Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

1947-02-21 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12-

1

Nr 12.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,

För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e och 4:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 2) ha under Utgifter å driftbudgeten, För flera

huvudtitlar gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan under

punkterna 1—6 angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 3 januari 1947).

1. Avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. Beträffande löneregleringsarbetet

har på grundval av 1946 års principbeslut om allmän lönereglering

för befattningshavare i statens tjänst och vid det statsunderstödda skolväsendet

(prop. nr 333; r. skr. nr 528) arbetet med löneregleringens vidare utformande

fullföljts inom 1945 års lönekommitté, och ett nytt betänkande

med förslag till närmare avlöningsbestämmelser är under utarbetande. Efter

det erforderlig remissbehandling av betänkandet ägt rum avses definitivt förslag

i ämnet skola föreläggas 1947 års riksdag.

I anslutning till den allmänna löneregleringen har det ansetts önskvärt att

vidtaga en omreglering av lönerna för statsrådets ledamöter. Detta spörsmål

upptages till behandling i det följande under punkten 4.

Såsom ett led i revisionen av den civila tjänsteförteckningen framlägges

under samma punkt även förslag angående löneställningen för vissa verkschefer.

I ett den 17 september 1946 avgivet betänkande (SOU 1946: 66) har 1944

års personalutredning framlagt förslag om reglerad befordringsgång för viss

biträdes- och amanuenspersonal. Beträffande utredningens förslag och de

däröver inhämtade yttrandena lämnas i det följande en redogörelse under

punkten 2.

Frågan om löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal

har närmare utretts av särskilda sakkunniga i ett den 30 september

1946 avgivet betänkande (SOU 1946: 67), vilket varit föremål för remissbehandling.

Betänkandet behandlas i förevarande sammanhang under

punkten 3.

Försvarets tjänsteförteckningssakkunniga ha i ett den 31 december 1946

avgivet betänkande framlagt förslag rörande revision i vissa delar av de till

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 12.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 12.

militära avlöningsreglementet och militära icke-ordinariereglementet hörande

tjänsteförteckningarna m. m. Avsikten är att förslagen efter remissbehandling

i erforderlig omfattning skola underställas riksdagens prövning.

Det fast anställda militära manskapets avlöningsförhållanden, vilka icke

omfattades av det vid 1946 års riksdag prövade löneförslaget, har varit föremål

för översyn genom 1946 års manskapslöneutredning. Avsikten är att

underställa även denna fråga riksdagens prövning. Detsamma gäller jämväl

frågan om lönereglering för distriktslantmätarna, vilket spörsmål är föremål

för utredning genom 1945 års lantmäteriutredning.

I detta sammanhang behandlas frågan om löneregleringens inverkan på

personalförteckningarna och avlöningsstaterna m. in., varvid bland annat

lämnas en närmare motivering till de bemyndiganden, som omnämnas i utskottets

yttrande här nedan. Utskottet får hänvisa till vad i dessa ämnen

anförts i statsrådsprotokollet å s. 3—-7.

I fråga om löneregleringens inverkan på anslagsberäkningarna angives i

statsrådsprotokollet den med allmänna löneregleringen sammanhängande nettoökningen

av utgifterna på huvudtitlarna till 70 milj. kronor.

I dessa beräkningar ingå icke kostnaderna för löneregleringen vid affärsverken

eller det kommunala skolväsendet.

På de olika huvudtitlarna äro upptagna särskilda anslag till sådana barntillägg,

som — ursprungligen ingående i dyrtidstilläggen — övergångsvis utgå

efter den senaste allmänna löneregleringens genomförande. Då frågan om

denna förmåns bibehållande blir beroende på prövning i samband med den

fortsatta behandlingen av löneregleringsärendet, ha barntilläggsanslagen

upptagits i riksstatsförslaget med endast beräknade belopp. På vissa specialbudgeter

förekomma dessutom särskilda anslagsposter till barntillägg. Då

dessa endast uppgå till obetydliga belopp, ha de fått kvarstå i staterna, utan

att utbrytning av respektive anslag ägt rum.

I fråga om nga befattningar m. m. har på det hela taget en stark återhållsamhet

ansetts nödvändig. Det framhålles, att i fråga om inrättande och lönegradsplacering

av befattningar i de högre biträdesgraderna särskild hänsyn

tagits till att en revision av tjänsteförteckningen i denna del förestår.

Vidkommande frågan om arvodesreglering framhålles bland annat att anställningsförhållandena

för arvodestagare anses kunna påverkas av det genom

1945 års lönekommitté bedrivna, fortsatta löneregleringsarbetet. En eventuell

fullständig omreglering av anställningsförhållandena anses emellertid av olika

skäl icke kunna genomföras redan från och med nästa budgetår. Det har

därför synts skäligt att ytterligare en förbättring av egentliga arvoden för

det kommande budgetåret företages, så att den förbättring av lönevillkoren

som den definitiva löneregleringen ger löntagare utöver det provisoriska lönetillägget

får en viss motsvarighet för arvodestagarnas del.

I vilka fall uppräkning av arvoden eller höjning av anslagsposter för möjliggörande

av dylik uppräkning är avsedd att äga rum, framgår av redogörelser

under vederbörande punkter i de olika huvudtitlarna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12■

3

2. Reglering av anställningsförhållandena för viss biträdes- och amanuenspersonal.

Under denna rubrik redogöres i statsrådsprotokollet för de

förslag, vilka framlagts i 1944 års personalutrednings förenämnda betänkande

angående reglerad befordringsgång för viss biträdes- och amanuenspersonal.

Vad beträffar frågan om anställnings- och avlöningsförhållanden för b iträdespersonal

med skriv- och kontorsgöromål har

utredningens prövning begränsats till skriv- och kontorsbiträdesgraderna.

De olika verkens personalförteckningar i vad angår de högre biträdesgradema,

alltså närmast kanslibiträdes-, kontorist- och kansliskrivartjänstema,

äro avsedda att bliva föremål för översyn genom en särskild sakkunnigutredning.

Den lägsta ordinarie biträdesgraden är för närvarande skrivbiträdestjänst

i lönegrad A 2. Personalutredningen har förordat, att lönegraden A 2 avskaffas

för biträdestjänster och att 2 lönegraden kommer till användning

enbart för icke-ordinarie befattningar. Lönegraden A 4 skall utgöra lägsta

ordinarie biträdesgrad. Denna lönegrad har ansetts regelmässigt böra uppnås

av varje biträde, i den mån vederbörande uppfyller de för vinnande av

ordinarie anställning allmänt gällande förutsättningarna.

