Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 194-5/4G under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1945-03-20 · 66 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 64 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 194-5/4G under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr G.
1
Nr G.
.\nkom
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 194-5/4G under sjätte huvudtiteln, avseende
anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
Kommuni kationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln gjorda framställning
(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1945) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1945/46:
Personalförteckning.
Befattning.
Tjänstemän å ordinarie
stat.
1 statssekreterare .............
1 expeditionschef ...........
1 byråchef för tekniska ärenden
3 kansliråd .................
3 förste kanslisekreterare .....
1 förste byråingenjör .........
3 andre kanslisekreterare .....
1 registrator .................
1 förste expeditionsvakt .......
2 kanslibiträden .............
2 expeditionsvakter ...........
3 kontorsbiträden ...........
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 6.
Lönegrad.
G 10
C 8
C 6
A 30
A 20
A 26
A 21
A 15
A 7
A 7
A 5
A 4
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Befattning. Lönegrad.
Tjänsteman å övergångsstat.
1 andre kanslisekreterare ........................ A 21
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
1 föredragande i regeringsrätten.................. Eo 29
1 andre kanslisekreterare........................ Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
1.
2.
3.
4.
Avlöningsstat.
Kronor
Avlöning till departementschefen ............ 24 000
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 191 900
Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 71 900
Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 36 000
Summa kronor 323 800;
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 323 800 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
200 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet m. m.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna
3 och 4, s. 4 och 5) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
4:o) Statens väginstitut. Kungl. Majit har (punkt 5, s. 5—19) framlagt
förslag till personalförteckning och stat för statens väginstitut ävensom hemställt
om anvisande av 288 000 kronor för budgetåret 1945/46 till institutet.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
3
I skrivelse den 30 augusti 1944 har direktionen för statens väginstitut framlagt
förslag till personalförteckning och stat för väginstitutet för budgetåret
1945/46.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och allmänna lönenumnden hava avgivit
utlåtanden i ärendet.
Departementschefen har ansett sig endast såtillvida kunna tillstyrka direktionens
förslag om utökningar av personal m. m. att dels de tre avdelningscheferna,
i avbidan på regleringen av deras löneställning, från och med nästa
budgetår erhålla ett särskilt lönetillägg, envar med 1 000 kronor om året, varå
rörliga tilläggsförmåner ej borde utgå, dels de nuvarande befattningarna såsom
laboratoriechef (Eo 26) och förste avdelningsingenjör (Eo 24) å vägavdelndngen,
laborator (Eo 24) å geologiska avdelningen, förste verkmästare
(Eo 15) å maskintekniska avdelningen samt kontorsbiträde (Eo 4) å kontorsavdelningen
överföras på ordinarie stat, dels ock att följande extra ordinarie
tjänster nyinrättas, nämligen å vägavdelningen en laboratorieassistent i 14
lönegraden, å geologiska avdelningen en biträdande geolog i 21 lönegraden
och en laboratorieassistent i 14 lönegraden, å maskintekniska avdelningen en
förste avdelningsingenjör i 24 lönegraden, en ritare i 14 lönegraden och en
instrumentmakare i 12 lönegraden samt å kontorsavdelningen ett skrivbiträde
i 2 lönegraden.
Anslaget till statens väginstitut skulle vid bifall härtill för nästa budgetär
ökas med sammanlagt 52 000 kronor till 288 000 kronor.
Såsom från statens väginstitut framhållits förutsätter bevarandet av de värden,
som redan nedlagts på landets vägnät, och det rationella utnyttjandet
av de stora kapitalbelopp, som allt framgent kunna väntas komma att därå
nedläggas, medverkan i en växande utsträckning av en institution sådan som
väginstitutet. Därest den i önskvärd utsträckning kunde förses med förstklassiga
arbetskrafter, skulle den kunna ge resultat av betydande ekonomiskt
värde.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att i och för sig vissa skäl
tala för att väginstitutet erhåller en mera fast inre organisation. Då emellertid
hänsyn till lönestoppet måste föranleda återhållsamhet vid prövningen av förevarande
spörsmål, kan, såsom departementschefen uttalat, frågan i nuvarande
läge endast delvis bringas till en mera slutgiltig lösning. Med tillstyrkande
alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens väginstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Personalförteckning.
Befattning. , ,
rr, • .. .. Lönegrad.
tjänstemän å ordinarie stat.
1 överingenjör och chef.......................... q 6
1 laboratoriechef ............................ A 26
1 förste avdelningsingenjör ...................... A 24
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 6-
Befattning. Lönegrad
1 laborator ................................... A 24
1 förste verkmästare ............................ A 15
1 kontorsbiträde ............................... A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
3 avdelningschefer ............................. Eo 28
1 förste avdelningsingenjör...................... Eo 24
2 avdelningsingenjörer ......................... Eo 21
1 biträdande geolog ............................ Eo 21;
b) godkänna följande stat för statens väginstitut, att till
lämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . 51 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 106 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 22 900
4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis . . 37 600
Säger kronor 218 800
Omkostnader.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis .................. 500
2. Reseersättningar, förslagsvis ................ 8 500
3. Expenser, förslagsvis ........................ 30 800
4. Publikationstryck .......................... 6 000
5. Övriga utgifter, förslagsvis................... 39 500^
Säger kronor 85 300
Summa kronor 304 100
Särskilda uppbördsmedel.
1. Ersättningar för materialkontroll m. m......... 10 100
2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m....... 6 000
Säger kronor 16 100
Nettoutgift kronor 288 000;
c) till Statens väginstitut för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 288 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
5
5:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 6,
s. 19—25) framlagt förslag till personalförteckning och avlöningsstat för statens
geotekniska institut samt hemställt om anvisande av 164 300 kronor under
institutets avlöningsanslag för budgetåret 1945/46.
Medan byggnadsverk av olika slag, häri inräknat husbyggnader samt väg-,
bro-, järnvägs- och dammanläggningar, m. m., tidigare planlades med ledning
av rent erfarenhetsmässiga men i det stora hela ovissa antaganden örn markens
bärighet, kunna hithörande beräkningar numera grundas på geotekniska
markundersökningar. Med hänsyn till det gagn dylika undersökningar visat
sig medföra i kostnadsbesparande hänseende inrättades enligt beslut av 1943
års riksdag ett geotekniskt institut. Förslaget innebar i huvudsak att vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska avdelning skulle utbrytas ur styrelsen
för att bilda stommen i en centralorganisation för den geotekniska verksamheten
i landet. Riksdagen förutsatte dock att den i propositionen berörda
frågan örn överflyttande av järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning till institutet
skulle upptagas till slutligt avgörande i samband med behandlingen
av institutets anslagsfrågor för budgetåret 1945/46.
I skrivelse den 26 september 1944 bär direktionen för statens geotekniska
institut framlagt förslag till avlöningsstat och hemställt om anslag till institutet
för nästa budgetår. Direktionen har därvid anhållit om ett års anstånd
med det slutliga ställningstagandet till järnvägsstyrelsens geotekniska avdelnings
överflyttande till institutet.
Järnvägsstyrelsen, statsverkens ingenjörsförbund och allmänna lönenämnden
hava avgivit utlåtanden i ärendet.
Departementschefen har, med biträdande av direktionens anhållan om ett
års anstånd med framläggandet av sitt slutliga organisationsförslag, ansett sig
kunna såtillvida tillstyrka direktionens förslag till avlöningsstat att en extra
ordinarie befattning såsom statsgeotekniker i 24 lönegraden inrättas ävensom
två extra ordinarie befattningar såsom ingenjör i 17 lönegraden och två extra
ordinarie befattningar såsom ingenjörsassistent i 15 lönegraden. Vid bifall
till vad departementschefen sålunda tillstyrkt skulle ifrågavarande anslag för
nästa budgetår ökas med 34 300 kronor till 164 300 kronor.
I anledning av det begärda anståndet med prövningen av frågan örn överförande
av järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning till institutet får utskottet
erinra, att förslag örn ett dylikt överförande framlades i 1943 års proposition
om institutets inrättande samt att riksdagen vid behandlingen av
propositionen uttalade sin tvekan om lämpligheten av detta förslag. Utskottet
finner fog alltjämt föreligga för en sådan tvekan. Vid sådant förhållande bär
utskottet ej funnit anledning till erinran mot att med prövningen av detta
organisatoriska spörsmål får tills vidare anstå.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänsteman å ordinarie stat.
1 överingenjör och chef.......................... C 6
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
2 förste statsgeotekniker ........................ Eo 28
1 statsgeotekniker ............................ Eo 26
1 statsgeotekniker ............................ Eo 24
2 biträdande statsgeotekniker .................... Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
** Kronor
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis . . 13 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 75 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 13 600
4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis . . 61 600
Summa kronor 164 300;
c) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 164 300 kronor.
6:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 25 och 26), som innebär att förevarande
anslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
68 000 kronor.
7:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Vägförvaltningarna: Omkostnader.
Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna 8 och 9, s. 26) avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
8:o) Vissa engångsutgifter i samband med vägväsendets förstatligande.
Kungl. Majit har (punkt 10, s. 26 och 27) föreslagit riksdagen att till Vissa
engångsutgifter i samband nied vägväsendets förstatligande för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
7
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr D. Norman väckt motion (I: 242),
däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att Fagersta stad tillerkännes
hälften av den kontanta behållning, som Västmanlands norra vägdistrikt
hade vid statens övertagande av vägdistriktets uppgifter,
dels ock en inom andra kammaren av herr L. Lindahl väckt motion (II:
260), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att kamreraren Gustav
Engberg, Örebro, tilldelas en skälig ersättning för den inkomstförlust, han
genom vägväsendets förstatligande åsamkades.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag föranleder icke någon erinran från utskottets
sida.
Det i motionen I: 242 berörda spörsmålet angående rätt för Fagersta stad
att erhålla viss del av Västmanlands norra vägdistrikts behållning har redan
varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning. En i ämnet gjord framställning
avstyrktes av länsstyrelsen i Västmanlands län, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt kammarkollegium, varefter Kungl. Maj:t den 4 februari 1944
fann framställningen ej föranleda någon åtgärd. Länsstyrelsen framhöll i sitt
utlåtande i ärendet, att man i kommunen ej syntes ha tillräckligt beaktat de
stora ekonomiska förpliktelser, staten i och med vägväsendets förstatligande
iklätt sig för vägväsendet, förpliktelser som kunde uppskattas till vida större
belopp än de tillgångar, som staten ägde övertaga från vägdistriktet. I betraktande
av vad sålunda och i övrigt i ärendet förekommit får utskottet
avstyrka motionen.
Den i motionen II: 260 omförmälde kamreraren G. Engberg har, såsom i
motionen framhålles, varit anställd som kamrerare hos örebro läns mellersta
vägdistrikt från och med den 1 januari 1941 till och med den 1 juni 1944,
då i samband med vägväsendets förstatligande anställningen upphörde. Motionärens
uppgift att Engberg vid tillträdet av befattningen under hand från
vägdistriktets ordförande erhållit löfte om att anställningen kunde betraktas
som varaktig synes vara riktig. Sedan Engberg hos Kungl. Maj:t anhållit om
pension, har vägförvaltningen i Örebro län tillstyrkt statlig anställning och
sedermera pension, då Engberg år 1947 fyller 63 år. I enlighet med väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens och statskontorets uttalade uppfattning har emellertid
Kungl. Maj :t den 28 april 1944 funnit Engbergs ansökan ej föranleda någon
åtgärd. För egen del måste utskottet, utan att underskatta det ogynnsamma
läge, vari Engberg otvivelaktigt genom vägväsendets förstatligande
försatts, avstyrka motionen.
Utskottet får alltså hemställa,
a) att riksdagen må till Vissa engångsutgifter i samband
med vägväsendets förstatligande för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 50 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b)
att motionen I: 242 ej må av riksdagen bifallas;
c) att motionen II: 260 ej må av riksdagen bifallas.
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande nr 6.
9: o) De lokala vägnämnderna m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 27), som innebär anvisande av oförändrat anslag för
budgetåret 1945/46 till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 187 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
10 :o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 27—31)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch
vattenbgggnadsstgrelsens ämbetsområde för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
ll:o) Barmarksunderhållef. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 32—41) föreslagit
riksdagen att till Barmarksunderhållet för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 54 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
E. Ahlkvist m. fl. (I: 240) och den andra inom andra kammaren av herr E.
Hällgren m. fl. (11:378), har hemställts, att riksdagen måtte till barmarksunderhållet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 57 300 000
kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen II: 378.
Det för innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget
uppgår till 48 200 000 kronor. Med undantag för ett till oförutsedda utgifter
avsett belopp av 1 500 000 kronor, vilket får disponeras endast efter
särskilt beslut av Kungl. Majit, har hela anslaget till barmarksunderhållet
ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för att av styrelsen
fördelas mellan länen.
I skrivelse den 11 september 1944 har våg- och vattenbgggnadsstyrelsen,
med utgångspunkt från det till styrelsens förfogande för budgetåret 1944/45
ställda beloppet av (48 200 000 — 1 500 000) 46 700 000 kronor, beräknat anslagsbehovet
för nästa budgetår till 58 905 000 kronor. Innebörden av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar framgår närmare av följande sche
-
matiska uppställning.
Kronor
Enligt stat för budgetåret 1944/45 48 200 000 — 1 500 000 ...... 46 700 000
ökning genom numera gällande kollektivavtal för vägunder
hållsarbeten
.......................................... 2 323 000
Ökning genom högre hyror för ökat antal garage-, verkstads
och
förrådsbyggnader, maskiner m. m................... 900 000
Statsutskottets utlåtande nr 6. 9
Kronor
ökning genom nybyggnad oell vägars intagande till allmänt
underhåll................................ 450 000
Avgår för inkorporeringar till städer och samhällen . . 118 000 332 000
Utrustning med verktyg och smärre maskiner av vissa verkstäder
.................................................. 450 000
Förräntning av förrådsfondens kapital ...................... 2 300 000
Summa för egentlig underhållsstat 53 005 000
Härtill komma särskilda belopp till Kungl. Maj:ts förfogande:
För
oförutsedda utgifter m. m................... 4 500 000
För militär trafik .............................. 500 000
För trafikräkning .............................. 900 000 5 900 000
Sammanlagt tillhopa 58 905 000.
I skrivelse den 30 september 1944 med förslag beträffande konstruktionen
av väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond m. m. har styrelsen sedermera
beräknat räntekostnaden för förrådsfondens kapital till 2 350 000 kronor,
varvid anslaget till barmarksunderhållet skulle belastas med 1 600 000
kronor.
Enligt vad departementschefen anmält hava överrevisorerna för väg- och
vattenbgggnadsväsendet, ledamöterna av riksdagens första kammare chefredaktören
Elon Andersson och friherre A. De Geer, i sin den 9 november 1944
avgivna berättelse för tiden 1 januari—1 juli 1944 berört frågan örn vägunderhållets
standard.
Departementschefen har för sin del till en början anfört, att först från och
med budgetåret 1946/47 möjlighet bomme att föreligga för en beräkning av
kostnaderna för barmarksunderhållet med ledning av den bland annat för
sådant ändamål upplagda kalkylationsbokföringen. För budgetåret 1945/46
torde det vara nödvändigt att, såsom i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
framställning skett, utgå från den för närmast föregående budgetperiod på
grundval av underhållsstaterna för år 1943 beräknade kostnaden och därtill
lägga de belopp, vilka med hänsyn till senare inträdda förhållanden eller
eljest kunde beräknas erforderliga. Enär det till oförutsedda, ofrånkomliga
utgifter avsedda beloppet av 1 500 000 kronor ännu ej tagits i anspråk, hade
man att utgå från summan 48 200 000 kronor.
Med tillstyrkande av övriga av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna
belopp har departementschefen anfört bland annat följande beträffande de
till ny allmän trafikräkning och oförutsedda utgifter m. m. föreslagna beloppen.
Vad trafikräkningen angår, torde — med hänsyn såväl till att kostnaden
härför icke är årligen återkommande som till att trafikräkningens resultat äro
avsedda att tjäna även andra ändamål än beräkningen av underhållskostnaderna
— medel för en allmän trafikräkning av ifrågavarande omfattning icke
10
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
böra inräknas i förevarande anslag utan upptagas under ett särskilt anslag.
Emellertid kan icke nu bedömas, när en ny allmän trafikräkning bör äga rum.
Med hänsyn till ovissheten härutinnan anser jag mig icke böra förorda, att
anslag nu äskas å riksstaten för nästkommande budgetår. Därest trafikförhållandena
skulle utveckla sig på sådant sätt, att en sådan räkning finnes böra
företagas före utgången av nämnda budgetår, lärer framställning hos riksdagen
längre fram få göras om medelsanvisning å tilläggsstat.
En ökning av det nu beräknade beloppet till oförutsedda utgifter m. m.
vore i och för sig motiverad, men i nuvarande läge anser jag mig icke böra
tillstyrka den anslagsökning, som härför skulle erfordras. Det synes mig i
stället få förutsättas att, därest barmarkstiden i mera avsevärd grad förskjutes
i förhållande lill vad som är normalt eller en större trafikökning inträder
eller eljest särskilda förhållanden inträffa under budgetårets lopp, framställning
får hos riksdagen göras om anslagsförstärkning å tilläggsstat. Under
denna förutsättning anser jag reservbeloppet kunna utan större olägenhet
bestämmas till 1 500 000 kronor eller samma belopp som för innevarande
budgetår.
