Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen samt vågförvaltningarna jämte i ämnet väckta motioner.

1946-06-18 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:231, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen samt vågförvaltningarna jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

1

Nr 231.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1946/47 till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt vågförvaltningarna jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

I årets statsverksproposition ha anslagen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt vägförvaltningarna upptagits med allenast preliminärt beräknade

belopp. Anledningen härtill var, att de förslag, som kunde komma att avgivas

av särskilda inom kommunikationsdepartementet tillkallade sakkunniga

för utredning rörande organisation och personalbehov för vissa avdelningar

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. — i det följande kallade

de sakkunniga — ansågos böra avvaktas.

De sakkunniga ha den 3 januari 1946 framlagt betänkande med förslag

till omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. (SOU 1946:

10), över vilket förslag remissyttranden avgivits.

I propositionen nr 286 har Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

den 10 maj 1946, föreslagit riksdagen att

1:°) godkänna personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;

2:o) förklara, att de i personalförteckningen upptagna befattningarna såsom

överdirektör och souschef i C 11, överingenjör i C 9 och C 8, byråchef

i C 6 samt överinspektör i C 6 skola tillsättas medelst förordnande på

viss tid;

3:o) godkänna avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

4:o) godkänna personalförteckning för vägförvaltningarna;

5:o) förklara, att befattningarna såsom arbetschef i C 5 skola tillsättas

medelst förordnande på viss tid;

6:o) godkänna avlöningsstat för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare

tran och med budgetåret 1946/47;

7:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser, som

må erfordras i anledning av omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och vägförvaltningarna; samt

8:o) under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1946/47 anvisa följande förslagsanslag,

nämligen

till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar 2 611 100 kronor, därav

1 305 600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen;

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 231.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 231.

till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader 740 000 kronor, därav

370 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen;

till Vägförvaltningama: Avlöningar 6 241 200 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen; samt

till Vägförvaltningama: Omkostnader 1 405 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels fyra inom första kammaren av herr Åman m. fl. väckta motioner

(1:358—361) samt fyra inom andra kammaren av herrar Fagerholm och

Ryling väckta motioner (II: 549—552), nämligen

l:o) de likalydande motionerna 1:358 och 11:549, i vilka hemställts, att

riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Majit att av vederbörande sakanslag

efter framställning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ställa medel till

styrelsens förfogande för anställande av den extra personal, som kan bliva

nödvändig för brobyggnadsföretagens färdigställande;

2:o) de likalydande motionerna 1:359 och 11:550. i vilka hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att de sakkunnigas förslag örn uppflyttning av

kamrerartjänstema i 10 län till lönegraden A 24 samt i 14 län till lönegraden

A 22 nu genomföres;

3:o) de likalydande motionerna 1:360 och 11:551, i vilka hemställts, att

riksdagen ville besluta, att vägkassörema i de 10 största länen i enlighet

med de sakkunnigas förslag inplaceras i lönegrad A 14; samt

4:o) de likalydande motionerna 1:361 och 11:552, i vilka hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att förste byråingenjörstjänstema i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i lönehänseende jämställas med motsvarande befattningar

inom kommunikationsverken;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Hällgren och Utbult väckt

motion (11:548), vari hemställts, att riksdagen vid behandling av förevarande

proposition måtte godkänna de ändringar i Kungl. Maj:ts förslag,

vilka föranledas av i motionen upptagna förslag till personalorganisation för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå samt inrättande av fyra hamnarbetsdistrikt.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 358—361 och II: 548.

Organisationsfrågor.

Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är från och med den 1 juli 1945 organiserad

på följande sex byråer, nämligen vägbyrån, brobyrån, hamnbyrån,

kanslibyrån, kameralbyrån och förrådsbyrån. Härtill komma tre fristå
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

3

ende avdelningar, nämligen järnvägsavdelningen, militäravdelningen och

den våren 1945 inrättade provisoriska avdelningen för ärenden rörande

vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar.

I samband med det beslut om vägväsendets förstatligande, som fattades

år 1943, vidtogos åtskilliga förändringar i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

personalorganisation. Dessa förändringar begränsades emellertid till att avse

de delar av styrelsen, vilka närmast berördes av förstatligandet. Organisationsändringarna

inneburo bland annat en väsentlig utvidgning av styrelsens

vägbyrå, som ställdes under chefskap av en överdirektör och uppdelades på

ett flertal avdelningar, vidare förändring av den tidigare vägtrafikbyrån lill

en avdelning inom vägbyrån, ombildning av den förutvarande kameralbyrån

samt dennas uppdelning på en kameral- och en kanslibyrå ävensom inrättande

av en förrådsbyrå.

Däremot lämnades brobyrån, hamnbyrån och den dåvarande järnvägsoch

luftfartsbyrån ävensom militäravdelningen helt utanför omorganisationen.

De sakkunniga, vilkas huvuduppgift har varit att verkställa en översyn

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalorganisation i dessa delar, ha i

sitt den 24 januari 1945 dagtecknade betänkande med förslag till organisation

av en luftf artsstyrelse m. m. (SOU 1945: 2) behandlat järnvägs- och luftfartsbyråns

organisation. I anslutning till detta förslag har den 1 juli 1945 inrättats

ett särskilt ämbetsverk för luftfartsärendena, luftfartsstyrelsen, i samband

varmed luftfartsavdelningen inom nyssnämnda byrå upphört. Järnvägsavdelningen,

som utgjorde ett med luftfartsavdelningen sidoordnat organ inom

ifrågavarande byrå, kvarblev däremot inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

med avdelningens chef, järnvägsinspektören, såsom självständig föredragande

för de ärenden, vilka ankomma på avdelningen. Därjämte har föreskrivits

att flygplatsbyggandet fortfarande skall ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Samtidigt med bedömandet av de speciella organisationsfrågor, som beröra

här avsedda byråer och avdelningar var för sig, ha de sakkunniga haft att

taga ställning till ett spörsmål av vidare syftning. I det anförande till statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 15 juni 1944 som innefattar

direktiv för de sakkunnigas utredning, framhöll dåvarande departementschefen,

att det kunde ifrågasättas huruvida ej all anläggningsverksamhet

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsområde — vägbyggnad,

hamnbyggnad, vatten- och avloppsledningsanläggningar, brobyggnad, flygfältsbyggnad

— borde sammanföras under ett gemensamt ledande organ inom

styrelsen, vilket skulle innebära att inom styrelsen inrättades en särskild, för

de olika verksamhetsgrenarna gemensam byggnadsavdelning under en byggnadschef,

som skulle handhava ledningen av all byggnadsverksamhet inom

verket. De sakkunnigas uppdrag har därför kommit att beröra även sådana

delar av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation, vilka erhöllo sin nuvarande

utformning i samband med vägväsendets förstatligande.

Innan de olika detaljspörsmålen rörande personalorganisationen för vägoch

vattenbyggnadsverket upptagas till behandling, torde jag först i korthet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 231.

få redogöra för de sakkunnigas ställningstagande till frågan om inrättande av

en gemensam byggnadsavdelning. De sakkunnigas förslag härutinnan innebär

en genomgripande förändring av byråindelningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Byråindelningen. De tekniska byråernas arbetsuppgifter.

l>e sakkunniga.

De sakkunniga framhålla, att byråindelningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

vore grundad på två olika huvudprinciper. Den ena av

dessa principer innebure, att arbetet fördelades mellan skilda byråer efter de

olika slag av arbetsobjekt, styrelsens verksamhet omfattade, såsom vägar,

broar, hamnar etc. Enligt denna princip komme varje ärende att i huvudsak

från början till slut handläggas på en och samma byrå (vertikal organisation).

Ifrågavarande organisationstyp representerades inom styrelsen av de byråer,

vilkas arbetsuppgifter vore av huvudsakligen teknisk natur, nämligen vägbyrån,

brobyrån och hamnbyrån. Enligt den andra huvudprincipen skedde fördelningen

av arbetet efter arten av de problem, som förekomme (horisontal

organisation). Till denna organisationstyp hörde kanslibyrån, kameralbyrån

och förrådsbyrån.

Om på sätt antytts i utredningsdirektiven all anläggningsverksamhet inom

styrelsens arbetsområde sammanfördes under ett gemensamt ledande organ

inom styrelsen (byggnadsavdelning eller byggnadsbyrå), innebure detta, förklara

de sakkunniga, att den horisontala organisationsformen finge sin tilllämpning

även på det tekniska verksamhetsområdet. Vid en horisontal uppdelning

av arbetet på detta område kunde väsentligen tre huvudgrupper av

uppgifter särskiljas, nämligen

1. tekniskt-administrativa utredningsuppgifter, där huvudvikten läge på

ett bedömande ur samhällsekonomiska, kommunikations- och driftstekniska,

sociala och militära synpunkter av behovet av olika tekniska åtgärder;

2. konstruktiva uppgifter, nämligen upprättande eller granskning av ritningar

till konstarbeten, såsom broar, hamnar och dylikt; samt

3. ledning och kontroll av anläggningsverksamhet och underhållsarbeten.

Enligt de sakkunnigas mening tala avgörande skäl för en omorganisation

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i riktning mot en horisontal organisation

för de tekniska arbetsuppgifterna.

De sakkunnigas förslag i fråga om byråindelningen innebär, att i stället

för de nuvarande tekniska byråerna inom styrelsen, nämligen vägbyrån,

brobyrån och hamnbyrån, samt avdelningen för vattenförsörjning och avlopp

skulle inrättas tre utredningsbyråer, benämnda första, andra och tredje

utredningsbyrån, samt en konstruktionsbyrå och en byggnadsbyrå. På de

båda senare byråerna skulle även ankomma flygplatsbyggandet och den husbyggnadsverksamhet,

som bedrives av förrådsbyrån.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

5

Till första utredningsbyrån skulle enligt de sakkunnigas förslag överflyttas

i huvudsak de arbetsuppgifter, som för närvarande ankomma på utredningsavdelningen,

avdelningen för rikets städer och vägtrafikavdelningen inom

vägbyrån. De principer, som ligga till grund för organisationsförslaget,

anses emellertid härvid påkalla vissa smärre jämkningar i arbetsuppgifterna.

Andra utredningsbyrån skulle i första hand svara för behovsutredning

och planläggning beträffande statliga åtgärder i fråga örn hamn- och farledsbyggandet.

Tredje utredningsbyrån skulle svara för den tekniskt-administrativa behandlingen

av ärenden rörande anläggningar för vattenförsörjning och avlopp.

Konstruktionsbyråns verksamhet skulle, förklara de sakkunniga, komma

att beröra en mängd olika arbetsobjekt inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde, såsom broar, stödmurar, färjlägen och färjor, bryggor,

hamnar, farleder, i vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar ingående

speciella anordningar (intag, pumpstationer, reningsverk och reservoarer),

husbyggnader m. m.

De sakkunniga ha i samband med redogörelsen för konstruktionsbyråns

verksamhet till behandling upptagit frågan om avgränsningen av konstruktionsbyråns

arbetsuppgifter i förhållande till styrelsens lokala organ. I detta

sammanhang uppkomme, framhålla de sakkunniga, spörsmålet, huruvida

en ökad decentralisering av de tekniska arbetsuppgifterna borde genomföras.

Särskilt i fråga om de uppgifter, som hade direkt med utförandet

av anläggningsarbeten att göra och som sålunda huvudsakligen hörde till

byggnadsbyråns kompetensområde, skulle, om beslutanderätten i ökad utsträckning

överflyttades till de lokala organen, väsentliga förenklingar i

handläggningen kunna åstadkommas utan att därigenom de lokala organens

arbetsbörda ökades i större omfattning. Beträffande konstruktionsuppgifterna

vöre förutsättningarna för att genomföra en mera vittgående decentralisering

icke lika stora, enär dessa uppgifter i många fall krävde

speciell expertis, som för vinnande av enhetlighet och större effektivitet

borde sammanhållas centralt. Enligt de sakkunnigas mening borde emellertid

vägförvaltningarna i viss ökad utsträckning få ombesörja upprättande av

förslag till broar.

