Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående likalönsprincipens tillämpning inom det statliga avlöningssystemet.

1946-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:127, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående likalönsprincipens tillämpning inom det statliga avlöningssystemet.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127.

7

Nr 127.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående likalönsprincipens

tillämpning inom det statliga avlöningssystemet.

(3:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Andersson m. fl. (I: 62) och den andra inom andra kammaren av

fröken Nygren m. fl. (II: 124), har hemställts, att riksdagen ville besluta

en sådan omarbetning av det statliga avlöningssystemet, att likalönsprincipen

kommer till full tillämpning samt att i samband härmed de såsom typiskt

kvinnliga ansedda tjänsterna inordnas i tjänsteförteckningar efter en

rent kvalitativ uppskattning av arbetets värde med bortseende från befattningshavarens

kön.

Beträffande de skäl, vilka anförts till stöd för detta förslag, får utskottet

hänvisa till motionen I: 62.

I anslutning till 1945 års behörighetslag har utfärdats kungörelse örn att

statsmyndighet icke utan Kungl. Maj:ts medgivande äger förbehålla viss

statstjänst eller annat allmänt uppdrag för endast män eller endast kvinnor.

Vidare har vid arbetet på budgeten för nästa budgetår verkställts en omprövning

av frågan örn lämpligheten av den i tjänsteförteckningar verkställda

uppdelningen av tjänsterna på manliga och kvinnliga innehavare. Beträffande

härefter i tjänsteförteckningar kvarstående differentiering av befattningshavare

efter kön har chefen för finansdepartementet anfört i statsverkspropositionen

(För flera huvudtitlar gemensamma frågor, s. 3), att som allmän

regel borde få förutsättas, att en i tjänsteförteckning (och däremot svarande

personalförteckning) upptagen tjänstebenämning icke i och för sig vore avgörande

för huruvida en befattning skulle anses förbehållen endast man eller

kvinna, utan att detta spörsmål vöre beroende av vilka särskilda bestämmelser

härom, som i vederbörlig ordning kunde ha utfärdats. Mot nämnda

uttalande har riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande avsnitt av statsverkspropositionen

ej gjort erinran (skrivelse nr 16).

Med hänsyn till 1945 års revision av behörighetslagstiftningen lia motionärerna

ansett tiden vara mogen för en sådan omarbetning av det statliga avlöningssystemet,

att likalönsprincipen kommer till full tillämpning. I anledning

härav må erinras, att efter 1925 och 1939 års löneregleringar likalönsprincipen

kan sägas vara fullt genomförd beträffande statliga befatt
-

Ut skottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 127.

ningar i den mån densamma anses innebära, att man och kvinna skola erhålla

samma lön i samma befattning. I avlöningsbestämmelserna för de statsunderstödda

kommunala skolorna kvarstår emellertid den olikheten, att

kvinnlig befattningshavare ej äger tillträda sista löneklassen (högsta ålderstillägget)

i vederbörande lönegrad. Till frågan om denna jämte eventuellt

andra återstående olikheter mellan de avlöningsförmåner i en och samma

befattning, som utgå till män och kvinnor, har i första hand 1945 års lönekommitté

att taga ställning.

Utskottet får alltså fastslå, att genom de åtgärder, vilka vidtagits i anslutning

till 1945 års behörighetslag, och genom nu gällande avlöningsbestämmelser

full likställighet i princip införts i fråga örn mäns och kvinnors tillträde

till och avlöningsförmåner i skilda statliga befattningar.

Emellertid kan likalönsprincipen givas en mera vidsträckt innebörd. För

närvarande förekommer inom vissa förvaltningsområden, att befattningar,

vilka på grund av göromålens natur äro förbehållna eller i varje fall huvudsakligen

rekryteras av kvinnor, äro hänförda till lägre lönegrader än jämförliga

befattningar, vilka huvudsakligen rekryteras av män. Sålunda har

löneutredningen för viss fångvårdspersonal konstaterat, att arbetsuppgifterna

för den del av den kvinnliga personalen, som huvudsakligen är sysselsatt

med bevakningsgöromål eller inom verkstadsdriften, äro i stort sett likartade

med de åligganden, som ankomma på motsvarande manliga befattningshavare.

Likalönsprincipens genomförande kan anses kräva, att dylika olikheter

utjämnas. I propositionen nr 225 till innevarande riksdag angående

vissa anslag till fångvården m. m. har chefen för justitiedepartementet ansett

starka skäl tala för en sådan utjämning beträffande fångvårdens personal.

Att departementschefen likväl icke i nämnda sammanhang kunde upptaga

denna fråga berodde på att den stöde inför sin lösning i ett större sammanhang.

De spörsmål, som vore förenade med ett allmänt genomförande av

likalönsprincipen inom statsförvaltningen, skulle nämligen inom en nära

framtid komma att upptagas till behandling inom finansdepartementet.

Vidare vill utskottet erinra, att manliga befattningshavare, då de efter en

tids tjänstgöring erhålla med pensionsrätt förenad anställning på ordinarie

eller extra ordinarie stat, i regel bruka hänföras till lägst 5 lönegraden. Undantagen

härifrån äro förhållandevis få. Likalönsprincipen kan med anslutning

till denna placeringsnorm tänkas tillskriven den innebörden, att samma

lönegrad bör på motsvarande sätt vara normal rekryteringsgrad jämväl för

typiskt kvinnliga befattningar, oavsett göromålens art. Principens genomförande

skulle då medföra en lönesättning för kvinnlig arbetskraft, vilken i

högst betydande grad komme att skilja sig ej blott från den nuvarande statliga

lönesättningen utan jämväl från de löner, vilka kunna erhållas i den

öppna marknaden. Det kan även förutses, att de nuvarande normerna för

avlöning av manlig och kvinnlig arbetskraft i 5 lönegraden och högre lönelägen

icke längre skulle visa sig hållbara.

Åt likalönsprincipen kunna givas även andra formuleringar. Utskottet är

icke berett tillstyrka motionärernas förslag om beslut redan av innevarande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127.

9

riksdag, att nämnda princip skall genomföras i vidare utsträckning än vad för

närvarande är fallet. Utskottet har ej heller ansett frågan nu befinna sig

i sådant läge, att framställning örn utredning av densamma genom särskilda

sakkunniga bör göras hos Kungl. Majit, helst som spörsmålet, såsom chefen

för justitiedepartementet meddelat, inom en nära framtid torde komma att

upptagas till behandling inom finansdepartementet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionerna I: 62 och II: 124 ej må av riksdagen bifallas.

Stockholn! den 10 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 126.

Reservation

av herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Andrén, fröken Andersson,

herrar Staxäng, Malmborg i Skövde samt Holmström, vilka ansett, att utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»I anslutning —- ---nr 16).

Med hänsyn---taga ställning.

Utskottet får---statliga befattningar.

Emellertid kan —---inom finansdepartementet.

Vidare vill —--sig hållbara.

Åt likalönsprincipen----är fallet. Utskottet har emellertid ansett sig

böra förorda, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller, att frågan

snarast blir föremål för övervägande. Det oklara läge, vari denna för närvarande

befinner sig, synes icke böra utgöra ett hinder för att densamma omedelbart

överlämnas till utredning av sakkunniga, vilka böra få till uppgift att

klarlägga frågeställningarna och avgiva förslag rörande principens genomförande,

vilket eventuellt kan tänkas ske i etapper.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 62 och II : 124

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning angående

likalönsprincipens genomförande i statsförvaltningen.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:255 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående likalönsprincipens tillämpning inom det statliga avlöningssystemet. s. 3 i texten