Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående statsbidrag till yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad m. m. jämte i ämnet väckt motion.
1946-03-26 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:65, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående statsbidrag till yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad m. m. jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande nr 65.
Nr 65.
Ankom till riksdagens kansli den 26 mars 1946 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående
statsbidrag till yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad
m. m. jämte i ämnet väckt motion.
(2:a avd.)
I propositionen nr 8 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1946, föreslagit
riksdagen att medgiva, att statsbidrag må utgå till inrättande och
drift av sjömansskolor i huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen för
ecklesiastikdepartementet i nämnda statsrådsprotokoll förordat.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit vidare under åttonde huvudtiteln
(punkt 258, s. 506) föreslagit riksdagen att dels till Anskaffande av fasta
fartygsbibliotek för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av
10 000 kronor, dels ock såsom Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar J. W. Johnsson i Stockholm och II. Hallén väckt motion
(II: 162), vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att för nästa
budgetår 10 000 kronor anvisas såsom särskilt anslag att ställas till förfogande
åt svenska kyrkans sjömans vårdsstyrelses utskott för sjömans vård i
hemlandet att användas i första hand till studiecirkel- och instruktörsverksamhet
bland sjömän.
I. Sjöfolkets yrkesutbildning.
Kungl. Maj:ts förslag grundas på ett av särskilda sakkunniga för utredning
rörande sjöfolkets bildningsfråga den 20 februari 1945 avgivet betänkande
med utredning och förslag angående utbildning av sjöfolk av manskapsgrad
samt åtgärder till höjande av sjöfolkets allmänna och medborgerliga
bildning (SOU 1945: 5).
Behovet av yrkesutbildning.
Den förebragta utredningen synes ge vid handen, framhåller departementschefen,
att det föreligger ett starkt behov av att en organiserad yrkes
-
Statsutskottets utlåtande nr 65.
5
utbildning för sjömän av manskapsgrad kommer till stånd genom det allmännas
försorg. Departementschefen anför vidare följande.
Sjöfarten är av vårt lands viktigare näringsgrenar, som ger sysselsättning
åt en sjömanskår av betydande storlek. Enligt 1940 års allmänna folkräkning
redovisades såsom sjömän 25 168 personer, varav 7 420 utgjordes av
befäl (fartygsbefälhavare, styrmän och maskinbefäl), 13 060 av däcksmanskap
och 2 327 av eldare. Härtill kommer maskinmanskap i övrigt till ett
antal av drygt 1 000. Dessa siffror, som icke omfatta fiskerinäringen, lotsoch
fyrväsendet, kanal- och hamnväsendet eller bärgningsverksamheten, äro
givetvis i viss mån påverkade av kriget i sänkande riktning men ge likväl
ett begrepp örn sjömanskårens storlek. Sjömansyrkets kvalificerade art behöver
icke närmare framhållas. Utvecklingen har här som annorstädes gått
i riktning mot en allt längre driven specialisering. Fartygets skötsel kräver
i allt större utsträckning speciella yrkeskunskaper och -färdigheter. Det är
därför naturligt, att behovet av särskilda anordningar för yrkesutbildning för
sjöfolk med tiden vuxit sig starkare. Kravet på åtgärder från det allmännas
sida synes nu icke längre låta sig avvisas. Jag anser mig därför i likhet med de
sakkunniga böra tillstyrka, att sådana åtgärder nu vidtagas.
I fråga örn inlemmandet av yrkesutbildningen för sjöfolk av manskapsgrad
i det befintliga undervisningssystemet ansluter jag mig till de sakkunnigas
förslag, att detta bör ske genom anknytning till den kommunala yrkesundervisningen
eller till centrala verkstadsskolor. Jag kan således icke finna, att
tillräckliga skäl anförts för en anslutning av ifrågavarande yrkesutbildning till
folkhögskolorna, vilka sedan gammalt haft och alltjämt böra ha en annan
huvuduppgift i folkbildningens tjänst.
Yrkesutbildningen för sjöfolk torde böra stå under inseende av överstyrelsen
för yrkesutbildning.
Kurser för däcks- och maskinpersonal.
De sakkunniga erinra, hurusom den moderna yrkesutbildningen bygger på
växelverkan mellan teori och praktik. Med beaktande härav föreslå de — förutom
viss förpraktik för inträde i yrkesskolan — att sjömansutbildningen fördelas
på två perioder med tillräckligt uppehåll emellan för att den, som önskar
förkovra sina färdigheter utöver en grundläggande kurs, skall hinna förvärva
erforderlig praktik till sjöss för deltagande i en efterföljande påbyggnadskurs.
För den grundläggande kursen (lägre kursen) och påbyggnadskursen (högre
kursen) föreslå de sakkunniga följande, för utbildning av däckspersonal respektive
maskinpersonal avsedda kursplaner:
Däckspersonal.
Lägre kurs örn 12 veckor: sjömanskap 48 timmar, sjömansslöjd
120 timmar, båtkunskap (livbåtsövningar) 48 timmar, materielvård och
varukännedom 84 timmar, matematik 60 timmar, författningskunskap 36
timmar, engelska språket 30 timmar, ämne eller ämnen efter fritt val (föreläsningar)
12 timmar, personlig hygien och hälsolära samt första hjälp vid
olycksfall 24 timmar, simning och livräddning 18 timmar, gymnastik 24 timmar;
tillhopa 504 timmar motsvarande 42 timmar i veckan.
6
Statsutskottets utlåtande nr 65.
Högre kurs om 8 veckor: navigation och sjömanskap 68 timmar,
sjömansslöjd 48 timmar, matematik 48 timmar, författningskunskap 32 timmar,
svenska språket 48 timmar, ämne eller ämnen efter fritt val (föreläsningar)
12 timmar, personlig hygien och hälsolära samt första hjälp vid olycksfall
20 timmar, simning och livräddning 12 timmar samt gymnastik 16 timmar;
tillhopa 304 timmar motsvarande 38 timmar i veckan.
Maskinpersonal.
Lägre kurs om 12 veckor: maskinkunskap (inberäknat materielvård
och varukännedom) 72 timmar, praktiskt arbete 180 timmar, båtkunskap
(livbåtsövningar) 48 timmar, matematik 60 timmar, författningskunskap 36
timmar, engelska språket 30 timmar, ämne eller ämnen efter fritt val (föreläsningar)
12 timmar, personlig hygien och hälsolära samt första hjälp vid olycksfall
24 timmar, simning och livräddning 18 timmar, gymnastik 24 timmar;
tillhopa 504 timmar motsvarande 42 timmar i veckan.
Högre kurs örn 8 veckor: maskinkunskap (läskurs) 40 timmar,
maskinkunskap, praktiskt arbete 104 timmar, matematik 48 timmar, författningskunskap
24 timmar, svenska språket 32 timmar, ämne eller ämnen efter
fritt val (föreläsningar) 12 timmar, personlig hygien och hälsolära samt första
hjälp vid olycksfall 16 timmar, simning och livräddning 12 timmar, gymnastik
16 timmar; tillhopa 304 timmar motsvarande 38 timmar i veckan.
De sakkunniga förutsätta, att överstyrelsen för yrkesutbildning skall äga
befogenhet att vidtaga de ändringar i kursplanerna, som må befinnas lämpliga
efter vunnen praktisk erfarenhet rörande desamma.
