Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av anställningsoch avlöningsförhållandena för folkskolans Överlärare m. m. jämte i ärendet väckta motioner.

1946-05-24 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:150, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av anställningsoch avlöningsförhållandena för folkskolans Överlärare m. m. jämte i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

1

Nr 150.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering

av anställnings- och avlöningsförhållandena för

folkskolans Överlärare m. m. jämte i ärendet väckta

motioner.

(2:a avd.)

1 propositionen nr 194 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 1 mars 1946, föreslagit

riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

chefen för finansdepartementet förordat

a) meddela föreskrifter om utvidgning av den kommunala skolledarorganisationen,

b) meddela föreskrifter om avlöningsförmåner till distriktsöverlärare, vikarier

för sådana Överlärare och skolsekreterare,

c) meddela föreskrifter örn överlärarnas undervisningsskyldighet,

d) meddela föreskrifter om statsbidrag till arvoden åt distriktsöverlärare,

vikarier för sådana Överlärare och skolsekreterare, samt

e) meddela i anslutning till under a)—d) avsedda föreskrifter erforderliga

övergångsbestämmelser;

dels ock godkänna vid propositionen fogat förslag till kungörelse om ändrad

lydelse av 19 § folkskolans avlöningsreglemente den 30 juni 1942 (nr 619).

I samband härmed har utskottet till behandling förebåd två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sandberg m. fl.

(I: 281) och den andra inom andra kammaren av herr Ryling m. fl. (II: 432),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att rörligt tillägg och kristillägg skola utgå på de minimiarvoden, som beslutas

för Överlärare;

att vederbörande överlärares placering i arvodesgrupp skall grunda sig på

medeltalet läraravdelningar inom distriktet under kommande sexårsperiod;

att ytterligare en arvodesgrupp med arvode om 3 300 kronor skall fastställas

för Överlärare i distrikt med över 90 läraravdelningar; samt

att regleringen skall omfatta även Överlärare i större städer med kommunal

inspektör som högsta skolledare.

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami. Nr ISO.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 150.

Beträffande den i motionerna åberopade motiveringen hänvisas, i den mån

densamma ej framgår av den nedan lämnade redogörelsen, till motionen

II: 432.

I 19il års lårarlönesakkunnigas utredningsuppdrag har ingått bland annat

att utreda frågan om överlärarinstitutionens fastare inordnande i skoladministrationen.

Lärarlönesakkunniga lia den 30 november 1944 avgivit betänkande med

förslag till reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för folkskolans

Överlärare m. m. (SOU 1944: 64). Vid betänkandet finnes fogat särskilt

yttrande av representanter för Sveriges överlärarförbund, med vilka de sakkunniga

haft överläggningar.

Över betänkandet ha yttranden avgivits av skolöverstyrelsen, efter hörande

av statens folkskolinspektörer och folkskolans lärarorganisationer, av

domkapitlen i samtliga stift och länsstyrelserna i samtliga län, av statskontoret,

allmänna lönenämnden och riksräkenskapsverket samt av svenska

stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund och städernas folkskolinspektörsförbund.

Särskilda skrifter i ärendet ha ock ingivits av Sveriges

överlärarförbund och av centralstyrelsen för Sveriges allmänna organist- och

kantorsförening. Sedan överlärarna John Bohlin, Hildur Nygren och Gust.

Engström i en den 15 juni 1945 dagtecknad skrift hemställt om hänskjutande

till fortsatt utredning av 1945 års folkskolesakkunniga av frågan om tjänstgörings-

och avlöningsförhållandena för Överlärare i städer med kommunal

folkskolinspektör, ha 1941 års lärarlönesakkunniga den 30 juni 1945 avgivit

infordrat utlåtande över denna framställning.

Utvidgning av den kommunala skolledarorganisationen.

Nuvarande förhållanden.

Departementschefen har inledningsvis lämnat en redogörelse för nuvarande

förhållanden i förevarande hänseende, varav inhämtas bland annat följande.

Kommunala skolledare vid folkskolan äro kommunala folkskolinspektörer

och Överlärare. Den principiella skillnaden mellan dessa slag av befattningshavare

är, att Överlärare alltid tillika skall inneha folkskollärartjänst medan

kommunal folkskolinspektör ej innehar sådan tjänst. (Från denna huvudregel

finnes ett undantag. Med stöd av övergångsstadgande till 8 § folkskolestadgan

äro vissa kommunala folkskolinspektörer — höstterminen 1942 var

deras antal 12 — tillika anställda som folkskollärare. De kunna jämställas

med Överlärare.)

Skolstyrelse äger ock — vare sig i skoldistriktet finnes annan kommunal

skolledare eller ej — utse särskild tillsgningslärare.

De skyldigheter, som åvila kommunal folkskolinspektör och Överlärare,

angivas dels i folkskolestadgan och dels i särskilda av skolstyrelserna fast
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

3

ställda instruktioner, vilka för att bliva gällande skola fastställas av skolöverstyrelsen,

efter det att vederbörande domkapitel lämnats tillfälle yttra sig.

(§ 8 mom. 3 st. 2.) Instruktionerna ha till stora delar samma sakliga innehåll.

Är inspektör eller Överlärare anställd såsom ledare för distriktets skolor,

skall han vara tillstädes vid skolstyrelsens sammanträden och därvid äga

att deltaga i överläggningarna men ej i besluten, med rätt för honom att få

sin uttalade mening antecknad i protokollet. Även annan Överlärare äger på

angivet sätt deltaga i skolstyrelsens sammanträden, såvida bestämmelser därom

intagits i skolans reglemente samt i för honom gällande instruktion.

För närvarande finnas inga bestämmelser, som reglera de kommunala skolledarnas

avlöningsförhållanden. Kommunala folkskolinspektörer, som icke

tillika äro anställda såsom folkskollärare, åtnjuta de avlöningsförmåner, vederbörande

kommunala myndigheter tillerkänna dem. överlärarna äro berättigade

till avlöning såsom folkskollärare. Därutöver åtnjuta de utan undantag

särskilda överlärararvoden. Dessa fastställas av de kommunala myndigheterna.

Då intet är bestämt i författningsväg örn arvodenas storlek, har

följden blivit, att mycket stora variationer råda i fråga örn arvodesbeloppen.

Tillsyningslärare åtnjuta regelmässigt särskilt arvode utöver läraravlöningen.

Statsbidrag (kungörelsen 1936:307) utgår endast för Överlärare. Kommunal

folkskolinspektör, som tillika är anställd såsom folkskollärare, anses

härvid såsom Överlärare. Ett och samma skoldistrikt kan icke erhålla bidrag

för mer än en överlärarbefattning, där ej Kungl. Majit finner skäl

medgiva undantag. Statsbidraget utgår med högst hälften av den på redovisningsåret

belöpande arvodeskostnaden, dock med högst ettusen kronor.

