Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

1946-02-01 · 14 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 9 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 1 februari 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

(3:e och 4:e avd.)

I propositionen nr 1 ha under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan under punkterna

1—8 angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 4 januari 1946).

1. Avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. Det pågående löneregleringsarbetet

har i olika avseenden återverkat på de i statsverkspropositionen framlagda

förslagen.

I ett år 1942 avgivet betänkande angående revision av tjänsteförteckningen

i vad avser byråchefs- och rådstjänster m. m. (SOU 1942:30) ha 1939 års

tjänsteförteckningssakkunniga framlagt vissa specialförslag. En redogörelse

härför lämnas under punkterna 2—6 här nedan.

Frågan om löneställningen för vakt- och arbetsledarpersonalen vid fångvården

och statens uppfostringsanstalt å Bona samt vid statens tvångsarbetsoch

alkoholistanstalter har varit föremål för utredning genom särskilda sakkunniga,

vilka den 16 november 1945 avgivit förslag i ämnet, som undergått

remissbehandling. Avsikten är att om möjligt underställa frågan innevarande

års riksdags prövning. I avvaktan härå ha de berörda avlöningsanslagen i

statsverkspropositionen upptagits med endast beräknade belopp.

I förevarande sammanhang må även erinras, att enligt beslut vid 1945 års

riksdags höstsession häradsskrivarbefattningarna från och med den 1 juli

1946 skola inordnas under civila avlöningsreglementet.

Beträffande den redogörelse, som i övrigt lämnas rörande löneregleringsarbetet,

får utskottet hänvisa till propositionen.

I fråga örn nga befattningar m. m. anför chefen för finansdepartementet

följande.

Vid uppgörande av personalstatema har man på det hela taget fasthållit

vid den återhållsamhet, som kännetecknat de senaste årens budgetarbete.

Dock har det funnits nödvändigt att till ny och mera definitiv prövning upptaga

vissa personalfrågor, som tidigare blivit undanskjutna av hänsyn till

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sand. Nr 12. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 12.

knslaget. Höjda lonegradsplaceringar vid sidan av den allmänna tiänsteforteckningsrevisionen

lia i några fall ansettts motiverade av arbetsförhål
n!!lCJena-’

°Ch tjanster ha uPPtagits i staterna, där det befunnits påkallat

med hänsyn till nya eller okade arbetsuppgifter, som icke kompenseras

^enom minskning av den krisbetingade arbetsbördan. Den omständigheten

att arbetet med en ny allmän lönereglering blivit igångsatt, har emellertid

ansetts utgöra ett särskilt skäl till försiktighet vid behandlingen av separata

lone!rager aven om man icke räknat med att i löneregleringen skall ingå

en ny fullständig realprovmng av tjänsteförteckningama. I fråga örn biträ

despersonal Ilar särskild hänsyn tagits till att frågan

för dylik personal är under utredning.

örn befordringsgången

I detta sammanhang upptages jämväl frågan örn vissa tjänstebenämningar

i fanste- och däremot svarande personalförteckningar. I anslutning till

lagen den lo juni 1945 (nr 423) örn kvinnas behörighet att innehava statstjänst

och riksdagens vid lagens antagande gjorda uttalande har Kungl

Maj:! i kungörelse den 15 juni 1945 (nr 424) föreskrivit, att statsmyndighet

icke utan Kungl. Maj:ts medgivande äger förbehålla viss statstjänst eller

annat allmänt uppdrag för endast män eller endast kvinnor.

Efter att lia erinrat härom anför departementschefen följande.

Deri nya behörighetslagen torde icke upphäva sådan differentiering av

befattningar efter kon, som skett genom tjänsteförteckningar. Enär den sålunda

verkställda differentieringen i viss utsträckning torde ha grundats på

hittillsvarande behörighetslagens undantagsbestämmelser, har ansetts

pakallat att vid budgetarbetet ompröva frågan örn lämpligheten av den fastställa

uppdelningen av tjänsterna på manliga och kvinnliga innehavare Vid

övervägandet av denna fråga har ansetts, att något hinder icke i och för sig

hor föreligga att bibehålla en dylik uppdelning, där det är uppenbart att

vederbörande tjänst kan behörigen fullgöras allenast av man eller av kvinna,

vilket exempelvis gäller den lägre bevaknings- och arbetsledarpersonalen

vid fångvården. Där det nu anförda skälet för en bibehållen uppdelning icke

förelegat, ha tjänsteförteckningama ansetts böra ändras. Förslag örn härav

föranledda ändringar i gällande personalförteckningar framläggas under vederbörande

huvudtitlar. I vissa fall har emellertid av särskilda skäl frågan

om ändrad tjänstebenämning ansetts böra tills vidare anstå. Detta gäller

närmast personalgrupper, vilkas anställnings- eller utbildningsförhållanden

för närvarande äro föremål för utredning av särskilda sakkunniga, såsom

sjukvårds- och viss lägre ekonomipersonal m. fl. Beträffande lärarinnetitlarna

ifrågasättes icke nu någon ändring, då härav skulle föranledas ändringar

i själva avlöningsreglementena, vilket ansetts höra undvikas med

hänsyn till den förestående allmänna lönerevisionen. Härvid torde få förutsättas

som allmän regel, att en i tjänsteförteckning (och däremot svarande

personalförteckning) upptagen tjänstebenämning icke i och för sig är avgörande

för huruvida en befattning skall anses förbehållen endast man eller

kvinna, utan att detta spörsmål är beroende av vilka särskilda bestämmelser

härom, som i vederbörlig ordning kunna lia utfärdats.

