Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
1946-02-01 · 14 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 9 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 12.
1
Nr 12.
Ankom till riksdagens kansli den 1 februari 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,
För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
(3:e och 4:e avd.)
I propositionen nr 1 ha under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar
gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan under punkterna
1—8 angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 4 januari 1946).
1. Avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. Det pågående löneregleringsarbetet
har i olika avseenden återverkat på de i statsverkspropositionen framlagda
förslagen.
I ett år 1942 avgivet betänkande angående revision av tjänsteförteckningen
i vad avser byråchefs- och rådstjänster m. m. (SOU 1942:30) ha 1939 års
tjänsteförteckningssakkunniga framlagt vissa specialförslag. En redogörelse
härför lämnas under punkterna 2—6 här nedan.
Frågan om löneställningen för vakt- och arbetsledarpersonalen vid fångvården
och statens uppfostringsanstalt å Bona samt vid statens tvångsarbetsoch
alkoholistanstalter har varit föremål för utredning genom särskilda sakkunniga,
vilka den 16 november 1945 avgivit förslag i ämnet, som undergått
remissbehandling. Avsikten är att om möjligt underställa frågan innevarande
års riksdags prövning. I avvaktan härå ha de berörda avlöningsanslagen i
statsverkspropositionen upptagits med endast beräknade belopp.
I förevarande sammanhang må även erinras, att enligt beslut vid 1945 års
riksdags höstsession häradsskrivarbefattningarna från och med den 1 juli
1946 skola inordnas under civila avlöningsreglementet.
Beträffande den redogörelse, som i övrigt lämnas rörande löneregleringsarbetet,
får utskottet hänvisa till propositionen.
I fråga örn nga befattningar m. m. anför chefen för finansdepartementet
följande.
Vid uppgörande av personalstatema har man på det hela taget fasthållit
vid den återhållsamhet, som kännetecknat de senaste årens budgetarbete.
Dock har det funnits nödvändigt att till ny och mera definitiv prövning upptaga
vissa personalfrågor, som tidigare blivit undanskjutna av hänsyn till
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sand. Nr 12. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 12.
knslaget. Höjda lonegradsplaceringar vid sidan av den allmänna tiänsteforteckningsrevisionen
lia i några fall ansettts motiverade av arbetsförhål
n!!lCJena-’
°Ch tjanster ha uPPtagits i staterna, där det befunnits påkallat
med hänsyn till nya eller okade arbetsuppgifter, som icke kompenseras
^enom minskning av den krisbetingade arbetsbördan. Den omständigheten
att arbetet med en ny allmän lönereglering blivit igångsatt, har emellertid
ansetts utgöra ett särskilt skäl till försiktighet vid behandlingen av separata
lone!rager aven om man icke räknat med att i löneregleringen skall ingå
en ny fullständig realprovmng av tjänsteförteckningama. I fråga örn biträ
despersonal Ilar särskild hänsyn tagits till att frågan
för dylik personal är under utredning.
örn befordringsgången
I detta sammanhang upptages jämväl frågan örn vissa tjänstebenämningar
i fanste- och däremot svarande personalförteckningar. I anslutning till
lagen den lo juni 1945 (nr 423) örn kvinnas behörighet att innehava statstjänst
och riksdagens vid lagens antagande gjorda uttalande har Kungl
Maj:! i kungörelse den 15 juni 1945 (nr 424) föreskrivit, att statsmyndighet
icke utan Kungl. Maj:ts medgivande äger förbehålla viss statstjänst eller
annat allmänt uppdrag för endast män eller endast kvinnor.
Efter att lia erinrat härom anför departementschefen följande.
Deri nya behörighetslagen torde icke upphäva sådan differentiering av
befattningar efter kon, som skett genom tjänsteförteckningar. Enär den sålunda
verkställda differentieringen i viss utsträckning torde ha grundats på
hittillsvarande behörighetslagens undantagsbestämmelser, har ansetts
pakallat att vid budgetarbetet ompröva frågan örn lämpligheten av den fastställa
uppdelningen av tjänsterna på manliga och kvinnliga innehavare Vid
övervägandet av denna fråga har ansetts, att något hinder icke i och för sig
hor föreligga att bibehålla en dylik uppdelning, där det är uppenbart att
vederbörande tjänst kan behörigen fullgöras allenast av man eller av kvinna,
vilket exempelvis gäller den lägre bevaknings- och arbetsledarpersonalen
vid fångvården. Där det nu anförda skälet för en bibehållen uppdelning icke
förelegat, ha tjänsteförteckningama ansetts böra ändras. Förslag örn härav
föranledda ändringar i gällande personalförteckningar framläggas under vederbörande
huvudtitlar. I vissa fall har emellertid av särskilda skäl frågan
om ändrad tjänstebenämning ansetts böra tills vidare anstå. Detta gäller
närmast personalgrupper, vilkas anställnings- eller utbildningsförhållanden
för närvarande äro föremål för utredning av särskilda sakkunniga, såsom
sjukvårds- och viss lägre ekonomipersonal m. fl. Beträffande lärarinnetitlarna
ifrågasättes icke nu någon ändring, då härav skulle föranledas ändringar
i själva avlöningsreglementena, vilket ansetts höra undvikas med
hänsyn till den förestående allmänna lönerevisionen. Härvid torde få förutsättas
som allmän regel, att en i tjänsteförteckning (och däremot svarande
personalförteckning) upptagen tjänstebenämning icke i och för sig är avgörande
för huruvida en befattning skall anses förbehållen endast man eller
kvinna, utan att detta spörsmål är beroende av vilka särskilda bestämmelser
härom, som i vederbörlig ordning kunna lia utfärdats.
