Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1946-05-03 · 35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108.

1

Nr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1946 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1946/47 till stipendier åt lärjungar

vid högre läroanstalter m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

162, 203, 243, 244, 265 och 266 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

beräkna för budgetåret 1946/47

dels till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter ett reservationsanslag

av 4 000 000 kronor;

dels till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor

med kombinerad undervisning ett reservationsanslag av 175 000

kronor;

dels till Folkhögskolor: Stipendier åt elever ett förslagsanslag av 1 300 000

kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 1 650 000

kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag

av 100 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid flygmekanikerskolan i Mölndal ett förslagsanslag av 150 000

kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid sjömansskolor ett förslagsanslag av 50 000 kronor;

Bihang lill riksdagens protokoll 10/fG. 6 sami. Nr 108.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 108.

dels till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier ett anslag av 1 500

kronor;

dels ock till Statens studielån: Studielånenämnden ett anslag av 40 000

kronor.

I propositionen nr 183 har Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8

mars 1946, föreslagit riksdagen att

1. medgiva, att stipendier åt lärjungar vid i sistnämnda statsrådsprotokoll

angivna läroanstalter må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av

chefen för ecklesiastikdepartementet förordade grunder;

2. till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 500 000 kronor, varav högst

2 500 000 kronor må användas till behovsprövade stipendier;

3. till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor

med kombinerad undervisning för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 175 000 kronor;

4. till Statens studielån: Studielånenämnden för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 50 000 kronor;

5. till Folkhögskolor: Stipendier åt elever för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor;

6. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor;

7. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 1 650 000 kronor;

8. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor;

9. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid flygmelcanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor;

10. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid sjömansskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor;

11. till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier för budgetåret 1946/47

anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Forslund väckt motion (I: 279),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

l:o) att under budgetåret 1946/47 stipendier åt behövande lärjungar

vid högre läroanstalter, folkhögskolor, kommunala och enskilda anstalter

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108.

3

för yrkesundervisning, centrala verkstadsskolor, verkstadsskolor för viss

arbetslös ungdom, flygmekanikerskolan i Mölndal, sjömansskolor samt vid

folkliga musikskolan i Arvika må utgå med högst 100 kronor per läs- eller

arbetsmånad;

2:o) att till sådan behövande lärjunge må utgå jämväl ersättning för

nödvändiga resor från och till skol- eller kursorten;

3:o) att vid stipendietilldelningen så vitt möjligt enhetliga normer skola

tillämpas;

4:o) att stipendier icke böra utgå till lärjungar i sådana klasser i läroverk

och liknande skolor, som motsvara folkskolans klasser 5—6;

5:o) att hos Kungl. Majit anhålla örn fortsatt utredning angående möjligheten

att erhålla enhetliga stipendiegrunder vid samtliga ungdomsskolor;

samt

6:o) att, därest ovannämnda förslag vinna riksdagens bifall, vidtaga de

jämkningar i de äskade stipendieanslagen för budgetåret 1946/47, som

härav kunna föranledas;

dels en inom första kammaren av herr Gustaf Karlsson m. fl. väckt

motion (1:280), vari hemställts, att riksdagen, med bifall i övrigt till

Kungl. Majits proposition nr 183, måtte besluta i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att de synpunkter, som anförts i motionen, skola beaktas

vid prövningen av stipendiebehovet hos lärjungar vid högre läroanstalter

samt vid prövningen av stipendiebehovet hos elever vid yrkes- och folkhögskolor

samt liknande läroanstalter;

dels en inom andra kammaren av herr Ohlin väckt motion (11:438),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta om en höjning dels av det i

Kungl. Majits proposition nr 183 begärda anslaget för stipendier åt lärjungar

vid högre läroanstalter från 4 500 000 kronor till 5 000 000 kronor,

varav högst 3 000 000 kronor må användas till behovsprövade stipendier,

dels av anslaget till stipendier för studier genom korrespondens och vid

enskilda realskolor med kombinerad undervisning till 225 000 kronor och

att detta anslag ges karaktären av förslagsanslag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Wahlund m. fl. (I: 276) och den andra inom andra kammaren av

herr Nilson i Spånstad m. fl. (11:428), i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandling av Kungl. Majits proposition nr 183 måtte medgiva de

ändringar i stipendiegrunderna, som i motionen förordats, och besluta att

i anledning därav anvisa för budgetåret 1946/47

till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor

med kombinerad undervisning ett förslagsanslag av 300 000 kronor;

till Folkhögskolor: Stipendier åt elever ett förslagsanslag av 1 430 000

kronor;

till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 108.

åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning ett

förslagsanslag av 1 980 000 kronor;

till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 1 815 000

kronor;

till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag

av 110 000 kronor;

till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid flygmekanikerskolan i Mölndal ett förslagsanslag av 165 000

kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Ståhl m. fl. väckt motion

(II: 418), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att, vid fastställandet

av normer för stipendier till elever i högre icke obligatoriska skolor,

elever vid landsbygdens korrespondensrealskolor jämställas med elever vid

allmänna högre skolor i fråga om rätt till statliga studiestipendier.

Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter.

Stipendiefrågans behandling 194-5.

I proposition nr 74 till 1945 års riksdag föreslog Kungl. Majit, att stipendier

efter närmare angivna grunder skulle kunna utgå till de lärjungar vid

högre läroanstalter, vilka icke å sin hemort hade tillgång till sådan skola,

de önskade bevista för sin utbildning utöver det obligatoriska skolstadiet.

Riksdagen beslöt i huvudsaklig överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag

angående grunderna för stipendiers utgående men företog i avseende

å stipendiebeloppen vissa jämkningar. Rörande stipendiebeloppen anförde

riksdagen i sin skrivelse nr 351 bland annat följande.

Beträffande normerna för tilldelning av stipendier har departementschefen

funnit det lämpligt, att ett högstbelopp för läsår och lärjunge fixeras.

Departementschefen har med utgångspunkt från att stipendier åt elever vid

folkhögskolor och vid anstalter för yrkesundervisning i årets åttonde huvudtitel

föreslagits utgå med ett högsta stipendiebelopp för högsta behovsgraden

av 75 kronor för månad, ansett samma belopp, vilket vid högre läroanstalter

för läsår innebure 675 kronor, böra bestämmas som maximum för

de nu ifrågasatta stipendierna.

Riksdagen får erinra därom, att innevarande års riksdag i anledning av

ovannämnda förslag örn ett högsta stipendiebelopp av 75 kronor för månad

åt elever vid folkhögskolor i sin skrivelse nr 8 anfört, att åtskilliga skäl

talade för principen att helt obemedlade elever borde kunna få alla sina

kostnader för genomgång av en folkhögskolekurs täckta genom stipendier,

helt eller till väsentlig del av statsmedel. Riksdagen ansåg sig dock icke i

detta sammanhang böra taga ställning till denna fråga utan fann sig för

närvarande böra godtaga de av skolöverstyrelsen föreslagna stipendiegrun
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108. 5

derna att gälla för nästa budgetår. I fråga om stipendierna för elever vid

anstalter för yrkesundervisning gjorde riksdagen motsvarande uttalande.

I anslutning till dessa uttalanden från riksdagens sida vill riksdagen nu

framhålla, att enligt riksdagens mening starka skäl tala för den principen,

att stipendierna för såväl teoretiska som praktiska studier för helt obemedlade

studiebegåvade lärjungar från både landsbygden och städer eller andra

tätorter avpassas så, att de i huvudsak giva full behovstäckning. Riksdagen

förutsätter därför, att samtliga stipendiefrågor av nu förevarande eller liknande

slag (studiehjälp åt landsbygdens ungdom och ungdom från städer

och andra tätorter, stipendier till elever vid folkhögskolor och anstalter för

yrkesundervisning m. m.) örn möjligt redan vid nästa års riksdag komma

att lösas i överensstämmelse med den av riksdagen sålunda angivna principen.

I avvaktan härpå och för att redan vid innevarande års riksdag i viss

mån tillmötesgå det ovannämnda önskemålet har riksdagen beslutat en

jämkning i det av departementschefen åt ungdom från landsbygden föreslagna

högsta stipendiebeloppet. För att giva den stipendieutdelande myndigheten

önskvärd rörelsefrihet vid stipendieutdelningen anser riksdagen,

att i särskilda fall, nämligen då det är fråga örn helt obemedlade lärjungar,

stipendiebeloppet bör kunna utgå med högst 800 kronor för läsår.

Riksdagen underströk vidare angelägenheten av att frågan örn hjälpåtgärder

för underlättandet av tillträdet till högre undervisning för studielämpliga

barn från ekonomiskt svagt ställda familjer i städer och tätorter snarast

bringades till en lösning.

Med anledning av riksdagens beslut utfärdade Kungl. Majit den 29 juni

1945 kungörelse angående stipendier åt vissa lärjungar för bedrivande av

högre studier (nr 592). Enligt nämnda kungörelse må stipendium utgå åt

lärjungar vid allmänt läroverk, kommunalt gymnasium, kommunal mellanskola,

kommunal flickskola, praktisk mellanskola, högre folkskola, tekniskt

läroverk, konstfackskolan nied undantag av konstindustriella aftonskolan

och teckningslärarinstitutet, bergsskolan i Filipstad, textilinstitutet i Borås

med undantag av kursen för textil- och konfektionsingenjörer, Lennings

textiltekniska institut i Norrköping, grafiska institutet, statsunderstött handelsgymnasium

samt sådan enskild under skolöverstyrelsens eller överstyrelsens

för yrkesutbildning inseende ställd läroanstalt, vars bildningsmål är

jämförligt med förutnämnda läroanstalters. Stipendium må utgå såsom

bidrag till kostnader för inackordering på skolorten och dels till inackorderad

lärjunge jämväl för resor mellan hemort och skolort, dels ock för dagliga

resor. Stipendium må jämväl utgå till dagligen resande lärjunge såsom

bidrag till kostnader för måltid under huvudrasten. Såsom villkor för erhållande

av stipendium skall gälla, att lärjungen är i behov av ekonomisk hjälp

för sina studier, att önskad skolutbildning icke kan erhållas å hemorten eller

i dess närhet samt att lärjungen ingiver grundade förhoppningar örn framgång

i sina studier.

Beslut rörande utdelande av stipendier fattas av studielånenämnden. Vid

utdelningen skall särskilt beaktas,

att vid bedömande av fråga om stipendium till inbördes likställda lär
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 108.

jungar företräde gives den, vilken ämnar förvärva sådan högre utbildning,

som direkt tager sikte på ett praktiskt yrke,

att hänsyn tages till lärjunges hemort, kommunikationsförhållandena mellan

denna och skolorten, den ungefärliga kostnad lärjungens utbildning kan

beräknas medföra under det läsår, för vilket stipendiet är avsett, samt de

stipendier och övriga medel, vilka under samma tid stå till hans förfogande

för ändamålet,

att stipendium må utgå med högst 800 kronor för läsår, varvid skall iakttagas,

att högsta stipendiebeloppet endast må tilldelas lärjunge, som är helt

obemedlad, samt

att särskilt stipendium må tilldelas inackorderad lärjunge för skäligt antal

resor mellan hemorten och skolorten.

Studielånenämnden har den 19 december 1945 utdelat 2 392 stipendier

till inackordering å sammanlagt 1 083 300 kronor, 628 stipendier till resor

för inackorderade lärjungar å tillhopa 36 140 kronor, 2 468 stipendier för

dagliga resor mellan hemorten och skolan å sammanlagt 242 295 kronor

samt 2 000 stipendier för frukostmål i skolstaden under huvudrasten å tillhopa

282 220 kronor. Inalles ha sålunda 1 643 955 kronor utgått i stipendier.

Med skrivelse den 15 december 1945 har 191i.O års skolutredning överlämnat

utredning och förslag till vidgad omfattning av ifrågavarande stipendieverksamhet.

Häröver ha yttranden avgivits av skolöverstyrelsen efter

hörande av visst antal rektorer och folkskolinspektörer med flera, överstyrelsen

för yrkesutbildning efter hörande av vissa styrelser och rektorer vid

under överstyrelsen lydande läroanstalter, studielånenämnden, statskontoret,

Överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser, samtliga domkapitel,

styrelsen för svenska stadsförbundet, styrelsen för svenska landskommunernas

förbund, statsläroverkens rektor sförening, läroverkslärarnas riksförbund

samt Sveriges folkskollärarförbund.

Studielämplighet. Grundstipendium.

Skolutredningen. Skolutredningen har i sitt förslag upptagit

frågan örn studiehjälp även åt städernas och tätorternas lärjungar i

högre skolor. Utredningen har vidare funnit lämpligt att i detta sammanhang

ånyo beröra även de avlägset från högre skola boende lärjungarnas

stipendiefråga. En linje borde nämligen sökas, framhåller utredningen, efter

vilken stipendiefördelningen skulle kunna ordnas enligt ett i huvudsak

enhetligt system och genom samtidig behandling av stipendieansökningarna

från båda nyss angivna grupper av lärjungar. Härvid måste då först ett

spörsmål av principiell innebörd diskuteras. Det gällde grunderna för »landsbygdsstipendierna

».

