Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 6

1946-04-05 · 65 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 63 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:6, Statsutskottets utlåtande nr 6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1946 kl. 2 em.

UHatande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 1946147 under sjätte

huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln gjorda framställning

(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1946) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet

:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän ä ordinarie stat.

1 statssekreterare.......................................... C 10

1 expeditionschef.......................................... C 8

1 byråchef för tekniska ärenden ........................ C 6

3 kansliråd ................................................ A 30

3 förste kanslisekreterare ................................ A 26

1 förste byråingenjör...................................... A 26

3 andre kanslisekreterare................................ A 21

1 registrator .............................................. A 15

1 förste expeditionsvakt.................................. A 7

2 kanslibiträden .......................................... A 7

2 expeditionsvakter ...................................... A 5

3 kontorsbiträden ........................................ A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 andre kanslisekreterare ................................ A21

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 6. c"3 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 föredragande i regeringsrätten........................ Eo 29

1 förste kanslisekreterare ................................ Eo 26

1 andre kanslisekreterare................................ Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen.................... 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 191 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 86 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 37 900

Summa kronor 339 800;

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av...... kronor 339 800.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3 och 4) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

200 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader. Vägförvaltningarna: Avlöningar. Vägförvaltningarna:

Omkostnader. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna

3—6, s. 5—7) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

4:o) De lokala vägnämnderna m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Majda

förslag (punkt 7, s. 7 och 8) och under erinran, att för innevarande budgetår

anvisats 187 000 kronor till ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 8 och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. o

9), vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en anslagsökning

med 15 000 kronor, hemställer ntskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom v (Kjäck

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

6:o) Barmarksunderhållet. Kungl. Majit har (punkt 9, s. 12 25) föreslagit

riksdagen att till Barmarksunderhållet för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 73 700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar G. Velander och

G. Björkman (1:200) och den andra inom andra kammaren av herrar G.

Nilsson i Göingegården och G. Fahlman (II: 323), däri hemställts, att riksdagen

för budgetåret 1946/47 måtte besluta dels att 70 procent av de egentliga

vägkostnaderna skola avräknas mot automobilskattemedel,. dels att dessa

medel i övrigt skola överföras till budgetutjämningsfonden till nedbringande

av såsom bilismens »skuld» å denna fond redovisade 291 miljoner kronor,

dels ock att härav ett belopp motsvarande 30 procent av vägkostnaderna

skall överföras från budgetutjämniugsfonden till anslagen för vägväsendets

kostnader.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag får utskottet

hänvisa till motionen I: 200.

I sin skrivelse den 30 september 1945 rörande anslagsbehovet för vägunderhåll

och vägbyggnader m. m. under budgetåret 1946/47 har väg- och vattenbijggnadsstyrelsen

inledningsvis gjort vissa allmänna uttalanden och framlagt vissa

jämförelser mellan tidigare för ifrågavarande ändamål anvisade anslag och de

av styrelsen nu äskade. Sålunda uttalar styrelsen, att behoven för vägväsendet

vore mycket stora och krävde icke blott med hänsyn till prishöjningar

m. m. utan även realiter höjda anslag för att vägväsendet på ett tillfredsställande

sätt skulle kunna tillgodose trafikens behov. Styrelsen ansåge

det därför angeläget, att anslagen, så snart vägtrafiken nått förkrigsmvån,

gåves sådan storlek, att vägbyggnadsverksamlieten kunde uppgå till minst

den omfattning den hade före kriget. På grund av ovissheten örn de under

budgetåret 1946/47 inflytande automobilskattemedlens storlek ansåge sig

styrelsen emellertid nödsakad att för nämnda budgetår, som styrelsen betraktade

som ett övergångsår, framlägga ett begränsat program för verksamheten.

Enligt en av styrelsen upprättad sammanställning (s. 10) uppgingo de mot

antomobilskattemedlen avräknade medlen för budgetåret 1939/40 till sammanlagt

136 miljoner kronor. Vid nuvarande prisläge och med nuvarande

bidragsbestämmelser motsvara dessa anslag cirka 216 miljoner kronor. Motsvarande

anslag för budgetåret 1945/46 uppgingo till sammanlagt cirka 118

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6.

miljoner kronor. För budgetåret 1946/47 lia enligt sammanställningen

äskats sammanlagt cirka 182 miljoner kronor.

Anslaget till barmarksunderhållet bär för budgetåren 1944/45 och 1945/46

anvisats med 48 200 000 respektive 54 300 000 kronor.

Vad angår medelsbehovet för budgetåret 1946/47 har styrelsen meddelat,

att styrelsen såsom grundläggande material för beräkning av anslaget

till barmarksunderhållet numera hade att tillgå dels resultaten av kalkylationsbokföringen

för tiden från och med 1 januari 1944 till och med

30 juni 1945, dels de anslagsäskanden och framställningar i övrigt, som vägförvaltningarna

haft att till styrelsen inkomma med, dels ocJc de erfarenhetsrön,

som styrelsen genom inspektionsresor och på annat sätt vunnit under

den tid den statliga vägorganisationen hittills varit i verksamhet.

Vägförvaltningarnas anslagsäskanden omfattade, meddelar styrelsen, dels

beräknad kostnad exklusive viss upprustning av vägarna i vad avser

egentligt underhåll, dels kostnadsökning för sådan upprustning. Dessa

av vägförvaltningarna föreslagna kostnadsökningar, vilka grundats på gjorda

inventeringar på platsen, hade huvudsakligen motiverats därav, att vägunderhållets

standard, som av statsfinansiella sparsamhetsskäl ända sedan hösten

1939 jämlikt därom lämnade direktiv hållits i underkant, numera måste höjas,

örn ej vägarna och trafiken skulle lida verkligt men för framtiden. Styrelsen

kunde till fullo vitsorda vad vägförvaltningarna sålunda anfört och ville även

i detta sammanhang understryka vikten av att denna upprustning — som

bland annat även vore trängande ur trafiksäkerhetssynpunkt — gjordes skyndsammast.

I detta sammanhang har styrelsen därjämte ansett följande böra beaktas.

Det svenska vägnätet — i första hand bygdevägarna i södra och mellersta

Sveriges skogstrakter — består ännu till betydande del av vägar, som icke

blivit från början byggda i nutida bemärkelse. De hava i stället från ursprungliga

stigar genom röjnings- och underhållsåtgärder samt smärre förbättringar

successivt utvecklats till körbara vägar. Betecknande för dessa

vägar är dålig plansträckning, branta backar, inga eller ofullständiga diken,

förekomst av jordfasta stenar såväl i vägbana som vägkanter, bebyggelse och

gärdesgårdar m. m. ofta liggande tätt in på vägkanten, inga eller ofullständiga

räcken samt för knappt dimensionerade och illa utförda trummor ofta

byggda av obearbetad sten och i avsaknad av ordentlig utbottning. Dessa

vägars bredd och bärighet är starkt varierande ehuru oftast otillräcklig. I

desamma ingående broar av äldre typ äro ofta i dåligt skick och hava i de

flesta fall ej sådan bärighet, att de svara mot den nutida trafikens fordringar.

I standardavseende i stort sett jämställda med dessa äldre vägar äro de

till allmänt underhåll intagna enskilda vägarna, vilka bilda en ganska betydande

grupp av de nuvarande allmänna vägarna. Undantag härifrån utgöra

dock vägar intagna under de senaste åren, emedan strängare fordringar i

vad avser vägarnas försättande i ett för samfärdseln tillfredsställande skick

numera tillämpas vid vägs förändring från enskild till allmän.

Före bilismens genombrott i Sverige — vid 1920-talets början — byggdes

vägarna huvudsakligen med sikte på hästtrafikens behov. Det allmänna väg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

5

nätet i riket oell i synnerhet bygdevägarna befinna sig därför till stor del

fortfarande på en nivå, som icke svarar mot den moderna motorfordonstrafikens

krav. Då utvecklingen beträffande lastfordon och omnibusar tenderar

mot allt större och tyngre transportenheter med högre hjultryck,

stegras som en följd härav kraven på vägbanors och broars bärighet och

trafikkapacitet överhuvudtaget.

Övergången från naturaväghållning till maskinell väghållning i egen regi

skedde i de dåvarande vägdistrikten mera allmänt först i slutet av 1920-talet

och början av 1930-talet, d. v. s. för omkring 15 år sedan. I vissa trakter

visade sig emellertid följdverkningar från naturaväghållningens tid ända fram

till kronans övertagande av den allmänna väghållningen. Sålunda funnos

då ännu en del vägar, som överhuvudtaget aldrig försetts med ett tillräckligt

och rätt sammansatt grusslitlager.

Behovet av genomgående upprustning av vägarna — såväl beträffande

allmän standard som egentligt underhåll — vore alltså uppenbart, framhåller

styrelsen.

Avhjälpandet av såväl nämnda gamla brister som de, vilka närmast vore

följdverkningar av krisåren, vore sålunda enligt styrelsen icke att hänföra

till årligt underhåll utan vore en fråga örn allmän upprustning, som visserligen

lämpligast borde ske i samband med underhållets bedrivande men

vartill medel utöver egentliga underhållsmedel i så fall måste ställas till

förfogande. Styrelsen komme också att äska medel dels till höjning av vägarnas

allmänna standard genom förstärknings- och förbättringsarbeten under

särskilt »förstärkningsanslag» i samband med byggnadsanslagen dels ock till

upprustning av vägarna, avseende sådana åtgärder, som hade karaktär av

egentligt vägunderhåll, under anslaget till barmarksunderhållet.

Styrelsen har härefter med utgångspunkt från det för innevarande budgetår

anvisade anslaget beräknat medelsbehovet för budgetåret 1946/47 till

73 700 000 kronor enligt följande.

Erforderligt anslag till barmarksunderhållet för budgetåret 1946/47

under förutsättning av oförändrad standard och trafikintensitet

exklusive kostnad för oförutsedda utgifter......................

Upprustningsåtgärder, vilka hava karaktär av egentligt vägunderhåll

..................................................................

Beräknad kostnad för intensifiering av underhållsarbetena på

grund av förutsatt ökning av trafiken ..........................

Summa kronor 72 200 000

Kronor.

53 700 000

12 000 000

6 500 000

Särskilt belopp till Kungl. Maj-.ts förfogande för oförutsedda

utgifter

Tillhopa kronor

1 500 000

73 700 000

överrevisorerna för väg- och vattenhyggnadsväsendet ha i sin den 5 november

1945 avgivna berättelse, avseende budgetåret 1944/45, berört frågan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6.

om vägunderhållets standard. Revisorerna ha till en början uttalat, att de

svårigheter med avseende å vägunderhållet, som vägorganisationen haft att

brottas med, varit särskilt stora, men att vägorganisationen i stort sett lyckats

bemästra dessa svårigheter på ett sätt som förjänade erkännande.

Revisorerna anföra vidare, att även örn de allmänna vägarna på landet

kunnat hållas i ett för den nuvarande trafiken tillfredsställande skick, kunde

dock den standard i väghållningshänseende, som i enlighet med statsmakternas

direktiv upprätthållits under senare år, icke anses tillfyllest, örn vägtrafiken,

såsom vore att förvänta, i en snar framtid skulle undergå en mera

väsentlig ökning. Det vore påtagligt, att vägarna vore vad man kallade utmagrade.

Mångenstädes hade slitlagren utnötts, så att bärlagren framträdde.

Även dikesrensning, röjning och utbyten av räcken hade under flera år begränsats

i sparsamhetssyfte. Till följd av materialbrist hade jämväl reparation

av permanentbelagda vägar måst eftersättas. Yäl kunde en viss ökning

av gruspåföring och dikesrensning under det sista året konstateras, men

denna ökning vore långt ifrån tillräcklig i händelse av en allmän ökning av

trafiken. På grund av nu nämnda förhållanden vore en betydande grundförbättring

av vägarna nödvändig, örn det skulle bliva möjligt att möta en ökad

trafiks krav. En sådan förbättring kunde givetvis icke genomföras på kort

tid. Det syntes därför nödvändigt, att ökade anslag till vägunderhållet redan

nu ställdes till vägorganisationens förfogande. Örn en större ökning av vägtrafiken

skulle inträda, innan vägstandarden höjts, torde staten komma att

åsamkas onödigt stora kostnader för att försätta vägarna i ett tillfredsställande

skick.

Revisorerna hava slutligen, på anförda skäl, framhållit lämpligheten av att

ett särskilt förslagsanslag för sådana för barmarksunderhållet nödvändiga utgifter,

vilka icke på förhand beräknats, ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande.

Jämväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under framhållande av i huvudsak

samma synpunkter som överrevisorema upptagit frågan örn underhållsanslagens

konstruktion. På närmare angivna skäl har styrelsen föreslagit, att

anslagen till barmarksunderhållet och till vinterväghållningen sammanslås till

ett förslagsanslag å 88 200 000 kronor.

Departementschefen har inledningsvis erinrat örn att inkomsterna av automobilskattemedlen

för nästa budgetår beräknats till 180 000 000 kronor, vilket

belopp upptagits å riksstatens inkomstsida. I samband därmed har såväl av

statsfinansiella skäl som på grund av rådande läge på arbetsmarknaden med

viss knapphet på arbetskraft förutsatts, att de anslag för budgetåret 1946/47,

vilka skola avräknas mot automobilskattemedlen, skola hållas inom ramen för

angivna belopp.

Efter frånräknande av de anslag under femte och nionde huvudtitlarna,

vilka skola avräknas mot automobilskattemedlen, samt sjätte huvudtitelns anslag

till avlöningar och omkostnader till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och

till vägförvaltningama samt till de lokala vägnämndema m. m. (i statsverkspropositionen

upptagna med beräknade belopp), till bidrag till byggande och

underhåll av mindre hamnar och farleder, till statens biltrafiknämnd, till sta
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

7

tens väginstitut och till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

återstår, enligt departementschefens beräkning, att fördela å de olika anslagen

till vägunderhåll och vägbyggnader samt till statens automobilskattemedelsfond

ett belopp av 169 114 500 kronor. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

sammanställning rörande anslag, vilka skola avräknas mot automobilskattemedlen,

framgår, att de av styrelsen för nästa budgetår under rubriken Vägunderhåll

och vägbyggnader äskade anslagen uppgå till sammanlagt 173 630 000

kronor eller 4 515 500 kronor mer än vad som för ändamålet står till förfogande.

Departementschefen utgår från att någon egentlig avsättning till automobilskattemedelsfonden

icke skall ske för nästa budgetår utan att endast ett formellt

belopp upptages för ändamålet, varför summan av de äskade anslagsbeloppen

skulle behöva nedsättas med åtminstone nyssnämnda belopp 4 515 500

kronor. I jämförelse med motsvarande anslag för innevarande budgetår, uppgående

till 110 395 000 kronor, skulle emellertid en medelsanvisning av

169 114 500 kronor innebära en ökning med 58 719 500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden i fråga örn barmarksunderhållet

hava oförändrade biträtts av departementschefen, vilken i detta

sammanhang förutskickat, att han vid anmälan i propositionen 1946: 2 av ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår ämnade föreslå anvisande av ett tilläggsanslag för nämnda

budgetår av 8 000 000 kronor till barmarksunderhållet, avseende bland annat

upprustningsåtgärder.

Beträffande underhållsanslagens konstruktion har departementschefen ansett

sig icke för nästa budgetår böra ifrågasätta någon ändring av ifrågavarande

anslags konstruktion med hänsyn till dels att frågan på grund av sin stora

betydelse ur principiell synpunkt borde ytterligare övervägas och dels det

förhållandet att avsevärda belopp förutsatts skola under innevarande och

nästa budgetår avses för upprustningsåtgärder. Departementschefen har därvid

utgått från att den betydande marginal, som anslaget till barmarksunderhållet

komme att innehålla, skulle få tagas i anspråk jämväl för att täcka sådana

utgifter, som på grund av särskilda förhållanden kunde uppkomma och

som icke kunde rymmas inom ramen av det för det normala barmarksunderhållet

beräknade beloppet.

Under senaste år har medelsanvisningen till vägändamål i hög grad begränsats.

Under det att för budgetåret 1939/40 beviljats anslag till vägväsendet till

belopp, som enligt nuvarande prisläge och med nuvarande bidragsbestämmelser

skulle motsvara omkring 216 miljoner kronor, ha exempelvis för innevarande

budgetår för angivna ändamål anvisats allenast 118 miljoner kronor.

Trots denna begränsade medelsanvisning lia utgifterna för vägväsendet under

krigsåren väsentligt överstigit under samma tid inflytande automobilskattemedel.

Bristen å specialbudgettiteln, som vid utgången av budgetåret 1944/45

uppgick till 291 miljoner kronor, har täckts över budgetutjämningsfonden.

Bristen har av chefen för finansdepartementet karakteriserats såsom ett förskott

av allmänna skattemedel till vägväsendets finansiering, vilket måste beaktas

vid den framtida bedömningen av denna.

U{sköttel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6.

För nästa budgetår beräknas avkastningen av automobilskattemedlen komma

att väsentligt öka. I den till förslaget till riksstat fogade specifikationen av

inkomsterna å driftbudgeten ha upptagits automobilskattemedel till ett belopp

av 180 miljoner kronor. Av statsfinansiella skäl och på grund av rådande

läge på arbetsmarknaden har förutsatts, att de anslag för budgetåret 1946/47,

vilka skola avräknas mot automobilskattemedlen, skola hållas inom ramen

för angivna belopp. Med hänsyn härtill har chefen för kommunikationsdepartementet

funnit sig böra nedsätta av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framställda

medelsäskanden under rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader med

omkring 4,5 miljoner kronor, därvid departementschefen utgått från att någon

egentlig avsättning till automobilskattemedelsfonden för nästa budgetår icke

skall äga rum. I förhållande till motsvarande anslag för innevarande budgetår

innebär emellertid Kungl. Maj:ts förslag en ökning av medelsanvisningen

med inemot 60 miljoner kronor.

Det är uppenbart, att de senaste årens begränsade medelstillgång menligt

inverkat å vägväsendets standard. Såsom överrevisorerna för väg- och vattenkyggnadsväsendet

framhållit kan den standard i väghållningshänseende, som

upprätthållits under senare år, icke anses tillfyllest då vägtrafiken i en snar

framtid erhållit mer normal omfattning. Vidare har vägbyggnadsverksamheten

varit av mycket begränsad omfattning. En återhämtning av vad under krigsåren

måst eftersättas gör det därför ofrånkomligt, att ökade anslag till vägväsendet

anvisas. Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över de betydande

anslagsökningar som innefattas i de av Kungl. Maj:t framlagda förslagen och

vilka ökningar innebära att i stort sett hela inkomsten av automobilskattemedlen

tages i anspråk för vägväsendet. Trots dessa ökningar kommer emellertid

enligt utskottets mening medelstillgången under åtskilliga anslag att vara förhållandevis

knapp, och utskottet finner därför förklarligt, att motionsvis

yrkanden framställts örn ökad medelsanvisning för olika ändamål. Utskottet

har emellertid på av departementschefen anförda skäl funnit sig böra stanna

för att de anslag, som skola avräknas mot automobilskattemedlen, hållas inom

ramen för det belopp som för nästa budgetår beräknas inflyta. Härav följer,

att utskottet vid behandlingen av berörda motioner icke funnit sig böra tillstyrka

ökning av visst anslag med mindre motsvarande minskning av annat

anslag, som skall avräknas mot automobilskattemedlen, befunnits möjlig och

försvarlig.

