunder för dispositionen av anslag å sådan

stat, som förordats av chefen för finansdepartementet, skulle nämligen Kungl.

Majit erhålla befogenhet att inom viss ram taga anslagen i anspråk för utförande

av arbeten, där arbetsmarknadsutvecklingen motiverar detta utan att

likväl arbetslösheten behöver föranleda, att staten i sin helhet sättes i kraft.

Vad angår nu förevarande anslag har departementschefen anfört följande.

På grund av vissa reservationer står under arbetsåret 1945 ett sammanlagt

belopp av 3 400 000 kronor till förfogande. Av skäl, som förut anförts,

torde detta belopp icke kunna förbrukas under året. En beskärning av det

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet, 6 000 000 kronor, till

hälften eller 3 000 000 kronor skulle sålunda icke komma att medföra någon

begränsning utan sannolikt snarare en ökning av de medel, vilka nu kunna

användas till anläggningsarbeten.

Den starka begränsning av anslagen till vägväsendet, som av olika anledningar

framtvingats under krigsåren, bar haft till följd, att vägbyggandet i

betänklig grad stagnerat. Från många håll inrapporteras ett växande missnöje

härmed.

Kommunikationsväsendets utveckling är en grundförutsättning för näringslivets

framåtskridande. Ej minst vägväsendet har en betydelsefull uppgift att

fylla för den allmänna samfärdseln och varuutbytet. Till följd härav men

även på grund av den utveckling, biltrafiken redan genomgått och i framtiden

kan förväntas komma att genomgå, krävas vägar av en helt annan standard

än tidigare. Detta gäller även för de avlägsna delarna av landsbygden,

där mjölk- och virkestransporter, transporter av slaktdjur, gödningsämnen

och dylikt numera ske på lastbilar. Det bär också kunnat konstateras, alt i

trakter, där allmänna vägar saknas, äger rum en ökad utflyttning från bygden.

Genom att vägar anläggas brytcs de avlägsna bygdernas isolering och

skapas drägligare levnadsvillkor för deras befolkning.

Väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen har i motiveringen för sina äskanden

av vägbyggnadsanslag framhållit önskvärdheten av alt anslagen givas en sådan

storlek att dels i flerårsplanerna ingående företag kunna komma lill utförande

i betydligt snabbare takt än nu är fallet, dels ock nya angelägna förelag

kunna inlagas i planerna vid blivande revidering utan framskjutande av

i planerna nu ingående företag. Styrelsen anför ytterligare, alt det mången

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6.

gång visade sig omöjligt att i de mindre länen — vilkas andelar av anslagen

med hänsyn till vägbehovet i olika delar av landet bli mycket små — fullborda

ett företag på ett ekonomiskt sätt, enär företagen i dylika fall måste

uppdelas i delsträckor, som komma lill utförande var för sig, vilket oftast innebär

en fördyring av företaget i dess helhet. Det dröjer, framhåller styrelsen

vidare, många år efter det medlen äskats, innan trafiken får nytta av de vunna

förbättringarna.

Mot de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda framförda synpunkterna

är icke något att erinra. Såsom överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet

framhållit i sin berättelse, är det uppenbart, att anslagen till

anläggning av bygde- och ödebygdsvägar icke på långt när förmå tillgodose

behovet av sådana vägarbeten. Även departementschefen uttalar, att beskärningen

av vägbyggnadsanslagen drivits sa långt och nu fortvarit under sa

avsevärd tid, att en kraftig ackumulering av behovet av nyanläggningar och

förbättringar av vägar framträtt.

Vid avvägningen av medelsbehovet till nyanläggning av bygdevägar har

departementschefen emellertid funnit sig böra förorda en nedsättning av det

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet från 6 000 000 kronor

till 3 000 000 kronor, under framhållande bland annat av att vid ett förändrat

läge på arbetsmarknaden medel för ökade vägbvggnadsarbeten kunde komma

att ställas till förfogande från allmän beredskapssiat. Även om vad i sist angivna

hänseende anförts i och för sig är riktigt, må dock erinras örn — vilket

utskottet tidigare haft anledning göra — att medel som anvisas å beredslcapsstat

av naturliga skäl ofta gå till orter där arbetslöshet råder. Anslaget

till nyanläggning av bygdevägar är däremot avsett att fördelas över hela landet

och avser således främst att tillgodose behovet av vägar i de olika bygderna.

Av det ovan anförda framgår, att utskottet i anslutning till i ämnet väckta

motioner anser en höjning av anslaget nödvändig. Under hänvisning till vad

departementschefen anfört vill dock utskottet förorda, att anslagshöjningen

begränsas till 1 000 000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade anslaget.

Utskottet tillstyrker alltså, att anslaget till nyanläggning av bygdevägar bestämmes

till 4 000 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 140 och II: 258, I: 239 och II: 379 samt II: 234,

motionerna 1:239 och 11:379 i vad de avse förevarande

anslag, till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, alt avräknas

mot automobilskattemedlen.

15:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Majit har (punkt 17, s. 51

och 52) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

17

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

E. Ahlkvist m. fl. (1:239) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Hällgren m. fl. (11:379), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 1 800 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen II: 379.

Till förevarande ändamål hava för budgetåren 1943/44 och 1944/45 anvisats

600 000 respektive 1 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 11 september 1944

hemställt om anvisande av 1 800 000 kronor till nyanläggning av ödebygdsvägar

för nästa budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

På grund av förefintliga reservationer utgör det tillgängliga medelsbeloppet

under innevarande budgetår 1 400 000 kronor, och den reella ökningen i medelstillgången

skulle sålunda uppgå till 400 000 kronor. Det begärda anslagsbeloppet

motsvarar ungefär tre fjärdedelar av de medel, vilka för ändamålet

stodo till förfogande under arbetsåret 1940.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. Emellertid vill utskottet erinra,

att utskottet under punkten 25 i det följande gör framställning om utredning

rörande ödebygdernas samfärdselförhållanden.

Det motionsvis framställda yrkandet har samband med vissa i samma motioner

gjorda, andra punkter avseende förslag. Till ödebygdsvägar begäres

samma belopp som av Kungl. Maj:t äskats.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

motionerna 1:239 och 11:379 i vad de avse förevarande

anslag, till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Majit har (punkt 18, s. 52 och 53)

föreslagit riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 5 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

E. Ahlkvist m. fl. (1:239) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Hällgren m. fl. (11:379), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

byggande av huvudvägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen II: 379.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 6. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

För ifrågavarande ändamål har anslag under budgetåren 1943/44 och

1944/45 anvisats med 3 750 000 respektive 3 900 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 11 september 1944

beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till 12 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår begärda

anslagsbeloppet till huvudvägar är 8 100 000 kronor högre än det för innevarande

budgetår anvisade anslaget, 3 900 000 kronor. Tages hänsyn till

de reservationer, omkring 2 500 000 kronor, som stå till förfogande under

innevarande budgetår, nedgår emellertid den reella ökningen till 5 600 000

kronor. Behovet av nu ifrågasatta anläggningsarbeten är stort och dess tillgodoseende

av synnerlig betydelse för samfärdseln, icke minst såvitt angår

sådana förstärkningsarbeten, vilka erfordras för att möjliggöra utnyttjande

av fordon med stor kapacitet. Av skäl, som anförts beträffande nyanläggning

av bygdevägar, anser jag emellertid en nedsättning i det av styrelsen

begärda beloppet kunna ske till 5 800 000 kronor eller 1 900 000 kronor mera

än anslagsbeloppet för innevarande budgetår.

Huvudvägarna intaga en synnerligen betydelsefull och central ställning

inom landets samfärdselväsen. All sannolikhet talar för att denna ställning

kommer att ytterligare markeras, i den mån biltrafiken åter börjar tilltaga.

Med hänsyn härtill vore det utan tvivel önskvärt, att ett högre anslagsbelopp

än det av Kungl. Maj :t äskade kunde anslås till byggande av huvudvägar. Att

märka är emellertid, att vägarbeten av detta slag visat sig vara lämpliga

objekt vid inträffande arbetslöshet. Å allmän beredskapsstat II ha för innevarande

budgetåret för ändamålet anvisats 20 000 000 kronor och å allmän

beredskapsstat III 38 000 000 kronor.

Utan att alltså underskatta de synpunkter, som motionsvis anförts, anser

sig utskottet dock icke böra tillstyrka, att å riksstaten för näsa budgetår anvisas

högre belopp än det av Kungl. Majit föreslagna eller 5 800 000 kronor.

Erinras må att detta belopp med 1 900 000 kronor överstiger innevarande

budgetårs anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och

med avslag å motionerna I: 239 och II: 379 i vad de avse

förevarande anslag, till Byggande av huvudvägar för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 5 800 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

17:o) Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Majit har

(punkt 19, s. 54) föreslagit riksdagen att till Förbättring av bygdevägar och

ödebygdsvägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Jones Erik Andersson m. fl. (I: 238) och den andra inom andra kammaren

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

19

av herr L. E. Andersson i Hedensbyn m. fl. (II: 403), har hemställts, att riksdagen

måtte anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor till förbättring

av bygde- och ödebygdsvägar under budgetåret 1945/46.

I ytterligare två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr E. Ahlkvist m. fl. (I: 239) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Hällgren m. fl. (II: 379), har hemställts, att riksdagen måtte till

förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr U. R. Jacobson i Vilhelmina

m. fl. väckt motion (II: 139) hemställts, att riksdagen måtte för ändamålet

anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna 1:238, 11:139 och 11:379.

Till förevarande ändamål hava för budgetåren 1943/44 och 1944/45 anvisats

1 250 000 respektive 1 700 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 11 september

1944 hemställt om ett anslag av 5 500 000 kronor till ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår.

Departementschefen har, under hänvisning till sitt yttrande i fråga örn

nyanläggning av bygdevägar, funnit sig böra förorda en nedsättning i det av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet till 2 500 000 kronor.

I anslutning till vad som motionsvis påyrkats och med åberopande av vad

utskottet under punkten 14 anfört, får utskottet tillstyrka, att till förbättring

av bygdevägar och ödebygdsvägar anvisas 3 000 000 kronor eller 500 000

kronor mer än som av Kungl. Maj:t äskats för ändamålet. Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 238 och II: 403, I: 239 och II: 379 samt II: 139,

motionerna I: 239 och II: 379 i vad de avse förevarande anslag,

till Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Vägbeläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 20, s. 55—58) föreslagit

riksdagen att till Vägbeläggningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 11 september 1944

hemställt örn anvisande av 9 500 000 kronor för nästa budgetår till förevarande

ändamål.

Departementschefen har för sin del anfört bland annat följande.

På grund av den brist, som under krigsåren rått å material för utförande

av slitla£er å äldre vägbeläggningar, äro i sådana beläggningar nedlagda vär
-

Utshotttt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6.

den nu i fara att förspillas. Det är enligt min mening nödvändigt att medel

ställas till förfogande för utförande av dylika arbeten i avsevärd omfattning,

i den mån materialläget det tillåter. Emellertid råder ännu stor brist å material

för utförande av slillagerbeläggningar med bituminösa bindemedel, och

det synes mig för närvarande knappast finnas anledning räkna med, att sådana''beläggningar

skola under arbetsåret 1946 kunna utföras i den relativt

stora omfattning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förutsatt. Jag vill förorda,

att för ifrågavarande ändamål upptages ett anslag av 3 000 000 kronor.

Det nu angivna beloppet avser underhållsbehandling av befintliga beläggningar

och skulle ej täcka hela det medelsbehov för detta ändamål, som föreligger.

I och för sig vore det otvivelaktigt på lång sikt ändamålsenligt att därutöver

utföra nya beläggningar på vägsträckor, i fråga örn vilka tekniska och

ekonomiska förutsättningar härför föreligga. Härigenom skulle ernås bland

annat en begränsning av kostnaderna för vägunderhållet. Då medel för ändamålet

icke anvisats sedan budgetåret 1940/41, förefinnes ett stort behov av

nvbeläggningar. Med den uppfattning örn materialläget, varåt jag nyss givit

uttryck, anser jag mig dock icke böra tillstyrka, att medel för utförande av

nya beläggningsarbeten beräknas å riksstaten för nästkommande budgetår.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägbeläggningar för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

19:o) Stensättning av vägar. I två likalydande motioner, väckta den ena

inom första kammaren av herr Karl Andersson m. fl. (I: 141) och den andra

inom andra kammaren av herr E. V. Staxäng m. fl. (11:237), har hemställts,

att till stensättning av vägar för budgetåret 1945/46 måtte anvisas ett

reservationsanslag av 2 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen I: 141.

Utskottet. Av utredningen framgår, att högst betydande statliga stenpartier ligga

upplagrade. Vidare är att märka, att enbart på landsbygden finnas vägar till

en sammanlagd längd av omkring 220 kilometer utbyggda och färdigställda

för stensättning. Såsom departementschefen framhållit, är visserligen transportläget

för närvarande ogynnsamt, men beträffande sten kan sjötransport

i viss utsträckning användas. En del vägsträckor äro följaktligen så belägna,

att transportförhållandena ej kunna åberopas som skäl för fortsatt uppskov

med vägsträckornas beläggning med sten. Då arbetet numera delvis

sker med maskin, är det ej heller ur sysselsättningssynpunkt så arbetskrävande

som tidigare.