Nyantagna biträden böra enligt utredningen principiellt anställas såsom

extra tjänstemän (enligt 1945 års lönekommittés terminologi såsom aspiranter).

Såsom normal begynnelselönegrad vid nyanställning av biträdespersonal

föreslås Ex 2. Den normala väntetiden för erhållande av ordinarie

anställning bör icke överstiga 7 år. Sammanfattningsvis kan utredningens

förslag till normal befordringsgång för biträdespersonal åskådliggöras

på följande sätt:

Ex 2 Eo 2 Eo 4 A 4

1 V2 år 1 år 4 V2 år

Under den av utredningen sålunda förordade befordringsgången har

utredningen ansett böra inordnas vissa grupper av statligt anställda biträden,

vilka i vissa avseenden skilja sig från övrig biträdespersonal i statstjänst.

Hit höra viss statistisk personal samt personal vid länsstyrelserna,

landsfiskalskontoren och häradsskrivarkontoren ävensom vissa telefonister.

Beträffande remissyttrandenas innehåll får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,

s. 18—20.

Departementschefen har i allt väsentligt anslutit sig till personalutredningens

förslag och därvid framhållit, att genom dess förverkligande rådande

ojämnheter i den ifrågavarande personalens anställnings- och avlöningsförhållanden

kunna förväntas bli i huvudsak undanröjda (statsrådsprotokollet

s. 20—21).

Vidkommande anställnings- och avlöningsförhållanden för amanuenser

in. fl. därmed jämförliga befattningshavare har utredningen

var för sig upptagit följande olika amanuensgrupper inom statsförvaltningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 12.

Administrativa amanuenser inom den centrala statsförvaltningen. Här avses

amanuenspersonal i egentlig mening, d. v. s. den icke-ordinarie personal,

som inom statsdepartementen (utom utrikesdepartementet) och de centrala

ämbetsverken m. fl. myndigheter tages i anspråk för fullgörande av

administrativa arbetsuppgifter av skilda slag och som normalt utgör rekryteringspersonal

till ordinarie befattningar i 21 lönegraden.

Till en början behandlar utredningen de tingsmeriterade amanuenserna och

erinrar härvid, att full tingsmeritering numera kräver en tid av 2^2 år samt

att under hela tiden uppbäres arvode av statsmedel. Arvodet utgår med belopp,

motsvarande lön, rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg

till extra tjänsteman å I-ort i lönegrad och löneklass Ex 6:3 för tingsnotarieaspirant,

Ex 10:7 för tingsnotarie under första och Ex 15: 12 för tingsnotarie

under andra året.

Vid övervägande av frågan om den lämpliga löneställningen för de tingsmeriterade

amanuenserna har utredningen funnit, att en viss allmän höjning

av hela lönenivån är av behovet påkallad, och föreslagit följande befordringsgång:
-

Utredningen framhåller, att dess förslag i det hela innebär avsevärda

förbättringar i jämförelse med nuvarande förhållanden. Förutom att enligt

förslaget begynnelselönen skulle bli avsevärt högre och pensionsberättigande

anställning skulle uppnås inom kortare tid än för närvarande i allmänhet

vore fallet, skulle lägsta härvid tillämpliga lönegrad vara Eo 18. Vidare skulle

slutlönegraden på amanuensstadiet höjas från nuvarande Eo 18 till Eo 21

eller med tre lönegrader enligt nuvarande löneplan, motsvarande en höjning

med två lönegrader enligt den av 1945 års lönekommitté föreslagna, numera

av riksdagen godtagna löneplanen.

Då utredningen föreslagit, att lönegraden Eo 21 skulle representera det

normala slutsteget å icke-ordinariestadiet för amanuenserna, har utredningen

enligt vad densamma framhåller ansett, att vederbörande befattningshavare

rimligen borde kunna räkna med att inom skälig tid uppnå en löneställning,

som motsvarar de arbetsuppgifter, vilka i slutet av amanuenskarriären i regel

fullgöras. Utredningen betonar emellertid, att utredningen icke avsett, att

lönegraden Eo 21 skulle komma att framstå såsom en ersättning för lönegraden

A 21. Enligt utredningens mening borde man sträva efter inrättande av

ordinarie tjänster i A 21 i sådan utsträckning, att — med beaktande av

vederbörande verks organisatoriska uppbyggnad -— skäliga anspråk på uppnående

av det stadium i befordringsgången, som ordinarie anställning representerar,

kunna tillgodoses. Utredningen — som enligt sina direktiv icke

haft att ingå på frågan om tiden för ordinarieblivandet för annan personal

än biträdespersonal —- har därför förordat, att i anslutning till genomförandet

av utredningens förslag en allmän översyn kommer till stånd av relationen

Tings
tjänstgöring
2

V* år

Ex 17 Eo 18

1 år 2 år

Eo 20 Eo 21

2 år

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12. 5

mellan antalet ordinarie tjänster i 21 lönegraden och antalet icke-ordinarie

befattningar inom amanuenskarriären.

I fråga om icke tingsmeriterade amanuenser har utredningen föreslagit

följande befordringsgång:

Ex 15 Eo 16 Eo 18 Eo 20 Eo 21

1V2 år 2 år 2 år 2 år

Utredningen påpekar, att vad utredningen i fråga om de tingsmeriterade

amanuensernas befordringsgång anfört rörande möjligheterna att inom viss

tid erhålla befordran till ordinarie tjänst i lönegrad A 21 äger motsvarande

tillämpning beträffande de nu omhandlade amanuenserna.

Utredningen upptager härefter till prövning frågan om befordringsgången

för vissa amanuenser med kompetens eller utbildning av speciellt slag och

anför beträffande dem bland annat, att utredningen för sin del anser, att amanuenser,

som anställas inom statsförvaltningen efter avlagd akademisk examen

och fullgjord praktik av sådant slag, att deras sammanlagda utbildning i det

hela kan anses motsvara de tingsmeriterade juristerna, böra i avlönings- och

befordringshänseende kunna jämställas med dessa.

Amanuenser i hovrätter och vattendomstolar m. fl. Personalutredningen

har med hänsyn till föreliggande särskilda förhållanden ansett sig icke böra

förorda någon jämkning i de för amanuenser vid hovrätterna och vattendomstolarna

gällande ersättningsgrundema eller ersättningsförhållandena i

övrigt.