över ovanberörda av överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet
avgivna berättelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sedermera den 28
februari 1945 avgivit utlåtande till Kungl. Maj:t.
Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att det först från
och med budgetåret 1946/47 kommer att föreligga möjlighet för en beräkning
av kostnaderna för barmarksunderhållet med ledning av den bland annat
för sådant ändamål upplagda kalkylationsbokföringen. För budgetåret 1945/
46 torde det vara nödvändigt att utgå från den för närmast föregående budgetperiod
på grundval av underhållsstaterna för år 1943 beräknade kostnaden
och därtill lägga de belopp, vilka med hänsyn till senare inträdda förhållanden
eller eljest kunna beräknas erforderliga.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina anslagsäskanden begärt 900 000
kronor för en ny allmän trafikräkning. På grund av svårigheten att nu bedöma
lämpligaste tidpunkten för en sådan trafikräkning har departementschefen
ansett, att medel för ändamålet icke böra beräknas å riksstaten för
nästkommande budgetår. Skulle, framhåller departementschefen, förhållandena
så förändras, att en allmän trafikräkning anses böra företagas, lärer
framställning hos riksdagen längre fram få göras om medelsanvisning å tillläggsstat.
Utskottet delar i detta avseende departementschefens uppfattning.
Såsom reserv för mötande av oförutsedda utgifter har i anslaget inräknats
samma belopp som för innevarande budgetår eller 1 500 000 kronor i
stället för av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade 4 500 000 kronor. Enligt
styrelsen skulle sistnämnda belopp få tagas i anspråk även för arbeten i
syfte att successivt återhämta vägunderhållets standard samt för att möta
de anspråk på ökat vägunderhåll, som en begynnande trafikökning kan beräknas
medföra. Departementschefen har för sin del uttalat, att, därest förhållandena
under budgetårets lopp därtill föranledde, framställning finge
göras hos riksdagen om anslagsförstärkning å tilläggsstat.
I anslutning till vad sålunda förekommit vill utskottet erinra örn vad över
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
11
revisorerna för väg- och vattenbyggnadSväsendet i sin den 9 november 1944
avgivna berättelse för tiden */i—1/7 1944 anfört i fråga om vägunderhållets
standard. Av berättelsen framgår, att vägarna enligt överrevisorernas mening
icke befinna sig i ett tillfredsställande skick, överrevisorerna uttala, att under
senare år på grund av de förhållandevis små anslagen förelegat stora
svårigheter att vidmakthålla vägarna i en fullgod standard. Flera exempel på
ett sådant eftersättande anföras, örn en ändring härutinnan icke med det
snaraste skedde, framhålla överrevisorema, bomme statsverket att framdeles
få vidkännas onödigt stora kostnader för att åter försätta vägarna i ett
tillfredsställande skick. Även departementschefen har uttalat den meningen,
att underhållet för närvarande är hållet så i underkant, att en viss successiv
återhämtning därav synes ofrånkomlig.
Utskottet delar överrevisorernas och departementschefens uppfattning.
Aven om förhållandena under kristiden nödvändiggjort en sträng återhållsamhet
i förevarande hänseende, ha dock verkningarna härav nu blivit sådana,
att den kapitalförtäring, som alltid följer av eftersatta underhållsarbeten,
blivit alltmer framträdande. Detta förhållande torde vid en trafikökning
komma att ytterligare framträda. Utskottet finner därför tveksamt örn
den begränsning av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet,
som departementschefen föreslagit, är med hänsyn till angivna förhållanden
välbetänkt. Då emellertid, såsom förut framhållits, möjligheten av
anslagsförstärkning å tilläggsstat står till buds, när behovet så påkallar, har
utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Det motionsvis
framförda förslaget örn höjning av det av Kungl. Majit äskade anslaget har
utskottet alltså ansett sig icke böra tillstyrka.
Med anledning av de svårigheter, som obestridligen möta vid beräkningen
av anslaget till vinterväghållningen, har detta även för nästa budgetår upptagits
såsom förslagsanslag. Beträffande anslaget till barmarksunderhållet
har departementschefen diskuterat olika alternativ med hänsyn till förskjutningarna
av barmarkstidens längd och därvid anfört, att det kunde ifrågasättas
om icke även detta anslag borde erhålla förslagsanslags natur. Mot
en sådan lösning kunna enligt utskottets mening anföras betänkligheter framför
allt med hänsyn till att riksdagens kontroll över anslagsbeviljandet därigenom
försvåras. En annan möjlighet vore, att riksdagen bemyndigade Kungl.
Majit att i fall av behov överflytta medel mellan de båda vägunderhållsanslagen.
Liksom departementschefen anser emellertid utskottet, att ytterligare
erfarenhet bör avvaktas, innan någon ändring i detta avseende vidtages.
I sin förenämnda berättelse hava överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet
erinrat örn att under förarbetena till den nya vägorganisationen
uttalats, att vägmästarna borde i minsta möjliga mån betungas med expeditionsarbeten.
De borde i stället så gott som helt kunna ägna sig åt den
direkta arbetsledningen och tillsynen av arbetena. Överrevisorema säga sig
hava erfarit, att en väsentlig del av vägmästarnas arbetstid under den hittills
förflutna tiden efter statens övertagande av den allmänna väghållningen
åtgått till expeditionsarbete. Enligt utskottets mening är det för effektivite
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 6.
ten av vägunderhåilsarbetena och för en begränsning av vägunderhållskostnaderna
av största vikt, att vägmästama i erforderlig utsträckning kunna inspektera
vägarna och utöva ständig tillsyn över pågående arbeten. Då emellertid
överrevisorema i en den 15 juni 1944 dagtecknad promemoria fäst
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppmärksamhet på frågan med angivande
tillika av vissa möjligheter tili dess lösning, har utskottet endast med hänsyn
till frågans vikt velat för riksdagen omförmäla vad sålunda förekommit.
Överrevisorerna hava vidare framhållit, att vissa vägförvaltningar i fråga
om uthyrning av vägmaskiner helt vägrat att lämna biträde åt enskilda väghållare
och i fråga örn försäljning av väglagningsämnen uppställt villkor, som
försvårat dylik försäljning. Med anledning härav vill utskottet erinra örn att
vid statens övertagande av vägväsendet förutsattes, att enskilda väghållare
skulle så långt möjligt medgivas att till självkostnadspris hyra vägmaskiner
och inköpa väglagningsämnen, ett förhållande som tidigare ägt rum under
vägstyrelsernas regi.
överrevisorernas här omförmälda berättelse har icke befordrats till trycket.
Med hänsyn till vägväsendets stora betydelse och det intresse, som allmänheten
bär av dessa angelägenheter, vill utskottet framhålla önskvärdheten
av att berättelsen jämte däröver avgivna yttranden i fortsättningen bringas
till offentligheten genom att tryckas.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag och
med avslag å motionerna I: 240 och II: 378 i vad de avse
förevarande anslag, till Barmarksunderhållet för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 54 300 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
12:o) Vinterväghållningen. Kungl. Majit har (punkt 14, s. 42) föreslagit
riksdagen att till Vinterväghållningen för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 14 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
E. Ahlkvist m. fl. (I: 240) och den andra inom andra kammaren av herr E.
Hällgren m. fl. (11:378), har hemställts, att riksdagen måtte till vinterväghållningen
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 14 200 000
kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen 11:378.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 13 000 000 kronor.
Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen har i sin skrivelse den 11 september
1944 beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1945/46 till 14 570 000 kronor
på sätt framgår av följande schematiska uppställning.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
13
Kronor
Enligt stat för budgetåret 1944/45 .......................... 13 000 000
ökning genom numera gällande kollektivavtal för vägunder
hållsarbeten
........................................ 441 000
ökning genom högre hyror för ökat antal garage-, verkstads
och
förrådsbyggnader, maskiner mm................... 300 000
Ökning genom totalt ökad våglängd ...................... 79 000
13 820 000
Förräntning av förrådsfondens kapital (4 procent på
76 450 000 — 3 058 000, varav vinterväghållningen belastas
med i runt tal 25 procent).............................. 750 000
Summa kronor 14 570 000.
I sin skrivelse den 30 september 1944 angående konstruktionen av vägoch
vattenbyggnadsväsendets förrådsfond har styrelsen sedermera angivit
kostnaden för förräntning av fondens kapital till 2 350 000 kronor, varav
400 000 kronor beräknats falla på vinterväghållningen.
Departementschefen har icke haft något att erinra mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
beräkning av ifrågavarande anslag. Beloppet torde dock
böra avrundas till 14 200 000 kronor .
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, med vilket det motionsvis framställda
yrkandet sammanfaller.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 240 och II: 378 i vad de avse förevarande anslag,
till Vinterväghållningen för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 14 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
13:o) Projektering av vägar och broar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 15, s. 42 och 43) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 450 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
14:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt 16, s. 43—51)
föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1945/
46 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
C. P. V. Gränebo m. fl. (I: 140) och den andra inom andra kammaren av
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande nr 6.
herr V. J. Mattsson m. fl. (II: 258), har hemställts, att riksdagen måtte anvisa
ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor till nyanläggning av bygdevägar
under budgetåret 1945/46.
I ytterligare två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr E. Ahlkvist m. fl. (I: 239) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Hällgren m. fl. (II: 379), har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr H. Holmberg m. fl. väckt motion
(II: 234) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till nyanläggning
av bygdevägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
6 000 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag får utskottet
hänvisa till motionerna I: 140, II: 234 och II: 379.
I sin skrivelse den 11 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om anvisande av anslag till ett sammanlagt belopp av 25 300 000
kronor för vägbyggnadsändamål på landet och i samhällen, där kronan är
väghållare. Äskandet innebär i jämförelse med anslagsbeloppen för innevarande
budgetår en ökning av anslagskraven för väganläggningsarbeten på
landet med 16 700 000 kronor och i jämförelse med de för innevarande budgetår
tillgängliga medlen för samma ändamål, reservationerna inräknade,
med 11 500 000 kronor.
Styrelsen framhåller, att ett bifall till styrelsens äskanden icke komme
att medgiva en vägbyggnadsverksamhet av samma omfattning som under
de sista fredsåren utan endast möjliggjorde vägarbetens bedrivande i mindre
återhållsam takt än under de hittillsvarande krigsåren.
Beträffande nyanläggning av bygdevägar har styrelsen beräknat medelsbehovet
för nästa budgetår till 6 000 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande beträffande
vägbyggnadsanslagen.
De synpunkter, vilka lett till beskärning av vägbyggnadsanslagen, göra
sig i väsentlig mån alltjämt gällande. Emellertid har denna begränsning
drivits så långt och nu fortvarit under så avsevärd tid, att en kraftig ackumulering
av behovet av nyanläggningar och förbättringar av vägar framträtt.
Icke minst inom de nordligaste länen är behovet av nya vägar på vissa
håll mycket stort och dess tillgodoseende stundom en förutsättning för att
kunna bereda drägligare levnadsvillkor åt befolkningen. Inom hela landet
äro förstärknings- och omläggningsarbeten på vägar och broar önskvärda och
i många fall oundgängliga för att möjliggöra ett tillfredsställande utnyttjande
av motorfordonens lastförmåga.
Under här angivna förhållanden synes det mig vara påkallat, att medel nu
ställas till förfogande för att vägbyggnadsarbeten skola kunna bedrivas i något
ökad omfattning, även om de icke skulle erfordras för bekämpande av arbetslöshet.
Detta synes mig vara angeläget icke minst med hänsyn till att man
måste räkna med en ökning av vägtrafiken inom de närmaste åren. Det bör
ihågkommas, att de medel, vilka kunna komma att anvisas för nästkommande
Statsutskottets utlåtande nr 6.
15
budgetår, komma till användning för arbeten först under arbetsåret 1946 och
sålunda i allmänhet först året därefter eller senare kunna nyttiggöras för
trafiken.
Jag har på här angivna skäl ansett mig böra förorda, att för nästkommande
budgetår vissa ökningar i vägbyggnadsanslagen äga rum. I fråga örn anslagsbeloppen
har jag dock i nuvarande läge ansett mig icke böra sträcka mig så
långt som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit. Detta sammanhänger
i främsta rummet med att förhållandena på arbetsmarknaden för närvarande
äro sådana, att stor återhållsamhet med vägbyggnadsarbeten alltjämt måste
iakttagas, och att denna omständighet måste föranleda, att nuvarande reservationer
å byggnadsanslagen icke komma att förbrukas i den takt styrelsen
förutsatt. Vidare förutsätter jag, att vid ett förändrat läge å arbetsmarknaden
medel för ökade vägbyggnadsarbeten komma att ställas till förfogande från
allmän beredskapsstat. Enligt de grunder för dispositionen av anslag å sådan
stat, som förordats av chefen för finansdepartementet, skulle nämligen Kungl.
Majit erhålla befogenhet att inom viss ram taga anslagen i anspråk för utförande
av arbeten, där arbetsmarknadsutvecklingen motiverar detta utan att
likväl arbetslösheten behöver föranleda, att staten i sin helhet sättes i kraft.
Vad angår nu förevarande anslag har departementschefen anfört följande.
På grund av vissa reservationer står under arbetsåret 1945 ett sammanlagt
belopp av 3 400 000 kronor till förfogande. Av skäl, som förut anförts,
torde detta belopp icke kunna förbrukas under året. En beskärning av det
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet, 6 000 000 kronor, till
hälften eller 3 000 000 kronor skulle sålunda icke komma att medföra någon
begränsning utan sannolikt snarare en ökning av de medel, vilka nu kunna
användas till anläggningsarbeten.
Den starka begränsning av anslagen till vägväsendet, som av olika anledningar
framtvingats under krigsåren, bar haft till följd, att vägbyggandet i
betänklig grad stagnerat. Från många håll inrapporteras ett växande missnöje
härmed.
Kommunikationsväsendets utveckling är en grundförutsättning för näringslivets
framåtskridande. Ej minst vägväsendet har en betydelsefull uppgift att
fylla för den allmänna samfärdseln och varuutbytet. Till följd härav men
även på grund av den utveckling, biltrafiken redan genomgått och i framtiden
kan förväntas komma att genomgå, krävas vägar av en helt annan standard
än tidigare. Detta gäller även för de avlägsna delarna av landsbygden,
där mjölk- och virkestransporter, transporter av slaktdjur, gödningsämnen
och dylikt numera ske på lastbilar. Det bär också kunnat konstateras, alt i
trakter, där allmänna vägar saknas, äger rum en ökad utflyttning från bygden.
Genom att vägar anläggas brytcs de avlägsna bygdernas isolering och
skapas drägligare levnadsvillkor för deras befolkning.
Väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen har i motiveringen för sina äskanden
av vägbyggnadsanslag framhållit önskvärdheten av alt anslagen givas en sådan
storlek att dels i flerårsplanerna ingående företag kunna komma lill utförande
i betydligt snabbare takt än nu är fallet, dels ock nya angelägna förelag
kunna inlagas i planerna vid blivande revidering utan framskjutande av
i planerna nu ingående företag. Styrelsen anför ytterligare, alt det mången
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande nr 6.
gång visade sig omöjligt att i de mindre länen — vilkas andelar av anslagen
med hänsyn till vägbehovet i olika delar av landet bli mycket små — fullborda
ett företag på ett ekonomiskt sätt, enär företagen i dylika fall måste
uppdelas i delsträckor, som komma lill utförande var för sig, vilket oftast innebär
en fördyring av företaget i dess helhet. Det dröjer, framhåller styrelsen
vidare, många år efter det medlen äskats, innan trafiken får nytta av de vunna
förbättringarna.
Mot de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda framförda synpunkterna
är icke något att erinra. Såsom överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet
framhållit i sin berättelse, är det uppenbart, att anslagen till
anläggning av bygde- och ödebygdsvägar icke på långt när förmå tillgodose
behovet av sådana vägarbeten. Även departementschefen uttalar, att beskärningen
av vägbyggnadsanslagen drivits sa långt och nu fortvarit under sa
avsevärd tid, att en kraftig ackumulering av behovet av nyanläggningar och
förbättringar av vägar framträtt.
Vid avvägningen av medelsbehovet till nyanläggning av bygdevägar har
departementschefen emellertid funnit sig böra förorda en nedsättning av det
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet från 6 000 000 kronor
till 3 000 000 kronor, under framhållande bland annat av att vid ett förändrat
läge på arbetsmarknaden medel för ökade vägbvggnadsarbeten kunde komma
att ställas till förfogande från allmän beredskapssiat. Även om vad i sist angivna
hänseende anförts i och för sig är riktigt, må dock erinras örn — vilket
utskottet tidigare haft anledning göra — att medel som anvisas å beredslcapsstat
av naturliga skäl ofta gå till orter där arbetslöshet råder. Anslaget
till nyanläggning av bygdevägar är däremot avsett att fördelas över hela landet
och avser således främst att tillgodose behovet av vägar i de olika bygderna.