Med tanke även på det förändrade trafikläge, som kan väntas efter kriget,

vill utskottet tillstyrka, att för stensättning av vägar för nästkommande budgetår

anvisas ett anslag av 1 000 000 kronor eller samma belopp, som beviljats

för innevarande budgetår.

Utskottet hemställer,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

21

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:141 och

11:237, till Stensättning av vägar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

20:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark

m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 58) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till städer och samhällen för

tillhandahållande av mark m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

21 :o) Marklösen in. m. för vissa vägbyggnadsföretag. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 22, s. 59 och 60) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marklösen m. m. för vissa vägbyggnadsföretag

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 200000 kronor.

22:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt

23, s. 60 och 61) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar

och gator för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 7 080 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 6 400 000 kronor.

Våg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 11 september 1944

hemställt om ett anslag för nästa budgetår av 7 080 000 kronor. Styrelsen

har därvid meddelat, att styrelsen vid den fördelning av anslaget för budgetåret

1944/45, som styrelsen verkställt i juni 1944, beräknat kostnaden för

underhåll för de närmaste fyra åren till 7 014 500 kronor per år, motsvarande

ett sammanlagt statsbidrag efter 95 % av 6 663 775 kronor. Det för

innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget komme således att överskridas

med 263 775 kronor. Med hänsyn till beslutade och väntade inkorporeringar

med därav föranledda utökningar av väg- och gatunäten i vissa bidragsberättigade

städer och samhällen samt till utökning genom utbyggnad av

väg- och gatunätet vore vidare en ökning av underhållsanslaget ofrånkomlig.

Denna ökning hade styrelsen beräknat till 416 225 kronor.

Departementschefen har icke haft något att erinra mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beräkningar angående ifrågavarande anslagsbehov för

nästa budgetår.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6-

utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 7 080 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

23:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt 24,

s. 61 och 62) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstgreisen har i sin skrivelse den 11 september 1944

hemställt örn ett anslag av 5 000 000 kronor för budgetåret 1945/46 till förevarande

ändamål.

Departementschefen har för sin del, under åberopande av sitt anförande

1 fråga om nyanläggning av bygdevägar, förordat ett anslag av 2 500 000 kronor

för nästa budgetår.

utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Majit har

(punkt 25, s. 62—65) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av

enskilda vägar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

2 900 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr G. Sundelin m. fl. (I: 28) och den andra inom andra kammaren av herr

A. Stjärne m. fl. (II: 52), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Majit måtte begära skyndsam utredning, avseende vidgad rätt till statsbidrag

för förbättring och underhåll av enskild väg,

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Jonsson i Skedsbygd m. fl.

väckt motion (11:385), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att

underhållsbidraget till enskilda utfartsvägar måtte bestämmas till 75 procent

av den uppskattade underhållskostnaden samt att, där underhållet är

särskilt betungande, detta bidrag må kunna bestämmas till högst 85 procent

av samma kostnad, dels ock att riksdagen måtte, såsom Bidrag till underhåll

av enskilda vägar bevilja ett reservationsanslag av 3 250 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna lii 52 och 385.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

23

Till förevarande ändamål hava anslag under budgetåren 1939/40—1944/45

anvisats med 1 000 000 respektive 1 500 000, 300 000, 100 000, 1 100 000 och

2 180 000 kronor.

Underhållsbidraget, som bestämmes av länsstyrelsen efter uppskattning,

må utgå med 60 % och, örn väghållningen är i särskilt hög grad betungande,

med 70 °/o av den uppskattade kostnaden.

Ifrågavarande bestämmelser återfinnas i 2 § av kungörelsen 1943: nr 800

(ändr. SFS 1944: 197). Detta författningsrum är av följande lydelse.

1 mom. Byggnadsbidrag må utgå med högst femtio procent av beräknad

kostnad för anläggning av väg, där sådan anläggning måste anses vara för

väghållarna synnerligen betungande. Dylikt bidrag beviljas av länsstyrelsen.

Byggnadsbidrag må ej utgå till arbete, som påbörjats innan statsbidrag

därtill beviljats, där ej särskilt tillstånd till brådskande arbetes utförande

meddelats av länsstyrelsen.

2 mom. Underhållsbidrag kan avse såväl vägunderhåll som vinterväghållning

eller ock ettdera av dessa slag av underhåll samt utgår

a) där vägen befares av andra än väghållare i större omfattning eller eljest

på sådant sätt, att underhållet därigenom avsevärt försvåras; samt

b) där vägen är av väsentlig betydelse för en bygds befolkning och det nödiga

underhållet av vägen på grund av vägens längd eller annan omständighet

måste anses vara för väghållarna synnerligen betungande.

Underhållsbidrag beviljas av länsstyrelsen att, tills vidare och intill dess

annorledes i vederbörlig ordning beslutas, årligen utgå med sextio procent av

den kostnad, vartill underhållet av vägen skäligen må uppskattas. I undantagsfall,

där väghållningen kan anses vara i särskilt hög grad betungande för

väghållarna, må det årliga bidraget bestämmas till sjuttio procent av den

uppskattade kostnaden.

Där det för trafiksäkerheten anses nödigt, äger länsstyrelsen, i samband

med att årligt underhållsbidrag första gången beviljas till viss väg, medgiva

att för iståndsättning av bro eller färja eller för ombyggnad av trumma å vägen

må utgå ett särskilt bidrag med högst femtio procent av den beräknade

kostnaden för sådant arbete.

I sin skrivelse den 11 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt om ett anslag av 3 050 000 kronor för nästa budgetår till förevarande

ändamål. Styrelsen hade, i samband nied vägväsendets förstatligande,

från enskilda personer eller sammanslutningar fått mottaga ett antal

framställningar med begäran om bidrag till enskild väghållning, såväl byggande

som underhåll. Framställningarna hade grundats på av vederbörande

vägdistrikt gjorda utfästelser och bidrag hade i vissa fall redan utgått under

en följd av år. Det förekomme, att vägdistrikt utlovat bidrag utöver sådant

bidrag, som utgår jämlikt kungörelsen örn statsbidrag till enskild väghållning.

Nämnden för granskning av vågdistriktens förvaltning har avgivit utlåtande

i ärendet den 13 november 1944.

Departementschefen har för sin del anfört bland annat följande.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att för utbetalning av bidrag till

vägar, för vilka underhållsbidrag första gången utgått under år 1944 eller

dessförinnan, erfordras ett belopp av omkring 1 835 000 kronor. För inne
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utksottet.

varande budgetår anvisades till dessa vägar — efter frånräknande av det

för iståndsättningsbidrag beräknade beloppet, 450 000 kronor — i runt tal

(2 180 000 — 450 000) 1 730 000 kronor. Ökningen i medelsbehovet hänför

sig emellertid i sin helhet till en år 1944 företagen nyuppskattning av 1940

års vägar, vilken föranledde en bidragshöjning med 258 000 kronor.

För de vägar, som år 1945 komma att erhålla bidrag första gången, beräknar

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen medelsbehovet för underhållsbidrag

till 570 000 kronor och för iståndsättningsbidrag till 645 000 kronor. Motsvarande

bidragsbelopp för år 1944 nytillkommande vägar beräknades i 1944

års statsverksproposition med tillämpning av då gällande bidragsgrunder till

360 000 kronor och 450 000 kronor. Här föreligger alltså en avsevärd ökning

1 anspråken på medel. Med hänsyn till det stora behovet av underhållsbidrag

till enskilda vägar har jag emellertid ansett mig icke böra rikta erinran mot

den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i överensstämmelse med länsstyrelsernas

äskanden föreslagna ökningen av bidragsbeloppen.

I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och nämnden för granskning

av vägdistriktens räkenskaper finner jag de av vägdistrikten gjorda utfästelserna

om bidrag till enskild väghållning böra åtminstone övergångsvis,

efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall, fullföljas av statsverket.

Jag förutsätter därvid, att alla framställningar örn bidrag tills vidare

prövas av Kungl. Majit. Någon uppräkning av förevarande anslag torde icke

bliva nödvändig för att möjliggöra den medelsanvisning, som kan finnas

påkallad.

I enlighet med vad jag nyss tillstyrkt skulle för nästa budgetår beräknas

ett medelsbehov för ifrågavarande ändamål av 3 050 000 kronor. Emellertid

föreligger en ofördelad reservation å anslaget av omkring 162 000 kronor.

Anslagsbeloppet kan därför nedsättas till i runt tal 2 900 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majlis förslag örn anvisande av ett anslag av

2 900 000 kronor till bidrag till underhåll av enskilda vägar.

Vad angår bidragsvillkoren vill utskottet med beaktande av vad i motionen

II: 385 anförts föreslå, att bidrag må i undantagsfall, där väghållningen

kan anses vara i särskilt hög grad betungande för väghållama, bestämmas

till 75 procent av den uppskattade kostnaden.

Till motionerna I: 28 och II: 52 återkommer utskottet under punkten 25.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 385 i vad den avser anslagsberäkningen,

till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

2 900 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) att riksdagen må, i anledning av motionen II: 385 i vad

den avser höjning av bidragsprocenten, i skrivelse till Kungl.

Majit giva tillkänna vad utskottet ovan i nämnda hänseende

anfört.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

25

25:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Majit har (punkt 26,

s. 65—68) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

ändring i grunderna för statsbidrag till byggande av enskild väg, dels

ock till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

J. M. Bäckström m. fl. (1:48) och den andra inom andra kammaren av

herr O. E. Sandberg m. fl. (II: 88), har hemställts, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring i grunderna för statsbidrag till byggande av enskild väg, att

bidrag må utgå med högst sextio procent av beräknad kostnad för anläggningen

av väg, dock att byggnadsbidrag må, då synnerliga skäl därtill äro,

efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall beviljas med högst sjuttiofem

procent av nämnda kostnad, att för iståndsättning av bro eller färja eller ombyggnad

av trumma å väg må, i samband med att årligt underhållsbidrag

för första gången beviljas för viss väg, utgå ett särskilt bidrag med högst sextio

procent av den beräknade kostnaden för sådant arbete, samt att till bidrag

till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

I ytterligare två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr C. P. V. Gränebo m. fl. (I: 139) och den andra inom andra

kammaren av herr V. J. Mattsson m. fl. (II: 259), har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor till bidrag

för byggande av enskilda vägar under budgetåret 1945/46.

I en inom andra kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga väckt motion

(II: 371) har vidare hemställts, att riksdagen ville besluta sådan ändring av

gällande bestämmelser angående statsbidrag till byggande av enskilda vägar,

att byggnadsbidrag må utgå med 60 procent, i särskilda fall med 70 procent

av de beräknade kostnaderna, och alt byggnadsbidrag skall kunna utgå även

när fråga är om väg till enstaka gårdar, samt att riksdagen måtte anvisa

ett reservationsanslag av 6 860 000 kronor till byggande av enskilda vägar för

budgetåret 1945/46.

I detta sammanhang har utskottet jämväl till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrar E. Hage och J. F. Grym väckt motion

(I: 241), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla, att Kungl. Majit på sätt, som befinnes lämpligt, måtte upptaga

till utredning frågan örn och på vilket sätt effektiva åtgärder kunna vidtagas

för att åstadkomma vägförbindelser till sådana avlägsna byar och bygder,

som nu sakna vägförbindelser och äro så belägna, att utsikter icke finnas

att de skola erhålla vägförbindelser inom en rimlig tid, örn icke särskilda

åtgärder vidtagas för detta ändamål;

dels en inom andra kammaren av herr G. Svensson i Vä m. fl. väckt motion

(II: 207), vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla örn sådan

ändring av gällande bestämmelser angående statsbidrag till vägunder
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6.

håll och vinterväghållning å enskilda vägar, att dylikt bidrag skall kunna

utgå även när fråga är om enstaka gårdar;

dels ock en inom andra kammaren av herr R. L. Jansson i Aspeboda m. fl.

väckt motion (II: 375), vari hemställts, att riksdagen ville besluta inrättandet

av en statens lånefond för byggande av enskilda vägar, samt att riksdagen

för budgetåret 1945/46 ville anvisa ett anslag av 600 000 kronor att

tillföras denna lånefond.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna I: 139 och 241 samt II: 88, 207, 371 och 375.

Till bidrag till byggande av enskilda vägar hava för budgetåren 1939/40—

1944/45 anvisats reservationsanslag med sammanlagt 5 000 000 kronor. Anslagens

fördelning å de olika budgetåren framgår av följande sammanställ
-

ning.

Budgetår

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

Kronor

1 400 000

300 000

700 000

800 000

600 000

1 200 000

Såsom av den under nästföregående punkt återgivna författningsbestämmelsen

framgår, beviljas byggnadsbidrag av länsstyrelse, att utgå med högst

50 °/o av beräknad kostnad för anläggning av väg, där sådan anläggning

måste anses vara för väghållarna synnerligen betungande.

Där det för trafiksäkerheten anses nödigt, äger länsstyrelse, i samband

med att årligt underhållsbidrag första gången beviljas till viss väg, medgiva

att för iståndsättning av bro eller färja eller för ombyggnad av trumma å

vägen må utgå ett särskilt bidrag med högst 50 % av den beräknade kostnaden

för sådant arbete (sista stycket av paragrafen).