För att de för verksamheten erforderliga lokalerna skola kunna i tillräcklig
utsträckning utnyttjas och med hänsyn till erforderlig lärarpersonal
har det synts de sakkunniga nödvändigt att räkna med kontinuerliga kurser
under hela året med uppehåll endast under viss del av sommaren samt
omkring jul och nyår. Tyngdpunkten av verksamheten måste emellertid
enligt de sakkunniga — med hänsyn till rådande säsongarbetslöshet inom
sjömansyrket under månaderna januari—mars och in i april — under alla
förhållanden tänkas förlagd till dessa månader. De sakkunniga ha därför
räknat med att vid skolor av ifrågavarande slag skall under nämnda månader
pågå undervisning i tre parallellavdelningar för vardera däcks- och
maskinpersonalen, varje avdelning med 15 deltagare; under övriga delar av
året har elevtillströmningen ansetts åtminstone icke såsom regel bli av den
omfattning, att en uppdelning av eleverna på olika avdelningar blir erforderlig.
Vad nyss sagts, gäller om den lägre kursen. Vad den högre kursen
beträffar, ha kurser av detta slag synts de sakkunniga böra beräknas till
allenast en per skola och år för vardera däcks- och maskinpersonalen och av
motsvarande skäl som nyss nämnts förläggas till årets första månader. Även
sådan kurs har beräknats för 15 deltagare.
De sakkunniga anse en viss förpraktik i allmänhet erforderlig för deltagande
i undervisningen. I sådant hänseende förorda de ett års föregående sjötjänst
Statsutskottets utlåtande nr 65.
7
såsom villkor för ett första deltagande i undervisningen. Förslaget, att undervisningen
skall uppdelas i två särskilda kurser för vardera yrkesgrenen har
— som nämnts — till syfte att vederbörande skola beredas tillfälle att under
mellantiden förskaffa sig ökad praktik till sjöss.
I remissyttrandena har de sakkunnigas förslag blivit föremål för delade
meningar, särskilt beträffande frågan örn kursernas uppdelning på en lägre
och en högre kurs samt beträffande frågan örn förpraktik.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ha delade meningar gjort sig
gällande framför allt med avseende på frågan, huruvida ett års sjötjänst skall
uppställas såsom villkor för inträde i sjömansskola, samt angående spörsmålet,
huruvida det kan vara lämpligt med en uppdelning av utbildningen på en lägre,
grundläggande kurs av 12 veckors längd och en högre påbyggnadskurs om
8 veckor.
Enighet synes däremot i stort sett råda därom, att en fullständig sjömansutbildning
icke bör omfatta kortare tid än sammanlagt omkring fem månader,
d. v. s. cirka 20 veckor. Jag ansluter mig för egen del till denna uppfattning.
Förutnämnda två spörsmål, varom meningarna delat sig, ha uppenbarligen
ett visst samband med varandra. De sakkunniga ha grundat sitt förslag i båda
dessa avseenden på den i och för sig riktiga principen, att teori och praktik
böra få tillfälle till växelverkan. En yrkesundervisning, som bygger på föregående
praktik, får förutsättas bli effektivare än en utbildning, som grundas
uteslutande på teoretiskt kunskapsinhämtande. Från denna utgångspunkt förorda
de sakkunniga dels uppställande av krav på ett års föregående sjötjänst
för tillträde till sjömansskolans lägre kurs — dock med dispensmöjlighet —
dels ock en uppdelning av undervisningen i en lägre och en högre kurs i syfte
att bereda deltagare i den förra tillfälle att före genomgången av den senare
förskaffa sig ytterligare praktik till sjöss. Sådan ytterligare praktik skulle dock
icke vara obligatorisk för tillträde till påbyggnadskursen.
De organisationer inom sjöfartens område, vilka opponerat sig mot förslaget
om en uppdelning av utbildningen på två kurser — redarföreningarna, maskinbefälsförbundet
och svenska sjöfolksförbundet — synas ha gjort detta främst
med hänsyn till att de betvivla, att de som genomgått en lägre kurs och därefter
gått till sjöss, skulle i någon större utsträckning komma att utnyttja
möjligheten att genomgå en fortsättningskurs. Samma synpunkt anlägges av
styrelsen för Göteborgs stads yrkesskolor. Redareföreningarna hålla dessutom
för sannolikt, att icke ens den lägre kursen skulle komma att i någon större
utsträckning frekventeras av ungdom med föregående sjötjänst. Svenska sjöfolksförbundet
och Sveriges fartygsbefälhavareförening m. fl. åter anse det
välbetänkt att uppställa fordran på viss förpraktik. Överstyrelsen för yrkesutbildning
har tillstyrkt de sakkunnigas förslag, medan kommerskollegium
funnit övervägande skäl tala för att kravet på sjötjänst för tillträde till utbildningen
borde bortfalla samt i fråga örn utbildningens uppdelning ansett, att
försök borde göras med en dylik i avbidan på närmare erfarenhet, huruvida
icke — vilket kollegium holle för sannolikt — skälen för en sammanslagning
framdeles skulle befinnas vara övervägande.
För egen del är jag av deli uppfattningen, att den yrkesutbildning, som nu
anordnas, i första hand och så långt förhållandena möjliggöra bör avse redan
yrkesutövande sjömän, åtminstone till en början. Med hänsyn härtill finner
8
Statsutskottets utlåtande nr 65.
jag övervägande skäl tala för att dessa yrkesmän böra erhålla företräde
till deltagande i de teoretiska yrkesutbildningskurserna framför övriga sökande.
Med beaktande av vad kommerskollegium m. fl. remissinstanser anfört anser
jag dock, att företrädesrätt icke bör föranleda att ett formellt krav på viss förpraktik
uppställes såsom villkor för inträde i sjömansskola.
Beträffande frågan om utbildningens uppdelning på tvenne kurser har jag
funnit, att goda skäl anförts både för en uppdelning och för en sammanslagning.
Jag delar den av kommerskollegium uttalade åsikten, att man här bör
pröva sig fram och låta erfarenheten utvisa, vilken väg som må befinnas vara
den bästa. Måhända kommer det att befinnas, att de båda systemen låta sig
förenas. Tills vidare synas alltså kursplaner böra fastställas för såväl en lägre
som en högre kurs men med möjligheter öppna för dem som så önska att — om
anslutningen blir tillräckligt stor — genomgå den högre kursen i en följd efter
godkänd genomgång av den lägre. Sådan möjlighet torde i första hand böra
beredas dem, som kunna åberopa föregående sjötjänst. Å andra sidan torde,
i varje fall under försökstiden, tillfälle böra beredas dem, som så önska, att
mellan den lägre och den högre kursen praktisera till sjöss; detta gäller framför
allt dem, som icke förskaffat sig förpraktik före inträdet i begynnelsekursen. —
Sedan någon tids erfarenhet vunnits rörande den lämpligaste kursorganisationen,
torde de ändringar, som må finnas påkallade, få vidtagas.