Fjolårets riksdag bemyndigade Kungl. Majit att i enlighet med av chefen
för finansdepartementet i 1941 års statsverksproposition angivna riktlinjer
under innevarande budgetar medgiva överskridande av vissa poster i avlöning
sstaterna, nämligen maximerade poster såväl till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, som till avlöningar till icke-ordinarie
Statsutskottets utlåtande nr 12.
3
personal. Bemyndigandet innebar en förlängning av ett motsvarande för budgetåret
1941/42 lämnat bemyndigande, som hade funnits påkallat dels med
hänsyn till de särskilda avlöningskostnaderna för personal, som inkallats till
militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell
mobilisering, dels ock med hänsyn till att den omläggning av avlöningsstaterna
för allmänna civilförvaltningarnas myndigheter, som genomfördes från
och med sistnämnda budgetår, medförde en överflyttning till lörenämnda
maximerade anslagsposter av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat
förslagsvis beräknade poster.
En ytterligare förlängning av bemyndigandet har ansetts påkallad med
hänsyn till den genomförda omläggningen av avlöningsstatema. Sålunda föreslås,
att detsamma efter utgången av innevarande budgetår skall äga fortsatt
giltighet för budgetåret 1946/47.
Medelsanvisningen under omkostnadsanslagen har under de senaste budgetåren
varit strängt begränsad med hänsyn till det finansiella läget. I förra
årets statsverksproposition företogos dock vissa höjningar av en del förslagsvis
beräknade anslagsposter med hänsyn till föreliggande belastningssiffror.
Jämväl posterna till övriga expenser och reseersättningar höjdes i några fall,
vilket även gällde anslag till materiel o. d. för vetenskapliga institutioner.
Även vid årets budgetarbete har eftersträvats att hålla nuvarande^ kostnadsram,
men vissa höjningar av omkostnadsanslagen lia ansetts ofrånkomliga.
Detta gäller särskilt materielanskaffningen till vetenskapliga institutioner,
vilka även ansetts böra erhålla möjligheter att inköpa sådan vetenskaplig
litteratur, som icke kunnat anskaffas under krigsåren. Med hänsyn till rådande
ovisshet beträffande bränsleförsörjningen ha bränslepostema i allmänhet
behållits i stort sett oförändrade.
Under den i omkostnadsstaterna förekommande anslagsposten till sjukvård
m. m. ingå bl. a. ersättningar åt verksläkare. Det allmänna spörsmålet
om verks- och tjänsteläkarinstitutionerna har endast blivit provisoriskt löst
genom de bestämmelser, som meddelats år 1939 angående verksläkare vid
den civila statsförvaltningen och år 1940 angående tjänsteläkare vid försvarsväsendet.
Det har emellertid hittills icke ansetts lämpligt att upptaga
berörda spörsmål till slutlig reglering. Departementschefen förordar, att de
nuvarande bestämmelserna i ämnet få gälla även under nästa budgetår.
2. Lönestiillningen för innehavare av byråchefs- oell rådstjänster m. fl.
Under denna rubrik redogöres i statsrådsprotokollet för de förslag, vdka
framlagts i 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas förenämnda betänkande
angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser byråchefs- och
rådstjänster m. m. Beträffande innebörden av dessa förslag och av en inom
finansdepartementet upprättad, den 12 november 1942 dagtecknad promemoria,
vari behandlas frågan örn grunderna för evalvering från A- tdl Clöneplanen,
får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.
Av redogörelsen av resultatet av den vid budgetarbetet verkställda granskningen
av tjänsteförteckningssakkunnigas förslag framgår, att det av de sak
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 12.
kunniga framförda, av såväl statskontoret som lönenämnden tillstyrkta förslaget
om uppflyttning av departementens byråchefer från C 5 till C 6 har
ansetts böra genomföras. Detsamma gäller förslagen om överförande till
lönegraden C 7 av befattningarna såsom Överfyringenjör i lotsstyrelsen samt
såsom byråchef för teknisk och ekonomisk kontroll av livförsäkringsväsendet
i försäkringsinspektionen. Även dessa förslag ha lämnats utan erinran av
statskontoret och lönenämnden.
I fråga örn avdelningscheferna i skolöverstyrelsen ha övervägande skäl
ansetts tala för att de nu förefintliga tre avdelningschefstjänstema alltjämt
bibehållas i lönegraden A 30 med rätt till särskilt arvode. I överensstämmelse
med vad som gäller för försäkringsråd, som tillika är gruppordförande, samt
för divisionsordförande i kammarrätten har arvodet ansetts böra fastställas
till 1 200 kronor för år.
De sakkunnigas alternativa förslag om placering i lönegraden A 32 av
gruppordföranden i försäkringsrådet har ansetts icke böra genomföras liksom
ej heller förslagen om överförande å C-planen av befattningarna såsom
byrådirektör å byggnadsstyrelsens byggnadsbvrå och byråchef å lantbruksstyrelsens
lantbruksbyrå.