Av det ovan anförda framgår, att utskottet i anslutning till i ämnet väckta
motioner anser en höjning av anslaget nödvändig. Under hänvisning till vad
departementschefen anfört vill dock utskottet förorda, att anslagshöjningen
begränsas till 1 000 000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade anslaget.
Utskottet tillstyrker alltså, att anslaget till nyanläggning av bygdevägar bestämmes
till 4 000 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 140 och II: 258, I: 239 och II: 379 samt II: 234,
motionerna 1:239 och 11:379 i vad de avse förevarande
anslag, till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1945/
46 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, alt avräknas
mot automobilskattemedlen.
15:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Majit har (punkt 17, s. 51
och 52) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
17
1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
E. Ahlkvist m. fl. (1:239) och den andra inom andra kammaren av herr E.
Hällgren m. fl. (11:379), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 1 800 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen II: 379.
Till förevarande ändamål hava för budgetåren 1943/44 och 1944/45 anvisats
600 000 respektive 1 000 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 11 september 1944
hemställt om anvisande av 1 800 000 kronor till nyanläggning av ödebygdsvägar
för nästa budgetår.
Departementschefen har anfört följande.
På grund av förefintliga reservationer utgör det tillgängliga medelsbeloppet
under innevarande budgetår 1 400 000 kronor, och den reella ökningen i medelstillgången
skulle sålunda uppgå till 400 000 kronor. Det begärda anslagsbeloppet
motsvarar ungefär tre fjärdedelar av de medel, vilka för ändamålet
stodo till förfogande under arbetsåret 1940.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. Emellertid vill utskottet erinra,
att utskottet under punkten 25 i det följande gör framställning om utredning
rörande ödebygdernas samfärdselförhållanden.
Det motionsvis framställda yrkandet har samband med vissa i samma motioner
gjorda, andra punkter avseende förslag. Till ödebygdsvägar begäres
samma belopp som av Kungl. Maj:t äskats.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
motionerna 1:239 och 11:379 i vad de avse förevarande
anslag, till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
16:o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Majit har (punkt 18, s. 52 och 53)
föreslagit riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 5 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
E. Ahlkvist m. fl. (1:239) och den andra inom andra kammaren av herr E.
Hällgren m. fl. (11:379), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
byggande av huvudvägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen II: 379.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 6. 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
För ifrågavarande ändamål har anslag under budgetåren 1943/44 och
1944/45 anvisats med 3 750 000 respektive 3 900 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 11 september 1944
beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till 12 000 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår begärda
anslagsbeloppet till huvudvägar är 8 100 000 kronor högre än det för innevarande
budgetår anvisade anslaget, 3 900 000 kronor. Tages hänsyn till
de reservationer, omkring 2 500 000 kronor, som stå till förfogande under
innevarande budgetår, nedgår emellertid den reella ökningen till 5 600 000
kronor. Behovet av nu ifrågasatta anläggningsarbeten är stort och dess tillgodoseende
av synnerlig betydelse för samfärdseln, icke minst såvitt angår
sådana förstärkningsarbeten, vilka erfordras för att möjliggöra utnyttjande
av fordon med stor kapacitet. Av skäl, som anförts beträffande nyanläggning
av bygdevägar, anser jag emellertid en nedsättning i det av styrelsen
begärda beloppet kunna ske till 5 800 000 kronor eller 1 900 000 kronor mera
än anslagsbeloppet för innevarande budgetår.
Huvudvägarna intaga en synnerligen betydelsefull och central ställning
inom landets samfärdselväsen. All sannolikhet talar för att denna ställning
kommer att ytterligare markeras, i den mån biltrafiken åter börjar tilltaga.
Med hänsyn härtill vore det utan tvivel önskvärt, att ett högre anslagsbelopp
än det av Kungl. Maj :t äskade kunde anslås till byggande av huvudvägar. Att
märka är emellertid, att vägarbeten av detta slag visat sig vara lämpliga
objekt vid inträffande arbetslöshet. Å allmän beredskapsstat II ha för innevarande
budgetåret för ändamålet anvisats 20 000 000 kronor och å allmän
beredskapsstat III 38 000 000 kronor.
Utan att alltså underskatta de synpunkter, som motionsvis anförts, anser
sig utskottet dock icke böra tillstyrka, att å riksstaten för näsa budgetår anvisas
högre belopp än det av Kungl. Majit föreslagna eller 5 800 000 kronor.
Erinras må att detta belopp med 1 900 000 kronor överstiger innevarande
budgetårs anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och
med avslag å motionerna I: 239 och II: 379 i vad de avse
förevarande anslag, till Byggande av huvudvägar för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 5 800 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
17:o) Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Majit har
(punkt 19, s. 54) föreslagit riksdagen att till Förbättring av bygdevägar och
ödebygdsvägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Jones Erik Andersson m. fl. (I: 238) och den andra inom andra kammaren
Statsutskottets utlåtande nr 6.
19
av herr L. E. Andersson i Hedensbyn m. fl. (II: 403), har hemställts, att riksdagen
måtte anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor till förbättring
av bygde- och ödebygdsvägar under budgetåret 1945/46.
I ytterligare två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr E. Ahlkvist m. fl. (I: 239) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Hällgren m. fl. (II: 379), har hemställts, att riksdagen måtte till
förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor.
Vidare har i en inom andra kammaren av herr U. R. Jacobson i Vilhelmina
m. fl. väckt motion (II: 139) hemställts, att riksdagen måtte för ändamålet
anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna 1:238, 11:139 och 11:379.
Till förevarande ändamål hava för budgetåren 1943/44 och 1944/45 anvisats
1 250 000 respektive 1 700 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 11 september
1944 hemställt om ett anslag av 5 500 000 kronor till ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår.
Departementschefen har, under hänvisning till sitt yttrande i fråga örn
nyanläggning av bygdevägar, funnit sig böra förorda en nedsättning i det av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet till 2 500 000 kronor.
I anslutning till vad som motionsvis påyrkats och med åberopande av vad
utskottet under punkten 14 anfört, får utskottet tillstyrka, att till förbättring
av bygdevägar och ödebygdsvägar anvisas 3 000 000 kronor eller 500 000
kronor mer än som av Kungl. Maj:t äskats för ändamålet. Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 238 och II: 403, I: 239 och II: 379 samt II: 139,
motionerna I: 239 och II: 379 i vad de avse förevarande anslag,
till Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
18:o) Vägbeläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 20, s. 55—58) föreslagit
riksdagen att till Vägbeläggningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 11 september 1944
hemställt örn anvisande av 9 500 000 kronor för nästa budgetår till förevarande
ändamål.
Departementschefen har för sin del anfört bland annat följande.
På grund av den brist, som under krigsåren rått å material för utförande
av slitla£er å äldre vägbeläggningar, äro i sådana beläggningar nedlagda vär
-
Utshotttt.
20
Statsutskottets utlåtande nr 6.
den nu i fara att förspillas. Det är enligt min mening nödvändigt att medel
ställas till förfogande för utförande av dylika arbeten i avsevärd omfattning,
i den mån materialläget det tillåter. Emellertid råder ännu stor brist å material
för utförande av slillagerbeläggningar med bituminösa bindemedel, och
det synes mig för närvarande knappast finnas anledning räkna med, att sådana''beläggningar
skola under arbetsåret 1946 kunna utföras i den relativt
stora omfattning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förutsatt. Jag vill förorda,
att för ifrågavarande ändamål upptages ett anslag av 3 000 000 kronor.
Det nu angivna beloppet avser underhållsbehandling av befintliga beläggningar
och skulle ej täcka hela det medelsbehov för detta ändamål, som föreligger.
I och för sig vore det otvivelaktigt på lång sikt ändamålsenligt att därutöver
utföra nya beläggningar på vägsträckor, i fråga örn vilka tekniska och
ekonomiska förutsättningar härför föreligga. Härigenom skulle ernås bland
annat en begränsning av kostnaderna för vägunderhållet. Då medel för ändamålet
icke anvisats sedan budgetåret 1940/41, förefinnes ett stort behov av
nvbeläggningar. Med den uppfattning örn materialläget, varåt jag nyss givit
uttryck, anser jag mig dock icke böra tillstyrka, att medel för utförande av
nya beläggningsarbeten beräknas å riksstaten för nästkommande budgetår.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vägbeläggningar för budgetåret 1945/
46 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
19:o) Stensättning av vägar. I två likalydande motioner, väckta den ena
inom första kammaren av herr Karl Andersson m. fl. (I: 141) och den andra
inom andra kammaren av herr E. V. Staxäng m. fl. (11:237), har hemställts,
att till stensättning av vägar för budgetåret 1945/46 måtte anvisas ett
reservationsanslag av 2 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen I: 141.
Utskottet. Av utredningen framgår, att högst betydande statliga stenpartier ligga
upplagrade. Vidare är att märka, att enbart på landsbygden finnas vägar till
en sammanlagd längd av omkring 220 kilometer utbyggda och färdigställda
för stensättning. Såsom departementschefen framhållit, är visserligen transportläget
för närvarande ogynnsamt, men beträffande sten kan sjötransport
i viss utsträckning användas. En del vägsträckor äro följaktligen så belägna,
att transportförhållandena ej kunna åberopas som skäl för fortsatt uppskov
med vägsträckornas beläggning med sten. Då arbetet numera delvis
sker med maskin, är det ej heller ur sysselsättningssynpunkt så arbetskrävande
som tidigare.
Med tanke även på det förändrade trafikläge, som kan väntas efter kriget,
vill utskottet tillstyrka, att för stensättning av vägar för nästkommande budgetår
anvisas ett anslag av 1 000 000 kronor eller samma belopp, som beviljats
för innevarande budgetår.
Utskottet hemställer,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
21
att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:141 och
11:237, till Stensättning av vägar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
20:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark
m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 58) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till städer och samhällen för
tillhandahållande av mark m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
21 :o) Marklösen in. m. för vissa vägbyggnadsföretag. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 22, s. 59 och 60) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marklösen m. m. för vissa vägbyggnadsföretag
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 200000 kronor.
22:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt
23, s. 60 och 61) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar
och gator för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 7 080 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
av 6 400 000 kronor.
Våg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 11 september 1944
hemställt om ett anslag för nästa budgetår av 7 080 000 kronor. Styrelsen
har därvid meddelat, att styrelsen vid den fördelning av anslaget för budgetåret
1944/45, som styrelsen verkställt i juni 1944, beräknat kostnaden för
underhåll för de närmaste fyra åren till 7 014 500 kronor per år, motsvarande
ett sammanlagt statsbidrag efter 95 % av 6 663 775 kronor. Det för
innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget komme således att överskridas
med 263 775 kronor. Med hänsyn till beslutade och väntade inkorporeringar
med därav föranledda utökningar av väg- och gatunäten i vissa bidragsberättigade
städer och samhällen samt till utökning genom utbyggnad av
väg- och gatunätet vore vidare en ökning av underhållsanslaget ofrånkomlig.
Denna ökning hade styrelsen beräknat till 416 225 kronor.
Departementschefen har icke haft något att erinra mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
beräkningar angående ifrågavarande anslagsbehov för
nästa budgetår.
22
Statsutskottets utlåtande nr 6-
utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 7 080 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
23:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt 24,
s. 61 och 62) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstgreisen har i sin skrivelse den 11 september 1944
hemställt örn ett anslag av 5 000 000 kronor för budgetåret 1945/46 till förevarande
ändamål.
Departementschefen har för sin del, under åberopande av sitt anförande
1 fråga om nyanläggning av bygdevägar, förordat ett anslag av 2 500 000 kronor
för nästa budgetår.
utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
24:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Majit har
(punkt 25, s. 62—65) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av
enskilda vägar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
2 900 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr G. Sundelin m. fl. (I: 28) och den andra inom andra kammaren av herr
A. Stjärne m. fl. (II: 52), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit måtte begära skyndsam utredning, avseende vidgad rätt till statsbidrag
för förbättring och underhåll av enskild väg,
dels ock en inom andra kammaren av herr A. Jonsson i Skedsbygd m. fl.
väckt motion (11:385), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att
underhållsbidraget till enskilda utfartsvägar måtte bestämmas till 75 procent
av den uppskattade underhållskostnaden samt att, där underhållet är
särskilt betungande, detta bidrag må kunna bestämmas till högst 85 procent
av samma kostnad, dels ock att riksdagen måtte, såsom Bidrag till underhåll
av enskilda vägar bevilja ett reservationsanslag av 3 250 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna lii 52 och 385.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
23
Till förevarande ändamål hava anslag under budgetåren 1939/40—1944/45
anvisats med 1 000 000 respektive 1 500 000, 300 000, 100 000, 1 100 000 och
2 180 000 kronor.
Underhållsbidraget, som bestämmes av länsstyrelsen efter uppskattning,
må utgå med 60 % och, örn väghållningen är i särskilt hög grad betungande,
med 70 °/o av den uppskattade kostnaden.
Ifrågavarande bestämmelser återfinnas i 2 § av kungörelsen 1943: nr 800
(ändr. SFS 1944: 197). Detta författningsrum är av följande lydelse.
1 mom. Byggnadsbidrag må utgå med högst femtio procent av beräknad
kostnad för anläggning av väg, där sådan anläggning måste anses vara för
väghållarna synnerligen betungande. Dylikt bidrag beviljas av länsstyrelsen.
Byggnadsbidrag må ej utgå till arbete, som påbörjats innan statsbidrag
därtill beviljats, där ej särskilt tillstånd till brådskande arbetes utförande
meddelats av länsstyrelsen.
2 mom. Underhållsbidrag kan avse såväl vägunderhåll som vinterväghållning
eller ock ettdera av dessa slag av underhåll samt utgår
a) där vägen befares av andra än väghållare i större omfattning eller eljest
på sådant sätt, att underhållet därigenom avsevärt försvåras; samt
b) där vägen är av väsentlig betydelse för en bygds befolkning och det nödiga
underhållet av vägen på grund av vägens längd eller annan omständighet
måste anses vara för väghållarna synnerligen betungande.
Underhållsbidrag beviljas av länsstyrelsen att, tills vidare och intill dess
annorledes i vederbörlig ordning beslutas, årligen utgå med sextio procent av
den kostnad, vartill underhållet av vägen skäligen må uppskattas. I undantagsfall,
där väghållningen kan anses vara i särskilt hög grad betungande för
väghållarna, må det årliga bidraget bestämmas till sjuttio procent av den
uppskattade kostnaden.
Där det för trafiksäkerheten anses nödigt, äger länsstyrelsen, i samband
med att årligt underhållsbidrag första gången beviljas till viss väg, medgiva
att för iståndsättning av bro eller färja eller för ombyggnad av trumma å vägen
må utgå ett särskilt bidrag med högst femtio procent av den beräknade
kostnaden för sådant arbete.
I sin skrivelse den 11 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om ett anslag av 3 050 000 kronor för nästa budgetår till förevarande
ändamål. Styrelsen hade, i samband nied vägväsendets förstatligande,
från enskilda personer eller sammanslutningar fått mottaga ett antal
framställningar med begäran om bidrag till enskild väghållning, såväl byggande
som underhåll. Framställningarna hade grundats på av vederbörande
vägdistrikt gjorda utfästelser och bidrag hade i vissa fall redan utgått under
en följd av år. Det förekomme, att vägdistrikt utlovat bidrag utöver sådant
bidrag, som utgår jämlikt kungörelsen örn statsbidrag till enskild väghållning.
Nämnden för granskning av vågdistriktens förvaltning har avgivit utlåtande
i ärendet den 13 november 1944.
Departementschefen har för sin del anfört bland annat följande.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att för utbetalning av bidrag till
vägar, för vilka underhållsbidrag första gången utgått under år 1944 eller
dessförinnan, erfordras ett belopp av omkring 1 835 000 kronor. För inne
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utksottet.
varande budgetår anvisades till dessa vägar — efter frånräknande av det
för iståndsättningsbidrag beräknade beloppet, 450 000 kronor — i runt tal
(2 180 000 — 450 000) 1 730 000 kronor. Ökningen i medelsbehovet hänför
sig emellertid i sin helhet till en år 1944 företagen nyuppskattning av 1940
års vägar, vilken föranledde en bidragshöjning med 258 000 kronor.
För de vägar, som år 1945 komma att erhålla bidrag första gången, beräknar
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen medelsbehovet för underhållsbidrag
till 570 000 kronor och för iståndsättningsbidrag till 645 000 kronor. Motsvarande
bidragsbelopp för år 1944 nytillkommande vägar beräknades i 1944
års statsverksproposition med tillämpning av då gällande bidragsgrunder till
360 000 kronor och 450 000 kronor. Här föreligger alltså en avsevärd ökning
1 anspråken på medel. Med hänsyn till det stora behovet av underhållsbidrag
till enskilda vägar har jag emellertid ansett mig icke böra rikta erinran mot
den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i överensstämmelse med länsstyrelsernas
äskanden föreslagna ökningen av bidragsbeloppen.
I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och nämnden för granskning
av vägdistriktens räkenskaper finner jag de av vägdistrikten gjorda utfästelserna
om bidrag till enskild väghållning böra åtminstone övergångsvis,
efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall, fullföljas av statsverket.