Beträffande kursernas förläggning till olika tider av året biträder jag de
sakkunnigas förslag, att kursverksamheten bör pågå hela året med lämpliga
uppehåll på sommaren samt vid jul och nyår men med tyngdpunkten förlagd
till årets första månader. Skolornas maximi-kapacitet torde i enlighet med vad
överstyrelsen för yrkesutbildning anfört böra beräknas för tre parallellavdelningar
av envar av de grundläggande kurserna för däcks- och maskinpersonal
med 15 deltagare per avdelning. Samtidigt därmed bör en påbyggnadskurs
av vartdera slaget kunna pågå, likaledes med 15 deltagare. Såsom de sakkunniga
framhållit lärer man böra räkna med, att skolornas iulia kapacitet
kommer att utnyttjas endast under årets första månader. Under årets övriga
månader torde endast en kurs av vartdera slaget komma att pågå. Överstyrelsen
för yrkesutbildning bör dock äga befogenhet att inom ramen för skolans
kapacitet medgiva anordnande av ytterligare kurser jämväl under sistnämnda
tid. — I detta sammanhang vill jag framhålla, att hinder icke bör möta att
organisera en skola på annat sätt än vad jag sålunda angivit, därest vägande
skäl därtill förebragts. Den av de sakkunniga föreslagna organisationen bör
enligt min mening endast betraktas såsom en lämplig normaltyp.
Vad slutligen angår själva kursplanerna, har de sakkunnigas förslag i stort sett
godtagits av de h örd a myn (ligh et erna och organisationerna. Av redogörelsen i
det föregående framgår, att vissa detaljanmärkningar riktats mot desamma.
För egen del har jag funnit de sakkunnigas förslag i huvudsak godtagbart.
Överstyrelsen för yrkesutbildning torde böra äga befogenhet att vidtaga de
ändringar i kursplanerna, som må befinnas ändamålsenliga.
Kurser för kökspersonal.
De sakkunniga föreslå, att de fullständiga sjömansskolorna organiseras
med en särskild avdelning för utbildning av skeppskockar. Denna utbildningslinje
bör enligt sakkunnigförslaget organiseras olika för nybörjare och
icke-nybörjare. För de förra förordas en kurs om 34 veckor, för de senare
en »lägre» kurs örn 12 veckor och en »högre» örn 8 veckor.
9
Statsutskottets utlåtande nr 65.
Nybörjarkursen är beräknad för 12 deltagare och avses skola anordnas under
tiden mars—december med uppehåll en månad under sommaren. Den »lägre»
kursen avses skola rymma 24 deltagare i två avdelningar med 12 elever i varje
och förläggas till januari—april, parallellt med vissa övriga sjömanskurser
under samma tid. Den »högre» kursen örn 8 veckor, likaledes med 12 deltagare,
avses skola infalla under månaderna januari—mars.
I remissyttrandena uttalas tvekan angående lämpligheten av en uppdelning
av kurserna för icke-nybörjare.
Departementschefen anför bland annat följande.
Beträffande kursplanerna tillstyrker jag de sakkunnigas förslag angående
anordnande av en nybörjarkurs av 34 veckors längd. Mera tveksamt förefaller
det vara, huruvida det kan vara befogat med två kurser, en högre och en lägre,
för icke-nybörjare. Jag har dock icke ansett mig böra motsätta mig, att försök
göras med två dylika kurser på sätt de sakkunniga föreslagit. I likhet med
kommerskollegium utgår jag ifrån, att den som genomgått nybörjarkurs, skall
kunna direkt genomgå den »högre» kursen för icke-nybörjare. I fråga örn
kursernas förläggning till tiden har jag icke funnit anledning till erinran mot
de sakkunnigas förslag.
Statsbidrag.
De sakkunniga framhålla, att staten bör fastställa vissa statsbidragsgrunder,
varemot initiativet till inrättande av sjömansskolor i de enskilda fallen
skulle ankomma på huvudmannen för kommunal yrkesutbildningsanstalt
eller central verkstadsskola.
Beträffande statsbidragets storlek förorda de sakkunniga tillämpande i
huvudsak av de grunder som gälla för statsbidrag till centrala verkstadsskolor.
I fråga om engångskostnaderna för inrättande av sjömansskolor
innebär de sakkunnigas förslag alltså, att statsbidrag skulle utgå
dels till anskaffande av undervisningslokaler och lokaler för administration
m. m. med belopp, motsvarande hälften av de kostnader för lokalernas
uppförande eller förvärvande, som befinnas skäliga; i nämnda belopp inräknas
icke kostnader för tomt eller framdragande av ledningar till tomtgränsen;
dels till anskaffande av den första uppsättningen av sådan stadigvarande
undervisningsmateriel, som prövas erforderlig, med nio tiondelar av de
styrkta kostnaderna;
dels ock till anskaffande av inventarier och inredning för undervisningslokaler
med belopp, som Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma i samband med
beslut örn statsbidrag till anskaffande av dylika lokaler, dock högst med
hälften av de styrkta kostnaderna.
Kostnaderna för inrättande av en fullständig sjömansskola med den av
de sakkunniga förordade organisationen beräkna de sakkunniga — med utgångspunkt
från förhållandena i Stockholm — till 539 000 kronor. Härav
skulle med tillämpning av nämnda statsbidragsgrunder på staten falla
327 200 kronor och på huvudmannen 211 800 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande nr 65.
De sakkunniga framhålla vidare, att sjömansskolornas tilltänkta karaktär
av riksskolor kunde ha motiverat statsbidrag enligt för huvudmännen
förmånligare grunder än de förordade, om icke särskild anledning förelåge
för vissa kommuner att påtaga sig relativt avsevärda kostnader för utbildningen.
Uppenbarligen vore detta fallet med sådana större städer, som åtnjöte
väsentliga fördelar i skatteinkomsthänseende av sjöfarten.
Överstyrelsen för yrkesutbildning och statskontoret ha tillstyrkt de sakkunnigas
förslag till statsbidrag, såvitt angår engångskostnaderna.
I fråga om driftkostnaderna förorda de sakkunniga, att statsbidrag
skall utgå med hela lönekostnaden och i övrigt enligt för centrala
verkstadsskolor gällande grunder. Arvode till föreståndaren beräknas till
3 000 kronor. Beträffande lönekostnaderna föreslås, att Kungl. Maj:t skall
äga fastställa löne- och statsbidragsbestämmelser.
Lärarbehovet ha de sakkunniga beräknat sålunda: 1 årsanställd lärare i
sjömanskap, sjömansslöjd, matematik, navigation och båtkunskap, 2 under
tre månader anställda lärare i samma ämnen, 1 årsanställd lärare i maskinkunskap
(teoretisk och praktisk), 1 under tre månader anställd lärare och
erforderligt antal timlärare i sistnämnda ämne, 1 årsanställd lärare i matlagning
m. m., 1 under tre månader anställd lärare i sistnämnda ämne, timlärare i
yrkesräkning m. m. för kockpersonalen samt vidare erforderligt antal timlärare
i matematik, svenska och engelska språken, författningskunskap, hygien, simning
och livräddning, gymnastik, vartill kommer erforderligt antal föreläsare
i hygien och allmänna ämnen.
De sakkunniga beräkna årskostnaderna för driften av en fullständig sjömansskola
i Stockholm med av de sakkunniga förordad organisation till i
runt tal 94 300 kronor, varav i statsbidrag skulle komma att utgå 59 300
kronor medan huvudmannens andel skulle bli 35 000 kronor.
