Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående byggande av en storflygplats m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1946-12-13 · 18 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:307, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående byggande av en storflygplats m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

]0

Statsutskottets utlåtande nr 307.

Nr 307.

Ankom till riksdagens kansli den 13 december 1946 kl. 6 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

byggande av en storflygplats m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 379 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 15 november

1946, föreslagit riksdagen att dels besluta, att en storflygplats skall anläggas

vid Halmsjön, dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 såsom kapitalinvestering i luftfartsfonden anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till Mark till landningsfält för flygplan 3 000 000 kronor,

till Belysningsaniäggningar för luftfartsleder 100 000 kronor, till Radiofyrar

för luftfarten 200 000 kronor samt till Byggande och förbättring av

flygplatser 9 500 000 kronor.

Propositionen.

1944 års flygplatsutredning, som tillkallats för att inom kommunikationsdepartementet

biträda med utredning rörande behovet av civila flygplatser

och därmed sammanhängande förhållanden, har i skrivelser den 25 november

1944 och den 10 mars 1945 framlagt förslag örn byggande av en s. k. storflygplats.

Vidare har utredningen i skrivelse den 24 september 1945 framlagt

utredning angående en eventuell begränsning av den av utredningen föreslagna

första utbyggnadsetappen för en dylik flygplats.

I flygplatsutredningens förstnämnda båda skrivelser föreslogs att storflygplatsen

skulle förläggas till Grillby, beläget vid Västeråsbanan på ett avstånd

från Stockholm av 77 km, respektive till Väsby, beläget vid Uppsalabanan,

31 km från Stockholm.

I såväl sitt första som sitt andra förslag till byggande av en storflygplats

framhöll utredningen, att med hänsyn till de utomordentligt höga hjultryck,

som flygfältets banor måste konstrueras för, tveksamhet rådde om möjligheterna

att bemästra grundförhållandena. Marken på såväl Väsby som Grillby

utgjordes nämligen av en förhållandevis tunn torrskorpa på djupa lager

av lös lera. Förslagens genomförande förutsatte därför att markundersökningar,

som påbörjats av statens väginstitut och statens geotekniska institut

men som vid förslagens framläggande icke hunnit slutföras, gåve ett gynnsamt

resultat. Sedermera utvisade dessa undersökningar, att ett utförande av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 307.

il

tället vid Väsby eller Grillby med hänsyn till grundförhållandena skulle

komma att bjuda på mycket stora svårigheter och risker samt att det måste

anses äventyrligt att bygga ett flygfält vid dessa platser utan att dessförinnan

prov företagits i mycket större omfattning än som dittills skett. Dessa prov

kunde beräknas taga flera år i anspråk.

Jämsides med dessa av väginstitutet och geotekniska institutet bedrivna

undersökningar pågick genom en inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

upprättad särskild avdelning för byggande av storflygplats utredning om

möjligheterna att finna ett till storflygplats mera lämpligt markområde beläget

på fast mark eller berg så nära Stockholm som möjligt. Efter verkställda

markrekognosceringar ansågs ett 47 km (fågelvägen 38 km) norr om

Stockholm, räknat från Gustaf Adolfs torg, beläget område vid Halmsjön

böra närmare undersökas. Dessa undersökningar utvisade, att en storflygplats

med tillräckliga dimensioner och med erforderlig bärförmåga hos undergrunden

kunde erhållas därstädes.

I skrivelse den 24 januari 1946 har flygplatsutredningen förordat, att storflygplatsen

förlägges till Halmsjön. Luftfartsstyrelsen har den 31 i samma

månad framlagt resultatet av förenämnda undersökning och därvid givit uttryck

åt samma mening.

Den 12 augusti 1946 har flygplatsutredningen slutligen avgivit betänkande

med förslag rörande utbyggnad av civila flygplatser m. m. (SOU 1946:58).

Förslaget innehåller en fullständig plan för de flygplatsutbyggnader, som

vårt land anses vara i behov av under den tid som nu kan överblickas.

Flygplatsutredningens allmänna synpunkter på frågan om byggande

av en storflygplats m. m. I sin skrivelse den 25 november 1944 framlade

flggplatsutredningen vissa uppgifter angående de tekniska normer, som borde

uppställas på en storflygplats. Med stöd av erfarenheter från dimensioneringen

av amerikanska storflygplatser ansåg sig utredningen sedermera i sitt

utlåtande den 10 mars 1945 angående anläggning av storflygplats kunna göra

det uttalandet, att man åtminstone för tid, som kunde överblickas, icke

borde lia anledning räkna nied större banlängder än omkring 3 100 m för

huvudbanan och 2 500 m för bibanorna. Bredden på stråk ansågs kunna

minskas från 400 m till 300 m och bredden på banor från 80 m till 60 m.

I en första utbyggnad borde huvudbanan givas en längd av 2 500 m och bibanorna

en längd av omkring 2 000 m.

Vidare har flygplatsutredningen i sitt slututlåtande framlagt vissa allmänna

synpunkter på frågan, hur luftfarten här i landet kan komma att gestalta sig

i framtiden, och om de betingelser, under vilka internationell luftfart kan antagas

komma att utveckla sig. Härutinnan får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 7—9).

Utbyggnad av Bromma flygplats. 1944 års flygplatsutredning har i sin skrivelse

den 24 september 1945 till en början meddelat vissa uppgifter rörande

Bromma flygplats, (s. 16).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 307.

Utredningen upplyser härefter, att Stockholms stads flyghamnsstyrelse

upprättat ett den 23 mars 1945 dagtecknat förslag till generalplan för utbyggnad

av Bromma flygplats. Enligt vad flyghamnsstyrelsen upplyst hade

till grund för förslaget i första hand legat önskemålet att erhålla banor, som

voro utförda i den standard att de voro användbara för tunga långdistansplan.

De anläggningsarbeten, som de lokala förhållandena och ekonomiska hänsyn

medgivit, hade, meddelar utredningen, enligt förslaget fördelats på tre

utbyggnadsskeden till en kostnad av sammanlagt 56 065 000 kronor.

I anslutning härtill framhåller utredningen, att det av flyghamnsstyrelsen

framlagda generalplaneförslaget innebure en fullständig utbyggnad av Bromma

flygplats och att flygplatsen efter en sådan utbyggnad icke erbjöde några

ytterligare utvecklingsmöjligheter. Då emellertid Bromma flygplats efter ett

genomförande av de av Stockholms stads flyghamnsstyrelse ifrågasatta arbetena

varken skulle komma att uppfylla de flygtekniska krav, som ansåges

böra uppställas på en storflygplats, eller — sett på längre sikt -— ensam

torde vara tillräcklig för att avveckla trafiken, ansåge sig utredningen icke

kunna förorda, att så betydande kostnader nedlades på flygplatsen, som de

ifrågavarande arbetena skulle medföra. Däremot funne utredningen det angeläget,

att sådana arbeten på flygplatsen komme till stånd, alt flygplatsen

erhölle möjligheter att under trafiktekniskt betryggande förhållanden betjäna

den trafik, för vilken den närmast vore avsedd.