Fjolårets riksdag bemyndigade Kungl. Majit att i enlighet med av chefen

för finansdepartementet i 1941 års statsverksproposition angivna riktlinjer

under innevarande budgetar medgiva överskridande av vissa poster i avlöning

sstaterna, nämligen maximerade poster såväl till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, som till avlöningar till icke-ordinarie

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

3

personal. Bemyndigandet innebar en förlängning av ett motsvarande för budgetåret

1941/42 lämnat bemyndigande, som hade funnits påkallat dels med

hänsyn till de särskilda avlöningskostnaderna för personal, som inkallats till

militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell

mobilisering, dels ock med hänsyn till att den omläggning av avlöningsstaterna

för allmänna civilförvaltningarnas myndigheter, som genomfördes från

och med sistnämnda budgetår, medförde en överflyttning till lörenämnda

maximerade anslagsposter av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat

förslagsvis beräknade poster.

En ytterligare förlängning av bemyndigandet har ansetts påkallad med

hänsyn till den genomförda omläggningen av avlöningsstatema. Sålunda föreslås,

att detsamma efter utgången av innevarande budgetår skall äga fortsatt

giltighet för budgetåret 1946/47.

Medelsanvisningen under omkostnadsanslagen har under de senaste budgetåren

varit strängt begränsad med hänsyn till det finansiella läget. I förra

årets statsverksproposition företogos dock vissa höjningar av en del förslagsvis

beräknade anslagsposter med hänsyn till föreliggande belastningssiffror.

Jämväl posterna till övriga expenser och reseersättningar höjdes i några fall,

vilket även gällde anslag till materiel o. d. för vetenskapliga institutioner.

Även vid årets budgetarbete har eftersträvats att hålla nuvarande^ kostnadsram,

men vissa höjningar av omkostnadsanslagen lia ansetts ofrånkomliga.

Detta gäller särskilt materielanskaffningen till vetenskapliga institutioner,

vilka även ansetts böra erhålla möjligheter att inköpa sådan vetenskaplig

litteratur, som icke kunnat anskaffas under krigsåren. Med hänsyn till rådande

ovisshet beträffande bränsleförsörjningen ha bränslepostema i allmänhet

behållits i stort sett oförändrade.

Under den i omkostnadsstaterna förekommande anslagsposten till sjukvård

m. m. ingå bl. a. ersättningar åt verksläkare. Det allmänna spörsmålet

om verks- och tjänsteläkarinstitutionerna har endast blivit provisoriskt löst

genom de bestämmelser, som meddelats år 1939 angående verksläkare vid

den civila statsförvaltningen och år 1940 angående tjänsteläkare vid försvarsväsendet.

Det har emellertid hittills icke ansetts lämpligt att upptaga

berörda spörsmål till slutlig reglering. Departementschefen förordar, att de

nuvarande bestämmelserna i ämnet få gälla även under nästa budgetår.

2. Lönestiillningen för innehavare av byråchefs- oell rådstjänster m. fl.

Under denna rubrik redogöres i statsrådsprotokollet för de förslag, vdka

framlagts i 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas förenämnda betänkande

angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser byråchefs- och

rådstjänster m. m. Beträffande innebörden av dessa förslag och av en inom

finansdepartementet upprättad, den 12 november 1942 dagtecknad promemoria,

vari behandlas frågan örn grunderna för evalvering från A- tdl Clöneplanen,

får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

Av redogörelsen av resultatet av den vid budgetarbetet verkställda granskningen

av tjänsteförteckningssakkunnigas förslag framgår, att det av de sak
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 12.

kunniga framförda, av såväl statskontoret som lönenämnden tillstyrkta förslaget

om uppflyttning av departementens byråchefer från C 5 till C 6 har

ansetts böra genomföras. Detsamma gäller förslagen om överförande till

lönegraden C 7 av befattningarna såsom Överfyringenjör i lotsstyrelsen samt

såsom byråchef för teknisk och ekonomisk kontroll av livförsäkringsväsendet

i försäkringsinspektionen. Även dessa förslag ha lämnats utan erinran av

statskontoret och lönenämnden.

I fråga örn avdelningscheferna i skolöverstyrelsen ha övervägande skäl

ansetts tala för att de nu förefintliga tre avdelningschefstjänstema alltjämt

bibehållas i lönegraden A 30 med rätt till särskilt arvode. I överensstämmelse

med vad som gäller för försäkringsråd, som tillika är gruppordförande, samt

för divisionsordförande i kammarrätten har arvodet ansetts böra fastställas

till 1 200 kronor för år.

De sakkunnigas alternativa förslag om placering i lönegraden A 32 av

gruppordföranden i försäkringsrådet har ansetts icke böra genomföras liksom

ej heller förslagen om överförande å C-planen av befattningarna såsom

byrådirektör å byggnadsstyrelsens byggnadsbvrå och byråchef å lantbruksstyrelsens

lantbruksbyrå.