Beträffande statsbidragets storlek och överlärarnas undervisningsskyldighet

tillämpas från och med läsåret 1940/41 följande grunder.

Läraravdelningarnas

Undervisnings-

Statsbidrag

antal

skyldighet per vecka

under 10............

lull tjänstgöring

100

10—14............

| 25-30

1 200

15—19............

1 300

20-24............

1

| 400

25—29............

[■ 20-25

i 500

30—39............

15—20

G00

40—49............

10—15

800

över 50 ............

5—10

800-1000

Kommunala folkskolinspektörer, vilka icke tillika äro folkskollärare, finnas

enligt de sakkunnigas uppgifter till ett antal av 15 i 13 skoldistrikt, samtliga

städer. Stockholm har nämligen tre inspektörer. För deras avlöning erhålla

skoldistrikten icke något statsbidrag liksom icke heller för arvoden till

de överliirare, som dessutom äro anställda i samma distrikt. Skolledarorganisationen

i dessa städer framgår av följande uppställning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 150.

Skoldistrikt

Lärar-

avdel-

ningar

Inspek-

törer

Över-

lärare

Skoldistrikt

Lärar-

avdel-

ningar

Inspek-

törer

Över-

lärare

Borås..............

131

1

4

Lund ..............

60

1

2

Gävle..............

115

1

3

Malmö..............

377

1

9

Göteborg ..........

754

1

11

Norrköping ........

196

1

6

Halmstad ..........

83

1

4

Stockholm..........

1110

3

21

Hälsingborg ........

193

1

5

Västerås............

96

1

—

Jönköping..........

108

1

4

örebro ............

98

1

4

Karlskrona ........

75

1

—

Summa

3 396

15

73

Vissa kommunala folkskolinspektörer äro, som förut nämnts, med stöd av

övergångsstadgande till 8 § folkskolestadgan tillika anställda som folkskollärare.

De kunna jämställas med Överlärare. Sålunda äro de skyldiga meddela

undervisning visst antal veckotimmar, och skoldistrikten kunna få statsbidrag

för dem efter samma grunder som för Överlärare. Däremot utgår icke

statsbidrag för arvoden till mer än en Överlärare i samma distrikt, där ej

Kungl. Majit annorlunda förordnar. 12 städer ha inspektörer av ifrågavarande

slag. En av dessa städer har tillika två Överlärare. Ett distrikt, Linköping,

har fyra Överlärare men icke någon inspektör.

Övriga distrikt ha endast en Överlärare anställd utom ett skoldistrikt, som

har 2 överlärarbefattningar. I en del distrikt finnes utom överläraren även

en eller flera tillsyningslärare.

I följande uppställning angives antalet skoldistrikt med och utan Överlärare

eller inspektörer.

Antal avdelningar

Antal skoldistrikt

med inspek- tör avlönad

helt av

kommunen

med Överlärare

eller inspektör,

tillika folk- skollärare

utan Över- lärare eller

inspektör

Summa

högst 9................

_

73

1710

1783

10—14 ................

—

88

198

286

15-19 ................

—

53

75

128

20-24 ................

—

62

26

88

25—29 ................

—

21

13

34

30—39 ................

—

50

13

63

40—49 ................

—

21

2

23

50—59 ................

—

18

1

19

60—74 ................

1

16

—

17

lägst 75 ..............

12

8

—

20

Summa

13

410

2 038

2461

Behovet av en effektivare kommunal skolledning.

Enligt de sakkunnigas mening böra åtgärder vidtagas för att åstadkomma

en effektivare kommunal skolledning än för närvarande. T remissyttrandena

vitsordas genomgående, att ett sådant behov föreligger. Departementschefen

anför för egen del följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

5

De sakkunniga ha enligt min mening anfört vägande skäl för att en effektivare

kommunal skolledarorganisation bör åstadkommas. Behovet av en

effektivisering har tillika vitsordats av de flesta remissmyndighetema. De av

de sakkunniga anförda skälen kunna icke antagas komma att minska i styrka

under kommande år. Snarare är motsatsen att förvänta. För egen del anser

jag, att åtgärderna för åstadkommande av en effektivare skolledning nu

icke höra uppskjutas längre. Jag framlägger därför i det följande förslag i

ämnet, att genomföras från och med den 1 juli 1940. Förslaget innefattar

även lönereglering för folkskolans Överlärare, i annat sammanhang denna

dag kommer jag ock att föreslå pensionsreglering för överlärarna. Av skäl,

sorn komma att närmare angivas vid behandlingen av den specialla frågan,

år jag emellertid icke beredd att nu föreslå ändrade bestämmelser i fråga

örn överlärarnas tillsättning.

Organisationens utformning.

De sakkunnigas förslag i fråga örn utformningen av den kommunala skolledarorganisationen

äro i korthet följande. Överlärarnas kommunala anställning

bör bibehållas. Deras befattningar böra liksom hittills begränsas till att

avse ett skoldistrikt. En följd härav blir, att överlärarinstitutionen icke kan

utsträckas till de minsta skoldistrikten. Beträffande de större distrikten åter

anse de sakkunniga behovet av Överlärare vara så stort, att överlärarinstitutionen

där bör göras obligatorisk. I stället för Överlärare böra dock de största

distrikten kunna anställa kommunal folkskolinspektör. Gränsen mellan större

distrikt, som skola ha Överlärare, och mindre distrikt bör enligt de sakkunnigas

mening dragas så, att överlärarinstitutionen göres obligatorisk i varje

skoldistrikt med minst tio läraravdelningar. I distrikt med mindre antal avdelningar

bör Överlärare framdeles icke få anställas. För sådana distrikt bör

i stället öppnas möjlighet att anställa skolsekreterare, vilkas uppgift bör vara

att biträda skolstyrelserna och deras ordförande i arbetet men icke att fullgöra

inspektion av undervisning. Skyldighet att anställa skolsekreterare bör

dock ej stadgas.

I detta sammanhang föreslå de sakkunniga ock, att Överlärare, som tillika

är skolledare för distriktets skolor, erhåller benämningen distrikt söv edar are.

Departementschefen anför för egen del följande.

Jag delar de sakkunnigas uppfattning, att överlärarnas kommunala anställning

bör bibehållas och att deras befattningar liksom hittills böra begränsas

till att avse ett skoldistrikt.

De sakkunnigas förslag, att överliirarinstitutionen skall göras obligatorisk i

vissa skoldistrikt och att gränsen härför skall dragas vid distrikt, som lia

minst tio läraravdelningar, har rönt invändningar från flera remissmyndigheter.

