Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under rilcsstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946 47 jämte i ämnet väckta motioner.

1946-06-11 · 130 sidor, varav 125 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 125 av 130 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:192, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under rilcsstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946 47 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

1

Nr 192.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa avlönings- m. fl. anslag under rilcsstatens

fjärde huvudtitel för budgetåret 1946 47

jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Vissa särskilda frågor.

l:o) Vissa frågor beträffande omfattningen av försvarsgrenarnas personalstater

för budgetåret 1946/47. I propositionen nr 120 Ilar departementschefen

(punkt 1, s. 4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 1 mars 1946) anfört följande.

De resultat, som uppnåtts vid inom högkvarteret utfört utredningsarbete

rörande försvarets organisation efter utgången av löpande femårsperiod, kunna

i viss utsträckning påverka bedömandet av de förslag örn inrättande av nya

beställningar (befattningar) för armén, marinen och flygvapnet från och med

budgetåret 1946/47, som av myndigheterna framlagts i föreliggande petitaskrivelser.

Överbefälhavaren har i yttrande den 15 januari 1946, vilket på

uppdrag av mig avgivits, i huvudsak anslutit sig till vissa av försvarsgrenscheferna

framställda förslag i ämnet. Förslagen innebära, att vid armén och

marinen vissa för nästa budgetår föreslagna statökningar av angivet skäl icke

böra komma till stånd ävensom, såvitt avser armén, att jämväl viss minskning

i förhållande till den nuvarande personalorganisationen bör vidtagas.

På anmodan av mig har vidare från arméstaben överlämnats en inom staben

uppgjord promemoria, enligt vilken vissa officers- och underofficersbeställningar

vid pansartrupperna och trängen, som planenligt skulle tillkomma från

och med nästa budgetår, på grund av befordringsläget icke kunna tillsättas

och därför icke nu böra inrättas.

Dessa förslag medföra en minskning av medelsbehovet med i runda tal

följande belopp, nämligen

för armén .................................... 463 000 kronor

» marinen .................................... 410 000 »

» kristillägg ................................. 127 000 »

Summa 1 000 000 kronor

Vid behandlingen i det följande av arméns och marinens avlöningsanslag

beaktar jag vad sålunda anförts.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192.

1138 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Viskottet.

I väntan på resultatet av pågående omprövning av försvarsorganisationen

bör självfallet undvikas — i den mån så låter sig göra —- att tillsätta även

andra tjänster som vid en blivande omorganisation kunna bli överflödiga. Jag

förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de tillfälliga

anordningar som till vinnande av detta syfte bli erforderliga. Därvid kan det

i vissa fall befinnas lämpligt att ersätta beställningar eller befattningar i

högre lönegrad med dylika i lägre lönegrad.

Utskottet vill uttala angelägenheten av att förslag örn inrättande vid försvarsväsendet

av nya tjänster bedömas med stor återhållsamhet. Denna

försiktighet påkallas ej endast av det rådande statsfinansiella läget utan är

även motiverad av att översyn för närvarande pågår rörande försvarsorganisationen

i stort. Det är nämligen av vikt, att åtgärder icke vidtagas,

som kunna föregripa ett slutligt ställningstagande till de olika förslag, vari

de pågående utredningsarbetena kunna komma att resultera.

Till vad departementschefen anfört under förevarande punkt, vilket står

i överensstämmelse med vad utskottet ovan uttalat, vill utskottet alltså ansluta

sig. Utskottet kommer att taga hänsyn därtill vid beräkningen av arméns

och marinens avlöningsanslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

tillkänna vad utskottet ovan anfört.

2:o) Ändrad militärterritoriell indelning Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen

(punkt 2, s. 4—7) att bemyndiga Kungl. Majit att genomföra omorganisation

av den lantmilitära indelningen i försvarsområden.

överbefälhavaren har i skrivelse den 11 januari 1946 framlagt förslag till

reviderad militärterritoriell indelning. Till grund härför ligga följande principer.

Indelningen i krig och fred borde i möjligaste mån överensstämma dels

sinsemellan, dels med den civiladministrativa indelningen, varjämte de olika

militära indelningarna av riket borde bringas till största möjliga överensstämmelse.

Antalet territoriella staber borde nedbringas såväl i fred som krig,

varigenom personal och kostnader kunde sparas.

I anledning härav förordar överbefälhavaren, att gränsdragningen mellan

IV., V. och II. militärområdena ändras så, att till V. militärområdet hänföras

nuvarande IV. militärområdets norr örn Mälaren belägna del jämte södra delen

av Gävle försvarsområde, nu tillhörande II. militärområdet. Beträffande försvarsområdesindelningen

förordas en minskning av antalet försvarsområden

i krig från 35 till 29 och av antalet försvarsområdesstaber i fred från 28 till 21.

Härigenom beräknas uppstå en kostnadsminskning i fredstid av cirka 300 000

kronor Der år. Beträffande vissa detaljer hänvisas till statsrådsprotokollet

(s. 5 och 6).

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

3

Självfallet böra föreliggande möjligheter att effektivisera och förbilliga

den militära organisationen tillvaratagas utan avbidan på försvarskommitténs

arbete, i den mån så kan ske utan att resultatet av detta arbete föregripes.

Den av överbefälhavaren föreslagna omorganisationen och begränsningen av

försvarsområdesindelningen beräknas helt genomförd leda till en årlig kostnadsminsuning

av omkring 300 000 kronor och är alltså ur besparingssynpunkt

att förorda. 1945 års försvarskommitté har biträtt förslaget såvitt avser

de lantmilitära försvarsområdena. Yad däremot angår ändrad gränsdragning

för militärområdena och upphävande av de marina försvarsområdenas särställning

har kommittén icke funnit sig beredd att taga ställning.

För egen del anser jag mig böra i huvudsak ansluta mig till försvarskommitténs

uppfattning och utgår alltså från att den lantmilitära försvarsområdesindelningen

och gränsdragningen mellan försvarsområden revideras i huvudsaklig

överensstämmelse med överbefälhavarens förslag. Däremot torde med

ställningstagandet till de övriga frågorna böra anstå, varvid jag dock förutsätter,

att sådana provisoriska jämkningar som kunna vara möjliga att genomföra

utan föregripande av försvarskommitténs utredning kunna vidtagas i den

mån de medföra en effektivisering.

Den förordade sammanslagningen av vissa försvarsområden torde böra

genomföras med beaktande i skälig utsträckning av den redan anställda personalens

intressen. De besparingar som äro möjliga att ernå kunna alltså

först successivt vinnas. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att, efter förslag

av de militära myndigheterna, meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Yad beträffar begränsningen av försvarsområdesorganisationen lärer erfordras

riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att vidtaga avsedda åtgärder.

Då departementschefens föreliggande förslag rörande sammanslagning av

vissa lantmilitära försvarsområden och ändrad gränsdragning mellan sådana

områden syftar till en rationalisering och ett förbilligande av den militära

organisationen och synes kunna genomföras utan att resultatet av försvarskommitténs

utredning därigenom föregripes, vill utskottet tillstyrka, att

Kungl. Majit bemyndigas vidtaga avsedda åtgärder.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att genomföra omorganisation

av den lantmilitära indelningen i försvarsområden.

3:o) De värnpliktigas tjänstgöring under budgetåret 1946 47. Departementschefen

har (punkt 3, s. 7 och 8) anfört följande.

För värnpliktig som icke uttagits för utbildning till officer eller underofficer

utgör utbildningstiden inom envar av försvarsgrenarna i regel 450

dagar och skall enligt värnpliktslagen i allmänhet fullgöras i följande ordning.

Värnpliktig tilldelad armén eller kustartilleriet skall efter en första tjänstgöring

örn 360 dagar fullgöra två repetitionsövningar örn vardera 30 dagar,

den första före utgången av tredje året och den andra före utgången av åttonde

året efter inskrivningsåret, samt en efterutbildningsövning örn 30 dagar före

utgången av adertonde året efter inskrivningsåret. Värnpliktig tilldelad

flottan skall antingen fullgöra hela tjänstgöringen i en följd eller efter en

första tjänstgöring örn 420 dagar fullgöra en efterutbildningsövning örn 30

dagar före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret. Värnpliktig

tilldelad flygvapnet skall efter en första tjänstgöring örn 360 dagar fullgöra

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Statsutskottets utlåtande nr 192.

en repetitionsövning om 60 dagar eller två repetitionsövningar om vardera

30 dagar före utgången av åttonde året efter inskrivningsåret samt en efterutbildningsövning

örn 30 dagar före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har vid beräkning

av anslagen för budgetåret 1946/47 till avlöningar m. m. till värnpliktiga

förutsatts, att repetitionsövningar och efterutbildningsövningar skulle

äga rum i den angivna omfattningen. Emellertid har sedermera uppkommit

fråga örn avsteg härifrån med hänsyn till beredskapstjänstgöring. Värnpliktig

som fullgjort sådan tjänstgöring skulle sålunda tillgodoräknas denna

såsom repetitionsövning eller efterutbildningsövning. Ett sådant förfarande

skulle minska antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under nästa budgetår

och därigenom medföra väsentliga besparingar å ett flertal anslag, främst

anslagen till avlöningar till värnpliktiga och till familjebidrag.

Eör nästa budgetår beräknas ifrågavarande åtgärder medföra en minskad

belastning å därav berörda anslag med inalles omkring 7 000 000 kronor. Av

tekniska skäl har det varit möjligt att vid framläggandet av anslagsäskanden

för nästa budgetår beakta dessa besparingar endast såvitt angår familjebidrag,

2 000 000 kronor. Jag utgår emellertid från att Kungl. Majit i samband med

dispositionsbeslut beträffande ifrågakommande anslag skall äga förordna —

såvitt angår reservationsanslag — att uppkommande besparingar skola tillgodoföras

budgetutjämningsfonden.

Jag förutsätter, att här avsedd tillgodoräkning av beredskapstjänstgöring

beaktas vid beräkning av försvarsgrenarnas medelsbehov för senare budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Svensson i Ljungskile och Utbult väckt motion (II: 424),

vari hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Majits proposition

nr 120, punkt 3, måtte uttala sig för att de repetitionsövningar och den efterutbildningsövning,

som enligt värnpliktslagen skulle hållas nästa år, i sin

helhet inställas, samt att de medel som därigenom sparas tillgodoföras budgetutjämningsfonden.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Med anledning av vad departementschefen ovan anfört vill utskottet meddela,

att Kungl. Majit genom beslut den 15 mars 1946 i fråga om värnpliktiga,

tillhörande armén respektive kustartilleriet, förklarat, dels att av värnpliktig,

inskriven år 1943, samt värnpliktig, tillhörande grupp K och inskriven åi

1944 (icke uttagen för utbildning till värnpliktig officer eller underofficer),

fullgjord beredskapsövning (del av dylik övning) under minst 30 dagar skall

tillgodoräknas honom såsom fullgjord första repetitionsövning, dels ock att

av värnpliktig, tillhörande armén, inskriven år 1938 eller år 1928 samt av

värnpliktig, tillhörande kustartilleriet, inskriven år 1938, ävensom av värnpliktig,

tilldelad flottan (örlogsstation) eller kustartilleriet (kustartilleriförband)

,’ inskriven år 1928, jämlikt 28 § värnpliktslagen fullgjord beredskapstjänstgöring

under minst 180 dagar skall med 30 dagar tillgodoräknas honom

såsom fullgjord (andra) repetitionsövning respektive efterutbildningsövning.

Genom beslut den 15 februari 1946 och den 12 april 1946 har Kungl. Maj.t

i fråga om värnpliktig, tilldelad flygvapnet, förklarat, dels att av värnpliktig,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

5

tillhörande någon av åldersklasserna 1940—1943, fullgjord beredskapst jänstgöring

om minst 60 dagar eller minst 30 dagar skall tillgodoräknas honom

såsom jämlikt 27 § värnpliktslagen fullgjord repetitionsövning örn 60 dagar,

respektive 30 dagar, dels ock att av värnpliktig, inskriven år 1928 eller år

1929, jämlikt 28 § värnpliktslagen fullgjord beredskapstjänstgöring under

minst 180 dagar skall med 30 dagar tillgodoräknas honom såsom fullgjord

efterutbildningsövning.

Kungl. Majits ifrågavarande beslut innebära alltså ett visst tillgodoräk

nande av fullgjord beredskapstjänstgöring. Den föreliggande motionen har

däremot en vidare räckvidd, såtillvida att enligt densamma repetitions- och

efterutbildningsövningar skola, oavsett örn de värnpliktiga fullgjort beredskapstjänstgöring

eller icke, inhiberas. Utskottet får uttala, att utskottet icke

kan finna lämpligt, att riksdagen utan föregående utredning vidtager föreslagna

åtgärder i ett så betydelsefullt militärt spörsmål, som det här gäller.

Utskottet vill nämligen framhålla, att ett bifall till motionen skulle få betydande

konsekvenser, vilka utskottet finner sig icke kunna överblicka. Vidare

anser utskottet det väl tidigt, att ställning redan nu tages till frågan örn ett

inställande för nästa budgetår av nämnda övningar. Prövningen därav synes

utskottet böra ske i samband med behandlingen av nästa års anslagsäskanden

under fjärde huvudtiteln.

På nu anförda skäl avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 424 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

4:o) Försvarets manskapsorganisation. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 4, s. 8—22) att

dels besluta, att en ny yrkesgren för stamflygförare skall inrättas vid flygvapnet,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 1 mars 1946 anförts utfärda reglerande bestämmelser beträffande stamflygförare

och förutvarande stamflygförares ställning i olika avseenden.

Sedan ett pär år tillbaka har, framhåller departementschefen, uppmärksam

heten varit riktad på nödvändigheten av att nedbringa det alltför stora antal

beställningar för kontraktsanställt manskap, varmed räknats i 1942 års försvarsbeslut.

Sålunda har 1944 års riksdag godkänt vissa grunder för sammansättningen

av arméns och marinens manskapsstater, vilket beslut innebar,

att ett antal beställningar för långtjänstunderbefäl — företrädesvis avsedda

för s. k. inre tjänst — skulle inrättas inom de angivna försvarsgrenarna,

i samband varmed kadern av kontraktsanställt manskap skulle minskas. Ifrågavarande

beslut ar under genomförande och har föranlett inrättande successivt

av nya beställningar för långtjänstunderbefäl och indragning i samband

därmed av beställningar för kontraktsanställt manskap.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Departementschefen har erinrat, att 1944 års manskapsutredning den 29

december 1945 avgivit betänkande med förslag till åtgärder i syfte att nedbringa

antalet kontraktsanställda i manskaps grad inom försvaret. Den verkställda

utredningen har synts departementschefen giva vid handen, att det blir

nödvändigt att vidtaga betydligt mer långtgående åtgärder i ifrågavarande avseende

än som i 1944 års beslut förutsattes. Det i detta hänseende av 1944 års manskapsutredning

framlagda förslaget innebär, att antalet beställningar för kontraktsanställt

manskap skall nedbringas i sådan omfattning, att det årliga

rekryteringsbehovet minskas från normalt omkring 4 000 till omkring 2 000

man. Sistnämnda antal har beräknats motsvara de nuvarande rekryteringsmöjligheterna.

Förslaget innebär en lösning efter i princip samma riktlinjer

som år 1944 godkänts, varvid dock förutsatts, att de nya långtjänstbeställningar

som skola inrättas till huvudsaklig del skola avses för trupptjänst

— alltså ej blott för inre tjänst -— samt att ett betydande antal civilmilitära

mekanikerbeställningar och ett antal för hovslagarbefäl avsedda underofficersbeställningar

skola inrättas. Vad beträffar flygvapnet, som ej berördes

av 1944 års beslut, förutsättes, att antalet överfurirer skall minskas och avses

endast för trupputbildning och expeditionstjänst samt att ett stort antal

civilmilitära beställningar skall inrättas, avsedda för tekniska yrkesgrenar.

Dessutom föreslås för denna försvarsgren, att en ny kategori kontraktsanställt

manskap — stamflygförare —• skall ersätta underofficerare på aktiv stat, reservanställda

officerare, reservunderofficerare och värnpliktiga flygförare i flygtjänst.

Även departementschefen har funnit det tydligt att det, vid bibehållande i

princip av de nuvarande formerna för trupputbildningen, blir nödvändigt att

gå vidare på den väg, som beträddes genom 1944 års riksdagsbeslut. Detta

leder —- såsom av den föreliggande utredningen framgår — till en betydande

minskning av försvarets årliga kostnader men medför samtidigt, i den mån

ordinarie, pensionsreglerade tjänster inrättas, att försvarsorganisationen i

högre grad bindes för framtiden. Den föreliggande frågan innefattar åtskilliga

problem, som hava synts departementschefen erfordra ytterligare övervägande,

innan förslag i ämnet kan framläggas för riksdagen. Sålunda bör

övervägas i vad mån civil, kollektivavtalsavlönad personal bör kunna tagas i

anspråk i stället för de civilmilitära beställningshavare, varmed räknats för

armén och flygvapnet. De lönefrågor, i vilka manskapsutredningen framlagt

förslag, hava synts departementschefen även vara i behov av närmare övervägande.

Av utredningen framlagt förslag innefattar dessutom åtskilliga detaljproblem,

som fordra ytterligare omprövning. Departementschefen har därför

icke ansett sig beredd att nu taga ställning till detsamma men funnit det

sannolikt, att det skall bliva möjligt att senare under riksdagen framlägga förslag

i ämnet. Åt särskilda sakkunniga torde, framhåller departementschefen,

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande böra uppdragas att skyndsamt verkställa

utredning rörande de i detta sammanhang aktuella lönefrågorna. Det förutsättes,

att denna utredning skall ske i nära samarbete med 1945 års lönekommitté

och med försvarets tjänsteförteckningssakkunniga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

t

Ehuru departementschefen alltså icke är beredd att nu taga ställning till

manskapsutredningens förslag i hela dess vidd, har han övervägt, huruvida

icke vissa åtgärder i syfte att minska rekryteringsbehovet ändock skulle kunna

vidtagas från och med nästa budgetår, utan att därigenom det slutliga ställningstagandet

till förslaget föregripes.

För arméns del har en framkomlig väg synts departementschefen vara, att

det genom 1944 års riksdagsbeslut fastställda slutläget beträffande sammansättningen

av manskapsstaterna intages redan under nästa budgetår. De avsevärda

vakanserna inom de lägre manskapsgraderna möjliggöra de minskningar

av manskapsstaterna, som en dylik åtgärd innebär. Av skäl som anföres vid

behandlingen av arméns avlöningsanslag har departementschefen ansett sig

härvid icke böra taga hänsyn till den av 1945 års riksdag i anledning av beslutet

örn uppsättandet av Skånska kavalleriregementet förutsatta ökningen

av antalet överfurirsbeställningar.

Av följande tablå framgår — utom i vad avser musikmanskap — de för

innevarande budgetår fastställda manskapsstaterna för armén, det ungefärliga

personalläget den 1 november 1945 samt slutläget vad beträffar sammansätt

ningen av manskapsstaterna enligt 1944 års riksdagsbeslut.

Enligt stat 1945/4G

Läget Vn 1945

Slutläge enligt 1944

riksdagsbeslut

års i

Ma 1

Ma 2

Ma 3 Mb 1

Ma 1

Ma 2 Ma 3 Mb 1

Ma 1

Ma 2

Ma 3

Mb 1

4 368

2 376

3 945 536

1420

1 620 3 450 465

3 735

1 937

3 592

925

Departementschefen har alltså förordat, att inom armén antalet beställningar

i Mb 1 ökas med (925 —- 536 =) 389, samtidigt varmed antalet beställningar

i IMa 1—3 minskas med vad beträffar Ma 1 (4 368 — 3 735 =) 633, Ma 2

(2 376 — 1 937=) 439 och Ma 3 (3 945—3 592=) 353. Förslaget innebär

alltså, att 389 långtjänstbeställningar tillkomma, medan 1 425 kontraktsbeställningar

bortfalla.

För avlöning av volontärer över stat böra beräknas medel efter sedvanliga

grunder.

För marinens del har departementschefen däremot ansett sig kunna föreslå,

att de av manskapsutredningen för nästa budgetår föreslagna manskapsstatema

godtagas. Härigenom synes, som jämväl framhållits av bland annat

1945 års försvarskommitté, något föregripande av pågående utredning angående

försvarets framtida organisation icke behöva befaras.

Av följande tablå framgår marinens för innevarande budgetår fastställda

manskapsstat, personalläget den 1 november 1945 samt utredningens förslag

till manskapsstat för nästa budgetår.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Vapenslag

Enligt stat 1945/46

Läget 1

ii 1945

Utredningens förslag 1

för 1946/47

Ma 1

Ma 2

MaS

Mb 1

Ma 1 Ma 2

Ma 3 Mbl

Ma 1

Ma 2

Ma 3

Mb 1

Flottan............

2 315

''l 045

2 010

180

1878 132

1193 180

1 590

500

1700

265

Kustartilleriet2 ....

620

3 344

515

36

188 219

3011 9

298

200

412

50

1 800 under del av budgetåret Ma 1.

2 Utom i vad avser musikmanskap.

3 246 under del av budgetåret Ma 1.

Departementschefens förslag innebär alltså, att 97 långt jäns tbeställningar

tillkomma, i samband varmed 2 149 kontraktsbeställningar bortfalla.

För flygvapnets del är departementschefen icke nu beredd taga ställning

tili manskapsutredningens förslag i annan mån än vad angår införande av

kategorien stamflygförare. Yad i denna fråga anförts av chefen för flygvapnet

och manskapsutredningen har övertygat departementschefen örn nödvändigheten

av att för säkerställande av tillgången på användbara flygförare i krigsorganisationen

inrätta en särskild yrkesgren för stamflygförare av manskaps

grad i lönegraderna Ma 1—Ma 3. Visserligen kan detta sägas vara en åtgärd

rakt motsatt de i det föregående förordade. Då rekryteringssvårigheter emellertid

på detta område icke torde komma att föreligga, har departementschefen

funnit förslagets genomförande icke behöva framkalla större betänkligheter

av praktisk eller principiell innebörd.

Stamflygförare bör, såsom föreslagits, binda sig för en första anställning

av 6 år samt efter avskedet vara skyldig fullgöra två repetitionsövningar i flygtjänst.

Departementschefen har intet att erinra mot att vederbörande jämväl

beredes tillfälle att fullgöra ytterligare högst två frivilliga repetitionsövningar

i flygtjänst. Förutvarande stamflygförare böra under repetitionsövning erhålla

avlöning enligt för manskap på aktiv stat gällande grunder. Departementschefen

har ansett sig vidare böra förorda, att till förutvarande stamflygförare

får utgå premie för fullgjorda repetitionsövningar. Chefens för flygvapnet

förslag att premien skall utgå med 1 000 kronor efter fullgörandet av

de två obligatoriska repetitionsövningarna och med 500 kronor efter var

och en av därefter följande frivilliga repetitionsövningar har av departementschefen

i princip tillstyrkts. Dock har departementschefen funnit det tillräckligt,

att det förstnämnda beloppet bestämmes till 500 kronor. Likaledes föreslås,

att premie vid dödsfall skall få utbetalas till efterlevande. Därvid bör

med efterlevande förstås anhörig, gentemot vilken den avlidne vid tiden för

dödsfallet varit försörjningsskyldig.

Det synes enligt departementschefens mening icke vara ändamålsenligt att

föreskriva skyldighet för avgången stamflygförare att inträda i flygvapnets

reserv och därigenom göra reservbefälskungörelsen för flygvapnet tillämplig

på honom. Det har i stället synts böra ankomma på Kungl. Majit att utfärda

reglerande bestämmelser rörande såväl stamflygförares som förutvarande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

9

stamflygförares ställning i olika hänseenden. Uppkommande civilanställningsfrågor

hava ansetts böra göras till föremål för särskild utredning av försvarets

anställningsbyrå (socialbyrå) i samråd med chefen för flygvapnet. Det har

icke synts departementschefen behövligt eller möjligt att i detta sammanhang

avgöra i vilken omfattning stamflygförare skola komma i fråga vid rekrytering

av flygvapnets officerskader.

De problem, som i övrigt kunna uppkomma beträffande anställnings- och

utbildningsförhållanden för ifrågavarande personalkategori, torde enligt departementschefen

efter närmare prövning få lösas i anslutning till motsvarande

bestämmelser för jämförbara personalgrupper inom flygvapnet eller försvarsväsendet

i övrigt. Även vissa frågor berörande de personalkategorier inom

flygvapnet, som vid genomförande av nu framlagda förslag komma att erhålla

ändrad ställning, kräva särskild uppmärksamhet. Det har synts böra ankomma

på Kungl. Majit att efter förslag av chefen för flygvapnet fatta beslut i här

angivna hänseenden.

Med hänsyn till pågående översyn av försvarsorganisationen är det, framhåller

departementschefen, icke möjligt att bedöma den slutliga storleken av

stamflygförarkadern. Manskapsutredningen har föreslagit, att för nästa budgetår

skola såsom ett första led i organisationens uppbyggande upptagas 75

beställningar för stamflygförare i lönegrad Ma 1. Flygvapenchefen har föreslagit

en snabbare övergång till den nya organisationen än den utredningen

räknat med, innebärande att för nästa budgetår skola upptagas 92 beställningar

för stamflygförare i lönegrad Ma 1, avsedda att efter föregången överstatsanställning

tillsättas den 1 januari 1947. Då den av flygvapenchefen sålunda

förordade kaderökningen icke kan befaras föregripa prövningen av frågan örn

flygvapnets framtida organisation, har departementschefen räknat med

inrättande från och med budgetåret 1946/47 av 92 beställningar i lönegrad

Ma 1, avsedda för stamflygförare. Manskapskadrerna i övrigt vid flygvapnet

hava synts böra utökas i enlighet med 1942 års försvarsbeslut samt 1944 års

riksdagsbeslut angående uppsättandet av Södertörns flygflottilj (F 18). En

något snabbare utökning av överfurirskadem har dock synts vara möjlig.

Departementschefen har föreslagit, att flygvapnets manskapsstater, musikpersonalen

icke inräknad, för nästa budgetår erhålla den sammansättning, som

framgår av följande tablå, vari jämväl angivits de för innevarande budgetår

fastställda staterna.

- - - - ■

Budgetåret 1945/4(5

Bud

getåret 1946/47

Ma 1

Ml) 1

Ma 1

Ma 2

Ma 3

1 i i därav »tarn

| Summa | fly(rfBraro

Ma 2

Ma 3

1410

775

1 750

260 932 92 1

850

1 750

460

1 Fr. o

m. den 1

januari 1947.

Därutöver har departementschefen beräknat, att antalet under budgetaret

över stat anställda stamflygförare kommer att uppgå till i genomsnitt omkring

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Utskottet.

110. För avlöning av dessa har departementschefen i det följande vid behandlingen

av flygvapnets avlöningsanslag beräknat medel. Vid beräkningen av

personalbehovet har departementschefen förutsatt, att de kontraktsanstälkla

civila mekaniker, som i enlighet med 1942 års försvarsbeslut finnas anställda

vid flygvapnet, må kvarstanna i tjänst även under nästa budgetår.

Ehuru departementschefen, såsom framgår av det föregående, icke för nästa

budgetår föreslagit en så omfattande förändring beträffande flygvapnets manskapsstater,

som av manskapsutredningen förutsatts, bör, framhåller departementschefen,

självfallet årets manskapsrekrytering till flygvapnet icke givas

sådan omfattning, att ett genomförande av utredningens förslag i fråga om

den tekniska personalen därigenom försvåras. Det har synts böra ankomma

på Kungl. Majit att efter förslag av chefen för flygvapnet fastställa omfattningen

av den manskapsrekrytering, som hösten 1946 skall äga rum vid flygvapnet.

Den omständigheten, att departementschefen icke för närvarande kunnat

taga ställning till manskapsutredningens förslag om inrättande av civilmilitära

beställningar för de tekniska yrkesgrenarna, synes departementschefen

icke böra utesluta, att under nästa budgetår enligt Kungl. Majits bestämmande

tillfälligt anställes personal i lönegraden MEx 10 för sådan tjänst.

En förutsättning för att de av departementschefen vad beträffar armén

och kustartilleriet för nästa budgetår föreslagna åtgärderna skola tjäna avsett

syfte är, att överfurirsbeställningama utnyttjas såväl för trupputbildning som

i stabs- och förvaltningstjänst. Departementschefen förutsätter, att så får ske

även beträffande redan befintliga men ännu ej tillsatta beställningar. I de

personalförteckningar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott, ha beställningarna i de olika lönegraderna fördelats på truppslag och

förband i enlighet med de beräkningar, som lågo till grund för 1944 års beslut.

Då emellertid med hänsyn till det aktuella personalläget inom ramen för det

totala antalet beställningar vid armén jämkningar härutinnan kunna visa sig

erforderliga, förutsätter departementschefen, att Kungl. Majit skall äga medgiva,

att gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid armén må,

såvitt avser manskapsbeställningarna, övergångsvis tillämpas jämväl under

nästa budgetår. Departementschefen avser att i det följande under arméns

avlöningsanslag hemställa härom.

Den år 1942 beslutade ökningen av manskapskadrerna har medfört vissa

olägenheter bland annat därigenom, att svårigheter uppstått att kunna tillgodose

det ökade rekryteringsbehovet. Det har därför befunnits nödvändigt

att vidtaga åtgärder för att nedbringa numerären av det kontraktsanställda

manskapet. Vid 1944 års riksdag beslötos sålunda vissa ändringar i arméns

och kustartilleriets manskapsstater, innefattande, bland annat, att ett antal

beställningar för långtjänstunderbefäl — överfurirer, avsedda för vissa angivna

befattningar — inrättades. Ytterligare åtgärder i samma syfte hava

föreslagits av 1944 ars manskapsutredning, innebärande att rekryteringsbehovet

nedbringas från normalt omkring 4 000 till omkring 2 000 man. Depar
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

11

tementschefen har emellertid framhållit, att den föreliggande frågan innefattar

åtskilliga problem, som erfordra ytterligare överväganden, varför departementschefen

ansett sig icke nu kunna taga ställning till manskapsutredningens

förslag i hela dess vidd. Däremot har departementschefen dock

funnit vissa åtgärder nu böra vidtagas i syfte att nedbringa numerären av

det kontraktsanställda manskapet. Sålunda har departementschefen med avseende

å armén förordat, att antalet långtjänstbeställningar ökas med 389 samtidigt

som antalet kontraktsbeställningar minskas med 1425. I fråga örn

marinen föreslås, att 97 långt jänstbeställningar skola tillkomma, medan

2 149 kontraktsbeställningar bortfalla. Med hänsyn till det rådande ogynnsamma

rekryteringsläget och då enligt vad de i ärendet hörda militära

myndigheterna, liksom 1945 års försvarskommitté, framhållit ett genomförande

av förslaget i fråga icke torde föregripa det beslut, som kan komma att fattas

rörande försvarets framtida organisation, anser utskottet sig böra tillstyrka,

att departementschefens förslag i angiven omfattning genomföres från och

med nästa budgetår. För att underlätta rekrytering av långtjänstunderbefälskadern

torde Kungl. Majit härvid böra äga befogenhet att då så anses påkallat

under en övergångstid göra vissa eftergifter i fråga örn de uppställda

kompetensfordringarna. Utskottet har i det följande under arméns och marinens

avlöningsanslag för nästa budgetår räknat med de föreslagna ändringarna

i manskapsbeställningarna.

Med avseende å flygvapnet har förslag framlagts örn inrättande av en ny

yrkesgren för stamflygförare, avsedda att ersätta alla i krigsorganisationen

som flygförare för närvarande placerade reservanställda officerare, stamunderofficerare,

reservunderofficerare och värnpliktiga flygförare. Förslaget

har tillstyrkts av 1945 års försvarskommitté samt av i ärendet hörda myndigheter.

Då detsamma synes på ett ändamålsenligt och tillfredsställande

sätt kunna lösa flygvapnets behov av flygförare, anser sig jämväl utskottet

böra förorda en övergång till det nya systemet.

Enligt departementschefens förslag skulle denna nya kategori kontraktsanställt

manskap med avlöning i lönegraderna Ma 1—Ma 3 binda sig för en

första anställning örn sex år samt efter avskedet vara skyldig fullgöra två

repetitionsövningar i flygtjänst med möjlighet att fullgöra ytterligare högst

två frivilliga dylika övningar. Utskottet tillstyrker förslagen härom och har

icke något att erinra mot att premier med av departementschefen föreslaget

belopp må utgå till ifrågavarande beställningshavare. Enligt manskapsutredningens

förslag skulle stamflygförarna beredas civilanställningsutbildning

under 4:e, 5:e och 6:e vinterhalvåren. Denna fråga synes vara av beskaffenhet

att böra närmare utredas, vilket departementschefen även förutsatt. Det

synes böra få ankomma på Kungl. Majit att utfärda reglerande bestämmelser

rörande såväl stamflygförares som förutvarande stamflygförares ställning i

olika hänseenden, ävensom att fatta beslut i frågor i övrigt rörande anställnings-

och utbildningsförhållandena för ifrågavarande personalkategori. Utskottet

delar departementschefens uppfattning, att det i detta sammanhang

icke är behövligt eller möjligt att avgöra, i vilken omfattning stamflygförare

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 192.

skola komma i fråga vid rekrytering av flygvapnets officerskader. Under

flygvapnets avlöningsanslag räknar utskottet för nästa budgetår såsom ett

första led i organisationens uppbyggande med omkring 110 beställningar i

lönegrad Ma 1 för stamflygförare. Mot den sammansättning av flygvapnets

manskapskader i övrigt, som departementschefen förordat, har utskottet icke

något att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att en ny yrkesgren för stamflygförare skall inrättas

vid flygvapnet;

b) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 1 mars 1946 anförts utfärda reglerande

bestämmelser beträffande stamflygförares och förutvarande stamflygförares

ställning i olika avseenden.

5:o) Ändrad organisation av infanteriregemente. Departementschefen har

(punkt 5, s. 22—25) inledningsvis erinrat, att sedan ett pär år tillbaka undersökningar

bedrivits i syfte att effektivisera organisationen av fredsregementets

staber och förvaltningsorgan och verksamheten vid dessa. Undersökningarna

handhades till en början av militära expeditions tjänstkommittén

men ha i och med inrättandet av statens organisationsnämnd och den till

denna nämnd anslutna försvarets centrala organisationskommitté utförts av

de sistnämnda organen. Utbildningsverksamheten ligger utanför ramen av de

ifrågavarande undersökningarna.

Undersökningarna äro, framhåller departementschefen, även med den senast

angivna begränsningen av tämligen komplicerad beskaffenhet. Det har

bland annat av denna anledning funnits ändamålsenligt att vid ett i verksamhet

varande förband försöksvis genomföra de organisationsändringar som

prövats böra ifrågakomma. För ändamålet har utvalts Älvsborgs regemente

(115), vid vilket denna försöksverksamhet bedrivits sedan våren 1944.

De grundläggande organisationsundersökningarna vid detta regemente avslutades

i juli 1945. Regementet har sedan dess varit partiellt organiserat

efter nya riktlinjer. En preliminär rapport rörande undersökningsresultatet

avgavs av organisationskommittén i september 1945. Slutlig rapport har av

organisationsnämnden avlämnats den 13 december 1945. I denna rapport

har nämnden hemställt, bland annat, att chefen för armén måtte bemyndigas

att i samarbete med försvarets centrala organisationskommitté

snarast möjligt genomföra den föreslagna organisationen vid Älvsborgs regemente,

utom vad angår kassaavdelningen, samt efter hand vid övriga infanteriregementen.

Departementschefen har härefter redogjort för nämndens slutrapport jämte

organisationsförslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

13

Genom beslut den 31 december 1945 har Kungl. Majit förordnat, att försöksorganisationen

vid Älvsborgs regemente skall i sin helhet genomföras.

Samtidigt har nämndens förslag remitterats till ett antal myndigheter och

sammanslutningar m. m. Tillika har föreskrivits att dessa remissinstanser

skola erhålla tillfälle att före remissvarets avgivande vid Älvsborgs regemente

studera försöksorganisationen.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Såsom framgår av den kortfattade redogörelsen för statens organisationsnämnds

förslag beräknas förslagets genomförande leda till dels besparingar i

form av minskade utgifter för försvaret, dels förbättrad tillgång på befäl fölutbildningsarbete

m. m. Förslaget synes även innebära andra fördelar, i form

av effektivisering och förenkling av arbetet vid infanteriregementena. Det är

självfallet av den största vikt, att dessa fördelar tillvaratagas så snart ske

kan. I syfte att underlätta bedömandet av organisationsnämndens förslag

har Kungl. Majit, såsom av det föregående framgår, förordnat, att försöksorganisationen

vid Älvsborgs regemente skall i sin helhet genomföras och

möjlighet beredas remissinstanserna att, innan yttranden över förslaget avgivas,

på ort och ställe studera den nya organisationen. Härigenom vinnes,

att förslaget kan allsidigt och grundligt bedömas innan statsmakterna taga

ställning till detsamma.

Förslag i ämnet lärer icke kunna föreläggas riksdagen inom sådan tid,

att omorganisationen slutligt kan genomföras vid andra förband än Älvsborgs

regemente före den 1 januari 1941. Å andra sidan framgår av den

lämnade redogörelsen, att vissa av de föreslagna åtgärderna äro av natur

att kunna genomföras utan riksdagens medverkan. Jag ämnar framdeles, sedan

remissyttrandena över nämndens förslag föreligga, för Kungl. Majit anmäla

hithörande frågor, varvid jag förutsätter, att sådana åtgärder icke vidtagas

som kunna föregripa riksdagens prövning av frågan örn överfurirers

tjänstgöring som kompaniadjutanter ävensom övriga delar av ärendet som

böra hänskjutås till riksdagen. I andra sammanhang upptager jag frågan

örn bestridande av vissa vid en omorganisation av förbanden uppkommande

engångskostnader.

Självfallet är det icke möjligt att i det följande vid beräkningen av medelsbehovet

för armén under budgetåret 1946/47 taga hänsyn till de förskjutningar

i personalberäkningarna, som föranledas av en ändrad organisation av infanteritruppförbanden.

Utskottet förutsätter, att vid genomförandet av föreslagna organisationsförändringar

med avseende å infanteritruppförbanden några sådana åtgärder

icke vidtagas, som kunna föregripa riksdagens framtida ställningstagande till

de delar av organisationsförslagen, vari det ankommer på riksdagen att fatta

beslut.

I övrigt påkallar departementschefens förslag under förevarande punkt

icke något särskilt uttalande från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva

tillkänna vad utskottet ovan anfört.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 192.

6:o) Rationalisering av driften vid matinrättningarna. Departementschefen

har (punkt 6, s. 25—29) inledningsvis meddelat, att Kungl. Maj:t jämlikt

beslut den 23 februari 1945 uppdragit åt statens organisationsnämnd att i

samråd med arméförvaltningens intendenturavdelning efter hand vid arméns

matinrättningar vidtaga de rationaliseringsåtgärder, som syntes möjliga med

stöd av erfarenheterna från organisationsundersökningarna vid Älvsborgs

regementes (115) matinrättning. Motsvarande uppdrag lämnades den 15 juni

1945 beträffande flygvapnets matinrättningar. Med anledning av uppdrag den

28 januari 1944 ha i samråd med marinförvaltningen bedrivits organisationsundersökningar

jämväl vid vissa av marinens fasta matinrättningar i land.

I skrivelse den 11 januari 1946 har statens organisationsnämnd framlagt

de förslag, vartill uppdragen givit anledning. Härvid har nämnden

erinrat, att i samband med organisationsundersökningarna vid de olika

förbanden upprättats promemorior dels beträffande föreslagna omläggningar

rörande arbetsfördelning, utportionering, transporter m. m., dels beträffande

bristfälligheter med avseende på lokaliteter, förplägnadsmateriel m. m. Dessa

promemorior hade bland annat delgivits vederbörande förbandschefer.

De företagna rationaliseringsåtgärderna bestyrkte enligt nämndens mening,

att en begränsning av såväl den arbetsledande som den biträdande personalen

kunde göras på sätt skett vid 115.

Antalet husmödrar vid varje förband borde sålunda vid matinrättningar med

ett portionstagarantal överstigande 500 begränsas till högst två. Den ena

husmodern syntes böra vara husmoder av 1. eller 2. klass, beroende på matinrättningens

storlek m. m., och den andra biträdande. För matinrättningar

med portionstagarantal understigande 500 beräknades antingen 1 husmoder

av 2. klass och 1 biträdande husmoder eller 1 husmoder av 2. klass och 1

kokerska. I avvaktan på resultatet av vissa andra organisationsundersökningar

syntes vid flertalet flygflottiljer böra finnas husmödrar av 1. klass, oaktat

dessa matinrättningars storlek enligt förutnämnda grunder endast motiverade

anställande av husmödrar av 2. klass.

I samband med undersökningarna hade spörsmålet angående anställande

av arbetande förmän varit föremål för överväganden. Med hänsyn till att det

vore fördelaktigt att kunna uppdraga åt kvalificerade köks- och servisbiträden

att vid sidan av arbetet även övervaka och leda viss arbetsgrupp, förordade

nämnden anställande av 2 arbetande förmän, benämnda första biträden, i lönegrad

MYc vid varje matinrättning där icke kokerska funnes anställd. Vid

matinrättningar med kokerska borde anställas endast 1 första biträde.

Placering av överfurir till tjänstgöring såsom matsalsfurir vore icke erforderlig.

För detta ändamål avsedda överfurirer kunde utgå ur organisationen.

Efter ingående studier och undersökningar vid ett flertal matinrättningar

med olika portionstagarantal hade nämnden kunnat uppgöra en tabell över

det antal biträden, som erfordrades vid olika portionsstyrkor. Med hänsyn till

mindre god lokalplanering vid vissa matinrättningar vore en jämkning uppåt

av antalet biträden nödvändig vid vissa kök. Organisationsnämnden hade vid

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr li)2.

15

sina beräkningar tagit hänsyn även till denna personalförstärkning. Till skillnad

från nu gällande motsvarande tabell inkluderade den föreslagna tabellen

behovet av såväl manlig som kvinnlig personal men däremot icke behovet av

ersättningspersonal för sjukdom, tjänstledighet och semester m. m.

Den manliga personalen, som huvudsakligen vore avsedd för tyngre arbeten,

borde utgöras av 2 till 4 värnpliktiga, tillhörande besiktningsgrupp 4.

Den kvinnliga personalen borde liksom för närvarande utgöras av extra ordinarie

befattningshavare enligt löneplan MV samt tillfälligt anställd personal.

Nämnden har beräknat, att den årliga kostnadsminskningen vid genomförande

av förslaget för armén skulle belöpa sig till 700 000 kronor, vartill

komme ytterligare 240 000 kronor, därest den såsom matsalsfurir avsedda

överfuriren utginge ur organisationen. Kostnadsminskningen för marinen och

flygvapnet har beräknats till 150 000 kronor respektive 95 000 kronor.

Några särskilda åtgärder för att nedbringa antalet extra ordinarie biträden

enligt förslaget vore icke erforderliga. I övrigt borde tillämpningen av de

nya personalstaterna ske successivt i mån av vakanser samt örn möjligt efter

frivillig överenskommelse. Flyttningsersättning syntes härvid böra utgå.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De av statens organisationsnämnd nu genomförda undersökningarna beträffande

försvarets matinrättningar ha utmynnat i förslag till minskning av

i gällande personalförteckningar upptagna befattningar för husmödrar och

biträdespersonal. För egen del räknar jag med att en successiv minskning av

ifrågavarande befattningar genomföres i huvudsaklig överensstämmelse med

nämndens förslag. Husmödrarnas nuvarande lönegradsplacering — MEo 8,

MEo 6 respektive MEo 4 — synes böra bli föremål för översyn. I detta sammanhang

torde böra erinras om att motsvarande personal vid sinnessjukhusen

före den 1 juli 1945 var placerad i lönegraderna A 7, A 6 och A 5. I propositionen

1945:241 föreslog Kungl. Majit, att nämnda befattningshavare skulle

inplaceras i lönegraderna A 10, A 8, A 6 och A 5. Riksdagen hade intet att

erinra häremot (skrivelse 1945:424). Då det vid försvarsväsendet är fråga

om extra ordinarie personal, lärer det få ankomma på Kungl. Majit att härutinnan

träffa avgörande.

Av olika skäl är det icke möjligt att nu slutligt bedöma de kostnadsminskningar,

som organisationsnämndens förslag innebär. Sålunda ha

undersökningarna ägt rum dels under beredskapsförhållanden och dels

under en övergångsperiod från beredskaps- till fredsförhållanden. Vidare

äro vissa befattningar, som återfinnas i personalförteckningarna, av olika

anledningar icke tillsatta. Organisationsnämnd en har, synes det mig, räknat

med väl höga besparingar, under det remissmyndigheterna torde ha

varit väl pessimistiska vid sina beräkningar av kostnadsminskningens storlek.

Det vill emellertid förefalla som örn genomförandet av organisationsnämndens

förslag i enlighet med vad jag tidigare anfört medför vissa icke

obetydliga kostnadsminskningar, även örn hänsyn tages till den förutberörda

löneregleringen.

Ehuru det lärer ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser i

ämnet, har jag dock här velat anmäla föreliggande spörsmål, vilket är av

betydelse vid bedömandet av medelsbehovet för icke ordinarie personal. För

nästa budgetår synes medelsbehovet icke röna större inverkan av åtgärderna,

då ju genomförandet som nämnts måste ske successivt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Utskottet.

Vad departementschefen under förevarande punkt anfört påkallar icke

något särskilt uttalande från utskottets sida. Utskottet har dock velat vad i

ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

7:o) Den ekonomiska organisationen vid marinens lokala myndigheter. Departements

chef en har (punkt 7, s. 30—37) inledningsvis redogjort för 1944

års marinintendenturutrednings förslag rörande den kamerala förvaltningens

organisation inom marindistrikten och vid kustartilleriförsvaren samt för av

försvarets civilförvaltning genomförda undersökningar och försöksverksamhet

rörande kameralorganisationen vid nämnda myndigheter.

Härefter har departementschefen för egen del anfort följande.

Såsom framgår av det anförda har den ekonomiska organisationen vid

marinens lokala myndigheter sedan länge varit föremål för utredningar och

organisationsundersökningar. Endast beträffande örlogsvarven lia dessa utredningar

lett till definitivt ställningstagande i fråga örn utformningen av

den kamerala organisationen.

Nu föreliggande förslag till ekonomisk organisation vid marindistrikten —

med bortseende från kustartillerimyndigheterna — äro i princip överensstämmande

och innebära, att de försöksvis organiserade ekonomikontoren inlemmas

i marindistriktens nuvarande kameralkontor. Däremot förete förslagen icke

oväsentliga skiljaktigheter beträffande utformningen av dessa organ. De framlagda

förslagen beträffande organisationen av de lokala kameralorganen hos

kustartillerimyndigheterna gå emellertid isär även vad beträffar principerna.