Attachéer vid utrikesförvaltningen, e. o. länsnotarier och e. o. länsbokhållare,

taxeringsassistenter samt amanuenser vid domkapitlen. Beträffande

här ifrågavarande befattningshavargrupper föreslår utredningen, att desamma

inordnas under de för amanuenser i allmänhet förordade befordringsschemata.

Utredningen anmärker emellertid, att för vissa av de här avsedda personalgrupperna

ett genomförande av utredningens förslag skulle medföra en

mindre försämring i förhållande till vad nu gäller. Frågan om särskilda övergångsanordningar,

som kunna erfordras i fråga om de icke tingsmeriterade

e. o. länsnotarier och e. o. länsbokhållare, behandlar utredningen i annat sammanhang.

Med hänsyn till de avsevärda svårigheter, som för närvarande föreligga

för rekrytering av taxeringsassistenttjänsterna, har utredningen icke ansett

uteslutet att av marknadsskäl åtminstone tills vidare avsteg får göras

från den befordringsgång, som utredningen funnit ligga närmast till hands.

I dylikt fall borde enligt utredningens förmenande den för de tingsmeriterade

amanuenserna förordade befordringsgången temporärt få utnyttjas.

Landsfögdeassistenter. 1946 års riksdag har i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 209 godkänt ändrade grunder för landsfogdeassistentemas avlönande.

Bestämmelser i ämnet ha utfärdats den 28 juni 1946, bland annat

genom kungörelse nr 545.

Till aspirant å landsfogdeassistenttjänst må endast antagas den som avlagt

för utövande av domarämbete föreskrivna kunskapsprov och under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 12.

sammanlagt minst 2 V2 år tjänstgjort såsom rättsbildat biträde i domsaga

eller vid rådhusrätt samt därunder innehaft förordnande att tjänstgöra såsom

ordförande i häradsrätt eller ledamot i rådhusrätt. Aspirant undergår praktisk

polisutbildning samt provtjänstgöring under sammanlagt omkring 1 år,

varefter antagning till extra landsfogdeassistent må ske. Tjänstetiden i sådan

egenskap är 2 år.

Befordringsgången för landsfogdeassistenterna kan angivas på följande

sätt: Aspirantanställning i Ex 15 i 1 år, därefter Ex 19 i 2 år och sedan befordran

till Eo 19 och Eo 22. Någon tid för varaktigheten av befordringsstadiet

Eo 19 kan ej angivas, enär befordran till Eo 22 förutsatts skola vinnas av

assistent i Eo 19 i den mån befattning inom den högre lönegraden blir ledig.

övervägande skäl ha synts utredningen tala för att viss jämkning vidtages

även i landsfogdeassistentemas befordringsgång, oaktat densamma så nyligen

varit föremål för prövning. Härvid har utredningen funnit en reglering

enligt de tingsmeriterade amanuensernas schema naturlig, såvitt detsamma

avser befordringsgången enligt lönegraderna Ex 17, Eo 18 och Eo 20. Slutstadiet

bör emellertid enligt utredningens förmenande i detta fall icke utgöra

Eo 21 utan bibehållas vid Eo 22. I detta sammanhang framhåller utredningen,

att landsfogdeassistenterna, bland annat med hänsyn till beskaffenheten

av sina tjänståligganden och det därmed förenade ansvaret, i viss mån

intaga en särställning i förhållande till övriga här avsedda befattningshavare.

Amanuenser vid s. k. lärda verk. För amanuenser vid s. k. lärda verk

(arkiv, bibliotek och museer) har Kungl. Maj:t efter beslut av 1944 års riksdag

fastställt följande befordringsgång: Provtjänstgöring och amanuensanställning

i Ex 17 under sammanlagt 1 år, därefter Eo 18 och efter ytterligare

3 år Eo 20, det sistnämnda under förutsättning att vederbörande avlagt

filosofie licentiatexamen. Lägsta normalgraden för ordinarie tjänst är beträffande

ifrågavarande personal A 23. I viss utsträckning finnas befordringstjänster

jämväl i lönegraden Eo 23.

Personalutredningen har med utgångspunkt från sina förslag beträffande

de tingsmeriterade amanuenserna ansett sig icke böra ifrågasätta annan

jämkning i det nuvarande befordringsschemat för amanuenserna vid de

lärda verken, än att tjänstgöringstiden i Eo 18 bör förkortas från 3 till 2 år.

Med hänsyn till det speciella område det här gäller samt till att befordringstjänstema

tillhöra 23 lönegraden, anser sig utredningen icke böra föreslå införande

i befordringsschemat av lönegraden Eo 21.

De över personalutredningens förslag hörda myndigheterna och organisationerna

ha tillstyrkt eller lämnat utan erinran förslaget att för personal

i amanuensställning viss normal befordringsgång tillskapas. I fråga om

dennas närmare utformning ha emellertid olika uppfattningar gjort sig gällande.

Beträffande den närmare innebörden av de olika yttrandena får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet, s. 28—30.

Departementschefen har i allt väsentligt anslutit sig till personalutredningens

förslag (statsrådsprotokollet s. 30—32).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

7

I statsrådsprotokollet behandlas härefter följande av personalutredningen

berörda särskilda frågor, sammanhängande med förslaget om införandet

av den reglerade befordringsgången.

Avvikelser från den normala befordringsgången. Utredningen har framhållit,

att ett av utredningens förnämsta syftemål varit att såvitt möjligt

skapa likformighet i anställnings- och befordringsförhållandena för rekryteringspersonalen

vid olika verk och myndigheter. Utredningen understryker

emellertid, att den är väl medveten om att den likformighet, vilken den

uppställt såsom mål för sitt arbete, icke gärna kan realiseras undantagslöst.

Avsteg i för personalen oförmånlig riktning kunna enligt utredningens uppfattning

under vissa betingelser vara befogade. Såsom exempel nämner utredningen,

att det bör vara möjligt för ett verk att göra fortsatt befordran

för befattningshavare, som visat otillfredsställande arbetsintensitet, beroende

av i vad mån ändring till det bättre sker. Frågan härom synes utredningen

lämpligen böra bedömas efter ungefär samma riktlinjer, som i avlöningsreglementena

uppdragits för tillämpning av reglementenas bestämmelser om

uppskov med löneklassuppflyttning.

Utredningen behandlar härefter möjligheterna till avvikelser i höjande

riktning från de av utredningen förordade allmänna reglerna för antagning

och befordran. Utredningen förutsätter därvid, att dylika avvikelser böra

i fråga om dugliga befattningshavare kunna ske genom befordran i förtur

till extra ordinarie eller ordinarie befattningar i lönegrader över de föreslagna

befordringsskalomas högsta lönegrad (för biträden A 4 och för amanuenser

Eo 21) liksom också genom befordran i förtur till ledigförklarad ordinarie

tjänst inom 4 respektive 21 lönegraden.