Med utgångspunkt härifrån anser utredningen, att vissa i ett första utbyggnadsskede

upptagna fältarbeten samt ändring av vissa byggnaders

höjd m. m., kostnadsberäknade till sammanlagt 4 910 000 kronor, äro av

den art och betydelse, att de under alla förhållanden böra utföras. Vidare

förordar utredningen även, att ett väsentligt behov av utökade lokaler för

säkerhetstjänsten, allmänhetens expediering, flygbolagen m. m. föreligger å

flygplatsen. De av utredningen förordade arbetena ha kostnadsberäknats

till sammanlagt 10 440 000 kronor.

Med hänsyn till den av utredningen förutsatta användningen av Bromma

flygplats förmenar utredningen, att ytterligare arbeten av mera väsentlig

omfattning på Bromma flygplats icke för närvarande äro erforderliga. Det

syntes enligt utredningen välbetänkt, att sådana markreservat och byggnadsbestämmelser

för trakten kring flygplatsen komme till stånd, som säkerställde

densammas effektiva utnyttjande.

Driftkostnadskalkyl för storflygplats. I sin skrivelse den 10 mars 1945

framlade flygplatsutredningen driftkostnadskalkyl för en storflygplats.

Då det ansågs angeläget att erhålla en uppfattning örn föreliggande möjligheter

att genom en lämplig anpassning av flygplatsavgifterna helt eller

delvis förränta kostnaderna för anläggning av en storflygplats, har luftfartsstyrelsen

under hand anmodats att till komniunika(iönsdepartementet

inkomma med utredning i ämnet.

Luftfartsstyrelsens utredning innefattade två alternativa driftskalkyler för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 307.

13

flygplatserna. I det första alternativet förutsattes, att inkomsterna från flygplatserna

skulle täcka, förutom löpande utgifter och avsättning till värdeminskningskonto,

utgifter för full förräntning av hela det för flygplatserna

nyinvesterade kapitalet av 98,7 miljoner kronor. Det andra alternativet krävde

förräntning endast av halva anläggningskapitalet. För att i första alternativet

erhålla täckning för de till sammanlagt 0 889 000 kronor beräknade

årliga utgifterna skulle erfordras avsevärda ökningar av nu utgående flygplatsavgifter.

Sålunda skulle enligt styrelsens beräkningar en höjning behöva

ske av landningsavgiftema med omkring 700 procent, av belysningsavgifterna

med 33 procent samt av hangar- och förankringsavgifterna med 230 procent,

varjämte räknats med avsevärt ökade hyres- och arrendeinkomster

från flygbolag, bensindistributörer m. fl. Andra alternativet hade begränsat

höjningen av landningsavgiftema till något över 400 procent.

Härefter ha med stöd av Kungl. Majds bemyndigande särskilt tillkallade

sakkunniga verkställt granskning av de driftskalkyler för Bromma flygplats

och planerad ny flygplats för Stockholm, vilka framlagts av luftfartsstyrelsen.

Med skrivelse den 30 september 1946 lia de sakkunniga, som antagit

namnet flygplatsekonomisakkunniga, framlagt resultaten av sin granskning.

De sakkunnigas utredning har såsom bihang fogats till propositionen. Beträffande

utredningen inhämtas av propositionen följande.

De sakkunniga lia utfört detaljerade driftskalkyler för Bromma flygplats

och den planerade storflygplatsen vid Halmsjön, men då enligt de sakkunnigas

uppfattning landets hela markorganisation måste ses som en enhet och

mim därför icke kan bryta ut ett pär flygplatser ur det stora sammanhanget,

ha de sakkunniga också gjort vissa överslagsberäkningar för övriga flygplatser,

varvid flygplatsutredningens förslag till utbyggnad av dessa fått tjäna

som utgångspunkt.

De sakkunniga lia i sina kalkyler utgått från att den civila luftfarten skall

debiteras för samtliga de kostnader som det allmänna ikläder sig för markorganisationen.

Detta innebär, att bland kostnaderna inräknats ej endast

driftsutgifterna vid de enskilda flygplatserna utan även kostnaderna för säkerhetstjänsten,

d. v. s. trafikledning, radiotjänst och väderlekstjänst, de centrala

kostnaderna inom luftfartsstyrelsen samt ränta och avskrivningar på

samtliga anläggningar. En dylik kalkylmetod har enligt de sakkunniga den

fördelen, att man undviker dolda subventioner och att man kan konstatera

storleksordningen av det stöd, som det allmänna eventuellt kan behöva lämna

luftfarten. De äldre men alltjämt i brak varande anläggningar, som bekostats

av stat eller kommun, ha i regel omedelbart avskrivits. Hänsyn härtill har

icke tagits i kalkylerna, men de sakkunniga ifrågasätta, huruvida man icke,

när det gäller fastställandet av taxorna, skulle kunna göra avdrag från kostnaderna

med eli belopp, som motsvarar ränta och avskrivningar å dessa äldre

anläggningar. Det funnes knappast anledning kräva, att luftfarten, innan

dess ställning vore fastare grundad, skulle återbära detta bidrag genom högre

flygplatsavgifter. De sakkunniga erinrade i detta sammanhang örn det stöd,

som lämnats av det allmänna till de äldre kommunikationsmedlen. Gjorde

man i enlighet härmed ett avdrag på 3 miljoner kronor från de kalkylmässigt

beräknade kostnaderna, komme man, sedan avdrag även gjorts för vissa

intäkter på flygplatser, till ett återstående kostnadsbelopp av 16,9 miljoner

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 307.

kronor. För att bedöma huruvida trafiken överhuvud taget kan hära en dylik

belastning lia de sakkunniga inskaffat uppgifter om de trafikinkomster, som

svenska och utländska bolag kunna beräknas under år 1951 erhålla på trafik,

som berör svenska flygplatser. Dessa inkomster uppskattas till 112,3 miljoner

kronor, varför 15 % av dessa skulle behöva uttagas för att full täckning

av flygplatskostnaderna skulle erhållas. En belastning av denna storleksordning

förefaller de sakkunniga möjlig för trafiken att bära. Till stöd för

denna sin uppfattning erinra de sakkunniga örn de reduktioner av biljettpriser

och fraktsatser, som man allmänt räknade med. De faktorer, som påverkade

trafikbolagens räntabilitet i gynnsam riktning, medförde också ökade

kostnader för flygplatsorganisationen. Man kunde Irland annat nämna användningen

av mycket stora flygplan; en förbättrad radio- och väderlekstjänst,

som medförde stora kostnader för flygplatserna, ökade därjämte flygtrafikens

regelbundenhet, vilket förbättrade trafikbolagens räntabilitet.

_ Skulle väsentligt höjda flygplatsavgifter icke kunna uttagas utan att sänkningen

av biljettpriserna bleve mindre än man räknat med, torde detta enligt

de sakkunniga knappast komma att påverka flygels konkurrenskraft pä

grund av den ekonomiska fördel, som tidsvinsten innebure. De sakkunniga

understryka, att det icke finns någon kostnads-ekonomisk anledning att ställa

flygplatskostnaderna i efterhand, när det gäller att använda inkomsterna av

luftfarten till täckande av dess kostnader.

