Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående statsbidrag till yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad m. m. jämte i ämnet väckt motion.

1946-03-26 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:65, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående statsbidrag till yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 65.

Nr 65.

Ankom till riksdagens kansli den 26 mars 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående

statsbidrag till yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad

m. m. jämte i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I propositionen nr 8 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1946, föreslagit

riksdagen att medgiva, att statsbidrag må utgå till inrättande och

drift av sjömansskolor i huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen för

ecklesiastikdepartementet i nämnda statsrådsprotokoll förordat.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit vidare under åttonde huvudtiteln

(punkt 258, s. 506) föreslagit riksdagen att dels till Anskaffande av fasta

fartygsbibliotek för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

10 000 kronor, dels ock såsom Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar J. W. Johnsson i Stockholm och II. Hallén väckt motion

(II: 162), vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att för nästa

budgetår 10 000 kronor anvisas såsom särskilt anslag att ställas till förfogande

åt svenska kyrkans sjömans vårdsstyrelses utskott för sjömans vård i

hemlandet att användas i första hand till studiecirkel- och instruktörsverksamhet

bland sjömän.

I. Sjöfolkets yrkesutbildning.

Kungl. Maj:ts förslag grundas på ett av särskilda sakkunniga för utredning

rörande sjöfolkets bildningsfråga den 20 februari 1945 avgivet betänkande

med utredning och förslag angående utbildning av sjöfolk av manskapsgrad

samt åtgärder till höjande av sjöfolkets allmänna och medborgerliga

bildning (SOU 1945: 5).

Behovet av yrkesutbildning.

Den förebragta utredningen synes ge vid handen, framhåller departementschefen,

att det föreligger ett starkt behov av att en organiserad yrkes
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 65.

5

utbildning för sjömän av manskapsgrad kommer till stånd genom det allmännas

försorg. Departementschefen anför vidare följande.

Sjöfarten är av vårt lands viktigare näringsgrenar, som ger sysselsättning

åt en sjömanskår av betydande storlek. Enligt 1940 års allmänna folkräkning

redovisades såsom sjömän 25 168 personer, varav 7 420 utgjordes av

befäl (fartygsbefälhavare, styrmän och maskinbefäl), 13 060 av däcksmanskap

och 2 327 av eldare. Härtill kommer maskinmanskap i övrigt till ett

antal av drygt 1 000. Dessa siffror, som icke omfatta fiskerinäringen, lotsoch

fyrväsendet, kanal- och hamnväsendet eller bärgningsverksamheten, äro

givetvis i viss mån påverkade av kriget i sänkande riktning men ge likväl

ett begrepp örn sjömanskårens storlek. Sjömansyrkets kvalificerade art behöver

icke närmare framhållas. Utvecklingen har här som annorstädes gått

i riktning mot en allt längre driven specialisering. Fartygets skötsel kräver

i allt större utsträckning speciella yrkeskunskaper och -färdigheter. Det är

därför naturligt, att behovet av särskilda anordningar för yrkesutbildning för

sjöfolk med tiden vuxit sig starkare. Kravet på åtgärder från det allmännas

sida synes nu icke längre låta sig avvisas. Jag anser mig därför i likhet med de

sakkunniga böra tillstyrka, att sådana åtgärder nu vidtagas.

I fråga örn inlemmandet av yrkesutbildningen för sjöfolk av manskapsgrad

i det befintliga undervisningssystemet ansluter jag mig till de sakkunnigas

förslag, att detta bör ske genom anknytning till den kommunala yrkesundervisningen

eller till centrala verkstadsskolor. Jag kan således icke finna, att

tillräckliga skäl anförts för en anslutning av ifrågavarande yrkesutbildning till

folkhögskolorna, vilka sedan gammalt haft och alltjämt böra ha en annan

huvuduppgift i folkbildningens tjänst.

Yrkesutbildningen för sjöfolk torde böra stå under inseende av överstyrelsen

för yrkesutbildning.

Kurser för däcks- och maskinpersonal.

De sakkunniga erinra, hurusom den moderna yrkesutbildningen bygger på

växelverkan mellan teori och praktik. Med beaktande härav föreslå de — förutom

viss förpraktik för inträde i yrkesskolan — att sjömansutbildningen fördelas

på två perioder med tillräckligt uppehåll emellan för att den, som önskar

förkovra sina färdigheter utöver en grundläggande kurs, skall hinna förvärva

erforderlig praktik till sjöss för deltagande i en efterföljande påbyggnadskurs.

För den grundläggande kursen (lägre kursen) och påbyggnadskursen (högre

kursen) föreslå de sakkunniga följande, för utbildning av däckspersonal respektive

maskinpersonal avsedda kursplaner:

Däckspersonal.

Lägre kurs örn 12 veckor: sjömanskap 48 timmar, sjömansslöjd

120 timmar, båtkunskap (livbåtsövningar) 48 timmar, materielvård och

varukännedom 84 timmar, matematik 60 timmar, författningskunskap 36

timmar, engelska språket 30 timmar, ämne eller ämnen efter fritt val (föreläsningar)

12 timmar, personlig hygien och hälsolära samt första hjälp vid

olycksfall 24 timmar, simning och livräddning 18 timmar, gymnastik 24 timmar;

tillhopa 504 timmar motsvarande 42 timmar i veckan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 65.

Högre kurs om 8 veckor: navigation och sjömanskap 68 timmar,

sjömansslöjd 48 timmar, matematik 48 timmar, författningskunskap 32 timmar,

svenska språket 48 timmar, ämne eller ämnen efter fritt val (föreläsningar)

12 timmar, personlig hygien och hälsolära samt första hjälp vid olycksfall

20 timmar, simning och livräddning 12 timmar samt gymnastik 16 timmar;

tillhopa 304 timmar motsvarande 38 timmar i veckan.

Maskinpersonal.

Lägre kurs om 12 veckor: maskinkunskap (inberäknat materielvård

och varukännedom) 72 timmar, praktiskt arbete 180 timmar, båtkunskap

(livbåtsövningar) 48 timmar, matematik 60 timmar, författningskunskap 36

timmar, engelska språket 30 timmar, ämne eller ämnen efter fritt val (föreläsningar)

12 timmar, personlig hygien och hälsolära samt första hjälp vid olycksfall

24 timmar, simning och livräddning 18 timmar, gymnastik 24 timmar;

tillhopa 504 timmar motsvarande 42 timmar i veckan.

Högre kurs örn 8 veckor: maskinkunskap (läskurs) 40 timmar,

maskinkunskap, praktiskt arbete 104 timmar, matematik 48 timmar, författningskunskap

24 timmar, svenska språket 32 timmar, ämne eller ämnen efter

fritt val (föreläsningar) 12 timmar, personlig hygien och hälsolära samt första

hjälp vid olycksfall 16 timmar, simning och livräddning 12 timmar, gymnastik

16 timmar; tillhopa 304 timmar motsvarande 38 timmar i veckan.

De sakkunniga förutsätta, att överstyrelsen för yrkesutbildning skall äga

befogenhet att vidtaga de ändringar i kursplanerna, som må befinnas lämpliga

efter vunnen praktisk erfarenhet rörande desamma.