De förordade ändringarna ha ansetts böra genomföras från och med nästa

budgetår. Hemställan härom göres av vederbörande departementschefer under

de olika punkterna i huvudtitlarna. Frågan om löneställningen för de

i sakkunnigbetänkandet behandlade tjänsterna vid de affärsdrivande verken

är avsett att upptagas till närmare behandling vid framläggandet för riksdagen

av förslag om förändring i avseende å löneställning och antal beträffande

ordinarie befattningar vid nämnda verk.

3. Vissa evalveringsfrågor. 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga ha i

sitt förenämnda betänkande jämväl behandlat frågan om evalvering i lönegrad

på löneplan A av sådan avlöning, som för närvarande innefattar dels

lön i A-lönegrad, dels ock särskilt arvode, avlöningsförslärkning eller naturaförmån.

Beträffande de sakkunnigas förslag i dessa hänseenden och innehållet

av de yttranden, som avgivits över förslaget, får utskottet hänvisa till den

i statsrådsprotokollet intagna redogörelsen.

Av departementschefens redogörelse för resultatet av den vid budgetarbetet

verkställda granskningen av sakkunnigförslaget framgår, att berörda evalveringsfrågor

ansetts böra prövas med utgångspunkt från de allmänna grunder,

som framlagts av tjänsteförteckningssakkunniga. Evalveringen har sålunda

ansetts böra ske efter jämförelse av löneförmånerna i slutlönelägena,

varvid en minskning i förhållande till sammanlagda nuvarande förmåner

med 500 kronor befunnits motiverad med hänsyn till den förbättring i pensionshänseende,

som blir en följd av evalveringen.

Enligt sakkunnigförslaget skulle de angivna evalveringsgrundema tillämpas

beträffande ordförande å hovrätternas divisioner, landssekreterare och

landskamrerare samt vissa överläkare vid sinnessjukhusen m. fl. Vad först

angår divisionsordförandenas löneförmåner, ha vid remissbehandlingen olika

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12. 0

meningar framkommit. Hovrätterna lia genomgående framfört krav på förmånligare

löneställning än enligt sakkunnigförslaget, vilket däremot lamnats

utan erinran av allmänna lönenämnden. Statskontoret har for sm del

förordat, att nuvarande anordning med särskilt arvode bibehålies oforandrad

Med hänsyn till de meningsskiljaktigheter, som sålunda framkommit,

ha övervägande skäl ansetts tala för att frågan örn divisionsordförandenas

löneställning upptages till prövning först i samband med den förestående allmänna

löneregleringen. o ... ,

De sakkunnigas förslag örn evalvering av den förman av fri tjanstebo
stad,

som åtnjutes av vissa överläkare vid statens sinnessjukhus m. fl., har

med hänsyn till vissa av medicinalstyrelsen anförda olägenheter av en dylik

anordning ansetts icke böra genomföras. .....

I fråga om landssekreterarna och landskamrerarna innebär tjänstefelteckningssakkunnigas

förslag en placering i lönegraden A 34 med undantag

för avdelningscheferna i Gotlands län, vilka föreslagits placerade i lönegraden

A 32. I Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus Ian skulle

dessutom utgå särskild avlöningsförstärkning med 1 000 kronor. Förslaget

har ansetts böra genomföras med den jämkningen att även avdelningscheferna

i Gotlands län placeras i lönegraden A 34. Till samma lönegrad ha

även kanslidirektörerna vid Överståthållarämbetet ansetts böra hanforas.

Särskild avlöningsförstärkning föreslås icke skola tillkomma sistnämnda befattningshavare.

De föreslagna åtgärderna ha ansetts böra genomföras från

och med nästa budgetår. Hemställan härom göres i annat sammanhang. Förslag

till erforderliga ändringar i civila avlöningsregiementet samt till övergångsanordningar

är avsett att framdeles föreläggas riksdagen.

4. Löneställningen för justitieråd och regeringsråd. Enligt under hand

givna direktiv ha 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga jämväl haft att

pröva frågan om justitie- och regeringsrådsbefattningarnas inordnande under

civila avlöningsregiementet. De sakkunnigas förslag i detta ämne innebär,

att justitie- och regeringsråden inordnas under 3 avd. i civila avlöningsregiementet

med en lön av 22 000 kronor. I fråga om f örslagets detaljer ha de

sakkunniga framhållit, att reglementets bestämmelser örn sjukvård och begravningshjälp

vore med ett undantag tillämpliga å samtliga under avlöningsregiementet

lydande tjänstemän, sålunda även å chefstjänstemän, vare

sig dessa tillsattes medelst fullmakt eller förordnande. Undantaget utgjordes

av landshövdingarna. Några motiv för landshövdingarnas undantagsställning

i detta avseende anfördes icke i den proposition (nr 37/1939), vari förslag lill

lönereglering för dem framlades. Dc sakkunniga vore för sin del av den uppfattningen,

att bärande skäl saknades för att från rätt till sjukvård och begravningshjälp

undantaga vare sig justitie- och regeringsråd eller landshövdingar.