Då man på många håll i utlandet knappast ännu torde vara benägen att

frångå systemet med statlig subventionering av flygplatserna, kunde det emellertid

hända, framhålla de sakkunniga, att Sverige icke ensamt kunde höja

sina flygplatsavgifter till full kostnadstäckning, utan att subventioner alltjämt

komme att bli nödvändiga i viss utsträckning. De sakkunniga anse emellertid,

att subventionsfrågan förr eller senare måste tågås upp till omprövning även

i andra länder på grund av de starkt stigande markkostnaderna, vilka framtvingade

allt större subventioner från det allmänna, och att det därför icke

behövde anses osannolikt, att full kostnadstäckning så småningom skulle

kunna erhållas.

Örn subventioner sålunda skulle bli nödvändiga, vöre det, uttala de sakkunniga,

av ett allmän-ekonomiskt och statsfinansiellt intresse att konstatera

vilka grenar av flygtrafiken, som vore beroende av statens stöd. De sakkunniga

hade därför för olika typer av flygplatser beräknat markkostnadernas

andel av trafikinkomsterna. Det hade därvid visat sig, att stora olikheter

förelåge beroende på arten av den trafik, som berörde flygplatsen i fråga.

För Halmsjön, som uteslutande komme att tjäna långdistanstrafiken, utgjorde

kostnaderna 7 % av trafikinkomsterna. För Bromma, som hade en betydande

andel av inhemsk trafik, vore motsvarande procentsiffra 17 och för

flygplatser med enhart inhemsk trafik 39. Det framginge av dessa siffror,

att de större flygplatserna utan gensägelse vore mycket mera ekonomiska

än de mindre. Den viktigaste orsaken härtill vore, att trafikinkomsten per

landning vore väsentligt mycket större för långdistanstrafiken än för närtrafiken

och att kostnaderna för markorganisationen vid flygning på korta

sträckor därför utgjorde en större andel av de totala kostnaderna än vid

flygning på längre distanser. Om det bleve nödvändigt för staten att allt

framgent med hänsyn till förhållandena i andra länder subventionera markorganisationen,

berodde sålunda på de höga markkostnaderna för den inhemska

trafiken. Genom att storflygplatsen vid Halmsjön kunde väntas

tillföra landet så betydande trafikinkomster, betydde tillkomsten av denna

flygplats en förbättring av räntabiliteten för hela flygplatsorganisationen.

De sakkunniga framhålla emellertid, att denna organisation måste betraktas

som en helhet. Bromma skulle sålunda tjänstgöra som komplementfält till

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 307.

15

Halmsjön, och för att Bromma vidare skulle kunna betjäna en så betydande

inhemsk trafik, som förutsåges, måste det finnas mindre flygplatser på

olika håll i landet som mottagare av trafiken. De större flygplatserna måste

därför bära en del av kostnaderna för de mindre. Här förelåge ett starkt

motiv för att samtliga flygplatser, som vore avsedda för kommersiell trafik,

dreves i statlig regi.

De sakkunniga lia icke satt som sin uppgift att framlägga förslag rörande

formerna för uttagande av flygplatsavgifterna, ej heller beträffande den takt,

i vilken avgifterna böra höjas för att full kostnadstäckning skall uppnås.

Detta är enligt de sakkunniga en uppgift, som tillkommer luftfartsstyrelsen,

varvid bland annat den internationella situationen vid ifrågavarande tidpunkt

måste beaktas.

De sakkunniga lia dock framlagt vissa synpunkter på taxepolitiken. Sålunda

uttala de sig emot, att rabatter i subventionssyfte lämnas vissa grenar

av flyget. Örn rabatter skulle förekomma, borde dessa vara affärsmässigt

motiverade. Vidare ha de sakkunniga förordat ett system för uttagande av

flygplatsavgifter — vilka för närvarande utgå i form av viss avgift per landning

— innebärande en kombination av landningsavgifter av nuvarande typ

med startavgifter, vilka uttagas som viss procent av trafikbolags eller andra

trafikanters inkomst på avgående trafik.

Halmsjöförslaget. I sitt förenämnda utlåtande den 31 januari 1946, varmed

luftfartsstyrelsen överlämnade förslaget om byggande av en storflygplats

vid Halmsjön, har styrelsen till en början gjort vissa allmänna uttalanden

rörande luftfarten och dess väntade utveckling, örn behovet av en

storflygplats och örn dennas lämpligaste förläggning (s. 9—12). Härefter har

styrelsen lämnat en närmare redogörelse för Halmsjöförslaget. Härom framhåller

departementschefen bland annat följande (s. 12—15).

De markområden vid Halmsjön, vilka föreslagits som förläggningsplats för

storflygfältet, äro såsom förut nämnts belägna omkring 47 km norr om Stockholm.

Avståndet från närmaste järnvägsstation, Märsta, utgör 9 km. Platsen

ligger icke i sådan närhet av andra flygplatser, att några olägenheter därav

uppkomma ur flygsäkerhetssynpunkt. Ur inflygningssynpunkt är platsen

fördelaktig, enär den ligger på en höjdplatå, omkring vilken höjder av betydelse

icke finnas. Platsen erbjuder möjligheter att utvinna banlängder i

vissa riktningar av över 3 000 m. Grunden vid Halmsjön är i stort sett synnerlig

fast och består dels av berg och dels av grusås. Endast å ett par

mindre partier förekommer lera, dock delvis av annan oell bättre beskaffenhet

än vid Väsby och Grillby och i regel till mindre djup. De markområden,

som skulle behöva förvärvas för flygplatsen, lia beräknats till omkring 2 000

hektar. Flir flygplatsens anordnande behöva jämförelsevis små arealer

åkerjord tagas i anspråk, medan däremot skogsmark i stor utsträckning

skulle utnyttjas. Skogen är delvis av dålig beskaffenhet men delvis mycket

god. Till följd av grundens goda beskaffenhet föreligga stora möjligheter att

framdeles vid behov förstärka banorna så att de kunna mottaga högre hjultryck

än dem, med vilka man för närvarande räknar. I tre riktningar kail,

därest framdeles behov därav uppkommer, flygplatsen förses med parallellbanor.

Dim frekvensen har bedömts gynnsammare vid Halmsjön än vid något

annat av de projekt som ifrågasatts.

I fråga örn flygfältets närmare utformning hänvisar luftfartsstyrelsen till

kartor och ritningar, som finnas fogade vid styrelsens skrivelse i ämnet. Två

kartor, därav en översiktskarta, utvisande den föreslagna flygplatsens belä
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 307.

genhet torde få införas i dagens statsrådsprotokoll. Av handlingarna framgår,

att flygfältet skulle utbyggas med fyra banor. I en första utbyggnadsetapp

skulle huvudstråket erhålla en längd av 2 150 m och en bredd av 300

m. Den permanentbelagda delen skulle få en bredd av 75 m. För bibanorna

skulle stråkets längd uppgå till 1 800 m och bredden till 210 m. Den permanentbelagda

bredden avses bliva 60 m. Andra utbyggnadsetappen skulle gälla

en förlängning av huvudbanan till 2 550 m och av bibanorna till 2 150 m.

Enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorda beräkningar uppgå anläggningskostnaderna

för första etappen till 78 700 000 kronor och för andra

etappen till ytterligare 8 000 000 kronor. Byggnadstiden är beräknad till

omkring fem år.

Luftfartsstyrelsen uttalar, att styrelsen vid sitt förordande av förslaget

örn anläggande av storflygplats vid Halmsjön tagit särskild hänsyn till de

geda möjligheterna att bemästra de byggnadstekniska problemen samt till

flygsäkerhetskraven, byggnads- och underhållskostnaderna, utbyggnadstiden

och möjligheterna att framdeles kunna förstärka banorna så att de kunna

mottaga högre tryck än dem för vilka de nu beräknats. Vidare hade styrelsen

fäst stort avseende vid ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort uttalande,

att en delvis ny riksväg mellan Stockholm och Uppsala med anslutning

till Halmsjön utreddes av styrelsen. Luftfartsstyrelsen hade utgått från,

att vägsträckan mellan Halmsjön och Stockholm skulle kunna vara i huvudsak

färdigställd samtidigt med flygplatsen.

Vid luftfartsstyrelsens skrivelse finnas fogade yttranden av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statens väginstitut, statens geotekniska institut, aktiebolaget

Aerotransport och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag.

Samtliga yttranden innebära ett bestämt tillstyrkande av att storflygfältet utbygges

vid Halmsjön. Luftfartsstyrelsen har vidare meddelat, att cheferna

för försvarsstaben och flygvapnet under hand för sin del förklarat, att de

ur de synpunkter, som de hade att företräda, icke hade anledning ifrågasätta

lämpligheten av valet av Halmsjön.

Storflygfältsfrågans behandling vid 1946 års riksdag. I de likalydande

motionerna I: 123 och II: 232 hemställdes, att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att förslag till anläggande av en storflygplats

invid Stockholm snarast måtte föreläggas årets riksdag.

Vidare hemställdes i de likalydande motionerna I: 124 och II: 231, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Majit snarast

ville för riksdagen framlägga förslag om anläggande av en storflygplats.

I skrivelse nr 452 har riksdagen i anledning av dessa motioner anfört

bland annat följande.

En utveckling mot användandet inom den interkontinentala lufttrafiken av

tyngre plan med stor lastkapacitet synes vara förestående. Därest icke Sverige

utbygger sin flygplatsorganisation så att densamma ger möjlighet att

mottaga dylika plan, lärer en isolering i kommunikationshänseende vara

ofrånkomlig. Detta synes riksdagen vara så mycket mer betänkligt som geografiska

förutsättningar torde föreligga för att Sverige skall kunna ifrågakomma

såsom en knutpunkt eller åtminstone en genomfartsstation för den

interkontinentala lufttrafiken. En viss strävan torde hava förmärkts från

andra nordeuropeiska länders sida att söka skapa förutsättningar för att

draga till sig denna trafik. Ett uppskjutande av ställningstagandet till frågan

örn en flygplats av interkontinentala mått synes riksdagen för vårt land innebära

vittgående och måhända oreparabla konsekvenser. Riksdagen delar mo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 307.

17

tionäremas uppfattning att ifrågavarande spörsmål snarast möjligt bör bli

föremål för statsmakternas prövning.

Riksdagen anser att ett eventuellt storflygfält bör förläggas till Stockholms

närhet. En storflygplats i Stockholms närhet torde, såsom förut antytts, i

viss mån reducera behoven av kompletterande utbyggnader av Bromma flygplats.

Tillkomsten av storflygplatsen löser emellertid icke problemen vid

Bulltofta och Torslanda. Inom flygplatsutredningen pågå för närvarande

undersökningar rörande erforderliga åtgärder för att tillskapa tillfredsställande

flygplatser för södra och västra Sverige. Det torde vara att förvänta,

att krav komma att resas på avsevärda investeringar i syfte att ordna dessa

landsändars inhemska och kontinentala flygförbindelser. Det är uppenbart,

att, när det gäller att fatta ståndpunkt till frågan örn utbyggande av en storflygplats,

dessa spörsmål icke kunna lämnas åsido. De statsfinansiella och

trafikekonomiska förutsättningarna för byggandet av en storflygplats böra

sålunda enligt riksdagens mening icke bedömas med bortseende från kostnaderna

för ett ändamålsenligt ordnande av övriga större flygplatser. För

närvarande tillgängligt material synes icke giva möjlighet att överblicka det

föreliggande problemet från denna utgångspunkt.

Enligt vad riksdagen inhämtat har chefen för kommunikationsdepartementet

med stöd av Kungl. Majts den 17 maj 1946 givna bemyndigande

tillkallat särskilda sakkunniga för att inom departementet verkställa granskning

av vissa driftskalkyler för Bromma flygplats och planerad flygplats

för Stockholm, som framlagts av luftfartsstyrelsen.

Enligt riksdagens mening skulle det vara värdefullt om resultatet av berörda

utredning möjliggjorde en överblick över de trafikekonomiska förutsättningarna

för ifrågasatt utbyggnad även av övriga flygplatser.

Chefen för kommunikationsdepartementet har vid anmälan av frågan om

tillkallandet av granskningsmännen framhållit såsom önskvärt, att det uppdraget

omfattande granskningsarbetet bedrives med sådan skyndsamhet, att

eventuellt förslag örn storflygplatsens anläggande kan i god tid nästkommande

höst föreläggas riksdagen.

Riksdagen avslutade sin skrivelse med att uttala, att riksdagen delade departementschefens

uppfattning om önskvärdheten av en snabb utredning

och i anslutning härtill ville giva uttryck åt sin uppfattning, att statsmakterna

snarast möjligt syntes böra taga ställning till frågan örn utbyggandet

av ett storflygfält. Därvid borde givetvis även hänsyn tagas till det statsfinansiella

läget samt tillgången på arbetskraft och materiel.

Utbyggnad av vårt lands flygplatser enligt flygplatsutredningens förslag.

Då såsom riksdagen i sin förenämnda skrivelse uttalat de statsfinansiella och

trafikekonomiska förutsättningarna för byggande av en storflygplats icke

böra bedömas med bortseende från kostnaderna för ett ändamålsenligt ordnande

av övriga större flygplatser i vårt land, har i propositionen ansetts böra

lämnas vissa uppgifter rörande de av flygplatsutredningen i dess slutbetänkande

framlagda förslagen.