För att de för verksamheten erforderliga lokalerna skola kunna i tillräcklig

utsträckning utnyttjas och med hänsyn till erforderlig lärarpersonal

har det synts de sakkunniga nödvändigt att räkna med kontinuerliga kurser

under hela året med uppehåll endast under viss del av sommaren samt

omkring jul och nyår. Tyngdpunkten av verksamheten måste emellertid

enligt de sakkunniga — med hänsyn till rådande säsongarbetslöshet inom

sjömansyrket under månaderna januari—mars och in i april — under alla

förhållanden tänkas förlagd till dessa månader. De sakkunniga ha därför

räknat med att vid skolor av ifrågavarande slag skall under nämnda månader

pågå undervisning i tre parallellavdelningar för vardera däcks- och

maskinpersonalen, varje avdelning med 15 deltagare; under övriga delar av

året har elevtillströmningen ansetts åtminstone icke såsom regel bli av den

omfattning, att en uppdelning av eleverna på olika avdelningar blir erforderlig.

Vad nyss sagts, gäller om den lägre kursen. Vad den högre kursen

beträffar, ha kurser av detta slag synts de sakkunniga böra beräknas till

allenast en per skola och år för vardera däcks- och maskinpersonalen och av

motsvarande skäl som nyss nämnts förläggas till årets första månader. Även

sådan kurs har beräknats för 15 deltagare.

De sakkunniga anse en viss förpraktik i allmänhet erforderlig för deltagande

i undervisningen. I sådant hänseende förorda de ett års föregående sjötjänst

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 65.

7

såsom villkor för ett första deltagande i undervisningen. Förslaget, att undervisningen

skall uppdelas i två särskilda kurser för vardera yrkesgrenen har

— som nämnts — till syfte att vederbörande skola beredas tillfälle att under

mellantiden förskaffa sig ökad praktik till sjöss.

I remissyttrandena har de sakkunnigas förslag blivit föremål för delade

meningar, särskilt beträffande frågan örn kursernas uppdelning på en lägre

och en högre kurs samt beträffande frågan örn förpraktik.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ha delade meningar gjort sig

gällande framför allt med avseende på frågan, huruvida ett års sjötjänst skall

uppställas såsom villkor för inträde i sjömansskola, samt angående spörsmålet,

huruvida det kan vara lämpligt med en uppdelning av utbildningen på en lägre,

grundläggande kurs av 12 veckors längd och en högre påbyggnadskurs om

8 veckor.

Enighet synes däremot i stort sett råda därom, att en fullständig sjömansutbildning

icke bör omfatta kortare tid än sammanlagt omkring fem månader,

d. v. s. cirka 20 veckor. Jag ansluter mig för egen del till denna uppfattning.

Förutnämnda två spörsmål, varom meningarna delat sig, ha uppenbarligen

ett visst samband med varandra. De sakkunniga ha grundat sitt förslag i båda

dessa avseenden på den i och för sig riktiga principen, att teori och praktik

böra få tillfälle till växelverkan. En yrkesundervisning, som bygger på föregående

praktik, får förutsättas bli effektivare än en utbildning, som grundas

uteslutande på teoretiskt kunskapsinhämtande. Från denna utgångspunkt förorda

de sakkunniga dels uppställande av krav på ett års föregående sjötjänst

för tillträde till sjömansskolans lägre kurs — dock med dispensmöjlighet —

dels ock en uppdelning av undervisningen i en lägre och en högre kurs i syfte

att bereda deltagare i den förra tillfälle att före genomgången av den senare

förskaffa sig ytterligare praktik till sjöss. Sådan ytterligare praktik skulle dock

icke vara obligatorisk för tillträde till påbyggnadskursen.

De organisationer inom sjöfartens område, vilka opponerat sig mot förslaget

om en uppdelning av utbildningen på två kurser — redarföreningarna, maskinbefälsförbundet

och svenska sjöfolksförbundet — synas ha gjort detta främst

med hänsyn till att de betvivla, att de som genomgått en lägre kurs och därefter

gått till sjöss, skulle i någon större utsträckning komma att utnyttja

möjligheten att genomgå en fortsättningskurs. Samma synpunkt anlägges av

styrelsen för Göteborgs stads yrkesskolor. Redareföreningarna hålla dessutom

för sannolikt, att icke ens den lägre kursen skulle komma att i någon större

utsträckning frekventeras av ungdom med föregående sjötjänst. Svenska sjöfolksförbundet

och Sveriges fartygsbefälhavareförening m. fl. åter anse det

välbetänkt att uppställa fordran på viss förpraktik. Överstyrelsen för yrkesutbildning

har tillstyrkt de sakkunnigas förslag, medan kommerskollegium

funnit övervägande skäl tala för att kravet på sjötjänst för tillträde till utbildningen

borde bortfalla samt i fråga örn utbildningens uppdelning ansett, att

försök borde göras med en dylik i avbidan på närmare erfarenhet, huruvida

icke — vilket kollegium holle för sannolikt — skälen för en sammanslagning

framdeles skulle befinnas vara övervägande.

För egen del är jag av deli uppfattningen, att den yrkesutbildning, som nu

anordnas, i första hand och så långt förhållandena möjliggöra bör avse redan

yrkesutövande sjömän, åtminstone till en början. Med hänsyn härtill finner

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 65.

jag övervägande skäl tala för att dessa yrkesmän böra erhålla företräde

till deltagande i de teoretiska yrkesutbildningskurserna framför övriga sökande.

Med beaktande av vad kommerskollegium m. fl. remissinstanser anfört anser

jag dock, att företrädesrätt icke bör föranleda att ett formellt krav på viss förpraktik

uppställes såsom villkor för inträde i sjömansskola.

Beträffande frågan om utbildningens uppdelning på tvenne kurser har jag

funnit, att goda skäl anförts både för en uppdelning och för en sammanslagning.

Jag delar den av kommerskollegium uttalade åsikten, att man här bör

pröva sig fram och låta erfarenheten utvisa, vilken väg som må befinnas vara

den bästa. Måhända kommer det att befinnas, att de båda systemen låta sig

förenas. Tills vidare synas alltså kursplaner böra fastställas för såväl en lägre

som en högre kurs men med möjligheter öppna för dem som så önska att — om

anslutningen blir tillräckligt stor — genomgå den högre kursen i en följd efter

godkänd genomgång av den lägre. Sådan möjlighet torde i första hand böra

beredas dem, som kunna åberopa föregående sjötjänst. Å andra sidan torde,

i varje fall under försökstiden, tillfälle böra beredas dem, som så önska, att

mellan den lägre och den högre kursen praktisera till sjöss; detta gäller framför

allt dem, som icke förskaffat sig förpraktik före inträdet i begynnelsekursen. —

Sedan någon tids erfarenhet vunnits rörande den lämpligaste kursorganisationen,

torde de ändringar, som må finnas påkallade, få vidtagas.