Utredningen har i nu angivna hänseenden anfört i huvudsak följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10S.

7

De s. k. landsbygdsstipendierna hava främst tillkommit som ett led i

strävandena att bereda landsbygdsbarnen lättare tillgång till högre skolbildning.

Enligt nu gällande bestämmelser utgå emellertid stipendier även till

andra lärjungar än från landsbygden, nämligen till sådana, som i sin hemort,

även om denna är stad eller tätort, icke ha tillgång till en skola, där de

kunna erhålla önskad utbildning. Genom att utdela ifrågavarande individuella

understöd lia statsmakterna åsyftat att utjämna den skillnad i möjligheter

till högre skolbildning, som ligger däri, att högre undervisningsanstalter

äro förlagda till städer och tätorter och att särskilda fackskolor, såsom

tekniska läroverk och handelsgymnasier, blott finnas i ett fåtal städer. Stipendierna

motiveras visserligen också av den allmänna principen, att ungdomen

bör få den utbildning, som anlagen göra önskvärd, utan hinder av

ekonomisk art, men den speciella motivering, som drivit fram »landsbygdsstipendierna»,

har givit dem en särprägel av utjämningsbidrag från statens

sida, en karaktär av kompensation för att erforderliga skolor icke finnas i

hemorten.

Skulle nu utjämning konsekvent genomföras, borde naturligtvis ali ungdom,

som i sin hemort icke har önskade utbildningsmöjligheter, få dessa

»utjämnande» stipendier, oavsett behov av ekonomisk hjälp eller studiekvalifikationer.

Så långt har emellertid varken skolutredningen i sitt betänkande

III, Kungl. Majit i sin proposition eller riksdagen dragit konsekvenserna

av utjämningsprincipen.

För det första undantagas alla de lärjungar, som icke kunna anses vara

studielämpliga. Detta undantag från utjämningsprincipen synes väl motiverat.

Att av statsmedel ge stipendier för vissa studier åt lärjungar, som icke

visat tillräcklig begåvning eller erforderliga anlag för ifrågavarande utbildningslinje,

vore att motverka den utveckling, som stipendierna böra främja,

nämligen att bereda plats i högre läroanstalter åt begåvade ungdomar ur

ekonomiskt svagare befolkningslager. Någon uppmjukning av bestämmelsen

örn prövning av begåvning för den valda utbildningslinjen synes därför

icke böra ske. Det bör tvärtom, i likhet med vad skolutredningen tidigare

föreslagit, angivas som ett första villkor för erhållande av stipendium, att

lärjungen visat god lämplighet för den valda utbildningslinjen. Studielämpligheten

bör i flertalet fall kunna bedömas efter företedda skolbetyg^ varvid

en så säker bedömning som möjligt ernås därigenom, att betyg från flera

terminer upptagas till prövning. Särskilt i gränsfall är det av vikt, att icke

endast senast erhållna terminsbetyg bli utslagsgivande. Formulär till intyg

av lärare rörande studielämpligheten bör utarbetas av den stipendieutdelande

myndigheten i samråd med sakkunniga på området. I denna fråga

synes främst samarbete böra sökas med statens psykologisk-pedagogiska

institut.

För det andra inskränkes utjämningsprincipen därav, att prövning skall

ske av lärjunges stipendiebehov. Behovsprövningen har motiverats främst

med statsfinansiella skäl, och dessa väga givetvis tungt. Men det torde behöva

övervägas, om dessa allena böra få vara utslagsgivande i ett fidi som

detta. Behovsprövningen beträffande alla studielämpliga lärjungar innebär

nämligen ett så radikalt bortseende från den princip, som ovan kallats utjämningsprincipen,

att den icke synes kunna konsekvent genomföras. Principen

att varje uppväxande individ, oberoende av bostadsort,, skall fa till

gång till högre undervisning, leder till att problemställningen i korthet blir

denna: antingen skolgång i hemorten eller understöd för skolstudier på annan

ort. Skolan i hemorten står principiellt öppen för alla hemortens studiebe
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 108.

gåvade lärjungar. Öppnas nya möjligheter att anordna högre undervisning

på landsbygden, få flera landsbygdsbarn studiemöjligheter av förevarande

slag. Då nu av flera skäl högre skolor icke kunna upprättas i den utsträckning,

att alla landsbygdsbarn, som så önska, utan inackordering eller dagliga

resor kunna bevista en högre skola, blir konsekvensen den, att stipendierna,

d. v. s. ersättningen för avsaknaden av skolor, också böra bli tillgängliga

för all avlägset från högre skola boende landsbygdsungdom. Då

ställas de i huvudsak på samma utgångslinje som sina jämnåriga i orter med

högre skola. Nu kan man Wand annat av statsfinansiella hänsyn icke tänka

sig, att full jämlikhet härvidlag kan skapas. Men för de studielämpliga landsbygdsbarnen

borde åtminstone en viss kompensation alltid lämnas för avsaknaden

av skolor i hemtrakten, och denna kompensation borde utgå oavsett

sökandes behov av studiehjälp. Därmed skulle klarare angivas statsmakternas

vilja att söka utjämna olikheten mellan tätorternas och landsbygdens

skolförfiållanden, även örn statsfinansiella hänsyn nödga till återhållsamhet

i fråga om medeltilldelningen. Enligt denna tankegång borde alltså

för alla studielämpliga lärjungar, som för sin utbildning i högre läroanstalter

äro nödsakade att bo borta från hemmet, inackorderade på skolorten,

utgå ett grundstipendium. Men då grundstipendiet uppenbarligen

icke kan beräknas utgå med så högt belopp, att det helt täcker kostnaden

för studier i högre skola, skulle grundstipendiet med hänsyn till behovsgraden

kunna påbyggas med successivt höjda belopp, så att för helt obemedlad

lärjunge full behovstäckning för hans studier kunde erhållas.

I anslutning till vad sålunda anförts har skolutredningen föreslagit, dels

att såsom första villkor för erhållande av stipendium skall gälla, att lärjungen

visat god lämplighet för vald utbildningslinje, dels ock att grundstipendium

utan behovsprövning efter av utredningen närmare angivna

grunder skall utgå till lärjungar, som icke i hemorten eller dess närhet ha tillgång

till sådan högre skola, som de för sin utbildning önska bevista.

Remissyttranden. I yttrandena understrykes enstämmigt, att

studielämpligheten bör vara första villkoret för erhållande av stipendium.

Skolöverstyrelsen framhåller, att svaren från rektorer med flera

klart och tydligt giva tillkänna den meningen, att studielämplighet bör

vara en oavvislig och välbestyrkt förutsättning för rätt till stipendium —

det må gälla landsbygdens ungdom eller den övriga — och att uppfyllandet

av detta krav bör garanteras genom att noggranna direktiv meddelas för

styrkandet av sagda lämplighet.

För egen del anför skolöverstyrelsen härom följande.

Ådagalagd studiebegåvning förutsättes som villkor för åtnjutande av

stipendium, av vilket slag detta må vara, grundstipendium eller tilläggsstipendium,

och vilken grupp av stipendiesökande det må gälla, inackorderade,

resande eller på skolorten boende. Denna förutsättning vill också överstyrelsen

kraftigt betona med hänvisning till dels tidigare i olika sammanhang

framförda argument, dels ovan berörda uttalanden från de olika skolornas

företrädare. I författningsbestämmelserna bör enligt överstyrelsens

mening inryckas som oeftergivligt villkor för rätt till stipendium, att begåvning

och lämplighet för den valda studievägen — denna må vara mer

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 10S.

teoretiskt eller praktiskt inriktad — bestyrkes dels genom senaste terminsbetyg,

dels genom vederbörande lärares särskilda intyg och dels genom av

vederbörande lärare avgivet intyg om lärjunges rangordning i klassen (jämförelseplats)

samt slutligen — i den mån sådant må förekomma — intyg

örn resultatet av anställd testning. Med »vederbörande lärare» förstås i fråga

örn lämplighetsintyget i regel en lärare, i fråga om jämförelseplatsen blir åter

samtliga lärares vitsord, som undervisa lärjungen, avgörande. Någon bestämd

betygsnivå, uttryckt i poängsumma eller genomsnitt, anser överstyrelsen

däremot icke tjänligt att fastställa, då skalan enligt erfarenheten

visat sig vara alltför varierande inom olika skolor. Överstyrelsen vill förorda

förslaget örn särskilt formulär för lärarintyget, vilket bör innehålla

preciserade frågor, även avseende lärjungens karaktärsegenskaper. Inplacering

i rangordning i klassen torde vara en mycket värdefull relativ mätare

på begåvningsurvalet i en viss samling lärjungar. Sådan placering användes

i viss mån redan nu i och med uppställningen av de stipendiesökande i den

ordning de anses böra komma i fråga. Hittills har dock blandade synpunkter

fått göra sig gällande. Skall studielämpligheten klart framträda, bör denna

bedömningsgrund renodlas. För behovsprövning torde man lättare kunna

undvara en sådan lokalt utarbetad ranglista, då till ansökningen fogade

papper direkt böra styrka behovsgraden inför centralmyndigheten. Intet

bör emellertid hindra, att särskild lista över placeringen enligt behovsgrad

även medsändes från vederbörande skola liksom anteckning örn de särskilda

omständigheter, som kunna åberopas för vare sig lämplighetsgrad eller behovsgrad.

Liknande synpunkter framföras av studiélånenämnden samt flera länsstyrelser

och domkapitel. Överstyrelsen för yrkesutbildning framhåller, att

då fråga är om elever vid exempelvis tekniska läroverk, hänsyn också bör

tagas till andra meriter än skolbetyg, bland annat till praktisk verksamhet.

På åtskilliga håll framhålles, att urvalet av stipendiater efter lämplighet

för avsedd utbildning erbjuder stora svårigheter men är av avgörande betydelse

för stipendieverksamheten. Önskemål framföras också örn närmare

preciserade bestämmelser för urvalet av stipendiater. Krav på skärpta anspråk

på stipendiaternas studielämplighet framföras av flera myndigheter,

såsom länsstyrelserna i Jönköping, Karlstad och Uppsala. Överståthållarämbetet

anser sig böra understryka angelägenheten av att vid urvalet av

stipendiater för teoretiska studier anspråken på deras begåvning ställas

jämförelsevis högt. Annars befrämjades den enligt ämbetets uppfattning

växande tendensen hos ungdomen att söka sig till sådana yrken, för vilka

uppställas krav på viss boklig utbildning, en tendens, som kunde vara ägnad

att sänka aktningen för det kroppsliga arbetet och som jämväl ur andra

synpunkter, såsom i fråga om den lämpligaste fördelningen av arbetskraften

på olika yrken, kunde visa sig medföra olägenheter.

Domkapitlet i Lund understryker mycket kraftigt, att ett strängare urval

måste ske av sökande till de teoretiska utbildningslinjerna än till de praktiska

och hävdar, att för studiehjälp vid realskolor, allmänna läroverk och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 108.

motsvarande utbildningsanstalter en verklig prövning, helst även genom

psykologisk testning, bör ske av sökandes studielämplighet.

Skolutredningens förslag örn grundstipendium har vunnit så gott

som enhällig anslutning av de hörda myndigheterna.

Grundstipendiernas storlek.

Skolutredningen. Utredningen har härom anfört i huvudsak

följande.

Hur stort grundstipendiet bör vara, är en avvägningsfråga, där även statsfinansiella

skäl göra sig gällande. Rent principiellt borde grundstipendiet

eller kompensationsstipendiet utgå med ett belopp, som motsvarar »landsbygdslärjungarnas»

merkostnad i jämförelse med kostnaderna för de i skolorten

hemmaboende lärjungarnas skolgång. Skolöverstyrelsen beräknade i

sin stipendieutredning 1939 denna merkostnad till lägst hälften av inackorderingskostnaden.

Skolutredningen har år 1944 räknat med en medelinackorderingskostnad

av minst 1 000 kronor per lärjunge och år. Sammanställas

dessa beräkningar, kommer man till att grundstipendiet borde utgöra minst

500 kronor per lärjunge och år.

Till inackorderad landsbygdsungdom kunna även utgå stipendier för ett

skäligt antal resor till och från skolorten. Även dessa äro ett led i strävandena

att utjämna skillnaden mellan stad och landsbygd. De böra därför i

konsekvens med ovan förda resonemang alltid utgå med visst belopp till de

lärjungar, som med hänsyn till studielämplighet uttagits till stipendiater.

Som lämpligt grundstipendium i dessa fall föreslås hälften av billigaste resekostnad.

Även för dagliga resor och frukostmål i skolorten bör utgå grundstipendium,

motsvarande hälften av styrkta billigaste kostnader.

Remissyttranden. De hörda myndigheterna ha i regel icke haft

något att erinra mot ett grundstipendium å 500 kronor för inackordering.