De förordade ändringarna ha ansetts böra genomföras från och med nästa
budgetår. Hemställan härom göres av vederbörande departementschefer under
de olika punkterna i huvudtitlarna. Frågan om löneställningen för de
i sakkunnigbetänkandet behandlade tjänsterna vid de affärsdrivande verken
är avsett att upptagas till närmare behandling vid framläggandet för riksdagen
av förslag om förändring i avseende å löneställning och antal beträffande
ordinarie befattningar vid nämnda verk.
3. Vissa evalveringsfrågor. 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga ha i
sitt förenämnda betänkande jämväl behandlat frågan om evalvering i lönegrad
på löneplan A av sådan avlöning, som för närvarande innefattar dels
lön i A-lönegrad, dels ock särskilt arvode, avlöningsförslärkning eller naturaförmån.
Beträffande de sakkunnigas förslag i dessa hänseenden och innehållet
av de yttranden, som avgivits över förslaget, får utskottet hänvisa till den
i statsrådsprotokollet intagna redogörelsen.
Av departementschefens redogörelse för resultatet av den vid budgetarbetet
verkställda granskningen av sakkunnigförslaget framgår, att berörda evalveringsfrågor
ansetts böra prövas med utgångspunkt från de allmänna grunder,
som framlagts av tjänsteförteckningssakkunniga. Evalveringen har sålunda
ansetts böra ske efter jämförelse av löneförmånerna i slutlönelägena,
varvid en minskning i förhållande till sammanlagda nuvarande förmåner
med 500 kronor befunnits motiverad med hänsyn till den förbättring i pensionshänseende,
som blir en följd av evalveringen.
Enligt sakkunnigförslaget skulle de angivna evalveringsgrundema tillämpas
beträffande ordförande å hovrätternas divisioner, landssekreterare och
landskamrerare samt vissa överläkare vid sinnessjukhusen m. fl. Vad först
angår divisionsordförandenas löneförmåner, ha vid remissbehandlingen olika
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 12. 0
meningar framkommit. Hovrätterna lia genomgående framfört krav på förmånligare
löneställning än enligt sakkunnigförslaget, vilket däremot lamnats
utan erinran av allmänna lönenämnden. Statskontoret har for sm del
förordat, att nuvarande anordning med särskilt arvode bibehålies oforandrad
Med hänsyn till de meningsskiljaktigheter, som sålunda framkommit,
ha övervägande skäl ansetts tala för att frågan örn divisionsordförandenas
löneställning upptages till prövning först i samband med den förestående allmänna
löneregleringen. o ... ,
De sakkunnigas förslag örn evalvering av den förman av fri tjanstebo
stad,
som åtnjutes av vissa överläkare vid statens sinnessjukhus m. fl., har
med hänsyn till vissa av medicinalstyrelsen anförda olägenheter av en dylik
anordning ansetts icke böra genomföras. .....
I fråga om landssekreterarna och landskamrerarna innebär tjänstefelteckningssakkunnigas
förslag en placering i lönegraden A 34 med undantag
för avdelningscheferna i Gotlands län, vilka föreslagits placerade i lönegraden
A 32. I Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus Ian skulle
dessutom utgå särskild avlöningsförstärkning med 1 000 kronor. Förslaget
har ansetts böra genomföras med den jämkningen att även avdelningscheferna
i Gotlands län placeras i lönegraden A 34. Till samma lönegrad ha
även kanslidirektörerna vid Överståthållarämbetet ansetts böra hanforas.
Särskild avlöningsförstärkning föreslås icke skola tillkomma sistnämnda befattningshavare.
De föreslagna åtgärderna ha ansetts böra genomföras från
och med nästa budgetår. Hemställan härom göres i annat sammanhang. Förslag
till erforderliga ändringar i civila avlöningsregiementet samt till övergångsanordningar
är avsett att framdeles föreläggas riksdagen.
4. Löneställningen för justitieråd och regeringsråd. Enligt under hand
givna direktiv ha 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga jämväl haft att
pröva frågan om justitie- och regeringsrådsbefattningarnas inordnande under
civila avlöningsregiementet. De sakkunnigas förslag i detta ämne innebär,
att justitie- och regeringsråden inordnas under 3 avd. i civila avlöningsregiementet
med en lön av 22 000 kronor. I fråga om f örslagets detaljer ha de
sakkunniga framhållit, att reglementets bestämmelser örn sjukvård och begravningshjälp
vore med ett undantag tillämpliga å samtliga under avlöningsregiementet
lydande tjänstemän, sålunda även å chefstjänstemän, vare
sig dessa tillsattes medelst fullmakt eller förordnande. Undantaget utgjordes
av landshövdingarna. Några motiv för landshövdingarnas undantagsställning
i detta avseende anfördes icke i den proposition (nr 37/1939), vari förslag lill
lönereglering för dem framlades. Dc sakkunniga vore för sin del av den uppfattningen,
att bärande skäl saknades för att från rätt till sjukvård och begravningshjälp
undantaga vare sig justitie- och regeringsråd eller landshövdingar.
