Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under rilcsstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946 47 jämte i ämnet väckta motioner.
1946-06-11 · 130 sidor, varav 125 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 125 av 130 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:192, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under rilcsstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946 47 jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 192.
1
Nr 192.
Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1946 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa avlönings- m. fl. anslag under rilcsstatens
fjärde huvudtitel för budgetåret 1946 47
jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
Vissa särskilda frågor.
l:o) Vissa frågor beträffande omfattningen av försvarsgrenarnas personalstater
för budgetåret 1946/47. I propositionen nr 120 Ilar departementschefen
(punkt 1, s. 4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 1 mars 1946) anfört följande.
De resultat, som uppnåtts vid inom högkvarteret utfört utredningsarbete
rörande försvarets organisation efter utgången av löpande femårsperiod, kunna
i viss utsträckning påverka bedömandet av de förslag örn inrättande av nya
beställningar (befattningar) för armén, marinen och flygvapnet från och med
budgetåret 1946/47, som av myndigheterna framlagts i föreliggande petitaskrivelser.
Överbefälhavaren har i yttrande den 15 januari 1946, vilket på
uppdrag av mig avgivits, i huvudsak anslutit sig till vissa av försvarsgrenscheferna
framställda förslag i ämnet. Förslagen innebära, att vid armén och
marinen vissa för nästa budgetår föreslagna statökningar av angivet skäl icke
böra komma till stånd ävensom, såvitt avser armén, att jämväl viss minskning
i förhållande till den nuvarande personalorganisationen bör vidtagas.
På anmodan av mig har vidare från arméstaben överlämnats en inom staben
uppgjord promemoria, enligt vilken vissa officers- och underofficersbeställningar
vid pansartrupperna och trängen, som planenligt skulle tillkomma från
och med nästa budgetår, på grund av befordringsläget icke kunna tillsättas
och därför icke nu böra inrättas.
Dessa förslag medföra en minskning av medelsbehovet med i runda tal
följande belopp, nämligen
för armén .................................... 463 000 kronor
» marinen .................................... 410 000 »
» kristillägg ................................. 127 000 »
Summa 1 000 000 kronor
Vid behandlingen i det följande av arméns och marinens avlöningsanslag
beaktar jag vad sålunda anförts.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192.
1138 48
2
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Viskottet.
I väntan på resultatet av pågående omprövning av försvarsorganisationen
bör självfallet undvikas — i den mån så låter sig göra —- att tillsätta även
andra tjänster som vid en blivande omorganisation kunna bli överflödiga. Jag
förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de tillfälliga
anordningar som till vinnande av detta syfte bli erforderliga. Därvid kan det
i vissa fall befinnas lämpligt att ersätta beställningar eller befattningar i
högre lönegrad med dylika i lägre lönegrad.
Utskottet vill uttala angelägenheten av att förslag örn inrättande vid försvarsväsendet
av nya tjänster bedömas med stor återhållsamhet. Denna
försiktighet påkallas ej endast av det rådande statsfinansiella läget utan är
även motiverad av att översyn för närvarande pågår rörande försvarsorganisationen
i stort. Det är nämligen av vikt, att åtgärder icke vidtagas,
som kunna föregripa ett slutligt ställningstagande till de olika förslag, vari
de pågående utredningsarbetena kunna komma att resultera.
Till vad departementschefen anfört under förevarande punkt, vilket står
i överensstämmelse med vad utskottet ovan uttalat, vill utskottet alltså ansluta
sig. Utskottet kommer att taga hänsyn därtill vid beräkningen av arméns
och marinens avlöningsanslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
tillkänna vad utskottet ovan anfört.
2:o) Ändrad militärterritoriell indelning Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen
(punkt 2, s. 4—7) att bemyndiga Kungl. Majit att genomföra omorganisation
av den lantmilitära indelningen i försvarsområden.
överbefälhavaren har i skrivelse den 11 januari 1946 framlagt förslag till
reviderad militärterritoriell indelning. Till grund härför ligga följande principer.
Indelningen i krig och fred borde i möjligaste mån överensstämma dels
sinsemellan, dels med den civiladministrativa indelningen, varjämte de olika
militära indelningarna av riket borde bringas till största möjliga överensstämmelse.
Antalet territoriella staber borde nedbringas såväl i fred som krig,
varigenom personal och kostnader kunde sparas.
I anledning härav förordar överbefälhavaren, att gränsdragningen mellan
IV., V. och II. militärområdena ändras så, att till V. militärområdet hänföras
nuvarande IV. militärområdets norr örn Mälaren belägna del jämte södra delen
av Gävle försvarsområde, nu tillhörande II. militärområdet. Beträffande försvarsområdesindelningen
förordas en minskning av antalet försvarsområden
i krig från 35 till 29 och av antalet försvarsområdesstaber i fred från 28 till 21.
Härigenom beräknas uppstå en kostnadsminskning i fredstid av cirka 300 000
kronor Der år. Beträffande vissa detaljer hänvisas till statsrådsprotokollet
(s. 5 och 6).
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
Statsutskottets utlåtande nr 192.
3
Självfallet böra föreliggande möjligheter att effektivisera och förbilliga
den militära organisationen tillvaratagas utan avbidan på försvarskommitténs
arbete, i den mån så kan ske utan att resultatet av detta arbete föregripes.
Den av överbefälhavaren föreslagna omorganisationen och begränsningen av
försvarsområdesindelningen beräknas helt genomförd leda till en årlig kostnadsminsuning
av omkring 300 000 kronor och är alltså ur besparingssynpunkt
att förorda. 1945 års försvarskommitté har biträtt förslaget såvitt avser
de lantmilitära försvarsområdena. Yad däremot angår ändrad gränsdragning
för militärområdena och upphävande av de marina försvarsområdenas särställning
har kommittén icke funnit sig beredd att taga ställning.
För egen del anser jag mig böra i huvudsak ansluta mig till försvarskommitténs
uppfattning och utgår alltså från att den lantmilitära försvarsområdesindelningen
och gränsdragningen mellan försvarsområden revideras i huvudsaklig
överensstämmelse med överbefälhavarens förslag. Däremot torde med
ställningstagandet till de övriga frågorna böra anstå, varvid jag dock förutsätter,
att sådana provisoriska jämkningar som kunna vara möjliga att genomföra
utan föregripande av försvarskommitténs utredning kunna vidtagas i den
mån de medföra en effektivisering.
Den förordade sammanslagningen av vissa försvarsområden torde böra
genomföras med beaktande i skälig utsträckning av den redan anställda personalens
intressen. De besparingar som äro möjliga att ernå kunna alltså
först successivt vinnas. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att, efter förslag
av de militära myndigheterna, meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.
Yad beträffar begränsningen av försvarsområdesorganisationen lärer erfordras
riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att vidtaga avsedda åtgärder.
Då departementschefens föreliggande förslag rörande sammanslagning av
vissa lantmilitära försvarsområden och ändrad gränsdragning mellan sådana
områden syftar till en rationalisering och ett förbilligande av den militära
organisationen och synes kunna genomföras utan att resultatet av försvarskommitténs
utredning därigenom föregripes, vill utskottet tillstyrka, att
Kungl. Majit bemyndigas vidtaga avsedda åtgärder.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att genomföra omorganisation
av den lantmilitära indelningen i försvarsområden.
3:o) De värnpliktigas tjänstgöring under budgetåret 1946 47. Departementschefen
har (punkt 3, s. 7 och 8) anfört följande.
För värnpliktig som icke uttagits för utbildning till officer eller underofficer
utgör utbildningstiden inom envar av försvarsgrenarna i regel 450
dagar och skall enligt värnpliktslagen i allmänhet fullgöras i följande ordning.
Värnpliktig tilldelad armén eller kustartilleriet skall efter en första tjänstgöring
örn 360 dagar fullgöra två repetitionsövningar örn vardera 30 dagar,
den första före utgången av tredje året och den andra före utgången av åttonde
året efter inskrivningsåret, samt en efterutbildningsövning örn 30 dagar före
utgången av adertonde året efter inskrivningsåret. Värnpliktig tilldelad
flottan skall antingen fullgöra hela tjänstgöringen i en följd eller efter en
första tjänstgöring örn 420 dagar fullgöra en efterutbildningsövning örn 30
dagar före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret. Värnpliktig
tilldelad flygvapnet skall efter en första tjänstgöring örn 360 dagar fullgöra
Utskottet.
Utskottet.
4 Statsutskottets utlåtande nr 192.
en repetitionsövning om 60 dagar eller två repetitionsövningar om vardera
30 dagar före utgången av åttonde året efter inskrivningsåret samt en efterutbildningsövning
örn 30 dagar före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret.
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har vid beräkning
av anslagen för budgetåret 1946/47 till avlöningar m. m. till värnpliktiga
förutsatts, att repetitionsövningar och efterutbildningsövningar skulle
äga rum i den angivna omfattningen. Emellertid har sedermera uppkommit
fråga örn avsteg härifrån med hänsyn till beredskapstjänstgöring. Värnpliktig
som fullgjort sådan tjänstgöring skulle sålunda tillgodoräknas denna
såsom repetitionsövning eller efterutbildningsövning. Ett sådant förfarande
skulle minska antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under nästa budgetår
och därigenom medföra väsentliga besparingar å ett flertal anslag, främst
anslagen till avlöningar till värnpliktiga och till familjebidrag.
Eör nästa budgetår beräknas ifrågavarande åtgärder medföra en minskad
belastning å därav berörda anslag med inalles omkring 7 000 000 kronor. Av
tekniska skäl har det varit möjligt att vid framläggandet av anslagsäskanden
för nästa budgetår beakta dessa besparingar endast såvitt angår familjebidrag,
2 000 000 kronor. Jag utgår emellertid från att Kungl. Majit i samband med
dispositionsbeslut beträffande ifrågakommande anslag skall äga förordna —
såvitt angår reservationsanslag — att uppkommande besparingar skola tillgodoföras
budgetutjämningsfonden.
Jag förutsätter, att här avsedd tillgodoräkning av beredskapstjänstgöring
beaktas vid beräkning av försvarsgrenarnas medelsbehov för senare budgetår.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Svensson i Ljungskile och Utbult väckt motion (II: 424),
vari hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Majits proposition
nr 120, punkt 3, måtte uttala sig för att de repetitionsövningar och den efterutbildningsövning,
som enligt värnpliktslagen skulle hållas nästa år, i sin
helhet inställas, samt att de medel som därigenom sparas tillgodoföras budgetutjämningsfonden.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Med anledning av vad departementschefen ovan anfört vill utskottet meddela,
att Kungl. Majit genom beslut den 15 mars 1946 i fråga om värnpliktiga,
tillhörande armén respektive kustartilleriet, förklarat, dels att av värnpliktig,
inskriven år 1943, samt värnpliktig, tillhörande grupp K och inskriven åi
1944 (icke uttagen för utbildning till värnpliktig officer eller underofficer),
fullgjord beredskapsövning (del av dylik övning) under minst 30 dagar skall
tillgodoräknas honom såsom fullgjord första repetitionsövning, dels ock att
av värnpliktig, tillhörande armén, inskriven år 1938 eller år 1928 samt av
värnpliktig, tillhörande kustartilleriet, inskriven år 1938, ävensom av värnpliktig,
tilldelad flottan (örlogsstation) eller kustartilleriet (kustartilleriförband)
,’ inskriven år 1928, jämlikt 28 § värnpliktslagen fullgjord beredskapstjänstgöring
under minst 180 dagar skall med 30 dagar tillgodoräknas honom
såsom fullgjord (andra) repetitionsövning respektive efterutbildningsövning.
Genom beslut den 15 februari 1946 och den 12 april 1946 har Kungl. Maj.t
i fråga om värnpliktig, tilldelad flygvapnet, förklarat, dels att av värnpliktig,
Statsutskottets utlåtande nr 192.
5
tillhörande någon av åldersklasserna 1940—1943, fullgjord beredskapst jänstgöring
om minst 60 dagar eller minst 30 dagar skall tillgodoräknas honom
såsom jämlikt 27 § värnpliktslagen fullgjord repetitionsövning örn 60 dagar,
respektive 30 dagar, dels ock att av värnpliktig, inskriven år 1928 eller år
1929, jämlikt 28 § värnpliktslagen fullgjord beredskapstjänstgöring under
minst 180 dagar skall med 30 dagar tillgodoräknas honom såsom fullgjord
efterutbildningsövning.
Kungl. Majits ifrågavarande beslut innebära alltså ett visst tillgodoräk
nande av fullgjord beredskapstjänstgöring. Den föreliggande motionen har
däremot en vidare räckvidd, såtillvida att enligt densamma repetitions- och
efterutbildningsövningar skola, oavsett örn de värnpliktiga fullgjort beredskapstjänstgöring
eller icke, inhiberas. Utskottet får uttala, att utskottet icke
kan finna lämpligt, att riksdagen utan föregående utredning vidtager föreslagna
åtgärder i ett så betydelsefullt militärt spörsmål, som det här gäller.
Utskottet vill nämligen framhålla, att ett bifall till motionen skulle få betydande
konsekvenser, vilka utskottet finner sig icke kunna överblicka. Vidare
anser utskottet det väl tidigt, att ställning redan nu tages till frågan örn ett
inställande för nästa budgetår av nämnda övningar. Prövningen därav synes
utskottet böra ske i samband med behandlingen av nästa års anslagsäskanden
under fjärde huvudtiteln.
På nu anförda skäl avstyrker utskottet motionen.
Utskottet hemställer,
att motionen II: 424 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
4:o) Försvarets manskapsorganisation. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 8—22) att
dels besluta, att en ny yrkesgren för stamflygförare skall inrättas vid flygvapnet,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 1 mars 1946 anförts utfärda reglerande bestämmelser beträffande stamflygförare
och förutvarande stamflygförares ställning i olika avseenden.
Sedan ett pär år tillbaka har, framhåller departementschefen, uppmärksam
heten varit riktad på nödvändigheten av att nedbringa det alltför stora antal
beställningar för kontraktsanställt manskap, varmed räknats i 1942 års försvarsbeslut.
Sålunda har 1944 års riksdag godkänt vissa grunder för sammansättningen
av arméns och marinens manskapsstater, vilket beslut innebar,
att ett antal beställningar för långtjänstunderbefäl — företrädesvis avsedda
för s. k. inre tjänst — skulle inrättas inom de angivna försvarsgrenarna,
i samband varmed kadern av kontraktsanställt manskap skulle minskas. Ifrågavarande
beslut ar under genomförande och har föranlett inrättande successivt
av nya beställningar för långtjänstunderbefäl och indragning i samband
därmed av beställningar för kontraktsanställt manskap.
6
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Departementschefen har erinrat, att 1944 års manskapsutredning den 29
december 1945 avgivit betänkande med förslag till åtgärder i syfte att nedbringa
antalet kontraktsanställda i manskaps grad inom försvaret. Den verkställda
utredningen har synts departementschefen giva vid handen, att det blir
nödvändigt att vidtaga betydligt mer långtgående åtgärder i ifrågavarande avseende
än som i 1944 års beslut förutsattes. Det i detta hänseende av 1944 års manskapsutredning
framlagda förslaget innebär, att antalet beställningar för kontraktsanställt
manskap skall nedbringas i sådan omfattning, att det årliga
rekryteringsbehovet minskas från normalt omkring 4 000 till omkring 2 000
man. Sistnämnda antal har beräknats motsvara de nuvarande rekryteringsmöjligheterna.
Förslaget innebär en lösning efter i princip samma riktlinjer
som år 1944 godkänts, varvid dock förutsatts, att de nya långtjänstbeställningar
som skola inrättas till huvudsaklig del skola avses för trupptjänst
— alltså ej blott för inre tjänst -— samt att ett betydande antal civilmilitära
mekanikerbeställningar och ett antal för hovslagarbefäl avsedda underofficersbeställningar
skola inrättas. Vad beträffar flygvapnet, som ej berördes
av 1944 års beslut, förutsättes, att antalet överfurirer skall minskas och avses
endast för trupputbildning och expeditionstjänst samt att ett stort antal
civilmilitära beställningar skall inrättas, avsedda för tekniska yrkesgrenar.
Dessutom föreslås för denna försvarsgren, att en ny kategori kontraktsanställt
manskap — stamflygförare —• skall ersätta underofficerare på aktiv stat, reservanställda
officerare, reservunderofficerare och värnpliktiga flygförare i flygtjänst.
Även departementschefen har funnit det tydligt att det, vid bibehållande i
princip av de nuvarande formerna för trupputbildningen, blir nödvändigt att
gå vidare på den väg, som beträddes genom 1944 års riksdagsbeslut. Detta
leder —- såsom av den föreliggande utredningen framgår — till en betydande
minskning av försvarets årliga kostnader men medför samtidigt, i den mån
ordinarie, pensionsreglerade tjänster inrättas, att försvarsorganisationen i
högre grad bindes för framtiden. Den föreliggande frågan innefattar åtskilliga
problem, som hava synts departementschefen erfordra ytterligare övervägande,
innan förslag i ämnet kan framläggas för riksdagen. Sålunda bör
övervägas i vad mån civil, kollektivavtalsavlönad personal bör kunna tagas i
anspråk i stället för de civilmilitära beställningshavare, varmed räknats för
armén och flygvapnet. De lönefrågor, i vilka manskapsutredningen framlagt
förslag, hava synts departementschefen även vara i behov av närmare övervägande.
Av utredningen framlagt förslag innefattar dessutom åtskilliga detaljproblem,
som fordra ytterligare omprövning. Departementschefen har därför
icke ansett sig beredd att nu taga ställning till detsamma men funnit det
sannolikt, att det skall bliva möjligt att senare under riksdagen framlägga förslag
i ämnet. Åt särskilda sakkunniga torde, framhåller departementschefen,
efter Kungl. Maj:ts bemyndigande böra uppdragas att skyndsamt verkställa
utredning rörande de i detta sammanhang aktuella lönefrågorna. Det förutsättes,
att denna utredning skall ske i nära samarbete med 1945 års lönekommitté
och med försvarets tjänsteförteckningssakkunniga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 192.
t
Ehuru departementschefen alltså icke är beredd att nu taga ställning till
manskapsutredningens förslag i hela dess vidd, har han övervägt, huruvida
icke vissa åtgärder i syfte att minska rekryteringsbehovet ändock skulle kunna
vidtagas från och med nästa budgetår, utan att därigenom det slutliga ställningstagandet
till förslaget föregripes.
För arméns del har en framkomlig väg synts departementschefen vara, att
det genom 1944 års riksdagsbeslut fastställda slutläget beträffande sammansättningen
av manskapsstaterna intages redan under nästa budgetår. De avsevärda
vakanserna inom de lägre manskapsgraderna möjliggöra de minskningar
av manskapsstaterna, som en dylik åtgärd innebär. Av skäl som anföres vid
behandlingen av arméns avlöningsanslag har departementschefen ansett sig
härvid icke böra taga hänsyn till den av 1945 års riksdag i anledning av beslutet
örn uppsättandet av Skånska kavalleriregementet förutsatta ökningen
av antalet överfurirsbeställningar.
Av följande tablå framgår — utom i vad avser musikmanskap — de för
innevarande budgetår fastställda manskapsstaterna för armén, det ungefärliga
personalläget den 1 november 1945 samt slutläget vad beträffar sammansätt
ningen av manskapsstaterna enligt 1944 års riksdagsbeslut.
Enligt stat 1945/4G
Läget Vn 1945
Slutläge enligt 1944
riksdagsbeslut
års i
Ma 1
Ma 2
Ma 3 Mb 1
Ma 1
Ma 2 Ma 3 Mb 1
Ma 1
Ma 2
Ma 3
Mb 1
4 368
2 376
3 945 536
1420
1 620 3 450 465
3 735
1 937
3 592
925
Departementschefen har alltså förordat, att inom armén antalet beställningar
i Mb 1 ökas med (925 —- 536 =) 389, samtidigt varmed antalet beställningar
i IMa 1—3 minskas med vad beträffar Ma 1 (4 368 — 3 735 =) 633, Ma 2
(2 376 — 1 937=) 439 och Ma 3 (3 945—3 592=) 353. Förslaget innebär
alltså, att 389 långtjänstbeställningar tillkomma, medan 1 425 kontraktsbeställningar
bortfalla.
För avlöning av volontärer över stat böra beräknas medel efter sedvanliga
grunder.
För marinens del har departementschefen däremot ansett sig kunna föreslå,
att de av manskapsutredningen för nästa budgetår föreslagna manskapsstatema
godtagas. Härigenom synes, som jämväl framhållits av bland annat
1945 års försvarskommitté, något föregripande av pågående utredning angående
försvarets framtida organisation icke behöva befaras.
Av följande tablå framgår marinens för innevarande budgetår fastställda
manskapsstat, personalläget den 1 november 1945 samt utredningens förslag
till manskapsstat för nästa budgetår.
8
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Vapenslag
Enligt stat 1945/46
Läget 1
ii 1945
Utredningens förslag 1
för 1946/47
Ma 1
Ma 2
MaS
Mb 1
Ma 1 Ma 2
Ma 3 Mbl
Ma 1
Ma 2
Ma 3
Mb 1
Flottan............
2 315
''l 045
2 010
180
1878 132
1193 180
1 590
500
1700
265
Kustartilleriet2 ....
620
3 344
515
36
188 219
3011 9
298
200
412
50
1 800 under del av budgetåret Ma 1.
2 Utom i vad avser musikmanskap.
3 246 under del av budgetåret Ma 1.
Departementschefens förslag innebär alltså, att 97 långt jäns tbeställningar
tillkomma, i samband varmed 2 149 kontraktsbeställningar bortfalla.
För flygvapnets del är departementschefen icke nu beredd taga ställning
tili manskapsutredningens förslag i annan mån än vad angår införande av
kategorien stamflygförare. Yad i denna fråga anförts av chefen för flygvapnet
och manskapsutredningen har övertygat departementschefen örn nödvändigheten
av att för säkerställande av tillgången på användbara flygförare i krigsorganisationen
inrätta en särskild yrkesgren för stamflygförare av manskaps
grad i lönegraderna Ma 1—Ma 3. Visserligen kan detta sägas vara en åtgärd
rakt motsatt de i det föregående förordade. Då rekryteringssvårigheter emellertid
på detta område icke torde komma att föreligga, har departementschefen
funnit förslagets genomförande icke behöva framkalla större betänkligheter
av praktisk eller principiell innebörd.
Stamflygförare bör, såsom föreslagits, binda sig för en första anställning
av 6 år samt efter avskedet vara skyldig fullgöra två repetitionsövningar i flygtjänst.
Departementschefen har intet att erinra mot att vederbörande jämväl
beredes tillfälle att fullgöra ytterligare högst två frivilliga repetitionsövningar
i flygtjänst. Förutvarande stamflygförare böra under repetitionsövning erhålla
avlöning enligt för manskap på aktiv stat gällande grunder. Departementschefen
har ansett sig vidare böra förorda, att till förutvarande stamflygförare
får utgå premie för fullgjorda repetitionsövningar. Chefens för flygvapnet
förslag att premien skall utgå med 1 000 kronor efter fullgörandet av
de två obligatoriska repetitionsövningarna och med 500 kronor efter var
och en av därefter följande frivilliga repetitionsövningar har av departementschefen
i princip tillstyrkts. Dock har departementschefen funnit det tillräckligt,
att det förstnämnda beloppet bestämmes till 500 kronor. Likaledes föreslås,
att premie vid dödsfall skall få utbetalas till efterlevande. Därvid bör
med efterlevande förstås anhörig, gentemot vilken den avlidne vid tiden för
dödsfallet varit försörjningsskyldig.
Det synes enligt departementschefens mening icke vara ändamålsenligt att
föreskriva skyldighet för avgången stamflygförare att inträda i flygvapnets
reserv och därigenom göra reservbefälskungörelsen för flygvapnet tillämplig
på honom. Det har i stället synts böra ankomma på Kungl. Majit att utfärda
reglerande bestämmelser rörande såväl stamflygförares som förutvarande
Statsutskottets utlåtande nr 192.
9
stamflygförares ställning i olika hänseenden. Uppkommande civilanställningsfrågor
hava ansetts böra göras till föremål för särskild utredning av försvarets
anställningsbyrå (socialbyrå) i samråd med chefen för flygvapnet. Det har
icke synts departementschefen behövligt eller möjligt att i detta sammanhang
avgöra i vilken omfattning stamflygförare skola komma i fråga vid rekrytering
av flygvapnets officerskader.
De problem, som i övrigt kunna uppkomma beträffande anställnings- och
utbildningsförhållanden för ifrågavarande personalkategori, torde enligt departementschefen
efter närmare prövning få lösas i anslutning till motsvarande
bestämmelser för jämförbara personalgrupper inom flygvapnet eller försvarsväsendet
i övrigt. Även vissa frågor berörande de personalkategorier inom
flygvapnet, som vid genomförande av nu framlagda förslag komma att erhålla
ändrad ställning, kräva särskild uppmärksamhet. Det har synts böra ankomma
på Kungl. Majit att efter förslag av chefen för flygvapnet fatta beslut i här
angivna hänseenden.
Med hänsyn till pågående översyn av försvarsorganisationen är det, framhåller
departementschefen, icke möjligt att bedöma den slutliga storleken av
stamflygförarkadern. Manskapsutredningen har föreslagit, att för nästa budgetår
skola såsom ett första led i organisationens uppbyggande upptagas 75
beställningar för stamflygförare i lönegrad Ma 1. Flygvapenchefen har föreslagit
en snabbare övergång till den nya organisationen än den utredningen
räknat med, innebärande att för nästa budgetår skola upptagas 92 beställningar
för stamflygförare i lönegrad Ma 1, avsedda att efter föregången överstatsanställning
tillsättas den 1 januari 1947. Då den av flygvapenchefen sålunda
förordade kaderökningen icke kan befaras föregripa prövningen av frågan örn
flygvapnets framtida organisation, har departementschefen räknat med
inrättande från och med budgetåret 1946/47 av 92 beställningar i lönegrad
Ma 1, avsedda för stamflygförare. Manskapskadrerna i övrigt vid flygvapnet
hava synts böra utökas i enlighet med 1942 års försvarsbeslut samt 1944 års
riksdagsbeslut angående uppsättandet av Södertörns flygflottilj (F 18). En
något snabbare utökning av överfurirskadem har dock synts vara möjlig.
Departementschefen har föreslagit, att flygvapnets manskapsstater, musikpersonalen
icke inräknad, för nästa budgetår erhålla den sammansättning, som
framgår av följande tablå, vari jämväl angivits de för innevarande budgetår
fastställda staterna.
- - - - ■
Budgetåret 1945/4(5
Bud
getåret 1946/47
Ma 1
Ml) 1
Ma 1
Ma 2
Ma 3
1 i i därav »tarn
| Summa | fly(rfBraro
Ma 2
Ma 3
1410
775
1 750
260 932 92 1
850
1 750
460
1 Fr. o
m. den 1
januari 1947.
Därutöver har departementschefen beräknat, att antalet under budgetaret
över stat anställda stamflygförare kommer att uppgå till i genomsnitt omkring
10
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Utskottet.
110. För avlöning av dessa har departementschefen i det följande vid behandlingen
av flygvapnets avlöningsanslag beräknat medel. Vid beräkningen av
personalbehovet har departementschefen förutsatt, att de kontraktsanstälkla
civila mekaniker, som i enlighet med 1942 års försvarsbeslut finnas anställda
vid flygvapnet, må kvarstanna i tjänst även under nästa budgetår.
Ehuru departementschefen, såsom framgår av det föregående, icke för nästa
budgetår föreslagit en så omfattande förändring beträffande flygvapnets manskapsstater,
som av manskapsutredningen förutsatts, bör, framhåller departementschefen,
självfallet årets manskapsrekrytering till flygvapnet icke givas
sådan omfattning, att ett genomförande av utredningens förslag i fråga om
den tekniska personalen därigenom försvåras. Det har synts böra ankomma
på Kungl. Majit att efter förslag av chefen för flygvapnet fastställa omfattningen
av den manskapsrekrytering, som hösten 1946 skall äga rum vid flygvapnet.
Den omständigheten, att departementschefen icke för närvarande kunnat
taga ställning till manskapsutredningens förslag om inrättande av civilmilitära
beställningar för de tekniska yrkesgrenarna, synes departementschefen
icke böra utesluta, att under nästa budgetår enligt Kungl. Majits bestämmande
tillfälligt anställes personal i lönegraden MEx 10 för sådan tjänst.
En förutsättning för att de av departementschefen vad beträffar armén
och kustartilleriet för nästa budgetår föreslagna åtgärderna skola tjäna avsett
syfte är, att överfurirsbeställningama utnyttjas såväl för trupputbildning som
i stabs- och förvaltningstjänst. Departementschefen förutsätter, att så får ske
även beträffande redan befintliga men ännu ej tillsatta beställningar. I de
personalförteckningar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott, ha beställningarna i de olika lönegraderna fördelats på truppslag och
förband i enlighet med de beräkningar, som lågo till grund för 1944 års beslut.
Då emellertid med hänsyn till det aktuella personalläget inom ramen för det
totala antalet beställningar vid armén jämkningar härutinnan kunna visa sig
erforderliga, förutsätter departementschefen, att Kungl. Majit skall äga medgiva,
att gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid armén må,
såvitt avser manskapsbeställningarna, övergångsvis tillämpas jämväl under
nästa budgetår. Departementschefen avser att i det följande under arméns
avlöningsanslag hemställa härom.
Den år 1942 beslutade ökningen av manskapskadrerna har medfört vissa
olägenheter bland annat därigenom, att svårigheter uppstått att kunna tillgodose
det ökade rekryteringsbehovet. Det har därför befunnits nödvändigt
att vidtaga åtgärder för att nedbringa numerären av det kontraktsanställda
manskapet. Vid 1944 års riksdag beslötos sålunda vissa ändringar i arméns
och kustartilleriets manskapsstater, innefattande, bland annat, att ett antal
beställningar för långtjänstunderbefäl — överfurirer, avsedda för vissa angivna
befattningar — inrättades. Ytterligare åtgärder i samma syfte hava
föreslagits av 1944 ars manskapsutredning, innebärande att rekryteringsbehovet
nedbringas från normalt omkring 4 000 till omkring 2 000 man. Depar
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
11
tementschefen har emellertid framhållit, att den föreliggande frågan innefattar
åtskilliga problem, som erfordra ytterligare överväganden, varför departementschefen
ansett sig icke nu kunna taga ställning till manskapsutredningens
förslag i hela dess vidd. Däremot har departementschefen dock
funnit vissa åtgärder nu böra vidtagas i syfte att nedbringa numerären av
det kontraktsanställda manskapet. Sålunda har departementschefen med avseende
å armén förordat, att antalet långtjänstbeställningar ökas med 389 samtidigt
som antalet kontraktsbeställningar minskas med 1425. I fråga örn
marinen föreslås, att 97 långt jänstbeställningar skola tillkomma, medan
2 149 kontraktsbeställningar bortfalla. Med hänsyn till det rådande ogynnsamma
rekryteringsläget och då enligt vad de i ärendet hörda militära
myndigheterna, liksom 1945 års försvarskommitté, framhållit ett genomförande
av förslaget i fråga icke torde föregripa det beslut, som kan komma att fattas
rörande försvarets framtida organisation, anser utskottet sig böra tillstyrka,
att departementschefens förslag i angiven omfattning genomföres från och
med nästa budgetår. För att underlätta rekrytering av långtjänstunderbefälskadern
torde Kungl. Majit härvid böra äga befogenhet att då så anses påkallat
under en övergångstid göra vissa eftergifter i fråga örn de uppställda
kompetensfordringarna. Utskottet har i det följande under arméns och marinens
avlöningsanslag för nästa budgetår räknat med de föreslagna ändringarna
i manskapsbeställningarna.
Med avseende å flygvapnet har förslag framlagts örn inrättande av en ny
yrkesgren för stamflygförare, avsedda att ersätta alla i krigsorganisationen
som flygförare för närvarande placerade reservanställda officerare, stamunderofficerare,
reservunderofficerare och värnpliktiga flygförare. Förslaget
har tillstyrkts av 1945 års försvarskommitté samt av i ärendet hörda myndigheter.
Då detsamma synes på ett ändamålsenligt och tillfredsställande
sätt kunna lösa flygvapnets behov av flygförare, anser sig jämväl utskottet
böra förorda en övergång till det nya systemet.
Enligt departementschefens förslag skulle denna nya kategori kontraktsanställt
manskap med avlöning i lönegraderna Ma 1—Ma 3 binda sig för en
första anställning örn sex år samt efter avskedet vara skyldig fullgöra två
repetitionsövningar i flygtjänst med möjlighet att fullgöra ytterligare högst
två frivilliga dylika övningar. Utskottet tillstyrker förslagen härom och har
icke något att erinra mot att premier med av departementschefen föreslaget
belopp må utgå till ifrågavarande beställningshavare. Enligt manskapsutredningens
förslag skulle stamflygförarna beredas civilanställningsutbildning
under 4:e, 5:e och 6:e vinterhalvåren. Denna fråga synes vara av beskaffenhet
att böra närmare utredas, vilket departementschefen även förutsatt. Det
synes böra få ankomma på Kungl. Majit att utfärda reglerande bestämmelser
rörande såväl stamflygförares som förutvarande stamflygförares ställning i
olika hänseenden, ävensom att fatta beslut i frågor i övrigt rörande anställnings-
och utbildningsförhållandena för ifrågavarande personalkategori. Utskottet
delar departementschefens uppfattning, att det i detta sammanhang
icke är behövligt eller möjligt att avgöra, i vilken omfattning stamflygförare
12
Statsutskottets utlåtande nr 192.
skola komma i fråga vid rekrytering av flygvapnets officerskader. Under
flygvapnets avlöningsanslag räknar utskottet för nästa budgetår såsom ett
första led i organisationens uppbyggande med omkring 110 beställningar i
lönegrad Ma 1 för stamflygförare. Mot den sammansättning av flygvapnets
manskapskader i övrigt, som departementschefen förordat, har utskottet icke
något att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att en ny yrkesgren för stamflygförare skall inrättas
vid flygvapnet;
b) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 1 mars 1946 anförts utfärda reglerande
bestämmelser beträffande stamflygförares och förutvarande stamflygförares
ställning i olika avseenden.
5:o) Ändrad organisation av infanteriregemente. Departementschefen har
(punkt 5, s. 22—25) inledningsvis erinrat, att sedan ett pär år tillbaka undersökningar
bedrivits i syfte att effektivisera organisationen av fredsregementets
staber och förvaltningsorgan och verksamheten vid dessa. Undersökningarna
handhades till en början av militära expeditions tjänstkommittén
men ha i och med inrättandet av statens organisationsnämnd och den till
denna nämnd anslutna försvarets centrala organisationskommitté utförts av
de sistnämnda organen. Utbildningsverksamheten ligger utanför ramen av de
ifrågavarande undersökningarna.
Undersökningarna äro, framhåller departementschefen, även med den senast
angivna begränsningen av tämligen komplicerad beskaffenhet. Det har
bland annat av denna anledning funnits ändamålsenligt att vid ett i verksamhet
varande förband försöksvis genomföra de organisationsändringar som
prövats böra ifrågakomma. För ändamålet har utvalts Älvsborgs regemente
(115), vid vilket denna försöksverksamhet bedrivits sedan våren 1944.
De grundläggande organisationsundersökningarna vid detta regemente avslutades
i juli 1945. Regementet har sedan dess varit partiellt organiserat
efter nya riktlinjer. En preliminär rapport rörande undersökningsresultatet
avgavs av organisationskommittén i september 1945. Slutlig rapport har av
organisationsnämnden avlämnats den 13 december 1945. I denna rapport
har nämnden hemställt, bland annat, att chefen för armén måtte bemyndigas
att i samarbete med försvarets centrala organisationskommitté
snarast möjligt genomföra den föreslagna organisationen vid Älvsborgs regemente,
utom vad angår kassaavdelningen, samt efter hand vid övriga infanteriregementen.
Departementschefen har härefter redogjort för nämndens slutrapport jämte
organisationsförslag.
Statsutskottets utlåtande nr 192.
13
Genom beslut den 31 december 1945 har Kungl. Majit förordnat, att försöksorganisationen
vid Älvsborgs regemente skall i sin helhet genomföras.
Samtidigt har nämndens förslag remitterats till ett antal myndigheter och
sammanslutningar m. m. Tillika har föreskrivits att dessa remissinstanser
skola erhålla tillfälle att före remissvarets avgivande vid Älvsborgs regemente
studera försöksorganisationen.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
Såsom framgår av den kortfattade redogörelsen för statens organisationsnämnds
förslag beräknas förslagets genomförande leda till dels besparingar i
form av minskade utgifter för försvaret, dels förbättrad tillgång på befäl fölutbildningsarbete
m. m. Förslaget synes även innebära andra fördelar, i form
av effektivisering och förenkling av arbetet vid infanteriregementena. Det är
självfallet av den största vikt, att dessa fördelar tillvaratagas så snart ske
kan. I syfte att underlätta bedömandet av organisationsnämndens förslag
har Kungl. Majit, såsom av det föregående framgår, förordnat, att försöksorganisationen
vid Älvsborgs regemente skall i sin helhet genomföras och
möjlighet beredas remissinstanserna att, innan yttranden över förslaget avgivas,
på ort och ställe studera den nya organisationen. Härigenom vinnes,
att förslaget kan allsidigt och grundligt bedömas innan statsmakterna taga
ställning till detsamma.
Förslag i ämnet lärer icke kunna föreläggas riksdagen inom sådan tid,
att omorganisationen slutligt kan genomföras vid andra förband än Älvsborgs
regemente före den 1 januari 1941. Å andra sidan framgår av den
lämnade redogörelsen, att vissa av de föreslagna åtgärderna äro av natur
att kunna genomföras utan riksdagens medverkan. Jag ämnar framdeles, sedan
remissyttrandena över nämndens förslag föreligga, för Kungl. Majit anmäla
hithörande frågor, varvid jag förutsätter, att sådana åtgärder icke vidtagas
som kunna föregripa riksdagens prövning av frågan örn överfurirers
tjänstgöring som kompaniadjutanter ävensom övriga delar av ärendet som
böra hänskjutås till riksdagen. I andra sammanhang upptager jag frågan
örn bestridande av vissa vid en omorganisation av förbanden uppkommande
engångskostnader.
Självfallet är det icke möjligt att i det följande vid beräkningen av medelsbehovet
för armén under budgetåret 1946/47 taga hänsyn till de förskjutningar
i personalberäkningarna, som föranledas av en ändrad organisation av infanteritruppförbanden.
Utskottet förutsätter, att vid genomförandet av föreslagna organisationsförändringar
med avseende å infanteritruppförbanden några sådana åtgärder
icke vidtagas, som kunna föregripa riksdagens framtida ställningstagande till
de delar av organisationsförslagen, vari det ankommer på riksdagen att fatta
beslut.
I övrigt påkallar departementschefens förslag under förevarande punkt
icke något särskilt uttalande från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva
tillkänna vad utskottet ovan anfört.
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande nr 192.
6:o) Rationalisering av driften vid matinrättningarna. Departementschefen
har (punkt 6, s. 25—29) inledningsvis meddelat, att Kungl. Maj:t jämlikt
beslut den 23 februari 1945 uppdragit åt statens organisationsnämnd att i
samråd med arméförvaltningens intendenturavdelning efter hand vid arméns
matinrättningar vidtaga de rationaliseringsåtgärder, som syntes möjliga med
stöd av erfarenheterna från organisationsundersökningarna vid Älvsborgs
regementes (115) matinrättning. Motsvarande uppdrag lämnades den 15 juni
1945 beträffande flygvapnets matinrättningar. Med anledning av uppdrag den
28 januari 1944 ha i samråd med marinförvaltningen bedrivits organisationsundersökningar
jämväl vid vissa av marinens fasta matinrättningar i land.
I skrivelse den 11 januari 1946 har statens organisationsnämnd framlagt
de förslag, vartill uppdragen givit anledning. Härvid har nämnden
erinrat, att i samband med organisationsundersökningarna vid de olika
förbanden upprättats promemorior dels beträffande föreslagna omläggningar
rörande arbetsfördelning, utportionering, transporter m. m., dels beträffande
bristfälligheter med avseende på lokaliteter, förplägnadsmateriel m. m. Dessa
promemorior hade bland annat delgivits vederbörande förbandschefer.
De företagna rationaliseringsåtgärderna bestyrkte enligt nämndens mening,
att en begränsning av såväl den arbetsledande som den biträdande personalen
kunde göras på sätt skett vid 115.
Antalet husmödrar vid varje förband borde sålunda vid matinrättningar med
ett portionstagarantal överstigande 500 begränsas till högst två. Den ena
husmodern syntes böra vara husmoder av 1. eller 2. klass, beroende på matinrättningens
storlek m. m., och den andra biträdande. För matinrättningar
med portionstagarantal understigande 500 beräknades antingen 1 husmoder
av 2. klass och 1 biträdande husmoder eller 1 husmoder av 2. klass och 1
kokerska. I avvaktan på resultatet av vissa andra organisationsundersökningar
syntes vid flertalet flygflottiljer böra finnas husmödrar av 1. klass, oaktat
dessa matinrättningars storlek enligt förutnämnda grunder endast motiverade
anställande av husmödrar av 2. klass.
I samband med undersökningarna hade spörsmålet angående anställande
av arbetande förmän varit föremål för överväganden. Med hänsyn till att det
vore fördelaktigt att kunna uppdraga åt kvalificerade köks- och servisbiträden
att vid sidan av arbetet även övervaka och leda viss arbetsgrupp, förordade
nämnden anställande av 2 arbetande förmän, benämnda första biträden, i lönegrad
MYc vid varje matinrättning där icke kokerska funnes anställd. Vid
matinrättningar med kokerska borde anställas endast 1 första biträde.
Placering av överfurir till tjänstgöring såsom matsalsfurir vore icke erforderlig.
För detta ändamål avsedda överfurirer kunde utgå ur organisationen.
Efter ingående studier och undersökningar vid ett flertal matinrättningar
med olika portionstagarantal hade nämnden kunnat uppgöra en tabell över
det antal biträden, som erfordrades vid olika portionsstyrkor. Med hänsyn till
mindre god lokalplanering vid vissa matinrättningar vore en jämkning uppåt
av antalet biträden nödvändig vid vissa kök. Organisationsnämnden hade vid
Statsutskottets utlåtande nr li)2.
15
sina beräkningar tagit hänsyn även till denna personalförstärkning. Till skillnad
från nu gällande motsvarande tabell inkluderade den föreslagna tabellen
behovet av såväl manlig som kvinnlig personal men däremot icke behovet av
ersättningspersonal för sjukdom, tjänstledighet och semester m. m.
Den manliga personalen, som huvudsakligen vore avsedd för tyngre arbeten,
borde utgöras av 2 till 4 värnpliktiga, tillhörande besiktningsgrupp 4.
Den kvinnliga personalen borde liksom för närvarande utgöras av extra ordinarie
befattningshavare enligt löneplan MV samt tillfälligt anställd personal.
Nämnden har beräknat, att den årliga kostnadsminskningen vid genomförande
av förslaget för armén skulle belöpa sig till 700 000 kronor, vartill
komme ytterligare 240 000 kronor, därest den såsom matsalsfurir avsedda
överfuriren utginge ur organisationen. Kostnadsminskningen för marinen och
flygvapnet har beräknats till 150 000 kronor respektive 95 000 kronor.
Några särskilda åtgärder för att nedbringa antalet extra ordinarie biträden
enligt förslaget vore icke erforderliga. I övrigt borde tillämpningen av de
nya personalstaterna ske successivt i mån av vakanser samt örn möjligt efter
frivillig överenskommelse. Flyttningsersättning syntes härvid böra utgå.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
De av statens organisationsnämnd nu genomförda undersökningarna beträffande
försvarets matinrättningar ha utmynnat i förslag till minskning av
i gällande personalförteckningar upptagna befattningar för husmödrar och
biträdespersonal. För egen del räknar jag med att en successiv minskning av
ifrågavarande befattningar genomföres i huvudsaklig överensstämmelse med
nämndens förslag. Husmödrarnas nuvarande lönegradsplacering — MEo 8,
MEo 6 respektive MEo 4 — synes böra bli föremål för översyn. I detta sammanhang
torde böra erinras om att motsvarande personal vid sinnessjukhusen
före den 1 juli 1945 var placerad i lönegraderna A 7, A 6 och A 5. I propositionen
1945:241 föreslog Kungl. Majit, att nämnda befattningshavare skulle
inplaceras i lönegraderna A 10, A 8, A 6 och A 5. Riksdagen hade intet att
erinra häremot (skrivelse 1945:424). Då det vid försvarsväsendet är fråga
om extra ordinarie personal, lärer det få ankomma på Kungl. Majit att härutinnan
träffa avgörande.
Av olika skäl är det icke möjligt att nu slutligt bedöma de kostnadsminskningar,
som organisationsnämndens förslag innebär. Sålunda ha
undersökningarna ägt rum dels under beredskapsförhållanden och dels
under en övergångsperiod från beredskaps- till fredsförhållanden. Vidare
äro vissa befattningar, som återfinnas i personalförteckningarna, av olika
anledningar icke tillsatta. Organisationsnämnd en har, synes det mig, räknat
med väl höga besparingar, under det remissmyndigheterna torde ha
varit väl pessimistiska vid sina beräkningar av kostnadsminskningens storlek.
Det vill emellertid förefalla som örn genomförandet av organisationsnämndens
förslag i enlighet med vad jag tidigare anfört medför vissa icke
obetydliga kostnadsminskningar, även örn hänsyn tages till den förutberörda
löneregleringen.
Ehuru det lärer ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser i
ämnet, har jag dock här velat anmäla föreliggande spörsmål, vilket är av
betydelse vid bedömandet av medelsbehovet för icke ordinarie personal. För
nästa budgetår synes medelsbehovet icke röna större inverkan av åtgärderna,
då ju genomförandet som nämnts måste ske successivt.
16
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Utskottet.
Vad departementschefen under förevarande punkt anfört påkallar icke
något särskilt uttalande från utskottets sida. Utskottet har dock velat vad i
ärendet förekommit för riksdagen
omförmäla.
7:o) Den ekonomiska organisationen vid marinens lokala myndigheter. Departements
chef en har (punkt 7, s. 30—37) inledningsvis redogjort för 1944
års marinintendenturutrednings förslag rörande den kamerala förvaltningens
organisation inom marindistrikten och vid kustartilleriförsvaren samt för av
försvarets civilförvaltning genomförda undersökningar och försöksverksamhet
rörande kameralorganisationen vid nämnda myndigheter.
Härefter har departementschefen för egen del anfort följande.
Såsom framgår av det anförda har den ekonomiska organisationen vid
marinens lokala myndigheter sedan länge varit föremål för utredningar och
organisationsundersökningar. Endast beträffande örlogsvarven lia dessa utredningar
lett till definitivt ställningstagande i fråga örn utformningen av
den kamerala organisationen.
Nu föreliggande förslag till ekonomisk organisation vid marindistrikten —
med bortseende från kustartillerimyndigheterna — äro i princip överensstämmande
och innebära, att de försöksvis organiserade ekonomikontoren inlemmas
i marindistriktens nuvarande kameralkontor. Däremot förete förslagen icke
oväsentliga skiljaktigheter beträffande utformningen av dessa organ. De framlagda
förslagen beträffande organisationen av de lokala kameralorganen hos
kustartillerimyndigheterna gå emellertid isär även vad beträffar principerna.
