Statsutskottets utlåtande nr 6
1946-04-05 · 65 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 63 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:6, Statsutskottets utlåtande nr 6
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1946 kl. 2 em.
UHatande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 1946147 under sjätte
huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln gjorda framställning
(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1946) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet
:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän ä ordinarie stat.
1 statssekreterare.......................................... C 10
1 expeditionschef.......................................... C 8
1 byråchef för tekniska ärenden ........................ C 6
3 kansliråd ................................................ A 30
3 förste kanslisekreterare ................................ A 26
1 förste byråingenjör...................................... A 26
3 andre kanslisekreterare................................ A 21
1 registrator .............................................. A 15
1 förste expeditionsvakt.................................. A 7
2 kanslibiträden .......................................... A 7
2 expeditionsvakter ...................................... A 5
3 kontorsbiträden ........................................ A 4
Tjänsteman å övergångsstat.
1 andre kanslisekreterare ................................ A21
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 6. c"3 48
2
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 föredragande i regeringsrätten........................ Eo 29
1 förste kanslisekreterare ................................ Eo 26
1 andre kanslisekreterare................................ Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen.................... 24 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 191 900
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 86 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 37 900
Summa kronor 339 800;
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av...... kronor 339 800.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3 och 4) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
200 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader. Vägförvaltningarna: Avlöningar. Vägförvaltningarna:
Omkostnader. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna
3—6, s. 5—7) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
4:o) De lokala vägnämnderna m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Majda
förslag (punkt 7, s. 7 och 8) och under erinran, att för innevarande budgetår
anvisats 187 000 kronor till ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
5:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 8 och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6. o
9), vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en anslagsökning
med 15 000 kronor, hemställer ntskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom v (Kjäck
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
6:o) Barmarksunderhållet. Kungl. Majit har (punkt 9, s. 12 25) föreslagit
riksdagen att till Barmarksunderhållet för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 73 700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar G. Velander och
G. Björkman (1:200) och den andra inom andra kammaren av herrar G.
Nilsson i Göingegården och G. Fahlman (II: 323), däri hemställts, att riksdagen
för budgetåret 1946/47 måtte besluta dels att 70 procent av de egentliga
vägkostnaderna skola avräknas mot automobilskattemedel,. dels att dessa
medel i övrigt skola överföras till budgetutjämningsfonden till nedbringande
av såsom bilismens »skuld» å denna fond redovisade 291 miljoner kronor,
dels ock att härav ett belopp motsvarande 30 procent av vägkostnaderna
skall överföras från budgetutjämniugsfonden till anslagen för vägväsendets
kostnader.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag får utskottet
hänvisa till motionen I: 200.
I sin skrivelse den 30 september 1945 rörande anslagsbehovet för vägunderhåll
och vägbyggnader m. m. under budgetåret 1946/47 har väg- och vattenbijggnadsstyrelsen
inledningsvis gjort vissa allmänna uttalanden och framlagt vissa
jämförelser mellan tidigare för ifrågavarande ändamål anvisade anslag och de
av styrelsen nu äskade. Sålunda uttalar styrelsen, att behoven för vägväsendet
vore mycket stora och krävde icke blott med hänsyn till prishöjningar
m. m. utan även realiter höjda anslag för att vägväsendet på ett tillfredsställande
sätt skulle kunna tillgodose trafikens behov. Styrelsen ansåge
det därför angeläget, att anslagen, så snart vägtrafiken nått förkrigsmvån,
gåves sådan storlek, att vägbyggnadsverksamlieten kunde uppgå till minst
den omfattning den hade före kriget. På grund av ovissheten örn de under
budgetåret 1946/47 inflytande automobilskattemedlens storlek ansåge sig
styrelsen emellertid nödsakad att för nämnda budgetår, som styrelsen betraktade
som ett övergångsår, framlägga ett begränsat program för verksamheten.
Enligt en av styrelsen upprättad sammanställning (s. 10) uppgingo de mot
antomobilskattemedlen avräknade medlen för budgetåret 1939/40 till sammanlagt
136 miljoner kronor. Vid nuvarande prisläge och med nuvarande
bidragsbestämmelser motsvara dessa anslag cirka 216 miljoner kronor. Motsvarande
anslag för budgetåret 1945/46 uppgingo till sammanlagt cirka 118
4
Statsutskottets utlåtande nr 6.
miljoner kronor. För budgetåret 1946/47 lia enligt sammanställningen
äskats sammanlagt cirka 182 miljoner kronor.
Anslaget till barmarksunderhållet bär för budgetåren 1944/45 och 1945/46
anvisats med 48 200 000 respektive 54 300 000 kronor.
Vad angår medelsbehovet för budgetåret 1946/47 har styrelsen meddelat,
att styrelsen såsom grundläggande material för beräkning av anslaget
till barmarksunderhållet numera hade att tillgå dels resultaten av kalkylationsbokföringen
för tiden från och med 1 januari 1944 till och med
30 juni 1945, dels de anslagsäskanden och framställningar i övrigt, som vägförvaltningarna
haft att till styrelsen inkomma med, dels ocJc de erfarenhetsrön,
som styrelsen genom inspektionsresor och på annat sätt vunnit under
den tid den statliga vägorganisationen hittills varit i verksamhet.
Vägförvaltningarnas anslagsäskanden omfattade, meddelar styrelsen, dels
beräknad kostnad exklusive viss upprustning av vägarna i vad avser
egentligt underhåll, dels kostnadsökning för sådan upprustning. Dessa
av vägförvaltningarna föreslagna kostnadsökningar, vilka grundats på gjorda
inventeringar på platsen, hade huvudsakligen motiverats därav, att vägunderhållets
standard, som av statsfinansiella sparsamhetsskäl ända sedan hösten
1939 jämlikt därom lämnade direktiv hållits i underkant, numera måste höjas,
örn ej vägarna och trafiken skulle lida verkligt men för framtiden. Styrelsen
kunde till fullo vitsorda vad vägförvaltningarna sålunda anfört och ville även
i detta sammanhang understryka vikten av att denna upprustning — som
bland annat även vore trängande ur trafiksäkerhetssynpunkt — gjordes skyndsammast.
I detta sammanhang har styrelsen därjämte ansett följande böra beaktas.
Det svenska vägnätet — i första hand bygdevägarna i södra och mellersta
Sveriges skogstrakter — består ännu till betydande del av vägar, som icke
blivit från början byggda i nutida bemärkelse. De hava i stället från ursprungliga
stigar genom röjnings- och underhållsåtgärder samt smärre förbättringar
successivt utvecklats till körbara vägar. Betecknande för dessa
vägar är dålig plansträckning, branta backar, inga eller ofullständiga diken,
förekomst av jordfasta stenar såväl i vägbana som vägkanter, bebyggelse och
gärdesgårdar m. m. ofta liggande tätt in på vägkanten, inga eller ofullständiga
räcken samt för knappt dimensionerade och illa utförda trummor ofta
byggda av obearbetad sten och i avsaknad av ordentlig utbottning. Dessa
vägars bredd och bärighet är starkt varierande ehuru oftast otillräcklig. I
desamma ingående broar av äldre typ äro ofta i dåligt skick och hava i de
flesta fall ej sådan bärighet, att de svara mot den nutida trafikens fordringar.
I standardavseende i stort sett jämställda med dessa äldre vägar äro de
till allmänt underhåll intagna enskilda vägarna, vilka bilda en ganska betydande
grupp av de nuvarande allmänna vägarna. Undantag härifrån utgöra
dock vägar intagna under de senaste åren, emedan strängare fordringar i
vad avser vägarnas försättande i ett för samfärdseln tillfredsställande skick
numera tillämpas vid vägs förändring från enskild till allmän.
Före bilismens genombrott i Sverige — vid 1920-talets början — byggdes
vägarna huvudsakligen med sikte på hästtrafikens behov. Det allmänna väg
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
5
nätet i riket oell i synnerhet bygdevägarna befinna sig därför till stor del
fortfarande på en nivå, som icke svarar mot den moderna motorfordonstrafikens
krav. Då utvecklingen beträffande lastfordon och omnibusar tenderar
mot allt större och tyngre transportenheter med högre hjultryck,
stegras som en följd härav kraven på vägbanors och broars bärighet och
trafikkapacitet överhuvudtaget.
Övergången från naturaväghållning till maskinell väghållning i egen regi
skedde i de dåvarande vägdistrikten mera allmänt först i slutet av 1920-talet
och början av 1930-talet, d. v. s. för omkring 15 år sedan. I vissa trakter
visade sig emellertid följdverkningar från naturaväghållningens tid ända fram
till kronans övertagande av den allmänna väghållningen. Sålunda funnos
då ännu en del vägar, som överhuvudtaget aldrig försetts med ett tillräckligt
och rätt sammansatt grusslitlager.
Behovet av genomgående upprustning av vägarna — såväl beträffande
allmän standard som egentligt underhåll — vore alltså uppenbart, framhåller
styrelsen.
Avhjälpandet av såväl nämnda gamla brister som de, vilka närmast vore
följdverkningar av krisåren, vore sålunda enligt styrelsen icke att hänföra
till årligt underhåll utan vore en fråga örn allmän upprustning, som visserligen
lämpligast borde ske i samband med underhållets bedrivande men
vartill medel utöver egentliga underhållsmedel i så fall måste ställas till
förfogande. Styrelsen komme också att äska medel dels till höjning av vägarnas
allmänna standard genom förstärknings- och förbättringsarbeten under
särskilt »förstärkningsanslag» i samband med byggnadsanslagen dels ock till
upprustning av vägarna, avseende sådana åtgärder, som hade karaktär av
egentligt vägunderhåll, under anslaget till barmarksunderhållet.
Styrelsen har härefter med utgångspunkt från det för innevarande budgetår
anvisade anslaget beräknat medelsbehovet för budgetåret 1946/47 till
73 700 000 kronor enligt följande.
Erforderligt anslag till barmarksunderhållet för budgetåret 1946/47
under förutsättning av oförändrad standard och trafikintensitet
exklusive kostnad för oförutsedda utgifter......................
Upprustningsåtgärder, vilka hava karaktär av egentligt vägunderhåll
..................................................................
Beräknad kostnad för intensifiering av underhållsarbetena på
grund av förutsatt ökning av trafiken ..........................
Summa kronor 72 200 000
Kronor.
53 700 000
12 000 000
6 500 000
Särskilt belopp till Kungl. Maj-.ts förfogande för oförutsedda
utgifter
Tillhopa kronor
1 500 000
73 700 000
överrevisorerna för väg- och vattenhyggnadsväsendet ha i sin den 5 november
1945 avgivna berättelse, avseende budgetåret 1944/45, berört frågan
6
Statsutskottets utlåtande nr 6.
om vägunderhållets standard. Revisorerna ha till en början uttalat, att de
svårigheter med avseende å vägunderhållet, som vägorganisationen haft att
brottas med, varit särskilt stora, men att vägorganisationen i stort sett lyckats
bemästra dessa svårigheter på ett sätt som förjänade erkännande.
Revisorerna anföra vidare, att även örn de allmänna vägarna på landet
kunnat hållas i ett för den nuvarande trafiken tillfredsställande skick, kunde
dock den standard i väghållningshänseende, som i enlighet med statsmakternas
direktiv upprätthållits under senare år, icke anses tillfyllest, örn vägtrafiken,
såsom vore att förvänta, i en snar framtid skulle undergå en mera
väsentlig ökning. Det vore påtagligt, att vägarna vore vad man kallade utmagrade.
Mångenstädes hade slitlagren utnötts, så att bärlagren framträdde.
Även dikesrensning, röjning och utbyten av räcken hade under flera år begränsats
i sparsamhetssyfte. Till följd av materialbrist hade jämväl reparation
av permanentbelagda vägar måst eftersättas. Yäl kunde en viss ökning
av gruspåföring och dikesrensning under det sista året konstateras, men
denna ökning vore långt ifrån tillräcklig i händelse av en allmän ökning av
trafiken. På grund av nu nämnda förhållanden vore en betydande grundförbättring
av vägarna nödvändig, örn det skulle bliva möjligt att möta en ökad
trafiks krav. En sådan förbättring kunde givetvis icke genomföras på kort
tid. Det syntes därför nödvändigt, att ökade anslag till vägunderhållet redan
nu ställdes till vägorganisationens förfogande. Örn en större ökning av vägtrafiken
skulle inträda, innan vägstandarden höjts, torde staten komma att
åsamkas onödigt stora kostnader för att försätta vägarna i ett tillfredsställande
skick.
Revisorerna hava slutligen, på anförda skäl, framhållit lämpligheten av att
ett särskilt förslagsanslag för sådana för barmarksunderhållet nödvändiga utgifter,
vilka icke på förhand beräknats, ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande.
Jämväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under framhållande av i huvudsak
samma synpunkter som överrevisorema upptagit frågan örn underhållsanslagens
konstruktion. På närmare angivna skäl har styrelsen föreslagit, att
anslagen till barmarksunderhållet och till vinterväghållningen sammanslås till
ett förslagsanslag å 88 200 000 kronor.
Departementschefen har inledningsvis erinrat örn att inkomsterna av automobilskattemedlen
för nästa budgetår beräknats till 180 000 000 kronor, vilket
belopp upptagits å riksstatens inkomstsida. I samband därmed har såväl av
statsfinansiella skäl som på grund av rådande läge på arbetsmarknaden med
viss knapphet på arbetskraft förutsatts, att de anslag för budgetåret 1946/47,
vilka skola avräknas mot automobilskattemedlen, skola hållas inom ramen för
angivna belopp.
Efter frånräknande av de anslag under femte och nionde huvudtitlarna,
vilka skola avräknas mot automobilskattemedlen, samt sjätte huvudtitelns anslag
till avlöningar och omkostnader till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
till vägförvaltningama samt till de lokala vägnämndema m. m. (i statsverkspropositionen
upptagna med beräknade belopp), till bidrag till byggande och
underhåll av mindre hamnar och farleder, till statens biltrafiknämnd, till sta
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
7
tens väginstitut och till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
återstår, enligt departementschefens beräkning, att fördela å de olika anslagen
till vägunderhåll och vägbyggnader samt till statens automobilskattemedelsfond
ett belopp av 169 114 500 kronor. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
sammanställning rörande anslag, vilka skola avräknas mot automobilskattemedlen,
framgår, att de av styrelsen för nästa budgetår under rubriken Vägunderhåll
och vägbyggnader äskade anslagen uppgå till sammanlagt 173 630 000
kronor eller 4 515 500 kronor mer än vad som för ändamålet står till förfogande.
Departementschefen utgår från att någon egentlig avsättning till automobilskattemedelsfonden
icke skall ske för nästa budgetår utan att endast ett formellt
belopp upptages för ändamålet, varför summan av de äskade anslagsbeloppen
skulle behöva nedsättas med åtminstone nyssnämnda belopp 4 515 500
kronor. I jämförelse med motsvarande anslag för innevarande budgetår, uppgående
till 110 395 000 kronor, skulle emellertid en medelsanvisning av
169 114 500 kronor innebära en ökning med 58 719 500 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden i fråga örn barmarksunderhållet
hava oförändrade biträtts av departementschefen, vilken i detta
sammanhang förutskickat, att han vid anmälan i propositionen 1946: 2 av ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår ämnade föreslå anvisande av ett tilläggsanslag för nämnda
budgetår av 8 000 000 kronor till barmarksunderhållet, avseende bland annat
upprustningsåtgärder.
Beträffande underhållsanslagens konstruktion har departementschefen ansett
sig icke för nästa budgetår böra ifrågasätta någon ändring av ifrågavarande
anslags konstruktion med hänsyn till dels att frågan på grund av sin stora
betydelse ur principiell synpunkt borde ytterligare övervägas och dels det
förhållandet att avsevärda belopp förutsatts skola under innevarande och
nästa budgetår avses för upprustningsåtgärder. Departementschefen har därvid
utgått från att den betydande marginal, som anslaget till barmarksunderhållet
komme att innehålla, skulle få tagas i anspråk jämväl för att täcka sådana
utgifter, som på grund av särskilda förhållanden kunde uppkomma och
som icke kunde rymmas inom ramen av det för det normala barmarksunderhållet
beräknade beloppet.
Under senaste år har medelsanvisningen till vägändamål i hög grad begränsats.
Under det att för budgetåret 1939/40 beviljats anslag till vägväsendet till
belopp, som enligt nuvarande prisläge och med nuvarande bidragsbestämmelser
skulle motsvara omkring 216 miljoner kronor, ha exempelvis för innevarande
budgetår för angivna ändamål anvisats allenast 118 miljoner kronor.
Trots denna begränsade medelsanvisning lia utgifterna för vägväsendet under
krigsåren väsentligt överstigit under samma tid inflytande automobilskattemedel.
Bristen å specialbudgettiteln, som vid utgången av budgetåret 1944/45
uppgick till 291 miljoner kronor, har täckts över budgetutjämningsfonden.
Bristen har av chefen för finansdepartementet karakteriserats såsom ett förskott
av allmänna skattemedel till vägväsendets finansiering, vilket måste beaktas
vid den framtida bedömningen av denna.
U{sköttel.
8
Statsutskottets utlåtande nr 6.
För nästa budgetår beräknas avkastningen av automobilskattemedlen komma
att väsentligt öka. I den till förslaget till riksstat fogade specifikationen av
inkomsterna å driftbudgeten ha upptagits automobilskattemedel till ett belopp
av 180 miljoner kronor. Av statsfinansiella skäl och på grund av rådande
läge på arbetsmarknaden har förutsatts, att de anslag för budgetåret 1946/47,
vilka skola avräknas mot automobilskattemedlen, skola hållas inom ramen
för angivna belopp. Med hänsyn härtill har chefen för kommunikationsdepartementet
funnit sig böra nedsätta av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framställda
medelsäskanden under rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader med
omkring 4,5 miljoner kronor, därvid departementschefen utgått från att någon
egentlig avsättning till automobilskattemedelsfonden för nästa budgetår icke
skall äga rum. I förhållande till motsvarande anslag för innevarande budgetår
innebär emellertid Kungl. Maj:ts förslag en ökning av medelsanvisningen
med inemot 60 miljoner kronor.
Det är uppenbart, att de senaste årens begränsade medelstillgång menligt
inverkat å vägväsendets standard. Såsom överrevisorerna för väg- och vattenkyggnadsväsendet
framhållit kan den standard i väghållningshänseende, som
upprätthållits under senare år, icke anses tillfyllest då vägtrafiken i en snar
framtid erhållit mer normal omfattning. Vidare har vägbyggnadsverksamheten
varit av mycket begränsad omfattning. En återhämtning av vad under krigsåren
måst eftersättas gör det därför ofrånkomligt, att ökade anslag till vägväsendet
anvisas. Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över de betydande
anslagsökningar som innefattas i de av Kungl. Maj:t framlagda förslagen och
vilka ökningar innebära att i stort sett hela inkomsten av automobilskattemedlen
tages i anspråk för vägväsendet. Trots dessa ökningar kommer emellertid
enligt utskottets mening medelstillgången under åtskilliga anslag att vara förhållandevis
knapp, och utskottet finner därför förklarligt, att motionsvis
yrkanden framställts örn ökad medelsanvisning för olika ändamål. Utskottet
har emellertid på av departementschefen anförda skäl funnit sig böra stanna
för att de anslag, som skola avräknas mot automobilskattemedlen, hållas inom
ramen för det belopp som för nästa budgetår beräknas inflyta. Härav följer,
att utskottet vid behandlingen av berörda motioner icke funnit sig böra tillstyrka
ökning av visst anslag med mindre motsvarande minskning av annat
anslag, som skall avräknas mot automobilskattemedlen, befunnits möjlig och
försvarlig.