Sålunda eftersträvar 1944 års marinintendenturutredning nied sitt förslag

skapandet av större likformighet mellan de olika kamerala enheterna inom

marinen, medan civilförvaltningen och organisationsnämnden ha velat konstruera

en kassamyndighet, som med beaktande av marinens speciella förhållanden

i så hög grad som möjligt överensstämmer med de sinsemellan likartade

kassamyndigheterna vid armén och flygvapnet. Härvid ha dock civilförvaltningen

och organisationsnämnden kommit till olika resultat.

Innan jag behandlar de föreliggande förslagen vill jag erinra örn att även

den övriga förvaltningen vid marinen av skilda anledningar företer avsevärda

olikheter gentemot motsvarande förvaltning och förvaltningsorgan inom armén

och flygvapnet. Genom beslut den 12 januari 1946 har Kungl. Majit uppdragit

åt statens organisationsnämnd att bedriva organisationsundersökningar vid

marinen. Såvitt nu kan bedömas komma dessa undersökningar att bland annat

föranleda förslag till vissa ändringar även av den icke-kamerala förvaltningen

inom marinen. Denna förvaltning sammanhänger emellertid intimt med den

kamerala.

Med hänsyn härtill och till den nu pågående utredningen angående försvarets

organisation efter utgången av budgetåret 1946/47 ävensom organisations

nämndens pågående undersökningar beträffande marinens kameralorganisation

anser jag mig för närvarande icke kunna taga slutlig ställning till utformningen

av den ekonomiska organisationen vid marinens lokala myndigheter.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit, innebär civilförvaltningens i

detalj utarbetade förslag beträffande kameralförvaltningarna vid Ostkustens

och Sydkustens marindistrikt emellertid viss kostnadsminskning i förhållande

till nuvarande organisation. Jag anser mig därför böra förorda, att den

av civilförvaltningen i samråd med marinförvaltningen planerade och delvis

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

17

på försök genomförda sammanslagningen av ekonomi- och kameralkontoren

fullföljes. En sådan anordning utesluter icke framtida ytterligare rationalisering.

Av tidigare anförda skäl finner jag mig emellertid icke böra binda nu pågående

utredningar och organisationsundersökningar genom inrättande av

civila ledande befattningar vid de kamerala organen. I avvaktan på slutligt

ställningstagande torde liksom hittills marinintendenturofficerare få tagas i

anspråk för dessa arbetsuppgifter. Detta torde förutsätta att i ett par fall

reservofficerare, som äro därtill villiga, måste hållas inkallade till förstärkning

av den aktiva intendenturpersonalen på sätt förutsatts i samband med 1942

års försvarsbeslut. Skulle å andra sidan för ändamålet lämpliga officerare icke

finnas att tillgå, lärer annan utväg icke stå öppen än att med ianspråktagande

av medel för tillfälligt anställande av personal provisoriskt lösa uppkommande

personalfrågor genom anställning av civil personal.

I samband med ärendets beredning inom försvarsdepartementet har civilförvaltningen

under hand anmodats inkomma med nytt förslag till stater för

övrig personal vid dessa kameralkontor. Härvid skulle hänsyn tagas till nu

anställd extra ordinarie personal. Ett i anledning härav framlagt förslag skiljer

sig beträffande befattningarnas lönegradsplacering icke oväsentligt från civilförvaltningens

förslag av den 18 juni 1945. Detta beror på att i sistnämnda förslag

till följd av den planerade omorganisationen och arbetsrationaliseringen

ett flertal befattningar föreslagits inrättade i lägre lönegrader än de nu förekommande.

Enligt inom statsförvaltningen i allmänhet tillämpade principer

bör emellertid den redan anställda extra ordinarie personalen tills vidare övergångsvis

medgivas kvarstå i nu innehavda befattningar, i den mån överflyttning

till andra tjänster ej kan ske. För Ostkustens marindistrikt

innebär civilförvaltningens senaste förslag en minskning av den militära

personalen med 2 flaggunderofficerare, 4 högbåtsmän och 5 värnpliktiga,

varjämte en befattningshavare med arvode å 400 kronor per månad icke vidare

anses erforderlig. Av de icke-ordinarie befattningarna föreslås utbyte av 1

befattning i lönegrad MEx 7 mot 1 extra ordinarie befattning i motsvarande

lönegrad samt ökning med 1 befattning för extra kontorsbiträde i lönegrad

MEx 4. De för närvarande vid Stockholms örlogsstation redovisade vid ekonomikontoret

tjänstgörande båda kontorsbiträdena i lönegrad MEo 4 föreslås

överflyttade till kameralkontoret. För Sydkustens marindistrikt innebär civilförvaltningens

förslag en minskning med 2 flaggunderofficerare och 2 lottor.

Beträffande den icke-ordinarie personalen föreslår civilförvaltningen ett utbyte

av 2 befattningar i lönegraden MEo 7 respektive MEx 8 mot 2 befattningar

i MEo 8, av B befattningar för extra kontorsbiträden i lönegrad MEx 4

mot motsvarande antal extra ordinarie befattningar samt 2 befattningar för

extra skrivbiträden i MEx 2 mot 2 befattningar i MEo 2. De båda befattningshavarna

i lönegrad MEo 8 avses tjänstgöra vid avlöningsdetaljen. De

skola dessutom handha den kontanta utbetalningen till manskapet.

För egen del anser jag, att i nuvarande läge endast oundgängligen erforderliga

personalförändringar böra vidtagas. Emellertid erbjuder det stora

svårigheter att nu taga ställning till vilka befattningar som i den föreslagna

övergångsorganisationcn bliva erforderliga. Då här är fråga om lägre ickeordinarie

personal lärer det få ankomma på Kungl. Majit att vid organisationens

genomförande vidtaga de personalförändringar, vilka i anslutning till

vad jag anfört kunna bli erforderliga.

Jag utgår från att de föreslagna kameralmyndigheterna fortfarande benämnas

kameralkontor.

Vidkommande den kamerala organisationen vid Wästkustens marindistrikt

förutsätter jag, att de av statens organisationsnämnd där bedrivna organisa
Tiilutntj

lill rilcsdat/Kvs protokoll Hilli, (i sinni. Nr 192. lisa u; 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

.18 Statsutskottets utlåtande nr 192.

tionsundersökningarna skola fullföljas. Jag ifrågasätter därför icke nu någon

ändring av den vid marindistriktet tjänstgörande kamerala personalen.

Vad beträffar kustartilleriförsvaren och kustartilleriförbanden föreligger,

som jag tidigare nämnt, icke något detaljerat förslag till nj organisation. Nu

bedrivna organisationsundersökningar torde böra skyndsamt fortsättas. Icke

heller för dessa myndigheter ifrågasätter jag nu några personaländringar.

Under relativt lång tid ha olika försöksorganisationer tillämpats vid marinens

lokala kameralmyndigheter. Föreliggande förslag till provisorisk lösning

innebär mot bakgrunden härav vissa olägenheter. Av vad jag tidigare

anfört framgår dock, att en sådan anordning nu torde vara nödvändig. Emellertid

utgår jag från att nuvarande utredningar och organisationsundersökningar

skola kunna bedrivas i sådant tempo, att slutligt förslag till kameralorganisation

vid marinen skall kunna framläggas utan längre dröjsmål. Ur

arbetssynpunkt och med tanke på personalen vore det i hög grad önskvärt,

att sä kunde ske.

Vad departementschefen under förevarande punkt anfört påkallar icke

något särskilt uttalande från utskottets sida. Vad i ärendet förekommit har

utskottet dock velat för riksdagen

omförmäla.

8:o) Löneställningen för ingenjörpersonalen vid arméns tygverkstäder. Departementschefen

Ilar (punkt 8, s. 37—48) anfört i huvudsak följande.

I proposition den 25 januari 1946 angående arméns ingenjörpersonal, nr 80,

hade framlagts förslag rörande en fastare organisation av ingenjörpersonalen

vid armén och rörande personalens löneställning. I propositionen hade förutsatts,

att denna personal tills vidare, i väntan på försvarskommitténs förslag,

skulle erhålla extra ordinarie anställning. Vid anmälan av propositionen anförde

departementschefen, att särskild utredning påginge rörande frågan örn

löneställningen för ingenjörpersonalen vid arméns tygverkstäder. De för

dessa verkstäder avsedda chefstjänsterna, sammanlagt 17, innefattades därför

icke i det förslag som i propositionen framlades. Å s. 37—47 i statsrådsprotokollet

har departementschefen redogjort för den utredning som numera föreligger

i denna fråga.

Samtliga de befattningar örn vilka här vore fråga bestredes av ingenjörer,

vilka åtnjöte arvoden från s. k. sakanslag. De nuvarande anställningsvillkoren

hade visat sig icke tillräckliga för att trygga en god rekrytering. Vissa av

tjänsterna vore för närvarande vakanta i brist på sökande. I de fall då befattningar

ledigkungjorts hade kompetenta sökande i allmänhet icke anmält

sig. Med hänsyn härtill rådde numera enighet om att anställningsvillkoren

måste fastare regleras och att detta borde ske genom inrättande av extra

ordinarie befattningar i avbidan på den översyn, som verkställdes av försvarskommittén.

Emellertid funnes även vissa andra tjänster för ingenjörer

vid de ifrågavarande verkstäderna. I enlighet med de principer som angivits

i den förutnämnda propositionen angående arméns ingenjörpersonal borde

dessa tjänster icke medtagas i detta sammanhang; det finge förutsättas, att

ifrågavarande befattningshavare även i fortsättningen kontraktsanställdes med

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192. 19

anlitande av sakanslag intill dess behovet av befattningarna prövats i samband

med pågående översyn av försvarsorganisationen.

I fråga örn de lönegrader, till vilka befattningarna borde hänföras, hade

allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd föreslagit, att de

ifrågakommande lönegraderna skulle fastställas såsom högst-lönegrader, på

sätt tillämpades inom försvarets fabriksverk. Då denna anordning väl lämpade

sig på förevarande område och inom fabriksverket givit gynnsamma erfarenheter,

hade departementschefen intet att däremot erinra. Vad benämningen

av tjänsterna beträffade anslöt departementschefen sig till tygavdelningens

förslag. Enligt nämnda förslag vore beteckningen verkstadsföreståndare

lämplig endast vid de mindre truppförbandsverkstäder, där verkstadens

ledning vore avsedd att utövas av en tygverkmästare eller verkmästare direkt

underställd tygofficeren. Benämningen verkstadschef borde däremot med hänsyn

till vederbörandes självständiga ställning fastställas för befattningshavare

vid verkstäder, där särskild driftsledare funnes tillsatt. Vad anginge löneställningen

funne departementschefen det önskvärt, att möjligheter skapades

för en viss befordringsgång inom denna personalkategori, samt förordade med

hänsyn härtill och med beaktande av den i ärendet föreliggande utredningen

i övrigt, att för cheferna för arméns tygverkstäder inrättades

1 befattning i högst Eo 29,

4 befattningar i högst Eo 28,

7 » » högst Eo 26,

5 » » högst Eo 24.

Samtliga befattningar syntes böra — i varje fall tills vidare — uppföras på

personalförteckningen för arméförvaltningen. Härutinnan komme departementschefen

att framlägga förslag i det följande.

Bifall till förslaget innebure en överflyttning av kostnader från sakanslag

till avlöningsanslag. Såsom förutsatts i den förutnämnda propositionen borde

på Kungl. Majit ankomma att pröva i vad mån en mot den minskade belastningen

svarande del av vederbörande sakanslag borde innehållas i samband

med meddelande av dispositionsbeslut beträffande anslagen.

Utskottet får erinra, att riksdagen i skrivelse nr 258 numera bifallit Kungl.

Majlis i propositionen nr 80 framlagda förslag rörande en fastare organisation

av ingenjörpersonalen vid armén och rörande personalens löneställning. I

nämnda proposition anmäldes att sedan frågan örn löneställningen för cheferna

för arméns tygverkstäder blivit föremål för ytterligare utredning förslag

i ämnet senare skulle framläggas för riksdagen.

I förberörda skrivelse framhöll riksdagen, att de rådande ovissa framtidsutsikterna

och lösa anställningsförhållandena för arméns ingenjörpersonal i

icke ringa grad försvårat rekryteringen, varför riksdagen ansåg sig böra medgiva,

att denna personal bereddes fastare anställningsform. Då samma förhållanden

gälla med avseende å nu ifrågavarande verkstadschefer vill utskottet

tillstyrka, att extra ordinarie befattningar inrättas jämväl för dessa

befattningshavare. T fråga örn löneställningen synes det utskottet lämpligt

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 192.

och ändamålsenligt, att ifrågakommande lönegrader fastställas såsom högstlönegrader.

En differentiering av löneställningen synes med hänsyn till önskvärdheten

av att åstadkomma viss befordringsgång vara befogad, varför förslaget

i denna del tillstyrkes. Mot de tilltänkta inplaceringarna vill utskottet

icke framställa någon erinran. Då ifrågavarande befattningar äro avsedda att

uppföras på personalförteckningen för arméförvaltningen, kommer utskottet

att under nämnda ämbetsverks avlöningsanslag beräkna medel för ändamålet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva

tillkänna vad utskottet ovan anfört.

9:o) Bibehållen lön vid kompletteringsstudier. Kungl. Majit bär föreslagit

riksdagen (punkt 9, s. 48—50) att bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser

i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 mars 1946 föreslagits.

Enligt gällande bestämmelser må officersaspirant med otillräckliga kunskapsmått

icke antagas till fänrik, förrän han genom vederbörlig fyllnadsprövning

visat sig ha förvärvat härför föreskrivna betyg. Detta gäller såväl fast anställda

som värnpliktiga officersaspiranter. Fast anställd officersaspirant, som saknar

föreskrivna kunskapsmått, återgår efter avlagd officersexamen till tjänstgöring

såsom furir vid vederbörligt truppförband, i samband varmed han entledigas

såsom officersaspirant och honom meddelat förordnande såsom sergeant återkallas.

Värnpliktig, icke fast anställd officersaspirant utrycker efter avlagd

officersexamen från tjänstgöring och återinträder icke i tjänst förrän efter

antagning till fänrik. Härav följer att den fast anställde åtnjuter avlöning

under kompletteringstiden, dock endast i den mån han icke begär och får

tjänstledighet för studiers bedrivande utöver honom författningsenligt tillkommande

semester. Den värnpliktige däremot, som icke äger frivilligt kvarbliva

i tjänstgöring under kompletteringstiden, uppbär härunder inga som

helst löneförmåner från försvaret.

I skrivelse den 28 september 1945 har arméinspektören, på uppdrag av

chefen för armén, föreslagit utfärdande av bestämmelser i syfte att tillförsäkra

officersaspirant avlöning under tid som erfordras för berörda kompletteringsstudier.

Departementschefen har funnit det skäligt och ur rekryteringssynpunkt

lämpligt, att officersaspirant tillförsäkras de av arméchefen föreslagna förmånerna.

Departementschefen förutsätter därför, att Kungl. Majit skall äga

medgiva, dels, beträffande fast anställd officersaspirant, att han efter genomgången

krigsskolekurs må, utöver honom författningsenligt tillkommande semester,

med bibehållande av de avlöningsförmåner som tillkommit honom

under krigsskolekursen erhålla tjänstledighet under högst fem månader för

ernående av det för antagning till fänrik stadgade kunskapsmåttet, dels ock,

beträffande värnpliktig, icke fast anställd officersaspirant, att han efter genomgången

krigsskolekurs må frivilligt kvarbliva i tjänstgöring och därvid, med

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

21

bibehållande av de avlöningsförmåner som tillkommit honom under krigsskolekursen,

och av rätt till familjebidrag, erhålla tjänstledighet under likaledes

högst fem månader för ernående av berörda kunskapsmått.

Utskottet finner bärande skäl tala för att officersaspirant kommer i åtnjutande

av föreslagna förmåner under ifrågavarande kompletteringsstudier

och tillstyrker, att Kungl. Maj:t bemyndigas meddela avsedda bestämmelser

i ämnet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser

i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

1 mars 1946 föreslagits.

Vissa anslagsfrågor.

10:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1 har

Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar

för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 1 242 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 120 (punkt 10, s. 50—82)

föreslagit riksdagen att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för försvarets

civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 242 000

kronor.

Vid anmälan i årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln,

punkt 6) av medelsbehovet under anslaget till Krigsmaterielverket: Avlöningar

erinrade departementschefen, att från olika håll framhållits behovet

av en omprövning av försvarets centrala förvaltningsorganisation. För egen

del anförde departementschefen bland annat, att frågan huruvida en dylik

omprövning borde företagas av 1945 års försvarskommitté då ännu icke kunde

bedömas. I vart fall kunde kommittén först sedan preliminära resultat nåtts

i fråga om försvarets allmänna organisation upptaga spörsmålet örn erforderliga

ändringar i förvaltningsorganisationen. En annan ordning för frågans

behandling skulle enligt departementschefens förmenande kunna avsevärt försena

slutförandet av kommitténs huvuduppdrag. Vid de fortsatta övervägandena

av denna fråga har departementschefen funnit en dylik försening vara

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 192.

att befara, därest ifrågavarande omfattande fråga skulle hänskjutås till

den redan mycket betungade försvarskommittén. Å andra sidan föreligger

mellan försvarskommitténs uppdrag och det nu aktuella ett sådant samband,

att det är erforderligt att vid utredningsarbetet hålles en nära kontakt. En

lämplig anordning bär synts departementschefen vara, att den nu föreliggande

uppgiften anförtros åt en särskild utredning med sådan sammansättning

att ett nära personligt samband mellan de båda utredningarna tryggas

utan att därför försvarskommittén såsom sådan betungas. Frågan örn tillsättande

av en dylik utredning för översyn av den centrala försvarsförvaltningens

organisation ämnar departementschefen framdeles anmäla för Kungl.

Majit.

Departementschefen har vid anmälan i årets statsverksproposition av äskandena

under fjärde huvudtiteln anfört, att det av där närmare angivna skäl

icke vore möjligt att, i avbidan på en utredning av nyss angivna art, uppskjuta

ett ställningstagande till föreliggande förslag örn personalökningar vid

olika förvaltningsmyndigheter. Självfallet vore det dock, såsom departementschefen

också tidigare framhållit, av den största vikt att den utökning av personalorganisationen

som prövades böra ske icke genomfördes på sådant sätt

att ett framtida övervägande av dessa frågor i avgörande grad bundes.

Dessa riktlinjer för bedömandet av frågor örn personalökningar vid de

centrala förvaltningsmyndigheterna äga givetvis sin giltighet även för civilförvaltningen.

I betraktande av verkets centrala ställning inom försvarsorganisationen

med inriktning väsentligen på ekonomiska och administrativa

spörsmål är det uppenbart, framhåller departementschefen, att civilförvaltningens

personalorganisation bör beräknas på sådant sätt att personalrekryteringen

kan bli god.

Civilförvaltningens framlagda förslag till personalorganisation för nästa

budgetår innebär betydande personalökningar. Förslaget innebär även, att

viss personal, särskilt i högre befattningar, erhåller ordinarie anställning och,

i en del fall, förbättrad löneställning. I vissa fall grunda sig förslagen på förutsättningen

att smärre ändringar i ämbetsverkets fastställda organisation vidtagas.

Civilförvaltningen har, enligt vad verket angiver, sti''ävat efter att i

sina till grund för förslaget liggande beräkningar komma till mera slutgiltiga

resultat men har framhållit, att vissa osäkerhetsmoment föreligga, särskilt

i fråga örn de delar av verket, för vilka arbetsunderlaget huvudsakligen utgöres

av lokalmyndigheternas räkenskapsmaterial, d. v. s. i första hand de

delar, där revisionsverksamhet förekommer. Detsamma torde väl för övrigt,

särskilt med hänsyn till den beslutade omläggningen av bokföringen, gälla de

delar av verket, som syssla med bokföringsuppgifter.

Med hänsyn till omfattningen av civilförvaltningens förslag och de olika

problem, som uppställa sig vid en bedömning av detsamma, har departementschefen

ansett det tveksamt, örn ett remissförfarande i vanlig ordning skulle

kunna ge den överskådlighet och den belysning av frågorna, som erfordras

för en prövning av förslaget. Större fördelar i angivna hänseenden ha synts

departementschefen stå att vinna, örn förslaget i dess helhet underkastades

en enhetlig granskning ur såväl arbetsorganisatoriska och lönetekniska som

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

23

allmänt administrativa synpunkter i övrigt. Departementschefen har meddelat,

att utredning i dessa hänseenden verkställts av särskilt tillkallad utredningsman,

generaldirektören E. B. Stridsberg. Denna utredning har i väntan

på den förutnämnda översynen av förvaltningsorganisationen inriktats på en

undersökning av vilka ändringar i personalorganisationen som äro närmast

erforderliga och kunna vidtagas utan att hindra en översyn av förvaltningsorganisationen

i dess helhet. Utredningen innefattar förslag örn vissa begränsningar

i civilförvaltningens förslag, särskilt beträffande revisionsbyrån.

Vid avvägningen av proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie personal

har utredningsmannen ansett sig böra sträcka sig något längre än civilförvaltningen.

Som ett allmänt omdöme om civilförvaltningens förslag har

utredningsmannen anfört, att den av verket förordade personaluppsättningen

i allmänhet icke tilltagits alltför riklig. I anledning av den av utredningsmannen

ifrågasatta decentraliseringen av ärenden till civilförvaltningen har

departementschefen uppdragit åt ämbetsverket att till Kungl. Majit inkomma

med förslag rörande de grupper av ärenden i vilka beslutanderätten må kunna

överflyttas från Kungl. Majit till civilförvaltningen. I den mån ett genomförande

av dylika åtgärder erfordrar riksdagens medverkan kommer frågan att

i annat sammanhang underställas riksdagen.

Civilförvaltningen har av närmare anförda skäl föreslagit, att ämbetsverkets

tre byråchefsbefattningar, nu placerade i A 30 med benämningen krigsråd,

måtte uppföras i C 8. Ämbetsverket har jämväl ansett, att omfattningen

av dess byråer motiverade benämningen avdelningar å dessa enheter och i

anslutning därtill föreslagit benämningen avdelningschefer å krigsråden.

Frågan örn krigsrådens löneställning berördes av civilförvaltningen jämväl i

dess medelsäskanden för innevarande budgetår. Föredragande departementschefen

anförde härom (prop. 1945:170, s. 202), att denna fråga uppenbarligen

sammanhängde med spörsmålet örn byråchefs- och råds tjänsternas lönegradsplacering

överhuvudtaget, varför han icke funne anledning att ingå på frågan.

För egen del har departementschefen ansett frågan örn löneställningen för

krigsråden i civilförvaltningen vara väl värd övervägande. Såsom utredningsmannen

framhållit är emellertid frågan örn en allmän differentiering i lönehänseende

av byråchefs- och rådstjänsterna föremål för prövning. Departementschefen

har funnit sig icke kunna förorda, att förevarande spörsmål utbrytes

ur det större sammanhanget och prövas isolerat från detta och har ansett

sig därför icke nu kunna tillstyrka civilförvaltningens förslag. Ej heller

har departementschefen funnit anledning upptaga frågan örn ändrad benämning

av de nuvarande byråerna.

Användning av extra ordinarie befattningar i högre lönegrad innebär,

framhåller departementschefen, otvivelaktigt nackdelar bland annat därigenom

att vikariatslöneförordnanden genom ett flertal lönegrader i regel bliva

en följd därav. Departementschefen har ansett sig med hänsyn härtill böra

tillstyrka, att till ordinarie anställning överföras vissa högre tjänster som

redan nu kunna förutses bliva erforderliga även efter en omprövning av civilförvaltningens

organisation. Departementschefen har sålunda förordat, att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 192.

bland andra befattningarna för byrådirektör och förste byråsekreterare (sektionschefer

inom kanslibyrån) omändras till ordinarie i lönegrad A 28 respektive

A 26. Av samma skäl har departementschefen tillstyrkt, att advokatfiskalsbefattningen

upptages i A 28.

Arbetets omfattning inom kanslibyrån torde enligt departementschefens

mening göra det nödvändigt att fortfarande avdela särskilda tjänstemän för

handläggning av vissa på byrån ankommande ärenden. Departementschefen

har emellertid ansett sig icke nu beredd att tillstyrka, att den tredje sektionen

inom byrån bibehålies även i fredsorganisationen, och funnit sig därför

icke kunna förorda civilförvaltningens förslag örn inrättande av en befattning

för förste byråsekreterare såsom chef för en dylik sektion. I likhet med

utredningsmannen har departementschefen i stället ansett vikariatslön i 26 :e

lönegraden böra utgå till tjänsteman, åt vilken uppdrages att förestå handläggningen

av ifrågavarande ärenden.

Departementschefen har tillstyrkt, att en extra ordinarie byråsekreterarbefattning,

avsedd för sekretariatet, ersättes med en ordinarie dylik befattning

i A 21. Likaledes har departementschefen tillstyrkt, att 2 nya befattningar

för byråsekreterare i Eo 21 inrättas för kanslibyrån.

Civilförvaltningens förslag att inrätta en byrådirektörsbefattning för föreståndaren

för kameralbyråns sekretariat har departementschefen ansett

sig icke kunna biträda. Vad departementschefen i det föregående yttrat

rörande överförande till ordinarie anställning av vissa högre befattningar

gäller även beträffande den befattning för förste byråsekreterare, varom här

är fråga, varför departementschefen i likhet med utredningsmannen förordat,

att befattningen uppföres i lönegrad A 26. Förslaget örn inrättande av en ny

befattning för beredning och föredragning av anslags- och budgetärenden har

departementschefen ansett sig böra tillstyrka. Departementschefen har delat

utredningsmannens uppfattning, att befattningen bör upptagas i 24:e lönegraden,

och föreslagit, att för ändamålet inrättas en befattning för förste byråsekreterare

i A 24. Särskild lönekompensation åt föreståndaren för sekretariatet

torde enligt departementschefens mening böra komma i fråga endast

örn så kan anses betingat av arbetets omfattning under tiden för avvecklandet

av beredskapen, varför eventuellt uppkommande fråga därom torde få

prövas i annat sammanhang.

Till frågan örn ändrad benämning av kameralbyråns sekretariat har departementschefen

ansett sig icke nu böra taga ställning. Det har synts departementschefen

ändamålsenligt, att ärenden rörande läger- och manskapskassoma

inordnas under sekretariatet. Skäl har icke synts föreligga att för

handläggning under fredsförhållanden av mobiliseringsärenden bibehålla en

särskild detalj. Den revisorsbefattning i A 21 som enligt civilförvaltningens

förslag avses såsom chef för denna detalj har därför ansetts böra frigöras.

I likhet med utredningsmannen har departementschefen funnit i sådant fall

med mobiliseringsärendena sammanhängande registreringsuppgifter m. m.

böra kunna anförtros åt en lägre befattningshavare. Departementschefen har

i likhet med utredningsmannen föreslagit, att härför inrättas en befattning

för kontorist i A 9,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

25

För granskningsarbete inom kamrerarkontoret har civilförvaltningen föreslagit

inrättande av två extra ordinarie revisorsbefattningar. I likhet med utredningsmannen

har departementschefen ansett att för tillgodoseende av

detta personalbehov bör kunna utnyttjas den ordinarie revisorsbefattning sorn

frigöres vid indragning av mobiliseringsdetaljen. Med inrättande av ytterligare

en revisorsbefattning har föreslagits böra anstå i avvaktan på erfarenheterna

av arbetsbelastningen efter återgång till fredsförhållanden. Inrättandet

för kamrerarkontoret av en ny befattning för kontorist i A 9 har departementschefen

funnit sig kunna tillstyrka.

Civilförvaltningens förslag att nu uppflytta kamrerare kusten å bokföringskontoret

till A 26 har departementschefen icke biträtt. Däremot har departementschefen

tillstyrkt förslaget, att för de administrativt betonade göromålen

inom bokföringskontoret inrättas ytterligare en revisorsbefattning i Eo 21.

Vad civilförvaltningen föreslagit rörande omfattningen av personal för

den del av bokföringskontoret, som skall handhava de med genomförandet

av den centraliserade bokföringen väsentligt utvidgade bokförings- och granskningsuppgifterna,

har icke givit departementschefen anledning till erinran.

Departementschefen har tillstyrkt, att för föreståndaren för verksamheten

i fråga inrättas en befattning i Eo 22, vilken bör benämnas biträdande kamrerare.

I enlighet med utredningsmannens förslag har departementschefen

förordat, att den för ledningen av gransknings- och stansningspersonalens

arbete avsedda kansliskri vart jänsten uppföres i A 11. I likhet med utredningsmannen

har departementschefen räknat med placering av de båda för

maskinernas skötsel avsedda befattningshavarna i Eo 15 respektive Eo 9.

Departementschefen har icke velat motsätta sig, att den för blankettdetaljen

avsedda arvodesbefattningen i Oa 10 fortfarande må finnas inrättad i

avbidan på närmare erfarenheter av den omläggning av blankettgranskningen,

som beslöts av fjolårets riksdag.

Vad revisionsbyrån beträffar har civilförvaltningen framhållit, att i

fråga örn denna i särskild grad gjorde sig gällande vad ämbetsverket anfört

rörande osäkerheten i beräkningarna av erforderlig personal för sådana delar

av verket, vilkas arbetsunderlag huvudsakligen utgjordes av försvarets lokala

myndigheters räkenskaper och verifikationer. Civilförvaltningen har med hänsyn

härtill och till möjligheten av att byråns fredsorganisation kunde även i

andra avseenden påverkas av de avsevärda förändringar i dess personaluppsättning,

som hålkortsbokföringens genomförande medförde, ansett sig icke kunna

nu framlägga definitiva beräkningar rörande revisionsbyråns personalbehov.

Som utgångspunkt för de nu föreliggande beräkningarna har förutsatts, att den

mera kvalificerade granskningen liksom hittills skulle begränsas till 75 av

det till 2 miljoner verifikationer per år uppskattade räkenskapsmaterialet.

Utredningsmannen har ansett ifrågavarande granskning under normala förhållanden

kunna begränsas till omkring 60 % av verifikationerna. Med denna

förutsättning har utredningsmannen omräknat den av civilförvaltningen föreslagna

personaluppsättningen för revisionsbyrån. Med hänsyn bland annat

till de personalbegränsningar som därvid ansetts kunna ske har utredningsmannen

jämväl förordat vissa ändringar i revisionsbyråns organisation.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 192.

För egen del har departementschefen ansett den av utredningsmannen

valda utgångspunkten nu kunna läggas till grund vid personalberäkningarna.

En ytterligare begränsning av den kvalificerade räkenskapsgranskningen

bör emellertid enligt departementschefens förmenande övervägas. Departementschefen

har därför betraktat den av utredningsmannen angivna granskningsnormen

såsom uttryck för granskningens maximala omfattning. Yad

särskilt angår granskningen av räkenskaperna från beredskapstiden har departementschefen

funnit det kunna starkt ifrågasättas örn denna granskning,

som medför förhållandevis stora anspråk på medelsanvisning från avvecklingsanslag,

bör ske ens tillnärmelsevis i den omfattning, som nyss antytts.

På i första hand civilförvaltningen har det synts böra ankomma att pröva

örn och i vad män sådan granskning fortsättningsvis bör ske.

Utredningsmannens förslag att I och II revisionskontoren sammanslås, att

räkenskaper, som hänföra sig till lantförsvarets skolor och anstalter, i samband

därmed överflyttas till nuvarande IY revisionskontoret samt att undersökningsdetaljen

infogas i sekretariatet har förordats av departementschefen. Åt

frågan örn inordnande av sjörevisionen i III revisionskontoret har ansetts

böra ägnas fortsatt uppmärksamhet. Yad utredningsmannen anfört rörande

omfattningen av och sättet för kontrollen av löneklassplaceringar har synts

böra beaktas vid de organisationstekniska undersökningar, som bliva erforderliga

i samband med den blivande slutliga översynen av civilförvaltningens

organisation.

Till följd av dessa organisationsförändringar har en befattning för revisionskommissarie

i Eo 26 ansetts kunna indragas. På de skäl utredningsmannen

anfört har föreslagits, att även befattningen såsom föreståndare för

sekretariatet, förste byråsekreterare i Eo 26, skall utgå ur organisationen.

Därvid har emellertid en byråsekreterarbefattning i Eo 21 för sekretariatet

ansetts böra tillkomma, varför departementschefen tillstyrkt civilförvaltningens

av utredningsmannen förordade förslag härom. Civilförvaltningens personalberäkningar

i vad de avse utökning av 2 revisorsbefattningar har departementschefen

emellertid, i avvaktan å erfarenheter av revisionsverksamhetens

omfattning i fredstid, icke nu velat tillstyrka.

Förslaget att för vissa revisionsuppgifter inrätta särskilda befattningar i

18:e lönegraden har synts i och för sig lämpligt. Med hänsyn till osäkerheten

beträffande revisionsbyråns framtida arbetsomfång har departementschefen

emellertid icke velat nu tillstyrka, att ordinarie befattningar inrättas för

ändamålet. För föreståndaren för revisionsbyråns expedition har departementschefen

i enlighet med civilförvaltningens av utredningsmannen utan

erinran lämnade förslag förordat, att en kontoristbefattning i A 9 inrättas.

Tillika har departementschefen tillstyrkt att en arvodesbefattning för pensionerad

underofficer i UO 7 inrättas för den på sjörevisionen ankommande

förrådskontrollen. En nu befintlig befattning för pensionerad officer i Oa 10

har föreslagits skola utgå.

I det föregående har departementschefen tillstyrkt förslag örn uppförande

av advokatfiskalsbefattningen å ordinarie stat. En förbättring av löneställ
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

27

ningen för den befattningshavare, som har att föra huvuddiariet å advokatfiskalskontoret,

har synts skälig. I likhet med utredningsmannen har departementschefen

funnit en jrlacering i 9:e lönegraden lämpligt avvägd och sålunda

föreslagit, att för ändamålet uppföres en kontoristbefattning i A 9.

Departementschefen har ansett sig icke vara övertygad örn behovet efter fullständig

återgång till fredsverksamhet av en särskild tjänsteman utöver den

beräknade amanuenspersonalen å advokatfiskalskontoret för bevakningsuppgifter,

varför han icke beräknat några medel för sådant ändamål.

Yad beträffar den såsom erforderlig beräknade lägre personal, som

icke i det föregående särskilt behandlats (revisionspersonal och amanuenser,

kontorister samt kansli-, kontors- och skrivbiträden), har departementschefen

i huvudsak godtagit civilförvaltningens behovsberäkningar, dock med de ändringar

av antalet befattningar i olika grader, huvudsakligen hänförande sig

till revisionsbyrån, som av utredningsmannen föreslagits. Departementschefen

har i det föregående avstyrkt vissa förslag örn inrättande av befattningar för

revisionsassistenter samt för revisorer och byråsekreterare. I stället för dessa

befattningar har departementschefen här räknat med amanuens- och motsvarande

personal.

Såsom av det föregående framgår har utredningsmannen ansett sig böra

föreslå en gynnsammare proportion mellan ordinarie och extra ordinarie personal

än civilförvaltningen förutsatt. Departementschefen har framhållit, att

de utökningar av antalet befattningar i lönegraderna All och A 9, som civilförvaltningen

föreslagit, motsvaras av minskningar i antalet ordinarie befattningar

i kanslibiträdesgraden. Förutom det av departementschefen ej biträdda

förslaget örn beredande av ordinarie anställning åt vissa revisionstjänstemän

samt vad övriga av departementschefen i det föregående behandlade personalfrågor

innefatta i förevarande hänseende har utredningsmannen föreslagit, att

följande antal av civilförvaltningen såsom extra ordinarie föreslagna befattningar

skulle uppföras å ordinarie stat, nämligen 2 kontorister (A 9), 3 kanslibiträden

(A 7) och 7 kontorsbiträden (A 4). Då ett tillmötesgående av vad sålunda

föreslagits torde vara ägnat att underlätta civilförvaltningens rekrytering

av biträdespersonal och kvarhålla önskvärd dylik personal i tjänst, har

departementschefen tillstyrkt förslaget.

Departementschefen har tillstyrkt, att ytterligare 3 ordinarie befattningar

för expeditions vakter (A 5) inrättas. Därutöver har civilförvaltningen

angivit behov av 15 extra ordinarie expeditionsvakter, vilket antal utredningsmannen,

utgående från vad som kunde anses erforderligt sedan civilförvaltningen

flyttat till Ladugårdsgärde, föreslagit skulle begränsas till 10. Härtill

har departementschefen erinrat, att han vid behandlingen i årets statsverksproposition

av anslaget till Marinförvaltningen: Avlöningar (s. 55) ifrågasatt

en undersökning rörande bohovet av vakt- och budskickningspersonal vid de

ämbetsverk, som redan inrymts i ämbetsbyggnaderna på Ladugårdsgärde.

Departementschefen har räknat med att resultatet av en dylik undersökning

skall giva hållpunkter för en säkrare bedömning även av civilförvaltningens

blivande behov av dylik personal. Med hänsyn härtill har departementschefen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Utskottet.

ansett sig icke böra räkna med mera än högst 5 extra ordinarie expeditionsvakter

för civilförvaltningen. Därutöver oundgängligt behov av personal för

expeditionsvaktsgöromål har synts departementschefen i mån av tillgång på

medel för ändamålet få tillgodoses genom anställande av extra och tillfällig personal.

Departementschefen har tillstyrkt inrättande av 3 befattningar för telefonister,

varav 1 ansetts böra placeras i lönegrad Eo 4 och de övriga i lönegrad

Eo 2.

Departementschefen har tillstyrkt civilförvaltningens förslag örn anvisande

av medel till anlitande av experter och beräknar under icke-ordinarieposten

ett belopp av 2 000 kronor för detta ändamål. Därutöver har departementschefen

för tillgodoseende av det behov av medel, som civilförvaltningen angivit

övergångsvis föreligga för slutförande av siffergranskning av räkenskaper

och för erhållande av effektivt resultat av arbetet med hålkortsstansning,

under samma anslagspost beräknat ett belopp av 15 000 kronor. Sistnämnda

belopp utgör alltså en tillfällig ökning av anslaget, som sedermera

kommer att bortfalla.

Vid bifall till vad departementschefen nu föreslagit skulle för civilförvaltningen

erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 545 000

kronor (nu 440 000 kronor), för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, 16 000 kronor (nu 20 000 kronor), för avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal 750 000 kronor (nu 630 000 kronor) samt för rörligt

tillägg 200 000 kronor (nu 167 000 kronor). Inkomster av inflytande pensionsmedel

uppskattas till 11 000 kronor. Anslagsbehovet skulle således uppgå

till 1 500 000 kronor (nu 1 242 000 kronor).

Genom 1943 års riksdagsbeslut rörande organisationen av försvarsväsendets

centrala förvaltning inrättades allenast vissa nyckelposter och vissa nya befattningar,

som funnos böra under alla förhållanden tillkomma. Någon möjlighet

förelåg då knappast att med större grad av säkerhet bedöma personalbehovet

efter återgång till fredsförhållanden. Såsom departementschefen

framhållit har från olika håll understrukits behovet av en omprövning av

försvarets centrala förvaltningsorganisation. Departementschefen har med

anledning härav ställt i utsikt, att en dylik översyn är att förvänta.

I avbidan därpå synes det utskottet dock icke tillrådligt att undanskjuta

trängande frågor örn ändringar i förvaltningsmyndigheternas personalorganisation.

Ej minst gäller detta försvarets civilförvaltning med hänsyn till dess

betydelsefulla ställning som centralt civilt organ inom försvaret. Å andra

sidan böra givetvis inga åtgärder nu vidtagas, som befaras kunna föregripa

framtida omprövning av förvaltningsorganisationen.

Yad beträffar det nu framlagda personalstatförslaget vill utskottet med avseende

å krigsrådens löneställning instämma i departementschefens uttalande,

att frågan härom är väl värd övervägande. Utskottet förutsätter, att det skall

bliva möjligt för Kungl. Majit att utan större tidsutdräkt för riksdagen framlägga

förslag i ämnet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

StcitsutskotteAs utlåtande nr 192.

29

I förevarande sammanhang har utskottet ansett sig böra beröra frågan örn

beredande av arvode till generaldirektörens i civilförvaltningen ställföreträdare.

Enligt 28 § civila avlöningsreglementet må dylikt arvode utgå under

vissa förutsättningar. Såsom av förarbetena till nämnda författningsrum framgår

uttalade 1938 års lönekommitté önskvärdheten av att i de största ämbetsverken

särskild ställföreträdare funnes för verkschefen. Tills vidare borde

man enligt kommitténs mening härvidlag ej gå längre än att medtaga de verk,

i vilka chefen tillsattes medelst förordnande tills vidare. Särskild ställföreträdare

borde, framhöll kommittén, vara förordnad i samtliga ämbetsverk med

i allmänhet minst fem byråer. I samtliga de fall, då sålunda särskild person

förordnades såsom ställföreträdare för verkschef, borde enligt kommitténs

mening lämpligen till ställföreträdaren utgå särskilt arvode såsom ersättning

icke blott för vikariat under verkschefens ledigheter utan även för det merarbete

och ansvar, som måste följa med ställföreträdarskapet. Ett fast årsarvode

syntes kommittén vara lämpligare än anordningen med vikariatsersättning vid

vikariat. Kommittén uttalade vidare, att det ur kostnadssynpunkt vore utan

betydelse vilkendera ersättningsvägen som valdes; då verkschefen på grund

av särskilt uppdrag eller av annan anledning åtnjöte ledighet från tjänsten

under längre tid, kunde vikariatsersättningen uppgå till högre sammanlagt

belopp än ett skäligt årsarvode.

Utskottet vill framhålla, att civilförvaltningen tillhör de till omfattningen

mera betydande generaldirektörsverken. Dess chef tillsättes med förordnande

på viss tid. Särskild ställföreträdare finnes också där förordnad, till vilken

dock icke utgår ställföreträdararvode. Anledningen härtill torde vara att

verket omfattar allenast tre byråer. Framhållas må emellertid, att dessa

byråer hava en tämligen säregen struktur. Sålunda äro de till omfattningen

betydligt större än ämbetsverkens motsvarande enheter i allmänhet, vilket

haft till följd att de måst indelas i ett flertal underavdelningar (sektioner,

kontor) med relativt självständiga chefer.

Det kan såsom jämförelse nämnas, att vid byggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen,

där ställföreträdare för generaldirektören åtnjuter fast årsarvode,

personalkostnaderna uppgå till i avrundat tal 910 000 respektive 540 000 kronor,

under det att motsvarande kostnader för civilförvaltningens vidkommande

utgöra 1 500 000 kronor. Med hänsyn till det anförda vill utskottet

såsom en lämplig och rationell åtgärd föreslå, att anordningen med vikariatsersättning

vid vikariat för civilförvaltningens generaldirektör utbytes mot

inrättande av ställföreträdararvode. Detsamma bör bestämmas till sedvanligt

belopp av 1 200 kronor för år. Huruvida förslaget kan komma att medföra

någon kostnadsökning kan icke nu bedömas. Örn så skulle bliva fallet torde

under alla förhållanden densamma dock icke bliva större än att den väl kan

rymmas inom ramen för beräknad vederbörlig anslagspost.

Utskottet finner tidpunkten nu vara inne att å ordinarie stat uppföra de

i samband mod 1943 års förvaltningsreform inrättade nyckelbefattningarna för

byrådirektör och förste byråsekreterare, samtidigt sektionschefer inom

ämbetsverkets kanslibyrå. Förslaget härom tillstyrkes alltså. Utskottet kan

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 192.

vidare ansluta sig till vad departementschefen anfört i fråga örn tredje sektionen

inom byrån och har alltså icke något att invända mot att vikariatslön

i 26 lönegraden beredes den tjänsteman, åt vilken uppdrages att förestå handläggningen

av ärenden, som nu ankomma på nämnda sektion. Även övriga

föreslagna personalförändringar inom kanslibyrån synas vara tillfyllest motiverade

och tillstyrkas alltså.

Förste byråsekreterartjansten å kameralbyrån synes utskottet böra i likhet

med motsvarande befattningar inom kanslibyrån uppföras på ordinarie stat.

Någon omändring av befattningen till en byrådirektörs tjänst bör alltså icke

ifrågakomma. Utskottet vill icke framställa någon erinran mot att inom

samma byrå inrättas en ny befattning för handläggning av budgetärenden.

Beträffande löneställningen för densamma torde lägre lönegrad

än 24 icke böra ifrågasättas. Däremot finner utskottet det tveksamt,

huruvida, innan erfarenhet vunnits rörande tjänstens behövlighet i framtiden,

densamma redan nu bör uppföras på ordinarie stat. Även örn en viss

återhållsamhet härvidlag varit befogad vill utskottet dock icke motsätta sig

Kungl. Maj:ts förslag. Övriga föreslagna förändringar med avseende å personaluppsättningen

inom kameralbyrån synas utskottet böra godtagas.

Avvecklingen av den utav försvarsberedskapen föranledda ökade revisionsverksamheten

kommer givetvis att minska revisionsbyråns behov av personal.

Vissa av departementschefen förordade enligt utskottets mening ändamålsenliga

organisationsförändringar torde möjliggöra en ytterligare begränsning

av byråns personal. De från angivna utgångspunkter verkställda behovsberäkningarna

synas utskottet böra godkännas. Till följd härav kan bland andra

en revisionskommissariebefattning i lönegrad Bo 26 indragas.

Med avseende å advokatfiskalskontoret tillstyrker utskottet, att advokatfiskalsbefattningen,

nu i lönegrad Eo 28, i likhet med övriga år 1943 inrättade

nyckeltjänster inom civilförvaltningen uppföres på ordinarie stat.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad de avse i det föregående icke särskilt behandlade

detaljer i personalstaterna, hava icke givit utskottet anledning till

särskilt uttalande. Detsamma gäller den av departementschefen verkställda

anslagsberäkningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1946/47:

Befattning Bönegraa

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ................................................ C 12

3 krigsråd ............................................................ A 30

1 advokatfiskal ...................................................... A 28

1 byrådirektör ...................................................... A 28

3 förste byråsekreterare .......................................... A 26

4 revisionskommissarier.......................................... A 26

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192. 31

Befattning Lönegrad

2 förste byråsekreterare .......................................... A 24

2 kamrerare ........................................................ A 24

1 pensionskamrerare ............................................. A 24

5 byråsekreterare ................................................... A 21

15 revisorer ............................................................ A 21

1 kassör ............................................................... A 15

2 kansliskrivare...................................................... All

6 kontorister ......................................................... A 9

1 förste expeditionsvakt ....................................... A 7

11 kanslibiträden ................................................... A 7

5 expeditionsvakter ................................................ A 5

20 kontorsbiträden................................................... A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 registrator ......................................................... A21

1 förrådsförman ................................................... A 7

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 biträdande advokatfiskal .................................... Eo 24

1 förste byråsekreterare .......................................... Eo 24

2 förste revisorer ................................................... Eo 24

1 biträdande kamrerare .......................................... Eo 22

6 byråsekreterare ................................................... Eo 21

5 revisorer............................................................ Eo 21

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Ut gifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................ kronor 545 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ......... » 16 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 750 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... » 200 000

Summa kronor 1 511 000

S är skilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 11 000

Nettoutgift kronor 1 500 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

ll:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. I propositionen nr 1 bär

Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Utskottet.

att, i avbidan på, särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 315 000

kronor.