Angående möjligheterna i övrigt till avvikelser i höjande riktning anför

utredningen, att åt befattningshavare, som förvärvat en särskilt omfattande

utbildning av för verkets arbetsområde värdefull art och som därigenom

gjort sig skickade att utföra kvalificerat arbete inom visst verk, bör kunna

beredas en mot utbildningen och arbetsuppgifternas art svarande förbättrad

löneställning och befordringsgång. För ett eller annat verk kan det vidare

tänkas, att för hela verket eller för viss avdelning därav genomgående måste

ställas så speciella och stora krav på personalens kvalifikationer, att för

biträdespersonalen vid sådant verk eller sådan avdelning bör gälla en särskild,

förmånligare befordringsgång än den utredningen förutsatt för verk i

allmänhet.

Ett högre startläge eller en snabbare befordran bör i vissa fall även kunna

motiveras av fluktuationer i löneläget på den allmänna arbetsmarknaden.

Detta läge kan stundom vara sådant, att verken i konkurrens med ickestatliga

arbetsgivare sakna möjlighet att till de av utredningen föreslagna

begynnelselönerna vidmakthålla en tillfredsställande rekrytering. I ett dylikt

nödläge böra verken ha viss frihet att erbjuda förbättrade lönevillkor. Detta

bör dock endast avse begränsade grupper av befattningshavare med speciell

utbildning eller särskilda kvalifikationer, beträffande vilka löneläget på den

allmänna arbetsmarknaden kan anses särskilt uppdrivet och för vilka en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 12.

löneökning på grund av det ringa antalet befattningshavare varken skulle

medföra mera kännbara statsfinansiella konsekvenser eller kunna få någon

inverkan på den allmänna statliga lönenivån.

Inom utredningen har även diskuterats, huruvida frihet till avvikelser i

för personalen förmånlig riktning skulle lämnas verken, när det gäller att

— utan att förut angivna fall äro för handen — i allmänhet tillgodose befattningshavare,

som i sitt arbete inom verket visat framstående duglighet.

Utredningen anser sig icke böra ifrågasätta någon dylik rätt för verken.

Organ för rådgivning m. m. Enligt utredningens mening kommer, därest

de förordade befordringsbestämmelserna fastställas för allmän tillämpning,

ett särskilt organ att erfordras med uppgift att sammanhålla och i görligaste

mån leda verkens praxis angående avsteg från den normala befordringsgången

i enhetlig riktning. En dylik sammanhållande uppgift har ansetts

kunna på försök anförtros någon redan befintlig statlig institution. För sin

del har utredningen ifrågasatt, om icke skyldighet borde föreskrivas för

verken att i vissa fall av avsteg från det normala befordringsschemat före besluts

fattande inhämta yttrande av allmänna lönenämnden, vars uppfattning

i så fall i regel skulle bliva utslagsgivande för verkets beslut i frågan. Beslutanderätten

har ansetts böra ligga i vederbörande verks hand.

Förslagets tillämpningsområde. Personalutredningens förslag har avsetts

skola i allmänhet äga tillämpning beträffande befattningshavare och myndigheter

m. fl. statsinstitutioner, vilka äro underkastade civila avlöningsreglementet

eller civila icke-ordinariereglementet, samt i fråga om sådana

till försvarsväsendet hörande inrättningar, å vilkas civila befattningshavare

militära icke-ordinariereglementet är tillämpligt. Utredningen har icke avsett,

att förslaget skulle genomföras vid de statliga krisorganen eller vid

sådana verk, som utan att vara krisorgan dock enligt särskild föreskrift

följa de för krisorganen gällande avlöningsbestämmelsema. Beträffande

åter personal med avlöning ur sakanslag, har hinder i allmänhet icke synts

böra möta mot att den för vederbörande personalkategori förordade befordringsgången

tillämpas, dock med den begränsning i fråga om biträdespersonal,

som följer av att ordinarie tjänster för sådan personal icke förekomma

med avlöning ur sakanslag.

Utredningen har förutsatt, att det i ett eller annat verk kan inträffa, att

utredningens förslag ej kan tillämpas å hela personalbeståndet inom vederbörande

kategori av befattningshavare.

Vad utredningen anfört rörande den inverkan, som tidigare statsanställning

i annat verk bör ha i fråga om löneställningen för personal, som skall

inordnas i reglerad befordringsgång, har ansetts kunna i huvudsak tillämpas

även vid fall av övergång från krisorgan till verk tillhörande den reguljära

förvaltningen.

Tillämpning vid ledighet m. m. Beträffande frågan, vilken inverkan åtnjuten

tjänstledighet bör få på befattningshavares rätt att efter viss tids förlopp

uppflytta till högre stadium inom för honom gällande befordringsgång,

har personalutredningen för sin del ansett lämpligt, att i nämnda hänseende

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

9

anknytning sker till de i avlöningsreglementena intagna reglerna angående

villkor för uppflyttning till högre löneklass.

Under hänvisning till att frågan om deltidsarbete i allmän tjänst vid betänkandets

avfattande var föremål för utredning av särskilda sakkunniga

har utredningen framhållit, att utredningen vid framläggandet av sina förslag

tills vidare utgått från att vederbörande befordringsgång skall börja tilllämpas

å viss befattningshavare endast i den mån denne anställes för full

tjänstgöring i ett verk eller för sammanlagt full tjänstgöring i mer än

ett verk.

Tillsättningsproceduren. Utredningen föreslår, att ordinarie kontorsbiträdestjänster

skola ledigförklaras endast i vissa fall. Till ledning härför skulle

av Kungl. Maj:t för varje verk fastställas en normalsiffra. Dennas funktion

skulle vara att avgöra, huruvida i visst fall ledigförklarande av ordinarie kontorsbiträdestjänst

skulle äga rum. Om antalet ordinarie kontorsbiträden inom

vederbörande verk kommit att understiga normalsiffran, skulle ledigförklarande

alltid ske, medan ledigförklarande icke skulle ske, då antalet dylika

biträden inom verket vore lika med eller större än ifrågavarande normalsiffra.

Tillträdande av befattning enligt av utredningen föreslagen befordringsgång

för biträden och amanuenser har ansetts i allmänhet böra ske vid samma

tidpunkter som gälla i fråga om löneklassuppflyttningar, alltså enligt

nu gällande avlöningsbestämmelser kvartalsvis.