I de likalydande motionerna I: 200 och II: 323 har påtalats, att inkomsterna
under budgetåret 1946/47 av automobilskattemedlen enligt Kungl. Maj:ts
förslag till 100 % avses för täckning av vägkostnaderna. Under åberopande
att hittills den principen tillämpats, att motortrafiken genom särskild beskattning
skall gälda endast den kostnad som denna trafik orsakar vägväsendet, och
under hänvisning till att motortrafikens andel i vägkostnaderna under tioårsperioden
1929—1939 varierat mellan 47,7 och 69,5 %, ha motionärerna föreslagit,
att för budgetåret 1946/47 allenast 70 % av vägkostnaderna skola avräknas
mot automobilskattemedlen och att dessa medel i övrigt skola överföras
till budgetutjämningsfonden för nedbringande av bilismens förut berörda
»skuld» till denna fond.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
9
Frågan om bilismens skäliga andel i vägkostnaderna var, såsom även
motionärerna framhållit, föremål för prövning av 1945 års riksdag i samband
med behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i
automobilskatteförordningen m. m. Enligt propositionen beräknades vid normal
fredstrafik vägkostnader till ett årligt belopp av omkring 200 miljoner
kronor skola täckas av automobilskattemedel, och föreslagna skattesatser voro
beräknade med hänsyn härtill. Utskottet får erinra, att i anslutning till berörda
proposition väcktes motioner att bilismens andel i vägkostnaderna
skulle fastställas till 70 % och att — med utgångspunkt från årliga vägkostnader
på 200 miljoner kronor — det belopp som borde ligga till grund för
beräkningen av bilskattemedlen borde nedsättas till 140 miljoner kronor.
Riksdagen avslog berörda motioner, men uttalade såsom angeläget, att en utredning
ägde rum i syfte att dels klarlägga, på vad sätt vägkostnaderna borde
fördelas mellan motorfordonstrafiken och andra trafikantgrupper, dels ock
undersöka, i vilken omfattning vägkostnaderna skäligen borde bestridas av
andra statsmedel än automobilskattemedel.
Utskottet håller före, att ett bifall till nu förevarande motioner skulle
innebära ett ställningstagande i princip till frågan örn fördelningen av vägkostnaderna
mellan olika trafikantgrupper och därmed sammanhängande avvägning
av skattesatsernas storlek. Enligt utskottets mening bör ett dylikt
principbeslut icke fattas på enskild motion, och detta så mycket mindre som
1945 års riksdag ansett särskild utredning rörande dessa frågor önskvärd. \''id
sådant förhållande finner sig utskottet böra avstyrka motionerna I: 200 och
II: 323.
Yad härefter angår medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget till
barmarksunderhållet innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning i förhållande
till det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslaget med icke
mindre än 19,4 miljoner kronor. Såsom motiv för ökningen har anförts icke
blott motortrafikens ökade omfattning utan även nödvändigheten att nu vidtaga
åtgärder för att återhämta vad som under krigsåren eftersatts med avseende
å vägunderhållet. Mot bakgrunden av överrevisorernas uttalande
rörande standarden å vägarna finner utskottet den föreslagna höjningen välbetänkt.
Utskottet tillstyrker förty Kungl. Maj:ts förslag. Yad departementschefen
anfört i fråga örn anslagets konstruktion och utnyttjande har icke givit
utskottet anledning till erinran.
Enligt vad utskottet inhämtat pågå för närvarande vissa undersökningar
inom väg- och vattenbyggnadsverket rörande möjligheterna att planera och
bedriva förekommande vägarbeten på ett sådant sätt, att möjligast jämna
svsselsättning av tillgänglig arbetskraft skall kunna ernås. Utskottet vill uttala
sin tillfredsställelse över att detta spörsmål ägnas vederbörlig uppmärksamhet.
Enligt utskottets mening synas i och med att underhållsanslagen
uppräknats större förutsättningar föreligga att komma till rätta med detta
problem.
Under åberopande av det anförda och under erinran tillika, att riksdagen
(skrivelse nr 23) beslutat å tilliiggsstat till riksstaten för innevarande bud
-
10
(Hskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
getår anvisa ett anslag av 8 miljoner kronor till barmarksunderhållet, får utskottet
hemställa,
a) att riksdagen må till Barmarksunderhållet för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 73 700 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen;
b) att motionerna I: 200 och II: 323 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
7:o) Vinterväghållningen. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 25 och 26) föreslagit
riksdagen att till Vinterväghållningen för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 14 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget till vinterväghållningen har för budgetåren 1944/45 och 1945/46
anvisats med 13 000 000 kronor respektive 14 200 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat medelsbehovet för nästa
budgetår till i runt tal 14 500 000 kronor enligt följande.
Kronor Kronor
Enligt stat för budgetåret 1945/46...................... 14 200 000
Härifrån avgår belopp, som anvisades för ökning genom
högre hyror; jfr 1945 års statsverksproposition s. 39 —300 000 13 900 000
Ökning genom totalt ökad väglängd.................... . 80 000
Ökning för nyanskaffning av snöskydd ................ — 500 000
Summa kronor 14 480 000
Departementschefen har anslutit sig till styrelsens förslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vinterväghållningen för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 14 500 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
8:o) Projektering av vägar och broar. Kungl. Maj.t har (punkt 11, s. 26—
30) föreslagit riksdagen att till Projektering av vägar och broar för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 450 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär för nästa budgetår äskat 850 000 kronor
för ifrågavarande ändamål.
Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för den egentliga projekteringsverksamheten,
i anslutning till av vägförvaltningarna lämnade uppgifter, beräknat
erforderligt för nästa budgetår ett belopp av 600 000 kronor. För
samma ändamål beräknade 1942 års vägsakkunniga årliga medelsbehovet
under de närmaste åren efter vägväsendets förstatligande till omkring 500 000
kronor. Anslaget för innevarande budgetår är anvisat med 450 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
11
Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse framgår, att styrelsen
av anslaget torde komma att disponera omkring 135 00Ö kronor för särskilda
utredningar, varför av anslaget skulle återstå för egentlig projekteringsverksamliet
ett belopp av omkring 315 000 kronor. Med hänsyn
till här angivna förhållanden synes det för nästa budgetår för projekteringsverksamheten
angivna beloppet å 600 000 kronor kunna begränsas till 550 000
kronor.
Styrelsens uppskattning av kostnaderna för vissa särskilda arbetsuppgifter
vid sidan av den egentliga projekteringsverksamheten, vilka kostnader sluta
å ett sammanlagt belopp av 250 000 kronor, synes icke böra föranleda någon
erinran.
I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle anslaget till projektering
av vägar och broar böra för nästa budgetår anvisas med 800 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Projektering av vägar och broar for
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 800 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Utskottet.
9:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt 12, s. 30—40)
föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 86) och den andra inom andra kammaren av
herr E. V. Staxäng m. fl. (II: 154), har såvitt nu är i fråga hemställts att
riksdagen måtte för budgetåret 1946/47 dels till nyanläggning av bygdevägar
anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kronor, dels ock besluta att av anslaget
till nyanläggning av bygdevägar avsätta 600 000 kronor för vägföretag
inom skärgårdsområdena.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr A. Heiding m. fl. (I: 125) och den andra inom andra kammaren
av herr V. J. Mattsson m. fl. (II: 233), hemställts, att riksdagen måtte till
nyanläggningar av bygdevägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 9 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I ytterligare två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr J. F. Grym m. fl. (I: 126) och den andra inom andra kammaren
av herr U. R Jacobson i Vilhelmina m. fl. (II: 234), har i nu förevarande
avseende hemställts, att riksdagen måtte till nyanläggning av bygdevägar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor.
Slutligen har i en av herr O. E. Sandberg och fru Ragnhild Sandström
inom andra kammaren väckt motion (II: 123), såvitt nu är i fråga, hemställts,
att riksdagen måtte till nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 8 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 86, I: 125, II: 123 och II: 234.
12
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om anvisande för nästa
budgetår av sammanlagt 43,5 miljoner kronor för nyanläggning och förbättring
av vägar. Motsvarande anslag för innevarande budgetår uppgå till
sammanlagt 17,6 miljoner kronor. Till nyanläggning av bygdevägar har
styrelsen för nästa budgetår äskat ett anslag av 8 miljoner kronor. Beträffande
beräkningen av anslagsbehovet har styrelsen anfört bland annat följande.
Styrelsen hade för budgetåret 1945/46 äskat ett anslag av 6 miljoner
kronor. Av detta belopp hade 5 miljoner kronor beräknats bliva tagna i
anspråk för genomförandet av ett i det föregående omnämnt begränsat
program. Återstående 1 miljon kronor hade avsetts till påbörjande av nya
företag. Med hänsyn till att endast 4 miljoner kronor anvisats skulle för
att genomföra det angivna programmet för budgetåret 1946/47 erfordras ett
belopp av 6 miljoner kronor, därest icke utförandet av dessa synnerligen
aktuella företag ytterligare skulle uppskjutas. Härutöver borde emellertid möjlighet
förefinnas att påbörja nya företag, och på grund av det stora behovet
av nya vägförbindelser å landsbygden ansåge styrelsen, att härför borde
upptagas cirka _ 6 miljoner kronor, så att arbeten kunde utföras i minst
samma omfattning, som möjliggjordes med de under förkrigstiden anvisade
anslagen till bidrag till nyanläggning av landsvägar. I enlighet härmed
borde det totala anslaget uppgå till (6 + 6) 12 miljoner kronor, men med
hänsyn till vad som anförts under den allmänna uppläggningen av automobilskattemedlens
storlek och disposition ansåge sig styrelsen böra begränsa
sitt äskande till ett sammanlagt belopp av 8 miljoner" kronor.
1945 års sleärgårdsutredning har såvitt här är i fråga hemställt, att Kungl.
Majit måtte i 1946 års statsverksproposition föreslå höjning av anslaget
till nyanläggning av bygdevägar med så stort belopp, att 600 000 kronor
kunde undantagas från fördelning mellan länen och i stället disponeras
för nyanläggning av bygdevägar samt därmed jämförliga arbeten i rikets
skärgårdar.
Departementschefen har beträffande automobilskattemedlens fördelning på
vägbyggnadsanslagen inledningsvis anfört följande.
Till följd av den successivt stegrade motorfordonstrafiken och de därmed
ökade automobilskattemedelsinkomsterna företedde väganslagen under åren
närmast före kriget en kraftig stegring. Den stora trafikökningen jämte
den ändrade karaktär, som trafiken undergick genom motorfordonens
utveckling, närmast då i avseende å hastighet, ökat hjultryck och större
bredd, medförde emellertid, att de tillgängliga anslagsmedlen — ehuru i
och för sig betydande — voro otillräckliga för att tillgodose förutom vägunderhållet
även de genom utvecklingen uppkomna behoven av såväl nya
vägar som omläggning och förstärkning av redan befintliga. Redan vid krigsutbrottet
förelåg därför en eftersläpning i vad avsåg vägbyggnadsverksamheten.
De minskade automobilskattemedelsinkomsterna under kriget och
den därunder avsevärt beskurna vägtrafiken föranledde en stark reducering
av anslagen till vägbyggnads verksamheten. Svårigheterna på arbetsmarknaden
med brist på arbetskraft bidrogo emellertid även till en restriktiv
medelsanvisning. Den byggnadsverksamhet som pågått under kriget har
till följd härav i allt väsentligt måst inskränkas till ett fortsatt arbete på redan
påbörjade företag. Den omständigheten att trafiken varit begränsad har
emellertid icke medfört, att vägbyggnadsbehovet stagnerat. Icke minst den
Statsutskottets utlåtande nr 6.
13
mycket omfattande utveckling, som samhällsbildningen undergått under
kriget, har givit upphov till ett betydande behov av nyanläggning eller omläggning
av vägförbindelser till samhällena eller av förbigångsvägar.
De under kristiden uppkomna försörjningssvårigheterna, som framtvingade
restriktioner med avseende å motorfordonstrafiken, lia redan nu i vissa
hänseenden lättat och kunna antagas inom en icke alltför lång tid i stort
sett upphöra. Motorfordonstrafiken torde vid dylikt förhållande snart komma
att få en omfattning motsvarande förkrigstidens, varjämte den starka utveckling,
som trafiken undergick under 1930-talet men som avbröts av kriget,
synes berättiga till antagandet, att trafiken kommer att ytterligare öka.
Vid bedömandet av de betydande anslagsäskanden för vägbyggnader, som
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framför, har man därjämte att hålla i
minnet, att de anslag, varom nu är fråga, i allt väsentligt kunna börja omsättas
i vägarbeten först under år 1947, d. v. s. under en tid då trafiken kan
antagas redan hava nått en avsevärd omfattning. Därtill kommer, såsom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, att man måste räkna med minst
1 ä 2 års byggnadstid för ett vägföretag av ordinär storlek. De medel, som
anvisas för nästa budgetår, komma därför vägtrafiken till godo först under
år 1948 eller 1949.
Mot bakgrunden av här berörda förhållanden hade det varit önskvärt,
därest medel i den omfattning, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu
äskar, hade kunnat anvisas för nästa budgetår. Såsom av det föregående
framgår är emellertid en nedsättning av de av styrelsen äskade anslagsbeloppen
ofrånkomlig för att utgifterna för vägändamål m. m. skola kunna
hållas inom ramen för de beräknade inkomsterna av automobilskattemedlen.
I fråga örn anslaget till barmarksunderhållet bär jag på grund av att en
återhämtning av eftersatt underhåll nu får anses ofrånkomlig icke velat
ifrågasätta någon nedsättning i förhållande till vad styrelsen äskat. På
grund av de starka skäl, som styrelsen anfört till stöd för sin begäran, att
ett särskilt anslag måtte anvisas till smärre arbeten för förstärkning och
förbättring av vägar, har jag för avsikt att föreslå, att för ändamålet äskas
det av styrelsen begärda beloppet av 8 000 000 kronor. Vidare ämnar jag
förorda en betydande ökning av anslaget till byggande av broar. På grund
av dessa förhållanden kan det tyvärr icke undgås, att de ofrånkomliga
beskärningarna måste komma att drabba, bland andra, de av styrelsen äskade
anslagen till nyanläggning av bygdevägar, till nyanläggning av ödebygdsvägar,
till byggande av huvudvägar och till ombyggnad av bygdevägar och
ödebygdsvägar.
Vad angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och 1945 års skärgårdsutrednings
framställningar i avseende å anslaget till nyanläggning av bygdevägar
har departementschefen anfört följande.
Vad särskilt angår nu förevarande anslag till nyanläggning av bygdevägar
ha till detta ändamål för innevarande budgetår anvisats 4 000 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan innebär en fördubbling av
anslaget. Av det äskade beloppet å 8 000 000 kronor skulle 6 000 000 kronor
erfordras för genomförande av ett pågående nybyggnadsprogram, medan
återstoden skulle avses för nya företag.
1945 års skärgårdsutredning har därjämte hemställt, att anslagen till nyanläggning
av bygdevägar och till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar
måtte bestämmas till så stora belopp, att vid fördelningen mellan
länen av anslagen kunde undantagas respektive 600 000 kronor och 150 000
kronor för att disponeras för nyanläggning respektive förbättring av vägar i
14
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
skärgårdarna. Principiellt sett borde några särskilda medel icke behöva
avses för att tillgodose skärgårdarnas vägbehov. Fördelningen av anslagen
till bygdevägar sker nämligen efter behovsprövning. I den mån behovet
av en viss skärgårdsväg är särskilt framträdande i förhållande till andra
föreliggande behov samt medel finnas tillgängliga, bör man kunna påräkna,
att dessa i erforderlig omfattning ställas till förfogande för vägens utförande.
På grund av den särställning i många hänseenden, som vårt lands skärgårdar
intaga, har det emellertid visat sig, att skärgårdarnas vägkommunikationer
icke tillnärmelsevis kunnat tillgodoses i önskad utsträckning. Härtill
har under de senare åren bidragit, att anvisade medel varit så knappt tilltagna,
att de i huvudsak måst användas för redan pågående vägföretag.
Det hade givetvis varit önskvärt, att ställning hade kunnat tagas i ett sammanhang
till de olika spörsmål, som innefattas i skärgårdsutredningens
uppdrag och beträffande vilka utredningen kan antagas komma att inom
loppet av detta år framlägga förslag. Skäl tala emellertid för att åtgärder
vidtagas redan nu i syfte att utan alltför långt dröjsmål åstadkomma vissa
förbättringar inom de delar av skärgårdsområdena, som äro i särskilt behov
av förbättring i sina vägkommunikationer. Utan att i detta sammanhang
vilja taga slutlig ställning till frågan i vilken ordning framdeles medel, som
kunna befinnas böra anvisas för vägföretag inom skärgårdarna, böra finansieras,
vill jag därför icke motsätta mig, att vissa belopp av förenämnda
två anslag särskilt avses för ifrågavarande vägar, däri inbegripet till vägarna
anslutna bryggor.
Yid en avvägning av föreliggande behov av medel för olika vägändamål
har departementschefen ansett sig böra förorda, att anslaget till nyanläggning
av bygdevägar för nästa budgetår anvisas med 7 500 000 kronor. På grund
av de många och trängande behov, som avses skola tillgodoses av medel
från detta anslag, har departementschefen funnit sig icke böra tillstyrka,
att av anslaget för nästa budgetår större belopp än 400 000 kronor avsättes
för vägföretag inom skärgårdsområdena. Detta belopp bör, framhåller departementschefen,
på grund av det särskilda ändamål, som avses skola tillgodoses
därmed, disponeras efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall.
Såsom departementschefen framhållit förelåg redan vid krigsutbrottet en
eftersläpning i vad avser vägbyggnadsverksamheten. Den under kriget avsevärt
reducerade medelsanvisningen till vägväsendet har icke minst drabbat
ny- och ombyggnadsverksamheten. Det är sålunda uppenbart, att ett mycket
betydande, delvis återhållet behov av nya eller förbättrade vägförbindelser
föreligger.
Utskottet har under tidigare år i olika sammanhang framhållit den stora
betydelse ett väl utvecklat vägväsende har för det svenska samhället. Vårt
vägnät -—• särskilt bygdevägarna i södra och mellersta Sveriges skogstrakter —
består emellertid, såsom också väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid anmälan
av medelsbehovet under anslaget till barmarksunderhållet framhållit, ännu
alltjämt till betydande del av vägar, som icke från början blivit byggda med
tanke på nutida krav på en kommunikationsled. Dessa vägar kännetecknas, framhåller
styrelsen, av dålig plansträckning, branta backar, inga eller ofullständiga
diken, förekomst av jordfasta stenar i vägbana och vägkanter, bebyggelser
Statsutskottets utlåtande nr 6.