I de likalydande motionerna I: 200 och II: 323 har påtalats, att inkomsterna

under budgetåret 1946/47 av automobilskattemedlen enligt Kungl. Maj:ts

förslag till 100 % avses för täckning av vägkostnaderna. Under åberopande

att hittills den principen tillämpats, att motortrafiken genom särskild beskattning

skall gälda endast den kostnad som denna trafik orsakar vägväsendet, och

under hänvisning till att motortrafikens andel i vägkostnaderna under tioårsperioden

1929—1939 varierat mellan 47,7 och 69,5 %, ha motionärerna föreslagit,

att för budgetåret 1946/47 allenast 70 % av vägkostnaderna skola avräknas

mot automobilskattemedlen och att dessa medel i övrigt skola överföras

till budgetutjämningsfonden för nedbringande av bilismens förut berörda

»skuld» till denna fond.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

9

Frågan om bilismens skäliga andel i vägkostnaderna var, såsom även

motionärerna framhållit, föremål för prövning av 1945 års riksdag i samband

med behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i

automobilskatteförordningen m. m. Enligt propositionen beräknades vid normal

fredstrafik vägkostnader till ett årligt belopp av omkring 200 miljoner

kronor skola täckas av automobilskattemedel, och föreslagna skattesatser voro

beräknade med hänsyn härtill. Utskottet får erinra, att i anslutning till berörda

proposition väcktes motioner att bilismens andel i vägkostnaderna

skulle fastställas till 70 % och att — med utgångspunkt från årliga vägkostnader

på 200 miljoner kronor — det belopp som borde ligga till grund för

beräkningen av bilskattemedlen borde nedsättas till 140 miljoner kronor.

Riksdagen avslog berörda motioner, men uttalade såsom angeläget, att en utredning

ägde rum i syfte att dels klarlägga, på vad sätt vägkostnaderna borde

fördelas mellan motorfordonstrafiken och andra trafikantgrupper, dels ock

undersöka, i vilken omfattning vägkostnaderna skäligen borde bestridas av

andra statsmedel än automobilskattemedel.

Utskottet håller före, att ett bifall till nu förevarande motioner skulle

innebära ett ställningstagande i princip till frågan örn fördelningen av vägkostnaderna

mellan olika trafikantgrupper och därmed sammanhängande avvägning

av skattesatsernas storlek. Enligt utskottets mening bör ett dylikt

principbeslut icke fattas på enskild motion, och detta så mycket mindre som

1945 års riksdag ansett särskild utredning rörande dessa frågor önskvärd. \''id

sådant förhållande finner sig utskottet böra avstyrka motionerna I: 200 och

II: 323.

Yad härefter angår medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget till

barmarksunderhållet innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning i förhållande

till det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslaget med icke

mindre än 19,4 miljoner kronor. Såsom motiv för ökningen har anförts icke

blott motortrafikens ökade omfattning utan även nödvändigheten att nu vidtaga

åtgärder för att återhämta vad som under krigsåren eftersatts med avseende

å vägunderhållet. Mot bakgrunden av överrevisorernas uttalande

rörande standarden å vägarna finner utskottet den föreslagna höjningen välbetänkt.

Utskottet tillstyrker förty Kungl. Maj:ts förslag. Yad departementschefen

anfört i fråga örn anslagets konstruktion och utnyttjande har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Enligt vad utskottet inhämtat pågå för närvarande vissa undersökningar

inom väg- och vattenbyggnadsverket rörande möjligheterna att planera och

bedriva förekommande vägarbeten på ett sådant sätt, att möjligast jämna

svsselsättning av tillgänglig arbetskraft skall kunna ernås. Utskottet vill uttala

sin tillfredsställelse över att detta spörsmål ägnas vederbörlig uppmärksamhet.

Enligt utskottets mening synas i och med att underhållsanslagen

uppräknats större förutsättningar föreligga att komma till rätta med detta

problem.

Under åberopande av det anförda och under erinran tillika, att riksdagen

(skrivelse nr 23) beslutat å tilliiggsstat till riksstaten för innevarande bud
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

(Hskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

getår anvisa ett anslag av 8 miljoner kronor till barmarksunderhållet, får utskottet

hemställa,

a) att riksdagen må till Barmarksunderhållet för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 73 700 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen;

b) att motionerna I: 200 och II: 323 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

7:o) Vinterväghållningen. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 25 och 26) föreslagit

riksdagen att till Vinterväghållningen för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 14 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget till vinterväghållningen har för budgetåren 1944/45 och 1945/46

anvisats med 13 000 000 kronor respektive 14 200 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat medelsbehovet för nästa

budgetår till i runt tal 14 500 000 kronor enligt följande.

Kronor Kronor

Enligt stat för budgetåret 1945/46...................... 14 200 000

Härifrån avgår belopp, som anvisades för ökning genom

högre hyror; jfr 1945 års statsverksproposition s. 39 —300 000 13 900 000

Ökning genom totalt ökad väglängd.................... . 80 000

Ökning för nyanskaffning av snöskydd ................ — 500 000

Summa kronor 14 480 000

Departementschefen har anslutit sig till styrelsens förslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vinterväghållningen för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 14 500 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

8:o) Projektering av vägar och broar. Kungl. Maj.t har (punkt 11, s. 26—

30) föreslagit riksdagen att till Projektering av vägar och broar för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 450 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär för nästa budgetår äskat 850 000 kronor

för ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för den egentliga projekteringsverksamheten,

i anslutning till av vägförvaltningarna lämnade uppgifter, beräknat

erforderligt för nästa budgetår ett belopp av 600 000 kronor. För

samma ändamål beräknade 1942 års vägsakkunniga årliga medelsbehovet

under de närmaste åren efter vägväsendets förstatligande till omkring 500 000

kronor. Anslaget för innevarande budgetår är anvisat med 450 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

11

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse framgår, att styrelsen

av anslaget torde komma att disponera omkring 135 00Ö kronor för särskilda

utredningar, varför av anslaget skulle återstå för egentlig projekteringsverksamliet

ett belopp av omkring 315 000 kronor. Med hänsyn

till här angivna förhållanden synes det för nästa budgetår för projekteringsverksamheten

angivna beloppet å 600 000 kronor kunna begränsas till 550 000

kronor.

Styrelsens uppskattning av kostnaderna för vissa särskilda arbetsuppgifter

vid sidan av den egentliga projekteringsverksamheten, vilka kostnader sluta

å ett sammanlagt belopp av 250 000 kronor, synes icke böra föranleda någon

erinran.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle anslaget till projektering

av vägar och broar böra för nästa budgetår anvisas med 800 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Projektering av vägar och broar for

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 800 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet.

9:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt 12, s. 30—40)

föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 86) och den andra inom andra kammaren av

herr E. V. Staxäng m. fl. (II: 154), har såvitt nu är i fråga hemställts att

riksdagen måtte för budgetåret 1946/47 dels till nyanläggning av bygdevägar

anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kronor, dels ock besluta att av anslaget

till nyanläggning av bygdevägar avsätta 600 000 kronor för vägföretag

inom skärgårdsområdena.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr A. Heiding m. fl. (I: 125) och den andra inom andra kammaren

av herr V. J. Mattsson m. fl. (II: 233), hemställts, att riksdagen måtte till

nyanläggningar av bygdevägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 9 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I ytterligare två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr J. F. Grym m. fl. (I: 126) och den andra inom andra kammaren

av herr U. R Jacobson i Vilhelmina m. fl. (II: 234), har i nu förevarande

avseende hemställts, att riksdagen måtte till nyanläggning av bygdevägar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor.

Slutligen har i en av herr O. E. Sandberg och fru Ragnhild Sandström

inom andra kammaren väckt motion (II: 123), såvitt nu är i fråga, hemställts,

att riksdagen måtte till nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 8 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 86, I: 125, II: 123 och II: 234.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om anvisande för nästa

budgetår av sammanlagt 43,5 miljoner kronor för nyanläggning och förbättring

av vägar. Motsvarande anslag för innevarande budgetår uppgå till

sammanlagt 17,6 miljoner kronor. Till nyanläggning av bygdevägar har

styrelsen för nästa budgetår äskat ett anslag av 8 miljoner kronor. Beträffande

beräkningen av anslagsbehovet har styrelsen anfört bland annat följande.

Styrelsen hade för budgetåret 1945/46 äskat ett anslag av 6 miljoner

kronor. Av detta belopp hade 5 miljoner kronor beräknats bliva tagna i

anspråk för genomförandet av ett i det föregående omnämnt begränsat

program. Återstående 1 miljon kronor hade avsetts till påbörjande av nya

företag. Med hänsyn till att endast 4 miljoner kronor anvisats skulle för

att genomföra det angivna programmet för budgetåret 1946/47 erfordras ett

belopp av 6 miljoner kronor, därest icke utförandet av dessa synnerligen

aktuella företag ytterligare skulle uppskjutas. Härutöver borde emellertid möjlighet

förefinnas att påbörja nya företag, och på grund av det stora behovet

av nya vägförbindelser å landsbygden ansåge styrelsen, att härför borde

upptagas cirka _ 6 miljoner kronor, så att arbeten kunde utföras i minst

samma omfattning, som möjliggjordes med de under förkrigstiden anvisade

anslagen till bidrag till nyanläggning av landsvägar. I enlighet härmed

borde det totala anslaget uppgå till (6 + 6) 12 miljoner kronor, men med

hänsyn till vad som anförts under den allmänna uppläggningen av automobilskattemedlens

storlek och disposition ansåge sig styrelsen böra begränsa

sitt äskande till ett sammanlagt belopp av 8 miljoner" kronor.

1945 års sleärgårdsutredning har såvitt här är i fråga hemställt, att Kungl.

Majit måtte i 1946 års statsverksproposition föreslå höjning av anslaget

till nyanläggning av bygdevägar med så stort belopp, att 600 000 kronor

kunde undantagas från fördelning mellan länen och i stället disponeras

för nyanläggning av bygdevägar samt därmed jämförliga arbeten i rikets

skärgårdar.

Departementschefen har beträffande automobilskattemedlens fördelning på

vägbyggnadsanslagen inledningsvis anfört följande.

Till följd av den successivt stegrade motorfordonstrafiken och de därmed

ökade automobilskattemedelsinkomsterna företedde väganslagen under åren

närmast före kriget en kraftig stegring. Den stora trafikökningen jämte

den ändrade karaktär, som trafiken undergick genom motorfordonens

utveckling, närmast då i avseende å hastighet, ökat hjultryck och större

bredd, medförde emellertid, att de tillgängliga anslagsmedlen — ehuru i

och för sig betydande — voro otillräckliga för att tillgodose förutom vägunderhållet

även de genom utvecklingen uppkomna behoven av såväl nya

vägar som omläggning och förstärkning av redan befintliga. Redan vid krigsutbrottet

förelåg därför en eftersläpning i vad avsåg vägbyggnadsverksamheten.

De minskade automobilskattemedelsinkomsterna under kriget och

den därunder avsevärt beskurna vägtrafiken föranledde en stark reducering

av anslagen till vägbyggnads verksamheten. Svårigheterna på arbetsmarknaden

med brist på arbetskraft bidrogo emellertid även till en restriktiv

medelsanvisning. Den byggnadsverksamhet som pågått under kriget har

till följd härav i allt väsentligt måst inskränkas till ett fortsatt arbete på redan

påbörjade företag. Den omständigheten att trafiken varit begränsad har

emellertid icke medfört, att vägbyggnadsbehovet stagnerat. Icke minst den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

13

mycket omfattande utveckling, som samhällsbildningen undergått under

kriget, har givit upphov till ett betydande behov av nyanläggning eller omläggning

av vägförbindelser till samhällena eller av förbigångsvägar.

De under kristiden uppkomna försörjningssvårigheterna, som framtvingade

restriktioner med avseende å motorfordonstrafiken, lia redan nu i vissa

hänseenden lättat och kunna antagas inom en icke alltför lång tid i stort

sett upphöra. Motorfordonstrafiken torde vid dylikt förhållande snart komma

att få en omfattning motsvarande förkrigstidens, varjämte den starka utveckling,

som trafiken undergick under 1930-talet men som avbröts av kriget,

synes berättiga till antagandet, att trafiken kommer att ytterligare öka.

Vid bedömandet av de betydande anslagsäskanden för vägbyggnader, som

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framför, har man därjämte att hålla i

minnet, att de anslag, varom nu är fråga, i allt väsentligt kunna börja omsättas

i vägarbeten först under år 1947, d. v. s. under en tid då trafiken kan

antagas redan hava nått en avsevärd omfattning. Därtill kommer, såsom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, att man måste räkna med minst

1 ä 2 års byggnadstid för ett vägföretag av ordinär storlek. De medel, som

anvisas för nästa budgetår, komma därför vägtrafiken till godo först under

år 1948 eller 1949.

Mot bakgrunden av här berörda förhållanden hade det varit önskvärt,

därest medel i den omfattning, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu

äskar, hade kunnat anvisas för nästa budgetår. Såsom av det föregående

framgår är emellertid en nedsättning av de av styrelsen äskade anslagsbeloppen

ofrånkomlig för att utgifterna för vägändamål m. m. skola kunna

hållas inom ramen för de beräknade inkomsterna av automobilskattemedlen.

I fråga örn anslaget till barmarksunderhållet bär jag på grund av att en

återhämtning av eftersatt underhåll nu får anses ofrånkomlig icke velat

ifrågasätta någon nedsättning i förhållande till vad styrelsen äskat. På

grund av de starka skäl, som styrelsen anfört till stöd för sin begäran, att

ett särskilt anslag måtte anvisas till smärre arbeten för förstärkning och

förbättring av vägar, har jag för avsikt att föreslå, att för ändamålet äskas

det av styrelsen begärda beloppet av 8 000 000 kronor. Vidare ämnar jag

förorda en betydande ökning av anslaget till byggande av broar. På grund

av dessa förhållanden kan det tyvärr icke undgås, att de ofrånkomliga

beskärningarna måste komma att drabba, bland andra, de av styrelsen äskade

anslagen till nyanläggning av bygdevägar, till nyanläggning av ödebygdsvägar,

till byggande av huvudvägar och till ombyggnad av bygdevägar och

ödebygdsvägar.

Vad angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och 1945 års skärgårdsutrednings

framställningar i avseende å anslaget till nyanläggning av bygdevägar

har departementschefen anfört följande.

Vad särskilt angår nu förevarande anslag till nyanläggning av bygdevägar

ha till detta ändamål för innevarande budgetår anvisats 4 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan innebär en fördubbling av

anslaget. Av det äskade beloppet å 8 000 000 kronor skulle 6 000 000 kronor

erfordras för genomförande av ett pågående nybyggnadsprogram, medan

återstoden skulle avses för nya företag.

1945 års skärgårdsutredning har därjämte hemställt, att anslagen till nyanläggning

av bygdevägar och till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar

måtte bestämmas till så stora belopp, att vid fördelningen mellan

länen av anslagen kunde undantagas respektive 600 000 kronor och 150 000

kronor för att disponeras för nyanläggning respektive förbättring av vägar i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

skärgårdarna. Principiellt sett borde några särskilda medel icke behöva

avses för att tillgodose skärgårdarnas vägbehov. Fördelningen av anslagen

till bygdevägar sker nämligen efter behovsprövning. I den mån behovet

av en viss skärgårdsväg är särskilt framträdande i förhållande till andra

föreliggande behov samt medel finnas tillgängliga, bör man kunna påräkna,

att dessa i erforderlig omfattning ställas till förfogande för vägens utförande.

På grund av den särställning i många hänseenden, som vårt lands skärgårdar

intaga, har det emellertid visat sig, att skärgårdarnas vägkommunikationer

icke tillnärmelsevis kunnat tillgodoses i önskad utsträckning. Härtill

har under de senare åren bidragit, att anvisade medel varit så knappt tilltagna,

att de i huvudsak måst användas för redan pågående vägföretag.

Det hade givetvis varit önskvärt, att ställning hade kunnat tagas i ett sammanhang

till de olika spörsmål, som innefattas i skärgårdsutredningens

uppdrag och beträffande vilka utredningen kan antagas komma att inom

loppet av detta år framlägga förslag. Skäl tala emellertid för att åtgärder

vidtagas redan nu i syfte att utan alltför långt dröjsmål åstadkomma vissa

förbättringar inom de delar av skärgårdsområdena, som äro i särskilt behov

av förbättring i sina vägkommunikationer. Utan att i detta sammanhang

vilja taga slutlig ställning till frågan i vilken ordning framdeles medel, som

kunna befinnas böra anvisas för vägföretag inom skärgårdarna, böra finansieras,

vill jag därför icke motsätta mig, att vissa belopp av förenämnda

två anslag särskilt avses för ifrågavarande vägar, däri inbegripet till vägarna

anslutna bryggor.

Yid en avvägning av föreliggande behov av medel för olika vägändamål

har departementschefen ansett sig böra förorda, att anslaget till nyanläggning

av bygdevägar för nästa budgetår anvisas med 7 500 000 kronor. På grund

av de många och trängande behov, som avses skola tillgodoses av medel

från detta anslag, har departementschefen funnit sig icke böra tillstyrka,

att av anslaget för nästa budgetår större belopp än 400 000 kronor avsättes

för vägföretag inom skärgårdsområdena. Detta belopp bör, framhåller departementschefen,

på grund av det särskilda ändamål, som avses skola tillgodoses

därmed, disponeras efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall.

Såsom departementschefen framhållit förelåg redan vid krigsutbrottet en

eftersläpning i vad avser vägbyggnadsverksamheten. Den under kriget avsevärt

reducerade medelsanvisningen till vägväsendet har icke minst drabbat

ny- och ombyggnadsverksamheten. Det är sålunda uppenbart, att ett mycket

betydande, delvis återhållet behov av nya eller förbättrade vägförbindelser

föreligger.