Sålunda eftersträvar 1944 års marinintendenturutredning nied sitt förslag
skapandet av större likformighet mellan de olika kamerala enheterna inom
marinen, medan civilförvaltningen och organisationsnämnden ha velat konstruera
en kassamyndighet, som med beaktande av marinens speciella förhållanden
i så hög grad som möjligt överensstämmer med de sinsemellan likartade
kassamyndigheterna vid armén och flygvapnet. Härvid ha dock civilförvaltningen
och organisationsnämnden kommit till olika resultat.
Innan jag behandlar de föreliggande förslagen vill jag erinra örn att även
den övriga förvaltningen vid marinen av skilda anledningar företer avsevärda
olikheter gentemot motsvarande förvaltning och förvaltningsorgan inom armén
och flygvapnet. Genom beslut den 12 januari 1946 har Kungl. Majit uppdragit
åt statens organisationsnämnd att bedriva organisationsundersökningar vid
marinen. Såvitt nu kan bedömas komma dessa undersökningar att bland annat
föranleda förslag till vissa ändringar även av den icke-kamerala förvaltningen
inom marinen. Denna förvaltning sammanhänger emellertid intimt med den
kamerala.
Med hänsyn härtill och till den nu pågående utredningen angående försvarets
organisation efter utgången av budgetåret 1946/47 ävensom organisations
nämndens pågående undersökningar beträffande marinens kameralorganisation
anser jag mig för närvarande icke kunna taga slutlig ställning till utformningen
av den ekonomiska organisationen vid marinens lokala myndigheter.
Såsom riksräkenskapsverket framhållit, innebär civilförvaltningens i
detalj utarbetade förslag beträffande kameralförvaltningarna vid Ostkustens
och Sydkustens marindistrikt emellertid viss kostnadsminskning i förhållande
till nuvarande organisation. Jag anser mig därför böra förorda, att den
av civilförvaltningen i samråd med marinförvaltningen planerade och delvis
Statsutskottets utlåtande nr 192.
17
på försök genomförda sammanslagningen av ekonomi- och kameralkontoren
fullföljes. En sådan anordning utesluter icke framtida ytterligare rationalisering.
Av tidigare anförda skäl finner jag mig emellertid icke böra binda nu pågående
utredningar och organisationsundersökningar genom inrättande av
civila ledande befattningar vid de kamerala organen. I avvaktan på slutligt
ställningstagande torde liksom hittills marinintendenturofficerare få tagas i
anspråk för dessa arbetsuppgifter. Detta torde förutsätta att i ett par fall
reservofficerare, som äro därtill villiga, måste hållas inkallade till förstärkning
av den aktiva intendenturpersonalen på sätt förutsatts i samband med 1942
års försvarsbeslut. Skulle å andra sidan för ändamålet lämpliga officerare icke
finnas att tillgå, lärer annan utväg icke stå öppen än att med ianspråktagande
av medel för tillfälligt anställande av personal provisoriskt lösa uppkommande
personalfrågor genom anställning av civil personal.
I samband med ärendets beredning inom försvarsdepartementet har civilförvaltningen
under hand anmodats inkomma med nytt förslag till stater för
övrig personal vid dessa kameralkontor. Härvid skulle hänsyn tagas till nu
anställd extra ordinarie personal. Ett i anledning härav framlagt förslag skiljer
sig beträffande befattningarnas lönegradsplacering icke oväsentligt från civilförvaltningens
förslag av den 18 juni 1945. Detta beror på att i sistnämnda förslag
till följd av den planerade omorganisationen och arbetsrationaliseringen
ett flertal befattningar föreslagits inrättade i lägre lönegrader än de nu förekommande.
Enligt inom statsförvaltningen i allmänhet tillämpade principer
bör emellertid den redan anställda extra ordinarie personalen tills vidare övergångsvis
medgivas kvarstå i nu innehavda befattningar, i den mån överflyttning
till andra tjänster ej kan ske. För Ostkustens marindistrikt
innebär civilförvaltningens senaste förslag en minskning av den militära
personalen med 2 flaggunderofficerare, 4 högbåtsmän och 5 värnpliktiga,
varjämte en befattningshavare med arvode å 400 kronor per månad icke vidare
anses erforderlig. Av de icke-ordinarie befattningarna föreslås utbyte av 1
befattning i lönegrad MEx 7 mot 1 extra ordinarie befattning i motsvarande
lönegrad samt ökning med 1 befattning för extra kontorsbiträde i lönegrad
MEx 4. De för närvarande vid Stockholms örlogsstation redovisade vid ekonomikontoret
tjänstgörande båda kontorsbiträdena i lönegrad MEo 4 föreslås
överflyttade till kameralkontoret. För Sydkustens marindistrikt innebär civilförvaltningens
förslag en minskning med 2 flaggunderofficerare och 2 lottor.
Beträffande den icke-ordinarie personalen föreslår civilförvaltningen ett utbyte
av 2 befattningar i lönegraden MEo 7 respektive MEx 8 mot 2 befattningar
i MEo 8, av B befattningar för extra kontorsbiträden i lönegrad MEx 4
mot motsvarande antal extra ordinarie befattningar samt 2 befattningar för
extra skrivbiträden i MEx 2 mot 2 befattningar i MEo 2. De båda befattningshavarna
i lönegrad MEo 8 avses tjänstgöra vid avlöningsdetaljen. De
skola dessutom handha den kontanta utbetalningen till manskapet.
För egen del anser jag, att i nuvarande läge endast oundgängligen erforderliga
personalförändringar böra vidtagas. Emellertid erbjuder det stora
svårigheter att nu taga ställning till vilka befattningar som i den föreslagna
övergångsorganisationcn bliva erforderliga. Då här är fråga om lägre ickeordinarie
personal lärer det få ankomma på Kungl. Majit att vid organisationens
genomförande vidtaga de personalförändringar, vilka i anslutning till
vad jag anfört kunna bli erforderliga.
Jag utgår från att de föreslagna kameralmyndigheterna fortfarande benämnas
kameralkontor.
Vidkommande den kamerala organisationen vid Wästkustens marindistrikt
förutsätter jag, att de av statens organisationsnämnd där bedrivna organisa
Tiilutntj
lill rilcsdat/Kvs protokoll Hilli, (i sinni. Nr 192. lisa u; 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
.18 Statsutskottets utlåtande nr 192.
tionsundersökningarna skola fullföljas. Jag ifrågasätter därför icke nu någon
ändring av den vid marindistriktet tjänstgörande kamerala personalen.
Vad beträffar kustartilleriförsvaren och kustartilleriförbanden föreligger,
som jag tidigare nämnt, icke något detaljerat förslag till nj organisation. Nu
bedrivna organisationsundersökningar torde böra skyndsamt fortsättas. Icke
heller för dessa myndigheter ifrågasätter jag nu några personaländringar.
Under relativt lång tid ha olika försöksorganisationer tillämpats vid marinens
lokala kameralmyndigheter. Föreliggande förslag till provisorisk lösning
innebär mot bakgrunden härav vissa olägenheter. Av vad jag tidigare
anfört framgår dock, att en sådan anordning nu torde vara nödvändig. Emellertid
utgår jag från att nuvarande utredningar och organisationsundersökningar
skola kunna bedrivas i sådant tempo, att slutligt förslag till kameralorganisation
vid marinen skall kunna framläggas utan längre dröjsmål. Ur
arbetssynpunkt och med tanke på personalen vore det i hög grad önskvärt,
att sä kunde ske.
Vad departementschefen under förevarande punkt anfört påkallar icke
något särskilt uttalande från utskottets sida. Vad i ärendet förekommit har
utskottet dock velat för riksdagen
omförmäla.
8:o) Löneställningen för ingenjörpersonalen vid arméns tygverkstäder. Departementschefen
Ilar (punkt 8, s. 37—48) anfört i huvudsak följande.
I proposition den 25 januari 1946 angående arméns ingenjörpersonal, nr 80,
hade framlagts förslag rörande en fastare organisation av ingenjörpersonalen
vid armén och rörande personalens löneställning. I propositionen hade förutsatts,
att denna personal tills vidare, i väntan på försvarskommitténs förslag,
skulle erhålla extra ordinarie anställning. Vid anmälan av propositionen anförde
departementschefen, att särskild utredning påginge rörande frågan örn
löneställningen för ingenjörpersonalen vid arméns tygverkstäder. De för
dessa verkstäder avsedda chefstjänsterna, sammanlagt 17, innefattades därför
icke i det förslag som i propositionen framlades. Å s. 37—47 i statsrådsprotokollet
har departementschefen redogjort för den utredning som numera föreligger
i denna fråga.
Samtliga de befattningar örn vilka här vore fråga bestredes av ingenjörer,
vilka åtnjöte arvoden från s. k. sakanslag. De nuvarande anställningsvillkoren
hade visat sig icke tillräckliga för att trygga en god rekrytering. Vissa av
tjänsterna vore för närvarande vakanta i brist på sökande. I de fall då befattningar
ledigkungjorts hade kompetenta sökande i allmänhet icke anmält
sig. Med hänsyn härtill rådde numera enighet om att anställningsvillkoren
måste fastare regleras och att detta borde ske genom inrättande av extra
ordinarie befattningar i avbidan på den översyn, som verkställdes av försvarskommittén.
Emellertid funnes även vissa andra tjänster för ingenjörer
vid de ifrågavarande verkstäderna. I enlighet med de principer som angivits
i den förutnämnda propositionen angående arméns ingenjörpersonal borde
dessa tjänster icke medtagas i detta sammanhang; det finge förutsättas, att
ifrågavarande befattningshavare även i fortsättningen kontraktsanställdes med
Statsutskottets utlåtande nr 192. 19
anlitande av sakanslag intill dess behovet av befattningarna prövats i samband
med pågående översyn av försvarsorganisationen.
I fråga örn de lönegrader, till vilka befattningarna borde hänföras, hade
allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd föreslagit, att de
ifrågakommande lönegraderna skulle fastställas såsom högst-lönegrader, på
sätt tillämpades inom försvarets fabriksverk. Då denna anordning väl lämpade
sig på förevarande område och inom fabriksverket givit gynnsamma erfarenheter,
hade departementschefen intet att däremot erinra. Vad benämningen
av tjänsterna beträffade anslöt departementschefen sig till tygavdelningens
förslag. Enligt nämnda förslag vore beteckningen verkstadsföreståndare
lämplig endast vid de mindre truppförbandsverkstäder, där verkstadens
ledning vore avsedd att utövas av en tygverkmästare eller verkmästare direkt
underställd tygofficeren. Benämningen verkstadschef borde däremot med hänsyn
till vederbörandes självständiga ställning fastställas för befattningshavare
vid verkstäder, där särskild driftsledare funnes tillsatt. Vad anginge löneställningen
funne departementschefen det önskvärt, att möjligheter skapades
för en viss befordringsgång inom denna personalkategori, samt förordade med
hänsyn härtill och med beaktande av den i ärendet föreliggande utredningen
i övrigt, att för cheferna för arméns tygverkstäder inrättades
1 befattning i högst Eo 29,
4 befattningar i högst Eo 28,
7 » » högst Eo 26,
5 » » högst Eo 24.
Samtliga befattningar syntes böra — i varje fall tills vidare — uppföras på
personalförteckningen för arméförvaltningen. Härutinnan komme departementschefen
att framlägga förslag i det följande.
Bifall till förslaget innebure en överflyttning av kostnader från sakanslag
till avlöningsanslag. Såsom förutsatts i den förutnämnda propositionen borde
på Kungl. Majit ankomma att pröva i vad mån en mot den minskade belastningen
svarande del av vederbörande sakanslag borde innehållas i samband
med meddelande av dispositionsbeslut beträffande anslagen.
Utskottet får erinra, att riksdagen i skrivelse nr 258 numera bifallit Kungl.
Majlis i propositionen nr 80 framlagda förslag rörande en fastare organisation
av ingenjörpersonalen vid armén och rörande personalens löneställning. I
nämnda proposition anmäldes att sedan frågan örn löneställningen för cheferna
för arméns tygverkstäder blivit föremål för ytterligare utredning förslag
i ämnet senare skulle framläggas för riksdagen.
I förberörda skrivelse framhöll riksdagen, att de rådande ovissa framtidsutsikterna
och lösa anställningsförhållandena för arméns ingenjörpersonal i
icke ringa grad försvårat rekryteringen, varför riksdagen ansåg sig böra medgiva,
att denna personal bereddes fastare anställningsform. Då samma förhållanden
gälla med avseende å nu ifrågavarande verkstadschefer vill utskottet
tillstyrka, att extra ordinarie befattningar inrättas jämväl för dessa
befattningshavare. T fråga örn löneställningen synes det utskottet lämpligt
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande nr 192.
och ändamålsenligt, att ifrågakommande lönegrader fastställas såsom högstlönegrader.
En differentiering av löneställningen synes med hänsyn till önskvärdheten
av att åstadkomma viss befordringsgång vara befogad, varför förslaget
i denna del tillstyrkes. Mot de tilltänkta inplaceringarna vill utskottet
icke framställa någon erinran. Då ifrågavarande befattningar äro avsedda att
uppföras på personalförteckningen för arméförvaltningen, kommer utskottet
att under nämnda ämbetsverks avlöningsanslag beräkna medel för ändamålet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva
tillkänna vad utskottet ovan anfört.
9:o) Bibehållen lön vid kompletteringsstudier. Kungl. Majit bär föreslagit
riksdagen (punkt 9, s. 48—50) att bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser
i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 mars 1946 föreslagits.
Enligt gällande bestämmelser må officersaspirant med otillräckliga kunskapsmått
icke antagas till fänrik, förrän han genom vederbörlig fyllnadsprövning
visat sig ha förvärvat härför föreskrivna betyg. Detta gäller såväl fast anställda
som värnpliktiga officersaspiranter. Fast anställd officersaspirant, som saknar
föreskrivna kunskapsmått, återgår efter avlagd officersexamen till tjänstgöring
såsom furir vid vederbörligt truppförband, i samband varmed han entledigas
såsom officersaspirant och honom meddelat förordnande såsom sergeant återkallas.
Värnpliktig, icke fast anställd officersaspirant utrycker efter avlagd
officersexamen från tjänstgöring och återinträder icke i tjänst förrän efter
antagning till fänrik. Härav följer att den fast anställde åtnjuter avlöning
under kompletteringstiden, dock endast i den mån han icke begär och får
tjänstledighet för studiers bedrivande utöver honom författningsenligt tillkommande
semester. Den värnpliktige däremot, som icke äger frivilligt kvarbliva
i tjänstgöring under kompletteringstiden, uppbär härunder inga som
helst löneförmåner från försvaret.
I skrivelse den 28 september 1945 har arméinspektören, på uppdrag av
chefen för armén, föreslagit utfärdande av bestämmelser i syfte att tillförsäkra
officersaspirant avlöning under tid som erfordras för berörda kompletteringsstudier.
Departementschefen har funnit det skäligt och ur rekryteringssynpunkt
lämpligt, att officersaspirant tillförsäkras de av arméchefen föreslagna förmånerna.
Departementschefen förutsätter därför, att Kungl. Majit skall äga
medgiva, dels, beträffande fast anställd officersaspirant, att han efter genomgången
krigsskolekurs må, utöver honom författningsenligt tillkommande semester,
med bibehållande av de avlöningsförmåner som tillkommit honom
under krigsskolekursen erhålla tjänstledighet under högst fem månader för
ernående av det för antagning till fänrik stadgade kunskapsmåttet, dels ock,
beträffande värnpliktig, icke fast anställd officersaspirant, att han efter genomgången
krigsskolekurs må frivilligt kvarbliva i tjänstgöring och därvid, med
Statsutskottets utlåtande nr 192.
21
bibehållande av de avlöningsförmåner som tillkommit honom under krigsskolekursen,
och av rätt till familjebidrag, erhålla tjänstledighet under likaledes
högst fem månader för ernående av berörda kunskapsmått.
Utskottet finner bärande skäl tala för att officersaspirant kommer i åtnjutande
av föreslagna förmåner under ifrågavarande kompletteringsstudier
och tillstyrker, att Kungl. Maj:t bemyndigas meddela avsedda bestämmelser
i ämnet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser
i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
1 mars 1946 föreslagits.
Vissa anslagsfrågor.
10:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1 har
Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 1 242 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 120 (punkt 10, s. 50—82)
föreslagit riksdagen att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för försvarets
civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 242 000
kronor.
Vid anmälan i årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln,
punkt 6) av medelsbehovet under anslaget till Krigsmaterielverket: Avlöningar
erinrade departementschefen, att från olika håll framhållits behovet
av en omprövning av försvarets centrala förvaltningsorganisation. För egen
del anförde departementschefen bland annat, att frågan huruvida en dylik
omprövning borde företagas av 1945 års försvarskommitté då ännu icke kunde
bedömas. I vart fall kunde kommittén först sedan preliminära resultat nåtts
i fråga om försvarets allmänna organisation upptaga spörsmålet örn erforderliga
ändringar i förvaltningsorganisationen. En annan ordning för frågans
behandling skulle enligt departementschefens förmenande kunna avsevärt försena
slutförandet av kommitténs huvuduppdrag. Vid de fortsatta övervägandena
av denna fråga har departementschefen funnit en dylik försening vara
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande nr 192.
att befara, därest ifrågavarande omfattande fråga skulle hänskjutås till
den redan mycket betungade försvarskommittén. Å andra sidan föreligger
mellan försvarskommitténs uppdrag och det nu aktuella ett sådant samband,
att det är erforderligt att vid utredningsarbetet hålles en nära kontakt. En
lämplig anordning bär synts departementschefen vara, att den nu föreliggande
uppgiften anförtros åt en särskild utredning med sådan sammansättning
att ett nära personligt samband mellan de båda utredningarna tryggas
utan att därför försvarskommittén såsom sådan betungas. Frågan örn tillsättande
av en dylik utredning för översyn av den centrala försvarsförvaltningens
organisation ämnar departementschefen framdeles anmäla för Kungl.
Majit.
Departementschefen har vid anmälan i årets statsverksproposition av äskandena
under fjärde huvudtiteln anfört, att det av där närmare angivna skäl
icke vore möjligt att, i avbidan på en utredning av nyss angivna art, uppskjuta
ett ställningstagande till föreliggande förslag örn personalökningar vid
olika förvaltningsmyndigheter. Självfallet vore det dock, såsom departementschefen
också tidigare framhållit, av den största vikt att den utökning av personalorganisationen
som prövades böra ske icke genomfördes på sådant sätt
att ett framtida övervägande av dessa frågor i avgörande grad bundes.
Dessa riktlinjer för bedömandet av frågor örn personalökningar vid de
centrala förvaltningsmyndigheterna äga givetvis sin giltighet även för civilförvaltningen.
I betraktande av verkets centrala ställning inom försvarsorganisationen
med inriktning väsentligen på ekonomiska och administrativa
spörsmål är det uppenbart, framhåller departementschefen, att civilförvaltningens
personalorganisation bör beräknas på sådant sätt att personalrekryteringen
kan bli god.
Civilförvaltningens framlagda förslag till personalorganisation för nästa
budgetår innebär betydande personalökningar. Förslaget innebär även, att
viss personal, särskilt i högre befattningar, erhåller ordinarie anställning och,
i en del fall, förbättrad löneställning. I vissa fall grunda sig förslagen på förutsättningen
att smärre ändringar i ämbetsverkets fastställda organisation vidtagas.
Civilförvaltningen har, enligt vad verket angiver, sti''ävat efter att i
sina till grund för förslaget liggande beräkningar komma till mera slutgiltiga
resultat men har framhållit, att vissa osäkerhetsmoment föreligga, särskilt
i fråga örn de delar av verket, för vilka arbetsunderlaget huvudsakligen utgöres
av lokalmyndigheternas räkenskapsmaterial, d. v. s. i första hand de
delar, där revisionsverksamhet förekommer. Detsamma torde väl för övrigt,
särskilt med hänsyn till den beslutade omläggningen av bokföringen, gälla de
delar av verket, som syssla med bokföringsuppgifter.
Med hänsyn till omfattningen av civilförvaltningens förslag och de olika
problem, som uppställa sig vid en bedömning av detsamma, har departementschefen
ansett det tveksamt, örn ett remissförfarande i vanlig ordning skulle
kunna ge den överskådlighet och den belysning av frågorna, som erfordras
för en prövning av förslaget. Större fördelar i angivna hänseenden ha synts
departementschefen stå att vinna, örn förslaget i dess helhet underkastades
en enhetlig granskning ur såväl arbetsorganisatoriska och lönetekniska som
Statsutskottets utlåtande nr 192.
23
allmänt administrativa synpunkter i övrigt. Departementschefen har meddelat,
att utredning i dessa hänseenden verkställts av särskilt tillkallad utredningsman,
generaldirektören E. B. Stridsberg. Denna utredning har i väntan
på den förutnämnda översynen av förvaltningsorganisationen inriktats på en
undersökning av vilka ändringar i personalorganisationen som äro närmast
erforderliga och kunna vidtagas utan att hindra en översyn av förvaltningsorganisationen
i dess helhet. Utredningen innefattar förslag örn vissa begränsningar
i civilförvaltningens förslag, särskilt beträffande revisionsbyrån.
Vid avvägningen av proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie personal
har utredningsmannen ansett sig böra sträcka sig något längre än civilförvaltningen.
Som ett allmänt omdöme om civilförvaltningens förslag har
utredningsmannen anfört, att den av verket förordade personaluppsättningen
i allmänhet icke tilltagits alltför riklig. I anledning av den av utredningsmannen
ifrågasatta decentraliseringen av ärenden till civilförvaltningen har
departementschefen uppdragit åt ämbetsverket att till Kungl. Majit inkomma
med förslag rörande de grupper av ärenden i vilka beslutanderätten må kunna
överflyttas från Kungl. Majit till civilförvaltningen. I den mån ett genomförande
av dylika åtgärder erfordrar riksdagens medverkan kommer frågan att
i annat sammanhang underställas riksdagen.
Civilförvaltningen har av närmare anförda skäl föreslagit, att ämbetsverkets
tre byråchefsbefattningar, nu placerade i A 30 med benämningen krigsråd,
måtte uppföras i C 8. Ämbetsverket har jämväl ansett, att omfattningen
av dess byråer motiverade benämningen avdelningar å dessa enheter och i
anslutning därtill föreslagit benämningen avdelningschefer å krigsråden.
Frågan örn krigsrådens löneställning berördes av civilförvaltningen jämväl i
dess medelsäskanden för innevarande budgetår. Föredragande departementschefen
anförde härom (prop. 1945:170, s. 202), att denna fråga uppenbarligen
sammanhängde med spörsmålet örn byråchefs- och råds tjänsternas lönegradsplacering
överhuvudtaget, varför han icke funne anledning att ingå på frågan.
För egen del har departementschefen ansett frågan örn löneställningen för
krigsråden i civilförvaltningen vara väl värd övervägande. Såsom utredningsmannen
framhållit är emellertid frågan örn en allmän differentiering i lönehänseende
av byråchefs- och rådstjänsterna föremål för prövning. Departementschefen
har funnit sig icke kunna förorda, att förevarande spörsmål utbrytes
ur det större sammanhanget och prövas isolerat från detta och har ansett
sig därför icke nu kunna tillstyrka civilförvaltningens förslag. Ej heller
har departementschefen funnit anledning upptaga frågan örn ändrad benämning
av de nuvarande byråerna.
Användning av extra ordinarie befattningar i högre lönegrad innebär,
framhåller departementschefen, otvivelaktigt nackdelar bland annat därigenom
att vikariatslöneförordnanden genom ett flertal lönegrader i regel bliva
en följd därav. Departementschefen har ansett sig med hänsyn härtill böra
tillstyrka, att till ordinarie anställning överföras vissa högre tjänster som
redan nu kunna förutses bliva erforderliga även efter en omprövning av civilförvaltningens
organisation. Departementschefen har sålunda förordat, att
24
Statsutskottets utlåtande nr 192.
bland andra befattningarna för byrådirektör och förste byråsekreterare (sektionschefer
inom kanslibyrån) omändras till ordinarie i lönegrad A 28 respektive
A 26. Av samma skäl har departementschefen tillstyrkt, att advokatfiskalsbefattningen
upptages i A 28.
Arbetets omfattning inom kanslibyrån torde enligt departementschefens
mening göra det nödvändigt att fortfarande avdela särskilda tjänstemän för
handläggning av vissa på byrån ankommande ärenden. Departementschefen
har emellertid ansett sig icke nu beredd att tillstyrka, att den tredje sektionen
inom byrån bibehålies även i fredsorganisationen, och funnit sig därför
icke kunna förorda civilförvaltningens förslag örn inrättande av en befattning
för förste byråsekreterare såsom chef för en dylik sektion. I likhet med
utredningsmannen har departementschefen i stället ansett vikariatslön i 26 :e
lönegraden böra utgå till tjänsteman, åt vilken uppdrages att förestå handläggningen
av ifrågavarande ärenden.
Departementschefen har tillstyrkt, att en extra ordinarie byråsekreterarbefattning,
avsedd för sekretariatet, ersättes med en ordinarie dylik befattning
i A 21. Likaledes har departementschefen tillstyrkt, att 2 nya befattningar
för byråsekreterare i Eo 21 inrättas för kanslibyrån.
Civilförvaltningens förslag att inrätta en byrådirektörsbefattning för föreståndaren
för kameralbyråns sekretariat har departementschefen ansett
sig icke kunna biträda. Vad departementschefen i det föregående yttrat
rörande överförande till ordinarie anställning av vissa högre befattningar
gäller även beträffande den befattning för förste byråsekreterare, varom här
är fråga, varför departementschefen i likhet med utredningsmannen förordat,
att befattningen uppföres i lönegrad A 26. Förslaget örn inrättande av en ny
befattning för beredning och föredragning av anslags- och budgetärenden har
departementschefen ansett sig böra tillstyrka. Departementschefen har delat
utredningsmannens uppfattning, att befattningen bör upptagas i 24:e lönegraden,
och föreslagit, att för ändamålet inrättas en befattning för förste byråsekreterare
i A 24. Särskild lönekompensation åt föreståndaren för sekretariatet
torde enligt departementschefens mening böra komma i fråga endast
örn så kan anses betingat av arbetets omfattning under tiden för avvecklandet
av beredskapen, varför eventuellt uppkommande fråga därom torde få
prövas i annat sammanhang.
Till frågan örn ändrad benämning av kameralbyråns sekretariat har departementschefen
ansett sig icke nu böra taga ställning. Det har synts departementschefen
ändamålsenligt, att ärenden rörande läger- och manskapskassoma
inordnas under sekretariatet. Skäl har icke synts föreligga att för
handläggning under fredsförhållanden av mobiliseringsärenden bibehålla en
särskild detalj. Den revisorsbefattning i A 21 som enligt civilförvaltningens
förslag avses såsom chef för denna detalj har därför ansetts böra frigöras.
I likhet med utredningsmannen har departementschefen funnit i sådant fall
med mobiliseringsärendena sammanhängande registreringsuppgifter m. m.
böra kunna anförtros åt en lägre befattningshavare. Departementschefen har
i likhet med utredningsmannen föreslagit, att härför inrättas en befattning
för kontorist i A 9,
Statsutskottets utlåtande nr 192.
25
För granskningsarbete inom kamrerarkontoret har civilförvaltningen föreslagit
inrättande av två extra ordinarie revisorsbefattningar. I likhet med utredningsmannen
har departementschefen ansett att för tillgodoseende av
detta personalbehov bör kunna utnyttjas den ordinarie revisorsbefattning sorn
frigöres vid indragning av mobiliseringsdetaljen. Med inrättande av ytterligare
en revisorsbefattning har föreslagits böra anstå i avvaktan på erfarenheterna
av arbetsbelastningen efter återgång till fredsförhållanden. Inrättandet
för kamrerarkontoret av en ny befattning för kontorist i A 9 har departementschefen
funnit sig kunna tillstyrka.
Civilförvaltningens förslag att nu uppflytta kamrerare kusten å bokföringskontoret
till A 26 har departementschefen icke biträtt. Däremot har departementschefen
tillstyrkt förslaget, att för de administrativt betonade göromålen
inom bokföringskontoret inrättas ytterligare en revisorsbefattning i Eo 21.
Vad civilförvaltningen föreslagit rörande omfattningen av personal för
den del av bokföringskontoret, som skall handhava de med genomförandet
av den centraliserade bokföringen väsentligt utvidgade bokförings- och granskningsuppgifterna,
har icke givit departementschefen anledning till erinran.
Departementschefen har tillstyrkt, att för föreståndaren för verksamheten
i fråga inrättas en befattning i Eo 22, vilken bör benämnas biträdande kamrerare.
I enlighet med utredningsmannens förslag har departementschefen
förordat, att den för ledningen av gransknings- och stansningspersonalens
arbete avsedda kansliskri vart jänsten uppföres i A 11. I likhet med utredningsmannen
har departementschefen räknat med placering av de båda för
maskinernas skötsel avsedda befattningshavarna i Eo 15 respektive Eo 9.
Departementschefen har icke velat motsätta sig, att den för blankettdetaljen
avsedda arvodesbefattningen i Oa 10 fortfarande må finnas inrättad i
avbidan på närmare erfarenheter av den omläggning av blankettgranskningen,
som beslöts av fjolårets riksdag.
Vad revisionsbyrån beträffar har civilförvaltningen framhållit, att i
fråga örn denna i särskild grad gjorde sig gällande vad ämbetsverket anfört
rörande osäkerheten i beräkningarna av erforderlig personal för sådana delar
av verket, vilkas arbetsunderlag huvudsakligen utgjordes av försvarets lokala
myndigheters räkenskaper och verifikationer. Civilförvaltningen har med hänsyn
härtill och till möjligheten av att byråns fredsorganisation kunde även i
andra avseenden påverkas av de avsevärda förändringar i dess personaluppsättning,
som hålkortsbokföringens genomförande medförde, ansett sig icke kunna
nu framlägga definitiva beräkningar rörande revisionsbyråns personalbehov.
Som utgångspunkt för de nu föreliggande beräkningarna har förutsatts, att den
mera kvalificerade granskningen liksom hittills skulle begränsas till 75 av
det till 2 miljoner verifikationer per år uppskattade räkenskapsmaterialet.
Utredningsmannen har ansett ifrågavarande granskning under normala förhållanden
kunna begränsas till omkring 60 % av verifikationerna. Med denna
förutsättning har utredningsmannen omräknat den av civilförvaltningen föreslagna
personaluppsättningen för revisionsbyrån. Med hänsyn bland annat
till de personalbegränsningar som därvid ansetts kunna ske har utredningsmannen
jämväl förordat vissa ändringar i revisionsbyråns organisation.
26
Statsutskottets utlåtande nr 192.
För egen del har departementschefen ansett den av utredningsmannen
valda utgångspunkten nu kunna läggas till grund vid personalberäkningarna.
En ytterligare begränsning av den kvalificerade räkenskapsgranskningen
bör emellertid enligt departementschefens förmenande övervägas. Departementschefen
har därför betraktat den av utredningsmannen angivna granskningsnormen
såsom uttryck för granskningens maximala omfattning. Yad
särskilt angår granskningen av räkenskaperna från beredskapstiden har departementschefen
funnit det kunna starkt ifrågasättas örn denna granskning,
som medför förhållandevis stora anspråk på medelsanvisning från avvecklingsanslag,
bör ske ens tillnärmelsevis i den omfattning, som nyss antytts.
På i första hand civilförvaltningen har det synts böra ankomma att pröva
örn och i vad män sådan granskning fortsättningsvis bör ske.
Utredningsmannens förslag att I och II revisionskontoren sammanslås, att
räkenskaper, som hänföra sig till lantförsvarets skolor och anstalter, i samband
därmed överflyttas till nuvarande IY revisionskontoret samt att undersökningsdetaljen
infogas i sekretariatet har förordats av departementschefen. Åt
frågan örn inordnande av sjörevisionen i III revisionskontoret har ansetts
böra ägnas fortsatt uppmärksamhet. Yad utredningsmannen anfört rörande
omfattningen av och sättet för kontrollen av löneklassplaceringar har synts
böra beaktas vid de organisationstekniska undersökningar, som bliva erforderliga
i samband med den blivande slutliga översynen av civilförvaltningens
organisation.
Till följd av dessa organisationsförändringar har en befattning för revisionskommissarie
i Eo 26 ansetts kunna indragas. På de skäl utredningsmannen
anfört har föreslagits, att även befattningen såsom föreståndare för
sekretariatet, förste byråsekreterare i Eo 26, skall utgå ur organisationen.
Därvid har emellertid en byråsekreterarbefattning i Eo 21 för sekretariatet
ansetts böra tillkomma, varför departementschefen tillstyrkt civilförvaltningens
av utredningsmannen förordade förslag härom. Civilförvaltningens personalberäkningar
i vad de avse utökning av 2 revisorsbefattningar har departementschefen
emellertid, i avvaktan å erfarenheter av revisionsverksamhetens
omfattning i fredstid, icke nu velat tillstyrka.
Förslaget att för vissa revisionsuppgifter inrätta särskilda befattningar i
18:e lönegraden har synts i och för sig lämpligt. Med hänsyn till osäkerheten
beträffande revisionsbyråns framtida arbetsomfång har departementschefen
emellertid icke velat nu tillstyrka, att ordinarie befattningar inrättas för
ändamålet. För föreståndaren för revisionsbyråns expedition har departementschefen
i enlighet med civilförvaltningens av utredningsmannen utan
erinran lämnade förslag förordat, att en kontoristbefattning i A 9 inrättas.
Tillika har departementschefen tillstyrkt att en arvodesbefattning för pensionerad
underofficer i UO 7 inrättas för den på sjörevisionen ankommande
förrådskontrollen. En nu befintlig befattning för pensionerad officer i Oa 10
har föreslagits skola utgå.
I det föregående har departementschefen tillstyrkt förslag örn uppförande
av advokatfiskalsbefattningen å ordinarie stat. En förbättring av löneställ
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
27
ningen för den befattningshavare, som har att föra huvuddiariet å advokatfiskalskontoret,
har synts skälig. I likhet med utredningsmannen har departementschefen
funnit en jrlacering i 9:e lönegraden lämpligt avvägd och sålunda
föreslagit, att för ändamålet uppföres en kontoristbefattning i A 9.
Departementschefen har ansett sig icke vara övertygad örn behovet efter fullständig
återgång till fredsverksamhet av en särskild tjänsteman utöver den
beräknade amanuenspersonalen å advokatfiskalskontoret för bevakningsuppgifter,
varför han icke beräknat några medel för sådant ändamål.
Yad beträffar den såsom erforderlig beräknade lägre personal, som
icke i det föregående särskilt behandlats (revisionspersonal och amanuenser,
kontorister samt kansli-, kontors- och skrivbiträden), har departementschefen
i huvudsak godtagit civilförvaltningens behovsberäkningar, dock med de ändringar
av antalet befattningar i olika grader, huvudsakligen hänförande sig
till revisionsbyrån, som av utredningsmannen föreslagits. Departementschefen
har i det föregående avstyrkt vissa förslag örn inrättande av befattningar för
revisionsassistenter samt för revisorer och byråsekreterare. I stället för dessa
befattningar har departementschefen här räknat med amanuens- och motsvarande
personal.
Såsom av det föregående framgår har utredningsmannen ansett sig böra
föreslå en gynnsammare proportion mellan ordinarie och extra ordinarie personal
än civilförvaltningen förutsatt. Departementschefen har framhållit, att
de utökningar av antalet befattningar i lönegraderna All och A 9, som civilförvaltningen
föreslagit, motsvaras av minskningar i antalet ordinarie befattningar
i kanslibiträdesgraden. Förutom det av departementschefen ej biträdda
förslaget örn beredande av ordinarie anställning åt vissa revisionstjänstemän
samt vad övriga av departementschefen i det föregående behandlade personalfrågor
innefatta i förevarande hänseende har utredningsmannen föreslagit, att
följande antal av civilförvaltningen såsom extra ordinarie föreslagna befattningar
skulle uppföras å ordinarie stat, nämligen 2 kontorister (A 9), 3 kanslibiträden
(A 7) och 7 kontorsbiträden (A 4). Då ett tillmötesgående av vad sålunda
föreslagits torde vara ägnat att underlätta civilförvaltningens rekrytering
av biträdespersonal och kvarhålla önskvärd dylik personal i tjänst, har
departementschefen tillstyrkt förslaget.
Departementschefen har tillstyrkt, att ytterligare 3 ordinarie befattningar
för expeditions vakter (A 5) inrättas. Därutöver har civilförvaltningen
angivit behov av 15 extra ordinarie expeditionsvakter, vilket antal utredningsmannen,
utgående från vad som kunde anses erforderligt sedan civilförvaltningen
flyttat till Ladugårdsgärde, föreslagit skulle begränsas till 10. Härtill
har departementschefen erinrat, att han vid behandlingen i årets statsverksproposition
av anslaget till Marinförvaltningen: Avlöningar (s. 55) ifrågasatt
en undersökning rörande bohovet av vakt- och budskickningspersonal vid de
ämbetsverk, som redan inrymts i ämbetsbyggnaderna på Ladugårdsgärde.
Departementschefen har räknat med att resultatet av en dylik undersökning
skall giva hållpunkter för en säkrare bedömning även av civilförvaltningens
blivande behov av dylik personal. Med hänsyn härtill har departementschefen
28
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Utskottet.
ansett sig icke böra räkna med mera än högst 5 extra ordinarie expeditionsvakter
för civilförvaltningen. Därutöver oundgängligt behov av personal för
expeditionsvaktsgöromål har synts departementschefen i mån av tillgång på
medel för ändamålet få tillgodoses genom anställande av extra och tillfällig personal.
Departementschefen har tillstyrkt inrättande av 3 befattningar för telefonister,
varav 1 ansetts böra placeras i lönegrad Eo 4 och de övriga i lönegrad
Eo 2.
Departementschefen har tillstyrkt civilförvaltningens förslag örn anvisande
av medel till anlitande av experter och beräknar under icke-ordinarieposten
ett belopp av 2 000 kronor för detta ändamål. Därutöver har departementschefen
för tillgodoseende av det behov av medel, som civilförvaltningen angivit
övergångsvis föreligga för slutförande av siffergranskning av räkenskaper
och för erhållande av effektivt resultat av arbetet med hålkortsstansning,
under samma anslagspost beräknat ett belopp av 15 000 kronor. Sistnämnda
belopp utgör alltså en tillfällig ökning av anslaget, som sedermera
kommer att bortfalla.
Vid bifall till vad departementschefen nu föreslagit skulle för civilförvaltningen
erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 545 000
kronor (nu 440 000 kronor), för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, 16 000 kronor (nu 20 000 kronor), för avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal 750 000 kronor (nu 630 000 kronor) samt för rörligt
tillägg 200 000 kronor (nu 167 000 kronor). Inkomster av inflytande pensionsmedel
uppskattas till 11 000 kronor. Anslagsbehovet skulle således uppgå
till 1 500 000 kronor (nu 1 242 000 kronor).
Genom 1943 års riksdagsbeslut rörande organisationen av försvarsväsendets
centrala förvaltning inrättades allenast vissa nyckelposter och vissa nya befattningar,
som funnos böra under alla förhållanden tillkomma. Någon möjlighet
förelåg då knappast att med större grad av säkerhet bedöma personalbehovet
efter återgång till fredsförhållanden. Såsom departementschefen
framhållit har från olika håll understrukits behovet av en omprövning av
försvarets centrala förvaltningsorganisation. Departementschefen har med
anledning härav ställt i utsikt, att en dylik översyn är att förvänta.
I avbidan därpå synes det utskottet dock icke tillrådligt att undanskjuta
trängande frågor örn ändringar i förvaltningsmyndigheternas personalorganisation.
Ej minst gäller detta försvarets civilförvaltning med hänsyn till dess
betydelsefulla ställning som centralt civilt organ inom försvaret. Å andra
sidan böra givetvis inga åtgärder nu vidtagas, som befaras kunna föregripa
framtida omprövning av förvaltningsorganisationen.
Yad beträffar det nu framlagda personalstatförslaget vill utskottet med avseende
å krigsrådens löneställning instämma i departementschefens uttalande,
att frågan härom är väl värd övervägande. Utskottet förutsätter, att det skall
bliva möjligt för Kungl. Majit att utan större tidsutdräkt för riksdagen framlägga
förslag i ämnet.
StcitsutskotteAs utlåtande nr 192.
29
I förevarande sammanhang har utskottet ansett sig böra beröra frågan örn
beredande av arvode till generaldirektörens i civilförvaltningen ställföreträdare.
Enligt 28 § civila avlöningsreglementet må dylikt arvode utgå under
vissa förutsättningar. Såsom av förarbetena till nämnda författningsrum framgår
uttalade 1938 års lönekommitté önskvärdheten av att i de största ämbetsverken
särskild ställföreträdare funnes för verkschefen. Tills vidare borde
man enligt kommitténs mening härvidlag ej gå längre än att medtaga de verk,
i vilka chefen tillsattes medelst förordnande tills vidare. Särskild ställföreträdare
borde, framhöll kommittén, vara förordnad i samtliga ämbetsverk med
i allmänhet minst fem byråer. I samtliga de fall, då sålunda särskild person
förordnades såsom ställföreträdare för verkschef, borde enligt kommitténs
mening lämpligen till ställföreträdaren utgå särskilt arvode såsom ersättning
icke blott för vikariat under verkschefens ledigheter utan även för det merarbete
och ansvar, som måste följa med ställföreträdarskapet. Ett fast årsarvode
syntes kommittén vara lämpligare än anordningen med vikariatsersättning vid
vikariat. Kommittén uttalade vidare, att det ur kostnadssynpunkt vore utan
betydelse vilkendera ersättningsvägen som valdes; då verkschefen på grund
av särskilt uppdrag eller av annan anledning åtnjöte ledighet från tjänsten
under längre tid, kunde vikariatsersättningen uppgå till högre sammanlagt
belopp än ett skäligt årsarvode.
Utskottet vill framhålla, att civilförvaltningen tillhör de till omfattningen
mera betydande generaldirektörsverken. Dess chef tillsättes med förordnande
på viss tid. Särskild ställföreträdare finnes också där förordnad, till vilken
dock icke utgår ställföreträdararvode. Anledningen härtill torde vara att
verket omfattar allenast tre byråer. Framhållas må emellertid, att dessa
byråer hava en tämligen säregen struktur. Sålunda äro de till omfattningen
betydligt större än ämbetsverkens motsvarande enheter i allmänhet, vilket
haft till följd att de måst indelas i ett flertal underavdelningar (sektioner,
kontor) med relativt självständiga chefer.
Det kan såsom jämförelse nämnas, att vid byggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen,
där ställföreträdare för generaldirektören åtnjuter fast årsarvode,
personalkostnaderna uppgå till i avrundat tal 910 000 respektive 540 000 kronor,
under det att motsvarande kostnader för civilförvaltningens vidkommande
utgöra 1 500 000 kronor. Med hänsyn till det anförda vill utskottet
såsom en lämplig och rationell åtgärd föreslå, att anordningen med vikariatsersättning
vid vikariat för civilförvaltningens generaldirektör utbytes mot
inrättande av ställföreträdararvode. Detsamma bör bestämmas till sedvanligt
belopp av 1 200 kronor för år. Huruvida förslaget kan komma att medföra
någon kostnadsökning kan icke nu bedömas. Örn så skulle bliva fallet torde
under alla förhållanden densamma dock icke bliva större än att den väl kan
rymmas inom ramen för beräknad vederbörlig anslagspost.
Utskottet finner tidpunkten nu vara inne att å ordinarie stat uppföra de
i samband mod 1943 års förvaltningsreform inrättade nyckelbefattningarna för
byrådirektör och förste byråsekreterare, samtidigt sektionschefer inom
ämbetsverkets kanslibyrå. Förslaget härom tillstyrkes alltså. Utskottet kan
30
Statsutskottets utlåtande nr 192.
vidare ansluta sig till vad departementschefen anfört i fråga örn tredje sektionen
inom byrån och har alltså icke något att invända mot att vikariatslön
i 26 lönegraden beredes den tjänsteman, åt vilken uppdrages att förestå handläggningen
av ärenden, som nu ankomma på nämnda sektion. Även övriga
föreslagna personalförändringar inom kanslibyrån synas vara tillfyllest motiverade
och tillstyrkas alltså.
Förste byråsekreterartjansten å kameralbyrån synes utskottet böra i likhet
med motsvarande befattningar inom kanslibyrån uppföras på ordinarie stat.
Någon omändring av befattningen till en byrådirektörs tjänst bör alltså icke
ifrågakomma. Utskottet vill icke framställa någon erinran mot att inom
samma byrå inrättas en ny befattning för handläggning av budgetärenden.
Beträffande löneställningen för densamma torde lägre lönegrad
än 24 icke böra ifrågasättas. Däremot finner utskottet det tveksamt,
huruvida, innan erfarenhet vunnits rörande tjänstens behövlighet i framtiden,
densamma redan nu bör uppföras på ordinarie stat. Även örn en viss
återhållsamhet härvidlag varit befogad vill utskottet dock icke motsätta sig
Kungl. Maj:ts förslag. Övriga föreslagna förändringar med avseende å personaluppsättningen
inom kameralbyrån synas utskottet böra godtagas.
Avvecklingen av den utav försvarsberedskapen föranledda ökade revisionsverksamheten
kommer givetvis att minska revisionsbyråns behov av personal.
Vissa av departementschefen förordade enligt utskottets mening ändamålsenliga
organisationsförändringar torde möjliggöra en ytterligare begränsning
av byråns personal. De från angivna utgångspunkter verkställda behovsberäkningarna
synas utskottet böra godkännas. Till följd härav kan bland andra
en revisionskommissariebefattning i lönegrad Bo 26 indragas.
Med avseende å advokatfiskalskontoret tillstyrker utskottet, att advokatfiskalsbefattningen,
nu i lönegrad Eo 28, i likhet med övriga år 1943 inrättade
nyckeltjänster inom civilförvaltningen uppföres på ordinarie stat.
Kungl. Maj:ts förslag, i vad de avse i det föregående icke särskilt behandlade
detaljer i personalstaterna, hava icke givit utskottet anledning till
särskilt uttalande. Detsamma gäller den av departementschefen verkställda
anslagsberäkningen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för försvarets civilförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1946/47:
Befattning Bönegraa
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör ................................................ C 12
3 krigsråd ............................................................ A 30
1 advokatfiskal ...................................................... A 28
1 byrådirektör ...................................................... A 28
3 förste byråsekreterare .......................................... A 26
4 revisionskommissarier.......................................... A 26
Statsutskottets utlåtande nr 192. 31
Befattning Lönegrad
2 förste byråsekreterare .......................................... A 24
2 kamrerare ........................................................ A 24
1 pensionskamrerare ............................................. A 24
5 byråsekreterare ................................................... A 21
15 revisorer ............................................................ A 21
1 kassör ............................................................... A 15
2 kansliskrivare...................................................... All
6 kontorister ......................................................... A 9
1 förste expeditionsvakt ....................................... A 7
11 kanslibiträden ................................................... A 7
5 expeditionsvakter ................................................ A 5
20 kontorsbiträden................................................... A 4
Tjänstemän å övergångsstat.