Förslaget om grundstipendium med halva resekostnaden åt dagligen

resande lärjungar har föranlett erinringar från flera håll; i stället anses att

grundstipendiet bör utgå med hela resekostnaden.

Förslaget örn grundstipendium med halva kostnaden för frukostmål åt

dagligen resande lärjungar har däremot ej föranlett någon erinran. På sina

håll påpekas dock, att införandet av skolmåltider bör beaktas vid stipendieutdelningen.

Behovsprövade stipendier.

Skolutredningen. Utredningen har föreslagit, att utöver grundstipendierna

till landsbygdsungdom för inackordering, dagliga resor och frukostmål

skulle, efter behovsprövning, utgå ytterligare stipendier. Sådana stipendier

skulle utgå även till ungdom med hemvist på skolorten. Örn de behovsprövade

stipendiernas storlek yttrar skolutredningen bland annat följande.

Både för skolorternas ungdom och för landsbygdsungdom, som fått grundstipendium,

skulle samtidigt behovet av stipendium prövas. Härvid blir riksdagens

uttalande om stipendiernas storlek vägledande. Enligt riksdagen talade

starka skäl för den principen, att stipendierna avpassades så, att de i huvud
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108.

11

sak gåve full behovstäckning för helt obemedlade studielämpliga lärjungars

studier. Den fulla behovstäckningen är mycket växlande från fall till fall och

innebörden av uttrycket kan för övrigt uppfattas mycket olika. Därest principen

om full behovstäckning konsekvent skulle genomföras, synes det därför

vara svårt att vinna enighet örn ett godtagbart högsta stipendiebelopp. Riksdagens

uttalande torde emellertid icke böra tolkas så, att riksdagen motsatt

sig tanken på ett högstbelopp. Och fastställandet av ett högsta stipendiebelopp

har givna fördelar. Den sökande vet, vad han högst kan vänta att erhålla

till hjälp för sina studier, han kan därför säkrare göra en kalkyl över sina

studiekostnader och på denna grund bestämma, örn han skall ge sig in på en

viss studiebana, den utdelande myndighetens arbete med fördelningen av stipendierna

förenklas, och anslagsbehovet kan lättare beräknas. I fråga om

andra stipendiatgrupper, såsom lärjungarna vid folkhögskolor, lantmannaoch

lanthushållsskolor samt yrkesskolor, har också högstbelopp alltid fastställts.

Då nu för landsbygdsungdomen ett grundstipendium avsetts täcka

merkostnaden för bevistandet av högre skola jämfört med på skolorten boende

elevs kostnader för skolgången, bör högstbeloppet utöver grundstipendiet beräknas

så, att det helt täcker genomsnittskostnaden för den senare elevens

skolgång. Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sin stipendieutredning 1944

beräknat denna kostnad till 60 kronor per lärjunge och månad. För en skolgång

på 9 månader skulle då kunna utgå högst 540 kronor. En landsbygdslärjunge

skulle härigenom kunna erhålla högst 500 + 540 kronor = 1 040

kronor per läsår. Detta belopp motsvarar i huvudsak den medelkostnad för

inackordering, lägst 1 000 kronor, som skolutredningen räknat med i sin stipendieutredning

i944. För en lärjunge med hemvist på skolorten skulle högsta

stipendiebeloppet bli 540 kronor.

I fråga om behovsprövade stipendier till dagligen resande lärjungar föreslår

skolutredningen, att dessa skulle kunna utgå med högst hälften av kostnaderna

för resor samt för frukostmål i skolorten. Helt obemedlad lärjunge av

denna kategori skulle då erhålla full täckning för sina kostnader för resor

och frukostmål.

Remissyttranden. Mot det föreslagna högstbeloppet för behovsprövat

stipendium, 540 kronor, ha blott få erinringar framställts. I fråga

örn de dagligen resande lärjungarna föreslå skolöverstyrelsen, studielånenämnden

m. fl. att även dessa skola komma i åtnjutande av stipendium å

högst 540 kronor.

Särskilda tilläggsstipendier.

Skolutredningen föreslår, att i enstaka särskilt ömmande fall högsta

stipendiebeloppet må kunna överskridas.

Inskränkning i stipendierätten.

Skolutredningen föreslår, att stipendium icke skall kunna utgå till å

skolorten bosatt lärjunge, som tillhör realskoleklass, parallell med folkskolestadiet.

Härom anför skolutredningen bland annat följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 10S.

Så långt skolplikten sträcker sig, har i författning angivits en annan

väg än stipendievägen för studiernas möjliggörande. Under de år, som

skolplikten varar, är det närmast hemkommunens plikt att genom sina

sociala organ och genom anslag för sociala ändamål av olika slag stödja

dem, som på grund av ekonomiska svårigheter icke kunna bevista skolan.

Detta är primärt den enskilda kommunens angelägenhet, och därest statens

medverkan fordras, är detta ett led i den statliga sociala omvårdnaden

och icke en egentlig skolfråga. Och kommunens skyldigheter mot ungdomen

under skolpliktstiden bör icke inskränkas till vissa kategorier studerande

ungdomar. Är en lärjunge i skolpliktsåldern i behov av ekonomisk

hjälp för att fullgöra sin skolgång, bör han därför få denna hjälp, i

vilket slag av offentlig skola han än går. Elever i med folkskolan parallella

realskoleklasser böra enligt ovan framförda tankegång i lika mån som deras

jämnåriga kamrater i folkskoleklasserna få del av sin hemkommuns omvårdnad

och förmåner, örn de äro i behov härav för sin skolgång. Frågan

örn hur denna sociala hjälp skall organiseras ingår i den större frågan om

den allmänna socialvårdens organisation, vilken fråga utredes av särskilda

sakkunniga, och skall därför icke här närmare behandlas. Det bör emellertid

påpekas, att folkskolestadgan innehåller bestämmelse örn ekonomiskt

stöd åt hemmen i vissa fall för barnens skolgång. Jämlikt § 49 böra föräldrar

eller målsmän, vilka icke äga tillgång att bekosta lärjunges skolgång,

genom vederbörande skoldistrikts försorg härutinnan understödjas

genom för ändamålet särskilt anslagna medel, vilka skola omhänderhavas

av skolrådet. Sådant understöd må icke anses vara av fattigvårds karaktär.

Enhetsskolans likställande av alla skolformer på samma stadium synes

förutsätta, att dessa bestämmelser utsträckas att gälla även lärjungar

i skolpliktsåldern i med folkskolan parallella klasser inom allmänna högre

skolor.

Skolöverstyrelsen har gjort invändningar mot skolutredningens ifrågavarande

förslag.

Överstyrelsen anser sig böra påpeka inkonsekvensen i att utredningen utgått

ifrån att den kommunala understödsplikten skulle stanna vid att omfatta endast

barn, som besöka skola inom skolorten. För de inackorderade och resande

har någon åtskillnad mellan barn inom och utom skolpliktsåldern icke beräknats.

En obemedlad lärjunge i skolpliktsålder, som vore inackorderad i stad

för att t. ex. genomgå klass l4 i realskola, skulle sålunda få statsunderstöd,

medan en obemedlad lärjunge i samma ålder, som hade tillfälle att gå i motsvarande

klass i hemortens kommunala mellanskola, örn där funnes sjuårig

folkskola, skulle bero av kommunens understöd. Skillnaden mellan landsbygdsbarnens

och skolortsbarnens villkor bleve säkerligen i många fall väsentlig och

på skilda orter starkt varierande. Det skulle till och med kunna inträffa, att

elever i on och samma klass kunde bli olika lottade, om de övergått till högre

skola vid olika ålder. Konsekvensen synes fordra, att antingen de resande och

inackorderade lärjungarna i skolpliktsålder av staten finge det grundbelopp,

som avser att utjämna merkostnad på grund av avlägsen hemort, men däremot

av kommunen det tilläggsunderstöd, som betingas av ekonomiska behov,

eller att staten understödde dem alla i enlighet med reglerna för understöd

åt barn över skolpliktsåldern. Överstyrelsen vill för sin del obetingat förorda

det senare alternativet. De kommunala understöd, som utgå enligt den av utredningen

åberopade § 49 folkskolestadgan, äro icke att jämföra med de före
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108.

13

slagna statsunderstöden, då de dels utgå utan någon hänsyn till studiebegåvning,

dels ofta bestå endast i tilldelning av skor eller andra klädespersedlar.

Överstyrelsen erinrar i detta sammanhang därom, att kommuns rätt att tilldela

understöd i stipendieform icke är obestridlig och för närvarande föremål

för utredning. Vid tilldelningen av statsstipendierna bör emellertid skälig hänsyn

tagas till i vad mån kommunala understöd utgå till en lärjunge eller icke,

i överensstämmelse med den föreskrift, som nu gäller beträffande landsbygdsstipendierna.

Skolortsbestämmelsen.

Skolutredningen. I överensstämmelse med av 1945 års riksdag

gjort uttalande har skolutredningen föreslagit, att avståndet från lärjunges

hemort till skolorten skall vara minst 5 kilometer, för att rätt till grundstipendium

skall inträda för dagligen resande lärjunge.

Studielånenämnden anser naturligt, att som konsekvens härav den lärjunge,

som bor på kortare avstånd från skolorten, även örn han icke tillhör

skolorten, skall räknas som »skolortslärjunge» med rätt till stipendium

upp till 540 kronor men ej till grundstipendium.

Be hovsprövningen m. m.

I fråga örn fjell o vs prö vn in gen nied flera frågor, som icke närmare berörts av

skolutredningen, har studielånenämnden anfört följande.

Till grund för behovsprövningen bör läggas målsmannens, respektive föräldrarnas

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara belopp.

Förmögenhet i form av kapital, fastighet och dylikt liksom skuld av mera betydande

storlek bör därjämte inverka på stipendiebeloppen, och därvid bör

hänsyn också tagas till barnantalet. Resekostnad bör icke beräknas för längre

resor än till närmaste ort med sådan skola, som lärjungen bevistar för sin

utbildning. Skolutredningens förslag, att antalet enkla resor ej bör överstiga

tio, tillstyrkes av nämnden. Högsta kostnad för frukostmål bör efter

erfarenhet fastställas av nämnden för varje skolort; i allmänhet synes icke

högre belopp än 200 kronor per läsår vara erforderligt. I fråga örn stipendium

för nu angivna kostnader liksom för andra kostnader för lärjunges

skolgång bör fastslås, att stipendium icke kan utgå med högre belopp än

de verkliga kostnaderna.

Stipendieberättigade skolor.

I fråga örn de skolor, vilkas lärjungar skola vara berättigade att erhålla

stipendium, har skolutredningen föreslagit, att utöver nu stipendieberättigade

skolors elever jämväl lärjungarna i folkskolans icke obligatoriska högre

avdelningar skulle få rätt att söka och erhålla stipendium på enahanda villkor

som övriga högre skolors lärjungar.

Kostnadsberäkningar.

Skolutredningen. Utredningen betonar, att de verkliga kostnaderna

icke med någon grad av säkerhet kunna på förhand beräknas. Tillräcklig

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 10S.

erfarenhet saknades om frekvensen sökande och om huru många av de sökande

som med hänsyn till studielämplighet och behov kunde väntas bli

stipendiater. Skolutredningens beräkning av kostnaderna kunde därför ej

bli annat än en ungefärlig förhandsberåkning. Beträffande kostnadsberäkningarna

inhämtas i huvudsak följande.

Skolutredningen räknar med att omkring 5 800 inackorderade och omkring

6 100 resande lärjungar skola bli stipendieberättigade. För de inackorderade

skulle då enligt föreslagna principer beräknas ett grundanslag av 5 800 X 500

kronor = 2 900 000 kronor. För tilläggsstipendier enligt behovsprövning torde

man behöva räkna med ungefär 2/s av antalet 5 800 lärjungar eller i runt tal

3 800 lärjungar. Tilläggsstipendium bör i medeltal räknas till hälften av tillläggs

stipendiernas högstbelopp, 540 kronor. För dessa stipendier skulle då åtgå

3 800 X 270 kronor = 1 026 000 kronor. För dagligen resande lärjungar räknade

skolutredningen år 1944 med en medelkostnad av 100 kronor per år och

lärjunge. I grundanslag till de 6 100 resande lärjungarna borde då räknas med

6 100 X 50 kronor = 305 000 kronor. Tilläggsstipendier enligt behovsprövning

böra tillkomma 2/3 av dessa 6 100 lärjungar eller i runt tal 4 000 lärjungar.