De sakkunniga framhålla slutligen, att konstruktionsbyrån med den angivna

omfattningen av arbetsuppgifterna bomme att bliva det statliga organ,

som hade det mångsidigaste verksamhetsfältet för konstruktionsarbeten inom

väg- och vattenbyggnadsfacket, och att byråns organisation därför borde utformas

så, att byrån verksamt kunde bidraga till den tekniska utvecklingen.

Byggnadsbyrån skall enligt de sakkunnigas organisationsförslag med biträde

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organ dels utöva ledningen

av alla anläggningsarbeten, som utföras genom styrelsens försorg, samt

av vägunderhållet på landet och — i den mån sådant arbete ombesörjes

av styrelsen -— underhållet av hamnar och farleder, dels ock utöva tillsyn

och kontroll över sådana anläggningsarbeten, vilka under styrelsens över
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 231.

inseende skola utföras genom försorg av kommuner eller enskilda. Den på

styrelsen ankommande övervakningen av underhållsarbeten, vilka icke utföras

genom styrelsens försorg -— d. v. s. underhållet i städer och stadsliknande

samhällen, som äro väghållare, av allmänna vägar och för biltrafiken

viktiga gator, ävensom underhållet av statsunderstödda hamnar och farleder,

allmänna flottleder samt med statsbidrag utförda vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar

— avses däremot skola utövas av styrelsens lokala organ

under överinseende av respektive utredningsbyråer.

Även beträffande de arbetsuppgifter, vilka äro hänförliga till den föreslagna

byggnadsbyråns kompetensområde, ha de sakkunniga övervägt, om

och i vad mån en decentralisering bör ske. De sakkunniga ha därvid

funnit, att särskilt i vad avser utförandet av byggnadsarbeten på entreprenad

vissa uppgifter lämpligen borde överflyttas från styrelsen till vägförvaltningarna.

Sålunda förorda de sakkunniga, att vägförvaltningarna i allmänhet

få sköta arbetet med upprättande av programhandlingar och infordrande

av anbud ävensom antaga entreprenör. Därjämte avses att förvaltningarna

skulle få ökade befogenheter att avgöra, huruvida åt dem anförtrodda

byggnadsföretag skulle utföras på entreprenad eller i egen regi. Det

nu tillämpade systemet med central granskning av renstakningshandlingar

till vägföretag bör enligt de sakkunnigas mening upphöra. Godkännandet av

entreprenör för sådana vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar, vilka

utföras genom intressenternas försorg, anses när det gäller smärre anläggningar

lämpligen kunna överlåtas till vägförvaltningarna. Slutligen uttala de

sakkunniga i förevarande sammanhang, att den löpande kontrollen av byggnadsarbeten,

vilka icke utföras i styrelsens regi, genomgående bör ankomma

på vägförvaltningarna.

I samband med behandlingen av byggnadsbyråns arbetsuppgifter ha de

sakkunniga även ingått på frågan örn fördelningen av vissa anläggningsarbeten

mellan egen regi och entreprenad. De

sakkunniga förorda härvid, att brobyggnadsarbeten i viss omfattning skulle

utföras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i egen regi — vilket för närvarande

praktiskt taget icke alls förekomme — dock tills vidare endast i den

utsträckning som erfordrades för att styrelsen skulle få möjlighet att kontrollera

prisbildningen beträffande entreprenadarbetena. De sakkunniga ha härvid

räknat med en egen-regiverksamhet, uppskattningsvis motsvarande cirka

15 °/o av kostnaderna för den normala brobyggnadsverksamheten på landsbygden.

Å andra sidan föreslå de sakkunniga, under erinran örn att de av styrelsen

bedrivna hamnarbetena samt vatten- och avloppsledningsföretagen för närvarande

uteslutande utföras i egen regi, att för dessa arbeten även entreprenadsystemet

skulle komma till användning. Den byggnadspersonal, som

därvid frigjordes, beräknas kunna tagas i anspråk vid utförandet av broar

och andra arbeten i egen regi.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

7

Yttranden.

Byråindelningen m. m.

De sakkunnigas förslag angående byråindelningen och arbetsfördelningen

mellan de tekniska byråerna inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i de

inkomna yttrandena blivit föremål för ganska skiljaktiga uttalanden. Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission, chefen för

försvarsstaben, länsstyrelserna i Uppsala, Hallands och Värmlands län samt

landsorganisationen i Sverige ha biträtt förslaget, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

dock med vissa ändringsyrkanden. Statens organisationsnåmnd,

svenska teknolog/öreningen, svenska vägföreningen, Sveriges högskoleutbildade

våg- och vattenbyggares riksförbund och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

tjänstemannaförening ha ställt sig tveksamma rörande den föreslagna

organisationsformens lämplighet. Statskontoret, allmänna lönenämnden,

riksräkenskapsverket, flertalet länsstyrelser m. fl. förklara sig sakna

möjlighet eller icke ha anledning att göra något uttalande i principfrågan.

I ett till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande fogat särskilt yttrande

har chefen för våg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå förordat bibehållande

av den vertikala organisationsformen för hamn- och farledsarbetena

samt har i anslutning därtill framlagt förslag till organisation av

en särskild hamnbyrå med till denna byrå anknutna särskilda distriktsorgan.

Decentraliseringsf rågan.

I en stor del av de inkomna yttrandena har framhållits behovet av en

ökad decentralisering av arbetsuppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till dess lokala organ. De förslag, som de sakkunniga därutinnan framlagt,

ha i allmänhet livligt tillstyrkts. Flera myndigheter och organisationer

ha ifrågasatt ytterligare decentraliseringsåtgärder. På vissa håll — särskilt

bland länsstyrelserna och vägdirektörerna — har uttalats, att den av de sakkunniga

beräknade centrala organisationen vore alltför stor i jämförelse

med den lokala, och man har på grund härav och med hänsyn till vissa

av de sakkunniga i annat sammanhang gjorda uttalanden trott sig ha anledning

befara, att omorganisationen, i motsats till vad de sakkunniga syntes

ha åsyftat, skulle komma att leda till en ökad centralisering av arbetet.

Frågan örn anläggningsarbetenas utförande på entreprenad eller i egen

regi.

Svenska byggnadsentreprenörföreningen framhåller, att den föreslagna

organisationen syntes vara uppbyggd med tanke på att en mycket stor del

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsarbeten skulle utföras i egen

regi. Föreningen hävdar, att frågan om valet mellan egen regi och entreprenad

borde ytterligare utredas, innan definitiv ställning foges till det föreliggande

organisationsförslaget.

Svenska vägföreningen har framhållit, att konkurrensen vore mycket hård

beträffande brobyggnadsentreprenadema, samt uttalat, att det skulle bliva

en onödig belastning om väg- och vattenbyggnadsstyrelsen började bygga

broar i egen regi.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 231.

Svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet har framhållit att man

av de sakkunnigas uttalanden kunde draga den slutsatsen, att entreprenadsystemet

enligt de sakkunnigas mening borde tillförsäkras en viss volym av

statens arbeten. Denna uppfattning kunde icke delas av förbundet.

Landsorganisationen har i likhet med nyssnämnda förbund icke funnit tillräckligt

motiverat att begränsa omfattningen av brobyggnadsarbeten i styrelsens

egen regi till den andel som kunde anses erforderlig ur kontrollsynpunkt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förklarat sig i väsentliga delar ansluta

sig till vad de sakkunniga anfört i frågan rörande anläggningsarbetenas

utförande på entreprenad eller i egen regi. Byggnadsarbetena borde sålunda

enligt styrelsens mening i största möjliga utsträckning utföras på entreprenad,

i den mån detta lämpligen läte sig göra.

Departementschefen har i fråga örn byråindelningen och de tekniska byråernas

arbetsuppgifter anfört i huvudsak följande.

Den omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som genomfördes

i samband med vägväsendets förstatligande, byggde i princip väsentligen

pa den tidigare för styrelsen gällande organisationsformen. Huruvida någon

annan organisatorisk indelning lämpligen borde ifrågakomma för styrelsen

i dess helhet övervägdes ej närmare i detta sammanhang, beroende bland annat

på att betydande delar ay styrelsen i personalorganisatoriskt hänseende

icke berördes av vägförstatligandereformen samt att de jämförelsevis begränsade

arbetsuppgifter på vägväsendets område, varmed man under då

radande krisförhallanden hade att räkna, i och för sig icke påkallade någon

mera vittgående omläggning av den centrala organisationen.

Det nu av de sakkunniga framlagda och av väg- och vattenbyggnadsstvrelsen

i princip tillstyrkta förslaget innebär däremot en genomgripande förändring

av styrelsens inre organisation icke blott beträffande de delar, vilka

de sakkunniga i första hand haft att behandla, nämligen brobyrån, hamnbyrån

samt avdelningen för vattenförsörjning och avlopp, utan även i fråga

om vägbyrån. Betänkligheter kunna måhända anföras mot att redan efter

den korta tid, som hittills förflutit efter vägförstatligandereformens genomförande,

företaga en organisationsändring av denna räckvidd, och det kan

kanske göras gällande, att den nuvarande centrala organisationen på vägväsendets

område i varje fall först borde prövas under fredsmässiga förhållanden,

innan man ändrar densamma. Avgörande skäl synas emellertid tala för

att, trots dessa betänkligheter, styrelsens organisationsfråga nu underkastas

en mera allmän prövning. Härvid må framhållas att de detaljändringar i

personalorganisationen, som nu under alla förhållanden torde vara erforderliga

med hänsyn såväl till den förestående ökningen av styrelsens arbetsuppgifter

på grund av återgången till fredsförhållanden som till behovet av

en reglering av anställningsförhållandena för styrelsens mycket omfattande

aryodesavlönade personal, icke lämpligen böra genomföras utan att först

frågan örn huvudprinciperna för styrelsens framtida organisatoriska utformning

klarlagts. Med hänsyn till styrelsens betydelsefulla och på senare tid

väsentligt vidgade uppgifter på det arbetsmarknadspolitiska området synes

det vidare angeläget, att de organisationsåtgärder, som kunna befinnas påkallade

för att öka styrelsens effektivitet i detta hänseende, så snart som

möjligt vidtagas. Slutligen må nämnas, att den nuvarande vägbyrån redan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

9

vid den omfattning, byråns verksamhet hittills haft, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

erfarenhet visat sig vara för stor och av alltför skiftande

sammansättning för att med fördel kunna sammanhållas som en byrå.

Vid valet mellan de båda av de sakkunniga diskuterade organisationsprinciperna

— vertikal eller horisontal organisation — synes avgörande betydelse

böra tillmätas frågan, i vilken utsträckning den ena eller den andra

organisationsprincipen innebär en uppdelning av arbetsuppgifterna med hänsyn

till väsentliga olikheter i arbetets art.

Det torde härvid till en början böra framhållas, att den nuvarande huvudsakligen

vertikala organisationen på det tekniska området icke utgör en med

hänsyn till arbetets art och ändamål så klar indelning, som man vid ett mera

ytligt betraktande kan ha anledning antaga. Sålunda utgör, såsom de sakkunniga

framhållit, den förberedande planeringen av brobyggnadsarbetena

en uppgift, som är direkt hänförlig till vägbyråns utrednings- och planläggningsverksamhet

beträffande vägnätet. Även på utförandestadiet synes en

fullt klar gräns mellan väg- och brobyråernas kompetensområden icke föreligga,

nämligen i vad avser frågor rörande broarnas tillfartsvägar. En del

av de till brobyrån hänförda arbetsobjekten, nämligen färjinrättningar och

bryggor, .torde i tekniskt hänseende närmast höra samman med hamnbyråns

verksamhet. Fiskehamnsbyggandet är en angelägenhet, som icke enbart gäller

fiskerinäringen utan också ingår såsom ett led i det allmänna problemkomplexet

rörande skärgårdarnas kommunikationsbehov. Det må i förevarande

sammanhang slutligen framhållas, att hamnbyrån på senare år till

stor del sysselsatts med helt andra arbeten än hamnar och farleder, nämligen

med vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar samt oljelagringsanläggningar.