Sedermera bar Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 11, s. 82—84) att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 315 000

kronor.

Civilförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår under omkostnadsanslaget

innebära en anslagshöjning med 135 000 kronor. Till 50 000 kronor belöper

denna höjning på omkostnader för hålkortsbokföringen. Dessa kostnader

motsvaras helt av de besparingar i personal som vinnas med övergången till det

nya bokföringssystemet. Jämväl centraliseringen av viss blankettanskaffning

och rationaliseringen av blankettväsendet har tagit sig uttryck i ökad belastning

av civilförvaltningens omkostnadsanslag. I övrigt hänför sig anslagshöjningen

huvudsakligen till sådana merkostnader som bliva en följd av personalorganisationens

utökning. Departementschefen, som icke haft något att

erinra mot civilförvaltningens beräkning av förevarande anslag, har framhållit

vikten av att alla möjligheter till besparingar tillvaratagas.

Den verkställda beräkningen av civilförvaltningens omkostnadsanslag har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

12:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 11) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:

Avlöningar för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 299 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 12, s. 84—94) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns

fortifikationsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 656 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 299 000

kronor.

Anslaget upptogs i statsverkspropositionen med allenast beräknat

belopp, enär den slutliga beräkningen gjordes beroende av prövningen

av det betänkande med förslag angående omorganisation av fortifikations- och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

33

byggnadsförvaltningen inom försvaret m. m., som den 27 december 1945 avgivits

av fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningen. Betänkandet är

för närvarande föremål för remissbehandling. Med hänsyn till omfattningen

av de av utredningen framlagda förslagen torde det icke bliva möjligt, framhåller

departementschefen, att framlägga förslag i ämnet för riksdagen under

pågående session. För att underlätta genomförandet av en ny försvarsorganisation

är det av stor betydelse att ställning utan längre dröjsmål kan tagas

till denna organisationsfråga, som avser en rationalisering och effektivisering

av försvarets mark- och byggnadsförvaltning m. m. Departementschefen

har därför uttalat den förhoppningen att förslag i förevarande ämne

skall kunna föreläggas årets riksdag under en eventuell höstsession. Härvid

förutsättes, att den nya organisation, som kan bliva beslutad, kan träda i

funktion den 1 juli 1947.

Då en omorganisation av arméns fortifikationsförvaltning alltså icke lärer

komma att genomföras under nästa budgetår, blir det, framhåller departementschefen,

nödvändigt att pröva fortifikationsförvaltningens medelsbehov

på grundval av ämbetsverkets nuvarande organisation.

Fortifikationsförvaltningens förslag beträffande ämbetsverkets avlöningsanslag

innebär en avsevärd anslagshöjning. Till största delen, omkring 200 000

kronor, betingas denna höjning därav att avlöningskostnaderna för den civila

personalen å befästningsbyrån förutsättas skola överföras till förevarande anslag

från medel, som anvisats för utförande av befästningsanläggningar.

Liksom vad beträffar personal i lägre tjänsteställning i viss utsträckning

varit fallet med övriga centrala försvarsförvaltningsmyndigheter — utom krigsmaterielverket

— och på samma grund har för fortifikationsförvaltningen

under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen icke räknats med

den ökning av ämbetsverkets fredsorganisation, som betingats av genomförandet

av 1942 års försvarsbeslut. En förstärkning av den för fredsförhål1

and en beräknade personaluppsättningen har synts departementschefen numera

oundviklig. Fortifikationsförvaltningens förslag innebär att, bortsett från

befästningsbyrån, följande befattningar skulle tillkomma, nämligen 9 amanuenser,

1 tekniskt biträde i 15:e lönegraden, 3 kanslibiträde^ 1 expeditionsvakt

och 8 kontorsbiträden samt tillhopa 7 expeditionsbud och ordningsvakter. Samtliga

dessa befattningshavare motsvaras av hos förvaltningen nu befintlig av

avvecklingsanslag avlönad personal i extra anställning eller arvodesanställd

personal. En personalökning av angiven omfattning har synts departementschefen

rimlig och synts kunna ske utan att prövningen av fortifikations- och

byggnadsförvaltningsutredningens förslag därigenom föregripes. Departementschefen

har därför tillstyrkt densamma.

Departementschefen har ansett det även i och för sig fullt berättigat, att

personalen vid fortifikationsförvaltningen beredes skälig kompensation för

den ökning i arbetsomfånget som inträtt samt att befattningar tillskapas, som

bättre än de nuvarande svara mot de arbetsuppgifter som åligga befattningshavarna.

Därest en på det nu föreliggande sakkunnigförslaget grundad ny

organisation kommer till stånd, torde dessa önskemål, framhåller departementschefen,

komma att bliva tillgodosedda. Utredningen räknar också med

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192.

1138 40 i!

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 192.

att den från avlöningsanslag avlönade civila personalen vid de organisationsenheter,

som skulle komma att ingå i centralorganet enligt det alternativ utredningen

förordat, utan svårighet skall kunna inpassas i detta organs personalorganisation.

Att nu inrätta nya högre ordinarie befattningar vid fortifikationsförvaltningen

kan emellertid, framhåller departementschefen, med hänsyn till

att det nya organet kan komma att tillföras befattningshavare även från de

övriga försvarsgrenarnas motsvarande organ, försvåra ett fritt personalval vid

tillsättandet av befattningar i denna nya centralorganisation. Med hänsyn härtill

och till den korta tid som nu kan förutses återstå till dess löneställningsfrågorna

komma under ny omprövning har departementschefen ansett sig icke

nu böra tillstyrka fortifikationsförvaltningens förslag örn inrättande av nya

ordinarie eller högre extra ordinarie tjänster. Däremot har departementschefen

ansett sig kunna för detta speciella fall förorda, att vissa befattningshavare

under nästa budgetår erhålla lönefyllnad till den högre befattning som kan

anses motsvara deras arbetsuppgifter. Departementschefen har räknat med att

möjligheter böra föreligga för en befattningshavare i 21:a och en i 18:e lönegraden,

närmast de av fortifikationsförvaltningen angivna cheferna för administrativa

sektionen och kanslisektionen inom civilbyrån, att erhålla lönefyllnad

till 24:e respektive 21 :a lönegraden och har därför beräknat medel för detta

ändamål.

Behovet av en komplettering och omläggning av fortifikationsförvaltningens

fastighetsarkiv har understrukits av byggnads- och fortifikationsförvaltningsutredningen,

som för genomförandet av detta arbete räknat med samma personal

som fortifikationsförvaltningen. Då detta arbete är under alla förhållanden

erforderligt och av stor vikt, har det synts departementschefen böra

igångsättas så snart som möjligt. Departementschefen har därför föreslagit, att

medel beräknas för anställande för ändamålet av en extra befattningshavare

med lön enligt 20:e löneklassen och ett extra ordinarie kanslibiträde med kunnighet

i kartritning ävensom för anlitande av sakkunnig biträdeshjälp, för

vilket sistnämnda ändamål avses ett belopp av 3 000 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten för fortifikationsförvaltningen att kunna

av befattningshavare i lägre tjänsteställning behålla i tjänst personal, som

är förtrogen med arbetsuppgifterna, har det synts departementschefen vara

erforderligt att för dylik personal öka möjligheterna till extra ordinarie anställning.

I anslutning till vad fortifikationsförvaltningen föreslagit i fråga om

förbättrade löneställningar för lägre extra ordinarie och extra personal har departementschefen

därför räknat, fortfarande med bortseende från befästningsbyrån,

med medel för följande nytillkommande befattningar, nämligen 2 förste

amanuenser i Eo 18, 2 kanslibiträden i Eo 7, 2 expeditionsvakter i Eo 5 och 2

skrivbiträden i Eo 2.

Det enligt fortifikationsförvaltningens mening i fredstid oundgängligen

erforderliga minimibehovet för att befästningsbyrån på ett tillfredsställande

sätt skall kunna lösa densamma åvilande arbetsuppgifter har ämbetsverket

beräknat enligt följande.

Såsom chef för utredningssektionen fungerar en vid ämbetsverket tjänstgörande

officer ur fortifikationskåren. På forskningssektionen och underhålls
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

35

sektionen för bergrumsanläggningar avses skola — liksom för närvarande —

såsom chefer tjänstgöra högskolebildade ingenjörer med god praktisk erfarenhet

för att kunna leda de arbeten av mångskiftande slag, som handläggas

inom sektionerna. För att tillräckligt kvalificerad teknisk personal skall

kunna erhållas räknar förvaltningen för dessa sektionschefer kontraktsanställning

med ett månatligt arvode av i ett för allt 1100 kronor. Såsom ende civile

befattningshavare på luftskyddssektionen avses skola tjänstgöra innehavaren

av en befattning såsom konstruktör av 3. klass i lönegrad MEo 18, vilken

föreslås skola överföras till Eo 18.

Jämväl cheferna för konstruktions- och planeringsdetaljerna inom utredningssektionen,

vilka redan äro anställda hos förvaltningen, borde bibehållas

vid nuvarande löneförmåner, arvode i ett för allt av 1 050 kronor för månad.

Utöver nu nämnda befattningshavare beräknas under budgetåret 1946/47

behov av följande personal inom befästningsbyrån:

Befattning Lönegrad

1 byråingenjör ............................................................ Ex 26

3 byråingenjörer .......................................................... Ex 24

2 konstruktörer av 1. klass .............................................. Ex 24

1 konstruktör » 2. » Ex 21

3 konstruktörer » 3. » Ex 18

1 ingenjör.................................................................. Ex 18

4 ritare av 1. klass........................................................ Ex 15

1 kontorsskrivare av 1. klass ............................................ Ex 15

1 kontorsskrivare » 2. » Ex 13

1 registrator................................................................ Ex 11

1 förste kontorist.......................................................... Ex 11

1 kontorist ................................................................ Ex 8

2 kanslibiträden .......................................................... Ex 6

1 expeditionsvakt.......................................................... Ex 5

3 kontorsbiträden.......................................................... Ex 4

Byråingenjören i Ex 26 avses för underhållssektionen för bergrumsanläggningar.

Med hänsyn till dessa anläggningars betydelse och stora värde erfordras

enligt fortifikationsförvaltningens mening såsom byråingenjör på

denna sektion en väl kvalificerad bergsingenjör.

För befästningsinspektionen beräknas endast två tjänstemän bliva erforderliga,

nämligen en kartriterska i Ex 11 samt en befattningshavare för registrering

av befästningsanläggningar och handlingar lii. m., liksom för närvarande

i Ex 20.

Kostnaderna för avlöning åt sålunda beräknad personal vid befästningsbyrån

och befästningsinspektionen skulle uppgå till omkring 222 000 kronor,

varav rörligt tillägg 22 000 kronor.

Härom har departementschefen anfört följande.

Kostnaderna för avlönande av civil personal å befästningsbyrån och befästningsinspektionen

torde, såsom jag redan antytt, böra från och med nästa

budgetår överföras till avlöningsanslaget. Någon försvagning av denna organisation

är ej tillrådlig så länge arbetet med beredskapens avveckling pågår.

Med hänsyn härtill och i avbidan på prövningen av frågan örn fortifikationsförvaltningens

slutliga organisation synas mig ämbetsverkets beräkningar

av dessa kostnader kunna godtagas liksom i huvudsak även den

personaluppsättning och de löneställningar, som innefattas i dessa beräkningar.

Såsom civilförvaltningen anfört bör medelsförbrukningen för detta

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Utskottet.

ändamål närmare regleras. Jag förutsätter därför, att särskild personalförteckning

av Kungl. Maj:t fastställes för den civila personalen vid befästningsbyrån

och befästningsinspektionen. Därest så sker synes avdelande för ändamålet

av särskild delpost under icke-ordinarieposten icke erforderlig.

Beräkningen av kostnaderna för arvoden åt personal å organisationskontoret,

vilka med 5 800 kronor understiga de nuvarande, har icke givit departementschefen

anledning till erinran.

Från nu angivna utgångspunkter skulle för bestridande av fortifikationsförvaltningens

avlöningskostnader erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän

och för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

oförändrat 61 000 kronor respektive 84 500 kronor, för avlöningar till ickeordinarie

personal 490 000 kronor (nu 170 000 kronor) samt för rörligt tillägg

förslagsvis 71 300 kronor (nu 34 300 kronor), eller tillhopa 706 800 kronor.

Inkomsterna av inflytande pensionsmedel uppskattas till förslagsvis 50 800

kronor (oförändrat belopp). Medelsbehovet under förevarande anslag skulle

således kunna uppskattas till 656 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 357 000 kronor.

Såsom departementschefen framhållit har i fråga örn fortifikationsförvaltningens

personal i lägre tjänsteställning under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen

icke räknats med den ökning av ämbetsverkets fredsorganisation,

som betingats av genomförandet av 1942 års försvarsbeslut. Då ett

oavvisligt behov av ytterligare arbetskraft synes föreligga, har utskottet icke

någon erinran att framställa mot att detta behov tillgodoses genom överförande

till förevarande anslag av personal i extra anställning eller arvodesanställd

personal, som avlönas av avvecklingsanslag. Utskottet har heller icke

något att invända mot att överföringen sker i den omfattning, departementschefen

föreslagit.

Då den nya organisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen, som

kan bliva beslutad, förutsättes kunna träda i funktion redan den 1 juli 1947,

finner utskottet i likhet med departementschefen, att med inrättandet av nya

ordinarie eller högre extra ordinarie tjänster bör anstå. Av departementschefen

föreslagna smärre jämkningar i den nuvarande organisationen synas dock böra

godtagas, då desamma knappast kunna inverka på organisationsfrågan i dess

helhet.

Kostnaderna för avlönande av civil personal å befästningsbyrån och befästningsinspektionen

hava under beredskapstiden avförts å de anslag för befästningsändamål,

som anvisats å förskottsstat. Utskottet tillstyrker på av

departementschefen anförda skäl, att dessa kostnader överföras till avlöningsanslaget.

Mot den för byrån föreslagna personaluppsättningen synes utskottet

icke något vara att invända.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för arméns fortifikationsförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

37

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................... kronor 61 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..................... » 84 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 490 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 71 300

Summa kronor 706 800

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 50 800

Nettoutgift kronor 656 000

b) till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 656 000 kronor.

13:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 11) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 85 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 13, s. 94 och 95) att till Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 185 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 85 000 kronor.

Föreliggande förslag innebär en avsevärd anslagshöjning. Till största delen

betingas denna höjning därav, att vissa omkostnader förutsättas skola överföras

till förevarande anslag från sakanslag. Utskottet har icke något att

erinra mot denna överflyttning liksom ej heller mot anslagsberäkningen i

övrigt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 185 000

kronor.

14:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 447 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 14, s. 95—109) att

TJtskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 192.

dels besluta, att personalförteckningen för arméförvaltningen skall tills

vidare från och med budgetåret 1946/47 under rubriken Extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än 20 upptaga av departementschefen angivna befattningar,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47,

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 1 060 000 kronor.

Eörevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 447 000

kronor.

I fråga örn arméförvaltningens personalorganisation föreligga i huvudsak

samma förhållanden, som framhållits vid behandlingen i årets statsverksproposition

av krigsmaterielverkets avlöningsanslag och i det föregående beträffande

avlöningsanslaget för försvarets civilförvaltning. Fortfarande saknas,

framhåller departementschefen, sålunda i stort sett säkra hållpunkter för ett

tillförlitligt bedömande av ämbetsverkets personalbehov under normala fredsförhållanden.

Först efter slutförandet av den granskning av försvarets centrala

förvaltningsmyndigheters organisation, som enligt vad i det föregående anförts

förutsättes skola ske, och av de organisationstekniska undersökningar,

som i samband därmed avses skola komma till stånd, torde dylika hållpunkter

komma att föreligga. Ej heller för arméförvaltningens del är det möjligt, framhåller

departementschefen, att i väntan på dessa undersökningar undanskjuta

trängande frågor örn ändring av personalorganisationen. Det bär därför

synts departementschefen bliva nödvändigt att räkna med en icke oväsentlig

ökning av förevarande anslag för inrymmande däri av avlöningskostnader

för icke-ordinarie personal i lägre tjänsteställning, som — ehuru

nödvändig för fredsorganisationen såvitt nu kan bedömas — under innevarande

budgetår avlönats med anlitande av avvecklingsanslag.

Frågan örn överflyttning av personalkostnader från sakanslag till avlöningsanslag

har i avbidan på den av försvarets sakanslagsutredning bedrivna

utredningen ännu icke kunnat lösas. Endast i obetydlig omfattning har en

dylik överföring hittills kunnat ske. Departementschefen har ej heller funnit det

lämpligt att nu föregripa utredningens arbete genom någon mera omfattande

kostnadsöverflyttning. Departementschefen har därför ansett sig böra godtaga

den till grund för arméförvaltningens medelsäskanden liggande förutsättningen

att en stor del av den civila personalen vid tygavdelningen samt viss

för speciella arbetsuppgifter anställd personal vid intendenturavdelningen

fortfarande avlönas från sakanslag. Vad beträffar personalen vid tygavdelningens

chefsexpedition har departementschefen dock ansett, att kostnaderna

för denna personal böra redan nu överflyttas till avlöningsanslaget. Därjämte

kommer, framhåller departementschefen, bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen

1946: 80 framlagda förslag angående arméns ingenjörpersonal liksom

till det i det föregående framlagda förslaget om beredande av fastare

anställning åt cheferna för arméns tygverkstäder att medföra en icke obe
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

39

tydlig överflyttning av lönekostnader från sakanslag till arméförvaltningens

avlöningsanslag. Vid anmälan av dessa frågor har departementschefen förutsatt,

att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva i vad mån av vederbörliga

sakanslag skall vid meddelande av dispositionsbeslut innehållas belopp,

som svara mot den genom överflyttningen minskade belastningen å

dessa anslag. Enahanda prövning har synts departementschefen böra ske med

avseende å den ytterligare överflyttning av personalkostnader, som vid bifall

till vad här föreslagits kommer att ske.

Departementschefen har framhållit, att det självfallet är av den största vikt,

att den utökning av personalorganisationen vid förvaltningarna, som prövas

böra ske, icke genomföres på sådant sätt att ett framtida övervägande av dessa

frågor i avgörande grad bindes.

Vad därefter angår de särskilda befattningarna inom ämbetsverket har departementschefen

ansett skäl tala för att den befattningshavare som förestår

handläggningen av de kamerala ärendena vid tygavdelningens chefsexpedition

erhåller förbättrad löneställning. Med hänsyn till vad nyss anförts har

departementschefen emellertid ansett sig endast kunna förorda extra ordinarie

anställningsform. Departementschefen har därför föreslagit, att å personalförteckningen

för arméförvaltningen uppföres en befattning för kamrerare i

Eo 24. Samtidigt härmed har en befattning för byråsekreterare i Eo 21 ansetts

böra. indragas.

Departementschefen har förutsatt, att den av civilförvaltningen väckta

frågan örn ett sammanförande organisatoriskt av de kamerala uppgifterna vid

nämnda expedition och vid civilbyrån skall upptagas till prövning vid övervägandena

örn arméförvaltningens blivande organisation. Departementschefen

har därför ansett sig icke kunna tillstyrka, att för chefen för civilbyråns

kameraldetalj nu inrättas en extra ordinarie byråsekreterarbefattning. Mot

att såsom lönenämnden och sakanslagsutredningen förordat den befattningshavare,

som för närvarande bestrider de på nämnda chefsbefattning ankommande

göromålen, jämväl under nästkommande budgetår bibehålies vid sin

nuvarande kontraktsanställning har departementschefen intet haft att erinra

och har därför beräknat medel för ändamålet under icke-ordinarieposten.

Det har, framhåller departementschefen, befunnits erforderligt att underkasta

frågan örn niilitärregistrets organisation ytterligare prövning. Det har

därför synts departementschefen nödvändigt att i detta sammanhang beräkna

medel för dess verksamhet under nästa budgetår. I det förslag till personalorganisation

för biluttagningssektionen för det fall att ifrågasatt sammanslagning

med vissa organ för den civila motorfordonsregistreringen icke kommer

till stånd, som framlagts av särskilt tillkallad utredningsman, ingår en extra

ordinarie befattning för detaljchef i 24:e lönegraden. I avbidan på resultatet

av den ytterligare prövningen av hela denna fråga har departementschefen

icke ansett lämpligt, att en dylik befattning nu inrättas. Befattningen har

föreslagits liksom hittills tills vidare skola uppehållas av kontraktsanställd

tjänsteman. Inberäknat lön till nämnde detaljchef uppgå kostnaderna för

löner för den av utredningsmannen föreslagna personalorganisationen till

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 192.

76 500 kronor. Tygavdelningen, som föreslagit vissa utökningar av biträdespersonalen

i förhållande till utredningsmannens förslag, har beräknat samma

kostnader till 85 000 kronor. För egen del har departementschefen räknat med

att biluttagningssektionens personalbehov skall kunna för nästa budgetår tillgodoses

inom en kostnadsram av 80 000 kronor. Därvid har departementschefen

förutsatt, att extra ordinarie anställning icke skall förekomma i större utsträckning

än som av rekryteringsskäl oundgängligen påfordras. I beloppen ingå icke

kostnader för militär personal.

I avvaktan å slutlig prövning av frågan örn biluttagningsverksamhetens

organisation bör enligt departementschefen särskild befattning såsom chef för

biluttagningssektionen icke nu inrättas. Chefsfrågan har synts tills vidare

böra lösas genom kommendering, eventuellt med anlitande av de nya regementsofficersbeställningar,

som departementschefen i det följande vid behandlingen

av arméns avlöningsanslag föreslår skola inrättas å fälttygkårens stat.

Kostnaderna för biluttagningssektionen ha under innevarande budgetår

balanserats å förskottstitel. Dessa kostnader måste därför regleras. För egen

del har departementschefen ansett, att kostnaderna böra till den del de belöpa

på en organisation av den omfattning, som av departementschefen här godtagits,

täckas medelst särskilt för ändamålet anvisat anslag å tilläggsstat för

innevarande budgetår och i övrigt avföras å vederbörligt avvecklingsanslag.

Departementschefen har framhållit, att han har för avsikt att i annat sammanhang

förelägga Kungl. Maj:t förslag i ämnet.

Sakanslagsutredningens förslag rörande löneställning för den personal vid

tygavdelningens chefsexpedition, vars löner överflyttas till avlöningsanslaget,

har departementschefen ansett sig kunna biträda, varför departementschefen

här räknat med avlöningskostnader för följande befattningar, nämligen 1 i

Eo 18, 2 i Eo 15, 1 i Eo 8, 1 i Eo 7, 3 i Eo 4 och 2 i Eo 2. Sedan sålunda den

civila personalen vid tygavdelningens chefsexpedition överförts till att avlönas

från avlöningsanslaget, böra, framhåller departementschefen, sakanslag i fortsättningen

icke tagas i anspråk för avlönande av sådan personal i annan mån

än som kan övergångsvis oundgängligen erfordras för ett slutförande av de i

1942 års försvarsbeslut ingående materielanskaffningsprogrammen.

Yad härefter beträffar personal vid intendenturavdelningen och vid civilbyrån

har departementschefen funnit behovet av en särskild befattningshavare

såsom drivmedelsassistent vara styrkt. I avbidan på lösningen av föreliggande

organisationsspörsmål har departementschefen ansett sig emellertid tills

vidare icke kunna förorda annan anställningsform för en dylik befattningshavare

än såsom extra tjänsteman. Departementschefen har därför räknat i

det följande med medel för avlönande av en extra tjänsteman i 24:e lönegraden.

Med föreslaget utbyte av en befattning för extra ordinarie byråsekreterare

mot en ordinarie dylik befattning har synts departementschefen böra tills

vidare anstå.

Arméförvaltningens förslag i övrigt beträffande intendenturavdelningen

och civilbyrån innebär, inberäknat den föreslagna telefonvaktpersonalen, inrättande

av extra ordinarie befattningar för 1 förste amanuens, 2 amanuenser,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

41

Eo 16, 7 kanslibiträden, 1 expeditionsvakt, 14 kontorsbiträden och 22 skrivbiträden.

Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka en så väsentlig

utökning av den extra ordinarie personalen. I det följande har departementschefen

därför räknat med avlöningskostnader för följande extra ordinarie

befattningar nämligen 1 i 18:e, 1 i 16:e, 4 i 7:e, 7 i 4:e och 12 i 2:a lönegraden.

Det har synts departementschefen böra övervägas, huruvida behovet av

vakt- och budskickningspersonal vid de i ämbetsbyggnadema å Ladugårdsgärde

placerade försvarsgrensförvaltningarna borde göras till föremål för utredning

genom organisationsundersökningar. Med hänsyn härtill har departementschefen

icke nu räknat med inrättande av ytterligare extra ordinarie

expeditionsvaktsbefattningar vid arméförvaltningen. Det oundgängligen erforderliga

behovet av expeditionsvaktspersonal har synts tills vidare få tillgodoses

med tillfällig eller extra personal. Departementschefen har räknat med ett

belopp av 25 000 kronor för detta ändamål.

I propositionen 1945: 80 har förutsatts, att den civila ingenjörspersonalen,

personal vid arméförvaltningens tygavdelning och verkstadscheferna, skulle

uppföras på arméförvaltningens personalförteckning. Utöver där angiven personal

har departementschefen i enlighet med ett av särskilda sakkunniga för

utredning rörande viss min- och sprängmateriel vid armén i skrivelse den :)

februari 1946 framlagt och av arméförvaltningens tygavdelning tillstyrkt förslag

beräknat 1 ingenjör i Eo 21 för min- och sprängämnesdetaljen inom tygavdelningen.

I enlighet härmed och med beaktande av vad i det föregående

(punkten 8) anförts rörande löneställningen för verkstadscheferna har departementschefen

här beräknat avlöningskostnader för — utöver de två i personalförteckningen

redan nu upptagna ingenjörbefattningarna med lön enligt

C-planen — följande antal extra ordinarie ingenjörbefattningar, nämligen 1 i

Eo 29, 7 i Eo 28, 9 i Eo 26, 10 i Eo 24, 1 i Eo 22 och 1 i Eo 21.

Med hänsyn till vad sålunda föreslagits har departementschefen beräknat

arméförvaltningens avlöningsanslag på följande sätt. Anslagsposterna till

avlöningar till ordinarie tjänstemän och till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:!, upptagas med oförändrade belopp, 142 000 och

286 000 kronor. För löner m. m. till nytillkommande icke-ordinarie personal

har en höjning av anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

med 520 000 kronor beräknats vara erforderlig. Häri ingå beräknade kostnader

för anställande av extra personal och för särskilda förmåner utöver lön som

skola bestridas från icke-ordinarieposten med omkring 140 000 kronor. Anslagsposten

har därför upptagits till (130 000 + 520 000=) 650 000 kronor. Posten

rörligt tillägg har uppskattats till 175 000 kronor. Inkomstposten har oförändrat

upptagits till 193 000 kronor. Anslagets slutsumma skulle härigenom

komma att ökas från 447 000 kronor till 1 060 000 kronor, vilken anslagshöjning

till övervägande del hänför sig till överflyttning av lönekostnader

från andra anslag.

Kungl. Majds föreliggande förslag innebär en anslagshöjning av 613 000

kronor, vilken höjning till övervägande del hänför sig till överflyttning av

Utskottet■

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 192.

lönekostnader från sakanslag. Dylik överflyttning föreslås sålunda bland

annat med avseende å personal inom tygavdelningens chefsexpedition. Då,

enligt vad i ärendet upplysts, denna personal fullgör göromål av sådan natur,

att de icke kunna sättas i direkt samband med den verksamhet, för vilken

visst eller vissa sakanslag anvisats, tillstyrker utskottet förslaget i denna

del. Under punkten 8 har utskottet förordat en fastare reglering av anställningsvillkoren

för cheferna för arméns tygverkstäder och i sådant

syfte tillstyrkt, att åt dessa befattningshavare beredes extra ordinarie

anställning. Bifall till förslaget innebär en överflyttning av kostnader

från sakanslag till arméförvaltningens avlöningsanslag. Sedan riksdagen numera

godkänt Kungl. Maj:ts i propositionen nr 80 framställda förslag angående

arméns ingenjörpersonal, komma ytterligare lönekostnader att

härigenom överföras till sistnämnda anslag.

Kostnaderna för biluttagningssektionen hava intill innevarande budgetår

behandlats såsom löpande beredskapskostnader och täckts från förskottsanslag.

Under budgetåret 1945/46 hava dessa kostnader tills vidare balanserats

å förskottstitel. Sektionens fredskostnader torde för nästa budgetår

böra beräknas under förevarande anslag, och medelsbehovet synes kunna

rymmas inom ett belopp av 80 000 kronor.

Mot departementschefens förslag i fråga örn personaluppsättningen i övrigt

inom arméförvaltningen har utskottet ej heller något att invända.

Åberopande det anförda — och under hänvisning till riksdagens skrivelse

nr 258 i anledning av Kungl. Majlis förberörda proposition nr 80 samt till

vad utskottet ovan under punkt 8 anfört — hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att personalförteckningen för arméförvaltningen

skall tills vidare från och med budgetåret 1946/47 under rubriken

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 upptaga

följande befattningar i nedan angivna lönegrader:

1 verkstadschef ............................................. högst

3 ingenjörer ............................................................

4 verkstadschefer .......................................... högst

2 ingenjörer ............................................................

7 verkstadschefer .......................................... högst

5 ingenjörer ............................................................

1 kamrerare ............................................................

5 verkstadschefer .......................................... högst

1 ingenjör...............................................................

1 byråsekreterare ...................................................

1 ingenjör ...............................................................

Eo 29

Eo 28

Eo 28

Eo 26

Eo 26

Eo 24

Eo 24

Eo 24

Eo 22

Eo 21

Eo 21

b) godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................ kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ......... *

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ ”

Summa kronor 1 253 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........... kronor 193 000

Nettoutgift kronor 1060 000;

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 1 060 000 kronor.

15:o) Arméförvaltningen; Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen att, i afbidan

på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 310 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 15, s. 110—113) att till Arméförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 310 000 kronor.

Av det föreslagna anslagsbeloppet kunna omkring 150 000 kronor anses

hänförliga till utgifter, som komma att endast övergångsvis utgå under nästa

budgetår.

Kungl. Majits förslag under förevarande punkt har utskottet lämnat utan

erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Arméförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronoi.

16:o) Anskaffning av inventarier m. m. för tillbyggnad till ämbetshusen å

Ladugårdsgärde. Kungl. Majit har i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 16, s. 113 och 114) att till Anskaffning av inventarier m. m.

för tillbyggnad till ämbetshusen å Ladugårdsgärde för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 260 000 kronor.

Med bifall till förslag av Kungl. Majit i proposition 1945: 334 (bil. 13, punkt

2) har riksdagen i skrivelse 1945: 545 anvisat 3 100 000 kronor för uppförande

av ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde för försvarets civil- och sjukvårdsförvaltningar

samt för vissa delar av arméförvaltningens tygavdelning. Genom denna

tillbyggnad av försvarets ämbetsbyggnader å Gärdet erhållas 619 rumsenheter,

varav 371 beräknats för civilförvaltningen, 93 för sjukvårdsförvaltningen, 70

för tygavdelningen och återstoden för andra behov.

43

142 000

286 000

650 000

175 000

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Utskottet.

Departementschefen har förutsatt, att större delen av det behov av kontorsinventarier,

som uppkommer vid ianspråktagande av de nya lokalerna,

skall kunna täckas genom överflyttning av krisförvaltningens och försvarets

övertaliga bestånd av kontorsinventarier.

Utskottet finner sig böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Anskaffning av inventarier m. m. för tillbyggnad

till ämbetshusen å Ladugårdsgärde för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 260 000 kronor.

17:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 2 965 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 17, s. 114—134) att

dels besluta, att i försvarsstabens personalförteckning ej mindre skall intagas

föreskrift därom, att en av beställningarna såsom regementsofficer i

lönegrad Oa 5 eller Oa 4 vid uppkommande ledighet skall tills vidare vakantsättas,

än även under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än

20 skall uppföras en ingenjör vid fotoanstalten i lönegrad MEo 24,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsstaben,

med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1946/47,

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 4 200 000 kronor.

Vidare har utskottet i förevarande sammanhang till behandling förehaft

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindström

(I: 272) och den andra inom andra kammaren av herr Skoglund i Doverstorp

m. fl. (II: 425), vari hemställts, att ett tillfälligt anslag till en stabsredaktörsbefattning

i lönegrad MEx 23 beviljas att utgå tills försvarskommitténs

utredning angående formerna för försvarets upplysningsverksamhet föranleder

en slutgiltig prövning av detta ärende.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen I: 272.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 965 000

kronor.

Departementschefen har meddelat, att överbefälhavaren i skrivelse den 10

januari 1946 framlagt förslag till organisation av högkvarteret. Förslaget innefattar

i vissa avseenden väsentliga avvikelser från den nu gällande organisationen.

Förslaget avses skola utgöra underlag för den inom 1945 års försvarskommitté

pågående utredningen rörande försvarets organisation efter utgången

av femårsperioden 1942/47. Emellertid har överbefälhavaren ansett vissa delar

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

45

av förslaget vara av den betydelse ur rationaliserings- och besparingssynpunkt,

att de böra genomföras redan från och med nästa budgetår. Departementschefen

har i likhet med försvarskommittén ansett hinder icke böra möta att

i anslutning till förslaget såsom ett provisorium vidtaga de rationaliseringar,

som kunna anses lämpliga och möjliga att genomföra utan överskridande av

försvarsstabens nuvarande kostnadsram. Då emellertid vissa av de i överbefälhavarens

förslag förutsatta besparingarna med hänsyn till rådande vakanser

inom försvarsgrenarnas befälskårer endast äro av formell natur, har departementschefen

ansett förslaget icke utan ökning av de nuvarande kostnaderna

kunna genomföras i obeskuret skick.

Ett av chefen för försvarsstaben i promemoria den 16 februari 1946 framlagt

begränsat förslag har synts departementschefen i huvudsak godtagbart

ur här angivna synpunkter, och departementschefen har ansett sig kunna i

stort sett biträda detsamma såsom ett provisorium. Kostnaderna under försvarsstabens

avlöningsanslag hava vid bifall till detsamma beräknats kunna

ungefärligen inrymmas inom det för innevarande budgetår anvisade anslagsbeloppet.

Att försvarsstabens anslag för nästa budgetår det oaktat komma

att avsevärt överstiga de för innevarande budgetår anvisade anslagen sammanhänger,

framhåller departementschefen, med att vissa kostnader av extraordinär

natur, vilka under beredskapstiden bestritts från förskottsanslag och

innevarande år utgå från avvecklingsanslag, ansetts böra under nästa budgetår

bestridas från försvarsstabens ordinarie anslag. Departementschefen har

framhållit, att den omständigheten, att här avsedda kostnader föreslås skola

utgå från ordinarie fredsanslag, icke innebär, att de under alla omständigheter

bliva ofrånkomliga under normala fredsförhållanden.

I fråga örn ändrad sektions- och avdelningsindelning m. m. innebär överbefälhavarens

förslag, vilket uppgjorts av chefen för försvarsstaben, i huvudsak

följande.

Sektion III organiseras även i fredstid.

Till sektion I sammanföras de avdelningar, som företrädesvis handlägga

operativa och därmed sammanhängande ärenden, nämligen arméavdelning,

marinavdelning, flyg- och luftförsvarsavdelning (för närvarande två avdelningar)

samt kvartermästar-, kommunikations- och signaltjänstavdelningar.

Sektion II, inom vilken handläggas ärenden rörande inhämtande, bearbetande

och delgivning av underrättelser samt motverkande av främmande makters

underrättelsetjänst, sammansättes av underrättelseavdelning (bildad

genom sammanslagning av en för närvarande direkt under sektionschefen

organiserad underrättelsedetalj med huvuddelen av utrikesavdelningen),

attachébyrå (utgörande återstoden av utrikesavdelningen och avsedd för handläggning

av ärenden rörande försvarsattachéer) samt inrikesavdelning. Till

sektionen anknytes även fotoanstalten, vilken erhåller en mera fristående ställning

än för närvarande.

Till sektion III hänföras, i huvudsaklig överensstämmelse med försvarets

upplysningsutrednings förslag (SOU 1945:21; jfr 1946 års statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln, punkt 188), pressavdelning, upplysningsbyrå, per

sonalvårdsavdelning och krigshistorisk avdelning.

En för närvarande i överbefälhavarens personliga stab ingående regementsofficer

för forskningsärenden har föreslagits skola inordnas i försvarsstaben

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 192.

såsom chef för en direkt under försvarsstabschefen lydande forskningsbyrå,

i vilken även skulle ingå en tekniskt utbildad officer i lönegrad Oa 3.

Beträffande övriga delar av försvarsstaben ha föreslagits vissa förenklingar

i organisationen.

Det har förutsatts, att det liksom nu skall ankomma på försvarsstabschefen

att besluta om avdelningarnas sammanförande i sektioner.

Den nu föreslagna sektions- och avdelningsindelningen innebär, framhåller

departementschefen, bland annat den avvikelsen från den i 1942 års

försvarsbeslut angivna organisationen av försvarsstaben, att marin- och flygavdelningarna,

den senare sammanslagen med luftförsvarsavdelningen, skulle

ingå i den för handläggning av främst operativa frågor organiserade sektion I.

Tidigare ha betänkligheter uttalats mot att marin- och flygavdelningarna på

detta sätt skulle inordnas i sektion. Departementschefen har icke velat motsätta

sig, att den sålunda föreslagna organisationen försöksvis tillämpas under

nästa budgetår. Härvid bör enligt departementschefen klarhet kunna vinnas,

huruvida de befarade olägenheterna äro av den art, att en återgång till tidigare

organisation kan anses motiverad. Med hänsyn till den minskning av

antalet regementsofficerare, som förslaget innebär, har departementschefen

förutsatt, att åtgärder tills vidare icke vidtagas för återbesättande av den regementsofficersbeställning

i lönegrad Oa 5/4, som genom pensionsavgång beräknas

bliva ledig den 1 oktober 1947. Härom har anmärkning föreslagits

skola göras i försvarsstabens personalförteckning.

Under beredskapstiden har, i enlighet med vad som medgivits i försvarsstabens

instruktion, en tredje sektion varit organiserad. Då ett bibehållande

av denna organisation under nästa budgetår icke medför extra kostnader,

har departementschefen intet haft att däremot erinra.

Till frågan örn inordnande i försvarsstaben av den i överbefälhavarens

personliga stab ingående regementsofficersbeställningen för forskningsärenden

har departementschefen ansett sig icke kunna nu taga ställning.

Enligt förslaget skulle huvuddelen av den nuvarande utrikesavdelningen

jämte en direkt under sektionschefen lydande underrättelsedetalj sammanslås

till en underrättelseavdelning med sektionschefen som avdelningschef,

varjämte återstoden av utrikesavdelningen skulle bilda en attachébyrå för

handläggning av ärenden rörande försvarsattachéerna. Då såväl den nuvarande

som den föreslagna organisationen i denna del torde kunna rymmas

inom den personalorganisation, som departementschefen räknat med för nästa

budgetår, har det synts departementschefen icke erforderligt att i detta sammanhang

taga slutlig ställning till denna fråga. Departementschefen har utgått

från att Kungl. Majit efter ytterligare utredning skall äga fatta beslut i

ämnet.

Det kan, framhåller departementschefen, i vissa fall befinnas lämpligt

att låta personal som sysselsättes i underrättelsetjänst kvarstanna i tjänst

efter uppnådd pensionsålder. Därest riksdagen icke har något att däremot

erinra, har det synts departementschefen lå ankomma på Kungl. Majit att vid

sådan beställningshavares pensionsavgång medgiva en tillfällig utökning av

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

47

antalet för pensionerad personal avsedda befattningar med arvode enligt löneklass

Oa 10, under förutsättning dock att den genom pensionsavgången ledigblivande

beställningen hålles vakant.

Ett belopp av 10 000 kronor har beräknats för tillfälligt anställande av personal

för översättningsarbeten. Departementschefen har förutsatt, att vid

behov även andra myndigheter skola äga anlita den personal, som sålunda anstå!

les.

Enligt förslaget skulle inrikesavdelningen förstärkas med två civila

befattningar i lönegrad MEo 22. Det bär synts departementschefen lämpligt,

att försvarsstaben på detta sätt beredes möjlighet att till försvaret fastare

knyta två med avdelningens verksamhet väl förtrogna befattningshavare.

Departementschefen har dock föreslagit, att dessa befattningshavare tills

vidare skola avlönas medelst arvoden motsvarande lön i lönegraden MEx 22.

I fråga om försvarsstabens foto an st alf föreligger, framhåller departementschefen,

numera enighet mellan fotoanstalten och rikets allmänna

kartverk rörande avgränsningen av fotoanstaltens uppgifter i förhållande

till kartverket. Det hinder, som föregående år förelåg för framläggande

av förslag till en fastare personalorganisation inom fotoanstalten, föreligger

därför icke längre. Då därtill kommer, att den till övergångsstat

överförde föreståndaren för fotografiska centrallaboratoriet beräknas avgå

med pension under nästa budgetår, har departementschefen ansett tiden nu

vara inne att till förnyad prövning upptaga frågan om anstaltens personalorganisation.

I avvaktan på resultatet av 1945 års försvarskommittés utredning

synas departementschefen emellertid förändringar i organisationen böra

vidtagas allenast i den mån så kan anses erforderligt för säkerställande av

anstaltens verksamhet i fredstid. Med angivna utgångspunkter har departementschefen

ansett sig kunna tillstyrka, att för befattning såsom detaljchef

vid fotoanstalten inrättas ytterligare en extra ordinarie ingenjörbefattning,

vilken synts böra hänföras till lönegrad MEo 24. Departementschefen har

föreslagit att i samband därmed det för innevarande budgetår utgående arvodet

å 750 kronor per månad indrages. Med omreglering av löneställningen för

fotoanstaltens chef och för ingenjören i lönegrad MEo 21 samt utbyte av en

befattning i MEo 8 mot en befattning i MEo 15 har däremot synts böra anstå.

Vid anmälan av försvarets upplysningsutrednings betänkande i årets statsverksproposition

anförde departementschefen beträffande den av utredningen

föreslagna organisationen av sektion III — i vilken föreslagits skola ingå

organ för upplysningsverksamheten — att han icke då ansåge sig

kunna taga ställning till utredningens förslag, vilka i första hand borde prövas

av försvarskommittén. Departementschefen har emellertid numera intet att

erinra mot att inom den nya sektion III försöksvis bildas ett organ för ledningen

av upplysningsverksamheten, därest så kan ske inom den nuvarande

personalorganisationens ram. Departementschefen kan nämligen icke till

styrka, att för ändamålet inrättas en ny extra ordinarie befattning. Om däremot

någon av de nuvarande stabsredaktörerna anses kunna befrias från sina

uppgifter å press- och filmavdelningen, har hinder synts departementschefen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 192.

icke böra möta för att han utnyttjas för här avsedd verksamhet. Departementschefen

förutsätter, att i så fall vid behov ytterligare en officer ur någon av

försvarsgrenarna må kommenderas till tjänstgöring vid press- och filmavdelningen.

Departementschefen har såsom av det föregående framgår ansett sig

icke böra för nästa budgetår ifrågasätta ändring i press- och filmavdelningens

organisation i övrigt.

Departementschefen har funnit, att inom försvarsstaben behov för närvarande

föreligger av sakkunnigt biträde i biblioteksfrågor. Behovet har

ansetts delvis sammanhänga med avvecklingen av beredskapen och det i samband

därmed pågående inordnandet av vissa fältbiblioteken tillhörande böcker

i de även under fredstid befintliga truppförbandsbiblioteken. Emellertid torde

enligt departementschefens mening, åtminstone till dess biblioteksorganisationen

stabiliserats, en bibliotekariebefattning vara motiverad även med hänsyn

till det mera fredsmässiga ordnandet av biblioteksverksamheten vid truppförbanden

och eventuellt även vissa skolor ävensom till utarbetandet av vissa

mobiliseringsföreskrifter. Departementschefen har därför intet haft att erinra

mot att försvarsstaben beredes förstärkning i angivet hänseende. I det följande

hava medel beräknats för anställande av en bibliotekarie mot arvode

motsvarande avlöning i lönegrad MEx 23.

Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka, att för nästa budgetår

inrättas ytterligare beställningar för militärassistenter vid länsstyrelserna.

Det för närvarande tillämpade systemet med arvodesavlönade

militärassistenter vid ett antal länsstyrelser har synts departementschefen

böra bibehållas även under nästa budgetår med möjlighet att, därest i

visst fall tillräckligt kvalificerad sådan militärassistent icke kan erhållas, kommendera

lämplig officer ur någon av försvarsgrenarna för befattningens uppehållande.

Försvarsstabschefens i anslagsäskandena avgivna förslag örn inrättande av

ytterligare ett antal kanslibiträdesbefattningar för kontorspersonal innebär

ett fullföljande av den redan inledda rationaliseringen av expeditionstjänsten

inom staben och har icke föranlett annan erinran från departementschefens

sida än att han icke för närvarande ansett sig kunna tillstyrka inrättande

av ordinarie befattningar för ändamålet. Departementschefen har icke

heller ansett sig kunna biträda försvarsstabschefens sedermera framlagda förslag,

att en av kanslibiträdesbefattningarna skulle utbytas mot en befattning

för kontorsskrivare. Departementschefen har således för nästa budgetår räknat

med 4 nya kanslibiträdesbefattningar i lönegrad MEo 7. Häremot lia föreslagits

skola indragas 2 befattningar i MEo 4 och 2 befattningar i MEo 2. Då

även under nästa budgetår torde komma att föreligga behov av de två extra

kontorsbiträden, som enligt särskilt medgivande för innevarande budgetår avlönas

med anlitande av avvecklingsanslag, har departementschefen vidare beräknat

medel för fortsatt anställande av dessa biträden.