Vad först beträffar frågan örn genomförande generellt av obligatorisk

överlärarinstitution i de större skoldistrikten, finner jag vägande skäl

kunna anföras för en sådan anordning. Vad därefter beträffar frågan örn

gränsdragningen mellan större och mindre distrikt i nu ifrågavarande hänseende,

d. v. s. mellan distrikt, som skola vara skyldiga att anställa Överlärare,

och övriga distrikt, kan — som de sakkunniga själva uttalat — avgörandet

av denna fråga vara tveksamt. Vid en förhandsförfrågan till folkskolinspektörerna

örn deras ställning till huvudprinciperna i de sakkunnigas

förslag, har från vissa inspektörers sida föreslagits en gränsdragning vid ett

mindre antal läraravdelningar än de sakkunniga föreslagit. Detsamma har

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 150.

Utskottet.

ifrågasatts i ett par remissyttranden över betänkandet. De sakkunniga lia

föreslagit, att gränsen skall dragas vid skoldistrikt, som ha minst tio läraravdelningar.

Till detta förslag har skolöverstyrelsen anslutit sig. För egen del

biträder jag de sakkunnigas förslag.

o De sakkunniga lia vidare föreslagit, att Överlärare hädanefter icke skall

få anställas i skoldistrikt med mindre antal läraravdelningar än tio. Detta

förbud har i vissa yttranden ansetts vara för strängt. Det Ilar föreslagits, att

även i fortsättningen Överlärare i sådana distrikt skall kunna få anställas

efter behovsprövning i varje särskilt fall. De sakkunnigas förslag om förbud

mot anställande av Överlärare i mindre skoldistrikt kompletteras av deras

förslag örn att i sådana distrikt skall få anställas särskild skolsekreterare.

Jag kommer senare att tillstyrka de sakkunnigas förslag i fråga om skolsekreterare.

Med hänsyn härtill och på av de sakkunniga angivna skäl för

lämpligheten av ett förbud mot anställande av Överlärare i mindre skoldistrikt

finner jag mig kunna även i denna del ansluta mig till de sakkunnigas

förslag.

De sakkunnigas förslag att Överlärare, som tillika är skolledare för distriktets

skolor, skall erhålla benämningen distriktsöverlärare, föranleder ingen

annan erinran från min sida, än att från denna benämning böra undantagas

de Överlärare, som för närvarande finnas i distrikt med mindre än tio läraravdelningar

och vilka övergångsvis skola äga rätt att kvarstå i tjänst. Dessa

böra benämnas Överlärare.

På grund av vad sålunda anförts finner jag mig kunna i allo tillstyrka de

sakkunnigas förslag i fråga örn utformningen av den kommunala skolledarorganisationen.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit, att vägande skäl

blivit anförda för att en effektivare kommunal skolledarorganisation hör

åstadkommas. Det av departementschefen i sådant syfte nu framlagda förslaget

är avsett att genomföras från och med den 1 juli 1946.

Utskottet är ense med departementschefen därom, att överläramas kommunala

anställning bör bibehållas och att deras befattningar liksom hittills

böra begränsas till att avse ett skoldistrikt. Utskottet biträder även förslaget

att överlärarinstitutionen göres obligatorisk i varje skoldistrikt med minst

tio läraravdelningar samt att Överlärare icke skola få anställas i skoldistrikt

med mindre antal läraravdelningar än tio.

Vad departementschefen i övrigt under förevarande avsnitt anfört och

föreslagit med avseende å den kommunala skolledarinstitutionens utformning

föranleder icke någon erinran eller något uttalande från utskottets sida.

I motionerna I: 281 och II: 432 har framhållits, att Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag icke avser reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena

för överlärama i de större städer, där folkskolans högsta ledning handhaves

av kommunal folkskolinspektör, samt påyrkats, att den nu föreslagna

regleringen skulle omfatta även denna grupp av Överlärare. Utskottet anser

sig icke kunna biträda detta yrkande, varför utskottet avstyrker bifall

till motionerna, såvitt nu är i fråga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

7

Överlärarnas avlöningsförmåner och statsbidrag därtill.

De sakkunniga förklara sig anse, att överlärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden

icke äro ordnade på ett tillfredsställande sätt. Betydande

förbättringar -— särskilt i de avseenden där olägenheterna för närvarande

mest framträda •— kunna emellertid enligt de sakkunnigas uppfattning ernås

utan att medföra avsevärda kostnadsökningar för statsverket. De sakkunniga

ha ansett sig böra begränsa sitt förslag till sådana åtgärder.

En ytterligare begränsning ha de sakkunniga vidtagit därigenom, att de

ansett sig böra föreslå en reglering av löneförmånerna endast beträffande

distriktsöverlärarna (och de övergångsvis kvarvarande kommunala folkskolinspektörer,

vilka tillika äro anställda såsom folkskollärare). Som skäl för

denna begränsning anföra de sakkunniga följande.

En reglering av överlärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden bör

i första hand gälla distriktsöverlärarna, då statsmyndigheterna ha särskilt

intresse av att sådana befattningar inrättas. Vissa skäl tala för, att regleringen

i samma utsträckning borde gälla även de nu helt kommunalt avlönade

inspektörerna och övriga Överlärare. Detta skulle förutsätta, att staten övertoge

åtminstone en del av kostnaderna för ifrågavarande befattningshavare.

Nämnda kostnader kunna dock icke anses särskilt betungande för de skoldistrikt

det här gäller —- samtliga äro städer med minst 60 läraravdelningar.

De sakkunnigas förslag i fråga om distriktsöverlärarnas avlöningsförmåner

äro i korthet följande.

a) Avlöning till Överlärare skall även i fortsättningen utgå i form av dels

avlöning såsom folkskollärare, dels ock ett särskilt arvode.

b) Överlärararvodena skola anpassas i huvudsak efter antalet läraravdelningar.

c) överlärarnas arvoden skola icke fastställas till fasta belopp, som skoldistrikten

skulle vara förhindrade att höja. De skola däremot fastställas

som minimiarvoden, vilka skoldistrikten icke skola äga sänka.

d) För att undvika en statlig prövning av minimiarvodets storlek i varje

särskilt fall, skall detta fastställas enbart med hänsyn till antalet läraravdelningar.

e) Å minimiarvodena skola icke utgå rörligt tillägg och kristillägg.

f) Minimiarvodena skola höjas utöver de belopp, för vilka 50 procent

statsbidrag nu kan utgå.

g) Överlärare skall förordnas för högst sex år. Under tiden för ett och

samma förordnande skall minimiarvodet vara oförändrat, även om antalet

läraravdelningar skulle variera.

h) Vid tjänstledighet, varunder viss del av lärarlönen bibehålies, skall

överläraren ock ha rätt till viss del av överlärararvodet.

i) överlärama skola tillförsäkras rätt till 45 dagars årlig semester ävensom

rätt att vid sjukdom åtnjuta oavkortad lön under visst antal dagar på

sätt som eljest gäller befattningshavare med rätt till semester.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 150.

j) Överlärarna skola ock tillförsäkras större pensionsförmåner än som

tillkomma dem såsom lärare.

k) Det skall åläggas skoldistrikten skyldighet att i vissa fall anställa vikarie

vid inträffande ledighet å överlärarbefattning. Vikarie skall garanteras

visst minimiarvode.

l) Statsbidrag skall utgå med 50 procent av distriktsöverlärarnas minimiarvode.