1 registrator ......................................................... A21
1 förrådsförman ................................................... A 7
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 biträdande advokatfiskal .................................... Eo 24
1 förste byråsekreterare .......................................... Eo 24
2 förste revisorer ................................................... Eo 24
1 biträdande kamrerare .......................................... Eo 22
6 byråsekreterare ................................................... Eo 21
5 revisorer............................................................ Eo 21
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Ut gifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................ kronor 545 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ......... » 16 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 750 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... » 200 000
Summa kronor 1 511 000
S är skilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 11 000
Nettoutgift kronor 1 500 000
c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
ll:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. I propositionen nr 1 bär
Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen
32
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Utskottet.
att, i avbidan på, särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 315 000
kronor.
Sedermera bar Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 11, s. 82—84) att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 315 000
kronor.
Civilförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår under omkostnadsanslaget
innebära en anslagshöjning med 135 000 kronor. Till 50 000 kronor belöper
denna höjning på omkostnader för hålkortsbokföringen. Dessa kostnader
motsvaras helt av de besparingar i personal som vinnas med övergången till det
nya bokföringssystemet. Jämväl centraliseringen av viss blankettanskaffning
och rationaliseringen av blankettväsendet har tagit sig uttryck i ökad belastning
av civilförvaltningens omkostnadsanslag. I övrigt hänför sig anslagshöjningen
huvudsakligen till sådana merkostnader som bliva en följd av personalorganisationens
utökning. Departementschefen, som icke haft något att
erinra mot civilförvaltningens beräkning av förevarande anslag, har framhållit
vikten av att alla möjligheter till besparingar tillvaratagas.
Den verkställda beräkningen av civilförvaltningens omkostnadsanslag har
icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
12:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 11) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 299 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 12, s. 84—94) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns
fortifikationsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 656 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 299 000
kronor.
Anslaget upptogs i statsverkspropositionen med allenast beräknat
belopp, enär den slutliga beräkningen gjordes beroende av prövningen
av det betänkande med förslag angående omorganisation av fortifikations- och
Statsutskottets utlåtande nr 192.
33
byggnadsförvaltningen inom försvaret m. m., som den 27 december 1945 avgivits
av fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningen. Betänkandet är
för närvarande föremål för remissbehandling. Med hänsyn till omfattningen
av de av utredningen framlagda förslagen torde det icke bliva möjligt, framhåller
departementschefen, att framlägga förslag i ämnet för riksdagen under
pågående session. För att underlätta genomförandet av en ny försvarsorganisation
är det av stor betydelse att ställning utan längre dröjsmål kan tagas
till denna organisationsfråga, som avser en rationalisering och effektivisering
av försvarets mark- och byggnadsförvaltning m. m. Departementschefen
har därför uttalat den förhoppningen att förslag i förevarande ämne
skall kunna föreläggas årets riksdag under en eventuell höstsession. Härvid
förutsättes, att den nya organisation, som kan bliva beslutad, kan träda i
funktion den 1 juli 1947.
Då en omorganisation av arméns fortifikationsförvaltning alltså icke lärer
komma att genomföras under nästa budgetår, blir det, framhåller departementschefen,
nödvändigt att pröva fortifikationsförvaltningens medelsbehov
på grundval av ämbetsverkets nuvarande organisation.
Fortifikationsförvaltningens förslag beträffande ämbetsverkets avlöningsanslag
innebär en avsevärd anslagshöjning. Till största delen, omkring 200 000
kronor, betingas denna höjning därav att avlöningskostnaderna för den civila
personalen å befästningsbyrån förutsättas skola överföras till förevarande anslag
från medel, som anvisats för utförande av befästningsanläggningar.
Liksom vad beträffar personal i lägre tjänsteställning i viss utsträckning
varit fallet med övriga centrala försvarsförvaltningsmyndigheter — utom krigsmaterielverket
— och på samma grund har för fortifikationsförvaltningen
under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen icke räknats med
den ökning av ämbetsverkets fredsorganisation, som betingats av genomförandet
av 1942 års försvarsbeslut. En förstärkning av den för fredsförhål1
and en beräknade personaluppsättningen har synts departementschefen numera
oundviklig. Fortifikationsförvaltningens förslag innebär att, bortsett från
befästningsbyrån, följande befattningar skulle tillkomma, nämligen 9 amanuenser,
1 tekniskt biträde i 15:e lönegraden, 3 kanslibiträde^ 1 expeditionsvakt
och 8 kontorsbiträden samt tillhopa 7 expeditionsbud och ordningsvakter. Samtliga
dessa befattningshavare motsvaras av hos förvaltningen nu befintlig av
avvecklingsanslag avlönad personal i extra anställning eller arvodesanställd
personal. En personalökning av angiven omfattning har synts departementschefen
rimlig och synts kunna ske utan att prövningen av fortifikations- och
byggnadsförvaltningsutredningens förslag därigenom föregripes. Departementschefen
har därför tillstyrkt densamma.
Departementschefen har ansett det även i och för sig fullt berättigat, att
personalen vid fortifikationsförvaltningen beredes skälig kompensation för
den ökning i arbetsomfånget som inträtt samt att befattningar tillskapas, som
bättre än de nuvarande svara mot de arbetsuppgifter som åligga befattningshavarna.
Därest en på det nu föreliggande sakkunnigförslaget grundad ny
organisation kommer till stånd, torde dessa önskemål, framhåller departementschefen,
komma att bliva tillgodosedda. Utredningen räknar också med
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192.
1138 40 i!
34
Statsutskottets utlåtande nr 192.
att den från avlöningsanslag avlönade civila personalen vid de organisationsenheter,
som skulle komma att ingå i centralorganet enligt det alternativ utredningen
förordat, utan svårighet skall kunna inpassas i detta organs personalorganisation.
Att nu inrätta nya högre ordinarie befattningar vid fortifikationsförvaltningen
kan emellertid, framhåller departementschefen, med hänsyn till
att det nya organet kan komma att tillföras befattningshavare även från de
övriga försvarsgrenarnas motsvarande organ, försvåra ett fritt personalval vid
tillsättandet av befattningar i denna nya centralorganisation. Med hänsyn härtill
och till den korta tid som nu kan förutses återstå till dess löneställningsfrågorna
komma under ny omprövning har departementschefen ansett sig icke
nu böra tillstyrka fortifikationsförvaltningens förslag örn inrättande av nya
ordinarie eller högre extra ordinarie tjänster. Däremot har departementschefen
ansett sig kunna för detta speciella fall förorda, att vissa befattningshavare
under nästa budgetår erhålla lönefyllnad till den högre befattning som kan
anses motsvara deras arbetsuppgifter. Departementschefen har räknat med att
möjligheter böra föreligga för en befattningshavare i 21:a och en i 18:e lönegraden,
närmast de av fortifikationsförvaltningen angivna cheferna för administrativa
sektionen och kanslisektionen inom civilbyrån, att erhålla lönefyllnad
till 24:e respektive 21 :a lönegraden och har därför beräknat medel för detta
ändamål.
Behovet av en komplettering och omläggning av fortifikationsförvaltningens
fastighetsarkiv har understrukits av byggnads- och fortifikationsförvaltningsutredningen,
som för genomförandet av detta arbete räknat med samma personal
som fortifikationsförvaltningen. Då detta arbete är under alla förhållanden
erforderligt och av stor vikt, har det synts departementschefen böra
igångsättas så snart som möjligt. Departementschefen har därför föreslagit, att
medel beräknas för anställande för ändamålet av en extra befattningshavare
med lön enligt 20:e löneklassen och ett extra ordinarie kanslibiträde med kunnighet
i kartritning ävensom för anlitande av sakkunnig biträdeshjälp, för
vilket sistnämnda ändamål avses ett belopp av 3 000 kronor.
Med hänsyn till angelägenheten för fortifikationsförvaltningen att kunna
av befattningshavare i lägre tjänsteställning behålla i tjänst personal, som
är förtrogen med arbetsuppgifterna, har det synts departementschefen vara
erforderligt att för dylik personal öka möjligheterna till extra ordinarie anställning.
I anslutning till vad fortifikationsförvaltningen föreslagit i fråga om
förbättrade löneställningar för lägre extra ordinarie och extra personal har departementschefen
därför räknat, fortfarande med bortseende från befästningsbyrån,
med medel för följande nytillkommande befattningar, nämligen 2 förste
amanuenser i Eo 18, 2 kanslibiträden i Eo 7, 2 expeditionsvakter i Eo 5 och 2
skrivbiträden i Eo 2.
Det enligt fortifikationsförvaltningens mening i fredstid oundgängligen
erforderliga minimibehovet för att befästningsbyrån på ett tillfredsställande
sätt skall kunna lösa densamma åvilande arbetsuppgifter har ämbetsverket
beräknat enligt följande.
Såsom chef för utredningssektionen fungerar en vid ämbetsverket tjänstgörande
officer ur fortifikationskåren. På forskningssektionen och underhålls
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
35
sektionen för bergrumsanläggningar avses skola — liksom för närvarande —
såsom chefer tjänstgöra högskolebildade ingenjörer med god praktisk erfarenhet
för att kunna leda de arbeten av mångskiftande slag, som handläggas
inom sektionerna. För att tillräckligt kvalificerad teknisk personal skall
kunna erhållas räknar förvaltningen för dessa sektionschefer kontraktsanställning
med ett månatligt arvode av i ett för allt 1100 kronor. Såsom ende civile
befattningshavare på luftskyddssektionen avses skola tjänstgöra innehavaren
av en befattning såsom konstruktör av 3. klass i lönegrad MEo 18, vilken
föreslås skola överföras till Eo 18.
Jämväl cheferna för konstruktions- och planeringsdetaljerna inom utredningssektionen,
vilka redan äro anställda hos förvaltningen, borde bibehållas
vid nuvarande löneförmåner, arvode i ett för allt av 1 050 kronor för månad.
Utöver nu nämnda befattningshavare beräknas under budgetåret 1946/47
behov av följande personal inom befästningsbyrån:
Befattning Lönegrad
1 byråingenjör ............................................................ Ex 26
3 byråingenjörer .......................................................... Ex 24
2 konstruktörer av 1. klass .............................................. Ex 24
1 konstruktör » 2. » Ex 21
3 konstruktörer » 3. » Ex 18
1 ingenjör.................................................................. Ex 18
4 ritare av 1. klass........................................................ Ex 15
1 kontorsskrivare av 1. klass ............................................ Ex 15
1 kontorsskrivare » 2. » Ex 13
1 registrator................................................................ Ex 11
1 förste kontorist.......................................................... Ex 11
1 kontorist ................................................................ Ex 8
2 kanslibiträden .......................................................... Ex 6
1 expeditionsvakt.......................................................... Ex 5
3 kontorsbiträden.......................................................... Ex 4
Byråingenjören i Ex 26 avses för underhållssektionen för bergrumsanläggningar.
Med hänsyn till dessa anläggningars betydelse och stora värde erfordras
enligt fortifikationsförvaltningens mening såsom byråingenjör på
denna sektion en väl kvalificerad bergsingenjör.
För befästningsinspektionen beräknas endast två tjänstemän bliva erforderliga,
nämligen en kartriterska i Ex 11 samt en befattningshavare för registrering
av befästningsanläggningar och handlingar lii. m., liksom för närvarande
i Ex 20.
Kostnaderna för avlöning åt sålunda beräknad personal vid befästningsbyrån
och befästningsinspektionen skulle uppgå till omkring 222 000 kronor,
varav rörligt tillägg 22 000 kronor.
Härom har departementschefen anfört följande.
Kostnaderna för avlönande av civil personal å befästningsbyrån och befästningsinspektionen
torde, såsom jag redan antytt, böra från och med nästa
budgetår överföras till avlöningsanslaget. Någon försvagning av denna organisation
är ej tillrådlig så länge arbetet med beredskapens avveckling pågår.
Med hänsyn härtill och i avbidan på prövningen av frågan örn fortifikationsförvaltningens
slutliga organisation synas mig ämbetsverkets beräkningar
av dessa kostnader kunna godtagas liksom i huvudsak även den
personaluppsättning och de löneställningar, som innefattas i dessa beräkningar.
Såsom civilförvaltningen anfört bör medelsförbrukningen för detta
36
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Utskottet.
ändamål närmare regleras. Jag förutsätter därför, att särskild personalförteckning
av Kungl. Maj:t fastställes för den civila personalen vid befästningsbyrån
och befästningsinspektionen. Därest så sker synes avdelande för ändamålet
av särskild delpost under icke-ordinarieposten icke erforderlig.
Beräkningen av kostnaderna för arvoden åt personal å organisationskontoret,
vilka med 5 800 kronor understiga de nuvarande, har icke givit departementschefen
anledning till erinran.
Från nu angivna utgångspunkter skulle för bestridande av fortifikationsförvaltningens
avlöningskostnader erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän
och för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
oförändrat 61 000 kronor respektive 84 500 kronor, för avlöningar till ickeordinarie
personal 490 000 kronor (nu 170 000 kronor) samt för rörligt tillägg
förslagsvis 71 300 kronor (nu 34 300 kronor), eller tillhopa 706 800 kronor.
Inkomsterna av inflytande pensionsmedel uppskattas till förslagsvis 50 800
kronor (oförändrat belopp). Medelsbehovet under förevarande anslag skulle
således kunna uppskattas till 656 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 357 000 kronor.
Såsom departementschefen framhållit har i fråga örn fortifikationsförvaltningens
personal i lägre tjänsteställning under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen
icke räknats med den ökning av ämbetsverkets fredsorganisation,
som betingats av genomförandet av 1942 års försvarsbeslut. Då ett
oavvisligt behov av ytterligare arbetskraft synes föreligga, har utskottet icke
någon erinran att framställa mot att detta behov tillgodoses genom överförande
till förevarande anslag av personal i extra anställning eller arvodesanställd
personal, som avlönas av avvecklingsanslag. Utskottet har heller icke
något att invända mot att överföringen sker i den omfattning, departementschefen
föreslagit.
Då den nya organisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen, som
kan bliva beslutad, förutsättes kunna träda i funktion redan den 1 juli 1947,
finner utskottet i likhet med departementschefen, att med inrättandet av nya
ordinarie eller högre extra ordinarie tjänster bör anstå. Av departementschefen
föreslagna smärre jämkningar i den nuvarande organisationen synas dock böra
godtagas, då desamma knappast kunna inverka på organisationsfrågan i dess
helhet.
Kostnaderna för avlönande av civil personal å befästningsbyrån och befästningsinspektionen
hava under beredskapstiden avförts å de anslag för befästningsändamål,
som anvisats å förskottsstat. Utskottet tillstyrker på av
departementschefen anförda skäl, att dessa kostnader överföras till avlöningsanslaget.
Mot den för byrån föreslagna personaluppsättningen synes utskottet
icke något vara att invända.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för arméns fortifikationsförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Statsutskottets utlåtande nr 192.
37
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... kronor 61 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..................... » 84 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 490 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 71 300
Summa kronor 706 800
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 50 800
Nettoutgift kronor 656 000
b) till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 656 000 kronor.
13:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 11) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 85 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 13, s. 94 och 95) att till Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 185 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 85 000 kronor.
Föreliggande förslag innebär en avsevärd anslagshöjning. Till största delen
betingas denna höjning därav, att vissa omkostnader förutsättas skola överföras
till förevarande anslag från sakanslag. Utskottet har icke något att
erinra mot denna överflyttning liksom ej heller mot anslagsberäkningen i
övrigt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 185 000
kronor.
14:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 447 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 14, s. 95—109) att
TJtskottet.
38
Statsutskottets utlåtande nr 192.
dels besluta, att personalförteckningen för arméförvaltningen skall tills
vidare från och med budgetåret 1946/47 under rubriken Extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än 20 upptaga av departementschefen angivna befattningar,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47,
dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 1 060 000 kronor.
Eörevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 447 000
kronor.
I fråga örn arméförvaltningens personalorganisation föreligga i huvudsak
samma förhållanden, som framhållits vid behandlingen i årets statsverksproposition
av krigsmaterielverkets avlöningsanslag och i det föregående beträffande
avlöningsanslaget för försvarets civilförvaltning. Fortfarande saknas,
framhåller departementschefen, sålunda i stort sett säkra hållpunkter för ett
tillförlitligt bedömande av ämbetsverkets personalbehov under normala fredsförhållanden.
Först efter slutförandet av den granskning av försvarets centrala
förvaltningsmyndigheters organisation, som enligt vad i det föregående anförts
förutsättes skola ske, och av de organisationstekniska undersökningar,
som i samband därmed avses skola komma till stånd, torde dylika hållpunkter
komma att föreligga. Ej heller för arméförvaltningens del är det möjligt, framhåller
departementschefen, att i väntan på dessa undersökningar undanskjuta
trängande frågor örn ändring av personalorganisationen. Det bär därför
synts departementschefen bliva nödvändigt att räkna med en icke oväsentlig
ökning av förevarande anslag för inrymmande däri av avlöningskostnader
för icke-ordinarie personal i lägre tjänsteställning, som — ehuru
nödvändig för fredsorganisationen såvitt nu kan bedömas — under innevarande
budgetår avlönats med anlitande av avvecklingsanslag.
Frågan örn överflyttning av personalkostnader från sakanslag till avlöningsanslag
har i avbidan på den av försvarets sakanslagsutredning bedrivna
utredningen ännu icke kunnat lösas. Endast i obetydlig omfattning har en
dylik överföring hittills kunnat ske. Departementschefen har ej heller funnit det
lämpligt att nu föregripa utredningens arbete genom någon mera omfattande
kostnadsöverflyttning. Departementschefen har därför ansett sig böra godtaga
den till grund för arméförvaltningens medelsäskanden liggande förutsättningen
att en stor del av den civila personalen vid tygavdelningen samt viss
för speciella arbetsuppgifter anställd personal vid intendenturavdelningen
fortfarande avlönas från sakanslag. Vad beträffar personalen vid tygavdelningens
chefsexpedition har departementschefen dock ansett, att kostnaderna
för denna personal böra redan nu överflyttas till avlöningsanslaget. Därjämte
kommer, framhåller departementschefen, bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen
1946: 80 framlagda förslag angående arméns ingenjörpersonal liksom
till det i det föregående framlagda förslaget om beredande av fastare
anställning åt cheferna för arméns tygverkstäder att medföra en icke obe
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
39
tydlig överflyttning av lönekostnader från sakanslag till arméförvaltningens
avlöningsanslag. Vid anmälan av dessa frågor har departementschefen förutsatt,
att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva i vad mån av vederbörliga
sakanslag skall vid meddelande av dispositionsbeslut innehållas belopp,
som svara mot den genom överflyttningen minskade belastningen å
dessa anslag. Enahanda prövning har synts departementschefen böra ske med
avseende å den ytterligare överflyttning av personalkostnader, som vid bifall
till vad här föreslagits kommer att ske.
Departementschefen har framhållit, att det självfallet är av den största vikt,
att den utökning av personalorganisationen vid förvaltningarna, som prövas
böra ske, icke genomföres på sådant sätt att ett framtida övervägande av dessa
frågor i avgörande grad bindes.
Vad därefter angår de särskilda befattningarna inom ämbetsverket har departementschefen
ansett skäl tala för att den befattningshavare som förestår
handläggningen av de kamerala ärendena vid tygavdelningens chefsexpedition
erhåller förbättrad löneställning. Med hänsyn till vad nyss anförts har
departementschefen emellertid ansett sig endast kunna förorda extra ordinarie
anställningsform. Departementschefen har därför föreslagit, att å personalförteckningen
för arméförvaltningen uppföres en befattning för kamrerare i
Eo 24. Samtidigt härmed har en befattning för byråsekreterare i Eo 21 ansetts
böra. indragas.
Departementschefen har förutsatt, att den av civilförvaltningen väckta
frågan örn ett sammanförande organisatoriskt av de kamerala uppgifterna vid
nämnda expedition och vid civilbyrån skall upptagas till prövning vid övervägandena
örn arméförvaltningens blivande organisation. Departementschefen
har därför ansett sig icke kunna tillstyrka, att för chefen för civilbyråns
kameraldetalj nu inrättas en extra ordinarie byråsekreterarbefattning. Mot
att såsom lönenämnden och sakanslagsutredningen förordat den befattningshavare,
som för närvarande bestrider de på nämnda chefsbefattning ankommande
göromålen, jämväl under nästkommande budgetår bibehålies vid sin
nuvarande kontraktsanställning har departementschefen intet haft att erinra
och har därför beräknat medel för ändamålet under icke-ordinarieposten.
Det har, framhåller departementschefen, befunnits erforderligt att underkasta
frågan örn niilitärregistrets organisation ytterligare prövning. Det har
därför synts departementschefen nödvändigt att i detta sammanhang beräkna
medel för dess verksamhet under nästa budgetår. I det förslag till personalorganisation
för biluttagningssektionen för det fall att ifrågasatt sammanslagning
med vissa organ för den civila motorfordonsregistreringen icke kommer
till stånd, som framlagts av särskilt tillkallad utredningsman, ingår en extra
ordinarie befattning för detaljchef i 24:e lönegraden. I avbidan på resultatet
av den ytterligare prövningen av hela denna fråga har departementschefen
icke ansett lämpligt, att en dylik befattning nu inrättas. Befattningen har
föreslagits liksom hittills tills vidare skola uppehållas av kontraktsanställd
tjänsteman. Inberäknat lön till nämnde detaljchef uppgå kostnaderna för
löner för den av utredningsmannen föreslagna personalorganisationen till
40
Statsutskottets utlåtande nr 192.
76 500 kronor. Tygavdelningen, som föreslagit vissa utökningar av biträdespersonalen
i förhållande till utredningsmannens förslag, har beräknat samma
kostnader till 85 000 kronor. För egen del har departementschefen räknat med
att biluttagningssektionens personalbehov skall kunna för nästa budgetår tillgodoses
inom en kostnadsram av 80 000 kronor. Därvid har departementschefen
förutsatt, att extra ordinarie anställning icke skall förekomma i större utsträckning
än som av rekryteringsskäl oundgängligen påfordras. I beloppen ingå icke
kostnader för militär personal.
I avvaktan å slutlig prövning av frågan örn biluttagningsverksamhetens
organisation bör enligt departementschefen särskild befattning såsom chef för
biluttagningssektionen icke nu inrättas. Chefsfrågan har synts tills vidare
böra lösas genom kommendering, eventuellt med anlitande av de nya regementsofficersbeställningar,
som departementschefen i det följande vid behandlingen
av arméns avlöningsanslag föreslår skola inrättas å fälttygkårens stat.
Kostnaderna för biluttagningssektionen ha under innevarande budgetår
balanserats å förskottstitel. Dessa kostnader måste därför regleras. För egen
del har departementschefen ansett, att kostnaderna böra till den del de belöpa
på en organisation av den omfattning, som av departementschefen här godtagits,
täckas medelst särskilt för ändamålet anvisat anslag å tilläggsstat för
innevarande budgetår och i övrigt avföras å vederbörligt avvecklingsanslag.
Departementschefen har framhållit, att han har för avsikt att i annat sammanhang
förelägga Kungl. Maj:t förslag i ämnet.
Sakanslagsutredningens förslag rörande löneställning för den personal vid
tygavdelningens chefsexpedition, vars löner överflyttas till avlöningsanslaget,
har departementschefen ansett sig kunna biträda, varför departementschefen
här räknat med avlöningskostnader för följande befattningar, nämligen 1 i
Eo 18, 2 i Eo 15, 1 i Eo 8, 1 i Eo 7, 3 i Eo 4 och 2 i Eo 2. Sedan sålunda den
civila personalen vid tygavdelningens chefsexpedition överförts till att avlönas
från avlöningsanslaget, böra, framhåller departementschefen, sakanslag i fortsättningen
icke tagas i anspråk för avlönande av sådan personal i annan mån
än som kan övergångsvis oundgängligen erfordras för ett slutförande av de i
1942 års försvarsbeslut ingående materielanskaffningsprogrammen.
Yad härefter beträffar personal vid intendenturavdelningen och vid civilbyrån
har departementschefen funnit behovet av en särskild befattningshavare
såsom drivmedelsassistent vara styrkt. I avbidan på lösningen av föreliggande
organisationsspörsmål har departementschefen ansett sig emellertid tills
vidare icke kunna förorda annan anställningsform för en dylik befattningshavare
än såsom extra tjänsteman. Departementschefen har därför räknat i
det följande med medel för avlönande av en extra tjänsteman i 24:e lönegraden.
Med föreslaget utbyte av en befattning för extra ordinarie byråsekreterare
mot en ordinarie dylik befattning har synts departementschefen böra tills
vidare anstå.
Arméförvaltningens förslag i övrigt beträffande intendenturavdelningen
och civilbyrån innebär, inberäknat den föreslagna telefonvaktpersonalen, inrättande
av extra ordinarie befattningar för 1 förste amanuens, 2 amanuenser,
Statsutskottets utlåtande nr 192.
41
Eo 16, 7 kanslibiträden, 1 expeditionsvakt, 14 kontorsbiträden och 22 skrivbiträden.
Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka en så väsentlig
utökning av den extra ordinarie personalen. I det följande har departementschefen
därför räknat med avlöningskostnader för följande extra ordinarie
befattningar nämligen 1 i 18:e, 1 i 16:e, 4 i 7:e, 7 i 4:e och 12 i 2:a lönegraden.
Det har synts departementschefen böra övervägas, huruvida behovet av
vakt- och budskickningspersonal vid de i ämbetsbyggnadema å Ladugårdsgärde
placerade försvarsgrensförvaltningarna borde göras till föremål för utredning
genom organisationsundersökningar. Med hänsyn härtill har departementschefen
icke nu räknat med inrättande av ytterligare extra ordinarie
expeditionsvaktsbefattningar vid arméförvaltningen. Det oundgängligen erforderliga
behovet av expeditionsvaktspersonal har synts tills vidare få tillgodoses
med tillfällig eller extra personal. Departementschefen har räknat med ett
belopp av 25 000 kronor för detta ändamål.
I propositionen 1945: 80 har förutsatts, att den civila ingenjörspersonalen,
personal vid arméförvaltningens tygavdelning och verkstadscheferna, skulle
uppföras på arméförvaltningens personalförteckning. Utöver där angiven personal
har departementschefen i enlighet med ett av särskilda sakkunniga för
utredning rörande viss min- och sprängmateriel vid armén i skrivelse den :)
februari 1946 framlagt och av arméförvaltningens tygavdelning tillstyrkt förslag
beräknat 1 ingenjör i Eo 21 för min- och sprängämnesdetaljen inom tygavdelningen.
I enlighet härmed och med beaktande av vad i det föregående
(punkten 8) anförts rörande löneställningen för verkstadscheferna har departementschefen
här beräknat avlöningskostnader för — utöver de två i personalförteckningen
redan nu upptagna ingenjörbefattningarna med lön enligt
C-planen — följande antal extra ordinarie ingenjörbefattningar, nämligen 1 i
Eo 29, 7 i Eo 28, 9 i Eo 26, 10 i Eo 24, 1 i Eo 22 och 1 i Eo 21.
Med hänsyn till vad sålunda föreslagits har departementschefen beräknat
arméförvaltningens avlöningsanslag på följande sätt. Anslagsposterna till
avlöningar till ordinarie tjänstemän och till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:!, upptagas med oförändrade belopp, 142 000 och
286 000 kronor. För löner m. m. till nytillkommande icke-ordinarie personal
har en höjning av anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
med 520 000 kronor beräknats vara erforderlig. Häri ingå beräknade kostnader
för anställande av extra personal och för särskilda förmåner utöver lön som
skola bestridas från icke-ordinarieposten med omkring 140 000 kronor. Anslagsposten
har därför upptagits till (130 000 + 520 000=) 650 000 kronor. Posten
rörligt tillägg har uppskattats till 175 000 kronor. Inkomstposten har oförändrat
upptagits till 193 000 kronor. Anslagets slutsumma skulle härigenom
komma att ökas från 447 000 kronor till 1 060 000 kronor, vilken anslagshöjning
till övervägande del hänför sig till överflyttning av lönekostnader
från andra anslag.
Kungl. Majds föreliggande förslag innebär en anslagshöjning av 613 000
kronor, vilken höjning till övervägande del hänför sig till överflyttning av
Utskottet■
42
Statsutskottets utlåtande nr 192.
lönekostnader från sakanslag. Dylik överflyttning föreslås sålunda bland
annat med avseende å personal inom tygavdelningens chefsexpedition. Då,
enligt vad i ärendet upplysts, denna personal fullgör göromål av sådan natur,
att de icke kunna sättas i direkt samband med den verksamhet, för vilken
visst eller vissa sakanslag anvisats, tillstyrker utskottet förslaget i denna
del. Under punkten 8 har utskottet förordat en fastare reglering av anställningsvillkoren
för cheferna för arméns tygverkstäder och i sådant
syfte tillstyrkt, att åt dessa befattningshavare beredes extra ordinarie
anställning. Bifall till förslaget innebär en överflyttning av kostnader
från sakanslag till arméförvaltningens avlöningsanslag. Sedan riksdagen numera
godkänt Kungl. Maj:ts i propositionen nr 80 framställda förslag angående
arméns ingenjörpersonal, komma ytterligare lönekostnader att
härigenom överföras till sistnämnda anslag.
Kostnaderna för biluttagningssektionen hava intill innevarande budgetår
behandlats såsom löpande beredskapskostnader och täckts från förskottsanslag.
Under budgetåret 1945/46 hava dessa kostnader tills vidare balanserats
å förskottstitel. Sektionens fredskostnader torde för nästa budgetår
böra beräknas under förevarande anslag, och medelsbehovet synes kunna
rymmas inom ett belopp av 80 000 kronor.
Mot departementschefens förslag i fråga örn personaluppsättningen i övrigt
inom arméförvaltningen har utskottet ej heller något att invända.
Åberopande det anförda — och under hänvisning till riksdagens skrivelse
nr 258 i anledning av Kungl. Majlis förberörda proposition nr 80 samt till
vad utskottet ovan under punkt 8 anfört — hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att personalförteckningen för arméförvaltningen
skall tills vidare från och med budgetåret 1946/47 under rubriken
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 upptaga
följande befattningar i nedan angivna lönegrader:
1 verkstadschef ............................................. högst
3 ingenjörer ............................................................
4 verkstadschefer .......................................... högst
2 ingenjörer ............................................................
7 verkstadschefer .......................................... högst
5 ingenjörer ............................................................
1 kamrerare ............................................................
5 verkstadschefer .......................................... högst
1 ingenjör...............................................................
1 byråsekreterare ...................................................
1 ingenjör ...............................................................
Eo 29
Eo 28
Eo 28
Eo 26
Eo 26
Eo 24
Eo 24
Eo 24
Eo 22
Eo 21
Eo 21
b) godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................ kronor
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ......... *
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal »
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ ”
Summa kronor 1 253 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ........... kronor 193 000
Nettoutgift kronor 1060 000;
c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 1 060 000 kronor.
15:o) Arméförvaltningen; Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen att, i afbidan
på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 310 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 15, s. 110—113) att till Arméförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 310 000 kronor.
Av det föreslagna anslagsbeloppet kunna omkring 150 000 kronor anses
hänförliga till utgifter, som komma att endast övergångsvis utgå under nästa
budgetår.
Kungl. Majits förslag under förevarande punkt har utskottet lämnat utan
erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Arméförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronoi.
16:o) Anskaffning av inventarier m. m. för tillbyggnad till ämbetshusen å
Ladugårdsgärde. Kungl. Majit har i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 16, s. 113 och 114) att till Anskaffning av inventarier m. m.
för tillbyggnad till ämbetshusen å Ladugårdsgärde för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 260 000 kronor.
Med bifall till förslag av Kungl. Majit i proposition 1945: 334 (bil. 13, punkt
2) har riksdagen i skrivelse 1945: 545 anvisat 3 100 000 kronor för uppförande
av ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde för försvarets civil- och sjukvårdsförvaltningar
samt för vissa delar av arméförvaltningens tygavdelning. Genom denna
tillbyggnad av försvarets ämbetsbyggnader å Gärdet erhållas 619 rumsenheter,
varav 371 beräknats för civilförvaltningen, 93 för sjukvårdsförvaltningen, 70
för tygavdelningen och återstoden för andra behov.
43
142 000
286 000
650 000
175 000
Utskottet.
44
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Utskottet.
Departementschefen har förutsatt, att större delen av det behov av kontorsinventarier,
som uppkommer vid ianspråktagande av de nya lokalerna,
skall kunna täckas genom överflyttning av krisförvaltningens och försvarets
övertaliga bestånd av kontorsinventarier.
Utskottet finner sig böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Anskaffning av inventarier m. m. för tillbyggnad
till ämbetshusen å Ladugårdsgärde för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 260 000 kronor.
17:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 2 965 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 17, s. 114—134) att
dels besluta, att i försvarsstabens personalförteckning ej mindre skall intagas
föreskrift därom, att en av beställningarna såsom regementsofficer i
lönegrad Oa 5 eller Oa 4 vid uppkommande ledighet skall tills vidare vakantsättas,
än även under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än
20 skall uppföras en ingenjör vid fotoanstalten i lönegrad MEo 24,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsstaben,
med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1946/47,
dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 4 200 000 kronor.
Vidare har utskottet i förevarande sammanhang till behandling förehaft
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindström
(I: 272) och den andra inom andra kammaren av herr Skoglund i Doverstorp
m. fl. (II: 425), vari hemställts, att ett tillfälligt anslag till en stabsredaktörsbefattning
i lönegrad MEx 23 beviljas att utgå tills försvarskommitténs
utredning angående formerna för försvarets upplysningsverksamhet föranleder
en slutgiltig prövning av detta ärende.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen I: 272.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 965 000
kronor.
Departementschefen har meddelat, att överbefälhavaren i skrivelse den 10
januari 1946 framlagt förslag till organisation av högkvarteret. Förslaget innefattar
i vissa avseenden väsentliga avvikelser från den nu gällande organisationen.
Förslaget avses skola utgöra underlag för den inom 1945 års försvarskommitté
pågående utredningen rörande försvarets organisation efter utgången
av femårsperioden 1942/47. Emellertid har överbefälhavaren ansett vissa delar
Statsutskottets utlåtande nr 192.
45
av förslaget vara av den betydelse ur rationaliserings- och besparingssynpunkt,
att de böra genomföras redan från och med nästa budgetår. Departementschefen
har i likhet med försvarskommittén ansett hinder icke böra möta att
i anslutning till förslaget såsom ett provisorium vidtaga de rationaliseringar,
som kunna anses lämpliga och möjliga att genomföra utan överskridande av
försvarsstabens nuvarande kostnadsram. Då emellertid vissa av de i överbefälhavarens
förslag förutsatta besparingarna med hänsyn till rådande vakanser
inom försvarsgrenarnas befälskårer endast äro av formell natur, har departementschefen
ansett förslaget icke utan ökning av de nuvarande kostnaderna
kunna genomföras i obeskuret skick.
Ett av chefen för försvarsstaben i promemoria den 16 februari 1946 framlagt
begränsat förslag har synts departementschefen i huvudsak godtagbart
ur här angivna synpunkter, och departementschefen har ansett sig kunna i
stort sett biträda detsamma såsom ett provisorium. Kostnaderna under försvarsstabens
avlöningsanslag hava vid bifall till detsamma beräknats kunna
ungefärligen inrymmas inom det för innevarande budgetår anvisade anslagsbeloppet.
Att försvarsstabens anslag för nästa budgetår det oaktat komma
att avsevärt överstiga de för innevarande budgetår anvisade anslagen sammanhänger,
framhåller departementschefen, med att vissa kostnader av extraordinär
natur, vilka under beredskapstiden bestritts från förskottsanslag och
innevarande år utgå från avvecklingsanslag, ansetts böra under nästa budgetår
bestridas från försvarsstabens ordinarie anslag. Departementschefen har
framhållit, att den omständigheten, att här avsedda kostnader föreslås skola
utgå från ordinarie fredsanslag, icke innebär, att de under alla omständigheter
bliva ofrånkomliga under normala fredsförhållanden.
I fråga örn ändrad sektions- och avdelningsindelning m. m. innebär överbefälhavarens
förslag, vilket uppgjorts av chefen för försvarsstaben, i huvudsak
följande.
Sektion III organiseras även i fredstid.
Till sektion I sammanföras de avdelningar, som företrädesvis handlägga
operativa och därmed sammanhängande ärenden, nämligen arméavdelning,
marinavdelning, flyg- och luftförsvarsavdelning (för närvarande två avdelningar)
samt kvartermästar-, kommunikations- och signaltjänstavdelningar.
Sektion II, inom vilken handläggas ärenden rörande inhämtande, bearbetande
och delgivning av underrättelser samt motverkande av främmande makters
underrättelsetjänst, sammansättes av underrättelseavdelning (bildad
genom sammanslagning av en för närvarande direkt under sektionschefen
organiserad underrättelsedetalj med huvuddelen av utrikesavdelningen),
attachébyrå (utgörande återstoden av utrikesavdelningen och avsedd för handläggning
av ärenden rörande försvarsattachéer) samt inrikesavdelning. Till
sektionen anknytes även fotoanstalten, vilken erhåller en mera fristående ställning
än för närvarande.
Till sektion III hänföras, i huvudsaklig överensstämmelse med försvarets
upplysningsutrednings förslag (SOU 1945:21; jfr 1946 års statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln, punkt 188), pressavdelning, upplysningsbyrå, per
sonalvårdsavdelning och krigshistorisk avdelning.
En för närvarande i överbefälhavarens personliga stab ingående regementsofficer
för forskningsärenden har föreslagits skola inordnas i försvarsstaben
46
Statsutskottets utlåtande nr 192.
såsom chef för en direkt under försvarsstabschefen lydande forskningsbyrå,
i vilken även skulle ingå en tekniskt utbildad officer i lönegrad Oa 3.
Beträffande övriga delar av försvarsstaben ha föreslagits vissa förenklingar
i organisationen.
Det har förutsatts, att det liksom nu skall ankomma på försvarsstabschefen
att besluta om avdelningarnas sammanförande i sektioner.
Den nu föreslagna sektions- och avdelningsindelningen innebär, framhåller
departementschefen, bland annat den avvikelsen från den i 1942 års
försvarsbeslut angivna organisationen av försvarsstaben, att marin- och flygavdelningarna,
den senare sammanslagen med luftförsvarsavdelningen, skulle
ingå i den för handläggning av främst operativa frågor organiserade sektion I.
Tidigare ha betänkligheter uttalats mot att marin- och flygavdelningarna på
detta sätt skulle inordnas i sektion. Departementschefen har icke velat motsätta
sig, att den sålunda föreslagna organisationen försöksvis tillämpas under
nästa budgetår. Härvid bör enligt departementschefen klarhet kunna vinnas,
huruvida de befarade olägenheterna äro av den art, att en återgång till tidigare
organisation kan anses motiverad. Med hänsyn till den minskning av
antalet regementsofficerare, som förslaget innebär, har departementschefen
förutsatt, att åtgärder tills vidare icke vidtagas för återbesättande av den regementsofficersbeställning
i lönegrad Oa 5/4, som genom pensionsavgång beräknas
bliva ledig den 1 oktober 1947. Härom har anmärkning föreslagits
skola göras i försvarsstabens personalförteckning.
Under beredskapstiden har, i enlighet med vad som medgivits i försvarsstabens
instruktion, en tredje sektion varit organiserad. Då ett bibehållande
av denna organisation under nästa budgetår icke medför extra kostnader,
har departementschefen intet haft att däremot erinra.
Till frågan örn inordnande i försvarsstaben av den i överbefälhavarens
personliga stab ingående regementsofficersbeställningen för forskningsärenden
har departementschefen ansett sig icke kunna nu taga ställning.
Enligt förslaget skulle huvuddelen av den nuvarande utrikesavdelningen
jämte en direkt under sektionschefen lydande underrättelsedetalj sammanslås
till en underrättelseavdelning med sektionschefen som avdelningschef,
varjämte återstoden av utrikesavdelningen skulle bilda en attachébyrå för
handläggning av ärenden rörande försvarsattachéerna. Då såväl den nuvarande
som den föreslagna organisationen i denna del torde kunna rymmas
inom den personalorganisation, som departementschefen räknat med för nästa
budgetår, har det synts departementschefen icke erforderligt att i detta sammanhang
taga slutlig ställning till denna fråga. Departementschefen har utgått
från att Kungl. Majit efter ytterligare utredning skall äga fatta beslut i
ämnet.
Det kan, framhåller departementschefen, i vissa fall befinnas lämpligt
att låta personal som sysselsättes i underrättelsetjänst kvarstanna i tjänst
efter uppnådd pensionsålder. Därest riksdagen icke har något att däremot
erinra, har det synts departementschefen lå ankomma på Kungl. Majit att vid
sådan beställningshavares pensionsavgång medgiva en tillfällig utökning av
Statsutskottets utlåtande nr 192.
47
antalet för pensionerad personal avsedda befattningar med arvode enligt löneklass
Oa 10, under förutsättning dock att den genom pensionsavgången ledigblivande
beställningen hålles vakant.
Ett belopp av 10 000 kronor har beräknats för tillfälligt anställande av personal
för översättningsarbeten. Departementschefen har förutsatt, att vid
behov även andra myndigheter skola äga anlita den personal, som sålunda anstå!
les.
Enligt förslaget skulle inrikesavdelningen förstärkas med två civila
befattningar i lönegrad MEo 22. Det bär synts departementschefen lämpligt,
att försvarsstaben på detta sätt beredes möjlighet att till försvaret fastare
knyta två med avdelningens verksamhet väl förtrogna befattningshavare.
Departementschefen har dock föreslagit, att dessa befattningshavare tills
vidare skola avlönas medelst arvoden motsvarande lön i lönegraden MEx 22.
I fråga om försvarsstabens foto an st alf föreligger, framhåller departementschefen,
numera enighet mellan fotoanstalten och rikets allmänna
kartverk rörande avgränsningen av fotoanstaltens uppgifter i förhållande
till kartverket. Det hinder, som föregående år förelåg för framläggande
av förslag till en fastare personalorganisation inom fotoanstalten, föreligger
därför icke längre. Då därtill kommer, att den till övergångsstat
överförde föreståndaren för fotografiska centrallaboratoriet beräknas avgå
med pension under nästa budgetår, har departementschefen ansett tiden nu
vara inne att till förnyad prövning upptaga frågan om anstaltens personalorganisation.
I avvaktan på resultatet av 1945 års försvarskommittés utredning
synas departementschefen emellertid förändringar i organisationen böra
vidtagas allenast i den mån så kan anses erforderligt för säkerställande av
anstaltens verksamhet i fredstid. Med angivna utgångspunkter har departementschefen
ansett sig kunna tillstyrka, att för befattning såsom detaljchef
vid fotoanstalten inrättas ytterligare en extra ordinarie ingenjörbefattning,
vilken synts böra hänföras till lönegrad MEo 24. Departementschefen har
föreslagit att i samband därmed det för innevarande budgetår utgående arvodet
å 750 kronor per månad indrages. Med omreglering av löneställningen för
fotoanstaltens chef och för ingenjören i lönegrad MEo 21 samt utbyte av en
befattning i MEo 8 mot en befattning i MEo 15 har däremot synts böra anstå.
Vid anmälan av försvarets upplysningsutrednings betänkande i årets statsverksproposition
anförde departementschefen beträffande den av utredningen
föreslagna organisationen av sektion III — i vilken föreslagits skola ingå
organ för upplysningsverksamheten — att han icke då ansåge sig
kunna taga ställning till utredningens förslag, vilka i första hand borde prövas
av försvarskommittén. Departementschefen har emellertid numera intet att
erinra mot att inom den nya sektion III försöksvis bildas ett organ för ledningen
av upplysningsverksamheten, därest så kan ske inom den nuvarande
personalorganisationens ram. Departementschefen kan nämligen icke till
styrka, att för ändamålet inrättas en ny extra ordinarie befattning. Om däremot
någon av de nuvarande stabsredaktörerna anses kunna befrias från sina
uppgifter å press- och filmavdelningen, har hinder synts departementschefen
48
Statsutskottets utlåtande nr 192.
icke böra möta för att han utnyttjas för här avsedd verksamhet. Departementschefen
förutsätter, att i så fall vid behov ytterligare en officer ur någon av
försvarsgrenarna må kommenderas till tjänstgöring vid press- och filmavdelningen.
Departementschefen har såsom av det föregående framgår ansett sig
icke böra för nästa budgetår ifrågasätta ändring i press- och filmavdelningens
organisation i övrigt.
Departementschefen har funnit, att inom försvarsstaben behov för närvarande
föreligger av sakkunnigt biträde i biblioteksfrågor. Behovet har
ansetts delvis sammanhänga med avvecklingen av beredskapen och det i samband
därmed pågående inordnandet av vissa fältbiblioteken tillhörande böcker
i de även under fredstid befintliga truppförbandsbiblioteken. Emellertid torde
enligt departementschefens mening, åtminstone till dess biblioteksorganisationen
stabiliserats, en bibliotekariebefattning vara motiverad även med hänsyn
till det mera fredsmässiga ordnandet av biblioteksverksamheten vid truppförbanden
och eventuellt även vissa skolor ävensom till utarbetandet av vissa
mobiliseringsföreskrifter. Departementschefen har därför intet haft att erinra
mot att försvarsstaben beredes förstärkning i angivet hänseende. I det följande
hava medel beräknats för anställande av en bibliotekarie mot arvode
motsvarande avlöning i lönegrad MEx 23.
Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka, att för nästa budgetår
inrättas ytterligare beställningar för militärassistenter vid länsstyrelserna.
Det för närvarande tillämpade systemet med arvodesavlönade
militärassistenter vid ett antal länsstyrelser har synts departementschefen
böra bibehållas även under nästa budgetår med möjlighet att, därest i
visst fall tillräckligt kvalificerad sådan militärassistent icke kan erhållas, kommendera
lämplig officer ur någon av försvarsgrenarna för befattningens uppehållande.
Försvarsstabschefens i anslagsäskandena avgivna förslag örn inrättande av
ytterligare ett antal kanslibiträdesbefattningar för kontorspersonal innebär
ett fullföljande av den redan inledda rationaliseringen av expeditionstjänsten
inom staben och har icke föranlett annan erinran från departementschefens
sida än att han icke för närvarande ansett sig kunna tillstyrka inrättande
av ordinarie befattningar för ändamålet. Departementschefen har icke
heller ansett sig kunna biträda försvarsstabschefens sedermera framlagda förslag,
att en av kanslibiträdesbefattningarna skulle utbytas mot en befattning
för kontorsskrivare. Departementschefen har således för nästa budgetår räknat
med 4 nya kanslibiträdesbefattningar i lönegrad MEo 7. Häremot lia föreslagits
skola indragas 2 befattningar i MEo 4 och 2 befattningar i MEo 2. Då
även under nästa budgetår torde komma att föreligga behov av de två extra
kontorsbiträden, som enligt särskilt medgivande för innevarande budgetår avlönas
med anlitande av avvecklingsanslag, har departementschefen vidare beräknat
medel för fortsatt anställande av dessa biträden.
I enlighet med försvarsstabschefens beräkningar har departementschefen
förutsatt, att 4 arvodesbefattningar för pensionerad personal, varav 1 i löneklass
Oa 11, 2 i Oa 10 (den ena först från och med den 1 oktober 1946) och 1
Statsutskottets utlåtande nr 192.