I enlighet med försvarsstabschefens beräkningar har departementschefen

förutsatt, att 4 arvodesbefattningar för pensionerad personal, varav 1 i löneklass

Oa 11, 2 i Oa 10 (den ena först från och med den 1 oktober 1946) och 1

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

49

1 UO 7, skola kunna indragas. Vidare har departementschefen räknat med att

minst 15 kompaniofficerare ur försvarsgrenarna skola kunna återgå till tjänstgöring

därstädes. Med hänsyn till befintliga vakanser har det synts departementschefen

ej vara erforderligt att redan från och med nästa budgetår verkställa

den minskning av försvarsgrenarnas personalstater, som borde föranledas

härav. Departementschefen förutsätter emellertid, att denna fråga beaktas

vid myndigheternas anslagsäskanden för budgetåret 1947/48.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits bör den i avlöningsstaten för

försvarsstaben uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

nu förslagsvis 675 000 kronor, minskas till 665 000 kronor. Posten till

arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning bör minskas från 293 000

kronor till 260 000 kronor. Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, bör upptagas med oförändrat belopp, 27 000 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, nu 161 000 kronor, bör

med hänsyn till vad i det föregående anförts ökas med 54 000 kronor till

215 000 kronor. För rörligt tillägg torde böra beräknas 174 000 kronor (nu

172 000 kronor). Övriga utgiftsposter i avlöningsstaten torde böra upptagas

med oförändrade belopp. Inkomstposten har beräknats till 180 000 kronor (nu

202 000 kronor). För försvarsstabens del inträder genom dessa ändringar en

anslagshöjning med 35 000 kronor till 1 575 000 kronor.

Kostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt ha för innevarande

budgetår beräknats till 1 425 000 kronor, såvitt avser under förevarande anslag

redovisade kostnader. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt från

normal fredsorganisation. Emellertid har verksamheten under beredskapsåren

utövats i betydligt större omfattning, varvid överskjutande kostnader bestritts

från förskottsanslag. För innevarande budgetår utgå dessa kostnader från avvecklingsanslag.

Då avvecklingsanslag icke torde böra komma till användning

för detta ändamål under nästa budgetår, har departementschefen ansett samtliga

erforderliga medel böra beräknas under försvarsstabens ordinarie anslag.

Med denna utgångspunkt har departementschefen uppskattat — på sätt framgår

av en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, som överlämnats

till utskottet — medelsbehovet för nästa budgetår, inberäknat

medel för viss ytterligare verksamhet, till 2 625 000 kronor. Härav är

ett belopp av 1 225 000 kronor att betrakta som tillfällig förstärkning av

anslaget i avbidan på slutligt ställningstagande till frågan om verksamhetens

omfattning. Sistnämnda belopp har med hänsyn till ändamålet ansetts icke

böra inräknas i den i 1942 års försvarsbeslut fastställda kostnadsramen.

Förevarande anslag föreslås alltså skola uppföras med (1 575 000 +

2 625 000 =) 4 200 000 kronor.

Såsom närmare framgår av propositionen 1942: 266 (s. 35 f.) ha befattningshavare

vid radioanstalten, å vilka löneplan A i civila avlöningsreglementet

gjorts tillämplig, tillförsäkrats i stort samma trygghet i anställningen som örn

de direkt inordnats under civila avlöningsreglementet. Skyldighet att avgå

från tjänsten föreligger allenast i do fall, som för andra fullmaktstjänstemän

än domare stadgas i allmänna tjänstepensionsreglementet, eller då Kungl. Maj:t

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192. liss 46 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Utskottet.

prövar statens intresse så påfordra. I sistnämnda fall har förutsatts, att befattningshavaren

skall försättas i disponibilitet och vara berättigad till disponibilitetsarvode

enligt av Kungl. Majit fastställda grunder. Den sålunda beslutade

anordningen för försättande av tjänstemän i disponibilitet har hittills

icke behövt tillämpas.

Den undantagsställning, som radioanstaltens personal i detta hänseende

intager i förhållande till andra civila tjänstemän, har bland annat med hänsyn

till föreliggande förflyttningsskyldighet och med ledning av numera vunnen

erfarenhet synts departementschefen icke vara erforderlig, i varje fall

icke såvitt avser lägre tjänstemän. Departementschefen förutsätter därför, att

Kungl. Majit skall äga meddela de begränsningar med avseende å disponibilitetsinstitutets

tillämpning, som må befinnas påkallade.

Kungl. Majlis föreliggande förslag innebära huvudsakligen provisoriska

förändringar i organisationen av försvarsstaben. Då desamma i stort sett

synas vara ägnade att medföra viss rationalisering inom staben, har utskottet

med nedan nämnda undantag icke något att erinra mot förslagen i fråga.

Enligt 1942 års försvarsbeslut må marin- och flygavdelningarna vid försvarsstaben

ingå i sektion allenast vid krigsorganisation. Kungl. Majits föreliggande

förslag innebär den avvikelsen från den i försvarsbeslutet angivna

organisationen av staben, att marin- och flygavdelningarna, den senare sammanslagen

med luftförsvarsavdelningen, skulle ingå i den för handläggning av

främst operativa frågor organiserade sektion I. I ärendet har framhållits att

vissa olägenheter kunna bliva en följd av att marin- och flygavdelningarna förlora

sin fristående ställning direkt under försvarsstabschefen, främst att den

omedelbara kontakten mellan denne och berörda avdelningschefer skulle kunna

gå förlorad ävensom att dessa avdelningschefers ställning såsom kontaktmän

mellan å ena sidan överbefälhavaren (försvarsstabschefen) och å den andra

respektive försvarsgrenschef (försvarsgrensstabschef) kunde tänkas bliva

rubbad. Utskottet hyser farhågor för att olägenheter av denna art skola visa

sig så betydande, att en omorganisation av försvarsstaben i enlighet med förslaget

icke bör slutligt genomföras. Då emellertid Kungl. Majits förslag allenast

innebär, att omorganisationen skulle försöksvis tillämpas under budgetåret

1946/47, har utskottet, ehuru med tvekan, ansett sig kunna godtaga detsamma.

Utskottet förutsätter, att frågan upptages till förnyat övervägande i samband

med prövningen av försvarsstabens medelsbehov för budgetåret 1947/48.

Då det såsom i ärendet framhållits i vissa fall kan befinnas lämpligt aflåta

personal, som sysselsättes i underrättelsetjänst, kvarstanna i tjänst efter

uppnådd pensionsålder, synes Kungl. Majit böra äga att vid sådan beställningshavares

pensionsavgång medgiva en tillfällig utökning av antalet för

pensionerad personal avsedda befattningar med arvode enligt löneklass Oa 10,

under förutsättning dock att den genom pensionsavgången ledigblivande be

ställningen hålles vakant.

Beträffande inrikesavdelningen och försvarsstabens fotoanstalt hava

organisationsförslagen icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet tillstyrker sålunda bland annat, att vid fotoanstalten må inrättas en

befattning såsom detaljchef i lönegrad MEo 24.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

51

Utskottet vill erinra, att i försvarsstaben enligt gällande f re ds organisation

ett antal avdelningar äro organiserade i två sektioner. Under beredskapstiden

hava emellertid press- och filmavdelningen samt personalvårdsavdelningen

sammanförts till en sektion III med den förras avdelningschef såsom

sektionschef. Utskottet har icke något att erinra mot att denna sektion

organiseras tills vidare i avvaktan på slutligt ställningstagande till försvarsstabens

sammansättning, därest så kan ske inom den nuvarande personalorganisationens

ram. Ej heller har utskottet något att invända mot att i

denna sektion försöksvis inrättas ett organ för ledningen av upplysningsverksamheten,

under förutsättning att några nya tjänster icke inrättas. I avvaktan

på slutligt ställningstagande till upplysningsorganets organisation

bör sålunda en av stabsredaktörerna vid press- och filmavdelningen få tills

vidare utnyttjas för upplysningsverksamheten. Departementschefen har förutsatt,

att den härigenom uppkomna tillfälliga vakansen inom nämnda avdelning

skulle fyllas genom kommendering dit av ytterligare en officer. Utskottet

vill emellertid framhålla, att den stabsredaktörsbefattning, varom här

är fråga, sedan år 1940 upprätthålles av en tillfälligt anställd stabsredaktör,

vilken såsom krigsplacerad uppbär från avvecklingsanslag utgående lön med

9 951 kronor, inberäknat rörligt tillägg och kristillägg. Med hänsyn ej minst

till rådande svårigheter att kunna fylla officerskadrerna synes utskottet en

lämpligare anordning vara att i avvaktan på upplysningsorganets definitiva

utformning ifrågavarande extra stabsredaktör får upprätthålla förenämnda

befattning. Då vid den slutliga regleringen av upplysningsorganets personalorganisation

det icke torde böra ifrågasättas, att denna skall genomföras

genom eftersättande av den nuvarande presstjänsten, och sålunda även framdeles

tva stabsredaktörsbefattningar böra ingå i press- och filmavdelningen,

synes det enligt utskottets mening icke rationellt att för ett provisorium,

som icke bör sträcka sig över längre tid, avbryta anställningen för en befattningshavare,

vilken under sex år handhaft pressklipptjänsten. Utskottet

finner sig därför böra i anledning av motionerna I: 272 och II: 425 föreslå,

att försvarsstabschefen bemyndigas att fortsättningsvis under nästa budgetår

anställa ifrågavarande extra stabsredaktör mot ett arvode av i ett för allt

10 551 kronor, inberäknat provisoriskt lönetillägg. Då dessa kostnader böra

belasta förevarande anslag torde anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal böra höjas med, i avrundat tal, 10 000 kronor till 225 000

kronor och anslagets slutsumma till 4 210 000 kronor.

Då behov synes föreligga av sakkunnigt biträde för bland annat översyn

och organisering av biblioteken vill utskottet tillstyrka, att en bibliotekariebefattning

inrättas. Utskottet har icke något att invända mot att denna befattning

förenas med arvode motsvarande avlöning i lönegrad MEx 23.

Utskottet delar departementschefens mening, att ytterligare befattningar

icke böra under nästa budgetår inrättas för militärassistenter vid länsstyrelserna,

och ansluter sig till vad departementschefen jämväl i övrigt föreslagit

under hithörande avsnitt.

Förslaget i fråga om försvarsstabens kontorspersonal innebär icke någon

personalutökning utan allenast smärre jämkningar, vilka synas kunna god
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

52

tagas. Utskottet har emellertid under hand erfarit, att fyra enligt Kungl.

Maj :ts förslag till nyinrättande föreslagna kanslibiträdesbefattningar i lönegrad

MEo 7 avses att tillsättas med fyra vid staben anställda kontorsbiträden

i lönegrad A 4, vilka anmält sig såsom sökande till förstnämnda tjänster.

Dessa kontorsbiträden äro emellertid författningsenligt berättigade att under

tiden för förordnandet erhålla tjänstledighet å sina ordinarie befattningar,

varigenom envar av dem skulle komma att blockera två tjänster. Då samtidigt

föreslagits indragande av två befattningar i lönegrad MEo 4 och två

befattningar i lönegrad MEo 2, skulle följden bliva att antalet befattningar

för kontorspersonal vid staben i praktiken komme att minskas med fyra.

I anledning härav vill utskottet föreslå, att Kungl. Majit beredes möjlighet

att i angivna situation medgiva överskridande av den eljest maximerade

icke-ordinarieposten för avlöning till fyra extra ordinarie biträden, därav

två i MEo 4 och två i MEo 2. Härvid bör nämnda anslagspost betecknas

förslagsvis samt förses med anmärkning att densamma icke må utan Kungl.

Majits medgivande överskridas.

Såsom departementschefen erinrat kunna å försvarsväsendets radioanstalt

tjänstgörande befattningshavare försättas i disponibilitet, vilken anordning

dock hittills icke tillämpats. Denna undantagsställning har synts departementschefen

icke erforderlig, i varje fall icke såvitt avser lägre tjänstemän.

På sätt departementschefen förutsatt torde Kungl. Majit böra äga meddela

de begränsningar med avseende å disponibilitetsinstitutets tillämpning, som

må befinnas påkallade.

Den verkställda beräkningen av radioanstaltens medelsbehov för nästa

budgetår har icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag samt

motionerna I: 272 och lii 425,

a) besluta, att i försvarsstabens personalförteckning ej

mindre skall intagas föreskrift därom, att en av beställningarna

såsom regementsofficer i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 vid uppkommande

ledighet skall tills vidare vakantsättas än även under

rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 skall

uppföras en ingenjör vid fotoanstalten i lönegrad MEo 24,

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsstaben, med

undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 665 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattning,

förslagsvis ........................ » 260 000

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

53

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ kronor

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer

och biträdande försvarsattachéer:

a) Ortstillägg, förslagsvis .. kronor 290 000

b) Barnbidrag, förslagsvis .. » 33 000

c) Utomeuropeiskt tillägg,

förslagsvis ................ » 25 000

d) Bidrag till automobilresor,

förslagsvis ................ » 17 000

e) Förby ttningsbidrag, förslagsvis

.................... » 30 000

f) Prisutjämningstillägg____ » 19 000 »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis...................................... »

Anm. Anslagsposten må icke utan Kungl. Maj: ts

medgivande överskridas.

27 000

414 000

225 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... »_174 000

Summa kronor 1 765 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 180 000

Nettoutgift kronor 1585000;

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 4 210 000 kronor.

18:o) Försvarsstaben: Omkostnader. I propositionen nr 1 bär Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 645 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 18, s. 134 och 135) att till Försvarsstaben: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 645 000

kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot den verkställda kostnadsberäkningen,

får — med förmälan att anslagshöjningen i huvudsak beror på

överflyttning av vissa kostnader från avvecklingsanslag till förevarande anslag

— hemställa,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.

Utskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 192.

19:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1

har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 22) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av

72 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 19, s. 136—196) att

dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén,

vilka komme att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som

genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943, den 2 juni

1944 och den 15 juni 1945 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen

av arméns personalförteckningar budgetåren 1942/43—1945/46, samt

de särskilda föreskrifter, som kunde visa sig erforderliga i samband med

genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad

och organisation av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47,

ävensom bestämmelser örn fortsatt giltighet av den för budgetåret 1945/46

fastställda personalförteckningen för ordinarie tjänstemän, såvitt avser manskapsbeställningarna;
dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret

1946/47;

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 74 200 000 kronor.

Vidare har utskottet i detta sammanhang till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Wahlmark m. fl. (I: 31) och den andra inom andra kammaren av herr

Lundstedt m. fl. (11:48), vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa medel

för upprättande av musikkår vid Göta pansarlivgarde;

dels en inom första kammaren av herrar Ragnar Bergh och Hage väckt

motion (1:84), vari hemställts, att riksdagen måtte antingen under fjärde

huvudtiteln för budgetåret 1946/47 upptaga erforderligt anslag för inrättande

av en musikkår av typ II vid Luleå luftvämskår eller också hos Kungl.

Maj:t begära förflyttning dit av annan liknande musikkår i landet;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Näsström m. fl. (1:112) och den andra inom andra kammaren av herr

Andersson i Alfredshem m. fl. (II: 217), vari hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn utredning

och förslag beträffande löneökning för den fast anställda militärpersonalen,

så att en bättre avvägning än hittills ernås i förhållande till löneläget

på den svenska arbetsmarknaden.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192. 55

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 31, I: 84 och II: 217.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 70 700 000

kronor.

Förslag till personalförteckningar för budgetåret 1946/47, upptagande

flertalet av de beställningar och befattningar, som avsetts för olika

staber, truppförband m. m., har i vanlig ordning överlämnats till utskottet.

I likhet med vad som skett för innevarande budgetår hava i nämnda personalförteckningar

upptagits alla de beställningar och befattningar, vilka beräknats

skola tillsättas under budgetåret, även örn viss beställning eller befattning

planenligt icke skall tillsättas redan från och med budgetårets ingång.

Det borde enligt departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband

med personalförteckningarnas fastställande eller i annat sammanhang

meddela beslut örn tidpunkten för nya beställningars eller befattningars tillsättande.

Under de senaste åren ha förelegat vissa svårigheter att besätta samtliga

de å personalförteckning uppförda kaptensbeställningarna. Med hänsyn härtill

har inhämtats riksdagens medgivande att, därest ledig kaptensbeställning

icke kunnat besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot uppkommande

vakanser svarande antal löjtnantsbeställningar i stället får tillsättas.

Samma anordning har synts departementschefen erforderlig jämväl

för nästa budgetår. Medgivande av denna innebörd borde enligt departementschefen

intagas i form av anmärkning i vederbörlig personalförteckning.

Såsom redan anmälts för riksdagen i propositionen 1945: 341 har Kungl.

Maj:t för tiden intill den 1 april 1946 meddelat föreskrifter beträffande avlöning

m. m. åt icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal vid frivillig

tjänstgöring efter den förstärkta försvarsberedskapens upphörande å vakanta

officers-, underofficers- eller manskapsbeställningar, innebärande i huvudsak

att krigsavlöningsreglementet skulle, med visst undantag i fråga örn krigsutrustningsbidrag,

tillämpas å personalen. Jämväl i fortsättningen torde det,

framhåller departementschefen, bliva nödvändigt att i viss utsträckning taga i

-anspråk personal som här avses för frivillig tjänstgöring å vakanta beställningar.

Därvid syntes emellertid å personalen i princip böra tillämpas för

fred gällande avlöningsbestämmelser. Föreskrifter i sådant syfte hava synts

departementschefen böra utfärdas av Kungl. Maj:t. Departementschefen

förutsatte att, därest härvid skulle uppkomma frågor av beskaffenhet att

böra underställas riksdagens prövning, dessa frågor — innan bestämmelser

i ämnet erliölle definitiv giltighet -— underställdes riksdagens prövning.

I propositionen 1945: 170 (s. 266 o. f.) behandlade dåvarande departementschefen

frågan örn personalbehovet för Skånska kavalleriregementet, vilket jämlikt

beslut av 1943 års riksdag skulle uppsättas i samband med att Skånska pansarregementet

överflyttades till Hässleholm. Det i propositionen framlagda

förslaget till personalförändringar, vilket riksdagen bifallit (skrivelse 1945:353),

innebar i huvudsak allenast en omfördelning av redan befintliga beställningar

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 192.

och befattningar; dock skulle för det nya regementet inrättas — förutom en

regementschefsbeställning — vissa beställningar och befattningar för förvaltningspersonal.

De personalförändringar som föranleddes av förslaget ha

kommit till uttryck i personalförteckningarna för innevarande budgetår. Jämlikt

föreskrift skola dock, intill dess omorganisationen av kavalleriet kan

genomföras, de för budgetåret 1944/45 fastställda personalförteckningarna

fortfarande gälla i de delar som beröras av densamma.

Genom beslut den 27 september 1945 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser

rörande organiserandet av Skånska kavalleriregementet, vilket skulle

ske i omgångar med början den 1 oktober 1945. Chef för regementet har tillsatts,

varjämte med stöd av nämnda beslut den 27 september 1945 vidtagits

vissa personalplaceringar.

I särskild skrivelse har överbefälhavaren föreslagit, att med uppsättandet

av Skånska kavalleriregementet skulle av anförda skäl tills vidare anstå. Framställningen

är föremål för remissbehandling. Departementschefen har förutsatt,

att det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de föreskrifter

rörande berörda personalstater som kunde föranledas av ett ställningstagande

till överbefälhavarens förslag.

Beträffande för nästa budgetår föreslagna ändringar med avseende å manskapsstaterna

för armén har departementschefen, under åberopande av vad

han under punkt 4 anfört, hänvisat till det upprättade förslaget till personalförteckningar.

I fråga örn de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för armén inhämtas

av propositionen nr 120 i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Beträffande generalstabskåren har föreslagits, att antalet beställningar för

kaptener minskas med 3.

Yad gäller arméstaben har, då det visat sig svårt att med nuvarande befälstillgång

besätta för innevarande budgetår upptagna 9 befattningar för

kaptener med arvoden enligt lönegrad Oa 3, föreslagits att befattningarna för

möjliggörande av ökad frihet vid personvalet måtte utbytas'' mot befattningar

för kaptener eller löjtnanter i lönegrad Oa 3 eller Oa 2.

De för närvarande i personalförteckningen upptagna befattningarna för 10

kaptener eller löjtnanter i flygtjänst med arvoden enligt lönegrad Oa 3 eller

Oa 2 samt för 10 löjtnanter i flygtjänst med arvoden enligt lönegrad Oa 2 ha

föreslagits skola utgå ur förteckningen.

De å vederbörliga personalförteckningar under rubriken Arméstaben uppförda

civila ordinarie och extra ordinarie befattningarna skola enligt till personalförteckningarna

hörande noter fördelas på arméstaben, centrala värnpliktsbyrån,

arméinspektionen och hemvärnsstaben enligt arméchefens bestämmande.

Av den ordinarie personalen har hittills icke någon befattningshavare

tilldelats centrala värnpliktsbyrån. Arméchefen har nu föreslagit, att

den extra ordinarie personalen i fortsättningen i personalförteckningen uppdelas

å rubrikerna Arméstaben och Centrala värnpliktsbyrån. I anledning av

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

57

förslaget lia i förslagen till personalförteckningar samtliga för centrala värnpliktsbyrån

avsedda befattningar upptagits under särskild rubrik.

Departementschefen Ilar förordat, att från och med budgetåret 1946/47

inom arméstaben inrättas ytterligare 1 kansliskrivarbefattning i lönegrad

MEo 11, 5 kanslibiträdesbefattningar, varav 2 i lönegrad A 7, i utbyte mot

2 befattningar i A 4, och 3 i lönegrad MEo 7, samt 1 kontorsbiträdesbefattning

i lönegrad MEo 4. Antalet kontorsbiträden i A 4 skulle alltså minskas

med 2.

För arméinspektionens del har föreslagits, att en av de fyra i vederbörlig

personalförteckning för arméinspektionen uppförda beställningarna för alternativt

överstelöjtnant eller major överfördes till hemvärnsstaben och avsages

för stabschefen vid nämnda stab. I samband därmed har den nu för hemvärnsstaben

uppförda beställningen för alternativt major eller kapten ansetts

böra överföras till arméinspektionen. Departementschefen har alltså för budgetåret

1946/47 för arméinspektionen räknat med 3 beställningar för överstelöjtnanter

eller majorer och med 2 beställningar för majorer eller kaptener.

Vad angår hemvärnsstaben har departementschefen, såsom framgår av det

föregående, föreslagit utbyte av nu för staben uppförd beställning i lönegrad

Oa 4 eller Oa 3 mot en beställning i lönegrad Oa 5 eller Oa 4. Vidare

har förordats inrättande av en befattning för pensionerad underofficer med

arvode enligt löneklass UO 7, avsedd för adjutant vid hemvärnets stridsskola.

För truppförbandens del innebär det nu framlagda förslaget till personalförteckning,

att för pansartrupperna skulle tillkomma beställningar för

2 fanjunkare, att i staterna för artilleriets truppförband utökningar

skulle ske med 2 styckjunkare och 4 sergeanter, av vilka beställningar 1

styckjunkare och 2 sergeanter äro avsedda för Gotlands artillerikår samt de

övriga för Bergslagens artilleriregemente, ävensom att trängen för nästa

budgetår skulle tillföras beställningar för 5 fanjunkare.

I fråga örn fälttijgkåren har föreslagits inrättande av en ny regementsofficersbeställning

i alternativt Oa 5 eller Oa 4 samt att en för närvarande vakantsatt.

sådan beställning i Oa 4 återbesättes. Dessa båda beställningshavare

hava avsetts erhålla viktiga arbetsuppgifter inom arméförvaltningens tygavdelning.

I personalförteckningen för innevarande budgetår har, med hänsyn till vissa

förhållanden, för vilka närmare redogjorts i propositionen 1944: 185, föreskrivits

att, därest överste vid fälttygkåren åtnjuter tjänstledighet i anledning

av förordnande å överingenjörbefattning vid försvarets fabriksverk samt

annan beställningshavare vid kåren förordnas å beställningen, å en av beställningarna

i lägre lönegrad vid kåren icke må meddelas successionsförordnande.

Denna föreskrift bör, framhåller departementschefen, fortfarande gälla.

Tygstaten föreslås utökad med 2 tygförvaltare av 2. klassen, 4 tygverkmästare

av 2. klassen och 2 tyghantverkare av 2. klassen. Av tygförvaltarna

är den ene avsedd för tygförvaltningsskolan och den andre för centralförråd,

medan de båda tyghantverkarna avses för Skånska kavalleriregementet.

På grund av avgång bland den personal vid krigsmaterielverket och för
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 192.

svarets fabriksverk, som för innevarande budgetår redovisats å tygstaten, hava

dessa beställningar ansetts kunna minskas, såvitt avser krigsmaterielverket,

med 1 tygförvaltare av 1. klassen och 4 tygskrivare samt, såvitt avser fabriksverket,

med 2 tygförvaltare av 1. klassen.

För intendenturkåren har föreslagits, att antalet kaptensbeställningar från

och med nästa budgetår minskas med 2.

Fältläkarkåren. Arméöverläkaren har till behandling upptagit frågan

rörande läkarvården vid arméns jägarskola, Göta trängkårs kompani i Nora

samt arméns intendenturförråd i Stockholm och Första intendenturkompaniet

och därvid föreslagit inrättande av särskilda bataljonsläkarbeställningar för

ändamålet. Läkarvården är för närvarande vid ifrågavarande förband och anstalter

ordnad på följande sätt.

I samband med 1942 års riksdags beslut att året runt förlägga en jägarbataljon

ur Norrbottens regemente till Kiruna förutsattes, att läkarvården

vid bataljonen skulle bestridas av bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt att

sammanlagt 12 extra tjänstgöringsmånader måste uttagas, motsvarande 5

bataljonsläkare vid fältläkarkåren. Samma anordning tillämpas jämväl sedan

jägarbataljonen från och med den 1 juli 1945 omorganiserats till arméns

jägarskola.

Yad angår läkarvården vid Göta trängkårs kompani i Nora förutsattes i

samband med 1942 års riksdagsbeslut, att förbandet icke skulle ha egen

läkare; civila läkare i orten skulle anställas för den egentliga sjukvården mot

arvode enligt avtal. Sjukvårdsutbildningen skulle ledas av bataljonsläkaren

vid Livregementets grenadjärer, som förutsattes skola företaga resor till

Nora, när utbildningsarbetet så erfordrade. För beredande av ersättning till

denne för resor till och från Nora har å vederbörlig arvodesförteckning uppförts

ett arvode å 1 500 kronor.

Beträffande slutligen arméns intendenturförråd i Stockholm och Första

intendenturkompaniet har Kungl. Majit genom beslut den 18 januari 1946

bemyndigat arméöverläkaren att, i den mån honom underställd tjänstgöringsskyldig

läkare icke står till förfogande, träffa avtal med icke tjänstgöringsskyldig

militärläkare eller civil läkare att tills vidare intill den 1 juli 1946

bestrida läkarvården därstädes mot en ersättning av högst 18 kronor för

dag i ett för allt.

Under erinran, att förutvarande departementschefen enligt Kungl. Majits bemyndigande

den 14 januari 1944 tillkallat särskilda utredningsmän för att inom

försvarsdepartementet verkställa utredning rörande militärsjukvårdens organisation

och därmed sammanhängande spörsmål, har departementschefen förklarat

sig icke vara beredd att, innan ställning tagits till det förslag angående militärsjukvårdens

framtida organisation, som förenämnda utredningsmän ha att

avgiva, förorda att ordinarie bataljonsläkarbeställning inrättas vid annat

förband än Göta trängkårs kompani i Nora. Det syntes departementschefen

böra ankomma på Kungl. Majit att pröva, huruvida den nya beställningen

skulle uppehållas på förordnande eller tillsättas med ordinäre innehavare.

Anmärkning härom har intagits i förslaget till personalförteckning. Departe
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

59

mentschefen förutsatte, att de för närvarande tillämpade anordningarna för

tillgodoseende av läkarvården vid övriga här ifrågavarande förband och anstalter

finge bestå jämväl under nästa budgetår.

Till löner för den å personalförteckningen för ordinarie tjänstemän upptagna

personalen — med undantag av den personal vid försvarets fabriksverk,

som redovisats under tygstaten — skulle för nästkommande budgetår

erfordras ett belopp av i runt tal 47 900 000 kronor. Denna beräkning förutsätter,

att samtliga beställningar komma att vara besatta under hela budgetåret.

Emellertid torde, framhåller departementschefen, åtskilliga nytillkommande

beställningar icke komma att tillsättas redan från och med budgetårets

början. Vidare kunde man räkna med att en del beställningar med hänsyn

till rekryteringssvårigheter komme att under hela eller någon del av året

vara vakanta. Med hänsyn härtill har anslagsbelastningen för löner till ordinarie

tjänstemän beräknats komma att icke oväsentligt understiga det enligt

förutnämnda grunder beräknade beloppet. Departementschefen har uppskattat

de verkliga lönekostnaderna till ett belopp av 46 500 000 kronor.

För avlöningar till personal å avgångsstat har för innevarande budgetår

beräknats ett belopp örn 33 000 kronor. Enär det icke är möjligt att

nu beräkna i vilken omfattning personal kan komma att vara överförd

till avgångsstat under nästa budgetår, syntes departementschefen såsom utgångspunkt

vid beräkningen av medelsbehovet för avlöningar till sådan personal

böra tagas de beräknade kostnaderna för avlöningar till de beställningshavare,

som enligt hittills meddelade beslut överförts å avgångsstat och kunde

beräknas där kvarbliva under nästa budgetår. Enligt civilförvaltningens

beräkning kunna ifrågavarande kostnader — örn hänsyn tages till att

en av dessa beställningshavare förordnats å för pensionerad personal

avsedd arvodesbefattning och hans avlöning alltså skall belasta förevarande

anslagspost endast i den mån den överstiger arvodesbeloppet —- uppskattas

till i runt tal 39 000 kronor. Denna beräkning syntes enligt departementschefen

böra godtagas.

Hittills har endast en beställningshavare, i lönegrad Oa 6, överförts till

disponibilitetsstat. För arvode till personal å dylik stat har departementschefen

därför för nästa budgetår beräknat ett belopp av 10 000 kronor.

För avlöningar till volontärer över stat beräknades för innevarande budgetår

500 000 kronor med utgångspunkt från ett antal volontärer av 1 900 och

med hänsyn tagen jämväl till att på grund av rekryteringssvårigheter vakans

komme att föreligga å åtskilliga beställningar. Medelsbehovet för ändamålet

har för nästa budgetår ansetts kunna upptagas till 400 000 kronor.

Med hänsyn till minskat antal kvarstående indelta har medelsbehovet för

dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, för innevarande budgetår

beräknat till 78 000 kronor, för budgetåret 1946/47 i enlighet med civilförvaltningens

kalkyler uppskattats till omkring 73 000 kronor.

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå, förutom

lön enligt löneplan, vissa i avlöningsreglementena angivna fasta lönetillägg

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 192.

och flygtillägg. Dessa förmåner ha liksom för innevarande budgetår beräknats

draga en kostnad av omkring 950 000 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts har alltså förevarande anslagspost

för budgetåret 1946/47 beräknats till (46 500 000 + 39 000 + 10 000 -f

400 000 + 73 000 + 950 000 =) 47 972 000 kronor eller i avrundat tal 48 000 000

kronor. Motsvarande kostnader uppskattades för innevarande budgetår till

48 500 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

För centrala värnpliJctsbyrån har föreslagits inrättande av en arvodesbefattning

för expeditionsunderofficer i löneklass UO 7.

Såsom av det föregående framgår har departementschefen förordat inrättande

från och med budgetåret 1946/47 av en befattning för pensionerad underofficer

med arvode enligt löneklass UO 7, avsedd för adjutant vid hemvärnets

stridsskola. Departementschefen föreslår i enlighet med förslag av arméchefen

att berörda befattning tillika med de för närvarande i arvodesförteckningen

under rubriken Hemvärnsstaben upptagna befattningarna i förteckningen

för nästa budgetår upptagas under rubriken Hemvärnsstaben med hemvärnets

stridsskola.

Militärområdena m. m. För infanteribefälhavarstaben i Karlskrona

har för nästa budgetår ansetts böra tillkomma en befattning för hemvärnsofficer

i löneklass Oa 10, varvid en befattning för biträdande hemvärnsofficer

i samma löneklass, avsedd för Uppsala försvarsområde, föreslagits

skola utgå ur vederbörlig personalförteckning. Då sistnämnda befattning bomme

att bliva vakant från och med den 1 april 1946, har Kungl. Majt medgivit,

att befattningen från och med nämnda dag intill utgången av innevarande

budgetår må utnyttjas för anställande av en hemvärnsofficer vid infanteribefälhavarstaben.

Med hänsyn till pågående utredning örn försvarets organisation efter utgången

av nu löpande femårsperiod böra, framhåller departementschefen, de

i förteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattning under I.—Yl.

mili t är befälen upptagna befattningarna för inspektörer för lokalförsvaret

icke återbesättas i den mån de bliva lediga. Anmärkning härom har intagits

i förslaget till personalförteckning.

Departementschefen har med hänsyn till vad han anfört under punkt 2

föreslagit att i personalförteckningen intages en föreskrift därom, att vid

uppkommande ledighet å befattning såsom försvarsområdesbefälhavare frågan

örn dess återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Detta

borde — i den mån så befunnes erforderligt — gälla även övrig personal vid

försvarsområdesstaber.

Under rubriken truppförbanden m. m. föreslås följande.

Yad infanteriets truppförband beträffar har departementschefen

räknat med 2 nya arvodesbefattningar i löneklass UO 7, tillsynsmän vid stabsmobiliseringscentraler,

avsedda den ena för Jämtlands fältjägarregemente och

den andra för Norrbottens regemente.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

61

Beträffande luftvärnets truppförband har departementschefen, med

förmälan att i enlighet med 1942 års försvarsbeslut en mobiliseringscentral

för Karlsborgs luftvärnsregemente numera färdigställts, föreslagit inrättande

från och med nästa budgetår av en arvodesbefattning för förrådsunderofficer

i löneklass UO 7 vid mobiliseringscentralen.

Jämlikt beslut av 1945 års riksdag (propositionen nr 189; riksdagens skrivelse

nr 460) skall Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3) förläggas till Norrtälje.

Det har härvid förutsatts, att vissa åtgärder måste vidtagas för att

säkerställa mobiliseringen av de för Stockholms försvar avsedda luftvärnsförbanden.

Chefen för armén har nu föreslagit, att en mobiliseringscentral för Lv 3 inrättas

i Stockholm och därvid anfört i huvudsak följande.

Undersökningar rörande lämpligaste grupperingen av Lv 3 mobiliseringsförråd

m. m. hade givit vid handen att regementet borde organisera samtliga

luftvämsförband inom försvarsområdena nr 44 och 45. De för Stockholms

försvar avsedda luftvärnslokalförsvarsförbanden borde ha sin materiel förrådsförvarad

i Stockholm eller dess närhet.

För vård m. m. av den i Stockholm förrådsförvarade materielen samt för

taktisk planläggning av huvudstadens luftvärn krävdes en till Stockholm förlagd

personalorganisation, vilken med underställda förråd borde utgöra Lv 3

mobiliseringscentral i Stockholm. Såsom chef för denna borde avses, en

regementsofficer ur regementet. Chefens huvuduppgift bleve den taktiska

planläggningen och handläggningen av därmed sammanhängande mark- och

byggnadsfrågor, överinseendet över vård och redovisning av den mycket omfattande

materielen borde handhavas av en pensionerad officer, förvaltningsofficer,

med arvode enligt löneklass Oa 10. Till dennes förfogande borde stå

en pensionerad underofficer, tygunderofficer, med arvode enligt löneklass

UO 7, tre förrådsvaktmästare, skrivpersonal samt ett antal förrådsmän och

civila handräckningsmän. Av den sålunda erforderliga personalen kunde

chefen, tygunderofficeren, förrådsvaktmästarna, ett skrivbiträde, två förrådsmän

och ett antal civila handräckningsmän ställas till förfogande ur regementet.

Härutöver erfordrades således en förvaltningsofficer ävensom —- beroende

på resultatet av pågående utredning rörande skriv- och förrådspersonalen

vid truppförbanden — eventuellt ytterligare sådan personal.

Civilförvaltningen har beträffande kostnaderna för avlöning till den för

mobiliseringscentralen erforderliga personalen anfört, att vid bifall till arméchefens

förslag särskilda dylika kostnader för närvarande allenast uppkomme

i form av arvode enligt löneklass Oa 10 till en pensionerad officer.

Departementschefen har, då den föreslagna organisationen syntes erforderlig

för att säkerställa mobiliseringen av de för Stockholms försvar avsedda

luftvärnsförbanden, i enlighet med arméchefens förslag förordat, att en mobiliseringscentral

för regementet upprättades i Stockholm. Fortifikationsförvaltningen

hade framhållit, att detta icke komme att medföra några särskilda

byggnadskostnader. Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter som

kunde beräknas komma att åvila mobiliseringscentralen har departementschefen

ansett sig kunna i huvudsak godtaga den av arméchefen föreslagna

personaluppsättningen samt föreslagit, att å vederbörlig personalförteckning

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 192.

för nästa budgetår uppfördes en arvodesbefattning i löneklass Oa 10, avsedd

för förvaltningsofficer vid berörda mobiliseringscentral.

Vissa utbildningsanstalter. Genom beslut av 1944 års riksdag skall infanteriets

och kavalleriets kadettskola förläggas till Rådan å Järvafältet.

Skolan avses i förvaltningshänseende skola underställas sekundchefen

för Svea livgarde och förläggas i ett friliggande kasernetablissement intill

regementets kaserner i Sörentorp. Förläggningen har beräknats kunna tagas

i bruk den 1 oktober 1946. Under hänvisning härtill har chefen för armén

till behandling upptagit frågan örn personalbehovet vid skolan. Personalen

har synts arméchefen böra redovisas under Svea livgarde. Civilförvaltningen

däremot har ansett det lämpligare ur redovisningssynpunkt, att den för kadettskolan

erforderliga personalen upptages för sig under särskild rubrik och i

vederbörliga personalförteckningar redovisas under samlingsrubriken Vissa

utbildningsanstalter.

För egen del har departementschefen anslutit sig till civilförvaltningens

förslag beträffande redovisningen av personalen vid skolan.

Behovet av pensionerad personal i arvodesbefattning vid kadettskolan har

arméchefen angivit till två befattningar i löneklass UO 7, den ena för expeditionsunderofficer

och den andra för väbel. Då det föreslagits att vid

skolan skulle tillkomma, utöver de nu nämnda befattningarna, även ett betydande

antal extra ordinarie tjänster och då det synts departementschefen

vanskligt att bedöma personalbehovet vid denna anstalt, har han den 4

februari 1946 uppdragit åt statens organisationsnämnd att verkställa utredning

i ämnet. I väntan på denna utredning har han, vad de ifrågavarande båda

tjänsterna beträffar, förordat att endast tjänsten för expeditionsunderofficer

inrättas.

Avlöningskostnaderna för helt budgetår för den i förslaget till personalförteckning

upptagna personalen i arvodesbefattning har beräknats uppgå till

i runt tal 5 900 000 kronor, med vilket belopp ifrågavarande anslagspost ansetts

böra upptagas för nästa budgetår (nu 5 850 000 kronor).

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola

upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, hava för nästa

budgetår beräknats till 4 400 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost skola enligt de av 1945 års riksdag beslutade

ändrade grunderna för uppställningen av fjärde huvudtitelns anslag

bestridas kostnaderna för dels arvoden och övriga ersättningar utöver lön

till ordinarie tjänstemän, dels ock vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.

Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.

De arvoden, som för innevarande budgetår må utgå till ordinarie tjänstemän,

äro uppförda i en till Kungl. Maj:ts brev den 15 juni 1945 angående

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

63

vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret

1945/46 fogad bilaga (införd i statsliggaren för detta budgetår, s. 185 o.f.).

Härjämte må enligt i brevet meddelade föreskrifter övergångsvis utgå vissa

arvoden. För innevarande budgetår har i propositionen 1945:170, i vad avser

armén, för ändamålet beräknats 220 000 kronor.

Civilförvaltningen har beträffande ifrågavarande arvoden icke ifrågasatt

någon ändring för budgetåret 1946/47. Emellertid har civilförvaltningen, då

enbart de i förenämnda bilaga upptagna utbildningsarvodena för arméns del

uppgå till sammanlagt 224 360 kronor, vartill komma stabsarvoden å tillhopa

30 960 kronor och övriga arvoden å 5 735 kronor, ansett sig för nämnda

budgetår böra räkna med ökade medel för ändamålet. I betraktande jämväl

av de kostnadsökningar, som föranledas av de övergångsvis utgående arvodena,

har civilförvaltningen uppskattat medelsbehovet till i runt tal 275 000 kronor.

Mot den av civilförvaltningen verkställda beräkningen av medelsbehovet

för ifrågavarande arvoden har departementschefen icke funnit anledning till

erinran.

Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.

Arméstaben m. m. Under rubriken Arméstaben äro för innevarande budgetår

upptagna, bland annat, dels ett belopp å 1 000 kronor för sakkunnig i

psykologiska frågor, dels ock ett belopp å 6 400 kronor till sakkunniga vid

centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj.

Sedan en befattning för militärpsykolog i lönegrad MEo 27 numera inrättats

vid arméstaben, har förstnämnda arvode å 1 000 kronor såsom icke

längre erforderligt ansetts böra utgå ur förteckningen. Till arvoden åt sakkunniga

m. fl. vid centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj har departementschefen

för nästa budgetår räknat med ett belopp av 16 800 kronor.

Beträffande militärområdena m.m. har, såvitt avser kommendantsstaben

i Boden, föreslagits, att ett arvode å 720 kronor måtte uppföras för

tillsynsman och gårdskarl vid radiovillan i Boden.

Arvoden, som utbetalas vid truppförband eller försvarsområdesstaber.

För innevarande budgetår är upptaget ett arvode å 300

kronor till skogvaktare vid övningsfältet i Skövde. Förutom nämnda arvode,

varå dyrtidstillägg utgår enligt sedvanliga grunder, för närvarande 78 kronor

för år, har vederbörande varit tillförsäkrad rätt att fritt disponera ett visst

jordområde för odling och bete. Efter övningsfältets ianspråktagande för

bland annat övningskörning med stridsvagnar och sedan visst område försålts

till Skövde stad, ha dessa naturaförmåner icke vidare kunnat utgå till

skogvaktaren. Det har därför föreslagits, att det honom tillkommande arvodet

såsom kompensation härför höjes till ett såsom skäligt befunnet belopp

av 700 kronor i ett för allt.

För VII. militärområdet har ett arvode å 900 kronor för en tillsynsman vid

bergsskyddsrum ansetts böra upptagas.

Det i gällande arvodesförteckning uppförda arvodet å 200 kronor till tillsynsman

vid Bredåkra f. d. mötesplats har såsom icke längre behövligt ansetts

böra utgå ur förteckningen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Vid behandlingen av medelsbehovet under icke-ordinarieposten har departementschefen,

såsom framgår av det följande, förordat inrättande av 51 arvoden,

ettvart å 1 260 kronor, för förrådsredogörare vid vissa försvarsområden

och för ersättning åt civil personal för biträde åt förrådsredogörare med förrådsvården.

Dessa arvoden ha ansetts böra redovisas under förevarande

rubrik i arvodesförteckningen, fördelade i enlighet med förslag av arméchefen

med 9 på I., 8 på II., 10 på lil., 12 på IV., 9 på V. och 3 på VI. militärområdet.

Härvid kan motsvarande antal nu upptagna arvoden å 150 kronor till

vakter vid förråd utgå. Skillnaden i kostnader utgör 56 610 kronor.

Vad angår sjukvår olsnäs endet har departementschefen i anslutning till sitt

tidigare berörda förslag örn inrättande av en bataljonsläkarbeställning, avsedd

för Göta trängkårs kompani i Nora, anfört att det för närvarande upptagna

arvodet å 1 500 kronor för läkarvården vid kompaniet borde utgå ur

förteckningen.

Under rubriken Arméförvaltningens tygavdelnings anstalter finnes för

innevarande budgetår uppfört ett belopp å 582 kronor såsom ersättning till

väktaren vid kruthuset på lii dori. Sedan förvaltningen av kruthuset numera

övertagits av krigsmaterielverket, har departementschefen i årets statsverksproposition

vid behandlingen av krigsmaterielverkets avlöningsanslag förklarat

sig intet ha att erinra mot ett av verket avgivet förslag örn överflyttande

av berörda arvode till nämnda anslag. Vid sådant förhållande har arvodet

från och med nästa budgetår ansetts böra utgå ur förevarande förteckning.

Vissa utbildningsanstalter. Det för krigsskolan uppförda arvodesbeloppet,

4 000 kronor, har ansetts böra minskas med 1 400 kronor, då undervisning

i finska och ryska förutsetts icke längre skola ske vid skolan.

För arméns signalskola har departementschefen förordat att ett belopp

av 11 400 kronor beräknas till arvoden åt civila lärare.

Departementschefen har vidare föreslagit, att intill dess tygförvaltningsskolans

lokalfråga blir slutligt ordnad det nu å förevarande förteckning

uppförda beloppet 8 000 kronor till civil personal vid skolan höjes med

14 500 kronor för anordnande av civil vakthållning vid skolans tillfälliga

lokaler i Stockholm.

Civila timlärare vid truppförbanden. För ifrågavarande ändamål är för innevarande

budgetår i arvodesförteckningen upptaget ett belopp av 525 000 kronor.

Arvoden utgå enligt av Kungl. Maj:t den 3 augusti 1945 meddelad? bestämmelser,

graderade efter ortsgrupper och med olika belopp allt efter läroämnets

art och lärarnas utbildningsgrad.

I propositionen 1945:170 (s. 309) har Kungl. Maj:t underställt riksdagens

prövning fråga örn ersättning till civila lärare vid försvarsväsendets stamskolor

under tjänstledighet på grund av sjukdom. Enligt skrivelse 1945: 353

har riksdagen icke haft något att erinra mot vad i sådant hänseende föreslagits.

Kungl. Maj:t har sedermera den 3 augusti 1945 föreskrivit, att civil

lärare vid truppförband (motsvarande), som anställts för hel kurs och för

vilken denna anställning utgjorde den huvudsakliga sysselsättningen samt

vars undervisning omfattade minst 20 veckotimmar, finge under honom be
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

65

viljad tjänstledighet för styrkt sjukdom, dock högst en månad för läsår, uppbära

hälften av vad han, därest sjukdomen icke mellankommit, skulle ägt

uppbära i arvode för ifrågavarande tid; och skulle härvid iakttagas, att

sålunda bestämd sjukavlöning finge utgå endast under förutsättning att den

genom sjukdomsfallet eftersatta undervisningen icke kunde av vederbörande

fullgöras å annan tid under läsåret.