Vid utarbetandet av planen för utbyggnaden av vårt lands flygplatser har

det för / / U!l P lats ut red n ingen framstått som angeläget att i planen angiva icke

blott föreliggande behov av flygplatser utan även angelägenhetsgraden av de

olika arbetena sinsemellan, bedömda med utgångspunkt från den allmänna

samfärdseln.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 saini. Nr 306—307.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 307.

I angelägenhetshänseende har i främsta rummet satts behovet av en komplementflygplats

till Bromma flygplats. Bromma vore nämligen på längre

sikt icke tillräcklig för att ensam tillgodose den huvudstaden berörande europeiska

och inhemska trafiken. Denna nya flygplats, som föreslagits skola

förläggas till Halmsjön, borde utbyggas som storflygplats för i första hand

den interkontinentala lufttrafiken. Utbyggnadskostnaderna ha beräknats till

78 700 000 kronor. Såsom därnäst angeläget har ansetts arbeten för tillgodoseende

av den långgående europeiska lufttrafikens behov. I detta hänseende

föreslår utredningen dels utvidgning och förbättring av Bromma och Torslanda

flygplatser för en kostnad av 10 440 000 kronor respektive 47 000 000

kronor, dels ock anläggande av en ny flygplats i Skåne vid Trolleberg, omkring

14 km nordost om Malmö, vilken flygplats kostnadsberäknats till

31 000 000 kronor.

I angelägenhetsgrad efter dessa arbeten har utredningen förordat sådana

arbeten som erfordras för att en såsom önskvärd och lämplig avsedd inrikes

trafik på ett tillfredsställande sätt skall kunna upprätthållas. Kostnaderna

för de anläggnings- och kompletteringsarbeten, som enligt utredningen erfordras

med avseende å här berörda flygplatser för inrikestrafiken och för

vilka medel icke finnas tillgängliga, har utredningen beräknat till sammanlagt

24 545 000 kronor, däri icke inräknade några kostnader för Visby

flygplats.

Samtliga här berörda arbeten, vilka alltså sluta med en sammanlagd kostnadssumma

av 191 685 000 kronor, anser utredningen i allt väsentligt vara

av sådan angelägenhetsgrad, att de böra påbörjas snarast möjligt och utföras

utan uppskov.

Luftfartsstyrelsens anslagsäskanden i vad avser storflygplats och Bromma

flygplats. I skrivelse den 7 oktober 1946 har luftfartsstyrelsen framlagt

förslag om anvisande av medel för påbörjande av arbeten å ett storflygfält

samt för kompletteringsarbeten å Bromma flygplats (s. 30—33).

De för närvarande mest angelägna arbetena å Bromma flygplats har luft
-

fartsstyrelsen angivit i följande sammanställning.

Föreslås till utförande

budgetåret

Arbete 1946/47 1947/48

Kronor Kronor

Sänkning av Tönsethska huset...................... 200 000 400 000

Förbindelsebana 13—31 jämte ytbehandling stråk 13.... 1000000 600000

Breddning av stråk 31, del 1 ....................... 1 000 000 600 000

Hangarplattform ................................... 500 000 500 000

Förstärkning av bana 13—31 jämte del av hangarplattform

.......................................... 1 000 000 2 000 000

Diverse byggnader ................................ 300 000 200 000

Förbättring av alla hårdgjorda ytor utöver normalt underhåll

......................................... 300 000 300 000

Belysning ........................................ 100 000 100 000

Radio ........................................... 200 000 200 000

4 600 000 4 900 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 307.

19

Härtill kommer, erinrar styrelsen, i samband med flygplatsens upplåtelse

till staten avtalad ersättning till Stockholms stad, 200 000 kronor.

Luftfart ^styrelsen, som beträffande medelsäskandena för nästa budgetår

säger sig ämna återkomma i särskild skrivelse, beräknar i förevarande sammanhang

för innevarande budgetår följande medelsbehov, nämligen

för storflygplats vid Halmsjön medel för inköp av mark, 3 000 000 kronor,

samt för påbörjande av fältarbetena, 6 000 000 kronor;

för Stockholm—Bromma flygplats medel för fältarbeten m. m. 4 300 000

kronor, för belysning 100 000 kronor, för radioanläggningar 200 000 kronor

samt för erläggande av viss ersättning till Stockholms stad 200 000 kronor.

Departementschefens uttalande, vilket utskottet i sitt yttrande delvis refererar,

återfinnes i propositionen å s. 33—51.

Motioner.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels en inom första kammaren av herr Elowsson väckt motion (I: 392),

vari hemställts, att riksdagen måtte avslå propositionen nr 379 samt besluta

att hos regeringen hemställa örn ny utredning för storflygfältets eventuella

förläggande till fälten vid Åhus,

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Torp väckt motion

(II: 593), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta avslå propositionen nr

379 i vad den avser anläggande av en storflygplats vid Halmsjön och anvisande

av medel till dess påbörjande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Utskottet.

Innevarande års riksdag uttalade i sin skrivelse nr 452 i anledning av

väckta motioner angående framläggande för riksdagen av förslag till anläggande

av en storflygplats invid Stockholm m. m. att ett uppskjutande av ett

ställningstagande till frågan örn en flygplats av interkontinentala mått syntes

för vårt land komma att innebära vittgående och måhända oreparabla konsekvenser.

Riksdagen ansåg därför, att ifrågavarande spörsmål borde snarast

möjligt bli föremål för statsmakternas prövning.

Kungl. Maj:t har nu föreslagit, att principbeslut skall fattas örn byggande

av en storflygplats invid Stockholm och äskat för utbyggnadens påbörjande

erforderliga medel. Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att riksdagen

redan innevarande år bereus tillfälle taga ställning i denna betydelsefulla

fråga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 307.

Redan i sin förenämnda skrivelse gav riksdagen uttryck åt sin uppfattning

att konstaterad eller väntad utveckling i fråga om användandet av större flygplantyper

syntes medföra att vårt land komrne att bliva urståndsatt att i full

utsträckning upprätthålla sina internationella flygförbindelser. Den av departementschefen

i förevarande proposition lämnade redogörelsen rörande den

internationella utvecklingen i fråga örn flygplantyperna har bestyrkt riktigheten

av denna uppfattning. Av redogörelsen framgår sålunda, att Bulltofta

och Torslanda flygplatser för närvarande icke kunna på ett tillfredsställande

sätt mottaga trafik av flygplan med större startvikt än omkring 12 ton och

att Bromma flygplats icke utan allvarliga vådor för banorna kan begagnas

för plan med högre startvikt än omkring 33 ten. De svenska lufttrafikbolagen

(ABA och SILA) ha emellertid för att kunna hävda sig i den internationella

konkurrensen ansett sig böra komplettera sin maskinpark med plan med

startvikter upp mot omkring 60 ton. Det torde vara uppenbart att läget för

närvarande är sådant, att mer eller mindre provisoriska åtgärder icke äro

till fyllest för mottagande av den internationella flygtrafiken. Enligt utskottets

mening torde det beslut, riksdagen nu går att fatta, i själva verket komma

att innebära ett ställningstagande för eller emot tidsenliga förbindelser i luften

mellan Sverige och utlandet. Det förtjänar i detta sammanhang framhållas,

att riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t ratificera vissa överenskommelser

berörande den internationella lufttrafiken. Enligt dessa förutsättes den internationella

civilflygorganisationen kunna göra erinringar och hänvändelser

till vårt lands regering i syfte att tillförsäkra den internationella flygtrafiken

ur bland annat flygsäkerhetsintresset tillfredsställande flygplatser inom landet.