Personalförteckningarna. Reglerna för anslagsdisposition. Beträffande de

modifikationer i proceduren vid fastställande av personalförteckningar och i

reglerna för anslagsdispositioner, som utredningen ifrågasatt, får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet, s. 37—39.

Övergångsanordningar. Utredningen har räknat med att de av utredningen

föreslagna anordningarna i huvudsak träda i kraft den 1 juli 1947. Beträffande

vissa av utredningen i övrigt uppdragna riktlinjer för övergången till

den föreslagna befordringsgången får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,

s. 39—41.

En redogörelse för remissyttrandenas innehåll beträffande här berörda

särskilda frågor återfinnes å s. 41—43 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har i allt väsentligt anslutit sig till utredningens förslag

i fråga om undantag från den generella befordringsgången och organ för

rådgivning m. m. Frågorna om vilken denna rådgivande institution skall vara

samt om densammas organisation och kompetensområde ha emellertid ansetts

böra bliva föremål för ytterligare övervägande. Vad angår frågan om de

budgettekniska förutsättningarna för genomförandet av automatisk befordringsgång

har departementschefen med hänsyn till denna frågas samband

med andra, av den allmänna löneregleringen beroende budgettekniska spörsmål

förklarat sig icke nu beredd att taga slutlig ställning till utredningens

förslag (statsrådsprotokollet s. 43—45).

Vad beträffar de med utredningsförslagets genomförande förbundna kostnaderna

har utredningen verkslällt vissa beräkningar till ledning för be
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 12.

dömandet av dessa kostnader. Beräkningarna ha karaktären av en på stickprovsundersökning

grundad överslagsberäkning. Till grund härför har lagts

en jämförelse mellan befattningshavarnas faktiska löneklassplacering vid

tiden för uppgiftslämnandet och den löneklassplacering, som vid samma tidpunkt

skulle ha varit gällande, om de föreslagna reglerna tillämpats under

hela anställningstiden i statstjänst. Vid beräkningarna ha i löneförmånerna

inräknats rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg enligt för närvarande

gällande bestämmelser.

I fråga om bitrådespersonalen ger den verkställda uppskattningen till resultat,

att den ungefärliga kostnadsökningen för år vid genomförandet av

utredningens förslag kan angivas till 800 000 kronor för allmänna civilförvaltningen

utom länsstyrelserna och till 300 000 kronor för länsstyrelserna.

Beträffande försvarets verk och inrättningar samt de affärsdrivande verken

framläggas icke några beräkningar.

Beträffande amanuenspersonalen kan den ungefärliga kostnadsökningen

för år beräknas till 60 000 kronor vid statsdepartementen, 370 000 kronor

vid civila verk i allmänhet, 150 000 kronor vid länsstyrelserna och 80 000

kronor vid försvarets förvaltningsmyndigheter.

I samband med Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr Arrhéii (I: 176) och den andra inom andra kammaren av

herr Kyling (II: 296), i vilka hemställts, att riksdagen för sin del måtte uttala

sig för

att den reglerade befordringsgången utsträckes utöver lönegraden Eo 21 för

jurister i förvaltningstjänst,

att slutlönegraden inom den fasta befordringsgångens ram uppnås på kortare

tid än vad som avsetts, samt

att avvikelse från befordringsgången i för vederbörande befattningshavare

förmånlig riktning kan äga rum även då konkurrens med icke-statlig verksamhet

ej föreligger utan befattningshavaren enbart visat framstående duglighet.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionen I: 176.

3. Löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal,

m. m. Under denna rubrik redogöres i statsrådsprotokollet för förenämnda,

av 1944 års lönekommitté, avseende sjukvårds- och ekonomipersonal, avgivna

betänkande angående löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och

ekonomipersonal. Beträffande innebörden av dessa förslag får utskottet hänvisa

till statsrådsprotokollet, s. 46—68.

Av redogörelsen för resultatet av den vid budgetarbetet verkställda granskningen

av kommittéförslaget framgår följande. Bottenlöneläget för vård- och

ekonomipersonal föreslås fastställd till lönegraden Ce 2 i den av 1945 års lönekommitté

föreslagna löneplanen nr 1. Avdelnings- och specialsköterskor upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

11

flyttas från 7 till 9 lönegraden och assistentsköterskor och därmed jämställda

sköterskor från 5 till 7 lönegraden.

I fråga om sjukvårdspersonalen vid statens sinnessjukhus och statens anstalt

för fallandesjuka har för förste uppsyningsman föreslagits oförändrad löneställning.

Första föreståndarinna har ansetts böra uppflyttas till jämställdhet

med förste uppsyningsman. Uppsyningsman och föreståndarinna hava ansetts

böra erhålla samma lönegradsplacering. Förslaget innebär uppflyttning

en lönegrad för den förstnämnda och fyra lönegrader för den sistnämnda befattningen.

Befattningarna såsom överskötare och översköterska föreslås

uppflyttade, den förra från 8 till 9 lönegraden och den senare från 6 till 9

lönegraden. »Nästansvarsarvodet» har ansetts böra bortfalla. I stället föreslås

införande av särskilda tjänster såsom förste skötare och första sköterska i

8 respektive 7 lönegraden. De skötare- och sköterskebefattningar, vilkas innehavare

icke åtnjuta nyssnämnt arvode, ha ansetts böra uppflyttas en lönegrad.

Pågående personalutredning vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

har ansetts icke böra utgöra hinder för uppflyttning av befattningen

för avdelningssköterska vid Lövstahemmet från lönegrad A 8 till lönegrad

A 9.

Ordinarie kokerskor i lönegrad A 2 vid sinnessjukhusen föreslås bibehållna

vid nuvarande lönegradsplacering.

Föreståndartjänsterna vid statens sjuksköterskeskola och statens distriktssköterskeskola,

av kommittén föreslagna till inplacering i lönegrad A 19, ha

med hänsyn till vad som ansetts böra gälla beträffande vissa jämförliga befattningar

i 19 lönegraden ansetts böra vid överflyttningen till den nya löneplanen

nr 1 tillhöra lönegrad A 20.

En sjuksköterskebefattning i lönegrad A 7 vid karolinska sjukhuset föreslås

med oförändrad lönegradsplacering omvandlad till befattning såsom

badföreståndare.