Beträffande kursernas förläggning till olika tider av året biträder jag de

sakkunnigas förslag, att kursverksamheten bör pågå hela året med lämpliga

uppehåll på sommaren samt vid jul och nyår men med tyngdpunkten förlagd

till årets första månader. Skolornas maximi-kapacitet torde i enlighet med vad

överstyrelsen för yrkesutbildning anfört böra beräknas för tre parallellavdelningar

av envar av de grundläggande kurserna för däcks- och maskinpersonal

med 15 deltagare per avdelning. Samtidigt därmed bör en påbyggnadskurs

av vartdera slaget kunna pågå, likaledes med 15 deltagare. Såsom de sakkunniga

framhållit lärer man böra räkna med, att skolornas iulia kapacitet

kommer att utnyttjas endast under årets första månader. Under årets övriga

månader torde endast en kurs av vartdera slaget komma att pågå. Överstyrelsen

för yrkesutbildning bör dock äga befogenhet att inom ramen för skolans

kapacitet medgiva anordnande av ytterligare kurser jämväl under sistnämnda

tid. — I detta sammanhang vill jag framhålla, att hinder icke bör möta att

organisera en skola på annat sätt än vad jag sålunda angivit, därest vägande

skäl därtill förebragts. Den av de sakkunniga föreslagna organisationen bör

enligt min mening endast betraktas såsom en lämplig normaltyp.

Vad slutligen angår själva kursplanerna, har de sakkunnigas förslag i stort sett

godtagits av de h örd a myn (ligh et erna och organisationerna. Av redogörelsen i

det föregående framgår, att vissa detaljanmärkningar riktats mot desamma.

För egen del har jag funnit de sakkunnigas förslag i huvudsak godtagbart.

Överstyrelsen för yrkesutbildning torde böra äga befogenhet att vidtaga de

ändringar i kursplanerna, som må befinnas ändamålsenliga.

Kurser för kökspersonal.

De sakkunniga föreslå, att de fullständiga sjömansskolorna organiseras

med en särskild avdelning för utbildning av skeppskockar. Denna utbildningslinje

bör enligt sakkunnigförslaget organiseras olika för nybörjare och

icke-nybörjare. För de förra förordas en kurs om 34 veckor, för de senare

en »lägre» kurs örn 12 veckor och en »högre» örn 8 veckor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 65.

Nybörjarkursen är beräknad för 12 deltagare och avses skola anordnas under

tiden mars—december med uppehåll en månad under sommaren. Den »lägre»

kursen avses skola rymma 24 deltagare i två avdelningar med 12 elever i varje

och förläggas till januari—april, parallellt med vissa övriga sjömanskurser

under samma tid. Den »högre» kursen örn 8 veckor, likaledes med 12 deltagare,

avses skola infalla under månaderna januari—mars.

I remissyttrandena uttalas tvekan angående lämpligheten av en uppdelning

av kurserna för icke-nybörjare.

Departementschefen anför bland annat följande.

Beträffande kursplanerna tillstyrker jag de sakkunnigas förslag angående

anordnande av en nybörjarkurs av 34 veckors längd. Mera tveksamt förefaller

det vara, huruvida det kan vara befogat med två kurser, en högre och en lägre,

för icke-nybörjare. Jag har dock icke ansett mig böra motsätta mig, att försök

göras med två dylika kurser på sätt de sakkunniga föreslagit. I likhet med

kommerskollegium utgår jag ifrån, att den som genomgått nybörjarkurs, skall

kunna direkt genomgå den »högre» kursen för icke-nybörjare. I fråga örn

kursernas förläggning till tiden har jag icke funnit anledning till erinran mot

de sakkunnigas förslag.

Statsbidrag.

De sakkunniga framhålla, att staten bör fastställa vissa statsbidragsgrunder,

varemot initiativet till inrättande av sjömansskolor i de enskilda fallen

skulle ankomma på huvudmannen för kommunal yrkesutbildningsanstalt

eller central verkstadsskola.

Beträffande statsbidragets storlek förorda de sakkunniga tillämpande i

huvudsak av de grunder som gälla för statsbidrag till centrala verkstadsskolor.

I fråga om engångskostnaderna för inrättande av sjömansskolor

innebär de sakkunnigas förslag alltså, att statsbidrag skulle utgå

dels till anskaffande av undervisningslokaler och lokaler för administration

m. m. med belopp, motsvarande hälften av de kostnader för lokalernas

uppförande eller förvärvande, som befinnas skäliga; i nämnda belopp inräknas

icke kostnader för tomt eller framdragande av ledningar till tomtgränsen;

dels till anskaffande av den första uppsättningen av sådan stadigvarande

undervisningsmateriel, som prövas erforderlig, med nio tiondelar av de

styrkta kostnaderna;

dels ock till anskaffande av inventarier och inredning för undervisningslokaler

med belopp, som Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma i samband med

beslut örn statsbidrag till anskaffande av dylika lokaler, dock högst med

hälften av de styrkta kostnaderna.

Kostnaderna för inrättande av en fullständig sjömansskola med den av

de sakkunniga förordade organisationen beräkna de sakkunniga — med utgångspunkt

från förhållandena i Stockholm — till 539 000 kronor. Härav

skulle med tillämpning av nämnda statsbidragsgrunder på staten falla

327 200 kronor och på huvudmannen 211 800 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 65.

De sakkunniga framhålla vidare, att sjömansskolornas tilltänkta karaktär

av riksskolor kunde ha motiverat statsbidrag enligt för huvudmännen

förmånligare grunder än de förordade, om icke särskild anledning förelåge

för vissa kommuner att påtaga sig relativt avsevärda kostnader för utbildningen.

Uppenbarligen vore detta fallet med sådana större städer, som åtnjöte

väsentliga fördelar i skatteinkomsthänseende av sjöfarten.

Överstyrelsen för yrkesutbildning och statskontoret ha tillstyrkt de sakkunnigas

förslag till statsbidrag, såvitt angår engångskostnaderna.

I fråga om driftkostnaderna förorda de sakkunniga, att statsbidrag

skall utgå med hela lönekostnaden och i övrigt enligt för centrala

verkstadsskolor gällande grunder. Arvode till föreståndaren beräknas till

3 000 kronor. Beträffande lönekostnaderna föreslås, att Kungl. Maj:t skall

äga fastställa löne- och statsbidragsbestämmelser.

Lärarbehovet ha de sakkunniga beräknat sålunda: 1 årsanställd lärare i

sjömanskap, sjömansslöjd, matematik, navigation och båtkunskap, 2 under

tre månader anställda lärare i samma ämnen, 1 årsanställd lärare i maskinkunskap

(teoretisk och praktisk), 1 under tre månader anställd lärare och

erforderligt antal timlärare i sistnämnda ämne, 1 årsanställd lärare i matlagning

m. m., 1 under tre månader anställd lärare i sistnämnda ämne, timlärare i

yrkesräkning m. m. för kockpersonalen samt vidare erforderligt antal timlärare

i matematik, svenska och engelska språken, författningskunskap, hygien, simning

och livräddning, gymnastik, vartill kommer erforderligt antal föreläsare

i hygien och allmänna ämnen.

De sakkunniga beräkna årskostnaderna för driften av en fullständig sjömansskola

i Stockholm med av de sakkunniga förordad organisation till i

runt tal 94 300 kronor, varav i statsbidrag skulle komma att utgå 59 300

kronor medan huvudmannens andel skulle bli 35 000 kronor.