Jag förutsätter därvid, att alla framställningar örn bidrag tills vidare
prövas av Kungl. Majit. Någon uppräkning av förevarande anslag torde icke
bliva nödvändig för att möjliggöra den medelsanvisning, som kan finnas
påkallad.
I enlighet med vad jag nyss tillstyrkt skulle för nästa budgetår beräknas
ett medelsbehov för ifrågavarande ändamål av 3 050 000 kronor. Emellertid
föreligger en ofördelad reservation å anslaget av omkring 162 000 kronor.
Anslagsbeloppet kan därför nedsättas till i runt tal 2 900 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majlis förslag örn anvisande av ett anslag av
2 900 000 kronor till bidrag till underhåll av enskilda vägar.
Vad angår bidragsvillkoren vill utskottet med beaktande av vad i motionen
II: 385 anförts föreslå, att bidrag må i undantagsfall, där väghållningen
kan anses vara i särskilt hög grad betungande för väghållama, bestämmas
till 75 procent av den uppskattade kostnaden.
Till motionerna I: 28 och II: 52 återkommer utskottet under punkten 25.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 385 i vad den avser anslagsberäkningen,
till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
2 900 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) att riksdagen må, i anledning av motionen II: 385 i vad
den avser höjning av bidragsprocenten, i skrivelse till Kungl.
Majit giva tillkänna vad utskottet ovan i nämnda hänseende
anfört.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
25
25:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Majit har (punkt 26,
s. 65—68) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
ändring i grunderna för statsbidrag till byggande av enskild väg, dels
ock till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
J. M. Bäckström m. fl. (1:48) och den andra inom andra kammaren av
herr O. E. Sandberg m. fl. (II: 88), har hemställts, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring i grunderna för statsbidrag till byggande av enskild väg, att
bidrag må utgå med högst sextio procent av beräknad kostnad för anläggningen
av väg, dock att byggnadsbidrag må, då synnerliga skäl därtill äro,
efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall beviljas med högst sjuttiofem
procent av nämnda kostnad, att för iståndsättning av bro eller färja eller ombyggnad
av trumma å väg må, i samband med att årligt underhållsbidrag
för första gången beviljas för viss väg, utgå ett särskilt bidrag med högst sextio
procent av den beräknade kostnaden för sådant arbete, samt att till bidrag
till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
I ytterligare två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr C. P. V. Gränebo m. fl. (I: 139) och den andra inom andra
kammaren av herr V. J. Mattsson m. fl. (II: 259), har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor till bidrag
för byggande av enskilda vägar under budgetåret 1945/46.
I en inom andra kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga väckt motion
(II: 371) har vidare hemställts, att riksdagen ville besluta sådan ändring av
gällande bestämmelser angående statsbidrag till byggande av enskilda vägar,
att byggnadsbidrag må utgå med 60 procent, i särskilda fall med 70 procent
av de beräknade kostnaderna, och alt byggnadsbidrag skall kunna utgå även
när fråga är om väg till enstaka gårdar, samt att riksdagen måtte anvisa
ett reservationsanslag av 6 860 000 kronor till byggande av enskilda vägar för
budgetåret 1945/46.
I detta sammanhang har utskottet jämväl till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herrar E. Hage och J. F. Grym väckt motion
(I: 241), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit
anhålla, att Kungl. Majit på sätt, som befinnes lämpligt, måtte upptaga
till utredning frågan örn och på vilket sätt effektiva åtgärder kunna vidtagas
för att åstadkomma vägförbindelser till sådana avlägsna byar och bygder,
som nu sakna vägförbindelser och äro så belägna, att utsikter icke finnas
att de skola erhålla vägförbindelser inom en rimlig tid, örn icke särskilda
åtgärder vidtagas för detta ändamål;
dels en inom andra kammaren av herr G. Svensson i Vä m. fl. väckt motion
(II: 207), vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla örn sådan
ändring av gällande bestämmelser angående statsbidrag till vägunder
-
26
Statsutskottets utlåtande nr 6.
håll och vinterväghållning å enskilda vägar, att dylikt bidrag skall kunna
utgå även när fråga är om enstaka gårdar;
dels ock en inom andra kammaren av herr R. L. Jansson i Aspeboda m. fl.
väckt motion (II: 375), vari hemställts, att riksdagen ville besluta inrättandet
av en statens lånefond för byggande av enskilda vägar, samt att riksdagen
för budgetåret 1945/46 ville anvisa ett anslag av 600 000 kronor att
tillföras denna lånefond.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna I: 139 och 241 samt II: 88, 207, 371 och 375.
Till bidrag till byggande av enskilda vägar hava för budgetåren 1939/40—
1944/45 anvisats reservationsanslag med sammanlagt 5 000 000 kronor. Anslagens
fördelning å de olika budgetåren framgår av följande sammanställ
-
ning.
Budgetår
1939/40
1940/41
1941/42
1942/43
1943/44
1944/45
Kronor
1 400 000
300 000
700 000
800 000
600 000
1 200 000
Såsom av den under nästföregående punkt återgivna författningsbestämmelsen
framgår, beviljas byggnadsbidrag av länsstyrelse, att utgå med högst
50 °/o av beräknad kostnad för anläggning av väg, där sådan anläggning
måste anses vara för väghållarna synnerligen betungande.
Där det för trafiksäkerheten anses nödigt, äger länsstyrelse, i samband
med att årligt underhållsbidrag första gången beviljas till viss väg, medgiva
att för iståndsättning av bro eller färja eller för ombyggnad av trumma å
vägen må utgå ett särskilt bidrag med högst 50 % av den beräknade kostnaden
för sådant arbete (sista stycket av paragrafen).
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 11 september 1944
erinrat, att behovet av bidrag till byggande av enskilda vägar alltjämt vore
mycket stort. I juli 1944 hade enligt från länsstyrelserna inhämtade uppgifter
förelegat ansökningar om bidrag till sammanlagt 850 företag med en total
väglängd av cirka 147 mil och en beräknad byggnadskostnad av cirka
13 720 000 kronor. En stor del av dessa ansökningar hade inlämnats redan år
1939 eller tidigare. Ehuru sålunda ett betydande behov av bidrag till byggande
av enskilda vägar förelåge, hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utgått
från att i nuvarande situation endast en mindre del av det angivna behovet
kunde tillgodoses. Enligt uppgifter, infordrade från länsstyrelserna,
uppginge det av dem beräknade totala medelsbehovet för nästa budgetår till
omkring 2 500 000 kronor. Styrelsen ansåge skäligt, att till bidrag till nya
företag anvisades 840 000 kronor. Vidare erfordrades 660 000 kronor för budgetåret
1945/46 till företag, till vilka bidrag endast delvis beviljats under
Statsutskottets utlåtande nr 6.
27
år 1944. För budgetåret 1945/46 hemställde styrelsen sålunda om tillhopa
1 500 000 kronor till förevarande ändamål.
Med tillstyrkande av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda
anslagsbeloppet har departementschefen påpekat den skiljaktighet, som med
avseende å statsbidragets storlek rådde mellan här ifrågavarande vägar och
andra vägar av enskild natur, till vilkas anordnande statsbidrag utginge.
Skogsvägar kunde, om än i undantagsfall, komma i åtnjutande av högre statsbidragsandel
än nu förevarande enskilda vägar. Departementschefen anför
härom följande.
Denna skiljaktighet framstår såsom en olägenhet särskilt beträffande sådana
vägar, vilka på en gång tjäna skogsvägs och enskild utfartsvägs ändamål.
Sakligt sett torde skiljaktigheten icke vara tillräckligt motiverad. Jag vill
därför förorda sådan ändring i gällande bestämmelser angående statsbidrag
till enskild väghållning, att — i likhet med vad som gäller enligt kungörelsen
angående statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader m. m. — byggnadsbidrag
må, då synnerliga skäl därtill äro, efter Kungl. Maj:ts prövning
i varje särskilt fall beviljas med högst 75 % av beräknade kostnaden för
vägbyggnaden. Sådana fall torde föreligga bland annat då väghållarna icke
utan sådan förhöjd bidragsandel kunna beräknas hava möjlighet att åstadkomma
erforderliga vägar. Vidare torde hänsyn böra tagas till sådana
fall, då gränsdragningen mellan allmän och enskild väg kunnat föranleda
tveksamhet.
Med hänsyn till ifrågavarande vägförbindelsers stora samhälleliga betydelse
för exempelvis transporter av sådana förnödenheter som mjölk och ved vill
utskottet i anslutning till väckta motioner tillstyrka höjning av den allmänna
bidragsprocenten till 60 procent eller den procentsats, som redan nu
gäller för bidrag till enskilda vägars underhåll. Samma procentsats bör då
också tillämpas för det i 2 § sista stycket av nuvarande kungörelsen angivna
iståndsättningsbidraget. I anslutning till departementschefens förslag vill utskottet
också tillstyrka, att byggnadsbidrag må, då synnerliga skäl därtill äro,
efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall beviljas med högst 75 procent
av den beräknade kostnaden för vägbyggnaden.
Av nyss angivna skäl och med tanke på de stora, alltjämt växande medelsbehoven
tillstyrkes dessutom anslagets höjning från av Kungl. Maj:t föreslagna
1 500 000 kronor till 2 500 000 kronor.
Det i motionen I: 241 framställda yrkandet torde närmast avse frågan
örn vilka ytterligare utvägar, som kunna stå till buds för att minska de i
vårt land i stor utsträckning alltjämt förekommande ödebygdernas isolering.
Även i motionerna 11:207 och 371 liksom i de under nästföregående
punkt angivna motionerna I: 28 och II: 52 framföres de glest befolkade bygdernas
krav på bättre vägförbindelser. Förutom de bidrag, som i sådant syfte
lämnas till underhåll och byggande av enskilda vägar samt för övrigt även
till skogs- och odlingsvägar, finnes ett anslag för byggnad på statens bekostnad
av ödebygdsvägar. Särskilt med hänsyn till de höga kraven i fråga om
bredd och hårdgöring och sin till följd av de stora avstånden avsevärda längd
är den sistnämnda vägtypen mycket kostnadsdragande.
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande nr 6.
För att hålla kapitalutläggen inom så måttliga gränser som möjligt har såsom
ett ytterligare uppslag tidigare diskuterats möjligheten att genom anläggning
av cykelstigar kunna åtminstone mera nödtorftigt tillgodose trafikbehoven.
I sådant syfte anhöll 1937 års riksdag på framställning av statsutskottet
(uti. nr 90) örn utredning rörande lämpligheten av statligt stöd för
anläggning av dylika cykelstigar genom landets mera avlägsna skogsområden
och andra glest befolkade bygder. I anledning härav har möjlighet öppnats
att från arbetslöshetsmedel erhålla statsbidrag även för cykelstigar (prop.
1940:236). Något dylikt bidrag synes dock ej hittills ha utanordnats. Å beredskapsstat
III för innevarande budgetår är under nionde huvudtiteln upptaget
ett anslag av 1 000 000 kronor till bidrag till byggande av cykelstigar
(prop. 1944:281). Av den utredning som i anledning av 1937 års riksdags
framställning redan verkställts framgår, att även denna synnerligen enkla
typ av samfärdselförbindelser skulle bliva av stor nytta inom vidsträckta
delar av landet. Detta gäller i all synnerhet örn cykelstigarna, såsom möjligt
synes vara, erhålla en sådan bredd, att de kunna trafikeras med hästkärror.
Enligt uppskattningar, som verkställts av utredningsmän, tillkallade
av väg- och vattenbyggnads- samt domänstyrelserna, skulle cykelstigar av
denna bredare typ kunna utföras för en kostnad av cirka 2 kronor per meter
efter förkrigspris räknat.
För egen del vill utskottet framhålla, att en utbredning av samfärdselnätet
till de glest befolkade trakter, varom här är fråga, måste framstå som ett
nationellt sett ganska betydelsefullt krav. Detta gäller särskilt med tanke på
den där bosatta befolkningen, vilken har att arbeta under ovanligt hårda och
torftiga förhållanden men som ur bebyggelse- samt kolonisationssynpunkter
och framför allt i fråga om skogsvårdens intressen fyller ej oviktiga samhälleliga
uppgifter. I första hand måste sådana elementära behov som förnödenhetstransporter,
postgång, tillgång till läkare och barnmorska o. s. v.
säkras. Vägförbindelserna äro vidare av stor betydelse för skogsarbetet och
ej minst för skogsarbetarna, vilkas isolering genom förbättrade vägförbindelser
kan göras mindre kännbar. Dylika samfärdselleder underlätta också
myndigheternas övervakningsverksamhet, tillsynen av telefon och andra allmänna
anläggningar, vartill kommer deras nytta ur militär synpunkt.
I likhet med motionärerna måste utskottet finna en utredning rörande de
glest befolkade trakternas samfärdselförhållanden befogad. Utskottet gör i
det följande hemställan härom.
Utskottet finner ej skäl tillstyrka motionen II: 375 om inrättande av en
statens lånefond för byggande av enskilda vägar.
Med åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionen II: 371 ävensom med bifall till motionerna I: 48 och
11:88 samt 1:139 och 11:259, motionerna 1:48 och 11:88
samt II: 371 i vad de avse anslagsberäkningen, till Bidrag till
byggande av enskilda vägar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
Statsutskottets utlåtande nr 6.
29
reservationsanslag av 2 500 000 kronor, att avräknas mot antom
obilskattemedl en ;
b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 48 och II: 88 samt II: 371 i vad de avse bidragsprocenten,
i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet ovan i nämnda hänseende anfört;
c) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:28 och
11:52, 1:241, 11:207 och 11:371, sistnämnda motion i vad
den icke behandlats under a) och b) ovan, i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning rörande möjligheten
att under ekonomiskt rimliga former förbättra vägförbindelsema
genom landets mera avlägsna skogsområden
ävensom andra i samfärdselhänseende missgynnade bygder;
d) att motionen II: 375 ej må av riksdagen bifallas.
26:o) Byggande av broar. Kungl. Maj:t har (punkt 27, s. 69—82) föreslagit
riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 137) och den andra inom andra kammaren av
herr O. W. Lövgren m. fl. (II: 266), har hemställts, att riksdagen måtte med
avslag på Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av anslag till ny färja, i
enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan till byggande av
bro över Lule älv vid Bergnäset för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vidare har i en inom andra kammaren av herrar H. Holmberg och H.
Hagberg i Luleå väckt motion (II: 233) hemställts, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att förslag förelägges årets riksdag
om bro vid Bergnäset över Lule älv.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna I: 137 och II: 233.
Ifrågavarande anslag har för vart och ett av budgetåren 1937/38—1940/41
anvisats med 3 500 000 kronor, för vartdera budgetåret 1941/42 och 1942/43
med 2 500 000 kronor, för budgetåret 1943/44 med 3 000 000 kronor samt för
budgetåret 1944/45 med 3 500 000 kronor.
I sin skrivelse den 11 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
gjort framställning om medel för budgetåret 1945/46 till byggande av
broar. Förslaget innefattar hemställan örn anvisande av tre särskilda anslag
för ändamålet, nämligen dels det allmänna anslaget till Byggande av
broar, dels ock två särskilda anslag till Byggande av bro vid Bergnäset samt
till Byggande av bro vid Hjulsta.
30
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Det allmänna anslaget till Byggande av broar beräknas av styrelsen till
5 000 000 kronor.
Kostnaderna för byggande av en bro vid Bergnäset kunde beräknas till sammanlagt
10 175 000 kronor, varav 2 500 000 kronor vore erforderliga för arbetets
påbörjande under nästa budgetår. Styrelsen hade även undersökt
möjligheten av att lösa trafikproblemet vid Bergnäset genom utbyte av den
där befintliga färjan mot två större färjor. Anläggningskostnaderna för två
sådana färjor kunde beräknas till 1 260 000 kronor. Den totala årliga merkostnaden
för en färjförbindelse jämförd med en broförbindelse bomme,
enligt styrelsens beräkningar, att uppgå till 256 000 kronor, vilket kapitaliserat
efter en räntefot av 4 % motsvarade ett nuvärde av 6 400 000 kronor.
Det totala kapitalvärdet av hela färjförbindelsen skulle sålunda uppgå till
7 660 000 kronor. Styrelsen ansåge anordnandet av en broförbindelse vara
att föredraga.
Departementschefen har för sin del, med vitsordande av skäligheten i det av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet, tillhopa 9 300 000 kronor,
funnit det statsfinansiella läget nödvändiggöra en avsevärd begränsning av
detta äskande.
Beträffande den föreslagna bron vid Bergnäset anför departementschefen
bland annat följande.
Vad beträffar frågan örn anläggande av en bro vid Bergnäset, är det visserligen
vanskligt att bilda sig en bestämd uppfattning örn storleken av den
trafik, som under framtida mera normala förhållanden kan komma att belasta
denna förbindelseled. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens på lokal uppskattning
grundade beräkningar härutinnan bygga delvis på ovissa antaganden.