49
1 UO 7, skola kunna indragas. Vidare har departementschefen räknat med att
minst 15 kompaniofficerare ur försvarsgrenarna skola kunna återgå till tjänstgöring
därstädes. Med hänsyn till befintliga vakanser har det synts departementschefen
ej vara erforderligt att redan från och med nästa budgetår verkställa
den minskning av försvarsgrenarnas personalstater, som borde föranledas
härav. Departementschefen förutsätter emellertid, att denna fråga beaktas
vid myndigheternas anslagsäskanden för budgetåret 1947/48.
Vid bifall till vad i det föregående föreslagits bör den i avlöningsstaten för
försvarsstaben uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,
nu förslagsvis 675 000 kronor, minskas till 665 000 kronor. Posten till
arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning bör minskas från 293 000
kronor till 260 000 kronor. Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, bör upptagas med oförändrat belopp, 27 000 kronor.
Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, nu 161 000 kronor, bör
med hänsyn till vad i det föregående anförts ökas med 54 000 kronor till
215 000 kronor. För rörligt tillägg torde böra beräknas 174 000 kronor (nu
172 000 kronor). Övriga utgiftsposter i avlöningsstaten torde böra upptagas
med oförändrade belopp. Inkomstposten har beräknats till 180 000 kronor (nu
202 000 kronor). För försvarsstabens del inträder genom dessa ändringar en
anslagshöjning med 35 000 kronor till 1 575 000 kronor.
Kostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt ha för innevarande
budgetår beräknats till 1 425 000 kronor, såvitt avser under förevarande anslag
redovisade kostnader. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt från
normal fredsorganisation. Emellertid har verksamheten under beredskapsåren
utövats i betydligt större omfattning, varvid överskjutande kostnader bestritts
från förskottsanslag. För innevarande budgetår utgå dessa kostnader från avvecklingsanslag.
Då avvecklingsanslag icke torde böra komma till användning
för detta ändamål under nästa budgetår, har departementschefen ansett samtliga
erforderliga medel böra beräknas under försvarsstabens ordinarie anslag.
Med denna utgångspunkt har departementschefen uppskattat — på sätt framgår
av en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, som överlämnats
till utskottet — medelsbehovet för nästa budgetår, inberäknat
medel för viss ytterligare verksamhet, till 2 625 000 kronor. Härav är
ett belopp av 1 225 000 kronor att betrakta som tillfällig förstärkning av
anslaget i avbidan på slutligt ställningstagande till frågan om verksamhetens
omfattning. Sistnämnda belopp har med hänsyn till ändamålet ansetts icke
böra inräknas i den i 1942 års försvarsbeslut fastställda kostnadsramen.
Förevarande anslag föreslås alltså skola uppföras med (1 575 000 +
2 625 000 =) 4 200 000 kronor.
Såsom närmare framgår av propositionen 1942: 266 (s. 35 f.) ha befattningshavare
vid radioanstalten, å vilka löneplan A i civila avlöningsreglementet
gjorts tillämplig, tillförsäkrats i stort samma trygghet i anställningen som örn
de direkt inordnats under civila avlöningsreglementet. Skyldighet att avgå
från tjänsten föreligger allenast i do fall, som för andra fullmaktstjänstemän
än domare stadgas i allmänna tjänstepensionsreglementet, eller då Kungl. Maj:t
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192. liss 46 4
50
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Utskottet.
prövar statens intresse så påfordra. I sistnämnda fall har förutsatts, att befattningshavaren
skall försättas i disponibilitet och vara berättigad till disponibilitetsarvode
enligt av Kungl. Majit fastställda grunder. Den sålunda beslutade
anordningen för försättande av tjänstemän i disponibilitet har hittills
icke behövt tillämpas.
Den undantagsställning, som radioanstaltens personal i detta hänseende
intager i förhållande till andra civila tjänstemän, har bland annat med hänsyn
till föreliggande förflyttningsskyldighet och med ledning av numera vunnen
erfarenhet synts departementschefen icke vara erforderlig, i varje fall
icke såvitt avser lägre tjänstemän. Departementschefen förutsätter därför, att
Kungl. Majit skall äga meddela de begränsningar med avseende å disponibilitetsinstitutets
tillämpning, som må befinnas påkallade.
Kungl. Majlis föreliggande förslag innebära huvudsakligen provisoriska
förändringar i organisationen av försvarsstaben. Då desamma i stort sett
synas vara ägnade att medföra viss rationalisering inom staben, har utskottet
med nedan nämnda undantag icke något att erinra mot förslagen i fråga.
Enligt 1942 års försvarsbeslut må marin- och flygavdelningarna vid försvarsstaben
ingå i sektion allenast vid krigsorganisation. Kungl. Majits föreliggande
förslag innebär den avvikelsen från den i försvarsbeslutet angivna
organisationen av staben, att marin- och flygavdelningarna, den senare sammanslagen
med luftförsvarsavdelningen, skulle ingå i den för handläggning av
främst operativa frågor organiserade sektion I. I ärendet har framhållits att
vissa olägenheter kunna bliva en följd av att marin- och flygavdelningarna förlora
sin fristående ställning direkt under försvarsstabschefen, främst att den
omedelbara kontakten mellan denne och berörda avdelningschefer skulle kunna
gå förlorad ävensom att dessa avdelningschefers ställning såsom kontaktmän
mellan å ena sidan överbefälhavaren (försvarsstabschefen) och å den andra
respektive försvarsgrenschef (försvarsgrensstabschef) kunde tänkas bliva
rubbad. Utskottet hyser farhågor för att olägenheter av denna art skola visa
sig så betydande, att en omorganisation av försvarsstaben i enlighet med förslaget
icke bör slutligt genomföras. Då emellertid Kungl. Majits förslag allenast
innebär, att omorganisationen skulle försöksvis tillämpas under budgetåret
1946/47, har utskottet, ehuru med tvekan, ansett sig kunna godtaga detsamma.
Utskottet förutsätter, att frågan upptages till förnyat övervägande i samband
med prövningen av försvarsstabens medelsbehov för budgetåret 1947/48.
Då det såsom i ärendet framhållits i vissa fall kan befinnas lämpligt aflåta
personal, som sysselsättes i underrättelsetjänst, kvarstanna i tjänst efter
uppnådd pensionsålder, synes Kungl. Majit böra äga att vid sådan beställningshavares
pensionsavgång medgiva en tillfällig utökning av antalet för
pensionerad personal avsedda befattningar med arvode enligt löneklass Oa 10,
under förutsättning dock att den genom pensionsavgången ledigblivande be
ställningen hålles vakant.
Beträffande inrikesavdelningen och försvarsstabens fotoanstalt hava
organisationsförslagen icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Utskottet tillstyrker sålunda bland annat, att vid fotoanstalten må inrättas en
befattning såsom detaljchef i lönegrad MEo 24.
Statsutskottets utlåtande nr 192.
51
Utskottet vill erinra, att i försvarsstaben enligt gällande f re ds organisation
ett antal avdelningar äro organiserade i två sektioner. Under beredskapstiden
hava emellertid press- och filmavdelningen samt personalvårdsavdelningen
sammanförts till en sektion III med den förras avdelningschef såsom
sektionschef. Utskottet har icke något att erinra mot att denna sektion
organiseras tills vidare i avvaktan på slutligt ställningstagande till försvarsstabens
sammansättning, därest så kan ske inom den nuvarande personalorganisationens
ram. Ej heller har utskottet något att invända mot att i
denna sektion försöksvis inrättas ett organ för ledningen av upplysningsverksamheten,
under förutsättning att några nya tjänster icke inrättas. I avvaktan
på slutligt ställningstagande till upplysningsorganets organisation
bör sålunda en av stabsredaktörerna vid press- och filmavdelningen få tills
vidare utnyttjas för upplysningsverksamheten. Departementschefen har förutsatt,
att den härigenom uppkomna tillfälliga vakansen inom nämnda avdelning
skulle fyllas genom kommendering dit av ytterligare en officer. Utskottet
vill emellertid framhålla, att den stabsredaktörsbefattning, varom här
är fråga, sedan år 1940 upprätthålles av en tillfälligt anställd stabsredaktör,
vilken såsom krigsplacerad uppbär från avvecklingsanslag utgående lön med
9 951 kronor, inberäknat rörligt tillägg och kristillägg. Med hänsyn ej minst
till rådande svårigheter att kunna fylla officerskadrerna synes utskottet en
lämpligare anordning vara att i avvaktan på upplysningsorganets definitiva
utformning ifrågavarande extra stabsredaktör får upprätthålla förenämnda
befattning. Då vid den slutliga regleringen av upplysningsorganets personalorganisation
det icke torde böra ifrågasättas, att denna skall genomföras
genom eftersättande av den nuvarande presstjänsten, och sålunda även framdeles
tva stabsredaktörsbefattningar böra ingå i press- och filmavdelningen,
synes det enligt utskottets mening icke rationellt att för ett provisorium,
som icke bör sträcka sig över längre tid, avbryta anställningen för en befattningshavare,
vilken under sex år handhaft pressklipptjänsten. Utskottet
finner sig därför böra i anledning av motionerna I: 272 och II: 425 föreslå,
att försvarsstabschefen bemyndigas att fortsättningsvis under nästa budgetår
anställa ifrågavarande extra stabsredaktör mot ett arvode av i ett för allt
10 551 kronor, inberäknat provisoriskt lönetillägg. Då dessa kostnader böra
belasta förevarande anslag torde anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal böra höjas med, i avrundat tal, 10 000 kronor till 225 000
kronor och anslagets slutsumma till 4 210 000 kronor.
Då behov synes föreligga av sakkunnigt biträde för bland annat översyn
och organisering av biblioteken vill utskottet tillstyrka, att en bibliotekariebefattning
inrättas. Utskottet har icke något att invända mot att denna befattning
förenas med arvode motsvarande avlöning i lönegrad MEx 23.
Utskottet delar departementschefens mening, att ytterligare befattningar
icke böra under nästa budgetår inrättas för militärassistenter vid länsstyrelserna,
och ansluter sig till vad departementschefen jämväl i övrigt föreslagit
under hithörande avsnitt.
Förslaget i fråga om försvarsstabens kontorspersonal innebär icke någon
personalutökning utan allenast smärre jämkningar, vilka synas kunna god
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
52
tagas. Utskottet har emellertid under hand erfarit, att fyra enligt Kungl.
Maj :ts förslag till nyinrättande föreslagna kanslibiträdesbefattningar i lönegrad
MEo 7 avses att tillsättas med fyra vid staben anställda kontorsbiträden
i lönegrad A 4, vilka anmält sig såsom sökande till förstnämnda tjänster.
Dessa kontorsbiträden äro emellertid författningsenligt berättigade att under
tiden för förordnandet erhålla tjänstledighet å sina ordinarie befattningar,
varigenom envar av dem skulle komma att blockera två tjänster. Då samtidigt
föreslagits indragande av två befattningar i lönegrad MEo 4 och två
befattningar i lönegrad MEo 2, skulle följden bliva att antalet befattningar
för kontorspersonal vid staben i praktiken komme att minskas med fyra.
I anledning härav vill utskottet föreslå, att Kungl. Majit beredes möjlighet
att i angivna situation medgiva överskridande av den eljest maximerade
icke-ordinarieposten för avlöning till fyra extra ordinarie biträden, därav
två i MEo 4 och två i MEo 2. Härvid bör nämnda anslagspost betecknas
förslagsvis samt förses med anmärkning att densamma icke må utan Kungl.
Majits medgivande överskridas.
Såsom departementschefen erinrat kunna å försvarsväsendets radioanstalt
tjänstgörande befattningshavare försättas i disponibilitet, vilken anordning
dock hittills icke tillämpats. Denna undantagsställning har synts departementschefen
icke erforderlig, i varje fall icke såvitt avser lägre tjänstemän.
På sätt departementschefen förutsatt torde Kungl. Majit böra äga meddela
de begränsningar med avseende å disponibilitetsinstitutets tillämpning, som
må befinnas påkallade.
Den verkställda beräkningen av radioanstaltens medelsbehov för nästa
budgetår har icke givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag samt
motionerna I: 272 och lii 425,
a) besluta, att i försvarsstabens personalförteckning ej
mindre skall intagas föreskrift därom, att en av beställningarna
såsom regementsofficer i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 vid uppkommande
ledighet skall tills vidare vakantsättas än även under
rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 skall
uppföras en ingenjör vid fotoanstalten i lönegrad MEo 24,
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsstaben, med
undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 665 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattning,
förslagsvis ........................ » 260 000
Statsutskottets utlåtande nr 192.
53
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ kronor
4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer:
a) Ortstillägg, förslagsvis .. kronor 290 000
b) Barnbidrag, förslagsvis .. » 33 000
c) Utomeuropeiskt tillägg,
förslagsvis ................ » 25 000
d) Bidrag till automobilresor,
förslagsvis ................ » 17 000
e) Förby ttningsbidrag, förslagsvis
.................... » 30 000
f) Prisutjämningstillägg____ » 19 000 »
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis...................................... »
Anm. Anslagsposten må icke utan Kungl. Maj: ts
medgivande överskridas.
27 000
414 000
225 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... »_174 000
Summa kronor 1 765 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 180 000
Nettoutgift kronor 1585000;
c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 4 210 000 kronor.
18:o) Försvarsstaben: Omkostnader. I propositionen nr 1 bär Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 645 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 18, s. 134 och 135) att till Försvarsstaben: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 645 000
kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot den verkställda kostnadsberäkningen,
får — med förmälan att anslagshöjningen i huvudsak beror på
överflyttning av vissa kostnader från avvecklingsanslag till förevarande anslag
— hemställa,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.
Utskottet.
54
Statsutskottets utlåtande nr 192.
19:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1
har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 22) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av
72 500 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 19, s. 136—196) att
dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén,
vilka komme att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som
genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943, den 2 juni
1944 och den 15 juni 1945 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen
av arméns personalförteckningar budgetåren 1942/43—1945/46, samt
de särskilda föreskrifter, som kunde visa sig erforderliga i samband med
genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad
och organisation av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47,
ävensom bestämmelser örn fortsatt giltighet av den för budgetåret 1945/46
fastställda personalförteckningen för ordinarie tjänstemän, såvitt avser manskapsbeställningarna;
dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret
1946/47;
dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 74 200 000 kronor.
Vidare har utskottet i detta sammanhang till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wahlmark m. fl. (I: 31) och den andra inom andra kammaren av herr
Lundstedt m. fl. (11:48), vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa medel
för upprättande av musikkår vid Göta pansarlivgarde;
dels en inom första kammaren av herrar Ragnar Bergh och Hage väckt
motion (1:84), vari hemställts, att riksdagen måtte antingen under fjärde
huvudtiteln för budgetåret 1946/47 upptaga erforderligt anslag för inrättande
av en musikkår av typ II vid Luleå luftvämskår eller också hos Kungl.
Maj:t begära förflyttning dit av annan liknande musikkår i landet;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Näsström m. fl. (1:112) och den andra inom andra kammaren av herr
Andersson i Alfredshem m. fl. (II: 217), vari hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn utredning
och förslag beträffande löneökning för den fast anställda militärpersonalen,
så att en bättre avvägning än hittills ernås i förhållande till löneläget
på den svenska arbetsmarknaden.
Statsutskottets utlåtande nr 192. 55
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 31, I: 84 och II: 217.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 70 700 000
kronor.
Förslag till personalförteckningar för budgetåret 1946/47, upptagande
flertalet av de beställningar och befattningar, som avsetts för olika
staber, truppförband m. m., har i vanlig ordning överlämnats till utskottet.
I likhet med vad som skett för innevarande budgetår hava i nämnda personalförteckningar
upptagits alla de beställningar och befattningar, vilka beräknats
skola tillsättas under budgetåret, även örn viss beställning eller befattning
planenligt icke skall tillsättas redan från och med budgetårets ingång.
Det borde enligt departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband
med personalförteckningarnas fastställande eller i annat sammanhang
meddela beslut örn tidpunkten för nya beställningars eller befattningars tillsättande.
Under de senaste åren ha förelegat vissa svårigheter att besätta samtliga
de å personalförteckning uppförda kaptensbeställningarna. Med hänsyn härtill
har inhämtats riksdagens medgivande att, därest ledig kaptensbeställning
icke kunnat besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot uppkommande
vakanser svarande antal löjtnantsbeställningar i stället får tillsättas.
Samma anordning har synts departementschefen erforderlig jämväl
för nästa budgetår. Medgivande av denna innebörd borde enligt departementschefen
intagas i form av anmärkning i vederbörlig personalförteckning.
Såsom redan anmälts för riksdagen i propositionen 1945: 341 har Kungl.
Maj:t för tiden intill den 1 april 1946 meddelat föreskrifter beträffande avlöning
m. m. åt icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal vid frivillig
tjänstgöring efter den förstärkta försvarsberedskapens upphörande å vakanta
officers-, underofficers- eller manskapsbeställningar, innebärande i huvudsak
att krigsavlöningsreglementet skulle, med visst undantag i fråga örn krigsutrustningsbidrag,
tillämpas å personalen. Jämväl i fortsättningen torde det,
framhåller departementschefen, bliva nödvändigt att i viss utsträckning taga i
-anspråk personal som här avses för frivillig tjänstgöring å vakanta beställningar.
Därvid syntes emellertid å personalen i princip böra tillämpas för
fred gällande avlöningsbestämmelser. Föreskrifter i sådant syfte hava synts
departementschefen böra utfärdas av Kungl. Maj:t. Departementschefen
förutsatte att, därest härvid skulle uppkomma frågor av beskaffenhet att
böra underställas riksdagens prövning, dessa frågor — innan bestämmelser
i ämnet erliölle definitiv giltighet -— underställdes riksdagens prövning.
I propositionen 1945: 170 (s. 266 o. f.) behandlade dåvarande departementschefen
frågan örn personalbehovet för Skånska kavalleriregementet, vilket jämlikt
beslut av 1943 års riksdag skulle uppsättas i samband med att Skånska pansarregementet
överflyttades till Hässleholm. Det i propositionen framlagda
förslaget till personalförändringar, vilket riksdagen bifallit (skrivelse 1945:353),
innebar i huvudsak allenast en omfördelning av redan befintliga beställningar
56
Statsutskottets utlåtande nr 192.
och befattningar; dock skulle för det nya regementet inrättas — förutom en
regementschefsbeställning — vissa beställningar och befattningar för förvaltningspersonal.
De personalförändringar som föranleddes av förslaget ha
kommit till uttryck i personalförteckningarna för innevarande budgetår. Jämlikt
föreskrift skola dock, intill dess omorganisationen av kavalleriet kan
genomföras, de för budgetåret 1944/45 fastställda personalförteckningarna
fortfarande gälla i de delar som beröras av densamma.
Genom beslut den 27 september 1945 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser
rörande organiserandet av Skånska kavalleriregementet, vilket skulle
ske i omgångar med början den 1 oktober 1945. Chef för regementet har tillsatts,
varjämte med stöd av nämnda beslut den 27 september 1945 vidtagits
vissa personalplaceringar.
I särskild skrivelse har överbefälhavaren föreslagit, att med uppsättandet
av Skånska kavalleriregementet skulle av anförda skäl tills vidare anstå. Framställningen
är föremål för remissbehandling. Departementschefen har förutsatt,
att det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de föreskrifter
rörande berörda personalstater som kunde föranledas av ett ställningstagande
till överbefälhavarens förslag.
Beträffande för nästa budgetår föreslagna ändringar med avseende å manskapsstaterna
för armén har departementschefen, under åberopande av vad
han under punkt 4 anfört, hänvisat till det upprättade förslaget till personalförteckningar.
I fråga örn de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för armén inhämtas
av propositionen nr 120 i huvudsak följande.
I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Beträffande generalstabskåren har föreslagits, att antalet beställningar för
kaptener minskas med 3.
Yad gäller arméstaben har, då det visat sig svårt att med nuvarande befälstillgång
besätta för innevarande budgetår upptagna 9 befattningar för
kaptener med arvoden enligt lönegrad Oa 3, föreslagits att befattningarna för
möjliggörande av ökad frihet vid personvalet måtte utbytas'' mot befattningar
för kaptener eller löjtnanter i lönegrad Oa 3 eller Oa 2.
De för närvarande i personalförteckningen upptagna befattningarna för 10
kaptener eller löjtnanter i flygtjänst med arvoden enligt lönegrad Oa 3 eller
Oa 2 samt för 10 löjtnanter i flygtjänst med arvoden enligt lönegrad Oa 2 ha
föreslagits skola utgå ur förteckningen.
De å vederbörliga personalförteckningar under rubriken Arméstaben uppförda
civila ordinarie och extra ordinarie befattningarna skola enligt till personalförteckningarna
hörande noter fördelas på arméstaben, centrala värnpliktsbyrån,
arméinspektionen och hemvärnsstaben enligt arméchefens bestämmande.
Av den ordinarie personalen har hittills icke någon befattningshavare
tilldelats centrala värnpliktsbyrån. Arméchefen har nu föreslagit, att
den extra ordinarie personalen i fortsättningen i personalförteckningen uppdelas
å rubrikerna Arméstaben och Centrala värnpliktsbyrån. I anledning av
Statsutskottets utlåtande nr 192.
57
förslaget lia i förslagen till personalförteckningar samtliga för centrala värnpliktsbyrån
avsedda befattningar upptagits under särskild rubrik.
Departementschefen Ilar förordat, att från och med budgetåret 1946/47
inom arméstaben inrättas ytterligare 1 kansliskrivarbefattning i lönegrad
MEo 11, 5 kanslibiträdesbefattningar, varav 2 i lönegrad A 7, i utbyte mot
2 befattningar i A 4, och 3 i lönegrad MEo 7, samt 1 kontorsbiträdesbefattning
i lönegrad MEo 4. Antalet kontorsbiträden i A 4 skulle alltså minskas
med 2.
För arméinspektionens del har föreslagits, att en av de fyra i vederbörlig
personalförteckning för arméinspektionen uppförda beställningarna för alternativt
överstelöjtnant eller major överfördes till hemvärnsstaben och avsages
för stabschefen vid nämnda stab. I samband därmed har den nu för hemvärnsstaben
uppförda beställningen för alternativt major eller kapten ansetts
böra överföras till arméinspektionen. Departementschefen har alltså för budgetåret
1946/47 för arméinspektionen räknat med 3 beställningar för överstelöjtnanter
eller majorer och med 2 beställningar för majorer eller kaptener.
Vad angår hemvärnsstaben har departementschefen, såsom framgår av det
föregående, föreslagit utbyte av nu för staben uppförd beställning i lönegrad
Oa 4 eller Oa 3 mot en beställning i lönegrad Oa 5 eller Oa 4. Vidare
har förordats inrättande av en befattning för pensionerad underofficer med
arvode enligt löneklass UO 7, avsedd för adjutant vid hemvärnets stridsskola.
För truppförbandens del innebär det nu framlagda förslaget till personalförteckning,
att för pansartrupperna skulle tillkomma beställningar för
2 fanjunkare, att i staterna för artilleriets truppförband utökningar
skulle ske med 2 styckjunkare och 4 sergeanter, av vilka beställningar 1
styckjunkare och 2 sergeanter äro avsedda för Gotlands artillerikår samt de
övriga för Bergslagens artilleriregemente, ävensom att trängen för nästa
budgetår skulle tillföras beställningar för 5 fanjunkare.
I fråga örn fälttijgkåren har föreslagits inrättande av en ny regementsofficersbeställning
i alternativt Oa 5 eller Oa 4 samt att en för närvarande vakantsatt.
sådan beställning i Oa 4 återbesättes. Dessa båda beställningshavare
hava avsetts erhålla viktiga arbetsuppgifter inom arméförvaltningens tygavdelning.
I personalförteckningen för innevarande budgetår har, med hänsyn till vissa
förhållanden, för vilka närmare redogjorts i propositionen 1944: 185, föreskrivits
att, därest överste vid fälttygkåren åtnjuter tjänstledighet i anledning
av förordnande å överingenjörbefattning vid försvarets fabriksverk samt
annan beställningshavare vid kåren förordnas å beställningen, å en av beställningarna
i lägre lönegrad vid kåren icke må meddelas successionsförordnande.
Denna föreskrift bör, framhåller departementschefen, fortfarande gälla.
Tygstaten föreslås utökad med 2 tygförvaltare av 2. klassen, 4 tygverkmästare
av 2. klassen och 2 tyghantverkare av 2. klassen. Av tygförvaltarna
är den ene avsedd för tygförvaltningsskolan och den andre för centralförråd,
medan de båda tyghantverkarna avses för Skånska kavalleriregementet.
På grund av avgång bland den personal vid krigsmaterielverket och för
-
58
Statsutskottets utlåtande nr 192.
svarets fabriksverk, som för innevarande budgetår redovisats å tygstaten, hava
dessa beställningar ansetts kunna minskas, såvitt avser krigsmaterielverket,
med 1 tygförvaltare av 1. klassen och 4 tygskrivare samt, såvitt avser fabriksverket,
med 2 tygförvaltare av 1. klassen.
För intendenturkåren har föreslagits, att antalet kaptensbeställningar från
och med nästa budgetår minskas med 2.
Fältläkarkåren. Arméöverläkaren har till behandling upptagit frågan
rörande läkarvården vid arméns jägarskola, Göta trängkårs kompani i Nora
samt arméns intendenturförråd i Stockholm och Första intendenturkompaniet
och därvid föreslagit inrättande av särskilda bataljonsläkarbeställningar för
ändamålet. Läkarvården är för närvarande vid ifrågavarande förband och anstalter
ordnad på följande sätt.
I samband med 1942 års riksdags beslut att året runt förlägga en jägarbataljon
ur Norrbottens regemente till Kiruna förutsattes, att läkarvården
vid bataljonen skulle bestridas av bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt att
sammanlagt 12 extra tjänstgöringsmånader måste uttagas, motsvarande 5
bataljonsläkare vid fältläkarkåren. Samma anordning tillämpas jämväl sedan
jägarbataljonen från och med den 1 juli 1945 omorganiserats till arméns
jägarskola.
Yad angår läkarvården vid Göta trängkårs kompani i Nora förutsattes i
samband med 1942 års riksdagsbeslut, att förbandet icke skulle ha egen
läkare; civila läkare i orten skulle anställas för den egentliga sjukvården mot
arvode enligt avtal. Sjukvårdsutbildningen skulle ledas av bataljonsläkaren
vid Livregementets grenadjärer, som förutsattes skola företaga resor till
Nora, när utbildningsarbetet så erfordrade. För beredande av ersättning till
denne för resor till och från Nora har å vederbörlig arvodesförteckning uppförts
ett arvode å 1 500 kronor.
Beträffande slutligen arméns intendenturförråd i Stockholm och Första
intendenturkompaniet har Kungl. Majit genom beslut den 18 januari 1946
bemyndigat arméöverläkaren att, i den mån honom underställd tjänstgöringsskyldig
läkare icke står till förfogande, träffa avtal med icke tjänstgöringsskyldig
militärläkare eller civil läkare att tills vidare intill den 1 juli 1946
bestrida läkarvården därstädes mot en ersättning av högst 18 kronor för
dag i ett för allt.
Under erinran, att förutvarande departementschefen enligt Kungl. Majits bemyndigande
den 14 januari 1944 tillkallat särskilda utredningsmän för att inom
försvarsdepartementet verkställa utredning rörande militärsjukvårdens organisation
och därmed sammanhängande spörsmål, har departementschefen förklarat
sig icke vara beredd att, innan ställning tagits till det förslag angående militärsjukvårdens
framtida organisation, som förenämnda utredningsmän ha att
avgiva, förorda att ordinarie bataljonsläkarbeställning inrättas vid annat
förband än Göta trängkårs kompani i Nora. Det syntes departementschefen
böra ankomma på Kungl. Majit att pröva, huruvida den nya beställningen
skulle uppehållas på förordnande eller tillsättas med ordinäre innehavare.
Anmärkning härom har intagits i förslaget till personalförteckning. Departe
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
59
mentschefen förutsatte, att de för närvarande tillämpade anordningarna för
tillgodoseende av läkarvården vid övriga här ifrågavarande förband och anstalter
finge bestå jämväl under nästa budgetår.
Till löner för den å personalförteckningen för ordinarie tjänstemän upptagna
personalen — med undantag av den personal vid försvarets fabriksverk,
som redovisats under tygstaten — skulle för nästkommande budgetår
erfordras ett belopp av i runt tal 47 900 000 kronor. Denna beräkning förutsätter,
att samtliga beställningar komma att vara besatta under hela budgetåret.
Emellertid torde, framhåller departementschefen, åtskilliga nytillkommande
beställningar icke komma att tillsättas redan från och med budgetårets
början. Vidare kunde man räkna med att en del beställningar med hänsyn
till rekryteringssvårigheter komme att under hela eller någon del av året
vara vakanta. Med hänsyn härtill har anslagsbelastningen för löner till ordinarie
tjänstemän beräknats komma att icke oväsentligt understiga det enligt
förutnämnda grunder beräknade beloppet. Departementschefen har uppskattat
de verkliga lönekostnaderna till ett belopp av 46 500 000 kronor.
För avlöningar till personal å avgångsstat har för innevarande budgetår
beräknats ett belopp örn 33 000 kronor. Enär det icke är möjligt att
nu beräkna i vilken omfattning personal kan komma att vara överförd
till avgångsstat under nästa budgetår, syntes departementschefen såsom utgångspunkt
vid beräkningen av medelsbehovet för avlöningar till sådan personal
böra tagas de beräknade kostnaderna för avlöningar till de beställningshavare,
som enligt hittills meddelade beslut överförts å avgångsstat och kunde
beräknas där kvarbliva under nästa budgetår. Enligt civilförvaltningens
beräkning kunna ifrågavarande kostnader — örn hänsyn tages till att
en av dessa beställningshavare förordnats å för pensionerad personal
avsedd arvodesbefattning och hans avlöning alltså skall belasta förevarande
anslagspost endast i den mån den överstiger arvodesbeloppet —- uppskattas
till i runt tal 39 000 kronor. Denna beräkning syntes enligt departementschefen
böra godtagas.
Hittills har endast en beställningshavare, i lönegrad Oa 6, överförts till
disponibilitetsstat. För arvode till personal å dylik stat har departementschefen
därför för nästa budgetår beräknat ett belopp av 10 000 kronor.
För avlöningar till volontärer över stat beräknades för innevarande budgetår
500 000 kronor med utgångspunkt från ett antal volontärer av 1 900 och
med hänsyn tagen jämväl till att på grund av rekryteringssvårigheter vakans
komme att föreligga å åtskilliga beställningar. Medelsbehovet för ändamålet
har för nästa budgetår ansetts kunna upptagas till 400 000 kronor.
Med hänsyn till minskat antal kvarstående indelta har medelsbehovet för
dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, för innevarande budgetår
beräknat till 78 000 kronor, för budgetåret 1946/47 i enlighet med civilförvaltningens
kalkyler uppskattats till omkring 73 000 kronor.
Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå, förutom
lön enligt löneplan, vissa i avlöningsreglementena angivna fasta lönetillägg
60
Statsutskottets utlåtande nr 192.
och flygtillägg. Dessa förmåner ha liksom för innevarande budgetår beräknats
draga en kostnad av omkring 950 000 kronor.
I enlighet med vad i det föregående anförts har alltså förevarande anslagspost
för budgetåret 1946/47 beräknats till (46 500 000 + 39 000 + 10 000 -f
400 000 + 73 000 + 950 000 =) 47 972 000 kronor eller i avrundat tal 48 000 000
kronor. Motsvarande kostnader uppskattades för innevarande budgetår till
48 500 000 kronor.
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.
För centrala värnpliJctsbyrån har föreslagits inrättande av en arvodesbefattning
för expeditionsunderofficer i löneklass UO 7.
Såsom av det föregående framgår har departementschefen förordat inrättande
från och med budgetåret 1946/47 av en befattning för pensionerad underofficer
med arvode enligt löneklass UO 7, avsedd för adjutant vid hemvärnets
stridsskola. Departementschefen föreslår i enlighet med förslag av arméchefen
att berörda befattning tillika med de för närvarande i arvodesförteckningen
under rubriken Hemvärnsstaben upptagna befattningarna i förteckningen
för nästa budgetår upptagas under rubriken Hemvärnsstaben med hemvärnets
stridsskola.
Militärområdena m. m. För infanteribefälhavarstaben i Karlskrona
har för nästa budgetår ansetts böra tillkomma en befattning för hemvärnsofficer
i löneklass Oa 10, varvid en befattning för biträdande hemvärnsofficer
i samma löneklass, avsedd för Uppsala försvarsområde, föreslagits
skola utgå ur vederbörlig personalförteckning. Då sistnämnda befattning bomme
att bliva vakant från och med den 1 april 1946, har Kungl. Majt medgivit,
att befattningen från och med nämnda dag intill utgången av innevarande
budgetår må utnyttjas för anställande av en hemvärnsofficer vid infanteribefälhavarstaben.
Med hänsyn till pågående utredning örn försvarets organisation efter utgången
av nu löpande femårsperiod böra, framhåller departementschefen, de
i förteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattning under I.—Yl.
mili t är befälen upptagna befattningarna för inspektörer för lokalförsvaret
icke återbesättas i den mån de bliva lediga. Anmärkning härom har intagits
i förslaget till personalförteckning.
Departementschefen har med hänsyn till vad han anfört under punkt 2
föreslagit att i personalförteckningen intages en föreskrift därom, att vid
uppkommande ledighet å befattning såsom försvarsområdesbefälhavare frågan
örn dess återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Detta
borde — i den mån så befunnes erforderligt — gälla även övrig personal vid
försvarsområdesstaber.
Under rubriken truppförbanden m. m. föreslås följande.
Yad infanteriets truppförband beträffar har departementschefen
räknat med 2 nya arvodesbefattningar i löneklass UO 7, tillsynsmän vid stabsmobiliseringscentraler,
avsedda den ena för Jämtlands fältjägarregemente och
den andra för Norrbottens regemente.
Statsutskottets utlåtande nr 192.
61
Beträffande luftvärnets truppförband har departementschefen, med
förmälan att i enlighet med 1942 års försvarsbeslut en mobiliseringscentral
för Karlsborgs luftvärnsregemente numera färdigställts, föreslagit inrättande
från och med nästa budgetår av en arvodesbefattning för förrådsunderofficer
i löneklass UO 7 vid mobiliseringscentralen.
Jämlikt beslut av 1945 års riksdag (propositionen nr 189; riksdagens skrivelse
nr 460) skall Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3) förläggas till Norrtälje.
Det har härvid förutsatts, att vissa åtgärder måste vidtagas för att
säkerställa mobiliseringen av de för Stockholms försvar avsedda luftvärnsförbanden.
Chefen för armén har nu föreslagit, att en mobiliseringscentral för Lv 3 inrättas
i Stockholm och därvid anfört i huvudsak följande.
Undersökningar rörande lämpligaste grupperingen av Lv 3 mobiliseringsförråd
m. m. hade givit vid handen att regementet borde organisera samtliga
luftvämsförband inom försvarsområdena nr 44 och 45. De för Stockholms
försvar avsedda luftvärnslokalförsvarsförbanden borde ha sin materiel förrådsförvarad
i Stockholm eller dess närhet.
För vård m. m. av den i Stockholm förrådsförvarade materielen samt för
taktisk planläggning av huvudstadens luftvärn krävdes en till Stockholm förlagd
personalorganisation, vilken med underställda förråd borde utgöra Lv 3
mobiliseringscentral i Stockholm. Såsom chef för denna borde avses, en
regementsofficer ur regementet. Chefens huvuduppgift bleve den taktiska
planläggningen och handläggningen av därmed sammanhängande mark- och
byggnadsfrågor, överinseendet över vård och redovisning av den mycket omfattande
materielen borde handhavas av en pensionerad officer, förvaltningsofficer,
med arvode enligt löneklass Oa 10. Till dennes förfogande borde stå
en pensionerad underofficer, tygunderofficer, med arvode enligt löneklass
UO 7, tre förrådsvaktmästare, skrivpersonal samt ett antal förrådsmän och
civila handräckningsmän. Av den sålunda erforderliga personalen kunde
chefen, tygunderofficeren, förrådsvaktmästarna, ett skrivbiträde, två förrådsmän
och ett antal civila handräckningsmän ställas till förfogande ur regementet.
Härutöver erfordrades således en förvaltningsofficer ävensom —- beroende
på resultatet av pågående utredning rörande skriv- och förrådspersonalen
vid truppförbanden — eventuellt ytterligare sådan personal.
Civilförvaltningen har beträffande kostnaderna för avlöning till den för
mobiliseringscentralen erforderliga personalen anfört, att vid bifall till arméchefens
förslag särskilda dylika kostnader för närvarande allenast uppkomme
i form av arvode enligt löneklass Oa 10 till en pensionerad officer.
Departementschefen har, då den föreslagna organisationen syntes erforderlig
för att säkerställa mobiliseringen av de för Stockholms försvar avsedda
luftvärnsförbanden, i enlighet med arméchefens förslag förordat, att en mobiliseringscentral
för regementet upprättades i Stockholm. Fortifikationsförvaltningen
hade framhållit, att detta icke komme att medföra några särskilda
byggnadskostnader. Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter som
kunde beräknas komma att åvila mobiliseringscentralen har departementschefen
ansett sig kunna i huvudsak godtaga den av arméchefen föreslagna
personaluppsättningen samt föreslagit, att å vederbörlig personalförteckning
62
Statsutskottets utlåtande nr 192.
för nästa budgetår uppfördes en arvodesbefattning i löneklass Oa 10, avsedd
för förvaltningsofficer vid berörda mobiliseringscentral.
Vissa utbildningsanstalter. Genom beslut av 1944 års riksdag skall infanteriets
och kavalleriets kadettskola förläggas till Rådan å Järvafältet.
Skolan avses i förvaltningshänseende skola underställas sekundchefen
för Svea livgarde och förläggas i ett friliggande kasernetablissement intill
regementets kaserner i Sörentorp. Förläggningen har beräknats kunna tagas
i bruk den 1 oktober 1946. Under hänvisning härtill har chefen för armén
till behandling upptagit frågan örn personalbehovet vid skolan. Personalen
har synts arméchefen böra redovisas under Svea livgarde. Civilförvaltningen
däremot har ansett det lämpligare ur redovisningssynpunkt, att den för kadettskolan
erforderliga personalen upptages för sig under särskild rubrik och i
vederbörliga personalförteckningar redovisas under samlingsrubriken Vissa
utbildningsanstalter.
För egen del har departementschefen anslutit sig till civilförvaltningens
förslag beträffande redovisningen av personalen vid skolan.
Behovet av pensionerad personal i arvodesbefattning vid kadettskolan har
arméchefen angivit till två befattningar i löneklass UO 7, den ena för expeditionsunderofficer
och den andra för väbel. Då det föreslagits att vid
skolan skulle tillkomma, utöver de nu nämnda befattningarna, även ett betydande
antal extra ordinarie tjänster och då det synts departementschefen
vanskligt att bedöma personalbehovet vid denna anstalt, har han den 4
februari 1946 uppdragit åt statens organisationsnämnd att verkställa utredning
i ämnet. I väntan på denna utredning har han, vad de ifrågavarande båda
tjänsterna beträffar, förordat att endast tjänsten för expeditionsunderofficer
inrättas.
Avlöningskostnaderna för helt budgetår för den i förslaget till personalförteckning
upptagna personalen i arvodesbefattning har beräknats uppgå till
i runt tal 5 900 000 kronor, med vilket belopp ifrågavarande anslagspost ansetts
böra upptagas för nästa budgetår (nu 5 850 000 kronor).
De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola
upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, hava för nästa
budgetår beräknats till 4 400 000 kronor.
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Från ifrågavarande anslagspost skola enligt de av 1945 års riksdag beslutade
ändrade grunderna för uppställningen av fjärde huvudtitelns anslag
bestridas kostnaderna för dels arvoden och övriga ersättningar utöver lön
till ordinarie tjänstemän, dels ock vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.
Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.
De arvoden, som för innevarande budgetår må utgå till ordinarie tjänstemän,
äro uppförda i en till Kungl. Maj:ts brev den 15 juni 1945 angående
Statsutskottets utlåtande nr 192.
63
vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret
1945/46 fogad bilaga (införd i statsliggaren för detta budgetår, s. 185 o.f.).
Härjämte må enligt i brevet meddelade föreskrifter övergångsvis utgå vissa
arvoden. För innevarande budgetår har i propositionen 1945:170, i vad avser
armén, för ändamålet beräknats 220 000 kronor.
Civilförvaltningen har beträffande ifrågavarande arvoden icke ifrågasatt
någon ändring för budgetåret 1946/47. Emellertid har civilförvaltningen, då
enbart de i förenämnda bilaga upptagna utbildningsarvodena för arméns del
uppgå till sammanlagt 224 360 kronor, vartill komma stabsarvoden å tillhopa
30 960 kronor och övriga arvoden å 5 735 kronor, ansett sig för nämnda
budgetår böra räkna med ökade medel för ändamålet. I betraktande jämväl
av de kostnadsökningar, som föranledas av de övergångsvis utgående arvodena,
har civilförvaltningen uppskattat medelsbehovet till i runt tal 275 000 kronor.
Mot den av civilförvaltningen verkställda beräkningen av medelsbehovet
för ifrågavarande arvoden har departementschefen icke funnit anledning till
erinran.
Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.
Arméstaben m. m. Under rubriken Arméstaben äro för innevarande budgetår
upptagna, bland annat, dels ett belopp å 1 000 kronor för sakkunnig i
psykologiska frågor, dels ock ett belopp å 6 400 kronor till sakkunniga vid
centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj.
Sedan en befattning för militärpsykolog i lönegrad MEo 27 numera inrättats
vid arméstaben, har förstnämnda arvode å 1 000 kronor såsom icke
längre erforderligt ansetts böra utgå ur förteckningen. Till arvoden åt sakkunniga
m. fl. vid centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj har departementschefen
för nästa budgetår räknat med ett belopp av 16 800 kronor.
Beträffande militärområdena m.m. har, såvitt avser kommendantsstaben
i Boden, föreslagits, att ett arvode å 720 kronor måtte uppföras för
tillsynsman och gårdskarl vid radiovillan i Boden.
Arvoden, som utbetalas vid truppförband eller försvarsområdesstaber.
För innevarande budgetår är upptaget ett arvode å 300
kronor till skogvaktare vid övningsfältet i Skövde. Förutom nämnda arvode,
varå dyrtidstillägg utgår enligt sedvanliga grunder, för närvarande 78 kronor
för år, har vederbörande varit tillförsäkrad rätt att fritt disponera ett visst
jordområde för odling och bete. Efter övningsfältets ianspråktagande för
bland annat övningskörning med stridsvagnar och sedan visst område försålts
till Skövde stad, ha dessa naturaförmåner icke vidare kunnat utgå till
skogvaktaren. Det har därför föreslagits, att det honom tillkommande arvodet
såsom kompensation härför höjes till ett såsom skäligt befunnet belopp
av 700 kronor i ett för allt.
För VII. militärområdet har ett arvode å 900 kronor för en tillsynsman vid
bergsskyddsrum ansetts böra upptagas.
Det i gällande arvodesförteckning uppförda arvodet å 200 kronor till tillsynsman
vid Bredåkra f. d. mötesplats har såsom icke längre behövligt ansetts
böra utgå ur förteckningen.
64
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Vid behandlingen av medelsbehovet under icke-ordinarieposten har departementschefen,
såsom framgår av det följande, förordat inrättande av 51 arvoden,
ettvart å 1 260 kronor, för förrådsredogörare vid vissa försvarsområden
och för ersättning åt civil personal för biträde åt förrådsredogörare med förrådsvården.
Dessa arvoden ha ansetts böra redovisas under förevarande
rubrik i arvodesförteckningen, fördelade i enlighet med förslag av arméchefen
med 9 på I., 8 på II., 10 på lil., 12 på IV., 9 på V. och 3 på VI. militärområdet.
Härvid kan motsvarande antal nu upptagna arvoden å 150 kronor till
vakter vid förråd utgå. Skillnaden i kostnader utgör 56 610 kronor.
Vad angår sjukvår olsnäs endet har departementschefen i anslutning till sitt
tidigare berörda förslag örn inrättande av en bataljonsläkarbeställning, avsedd
för Göta trängkårs kompani i Nora, anfört att det för närvarande upptagna
arvodet å 1 500 kronor för läkarvården vid kompaniet borde utgå ur
förteckningen.
Under rubriken Arméförvaltningens tygavdelnings anstalter finnes för
innevarande budgetår uppfört ett belopp å 582 kronor såsom ersättning till
väktaren vid kruthuset på lii dori. Sedan förvaltningen av kruthuset numera
övertagits av krigsmaterielverket, har departementschefen i årets statsverksproposition
vid behandlingen av krigsmaterielverkets avlöningsanslag förklarat
sig intet ha att erinra mot ett av verket avgivet förslag örn överflyttande
av berörda arvode till nämnda anslag. Vid sådant förhållande har arvodet
från och med nästa budgetår ansetts böra utgå ur förevarande förteckning.
Vissa utbildningsanstalter. Det för krigsskolan uppförda arvodesbeloppet,
4 000 kronor, har ansetts böra minskas med 1 400 kronor, då undervisning
i finska och ryska förutsetts icke längre skola ske vid skolan.
För arméns signalskola har departementschefen förordat att ett belopp
av 11 400 kronor beräknas till arvoden åt civila lärare.
Departementschefen har vidare föreslagit, att intill dess tygförvaltningsskolans
lokalfråga blir slutligt ordnad det nu å förevarande förteckning
uppförda beloppet 8 000 kronor till civil personal vid skolan höjes med
14 500 kronor för anordnande av civil vakthållning vid skolans tillfälliga
lokaler i Stockholm.
Civila timlärare vid truppförbanden. För ifrågavarande ändamål är för innevarande
budgetår i arvodesförteckningen upptaget ett belopp av 525 000 kronor.
Arvoden utgå enligt av Kungl. Maj:t den 3 augusti 1945 meddelad? bestämmelser,
graderade efter ortsgrupper och med olika belopp allt efter läroämnets
art och lärarnas utbildningsgrad.
I propositionen 1945:170 (s. 309) har Kungl. Maj:t underställt riksdagens
prövning fråga örn ersättning till civila lärare vid försvarsväsendets stamskolor
under tjänstledighet på grund av sjukdom. Enligt skrivelse 1945: 353
har riksdagen icke haft något att erinra mot vad i sådant hänseende föreslagits.
Kungl. Maj:t har sedermera den 3 augusti 1945 föreskrivit, att civil
lärare vid truppförband (motsvarande), som anställts för hel kurs och för
vilken denna anställning utgjorde den huvudsakliga sysselsättningen samt
vars undervisning omfattade minst 20 veckotimmar, finge under honom be
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
65
viljad tjänstledighet för styrkt sjukdom, dock högst en månad för läsår, uppbära
hälften av vad han, därest sjukdomen icke mellankommit, skulle ägt
uppbära i arvode för ifrågavarande tid; och skulle härvid iakttagas, att
sålunda bestämd sjukavlöning finge utgå endast under förutsättning att den
genom sjukdomsfallet eftersatta undervisningen icke kunde av vederbörande
fullgöras å annan tid under läsåret.
Civilförvaltningen har anmält, att ämbetsverket vid prövning av frågan örn
semesterersättning enligt 1938 års semesterlag åt timlärare vid truppförbanden
funnit dylik ersättning skola utgå till lärare, vars lärarverksamhet vid
vederbörligt förband ansetts utgöra vederbörandes huvudsakliga sysselsättning
och förvärvskälla. Storleken av de kostnader, som härav kunde föranledas,
läte sig svårligen bedömas, och civilförvaltningen hade icke heller ansett
sig böra föreslå någon uppräkning av arvodesposten till civila timlärare.