Civilförvaltningen har anmält, att ämbetsverket vid prövning av frågan örn

semesterersättning enligt 1938 års semesterlag åt timlärare vid truppförbanden

funnit dylik ersättning skola utgå till lärare, vars lärarverksamhet vid

vederbörligt förband ansetts utgöra vederbörandes huvudsakliga sysselsättning

och förvärvskälla. Storleken av de kostnader, som härav kunde föranledas,

läte sig svårligen bedömas, och civilförvaltningen hade icke heller ansett

sig böra föreslå någon uppräkning av arvodesposten till civila timlärare.

I medelsbehovet för här ifrågavarande ändamål har chefen för armén för

nästa budgetår icke förutsatt någon ändring. I enlighet härmed har departementschefen

för ändamålet beräknat oförändrat 525 000 kronor. Det syntes

enligt departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva det överskridande

av nämnda belopp, som kunde komma att erfordras för utgivande

av ersättning under tjänstledighet för sjukdom eller semesterersättning till

lärare som här avses.

För hemvärnets del har departementschefen föreslagit, att ett belopp av

12 700 kronor beräknas för avlönande av lottor, som tagas i anspråk såsom biträden

i kök och servering vid hemvärnets stridsskola.

I skrivelsen nr 110 har riksdagen godkänt vissa av departementschefen i

propositionen nr 11 förordade grunder för förrådsorganisationen för vård och

■omsättning av försvarets läkemedel. Enligt dessa grunder skulle inrättas fyra

större och fem mindre regionala förrådscentraler. Kostnaderna för arvoden

till föreståndarna för dessa förrådscentraler, tillhopa 24 000 kronor, och löner

till förrådsmännen ha förutsatts skola bestridas från försvarsgrenarnas avlöningsanslag.

Med hänsyn till de avsedda förläggningsorterna ha kostnaderna

beräknats allenast under arméns och marinens anslag. Av arvodesbeloppet

ha 19 200 kronor ansetts böra belasta arméns och 4 800 kronor marinens avlöningsanslag

samt under rubriken förr åds centralerna för läkemedel upptagas

å dessa försvarsgrenars förteckningar å vassa andra arvoden och särskilda ersättningar.

Då det förutsatts, att Kungl. Majit skulle äga fastställa högre

ersättning till föreståndarna än som räknats med vid uppskattningen av

medelsbehovet, borde, enligt departementschefen, därest riksdagen icke hade

något att däremot erinra, berörda belopp få av Kungl. Majit överskridas för

ändamålet. Vid centralerna erforderliga nio förrådsmän ha ansetts böra upptagas

å vederbörliga förteckningar för extra ordinarie tjänstemän såsom förrådsmän

i lönegrad MEo 5, därvid 7 borde upptagas å arméns och 2 å marinens

förteckning.

Personalvärdsassistenter. I enlighet med 1942 års försvarsbeslut (propositionen

nr 210; riksdagens skrivelse nr 374) meddelade Kungl. Majit i brev

■den 30 juni samma år vissa bestämmelser rörande personalvården inom för
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192. liss 46 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 192.

svarsväsendet. Enligt dessa bestämmelser handhar vederbörande chef personalvården

vid sitt förband. Eörbandschefen biträdes härvid av särskild

tjänstegrenschef, personalvårdsofficer, såsom föredragande i personalvårdsärenden

samt militärpastor (motsvarande) ävensom av bildningsråd. Till personalvårdsofficer

skall utses officer, som fört eller för kompani (motsvarande).

Befattningen skall skötas vid sidan av andra åligganden. I bildningsrådet är

personalvårdsofficeren ordförande och militärpastorn (motsvarande) självskriven

ledamot. Därjämte skola såsom ledamöter i bildningsrådet ingå en

representant för det fast anställda manskapet, en representant för det värnpliktiga

manskapet och två civila, helst i orten bosatta ledamöter, vilka såvitt

möjligt böra vara företrädare för folkbildningsarbete, socialvårdande

verksamhet och nykterhetsrörelsen. Bildningsrådet är avsett att utgöra ett

samlande, rådgivande och inspirerande organ för den fria och frivilliga bildningsverksamheten

och för det socialvårdande arbetet vid förbandet.

I skrivelse den 26 juli 1945 har tjf. chefen för försvarsstaben, för överbefälhavaren,

anfört att bestämda erfarenheter av hur berörda organisation

arbetade och verkade ännu icke kunnat vinnas. Under den förstärkta försvarsberedskapen

hade nämligen särskilda värnpliktiga assistenter — depåassistenter

och motsvarande — tjänstgjort vid förbanden för att biträda

cheferna i personalvårdsverksamheten, och dessa assistenter hade i stor utsträckning

kommit att bliva förbandschefernas egentliga organ för personalvården.

Detta förhållande hade bland annat berott på att täta ombyten av

personalvårdsofficerare måste göras på grund av tjänstgöringsförhållandena

samt att personalvårdsofficerarna haft så många arbetsuppgifter, att de icke

hunnit att i erforderlig utsträckning ägna sig åt personalvården. Någon

olägenhet ur personalvårdssynpunkt av att assistenterna på detta sätt kommit

att i stor utsträckning övertaga personalvårdsofficerarnas och även bildningsrådens

uppgifter hade icke visat sig, utan assistentorganisationen hade i stort

sett fungerat väl.

Tjf. chefen för försvarsstaben har i sin förenämnda skrivelse, efter hörande

av vederbörande militärmyndigheter samt försvarets civilförvaltning och försvarsväsendets

personalvårdsnämnd, föreslagit, att anordningen med assistenter

måtte, i avvaktan på beslut örn krigsmaktens framtida organisation,

såsom ett provisorium bibehållas även i fredstid.

Genom brev den 21 december 1945 har Kungl. Majit på grundval av den föreliggande

utredningen meddelat provisoriska bestämmelser med avseende å

personalvårdsverksamheten att gälla för tiden den 1 januari—den 30 juni 1946.

Enligt dessa bestämmelser må såsom biträde vid utövande av den å vederbörande

förbandschef ankommande personalvårdsverksamheten finnas anställd

en personalvårdsassistent. Anställningen skall avse deltidstjänst, dock

att, där assistentens verksamhet omfattar flera å samma ort förlagda förband,

anställningen må avse heltidstjänst. Assistenten anställes av förbandschefen

efter av chefen för försvarsstaben lämnat tillstånd. Finner försvarsstabschefen

att för flera å samma ort förlagda förband gemensam assistent

bör anställas, sker anställandet enligt av nämnde chef meddelade direktiv.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

67

Eörbandschef skall vid anställande av assistent ägna särskild uppmärksamhet

åt att härför ifrågakommer personal, som med avseende å kunskaper och

personlig läggning är väl ägnad för uppgiften.

Beträffande ersättningen till personalvårdsassistenterna har Kungl. Majit

i berörda brev bestämt, att densamma skall utgå i form av arvode och bestämmas

av civilförvaltningen efter förslag av försvarsstabschefen. Härvid skall

iakttagas att ersättningen vid deltidstjänstgöring icke må för år överstiga,

beträffande assistent vid större förband, 1 200 kronor och, i fråga örn assistent

vid mindre förband, 900 kronor, samt att ersättningen vid heltidstjänstgöring

icke må överstiga lön enligt 17:e löneklassen militära icke-ordinariereglementet

jämte utgående rörligt tillägg och kristillägg. Kungl. Majit

har vidare föreskrivit, att uppkommande avlöningskostnader skola enligt av

civilförvaltningen meddelade direktiv bestridas av lägerkassemedel.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom framgar av den lämnade redogörelsen har den under beredskapstiden

tillämpade anordningen med särskilda assistenter såsom vederbörande

förbandschefs egentliga organ för personalvårdsverksamheten visat sig vara

i stort sett lämplig. Assistentorganisationen synes under de gångna beredskapsaren

ha i avgörande grad bidragit till att personalvårdsverksamheten

vid truppförbanden kunnat bedrivas på ett planmässigt sätt. Åtskilliga skäl

tala enligt min mening för att personalvårdsassistenter i viss utsträckning

bibehållas jämväl i fredstid. Kör innevarande budgetår gälla, såsom av det

föregående framgår, provisoriska bestämmelser i ämnet, vilka bland annat

föranletts av önskvärdheten av att under övergången till fredsorganisation vid

truppförbanden vidmakthålla en fastare personalvårdsorganisation. Hå 1945

ars försvarskommitté torde komma att till behandling upptaga jämväl personalvårdsorganisationen

vid försvarsväsendet efter utgången av löpande

femårsperiod, synes, såsom försvarsstabschefen också förutsatt, slutlig ställning

till frågan örn personalvårdsassistenter i fredstid icke böra tagas redan

nu. Med hänsyn bland annat till vikten av att innan den framtida personalvårdsorganisationen

fastställes erhålla ytterligare erfarenheter beträffande

assistenternas arbete under normala fredsförhållanden, synes emellertid

lämpligt att den av Kungl. Majit för sista hälften av innevarande budgetår

beslutade provisoriska assistentorganisationen får bestå även under budgetåret

1946/47. Härvid blir det emellertid erforderligt att för bestridande av

kostnaderna för avlöning till assistenterna anvisa särskilda medel å riksstaten.

Att jämväl under nästa budgetår för ändamålet taga i anspråk lägerkassemedel

är nämligen icke möjligt. Enligt av civilförvaltningen verkställda

beräkningar skulle berörda avlöningskostnader för budgetåret uppgå till

110 000 kronor, därav för armén 80 000 kronor, för marinen 14 000 kronor och

för flygvapnet 16 000 kronor. Mot dessa beräkningar har jag intet att

erinra. Jag föreslår därför att dessa belopp för budgetåret 1946/47 anvisas

under de olika försvarsgrenarnas avlöningsanslag samt såsom särskilda poster

upptagas i vederbörliga förteckningar över vissa andra arvoden och särskilda

ersättningar.

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa andra

arvoden och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 853 155 kronor.

Med beaktande av i det föregående föreslagna ändringar har beloppet för

nästa budgetår beräknats till (853 155 -i- 132 148 =) i avrundat tal 980 000

kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, skulle sålunda för budgetåret 1946/47 uppföras med ett belopp av

(275 000 + 980 000 =) i avrundat tal 1 250 000 kronor.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Kostnaderna för avlöningar till den extra ordinarie personal, som uppförts

å personalförteckning för innevarande budgetår, ha beräknats till 7 352 000

kronor. För nästa budgetår hava motsvarande kostnader beräknats till förslagsvis

9 500 000 kronor. Körande beräkningsgrunderna må följande framhållas.

I skrivelse den 28 november 1945 har försvarets civilförvaltning inkommit

med särskild utredning beträffande medelsbehovet under försvarsgrenarnas

avlöningsanslag för anställande av kontors- och skrivbiträdespersonal

m. m. vid försvarskrafterna under budgetåret 1946/47 och därvid anfört i

huvudsak följande.

Genom 1942 års försvarsbeslut hade försvarets fredsorganisation väsentligt

utbyggts. På grund av beredskapsförhållandena hade emellertid på åtskilliga

områden någon exakt beräkning av personalbehovet icke kunnat vidtagas

utan grundade sig beräkningarna på organisationen, sådan den förelegat

före krigsutbrottet 1939, och med uppskattning av personalbehovet för

de utvidgningar, som sedermera beslutats. Yad anginge den civila biträdespersonalen

vid staber och truppförband hade allenast obetydlig utökning av

densamma kommit till stånd i anledning av försvarsbeslutet. Den utökade

organisationen föranledde emellertid behov av civil biträdespersonal i helt

annan omfattning än vad tidigare varit fallet. Ett ökat behov av civil biträdespersonal

gjorde sig gällande icke blott på grund av utvidgning i organisationen

utan jämväl — och kanske framför allt — på grund av den minskade

tillgång på värnpliktig expeditions- och handräckningspersonal, som vore

en följd av 1941 års värnpliktslag.

Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för extra

ordinarie tjänstemän för armén finnas för staber och truppförband upptagna

113 kontorsbiträdesbefattningar i MEo 4 och 313 skrivbiträdesbefattningar i

MEo 2. Angående fördelningen av dessa befattningar på militärbefäls- och

försvarsområdesstaber samt truppförband torde få hänvisas till personalförteckningen.

Civilförvaltningen har ansett en utökning av antalet extra ordinarie kontors-

och skrivbiträdesbefattningar med 161 respektive 81 kunna genomföras

oberoende av pågående utredningar. Vid avvägningen av antalet befattningar

i berörda lönegrader hade civilförvaltningen eftersträvat en skälig befordringsgång.

Den utöver denna extra ordinarie personal för fredstid erforderliga

biträdespersonalen syntes böra upptagas såsom extra i lönegraderna

MEx 4 och MEx 2. Beträffande det sammanlagda behovet av extra ordinarie

och extra personal hade civilförvaltningen ansett sig i huvudsak kunna följa

arméchefens beräkningar och därför beräknat sammanlagt 405 extra befattningshavare.

Överbefälhavaren har i utlåtande i ärendet anfört, att det å ena sidan vore

ofrånkomligt, att stabs- och förbandsexpeditioner tilldelades arbetskraft,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

69

varom nu vore fråga, i sådan omfattning, att de fortlöpande arbetsuppgifterna

icke försvårades och fördröjdes, medan det å andra sidan vore angeläget, att

kostnaderna för detta ur vidare synvinkel ganska improduktiva arbete så

långt möjligt hölles nere. Med hänsyn till de avsevärda kostnader, som vore

förenade med genomförande av civilförvaltningens förslag, har överbefälhavaren

ansett för sin del uteslutet att utan vidare godtaga de beräkningar

angående personalbehovet, varpå förslaget vilade. Behovet syntes i åtskilliga

fall vara tilltaget i överkant.

Departementschefen har i förevarande fråga anfört följande.

Såsom civilförvaltningen framhållit kan den biträdespersonal, till vars avlönande

medel under innevarande budgetår beräknats under avlöningsanslaget,

icke fylla det behov av dylik personal som betingas av försvarsorganisationens

utvidgning och som föranledes av att värnpliktig personal numera

icke i samma utsträckning som tidigare kan tagas i anspråk för expeditionstjänst.

Svårigheten att under beredskapstiden, liksom under större delen av

avvecklingstiden, överblicka de förhållanden under vilka försvaret i dess under

samma tid väsentligt vidgade omfattning skulle komma att arbeta efter återgång

till fredsfot har gjort att de här förevarande liksom vissa andra personalfrågor

hittills fått lämnas olösta. Här föreliggande spörsmål har emellertid

tagits upp redan för innevarande budgetår. I propositionen 1945:334

(punkt 1) förelädes riksdagen fråga örn sättet för bestridande av kostnaderna

för i första hand handräckningspersonal men även biträdespersonal, som utan

att medel för densammas avlönande beräknats under de för försvarets fredsorganisation

anvisade anslagen dock visat sig oundgängligen nödvändig jämväl

under normala fredsförhållanden. I anslutning till vad jag vid anmälan

av denna fråga anförde till statsrådsprotokollet för försvarsärenden för den

19 oktober 1945 har riksdagen (skrivelse nr 545) förklarat sig intet ha att

erinra mot att vederbörliga förslagsanslag överskredes för tillgodoseende av

personalbehovet i fråga.

I detta sammanhang måste ställning tagas till frågan om biträdespersonalens

omfattning under nästa budgetår. I likhet med överbefälhavaren anser

jag, att det skulle varit synnerligen önskvärt, att behovsberäkningarna kunnat

grundas på verkställda organisationsundersökningar vid berörda staber och

förband. De beräkningar av behovet av biträdespersonal för ett rationaliserat

infanteriregemente som organisationsnämnden framlagt kunna dock i viss

mån tjäna som ledning för det bedömande som nu måste göras.

Till frågan örn biträdespersonal vid arméledningen har jag redan i det

föregående tagit ställning. Yad beträffar staber och truppförband kan jag i

likhet med överbefälhavaren icke undgå att finna det för dessa enheter beräknade

personalbehovet för högt. Jag räknar med att det skall vara möjligt

att utan att viktiga arbetsuppgifter bli lidande därpå begränsa personalökningen

till 550 befattningshavare. Av skäl som civilförvaltningen anfört och

vilka understrukits av överbefälhavaren och lönenämnderna bör extra ordinarie

anställning beredas en del av den sålunda nytillkommande personalen.

Yad civilförvaltningen i sådant hänseende föreslagit anser jag mig böra tillstyrka

och räknar därför med — utöver i personalförteckningen nu upptagna

— 161 befattningar i MEo 4 och 81 i MEo 2, fördelade på staber och truppförband

på sätt framgår av det förslag till personalförteckning för nästa budgetår

beträffande arméns extra ordinarie personal, som kommer att i vanlig

ordning tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. För avlönande av

den av mig förordade ytterligare personalen, för vilken alltså bör avses

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 192.

extra anställningsform, beräknar jag i det följande — vid beräkning av

medelsbehovet för viss extra personal m. m. — 675 000 kronor.

Från det belopp om 20 000 kronor under delposten till avlöningar till viss

extra personal m. m., som för innevarande budgetår avsetts för anställande

såsom extra tjänstemän av telefonister vid vissa växelbordsanläggningar

vid arméns truppförband, staber m. m. avlönas enligt medgivande av

civilförvaltningen nio extra växeltelefonister vid följande staber, förband och

anstalter, nämligen 1 vid I. militärbefälsstaben jämte Signalregementets kompani

i Kristianstad och vissa mobiliseringscentraler, 1 vid Jönköpings-Kalmar

regemente och garnisonssjukhuset i Eksjö, 1 vid III. militärbefälsstaben och

Signalregementets kompani i Skövde, 1 vid Skaraborgs jDansarregemente, 1

vid arméns intendenturförråd i Karlsborg och garnisonssjukhuset i Karlsborg

m.m., 1 vid Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente, 1 vid

Södermanlands pansarregemente och 2 vid Yl. militärbefälsstaben. En av de

båda vid sistnämnda stab anställda telefonisterna har anställts i lönegrad

MEx 4, samtliga övriga i lönegrad MEx 2. Departementschefen har föreslagit,

att ifrågavarande telefonister skulle erhålla extra ordinarie ställning, och

har således för nästa budgetår räknat med tillkomsten av 1 befattning för

telefonvakt av 1. klass i lönegrad MEo 4 och 8 befattningar för telefonvakt av

2. klass i lönegrad MEo 2 med den fördelning som framgår av förslaget till

personalförteckning.

I övrigt har departementschefen för budgetåret 1946/47 föreslagit följande

ändringar i förhållande till innevarande budgetår beträffande den extra ordinarie

personalen vid armén.

Under rubriken Arméstaben m. m. har departementschefen räknat med

den utökning med 1 kansliskrivarbefattning i lönegrad MEo 11, 3 kanslibiträdesbefattningar

i lönegrad MEo 7 och 1 kontorsbiträdesbefattning i lönegrad

MEo 4, vilkas inrättande han förordat under motsvarande rubrik under

anslagsposten till ordinarie tjänstemän.

Vidare har departementschefen föreslagit, att en befattning för maskinoperatör

i lönegrad MEo 7 vid centrala värnpliktsbyrån måtte utbytas mot

en befattning för maskintekniker i lönegrad MEo 15.

Med avseende å militärområdena m. m. har förordats inrättande av 5 befattningar

för vaktmästare i lönegrad MEo 5, av vilka 4 föreslagits skola

uppföras under I.—Yl. militärbefälsstaberna och 1 under VII. militärbefälsstaben.

Dessa vaktmästare hava ansetts jämväl skola tagas i anspråk

såsom förare av militärbefälhavarens bil.

Vidare har föreslagits, att under I.—VI. militärbefälsstaberna uppföres

den för närvarande under Göta pansarlivgarde upptagna skogvaktaren av

2. klass i lönegrad MEo 8. Denne befattningshavare är nämligen avsedd för

pansarskjutfältet å Utö, vilket förvaltas av IV. militärområdet och icke av

regementet.

I skrivelse den 15 februari 1946 har chefen för armén efter samråd med

arméns fortifikationsförvaltning, arméförvaltningen, försvarets sjukvårdsförvaltning

och statens organisationsnämnd avgivit förslag till anställande av

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

71

för rådspersonal och civil handräckningspersonal vid truppförband och

försvarsområden samt arméförvaltningens och sjukvårdsförvaltningens centrala

anstalter. Arméchefen har anfört, att den omfattande materielanskaffning som

ägt rum under de senare åren nödvändiggjort en betydande utökning av den

fasta förrådspersonalen. Vid förslagets uppgörande hade eftersträvats att i

möjligaste mån överföra personal från sakanslag till avlöningsanslag.

Vad försvarsområdena beträffar innebär förslaget utökning av den i personalförteckningarna

för innevarande budgetår upptagna ordinarie och extra

ordinarie förrådspersonalen med 32 förrådsvaktmästare i Ca 7 (nu 59) och 276

förrådsman i MEo 5 (nu 147) samt utbyte av en förrådsvaktmästare i MEo 7

mot en motsvarande ordinarie befattning. Av de föreslagna förrådsmännen

motsvaras 76 av nu sakanslagsanställda vapenmekaniker och ackumulatorskötare.

Av de för närvarande för försvarsområdena beräknade 130 civila

handräckningsmännen skulle enligt förslaget 124 utgå och ersättas av de föreslagna

förrådsmännen. Som skäl härför har anförts, att förrådspersonalen vid

försvarsområde vid behov måste kunna användas även till visst yrkesarbete

och att densamma med hänsyn till det relativt konstanta arbetsbehovet vid

försvarsområdena borde erhålla en fastare anställningsform.

Arméchefen föreslår vidare i enlighet med förslag av fortifikations- och

byggnadsförvaltningsutredningen inrättande vid försvarsområdena av 30 befattningar

för uppbördsman för fortifikatoriska anläggningar i lönegrad

MEo 12. Befattningarna borde även kunna besättas med pensionerade underofficerare

i löneklass UO 7.

De i det föregående angivna beräkningarna rörande behovet av förrådspersonal

bygga på förutsättningen, att en ny grupp befattningshavare, benämnda

förrådsredogörare, tillkommer för intendenturmaterielförråd. Arméförvaltningens

intendenturavdelning, som framlagt förslag i ämnet, har anfört, att

med den förenkling som numera genomförts på området, materielvården vid

flertalet förrådsorter, med undantag av orter, där försvarsområdets huvudförråd

vore belägna, icke bleve av sådan omfattning att, såsom eljest förutsatts

för större förrådsorter, stadigvarande placering å sådan ort av för intendenturtjänst

avsedda förrådsman erfordrades. Ett förbilligande av förrådstjönsten

beträffande intendenturmateriel skulle därför vinnas genom att endast vid

större förrådsorter, belägna i närheten av platsen för huvudförrådet, samt vid

mindre förrådsorter, materieltjänsten bedreves genom utsändande från huvudförrådet

av förrådsman och civil handräckning, medan för nämnda tjänst vid

större förrådsorter, belägna på längre avstånd från huvudförrådet, tillsattes

inom orten bosatta särskilda befattningshavare, förrådsredogörare, vilka skulle

ansvara för vården och redovisningen av den inom förrådsorten upplagda

intendenturmaterielen och utöva tillsyn över förrådsbyggnaderna. Dessa

tjänster skulle vara bisyssletjänster och avlönas medelst arvode. Ersättning

skulle utgå för telefon, såväl årliga abonnemangsavgifter som i förekommande

fall kostnader för inledande av telefon, samt för resor i tjänsten. Med detta

system skulle vissa besparingar vinnas genom minskning av antalet erforderliga

förrådsmän och civila handräckningsmän samt förrådsvakter m. m. Chefen

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 192.

för armén har räknat med 51 dylika förrådsredogörare med arvoden å 1 000

kronor för år, ersättning för civil biträdeshjälp — 600 kronor per förrådsort —

och förmåner i övrigt som intendenturavdelningen föreslagit. De besparingar

som skulle vinnas genom en dylik omläggning av intendenturmaterielvården

har arméchefen uppskattat till omkring 100 000 kronor för år.

För truppförbanden har föreslagits en utökning av förrådspersonalen med

90 förrådsvaktmästare i Ca 7 (nu 159) och 353 förrådsman i MEo 5 (nu 342).

Vidare har räknats med behov av 899 civila handräckningsmän mot för innevarande

budgetår 550, eller en ökning med 349.

Arméchefen har anfört, att förslaget i förevarande del uppgjorts i samråd

med försvarets centrala organisationskommitté och med hänsyn tagen till

resultatet av de organisationsundersökningar, som bedrivits vid 115. Med

den för 115 föreslagna personaltilldelningen som grund hade förbanden

erhållit ett i förhållande till uppbörd och förrådsgruppering avpassat antal förrådsvaktmästare,

förrådsmän och civila handräckningsmän. Förslaget vore att

anse som preliminärt och avsett att gälla tills erforderliga organisationsundersökningar

ägt rum vid respektive förband. Förrådspersonalen vore i den omfattning,

som angåves i statens organisationsnämnds slutrapport den 13

december 1945, avsedd att kompletteras med värnpliktig handräckningspersonal.

Särskilda åtgärder komme att vidtagas för central utjämning av denna

tillgång. Då antalet värnpliktiga i handräckningstjanst för framtiden icke med

säkerhet komme att motsvara behovet (40—60 man per förband), borde anslagsposten

för avlöning till civil handräckningspersonal beräknas med erforderlig

reserv.

"V ad slutligen de centrala anstalterna beträffar har arméchefen tillstyrkt förslag

till personaluppsättning för dessa anstalter, som avgivits av arméförvaltningens

tyg- och intendenturavdelningar samt sjukvårdsförvaltningen. Förslagen

omfatta huvudsakligen personal, som nu avlönas från sakanslag.

Departementschefen har i förevarande frågor anfört följande.

För egen del får jag beträffande här förevarande spörsmål framhålla följande.

Vid de beräkningar angående behovet av förrådspersonal, som ligga

till grund för försvarsbeslutets stater för dylik personal, har givetvis

hänsyn tagits till den materielökning som försvarsbeslutets genomförande

medfört. Naturligt är emellertid också, att behovet vid dessa beräkningar

endast kunde ungefärligen uppskattas med ledning av då föreliggande erfarenheter.

Icke minst frågan örn förrådslokalernas anordnande påverkar personalbehovet.

Denna fråga har varit föremål för särskild utredning av en för

ändamålet tillsatt förrådskommitté inom arméstaben. Resultatet av denna

kommittés arbete, på vilket arméchefens personalberäkningar grunda sig,

framlägges i annat sammanhang för den nu samlade riksdagen.

Det är först nu, när lokalfrågan kan överblickas och avgränsning ske av de

blivande fredsuppgifterna på detta område från de arbetsuppgifter, vilka varit

direkt betingade av beredskaps- och avvecklingsförhållandena, som i förevarande

avseende säkrare hållpunkter föreligga för ett bedömande av det för

fredstid föreliggande personalbehovet.

Arméchefens förslag till personaluppsättning för förrådstjänsten vid försvarsområden

och truppförband innebär väsentliga utökningar i förhållande

till den nu för fred avsedda personalen. Förslaget i vad avser de centrala

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

anstalterna avser huvudsakligen, att nu sakanslagsavlönad personal överföres

till att avlönas av avlöningsanslag. Dessa förslag böra ses mot bakgrunden

av den nyss antydda osäkerheten i försvarsbeslutets beräkningar men även

och närmast kommer detta till uttryck i beräkningen av civila handräckningsmän

— av att, till följd av de ändrade bestämmelserna rörande uttagning av

värnpliktiga i vapentjänst, den militära personal som står till förfogande för

handräckningstjänst väsentligt minskat i antal. Det synes mig med hänsyn

därtill ofrånkomligt att under arméns avlöningsanslag beräkna medel för en

utökning av förrådspersonalen. Jag är dock icke beredd att helt tillstyrka

arméchefens förslag i detta hänseende.

Vad försvarsområdena beträffar förefaller det mig som örn personalbehovet

vore alltför högt beräknat. Jag vill som exempel nämna, att i det förslag till

organisation av den för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde och arméns jägarskola

gemensamma förvaltningstjänsten, som i fjol framlades av ordföranden

i försvarets centrala organisationskommitté (jfr propositionen 1945: 170, s.

274), räknades med 2 förrådsvaktmästare och 6 förrådsmän, avsedda för tygoch

intendenturförråd. Arméchefen räknar i förevarande förslag med ett ytterligare

behov av förrådspersonal för tyg-, intendentur- och sjukvårdsmateriel

inom nämnda försvarsområde av 3 förrådsvaktmästare och — bortsett från 4,

som skulle överföras från sakanslag — 13 förrådsmän samt med att därjämte

de 5 civila handräckningsmän som nu tilldelats försvarsområdet skulle bibehållas.

Jag har vidare svårt att föreställa mig, att för handhavande av sjukvårdsmateriel

skall, såsom förutsatts, erfordras en förrådsvaktmästare vid ettvart

av 20 försvarsområden, i vissa fall dessutom vid sidan av för samma förrådstjänst

avsedda förrådsmän. Det synes mig nödvändigt, att förrådstjänsten

vid försvarsområdesstaberna göres till förmål för särskild översyn. Jag har

därför för avsikt att uppdraga åt statens organisationsnämnd att skyndsamt

verkställa en dylik översyn. Innan resultatet därav föreligger, kan jag icke

förorda några ändringar i antalet å personalförteckning nu för försvarsområdena

uppförda förrådsvaktmästare och förrådsmän. Även det för försvarsområdena

nu beräknade antalet civila handräckningsmän torde vid sådant förhållande

tills vidare böra bibehållas. Jag räknar vidare med att de 76 befattningarna

för vapenmekaniker och ackumulatorskötare fortfarande tills vidare

skola bestridas av sakanslagsavlönad personal. Beträffande möjligheterna att

efter hand överföra dylika avlöningskostnader till avlöningsanslag återkomne er

jag i det följande.

Arméchefen har föreslagit, att särskilda förrådsredogörare skulle anställas

å vissa förrådsorter i stället för förrådsmän. Detta förslag synes medföra betydande

besparingar. Jag vill därför förorda, att systemet tills vidare prövas

i avvaktan å förenämnda översyn av förrådsverksamheten och att för nästa

budgetår beräknas 51 arvoden ''till dylika förrådsredogörare. Arvodet anser

jag i enlighet med ett från intendenturavdelningen framfört förslag böra fastställas

till 660 kronor, inkluderande abonnemangsavgift för telefon. Med hänsyn

till anordningens provisoriska karaktär torde ifrågasatt engångsersättning

för inledande av telefon icke böra ifrågakomma. För ersättningar åt civil personal

för biträde åt förrådsredogöraren med förrådsvården torde böra räknas

med högst 600 kronor för varje ifrågakommande förrådsort. Resekostnadsoch

traktamentsersättningar enligt sedvanliga grunder till förrådsredogörare

torde böra bestridas av anslaget Armén: Reseersättningar m. m. I det föregående

vid behandlingen av medelsbehovet för vissa andra arvoden och särskilda

ersättningar har jag räknat med de förändringar i kostnadsberäkningarna,

som föranledas av vad jag här föreslagit.

Övrig erforderlig personal vid försvarsområdena, utöver den som finnes

upptagen å gällande personalförteckningar elior tilldelats områdena, torde tills

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 192.

vidare, få anställas såsom extra. I anslutning till arméchefens beräkningar

skulle här ifrågakomma 32 förrådsvaktmästare och [276— (124 + 76) =] 76

förrådsmän. I den mån den fortsatta prövningen av ärendet ger vid handen,

att så lämpligen bör ske, lärer det vara Kungl. Majit obetaget att för här

ifrågavarande personal inrätta extra ordinarie befattningar. Såsom jag nyss

anfört bör personalbehovet kunna begränsas. Jag beräknar i det följande

under rubriken Viss extra personal m. m. 200 000 kronor för anställande tills

vidare av extra förrådsvaktmästare och förrådsmän vid försvarsområdena.

Genom särskilda beslut, senast den 3 augusti 1945 med giltighet för budgetåret

1945/46, har Kungl. Majit medgivit anställande av högst 31 extra tjänstemän

i lönegraden MEx 12 såsom uppbördsmän för fortifikatoriska anläggningar.

Byggnads- och fortifikationsförvaltningsutredningen har föreslagit

bibehållande av dylika uppbördsmän till ett antal av 30. Enligt utredningens

mening borde såsom uppbördsmän helst komma i fråga pensionerade underofficerare,

men utredningen har, i likhet med arméchefen i förevarande ärende,

alternativt räknat med civil personal, extra ordinarie befattningshavare i lönegrad

MEo 12. I avvaktan å prövningen av utredningens förslag anser jag, att

extra anställningsform bör bibehållas för dessa tjänstemän. Jag räknar därför

i det följande under rubriken Viss extra personal m. m. med 115 000 kronor

för ifrågavarande ändamål.

Arméchefens förslag beträffande förrådspersonal vid truppförbanden har

uPPgj°rts me(f resultatet av organisationsundersökningarna vid 115 såsom

beräkningsgrund. Antalet befattningar av olika kategorier har avpassats

i förhållande till uppbörd och förrådsredovisning. Eörrådspersonalens

storlek anser jag mig med hänsyn därtill i stort sett kunna godtaga.

Då fördelningen på olika förband och på skilda personalkategorier bör

slutligt bestämmas först efter genomförda organisationsundersökningar, kan

jag emellertid icke nu tillstyrka inrättande av ordinarie befattningar för

förrådsvaktmästare eller av extra ordinarie befattningar i den omfattning

som förslaget innefattar. Tiden har icke medgivit, att arméchefens här förevarande

förslag ännu underkastats remissbehandling i vanlig ordning. Så

torde dock böra ske, innan ställning tages till frågan i vilken omfattning

extra ordinarie beställningar böra inrättas redan från och med ingången av

nästa budgetår. Endast i vad förslaget avser planenlig utökning av nu befintliga

befattningar för förrådsmän i MEo 5 med 4 vid Svea trängkår, 2 vid

Göta trängkår samt 4 vid vardera av Norrlands trängkår och Skånska trängkåren,

samtliga avsedda för trängmobiliseringscentraler, samt med 1 vid

signalregementets kompani i Boden, avsedd för fästningens signalmaterielförråd,

kan jag redan nu tillstyrka detsamma. Förslag beträffande nämnda befattningar

har försvarets civilförvaltning med tillstyrkande upptagit i sina

medelsäskanden för nästa budgetår. I övrigt torde jag få först i samband med

hemställan örn fastställande av personalförteckning för extra ordinarie tjänstemän

för armén för nästa budgetår avgiva förslag beträffande inrättande av

nya extra ordinarie befattningar för förrådspersonal vid truppförbanden och

fördelningen av dessa befattningar. Här beräknar jag därför endast medel

för avlönande av dylik ytterligare personal och upptager därvid, med någon

avrundning nedåt, ett belopp som svarar mot vad som enligt arméchefens

beräkningar belöper på den föreslagna personalökningen, eller —• inberäknat

kostnaderna för elen personal som jag föreslagit skulle redan nu beredas extra

ordinarie anställning — 1 200 000 kronor.

Den av arméchefen föreslagna ökningen av antalet civila handräckningsmän

vid truppförbanden med (899—-550=) 349 anser jag mig böra i princip

godtaga. Till beräkningen av kostnaderna härför återkommer jag i det följande

vid behandlingen av för avlönande av dylik personal avsett anslag.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

75

Det här behandlade förslaget till anställande av förrådspersonal för försvarsområden

och truppförband är avpassat efter normala fredsförhållanden.

Såsom arméchefen framhållit torde det vara nödvändigt att övergångsvis, intill

dess utflyttning i planlagda fredsförråd ägt rum och förbanden efter

genomförda organisationsundersökningar rationaliserats, räkna med behov av

ytterligare förrådspersonal. Arméchefen har tänkt sig, att kostnaderna för

dylik personal skulle bestridas från avvecklingsanslag. Så bör även enligt

min mening ske, såvitt merbehovet av personal föranledes av att indragning

av fältförråd icke kunnat ske till följd av att förrådslokaler ej hunnit iordningställas.

I den mån däremot ett förband nu kräver mera förrådspersonal

än som beräknas bli fallet, sedan dess förrådsverksamhet rationaliserats, få

de merkostnader som härröra därav anses vara betingade av förbandens nuvarande

fredsorganisation. För bestridande av dylika merkostnader böra

därför medel beräknas under anslag, avsedda för försvarets fredsmässiga

verksamhet. Då jag förutsätter, att föreliggande behov av extra förrådspersonal

kan komma att behöva tillgodoses genom anställande av civil handräckningspersonal,

beräknar jag under förutberörda anslag till avlönande av dylik

personal medel för ändamålet.

Yad slutligen beträffar de centrala anstalterna är jag icke beredd att nu taga

ställning till förslaget i denna del. Förslaget omfattar, förutom förrådspersonal,

jämväl yrkes- och kontorspersonal och innebär i vissa fall icke obetydliga

löneförhöjningar ävensom att personal som nu är extraanställd skulle

erhålla ordinarie anställning. Det synes mig nödvändigt, att detsamma ur

skilda synpunkter belyses genom remissförfarande i vanlig ordning. Jag förutsätter

därför, att här ifrågavarande personal tills vidare fortfarande får avlönas

från sakanslag. Emellertid finnas bland de föreslagna befattningarna

sådana som lämpligen böra avlönas från avlöningsanslag i stället för sakanslag.

Då det får anses angeläget, att dylik personal snarast möjligt inordnas

under den strängare kontroll, som kan utövas beträffande personal, avlönad

från avlöningsanslag, vore det enligt min mening lämpligt, att ett dylikt

överförande kunde ske även under löpande budgetår. I samma mån som avlöningsanslag

därigenom merbelastas bör givetvis dispositionsrätten till vederbörligt

sakanslag begränsas. Jag förutsätter därför att, därest riksdagen icke

har något att däremot erinra, Kungl. Majit skall äga att, såvitt avser förrådspersonal

vid försvarsområdena samt vid de under arméförvaltningen och

sjukvårdsförvaltningen lydande centrala anstalterna ävensom den i arméchefens

förslag upptagna yrkes- och kontorspersonalen vid dessa anstalter, för

överförande av avlöningskostnader till arméns avlöningsanslag överskrida

de under icke-ordinarieposten beräknade kostnaderna under förutsättning att

dispositionsrätten till vederbörligt sakanslag begränsas med ett mot de överförda

kostnaderna svarande belopp. På sakanslag av reservationsanslags natur

härigenom uppkommande besparingar böra vid regleringsårets slut överföras

till budgetutjämningsfonden.

Under rubriken Truppförbanden m. m. föreslås bland annat följande.

Vid kavalleriets truppförband har antalet remontryttare föreslagits

planenligt skola utökas med 20 till 90.

Beträffande artilleriets truppförband har föreslagits, att antalet

remontryttare planenligt utökas med 2 till 10 vid ettvart av Svea, Göta och

Norrlands artilleriregementen.

Under rubriken Vissa utbildningsanstalter har föreslagits, att för närvarande

under anslaget till Försvarets läroverk: Avlöningar beräknade medel för avlöning

av 3 tillsynsmän i lönegrad Eo 6, 15 vaktmästare i lönegrad Eo 5 och 2

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 192.

skrivbiträden i lönegrad Eo 2, vilka samtliga avsetts för läroverkets internat,

skulle överföras till arméns avlöningsanslag. Den nuvarande rubriken Arméns

underofficersskola har i samband härmed ansetts böra ändras till Arméns

under of ficersskola jämte försvarets läroverks internat, under

vilken rubrik föreslagits skola uppföras motsvarande befattningar enligt löneplanen

MEo.

Sedan chefen för armén under hänvisning till den bristande tillgången på

värnpliktig handräckningspersonal föreslagit, att för 17 av nu anställda extra

vaktmästare vid krigsskolan skulle inrättas extra ordinarie befattningar

i lönegrad MEo 5, har försvarets civilförvaltning tillstyrkt nyinrättande av

12 sådana befattningar samt föreslagit, att uppkommande personalbehov härutöver

finge tillgodoses genom anställande av extra tjänstemän.

Departementschefen har förklarat sig för egen del icke kunna med ledning

av föreliggande utredning bilda sig en uppfattning örn behovet av den

föreslagna personalen. Av denna anledning hade han den 4 februari 1946

uppdragit åt statens organisationsnämnd att verkställa utredning i ämnet.

Det syntes enligt departementschefen få ankomma på Kungl. Majit att efter

utredningens slutförande meddela beslut i denna fråga, avseende jämväl de

jämkningar i övrigt i krigsskolans icke-ordinarie personalorganisation, som

kunde befinnas erforderliga.

För tygförvaltningsskolan har räknats med tillkomsten av befattningar

för 3 mästare i lönegrad MEo 14 och 3 arbetsförmän av 1. klass i

lönegrad MEo 12, avsedda för lärare vid skolans undervisningsverkstäder.

Arméchefen har föreslagit, att för nästa budgetår inrättas åtskilliga

extra ordinarie befattningar vid infanteriets och kavalleriets kadettskola.

Departementschefen, som funnit det uppenbart, att extra ordinarie

personal i viss utsträckning borde beräknas för skolan, har emellertid, som

framgår av det föregående, funnit det erforderligt, att statens organisationsnämnd

verkställer ytterligare utredning rörande detta spörsmål. Det hade

nämligen synts departementschefen troligt, att åtskilliga av de arbetsuppgifter,

för vilka beräknats särskild personal vid kadettskolan, kunde utföras

av Svea livgardes personal. Det syntes enligt departementschefen få

ankomma på Kungl. Majit att efter utredningens slutförande meddela bestämmelser

rörande den extra ordinarie personal, som finge vara anställd

vid skolan.

I fråga örn sjukvårdsväsendet föreslås inrättande av 4 sjuksköterskebefattningar

i lönegrad MEo 7, avsedda för Livgrenadjärregementet, Göta artilleriregemente,

arméns intendenturförråd i Stockholm och första intendenturkompaniet

samt infanteriets och kavalleriets kadettskola. Vidare föreslås

skola inrättas ytterligare 57 befattningar för sjukvårdsbiträden.

I den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen finnas

under rubriken Viss ingenjör per sonat upptagna tillhopa 68 befattningar för

ingenjörer, därav 14 i lönegrad MEo 26, 25 i lönegrad MEo 24, 20 i lönegrad

MEo 21 och 9 i lönegrad MEo 18.

I propositionen 1946:80 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att god
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

77

känna vissa av departementschefen förordade grunder för arméns ingenjörorganisation,

innebärande, bland annat, att vid armén skulle finnas inrättade

sammanlagt 60 extra ordinarie ingenjörbefattningar, nämligen 3 i lönegrad

MEo 28, 28 i lönegrad MEo 26, 18 i lönegrad ME o 24, 5 i lönegrad MEo 22

och 6 i lönegrad MEo 20. Berörda grunder hava av riksdagen godkänts

enligt skrivelse nr 258.

De nya befattningarna ha upptagits i förslaget till personalförteckning.

Eör viss extra ''personal m. m. beräknas för nästa budgetar ett belopp av

2 470 000 kronor (nu 1 400 000 kronor).

För avlöning och stipendier till fänrikar har för nästa budgetår beräknats

ett belopp av 1 168 000 kronor (nu 1 296 000 kronor).

Viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren. För innevarande budgetår

har beräknats ett belopp av 120 000 kronor för arvoden m. m. till 39 bataljonsläkare

vid fältläkarkåren. Tjänstgöringsskyldigheten för dessa läkare är

fastställd till 75 dagar per år. Arvoden till dem utgå med 2 400 kronor för

år jämte två ålderstillägg å 300 kronor, det ena efter 3 års och det andra efter

6 års väl vitsordad tjänstgöring. Under tjänstgöring äga de därjämte uppbära

dagarvode med 6 kronor vid tjänstgöring inom och 12 kronor vid tjänstgöring

utom egen bostadsort.

1941 års försvarsutredning föreslog, att antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren

skulle bestämmas till 35 mot förut 30. Gentemot detta förslag

anförde 1942 års försvarsberedning, att denna ökning syntes beredningen

vara alltför ringa, såvida man icke ville vidtaga avsevärd utökning av reservstaten

för fältläkarkåren. Genom försvarsbeslutet fastställdes antalet bataljonsläkare

vid kåren till 38, därvid hänsyn togs till ett beräknat behov av

7 extra tjänstgöringsmånader för bestridande av läkarvården vid Norrbottens

regementes jägarbataljon i Kiruna, numera arméns jägarskola. Sedermera

har genom beslut av 1944 års riksdag antalet bataljonsläkare vid kåren utökats

med ytterligare en till 39.

I skrivelse den 27 oktober 1945 har chefen för armén — under erinran örn

förenämnda uttalande av försvarsberedningen — framhållit, att den av beredningen

uttalade uppfattningen kraftigt bestyrkts, framför allt sedan den

förstärkta försvarsberedskapen upphört. Bristen på läkare för arméns sjukvård

hade därvid framträtt på ett högst allvarligt sätt och hotade att äventyra

de medicinska åtgärder, som under de gångna beredskapsåren vidtagits

för att skydda de värnpliktigas liv och hälsa. Arméchefen hänvisade vidare

till en genom arméöverläkarens försorg upprättad promemoria i ämnet och

hemställde, att behovet av extra läkarkrafter vid armén måtte tillgodoses

enligt vissa i promemorian angivna riktlinjer.

Beträffande det närmare innehållet i berörda promemoria jämte i ärendet

avgivna yttranden torde få hänvisas till propositionen (s. 188—194). I promemorian

har för tillgodoseende av behovet av extra läkare vid armén föreslagits

en anordning liknande den tidigare fältläkarstipendiatinstitutionen.

Såsom kompetensfordran för de ifrågavarande befattningshavarna,

som borde benämnas extra bataljonsläkare vid fältläkarkåren, föresloges

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 192.

genomgången fackutbildningskurs och kirurgitjänstgöring samt fullgod

fältduglighet. Årsarvodet borde bestämmas till 1 800 kronor samt tjänstgöringsskyldigheten,

liksom för bataljonsläkare vid fältläkarkåren, till

75 dagar per år. Dagtraktamente syntes böra utgå med 12 kronor per tjänstgöringsdag,

oavsett örn tjänstgöringen fullgjordes i eller utom hemorten.

Vidare borde, under förutsättning att vederbörande förbunde sig att kvarstå

i befattningen tre år, utgå ekiperingsbidrag med 500 kronor vid första anställning.

Liksom bataljonsläkare vid fältläkarkåren och extra bataljonsläkare vid

garnisonssjukhus syntes befattningshavaren vid avgång från tjänsten på ansökan

böra medgivas inträde i fältläkarkårens reserv, dock tidigast efter att

ha innehaft sin befattning i tre år.

För att emellertid bereda de extra bataljonsläkarna möjlighet att efter avlagd

medicine licentiatexamen erhålla anställning såsom bataljonsläkare vid

fältläkarkåren och sålunda tillgodose ett naturligt behov av befordringsmöjligheter,

borde emellertid inrättas allenast 50 extra batalj onsläkarbefattningar,

under det att härutöver erforderligt antal läkarbefattningar syntes böra täckas

genom inrättande av 25 nya befattningar för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Departementschefen har i denna fråga anfört följande.