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 11 september 1944

erinrat, att behovet av bidrag till byggande av enskilda vägar alltjämt vore

mycket stort. I juli 1944 hade enligt från länsstyrelserna inhämtade uppgifter

förelegat ansökningar om bidrag till sammanlagt 850 företag med en total

väglängd av cirka 147 mil och en beräknad byggnadskostnad av cirka

13 720 000 kronor. En stor del av dessa ansökningar hade inlämnats redan år

1939 eller tidigare. Ehuru sålunda ett betydande behov av bidrag till byggande

av enskilda vägar förelåge, hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utgått

från att i nuvarande situation endast en mindre del av det angivna behovet

kunde tillgodoses. Enligt uppgifter, infordrade från länsstyrelserna,

uppginge det av dem beräknade totala medelsbehovet för nästa budgetår till

omkring 2 500 000 kronor. Styrelsen ansåge skäligt, att till bidrag till nya

företag anvisades 840 000 kronor. Vidare erfordrades 660 000 kronor för budgetåret

1945/46 till företag, till vilka bidrag endast delvis beviljats under

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

27

år 1944. För budgetåret 1945/46 hemställde styrelsen sålunda om tillhopa

1 500 000 kronor till förevarande ändamål.

Med tillstyrkande av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda

anslagsbeloppet har departementschefen påpekat den skiljaktighet, som med

avseende å statsbidragets storlek rådde mellan här ifrågavarande vägar och

andra vägar av enskild natur, till vilkas anordnande statsbidrag utginge.

Skogsvägar kunde, om än i undantagsfall, komma i åtnjutande av högre statsbidragsandel

än nu förevarande enskilda vägar. Departementschefen anför

härom följande.

Denna skiljaktighet framstår såsom en olägenhet särskilt beträffande sådana

vägar, vilka på en gång tjäna skogsvägs och enskild utfartsvägs ändamål.

Sakligt sett torde skiljaktigheten icke vara tillräckligt motiverad. Jag vill

därför förorda sådan ändring i gällande bestämmelser angående statsbidrag

till enskild väghållning, att — i likhet med vad som gäller enligt kungörelsen

angående statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader m. m. — byggnadsbidrag

må, då synnerliga skäl därtill äro, efter Kungl. Maj:ts prövning

i varje särskilt fall beviljas med högst 75 % av beräknade kostnaden för

vägbyggnaden. Sådana fall torde föreligga bland annat då väghållarna icke

utan sådan förhöjd bidragsandel kunna beräknas hava möjlighet att åstadkomma

erforderliga vägar. Vidare torde hänsyn böra tagas till sådana

fall, då gränsdragningen mellan allmän och enskild väg kunnat föranleda

tveksamhet.

Med hänsyn till ifrågavarande vägförbindelsers stora samhälleliga betydelse

för exempelvis transporter av sådana förnödenheter som mjölk och ved vill

utskottet i anslutning till väckta motioner tillstyrka höjning av den allmänna

bidragsprocenten till 60 procent eller den procentsats, som redan nu

gäller för bidrag till enskilda vägars underhåll. Samma procentsats bör då

också tillämpas för det i 2 § sista stycket av nuvarande kungörelsen angivna

iståndsättningsbidraget. I anslutning till departementschefens förslag vill utskottet

också tillstyrka, att byggnadsbidrag må, då synnerliga skäl därtill äro,

efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall beviljas med högst 75 procent

av den beräknade kostnaden för vägbyggnaden.

Av nyss angivna skäl och med tanke på de stora, alltjämt växande medelsbehoven

tillstyrkes dessutom anslagets höjning från av Kungl. Maj:t föreslagna

1 500 000 kronor till 2 500 000 kronor.

Det i motionen I: 241 framställda yrkandet torde närmast avse frågan

örn vilka ytterligare utvägar, som kunna stå till buds för att minska de i

vårt land i stor utsträckning alltjämt förekommande ödebygdernas isolering.

Även i motionerna 11:207 och 371 liksom i de under nästföregående

punkt angivna motionerna I: 28 och II: 52 framföres de glest befolkade bygdernas

krav på bättre vägförbindelser. Förutom de bidrag, som i sådant syfte

lämnas till underhåll och byggande av enskilda vägar samt för övrigt även

till skogs- och odlingsvägar, finnes ett anslag för byggnad på statens bekostnad

av ödebygdsvägar. Särskilt med hänsyn till de höga kraven i fråga om

bredd och hårdgöring och sin till följd av de stora avstånden avsevärda längd

är den sistnämnda vägtypen mycket kostnadsdragande.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6.

För att hålla kapitalutläggen inom så måttliga gränser som möjligt har såsom

ett ytterligare uppslag tidigare diskuterats möjligheten att genom anläggning

av cykelstigar kunna åtminstone mera nödtorftigt tillgodose trafikbehoven.

I sådant syfte anhöll 1937 års riksdag på framställning av statsutskottet

(uti. nr 90) örn utredning rörande lämpligheten av statligt stöd för

anläggning av dylika cykelstigar genom landets mera avlägsna skogsområden

och andra glest befolkade bygder. I anledning härav har möjlighet öppnats

att från arbetslöshetsmedel erhålla statsbidrag även för cykelstigar (prop.

1940:236). Något dylikt bidrag synes dock ej hittills ha utanordnats. Å beredskapsstat

III för innevarande budgetår är under nionde huvudtiteln upptaget

ett anslag av 1 000 000 kronor till bidrag till byggande av cykelstigar

(prop. 1944:281). Av den utredning som i anledning av 1937 års riksdags

framställning redan verkställts framgår, att även denna synnerligen enkla

typ av samfärdselförbindelser skulle bliva av stor nytta inom vidsträckta

delar av landet. Detta gäller i all synnerhet örn cykelstigarna, såsom möjligt

synes vara, erhålla en sådan bredd, att de kunna trafikeras med hästkärror.

Enligt uppskattningar, som verkställts av utredningsmän, tillkallade

av väg- och vattenbyggnads- samt domänstyrelserna, skulle cykelstigar av

denna bredare typ kunna utföras för en kostnad av cirka 2 kronor per meter

efter förkrigspris räknat.

För egen del vill utskottet framhålla, att en utbredning av samfärdselnätet

till de glest befolkade trakter, varom här är fråga, måste framstå som ett

nationellt sett ganska betydelsefullt krav. Detta gäller särskilt med tanke på

den där bosatta befolkningen, vilken har att arbeta under ovanligt hårda och

torftiga förhållanden men som ur bebyggelse- samt kolonisationssynpunkter

och framför allt i fråga om skogsvårdens intressen fyller ej oviktiga samhälleliga

uppgifter. I första hand måste sådana elementära behov som förnödenhetstransporter,

postgång, tillgång till läkare och barnmorska o. s. v.

säkras. Vägförbindelserna äro vidare av stor betydelse för skogsarbetet och

ej minst för skogsarbetarna, vilkas isolering genom förbättrade vägförbindelser

kan göras mindre kännbar. Dylika samfärdselleder underlätta också

myndigheternas övervakningsverksamhet, tillsynen av telefon och andra allmänna

anläggningar, vartill kommer deras nytta ur militär synpunkt.

I likhet med motionärerna måste utskottet finna en utredning rörande de

glest befolkade trakternas samfärdselförhållanden befogad. Utskottet gör i

det följande hemställan härom.

Utskottet finner ej skäl tillstyrka motionen II: 375 om inrättande av en

statens lånefond för byggande av enskilda vägar.

Med åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionen II: 371 ävensom med bifall till motionerna I: 48 och

11:88 samt 1:139 och 11:259, motionerna 1:48 och 11:88

samt II: 371 i vad de avse anslagsberäkningen, till Bidrag till

byggande av enskilda vägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

29

reservationsanslag av 2 500 000 kronor, att avräknas mot antom

obilskattemedl en ;

b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 48 och II: 88 samt II: 371 i vad de avse bidragsprocenten,

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet ovan i nämnda hänseende anfört;

c) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:28 och

11:52, 1:241, 11:207 och 11:371, sistnämnda motion i vad

den icke behandlats under a) och b) ovan, i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning rörande möjligheten

att under ekonomiskt rimliga former förbättra vägförbindelsema

genom landets mera avlägsna skogsområden

ävensom andra i samfärdselhänseende missgynnade bygder;

d) att motionen II: 375 ej må av riksdagen bifallas.

26:o) Byggande av broar. Kungl. Maj:t har (punkt 27, s. 69—82) föreslagit

riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 137) och den andra inom andra kammaren av

herr O. W. Lövgren m. fl. (II: 266), har hemställts, att riksdagen måtte med

avslag på Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av anslag till ny färja, i

enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan till byggande av

bro över Lule älv vid Bergnäset för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vidare har i en inom andra kammaren av herrar H. Holmberg och H.

Hagberg i Luleå väckt motion (II: 233) hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att förslag förelägges årets riksdag

om bro vid Bergnäset över Lule älv.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna I: 137 och II: 233.

Ifrågavarande anslag har för vart och ett av budgetåren 1937/38—1940/41

anvisats med 3 500 000 kronor, för vartdera budgetåret 1941/42 och 1942/43

med 2 500 000 kronor, för budgetåret 1943/44 med 3 000 000 kronor samt för

budgetåret 1944/45 med 3 500 000 kronor.

I sin skrivelse den 11 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gjort framställning om medel för budgetåret 1945/46 till byggande av

broar. Förslaget innefattar hemställan örn anvisande av tre särskilda anslag

för ändamålet, nämligen dels det allmänna anslaget till Byggande av

broar, dels ock två särskilda anslag till Byggande av bro vid Bergnäset samt

till Byggande av bro vid Hjulsta.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Det allmänna anslaget till Byggande av broar beräknas av styrelsen till

5 000 000 kronor.

Kostnaderna för byggande av en bro vid Bergnäset kunde beräknas till sammanlagt

10 175 000 kronor, varav 2 500 000 kronor vore erforderliga för arbetets

påbörjande under nästa budgetår. Styrelsen hade även undersökt

möjligheten av att lösa trafikproblemet vid Bergnäset genom utbyte av den

där befintliga färjan mot två större färjor. Anläggningskostnaderna för två

sådana färjor kunde beräknas till 1 260 000 kronor. Den totala årliga merkostnaden

för en färjförbindelse jämförd med en broförbindelse bomme,

enligt styrelsens beräkningar, att uppgå till 256 000 kronor, vilket kapitaliserat

efter en räntefot av 4 % motsvarade ett nuvärde av 6 400 000 kronor.

Det totala kapitalvärdet av hela färjförbindelsen skulle sålunda uppgå till

7 660 000 kronor. Styrelsen ansåge anordnandet av en broförbindelse vara

att föredraga.

Departementschefen har för sin del, med vitsordande av skäligheten i det av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet, tillhopa 9 300 000 kronor,

funnit det statsfinansiella läget nödvändiggöra en avsevärd begränsning av

detta äskande.

Beträffande den föreslagna bron vid Bergnäset anför departementschefen

bland annat följande.

Vad beträffar frågan örn anläggande av en bro vid Bergnäset, är det visserligen

vanskligt att bilda sig en bestämd uppfattning örn storleken av den

trafik, som under framtida mera normala förhållanden kan komma att belasta

denna förbindelseled. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens på lokal uppskattning

grundade beräkningar härutinnan bygga delvis på ovissa antaganden.

De beräkningar, vilka av styrelsen framlagts rörande kostnaderna för

uppehållande av en färjförbindelse av effektiv kapacitet, äro därför också

att betrakta såsom tämligen osäkra. Oavsett detta torde dock den utredning,

som nu verkställts, få anses hava ådagalagt, att ett stort behov föreligger av

en broförbindelse vid Bergnäset, och det synes mig därför nödvändigt att

räkna med, att en sådan bro måste komma till stånd inom en icke alltför avlägsen

framtid. Från länsstyrelsen i länet under hand överlämnade ytterligare

statistiska uppgifter synas även giva stöd för en dylik uppfattning.

Kostnaderna för bron äro emellertid så stora, att de motsvara hittillsvarande

beloppet av det allmänna broanslaget för en tid av ungefär tre år. Med hänsyn

till angelägenheten av många var för sig mindre broföretag finner jag det

icke möjligt att i nuvarande läge föreslå påbörjandet av en bro vid Bergnäset.

Då det gäller att tillgodose olika landsändars behov får ej förbises, att en bro

över Lule älv vid Gäddvik icke långt från Bergnäset nyligen anlagts för den

genomgående trafiken.

Å andra sidan synes utredningen hava klarlagt, att trafikförhållandena vid

Bergnäset nu äro sådana, att en omedelbar förbättring är påkallad. För detta

ändamål synes en förstärkning av färjförbindelsens kapacitet böra åvägabringas.

Med den uppfattning i fråga om behovet av en broförbindelse, åt

vilken jag nyss givit uttryck, anser jag emellertid, att härvidlag sådana åtgärder

böra i möjligaste mån undvikas, som kunna hindra en fri prövning av

brobyggnadsfrågan vid en senare tidpunkt. Att nu anskaffa två stora färjor

för en kostnad, inklusive ombyggnad av färjlägen m. m., av 1 260 000 kronor

synes mig därför icke böra ifrågakomma. Den nödvändiga ökningen av färj
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

31

förbindelsens kapacitet bör enligt min mening åstadkommas genom anskaffande

av ytterligare en färja, som icke göres större än att den kan i framtiden

utnyttjas på annat håll. Uppskattningsvis torde kostnaden för en sådan

mindre färja, vars insättande dock skulle avsevärt öka färjförbindelsens nuvarande

trafikkapacitet, kunna beräknas till 250 000 kronor. Härtill torde

komma vissa kostnader för färjlägen m. m. Jag vill förorda, att kostnaderna

för ändamålet bestridas från anslaget Byggande av broar.