I medelsbehovet för här ifrågavarande ändamål har chefen för armén för
nästa budgetår icke förutsatt någon ändring. I enlighet härmed har departementschefen
för ändamålet beräknat oförändrat 525 000 kronor. Det syntes
enligt departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva det överskridande
av nämnda belopp, som kunde komma att erfordras för utgivande
av ersättning under tjänstledighet för sjukdom eller semesterersättning till
lärare som här avses.
För hemvärnets del har departementschefen föreslagit, att ett belopp av
12 700 kronor beräknas för avlönande av lottor, som tagas i anspråk såsom biträden
i kök och servering vid hemvärnets stridsskola.
I skrivelsen nr 110 har riksdagen godkänt vissa av departementschefen i
propositionen nr 11 förordade grunder för förrådsorganisationen för vård och
■omsättning av försvarets läkemedel. Enligt dessa grunder skulle inrättas fyra
större och fem mindre regionala förrådscentraler. Kostnaderna för arvoden
till föreståndarna för dessa förrådscentraler, tillhopa 24 000 kronor, och löner
till förrådsmännen ha förutsatts skola bestridas från försvarsgrenarnas avlöningsanslag.
Med hänsyn till de avsedda förläggningsorterna ha kostnaderna
beräknats allenast under arméns och marinens anslag. Av arvodesbeloppet
ha 19 200 kronor ansetts böra belasta arméns och 4 800 kronor marinens avlöningsanslag
samt under rubriken förr åds centralerna för läkemedel upptagas
å dessa försvarsgrenars förteckningar å vassa andra arvoden och särskilda ersättningar.
Då det förutsatts, att Kungl. Majit skulle äga fastställa högre
ersättning till föreståndarna än som räknats med vid uppskattningen av
medelsbehovet, borde, enligt departementschefen, därest riksdagen icke hade
något att däremot erinra, berörda belopp få av Kungl. Majit överskridas för
ändamålet. Vid centralerna erforderliga nio förrådsmän ha ansetts böra upptagas
å vederbörliga förteckningar för extra ordinarie tjänstemän såsom förrådsmän
i lönegrad MEo 5, därvid 7 borde upptagas å arméns och 2 å marinens
förteckning.
Personalvärdsassistenter. I enlighet med 1942 års försvarsbeslut (propositionen
nr 210; riksdagens skrivelse nr 374) meddelade Kungl. Majit i brev
■den 30 juni samma år vissa bestämmelser rörande personalvården inom för
Bihang
till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192. liss 46 5
66
Statsutskottets utlåtande nr 192.
svarsväsendet. Enligt dessa bestämmelser handhar vederbörande chef personalvården
vid sitt förband. Eörbandschefen biträdes härvid av särskild
tjänstegrenschef, personalvårdsofficer, såsom föredragande i personalvårdsärenden
samt militärpastor (motsvarande) ävensom av bildningsråd. Till personalvårdsofficer
skall utses officer, som fört eller för kompani (motsvarande).
Befattningen skall skötas vid sidan av andra åligganden. I bildningsrådet är
personalvårdsofficeren ordförande och militärpastorn (motsvarande) självskriven
ledamot. Därjämte skola såsom ledamöter i bildningsrådet ingå en
representant för det fast anställda manskapet, en representant för det värnpliktiga
manskapet och två civila, helst i orten bosatta ledamöter, vilka såvitt
möjligt böra vara företrädare för folkbildningsarbete, socialvårdande
verksamhet och nykterhetsrörelsen. Bildningsrådet är avsett att utgöra ett
samlande, rådgivande och inspirerande organ för den fria och frivilliga bildningsverksamheten
och för det socialvårdande arbetet vid förbandet.
I skrivelse den 26 juli 1945 har tjf. chefen för försvarsstaben, för överbefälhavaren,
anfört att bestämda erfarenheter av hur berörda organisation
arbetade och verkade ännu icke kunnat vinnas. Under den förstärkta försvarsberedskapen
hade nämligen särskilda värnpliktiga assistenter — depåassistenter
och motsvarande — tjänstgjort vid förbanden för att biträda
cheferna i personalvårdsverksamheten, och dessa assistenter hade i stor utsträckning
kommit att bliva förbandschefernas egentliga organ för personalvården.
Detta förhållande hade bland annat berott på att täta ombyten av
personalvårdsofficerare måste göras på grund av tjänstgöringsförhållandena
samt att personalvårdsofficerarna haft så många arbetsuppgifter, att de icke
hunnit att i erforderlig utsträckning ägna sig åt personalvården. Någon
olägenhet ur personalvårdssynpunkt av att assistenterna på detta sätt kommit
att i stor utsträckning övertaga personalvårdsofficerarnas och även bildningsrådens
uppgifter hade icke visat sig, utan assistentorganisationen hade i stort
sett fungerat väl.
Tjf. chefen för försvarsstaben har i sin förenämnda skrivelse, efter hörande
av vederbörande militärmyndigheter samt försvarets civilförvaltning och försvarsväsendets
personalvårdsnämnd, föreslagit, att anordningen med assistenter
måtte, i avvaktan på beslut örn krigsmaktens framtida organisation,
såsom ett provisorium bibehållas även i fredstid.
Genom brev den 21 december 1945 har Kungl. Majit på grundval av den föreliggande
utredningen meddelat provisoriska bestämmelser med avseende å
personalvårdsverksamheten att gälla för tiden den 1 januari—den 30 juni 1946.
Enligt dessa bestämmelser må såsom biträde vid utövande av den å vederbörande
förbandschef ankommande personalvårdsverksamheten finnas anställd
en personalvårdsassistent. Anställningen skall avse deltidstjänst, dock
att, där assistentens verksamhet omfattar flera å samma ort förlagda förband,
anställningen må avse heltidstjänst. Assistenten anställes av förbandschefen
efter av chefen för försvarsstaben lämnat tillstånd. Finner försvarsstabschefen
att för flera å samma ort förlagda förband gemensam assistent
bör anställas, sker anställandet enligt av nämnde chef meddelade direktiv.
Statsutskottets utlåtande nr 192.
67
Eörbandschef skall vid anställande av assistent ägna särskild uppmärksamhet
åt att härför ifrågakommer personal, som med avseende å kunskaper och
personlig läggning är väl ägnad för uppgiften.
Beträffande ersättningen till personalvårdsassistenterna har Kungl. Majit
i berörda brev bestämt, att densamma skall utgå i form av arvode och bestämmas
av civilförvaltningen efter förslag av försvarsstabschefen. Härvid skall
iakttagas att ersättningen vid deltidstjänstgöring icke må för år överstiga,
beträffande assistent vid större förband, 1 200 kronor och, i fråga örn assistent
vid mindre förband, 900 kronor, samt att ersättningen vid heltidstjänstgöring
icke må överstiga lön enligt 17:e löneklassen militära icke-ordinariereglementet
jämte utgående rörligt tillägg och kristillägg. Kungl. Majit
har vidare föreskrivit, att uppkommande avlöningskostnader skola enligt av
civilförvaltningen meddelade direktiv bestridas av lägerkassemedel.
Departementschefen har anfört följande.
Såsom framgar av den lämnade redogörelsen har den under beredskapstiden
tillämpade anordningen med särskilda assistenter såsom vederbörande
förbandschefs egentliga organ för personalvårdsverksamheten visat sig vara
i stort sett lämplig. Assistentorganisationen synes under de gångna beredskapsaren
ha i avgörande grad bidragit till att personalvårdsverksamheten
vid truppförbanden kunnat bedrivas på ett planmässigt sätt. Åtskilliga skäl
tala enligt min mening för att personalvårdsassistenter i viss utsträckning
bibehållas jämväl i fredstid. Kör innevarande budgetår gälla, såsom av det
föregående framgår, provisoriska bestämmelser i ämnet, vilka bland annat
föranletts av önskvärdheten av att under övergången till fredsorganisation vid
truppförbanden vidmakthålla en fastare personalvårdsorganisation. Hå 1945
ars försvarskommitté torde komma att till behandling upptaga jämväl personalvårdsorganisationen
vid försvarsväsendet efter utgången av löpande
femårsperiod, synes, såsom försvarsstabschefen också förutsatt, slutlig ställning
till frågan örn personalvårdsassistenter i fredstid icke böra tagas redan
nu. Med hänsyn bland annat till vikten av att innan den framtida personalvårdsorganisationen
fastställes erhålla ytterligare erfarenheter beträffande
assistenternas arbete under normala fredsförhållanden, synes emellertid
lämpligt att den av Kungl. Majit för sista hälften av innevarande budgetår
beslutade provisoriska assistentorganisationen får bestå även under budgetåret
1946/47. Härvid blir det emellertid erforderligt att för bestridande av
kostnaderna för avlöning till assistenterna anvisa särskilda medel å riksstaten.
Att jämväl under nästa budgetår för ändamålet taga i anspråk lägerkassemedel
är nämligen icke möjligt. Enligt av civilförvaltningen verkställda
beräkningar skulle berörda avlöningskostnader för budgetåret uppgå till
110 000 kronor, därav för armén 80 000 kronor, för marinen 14 000 kronor och
för flygvapnet 16 000 kronor. Mot dessa beräkningar har jag intet att
erinra. Jag föreslår därför att dessa belopp för budgetåret 1946/47 anvisas
under de olika försvarsgrenarnas avlöningsanslag samt såsom särskilda poster
upptagas i vederbörliga förteckningar över vissa andra arvoden och särskilda
ersättningar.
Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa andra
arvoden och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 853 155 kronor.
Med beaktande av i det föregående föreslagna ändringar har beloppet för
nästa budgetår beräknats till (853 155 -i- 132 148 =) i avrundat tal 980 000
kronor.
68
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, skulle sålunda för budgetåret 1946/47 uppföras med ett belopp av
(275 000 + 980 000 =) i avrundat tal 1 250 000 kronor.
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Kostnaderna för avlöningar till den extra ordinarie personal, som uppförts
å personalförteckning för innevarande budgetår, ha beräknats till 7 352 000
kronor. För nästa budgetår hava motsvarande kostnader beräknats till förslagsvis
9 500 000 kronor. Körande beräkningsgrunderna må följande framhållas.
I skrivelse den 28 november 1945 har försvarets civilförvaltning inkommit
med särskild utredning beträffande medelsbehovet under försvarsgrenarnas
avlöningsanslag för anställande av kontors- och skrivbiträdespersonal
m. m. vid försvarskrafterna under budgetåret 1946/47 och därvid anfört i
huvudsak följande.
Genom 1942 års försvarsbeslut hade försvarets fredsorganisation väsentligt
utbyggts. På grund av beredskapsförhållandena hade emellertid på åtskilliga
områden någon exakt beräkning av personalbehovet icke kunnat vidtagas
utan grundade sig beräkningarna på organisationen, sådan den förelegat
före krigsutbrottet 1939, och med uppskattning av personalbehovet för
de utvidgningar, som sedermera beslutats. Yad anginge den civila biträdespersonalen
vid staber och truppförband hade allenast obetydlig utökning av
densamma kommit till stånd i anledning av försvarsbeslutet. Den utökade
organisationen föranledde emellertid behov av civil biträdespersonal i helt
annan omfattning än vad tidigare varit fallet. Ett ökat behov av civil biträdespersonal
gjorde sig gällande icke blott på grund av utvidgning i organisationen
utan jämväl — och kanske framför allt — på grund av den minskade
tillgång på värnpliktig expeditions- och handräckningspersonal, som vore
en följd av 1941 års värnpliktslag.
Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för extra
ordinarie tjänstemän för armén finnas för staber och truppförband upptagna
113 kontorsbiträdesbefattningar i MEo 4 och 313 skrivbiträdesbefattningar i
MEo 2. Angående fördelningen av dessa befattningar på militärbefäls- och
försvarsområdesstaber samt truppförband torde få hänvisas till personalförteckningen.
Civilförvaltningen har ansett en utökning av antalet extra ordinarie kontors-
och skrivbiträdesbefattningar med 161 respektive 81 kunna genomföras
oberoende av pågående utredningar. Vid avvägningen av antalet befattningar
i berörda lönegrader hade civilförvaltningen eftersträvat en skälig befordringsgång.
Den utöver denna extra ordinarie personal för fredstid erforderliga
biträdespersonalen syntes böra upptagas såsom extra i lönegraderna
MEx 4 och MEx 2. Beträffande det sammanlagda behovet av extra ordinarie
och extra personal hade civilförvaltningen ansett sig i huvudsak kunna följa
arméchefens beräkningar och därför beräknat sammanlagt 405 extra befattningshavare.
Överbefälhavaren har i utlåtande i ärendet anfört, att det å ena sidan vore
ofrånkomligt, att stabs- och förbandsexpeditioner tilldelades arbetskraft,
Statsutskottets utlåtande nr 192.
69
varom nu vore fråga, i sådan omfattning, att de fortlöpande arbetsuppgifterna
icke försvårades och fördröjdes, medan det å andra sidan vore angeläget, att
kostnaderna för detta ur vidare synvinkel ganska improduktiva arbete så
långt möjligt hölles nere. Med hänsyn till de avsevärda kostnader, som vore
förenade med genomförande av civilförvaltningens förslag, har överbefälhavaren
ansett för sin del uteslutet att utan vidare godtaga de beräkningar
angående personalbehovet, varpå förslaget vilade. Behovet syntes i åtskilliga
fall vara tilltaget i överkant.
Departementschefen har i förevarande fråga anfört följande.
Såsom civilförvaltningen framhållit kan den biträdespersonal, till vars avlönande
medel under innevarande budgetår beräknats under avlöningsanslaget,
icke fylla det behov av dylik personal som betingas av försvarsorganisationens
utvidgning och som föranledes av att värnpliktig personal numera
icke i samma utsträckning som tidigare kan tagas i anspråk för expeditionstjänst.
Svårigheten att under beredskapstiden, liksom under större delen av
avvecklingstiden, överblicka de förhållanden under vilka försvaret i dess under
samma tid väsentligt vidgade omfattning skulle komma att arbeta efter återgång
till fredsfot har gjort att de här förevarande liksom vissa andra personalfrågor
hittills fått lämnas olösta. Här föreliggande spörsmål har emellertid
tagits upp redan för innevarande budgetår. I propositionen 1945:334
(punkt 1) förelädes riksdagen fråga örn sättet för bestridande av kostnaderna
för i första hand handräckningspersonal men även biträdespersonal, som utan
att medel för densammas avlönande beräknats under de för försvarets fredsorganisation
anvisade anslagen dock visat sig oundgängligen nödvändig jämväl
under normala fredsförhållanden. I anslutning till vad jag vid anmälan
av denna fråga anförde till statsrådsprotokollet för försvarsärenden för den
19 oktober 1945 har riksdagen (skrivelse nr 545) förklarat sig intet ha att
erinra mot att vederbörliga förslagsanslag överskredes för tillgodoseende av
personalbehovet i fråga.
I detta sammanhang måste ställning tagas till frågan om biträdespersonalens
omfattning under nästa budgetår. I likhet med överbefälhavaren anser
jag, att det skulle varit synnerligen önskvärt, att behovsberäkningarna kunnat
grundas på verkställda organisationsundersökningar vid berörda staber och
förband. De beräkningar av behovet av biträdespersonal för ett rationaliserat
infanteriregemente som organisationsnämnden framlagt kunna dock i viss
mån tjäna som ledning för det bedömande som nu måste göras.
Till frågan örn biträdespersonal vid arméledningen har jag redan i det
föregående tagit ställning. Yad beträffar staber och truppförband kan jag i
likhet med överbefälhavaren icke undgå att finna det för dessa enheter beräknade
personalbehovet för högt. Jag räknar med att det skall vara möjligt
att utan att viktiga arbetsuppgifter bli lidande därpå begränsa personalökningen
till 550 befattningshavare. Av skäl som civilförvaltningen anfört och
vilka understrukits av överbefälhavaren och lönenämnderna bör extra ordinarie
anställning beredas en del av den sålunda nytillkommande personalen.
Yad civilförvaltningen i sådant hänseende föreslagit anser jag mig böra tillstyrka
och räknar därför med — utöver i personalförteckningen nu upptagna
— 161 befattningar i MEo 4 och 81 i MEo 2, fördelade på staber och truppförband
på sätt framgår av det förslag till personalförteckning för nästa budgetår
beträffande arméns extra ordinarie personal, som kommer att i vanlig
ordning tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. För avlönande av
den av mig förordade ytterligare personalen, för vilken alltså bör avses
70
Statsutskottets utlåtande nr 192.
extra anställningsform, beräknar jag i det följande — vid beräkning av
medelsbehovet för viss extra personal m. m. — 675 000 kronor.
Från det belopp om 20 000 kronor under delposten till avlöningar till viss
extra personal m. m., som för innevarande budgetår avsetts för anställande
såsom extra tjänstemän av telefonister vid vissa växelbordsanläggningar
vid arméns truppförband, staber m. m. avlönas enligt medgivande av
civilförvaltningen nio extra växeltelefonister vid följande staber, förband och
anstalter, nämligen 1 vid I. militärbefälsstaben jämte Signalregementets kompani
i Kristianstad och vissa mobiliseringscentraler, 1 vid Jönköpings-Kalmar
regemente och garnisonssjukhuset i Eksjö, 1 vid III. militärbefälsstaben och
Signalregementets kompani i Skövde, 1 vid Skaraborgs jDansarregemente, 1
vid arméns intendenturförråd i Karlsborg och garnisonssjukhuset i Karlsborg
m.m., 1 vid Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente, 1 vid
Södermanlands pansarregemente och 2 vid Yl. militärbefälsstaben. En av de
båda vid sistnämnda stab anställda telefonisterna har anställts i lönegrad
MEx 4, samtliga övriga i lönegrad MEx 2. Departementschefen har föreslagit,
att ifrågavarande telefonister skulle erhålla extra ordinarie ställning, och
har således för nästa budgetår räknat med tillkomsten av 1 befattning för
telefonvakt av 1. klass i lönegrad MEo 4 och 8 befattningar för telefonvakt av
2. klass i lönegrad MEo 2 med den fördelning som framgår av förslaget till
personalförteckning.
I övrigt har departementschefen för budgetåret 1946/47 föreslagit följande
ändringar i förhållande till innevarande budgetår beträffande den extra ordinarie
personalen vid armén.
Under rubriken Arméstaben m. m. har departementschefen räknat med
den utökning med 1 kansliskrivarbefattning i lönegrad MEo 11, 3 kanslibiträdesbefattningar
i lönegrad MEo 7 och 1 kontorsbiträdesbefattning i lönegrad
MEo 4, vilkas inrättande han förordat under motsvarande rubrik under
anslagsposten till ordinarie tjänstemän.
Vidare har departementschefen föreslagit, att en befattning för maskinoperatör
i lönegrad MEo 7 vid centrala värnpliktsbyrån måtte utbytas mot
en befattning för maskintekniker i lönegrad MEo 15.
Med avseende å militärområdena m. m. har förordats inrättande av 5 befattningar
för vaktmästare i lönegrad MEo 5, av vilka 4 föreslagits skola
uppföras under I.—Yl. militärbefälsstaberna och 1 under VII. militärbefälsstaben.
Dessa vaktmästare hava ansetts jämväl skola tagas i anspråk
såsom förare av militärbefälhavarens bil.
Vidare har föreslagits, att under I.—VI. militärbefälsstaberna uppföres
den för närvarande under Göta pansarlivgarde upptagna skogvaktaren av
2. klass i lönegrad MEo 8. Denne befattningshavare är nämligen avsedd för
pansarskjutfältet å Utö, vilket förvaltas av IV. militärområdet och icke av
regementet.
I skrivelse den 15 februari 1946 har chefen för armén efter samråd med
arméns fortifikationsförvaltning, arméförvaltningen, försvarets sjukvårdsförvaltning
och statens organisationsnämnd avgivit förslag till anställande av
Statsutskottets utlåtande nr 192.
71
för rådspersonal och civil handräckningspersonal vid truppförband och
försvarsområden samt arméförvaltningens och sjukvårdsförvaltningens centrala
anstalter. Arméchefen har anfört, att den omfattande materielanskaffning som
ägt rum under de senare åren nödvändiggjort en betydande utökning av den
fasta förrådspersonalen. Vid förslagets uppgörande hade eftersträvats att i
möjligaste mån överföra personal från sakanslag till avlöningsanslag.
Vad försvarsområdena beträffar innebär förslaget utökning av den i personalförteckningarna
för innevarande budgetår upptagna ordinarie och extra
ordinarie förrådspersonalen med 32 förrådsvaktmästare i Ca 7 (nu 59) och 276
förrådsman i MEo 5 (nu 147) samt utbyte av en förrådsvaktmästare i MEo 7
mot en motsvarande ordinarie befattning. Av de föreslagna förrådsmännen
motsvaras 76 av nu sakanslagsanställda vapenmekaniker och ackumulatorskötare.
Av de för närvarande för försvarsområdena beräknade 130 civila
handräckningsmännen skulle enligt förslaget 124 utgå och ersättas av de föreslagna
förrådsmännen. Som skäl härför har anförts, att förrådspersonalen vid
försvarsområde vid behov måste kunna användas även till visst yrkesarbete
och att densamma med hänsyn till det relativt konstanta arbetsbehovet vid
försvarsområdena borde erhålla en fastare anställningsform.
Arméchefen föreslår vidare i enlighet med förslag av fortifikations- och
byggnadsförvaltningsutredningen inrättande vid försvarsområdena av 30 befattningar
för uppbördsman för fortifikatoriska anläggningar i lönegrad
MEo 12. Befattningarna borde även kunna besättas med pensionerade underofficerare
i löneklass UO 7.
De i det föregående angivna beräkningarna rörande behovet av förrådspersonal
bygga på förutsättningen, att en ny grupp befattningshavare, benämnda
förrådsredogörare, tillkommer för intendenturmaterielförråd. Arméförvaltningens
intendenturavdelning, som framlagt förslag i ämnet, har anfört, att
med den förenkling som numera genomförts på området, materielvården vid
flertalet förrådsorter, med undantag av orter, där försvarsområdets huvudförråd
vore belägna, icke bleve av sådan omfattning att, såsom eljest förutsatts
för större förrådsorter, stadigvarande placering å sådan ort av för intendenturtjänst
avsedda förrådsman erfordrades. Ett förbilligande av förrådstjönsten
beträffande intendenturmateriel skulle därför vinnas genom att endast vid
större förrådsorter, belägna i närheten av platsen för huvudförrådet, samt vid
mindre förrådsorter, materieltjänsten bedreves genom utsändande från huvudförrådet
av förrådsman och civil handräckning, medan för nämnda tjänst vid
större förrådsorter, belägna på längre avstånd från huvudförrådet, tillsattes
inom orten bosatta särskilda befattningshavare, förrådsredogörare, vilka skulle
ansvara för vården och redovisningen av den inom förrådsorten upplagda
intendenturmaterielen och utöva tillsyn över förrådsbyggnaderna. Dessa
tjänster skulle vara bisyssletjänster och avlönas medelst arvode. Ersättning
skulle utgå för telefon, såväl årliga abonnemangsavgifter som i förekommande
fall kostnader för inledande av telefon, samt för resor i tjänsten. Med detta
system skulle vissa besparingar vinnas genom minskning av antalet erforderliga
förrådsmän och civila handräckningsmän samt förrådsvakter m. m. Chefen
72
Statsutskottets utlåtande nr 192.
för armén har räknat med 51 dylika förrådsredogörare med arvoden å 1 000
kronor för år, ersättning för civil biträdeshjälp — 600 kronor per förrådsort —
och förmåner i övrigt som intendenturavdelningen föreslagit. De besparingar
som skulle vinnas genom en dylik omläggning av intendenturmaterielvården
har arméchefen uppskattat till omkring 100 000 kronor för år.
För truppförbanden har föreslagits en utökning av förrådspersonalen med
90 förrådsvaktmästare i Ca 7 (nu 159) och 353 förrådsman i MEo 5 (nu 342).
Vidare har räknats med behov av 899 civila handräckningsmän mot för innevarande
budgetår 550, eller en ökning med 349.
Arméchefen har anfört, att förslaget i förevarande del uppgjorts i samråd
med försvarets centrala organisationskommitté och med hänsyn tagen till
resultatet av de organisationsundersökningar, som bedrivits vid 115. Med
den för 115 föreslagna personaltilldelningen som grund hade förbanden
erhållit ett i förhållande till uppbörd och förrådsgruppering avpassat antal förrådsvaktmästare,
förrådsmän och civila handräckningsmän. Förslaget vore att
anse som preliminärt och avsett att gälla tills erforderliga organisationsundersökningar
ägt rum vid respektive förband. Förrådspersonalen vore i den omfattning,
som angåves i statens organisationsnämnds slutrapport den 13
december 1945, avsedd att kompletteras med värnpliktig handräckningspersonal.
Särskilda åtgärder komme att vidtagas för central utjämning av denna
tillgång. Då antalet värnpliktiga i handräckningstjanst för framtiden icke med
säkerhet komme att motsvara behovet (40—60 man per förband), borde anslagsposten
för avlöning till civil handräckningspersonal beräknas med erforderlig
reserv.
"V ad slutligen de centrala anstalterna beträffar har arméchefen tillstyrkt förslag
till personaluppsättning för dessa anstalter, som avgivits av arméförvaltningens
tyg- och intendenturavdelningar samt sjukvårdsförvaltningen. Förslagen
omfatta huvudsakligen personal, som nu avlönas från sakanslag.
Departementschefen har i förevarande frågor anfört följande.
För egen del får jag beträffande här förevarande spörsmål framhålla följande.
Vid de beräkningar angående behovet av förrådspersonal, som ligga
till grund för försvarsbeslutets stater för dylik personal, har givetvis
hänsyn tagits till den materielökning som försvarsbeslutets genomförande
medfört. Naturligt är emellertid också, att behovet vid dessa beräkningar
endast kunde ungefärligen uppskattas med ledning av då föreliggande erfarenheter.
Icke minst frågan örn förrådslokalernas anordnande påverkar personalbehovet.
Denna fråga har varit föremål för särskild utredning av en för
ändamålet tillsatt förrådskommitté inom arméstaben. Resultatet av denna
kommittés arbete, på vilket arméchefens personalberäkningar grunda sig,
framlägges i annat sammanhang för den nu samlade riksdagen.
Det är först nu, när lokalfrågan kan överblickas och avgränsning ske av de
blivande fredsuppgifterna på detta område från de arbetsuppgifter, vilka varit
direkt betingade av beredskaps- och avvecklingsförhållandena, som i förevarande
avseende säkrare hållpunkter föreligga för ett bedömande av det för
fredstid föreliggande personalbehovet.
Arméchefens förslag till personaluppsättning för förrådstjänsten vid försvarsområden
och truppförband innebär väsentliga utökningar i förhållande
till den nu för fred avsedda personalen. Förslaget i vad avser de centrala
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 192.
anstalterna avser huvudsakligen, att nu sakanslagsavlönad personal överföres
till att avlönas av avlöningsanslag. Dessa förslag böra ses mot bakgrunden
av den nyss antydda osäkerheten i försvarsbeslutets beräkningar men även
och närmast kommer detta till uttryck i beräkningen av civila handräckningsmän
— av att, till följd av de ändrade bestämmelserna rörande uttagning av
värnpliktiga i vapentjänst, den militära personal som står till förfogande för
handräckningstjänst väsentligt minskat i antal. Det synes mig med hänsyn
därtill ofrånkomligt att under arméns avlöningsanslag beräkna medel för en
utökning av förrådspersonalen. Jag är dock icke beredd att helt tillstyrka
arméchefens förslag i detta hänseende.
Vad försvarsområdena beträffar förefaller det mig som örn personalbehovet
vore alltför högt beräknat. Jag vill som exempel nämna, att i det förslag till
organisation av den för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde och arméns jägarskola
gemensamma förvaltningstjänsten, som i fjol framlades av ordföranden
i försvarets centrala organisationskommitté (jfr propositionen 1945: 170, s.
274), räknades med 2 förrådsvaktmästare och 6 förrådsmän, avsedda för tygoch
intendenturförråd. Arméchefen räknar i förevarande förslag med ett ytterligare
behov av förrådspersonal för tyg-, intendentur- och sjukvårdsmateriel
inom nämnda försvarsområde av 3 förrådsvaktmästare och — bortsett från 4,
som skulle överföras från sakanslag — 13 förrådsmän samt med att därjämte
de 5 civila handräckningsmän som nu tilldelats försvarsområdet skulle bibehållas.
Jag har vidare svårt att föreställa mig, att för handhavande av sjukvårdsmateriel
skall, såsom förutsatts, erfordras en förrådsvaktmästare vid ettvart
av 20 försvarsområden, i vissa fall dessutom vid sidan av för samma förrådstjänst
avsedda förrådsmän. Det synes mig nödvändigt, att förrådstjänsten
vid försvarsområdesstaberna göres till förmål för särskild översyn. Jag har
därför för avsikt att uppdraga åt statens organisationsnämnd att skyndsamt
verkställa en dylik översyn. Innan resultatet därav föreligger, kan jag icke
förorda några ändringar i antalet å personalförteckning nu för försvarsområdena
uppförda förrådsvaktmästare och förrådsmän. Även det för försvarsområdena
nu beräknade antalet civila handräckningsmän torde vid sådant förhållande
tills vidare böra bibehållas. Jag räknar vidare med att de 76 befattningarna
för vapenmekaniker och ackumulatorskötare fortfarande tills vidare
skola bestridas av sakanslagsavlönad personal. Beträffande möjligheterna att
efter hand överföra dylika avlöningskostnader till avlöningsanslag återkomne er
jag i det följande.
Arméchefen har föreslagit, att särskilda förrådsredogörare skulle anställas
å vissa förrådsorter i stället för förrådsmän. Detta förslag synes medföra betydande
besparingar. Jag vill därför förorda, att systemet tills vidare prövas
i avvaktan å förenämnda översyn av förrådsverksamheten och att för nästa
budgetår beräknas 51 arvoden ''till dylika förrådsredogörare. Arvodet anser
jag i enlighet med ett från intendenturavdelningen framfört förslag böra fastställas
till 660 kronor, inkluderande abonnemangsavgift för telefon. Med hänsyn
till anordningens provisoriska karaktär torde ifrågasatt engångsersättning
för inledande av telefon icke böra ifrågakomma. För ersättningar åt civil personal
för biträde åt förrådsredogöraren med förrådsvården torde böra räknas
med högst 600 kronor för varje ifrågakommande förrådsort. Resekostnadsoch
traktamentsersättningar enligt sedvanliga grunder till förrådsredogörare
torde böra bestridas av anslaget Armén: Reseersättningar m. m. I det föregående
vid behandlingen av medelsbehovet för vissa andra arvoden och särskilda
ersättningar har jag räknat med de förändringar i kostnadsberäkningarna,
som föranledas av vad jag här föreslagit.
Övrig erforderlig personal vid försvarsområdena, utöver den som finnes
upptagen å gällande personalförteckningar elior tilldelats områdena, torde tills
74
Statsutskottets utlåtande nr 192.
vidare, få anställas såsom extra. I anslutning till arméchefens beräkningar
skulle här ifrågakomma 32 förrådsvaktmästare och [276— (124 + 76) =] 76
förrådsmän. I den mån den fortsatta prövningen av ärendet ger vid handen,
att så lämpligen bör ske, lärer det vara Kungl. Majit obetaget att för här
ifrågavarande personal inrätta extra ordinarie befattningar. Såsom jag nyss
anfört bör personalbehovet kunna begränsas. Jag beräknar i det följande
under rubriken Viss extra personal m. m. 200 000 kronor för anställande tills
vidare av extra förrådsvaktmästare och förrådsmän vid försvarsområdena.
Genom särskilda beslut, senast den 3 augusti 1945 med giltighet för budgetåret
1945/46, har Kungl. Majit medgivit anställande av högst 31 extra tjänstemän
i lönegraden MEx 12 såsom uppbördsmän för fortifikatoriska anläggningar.
Byggnads- och fortifikationsförvaltningsutredningen har föreslagit
bibehållande av dylika uppbördsmän till ett antal av 30. Enligt utredningens
mening borde såsom uppbördsmän helst komma i fråga pensionerade underofficerare,
men utredningen har, i likhet med arméchefen i förevarande ärende,
alternativt räknat med civil personal, extra ordinarie befattningshavare i lönegrad
MEo 12. I avvaktan å prövningen av utredningens förslag anser jag, att
extra anställningsform bör bibehållas för dessa tjänstemän. Jag räknar därför
i det följande under rubriken Viss extra personal m. m. med 115 000 kronor
för ifrågavarande ändamål.
Arméchefens förslag beträffande förrådspersonal vid truppförbanden har
uPPgj°rts me(f resultatet av organisationsundersökningarna vid 115 såsom
beräkningsgrund. Antalet befattningar av olika kategorier har avpassats
i förhållande till uppbörd och förrådsredovisning. Eörrådspersonalens
storlek anser jag mig med hänsyn därtill i stort sett kunna godtaga.
Då fördelningen på olika förband och på skilda personalkategorier bör
slutligt bestämmas först efter genomförda organisationsundersökningar, kan
jag emellertid icke nu tillstyrka inrättande av ordinarie befattningar för
förrådsvaktmästare eller av extra ordinarie befattningar i den omfattning
som förslaget innefattar. Tiden har icke medgivit, att arméchefens här förevarande
förslag ännu underkastats remissbehandling i vanlig ordning. Så
torde dock böra ske, innan ställning tages till frågan i vilken omfattning
extra ordinarie beställningar böra inrättas redan från och med ingången av
nästa budgetår. Endast i vad förslaget avser planenlig utökning av nu befintliga
befattningar för förrådsmän i MEo 5 med 4 vid Svea trängkår, 2 vid
Göta trängkår samt 4 vid vardera av Norrlands trängkår och Skånska trängkåren,
samtliga avsedda för trängmobiliseringscentraler, samt med 1 vid
signalregementets kompani i Boden, avsedd för fästningens signalmaterielförråd,
kan jag redan nu tillstyrka detsamma. Förslag beträffande nämnda befattningar
har försvarets civilförvaltning med tillstyrkande upptagit i sina
medelsäskanden för nästa budgetår. I övrigt torde jag få först i samband med
hemställan örn fastställande av personalförteckning för extra ordinarie tjänstemän
för armén för nästa budgetår avgiva förslag beträffande inrättande av
nya extra ordinarie befattningar för förrådspersonal vid truppförbanden och
fördelningen av dessa befattningar. Här beräknar jag därför endast medel
för avlönande av dylik ytterligare personal och upptager därvid, med någon
avrundning nedåt, ett belopp som svarar mot vad som enligt arméchefens
beräkningar belöper på den föreslagna personalökningen, eller —• inberäknat
kostnaderna för elen personal som jag föreslagit skulle redan nu beredas extra
ordinarie anställning — 1 200 000 kronor.
Den av arméchefen föreslagna ökningen av antalet civila handräckningsmän
vid truppförbanden med (899—-550=) 349 anser jag mig böra i princip
godtaga. Till beräkningen av kostnaderna härför återkommer jag i det följande
vid behandlingen av för avlönande av dylik personal avsett anslag.
Statsutskottets utlåtande nr 192.
75
Det här behandlade förslaget till anställande av förrådspersonal för försvarsområden
och truppförband är avpassat efter normala fredsförhållanden.
Såsom arméchefen framhållit torde det vara nödvändigt att övergångsvis, intill
dess utflyttning i planlagda fredsförråd ägt rum och förbanden efter
genomförda organisationsundersökningar rationaliserats, räkna med behov av
ytterligare förrådspersonal. Arméchefen har tänkt sig, att kostnaderna för
dylik personal skulle bestridas från avvecklingsanslag. Så bör även enligt
min mening ske, såvitt merbehovet av personal föranledes av att indragning
av fältförråd icke kunnat ske till följd av att förrådslokaler ej hunnit iordningställas.
I den mån däremot ett förband nu kräver mera förrådspersonal
än som beräknas bli fallet, sedan dess förrådsverksamhet rationaliserats, få
de merkostnader som härröra därav anses vara betingade av förbandens nuvarande
fredsorganisation. För bestridande av dylika merkostnader böra
därför medel beräknas under anslag, avsedda för försvarets fredsmässiga
verksamhet. Då jag förutsätter, att föreliggande behov av extra förrådspersonal
kan komma att behöva tillgodoses genom anställande av civil handräckningspersonal,
beräknar jag under förutberörda anslag till avlönande av dylik
personal medel för ändamålet.
Yad slutligen beträffar de centrala anstalterna är jag icke beredd att nu taga
ställning till förslaget i denna del. Förslaget omfattar, förutom förrådspersonal,
jämväl yrkes- och kontorspersonal och innebär i vissa fall icke obetydliga
löneförhöjningar ävensom att personal som nu är extraanställd skulle
erhålla ordinarie anställning. Det synes mig nödvändigt, att detsamma ur
skilda synpunkter belyses genom remissförfarande i vanlig ordning. Jag förutsätter
därför, att här ifrågavarande personal tills vidare fortfarande får avlönas
från sakanslag. Emellertid finnas bland de föreslagna befattningarna
sådana som lämpligen böra avlönas från avlöningsanslag i stället för sakanslag.
Då det får anses angeläget, att dylik personal snarast möjligt inordnas
under den strängare kontroll, som kan utövas beträffande personal, avlönad
från avlöningsanslag, vore det enligt min mening lämpligt, att ett dylikt
överförande kunde ske även under löpande budgetår. I samma mån som avlöningsanslag
därigenom merbelastas bör givetvis dispositionsrätten till vederbörligt
sakanslag begränsas. Jag förutsätter därför att, därest riksdagen icke
har något att däremot erinra, Kungl. Majit skall äga att, såvitt avser förrådspersonal
vid försvarsområdena samt vid de under arméförvaltningen och
sjukvårdsförvaltningen lydande centrala anstalterna ävensom den i arméchefens
förslag upptagna yrkes- och kontorspersonalen vid dessa anstalter, för
överförande av avlöningskostnader till arméns avlöningsanslag överskrida
de under icke-ordinarieposten beräknade kostnaderna under förutsättning att
dispositionsrätten till vederbörligt sakanslag begränsas med ett mot de överförda
kostnaderna svarande belopp. På sakanslag av reservationsanslags natur
härigenom uppkommande besparingar böra vid regleringsårets slut överföras
till budgetutjämningsfonden.
Under rubriken Truppförbanden m. m. föreslås bland annat följande.
Vid kavalleriets truppförband har antalet remontryttare föreslagits
planenligt skola utökas med 20 till 90.
Beträffande artilleriets truppförband har föreslagits, att antalet
remontryttare planenligt utökas med 2 till 10 vid ettvart av Svea, Göta och
Norrlands artilleriregementen.
Under rubriken Vissa utbildningsanstalter har föreslagits, att för närvarande
under anslaget till Försvarets läroverk: Avlöningar beräknade medel för avlöning
av 3 tillsynsmän i lönegrad Eo 6, 15 vaktmästare i lönegrad Eo 5 och 2
76
Statsutskottets utlåtande nr 192.
skrivbiträden i lönegrad Eo 2, vilka samtliga avsetts för läroverkets internat,
skulle överföras till arméns avlöningsanslag. Den nuvarande rubriken Arméns
underofficersskola har i samband härmed ansetts böra ändras till Arméns
under of ficersskola jämte försvarets läroverks internat, under
vilken rubrik föreslagits skola uppföras motsvarande befattningar enligt löneplanen
MEo.
Sedan chefen för armén under hänvisning till den bristande tillgången på
värnpliktig handräckningspersonal föreslagit, att för 17 av nu anställda extra
vaktmästare vid krigsskolan skulle inrättas extra ordinarie befattningar
i lönegrad MEo 5, har försvarets civilförvaltning tillstyrkt nyinrättande av
12 sådana befattningar samt föreslagit, att uppkommande personalbehov härutöver
finge tillgodoses genom anställande av extra tjänstemän.
Departementschefen har förklarat sig för egen del icke kunna med ledning
av föreliggande utredning bilda sig en uppfattning örn behovet av den
föreslagna personalen. Av denna anledning hade han den 4 februari 1946
uppdragit åt statens organisationsnämnd att verkställa utredning i ämnet.
Det syntes enligt departementschefen få ankomma på Kungl. Majit att efter
utredningens slutförande meddela beslut i denna fråga, avseende jämväl de
jämkningar i övrigt i krigsskolans icke-ordinarie personalorganisation, som
kunde befinnas erforderliga.
För tygförvaltningsskolan har räknats med tillkomsten av befattningar
för 3 mästare i lönegrad MEo 14 och 3 arbetsförmän av 1. klass i
lönegrad MEo 12, avsedda för lärare vid skolans undervisningsverkstäder.
Arméchefen har föreslagit, att för nästa budgetår inrättas åtskilliga
extra ordinarie befattningar vid infanteriets och kavalleriets kadettskola.
Departementschefen, som funnit det uppenbart, att extra ordinarie
personal i viss utsträckning borde beräknas för skolan, har emellertid, som
framgår av det föregående, funnit det erforderligt, att statens organisationsnämnd
verkställer ytterligare utredning rörande detta spörsmål. Det hade
nämligen synts departementschefen troligt, att åtskilliga av de arbetsuppgifter,
för vilka beräknats särskild personal vid kadettskolan, kunde utföras
av Svea livgardes personal. Det syntes enligt departementschefen få
ankomma på Kungl. Majit att efter utredningens slutförande meddela bestämmelser
rörande den extra ordinarie personal, som finge vara anställd
vid skolan.
I fråga örn sjukvårdsväsendet föreslås inrättande av 4 sjuksköterskebefattningar
i lönegrad MEo 7, avsedda för Livgrenadjärregementet, Göta artilleriregemente,
arméns intendenturförråd i Stockholm och första intendenturkompaniet
samt infanteriets och kavalleriets kadettskola. Vidare föreslås
skola inrättas ytterligare 57 befattningar för sjukvårdsbiträden.
I den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen finnas
under rubriken Viss ingenjör per sonat upptagna tillhopa 68 befattningar för
ingenjörer, därav 14 i lönegrad MEo 26, 25 i lönegrad MEo 24, 20 i lönegrad
MEo 21 och 9 i lönegrad MEo 18.
I propositionen 1946:80 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att god
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
77
känna vissa av departementschefen förordade grunder för arméns ingenjörorganisation,
innebärande, bland annat, att vid armén skulle finnas inrättade
sammanlagt 60 extra ordinarie ingenjörbefattningar, nämligen 3 i lönegrad
MEo 28, 28 i lönegrad MEo 26, 18 i lönegrad ME o 24, 5 i lönegrad MEo 22
och 6 i lönegrad MEo 20. Berörda grunder hava av riksdagen godkänts
enligt skrivelse nr 258.
De nya befattningarna ha upptagits i förslaget till personalförteckning.
Eör viss extra ''personal m. m. beräknas för nästa budgetar ett belopp av
2 470 000 kronor (nu 1 400 000 kronor).
För avlöning och stipendier till fänrikar har för nästa budgetår beräknats
ett belopp av 1 168 000 kronor (nu 1 296 000 kronor).
Viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren. För innevarande budgetår
har beräknats ett belopp av 120 000 kronor för arvoden m. m. till 39 bataljonsläkare
vid fältläkarkåren. Tjänstgöringsskyldigheten för dessa läkare är
fastställd till 75 dagar per år. Arvoden till dem utgå med 2 400 kronor för
år jämte två ålderstillägg å 300 kronor, det ena efter 3 års och det andra efter
6 års väl vitsordad tjänstgöring. Under tjänstgöring äga de därjämte uppbära
dagarvode med 6 kronor vid tjänstgöring inom och 12 kronor vid tjänstgöring
utom egen bostadsort.
1941 års försvarsutredning föreslog, att antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren
skulle bestämmas till 35 mot förut 30. Gentemot detta förslag
anförde 1942 års försvarsberedning, att denna ökning syntes beredningen
vara alltför ringa, såvida man icke ville vidtaga avsevärd utökning av reservstaten
för fältläkarkåren. Genom försvarsbeslutet fastställdes antalet bataljonsläkare
vid kåren till 38, därvid hänsyn togs till ett beräknat behov av
7 extra tjänstgöringsmånader för bestridande av läkarvården vid Norrbottens
regementes jägarbataljon i Kiruna, numera arméns jägarskola. Sedermera
har genom beslut av 1944 års riksdag antalet bataljonsläkare vid kåren utökats
med ytterligare en till 39.
I skrivelse den 27 oktober 1945 har chefen för armén — under erinran örn
förenämnda uttalande av försvarsberedningen — framhållit, att den av beredningen
uttalade uppfattningen kraftigt bestyrkts, framför allt sedan den
förstärkta försvarsberedskapen upphört. Bristen på läkare för arméns sjukvård
hade därvid framträtt på ett högst allvarligt sätt och hotade att äventyra
de medicinska åtgärder, som under de gångna beredskapsåren vidtagits
för att skydda de värnpliktigas liv och hälsa. Arméchefen hänvisade vidare
till en genom arméöverläkarens försorg upprättad promemoria i ämnet och
hemställde, att behovet av extra läkarkrafter vid armén måtte tillgodoses
enligt vissa i promemorian angivna riktlinjer.
Beträffande det närmare innehållet i berörda promemoria jämte i ärendet
avgivna yttranden torde få hänvisas till propositionen (s. 188—194). I promemorian
har för tillgodoseende av behovet av extra läkare vid armén föreslagits
en anordning liknande den tidigare fältläkarstipendiatinstitutionen.
Såsom kompetensfordran för de ifrågavarande befattningshavarna,
som borde benämnas extra bataljonsläkare vid fältläkarkåren, föresloges
78
Statsutskottets utlåtande nr 192.
genomgången fackutbildningskurs och kirurgitjänstgöring samt fullgod
fältduglighet. Årsarvodet borde bestämmas till 1 800 kronor samt tjänstgöringsskyldigheten,
liksom för bataljonsläkare vid fältläkarkåren, till
75 dagar per år. Dagtraktamente syntes böra utgå med 12 kronor per tjänstgöringsdag,
oavsett örn tjänstgöringen fullgjordes i eller utom hemorten.
Vidare borde, under förutsättning att vederbörande förbunde sig att kvarstå
i befattningen tre år, utgå ekiperingsbidrag med 500 kronor vid första anställning.
Liksom bataljonsläkare vid fältläkarkåren och extra bataljonsläkare vid
garnisonssjukhus syntes befattningshavaren vid avgång från tjänsten på ansökan
böra medgivas inträde i fältläkarkårens reserv, dock tidigast efter att
ha innehaft sin befattning i tre år.
För att emellertid bereda de extra bataljonsläkarna möjlighet att efter avlagd
medicine licentiatexamen erhålla anställning såsom bataljonsläkare vid
fältläkarkåren och sålunda tillgodose ett naturligt behov av befordringsmöjligheter,
borde emellertid inrättas allenast 50 extra batalj onsläkarbefattningar,
under det att härutöver erforderligt antal läkarbefattningar syntes böra täckas
genom inrättande av 25 nya befattningar för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Departementschefen har i denna fråga anfört följande.