15
och gärdesgårdar xn. m. tätt inpå vägkanten, inga eller ofullständiga räcken
samt av för knappt dimensionerade och illa utförda vägtrummor. Vägarnas
bredd och bärighet är starkt varierande och oftast otillräcklig. Förekommande
broar äro av äldre typ och befinna sig ofta i dåligt skick.
Man nödgas sålunda konstatera, att en betydande del av det allmänna vägnätet
i riket och i synnerhet då bygdevägarna icke svara mot motortrafikens
krav. I och med en ytterligare utveckling av den tyngre fordonstrafiken
komma nu antydda brister att bliva än mer framträdande. Det
framstår såsom en angelägenhet av största vikt att dessa brister så snart förhållandena
det medgiva avhjälpas. Härtill kommer att landsbygdens befolknings
krav på förbättrade kommunikationer i och för sig måste betecknas
såsom synnerligen berättigade.
Kostnaderna för erforderliga förstärknings- och förbättringsarbeten av befintliga
bygdevägar samt för nyanläggning av dylika vägar komma uppenbarligen
att uppgå till mycket betydande belopp. Enbart för nyanläggning ha
i samband med upprättandet av investeringsplanerna kostnaderna för de mest
aktuella vägföretagen beräknats till omkring 80 miljoner kronor. Med hänsyn
till storleken av de medelsanvisningar varom här är fråga står det sålunda
klart, att utbyggnadsprogrammet för bygdevägarnas del måste omspänna en
relativt stor tidsrymd.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit, att ett återupptagande av
nybyggnadsverksamheten i förkrigstidens omfattning skulle betinga en medelsanvisning
under anslaget till nyanläggning av bygdevägar av 12 miljoner kronor.
Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa anslagen till vägväsendet
inom ramen för automobilskattemedlen har emellertid styrelsen funnit sig
böra begränsa sitt medelsäskande för nästa budgetår till 8 miljoner kronor.
Departementschefen åter har funnit en än ytterligare begränsning ofrånkomlig
och har för sin del förordat anvisande av ett anslag av 7,5 miljoner kronor.
Motionsvis ha yrkanden framställts örn höjning av anslaget till 8,o, 8,5, 9,o
respektive 9,5 miljoner kronor. En del motionärer hava därvid förutsatt, att
motsvarande minskning skall beslutas med avseende å andra anslag till vägväsendet,
exempelvis anslaget till byggande av huvudvägar.
Såsom utskottet framhållit vid behandlingen av anslaget till barmarksunderhållet,
har utskottet funnit sig böra ansluta sig till den principen, att
det sammanlagda beloppet av de anslag som skola avräknas mot automobilskattemedlen
för nästa budgetår hålles inom ramen för dessa medel. Ett tillstyrkande
från utskottets sida av en ökning i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag under nu förevarande eller annat anslag av angivna karaktär måste
därför kombineras med förslag örn motsvarande minskning på annat håll. Från
denna utgångspunkt har utskottets behandling av Kungl. Maj:ts förslag i
fråga örn anslagen till vägväsendet närmast fått karaktären av ett övervägande
i anslutning till väckta motioner om en ändrad fördelning av automobilskattemedlen
å de olika ändamålen. Utskottet har därvidlag funnit önskemålen om
en höjning av anslaget till nyanläggning av bygdevägar vara särskilt framträdande
och förtjäna beaktande. Av vad utskottet nedan under punkten 20:o)
16
Statsutskottets utlåtande nr 6.
anför framgår, att utskottet funnit en höjning jämväl av anslaget till stensättning
av vägar motiverad. Utskottet har i anslutning till väckta motioner
funnit sig böra förorda en ökning av anslaget till nyanläggning av
bygdevägar med l,o miljon kronor och anslaget till stensättning av vägar med
0,8 miljoner kronor. Häremot svarande minskning av övriga mot automobilskattemedlen
avräknade anslag har utskottet funnit lämpligen böra drabba
anslagen till byggande av huvudvägar med 0,8 miljoner kronor och till förstärkning
och förbättring av vägar med 1,0 miljon kronor. Utskottet har därvid
fäst avseende vid att av Kungl. Majit förordad ökning i förhållande till
innevarande budgetår av anslaget till huvudvägar uppgått till jämförelsevis
stort belopp, 5,5 miljoner kronor, att en betydande reservation, omkring 10,o
miljoner kronor, förefanns å anslaget vid utgången av budgetåret 1944/45, ävensom,
beträffande förstärkningsanslaget, att detta nu för första gången uppförts
å riksstaten.
I likhet med departementschefen finner utskottet skäl tala för att åtgärder
utan allt för långt dröjsmål vidtagas i syfte att åstadkomma förbättringar av
vägkommunikationerna i de skärgårdsområden som äro i särskilt behov därav.
Departementschefen har i sådant hänseende förordat, att av anslaget till nyanläggning
av bygdevägar ett belopp av 400 000 kronor avsättes för dylika
vägföretag. I de likalydande motionerna I: 86 och II: 154 har hemställts, att
av anslaget ett belopp av 600 000 kronor skall avsättas för ändamålet. Under
hänsynstagande till den av utskottet förordade ökningen av nu ifrågavarande
anslag och under framhållande av de stora behoven av förbättringar på ifrågavarande
område har utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärernas förslag.
I förevarande sammanhang har utskottet funnit anledning framhålla angelägenheten
av att fördelningen av anslag å vägföretag inom olika delar av
landet sker med utgångspunkt från vägföretagens inbördes angelägenhetsgrad.
Det bör således icke, såsom utskottet tidigare framhållit, ifrågakomma, att
läget å arbetsmarknaden tillmätes avgörande betydelse vid prövningen av
vilka vägföretag, som med anlitande av de under sjätte huvudtiteln uppförda
anslagen skola komma till utförande. För de för arbetsmarknadens reglering
erforderliga vägföretagen böra enligt utskottets mening å femte huvudtiteln
till bekämpande av arbetslösheten anvisade medel eller å allmän beredskapsstat
uppförda anslag tagas i anspråk.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 86 och II: 154, I: 125 och II: 233, I: 126 och II: 234
samt II: 123, motionerna I: 86 och II: 154, I: 126 och II: 234
samt II: 123 i vad de avse förevarande anslag, till Nyanläggning
av bygdevägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 8 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
10:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s.
40—42) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för bud
-
Statsutskottets utlåtande nr 6. 17
getåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 300 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
J. F. Grym m. fl. (I: 126) och den andra inom andra kammaren av herr V, R.
Jacobson i Vilhelmina m. fl. (II: 234) har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att
riksdagen måtte till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor.
Vidare har i en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg och fru
Ragnhild Sandström väckt motion (II: 123) såvitt nu är i fråga hemställts,
att riksdagen måtte till förevarande ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 4 300 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna II: 123 och II: 234.
Till förevarande ändamål hava för budgetåren 1943/44—1945/46 anvisats
anslag med 600 000 kronor, 1 000 000 kronor respektive 1 800 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har med hänsyn till det stora behovet av
ödebygdsvägar och till den avgörande betydelse dessa vägar ha för befolkningen
i de glest befolkade områdena föreslagit, att anslaget gåves sådan
storlek, att först och främst samma arbetskvantiteter kunde utföras som med
de anslag, vilka utgingo under förkrigstiden, och att vidare en viss återhämtning
kunde ske av den minskade byggnadsverksamheten på grund av begränsningen
av anslagen under krisåren. Ett anslag av minst 3,5 miljoner kronor
ansåge styrelsen därför väl motiverat.
Departementschefen har — ehuru behovet av de vägar, som avsåges med
detta anslag, vore betydande och det ur social synpunkt hade varit önskvärt,
att medel i den omfattning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat kunde
ställas till förfogande — ansett sig under hänvisning till vad anförts under
rubriken Nyanläggning av bygdevägar böra föreslå en nedsättning av det begärda
anslaget med 200 000 kronor till 3 300 000 kronor.
För innevarande budgetår ha till förevarande ändamål anvisats 1 800 000
kronor. Kungl. Maj:t har nu föreslagit, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 3 300 000 kronor, innebärande alltså en anslagsökning med 1 500 000
kronor. Med hänsyn till denna betydande anslagsökning och under hänsynstagande
jämväl till det förhållandet, att, enligt vad utskottet inhämtat, under
den tilländalupna beredskapstiden vägar av nu ifrågavarande slag i relativt
stor utsträckning kommit till utförande med anlitande av anslaget till byggande
och förbättring av för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar, finner
sig utskottet icke nu berett tillstyrka de i ämnet väckta motionerna.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 126 och II: 234 samt II: 123, i vad motionerna
avse förevarande anslag, till Nyanläggning av ödebygdsvägar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
3 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 6. 678 4c 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
ll:o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Majit har (punkt 14, s. 42—44)
föreslagit riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 11300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
För detta ändamål bar för budgetåren 1943/44—1945/46 anvisats anslag
å 3 750000 kronor, 3 900 000 kronor respektive 5 800 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har — under erinran om att styrelsen för
innevarande budgetår äskade ett belopp av 12 miljoner kronor å detta anslag,
varav cirka 8 miljoner kronor avsetts för genomförandet av visst begränsat
program, sagt sig böra alltfort hålla på genomförande av det upplagda
programmet oell därför begära samma belopp eller 8 miljoner kronor för
detta ändamål under budgetåret 1946/47.
För ombyggnad av tillfartsvägar i samband med ombyggnad av de bristfälliga
broar, som äro belägna på huvudvägar, beräknar styrelsen därjämte
erforderligt ett belopp av cirka 1,5 miljoner kronor under budgetåret 1946/47.
Härutöver borde, uttalar styrelsen vidare, anslaget ökas med dels cirka
0,5 miljon kronor för oförutsedda arbetsföretag av brådskande natur, dels visst
belopp för nya angelägna företag. Beträffande sistnämnda kategori vore
medelsbehovet, som tidigare framhållits, mycket stort, och önskvärt hade
varit örn nya företag hade kunnat påbörjas i stor omfattning, men med
hänsyn till vad styrelsen anfört i den allmänna inledningen örn automobilskattemedlens
storlek och disposition ansåge sig styrelsen endast kunna
räkna med ett så blygsamt belopp som cirka 2 miljoner kronor för detta
ändamål. Det totala minimibeloppet å detta anslag uppginge sålunda
till (8 + 1,5 + 0,6 + 2) 12 miljoner kronor.
Styrelsen hade därvid, framhåller styrelsen slutligen, icke räknat med
något belopp för smärre förbättringsarbeten, emedan styrelsen ämnade äska
medel härtill i det följande under särskilt anslag.
Departementschefen har av skäl som anförts under punkten 12 i propositionen
ansett sig icke trots det stora behovet av anläggningsarbeten av förevarande
slag böra tillstyrka högre anslag för nästa budgetår än 11300 000
kronor.
Under åberopande av vad utskottet under punkten 9:o) anfört och förordat
i fråga örn medelsanvisningen under förevarande anslag för nästa
budgetår får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till
Byggande av huvudvägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 10 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
12:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Majit
har (punkt 15, s. 44—46) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar
och ödebygdsvägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 5 700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
19
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
kerr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 86) ock den andra inom andra kammaren av
kerr E. V. Staxäng m. fl. (IT: 154) kar liemställts, såvitt nu är i fråga, att
till förevarande ändamål måtte anvisas ett belopp av 6 200 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet känvisa till motionen I: 86.
Under anslagsrubriken Förbättring av bygdevägar ock ödebygdsväglr lia
för budgetåren 1943/44—1945/46 anvisats 1250 000 kronor, 1700 000 kronor
respektive 3 000 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kar föreslagit, att det kittillsvarande anslaget
till Förbättring av bygdevägar ock ödebygds vägar från och med nästa
budgetår betecknas Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar samt att
anslaget anvisas med 6 000 000 kronor.
1945 års skär går dsutr erhling kar hemställt, att av anslaget ett belopp
av 150 000 kronor måtte undantagas från fördelning mellan länen ock i
stället disponeras för förbättring av bygdevägar ock därmed jämförliga arbeten
i rikets skärgårdar.
Departementschefen har för egen del anfört, bland annat, följande.
Anslaget till ombyggnad av bygdevägar ock ödebygdsvägar kar väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit skola för nästa budgetår anvisas med
6 000 000 kronor, d. v. s. 3 000 000 kronor mer än anslaget för innevarande
budgetår. Ehuru behovet av kär ifrågavarande arbeten är stort, finner jag
mig nödsakad att även i fråga örn detta anslag förorda en nedsättning av
detsamma i förhållande till styrelsens äskande. Under erinran örn att särskilda
medel komma att av mig föreslås skola anvisas till förstärkning och förbättring
av vägar föreslår jag, att kär ifrågavarande anslag anvisas med
5 700 000 kronor. Jag förutsätter, att den reservation, som kan förefinnas
vid utgången av detta budgetår å anslaget till förbättring av bygdevägar
ock ödebygdsvägar, kommer att överföras till det nya anslaget.
Skärgårdsutredningens förslag har biträtts av departementschefen.
Såsom utskottet under punkten 9:o) framhållit föreligger ett mycket stort
behov av förbättringsarbeten i fråga örn bygdevägarna. Starka skäl föreligga
därför enligt utskottets mening för den av motionärerna föreslagna
höjningen av ifrågavarande anslag. Utskottet kar emellertid med hänsyn
till önskvärdheten att hålla anslagen till vägväsendet inom automobilskattemedlens
ram trots det onekligen stora behovet på förevarande område icke
ansett sig böra tillstyrka en anslagsökning utöver Kungl. Maj:ts förslag.
Därvid har utskottet uppmärksammat, att det särskilda anslag till förstärkning
och förbättring av vägar, örn vars anvisande Kungl. Majit framlagt
förslag, jämväl avses för förbättringsarbeten å nu ifrågavarande vägar.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt
med avslag å motionerna I: 86 och lii 154, i vad de avse förevarande
anslag, till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 5 700 OOO
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
13:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Majit har (punkt
16, s. 46—48) föreslagit riksdagen, att till Förstärkning och förbättring av
vägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
i
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att å riksstaten skall från
och med nästa budgetår uppföras ett nytt anslag, benämnt Förstärkning
och förbättring av vägar. Styrelsen har motiverat behovet av detta anslag
med att det föreliggande ombyggnadsprogrammet för våra vägar vore av en
sådan storleksordning, att dess genomförande inom rimlig tid skulle kräva
insats av mycket stora kapitalmedel och tillgång till högst avsevärda arbetsstyrkor.
Det vore därför enligt styrelsens mening nödvändigt att i nuvarande
läge utan avvaktande av mera omfattande ombyggnadsarbeten sådana
åtgärder vidtoges, att på kort tid standarden på vägnätet i allmänhet kunde
höjas. De åtgärder, som styrelsen närmast tänkt sig, avse i första hand
att förstärka vägars bärlager, trummor och broar, att verkställa dräneringar
och isoleringar vid tjälkänslig grund m. m. oell att anordna mötesplatser.
Förstärkningsarbetena skulle bedrivas över hela landet och i syfte att få
så stor väglängd som möjligt förbättrad. Närmast skulle arbetena inriktas
på vägar, vilka icke beräknas komma att ombyggas under de närmaste åren.
Styrelsen har beräknat erforderligt för ändamålet ett årligt belopp tills
vidare av 20 000 000 kronor. Enär planeringsarbetet är tidsödande, kar
styrelsen emellertid för nästa budgetår ansett anslaget böra begränsas till
8 000 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.
I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser jag ett igångsättande
av arbeten av här ifrågasatt slag under nuvarande förhållanden utgöra ett
lämpligt led i de åtgärder, som efter flera års inskränkt vägbyggnadsverksamhet
erfordras för att möta den kommande utvecklingen på vägtrafikens
område. Genom dessa arbeten skulle i viss utsträckning tillgodoses önskemålen
att kunna trafikera vägarna året örn utan trafikförbud vid exempelvis
tjällossning, att kunna trafikera vägnätet med ett enhetligt, icke allt för
knappt tillmätt hjultryck samt att kunna verkställa möten utan risk för
dikeskörningar m. m. Jag vill erinra örn att arbeten av här ifrågavarande
slag tills för ett tiotal år sedan betraktades såsom vägunderhåll, för vilket
statsbidrag i vanlig ordning erhölls.
På grund av arbetenas betydelse för en höjning av vårt vägväsendes allmänna
standard vill jag icke resa invändning mot att det av styrelsen begärda
beloppet anvisas för nästa budgetår.
Under anslaget till Barmarksunderhållet ha beräknats medel för möjliggörande
av sådana upprustningsåtgärder, som närmast ha karaktären av egentligt
vägunderhåll och vilka äro betingade av den under krigsåren begränsade
medelsanvisningen för underhållsändamål. I förevarande sammanhang fram
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
21
lagt medelsäskande åter avser att möjliggöra avhjälpande av äldre bristfälligheter
och syfta mera allmänt till att åstadkomma en såsom önskvärd ansedd
höjning av vägarnas standard i de fall då ombyggnadsföretag i egentlig mening
icke kan ifrågakomma. Med hänsyn till att önskvärda ombyggnadsföretag
icke torde kunna inom överskådlig tid bringas till utförande finner utskottet
förslaget örn utförande av här avsedda förbättringsarbeten ändamålsenligt,
varför utskottet tillstyrker att medel för ifrågavarande arbeten anvisas.
Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit äro emellertid arbetena
av den omfattningen, att deras utförande måste fördelas på ett flertal budgetår.
Det årliga medelsbehovet sedan planeringsarbetet- kommit igång har
styrelsen uppskattat till omkring 20 miljoner kronor. För budgetåret 1946/47
har styrelsen äskat 8 miljoner kronor, vilket äskande departementschefen
biträtt.
Utskottet har väl ansett en medelsanvisning i av Kungl. Majit föreslagen
omfattning i och för sig önskvärd. Av vad utskottet under punkten 9:o) anfört
framgår emellertid, att utskottet funnit vissa andra behov inom vägväsendet
vara av den angelägna karaktär, att de böra tillgodoses före här avsedda
förbättringsarbeten. Under hänvisning till berörda uttalande får utskottet
förorda, att nu förevarande anslag upptages å riksstaten till ett med
1 miljon kronor nedsatt belopp, d. v. s. med 7 miljoner kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majlis förslag, till
Förstärkning och förbättring av vägar för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
14:o) Vägbeläggningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att till
Yägbeläggningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
4 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
För innevarande budgetår har under rubriken Vägbeläggningar anvisats
ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat den totala kostnaden för utförande
av beläggningar, som äro ekonomiskt fullt motiverade vid ingången
av budgetåret 1946/47, till i runt tal 100 miljoner kronor. Genomförande
av ett sådant beläggningsprogram borde enligt styrelsens mening icke skjutas
på framtiden. Önskvärt vore om beläggningsarbeten för en kostnad av minst
15 miljoner kronor kunde utföras under budgetåret 1946/47 (arbetsåret 1947).