Bestämmelserna om distriktsöverlärarnas avlöningsförmåner och statsbidrag

till överlärararvodena böra enligt de sakkunnigas uppfattning intagas

i en särskild författning. Ett av de sakkunniga upprättat förslag till denna

författning har såsom bilaga fogats till förevarande proposition.

Beträffande den närmare innebörden av ovannämnda förslag inhämtas av

propositionen bland annat följande.

Ersättningsformen.

Överlärarförbundet har påyrkat, att överlärarlönen borde utgå med lönetillägg

örn 3—7 löneklasser utöver folkskollärarlönen.

De sakkunniga ha dock för närvarande icke ansett lämpligt att liksom för

rektorerna vid högre kommunala skolor ersättningen skulle fastställas till

bestämda belopp, som skoldistrikten icke skulle äga höja. Man borde även

ha möjlighet att fastställa en skala för överlärararvoden med mindre intervaller

än vad som motsvarade en löneklass.

Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt de sakkunnigas förslag, har anfört följande.

I

I likhet med de sakkunniga finner sig överstyrelsen icke kunna tillstyrka

överlärarförbundets förslag till reglering av avlöningsförhållandena för folkskolans

Överlärare. Det av överlärarförbundet framförda förslaget skulle visserligen

bättre än sakkunnigförslaget ansluta sig till gällande normer för avlöning

åt skolledare vid läroverk och högre kommunala skolor. Det allmänna

ekonomiska läget gör det emellertid icke lämpligt att nu genomföra en definitiv

reglering av överlärarnas löner. Därtill kommer att överlärarinstitutionen

icke ännu nått erforderlig stabilitet för att en sådan reglering lämpligen

nu bör genomföras. När överstyrelsen ansluter sig till de sakkunnigas

förslag sker det emellertid under uttryckligt betonande av att den av överstyrelsen

förordade lösningen av frågan örn statsbidrag till överlärarnas avlöning

är att betrakta som ett provisorium och att så snart tidsläget blivit

ett annat och den av statsmakterna förda restriktiva lönepolitiken icke längre

uppehälles, denna fråga bör upptagas till förnyad prövning.

Departementschefen har anfört följande.

På de av de sakkunniga anförda skälen ansluter jag mig till de sakkunnigas

förslag, att överlärama även i fortsättningen böra åtnjuta ersättning

genom särskilt arvode utöver lärarlönen. Arvodena böra, såsom de sakkunniga

ock framhållit, icke heller så avpassas att de motsvara skillnaden mellan

två på varandra följande löneklasser.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150

9

Arvodets storlek m. m.

De sakkunniga, liksom ock departementschefen, föreslå, att överlärararvodet

bestämmes såsom ett minimiarvode, som av skoldistriktet icke må

sänkas men däremot höjas. Minimiarvodet skulle till sin storlek vara beroende

av antalet läraravdelningar. Arvodena skulle utgå med högre belopp

än de nuvarande. De sakkunnigas och departementschefens förslag till arvoden

samt överlärarförbundets förslag framgå av följande tabell.

Antal avdelningar

i skoldistriktet

1

Nuvarande

högsta arvode,

varå 50 % stats- bidrag kan

utgå

kronor

De sakkunnigas

och departe-

Överlärarförbundets

förslag

mentschefens för- slag till minimi- arvoden

kronor

Antal

avdel-

ningar

Löne-

klass-

tillägg

Motsva- rande i

A-ort1

kronor

200

—10

2

834

10—14 ..................

400

600

11—15

3

1314

J 15—19 ..................

600

900

16—25

4

1804

20—24 ..................

800

1200

_

_

_

25—29 ..................

1000

1500

26—40

5

2 304

30—39 ...............

1 200

1800

_

_

_

40—49 ..................

1600

|

2100

41—60

6

2 779

50—59 ..................

i 2 400

_

_

_

60 74

l 1600—2 000

• 2 700

61—

7

3 294

lägst 75 ..................

| 3 000

—

—

De sakkunniga och departementschefen ha förutsatt, att rörligt tilllägg

och k r i s t i 11 ä g g icke skulle av statsmedel utgå på minimiarvodena.

Till stöd härför åberopas följande av de sakkunniga anförda motivering:
Vidare

ha de sakkunniga övervägt, huruvida rörligt tillägg och kristillägg

böra utgå å överlärarnas arvoden eller i varje fall å minimiarvodena. Som

regel utgå dylika tillägg endast, då arvodet utgör den huvudsakliga arbetsinkomsten.

Beträffande andra arvoden lia genom beslut av 1940 och 1942 års

riksdagar deras grundbelopp höjts med tillsammans omkring 14 procent. Å

rektorsarvodena vid de högre kommunala skolorna utgå dock rörligt tillägg

och kristillägg. Detta sammanhänger med, att man eftersträvat att i förevarande

hänseende jämställa dessa rektorer med rektorerna vid de allmänna

läroverken, vilka äro placerade i lönegrader och åtnjuta nämnda tillägg å

hela lönen, i den mån den icke överstiger 900 kronor i månaden.

Beträffande överlärama finnas för närvarande icke bestämmelser, att dyrtidstillägg,

rörligt tillägg eller kristillägg skola utgå å deras arvoden. En del

kommuner utgiva dock sådana tillägg. I motsats till rektorsarvodena äro

emellertid överlärararvodena endast avsedda att vara minimiarvoden. Särskilt

med hänsyn härtill vilja de sakkunniga föreslå, att dessa arvoden i enlighet

med eljest i allmänhet tillämpade principer fastställas till bestämda belopp,

varå staten icke lämnar några i förhållande till dyrtiden beräknade tillägg. 1

1 Å dessa belopp skulle dessutom utgå rörligt tillägg och kristillägg, för närvarande tillhopa

31 procent.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr lod.