Fn utredning angående löneställningen för maskinist- och reparatörspersonal

i statens tjänst har ansetts böra igångsättas. I avvaktan på resultatet

av denna utredning ifrågasättes ingen ändring av löneställningen för reparatörerna

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Trädgårdsmästaren vid serafimerlasarettet föreslås uppflyttad från 7 till 8

lönegraden.

Beträffande de ändringar i lönegradsplacering och tjänstebenämningar i

övrigt, som ansetts böra genomföras, får utskottet hänvisa till en vid detta

utlåtande fogad tabell. (Bilaga.)

I fråga om befattningar, vilka icke ha den karaktären, att frågan om deras

placering i lönegrad bör underställas riksdagen för prövning och fastställelse,

har en reglering ansetts böra genomföras i huvudsaklig anslutning till

kommitténs förslag.

De förordade ändringarna ha ansetts böra genomföras från och med nästa

budgetår. Hemställan om införande i personalförteckningarna av ifrågavarande

ändringar beträffande ordinarie befattningshavare göres av vederböran
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 12.

de departementschef i annat sammanhang. Därvid beröras även i erforderlig

omfattning de ändringar beträffande icke-ordinarie befattningar, som sammanhänga

med utredningen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Andersson m. fl. (I: 75) och den andra inom andra kammaren av fröken

Olsson m. fl. (II: 144), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bifalla de

förändringar i budgetförslaget gällande avlöning till viss statsanställd sjukvårds-

och ekonomipersonal, som framgår av den vid detta utlåtande fogade

bilagan,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Anderberg m. fl. (I: 76) och den andra inom andra kammaren

av herr Olsson i Mellerud in. fl. (II: 141), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att avdelningssköterska placeras i lönegrad A 8 i den gamla

eller Ca 12 i den nya statliga löneplanen samt att lönerna för övriga sjuksköterskor

regleras i anslutning härtill.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 75 och I: 76.

4. Vissa andra lönefrågor. Under denna rubrik har till en början behandlats

frågan om lönerna för statsrådets ledamöter. Sedan den 1 januari 1922

åtnjuta statsrådets ledamöter lön med följande belopp, nämligen statsministern

24 000 kronor jämte lönefyllnad å 6 000 kronor, ministern för utrikes

ärendena 30 000 kronor samt övriga statsråd 24 000 kronor. Ministern

för utrikes ärendena åtnjuter jämväl förmånen av fri boställslägenhet i utrikesministerhotellet

jämte representationsbidrag å 20 000 kronor. Härjämte

åtnjuta ledamöterna av statsrådet dyrtidstillägg och kristillägg samt provisoriskt

lönetillägg. De sammanlagda löneförmånerna uppgå vid indexläget för

fjärde kvartalet 1946 för flertalet statsråd till 28 322 kronor 40 öre för år.

Vid budgetarbetet har ansetts önskvärt, att lönerna till statsrådets ledamöter

omregleras i syfte att å desamma i stället för dyrtids- och kristillägg

samt provisoriskt lönetillägg skall utgå rörligt tillägg efter samma grunder

som enligt den allmänna löneregleringen för statens tjänstemän. Med utgångspunkt

från att nuvarande löneläge för statsråden bör i stort sett bibehållas,

har lönen för samtliga statsråd utom ministern för utrikes ärendena ansetts

böra fastställas till 27 600 kronor för år, vilket belopp kommer att utgå

enligt 21 löneklassen å den nya löneplan 2. Å nämnda belopp skulle vid

nuvarande indexläge utgå rörligt tillägg efter sex procent med 864 kronor

för år, varigenom de sammanlagda förmånerna skulle uppgå till 28 464 kronor

för år. Till statsministern bör härutöver utgå lönefyllnad med 6 000

kronor. Lönen till ministern för utrikes ärendena bör fastställas till 33 600

kronor jämte rörligt tillägg, vartill komma boställsförmån och representationsbidrag

enligt vad som för närvarande gäller.

Bortsett från bestämmelser i gällande författningar om rörliga tilläggsför
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

13

måner finnas icke några särskilda föreskrifter meddelade i fråga om statsrådens

löner. I detta hänseende ifrågasättes icke någon ändring i förevarande

sammanhang.

Den förordade omregleringen av lönerna för statsrådets ledamöter föreslås

genomförd från och med den 1 juli 1947. Härav föranledda anslagsäskanden

framläggas under vederbörande huvudtitlar.

Därjämte har till behandling upptagits frågan om reglering av vissa verkschef

slöner. För närvarande tillhöra verkscheferna i allmänhet antingen löneplan

B eller löneplan C, beroende på om befattningen tillsättes genom fullmakt

eller medelst förordnande för viss tid. Löneläget skiljer sig därigenom

att förordnandetjänsterna genomgående äro förenade med tvåtusen kronor

högre lön än motsvarande fullmaktstjänster. Löneskillnaden har ansetts påkallad

med hänsyn till den lösare anställningsform, som tillsättning med

förordnande i allmänhet innebär. Med hänsyn till den relativa sammanpressning

av löneskalan, som ägt rum, och i betraktande av att utvecklingen givit

vid handen, att olikheten i anställningsform icke har sådan reell innebörd

i fråga om verkschefsbefattningarna att den bör föranleda en skillnad i löneställningen

för dessa tjänster, har en förbättring ansetts böra genomföras

från och med nästa budgetår i löneställningen för de verkschefer, som för

närvarande åtnjuta lön enligt löneplan B. Sålunda ha befattningarna i lönegraderna

B 1 och B 2 ansetts böra uppflyttas till närmast högre lönegrader

samt befattningarna i lönegrad B 3 böra erhålla samma löneställning som

förordnandetjänsterna i nuvarande lönegraden C 12. Någon ändring i själva

anställningsformen för de berörda befattningarna har dock icke ansetts

böra ske.

I överensstämmelse med det anförda har en uppflyttning från lönegraden

B 1 till B 2 ansetts böra genomföras för följande verkschef stjänster, nämligen

befattningarna såsom myntdirektör, riksantikvarie, riksbibliotekarie,

överintendent vid nationalmuseum samt överdirektör och chef för Sveriges

geologiska undersökning. Beträffande befattningen som föreståndare för statens

bakteriologiska laboratorium har något förslag icke för närvarande

framlagts.

En uppflyttning till lönegrad B 3 har ansetts böra genomföras beträffande

riksarkivarietjänsten samt befattningarna som överdirektör och chef för

fångvårdsstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, statistiska

centralbyrån samt kontrollstyrelsen.

Samma löneställning som för förordnandetjänsterna i nuvarande lönegrad

C 12 föreslås tillkomma president i hovrätt, dock att presidenten i Svea hovrätt

har ansetts böra i lönehänseende likställas med justitie- och regeringsråd.