Allmänna lönenämnden har framhållit, att anledningen till att landshövdingarna

icke erhållit förmån av sjukvård torde vara den, att avlönmgsreglementets

allmänna bestämmelser angående löneavdrag vid tjänstledighet på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

grund av sjukdom — liksom ock av annan anledning — icke vore tillämpliga

å dessa ämbetsmän. Då detta enligt de sakkunnigas förslag ej heller

skulle bli fallet i fråga örn justitie- och regeringsråd, borde härav enligt lönenamndens

mening följa, att bestämmelserna om sjukvård ej borde tillämpas

a deni. Mot en dylik åtgärd talade för övrigt praktiska tillämpningsskäl, vilka

jämväl torde ha föranlett, att de särskilda avlöningsreglerna för ifrågavarande

tjänstemän i möjligaste mån förenklats.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

optTrfmf“Öreslj?®na ^regleringen för justitie- och regeringsråden synes böra

genomforas fran och med nasta budgetår. Därvid böra befattningarna inordoonnn,

3 aVr 1 ,cmIa avlöningsreglementet och förenas med en lön av

— 000 kronor. Av skal, som anförts av allmänna lönenämnden, böra reglementets

bestämmelser örn sjukvård icke göras tillämpliga på befattningarna.

“V d(:tta hänseende aven erinras, att frågan örn de statliga befattningshavarnas

sjukvårdsförmåner torde få tagas under förnyat övervägande vid

"rriT1"16 r lggande försIa-" om allmän sjukförsäkring. Däremot

synes anledning icke föreligga att undantaga befattningarna från rätt till begravningshjälp

vilket jämväl gäller landshövdingbefattningarna. Av löneregeringen

pakallade ändringar i gällande avlöningsstater m. m. anmälas av

etiel en tor justitiedepartementet. Förslag beträffande erforderliga ändringar i

rfksdagen^101111185 °Ch pensionsre§lementen torde framdeles få föreläggas

5. Tillsättande av tjänst i succession efter innehavare av förordnande tills

vidare. De i tjänsteförteckningen till civila avlöningsreglementet upptagna,

till loneplanen C hänförliga befattningarna tillsättas medelst förordnande

antingen för viss tid eller tills vidare. I förstnämnda fallet kommer den pensionsberättigande

befattning, som den till innehavare av förordnandetjänsten

utsedde vid förordnandets tillträdande eventuellt innehar, att återbesättas

med ny innehavare; i senare fallet kan något sådant återbesättande icke

ske, emedan den förordnade icke erhåller pensionsrätt å förordnandetjänsten

utan får kvarstå som innehavare av den pensionsberältigande tjänsten. Däremot

brukar den, som i dylika fall uppehåller den pensionsberättigande tjänsten,

i regel tillerkännas vikariatslön.

För närvarande finnas befattningar av här ifrågavarande slag, vilka tillsättas

medelst förordnande tills vidare, praktiskt taget endast inom Kungl.

Maj:ts kansli. Sådana befattningar äro statssekreterar- och expeditionschefsbefattningarna

samt vissa avdelnings- och byråchefsbefattningar ävensom

den vid 1945 års riksdag inrättade befattningen såsom sändebud och finanssakkunnig.

Till loneplanen C hänförliga befattningar, vilka tillsättas medelst

förordnande för viss tid, finnas däremot inom olika grenar av förvaltningen,

framförallt såsom chefsbefattningar.

I en inom justitiedepartementet år 1936 utarbetad promemoria angående

ökning av antalet ordinarie befattningar inom departementen liksom i utlåtanden

däröver ha de olägenheter framhållits, som följa av att befattningar i

succession efter innehavare av tillsvidareförordnanden icke kunna återbesättas

med ordinarie innehavare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

I sitt förenämnda betänkande ha 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

till behandling upptagit det ifrågavarande spörsmålet och därvid helt givit

sin anslutning till de gjorda uttalandena om olägenheten av de nuvarande

förhållandena. I betänkandet anföres bland annat följande.

De sakkunniga ansåge sig böra förorda, att Kungl. Maj :t åt; sl8"J.v“^Je

riksdagens bemyndigande att i fall, där innehavare av fullmakts- eller konstitutorialtjänst

inom domstolsväsendet eller administrationen erholle ordinär

befattning tillsatt medelst förordnande tills vidare fora den ^d^ane f" [

makts- eller konstitutorialtjänsten över stat och aterbesatta deri pa stat °e

fintliga tjänsten. I de undantagsfall, där den forordnade atergmse till fu

makts- eller konstitutorialtjänsten, borde därvid iakttagas, att nämnda tjänst

vid närmast inträffande ledighet återfördes på stat ri , , hf, H

De sakkunniga ville i detta sammanhang erinra, att expeditionschefsbefatt

ningar i vissa fall kommit att bliva sluttjänster. Vederbörande innehavare av

expeditionschefstjänsten hade därvid enligt särskilt beslut ^ in -

givits viss fyllnadspension. Enligt de sakkunnigas mening kunde lfragasattas,

huruvida ej åtgärd borde vidtagas för att bereda expeditionscheferna pensionsrätt

i sådan egenskap.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Betydande olägenheter äro förbundna med det nuvarande förhållandet att

befattningar i succession efter innehavare av tillsvidareforordnanden icke

kunna återbesättas i vanlig ordning. Tjänsteförtecknmgssakkunmgas förslag

örn en anordning med befattningar över stat synes i huvudsak agnat att lagdas

till grund för en reform på detta område i syfte att undanröja de nuvarandeolägenheterna.