De beräkningar, vilka av styrelsen framlagts rörande kostnaderna för
uppehållande av en färjförbindelse av effektiv kapacitet, äro därför också
att betrakta såsom tämligen osäkra. Oavsett detta torde dock den utredning,
som nu verkställts, få anses hava ådagalagt, att ett stort behov föreligger av
en broförbindelse vid Bergnäset, och det synes mig därför nödvändigt att
räkna med, att en sådan bro måste komma till stånd inom en icke alltför avlägsen
framtid. Från länsstyrelsen i länet under hand överlämnade ytterligare
statistiska uppgifter synas även giva stöd för en dylik uppfattning.
Kostnaderna för bron äro emellertid så stora, att de motsvara hittillsvarande
beloppet av det allmänna broanslaget för en tid av ungefär tre år. Med hänsyn
till angelägenheten av många var för sig mindre broföretag finner jag det
icke möjligt att i nuvarande läge föreslå påbörjandet av en bro vid Bergnäset.
Då det gäller att tillgodose olika landsändars behov får ej förbises, att en bro
över Lule älv vid Gäddvik icke långt från Bergnäset nyligen anlagts för den
genomgående trafiken.
Å andra sidan synes utredningen hava klarlagt, att trafikförhållandena vid
Bergnäset nu äro sådana, att en omedelbar förbättring är påkallad. För detta
ändamål synes en förstärkning av färjförbindelsens kapacitet böra åvägabringas.
Med den uppfattning i fråga om behovet av en broförbindelse, åt
vilken jag nyss givit uttryck, anser jag emellertid, att härvidlag sådana åtgärder
böra i möjligaste mån undvikas, som kunna hindra en fri prövning av
brobyggnadsfrågan vid en senare tidpunkt. Att nu anskaffa två stora färjor
för en kostnad, inklusive ombyggnad av färjlägen m. m., av 1 260 000 kronor
synes mig därför icke böra ifrågakomma. Den nödvändiga ökningen av färj
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
31
förbindelsens kapacitet bör enligt min mening åstadkommas genom anskaffande
av ytterligare en färja, som icke göres större än att den kan i framtiden
utnyttjas på annat håll. Uppskattningsvis torde kostnaden för en sådan
mindre färja, vars insättande dock skulle avsevärt öka färjförbindelsens nuvarande
trafikkapacitet, kunna beräknas till 250 000 kronor. Härtill torde
komma vissa kostnader för färjlägen m. m. Jag vill förorda, att kostnaderna
för ändamålet bestridas från anslaget Byggande av broar.
Med hänsyn till de anspråk, som sålunda för förbättring av färjförbindelsen
vid Bergnäset under nästkommande budgetår komma att ställas på broanslaget,
och i betraktande av de stora behoven av broombyggnader torde
anslaget till Byggande av broar för nästa budgetår icke böra bestämmas till
lägre belopp än 4 000 000 kronor.
I anledning av motioner, väckta vid 1944 års riksdag, om bro över Lule
älv vid Bergnäset ansåg sig utskottet — på grundval av egna iakttagelser vid
besök på platsen — kunna bestyrka, att trafikförhållandena därstädes vore
mycket otillfredsställande och att därvarande färja uppenbarligen vore för
liten för att ombesörja den även med rådande restriktioner mycket stora
trafiken.
Efter utförd utredning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse
den 11 september 1944 vitsordat, att brobyggnadens påbörjande snarast möjligt
vore ofrånkomligt. Av totalkostnaderna för bron jämte tillfarter, cirka
10 000 000 kronor, har styrelsen ansett 2 500 000 kronor böra anvisas för
budgetåret 1945/46. Styrelsen har också visat, att om man toge hänsyn till de
höga driftkostnader, varmed färjdrift vore förenad, och kapitaliserade dessa
kostnader, anläggande av en bro klart framträdde som det ekonomiskt mest
fördelaktiga alternativet.
För egen del vill utskottet erinra, att Bergnäset är en synnerligen viktig
infart till Luleå. Den redan nu betänkligt starka trafikanhopningen torde
än ytterligare komma att ökas efterhand som nuvarande trafikrestriktioner
lätta. Tages dessutom i betraktande den avsevärda byggnadstid, omkring
3 lill 4 år, som broföretaget kräver, kan det enligt utskottets mening ej vara
tillrådligt att längre dröja med ett beslut örn byggets igångsättning. Enligt
vad utskottet inhämtat torde för detta ändamål vara tillfyllest med ett begynnelseanslag
av 1 500 000 kronor.
Utskottet anser sig böra tillstyrka, att nämnda belopp 1 500 000 kronor nu
anvisas till byggande av bro vid Bergnäset. Vid bifall härtill skulle kostnaderna
för ny färja jämte färjläge i stället besparas. Dessa kostnader torde
kunna uppskattas till cirka 400 000 kronor. Även med denna besparing torde
dock i förhållande till de föreliggande stora medelsbehoven det av Kungl.
Majit föreslagna anslagsbeloppet, 4 000 000 kronor, ej kunna anses alltför
högt tillmätt. Utskottet vill tillstyrka, att vid sidan av det lill bron vid Bergnäset
angivna anslaget å 1 500 000 kronor ifrågavarande belopp å 4 000 000
kronor beviljas till byggande av broar.
Utskottet, som i nästföljande punkt gör framställning örn anslag till bro
vid Bergnäset, får här hemställa,
Utskottet.
32
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
att riksdagen må till Byggande av broar för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
27 :o) Byggande av bro vid Bergnäset. Med åberopande av vad utskottet
under nästföregående punkt anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av motionerna I: 137 och II:
266 samt II: 233, till Byggande av bro vid Bergnäset för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
28 :o) Byggande av bro vid Hjulsta. Kungl. Maj:t har (punkt 28, s. 82)
föreslagit riksdagen att till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret 1945/
46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för ifrågavarande
bros uppförande till sammanlagt 4 500 000 kronor. Därav erfordrades
för budgetåret 1945/46 ett anslag av 1 800 000 kronor.
Departementschefen har för egen del vitsordat nödvändigheten av ifrågavarande
bro ur ej blott civil trafiksynpunkt utan framför allt ur militär synpunkt.
Kostnaderna för brons uppförande kunde fördelas på tre år. För nästa
budgetår borde 1 800 000 kronor anvisas.
Genom ifrågavarande bro skulle vägförbindelse skapas mellan Enköping
och Strängnäs över Mälaren. Särskilt av militära skäl har den nuvarande
färjans ersättande med en bro ansetts angeläget. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
29:o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar. Kungl. Maj:t har (punkt 29, s. 82—84) föreslagit riksdagen
att till Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar
och broar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
3 500 000 kronor.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 2 000 000 kronor.
I särskild skrivelse den 11 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om anvisande av 7 000 000 kronor till ifrågavarande än
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
33
damål för nästa budgetår. Styrelsens hemställan grundar sig på en av chefen
för försvarsstaben i skrivelse den 17 augusti 1944 gjord framställning i
ämnet.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.
Under nu förevarande anslagsrubrik torde till en början böra beräknas
medel för vissa bidrag, vilka det ålegat förutvarande vägdistrikt att bestrida
men som ej inbetalats och som i anledning av vägväsendets förstatligande
nu torde böra gäldas av statsverket. Dessa bidrag uppgå till 462 000 kronor.
Beträffande det i övrigt äskade beloppet av i runt tal 6 500 000 kronor har
chefen för försvarsstaben på anmodan verkställt en angelägenhetsgradering
i fråga om därmed avsedda arbeten. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet
har jag i anslutning till nämnda gradering funnit en begränsning
i anslagsäskandet kunna ske med i runt tal 1 700 000 kronor. Återstående
kostnad, i avrundat tal 4 800 000 kronor, har ansetts kunna fördelas på
två budgetår. Förslagsvis torde omkring 3 000 000 kronor böra beräknas för
arbeten under budgetåret 1945/46, medan arbeten för omkring 1 800 000 kronor
torde kunna uppskjutas till budgetåret 1946/47.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
alt riksdagen må till Byggande och förbättring av vissa för
riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor.
30:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 84 och 85) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid
järnvägskorsningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
31 :o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 85—89) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 165 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
32 :o) Avsättning tili statens autoinobilskattemcdelsfond. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 89) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 6. 3
Utskottet.
34
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
33:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 90 och 91) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 kronor.
34:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 34, s. 91 och 92) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor.
35:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.
Kungl. Maj :t har (punkt 35, s. 92—96) föreslagit riksdagen att till Utvidgning
och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1945/
46 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 300 000 kronor.
I sin skrivelse den 26 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om ett anslag till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår av
1 500 000 kronor.
19 AA års fiskehamnsutredning har utlåtit sig i ärendet den 21 oktober
1944.
Departementschefen har för sin del framhållit att de anslag, som under
krigsåren stått till förfogande för förevarande ändamål, varit nedskurna till
ett minimum. Det vore uppenbart att anslag av annan storleksordning måste
ställas till förfogande för ändamålet, så snart omständigheterna det medgåve.
Resultatet av den undersökning, som bedreves av 1944 års fiskehamnsutredning,
beräknades bliva tillgängligt under nästa budgetår. Innan detta resultat
förelåge funnes ej tillräckligt material för att bedöma vare sig behovet
av arbeten eller den takt, vari arbetena borde bedrivas. Departementschefen
föresloge, att till särskilt angelägna företag 1 000 000 kronor anvisades för
fiskehamnsbyggnader under budgetåret 1945/46, därav hälften under nu
förevarande anslag och hälften under anslaget Bidrag till byggande och
underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Under förväntan att resultaten av 1944 års fiskehamnsutrednings arbete
redan inom närmaste tiden skola kunna framläggas får utskottet tillstyrka,
att anslag för ifrågavarande ändamål beviljas med de begränsade belopp,
som av Kungl. Majit äskats. Utskottet får, under hänvisning också till punkten
37 i det följande, hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 6.
35
alt riksdagen må till Utvidgning och förbättring av statens
fiskehamnar och farleder för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kronor.
36:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 96 och 97) hemställer utskottet,
! ! j
att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 110 000 kronor.
37:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Kungl. Maj:t har (punkt 37, s. 97—99) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 300 000 kronor.
I sin skrivelse den 26 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om ett anslag för nästa budgetår till ifrågavarande ändamål av
1 500 000 kronor.
19M års fiskehamnsutredning har utlåtit sig i ärendet den 21 oktober 1944.
Departementschefen har, under hänvisning till sitt ovan under punkten
35 omförmälda yttrande, hemställt om ett anslag av 500 000 kronor för
budgetåret 1945/46.
Under hänvisning till vad som under punkten 35 anförts får utskottet,
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll
av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
38:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Majit har (punkt 38, s. 99 och 100) föreslagit riksdagen, att till Bidrag till
anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bror Nilsson m. fl. (I: 144) och den andra inom andra kammaren av
herr A. Pettersson i Dahl m. fl. (11:381), har hemställts, att riksdagen hos
Kungl. Majit måtte begära sådan ändring i Kungl. Maj:ts kungörelse angåen
-
Ulskottet.
36
Statsutskottets utlåtande nr 6.
de statsbidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, att företag,
omfattande fem till tjugo bostadsfastigheter, handhaves av egnahemsnämnderna,
samt alt därvid övriga i motionerna framförda synpunkter beaktas.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen II: 381.
Till förevarande ändamål hava för innevarande budgetår uppförts 3 000 000
kronor å beredskapsstat II och 17 000 000 kronor å beredskapsstat III.
I sin skrivelse i ämnet nr 454 hemställde 19U års riksdag örn skyndsam
utredning av frågan om vatten- och avloppsledningar, varvid riksdagen anförde
bland annat följande.
Erinras må alt redan före kriget väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansåg
sig lia anledning allvarligt framhålla betydelsen av att statsmakterna ej försutte
möjligheterna att bringa utvecklingen i detta avseende att följa ändamålsenliga
riktlinjer med exempelvis gemensam planläggning under statlig
medverkan av vattenförsörjningen för större områden. Ofrånkomlig vore i
många fall en dylik statlig medverkan för att hindra föroreningen av vattendragen.
Utan att i övrigt nu angiva några allmänna riktlinjer för utredningen
vill riksdagen i vissa detaljavseenden anföra följande.
Vad först angår den organisation, som kan befinnas vara den lämpligaste,
bör ej förbises den praktiska förfarenhet egnahemsnämnderna besitta i fråga
om bebyggelse- och planläggningsfrågor. Enligt riksdagens mening synes det
därför vara förtjänt att undersökas, huruvida ej dessa nämnder böra medverka
vid vatten- och avloppsfrågornas handläggning även när det gäller
större företag än de för fyra lägenheter.
En av lantbruksstyrelsen med avseende å avloppsledningarnas anläggning
framförd synpunkt, som förtjänar uppmärksammas, är att för jords torrläggning
utförda eller planerade ledningar också kunna användas som
kloakledningar. Statsbidrag utgår emellertid för närvarande endast till den
del av kostnaden, som belöper på jordbruksintresset. Måhända kunde en
praktisk form för beaktande av ledningens samhällshygieniska värde vara
att bidragsgivningen också utsträcktes till att motsvara åtminstone viss del
av kostnaderna för anläggningen i dess egenskap av kloakledning.
Till den i motionen (motionen II: 545 av herr T. Nilsson i Stockholm
m. fl.) berörda frågan om statlig centraliserad upphandling av rör och annat
för anläggningarna erforderligt material har riksdagen ej kunnat taga ställning,
men riksdagen finner frågan förtjänt att närmare uppmärksammas,
närmast av statens industrikommission och kommissionen för ekonomisk
efterkrigsplanering.
En i motionen påvisad organisatorisk brist är för närvarande, att anslutningen
till och därmed också den lämpliga planläggningen av ett vattenledningsföretag
är beroende på de enskilda därav berörda fastighetsägarnas villighet
att ingå i företaget. Enligt vad från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
inhämtats plägar det ofta vara så, att vissa fastighetsägare först så småningom
ansluta sig till företaget, som emellertid plägar redan från början
få så tilltagas, att en dylik senare anslutning är möjlig. För vattencwledningsföretag
föreligger, jämlikt 8 kap. vattenlagen, rättslig förpliktelse
gå med i företaget. Även hälsovårdsstadgan innehåller bestämmelser för
dylika företag. Det kan måhända förtjäna övervägas i vad mån även anslutningen
till vatten/edninpsföretag kan behöva rättsligen regleras.
Något som också självfallet bör undersökas är till sist i vad man de stat
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
37
liga åtgärderna på området kunna inriktas på upplysningsverksamhet, rådgivning
och annan hjälp till självhjälp. Det har under ärendets förberedande
behandling med rätta från vissa länsstyrelser framhållits, att de otillfredsställande
vatten- och avloppsförhållandena inom riket ofta bottnade i okunnighet
samt desslikes oföretagsamhet och en allmän benägenhet att fasthålla
vid vad som vore gammalt och vant.
Kungl. Maj:t har, sedan viss ytterligare utredning verkställts, den 17 november
1944 utfärdat kungörelse angående statsbidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlop (nr 733). Genom beslut samma dag har Kungl.
Majit, som den 15 juli 1944 fastställt allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45 att lända till omedelbar efterrättelse såsom allmän förskottsstat
II, bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att anställa distriktsingenjörer
till det antal, som prövades erforderligt för biträde vid handläggning
av frågor om anläggningar för vattenförsörjning och avlopp och
som kunde fyllas av kompetenta och för ändamålet lämpliga personer, dock
högst en för varje län. Vidare har Kungl. Majit den 17 november 1944
ställt det förutnämnda å allmän förskottsstat II uppförda anslaget av
3 000 000 kronor till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande att av
styrelsen i mån av behov intill ett belopp av högst 1 000 000 kronor användas
till uppbyggande av berörda personalorganisation samt till bestridande
av vissa omkostnader för personalen ävensom till igångsättande av
särskilt angelägna anläggningsarbeten i den mån materialtillgångarna och
arbetsmarknadsläget det tilläte. Därvid har Kungl. Majit föreskrivit, att
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, innan beslut enligt nyssnämnda kungörelse
meddelades, skulle samråda med arbetsmarknadskommissionen.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.
Ehuru ett stort behov av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
föreligger, lärer det på grund av rådande brist på arbetskraft och material
icke vara möjligt att i nuvarande läge avse något större belopp till ändamålet
å ordinarie budget. Medelsbehovet torde därför — liksom under nu löpande
budgetår — väsentligen böra tillgodoses å allmän beredskapsstat. För
verksamhetens bedrivande i den begränsade omfattning, som avses med
det å allmän förskottsstat II för innevarande budgetår uppförda anslaget
till anläggning av vatten- och avloppsledningar, synes emellertid böra å riksstaten
upptagas ett belopp av förslagsvis 1 000 000 kronor för nästkommande
budgetår. Medlen torde böra anvisas under rubriken Bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp. I avbidan på ytterligare erfarenheter
torde de för innevarande budgetår fastställda statsbidragsgrunderna
böra erhålla fortsatt giltighet under budgetåret 1945/46.
Statsbidrag till vatten- och avloppsledningar har tidigare lämnats dels genom
egnahemsnämnderna i samband med understöd till förbättring av landsbygdens
bostäder dels ock genom arbetsmarknadskommissionen till större
kommunanläggningar i samband med arbetslöshet. I 1944 års proposition
örn beredskapsstat föreslogs, att bidrag till dylika anläggningar, gemensamma
för fem eller flera lägenheter, skulle lämnas genom väg- och vatten
-
U tskoltet.