Statskontoret och riksräkemkapsverket ha riktat erinringar mot förslaget,

i vad avser bestämmandet av löneförmånerna för lärarpersonalen och statsbidrag

till lönekostnaderna.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

För den lägre yrkesundervisning, vartill bidrag utgå från anslag under

åttonde huvudtiteln, gälla i huvudsak två olika statsbidragssystem. Enligt det

ena av dessa, vilket avser den kommunala och enskilda yrkesundervisningen,

utgår statsbidrag till avlöning åt rektor och övriga lärare med vissa belopp

per undervisningstimme — för närvarande 2 kronor 35 öre vid flertalet skoltyper

— samt med ett procentuellt bidrag — för närvarande hälften och i

undantagsfall intill två tredjedelar — till undervisningsmateriel. Det andra

statsbidragssystemet är det, som gäller för centrala verkstadsskolor. Dessa

åtnjuta statsbidrag enligt väsentligt förmånligare grunder än de, som gälla

för kommunala yrkesskolor i allmänhet. Grunden till de centrala verkstadsskolornas

mera gynnade ställning i statsbidragshänseende är den, att dessa

skolor äro avsedda för sådan ungdom inom geografiskt vidsträckta områden,

i regel landstingsområden, för vars yrkesutbildning icke är sörjt eller ansetts

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 65.

böra sörjas genom primärkommuners eller enskilda industriföretags initiativ.

Beträffande de sjömansskolor, varom nu är fråga, är avsikten den, att de icke

skola få ett lokalt begränsat rekryteringsområde utan vara öppna för ungdom

från hela landet. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga ansett rimligt, att

statsbidrag må utgå enligt gynnsammare grunder än de, som gälla för den

lokala yrkesundervisningen, och i stället förordat, att statsbidrag skulle utmätas

i huvudsak enligt de för centrala verkstadsskolor gällande föreskrifterna. Jag

har för egen del funnit de sakkunnigas motivering för detta förslag bärande

och tillstyrker i princip, att sistnämnda föreskrifter läggas till grund för bestämmandet

av storleken av statens bidrag till sjömansskolor. Såsom närmare torde

framgå av det följande, synas dock modifikationer i vissa avseenden erforder
llsl’fråga

om statsbidrag till engångskostnader biträder jag i likhet med statskontoret

de sakkunnigas förslag, vilket innebär tillämpande av samma grunder

för statsbidrag, som gälla för centrala verkstadsskolor. Härvid förutsätter

jag i likhet med statskontoret, att lokaler och materiel vid den yrkesundervisningsanstalt,

till vilken sjömansavdelningen anslutes, i största möjliga omfattliing

utnyttjas även för nämnda avdelning, sa att anordnande av nya lokaler

och anskaffande av ny materiel så långt som möjligt undvikes. Största varsamhet

synes vidare vara av nöden i fråga örn anskaffande av dyrbar askadnmgsmateriel.

Härvid böra exempelvis beaktas förefintliga möjligheter att utnyttja

navigationsskolornas resurser, i den mån sådan skola finnes å orten.

Enär de sakkunniga i första hand tänkt sig sjömansskolorna förlagda till

vissa större städer med under normala förhållanden goda inackorderingsmöjligheter,

ha de ansett elevinternat som regel icke erforderliga, särskilt som de

förutsatt, att eleverna skulle få tillfälle till billiga maltider pa skolan i samband

med skeppskockutbildningen. De sakkunniga ha likväl förutsatt, att möjligheter

skola föreligga för Kungl. Majit att, därest anordnandet av elevinternat

med hänsyn till lokala förhållanden skulle finnas erforderligt, medgiva statsbidrag

därtill enligt för elevinternat vid centrala verkstadsskolor gällande grunder.

Jag instämmer för egen del i vad de sakkunniga sålunda anfört.

Beträffande frågan om statsbidrag till årliga driftkostnader av olika slag tillstyrker

jag i likhet med statskontoret de sakkunnigas förslag utom i vad angår

statsbidrag till rektorsarvode och lärarlöner. Det synes visserligen skäligt, att

något statsbidrag må utgå till särskilt arvode at den lärare, som förordnas till

föreståndare för fullständig sjömansskola; jag anser mig dock icke kunna tillstyrka

ett högre statsbidrag än 1 800 kronor för år. Såsom av den förut lämnade

redogörelsen framgår, innebär de sakkunnigas förslag ett statsbidrag av

3 000 kronor för år. Vad angår lärarlönerna i övrigt, synes det av tekniska

skäl icke möjligt att direkt tillämpa statsbidragsbestämmelserna för centrala

verkstadsskolor. Därtill kommer att de kursplaner, jag i det föregående förordat,

endast äro avsedda att till en början tillämpas försöksvis. Med hänsyn

härtill och till vad statskontoret i ämnet anfört, torde statsbidraget till lärarlöner

tills vidare böra utgå efter samma grunder som bestämts för den s. k.

kvarnskolan i Mariestad, d. v. s. med belopp, motsvarande hela avlöningskostnaden,

dock högst 50 procent utöver vad som i sådant hänseende skolat

utgå enligt bestämmelserna i kungörelsen den 4 november 1921 (nr 705) angående

statsunderstöd till kommunala och enskilda skolor för yrkesundervisning.

Staten torde alltså, på sätt jag i det föregående förordat, böra understödja

anordnandet av yrkesutbildning för sjöfolk av manskapsgrad genom ett system

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 65.

med statsbidrag. Initiativ till upprättandet av de särskilda sjömansskolorna

åter får ankomma på skolornas blivande huvudmän. Härvid förutsätta, att

Kungl. Majit i de enskilda fallen på ansökan av vederbörande medgiver inrättandet

av statsunderstödd sjömansskola och beslutar rörande statsbidrag till

engångskostnaderna.

De statsbidragsgrunder, varom i det föregående varit fråga, ha avsett egentliga

sjömansskolor, vilka skola vara öppna för elever från hela riket. I detta

sammanhang vill jag erinra örn de möjligheter att tillgodose ett mera lokalt

behov av sjöfolksutbildning, som numera föreligga genom den Kungl. Majit av

riksdagen tillagda befogenheten att efter prövning i varje särskilt fall medgiva

understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning jämväl till utbildning

i andra yrken än sådana, som äro att hänföra till hantverk, industri, handel

eller husligt arbete.

Antalet erforderliga sjömansskolor.

De sakkunniga ha räknat med en normal nyrekrytering till sjömansyrket

av omkring 3 000 sjömän örn året. Emellertid förelåge grundad anledning

att antaga, att deltagarantalet icke kunde förväntas bli alltför stort, om

icke någon direkt och påtaglig fördel därav stöde att vinna för vederbörande.

Härvid syntes icke återstå annan utväg än överenskommelse avtalsvägen

mellan vederbörande fackorganisationer.

De sakkunniga förklara sig hålla bestämt före att, för att syftet med de

föreslagna åtgärderna skulle kunna nås fullt ut, en sådan överenskommelse

mellan fackorganisationerna måste komma till stånd.

En fullständig skola enligt de sakkunnigas förslag skulle i överensstämmelse

med det tidigare anförda för varje ar lämna plats för 90 elever av kategorien

däckspersonal, lika många av maskinpersonalen, 48 av kökspersonalen, eller

sålunda för tillhopa 228 elever av samtliga kategorier varje år.