Sättes här medeltalet till 30 kronor, d. v. s. något mer än hälften av tilläggsstipendiet

för resor, blir summan för tilläggsstipendier 120 000 leron or. Sammanlagda

stipendiesumman skulle sålunda uppgå till i runt tal 4 350 000

kronor. Såsom bidrag till kostnaderna för skäligt antal resor mellan hemorten

och skolorten för inackorderade lärjungar bör beräknas 50 000 kronor. Antalet

resor bör lämpligen begränsas till högst tio enkla resor och resekostnaden

uppgår i regel icke till några större belopp. Så länge bidrag till frukostmål

för resande lärjungar skall utgå från stipendieanslaget, bör en summa beräknas

även för detta ändamål. Med ledning av hittills vunnen erfarenhet

från ansökningar om stipendium torde denna kunna uppskattas till i runt tal

600 000 kronor. För landsbygdsklientelet uppgår sålunda sammanlagda stipendiebehovet

till 5 000 000 kronor.

Beträffande lärjungar från städer och andra samhällen med högre skolor

räknar skolutredningen efter utförlig motivering med omkring 10 000 stipendiater.

Till en början synes det enligt utredningen vara riktigast att utgå från

ett mindre antal och sedan låta erfarenheten från stipendieverksamheten reglera

anslagsbehovet. I anslutning härtill har utredningen som grund för beräkningen

av stipendieanslaget för första budgetåret uppskattat antalet stipendiater

till 5 000. Som genomsnittligt belopp för »stadsstipendierna» synes

man enligt utredningen kunna räkna med 300 kronor. Hela stipendiesumman

för denna kategori lärjungar skulle då till en början bli 1 500 000 kronor för

att sedan stiga till 3 000 000 kronor.

Sammanlagda stipendiebeloppet skulle sålunda enligt skolutredningens approximativa

beräkning stiga till 8 000 000 kronor. För budgetåret 1946/47

föreslår utredningen ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört följande.

Det av skolutredningen framlagda förslaget till vidgad stipendieverksamhet

bland lärjungarna vid högre läroanstalter innebär den principiella

avvikelsen från nu gällande stipendiesystem, att vissa slag av stipendier

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10S.

15

föreslås utgå utan behovsprövning. I syfte att utjämna skillnaden mellan

skolort och icke skolort i vad avser kostnaderna för de ungas skolgång föreslår

nämligen utredningen, att till beloppet bestämda grundstipendier, oavsett

lärjunges behov av ekonomisk studiehjälp, skulle kunna utgå till studielämplig

ungdom, som i sin hemort eller dess närhet icke har tillgång till högre

skola för sin utbildning. Grundstipendierna skulle vidare kunna successivt

påbyggas med stipendier upp till visst högstbelopp med hänsyn till lärjunges

studiehjälpbehov. Stipendiesystemet fullständigas genom behovsprövade

stipendier åt den studerande ungdomen i städer och tätorter med

högre skolor.

_ Förslaget örn grundstipendier liksom i övrigt den principiella uppläggningen

av stipendieverksamheten har vunnit så gott som enhällig anslutning

av i ärendet hörda myndigheter. I likhet med dessa finner även jag utredningens

förslag i stort sett innebära en välgrundad och praktisk lösning av

de båda frågorna att bereda främst landsbygdens ungdom en viss kompensation

för avsaknaden av högre skolor oell att underlätta möjligheterna till

högre utbildning för ungdomen från ekonomiskt svagare befolkningslager

på land och i stad. Genom utdelandet av grundstipendier utan behovsprövning

till studerande ungdom från landsbygden och orter utan högre skolor

undanröjes också den i vissa sammanhang påtalade olägenheten med den

nuvarande dyrortsgrupperingen, som ligger däri, att vid uppgörandet av

denna hänsyn icke tagits till de särskilt för landsbygdens och vissa tätorters

befolkning drygare kostnaderna för barnens skolgång utanför hemorten. Med

hänsyn till de fördelar av olika slag, som det nu föreliggande förslaget till

stipendieverksamhet bland de högre skolornas lärjungar innebär, anser jag

mig kunna principiellt ansluta mig till förslagets grundlinjer och i huvudsak

tillstyrka dess genomförande.

Det av skolutredningen föreslagna grundstipendiet till i skolorten inackorderad

lärjunge å 500 kronor anser jag mig kunna godtaga. Däremot synes

mig det föreslagna grundstipendiet för de dagligen resande lärjungarna å

haiva resekostnaden efter billigaste färdsätt giva anledning till erinran.

Såsom framhållits i vissa remissyttranden innebär ett grundstipendium å

halva resekostnaden, att de dagligen resande lärjungarna få en avsevärt

lägre kompensation än sina inackorderade kamrater. Rättvisare och mer

i överensstämmelse med principen om utjämning av kostnaderna för skolgången

mellan olika orters lärjungar synes vara, att hela resekostnaden

utgår som grundstipendium. Jag delar principiellt denna uppfattning. Då

emellertid grundstipendiet å 500 kronor till inackorderad lärjunge i åtskilliga

fall icke helt täcker merkostnaden för skolgång i jämförelse med i skolstaden

boende lärjunges kostnader, synes mig rättvisligen en viss reducering

även av resekostnadsstipendiet böra ske. Skäl av praktisk art tala

även för, att alltför små stipendiebelopp icke utdelas. Jag anser rimligt,

att lärjungen själv eller hans målsman får bekosta resor upp till 25 kronor

för termin men tillstyrker, att kostnader därutöver för dagliga resor efter

billigaste färdsätt (månadsbiljetter, skolbiljetter och dylikt) må utgå med

hela beloppet.

Beräkningen av grundstipendiet flir frukostmål till halva kostnaden härför

föranleder ingen erinran från min sida. Jag anser mig emellertid böra

framhålla, att därest det av mig i annat sammanhang tillstyrkta förslaget

örn kostnadsfria skolmåltider genomföres, behovet av detta slag av grundstipendier

med tiden kommer att bortfalla. Under den övergångstid, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10S.

väntas förflyta, innan skolmåltider anordnats vid alla högre läroanstalter,

bör det ankomma på den stipendieutdelande myndigheten att beträffande

varje särskild högre skola beakta, huruvida kostnadsfria skolmåltider tillhandahållas

lärjungarna och, därest så skulle vara fallet, icke utdela grundstipendierna

för frukostmål.

Det av skolutredningen föreslagna högstbeloppet å 540 kronor för behovsprövat

stipendium finner jag mig kunna tillstyrka. På skäl, som anförts av

skolöverstyrelsen med flera hörda myndigheter, anser jag mig likaledes böra

förorda, att även de dagligen resande lärjungarna böra kunna erhålla, utöver

nya tillstyrkta grundstipendier, behovsprövat stipendium upp till 540

kronor. Härigenom ställes denna kategori lärjungar i samma ställning som

de övriga kategorierna av lärjungar och stipendiesystemet blir klarare och

enklare i tillämpningen.

En synnerligen viktig och samtidigt svårlöst fråga, som livligt avhandlats

i yttrandena, är frågan om principerna för urvalet av stipendiater. Jag

delar helt skolutredningens ståndpunkt, att som första villkor för erhållande

av stipendium skall gälla, att lärjungen visat god lämplighet för vald

utbildningslinje. För att stipendieverksamheten icke skall medföra en icke

önskvärd ansvällning av de huvudsakligast teoretiskt inriktade högre skolorna

synas mig kraven på studielämplighet böra ställas tämligen höga. Det

bör ankomma på studielånenämnden, som efter vad jag förvissat mig om

ägnar denna fråga synnerlig uppmärksamhet, att med beaktande av de

synpunkter och förslag, som framkommit i remissyttrandena, och i samråd

med andra på området sakkunniga institutioner, utarbeta och bestämma

de grunder, efter vilka studielämpligheten skall bedömas.

Den beträffande de s. k. landsbygdsstipendierna tillämpade och av skolutredningen

upptagna bestämmelsen, att dagligen resande lärjunges rätt till

grundstipendier skall inträda först, örn avståndet från hemorten till skolorten

är minst 5 km, synes mig på skäl, som anförts av flera av de berörda myndigheterna,

böra ändras därhän, att avståndet räknas från bostadsorten till

vederbörande skola. Oklarheten örn vad som i det speciella fallet menas

med skolorten, undanröjes härigenom, och lärjungar i vidsträckta kommuner

med omfattande landsbygdsområde kunna då bli delaktiga av grundstipendierna

för dagliga resor och frukostmål, enligt förut av mig förordade

grunder.

Föreskriften, att avståndet till skolan skall vara minst 5 km, synes mig

däremot böra bibehållas men bestämmelsen härom givas sådan avfattning,

att möjlighet föreligger för den stipendieutdelande myndigheten att med

hänsyn till omständigheterna modifiera villkoret.

Skolutredningens förslag, att de högsta stipendiebeloppen i enstaka, särskilt

ömmande fall skulle kunna ökas, anser jag välbetänkt, varför jag obetingat

tillstyrker detsamma. Jag har heller ingen erinran att göra mot att

jämväl lärjungar i folkskolans icke obligatoriska högre avdelningar skola få

rätt att söka och erhålla stipendier på enahanda villkor som lärjungar i

andra högre läroanstalter.

Beträffande skolutredningens förslag, att lärjungar i högre skolas klasser,

som äro parallella med den obligatoriska folkskolans klasser, icke skulle

kunna erhålla behovsprövat stipendium, har skolöverstyrelsen gjort invändning

mot, att detsamma begränsats till att avse endast lärjungar med hemvist

på skolorten. Det vore enligt överstyrelsens mening konsekvent, att

bestämmelserna i förevarande hänseende avfattades så, att de avsåge båda

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108.

17

kategorierna lärjungar. Jag ansluter mig till skolutredningens principiella uppfattning

i denna fråga men anser i likhet med skolöverstyrelsen, att principen

bör genomföras för alla sökande. Det torde också vara lämpligt, att

återhållsamhet iakttages med stipendier åt lärjungar i realskolans begynnelseklasser

med hänsyn till den osäkerhet i bedömandet av lärjungarnas

förmåga att med framgång fullfölja studierna till examen, som alltid förefinnes

beträffande nyintagna. lärjungar. Jag förordar därför, att behovsprövat

stipendium icke må utgå till lärjungar i klasserna l4 och l5—25 i

nuvarande läroverksorganisation eller motsvarande klasser i andra s. k.

högre skolor. Däremot bör givetvis det utjämnande grundstipendiet utgå

till dem av dessa klassers lärjungar, som äro berättigade att erhålla sådant

stipendium.

Av reservationsanslaget till stipendier för läsåret 1945/46 återstå efter

studielånenämndens utdelning av stipendierna i runt tal 256 000 kronor.

Summan torde komma att stiga till omkring 275 000 kronor därigenom att

stipendier återgå till statsverket på grund av stipendiaternas avgång från

skolorna eller av andra skäl. Skolutredningen har beräknat anslagsbehovet

för budgetåret 1946/47 till 4 500 000 kronor, vilket belopp även studielånenämnden

ansett sig kunna tillstyrka. Beräkningen av erforderligt anslag

erbjuder på grund av flera ovissa faktorer, vilket framhållits av bland andra

skolutredningen och studielånenämnden, stora svårigheter. Jag har emellertid

kommit till den uppfattningen att, även med beaktande av de av mig

föreslagna ändringarna i skolutredningens förslag, ett anslag å 4 500 000

kronor bör kunna tillgodose de behov, för vilka stipendierna äro avsedda.

Då av anslaget skola utgå grundstipendier utan behovsprövning, synes anslaget

böra få förslagsanslags natur. Den del av anslaget, som skall utgå

i form av behovsprövade stipendier, torde dock böra begränsas. Jag tillstyrker

därför, att anslaget uppföres som förslagsanslag med den begränsningen,

att av anslaget ett belopp å högst 2 500 000 kronor må utgå till behovsprövade

stipendier. Jag förutsätter härvid, att omförmälda reservation

å i runt tal 275 000 kronor under nästa budgetår skall stå till förfogande

för behovsprövade stipendier utan begränsning till »landsbygdsungdom».

Motioner.

I motionen 1:279 erinras, att till elev i folkhögskola eller yrkesskola

skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag efter behovsprövning kunna utgå ett

högstbelopp av 90 kronor för månad medan elev i högre läroanstalt skulle

kunna erhålla omkring 115 kronor för månad. I anslutning härtill anföres

följande.

Man måste här konstatera, att icke endast stipendiernas högstbelopp äro

olika utan även stipendieprinciperna vid å ena sidan de s. k. högre skolorna

och å andra övriga ungdomsskolor. I vissa fall måste de föreslagna stipendiegrunderna

leda till orimligheter. Så t. ex. i nedanstående fall. Två

ungdomar lia sin hemvist i samma ort. En av (lein är teoretiskt studiebegåvad,

den andre är en praktisk begåvning. Den ene går till ett läroverk,

den andre intages i en yrkesskola i samma stad. Den förre tillhör ett välbärgat

horn, den andre ett mindre välbärgat tjänstemanna- eller bondehem

med ett beskattningsbart belopp av 4 000 kronor. Den välbärgade

ynglingen får utan behovsprövning 500 kronor per år i grundstipendier,

den mindre välbärgade får efter behovsprövning enligt nuvarande grunder

Bihang till riksdagens protokoll 7.9-Jö. (j sami. AV 108. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 108.

icke något stipendium. Äro båda eleverna obemedlade, far eleven i läroverk

cirka 115 kronor per månad till sin skolvistelse, under det att en elev

vid handelsskola eller verkstadsskola får högst 90 kronor. Det synes, som

örn en viss premiering av eleverna vid de teoretiska skolorna skulle eftersträvas

och den hos många inrotade uppfattningen, att läroverken skulle

vara »bättre» skolor, skulle få ytterligare stöd, därest riksdagen utan vidare

bifölle Kungl. Maj:ts proposition. Tillströmningen av elever till läroverken

är ovanligt god, under det att yrkesskolorna i flera fall icke kunna

fylla alla tillgängliga platser.