Allmänna lönenämnden har framhållit, att anledningen till att landshövdingarna
icke erhållit förmån av sjukvård torde vara den, att avlönmgsreglementets
allmänna bestämmelser angående löneavdrag vid tjänstledighet på
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 12.
grund av sjukdom — liksom ock av annan anledning — icke vore tillämpliga
å dessa ämbetsmän. Då detta enligt de sakkunnigas förslag ej heller
skulle bli fallet i fråga örn justitie- och regeringsråd, borde härav enligt lönenamndens
mening följa, att bestämmelserna om sjukvård ej borde tillämpas
a deni. Mot en dylik åtgärd talade för övrigt praktiska tillämpningsskäl, vilka
jämväl torde ha föranlett, att de särskilda avlöningsreglerna för ifrågavarande
tjänstemän i möjligaste mån förenklats.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
optTrfmf“Öreslj?®na ^regleringen för justitie- och regeringsråden synes böra
genomforas fran och med nasta budgetår. Därvid böra befattningarna inordoonnn,
3 aVr 1 ,cmIa avlöningsreglementet och förenas med en lön av
— 000 kronor. Av skal, som anförts av allmänna lönenämnden, böra reglementets
bestämmelser örn sjukvård icke göras tillämpliga på befattningarna.
“V d(:tta hänseende aven erinras, att frågan örn de statliga befattningshavarnas
sjukvårdsförmåner torde få tagas under förnyat övervägande vid
"rriT1"16 r lggande försIa-" om allmän sjukförsäkring. Däremot
synes anledning icke föreligga att undantaga befattningarna från rätt till begravningshjälp
vilket jämväl gäller landshövdingbefattningarna. Av löneregeringen
pakallade ändringar i gällande avlöningsstater m. m. anmälas av
etiel en tor justitiedepartementet. Förslag beträffande erforderliga ändringar i
rfksdagen^101111185 °Ch pensionsre§lementen torde framdeles få föreläggas
5. Tillsättande av tjänst i succession efter innehavare av förordnande tills
vidare. De i tjänsteförteckningen till civila avlöningsreglementet upptagna,
till loneplanen C hänförliga befattningarna tillsättas medelst förordnande
antingen för viss tid eller tills vidare. I förstnämnda fallet kommer den pensionsberättigande
befattning, som den till innehavare av förordnandetjänsten
utsedde vid förordnandets tillträdande eventuellt innehar, att återbesättas
med ny innehavare; i senare fallet kan något sådant återbesättande icke
ske, emedan den förordnade icke erhåller pensionsrätt å förordnandetjänsten
utan får kvarstå som innehavare av den pensionsberältigande tjänsten. Däremot
brukar den, som i dylika fall uppehåller den pensionsberättigande tjänsten,
i regel tillerkännas vikariatslön.
För närvarande finnas befattningar av här ifrågavarande slag, vilka tillsättas
medelst förordnande tills vidare, praktiskt taget endast inom Kungl.
Maj:ts kansli. Sådana befattningar äro statssekreterar- och expeditionschefsbefattningarna
samt vissa avdelnings- och byråchefsbefattningar ävensom
den vid 1945 års riksdag inrättade befattningen såsom sändebud och finanssakkunnig.
Till loneplanen C hänförliga befattningar, vilka tillsättas medelst
förordnande för viss tid, finnas däremot inom olika grenar av förvaltningen,
framförallt såsom chefsbefattningar.
I en inom justitiedepartementet år 1936 utarbetad promemoria angående
ökning av antalet ordinarie befattningar inom departementen liksom i utlåtanden
däröver ha de olägenheter framhållits, som följa av att befattningar i
succession efter innehavare av tillsvidareförordnanden icke kunna återbesättas
med ordinarie innehavare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 12.
I sitt förenämnda betänkande ha 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
till behandling upptagit det ifrågavarande spörsmålet och därvid helt givit
sin anslutning till de gjorda uttalandena om olägenheten av de nuvarande
förhållandena. I betänkandet anföres bland annat följande.
De sakkunniga ansåge sig böra förorda, att Kungl. Maj :t åt; sl8"J.v“^Je
riksdagens bemyndigande att i fall, där innehavare av fullmakts- eller konstitutorialtjänst
inom domstolsväsendet eller administrationen erholle ordinär
befattning tillsatt medelst förordnande tills vidare fora den ^d^ane f" [
makts- eller konstitutorialtjänsten över stat och aterbesatta deri pa stat °e
fintliga tjänsten. I de undantagsfall, där den forordnade atergmse till fu
makts- eller konstitutorialtjänsten, borde därvid iakttagas, att nämnda tjänst
vid närmast inträffande ledighet återfördes på stat ri , , hf, H
De sakkunniga ville i detta sammanhang erinra, att expeditionschefsbefatt
ningar i vissa fall kommit att bliva sluttjänster. Vederbörande innehavare av
expeditionschefstjänsten hade därvid enligt särskilt beslut ^ in -
givits viss fyllnadspension. Enligt de sakkunnigas mening kunde lfragasattas,
huruvida ej åtgärd borde vidtagas för att bereda expeditionscheferna pensionsrätt
i sådan egenskap.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Betydande olägenheter äro förbundna med det nuvarande förhållandet att
befattningar i succession efter innehavare av tillsvidareforordnanden icke
kunna återbesättas i vanlig ordning. Tjänsteförtecknmgssakkunmgas förslag
örn en anordning med befattningar över stat synes i huvudsak agnat att lagdas
till grund för en reform på detta område i syfte att undanröja de nuvarandeolägenheterna.