För egen del anser jag det oundvikligt, att åtgärder redan nu vidtagas för

att i möjligaste mån avhjälpa den föreliggande bristen på läkare inom armén.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen kommer denna brist allteftersom

facktjänstgöringsskyldiga läkare kunna ställas till förfogande att nedgå för att

slutligen helt täckas. Under sådana förhållanden synas de åtgärder, som nu

böra vidtagas för avhjälpande av läkarbristen, böra erhålla provisorisk karaktär.

Att, såsom föreslagits, för ändamålet återuppliva fältläkarstipendiatinstitutionen

har därvid synts mig vara en framkomlig och ändamålsenlig utväg.

Däremot är jag icke för närvarande beredd förorda inrättande av ytterligare

befattningar för bataljonsläkare vid fältläkarkåren, särskilt som sådana befattningar

för närvarande i viss utsträckning äro vakanta. Av fältläkarstipendiat

synes böra fordras en tjänstgöringsskyldighet av 75 dagar per år. Årsarvode

synes i enlighet med arméöverläkarens förslag böra utgå med 1 800 kronor för

år, därvid jag förutsätter, att dyrtidstillägg icke skall utgå. Vidare synes i enlighet

med förslaget till fältläkarstipendiat böra utgå traktamente med 12

kronor per tjänstgöringsdag, oavsett örn vederbörande tjänstgör inom eller

utom egen bostadsort. Såsom civilförvaltningen föreslagit bör vederbörande

anställas medelst kontrakt med 6 månaders ömsesidig uppsägningstid. Ekiperingshjälp

torde icke böra utgå, då jag förutsätter, att erforderlig beklädnad

såsom lån kostnadsfritt tillhandahålles av kronan. Jag har icke funnit anledning

till erinran mot att fältläkarstipendiat, efter att ha innehaft sin befattning

minst 3 år, erhåller möjlighet till inträde i fältläkarkårens reserv.

Det erforderliga antalet fältläkarstipendiater uppskattar jag för nästa budgetår

till 60. Kostnaderna för arvoden m. m. till stipendiaterna beräknar jag till

omkring 160 000 kronor. Jag förutsätter, att detta belopp för de efterföljande

budgetåren minskas i samma mån som antalet genom värnpliktiga läkares facktjänstgöring

disponibla dagar ökas.

Då jag icke ifrågasatt någon ändring beträffande antalet bataljonsläkare vid

fältläkarkåren, skulle det sammanlagda medelsbehovet för arvoden m. m. till

dylika läkare samt fältläkarstipendiater för nästa budgetår uppgå till (120 000

+ 160 000 =) 280 000 kronor.

För innevarande budgetår ha beräknats medel för arvoden m. m. till 10

bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren. För nästa budgetår förutsättes

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192. 79

ingen ändring i antalet dylika beställningar. Departementschefen har därför

för ändamålet räknat med oförändrat belopp, 25 000 kronor.

För kontant ersättning till musikelever har för nästa budgetår beräknats

oförändrat belopp, 57 000 kronor.

5. Rörligt tillägg.

Kostnaderna härför beräknas för nästa budgetår till 9 950 000 kronor (nu

9 425 000 kronor).

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 har av departementschefen beräknats

till 74 200 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 3 500 000

kronor.

Under punkten 4 har utskottet tillstyrkt av departementschefen föreslagna

åtgärder i syfte att minska rekryteringsbehovet av kontraktsanställt manskap

vid armén. Då emellertid såsom departementschefen framhållit med hänsyn

till det aktuella personalläget jämkningar inom ramen för det totala antalet

beställningar vid armén kunna visa sig erforderliga, vill utskottet föreslå att

Kungl. Maj:t bemyndigas medgiva, att gällande personalförteckning för ordinarie

tjänstemän vid armén må, såvitt avser manskapsbeställningarna, övergångsvis

tillämpas jämväl under nästa budgetår.

Såsom under punkten 6 anförts har departementschefen räknat med en

successiv minskning av i gällande personalstater upptagna befattningar för

husmödrar och biträdespersonal vid försvarets matinrättningar. Med hänsyn

till denna personals anställningsform torde det ankomma på Kungl. Majit

att härutinnan fatta beslut. Medelsbehovet för icke-ordinarie personal lärer

såvitt avser nästa budgetår icke komma att röna större inverkan av de åtgärder,

som på detta område förutsättas komma att vidtagas.

Med hänsyn till försvarsorganisationens år 1942 beslutade utbyggnad och

då värnpliktig personal icke i samma utsträckning som tidigare kan tagas i

anspråk för expeditionstjänst har ett ökat behov av kontors- och skrivbiträdespersonal

gjort sig gällande. Departementschefen har därför för nästa budgetår

föreslagit en avsevärd ökning av ifrågavarande personal. Mot de därvid

verkställda behovsberäkningarna synes utskottet icke något vara att erinra.

Innevarande års riksdags beslut örn anordnande av ett betydande antal nya

förrådslokaler för armén påverkar givetvis i hög grad behovet av förrådspersonal.

Departementschefens föreliggande förslag örn utökning av den för förrådsverksamheten

erforderliga personalen synes utskottet kunna godtagas.

Departementschefen har förutsatt, att särskilda förrådsredogörare skulle

anställas å vissa förrådsorter i stället för förrådsmän. Förslaget, vilket beräknats

medföra betydande besparingar, vill utskottet tillstyrka. Arvodet till

förrådsredogörarna har ansetts böra fastställas till 660 kronor. Vidare har

för ersättningar till civil personal för biträde åt dessa redogörare räknats

med 600 kronor för varje ifrågakommande förrådsort. Utförda under
-

Utskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 192.

sökningar hava emellertid visat, att berörda arvoden möjligen på vissa orter

äro för låga för att få kvalificerad personal. Däremot är det icke osannolikt,

att arvodena kunna i vissa fall beräknas till lägre belopp. Utskottet anser

därför, att arvodena icke böra fast bindas till angivna belopp, utan möjlighet

bör föreligga att jämka dem efter omständigheterna inom det sammanlagda

arvodesbeloppets ram. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela

bestämmelser härom.

Då den under beredskapstiden tillämpade anordningen med särskilda

assistenter såsom vederbörande förbandschefs egentliga organ för personalvårdsverksamheten

visat sig vara i stort sett lämplig, och då det, såsom

departementschefen framhållit, får anses vara av vikt att innan den framtida

personalvårdsorganisationen fastställes tillräckliga erfarenheter beträffande

assistenternas arbete under fredsförhållanden erhållas, finner utskottet sig

böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag att den nuvarande provisoriska assistentorganisationen

får bestå även under nästa budgetår. Mot den verkställda

beräkningen av kostnaden härför har utskottet icke funnit anledning till

erinran.

För att i görligaste mån avhjälpa den föreliggande avsevärda bristen på läkare

inom armén har departementschefen föreslagit ett återupplivande av den tidigare

tillämpade anordningen med fältläkarstipendiater. Enligt förslaget skulle

denna erhålla provisorisk karaktär samt avvecklas allteftersom facktjänstgöringsskyldiga

värnpliktiga läkare kunna ställas till förfogande. Utskottet

finner det uppenbart, att extra ordinära åtgärder måste vidtagas för att icke

sjukvården inom armén skall äventyras. Det av departementschefen framlagda

förslaget härutinnan synes utskottet kunna godtagas. Utskottet har

heller icke haft något att erinra mot vad departementschefen föreslagit i fråga

örn tjänstgöringsskyldighet, anställningsform och ekonomiska förmåner för

fältläkarstipendiat liksom ej heller mot förslaget att denne efter viss tjänstetid

beredes möjlighet till inträde i fältläkarkårens reserv.

I likhet med vad som skett för innevarande budgetår torde det få ankomma

på Kungl. Majit att i samband med personalförteckningens fastställande eller

i annat sammanhang meddela beslut om tidpunkten för nya beställningars

eller befattningars tillsättande.

Utskottet har icke haft något att erinra mot vad departementschefen anfört

i fråga örn fortsatt medgivande att, därest ledig kaptensbeställning icke

kunnat besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot uppkommande

vakanser svarande antal löjtnantsbeställningar i stället får tillsättas.

Yad angår förslaget till personalförteckning för ordinarie tjänstemän hava

motionsvis yrkats vissa ändringar.

I motionerna I: 84 samt I: 31 och lii 48 har hemställts att musikkårer av

typ II måtte inrättas vid Luleå luftvärnskår respektive Göta pansarlivgarde.

Utskottet vill erinra, att ett motionsvis väckt förslag örn inrättande av en

musikkår vid nämnda luftvärnskår avslogs av föregående års riksdag. Utskottet

framhöll i sitt i ämnet avgivna utlåtande nr 178, att frågan örn an
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

81

visande av medel för musikkårer vid såväl Luleå luftvärnskår som vid Göta

pansarlivgarde varit föremål för prövning av chefen för armén, som ansåg att

med avgörande av denna fråga borde anstå till ett följande budgetår. Enligt

arméchefens mening talade nämligen för det dåvarande statsfinansiella skäl

för återhållsamhet i fråga örn organisationens utbyggnad på detta område,

varjämte svårigheter ansågos föreligga att under det närmaste budgetåret

erhålla kvalificerad personal för rekrytering av två nya musikkårer. Beträffande

de nu väckta förslagen synas utskottet samma skäl föreligga för

att med inrättande av nya musikkårer bör anstå. Härtill kommer att organisatoriska

förändringar av här ifrågavarande slag icke nu böra vidtagas i avvaktan

på den pågående översynen av försvarsorganisationens utformning.

Av nu angivet skäl finner utskottet sig ej heller böra tillstyrka det i motionen

I: 84 alternativt framställda förslaget att till Luleå förflytta vid annat förband

inrättad musikkår. Av det anförda framgår, att utskottet avstyrker såväl

motionen I: 84 som de båda likalydande motionerna I: 31 och II: 48.

Beträffande det i motionerna I: 112 och II: 217 framställda yrkandet om

förbättrad löneställning för det fast anställda manskapet får utskottet framhålla,

att Kungl. Maj :t den 15 mars 1946 beslutat tillsätta vissa utredningsmän

för att inom försvarsdepartementet biträda med utredning beträffande

manskapslönerna vid försvaret m. m. Vid angivna förhållande torde motionerna

i nu berörd del icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt i skilda avseenden föreslagit under arméns avlöningsanslag

har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 84 samt I: 31 och II: 48,

a) för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning

vid armén, vilka i särskild ordning överlämnats till

riksdagen;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela särskilda

föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas

i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts

beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943, den 2 juni 1944 och

den 15 juni 1945 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen

av arméns personalförteckningar budgetåren 1942/43

1945/46, samt de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig

erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års

riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation

av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47, ävensom

bestämmelser örn fortsatt giltighet av den för budgetåret

1945/46 fastställda personalförteckningen för ordinarie tjänstemän,

såvitt avser manskapsbeställningarna;

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192.

tissie 0

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 192.

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 48 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattning,

förslagsvis .................... » 5 900 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis........ » 1250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ » 13 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 9 950 000

Summa kronor 78 600 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 4 400 000

Nettoutgift kronor 74200000;

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 74 200 000

kronor.

II. att motionerna I: 112 och II: 217, i vad de avse förbättrad

löneställning för det fast anställda manskapet, icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

20:o) Armén: Avlöningar tili civil handräckningspersonal. I propositionen

nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 28) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar

till civil handräckningspersonal för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag

av 3 070 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 20, s. 197—202) att till Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp

av 3 070 000 kronor och har beräknats efter ett antal av 790 handräckningsmän,

fördelade med 550 på truppförbanden, 130 på försvarsområdena och 60

på vissa skolor och anstalter, varjämte 50 avses såsom remontskötare.

Arméchefens förslag beträffande förrådspersonal vid armén innebär, att

antalet handräckningsmän ökas från 790 till 1 015. Med planenlig utökning

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

83

av antalet remontskötare skulle antalet uppgå till 1 022. Med hänsyn till vad

departementschefen föreslagit beträffande förrådspersonal vid försvarsområdena

(se föregående punkt) hav han här räknat med bibehållande av 124

handräckningsmän för dessa områden. Antalet skulle härigenom uppgå till

1 146. Departementschefen förutsatte, att det skulle vara möjligt att efter

ytterligare prövning av behovet begränsa det sålunda beräknade antalet

handräckningsmän. Vid behandlingen av frågan om behovet av förrådspersonal

har departementschefen förordat, att det ytterligare behov av dylik personal,

som övergångsvis förelåge av den anledningen att truppförbanden

icke komme att vara rationaliserade under nästa budgetår, skulle tillgodoses

genom anställande av civila handräckningsmän. Departementschefen utginge

från att det oundgängligen erforderliga behovet av handräckningsmän för här

avsedda arbetsuppgifter, inberäknat förenämnda övergångsvis föreliggande

behov, skulle kunna tillgodoses inom ramen för ett belopp, som han beräknat

efter nu gällande avtal, upptoge till 5 000 000 kronor. Departementschefen

har framhållit, att jämlikt nytt specialavtal, som slutits under år 1945, numera

ufy?inge högre löneförmåner till den civila handräckningspersonalen än som

förutsatts vid kostnadsberäkningarna för innevarande budgetår samt att nu

gällande avtal uppsagts med krav på ytterligare höjda löneförmåner. Det

borde enligt departementschefen ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare

bestämmelser till reglering av kostnaderna för här avsedd personal.

Kungl. Majit har tidigare medgivit anställande av extra civila eldare vid

försvarets värmeanläggningar. Då dessa åtgärder under beredskapstiden närmast

varit föranledda av önskemålet att icke hålla värnpliktiga inkallade i

tjänst i större utsträckning än som varit strängt nödvändigt, har det synts

riktigast, att kostnaderna för denna civila extra personal bestritts från förskottsanslag.

För innevarande budgetår utgå motsvarande kostnader från avvecklingsanslag.

Minskningen av antalet värnpliktiga, som avdelas till handräckningstjänst,

har emellertid beräknats komma att även efter återgång till fredsförhållanden

nödvändiggöra anlitande av civil personal i större omfattning för skötseln av

försvarets värmeanläggningar. Ett åt statens organisationsnämnd den 25

augusti 1944 meddelat uppdrag att verkställa utredning angående eldnings-,

underhålls- och reparationstjänsten vid försvarsväsendets äng- och värmecentraler

har haft till syfte, bland annat, att klarlägga i vad mån så skulle bli

nödvändigt.

I skrivelse den 1 februari 1946 har organisationsnämnden framlagt resultatet

av den verkställda utredningen, såvitt avser behovet av viss personal

för eldningstjänst vid försvaret (s. 197—200 i propositionen).

Organisationsnämnden har förutsatt, att värnpliktiga icke alls skulle tagas

i anspråk för här ifrågavarande arbetsuppgifter. Detta står även i överensstämmelse

med den disposition av tillgänglig handräckningspersonal, som

nämnden avsett för infanteriregemente i sin försöksorganisation vid Älvsborgs

regemente. Med hänsyn därtill och då det ur ekonomisk synpunkt vore

fördelaktigt, att för eldningsarbetet avses ständigt tilldelad personal, har de

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 192.

partementschefen ansett sig böra godtaga denna förutsättning för nämndens

beräkningar av personalbehovet. I likhet med nämnden ansåge departementschefen,

att här ifrågavarande personal borde vara kollektivavtalsanställd.

Kostnaderna för avlönande av den civila eldarpersonalen borde enligt departementschefen

beräknas under här förevarande anslag.

Beträffande den närmare beräkningen av ifrågavarande personalbehov har

departementschefen anfört följande.

Nämndens beräkningar av personalbehovet ha grundats på verkställda

undersökningar och framlagts i samråd med berörda centrala förvaltningsmyndigheter.

Efter återgång till normalt bränsleläge skulle enligt dessa beräkningar

erfordras, för armén 376, för marinen 71 och för flygvapnet 107 eldare

samt grov- och diversearbetare. Vid behandlingen i årets statsverksproposition

av arméns bränsleanslag har jag anfört som min åsikt, att uppvärmningskostnaderna

skulle kunna högst avsevärt nedbringas genom modernisering av

vissa äldre värmeanläggningar. Organisationsnämnden har framhållit, att personalbegränsningar

kunna göras genom övergång till oljeeldning. Enligt vad

som framkommit vid undersökningar, som sedermera verkställts på området,

skulle installation av oljeeldning i anläggningar, som därför lämpa sig, medföra

så stora besparingar att kostnaderna för anskaffning av erforderlig utrustning

för oljeeldning skulle inbesparas på kortare tid än ett halvt år. De kostnadsbegränsningar

som sålunda stå att vinna på detta område böra enligt

min mening snarast tillvaratagas. Engångskostnader för anskaffning av utrustningen

samt för arbeten som kunna ifrågakomma, dock ej byggnadsarbeten,

böra kunna bestridas från de anslag, å vilka besparingar uppkomma genom

de bränslebesparande åtgärderna. Jag har för avsikt att framdeles förelägga

Kungl. Maj:t förslag i ämnet.

Tills vidare anser jag mig böra godtaga nämndens beräkningar av personalbehovet

vid normalt bränsleläge. Jag räknar därför med att nyss angivna antal

civila eldare m. m. vid de olika försvarsgrenarna skola finnas anställda under

nästa budgetår. I olika sammanhang i det föregående har jag, liksom organisationsnämnden

i detta ärende, räknat med att vedeldning måste äga rum ä^n

under nästa budgetår. Den ytterligare personal, grov- och diversearbetare,

som på grund härav erfordras under nämnda budgetår och som ansetts böra

anställas endast för eldningssäsongen har av nämnden beräknats till 72, 17

och 51 för respektive armén, marinen och flygvapnet. Härutöver har nämnden

räknat med ytterligare en reserv av 26 man gemensam för hela försvaret och föranledd

av att alla på grund av försvarsbeslutet tillkommande anläggningar

ännu icke färdigställts. Även dessa beräkningar finner jag mig kunna godtaga.

Departementschefen, som förklarat sig ämna under motsvarande anslag för

marinen och flygvapnet upptaga erforderliga medel för anställande vid dessa

försvarsgrenar av personal som här avses, har i detta sammanhang beräknat

medel för arméns del och därvid jämväl räknat med den för försvaret gemensamma

reserven av 26 man. I den mån denna reservpersonal toges i anspråk

för de övriga försvarsgrenarna borde emellertid kostnaderna belasta dessa

försvarsgrenars anslag.

Årskostnaderna för den för armén beräknade civila eldarpersonalen hava

uppskattats till 1 950 000 kronor på grundval av gällande avtal. De övergångsvis

för nästa budgetår erforderliga medlen för reservpersonal hava beräknats

till 125 000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

85

Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag för nästa budgetår

skulle alltså uppgå till (5 000 000 + 1 950 000 + 125 000 =) i runt tal 7 000 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 3 930 000 kronor.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 3 070 000 kronor till civil

handräckningspersonal vid armén är beräknat för avlönande av 790 handräckningsmän,

därav 50 avsetts för remontskötare och återstoden huvudsakligen

för förrådstjänst. Kungl. Majit föreslår för nästa budgetår en medelsanvisning

under anslaget, som med 3 930 000 kronor överstiger anslaget för innevarande

budgetår. Antalet handräckningsmän av nyssnämnda kategorier har

därvid beräknats till 1 146, därav 57 remontskötare, varjämte räknats med visst

ytterligare övergångsvis föreliggande behov av handräckningsmän, sammanhängande

med det förhållandet att den avsedda rationaliseringen av truppförbanden

icke kan beräknas vara genomförd under budgetåret. Förslaget i nu berörda

del, som innebär en anslagsökning med omkring 1 930 000 kronor, är till stor

del föranledd därav, att den militära personal, som står till förfogande för

handräckningst jänst, väsentligt minskat i antal till följd av de ändrade bestämmelserna

rörande uttagning av värnpliktiga i vapen tjänst. Till det ökade

medelsbehovet bidrager, såsom av departementschefen framhållits, jämväl ett

under år 1945 slutet nytt specialavtal, enligt vilket till den civila handräckningspersonalen

numera utgå högre löneförmåner än som förutsatts vid kostnadsberäkningarna

för innevarande budgetår. Härtill kommer att det på här

förevarande — liksom på vissa andra områden inom försvaret — icke varit

möjligt att under beredskapstiden exakt beräkna behovet av personal för den

under beredskapen uppbyggda fredsorganisationen. Utskottet får erinra, att

Kungl. Majit i propositionen 1945:334 delgav riksdagen vissa preliminära beräkningar

rörande det ytterligare behov av handräckningspersonal, som främst

hade sin grund i nyssnämnda förhållande, samt att riksdagen enligt i propositionen

framställt förslag förklarade sig icke vilja framställa någon erinran

mot att för tillgodoseende av detta personalbehov de förslagsanslag, som

härav kunde beröras, finge överskridas. Det av departementschefen för nästa

budgetår beräknade personalbehovet har utskottet ansett sig böra godtaga,

därvid utskottet emellertid i likhet med departementschefen förutsätter, att

det skall bliva möjligt att efter ytterligare prövning av behovet begränsa det

sålunda beräknade antalet handräckningsmän.

Kungl. Majits förevarande förslag innebär vidare, att ett antal civila handräckningsmän

skulle anställas för utförande av eldargöromål vid försvarets

värmeanläggningar. Under beredskapstiden har detta personalbehov tillgodosetts

genom anställande av extra eldare med avlöning från förskottsanslag.

Anledningen härtill har, som departementschefen framhållit, närmast

varit att man velat undvika att hålla värnpliktiga inkallade i tjänst i större

utsträckning än som varit strängt nödvändigt. Anlitande av civil personal

i större omfattning för skötseln av värmeanläggningarna har emellertid på

grund av den förenämnda minskningen av antalet värnpliktiga i handräckningstjänst

beräknats erforderligt även efter återgång till fredsförhållanden.

Utskottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 192.

I överensstämmelse med ett av statens organisationsnämnd framställt förslag

har departementschefen beräknat det erforderliga antalet civila handräckningsmän

för eldargöromål vid normalt bränsleläge till 376 för armén, 71 för

marinen och 107 för flygvapnet. Vidare har departementschefen med hänsyn

till att vedeldning ansetts bliva nödvändig även under nästa budgetår för

budgetåret räknat med anställande allenast för eldningssäsongen av civila

handräckningsmän till ett antal av 72, 17 och 51 för respektive armén, marinen

och flygvapnet. Härutöver har räknats med en ytterligare reserv av 26

man för hela försvaret, föranledd av att alla på grund av försvarsbeslutet

tillkommande anläggningar ännu icke färdigställts. Mot de av departementschefen

sålunda verkställda beräkningarna har utskottet icke funnit anledning

till erinran. Årskostnaderna för den för armén beräknade civila eldarpersonalen

hava av departementschefen uppskattats till 1 950 000 kronor. De övergångsvis

för nästa budgetår erforderliga medlen för reservpersonal hava för

arméns del beräknats till 125 000 kronor, därvid tagits i beräkning den

för försvaret gemensamma reserven av 26 man. Jämväl dessa beräkningar har

utskottet ansett sig kunna godtaga.

Åberopande det anförda får utskottet, som i det följande under punkterna

24 och 27 gör hemställan örn erforderlig medelsanvisning för marinen och flygvapnet,

såvitt avser nu förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 7 000 000 kronor.

*

21:o) Armén: Familjebidrag. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under

fjärde huvudtiteln (punkt 30) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1946/47 beräkna

ett förslagsanslag av 690 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 21, s. 202—206) att till Armén: Familjebidrag för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Håstad och fru Johansson väckt motion (11:437), vari

hemställts, att riksdagen i samband med anvisande av anslag för budgetåret

1946/47 till familjebidrag måtte anvisa ett belopp av 50 000 kronor för samma

budgetår till särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga och

deras familjer.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp

av 690 000 kronor.

Enligt skrivelse den 27 mars 1946, nr 104, har riksdagen med vissa jämk
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

87

uingar antagit ett av Kungl. Majit i propositionen nr 73 framlagt förslag till

ny familjebidragsförordning. I anslutning till propositionen ha berörts vissa

av statens arbetsmarknadskommission i skrivelse den 18 januari 1946 framlagda

kostnadsberäkningar, slutande på en kostnad för budgetåret 1946/47 av

i runt tal 7 700 000 kronor för samtliga försvarsgrenar.

Vid anmälan av nyssnämnda proposition anförde departementschefen, bland

annat, att familjebidragskostnaderna, såsom av arbetsmarknadskommissionens

kostnadsberäkningar framginge, korinne att högst avsevärt överstiga vad man

tidigare räknat med. Att kostnadsberäkningarna tidigare varit så otillförlitliga

sammanhängde, såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit, med att samtliga

familjebidrag under beredskapstiden redovisats gemensamt. Man hade således

icke ur anslagsredovisningarna kunnat särskilt utläsa kostnaderna för de

värnpliktiga, som fullgjort normal fredstjänstgöring. Självfallet vore även de

beräkningar, som nu framlagts, tämligen osäkra, då de i huvudsak grundats

på förhållandena vid ett enda förband, Södermanlands pansarregemente, och

detta, såsom kommissionen framhållit, icke kunde betraktas såsom representativt

för förhållandena vid övriga delar av krigsmakten. Vad särskilt anginge

giftermålsfrekvensen bland de värnpliktiga hade kommissionen ansett en kraftig

reduktion av det procenttal, som framkommit vid Södermanlands pansarregemente,

motiverad. Till komplettering av den av kommissionen verkställda

utredningen hade jag låtit infordra uppgifter från ett antal förband i olika

delar av landet rörande giftermålsfrekvensen bland de värnpliktiga, som för

närvarande fullgjorde sin första tjänstgöring. Utredningen i ärendet vore

emellertid ännu icke slutförd. Det av arbetsmarknadskommissionen tillämpade

procenttalet beträffande giftermålsfrekvensen bland dessa yngre värnpliktiga

syntes därför i brist på säkrare utgångspunkter få tills vidare godtagas.

Emellertid hade, enligt vad departementschefen vidare anförde, arbetsmarknadskommissionen

grundat sina beräkningar på det antal tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga, som tidigare angivits av de militära myndigheterna och legat

till grund för anslagsberäkningarna i årets statsverksproposition. Då ett stort

antal värnpliktiga, som enligt dessa beräkningar skulle fullgöra repetitionseller

efterutbildningsövning under nästa budgetår, med hänsyn till fullgjord

beredskapstjänstgöring syntes komma att befrias från sådana övningar, hade

departementschefen låtit verkställa en förnyad kostnadsberäkning, i vilken

detta förhållande beaktats. Enligt denna beräkning, vilken då icke helt slutförts,

uppskattades statens kostnader för familjebidragen under nästa budgetår

till omkring 5 200 000 kronor.

Sedan nyssberörda undersökning rörande giftermålsfrekvensen bland de

värnpliktiga vid vissa förband numera slutförts, har arbetsmarknadskommissionen

beräknat de å staten belöpande familj ebidragskostnaderna för nästa

budgetår för de olika försvarsgrenarna till 6 056 000 kronor för armén,

952 000 kronor för marinen och 890 000 kronor för flygvapnet eller tillhopa

för hela krigsmakten till 7 898 000 kronor.

I det i propositionen nr 73 framlagda förslaget till ny familjebidragsförordning

förutsattes, att familjebidragen till de värnpliktigas familjer skulle

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 192.

utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder. Arbetsmarknadskommissionen

och riksräkenskapsverket lia framhållit att det utan tvivel skulle vara

förenat med svårigheter för dessa nämnder att redovisa utgivna familjebidrag

på sådant sätt, att av redovisningen framginge, vilken försvarsgrens anslag

respektive familjebidrag borde belasta. Detta förhållande talar, framhåller

departementschefen, för ett för försvarsgrenarna gemensamt anslag till

familjebidrag. Emellertid syntes det departementschefen vara i hög grad

önskvärt, att respektive försvarsgrenars kostnader i görligaste mån redovisades

var för sig. Jämförelser mellan kostnaderna för de olika försvarsgrenarna

försvårades nämligen i den mån med försvarsgrenarnas verksamhet omedelbart

sammanhängande kostnader bestredes med anlitande av anslag av gemensam

natur. Den omständigheten, att vissa sådana kostnader — såsom kristillägg,

ersättningar till försvarets fastighetsfonds delfonder nr. m. — redan nu upptoges

under gemensamma anslag, syntes icke böra utgöra skäl för att så

borde ske även beträffande kostnader, för vilka särskilda anslag för närvarande

funnes uppförda å riksstaten.

Med hänsyn härtill hade departementschefen ansett sig böra ytterligare

undersöka, huruvida icke -— med skäligt beaktande av familj ebidragsnämndernas

svårigheter att redovisa de olika försvarsgrenarnas kostnader var för

sig — de nuvarande särskilda familjebidragsanslagen skulle kunna bibehållas.

En framkomlig väg hade därvid synts vara, att samtliga familjebidragskostnader

i första hand finge belasta ett enda anslag — lämpligen arméns —

men att sedermera en avräkning ägde rum i syfte att åvägabringa en fördelning

av kostnaderna på de olika försvarsgrenarna. Till grund för avräkningsförfarandet

syntes kunna läggas uppgifter rörande antalet tjänstgöringsdagar

inom de olika försvarsgrenarna, giftermålsfrekvens bland i tjänst varande

värnpliktiga och andra omständigheter, som kunde anses vara av betydelse för

kostnadernas fördelning. Utredning rörande kostnadsfördelningen syntes böra

verkställas varje år genom tillsynsmyndighetens försorg. Självfallet borde

endast mycket approximativa beräkningar verkställas i detta hänseende. I

enlighet med det anförda förordade departementschefen alltså, att även i

fortsättningen särskilda anslag anvisades för de olika försvarsgrenarnas

familj ebidragskostnader.

Beträffande anslagsberäkningarna har departementschefen anfört följande.

De föreliggande kostnadsberäkningarna för nästa budgetår sluta, såsom av

det föregående framgår, på ett totalbelopp för samtliga försvarsgrenar på i

runt tal 7 900 000 kronor. Till jämförelse må erinras örn att kostnaderna för

innevarande budgetår beräknats till 900 000 kronor och att desamma i propositionen

nr 73 — innan utredningen örn giftermålsfrekvensen bland de värnpliktiga

förelåg — uppskattades till omkring 5 000 000 kronor. Den avsevärda

höjningen föranledes, såsom av nyssberörda proposition framgår, endast

till en mindre del av de nya familjebidragsbestämmelser, varom förslag framlagts

i propositionen. I huvudsak är ökningen att hänföra till den omständigheten,

att kostnadsberäkningarna tidigare, med hänsyn till de under beredskapstiden

rådande förhållandena, varit bristfälliga. Anledningen härtill är

i främsta rummet, att samtliga familjebidrag under berörda tid redovisats

gemensamt och att man således ur anslagsredovisningarna icke kunnat sär
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192, 89

skilt utläsa kostnaderna för de värnpliktiga, som fullgjort normal fredstjänstgöring.

Ehuru de nu verkställda kostnadsberäkningarna torde vara mera rättvisande

än de tidigare framlagda, måste de alltjämt betraktas såsom i hög

grad ungefärliga, då de beträffande vissa i beräkningarna ingående faktorer

grunda sig på erfarenheterna från ett enda truppförband. Jag anser det

därför befogat att icke i nuvarande läge föreslå en så avsevärd höjning av

familjebidragsanslagen, som en tillämpning av de nya beräkningarna borde

föranleda. Därvid har jag även beaktat, att den för närvarande redovisade

höga giftermålsfrekvensen bland de värnpliktiga delvis kan vara av övergående

natur. Även den förbättring av folkpensionerna, som i en nära framtid

torde vara att förvänta, bör föranleda en minskad belastning å familjebidragsanslagen.

Å andra sidan tillkomma portokostnaderna för familjebidragens

utbetalning, vilka torde böra bestridas från familjebidragsanslagen.

Med beaktande av vad sålunda anförts föreslår jag, att anslagen till familjebidrag

för nästa budgetår bestämmas till följande belopp, nämligen för armén

4 900 000 kronor, för marinen 800 000 kronor och för flygvapnet 750 000

kronor, eller således tillhopa 6 450 000 kronor.

Vid anslagsberäkningen har jag i likhet med arbetsmarknadskommissionen

förutsatt, att kostnaden för familjebidrag till värnpliktiga m. fl., som drabbats

av kroppsskada, icke skola bestridas från försvarsgrenarnas familj ebidragsanslag.

Frågan om bestridande av dessa kostnader torde få upptagas till behandling

i annat sammanhang.

I den av riksdagen numera godkända propositionen nr 73 med förslag till

familjebidragsförordning förutsättes, att familjebidragen till de värnpliktigas

familjer skola utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder. Med anledning

härav har fråga nu uppkommit örn sättet för redovisningen av dessa

bidrag. Önskvärt vore givetvis, därest utgivna bidrag kunde redovisas med

hänsyn till vid vilken försvarsgren de värnpliktiga fullgöra sin tjänstgöring.

Detta skulle emellertid komma att medföra en betydligt ökad arbetsbörda för

nämnderna. Utskottet finner därför i likhet med departementschefen en

lämplig anordning vara, att samtliga familjebidragskostnader i första hand

få belasta ett anslag — arméns — men att sedermera genom tillsynsmyndighetens

försorg avräkning äger rum i syfte att åvägabringa en fördelning av

kostnaderna på de olika försvarsgrenarna.

Familjebidragen för samtliga försvarsgrenar hava för nästa budgetår beräknats

till 6 450 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår

innebär en ökning med, i runt tal, 5 550 000 kronor. Denna ökning är, såsom

departementschefen framhållit, till en mindre del beroende på de nya familje

bidragsbestämmelserna men i huvudsak att hänföra till den omständigheten

att kostnadsberäkningarna tidigare med hänsyn till de under beredskapstiden

rådande förhållandena varit bristfälliga. Utskottet har icke funnit något

vara att erinra mot de nu verkställda, beräkningarna. I enlighet härmed

skulle anslaget till familjebidrag vid armén uppgå till 4 900 000 kronor.

Emellertid har i motionen 11:437 yrkats att ett belopp av 50 000 kronor

måtte anvisas till särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga

och deras familjer. Utskottet har funnit motionärernas förslag behjärtansvärt.

Såsom i motionen framhållits kunna nämligen hjälpbehov upp
-

Utskottet.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 192.

komma, vilka icke kunna tillgodoses inom ramen för familjebidragsförfattningarna,

och det synes utskottet i likhet med motionärerna icke lämpligt,

att de värnpliktiga i dylika fall skola tvingas söka bidrag från fattigvården.

Ej heller kan det anses riktigt, att kommunerna skola belastas med kostnaderna

för den erforderliga hjälpen i dylika fall. Utskottet vill därför tillstyrka

det motionsvis väckta förslaget. Det för verksamheten såsom lämpligt

ansedda beloppet, 50 000 kronor, synes utskottet böra anvisas såsom en särskild

anslagspost under arméns anslag till familjebidrag. Utskottet förutsätter

emellertid, att vid budgetårets utgång uppkomna kostnader för utgivna

dylika bidrag då skola fördelas på de skilda försvarsgrenarnas anslag till

familjebidrag genom att på värnpliktiga vid marinen och flygvapnet belöpande

kostnader överföras till dessa anslag efter uppgift, som lämnas av tillsynsmyndigheten

i samma ordning som den vilken förutsatts skola gälla i

fråga örn familjebidragskostnaderna. Det torde böra ankomma på Kungl.

Majit att meddela de erforderliga föreskrifterna härför liksom också att besluta,

huruvida den särskilda hjälpverksamheten skall omhänderhavas av tillsynsmyndigheten

för familjebidragsverksamheten i samråd med familjebidragsnämnderna

eller liksom under beredskapstiden ankomma på rikets landshövdingar.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört finner sig utskottet böra

föreslå riksdagen att för nästa budgetår under arméns anslag till familjebidrag

anvisa ett, i förhållande till Kungl. Majits förslag, med 50 000 kronor

förhöjt belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

med bifall till motionen II: 437, till Armén: Familjebidrag för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 950 000 kronor.

22:o) Armén: Intagning av motorfordon och motorredskap. I propositionen

nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 55) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Uttagning av

motorfordon och motorredskap för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 22, s. 207) att till Armén: Uttagning av motorfordon och

motorredskap för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 15 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 50 000 kronor och disponeras

för bestridande av dels avgifter till besiktningsmän för motorfordon

för utfärdande av militärt besiktningsinstrument och dels ersättning för inställelse

av uttagna motorfordon till besiktning.

Såsom framgår av vad som i det föregående anförts under anslaget till

arméförvaltningens avlöningar har Kungl. Majit från och med den 1 decem
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

91

ber 1945 upphävt bestämmelserna angående utfärdande genom besiktningsmännens

försorg av särskilda militära besiktningsinstrument. Medel för bestridande

av avgifter för dylika instrument behöva därför icke vidare beräknas.

Av innevarande budgetårs anslag belöpa 35 000 kronor på dylika avgifter.

För bestridande av återstående utgifter för nästa budgetår har ansetts

böra upptagas oförändrat belopp, 15 000 kronor. Närmare föreskrifter

till reglering av medelsförbrukningen under anslaget torde, framhåller departementschefen,

böra meddelas av Kungl. Maj:t.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda anslagsberäkningen,

hemställer,

att riksdagen må till Armén: intagning av motorfordon och

motorredskap för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

23:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1

har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 75) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av

33 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 23, s. 207—232) att

dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid

marinen, vilka komme att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunde

visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag

godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinens

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret

1946/47;

dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 200 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 31 400 000

kronor.

I fråga örn de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för marinen inhämtas

av propositionen i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Med avseende å flottan hava planenligt upptagits följande nya beställningar,

nämligen 1 för kommendörkapten av 1. graden och 3 för kommendörkaptener

av 2. graden.

Utskottet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 192.

För underofficerare ha upptagits 53 nya beställningar, varav 11 i lönegrad

UO 3, 20 i UO 2 och 22 i UO 1. I likhet med vad som gällt för innevarande

budgetår bör det enligt departementschefen ankomma på Kungl. Majit att närmare

pröva behovet av beställningarna i lönegrad UO 3, varför föreskrift bör

meddelas, att beställningarna icke må tillsättas, förrän Kungl. Majit därtill

lämnat särskilt medgivande.

Flaggkorpralsgraden har i försvarsbeslutet förutsatts skola successivt avvecklas

och har i gällande personalförteckning nedbringats att omfatta 10 beställningar.

Antalet dylika beställningar har ansetts för nästa budgetår kunna

begränsas till 5. I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår borde

enligt departementschefen, så länge flaggkorpralsbeställningar funnes tillsatta,

ett motsvarande antal beställningar för underofficerare av 2. graden hållas

vakant.

Beträffande staterna för det fast anställda manskapet i övrigt för budgetåret

1946/47 har departementschefen hänvisat till vad han tidigare anfört

under punkten 4.

För kustartilleriet har räknats med ytterligare 1 beställning i lönegrad

Oa 4, avsedd för befattningen som chef för utbildningsavdelningen vid kustartilleriinspektionen.

Enär den nuvarande för VII. militärbefälsstaben avsedda

regementsofficersbeställningen ansetts kunna utbytas mot beställning

för kompaniofficer, medför bifall till förslaget endast utökning med en beställning

för kapten.

Vidare har föreslagits, att 2 beställningar i lönegrad UO 2 utbytas mot 2

beställningar i lönegrad UO 3. I likhet med vad som föreslagits för flottan

och gällt för innevarande budgetår borde enligt departementschefen föreskrivas,

att sålunda nytillkommande beställningar i lönegraden UO 3 icke

finge tillsättas utan Kungl. Majits särskilda medgivande.

Beträffande manskapsstaterna för nästkommande budgetår har departementschefen

hänvisat till vad han tidigare anfört under punkten 4.

Av i personalförteckningen för innevarande budgetår upptagna beställningar

vid mariningenjörkåren få följande endast tillsättas medelst förord

ilande tills vidare, nämligen beställningar för 1 marindirektör av 1. graden,

1 förste mariningenjör, 2 mariningenjörer av 1. graden, 4 mariningenjörer av

2. graden, 1 specialingenjör av 1. graden, 3 specialingenjörer av 2. graden samt

9 specialingenjörer av 3. graden. Med hänsyn till att detta förhållande visat

sig medföra olägenheter vid personalrekryteringen och då behovet av tekniskt

utbildad personal inom marinen vore av den omfattningen att ett tillsättande

av ifrågavarande beställningar med ordinarie innehavare icke komme

att föregripa pågående utredning angående mariningenjörkårens framtida omfattning

och organisation, har departementschefen förordat att så finge ske

från och med nästa budgetår.

Vidare har departementschefen för nästa budgetår räknat med inrättande

av ytterligare 2 specialingenjörsbeställningar, nämligen 1 för specialingenjör

av 2. graden och 1 för specialingenjör av 3. graden.

Vad angår marinläkarkåren har departementschefen förordat, att för mari
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

93

nens underofficersskola å Berga uppföres en beställning såsom marinläkare

av 1. graden i lönegrad Ca 22.

Då en av de beställningar för marinläkare av 1. graden, som i enlighet

med 1942 års försvarsbeslut avsågs skola inrättas, till följd av pågående ut

redning rörande militärsjukvårdens organisation icke för närvarande ansetts

böra uppföras i personalförteckningen, kommer härigenom antalet marinläkare

av 1. graden att överensstämma med det enligt försvarspropositionen

1942: 210 beräknade slutläget.

Sedan marinens sjukhus i Karlskrona numera nedlagts och den för sjukhuset

avsedda marinläkaren av 1. graden i lönegrad Ca 24 överförts till övergångsstat

har antalet beställningar i sistnämnda lönegrad planenligt ansetts

böra minskas från 8 till 7.

Under innevarande budgetår gäller, att lediga eller ledigblivna ordinarie

beställningar vid marinens ''poliskår icke få återbesättas med ordinarie innehavare.

Denna bestämmelse har sin grund i att viss utredning pågått angående

organisationen av marinpoliskåren. Med hänsyn till att någon minskning

av personalen vid berörda poliskår visat sig icke vara möjlig att genom

föra bär departementschefen förordat, att i personalförteckningen upptagna

ordinarie beställningar för kåren från och med budgetåret 1946/47 få besättas

med ordinarie innehavare.

För innevarande budgetår har under rubriken Vissa utbildningsanstalter

uppförts en särskild beställning för chefen för marinens underofficersskola.

Då denna skola avses skola organiseras från och med ingången av budgetåret

1946/47 har föreslagits, att i personalförteckningen för nästa budgetår planenligt

uppföras 2 nya beställningar, nämligen 1 för souschef i lönegrad Oa 3

samt 1 för lärare i gymnastik och idrott i lönegrad Oa 3 eller Oa 2.

Likaledes har föreslagits, att, då marinens sjukhus i Karlskrona numera

nedlagts, den för sjukhuset avsedda civila personalen — 1 maskinist i lönegrad

Ca 12 och 1 eldare i lönegrad Ca 7 — överföres till flottans sjömansskola

och upptages under rubriken Vissa utbildningsanstalter.

Medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

har av departementschefen beräknats till, i avrundat tal, 22 800 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

För mannens underofficersskola har planenligt räknats med inrättande av

en arvodesbefattning i löneklass UO 7, avsedd för expeditionsunderofficer,

tillika uppbördsman, vid skolan.

Förevarande anslagspost har för nästa budgetår beräknats till 925 000

kronor. De pensionsmedel, vilka i avlöningsstaten böra upptagas såsom särskilda

uppbördsmedel för nästa budgetår ha uppskattats till 600 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.

I anslutning till beslut av 1945 års riksdag (proposition 170, riksdagens

skrivelse 353) har Kungl. Majit den 15 juni 1945 utfärdat föreskrifter angående

arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal m. m.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Dessa arvoden utöver lön för viss ordinarie personal äro i enlighet nied

vad som förordades i förutnämnda proposition uppdelade i fyra huvudgrupper,

nämligen stabsarvoden, förvaltningsarvoden, utbildningsarvoden och övriga

arvoden. För nästkommande budgetår har departementschefen ifrågasatt endast

vissa mindre jämkningar i vad avser anslagsbeloppen för utbildningsarvoden

för marinen, föranledda av omläggningar av undervisningen vid vissa

av marinens utbildningsanstalter.

Det för närvarande under rubriken Sjökrigshögskolan upptagna beloppet

å 24 400 kronor för deltidstjänstgörande lärare har föreslagits höjt till 25 800

kronor.

Vidare har för sjökrigsskolan beräknats ett belopp av 30 300 kronor för del

tidstjänstgörande lärare (nu 31300 kronor).

Med hänsyn till att verksamheten vid flottans underofficersskolor och kustartilleriets

under officer sskola avses upphöra från och med nästa budgetår har

för dessa skolor nu uppförda arvoden ansetts böra utgå ur förteckningen.

För marinens underofficersskola har för nästa budgetår räknats med 1

arvode å 1 440 till souschefen och 4 arvoden å likaledes 1 440 kronor till heltidstjänstgörande

lärare. Därjämte har till timarvoden åt deltidstjänstgörande

lärare beräknats ett belopp av 12 440 kronor.

Slutligen har föreslagits, att ett i vederbörlig förteckning för närvarande

upptaget arvode å 900 kronor för en uppbördsman vid Karlskrona örlogsvarvs

skjutbana skall utgå ur förteckningen.

Det sammanlagda medelsbehovet för arvoden utöver lön till militär och civilmilitär

personal har för budgetåret 1946/47 uppskattats till i runt tal 130 000

kronor.

Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.

Departementschefen har förordat, att med hänsyn till vissa nytillkomna

anläggningar, anslagsposten för tillsynsmän vid befästningar och kruthus

m. m. inom Stockholms kustartilleriförsvar upptages till 18 890 kronor, vilket

innebär en höjning med 560 kronor.

Sydkustens marindistrikt. Sedan marinens sjukhus i Karlskrona numera

nedlagts ha för sjukhuspersonalen beräknade arvoden om sammanlagt 11 140

kronor ansetts böra utgå ur förteckningen.

Vidare har arvodesbeloppet till uppbördsmän vid marinens kustbevakning

föreslagits skola minskas från 6 000 till 3 000 kronor.

Beträffande Blekinge kustartilleriförsvar har det nu upptagna arvodet å

150 kronor för år till tillsynsman för övningsbatteriet å Hasslö ansetts böra

utgå ur förteckningen.

För Västkustens marindistrikt bär förordats, att arvodesbeloppet för tillsynsmän

vid befästningar, kruthus m. m. tillhörande Göteborgs kustartilleriförsvar

minskas från 10 920 kronor till 10 320 kronor.

Under rubriken Vissa utbildningsanstalter har departementschefen för sjökrigsskolan

räknat med ett från 32 500 till 24 450 kronor minskat belopp.