1945 års riksdag hade troligtvis åsyftat, att samtliga stipendiefrågor

skulle lösas efter enhetliga principer. Jag tillåter mig att citera riksdagens

uttalande i skrivelse nr 351, s. 4. Där anföres bland annat:

»att enligt riksdagens mening starka skäl tala för den principen, att stipendierna

för såväl teoretiska som praktiska studier för helt obemedlade

studiebegåvade lärjungar från både landsbygden och städer eller andra

tätorter avpassas så, att de i huvudsak giva full bello vst äckning. Riksdagen

förutsätter därför, att samtliga stipendiefrågor av nu förevarande eller liknande

slag (studiehjälp åt landsbygdens ungdom och ungdom från städer

och andra tätorter, stipendier till elever vid folkhögskolor och anstalter

för yrkesundervisning m. m.) om möjligt redan vid nästa års riksdag komma

att lösas i överensstämmelse med den av riksdagen sålunda angivna

principen.»

Departementschefen gör gällande i den nu avlämnade propositionen, att

det enligt hans förmenande är motiverat, att stipendierna vid folkhögskolor

och yrkesskolor äro lägre än vid läroverk och liknande skolor (s. 30),

bland annat därför, att kurstiden är kortare vid de förra skolorna och arbetspremiel-

utgå vid en del verkstadsskolor, varjämte förekomsten av

elevinternat, framför allt vid folkhögskolor, gör inackorderingskostnaderna

relativt låga. I viss mån är detta riktigt, men i miinga fall blir skolvistelsen

lika dyrbar för en elev vid en yrkesskola som vid ett läroverk. Här må

nämnas, att arbetspremier icke utgå vid handelsskolor, tekniska skolor och

icke ens vid alla verkstadsskolor. Mångå elever vid yrkesskolor måste söka

inackordering i privathem, och yrkesskolorna med heldagskurser ligga i

större och medelstora städer, vilka i regel tillhöra dyrortsgrupp E—I, där

i allmänhet ju också läroverken ligga. Arbetsåret 1942/43 tillhörde sålunda

cirka 75 procent av sådana yrkesskolelever skolor å E—I-ort.

Vid bedömande av behovet av stipendier åt elever vid läroverk och liknande

skolor får man heller icke glömma, att duktiga lärjungar kunna

skaffa sig ganska goda biförtjänster genom att ge privatlektioner åt elever

i lägre klasser ävensom skaffa sig förvärvsarbete under de jämförelsevis

långa ferierna. Eleverna vid yrkesskolorna ha i regel icke dessa möjligheter

till extra inkomster utanför skolan.

Det av överstyrelsen för yrkesutbildning beräknade högsta stipendiebeloppet,

90 kronor per arbetsmånad, angavs också i överstyrelsens utredning

1944 endast kunna räcka till täckande av en obemedlad elevs minimiutgifter,

då synnerligen gynnsamma betingelser förefunnos å kursorten, och

överstyrelsen framhöll, att det med nyssnämnda högstbelopp i regel icke

bleve möjligt för obemedlad elev att bevista kurs, där endast privat inackordering

står till buds.

Att de centrala ämbetsverken (skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning,

såsom ock lantbruksstyrelsen beträffande stipendierna vid lant
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108.

19

manna- och lanthushållsskolor) i sina anslagsberäkningar för budgetåret

1946 räknat med ett högsta stipendiebelopp av 90 kronor per arbetsmånad

torde delvis ha berott därpå, att 1945 års riksdag fastställt studiehjälpen

åt landsbygdens ungdom att utgå med högst 800 kronor per läsår till helt

obemedlad lärjunge, vilket blir ungefär 90 kronor per läsmånad. Anslagsberäkningarna

ha tydligen skett i avvaktan på den samordning av stipendiegrunderna,

för vilken riksdagen år 1945 uttalat sig.

Det synes riktigast, att en sådan samordning göres med det snaraste.

Departementschefen har själv uttalat, att han ämnar följa stipendiefrågan

med fortsatt uppmärksamhet, och förmodar, att han måhända får tillfälle

att ett kommande budgetår återkomma till denna fråga (s. 29). I avvaktan

på en samordning förefaller det vara ändamålsenligt att icke nu införa

några nya stipendieprinciper beträffande stipendierna vid läroverken,

utan stipendierna böra i sin helhet bli behovsprövade i enlighet med föregående

års riksdagsbeslut. Det synes också vara riktigast att i avvaktan

på en överarbetning av de olika stipendieförslagen ett enhetligt högstbelopp

fast ställes för samtliga här berörda skolor, och jag finner det skäligt,

att detta högstbelopp under nästa budgetår fastställes till 100 kronor per

läs- eller arbetsmånad, vilket stipendium alltså skulle utgå till obemedlad,

å kursorten inackorderad elev. För annan elev bör beräknas det mindre belopp,

som den stipendieprövande myndigheten kan finna skäligt, varvid

må förutsättas, att så vitt möjligt enhetliga normer skola tillämpas för

samtliga stipendieärenden. Därjämte bör ersättning utgå till behövande

elev för nödvändiga resekostnader i samband med skol- eller kurs vistelsen.

Med anledning av vad departementschefen anfört i propositionen (s. 20)

angående stipendier åt lärjungar i klass lI * * 4 och l5—2a i nuvarande läroverksorganisation,

får jag anföra, att jag icke finner det rimligt eller logiskt,

att »det utjämnande grundstipendiet», som ju förutsättes utgå till

studielämpliga elever, skall utgå till elever, som äro så unga, att de egentligen

tillhöra folkskolestadiet (klass l3—25 i läroverk motsvara ju klass 5

och 6 i folkskolan). Departementschefen anför ju själv några rader högre

upp i sitt uttalande, att det torde »vara lämpligt, att återhållsamhet iakttages

med stipendier åt lärjungar i realskolans begynnelseklasser med hänsyn

till den osäkerhet i bedömandet av lärjungarnas förmåga att med

framgång fullfölja studierna till examen, som alltid förefinnes beträffande

nyintagna lärjungar». Det synes icke vara logiskt, att sådana »osäkra»

lärjungar skola kunna tilldelas ett grundstipendium, för vilket föreskrivits

studielämplighet som ett första villkor.

I motionen I: 280 anföres, såvitt nu är i fråga, följande.

Grunderna för utdelningen av de landsbygdsstipendier, varom 1945 års

riksdag för första gången beslutade, lia enligt vår mening varit behäftade

med alltför stora brister. Tyvärr antydes icke i förutnämnda proposition

vilka grunder, som gällt vid utdelning av ifrågavarande stipendier.

Det lärer emellertid förhålla sig så, att betyget i första hand varit avgö
rande

huruvida en lärjunge skall få stipendier. Sant är att riksdagen avsett

att stipendier skulle limmas till studielämpliga barn från ekonomiskt svagt

ställda familjer. Men det förefaller som örn kraven på betygen satts så

högt, att även studielämpliga lärjungar i ganska stor utsträckning vägrats

stipendier. Förmodligen äro grunderna för prövningen för erhållande av

stipendier konstruerade med poiing för betygen och tabeller för vederbö
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 10S.

rändes ekonomiska ställning. Vi förmena, att det blir ett alltför schematiskt

bedömande, därest poäng och tabeller skola vara utslagsgivande huruvida

en fattig lärjunge skall erhålla ekonomisk hjälp till studier vid läroverk

eller liknande undervisningsanstalt. Då tillämpade grunder ge till resultat,

att vid ett läroverk i västra Sverige en arbetarpojke, som avlagt

realskolexamen och i de 15 kunskapsämnena erhållit 4 AB, 9 BA och 2 B

samt högsta betyg i uppförande och ordning och vars föräldrar hade ett beskattningsbart

belopp på 510 kronor till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

jämte 5 700 kronor i tillgångar, varav en bostadsfastighet med

3 700 kronors taxeringsvärde, samt 400 kronor i skulder, icke erhållit stipendium,

under det att vid samma läroverk 2 elever, vilkas fader är kyrkoherde

och hade ett beskattningsbart belopp på 4 530 kronor till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt, erhållit stipendier, måste detta, med tanke

på syftet med stipendierna, giva anledning till allvarlig erinran.

Ett annat exempel är följande. En medellös elev vid ett tekniskt gymnasium

i Norrland har åsamkat sig studieskulder på cirka 6 000 kronor, dels

för avläggandet av realskolexamen, dels för halvtannat års studier vid

gymnasiet. Studieskuldens storlek har delvis samband med att han bär sitt

hem i en av landets mest avlägset liggande ödebygdsbyar, 40 mil från skolstaden.

Han är känd som en ambitiös studerande; hans betyg i gymnasiets

första klass, där betygsnivån i allmänhet hölls låg, räckte emellertid icke

till för erhållandet av stipendium. Denne elev, som strävat hårdare än de

flesta för sin utbildning, bedömdes alltså som icke studielämplig.

Enligt vad vi erfarit kunna en mängd liknande exempel anföras.

I fråga örn principerna för urvalet av stipendiater har departementschefen

i nämnda proposition (s. 19) anfört bland annat följande:

»För att stipendieverksamheten icke skall medföra en icke önskvärd ansvällning

av de huvudsakligast teoretiskt inriktade högre skolorna, synas

mig kraven på studielämplighet böra ställas tämligen höga. Det bör ankomma

på studielånenämnden, som efter vad jag förvissat mig örn ägnar

denna fråga synnerlig uppmärksamhet, att med beaktande av de synpunkter

och förslag, som framkommit i remissyttrandena, och i samråd med

andra på området sakkunniga institutioner utarbeta och bestämma de

grunder, efter vilka studielämpligheten skall bedömas.»

Då det i flera av remissyttrandena förordats att anspråken på stipendiaternas

studielämplighet skärpas förefaller det som örn departementschefen

ansåge att prövningen av stipendieansökningarna samtidigt skulle tjänstgöra

som spärr för att hindra en icke önskvärd tillströmning till de högre

skolorna. Därest en sådan princip skulle godkännas för praktisk tillämpning

komme detta att medföra orättvisor mot den befolkning, som är

mindre bemedlad och har barn vid de högre skolorna. De ekonomiskt väl

ställda eleverna skulle kunna få fortsatt undervisning vid sagda skolor,

även örn elevernas betyg icke medgåve erhållande av stipendier, under det

att de fattiga eleverna måste, på grund av sin ekonomiska ställning, avbryta

undervisningen därför att deras betyg icke vore så bra att stipendier

kunde beviljas.

Det är möjligt att spärren för reglering av elevtillströmningen till de

högre skolorna måste skärpas, men spärren får dock på inga villkor verka

så, att de fattiga eleverna komma i en sämre ställning än de elever, som ha

det ekonomiskt väl ställt. De strängare bestämmelser, som kunna befinnas

nödiga att införa på angivna område, måste sålunda tillämpas helt friståen
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108. 21

de från urvalet av stipendiater. I detta sammanhang finna vi det påkallat

framhålla, att om alltför stränga krav sättas på betygen för inträde vid de

högre skolorna komma de inträdesprövande från landsbygden, där undervisningen

i folkskolan i allmänhet av flera skäl icke är så effektiv som i

skolorna i städer och tätorter, i en sämre ställning.Vid prövningen om eleverna

skola få fortsätta studierna vid en högre skola bör det även bemärkas,

att därest kraven på studielämplighet sättas alltför högt komma eleverna

från hem, där föräldrarna icke tillhöra de intellektuella yrkena, i en missgynnad

ställning. En närmare undersökning av bifallna och avslagna ansökningar

örn stipendier, varom nu är fråga, skulle med säkerhet giva stöd

för detta vårt påstående. Vidare vilja vi framhålla, ehuru åtskilligt gjorts

för likformig bedömning av kunskaperna vid betygssättning, att betygssättningar

även äro beroende på subjektivt omdöme, som icke blott varierar

enskilda lärare emellan utan även varierar mellan olika skolor. För ett

rättvist bedömande av studielämpligheten i och för erhållande av stipendier

måste det därför anses lämpligt, att poängberäkningen av betygen

icke får den avgörande betydelse, som den tydligen haft vid prövningen

av de ansökningar, vilka hittills ingivits.