Däremot är jag icke beredd att i detta sammanhang
framlägga förslag om beredande av pensionsratt at expeditionschef i sadan
egTillken början må framhållas, att det föreslagna systemet endast bör tilllämpas
när fråga är om tjänsteman, som förordnats att mnehava — eJ upp®''
hålla - befaUnSi^! som tillsättes medelst förordnande tills vidare. Anordningen
bör endast avse sådana fall, då befordran till forordnandetjanst sker
från redan dessförinnan innehavd pensionsberättigande tjänst. Härmed avses
äJen extra ordinarie tjänst. Tillika synes lämpligen bora uppställas det
villkoret att den pensionsberättigande tjänsten skall vara uppford a veder
icke
föreligga, kör förande
över stat ej ske’ varav följer att successionsförordnande med vikanatslon liksom
för närvarande här blir den närmast till hands liggande anordmngem
Dessa fall äro emellertid undantagsfall, vilkas forekomst icke bor hindra en
^"Tjänsfenian^vars^ensionslieriiuTgande befattning förts över stat i samband
med tillträde av förordnandetjänst, bör äga återgå till sin overstatsbefattnm»,
därest förordnandet skulle upphöra utan att annat förordnande eller anna
pensionsberättigande tjänst av honom tillträdes, lin konsekvens harav blir,
att antalet befattningar vid visst verk i ifrågavarande lönegrad får i förekommande
fall tillfälligt ökas. Vid dylik återgång gälla givetvis för tjänstemännen
de för överstatsbelattningen meddelade ioreskrifterna örn tjänstgöringsförhållanden,
avlöning och pension m. in. ■
Eli särskilt spörsmål är, huruvida tjänsteman under liden för ett tillsvi
dareförordnande skall kunna erhålla belordran till högre pensionsberattigande
tjänst än den han vid förordnandets tillträdande innehade. Denna
frun synes böra bedömas med tanke på såväl domstolsväsendet som adim
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 12.
nystra lionell i övrigt. Vid domstolsväsendet, d. v. s. närmast nedre mattie
El£ ääII
kunna ifragasattas att icke generellt förutsätta möjdgheten till befordran
mttAlm nel|;r°KSfe^athgande tjänst’ sedan vederbörande tjänsteman övergatt
tran dylik befattning till förordnandetjänst och så länge “förbbr
td talanr!16 ,1 forord»andetiansten. Emellertid framstår det såsom mindre
man det forhäft gT aV mnel}™ av förordnandetjänst förmena en tjänstedr
snn '' h battrade pensionsskydd, icke minst i familjepensionshänseenk
’ f~ 11 &eno!|ri befordran till högre pensionsberättigande tjänst skulle
framhålla^ani J"6?- icke vore förordnandetjänsteman. Vidare 2
srm ''n l,« tioEl ,<U1"arV;U''anfe exomf)dvis en förste kanslisekreterare,
expeditionschef, kan ifrågakomma till kanslirådsämbete oaktat han
träffen1- vara expeditionschef. Övervägande skäl svnas tala för att be
aflande förvaltningen i allmänhet tillämpa samma huvudregel som i det
föregående forordats beträffande domstolsväsendet, nämligen £ med«e be
tHkvddnar f ho?re Pensionsberättigande tjänst under tiden för inTehav av
f/ !-h n ?i0r0rd(nan-de'' Sasom förut nämnts förutsättes emellertid under alla
skan en’- "“i tjans.lemannen före tillträdandet av förordnandetjänsteS
ställa pe/fonaTKr,S,inSberä,,lgande 4 ™terbiM8en #*-
krnl1 annat spörsmål är, huruvida en pensionsberättigande tjänst som blivit
ledig genom innehavarens förande över stat, skall kunna, örn den nve 7n
en tredJeentiänstVeman Vid GTfUer en förordnandetjänst, tilldelas
lmnd! ott k teman. Vid forsta påseende skulle måhända ligga närmast till
hands att besvara denna fråga nekande. Följden härav skulle emeSd b
k unn6” SC!!n,,Sk0?r d-en Pensionsberättigande tjänsten, liksom nu endast skulle
kunna erhålla vikar,atslöneförordnande på denna. I så fall vöre den nu örn
svnas kk r° nngen fö,rfelad med a^eende å honom, övervägande skäl
synas tala för att man icke uppställer någon särskild spärregel i fall av nu
sorn i ““ *
Beträffande sjalva övergången till den förordade nya ordningen må fram
ga de ljänskMaiVMC21h<ra tillamPas beträffande alla de pensionsberätti?anae
tjänster i lägst 21 lönegraden, vilkas innehavare vid tidpunkten för
i fllra llund et a ro forordnade att innehava befattningar i statsdepartement
Följden härav blir- bband annat!
att ett antal fullmakter a högre tjänster i saväl statsdepartementen sorn i
vissa övriga verk blir disponibla samtidigt. Då avsikten E hela den 7rå
^varande anordningen skulle vara att i viss utsträckning avveckla det rå
dande vikanatssystemet, framstår det såsom naturligt, att de sålunda ledi"
blivna fullmakterna normalt komma att slutligt innehavas av detjänstemän
na”déuSStemäMerS,0nSj,eräl,iSande vi,k* i"*»™» «v I»™*
SfiSySMi
stvrk^Erinrafmå ttt* nJ!btieoi"buds.man, anser jag mig icke kunna till
ÄÄÄtsr***"väijM
Br vi,s ,id
Statsutskottets utlåtande nr 12.