Allmänna lönenämnden har uttalat, att det syntes böra tagas under särskild

prövning, huruvida tillägg motsvarande rörligt tillägg och kristillägg

borde utgå å arvodena.

I detta sammanhang framhålla de sakkunniga ock, att vid prövning av

frågan, huruvida skoldistrikt visst år fullgjort sin skyldighet att utgiva minimiarvode,

hänsyn givetvis bör tagas även till kommunala dyrtidstillägg

och dylikt, som under året utbetalats till överläraren. Däremot bör icke medräknas

särskilt arvode såsom sekreterare hos skolstyrelsen, såsom skolkassör

eller för arbete med fortsättningsskolan. Hänsyn bör icke heller tagas till

bidrag till skrivhjälp, telefon o. d. eller till, att distriktet håller överläraren

med större bostad än boställsordningen föreskriver.

De sakkunnigas förslag i Håga om minimiarvodenas storlek har icke föranlett

annan erinran från remissmyndigheternas sida, än att länsstyrelsen i

Älvsborgs län förklarat sig finna de föreslagna arvodena — även om kommunalt

tillskott icke skulle tillåtas -—- för höga och föreslagit en sänkning

med en tredjedel.

I motsats härtill ha överlärarförbundets representanter ansett de föreslagna

arvodesbeloppen vara för låga.

Beträffande frågan, huruvida arvodena borde konstrueras såsom minimiarvoden,

har allmänna lönenämnden anfört följande.

Lönenämnden ställer sig i princip betänksam mot det föreslagna systemet

med minimiarvoden. I första hand vill lönenämnden framhålla det mindre

tilltalande i att till en enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställt avlöningsreglemente

utgående och efter bestämda regler utmätt läraravlöning

lägga ett överlärararvode, som icke är till storleken fixerat uppåt utan kan

av vederbörande kommunala myndigheter fritt höjas. Erinras må, att det

efter mönster av allmänna civilförvaltningen utformade lönesystem, som gäller

för folkskolans lärare, i princip förutsätter, att lönetillägg av kommunal

natur icke skola förekomma. Ett bifall till sakkunnigförslaget skulle ställa

överlärarna i en icke påkallad särställning. Lönenämnden har vid frågans bedömande

ej heller kunnat underlåta att fästa avseende vid att de sakkunniga

i annat sammanhang föreslagit till beloppet bestämda avlöningar för såväl

rektorer vid högre kommunala skolor som föreståndare vid statsunderstödda

sinnesslöskolor, vilket förslag beträffande den förra kategorien sedan ett

par år är genomfört. En nackdel med ett system med minimiarvoden är ock,

att — då dessa arvoden sannolikt i allmänhet komma att av skoldistrikten

betraktas såsom normala arvoden — uppkommande fråga om höjning av

arvodet i vissa fall kan tänkas bli bedömd under hänsynstagande till andra

synpunkter än enbart skolorganisatoriska, vilket kan komma att menligt inverka

på överlärarnas självständiga ställning. Enligt lönenämndens förmenande

äro sålunda betydande olägenheter av såväl principiell som praktisk

natur förbundna med ett system med minimiarvoden för överlärarna. Lönenämnden

finner sig därför böra förorda, att överlärarnas arvoden fastställas

att utgå med för olika fall bestämda belopp. De invändningar, som de

sakkunniga å s. 38 av betänkandet anfört mot en dylik anordning, synas

icke innebära ett avgjort hinder för dennas förverkligande och måste dessutom

anses ha mindre tyngd än de av lönenämnden anförda betänkligheterna

mot systemet med icke fixerade arvoden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

11

M ini miam od et s storlek vid variationer i antalet

lii rarav delningar.

De sakkunniga — som i annat sammanhang föreslå, att Överlärare liksom

rektorer skola förordnas på viss tid, högst sex år — föreslå en bestämmelse

av innehåll, att minimiarvodet skall vara oförändrat under tiden för eif och

samma förordnande, även om antalet läraravdelningar skulle variera. Dessutom

föreslå de sakkunniga — i syfte att undvika att arvodets storlek blir

beroende av tillfälliga ändringar i antalet läraravdelningar — att minimiarvodet

skall bestämmas med hänsyn till medeltalet avdelningar vid höstterminens

början de tre sista åren före förordnandet. Vid denna beräkning bör,

framhålla de sakkunniga, hänsyn endast tagas till hela tal och ej till överskjutande

tredjedelar.

Mot dessa förslag ha icke rests andra invändningar, än att överlärarförbundet

ifrågasatt, om det kan anses lämpligt att fastlåsa minimiarvodet för

så långa perioder som 6 år. Enligt förbundets uppfattning borde åt skolöverstyrelsen

kunna inrymmas rätt att bestämma om ändring av minimiarvodet

även under pågående sex-årsperiod.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De sakkunnigas förslag i nu förevarande fråga avse att motverka dels alltför

täta ändringar i minimiarvodenas belopp, dels ock beloppens beroende

av tillfälliga ändringar i antalet läraravdelningar. Jag delar de sakkunnigas

uppfattning, att ett motverkande av nämnda förhållanden bör eftersträvas.

De sakkunnigas förslag i nämnda hänseenden bygga emellertid på de sakkunnigas

förslag om ändrat tillsättningsförfarande för överlärarna, innebärande

bl. a., att överlärama skola förordnas för begränsade tidsperioder.

Som i annat sammanhang kommer att anmälas, är jag icke beredd att nu

tillstyrka någon ändring av nämnda tillsättningsförfarande. På grand härav

måste andra möjligheter för minimiarvodenas stabilisering sökas. Samma

resultat, som de sakkunniga sökt uppnå med sitt förslag, synes därvid kunna

vinnas, därest den regeln införes, att minimiarvodena skola omprövas med

viss tids mellanrum, t. ex. vart sjätte år. För enhetlighetens skull torde därvid

alla arvoden böra omprövas samtidigt, förslagsvis den 1 juli 1946, den 1

juli 1952 o. s. v. Förordnas en Överlärare mellan dessa omprövningstider, bör

hans arvode fastställas att gälla endast till nästa allmänna omprövning. Bestämmelse

bör ock meddelas om att minimiarvode icke får ändras under pågående

sex-årsperiod såvida ej Kungl. Majit annorlunda beslutar.

S t at s b i d r a g.

De sakkunniga och departementschefen hava föreslagit, att statsbidrag

skall utgå med 50 procent av distriktsöverlärarnas minimiarvode och med

50 procent av minimiarvodet till vikarie, som det åligger skoldistriktet att

anställa. Är Överlärare tjänstledig och har han att därvid å lärarlönen vidkännas

A- eller B-avdrag, bör statsbidrag utgå med 50 procent av det belopp,

som han under samma tid lägst äger uppbära å överlärararvodet.