Med hänsyn till de anspråk, som sålunda för förbättring av färjförbindelsen

vid Bergnäset under nästkommande budgetår komma att ställas på broanslaget,

och i betraktande av de stora behoven av broombyggnader torde

anslaget till Byggande av broar för nästa budgetår icke böra bestämmas till

lägre belopp än 4 000 000 kronor.

I anledning av motioner, väckta vid 1944 års riksdag, om bro över Lule

älv vid Bergnäset ansåg sig utskottet — på grundval av egna iakttagelser vid

besök på platsen — kunna bestyrka, att trafikförhållandena därstädes vore

mycket otillfredsställande och att därvarande färja uppenbarligen vore för

liten för att ombesörja den även med rådande restriktioner mycket stora

trafiken.

Efter utförd utredning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse

den 11 september 1944 vitsordat, att brobyggnadens påbörjande snarast möjligt

vore ofrånkomligt. Av totalkostnaderna för bron jämte tillfarter, cirka

10 000 000 kronor, har styrelsen ansett 2 500 000 kronor böra anvisas för

budgetåret 1945/46. Styrelsen har också visat, att om man toge hänsyn till de

höga driftkostnader, varmed färjdrift vore förenad, och kapitaliserade dessa

kostnader, anläggande av en bro klart framträdde som det ekonomiskt mest

fördelaktiga alternativet.

För egen del vill utskottet erinra, att Bergnäset är en synnerligen viktig

infart till Luleå. Den redan nu betänkligt starka trafikanhopningen torde

än ytterligare komma att ökas efterhand som nuvarande trafikrestriktioner

lätta. Tages dessutom i betraktande den avsevärda byggnadstid, omkring

3 lill 4 år, som broföretaget kräver, kan det enligt utskottets mening ej vara

tillrådligt att längre dröja med ett beslut örn byggets igångsättning. Enligt

vad utskottet inhämtat torde för detta ändamål vara tillfyllest med ett begynnelseanslag

av 1 500 000 kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att nämnda belopp 1 500 000 kronor nu

anvisas till byggande av bro vid Bergnäset. Vid bifall härtill skulle kostnaderna

för ny färja jämte färjläge i stället besparas. Dessa kostnader torde

kunna uppskattas till cirka 400 000 kronor. Även med denna besparing torde

dock i förhållande till de föreliggande stora medelsbehoven det av Kungl.

Majit föreslagna anslagsbeloppet, 4 000 000 kronor, ej kunna anses alltför

högt tillmätt. Utskottet vill tillstyrka, att vid sidan av det lill bron vid Bergnäset

angivna anslaget å 1 500 000 kronor ifrågavarande belopp å 4 000 000

kronor beviljas till byggande av broar.

Utskottet, som i nästföljande punkt gör framställning örn anslag till bro

vid Bergnäset, får här hemställa,

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

att riksdagen må till Byggande av broar för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

27 :o) Byggande av bro vid Bergnäset. Med åberopande av vad utskottet

under nästföregående punkt anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 137 och II:

266 samt II: 233, till Byggande av bro vid Bergnäset för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

28 :o) Byggande av bro vid Hjulsta. Kungl. Maj:t har (punkt 28, s. 82)

föreslagit riksdagen att till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för ifrågavarande

bros uppförande till sammanlagt 4 500 000 kronor. Därav erfordrades

för budgetåret 1945/46 ett anslag av 1 800 000 kronor.

Departementschefen har för egen del vitsordat nödvändigheten av ifrågavarande

bro ur ej blott civil trafiksynpunkt utan framför allt ur militär synpunkt.

Kostnaderna för brons uppförande kunde fördelas på tre år. För nästa

budgetår borde 1 800 000 kronor anvisas.

Genom ifrågavarande bro skulle vägförbindelse skapas mellan Enköping

och Strängnäs över Mälaren. Särskilt av militära skäl har den nuvarande

färjans ersättande med en bro ansetts angeläget. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

29:o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar. Kungl. Maj:t har (punkt 29, s. 82—84) föreslagit riksdagen

att till Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar

och broar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

3 500 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 2 000 000 kronor.

I särskild skrivelse den 11 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt om anvisande av 7 000 000 kronor till ifrågavarande än
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

33

damål för nästa budgetår. Styrelsens hemställan grundar sig på en av chefen

för försvarsstaben i skrivelse den 17 augusti 1944 gjord framställning i

ämnet.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

Under nu förevarande anslagsrubrik torde till en början böra beräknas

medel för vissa bidrag, vilka det ålegat förutvarande vägdistrikt att bestrida

men som ej inbetalats och som i anledning av vägväsendets förstatligande

nu torde böra gäldas av statsverket. Dessa bidrag uppgå till 462 000 kronor.

Beträffande det i övrigt äskade beloppet av i runt tal 6 500 000 kronor har

chefen för försvarsstaben på anmodan verkställt en angelägenhetsgradering

i fråga om därmed avsedda arbeten. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet

har jag i anslutning till nämnda gradering funnit en begränsning

i anslagsäskandet kunna ske med i runt tal 1 700 000 kronor. Återstående

kostnad, i avrundat tal 4 800 000 kronor, har ansetts kunna fördelas på

två budgetår. Förslagsvis torde omkring 3 000 000 kronor böra beräknas för

arbeten under budgetåret 1945/46, medan arbeten för omkring 1 800 000 kronor

torde kunna uppskjutas till budgetåret 1946/47.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

alt riksdagen må till Byggande och förbättring av vissa för

riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor.

30:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 84 och 85) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

31 :o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 85—89) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 165 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

32 :o) Avsättning tili statens autoinobilskattemcdelsfond. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 89) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 6. 3

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

33:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 90 och 91) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 kronor.

34:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 34, s. 91 och 92) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kronor.

35:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.

Kungl. Maj :t har (punkt 35, s. 92—96) föreslagit riksdagen att till Utvidgning

och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 300 000 kronor.

I sin skrivelse den 26 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt om ett anslag till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår av

1 500 000 kronor.

19 AA års fiskehamnsutredning har utlåtit sig i ärendet den 21 oktober

1944.

Departementschefen har för sin del framhållit att de anslag, som under

krigsåren stått till förfogande för förevarande ändamål, varit nedskurna till

ett minimum. Det vore uppenbart att anslag av annan storleksordning måste

ställas till förfogande för ändamålet, så snart omständigheterna det medgåve.

Resultatet av den undersökning, som bedreves av 1944 års fiskehamnsutredning,

beräknades bliva tillgängligt under nästa budgetår. Innan detta resultat

förelåge funnes ej tillräckligt material för att bedöma vare sig behovet

av arbeten eller den takt, vari arbetena borde bedrivas. Departementschefen

föresloge, att till särskilt angelägna företag 1 000 000 kronor anvisades för

fiskehamnsbyggnader under budgetåret 1945/46, därav hälften under nu

förevarande anslag och hälften under anslaget Bidrag till byggande och

underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Under förväntan att resultaten av 1944 års fiskehamnsutrednings arbete

redan inom närmaste tiden skola kunna framläggas får utskottet tillstyrka,

att anslag för ifrågavarande ändamål beviljas med de begränsade belopp,

som av Kungl. Majit äskats. Utskottet får, under hänvisning också till punkten

37 i det följande, hemställa,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

35

alt riksdagen må till Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kronor.

36:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 96 och 97) hemställer utskottet,

! ! j

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 110 000 kronor.

37:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Kungl. Maj:t har (punkt 37, s. 97—99) föreslagit riksdagen att till

Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 300 000 kronor.

I sin skrivelse den 26 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt om ett anslag för nästa budgetår till ifrågavarande ändamål av

1 500 000 kronor.

19M års fiskehamnsutredning har utlåtit sig i ärendet den 21 oktober 1944.

Departementschefen har, under hänvisning till sitt ovan under punkten

35 omförmälda yttrande, hemställt om ett anslag av 500 000 kronor för

budgetåret 1945/46.

Under hänvisning till vad som under punkten 35 anförts får utskottet,

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll

av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

38:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Majit har (punkt 38, s. 99 och 100) föreslagit riksdagen, att till Bidrag till

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bror Nilsson m. fl. (I: 144) och den andra inom andra kammaren av

herr A. Pettersson i Dahl m. fl. (11:381), har hemställts, att riksdagen hos

Kungl. Majit måtte begära sådan ändring i Kungl. Maj:ts kungörelse angåen
-

Ulskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6.

de statsbidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, att företag,

omfattande fem till tjugo bostadsfastigheter, handhaves av egnahemsnämnderna,

samt alt därvid övriga i motionerna framförda synpunkter beaktas.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen II: 381.

Till förevarande ändamål hava för innevarande budgetår uppförts 3 000 000

kronor å beredskapsstat II och 17 000 000 kronor å beredskapsstat III.

I sin skrivelse i ämnet nr 454 hemställde 19U års riksdag örn skyndsam

utredning av frågan om vatten- och avloppsledningar, varvid riksdagen anförde

bland annat följande.

Erinras må alt redan före kriget väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansåg

sig lia anledning allvarligt framhålla betydelsen av att statsmakterna ej försutte

möjligheterna att bringa utvecklingen i detta avseende att följa ändamålsenliga

riktlinjer med exempelvis gemensam planläggning under statlig

medverkan av vattenförsörjningen för större områden. Ofrånkomlig vore i

många fall en dylik statlig medverkan för att hindra föroreningen av vattendragen.

Utan att i övrigt nu angiva några allmänna riktlinjer för utredningen

vill riksdagen i vissa detaljavseenden anföra följande.

Vad först angår den organisation, som kan befinnas vara den lämpligaste,

bör ej förbises den praktiska förfarenhet egnahemsnämnderna besitta i fråga

om bebyggelse- och planläggningsfrågor. Enligt riksdagens mening synes det

därför vara förtjänt att undersökas, huruvida ej dessa nämnder böra medverka

vid vatten- och avloppsfrågornas handläggning även när det gäller

större företag än de för fyra lägenheter.

En av lantbruksstyrelsen med avseende å avloppsledningarnas anläggning

framförd synpunkt, som förtjänar uppmärksammas, är att för jords torrläggning

utförda eller planerade ledningar också kunna användas som

kloakledningar. Statsbidrag utgår emellertid för närvarande endast till den

del av kostnaden, som belöper på jordbruksintresset. Måhända kunde en

praktisk form för beaktande av ledningens samhällshygieniska värde vara

att bidragsgivningen också utsträcktes till att motsvara åtminstone viss del

av kostnaderna för anläggningen i dess egenskap av kloakledning.

Till den i motionen (motionen II: 545 av herr T. Nilsson i Stockholm

m. fl.) berörda frågan om statlig centraliserad upphandling av rör och annat

för anläggningarna erforderligt material har riksdagen ej kunnat taga ställning,

men riksdagen finner frågan förtjänt att närmare uppmärksammas,

närmast av statens industrikommission och kommissionen för ekonomisk

efterkrigsplanering.

En i motionen påvisad organisatorisk brist är för närvarande, att anslutningen

till och därmed också den lämpliga planläggningen av ett vattenledningsföretag

är beroende på de enskilda därav berörda fastighetsägarnas villighet

att ingå i företaget. Enligt vad från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inhämtats plägar det ofta vara så, att vissa fastighetsägare först så småningom

ansluta sig till företaget, som emellertid plägar redan från början

få så tilltagas, att en dylik senare anslutning är möjlig. För vattencwledningsföretag

föreligger, jämlikt 8 kap. vattenlagen, rättslig förpliktelse

gå med i företaget. Även hälsovårdsstadgan innehåller bestämmelser för

dylika företag. Det kan måhända förtjäna övervägas i vad mån även anslutningen

till vatten/edninpsföretag kan behöva rättsligen regleras.

Något som också självfallet bör undersökas är till sist i vad man de stat
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

37

liga åtgärderna på området kunna inriktas på upplysningsverksamhet, rådgivning

och annan hjälp till självhjälp. Det har under ärendets förberedande

behandling med rätta från vissa länsstyrelser framhållits, att de otillfredsställande

vatten- och avloppsförhållandena inom riket ofta bottnade i okunnighet

samt desslikes oföretagsamhet och en allmän benägenhet att fasthålla

vid vad som vore gammalt och vant.

Kungl. Maj:t har, sedan viss ytterligare utredning verkställts, den 17 november

1944 utfärdat kungörelse angående statsbidrag till anläggningar för

vattenförsörjning och avlop (nr 733). Genom beslut samma dag har Kungl.