Utskottet har under tidigare år i olika sammanhang framhållit den stora

betydelse ett väl utvecklat vägväsende har för det svenska samhället. Vårt

vägnät -—• särskilt bygdevägarna i södra och mellersta Sveriges skogstrakter —

består emellertid, såsom också väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid anmälan

av medelsbehovet under anslaget till barmarksunderhållet framhållit, ännu

alltjämt till betydande del av vägar, som icke från början blivit byggda med

tanke på nutida krav på en kommunikationsled. Dessa vägar kännetecknas, framhåller

styrelsen, av dålig plansträckning, branta backar, inga eller ofullständiga

diken, förekomst av jordfasta stenar i vägbana och vägkanter, bebyggelser

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

15

och gärdesgårdar xn. m. tätt inpå vägkanten, inga eller ofullständiga räcken

samt av för knappt dimensionerade och illa utförda vägtrummor. Vägarnas

bredd och bärighet är starkt varierande och oftast otillräcklig. Förekommande

broar äro av äldre typ och befinna sig ofta i dåligt skick.

Man nödgas sålunda konstatera, att en betydande del av det allmänna vägnätet

i riket och i synnerhet då bygdevägarna icke svara mot motortrafikens

krav. I och med en ytterligare utveckling av den tyngre fordonstrafiken

komma nu antydda brister att bliva än mer framträdande. Det

framstår såsom en angelägenhet av största vikt att dessa brister så snart förhållandena

det medgiva avhjälpas. Härtill kommer att landsbygdens befolknings

krav på förbättrade kommunikationer i och för sig måste betecknas

såsom synnerligen berättigade.

Kostnaderna för erforderliga förstärknings- och förbättringsarbeten av befintliga

bygdevägar samt för nyanläggning av dylika vägar komma uppenbarligen

att uppgå till mycket betydande belopp. Enbart för nyanläggning ha

i samband med upprättandet av investeringsplanerna kostnaderna för de mest

aktuella vägföretagen beräknats till omkring 80 miljoner kronor. Med hänsyn

till storleken av de medelsanvisningar varom här är fråga står det sålunda

klart, att utbyggnadsprogrammet för bygdevägarnas del måste omspänna en

relativt stor tidsrymd.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit, att ett återupptagande av

nybyggnadsverksamheten i förkrigstidens omfattning skulle betinga en medelsanvisning

under anslaget till nyanläggning av bygdevägar av 12 miljoner kronor.

Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa anslagen till vägväsendet

inom ramen för automobilskattemedlen har emellertid styrelsen funnit sig

böra begränsa sitt medelsäskande för nästa budgetår till 8 miljoner kronor.

Departementschefen åter har funnit en än ytterligare begränsning ofrånkomlig

och har för sin del förordat anvisande av ett anslag av 7,5 miljoner kronor.

Motionsvis ha yrkanden framställts örn höjning av anslaget till 8,o, 8,5, 9,o

respektive 9,5 miljoner kronor. En del motionärer hava därvid förutsatt, att

motsvarande minskning skall beslutas med avseende å andra anslag till vägväsendet,

exempelvis anslaget till byggande av huvudvägar.

Såsom utskottet framhållit vid behandlingen av anslaget till barmarksunderhållet,

har utskottet funnit sig böra ansluta sig till den principen, att

det sammanlagda beloppet av de anslag som skola avräknas mot automobilskattemedlen

för nästa budgetår hålles inom ramen för dessa medel. Ett tillstyrkande

från utskottets sida av en ökning i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag under nu förevarande eller annat anslag av angivna karaktär måste

därför kombineras med förslag örn motsvarande minskning på annat håll. Från

denna utgångspunkt har utskottets behandling av Kungl. Maj:ts förslag i

fråga örn anslagen till vägväsendet närmast fått karaktären av ett övervägande

i anslutning till väckta motioner om en ändrad fördelning av automobilskattemedlen

å de olika ändamålen. Utskottet har därvidlag funnit önskemålen om

en höjning av anslaget till nyanläggning av bygdevägar vara särskilt framträdande

och förtjäna beaktande. Av vad utskottet nedan under punkten 20:o)

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6.

anför framgår, att utskottet funnit en höjning jämväl av anslaget till stensättning

av vägar motiverad. Utskottet har i anslutning till väckta motioner

funnit sig böra förorda en ökning av anslaget till nyanläggning av

bygdevägar med l,o miljon kronor och anslaget till stensättning av vägar med

0,8 miljoner kronor. Häremot svarande minskning av övriga mot automobilskattemedlen

avräknade anslag har utskottet funnit lämpligen böra drabba

anslagen till byggande av huvudvägar med 0,8 miljoner kronor och till förstärkning

och förbättring av vägar med 1,0 miljon kronor. Utskottet har därvid

fäst avseende vid att av Kungl. Majit förordad ökning i förhållande till

innevarande budgetår av anslaget till huvudvägar uppgått till jämförelsevis

stort belopp, 5,5 miljoner kronor, att en betydande reservation, omkring 10,o

miljoner kronor, förefanns å anslaget vid utgången av budgetåret 1944/45, ävensom,

beträffande förstärkningsanslaget, att detta nu för första gången uppförts

å riksstaten.

I likhet med departementschefen finner utskottet skäl tala för att åtgärder

utan allt för långt dröjsmål vidtagas i syfte att åstadkomma förbättringar av

vägkommunikationerna i de skärgårdsområden som äro i särskilt behov därav.

Departementschefen har i sådant hänseende förordat, att av anslaget till nyanläggning

av bygdevägar ett belopp av 400 000 kronor avsättes för dylika

vägföretag. I de likalydande motionerna I: 86 och II: 154 har hemställts, att

av anslaget ett belopp av 600 000 kronor skall avsättas för ändamålet. Under

hänsynstagande till den av utskottet förordade ökningen av nu ifrågavarande

anslag och under framhållande av de stora behoven av förbättringar på ifrågavarande

område har utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärernas förslag.

I förevarande sammanhang har utskottet funnit anledning framhålla angelägenheten

av att fördelningen av anslag å vägföretag inom olika delar av

landet sker med utgångspunkt från vägföretagens inbördes angelägenhetsgrad.

Det bör således icke, såsom utskottet tidigare framhållit, ifrågakomma, att

läget å arbetsmarknaden tillmätes avgörande betydelse vid prövningen av

vilka vägföretag, som med anlitande av de under sjätte huvudtiteln uppförda

anslagen skola komma till utförande. För de för arbetsmarknadens reglering

erforderliga vägföretagen böra enligt utskottets mening å femte huvudtiteln

till bekämpande av arbetslösheten anvisade medel eller å allmän beredskapsstat

uppförda anslag tagas i anspråk.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 86 och II: 154, I: 125 och II: 233, I: 126 och II: 234

samt II: 123, motionerna I: 86 och II: 154, I: 126 och II: 234

samt II: 123 i vad de avse förevarande anslag, till Nyanläggning

av bygdevägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 8 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

10:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s.

40—42) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för bud
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 17

getåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 300 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

J. F. Grym m. fl. (I: 126) och den andra inom andra kammaren av herr V, R.

Jacobson i Vilhelmina m. fl. (II: 234) har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att

riksdagen måtte till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg och fru

Ragnhild Sandström väckt motion (II: 123) såvitt nu är i fråga hemställts,

att riksdagen måtte till förevarande ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 4 300 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna II: 123 och II: 234.

Till förevarande ändamål hava för budgetåren 1943/44—1945/46 anvisats

anslag med 600 000 kronor, 1 000 000 kronor respektive 1 800 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har med hänsyn till det stora behovet av

ödebygdsvägar och till den avgörande betydelse dessa vägar ha för befolkningen

i de glest befolkade områdena föreslagit, att anslaget gåves sådan

storlek, att först och främst samma arbetskvantiteter kunde utföras som med

de anslag, vilka utgingo under förkrigstiden, och att vidare en viss återhämtning

kunde ske av den minskade byggnadsverksamheten på grund av begränsningen

av anslagen under krisåren. Ett anslag av minst 3,5 miljoner kronor

ansåge styrelsen därför väl motiverat.

Departementschefen har — ehuru behovet av de vägar, som avsåges med

detta anslag, vore betydande och det ur social synpunkt hade varit önskvärt,

att medel i den omfattning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat kunde

ställas till förfogande — ansett sig under hänvisning till vad anförts under

rubriken Nyanläggning av bygdevägar böra föreslå en nedsättning av det begärda

anslaget med 200 000 kronor till 3 300 000 kronor.

För innevarande budgetår ha till förevarande ändamål anvisats 1 800 000

kronor. Kungl. Maj:t har nu föreslagit, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 3 300 000 kronor, innebärande alltså en anslagsökning med 1 500 000

kronor. Med hänsyn till denna betydande anslagsökning och under hänsynstagande

jämväl till det förhållandet, att, enligt vad utskottet inhämtat, under

den tilländalupna beredskapstiden vägar av nu ifrågavarande slag i relativt

stor utsträckning kommit till utförande med anlitande av anslaget till byggande

och förbättring av för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar, finner

sig utskottet icke nu berett tillstyrka de i ämnet väckta motionerna.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 126 och II: 234 samt II: 123, i vad motionerna

avse förevarande anslag, till Nyanläggning av ödebygdsvägar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

3 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 6. 678 4c 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

ll:o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Majit har (punkt 14, s. 42—44)

föreslagit riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 11300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

För detta ändamål bar för budgetåren 1943/44—1945/46 anvisats anslag

å 3 750000 kronor, 3 900 000 kronor respektive 5 800 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har — under erinran om att styrelsen för

innevarande budgetår äskade ett belopp av 12 miljoner kronor å detta anslag,

varav cirka 8 miljoner kronor avsetts för genomförandet av visst begränsat

program, sagt sig böra alltfort hålla på genomförande av det upplagda

programmet oell därför begära samma belopp eller 8 miljoner kronor för

detta ändamål under budgetåret 1946/47.

För ombyggnad av tillfartsvägar i samband med ombyggnad av de bristfälliga

broar, som äro belägna på huvudvägar, beräknar styrelsen därjämte

erforderligt ett belopp av cirka 1,5 miljoner kronor under budgetåret 1946/47.

Härutöver borde, uttalar styrelsen vidare, anslaget ökas med dels cirka

0,5 miljon kronor för oförutsedda arbetsföretag av brådskande natur, dels visst

belopp för nya angelägna företag. Beträffande sistnämnda kategori vore

medelsbehovet, som tidigare framhållits, mycket stort, och önskvärt hade

varit örn nya företag hade kunnat påbörjas i stor omfattning, men med

hänsyn till vad styrelsen anfört i den allmänna inledningen örn automobilskattemedlens

storlek och disposition ansåge sig styrelsen endast kunna

räkna med ett så blygsamt belopp som cirka 2 miljoner kronor för detta

ändamål. Det totala minimibeloppet å detta anslag uppginge sålunda

till (8 + 1,5 + 0,6 + 2) 12 miljoner kronor.

Styrelsen hade därvid, framhåller styrelsen slutligen, icke räknat med

något belopp för smärre förbättringsarbeten, emedan styrelsen ämnade äska

medel härtill i det följande under särskilt anslag.

Departementschefen har av skäl som anförts under punkten 12 i propositionen

ansett sig icke trots det stora behovet av anläggningsarbeten av förevarande

slag böra tillstyrka högre anslag för nästa budgetår än 11300 000

kronor.

Under åberopande av vad utskottet under punkten 9:o) anfört och förordat

i fråga örn medelsanvisningen under förevarande anslag för nästa

budgetår får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till

Byggande av huvudvägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 10 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

12:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Majit

har (punkt 15, s. 44—46) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar

och ödebygdsvägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 5 700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

19

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

kerr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 86) ock den andra inom andra kammaren av

kerr E. V. Staxäng m. fl. (IT: 154) kar liemställts, såvitt nu är i fråga, att

till förevarande ändamål måtte anvisas ett belopp av 6 200 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet känvisa till motionen I: 86.

Under anslagsrubriken Förbättring av bygdevägar ock ödebygdsväglr lia

för budgetåren 1943/44—1945/46 anvisats 1250 000 kronor, 1700 000 kronor

respektive 3 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kar föreslagit, att det kittillsvarande anslaget

till Förbättring av bygdevägar ock ödebygds vägar från och med nästa

budgetår betecknas Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar samt att

anslaget anvisas med 6 000 000 kronor.

1945 års skär går dsutr erhling kar hemställt, att av anslaget ett belopp

av 150 000 kronor måtte undantagas från fördelning mellan länen ock i

stället disponeras för förbättring av bygdevägar ock därmed jämförliga arbeten

i rikets skärgårdar.

Departementschefen har för egen del anfört, bland annat, följande.

Anslaget till ombyggnad av bygdevägar ock ödebygdsvägar kar väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit skola för nästa budgetår anvisas med

6 000 000 kronor, d. v. s. 3 000 000 kronor mer än anslaget för innevarande

budgetår. Ehuru behovet av kär ifrågavarande arbeten är stort, finner jag

mig nödsakad att även i fråga örn detta anslag förorda en nedsättning av

detsamma i förhållande till styrelsens äskande. Under erinran örn att särskilda

medel komma att av mig föreslås skola anvisas till förstärkning och förbättring

av vägar föreslår jag, att kär ifrågavarande anslag anvisas med

5 700 000 kronor. Jag förutsätter, att den reservation, som kan förefinnas

vid utgången av detta budgetår å anslaget till förbättring av bygdevägar

ock ödebygdsvägar, kommer att överföras till det nya anslaget.

Skärgårdsutredningens förslag har biträtts av departementschefen.

Såsom utskottet under punkten 9:o) framhållit föreligger ett mycket stort

behov av förbättringsarbeten i fråga örn bygdevägarna. Starka skäl föreligga

därför enligt utskottets mening för den av motionärerna föreslagna

höjningen av ifrågavarande anslag. Utskottet kar emellertid med hänsyn

till önskvärdheten att hålla anslagen till vägväsendet inom automobilskattemedlens

ram trots det onekligen stora behovet på förevarande område icke

ansett sig böra tillstyrka en anslagsökning utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Därvid har utskottet uppmärksammat, att det särskilda anslag till förstärkning

och förbättring av vägar, örn vars anvisande Kungl. Majit framlagt

förslag, jämväl avses för förbättringsarbeten å nu ifrågavarande vägar.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt

med avslag å motionerna I: 86 och lii 154, i vad de avse förevarande

anslag, till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 5 700 OOO

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Majit har (punkt

16, s. 46—48) föreslagit riksdagen, att till Förstärkning och förbättring av

vägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

i

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att å riksstaten skall från

och med nästa budgetår uppföras ett nytt anslag, benämnt Förstärkning

och förbättring av vägar. Styrelsen har motiverat behovet av detta anslag

med att det föreliggande ombyggnadsprogrammet för våra vägar vore av en

sådan storleksordning, att dess genomförande inom rimlig tid skulle kräva

insats av mycket stora kapitalmedel och tillgång till högst avsevärda arbetsstyrkor.

Det vore därför enligt styrelsens mening nödvändigt att i nuvarande

läge utan avvaktande av mera omfattande ombyggnadsarbeten sådana

åtgärder vidtoges, att på kort tid standarden på vägnätet i allmänhet kunde

höjas. De åtgärder, som styrelsen närmast tänkt sig, avse i första hand

att förstärka vägars bärlager, trummor och broar, att verkställa dräneringar

och isoleringar vid tjälkänslig grund m. m. oell att anordna mötesplatser.

Förstärkningsarbetena skulle bedrivas över hela landet och i syfte att få

så stor väglängd som möjligt förbättrad. Närmast skulle arbetena inriktas

på vägar, vilka icke beräknas komma att ombyggas under de närmaste åren.

Styrelsen har beräknat erforderligt för ändamålet ett årligt belopp tills

vidare av 20 000 000 kronor. Enär planeringsarbetet är tidsödande, kar

styrelsen emellertid för nästa budgetår ansett anslaget böra begränsas till

8 000 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser jag ett igångsättande

av arbeten av här ifrågasatt slag under nuvarande förhållanden utgöra ett

lämpligt led i de åtgärder, som efter flera års inskränkt vägbyggnadsverksamhet

erfordras för att möta den kommande utvecklingen på vägtrafikens

område. Genom dessa arbeten skulle i viss utsträckning tillgodoses önskemålen

att kunna trafikera vägarna året örn utan trafikförbud vid exempelvis

tjällossning, att kunna trafikera vägnätet med ett enhetligt, icke allt för

knappt tillmätt hjultryck samt att kunna verkställa möten utan risk för

dikeskörningar m. m. Jag vill erinra örn att arbeten av här ifrågavarande

slag tills för ett tiotal år sedan betraktades såsom vägunderhåll, för vilket

statsbidrag i vanlig ordning erhölls.

På grund av arbetenas betydelse för en höjning av vårt vägväsendes allmänna

standard vill jag icke resa invändning mot att det av styrelsen begärda

beloppet anvisas för nästa budgetår.

Under anslaget till Barmarksunderhållet ha beräknats medel för möjliggörande

av sådana upprustningsåtgärder, som närmast ha karaktären av egentligt

vägunderhåll och vilka äro betingade av den under krigsåren begränsade

medelsanvisningen för underhållsändamål. I förevarande sammanhang fram
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

21

lagt medelsäskande åter avser att möjliggöra avhjälpande av äldre bristfälligheter

och syfta mera allmänt till att åstadkomma en såsom önskvärd ansedd

höjning av vägarnas standard i de fall då ombyggnadsföretag i egentlig mening

icke kan ifrågakomma. Med hänsyn till att önskvärda ombyggnadsföretag

icke torde kunna inom överskådlig tid bringas till utförande finner utskottet

förslaget örn utförande av här avsedda förbättringsarbeten ändamålsenligt,

varför utskottet tillstyrker att medel för ifrågavarande arbeten anvisas.

Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit äro emellertid arbetena

av den omfattningen, att deras utförande måste fördelas på ett flertal budgetår.

Det årliga medelsbehovet sedan planeringsarbetet- kommit igång har

styrelsen uppskattat till omkring 20 miljoner kronor. För budgetåret 1946/47

har styrelsen äskat 8 miljoner kronor, vilket äskande departementschefen

biträtt.

Utskottet har väl ansett en medelsanvisning i av Kungl. Majit föreslagen

omfattning i och för sig önskvärd. Av vad utskottet under punkten 9:o) anfört

framgår emellertid, att utskottet funnit vissa andra behov inom vägväsendet

vara av den angelägna karaktär, att de böra tillgodoses före här avsedda

förbättringsarbeten. Under hänvisning till berörda uttalande får utskottet

förorda, att nu förevarande anslag upptages å riksstaten till ett med

1 miljon kronor nedsatt belopp, d. v. s. med 7 miljoner kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majlis förslag, till

Förstärkning och förbättring av vägar för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

14:o) Vägbeläggningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att till

Yägbeläggningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

4 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

För innevarande budgetår har under rubriken Vägbeläggningar anvisats

ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat den totala kostnaden för utförande

av beläggningar, som äro ekonomiskt fullt motiverade vid ingången

av budgetåret 1946/47, till i runt tal 100 miljoner kronor. Genomförande

av ett sådant beläggningsprogram borde enligt styrelsens mening icke skjutas

på framtiden. Önskvärt vore om beläggningsarbeten för en kostnad av minst

15 miljoner kronor kunde utföras under budgetåret 1946/47 (arbetsåret 1947).