Statskontoret och riksräkemkapsverket ha riktat erinringar mot förslaget,
i vad avser bestämmandet av löneförmånerna för lärarpersonalen och statsbidrag
till lönekostnaderna.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
För den lägre yrkesundervisning, vartill bidrag utgå från anslag under
åttonde huvudtiteln, gälla i huvudsak två olika statsbidragssystem. Enligt det
ena av dessa, vilket avser den kommunala och enskilda yrkesundervisningen,
utgår statsbidrag till avlöning åt rektor och övriga lärare med vissa belopp
per undervisningstimme — för närvarande 2 kronor 35 öre vid flertalet skoltyper
— samt med ett procentuellt bidrag — för närvarande hälften och i
undantagsfall intill två tredjedelar — till undervisningsmateriel. Det andra
statsbidragssystemet är det, som gäller för centrala verkstadsskolor. Dessa
åtnjuta statsbidrag enligt väsentligt förmånligare grunder än de, som gälla
för kommunala yrkesskolor i allmänhet. Grunden till de centrala verkstadsskolornas
mera gynnade ställning i statsbidragshänseende är den, att dessa
skolor äro avsedda för sådan ungdom inom geografiskt vidsträckta områden,
i regel landstingsområden, för vars yrkesutbildning icke är sörjt eller ansetts
11
Statsutskottets utlåtande nr 65.
böra sörjas genom primärkommuners eller enskilda industriföretags initiativ.
Beträffande de sjömansskolor, varom nu är fråga, är avsikten den, att de icke
skola få ett lokalt begränsat rekryteringsområde utan vara öppna för ungdom
från hela landet. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga ansett rimligt, att
statsbidrag må utgå enligt gynnsammare grunder än de, som gälla för den
lokala yrkesundervisningen, och i stället förordat, att statsbidrag skulle utmätas
i huvudsak enligt de för centrala verkstadsskolor gällande föreskrifterna. Jag
har för egen del funnit de sakkunnigas motivering för detta förslag bärande
och tillstyrker i princip, att sistnämnda föreskrifter läggas till grund för bestämmandet
av storleken av statens bidrag till sjömansskolor. Såsom närmare torde
framgå av det följande, synas dock modifikationer i vissa avseenden erforder
llsl’fråga
om statsbidrag till engångskostnader biträder jag i likhet med statskontoret
de sakkunnigas förslag, vilket innebär tillämpande av samma grunder
för statsbidrag, som gälla för centrala verkstadsskolor. Härvid förutsätter
jag i likhet med statskontoret, att lokaler och materiel vid den yrkesundervisningsanstalt,
till vilken sjömansavdelningen anslutes, i största möjliga omfattliing
utnyttjas även för nämnda avdelning, sa att anordnande av nya lokaler
och anskaffande av ny materiel så långt som möjligt undvikes. Största varsamhet
synes vidare vara av nöden i fråga örn anskaffande av dyrbar askadnmgsmateriel.
Härvid böra exempelvis beaktas förefintliga möjligheter att utnyttja
navigationsskolornas resurser, i den mån sådan skola finnes å orten.
Enär de sakkunniga i första hand tänkt sig sjömansskolorna förlagda till
vissa större städer med under normala förhållanden goda inackorderingsmöjligheter,
ha de ansett elevinternat som regel icke erforderliga, särskilt som de
förutsatt, att eleverna skulle få tillfälle till billiga maltider pa skolan i samband
med skeppskockutbildningen. De sakkunniga ha likväl förutsatt, att möjligheter
skola föreligga för Kungl. Majit att, därest anordnandet av elevinternat
med hänsyn till lokala förhållanden skulle finnas erforderligt, medgiva statsbidrag
därtill enligt för elevinternat vid centrala verkstadsskolor gällande grunder.
Jag instämmer för egen del i vad de sakkunniga sålunda anfört.
Beträffande frågan om statsbidrag till årliga driftkostnader av olika slag tillstyrker
jag i likhet med statskontoret de sakkunnigas förslag utom i vad angår
statsbidrag till rektorsarvode och lärarlöner. Det synes visserligen skäligt, att
något statsbidrag må utgå till särskilt arvode at den lärare, som förordnas till
föreståndare för fullständig sjömansskola; jag anser mig dock icke kunna tillstyrka
ett högre statsbidrag än 1 800 kronor för år. Såsom av den förut lämnade
redogörelsen framgår, innebär de sakkunnigas förslag ett statsbidrag av
3 000 kronor för år. Vad angår lärarlönerna i övrigt, synes det av tekniska
skäl icke möjligt att direkt tillämpa statsbidragsbestämmelserna för centrala
verkstadsskolor. Därtill kommer att de kursplaner, jag i det föregående förordat,
endast äro avsedda att till en början tillämpas försöksvis. Med hänsyn
härtill och till vad statskontoret i ämnet anfört, torde statsbidraget till lärarlöner
tills vidare böra utgå efter samma grunder som bestämts för den s. k.
kvarnskolan i Mariestad, d. v. s. med belopp, motsvarande hela avlöningskostnaden,
dock högst 50 procent utöver vad som i sådant hänseende skolat
utgå enligt bestämmelserna i kungörelsen den 4 november 1921 (nr 705) angående
statsunderstöd till kommunala och enskilda skolor för yrkesundervisning.
Staten torde alltså, på sätt jag i det föregående förordat, böra understödja
anordnandet av yrkesutbildning för sjöfolk av manskapsgrad genom ett system
12
Statsutskottets utlåtande nr 65.
med statsbidrag. Initiativ till upprättandet av de särskilda sjömansskolorna
åter får ankomma på skolornas blivande huvudmän. Härvid förutsätta, att
Kungl. Majit i de enskilda fallen på ansökan av vederbörande medgiver inrättandet
av statsunderstödd sjömansskola och beslutar rörande statsbidrag till
engångskostnaderna.
De statsbidragsgrunder, varom i det föregående varit fråga, ha avsett egentliga
sjömansskolor, vilka skola vara öppna för elever från hela riket. I detta
sammanhang vill jag erinra örn de möjligheter att tillgodose ett mera lokalt
behov av sjöfolksutbildning, som numera föreligga genom den Kungl. Majit av
riksdagen tillagda befogenheten att efter prövning i varje särskilt fall medgiva
understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning jämväl till utbildning
i andra yrken än sådana, som äro att hänföra till hantverk, industri, handel
eller husligt arbete.
Antalet erforderliga sjömansskolor.
De sakkunniga ha räknat med en normal nyrekrytering till sjömansyrket
av omkring 3 000 sjömän örn året. Emellertid förelåge grundad anledning
att antaga, att deltagarantalet icke kunde förväntas bli alltför stort, om
icke någon direkt och påtaglig fördel därav stöde att vinna för vederbörande.
Härvid syntes icke återstå annan utväg än överenskommelse avtalsvägen
mellan vederbörande fackorganisationer.
De sakkunniga förklara sig hålla bestämt före att, för att syftet med de
föreslagna åtgärderna skulle kunna nås fullt ut, en sådan överenskommelse
mellan fackorganisationerna måste komma till stånd.
En fullständig skola enligt de sakkunnigas förslag skulle i överensstämmelse
med det tidigare anförda för varje ar lämna plats för 90 elever av kategorien
däckspersonal, lika många av maskinpersonalen, 48 av kökspersonalen, eller
sålunda för tillhopa 228 elever av samtliga kategorier varje år.