Majit, som den 15 juli 1944 fastställt allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45 att lända till omedelbar efterrättelse såsom allmän förskottsstat

II, bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att anställa distriktsingenjörer

till det antal, som prövades erforderligt för biträde vid handläggning

av frågor om anläggningar för vattenförsörjning och avlopp och

som kunde fyllas av kompetenta och för ändamålet lämpliga personer, dock

högst en för varje län. Vidare har Kungl. Majit den 17 november 1944

ställt det förutnämnda å allmän förskottsstat II uppförda anslaget av

3 000 000 kronor till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande att av

styrelsen i mån av behov intill ett belopp av högst 1 000 000 kronor användas

till uppbyggande av berörda personalorganisation samt till bestridande

av vissa omkostnader för personalen ävensom till igångsättande av

särskilt angelägna anläggningsarbeten i den mån materialtillgångarna och

arbetsmarknadsläget det tilläte. Därvid har Kungl. Majit föreskrivit, att

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, innan beslut enligt nyssnämnda kungörelse

meddelades, skulle samråda med arbetsmarknadskommissionen.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

Ehuru ett stort behov av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp

föreligger, lärer det på grund av rådande brist på arbetskraft och material

icke vara möjligt att i nuvarande läge avse något större belopp till ändamålet

å ordinarie budget. Medelsbehovet torde därför — liksom under nu löpande

budgetår — väsentligen böra tillgodoses å allmän beredskapsstat. För

verksamhetens bedrivande i den begränsade omfattning, som avses med

det å allmän förskottsstat II för innevarande budgetår uppförda anslaget

till anläggning av vatten- och avloppsledningar, synes emellertid böra å riksstaten

upptagas ett belopp av förslagsvis 1 000 000 kronor för nästkommande

budgetår. Medlen torde böra anvisas under rubriken Bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp. I avbidan på ytterligare erfarenheter

torde de för innevarande budgetår fastställda statsbidragsgrunderna

böra erhålla fortsatt giltighet under budgetåret 1945/46.

Statsbidrag till vatten- och avloppsledningar har tidigare lämnats dels genom

egnahemsnämnderna i samband med understöd till förbättring av landsbygdens

bostäder dels ock genom arbetsmarknadskommissionen till större

kommunanläggningar i samband med arbetslöshet. I 1944 års proposition

örn beredskapsstat föreslogs, att bidrag till dylika anläggningar, gemensamma

för fem eller flera lägenheter, skulle lämnas genom väg- och vatten
-

U tskoltet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 0.

byggnadsstyrelsen, som därvid skulle samarbeta med distriktsingenjörer, ställda

till länsstyrelsernas förfogande.

Av det av 1944 års riksdag å beredskapsstat anvisade anslaget har Kungl.

Majit den 17 november 1944 bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att använda högst 1 000 000 kronor till uppbyggande av erforderlig personalorganisation

samt till igångsättande i samråd med arbetsmarknadskommissionen

av särskilt angelägna anläggningsarbeten, i den mån materialtillgångarna

och arbetsmarknadsläget det tillåter.

För egen del vill utskottet erinra, att landsbygdens förseende med vattenoch

avloppsledningar i en utsträckning, vilken ur olika synpunkter kan vara

praktiskt lämplig och som dessutom står i överensstämmelse med nutida

hygieniska krav, lärer representera kapitalutlägg av en storleksordning uppemot

en halv miljard kronor. Även om härav endast en begränsad del får

beräknas falla på staten är det uppenbart, att ovannämnda belopp av

1 000 000 kronor tillsammans med nu äskade anslag å likaledes 1 000 000

kronor endast kan betraktas som begynnelseanslag för en ytterst begränsad

försöksverksamhet på området.

Enligt den 17 november 1944 utfärdad författning angående statsbidrag

till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp skall den, som önskar

erhålla statsbidrag, till vederbörande hälsovårdsnämnd ingiva skriftlig ansökning,

åtföljd av arbetsplan med kostnadsberäkning. Efter erforderlig utredning

och besiktning skall hälsovårdsnämnden med yttrande insända ansökningen

till länsstyrelsen, som —- efter hörande av egnahemsnämnden, förste

provinsialläkaren och vägförvaltningen — har att med utlåtande och förslag

överlämna ärendet till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilken därefter avgör

detsamma. För det stora flertalet ärenden, nämligen sådana som avse

5—20 bostadsfastigheter, är emellertid handläggningen än ytterligare komplicerad.

I dessa ärenden förutsättes före avgörandet, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samråder med egnahemsstyrelsen. Finna väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt egnahemsstyrelsen, att statsbidrag till den ifrågasatta anläggningen

lämpligen bör beredas enligt de grunder, som gälla för bidrag

av bostadsförbättringsmedel, vilka stå till egnahemsstyrelsens förfogande,

skall ansökningen överlämnas till egnahemsstyrelsen. Vid skiljaktig mening

mellan styrelserna härutinnan skall frågan om ärendets handläggning hänskjutas

till Kungl. Majits avgörande.

Då därutöver väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har att i hithörande ärenden

samråda med arbetsmarknadskommissionen måste handläggningen av

desamma sägas vara förenad med en mer än vanligt omständlig omgång, i all

synnerhet örn man tager i betraktande att de företag, som kunna komma i

fråga som bidragsberättigade, äro rent lokala och väl åtminstone till en början

måste bli tämligen begränsade till sin omfattning.

Så länge denna understödsverksamhet befinner sig på försöksstadiet kan

dock viss försiktighet vid tilldelningen av statsbidrag vara tillrådlig. Med

tanke också på behovet av en ökad administrativ erfarenhet torde måhända

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

39

den sålunda föreskrivna handläggningsproceduren kunna anses försvarlig.

Det synes dock utskottet angeläget, att ifrågavarande normer betraktas som

provisoriska och att de icke genom några mera vittutseende administrativa

anordningar organisatoriskt fastlåsas. Stor försiktighet är sålunda enligt utskottets

mening påkallad vid anställningen av de av departementschefen angivna

distriktsingenjörerna, i ali synnerhet som vanskligheter säkerligen

kunna väntas möta då det gäller att för befattningarna erhålla fackmän med

erforderliga kvalifikationer ej endast i teoretiskt avseende utan också i fråga

örn praktiskt omdöme och övrig praktisk duglighet.

Här berörda samhällsreform är ej endast tekniskt och ekonomiskt utan

även statsfinansi ellt synnerligen vittutseende. Såsom 1944 års riksdag framhöll

kräver därför dess genomförande en omsorgsfull planläggning. Utskottet

förutsätter att de utredningar, som i detta avseende påkallas, snarast möjligt

företagas med beaktande därvid av de synpunkter 1944 års riksdag lagt på

frågan. Vid denna planläggning lära erfarenheterna från den nu igångsatta

försöksverksamheten bliva av visst värde.

Vad angår motionerna har utskottet i frågans läge icke ansett sig böra

tillstyrka det i dem framställda förslaget om viss ändring i gällande författning.

Utskottet förutsätter emellertid, att vid de kommande övervägandena

tillbörligt beaktande skall skänkas de motionsvis framförda kraven på

större inflytande från egnahemsnämndernas sida vid avgörandet av hithörande

bidragsfrågor.

Med åberopande av vad sålunda anförts och med tillstyrkande av det av

Kungl. Maj:t begärda anslaget hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 1 000 000 kronor;

b) att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva tillkänna vad utskottet här ovan anfört;

c) att motionerna 1:144 och 11:381 må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

V ägtraf ikväsendet.

39 :o) Besiktning av motorfordon. Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 101

-—104) som innebär anvisande av anslag till förevarande ändamål med oförändrat

belopp för nästa budgetår, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av lil 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

40 Statsutskottets utlåtande nr 6.

40:o) Registrering av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts

förslag (punkt 40, s. 104) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

41:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamåi. Kungl. Maj:t har (punkt

41, s. 105—107) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa kommunikationsändamåi

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kronor.

Till förevarande ändamål hava för vart och ett av budgetåren 1941/42—- 1944/45 anslag anvisats med 25 000 kronor.

I sin skrivelse den 11 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anhållit örn anslag för budgetåret 1945/46 till frågavarande ändamål.

Styrelsen anför bland annat, alt styrelsen i samband med vägväsendets

förstatligande fått mottaga ett antal framställningar med begäran om bidrag

till uppehållande av vissa båtförbindeiser. Framställningarna hade grundats

på av vederbörande vägdistrikt gjorda utfästelser, och de utlovade bidragen

hade i allmänhet utgått under en följd av år. Även om sådana utfästelser om

bidrag till ändamål, som icke avsåges i 1934 års väglagstiftning, icke kunde

anses bindande för kronan, syntes dock i vissa fall billighetsskäl tala för att

kronan åtminstone övergångsvis lämnade de bidrag som utlovats. Enligt styrelsens

mening borde anslaget med hänsyn härtill för nästa budgetår ökas

med 75 000 kronor till 100 000 kronor.

Statskontoret och riksräkenskapsverket hava yttrat sig i ärendet den 23

respektive den 11 oktober 1944.

Departementschefen har för egen del förordat, att förevarande anslag för

nästa budgetår bestämmes till 100 000 kronor varvid han i likhet med riksräkenskapsverket

förutsatt, att framställningar örn bidrag tills vidare prövades

av Kungl. Maj:t.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamåi

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kronor.

42 :o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 42, s. 107—lil) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 41

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . kronor 29 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis ................... » 30 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 4 500

Summa kronor 64 600;

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 64 600 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

43:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 43, s. lil och 112) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 19 200

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

44: o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Maj :t har (punkt 44, s. 112—118) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1945/46

anvisa ett anslag av 80 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I en inom första kammaren av herr A. Forslund väckt motion (1:142)

har hemställts, dels att anslaget till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande icke måtte fastställas till högre belopp än det för

innevarande budgetår utgående eiler 65 000 kronor, dels ock att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning och förslag rörande

en rationell planering och organisation av det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet

i vårt land.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

R. Helgesson och Robert Berg (I: 143) och den andra inom andra kammaren

av herr O. Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 254), har vidare hemställts, att

riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Majit anhålla örn en allsidig och förutsättningslös

utredning örn förutsättningar och medel för åvägabringande

av en enhetlig statlig organisation för kontroll och ledning av landets trafiksäkerhetsarbete

på gator och vägar samt att förslag härom framlägges i så

god tid, att det kan bliva föremål för handläggning och beslut av 1946 års

riksdag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna I: 142 och 143

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Till förevarande ändamål hava för budgetåren 1939/40—1944/45 anslag

anvisats med 100 000 respektive 75 000, 50 000, 50 000, 50 000 och 65 000

kronor.

I skrivelse, som den 4 november 1944 inkommit till kommunikationsdepartementet,

har nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande hemställt

örn anslag för nästa budgetår med 110 000 kronor enligt följande spe
-

cificering.

Kronor

Administration och centralt bedriven propaganda................ 35 000

Kontorskostnader ............................................ 10 000

Åtgärder till stöd för den obligatoriska trafikundervisningen...... 27 500

Allmän propaganda i städer och på landsbygden ................ 27 500

Kurser för bilskolemän ...................................... 5 000

Diverse utgifter............................................. 5 000

Summa kronor 110 000

Nationalföreningens ekonomiska förhållanden under budgetåret 1943/44

framgå av föreliggande bokslut, enligt vilket inkomster och utgifter uppgått

till följande belopp.

Inkomster.

Kronor

Statsanslag ............ 50 000: —

Medlemsavgifter ........ 3 218:22

Räntor ................ 1 329:84

Utgifter över inkomster . . 13 803: 28

Summa kronor 68 351:34

^ Kronor

Löner och arvoden...... 13 591: 50

Dyrtidstillägg .......... 3 399:17

Kontorskostnader ...... 7 596: 94

Allmän propaganda .... 21 399 : 86

Trafikundervisning...... 17 618: 14

Diverse utgifter ........ 4 745: 73

Summa kronor 68 351:34

Departementschefen har för sin del anfört bland annat följande.

Med hänsyn till betydelsen av den av föreningen bedrivna verksamheten

anser jag mig böra förorda, att föreningen även för nästa budgetår erhåller

statsbidrag till sin verksamhet. Vid bedömandet av frågan om bidragets storlek

torde hänsyn böra tagas till att gällande vägtrafikförfattningar för närvarande

äro föremål för revision. På grund härav lära vissa av föreningens

arbetsuppgifter såsom utarbetande av handböcker, anskaffning av undervisningsmateriel

m. m. komma att bliva vilande i avbidan på resultaten av ifrågavarande

revisionsarbete. I nuvarande läge synes icke heller någon utvidgning

av den kvalificerade kanslipersonalen, vare sig i fråga örn antal eller

löneställning, böra föranleda ökade anspråk på bidrag av statsmedel. Då emellertid

medelsbehovet till förevarande ändamål, särskilt med hänsyn till den

väntade utvecklingen av vägtrafiken efter ett fredsslut, torde få anses vara

betydande, anser jag mig böra förorda en höjning av det nu utgående anslaget

med 15 000 kronor till 80 000 kronor.

För bedömningen av trafikolyckornas omfång har utskottet ansett det

vara av intresse återgiva följande sammanställning över den inom statistiska

centralbyrån häröver förda statistiken.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

43

Vägtrafikolyckor (även gatut rafi kolyckor), som varit föremål för polisundersökning,

åren 1935—1943.