Styrelsen hade emellertid ansett sig nödsakad att begränsa sitt anslagsäskande

för nästa budgetår till 6 000 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

På grund av den brist, som under krigsåren rått å material för utförande

av vägbeläggningar, har denna verksamhet kunnat pågå endast i mycket

begränsad omfattning. Det kan emellertid antagas, att ökade förutsättningar

för att kunna utföra beläggningar skola föreligga under nästa budgetår.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

Väg- oell vatten byggnadsstyrelsens anslagsäskande för nästa budgetår

avser ett belopp av 6 000 000 kronor och innebär således en fördubbling av

anslaget i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår.

Under hänsynstagande till å ena sidan de stora behoven av vägbeläggningar

och å andra sidan nödvändigheten att begränsa de anslag, som skola avräknas

mot automobilskattemedlen, förordar jag, att anslaget till vägbeläggningar

anvisas med 4 800 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägbeläggningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 4 800 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

15:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark

m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 50) och

under erinran, att samma belopp anvisats till ifrågavarande ändamål för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till städer och samhällen för

tillhandahållande av marle m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

16:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt

19, s. 51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar och

gator för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 7 130 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till bidrag till väg- och gatuunderhållet i de städer och stadsliknande

samhällen, som själva äro väghållare, ha för budgetåren 1944/45 och 1945/46

anvisats förslagsanslag å 6 400 000 kronor respektive 7 080 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat belastningen å förevarande

anslag för budgetåret 1945/46 till 6 856 815 kronor.

Med hänsyn till beslutade och väntade inkorporeringar med därav föranledda

utökningar av väg- och gatunäten i respektive städer och samhällen

ävensom till den utökning av väg- och gatunätet, som föranledes av normal

utbyggnad inom städernas och samhällenas områden, beräknar styrelsen

en något större tilldelning av underhållsbidrag bliva nödvändig för budgetåret

1946/47 än för innevarande budgetår. Styrelsen har med ledning av tillgängliga

uppgifter beräknat ökningen till 273 185 kronor samt hemställt örn

anslag för nästa budgetår med 7 130 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt styrelsens hemställan.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av departementschefen tillstyrkta beräkning

av medelsbehovet under förevarande anslag har icke givit utskottet anledning

till erinran.

I sin berättelse för budgetåret 1944/45 lia överrevisorerna för väg- och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

23

vattenbyggnadsväsendet framhållit, att revisorerna vid sina resor iakttagit,

att städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator på många håll

befunne sig i ett sämre skick än de vägar som omhänderhades av den statliga

vägorganisationen. Revisorerna ha med hänsyn till storleken av till underhållet

av städernas ifrågavarande trafikleder utgående statsbidrag ansett från

statens sida en förbättring av standarden med fog kunna krävas. Utskottet

vill understryka detta revisorernas uttalande. Utskottet finner i likhet med

överrevisorerna angeläget, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ägnar frågan

vederbörlig uppmärksamhet.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 7 130 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

17:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Majit har (punkt

20, s. 52 och 53) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar

och gator för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

För detta ändamål ha för budgetåren 1944/45 och 1945/46 anvisats reservationsanslag

av 2 000 000 kronor respektive 2 500 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt örn anslag med 8 500 000

kronor för nästa budgetår.

Departementschefen har med hänsyn till de små anslag som under de

senaste åren anvisats för ifrågavarande ändamål och förordade icke obetydliga

ökningar av väganslagen i övrigt ansett en icke oväsentlig ökning av förevarande

anslag böra ske. Departementschefen förordar, att anslaget uppföres

med ett belopp av 8 000 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majlis förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Bidrag till underhåll av enskilda väg ar m. m. Kungl Majit har,

(punkt 21, s. 59—61) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av

enskilda vägar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

3 215 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

G. Sundelin m. fl. (I: 33) och den andra inom andra kammaren av herr A.

Stjärne m. fl. (11:39), vari hemställts, att riksdagen måtte till bidrag till

underhåll av enskilda vägar m. m. anvisa ett reservationsanslag av 3 400 000

kronor,

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6.

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr C. F. Carlström m. fl. (I: 54) och den andra inom andra kammaren av

herr R. Sveningsson m. fl. (II: 100), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte besluta höja den allmänna bidragsprocenten vid byggande,

iståndsättning samt underhåll av enskild väg till 75 % samt den särskilda bidragsprocenten

vid betungande kostnader till 85 96, samt att riksdagen måtte

till bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 3 680 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gustaf Emil Andersson m. fl. (I: 127) och den andra inom andra kammaren

av herr G. Svensson i Vä m. fl. (II: 306), vari hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla örn skyndsam utredning och förslag

angående införande av statsbidrag till kommun, ekonomisk förening eller enskild

person, som är villig att till självkostnadspris tillhandahålla vägmaskiner,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr A. Mannerskantz m. fl. (1:128) och den andra inom andra kammaren

av herr R. Sveningsson m. fl. (11:321), vari hemställts, att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville giva väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i egenskap av central vägförvaltningsmyndighet sådana direktiv, att

enskilda eller kommunala väghållningsskyldiga i respektive län till självkostnadspris

på begäran i möjligaste mån måtte tillhandahållas dels erforderligt

vägunderhållnings- och nybyggnadsmaterial, dels ock såsom lån behövliga

vägmaskiner och redskap jämte skötare därtill.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna II: 39, II: 100, II: 306 och II: 321.

Till förevarande ändamål hava för budgetåren 1944/45 och 1945/46 anvisats

reservationsanslag av 2 180 000 kronor respektive 2 900 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet

till 3 700 000 kronor. Av nämnda belopp avser 2 300 000 kronor bidrag

till vägar, för vilka underhållsbidrag första gången beviljats under år

1945 eller tidigare. För bidrag till nya vägföretag under år 1946 har beräknats

ett belopp av 1 400 000 kronor, därav 830 000 kronor för iståndsättningsbidrag.

I jämförelse med motsvarande belopp för innevarande budgetår innebär styrelsens

beräkning av medel för nya företag en ökning med 185 000 kronor,

ökningen hänför sig i sin helhet till bidragen för iståndsättningsarbeten. Med

hänsyn till beräknelig reservation å innevarande budgetårs anslag hade medelsäskandet

begränsats till 3 400 000 kronor.

Departementschefen har ansett, att det för nästa budgetår för nya vägföretag

avsedda beloppet bör begränsas till samma belopp som för ändamålet beräknats

för innevarande budgetår eller 1 215 000 kronor, vilket innebär en

minskning med 185 000 kronor i jämförelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag.

Departementschefen har i detta sammanhang (s. 58) uttalat sin anslutning

till ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt förslag örn sådan änd
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

25

ring av 2 § 2 morn. sista stycket kungörelsen angående statsbidrag till enskild

väghållning, att i stycket angivet särskilt bidrag må kunna utgå även då fråga

är om uppsättning eller iståndsättning av räcke utmed väg.

Departementschefen har vidare anfört, att den utredning, som verkställts i

anledning av 1944 års riksdags skrivelse nr 479 angående fråga örn bibehållande

av rätten till statsbidrag till enskilda vägar även inom områden, som

läggas under stadsplan, syntes giva vid handen, att det icke kunde anses befogat

att en väghållare, som beviljats statsbidrag för enskild väg, skulle gå

miste om statsbidraget enbart av den anledningen, att det område, inom vilket

vägen är belägen, lägges under stadsplan. Det kunde icke heller anses tillfredsställande,

att annan väghållare inom stadsplanelagt område skall vara utesluten

från möjligheten att erhålla statsbidrag. Departementschefen förordade

därför vidtagande av de ändringar i bidragskungörelsen, som erfordrades för

att bringa rättelse i här angivna otillfredsställande förhållanden.

Det av Kungl. Majit äskade anslaget till bidrag till underhåll av enskilda

vägar, 3 215 000 kronor, avser till ett belopp av 2 300 000 kronor bidrag till

vägar, för vilka underhållsbidrag första gången beviljats under år 1945 eller

tidigare samt till återstående del, 1 215 000 kronor, på nya vägar belöpande

underhålls- och iståndsättningsbidrag. I anslaget för innevarande budgetår

lia medel för sistnämnda ändamål inräknats med lika stort belopp som enligt

det för nästa budgetår framlagda förslaget.

1 motionerna I: 33 och II: 39 samt I: 54 och II: 100 har hemställts, att anslaget

för nästa budgetår måtte anvisas med 3 400 000 kronor respektive

3 680 000 kronor. Under hänvisning till vad utskottet under punkterna 6:o) och

9:o) anfört rörande begränsning av medelsanvisningen till vägunderhåll och

vägbyggnader och då utskottet funnit departementschefens beräkning leda till

en godtagbar avvägning av förevarande anslag inom den givna ramen, finner

utskottet sig böra avstyrka de beträffande anslagsberäkningen motionsvis

framförda yrkandena.

I sin skrivelse nr 479 hemställde 1944 års riksdag hos Kungl. Majit om utredning

rörande bibehållande av rätten till statsbidrag även inom områden,

som läggas under stadsplan. Utredningen, vilken numera avslutats, synes enligt

vad departementschefen framhållit giva vid handen, att det icke kunde

anses befogat, att en väghållare, som beviljats statsbidrag för enskild väg,

skulle gå miste om statsbidraget enbart av den anledningen att det område,

inom vilket vägen vore belägen, lades under stadsplan. Icke heller kunde det

anses tillfredsställande, att annan väghållare inom stadsplanelagt område

skulle vara utesluten från möjligheten att erhålla statsbidrag. Utskottet vill

1 anledning av vad sålunda framkommit tillstyrka att i enlighet med vad

departementschefen förordat erforderliga ändringar vidtagas i kungörelsen angående

statsbidrag till enskild väghållning för att bringa rättelse i angivna

otillfredsställande förhållanden.

Departementschefen har vidare uttalat sig för en sådan ändring av 2 §

2 mom. sista stycket av bidragskungörelsen att i stycket angivet särskilt bidrag

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6.

må kunna utgå även då fråga är om uppsättning eller iståndsättning av räcken.

Utskottet Ilar ej funnit anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits. Enligt

utskottets mening bör emellertid statsbidrag enligt enahanda grunder

kunna utgå jämväl till kostnader för anskaffning och uppsättning av erforderliga

varningsmärken såsom vid järnvägskorsning eller vid enskild vägs anslutning

till huvudled. Utskottet finner önskvärt att detta kommer till uttryck i

författningen.

I motionerna I: 54 och II: 100 har framförts förslag örn höjning av den allmänna

bidragsprocenten vid byggande, iståndsättning och underhåll av enskild

väg till 75 % samt den särskilda bidragsprocenten vid betungande kostnader

till 85 %. Utskottet vill i anledning härav erinra om att den allmänna

bidragsprocenten till underhåll av enskilda vägar år 1944 höjts från 50 till

60 %, att bidragsprocenten till iståndsättning år 1945 höjts från 50 till 60 %

samt att den särskilda bidragsprocenten vid betungande väghållning höjts år

1944 från 60 till 70 % och år 1945 från 70 till 75 %. Även i fråga örn byggnadsbidragen

har en höjning ägt rum så sent som år 1945, nämligen från 50 till

60%, varjämte Kungl. Majit erhållit möjlighet att för särskilda fall bevilja

statsbidrag med högst 75 % av den beräknade kostnaden för företaget. Av

årets statsverksproposition framgår dessutom, att Kungl. Majit uppdragit åt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen gemensamt att verkställa

och till Kungl. Majit inkomma med utredning rörande möjligheten att under

ekonomiskt rimliga former förbättra vägförbindelserna genom landets mera

avlägsna skogsområden ävensom andra i samfärdselhänseende missgynnade

bygder samt med förslag till de bestämmelser rörande bidrag till byggande av

enskilda vägar och i övrigt som på grundval av utredningen funnes erforderliga.

Under sådana förhållanden finner utskottet sig icke för närvarande böra

tillstyrka en ändring i av motionärerna angiven riktning. Utskottet, som inhämtat,

att stadgandena örn 75 % statsbidrag hittills endast i ringa omfattning

tillämpats, finner emellertid angeläget att frågan örn behovet av och formerna

för en ändring av statsbidragsgrunderna blir prövad i samband med nu pågående

utredning.

Yad angår den i motionerna I: 127 och lii 306 förordade utredningen angående

införande av statsbidrag till kommun, ekonomisk förening eller enskild

person, som är villig att till självkostnadspris tillhandahålla vägmaskiner,

får utskottet erinra örn att enskilda väghållare hos vägförvaltningarna

kunna till självkostnadspris förhyra vägmaskiner tillhörande förrådsfonden.

Med hänsyn härtill och då det icke synes utskottet tillrådligt att införa en

ny bidragsform, innan praktisk erfarenhet vunnits rörande den ifrågasatta

verksamheten, finner utskottet sig böra avstyrka motionerna. Till frågan om

grunderna för beräkningen av vägförvaltningarnas självkostnader återkommer

utskottet i det följande.

Slutligen har i motionerna I: 128 och lii 321 hemställts, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

måtte erhålla sådana direktiv, att enskilda eller kommunala

väghållningsskyldiga till självkostnadspris i möjligaste mån måtte tillhandahållas

dels erforderligt vägunderhållnings- och nybyggnadsmateriel, dels

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

27

ock såsom lån behövliga vägmaskiner och redskap jämte skötare därtill. Avvad

motionärerna anfört till stöd för sin hemställan framgår, att motionärerna

åsyfta dels att vägförvaltningarna skola åläggas att lämna biträde till enskild

eller kommunal väghållning, dels ock att taxorna för vägförvaltningarnas

tjänster skola fastställas så låga som möjligt. Utskottet har inhämtat, att

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppmärksamhet är fästad vid vad 1945

års riksdag anfört beträffande möjlighet för enskilda väghållare att erhålla

biträde i fråga örn förhyrning av vägmaskiner och inköp av väglagningsämnen.

Vid sådant förhållande finner utskottet —- som förutsätter att lämpliga

maskiner i erforderlig omfattning kunna tillhandahållas i nu angivet syfte

och att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ägnar denna fråga fortsatt uppmärksamhet

— att ett åläggande i enlighet med motionärernas förslag icke synes

påkallat. Ett dylikt åläggande kan jämväl befaras få icke önskvärda verkningar

på de statliga vägarbetenas rationella bedrivande. Vad angår de av vägförvaltningarna

tillämpade taxorna synas emellertid skäl tala för att självkostnadsberäkningarna

göras till föremål för en översyn i syfte att nedbringa pålägget

för administration i vad detta hänför sig till de fasta administrationskostnaderna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 33 och II: 39 samt I: 54 och II: 100,

de båda sistnämnda i vad de avse anslagsberäkningen, till Bidrag

till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 3 215 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen;

b) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:54 och

II: 100, i vad de avse bidragsprocenten, samt motionerna I: 128

och 11:321, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

i angivna hänseenden anfört;

c) att motionerna I: 127 och II: 306 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

19:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

22, s. 61—65) föreslagit riksdagen att till Byggande av enskilda vägar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 200 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr C. F. Carlström m. fl. (I: 54) och den andra inom andra kammaren av

herr R. Sveningsson m. fl. (II: 100), vari hemställts, bland annat, att riksdagen

måtte till bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 7 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels en inom andra kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga väckt

motion (11:92), vari hemställts, att riksdagen måtte till förevarande ändamål

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6.

dels en inom andra kammaren av herrar J. H. Johansson i Norrfors och

L. E. Andersson i Hedensbyn väckt motion (II: 115), vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära, att det utredningsuppdrag,

som genom Kungl. Majits beslut av den 11 maj 1945 givits åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt skogsstyrelsen, även måtte omfatta utredning av de

vägfrågor, som berörts i motionen,

dels ock en inom andra kammaren av herr P. J. Edberg väckt motion

(11:140), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte

begära en snabb och allsidig utredning av frågan beträffande brobyggnader

å enskilda vägar.

Till förevarande ändamål lia för budgetåren 1944/45 och 1945/46 anvisats

reservationsanslag av 1 200 000 kronor respektive 2 500 000 kronor.

Väg- och vattenbi)ggnadsstijrelsen har beräknat ett belopp av 1 210 000 kronor

behövligt för fortsättnings- eller slutbidrag till företag, som i vanlig ordning

beviljats bidrag första gången 1944 eller 1945, samt 50 000 kronor för

täckande av byggnadsbolag, som utlovats av förutvarande vägdistrikt och

som ansetts böra övertagas av staten. För nya företag har beräknats ett belopp

av 1 940 000 kronor, vilket något överstiger motsvarande belopp för innevarande

budgetår.

Styrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår anvisas med

3 200 000 kronor.

Vidare hava väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen — under

erinran att styrelserna erhållit uppdrag att verkställa utredning omfattande

dels möjligheten att under ekonomiskt rimliga former förbättra vägförbindelserna

genom landets mera avlägsna skogsområden ävensom andra i samfärdselhänseende

missgynnade bygder, dels ock samordning av bestämmelser och

villkor samt handläggning av frågor rörande statsbidrag till enskilda vägar - - hemställt, bland annat, örn anvisande dels av 10 000 kronor för innevarande

budgetår till påbörjande av utredningen försöksvis inom mindre område, dels

ock för budgetåret 1946/47 av ett reservationsanslag på 100 000 kronor till

påbörjande av utredningsarbetet för landet i övrigt.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Med anledning av det uppdrag, som lämnats väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt skogsstyrelsen att utreda vissa frågor rörande enskilda vägar, ha

styrelserna underställt Kungl. Maj:ts prövning bland annat spörsmålet örn

upprättande av en fullständig behovsplan i vad avser dessa vägar. Av stvrelsernas

skrivelse i ämnet framgår, att arbetet härmed skulle, därest det därmed

avsedda syftet skulle vinnas, bliva omfattande och tidskrävande samt

medföra betydande kostnader. På grund av den korta tid som stått till förfogande

är jag icke beredd att utan ytterligare överväganden taga ställning till

frågan om igångsättande av behovsinventeringen. Jag anser emellertid, att

medel för ändamålet böra stå till förfogande för att möjliggöra en dylik inventering,

därest vid den slutliga prövningen av spörsmålet inventeringen

anses böra komma till stånd. I förekommande fall torde från ifrågavarande

anslag få tagas i anspråk för ändamålet ett belopp av högst 100 000 kronor.

På grund av de avsevärda behov av bidrag, som uppenbarligen föreligga,

har departementschefen — under erinran om vad nyss anförts i fråga om

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

29

bestridande av kostnaderna under nästa budgetår för en behovsinventering

— icke ifrågasatt någon minskning av det äskade beloppet.

Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår har departementschefen

anslutit sig till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, vilket innebär

att utöver bundna bidragsbelopp skulle till nya företag anvisas 1 940 000

kronor. Departementschefen har vidare förutsatt, att från nästa års anslag

skulle bestridas kostnaderna, högst 100 000 kronor, för en eventuell behovsinventering

rörande enskilda vägar.

I motionerna I: 54 och II: 100 samt II: 92 har hemställts, att förevarande anslag

måtte för nästa budgetår anvisas med 7 200 000 kronor respektive 6 000 000

kronor. Ehuru utskottet är väl medvetet örn det stora behovet av enskilda

vägar, finner utskottet, under hänvisning till vad utskottet i det föregående

anfört rörande begränsning av väganslagen för nästa budgetår, sig böra med

avstyrkande av motionerna förorda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av departementschefen

biträdda förslag. Utskottet vill i detta sammanhang uttala

angelägenheten av att, sedan det visat sig huru automobilskattemedelsinkomstema

utveckla sig, frågan örn en ytterligare höjning av förevarande anslag

av Kungl. Maji tages under övervägande.

Utskottet tillstyrker att på sätt i motionen II: 115 hemställts frågan rörande

ombyggnad av vissa enskilda utfartsvägar i övre Norrland m. m. utredes i

samband med den under föregående punkt omnämnda, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och skogsstyrelsen gemensamt bedrivna utredningen. Vid

detta utredningsarbete synas även de i motionen II: 140 framförda synpunkterna

böra göras till föremål för övervägande.

Utskottet får till slut erinra att utskottet under nästföregående punkt behandlat

motionerna I: 54 och II: 100 i vad de avse frågan om bidragsprocentens

storlek.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna

I: 54 och II: 100, i vad de avse anslagsberäkningen, samt

motionen II: 92, till Bidrag till byggande av enskilda vägar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 200 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) i anledning av motionerna II: 115 och 140, i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.

20:o) Stensättning av vägar. Kungl. Maji har (punkt 23, s. 65—67)

föreslagit riksdagen att till Stensättning av vägar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Karl 11. Andersson m. fl. (I: 87) och den andra inom andra kammaren av herr

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

J. W. Mårtensson m. fl. (II: 152) har hemställts att för ändamålet måtte för

nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

Rörande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen I: 87.

hör ettvart av budgetåren 1943/44—1945/46 ha till stensättning av väsar

anvisats 1 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har erinrat örn att styrelsen i sina riksdagspetita

till 1945 års riksdag anförde, att det måste anses önskvärt att stenlagren

nedskures till lämpliga proportioner inom rimlig tid och att å stentillverkningen

nedlagda kostnader komme till nytta genom utförande av stensättningar

på härför redan utbyggda vägsträckor. För att möjliggöra detta hade

styrelsen därvid räknat med att under en tidsperiod av 4 å 5 år erfordrades ett

årligt anslag av 3,5 å 4 miljoner kronor, förutsatt att tillverkning av gatsten

framdeles komme att ske i ungefärligen den utsträckning som nu vore fallet

och att gatsten även i fortsättningen bortskänktes i samma omfattning

som hittills.

Ehuru styrelsen funne starka skäl tala för ett förverkligande av ett sådant

program ansåge sig styrelsen emellertid, med hänsyn till vad som anförts

under den allmänna uppläggningen av automobilskattemedlens storlek och

disposition, böra föreslå ett till 1 000 000 kronor begränsat anslag för budgetåret

1946/47.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

På grund av de särskilda svårigheter, som äro förbundna med att till

andra sysselsättningsområden överföra arbetskraften inom stenindustrien,

är staten alltjämt nödsakad att i tämligen stor omfattning fortsätta med

steninköp. Antalet med statliga gatstensbeställningar sysselsatta arbetare

har under innevarande budgetår uppgått till och utgör alltjämt omkring

1000 man. Under budgetåret beräknas komma att tillverkas omkring

340 000 m2 smågatsten. Åtgången på sådan sten kan antagas under budgetåret

uppgå till 110 000 m2 för statliga stensättningar och 250 000 m2 för tillhandahållande

av sten utan ersättning åt städer och köpingar m. fl. Lagerbehållningen

den 1 juli 1946 beräknas uppgå till omkring 1 715 000 m2.

Då åtskilliga vägsträckor äro utbyggda och färdigställda för stensättning

samt det är angeläget, att de statliga stenlagren icke ökas, vill jag biträda

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att jämväl för nästa budgetår ett

stensättningsanslag anvisas å 1 000 000 kronor.

Gatstenstillverkning för statens räkning har under senaste tioårsperiod

bedrivits i betydande omfattning. Medel för stensättning av vägar lia emellertid

icke anvisats i samma takt. De statliga stenlagren äro därför tämligen

stora; lagerbehållningen den 1 juli 1946 har beräknats till omkring 1 700 000

m2 smågatsten.

Såsom motionärerna framhållit äro för närvarande vägar å landsbygden till

en sammanlagd längd av över 200 km utbyggda och färdigställda för stensättning.

Kostnaden för stensättning av denna våglängd har beräknats till 14,o

miljoner kronor.

Utskottet delar motionärernas uppfattning örn angelägenheten att utnyttja

de statliga stenlagren för tillgodoseende av de mest trängande behoven av

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

31

bättre vägbanor. Ur denna synpunkt finner utskottet önskvärt, att medelsanvisningen

under förevarande anslag höjes utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna

beloppet. Utskottet, som för sin del förordar, att anslaget för nästa

budgetår i riksstaten uppföres med ett belopp av 1 800 000 kronor, hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 87 och II: 152, till Stensättning av vägar för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

21:o) Byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 24, s. 67—74) föreslagit

riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 12 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget har för budgetåren 1943/44—1945/46 anvisats med 3 000 000 kronor,

3 500 000 kronor respektive 4 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat 12 000 000

kronor till byggande av broar.

Departementschefen har beträffande behovet av brobyggnader anfört

följande.

De hittills framkomna resultaten av den inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

pågående undersökningen av vårt lands vägbroar har visat, att

behovet av förstärkning eller ombyggnad av broarna är utomordentligt stort.

Av undersökningen, som hittills omfattat omkring hälften av antalet broar

med en spännvidd större än 3 m., framgår sålunda, att för minst 17 % av

de undersökta broarna det enligt länskungörelserna tillåtna högsta hjultrycket

borde på grund av broarnas beskaffenhet nedsättas omedelbart, att

för ytterligare minst 11 % någon höjning av det tillåtna hjultrycket icke

borde ifrågakomma samt att av de undersökta broarna 50 % måste förstärkas

eller ombyggas för att det tillåtna hjultrycket generellt skall kunna höjas

till 3 ton och 71 % för att en höjning skall kunna ske till 4 ton. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har vidare beträffande Södermanlands, Kristianstads,

Malmöhus och Skaraborgs län, inom vilka pansarregementen äro förlagda,

efter samråd med chefen för försvarsstaben särskilt undersökt bärigheten

hos de broar inom länen, som ansetts böra vara framkomliga för pansartrupp.

Undersökningen har givit vid handen, att omedelbar förstärkning

eller ombyggnad är erforderlig i fråga örn ett stort antal broar.

Med stöd av de hittills framkomna undersökningsresultaten Ilar väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen gjort en hela landet avseende uppskattning av kost

naderna för de arbeten för förstärkning eller ombyggnad av broar, som erfordras

för att dels i gällande kungörelser angivna största tillåtna hjultryck

skola kunna bibehållas och dels framkomligheten för de militära fordonen

skall kunna tillgodoses. Styrelsen har därvid kommit till ett belopp av

omkring 100 miljoner kronor. För att kunna tillmötesgå de krav på ökade

tillåtna största hjultryck för vägarna, som trafiken kan antagas efter hand

komma att uppställa, erfordras därutöver förstärknings- och ombyggnadsarbeten

av utomordentligt stor omfattning. Styrelsen har emellertid ännu

icke kunnat beräkna storleken av dessa kostnader.

Mot bakgrunden av de resultat, som sålunda framkommit genom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens broundersökningar, har departementschefen ansett

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

avsevärt ökade anslag till förbättring och ombyggnad av broarna böra ställas

till styrelsens förfogande. Därest så icke skedde, syntes allvarliga risker för

trafiksäkerheten uppkomma och omfattande inskränkningar i framkomligheten

på de allmänna vägarna med därav följande konsekvenser i olika hänseenden

icke kunna undgås. Det av styrelsen för nästa budgetår äskade

beloppet, 12 miljoner kronor, vore betydande, men departementschefen har

ansett sig på grund av de mycket stora behov, som inom en rimlig tid

måste tillgodoses, böra ansluta sig till styrelsens förslag.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att mycket betydande behov av förstärknings-

eller ombyggnadsarbeten i fråga örn landsvägsbroarna föreligger.

Dylika arbeten ha betecknats såsom nödvändiga för att i gällande kungörelser

angivna största hjultryck skall kunna bibehållas. Med hänsyn härtill har utskottet

icke funnit anledning till erinran mot att medel i av departementschefen

förordad omfattning -—- innebärande en tredubbling av innevarande budgetårs

anslag — anvisas för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må till Byggande av broar för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

22:o) Byggande av bro vid Bergnäset. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 25, s. 74), vilket avser anvisande av fortsättningsanslag till

den av 1945 års riksdag beslutade bron vid Bergnäset, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande av bro vid Bergnäset för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

23:o) Byggande av bro vid Hjulsta. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 26, s. 74 och 75) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar. Kungl. Majit har (punkt 27, s. 75—77) föreslagit riksdagen

att till Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 3 500 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt örn anvisande av 3 750 000

kronor till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår. Styrelsens hemställan

grundar sig på en av chefen för försvarsstaben gjord framställning i ämnet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

33

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

Den begränsning, som gjordes i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskande

för innevarande budgetår, måste anses ha inneburit, att under

nämnda och närmast därpå följande budgetår medel skulle anvisas endast

för vissa av de arbeten, som avsågos med äskandet, samt att dessa medel,

beräknade till 4 800 000 kronor, skulle fördelas med 3 000 000 kronor på det

förra och 1 800 000 kronor på det senare budgetåret. Anledning synes icke

föreligga att nu, på sätt styrelsen föreslagit, i arbetsprogrammet innefatta

något eller några av de arbeten, som sålunda tidigare uteslutits ur detsamma.

Med hänsyn till att de i programmet ingående arbetena numera beräknas

draga en kostnad av 5 000 000 kronor synes det belopp, som enligt nyssnämnda

fördelningsplan skall anvisas för budgetåret 1946/47, böra höjas till

2 000 000 kronor.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna och icke

funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Byggande och förbättring av vissa för

riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

25:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 77 och 78) och under erinran

att för innevarande budgetår för ändamålet anvisats 100 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

26:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 78—83) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 144 400 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

27: o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beträffande

ifrågavarande förslag (punkt 30, s. 84) avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

28:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 84 och 85) och under erinran, att för

innevarande budgetår anvisats samma belopp, hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 6. 678 46 3

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

8 000 kronor.

29:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 32, s. 85 och 86), som innebär i förhållande till innevarande

budgetår oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 200 000

kronor.

30:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.

Kungl. Majit har (punkt 33, s. 86—88) föreslagit riksdagen att till Utvidgning

och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Karl H. Andersson m. fl. (I: 88) och den andra inom andra kammaren

av herr B. Utbult m. fl. (II: 318) har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att

riksdagen må för budgetåret 1946/47 till förevarande ändamål anvisa ett

reservationsanslag av 1 300 000 kronor samt till bidrag till byggande och

underhåll av statsunderstödda fiskehamnar ett reservationsanslag av 4 500 000

kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt förslag får utskottet

hänvisa till motionen II: 318.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte i

avbidan på den särskilda proposition, som kunde bliva riksdagen förelagd,

till förevarande ändamål samt till byggande och underhåll av statsunderstödda

fiskehamnar och farleder för budgetåret 1946/47 beräkna reservationsanslag

av tillhopa 6 000 000 kronor.

1944 års fiskehamnsutredning har tillstyrkt förslaget.

Departementschefen har — under framhållande att fiskehamnsutredningens

blivande betänkande icke torde kunna framläggas å sådan tid, att detsamma

efter vederbörlig remissbehandling kunde hinna läggas till grund för en proposition

till 1946 års riksdag — ansett sig böra redan i statsverkspropositionen

taga ståndpunkt till berörda anslagsfrågor. Utan att därigenom vilja

föregripa prövningen av medelsbehovet för genomförande av en på längre

sikt upplagd plan har departementschefen förordat, att de båda anslagen till

utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder samt till bidrag

till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar bibehållas

vid samma belopp som för innevarande budgetår, d. v. s. anvisas vartdera med

500 000 kronor.

Under hänvisning till pågående utredning genom 1944 års fiskehamnsutredning

har departementschefen förordat, att anslagen till utvidgning och

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

35

förbättring av statens fiskehamnar och farleder samt till bidrag till byggande

och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för nästa budgetår upptagas

med oförändrade belopp.

Under krigsåren har medelsanvisningen till fiskehamnsbyggnader m. m.

endast medgivit utförande i begränsad omfattning av underhålls- och förbättringsarbeten

vid redan befintliga hamnar samt av sådana smärre nybyggnadsföretag,

vilka inom kort tid kunnat komma till avsedd nytta. Ett återhållet

behov av byggnadsåtgärder torde med hänsyn härtill föreligga. Utskottet

delar emellertid departementschefens uppfattning, att statsverket i avvaktan

å resultatet av 1944 års fiskehamnsutredning icke bör binda sig för

mera betydande investeringar till nya ändamål på ifrågavarande område.

Däremot synes det utskottet icke möta betänkligheter att så utmäta medelsanvisningen

för nästa budgetår, att redan påbörjade arbeten skola kunna under

budgetåret fortsättas. Av de i ämnet väckta motionerna framgår, att för slutförande

av dylika arbeten erfordras beträffande de statliga fiskehamnarna

inemot l,o miljon kronor och i fråga örn de statsunderstödda fiskehamnarna

omkring 0,2 miljon kronor. Utskottet finner sig i anslutning till de motionsvis

framställda yrkandena böra förorda, att för möjliggörande av fortsatta

arbeten på de statliga fiskehamnarna nu förevarande anslag höjes med 0,5

miljon kronor till 1,o miljon kronor. Däremot är utskottet icke berett att tillstyrka

bifall till det beträffande anslaget till byggande och underhåll av

statsunderstödda fiskehamnar motionsvis framställda yrkandet.

Under åberopande av det anförda får utskottet under förevarande punkt

hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 88 och II: 318, i vad motionerna avse förevarande

anslag, till Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

31 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 88 och 89) och under erinran,

att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 110 000 kronor.

32:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Under hänvisning till vad utskottet under punkten 30 anfört får

utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 89), hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 88 och II: 318, i vad de avse förevarande

anslag, till Bidrag till byggande och underhäll av statsunderstödda

fiskehamnar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utikottet.

33:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Majit har (punkt 36, s. 89 och 90) hemställt, att riksdagen må till

Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr G. Lodenius m. fl. (I: 55) och den andra inom andra kammaren av herr

A. Jonsson i Skedsbygd (II: 89),

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Karl H. Andersson m. fl. (I: 88) och den andra inom andra kammaren

av herr B. Utbult m. fl. (II: 318),

i vilka motioner, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte till

förevarande ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna II: 89 och II: 318.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat anslag till

förevarande ändamål med 500 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

För byggande och underhåll av hamnar, bryggor och farleder, vilka äro

avsedda att tjäna den mindre sjöfartens och motorbåtstrafikens intressen,

föreligger sedan flera år tillbaka ett avsevärt medelsbehov. På grund av de

under krigsåren rådande restriktionerna beträffande tilldelningen av flytande

bränslen och den därav orsakade minskningen i bensinskatteuppbörden har

någon egentlig medelsanvisning för bidrag till sådana arbeten icke förekommit

efter budgetåret 1940/41. Då en ökning av bensinskatteuppbörden

från den mindre sjöfarten kan beräknas inträda under nästa budgetår, torde

anslag till förevarande ändamål ånyo böra uppföras å riksstaten. Beloppet

synes böra bestämmas till 300 000 kronor.

I avvaktan å närmare erfarenhet rörande storleken av automobilskattemedlen

efter en återgång till mera normala förhållanden anser sig utskottet

böra förorda en medelsanvisning under förevarande anslag i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 55 och II: 89 samt I: 88 och II: 318,

sistnämnda motioner i vad de avse förevarande anslag, till Bidrag

till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 300 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

34:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Majit har (punkt 37, s. 90—97) föreslagit riksdagen att till Bidrag till an
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 37

läggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr C. P. V. Gränebo m. fl. (1:129) och den andra inom andra kammaren

av herr O. Werner m. fl. (II: 151),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr J. F. Grym m. fl. (I: 203) och den andra inom andra kammaren av herr

M. Nilsson i Varuträsk m. fl. (II: 320),

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Severin i Gävle m. fl. väckt

motion (11:94),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1946/47

till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kronor.

I motionerna I: 129 och II: 151 har dessutom hemställts, att riksdagen hos

Kungl. Maj:t måtte begära sådan ändring i Kungl. Maj:ts kungörelse den 17

november 1944 angående statsbidrag till anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp, att företag, omfattande fem till tjugo bostadsfastigheter, skola

handhavas av egnahemsnämnderna, samt att därvid övriga i motionen framförda

synpunkter beaktas.

I fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet

hänvisa till motionerna I: 203, II: 94 och II: 151.

För innevarande budgetår ha under förevarande anslag anvisats 1 000 000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om anslag för nästa budgetår

med 5 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål.

Styrelsen har därvid inledningsvis meddelat, att styrelsen med stöd av

givna bemyndiganden för ifrågavarande verksamhet inom styrelsen organiserat

en särskild fristående avdelning, benämnd »avdelningen för vattenförsörjning

och avlopp». För närvarande utgjordes personalen, inberäknat skrivbiträden

och expeditionsvakt, av inalles 21 befattningshavare. För distriktsorganisationen

hade anställts 10 distriktsingenjörer. Av de sammanlagda personalkostnaderna

inom styrelsen, 310 000 kronor, belöpte i runt tal 170 000

kronor på personal för arbetsuppgifter, som funnits redan före ikraftträdandet

den 1 december 1944 av den förutnämnda kungörelsen. Kostnaderna för

distriktsingen jeremias verksamhet uppginge för innevarande budgetår uppskattningsvis

till 250 000 kronor, inberäkna! viss personalökning, varom styrelsen

avsåge att inom kort göra vederbörlig framställning. Personalkostnaderna,

sammanlagt i runt tal 550 000 kronor, borde ställas i relation till att

styrelsen skulle förbereda och vid behov kunna i på styrelsen ankommande

delar handhava en verksamhet motsvarande en anläggningskostnad av icke

mindre än omkring 45 miljoner kronor per år.