I motionen 11:1+38 hemställes örn en höjning av det belopp, som avses

för behovsprövade stipendier, från 2 500 000 kronor till 3 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen härför hänvisas till motionen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skolutredningen i syfte

att utjämna skillnaden mellan skolort och icke skolort i vad avser kostnaderna

för de ungas skolgång föreslagit, att till beloppet bestämda grundstipendier

skulle utan behovsprövning utgå till studielämplig ungdom,

som i sin hemort eller dess närhet saknar tillgång till högre skola för sin

utbildning. Grundstipendierna skulle kunna påbyggas med stipendier upp

till visst högstbelopp med hänsyn till lärjunges studiehjälpbehov. Stipendiesystemet

skulle härjämte fullständigas genom behovsprövade stipendier

åt den studerande ungdomen i städer och tätorter med högre skolor.

Skolutredningens förslag örn grundstipendier liksom i övrigt den principiella

uppläggningen av stipendieverksamheten har utskottet i likhet med

departementschefen funnit sig böra godtaga. Utskottet delar departementschefens

uppfattning örn att ifrågavarande förslag i stort sett kan anses

innebära en välgrundad och praktisk lösning av frågorna att bereda främst

landsbygdens ungdom en viss kompensation för avsaknaden av högre skolor

och att underlätta möjligheterna till högre utbildning för ungdom från

ekonomiskt svagare befolkningslager på landsbygden och i städerna. Utskottet

anser sig därför icke böra biträda det i motionen I: 279 framställda

yrkandet, såvitt angår ifrågavarande stipendier.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att grundstipendiet fastställes till det

av skolutredningen föreslagna och av departementschefen förordade beloppet

av 500 kronor.

Vad angår grundstipendium för de dagligen resande lärjungarna har de
-

Vtskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr 10S.

partementschefen föreslagit, att lärjungen själv eller hans målsman skulle

bekosta resor upp till 25 kronor för termin, men att kostnaderna därutöver

för resor efter billigaste färdsätt (månadsbiljetter, skolbiljetter och dylikt)

skulle utgå med hela beloppet. Utskottet ansluter sig till detta förslag och

har icke funnit något att erinra mot att grundstipendiet för frukostmål på

sätt departementschefen förordat beräknas till halva kostnaden härför.

Behovsprövat stipendium skulle enligt departementschefens förslag utgå

med ett högstbelopp av 540 kronor och även kunna tillkomma dagligen

resande lärjungar. Utskottet biträder jämväl detta förslag.

Beträffande frågan örn principerna för urvalet av stipendiater har departementschefen

framhållit, att han helt delade skolutredningens ståndpunkt,

att som första villkor för erhållande av stipendium skulle gälla, att lärjungen

visat god lämplighet för vald utbildningslinje. Enligt departementschefens

mening borde kraven på studielämplighet ställas tämligen höga. Departementschefen

har vidare understrukit, att det borde ankomma på studielånenämnden

att utarbeta och bestämma de grunder, efter vilka studielämpligheten

skulle bedömas. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot vad departementschefen sålunda uttalat, vill med anledning av

vad i motionen I: 280 i förevarande ämne anförts framhålla, att skolöverstyrelsen

ansett, att studielämpligheten borde bestyrkas dels genom senaste

terminsbetyg, dels genom vederbörande lärares särskilda intyg, dels genom

av vederbörande lärare avgivet intyg om lärjunges rangordning i klassen

(jämförelseplats), dels ock — i den mån sådant förekomme — genom intyg

om resultatet av anställd testning. Någon bestämd betygsnivå, uttryckt i

poängsumma eller genomsnitt, ansåge överstyrelsen däremot icke tjänlig

att fastställa, då skalan enligt erfarenheten visat sig vara alltför varierande

inom olika skolor. Utskottet har för sin del inhämtat, att studielånenämnden

vid utarbetandet av formulär till intyg örn studielämplighet m. m.

tagit hänsyn till de av skolöverstyrelsen angivna synpunkterna. Vidare har

studielånenämnden upplyst, att ifrågavarande intyg komma — jämte eventuellt

föreliggande intyg om resultatet «av anställd testning — att jämsides

med terminsbetyg ligga till grund för nämndens bedömande av sökande

lärjungars studielämplighet.

I motionen I: 280 har gjorts gällande, att spärren för reglering av elevtillströmningen

till de högre skolorna måhända — i samband med utökningen

av stipendieverksamheten — måste skärpas, varjämte i motionen

framhållits, att denna spärr dock icke finge verka så, att de ekonomiskt

svagt ställda eleverna komme i en sämre ställning än de i ekonomiskt avseende

bättre situerade. Det torde enligt utskottets mening icke kunna

förnekas, att genom stipendieverksamhet i den av utskottet tillstyrkta omfattningen

elevtillströmningen till de högre skolorna kommer — måhända

till och med avsevärt — att öka. Huruvida det i huvudsak inom den nuvarande

läroverksorganisationens ram kan visa sig möjligt att tillgodose

en dylik expansion eller örn åtgärder avseende organisationens utbyggande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 108.

eller införande av strängare gallringsregler måste tillgripas, äro emellertid

frågor, som icke för närvarande torde kunna bedömas. Detta problem synes

därför utskottet sedan närmare erfarenhet vunnits böra göras till föremål

för övervägande i annat sammanhang. Motionen I: 280 — såvitt nu är

i fråga — torde med vad utskottet här ovan anfört få anses besvarad.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit riktigt, att den

ändringen vidtages i fråga örn dagligen resande lärjunges rätt till grundstipendium,

att avståndet räknas — icke såsom nu efter minst 5 km mellan

hemorten och skolorten utan efter minst 5 km mellan bostadsorten och

vederbörande skola. Utskottet är även ense med departementschefen örn

att bestämmelsen örn ett avstånd örn minst 5 km synes böra givas en sådan

avfattning, att möjligheter föreligga för den stipendieutdelande myndigheten

att med hänsyn till omständigheterna modifiera villkoret.

Utskottet tillstyrker jämväl, att högsta stipendiebeloppet i enstaka ömmande

fall skall kunna ökas samt att lärjungar i folkskolans icke obligatoriska

högre avdelningar skola få rätt att söka och erhålla stipendier på

enahanda villkor som lärjunge i andra högre läroanstalter.

Departementschefen har på anförda skäl förordat, att behovsprövat stipendium

icke skulle utgå till lärjungar i klasserna l4 och l5—2U i nuvarande

läroverksorganisation eller motsvarande klasser i andra s. k. högre

skolor. Däremot skulle det utjämnande grundstipendiet utgå till dem av

dessa klassers lärjungar, som vöre berättigade att erhålla sådant stipendium.

I motionen I: 279 har — såvitt nu är i fråga — yrkats, att inga

statliga stipendier, alltså varken behovsprövat stipendium eller grundstipendium,

skulle utgå till lärjungar i sådana klasser i läroverk och liknande

skolor, vilka motsvarade folkskolans klasser 5—6. Vid den prövning utskottet

ägnat ifrågavarande spörsmål har utskottet kommit till den uppfattningen,

att övervägande skäl tala för den av departementschefen hävdade

meningen. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen I: 279 i förevarande

del.

För nästa budgetår har departementschefen till stipendier åt lärjungar

vid högre läroanstalter föreslagit anvisande av ett förslagsanslag av

4 500 000 kronor, varav högst 2 500 000 kronor skulle få utgå till behovsprövade

stipendier. En från budgetåret 1945/4G uppkommande reservation

å i runt tal 275 000 kronor har departementschefen förutsatt under nästa

budgetår få jämväl disponeras för behovsprövade stipendier utan begränsning

till »landsbygdsungdomen». Med hänsyn till förekomsten av sagda

reservation anser utskottet det icke erforderligt att i enlighet med vad i

motionen IT: 438 påyrkats för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande ändamål

anvisa ett anslag av 5 000 000 kronor, därav högst 3 000 000 kronor

till behovsprövade stipendier. Utskottet avstyrker alltså bifall till detta

motionsvis framställda förslag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 108.

Stipendier för studier vid brevskolor (korrespondensinstitut).

För budgetåret 1945/46 är uppfört ett reservationsanslag å 135 000 kronor

till stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor

med kombinerad undervisning.

Departementschefen har anfört följande.

Av anslaget återstå, enligt vad jag inhämtat från studielånenämnden, i

runt tal 2 000 kronor.

Studielånenämnden har nu föreslagit, att anslaget för budgetåret 1946/47

måtte upptagas med 175 000 kronor. Beloppet understiger med 50 000 kronor

det av skolutredningen år 1944 i dess betänkande angående stipendier

m. m. för andra året beräknade anslaget. Då emellertid de av mig tillstyrkta

nya grunderna för utgående av stipendier till landsbygdens ungdom

böra kunna medföra en viss begränsning särskilt av korrespondensinstitutens

realskolor på landsbygden, anser jag det av studielånenämnden föreslagna

beloppet lämpligt. Jag tillstyrker därför, att ifrågavarande reservationsanslag

för nästa budgetår uppföres med 175 000 kronor.

I motionerna I: 276 och 11: 428, vari yrkats, att förevarande anslag måtte

uppföras med ett belopp av 300 000 kronor och givas karaktär av förslagsanslag,

anföres, såvitt nu är i fråga, i huvudsak följande.

Departementschefen motiverar sin inställning med att de nya grunderna

för stipendier till högre statliga och statsunderstödda skolor kunna väntas

medföra en viss begränsning av korrespondensrealskolorna. Emellertid torde

det vara osäkert, huruvida antalet enskilda realskolor med kombinerad

undervisning, vilka snabbt vunnit stor utbredning på landsbygden, kommer

att minska under de närmaste åren. De statliga och kommunala realskolorna

ha icke den kapacitet att de utan en tidskrävande utbyggnad

kunna taga emot ett större antal elever än för närvarande. Därutöver bör

framhållas, att korrespondensrealskolorna ha ett bestämt värde genom att

eleverna vid dessa skolor kunna stanna i hemmen under de ömtåliga uppväxtåren.

Föräldrarna få på så sätt större möjligheter att ge sina barn en

mera personligt präglad uppfostran.

Starka skäl tala sålunda för att lärjungar vid brevskolor och korrespondensrealskolor

komma i ett bättre läge i stipendiehänseende än vad föreslagits

i ovannämnda proposition. En höjning av stipendiebeloppen för

elever, som bedriva enskilda korrespondensstudier för realexamen eller för

studentexamen till omkring 300 kronor per läsår framstår som rimlig. Vidare

böra lärjungar vid enskilda realskolor med kombinerad korrespondensoch

muntlig undervisning i fråga örn stipendieförmåner i princip jämställas

med elever vid högre läroanstalter. Elever vid korrespondensrealskolor böra

alltså kunna erhålla det behovsprövade stipendium på 540 kronor, som

föreslagits utgå till såväl landsbygdselever som lärjungar på skolorten. I

den mån elever vid korrespondensrealskolor bo längre än 5 km från skolan

böra de erhålla ersättning för resor på samma villkor som elever vid högre

läroanstalter.

Det ställer sig svårt att med absolut säkerhet beräkna storleken i den

kostnadsökning, som här framställda förslag kommer att medföra. Det före
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108.

25

faller oss rimligt att för nästa budgetår anvisas 300 000 kronor till stipendier

för elever vid korrespondensinstitut och realskolor med kombinerad undervisning.

Det torde vara lämpligt att ge anslaget karaktär av förslagsanslag.

Även i motionen II: J+18 hemställes, att elever vid landsbygdens korrespondensrealskolor

måtte jämställas med elever vid andra högre läroanstalter

i fråga om rätt till statliga studiestipendier. Beträffande motiveringen

härför hänvisas till motionen.

Till stöd för det i motionen 11: 438 gjorda yrkandet örn höjning av förevarande

anslag med 50 000 kronor samt örn dess förändring till förslagsanslag

anföres följande.

Departementschefen begär 175 000 kronor, vilket belopp med 50 000 kronor

understiger det av skolutredningen beräknade anslagsbehovet. Han

hänvisar till att de nya grunderna för stipendier till landsbygdens ungdom

kunna medföra en viss begränsning särskilt av korrespondensinstitutens

realskolor på landsbygden. Enligt min mening kan dock en dylik verkan

icke väntas inträda omedelbart. Jag anser därför att för nästkommande

budgetår ett anslag på 225 000 kronor är av denna anledning motiverat.

Emellertid tillkommer den omständigheten att en höjning av den nuvarande

maximigränsen för stipendier åt denna grupp av studerande vid dessa

realskolor till samma belopp som för andra vid vanliga realskolor studerande

enligt min mening bör övervägas. Då det icke låter sig göra att nu

beräkna kostnaden härför, torde anslaget böra ges förslagsanslags natur.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag har anslaget till stipendier för studier genom

korrespondens och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning

för nästa budgetår upptagits med 175 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 40 000 kronor. Departementschefen har icke ifrågasatt någon

ändring beträffande grunderna för utgivande av stipendier vid brevskolor

(korrespondensinstitut), medan i motionerna I: 276 och II: 428 samt II: 418

yrkats, att jämväl elever vid enskilda realskolor med kombinerad korrespondens-

och muntlig undervisning skulle erhålla behovsprövat stipendium

på 540 kronor. I de två förstnämnda motionerna föreslås härjämte dels en

höjning av stipendiebeloppen för elever, som bedriva enskilda korrespondensstudier

för realexamen eller studentexamen till omkring 300 kronor för

läsår, dels att resekostnadsersättning skulle utgå till dylika elever, som bo

längre än 5 km från skolan, dels ock att ifrågavarande anslag skulle givas

karaktären av förslagsanslag och uppföras med ett belopp av 300 000 kronor.