De sakkunniga beräkna, att fyra fullständiga sjömansskolor skola visa sig
erforderliga. I första hand ha de sakkunniga därvid räknat med Stockholm,
Göteborg, Hälsingborg och Kalmar såsom lämpliga förläggningsorter. Örn
alla fyra skolorna komme till stånd, skulle plats beredas för 912 elever per år,
vilket antal väl icke skulle täcka det teoretiska behovet men syntes de sakkunniga
motsvara det praktiska behovet under normala förhållanden under
förutsättning, att intresset för saken från vederbörande fackorganisationers
sida medförde sådan överenskommelse som nyss nämnts
I flera av remissyttrandena understrykes önskvärdheten av att ett avtal
kommer till stand rörande fördelar för dem som genomgått ifrågavarande
yrkesutbildning.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
. De sakkunniga samt flera av de myndigheter och organisationer, som yttrat
sig i ärendet, ha med styrka framhållit, att de utbildningsmöjligheter, som äro
avsedda att tillskapas genom ifrågavarande åtgärder, icke torde komma att
röna avsedd efterfrågan, med mindre ett avtal — eller eventuellt en lagstiftning
— kommer till stånd, varigenom fullgjord yrkesutbildning förbindes med
Statsutskottets utlåtande nr 65.
13
vissa förmåner vid arbetsanställning inom sjöfarten. Frågan om eventuell lagstiftning
i ämnet lämnar jag i detta sammanhang å sido. Däremot finner jag
angeläget understryka önskvärdheten av att frivilliga överenskommelser av
angiven innebörd komma till stånd.
Det är enligt min mening icke lämpligt att i förväg fastlåsa sjömansskolorganisationen
inom en begränsad yttre ram. Därest anställningsvillkoren för
yrkesutbildade sjömän avtalsmässigt regleras på sätt jag antytt, förefaller det
icke osannolikt, att utbildningsanstalter erfordras i större omfattning än vad
de sakkunniga angivit såsom troligt. Det torde få ankomma på Kungl. Majit
att avgöra, på vilka orter och till vilket antal sjömansskolor må komma till
stånd. Givet är, att varsamhet därvid bör iakttagas i syfte att förhindra
utbyggandet av en överdimensionerad organisation. En viktig synpunkt är
även, att olika landsdelars utbildningsbehov tillgodoses så rättvist som möjligt.
Jag vill i detta sammanhang nämna, att stadsfullmäktige i Stockholm,
Göteborg, Hälsingborg och Kalmar tillstyrkt eller lämnat utan erinran de
sakkunnigas förslag i vad det avser skolornas förläggning, men att starkt
intresse för att få sjömansskola förlagd till hemkommunen anmälts även av
Malmö, Oskarshamn och Sundsvall. Vidare har länsstyrelsen i Karlskrona —
under framhållande dels av den erfarenhet inom förevarande utbildningsområde,
som förefinnes inom örlogsflottan, dels hurusom viss båtmateriel och
undervisningsmateriel inom flottan kunde utnyttjas för utbildningen — ifrågasatt
såsom förläggningsplatser för sjömansskolor — förutom Stockholm och
Göteborg — jämväl Karlskrona samt möjligen Malmö och Härnösand. Länsstyrelsen
i Gävleborgs län anser det böra undersökas, i vad mån en sjömansskola
för sjöfolket i nedre Norrland kan inrättas vid länets landstings centrala
verkstadsskola i Tönshammar invid Söderhamn eller å annan plats inom nedre
Norrland. Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse ger uttryck för en liknande
ståndpunkt. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser det vara i hög grad
önskvärt, att en av skolorna förlägges till Norrland och föreslår, att möjligheterna
härför närmare undersökas. — För egen del är jag icke beredd att nu
taga ställning till frågan, på vilka orter sjömansutbildning bör komma till
stånd. Såsom jag förut framhållit, torde Kungl. Majit framdeles få fatta beslut
härom.
Särskild yrkesutbildning för d en mindre
sjöfarten och fisket.
De sakkunniga ha tillstyrkt en i samråd med dem gjord framställning
från Göteborgs och Bohus läns landstings finansberedning, vari hemställts,
att verkstadsskolan i Lysekil för arbetslös ungdom måtte omorganiseras till
en särskild yrkesskola för den mindre sjöfarten och fisket samt för båtbyggare.
Fullständiga kursplaner härför lia uppgjorts.
Fiskarenas yrkesorganisationer, fiskeriintendenterna och lantbruksstyrelsen
ha emellertid riktat starka erinringar mot ifrågavarande förslag. Departementschefen
har med hänsyn härtill icke ansett sig böra ifrågasätta ett
genomförande av förslaget. Med anledning av i vissa remissyttranden uttalade
önskemål örn en förnyad utredning rörande anordnandet av yrkesutbildning
för fiskare har departementschefen erinrat, att en sådan utredning
nyligen igångsatts inom jordbruksdepartementet. Det förefölle icke ute
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 65.
Utskottet.
slutet, framhåller departementschefen, att verkstadsskolan i Lysekil framdeles
skulle kunna i någon form inlemmas i den kursorganisation, som kunde
komma att bli resultatet av denna utredning.
Anslagsberäkningar.
Beträffande statsbidrag till engångskostnader och driftkostnader
för nästa budgetår har departementschefen anfört följande.
Jag har i det föregående i huvudsak tillstyrkt de sakkunnigas förslag till
grunder för statsbidrag till sjömansskolor. Emellertid har jag icke ansett tillrådligt
att begränsa skolorganisationens yttre omfattning. Anslagsbehovet låter
sig med hänsyn härtill icke exakt beräkna. Vad särskilt angår nästa budgetår,
kan det icke nu förutsägas, på vilka orter och i vilken omfattning sjömansskolor
kunna komma att under året vara i verksamhet. Även om det får anses
angeläget att yrkesutbildningen för sjömän kommer i gång i full utsträckning
snarast möjligt, torde anslagsbelastningen under det första verksamhetsåret
likväl sannolikt bli relativt måttlig för att sedermera successivt öka. Med
hänsyn härtill torde det förslagsanslag till bidrag till driften av sjömansskolor,
som torde böra anvisas under rubriken »Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning», icke för nästa budgetår böra uppföras med högre belopp
än 100 000 kronor. Under samma rubrik torde vidare böra uppföras ett förslagsanslag
till bidrag till inrättande av sjömansskolor; anslagsbehovet för nästa
budgetår under detta anslag torde med hänsyn bland annat till att statsbidrag
till engångskostnader avses skola utbetalas först i mån av byggnadsarbetenas
fortgång, kunna uppskattas till 150 000 kronor.
I bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition hemställer jag,
att för riksdagen måtte framläggas förslag örn anvisande av medel i enlighet
med vad jag sålunda förordat.
I fråga örn stipendier har departementschefen förordat, att sådana
må utgå till deltagare i sjömansskolornas kurser, oberoende av deras längd,
enligt samma grunder som vid annan yrkesutbildning.
Med hänsyn till angelägenheten av att redan yrkesutövande sjömän i största
möjliga utsträckning skola finna med sin fördel förenligt att genomgå kurser
i sjömansskola, har departementschefen tillstyrkt ett av de sakkunniga framlagt
förslag, att sjöman skall kunna erhålla nedsättning till hälften av sina
resekostnader till och från kursorten. Kostnaderna härför borde bestridas
från vederbörande stipendieanslag.