Såsom departementschefen framhållit intager Sverige för närvarande en

framträdande plats bland de nationer som bedriva lufttrafik. Utskottet delar

departementschefens uppfattning att en förutsättning för att vårt land i fortsättningen

skall kunna såväl hävda sig i den allt hårdare konkurrensen som

jämväl ytterligare utvidga och befästa sin ställning som luftfartsnation är

att markorganisationen utbygges i erforderlig omfattning och att, om detta

ej sker, starka skäl tala för att Sveriges nuvarande ställning som luftfartsnation

kommer att helt förändras och helt eller delvis gå förlorad. En utveckling

i denna riktning skulle enligt utskottets mening vara mycket beklaglig

och bör, därest ett förhindrande ligger inom möjligheternas gräns,

icke tillåtas.

Såsom tänkbara lösningar för avhjälpande av nuvarande brister med avseende

å flygplatsorganisationen kan ifrågasättas antingen en komplettering

av någon eller några av våra nuvarande större flygplatser eller anläggande av

ett nytt större fält. Verkställda utredningar beträffande Bromma flygplats

— vilken är den flygplats som närmast varit ifrågasatt för utvidgning för

det åsyftade målet — ha givit vid handen att de erforderliga och möjliga

kompletteringsarbetena måste bliva av sådan storleksordning — kostnaderna

ha beräknats till inemot 60 miljoner kronor — att de icke äro ekonomiskt

försvarbara och för övrigt icke tillräckliga för att åstadkomma en flygplats,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 307.

21

som fyller anspråken för den interkontinentala trafiken. Varken 1944 års

flygplatsutredning eller luftfartsstyrelsen Ilar ansett sig kunna förorda en lösning

efter denna linje. Återstår då det andra alternativet, nämligen anläggandet

av en ny flygplats av tillräckliga dimensioner.

En lösning enligt nybyggnadsalternativet förutsätter betydande investeringar

från statens sida, enligt det nu föreliggande förslaget uppgående till

inemot 90 miljoner kronor. Det är uppenbart att vid frågans behandling de

rent statsekonomiska skälen måste tillmätas avgörande betydelse. Då riksdagen

under årets vårsession hade att fatta ståndpunkt till de inledningsvis berörda

motionerna förelåg icke material, ägnat att belysa den föreliggande

frågan från denna utgångspunkt. Den granskning av driftskalkylerna för

landets flygplatser, som därefter företagits inom kommunikationsdepartementet

av de s. k. flygplatsekonomisakkunniga, möjliggör en viss överblick i

detta hänseende. De sakkunniga ha med utgångspunkt från vissa beräkningar

rörande trafikintensiteten år 1951 ansett en belastning av trafikinkomstema

så småningom bliva möjlig med belopp motsvarande markorganisationens

nettokostnad efter anläggande av en storflygplats och komplettering av flygplatsnätet

i övrigt. Därvid har räknats med amortering och förräntning av

anläggningskapital med undantag för äldre, helt avskrivna anläggningar. Såsom

departementschefen understrukit bygger emellertid beräkningen på en

betydande höjning av trafikavgifterna, vilken måhända med hänsyn till internationella

förhållanden kan genomföras först successivt. Även örn sålunda

de gjorde beräkningarna måste betraktas såsom i viss mån hypotetiska, torde

det vara uppenbart, att flyget redan nu och framgent kan i betydligt

större omfattning än hittills bidraga till markorganisationens kostnader. Utskottet,

som delar departementschefens uppfattning att flyget i princip bör

betala alla med markorganisationen förenade kostnader, inberäknat kapitalkostnaderna,

finner den förebragta utredningen ha väsentligen minskat de

betänkligheter som ur statsfinansiell synpunkt tidigare kunnat hysas mot en

investering av ifrågasatt storlek.

Ett anläggningsarbete av den storleksordning varom här är fråga kommer

uppenbarligen att ställa stora krav på arbets- och materielmarknaden.

I rådande situation måste därför även andra än rent statsfinansiella skäl

tillmätas betydelse. Behovet av förevarande arbeten måste ses mot bakgrunden

av andra investeringsobjekt. Icke minst torde under den närmaste framtiden

stora anspråk komma att ställas på en utbyggnad och förbättring av

det inre kommunikationsnätet. Utskottet har funnit det vara angeläget att

från representanter för statens arbetsmarknadskommission erhålla ett uttalande

rörande möjligheterna att utan eftersättande av arbeten av denna

art genomföra storflygplatsens utbyggnad inom avsedd lid. Därvid har erfarits,

att någon svårighet att uppbringa den för innevarande budgetår erforderliga

arbetsstyrkan —■ högst 150 man — icke föreligger. Vad angår tiden

efter den 1 juli 1947 är läget av naturliga skäl mera svårbedömt. Av representanternas

uttalanden synes emellertid framgå, alt möjligheter komma att

föreligga att även efter nämnda tid bemästra situationen. På grundval av

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 307.

sålunda erhållna uppgifter har utskottet funnit sig kunna räkna med att

situationen på arbetsmarknaden, åtminstone för den närmaste tiden, icke behöver

lägga hinder i vägen för flygfältsprojektets realiserande. Departementschefen

har emellertid ansett frågan huruvida arbetskraft i förutsedd omfattning

kan ställas till förfogande icke nu kunna slutligt besvaras och funnit

spörsmålet härom böra senare i samband med sökande av arbetstillstånd

göras till föremål för ingående utredning och överväganden. Även utskottet

finner dylika överväganden, särskilt i fall av en eventuell förändring av situationen

å arbetsmarknaden, vara på sin plats.

I likhet med departementschefen anser utskottet ett ställningstagande till

frågan örn utbyggandet av civilflygets markorganisation icke utan olägenheter

kunna uppskjutas. Utskottet delar sålunda helt departementschefens uppfattning

att man redan nu måste bestämma sig för att antingen med i huvudsak

de resurser, som vårt land äger, inrätta sig för en förhållandevis begränsad

flygtrafik inom riket och till närbelägna länder, eller ock med utnyttjande

av vårt lands olika möjligheter söka befästa och ytterligare utvidga

vårt deltagande i världsluftfarten. Utskottet finner sig för sin del, därvid

hänsyn också tagits till resultatet av den nu verkställda ekonomiska utredningen,

böra i princip ansluta sig till förslaget örn markorganisationens utbyggnad

i en för jämväl interkontinental trafik erforderlig omfattning.