Motionerna 1: 281 och II: 532.

Till stöd för de i nämnda motioner framställda yrkandena har anförts

följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 150.

I propositionen nr 194 har framlagts ett i flera hänseenden betydelsefullt

förslag till reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för

tolkskolans Överlärare m. m. Förslaget bär dock i flera hänseenden prägeln

av ett provisorium, vilket också påpekats av skolöverstyrelsen i dess

yttrande över det betänkande av 1941 års lärarlönesakkunniga, som ligger

till grund för propositionen. I första hand gäller detta avlöningsbestämmelserna,

enligt vilka för s. k. distriktsöverlärare skola fastställas minimiarvoden

varierande mellan 600 och 3 000 kronor, beroende på antalet läraravdelningar

i vederbörande skoldistrikt. En definitiv lönereglering för överlararna

synes böra resultera i en inplacering i det statliga lönesystemets löneklasser,

vilket också framförts av folkskolans lärarorganisationer liksom

av flera olika remissmyndigheter.

Om det föreslagna arvodessystemet emellertid tills vidare torde böra accepteras

synes dock erforderligt, att detsamma i vissa hänseenden modifieras

och kompletteras. En granskning av de föreslagna arvodena ger vid

nanden, att de äro ytterligt lågt beräknade. En jämförelse med de av riksdagen

ar 1943 fastställda arvodena för rektorer vid högre kommunala skolor

visar, att medan rektor vid enkel kommunal mellanskola med 4 avdel^™gar

har ett arvode, som inklusive rörligt tillägg och kristillägg uppgår

kronor per år, måste en Överlärare för att uppnå motsvarande arvode

töresta ett distrikt med tio gånger så många läraravdelningar. Även

jämförd med nu utgående arvoden för Överlärare ligger den föreslagna arvodesskalan

synnerligen lågt. Om kommunerna skulle tillämpa de föreslagna

arvodesbeloppen, skulle detta enligt gjorda beräkningar medföra sänkning

av nu utgående överlärararvoden för inte mindre än 40 % av de nu anställda

distriktsöverlärarna med i genomsnitt ca 600 kronor.

En icke oväsentlig förbättring skulle ernås, om rörligt tillägg och kris1

lagg utginge pa de föreslagna arvodena. Allmänna lönenämnden har i sitt

* ärendet uttalat, att det borde tagas under omprövning, huruvida

tdlagg motsvarande rörligt tillägg och kristillägg skulle utgå å överlärararvodena.

Harvid bor uppmarksammas, att å arvodena för rektorer vid högre

kommunala skolor utgå här nämnda tillägg. Enligt de sakkunniga, vilkas

mening departementschefen ansluter sig till, sammanhänger detta med att

man eftersträvat att i förevarande hänseende jämställa dessa rektorer med

rektorerna vid de allmänna läroverken. Överlärarna föreslås jämställda med

rektorerna vid de högre kommunala skolorna såtillvida, att avlöningen föreslås

utgå i form av arvode i stället för genom uppflyttning i löneldass. Det

synes da fullt analogt, att överlärarna, vilkas tjänsteförhållanden äro i stort

sett helt överensstämmande med dessa rektorers, nu beredas den löneförmån,

som rörligt tillägg och kristillägg innebära.

Enligt propositionen skulle vid fastställandet av minimiarvodena hänsyn

tågås tnl medeltalet läraravdelningar vid höstterminens början de tre sista

arén tore den nya löneregleringens ikraftträdande. Därefter''skulle omprövning

av arvodenas belopp ske vart sjätte år. De arvodesbelopp, som sålunda

e,k°mma att faststallas’ skulle alltså i sitt slutskede bli beroende av

torhallanden, sorn varit rådande hela nio år tidigare. Detta kan helt visst

mte bh tillfredsställande. Folkskolan befinner sig just nu i mycket snabb

utveckling. Sjunde och åttonde klasser inrättas nu flerstädes inom distrikten.

Helt avgörande är emellertid,att de årsgrupper, som under de närmaste

arén komma att inskrivas i folkskolan, på grund av den starka nativitetsökmligen

aro upp till 50 /o större än de som för fem år sedan mottogos. Här

mäste ett smidigare och mindre eftersläpande beräkningssvstem bli nödvändigt.

En bättre grundval för fastställande av arvodet synes kunna erhållas

genom att beräkna medeltalet läraravdelningar för en kommande sexårs
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

13

period. Sådana beräkningar måste redan nu göras i olika sammanhang, såsom

t. ex. vid omprövningar av lärarbehovet, vid nybyggnader för folkskoleväsendet

o. s. v., varför det härför behövliga statistiska materialet redan

finnes tillgängligt.

Det föreslagna arvodessystemets högsta belopp, 3 000 kronor, är beräknat

för skoldistrikt med 75 läraravdelningar och däröver. Emellertid förekomma

skoldistrikt med väsentligt högre antal läraravdelningar. Dessa äro ett fåtal,

men rättvisan torde kräva, att systemet kompletteras med ytterligare åtminstone

en arvodesgrupp.

Det är att beklaga, att propositionen ej föreslår reglering av anställningsoch

avlöningsförhållandena för den grupp av Överlärare, som i sakkunnigförslaget

benämnes »annan Överlärare», d. v. s. överlärarna i de större städer,

där skolans högsta ledning handhaves av kommunal inspektör. Dessas

tjänsteförhållanden äro mycket skiftande, och en minimistandard är här

likaväl av nöden som beträffande distriktsöverlärarna. När 1941 års lärarlönesakkunniga

undantog denna överlärargrupp från regleringen, så var

motiveringen den, att de sakkunniga ville hålla nere statens utgifter för detta

ändamål. De städer det här gällde ansågos ha råd att själva stå för dessa

kostnader liksom tidigare (jfr betänkandet — SOU 1944:64 — s. 35). Härmed

äro emellertid inte dessa befattningshavare, vilkas instruktioner dock

fastställas av statlig myndighet och för vilka dock betydande statsbidrag

utgå för den del av folkskollärarlönen, som i realiteten utgör ersättning för

överlärararbetet, garanterade rimliga anställnings- och avlöningsförhållanden.