Styrelsen hade emellertid ansett sig nödsakad att begränsa sitt anslagsäskande
för nästa budgetår till 6 000 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.
På grund av den brist, som under krigsåren rått å material för utförande
av vägbeläggningar, har denna verksamhet kunnat pågå endast i mycket
begränsad omfattning. Det kan emellertid antagas, att ökade förutsättningar
för att kunna utföra beläggningar skola föreligga under nästa budgetår.
22
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
Utskottet.
Väg- oell vatten byggnadsstyrelsens anslagsäskande för nästa budgetår
avser ett belopp av 6 000 000 kronor och innebär således en fördubbling av
anslaget i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår.
Under hänsynstagande till å ena sidan de stora behoven av vägbeläggningar
och å andra sidan nödvändigheten att begränsa de anslag, som skola avräknas
mot automobilskattemedlen, förordar jag, att anslaget till vägbeläggningar
anvisas med 4 800 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vägbeläggningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 4 800 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
15:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark
m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 50) och
under erinran, att samma belopp anvisats till ifrågavarande ändamål för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till städer och samhällen för
tillhandahållande av marle m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
16:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt
19, s. 51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar och
gator för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 7 130 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till bidrag till väg- och gatuunderhållet i de städer och stadsliknande
samhällen, som själva äro väghållare, ha för budgetåren 1944/45 och 1945/46
anvisats förslagsanslag å 6 400 000 kronor respektive 7 080 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat belastningen å förevarande
anslag för budgetåret 1945/46 till 6 856 815 kronor.
Med hänsyn till beslutade och väntade inkorporeringar med därav föranledda
utökningar av väg- och gatunäten i respektive städer och samhällen
ävensom till den utökning av väg- och gatunätet, som föranledes av normal
utbyggnad inom städernas och samhällenas områden, beräknar styrelsen
en något större tilldelning av underhållsbidrag bliva nödvändig för budgetåret
1946/47 än för innevarande budgetår. Styrelsen har med ledning av tillgängliga
uppgifter beräknat ökningen till 273 185 kronor samt hemställt örn
anslag för nästa budgetår med 7 130 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt styrelsens hemställan.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av departementschefen tillstyrkta beräkning
av medelsbehovet under förevarande anslag har icke givit utskottet anledning
till erinran.
I sin berättelse för budgetåret 1944/45 lia överrevisorerna för väg- och
Statsutskottets utlåtande nr 6.
23
vattenbyggnadsväsendet framhållit, att revisorerna vid sina resor iakttagit,
att städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator på många håll
befunne sig i ett sämre skick än de vägar som omhänderhades av den statliga
vägorganisationen. Revisorerna ha med hänsyn till storleken av till underhållet
av städernas ifrågavarande trafikleder utgående statsbidrag ansett från
statens sida en förbättring av standarden med fog kunna krävas. Utskottet
vill understryka detta revisorernas uttalande. Utskottet finner i likhet med
överrevisorerna angeläget, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ägnar frågan
vederbörlig uppmärksamhet.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 7 130 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
17:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Majit har (punkt
20, s. 52 och 53) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar
och gator för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
För detta ändamål ha för budgetåren 1944/45 och 1945/46 anvisats reservationsanslag
av 2 000 000 kronor respektive 2 500 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt örn anslag med 8 500 000
kronor för nästa budgetår.
Departementschefen har med hänsyn till de små anslag som under de
senaste åren anvisats för ifrågavarande ändamål och förordade icke obetydliga
ökningar av väganslagen i övrigt ansett en icke oväsentlig ökning av förevarande
anslag böra ske. Departementschefen förordar, att anslaget uppföres
med ett belopp av 8 000 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majlis förslag och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
18:o) Bidrag till underhåll av enskilda väg ar m. m. Kungl Majit har,
(punkt 21, s. 59—61) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av
enskilda vägar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
3 215 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
G. Sundelin m. fl. (I: 33) och den andra inom andra kammaren av herr A.
Stjärne m. fl. (11:39), vari hemställts, att riksdagen måtte till bidrag till
underhåll av enskilda vägar m. m. anvisa ett reservationsanslag av 3 400 000
kronor,
Utskottet.
24
Statsutskottets utlåtande nr 6.
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr C. F. Carlström m. fl. (I: 54) och den andra inom andra kammaren av
herr R. Sveningsson m. fl. (II: 100), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte besluta höja den allmänna bidragsprocenten vid byggande,
iståndsättning samt underhåll av enskild väg till 75 % samt den särskilda bidragsprocenten
vid betungande kostnader till 85 96, samt att riksdagen måtte
till bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 3 680 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gustaf Emil Andersson m. fl. (I: 127) och den andra inom andra kammaren
av herr G. Svensson i Vä m. fl. (II: 306), vari hemställts, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla örn skyndsam utredning och förslag
angående införande av statsbidrag till kommun, ekonomisk förening eller enskild
person, som är villig att till självkostnadspris tillhandahålla vägmaskiner,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr A. Mannerskantz m. fl. (1:128) och den andra inom andra kammaren
av herr R. Sveningsson m. fl. (11:321), vari hemställts, att riksdagen måtte
hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville giva väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i egenskap av central vägförvaltningsmyndighet sådana direktiv, att
enskilda eller kommunala väghållningsskyldiga i respektive län till självkostnadspris
på begäran i möjligaste mån måtte tillhandahållas dels erforderligt
vägunderhållnings- och nybyggnadsmaterial, dels ock såsom lån behövliga
vägmaskiner och redskap jämte skötare därtill.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna II: 39, II: 100, II: 306 och II: 321.
Till förevarande ändamål hava för budgetåren 1944/45 och 1945/46 anvisats
reservationsanslag av 2 180 000 kronor respektive 2 900 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet
till 3 700 000 kronor. Av nämnda belopp avser 2 300 000 kronor bidrag
till vägar, för vilka underhållsbidrag första gången beviljats under år
1945 eller tidigare. För bidrag till nya vägföretag under år 1946 har beräknats
ett belopp av 1 400 000 kronor, därav 830 000 kronor för iståndsättningsbidrag.
I jämförelse med motsvarande belopp för innevarande budgetår innebär styrelsens
beräkning av medel för nya företag en ökning med 185 000 kronor,
ökningen hänför sig i sin helhet till bidragen för iståndsättningsarbeten. Med
hänsyn till beräknelig reservation å innevarande budgetårs anslag hade medelsäskandet
begränsats till 3 400 000 kronor.
Departementschefen har ansett, att det för nästa budgetår för nya vägföretag
avsedda beloppet bör begränsas till samma belopp som för ändamålet beräknats
för innevarande budgetår eller 1 215 000 kronor, vilket innebär en
minskning med 185 000 kronor i jämförelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag.
Departementschefen har i detta sammanhang (s. 58) uttalat sin anslutning
till ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt förslag örn sådan änd
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
25
ring av 2 § 2 morn. sista stycket kungörelsen angående statsbidrag till enskild
väghållning, att i stycket angivet särskilt bidrag må kunna utgå även då fråga
är om uppsättning eller iståndsättning av räcke utmed väg.
Departementschefen har vidare anfört, att den utredning, som verkställts i
anledning av 1944 års riksdags skrivelse nr 479 angående fråga örn bibehållande
av rätten till statsbidrag till enskilda vägar även inom områden, som
läggas under stadsplan, syntes giva vid handen, att det icke kunde anses befogat
att en väghållare, som beviljats statsbidrag för enskild väg, skulle gå
miste om statsbidraget enbart av den anledningen, att det område, inom vilket
vägen är belägen, lägges under stadsplan. Det kunde icke heller anses tillfredsställande,
att annan väghållare inom stadsplanelagt område skall vara utesluten
från möjligheten att erhålla statsbidrag. Departementschefen förordade
därför vidtagande av de ändringar i bidragskungörelsen, som erfordrades för
att bringa rättelse i här angivna otillfredsställande förhållanden.
Det av Kungl. Majit äskade anslaget till bidrag till underhåll av enskilda
vägar, 3 215 000 kronor, avser till ett belopp av 2 300 000 kronor bidrag till
vägar, för vilka underhållsbidrag första gången beviljats under år 1945 eller
tidigare samt till återstående del, 1 215 000 kronor, på nya vägar belöpande
underhålls- och iståndsättningsbidrag. I anslaget för innevarande budgetår
lia medel för sistnämnda ändamål inräknats med lika stort belopp som enligt
det för nästa budgetår framlagda förslaget.
1 motionerna I: 33 och II: 39 samt I: 54 och II: 100 har hemställts, att anslaget
för nästa budgetår måtte anvisas med 3 400 000 kronor respektive
3 680 000 kronor. Under hänvisning till vad utskottet under punkterna 6:o) och
9:o) anfört rörande begränsning av medelsanvisningen till vägunderhåll och
vägbyggnader och då utskottet funnit departementschefens beräkning leda till
en godtagbar avvägning av förevarande anslag inom den givna ramen, finner
utskottet sig böra avstyrka de beträffande anslagsberäkningen motionsvis
framförda yrkandena.
I sin skrivelse nr 479 hemställde 1944 års riksdag hos Kungl. Majit om utredning
rörande bibehållande av rätten till statsbidrag även inom områden,
som läggas under stadsplan. Utredningen, vilken numera avslutats, synes enligt
vad departementschefen framhållit giva vid handen, att det icke kunde
anses befogat, att en väghållare, som beviljats statsbidrag för enskild väg,
skulle gå miste om statsbidraget enbart av den anledningen att det område,
inom vilket vägen vore belägen, lades under stadsplan. Icke heller kunde det
anses tillfredsställande, att annan väghållare inom stadsplanelagt område
skulle vara utesluten från möjligheten att erhålla statsbidrag. Utskottet vill
1 anledning av vad sålunda framkommit tillstyrka att i enlighet med vad
departementschefen förordat erforderliga ändringar vidtagas i kungörelsen angående
statsbidrag till enskild väghållning för att bringa rättelse i angivna
otillfredsställande förhållanden.
Departementschefen har vidare uttalat sig för en sådan ändring av 2 §
2 mom. sista stycket av bidragskungörelsen att i stycket angivet särskilt bidrag
Utskottet.
26
Statsutskottets utlåtande nr 6.
må kunna utgå även då fråga är om uppsättning eller iståndsättning av räcken.
Utskottet Ilar ej funnit anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits. Enligt
utskottets mening bör emellertid statsbidrag enligt enahanda grunder
kunna utgå jämväl till kostnader för anskaffning och uppsättning av erforderliga
varningsmärken såsom vid järnvägskorsning eller vid enskild vägs anslutning
till huvudled. Utskottet finner önskvärt att detta kommer till uttryck i
författningen.
I motionerna I: 54 och II: 100 har framförts förslag örn höjning av den allmänna
bidragsprocenten vid byggande, iståndsättning och underhåll av enskild
väg till 75 % samt den särskilda bidragsprocenten vid betungande kostnader
till 85 %. Utskottet vill i anledning härav erinra om att den allmänna
bidragsprocenten till underhåll av enskilda vägar år 1944 höjts från 50 till
60 %, att bidragsprocenten till iståndsättning år 1945 höjts från 50 till 60 %
samt att den särskilda bidragsprocenten vid betungande väghållning höjts år
1944 från 60 till 70 % och år 1945 från 70 till 75 %. Även i fråga örn byggnadsbidragen
har en höjning ägt rum så sent som år 1945, nämligen från 50 till
60%, varjämte Kungl. Majit erhållit möjlighet att för särskilda fall bevilja
statsbidrag med högst 75 % av den beräknade kostnaden för företaget. Av
årets statsverksproposition framgår dessutom, att Kungl. Majit uppdragit åt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen gemensamt att verkställa
och till Kungl. Majit inkomma med utredning rörande möjligheten att under
ekonomiskt rimliga former förbättra vägförbindelserna genom landets mera
avlägsna skogsområden ävensom andra i samfärdselhänseende missgynnade
bygder samt med förslag till de bestämmelser rörande bidrag till byggande av
enskilda vägar och i övrigt som på grundval av utredningen funnes erforderliga.
Under sådana förhållanden finner utskottet sig icke för närvarande böra
tillstyrka en ändring i av motionärerna angiven riktning. Utskottet, som inhämtat,
att stadgandena örn 75 % statsbidrag hittills endast i ringa omfattning
tillämpats, finner emellertid angeläget att frågan örn behovet av och formerna
för en ändring av statsbidragsgrunderna blir prövad i samband med nu pågående
utredning.
Yad angår den i motionerna I: 127 och lii 306 förordade utredningen angående
införande av statsbidrag till kommun, ekonomisk förening eller enskild
person, som är villig att till självkostnadspris tillhandahålla vägmaskiner,
får utskottet erinra örn att enskilda väghållare hos vägförvaltningarna
kunna till självkostnadspris förhyra vägmaskiner tillhörande förrådsfonden.
Med hänsyn härtill och då det icke synes utskottet tillrådligt att införa en
ny bidragsform, innan praktisk erfarenhet vunnits rörande den ifrågasatta
verksamheten, finner utskottet sig böra avstyrka motionerna. Till frågan om
grunderna för beräkningen av vägförvaltningarnas självkostnader återkommer
utskottet i det följande.
Slutligen har i motionerna I: 128 och lii 321 hemställts, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
måtte erhålla sådana direktiv, att enskilda eller kommunala
väghållningsskyldiga till självkostnadspris i möjligaste mån måtte tillhandahållas
dels erforderligt vägunderhållnings- och nybyggnadsmateriel, dels
Statsutskottets utlåtande nr 6.
27
ock såsom lån behövliga vägmaskiner och redskap jämte skötare därtill. Avvad
motionärerna anfört till stöd för sin hemställan framgår, att motionärerna
åsyfta dels att vägförvaltningarna skola åläggas att lämna biträde till enskild
eller kommunal väghållning, dels ock att taxorna för vägförvaltningarnas
tjänster skola fastställas så låga som möjligt. Utskottet har inhämtat, att
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppmärksamhet är fästad vid vad 1945
års riksdag anfört beträffande möjlighet för enskilda väghållare att erhålla
biträde i fråga örn förhyrning av vägmaskiner och inköp av väglagningsämnen.
Vid sådant förhållande finner utskottet —- som förutsätter att lämpliga
maskiner i erforderlig omfattning kunna tillhandahållas i nu angivet syfte
och att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ägnar denna fråga fortsatt uppmärksamhet
— att ett åläggande i enlighet med motionärernas förslag icke synes
påkallat. Ett dylikt åläggande kan jämväl befaras få icke önskvärda verkningar
på de statliga vägarbetenas rationella bedrivande. Vad angår de av vägförvaltningarna
tillämpade taxorna synas emellertid skäl tala för att självkostnadsberäkningarna
göras till föremål för en översyn i syfte att nedbringa pålägget
för administration i vad detta hänför sig till de fasta administrationskostnaderna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 33 och II: 39 samt I: 54 och II: 100,
de båda sistnämnda i vad de avse anslagsberäkningen, till Bidrag
till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 3 215 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen;
b) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:54 och
II: 100, i vad de avse bidragsprocenten, samt motionerna I: 128
och 11:321, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
i angivna hänseenden anfört;
c) att motionerna I: 127 och II: 306 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
19:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
22, s. 61—65) föreslagit riksdagen att till Byggande av enskilda vägar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 200 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr C. F. Carlström m. fl. (I: 54) och den andra inom andra kammaren av
herr R. Sveningsson m. fl. (II: 100), vari hemställts, bland annat, att riksdagen
måtte till bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 7 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels en inom andra kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga väckt
motion (11:92), vari hemställts, att riksdagen måtte till förevarande ändamål
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor,
28
Statsutskottets utlåtande nr 6.
dels en inom andra kammaren av herrar J. H. Johansson i Norrfors och
L. E. Andersson i Hedensbyn väckt motion (II: 115), vari hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära, att det utredningsuppdrag,
som genom Kungl. Majits beslut av den 11 maj 1945 givits åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt skogsstyrelsen, även måtte omfatta utredning av de
vägfrågor, som berörts i motionen,
dels ock en inom andra kammaren av herr P. J. Edberg väckt motion
(11:140), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte
begära en snabb och allsidig utredning av frågan beträffande brobyggnader
å enskilda vägar.
Till förevarande ändamål lia för budgetåren 1944/45 och 1945/46 anvisats
reservationsanslag av 1 200 000 kronor respektive 2 500 000 kronor.
Väg- och vattenbi)ggnadsstijrelsen har beräknat ett belopp av 1 210 000 kronor
behövligt för fortsättnings- eller slutbidrag till företag, som i vanlig ordning
beviljats bidrag första gången 1944 eller 1945, samt 50 000 kronor för
täckande av byggnadsbolag, som utlovats av förutvarande vägdistrikt och
som ansetts böra övertagas av staten. För nya företag har beräknats ett belopp
av 1 940 000 kronor, vilket något överstiger motsvarande belopp för innevarande
budgetår.
Styrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår anvisas med
3 200 000 kronor.
Vidare hava väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen — under
erinran att styrelserna erhållit uppdrag att verkställa utredning omfattande
dels möjligheten att under ekonomiskt rimliga former förbättra vägförbindelserna
genom landets mera avlägsna skogsområden ävensom andra i samfärdselhänseende
missgynnade bygder, dels ock samordning av bestämmelser och
villkor samt handläggning av frågor rörande statsbidrag till enskilda vägar - - hemställt, bland annat, örn anvisande dels av 10 000 kronor för innevarande
budgetår till påbörjande av utredningen försöksvis inom mindre område, dels
ock för budgetåret 1946/47 av ett reservationsanslag på 100 000 kronor till
påbörjande av utredningsarbetet för landet i övrigt.
Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.
Med anledning av det uppdrag, som lämnats väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt skogsstyrelsen att utreda vissa frågor rörande enskilda vägar, ha
styrelserna underställt Kungl. Maj:ts prövning bland annat spörsmålet örn
upprättande av en fullständig behovsplan i vad avser dessa vägar. Av stvrelsernas
skrivelse i ämnet framgår, att arbetet härmed skulle, därest det därmed
avsedda syftet skulle vinnas, bliva omfattande och tidskrävande samt
medföra betydande kostnader. På grund av den korta tid som stått till förfogande
är jag icke beredd att utan ytterligare överväganden taga ställning till
frågan om igångsättande av behovsinventeringen. Jag anser emellertid, att
medel för ändamålet böra stå till förfogande för att möjliggöra en dylik inventering,
därest vid den slutliga prövningen av spörsmålet inventeringen
anses böra komma till stånd. I förekommande fall torde från ifrågavarande
anslag få tagas i anspråk för ändamålet ett belopp av högst 100 000 kronor.
På grund av de avsevärda behov av bidrag, som uppenbarligen föreligga,
har departementschefen — under erinran om vad nyss anförts i fråga om
Statsutskottets utlåtande nr 6.
29
bestridande av kostnaderna under nästa budgetår för en behovsinventering
— icke ifrågasatt någon minskning av det äskade beloppet.
Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår har departementschefen
anslutit sig till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, vilket innebär
att utöver bundna bidragsbelopp skulle till nya företag anvisas 1 940 000
kronor. Departementschefen har vidare förutsatt, att från nästa års anslag
skulle bestridas kostnaderna, högst 100 000 kronor, för en eventuell behovsinventering
rörande enskilda vägar.
I motionerna I: 54 och II: 100 samt II: 92 har hemställts, att förevarande anslag
måtte för nästa budgetår anvisas med 7 200 000 kronor respektive 6 000 000
kronor. Ehuru utskottet är väl medvetet örn det stora behovet av enskilda
vägar, finner utskottet, under hänvisning till vad utskottet i det föregående
anfört rörande begränsning av väganslagen för nästa budgetår, sig böra med
avstyrkande av motionerna förorda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av departementschefen
biträdda förslag. Utskottet vill i detta sammanhang uttala
angelägenheten av att, sedan det visat sig huru automobilskattemedelsinkomstema
utveckla sig, frågan örn en ytterligare höjning av förevarande anslag
av Kungl. Maji tages under övervägande.
Utskottet tillstyrker att på sätt i motionen II: 115 hemställts frågan rörande
ombyggnad av vissa enskilda utfartsvägar i övre Norrland m. m. utredes i
samband med den under föregående punkt omnämnda, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och skogsstyrelsen gemensamt bedrivna utredningen. Vid
detta utredningsarbete synas även de i motionen II: 140 framförda synpunkterna
böra göras till föremål för övervägande.
Utskottet får till slut erinra att utskottet under nästföregående punkt behandlat
motionerna I: 54 och II: 100 i vad de avse frågan om bidragsprocentens
storlek.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
I: 54 och II: 100, i vad de avse anslagsberäkningen, samt
motionen II: 92, till Bidrag till byggande av enskilda vägar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 200 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) i anledning av motionerna II: 115 och 140, i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.
20:o) Stensättning av vägar. Kungl. Maji har (punkt 23, s. 65—67)
föreslagit riksdagen att till Stensättning av vägar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Karl 11. Andersson m. fl. (I: 87) och den andra inom andra kammaren av herr
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
J. W. Mårtensson m. fl. (II: 152) har hemställts att för ändamålet måtte för
nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.
Rörande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen I: 87.
hör ettvart av budgetåren 1943/44—1945/46 ha till stensättning av väsar
anvisats 1 000 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har erinrat örn att styrelsen i sina riksdagspetita
till 1945 års riksdag anförde, att det måste anses önskvärt att stenlagren
nedskures till lämpliga proportioner inom rimlig tid och att å stentillverkningen
nedlagda kostnader komme till nytta genom utförande av stensättningar
på härför redan utbyggda vägsträckor. För att möjliggöra detta hade
styrelsen därvid räknat med att under en tidsperiod av 4 å 5 år erfordrades ett
årligt anslag av 3,5 å 4 miljoner kronor, förutsatt att tillverkning av gatsten
framdeles komme att ske i ungefärligen den utsträckning som nu vore fallet
och att gatsten även i fortsättningen bortskänktes i samma omfattning
som hittills.
Ehuru styrelsen funne starka skäl tala för ett förverkligande av ett sådant
program ansåge sig styrelsen emellertid, med hänsyn till vad som anförts
under den allmänna uppläggningen av automobilskattemedlens storlek och
disposition, böra föreslå ett till 1 000 000 kronor begränsat anslag för budgetåret
1946/47.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
På grund av de särskilda svårigheter, som äro förbundna med att till
andra sysselsättningsområden överföra arbetskraften inom stenindustrien,
är staten alltjämt nödsakad att i tämligen stor omfattning fortsätta med
steninköp. Antalet med statliga gatstensbeställningar sysselsatta arbetare
har under innevarande budgetår uppgått till och utgör alltjämt omkring
1000 man. Under budgetåret beräknas komma att tillverkas omkring
340 000 m2 smågatsten. Åtgången på sådan sten kan antagas under budgetåret
uppgå till 110 000 m2 för statliga stensättningar och 250 000 m2 för tillhandahållande
av sten utan ersättning åt städer och köpingar m. fl. Lagerbehållningen
den 1 juli 1946 beräknas uppgå till omkring 1 715 000 m2.
Då åtskilliga vägsträckor äro utbyggda och färdigställda för stensättning
samt det är angeläget, att de statliga stenlagren icke ökas, vill jag biträda
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att jämväl för nästa budgetår ett
stensättningsanslag anvisas å 1 000 000 kronor.
Gatstenstillverkning för statens räkning har under senaste tioårsperiod
bedrivits i betydande omfattning. Medel för stensättning av vägar lia emellertid
icke anvisats i samma takt. De statliga stenlagren äro därför tämligen
stora; lagerbehållningen den 1 juli 1946 har beräknats till omkring 1 700 000
m2 smågatsten.
Såsom motionärerna framhållit äro för närvarande vägar å landsbygden till
en sammanlagd längd av över 200 km utbyggda och färdigställda för stensättning.
Kostnaden för stensättning av denna våglängd har beräknats till 14,o
miljoner kronor.
Utskottet delar motionärernas uppfattning örn angelägenheten att utnyttja
de statliga stenlagren för tillgodoseende av de mest trängande behoven av
Statsutskottets utlåtande nr 6.
31
bättre vägbanor. Ur denna synpunkt finner utskottet önskvärt, att medelsanvisningen
under förevarande anslag höjes utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet. Utskottet, som för sin del förordar, att anslaget för nästa
budgetår i riksstaten uppföres med ett belopp av 1 800 000 kronor, hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 87 och II: 152, till Stensättning av vägar för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
21:o) Byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 24, s. 67—74) föreslagit
riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 12 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget har för budgetåren 1943/44—1945/46 anvisats med 3 000 000 kronor,
3 500 000 kronor respektive 4 000 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat 12 000 000
kronor till byggande av broar.
Departementschefen har beträffande behovet av brobyggnader anfört
följande.
De hittills framkomna resultaten av den inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
pågående undersökningen av vårt lands vägbroar har visat, att
behovet av förstärkning eller ombyggnad av broarna är utomordentligt stort.
Av undersökningen, som hittills omfattat omkring hälften av antalet broar
med en spännvidd större än 3 m., framgår sålunda, att för minst 17 % av
de undersökta broarna det enligt länskungörelserna tillåtna högsta hjultrycket
borde på grund av broarnas beskaffenhet nedsättas omedelbart, att
för ytterligare minst 11 % någon höjning av det tillåtna hjultrycket icke
borde ifrågakomma samt att av de undersökta broarna 50 % måste förstärkas
eller ombyggas för att det tillåtna hjultrycket generellt skall kunna höjas
till 3 ton och 71 % för att en höjning skall kunna ske till 4 ton. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har vidare beträffande Södermanlands, Kristianstads,
Malmöhus och Skaraborgs län, inom vilka pansarregementen äro förlagda,
efter samråd med chefen för försvarsstaben särskilt undersökt bärigheten
hos de broar inom länen, som ansetts böra vara framkomliga för pansartrupp.
Undersökningen har givit vid handen, att omedelbar förstärkning
eller ombyggnad är erforderlig i fråga örn ett stort antal broar.
Med stöd av de hittills framkomna undersökningsresultaten Ilar väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen gjort en hela landet avseende uppskattning av kost
naderna för de arbeten för förstärkning eller ombyggnad av broar, som erfordras
för att dels i gällande kungörelser angivna största tillåtna hjultryck
skola kunna bibehållas och dels framkomligheten för de militära fordonen
skall kunna tillgodoses. Styrelsen har därvid kommit till ett belopp av
omkring 100 miljoner kronor. För att kunna tillmötesgå de krav på ökade
tillåtna största hjultryck för vägarna, som trafiken kan antagas efter hand
komma att uppställa, erfordras därutöver förstärknings- och ombyggnadsarbeten
av utomordentligt stor omfattning. Styrelsen har emellertid ännu
icke kunnat beräkna storleken av dessa kostnader.
Mot bakgrunden av de resultat, som sålunda framkommit genom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens broundersökningar, har departementschefen ansett
32
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
avsevärt ökade anslag till förbättring och ombyggnad av broarna böra ställas
till styrelsens förfogande. Därest så icke skedde, syntes allvarliga risker för
trafiksäkerheten uppkomma och omfattande inskränkningar i framkomligheten
på de allmänna vägarna med därav följande konsekvenser i olika hänseenden
icke kunna undgås. Det av styrelsen för nästa budgetår äskade
beloppet, 12 miljoner kronor, vore betydande, men departementschefen har
ansett sig på grund av de mycket stora behov, som inom en rimlig tid
måste tillgodoses, böra ansluta sig till styrelsens förslag.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att mycket betydande behov av förstärknings-
eller ombyggnadsarbeten i fråga örn landsvägsbroarna föreligger.
Dylika arbeten ha betecknats såsom nödvändiga för att i gällande kungörelser
angivna största hjultryck skall kunna bibehållas. Med hänsyn härtill har utskottet
icke funnit anledning till erinran mot att medel i av departementschefen
förordad omfattning -—- innebärande en tredubbling av innevarande budgetårs
anslag — anvisas för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må till Byggande av broar för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
22:o) Byggande av bro vid Bergnäset. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 25, s. 74), vilket avser anvisande av fortsättningsanslag till
den av 1945 års riksdag beslutade bron vid Bergnäset, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggande av bro vid Bergnäset för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
23:o) Byggande av bro vid Hjulsta. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 26, s. 74 och 75) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
24:o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar. Kungl. Majit har (punkt 27, s. 75—77) föreslagit riksdagen
att till Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 3 500 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt örn anvisande av 3 750 000
kronor till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår. Styrelsens hemställan
grundar sig på en av chefen för försvarsstaben gjord framställning i ämnet.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
33
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.
Den begränsning, som gjordes i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskande
för innevarande budgetår, måste anses ha inneburit, att under
nämnda och närmast därpå följande budgetår medel skulle anvisas endast
för vissa av de arbeten, som avsågos med äskandet, samt att dessa medel,
beräknade till 4 800 000 kronor, skulle fördelas med 3 000 000 kronor på det
förra och 1 800 000 kronor på det senare budgetåret. Anledning synes icke
föreligga att nu, på sätt styrelsen föreslagit, i arbetsprogrammet innefatta
något eller några av de arbeten, som sålunda tidigare uteslutits ur detsamma.
Med hänsyn till att de i programmet ingående arbetena numera beräknas
draga en kostnad av 5 000 000 kronor synes det belopp, som enligt nyssnämnda
fördelningsplan skall anvisas för budgetåret 1946/47, böra höjas till
2 000 000 kronor.
Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna och icke
funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till Byggande och förbättring av vissa för
riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
25:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 77 och 78) och under erinran
att för innevarande budgetår för ändamålet anvisats 100 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid
järnvägskorsningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
26:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 78—83) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 144 400 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
27: o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beträffande
ifrågavarande förslag (punkt 30, s. 84) avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
28:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 84 och 85) och under erinran, att för
innevarande budgetår anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 6. 678 46 3
Utskottet.
34
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
8 000 kronor.
29:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 32, s. 85 och 86), som innebär i förhållande till innevarande
budgetår oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 200 000
kronor.
30:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.
Kungl. Majit har (punkt 33, s. 86—88) föreslagit riksdagen att till Utvidgning
och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Karl H. Andersson m. fl. (I: 88) och den andra inom andra kammaren
av herr B. Utbult m. fl. (II: 318) har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att
riksdagen må för budgetåret 1946/47 till förevarande ändamål anvisa ett
reservationsanslag av 1 300 000 kronor samt till bidrag till byggande och
underhåll av statsunderstödda fiskehamnar ett reservationsanslag av 4 500 000
kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt förslag får utskottet
hänvisa till motionen II: 318.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte i
avbidan på den särskilda proposition, som kunde bliva riksdagen förelagd,
till förevarande ändamål samt till byggande och underhåll av statsunderstödda
fiskehamnar och farleder för budgetåret 1946/47 beräkna reservationsanslag
av tillhopa 6 000 000 kronor.
1944 års fiskehamnsutredning har tillstyrkt förslaget.
Departementschefen har — under framhållande att fiskehamnsutredningens
blivande betänkande icke torde kunna framläggas å sådan tid, att detsamma
efter vederbörlig remissbehandling kunde hinna läggas till grund för en proposition
till 1946 års riksdag — ansett sig böra redan i statsverkspropositionen
taga ståndpunkt till berörda anslagsfrågor. Utan att därigenom vilja
föregripa prövningen av medelsbehovet för genomförande av en på längre
sikt upplagd plan har departementschefen förordat, att de båda anslagen till
utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder samt till bidrag
till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar bibehållas
vid samma belopp som för innevarande budgetår, d. v. s. anvisas vartdera med
500 000 kronor.
Under hänvisning till pågående utredning genom 1944 års fiskehamnsutredning
har departementschefen förordat, att anslagen till utvidgning och
Statsutskottets utlåtande nr 6.
35
förbättring av statens fiskehamnar och farleder samt till bidrag till byggande
och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för nästa budgetår upptagas
med oförändrade belopp.
Under krigsåren har medelsanvisningen till fiskehamnsbyggnader m. m.
endast medgivit utförande i begränsad omfattning av underhålls- och förbättringsarbeten
vid redan befintliga hamnar samt av sådana smärre nybyggnadsföretag,
vilka inom kort tid kunnat komma till avsedd nytta. Ett återhållet
behov av byggnadsåtgärder torde med hänsyn härtill föreligga. Utskottet
delar emellertid departementschefens uppfattning, att statsverket i avvaktan
å resultatet av 1944 års fiskehamnsutredning icke bör binda sig för
mera betydande investeringar till nya ändamål på ifrågavarande område.
Däremot synes det utskottet icke möta betänkligheter att så utmäta medelsanvisningen
för nästa budgetår, att redan påbörjade arbeten skola kunna under
budgetåret fortsättas. Av de i ämnet väckta motionerna framgår, att för slutförande
av dylika arbeten erfordras beträffande de statliga fiskehamnarna
inemot l,o miljon kronor och i fråga örn de statsunderstödda fiskehamnarna
omkring 0,2 miljon kronor. Utskottet finner sig i anslutning till de motionsvis
framställda yrkandena böra förorda, att för möjliggörande av fortsatta
arbeten på de statliga fiskehamnarna nu förevarande anslag höjes med 0,5
miljon kronor till 1,o miljon kronor. Däremot är utskottet icke berett att tillstyrka
bifall till det beträffande anslaget till byggande och underhåll av
statsunderstödda fiskehamnar motionsvis framställda yrkandet.
Under åberopande av det anförda får utskottet under förevarande punkt
hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 88 och II: 318, i vad motionerna avse förevarande
anslag, till Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
31 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 88 och 89) och under erinran,
att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 110 000 kronor.
32:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Under hänvisning till vad utskottet under punkten 30 anfört får
utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 89), hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 88 och II: 318, i vad de avse förevarande
anslag, till Bidrag till byggande och underhäll av statsunderstödda
fiskehamnar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.
36
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utikottet.
33:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Majit har (punkt 36, s. 89 och 90) hemställt, att riksdagen må till
Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr G. Lodenius m. fl. (I: 55) och den andra inom andra kammaren av herr
A. Jonsson i Skedsbygd (II: 89),
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Karl H. Andersson m. fl. (I: 88) och den andra inom andra kammaren
av herr B. Utbult m. fl. (II: 318),
i vilka motioner, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte till
förevarande ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna II: 89 och II: 318.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat anslag till
förevarande ändamål med 500 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
För byggande och underhåll av hamnar, bryggor och farleder, vilka äro
avsedda att tjäna den mindre sjöfartens och motorbåtstrafikens intressen,
föreligger sedan flera år tillbaka ett avsevärt medelsbehov. På grund av de
under krigsåren rådande restriktionerna beträffande tilldelningen av flytande
bränslen och den därav orsakade minskningen i bensinskatteuppbörden har
någon egentlig medelsanvisning för bidrag till sådana arbeten icke förekommit
efter budgetåret 1940/41. Då en ökning av bensinskatteuppbörden
från den mindre sjöfarten kan beräknas inträda under nästa budgetår, torde
anslag till förevarande ändamål ånyo böra uppföras å riksstaten. Beloppet
synes böra bestämmas till 300 000 kronor.
I avvaktan å närmare erfarenhet rörande storleken av automobilskattemedlen
efter en återgång till mera normala förhållanden anser sig utskottet
böra förorda en medelsanvisning under förevarande anslag i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 55 och II: 89 samt I: 88 och II: 318,
sistnämnda motioner i vad de avse förevarande anslag, till Bidrag
till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
34:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Majit har (punkt 37, s. 90—97) föreslagit riksdagen att till Bidrag till an
-
Statsutskottets utlåtande nr 6. 37
läggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr C. P. V. Gränebo m. fl. (1:129) och den andra inom andra kammaren
av herr O. Werner m. fl. (II: 151),
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr J. F. Grym m. fl. (I: 203) och den andra inom andra kammaren av herr
M. Nilsson i Varuträsk m. fl. (II: 320),
dels ock en inom andra kammaren av herr E. Severin i Gävle m. fl. väckt
motion (11:94),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1946/47
till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kronor.
I motionerna I: 129 och II: 151 har dessutom hemställts, att riksdagen hos
Kungl. Maj:t måtte begära sådan ändring i Kungl. Maj:ts kungörelse den 17
november 1944 angående statsbidrag till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp, att företag, omfattande fem till tjugo bostadsfastigheter, skola
handhavas av egnahemsnämnderna, samt att därvid övriga i motionen framförda
synpunkter beaktas.
I fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet
hänvisa till motionerna I: 203, II: 94 och II: 151.
För innevarande budgetår ha under förevarande anslag anvisats 1 000 000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om anslag för nästa budgetår
med 5 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål.
Styrelsen har därvid inledningsvis meddelat, att styrelsen med stöd av
givna bemyndiganden för ifrågavarande verksamhet inom styrelsen organiserat
en särskild fristående avdelning, benämnd »avdelningen för vattenförsörjning
och avlopp». För närvarande utgjordes personalen, inberäknat skrivbiträden
och expeditionsvakt, av inalles 21 befattningshavare. För distriktsorganisationen
hade anställts 10 distriktsingenjörer. Av de sammanlagda personalkostnaderna
inom styrelsen, 310 000 kronor, belöpte i runt tal 170 000
kronor på personal för arbetsuppgifter, som funnits redan före ikraftträdandet
den 1 december 1944 av den förutnämnda kungörelsen. Kostnaderna för
distriktsingen jeremias verksamhet uppginge för innevarande budgetår uppskattningsvis
till 250 000 kronor, inberäkna! viss personalökning, varom styrelsen
avsåge att inom kort göra vederbörlig framställning. Personalkostnaderna,
sammanlagt i runt tal 550 000 kronor, borde ställas i relation till att
styrelsen skulle förbereda och vid behov kunna i på styrelsen ankommande
delar handhava en verksamhet motsvarande en anläggningskostnad av icke
mindre än omkring 45 miljoner kronor per år.