Enligt den horisontala organisationsprincipen skulle arbetsuppgifterna uppdelas

efter arten av de problem, som förekomma. De sakkunniga ha härvid

funnit, att väsentligen tre huvudgrupper kunna särskiljas, nämligen dels

tekniskt-administrativa uppgifter, innefattande framför allt behovsutredning

och förberedande planläggning, dels konstruktiva uppgifter, hänförliga till

konstarbeten, dels ock ledning och kontroll av anläggningsverksamhet och

underhållsarbeten. En dylik indelning synes mig i högre grad än den vertikala

innebära ett ändamålsenligt sammanförande av likartade eller närbesläktade

arbetsuppgifter. Beträffande de såsom tekniskt-administrativa betecknade

uppgifterna må framhållas, att de viktigaste avgörandena på detta

område i stor utsträckning icke äro av teknisk natur utan gälla frågor av

samhällsekonomisk, närings- och socialpolitisk, militär och liknande innebörd.

.lag tillåter mig att i detta sammanhang hänvisa till vad 1944 års

hamnutredning anfört i fråga örn behovsutredningarna rörande handelshamnar.

Arbetet på utrednings- och planläggningsstadiet innefattar därjämte en

hel del rent administrativa göromål. De konstruktiva arbetsuppgifterna torde

däremot vara av huvudsakligen tekniskt-teoretisk art, medan verksamheten

på utförandestadiet omfattar dels praktiska uppgifter av mer eller mindre

utpräglad teknisk natur, såsom frågor rörande arbetsmetoder, maskiner och

material, arbetsföretagens detaljplanering och organisation m. m., dels ock

arbetsledning samt arbetaravtalsfrågor och sysselsättningspolitik. I likhet

med de sakkunniga anser jag betydelsefullt, att man för var och en av de

tre grupperna får personal — framför allt på de ledande posterna — med

speciell läggning och kompetens för den art av arbetsuppgifter, som utmärker

gruppen. Beträffande utrednings- och planläggningsarbetet synes det

härvid kunna ifrågasättas, huruvida det icke kunde vara fördelaktigt all i

större utsträckning än vad de sakkunniga förutsatt överflytta arbetsuppgif
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 231.

ler lill personal med annan utbildning än teknisk, t. ex. till befattningshavare

med administrativ eller ekonomisk utbildning och med erfarenhet rörande

näringspolitiska frågor.

Genom införande av en huvudsakligen horisontal organisation för de tekniska

uppgifterna inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen synas mig flera

väsentliga fördelar stå att vinna. Sålunda anser jag, att till organisationsformens

iörtjänster kan räknas att den ger en mera framskjuten plats i organisationen

åt utrednings- och planläggningsuppgifterna och därigenom torde

skapa vissa garantier för att dessa viktiga uppgifter icke undanskymmas av

den mera tekniskt betonade verksamheten. Vidare finner jag i likhet med

statens arbetsmarknadskommission och landsorganisationen antagligt, att organisationsformen

i fråga skall kunna underlätta bemästrandet av de betydelsefulla

sysselsättningspolitiska uppgifter, som ankomma på styrelsen. Slutligen

torde, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, ökade möjligheter

erhållas till ett effektivt utnyttjande av verkets personella och tekniska

resurser.

Vad angår den kritik, som riktats mot den av de sakkunniga förordade

organisationen, förefaller det mig, som örn kritikerna å ena sidan i någon

mån överdrivit svårigheterna att på konstruktions- och utförandestadiema

under gemensam ledning sammanföra arbetsuppgifter tillhörande olika tekniska

specialfack samt å andra sidan ej tillräckligt beaktat de av de sakkunniga

påvisade olikheterna i arbetsuppgifternas art mellan de olika stadierna

i ärendenas handläggning.

Vad beträffar den åsikt, som från flera håll uttalats, att hamnbyggandet

skulle vara en från verksamheten inom vägväsendet så helt artskild uppgift,

att en samordning icke borde äga rum, så är det tydligt att, om man

jämför hamnbyggnadsverksamheten endast med vägbyggande och vägunderhåll,

olikheterna framträda såsom ganska stora. Jämförelsen bör dock icke

i första hand göras på detta sätt utan även avse de till vägväsendet hörande

konstarbetena, nämligen broar, färjinrättningar, bryggor och stödmurar. Att

det vid en sådan jämförelse skulle kunna påvisas några mera avgörande

olikheter i fråga örn arbetsuppgifternas art på konstruktions- och utförandestadiema

har jag icke blivit övertygad om. I förevarande sammanhang må

påpekas, att de flesta hamnbyggnader, som utföras genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

försorg, äro jämförelsevis små och föga komplicerade

anläggningar. Det är också att märka, att inom den nuvarande hamnbyrån

handläggas ärenden rörande ur teknisk synpunkt så förhållandevis olikartade

arbetsobjekt som hamnar, vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar

samt oljelagringsanläggningar; några olägenheter av denna sammankoppling

lia icke påtalats i de inkomna yttrandena.

Svenska vägföreningen och svenska teknologföreningen ha givit uttryck

åt farhågor att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens huvuduppgift, väghållningsarbetet,

skulle bliva lidande på att i organisatoriskt hänseende sammanföras

med arbetsuppgifter inom styrelsens övriga verksamhetsområden. Med

anledning härav må framhållas, att de eventuella riskerna i detta hänseende

väsentligen torde elimineras, därest behovet av kvalificerade tjänstemän i

ledande ställning i erforderlig mån blir tillgodosett i den föreslagna organisationen.

I vissa yttranden har den åsikten framförts, att arbetsuppgifterna på de

olika stadierna i ett ärendes handläggning skulle hänga så intimt samman

med varandra, att en horisontal uppdelning skulle medföra väsentliga olägenheter.

Det kan i anledning härav påpekas, att i den mån fördelaktiga erfarenheter

av den nuvarande organisationen ligga till grund för denna upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

11

fattning, kan densamma i varje fall knappast gälla vare sig vägärendena,

eftersom dessa redan vid nuvarande organisation äro i stort sett horisontalt

uppdelade mellan olika organ inom vägbyrån, eller verksamheten beträffande

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, vilken nu är fördelad

huvudsakligen horisontalt mellan avdelningen tor vattenförsörjning och avlopp

samt hamnbyrån. I fråga om arbetsuppgifterna på hamnbyggnadsväsendets

område synas mig några större svårigheter att frikoppla utredningsoch

planläggningsuppgiftema från de verkställande åtgärderna icke behöva

möta, under förutsättning att här liksom på styrelsens övriga områden vederbörande

anläggningsarbeten redan från början noggrant projekteras, så

att ändringar i planläggningen under arbetets gång i möjligaste man undvikas.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit, att i fråga om

konstarbeten — framför allt brobyggnadsarbeten, som skola utföras på entreprenad

— en i enlighet med de sakkunnigas förslag konsekvent genomförd

horisontal uppdelning av arbetsuppgifterna mellan det konstruerande

och det byggande organet skulle medföra vissa olägenheter, och har föreslagit

en jämkning i arbetsfördelningen på detta område i syfte att åt det konstruerande

organet giva ökat inflytande över handläggningen av hithörande

ärenden. Med hänsyn till de skäl, styrelsen anfört för en sadan jämkning, har

jag funnit mig böra ansluta mig till styrelsens synpunkter i detta hänseende.

De sakkunnigas motivering för en uppdelning av de tekniskt-administrativa

uppgifterna på tre skilda utredningsbyraer, nämligen en för väg-, gMuoch

vägtrafikväsendet, en för hamnar och farleder samt en för vattenförsörjnings-

och avloppsanläggningar, synes mig övertygande, och jag finner mig

därför icke böra biträda de förslag, som framförts av vissa av de horda myndigheterna,

att antalet utredningsbyråer borde reduceras till en eller tva. 1

anledning av 1944 års hamnutrednings i propositionen återgivna uttalande

må särskilt framhållas, att sakkunnigförslaget icke beträffande hamnarendenas

behandling innebär någon utökning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

arbetsuppgifter, sådana dessa fixerats i styrelsens instruktion och kungörelsen

den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till byggande, förbättring

och underhåll av allmänna hamnar och farleder. I avbidan på resultatet

av det förslag, som hamnutredningen kan komma att framlägga, synes vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen böra vara organiserad så att den kan fylla sin

uppgift såsom det i första hand ansvariga ämbetsverket för den statliga

hamnbyggnadspolitikens lämpliga utformning. Jag kan med hänsyn härtill

icke ansluta mig till hamnutredningens uppfattning, att med genomförandet

av sakkunnigförslaget i vad avser frågan om andra utredningsbyrans uppgifter

tills vidare bör anstå.

Vad statens organisationsnämnd anfört örn avdelningens tor arbetsorganisation

ställning inom styrelsen samt örn behovet av en personalförstärkning

för att möjliggöra flir avdelningen att påtaga sig jämväl vissa andra arbetsuppgifter

än arhetsstudier och ackordssättning för byggnads- och underhållsarbeten

m. m. synes värt beaktande. Jag förutsätter, att styrelsen ägnar dessa

frågor tillbörlig uppmärksamhet. För närvarande är jag emellertid icke beredd

att härutinnan själv framlägga något förslag, avvikande från de sakkunnigas.

Jag förordar alltså, i likhet med styrelsen, att avdelningen tills vidare

inordnas under byggnadsbvrån.

Vid den granskning, som jag ägnat de sakkunnigas förslag rörande hyraindelningen

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har jag salunda tunnb

övervägande skäl tala för en omorganisation av styrelsen i huvudsaklig överensstämmelse

med detta förslag. Jag förordar alitsa, att i stället tor de nuvarande

väg-, bro- och hamnbyråerna samt avdelningen för vattenförsörjning

och avlopp inrättas tre utredningsbyråer, en konstruktionsbyrå och en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 231.

byrå lör byggande och underhåll. Såsom jag nyss antori anser jag emellertid,

att de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna jämkningarna i

gränsdragningen mellan byråerna böra beaktas. Hinder bör ej heller möta

för styrelsen att, därest sa betinnes pakallat, företaga även andra mindre

ändringar i arbetsfördelningen.

I enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag synas benämningarna

å de tre utredningsbyråerna och byggnadsbyrån böra ändras till

vägby rån, hamnbyrån, byrån för vattenförsörjning och avlopp respektive

byggnads- och underhållsbyrån. Av praktiska skäl kommer jag emellertid i

det följande att vid redogörelsen för personalberäkningarna använda de av

de sakkunniga föreslagna benämningarna å ifrågavarande byråer.