Styrelsen uttalar vidare att den hittills vunna erfarenheten beträffande här

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

ifrågavarande verksamhet vore alltför knapp för att styrelsen i detta sammanhang

skulle kunna framlägga några förslag avseende ändring, utvidgning

eller omorganisation av verksamhetens planläggning och bedrivande.

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1946/47 för här ifrågavarande

ändamål har styrelsen anfört bland annat följande.

För den bebyggelse, för vilken statsbidrag till anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp skulle utgå av under väg- och vattenbyggnadsstyrelsenis

förvaltning stående medel, föreligger icke någon beräkning, men anläggningskostnaderna

kunna uppskattas till i genomsnitt minst 500 kronor

per person, motsvarande en totalkostnad av minst 1 000 000 000 kronor.

Sannolikt torde kostnaderna ligga mellan nämnda belopp och 1 500 000 000

kronor. Utgår man från dessa belopp och förutsätter, att här avsedd bebyggelse

i sin helhet skulle förses med anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp inom en tidrymd av förslagsvis 30 år, skulle detta innebära en anläggningsverksamhet

motsvarande genomsnittliga årliga kostnader av storleksordningen

30 000 000 å 50 000 000 kronor. Därest de ekonomiska betingelserna

härför bliva gynnsamma, synes det icke osannolikt, att ifrågavarande anläggningsarbeten

inom få år komma att uppnå nu angiven omfattning.

Styrelsen har vidare anfört, att den takt, i vilken här avsedda, mycket

stora investeringsbehov borde tillgodoses, givetvis måste i betydande utsträckning

avpassas efter konjunkturförhållandena och speciellt efter behovet

av att under vikande konjunkturer kunna sysselsätta från andra områden

friställd arbetskraft. Med hänsyn till den ur -sanitär och social synpunkt

höga angelägenhetsgraden hos ett stort antal anläggningar syntes emellertid

anläggningsverksamheten under de närmaste åren även vid god sysselsättning

på arbetsmarknaden böra bliva av betydande omfattning. På grundval

av vad anförts ansåge sig styrelsen för budgetåret 1946/47 böra räkna nied

ett minimibehov av anslag till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp ej understigande 5 000 000 kronor, motsvarande anläggningskostnader

av 10 å 15 000 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att betydande behov av anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp föreligga. I många samhällen äro förhållandena

på detta område sådana, att det måste anses angeläget, att förefintliga

brister avhjälpas inom en nära framtid. På grund härav måste det

anses önskvärt, att anläggningsverksamheten i vad avser vattenförsörjning

och avlopp ökas och att, i den mån statens ekonomiska medverkan härtill är

erforderlig, statsbidragsmedel i större omfattning än hittills ställas till förfogande.

Med hänsyn till nödvändigheten av att begränsa statsutgifterna, och

då anläggningar av här avsedd art förutsättas komma till stånd i betydande

omfattning, därest behov framdeles uppkommer att sysselsätta friställd arbetskraft

genom allmänna arbeten, finner jag mig emellertid böra stanna vid att

föreslå en medelsanvisning av 2 000 000 kronor till förevarande anläggningsverksamhet.

Såsom departementschefen framhållit föreligger ett mycket stort behov

av att genomföra företag avseende vatten- och avloppsanläggningar. För den

bebyggelse, för vilken statsbidrag till anläggningsarbeten av angivet slag enligt

gällande kungörelse i ämnet kan utgå av under väg- och vattenbyggnads
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 6.

styrelsens förvaltning stående medel, ha anläggningskostnaderna uppskattats

till minst l,o miljard kronor. Mot bakgrunden härav ter sig den av departementschefen

förordade medelsanvisningen under förevarande anslag onekligen

mycket blygsam. Av styrelsens uttalanden framgår, att de anläggningskostnader,

vartill statsbidrag under ett och samma budgetår kan med ledning av

hittillsvarande verksamhet på området förväntas komma att sökas, beräknas

uppgå till belopp ej understigande 20,o miljoner kronor. Departementschefen

har framhållit som önskvärt, att anläggningsverksamheten i vad avser vattenförsörjning

och avlopp Ökas och att, i den mån statens ekonomiska medverkan

härtill är erforderlig, statsbidragsmedel i större omfattning än hittills ställas

till förfogande. Utskottet delar denna uppfattning. Enligt utskottets mening

föreligger skäl att, såsom i de i ämnet väckta motionerna hemställts, höja nu

ifrågavarande anslag, för innevarande budgetår uppfört med l,o miljon kronor,

i större utsträckning än Kungl. Majit föreslagit. Utskottet finner sig för sin

del böra förorda, att anslaget för nästa budgetår upptages med ett till 4,o

miljoner ökat belopp.

I motionerna I: 129 och II: 151 har påtalats, att handläggningen enligt

gällande kungörelse av bidragsärende är i och för sig mer än vanligt omständlig.

Härjämte har förordats, att handläggningen av företag, omfattande

5 till 20 bostadsfastigheter, skola överflyttas från länsstyrelserna till egnahemsnämnderna.

Utskottet får erinra örn att frågan örn ansökningsförfarandet var föremål

för behandling vid 1945 års riksdag (statsutskottets utlåtande nr 6, punkt 38).

Utskottet fann då anledning för sin del uttala, att handläggningen av hithörande

ärenden onekligen vore förenad med mer än vanligt omständlig omgång,

men att utskottet likväl ansåge sig böra förorda att gällande bestämmelser

så länge ifrågavarande bidragsverksamhet befunne sig på försöksstadiet

bibehölles oförändrade. Utskottet förutsatte emellertid, att vid kommande

överväganden rörande bidragssystemets mera definitiva utformning tillbörligt

beaktande skulle ägnas kravet på större inflytande från egnahemsnämndernas

sida vid avgörande av bidragsfrågor.

Enligt vad utskottet erfarit har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter samråd

med egnahemsstyrelsen och statens arbetsmarknadskommission nyligen

underställt Kungl. Maj:ts prövning förslag till vissa ändringar i statsbidragskungörelsen

ävensom hemställt, att Kungl. Majit måtte genom särskilda sakkunniga

utreda frågan örn anläggnings- och bidragsverksamhetens fortsatta

bedrivande och därmed sammanhängande spörsmål. De av motionärerna berörda

frågorna torde således komma att bliva föremål för övervägande av

Kungl. Majit. Vid sådant förhållande synas de motionsvis framställda yrkan

dena i denna del icke böra föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag och

motionerna Ii 129 och lii 151, I: 203 och IT: 320 samt lii 94,

motionerna I: 129 och lii 151 i vad de avse anslagsberäkningen,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000

kronor;

b) att motionerna 1:129 och II: 151 i vad de icke behandlats

under a) ovan icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Vägtraflkväsendet.

35:o) Besiktning av motorfordon. Kungl. Maj: t har (punkt 38, s. 98)

föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva

riksdagen förelagd, till Besiktning av motorfordon för budgetåret 1946/47 beräkna

ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

I propositionen 104 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 22 februari 1946,

föreslagit riksdagen att till Besiktning av motorfordon för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår anvisat med 777 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uppskattningsvis angivit uppbörden

av förrättningsavgifter för nästa budgetår till 2 500 000 kronor.

Med utgångspunkt från detta inkomstbelopp har styrelsen beräknat utgifterna

för besiktningsväsendet för budgetåret 1946/47 till 1 100 000 kronor enligt

följande uppställning.

Besiktningsmännens behållna andelar av under året redovisade Kronor''

^ avgifter .............................................................................. 900 000

Ersättning till besiktningsmän, som innehava egen automobil ...... 55 000

Arvoden till länsbesiktningsmän ................................................ 17 399

Arvoden till tillfälliga biträden åt besiktningsmän ..................... 100 000

Arvoden och reseersättningar för särskilda uppdrag ..................... 27 700

Summa kronor 1 100 000.

Departementschefen har tillstyrkt att förevarande anslag beräknas på sätt

styrelsen föreslagit.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

36:o) Registrering av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 39, s. 98) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

37:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Maj:t har (punkt

40, s. 98—101) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

41

För innevarande budgetår har anslaget anvisats med 100 000 kronor.

Väg- och vattenhy ggnads styr elsen har för budgetåret 1946/47 äskat ett anslag

av 100 000 kronor.

Styrelsen har därvid ifrågasatt, huruvida icke från detta anslag bidrag i

vissa fall skulle kunna utgå till sådana enskilda vägförbindelser, vilka vore

av väsentlig betydelse för befolkningen i en trakt men vilka icke utan bidrag

kunde åstadkommas eller uppehållas och icke uppfyllde nu gällande fordringar

för erhållande av bidrag från anslagen till bidrag till enskild väghållning. Som

exempel härpå nämner styrelsen vägförbindelser över näs mellan sjöar,

där båttrafik uppehälles med bidrag från detta anslag, vintervägar till enstaka

gårdar, som sommartid hava statsunderstödd båtledstrafik, samt broförbindelser

å vägar, som användas under förfallstider.

1945 års skärgårdsutredving har hemställt, att anslaget för nästa budgetår

måtte förstärkas med minst 50 000 kronor för att möjliggöra uppehållandet av

båtförbindelser i de sämst ställda skärgårdsområdena.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har tillstyrkt bifall till skärgårdsutredningens

framställning och därvid framhållit, att med medel från nu ifrågavarande

anslag ofta betydelsefulla förbättringar kunde erhållas med relativt blygsamma

belopp.

Departementschefen har förklarat sig icke ha något att erinra mot att anslagsändamålet

från och med nästa budgetår, i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag, utvidgas till att avse även vissa enskilda vägförbindelser.

Vidkommande skärgårdsutredningens framställning har departementschefen

anfört följande.

Frågan örn en förbättring av skärgårdarnas kommunikationer har redan

tidigare i olika sammanhang varit föremål för överväganden. Under krigsåren

har i vissa fall en temporär förbättring inträtt för sådana öar, å vilka

kronan av militära skäl eller eljest haft anledning att bedriva trafik. I och

med beredskapens upphörande har emellertid sådan trafik i det övervägande

antalet fall upphört, och en försämring av förbindelserna har därmed inträtt.

I och med drivmedelsrestriktionernas hävande kan det visserligen förväntas, att

skärgårdsbefolkningen kommer att försöka upprätta nya reguljära båtförbindelser

mellan skärgårdsöarna och fastlandet. En förutsättning härför torde

dock i många fall vara, att bidrag från det allmänna kan erhållas,.åtminstone

under en övergångsperiod. Enligt min mening bör därvid även staten lämna

sin medverkan. För att bereda möjligheter härtill synes en ökning av anslagsbeloppet

vara påkallad. Jag har icke något att erinra mot att anslagsökningen

bestämmes till det av skärgårdsutredningen föreslagna beloppet, 50 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av ifrågavarande

anslag för nästa budgetår eller mot vad departementschefen förordat

i fråga om anslagets användning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikations ändamål

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 150 000

kronor.

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

38.o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 41,

s- 107) framlagt förslag till avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, samt hemställt örn

anvisande under nämndens avlöningsanslag av 74 700 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Statens hiltrafiJcnänind har hemställt örn en förnyad prövning av arvodena

till nämndens ordförande, ledamöter och suppleanter, om förbättring av löneställningen

för vissa befattningshavare vid nämndens kansli och om viss utökning

av kanslipersonalen bland annat för att möjliggöra en överflyttning till

biltrafiknämnden av den verksamhet rörande fastställande av taxor för olika

slag av trafik, vilken för närvarande bedreves av priskontrollnämndens transportsektion.

Departementschefen, som ansett det böra få ankomma på Kungl. Majit att

vidtaga den reglering av arvodena, som kan,befinnas skälig, har tillstyrkt att

nämndens kanslibiträde uppflyttas till kontorist och att i anslagsposten Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal inräknas 8 900 kronor för nyanställning

av personal m. m. Vidare har departementschefen förutsatt att sistnämnda

post skall få överskridas med erforderligt belopp för att vid den tidpunkt

då priskontrollnämndens transportsektion kan komma att upphöra med

sin verksamhet, utöka kanslipersonalen med en tills vidare arvodesanställd

tjänsteman i förste byråsekreterares tjänsteställning samt erforderlig skrivpersonal.

-AlSt

Departementschefen har vidare — i anslutning till vissa av en inom departementet

tillkallad utredningsman avgivna förslag i anledning av utredning

rörande tillstånd för juridiska personer att utöva yrkesmässig automobiltrafik

—- uttalat bland annat följande.

Jag vill förorda, att sådan ändring vidtages i nämndens instruktion, att

Enlighet öppnas för nämnden att undantaga ärenden eller vissa slag av ärenden

från handläggning och avgörande av nämnden in pleno. Därvid torde

allenast mera betydelsefulla ärenden böra avgöras av nämnden in pleno, medan

andra ärenden kunna hänskjuta^ till avgörande i annan ordning.

För att örn möjligt ytterligare begränsa nämndens arbetsbörda synes sådan

ändring böra vidtagas i 14 § förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik

att i fråga om trafik, vartill biltrafiknämnden medgivit tillstånd, nämnden

må uppdraga åt länsstyrelse att fastställa turlista. Anmälan som avses i

23 § 2 mom. nämnda förordning bör i så fall göras på sätt och i den omfattning

som föreskrives av den myndighet, vilken fastställt turlistan. Därest riksdagen

icke finner anledning till annat uttalande i anledning av nämnda förslag,

torde Kungl. Majit böra vidtaga författningsändringar i enlighet därmed.

Vad departementschefen anfört rörande vidtagande av ändringar i nämndens

instruktion och i förordningen angående yrkesmässig biltrafik har icke

givit utskottet anledning till erinran. Icke heller har utskottet något att erinra

mot departementschefens förslag med avseende å biltrafiknämndens personalfrågor.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

43

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare från oell med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat. Kronor

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ....................................... 29 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................... 39 600

3. Körligt tillägg, förslagsvis .............. 5 300

Summa kronor 74 700;

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 74 700 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

39:o) Statens biltrafiknämnd; Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 42, s. 107 och 108) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 19 500 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

40:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Under erinran att Kungl. Majit i anledning av 1945 års riksdags därom gjorda

hemställan föranstaltat örn utredning rörande möjligheterna att genom lämplig

upplysningsverksamhet m. lii. höja den allmänna trafiksäkerheten och

åstadkomma en bättre trafikkultur, får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 43, s. 108—lil), vilket innebär oförändrad anslagstilldelning,

hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag

av 80 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

41 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar, Undervisning, Undersökningar inom hydrologiska

byrån, Observatörer, Telegramkostnader m. m., Underhåll av stationer

m. m. samt Övriga omkostnader. Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar, Geofysiska undersökningar i

Riksgränsen, Väderlekstjänst för luftfarten samt Aerologiska stationer.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till seismologiska

och magnetiska iakttagelser i Abisko. Beträffande ifrågavarande

anslag (punkterna 44—54, s. 112—135) kommer utskottet senare under riksdagen

att avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Byggnadsväsendet.

42:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 55, s.

148) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad

personalförteckning och avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, avlöningsstaten

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till

By Stadsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 912 800 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 873 700 kronor.

Byggnadsstyrelsen har framhållit, att styrelsens arbetskvantitet även under

1944 fortsatt att öka och att någon minskning i densamma icke vore att emotse.

Vidare har framhållits, att på grund av den i allmänna marknaden rådande betydande

efterfrågan på tekniskt utbildad kvalificerad personal det i många

fall vore förenat med avsevärda svårigheter att till ledigförklarade befattningar

förvärva kvalificerade innehavare. Styrelsen har därför ansett sig nödsakad

föreslå en uppflyttning till högre lönegrad av vissa befattningar samt

en viss förstärkning av personalen. Härutinnan får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

(s. 137—142),

Allmänna lönenämnden har avgivit utlåtande i ärendet.

Departementschefen har tillstyrkt följande förändringar med avseende å

personalförteckningen.

Å utredningsbyrån inrättas en ny byrådirektörstjänst i lönegraden A 28.

Förste byråsekreterarbefattningen å administrativa byrån i lönegraden Eo 24

överföres på ordinarie stat. Å stadsplanebyrån föreslås dels tjänsten såsom

byråsekreterare i lönegraden A 21 uppflyttad till förste byråsekreterare i lönegraden

A 24, dels ock nyinrättande av en intendenttjänst i lönegraden Eo 26.

Vidare förordas, att å stadsplanebyrån eller kulturhistoriska byrån inrättas en

ny tjänst som byråarkitekt i lönegraden Eo 24. De extra ordinarie tjänstemännen

i högre lönegrad än den 20:e å byggnadsbyrån, vilka avlönas av byggnadsmedel,

föreslås slutligen utökade med en byråingenjör i lönegraden Eo 21.

I anledning av vad sålunda föreslagits beträffande delstaten för byggnadsstyrelsens

verksamhet i allmänhet har anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän uppräknats med 19 900 kronor. Posten arvode, bestämt av

Kungl. Majit, har upptagits med oförändrat belopp, 1 200 kronor. Posten till

avlöningar till icke-ordinarie personal har föreslagits skola höjas med 13 400

kronor, vilken ökning föranletts, förutom av förenämnda personalförstärkning,

av nyinrättandet av en kanslibiträdestjänst i lönegraden Eo 7 å intendentsbyrån

ävensom av löneklassuppflyttningar. Posten till rörligt tillägg har föreslagits

skola höjas med 5 300 kronor. Delstaten för byggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet skulle sålunda förete en ökning av sammanlagt 38 600 kroSlutsummorna

i delstaterna för statens bränslekontrollerande verksamhet

och byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal föreslås uppräknade med

respektive 300 och 200 kronor i anledning av löneklassuppflyttningar.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

45

Med hänsyn till byggnadsstyrelsens alltjämt ökade arbetsuppgifter har ut- utskottet.

skottet icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

förordade personalförstärkningen. Önskvärdheten att för styrelsens del erhålla

väl kvalificerad personal motiverar vidare enligt utskottets mening föreslagen

förbättrad löneställning i vissa befattningar. Då Kungl. Maj:ts förslag i

övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen

:

Personalförteckning.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Befattning

Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör..........................................

C 12

1 byggnadschef............................................

C 8

4 byggn ad sråd ............................................

A 30

1 byråchef ................................................

A 30

4 byrådirektörer ..........................................

A 28

5 intendenter..............................................

A 26

1 byråingenjör ............................................

A 24

3 förste byråsekreterare..................................

A 24

1 kamrerare................................................

A 24

1 assistent ................................................

A 22

4 assistenter ..............................................

A 21

5 byggnadskontrollör..................................

A 21

1 byråsekreterare..........................................

A 21

1 bokhållare ..............................................

A 17

1 kansliskrivare ..........................................

A 11

1 kontorist ................................................

A 9

1 förste expeditionsvakt..................................

A 7

4 kanslibiträden ..........................................

A 7

3 expeditionsvakter ......................................

A 5

10 kontorsbiträdet!........................................

A 4

2 skrivbiträden............................................

A 2

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kansliskrivare............................................

A 11

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 20.