Styrelsen uttalar vidare att den hittills vunna erfarenheten beträffande här
38
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
ifrågavarande verksamhet vore alltför knapp för att styrelsen i detta sammanhang
skulle kunna framlägga några förslag avseende ändring, utvidgning
eller omorganisation av verksamhetens planläggning och bedrivande.
Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1946/47 för här ifrågavarande
ändamål har styrelsen anfört bland annat följande.
För den bebyggelse, för vilken statsbidrag till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp skulle utgå av under väg- och vattenbyggnadsstyrelsenis
förvaltning stående medel, föreligger icke någon beräkning, men anläggningskostnaderna
kunna uppskattas till i genomsnitt minst 500 kronor
per person, motsvarande en totalkostnad av minst 1 000 000 000 kronor.
Sannolikt torde kostnaderna ligga mellan nämnda belopp och 1 500 000 000
kronor. Utgår man från dessa belopp och förutsätter, att här avsedd bebyggelse
i sin helhet skulle förses med anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp inom en tidrymd av förslagsvis 30 år, skulle detta innebära en anläggningsverksamhet
motsvarande genomsnittliga årliga kostnader av storleksordningen
30 000 000 å 50 000 000 kronor. Därest de ekonomiska betingelserna
härför bliva gynnsamma, synes det icke osannolikt, att ifrågavarande anläggningsarbeten
inom få år komma att uppnå nu angiven omfattning.
Styrelsen har vidare anfört, att den takt, i vilken här avsedda, mycket
stora investeringsbehov borde tillgodoses, givetvis måste i betydande utsträckning
avpassas efter konjunkturförhållandena och speciellt efter behovet
av att under vikande konjunkturer kunna sysselsätta från andra områden
friställd arbetskraft. Med hänsyn till den ur -sanitär och social synpunkt
höga angelägenhetsgraden hos ett stort antal anläggningar syntes emellertid
anläggningsverksamheten under de närmaste åren även vid god sysselsättning
på arbetsmarknaden böra bliva av betydande omfattning. På grundval
av vad anförts ansåge sig styrelsen för budgetåret 1946/47 böra räkna nied
ett minimibehov av anslag till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp ej understigande 5 000 000 kronor, motsvarande anläggningskostnader
av 10 å 15 000 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att betydande behov av anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp föreligga. I många samhällen äro förhållandena
på detta område sådana, att det måste anses angeläget, att förefintliga
brister avhjälpas inom en nära framtid. På grund härav måste det
anses önskvärt, att anläggningsverksamheten i vad avser vattenförsörjning
och avlopp ökas och att, i den mån statens ekonomiska medverkan härtill är
erforderlig, statsbidragsmedel i större omfattning än hittills ställas till förfogande.
Med hänsyn till nödvändigheten av att begränsa statsutgifterna, och
då anläggningar av här avsedd art förutsättas komma till stånd i betydande
omfattning, därest behov framdeles uppkommer att sysselsätta friställd arbetskraft
genom allmänna arbeten, finner jag mig emellertid böra stanna vid att
föreslå en medelsanvisning av 2 000 000 kronor till förevarande anläggningsverksamhet.
Såsom departementschefen framhållit föreligger ett mycket stort behov
av att genomföra företag avseende vatten- och avloppsanläggningar. För den
bebyggelse, för vilken statsbidrag till anläggningsarbeten av angivet slag enligt
gällande kungörelse i ämnet kan utgå av under väg- och vattenbyggnads
-
39
Statsutskottets utlåtande nr 6.
styrelsens förvaltning stående medel, ha anläggningskostnaderna uppskattats
till minst l,o miljard kronor. Mot bakgrunden härav ter sig den av departementschefen
förordade medelsanvisningen under förevarande anslag onekligen
mycket blygsam. Av styrelsens uttalanden framgår, att de anläggningskostnader,
vartill statsbidrag under ett och samma budgetår kan med ledning av
hittillsvarande verksamhet på området förväntas komma att sökas, beräknas
uppgå till belopp ej understigande 20,o miljoner kronor. Departementschefen
har framhållit som önskvärt, att anläggningsverksamheten i vad avser vattenförsörjning
och avlopp Ökas och att, i den mån statens ekonomiska medverkan
härtill är erforderlig, statsbidragsmedel i större omfattning än hittills ställas
till förfogande. Utskottet delar denna uppfattning. Enligt utskottets mening
föreligger skäl att, såsom i de i ämnet väckta motionerna hemställts, höja nu
ifrågavarande anslag, för innevarande budgetår uppfört med l,o miljon kronor,
i större utsträckning än Kungl. Majit föreslagit. Utskottet finner sig för sin
del böra förorda, att anslaget för nästa budgetår upptages med ett till 4,o
miljoner ökat belopp.
I motionerna I: 129 och II: 151 har påtalats, att handläggningen enligt
gällande kungörelse av bidragsärende är i och för sig mer än vanligt omständlig.
Härjämte har förordats, att handläggningen av företag, omfattande
5 till 20 bostadsfastigheter, skola överflyttas från länsstyrelserna till egnahemsnämnderna.
Utskottet får erinra örn att frågan örn ansökningsförfarandet var föremål
för behandling vid 1945 års riksdag (statsutskottets utlåtande nr 6, punkt 38).
Utskottet fann då anledning för sin del uttala, att handläggningen av hithörande
ärenden onekligen vore förenad med mer än vanligt omständlig omgång,
men att utskottet likväl ansåge sig böra förorda att gällande bestämmelser
så länge ifrågavarande bidragsverksamhet befunne sig på försöksstadiet
bibehölles oförändrade. Utskottet förutsatte emellertid, att vid kommande
överväganden rörande bidragssystemets mera definitiva utformning tillbörligt
beaktande skulle ägnas kravet på större inflytande från egnahemsnämndernas
sida vid avgörande av bidragsfrågor.
Enligt vad utskottet erfarit har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter samråd
med egnahemsstyrelsen och statens arbetsmarknadskommission nyligen
underställt Kungl. Maj:ts prövning förslag till vissa ändringar i statsbidragskungörelsen
ävensom hemställt, att Kungl. Majit måtte genom särskilda sakkunniga
utreda frågan örn anläggnings- och bidragsverksamhetens fortsatta
bedrivande och därmed sammanhängande spörsmål. De av motionärerna berörda
frågorna torde således komma att bliva föremål för övervägande av
Kungl. Majit. Vid sådant förhållande synas de motionsvis framställda yrkan
dena i denna del icke böra föranleda till någon riksdagens åtgärd.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag och
motionerna Ii 129 och lii 151, I: 203 och IT: 320 samt lii 94,
motionerna I: 129 och lii 151 i vad de avse anslagsberäkningen,
40
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000
kronor;
b) att motionerna 1:129 och II: 151 i vad de icke behandlats
under a) ovan icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Vägtraflkväsendet.
35:o) Besiktning av motorfordon. Kungl. Maj: t har (punkt 38, s. 98)
föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva
riksdagen förelagd, till Besiktning av motorfordon för budgetåret 1946/47 beräkna
ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
I propositionen 104 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 22 februari 1946,
föreslagit riksdagen att till Besiktning av motorfordon för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår anvisat med 777 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uppskattningsvis angivit uppbörden
av förrättningsavgifter för nästa budgetår till 2 500 000 kronor.
Med utgångspunkt från detta inkomstbelopp har styrelsen beräknat utgifterna
för besiktningsväsendet för budgetåret 1946/47 till 1 100 000 kronor enligt
följande uppställning.
Besiktningsmännens behållna andelar av under året redovisade Kronor''
^ avgifter .............................................................................. 900 000
Ersättning till besiktningsmän, som innehava egen automobil ...... 55 000
Arvoden till länsbesiktningsmän ................................................ 17 399
Arvoden till tillfälliga biträden åt besiktningsmän ..................... 100 000
Arvoden och reseersättningar för särskilda uppdrag ..................... 27 700
Summa kronor 1 100 000.
Departementschefen har tillstyrkt att förevarande anslag beräknas på sätt
styrelsen föreslagit.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.
36:o) Registrering av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 39, s. 98) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
37:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Maj:t har (punkt
40, s. 98—101) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
41
För innevarande budgetår har anslaget anvisats med 100 000 kronor.
Väg- och vattenhy ggnads styr elsen har för budgetåret 1946/47 äskat ett anslag
av 100 000 kronor.
Styrelsen har därvid ifrågasatt, huruvida icke från detta anslag bidrag i
vissa fall skulle kunna utgå till sådana enskilda vägförbindelser, vilka vore
av väsentlig betydelse för befolkningen i en trakt men vilka icke utan bidrag
kunde åstadkommas eller uppehållas och icke uppfyllde nu gällande fordringar
för erhållande av bidrag från anslagen till bidrag till enskild väghållning. Som
exempel härpå nämner styrelsen vägförbindelser över näs mellan sjöar,
där båttrafik uppehälles med bidrag från detta anslag, vintervägar till enstaka
gårdar, som sommartid hava statsunderstödd båtledstrafik, samt broförbindelser
å vägar, som användas under förfallstider.
1945 års skärgårdsutredving har hemställt, att anslaget för nästa budgetår
måtte förstärkas med minst 50 000 kronor för att möjliggöra uppehållandet av
båtförbindelser i de sämst ställda skärgårdsområdena.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har tillstyrkt bifall till skärgårdsutredningens
framställning och därvid framhållit, att med medel från nu ifrågavarande
anslag ofta betydelsefulla förbättringar kunde erhållas med relativt blygsamma
belopp.
Departementschefen har förklarat sig icke ha något att erinra mot att anslagsändamålet
från och med nästa budgetår, i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag, utvidgas till att avse även vissa enskilda vägförbindelser.
Vidkommande skärgårdsutredningens framställning har departementschefen
anfört följande.
Frågan örn en förbättring av skärgårdarnas kommunikationer har redan
tidigare i olika sammanhang varit föremål för överväganden. Under krigsåren
har i vissa fall en temporär förbättring inträtt för sådana öar, å vilka
kronan av militära skäl eller eljest haft anledning att bedriva trafik. I och
med beredskapens upphörande har emellertid sådan trafik i det övervägande
antalet fall upphört, och en försämring av förbindelserna har därmed inträtt.
I och med drivmedelsrestriktionernas hävande kan det visserligen förväntas, att
skärgårdsbefolkningen kommer att försöka upprätta nya reguljära båtförbindelser
mellan skärgårdsöarna och fastlandet. En förutsättning härför torde
dock i många fall vara, att bidrag från det allmänna kan erhållas,.åtminstone
under en övergångsperiod. Enligt min mening bör därvid även staten lämna
sin medverkan. För att bereda möjligheter härtill synes en ökning av anslagsbeloppet
vara påkallad. Jag har icke något att erinra mot att anslagsökningen
bestämmes till det av skärgårdsutredningen föreslagna beloppet, 50 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av ifrågavarande
anslag för nästa budgetår eller mot vad departementschefen förordat
i fråga om anslagets användning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikations ändamål
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 150 000
kronor.
Utskottet.
42
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
38.o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 41,
s- 107) framlagt förslag till avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, samt hemställt örn
anvisande under nämndens avlöningsanslag av 74 700 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Statens hiltrafiJcnänind har hemställt örn en förnyad prövning av arvodena
till nämndens ordförande, ledamöter och suppleanter, om förbättring av löneställningen
för vissa befattningshavare vid nämndens kansli och om viss utökning
av kanslipersonalen bland annat för att möjliggöra en överflyttning till
biltrafiknämnden av den verksamhet rörande fastställande av taxor för olika
slag av trafik, vilken för närvarande bedreves av priskontrollnämndens transportsektion.
Departementschefen, som ansett det böra få ankomma på Kungl. Majit att
vidtaga den reglering av arvodena, som kan,befinnas skälig, har tillstyrkt att
nämndens kanslibiträde uppflyttas till kontorist och att i anslagsposten Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal inräknas 8 900 kronor för nyanställning
av personal m. m. Vidare har departementschefen förutsatt att sistnämnda
post skall få överskridas med erforderligt belopp för att vid den tidpunkt
då priskontrollnämndens transportsektion kan komma att upphöra med
sin verksamhet, utöka kanslipersonalen med en tills vidare arvodesanställd
tjänsteman i förste byråsekreterares tjänsteställning samt erforderlig skrivpersonal.
-AlSt
Departementschefen har vidare — i anslutning till vissa av en inom departementet
tillkallad utredningsman avgivna förslag i anledning av utredning
rörande tillstånd för juridiska personer att utöva yrkesmässig automobiltrafik
—- uttalat bland annat följande.
Jag vill förorda, att sådan ändring vidtages i nämndens instruktion, att
Enlighet öppnas för nämnden att undantaga ärenden eller vissa slag av ärenden
från handläggning och avgörande av nämnden in pleno. Därvid torde
allenast mera betydelsefulla ärenden böra avgöras av nämnden in pleno, medan
andra ärenden kunna hänskjuta^ till avgörande i annan ordning.
För att örn möjligt ytterligare begränsa nämndens arbetsbörda synes sådan
ändring böra vidtagas i 14 § förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik
att i fråga om trafik, vartill biltrafiknämnden medgivit tillstånd, nämnden
må uppdraga åt länsstyrelse att fastställa turlista. Anmälan som avses i
23 § 2 mom. nämnda förordning bör i så fall göras på sätt och i den omfattning
som föreskrives av den myndighet, vilken fastställt turlistan. Därest riksdagen
icke finner anledning till annat uttalande i anledning av nämnda förslag,
torde Kungl. Majit böra vidtaga författningsändringar i enlighet därmed.
Vad departementschefen anfört rörande vidtagande av ändringar i nämndens
instruktion och i förordningen angående yrkesmässig biltrafik har icke
givit utskottet anledning till erinran. Icke heller har utskottet något att erinra
mot departementschefens förslag med avseende å biltrafiknämndens personalfrågor.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 6.
43
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare från oell med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat. Kronor
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ....................................... 29 800
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................... 39 600
3. Körligt tillägg, förslagsvis .............. 5 300
Summa kronor 74 700;
b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 74 700 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
39:o) Statens biltrafiknämnd; Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 42, s. 107 och 108) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 19 500 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
40:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Under erinran att Kungl. Majit i anledning av 1945 års riksdags därom gjorda
hemställan föranstaltat örn utredning rörande möjligheterna att genom lämplig
upplysningsverksamhet m. lii. höja den allmänna trafiksäkerheten och
åstadkomma en bättre trafikkultur, får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 43, s. 108—lil), vilket innebär oförändrad anslagstilldelning,
hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av 80 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
41 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar, Undervisning, Undersökningar inom hydrologiska
byrån, Observatörer, Telegramkostnader m. m., Underhåll av stationer
m. m. samt Övriga omkostnader. Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar, Geofysiska undersökningar i
Riksgränsen, Väderlekstjänst för luftfarten samt Aerologiska stationer.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till seismologiska
och magnetiska iakttagelser i Abisko. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkterna 44—54, s. 112—135) kommer utskottet senare under riksdagen
att avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
44
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Byggnadsväsendet.
42:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 55, s.
148) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad
personalförteckning och avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, avlöningsstaten
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till
By Stadsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 912 800 kronor.
Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 873 700 kronor.
Byggnadsstyrelsen har framhållit, att styrelsens arbetskvantitet även under
1944 fortsatt att öka och att någon minskning i densamma icke vore att emotse.
Vidare har framhållits, att på grund av den i allmänna marknaden rådande betydande
efterfrågan på tekniskt utbildad kvalificerad personal det i många
fall vore förenat med avsevärda svårigheter att till ledigförklarade befattningar
förvärva kvalificerade innehavare. Styrelsen har därför ansett sig nödsakad
föreslå en uppflyttning till högre lönegrad av vissa befattningar samt
en viss förstärkning av personalen. Härutinnan får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
(s. 137—142),
Allmänna lönenämnden har avgivit utlåtande i ärendet.
Departementschefen har tillstyrkt följande förändringar med avseende å
personalförteckningen.
Å utredningsbyrån inrättas en ny byrådirektörstjänst i lönegraden A 28.
Förste byråsekreterarbefattningen å administrativa byrån i lönegraden Eo 24
överföres på ordinarie stat. Å stadsplanebyrån föreslås dels tjänsten såsom
byråsekreterare i lönegraden A 21 uppflyttad till förste byråsekreterare i lönegraden
A 24, dels ock nyinrättande av en intendenttjänst i lönegraden Eo 26.
Vidare förordas, att å stadsplanebyrån eller kulturhistoriska byrån inrättas en
ny tjänst som byråarkitekt i lönegraden Eo 24. De extra ordinarie tjänstemännen
i högre lönegrad än den 20:e å byggnadsbyrån, vilka avlönas av byggnadsmedel,
föreslås slutligen utökade med en byråingenjör i lönegraden Eo 21.
I anledning av vad sålunda föreslagits beträffande delstaten för byggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet har anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän uppräknats med 19 900 kronor. Posten arvode, bestämt av
Kungl. Majit, har upptagits med oförändrat belopp, 1 200 kronor. Posten till
avlöningar till icke-ordinarie personal har föreslagits skola höjas med 13 400
kronor, vilken ökning föranletts, förutom av förenämnda personalförstärkning,
av nyinrättandet av en kanslibiträdestjänst i lönegraden Eo 7 å intendentsbyrån
ävensom av löneklassuppflyttningar. Posten till rörligt tillägg har föreslagits
skola höjas med 5 300 kronor. Delstaten för byggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet skulle sålunda förete en ökning av sammanlagt 38 600 kroSlutsummorna
i delstaterna för statens bränslekontrollerande verksamhet
och byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal föreslås uppräknade med
respektive 300 och 200 kronor i anledning av löneklassuppflyttningar.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
45
Med hänsyn till byggnadsstyrelsens alltjämt ökade arbetsuppgifter har ut- utskottet.
skottet icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
förordade personalförstärkningen. Önskvärdheten att för styrelsens del erhålla
väl kvalificerad personal motiverar vidare enligt utskottets mening föreslagen
förbättrad löneställning i vissa befattningar. Då Kungl. Maj:ts förslag i
övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen
:
Personalförteckning.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Befattning
Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör..........................................
C 12
1 byggnadschef............................................
C 8
4 byggn ad sråd ............................................
A 30
1 byråchef ................................................
A 30
4 byrådirektörer ..........................................
A 28
5 intendenter..............................................
A 26
1 byråingenjör ............................................
A 24
3 förste byråsekreterare..................................
A 24
1 kamrerare................................................
A 24
1 assistent ................................................
A 22
4 assistenter ..............................................
A 21
5 byggnadskontrollör..................................
A 21
1 byråsekreterare..........................................
A 21
1 bokhållare ..............................................
A 17
1 kansliskrivare ..........................................
A 11
1 kontorist ................................................
A 9
1 förste expeditionsvakt..................................
A 7
4 kanslibiträden ..........................................
A 7
3 expeditionsvakter ......................................
A 5
10 kontorsbiträdet!........................................
A 4
2 skrivbiträden............................................
A 2
Tjänsteman å övergångsstat.