I förevarande sammanhang torde jag vidare till övervägande få upptaga

det av lufttartsstyrelsen framförda förslaget örn överflyttning från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen till lufttartsstyrelsen av uppgiften att på entreprenad

låta utföra tlygplatsanläggningar. Jag tår härvid till en början erinra

om, att byggandet av flygplatser för tyngre flygplan torde komma att, i den

mån dylika s. k. storflygplatser beslutas, överlämnas åt en för ändamålet redan

bildad fristående organisation samt att frågan örn bibehållande hos vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen av flygplatsbyggandet i övrigt, såväl i statlig regi

som på entreprenad, icke slutgiltigt avgjordes vid luftfartsstvrelsens inrättande

förlidet år. De skäl, sistnämnda myndighet nu anfört teir en överflyttning

i viss omfattning av denna verksamhet, äro i stort sett desamma, som övervägdes

vid den tidigare behandlingen av frågan. Man lärer icke kunna förneka

möjligheten av att den rådande uppdelningen av hithörande anläggningsärenden

på luftfartsstyrelsen såsom utredande och projekterande organ

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom verkställande myndighet kan

giva upphov till vissa komplikationer och i någon mån medföra omgång vid

ärendenas handläggning. Ett enligt min mening vägande skäl för bibehållande

av den nuvarande ordningen är emellertid, att en överflyttning helt eller delvis

av byggandet av mindre och medelstora flygplatser till luftfartsstyrelsen

antagligen skulle leda till dubbelorganisation. Med stor sannolikhet torde nämligen,

när verksamheten ökade i omfattning, behov komma att visa sig föreligga

för luftfartsstyrelsen alt inom verket lia tillgång till särskilda experter

för beläggnings-, grundförstärknings-, dränerings- och andra liknande uppriter*

alltså sådan expertis, som under alla förhållanden skulle komma att

ingå i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation. Man har därjämte att

räkna med de olägenheter, som i allmänhet uppkomma, då en begränsad

verksamhet av delvis konjunkturbetonad karaktär friställes, nämligen svårigheterna

att anpassa personalstyrkan till växlingarna i arbetets omfattning

samt en viss, kanske omedveten tendens hos vederbörande myndighet att vid

minskning i arbetstillgången låta påverka sig av de interna personalproblemen

vid bedömande av arbetsprojektens angelägenhetsgrad. I förbigående må

framhållas, att det nu anförda också utgör ett skäl för att icke bibehålla en

särskild organisation inom väg- och vattenbyggnadsverket för konstruktionsoch

byggnadsarbetet beträffande hamnar och farleder. Slutligen bör också

nämnas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i motsats till luftfartsstyrelsen

äger en med kvalificerad teknisk personal utrustad lokal byggnadsorganisation,

som säkerligen kan vara till stor nytta vid flygplatsbyggandet icke blott

när det gäller arbeten i egen regi utan även vid tillsyn å och kontroll av

entreprenadarbeten. Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig böra

förorda, att den nu tillämpade ordningen tor utförande av flygplatsbyggnader

tills vidare bibehålies. Jag utgår härvid från att de av luftfartsstyrelsen

påtalade svårigheterna ur arbetssynpunkt med det nuvarande systemet i allt

väsentligt skola kunna övervinnas genom ett intimt och på ömsesidigt förtro
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

13

ende grundat samarbete mellan de båda myndigheterna, något som bör underlättas

därigenom alt dessa enligt föreliggande förslag till uppförande av

ämbetsbyggnad även framdeles skulle få sina tjänstelokaler i omedelbar närhet

av varandra. För att åt luftfartsstyrelsen giva vissa garantier för att flygplatsärendena

icke vid handläggningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

komma i efterhand bör den ordningen gälla, att den för ifrågavarande

uppgifter beräknade personalen hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må

överflyttas till andra arbetsuppgifter endast i den mån de föreliggande uppgifterna

på flygplatsbyggandets område icke bereda personalen full sysselsättning.

Vad angår luftfartsstyrelsens anmärkning, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

personalkostnader för flygplatsbyggandet icke komme att liksom

övriga kostnader för den civila luftfarten redovisas å luftfartsfonden, må

framhållas att denna fråga kan lösas enligt samma princip, som tillämpas i

fråga om telegrafverkets kostnader för radiotjänst åt luftfarten, nämligen genom

att för ändamålet å slaten för luftfartsfonden uppföres en beräknad utgiftspost,

från vilken ersättning beredes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för

hithörande kostnader. Ifrågavarande ersättningsbelopp skulle härvid uppdebiteras

å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag under rubriken

Särskilda uppbördsmedel. En dylik anordning synes lämpligen böra genomföras

från och med budgetåret 1947/48.

En allmänt utbredd uppfattning synes vara, alt verksamheten inom vägoch

vattenbyggnadsväsendet för närvarande är i alltför hög grad centraliserad,

och från flera håll lia uttalats farhågor för att den av de sakkunniga

föreslagna omorganisationen icke skulle komma att medföra någon ändring

i detta förhållande utan snarare leda till en ytterligare centralisering. Med

anledning härav må följande framhållas.

Uppenbart är, att den nuvarande uppdelningen av den lokala vägorganisationen

på icke mindre än 24 särskilda organ nödvändiggör ett hårdare

centralt grepp över arbetet än vid en distriktsindelning med ett mindre antal

enheter. Behovet härav torde i synnerhet lia gjort sig gällande under den förflutna

tiden närmast efter vägförstatligandereformens genomförande, då det

gällt för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att uppdraga riktlinjerna för verksamheten

och att kontrollera vägförvaltningarnas förmåga att lösa sina uppgifter.

Styrelsen har emellertid i sitt utlåtande förklarat avsikten vara att,

allteftersom de föreliggande principfrågorna bleve klarlagda, i ökad utsträckning

överlåta det slutliga avgörandet av ärendena till vägförvaltningarna.

Det bör i förevarande sammanhang påpekas, att vissa personalkrävande

arbetsuppgifter finnas, vilka på grund av sin karaktär icke böra splittras

genom en decentralisering, nämligen sådana mera omfattande specialuppgifter,

där arbetet i viss utsträckning kan utbildas till rutin, t. ex. granskning eller

upprättande av arbetsritningar till broar, upprättande av detaljritningar till

fältarbeten på flygplatser, bedrivande av arbetsstadier m. m.

Med anledning av det av länsstyrelsen i Kalmar län gjorda uttalandet i decentraliseringsfrågan

anser jag mig böra framhålla att, lika viktigt som det

är att de lokala intressena oell synpunkterna få alli det inflytande på ärendenas

avgörande som tillkommer dem, lika viktigt är enligt min mening också

alt verksamheten bedrives efter i möjligaste mån enhetliga principer.

Detta senare synes nödvändigt icke blott för ali skapa rättvisa vid fördelningen

av de begränsade statsmedlen mellan olika bygder och intressegrupper

utan även för att förhindra en ur statsfinansiella och andra synpunkter

icke önskvärd standarduppskruvning, sorn på grund av skiljaktighetema i

de lokala förhållandena och de lokala myndigheternas begränsade möjligheter

att överblicka verksamheten i dess helhet eljest lätt kan uppkomma, .lust

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 231.

de av länsstyrelsen påtalade olikheterna i de lokala förhållandena göra emellertid,

att åtgärderna för att skapa enhetlighet och planmässighet icke kunna

begränsas enbart till utfärdande av allmänna direktiv; härför erfordras även

och framför allt ett intimt och på personlig kontakt grundat samspel mellan

de centrala och de lokala organen. Av vikt är härvid att den centrala tillsynen

och ledningen icke bedrives så, att varje detaljfråga skall underställas

den centrala myndighetens prövning. I stället böra dessa uppgifter — såsom

de sakkunniga synas lia avsett — fullgöras genom utfärdande av generella

föreskrifter, i den mån så är möjligt, samt genom rådgivande och kontrollerande

verksamhet under hand vid tjänsteresor och på annat sätt. Med tilllämpning

av sådana former för den centrala ledningen och kontrollen bör

det vara möjligt att redan nu i betydande utsträckning överflytta ärendenas

avgörande till vägförvaltningama. I första hand synas därvid de av de sakkunniga

föreslagna decentraliseringsåtgärdema kunna genomföras. Jag förutsätter,

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kommer att ha sin uppmärksamhet

riktad på den här behandlade frågan och att styrelsen kommer att

lämna sin medverkan till en fortsatt utveckling i den antydda riktningen.

Vad angår frågan örn fördelningen av anläggningsarbetena mellan arbeten

i egen regi och arbeten på entreprenad anser jag i likhet med landsorganisationen,

att vid bedömandet av denna fråga vederbörlig hänsyn måste tagas

till den i anläggningsverksamheten sysselsatta arbetarpersonalens berättigade

intressen. I den mån egen-regi-systemet kan bereda en jämnare sysselsättning

och skänka tryggare levnadsvillkor åt ifrågavarande personal, bör detta

system enligt min mening komma till användning i all den utsträckning, som

ur allmänt arbetsmarknadspolitisk synpunkt och med hänsyn till de statliga

resurserna är lämplig, och bör således icke begränsas till viss på förhand

fixerad omfattning. Även örn egen-regi-verksamheten av detta skäl principiellt

sett torde böra äga företräde, synes emellertid utrymme också böra

beredas åt entreprenadsystemet, bland annat med hänsyn till värdet av att

ha tillgång till en entreprenadorganisation, som är förtrogen med och vid

arbetsmarknadskriser i ökad utsträckning kan kopplas in på de statliga arbetena

och som äger tillräcklig kapacitet för att kunna verksamt bidraga till

att bemästra uppgifterna i dylika situationer.

I förevarande sammanhang må framhållas, att sysselsättningsproblemet

inom väg- och vattenbyggnadsfacket under normala tider i väsentlig mån

är en fråga om att bereda arbete åt de anställda under vinterperioden, då de

klimatiska förhållandena försvåra eller förhindra bedrivandet av vissa slag

av arbeten. Det gäller här alltså att åstadkomm en sådan planläggning av

verksamheten, att arbeten och arbetsdetaljer, som lämpligen kunna utföras

vintertid, i största möjliga mån förläggas till denna årstid. Det bör enligt

min mening vara möjligt att även vid anlitande av entreprenadsystemet i viss

utsträckning åvägabringa en sådan planläggning genom överenskommelser

med vederbörande entreprenörer. Vad gäller utförandet av beredskapsarbeten

på entreprenad inom väg- och vattenbyggnadsfacket, har behovet av ett sådant

statligt inflytande på arbetenas tidsplanering blivit beaktat i de särskilda

bestämmelser rörande dylika arbeten, som fastställts av statens arbetsmarknadskommission

i samförstånd med svenska byggnadsentreprenörföreningen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

15

Person alorganisationen.

Verksledningen. Allmänna spörsmål rörande anställningsform och löneställning för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personal.

De sakkunniga förorda uppfattning av generaldirektörsbefattningen från

C 13 till C 15 samt inrättande av en befattning som överdirektör och souschef

i C 11. Vad angår chefsbefattningarna på de tekniska byråerna föreslå

de sakkunniga, att var och en av de tre utredningsbyråema skall förestås

av en byråchef i lönegraden C 6, att chefen för konstruktionsbyrån skall

vara överingenjör i lönegraden C 8 och att chefen för byggnadsbyrån skall

vara överingenjör i lönegraden C 9.

De sakkunniga ha vidare funnit anställningsförhållandena för den personal

på de tekniska byråerna, vilken avlönas av byggnadsanslag och andra

för sakliga kostnader avsedda medel, otillfredsställande och ha därför i sitt

organisationsförslag räknat med ordinarie eller extra ordinarie befattningar

för de arbetsuppgifter, som handhavas av nämnda anställningshavare, i den

mån ett stadigvarande behov av arbetskraft ansetts föreligga. De sakkunniga

ha därjämte föreslagit, att lönegradsplaceringama för styrelsens tekniska

personal skulle närmare anpassas till löneläget för motsvarande personal vid

de affärsdrivande verken.

Byråernas organisation.

Första utredningsbyrån skulle enligt de sakkunnigas förslag organiseras

på tre avdelningar — avdelning I, II och III — motsvarande i huvudsak

följande avdelningar inom den nuvarande vägbyrån, nämligen utredningsavdelningen

(avd. I), avdelningen för rikets städer (avd. II) och

vägtrafikavdelningen (avd. III). De nuvarande chefsbefattningarna på dessa

avdelningar, nämligen en byrådirektör (C 5), en gatuinspektör (A 29) och en

vägtrafikinspektör (A 29), skulle i den nya organisationen bibehållas oförändrade.