Däremot är jag icke beredd att i detta sammanhang

framlägga förslag om beredande av pensionsratt at expeditionschef i sadan

egTillken början må framhållas, att det föreslagna systemet endast bör tilllämpas

när fråga är om tjänsteman, som förordnats att mnehava — eJ upp®''

hålla - befaUnSi^! som tillsättes medelst förordnande tills vidare. Anordningen

bör endast avse sådana fall, då befordran till forordnandetjanst sker

från redan dessförinnan innehavd pensionsberättigande tjänst. Härmed avses

äJen extra ordinarie tjänst. Tillika synes lämpligen bora uppställas det

villkoret att den pensionsberättigande tjänsten skall vara uppford a veder
icke

föreligga, kör förande

över stat ej ske’ varav följer att successionsförordnande med vikanatslon liksom

för närvarande här blir den närmast till hands liggande anordmngem

Dessa fall äro emellertid undantagsfall, vilkas forekomst icke bor hindra en

^"Tjänsfenian^vars^ensionslieriiuTgande befattning förts över stat i samband

med tillträde av förordnandetjänst, bör äga återgå till sin overstatsbefattnm»,

därest förordnandet skulle upphöra utan att annat förordnande eller anna

pensionsberättigande tjänst av honom tillträdes, lin konsekvens harav blir,

att antalet befattningar vid visst verk i ifrågavarande lönegrad får i förekommande

fall tillfälligt ökas. Vid dylik återgång gälla givetvis för tjänstemännen

de för överstatsbelattningen meddelade ioreskrifterna örn tjänstgöringsförhållanden,

avlöning och pension m. in. ■

Eli särskilt spörsmål är, huruvida tjänsteman under liden för ett tillsvi

dareförordnande skall kunna erhålla belordran till högre pensionsberattigande

tjänst än den han vid förordnandets tillträdande innehade. Denna

frun synes böra bedömas med tanke på såväl domstolsväsendet som adim
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

nystra lionell i övrigt. Vid domstolsväsendet, d. v. s. närmast nedre mattie

El£ ääII

kunna ifragasattas att icke generellt förutsätta möjdgheten till befordran

mttAlm nel|;r°KSfe^athgande tjänst’ sedan vederbörande tjänsteman övergatt

tran dylik befattning till förordnandetjänst och så länge “förbbr

td talanr!16 ,1 forord»andetiansten. Emellertid framstår det såsom mindre

man det forhäft gT aV mnel}™ av förordnandetjänst förmena en tjänstedr

snn '' h battrade pensionsskydd, icke minst i familjepensionshänseenk

’ f~ 11 &eno!|ri befordran till högre pensionsberättigande tjänst skulle

framhålla^ani J"6?- icke vore förordnandetjänsteman. Vidare 2

srm ''n l,« tioEl ,<U1"arV;U''anfe exomf)dvis en förste kanslisekreterare,

expeditionschef, kan ifrågakomma till kanslirådsämbete oaktat han

träffen1- vara expeditionschef. Övervägande skäl svnas tala för att be

aflande förvaltningen i allmänhet tillämpa samma huvudregel som i det

föregående forordats beträffande domstolsväsendet, nämligen £ med«e be

tHkvddnar f ho?re Pensionsberättigande tjänst under tiden för inTehav av

f/ !-h n ?i0r0rd(nan-de'' Sasom förut nämnts förutsättes emellertid under alla

skan en’- "“i tjans.lemannen före tillträdandet av förordnandetjänsteS

ställa pe/fonaTKr,S,inSberä,,lgande 4 ™terbiM8en #*-

krnl1 annat spörsmål är, huruvida en pensionsberättigande tjänst som blivit

ledig genom innehavarens förande över stat, skall kunna, örn den nve 7n

en tredJeentiänstVeman Vid GTfUer en förordnandetjänst, tilldelas

lmnd! ott k teman. Vid forsta påseende skulle måhända ligga närmast till

hands att besvara denna fråga nekande. Följden härav skulle emeSd b

k unn6” SC!!n,,Sk0?r d-en Pensionsberättigande tjänsten, liksom nu endast skulle

kunna erhålla vikar,atslöneförordnande på denna. I så fall vöre den nu örn

svnas kk r° nngen fö,rfelad med a^eende å honom, övervägande skäl

synas tala för att man icke uppställer någon särskild spärregel i fall av nu

sorn i ““ *

Beträffande sjalva övergången till den förordade nya ordningen må fram

ga de ljänskMaiVMC21h<ra tillamPas beträffande alla de pensionsberätti?anae

tjänster i lägst 21 lönegraden, vilkas innehavare vid tidpunkten för

i fllra llund et a ro forordnade att innehava befattningar i statsdepartement

Följden härav blir- bband annat!

att ett antal fullmakter a högre tjänster i saväl statsdepartementen sorn i

vissa övriga verk blir disponibla samtidigt. Då avsikten E hela den 7rå

^varande anordningen skulle vara att i viss utsträckning avveckla det rå

dande vikanatssystemet, framstår det såsom naturligt, att de sålunda ledi"

blivna fullmakterna normalt komma att slutligt innehavas av detjänstemän

na”déuSStemäMerS,0nSj,eräl,iSande vi,k* i"*»™» «v I»™*

SfiSySMi

stvrk^Erinrafmå ttt* nJ!btieoi"buds.man, anser jag mig icke kunna till
ÄÄÄtsr***"väijM

Br vi,s ,id

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

9

Sammanfattningsvis skulle alltså den förordade anordningen innebära i

huvudsak följande.