Befattningen såsom president i kammarrätten föreslås i lönehänseende

likställd med generaldirektörsbefatlning och således placerad i samma löneställning

som förordnandetjänst i nuvarande lönegraden C 12. Samma löneställning

föreslås vidare tillkomma följande fullmaktstjänster, nämligen befattningarna

såsom ordförande och chef för försäkringsrådet, generaldirektör

och chef för kammarkollegiet och för statskontoret samt generallotsdi
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 12.

rektor och chef för lotsverket. Motsvarande förbättring av löneställningen har

ansetts böra genomföras även för vissa befattningar inom utrikesförvaltningen.

De tjänster, varom här är fråga, äro kabinettssekreteraren samt fyra

sändebud, företrädesvis vid beskickningarna i London, Moskva, Paris och

Washington. I fråga om löneställningen för justitiekanslem samt cheferna

för riksräkenskapsverket och lantmäteristyrelsen har något förslag icke nu

framlagts med hänsyn till pågående organisationsutredningar. Ej heller beträffande

befattningen som generaldirektör och chef för skolöverstyrelsen

har något förslag för närvarande ansetts kunna framläggas.

Hemställan om de förordade ändringarna har gjorts av vederbörande departementschefer

under de olika huvudtitlarna.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Schlyter m. fl.

(I: 33) och den andra inom andra kammaren av herr Lindqvist m. fl. (II: 57),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att fångvårdsstyrelsens chef

under namn av generaldirektör erhåller samma löneställning som förordnandetjänsterna

i nuvarande lönegraden G 12.

Rörande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen I: 33.

5. Anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I riksstatsförslaget

för nästa budgetår upptagas kommittéanslagen till i huvudsak oförändrade

belopp. Ändringarna i förhållande till innevarande budgetår framgå

av följande tablå-, vari även redovisas de förstärkningar av vissa anslag,

som redan anvisats eller i annat sammanhang denna dag äskas å tilläggsstat.

Huvudtitel

Anvisat å

riksstaten

1946/47

Kronor

Beviljad

eller äskad

förstärkning

å tilläggs- stat I eller II

1946/47

Kronor

Summa

1946/47

Kronor

Äskade

belopp i

statsverks- propositio- nen

1947/48

Kronor

Justitiedepartementet ....................

425000

_

425 000

425 000

Utrikesdepartementet ....................

15 000

—

15 000

15 000

Försvarsdepartementet....................

350 000

—

350000

350000

Socialdepartementet......................

800 000

500000

1 300 000

800 000

Kommunikationsdepartementet............

250 000

200 000

450 000

250 000

Finansdepartementet......................

500 000

300 000

800 000

5UOOOO

Ecklesiastikdepartementet ................

600 000

600 000

1 200 000

800000

Jordbruksdepartementet ..................

47 5 000

125 000

600 000

500 000

Handelsdepartementet....................

400 000

—

400 000

500 000

3815 000

1725000

5 540 000

4 140 000

Departementschefen har i detta ämne anfört följande.

I föregående års redogörelse för kommittéanslagen framhölls att de alltmer

stegrade kostnaderna för den statliga utredningsverksamheten finge tillskrivas

det förhållandet, att den allmänna politiska och ekonomiska utveckling
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

15

en aktualiserat ett flertal utredningsfrågor av stor räckvidd. Vidare erinrades

om den fördyring av utredningsarbetet, som blivit en följd av lönenivåns uppgång.

Tilläggas må, att den uppräkning av kommittéarvodena som befunnits

nödvändig och företagits i den nya kommittékungörelsen samt de av 1946

års riksdag beslutade höjda traktamentsersättningarna i allmänna resereglementet

i sin mån stegra utredningskostnaderna.

Genom beslut den 21 december 1945 bemyndigades chefen för finansdepartementet

tillkalla en utredningsman att biträda med översyn av kommiltéväsendet.

Huvudsyftet med denna översyn var att främja utredningsväsendets

effektivitet. Resultatet av den sålunda verkställda granskningen har framlagts

i en av utredningsmannen, borgmästaren K. E. Rosander, den 28 september

1946 avgiven promemoria. Utredningsmannen har till granskning upptagit

samtliga vid 1946 års ingång bestående kommittéer och utredningar. 1

enlighet med givna direktiv har vid den verkställda översynen tyngdpunkten

lagts vid frågan om samordnande av olika kommittéutredningar samt spörsmålet,

huruvida förutsättningarna för skilda utredningar kunde ha bortfallit

eller förskjutits på grund av ändrade förhållanden, som inträtt efter utredningarnas

tillsättande. I förstnämnda hänseende har utredningsmannen

konstaterat, att flertalet utredningars arbetsuppgifter antingen varit helt

avgränsade från övriga pågående utredningars uppgifter samt att i sådana

fall, där arbetsuppgifterna gränsat till, ägt samband med eller i ett eller

annat avseende varit beroende av inom annan utredning pågående undersökningar,

erforderliga åtgärder vidtagits för åstadkommande av samordning

av de skilda kommittéernas verksamhet. I några fall har utredningsmannen

funnit särskilda åtgärder påkallade med hänsyn till att förutsättningarna för

utredningsuppdragen bortfallit eller ändrats. Av sådan anledning har utredningsmannen

föreslagit upphörande av ett tjugotal utredningar. Såsom av

årets riksdagsberättelse framgår har Kungl. Maj:t i fråga om dessa kommittéer

meddelat beslut i enlighet med utredningsmannens förslag.

Med ledning av under granskningen vunna erfarenheter har utredningsmannen

vidare framlagt vissa allmänna synpunkter och förslag i fråga om åtgärder

för att i fortsättningen ernå ökad planmässighet och effektivitet på kommittéväsendets

område. Utredningsmannen har därvid bland annat upptagit

ett tidigare väckt förslag om inrättande av ett särskilt organ inom Kungl.

Maj ds kansli med uppgift att, till tjänst för departementen vid utredningars

igångsättande och för pågående kommittéutredningar, verka samordnande

inom hela det statliga utredningsarbetet. Utredningsmannen har understrukit,

att den starka ansvällningen av utredningsapparaten högst väsentligt ökat

svårigheterna att överblicka och sammanhålla de olika utredningarna, varför

den ifrågasatta avdelningen inom Kungl. Maj ds kansli borde komma till

stånd.