Det nu till utredningsavdelningen hörande vägarkivet föreslås skola

göras till ett för avdelningarna gemensamt organ.

De för andra utredningsbyrån avsedda arbetsuppgifterna hänföra

sig helt till den nuvarande hamnbyråns verksamhetsområde.

De för tredje utredningsbyrån avsedda arbetsuppgifterna äro

samtliga sådana, som för närvarande ankomma på avdelningen för vattenförsörjning

och avlopp. Inom denna avdelning handläggas därjämte vissa

uppgifter, vilka enligt de sakkunnigas organisationsförslag skulle tilldelas

konstruktionsbyrån.

Beträffande motiveringen för de sakkunnigas organisationsförslag samt beräkningen

av personalbehovet i fråga örn utredningsbyråema får utskottet

hänvisa till betänkandet (s. 72—106) samt de i propositionen återgivna tabellariska

översikterna rörande nuvarande och föreslagen organisation (s.

43, 46 och 47).

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 231.

De arbetsuppgifter, som skulle ankomma på konstruktionsbyrån,

hänföra sig till följande avdelningar inom den nuvarande organisationen,

nämligen brobyrån, hamnbyrån, förrådsbyrån, avdelningen för vattenförsörjning

och avlopp samt vägbyråns byggnadsavdelning.

De sakkunniga ha föreslagit, att konstruktionsbyrån skulle organiseras på

två avdelningar. Den ena av dessa, avdelning I, avses huvudsakligen för frågor

rörande arbetsplaner, programhandlingar och anbud ävensom för svetsnings-

och verkstadskontroll samt provbelastning. På den andra avdelningen,

avdelning II, skulle ankomma upprättande och granskning av arbetsritningar.

Vardera av de båda avdelningarna skulle förestås av en förste byrådirektör

i lönegraden A 30.

För forsknings- och undersökningsuppgifter m. m. föreslå de sakkunniga

inrättande av en byrådirektörsbefattning i lönegraden A 28, vars innehavare

skulle vara direkt underställd chefen för byrån.

Byråns personal för ritgöromål skulle enligt organisationsförslaget sammanföras

till ett för avdelningarna gemensamt ritkontor.

Beträffande de sakkunnigas beräkning av personalbehovet på konstruktionsbyrån

får utskottet i övrigt hänvisa till betänkandet (s. 107—122).

De avdelningar inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilka helt eller delvis

skulle inordnas i den föreslagna byggnadsbyrån, äro inom vägby - rån: byggnadsavdelningen med den därtill anslutna avdelningen för flygplatsbyggande,

underhallsavdelningen och avdelningen för arbetsorganisation

samt inom hamnbyrån: byggnadsavdelningen för hamnar och farleder, byggnadsavdelningen

för vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar och byggnadsavdelningen

för oljelagnngsanläggningar, i den mån denna avdelning vid

omorganisationen finnes kvar.

Därjämte skulle till byggnadsbyrån överföras vissa uppgifter, som nu ankomma

på brobyrån och förrådsbyrån.

Befattningar på brobyran och förrådsbyrån beräknas icke kunna disponeras

för överflyttning till byggnadsbyrån.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle byggnadsbyrån organiseras på fyra

avdelningar, utgörande specialorgan för var sin av följande uppgifter, nämligen
avdelning

I för anläggningsarbeten, vilka icke äro hänförliga till konstarbeten,

alltså vägbyggnadsarbeten, beläggningsarbeten, flygfältsarbeten och

ledningsarbeten för vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar,

avdelning II för anläggnings- och underhållsarbeten beträffande konstbyggnader

(broar, hamnar, hus, vattenreningsanläggningar, färjinrättningar

m. m.),

avdelning III för vägunderhållet samt

avdelning IV för arbetsorganisation.

Utöver de tjänster, som avsetts för de olika avdelningarna, lia de sakkunniga

föreslagit inrättande av vissa befattningar för uppgifter, som icke äro

begi-änsade till särskild avdelning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

17

Beträffande förslagens närmare innebörd får utskottet hänvisa till betänkandet

(s. 124—140) och propositionen (s. 53—54).

Den nuvarande militäravdelningen skulle enligt de sakkunnigas förslag

ombildas till en försvarsbyrå, omfattande en militäravdelning och en

c i vilförsvarsa vdelning.

Förrådsby råns arbetsuppgifter och organisation lia berörts av de

sakkunniga endast i vad avser byråns befattning med frågor rörande örn- och

nybyggnad av garage- och förrådsbyggnader. De sakkunniga ha föreslagit, att

handläggningen av dessa frågor skulle överflyttas till konstruktions- och

byggnadsbyråema, men ha härvid icke funnit anledning ifrågasätta någon

personalminskning på förrådsbyrån.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar i sitt utlåtande över de sakkunnigas

förslag framlagt ett flertal förslag till ändringar i förrådsbyråns personalorganisation.

Dessa innebära endast i mindre utsträckning en ökning av antalet

befattningshavare på byrån. Beträffande förslagens närmare innebörd

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 59—68).

Även i fråga örn kanslibyrån har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt ett flertal förslag till ändringar i personalorganisationen. Under

erinran örn att de sakkunniga icke ingått på prövning av byråns organisation

framhåller styrelsen, att den väntade ökning av styrelsens arbetsuppgifter,

till vilken de sakkunniga i olika sammanhang hänvisat, ävensom andra omständigheter

komme att medföra en ökad arbetsbelastning jämväl för kanslibyråns

vidkommande. Förslagens innebörd framgår av propositionen (s. 68

—75).

I fråga örn kameralbyrån ha de sakkunniga föreslagit vissa personalökningar,

vilka i huvudsak föranledas av att den nuvarande hamnbyråns

kamerala avdelning skulle upphöra vid ett genomförande av de sakkunnigas

organisationsförslag.

Slutligen lia de sakkunniga förordat, att vid genomförande av den föreslagna

omorganisationen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen en reglering

genomföres beträffande anställningsförhållandena för den extra och tillfälliga

vaktpersonalen hos styrelsen. Samtidigt skulle enligt de sakkunnigas förslag

avlöningskostnaderna för de kontorsvakter, som nu avlönas från sakanslag,

överflyttas till avlöningsanslaget.

Departementschefen har inledningsvis utalat att det av de sakkunniga

framlagda förslaget till personalorganisation för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i huvudsak syntes vara av beskaffenhet att kunna läggas till grund

för statsmakternas beslut. 1 vissa avseenden har departementschefen dock

förordat jämkningar i de sakkunnigas förslag. Skäl ha därjämte synts departementschefen

föreligga att helt eller delvis tillmötesgå åtskilliga av de förslag,

som framlagts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i fråga örn de av

sakkunnigulredningen icke berörda delarna av styrelsens organisation.

1 fråga örn verksledningen samt vissa allmänna spörsmål om löneställ
Bihawj

till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 231. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 231.

ningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personal har departementschefen

anfört följande.

Med hänsyn till vad de sakkunniga anfört rörande generaldirektörens

löneställning anser jag motiverat, att en uppflyttning i lönegrad av

befattningen nu genomföres. Det torde i detta sammanhang böra erinras

om att vid bestämmandet av generaldirektörens nuvarande löneställning

jämförelse gjordes med lönegradsplaceringen för chefen för postverket ävensom

att jag i propositionen nr 239 till innevarande års riksdag tillstyrkt

uppflyttning av dennes befattning från C 13 till C 15. Då starka skäl

synas tala för att även chefen för väg- och vattenbyggnadsverket hänföres

till denna högre lönegrad, biträder jag sakkunnigförslaget i denna del.

Genom inrättande i enlighet med de sakkunnigas förslag av en souschef

sbefattning skulle det bliva möjligt för verkschefen att huvudsakligen

ägna sin uppmärksamhet åt de för styrelsens verksamhet grundläggande

utrednings- och planläggningsuppgiftema. Souschefen skulle härvid

fungera såsom ställföreträdare för generaldirektören och därjämte från denne

avlasta större delen av det löpande arbetet med ledningen av konstruktions-,

byggnads- och underhålls- samt förrådsbyråernas verksamhet jämte de därmed

sammanhängande uppgifter, vilka handläggas på kansli- och kameralbyråerna.

Han skulle på detta sätt komma att utgöra en sammanhållande

kraft mellan dessa byråer och sålunda kunna verka för ett intimt och smidigt

samarbete mellan styrelsens verkställande organ. En uppdelning av

de till den högsta verksledningen hörande uppgifterna enligt här antydda

riktlinjer förefaller mig med hänsyn till arten och omfattningen av styrelsens

verksamhet ändamålsenlig, och jag anser mig av denna anledning

böra tillstyrka förslaget om inrättande av en befattning såsom överdirektör

och souschef. Vad angår befattningens placering i lönegrad må erinras om

att motsvarande befattningar vid statens vattenfallsverk och vid domänverket

äro hänförda till lönegraderna C 13 respektive C 11. För nu ifrågavarande

befattning vill jag, i likhet med de sakkunniga, förorda sistnämnda

lönegrad. Befattningen bör, såsom de sakkunniga föreslagit, tillsättas medelst

förordnande på viss tid.

De sakkunnigas förslag rörande löneställningen för cheferna för de

fem tekniska byråerna har icke givit mig anledning till erinran,

och jag tillstyrker således, att chefen för byggnads- och underhållsbyrån

med benämningen överingenjör placeras i lönegraden C 9 samt chefen för

konstruktionsbyrån, likaledes med benämningen överingenjör, i lönegraden

C 8 ävensom att cheferna för vägbyrån, hamnbvrån och byrån för vattenförsörjning

och avlopp med benämningen byråchefer hänföras till lönegraden

C 6. Jag förutsätter, att även dessa befattningar skola tillsättas medelst förordnande

på viss tid.

De skäl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört för en förbättring av

löneställningen för chefen för förrådsbyrån, vilken nu tillhör lönegraden

C 6, lia icke övertygat mig örn att en uppflyttning i lönegrad av

denne befattningshavare för närvarande är påkallad, och jag är därför icke

beredd att tillstyrka styrelsens framställning i detta hänseende.

Enligt de sakkunnigas organisationsförslag skulle avlöningskostnaderna

för större delen av den talrika personal hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

sorn nu avlönas av byggnadsanslag och andra för sakliga ändamål avsedda

medel, komma att överflyttas till styrelsens avlöningsanslag. Därjämte

skulle enligt de av de sakkunniga samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagda förslagen erforderliga medel inräknas i avlöningsanslaget för den

för framtiden behövliga personalförstärkning, som styrelsen erhållit enligt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

19

särskilda av Kungl. Maj:t lämnade medgivanden och som för närvarande

finansieras genom överskridande av den i nämnda anslag ingående ickeordinarieposten.

Genomförandet av dessa åtgärder kommer att medföra en

mycket betydande ökning av avlöningsanslaget, något som dock icke torde

behöva väcka betänkligheter, eftersom det här ej gäller någon reell ökning

av statsutgifterna. Några principiella invändningar synas heller icke

kunna resas mot att ordinarie eller extra ordinarie anställning nu beredes

den arvodesavlönade personal, som kan anses fylla ett stadigvarande behov

av arbetskraft hos styrelsen.