Då ordinarie, medelst fullmakt eller konstitutorial tillsatt tjänsteman eller

extra ordinarie tjänsteman, vilken innehar befattning som är uppförd å vederbörligen

fastställd personalförteckning, förordnas att innehava ordinarie

befattning i statsdepartement, tillsatt medelst förordnande tills vidare, skall

hans pensionsberättigande tjänst genom beslut av Kungl. Majit föras över

stat. Detsamma skall gälla i fall då tjänsteman, som nu nämnts, under tiden

för förordnandet erhåller annan pensionsberättigande tjänst än den han vid

förordnandets tillträdande innehade utan att inträda i utövningen av förstnämnda

tjänst. Erhåller tjänsteman, som innehar ordinarie eller extra ordinarie

befattnig över stat, annan pensionsberättigande tjänst, eller avgår han

eljest från den över stat förda befattningen, borfaJler denna. Återgår tjänstemannen

till utövning av den pensionsberättigande befattningen, skall vid

närmast inträffande ledighet vid verket å befattning av samma slag och i

motsvarande lönegrad den pensionsberättigande befattningen återföras på

stat. Den pensionsberättigande tjänst, som den medelst förordnande tills vidare

tillsatte tjänstemannen vid förordnandets tillträdande innehade eller

under förordnandet förvärvat, skall i vanlig ordning återbesättas.

6. Vissa andra lönefrågor. Under denna rubrik behandlas i statsrådsprotokollet

ifrågasatt inordnande under civila avlöningsreglementet av professorer

m. fl. vid universiteten och karolinska institutet samt framkomna förslag

rörande arvoden åt ställföreträdare för verkschef och vissa verkschefslöner.

I dessa ämnen ha förslag ansetts icke böra för närvarande framläggas. Beträffande

vad härutinnan anförts får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

7. Anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I riksstatsförslaget

för nästa budgetår upptagas kommittéanslagen till väsentligt förhöjda

belopp, och betydande förstärkningar av vissa av de för innevarande

budgetår anvisade anslagen ha anvisats eller äskas i annat sammanhang

denna dag å tilläggsstat. Utvecklingen belyses närmare av följande tablå.

Huvudtitel

Anvisat å

riksstaten

1939/40

Kronor

Anvisat å

riksstaten

1945/46

Kronor

Beviljad

eller äskad

förstärkning

å tilläggs- stat I eller II

1945/46

Kronor

Summa

1945/46

Kronor

Äskade

belopp i

statsverks- propositio- nen

1946/47

Kronor

290 000

225 000

200 000

425 000

425 000

5 000

5 000

25 000

30 000

15 000

90 000

250 000

_

250 000

350 000

400 000

600 000

500 000

I 100 000

800 000

Kommunikationsdepartementet

80 000

350 000

175 000

450 000

150000

175 000

600 000

250 000

500000

250 000

400 000

400 000

800 000

600 000

275 000

200 000

175 000

375 000

475 000

120 000

125 000

125 000

250 000

400 000

1 8(>0 000

2 430 000

1 575 000

4 005 000

3 815 (MM)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 12.

Departementschefen har i detta ämne anfört följande.

Jämföras anslagsäskandena för nästa budgetår med de å riksstaten för

budgetåret 1939/40 anvisade anslagen, framträder en fördubbling av medelsbehovet.

Stegringen av utredningskostnaderna får tillskrivas det förhållandet,

att den allmänna politiska och ekonomiska utvecklingen aktualiserat ett flertal

utredningsfrågor av stor räckvidd. Även må erinras örn den fördyring av

utredningsarbetet, som blivit en följd av lönenivåns uppgång.

Angelägenheten av planmässighet och effektivitet även på ifrågavarande

område påkallar, att utredningsväsendet tid efter annan underkastas en

granskning i rationaliseringssyfte. Genom beslut den 21 december 1945 har

chefen för finansdepartementet bemyndigats tillkalla en utredningsman att

biträda med översyn av kommittéväsendet. Huvudsyftet med den sålunda tillämnade

översynen är att främja utredningsväsendets effektivitet. Att resultatet

av översynen skall väsentligt påverka det beräknade medelsbehovet svnes

däremot knappast kunna förutsättas.

8. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande

ersättning till statens allmänna fastighetsfond angivas i statsrådsprotokollet

de anslag, tillhopa 22 236 000 kronor, som under de olika huvudtitlarna erfordras

för ersättning till de olika delfonderna för upplåtna lokaler m. m.