Kungl. Maj:t har i förevarande proposition framlagt förslag endast i fråga

om sådana åtgärder som avse att möjliggöra trafik med de tunga och långväga

planen. I sådant hänseende har föreslagits anläggande av en storflygplats

ävensom vissa kompletteringsarbeten å Bromma flygplats. Enligt utskottets

mening skulle det hava varit av värde örn mot bakgrunden av flygplatsekonomisakkunnigas

beräkningar redan i detta sammanhang en översikt

kunnat lämnas rörande de ekonomiska betingelserna för en fullständig

utbyggnad av markorganisationen enligt flygplatsutredningens ^byggnadsplan.

Riksdagen har redan (förenämnda skrivelse nr 452) uttalat som sin uppfattning

att en eventuell storflygplats bör förläggas till Stockholms närhet.

Det nu framlagda förslaget avser anläggande av en storflygplats vid Halmsjön

omkring 47 km norr om Stockholm, räknat från Gustav Adolfs torg.

I motionen I: 392 har yrkats avslag å propositionen med begäran örn ny

utredning för storflygfältets eventuella förläggande till södra delen av landet

vid Åhus. Även om, såsom motionären framhållit, anläggningskostnaderna

för en flygplats å sistnämnda plats torde bli billigare, kommer emellertid

enligt sakkunskapen en flygplats med denna belägenhet icke att få en

trafik som motsvarar nedlagda kapitalkostnader eller avsetts skola tillföras

landet genom storflygplatsens tillkomst. Härtill kommer, att den samverkan

mellan storflygplatsen och Bromma flygplats, som förutsatts och som är en

betingelse för att de kompletterande åtgärderna vid Bromma skola kunna

hållas inom rimliga gränser, icke kan ernås. Utskottet finner sålunda storflygplatsens

förläggande till annan ort än Stockholm eller dess närhet icke

kunna komma i fråga.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 307.

23

Spörsmålet om platsval i Stockholms närhet har såsom departementschefen

framhållit varit föremål för långvariga och ingående överväganden. Sedan

åtskilliga platser undersökts men såsom olämpliga måst förkastas, synes

nu råda så gott som allmän enighet om att Halmsjön är den mest lämpliga

platsen. Utskottet har vid besök å platsen informerats örn de i och för sig

relativt goda tekniska förutsättningarna därstädes för ett flygplatsbygge och

att för flygverksamhetens bedrivande hinderlig bebyggelse ej finnes, vilket

även talar för platsens lämplighet. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla

angelägenheten av att frågan om byggnadsverksamheten omkring storflygplatsen

redan från början ägnas vederbörlig uppmärksamhet i syfte att

på lång sikt tillvarataga flygets intressen av fri inflygning till fältet. Enligt

vad utskottet vidare erfarit ha av hittills gjorda iakttagelser framgått, att

trakten vid Halmsjön är relativt fri från dimbildning. Mot platsvakt talar

givetvis det långa avståndet till Stockholm och nödvändigheten att nedlägga

betydande belopp på ordnandet av kommunikationerna med huvudstaden.

Enligt vad utskottet inhämtat ha emellertid såväl luftfartsstyrelsen som ledningen

för ABA och SILA funnit kommunikationerna, därest ifrågasatt omläggning

av Uppsalavägen kommer till stånd, bliva fullt godtagbara. Såsom

departementschefen framhållit lärer för övrigt något godtagbart alternativ

till Halmsjöförslaget icke kunna åstadkommas. Utskottet finner sig således

berett tillstyrka, att storflygplatsen förlägges till Halmsjön.

Anläggningskostnaderna för Halmsjöförslaget beräknas uppgå till

78 700 000 kronor för en första och 8 000 000 kronor för en andra etapp.

Departementschefen har emellertid — under framhållande av osäkerheten

i kostnadsberäkningen och svårigheten att nu bedöma behovet av banlängder

— ansett att kostnadsramen varken kan eller bör nu slutligt fixeras. Utskottet

delar denna uppfattning.

Bland kostnaderna för flygplatsen ha inräknats medel, inemot 2 700 000

kronor, för vägarbeten inom flygfältet, omläggning av vissa lokala vägar

och anläggande av väg från flygfältet till järnvägen Stockholm—Uppsala.

Kostnaderna för den omläggning av huvudvägen Stockholm—Uppsala, som

lärer bliva ofrånkomlig, har däremot icke medtagits i kostnadsberäkningen

utan ha ansetts böra -— då en omläggning förutsatts skola ske oavsett flygplatsens

tillkomst — i vanlig ordning bestridas av vägmedel. Utskottet vill i

detta sammanhang erinra om de utomordentligt stora krav som inom överskådlig

tid torde komma att från olika landsändar resas på allmänna vägarbeten.

Tillkomsten av en storflygplats vid Halmsjön lärer komma att

aktualisera ett beslut om Uppsalavägens ombyggnad och medföra att vägarbetena

komma att bedrivas i forcerad takt. Enligt utskottets mening kan

det icke anses tillfredsställande att lill följd härav vägarbeten inom andra

delar av landet skulle behöva med hänsyn till väganslagens begränsade storlek

skjutas åt sidan. Skäl synas därför tala för alt i sinom tid å riksstaten

uppföra ett särskilt anslag för Uppsalavägens omläggning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 307.

För innevarande budgetår har för markförvärv och flygfältsarbetenas påbörjande

äskats anslag om tillhopa 9 000 000 kronor. Utskottet tillstyrker

anvisande härav.

Av vad utskottet ovan anfört framgår att utskottet avstyrker bifall till

motionerna 1:392 och 11:593.

I förevarande proposition har Kungl. Maj:t jämväl föreslagit anvisande av

medel för fortsatt utbyggnad av Bromma flygplats. Departementschefen har

i anslutning härtill givit uttryck åt sin principiella uppfattning att, därest

storflygplatsen beslutas, vid Bromma endast bör ifrågakomma sådana arbeten

som erfordras för att den inrikes och den europeiska trafiken skall tillfredsställande

kunna tillgodoses. Från denna utgångspunkt har departementschefen

ansett ifrågakommande arbeten böra hållas inom den ram

som angivits av flygplatsutredningen, omkring 10 400 000 kronor. Till följd

härav har ett av luftfartsstyrelsen framlagt medelsäskande å 3 000 000 kronor

icke nu upptagits. Kostnaderna för erforderliga kompletteringsarbeten

å Bromma flygplats komma enligt departementschefen att uppgå till sammanlagt

11 640 000 kronor, därav 10 440 000 kronor för arbeten enligt flygplatsutredningens

förslag, 600 000 kronor för vissa förbättringsarbeten samt

likaledes 600 000 kronor för vissa belysnings- och radioanläggningar. Av dessa

belopp böra enligt departementschefen tillhopa (3 300 000 + 100 000 +

200 000 =) 3 600 000 kronor anvisas å tilläggsstat. Häremot har utskottet

icke något att erinra.

Utskottet har i annat sammanhang denna dag tillstyrkt godkännande av

det i förevarande proposition omnämnda avtalet mellan kronan och Stockholms

stad. Därest riksdagen godkänner avtalet bör i förevarande sammanhang

anvisas 200 000 kronor för gäldande av i avtalet stipulerad ersättning

till staden.