Ehuru jag är medveten örn att rekryteringen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

tekniska personal i nuvarande läge är förenad med betydande

svårigheter, och jag heller icke vill förneka, att den av de sakkunniga gjorda

jämförelsen mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt de affärsdrivande

verkens ingenjörspersonal i viss mån ger stöd åt de sakkunnigas

förslag örn införande av 2 7 lönegraden såsom förste byråi ngenjörsgrad

hos styrelsen och örn en procentuell ökning av antalet byråingenjörstjänster

i 24 lönegraden vid verket, anser jag likväl, att i avbidan

på resultatet av den pågående utredningen örn en allmän lönereglering

för statstjänstemännen stor försiktighet bör iakttagas med uppflyttningar av

här ifrågavarande slag. Jag är av denna anledning icke för närvarande beredd

att tillstyrka förslaget om inrättande av förste byråingenjörsbefattningar

i 27 lönegraden hos styrelsen och anser mig heller icke böra förorda en

relativ ökning av antalet byråingenjörstjänster i 24 lönegraden annat än i

en mera begränsad omfattning. På grund härav kommer jag att i det följande

föreslå vissa jämkningar i de sakkunnigas förslag i denna del.

I avvaktan på resultatet av 1944 års personalutrednings arbete anser jag

mig förhindrad att tillstyrka de förslag, som framlagts om inrättande av kontoristbefattningar

i A 9 och av ytterligare kanslibiträdestjänster i A 7 vid

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Utöver de avvikelser från de sakkunnigas

och styrelsens personalberäkningar, som jag i det följande kommer att föreslå,

vill jag i anslutning till vad nu anförts förorda följande jämkningar i nämnda

beräkningar. De båda för byrån för vattenförsörjning och avlopp respektive

konstruktionsbyrån beräknade kontoristbefattningarna böra uppföras i Eo 9.

Överförande av en kontoristtjänst i Eo 9 på kameralbyrån till ordinarie stat

samt uppfattning av en kanslibiträdestjänst i A 7 på kanslibyrån till A 9 bör

icke ske. I sistnämnda fall synes hinder icke böra möta att i stället till vederbörande

befattningshavare tills vidare utbetala vikariatsersättning såsom vid

förordnande å befattning i Eo 9. Slutligen bör för envar av vägbyrån, byrån

för vattenförsörjning och avlopp, konstruktionsbyrån, byggnads- och underhållsbyrån,

försvarsbyrån och förrådsbyrån en kanslibiträdestjänst i A 7

samt för kameralbyrån två sådana befattningar uppföras såsom extra ordinarie

i 7 lönegraden.

Beträffande departementschefens förslag i fråga örn de olika byråerna får

utskottet hänvisa till propositionen (s. 85—92).

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organisation.

De sakkunnigas förslag.

Vad angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organisation lia de

sakkunniga bland annat föreslagit, att de tilt styrelsens hamnbyrå hörande

h a m narbetsavdelning a r n a, vilka utgöra särskilda lokala organ

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 231.

för utförande genom styrelsens försorg av hamn- och farledsarbeten, vattenförsörjnings-

och avloppsanläggningar m. m. och vilkas personal avlönas

av byggnadsmedel, skulle upphöra och deras arbetsuppgifter överflyttas till

vägförvaltningarna. I anslutning härtill och med hänsyn lill den väntade

ökningen av byggnadsverksamheten i fråga örn vägar, broar, flygfält m. lii.

ha de sakkunniga framlagt förslag till upprustning av vägförvaltningarnas

byggnadsorganisation, vilken anses nu böra

utformas för fredsmässiga förhållanden och med beaktande av de ökade

kraven på verkets arbetsmarknadsberedskap. Enligt detta förslag skulle vid

vägförvaltningarna inrättas, bland annat, 13 arbetschefsbefattningar i lönegraden

C 5 och 13 nya vägingentörstjänster, därav 5 i lönegraden A 26 och

8 i lönegraden Eo 26.

Vidare förorda de sakkunniga, att de under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lydande distriktsingenjörerna för vattenförsörjning

och avlopp och deras biträden inordnas i vägförvaltningarnas

organisation och i samband därmed erhålla en fastare anställningsform.

De sakkunniga lia även ingått på prövning av frågan örn anställningsförhållandena

för platsbefälet och konlrollantpersonalen

vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

byggnadsarbeten. Medan den personal, som handhade den

omedelbara ledningen av vägunderhållsarbetet, nämligen vägmästarna,

vore uppförd på ordinarie eller extra ordinarie stat, utgjordes, yttra de

sakkunniga, personalen vid byggnadsarbetena uteslutande av arvodesavlönade

befattningshavare. Vid styrelsens hamnarbeten funnes flera verkmästare,

som varit anställda i styrelsens tjänst i mer än 25 år utan att ännu

ha kommit i åtnjutande av pensionsrätt. De sakkunniga anse, att pensionsberättigande

anställning borde kunna ifrågakomma även för hithörande personal,

och föreslå, att för ändamålet inrättas 125 extra ordinarie verkmästarbefattningar,

fördelade på lönegraderna Eo 13, Eo 15 och Eo 17. Denna

personal skulle tagas i anspråk för såväl arbetsledning som kontrollantuppdrag

och disponeras för olika förekommande slag av byggnadsarbeten allt

efter befattningshavarnas kompetens. Avlöningskostnaderna skulle redovisas

över vägförvaltningarnas avlöningsanslag men genom omföringsförfarande

slutligt belasta vederbörande byggnadsanslag. På liknande sätt skulle

extra ordinarie anställning beredas åt nio vid hamnarbetena anställda muddermästare.

De sakkunniga ha vidare föreslagit vissa ändringar i fråga om personalorganisationen

för det kamerala arbetet och b iträdesgöromålen

vid vägförvaltningarna, innebärande

bland annat uppflyAning i lönegrad av vägkamrerarna till A 22 i 14 län och

till A 24 i 10 län samt av 10 vägkassörer till A 14, förändring av befattningarna

såsom förrådskontorist i Eo 9 till förrådsmästare i Eo 12, överföring

till ordinarie stat av vissa extra ordinarie tjänster samt inrättande av ett antal

nya befattningar.

I fråga örn den till förvaltnings- och driftsorganisationen

vid statens fiskehamnar och farleder hörande per
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

21

sonalen, vilken med undantag av personalen vid Södertälje kanalverk avlönas

med anlitande av det under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget till Underhåll

och drift av statens fiskehamnar och farleder, föreslå de sakkunniga

dels att avlöningskostnadema för personalen vid Falsterbokanalen överflyttas

till vägförvaltningarnas avlöningsanslag och att personalen i fråga, med

undantag av kanalinspektoren, uppföres på extra ordinarie stat, dels ock att

brovakterna vid Sotenkanalen, Väddö kanal och Strömma kanal i fortsättningen

i likhet med de till vägväsendet hörande brovakterna skola avlönas

med anlitande av anslaget till Barmarksunderhållet.

Med hänsyn till det ökade arbete och ansvar, som komme att åvila vägdirektörerna

dels på grund av de skärpta kraven på den statliga arbetsmarknadsberedskapen

och dels till följd av den överflyttning av nya arbetsuppgifter

till vägförvaltningarna, som vid genomförande av de sakkunnigas

organisationsförslag skulle äga rum, ha de sakkunniga slutligen funnit

skäl föreslå en uppfattning i lönegrad av vissa av vägdirektörsbefattningarna.

Beträffande förslagens närmare innebörd samt yttrandena över desamma

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 93—107).

Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande de delar av vägförvaltningarnas

organisation, som ej omfattats av sakknnnigutrednlngen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt örn förstärkning av personalen

för projektering av vägar och broar för att möjliggöra vissa delvis

mycket omfattande utrednings- och planeringsåtgärder. Styrelsen har vidare

förordat bl. a. inrättande av 12 nya övervägmästartjänster i A 16 samt 3 biträdestjänster

i Eo 13. Vägförvaltningarnas personal för vägunderhållet föreslås

slutligen ökad med 31 vägmästare i Eo 13 och 2 övervägmästare i A 16.

Beträffande förslagens närmare innebörd samt yttrandena över desamma

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 107—114).

Departementschefen har i likhet med de sakkunniga ansett, att övriga

lokala organ för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke utan alldeles särskilda

skäl borde ställas utanför styrelsens lokala huvudorganisation, vägförvaltningarna.

Såväl de sistnämnda som hamnarbetsavdelningama och distriktsorganisationen

för vattenförsörjning och avlopp hade sina arbetsuppgifter

begränsade huvudsakligen till frågor rörande anläggnings- och underhållsverksamhet

inom det väg- och vattenbyggnadstekniska facket, och alla

tre organisationerna vore verksamma över hela eller större delen av landet.

Redan på grund härav syntes det kunna ifrågasättas, huruvida bärande skäl

förelåge att bibehålla den nuvarande uppdelningen av hithörande verksamhet

på tre skilda lokala organisationer. Under alla förhållanden torde en

samordning kunna och höra ske i fråga örn personalresurserna för kamerala

uppgifter samt för rit-, skriv- och expeditionsgöromål.

I vad avser hamnarbetsavdelningama har departementschefen förklarat

sig anse en överflyttning till vägförvaltningarna även av de tekniska upp
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 231.

gifterna möjlig och lämplig. Departementschefens uppfattning härutinnan

grundade sig i huvudsak på samma skäl som departementschefen i det föregående

anfört för sin anslutning till förslaget om en sammanslagning av de

centrala tekniska verkställighetsorganen.

Anknytningen av distriklsorganisationen för vattenförsörjning och avlopp

till vägförvaltningama har departementschefen ansett tills vidare böra ske

endast i den begränsade omfattning, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit.

Distriktsorganisationens arbete torde nämligen, åtminstone för närvarande,

vara inriktat huvudsakligen på utrednings- och planläggningsfrågor

av jämförelsevis ringa samhörighet med vägförvaltningamas verksamhet.

Några sysselsättningspolitiska skäl för en närmare samordning kunde

knappast anses föreligga.

Departementschefen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag till personalförstärkning

av vägförvaltningamas byggnadsorganisation, dock att av föreslagna

13 arbetschefstjänster i C 5 åtta ansetts böra inrättas såsom ingenjörsbefattningar

i A 26. De sakkunnigas förslag i fråga om distriktsorganisationen

för vattenförsörjning och avlopp har tillstyrkts av departementschefen,

vilken även biträtt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om

inräknande av ett belopp av 60 000 kronor för anställande av extra arbetskraft

för denna organisation. Förslaget rörande vägförvaltningamas personalorganisation

för kamerala uppgifter och biträdesgöromål har ej föranlett

annat uttalande från departementschefens sida än att samtliga vägkamrerare

ansetts böra placeras i A 22, att två föreslagna lxtkhållartjänster

ansetts böra inrättas i A 17 i stället för A 18 eller A 20 samt att samtliga

vägkassörstjänsterna ansetts böra placeras i A 11. Vidare skulle den

vid Falsterbokanalen anställda maskinist- och vaktpersonalen i enlighet

med de sakkunnigas förslag uppföras å extra ordinarie stat samt avlönas

från vägförvaltningamas anslag. Mot de sakkunnigas förslag örn överflyttning

av kostnaderna för brovaktspersonalen vid Sotenkanalen, Väddö

kanal och Strömma kanal till anslaget till Barmarksunderhållet har

departementschefen icke haft något att erinra. Vid bifall till de av departementschefen

förordade åtgärderna skulle en del av det av riksdagen för

nästa budgetår anvisade förslagsanslaget till Underhåll och drift av statens

fiskehamnar och farleder icke behöva tågås i anspråk.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om förstärkning av personalen

för projektering av vägar och broar och för handläggning av ärenden rörande

statsbidrag till enskild väghållning samt för vägunderhållet har biträtts

av departementschefen. För förstnämnda ändamål har anslagsposten avlöningar

till icke-ordinarie personal uppräknats med 265 000 kronor.

Anslagsberäkningar.

1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Anslaget är i riksstaten

för innevarande budgetår upptaget med 1 391 200 kronor, därav 695 600

kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

23

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget för nästa budgetår

uppföres med 2 980 000 kronor.