För egen del anser jag det oundvikligt, att åtgärder redan nu vidtagas för
att i möjligaste mån avhjälpa den föreliggande bristen på läkare inom armén.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen kommer denna brist allteftersom
facktjänstgöringsskyldiga läkare kunna ställas till förfogande att nedgå för att
slutligen helt täckas. Under sådana förhållanden synas de åtgärder, som nu
böra vidtagas för avhjälpande av läkarbristen, böra erhålla provisorisk karaktär.
Att, såsom föreslagits, för ändamålet återuppliva fältläkarstipendiatinstitutionen
har därvid synts mig vara en framkomlig och ändamålsenlig utväg.
Däremot är jag icke för närvarande beredd förorda inrättande av ytterligare
befattningar för bataljonsläkare vid fältläkarkåren, särskilt som sådana befattningar
för närvarande i viss utsträckning äro vakanta. Av fältläkarstipendiat
synes böra fordras en tjänstgöringsskyldighet av 75 dagar per år. Årsarvode
synes i enlighet med arméöverläkarens förslag böra utgå med 1 800 kronor för
år, därvid jag förutsätter, att dyrtidstillägg icke skall utgå. Vidare synes i enlighet
med förslaget till fältläkarstipendiat böra utgå traktamente med 12
kronor per tjänstgöringsdag, oavsett örn vederbörande tjänstgör inom eller
utom egen bostadsort. Såsom civilförvaltningen föreslagit bör vederbörande
anställas medelst kontrakt med 6 månaders ömsesidig uppsägningstid. Ekiperingshjälp
torde icke böra utgå, då jag förutsätter, att erforderlig beklädnad
såsom lån kostnadsfritt tillhandahålles av kronan. Jag har icke funnit anledning
till erinran mot att fältläkarstipendiat, efter att ha innehaft sin befattning
minst 3 år, erhåller möjlighet till inträde i fältläkarkårens reserv.
Det erforderliga antalet fältläkarstipendiater uppskattar jag för nästa budgetår
till 60. Kostnaderna för arvoden m. m. till stipendiaterna beräknar jag till
omkring 160 000 kronor. Jag förutsätter, att detta belopp för de efterföljande
budgetåren minskas i samma mån som antalet genom värnpliktiga läkares facktjänstgöring
disponibla dagar ökas.
Då jag icke ifrågasatt någon ändring beträffande antalet bataljonsläkare vid
fältläkarkåren, skulle det sammanlagda medelsbehovet för arvoden m. m. till
dylika läkare samt fältläkarstipendiater för nästa budgetår uppgå till (120 000
+ 160 000 =) 280 000 kronor.
För innevarande budgetår ha beräknats medel för arvoden m. m. till 10
bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren. För nästa budgetår förutsättes
Statsutskottets utlåtande nr 192. 79
ingen ändring i antalet dylika beställningar. Departementschefen har därför
för ändamålet räknat med oförändrat belopp, 25 000 kronor.
För kontant ersättning till musikelever har för nästa budgetår beräknats
oförändrat belopp, 57 000 kronor.
5. Rörligt tillägg.
Kostnaderna härför beräknas för nästa budgetår till 9 950 000 kronor (nu
9 425 000 kronor).
Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 har av departementschefen beräknats
till 74 200 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 3 500 000
kronor.
Under punkten 4 har utskottet tillstyrkt av departementschefen föreslagna
åtgärder i syfte att minska rekryteringsbehovet av kontraktsanställt manskap
vid armén. Då emellertid såsom departementschefen framhållit med hänsyn
till det aktuella personalläget jämkningar inom ramen för det totala antalet
beställningar vid armén kunna visa sig erforderliga, vill utskottet föreslå att
Kungl. Maj:t bemyndigas medgiva, att gällande personalförteckning för ordinarie
tjänstemän vid armén må, såvitt avser manskapsbeställningarna, övergångsvis
tillämpas jämväl under nästa budgetår.
Såsom under punkten 6 anförts har departementschefen räknat med en
successiv minskning av i gällande personalstater upptagna befattningar för
husmödrar och biträdespersonal vid försvarets matinrättningar. Med hänsyn
till denna personals anställningsform torde det ankomma på Kungl. Majit
att härutinnan fatta beslut. Medelsbehovet för icke-ordinarie personal lärer
såvitt avser nästa budgetår icke komma att röna större inverkan av de åtgärder,
som på detta område förutsättas komma att vidtagas.
Med hänsyn till försvarsorganisationens år 1942 beslutade utbyggnad och
då värnpliktig personal icke i samma utsträckning som tidigare kan tagas i
anspråk för expeditionstjänst har ett ökat behov av kontors- och skrivbiträdespersonal
gjort sig gällande. Departementschefen har därför för nästa budgetår
föreslagit en avsevärd ökning av ifrågavarande personal. Mot de därvid
verkställda behovsberäkningarna synes utskottet icke något vara att erinra.
Innevarande års riksdags beslut örn anordnande av ett betydande antal nya
förrådslokaler för armén påverkar givetvis i hög grad behovet av förrådspersonal.
Departementschefens föreliggande förslag örn utökning av den för förrådsverksamheten
erforderliga personalen synes utskottet kunna godtagas.
Departementschefen har förutsatt, att särskilda förrådsredogörare skulle
anställas å vissa förrådsorter i stället för förrådsmän. Förslaget, vilket beräknats
medföra betydande besparingar, vill utskottet tillstyrka. Arvodet till
förrådsredogörarna har ansetts böra fastställas till 660 kronor. Vidare har
för ersättningar till civil personal för biträde åt dessa redogörare räknats
med 600 kronor för varje ifrågakommande förrådsort. Utförda under
-
Utskottet.
80
Statsutskottets utlåtande nr 192.
sökningar hava emellertid visat, att berörda arvoden möjligen på vissa orter
äro för låga för att få kvalificerad personal. Däremot är det icke osannolikt,
att arvodena kunna i vissa fall beräknas till lägre belopp. Utskottet anser
därför, att arvodena icke böra fast bindas till angivna belopp, utan möjlighet
bör föreligga att jämka dem efter omständigheterna inom det sammanlagda
arvodesbeloppets ram. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela
bestämmelser härom.
Då den under beredskapstiden tillämpade anordningen med särskilda
assistenter såsom vederbörande förbandschefs egentliga organ för personalvårdsverksamheten
visat sig vara i stort sett lämplig, och då det, såsom
departementschefen framhållit, får anses vara av vikt att innan den framtida
personalvårdsorganisationen fastställes tillräckliga erfarenheter beträffande
assistenternas arbete under fredsförhållanden erhållas, finner utskottet sig
böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag att den nuvarande provisoriska assistentorganisationen
får bestå även under nästa budgetår. Mot den verkställda
beräkningen av kostnaden härför har utskottet icke funnit anledning till
erinran.
För att i görligaste mån avhjälpa den föreliggande avsevärda bristen på läkare
inom armén har departementschefen föreslagit ett återupplivande av den tidigare
tillämpade anordningen med fältläkarstipendiater. Enligt förslaget skulle
denna erhålla provisorisk karaktär samt avvecklas allteftersom facktjänstgöringsskyldiga
värnpliktiga läkare kunna ställas till förfogande. Utskottet
finner det uppenbart, att extra ordinära åtgärder måste vidtagas för att icke
sjukvården inom armén skall äventyras. Det av departementschefen framlagda
förslaget härutinnan synes utskottet kunna godtagas. Utskottet har
heller icke haft något att erinra mot vad departementschefen föreslagit i fråga
örn tjänstgöringsskyldighet, anställningsform och ekonomiska förmåner för
fältläkarstipendiat liksom ej heller mot förslaget att denne efter viss tjänstetid
beredes möjlighet till inträde i fältläkarkårens reserv.
I likhet med vad som skett för innevarande budgetår torde det få ankomma
på Kungl. Majit att i samband med personalförteckningens fastställande eller
i annat sammanhang meddela beslut om tidpunkten för nya beställningars
eller befattningars tillsättande.
Utskottet har icke haft något att erinra mot vad departementschefen anfört
i fråga örn fortsatt medgivande att, därest ledig kaptensbeställning icke
kunnat besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot uppkommande
vakanser svarande antal löjtnantsbeställningar i stället får tillsättas.
Yad angår förslaget till personalförteckning för ordinarie tjänstemän hava
motionsvis yrkats vissa ändringar.
I motionerna I: 84 samt I: 31 och lii 48 har hemställts att musikkårer av
typ II måtte inrättas vid Luleå luftvärnskår respektive Göta pansarlivgarde.
Utskottet vill erinra, att ett motionsvis väckt förslag örn inrättande av en
musikkår vid nämnda luftvärnskår avslogs av föregående års riksdag. Utskottet
framhöll i sitt i ämnet avgivna utlåtande nr 178, att frågan örn an
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
81
visande av medel för musikkårer vid såväl Luleå luftvärnskår som vid Göta
pansarlivgarde varit föremål för prövning av chefen för armén, som ansåg att
med avgörande av denna fråga borde anstå till ett följande budgetår. Enligt
arméchefens mening talade nämligen för det dåvarande statsfinansiella skäl
för återhållsamhet i fråga örn organisationens utbyggnad på detta område,
varjämte svårigheter ansågos föreligga att under det närmaste budgetåret
erhålla kvalificerad personal för rekrytering av två nya musikkårer. Beträffande
de nu väckta förslagen synas utskottet samma skäl föreligga för
att med inrättande av nya musikkårer bör anstå. Härtill kommer att organisatoriska
förändringar av här ifrågavarande slag icke nu böra vidtagas i avvaktan
på den pågående översynen av försvarsorganisationens utformning.
Av nu angivet skäl finner utskottet sig ej heller böra tillstyrka det i motionen
I: 84 alternativt framställda förslaget att till Luleå förflytta vid annat förband
inrättad musikkår. Av det anförda framgår, att utskottet avstyrker såväl
motionen I: 84 som de båda likalydande motionerna I: 31 och II: 48.
Beträffande det i motionerna I: 112 och II: 217 framställda yrkandet om
förbättrad löneställning för det fast anställda manskapet får utskottet framhålla,
att Kungl. Maj :t den 15 mars 1946 beslutat tillsätta vissa utredningsmän
för att inom försvarsdepartementet biträda med utredning beträffande
manskapslönerna vid försvaret m. m. Vid angivna förhållande torde motionerna
i nu berörd del icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt i skilda avseenden föreslagit under arméns avlöningsanslag
har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 84 samt I: 31 och II: 48,
a) för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning
vid armén, vilka i särskild ordning överlämnats till
riksdagen;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela särskilda
föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas
i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts
beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943, den 2 juni 1944 och
den 15 juni 1945 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen
av arméns personalförteckningar budgetåren 1942/43
1945/46, samt de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig
erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års
riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation
av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47, ävensom
bestämmelser örn fortsatt giltighet av den för budgetåret
1945/46 fastställda personalförteckningen för ordinarie tjänstemän,
såvitt avser manskapsbeställningarna;
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192.
tissie 0
82
Statsutskottets utlåtande nr 192.
c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 48 000 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattning,
förslagsvis .................... » 5 900 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis........ » 1250 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................ » 13 500 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 9 950 000
Summa kronor 78 600 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 4 400 000
Nettoutgift kronor 74200000;
d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 74 200 000
kronor.
II. att motionerna I: 112 och II: 217, i vad de avse förbättrad
löneställning för det fast anställda manskapet, icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
20:o) Armén: Avlöningar tili civil handräckningspersonal. I propositionen
nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 28) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar
till civil handräckningspersonal för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag
av 3 070 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 20, s. 197—202) att till Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 3 070 000 kronor och har beräknats efter ett antal av 790 handräckningsmän,
fördelade med 550 på truppförbanden, 130 på försvarsområdena och 60
på vissa skolor och anstalter, varjämte 50 avses såsom remontskötare.
Arméchefens förslag beträffande förrådspersonal vid armén innebär, att
antalet handräckningsmän ökas från 790 till 1 015. Med planenlig utökning
Statsutskottets utlåtande nr 192.
83
av antalet remontskötare skulle antalet uppgå till 1 022. Med hänsyn till vad
departementschefen föreslagit beträffande förrådspersonal vid försvarsområdena
(se föregående punkt) hav han här räknat med bibehållande av 124
handräckningsmän för dessa områden. Antalet skulle härigenom uppgå till
1 146. Departementschefen förutsatte, att det skulle vara möjligt att efter
ytterligare prövning av behovet begränsa det sålunda beräknade antalet
handräckningsmän. Vid behandlingen av frågan om behovet av förrådspersonal
har departementschefen förordat, att det ytterligare behov av dylik personal,
som övergångsvis förelåge av den anledningen att truppförbanden
icke komme att vara rationaliserade under nästa budgetår, skulle tillgodoses
genom anställande av civila handräckningsmän. Departementschefen utginge
från att det oundgängligen erforderliga behovet av handräckningsmän för här
avsedda arbetsuppgifter, inberäknat förenämnda övergångsvis föreliggande
behov, skulle kunna tillgodoses inom ramen för ett belopp, som han beräknat
efter nu gällande avtal, upptoge till 5 000 000 kronor. Departementschefen
har framhållit, att jämlikt nytt specialavtal, som slutits under år 1945, numera
ufy?inge högre löneförmåner till den civila handräckningspersonalen än som
förutsatts vid kostnadsberäkningarna för innevarande budgetår samt att nu
gällande avtal uppsagts med krav på ytterligare höjda löneförmåner. Det
borde enligt departementschefen ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare
bestämmelser till reglering av kostnaderna för här avsedd personal.
Kungl. Majit har tidigare medgivit anställande av extra civila eldare vid
försvarets värmeanläggningar. Då dessa åtgärder under beredskapstiden närmast
varit föranledda av önskemålet att icke hålla värnpliktiga inkallade i
tjänst i större utsträckning än som varit strängt nödvändigt, har det synts
riktigast, att kostnaderna för denna civila extra personal bestritts från förskottsanslag.
För innevarande budgetår utgå motsvarande kostnader från avvecklingsanslag.
Minskningen av antalet värnpliktiga, som avdelas till handräckningstjänst,
har emellertid beräknats komma att även efter återgång till fredsförhållanden
nödvändiggöra anlitande av civil personal i större omfattning för skötseln av
försvarets värmeanläggningar. Ett åt statens organisationsnämnd den 25
augusti 1944 meddelat uppdrag att verkställa utredning angående eldnings-,
underhålls- och reparationstjänsten vid försvarsväsendets äng- och värmecentraler
har haft till syfte, bland annat, att klarlägga i vad mån så skulle bli
nödvändigt.
I skrivelse den 1 februari 1946 har organisationsnämnden framlagt resultatet
av den verkställda utredningen, såvitt avser behovet av viss personal
för eldningstjänst vid försvaret (s. 197—200 i propositionen).
Organisationsnämnden har förutsatt, att värnpliktiga icke alls skulle tagas
i anspråk för här ifrågavarande arbetsuppgifter. Detta står även i överensstämmelse
med den disposition av tillgänglig handräckningspersonal, som
nämnden avsett för infanteriregemente i sin försöksorganisation vid Älvsborgs
regemente. Med hänsyn därtill och då det ur ekonomisk synpunkt vore
fördelaktigt, att för eldningsarbetet avses ständigt tilldelad personal, har de
84
Statsutskottets utlåtande nr 192.
partementschefen ansett sig böra godtaga denna förutsättning för nämndens
beräkningar av personalbehovet. I likhet med nämnden ansåge departementschefen,
att här ifrågavarande personal borde vara kollektivavtalsanställd.
Kostnaderna för avlönande av den civila eldarpersonalen borde enligt departementschefen
beräknas under här förevarande anslag.
Beträffande den närmare beräkningen av ifrågavarande personalbehov har
departementschefen anfört följande.
Nämndens beräkningar av personalbehovet ha grundats på verkställda
undersökningar och framlagts i samråd med berörda centrala förvaltningsmyndigheter.
Efter återgång till normalt bränsleläge skulle enligt dessa beräkningar
erfordras, för armén 376, för marinen 71 och för flygvapnet 107 eldare
samt grov- och diversearbetare. Vid behandlingen i årets statsverksproposition
av arméns bränsleanslag har jag anfört som min åsikt, att uppvärmningskostnaderna
skulle kunna högst avsevärt nedbringas genom modernisering av
vissa äldre värmeanläggningar. Organisationsnämnden har framhållit, att personalbegränsningar
kunna göras genom övergång till oljeeldning. Enligt vad
som framkommit vid undersökningar, som sedermera verkställts på området,
skulle installation av oljeeldning i anläggningar, som därför lämpa sig, medföra
så stora besparingar att kostnaderna för anskaffning av erforderlig utrustning
för oljeeldning skulle inbesparas på kortare tid än ett halvt år. De kostnadsbegränsningar
som sålunda stå att vinna på detta område böra enligt
min mening snarast tillvaratagas. Engångskostnader för anskaffning av utrustningen
samt för arbeten som kunna ifrågakomma, dock ej byggnadsarbeten,
böra kunna bestridas från de anslag, å vilka besparingar uppkomma genom
de bränslebesparande åtgärderna. Jag har för avsikt att framdeles förelägga
Kungl. Maj:t förslag i ämnet.
Tills vidare anser jag mig böra godtaga nämndens beräkningar av personalbehovet
vid normalt bränsleläge. Jag räknar därför med att nyss angivna antal
civila eldare m. m. vid de olika försvarsgrenarna skola finnas anställda under
nästa budgetår. I olika sammanhang i det föregående har jag, liksom organisationsnämnden
i detta ärende, räknat med att vedeldning måste äga rum ä^n
under nästa budgetår. Den ytterligare personal, grov- och diversearbetare,
som på grund härav erfordras under nämnda budgetår och som ansetts böra
anställas endast för eldningssäsongen har av nämnden beräknats till 72, 17
och 51 för respektive armén, marinen och flygvapnet. Härutöver har nämnden
räknat med ytterligare en reserv av 26 man gemensam för hela försvaret och föranledd
av att alla på grund av försvarsbeslutet tillkommande anläggningar
ännu icke färdigställts. Även dessa beräkningar finner jag mig kunna godtaga.
Departementschefen, som förklarat sig ämna under motsvarande anslag för
marinen och flygvapnet upptaga erforderliga medel för anställande vid dessa
försvarsgrenar av personal som här avses, har i detta sammanhang beräknat
medel för arméns del och därvid jämväl räknat med den för försvaret gemensamma
reserven av 26 man. I den mån denna reservpersonal toges i anspråk
för de övriga försvarsgrenarna borde emellertid kostnaderna belasta dessa
försvarsgrenars anslag.
Årskostnaderna för den för armén beräknade civila eldarpersonalen hava
uppskattats till 1 950 000 kronor på grundval av gällande avtal. De övergångsvis
för nästa budgetår erforderliga medlen för reservpersonal hava beräknats
till 125 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 192.
85
Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag för nästa budgetår
skulle alltså uppgå till (5 000 000 + 1 950 000 + 125 000 =) i runt tal 7 000 000
kronor, innebärande en anslagshöjning med 3 930 000 kronor.
Det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 3 070 000 kronor till civil
handräckningspersonal vid armén är beräknat för avlönande av 790 handräckningsmän,
därav 50 avsetts för remontskötare och återstoden huvudsakligen
för förrådstjänst. Kungl. Majit föreslår för nästa budgetår en medelsanvisning
under anslaget, som med 3 930 000 kronor överstiger anslaget för innevarande
budgetår. Antalet handräckningsmän av nyssnämnda kategorier har
därvid beräknats till 1 146, därav 57 remontskötare, varjämte räknats med visst
ytterligare övergångsvis föreliggande behov av handräckningsmän, sammanhängande
med det förhållandet att den avsedda rationaliseringen av truppförbanden
icke kan beräknas vara genomförd under budgetåret. Förslaget i nu berörda
del, som innebär en anslagsökning med omkring 1 930 000 kronor, är till stor
del föranledd därav, att den militära personal, som står till förfogande för
handräckningst jänst, väsentligt minskat i antal till följd av de ändrade bestämmelserna
rörande uttagning av värnpliktiga i vapen tjänst. Till det ökade
medelsbehovet bidrager, såsom av departementschefen framhållits, jämväl ett
under år 1945 slutet nytt specialavtal, enligt vilket till den civila handräckningspersonalen
numera utgå högre löneförmåner än som förutsatts vid kostnadsberäkningarna
för innevarande budgetår. Härtill kommer att det på här
förevarande — liksom på vissa andra områden inom försvaret — icke varit
möjligt att under beredskapstiden exakt beräkna behovet av personal för den
under beredskapen uppbyggda fredsorganisationen. Utskottet får erinra, att
Kungl. Majit i propositionen 1945:334 delgav riksdagen vissa preliminära beräkningar
rörande det ytterligare behov av handräckningspersonal, som främst
hade sin grund i nyssnämnda förhållande, samt att riksdagen enligt i propositionen
framställt förslag förklarade sig icke vilja framställa någon erinran
mot att för tillgodoseende av detta personalbehov de förslagsanslag, som
härav kunde beröras, finge överskridas. Det av departementschefen för nästa
budgetår beräknade personalbehovet har utskottet ansett sig böra godtaga,
därvid utskottet emellertid i likhet med departementschefen förutsätter, att
det skall bliva möjligt att efter ytterligare prövning av behovet begränsa det
sålunda beräknade antalet handräckningsmän.
Kungl. Majits förevarande förslag innebär vidare, att ett antal civila handräckningsmän
skulle anställas för utförande av eldargöromål vid försvarets
värmeanläggningar. Under beredskapstiden har detta personalbehov tillgodosetts
genom anställande av extra eldare med avlöning från förskottsanslag.
Anledningen härtill har, som departementschefen framhållit, närmast
varit att man velat undvika att hålla värnpliktiga inkallade i tjänst i större
utsträckning än som varit strängt nödvändigt. Anlitande av civil personal
i större omfattning för skötseln av värmeanläggningarna har emellertid på
grund av den förenämnda minskningen av antalet värnpliktiga i handräckningstjänst
beräknats erforderligt även efter återgång till fredsförhållanden.
Utskottet.
86
Statsutskottets utlåtande nr 192.
I överensstämmelse med ett av statens organisationsnämnd framställt förslag
har departementschefen beräknat det erforderliga antalet civila handräckningsmän
för eldargöromål vid normalt bränsleläge till 376 för armén, 71 för
marinen och 107 för flygvapnet. Vidare har departementschefen med hänsyn
till att vedeldning ansetts bliva nödvändig även under nästa budgetår för
budgetåret räknat med anställande allenast för eldningssäsongen av civila
handräckningsmän till ett antal av 72, 17 och 51 för respektive armén, marinen
och flygvapnet. Härutöver har räknats med en ytterligare reserv av 26
man för hela försvaret, föranledd av att alla på grund av försvarsbeslutet
tillkommande anläggningar ännu icke färdigställts. Mot de av departementschefen
sålunda verkställda beräkningarna har utskottet icke funnit anledning
till erinran. Årskostnaderna för den för armén beräknade civila eldarpersonalen
hava av departementschefen uppskattats till 1 950 000 kronor. De övergångsvis
för nästa budgetår erforderliga medlen för reservpersonal hava för
arméns del beräknats till 125 000 kronor, därvid tagits i beräkning den
för försvaret gemensamma reserven av 26 man. Jämväl dessa beräkningar har
utskottet ansett sig kunna godtaga.
Åberopande det anförda får utskottet, som i det följande under punkterna
24 och 27 gör hemställan örn erforderlig medelsanvisning för marinen och flygvapnet,
såvitt avser nu förevarande punkt hemställa,
att riksdagen må till Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 7 000 000 kronor.
*
21:o) Armén: Familjebidrag. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under
fjärde huvudtiteln (punkt 30) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1946/47 beräkna
ett förslagsanslag av 690 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 21, s. 202—206) att till Armén: Familjebidrag för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Håstad och fru Johansson väckt motion (11:437), vari
hemställts, att riksdagen i samband med anvisande av anslag för budgetåret
1946/47 till familjebidrag måtte anvisa ett belopp av 50 000 kronor för samma
budgetår till särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga och
deras familjer.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 690 000 kronor.
Enligt skrivelse den 27 mars 1946, nr 104, har riksdagen med vissa jämk
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
87
uingar antagit ett av Kungl. Majit i propositionen nr 73 framlagt förslag till
ny familjebidragsförordning. I anslutning till propositionen ha berörts vissa
av statens arbetsmarknadskommission i skrivelse den 18 januari 1946 framlagda
kostnadsberäkningar, slutande på en kostnad för budgetåret 1946/47 av
i runt tal 7 700 000 kronor för samtliga försvarsgrenar.
Vid anmälan av nyssnämnda proposition anförde departementschefen, bland
annat, att familjebidragskostnaderna, såsom av arbetsmarknadskommissionens
kostnadsberäkningar framginge, korinne att högst avsevärt överstiga vad man
tidigare räknat med. Att kostnadsberäkningarna tidigare varit så otillförlitliga
sammanhängde, såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit, med att samtliga
familjebidrag under beredskapstiden redovisats gemensamt. Man hade således
icke ur anslagsredovisningarna kunnat särskilt utläsa kostnaderna för de
värnpliktiga, som fullgjort normal fredstjänstgöring. Självfallet vore även de
beräkningar, som nu framlagts, tämligen osäkra, då de i huvudsak grundats
på förhållandena vid ett enda förband, Södermanlands pansarregemente, och
detta, såsom kommissionen framhållit, icke kunde betraktas såsom representativt
för förhållandena vid övriga delar av krigsmakten. Vad särskilt anginge
giftermålsfrekvensen bland de värnpliktiga hade kommissionen ansett en kraftig
reduktion av det procenttal, som framkommit vid Södermanlands pansarregemente,
motiverad. Till komplettering av den av kommissionen verkställda
utredningen hade jag låtit infordra uppgifter från ett antal förband i olika
delar av landet rörande giftermålsfrekvensen bland de värnpliktiga, som för
närvarande fullgjorde sin första tjänstgöring. Utredningen i ärendet vore
emellertid ännu icke slutförd. Det av arbetsmarknadskommissionen tillämpade
procenttalet beträffande giftermålsfrekvensen bland dessa yngre värnpliktiga
syntes därför i brist på säkrare utgångspunkter få tills vidare godtagas.
Emellertid hade, enligt vad departementschefen vidare anförde, arbetsmarknadskommissionen
grundat sina beräkningar på det antal tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga, som tidigare angivits av de militära myndigheterna och legat
till grund för anslagsberäkningarna i årets statsverksproposition. Då ett stort
antal värnpliktiga, som enligt dessa beräkningar skulle fullgöra repetitionseller
efterutbildningsövning under nästa budgetår, med hänsyn till fullgjord
beredskapstjänstgöring syntes komma att befrias från sådana övningar, hade
departementschefen låtit verkställa en förnyad kostnadsberäkning, i vilken
detta förhållande beaktats. Enligt denna beräkning, vilken då icke helt slutförts,
uppskattades statens kostnader för familjebidragen under nästa budgetår
till omkring 5 200 000 kronor.
Sedan nyssberörda undersökning rörande giftermålsfrekvensen bland de
värnpliktiga vid vissa förband numera slutförts, har arbetsmarknadskommissionen
beräknat de å staten belöpande familj ebidragskostnaderna för nästa
budgetår för de olika försvarsgrenarna till 6 056 000 kronor för armén,
952 000 kronor för marinen och 890 000 kronor för flygvapnet eller tillhopa
för hela krigsmakten till 7 898 000 kronor.
I det i propositionen nr 73 framlagda förslaget till ny familjebidragsförordning
förutsattes, att familjebidragen till de värnpliktigas familjer skulle
88
Statsutskottets utlåtande nr 192.
utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder. Arbetsmarknadskommissionen
och riksräkenskapsverket lia framhållit att det utan tvivel skulle vara
förenat med svårigheter för dessa nämnder att redovisa utgivna familjebidrag
på sådant sätt, att av redovisningen framginge, vilken försvarsgrens anslag
respektive familjebidrag borde belasta. Detta förhållande talar, framhåller
departementschefen, för ett för försvarsgrenarna gemensamt anslag till
familjebidrag. Emellertid syntes det departementschefen vara i hög grad
önskvärt, att respektive försvarsgrenars kostnader i görligaste mån redovisades
var för sig. Jämförelser mellan kostnaderna för de olika försvarsgrenarna
försvårades nämligen i den mån med försvarsgrenarnas verksamhet omedelbart
sammanhängande kostnader bestredes med anlitande av anslag av gemensam
natur. Den omständigheten, att vissa sådana kostnader — såsom kristillägg,
ersättningar till försvarets fastighetsfonds delfonder nr. m. — redan nu upptoges
under gemensamma anslag, syntes icke böra utgöra skäl för att så
borde ske även beträffande kostnader, för vilka särskilda anslag för närvarande
funnes uppförda å riksstaten.
Med hänsyn härtill hade departementschefen ansett sig böra ytterligare
undersöka, huruvida icke -— med skäligt beaktande av familj ebidragsnämndernas
svårigheter att redovisa de olika försvarsgrenarnas kostnader var för
sig — de nuvarande särskilda familjebidragsanslagen skulle kunna bibehållas.
En framkomlig väg hade därvid synts vara, att samtliga familjebidragskostnader
i första hand finge belasta ett enda anslag — lämpligen arméns —
men att sedermera en avräkning ägde rum i syfte att åvägabringa en fördelning
av kostnaderna på de olika försvarsgrenarna. Till grund för avräkningsförfarandet
syntes kunna läggas uppgifter rörande antalet tjänstgöringsdagar
inom de olika försvarsgrenarna, giftermålsfrekvens bland i tjänst varande
värnpliktiga och andra omständigheter, som kunde anses vara av betydelse för
kostnadernas fördelning. Utredning rörande kostnadsfördelningen syntes böra
verkställas varje år genom tillsynsmyndighetens försorg. Självfallet borde
endast mycket approximativa beräkningar verkställas i detta hänseende. I
enlighet med det anförda förordade departementschefen alltså, att även i
fortsättningen särskilda anslag anvisades för de olika försvarsgrenarnas
familj ebidragskostnader.
Beträffande anslagsberäkningarna har departementschefen anfört följande.
De föreliggande kostnadsberäkningarna för nästa budgetår sluta, såsom av
det föregående framgår, på ett totalbelopp för samtliga försvarsgrenar på i
runt tal 7 900 000 kronor. Till jämförelse må erinras örn att kostnaderna för
innevarande budgetår beräknats till 900 000 kronor och att desamma i propositionen
nr 73 — innan utredningen örn giftermålsfrekvensen bland de värnpliktiga
förelåg — uppskattades till omkring 5 000 000 kronor. Den avsevärda
höjningen föranledes, såsom av nyssberörda proposition framgår, endast
till en mindre del av de nya familjebidragsbestämmelser, varom förslag framlagts
i propositionen. I huvudsak är ökningen att hänföra till den omständigheten,
att kostnadsberäkningarna tidigare, med hänsyn till de under beredskapstiden
rådande förhållandena, varit bristfälliga. Anledningen härtill är
i främsta rummet, att samtliga familjebidrag under berörda tid redovisats
gemensamt och att man således ur anslagsredovisningarna icke kunnat sär
-
Statsutskottets utlåtande nr 192, 89
skilt utläsa kostnaderna för de värnpliktiga, som fullgjort normal fredstjänstgöring.
Ehuru de nu verkställda kostnadsberäkningarna torde vara mera rättvisande
än de tidigare framlagda, måste de alltjämt betraktas såsom i hög
grad ungefärliga, då de beträffande vissa i beräkningarna ingående faktorer
grunda sig på erfarenheterna från ett enda truppförband. Jag anser det
därför befogat att icke i nuvarande läge föreslå en så avsevärd höjning av
familjebidragsanslagen, som en tillämpning av de nya beräkningarna borde
föranleda. Därvid har jag även beaktat, att den för närvarande redovisade
höga giftermålsfrekvensen bland de värnpliktiga delvis kan vara av övergående
natur. Även den förbättring av folkpensionerna, som i en nära framtid
torde vara att förvänta, bör föranleda en minskad belastning å familjebidragsanslagen.
Å andra sidan tillkomma portokostnaderna för familjebidragens
utbetalning, vilka torde böra bestridas från familjebidragsanslagen.
Med beaktande av vad sålunda anförts föreslår jag, att anslagen till familjebidrag
för nästa budgetår bestämmas till följande belopp, nämligen för armén
4 900 000 kronor, för marinen 800 000 kronor och för flygvapnet 750 000
kronor, eller således tillhopa 6 450 000 kronor.
Vid anslagsberäkningen har jag i likhet med arbetsmarknadskommissionen
förutsatt, att kostnaden för familjebidrag till värnpliktiga m. fl., som drabbats
av kroppsskada, icke skola bestridas från försvarsgrenarnas familj ebidragsanslag.
Frågan om bestridande av dessa kostnader torde få upptagas till behandling
i annat sammanhang.
I den av riksdagen numera godkända propositionen nr 73 med förslag till
familjebidragsförordning förutsättes, att familjebidragen till de värnpliktigas
familjer skola utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder. Med anledning
härav har fråga nu uppkommit örn sättet för redovisningen av dessa
bidrag. Önskvärt vore givetvis, därest utgivna bidrag kunde redovisas med
hänsyn till vid vilken försvarsgren de värnpliktiga fullgöra sin tjänstgöring.
Detta skulle emellertid komma att medföra en betydligt ökad arbetsbörda för
nämnderna. Utskottet finner därför i likhet med departementschefen en
lämplig anordning vara, att samtliga familjebidragskostnader i första hand
få belasta ett anslag — arméns — men att sedermera genom tillsynsmyndighetens
försorg avräkning äger rum i syfte att åvägabringa en fördelning av
kostnaderna på de olika försvarsgrenarna.
Familjebidragen för samtliga försvarsgrenar hava för nästa budgetår beräknats
till 6 450 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär en ökning med, i runt tal, 5 550 000 kronor. Denna ökning är, såsom
departementschefen framhållit, till en mindre del beroende på de nya familje
bidragsbestämmelserna men i huvudsak att hänföra till den omständigheten
att kostnadsberäkningarna tidigare med hänsyn till de under beredskapstiden
rådande förhållandena varit bristfälliga. Utskottet har icke funnit något
vara att erinra mot de nu verkställda, beräkningarna. I enlighet härmed
skulle anslaget till familjebidrag vid armén uppgå till 4 900 000 kronor.
Emellertid har i motionen 11:437 yrkats att ett belopp av 50 000 kronor
måtte anvisas till särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga
och deras familjer. Utskottet har funnit motionärernas förslag behjärtansvärt.
Såsom i motionen framhållits kunna nämligen hjälpbehov upp
-
Utskottet.
90
Statsutskottets utlåtande nr 192.
komma, vilka icke kunna tillgodoses inom ramen för familjebidragsförfattningarna,
och det synes utskottet i likhet med motionärerna icke lämpligt,
att de värnpliktiga i dylika fall skola tvingas söka bidrag från fattigvården.
Ej heller kan det anses riktigt, att kommunerna skola belastas med kostnaderna
för den erforderliga hjälpen i dylika fall. Utskottet vill därför tillstyrka
det motionsvis väckta förslaget. Det för verksamheten såsom lämpligt
ansedda beloppet, 50 000 kronor, synes utskottet böra anvisas såsom en särskild
anslagspost under arméns anslag till familjebidrag. Utskottet förutsätter
emellertid, att vid budgetårets utgång uppkomna kostnader för utgivna
dylika bidrag då skola fördelas på de skilda försvarsgrenarnas anslag till
familjebidrag genom att på värnpliktiga vid marinen och flygvapnet belöpande
kostnader överföras till dessa anslag efter uppgift, som lämnas av tillsynsmyndigheten
i samma ordning som den vilken förutsatts skola gälla i
fråga örn familjebidragskostnaderna. Det torde böra ankomma på Kungl.
Majit att meddela de erforderliga föreskrifterna härför liksom också att besluta,
huruvida den särskilda hjälpverksamheten skall omhänderhavas av tillsynsmyndigheten
för familjebidragsverksamheten i samråd med familjebidragsnämnderna
eller liksom under beredskapstiden ankomma på rikets landshövdingar.
Med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört finner sig utskottet böra
föreslå riksdagen att för nästa budgetår under arméns anslag till familjebidrag
anvisa ett, i förhållande till Kungl. Majits förslag, med 50 000 kronor
förhöjt belopp.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionen II: 437, till Armén: Familjebidrag för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 950 000 kronor.
22:o) Armén: Intagning av motorfordon och motorredskap. I propositionen
nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 55) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Uttagning av
motorfordon och motorredskap för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 22, s. 207) att till Armén: Uttagning av motorfordon och
motorredskap för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 15 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 50 000 kronor och disponeras
för bestridande av dels avgifter till besiktningsmän för motorfordon
för utfärdande av militärt besiktningsinstrument och dels ersättning för inställelse
av uttagna motorfordon till besiktning.
Såsom framgår av vad som i det föregående anförts under anslaget till
arméförvaltningens avlöningar har Kungl. Majit från och med den 1 decem
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
91
ber 1945 upphävt bestämmelserna angående utfärdande genom besiktningsmännens
försorg av särskilda militära besiktningsinstrument. Medel för bestridande
av avgifter för dylika instrument behöva därför icke vidare beräknas.
Av innevarande budgetårs anslag belöpa 35 000 kronor på dylika avgifter.
För bestridande av återstående utgifter för nästa budgetår har ansetts
böra upptagas oförändrat belopp, 15 000 kronor. Närmare föreskrifter
till reglering av medelsförbrukningen under anslaget torde, framhåller departementschefen,
böra meddelas av Kungl. Maj:t.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda anslagsberäkningen,
hemställer,
att riksdagen må till Armén: intagning av motorfordon och
motorredskap för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.
23:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1
har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 75) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av
33 500 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 23, s. 207—232) att
dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid
marinen, vilka komme att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;
dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunde
visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag
godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinens
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret
1946/47;
dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 200 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 31 400 000
kronor.
I fråga örn de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för marinen inhämtas
av propositionen i huvudsak följande.
I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Med avseende å flottan hava planenligt upptagits följande nya beställningar,
nämligen 1 för kommendörkapten av 1. graden och 3 för kommendörkaptener
av 2. graden.
Utskottet.
92
Statsutskottets utlåtande nr 192.
För underofficerare ha upptagits 53 nya beställningar, varav 11 i lönegrad
UO 3, 20 i UO 2 och 22 i UO 1. I likhet med vad som gällt för innevarande
budgetår bör det enligt departementschefen ankomma på Kungl. Majit att närmare
pröva behovet av beställningarna i lönegrad UO 3, varför föreskrift bör
meddelas, att beställningarna icke må tillsättas, förrän Kungl. Majit därtill
lämnat särskilt medgivande.
Flaggkorpralsgraden har i försvarsbeslutet förutsatts skola successivt avvecklas
och har i gällande personalförteckning nedbringats att omfatta 10 beställningar.
Antalet dylika beställningar har ansetts för nästa budgetår kunna
begränsas till 5. I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår borde
enligt departementschefen, så länge flaggkorpralsbeställningar funnes tillsatta,
ett motsvarande antal beställningar för underofficerare av 2. graden hållas
vakant.
Beträffande staterna för det fast anställda manskapet i övrigt för budgetåret
1946/47 har departementschefen hänvisat till vad han tidigare anfört
under punkten 4.
För kustartilleriet har räknats med ytterligare 1 beställning i lönegrad
Oa 4, avsedd för befattningen som chef för utbildningsavdelningen vid kustartilleriinspektionen.
Enär den nuvarande för VII. militärbefälsstaben avsedda
regementsofficersbeställningen ansetts kunna utbytas mot beställning
för kompaniofficer, medför bifall till förslaget endast utökning med en beställning
för kapten.
Vidare har föreslagits, att 2 beställningar i lönegrad UO 2 utbytas mot 2
beställningar i lönegrad UO 3. I likhet med vad som föreslagits för flottan
och gällt för innevarande budgetår borde enligt departementschefen föreskrivas,
att sålunda nytillkommande beställningar i lönegraden UO 3 icke
finge tillsättas utan Kungl. Majits särskilda medgivande.
Beträffande manskapsstaterna för nästkommande budgetår har departementschefen
hänvisat till vad han tidigare anfört under punkten 4.
Av i personalförteckningen för innevarande budgetår upptagna beställningar
vid mariningenjörkåren få följande endast tillsättas medelst förord
ilande tills vidare, nämligen beställningar för 1 marindirektör av 1. graden,
1 förste mariningenjör, 2 mariningenjörer av 1. graden, 4 mariningenjörer av
2. graden, 1 specialingenjör av 1. graden, 3 specialingenjörer av 2. graden samt
9 specialingenjörer av 3. graden. Med hänsyn till att detta förhållande visat
sig medföra olägenheter vid personalrekryteringen och då behovet av tekniskt
utbildad personal inom marinen vore av den omfattningen att ett tillsättande
av ifrågavarande beställningar med ordinarie innehavare icke komme
att föregripa pågående utredning angående mariningenjörkårens framtida omfattning
och organisation, har departementschefen förordat att så finge ske
från och med nästa budgetår.
Vidare har departementschefen för nästa budgetår räknat med inrättande
av ytterligare 2 specialingenjörsbeställningar, nämligen 1 för specialingenjör
av 2. graden och 1 för specialingenjör av 3. graden.
Vad angår marinläkarkåren har departementschefen förordat, att för mari
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
93
nens underofficersskola å Berga uppföres en beställning såsom marinläkare
av 1. graden i lönegrad Ca 22.
Då en av de beställningar för marinläkare av 1. graden, som i enlighet
med 1942 års försvarsbeslut avsågs skola inrättas, till följd av pågående ut
redning rörande militärsjukvårdens organisation icke för närvarande ansetts
böra uppföras i personalförteckningen, kommer härigenom antalet marinläkare
av 1. graden att överensstämma med det enligt försvarspropositionen
1942: 210 beräknade slutläget.
Sedan marinens sjukhus i Karlskrona numera nedlagts och den för sjukhuset
avsedda marinläkaren av 1. graden i lönegrad Ca 24 överförts till övergångsstat
har antalet beställningar i sistnämnda lönegrad planenligt ansetts
böra minskas från 8 till 7.
Under innevarande budgetår gäller, att lediga eller ledigblivna ordinarie
beställningar vid marinens ''poliskår icke få återbesättas med ordinarie innehavare.
Denna bestämmelse har sin grund i att viss utredning pågått angående
organisationen av marinpoliskåren. Med hänsyn till att någon minskning
av personalen vid berörda poliskår visat sig icke vara möjlig att genom
föra bär departementschefen förordat, att i personalförteckningen upptagna
ordinarie beställningar för kåren från och med budgetåret 1946/47 få besättas
med ordinarie innehavare.
För innevarande budgetår har under rubriken Vissa utbildningsanstalter
uppförts en särskild beställning för chefen för marinens underofficersskola.
Då denna skola avses skola organiseras från och med ingången av budgetåret
1946/47 har föreslagits, att i personalförteckningen för nästa budgetår planenligt
uppföras 2 nya beställningar, nämligen 1 för souschef i lönegrad Oa 3
samt 1 för lärare i gymnastik och idrott i lönegrad Oa 3 eller Oa 2.
Likaledes har föreslagits, att, då marinens sjukhus i Karlskrona numera
nedlagts, den för sjukhuset avsedda civila personalen — 1 maskinist i lönegrad
Ca 12 och 1 eldare i lönegrad Ca 7 — överföres till flottans sjömansskola
och upptages under rubriken Vissa utbildningsanstalter.
Medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
har av departementschefen beräknats till, i avrundat tal, 22 800 000 kronor.
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.
För mannens underofficersskola har planenligt räknats med inrättande av
en arvodesbefattning i löneklass UO 7, avsedd för expeditionsunderofficer,
tillika uppbördsman, vid skolan.
Förevarande anslagspost har för nästa budgetår beräknats till 925 000
kronor. De pensionsmedel, vilka i avlöningsstaten böra upptagas såsom särskilda
uppbördsmedel för nästa budgetår ha uppskattats till 600 000 kronor.
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.
I anslutning till beslut av 1945 års riksdag (proposition 170, riksdagens
skrivelse 353) har Kungl. Majit den 15 juni 1945 utfärdat föreskrifter angående
arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal m. m.
94
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Dessa arvoden utöver lön för viss ordinarie personal äro i enlighet nied
vad som förordades i förutnämnda proposition uppdelade i fyra huvudgrupper,
nämligen stabsarvoden, förvaltningsarvoden, utbildningsarvoden och övriga
arvoden. För nästkommande budgetår har departementschefen ifrågasatt endast
vissa mindre jämkningar i vad avser anslagsbeloppen för utbildningsarvoden
för marinen, föranledda av omläggningar av undervisningen vid vissa
av marinens utbildningsanstalter.
Det för närvarande under rubriken Sjökrigshögskolan upptagna beloppet
å 24 400 kronor för deltidstjänstgörande lärare har föreslagits höjt till 25 800
kronor.
Vidare har för sjökrigsskolan beräknats ett belopp av 30 300 kronor för del
tidstjänstgörande lärare (nu 31300 kronor).
Med hänsyn till att verksamheten vid flottans underofficersskolor och kustartilleriets
under officer sskola avses upphöra från och med nästa budgetår har
för dessa skolor nu uppförda arvoden ansetts böra utgå ur förteckningen.
För marinens underofficersskola har för nästa budgetår räknats med 1
arvode å 1 440 till souschefen och 4 arvoden å likaledes 1 440 kronor till heltidstjänstgörande
lärare. Därjämte har till timarvoden åt deltidstjänstgörande
lärare beräknats ett belopp av 12 440 kronor.
Slutligen har föreslagits, att ett i vederbörlig förteckning för närvarande
upptaget arvode å 900 kronor för en uppbördsman vid Karlskrona örlogsvarvs
skjutbana skall utgå ur förteckningen.
Det sammanlagda medelsbehovet för arvoden utöver lön till militär och civilmilitär
personal har för budgetåret 1946/47 uppskattats till i runt tal 130 000
kronor.
Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.
Departementschefen har förordat, att med hänsyn till vissa nytillkomna
anläggningar, anslagsposten för tillsynsmän vid befästningar och kruthus
m. m. inom Stockholms kustartilleriförsvar upptages till 18 890 kronor, vilket
innebär en höjning med 560 kronor.
Sydkustens marindistrikt. Sedan marinens sjukhus i Karlskrona numera
nedlagts ha för sjukhuspersonalen beräknade arvoden om sammanlagt 11 140
kronor ansetts böra utgå ur förteckningen.
Vidare har arvodesbeloppet till uppbördsmän vid marinens kustbevakning
föreslagits skola minskas från 6 000 till 3 000 kronor.
Beträffande Blekinge kustartilleriförsvar har det nu upptagna arvodet å
150 kronor för år till tillsynsman för övningsbatteriet å Hasslö ansetts böra
utgå ur förteckningen.
För Västkustens marindistrikt bär förordats, att arvodesbeloppet för tillsynsmän
vid befästningar, kruthus m. m. tillhörande Göteborgs kustartilleriförsvar
minskas från 10 920 kronor till 10 320 kronor.
Under rubriken Vissa utbildningsanstalter har departementschefen för sjökrigsskolan
räknat med ett från 32 500 till 24 450 kronor minskat belopp.
För marinens underofficersskolor nu uppförda arvodesbelopp å
totalt 16 725 kronor ha på grund av nedläggandet av verksamheten vid dessa
Statsutskottets utlåtande nr 192,
95
skolor ansett böra utgå ur förteckningen . I stället har för marinens underofficersskola
beräknats ett belopp av 2 400 kronor, avsett till arvoden åt
civila lärare i författningskunskap.