Departementschefen har förordat, att ställning nu icke bör tagas till

frågan om avskrivning av ifrågavarande investeringar i luftfartsfonden,

utan att därmed bör anstå i avbidan på närmare erfarenheter rörande flygtrafikens

utveckling och dess möjligheter att betala kapitalkostnaderna. Vad

departementschefen sålunda förordat har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 392 och II: 593,

I. besluta, att en storflygplats skall anläggas vid Halmsjön;
II.

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 såsom

kapitalinvestering i luftfartsfonden anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till Mark till landningsfält för

flygplan 3 000 000 kronor, till Belysningsanläggningar för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 307.

25

luftfartsleder 100 000 kronor, till Radiofyrar för luftfarten

200 000 kronor samt till Byggande och förbättring av flygplatser

9 500 000 kronor.

Stockholm den 13 december 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 306.

Res ervationer:

1) av herr Rubbestad, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 392 och II:

593, avslå Kungl. Majlis förslag samt i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla om ny utredning för storflygfältets eventuella

förläggande till västra eller södra Sverige;

2) av herrar Karl Andersson och Gustaf Karlsson, vilka ansett, att utskottets

uttalande bort hava följande lydelse:

»Innevarande års---(utskottet s. 19 första stycket)---stats
makternas

prövning.

Kungl. Majit har nu föreslagit, att principbeslut skall fattas om byggande

av en storflygplats invid Stockholm och äskat för utbyggnadens påbörjande

erforderliga medel.

Utskottet finner det vara uppenbart, att mer eller mindre provisoriska åtgärder

icke äro till fyllest för mottagande av den internationella flygtrafiken.

Det förtjänar i detta sammanhang även framhållas att riksdagen bemyndigat

Kungl. Majit ratificera vissa överenskommelser berörande den internationella

lufttrafiken. Enligt dessa förutsättes den internationella civilflygorganisationen

kunna göra erinringar och hänvändelser till vårt lands regering i syfte

att tillförsäkra den internationella flygtrafiken ur bland annat flygsäkerhetsintresset

tillfredsställande flygplatser inom landet.

Såsom departementschefen framhållit intager Sverige för närvarande en

framträdande plats bland de nationer som bedriva lufttrafik. Utskottet delar

departementschefens uppfattning att en förutsättning för att vårt land i fortsättningen

skall kunna såväl hävda sig i den allt hårdare konkurrensen som

jämväl ytterligare utvidga och befästa sin ställning som luftfartsnation är att

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami. Nr 306—307. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 307.

markorganisationen utbygges i erforderlig omfattning och att, om detta ej

sker, starka skäl tala för att Sveriges nuvarande ställning som luftfartsnation

kommer att förändras eller delvis gå förlorad.

Såsom tänkbara---(utskottet s. 20 rad 9 nedifrån till s. 21 rad 5

uppifrån)---tillräckliga dimensioner.

En. lösning enligt nybyggnadsalternativet förutsätter betydande investeringar

från statens sida, enligt det nu föreliggande förslaget uppgående till inemot

90 miljoner kronor. Det är uppenbart att vid frågans behandling de rent statsekonomiska

skälen måste tillmätas avgörande betydelse. Då riksdagen under

årets vårsession hade att fatta ståndpunkt till de inledningsvis berörda motionerna,

förelåg icke material, ägnat att belysa den föreliggande frågan från

denna utgångspunkt. Den granskning av driftskalkylerna för landets flygplatser,

som därefter företagits inom kommunikationsdepartementet av de

s. k. flygplatsekonomisakkunniga, möjliggör en viss överblick i detta hänseende.

De sakkunniga hava med utgångspunkt från vissa beräkningar rörande

trafikintensiteten år 1951 ansett en belastning av trafikinkomsterna

bliva möjlig med belopp motsvarande markorganisationens nettokostnad efter

anläggande av en storflygplats och komplettering av flygplatsnätet i övrigt.

De sakkunniga ha därvid räknat med amortering och förräntning av anlägningskapital

med undantag för äldre, helt avskrivna anläggningar. Såsom departementschefen

understrukit bygger emellertid beräkningen på en betydande

höjning av trafikavgifterna, vilken måhända med hänsyn till internationella

förhållanden kan genomföras först successivt. Även om sålunda de gjorda

beräkningarna måste betraktas såsom i viss mån hypotetiska, torde det

vara uppenbart, att flyget redan nu och framgent kan i betydligt större omfattning

än hittills bidraga till markorganisationens kostnader. Utskottet delar

därför departementschefens uppfattning att flyget i princip bör betala alla

med markorganisationen förenade kostnader, inberäknat kapitalkostnaderna.

I rådande materiel- och arbetsmarknadsläge måste emellertid även andra

än rent statsfinansiella skäl tillmätas betydelse. Behovet av förevarande arbeten

måste ses mot bakgrunden av andra önskvärda investeringsobjekt.

Icke minst torde under den närmaste framtiden stora anspråk komma att

ställas på en utbyggnad och förbättring av det inre kommunikationsnätet.

Utskottet har funnit det vara angeläget att från representanter för statens

arbetsmarknadskommission erhålla ett uttalande rörande möjligheterna att

utan eftersättande av arbeten av denna art genomföra storflygplatsens utbyggnad

inom avsedd tid. Därvid har erfarits att någon svårighet att uppbringa

den för innevarande budgetår erforderliga arbetsstyrkan — högst 150

man — icke föreligger. Vad angår tiden efter den 1 juli 1947 är läget mera

svårbedömt. Departementschefen har för sin del ansett det uppenbart, att ett

arbete av den storleksordning, varom här är fråga, under nuvarande förhållanden

med allt större knapphet på arbetskraft måste erbjuda stora svårigheter.

Utskottet delar denna uppfattning och vill understryka att när fråga

uppkommer örn meddelande av byggnadstillstånd för storflygplatsen all nödig

hänsyn bör tagas till behovet av arbetskraft även för andra kommunika
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 307.

27

tionsleder, så att icke för landet betydelsefulla anläggningsarbeten av denna

art bli eftersatta.

Kungl. Maj :t har i förevarande proposition framlagt förslag endast i fråga

om sådana åtgärder som avse att möjliggöra trafik med de tunga och långväga

planen. I sådant hänseende har föreslagits anläggande av en storflygplats

ävensom vissa kompletteringsarbeten å Bromma flygplats. Enligt utskottets

mening hade det varit önskvärt, att ett förslag till finansieringsplan

för flygets markorganisation kunnat framläggas för riksdagen samtidigt med

förslaget om anläggande av en storflygplats. Utskottet vill framhålla önskvärdheten

av att dylik plan snarast förelägges riksdagen.

Riksdagen har---(utskottet s. 22 rad 16 nedifrån till s. 24 rad 8 nedifrån)

---utskottet hemställa.»;

3) av herr Hesselbom;

4) av herr Mårtensson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:529 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående byggande av en storflygplats m. m. s. 1 i texten