I motionen II: 438 har likaledes föreslagits att anslaget skulle betecknas

såsom förslagsanslag. I sistnämnda motion yrkas vidare, att anslaget

skulle upptagas med det av skolutredningen beräknade beloppet av 225 000

kronor.

Utskottet har för sin del med hänsyn till att tillräcklig erfarenhet ännu

icke erhållits beträffande utfallet av här ifrågavarande stipendieverksam
-

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 108.

het, funnit anledning saknas att vidtaga en ändring av stipendiegrunderna.

Utskottet ställer sig därför avvisande till vad i ovannämnda motioner i sådant

avseende föreslagits.

Vad åter angår beräkningen av anslagets storlek för nästa budgetår tala

enligt utskottets mening goda skäl för att ej alltför knappt utmätta medel

stå till studielånenämndens förfogande. Utskottet har alltså ansett sig böra

tillstyrka, att anslaget beräknas på sätt skolutredningen föreslagit ävensom

i motionen 11:438 påyrkats och alltså uppföres med ett belopp av

225 000 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Majts förslag innebär en

anslagshöjning med 50 000 kronor. Utskottet har däremot icke funnit anledning

föreligga, att i enlighet med vad i motionerna I: 276 och 11:428

samt II: 438 föreslagits förorda, att anslaget givas förslagsanslags natur.

I detta sammanhang får utskottet erinra därom, att 1945 års riksdag

med anledning av motionsvis väckta förslag örn upprättandet av ett statligt

korrespondensinstitut i skrivelse den 7 juni 1945, nr 351, framhöll, att

detta vore ett mycket omfattande spörsmål, vilket stöde i nära samband

med frågan huruvida och i så fall på vad sätt en statlig kontroll över korrespondensinstituten

borde införas. Riksdagen ansåg sig icke för det dåvarande

kunna taga ställning till detta spörsmål, men fann det önskvärt, att

verksamheten vid enskilda korrespondensinstitut följdes med största uppmärksamhet.

Utskottet anser sig böra understryka detta av fjolårets riksdag

gjorda uttalande.

Anslag till studielånenämndens verksamhet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för detta anslag — nu 25 000 kronor

— skulle höjas med 25 000 kronor till 50 000 kronor och givas karaktär av

förslagsanslag, varvid dock skulle iakttagas, att anslaget icke utan Kungl.

Maj:ts medgivande finge överskridas.

Utskottet. Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

Stipendier vid folkhögskolorna, folkliga musikskolan

i Arvika och yrkesundervisningen.

För dessa ändamål ha för innevarande budgetår anvisats följande anslag:

Folkhögskolorna................................... kronor 1 000 000

Folkliga musikskolan i Arvika....................... » 1 500

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning » 1 500 000

Centrala verkstadsskolor ........................... » 1 200 000

Verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom............. » 100 000

Flygmekanikerskolan i Mölndal .................... » 140 000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108.

27

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 september 1930 gälla beträffande stipendier

vid folkliga musikskolan i Arvika i tillämpliga delar föreskrifterna

rörande elevstipendier vid folkhögskolor, dock med iakttagande av att stipendiebeloppen

må begränsas inom ramen för det beviljade anslaget.

Gällande grunder m. m.

Vid 1945 års riksdag (skrivelse nr 8, punkterna 182 och 212) beslöts i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag, att stipendierna vid folkhögskolorna och

yrkesundervisningsanstalterna skulle från och med budgetåret 1945/46 utgå

med högst 75 kronor för elev av tredje behovsgraden, med högst 50 kronor

för elev av andra behovsgraden och med högst 25 kronor för elev av första

behovsgraden, allt per månad räknat. Dessförinnan hade stipendierna, enligt

beslut av 1938 års riksdag, varit fastställda till 45, 25 respektive 15 kronor

per elev och månad. Kungl. Maj:ts förslag till 1945 års riksdag anslöt sig i

huvudsak till vad skolöverstyrelsen förordat beträffande folkhögskolestipendierna.

Överstyrelsen för yrkesutbildning hade i fråga örn stipendierna vid

yrkesundervisningen föreslagit en uppdelning av dessa i grundbelopp och ett

eller flera tillägg, differentiering av stipendierna efter dyrort samt en så väsentlig

höjning av stipendierna, att högsta stipendiebeloppet skulle komma

att utgå med 90 kronor per elev och månad. Föredragande departementschefen

fann emellertid synnerligen angeläget, att alltjämt samma principer tilllämpades

vid yrkesundervisningsanstalterna som vid folkhögskolorna och lantmanna-

och lanthushållsskolorna samt ansåg det icke påkallat att förorda

någon ändring i det dittills tillämpade systemet med fördelning av de stipendieberättigade

eleverna i tre behovsgrader och med flera differentierade belopp

för varje behovsgrad.

Riksdagen uttalade samtidigt, att riksdagen fann åtskilliga skäl tala för

principen att helt obemedlade elever borde kunna få alla sina kostnader täckta

genom stipendier — helt eller till väsentlig del av statsmedel. Riksdagen hade

dock icke funnit sig böra i ifrågavarande sammanhang taga ställning till denna

fråga, utan ansåge sig för det dåvarande böra godtaga de av skolöverstyrelsen

föreslagna stipendiegrunderna att gälla för budgetåret 1945/46.

Enligt de anvisningar, som skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

efter samråd med varandra och med lantbruksstyrelsen utfärdat

rörande tillämpningen av kungörelserna den 29 juni 1945 angående stipendier

åt elever vid folkhögskolor (nr 569) respektive stipendier åt elever vid statsunderstödda

kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning (nr

572), sker utdelningen av förevarande stipendier efter i huvudsak följande

grunder.

Vid prövning av elevernas stipendiebehov tages i första hand hänsyn till

föräldrarnas beskattningsbara belopp för statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

varjämte beaktas övriga faktorer, som kunna inverka på elevens ekonomiska

förhållanden under kurs vistelsen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 108.

Vid förstahandsprövningen utgår överstyrelsen från nedanstående skala.

Det belopp, som erhålles härvid, kallas grundbelopp.

Föräldrarnas senast

upptagna beskattningsbara

belopp

kronor

0.........

1— 200 . .

201— 400 . .

401— 600 .

601— 800 . .

Beräknat grundbelopp

per

månad

kronor

.... 75

____ 70

.... 65

____ 60

.... 55

801—1 000 ............................... 50

1 001—1 200 .............................. 45

1 201—1 400 ............................... 40

1 401—1 600 ............................... 35

1 601—1 800 ............................... 30

1 801—2 000 ............................... 25

2 001—2 200 ............................. 20

2 201—2 400 ............................... 15

2 401—2 700 ............................... 10

2 701—3 000 ............................... 5

Föreslagen höjning av stipendierna.

Under hänvisning till 1945 års riksdags förutnämnda uttalanden samt till

det ytterligare uttalande i frågan, som riksdagen gjorde vid behandlingen av

proposition nr 74 angående studiehjälp åt landsbygdens ungdom ha skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit en ytterligare

höjning av stipendiebeloppen, varigenom stipendium i högsta behovsgraden

skulle kunna utgå med högst 90 kronor per elev och månad. Förslaget har

utformats i anslutning till den av riksdagen beslutade höjningen av stipendiebeloppet

till inackordering åt landsbygdsungdom från av Kungl. Majit

föreslagna 675 kronor till 800 kronor för läsår, motsvarande omkring 90 kronor

för läsmånad.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund har anhållit, att maximibeloppet

för nu ifrågavarande stipendier måtte fastställas till 100 kronor samt att

vissa ändrade grunder måtte tillämpas vid stipendiernas fördelning. I sistnämnda

hänseende anföres bland annat följande.

o Det är vår bestämda uppfattning, att högsta stipendiet bör tilldelas ett

långt större antal elever, än som hittills varit fallet. Vi anse sålunda, att i första

hand alla de elever, som äro att hänföra till de s. k. andra och tredje behovsgraderna,

böra komma i åtnjutande av maximibeloppet. Örn föräldrarnas beskattningsbara

inkomst stannar vid 750 kronor, torde denna inte, utom i de

fall den bland annat grundar sig på innehav av förmögenhet av viss storleksordning,

vara ägnad att ställa eleven i en så fördelaktig ekonomisk ställning

under vistelsen vid folkhögskola eller yrkesutbildningsanstalt, att det av denna

anledning finnes något rimligt skäl att utdela reducerat stipendium.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108.

29

I detta sammanhang kan man också ifrågasätta lämpligheten utav att binda

stipendieberäkningen vid föräldrarnas beskattningsbara belopp till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt. Särskilt folkhögskoleeleverna rekryteras ofta

ur årsklasser, som redan ha egen inkomst. I dessa fall spelar föräldrarnas ekonomiska

ställning ingen avgörande roll, såvida den inte antingen är så svag,

att vederbörande elev med en del av sin arbetsinkomst bidragit till deras försörjning,

eller den är så god, att bidrag från föräldrarnas sida till skolvistelsen

direkt kunna anses vara motiverade. Större hänsynstagande till ungdomarnas

egen ekonomi är därför att rekommendera vid stipendiegivningen.

Departementschefen har anfört följande.

Som av den föregående redogörelsen framgår, ha skolöverstyrelsen och överstyrelsen

för yrkesutbildning i anslutning till 1945 års riksdags ställningstagande

till förevarande och andra stipendiefrågor föreslagit en höjning för

nästa budgetår av stipendierna vid folkhögskolorna och yrkesundervisningsanstalterna,

varigenom maximibeloppet för dessa stipendier skulle utgå med

90 kronor för elev och månad mot 75 kronor för innevarande budgetår. Förslaget

skiljer sig från vad jag i det föregående förordat beträffande stipendier

åt elever vid vissa högre läroanstalter främst i två hänseenden, nämligen

dels dari, att någon ändring av stipendiegrunderna i riktning mot grundbelopp

och tillägg icke ifrågasatts, och dels däri, att stipendierna föreslagits

skola utgå med ett lägre maximibelopp för månad räknat än nyssnämnda

stipendier.

Vad beträffar uppdelningen av stipendierna i grundbelopp och tillägg må

framhållas, att denna anordning främst motiverats av den beträffande ifrågavarande

läroanstalter framträdande motsättningen mellan begreppen skolort

och icke skolort. Då detta förhållande icke med samma styrka gör sig gällande

i fråga örn folkhögskolorna och yrkesskolorna, finnes, såvitt jag nu kan

bedöma saken, ingen anledning att för ifrågavarande stipendiers vidkommande

för närvarande förorda införandet av samma system. Jag ämnar emellertid

ägna detta spörsmål fortsatt uppmärksamhet och får måhända anledning att

till ett kommande budgetår återkomma till denna fråga.

Vad därefter angår stipendiebeloppens storlek vill jag erinra, att vid folkhögskolorna

i regel och vid yrkesskolorna i stor utsträckning råder internatsystem,

vilket möjliggör relativt låga inackorderingskostnader. Kurserna

äro dessutom vid folkhögskolorna och i viss utsträckning även vid yrkesskolorna

relativt korta. Vid yrkesskolorna tillkommer därjämte möjligheten

för eleverna att i viss omfattning få arbetspremier. Då på grund av

dessa omständigheter kostnaderna för eleverna vid folkhögskolorna och yrkesskolorna

på det hela taget ställa sig relativt lägre än vid de högre läroanstalterna,

synes det enligt mitt förmenande också motiverat, att stipendierna vid

de förra anstalterna sättas lägre än vid de senare. Jag vill understryka, att jag

kommit till denna slutsats med hänsyn till det faktiska läget och icke såsom

följd av ett underskattande av den praktiska utbildningens betydelse. Då med

ett maximibelopp av 90 kronor det av riksdagen anförda önskemålet, att helt

obemedlade elever borde kunna få alla sina kostnader täckta genom stipendier,

torde bli i huvudsak tillgodosett, har jag ansett mig kunna ansluta mig

till förslaget i detta avseende. Jag förordar alltså, att maximibeloppet i högsta

behovsgraden sättes till 90 kronor, motsvarande en höjning med 20 procent,

samt att i anslutning därtill stipendierna även i näst högsta och lägsta behovs
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10S.

graderna i motsvarande mån höjas, alltså i den förra behovsgraden från 50

till 60 kronor och i den senare behovsgraden från 25 till 30 kronor.