1 kansliskrivare............................................
A 11
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 20.
1 intendent................................................
Eo 26
3 byråarkitekter ..........................................
Eo 24
1 byråingenjör ............................................
Eo 24
6 biträdande arkitekter ..................................
Eo 21
1 byggnadskontrollant....................................
Eo 21
1 byråsekreterare..........................................
Eo 21
Anm. Den å ordinarie stat upptagna kontoristtjäusten skall hållas obesatt,
så lange den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren kvarstår i
tjänst.
46
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Befattning Lönegrad
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 20.
1 byråchef ................................................ Eo 30
1 inspektör................................................ Eo 26
1 byråingenjör ............................................ Eo 21
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 maskinister av Ira klass................................ A 10
4 värmeledningsskötare, tillika reparatörer, av baklass A 8
Av byggnadsmedel avlönad personal ä byggnadsstyrelsens
byggnadsbyrå.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 20.
5 förste byråingenjörer .................................. Eo 27
8 byråingenjörer (byråarkitekter)........................ Eo 24
1 kostnadsberäknare...................................... Eo 24
1 ledningskontrollant .................................... Eo 24
7 byråingenjörer .......................................... Eo 21
1 kostnadsberäknare...................................... Eo 21
1 revisor och bokhållare ................................ Eo 21:
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 412 300
2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit .................... 1 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 254 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 98 000
Säger kronor 766 000
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 72 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... 10 800
Säger kronor 82 800
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.... 25 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 30 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 8 300
Säger kronor 64 000
Summa kronor 912 800;
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 912 800 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
47
43:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 56, s.
148 och 149) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 119 900 kronor.
Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 114 700 kronor.
Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1944/45 å de under bygg
nadsstyrelsens verksamhet i allmänhet upptagna posterna till reseersättningar
samt till övriga expenser föreslås nämnda poster uppräknade med respektive
2 000 kronor och 3 200 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 119 900 kronor.
44:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
57, s. 150—159) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning och avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
avlöningsståten att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47,
dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 138 500 kronor.
A gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 964 000 kronor.
Från och med ingången av budgetåret 1945/46 utgör antalet länsarkitekter 24
och antalet biträdande länsarkitekter 10, varjämte vid organisationen finnas 26
assistenter. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 omfattar varje län
ett länsarkitektdistrikt med en länsarkitekt i varje residensstad. Av de tio
biträdande länsarkitekterna äro två placerade i Stockholm samt en i envar av
residensstäderna Kristianstad, Malmö, Göteborg, örebro, Falun, Härnösand,
Umeå och Luleå. De 26 assistenterna äro jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den
22 juni 1944 placerade två i Stockholm, två i Härnösand och en i envar av de
övriga residensstäderna.
I fråga om personalförteckningen föreslår Kungl. Majit, att tio nya biträdande
länsarkitektstjänster i lönegrad Eo 24 inrättas, nämligen vid länsarkitektkontoren
i Nyköping, Linköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Vänersborg,
Mariestad, Karlstad, Gävle och Östersund.
Vad avlöningsstaten beträffar föreslås ingen ändring i avseende å posten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän. — Posten till avlöningar till ickeordinarie
personal har uppräknats med 69 200 kronor för beredande av avlöning
åt de tio nya biträdande länsarkitekterna. — Posten till avlöningar till
tillfälliga biträden, från vilken post medel ställas till förfogande i huvudsak
endast i den mån motsvarande inkomster härigenom kunna förväntas tillföras
statsverket, föreslås höjd med 100 000 kronor, ökningen är föranledd av önskvärdheten
av att kunna bereda länsarkitektskontoren möjlighet att i nöjaktig
omfattning anställa och under längre tid bibehålla kompetent arbetskraft för
utförande av kontoren lämnade uppdrag. -- Posten till rörligt tillägg har slut
ligen uppräknats med 5 300 kronor.
Utskottet.
48
Statsutskottets utlåtande nr 6.
lif sk otti t.
* Kungl. Maj:ts förslag innebär utökning av länsarkitektsorganisationen med
tio nya biträdande länsarkitektstjänster i lönegrad Eo 24. Då behovet av de
nya tjänsterna får anses styrkt har utskottet icke funnit något vara att erinra
mot att tjänsterna uppföras å personalförteckningen. Med tillstyrkande av
Kungl. Majrts förslag jämväl i övrigt hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen
:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
24 länsarkitekter .......................................... C 5
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
20 biträdande länsarkitekter ............................ Eo 24
26 assistenter.............................................. Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 291 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 446 200
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ____ 300 000
4. Kärligt tillägg, förslagsvis............................ 100 700
Summa kronor 1 138 500;
c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 138 500 kronor.
45:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Majrts förslag (punkt 58, s. 159 och 160), vilket innebär en anslagsökning
med 26 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 136 000
kronor.
46:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 59, s. 161) och under erinran, att samma
belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
49
Tekniska institut.
47:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj:t har (punkt 60, s. 162—171) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
och stat för statens väginstitut, staten att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1946/47, dels ock till Statens väginstitut för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 300 800 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 288 000 kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär i fråga om personalförteckningen följande.
Befattningen som överingenjör och chef för väginstitutet uppflyttas från lönegraden
C 6 till lönegraden C 8. De tre avdelningscheferna, vilka för närvarande
äro placerade i lönegraden Eo 28, överföras å ordinarie stat med
placering i 29:e lönegraden. Befattningen såsom laborator å geologiska avdelningen
uppflyttas från lönegraden A 24 till lönegraden A 26, i samband varmed
tjänstens benämning ändras till väggeolog.
Härjämte föreslås, att tjänsten såsom laboratorieassistent på geologiska
avdelningen i lönegraden Eo 14 ombildas till en ingenjörstjänst i lönegraden
Eo 17.
I anledning av berörda personaländringar har, beträffande avlöningsstaten,
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän uppräknats med 37 800
kronor. Posten till avlöningar till icke-ordinarie personal minskas med i
runt tal 35 000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till tillfälliga biträden
föreslås ökad med 5 000 kronor. Posten till rörligt tillägg har beräknats till
oförändrat belopp, 22 900 kronor.
Yad angår omkostnadsstaten föreslås, förutom vissa ändringar i uppställningen,
ökning av dels posten till expenser med 4 000 kronor, avseende delposten
bränsle, lyse och vatten, dels ock posten till övriga utgifter med 1 000
kronor, hänförande sig till delposten bibliotek.
De i staten ingående uppbördsposterna hava i Kungl. Maj:ts förslag upptagits
med oförändrade belopp.
Personalorganisationen vid statens väginstitut var föremål för prövning vid
1945 års riksdag. Det då framlagda förslaget syftade till att giva institutet en
fastare inre organisation. Förslaget kunde emellertid av olika skäl icke avse
en mera slutgiltig lösning av organisationsfrågorna. Departementschefen har
nu funnit förutsättningar föreligga för en mera definitiv prövning av personalfrågorna.
Yad departementschefen därutinnan förordat — uppflyttning av
institutets överingenjör och chef från lönegraden C 6 till lönegraden C 8,
överförande på ordinarie stat i lönegraden A 29 av de tre avdelningscheferna
samt uppflyttning av laboratorsbefattningen på geologiska avdelningen från
lönegrad A 24 till lönegrad A 26 — finner sig utskottet böra tillstyrka. Då
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,
får utskottet hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 6. 678 i6 4
Utskottet.
50
Statsutskottets utlåtande nr 6.
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens väginstitut:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överingenjör oell chef .................................. O 8
3 avdelningschefer ........................................ A 29
1 laboratoriechef .......................................... A 26
1 väggeolog ................................................ A 26
1 förste avdelningsingenjör .............................. A 24
1 förste verkmästare ...................................... A 15
1 kontorsbiträde .......................................... A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 förste avdelningsingenjör .............................. Eo 24
2 avdelningsingenjörer.................................... Eo 21
1 biträdande geolog ...................................... Eo 21;
b) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 89 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 71 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 22 900
4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...... 42 600
Säger kronor 226 600
Omkostnader.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... 500
2. Reseersättningar, förslagsvis.......................... 8 500
3. Expenser, förslagsvis.................................. 34 800
4. Publikationstryck...................................... 6 000
5. Övriga utgifter, förslagsvis............................ 40 500
Säger kronor 90 300
Summa kronor 316 900
Särskilda uppbördsmedel.
1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 10100
2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........... 6 000
Säger kronor 16 100
Nettoutgift kronor 300 800;
Statsutskottets utlåtande nr 6.
51
c) till Statens väginstitut för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 300 800 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
48:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
61, s. 171—177) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Statens geotekniska institut:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 211 400
kronor.
Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 164 300 kronor.
Direktionen för statens geotekniska institut har ansett numera vunna erfarenheter
rörande institutets verksamhet giva vid handen, att de arbetsuppgifter
av rent geoteknisk natur, med vilka järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning
sysslade, borde överflyttas å institutet. Fyra ledamöter av direktionen ha emellertid
uttalat en häremot avvikande mening. Även järnvägsstyrelsen har motsatt
sig en överflyttning. Departementschefen har på grund av föreliggande
stridiga uppfattningar i frågan och under hänvisning till av riksdagen tidigare
uttalad tveksamhet örn lämpligheten av en överflyttning icke ansett sig böra
nu ansluta sig till direktionens förslag.
Beträffande personalorganisationen har departementschefen förordat, att
fyra ingenjörer och ett kontorsbiträde, vilka för närvarande avlönas medelst
arvoden med anlitande av delposten till avlöningar till tillfällig personal, överföras
på extra ordinarie stat med placering, en ingenjör i lönegraden Eo 19
och tre ingenjörer i lönegraden Eo 15 samt kontorsbiträdet i lönegraden Eo 4.
På grund härav och i anledning av löneklassuppflyttningar har avlöningsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal uppräknats med 24100
kronor. Posten till avlöningar till tillfällig personal föreslås höjd med 19 400
kronor med hänsyn till belastningen under budgetåret 1944/45. Utgifterna
under sistnämnda post förutsättas komma att i huvudsak täckas av motsvarande
inkomster från uppdragsgivare. Yad slutligen angår posten till rörligt
tillägg har en uppräkning företagits med 3 600 kronor.
Utskottet får erinra, att förslag örn överförande av järnvägsstyrelsens geotekniska
avdelning till statens geotekniska institut berördes i 1943 års proposition
örn institutets inrättande men att riksdagen vid behandlingen av propositionen
uttalade sin tvekan örn lämpligheten av detta förslag. Utskottet delar
departementschefens uppfattning att med hänsyn till föreliggande stridiga
uppfattningar rörande ändamålsenligheten av en överflyttning en dylik i nuvarande
läge icke bör komma till stånd.
Yad departementschefen förordat i fråga örn institutets personalorganisation
tillstyrkes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Utskottet.
52
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis...... 13 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 100 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 17 200
4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis........ 81 000
Summa kronor 211400;
b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 211400 kronor.
49:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt
62, s. 177—179) föreslagit riksdagen att till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 91 200 kronor.
Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 68 000 kronor.
Kungl. Majit föreslår ökning av posten till sjukvård m. m. med 200 kronor
och posten till reseersättningar med 5 000 kronor. Anslagsposten till övriga
utgifter föreslås höjd med dels 10 000 kronor på grund av belastningen å delposten
till underhåll av den standardiserade laboratorie- och fältutrustningen,
dels ock 8 000 kronor, hänförande sig till delposten till apparater och redskap
för forskning. Utgifterna å flertalet poster under förevarande anslag täckas i
huvudsak av motsvarande inkomster för institutet.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 91 200 kronor.
50:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. Med tillstyrkande av
Kungl. Majlis förslag (punkt 63, s. 179), vilket motiverats av den successiva
ökningen av konsultationsverksamheten och därmed sammanhängande behov
av komplettering och utökning av laboratorie- och fältutrustningen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 30 000
kronor.
Brandväsendet.
51:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 64,
s. 180—184) föreslagit riksdagen att till Statens brandinspektion: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 103 000 kronor.
T detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr V. J. Mattsson väckt motion (II: 228) vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att tjänsten som riksbrandinspektör inplaceras i löne
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
53
grad C 6, samt att den nuvarande riksbrandinspektören, om han utnämnes till
tjänsten, erhåller ett personligt lönetillägg av 3 000 kronor örn året.
Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionen.
Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 95 000 kronor. I avlöningsstaten
för brandinspektionen ingår en post till arvode till riksbrandinspektören
å 15 000 kronor.
Vid framläggandet av anslagsäskanden för nu ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1946/47 har civilförsvars styr elsen bland annat föreslagit, att tjänsten
såsom riksbrandinspektör inplaceras i lönegraden C 6 och att den nuvarande
riksbrandinspektören, vilken vore ordinarie innehavare av brandchefsbefattningen
i Borås, därest han komme att utnämnas till innehavare
av nämnda tjänst, måtte erhålla ett personligt lönetillägg av 3 000 kronor
om året.
Allmänna lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot riksbrandinspektörens
inplacering i lönegraden C 6 men har icke funnit tillräckliga
skäl föreligga för att nuvarande riksbrandinspektören tillerkännes särskilt
lönetillägg.
Statskontoret har icke kunnat tillstyrka, att tjänsten såsom riksbrandinspektör
placeras i högre lönegrad än C 5. Förslaget örn personligt lönetillägg
till riksbrandinspektören har avstyrkts.
Vid handläggningen i civilförsvarsstyrelsen av frågan örn petita för brandförsvaret
för budgetåret 1946/47 har riksbrandinspektören avgivit särskilt yttrande
samt därvid på anförda skäl uttalat, att civilförsvarsstyrelsens brandtekniska
avdelning från och med nästkommande budgetår borde lösgöras för att
såsom statens brandinspektion under riksbrandinspektörens ledning handhava
de uppgifter och ärenden, vilka enligt instruktionen för riksbrandinspektören
tillkomma denne. Instruktionen borde därvid omarbetas att gälla statens
brandinspektion. I anslutning härtill har riksbrandinspektören förordat, att
statens brandinspektion erhölle en självständig personalorganisation omfattande
1 riksbrandinspektör (C 8), 1 förste byråingenjör (Eo26), 1 assistent
(årsarvode 9 000 kronor), 1 sekreterare (årsarvode 9 000 kronor), 1 kassörska
(årsarvode 4 800 kronor) samt 2 kanslibiträden.
Departementschefen har i fråga om de föreslagna organisatoriska förändringarna
för brandinspektionen anfört följande.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har statsrådet Mossberg den 12 oktober
1945 tillkallat sakkunniga för att verkställa översyn av gällande anordningar
för civilförsvaret och framlägga därav föranledda förslag. Då de sakkunniga
även hava att beakta, huru under fredsförhållanden sambandet skall
upprätthållas mellan civilförsvaret samt brandväsendet, torde den av riksbrandinspektören
väckta frågan örn statens brandinspektions och riksbrandinspektörens
ställning i förhållande till civilförsvarsstyrelsen komma att upptagas
till prövning av de sakkunniga. Med hänsyn härtill anser jag mig icke
för närvarande böra vare sig framlägga något förslag örn ändrad löneställning
för riksbrandinspektören eller taga ståndpunkt till övriga av honom föreslagna
organisatoriska förändringar i förevarande avseenden.
54
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebär höjning av avlöningsanslaget
med 8 000 kronor, därav 2 000 kronor beräknats för ersättning åt semestervikarier
för länsbrandinspektörer.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att särskilda sakkunniga hösten 1945
tillkallats för att verkställa översyn av gällande anordningar för civilförsvaret,
och att dessa sakkunniga jämväl hava att beakta huru sambandet skall upprätthållas
mellan civilförsvaret och brandväsendet. Med hänsyn härtill och
med beaktande jämväl av innehållet i allmänna lönenämndens och statskontorets
utlåtanden finner sig utskottet i likhet med departementschefen icke för
närvarande berett taga ställning till frågan örn ändrad löneställning för riksbrandinspektören.
Utskottet avstyrker sålunda det härutinnan motionsvis
framställda förslaget.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen II: 228, till Statens brandinspektion: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 103 000
kronor.
52:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 65, s. 184—186), vilket innebär en höjning av förevarande
anslag med 5 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 57 500 kronor.
53:o) Statens brandskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 66, s.
186—189) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens brandskola, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1946/47, dels ock till Statens brandskola: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 52 400 kronor. Kungl.
Maj:t har genom beslut den 19 september 1945 medgivit, dels att av den i avlöningsstaten
för statens brandskola ingående anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie tjänstemän 24 600 kronor må användas för anordnande av
vissa kurser under innevarande budgetår, dels ock att nämnda anslagspost må
överskridas med 27 800 kronor för bestridande av kostnaderna för viss ytterligare
kursverksamhet.
Den ökning av anslaget, som Kungl. Maj:t föreslagit för nästa budgetår,
avser helt nyssnämnda anslagspost, som beräknats till förslagsvis 59 400
kronor mot 36 800 kronor för innevarande budgetår. Av det sålunda beräknade
beloppet avses 46 600 kronor skola disponeras för kursverksamhet, varvid
det förutsattes få ankomma på Kungl. Maj:t att på framställning av styrelsen
för statens brandskola fastställa antalet kurser av olika slag samt i förekom
-
55
Statsutskottets utlåtande nr 6.
mande fall lämna medgivande till erforderliga anslagsöverskridanden. Återstoden,
eller 12 800 kronor, erfordrades för avlönande av brandskolans stadigvarande
icke-ordinarie personal.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ...... 12 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .. 59 400
3. Körligt tillägg, förslagsvis.............................. 3 000
Summa kronor 75 000;
b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
54:o) Statens brandskola: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 67,
s. 190—192) föreslagit riksdagen att till Statens brandskola: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 47 400 kronor.
Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 25 000 kronor. Genom
beslut den 19 september 1945 har Kungl. Maj:t medgivit, bland annat, att följande
poster i skolans omkostnadsanslag finge överskridas med högst följande
belopp, nämligen Reseersättningar 2 800 kronor, Expenser 27 600 kronor och
övriga utgifter 7 200 kronor.
Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebär höjning av anslaget för nästkommande
budgetår med 22 400 kronor, därav till reseersättningar 1 500 kronor,
till övriga utgifter 700 kronor, till anordnande av skogseldsläckningskurser
12 000 kronor samt till den ökade kursverksamheten i övrigt 8 200
kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 47 400 kronor.
55:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 68, s. 192 och 193) och under erinran, att samma belopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.
56:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 193 och 194), vilket i förhållande till inne
-
Utskottet.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
°6 Statsutskottets utlåtande nr 6.
varande budgetår innebär oförändrad medelsanvisning för ändamålet, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.
57:o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Kungl. Majit
har (punkt 70, s. 194—196) föreslagit riksdagen att till Bidrag till förebyggande
och släckning av brand för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 295 000 kronor.
Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 287 600 kronor.