För marinens underofficersskolor nu uppförda arvodesbelopp å

totalt 16 725 kronor ha på grund av nedläggandet av verksamheten vid dessa

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192,

95

skolor ansett böra utgå ur förteckningen . I stället har för marinens underofficersskola

beräknats ett belopp av 2 400 kronor, avsett till arvoden åt

civila lärare i författningskunskap.

För lärararvoden vid flottans underbefälsskolor har beräknats ett

belopp av 90 000 kronor (nu 109 000 kronor).

I förteckningen för innevarande budgetår har ett belopp av 253 800 kronor

upptagits för flottans sjömans skol a. För nästa budgetår har departementschefen

upptagit ett belopp av 228 100 kronor.

För särskilda kurser m. m. hava beräknats arvoden och ersättningar

med totalt 28 740 kronor, innebärande en minskning med 14 785 kronor.

Till arvoden åt föreståndare vid vissa av de under arméns avlöningsanslag

berörda förrådscentralerna för läkemedel har här räknats med ett belopp av

4 800 kronor.

Slutligen har departementschefen i anslutning till vad han vid behandlingen

av arméns avlöningsanslag anfört angående behovet av personalvårdsassistenter

förordat, att för nämnda ändamål beräknas ett belopp av 14 000

kronor för marinen.

Med beaktande av de föreslagna ändringarna har arvodessumman för nästa

budgetår beräknats till i runt tal 675 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslagspost har beräknats

till (130 000 + 675 000 =) i avrundat tal 800 000 kronor.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Beträffande i personalförteckning redovisade extra ordinarie tjänstemän

har departementschefen, såvitt avser dylika tjänstemän vid kameral- och ekonomikontoren,

hänvisat till vad han anfört under punkten 7.

Med avseende å marinstaben har föreslagits inrättande av 3 nya biträdesbefattningar,

därav 1 i lönegrad MEo 4 och 2 i lönegrad MEo 2.

För tjänstgöring vid marinledningens pannanläggning har räknats med nya

befattningar för 1 maskinist i lönegrad MEo 12 och 1 reparatör i lönegrad

MEo 7.

Vidare har föreslagits inrättande av 2 befattningar för portvakter i lönegrad

MEo 5 vid marinledningens byggnad.

I fråga örn Ostkustens marindistrikt har räknats med ytterligare 2 sjukvårdsbiträden

(lönegrad Mvd), avsedda för Stockholms örlogsstation och

Vaxholms kustartilleriregemente, ävensom 2 nya biträdesbefattningar i lönegrad

MEo 2, avsedda för Stockholms kustartilleri försvars intendenturen

vältning.

För Gotlands marindistrikt har departementschefen räknat med ytterligare

1 befattning som sjukvårdsbiträde vid Gotlands kustartillerikår.

Vad beträffar Sydkustens marindistrikt har förordats uppförande av 2 nya

befattningar för sjukvårdsbiträden vid Karlskrona örlogsstation och Karlskrona

kustartilleriregemente.

Marinens sjukhus i Karlskrona har nedlagts från och med den 5 juli 1945.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 192.

I gällande personalförteckning upptagen personal för sjukhuset har föreslagits

skola utgå ur förteckningen. I stället har under ny rubrik Sjukvårdsförvaltningen

ansetts böra upptagas de för denna förvaltning för närvarande avsedda

befattningarna, nämligen 1 förrådsman i lönegrad MEo 5 och 2 kontorsbiträden

i lönegrad MEo 4.

Med avseende å Västkustens marindistrikt har för marindistriktsstabens

nya telefonväxel, som beräknats kunna tagas i bruk i början av år 1946, föreslagits

inrättande av befattningar för 1 telefonvakt av 1. klass (MEo 4) och

1 telefonvakt av 2. klass (MEo 2) varjämte räknats med 2 nya sjukvårdsbiträdesbefattningar,

avsedda för Göteborgs örlogsstation och Älvsborgs kustartilleriregemente.

Vid kustartilleriregementet har vidare räknats med en ny

befattning för maskinist i lönegrad MEo 12 i utbyte mot en dylik befattning

i lönegrad MEo 8.

Under rubriken Vissa utbildningsanstalter har för sjökrigsskolan föreslagits,

att befattningar för 1 kanslibiträde i MEo 7, 1 förman av 1. klass i

MEo 7 och 1 vaktmästare i MEo 5 utbytas mot befattningar för 1 kontorist i

MEo 8 repsektive 1 arbetsförman av 2. klass i MEo 10 och 1 vaktmästare i

MEo 6. Vidare har räknats med ett sjukvårdsbiträde vid skolan.

För marinens underofficersskola har försvarets civilförvaltning

föreslagit inrättande av åtskilliga nya extra ordinarie befattningar. För egen

del har departementschefen funnit det erforderligt, att föreliggande förslag till

personalorganisation överses av statens organisationsnämnd, innan ställning

till detsamma tages. Åt nämnden har han den 4 februari 1946 uppdragit att

verkställa dylik översyn. Det syntes departementschefen böra få ankomma på

Kungl. Majit att, på grundval av den utredning som genom nämndens försorg

verkställdes, meddela föreskrifter rörande anställande av extra ordinarie per

sonal vid denna läroanstalt.

Såvitt avser flottans sjömansskola har föreslagits utbyte av en vakt

mästarbefattning i lönegrad MEo 5 mot en befattning för förman av 1 klass

i lönegrad MEo 7. Vidare har förordats utbyte av 1 kontorsbiträdesbefattning

i MEo 4 mot 1 kanslibiträdesbefattning i MEo 7 ävensom inrättande av 1 ny

sjukvårdsbiträdesbef attning.

Beträffande marinens poliskår har föreslagits, att i personalförteckningen

för nästa budgetår för poliskåren i Göteborg upptagas — förutom i personalförteckningen

för innevarande budgetår uppförd personal, nämligen 1 överkonstapel

i lönegrad MEo 12 och 2 konstaplar i lönegrad MEo 9 — 4 poliskonstaplar

i lönegrad MEo 9.

Under rubriken Marinens väderlekstjänst har departementschefen föreslagit

uppförande av -— förutom nu under rubriken Marinens lokala väderlekstjänst

uppförda 2 befattningar för militärmeteorolog av 3. graden i lönegrad

MEo 13 — 1 befattning för militärmeteorolog av 2. graden i lönegrad MEo 15

och ytterligare 1 befattning för militärmeteorolog av 3. graden.

Under rubriken Förrådscentralerna för läkemedel har departementschefen

räknat med 2 befattningar för förrådsmän i lönegrad MEo 5.

Kostnaderna för avlöningar till den extra ordinarie personal, som sålunda

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

97

ansetts böra uppföras å personalförteckningen för nästkommande budgetår,

hava beräknats uppgå till omkring 1 450 000 kronor.

För viss extra personal m. m. beräknas för nästa budgetår ett belopp av

i runt tal 610 000 kronor.

För avlöning till fänrikar bar för nästa budgetår beräknats ett belopp av i

runt tal 330 000 kronor (nu 365 000 kronor).

Under rubriken Fiss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren har föreslagits

planenlig utökning med 1 befattning för marinläkare av 2. graden. För

arvoden till här avsedd personal har beräknats ett från 165 000 kronor till

168 000 kronor förhöjt belopp).

Till kontant ersättning åt musikelever har räknats med oförändrat belopp,

15 120 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal har beräknats till, i avrundat tal, 2 575 000 kronor.

5. Rörligt tillägg.

För tillgodoseende av medelsbehovet under denna anslagspost har för

innevarande budgetår beräknats ett belopp av 3 910 000 kronor. Med hänsyn

till i det föregående framlagda förslag har anslagsposten för budgetåret

1946/47 ansetts böra upptagas med förslagsvis 3 700 000 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda

medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal

m. fl. att uppgå till 30 200 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med

1 200 000 kronor.

Den av departementschefen för nästa budgetår förordade personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän vid marinen upptager — med undantag för

det fast anställda manskapet — i huvudsak de nya beställningar, som erfordras

för den planenliga utökningen av organisationen av flottan och kustartilleriet.

Utskottet har icke funnit något att invända mot de tillämpade grunderna för

beräkning av ifrågavarande personalbehov och får därför tillstyrka, att nämnda

förteckning fastställes. Personalförteckningen för pensionerad personal i

arvodesbefattning, beträffande vilken förteckning allenast en mindre

jämkning förordats, bör likaledes kunna godtagas. Den verkställda beräkningen

av medelsbehovet under anslagsposterna har icke givit utskottet anledning

till särskilt uttalande.

I fråga örn det i motionerna I: 112 och II: 217 gjorda yrkandet örn förbättrad

löneställning för det fast anställda manskapet har utskottet yttrat

sig vid behandlingen av arméns motsvarande anslag. Utskottet får vidare

hänvisa till vad utskottet ovan anfört i vissa frågor, som beröra flera försvarsgrenar.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192. ii38 46 7

Utskottet.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 192.

i arvodesbefattning vid marinen, vilka i särskild ordning överlämnats

till riksdagen;

b) bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda

föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med

genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för

fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

c) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget
-

året 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... kronor 22 800 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis .................. » 925 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ...... » 800 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................ » 2 575 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 3 700 000

Summa kronor 30 800 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 600 000

Nettoutgift kronor 30200000;

d) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 200 000 kronor.

24:o) Marinen: Avlöningar till civil handräckningspersonal. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 232 och 233) att till Marinen: Avlöningar

till civil handräckningspersonal för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 375 000 kronor.

Såsom framgår av vad som i det föregående under punkten 20 anförts har

departementschefen vid behandlingen av ett av statens organisationsnämnd

framlagt förslag rörande anställande av civil eldarpersonal vid försvarsväsendet

tillstyrkt, att för marinen skulle för nästa budgetår beräknas 71 helårsanställda

eldare samt grov- och diversearbetare ävensom 17 säsonganställda

grov- och diversearbetare. Lönekostnaderna för denna personal ha uppskattats

till 375 000 kronor. Medel för dessa lönekostnader hava synts departementschefen

böra anvisas under ett särskilt förslagsanslag, benämnt

Marinen: Avlöningar till civil handräckningspersonal. Departementschefen

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

99

har erinrat, att detta anslag kunde komma att belastas med kostnader för personal

utöver den här angivna, i den mån nämligen för marinen foges i anspråk

den reservpersonal för eldningstjänst, för vilken medel preliminärt beräknats

under arméns motsvarande anslag.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet anfört vid behandlingen i det

föregående av arméns motsvarande anslag, har intet att erinra mot den under

förevarande punkt äskade medelsanvisningen.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till civil handräckningspersonal

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 375 000 kronor.

25:o) Marinen: Familjebidrag. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 82) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Marinen: Familjebidrag för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 155 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 25, s. 233) att till Marinen: Familjebidrag för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet i det föregående under punkt 21 anfört

får utskottet i enlighet med Kungl. Majits förslag hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Familjebidrag för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

26:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr

1 bär Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 112) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av

26 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 26, s. 233—251) att

dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet,

vilka komme att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda

personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunde

visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag

godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvap
-

Utskottet.

Utskottet.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Statsutskottets utlåtande nr 192.

nets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1946/47;

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 25 650 000 kronor.

Vidare har utskottet i detta sammanhang till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Carlström

och Grym (I: 115) och den andra inom andra kammaren av herr Jansson i

Kalix m. fl. (11:213), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla att nuvarande innehavaren av studierektorstjänsten i

flygstaben från och med den 1 juli 1946 inplaceras i lönegraden MEo 30 med

rätt för innehavaren att uppbära lön enligt slutlöneklassen inom nämnda lönegrad,

d. v. s. 32:a löneklassen, d. v. s. samma löneförmåner som tillkomma

studierektorn vid arméstaben.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen II: 213.

Över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

försvarsväsendets lönenämnd avgivit yttrande.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 23 400 000

kronor.

Av den av departementschefen lämnade redogörelsen för beräkningen för

nästa budgetår av de olika anslagsposterna och av personalbehovet inhämtas

i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Med avseende å flygstaben har, då en av militärmeteorologerna på övergångsstat

i lönegrad A 18 numera erhållit befattning som militärmeteorolog

i lönegrad Ca 22, föreslagits att en av de i personalförteckningen å övergångsstat

upptagna befattningarna som militärmeteorolog i lönegrad A 18 skulle

utgå.

Beträffande personal vid flygvapnet har för nästa budgetår —• med undantag

för det fast anställda manskapet -—• upptagits i stort sett den ordinarie

personal vid flygvapnet, som för budgetåret 1946/47 angivits i den preliminära

plan för personalökning under femårsperioden, vilken i anslutning till

framläggandet av propositionen 1942: 210 överlämnades till riksdagens vederbörande

utskott, dock med de avvikelser, som betingas av 1943 års riksdags

beslut rörande omorganisation av flygförvaltningen samt beslutet örn Söder

töms flygflottilj.

Antalet officerare motsvarar med nyss angiven reservation i huvudsak

det antal, som upptagits i nämnda plan. Med hänsyn till befordringsläget har

dock ökningen av antalet löjtnantsbeställningar begränsats. I enlighet härmed

har departementschefen förordat, att följande nya beställningar planenligt

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192. 101

upptagas för nästkommande budgetår, nämligen 1 för flottiljchef, avsedd för

Södertörns flygflottilj, 5 för majorer, 5 för kaptener och 25 för löjtnanter.

Beträffande underofficerare har på grund av befordringsläget antalet

sergeanter måst upptagas lägre än enligt förutnämnda plan. Departementschefen

har på förslag av flygvapenchefen föreslagit införande av en not till

personalförteckningen med innehåll att, örn ledig beställning i lönegrad

UO 2 icke kunde besättas med därtill kompetent beställningshavare, beställningen

finge tills vidare ersättas med beställning i lönegrad UO 1.

I årets personalförteckning äro underofficerarna i lönegrad U0 3 upptagna

under benämningarna förvaltare och förvaltare (i kassörsbefattning). Till den

första kategorien hänföras de underofficerare, vilka tidigare benämndes förrådsförvaltare

och flygstationsmästare. Då det ur redovisningstekniska m. fl.

synpunkter ansetts önskvärt, att sistnämnda båda kategorier redovisades var

för sig i personalförteckningen, har departementschefen tillstyrkt ett av flygvapenchefen

framställt förslag härom. De båda kategorierna hava i förslaget

till personalförteckning upptagits under benämningarna förvaltare (i förrådsbefattning)

och förvaltare (i flygstationsbefattning).

Departementschefen har förordat, att för nästkommande budgetår följande

antal underofficersbeställningar skola planenligt tillkomma, nämligen 2 förvaltare

(i förrådsbefattning), 10 förvaltare (i flygstationsbefattning), 23 fanjunkare,

1 fanjunkare (i kassörsbefattning) och 25 sergeanter. Samtidigt böra,

framhåller departementschefen, såsom tidigare förutsatts 2 beställningar

för förvaltare (i förrådsbefattning) vid centrala verkstäder utgå ur förteckningen.

Beträffande manskap har departementschefen hänvisat till vad han anfört

under punkten 4 i propositionen.

I fråga örn flygvapnets civilmilitära personal har departementschefen

föreslagit en ökning av ingenjörspersonalen med 1 flygdirektör av 1. graden,

13 flygingenjörer av 1. graden och 3 flygingenjörer av 3. graden. Samtidigt

har föreslagits en minskning av flygingenjörsbeställningarna av 2. graden

med 3.

Departementschefen har förordat, att till envar av styresmännen för de

centrala flygverkstäderna vid Malmen, Västerås och Arboga, för närvarande

flygdirektörer av 1. graden i lönegrad Ca 30, finge under nästa budgetår utgå

ett lönefyllnadsarvode av 2 100 kronor för år.

Antalet flygläkarbeställningar har för nästa budgetår föreslagits ökat med

en beställning såsom flygläkare av 1. graden, avsedd för Södertörns flygflottilj.

Beträffande meteorologpersonalen lia på grund av bristande tillgång på

kompetent personal i innevarande budgetårs personalförteckning endast uppförts

3 beställningar för militärmeteorolog i lönegrad Ca 22, medan enligt

1943 års riksdagsbeslut det centrala väderleksorganet i flygstaben skulle utgöras

av 1 stabsmeteorolog, 2 förste militärmeteorologer, 3 militärmeteorologer

samt 5 militärmeteorologer av 2. graden. Departementschefen har förordat,

att för nästkommande budgetår uppföras beställningar för 1 stabs
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 192.

meteorolog i lönegrad Ca 30, 1 förste militärmeteorolog i lönegrad Ca 26 och

2 militärmeteorologer i lönegrad Ca 22.

Av beställningar för verkmästare har föreslagits planenlig ökning med 4

för verkmästare av 1. klassen.

Antalet mästare har liksom föregående år med hänsyn till förbättrade rekryteringsmöjligheter

befunnits kunna ökas något hastigare än som beräknades

1 försvarsbeslutet. Med anledning härav har departementschefen förordat, att

för nästa budgetår i förteckningen upptagas 50 mästare av 1. klassen och 120

av 2. klassen eller tillhopa 170 mot i försvarsbeslutet för nämnda budgetår beräknade

147 och vid slutligt genomförd organisation 265.

Beträffande personal vid flygförbanden föreslås för Södertörns flygflottilj

utökning med 1 maskinist i lönegrad Ca 12 samt 1 eldare av 1. klassen och

2 förrådsvaktmästare, samtliga i lönegraden Ca 7.

Medelsbehovet under anslagsposten har av departementschefen för nästa

budgetår beräknats till 17 700 000 kronor (nu 16100 000 kronor).

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för pensionerad

personal i arvodesbefattning ha upptagits befattningar för tillhopa

51 officerare och 81 underofficerare.

För budgetåret 1946/47 har föreslagits uppförande i personalförteckningen

av befattningar för ytterligare 1 officer, avsedd som mobiliseringsofficer vid

Södertörns flygflottilj, samt 3 underofficerare, avsedda som expeditionsunderofficerare

vid samma flygflottilj. Antalet expeditionsunderofficerare har —

liksom för innevarande budgetår -— föreslagits skola beräknas till fyra vid

flygbaskåren och tre vid varje flottilj, enär en minskning till det i propositionen

1942: 210 förutsatta antalet icke kunde genomföras, förrän behovet av

stamunderofficerare fyllts.

Medelsbehovet under anslagsposten har i enlighet härmed för nästa budgetår

beräknats till 900 000 kronor (nu 875 000 kronor). Inflytande pensionsmedel

ha ansetts böra upptagas till 700 000 kronor (nu 675 000 kronor).

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Under de senaste åren har undervisningen inom flygvapnet successivt omlagts

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förutsatts i 1942 års försvarsbeslut.

Vid omdaningen av undervisningen ha dock, framhåller departementschefen,

självfallet beaktats de erfarenheter som vunnits sedan beslutet

fattades. För nästa budgetår hade man enligt departementschefen att räkna med

en fortsatt utveckling på detta område. Därtill komme, att inrättandet av en nv

yrkesgren för stammanskap, stamflygförare (jfr punkt 4), komme att i olika

hänseenden påverka utbildningsorganisationen. Då slutliga utbildningsplaner

ännu ej kunnat uppgöras, förelåge för närvarande svårigheter att i detalj be
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

103

räkna medelsbehovet för olika utbildningsanstalter. Emellertid hade departementschefen

i nuvarande läge ansett sig böra i stort godtaga de förslag, som

myndigheterna härutinnan framlagt. Uteslutet vore dock icke, att det vid den

slutliga utformningen av utbildningsorganisationen under nästa budgetår

kunde visa sig erforderligt att inom den totala anslagsramen vidtaga jämkningar

i föreliggande beräkningar.

Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.

För arvoden till lärare i militära ämnen vid flygvapnets utbildningsanstalter

ha för innevarande budgetår beräknats sammanlagt 62 600 kronor, därvid

icke inräknade kostnaderna för de enligt äldre bestämmelser övergångsvis

utgående arvodena. Sistnämnda arvoden har departementschefen enligt

under hand inhämtade uppgifter beräknat till cirka 8 000 kronor.

För nästa budgetår har departementschefen beräknat medelsbehovet till

ifrågavarande lärararvoden till 81 000 kronor, inberäknat kostnaderna för berörda

övergångsvis utgående arvoden. Härvid har, med hänsyn till svårigheten

att vid tidpunkten för propositionens avlämnande beräkna för de olika

utbildningsanstalterna specificerade anslagsbelopp, förutsatts, att det skulle

få ankomma på Kungl. Maj:t att i detalj pröva vilka arvodesbelopp, som äro

erforderliga för de olika skolorna.

I den för budgetåret 1945/46 fastställda förteckningen å arvoden utöver

lön till militär och civilmilitär personal finnes under rubriken Övriga arvoden

upptaget ett belopp av 1 800 kronor, avsett för militärmeteorolog, som uppehåller

befattningen såsom chef för flygstabens väderleksavdelning. Vid bifall

till departementschefens förut berörda förslag om uppförande av en beställning

för stabsmeteorolog å personalförteckningen för ordinarie tjänstemän

har nyssnämnda arvode å 1 800 kronor ansetts böra utgå ur arvodesförteckningen.

I enlighet med vad departementschefen anfört under anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän ha å arvodesförteckningen uppförts 3 arvoden

å 2 100 kronor för styresmännen vid de centrala flygverkstäderna å

Malmen samt i Västerås och Arboga.

Med beaktande av vad sålunda föreslagits har medelsbehovet för nästa budgetår

till arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal uppskattats

till 94 235 kronor.

Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.

Vad beträffar flygbasområdesstaberna har föreslagits att i arvodesförteckningar

för budgetåret 1945/46 upptaget belopp av sammanlagt 37 800 kronor

för arvoden till tillsynsmän vid krigsflygfält och övningsplatser med hänsyn

till nytillkomna flygfält m. m. höjes till 39 900 kronor.

Med avseende å flygförbanden har för arvoden till civila lärare vid flygvapnets

manskapsskolor för nästa budgetår upptagits ett belopp av 215 000

kronor (nu 189 000 kronor).

För arvoden till civila lärare vid flygkrigshögskolan har upptagits ett belopp

av 6 300 kronor (nu 11500 kronor).

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Arvodesbeloppet för civila lärare vid as plantskolan har föreslagits höjt

från 23 560 kronor till 23 800 kronor.

För tekniska skolan har beräknats ett belopp av 5 000 kronor till arvoden

åt civila lärare. Departementschefen har därvid förutsatt att det skulle ankomma

på Kungl. Majit att närmare pröva medelsbehovet, när undervisningens

omfattning bättre kunde överblickas.

Slutligen har departementschefen i anslutning till vad han vid behandlingen

av arméns avlöningsanslag anfört angående behovet av personalvårdsassistenter

förordat, att för nämnda ändamål beräknades ett belopp av 16 000

kronor för flygvapnet.

Med beaktande av de föreslagna ändringarna har arvodessumman för nästa

budgetår beräknats till 329 990 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslagspost har beräknats

till (94 235 + 329 990 =) i runt tal 425 000 kronor (nu 400 000 kronor).

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Med avseende å i personalförteckningen redovisade extra ordinarie tjänstemän

har föreslagits i huvudsak följande.

I avbidan på omorganisation av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

har för innevarande budgetår för flygstaben uppförts en befattning såsom

byrådirektör i lönegrad Eo 28. Sedan denna omorganisation numera kommit

till stånd, har befattningen föreslagits skola utgå ur personalförteckningen.

Departementschefen har föreslagit inrättande vid flygstaben av 4 stabstrafikledare

i lönegrad MEo 20.

Vidare har föreslagits inrättande dels av en ny befattning för kanslibiträde

i lönegrad MEo 7 i utbyte mot en befattning i MEo 2 och dels av en befattning

för telefonvakt i lönegrad MEo 2.

Slutligen har beträffande flygstaben föreslagits, att de för närvarande under

rubriken Flygstaben redovisade befattningshavarna — 6 tekniska biträden, 6

kontorsbiträden och 4 skrivbiträden — vilka tjänstgöra vid den militära

väderlekscentralen, i likhet med övrig personal vid nämnda central i personalförteckningen

skola uppföras under rubriken Väderlekstjänsten.

Vidkommande flygförbanden har chefen för flygvapnet ånyo upptagit de

tidigare vid olika tillfällen och senast i medelsäskandena för innevarande

budgetår (se propositionen 1945: 170) framlagda förslagen om löneregleringar

för signalister, sjukvårdsförmån och garageförmän.

Vidkommande signalisterna har flygvapenchefen framhållit nödvändigheten

av att denna personal erhölle sådana avlöningsförmåner att återgång

till fredsförhållanden icke medförde, att personalen åter sökte sin utkomst på

den civila arbetsmarknaden, främst inom sjöfarten.

Civilförvaltningen har anfört, att flygvapnets signalister till övervägande

antal utgjordes av personal ur handelsflottan. Erfarenheterna hade visat, att

icke oväsentliga svårigheter förelåge att med nuvarande löneställning för

andre signalister rekrytera och bibehålla dylik personal i tjänst. Då arbets
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

105

uppgifterna för förste och andre signalisterna i stort sett vore desamma, föresloge

civilförvaltningen, att samtliga flygvapnets signalister upptoges i lönegrad

MEo 12 under tjänstebenämningen signalister.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha ansett, att

med prövning av frågan örn uppflyttning av andre signalisterna till MEo 12

borde anstå i avbidan på resultatet av tjänsteförteckningssakkunnigas

arbete.

För egen del har departementschefen förklarat sig anse, att förevarande

spörsmål borde bli föremål för ytterligare överväganden. Det syntes enligt

departementschefen få ankomma på Kungl. Majit att taga ställning till frågan

örn signalisternas lönegradsplacering.

Departementschefen har förordat inrättande av en befattning såsom biträdande

husmoder i lönegrad MEo 4 vid Hälsinge flygflottilj ävensom befattningar

för 1 husmoder av 1. klass och 1 biträdande husmoder vid Södertörns

flygflottilj, vilken flottilj avses skola uppsättas under nästa budgetår. Departementschefen

har likaledes förordat inrättande av en befattning för ytterligare

1 biträdande husmoder vid Upplands flygflottilj.

Departementschefen har biträtt ett av flygvapenchefen framfört förslag i

fråga örn inrättande av extra ordinarie befattningar för köks- och servisbiträden

vid Hälsinge och Södertörns flygflottiljer. Antalet befattningar syntes

departementschefen dock liksom för övriga flottiljer få bestämmas av Kungl.

Majit i enlighet med vad departementschefen anfört under punkten 6 i propositionen

angående rationalisering av driften vid matinrättningarna.

18 befattningar som skrivbiträden, tillika kartritare, i lönegrad MEo 4 ha

föreslagits skola från och med nästa budgetår överflyttas till rubriken Väderlekstjänsten.

Departementschefen har förordat, att för Södertörns flygflottilj uppföras

följande befattningar i personalförteckningen för extra ordinarie personal,

nämligen 1 förste trafikledare i MEo 18, 1 andre trafikledare i MEo 15, 1 förste

signalist i MEo 12, 2 andre signalister i MEo 10, 1 elektriker i MEo 10, 1 husmoder

av 1. klass i MEo 8, 1 sjukvårdsförman i MEo 7, 1 sjuksköterska i

MEo 7, 1 garageförman i MEo 7, 6 förrådsmän i MEo 5, 1 biträdande husmoder

i MEo 4, 1 kontorsbiträde i MEo 4, 1 sjukvårdsbiträde i MEo 3, 4

skrivbiträden i MEo 2 samt 1 telefonvakt av 2. klass i MEo 2.

1 personalförteckningen för innevarande budgetår finnas under rubriken

Väderlekstjänsten upptagna 2 militärmeteorologer av 1. graden i lönegraden

MEo 20, 24 militärmeteorologer av 2. graden i lönegraden MEo 15 och 40

militärmeteorologer av 3. graden i lönegraden MEo 13. Chefen för flygvapnet

har hemställt, att för nästa budgetår måtte, med hänsyn dels till den avsedda

slutliga personalsammansättningen, dels till tillgången på nu anställd personal

med kompetens för uppflyttning till högre befattningar, upptagas följande

antal befattningar, nämligen 17 för militärmeteorologer av 1. graden,

35 för militärmeteorologer av 2. graden samt 28 för militärmeteorologer av

3. graden. Departementschefen har intet haft att erinra häremot.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att i personalförteckningen för extra

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 192.

ordinarie personal skulle tillkomma befattningar för 5 föreståndare för observationscentralstation

i lönegrad MEo 10 och 18 kontorsbiträden vid sådan

station i lönegrad MEo 4. Personalen vid observationscentralstationerna avlönas

för närvarande med anlitande av flygvapnets övningsanslag.

Departementschefen, som vid anmälan i årets statsverksproposition (fjärde

huvudtiteln, s. 251) av medelsbehovet under flygvapnets övningsanslag förordat,

att kostnaderna för avlöning av väderleksobservationscentralernas personal

skola utgå från avlöningsanslaget, har ansett sig böra biträda chefens

för flygvapnet förslag att uppföra 5 föreståndare för här avsedda stationer på

extra ordinarie stat med placering i lönegraden MEo 10. Biträdespersonalen

borde emellertid uppdelas på två grupper. En grupp syntes böra omfatta 12

biträden i lönegrad MEo 4. Övrig personal syntes böra vara extra och hänföras

till lönegrad MEx 4.

Såsom framgår av det föregående har departementschefen förordat, att all

personal i väderlekstjänst skulle i personalförteckningen upptagas under

rubriken Väderlekstjänsten. Med beaktande av att en befattning som skrivbiträde,

tillika kartritare, borde tillkomma för tjänstgöring vid Södertörns flygflottilj,

har departementschefen sålunda förordat, att i personalförteckningen för

nästkommande budgetår under förevarande rubrik upptagas befattningar för

17 militärmeteorologer av 1. graden i lönegraden MEo 20, 35 militärmeteorologer

av 2. graden i lönegraden MEo 15, 28 militärmeteorologer av 3. graden

i lönegraden MEo 13, 5 föreståndare för observationscentralstation i

lönegraden MEo 10, 6 tekniska biträden i lönegraden MEo 7, 18 kontorsbiträden

i lönegraden MEo 4, 19 skrivbiträden, tillika kartritare, i lönegraden

MEo 4 och 4 skrivbiträden i lönegraden MEo 2.

För underofficers-, signal- och tekniska skolorna har föreslagits inrättande

av en befattning som kontorist i lönegrad MEo 8, avsedd för skolornas kassaförvaltning.

Kostnaderna för avlöningar m. m. till den extra ordinarie personal, som

sålunda bör uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår, lia beräknats

till 2 900 000 kronor.

För viss extra personal m. m. beräknas för nästa budgetår 337 000 kronor.

För avlöning m. m. till fänrikar lia för nästa budgetår beräknats 740 000

kronor (nu 840 000 kronor).

Under rubriken Viss icke-ordinarie läkar per sonat har föreslagits planenlig

utökning med 1 befattning för flygläkare av 2. graden. För arvoden till här

avsedd personal har beräknats ett från 20 000 kronor till 24 000 kronor förhöjt

belopp.

Till kontant ersättning åt musikelever har räknats med oförändrat belopp,

14 600 kronor.

Under rubriken Viss kontraktsanställd civil personal ha för budgetåren

1940/46 under flygvapnets avlöningsanslag funnits upptagna särskilda

anslagsposter för bestridande av avlöningskostnaderna för viss

kontraktsanställd civil personal. Syftet med anställandet av denna personal

har varit att med hänsyn till rådande knapphet på militärt utbildad

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

107

personal under den pågående utbyggnaden av flygvapenorganisationen frigöra

dylik personal från sådana sysslor och befattningar, som icke nödvändigt

kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. För budgetåret 1945/46

har för ändamålet beräknats ett belopp av 550 000 kronor, avsett för högst

157 befattningshavare i expeditionstjänst.

Chefen för flygvapnet har uppgivit, att personalläget icke möjliggör en

avveckling av den kontraktsanställda personalen under nästa budgetår.

Civilförvaltningen har med anledning härav beräknat behovet av dylik personal

för budgetåret 1946/47 till 166. Ökningen har föranletts av tillkomsten

av Södertörns flygflottilj. Medelsbehovet för avlönande av ifrågavarande

personal har departementschefen i enlighet med civilförvaltningens förslag

beräknat till i avrundat tal 580 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det förut anförda, i avrundat tal.

4 600 000 kronor.

5. Rörligt tillägg.

Medelsbehovet under förevarande anslagspost, som under innevarande

budgetår upptagits med 2 480 000 kronor, har med hänsyn till det ökade antalet

beställnings- och befattningshavare, som under nästa budgetår bomme

att avlönas från anslaget, beräknats till 2 725 000 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda

medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal

m. fl. att uppgå till 25 650 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

2 250 000 kronor.

De av departementschefen föreslagna ändringarna i flygvapnets personaluppsättning

äro — med undantag av det fast anställda manskapet —- i huvudsak

föranledda av det planenliga genomförandet under budgetåret 1946/47 av

den av 1942 års riksdag beslutade utökningen av flygvapnets organisation

under femårsperioden 1942/47, dock med de avvikelser, som betingas av 1943

och 1944 års riksdagars beslut rörande omorganisation av flygförvaltningen

respektive uppsättandet av Södertörns flygflottilj. I fråga örn inrättandet vid

flygvapnet av en särskild yrkesgren för stamflygförare av manskaps grad får

utskottet hänvisa till sitt under punkten 4 gjorda uttalande i ämnet.

Utskottet vill erinra, att 1945 års riksdag godkänt i propositionen nr 170

föreslagna grunder för lönereglering för militär meteorologpersonal. I enlighet

härmed skola bland andra militärmeteorolog placeras i lönegrad Ca 22,

militärmeteorolog av 1 respektive 2 och 3 graden i lönegraderna MEo 20,

respektive MEo 15 och MEo 13. I propositionen nr 240 till innevarande års

riksdag angående vissa löneställnings- och ersättningsspörsmål vid Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut, m. m. har föreslagits bland annat,

att med avseende å de civila meteorologerna statsmeteorolog skulle uppflyttas

till lönegrad A 23 och att begynnelselönen för meteorolog skulle utgå enligt

Utskottet.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 192.

15 lönegraden. Efter viss tids tjänstgöring i sistnämnda lönegrad borde uppfattning

till högre lönegrad äga ram. Ställningstagandet till frågan örn vilken

eller vilka lönegrader, som därvid skulle ifrågakomma, liksom till frågan

örn tidsintervallerna mellan förekommande uppflyttningar borde emellertid

tills vidare anstå. Ifrågavarande proposition har numera bifallits av riksdagen.

Då det måste anses rättvist, att löneställningen för den militära

meteorologpersonalen överensstämmer med vad som beslutats för motsvarande

civila befattningshavare, finner utskottet sig böra föreslå den ändringen

i personalförteckningen, att militärmeteorolog uppflyttas till lönegrad

Ca 23. Beträffande övrig lägre meteorologpersonal torde böra gälla vad i

förenämnda proposition anförts i fråga örn motsvarande civila personal. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att härutinnan träffa avgörande. Vid

bifall till vad sålunda föreslagits torde någon uppräkning av vederbörliga

anslagsposter icke vara erforderlig.

Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet örn höjd löneställning för

innehavaren av studierektorstjänsten vid flygstaben har försvarsväsendets

lönenämnd i sitt yttrande i ämnet framhållit, att lönenämnden icke ansett

sig kunna tillstyrka, att avgörande träffas örn lönegradsplaceringen för nämnde

studierektor utan att löneställningen för studierektorerna vid de övriga försvarsgrenarnas

staber samtidigt tages under omprövning. Utskottet vill med

anledning härav framhålla, att utredning numera verkställts angående samordnande

av studierektorernas vid försvarsgrenarna verksamhet därvid även

berörts löneställningen för dessa rektorer. Då denna utredning verkställts

på uppdrag av Kungl. Maj:t, synes utskottet icke lämpligt, att innan utredningen

blivit föremål för Kungl. Maj:ts prövning riksdagen nu fattar beslut

i anledning av densamma. Utskottet, som därför anser sig förhindrat att tillstyrka

det motionsvis gjorda yrkandet, föreställer sig emellertid att frågan

örn ifrågavarande studierektorers löneställning skall utan alltför långt dröjsmål

kunna underställas riksdagens prövning.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

framlagda förslagen rörande beräkningen av antalet beställnings- och

befattningshavare vid flygvapnet för nästa budgetår och av de i avlöningsstaten

ingående anslagsposterna.

I fråga örn det i motionerna I: 112 och II: 217 gjorda yrkandet örn förbättrad

löneställning för det fast anställda manskapet har utskottet yttrat sig vid

behandlingen av arméns motsvarande anslag. Utskottet får vidare hänvisa

till vad utskottet ovan anfört i vissa frågor, som beröra flera försvarsgrenar.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 115 och II: 213

samt i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) med den ändringen att beställning för militärmeteorolog

skall hänföras till lönegraden Ca 23, för budgetåret 1946/47 fastställa

de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för

pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet, vilka

i särskild ordning överlämnats till riksdagen;

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

109

b) bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda

föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med

genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för

fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... kronor 17 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i ar
vodesbefattning,

förslagsvis ................ » 900 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ...... » 425 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................ » 4 600 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 2 725 000

Summa kronor 26 350 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 700 000

Nettoutgift kronor 25650000;

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 25 650 000 kronor.

27:o) Flygvapnet: Avlöningar till civil handräckningspersonal. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 27, s. 252 och 253) att till Flygvapnet: Avlöningar

till civil handräckningspersonal för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 825 000 kronor.

Såsom framgår av vad departementschefen anfört vid behandlingen i årets

statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 123) av anslaget

till Flygvapnet: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt hade flygförvaltningen

under nämnda anslag äskat 200 000 kronor för anställande av civil

personal för den inre renhållningen. Departementschefen upptog icke detta

äskande i nämnda sammanhang utan förklarade sig vilja först i samband med

behandlingen av motsvarande spörsmål för de övriga försvarsgrenarna taga

ställning till frågan. I detta sammanhang har chefen för flygvapnet nu därutöver

begärt 400 000 kronor för anställande av civil personal för den yttre

renhållningen.

Departementschefen, som ansåge det vara lämpligt att även för flygvapnet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Utskottet.

Utskottet.

uppföra ett särskilt anslag för lönekostnader för kollektivavtalsanställd personal,

har vidare anfört följande.

Enligt vad jag inhämtat avses den civila personalen för den inre renhållningen

skola ombesörja städning och renhållning av logement och i anslutning

därtill belägna dagrum och dylikt. Jag vill i anledning härav framhålla,

att statens organisationsnämnd i sina personalberäkningar för rationaliserat

normalinfanteriregemente icke räknat med särskild personal för städning

av kompanilokaler. För dylikt arbete har avsetts sjukredo visad delvis

tjänstbar värnpliktig personal. Jag anser, att det skall vara möjligt att i

större utsträckning än flygförvaltningen räknat med taga i anspråk tillgänglig

personal för såväl den yttre som den inre renhållningen. Om alla möjligheter

därtill utnyttjas och arbetet rationaliseras, borde enligt min mening ett

starkt reducerat belopp, högst 200 000 kronor, kunna förslå för anställande

under nästa budgetår av oundgängligen erforderlig civil personal för renhållningsuppgifter.

I det föregående vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga för armén

har jag i likhet med statens organisationsnämnd förordat, att för vård och

skötsel av värmeanläggningar vid flygvapnet beräknas 107 helårsanställda

eldare samt grov- och diversearbetare och 51 säsonganställda grov- och diversearbetare.

Lönekostnaderna för denna eldarpersonal böra beräknas under

detta anslag. Kostnaderna uppskattas till i runt tal 625 000 kronor med nu

gällande löneavtal såsom grund.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag skulle härigenom

uppgå till (200 000 + 625 000 =) 825 000 kronor. Det bör ankomma

på Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter för reglering av medelsförbrukningen

under anslaget.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet anfört vid behandlingen i det

föregående av arméns motsvarande anslag, har intet att erinra mot den under

förevarande punkt äskade medelsanvisningen.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till civil handräckningspersonal

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 825 000 kronor.

28:o) Flygvapnet: Familjebidrag. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t

under fjärde huvudtiteln (punkt 118) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 57 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 28, s. 253) att till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet i det föregående under punkt 21 anfört

får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

lil

29:o) Sjökarteverket: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 146) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 511 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 29, s. 253—281) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

sjökarteverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 530 000 kronor.

Vidare har utskottet till behandling i förevarande sammanhang förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Carl Eric Ericsson och Wetter (I: 271) och den andra inom andra kammaren

av herr Hagberg i Malmö ra. fl. (11:423), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, dels att föreståndarna vid sjökarteverkets kontrollstationer

i Stockholm, Göteborg och Malmö må erhålla ordinarie anställning,

dels ock att dessa föreståndare må placeras i 23:e lönegraden;

dels en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (11:421),

vari hemställts, att riksdagen ville dels besluta lönegradsplaceringarna vid

sjökarteverket i enlighet med vissa av motionären framställda förslag samt

dels besluta öka sjökarteverkets avlöningsanslag för budgetåret 1946/47 till

542 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (II: 422),

vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville hemställa örn

utredning rörande sjökarteverkets organisation i vissa i motionen berörda

delar.

Den i motionen II: 421 gjorda framställningen innebär, att befattningen

som redaktör för tidskriften Underrättelser för sjöfarande och befattningen

som militärhydrograf skulle placeras i lönegrad A 24, att en befattning som

materialförvaltare i lönegrad A 15 skulle uppföras å sjökarteverkets personalförteckning

samt att förste ritarbefattningen å rättelse- och reproduktionsdetaljen

skulle placeras i lönegrad A 19 med tjänstebenämningen kartograf.

Den i motionen II: 422 åsyftade utredningen skulle enligt motionären omfatta

följande frågor, nämligen dels huruvida icke sjökarteverkets kontrollstationer

borde sortera under kommerskollegium, dels huruvida icke den

kontrollstationsföreståndarna åliggande kompass- och lanternekontrollen

borde överföras till fartygsinspektionen, dels örn icke den jordmagnetiska avdelningen

vid sjökarteverket borde överföras till motsvarande organ vid

rikets allmänna kartverk, dels ock huruvida icke statsisbrytarverksamheten

borde överföras till sjökarteverket.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 271, II: 421 och II: 422.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 511000

kronor.

På grundval av ett av statens organisationsnämnd framlagt förslag beslöt

1945 års riksdag (projiosition nr 170, s. 364 o. f.: riksdagens skrivelse

nr 353) vissa ändringar i sjökarteverkets organisation. I samband med

utarbetandet av förslaget, vilket närmast föranletts av ett uttalande av 1944

års riksdag (riksdagens skrivelse nr 4, punkt 131 :o), aktualiserades vissa löneregleringsfrågor

inom verket. I syfte att få samtliga sådana frågor mera ingående

belysta i ett sammanhang tillkallades enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 26 oktober 1946 en särskild utredningsman, t. f. statskommissarien

K. A. Lindbergson, att såsom sakkunnig inom försvarsdepartementet

biträda med utredning av dessa frågor. Resultatet av utredningen

har av Lindbergson framlagts i skrivelse den 14 januari 1946. Med hänsyn

till de vitt skilda synpunkter, som under de senaste åren från olika håll framförts

rörande sjökarte verkets lönefrågor, har utredningsmannen under några

veckors tid följt de olika befattningshavarnas arbete inom verket, varjämte

särskilda experter anlitats för utredning av vissa spörsmål av speciell natur.

Utredningsmannen har således, framhåller departementschefen, kunnat bilda

sig en ingående kännedom örn de olika befattningshavarnas ansvar och arbetsuppgifter.

Beträffande sjökarteverkets nuvarande organisation ävensom utredningsmannens

förslag och däröver avgivna remissutlåtanden får utskottet hänvisa

till propositionen s. 255—276.

Departementschefen har för sin del anfört i huvudsak följande.

Vid min prövning av utredningsmannens förslag har jag ansett mig i stort

sett kunna godtaga detsamma. Med beaktande av vissa i remissutlåtandena

anförda synpunkter förordar jag dock, såsom av det följande framgår, vissa

avvikelser från förslaget.

I enlighet med utredningsmannens förslag, vilket i denna del lämnats utan

erinran i remissutlåtandena, tillstyrker jag, att verkschefen i lönehänseende

uppflyttas från lönegrad C 6 till C 8. Såsom utredningsmannen framhållit

torde denna lönegradsplacering icke föregripa den mera allmänna omprövning

av verkschefernas löneställning, som framdeles torde komma till stånd.

I fråga örn löneställningen för avdelningsföreståndarna ha i remissutlåtandena

skilda uppfattningar kommit till uttryck. Medan verkets styrelse och

civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund ansett, att föreståndarna för

sjökortsavdelningen samt nautiska och jordmagnetiska avdelningarna borde

placeras i lönegrad A 28, har statskontoret för dessa befattningshavare avstyrkt

högre löneställning än den nuvarande, A 26. Försvarets civilförvaltning

och lönenämnderna ha däremot icke haft något att erinra mot utredningsmannens

förslag, enligt vilket föreståndaren för sjökortsavdelningen skulle

placeras i 28:e lönegraden, medan de övriga två avdelningsföreståndarnas löneställning

skulle vara oförändrad. För egen del tillstyrker jag, att föreståndaren

för sjökortsavdelningen uppflyttas i 28:e lönegraden. Då av de båda

andra avdelningsföreståndarna fordras högre teoretiska kvalifikationer än av

föreståndaren för sjökortsavdelningen, har jag — ehuru dessa avdelningar

äro till omfattningen mindre — funnit det i viss mån tveksamt örn den nuvarande

löneställningen är tillräcklig. För närvarande har jag emellertid ansett

mig böra biträda utredningsmannens förslag även i dessa hänseenden.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122.

113

I enlighet med utredningsmannens förslag torde här avsedda tre befattningshavare

samtliga böra erhålla tjänstebenämningen byrådirektör. Jag vill erinra

om att exempelvis i kommerskollegium finnas byrådirektörer i såväl

28:e som 26:e lönegraden.

Den tekniska avdelningen, med en ingenjör i lönegraden A 21 såsom chef,

har genom 1945 års riksdagsbeslut organiserats genom utbrytning av den dåvarande

materieldetaljen ur sjömätningsavdelningen. Den nyorganiserade avdelningen

har i samband med viss omläggning av serviceorganisationen för

fartygsmaterielen avsetts skola erhålla ökade arbetsuppgifter. I särskild proposition

framlägges för riksdagen av omorganisationen betingat förslag örn

anvisande av medel för anordnande av lämpliga servicelokaler m. m. å Beckholmen

i Stockholm. Enligt utredningsmannens förslag skulle avdelningsföreståndaren

uppflyttas i lönegraden Eo 24. Civilförvaltningen, statskontoret

och lönenämndema ha emellertid med hänsyn till de kompetenskrav, som

avsetts skola gälla för befattningen, ansett sig icke kunna tillstyrka högre

löneställning än 22:a lönegi-aden. Ehuru vissa skäl tala för den av utredningsmannen

föreslagna lönegradsplaceringen, anser jag mig böra för närvarande

föreslå, att befattningen uppföres i lönegraden A 22.