1 intendent................................................

Eo 26

3 byråarkitekter ..........................................

Eo 24

1 byråingenjör ............................................

Eo 24

6 biträdande arkitekter ..................................

Eo 21

1 byggnadskontrollant....................................

Eo 21

1 byråsekreterare..........................................

Eo 21

Anm. Den å ordinarie stat upptagna kontoristtjäusten skall hållas obesatt,

så lange den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren kvarstår i

tjänst.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Befattning Lönegrad

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 20.

1 byråchef ................................................ Eo 30

1 inspektör................................................ Eo 26

1 byråingenjör ............................................ Eo 21

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 maskinister av Ira klass................................ A 10

4 värmeledningsskötare, tillika reparatörer, av baklass A 8

Av byggnadsmedel avlönad personal ä byggnadsstyrelsens

byggnadsbyrå.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 20.

5 förste byråingenjörer .................................. Eo 27

8 byråingenjörer (byråarkitekter)........................ Eo 24

1 kostnadsberäknare...................................... Eo 24

1 ledningskontrollant .................................... Eo 24

7 byråingenjörer .......................................... Eo 21

1 kostnadsberäknare...................................... Eo 21

1 revisor och bokhållare ................................ Eo 21:

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 412 300

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit .................... 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 254 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 98 000

Säger kronor 766 000

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 72 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... 10 800

Säger kronor 82 800

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.... 25 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 30 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 8 300

Säger kronor 64 000

Summa kronor 912 800;

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 912 800 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

47

43:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 56, s.

148 och 149) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 119 900 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 114 700 kronor.

Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1944/45 å de under bygg

nadsstyrelsens verksamhet i allmänhet upptagna posterna till reseersättningar

samt till övriga expenser föreslås nämnda poster uppräknade med respektive

2 000 kronor och 3 200 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 119 900 kronor.

44:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

57, s. 150—159) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning och avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

avlöningsståten att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47,

dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 138 500 kronor.

A gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 964 000 kronor.

Från och med ingången av budgetåret 1945/46 utgör antalet länsarkitekter 24

och antalet biträdande länsarkitekter 10, varjämte vid organisationen finnas 26

assistenter. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 omfattar varje län

ett länsarkitektdistrikt med en länsarkitekt i varje residensstad. Av de tio

biträdande länsarkitekterna äro två placerade i Stockholm samt en i envar av

residensstäderna Kristianstad, Malmö, Göteborg, örebro, Falun, Härnösand,

Umeå och Luleå. De 26 assistenterna äro jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

22 juni 1944 placerade två i Stockholm, två i Härnösand och en i envar av de

övriga residensstäderna.

I fråga om personalförteckningen föreslår Kungl. Majit, att tio nya biträdande

länsarkitektstjänster i lönegrad Eo 24 inrättas, nämligen vid länsarkitektkontoren

i Nyköping, Linköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Vänersborg,

Mariestad, Karlstad, Gävle och Östersund.

Vad avlöningsstaten beträffar föreslås ingen ändring i avseende å posten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän. — Posten till avlöningar till ickeordinarie

personal har uppräknats med 69 200 kronor för beredande av avlöning

åt de tio nya biträdande länsarkitekterna. — Posten till avlöningar till

tillfälliga biträden, från vilken post medel ställas till förfogande i huvudsak

endast i den mån motsvarande inkomster härigenom kunna förväntas tillföras

statsverket, föreslås höjd med 100 000 kronor, ökningen är föranledd av önskvärdheten

av att kunna bereda länsarkitektskontoren möjlighet att i nöjaktig

omfattning anställa och under längre tid bibehålla kompetent arbetskraft för

utförande av kontoren lämnade uppdrag. -- Posten till rörligt tillägg har slut

ligen uppräknats med 5 300 kronor.

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6.

lif sk otti t.

* Kungl. Maj:ts förslag innebär utökning av länsarkitektsorganisationen med

tio nya biträdande länsarkitektstjänster i lönegrad Eo 24. Då behovet av de

nya tjänsterna får anses styrkt har utskottet icke funnit något vara att erinra

mot att tjänsterna uppföras å personalförteckningen. Med tillstyrkande av

Kungl. Majrts förslag jämväl i övrigt hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen

:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

24 länsarkitekter .......................................... C 5

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

20 biträdande länsarkitekter ............................ Eo 24

26 assistenter.............................................. Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 291 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 446 200

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ____ 300 000

4. Kärligt tillägg, förslagsvis............................ 100 700

Summa kronor 1 138 500;

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 138 500 kronor.

45:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Majrts förslag (punkt 58, s. 159 och 160), vilket innebär en anslagsökning

med 26 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 136 000

kronor.

46:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 59, s. 161) och under erinran, att samma

belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

49

Tekniska institut.

47:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj:t har (punkt 60, s. 162—171) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

och stat för statens väginstitut, staten att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1946/47, dels ock till Statens väginstitut för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 300 800 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 288 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär i fråga om personalförteckningen följande.

Befattningen som överingenjör och chef för väginstitutet uppflyttas från lönegraden

C 6 till lönegraden C 8. De tre avdelningscheferna, vilka för närvarande

äro placerade i lönegraden Eo 28, överföras å ordinarie stat med

placering i 29:e lönegraden. Befattningen såsom laborator å geologiska avdelningen

uppflyttas från lönegraden A 24 till lönegraden A 26, i samband varmed

tjänstens benämning ändras till väggeolog.

Härjämte föreslås, att tjänsten såsom laboratorieassistent på geologiska

avdelningen i lönegraden Eo 14 ombildas till en ingenjörstjänst i lönegraden

Eo 17.

I anledning av berörda personaländringar har, beträffande avlöningsstaten,

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän uppräknats med 37 800

kronor. Posten till avlöningar till icke-ordinarie personal minskas med i

runt tal 35 000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till tillfälliga biträden

föreslås ökad med 5 000 kronor. Posten till rörligt tillägg har beräknats till

oförändrat belopp, 22 900 kronor.

Yad angår omkostnadsstaten föreslås, förutom vissa ändringar i uppställningen,

ökning av dels posten till expenser med 4 000 kronor, avseende delposten

bränsle, lyse och vatten, dels ock posten till övriga utgifter med 1 000

kronor, hänförande sig till delposten bibliotek.

De i staten ingående uppbördsposterna hava i Kungl. Maj:ts förslag upptagits

med oförändrade belopp.

Personalorganisationen vid statens väginstitut var föremål för prövning vid

1945 års riksdag. Det då framlagda förslaget syftade till att giva institutet en

fastare inre organisation. Förslaget kunde emellertid av olika skäl icke avse

en mera slutgiltig lösning av organisationsfrågorna. Departementschefen har

nu funnit förutsättningar föreligga för en mera definitiv prövning av personalfrågorna.

Yad departementschefen därutinnan förordat — uppflyttning av

institutets överingenjör och chef från lönegraden C 6 till lönegraden C 8,

överförande på ordinarie stat i lönegraden A 29 av de tre avdelningscheferna

samt uppflyttning av laboratorsbefattningen på geologiska avdelningen från

lönegrad A 24 till lönegrad A 26 — finner sig utskottet böra tillstyrka. Då

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,

får utskottet hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 6. 678 i6 4

Utskottet.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens väginstitut:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överingenjör oell chef .................................. O 8

3 avdelningschefer ........................................ A 29

1 laboratoriechef .......................................... A 26

1 väggeolog ................................................ A 26

1 förste avdelningsingenjör .............................. A 24

1 förste verkmästare ...................................... A 15

1 kontorsbiträde .......................................... A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 förste avdelningsingenjör .............................. Eo 24

2 avdelningsingenjörer.................................... Eo 21

1 biträdande geolog ...................................... Eo 21;

b) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 89 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 71 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 22 900

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...... 42 600

Säger kronor 226 600

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... 500

2. Reseersättningar, förslagsvis.......................... 8 500

3. Expenser, förslagsvis.................................. 34 800

4. Publikationstryck...................................... 6 000

5. Övriga utgifter, förslagsvis............................ 40 500

Säger kronor 90 300

Summa kronor 316 900

Särskilda uppbördsmedel.

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 10100

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........... 6 000

Säger kronor 16 100

Nettoutgift kronor 300 800;

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

51

c) till Statens väginstitut för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 300 800 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

48:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

61, s. 171—177) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Statens geotekniska institut:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 211 400

kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 164 300 kronor.

Direktionen för statens geotekniska institut har ansett numera vunna erfarenheter

rörande institutets verksamhet giva vid handen, att de arbetsuppgifter

av rent geoteknisk natur, med vilka järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning

sysslade, borde överflyttas å institutet. Fyra ledamöter av direktionen ha emellertid

uttalat en häremot avvikande mening. Även järnvägsstyrelsen har motsatt

sig en överflyttning. Departementschefen har på grund av föreliggande

stridiga uppfattningar i frågan och under hänvisning till av riksdagen tidigare

uttalad tveksamhet örn lämpligheten av en överflyttning icke ansett sig böra

nu ansluta sig till direktionens förslag.

Beträffande personalorganisationen har departementschefen förordat, att

fyra ingenjörer och ett kontorsbiträde, vilka för närvarande avlönas medelst

arvoden med anlitande av delposten till avlöningar till tillfällig personal, överföras

på extra ordinarie stat med placering, en ingenjör i lönegraden Eo 19

och tre ingenjörer i lönegraden Eo 15 samt kontorsbiträdet i lönegraden Eo 4.

På grund härav och i anledning av löneklassuppflyttningar har avlöningsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal uppräknats med 24100

kronor. Posten till avlöningar till tillfällig personal föreslås höjd med 19 400

kronor med hänsyn till belastningen under budgetåret 1944/45. Utgifterna

under sistnämnda post förutsättas komma att i huvudsak täckas av motsvarande

inkomster från uppdragsgivare. Yad slutligen angår posten till rörligt

tillägg har en uppräkning företagits med 3 600 kronor.

Utskottet får erinra, att förslag örn överförande av järnvägsstyrelsens geotekniska

avdelning till statens geotekniska institut berördes i 1943 års proposition

örn institutets inrättande men att riksdagen vid behandlingen av propositionen

uttalade sin tvekan örn lämpligheten av detta förslag. Utskottet delar

departementschefens uppfattning att med hänsyn till föreliggande stridiga

uppfattningar rörande ändamålsenligheten av en överflyttning en dylik i nuvarande

läge icke bör komma till stånd.

Yad departementschefen förordat i fråga örn institutets personalorganisation

tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Utskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis...... 13 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 100 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 17 200

4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis........ 81 000

Summa kronor 211400;

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 211400 kronor.

49:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt

62, s. 177—179) föreslagit riksdagen att till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 91 200 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 68 000 kronor.

Kungl. Majit föreslår ökning av posten till sjukvård m. m. med 200 kronor

och posten till reseersättningar med 5 000 kronor. Anslagsposten till övriga

utgifter föreslås höjd med dels 10 000 kronor på grund av belastningen å delposten

till underhåll av den standardiserade laboratorie- och fältutrustningen,

dels ock 8 000 kronor, hänförande sig till delposten till apparater och redskap

för forskning. Utgifterna å flertalet poster under förevarande anslag täckas i

huvudsak av motsvarande inkomster för institutet.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 91 200 kronor.

50:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. Med tillstyrkande av

Kungl. Majlis förslag (punkt 63, s. 179), vilket motiverats av den successiva

ökningen av konsultationsverksamheten och därmed sammanhängande behov

av komplettering och utökning av laboratorie- och fältutrustningen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 30 000

kronor.

Brandväsendet.

51:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 64,

s. 180—184) föreslagit riksdagen att till Statens brandinspektion: Avlöningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 103 000 kronor.

T detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr V. J. Mattsson väckt motion (II: 228) vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att tjänsten som riksbrandinspektör inplaceras i löne
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

53

grad C 6, samt att den nuvarande riksbrandinspektören, om han utnämnes till

tjänsten, erhåller ett personligt lönetillägg av 3 000 kronor örn året.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionen.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 95 000 kronor. I avlöningsstaten

för brandinspektionen ingår en post till arvode till riksbrandinspektören

å 15 000 kronor.

Vid framläggandet av anslagsäskanden för nu ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1946/47 har civilförsvars styr elsen bland annat föreslagit, att tjänsten

såsom riksbrandinspektör inplaceras i lönegraden C 6 och att den nuvarande

riksbrandinspektören, vilken vore ordinarie innehavare av brandchefsbefattningen

i Borås, därest han komme att utnämnas till innehavare

av nämnda tjänst, måtte erhålla ett personligt lönetillägg av 3 000 kronor

om året.

Allmänna lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot riksbrandinspektörens

inplacering i lönegraden C 6 men har icke funnit tillräckliga

skäl föreligga för att nuvarande riksbrandinspektören tillerkännes särskilt

lönetillägg.

Statskontoret har icke kunnat tillstyrka, att tjänsten såsom riksbrandinspektör

placeras i högre lönegrad än C 5. Förslaget örn personligt lönetillägg

till riksbrandinspektören har avstyrkts.

Vid handläggningen i civilförsvarsstyrelsen av frågan örn petita för brandförsvaret

för budgetåret 1946/47 har riksbrandinspektören avgivit särskilt yttrande

samt därvid på anförda skäl uttalat, att civilförsvarsstyrelsens brandtekniska

avdelning från och med nästkommande budgetår borde lösgöras för att

såsom statens brandinspektion under riksbrandinspektörens ledning handhava

de uppgifter och ärenden, vilka enligt instruktionen för riksbrandinspektören

tillkomma denne. Instruktionen borde därvid omarbetas att gälla statens

brandinspektion. I anslutning härtill har riksbrandinspektören förordat, att

statens brandinspektion erhölle en självständig personalorganisation omfattande

1 riksbrandinspektör (C 8), 1 förste byråingenjör (Eo26), 1 assistent

(årsarvode 9 000 kronor), 1 sekreterare (årsarvode 9 000 kronor), 1 kassörska

(årsarvode 4 800 kronor) samt 2 kanslibiträden.

Departementschefen har i fråga om de föreslagna organisatoriska förändringarna

för brandinspektionen anfört följande.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har statsrådet Mossberg den 12 oktober

1945 tillkallat sakkunniga för att verkställa översyn av gällande anordningar

för civilförsvaret och framlägga därav föranledda förslag. Då de sakkunniga

även hava att beakta, huru under fredsförhållanden sambandet skall

upprätthållas mellan civilförsvaret samt brandväsendet, torde den av riksbrandinspektören

väckta frågan örn statens brandinspektions och riksbrandinspektörens

ställning i förhållande till civilförsvarsstyrelsen komma att upptagas

till prövning av de sakkunniga. Med hänsyn härtill anser jag mig icke

för närvarande böra vare sig framlägga något förslag örn ändrad löneställning

för riksbrandinspektören eller taga ståndpunkt till övriga av honom föreslagna

organisatoriska förändringar i förevarande avseenden.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebär höjning av avlöningsanslaget

med 8 000 kronor, därav 2 000 kronor beräknats för ersättning åt semestervikarier

för länsbrandinspektörer.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att särskilda sakkunniga hösten 1945

tillkallats för att verkställa översyn av gällande anordningar för civilförsvaret,

och att dessa sakkunniga jämväl hava att beakta huru sambandet skall upprätthållas

mellan civilförsvaret och brandväsendet. Med hänsyn härtill och

med beaktande jämväl av innehållet i allmänna lönenämndens och statskontorets

utlåtanden finner sig utskottet i likhet med departementschefen icke för

närvarande berett taga ställning till frågan örn ändrad löneställning för riksbrandinspektören.

Utskottet avstyrker sålunda det härutinnan motionsvis

framställda förslaget.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionen II: 228, till Statens brandinspektion: Avlöningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 103 000

kronor.

52:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 65, s. 184—186), vilket innebär en höjning av förevarande

anslag med 5 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 57 500 kronor.

53:o) Statens brandskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 66, s.

186—189) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens brandskola, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1946/47, dels ock till Statens brandskola: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 52 400 kronor. Kungl.

Maj:t har genom beslut den 19 september 1945 medgivit, dels att av den i avlöningsstaten

för statens brandskola ingående anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie tjänstemän 24 600 kronor må användas för anordnande av

vissa kurser under innevarande budgetår, dels ock att nämnda anslagspost må

överskridas med 27 800 kronor för bestridande av kostnaderna för viss ytterligare

kursverksamhet.

Den ökning av anslaget, som Kungl. Maj:t föreslagit för nästa budgetår,

avser helt nyssnämnda anslagspost, som beräknats till förslagsvis 59 400

kronor mot 36 800 kronor för innevarande budgetår. Av det sålunda beräknade

beloppet avses 46 600 kronor skola disponeras för kursverksamhet, varvid

det förutsattes få ankomma på Kungl. Maj:t att på framställning av styrelsen

för statens brandskola fastställa antalet kurser av olika slag samt i förekom
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 6.

mande fall lämna medgivande till erforderliga anslagsöverskridanden. Återstoden,

eller 12 800 kronor, erfordrades för avlönande av brandskolans stadigvarande

icke-ordinarie personal.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ...... 12 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .. 59 400

3. Körligt tillägg, förslagsvis.............................. 3 000

Summa kronor 75 000;

b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

54:o) Statens brandskola: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 67,

s. 190—192) föreslagit riksdagen att till Statens brandskola: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 47 400 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 25 000 kronor. Genom

beslut den 19 september 1945 har Kungl. Maj:t medgivit, bland annat, att följande

poster i skolans omkostnadsanslag finge överskridas med högst följande

belopp, nämligen Reseersättningar 2 800 kronor, Expenser 27 600 kronor och

övriga utgifter 7 200 kronor.

Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebär höjning av anslaget för nästkommande

budgetår med 22 400 kronor, därav till reseersättningar 1 500 kronor,

till övriga utgifter 700 kronor, till anordnande av skogseldsläckningskurser

12 000 kronor samt till den ökade kursverksamheten i övrigt 8 200

kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 47 400 kronor.

55:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 68, s. 192 och 193) och under erinran, att samma belopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

56:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 193 och 194), vilket i förhållande till inne
-

Utskottet.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

°6 Statsutskottets utlåtande nr 6.

varande budgetår innebär oförändrad medelsanvisning för ändamålet, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

57:o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Kungl. Majit

har (punkt 70, s. 194—196) föreslagit riksdagen att till Bidrag till förebyggande

och släckning av brand för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 295 000 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 287 600 kronor.