Departementschefen har efter de av honom förordade jämkningarna i

styrelsens förslag och under hänsynstagande till att större delen av de nya

befattningarna icke torde kunna tillsättas omedelbart vid budgetårets ingång

ansett avlöningsanslaget kunna bestämmas till 2 611 100 kronor.

2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Anslaget är för innevarande

budgetår anvisat med 445 600 kronor, därav 222 800 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att ett anslag av 807 000

kronor måtte anvisas för styrelsens omkostnader under budgetåret 1946/47.

Departementschefen har, med hänsyn till av honom förordade begränsningar

i personaluppsättningen, föreslagit, att anslaget anvisades med 740 000

kronor.

3. Vägförvaltningarna: Avlöningar. Anslaget är för innevarande budgetår

anvisat med 4 371 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår

måtte anvisas med 6 562 700 kronor.

Departementschefen har ansett, att anslaget vid bifall till av honom förordade

jämkningar i de sakkunnigas och styrelsens personalberäkningar

samt efter en schematisk anslagsreducering kunde uppföras med 6 241 200

kronor.

4. Vägförvaltningarna: Omkostnader. Anslaget är för innevarande budgetår

upptaget med 884 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit att anslaget för nästa budgetår

måtte anvisas med 1 490 000 kronor.

Departementschefen har förordat, att för nästa budgetår anvisades 1 405 000

kronor till förevarande ändamål.

Budgettekniska frågor.

Departementschefen har härom anfört följande.

Någon ändring i nu gällande ordning, enligt vilken hälften av anslagen till

såväl avlöningar som omkostnader för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avräknas

mot automobilskattemedlen, synes icke böra ske.

Avlönings- och omkostnadsanslagen för vägförvaltningarna ha hittills i

sin helhet avräknats mot automobilskattemedlen, och denna princip har

också tillämpats beträffande de preliminära anslagsbelopp, som för hithörande

ändamål upptagits i årets statsverksproposition. Vid genomförande

av den föreslagna omorganisationen kan visserligen en ändring härutinnan

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 231.

ifrågasättas med hänsyn därtill, att anslagen då komma att användas för

sådana verksamhetsområden, beträffande vilka kostnaderna för vederbörande

arbetsorgan, nämbgen hamnarbetsavdelningarna, distriktsorganisationen

för vattenförsörjning och avlopp samt drifts- och underhållsorganisationen

vid Falsterbokanalen, för närvarande belasta den allmänna budgeten. Den

andel av de föreslagna avlönings- och omkostnadsanslagen för vägförvaltningama,

som kan anses hänförlig till dessa verksamhetsgrenar, uppgår till

mellan 10 och 15 procent. Emellertid bör tillika beaktas, att vissa till vägväsendet

hörande kostnader, t. ex. kristillägg och provisoriska lönetillägg

samt pensionerings- och lokalkostnader, bestridas av vanliga skattemedel,

ävensom att den schematiska hälftenuppdelningen av anslagen till avlöningar

och omkostnader för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen innebär ett ianspråktagande

av vanliga skattemedel i avsevärt större omfattning än som

skulle vara fallet vid en mera exakt uppdelning av anslagen på å ena sidan

avlöningar och omkostnader, hänförliga till vägväsendet, och å andra sidan

övriga avlöningar och omkostnader. På grund härav och för enkelhetens

skull förordar jag även beträffande vägförvaltningamas avlönings- och omkostnadsanslag

ett bibehållande av den nu gällande ordningen i förevarande

hänsende.

Med hänsyn till att reservationsanslaget till Bidrag till anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp enligt hittills tillämpade principer avsetts skola

bära även kostnaderna för den för hithörande verksamhet erforderliga personalorganisationen

men i samband med omorganisationen skulle frigöras

från dessa kostnader, torde av nämnda reservationsanslag för budgetåret

1946/47 ett belopp motsvarande kostnaderna för ifrågavarande personalorganisation

icke böra tagas i anspråk. Beloppet synes böra bestämmas till

500 000 kronor.

Utskottet.

I samband med vägväsendets förstatligande omorganiserades väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen delvis, varvid rätt betydande personalökningar

kommo till stånd. Vidare utvidgades den lokala organisationen avsevärt i

och med vägförvaltningamas tillkomst. Under den korta tid, den nya organisationen

varit i funktion, har verksamheten på grund av krisförhållandena

varit i hög grad begränsad. Utskottet har därför svårt att på grundval

av hittills vunna erfarenheter örn den statliga vägorganisationens arbete bedöma

behovet av att redan nu genomföra en så genomgripande omorganisation,

som den nu föreslagna.

En jämförelse mellan den nuvarande och den föreslagna organisationen

av väg- och vattenbyggnadsverket visar följande. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

mera permanenta personaluppsättning omfattar för närvarande

ca 330 befattningshavare. De årliga avlöningskostnaderna (inklusive rörligt

tillägg och kristillägg) för denna personal uppgå till ca 2 560 000 kronor,

varav en del bestrides av i avlöningsstaten upptagna belopp, en del genom

överskridande av icke-ordinarieposten och en del av sakanslag. Enligt Kungl.

Maj:ts förslag skulle motsvarande personaluppsättning i den nya organisationen

komma att omfatta ca 380 befattningshavare. Därjämte har beräk
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

25

näts ett belopp av 30 000 kronor för tillfällig personalförstärkning å den

föreslagna byrån för vattenförsörjning och avlopp. De årliga avlöningskostnaderna

(inklusive rörligt tillägg och kristillägg) för den personal, som efter

omorganisationen skulle avlönas från avlöningsanslaget, uppgå till ca

3 054 000 kronor.

Tjänstemannapersonalen vid vägförvaltningarna jämte hamnarbetsavdelningarna,

distriktsorganisationen för vattenförsörjning och avlopp samt Falsterbokanalen

uppgår för närvarande till ett antal av ca 975, däri ej inräknat

platsbefäl, kontrollantpersonal samt personal för investeringsutredningen

och för annan extraordinär projekteringsverksamhet. Enligt nu föreliggande

förslag skulle motsvarande personaluppsättning efter omorganisationen

omfatta ca 1 060 befattningshavare, varjämte vissa belopp beräknats för

särskild, till antalet ej närmare preciserad personal, nämligen 265 000 kronor

för ökad vägprojektering i vägförvaltningamas regi och 60 000 kronor

för utredningar rörande vattenförsörjning och avlopp. De årliga avlöningskostnaderna

(inklusive rörligt tillägg och kristillägg) för den personal, som

efter omorganisationen skulle avlönas från vägförvaltningamas avlöningsanslag,

uppgå till ca 7 213 000 kronor jämfört med för närvarande ca

6 457 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda en ökning av personalavlöningarna

för hela verket med i runt tal 14 procent. Med hänsyn till den förestående

ökningen av verkets arbetsuppgifter på grund av återgången till fredsförhållanden

samt de vidgade uppgifterna på det arbetsmarknadspolitiska

området torde en viss personalökning vara ofrånkomlig. Kostnadsökningar

torde även vara oundvikliga för en reglering av vissa personalgruppers anställningsförhållanden.

Utskottet anser sig därför icke böra motsätta sig att

medel anvisas för att möjliggöra ett genomförande av Kungl. Majis förslag.

Med hänsyn till den tveksamhet, vilken kommit till uttryck i de avgivna utlåtandena

och som i vissa avseenden delas av utskottet, samt storleken av

den kostnadsökning, som skulle följa med omorganisationen, anser sig utskottet

dock böra uttala, att Kungl. Majit innan den nya organisationen träder

i tillämpning företager en översyn av de i propositionen framlagda förslagen

i syfte att genomföra besparingar.

Den av departementschefen förordade organisationsformen för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen grundar sig på den s. k. horisontalprincipen, vilken

innebär att verksamheten fördelas efter arten av de problem som förekomma.

I enlighet härmed ha de nuvarande tekniska byråerna inom styrelsen,

efter förebild från den enskilda entreprenörsverksamheten, föreslagits

ersatta av tre utredningsbyråer, en konstruktionsbyrå och en byggnadsbyrå.

Betydande fördelar torde stå att vinna genom att likartade arbetsuppgifter på

detta sätt kunna inordnas under ett och samma organ inom styrelsen. En

förutsättning för att dessa fördelar skola kunna tillvaratagas torde emellertid

vara, att ett intimt samarbete äger rum mellan de byråer, som lia att ur

olika synpunkter behandla ett och samma ärende. Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla vikten av ali arbetet icke försenas genom onödiga up
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 231.

pehall i ärendenas handläggning eller genom annan administrativ omgång.

Själva den administrativa indelningen får uppenbarligen icke heller utgöra

hinder för ett smidigt utnyttjande av personalen allt efter växlingarna i de

olika byråernas arbetsbörda. Såsom departementschefen framhållit torde

den horisontala organisationsformen ge en mera framskjuten plats i organisationen

åt utrednings- och planeringsuppgiftema. Detta innebär enligt utskottets

mening en fördel, enär ett starkt behov föreligger av en mera ingående

behovsutredning rörande de kommunikationsanläggningar, som ankomma

på väg- och vattenbyggnadsverkets handläggning, samt ett klarläggande

av de olika företagens betydelse för de berörda bygderna och för näringslivet.

För att den nya organisationen skall bliva skickad att lösa dessa

uppgifter torde emellertid framför allt utredningsbyråerna böra utrustas

uied förutom tekniskt utbildad personal — tjänstemän med administrativ

eller ekonomisk utbildning och med erfarenhet i näringspolitiska frågor.

Även örn det kan vara föremål för tvekan, huruvida icke arbetet även

vid en vertikal organisation skulle kunna anordnas lika effektivt som vid en

horisontell, har utskottet funnit övervägande skäl tala för att den nya organisationen

uppbygges i huvudsak enligt de grunder som av departementschefen

förordats och vill sålunda i princip tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

i förevarande del. Utskottet förutsätter därvid, att de av utskottet i det

föregående berörda spörsmålen vid organisationsarbetet ägnas särskild uppmärksamhet.

I motionen 11:548 har framlagts förslag till särskild personalorganisation

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå samt inrättande av fyra

hamnarbetsdistrikt. Förslaget utgår från en i huvudsak vertikal organisation

för behandlingen av hithörande ärenden. Utskottet får i anslutning härtill

erinra örn att enligt Kungl. Maj:ts förslag de för andra utredningsbyrån avsedda

arbetsuppgifterna helt skulle hänföra sig till den nuvarande hamnbyråns

verksamhetsområde. Härigenom ha hamnarbetsfrågorna på utrednings-

och planläggningsstadiet erhållit en tämligen självständig ställning.

Hamnbyråns konstruktiva och byggande uppgifter skulle däremot helt inordnas

i konstruktionsbyrån och byggnadsbyrån. Utskottet är icke berett att

i enlighet med motionärernas förslag tillstyrka en särskild organisation för

hamnarbetena men anser att dessa äro av en så speciell art att den härför

avsedda personalorganisationen kan och bör erhålla en så fristående ställning

som möjligt tills vidare inom den nya organisationens ram. Enligt utskottets

mening bör slutlig ställning till hamnarbetsorganisationens framtida gestaltning

icke nu tagas, utan denna fråga bör av Kungl. Majit upptagas till förnyad

prövning senast vid den tidpunkt då resultaten av pågående utredningar

på hamnbyggnadsväsendets område föreligga.

Vad angår frågan örn en decentralisering av verksamheten inom väg- och

vattenbyggnadsverket ha de sakkunniga framlagt vissa förslag i sådan riktning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förklarat sig ämna i ökad om
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

27

fattning överlåta det slutliga avgörandet av ärendena till vägförvaltningarna

och departementschefen har för sin del ansett det vara möjligt att redan nu

i betydande omfattning överflytta ärendens avgörande till vägförvaltningarna.