9
Sammanfattningsvis skulle alltså den förordade anordningen innebära i
huvudsak följande.
Då ordinarie, medelst fullmakt eller konstitutorial tillsatt tjänsteman eller
extra ordinarie tjänsteman, vilken innehar befattning som är uppförd å vederbörligen
fastställd personalförteckning, förordnas att innehava ordinarie
befattning i statsdepartement, tillsatt medelst förordnande tills vidare, skall
hans pensionsberättigande tjänst genom beslut av Kungl. Majit föras över
stat. Detsamma skall gälla i fall då tjänsteman, som nu nämnts, under tiden
för förordnandet erhåller annan pensionsberättigande tjänst än den han vid
förordnandets tillträdande innehade utan att inträda i utövningen av förstnämnda
tjänst. Erhåller tjänsteman, som innehar ordinarie eller extra ordinarie
befattnig över stat, annan pensionsberättigande tjänst, eller avgår han
eljest från den över stat förda befattningen, borfaJler denna. Återgår tjänstemannen
till utövning av den pensionsberättigande befattningen, skall vid
närmast inträffande ledighet vid verket å befattning av samma slag och i
motsvarande lönegrad den pensionsberättigande befattningen återföras på
stat. Den pensionsberättigande tjänst, som den medelst förordnande tills vidare
tillsatte tjänstemannen vid förordnandets tillträdande innehade eller
under förordnandet förvärvat, skall i vanlig ordning återbesättas.
6. Vissa andra lönefrågor. Under denna rubrik behandlas i statsrådsprotokollet
ifrågasatt inordnande under civila avlöningsreglementet av professorer
m. fl. vid universiteten och karolinska institutet samt framkomna förslag
rörande arvoden åt ställföreträdare för verkschef och vissa verkschefslöner.
I dessa ämnen ha förslag ansetts icke böra för närvarande framläggas. Beträffande
vad härutinnan anförts får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.
7. Anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I riksstatsförslaget
för nästa budgetår upptagas kommittéanslagen till väsentligt förhöjda
belopp, och betydande förstärkningar av vissa av de för innevarande
budgetår anvisade anslagen ha anvisats eller äskas i annat sammanhang
denna dag å tilläggsstat. Utvecklingen belyses närmare av följande tablå.
Huvudtitel
Anvisat å
riksstaten
1939/40
Kronor
Anvisat å
riksstaten
1945/46
Kronor
Beviljad
eller äskad
förstärkning
å tilläggs- stat I eller II
1945/46
Kronor
Summa
1945/46
Kronor
Äskade
belopp i
statsverks- propositio- nen
1946/47
Kronor
290 000
225 000
200 000
425 000
425 000
5 000
5 000
25 000
30 000
15 000
90 000
250 000
_
250 000
350 000
400 000
600 000
500 000
I 100 000
800 000
Kommunikationsdepartementet
80 000
350 000
175 000
450 000
150000
175 000
600 000
250 000
500000
250 000
400 000
400 000
800 000
600 000
275 000
200 000
175 000
375 000
475 000
120 000
125 000
125 000
250 000
400 000
1 8(>0 000
2 430 000
1 575 000
4 005 000
3 815 (MM)
10
Statsutskottets utlåtande nr 12.
Departementschefen har i detta ämne anfört följande.
Jämföras anslagsäskandena för nästa budgetår med de å riksstaten för
budgetåret 1939/40 anvisade anslagen, framträder en fördubbling av medelsbehovet.
Stegringen av utredningskostnaderna får tillskrivas det förhållandet,
att den allmänna politiska och ekonomiska utvecklingen aktualiserat ett flertal
utredningsfrågor av stor räckvidd. Även må erinras örn den fördyring av
utredningsarbetet, som blivit en följd av lönenivåns uppgång.
Angelägenheten av planmässighet och effektivitet även på ifrågavarande
område påkallar, att utredningsväsendet tid efter annan underkastas en
granskning i rationaliseringssyfte. Genom beslut den 21 december 1945 har
chefen för finansdepartementet bemyndigats tillkalla en utredningsman att
biträda med översyn av kommittéväsendet. Huvudsyftet med den sålunda tillämnade
översynen är att främja utredningsväsendets effektivitet. Att resultatet
av översynen skall väsentligt påverka det beräknade medelsbehovet svnes
däremot knappast kunna förutsättas.
8. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande
ersättning till statens allmänna fastighetsfond angivas i statsrådsprotokollet
de anslag, tillhopa 22 236 000 kronor, som under de olika huvudtitlarna erfordras
för ersättning till de olika delfonderna för upplåtna lokaler m. m.
I fråga om ersättning till statens domäners fond för upplåten mark redovisas
de å fonden bokförda kronoegendomar, som under budgetåret 1946/47
komma att disponeras för viss för domänstyrelsen främmande verksamhet,
och angives storleken av de anslag under andra, femte, åttonde och nionde
huvudtitlarna, som funnits böra anvisas till ersättning åt fonden.