I nedanstående sammanställning utvisa siffrorna i vänstra kolumnen dispositionen
av det för innevarande budgetår beviljade anslaget enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 11 maj 1945 samt siffrorna i högra kolumnen medelsbehovet
för nästa budgetår enligt civilförsvarsstyrelsens beräkningar:
Kronor
Bemanning av brandtom .......................................... 130 000
Telefonförbindelser ................................................ 29 000
Löpande underhåll................................................... 21 000
Förnyelse av brandtorn ............................................. 19 000
Ersättning åt brandfogdar ....................................... 9 000
Skogseldsläckningskurser för brandfogdar och brand
chefer
............................................................... 19 600
Ersättning för skador vid eldsläckning........................ 10 000
Släckning av skogseld ............................................. 50 000
Summa kronor 287 600
Kronor 1
150 000
29 000
21000
26 000
9 000
10 000
50 000
295 000
Medel till skogseldsläckningskurser för brandfogdar och brandchefer hava
för nästa budgetår beräknats under anslaget till statens brandskola.
Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot civilförsvarsstyrelsens
beräkningar av anslagsbehovet för nästa budgetår.
Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning av
brand för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 295 000
kronor.
58:o) Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor. Kungl.
Majit har (punkt 71, s. 196—200) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner
för inköp av motorbrandsprutor för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 270 000 kronor.
För budgetåret 1944/45 anvisades under nu förevarande anslagsrubrik ett
belopp av 725 000 kronor i form av ett delanslag under förslagsanslaget
Brandförsvaret. Sistnämnda belopp beräknades möjliggöra inköp av omkring
200 sprutor för en kostnad av omkring 3 800 kronor per spruta, därvid för
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
57
utsattes att viss del av kostnaden skulle täckas av kommunerna. Enligt från
luftskyddsinspektionen i samband med framläggandet av propositionen 1944:
274 inhämtade uppgifter skulle ur fredssynpunkt en anskaffning av omkring
250 sprutor vara erforderlig. För bidrag till anskaffning av återstående 50
brandsprutor anvisade 1945 års riksdag ett reservationsanslag av 180 000
kronor.
Enär det för budgetåret 1944/45 anvisade förslagsanslaget icke till någon
del tagits i anspråk, har detsamma enligt de för förslagsanslag gällande reglerna
överförts till budgetutjämningsfonden.
Sedan fredsförhållanden numera återinträtt, föreligga, enligt departementschefen,
icke längre samma skäl som tidigare att forcera utbyggnaden av landets
brandförsvar. Den fortsatta anskaffningen av sprutor och pumpar borde därför
fördelas på flera budgetår. Under nästa budgetår borde sålunda anskaffas
omkring 75 sprutor, för vilket ändamål erfordrades i runt tal 270 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen har även framlagt förslag örn anvisande under förevarande
rubrik av anslag till kommuner för inköp av brandbilar. Enligt från
länsstyrelserna införskaffade uppgifter förelåge behov av 609 brandbilar för
landskommunerna. Kostnaden per brandbil kunde beräknas till 21 000 kronor,
varav statsbidrag borde utgå med en tredjedel eller 7 000 kronor. Styrelsen
föreslår, att anskaffningen av brandbilar fördelas på 4 år och att för nästa
budgetår anvisas medel för anskaffande av 152 brandbilar för en beräknad
kostnad av omkring 21 000 kronor per bil. För ändamålet erfordrades en
medelsanvisning av 3 192 000 kronor, varav sedermera 2 128 000 kronor komme
att återgå till statsverket.
Statskontoret har beträffande den ifrågasatta statsbidragsgivningen för
anskaffande av brandbilar framhållit, att ett genomförande av civilförsvarsstyrelsens
förslag skulle innebära, att statsverket komme att ikläda sig bidragsskyldighet
till ett sammanlagt belopp av över 4 000 000 kronor.
Statskontoret har vidare erinrat, att frågan i vilken utsträckning understöd
av statsmedel skulle medgivas för täckande av engångsutgifter för brandförsvarets
ordnande varit föremål för prövning av 1944 års riksdag i samband
med antagande av ny brandlag och brandstadga. Statsmakterna biträdde
därvid brandförsvarsutredningens förslag, att staten i viss utsträckning borde
bidraga till kommunernas engångskostnader för brandväsendet, nämligen i
vad anginge utgifter för inköp av motorbrandsprutor och brandslangar samt
för anläggande av branddammar. Därutöver medgavs att statsbidrag skulle
kunna utgå jämväl till uppförande av brandstationer. Då spörsmålet i vilken
utsträckning statsbidrag skulle utgå för brandförsvarets ordnande således
varit föremål för statsmakternas prövning så sent som vid 1944 års riksdag,
kunde statskontoret icke tillstyrka, att bidragsverksamlieten nu utvidgades
till att omfatta jämväl engångskostnader för anskaffande av brandbilar, helst
som statsverket härigenom skulle komma att påtaga sig utgifter av betydande
storleksordning.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
58
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
Yad angår anskaffningen av brandbilar anser jag mig på av statskontoret
anförda skäl icke böra tillstyrka, att statsbidrag skall utgå till bestridande
av kommunernas kostnader härför. Det är emellertid enligt min mening
önskvärt, att staten lämnar sin medverkan för att möjliggöra standardisering
och central upphandling av lämpliga bilchassier och utrustning m. m. för
brandbilar. Det torde få ankomma på riksbrandinspektören att i den mån
så visar sig erforderligt vidtaga åtgärder och framlägga förslag i sådant hänseende.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr G. Hallagård (I: 131)
och den andra inom andra kammaren av herr V. J. Mattsson m. fl. (II: 230),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta på sätt som civilförsvarsstyrelsen
föreslagit och för nästa budgetår anvisa medel för anskaffande av 152 brandbilar
för en beräknad kostnad av omkring 21 000 kronor per bil med tillsammans
3 192 000 kronor, varav sedermera 2 128 000 kronor komme att återgå till
statsverket.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen II: 230.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande för nästa budgetår
av ett anslag av 270 000 kronor till bidrag till kommuner för inköp av mötet rbrandsprutor.
I motionerna I: 131 och II: 230 har i anslutning till ett av civilförsvarsstyrelsen
framlagt förslag hemställts örn anvisande av medel för anskaffande av
brandbilar till kommuner. Utskottet anser sig icke böra i nuvarande läge tillstyrka
förslaget, vilket avstyrkts av statskontoret och icke heller upptagits
av departementschefen. Utskottet finner emellertid skäl föreligga, att frågan
örn användande av brandbilar för ordnande av kommunernas brandförsvar
göres till föremål för närmare övervägande. Därvid bör enligt utskottets mening
i första hand undersökas, i vad mån den hittills anskaffade brandmaterielen
kunnat nyttiggöras samt vilka behov av ytterligare materielanskaffning
som kunna föreligga. Örn undersökningen skulle föranleda därtill bör enligt
utskottets mening även tagas under förnyad prövning örn och i vilken utsträckning
staten bör lämna sin medverkan till en sådan anskaffning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna
I: 131 och II: 230, i vad de avse anslagsberäkningen, till
Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 270 000 kronor;
b) i anledning av motionerna I: 131 och II: 230, i vad de icke
behandlats under a) ovan, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet ovan anfört.
59:o) Bidrag till kommuner för inköp av brandslang. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 200—202) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 6.
59
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för inköp av brandslang
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationanslag av
380 000 kronor.
60:o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Kungl.
Maj:t har (punkt 73, s. 202 och 203) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr G. Lodenius m. fl.
(I: 130) och den andra inom andra kammaren av herr E. Johnsson i Skoglösa
m. fl. (II: 229), vari hemställts, att riksdagen måtte till bidrag till kommuner
för anläggande av branddammar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen I: 130.
Till bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer och anläggande
av branddammar hava för budgetåret 1944/45 i form av delanslag under
förslagsanslaget till Brandförsvaret anvisats 500 000 kronor, av vilket belopp
400 000 kronor avsetts för branddammar m. m. och 100 000 kronor för brandstationer.
För innevarande budgetår har till bidrag till kommuner för anläggande
av branddammar anvisats ett reservationsanslag av likaledes 400 000 kronor.
De grunder, enligt vilka statsbidrag utgå, regleras genom en av Kungl.
Majit den 13 oktober 1944 utfärdad kungörelse angående statsbidrag till
anläggande av branddammar (nr 696). Till branddammar kan statsbidrag
utgå med högst hälften av den beräknade kostnaden. Beträffande villkoren
i övrigt torde få hänvisas till kungörelsen.
I sin skrivelse den 5 november 1945 har civilförsvar sstyr elsen anmält, att
av förstnämnda anslag 1300 kronor tagits i anspråk för bestridande av
vissa tryckningskostnader. Ehuru under budgetåret 1944/45 ett stort antal
ansökningar örn statsbidrag beviljats, hade i övrigt icke någon utbetalning
hunnit verkställas, innan behållningen å anslaget vid utgången av budgetåret
överfördes till budgetutjämningsfonden. Anledningen härtill vore, att
enligt gällande kungörelser bidrag icke finge utbetalas, förrän vederbörande
byggnad eller anläggning blivit genom civilförsvarsstyrelsens försorg avsynad
och godkänd.
Styrelsen har hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1945/46 måtte anvisas 499 000 kronor, att av styrelsen disponeras för bidrag
till uppförande av brandstationer och anläggande av branddammar.
Civilförsvarsstyrelsen har vidare i skrivelsen den 27 oktober 1945 hemställt
örn anslag för nästa budgetår till bidrag till kommuner för anläggande
av branddammar.
60
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
I fråga om medelsbehovet för ändamålet erinrar styrelsen om sina hösten
1944 framlagda beräkningar, enligt vilka kostnaderna för skapande av de
vattenreserver, som erfordrades för att vattenbehovet för eldsläckningsändamål
skulle kunna anses tillgodosett på ett tillfredsställande sätt, kunde
uppskattas till 20 000 000 kronor. Ej minst ur beredskapssynpunkt vore
det önskvärt, att vattenreserverna iordningställdes så snart som möjligt.
Intill den 1 juli 1945 hade, fortsätter styrelsen, bidrag beviljats med
77 121 kronor för anläggande av branddammar. Därutöver förelåge hos
styrelsen i oktober 1945 ansökningar örn bidrag med omkring 250 000 kronor.
Ytterligare ansökningar örn statsbidrag vore att vänta inom den närmaste
tiden. Med utgångspunkt från vissa genom länsbrandinspektörerna införskaffade
uppgifter kunde behovet av branddammar och brandbrunnar numera
uppskattas till ett antal av omkring 4 500. Härtill komme enligt av luftskyddsinspektionen
tidigare företagen utredning uppdämningsarbeten till
ett antal av omkring 2 500.
Styrelsen hemställer att anslaget jämväl för nästa budgetår anvisas med
400 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande:
I propositionen 1944: 274 förutsattes, att branddammar i viss utsträckning
skulle komma till stånd såsom beredskapsarbeten. Förevarande anslag
är avsett att komma till användning för det fall att behovet av branddammar
bedömes böra, utan hänsyn till arbetsmarknadsläget, omedelbart
tillgodoses. På grund härav, och då i nuvarande läge uppförandet av brandstationer
i allmänhet torde få anses angelägnare än anläggandet av branddammar,
anser jag mig böra förorda att anslaget till branddammar, vilket
för innevarande budgetår anvisats med 400 000 kronor, för nästa budgetår
bestämmes till allenast 100 000 kronor. Någon medelsanvisning å tilläggsstat
för innevarande budgetår bör enligt min mening icke ske.
Utskottet finner anläggandet av branddammar vara en angelägenhet av stor
betydelse för brandförsvaret. Såsom civilförsvarsstyrelsen framhållit föreligger
ett mycket stort behov av dylika dammar; kostnaderna för skapande av
de vattenreserver som erfordras för att vattenbehovet för eldsläckningsändamål
skulle kunna anses tillgodosett på ett tillfredsställande sätt kunna enligt
styrelsen uppskattas till 20 miljoner kronor. Mot bakgrunden härav och under
hänsynstagande jämväl till det förhållandet, att de för ändamålet för budgetåret
1944/45 anvisade anslagsmedlen, 400 000 kronor, till största delen överförts
till budgetutjämningsfonden, finner utskottet önskvärt, att medel i större omfattning
än Kungl. Maj:t föreslagit för nästa budgetår stå till förfogande för
ifrågavarande ändamål. Utskottet har därvid icke förbisett, att anläggande av
branddammar förutsatts kunna komma till stånd såsom beredskapsarbeten.
Enligt utskottets mening bör emellertid medel å den ordinarie budgeten anvisas
i sådan omfattning, att angelägna byggnadsföretag kunna komma till utförande
utan att därvid hänsyn behöver tagas till de för anlitande av beredskapsmedel
gällande förutsättningarna. Utskottet har därför ansett sig böra
tillstyrka i motionerna I: 130 och II: 229 föreslagen ökning av förevarande anslag
till ett belopp av 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
61
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionerna 1:130 och II: 229, till Bidrag till kommuner
för anläggande av branddammar för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
61 :o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. Kungl.
Majit har (punkt 74, s. 204) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner
för uppförande av brandstationer för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 100 000 kronor.
De grunder, enligt vilka statsbidrag utgå, regleras genom en av Kungl.
Majit den 13 oktober 1944 utfärdad kungörelse angående statsbidrag till
uppförande av brandstationer (nr 697). Sådant statsbidrag kan utgå med
högst en tredjedel av kostnaden. Bidraget är dock maximerat till 6 000
kronor. Beträffande villkoren i övrigt torde få hänvisas till kungörelsen.
Civilförsvarsstyrelsen har anfört, att sammanlagda beloppet av de ansökningar
rörande statsbidrag till brandstationer, som ännu icke slutligt behandlats
av styrelsen, uppginge till omkring 170 000 kronor. Från länsbrandsinspektörerna
införskaffade uppgifter gåve vid handen, att för utbyggnaden
av rikets brandförsvar i enlighet med brandlagstiftningens principer erfordrades
uppförande av ytterligare 517 brandstationer. Enär genomsnittskostnaden
för dessa brandstationer torde utgöra omkring 20 000 kronor,
funnes skäl att vid beräknandet av det förefintliga medelsbehovet antaga,
att statsbidrag i regel bomme att utgå med maximalt belopp eller 6 000
kronor. Bå grundval av denna beräkning skulle sålunda det totala medelsbehovet
för här ifrågavarande ändamål utgöra i runt tal 3100 000 kronor.
Enligt civilförsvarsstyrelsens uppfattning kunde en ökning av antalet ansökningar
örn statsbidrag till uppförande av brandstationer förväntas. Styrelsen
ansåge sig dock böra föreslå, att anvisandet av de för ändamålet
erforderliga statsmedlen fördelades på fyra år. För nästa budgetår skulle
således erfordras 775 000 kronor eller avrundat 750000 kronor.
Departementschefen har ansett en utvidgad bidragsgivning till brandstationsanläggningar
böra komma till stånd för att möjliggöra bland annat, att
den för brandförsvaret anskaffade materielen erhåller tillfredsställande förvaring
och vård.
På av departementschefen anförda skäl finner sig utskottet böra tillstyrka
en ökad medelsanvisning under förevarande anslag. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för uppförande av
brandstationer för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
Utskottet.
62
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Diverse.
62:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 75 och 76,
s. 205) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom förslagsanslag för budgetåret 1946/47
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsy
byggnadernas delfond 196 000 kronor,
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond 722 000 kronor.
63:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 205) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av
Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 kronor.
64:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
Kungl. Majit har (punkt 78, s. 205—207) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 18 400 000 kronor. Den
postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran av
tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till
omkring 20 500 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har, med utgångspunkt från att frankoteckensförsäljningen
kommer att bliva i huvudsak oförändrad, beräknat ersättningen för
tjänsteförsändelser i allmänhet under budgetåret 1946/47 till 15 500 000 kronor,
motsvarande 14 % av den beräknade frankoteckensuppbörden. Ersättningen
för tjänstepost från kristidsorganen uppskattar styrelsen till 1 200 000 kronor
samt ersättningen för kristidsnämndernas tjänstepost till 1 300 000 kronor.
Enligt de preliminära beräkningarna skulle sålunda ersättningen för tjänsteförsändelser
för budgetåret 1946/47 kunna beräknas till (15 500 000 + 1 200 000
+ 1 300 000) 18 000 000 kronor.
Statskontoret har avgivit utlåtande i ärendet.
Departementschefen — som ansett att ett särskilt anslag för ersättning till
postverket för befordran av militärbrev med hänsyn till den ringa omfattningen
av militärbrevsbefordringen i fredstid icke längre erfordras, samt att
Statsutskottets utlåtande nr 6.
63
dylik ersättning i stället bör belasta anslaget till ersättning till postverket för
befordran av tjänsteförsändelser -—- har ej funnit anledning till erinran mot
generalpoststyrelsens beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår under
sistnämnda anslag.
Beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag, som skett under
hänsynstagande till en väntad successiv minskning av kristidsorganens och kristidsnämndernas
verksamhet, har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 18 000 000 kronor.
65:o) Ersättning till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 207 och 208) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för bestyret med
statsskatteuppbörden för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 1 600 000 kronor.
66:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser
i ransoneringsärenden. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
80, s. 208) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran av
enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
67:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 81, s. 208—210) och under erinran, att samma belopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 200 000
kronor.
68:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 82, s. 210 och 211) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra besiktningar av luftfartyg m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 kronor.
69:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 83, s. 211) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa
internationella sammanslutningar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
Utskottet.
64
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 15 000 kronor.
Den höjning av anslaget, som föreslås för nästa budgetår, är betingad av
förväntat ökat deltagande från svensk sida i internationella konferenser m. m.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
70:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 211 och 212) och under erinran, att anslaget
å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 175 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
250 000 kronor.
71:o) Planering av allmänna arbeten. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 85, s. 212) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.
72:o) Extra utgifter. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 86 och 87, s. 212 och 213)
och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 40 000 kronor,
b) till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ett
förslagsanslag av 2 200 kronor.
73:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Kristillägg.
Provisoriskt lönetillägg. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
88—90, s. 213) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
10 600 kronor,
b) till Kristillägg 1 700 000 kronor,
c) till Provisoriskt lönetillägg 1 000 000 kronor.
Stockholm den 5 april 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
65
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Larsson,
Andrén, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson,
Gustaf Iwar Anderson, Berling och Gustav Emil Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i
Stockholm, Falla, Rubbestad, Andersson i Malmö, Wallentheim, Pettersson i Dahl,
Viklund, Malmborg i Skövde, Åkerström och Petterson i Degerfors;
dock att
vid behandlingen av punkterna 20:o)—73:o) herr Thäpper deltagit i stället för
herr Viklund.
Reservationer:
1) vid punkten 10:o) (Nyanläggning av ödebygdsvägar) av lierrar Bäckström,
Viklund och Åkerström, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka höjning
av ifrågavarande anslag till 3 500 000 kronor och alltså hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionen II: 123 samt med bifall till motionerna I: 126 och
II: 234, i vad motionerna avse förevarande anslag, till Nyanläggning
av ödebygdsvägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 3 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
2)
vid punkten 20:o) (Stensättning av vägar) av herr Falla.
Bihang till riksdagens protokoll 1946.
6 sami.
Nr 6.
rån 4G f>
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946147 und s. 1 i texten