Utskottet är ense med departementschefen därom, att åtgärder äro påkallade
för att få till stånd en organiserad yrkesutbildning för sjömän av
manskapsgrad samt att denna yrkesutbildning bör anknytas till det befintliga
yrkesskolväsendet och ställas under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Beträffande de särskilda yrlceskursernas organisation ha delade
meningar framkommit, särskilt avseende frågan örn deras uppdelning i lägre
och högre kurser och rörande spörsmålet, huruvida viss tids förpraktik skall
krävas för inträde i kurserna. Utskottet har för sin del funnit, att vad departementschefen
i nämnda hänseenden förordat innebär en tillfredsställande
lösning av dessa spörsmål.
Statsutskottets utlåtande nr 65.
15
De för utredning av sjöfolkets bildningsfråga tillkallade sakkunniga ha
föreslagit, att utbildningen för såväl däcks- och maskinpersonal som skeppskockar
skall sammanföras till särskilda sjömansskolor med en kapacitet,
som medger anordnande samtidigt av tre grundläggande kurser för däckspersonal,
var och en med 15 deltagare, tre dylika kurser för maskinpersonal,
likaledes med 15 deltagare i varje kurs, en påbyggnadskurs med 15 deltagare
för däcks- och en för maskinpersonal ävensom tre kurser, vardera med
12 deltagare, för kökspersonal, därav en nybörjarkurs, en kortare kurs för
icke-nybörjare samt en påbyggnadskurs. De sakkunniga anse sig dock böra
räkna med att sjömansskolornas fulla kapacitet kommer att utnyttjas endast
under en del av året, nämligen perioden januari—april, då sjöfarten i
viss mån ligger nere, medan under återstoden av året kursverksamheten
skulle komma att vara väsentligt inskränkt. Departementschefen har för
egen del yttrat, att den av de sakkunniga skisserade organisationen av en
sjömansskola endast borde betraktas som en lämplig normaltyp, men att
hinder icke borde möta att en skola organiserades även på annat sätt. Med
anledning härav vill utskottet framhålla, att det av olika skäl, icke
minst angelägenheten av en tillfredsställande rekrytering av lärarpersonalen,
måste anses önskvärt, att de blivande sjömansskolorna erhålla en sådan
organisation, att deras kapacitet såvitt möjligt till fullo tages i anspråk hela
året, varigenom ett effektivare utnyttjande av lokaler och materiel skulle
möjliggöras och personalen kunna beredas förmånligare anställnings- och
avlöningsförhållanden.
De planerade sjömansskolorna ha avsetts skola stå öppna för ungdom
från hela landet. Då skolorna sålunda skulle få viss karaktär av riksskolor
ha de sakkunniga övervägt, huruvida icke med hänsyn härtill statsbidragsgrunderna
borde utformas så, att de för huvudmännen bleve förmånligare
än de för centrala verkstadsskolor gällande, men likväl, i betraktande av att
skolorna kunna påräknas bli förlagda till sjöfartsstäder med betydande skatteintäkter
från sjöfartsnäringen, stannat vid att föreslå tillämpande i huvudsak
av nyssnämnda grunder. Departementschefen har godtagit detta de sakkunnigas
förslag med vissa i stort sett tekniska jämkningar. Vid den prövning
utskottet ägnat ifrågavarande spörsmål har utskottet funnit sig böra
biträda vad departementschefen sålunda förordat.
Vad departementschefen anfört rörande antalet erforderliga sjömansskolor
har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill i likhet
med departementschefen understryka önskvärdheten av att överenskommelser
träffas, varigenom fullgjord yrkesutbildning av ifrågavarande slag
förbindes med vissa förmåner vid anställning inom sjöfarten. Såsom departementschefen
framhållit, bör det ankomma på Kungl. Majit att framdeles
bestämma, på vilka orter sjömansskolor böra upprättas.
Departementschefen har redogjort för ett av vederbörande landsting framlagt
förslag rörande omorganisation av den nuvarande verkstadsskolan i
16
Statsutskottets utlåtande nr 65.
Lysekil till en utbildningsanstalt för den mindre sjöfarten och fisket m. m.
men icke ansett sig böra för närvarande ifrågasätta förslagets realiserande.
Departementschefen har emellertid icke ansett uteslutet, att nämnda verkstadsskola
framdeles skulle kunna i någon form inlemmas i den kursorganisation,
som kunde komma att bli resultatet av en nyligen inom jordbruksdepartementet
igångsatt utredning rörande yrkesutbildning för fiskare. Utskottet
vill för sin del uttala den förhoppningen, att så skall kunna bli fallet.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört rörande storleken av de för nästa budgetår erforderliga anslagen
till bidrag till inrättande och drift av sjömansskolor samt angående stipendier
och resekostnadsbidrag till elever i sådana skolor. I annat sammanhang
kommer utskottet att hemställa om anvisande av nämnda anslag.
II. Sjöfolkets allmänna och medborgerliga
bildning.
De sakkunniga ha i enlighet med de för deras utredningsarbete gällande
direktiven framlagt förslag rörande särskilt statsbidrag till bildningsarbetet
bland sjömän.
De sakkunnigas förslag innebär i sammandrag följande.
a. Ökning av det årliga statsbidraget till sjömansbiblioteket från 10 000 kronor
till 35 000 kronor, anvisande av ett årligt anslag av 10 000 kronor till
svenska bibliotek i utländska hamnstäder samt anskaffande av handbibliotek
för fartyg och studiehem för en kostnad av 50 000 kronor (engångsanslag);
b. statsbidrag till kursverksamhet för en beräknad årlig kostnad av 40 600
kronor samt engångsanskaffning av materiel till dylik kursverksamhet för en
kostnad av 10 500 kronor;
c. statsbidrag till studiecirkelverksamhet ombord för en beräknad årlig kostnad
av 12 000 kronor;
d. utbildande av lärare och studieledare för studiecirklar; kostnaden härför
beräknas till 5 000 kronor för år;
e. anställande av folkbildningsinstruktörer i vissa hamnstäder; beräknad
årskostnad 19 200 kronor;
f. anordnande av en central ledning av bildningsverksamheten; årskostnad
21 000 kronor, engångskostnad 3 000 kronor;
g. bidrag till föreläsningsverksamhet i utländska hamnar; beräknad kostnad
5 000 kronor för år.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Såsom i direktiven för de sakkunnigas arbete framhållits, möta för sjömanskåren
särskilda svårigheter, när det gäller att tillgodogöra sig de bildningsanstalter,
som stå landbefolkningen till buds. Det förefaller med hänsyn härtill
icke obefogat, att staten vidtager särskilda åtgärder för att stödja bildnings
-
Statsutskottets utlåtande nr 65.