I fråga om rörligt tillägg anmäles, att för nästa budgetår dylikt tillägg
kommer att utgå till samma kategorier befattningshavare (pensionärer) som
under innevarande budgetår. I särskild proposition (nr 5) har förslag förelagts
riksdagen i fråga om reglering av vissa äldre tjänstepensioner, enligt
vilket det övervägande antalet dylika pensioner skulle uppräknas och förenas
med rörligt tillägg i stället för nu utgående dvrtidstillägg. I riksstatsförslaget
för budgetåret 1946/47 ha utgifterna för rörligt tillägg liksom för innevarande
budgetår beräknats efter 15 procent. Bortsett från de affärsdrivande
verken uppskattas kostnaderna för rörligt tillägg under budgetåret 1946/47
approximativt till 75 243 500 kronor med angiven fördelning å de olika huvudtitlarna.
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. har ansetts fortfarande
böra beredas befattningshavare, som icke beröras av genomförda
eller föreslagna löneregleringar, därunder inbegripna även sådana som förklarat
sig icke vilja övergå på ny stat. Jämväl å förekommande pensioner
avses dyrtidstillägg (procentuellt tillägg) böra utgå under nästa budgetår i
den mån vederbörande icke berörts av senaste års tjänste- och familjepensionsregleringar
eller omfattas av förslag om uppräkning av vissa äldre tjänstepensioner,
som föreslagits riksdagen i särskild proposition (nr 5). I gällande
bestämmelser angående dyrtidstillägg och procentuellt tillägg har icke
ifrågasatts någon ändring. Kostnaderna för här avsedda förmåner lia — bortsett
fran befattningshavare vid bland annat de affärsdrivande verken —
Statsutskottets utlåtande nr 12.
11
uppskattats till 6 281 200 kronor, med angiven fördelning å härför avsedda
anslag. Kostnaderna för de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna
företag eller inrättningar anses liksom hittills böra utgå tran de medel, av
vilka verkets utgifter i övrigt bestridas. Kungl. Majit har föreslagit, att dyrtidstillägg
må under budgetåret 1946/47 utgå och, såvitt angår de affärsdrivande
verken, bestridas i enlighet härmed.
Särskilt kristillägg — sedan juli 1942 16 procent — utgår enligt beslut av
1945 års riksdag till och med andra kvartalet 1946. Enligt förslag, som genom
särskild proposition (nr 4) förelagts riksdagen, avses de nuvarande
grunderna för kristillägg skola tillämpas även under nästa budgetar. Kostnaderna
för kristillägg å 16 procent enligt hittills gällande grunder uppskattas
till 83 021 000 kronor med angiven fördelning å de olika huvudtitlarna.
Enligt beslut vid 1944 och 1945 års riksdagar ha vissa statliga befattningshavare
och kommunalanställda lärare m. fl. tillerkänts provisoriskt lönetillägg
under budgetåren 1944/45 och 1945/46 samt tillfälligt barntillägg i form av
engångsersättning. I särskild proposition (nr 3) har framlagts förslag örn
provisoriskt lönetillägg för nästa budgetar, örn tillfälligt lönetillägg under
innevarande budgetår samt örn bestridandet av kostnaderna för nämnda tilllägg.
Kostnaderna för provisoriskt lönetillägg för nästa budgetår ha uppskattats
till 54 025 000 kronor enligt angiven fördelning å de olika huvudtitlarna.
Utskottet.
Beträffande avlönings- och omkostnadsanslagen föranleda de i statsverkspropositionen
uppdragna riktlinjerna för budgetarbetet ej erinran från utskottets
sida. Till den närmare beräkningen av medelsbehovet för de olika
utgiftsändamålen kommer utskottet att taga ställning vid sin detaljbehandling
av de särskilda anslagen.
Sedan 1941 hav riksdagen för ett budgetår i sänder lämnat Kungl. Majit
bemyndigande att under närmare angivna förutsättningar överskrida vissa
i avlöningsstaterna genom riksdagens beslut maximerade poster. Till den del
detta varit påkallat av de särskilda avlöningskostnaderna för personal, som
inkallats till militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap
eller partiell mobilisering, torde sådant bemyndigande numera kunna undvaras.
En förlängning av bemyndigandet att gälla jämväl nästa budgetår har
likväl ansetts påkallad med hänsyn till den från och med budgetåret 1941/42
genomförda omläggningen av avlöningsstaterna. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag, men vill i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att
frågan rörande fortsatta förlängningar av ifrågavarande bemyndigande omprövas.
Vid det övervägande av avlöningsstaternas uppställning, som av
andra skäl torde framstå såsom erforderligt under det nu pågående utredningsarbetet
i skilda lönefrågor, torde detta spörsmål komma att ägnas uppmärksamhet.
Vid sin genomgång av frågorna örn löne städt ni agen för innehavare av bg
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
lZ Statsutskottets utlåtande nr 12.
råchefs- och rådstjänster m. fl., vissa evalveringsfrågor samt löneställningen
för justitieråd och regeringsråd har utskottet ej funnit anledning att i detta
sammanhang framställa erinran mot vad departementschefen anfört. Sitt
slutliga ställningstagande i berörda ämnen uppskjuter utskottet dock till
prövningen av de särskilda anslagsfrågor, vilka påverkas av Kungl. Majlis
förslag.