Föreståndaren för expeditionen, för närvarande redogörare i lönegrad A 18,

synes med hänsyn till numera föreliggande erfarenheter böra på sätt utredningsmannen

föreslagit inplaceras i 20:e lönegraden med benämningen kamrerare.

I anledning av vad riksräkenskapsverket anfört beträffande tjänstebenämningen

vill jag erinra om att redan i annat centralt ämbetsverk finnes

kamrerare i denna lönegrad. I samband med löneregleringen böra de å personalförteckningen

uppförda befattningarna såsom kassör och redogörare utgå.

Anledning saknas att nu vidtaga ändring i den av föregående års riksdag beslutade

anordningen med en deltidsanställd befattningshavare för handläggning

av juridiskkadministrativa uppgifter.

utredningsmannen, vilken funnit befattningarna såsom aktuarie, kartografer

och assistenter i viss män kunna likställas med befattningarna såsom statsgeodet

och statskartograf i rikets allmänna kartverk, har i princip föreslagit

samma lönegradsplacering för sjökarteverkets som för rikets allmänna kartverks

här avsedda befattningar. Därvid har utredningsmannen utgått från

en placering i 22:a lönegraden för båda grupperna. I proposition till innevarande

års riksdag angående anslag till rikets allmänna kartverk har emellertid

framlagts förslag om uppfattning av befattningarna i allmänna kartverket

i 23:e lönegraden. Med hänsyn härtill torde även sjökarteverkets här

avsedda befattningar böra i princip uppföras i nämnda lönegrad. Emellertid

böra vissa befattningar placeras i lägre lönegrad. Sålunda kan jag icke för

närvarande tillstyrka, att militärkartografen uppflyttas i högre lönegrad

än A 22. Tjänstebenämningen torde böra ändras till militärhydrograf.

Samma lönegradsplacering torde böra tillämpas för den å nautiska avdelningen

tjänstgörande ^ assistent, som handhar redigeringen av Underrättelser

för sjöfarande. Såsom tjänstebenämning för denne befattningshavare

föreslår jag redaktör. Den andre assistenten å nautiska avdelningen bör på

sätt utredningsmannen föreslagit bibehållas i nuvarande lönegrad, Eo 21.

övriga till denna grupp hänförliga befattningshavare synas böra placeras i

23:e lönegraden. Den å sjökortsavdelningen tjänstgörande aktuarien torde

böra erhålla tjänstetiteln statsgeodet, medan de övrigas tjänstebenämning

bör vara statshydrograf.

Mot utredningsmannens förslag beträffande amanuensens löneställning har

jag intet att erinra.

Frågan örn löneställningen för ritar per sonalen har, såsom av det föregående

framgår, blivit ingående behandlad såväl av utredningsmannen som i

Biliana till riksdagens protokoll IDB), ti sami. Nr 11)2.

1138 46 H

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 192.

vissa remissutlåtanden. I samband därmed lia anförts olika synpunkter på

vissa frågor beträffande ansvarsfördelning m. m. Enär dessa frågor huvudsakligen

synas vara av natur att böra avgöras av verksledningen, anser jag

mig icke här böra taga ställning till desamma. Jag förutsätter, att de närmare

övervägas i samband med den revidering av verkets arbetsordning och

de i anslutning därtill utfärdade arbetsföreskrifterna, som synes erforderlig.

Av utredningen synes mig framgå, att inom originalritningsdetaljen bör inrättas

en befattning för en i förhållande till övriga ritare överordnad befattningshavare.

Befattningen synes i enlighet med lönenämndens förslag

böra placeras i lönegraden A 19. Jag utgår från att befattningens innehavare

tilldelas kvalificerade arbetsuppgifter, som svara mot den högre löneställningen.

Han bör således icke belastas med mera rutinmässigt kollationeringsarbete.

Med biträdande i viss utsträckning av verksstyrelsens _ förslag förordar

jag, att för samma detalj inrättas ytterligare en befattning i lönegraden

A17. Även för militärkartografiska detaljen torde, i enlighet med utredningsmannens

förslag, böra tillkomma en befattning i A 17. På sätt utredningsmannen

anfört torde vidare böra beräknas medel för utbyte av en befattning

såsom ritare i lönegrad Eo 11 mot en befattning i Éo 15. . Någon

förändring beträffande rättelse- och reproduktionsdetaljens ordinarie ritarpersonal

kan jag däremot icke tillstyrka. Genom de föreslagna lönegradsuppflyttningarna

kunna tre ritarbefattningar i lönegrad A 15 utgå. För den

nya befattningen i lönegrad A 19 samt ritarbefattningarna i 17:e och 15:e lönegraderna

förordar jag tjänstebenämningen kartograf.

De av utredningsmannen anförda synpunkterna beträffande ritarpersonalens

sjötjänstgöring synas böra närmare övervägas av verksledningen, vilken även

bör beakta vad utredningsmannen anfört rörande möjligheterna att i Ökad

utsträckning utnyttja ritbiträden i stället för ritare.

Förslaget örn inrättande av en befattning för materialförvaltare kan jag

icke för närvarande biträda. Med hänsyn härtill böra medel fortfarande beräknas

för arvode till den underofficer, som nu fullgör här ifrågavarande

arbetsuppgifter.

Även radiotelegrafistens löneställning torde böra regleras på sätt utredningsmannen

föreslagit. Enär befattningen bör bibehållas såsom extra ordinarie,

beräknar jag i "det följande under anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal medel för avlöning av en instrumentuppbördsman i

lönegrad Eo 13, varvid jag förutsätter, att det nuvarande tilläggsarvodet

icke vidare skall utgå. Under samma anslagspost böra även beräknas

medel för avlöning av ett tekniskt biträde i lönegrad Eo 6 vid sjökarteverkets

magnetiska laboratorium å Lovö. Kostnaderna för denna befattningshavares

avlöning bestridas för närvarande från sjökarteverkets anslag

till mätnings- och rekognosceringsverksamhet. En hos verket anställd i lönegraden

Eo 12 placerad uppbärdsmaskinist, vilken lönenämnden föreslagit till

ordinarie anställning, torde ytterligare någon tid böra bibehållas vid extra

ordinarie anställning, då han innehaft befattningen allenast sedan den 1 juli

1945.

Enär sjökarteverket synes ha stadigvarande behov av två expeditionsvakter,

tillstyrker jag det av bland andra verkets styrelse och lönenämndema framlagda

förslaget örn uppförande å personalförteckningen av två ordinarie expeditionsvaktsbefattningar,

den ena i lönegraden A 7 och den andra i A 5. Jag

kan däremot icke tillstyrka tjänstemannaförbundets förslag örn uppflyttning

av kontoristbefattningen i högre lönegrad.

Kontrollstationsföreståndarna i Stockholm, Göteborg och Malmö synas

böra bibehållas vid extra ordinarie anställning med oförändrad lön. På sätt

utredningsmannen föreslagit torde arvodena till motsvarande befattnings
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

115

havare i Sundsvall och Kalmar böra uppräknas med belopp, ungefär motsvarande

nu utgående dyrtidstillägg, eller till 3 000 kronor respektive 900 kronor.

Jag har icke heller något att erinra mot att ett å Göteborgsstationen anställt

tekniskt biträde beredes extra ordinarie anställning i lönegraden Eo 6.

Till frågan, huruvida viss kollektivavtalsanställd personal bör erhålla

tjänstemannaställning, är jag icke beredd att nu taga ställning. Jag förutsätter,

att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att i denna fråga fatta beslut.

Personalen torde även fortsättningsvis böra tills vidare avlönas av medel å

sakanslag.

I övrigt finner jag icke anledning till ändring i den för sjökarteverket gällande

personalorganisationen. Verksledningen torde emellertid böra uppmärksamma

vissa av utredningsmannen anförda synpunkter beträffande löneställningen

för biträdespersonal vid nyrekrytering.

Den å sjökarteverkets avlöningsstat uppförda anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän kan med hänsyn till vad i det föregående anförts

beräknas till 265 000 kronor (nu 250 000 kronor). Till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, beräknar jag 18 490 kronor (nu 17 910

kronor).

Medelsbehovet till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kan uppskattas

till oförändrat belopp, 146 000 kronor. Till särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän beräknar jag oförändrat 37 800

kronor. Då medelsbehovet till rörligt tillägg kan uppskattas till 62 710 kronor,

skulle det sammanlagda medelsbehovet under anslaget utgöra (265 000

+ 18 490 + 146 000 -f 37 800 -f 62 710 =) 530 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 19 000 kronor. Av anslagshöjningen belöpa omkring 7 000

kronor på överflyttning av vissa avlöningskostnader från andra anslag, varför

den verkliga anslagshöjningen utgör 12 000 kronor.

På förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1945 års riksdag vissa organisationsändringar

inom sjökarteverket, bland annat innebärande ändrad avdelningsindelning.

Med anledning av 1944 års riksdags uttalande om lämpligheten

av att vissa personalfrågor inom verket, som icke vore tillfredsställande ordnade,

gjordes till föremål för särskild översyn, har Kungl. Majit efter av särskilt

tillkallad utredningsman verkställd utredning i ämnet nu framlagt förslag

örn en mera allmän lönereglering för verkets personal. Utskottet har

vid sin prövning av de framlagda förslagen ansett sig med vissa avvikelser

kunna tillstyrka desamma.

I motionen II: 422 hava framställts vissa förslag örn ändring av bestämmelserna

örn sjökarteverkets arbetsuppgifter. Sålunda har ifrågasatts huruvida

icke sjökarteverkets kontrollstationer borde sortera under kommerskollegium

och den föreståndarna för nämnda stationer åliggande kompass- och

lanternekontrollen under fartygsinspektionen samt örn icke den jordmagnetiska

avdelningen vid verket borde överföras till motsvarande organ vid rikets

allmänna kartverk. Däremot skulle enligt motionen statsisbrytarverksamheten

överföras till sjökarteverket. Utan att i sak taga ställning till lämpligheten

av de ifrågasatta anordningarna anser utskottet emellertid de framställda

förslagen innehålla spörsmål, som torde vara förtjänta av att bliva

föremål för närmare utredning. Därvid torde även böra undersökas, huruvida

icke lämpligen till lotsstyrelsen böra överflyttas arbetsuppgifter, som avses

Utskottet■

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Statsutskottets''utlåtande nr 192.

i motionen. Utskottet vill förorda, att utredning kommer till stånd rörande

nu berörda frågor.

Med anledning av vad i motionerna I: 271 och II: 423 anförts och utskottet

i övrigt inhämtat rörande löneställningen för kontrollstationsföreståndarna i

Stockholm, Göteborg och Malmö vill utskottet ifrågasätta, huruvida icke behovet

av nämnda kontrollstationer får anses numera vara så konstant och

arbetet vid nämnda stationer innebära med hänsyn till sjöfartens säkerhet

ett sådant ansvar, att en fastare anställning och måhända en något förbättrad

löneställning än vad för närvarande är fallet borde beredas dem. Utskottet

vill dock icke nu föreslå någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag beträffande

dessa befattningshavare men anser att även berörda spörsmål bör bliva föremål

för ytterligare övervägande. Utskottet förutsätter, att resultatet av denna

förnyade översyn skall kunna föreläggas nästa års riksdag.

Beträffande den å nautiska avdelningen tjänstgörande assistent, som

handhar redigeringen av Underrättelser för sjöfarande, föreslås att denne befattningshavare

uppflyttas från lönegrad A 21 till lönegrad A 22 och erhåller

benämningen redaktör. Utskottet anser förslaget välgrundat och förordar

detsamma. Härav följer, att utskottet icke anser sig kunna förorda den ytterligare

höjning i lönegradshänseende, varom i motionen II: 421 hemställts.

I fråga örn den å sjökarteverkets stat nu uppförda befattningen såsom militärkartograf

i lönegrad A 21 föreslår departementschefen en till lönegrad

A 22 förhöjd löneställning, därvid tjänstebenämningen skulle ändras till militärhydrograf.

Utskottet vill med anledning härav framhålla, att sjömätningsavdelningen

inom sjökarteverket är uppdelad på tre detaljer, nämligen allmänna

sjömätningsdetaljen och militära sjömätningsdetaljen, en var under

chefsskap av en från flottan kommenderad officer i lönegrad Oa 3 samt

militärkartograf iska detaljen under chefsskap av militärkartografen. Enligt

de för sistnämnde befattningshavare fastställda kompetensfordringarna skall

han hava avlagt sjöofficersexamen eller examen såsom officer i flottans

reserv. Därest officer tjänstgör vid förvaltningsmyndighet äger han uppbära

särskilt förvaltningsarvode. Då lön för kapten tillika med nämnda arvode

överstiger befattningshavare i lönegrad A 22 tillkommande löneförmåner anser

utskottet sig böra förorda, att befattningen inplaceras i närmast högre lönegrad

eller alltså A 23. Utskottet kan däremot icke tillstyrka det i förberörda

motion II: 421 gjorda yrkandet örn uppflyttning av befattningen till lönegrad

A 24.

Å sjökarteverkets tekniska avdelning tjänstgör en från flottan kommenderad

flaggunderofficer å tvångsvis övergångsstat. Denne befattningshavare, som

alltsedan år 1929 varit inkallad till ständig tjänstgöring vid sjökarteverket,

tjänstgör under sommarmånaderna såsom mätningsförrättare och i övrigt såsom

materialförvaltare och arbetsledare för de till avdelningen hörande arbetarna,

Departementschefen har ansett sig icke för närvarande böra föreslå någon

ändring beträffande denna befattning. Utskottet kan emellertid icke dela

denna departementschefens uppfattning. Framhållas må att materialförvaltaren

är avdelningsföreståndarens närmaste man och ansvarar i dennes frånvaro

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

117

för avdelningen. Med hänsyn härtill och till arten och omfattningen i övrigt

av de arbetsuppgifter, som åligga materialförvaltaren, anser utskottet det till

fullo motiverat, att befattningen i fråga överföres till sjökarteverkets stat.

Härvid ansluter utskottet sig alltså till vad såväl den särskilde utredningsmannen

som statskontoret och statens organisationsnämnd förordat i denna

fråga. Vidkommande löneställningen anser utskottet sig böra föreslå, att befattningen

inplaceras i lönegrad A 15, vilken löneställning jämväl förordats

av utredningsmannen. Utskottet finner sig alltså kunna tillstyrka motionen

II: 421 i här berörd del. Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit bör

givetvis tillses, att ifrågavarande befattningshavare icke kommer att vid sidan

av den nya lönen uppbära någon del av övergångsstatslönen. I samband med

tjänstens omreglering bör vidare det särskilda arvode av 300 kronor, som nu

utgår till nämnde flaggunderofficer för handhavande av däcksuppbörden å

sjökarteverkets fartyg under den tid dessa icke äro på expedition, indragas.

Å vardera av sjökarteverkets rättelse- och reproduktionsdctalj och dess

originalritningsdetalj finnes för närvarande anställd bland andra en förste

ritare i lönegrad A 17. Enligt departementschefens förslag skulle förste ritaren

å originalritningsdetalj en uppflyttas till lönegrad A 19 med tjänstebenämningen

kartograf. Beträffande motsvarande befattning å rättelse- och reproduktionsdetaljen

föreslås icke annan ändring än att även denne — liksom

övriga ritare i 17:e och 15:e lönegraderna -—- skulle benämnas kartograf.

Utskottet kan för sin del icke finna, att några nya omständigheter tillkommit,

som motivera att ur ansvarighetssynpunkt åtskillnad göres dessa ritare emellan.

Någon differentiering av befattningarna i fråga synes utskottet följaktligen

icke böra ifrågakomma, utan bör åt dem beredas samma löneställning.

Därvid anser utskottet sig kunna på goda grunder biträda verksstyrelsens förslag,

att dessa båda ritare placeras i lönegrad A 18. Härav följer, att utskottet

avstyrker motionen II: 421 i nu förevarande del. I fråga örn den övriga ritarpersonalens

sammansättning och löneställning finner utskottet sig böra följa

departementschefens förslag.

På grund av det anförda föreslår utskottet följande ändringar i den av

departementschefen förordade personalförteckningen för sjökarteverket. Militärhydrografen

uppflyttas från lönegraden A 22 till lönegraden A 23. En

kartograf i A 19 och en i A 17 utbytas mot två kartografbefattningar i lönegrad

A 18. Vidare bör å personalförteckningen uppföras en befattning såsom materialförvaltare

i lönegrad A 15. Till följd härav bör anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän ökas med 6 000 kronor, anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, minskas med 300

kronor och anslagsposten till rörligt tillägg ökas med 300 kronor. Anslagets

slutsummma skulle härigenom komma att ökas med 6 000 kronor till 536 000

kronor. Framhållas må att vid bifall till förslaget örn uppförande å sjökarteverkets

stat av en befattning för materialförvaltare belastningen å marinens

anslag till personal å övergångsstat kommer att minskas med belopp, svarande

mot de till ovannämnde flaggunderofficer utgående löneförmåner.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 192

att riksdagen niå

I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 11:421

a) fastställa följande personalförteckning för sjökarteverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör .............................................. C 8

1 byrådirektör.............................................. A 28

2 byrådirektörer............................................ A 26

1 militärhydrograf.......................................... A 23

1 statsgeodet................................................ A 23

2 statshydrografer.......................................... A 23

1 ingenjör .................................................. A 22

1 redaktör .................................................. A 22

1 kamrerare ................................................ A 20

2 kartografer................................................ A 18

1 förste gravör.............................................. A17

3 kartografer................................................ A 17

5 gravörer .................................................. A 15

4 kartografer................................................ A 15

1 laborant .................................................. A 15

1 materialförvaltare........................................ A 15

1 tryckeriförman............................................ A 15

1 koppartryckare .......................................... A 10

1 kontorist.................................................. A 9

1 förste expeditionsvakt .................................. A 7

2 kanslibiträden............................................ A 7

3 ritbiträden................................................ A 7

1 expeditionsvakt .......................................... A 5

1 kontorsbiträde............................................ A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 statshydrograf............................................ Eo 23

1 assistent.................................................. Eo 21

3 kontrollstationsföreståndare (i Stockholm, Göteborg

och Malmö)..........„................................... Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 271 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t...................... »

18190

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192. 119

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.......................................... kronor 146 000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie oell

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... » 37 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »_03 010

Summa kronor 536 000;

c) till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 536 000 kronor.

II. med bifall till motionen II: 422 samt i anledning av motionerna

I: 271 och II: 423 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredningar i fråga örn ej mindre

den framtida ställningen i organisatoriskt hänseende rörande dels

sjökarteverkets kontrollstationer och den föreståndarna för

nämnda stationer åliggande kompass- och lanternekontrollen,

dels sjökarteverkets jordmagnetiska avdelning, dels ock statsisbrytarverksamheten,

än även anställningsformen och löneställningen

för föreståndarna för sjökarteverkets kontrollstationer i

Stockholm, Göteborg och Malmö.

30:o) Sjökarteverket: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t

under fjärde huvudtiteln (punkt 146) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 245 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 30, s. 281 och 282) att till Sjökarteverket: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 239 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 245 000 kronor.

Det nu framlagda förslaget innebär alltså en anslagsminskning med 6 000

kronor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 239 000 kronor.

31 :o) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. I propositionen

nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 146) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket:

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgetåret 1946/47 beräkna ett

reservationsanslag av 465 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 31, s. 282—285) att till Sjökarteverket: Mätnings- och rekog
-

Utskottet.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande m 192.

n oseen ngs verksamhet för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

430 000 kronor.

Anslaget är för innevarande år uppfört med 465 000 kronor.

Medelsbehovet för fältarbeten till sjöss är i väsentlig mån avhängigt av

drivmedelspriserna. Verksledningen har i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår räknat med följande priser, nämligen för motorbrännolja 135 kronor

per ton och för stenkol 73 kronor per ton. Emellertid torde, framhåller

departementschefen, dessa priser vara något för högt beräknade. Vad

anginge motorbrännoljan syntes departementschefen anledning saknas att

räkna med högre pris än det som lagts till grund för marinförvaltningens

anslagsäskanden för nästa budgetår, eller 125 kronor per ton. Kolpriset uppgår

enligt från sjökarteverket inhämtade uppgifter i öppna marknaden för

närvarande till omkring 65 kronor per ton. Med de sålunda angivna drivmedelspriserna

har departementschefen uppskattat medelsbehovet för fältarbeten

till omkring 120 000 kronor. Enär med hänsyn till sänkta drivmedelspriser

en reservation å innevarande års anslag örn åtminstone 5 000 kronor beräknats

kvarstå vid ingången av nästa budgetår, har departementschefen uppskattat

medelsbehovet för fältarbeten till sjöss till (120 000 — 5 000 =) 115 000

kronor. I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår bör, framhåller

departementschefen, beloppet ställas till förfogande allenast i den omfattning,

som svarar mot de under nästa budgetår rådande priserna.

Vid behandlingen av sjökarteverkets avlöningsanslag har departementschefen

beräknat medel för avlöning till det vid det jordmagnetiska observatoriet

å Lovö anställda tekniska biträdet. Med hänsyn härtill borde medelsbehovet

för driftkostnader vid observator^ kunna nedräknas med 4 000 kronor,

motsvarande de nuvarande avlöningskostnaderna för denne befattningshavare.

Med hänsyn till att driftkostnaderna i övrigt ökat har departementschefen

emellertid för ändamålet beräknat ett belopp av 3 500 kronor,

innebärande en minskning i förhållande till innevarande budgetår med allenast

2 000 kronor.

Ett av verksledningen framlagt förslag örn överflyttning till avlöningsanslaget

av kostnaderna för avlöningar till viss kollektivavtalsanställd personal

— beräknade till 24 500 kronor —- har departementschefen, såsom av det

föregående framgår, ansett sig icke kunna biträda. Då i sjökarteverkets anslagsäskanden

medelsbehovet för rustning och underhåll beräknats till 249 000

kronor, borde, framhåller departementschefen, samma medelsbehov uppskattas

till (249 000 + 24 500 =) 273 500 kronor. Emellertid har verkets styrelse i

skrivelse den 23 januari 1946, i samband med avgivande av förslag rörande

anordnande av servicelokaler å Beckholmen, uppgivit, att vid bifall till detta

förslag det för rustning och underhåll avsedda beloppet med hänsyn till beräknad

rationalisering av verksamheten kunde nedräknas med — förutom i

ansjagsäskandena angivet belopp, 13 000 kronor — ytterligare 5 500 kronor.

Medelsbehovet för här avsett ändamål har därför av departementschefen uppskattats

till (273 500 — 5 500 =) 268 000 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

121

Till fältarbeten på land och till komplettering av båtmateriel har beräknats

samma belopp som för innevarande budgetår, 3 000 kronor respektive 37 000

kronor.

En av sjökarteverkets ledning omnämnd radioekometod för ortbestämning

ur sikte av land syntes departementschefen ha vissa företräden framför den

radiopejlmetod, som de senaste åren försöksvis använts vid verket. Det syntes

därför välbetänkt att, såsom styrelsen förutsatt, anskaffningen av radiopejlmateriel

tills vidare icke ägde rum och att för sådan anskaffning anvisade

medel vid behov disponerades för anskaffning av och försök med ekoradiomateriel.

Departementschefen förutsatte, att redan anskaffad radiopejlmateriel

i görligaste män utnyttjades.

I enlighet med det anförda har departementschefen uppskattat medelsbehovet

för nästa budgetår under anslaget till (115 000 + 3 500 + 268 000 +

3 000 + 37 000 =) i uppåt avrundat tal 430 000 kronor, innebärande en anslagsminskning

med 35 000 kronor.

Beräkningen av medelsbehovet för fältarbeten till sjöss för nästa budgetår

har grundats på ett pris å motorbrännolja av 125 kronor per ton samt

ett kolpris av 65 kronor per ton. Denna beräkningsgrund har utskottet ansett

sig böra godtaga. Därest emellertid drivmedelspriserna under budgetåret

skulle understiga denna nivå, bör, såsom departementschefen förutsatt,

anslagsposten ställas till förfogande allenast i den omfattning, som svarar

mot de under budgetåret gällande priserna. Då utskottet jämväl i övrigt godtagit

den verkställda anslagsberäkningen samt icke funnit anledning till erinran

mot vad departementschefen anfört i fråga örn anskaffning av och försök

med viss ekoradiomateriel, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 430 000 kronor.

32:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. I propositionen

nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 156) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt:

Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1946/47 beräkna ett

reservationsanslag av 470 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:! i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 32, s. 285—288) att till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

3 500 000 kronor.

Anslaget har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 470 000

kronor. Därjämte har, efter i propositionen 1945: 334 framlagt förslag, å tillläggsstat

I till riksstaten för samma budgetår för ändamålet anvisats ett reservationsanslag

av 1 625 000 kronor. Medelsanvisningen för innevarande budgetår

utgör sålunda tillhopa 2 095 000 kronor.

Utskottet.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Utskottet.

I skrivelse den 13 februari 1946 Ilar forskningsanstaltens styrelse, efter samråd

med bland andra överbefälhavaren, framlagt beräkningar rörande behovet

av medel för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1946/47; Då ärendet är

av den natur att närmare redogörelse för detsamma icke kunnat lämnas till

Statsrådsprotokollet, har departementschefen beträffande detaljerna i medelsberäkningen

hänvisat till handlingarna i ärendet, vilka ställts till statsutskottets

förfogande. Av beräkningarna inhämtas, att kostnaderna för forskningsverksamheten

för nästa budgetår uppskattats till 4 039 000 kronor. På

anförda skäl föreslår emellertid anstalten, att anslaget för nästa budgetår begränsas

till 3 500 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att ifrågavarande forskningsverksamhet

nu kommit tämligen väl i gång och att densamma vore av den största

betydelse vid planläggandet av försvarets organisation och behov av utrustning

under de närmaste åren. Det vore därför angeläget att, såsom jämväl

förutsattes i fjol, fortsatt anslag anvisades för ändamålet. Mot de föreliggande

kostnadsberäkningarna, i vilka hänsyn tagits till tillgången på forskarpersonal

och möjligheterna till materielanskaffning för forskningsverksamheten,

syntes departementschefen i huvudsak intet vara att erinra. Departementschefen

förordade, att för ändamålet anvisades ett reservationsanslag av

3 500 000 kronor för nästa budgetår. I likhet med det för innevarande budgetår

anvisade anslaget borde anslaget fördelas efter bestämmande av Kungl.

Majit.

Utskottet får erinra, att riksdagen vid anvisande av förenämnda tilläggsstatsanslag

för innevarande budgetår framhöll angelägenheten av att forskningsverksamheten

på det militära området påskyndades så att resultatet så

långt möjligt vore kunde utnyttjas vid ställningstagande till frågan om försvarsorganisationens

utformning för tiden efter den löpande femårsperiodens

utgång. Då den ifrågavarande forskningsverksamheten nu kommit i gång och,

såsom departementschefen framhållit, får anses vara av den största betydelse

vid planläggandet av försvarets organisation och utrustning under de närmaste

åren, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att medel anvisas för

fortsatt forskningsverksamhet under nästa budgetår. Utskottet, som intet

har att erinra mot storleken av det äskade anslaget, får därför hemställa,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 3 500 000 kronor.

33:o) Försvarets socialbyrå: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 158) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Försvarets anställningsbyrå: Avlöningar

för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 67 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 33, s. 288—299) att

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

123

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

Försvarets socialbyrå, att tillämpas tills vidare från oell med budgetåret

1946/47;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för Försvarets

socialbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels ock till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 104 000 kronor.

Anslaget — nu benämnt Försvarets anställningsbyrå: Avlöningar — är

för innevarande budgetår uppfört med 67 000 kronor.

Från en i avlöningsstaten uppförd anslagspost å 9 400 kronor till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, utgå dels till ordföranden

i byråns styrelse arvode av 1 200 kronor, för år räknat, dels till anställningsbyråns

styrelses ledamöter och suppleanter — med undantag för ordföranden

och befattningshavare vid byrån — sammanträdesarvoden å 20 kronor

för dag, dels ock, med iakttagande av gällande bestämmelser rörande

arvodesbefattningar för pensionerad personal vid försvarsväsendet m. m., till

en pensionerad underofficer arvode, motsvarande nettolönen i löneklassen

UO 7.

Personalförteckningen upptager, såsom tjänsteman å ordinarie stat, en

chef i lönegraden C 6 och, såsom extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än 20, en förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24. Genom en till avlöningsstaten

fogad föreskrift har Kungl. Majit förklarat, att det, intill dess Kungl.

Majit annorlunda bestämmer, skall åligga chefen för anställningsbyrån att,

utan rätt till särskild ersättning, jämväl vara chef för statens arbetsmarknadskommissions

värnpliktshjälpsbyrå samt övrig personal vid anställningsbyrån

att enligt föreskrifter, som meddelas av byråns styrelse i samråd med

arbetsmarknadskommissionen, fullgöra arbetsuppgifter, vilka ankomma på

värnpliktshj älpsbyrån.

Utöver de i personalförteckningen uppförda befattningarna finnas följande

befattningar inrättade vid byrån, nämligen en amanuens i högst lönegraden

Eo 18, en assistent i lönegraden Eo 15, en kansliskrivare i lönegraden

Eo 11, en expeditionsvakt i lönegraden Eo 6 samt två kontorsbiträden i lönegraden

Eo 4 och ett kontorsbiträde i lönegraden Ex 4. Av de extra ordinarie

befattningarna vid byrån är befattningen för expeditionsvakt ännu icke tillsatt,

enär expeditionsvaktsgöromålen ombesörjas av hos statens arbetsmarknadskommission

anställd expeditionsvaktspersonal. A andra sidan uppehåller

kansliskrivaren hos anställningsbyrån befattningen såsom registrator hos

värnpliktshjälpsbyrån och tages enligt uppgift praktiskt taget helt i anspråk

härför.

Vid anmälan av propositionen 1946: 73 mod förslag till förordning om

familjebidrag åt värnpliktiga m. m., vilken proposition numera godkänts av

riksdagen, förordade departementschefen, att försvarets anställningsbyrå

(socialbyrå) skulle bliva tillsynsmyndighet för familjebidragsverksamheten

och erhålla vissa därmed jämförliga uppgifter i fråga örn värnpliktslån m. m.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 192.

De sålunda angivna arbetsuppgifterna tillkomma för närvarande statens arbetsmarknadskommission.

Vissa av dessa uppgifter äro betingade av den förstärkta försvarsberedskapen,

och de kostnader, som därigenom uppkomma, har departementschefen

ansett böra bestridas från anslag till avveckling av beredskapen. I detta

sammanhang har således ansetts böra prövas endast byråns behov av arbetskraft

för fullgörande av de arbetsuppgifter, som i fredstid normalt ankomma

på byrån.

Från denna förutsättning har anställningsbyrån beräknat behov föreligga

av ytterligare 7 befattningshavare, nämligen 3 byråsekreterare i Eo21, 1

amanuens i högst Eo 18, 1 kanslibiträde i Eo 7, 1 kontorsbiträde i Eo 4 och

1 skrivbiträde i Eo 2. Samtidigt skulle arbetsmarknadskommissionens personal

minskas med 10 befattningshavare. För sin del har departementschefen

funnit byråns beräkningar i och för sig godtagbara. Departementschefen har

härvid fäst uppmärksamheten på att tillämpningen av den nya familjebidragsföi

ordningen syntes ställa helt andra och större krav på tillsynsmyndigheten

än som varit fallet vid tillämpningen av motsvarande nu gällande bestämmelser.

Å andra sidan har departementschefen funnit anledning föreligga

att iakttaga viss försiktighet vid utökningen av byråns personal. Han har

sålunda framhållit, att den minskning av försvarets manskapskadrer, som

framtvingas av läget på arbetsmarknaden, kunde komma att i varje fall på

längre sikt leda till en minskning rent kvantitativt av byråns befattning med

civilanställningsfragor. Med hänsyn härtill och i väntan på närmare erfarenheter

rörande arbetsomfattningen har departementschefen förordat, att antalet

byråsekreterare ökades med två. I övrigt har han förordat bifall till

byråns ifrågavarande förslag.

Anställningsbyrån har föreslagit, att för behandling av viktigare familjebidrags-

och vämpliktslaneärenden m. m. skulle, liksom för närvarande inom

arbetsmarknadskommissionen, finnas inrättad en särskild delegation.

Departementschefen har ansett inrättandet av den föreslagna delegationen

lämpligt, då erfarenheterna av motsvarande anordning inom arbetsmarknadskommissionen

varit enbart gynnsamma. På Kungl. Majit borde enligt departementschefen

få ankomma att meddela bestämmelser rörande delegationens

sammansättning och arbetsuppgifter.

Enligt av byrån gjorda beräkningar, vilka godtagits av departementschefen,

skulle kostnaderna för delegationens verksamhet för nästa budgetår uppgå

till 3 200 kronor. Härvid har avsetts, att ersättning till delegationens ledamöter

skulle utgå efter samma grunder som deni, vilka gällt och alltjämt gällde

för ledamöterna av arbetsmarknadskommissionens motsvarande delegation och

även gällde för ledamöterna av byråns styrelse. Ledamot av delegationen —

med undantag för dess ordförande och vice ordförande — borde alltså äga

åtnjuta arvode med 20 kronor för varje dag han deltoge i delegationens sammanträden

eller eljest utförde arbete för delegationens räkning. Vid resor,

som företoges i anledning av uppdraget, borde resekostnads- och traktamentsersättning

utgå enligt klass I B i allmänna resereglemente!.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

125

Vid löneregleringen i fjol för byråns chef förutsattes, att denne, så länge

vissa uppgifter avseende familjebidrags- och värnpliktslåneverksamheten

åvilade arbetsmarknadskommissionen, tillika skulle utan särskild ersättning

vara chef för kommissionens värnpliktshjälpsbyrå. Då dessa arbetsuppgifter

nu överflyttas till anställningsbyrån, kan det, framhåller departementschefen,

synas naturligt, att byråns chef bör hava att även i fortsättningen fullgöra

dessa arbetsuppgifter utan särskild ersättning. Med hänsyn till nu rådande

onormal arbetsbelastning syntes dock ett tilläggsarvode böra utgå. Ifrågavarande

arvode syntes departementschefen böra bestridas från fjärde huvudtitelns

anslag till extra utgifter.

Bifall till vad departementschefen enligt det föregående föreslagit skulle

föranleda en höjning av förevarande anslag med 37 000 kronor till 104 000

kronor. En häremot svarande minskning har företagits vid beräkningen av arbetsmarknadskommissionens

anslag för nästa budgetår.

Med hänsyn till byråns ändrade arbetsuppgifter har departementschefen

föreslagit att densamma benämnes Försvarets socialbyrå.

Utskottet, som intet har att erinra mot att ifrågavarande byrå med hänsyn

till de ändrade arbetsuppgifterna för framtiden benämnes Försvarets

socialbyrå, har funnit sig kunna godtaga den av departementschefen föreslagna

personaluppsättningen för byrån. Jämväl förslaget örn inrättande inom

byrån av en särskild delegation för behandling av viktigare familjebidragsoch

värnpliktslåneärenden m. m. biträdes av utskottet. Det bör därvid såsom

föreslagits få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser

rörande delegationens sammansättning och arbetsuppgifter. Mot de föreslagna

grunderna för arvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning

åt ledamöterna i delegationen synes intet vara att invända.

Utskottet anser det rimligt, att byråns chef så länge nu rådande onormala

arbetsbelastning föreligger får uppbära skäligt tilläggsarvode.

Då den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen icke givit

utskottet anledning till erinran, får utskottet under åberopande av det anförda

hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för Försvarets

socialbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Befattning

1 chef ...

Personalförteckning.

Tjänsteman å ordinarie stat.

Lönegrad

C 6

Utskottet.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 förste byråsekreterare .................................. Eo 24

2 byråsekreterare.......................................... Eo 21

b) godkänna följande avlöuingsstat för Försvarets socialbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

s. 126 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

126 Statsutskottets utlåtande nr 192.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................kronor 14 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. » 13 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 68 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 12 800

Summa kronor 108 300

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 4 300

Nettoutgift kronor 104 000;

c) till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 104000 kronor.

34:o) Försvarets socialbyrå: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 158) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Försvarets anställningsbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 64 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 34, s. 299—301) att till Försvarets socialbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 64 000 kronor.

För nästa budgetår har anslaget beräknats till 75 000 kronor, innebärande

en höjning med 11 000 kronor. Höjningen är till huvudsaklig del föranledd

av den föreslagna utvidgningen av byråns arbetsuppgifter.

Utskottet, som under närmast föregående punkt förordat att byrån från

och med nästa budgetår benämnes Försvarets socialbyrå, har icke funnit anledning

till erinran mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet under

förevarande anslag. Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må till Försvarets socialbyrå: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

35:o) Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. I propositionen nr 1

har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 202) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Skärmbildsundersökningar

av värnpliktiga m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett anslag av 61 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit

riksdagen (punkt 35, s. 301 och 302) att till Skärmbildsundersökningar av

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192. 127

värnpliktiga m. fl. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 180 000

kronor.

Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 61 000 kronor

till Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. och ett reservationsanslag

av 104 000 kronor till Engångsanskaffning av skärmbildsutrustningar

m. m.

Vid anmälan av förenämnda proposition nr 1 anförde departementschefen,

att förslag framlagts örn utförande under medicinalstyrelsens ledning

av en allmän skärmbildsundersökning i Sverige. Under tiden för inskrivning

av värnpliktiga och under tiden för deras inryckning till första

tjänstgöring vore avsikten att avbryta den allmänna skärmbildsundersökningen

samt i stället utnyttja personal och apparatur för undersökning av de värnpliktiga.

Kostnaderna för denna undersökning syntes böra belasta försvarets

anslag, varför särskilt anslag under fjärde huvudtiteln borde anvisas för ändamålet.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har i skrivelse den 31 januari 1946 anfört,

att ämbetsverket efter samråd med medicinalstyrelsen och med beaktande

av vad chefen för socialdepartementet anfört vid anmälan av statsverkspropositionen

(femte huvudtiteln s. 330 f.) beräknat kostnaderna för skärmbildsundersökning

av värnpliktiga till 195 000 kronor. Kostnaderna hade beräknats

med utgångspunkt från att 100 000 värnpliktiga skulle undersökas och att

kostnaderna per man belöpte sig till 1 krona 95 öre, varav 1 krona 23 öre för

materielkostnader och 72 öre för personalkostnader. I sistnämnda belopp

inginge kostnader för röntgentekniker beräknade efter en månadslön av 500

kronor, vilket belopp med hänsyn till nuvarande läge på arbetsmarknaden

vore höjt med 50 kronor i förhållande till vad chefen för socialdepartementet

förordat i statsverkspropositionen vid anmälan av förslaget angående allmän

skärmbildsundersökning.

Försvarets civilförvaltning har anfört, att sjukvårdsförvaltningen beräknat

materielkostnaderna till 1 krona 23 öre per undersökning, medan chefen för

socialdepartementet vid anmälan av statsverkspropositionen utgått från en

kostnad av 1 krona för undersökning. Vidare erinrades örn förutnämnda höjning

av månadslönen för röntgentekniker. Kostnaderna för all av staten bedriven

skärmbildsundersökning syntes emellertid böra beräknas efter enhetliga

grunder. Med tillämpande av de i statsverkspropositionen angivna beräkningsgrunderna

uppskattades ifrågavarande kostnader till i runt tal 171 000

kronor

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Ifrågavarande kostnader synas böra beräknas på sätt av civilförvaltningen

anförts. Då emellertid vissa merkostnader synas komma att uppstå vid skärmbildsundersökningarna

för försvaret på grund av högre transportkostnader,

anser jag mig böra förorda, att förevarande anslag beräknas till 180 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör 119 000 kronor. Då omfattningen av verksamheten

är beroende av de värnpliktigas antal, synes anslaget böra betecknas

såsom förslagsanslag. Jag förutsätter, att anslaget skall disponeras enligt av

s. 128 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utskottet.

128 Statsutskottets utlåtande nr 192,

Kungl. Majit meddelade bestämmelser och icke må utan Kungl. Majits medgivande

överskridas.

Utskottet är ense med departementschefen därom, att kostnaderna för den

skärmbildsundersökning av värnpliktiga, som avses äga rum under tiden för

inskrivningsförrättningarna och under tiden för de värnpliktigas inryckning

till första tjänstgöring, böra belasta försvarets anslag och att särskilt anslagför

ändamålet följaktligen bör anvisas under fjärde huvudtiteln. Mot departementschefens

beräkning av anslaget har utskottet icke haft anledning till erinran

liksom ej heller mot förslaget att anslaget betecknas såsom förslagsanslag.

Härvid förutsätter utskottet emellertid, i likhet med departementschefen,

att anslaget icke överskrides utan Kungl. Majits medgivande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga

m. fl. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

180 000 kronor.

36:o) Kristillägg. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under fjärde

huvudtiteln (punkt 207) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Kristillägg för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag

av 20 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen

(punkt 36, s. 302) att till Kristillägg för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 20 000 000 kronor.

I statsverkspropositionen (bilagan Utgifter å driftbudgeten: För flera

huvudtitlar gemensamma frågor) har förutsatts, att kristillägg under nästa

budgetår skola utgå efter oförändrade grunder. Enligt numera verkställda

beräkningar har medelsbehovet för detta ändamål uppskattats till i runt tal

20 000 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,

får hemställa,

att riksdagen må till Kristillägg för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag ''av 20 000 000 kronor.

37:o) Provisoriskt lönetillägg. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln (punkt 208) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 24 000 000.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 (punkt 37,

s. 303 och 304) föreslagit riksdagen att

dels till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 24 000 000 kronor,

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

129

dels besluta, att under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda anslag till

anskaffning eller underhåll av materiel m. m., från vilka avlöningskostnader

utgå till befattningshavare, som äro berättigade till provisoriskt lönetillägg,

skola vara avsedda jämväl för dylikt tillägg,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 1 mars 1946 förordats medgiva överskridande

under budgetåret 1946/47 av genom riksdagens beslut maximerade anslag,

som nyss sagts.

Enligt de av innevarande års riksdag i anledning av propositionen nr 3 beslutade

grunderna skall provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47 utgå

med vissa i propositionen angivna belopp till statliga befattningshavare med

lön enligt vissa löneplaner, varjämte förutsatts, att även andra befattningshavare

skola kunna efter särskild prövning komma i åtnjutande av löneförbättring.

Efter erinran härom har departementschefen vidare anfört följande.

Ett stort antal icke-ordinarie civila befattningshavare inom försvaret avlönas

från sakanslag — i flertalet fall anslag av reservationsanslags natur för anskaffning

eller underhåll av materiel. I likhet med vad som i propositionen nr 3 förutsatts

beträffande vissa befattningshavare, som icke åtnjuta lön enligt i det

föregående avsedda löneplaner, torde provisoriskt lönetillägg för den från

sakanslag avlönade personalen böra utgå från samma anslag, varifrån avlöningen

i övrigt bestrides. Detta torde böra komma till uttryck på det sätt,

att anslagen förklaras vara avsedda jämväl för provisoriskt lönetillägg. Då

vid beräkningen av ifrågavarande anslag icke kunnat tagas hänsyn till de

merkostnader för provisoriskt lönetillägg, som sålunda uppkomma, kunna anslagen

i vissa fall komma att visa sig otillräckliga. Kungl. Majit torde därför

böra utverka riksdagens bemyndigande att för här avsett ändamål överskrida

respektive anslag med högst belopp motsvarande det provisoriska lönetillägget.

Jag vill erinra örn att ett motsvarande bemyndigande för likartade fall utverkats

genom propositionen nr 3.

Det särskilda anslag till provisoriskt lönetillägg, som bör uppföras under

fjärde huvudtiteln för nästa budgetår, bör i enlighet med vad här anförts

avses för bestridande av provisoriskt lönetillägg till befattningshavare med

avlöning från avlöningsanslag. Enligt verkställda beräkningar uppskaitas

medelsbehovet under anslaget med dessa utgångspunkter till 24 000 000 kronor,

med vilket belopp anslaget således bör uppföras för nästa budgetår. Jag

förutsätter härvid, att kostnaderna för provisorisk löneförbättring till personal,

som avlönas med anlitande av avvecklingsanslag, liksom hittills skola

bestridas från sistnämnda anslag.

Såsom departementschefen framhållit avlönas ett stort antal icke-ordinarie

civila befattningshavare inom försvaret från sakanslag, vilka i flertalet fall

äro av reservationsanslags natur. Provisoriskt lönetillägg till denna personal

synes i enlighet med vad som förutsatts vid antagandet av grunderna för

dylikt tillägg under budgetåret 1946/47 böra utgå från de anslag, varifrån

avlöningen i övrigt bestrides. Riksdagen torde därför i enlighet med departementschefens

förslag böra förklara ifrågavarande anslag vara avsedda

jämväl för provisoriskt lönetillägg ävensom bemyndiga Kungl. Majit att för

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 192. me 46 9

Utskottet.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Statsutskottets utlåtande nr 192.

ändamålet överskrida respektive anslag med högst belopp, motsvarande sådant

tillägg.

För provisoriskt lönetillägg till befattningshavare med avlöning från avlöningsanslag

har för nästa budgetår beräknats ett förslagsanslag av 24 000 000

kronor, därvid förutsatts, att kostnaderna för provisorisk löneförbättring till

personal med avlöning från avvecklingsanslag skulle bestridas från sistnämnda

anslag. Häremot har utskottet icke funnit något vara att erinra.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 24 000 000 kronor,

b) besluta, att under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda

anslag till anskaffning eller underhåll av materiel m. m., från

vilka avlöningskostnader utgå till befattningshavare, som äro berättigade

till provisoriskt lönetillägg, skola vara avsedda jämväl

för dylikt tillägg,

c) bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 1 mars 1946 förordats

medgiva överskridande under budgetåret 1946/47 av genom riksdagens

beslut maximerade anslag, som nyss sagts.

Stockholm den 11 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Lindström,

Gränebo, Andrén, Karl Andersson, Heiding, Boman, Ekströmer, Petersson och

Hesselbom samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Rubbestad,

Mårtensson, Lindholm, Sefve, Boman i Kieryd, Thäpper, Onsjö, Persson i

Vinberg och Birke.

Reservationer:

vid punkten 2:o) (Ändrad militärterritoriell indelning) av herr Johan

Bernhard Johansson;

vid punkten 3:o) (De värnpliktigas tjänstgöring under budgetåret 1946/47)

av herr Onsjö;

vid punkten 29:o) (Sjökarteverket: Avlöningar) av herr Eriksson i Stockholm.

Stockholm 1946. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:365 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsrn. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 19461 a1 i texten