De sakkunniga beräkna, att fyra fullständiga sjömansskolor skola visa sig

erforderliga. I första hand ha de sakkunniga därvid räknat med Stockholm,

Göteborg, Hälsingborg och Kalmar såsom lämpliga förläggningsorter. Örn

alla fyra skolorna komme till stånd, skulle plats beredas för 912 elever per år,

vilket antal väl icke skulle täcka det teoretiska behovet men syntes de sakkunniga

motsvara det praktiska behovet under normala förhållanden under

förutsättning, att intresset för saken från vederbörande fackorganisationers

sida medförde sådan överenskommelse som nyss nämnts

I flera av remissyttrandena understrykes önskvärdheten av att ett avtal

kommer till stand rörande fördelar för dem som genomgått ifrågavarande

yrkesutbildning.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

. De sakkunniga samt flera av de myndigheter och organisationer, som yttrat

sig i ärendet, ha med styrka framhållit, att de utbildningsmöjligheter, som äro

avsedda att tillskapas genom ifrågavarande åtgärder, icke torde komma att

röna avsedd efterfrågan, med mindre ett avtal — eller eventuellt en lagstiftning

— kommer till stånd, varigenom fullgjord yrkesutbildning förbindes med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 65.

13

vissa förmåner vid arbetsanställning inom sjöfarten. Frågan om eventuell lagstiftning

i ämnet lämnar jag i detta sammanhang å sido. Däremot finner jag

angeläget understryka önskvärdheten av att frivilliga överenskommelser av

angiven innebörd komma till stånd.

Det är enligt min mening icke lämpligt att i förväg fastlåsa sjömansskolorganisationen

inom en begränsad yttre ram. Därest anställningsvillkoren för

yrkesutbildade sjömän avtalsmässigt regleras på sätt jag antytt, förefaller det

icke osannolikt, att utbildningsanstalter erfordras i större omfattning än vad

de sakkunniga angivit såsom troligt. Det torde få ankomma på Kungl. Majit

att avgöra, på vilka orter och till vilket antal sjömansskolor må komma till

stånd. Givet är, att varsamhet därvid bör iakttagas i syfte att förhindra

utbyggandet av en överdimensionerad organisation. En viktig synpunkt är

även, att olika landsdelars utbildningsbehov tillgodoses så rättvist som möjligt.

Jag vill i detta sammanhang nämna, att stadsfullmäktige i Stockholm,

Göteborg, Hälsingborg och Kalmar tillstyrkt eller lämnat utan erinran de

sakkunnigas förslag i vad det avser skolornas förläggning, men att starkt

intresse för att få sjömansskola förlagd till hemkommunen anmälts även av

Malmö, Oskarshamn och Sundsvall. Vidare har länsstyrelsen i Karlskrona —

under framhållande dels av den erfarenhet inom förevarande utbildningsområde,

som förefinnes inom örlogsflottan, dels hurusom viss båtmateriel och

undervisningsmateriel inom flottan kunde utnyttjas för utbildningen — ifrågasatt

såsom förläggningsplatser för sjömansskolor — förutom Stockholm och

Göteborg — jämväl Karlskrona samt möjligen Malmö och Härnösand. Länsstyrelsen

i Gävleborgs län anser det böra undersökas, i vad mån en sjömansskola

för sjöfolket i nedre Norrland kan inrättas vid länets landstings centrala

verkstadsskola i Tönshammar invid Söderhamn eller å annan plats inom nedre

Norrland. Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse ger uttryck för en liknande

ståndpunkt. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser det vara i hög grad

önskvärt, att en av skolorna förlägges till Norrland och föreslår, att möjligheterna

härför närmare undersökas. — För egen del är jag icke beredd att nu

taga ställning till frågan, på vilka orter sjömansutbildning bör komma till

stånd. Såsom jag förut framhållit, torde Kungl. Majit framdeles få fatta beslut

härom.

Särskild yrkesutbildning för d en mindre

sjöfarten och fisket.

De sakkunniga ha tillstyrkt en i samråd med dem gjord framställning

från Göteborgs och Bohus läns landstings finansberedning, vari hemställts,

att verkstadsskolan i Lysekil för arbetslös ungdom måtte omorganiseras till

en särskild yrkesskola för den mindre sjöfarten och fisket samt för båtbyggare.

Fullständiga kursplaner härför lia uppgjorts.

Fiskarenas yrkesorganisationer, fiskeriintendenterna och lantbruksstyrelsen

ha emellertid riktat starka erinringar mot ifrågavarande förslag. Departementschefen

har med hänsyn härtill icke ansett sig böra ifrågasätta ett

genomförande av förslaget. Med anledning av i vissa remissyttranden uttalade

önskemål örn en förnyad utredning rörande anordnandet av yrkesutbildning

för fiskare har departementschefen erinrat, att en sådan utredning

nyligen igångsatts inom jordbruksdepartementet. Det förefölle icke ute
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 65.

Utskottet.

slutet, framhåller departementschefen, att verkstadsskolan i Lysekil framdeles

skulle kunna i någon form inlemmas i den kursorganisation, som kunde

komma att bli resultatet av denna utredning.

Anslagsberäkningar.

Beträffande statsbidrag till engångskostnader och driftkostnader

för nästa budgetår har departementschefen anfört följande.

Jag har i det föregående i huvudsak tillstyrkt de sakkunnigas förslag till

grunder för statsbidrag till sjömansskolor. Emellertid har jag icke ansett tillrådligt

att begränsa skolorganisationens yttre omfattning. Anslagsbehovet låter

sig med hänsyn härtill icke exakt beräkna. Vad särskilt angår nästa budgetår,

kan det icke nu förutsägas, på vilka orter och i vilken omfattning sjömansskolor

kunna komma att under året vara i verksamhet. Även om det får anses

angeläget att yrkesutbildningen för sjömän kommer i gång i full utsträckning

snarast möjligt, torde anslagsbelastningen under det första verksamhetsåret

likväl sannolikt bli relativt måttlig för att sedermera successivt öka. Med

hänsyn härtill torde det förslagsanslag till bidrag till driften av sjömansskolor,

som torde böra anvisas under rubriken »Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning», icke för nästa budgetår böra uppföras med högre belopp

än 100 000 kronor. Under samma rubrik torde vidare böra uppföras ett förslagsanslag

till bidrag till inrättande av sjömansskolor; anslagsbehovet för nästa

budgetår under detta anslag torde med hänsyn bland annat till att statsbidrag

till engångskostnader avses skola utbetalas först i mån av byggnadsarbetenas

fortgång, kunna uppskattas till 150 000 kronor.

I bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition hemställer jag,

att för riksdagen måtte framläggas förslag örn anvisande av medel i enlighet

med vad jag sålunda förordat.

I fråga örn stipendier har departementschefen förordat, att sådana

må utgå till deltagare i sjömansskolornas kurser, oberoende av deras längd,

enligt samma grunder som vid annan yrkesutbildning.

Med hänsyn till angelägenheten av att redan yrkesutövande sjömän i största

möjliga utsträckning skola finna med sin fördel förenligt att genomgå kurser

i sjömansskola, har departementschefen tillstyrkt ett av de sakkunniga framlagt

förslag, att sjöman skall kunna erhålla nedsättning till hälften av sina

resekostnader till och från kursorten. Kostnaderna härför borde bestridas

från vederbörande stipendieanslag.