Den minimistandard, som förslaget innebär för distriktsöverlärarna i

fråga om arvode, semester, pension m. m., borde utvidgas att gälla också

gruppen »annan Överlärare». I anslutning till de sakkunnigas nyss nämnda

uppfattning rörande ifrågavarande kommuners ekonomi kan det ifrågasättas,

örn inte bestämmelser härom skulle kunna utfärdas utan särskilda statsbidrag

till överlärararvodet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen anfört,

att det allmänna ekonomiska läget icke gjort det lämpligt att nu genomföra

en definitiv reglering av överlärarnas löner, vartill komme att överlärarinstitutionen

icke ännu nått erforderlig stabilitet. Överstyrelsen betonar

emellertid samtidigt, att den av de sakkunniga föreslagna och av överstyrelsen

förordade lösningen av frågan örn statsbidrag till överlärarnas avlöning

vöre att betrakta som ett provisorium. Utskottet vill framhålla, att, då utskottet

funnit sig böra biträda de sakkunnigas, av departementschefen tillstyrkta

förslag att överlärarna liksom hittills skola åtnjuta ersättning genom

särskilt arvode utöver lärarlönen, har detta skett med understrykande av den

av skolöverstyrelsen sålunda uttalade uppfattningen.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att bärande skäl blivit

anförda för att överlärararvodena fastställas såsom minimiarvoden, och utskottet

har funnit de av departementschefen förordade arvodesbeloppen väl

avvägda. Utskottet har även ansett sig böra ansluta sig lill de sakkunnigas

av departementschefen biträdda förslag att å minimarvodena icke böra utgå

några i förhållande till dyrtiden beräknade tillägg. Enligt vad utskottet under

hand inhämtat har nämligen vid utmätandet av de av departementschefen

föreslagna minimiarvodenas belopp hänsyn tagils till den av kristiden föranledda

höjningen av prisnivån. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna

1:281 och 11:432 i nu berörda del. Utskottet har icke heller funnit till
-

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 150.

räcklin skäl föreligga för att i enlighet med vad i nämnda motioner påyrkats

fastställa ytterligare en arvodesgrupp med ett arvode av 3 300 kronor

för Överlärare i distrikt med över 90 läraravdelningar.

Enligt departementschefens förslag skola vid minimiarvodenas fastställande

hänsyn tagas till medeltalet läraravdelningar vid höstterminens början

de tre sista åren före den nya löneregleringens ikraftträdande och därefter

omprövas vart sjätte år. I motionerna I: 281 och II: 432 har yrkats, att överlärares

placering i arvodesgrupp skulle grunda sig på medeltalet läraravdelningar

inom vederbörande distrikt under kommande sexårsperiod. Utskottet

har vid sin prövning av förevarande fråga kommit till den uppfattningen,

att man med hänsyn till uppkommande variationer i antalet läraravdelningar

torde uppnå ett mera rättvist resultat örn arvodena omprövades efter

en kortare period än den av departementschefen angivna. Utskottet vill därför

för sin del förorda, att en dylik omprövning verkställes vart tredje år.

Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, följer att utskottet icke funnit

sig böra biträda ifrågavarande motionsvis framställda förslag.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen föreslagit

med avseende å överlärares rätt till semester och oavkortad lön under

sjukdom samt tillstyrker på grund härav bifall till Kungl. Maj:ts förslag till

ändrad lydelse av 19 § i folkskolans avlöningsreglemente.

Utskottet biträder departementschefens förslag beträffande statsbidrag till

överlärararvode och ansluter sig även i övrigt till vad departementschefen

under förevarande avsnitt anfört och föreslagit.

Överlärarnas åligganden.

Under denna rubrik lia de sakkunniga till behandling upptagit frågorna,

var bestämmelserna angående överlärarnas åligganden skola givas, om Överlärare

skall vara självskriven ledamot av skolstyrelsen, om sekreterarskapet

i skolstyrelsen automatiskt skall ingå i överlärares åligganden, örn detsamma

skall gälla ledningen av fortsättningsskolan samt hur överlärarnas

undervisningsskyldighet lämpligen bör bestämmas.

Bestämmelsernas placering.

De sakkunniga ha uttalat, att det syntes lämpligast, att man i avvaktan på

den väntade omarbetningen av folkskolestadgan läte överläramas åligganden

liksom hittills fastställas i särskilda instruktioner för varje distrikt.

Departementschefen har anslutit sig till de sakkunnigas förslag.

Ledamotskap i skolstyrelsen.

Med anledning av att överlärarförbundet yrkat, att distriktsöverlärare liksom

rektor vid högre kommunal skola skulle vara självskriven ledamot av

skolstyrelsen, ha de sakkunniga på anförda skäl förklarat sig anse, att så

icke borde vara förhållandet. Departementschefen har anslutit sig till de

sakkunnigas åsikt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

15

Sekreter a r skap et i skolstyrelsen.

Sveriges överlärarförbund har vidare föreslagit, att sekreterarskapet i skolstyrelsen

automatiskt skulle ingå i överlärarens åligganden.

Härom anföra de sakkunniga.

Flertalet Överlärare äro, ehuru någon allmän föreskrift därom icke finnes,

tillika skolstyrelsens sekreterare. Denna anordning är vanligen lämplig,

icke minst med hänsyn till att överläraren i regel förbereder och föredrager

flertalet ärenden inom skolstyrelsen och dessutom verkställer besluten.

Skall i överlärarens åligganden automatiskt ingå, att han skall vara sekreterare

i skolstyrelsen, måste en del av överlärararvodet anses utgå på grund

av sekreterarskapet, vilket i vissa fall borde föranleda höjning av minimiarvodet.

I större skoldistrikt kan det emellertid vara lämpligare,^ att någon annan

än överläraren är sekreterare, och prövningen härav måste tillkomma

skolstyrelsen. Ur principiell synpunkt är det också mindre lämpligt, örn

statsbidrag skulle utgå för ett dylikt rent kommunalt uppdrag. Då frågan,

vem som skall vara skolstyrelsens sekreterare, hittills i regel lösts utan att

olägenheter uppstått, anse de sakkunniga sig icke ha anledning att föreslå

reglerande bestämmelser i detta hänseende.

Departementschefen har anslutit sig till de sakkunnigas åsikt, att reglerande

bestämmelser i nu förevarande hänseende icke böra utfärdas.

Föreståndarskapet för fortsättnings skolan.

De sakkunniga och departementschefen ha icke ansett lämpligt, att överlärarnas

ställning till fortsättningsskolan blir föremål för reglering nu.

Överlärarnas undervis ni ng s sky Idig he t.

De sakkunnigas förslag samt tidigare och nu gällande grunder för överlärarnas

undervisningsskyldighet framgå av följande uppställning.

Antal läraravdelningar

Antal veckotimmar undervisnings- ;

skyldighet enligt

tidigare

bestämmelser

gällande

bestämmelser

de sak- kunniga

högst 9................

25—30

30

26—28

10—19................