Därav personolyckor

Endast

Ar

Samtliga

Dödlig

utgång

Annan svår

personskada

Lindrig per- sonskada

Summa

dödade och

skadade

egendoms-

skada

Hela

an-

talet

Därav

vid

trafik

med

motor-

fordon

Hela

an-

talet

Därav

vid

trafik

med

motor-

fordon

Hela

an-

talet

Därav

vid

trafik

med

motor-

fordon

Hela

an-

talet

Därav

vid

trafik

med

motor-

fordon

Hela

an-

talet

Därav

vid

trafik

med

motor-

fordon

Hela

an-

talet

Därav

vid

trafik

med

motor-

fordon

1935

10 820

10 820

312

312

1013

1013

2 976

2 976

4 301

4 301

6 519

6 519

1936

12 382

12 382

394

394

1186

1186

3 392

3 392

4 972

4 972

7 410

7 410

1937

14128

14 128

420

420

1326

1326

3 602

3 602

5 348

5 348

8780

8 780

1938

16 504

16 504

530

530

1570

1570

4 373

4 373

6 473

6 473

10031

10031

1939

17 260

16 314

538

503

1709

1545

4 972

4 306

7 219

6 354

10041

9 960

1940

8 652

7190

270

216

940

678

2 868

1849

4 078

2 743

4 574

4 447

1 1941

7 888

6 256

276

234

820

562

2 906

1748

4 002

2 544

3 886

3 712

1942

8 659

6 765

295

251

903

595

3 223

1893

4 421

2 739

4 238

4 026

1 1943

8 464

6 352

266

200

877

576

3 522

1983

4 665

2 759

3 799

3 593

Även inom medicinalstyrelsen föres emellertid en i detta avseende belysande

statistik, nämligen över vid lasarett och sjukstugor behandlade personer,

skadade vid trafikolycksfall. Denna statistik utvisar följande siffror

för de senare åren:

Skadans påföljd 1933

Döden................. 220

Kvarst. men........... 540

Dverg, men............ 11129

Summa 11889

därav intagna för vård . 5 858

1936 1937 1938 1939

260 291 366 350

556 595 738 708

12 405 13 868 16 800 16 766

13 221 14 754 17 904 17 824

6 593 7 460 8 905 8 576

1940 1941 1942 1943

227 209 225 202

555 533 597 497

15 791 16 386 17 626 15 851

16 573 17128 18 448 16 550

6 814 6 406 6 833 6 874

En påtaglig olikhet mellan dessa båda tabeller är, att den först intagna

redovisar antalet olycksfall men icke antalet skadade. Vad personskadorna

beträffar visar olycksfallsstatistiken genomgående betydligt lägre siffror än

sjukvårdsstatistiken, vilket förklaras förutom av nyssnämnda omständighet

av det förhållandet att förstnämnda statistik är grundad på polisrapporter

och att endast ett begränsat antal olyckor föranleda polisundersökning. Den

först intagna, av statistiska centralbyrån förda statistiken visar i fråga örn

totala antalet personolyckor en nedgång från 6 473 år 1938 till 4 665 år 1943,

medan i sjukvårdsstatistiken motsvarande siffror äro ungefärligen lika höga

båda dessa år eller 17 904 år 1938 och 16 550 år 1943. Som en förklaring

till denna starka olikhet har angivits den av trafikvanornas omläggning under

krigsåren föranledda häftiga stegringen i antalet cykelolyckor, av vilka

många föranlett sjukvård men ej polisundersökning. Även de redovisade dödsolyckorna

visa stora skiljaktigheter. I detta avseende är det statistiska cen
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

44 Statsutskottets utlåtande nr 6.

tralbyråns, på polisrapporter grundade statistik som företer de högre siffrorna,

vilket uppgivits bero på att vissa ej till polisen rapporterade dödsfall

kommit till sjukvårdsinstitutionernas kännedom.

Då för omkring ett tiotal år sedan nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande med statens stöd bildades, var väl tanken närmast den, att hithörande

arbetsuppgifter skulle kunna lösas på frivillighetens väg och i huvudsak

med frivilliga, ideellt arbetande krafter. Ett annat skäl för att den

nuvarande organisationsformen valdes var, att ej så obetydliga ekonomiska

bidrag borde kunna påräknas från försäkringsbolag och andra, som hava ett

dii-ekt ekonomiskt intresse av en låg olycksfallsfrekvens på gator och vägar.

Vad först angår de i sistnämnda avseende hysta förhoppningarna måste

konstateras, att inkomsterna från andra bidragsgivare än staten i verkligheten

visat sig inflyta synnerligen oregelbundet och tämligen sparsamt. För

budgetåret 1943/44 utgör den enda i bokslutet upptagna inkomstposten av

detta slag »medlemsavgifter kronor 3 218:22». Ett betydligt mer betänkligt

förhållande är emellertid, att trots allt det arbete, som på detta område bedrivits,

och trots motortrafikens till följd av kriget starka nedgång trafikolyckorna

dock alltjämt visa mycket höga siffror. Antalet dödsolyckor hava

visserligen nedgått, men som belysande för hithörande olycksfalls omfång

må anföras, att antalet på sjukvårdsanstalt för vård intagna skadade år

1943 uppgick till 6 874, en siffra av ungefärligen samma storleksordning som

under vissa av förkrigsåren. Än mer allvarligt måste läget väntas bliva, när

trafiken åter börjar mera fritt utveckla sig efter kriget.

Det har långt tidigare påvisats vilka ofantliga kostnader trafikolyckorna

draga med sig i form av sjukvård, polisövervakning och domstolsarbete. Men

även rent humanitärt sett påkallas uppenbarligen betydligt kraftigare åtgärder

för att bringa den nödiga upplysningen om trafikens vådor.

Utskottet finner en skyndsam utredning i detta avseende vara påkallad.

Då det gäller att åstadkomma den lämpligaste säkerhetsorganisationen synes

särskilt förtjäna uppmärksammas den motionsvis framförda tanken att

förlägga denna verksamhet till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som redan

nu handhar vägtrafikinspektionen och på vilken vila sådana med trafiksäkerhetsarbetet

nära sammanhörande uppgifter som exempelvis körkorts- och

bilbesiktningsärenden samt de frågor som röra säkerhetsanordningar på vägarna.

Även andra utvägar för hithörande organisatoriska spörsmåls lösande

kunna föreligga, och även de böra klarläggas. En ledande synpunkt vid utredningsarbetet

bör emellertid vara att söka bättre än för närvarande tillvarataga

möjligheterna att genom skolorna meddela ungdomen ökade insikter

örn trafikens faror och i övrigt bibringa den en erforderlig bättre trafikkultur.

Vad till sist angår avvägningen av bidragsbeloppet lill den nuvarande organisationen

på området, nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande,

ansluter utskottet sig i frågans läge och med tanke särskilt på en eventuellt

ökad efterkrigstrafik till departementschefens förslag om att ett belopp av

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

45

80 000 kronor anvisas, d. v. s. 15 000 kronor mer än som beviljats för innevarande

budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionen I: 142, punkt 1, till Bidrag till nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 80 000 kronor, att avräknas mot automobilskat

temedlen;

b) i anledning av motionen I: 142, punkt 2, samt motionerna

I: 143 och II: 254 hos Kungl. Majit anhålla örn skyndsam

utredning rörande möjligheterna att genom lämplig

upplysningsverksamhet m. m. höja den allmänna trafiksäkerheten

och åstadkomma en bättre trafikkultur.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

45 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 45, s. 173—182) framlagt

förslag till personalförteckning och avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut samt hemställt örn anvisande av 508 000 kronor

under institutets avlöningsanslag.

I en inom första kammaren av herr Gustav Emil Andersson väckt motion

(I: 133) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i personalförteckningen

för Sveriges meteorologiska och hydrografiska anstalt med uteslutande av en

befattning såsom förste statsmeteorolog i lönegraden A 26 uppföra en byrådirektör

i lönegraden A 28.

Styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt bär hemställt,

att ifrågavarande avlöningsanslag för nästa budgetår måtte uppföras med

506 200 kronor eller med ett 127 700 kronor högre belopp än för innevarande

budgetår. Anslagsberäkningarna grunda sig i allt väsentligt på ett förslag

till personalorganisation för det närmaste budgetåret, upprättat av en av

Kungl. Majit särskilt förordnad utredningsman för verkställande av utredning

rörande organisationen av samt arbetsuppgifterna för styrelsen för anstalten.

Departementschefen har, beträffande personalorganisationen vid a 11- m än n a avdelningen, uttalat sig för att överdirektörstjänsten uppflyttas

från lönegraden B 1 till lönegraden B 2 samt att den föreslagna kamrerartjänsten

inplaceras såsom extra ordinarie i 22 lönegraden. Vid bifall till

sistnämnda förslag borde den nuvarande innehavaren av registratorstjänsten

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6■

Utskottet.

överföras på övergångsstat och befattningen vid uppkommande ledighet utbytas

mot en kansliskrivare anst i lönegraden A 11. I övrigt hade departementschefen

funnit sig böra godtaga anstaltens personalberäkningar med

den jämkningen, att medel redan nu syntes böra beräknas för uppförande

på extra ordinarie stat av befattningarna som kontorsbiträde och telefonist,

oaktat befattningarnas innehavare med hänsyn till anställningstid ansetts

böra vinna befordran från extra till extra ordinarie ställning först vid en

senare tidpunkt.

I fråga örn personalbehovet vid meteorologiska byrån hade

anstaltens beräkningar för nästa budgetår givit anledning till erinran allenast

på ett par punkter. Antalet förste statsmeteorologer tillstyrktes utökat

från två till fyra, varvid dessa befattningshavare skulle placeras i lönegraden

A 26. Så länge den ene förste statsmeteorologen åtnjöte tjänstledighet för

undervisningsändamål, skulle vid anstalten finnas en extra ordinarie förste

statsmeteorologbefattning i 24 lönegraden. För närvarande kunde departementschefen

icke förorda inrättandet av meteorologbefattningar å ordinarie

stat i 20 lönegraden. Av de nuvarande tre extra ordinarie meteorologtjänsterna

i 20 lönegraden syntes två böra bibehållas. Vidare ansåge departementschefen

medel böra beräknas för uppflyttning från 6 till 7 lönegraden av

en befattning såsom extra ordinarie kanslibiträde å meteorologiska byrån,

varjämte antalet kontorsbiträde!! i A 4 torde böra ökas från föreslagna 8 till

9 med motsvarande minskning av antalet extra ordinarie biträden

Anstaltens beräkningar rörande personalorganisationen vid h y d r o 1 ogiska

byrån ansåge sig departementschefen böra godtaga allenast med

den avvikelsen alt förste statshydrologema skulle placeras i lönegraden A 26

och statshydrologema i lönegraden A 22.

Bifall till vad departementschefen sålunda tillstyrkt skulle medföra en

anslagsökning med 129 500 kronor till 508 000 kronor.

Inledningsvis må erinras att då meteorologien och hydrologien på sin tid

sammanfördes inom samma institution detta berodde på de praktiska beröringspunkter

arbetet inom ifrågavarande båda områden ansåges äga. Det

kunde sålunda påvisas, att ett meteorologiskt studium av nederbörden vore

nödvändigt för de hydrologiska arbetena, medan å andra sidan tillgång

till vatten-, snö- och isobservationer vid insjöar, floder och glaciärer underlättade

det meteorologiska arbetet.

Meteorologien och den praktiska tillämpningen av dess resultat främst i

form av väderleksförutsägelser har som bekant fått ett allt större värde för

näringslivet liksom för samhällslivet i allmänhet. Såsom verksamhetsgrenar,

för vilka väderleksförutsägelserna blivit av en alltmer avgörande betydelse,

må nämnas jordbruket, sjöfarten och luftfarten. Väderlekstjänsten har i

själva verket efter hand utvecklat sig till att bliva en alltmera oumbärlig

samhällelig säkerhetstjänst. I den mån vattenkraftens och för övrigt de med

vattenhushållningen sammanhängande problemens betydelse växt ha också

behoven av hydrologien som hjälpvetenskap tilltagit.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

47

Kraven på utvidgade observationer och undersökningar samt också utökad

personal för dessa arbetens bedrivande hava helt naturligt också efter

hand allt starkare framträtt. Uet må i detta sammanhang erinras, att då enligt

beslut av 1943 års riksdag den militära väderlekstjänsten överflyttades

till flygvapnet förutsattes, att sådana även för det militära arbetet nödiga

uppgifter som viss utbildning av personal, klimatiska utredningar m. m. alltjämt

skulle i huvudsak vila på den dittillsvarande civila organisationen.

De nu under Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut föreslagna

anslagen innebära en högst väsentlig förhöjning i förhållande till vad som

för innevarande budgetår anvisats. Vad angår här förevarande anslag till

personalkostnaderna vid institutet föreslås detta nu till 508 000 kronor, vilket

utgör en anslagsökning med 129 500 kronor. I betraktande av ovan angivna

omständigheter må det emellertid anses förklarligt, att den i ärendet

företagna utredningen måst utmynna i förslag om vissa ökningar av anslagen

både till personal och andra utgifter, däribland särskilt telegramkostnader.