38
Statsutskottets utlåtande nr 0.
byggnadsstyrelsen, som därvid skulle samarbeta med distriktsingenjörer, ställda
till länsstyrelsernas förfogande.
Av det av 1944 års riksdag å beredskapsstat anvisade anslaget har Kungl.
Majit den 17 november 1944 bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att använda högst 1 000 000 kronor till uppbyggande av erforderlig personalorganisation
samt till igångsättande i samråd med arbetsmarknadskommissionen
av särskilt angelägna anläggningsarbeten, i den mån materialtillgångarna
och arbetsmarknadsläget det tillåter.
För egen del vill utskottet erinra, att landsbygdens förseende med vattenoch
avloppsledningar i en utsträckning, vilken ur olika synpunkter kan vara
praktiskt lämplig och som dessutom står i överensstämmelse med nutida
hygieniska krav, lärer representera kapitalutlägg av en storleksordning uppemot
en halv miljard kronor. Även om härav endast en begränsad del får
beräknas falla på staten är det uppenbart, att ovannämnda belopp av
1 000 000 kronor tillsammans med nu äskade anslag å likaledes 1 000 000
kronor endast kan betraktas som begynnelseanslag för en ytterst begränsad
försöksverksamhet på området.
Enligt den 17 november 1944 utfärdad författning angående statsbidrag
till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp skall den, som önskar
erhålla statsbidrag, till vederbörande hälsovårdsnämnd ingiva skriftlig ansökning,
åtföljd av arbetsplan med kostnadsberäkning. Efter erforderlig utredning
och besiktning skall hälsovårdsnämnden med yttrande insända ansökningen
till länsstyrelsen, som —- efter hörande av egnahemsnämnden, förste
provinsialläkaren och vägförvaltningen — har att med utlåtande och förslag
överlämna ärendet till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilken därefter avgör
detsamma. För det stora flertalet ärenden, nämligen sådana som avse
5—20 bostadsfastigheter, är emellertid handläggningen än ytterligare komplicerad.
I dessa ärenden förutsättes före avgörandet, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samråder med egnahemsstyrelsen. Finna väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt egnahemsstyrelsen, att statsbidrag till den ifrågasatta anläggningen
lämpligen bör beredas enligt de grunder, som gälla för bidrag
av bostadsförbättringsmedel, vilka stå till egnahemsstyrelsens förfogande,
skall ansökningen överlämnas till egnahemsstyrelsen. Vid skiljaktig mening
mellan styrelserna härutinnan skall frågan om ärendets handläggning hänskjutas
till Kungl. Majits avgörande.
Då därutöver väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har att i hithörande ärenden
samråda med arbetsmarknadskommissionen måste handläggningen av
desamma sägas vara förenad med en mer än vanligt omständlig omgång, i all
synnerhet örn man tager i betraktande att de företag, som kunna komma i
fråga som bidragsberättigade, äro rent lokala och väl åtminstone till en början
måste bli tämligen begränsade till sin omfattning.
Så länge denna understödsverksamhet befinner sig på försöksstadiet kan
dock viss försiktighet vid tilldelningen av statsbidrag vara tillrådlig. Med
tanke också på behovet av en ökad administrativ erfarenhet torde måhända
Statsutskottets utlåtande nr 6.
39
den sålunda föreskrivna handläggningsproceduren kunna anses försvarlig.
Det synes dock utskottet angeläget, att ifrågavarande normer betraktas som
provisoriska och att de icke genom några mera vittutseende administrativa
anordningar organisatoriskt fastlåsas. Stor försiktighet är sålunda enligt utskottets
mening påkallad vid anställningen av de av departementschefen angivna
distriktsingenjörerna, i ali synnerhet som vanskligheter säkerligen
kunna väntas möta då det gäller att för befattningarna erhålla fackmän med
erforderliga kvalifikationer ej endast i teoretiskt avseende utan också i fråga
örn praktiskt omdöme och övrig praktisk duglighet.
Här berörda samhällsreform är ej endast tekniskt och ekonomiskt utan
även statsfinansi ellt synnerligen vittutseende. Såsom 1944 års riksdag framhöll
kräver därför dess genomförande en omsorgsfull planläggning. Utskottet
förutsätter att de utredningar, som i detta avseende påkallas, snarast möjligt
företagas med beaktande därvid av de synpunkter 1944 års riksdag lagt på
frågan. Vid denna planläggning lära erfarenheterna från den nu igångsatta
försöksverksamheten bliva av visst värde.
Vad angår motionerna har utskottet i frågans läge icke ansett sig böra
tillstyrka det i dem framställda förslaget om viss ändring i gällande författning.
Utskottet förutsätter emellertid, att vid de kommande övervägandena
tillbörligt beaktande skall skänkas de motionsvis framförda kraven på
större inflytande från egnahemsnämndernas sida vid avgörandet av hithörande
bidragsfrågor.
Med åberopande av vad sålunda anförts och med tillstyrkande av det av
Kungl. Maj:t begärda anslaget hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 000 kronor;
b) att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva tillkänna vad utskottet här ovan anfört;
c) att motionerna 1:144 och 11:381 må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört.
V ägtraf ikväsendet.
39 :o) Besiktning av motorfordon. Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 101
-—104) som innebär anvisande av anslag till förevarande ändamål med oförändrat
belopp för nästa budgetår, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av lil 000 kronor.
Utskottet.
40 Statsutskottets utlåtande nr 6.
40:o) Registrering av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 40, s. 104) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
41:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamåi. Kungl. Maj:t har (punkt
41, s. 105—107) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa kommunikationsändamåi
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kronor.
Till förevarande ändamål hava för vart och ett av budgetåren 1941/42—- 1944/45 anslag anvisats med 25 000 kronor.
I sin skrivelse den 11 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anhållit örn anslag för budgetåret 1945/46 till frågavarande ändamål.
Styrelsen anför bland annat, alt styrelsen i samband med vägväsendets
förstatligande fått mottaga ett antal framställningar med begäran om bidrag
till uppehållande av vissa båtförbindeiser. Framställningarna hade grundats
på av vederbörande vägdistrikt gjorda utfästelser, och de utlovade bidragen
hade i allmänhet utgått under en följd av år. Även om sådana utfästelser om
bidrag till ändamål, som icke avsåges i 1934 års väglagstiftning, icke kunde
anses bindande för kronan, syntes dock i vissa fall billighetsskäl tala för att
kronan åtminstone övergångsvis lämnade de bidrag som utlovats. Enligt styrelsens
mening borde anslaget med hänsyn härtill för nästa budgetår ökas
med 75 000 kronor till 100 000 kronor.
Statskontoret och riksräkenskapsverket hava yttrat sig i ärendet den 23
respektive den 11 oktober 1944.
Departementschefen har för egen del förordat, att förevarande anslag för
nästa budgetår bestämmes till 100 000 kronor varvid han i likhet med riksräkenskapsverket
förutsatt, att framställningar örn bidrag tills vidare prövades
av Kungl. Maj:t.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamåi
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kronor.
42 :o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 42, s. 107—lil) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Statsutskottets utlåtande nr 6. 41
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . kronor 29 800
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis ................... » 30 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 4 500
Summa kronor 64 600;
b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 64 600 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
43:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 43, s. lil och 112) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 19 200
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
44: o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Kungl. Maj :t har (punkt 44, s. 112—118) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1945/46
anvisa ett anslag av 80 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I en inom första kammaren av herr A. Forslund väckt motion (1:142)
har hemställts, dels att anslaget till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande icke måtte fastställas till högre belopp än det för
innevarande budgetår utgående eiler 65 000 kronor, dels ock att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning och förslag rörande
en rationell planering och organisation av det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet
i vårt land.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
R. Helgesson och Robert Berg (I: 143) och den andra inom andra kammaren
av herr O. Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 254), har vidare hemställts, att
riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Majit anhålla örn en allsidig och förutsättningslös
utredning örn förutsättningar och medel för åvägabringande
av en enhetlig statlig organisation för kontroll och ledning av landets trafiksäkerhetsarbete
på gator och vägar samt att förslag härom framlägges i så
god tid, att det kan bliva föremål för handläggning och beslut av 1946 års
riksdag.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna I: 142 och 143
42
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Till förevarande ändamål hava för budgetåren 1939/40—1944/45 anslag
anvisats med 100 000 respektive 75 000, 50 000, 50 000, 50 000 och 65 000
kronor.
I skrivelse, som den 4 november 1944 inkommit till kommunikationsdepartementet,
har nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande hemställt
örn anslag för nästa budgetår med 110 000 kronor enligt följande spe
-
cificering.
Kronor
Administration och centralt bedriven propaganda................ 35 000
Kontorskostnader ............................................ 10 000
Åtgärder till stöd för den obligatoriska trafikundervisningen...... 27 500
Allmän propaganda i städer och på landsbygden ................ 27 500
Kurser för bilskolemän ...................................... 5 000
Diverse utgifter............................................. 5 000
Summa kronor 110 000
Nationalföreningens ekonomiska förhållanden under budgetåret 1943/44
framgå av föreliggande bokslut, enligt vilket inkomster och utgifter uppgått
till följande belopp.
Inkomster.
Kronor
Statsanslag ............ 50 000: —
Medlemsavgifter ........ 3 218:22
Räntor ................ 1 329:84
Utgifter över inkomster . . 13 803: 28
Summa kronor 68 351:34
^ Kronor
Löner och arvoden...... 13 591: 50
Dyrtidstillägg .......... 3 399:17
Kontorskostnader ...... 7 596: 94
Allmän propaganda .... 21 399 : 86
Trafikundervisning...... 17 618: 14
Diverse utgifter ........ 4 745: 73
Summa kronor 68 351:34
Departementschefen har för sin del anfört bland annat följande.
Med hänsyn till betydelsen av den av föreningen bedrivna verksamheten
anser jag mig böra förorda, att föreningen även för nästa budgetår erhåller
statsbidrag till sin verksamhet. Vid bedömandet av frågan om bidragets storlek
torde hänsyn böra tagas till att gällande vägtrafikförfattningar för närvarande
äro föremål för revision. På grund härav lära vissa av föreningens
arbetsuppgifter såsom utarbetande av handböcker, anskaffning av undervisningsmateriel
m. m. komma att bliva vilande i avbidan på resultaten av ifrågavarande
revisionsarbete. I nuvarande läge synes icke heller någon utvidgning
av den kvalificerade kanslipersonalen, vare sig i fråga örn antal eller
löneställning, böra föranleda ökade anspråk på bidrag av statsmedel. Då emellertid
medelsbehovet till förevarande ändamål, särskilt med hänsyn till den
väntade utvecklingen av vägtrafiken efter ett fredsslut, torde få anses vara
betydande, anser jag mig böra förorda en höjning av det nu utgående anslaget
med 15 000 kronor till 80 000 kronor.
För bedömningen av trafikolyckornas omfång har utskottet ansett det
vara av intresse återgiva följande sammanställning över den inom statistiska
centralbyrån häröver förda statistiken.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
43
Vägtrafikolyckor (även gatut rafi kolyckor), som varit föremål för polisundersökning,
åren 1935—1943.
Därav personolyckor
Endast
Ar
Samtliga
Dödlig
utgång
Annan svår
personskada
Lindrig per- sonskada
Summa
dödade och
skadade
egendoms-
skada
Hela
an-
talet
Därav
vid
trafik
med
motor-
fordon
Hela
an-
talet
Därav
vid
trafik
med
motor-
fordon
Hela
an-
talet
Därav
vid
trafik
med
motor-
fordon
Hela
an-
talet
Därav
vid
trafik
med
motor-
fordon
Hela
an-
talet
Därav
vid
trafik
med
motor-
fordon
Hela
an-
talet
Därav
vid
trafik
med
motor-
fordon
1935
10 820
10 820
312
312
1013
1013
2 976
2 976
4 301
4 301
6 519
6 519
1936
12 382
12 382
394
394
1186
1186
3 392
3 392
4 972
4 972
7 410
7 410
1937
14128
14 128
420
420
1326
1326
3 602
3 602
5 348
5 348
8780
8 780
1938
16 504
16 504
530
530
1570
1570
4 373
4 373
6 473
6 473
10031
10031
1939
17 260
16 314
538
503
1709
1545
4 972
4 306
7 219
6 354
10041
9 960
1940
8 652
7190
270
216
940
678
2 868
1849
4 078
2 743
4 574
4 447
1 1941
7 888
6 256
276
234
820
562
2 906
1748
4 002
2 544
3 886
3 712
1942
8 659
6 765
295
251
903
595
3 223
1893
4 421
2 739
4 238
4 026
1 1943
8 464
6 352
266
200
877
576
3 522
1983
4 665
2 759
3 799
3 593
Även inom medicinalstyrelsen föres emellertid en i detta avseende belysande
statistik, nämligen över vid lasarett och sjukstugor behandlade personer,
skadade vid trafikolycksfall. Denna statistik utvisar följande siffror
för de senare åren:
Skadans påföljd 1933
Döden................. 220
Kvarst. men........... 540
Dverg, men............ 11129
Summa 11889
därav intagna för vård . 5 858
1936 1937 1938 1939
260 291 366 350
556 595 738 708
12 405 13 868 16 800 16 766
13 221 14 754 17 904 17 824
6 593 7 460 8 905 8 576
1940 1941 1942 1943
227 209 225 202
555 533 597 497
15 791 16 386 17 626 15 851
16 573 17128 18 448 16 550
6 814 6 406 6 833 6 874
En påtaglig olikhet mellan dessa båda tabeller är, att den först intagna
redovisar antalet olycksfall men icke antalet skadade. Vad personskadorna
beträffar visar olycksfallsstatistiken genomgående betydligt lägre siffror än
sjukvårdsstatistiken, vilket förklaras förutom av nyssnämnda omständighet
av det förhållandet att förstnämnda statistik är grundad på polisrapporter
och att endast ett begränsat antal olyckor föranleda polisundersökning. Den
först intagna, av statistiska centralbyrån förda statistiken visar i fråga örn
totala antalet personolyckor en nedgång från 6 473 år 1938 till 4 665 år 1943,
medan i sjukvårdsstatistiken motsvarande siffror äro ungefärligen lika höga
båda dessa år eller 17 904 år 1938 och 16 550 år 1943. Som en förklaring
till denna starka olikhet har angivits den av trafikvanornas omläggning under
krigsåren föranledda häftiga stegringen i antalet cykelolyckor, av vilka
många föranlett sjukvård men ej polisundersökning. Även de redovisade dödsolyckorna
visa stora skiljaktigheter. I detta avseende är det statistiska cen
-
Utskottet.
44 Statsutskottets utlåtande nr 6.
tralbyråns, på polisrapporter grundade statistik som företer de högre siffrorna,
vilket uppgivits bero på att vissa ej till polisen rapporterade dödsfall
kommit till sjukvårdsinstitutionernas kännedom.
Då för omkring ett tiotal år sedan nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande med statens stöd bildades, var väl tanken närmast den, att hithörande
arbetsuppgifter skulle kunna lösas på frivillighetens väg och i huvudsak
med frivilliga, ideellt arbetande krafter. Ett annat skäl för att den
nuvarande organisationsformen valdes var, att ej så obetydliga ekonomiska
bidrag borde kunna påräknas från försäkringsbolag och andra, som hava ett
dii-ekt ekonomiskt intresse av en låg olycksfallsfrekvens på gator och vägar.
Vad först angår de i sistnämnda avseende hysta förhoppningarna måste
konstateras, att inkomsterna från andra bidragsgivare än staten i verkligheten
visat sig inflyta synnerligen oregelbundet och tämligen sparsamt. För
budgetåret 1943/44 utgör den enda i bokslutet upptagna inkomstposten av
detta slag »medlemsavgifter kronor 3 218:22». Ett betydligt mer betänkligt
förhållande är emellertid, att trots allt det arbete, som på detta område bedrivits,
och trots motortrafikens till följd av kriget starka nedgång trafikolyckorna
dock alltjämt visa mycket höga siffror. Antalet dödsolyckor hava
visserligen nedgått, men som belysande för hithörande olycksfalls omfång
må anföras, att antalet på sjukvårdsanstalt för vård intagna skadade år
1943 uppgick till 6 874, en siffra av ungefärligen samma storleksordning som
under vissa av förkrigsåren. Än mer allvarligt måste läget väntas bliva, när
trafiken åter börjar mera fritt utveckla sig efter kriget.
Det har långt tidigare påvisats vilka ofantliga kostnader trafikolyckorna
draga med sig i form av sjukvård, polisövervakning och domstolsarbete. Men
även rent humanitärt sett påkallas uppenbarligen betydligt kraftigare åtgärder
för att bringa den nödiga upplysningen om trafikens vådor.
Utskottet finner en skyndsam utredning i detta avseende vara påkallad.
Då det gäller att åstadkomma den lämpligaste säkerhetsorganisationen synes
särskilt förtjäna uppmärksammas den motionsvis framförda tanken att
förlägga denna verksamhet till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som redan
nu handhar vägtrafikinspektionen och på vilken vila sådana med trafiksäkerhetsarbetet
nära sammanhörande uppgifter som exempelvis körkorts- och
bilbesiktningsärenden samt de frågor som röra säkerhetsanordningar på vägarna.