För lärararvoden vid flottans underbefälsskolor har beräknats ett
belopp av 90 000 kronor (nu 109 000 kronor).
I förteckningen för innevarande budgetår har ett belopp av 253 800 kronor
upptagits för flottans sjömans skol a. För nästa budgetår har departementschefen
upptagit ett belopp av 228 100 kronor.
För särskilda kurser m. m. hava beräknats arvoden och ersättningar
med totalt 28 740 kronor, innebärande en minskning med 14 785 kronor.
Till arvoden åt föreståndare vid vissa av de under arméns avlöningsanslag
berörda förrådscentralerna för läkemedel har här räknats med ett belopp av
4 800 kronor.
Slutligen har departementschefen i anslutning till vad han vid behandlingen
av arméns avlöningsanslag anfört angående behovet av personalvårdsassistenter
förordat, att för nämnda ändamål beräknas ett belopp av 14 000
kronor för marinen.
Med beaktande av de föreslagna ändringarna har arvodessumman för nästa
budgetår beräknats till i runt tal 675 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslagspost har beräknats
till (130 000 + 675 000 =) i avrundat tal 800 000 kronor.
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Beträffande i personalförteckning redovisade extra ordinarie tjänstemän
har departementschefen, såvitt avser dylika tjänstemän vid kameral- och ekonomikontoren,
hänvisat till vad han anfört under punkten 7.
Med avseende å marinstaben har föreslagits inrättande av 3 nya biträdesbefattningar,
därav 1 i lönegrad MEo 4 och 2 i lönegrad MEo 2.
För tjänstgöring vid marinledningens pannanläggning har räknats med nya
befattningar för 1 maskinist i lönegrad MEo 12 och 1 reparatör i lönegrad
MEo 7.
Vidare har föreslagits inrättande av 2 befattningar för portvakter i lönegrad
MEo 5 vid marinledningens byggnad.
I fråga örn Ostkustens marindistrikt har räknats med ytterligare 2 sjukvårdsbiträden
(lönegrad Mvd), avsedda för Stockholms örlogsstation och
Vaxholms kustartilleriregemente, ävensom 2 nya biträdesbefattningar i lönegrad
MEo 2, avsedda för Stockholms kustartilleri försvars intendenturen
vältning.
För Gotlands marindistrikt har departementschefen räknat med ytterligare
1 befattning som sjukvårdsbiträde vid Gotlands kustartillerikår.
Vad beträffar Sydkustens marindistrikt har förordats uppförande av 2 nya
befattningar för sjukvårdsbiträden vid Karlskrona örlogsstation och Karlskrona
kustartilleriregemente.
Marinens sjukhus i Karlskrona har nedlagts från och med den 5 juli 1945.
96
Statsutskottets utlåtande nr 192.
I gällande personalförteckning upptagen personal för sjukhuset har föreslagits
skola utgå ur förteckningen. I stället har under ny rubrik Sjukvårdsförvaltningen
ansetts böra upptagas de för denna förvaltning för närvarande avsedda
befattningarna, nämligen 1 förrådsman i lönegrad MEo 5 och 2 kontorsbiträden
i lönegrad MEo 4.
Med avseende å Västkustens marindistrikt har för marindistriktsstabens
nya telefonväxel, som beräknats kunna tagas i bruk i början av år 1946, föreslagits
inrättande av befattningar för 1 telefonvakt av 1. klass (MEo 4) och
1 telefonvakt av 2. klass (MEo 2) varjämte räknats med 2 nya sjukvårdsbiträdesbefattningar,
avsedda för Göteborgs örlogsstation och Älvsborgs kustartilleriregemente.
Vid kustartilleriregementet har vidare räknats med en ny
befattning för maskinist i lönegrad MEo 12 i utbyte mot en dylik befattning
i lönegrad MEo 8.
Under rubriken Vissa utbildningsanstalter har för sjökrigsskolan föreslagits,
att befattningar för 1 kanslibiträde i MEo 7, 1 förman av 1. klass i
MEo 7 och 1 vaktmästare i MEo 5 utbytas mot befattningar för 1 kontorist i
MEo 8 repsektive 1 arbetsförman av 2. klass i MEo 10 och 1 vaktmästare i
MEo 6. Vidare har räknats med ett sjukvårdsbiträde vid skolan.
För marinens underofficersskola har försvarets civilförvaltning
föreslagit inrättande av åtskilliga nya extra ordinarie befattningar. För egen
del har departementschefen funnit det erforderligt, att föreliggande förslag till
personalorganisation överses av statens organisationsnämnd, innan ställning
till detsamma tages. Åt nämnden har han den 4 februari 1946 uppdragit att
verkställa dylik översyn. Det syntes departementschefen böra få ankomma på
Kungl. Majit att, på grundval av den utredning som genom nämndens försorg
verkställdes, meddela föreskrifter rörande anställande av extra ordinarie per
sonal vid denna läroanstalt.
Såvitt avser flottans sjömansskola har föreslagits utbyte av en vakt
mästarbefattning i lönegrad MEo 5 mot en befattning för förman av 1 klass
i lönegrad MEo 7. Vidare har förordats utbyte av 1 kontorsbiträdesbefattning
i MEo 4 mot 1 kanslibiträdesbefattning i MEo 7 ävensom inrättande av 1 ny
sjukvårdsbiträdesbef attning.
Beträffande marinens poliskår har föreslagits, att i personalförteckningen
för nästa budgetår för poliskåren i Göteborg upptagas — förutom i personalförteckningen
för innevarande budgetår uppförd personal, nämligen 1 överkonstapel
i lönegrad MEo 12 och 2 konstaplar i lönegrad MEo 9 — 4 poliskonstaplar
i lönegrad MEo 9.
Under rubriken Marinens väderlekstjänst har departementschefen föreslagit
uppförande av -— förutom nu under rubriken Marinens lokala väderlekstjänst
uppförda 2 befattningar för militärmeteorolog av 3. graden i lönegrad
MEo 13 — 1 befattning för militärmeteorolog av 2. graden i lönegrad MEo 15
och ytterligare 1 befattning för militärmeteorolog av 3. graden.
Under rubriken Förrådscentralerna för läkemedel har departementschefen
räknat med 2 befattningar för förrådsmän i lönegrad MEo 5.
Kostnaderna för avlöningar till den extra ordinarie personal, som sålunda
Statsutskottets utlåtande nr 192.
97
ansetts böra uppföras å personalförteckningen för nästkommande budgetår,
hava beräknats uppgå till omkring 1 450 000 kronor.
För viss extra personal m. m. beräknas för nästa budgetår ett belopp av
i runt tal 610 000 kronor.
För avlöning till fänrikar bar för nästa budgetår beräknats ett belopp av i
runt tal 330 000 kronor (nu 365 000 kronor).
Under rubriken Fiss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren har föreslagits
planenlig utökning med 1 befattning för marinläkare av 2. graden. För
arvoden till här avsedd personal har beräknats ett från 165 000 kronor till
168 000 kronor förhöjt belopp).
Till kontant ersättning åt musikelever har räknats med oförändrat belopp,
15 120 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal har beräknats till, i avrundat tal, 2 575 000 kronor.
5. Rörligt tillägg.
För tillgodoseende av medelsbehovet under denna anslagspost har för
innevarande budgetår beräknats ett belopp av 3 910 000 kronor. Med hänsyn
till i det föregående framlagda förslag har anslagsposten för budgetåret
1946/47 ansetts böra upptagas med förslagsvis 3 700 000 kronor.
I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda
medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal
m. fl. att uppgå till 30 200 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med
1 200 000 kronor.
Den av departementschefen för nästa budgetår förordade personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän vid marinen upptager — med undantag för
det fast anställda manskapet — i huvudsak de nya beställningar, som erfordras
för den planenliga utökningen av organisationen av flottan och kustartilleriet.
Utskottet har icke funnit något att invända mot de tillämpade grunderna för
beräkning av ifrågavarande personalbehov och får därför tillstyrka, att nämnda
förteckning fastställes. Personalförteckningen för pensionerad personal i
arvodesbefattning, beträffande vilken förteckning allenast en mindre
jämkning förordats, bör likaledes kunna godtagas. Den verkställda beräkningen
av medelsbehovet under anslagsposterna har icke givit utskottet anledning
till särskilt uttalande.
I fråga örn det i motionerna I: 112 och II: 217 gjorda yrkandet örn förbättrad
löneställning för det fast anställda manskapet har utskottet yttrat
sig vid behandlingen av arméns motsvarande anslag. Utskottet får vidare
hänvisa till vad utskottet ovan anfört i vissa frågor, som beröra flera försvarsgrenar.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192. ii38 46 7
Utskottet.
98
Statsutskottets utlåtande nr 192.
i arvodesbefattning vid marinen, vilka i särskild ordning överlämnats
till riksdagen;
b) bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda
föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med
genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för
fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;
c) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget
-
året 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... kronor 22 800 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,
förslagsvis .................. » 925 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ...... » 800 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................ » 2 575 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 3 700 000
Summa kronor 30 800 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 600 000
Nettoutgift kronor 30200000;
d) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 200 000 kronor.
24:o) Marinen: Avlöningar till civil handräckningspersonal. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 232 och 233) att till Marinen: Avlöningar
till civil handräckningspersonal för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 375 000 kronor.
Såsom framgår av vad som i det föregående under punkten 20 anförts har
departementschefen vid behandlingen av ett av statens organisationsnämnd
framlagt förslag rörande anställande av civil eldarpersonal vid försvarsväsendet
tillstyrkt, att för marinen skulle för nästa budgetår beräknas 71 helårsanställda
eldare samt grov- och diversearbetare ävensom 17 säsonganställda
grov- och diversearbetare. Lönekostnaderna för denna personal ha uppskattats
till 375 000 kronor. Medel för dessa lönekostnader hava synts departementschefen
böra anvisas under ett särskilt förslagsanslag, benämnt
Marinen: Avlöningar till civil handräckningspersonal. Departementschefen
Statsutskottets utlåtande nr 192.
99
har erinrat, att detta anslag kunde komma att belastas med kostnader för personal
utöver den här angivna, i den mån nämligen för marinen foges i anspråk
den reservpersonal för eldningstjänst, för vilken medel preliminärt beräknats
under arméns motsvarande anslag.
Utskottet, som hänvisar till vad utskottet anfört vid behandlingen i det
föregående av arméns motsvarande anslag, har intet att erinra mot den under
förevarande punkt äskade medelsanvisningen.
Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till civil handräckningspersonal
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 375 000 kronor.
25:o) Marinen: Familjebidrag. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 82) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Marinen: Familjebidrag för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 155 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 25, s. 233) att till Marinen: Familjebidrag för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
Under åberopande av vad utskottet i det föregående under punkt 21 anfört
får utskottet i enlighet med Kungl. Majits förslag hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Familjebidrag för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
26:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr
1 bär Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 112) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av
26 500 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 26, s. 233—251) att
dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet,
vilka komme att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;
dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunde
visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag
godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvap
-
Utskottet.
Utskottet.
100 Statsutskottets utlåtande nr 192.
nets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1946/47;
dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 25 650 000 kronor.
Vidare har utskottet i detta sammanhang till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Carlström
och Grym (I: 115) och den andra inom andra kammaren av herr Jansson i
Kalix m. fl. (11:213), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte anhålla att nuvarande innehavaren av studierektorstjänsten i
flygstaben från och med den 1 juli 1946 inplaceras i lönegraden MEo 30 med
rätt för innehavaren att uppbära lön enligt slutlöneklassen inom nämnda lönegrad,
d. v. s. 32:a löneklassen, d. v. s. samma löneförmåner som tillkomma
studierektorn vid arméstaben.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen II: 213.
Över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
försvarsväsendets lönenämnd avgivit yttrande.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 23 400 000
kronor.
Av den av departementschefen lämnade redogörelsen för beräkningen för
nästa budgetår av de olika anslagsposterna och av personalbehovet inhämtas
i huvudsak följande.
I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Med avseende å flygstaben har, då en av militärmeteorologerna på övergångsstat
i lönegrad A 18 numera erhållit befattning som militärmeteorolog
i lönegrad Ca 22, föreslagits att en av de i personalförteckningen å övergångsstat
upptagna befattningarna som militärmeteorolog i lönegrad A 18 skulle
utgå.
Beträffande personal vid flygvapnet har för nästa budgetår —• med undantag
för det fast anställda manskapet -—• upptagits i stort sett den ordinarie
personal vid flygvapnet, som för budgetåret 1946/47 angivits i den preliminära
plan för personalökning under femårsperioden, vilken i anslutning till
framläggandet av propositionen 1942: 210 överlämnades till riksdagens vederbörande
utskott, dock med de avvikelser, som betingas av 1943 års riksdags
beslut rörande omorganisation av flygförvaltningen samt beslutet örn Söder
töms flygflottilj.
Antalet officerare motsvarar med nyss angiven reservation i huvudsak
det antal, som upptagits i nämnda plan. Med hänsyn till befordringsläget har
dock ökningen av antalet löjtnantsbeställningar begränsats. I enlighet härmed
har departementschefen förordat, att följande nya beställningar planenligt
Statsutskottets utlåtande nr 192. 101
upptagas för nästkommande budgetår, nämligen 1 för flottiljchef, avsedd för
Södertörns flygflottilj, 5 för majorer, 5 för kaptener och 25 för löjtnanter.
Beträffande underofficerare har på grund av befordringsläget antalet
sergeanter måst upptagas lägre än enligt förutnämnda plan. Departementschefen
har på förslag av flygvapenchefen föreslagit införande av en not till
personalförteckningen med innehåll att, örn ledig beställning i lönegrad
UO 2 icke kunde besättas med därtill kompetent beställningshavare, beställningen
finge tills vidare ersättas med beställning i lönegrad UO 1.
I årets personalförteckning äro underofficerarna i lönegrad U0 3 upptagna
under benämningarna förvaltare och förvaltare (i kassörsbefattning). Till den
första kategorien hänföras de underofficerare, vilka tidigare benämndes förrådsförvaltare
och flygstationsmästare. Då det ur redovisningstekniska m. fl.
synpunkter ansetts önskvärt, att sistnämnda båda kategorier redovisades var
för sig i personalförteckningen, har departementschefen tillstyrkt ett av flygvapenchefen
framställt förslag härom. De båda kategorierna hava i förslaget
till personalförteckning upptagits under benämningarna förvaltare (i förrådsbefattning)
och förvaltare (i flygstationsbefattning).
Departementschefen har förordat, att för nästkommande budgetår följande
antal underofficersbeställningar skola planenligt tillkomma, nämligen 2 förvaltare
(i förrådsbefattning), 10 förvaltare (i flygstationsbefattning), 23 fanjunkare,
1 fanjunkare (i kassörsbefattning) och 25 sergeanter. Samtidigt böra,
framhåller departementschefen, såsom tidigare förutsatts 2 beställningar
för förvaltare (i förrådsbefattning) vid centrala verkstäder utgå ur förteckningen.
Beträffande manskap har departementschefen hänvisat till vad han anfört
under punkten 4 i propositionen.
I fråga örn flygvapnets civilmilitära personal har departementschefen
föreslagit en ökning av ingenjörspersonalen med 1 flygdirektör av 1. graden,
13 flygingenjörer av 1. graden och 3 flygingenjörer av 3. graden. Samtidigt
har föreslagits en minskning av flygingenjörsbeställningarna av 2. graden
med 3.
Departementschefen har förordat, att till envar av styresmännen för de
centrala flygverkstäderna vid Malmen, Västerås och Arboga, för närvarande
flygdirektörer av 1. graden i lönegrad Ca 30, finge under nästa budgetår utgå
ett lönefyllnadsarvode av 2 100 kronor för år.
Antalet flygläkarbeställningar har för nästa budgetår föreslagits ökat med
en beställning såsom flygläkare av 1. graden, avsedd för Södertörns flygflottilj.
Beträffande meteorologpersonalen lia på grund av bristande tillgång på
kompetent personal i innevarande budgetårs personalförteckning endast uppförts
3 beställningar för militärmeteorolog i lönegrad Ca 22, medan enligt
1943 års riksdagsbeslut det centrala väderleksorganet i flygstaben skulle utgöras
av 1 stabsmeteorolog, 2 förste militärmeteorologer, 3 militärmeteorologer
samt 5 militärmeteorologer av 2. graden. Departementschefen har förordat,
att för nästkommande budgetår uppföras beställningar för 1 stabs
-
102
Statsutskottets utlåtande nr 192.
meteorolog i lönegrad Ca 30, 1 förste militärmeteorolog i lönegrad Ca 26 och
2 militärmeteorologer i lönegrad Ca 22.
Av beställningar för verkmästare har föreslagits planenlig ökning med 4
för verkmästare av 1. klassen.
Antalet mästare har liksom föregående år med hänsyn till förbättrade rekryteringsmöjligheter
befunnits kunna ökas något hastigare än som beräknades
1 försvarsbeslutet. Med anledning härav har departementschefen förordat, att
för nästa budgetår i förteckningen upptagas 50 mästare av 1. klassen och 120
av 2. klassen eller tillhopa 170 mot i försvarsbeslutet för nämnda budgetår beräknade
147 och vid slutligt genomförd organisation 265.
Beträffande personal vid flygförbanden föreslås för Södertörns flygflottilj
utökning med 1 maskinist i lönegrad Ca 12 samt 1 eldare av 1. klassen och
2 förrådsvaktmästare, samtliga i lönegraden Ca 7.
Medelsbehovet under anslagsposten har av departementschefen för nästa
budgetår beräknats till 17 700 000 kronor (nu 16100 000 kronor).
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.
Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för pensionerad
personal i arvodesbefattning ha upptagits befattningar för tillhopa
51 officerare och 81 underofficerare.
För budgetåret 1946/47 har föreslagits uppförande i personalförteckningen
av befattningar för ytterligare 1 officer, avsedd som mobiliseringsofficer vid
Södertörns flygflottilj, samt 3 underofficerare, avsedda som expeditionsunderofficerare
vid samma flygflottilj. Antalet expeditionsunderofficerare har —
liksom för innevarande budgetår -— föreslagits skola beräknas till fyra vid
flygbaskåren och tre vid varje flottilj, enär en minskning till det i propositionen
1942: 210 förutsatta antalet icke kunde genomföras, förrän behovet av
stamunderofficerare fyllts.
Medelsbehovet under anslagsposten har i enlighet härmed för nästa budgetår
beräknats till 900 000 kronor (nu 875 000 kronor). Inflytande pensionsmedel
ha ansetts böra upptagas till 700 000 kronor (nu 675 000 kronor).
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Under de senaste åren har undervisningen inom flygvapnet successivt omlagts
i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förutsatts i 1942 års försvarsbeslut.
Vid omdaningen av undervisningen ha dock, framhåller departementschefen,
självfallet beaktats de erfarenheter som vunnits sedan beslutet
fattades. För nästa budgetår hade man enligt departementschefen att räkna med
en fortsatt utveckling på detta område. Därtill komme, att inrättandet av en nv
yrkesgren för stammanskap, stamflygförare (jfr punkt 4), komme att i olika
hänseenden påverka utbildningsorganisationen. Då slutliga utbildningsplaner
ännu ej kunnat uppgöras, förelåge för närvarande svårigheter att i detalj be
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
103
räkna medelsbehovet för olika utbildningsanstalter. Emellertid hade departementschefen
i nuvarande läge ansett sig böra i stort godtaga de förslag, som
myndigheterna härutinnan framlagt. Uteslutet vore dock icke, att det vid den
slutliga utformningen av utbildningsorganisationen under nästa budgetår
kunde visa sig erforderligt att inom den totala anslagsramen vidtaga jämkningar
i föreliggande beräkningar.
Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.
För arvoden till lärare i militära ämnen vid flygvapnets utbildningsanstalter
ha för innevarande budgetår beräknats sammanlagt 62 600 kronor, därvid
icke inräknade kostnaderna för de enligt äldre bestämmelser övergångsvis
utgående arvodena. Sistnämnda arvoden har departementschefen enligt
under hand inhämtade uppgifter beräknat till cirka 8 000 kronor.
För nästa budgetår har departementschefen beräknat medelsbehovet till
ifrågavarande lärararvoden till 81 000 kronor, inberäknat kostnaderna för berörda
övergångsvis utgående arvoden. Härvid har, med hänsyn till svårigheten
att vid tidpunkten för propositionens avlämnande beräkna för de olika
utbildningsanstalterna specificerade anslagsbelopp, förutsatts, att det skulle
få ankomma på Kungl. Maj:t att i detalj pröva vilka arvodesbelopp, som äro
erforderliga för de olika skolorna.
I den för budgetåret 1945/46 fastställda förteckningen å arvoden utöver
lön till militär och civilmilitär personal finnes under rubriken Övriga arvoden
upptaget ett belopp av 1 800 kronor, avsett för militärmeteorolog, som uppehåller
befattningen såsom chef för flygstabens väderleksavdelning. Vid bifall
till departementschefens förut berörda förslag om uppförande av en beställning
för stabsmeteorolog å personalförteckningen för ordinarie tjänstemän
har nyssnämnda arvode å 1 800 kronor ansetts böra utgå ur arvodesförteckningen.
I enlighet med vad departementschefen anfört under anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän ha å arvodesförteckningen uppförts 3 arvoden
å 2 100 kronor för styresmännen vid de centrala flygverkstäderna å
Malmen samt i Västerås och Arboga.
Med beaktande av vad sålunda föreslagits har medelsbehovet för nästa budgetår
till arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal uppskattats
till 94 235 kronor.
Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.
Vad beträffar flygbasområdesstaberna har föreslagits att i arvodesförteckningar
för budgetåret 1945/46 upptaget belopp av sammanlagt 37 800 kronor
för arvoden till tillsynsmän vid krigsflygfält och övningsplatser med hänsyn
till nytillkomna flygfält m. m. höjes till 39 900 kronor.
Med avseende å flygförbanden har för arvoden till civila lärare vid flygvapnets
manskapsskolor för nästa budgetår upptagits ett belopp av 215 000
kronor (nu 189 000 kronor).
För arvoden till civila lärare vid flygkrigshögskolan har upptagits ett belopp
av 6 300 kronor (nu 11500 kronor).
104
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Arvodesbeloppet för civila lärare vid as plantskolan har föreslagits höjt
från 23 560 kronor till 23 800 kronor.
För tekniska skolan har beräknats ett belopp av 5 000 kronor till arvoden
åt civila lärare. Departementschefen har därvid förutsatt att det skulle ankomma
på Kungl. Majit att närmare pröva medelsbehovet, när undervisningens
omfattning bättre kunde överblickas.
Slutligen har departementschefen i anslutning till vad han vid behandlingen
av arméns avlöningsanslag anfört angående behovet av personalvårdsassistenter
förordat, att för nämnda ändamål beräknades ett belopp av 16 000
kronor för flygvapnet.
Med beaktande av de föreslagna ändringarna har arvodessumman för nästa
budgetår beräknats till 329 990 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslagspost har beräknats
till (94 235 + 329 990 =) i runt tal 425 000 kronor (nu 400 000 kronor).
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Med avseende å i personalförteckningen redovisade extra ordinarie tjänstemän
har föreslagits i huvudsak följande.
I avbidan på omorganisation av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
har för innevarande budgetår för flygstaben uppförts en befattning såsom
byrådirektör i lönegrad Eo 28. Sedan denna omorganisation numera kommit
till stånd, har befattningen föreslagits skola utgå ur personalförteckningen.
Departementschefen har föreslagit inrättande vid flygstaben av 4 stabstrafikledare
i lönegrad MEo 20.
Vidare har föreslagits inrättande dels av en ny befattning för kanslibiträde
i lönegrad MEo 7 i utbyte mot en befattning i MEo 2 och dels av en befattning
för telefonvakt i lönegrad MEo 2.
Slutligen har beträffande flygstaben föreslagits, att de för närvarande under
rubriken Flygstaben redovisade befattningshavarna — 6 tekniska biträden, 6
kontorsbiträden och 4 skrivbiträden — vilka tjänstgöra vid den militära
väderlekscentralen, i likhet med övrig personal vid nämnda central i personalförteckningen
skola uppföras under rubriken Väderlekstjänsten.
Vidkommande flygförbanden har chefen för flygvapnet ånyo upptagit de
tidigare vid olika tillfällen och senast i medelsäskandena för innevarande
budgetår (se propositionen 1945: 170) framlagda förslagen om löneregleringar
för signalister, sjukvårdsförmån och garageförmän.
Vidkommande signalisterna har flygvapenchefen framhållit nödvändigheten
av att denna personal erhölle sådana avlöningsförmåner att återgång
till fredsförhållanden icke medförde, att personalen åter sökte sin utkomst på
den civila arbetsmarknaden, främst inom sjöfarten.
Civilförvaltningen har anfört, att flygvapnets signalister till övervägande
antal utgjordes av personal ur handelsflottan. Erfarenheterna hade visat, att
icke oväsentliga svårigheter förelåge att med nuvarande löneställning för
andre signalister rekrytera och bibehålla dylik personal i tjänst. Då arbets
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
105
uppgifterna för förste och andre signalisterna i stort sett vore desamma, föresloge
civilförvaltningen, att samtliga flygvapnets signalister upptoges i lönegrad
MEo 12 under tjänstebenämningen signalister.
Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha ansett, att
med prövning av frågan örn uppflyttning av andre signalisterna till MEo 12
borde anstå i avbidan på resultatet av tjänsteförteckningssakkunnigas
arbete.
För egen del har departementschefen förklarat sig anse, att förevarande
spörsmål borde bli föremål för ytterligare överväganden. Det syntes enligt
departementschefen få ankomma på Kungl. Majit att taga ställning till frågan
örn signalisternas lönegradsplacering.
Departementschefen har förordat inrättande av en befattning såsom biträdande
husmoder i lönegrad MEo 4 vid Hälsinge flygflottilj ävensom befattningar
för 1 husmoder av 1. klass och 1 biträdande husmoder vid Södertörns
flygflottilj, vilken flottilj avses skola uppsättas under nästa budgetår. Departementschefen
har likaledes förordat inrättande av en befattning för ytterligare
1 biträdande husmoder vid Upplands flygflottilj.
Departementschefen har biträtt ett av flygvapenchefen framfört förslag i
fråga örn inrättande av extra ordinarie befattningar för köks- och servisbiträden
vid Hälsinge och Södertörns flygflottiljer. Antalet befattningar syntes
departementschefen dock liksom för övriga flottiljer få bestämmas av Kungl.
Majit i enlighet med vad departementschefen anfört under punkten 6 i propositionen
angående rationalisering av driften vid matinrättningarna.
18 befattningar som skrivbiträden, tillika kartritare, i lönegrad MEo 4 ha
föreslagits skola från och med nästa budgetår överflyttas till rubriken Väderlekstjänsten.
Departementschefen har förordat, att för Södertörns flygflottilj uppföras
följande befattningar i personalförteckningen för extra ordinarie personal,
nämligen 1 förste trafikledare i MEo 18, 1 andre trafikledare i MEo 15, 1 förste
signalist i MEo 12, 2 andre signalister i MEo 10, 1 elektriker i MEo 10, 1 husmoder
av 1. klass i MEo 8, 1 sjukvårdsförman i MEo 7, 1 sjuksköterska i
MEo 7, 1 garageförman i MEo 7, 6 förrådsmän i MEo 5, 1 biträdande husmoder
i MEo 4, 1 kontorsbiträde i MEo 4, 1 sjukvårdsbiträde i MEo 3, 4
skrivbiträden i MEo 2 samt 1 telefonvakt av 2. klass i MEo 2.
1 personalförteckningen för innevarande budgetår finnas under rubriken
Väderlekstjänsten upptagna 2 militärmeteorologer av 1. graden i lönegraden
MEo 20, 24 militärmeteorologer av 2. graden i lönegraden MEo 15 och 40
militärmeteorologer av 3. graden i lönegraden MEo 13. Chefen för flygvapnet
har hemställt, att för nästa budgetår måtte, med hänsyn dels till den avsedda
slutliga personalsammansättningen, dels till tillgången på nu anställd personal
med kompetens för uppflyttning till högre befattningar, upptagas följande
antal befattningar, nämligen 17 för militärmeteorologer av 1. graden,
35 för militärmeteorologer av 2. graden samt 28 för militärmeteorologer av
3. graden. Departementschefen har intet haft att erinra häremot.
Chefen för flygvapnet har föreslagit, att i personalförteckningen för extra
106
Statsutskottets utlåtande nr 192.
ordinarie personal skulle tillkomma befattningar för 5 föreståndare för observationscentralstation
i lönegrad MEo 10 och 18 kontorsbiträden vid sådan
station i lönegrad MEo 4. Personalen vid observationscentralstationerna avlönas
för närvarande med anlitande av flygvapnets övningsanslag.
Departementschefen, som vid anmälan i årets statsverksproposition (fjärde
huvudtiteln, s. 251) av medelsbehovet under flygvapnets övningsanslag förordat,
att kostnaderna för avlöning av väderleksobservationscentralernas personal
skola utgå från avlöningsanslaget, har ansett sig böra biträda chefens
för flygvapnet förslag att uppföra 5 föreståndare för här avsedda stationer på
extra ordinarie stat med placering i lönegraden MEo 10. Biträdespersonalen
borde emellertid uppdelas på två grupper. En grupp syntes böra omfatta 12
biträden i lönegrad MEo 4. Övrig personal syntes böra vara extra och hänföras
till lönegrad MEx 4.
Såsom framgår av det föregående har departementschefen förordat, att all
personal i väderlekstjänst skulle i personalförteckningen upptagas under
rubriken Väderlekstjänsten. Med beaktande av att en befattning som skrivbiträde,
tillika kartritare, borde tillkomma för tjänstgöring vid Södertörns flygflottilj,
har departementschefen sålunda förordat, att i personalförteckningen för
nästkommande budgetår under förevarande rubrik upptagas befattningar för
17 militärmeteorologer av 1. graden i lönegraden MEo 20, 35 militärmeteorologer
av 2. graden i lönegraden MEo 15, 28 militärmeteorologer av 3. graden
i lönegraden MEo 13, 5 föreståndare för observationscentralstation i
lönegraden MEo 10, 6 tekniska biträden i lönegraden MEo 7, 18 kontorsbiträden
i lönegraden MEo 4, 19 skrivbiträden, tillika kartritare, i lönegraden
MEo 4 och 4 skrivbiträden i lönegraden MEo 2.
För underofficers-, signal- och tekniska skolorna har föreslagits inrättande
av en befattning som kontorist i lönegrad MEo 8, avsedd för skolornas kassaförvaltning.
Kostnaderna för avlöningar m. m. till den extra ordinarie personal, som
sålunda bör uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår, lia beräknats
till 2 900 000 kronor.
För viss extra personal m. m. beräknas för nästa budgetår 337 000 kronor.
För avlöning m. m. till fänrikar lia för nästa budgetår beräknats 740 000
kronor (nu 840 000 kronor).
Under rubriken Viss icke-ordinarie läkar per sonat har föreslagits planenlig
utökning med 1 befattning för flygläkare av 2. graden. För arvoden till här
avsedd personal har beräknats ett från 20 000 kronor till 24 000 kronor förhöjt
belopp.
Till kontant ersättning åt musikelever har räknats med oförändrat belopp,
14 600 kronor.
Under rubriken Viss kontraktsanställd civil personal ha för budgetåren
1940/46 under flygvapnets avlöningsanslag funnits upptagna särskilda
anslagsposter för bestridande av avlöningskostnaderna för viss
kontraktsanställd civil personal. Syftet med anställandet av denna personal
har varit att med hänsyn till rådande knapphet på militärt utbildad
Statsutskottets utlåtande nr 192.
107
personal under den pågående utbyggnaden av flygvapenorganisationen frigöra
dylik personal från sådana sysslor och befattningar, som icke nödvändigt
kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. För budgetåret 1945/46
har för ändamålet beräknats ett belopp av 550 000 kronor, avsett för högst
157 befattningshavare i expeditionstjänst.
Chefen för flygvapnet har uppgivit, att personalläget icke möjliggör en
avveckling av den kontraktsanställda personalen under nästa budgetår.
Civilförvaltningen har med anledning härav beräknat behovet av dylik personal
för budgetåret 1946/47 till 166. Ökningen har föranletts av tillkomsten
av Södertörns flygflottilj. Medelsbehovet för avlönande av ifrågavarande
personal har departementschefen i enlighet med civilförvaltningens förslag
beräknat till i avrundat tal 580 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det förut anförda, i avrundat tal.
4 600 000 kronor.
5. Rörligt tillägg.
Medelsbehovet under förevarande anslagspost, som under innevarande
budgetår upptagits med 2 480 000 kronor, har med hänsyn till det ökade antalet
beställnings- och befattningshavare, som under nästa budgetår bomme
att avlönas från anslaget, beräknats till 2 725 000 kronor.
I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda
medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal
m. fl. att uppgå till 25 650 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
2 250 000 kronor.
De av departementschefen föreslagna ändringarna i flygvapnets personaluppsättning
äro — med undantag av det fast anställda manskapet —- i huvudsak
föranledda av det planenliga genomförandet under budgetåret 1946/47 av
den av 1942 års riksdag beslutade utökningen av flygvapnets organisation
under femårsperioden 1942/47, dock med de avvikelser, som betingas av 1943
och 1944 års riksdagars beslut rörande omorganisation av flygförvaltningen
respektive uppsättandet av Södertörns flygflottilj. I fråga örn inrättandet vid
flygvapnet av en särskild yrkesgren för stamflygförare av manskaps grad får
utskottet hänvisa till sitt under punkten 4 gjorda uttalande i ämnet.
Utskottet vill erinra, att 1945 års riksdag godkänt i propositionen nr 170
föreslagna grunder för lönereglering för militär meteorologpersonal. I enlighet
härmed skola bland andra militärmeteorolog placeras i lönegrad Ca 22,
militärmeteorolog av 1 respektive 2 och 3 graden i lönegraderna MEo 20,
respektive MEo 15 och MEo 13. I propositionen nr 240 till innevarande års
riksdag angående vissa löneställnings- och ersättningsspörsmål vid Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut, m. m. har föreslagits bland annat,
att med avseende å de civila meteorologerna statsmeteorolog skulle uppflyttas
till lönegrad A 23 och att begynnelselönen för meteorolog skulle utgå enligt
Utskottet.
108
Statsutskottets utlåtande nr 192.
15 lönegraden. Efter viss tids tjänstgöring i sistnämnda lönegrad borde uppfattning
till högre lönegrad äga ram. Ställningstagandet till frågan örn vilken
eller vilka lönegrader, som därvid skulle ifrågakomma, liksom till frågan
örn tidsintervallerna mellan förekommande uppflyttningar borde emellertid
tills vidare anstå. Ifrågavarande proposition har numera bifallits av riksdagen.
Då det måste anses rättvist, att löneställningen för den militära
meteorologpersonalen överensstämmer med vad som beslutats för motsvarande
civila befattningshavare, finner utskottet sig böra föreslå den ändringen
i personalförteckningen, att militärmeteorolog uppflyttas till lönegrad
Ca 23. Beträffande övrig lägre meteorologpersonal torde böra gälla vad i
förenämnda proposition anförts i fråga örn motsvarande civila personal. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att härutinnan träffa avgörande. Vid
bifall till vad sålunda föreslagits torde någon uppräkning av vederbörliga
anslagsposter icke vara erforderlig.
Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet örn höjd löneställning för
innehavaren av studierektorstjänsten vid flygstaben har försvarsväsendets
lönenämnd i sitt yttrande i ämnet framhållit, att lönenämnden icke ansett
sig kunna tillstyrka, att avgörande träffas örn lönegradsplaceringen för nämnde
studierektor utan att löneställningen för studierektorerna vid de övriga försvarsgrenarnas
staber samtidigt tages under omprövning. Utskottet vill med
anledning härav framhålla, att utredning numera verkställts angående samordnande
av studierektorernas vid försvarsgrenarna verksamhet därvid även
berörts löneställningen för dessa rektorer. Då denna utredning verkställts
på uppdrag av Kungl. Maj:t, synes utskottet icke lämpligt, att innan utredningen
blivit föremål för Kungl. Maj:ts prövning riksdagen nu fattar beslut
i anledning av densamma. Utskottet, som därför anser sig förhindrat att tillstyrka
det motionsvis gjorda yrkandet, föreställer sig emellertid att frågan
örn ifrågavarande studierektorers löneställning skall utan alltför långt dröjsmål
kunna underställas riksdagens prövning.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
framlagda förslagen rörande beräkningen av antalet beställnings- och
befattningshavare vid flygvapnet för nästa budgetår och av de i avlöningsstaten
ingående anslagsposterna.
I fråga örn det i motionerna I: 112 och II: 217 gjorda yrkandet örn förbättrad
löneställning för det fast anställda manskapet har utskottet yttrat sig vid
behandlingen av arméns motsvarande anslag. Utskottet får vidare hänvisa
till vad utskottet ovan anfört i vissa frågor, som beröra flera försvarsgrenar.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 115 och II: 213
samt i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) med den ändringen att beställning för militärmeteorolog
skall hänföras till lönegraden Ca 23, för budgetåret 1946/47 fastställa
de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för
pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet, vilka
i särskild ordning överlämnats till riksdagen;
Statsutskottets utlåtande nr 192.
109
b) bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda
föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med
genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för
fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;
c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... kronor 17 700 000
2. Arvoden till pensionerad personal i ar
vodesbefattning,
förslagsvis ................ » 900 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ...... » 425 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................ » 4 600 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 2 725 000
Summa kronor 26 350 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 700 000
Nettoutgift kronor 25650000;
d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 25 650 000 kronor.
27:o) Flygvapnet: Avlöningar till civil handräckningspersonal. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 27, s. 252 och 253) att till Flygvapnet: Avlöningar
till civil handräckningspersonal för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 825 000 kronor.
Såsom framgår av vad departementschefen anfört vid behandlingen i årets
statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 123) av anslaget
till Flygvapnet: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt hade flygförvaltningen
under nämnda anslag äskat 200 000 kronor för anställande av civil
personal för den inre renhållningen. Departementschefen upptog icke detta
äskande i nämnda sammanhang utan förklarade sig vilja först i samband med
behandlingen av motsvarande spörsmål för de övriga försvarsgrenarna taga
ställning till frågan. I detta sammanhang har chefen för flygvapnet nu därutöver
begärt 400 000 kronor för anställande av civil personal för den yttre
renhållningen.
Departementschefen, som ansåge det vara lämpligt att även för flygvapnet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Utskottet.
Utskottet.
uppföra ett särskilt anslag för lönekostnader för kollektivavtalsanställd personal,
har vidare anfört följande.
Enligt vad jag inhämtat avses den civila personalen för den inre renhållningen
skola ombesörja städning och renhållning av logement och i anslutning
därtill belägna dagrum och dylikt. Jag vill i anledning härav framhålla,
att statens organisationsnämnd i sina personalberäkningar för rationaliserat
normalinfanteriregemente icke räknat med särskild personal för städning
av kompanilokaler. För dylikt arbete har avsetts sjukredo visad delvis
tjänstbar värnpliktig personal. Jag anser, att det skall vara möjligt att i
större utsträckning än flygförvaltningen räknat med taga i anspråk tillgänglig
personal för såväl den yttre som den inre renhållningen. Om alla möjligheter
därtill utnyttjas och arbetet rationaliseras, borde enligt min mening ett
starkt reducerat belopp, högst 200 000 kronor, kunna förslå för anställande
under nästa budgetår av oundgängligen erforderlig civil personal för renhållningsuppgifter.
I det föregående vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga för armén
har jag i likhet med statens organisationsnämnd förordat, att för vård och
skötsel av värmeanläggningar vid flygvapnet beräknas 107 helårsanställda
eldare samt grov- och diversearbetare och 51 säsonganställda grov- och diversearbetare.
Lönekostnaderna för denna eldarpersonal böra beräknas under
detta anslag. Kostnaderna uppskattas till i runt tal 625 000 kronor med nu
gällande löneavtal såsom grund.
Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag skulle härigenom
uppgå till (200 000 + 625 000 =) 825 000 kronor. Det bör ankomma
på Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter för reglering av medelsförbrukningen
under anslaget.
Utskottet, som hänvisar till vad utskottet anfört vid behandlingen i det
föregående av arméns motsvarande anslag, har intet att erinra mot den under
förevarande punkt äskade medelsanvisningen.
Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till civil handräckningspersonal
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 825 000 kronor.
28:o) Flygvapnet: Familjebidrag. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t
under fjärde huvudtiteln (punkt 118) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 57 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 28, s. 253) att till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.
Under åberopande av vad utskottet i det föregående under punkt 21 anfört
får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 192.
lil
29:o) Sjökarteverket: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 146) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 511 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 29, s. 253—281) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
sjökarteverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 530 000 kronor.
Vidare har utskottet till behandling i förevarande sammanhang förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Carl Eric Ericsson och Wetter (I: 271) och den andra inom andra kammaren
av herr Hagberg i Malmö ra. fl. (11:423), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, dels att föreståndarna vid sjökarteverkets kontrollstationer
i Stockholm, Göteborg och Malmö må erhålla ordinarie anställning,
dels ock att dessa föreståndare må placeras i 23:e lönegraden;
dels en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (11:421),
vari hemställts, att riksdagen ville dels besluta lönegradsplaceringarna vid
sjökarteverket i enlighet med vissa av motionären framställda förslag samt
dels besluta öka sjökarteverkets avlöningsanslag för budgetåret 1946/47 till
542 000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (II: 422),
vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville hemställa örn
utredning rörande sjökarteverkets organisation i vissa i motionen berörda
delar.
Den i motionen II: 421 gjorda framställningen innebär, att befattningen
som redaktör för tidskriften Underrättelser för sjöfarande och befattningen
som militärhydrograf skulle placeras i lönegrad A 24, att en befattning som
materialförvaltare i lönegrad A 15 skulle uppföras å sjökarteverkets personalförteckning
samt att förste ritarbefattningen å rättelse- och reproduktionsdetaljen
skulle placeras i lönegrad A 19 med tjänstebenämningen kartograf.
Den i motionen II: 422 åsyftade utredningen skulle enligt motionären omfatta
följande frågor, nämligen dels huruvida icke sjökarteverkets kontrollstationer
borde sortera under kommerskollegium, dels huruvida icke den
kontrollstationsföreståndarna åliggande kompass- och lanternekontrollen
borde överföras till fartygsinspektionen, dels örn icke den jordmagnetiska avdelningen
vid sjökarteverket borde överföras till motsvarande organ vid
rikets allmänna kartverk, dels ock huruvida icke statsisbrytarverksamheten
borde överföras till sjökarteverket.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 271, II: 421 och II: 422.
112
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 511000
kronor.
På grundval av ett av statens organisationsnämnd framlagt förslag beslöt
1945 års riksdag (projiosition nr 170, s. 364 o. f.: riksdagens skrivelse
nr 353) vissa ändringar i sjökarteverkets organisation. I samband med
utarbetandet av förslaget, vilket närmast föranletts av ett uttalande av 1944
års riksdag (riksdagens skrivelse nr 4, punkt 131 :o), aktualiserades vissa löneregleringsfrågor
inom verket. I syfte att få samtliga sådana frågor mera ingående
belysta i ett sammanhang tillkallades enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 26 oktober 1946 en särskild utredningsman, t. f. statskommissarien
K. A. Lindbergson, att såsom sakkunnig inom försvarsdepartementet
biträda med utredning av dessa frågor. Resultatet av utredningen
har av Lindbergson framlagts i skrivelse den 14 januari 1946. Med hänsyn
till de vitt skilda synpunkter, som under de senaste åren från olika håll framförts
rörande sjökarte verkets lönefrågor, har utredningsmannen under några
veckors tid följt de olika befattningshavarnas arbete inom verket, varjämte
särskilda experter anlitats för utredning av vissa spörsmål av speciell natur.
Utredningsmannen har således, framhåller departementschefen, kunnat bilda
sig en ingående kännedom örn de olika befattningshavarnas ansvar och arbetsuppgifter.
Beträffande sjökarteverkets nuvarande organisation ävensom utredningsmannens
förslag och däröver avgivna remissutlåtanden får utskottet hänvisa
till propositionen s. 255—276.
Departementschefen har för sin del anfört i huvudsak följande.
Vid min prövning av utredningsmannens förslag har jag ansett mig i stort
sett kunna godtaga detsamma. Med beaktande av vissa i remissutlåtandena
anförda synpunkter förordar jag dock, såsom av det följande framgår, vissa
avvikelser från förslaget.
I enlighet med utredningsmannens förslag, vilket i denna del lämnats utan
erinran i remissutlåtandena, tillstyrker jag, att verkschefen i lönehänseende
uppflyttas från lönegrad C 6 till C 8. Såsom utredningsmannen framhållit
torde denna lönegradsplacering icke föregripa den mera allmänna omprövning
av verkschefernas löneställning, som framdeles torde komma till stånd.
I fråga örn löneställningen för avdelningsföreståndarna ha i remissutlåtandena
skilda uppfattningar kommit till uttryck. Medan verkets styrelse och
civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund ansett, att föreståndarna för
sjökortsavdelningen samt nautiska och jordmagnetiska avdelningarna borde
placeras i lönegrad A 28, har statskontoret för dessa befattningshavare avstyrkt
högre löneställning än den nuvarande, A 26. Försvarets civilförvaltning
och lönenämnderna ha däremot icke haft något att erinra mot utredningsmannens
förslag, enligt vilket föreståndaren för sjökortsavdelningen skulle
placeras i 28:e lönegraden, medan de övriga två avdelningsföreståndarnas löneställning
skulle vara oförändrad. För egen del tillstyrker jag, att föreståndaren
för sjökortsavdelningen uppflyttas i 28:e lönegraden. Då av de båda
andra avdelningsföreståndarna fordras högre teoretiska kvalifikationer än av
föreståndaren för sjökortsavdelningen, har jag — ehuru dessa avdelningar
äro till omfattningen mindre — funnit det i viss mån tveksamt örn den nuvarande
löneställningen är tillräcklig. För närvarande har jag emellertid ansett
mig böra biträda utredningsmannens förslag även i dessa hänseenden.
Statsutskottets utlåtande nr 122.
113
I enlighet med utredningsmannens förslag torde här avsedda tre befattningshavare
samtliga böra erhålla tjänstebenämningen byrådirektör. Jag vill erinra
om att exempelvis i kommerskollegium finnas byrådirektörer i såväl
28:e som 26:e lönegraden.
Den tekniska avdelningen, med en ingenjör i lönegraden A 21 såsom chef,
har genom 1945 års riksdagsbeslut organiserats genom utbrytning av den dåvarande
materieldetaljen ur sjömätningsavdelningen. Den nyorganiserade avdelningen
har i samband med viss omläggning av serviceorganisationen för
fartygsmaterielen avsetts skola erhålla ökade arbetsuppgifter. I särskild proposition
framlägges för riksdagen av omorganisationen betingat förslag örn
anvisande av medel för anordnande av lämpliga servicelokaler m. m. å Beckholmen
i Stockholm. Enligt utredningsmannens förslag skulle avdelningsföreståndaren
uppflyttas i lönegraden Eo 24. Civilförvaltningen, statskontoret
och lönenämndema ha emellertid med hänsyn till de kompetenskrav, som
avsetts skola gälla för befattningen, ansett sig icke kunna tillstyrka högre
löneställning än 22:a lönegi-aden. Ehuru vissa skäl tala för den av utredningsmannen
föreslagna lönegradsplaceringen, anser jag mig böra för närvarande
föreslå, att befattningen uppföres i lönegraden A 22.