Vad angår institutets personalorganisation har av den tillkallade utredningsmannen

framlagts en plan, avsedd att genomföras efter hand. Även beträffande

den begränsade plan, som nu av departementschefen föreslagits,

gäller emellertid, att svårigheter för närvarande föreligga för att få vissa

tjänster besatta med kompetenta krafter. Detta förhållande nödvändiggör

självfallet viss försiktighet vid förekommande tjänstetillsättningar liksom

eventuellt också vissa övergångsanordningar i avvaktan på att lämpliga sökande

— på grund av de förbättrade befordringsmöjligheter som öppnats —

skola visa villighet att meritera sig till föreliggande tjänster. Under erinran

härom tillstyrker utskottet den av departementschefen föreslagna personalorganisationen.

Beträffande löneställningen för de olika tjänsterna hava olika meningar

framkommit, huruvida förste statsmeteorologer och förste statshydrologer

skola inplaceras i 26 eller 27 lönegraden samt huruvida statsmeteorologer

och statshydrologer skola inplaceras i 22 eller 23 lönegraden. Utskottet ansluter

sig i detta avseende till departementschefens förslag örn tjänsternas

inordning i 26 respektive 22 lönegraden. Särskilt med hänsyn till föreliggande

rekryteringssvårigheter lärer emellertid förevarande spörsmål förtjäna

fortsatt uppmärksamhet. Detta gäller framför allt om, såsom lärdaverksutredningen

föreslagit, en uppflyttning av förste och andre arkivarier m. fl.

till 27 respektive 23 lönegraden skulle beslutas.

En fråga som också kan tarva förnyade överväganden är i vilken utsträckning

väderleksassistenterna skola berättigas bibehålla sin avlöning under

studier för avläggande av meteorologisk tjänsteexamen.

Motionsvis har föreslagits, att i stället för en av de fyra förste statsmeteorologbefattningama

i lönegraden A 26 skulle inrättas en ordinarie bvrådirektörstjänst

i lönegraden A 28, närmast avsedd för de klimatologiska arbetena.

Utan alt underskatta klimattjänstens ej minst för jordbruksforskningen

stora betydelse vill utskottet framhålla, att denna del av institutionens verk
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

48

samhet ej kan anses intaga en sådan särställning i förhållande till de övriga

tre tjänstegrenar, som ingå i institutets meteorologiska byrå, att en uppflyttning

av den för klimattjänsten avsedda förste statsmeteorologen i byrådirektörsgrad

kan anses befogad. Att på senare tid en extra ordinarie byrådirektörsbefattning

funnits upptagen på anstaltens stat, har varit motiverat av det

militära flygets krav. I och med den militära väderlekstjänstens överflyttning

till flygvapnet ha skälen bortfallit för denna extra ordinarie tjänsts

bibehållande vid institutet. Utskottet anser sig alltså icke böra tillstyrka

motionen.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag och avstyrkande av

motionen hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen I: 133,

a) fastställa följande personalförteckning för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 överdirektör ................................ B 2

2 byråchefer .................................. A 30

2 förste statshydrologer ........................ A 26

4 förste statsmeteorologer ...................... A 26

2 statshydrologer .............................. A 22

5 statsmeteorologer ............................ A 22

1 radioföreståndare ............................ A 15

1 laboratorieassistent .......................... A 12

3 radiotelegraf ister ......... A 12

1 kansliskrivare .............................. A 11

1 instrumentmakare .......................... A 10

2 kontorister.................................. A 9

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

7 kanslibiträden .............................. A 7

2 expeditionsvakter ............................ A 5

11 kontorsbiträden ............................ A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 registrator .................................. A 14

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

1 förste statsmeteorolog ........................ Eo 24

1 kamrerare .................................. Eo 22

Anm. Den å ordinarie stat upptagna kansliskrivartjänsten skall hållas

obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda registratorn kvarstår i tjänst;

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

49

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 271 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 170 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 67 000

Summa kronor 508 000;

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 508 000 kronor.

46 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i

allmänhet: Undervisning. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt

46, s. 182 och 183) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 4 000 kronor.

47 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i

allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 47, s. 184—186) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar

inom hydrologiska byrån för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 74 500 kronor.

48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i

allmänhet: Observatörer. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt

48, s. 186 och 187) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 352 600 kronor.

49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i

allmänhet: Tclcgramkostnadcr m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Majrts

förslag (punkt 49, s. 187 och 188), som innebär en anslagsökning för ifråBihang

till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 6.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6.

gavarande ändamål med 34 500 kronor, huvudsakligen beroende av beräknade

utgifter för väderleksobservationer och radioutsändningar i samband

med återupptagande av det internationella samarbetet på förevarande område,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

193 000 kronor.

50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i

allmänhet: Underhåll av stationer m. m. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 50, s. 188 och 189) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 34 500 kronor.

51 :o) Sveriges meteorologiska oeh hydrologiska institut: Verksamheten i

allmänhet: övriga omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts förslag

(punkt 51, s. 189—191) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 94 300

kronor.

52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 191 och 192) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar

i Riksgränsen för budgetåret 1945/46 anvisa ett

anslag av 5 000 kronor.

53 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Väderlekstjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 53, s. 192—194) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för

luftfarten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

119 400 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

51

54:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Aerologisk station i Torslanda. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 54, s. 194 och 195) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Aerologisk station

i Torslanda för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 59 500 kronor.

55:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till seismologiska

och magnetiska iakttagelser i Abisko. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 55, s. 195 och 196) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser

i Abisko för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av

8 000 kronor.

Byggnadsväsende!.

56:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 56, s. 197

—216) framlagt förslag till personalförteckning och avlöningsstat för byggnadsstyrelsen

samt hemställt om anvisande av 873 500 kronor under styrelsens

avlöningsanslag.

I skrivelser den 29 augusti och den 4 november 1944 har byggnadsstyrelsen

hemställt örn anslag till styrelsen för nästa budgetår. Under hänvisning till

dea under innevarande budgetår inträdda ökningen i arbetskvantiteten ävensom

till önskvärdheten av att i vissa fall kunna knyta befattningshavare fastare

vid verket och sätta vissa tjänsters löneställning i bättre överensstämmelse

med arbetsuppgifterna, har styrelsen därvid föreslagit vissa personalförstärkningar

och avlöningsförbättringar.

Allmänna lönenåmnden har avgivit utlåtande i ärendet.

Departementschefen har tillstyrkt följande personalökningar och löneförbättringar:
Byggnadsbyrån.

Tre nya byråingenjörstjänster inrättas, därav en i lönegraden Eo 24 och

två i lönegraden Eo 21. Vidare nyinrättas en kostnadsberäknartjänst i lönegraden

Eo 21.

Intendentsbyråns stockholmsavdelning.

Intendentstjänsten förändras till en byrådirektörsbefattning i lönegraden

A 28, de bada byggnadskontrollantbefattningarna överföras på ordinarie stat

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6.

i lönegraden A 21, bokhållartjänsten i lönegraden Eo 18 överföres till ordinarie

stat i lönegraden A 17 varjämte en ny kontorsbiträdesbefattning för räkningsgranskning

i lönegraden Eo 4 inrättas. På grund av det genom slottsbyggnadernas

överförande till intendentsbyråns förvaltning uppkomna nya

personalbehovet inrättas dels en befattning som extra ordinarie förste byråingenjör

i 24 lönegraden, dels en byggnadskontrollantbefattning i lönegraden

Eo 21, dels en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning i 7 lönegraden, dels

ock en extra kontorsbiträdesbefattning i 4 lönegraden, varjämte för tillfällig

personal beräknas 1 000 kronor.

Intendentsbyråns landsortsavdelning.

En byråarkitektsbefattning i lönegraden Eo 24 nyinrättas, en ingenjörstjänst

i lönegraden Ex 18 överföres till extra ordinarie stat i 17 lönegraden,

varjämte en kontorsbiträdestjänst i lönegraden Eo 4 nyinrätlas.

Kulturhistoriska byrån.

En kontorsbiträdestjänst i lönegraden Eo 4 inrättas.

Stadsplanebyrån.

Ersättningen till en arvodesanställd byråarkitekt höjes med 2 400 kronor

årligen.

Personal utan by råinde 1 ning.

Extra ordinarieposten uppräknas med det belopp som erfordras för avlöning

åt två extra ordinarie skrivbiträden i 2 lönegraden, fyra extra ordinarie kontorsbiträdestjänster

i 4 lönegraden förändras till ordinarie, varjämte en ny

expeditionsvaktstjänst i lönegraden A 5 inrättas.

Departementschefen har också tillstyrkt, att den å administrativa byråns

värmetekniska avdelning placerade inspektörst jönsten uppehälles på förordnande

mot vikariatslön, vartill 8 800 kronor kunde beräknas.

Beträffande slutligen byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal har departementschefen

biträtt styrelsens förslag om uppförande av den nu arvodesavlönade

befattningen som värmeledningsskötare vid fastigheten nr 1 i kvarteret

Röda bodarna i Stockholm i lönegraden Eo 8.

Vid bifall till vad departementschefen sålunda tillstyrkt skulle ifrågavarande

anslagspost ökas med 71 300 kronor till 873 500 kronor för nästa budgetår.

Utskottet. Vad särskilt angår uppflyttningen av intendentsbefattningen å stockholmsavdelningen

(A 26) till byrådirektörstjänst (A 28) har redan tidigare fastslagits,

att det omfattande och värdefulla fastighetsbestånd, som nämnda avdelning

har att förvalta, gör att på denna avdelnings föreståndare särskilt

stora krav måste ställas i fråga om ej endast teknisk kompetens utan även

på erfarenhet och ekonomiskt omdöme. Utskottet vill därför tillstyrka denna

uppflyttning. Ej heller i övrigt föranleder förenämnda förslag någon erinran

utom i vad angår den till extra ordinarie i 8 lönegraden föreslagna befattningen

som värmeledningsskötare vid fastigheten nr 1 i kvarteret Röda

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

53

bodarna (Centralpalatset vid Tegelbacken) i Stockholm. Utskottet finner sig

böra tillstyrka, att nämnda befattning, på sätt byggnadsstyrelsen föreslagit,

upptages på ordinarie stat i 8 lönegraden. Vid bifall härtill bör anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 3 600 kronor och

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal minskas med 3 400

kronor.

Med denna ändring tillstyrkes Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Personalförteckning.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ...............................C 12

1 byggnadschef.................................C 8

4 byggnadsråd .................................A 30

1 byråchef .....................................A 30

3 byrådirektörer ................................ A 28

5 intendenter ...................................A 26

1 byråingenjör .................................A 24

1 förste byråsekreterare ........................ A 24

1 kamrerare ...................................A 24

1 assistent .....................................A 22

4 assistenter ...................................A 21

5 byggnadskontrollanter .........................A 21

2 byråsekreterare ...............................A 21

1 bokhållare .................................. A 17

1 kansliskrivare ................................ A 11

1 kontorist.....................................A 9

1 förste expeditionsvakt .........................A 7

4 kanslibiträden ................................ A 7

3 expeditionsvakter .............................A 5

10 kontorsbiträden .............................. A 4

2 skrivbiträden .................................A 2

T jänsteman å övergångsstat.

1 kansliskrivare ................................ A 11

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 20.

2 byråarkitekter ...............................Eo 24

1 byråingenjör ................................ Eo 24

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6''.

Befattning Lönegrad

1 förste byråsekreterare ........................ Eo 24

6 biträdande arkitekter.........................Eo 21

1 byggnadskontrollant .........................Eo 21

1 byråsekreterare .............................. Eo 21

Anm. Den å ordinarie stat upptagna kontoristtjänsten skall hållas obesatt,

så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren kvarstår i tjänst.

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 20.

1 byråchef .................................... Eo 30

1 inspektör .................................... Eo 26

1 byråingenjör .................................Eo 21

Byggnadsstyrelsens värmeledning spersonal.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 maskinister av l:a klass........................ A 10

4 värmeledningsskötare, tillika reparatörer, av l:a

klass .......................................A 8

Av byggnadsmedel avlönad personal d byggnadsstyrelsens

byggnadsbyrd.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 20.

5 förste byringenjörer ...... Eo 27

8 byråingenjörer (byråarkitekter) ................ Eo 24

1 kostnadsberäknare ............................ Eo 24

1 ledningskontrollant............................ Eo 24

6 byråingenjörer................................ Eo 21

1 kostnadsberäknare ............................ Eo 21

1 revisor och bokhållare ........................ Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 392 400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.............. 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........241 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 92 700

Säger kronor 727 400

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

55

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 71 700

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 10 800

Säger kronor 82 500

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 25 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 30 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 8 300

Säger kronor 63 800

Summa kronor 873 700;

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1945/

46 anvisa ett förslagsanslag av 873 700 kronor.

57 :o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 57, s. 216—218) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 114 700 kronor.

58:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

58, s. 218—230) framlagt förslag till personalförteckning och avlöningsstat

för länsarkitektsorganisationen samt hemställt om anvisande av 964 000

kronor under organisationens avlöningsanslag.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lennart Johansson m. fl. (1:69) och den andra inom andra kammaren av

herr A. Hagård m. 11. (II: 125), har hemställts, att riksdagen måtte besluta

inrättande av en befattning som biträdande länsarkitekt vid länsarkitektskontoret

i Vänersborg från och med budgetåret 1945/46.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen II: 125.

I skrivelse den 29 augusti 1944 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anslag

för budgetåret 1945/46 till länsarkitektsorganisationen ävensom föreslagit

viss utbyggnad av personalorganisationen.