Även andra utvägar för hithörande organisatoriska spörsmåls lösande
kunna föreligga, och även de böra klarläggas. En ledande synpunkt vid utredningsarbetet
bör emellertid vara att söka bättre än för närvarande tillvarataga
möjligheterna att genom skolorna meddela ungdomen ökade insikter
örn trafikens faror och i övrigt bibringa den en erforderlig bättre trafikkultur.
Vad till sist angår avvägningen av bidragsbeloppet lill den nuvarande organisationen
på området, nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande,
ansluter utskottet sig i frågans läge och med tanke särskilt på en eventuellt
ökad efterkrigstrafik till departementschefens förslag om att ett belopp av
Statsutskottets utlåtande nr 6.
45
80 000 kronor anvisas, d. v. s. 15 000 kronor mer än som beviljats för innevarande
budgetår.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionen I: 142, punkt 1, till Bidrag till nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 80 000 kronor, att avräknas mot automobilskat
temedlen;
b) i anledning av motionen I: 142, punkt 2, samt motionerna
I: 143 och II: 254 hos Kungl. Majit anhålla örn skyndsam
utredning rörande möjligheterna att genom lämplig
upplysningsverksamhet m. m. höja den allmänna trafiksäkerheten
och åstadkomma en bättre trafikkultur.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
45 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 45, s. 173—182) framlagt
förslag till personalförteckning och avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut samt hemställt örn anvisande av 508 000 kronor
under institutets avlöningsanslag.
I en inom första kammaren av herr Gustav Emil Andersson väckt motion
(I: 133) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i personalförteckningen
för Sveriges meteorologiska och hydrografiska anstalt med uteslutande av en
befattning såsom förste statsmeteorolog i lönegraden A 26 uppföra en byrådirektör
i lönegraden A 28.
Styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt bär hemställt,
att ifrågavarande avlöningsanslag för nästa budgetår måtte uppföras med
506 200 kronor eller med ett 127 700 kronor högre belopp än för innevarande
budgetår. Anslagsberäkningarna grunda sig i allt väsentligt på ett förslag
till personalorganisation för det närmaste budgetåret, upprättat av en av
Kungl. Majit särskilt förordnad utredningsman för verkställande av utredning
rörande organisationen av samt arbetsuppgifterna för styrelsen för anstalten.
Departementschefen har, beträffande personalorganisationen vid a 11- m än n a avdelningen, uttalat sig för att överdirektörstjänsten uppflyttas
från lönegraden B 1 till lönegraden B 2 samt att den föreslagna kamrerartjänsten
inplaceras såsom extra ordinarie i 22 lönegraden. Vid bifall till
sistnämnda förslag borde den nuvarande innehavaren av registratorstjänsten
46
Statsutskottets utlåtande nr 6■
Utskottet.
överföras på övergångsstat och befattningen vid uppkommande ledighet utbytas
mot en kansliskrivare anst i lönegraden A 11. I övrigt hade departementschefen
funnit sig böra godtaga anstaltens personalberäkningar med
den jämkningen, att medel redan nu syntes böra beräknas för uppförande
på extra ordinarie stat av befattningarna som kontorsbiträde och telefonist,
oaktat befattningarnas innehavare med hänsyn till anställningstid ansetts
böra vinna befordran från extra till extra ordinarie ställning först vid en
senare tidpunkt.
I fråga örn personalbehovet vid meteorologiska byrån hade
anstaltens beräkningar för nästa budgetår givit anledning till erinran allenast
på ett par punkter. Antalet förste statsmeteorologer tillstyrktes utökat
från två till fyra, varvid dessa befattningshavare skulle placeras i lönegraden
A 26. Så länge den ene förste statsmeteorologen åtnjöte tjänstledighet för
undervisningsändamål, skulle vid anstalten finnas en extra ordinarie förste
statsmeteorologbefattning i 24 lönegraden. För närvarande kunde departementschefen
icke förorda inrättandet av meteorologbefattningar å ordinarie
stat i 20 lönegraden. Av de nuvarande tre extra ordinarie meteorologtjänsterna
i 20 lönegraden syntes två böra bibehållas. Vidare ansåge departementschefen
medel böra beräknas för uppflyttning från 6 till 7 lönegraden av
en befattning såsom extra ordinarie kanslibiträde å meteorologiska byrån,
varjämte antalet kontorsbiträde!! i A 4 torde böra ökas från föreslagna 8 till
9 med motsvarande minskning av antalet extra ordinarie biträden
Anstaltens beräkningar rörande personalorganisationen vid h y d r o 1 ogiska
byrån ansåge sig departementschefen böra godtaga allenast med
den avvikelsen alt förste statshydrologema skulle placeras i lönegraden A 26
och statshydrologema i lönegraden A 22.
Bifall till vad departementschefen sålunda tillstyrkt skulle medföra en
anslagsökning med 129 500 kronor till 508 000 kronor.
Inledningsvis må erinras att då meteorologien och hydrologien på sin tid
sammanfördes inom samma institution detta berodde på de praktiska beröringspunkter
arbetet inom ifrågavarande båda områden ansåges äga. Det
kunde sålunda påvisas, att ett meteorologiskt studium av nederbörden vore
nödvändigt för de hydrologiska arbetena, medan å andra sidan tillgång
till vatten-, snö- och isobservationer vid insjöar, floder och glaciärer underlättade
det meteorologiska arbetet.
Meteorologien och den praktiska tillämpningen av dess resultat främst i
form av väderleksförutsägelser har som bekant fått ett allt större värde för
näringslivet liksom för samhällslivet i allmänhet. Såsom verksamhetsgrenar,
för vilka väderleksförutsägelserna blivit av en alltmer avgörande betydelse,
må nämnas jordbruket, sjöfarten och luftfarten. Väderlekstjänsten har i
själva verket efter hand utvecklat sig till att bliva en alltmera oumbärlig
samhällelig säkerhetstjänst. I den mån vattenkraftens och för övrigt de med
vattenhushållningen sammanhängande problemens betydelse växt ha också
behoven av hydrologien som hjälpvetenskap tilltagit.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
47
Kraven på utvidgade observationer och undersökningar samt också utökad
personal för dessa arbetens bedrivande hava helt naturligt också efter
hand allt starkare framträtt. Uet må i detta sammanhang erinras, att då enligt
beslut av 1943 års riksdag den militära väderlekstjänsten överflyttades
till flygvapnet förutsattes, att sådana även för det militära arbetet nödiga
uppgifter som viss utbildning av personal, klimatiska utredningar m. m. alltjämt
skulle i huvudsak vila på den dittillsvarande civila organisationen.
De nu under Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut föreslagna
anslagen innebära en högst väsentlig förhöjning i förhållande till vad som
för innevarande budgetår anvisats. Vad angår här förevarande anslag till
personalkostnaderna vid institutet föreslås detta nu till 508 000 kronor, vilket
utgör en anslagsökning med 129 500 kronor. I betraktande av ovan angivna
omständigheter må det emellertid anses förklarligt, att den i ärendet
företagna utredningen måst utmynna i förslag om vissa ökningar av anslagen
både till personal och andra utgifter, däribland särskilt telegramkostnader.
Vad angår institutets personalorganisation har av den tillkallade utredningsmannen
framlagts en plan, avsedd att genomföras efter hand. Även beträffande
den begränsade plan, som nu av departementschefen föreslagits,
gäller emellertid, att svårigheter för närvarande föreligga för att få vissa
tjänster besatta med kompetenta krafter. Detta förhållande nödvändiggör
självfallet viss försiktighet vid förekommande tjänstetillsättningar liksom
eventuellt också vissa övergångsanordningar i avvaktan på att lämpliga sökande
— på grund av de förbättrade befordringsmöjligheter som öppnats —
skola visa villighet att meritera sig till föreliggande tjänster. Under erinran
härom tillstyrker utskottet den av departementschefen föreslagna personalorganisationen.
Beträffande löneställningen för de olika tjänsterna hava olika meningar
framkommit, huruvida förste statsmeteorologer och förste statshydrologer
skola inplaceras i 26 eller 27 lönegraden samt huruvida statsmeteorologer
och statshydrologer skola inplaceras i 22 eller 23 lönegraden. Utskottet ansluter
sig i detta avseende till departementschefens förslag örn tjänsternas
inordning i 26 respektive 22 lönegraden. Särskilt med hänsyn till föreliggande
rekryteringssvårigheter lärer emellertid förevarande spörsmål förtjäna
fortsatt uppmärksamhet. Detta gäller framför allt om, såsom lärdaverksutredningen
föreslagit, en uppflyttning av förste och andre arkivarier m. fl.
till 27 respektive 23 lönegraden skulle beslutas.
En fråga som också kan tarva förnyade överväganden är i vilken utsträckning
väderleksassistenterna skola berättigas bibehålla sin avlöning under
studier för avläggande av meteorologisk tjänsteexamen.
Motionsvis har föreslagits, att i stället för en av de fyra förste statsmeteorologbefattningama
i lönegraden A 26 skulle inrättas en ordinarie bvrådirektörstjänst
i lönegraden A 28, närmast avsedd för de klimatologiska arbetena.
Utan alt underskatta klimattjänstens ej minst för jordbruksforskningen
stora betydelse vill utskottet framhålla, att denna del av institutionens verk
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
48
samhet ej kan anses intaga en sådan särställning i förhållande till de övriga
tre tjänstegrenar, som ingå i institutets meteorologiska byrå, att en uppflyttning
av den för klimattjänsten avsedda förste statsmeteorologen i byrådirektörsgrad
kan anses befogad. Att på senare tid en extra ordinarie byrådirektörsbefattning
funnits upptagen på anstaltens stat, har varit motiverat av det
militära flygets krav. I och med den militära väderlekstjänstens överflyttning
till flygvapnet ha skälen bortfallit för denna extra ordinarie tjänsts
bibehållande vid institutet. Utskottet anser sig alltså icke böra tillstyrka
motionen.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag och avstyrkande av
motionen hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen I: 133,
a) fastställa följande personalförteckning för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1945/46:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 överdirektör ................................ B 2
2 byråchefer .................................. A 30
2 förste statshydrologer ........................ A 26
4 förste statsmeteorologer ...................... A 26
2 statshydrologer .............................. A 22
5 statsmeteorologer ............................ A 22
1 radioföreståndare ............................ A 15
1 laboratorieassistent .......................... A 12
3 radiotelegraf ister ......... A 12
1 kansliskrivare .............................. A 11
1 instrumentmakare .......................... A 10
2 kontorister.................................. A 9
1 förste expeditionsvakt ........................ A 7
7 kanslibiträden .............................. A 7
2 expeditionsvakter ............................ A 5
11 kontorsbiträden ............................ A 4
Tjänsteman å övergångsstat.
1 registrator .................................. A 14
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
1 förste statsmeteorolog ........................ Eo 24
1 kamrerare .................................. Eo 22
Anm. Den å ordinarie stat upptagna kansliskrivartjänsten skall hållas
obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda registratorn kvarstår i tjänst;
Statsutskottets utlåtande nr 6.
49
b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 271 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 170 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 67 000
Summa kronor 508 000;
c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 508 000 kronor.
46 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i
allmänhet: Undervisning. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
46, s. 182 och 183) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 4 000 kronor.
47 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i
allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 47, s. 184—186) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar
inom hydrologiska byrån för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 74 500 kronor.
48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i
allmänhet: Observatörer. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
48, s. 186 och 187) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 352 600 kronor.
49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i
allmänhet: Tclcgramkostnadcr m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Majrts
förslag (punkt 49, s. 187 och 188), som innebär en anslagsökning för ifråBihang
till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 6.
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
50
Statsutskottets utlåtande nr 6.
gavarande ändamål med 34 500 kronor, huvudsakligen beroende av beräknade
utgifter för väderleksobservationer och radioutsändningar i samband
med återupptagande av det internationella samarbetet på förevarande område,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
193 000 kronor.
50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i
allmänhet: Underhåll av stationer m. m. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 50, s. 188 och 189) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 34 500 kronor.
51 :o) Sveriges meteorologiska oeh hydrologiska institut: Verksamheten i
allmänhet: övriga omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts förslag
(punkt 51, s. 189—191) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 94 300
kronor.
52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 191 och 192) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar
i Riksgränsen för budgetåret 1945/46 anvisa ett
anslag av 5 000 kronor.
53 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Väderlekstjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 53, s. 192—194) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för
luftfarten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
119 400 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
51
54:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Aerologisk station i Torslanda. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 54, s. 194 och 195) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Aerologisk station
i Torslanda för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 59 500 kronor.
55:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till seismologiska
och magnetiska iakttagelser i Abisko. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 55, s. 195 och 196) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser
i Abisko för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
8 000 kronor.
Byggnadsväsende!.
56:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 56, s. 197
—216) framlagt förslag till personalförteckning och avlöningsstat för byggnadsstyrelsen
samt hemställt om anvisande av 873 500 kronor under styrelsens
avlöningsanslag.
I skrivelser den 29 augusti och den 4 november 1944 har byggnadsstyrelsen
hemställt örn anslag till styrelsen för nästa budgetår. Under hänvisning till
dea under innevarande budgetår inträdda ökningen i arbetskvantiteten ävensom
till önskvärdheten av att i vissa fall kunna knyta befattningshavare fastare
vid verket och sätta vissa tjänsters löneställning i bättre överensstämmelse
med arbetsuppgifterna, har styrelsen därvid föreslagit vissa personalförstärkningar
och avlöningsförbättringar.
Allmänna lönenåmnden har avgivit utlåtande i ärendet.
Departementschefen har tillstyrkt följande personalökningar och löneförbättringar:
Byggnadsbyrån.
Tre nya byråingenjörstjänster inrättas, därav en i lönegraden Eo 24 och
två i lönegraden Eo 21. Vidare nyinrättas en kostnadsberäknartjänst i lönegraden
Eo 21.
Intendentsbyråns stockholmsavdelning.
Intendentstjänsten förändras till en byrådirektörsbefattning i lönegraden
A 28, de bada byggnadskontrollantbefattningarna överföras på ordinarie stat
52
Statsutskottets utlåtande nr 6.
i lönegraden A 21, bokhållartjänsten i lönegraden Eo 18 överföres till ordinarie
stat i lönegraden A 17 varjämte en ny kontorsbiträdesbefattning för räkningsgranskning
i lönegraden Eo 4 inrättas. På grund av det genom slottsbyggnadernas
överförande till intendentsbyråns förvaltning uppkomna nya
personalbehovet inrättas dels en befattning som extra ordinarie förste byråingenjör
i 24 lönegraden, dels en byggnadskontrollantbefattning i lönegraden
Eo 21, dels en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning i 7 lönegraden, dels
ock en extra kontorsbiträdesbefattning i 4 lönegraden, varjämte för tillfällig
personal beräknas 1 000 kronor.
Intendentsbyråns landsortsavdelning.
En byråarkitektsbefattning i lönegraden Eo 24 nyinrättas, en ingenjörstjänst
i lönegraden Ex 18 överföres till extra ordinarie stat i 17 lönegraden,
varjämte en kontorsbiträdestjänst i lönegraden Eo 4 nyinrätlas.
Kulturhistoriska byrån.
En kontorsbiträdestjänst i lönegraden Eo 4 inrättas.
Stadsplanebyrån.
Ersättningen till en arvodesanställd byråarkitekt höjes med 2 400 kronor
årligen.
Personal utan by råinde 1 ning.
Extra ordinarieposten uppräknas med det belopp som erfordras för avlöning
åt två extra ordinarie skrivbiträden i 2 lönegraden, fyra extra ordinarie kontorsbiträdestjänster
i 4 lönegraden förändras till ordinarie, varjämte en ny
expeditionsvaktstjänst i lönegraden A 5 inrättas.
Departementschefen har också tillstyrkt, att den å administrativa byråns
värmetekniska avdelning placerade inspektörst jönsten uppehälles på förordnande
mot vikariatslön, vartill 8 800 kronor kunde beräknas.
Beträffande slutligen byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal har departementschefen
biträtt styrelsens förslag om uppförande av den nu arvodesavlönade
befattningen som värmeledningsskötare vid fastigheten nr 1 i kvarteret
Röda bodarna i Stockholm i lönegraden Eo 8.
Vid bifall till vad departementschefen sålunda tillstyrkt skulle ifrågavarande
anslagspost ökas med 71 300 kronor till 873 500 kronor för nästa budgetår.
Utskottet. Vad särskilt angår uppflyttningen av intendentsbefattningen å stockholmsavdelningen
(A 26) till byrådirektörstjänst (A 28) har redan tidigare fastslagits,
att det omfattande och värdefulla fastighetsbestånd, som nämnda avdelning
har att förvalta, gör att på denna avdelnings föreståndare särskilt
stora krav måste ställas i fråga om ej endast teknisk kompetens utan även
på erfarenhet och ekonomiskt omdöme. Utskottet vill därför tillstyrka denna
uppflyttning. Ej heller i övrigt föranleder förenämnda förslag någon erinran
utom i vad angår den till extra ordinarie i 8 lönegraden föreslagna befattningen
som värmeledningsskötare vid fastigheten nr 1 i kvarteret Röda
Statsutskottets utlåtande nr 6.