Utskottet är ense med departementschefen därom, att åtgärder äro påkallade

för att få till stånd en organiserad yrkesutbildning för sjömän av

manskapsgrad samt att denna yrkesutbildning bör anknytas till det befintliga

yrkesskolväsendet och ställas under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Beträffande de särskilda yrlceskursernas organisation ha delade

meningar framkommit, särskilt avseende frågan örn deras uppdelning i lägre

och högre kurser och rörande spörsmålet, huruvida viss tids förpraktik skall

krävas för inträde i kurserna. Utskottet har för sin del funnit, att vad departementschefen

i nämnda hänseenden förordat innebär en tillfredsställande

lösning av dessa spörsmål.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 65.

15

De för utredning av sjöfolkets bildningsfråga tillkallade sakkunniga ha

föreslagit, att utbildningen för såväl däcks- och maskinpersonal som skeppskockar

skall sammanföras till särskilda sjömansskolor med en kapacitet,

som medger anordnande samtidigt av tre grundläggande kurser för däckspersonal,

var och en med 15 deltagare, tre dylika kurser för maskinpersonal,

likaledes med 15 deltagare i varje kurs, en påbyggnadskurs med 15 deltagare

för däcks- och en för maskinpersonal ävensom tre kurser, vardera med

12 deltagare, för kökspersonal, därav en nybörjarkurs, en kortare kurs för

icke-nybörjare samt en påbyggnadskurs. De sakkunniga anse sig dock böra

räkna med att sjömansskolornas fulla kapacitet kommer att utnyttjas endast

under en del av året, nämligen perioden januari—april, då sjöfarten i

viss mån ligger nere, medan under återstoden av året kursverksamheten

skulle komma att vara väsentligt inskränkt. Departementschefen har för

egen del yttrat, att den av de sakkunniga skisserade organisationen av en

sjömansskola endast borde betraktas som en lämplig normaltyp, men att

hinder icke borde möta att en skola organiserades även på annat sätt. Med

anledning härav vill utskottet framhålla, att det av olika skäl, icke

minst angelägenheten av en tillfredsställande rekrytering av lärarpersonalen,

måste anses önskvärt, att de blivande sjömansskolorna erhålla en sådan

organisation, att deras kapacitet såvitt möjligt till fullo tages i anspråk hela

året, varigenom ett effektivare utnyttjande av lokaler och materiel skulle

möjliggöras och personalen kunna beredas förmånligare anställnings- och

avlöningsförhållanden.

De planerade sjömansskolorna ha avsetts skola stå öppna för ungdom

från hela landet. Då skolorna sålunda skulle få viss karaktär av riksskolor

ha de sakkunniga övervägt, huruvida icke med hänsyn härtill statsbidragsgrunderna

borde utformas så, att de för huvudmännen bleve förmånligare

än de för centrala verkstadsskolor gällande, men likväl, i betraktande av att

skolorna kunna påräknas bli förlagda till sjöfartsstäder med betydande skatteintäkter

från sjöfartsnäringen, stannat vid att föreslå tillämpande i huvudsak

av nyssnämnda grunder. Departementschefen har godtagit detta de sakkunnigas

förslag med vissa i stort sett tekniska jämkningar. Vid den prövning

utskottet ägnat ifrågavarande spörsmål har utskottet funnit sig böra

biträda vad departementschefen sålunda förordat.

Vad departementschefen anfört rörande antalet erforderliga sjömansskolor

har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill i likhet

med departementschefen understryka önskvärdheten av att överenskommelser

träffas, varigenom fullgjord yrkesutbildning av ifrågavarande slag

förbindes med vissa förmåner vid anställning inom sjöfarten. Såsom departementschefen

framhållit, bör det ankomma på Kungl. Majit att framdeles

bestämma, på vilka orter sjömansskolor böra upprättas.

Departementschefen har redogjort för ett av vederbörande landsting framlagt

förslag rörande omorganisation av den nuvarande verkstadsskolan i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 65.

Lysekil till en utbildningsanstalt för den mindre sjöfarten och fisket m. m.

men icke ansett sig böra för närvarande ifrågasätta förslagets realiserande.

Departementschefen har emellertid icke ansett uteslutet, att nämnda verkstadsskola

framdeles skulle kunna i någon form inlemmas i den kursorganisation,

som kunde komma att bli resultatet av en nyligen inom jordbruksdepartementet

igångsatt utredning rörande yrkesutbildning för fiskare. Utskottet

vill för sin del uttala den förhoppningen, att så skall kunna bli fallet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört rörande storleken av de för nästa budgetår erforderliga anslagen

till bidrag till inrättande och drift av sjömansskolor samt angående stipendier

och resekostnadsbidrag till elever i sådana skolor. I annat sammanhang

kommer utskottet att hemställa om anvisande av nämnda anslag.

II. Sjöfolkets allmänna och medborgerliga

bildning.

De sakkunniga ha i enlighet med de för deras utredningsarbete gällande

direktiven framlagt förslag rörande särskilt statsbidrag till bildningsarbetet

bland sjömän.

De sakkunnigas förslag innebär i sammandrag följande.

a. Ökning av det årliga statsbidraget till sjömansbiblioteket från 10 000 kronor

till 35 000 kronor, anvisande av ett årligt anslag av 10 000 kronor till

svenska bibliotek i utländska hamnstäder samt anskaffande av handbibliotek

för fartyg och studiehem för en kostnad av 50 000 kronor (engångsanslag);

b. statsbidrag till kursverksamhet för en beräknad årlig kostnad av 40 600

kronor samt engångsanskaffning av materiel till dylik kursverksamhet för en

kostnad av 10 500 kronor;

c. statsbidrag till studiecirkelverksamhet ombord för en beräknad årlig kostnad

av 12 000 kronor;

d. utbildande av lärare och studieledare för studiecirklar; kostnaden härför

beräknas till 5 000 kronor för år;

e. anställande av folkbildningsinstruktörer i vissa hamnstäder; beräknad

årskostnad 19 200 kronor;

f. anordnande av en central ledning av bildningsverksamheten; årskostnad

21 000 kronor, engångskostnad 3 000 kronor;

g. bidrag till föreläsningsverksamhet i utländska hamnar; beräknad kostnad

5 000 kronor för år.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Såsom i direktiven för de sakkunnigas arbete framhållits, möta för sjömanskåren

särskilda svårigheter, när det gäller att tillgodogöra sig de bildningsanstalter,

som stå landbefolkningen till buds. Det förefaller med hänsyn härtill

icke obefogat, att staten vidtager särskilda åtgärder för att stödja bildnings
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 65.