I nedanstående sammanställning utvisa siffrorna i vänstra kolumnen dispositionen

av det för innevarande budgetår beviljade anslaget enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 11 maj 1945 samt siffrorna i högra kolumnen medelsbehovet

för nästa budgetår enligt civilförsvarsstyrelsens beräkningar:

Kronor

Bemanning av brandtom .......................................... 130 000

Telefonförbindelser ................................................ 29 000

Löpande underhåll................................................... 21 000

Förnyelse av brandtorn ............................................. 19 000

Ersättning åt brandfogdar ....................................... 9 000

Skogseldsläckningskurser för brandfogdar och brand
chefer

............................................................... 19 600

Ersättning för skador vid eldsläckning........................ 10 000

Släckning av skogseld ............................................. 50 000

Summa kronor 287 600

Kronor 1

150 000

29 000

21000

26 000

9 000

10 000

50 000

295 000

Medel till skogseldsläckningskurser för brandfogdar och brandchefer hava

för nästa budgetår beräknats under anslaget till statens brandskola.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot civilförsvarsstyrelsens

beräkningar av anslagsbehovet för nästa budgetår.

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning av

brand för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 295 000

kronor.

58:o) Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor. Kungl.

Majit har (punkt 71, s. 196—200) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner

för inköp av motorbrandsprutor för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 270 000 kronor.

För budgetåret 1944/45 anvisades under nu förevarande anslagsrubrik ett

belopp av 725 000 kronor i form av ett delanslag under förslagsanslaget

Brandförsvaret. Sistnämnda belopp beräknades möjliggöra inköp av omkring

200 sprutor för en kostnad av omkring 3 800 kronor per spruta, därvid för
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

57

utsattes att viss del av kostnaden skulle täckas av kommunerna. Enligt från

luftskyddsinspektionen i samband med framläggandet av propositionen 1944:

274 inhämtade uppgifter skulle ur fredssynpunkt en anskaffning av omkring

250 sprutor vara erforderlig. För bidrag till anskaffning av återstående 50

brandsprutor anvisade 1945 års riksdag ett reservationsanslag av 180 000

kronor.

Enär det för budgetåret 1944/45 anvisade förslagsanslaget icke till någon

del tagits i anspråk, har detsamma enligt de för förslagsanslag gällande reglerna

överförts till budgetutjämningsfonden.

Sedan fredsförhållanden numera återinträtt, föreligga, enligt departementschefen,

icke längre samma skäl som tidigare att forcera utbyggnaden av landets

brandförsvar. Den fortsatta anskaffningen av sprutor och pumpar borde därför

fördelas på flera budgetår. Under nästa budgetår borde sålunda anskaffas

omkring 75 sprutor, för vilket ändamål erfordrades i runt tal 270 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har även framlagt förslag örn anvisande under förevarande

rubrik av anslag till kommuner för inköp av brandbilar. Enligt från

länsstyrelserna införskaffade uppgifter förelåge behov av 609 brandbilar för

landskommunerna. Kostnaden per brandbil kunde beräknas till 21 000 kronor,

varav statsbidrag borde utgå med en tredjedel eller 7 000 kronor. Styrelsen

föreslår, att anskaffningen av brandbilar fördelas på 4 år och att för nästa

budgetår anvisas medel för anskaffande av 152 brandbilar för en beräknad

kostnad av omkring 21 000 kronor per bil. För ändamålet erfordrades en

medelsanvisning av 3 192 000 kronor, varav sedermera 2 128 000 kronor komme

att återgå till statsverket.

Statskontoret har beträffande den ifrågasatta statsbidragsgivningen för

anskaffande av brandbilar framhållit, att ett genomförande av civilförsvarsstyrelsens

förslag skulle innebära, att statsverket komme att ikläda sig bidragsskyldighet

till ett sammanlagt belopp av över 4 000 000 kronor.

Statskontoret har vidare erinrat, att frågan i vilken utsträckning understöd

av statsmedel skulle medgivas för täckande av engångsutgifter för brandförsvarets

ordnande varit föremål för prövning av 1944 års riksdag i samband

med antagande av ny brandlag och brandstadga. Statsmakterna biträdde

därvid brandförsvarsutredningens förslag, att staten i viss utsträckning borde

bidraga till kommunernas engångskostnader för brandväsendet, nämligen i

vad anginge utgifter för inköp av motorbrandsprutor och brandslangar samt

för anläggande av branddammar. Därutöver medgavs att statsbidrag skulle

kunna utgå jämväl till uppförande av brandstationer. Då spörsmålet i vilken

utsträckning statsbidrag skulle utgå för brandförsvarets ordnande således

varit föremål för statsmakternas prövning så sent som vid 1944 års riksdag,

kunde statskontoret icke tillstyrka, att bidragsverksamlieten nu utvidgades

till att omfatta jämväl engångskostnader för anskaffande av brandbilar, helst

som statsverket härigenom skulle komma att påtaga sig utgifter av betydande

storleksordning.

Departementschefen har i denna del anfört följande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

Yad angår anskaffningen av brandbilar anser jag mig på av statskontoret

anförda skäl icke böra tillstyrka, att statsbidrag skall utgå till bestridande

av kommunernas kostnader härför. Det är emellertid enligt min mening

önskvärt, att staten lämnar sin medverkan för att möjliggöra standardisering

och central upphandling av lämpliga bilchassier och utrustning m. m. för

brandbilar. Det torde få ankomma på riksbrandinspektören att i den mån

så visar sig erforderligt vidtaga åtgärder och framlägga förslag i sådant hänseende.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr G. Hallagård (I: 131)

och den andra inom andra kammaren av herr V. J. Mattsson m. fl. (II: 230),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta på sätt som civilförsvarsstyrelsen

föreslagit och för nästa budgetår anvisa medel för anskaffande av 152 brandbilar

för en beräknad kostnad av omkring 21 000 kronor per bil med tillsammans

3 192 000 kronor, varav sedermera 2 128 000 kronor komme att återgå till

statsverket.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen II: 230.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande för nästa budgetår

av ett anslag av 270 000 kronor till bidrag till kommuner för inköp av mötet rbrandsprutor.

I motionerna I: 131 och II: 230 har i anslutning till ett av civilförsvarsstyrelsen

framlagt förslag hemställts örn anvisande av medel för anskaffande av

brandbilar till kommuner. Utskottet anser sig icke böra i nuvarande läge tillstyrka

förslaget, vilket avstyrkts av statskontoret och icke heller upptagits

av departementschefen. Utskottet finner emellertid skäl föreligga, att frågan

örn användande av brandbilar för ordnande av kommunernas brandförsvar

göres till föremål för närmare övervägande. Därvid bör enligt utskottets mening

i första hand undersökas, i vad mån den hittills anskaffade brandmaterielen

kunnat nyttiggöras samt vilka behov av ytterligare materielanskaffning

som kunna föreligga. Örn undersökningen skulle föranleda därtill bör enligt

utskottets mening även tagas under förnyad prövning örn och i vilken utsträckning

staten bör lämna sin medverkan till en sådan anskaffning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

I: 131 och II: 230, i vad de avse anslagsberäkningen, till

Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 270 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 131 och II: 230, i vad de icke

behandlats under a) ovan, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet ovan anfört.

59:o) Bidrag till kommuner för inköp av brandslang. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 200—202) hemställer utskottet,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

59

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för inköp av brandslang

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationanslag av

380 000 kronor.

60:o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Kungl.

Maj:t har (punkt 73, s. 202 och 203) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr G. Lodenius m. fl.

(I: 130) och den andra inom andra kammaren av herr E. Johnsson i Skoglösa

m. fl. (II: 229), vari hemställts, att riksdagen måtte till bidrag till kommuner

för anläggande av branddammar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen I: 130.

Till bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer och anläggande

av branddammar hava för budgetåret 1944/45 i form av delanslag under

förslagsanslaget till Brandförsvaret anvisats 500 000 kronor, av vilket belopp

400 000 kronor avsetts för branddammar m. m. och 100 000 kronor för brandstationer.

För innevarande budgetår har till bidrag till kommuner för anläggande

av branddammar anvisats ett reservationsanslag av likaledes 400 000 kronor.

De grunder, enligt vilka statsbidrag utgå, regleras genom en av Kungl.

Majit den 13 oktober 1944 utfärdad kungörelse angående statsbidrag till

anläggande av branddammar (nr 696). Till branddammar kan statsbidrag

utgå med högst hälften av den beräknade kostnaden. Beträffande villkoren

i övrigt torde få hänvisas till kungörelsen.

I sin skrivelse den 5 november 1945 har civilförsvar sstyr elsen anmält, att

av förstnämnda anslag 1300 kronor tagits i anspråk för bestridande av

vissa tryckningskostnader. Ehuru under budgetåret 1944/45 ett stort antal

ansökningar örn statsbidrag beviljats, hade i övrigt icke någon utbetalning

hunnit verkställas, innan behållningen å anslaget vid utgången av budgetåret

överfördes till budgetutjämningsfonden. Anledningen härtill vore, att

enligt gällande kungörelser bidrag icke finge utbetalas, förrän vederbörande

byggnad eller anläggning blivit genom civilförsvarsstyrelsens försorg avsynad

och godkänd.

Styrelsen har hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1945/46 måtte anvisas 499 000 kronor, att av styrelsen disponeras för bidrag

till uppförande av brandstationer och anläggande av branddammar.

Civilförsvarsstyrelsen har vidare i skrivelsen den 27 oktober 1945 hemställt

örn anslag för nästa budgetår till bidrag till kommuner för anläggande

av branddammar.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

I fråga om medelsbehovet för ändamålet erinrar styrelsen om sina hösten

1944 framlagda beräkningar, enligt vilka kostnaderna för skapande av de

vattenreserver, som erfordrades för att vattenbehovet för eldsläckningsändamål

skulle kunna anses tillgodosett på ett tillfredsställande sätt, kunde

uppskattas till 20 000 000 kronor. Ej minst ur beredskapssynpunkt vore

det önskvärt, att vattenreserverna iordningställdes så snart som möjligt.

Intill den 1 juli 1945 hade, fortsätter styrelsen, bidrag beviljats med

77 121 kronor för anläggande av branddammar. Därutöver förelåge hos

styrelsen i oktober 1945 ansökningar örn bidrag med omkring 250 000 kronor.

Ytterligare ansökningar örn statsbidrag vore att vänta inom den närmaste

tiden. Med utgångspunkt från vissa genom länsbrandinspektörerna införskaffade

uppgifter kunde behovet av branddammar och brandbrunnar numera

uppskattas till ett antal av omkring 4 500. Härtill komme enligt av luftskyddsinspektionen

tidigare företagen utredning uppdämningsarbeten till

ett antal av omkring 2 500.

Styrelsen hemställer att anslaget jämväl för nästa budgetår anvisas med

400 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

I propositionen 1944: 274 förutsattes, att branddammar i viss utsträckning

skulle komma till stånd såsom beredskapsarbeten. Förevarande anslag

är avsett att komma till användning för det fall att behovet av branddammar

bedömes böra, utan hänsyn till arbetsmarknadsläget, omedelbart

tillgodoses. På grund härav, och då i nuvarande läge uppförandet av brandstationer

i allmänhet torde få anses angelägnare än anläggandet av branddammar,

anser jag mig böra förorda att anslaget till branddammar, vilket

för innevarande budgetår anvisats med 400 000 kronor, för nästa budgetår

bestämmes till allenast 100 000 kronor. Någon medelsanvisning å tilläggsstat

för innevarande budgetår bör enligt min mening icke ske.

Utskottet finner anläggandet av branddammar vara en angelägenhet av stor

betydelse för brandförsvaret. Såsom civilförsvarsstyrelsen framhållit föreligger

ett mycket stort behov av dylika dammar; kostnaderna för skapande av

de vattenreserver som erfordras för att vattenbehovet för eldsläckningsändamål

skulle kunna anses tillgodosett på ett tillfredsställande sätt kunna enligt

styrelsen uppskattas till 20 miljoner kronor. Mot bakgrunden härav och under

hänsynstagande jämväl till det förhållandet, att de för ändamålet för budgetåret

1944/45 anvisade anslagsmedlen, 400 000 kronor, till största delen överförts

till budgetutjämningsfonden, finner utskottet önskvärt, att medel i större omfattning

än Kungl. Maj:t föreslagit för nästa budgetår stå till förfogande för

ifrågavarande ändamål. Utskottet har därvid icke förbisett, att anläggande av

branddammar förutsatts kunna komma till stånd såsom beredskapsarbeten.

Enligt utskottets mening bör emellertid medel å den ordinarie budgeten anvisas

i sådan omfattning, att angelägna byggnadsföretag kunna komma till utförande

utan att därvid hänsyn behöver tagas till de för anlitande av beredskapsmedel

gällande förutsättningarna. Utskottet har därför ansett sig böra

tillstyrka i motionerna I: 130 och II: 229 föreslagen ökning av förevarande anslag

till ett belopp av 400 000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

61

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

med bifall till motionerna 1:130 och II: 229, till Bidrag till kommuner

för anläggande av branddammar för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

61 :o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. Kungl.

Majit har (punkt 74, s. 204) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner

för uppförande av brandstationer för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 100 000 kronor.

De grunder, enligt vilka statsbidrag utgå, regleras genom en av Kungl.

Majit den 13 oktober 1944 utfärdad kungörelse angående statsbidrag till

uppförande av brandstationer (nr 697). Sådant statsbidrag kan utgå med

högst en tredjedel av kostnaden. Bidraget är dock maximerat till 6 000

kronor. Beträffande villkoren i övrigt torde få hänvisas till kungörelsen.

Civilförsvarsstyrelsen har anfört, att sammanlagda beloppet av de ansökningar

rörande statsbidrag till brandstationer, som ännu icke slutligt behandlats

av styrelsen, uppginge till omkring 170 000 kronor. Från länsbrandsinspektörerna

införskaffade uppgifter gåve vid handen, att för utbyggnaden

av rikets brandförsvar i enlighet med brandlagstiftningens principer erfordrades

uppförande av ytterligare 517 brandstationer. Enär genomsnittskostnaden

för dessa brandstationer torde utgöra omkring 20 000 kronor,

funnes skäl att vid beräknandet av det förefintliga medelsbehovet antaga,

att statsbidrag i regel bomme att utgå med maximalt belopp eller 6 000

kronor. Bå grundval av denna beräkning skulle sålunda det totala medelsbehovet

för här ifrågavarande ändamål utgöra i runt tal 3100 000 kronor.

Enligt civilförsvarsstyrelsens uppfattning kunde en ökning av antalet ansökningar

örn statsbidrag till uppförande av brandstationer förväntas. Styrelsen

ansåge sig dock böra föreslå, att anvisandet av de för ändamålet

erforderliga statsmedlen fördelades på fyra år. För nästa budgetår skulle

således erfordras 775 000 kronor eller avrundat 750000 kronor.

Departementschefen har ansett en utvidgad bidragsgivning till brandstationsanläggningar

böra komma till stånd för att möjliggöra bland annat, att

den för brandförsvaret anskaffade materielen erhåller tillfredsställande förvaring

och vård.

På av departementschefen anförda skäl finner sig utskottet böra tillstyrka

en ökad medelsanvisning under förevarande anslag. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för uppförande av

brandstationer för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

Utskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Diverse.

62:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 75 och 76,

s. 205) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom förslagsanslag för budgetåret 1946/47

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsy

byggnadernas delfond 196 000 kronor,

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond 722 000 kronor.

63:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 205) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av

Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

64:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Majit har (punkt 78, s. 205—207) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 18 400 000 kronor. Den

postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran av

tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till

omkring 20 500 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har, med utgångspunkt från att frankoteckensförsäljningen

kommer att bliva i huvudsak oförändrad, beräknat ersättningen för

tjänsteförsändelser i allmänhet under budgetåret 1946/47 till 15 500 000 kronor,

motsvarande 14 % av den beräknade frankoteckensuppbörden. Ersättningen

för tjänstepost från kristidsorganen uppskattar styrelsen till 1 200 000 kronor

samt ersättningen för kristidsnämndernas tjänstepost till 1 300 000 kronor.

Enligt de preliminära beräkningarna skulle sålunda ersättningen för tjänsteförsändelser

för budgetåret 1946/47 kunna beräknas till (15 500 000 + 1 200 000

+ 1 300 000) 18 000 000 kronor.

Statskontoret har avgivit utlåtande i ärendet.

Departementschefen — som ansett att ett särskilt anslag för ersättning till

postverket för befordran av militärbrev med hänsyn till den ringa omfattningen

av militärbrevsbefordringen i fredstid icke längre erfordras, samt att

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

63

dylik ersättning i stället bör belasta anslaget till ersättning till postverket för

befordran av tjänsteförsändelser -—- har ej funnit anledning till erinran mot

generalpoststyrelsens beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår under

sistnämnda anslag.

Beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag, som skett under

hänsynstagande till en väntad successiv minskning av kristidsorganens och kristidsnämndernas

verksamhet, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran av

tjänsteförsändelser för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 18 000 000 kronor.

65:o) Ersättning till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 207 och 208) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för bestyret med

statsskatteuppbörden för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 1 600 000 kronor.

66:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser

i ransoneringsärenden. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt

80, s. 208) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran av

enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

67:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 81, s. 208—210) och under erinran, att samma belopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 200 000

kronor.

68:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 82, s. 210 och 211) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra besiktningar av luftfartyg m. m. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 kronor.

69:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 83, s. 211) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa

internationella sammanslutningar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

Utskottet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 15 000 kronor.

Den höjning av anslaget, som föreslås för nästa budgetår, är betingad av

förväntat ökat deltagande från svensk sida i internationella konferenser m. m.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

70:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 211 och 212) och under erinran, att anslaget

å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 175 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

250 000 kronor.

71:o) Planering av allmänna arbeten. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 85, s. 212) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

72:o) Extra utgifter. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 86 och 87, s. 212 och 213)

och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 40 000 kronor,

b) till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ett

förslagsanslag av 2 200 kronor.

73:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Kristillägg.

Provisoriskt lönetillägg. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

88—90, s. 213) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

10 600 kronor,

b) till Kristillägg 1 700 000 kronor,

c) till Provisoriskt lönetillägg 1 000 000 kronor.

Stockholm den 5 april 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

65

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Larsson,

Andrén, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson,

Gustaf Iwar Anderson, Berling och Gustav Emil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i

Stockholm, Falla, Rubbestad, Andersson i Malmö, Wallentheim, Pettersson i Dahl,

Viklund, Malmborg i Skövde, Åkerström och Petterson i Degerfors;

dock att

vid behandlingen av punkterna 20:o)—73:o) herr Thäpper deltagit i stället för

herr Viklund.

Reservationer:

1) vid punkten 10:o) (Nyanläggning av ödebygdsvägar) av lierrar Bäckström,

Viklund och Åkerström, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka höjning

av ifrågavarande anslag till 3 500 000 kronor och alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionen II: 123 samt med bifall till motionerna I: 126 och

II: 234, i vad motionerna avse förevarande anslag, till Nyanläggning

av ödebygdsvägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 3 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
2)

vid punkten 20:o) (Stensättning av vägar) av herr Falla.

Bihang till riksdagens protokoll 1946.

6 sami.

Nr 6.

rån 4G f>

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946147 und s. 1 i texten