Även utskottet är av den meningen att de lokala myndigheterna böra

tilltros att i större utsträckning än hittills under eget ansvar driva verksamheten

inom sitt område. En överflyttning av ansvaret från styrelsen till dess

lokala organ torde bland annat kunna ifrågasättas i följande fall, vilka

icke i detalj berörts i propositionen. För närvarande är gränsen för vägförvaltningamas

rätt att träffa omedelbart bindande avtal örn marklösen begränsad

till 200 kronor för varje särskilt fall. En höjning av denna gräns

torde kunna medföra arbetsbesparing och minskad tidsutdräkt i många fall

samt, genom att avtal omedelbart kan träffas, möjligen även öka markägarnas

villighet att träffa uppgörelser. Vad angår byggnadsverksamheten torde

förenklingar och tidsbesparing kunna uppnås genom en begränsning av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens granskning av de inom vägförvaltningama

upprättade byggnadsplanerna. Vissa inskränkningar torde även kunna

göras i fråga om avsyning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida

av vägarbeten, vilka utförts på entreprenad och enligt tillämpad praxis

under byggnadstiden stått under vägförvaltningens kontroll. Utskottet har

med det anförda velat belysa möjligheterna för en ytterligare decentralisering

på nu ifrågavarande område, givetvis under den kontroll, som kan befinnas

erforderlig. Utskottet förutsätter att dessa frågor av Kungl. Maj:t

ägnas fortsatt uppmärksamhet och att i .samband därmed möjligheterna att

göra besparingar inom den centrala organisationen tillvaratagas.

I fråga om fördelningen av vissa anläggningsarbeten mellan egen regi och

entreprenad torde någon mera genomgripande ändring icke böra företagas

i förhållande till vad som av statsmakterna förutsattes i samband med

principbeslutet om vägförstatligandet. Utskottet finner dock lämpligt, att

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i viss utsträckning upptar brobyggnadsverksamhet

i egen regi och har icke heller något alt invända mot att vatten-

och avloppsledningsföretag utlämnas på entreprenad, där så kan anses

lämpligt. Någon inbördes begränsning av arbetena i egen regi och på

entreprenad till viss på förhand fixerad omfattning bör ej ske. Vid valet

mellan de olika arbetsformerna böra praktiska skäl vara avgörande. Vederbörlig

hänsyn bör givetvis tagas till att möjligast jämna sysselsättning

beredes arbetarna såväl inom den statliga vägorganisationen som inom entreprenörsväsendet.

Förslaget till omorganisation av väg- och vattenbyggnadsverket innefattar

jämväl förslag till ändrad anställningsform eller höjd löneställning för ett

stort antal befattningshavare. Även örn det i nuvarande läge måste anses

vanskligt att företaga en mera ingående lönereglering inom ett visst verk,

finner sig utskottet i princip icke böra motsätta sig att så sker i detta tall,

med hänsyn till bl. a. behovet av en reglering av den mycket betydande arvodesavlönade

personalens anställningsförhållanden samt de ändrade och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 231.

nya uppgifter, som efter omorganisationen komma att åvila många befattningshavare.

På grund av den utveckling, som redan börjat och kan väntas

fortsätta under de närmaste åren på vägväsendets område, är det mycket

svårt att bedöma behovet av nya tjänster för vägorganisationen. Kungl.

Majit har därför också föreslagit att avlöningsstaternas delposter för avlöningar

till icke-ordinarie personal skola upptagas med beteckningen förslagsvis.

Häremot har utskottet ej funnit anledning till erinran. Då Kungl. Majit

sålunda vid förekommande behov kan överskrida icke-ordinarieposterna för

anställande av erforderlig extra personal finner utskottet det i motionerna

1:358 och 11:549 framställda förslaget, att medel skulle ställas till förfogande

från sakanslag för anställande av extra personal för färdigställande av

Hjulsta- och Bergnäsbroarna, icke behöva föranleda någon särskild åtgärd

från riksdagens sida.

Inom verksledningen har Kungl. Majit föreslagit bland annat uppflyttning

av generaldirektören och chefen från C 13 till C 15 samt inrättande av en

befattning såsom överdirektör och souschef i C 11. Den sistnämnde skulle

ägna sig åt att i huvudsak sammanhålla det tekniska arbetet inom styrelsen.

Mot den föreslagna löneställningen för nämnda båda tjänstemän har

utskottet ej funnit anledning till erinran. Under hänvisning till vad utskottet

i det föregående anfört rörande utrednings- och planläggningsverksamheten

inom styrelsen, vill utskottet i detta sammanhang framhålla vikten av att

ekonomisk sakkunskap jämte den administrativa och tekniska blir representerad

i verksledningen.

Mot vad departementschefen i övrigt anfört rörande styrelsens personal

har utskottet intet att erinra. Utskottet finner sig sålunda icke kunna tillstyrka

det i motionerna 1:361 och 11:552 framställda yrkandet om uppflyttning

av förste byråingenjörerna till 27 lönegraden. I likhet med departementschefen

anser utskottet, att det pågående löneregleringsarbetet för statstjänstemännen

bör avvaktas.

I motionerna I: 359 och II: 550 samt I: 360 och II: 551 har hemställts örn

uppflyttning dels av vägkamrerarna i 10 län till A 24 och i 14 län till A 22,

dels ock av vägkassörerna i de 10 största länen till A 14. Någon differentiering

av löneställningen inom de olika grupperna bör enligt utskottets mening

icke komma till stånd, innan större erfarenhet vunnits av den nya organisationen.

Utskottet finner sig sålunda böra stanna för den av departementschefen

tillstyrka uppflyttningen av vägkamrerarna till A 22 samt i

övrigt avstyrka de motionsvis framställda yrkandena.

Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit rörande anställningsform och löneställning

för vägförvaltningarnas personal har ej givit utskottet anledning till

erinran. Det är uppenbart att vissa svårigheter måste uppstå vid genomförandet

av en så omfattande omorganisation som denna. Detta gäller icke

minst i fråga örn placeringen av sådana tjänstemän, vilkas befattningar indragits.

Utskottet vill emellertid uttala den förhoppningen att dessai svårigheter

skola kunna bemästras.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231.

29

Departementschefen har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till

väg- och vattenbyggnadsverkets avlöningar och omkostnader till sammanlagt

10 997 300 kronor, vilket innebär en ökning i jämförelse med innevarande

budgetår med 3 905 400 kronor. Såsom inledningsvis antytts hänför sig

denna ökning till stor del till en överföring av kostnader från sakanslag.

Departementschefen har också förutsatt att vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag

vissa delar av anslagen till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder samt till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp

icke skulle tagas i anspråk. Någon ändring i grunderna för anslagens

avräkning mot automobilskattemedlen har departementschefen ansett sig

icke böra förorda. Mot de sålunda gjorda beräkningarna och departementschefens

uttalanden i övrigt har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 359 och 11:550, I: 360 och

11:551 samt 1:361 och 11:552,

l:o) godkänna följande personalförteckning för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen:

Personalförteckning.

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaldirektör ...........................

1 överdirektör och souschef .................

1 överingenjör .............................

1 överingenjör...............................

3 byråchefer ..............................

1 förrådsdirektör ...........................

3 överinspektörer ...........................

2 byrådirektörer .............................

2 byråchefer ...............................

1 gatuinspektör .............................

1 väginspektör .............................

1 vägtrafikinspektör .........................

4 byrådirektörer ...........................

1 järnvägsinspektor ........................

12 förste byråingenjörer.......................

1 förste byråingenjör (förste byråsekreterare) ...

3 förste byråsekreterare .....................

1 förste byråsekreterare och ombudsman.......

1 kamrerare ...............................

1 revisionskommissarie .......................

7 byråingenjörer ...........................

3 förste byråsekreterare .....................

Lönegrad

. C 15

. C 11

. C 9

. C 8

. C 6

. C 6

. C 6

. C 5

. A 30

. A 29

. A 29

. A 29

. A 28

. A 28

. A 26

. A 26

. A 26

. A 26

. A 26

. A 26

. A 24

. A 24

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 231.

Befattning Lönegrad

8 byråingenjörer........... A 21

3 byråsekreterare .............................. A 21

4 revisorer .................................... A 21

1 förrådskontrollör ............................ A 20

1 bokhållare .................................. A 17

4 ingenjörer.................................... A 17

6 ritare........................................ A 15

2 förrådsmästare .............................. A 12

2 kansliskrivare ................................ A 11

1 förste expeditionsvakt.......................... A 7

9 kanslibiträden ...................... A 7

3 expeditionsvakter ............................ A 5

17 kontorsbiträden .............................. A 4

Tjänsteman å övergångsstat:

1 byråchef .................................... A 30

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

7 förste byråingenjörer ........................ Eo 26

1 förste byråingenjör (förste byråsekreterare) .... Eo 26

15 byråingenjörer .............................. Eo 24

1 förste aktuarie ............ Eo 24

1 aktuarie .................................... Eo 21

35 byråingenjörer ...... Eo 21

4 byråsekreterare .............................. Eo 21

1 revisor ................. Eo 21;

2:o) förklara, att befattningarna såsom överdirektör och

souschef i C 11, överingenjör i C 9 och C 8, byråchef i C 6

samt överinspektör i C 6 skola tillsättas medelst förordnande

på viss tid;

3:o) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 844 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ........ 13 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis . ..................... 1 455 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 298 500

Summa kronor 2 611 100;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 231. 31

4:o) godkänna följande personalförteckning för vägförvaltningarna:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

22 vägdirektörer ................................ G 6

2 vägdirektörer ................................ G 5

5 arbetschefer ................................ C 5

54 vägingenjörer ................................ A 26

3 ingenjörer .................................. A 24

24 vägkamrerare ................................ A 22

26 ingenjörer .................................. A 21

14 ingenjörer .................................. A 19

26 bokhållare .................................. A 17

54 öviervägmästare .............................. A 16

225 vägmästare .................................. A 13

24 ritare ...................................... A 12

22 vägkassörer ................................ A 11

2 kontorister .................................. A 9

22 kanslibiträden .............................. A 7

Tjänstemän å övergångsstat:

2 vägingenjörer ................................ A 28

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

12 distriktsingenjörer ............-............. Eo 26

8 vägingenjörer .............................. Eo 26

6 ingenjörer ................................ Eo 24

13 ingenjörer .................................. Eo 21;

5:o) förklara, att befattningarna såsom arbetschef i C 5

skola tillsättas medelst förordnande på viss tid;

6:o) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningama,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 2 962 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
slagsvis

................................ 2 536 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 742 400

Summa kronor 6 241 200;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 231.

7:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som må erfordras i anledning av omorganisation

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningarna;
8:o)

för budgetåret 1946/47 under sjätte huvudtiteln anvisa

följande förslagsanslag, nämligen

till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Avlöningar ................. kronor 2 611 100,

därav 1 305 600 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen;

till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader ....................... »

därav 370 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen;

till Väg förvaltningarna: Avlöningar .. »

att avräknas mot automobilskattemedlen;

samt

till Vågförvaltningarna: Omkostnader .. »

att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna 1:358 och 11:549 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

III. att riksdagen må, i anledning av motionen II: 548, i

skrivelse till Kungl. Majit giva tillkänna vad utskottet ovan

anfört.

Stockholm den 18 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

740 000,

6 241 200,

1 405 000,

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Bäckström, Karl Andersson,

Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gillström, Näsström, Gustav Emil Andersson, Rosenberg,

Hesselbom och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Falla, Bergström, Rubbestad,

Andersson i Malmö, Mårtensson, Pettersson i Dahl, Malmborg i Skövde, Åkerström,

Petterson i Degerfors och Birke.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

482486

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:368 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen samt vägförvaltninga s. 7 i texten