Departementschefen har endast såtillvida ansett sig böra tillstyrka byggnadsstyrelsens

förslag örn personalutökning att de två nu befintliga två-länsdistrikten,

Södermanlands-Gotlands och Kronobergs-Blekinge, uppdelas på

vardera två distrikt, varvid två länsarkitektsbefattningar i lönegraden C 5

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

inrättas med stationering i Visby och Karlskrona. I samband därmed indragas

de två befattningarna som biträdande länsarkitekt i nämnda städer, varjämte

två biträdesbefattningar i lönegraden Eo 4 förändras till befattningar

för rit- och skrivbiträden i lönegraden Eo 7. Vidare har departementschefen

tillstyrkt, att antalet biträdande länsarkitekter ökas från 7 till 10, att i

vardera av städerna Stockholm, Kristianstad och Malmö nyinrättas en biträdesbefattning

i lönegraden Eo 4 samt att en ingenjörstjänst i lönegraden

Eo 18 nyinrättas vid länsarkitektkontoret i Malmö.

Vid bifall till vad departementschefen sålunda tillstyrkt skulle för nästa

budgetår erfordras en höjning av ifrågavarande anslag med 91 800 kronor

till 964 000 kronor.

Utskottet tillstyrker förslaget om nyinrättande av biträdande länsarkitektsbefattningar

i Stockholm — utöver en därstädes tidigare befintlig — samt i

Kristianstad, Malmö, örebro och Falun, varvid de biträdande länsarkitektsbefattningama

i Visby och Karlskrona skulle indragas i samband med inrättande

av ordinarie befattningar därstädes. Detta innebär en utökning av antalet

befattningar såsom biträdande länsarkitekt från 7 till 10.

Utskottet underskattar icke de skäl, som motionsvis anförts för att också

vid länsarkitektskontoret i Vänersborg anställes en biträdande länsarkitekt.

Om en dylik befattning funnes även inom Älvsborgs län kunde, enligt vad i

motionerna påvisas, förverkligas de starkt föreliggande önskemålen om att

regelbundna mottagningar kunde hållas i Borås, som har en befolkning på

över 50 000 invånare och vars kommunikationer med residensstaden Vänersborg

äro ovanligt ogynnsamma. På enskild motion har utskottet dock

ej ansett sig böra tillstyrka en sådan utökning av länsarkitektsinstitutionen.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majrts förslag och avstyrkande av motionerna

hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:69 och II: 125,

a) godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

24 länsarkitekter ................................ C 5

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

10 biträdande länsarkitekter .................... Eo 24

26 assistenter .................................. Eo 21;

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

57

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat. Kr(mor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 291 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 377 000

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis .. 200 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 95 400

Summa kronor 964 000;

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 964 000 kronor.

59:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 230—232) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

110 000 kronor.

60:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Majtts förslag (punkt 60, s. 232 och 233) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

Brandväsendet.

61 :o) Statens brandinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj.t har (punkt 61,

s. 235—238) föreslagit riksdagen att till Statens brandinspektion: Avlöningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 kronor.

Till förevarande ändamål bär för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 50 000 kronor. Beloppet är beräknat med hänsyn till att brandlagen

och brandstadgan skulle träda i kraft först den 1 januari 1945 men att riksbrandinspektören

samt länsbrandinspektörema skulle börja sån verksamhet

någon tid dessförinnan.

I skrivelse den 22 november 1944 angående medelsäskanden för brandförsvaret

för budgetåret 1945/46 har civilförsvarsstyrelsen framlagt förslag till

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6.

U tskottet.

beräkning av nu förevarande anslag för nästa budgetår. Styrelsen Ilar beräknat

anslaget på följande sätt:

Kronor

Riksbrandinspektören, arvode ................................ 15 000

Ersättning åt vikarie för riksbrandinspektören.................. 1 000

Arvoden till länsbrandinspektörer ............................. 50 000

» » länsskogsbrandinspektörer ........................ 20 000

» » distriktsskogsbrandchefer ......................... 12 000

» » sakkunniga ..................................... 5 000

Summa kronor 103 000

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I likhet med civilförsvarsstyrelsen utgår jag ifrån att medel för bestridande

av kostnaderna för biträdande personal åt riksbrandinspektören även

under nästa budgetår skola inräknas i anslag, som anvisas under femte huvudtiteln.

Mot de för arvode åt riksbrandinspektören, till ersättning åt vikarie

för honom och till sakkunniga beräknade beloppen har jag icke något att

erinra.

Det torde vara möjligt och lämpligt att i åtskilliga fall förena befattningarna

såsom ^^brandinspektör och länsskogsbrandinspektör, vilket bör kunna

medföra en minskning av medelsbehovet för arvoden åt dessa befattningshavare.

I hur stor utsträckning en sådan sammanslagning av befattningarna

kan ske och i vilken omfattning indragning av befattningar såsom

distriktsskogsbrandchef kan äga rum, är ännu icke möjligt att med säkerhet

beräkna. Att fastställa arvodenas storlek torde få ankomma på Kungl. Maj:t.

Jag finner emellertid anslagsbeloppet kunna jämkas nedåt till 95 000 kronor.

Anslaget bör i avbidan på erfarenhet rörande belastningen å detsamma tills

vidare erhålla förslagsanslags natur.

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandinspektion: Avlöningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 95 000

kronor.

62 :o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 62, s. 238) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 52 000

kronor.

63:o) Statens brandskola: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 63, s. 238

-—241) framlagt förslag till avlöningsstat för statens brandskola och hemställt

om 52 400 kronor under brandskolans avlöningsanslag för nästa budgetår.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

59

För innevarande budgetår har för ändamålet i fråga anvisats ett anslag av

50 500 kronor.

I en den 30 augusti 1944 till kommunikationsdepartementet inkommen

skrivelse har styrelsen för statens brandskola gjort framställning om anvisande

av medel för skolans verksamhet under budgetåret 1945/46.

Styrelsen hemställer till en början, att brandmästaren och kanslibiträdet

måtte överföras på ordinarie stat. Styrelsen föreslår att brandmästaren placeras

i 18 lönegraden och att kanslibiträde! hänföres till 7 lönegraden. Styrelsen

anhåller samtidigt, att nämnda befattningshavare måtte för placering

i löneklass få tillgodoräkna sig redan fullgjord tjänstgöring vid skolan, vilket

för brandmästaren skulle innebära placering i 19 löneklassen.

Allmänna lönenämnden har utlåtit sig i ärendet.

Departementschefen har ansett sig kunna tillstyrka styrelsens förslag allenast

såtillvida, att befattningarna såsom brandmästare och kanslibiträde placeras

i lönegraden Eo 18 respektive Eo 7. Anledning syntes icke föreligga

att medgiva tillgodoräknande för löneklassplacering av redan fullgjord tjänstgöring

vid skolan.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat, Kronor

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .. 12 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän, förslags
vis

....................................... 36 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 3 000

Summa kronor 52 400;

b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret 1945/

46 anvisa ett förslagsanslag av 52 400 kronor.

64 :o) Statens brandskola: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64,

s. 241 och 242), som innebär anvisande av anslag med oförändrat belopp

för nästa budgetår till förevarande ändamål, anser sig utskottet böra tillstyrka.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

65:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Med tillstyrkande av

Kungl. Majlis förslag (punkt 65, s. 242 och 243) hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

att riksdagen må till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 2 000

kronor.

66:o) Bidrag tili svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 66, s. 244 och 245) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska brandkårernas

riksförbund för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 5 000

kronor.

67:o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Kungl. Majit har

(punkt 67, s. 245—247) föreslagit riksdagen att till Bidrag till förebyggande

och släckning av brand för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

287 600 kronor.

I sin skrivelse den 22 november 1944 har civilförsvarsstyrelsen framlagt

nedanstående förslag till beräkning av anslag till förebyggande och släckning

av brand för budgetåret 1945/46.

Kronor

Bemanning av brandtorn .................................... 130 000

Telefonförbindelser ......................................... 29 000

Löpande underhåll ......................................... 21000

Förnyelse av brandtom ...................................... 19 000

Ersättning åt brandfogdar .................................... 9 000

Skogseldsläckningskurser för brandfogdar och brandchefer...... 19 600

Ersättning för skador vid eldsläckning ........................ 10 000

Släckning av skogseld....................................... 50 000

Summa kronor 287 600

Departementschefen har intet haft att erinra mot civilförsvarsstyrelsens

beräkningar.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning

av brand för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 287 600 kronor.

68 :o) Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkt 68, s. 247—249) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för inköp av

motorbrandsprutor för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 180 000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

61

69 :o) Bidrag till kommuner för inköp av brandslang. Kungl. Maj:t har

(punkt 69, s. 249—251) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner

för inköp av brandslang för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 440 000 kronor.

För detta ändamål hava för budgetåret 1944/45 anvisats 1 170 000 kronor

i form av delanslag av anslaget till Brandförsvaret.

I sin skrivelse den 22 november 1944 har civilförsvarsstyrelsen hemställt

om 440 000 kronor för inköp av 75 000 meter slang under nästa budgetår.

Vidare bär styrelsen hemställt om 780 000 kronor för inköp av 100 000 meter

slang, avsedd att uppläggas i reservförråd.

Departementschefen har för sin del tillstyrkt det äskade beloppet av

440 000 kronor. Beträffande det begärda anslaget till uppläggande av en

slangreserv har departementschefen förklarat sig icke beredd att nu taga ställning

till frågan, enär densamma tarvade ytterligare utredning.

Enligt vad av civilförsvarsstyrelsen påvisats tarvas anordningar för ett

bättre tillvaratagande av kommunernas förråd av brandslang och särskilt sådan

slang, som använts vid eldsvådor. Med hänsyn bland annat till den

knapphet, som råder på denna för vår beredskap viktiga materiel, förutsätter

utskottet, att detta spörsmål beaktas.

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för inköp av

brandslang för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 440 000 kronor.

70:o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 251 och 252) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anläggande

av branddammar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

71 :o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 252) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för uppförande

av brandstationer för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

Utskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Diverse.

72 :o) Ersättning tili statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 253) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 166 000 kronor.

73:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 253) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1945/

46 anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.

74:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar

i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 74, s. 253) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av

Kungl. Maj.t medgivna lindringar i befordringsavgif terna för

vissa resor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 kronor.

75 :o) Ersättning till statens och enskilda järnvägar för vissa flyktingtransporter

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 253—

255) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens och enskilda

järnvägar för vissa flyktingtransporter m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 366 500 kronor.

76:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Maj.t har (punkt 76, s. 255 och 256) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 18 400 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 18 440 000 kronor. Den

postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran av

tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till

19 300 000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 63

I promemoria den 26 september 1944 har generalpoststyrelsen, med utgångspunkt

från att frankoteckensförsäljningen kommer att bliva i huvudsak

oförändrad, beräknat ersättningen för tjänsteförsändelser i allmänhet

jämväl under budgetåret 1945/46 till 14 600 000 kronor vid oförändrad procentsats

av 14. Ersättningen för tjänstepost från kristidsorganen uppskattar

generalpoststyrelsen till ett till 2 000 000 kronor minskat belopp. Ersättningen

för kristidsnämndernas tjänstepost beräknar styrelsen till oförändrat

1 820 000 kronor.

Enligt de preliminära beräkningarna skulle sålunda ersättningen för tjänsteförsändelser

för budgetåret 1945/46 kunna beräknas till (14 600 000 +

2 000 000 + 1 820 000) 18 420 000 eller avrundat 18 400 000 kronor.

Statskontoret har den 11 oktober 1944 utlåtit sig över generalpoststyrelsens

promemoria.

Departementschef en har för sin del biträtt generalpoststyrelsens förslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 18 400 000 kronor.

77:o) Ersättning till postverket för befordran av militärbrev. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 256) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av militärbrev för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 000 kronor.

/8:o) Ersättning till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 256 och 257) hemställer

utskottet,

att riksdagen nia till Ersättning till postverket för bestyret

med statsskatteuppbörden för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 2 050 000 kronor.

/9:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser i

ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 79, s 257)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran^

av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.

Utskottet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 6-

80:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 80, s. 257 och 258) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kronor.

81 :o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 81, s. 258 och 259) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra besiktningar av luftfartyg m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 000

kronor.

82 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 259—261) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

83:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 261) hemstäher utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 175 000 kronor.

84 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s.

261) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

85 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 261) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 2 200 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

65

86:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 261) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 11 800 kronor.

87 :o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande ifrågavarande förslag

(punkterna 87 och 88, s. 262) avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Stockholm den 20 mars 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gränebo, Bernhard

Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Boman,

Gillström och Näsström; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Danielsson,

Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Bergström, Andersson i Malmö, Staxäng, Onsjö,

Åkerström och Birke.

Reservationer:

1) vid punkten 38:o) (Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp) av herr Pettersson i Dahl;

2) vid punkten 58:o) (Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar) av herr

Danielsson, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:69 och

II: 125 om en biträdande länsarkitektbefattning i Älvsborgs län och alltså

hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ris förslag och

med bifall till motionerna I: 69 och II: 125,

a) godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1945/46:

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 6 sami. Nr 6.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 20.

11 biträdande länsarktitekler .................... Eo 24

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

Kronor

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 383 800

Summa kronor 970 800;

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 970 800 kronor.

457472. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46 und s. 1 i texten