53
bodarna (Centralpalatset vid Tegelbacken) i Stockholm. Utskottet finner sig
böra tillstyrka, att nämnda befattning, på sätt byggnadsstyrelsen föreslagit,
upptages på ordinarie stat i 8 lönegraden. Vid bifall härtill bör anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 3 600 kronor och
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal minskas med 3 400
kronor.
Med denna ändring tillstyrkes Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Personalförteckning.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör ...............................C 12
1 byggnadschef.................................C 8
4 byggnadsråd .................................A 30
1 byråchef .....................................A 30
3 byrådirektörer ................................ A 28
5 intendenter ...................................A 26
1 byråingenjör .................................A 24
1 förste byråsekreterare ........................ A 24
1 kamrerare ...................................A 24
1 assistent .....................................A 22
4 assistenter ...................................A 21
5 byggnadskontrollanter .........................A 21
2 byråsekreterare ...............................A 21
1 bokhållare .................................. A 17
1 kansliskrivare ................................ A 11
1 kontorist.....................................A 9
1 förste expeditionsvakt .........................A 7
4 kanslibiträden ................................ A 7
3 expeditionsvakter .............................A 5
10 kontorsbiträden .............................. A 4
2 skrivbiträden .................................A 2
T jänsteman å övergångsstat.
1 kansliskrivare ................................ A 11
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 20.
2 byråarkitekter ...............................Eo 24
1 byråingenjör ................................ Eo 24
54
Statsutskottets utlåtande nr 6''.
Befattning Lönegrad
1 förste byråsekreterare ........................ Eo 24
6 biträdande arkitekter.........................Eo 21
1 byggnadskontrollant .........................Eo 21
1 byråsekreterare .............................. Eo 21
Anm. Den å ordinarie stat upptagna kontoristtjänsten skall hållas obesatt,
så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren kvarstår i tjänst.
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 20.
1 byråchef .................................... Eo 30
1 inspektör .................................... Eo 26
1 byråingenjör .................................Eo 21
Byggnadsstyrelsens värmeledning spersonal.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 maskinister av l:a klass........................ A 10
4 värmeledningsskötare, tillika reparatörer, av l:a
klass .......................................A 8
Av byggnadsmedel avlönad personal d byggnadsstyrelsens
byggnadsbyrd.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 20.
5 förste byringenjörer ...... Eo 27
8 byråingenjörer (byråarkitekter) ................ Eo 24
1 kostnadsberäknare ............................ Eo 24
1 ledningskontrollant............................ Eo 24
6 byråingenjörer................................ Eo 21
1 kostnadsberäknare ............................ Eo 21
1 revisor och bokhållare ........................ Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 392 400
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.............. 1 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........241 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 92 700
Säger kronor 727 400
Statsutskottets utlåtande nr 6.
55
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 71 700
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 10 800
Säger kronor 82 500
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 25 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 30 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 8 300
Säger kronor 63 800
Summa kronor 873 700;
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1945/
46 anvisa ett förslagsanslag av 873 700 kronor.
57 :o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 57, s. 216—218) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 114 700 kronor.
58:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
58, s. 218—230) framlagt förslag till personalförteckning och avlöningsstat
för länsarkitektsorganisationen samt hemställt om anvisande av 964 000
kronor under organisationens avlöningsanslag.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lennart Johansson m. fl. (1:69) och den andra inom andra kammaren av
herr A. Hagård m. 11. (II: 125), har hemställts, att riksdagen måtte besluta
inrättande av en befattning som biträdande länsarkitekt vid länsarkitektskontoret
i Vänersborg från och med budgetåret 1945/46.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen II: 125.
I skrivelse den 29 augusti 1944 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anslag
för budgetåret 1945/46 till länsarkitektsorganisationen ävensom föreslagit
viss utbyggnad av personalorganisationen.
Departementschefen har endast såtillvida ansett sig böra tillstyrka byggnadsstyrelsens
förslag örn personalutökning att de två nu befintliga två-länsdistrikten,
Södermanlands-Gotlands och Kronobergs-Blekinge, uppdelas på
vardera två distrikt, varvid två länsarkitektsbefattningar i lönegraden C 5
56
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
inrättas med stationering i Visby och Karlskrona. I samband därmed indragas
de två befattningarna som biträdande länsarkitekt i nämnda städer, varjämte
två biträdesbefattningar i lönegraden Eo 4 förändras till befattningar
för rit- och skrivbiträden i lönegraden Eo 7. Vidare har departementschefen
tillstyrkt, att antalet biträdande länsarkitekter ökas från 7 till 10, att i
vardera av städerna Stockholm, Kristianstad och Malmö nyinrättas en biträdesbefattning
i lönegraden Eo 4 samt att en ingenjörstjänst i lönegraden
Eo 18 nyinrättas vid länsarkitektkontoret i Malmö.
Vid bifall till vad departementschefen sålunda tillstyrkt skulle för nästa
budgetår erfordras en höjning av ifrågavarande anslag med 91 800 kronor
till 964 000 kronor.
Utskottet tillstyrker förslaget om nyinrättande av biträdande länsarkitektsbefattningar
i Stockholm — utöver en därstädes tidigare befintlig — samt i
Kristianstad, Malmö, örebro och Falun, varvid de biträdande länsarkitektsbefattningama
i Visby och Karlskrona skulle indragas i samband med inrättande
av ordinarie befattningar därstädes. Detta innebär en utökning av antalet
befattningar såsom biträdande länsarkitekt från 7 till 10.
Utskottet underskattar icke de skäl, som motionsvis anförts för att också
vid länsarkitektskontoret i Vänersborg anställes en biträdande länsarkitekt.
Om en dylik befattning funnes även inom Älvsborgs län kunde, enligt vad i
motionerna påvisas, förverkligas de starkt föreliggande önskemålen om att
regelbundna mottagningar kunde hållas i Borås, som har en befolkning på
över 50 000 invånare och vars kommunikationer med residensstaden Vänersborg
äro ovanligt ogynnsamma. På enskild motion har utskottet dock
ej ansett sig böra tillstyrka en sådan utökning av länsarkitektsinstitutionen.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majrts förslag och avstyrkande av motionerna
hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 1:69 och II: 125,
a) godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1945/46:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
24 länsarkitekter ................................ C 5
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
10 biträdande länsarkitekter .................... Eo 24
26 assistenter .................................. Eo 21;
Statsutskottets utlåtande nr 6.
57
b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat. Kr(mor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 291 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 377 000
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis .. 200 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 95 400
Summa kronor 964 000;
c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 964 000 kronor.
59:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 230—232) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
110 000 kronor.
60:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Majtts förslag (punkt 60, s. 232 och 233) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
Brandväsendet.
61 :o) Statens brandinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj.t har (punkt 61,
s. 235—238) föreslagit riksdagen att till Statens brandinspektion: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 kronor.
Till förevarande ändamål bär för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 50 000 kronor. Beloppet är beräknat med hänsyn till att brandlagen
och brandstadgan skulle träda i kraft först den 1 januari 1945 men att riksbrandinspektören
samt länsbrandinspektörema skulle börja sån verksamhet
någon tid dessförinnan.
I skrivelse den 22 november 1944 angående medelsäskanden för brandförsvaret
för budgetåret 1945/46 har civilförsvarsstyrelsen framlagt förslag till
58
Statsutskottets utlåtande nr 6.
U tskottet.
beräkning av nu förevarande anslag för nästa budgetår. Styrelsen Ilar beräknat
anslaget på följande sätt:
Kronor
Riksbrandinspektören, arvode ................................ 15 000
Ersättning åt vikarie för riksbrandinspektören.................. 1 000
Arvoden till länsbrandinspektörer ............................. 50 000
» » länsskogsbrandinspektörer ........................ 20 000
» » distriktsskogsbrandchefer ......................... 12 000
» » sakkunniga ..................................... 5 000
Summa kronor 103 000
Departementschefen har för egen del anfört följande.
I likhet med civilförsvarsstyrelsen utgår jag ifrån att medel för bestridande
av kostnaderna för biträdande personal åt riksbrandinspektören även
under nästa budgetår skola inräknas i anslag, som anvisas under femte huvudtiteln.
Mot de för arvode åt riksbrandinspektören, till ersättning åt vikarie
för honom och till sakkunniga beräknade beloppen har jag icke något att
erinra.
Det torde vara möjligt och lämpligt att i åtskilliga fall förena befattningarna
såsom ^^brandinspektör och länsskogsbrandinspektör, vilket bör kunna
medföra en minskning av medelsbehovet för arvoden åt dessa befattningshavare.
I hur stor utsträckning en sådan sammanslagning av befattningarna
kan ske och i vilken omfattning indragning av befattningar såsom
distriktsskogsbrandchef kan äga rum, är ännu icke möjligt att med säkerhet
beräkna. Att fastställa arvodenas storlek torde få ankomma på Kungl. Maj:t.
Jag finner emellertid anslagsbeloppet kunna jämkas nedåt till 95 000 kronor.
Anslaget bör i avbidan på erfarenhet rörande belastningen å detsamma tills
vidare erhålla förslagsanslags natur.
Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens brandinspektion: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 95 000
kronor.
62 :o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 62, s. 238) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 52 000
kronor.
63:o) Statens brandskola: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 63, s. 238
-—241) framlagt förslag till avlöningsstat för statens brandskola och hemställt
om 52 400 kronor under brandskolans avlöningsanslag för nästa budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
59
För innevarande budgetår har för ändamålet i fråga anvisats ett anslag av
50 500 kronor.
I en den 30 augusti 1944 till kommunikationsdepartementet inkommen
skrivelse har styrelsen för statens brandskola gjort framställning om anvisande
av medel för skolans verksamhet under budgetåret 1945/46.
Styrelsen hemställer till en början, att brandmästaren och kanslibiträdet
måtte överföras på ordinarie stat. Styrelsen föreslår att brandmästaren placeras
i 18 lönegraden och att kanslibiträde! hänföres till 7 lönegraden. Styrelsen
anhåller samtidigt, att nämnda befattningshavare måtte för placering
i löneklass få tillgodoräkna sig redan fullgjord tjänstgöring vid skolan, vilket
för brandmästaren skulle innebära placering i 19 löneklassen.
Allmänna lönenämnden har utlåtit sig i ärendet.
Departementschefen har ansett sig kunna tillstyrka styrelsens förslag allenast
såtillvida, att befattningarna såsom brandmästare och kanslibiträde placeras
i lönegraden Eo 18 respektive Eo 7. Anledning syntes icke föreligga
att medgiva tillgodoräknande för löneklassplacering av redan fullgjord tjänstgöring
vid skolan.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat, Kronor
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .. 12 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän, förslags
vis
....................................... 36 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 3 000
Summa kronor 52 400;
b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret 1945/
46 anvisa ett förslagsanslag av 52 400 kronor.
64 :o) Statens brandskola: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64,
s. 241 och 242), som innebär anvisande av anslag med oförändrat belopp
för nästa budgetår till förevarande ändamål, anser sig utskottet böra tillstyrka.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
65:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Med tillstyrkande av
Kungl. Majlis förslag (punkt 65, s. 242 och 243) hemställer utskottet,
Utskottet.
60
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
att riksdagen må till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 2 000
kronor.
66:o) Bidrag tili svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 66, s. 244 och 245) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska brandkårernas
riksförbund för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.
67:o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Kungl. Majit har
(punkt 67, s. 245—247) föreslagit riksdagen att till Bidrag till förebyggande
och släckning av brand för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
287 600 kronor.
I sin skrivelse den 22 november 1944 har civilförsvarsstyrelsen framlagt
nedanstående förslag till beräkning av anslag till förebyggande och släckning
av brand för budgetåret 1945/46.
Kronor
Bemanning av brandtorn .................................... 130 000
Telefonförbindelser ......................................... 29 000
Löpande underhåll ......................................... 21000
Förnyelse av brandtom ...................................... 19 000
Ersättning åt brandfogdar .................................... 9 000
Skogseldsläckningskurser för brandfogdar och brandchefer...... 19 600
Ersättning för skador vid eldsläckning ........................ 10 000
Släckning av skogseld....................................... 50 000
Summa kronor 287 600
Departementschefen har intet haft att erinra mot civilförsvarsstyrelsens
beräkningar.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning
av brand för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 287 600 kronor.
68 :o) Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkt 68, s. 247—249) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för inköp av
motorbrandsprutor för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
61
69 :o) Bidrag till kommuner för inköp av brandslang. Kungl. Maj:t har
(punkt 69, s. 249—251) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner
för inköp av brandslang för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 440 000 kronor.
För detta ändamål hava för budgetåret 1944/45 anvisats 1 170 000 kronor
i form av delanslag av anslaget till Brandförsvaret.
I sin skrivelse den 22 november 1944 har civilförsvarsstyrelsen hemställt
om 440 000 kronor för inköp av 75 000 meter slang under nästa budgetår.
Vidare bär styrelsen hemställt om 780 000 kronor för inköp av 100 000 meter
slang, avsedd att uppläggas i reservförråd.
Departementschefen har för sin del tillstyrkt det äskade beloppet av
440 000 kronor. Beträffande det begärda anslaget till uppläggande av en
slangreserv har departementschefen förklarat sig icke beredd att nu taga ställning
till frågan, enär densamma tarvade ytterligare utredning.
Enligt vad av civilförsvarsstyrelsen påvisats tarvas anordningar för ett
bättre tillvaratagande av kommunernas förråd av brandslang och särskilt sådan
slang, som använts vid eldsvådor. Med hänsyn bland annat till den
knapphet, som råder på denna för vår beredskap viktiga materiel, förutsätter
utskottet, att detta spörsmål beaktas.
Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för inköp av
brandslang för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 440 000 kronor.
70:o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 251 och 252) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anläggande
av branddammar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
71 :o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 252) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för uppförande
av brandstationer för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
Utskottet.
62
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Diverse.
72 :o) Ersättning tili statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 253) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 166 000 kronor.
73:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 253) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1945/
46 anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.
74:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar
i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 74, s. 253) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av
Kungl. Maj.t medgivna lindringar i befordringsavgif terna för
vissa resor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kronor.
75 :o) Ersättning till statens och enskilda järnvägar för vissa flyktingtransporter
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 253—
255) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens och enskilda
järnvägar för vissa flyktingtransporter m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 366 500 kronor.
76:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
Kungl. Maj.t har (punkt 76, s. 255 och 256) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 18 400 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 18 440 000 kronor. Den
postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran av
tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till
19 300 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6. 63
I promemoria den 26 september 1944 har generalpoststyrelsen, med utgångspunkt
från att frankoteckensförsäljningen kommer att bliva i huvudsak
oförändrad, beräknat ersättningen för tjänsteförsändelser i allmänhet
jämväl under budgetåret 1945/46 till 14 600 000 kronor vid oförändrad procentsats
av 14. Ersättningen för tjänstepost från kristidsorganen uppskattar
generalpoststyrelsen till ett till 2 000 000 kronor minskat belopp. Ersättningen
för kristidsnämndernas tjänstepost beräknar styrelsen till oförändrat
1 820 000 kronor.
Enligt de preliminära beräkningarna skulle sålunda ersättningen för tjänsteförsändelser
för budgetåret 1945/46 kunna beräknas till (14 600 000 +
2 000 000 + 1 820 000) 18 420 000 eller avrundat 18 400 000 kronor.
Statskontoret har den 11 oktober 1944 utlåtit sig över generalpoststyrelsens
promemoria.
Departementschef en har för sin del biträtt generalpoststyrelsens förslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 18 400 000 kronor.
77:o) Ersättning till postverket för befordran av militärbrev. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 256) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av militärbrev för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor.
/8:o) Ersättning till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 256 och 257) hemställer
utskottet,
att riksdagen nia till Ersättning till postverket för bestyret
med statsskatteuppbörden för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 2 050 000 kronor.
/9:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser i
ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 79, s 257)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran^
av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.
Utskottet.
64
Statsutskottets utlåtande nr 6-
80:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 80, s. 257 och 258) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor.
81 :o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 81, s. 258 och 259) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra besiktningar av luftfartyg m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 000
kronor.
82 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 259—261) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.
83:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 261) hemstäher utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 175 000 kronor.
84 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s.
261) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.
85 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 261) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
65
86:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 261) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 11 800 kronor.
87 :o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande ifrågavarande förslag
(punkterna 87 och 88, s. 262) avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Stockholm den 20 mars 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gränebo, Bernhard
Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Boman,
Gillström och Näsström; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Danielsson,
Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Bergström, Andersson i Malmö, Staxäng, Onsjö,
Åkerström och Birke.
Reservationer:
1) vid punkten 38:o) (Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp) av herr Pettersson i Dahl;
2) vid punkten 58:o) (Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar) av herr
Danielsson, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:69 och
II: 125 om en biträdande länsarkitektbefattning i Älvsborgs län och alltså
hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ris förslag och
med bifall till motionerna I: 69 och II: 125,
a) godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1945/46:
Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 6 sami. Nr 6.
5
66
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 20.
11 biträdande länsarktitekler .................... Eo 24
b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
Kronor
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 383 800
Summa kronor 970 800;
c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 970 800 kronor.
457472. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46 und s. 1 i texten