17
arbetet inom denna yrkeskår. De sakkunniga ha även, såsom av den föregående
redogörelsen framgår, framlagt förslag i sådant hänseende, vilket innefattar ett
detaljerat system för statsbidrag till olika former av studieverksamhet under
särskild central ledning. Förslaget har från skilda håll utsatts för viss kritik,
särskilt beträffande den ifrågasatta centrala ledningen. Jag har för egen del
funnit, att de kritiska synpunkter, som framförts gentemot en central ledning i
den utformning de sakkunniga tänkt sig, icke varit utan berättigande. Vad förslaget
i övrigt angår, åsyftar detsamma dels en utveckling av den statsunderstödda
biblioteksverksamheten och dels att finna lämpliga former för statsunderstöd
till den egentliga studieverksamheten. Beträffande sistnämnda spörsmål
ha de föreslagna stats bidragsgrundernas invecklade och svåröverskådliga beskaffenhet
gjort mig i viss mån betänksam; det hade, synes det mig, varit
önskvärt med ett enklare statsbidragssystem. Jag erinrar i detta sammanhang,
att utredning pågår angående grunderna för statens understödjande av det fria
och frivilliga bildningsarbetet, en utredning som avser den fria och frivilliga
folkbildningsverksamheten i hela dess vidd. Jag har, icke minst med hänsyn till
de betänkligheter, jag hyser inför vissa av de förordade åtgärderna, kommit till
den uppfattningen, att resultatet av den pågående utredningen bör avvaktas,
innan statsmakterna taga slutlig ställning till det nu föreliggande sakkunnigförslaget,
i vad detsamma avser den centrala ledningen samt frågan örn grunder
för statsunderstöd till den egentliga studieverksamheten. I avvaktan på en definitiv
lösning av spörsmålet örn lämpliga understödsgrunder synes dock ett
maximerat belopp av 20 000 kronor böra anvisas för nästa budgetår såsom
bidrag till allmänbildande verksamhet bland sjömän. Vidare har det synts mig
angeläget att medverka till omedelbara åtgärder för en förbättring av biblioteksverksamheten
för sjömännens vidkommande. Ett ställningstagande till denna
del av sakkunnigförslaget synes icke ägnat att föregripa den pågående
utredningen.
Bidraget å 20 000 kronor till bildningsverksamhet bland sjömän synes böra
anvisas såsom särskilt anslag och ställas till förfogande av arbetarnas bildningsförbund
att användas i första hand till studiecirkel- och instruktörsverksamhet.
Ifråga om biblioteksverksamheten innebär de sakkunnigas förslag i första
hand, att svenska sjömansbiblioteket i Göteborg skulle tilldelas ett högre årligt
understöd. En höjning av detta understöd, vilket för närvarande utgår med
10 000 kronor, synes i och för sig befogad. Jag kan dock icke för närvarande
tillstyrka att detsamma, på sätt de sakkunniga föreslagit, skulle höjas till
35 000 kronor. Detta förslag bygger nämligen på förutsättningen, att biblioteket
skulle komma att inflytta i nya lokaler, vilket ansetts komma att medföra
behov av medel till lokalhyra (4 000 kronor) och till avlönande av en
heltidsanställd biblioteksassistent (6 200 kronor). En dylik flyttning har ännu
icke ägt rum. Så länge biblioteket alltjämt är inrymt i sina nuvarande lokaler,
synes dess skötsel liksom hittills böra handhavas av Dicksonska folkbibliotekets
personal. Jag förordar i likhet med statskontoret, att statsbidraget höjes med
15 000 kronor till högst 25 000 kronor för år. Någon ändring av statsbidragsvillkoren
ifrågasätter jag för närvarande icke. Alltjämt torde sålunda såsom
villkor böra föreskrivas, att statsunderstöd ina utgå med dubbelt så stort belopp
som från annat håll tillskjutes, samt att minst fyra femtedelar av statsbidraget
skall användas till bokanskaffning och bibliotekets underhåll.
De sakkunniga lia även erinrat örn en i socialstyrelsens utredning angående
utlandssvenskarna berörd fråga örn statsunderstöd för biblioteksverksamhet
bland svenskar i utlandet (stat. off. utr. 1941: 36). Skolöverstyrelsen har enligt
Bihang till riksdagens protokoll 19^6. 6 sami. Nr 67/— 65.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 65.
denna utredning rekommenderat ett statsunderstöd av förslagsvis 1 000 kronor
för år till bibliotek av folkbibliotekskaraktär och 300 kronor för år till skolbibliotek.
Jag tillstyrker detta förslag. Statsunderstöd synas dock för närvarande
böra utgå allenast till bibliotek, som äges av svensk utlandsförsamling,
respektive till skolbibliotek, anslutet till statsunderstödd svensk skola i utlandet.
Beträffande villkoren för statsunderstöd ansluter jag mig i övrigt till skolöverstyrelsens
förslag. Understöd av den art, jag sålunda förordat, avser emellertid
icke den läsrumsverksamhet, som bedrives av vissa organisationer, framför allt
svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse och evangeliska fosterlandsstiftelsen.
Läsrumsverksamhet uppehälles för närvarande i inemot ett trettiotal utländska
hamnstäder och synes undantagslöst vara förenad med biblioteksverksamhet.
Bokbeståndet uppgives emellertid företrädesvis bestå av äldre litteratur. Från
skilda håll ha framförts önskemål om att denna form av biblioteksverksamhet
bland sjömän borde understödjas av statsmakterna. Jag delar denna uppfattning
och tillstyrker, att ett årligt statsunderstöd av 300 kronor må utgå till
sjömansbibliotek i anslutning till läsrum av ifrågavarande slag. Medlen synas
böra utbetalas till den organisation, som bedriver läsrumsverksamheten. Det
torde få ankomma på Kungl Maj:t att meddela de bestämmelser och villkor
för åtnjutande av statsunderstöd, som må befinnas påkallade. Därvid synes
icke böra uppställas villkor av innebörd, att visst bidrag skall tillskjutas från
annat håll. Nu ifrågavarande anslagsmedel till understöd åt biblioteksverksamhet
för svenskar i utlandet torde böra utgå från en särskild, förslagsvis
beräknad anslagspost under förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet.
Anslagsposten torde för nästa budgetår böra uppföras med förslagsvis
13 000 kronor.
Jag ansluter mig likaledes till de sakkunnigas förslag örn anvisande av medel
till anskaffande av fasta handboksbibliotek för fartyg. På sätt de sakkunniga
förordat torde medelsanvisningen böra fördelas över flera budgetår. För nästa
budgetår tillstyrker jag en medelsanvisning a v 10 000 kronor. Anslagsbeloppet
torde böra anvisas såsom ett särskilt reservationsanslag under benämningen
»Anskaffande av fasta fartygsbibliotek».
I syfte att tillgodose sjömännens bokförsörjning i hemlandet ha de sakkunniga
förordat, att såsom villkor för statsunderstöd till kommunala och med
dem likställda folkbibliotek samt till biblioteksverksamhet i sammanhang med
studiecirkelarbete måtte föreskrivas, att sjöman, som tillfälligt vistas inom
ifrågavarande kommun, medgives rätt till boklån på enahanda villkor, som
gälla för kommunens egna invånare. I likhet med skolöverstyrelsen anser jag
mig böra tillstyrka detta förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att,
därest riksdagen icke framför erinran mot bifall till vad jag sålunda förordat,
meddela i ämnet erforderliga bestämmelser.
Hemställan om framläggande av förslag till riksdagen i enlighet med vad
jag sålunda förordat göres vid anmälan denna dag av frågorna rörande utgifter
under riksstatens åttonde huvudtitel för budgetåret 1946/47.