17

arbetet inom denna yrkeskår. De sakkunniga ha även, såsom av den föregående

redogörelsen framgår, framlagt förslag i sådant hänseende, vilket innefattar ett

detaljerat system för statsbidrag till olika former av studieverksamhet under

särskild central ledning. Förslaget har från skilda håll utsatts för viss kritik,

särskilt beträffande den ifrågasatta centrala ledningen. Jag har för egen del

funnit, att de kritiska synpunkter, som framförts gentemot en central ledning i

den utformning de sakkunniga tänkt sig, icke varit utan berättigande. Vad förslaget

i övrigt angår, åsyftar detsamma dels en utveckling av den statsunderstödda

biblioteksverksamheten och dels att finna lämpliga former för statsunderstöd

till den egentliga studieverksamheten. Beträffande sistnämnda spörsmål

ha de föreslagna stats bidragsgrundernas invecklade och svåröverskådliga beskaffenhet

gjort mig i viss mån betänksam; det hade, synes det mig, varit

önskvärt med ett enklare statsbidragssystem. Jag erinrar i detta sammanhang,

att utredning pågår angående grunderna för statens understödjande av det fria

och frivilliga bildningsarbetet, en utredning som avser den fria och frivilliga

folkbildningsverksamheten i hela dess vidd. Jag har, icke minst med hänsyn till

de betänkligheter, jag hyser inför vissa av de förordade åtgärderna, kommit till

den uppfattningen, att resultatet av den pågående utredningen bör avvaktas,

innan statsmakterna taga slutlig ställning till det nu föreliggande sakkunnigförslaget,

i vad detsamma avser den centrala ledningen samt frågan örn grunder

för statsunderstöd till den egentliga studieverksamheten. I avvaktan på en definitiv

lösning av spörsmålet örn lämpliga understödsgrunder synes dock ett

maximerat belopp av 20 000 kronor böra anvisas för nästa budgetår såsom

bidrag till allmänbildande verksamhet bland sjömän. Vidare har det synts mig

angeläget att medverka till omedelbara åtgärder för en förbättring av biblioteksverksamheten

för sjömännens vidkommande. Ett ställningstagande till denna

del av sakkunnigförslaget synes icke ägnat att föregripa den pågående

utredningen.

Bidraget å 20 000 kronor till bildningsverksamhet bland sjömän synes böra

anvisas såsom särskilt anslag och ställas till förfogande av arbetarnas bildningsförbund

att användas i första hand till studiecirkel- och instruktörsverksamhet.

Ifråga om biblioteksverksamheten innebär de sakkunnigas förslag i första

hand, att svenska sjömansbiblioteket i Göteborg skulle tilldelas ett högre årligt

understöd. En höjning av detta understöd, vilket för närvarande utgår med

10 000 kronor, synes i och för sig befogad. Jag kan dock icke för närvarande

tillstyrka att detsamma, på sätt de sakkunniga föreslagit, skulle höjas till

35 000 kronor. Detta förslag bygger nämligen på förutsättningen, att biblioteket

skulle komma att inflytta i nya lokaler, vilket ansetts komma att medföra

behov av medel till lokalhyra (4 000 kronor) och till avlönande av en

heltidsanställd biblioteksassistent (6 200 kronor). En dylik flyttning har ännu

icke ägt rum. Så länge biblioteket alltjämt är inrymt i sina nuvarande lokaler,

synes dess skötsel liksom hittills böra handhavas av Dicksonska folkbibliotekets

personal. Jag förordar i likhet med statskontoret, att statsbidraget höjes med

15 000 kronor till högst 25 000 kronor för år. Någon ändring av statsbidragsvillkoren

ifrågasätter jag för närvarande icke. Alltjämt torde sålunda såsom

villkor böra föreskrivas, att statsunderstöd ina utgå med dubbelt så stort belopp

som från annat håll tillskjutes, samt att minst fyra femtedelar av statsbidraget

skall användas till bokanskaffning och bibliotekets underhåll.

De sakkunniga lia även erinrat örn en i socialstyrelsens utredning angående

utlandssvenskarna berörd fråga örn statsunderstöd för biblioteksverksamhet

bland svenskar i utlandet (stat. off. utr. 1941: 36). Skolöverstyrelsen har enligt

Bihang till riksdagens protokoll 19^6. 6 sami. Nr 67/— 65.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 65.

denna utredning rekommenderat ett statsunderstöd av förslagsvis 1 000 kronor

för år till bibliotek av folkbibliotekskaraktär och 300 kronor för år till skolbibliotek.

Jag tillstyrker detta förslag. Statsunderstöd synas dock för närvarande

böra utgå allenast till bibliotek, som äges av svensk utlandsförsamling,

respektive till skolbibliotek, anslutet till statsunderstödd svensk skola i utlandet.

Beträffande villkoren för statsunderstöd ansluter jag mig i övrigt till skolöverstyrelsens

förslag. Understöd av den art, jag sålunda förordat, avser emellertid

icke den läsrumsverksamhet, som bedrives av vissa organisationer, framför allt

svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse och evangeliska fosterlandsstiftelsen.

Läsrumsverksamhet uppehälles för närvarande i inemot ett trettiotal utländska

hamnstäder och synes undantagslöst vara förenad med biblioteksverksamhet.

Bokbeståndet uppgives emellertid företrädesvis bestå av äldre litteratur. Från

skilda håll ha framförts önskemål om att denna form av biblioteksverksamhet

bland sjömän borde understödjas av statsmakterna. Jag delar denna uppfattning

och tillstyrker, att ett årligt statsunderstöd av 300 kronor må utgå till

sjömansbibliotek i anslutning till läsrum av ifrågavarande slag. Medlen synas

böra utbetalas till den organisation, som bedriver läsrumsverksamheten. Det

torde få ankomma på Kungl Maj:t att meddela de bestämmelser och villkor

för åtnjutande av statsunderstöd, som må befinnas påkallade. Därvid synes

icke böra uppställas villkor av innebörd, att visst bidrag skall tillskjutas från

annat håll. Nu ifrågavarande anslagsmedel till understöd åt biblioteksverksamhet

för svenskar i utlandet torde böra utgå från en särskild, förslagsvis

beräknad anslagspost under förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet.

Anslagsposten torde för nästa budgetår böra uppföras med förslagsvis

13 000 kronor.

Jag ansluter mig likaledes till de sakkunnigas förslag örn anvisande av medel

till anskaffande av fasta handboksbibliotek för fartyg. På sätt de sakkunniga

förordat torde medelsanvisningen böra fördelas över flera budgetår. För nästa

budgetår tillstyrker jag en medelsanvisning a v 10 000 kronor. Anslagsbeloppet

torde böra anvisas såsom ett särskilt reservationsanslag under benämningen

»Anskaffande av fasta fartygsbibliotek».

I syfte att tillgodose sjömännens bokförsörjning i hemlandet ha de sakkunniga

förordat, att såsom villkor för statsunderstöd till kommunala och med

dem likställda folkbibliotek samt till biblioteksverksamhet i sammanhang med

studiecirkelarbete måtte föreskrivas, att sjöman, som tillfälligt vistas inom

ifrågavarande kommun, medgives rätt till boklån på enahanda villkor, som

gälla för kommunens egna invånare. I likhet med skolöverstyrelsen anser jag

mig böra tillstyrka detta förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att,

därest riksdagen icke framför erinran mot bifall till vad jag sålunda förordat,

meddela i ämnet erforderliga bestämmelser.

Hemställan om framläggande av förslag till riksdagen i enlighet med vad

jag sålunda förordat göres vid anmälan denna dag av frågorna rörande utgifter

under riksstatens åttonde huvudtitel för budgetåret 1946/47.