Det torde jämväl i fortsättningen få ankomma på skolöverstyrelsen respektive

överstyrelsen för yrkesutbildning att fastställa de närmare grunderna för

stipendieutdelningen. Jag förutsätter därvid, att någon skärpning av de

nu tillämpade fördelningsgrunderna icke kommer till stånd, utan att i anslutning

till mitt förslag en effektiv förbättring av stipendieförmånerna i olika

behovsgrader kommer de behövande eleverna till godo.

I samband med min anmälan av frågan om statsbidrag till yrkesutbildning

av sjöfolk av manskapsgrad m. m. (propositionen nr 8 till innevarande års

riksdag) har jag förordat, att stipendier till elever vid sjömansskolor skola

utgå enligt samma grunder som vid annan yrkesutbildning, ävensom att sjöman

därjämte skall kunna erhålla nedsättning till hälften av sina resekostnader

till och från kursorten. I enlighet härmed torde stipendiebeloppen

även i dessa fall böra bestämmas i enlighet med vad jag i det föregående förordat.

För ändamålet torde det i riksstatsförslaget med beräknat belopp upptagna

förslagsanslaget till stipendier åt elever vid sjömansskolor för nästa

budgetår böra uppföras med det beräknade beloppet, 50 000 kronor.

Såsom av punkten 292 i årets åttonde huvudtitel framgår, har det alltsedan

år 1935 i viss begränsad omfattning varit möjligt för svensk ungdom

att bibehålla stipendium vid studier vid folkhögskola i något annat av de

nordiska länderna. Ehuru tidigare räknats med en viss reciprocitet härvidlag,

har jag för nästa budgetår på grund av de för närvarande rådande särskilda

förhållandena ansett mig böra tillstyrka, att ett antal svenska folkhögskolestipendier

ställes till förfogande för sådana elever från ifrågavarande länder,

vilka studera vid svenska folkhögskolor. Beträffande grunderna för fördelningen

av stipendierna vid detta utbyte av folkhögskoleelever torde jag få

hänvisa till nämnda punkt i huvudtiteln. Kostnaderna för ifrågavarande stipendier,

vilka, som jag i anförda sammanhang framhållit, böra bestridas från

förevarande stipendieanslag vid folkhögskolorna, torde icke behöva föranleda

någon uppräkning av det för nästa budgetår beräknade anslaget.

Beträffande yrkesutbildningen har Kungl. Majit genom särskilda beslut den

5 mars 1943 och den 24 mars 1944 förklarat hinder icke möta för de statsunderstödda

skolorna för yrkesundervisning att såsom elever mottaga danska

och norska flyktingar till ett antal av högst etthundra av vardera gruppen,

dock endast i den män plats kunde beredas dem utan förfång för svenska inträdessökande

samt utan att statsverket därigenom åsamkades ökade kostnader

för inrättandet av nya läraravdelningar. Överstyrelsen för yrkesutbildning

har nu framhållit, att möjligheter även framdeles borde finnas för mottagande

i svenska yrkesskolor av ungdom ej blott från Danmark och Norge

utan även från övriga nordiska länder, samt föreslagit, att stipendier därvid

skulle kunna utgå efter samma grunder som för svenska elever. Jag ansluter

mig till tanken att visst utrymme vid svenska yrkesskolor berndes åt ungdom

från övriga nordiska länder och att stipendier härför ställas till förfogande.

Dessa torde få utgå enligt grunder, som fastställas av Kungl.

Majit, dock med högst 90 kronor för månad. Ehuru även i detta fall i

princip synes böra förutsättas ömsesidighet, tala emellertid enahanda skäl

som beträffande folkhögskolorna för att ej för närvarande uppställa sådana

krav. Jag tillstyrker därför, att för nästa budgetår ett visst antal, förslagsvis

högst etthundra, svenska yrkesskolstipendier ställes till förfogande för

elever från övriga nordiska länder. Samtidigt torde även ett visst antal,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108.

31

förslagsvis högst trettio, stipendier böra avses för svenska ungdomar, som

önska studera vid yrkesskola i något av ifrågavarande länder. Det torde

få ankomma på Kungl. Majit att utfärda de ytterligare föreskrifter rörande

nu angivna stipendier, som kunna befinnas erforderliga. Kostnaderna torde

böra bestridas från vederbörande stipendieanslag.

I motionen 1:279 samt de likalydande motionerna 1:276 och 11:428

framhålles, att stipendiemaximum borde höjas till 100 kronor. Beträffande

den i förstnämnda motion anförda motiveringen härför hänvisas till den i

det föregående lämnade redogörelsen. I motionerna I: 276 och II: 428 erinras,

att motionärerna i anledning av propositionen nr 113 förordat en höjning

av stipendiebeloppet åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

till 100, 70 och 35 kronor i respektive behovsgrader. Motionärerna anse,

att denna höjning även bör komma elever vid folkhögskolor och verkstadsskolor

till del.

I motionen 1: 280 anföres, såvitt nu är i fråga, följande.

Emot prövningen av stipendiebehovet hos elever vid yrkes- och folkhögskolor

samt liknande undervisningsanstalter synes icke vara så mycket att

invända. Den skala, som följes vid förstahandsprövningen för fastställande

av det s. k. grundbeloppet, giver dock vid handen, att endast de elever,

vilkas föräldrar totalt sakna beskattningsbar inkomst, erhålla det högsta

beloppet.

Vår erfarenhet säger bestämt att många föräldrar, som ha ett beskattningsbart

belopp på omkring 600 kronor, dock lia det så brydsamt i ekonomiskt

hänseende, att de icke kunna lämna så stora månatliga bidrag till

barn, som gå i t. ex. yrkesskola, vilket dock föräldrarna på grund av avdragen

enligt nämnda skala måste göra, därest barnet skall få åtnjuta

yrkesundervisning. Enligt vår bestämda mening böra inga avdrag göras å

högsta stipendiebelopp, förrän föräldrarna ha en årlig inkomst av 600 kronor

beskattningsbart belopp för statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Departementschefen har på anförda skäl ansett sig icke för närvarande

böra förorda införandet för folkhögskolornas och yrkesskolornas del av

samma stipendiesystem, som föreslagits beträffande studier vid högre läroanstalter.

I motionen I: 279 har yrkats, att riksdagen skulle hos Kungl.

Majit anhålla örn fortsatt utredning angående möjligheten att erhålla

enhetliga stipendiegrunder vid samtliga ungdomsskolor. Med hänsyn till att

departementschefen meddelat, att han ämnade ägna spörsmålet om stipendiesystemet

vid folkhögskolor och yrkesskolor fortsatt uppmärksamhet

saknas enligt utskottets mening anledning att i skrivelse till Kungl. Majit

göra särskild framställning i ämnet. I detta sammanhang vill utskottet —

under betonande av önskvärdheten av att teoretiska och praktiska studier

så vitt möjligt jämställas i stipendieavseende — framhålla, att i sådana

fall, där internatsystem icke finnes infört vid folkhögskola eller yrkesskola,

utan vederbörande elev är hänvisad till enskild inackordering, skäl torde

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 108.

föreligga för stipendieförmåner av samma storleksordning, som föreslagits

beträffande elev vid det högre skolväsendet. Utskottet utgår ifrån att

departementschefen även tager denna fråga under närmare övervägande.

Med vad sålunda anförts torde motionen I: 279 — såvitt nu är i fråga —

få anses besvarad.

Utskottet biträder departementschefens förslag, att maximibeloppet i

högsta behovsgraden fastställes till 90 kronor för månad och att stipendierna

i näst högsta och lägsta behovsgraderna höjas till respektive 60 och

30 kronor och anser sig icke kunna tillstyrka de i motionerna I: 276 och

II: 428 samt I: 279 framställda yrkandena om höjning av stipendiebeloppen.

Utskottet avstyrker även de i nämnda motioner gjorda yrkandena örn härav

föranledda anslagsökningar.

Departementschefen har ansett det jämväl i fortsättningen böra ankomma

på skolöverstyrelsen respektive överstyrelsen för yrkesutbildning att

fastställa de närmare grunderna för stipendieutdelningen ävensom förutsatt,

att någon skärpning av de nu tillämpade fördelningsgrunderna icke

komme till stånd, utan att en effektiv förbättring av stipendieförmånerna

i olika behovsgrader komme de behövande eleverna till godo. Utskottet, som

ansluter sig till detta departementschefens uttalande, vill med anledning

av vad i motionen I: 280 — såvitt nu är i fråga — föreslagits med avseende

å prövningen av elevernas stipendiebehov framhålla, att utskottet utgår

från att vid ämbetsverkens utmätande av vederbörliga stipendiebelopp

största möjliga hänsyn tages till de särskilda individuella förhållanden, som

i de olika fallen föreligga. Med vad sålunda anförts torde motionen I: 280

i förevarande del få anses besvarad.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

har icke givit utskottet anledning till annan erinran eller annat uttalande

än att utskottet förutsätter, att den föreslagna anordningen beträffande

yrkesskolstipendier för elever från övriga nordiska länder icke skall

utesluta ett fortsatt anvisande av medel till yrkesutbildning av flyktingar

m. fl. från därför avsedda anslag under andra huvudtitlar.

Hemställan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 438 samt med avslag å motionerna I: 276

och II: 428, motionen I: 279, i vad den icke avser utredning

rörande stipendiegrunderna, ävensom motionen II: 418

1. medgiva, att stipendier åt lärjungar vid förutnämnda

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108.

33

läroanstalter må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 8 mars 1946 förordade grunder;

2. till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 4 500 000 kronor, varav högst 2 500 000

kronor må användas till behovsprövade stipendier;

3. till Stipendier för studier genom korrespondens och vid

enskilda realskolor med kombinerad undervisning för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 225 000 kronor;

4. till Statens studielån: Studielånenämnden för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor;

5. till Folkhögskolor: Stipendier åt elever för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 300 000 kronor;

6. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1946/47 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 800 000 kronor;

7. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 650 000 kronor;

8. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss

arbetslös ungdom för budgetåret 1946/47 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor;

9. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid flygmekaniker skolan i

Mölndal för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor;

10. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid sjömansskolor för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor;

11. till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

anslag av 3 600 kronor;

Bihang till riksdagens ''protokoll 19^6. 6 sami. Nr 108.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 108.

II. att motionen I: 279, i vad den avser utredning rörande

stipendiegrunderna, samt motionen I: 280 må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfört.

Stockholm den 3 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard. Johansson, Oscar Olsson, Lindström,

Grönebo, Larsson, Heiding, Mannerskantz, Gustal Karlsson, Petersson, Johan Eric Ericson,

Rosenberg och Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Ohlin, Bergström,

Staxäng, Wallentheim, Lindholm, Äkerström, Sefve, Hoppe, Petterson i Degerfors och Onsjö.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108. 35

Reservationer:

1) av herrar Oscar Olsson, Lindström och Johan Eric Ericson, vilka

ansett

dels att utskottets yttrande under rubriken Stipendier åt lärjungar vid

högre läroanstalter (s. 21—23) bort hava följande lydelse:

»Såsom av---högre skolor.

Skolutredningens förslag---ifrågavarande stipendier.

Utskottet anser--- 500 kronor.

Vad angår---kostnaden härför.

Behovsprövat stipendium---detta förslag.

Beträffande frågan---lärjungars studielämplighet.

I motionen---anses besvarad.

I likhet — — — modifiera villkoret.

Utskottet tillstyrker---högre läroanstalter.

Departementschefen har---klasserna 5—6. Då departementsche
fen

anfört vägande skäl för att återhållsamhet iakttages med stipendier åt

lärjungar i realskolans begynnelseklasser — vilka lärjungar äro endast

11—13 år gamla — och därför förordat att behovsprövat stipendium icke

skall utgå till lärjungar i klasserna l4 och l5—25, torde samma skäl kunna

åberopas för att icke det utjämnande grundstipendiet skall utgå till dessa

lärjungar. Därtill kommer också risken för att annars åtskilliga landsbygdsföräldrar

i ivern att så tidigt som möjligt tillförsäkra sina barn tillträde till

realskolan skulle kunna lockas att låta dem sluta i hembygdsskolans fjärde

folkskoleklass för att söka sig in i en femklassig realskola på annan ort. Utskottet

anser därför för sin del att icke heller det utjämnande grundstipendiet

skall utgå till lärjungar i dessa klasser. Därmed torde också yrkandet

i motionen I: 279, i vad det avser läroverksstipendier för klasser motsvarande

folkskolans klasser 5—6, vara tillgodosett.

För nästa---framställda förslag;»

dels ock att utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna II: 438 och I: 279, den sistnämnda i vad den

icke avser utredning rörande stipendiegrunderna, samt med

avslag å motionerna I: 276 och II: 428 samt II: 418

1. medgiva, att stipendier åt lärjungar vid förutnämnda

läroanstalter må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med

av utskottet förordade grunder;

2. till Stipendier---3 600 kronor;

II. att motionen---ovan anfort;»

2) av herrar Wallentheim och Petterson i Degerfors;

3) av herr Gustal Karlsson;

4) av herrar Petersson och Ohlin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter m s. 1 i texten