Till stöd för det i motionen II: 162 framställda yrkandet om ett anslag av
10 000 kronor till den av svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse bedrivna
studiecirkel- och instruktörsverksamheten bland sjömän har anförts i huvudsak
följande.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 8 till årets riksdag har Kungl. Majit föreslagit
ett statsbidrag ä 20 000 kronor till bildningsverksamhet bland sjömän
att ställas till förfogande åt Arbetarnas bildningsförbund att användas i första
hand till studiecirkel- och instruktionsverksamhet.
Statsutskottets utlåtande nr 65.
19
Det är ägnat att förvåna, att den organisation, som längst och mest omfattande
bedrivit en sådan bildningsverksamhet bland sjömän, nämligen
svenska kyrkans sjömansvård, därmed icke föreslagits att erhålla anslag.
Vid ett fyrtiotal läsrum i svenska hamnar bedriver nämnda styrelse genom
sitt utskott för sjömansvård i hemlandet en betydelsefull verksamhet
till sjömäns bästa. Arbetet är av både social och kulturell natur. Det både
avser att erbjuda sjömännen en ersättning för hem och familjeliv under den
tid de uppehålla sig i hamn och söker giva dem tillfälle till vidare utbildning
och studier. Särskilt i de mera betydande hamnarna är verksamheten rikt
utvecklad och av sjömännen själva högt skattad och omfattad med stort
förtroende.
Enbart å sjömansinstitutet i Stockholm och sjömansläsrummet i Göteborg
gjordes förlidet år 93 470 besök av sjömän. Bildningsarbete bedrevs
t. ex. vid sjömansinstitutet i form av yrkesbestämda folkhögskolekurser,
studiecirklar, föreläsningar i förening med bildningsfilm och god underhållning
m. m. Bildningsintresset ombord har stimulerats genom fartygsbesök
av institutets föreståndare och assistent i samband nied utplacering av fartygsbibliotek.
Den sammanlagda kostnaden för verksamheten bara i Stockholm och
Göteborg utgjorde föregående år 118 956 kronor varav 1 000 kronor erhållits
såsom statsbidrag. Studiecirkel- och kursverksamheten endast i Stockholm
drog härutöver en kostnad av 7 010 kronor, varav 1 000 kronor utgöra
statsbidrag ur anslaget till flyttande folkhögskolekurser. Allt övrigt har insamlats
på frivillig väg.
I Stockholm och Göteborg anordnades under året 91 föreläsningar för
sjömän till en kostnad av 2 275 kronor i föreläsningsarvoden, ävenledes av
insamlade medel.
Från och med innevarande år har en studieinstruktör och hamnbibliotekarie
anställts i Stockholms hamn. Denne instruktörs arbete skall hava sjömansinstitutet
såsom sin centralpunkt, och det sammanfaller helt med den
uppgift som ABF:s instruktör i Göteborg har och till vilken departementschefen
förordat bidrag. Han skall alltså vid fartygsbesöken stimulera studieintresset
ombord, förmedla korrespondenskurser, ordna fartygsbibliotek, giva
upplysningar om Stockholms kulturella organisationer, ge anvisningar om
högklassiga förströelsemöjligheter m. m. Denna befattning avlönas med
5 760 kronor, vartill kommer kostnad för buss- och spårvagnsresor mellan
de olika hamnarna och för transport av sjömansbiblioteken.
I skånehamnarna äro sedan några år tillbaka två prästmän avdelade för
sjömansvårdsarbete, och under innevarande år komma ytterligare två s. k.
stiftsadjunkter att avdelas för bildningsverksamhet bland sjömän i hamnarna
Malmö och Hälsingborg.
För alla dessa åtgärder får självfallet sjömansvårdsstyrelsen vidkännas
ökade kostnader.
Den inländska sjömansvårdens beräkningsbara. kostnader för bildningsverksamhet
bland sjömän — bortsett alltså från utgifterna för allmän
-
social verksamhet — utgöra alltså för innevarande år
för kursverksamhet och studiecirklar i Stockholm och Göteborg . . 9 010
för föreläsningar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg. . 2 500
för lim åt instruktör i Stockholms hamn ...................... 5 760
för transport av bibliotek m. m............................... 1 000
Summa kronor 18 270.
20
Statsutskottets utlåtande nr 65.
Utskottet.
Då sjömansvårdsstyrelsen dels är pionjär i fråga om bildningsverksamheten
bland sjömän — den första folkhögskolekursen för sjöfolk hölls redan
1926, och studiearbete efter ordnad plan har i Stockholm bedrivits sedan
1924 — och då den dels under alla dessa år utfört arbetet med frivilliga
medel och gjort det på ett sådant sätt att den överallt äger sjöfolkets förtroende,
skulle det kännas som en kränkning, om den helt ställdes utanför,
då staten nu i högre grad än tidigare börjar lämna sin hjälp till sådan verksamhet.
Under erinran örn att utredning genom särskilda sakkunniga pågår rörande
grunderna för statens understödjande av den fria och frivilliga folkbildningsverksamheten
har departementschefen icke ansett sig böra för
närvarande taga slutlig ställning till nu föreliggande förslag, i vad detsamma
avser frågan om grunderna för statsunderstöd till den egentliga studieverksamheten
bland sjömän. Däremot har departementschefen ansett sig
kunna taga ståndpunkt till förslaget i vad detsamma avser åtgärder för en
förbättring av biblioteksverksamheten bland sjömän. Vad departementschefen
i sistnämnda hänseende anfört och föreslagit har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet finner sålunda påkallat, att under förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet anvisas medel för möjliggörande
av en ökning av statsunderstödet till svenska sjömansbiblioteket i
Göteborg med 15 000 kronor till högst 25 000 kronor för år och att under
samma anslag uppföres en förslagsvis betecknad delpost å 13 000 kronor till
understöd åt biblioteksverksamhet för svenskar i utlandet, att disponeras
enligt av departementschefen förordade grunder. I annat sammanhang kommer
utskottet att hemställa om anvisande av för nämnda ändamål erforderliga
medel.
Utskottet tillstyrker beviljande av ett reservationsanslag av 10 000 kronor
till anskaffande av fasta fartygsbibliotek. Utskottet förordar även, att
i avvaktan på resultatet av ovannämnda utredning ett belopp av 20 000
kronor ställes till Arbetarnas bildningsförbunds förfogande, att användas i
första hand till studiecirkel- och instruktörsverksamhet. Med anledning av
vad i motionen II: 162 anförts förordar utskottet därjämte, att ett belopp
av 5 000 kronor tilldelas svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse, att disponeras
såsom bidrag till den instruktörs- och studiecirkelverksamhet bland
sjömän, som bedrives av sjömanvårdsstyrelsens utskott för sjömansvård i
hemlandet. Utskottet förordar således, att det av Kungl. Majit såsom bidrag
till bildningsverksamhet bland sjömän äskade anslaget å 20 000 kronor höjes
till 25 000 kronor.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört har icke
givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
Statsutskottets utlåtande nr 65.
21
III. Hemställan.
Under åberopande av vad utskottet ovan anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: 162,
a) medgiva, att statsbidrag må utgå till inrättande och
drift av sjömansskolor i huvudsaklig överensstämmelse med
vad departementschefen förordat;
b) till Anskaffande av fasta farty g sbibliotek för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor;
c) såsom Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän
för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett anslag av 25 000 kronor.
Stockholm den 26 mars 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 64.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:135 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till uppförande av nybyggnad för barnsjukhuset vid Malmöhus läns sjukvårdsinrät s. 12 i texten