I fråga om ersättning till statens domäners fond för upplåten mark redovisas

de å fonden bokförda kronoegendomar, som under budgetåret 1946/47

komma att disponeras för viss för domänstyrelsen främmande verksamhet,

och angives storleken av de anslag under andra, femte, åttonde och nionde

huvudtitlarna, som funnits böra anvisas till ersättning åt fonden.

I fråga om rörligt tillägg anmäles, att för nästa budgetår dylikt tillägg

kommer att utgå till samma kategorier befattningshavare (pensionärer) som

under innevarande budgetår. I särskild proposition (nr 5) har förslag förelagts

riksdagen i fråga om reglering av vissa äldre tjänstepensioner, enligt

vilket det övervägande antalet dylika pensioner skulle uppräknas och förenas

med rörligt tillägg i stället för nu utgående dvrtidstillägg. I riksstatsförslaget

för budgetåret 1946/47 ha utgifterna för rörligt tillägg liksom för innevarande

budgetår beräknats efter 15 procent. Bortsett från de affärsdrivande

verken uppskattas kostnaderna för rörligt tillägg under budgetåret 1946/47

approximativt till 75 243 500 kronor med angiven fördelning å de olika huvudtitlarna.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. har ansetts fortfarande

böra beredas befattningshavare, som icke beröras av genomförda

eller föreslagna löneregleringar, därunder inbegripna även sådana som förklarat

sig icke vilja övergå på ny stat. Jämväl å förekommande pensioner

avses dyrtidstillägg (procentuellt tillägg) böra utgå under nästa budgetår i

den mån vederbörande icke berörts av senaste års tjänste- och familjepensionsregleringar

eller omfattas av förslag om uppräkning av vissa äldre tjänstepensioner,

som föreslagits riksdagen i särskild proposition (nr 5). I gällande

bestämmelser angående dyrtidstillägg och procentuellt tillägg har icke

ifrågasatts någon ändring. Kostnaderna för här avsedda förmåner lia — bortsett

fran befattningshavare vid bland annat de affärsdrivande verken —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

11

uppskattats till 6 281 200 kronor, med angiven fördelning å härför avsedda

anslag. Kostnaderna för de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna

företag eller inrättningar anses liksom hittills böra utgå tran de medel, av

vilka verkets utgifter i övrigt bestridas. Kungl. Majit har föreslagit, att dyrtidstillägg

må under budgetåret 1946/47 utgå och, såvitt angår de affärsdrivande

verken, bestridas i enlighet härmed.

Särskilt kristillägg — sedan juli 1942 16 procent — utgår enligt beslut av

1945 års riksdag till och med andra kvartalet 1946. Enligt förslag, som genom

särskild proposition (nr 4) förelagts riksdagen, avses de nuvarande

grunderna för kristillägg skola tillämpas även under nästa budgetar. Kostnaderna

för kristillägg å 16 procent enligt hittills gällande grunder uppskattas

till 83 021 000 kronor med angiven fördelning å de olika huvudtitlarna.

Enligt beslut vid 1944 och 1945 års riksdagar ha vissa statliga befattningshavare

och kommunalanställda lärare m. fl. tillerkänts provisoriskt lönetillägg

under budgetåren 1944/45 och 1945/46 samt tillfälligt barntillägg i form av

engångsersättning. I särskild proposition (nr 3) har framlagts förslag örn

provisoriskt lönetillägg för nästa budgetar, örn tillfälligt lönetillägg under

innevarande budgetår samt örn bestridandet av kostnaderna för nämnda tilllägg.

Kostnaderna för provisoriskt lönetillägg för nästa budgetår ha uppskattats

till 54 025 000 kronor enligt angiven fördelning å de olika huvudtitlarna.

Utskottet.

Beträffande avlönings- och omkostnadsanslagen föranleda de i statsverkspropositionen

uppdragna riktlinjerna för budgetarbetet ej erinran från utskottets

sida. Till den närmare beräkningen av medelsbehovet för de olika

utgiftsändamålen kommer utskottet att taga ställning vid sin detaljbehandling

av de särskilda anslagen.

Sedan 1941 hav riksdagen för ett budgetår i sänder lämnat Kungl. Majit

bemyndigande att under närmare angivna förutsättningar överskrida vissa

i avlöningsstaterna genom riksdagens beslut maximerade poster. Till den del

detta varit påkallat av de särskilda avlöningskostnaderna för personal, som

inkallats till militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap

eller partiell mobilisering, torde sådant bemyndigande numera kunna undvaras.

En förlängning av bemyndigandet att gälla jämväl nästa budgetår har

likväl ansetts påkallad med hänsyn till den från och med budgetåret 1941/42

genomförda omläggningen av avlöningsstaterna. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag, men vill i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att

frågan rörande fortsatta förlängningar av ifrågavarande bemyndigande omprövas.

Vid det övervägande av avlöningsstaternas uppställning, som av

andra skäl torde framstå såsom erforderligt under det nu pågående utredningsarbetet

i skilda lönefrågor, torde detta spörsmål komma att ägnas uppmärksamhet.