Till stöd för det i motionen II: 162 framställda yrkandet om ett anslag av

10 000 kronor till den av svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse bedrivna

studiecirkel- och instruktörsverksamheten bland sjömän har anförts i huvudsak

följande.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 8 till årets riksdag har Kungl. Majit föreslagit

ett statsbidrag ä 20 000 kronor till bildningsverksamhet bland sjömän

att ställas till förfogande åt Arbetarnas bildningsförbund att användas i första

hand till studiecirkel- och instruktionsverksamhet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 65.

19

Det är ägnat att förvåna, att den organisation, som längst och mest omfattande

bedrivit en sådan bildningsverksamhet bland sjömän, nämligen

svenska kyrkans sjömansvård, därmed icke föreslagits att erhålla anslag.

Vid ett fyrtiotal läsrum i svenska hamnar bedriver nämnda styrelse genom

sitt utskott för sjömansvård i hemlandet en betydelsefull verksamhet

till sjömäns bästa. Arbetet är av både social och kulturell natur. Det både

avser att erbjuda sjömännen en ersättning för hem och familjeliv under den

tid de uppehålla sig i hamn och söker giva dem tillfälle till vidare utbildning

och studier. Särskilt i de mera betydande hamnarna är verksamheten rikt

utvecklad och av sjömännen själva högt skattad och omfattad med stort

förtroende.

Enbart å sjömansinstitutet i Stockholm och sjömansläsrummet i Göteborg

gjordes förlidet år 93 470 besök av sjömän. Bildningsarbete bedrevs

t. ex. vid sjömansinstitutet i form av yrkesbestämda folkhögskolekurser,

studiecirklar, föreläsningar i förening med bildningsfilm och god underhållning

m. m. Bildningsintresset ombord har stimulerats genom fartygsbesök

av institutets föreståndare och assistent i samband nied utplacering av fartygsbibliotek.

Den sammanlagda kostnaden för verksamheten bara i Stockholm och

Göteborg utgjorde föregående år 118 956 kronor varav 1 000 kronor erhållits

såsom statsbidrag. Studiecirkel- och kursverksamheten endast i Stockholm

drog härutöver en kostnad av 7 010 kronor, varav 1 000 kronor utgöra

statsbidrag ur anslaget till flyttande folkhögskolekurser. Allt övrigt har insamlats

på frivillig väg.

I Stockholm och Göteborg anordnades under året 91 föreläsningar för

sjömän till en kostnad av 2 275 kronor i föreläsningsarvoden, ävenledes av

insamlade medel.

Från och med innevarande år har en studieinstruktör och hamnbibliotekarie

anställts i Stockholms hamn. Denne instruktörs arbete skall hava sjömansinstitutet

såsom sin centralpunkt, och det sammanfaller helt med den

uppgift som ABF:s instruktör i Göteborg har och till vilken departementschefen

förordat bidrag. Han skall alltså vid fartygsbesöken stimulera studieintresset

ombord, förmedla korrespondenskurser, ordna fartygsbibliotek, giva

upplysningar om Stockholms kulturella organisationer, ge anvisningar om

högklassiga förströelsemöjligheter m. m. Denna befattning avlönas med

5 760 kronor, vartill kommer kostnad för buss- och spårvagnsresor mellan

de olika hamnarna och för transport av sjömansbiblioteken.

I skånehamnarna äro sedan några år tillbaka två prästmän avdelade för

sjömansvårdsarbete, och under innevarande år komma ytterligare två s. k.

stiftsadjunkter att avdelas för bildningsverksamhet bland sjömän i hamnarna

Malmö och Hälsingborg.

För alla dessa åtgärder får självfallet sjömansvårdsstyrelsen vidkännas

ökade kostnader.

Den inländska sjömansvårdens beräkningsbara. kostnader för bildningsverksamhet

bland sjömän — bortsett alltså från utgifterna för allmän
-

social verksamhet — utgöra alltså för innevarande år

för kursverksamhet och studiecirklar i Stockholm och Göteborg . . 9 010

för föreläsningar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg. . 2 500

för lim åt instruktör i Stockholms hamn ...................... 5 760

för transport av bibliotek m. m............................... 1 000

Summa kronor 18 270.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 65.

Utskottet.

Då sjömansvårdsstyrelsen dels är pionjär i fråga om bildningsverksamheten

bland sjömän — den första folkhögskolekursen för sjöfolk hölls redan

1926, och studiearbete efter ordnad plan har i Stockholm bedrivits sedan

1924 — och då den dels under alla dessa år utfört arbetet med frivilliga

medel och gjort det på ett sådant sätt att den överallt äger sjöfolkets förtroende,

skulle det kännas som en kränkning, om den helt ställdes utanför,

då staten nu i högre grad än tidigare börjar lämna sin hjälp till sådan verksamhet.

Under erinran örn att utredning genom särskilda sakkunniga pågår rörande

grunderna för statens understödjande av den fria och frivilliga folkbildningsverksamheten

har departementschefen icke ansett sig böra för

närvarande taga slutlig ställning till nu föreliggande förslag, i vad detsamma

avser frågan om grunderna för statsunderstöd till den egentliga studieverksamheten

bland sjömän. Däremot har departementschefen ansett sig

kunna taga ståndpunkt till förslaget i vad detsamma avser åtgärder för en

förbättring av biblioteksverksamheten bland sjömän. Vad departementschefen

i sistnämnda hänseende anfört och föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet finner sålunda påkallat, att under förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet anvisas medel för möjliggörande

av en ökning av statsunderstödet till svenska sjömansbiblioteket i

Göteborg med 15 000 kronor till högst 25 000 kronor för år och att under

samma anslag uppföres en förslagsvis betecknad delpost å 13 000 kronor till

understöd åt biblioteksverksamhet för svenskar i utlandet, att disponeras

enligt av departementschefen förordade grunder. I annat sammanhang kommer

utskottet att hemställa om anvisande av för nämnda ändamål erforderliga

medel.

Utskottet tillstyrker beviljande av ett reservationsanslag av 10 000 kronor

till anskaffande av fasta fartygsbibliotek. Utskottet förordar även, att

i avvaktan på resultatet av ovannämnda utredning ett belopp av 20 000

kronor ställes till Arbetarnas bildningsförbunds förfogande, att användas i

första hand till studiecirkel- och instruktörsverksamhet. Med anledning av

vad i motionen II: 162 anförts förordar utskottet därjämte, att ett belopp

av 5 000 kronor tilldelas svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse, att disponeras

såsom bidrag till den instruktörs- och studiecirkelverksamhet bland

sjömän, som bedrives av sjömanvårdsstyrelsens utskott för sjömansvård i

hemlandet. Utskottet förordar således, att det av Kungl. Majit såsom bidrag

till bildningsverksamhet bland sjömän äskade anslaget å 20 000 kronor höjes

till 25 000 kronor.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört har icke

givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 65.

21

III. Hemställan.

Under åberopande av vad utskottet ovan anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 162,

a) medgiva, att statsbidrag må utgå till inrättande och

drift av sjömansskolor i huvudsaklig överensstämmelse med

vad departementschefen förordat;

b) till Anskaffande av fasta farty g sbibliotek för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor;

c) såsom Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett anslag av 25 000 kronor.

Stockholm den 26 mars 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 64.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:135 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till uppförande av nybyggnad för barnsjukhuset vid Malmöhus läns sjukvårdsinrät s. 12 i texten