Kungl. Maj :ts förslag i fråga om tillsättande av tjänst i succession efter
innehavare av förordnande tills vidare avser att inom vissa gränser undanröja
de betydande olägenheterna av att sådana tjänster icke kunna återbesättas
i vanlig ordning. Det synes utskottet, att förslaget innebär en godtagbar
lösning av detta spörsmål.
Vad departementschefen anfört i vissa andra lönefrågor föranleder ej särskilt
uttalande från utskottets sida.
Vissa förstärkningar av de för innevarande budgetår anvisade anslagen till
kommittéer och utredningar genom sakkunniga ha redan beviljats. Därutöver
ha betydande förstärkningar äskats å tilläggsstat. Inalles uppgå dessa
belopp till mer än 1,5 miljoner kronor. De för nästa budgetår äskade anslagen
till ifrågavarande ändamål överstiga de belopp, som anvisats å riksstaten
för innevarande budgetår med i runt tal 1,4 miljoner kronor. Stegringen
av utredningskostnadema, vilken i jämförelse med budgetåret 1939/
40 innebär en fördubbling, får givetvis, såsom departementschefen framhållit,
främst tillskrivas det förhållandet, att den allmänna politiska och ekonomiska
utvecklingen aktualiserat ett flertal utredningsfrågor av stor räckvidd.
Med hänsyn till de höga kostnaderna är den av Kungl. Maj:t igångsatta
utredningen för översyn av det statliga kommittéväsendet att hälsa me°d
tillfredsställelse. Enligt direktiven för denna utredning skall bland annat
undersökas, i vad mån förutsättningarna för olika utredningar kunna ha
bortfallit eller förskjutits genom det ändrade tidsläget och i vad mån samordnande
av olika kommittéutredningar äro påkallade och möjliga. Vidare
skola förefintliga möjligheter till förenkling av kommittéarbetet tillvaratagas.
Detta gäller icke blott hopsamlandet och bearbetningen av utredningsmaterialet
utan även framläggandet av arbetsresultaten. I statsverkspropositionen
har chefen för finansdepartementet uttalat, att huvudsyftet med den
tillämnade översynen vore att främja utredningsväsendets effektivitet, men
att det knappast kunde förutsättas, att översynen skulle väsentligt påverka
det för nästa budgetår beräknade medelsbehovet. Utskottet förutsätter likväl,
att alla vid översynen från nämnda utgångspunkter framkomna möjligheter
till besparingar snarast tillvaratagas.
Under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar har
i statsrådsprotokollet till en början behandlats frågor avseende beräkningen
av ersättning till statens allmänna fastighetsfond och av ersättning till
statens domäners fond för upplåten mark. Vad härutinnan anförts föranleder
icke någon erinran från utskottets sida. Vidare ha behandlats
frågor om rörligt tillägg, dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst m. fl., kristillägg och provisoriskt lönetillägg. Utskottet tillstyrker
Statsutskottets utlåtande nr 12.
13
Kungl. Maj:ts förslag med avseende å dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst m. fl. Vad departementschefen i nu förevarande sammanhang
anfört i fråga om beräkningen i riksstatsförslaget för nästa budgetår av
utgifterna för rörligt tillägg giver icke utskottet anledning till erinran. Utskottet
— som kommer att framdeles avgiva utlåtanden i fråga om de riksdagen
genom särskilda propositioner underställda förslagen med avseende
å kristillägg och provisoriskt lönetillägg — finner vad departementschefen
i förevarande avsnitt av statsverkspropositionen anfört beträffande dessa tilllägg
icke föranleda särskilt uttalande fran utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att det Kungl. Maj :t senast för budgetåret 1945/
46 lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande av
genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skall efter utgången
av budgetåret 1945/46 äga fortsatt giltighet för budgetåret
1946/47,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i fall, där innehavare av
pensionsberättigande befattning i statens tjänst, uppförd på
vederbörligen fastställd personalförteckning, förordnas att innehava
ordinarie befattning i statsdepartementet, tillsatt medelst
förordnande tills vidare, eller under tiden för dylikt förordnande
befordras till annan pensionsberättigande statlig
tjänst, föra den pensionsberättigande tjänsten över stat och
återbesätta den på stat befintliga tjänsten,
c) medgiva, att dyrtidstillägg at vissa befattningshavare i
statens tjänst m. fl. under budgetåret 1946/47 må i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 4 januari 1946 förordade grunder utgå
enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj .t,
d) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande
befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande
verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar
utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas,
e) besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva tillkänna vad
utskottet i övrigt i förevarande utlåtande anfört.
Stockholm den 1 februari 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
14 Statsutskottets utlåtande nr 12.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Gränebo,
Larsson, Backström, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Ekströmer, Johan
bnc Ericson, Näsström och Gustav Emil Andersson; samt
wfT ,a"dra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Ward Falla, Rubbestad, Mårtensson, Viklund, Holmström, Hoppe, Petterson i Degerfors
och Boman i Kieryd.
467190 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:16 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning ar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gem s. 5 i texten