Vid sin genomgång av frågorna örn löne städt ni agen för innehavare av bg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lZ Statsutskottets utlåtande nr 12.

råchefs- och rådstjänster m. fl., vissa evalveringsfrågor samt löneställningen

för justitieråd och regeringsråd har utskottet ej funnit anledning att i detta

sammanhang framställa erinran mot vad departementschefen anfört. Sitt

slutliga ställningstagande i berörda ämnen uppskjuter utskottet dock till

prövningen av de särskilda anslagsfrågor, vilka påverkas av Kungl. Majlis

förslag.

Kungl. Maj :ts förslag i fråga om tillsättande av tjänst i succession efter

innehavare av förordnande tills vidare avser att inom vissa gränser undanröja

de betydande olägenheterna av att sådana tjänster icke kunna återbesättas

i vanlig ordning. Det synes utskottet, att förslaget innebär en godtagbar

lösning av detta spörsmål.

Vad departementschefen anfört i vissa andra lönefrågor föranleder ej särskilt

uttalande från utskottets sida.

Vissa förstärkningar av de för innevarande budgetår anvisade anslagen till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga ha redan beviljats. Därutöver

ha betydande förstärkningar äskats å tilläggsstat. Inalles uppgå dessa

belopp till mer än 1,5 miljoner kronor. De för nästa budgetår äskade anslagen

till ifrågavarande ändamål överstiga de belopp, som anvisats å riksstaten

för innevarande budgetår med i runt tal 1,4 miljoner kronor. Stegringen

av utredningskostnadema, vilken i jämförelse med budgetåret 1939/

40 innebär en fördubbling, får givetvis, såsom departementschefen framhållit,

främst tillskrivas det förhållandet, att den allmänna politiska och ekonomiska

utvecklingen aktualiserat ett flertal utredningsfrågor av stor räckvidd.

Med hänsyn till de höga kostnaderna är den av Kungl. Maj:t igångsatta

utredningen för översyn av det statliga kommittéväsendet att hälsa me°d

tillfredsställelse. Enligt direktiven för denna utredning skall bland annat

undersökas, i vad mån förutsättningarna för olika utredningar kunna ha

bortfallit eller förskjutits genom det ändrade tidsläget och i vad mån samordnande

av olika kommittéutredningar äro påkallade och möjliga. Vidare

skola förefintliga möjligheter till förenkling av kommittéarbetet tillvaratagas.

Detta gäller icke blott hopsamlandet och bearbetningen av utredningsmaterialet

utan även framläggandet av arbetsresultaten. I statsverkspropositionen

har chefen för finansdepartementet uttalat, att huvudsyftet med den

tillämnade översynen vore att främja utredningsväsendets effektivitet, men

att det knappast kunde förutsättas, att översynen skulle väsentligt påverka

det för nästa budgetår beräknade medelsbehovet. Utskottet förutsätter likväl,

att alla vid översynen från nämnda utgångspunkter framkomna möjligheter

till besparingar snarast tillvaratagas.

Under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar har

i statsrådsprotokollet till en början behandlats frågor avseende beräkningen

av ersättning till statens allmänna fastighetsfond och av ersättning till

statens domäners fond för upplåten mark. Vad härutinnan anförts föranleder

icke någon erinran från utskottets sida. Vidare ha behandlats

frågor om rörligt tillägg, dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl., kristillägg och provisoriskt lönetillägg. Utskottet tillstyrker

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

13

Kungl. Maj:ts förslag med avseende å dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst m. fl. Vad departementschefen i nu förevarande sammanhang

anfört i fråga om beräkningen i riksstatsförslaget för nästa budgetår av

utgifterna för rörligt tillägg giver icke utskottet anledning till erinran. Utskottet

— som kommer att framdeles avgiva utlåtanden i fråga om de riksdagen

genom särskilda propositioner underställda förslagen med avseende

å kristillägg och provisoriskt lönetillägg — finner vad departementschefen

i förevarande avsnitt av statsverkspropositionen anfört beträffande dessa tilllägg

icke föranleda särskilt uttalande fran utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att det Kungl. Maj :t senast för budgetåret 1945/

46 lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande av

genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skall efter utgången

av budgetåret 1945/46 äga fortsatt giltighet för budgetåret

1946/47,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i fall, där innehavare av

pensionsberättigande befattning i statens tjänst, uppförd på

vederbörligen fastställd personalförteckning, förordnas att innehava

ordinarie befattning i statsdepartementet, tillsatt medelst

förordnande tills vidare, eller under tiden för dylikt förordnande

befordras till annan pensionsberättigande statlig

tjänst, föra den pensionsberättigande tjänsten över stat och

återbesätta den på stat befintliga tjänsten,

c) medgiva, att dyrtidstillägg at vissa befattningshavare i

statens tjänst m. fl. under budgetåret 1946/47 må i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 4 januari 1946 förordade grunder utgå

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj .t,

d) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande

befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande

verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar

utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas,

e) besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva tillkänna vad

utskottet i övrigt i förevarande utlåtande anfört.

Stockholm den 1 februari 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 12.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Gränebo,

Larsson, Backström, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Ekströmer, Johan

bnc Ericson, Näsström och Gustav Emil Andersson; samt

wfT ,a"dra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Ward Falla, Rubbestad, Mårtensson, Viklund, Holmström, Hoppe, Petterson i Degerfors

och Boman i Kieryd.

467190 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:16 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning ar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gem s. 5 i texten