Föreståndaren för expeditionen, för närvarande redogörare i lönegrad A 18,
synes med hänsyn till numera föreliggande erfarenheter böra på sätt utredningsmannen
föreslagit inplaceras i 20:e lönegraden med benämningen kamrerare.
I anledning av vad riksräkenskapsverket anfört beträffande tjänstebenämningen
vill jag erinra om att redan i annat centralt ämbetsverk finnes
kamrerare i denna lönegrad. I samband med löneregleringen böra de å personalförteckningen
uppförda befattningarna såsom kassör och redogörare utgå.
Anledning saknas att nu vidtaga ändring i den av föregående års riksdag beslutade
anordningen med en deltidsanställd befattningshavare för handläggning
av juridiskkadministrativa uppgifter.
utredningsmannen, vilken funnit befattningarna såsom aktuarie, kartografer
och assistenter i viss män kunna likställas med befattningarna såsom statsgeodet
och statskartograf i rikets allmänna kartverk, har i princip föreslagit
samma lönegradsplacering för sjökarteverkets som för rikets allmänna kartverks
här avsedda befattningar. Därvid har utredningsmannen utgått från
en placering i 22:a lönegraden för båda grupperna. I proposition till innevarande
års riksdag angående anslag till rikets allmänna kartverk har emellertid
framlagts förslag om uppfattning av befattningarna i allmänna kartverket
i 23:e lönegraden. Med hänsyn härtill torde även sjökarteverkets här
avsedda befattningar böra i princip uppföras i nämnda lönegrad. Emellertid
böra vissa befattningar placeras i lägre lönegrad. Sålunda kan jag icke för
närvarande tillstyrka, att militärkartografen uppflyttas i högre lönegrad
än A 22. Tjänstebenämningen torde böra ändras till militärhydrograf.
Samma lönegradsplacering torde böra tillämpas för den å nautiska avdelningen
tjänstgörande ^ assistent, som handhar redigeringen av Underrättelser
för sjöfarande. Såsom tjänstebenämning för denne befattningshavare
föreslår jag redaktör. Den andre assistenten å nautiska avdelningen bör på
sätt utredningsmannen föreslagit bibehållas i nuvarande lönegrad, Eo 21.
övriga till denna grupp hänförliga befattningshavare synas böra placeras i
23:e lönegraden. Den å sjökortsavdelningen tjänstgörande aktuarien torde
böra erhålla tjänstetiteln statsgeodet, medan de övrigas tjänstebenämning
bör vara statshydrograf.
Mot utredningsmannens förslag beträffande amanuensens löneställning har
jag intet att erinra.
Frågan örn löneställningen för ritar per sonalen har, såsom av det föregående
framgår, blivit ingående behandlad såväl av utredningsmannen som i
Biliana till riksdagens protokoll IDB), ti sami. Nr 11)2.
1138 46 H
114
Statsutskottets utlåtande nr 192.
vissa remissutlåtanden. I samband därmed lia anförts olika synpunkter på
vissa frågor beträffande ansvarsfördelning m. m. Enär dessa frågor huvudsakligen
synas vara av natur att böra avgöras av verksledningen, anser jag
mig icke här böra taga ställning till desamma. Jag förutsätter, att de närmare
övervägas i samband med den revidering av verkets arbetsordning och
de i anslutning därtill utfärdade arbetsföreskrifterna, som synes erforderlig.
Av utredningen synes mig framgå, att inom originalritningsdetaljen bör inrättas
en befattning för en i förhållande till övriga ritare överordnad befattningshavare.
Befattningen synes i enlighet med lönenämndens förslag
böra placeras i lönegraden A 19. Jag utgår från att befattningens innehavare
tilldelas kvalificerade arbetsuppgifter, som svara mot den högre löneställningen.
Han bör således icke belastas med mera rutinmässigt kollationeringsarbete.
Med biträdande i viss utsträckning av verksstyrelsens _ förslag förordar
jag, att för samma detalj inrättas ytterligare en befattning i lönegraden
A17. Även för militärkartografiska detaljen torde, i enlighet med utredningsmannens
förslag, böra tillkomma en befattning i A 17. På sätt utredningsmannen
anfört torde vidare böra beräknas medel för utbyte av en befattning
såsom ritare i lönegrad Eo 11 mot en befattning i Éo 15. . Någon
förändring beträffande rättelse- och reproduktionsdetaljens ordinarie ritarpersonal
kan jag däremot icke tillstyrka. Genom de föreslagna lönegradsuppflyttningarna
kunna tre ritarbefattningar i lönegrad A 15 utgå. För den
nya befattningen i lönegrad A 19 samt ritarbefattningarna i 17:e och 15:e lönegraderna
förordar jag tjänstebenämningen kartograf.
De av utredningsmannen anförda synpunkterna beträffande ritarpersonalens
sjötjänstgöring synas böra närmare övervägas av verksledningen, vilken även
bör beakta vad utredningsmannen anfört rörande möjligheterna att i Ökad
utsträckning utnyttja ritbiträden i stället för ritare.
Förslaget örn inrättande av en befattning för materialförvaltare kan jag
icke för närvarande biträda. Med hänsyn härtill böra medel fortfarande beräknas
för arvode till den underofficer, som nu fullgör här ifrågavarande
arbetsuppgifter.
Även radiotelegrafistens löneställning torde böra regleras på sätt utredningsmannen
föreslagit. Enär befattningen bör bibehållas såsom extra ordinarie,
beräknar jag i "det följande under anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal medel för avlöning av en instrumentuppbördsman i
lönegrad Eo 13, varvid jag förutsätter, att det nuvarande tilläggsarvodet
icke vidare skall utgå. Under samma anslagspost böra även beräknas
medel för avlöning av ett tekniskt biträde i lönegrad Eo 6 vid sjökarteverkets
magnetiska laboratorium å Lovö. Kostnaderna för denna befattningshavares
avlöning bestridas för närvarande från sjökarteverkets anslag
till mätnings- och rekognosceringsverksamhet. En hos verket anställd i lönegraden
Eo 12 placerad uppbärdsmaskinist, vilken lönenämnden föreslagit till
ordinarie anställning, torde ytterligare någon tid böra bibehållas vid extra
ordinarie anställning, då han innehaft befattningen allenast sedan den 1 juli
1945.
Enär sjökarteverket synes ha stadigvarande behov av två expeditionsvakter,
tillstyrker jag det av bland andra verkets styrelse och lönenämndema framlagda
förslaget örn uppförande å personalförteckningen av två ordinarie expeditionsvaktsbefattningar,
den ena i lönegraden A 7 och den andra i A 5. Jag
kan däremot icke tillstyrka tjänstemannaförbundets förslag örn uppflyttning
av kontoristbefattningen i högre lönegrad.
Kontrollstationsföreståndarna i Stockholm, Göteborg och Malmö synas
böra bibehållas vid extra ordinarie anställning med oförändrad lön. På sätt
utredningsmannen föreslagit torde arvodena till motsvarande befattnings
-
Statsutskottets utlåtande nr 192.
115
havare i Sundsvall och Kalmar böra uppräknas med belopp, ungefär motsvarande
nu utgående dyrtidstillägg, eller till 3 000 kronor respektive 900 kronor.
Jag har icke heller något att erinra mot att ett å Göteborgsstationen anställt
tekniskt biträde beredes extra ordinarie anställning i lönegraden Eo 6.
Till frågan, huruvida viss kollektivavtalsanställd personal bör erhålla
tjänstemannaställning, är jag icke beredd att nu taga ställning. Jag förutsätter,
att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att i denna fråga fatta beslut.
Personalen torde även fortsättningsvis böra tills vidare avlönas av medel å
sakanslag.
I övrigt finner jag icke anledning till ändring i den för sjökarteverket gällande
personalorganisationen. Verksledningen torde emellertid böra uppmärksamma
vissa av utredningsmannen anförda synpunkter beträffande löneställningen
för biträdespersonal vid nyrekrytering.
Den å sjökarteverkets avlöningsstat uppförda anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän kan med hänsyn till vad i det föregående anförts
beräknas till 265 000 kronor (nu 250 000 kronor). Till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, beräknar jag 18 490 kronor (nu 17 910
kronor).
Medelsbehovet till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kan uppskattas
till oförändrat belopp, 146 000 kronor. Till särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän beräknar jag oförändrat 37 800
kronor. Då medelsbehovet till rörligt tillägg kan uppskattas till 62 710 kronor,
skulle det sammanlagda medelsbehovet under anslaget utgöra (265 000
+ 18 490 + 146 000 -f 37 800 -f 62 710 =) 530 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 19 000 kronor. Av anslagshöjningen belöpa omkring 7 000
kronor på överflyttning av vissa avlöningskostnader från andra anslag, varför
den verkliga anslagshöjningen utgör 12 000 kronor.
På förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1945 års riksdag vissa organisationsändringar
inom sjökarteverket, bland annat innebärande ändrad avdelningsindelning.
Med anledning av 1944 års riksdags uttalande om lämpligheten
av att vissa personalfrågor inom verket, som icke vore tillfredsställande ordnade,
gjordes till föremål för särskild översyn, har Kungl. Majit efter av särskilt
tillkallad utredningsman verkställd utredning i ämnet nu framlagt förslag
örn en mera allmän lönereglering för verkets personal. Utskottet har
vid sin prövning av de framlagda förslagen ansett sig med vissa avvikelser
kunna tillstyrka desamma.
I motionen II: 422 hava framställts vissa förslag örn ändring av bestämmelserna
örn sjökarteverkets arbetsuppgifter. Sålunda har ifrågasatts huruvida
icke sjökarteverkets kontrollstationer borde sortera under kommerskollegium
och den föreståndarna för nämnda stationer åliggande kompass- och
lanternekontrollen under fartygsinspektionen samt örn icke den jordmagnetiska
avdelningen vid verket borde överföras till motsvarande organ vid rikets
allmänna kartverk. Däremot skulle enligt motionen statsisbrytarverksamheten
överföras till sjökarteverket. Utan att i sak taga ställning till lämpligheten
av de ifrågasatta anordningarna anser utskottet emellertid de framställda
förslagen innehålla spörsmål, som torde vara förtjänta av att bliva
föremål för närmare utredning. Därvid torde även böra undersökas, huruvida
icke lämpligen till lotsstyrelsen böra överflyttas arbetsuppgifter, som avses
Utskottet■
116 Statsutskottets''utlåtande nr 192.
i motionen. Utskottet vill förorda, att utredning kommer till stånd rörande
nu berörda frågor.
Med anledning av vad i motionerna I: 271 och II: 423 anförts och utskottet
i övrigt inhämtat rörande löneställningen för kontrollstationsföreståndarna i
Stockholm, Göteborg och Malmö vill utskottet ifrågasätta, huruvida icke behovet
av nämnda kontrollstationer får anses numera vara så konstant och
arbetet vid nämnda stationer innebära med hänsyn till sjöfartens säkerhet
ett sådant ansvar, att en fastare anställning och måhända en något förbättrad
löneställning än vad för närvarande är fallet borde beredas dem. Utskottet
vill dock icke nu föreslå någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag beträffande
dessa befattningshavare men anser att även berörda spörsmål bör bliva föremål
för ytterligare övervägande. Utskottet förutsätter, att resultatet av denna
förnyade översyn skall kunna föreläggas nästa års riksdag.
Beträffande den å nautiska avdelningen tjänstgörande assistent, som
handhar redigeringen av Underrättelser för sjöfarande, föreslås att denne befattningshavare
uppflyttas från lönegrad A 21 till lönegrad A 22 och erhåller
benämningen redaktör. Utskottet anser förslaget välgrundat och förordar
detsamma. Härav följer, att utskottet icke anser sig kunna förorda den ytterligare
höjning i lönegradshänseende, varom i motionen II: 421 hemställts.
I fråga örn den å sjökarteverkets stat nu uppförda befattningen såsom militärkartograf
i lönegrad A 21 föreslår departementschefen en till lönegrad
A 22 förhöjd löneställning, därvid tjänstebenämningen skulle ändras till militärhydrograf.
Utskottet vill med anledning härav framhålla, att sjömätningsavdelningen
inom sjökarteverket är uppdelad på tre detaljer, nämligen allmänna
sjömätningsdetaljen och militära sjömätningsdetaljen, en var under
chefsskap av en från flottan kommenderad officer i lönegrad Oa 3 samt
militärkartograf iska detaljen under chefsskap av militärkartografen. Enligt
de för sistnämnde befattningshavare fastställda kompetensfordringarna skall
han hava avlagt sjöofficersexamen eller examen såsom officer i flottans
reserv. Därest officer tjänstgör vid förvaltningsmyndighet äger han uppbära
särskilt förvaltningsarvode. Då lön för kapten tillika med nämnda arvode
överstiger befattningshavare i lönegrad A 22 tillkommande löneförmåner anser
utskottet sig böra förorda, att befattningen inplaceras i närmast högre lönegrad
eller alltså A 23. Utskottet kan däremot icke tillstyrka det i förberörda
motion II: 421 gjorda yrkandet örn uppflyttning av befattningen till lönegrad
A 24.
Å sjökarteverkets tekniska avdelning tjänstgör en från flottan kommenderad
flaggunderofficer å tvångsvis övergångsstat. Denne befattningshavare, som
alltsedan år 1929 varit inkallad till ständig tjänstgöring vid sjökarteverket,
tjänstgör under sommarmånaderna såsom mätningsförrättare och i övrigt såsom
materialförvaltare och arbetsledare för de till avdelningen hörande arbetarna,
Departementschefen har ansett sig icke för närvarande böra föreslå någon
ändring beträffande denna befattning. Utskottet kan emellertid icke dela
denna departementschefens uppfattning. Framhållas må att materialförvaltaren
är avdelningsföreståndarens närmaste man och ansvarar i dennes frånvaro
Statsutskottets utlåtande nr 192.
117
för avdelningen. Med hänsyn härtill och till arten och omfattningen i övrigt
av de arbetsuppgifter, som åligga materialförvaltaren, anser utskottet det till
fullo motiverat, att befattningen i fråga överföres till sjökarteverkets stat.
Härvid ansluter utskottet sig alltså till vad såväl den särskilde utredningsmannen
som statskontoret och statens organisationsnämnd förordat i denna
fråga. Vidkommande löneställningen anser utskottet sig böra föreslå, att befattningen
inplaceras i lönegrad A 15, vilken löneställning jämväl förordats
av utredningsmannen. Utskottet finner sig alltså kunna tillstyrka motionen
II: 421 i här berörd del. Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit bör
givetvis tillses, att ifrågavarande befattningshavare icke kommer att vid sidan
av den nya lönen uppbära någon del av övergångsstatslönen. I samband med
tjänstens omreglering bör vidare det särskilda arvode av 300 kronor, som nu
utgår till nämnde flaggunderofficer för handhavande av däcksuppbörden å
sjökarteverkets fartyg under den tid dessa icke äro på expedition, indragas.
Å vardera av sjökarteverkets rättelse- och reproduktionsdctalj och dess
originalritningsdetalj finnes för närvarande anställd bland andra en förste
ritare i lönegrad A 17. Enligt departementschefens förslag skulle förste ritaren
å originalritningsdetalj en uppflyttas till lönegrad A 19 med tjänstebenämningen
kartograf. Beträffande motsvarande befattning å rättelse- och reproduktionsdetaljen
föreslås icke annan ändring än att även denne — liksom
övriga ritare i 17:e och 15:e lönegraderna -—- skulle benämnas kartograf.
Utskottet kan för sin del icke finna, att några nya omständigheter tillkommit,
som motivera att ur ansvarighetssynpunkt åtskillnad göres dessa ritare emellan.
Någon differentiering av befattningarna i fråga synes utskottet följaktligen
icke böra ifrågakomma, utan bör åt dem beredas samma löneställning.
Därvid anser utskottet sig kunna på goda grunder biträda verksstyrelsens förslag,
att dessa båda ritare placeras i lönegrad A 18. Härav följer, att utskottet
avstyrker motionen II: 421 i nu förevarande del. I fråga örn den övriga ritarpersonalens
sammansättning och löneställning finner utskottet sig böra följa
departementschefens förslag.
På grund av det anförda föreslår utskottet följande ändringar i den av
departementschefen förordade personalförteckningen för sjökarteverket. Militärhydrografen
uppflyttas från lönegraden A 22 till lönegraden A 23. En
kartograf i A 19 och en i A 17 utbytas mot två kartografbefattningar i lönegrad
A 18. Vidare bör å personalförteckningen uppföras en befattning såsom materialförvaltare
i lönegrad A 15. Till följd härav bör anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän ökas med 6 000 kronor, anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, minskas med 300
kronor och anslagsposten till rörligt tillägg ökas med 300 kronor. Anslagets
slutsummma skulle härigenom komma att ökas med 6 000 kronor till 536 000
kronor. Framhållas må att vid bifall till förslaget örn uppförande å sjökarteverkets
stat av en befattning för materialförvaltare belastningen å marinens
anslag till personal å övergångsstat kommer att minskas med belopp, svarande
mot de till ovannämnde flaggunderofficer utgående löneförmåner.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
118
Statsutskottets utlåtande nr 192
att riksdagen niå
I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 11:421
a) fastställa följande personalförteckning för sjökarteverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överdirektör .............................................. C 8
1 byrådirektör.............................................. A 28
2 byrådirektörer............................................ A 26
1 militärhydrograf.......................................... A 23
1 statsgeodet................................................ A 23
2 statshydrografer.......................................... A 23
1 ingenjör .................................................. A 22
1 redaktör .................................................. A 22
1 kamrerare ................................................ A 20
2 kartografer................................................ A 18
1 förste gravör.............................................. A17
3 kartografer................................................ A 17
5 gravörer .................................................. A 15
4 kartografer................................................ A 15
1 laborant .................................................. A 15
1 materialförvaltare........................................ A 15
1 tryckeriförman............................................ A 15
1 koppartryckare .......................................... A 10
1 kontorist.................................................. A 9
1 förste expeditionsvakt .................................. A 7
2 kanslibiträden............................................ A 7
3 ritbiträden................................................ A 7
1 expeditionsvakt .......................................... A 5
1 kontorsbiträde............................................ A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 statshydrograf............................................ Eo 23
1 assistent.................................................. Eo 21
3 kontrollstationsföreståndare (i Stockholm, Göteborg
och Malmö)..........„................................... Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 271 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t...................... »
18190
Statsutskottets utlåtande nr 192. 119
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.......................................... kronor 146 000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie oell
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... » 37 800
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »_03 010
Summa kronor 536 000;
c) till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 536 000 kronor.
II. med bifall till motionen II: 422 samt i anledning av motionerna
I: 271 och II: 423 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredningar i fråga örn ej mindre
den framtida ställningen i organisatoriskt hänseende rörande dels
sjökarteverkets kontrollstationer och den föreståndarna för
nämnda stationer åliggande kompass- och lanternekontrollen,
dels sjökarteverkets jordmagnetiska avdelning, dels ock statsisbrytarverksamheten,
än även anställningsformen och löneställningen
för föreståndarna för sjökarteverkets kontrollstationer i
Stockholm, Göteborg och Malmö.
30:o) Sjökarteverket: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t
under fjärde huvudtiteln (punkt 146) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 245 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 30, s. 281 och 282) att till Sjökarteverket: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 239 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 245 000 kronor.
Det nu framlagda förslaget innebär alltså en anslagsminskning med 6 000
kronor.
I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 239 000 kronor.
31 :o) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. I propositionen
nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 146) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket:
Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgetåret 1946/47 beräkna ett
reservationsanslag av 465 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 31, s. 282—285) att till Sjökarteverket: Mätnings- och rekog
-
Utskottet.
120
Statsutskottets utlåtande m 192.
n oseen ngs verksamhet för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
430 000 kronor.
Anslaget är för innevarande år uppfört med 465 000 kronor.
Medelsbehovet för fältarbeten till sjöss är i väsentlig mån avhängigt av
drivmedelspriserna. Verksledningen har i sina anslagsäskanden för nästa
budgetår räknat med följande priser, nämligen för motorbrännolja 135 kronor
per ton och för stenkol 73 kronor per ton. Emellertid torde, framhåller
departementschefen, dessa priser vara något för högt beräknade. Vad
anginge motorbrännoljan syntes departementschefen anledning saknas att
räkna med högre pris än det som lagts till grund för marinförvaltningens
anslagsäskanden för nästa budgetår, eller 125 kronor per ton. Kolpriset uppgår
enligt från sjökarteverket inhämtade uppgifter i öppna marknaden för
närvarande till omkring 65 kronor per ton. Med de sålunda angivna drivmedelspriserna
har departementschefen uppskattat medelsbehovet för fältarbeten
till omkring 120 000 kronor. Enär med hänsyn till sänkta drivmedelspriser
en reservation å innevarande års anslag örn åtminstone 5 000 kronor beräknats
kvarstå vid ingången av nästa budgetår, har departementschefen uppskattat
medelsbehovet för fältarbeten till sjöss till (120 000 — 5 000 =) 115 000
kronor. I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår bör, framhåller
departementschefen, beloppet ställas till förfogande allenast i den omfattning,
som svarar mot de under nästa budgetår rådande priserna.
Vid behandlingen av sjökarteverkets avlöningsanslag har departementschefen
beräknat medel för avlöning till det vid det jordmagnetiska observatoriet
å Lovö anställda tekniska biträdet. Med hänsyn härtill borde medelsbehovet
för driftkostnader vid observator^ kunna nedräknas med 4 000 kronor,
motsvarande de nuvarande avlöningskostnaderna för denne befattningshavare.
Med hänsyn till att driftkostnaderna i övrigt ökat har departementschefen
emellertid för ändamålet beräknat ett belopp av 3 500 kronor,
innebärande en minskning i förhållande till innevarande budgetår med allenast
2 000 kronor.
Ett av verksledningen framlagt förslag örn överflyttning till avlöningsanslaget
av kostnaderna för avlöningar till viss kollektivavtalsanställd personal
— beräknade till 24 500 kronor —- har departementschefen, såsom av det
föregående framgår, ansett sig icke kunna biträda. Då i sjökarteverkets anslagsäskanden
medelsbehovet för rustning och underhåll beräknats till 249 000
kronor, borde, framhåller departementschefen, samma medelsbehov uppskattas
till (249 000 + 24 500 =) 273 500 kronor. Emellertid har verkets styrelse i
skrivelse den 23 januari 1946, i samband med avgivande av förslag rörande
anordnande av servicelokaler å Beckholmen, uppgivit, att vid bifall till detta
förslag det för rustning och underhåll avsedda beloppet med hänsyn till beräknad
rationalisering av verksamheten kunde nedräknas med — förutom i
ansjagsäskandena angivet belopp, 13 000 kronor — ytterligare 5 500 kronor.
Medelsbehovet för här avsett ändamål har därför av departementschefen uppskattats
till (273 500 — 5 500 =) 268 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 192.
121
Till fältarbeten på land och till komplettering av båtmateriel har beräknats
samma belopp som för innevarande budgetår, 3 000 kronor respektive 37 000
kronor.
En av sjökarteverkets ledning omnämnd radioekometod för ortbestämning
ur sikte av land syntes departementschefen ha vissa företräden framför den
radiopejlmetod, som de senaste åren försöksvis använts vid verket. Det syntes
därför välbetänkt att, såsom styrelsen förutsatt, anskaffningen av radiopejlmateriel
tills vidare icke ägde rum och att för sådan anskaffning anvisade
medel vid behov disponerades för anskaffning av och försök med ekoradiomateriel.
Departementschefen förutsatte, att redan anskaffad radiopejlmateriel
i görligaste män utnyttjades.
I enlighet med det anförda har departementschefen uppskattat medelsbehovet
för nästa budgetår under anslaget till (115 000 + 3 500 + 268 000 +
3 000 + 37 000 =) i uppåt avrundat tal 430 000 kronor, innebärande en anslagsminskning
med 35 000 kronor.
Beräkningen av medelsbehovet för fältarbeten till sjöss för nästa budgetår
har grundats på ett pris å motorbrännolja av 125 kronor per ton samt
ett kolpris av 65 kronor per ton. Denna beräkningsgrund har utskottet ansett
sig böra godtaga. Därest emellertid drivmedelspriserna under budgetåret
skulle understiga denna nivå, bör, såsom departementschefen förutsatt,
anslagsposten ställas till förfogande allenast i den omfattning, som svarar
mot de under budgetåret gällande priserna. Då utskottet jämväl i övrigt godtagit
den verkställda anslagsberäkningen samt icke funnit anledning till erinran
mot vad departementschefen anfört i fråga örn anskaffning av och försök
med viss ekoradiomateriel, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 430 000 kronor.
32:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. I propositionen
nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 156) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt:
Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1946/47 beräkna ett
reservationsanslag av 470 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:! i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 32, s. 285—288) att till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
3 500 000 kronor.
Anslaget har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 470 000
kronor. Därjämte har, efter i propositionen 1945: 334 framlagt förslag, å tillläggsstat
I till riksstaten för samma budgetår för ändamålet anvisats ett reservationsanslag
av 1 625 000 kronor. Medelsanvisningen för innevarande budgetår
utgör sålunda tillhopa 2 095 000 kronor.
Utskottet.
122
Statsutskottets utlåtande nr 192.
Utskottet.
I skrivelse den 13 februari 1946 Ilar forskningsanstaltens styrelse, efter samråd
med bland andra överbefälhavaren, framlagt beräkningar rörande behovet
av medel för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1946/47; Då ärendet är
av den natur att närmare redogörelse för detsamma icke kunnat lämnas till
Statsrådsprotokollet, har departementschefen beträffande detaljerna i medelsberäkningen
hänvisat till handlingarna i ärendet, vilka ställts till statsutskottets
förfogande. Av beräkningarna inhämtas, att kostnaderna för forskningsverksamheten
för nästa budgetår uppskattats till 4 039 000 kronor. På
anförda skäl föreslår emellertid anstalten, att anslaget för nästa budgetår begränsas
till 3 500 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att ifrågavarande forskningsverksamhet
nu kommit tämligen väl i gång och att densamma vore av den största
betydelse vid planläggandet av försvarets organisation och behov av utrustning
under de närmaste åren. Det vore därför angeläget att, såsom jämväl
förutsattes i fjol, fortsatt anslag anvisades för ändamålet. Mot de föreliggande
kostnadsberäkningarna, i vilka hänsyn tagits till tillgången på forskarpersonal
och möjligheterna till materielanskaffning för forskningsverksamheten,
syntes departementschefen i huvudsak intet vara att erinra. Departementschefen
förordade, att för ändamålet anvisades ett reservationsanslag av
3 500 000 kronor för nästa budgetår. I likhet med det för innevarande budgetår
anvisade anslaget borde anslaget fördelas efter bestämmande av Kungl.
Majit.
Utskottet får erinra, att riksdagen vid anvisande av förenämnda tilläggsstatsanslag
för innevarande budgetår framhöll angelägenheten av att forskningsverksamheten
på det militära området påskyndades så att resultatet så
långt möjligt vore kunde utnyttjas vid ställningstagande till frågan om försvarsorganisationens
utformning för tiden efter den löpande femårsperiodens
utgång. Då den ifrågavarande forskningsverksamheten nu kommit i gång och,
såsom departementschefen framhållit, får anses vara av den största betydelse
vid planläggandet av försvarets organisation och utrustning under de närmaste
åren, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att medel anvisas för
fortsatt forskningsverksamhet under nästa budgetår. Utskottet, som intet
har att erinra mot storleken av det äskade anslaget, får därför hemställa,
att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 3 500 000 kronor.
33:o) Försvarets socialbyrå: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 158) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Försvarets anställningsbyrå: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 67 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 33, s. 288—299) att
Statsutskottets utlåtande nr 192.
123
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
Försvarets socialbyrå, att tillämpas tills vidare från oell med budgetåret
1946/47;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för Försvarets
socialbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 104 000 kronor.
Anslaget — nu benämnt Försvarets anställningsbyrå: Avlöningar — är
för innevarande budgetår uppfört med 67 000 kronor.
Från en i avlöningsstaten uppförd anslagspost å 9 400 kronor till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, utgå dels till ordföranden
i byråns styrelse arvode av 1 200 kronor, för år räknat, dels till anställningsbyråns
styrelses ledamöter och suppleanter — med undantag för ordföranden
och befattningshavare vid byrån — sammanträdesarvoden å 20 kronor
för dag, dels ock, med iakttagande av gällande bestämmelser rörande
arvodesbefattningar för pensionerad personal vid försvarsväsendet m. m., till
en pensionerad underofficer arvode, motsvarande nettolönen i löneklassen
UO 7.
Personalförteckningen upptager, såsom tjänsteman å ordinarie stat, en
chef i lönegraden C 6 och, såsom extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än 20, en förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24. Genom en till avlöningsstaten
fogad föreskrift har Kungl. Majit förklarat, att det, intill dess Kungl.
Majit annorlunda bestämmer, skall åligga chefen för anställningsbyrån att,
utan rätt till särskild ersättning, jämväl vara chef för statens arbetsmarknadskommissions
värnpliktshjälpsbyrå samt övrig personal vid anställningsbyrån
att enligt föreskrifter, som meddelas av byråns styrelse i samråd med
arbetsmarknadskommissionen, fullgöra arbetsuppgifter, vilka ankomma på
värnpliktshj älpsbyrån.
Utöver de i personalförteckningen uppförda befattningarna finnas följande
befattningar inrättade vid byrån, nämligen en amanuens i högst lönegraden
Eo 18, en assistent i lönegraden Eo 15, en kansliskrivare i lönegraden
Eo 11, en expeditionsvakt i lönegraden Eo 6 samt två kontorsbiträden i lönegraden
Eo 4 och ett kontorsbiträde i lönegraden Ex 4. Av de extra ordinarie
befattningarna vid byrån är befattningen för expeditionsvakt ännu icke tillsatt,
enär expeditionsvaktsgöromålen ombesörjas av hos statens arbetsmarknadskommission
anställd expeditionsvaktspersonal. A andra sidan uppehåller
kansliskrivaren hos anställningsbyrån befattningen såsom registrator hos
värnpliktshjälpsbyrån och tages enligt uppgift praktiskt taget helt i anspråk
härför.
Vid anmälan av propositionen 1946: 73 mod förslag till förordning om
familjebidrag åt värnpliktiga m. m., vilken proposition numera godkänts av
riksdagen, förordade departementschefen, att försvarets anställningsbyrå
(socialbyrå) skulle bliva tillsynsmyndighet för familjebidragsverksamheten
och erhålla vissa därmed jämförliga uppgifter i fråga örn värnpliktslån m. m.
124
Statsutskottets utlåtande nr 192.
De sålunda angivna arbetsuppgifterna tillkomma för närvarande statens arbetsmarknadskommission.
Vissa av dessa uppgifter äro betingade av den förstärkta försvarsberedskapen,
och de kostnader, som därigenom uppkomma, har departementschefen
ansett böra bestridas från anslag till avveckling av beredskapen. I detta
sammanhang har således ansetts böra prövas endast byråns behov av arbetskraft
för fullgörande av de arbetsuppgifter, som i fredstid normalt ankomma
på byrån.
Från denna förutsättning har anställningsbyrån beräknat behov föreligga
av ytterligare 7 befattningshavare, nämligen 3 byråsekreterare i Eo21, 1
amanuens i högst Eo 18, 1 kanslibiträde i Eo 7, 1 kontorsbiträde i Eo 4 och
1 skrivbiträde i Eo 2. Samtidigt skulle arbetsmarknadskommissionens personal
minskas med 10 befattningshavare. För sin del har departementschefen
funnit byråns beräkningar i och för sig godtagbara. Departementschefen har
härvid fäst uppmärksamheten på att tillämpningen av den nya familjebidragsföi
ordningen syntes ställa helt andra och större krav på tillsynsmyndigheten
än som varit fallet vid tillämpningen av motsvarande nu gällande bestämmelser.
Å andra sidan har departementschefen funnit anledning föreligga
att iakttaga viss försiktighet vid utökningen av byråns personal. Han har
sålunda framhållit, att den minskning av försvarets manskapskadrer, som
framtvingas av läget på arbetsmarknaden, kunde komma att i varje fall på
längre sikt leda till en minskning rent kvantitativt av byråns befattning med
civilanställningsfragor. Med hänsyn härtill och i väntan på närmare erfarenheter
rörande arbetsomfattningen har departementschefen förordat, att antalet
byråsekreterare ökades med två. I övrigt har han förordat bifall till
byråns ifrågavarande förslag.
Anställningsbyrån har föreslagit, att för behandling av viktigare familjebidrags-
och vämpliktslaneärenden m. m. skulle, liksom för närvarande inom
arbetsmarknadskommissionen, finnas inrättad en särskild delegation.
Departementschefen har ansett inrättandet av den föreslagna delegationen
lämpligt, då erfarenheterna av motsvarande anordning inom arbetsmarknadskommissionen
varit enbart gynnsamma. På Kungl. Majit borde enligt departementschefen
få ankomma att meddela bestämmelser rörande delegationens
sammansättning och arbetsuppgifter.
Enligt av byrån gjorda beräkningar, vilka godtagits av departementschefen,
skulle kostnaderna för delegationens verksamhet för nästa budgetår uppgå
till 3 200 kronor. Härvid har avsetts, att ersättning till delegationens ledamöter
skulle utgå efter samma grunder som deni, vilka gällt och alltjämt gällde
för ledamöterna av arbetsmarknadskommissionens motsvarande delegation och
även gällde för ledamöterna av byråns styrelse. Ledamot av delegationen —
med undantag för dess ordförande och vice ordförande — borde alltså äga
åtnjuta arvode med 20 kronor för varje dag han deltoge i delegationens sammanträden
eller eljest utförde arbete för delegationens räkning. Vid resor,
som företoges i anledning av uppdraget, borde resekostnads- och traktamentsersättning
utgå enligt klass I B i allmänna resereglemente!.
Statsutskottets utlåtande nr 192.
125
Vid löneregleringen i fjol för byråns chef förutsattes, att denne, så länge
vissa uppgifter avseende familjebidrags- och värnpliktslåneverksamheten
åvilade arbetsmarknadskommissionen, tillika skulle utan särskild ersättning
vara chef för kommissionens värnpliktshjälpsbyrå. Då dessa arbetsuppgifter
nu överflyttas till anställningsbyrån, kan det, framhåller departementschefen,
synas naturligt, att byråns chef bör hava att även i fortsättningen fullgöra
dessa arbetsuppgifter utan särskild ersättning. Med hänsyn till nu rådande
onormal arbetsbelastning syntes dock ett tilläggsarvode böra utgå. Ifrågavarande
arvode syntes departementschefen böra bestridas från fjärde huvudtitelns
anslag till extra utgifter.
Bifall till vad departementschefen enligt det föregående föreslagit skulle
föranleda en höjning av förevarande anslag med 37 000 kronor till 104 000
kronor. En häremot svarande minskning har företagits vid beräkningen av arbetsmarknadskommissionens
anslag för nästa budgetår.
Med hänsyn till byråns ändrade arbetsuppgifter har departementschefen
föreslagit att densamma benämnes Försvarets socialbyrå.
Utskottet, som intet har att erinra mot att ifrågavarande byrå med hänsyn
till de ändrade arbetsuppgifterna för framtiden benämnes Försvarets
socialbyrå, har funnit sig kunna godtaga den av departementschefen föreslagna
personaluppsättningen för byrån. Jämväl förslaget örn inrättande inom
byrån av en särskild delegation för behandling av viktigare familjebidragsoch
värnpliktslåneärenden m. m. biträdes av utskottet. Det bör därvid såsom
föreslagits få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
rörande delegationens sammansättning och arbetsuppgifter. Mot de föreslagna
grunderna för arvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning
åt ledamöterna i delegationen synes intet vara att invända.
Utskottet anser det rimligt, att byråns chef så länge nu rådande onormala
arbetsbelastning föreligger får uppbära skäligt tilläggsarvode.
Då den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen icke givit
utskottet anledning till erinran, får utskottet under åberopande av det anförda
hemställa,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för Försvarets
socialbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Befattning
1 chef ...
Personalförteckning.
Tjänsteman å ordinarie stat.
Lönegrad
C 6
Utskottet.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 förste byråsekreterare .................................. Eo 24
2 byråsekreterare.......................................... Eo 21
b) godkänna följande avlöuingsstat för Försvarets socialbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Utskottet.
126 Statsutskottets utlåtande nr 192.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................kronor 14 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. » 13 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 68 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 12 800
Summa kronor 108 300
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 4 300
Nettoutgift kronor 104 000;
c) till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 104000 kronor.
34:o) Försvarets socialbyrå: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 158) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Försvarets anställningsbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 64 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 34, s. 299—301) att till Försvarets socialbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 64 000 kronor.
För nästa budgetår har anslaget beräknats till 75 000 kronor, innebärande
en höjning med 11 000 kronor. Höjningen är till huvudsaklig del föranledd
av den föreslagna utvidgningen av byråns arbetsuppgifter.
Utskottet, som under närmast föregående punkt förordat att byrån från
och med nästa budgetår benämnes Försvarets socialbyrå, har icke funnit anledning
till erinran mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet under
förevarande anslag. Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till Försvarets socialbyrå: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
35:o) Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. I propositionen nr 1
har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 202) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Skärmbildsundersökningar
av värnpliktiga m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett anslag av 61 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 35, s. 301 och 302) att till Skärmbildsundersökningar av
Statsutskottets utlåtande nr 192. 127
värnpliktiga m. fl. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 180 000
kronor.
Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 61 000 kronor
till Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. och ett reservationsanslag
av 104 000 kronor till Engångsanskaffning av skärmbildsutrustningar
m. m.
Vid anmälan av förenämnda proposition nr 1 anförde departementschefen,
att förslag framlagts örn utförande under medicinalstyrelsens ledning
av en allmän skärmbildsundersökning i Sverige. Under tiden för inskrivning
av värnpliktiga och under tiden för deras inryckning till första
tjänstgöring vore avsikten att avbryta den allmänna skärmbildsundersökningen
samt i stället utnyttja personal och apparatur för undersökning av de värnpliktiga.
Kostnaderna för denna undersökning syntes böra belasta försvarets
anslag, varför särskilt anslag under fjärde huvudtiteln borde anvisas för ändamålet.
Försvarets sjukvårdsförvaltning har i skrivelse den 31 januari 1946 anfört,
att ämbetsverket efter samråd med medicinalstyrelsen och med beaktande
av vad chefen för socialdepartementet anfört vid anmälan av statsverkspropositionen
(femte huvudtiteln s. 330 f.) beräknat kostnaderna för skärmbildsundersökning
av värnpliktiga till 195 000 kronor. Kostnaderna hade beräknats
med utgångspunkt från att 100 000 värnpliktiga skulle undersökas och att
kostnaderna per man belöpte sig till 1 krona 95 öre, varav 1 krona 23 öre för
materielkostnader och 72 öre för personalkostnader. I sistnämnda belopp
inginge kostnader för röntgentekniker beräknade efter en månadslön av 500
kronor, vilket belopp med hänsyn till nuvarande läge på arbetsmarknaden
vore höjt med 50 kronor i förhållande till vad chefen för socialdepartementet
förordat i statsverkspropositionen vid anmälan av förslaget angående allmän
skärmbildsundersökning.
Försvarets civilförvaltning har anfört, att sjukvårdsförvaltningen beräknat
materielkostnaderna till 1 krona 23 öre per undersökning, medan chefen för
socialdepartementet vid anmälan av statsverkspropositionen utgått från en
kostnad av 1 krona för undersökning. Vidare erinrades örn förutnämnda höjning
av månadslönen för röntgentekniker. Kostnaderna för all av staten bedriven
skärmbildsundersökning syntes emellertid böra beräknas efter enhetliga
grunder. Med tillämpande av de i statsverkspropositionen angivna beräkningsgrunderna
uppskattades ifrågavarande kostnader till i runt tal 171 000
kronor
Departementschefen har för sin del anfört följande.
Ifrågavarande kostnader synas böra beräknas på sätt av civilförvaltningen
anförts. Då emellertid vissa merkostnader synas komma att uppstå vid skärmbildsundersökningarna
för försvaret på grund av högre transportkostnader,
anser jag mig böra förorda, att förevarande anslag beräknas till 180 000 kronor.
Anslagshöjningen utgör 119 000 kronor. Då omfattningen av verksamheten
är beroende av de värnpliktigas antal, synes anslaget böra betecknas
såsom förslagsanslag. Jag förutsätter, att anslaget skall disponeras enligt av
Utskottet.
Utskottet.
128 Statsutskottets utlåtande nr 192,
Kungl. Majit meddelade bestämmelser och icke må utan Kungl. Majits medgivande
överskridas.
Utskottet är ense med departementschefen därom, att kostnaderna för den
skärmbildsundersökning av värnpliktiga, som avses äga rum under tiden för
inskrivningsförrättningarna och under tiden för de värnpliktigas inryckning
till första tjänstgöring, böra belasta försvarets anslag och att särskilt anslagför
ändamålet följaktligen bör anvisas under fjärde huvudtiteln. Mot departementschefens
beräkning av anslaget har utskottet icke haft anledning till erinran
liksom ej heller mot förslaget att anslaget betecknas såsom förslagsanslag.
Härvid förutsätter utskottet emellertid, i likhet med departementschefen,
att anslaget icke överskrides utan Kungl. Majits medgivande.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga
m. fl. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
180 000 kronor.
36:o) Kristillägg. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under fjärde
huvudtiteln (punkt 207) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Kristillägg för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag
av 20 500 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 36, s. 302) att till Kristillägg för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 20 000 000 kronor.
I statsverkspropositionen (bilagan Utgifter å driftbudgeten: För flera
huvudtitlar gemensamma frågor) har förutsatts, att kristillägg under nästa
budgetår skola utgå efter oförändrade grunder. Enligt numera verkställda
beräkningar har medelsbehovet för detta ändamål uppskattats till i runt tal
20 000 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,
får hemställa,
att riksdagen må till Kristillägg för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag ''av 20 000 000 kronor.
37:o) Provisoriskt lönetillägg. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 208) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 24 000 000.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 (punkt 37,
s. 303 och 304) föreslagit riksdagen att
dels till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 24 000 000 kronor,
Statsutskottets utlåtande nr 192.
129
dels besluta, att under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda anslag till
anskaffning eller underhåll av materiel m. m., från vilka avlöningskostnader
utgå till befattningshavare, som äro berättigade till provisoriskt lönetillägg,
skola vara avsedda jämväl för dylikt tillägg,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 1 mars 1946 förordats medgiva överskridande
under budgetåret 1946/47 av genom riksdagens beslut maximerade anslag,
som nyss sagts.
Enligt de av innevarande års riksdag i anledning av propositionen nr 3 beslutade
grunderna skall provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47 utgå
med vissa i propositionen angivna belopp till statliga befattningshavare med
lön enligt vissa löneplaner, varjämte förutsatts, att även andra befattningshavare
skola kunna efter särskild prövning komma i åtnjutande av löneförbättring.
Efter erinran härom har departementschefen vidare anfört följande.
Ett stort antal icke-ordinarie civila befattningshavare inom försvaret avlönas
från sakanslag — i flertalet fall anslag av reservationsanslags natur för anskaffning
eller underhåll av materiel. I likhet med vad som i propositionen nr 3 förutsatts
beträffande vissa befattningshavare, som icke åtnjuta lön enligt i det
föregående avsedda löneplaner, torde provisoriskt lönetillägg för den från
sakanslag avlönade personalen böra utgå från samma anslag, varifrån avlöningen
i övrigt bestrides. Detta torde böra komma till uttryck på det sätt,
att anslagen förklaras vara avsedda jämväl för provisoriskt lönetillägg. Då
vid beräkningen av ifrågavarande anslag icke kunnat tagas hänsyn till de
merkostnader för provisoriskt lönetillägg, som sålunda uppkomma, kunna anslagen
i vissa fall komma att visa sig otillräckliga. Kungl. Majit torde därför
böra utverka riksdagens bemyndigande att för här avsett ändamål överskrida
respektive anslag med högst belopp motsvarande det provisoriska lönetillägget.
Jag vill erinra örn att ett motsvarande bemyndigande för likartade fall utverkats
genom propositionen nr 3.
Det särskilda anslag till provisoriskt lönetillägg, som bör uppföras under
fjärde huvudtiteln för nästa budgetår, bör i enlighet med vad här anförts
avses för bestridande av provisoriskt lönetillägg till befattningshavare med
avlöning från avlöningsanslag. Enligt verkställda beräkningar uppskaitas
medelsbehovet under anslaget med dessa utgångspunkter till 24 000 000 kronor,
med vilket belopp anslaget således bör uppföras för nästa budgetår. Jag
förutsätter härvid, att kostnaderna för provisorisk löneförbättring till personal,
som avlönas med anlitande av avvecklingsanslag, liksom hittills skola
bestridas från sistnämnda anslag.
Såsom departementschefen framhållit avlönas ett stort antal icke-ordinarie
civila befattningshavare inom försvaret från sakanslag, vilka i flertalet fall
äro av reservationsanslags natur. Provisoriskt lönetillägg till denna personal
synes i enlighet med vad som förutsatts vid antagandet av grunderna för
dylikt tillägg under budgetåret 1946/47 böra utgå från de anslag, varifrån
avlöningen i övrigt bestrides. Riksdagen torde därför i enlighet med departementschefens
förslag böra förklara ifrågavarande anslag vara avsedda
jämväl för provisoriskt lönetillägg ävensom bemyndiga Kungl. Majit att för
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192. me 46 9
Utskottet.
130 Statsutskottets utlåtande nr 192.
ändamålet överskrida respektive anslag med högst belopp, motsvarande sådant
tillägg.
För provisoriskt lönetillägg till befattningshavare med avlöning från avlöningsanslag
har för nästa budgetår beräknats ett förslagsanslag av 24 000 000
kronor, därvid förutsatts, att kostnaderna för provisorisk löneförbättring till
personal med avlöning från avvecklingsanslag skulle bestridas från sistnämnda
anslag. Häremot har utskottet icke funnit något vara att erinra.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 24 000 000 kronor,
b) besluta, att under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda
anslag till anskaffning eller underhåll av materiel m. m., från
vilka avlöningskostnader utgå till befattningshavare, som äro berättigade
till provisoriskt lönetillägg, skola vara avsedda jämväl
för dylikt tillägg,
c) bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 1 mars 1946 förordats
medgiva överskridande under budgetåret 1946/47 av genom riksdagens
beslut maximerade anslag, som nyss sagts.
Stockholm den 11 juni 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Lindström,
Gränebo, Andrén, Karl Andersson, Heiding, Boman, Ekströmer, Petersson och
Hesselbom samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Rubbestad,
Mårtensson, Lindholm, Sefve, Boman i Kieryd, Thäpper, Onsjö, Persson i
Vinberg och Birke.
Reservationer:
vid punkten 2:o) (Ändrad militärterritoriell indelning) av herr Johan
Bernhard Johansson;
vid punkten 3:o) (De värnpliktigas tjänstgöring under budgetåret 1946/47)
av herr Onsjö;
vid punkten 29:o) (Sjökarteverket: Avlöningar) av herr Eriksson i Stockholm.
Stockholm 1946. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:365 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsrn. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 19461 a1 i texten