20—25

25—30

18—26

20 29 ................

15-20

20—25

12-20

30 39 ................

10—15

15—20

8—16

40—49 ................

1

| 10-15

6—10

lägst 50................

• 5-10

\ 5-10

5

Departementschefen har biträtt de sakkunnigas förslag.

Vad departementschefen i ovannämnda avseenden föreslagit har icke givit Utskottet.

utskottet anledning till annat uttalande än att utskottet velat framhålla, att

det synes utskottet lämpligt att sekreterarskapet i skolstyrelsen omhänderhaves

av överläraren. Utskottet är ense med de sakkunniga om att det vore

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 150.

mindre lämpligt om statsbidrag skulle utgå för ett dylikt rent kommunalt

uppdrag. Ersättningfrågan torde därför få bliva föremål för överenskommelse

från fall till fall mellan överläraren och vederbörande kommunala

myndigheter.

Tillsättning av kommunal folkskolinspektör och Överlärare.

Enligt gällande bestämmelser utses kommunala folkskolinspektörer och

Överlärare av skoldistrikten inom ramen av ett av skolöverstyrelsen upprättat

förslag, omfattande som regel tre av de sökande.

De sakkunniga ha föreslagit, att samtliga inspektörer och Överlärare skola

utses av skolöverstyrelsen. På skolstyrelserna skulle vid bifall härtill ankomma

att ledigförklara befattningarna och att i samband med insändande

av ansökningshandlingarna avgiva motiverat förslag för den eller dem av de

sökande, som skolstyrelsen ansåge böra i första hand komma i fråga till befattningen.

Tillika lia de sakkunniga föreslagit, att överlärarna skola förordnas

för viss tid, förslagsvis sex år.

De sakkunnigas förslag, att överlärarna skola förordnas av skolöverstyrelsen,

har föranlett särskilda uttalanden av ett tiotal remissmyndigheter, av

vilka några tillstyrkt förslaget men flertalet avstyrkt detsamma.

Departementschefen anför för egen del följande.

För egen del är jag icke beredd att nu upptaga förevarande tillsättningsfråga

till avgörande. Ett skäl för att frågan rätteligen bör vila tills vidare

finner jag ock däri, att denna fråga ingripande berör förhållandet mellan

staten och skoldistrikten, vilket förhållande enligt givet uppdrag skall bliva

föremål för utredning av 1945 års folkskolesakkunniga.

Utskottet. Utskottet ansluter sig till den ståndpunkt, departementschefen intagit till

förevarande spörsmål.

Skolsekreterare.

Enligt de sakkunnigas förslag i fråga om omorganisationen av den kommunala

skolledningen skola Överlärare icke anställas i skoldistrikt med

mindre än tio läraravdelningar. Dylika distrikt finnas till ett antal av omkring

1 780 med sammanlagt omkring 8 000 läraravdelningar, vilket utgör

omkring 72 procent av hela antalet distrikt och 30 procent av hela antalet

avdelningar.

I sådana mindre skoldistrikt, där Överlärare icke skola anställas, böra de

administrativa och socialpedagogiska uppgifterna enligt de sakkunnigas uppfattning

lämpligen handhavas av någon lärare. En del av dessa distrikt ha

anställt tillsyningslärare för utförande av nämnda uppgifter. Åtskilliga distrikt

ha dock icke tillsyningslärare, utan uppgifterna handläggas av skolstyrelserna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150.

17

De sakkunniga föreslå, att till skoldistrikt ulan Överlärare skall utgå statsbidrag

för arvode till en skolsekreterare. Visst minimiarvode, förslagsvis 40

kronor för läraravdelning och år, bör tillförsäkras skolsekreteraren och statsbidraget

bör utgå med minimiarvodets halva belopp.

De sakkunniga säga sig ha övervägt, huruvida icke samtliga distrikt utan

Överlärare borde vara skyldiga att anlita särskild lärare för de administrativa

och socialpedagogiska uppgifterna eller huruvida icke i varje fall skolöverstyrelsen

eller statens vederbörande folkskolinspektör borde, om skäl

därtill förelåge, kunna meddela föreläggande för visst skoldistrikt att anlita

särskild lärare för nämnda uppgifter. De sakkunniga ville emellertid icke

föreslå tvingande bestämmelser i ämnet. Åtgärder, som underlättade systemets

frivilliga införande borde däremot vidtagas.

Departementschefen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag.

Utskottet tillstyrker bifall till de sakkunnigas ifrågavarande av departementschefen

förordade förslag.

Kostnadsberäkningar.

De sakkunnigas av departementschefen tillstyrkta förslag ha kostnadsbe
-

räknats på följande sätt:

Statsbidrag till distriktsöverlärare .......................... kronor 360 000

» » vikarier.................................... » 25 000

» » skolsekreterare ............................ » 60 000

Summa kronor 445 000.

Merkostnaderna i jämförelse med nuvarande förhållanden ha uppskattats

till i runt tal 230 000 kronor. Härtill komma merkostnaderna, uppskattade

till omkring 340 000 kronor, för undervisningens upprätthållande under de

timmar, överlärarna befrias från egen undervisning. Då statsbidrag förutsättes

skola utgå i efterskott, uppkommer inga merkostnader för nästa budgetår.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot de verkställda kostnadsberäkningarna.

Hemställan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 281 och II: 432

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utskottet i det föregående förordat

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr ISO. 2

Utskottet.

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 150.

a) meddela föreskrifter om utvidgning av den kommunala

skolledarorganisationen,

b) meddela föreskrifter om avlöningsförmåner till dislriktsöverlärare,

vikarier för sådana Överlärare och skolsekreterare,

c) meddela föreskrifter örn överläramas undervisningsskyldighet,

d) meddela föreskrifter örn statsbidrag till arvoden åt

distriktsöverlärare, vikarier för sådana Överlärare och skolsekreterare,

samt

e) meddela i anslutning till under a)—d) avsedda föreskrifter

erforderliga övergångsbestämmelser;

II. godkänna vid propositionen fogat förslag till kungörelse

örn ändrad lydelse av 19 § folkskolans avlöningsreglemente

den 30 juni 1942 (nr 619).

Stockholm den 24 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Lindström,

Gränebo, Larsson, Andrén, Karl Andersson, Petersson, Rosenberg, Ivar Persson och

Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward, Falla,

Bergström, Andersson i Malmö, Pettersson i Dahl, Malmborg i Skövde, Lindholm, Holmström,

Hoppe och Persson i Vinberg.

Reservation

av herrar Ragnar Bergh och Malmborg i Skövde.

467879. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av anställningsoch avlöningsförhållandena för folkskolans Överlärare m. m. s. 8 i texten