För egen del anser jag i likhet med utredningsmannen, att ett samordnande

och övervakande organ skulle ha eu uppgift att fylla inom kommittéväsendet.

Då emellertid frågan om konstruktionen av och de närmare arbetsformerna

för ett dylikt organ behöver ytterligare övervägas, får jag här inskränka mig

till att anmäla vad i ärendet förekommit.

6. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande

ersättning till statens allmänna fastighetsfond angivas i statsrådsprotokollet

de anslag, tillhopa 23 910 000 kronor, som under de olika huvudtitlarna erfordras

för ersättning till de olika delfondema för upplåtna lokaler in. in.

I fråga om ersättning till statens domäners fond för upplåten mark redovisas

de å fonden bokförda kronoegendomar, som under budgetåret 1947/48

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 12.

komma att disponeras för viss för domänstyrelsen främmande verksamhet,

och angives storleken av de anslag under andra, femte, åttonde och nionde

huvudtitlarna, som funnits böra anvisas till ersättning åt fonden.

Beträffande planering av allmänna arbeten anmäles, att en översyn över

behovet av fortsatt planering verkställts inom arbetsmarknadskommissionen.

Kommissionen har därvid funnit ny medelsanvisning erforderlig endast

under sjätte huvudtiteln med 1 500 000 kronor samt under tionde huvudtiteln

med 20 000 kronor. Å andra, fjärde, femte, åttonde och nionde huvudtitlarna

ha anslagsäskandena ansetts kunna begränsas till formella belopp.

I riksstatsförslaget för budgetåret 1947/48 ha utgifterna för rörligt tilllägg

till de löner, som skola utgå enligt de blivande nya avlöningsbestämmelsema,

beräknats efter 6 procent. Bortsett från de affärsdrivande verken

uppskattas kostnaderna för rörligt tillägg under nämnda budgetår preliminärt

till 31 249 600 kronor med angiven fördelning på de olika huvudtitlarna.

Dgrtidstillägg har ansetts fortfarande böra beredas befattningshavare, som

icke beröras av genomförda eller föreslagna löneregleringar. Jämväl å förekommande

pensioner avses dyrtidstillägg (procentuellt tillägg) böra utgå under

nästa budgetår i den mån vederbörande icke berörts av senaste års tjänste-

och familjepensionsregleringar och i den mån dyrtidstiilägget icke kommer

att bortfalla vid den omreglering av nuvarande pensioner, varom förslag

är avsett att föreläggas riksdagen. I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg

och procentuellt tillägg har icke ifrågasatts någon ändring. Utgifterna

för dyrtidstillägg uppgå numera under flertalet huvudtitlar till jämförelsevis

små belopp och komma vid genomförande av föreslagna löneregleringsåtgärder

från och med nästa budgetår att helt försvinna från vissa huvudtitlar. I

anslutning härtill har föreslagits, att sådana ännu förekommande dyrtidstilläggsutgifter,

som hittills redovisats under särskilt huvudtitelsanslag, från

och med nästa budgetår regelmässigt skola bestridas från vederbörligt

avlönings- eller statsbidragsanslag. Under åttonde huvudtiteln skola dock

fortfarande upptagas särskilda anslag till dyrtidstillägg för befattningshavare

i statens tjänst och för lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.

anstalter. Anslagen föreslås upptagna till 700 000 respektive 1 100 000

kronor.

Kristillägg skall icke utgå till löntagare som omfattas av den allmänna

löneregleringen. Härigenom kommer området för kristilläggen från och med

nästa budgetår att väsentligt minskas. Även den pensionsreglering, som skall

företagas i anslutning till den allmänna löneregleringen, väntas komma att

medföra ett visst bortfall av kristilläggen. För en del personalgrupper kommer

emellertid kristillägg att alltjämt utgå. Vad angår grunderna för kristillägg

under nästa budgetår har departementschefen icke funnit sig böra

förorda sådan ändring, som skulle medföra höjt kristillägg vid nuvarande

kostnadsnivå. Däremot föreslås kristilläggets ökning i händelse levnadskostnaderna

skulle öka reglerad i anslutning till det nya rörliga tillägget.

Detta innebär i princip att den fortsatta kostnadsstegringen kompenseras

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

17

till tre fjärdedelar. Kristillägget föreslås reglerat i anslutning till det rörliga

tillägget jämväl för det fali att levnadskostnaderna skulle sjunka. Anslutningen

till reglerna för det nya rörliga tillägget föreslås skola ske på så

sätt, att en höjning eller minskning av det nya rörliga tillägget med 3 procent

av tilläggsunderlaget skall svara mot en höjning eller sänkning av

kristillägget med 4,2 procent av tilläggsunderlaget, varvid ytterligare förutsatts,

att ett rörligt tillägg av 6 procent får anses betingat av samma indexläge

som nuvarande kristillägg av 16 procent. Av liknande skäl som anförts

i fråga om dyrtidstillägg ha sådana kristilläggsutgifter, som tidigare bestritts

från särskilda huvudtitelsanslag, i allmänhet från och med nästa budgetår

inräknats i respektive avlönings- eller statsbidragsanslag. Under åttonde huvudtiteln

har emellertid upptagits ett anslag av 3 800 000 kronor för bestridande

av vissa till kristillägg hänförliga utgifter. Å tolfte och fjortonde

huvuditlama ha allenast uppförts vissa preliminärt beräknade anslag.

Provisoriskt lönetillägg föreslås under nästa budgetår utgå till befattningshavare

å vilka denna lönetilläggsreglering tillämpats och som icke komma

att omfattas av den förestående löneregleringen. Då denna innebär vissa,

delvis ganska betydande förbättringar utöver det provisoriska lönetillägget

för innevarande budgetår har departementschefen ansett skäligt, att en

höjning av det provisoriska lönetillägget medgives. Höjningen bör för olika

löntagare beräknas så att den motsvarar högst den förbättring utöver innevarande

års provisoriska lönetillägg, som den nya löneregleringen medför

i motsvarande löneläge. Närmare grunder för beräkningen av lönetilläggets

belopp ha angivits i propositionen. Kostnaderna för provisoriskt lönetillägg

under nästa budgetår ha ansetts i allmänhet böra bestridas av de anslag

eller andra medel, från vilka vederbörandes löner utbetalas, dock att under

åttonde huvudtiteln upptagits ett särskilt anslag för ändamålet å 19 000 000

ki’onor, vilket anslag huvudsakligen avses för bestridande av statsverkets

utgifter för de provisoriska lönetillägg, som under innevarande budgetår

utgå vid det statsunderstödda skolväsendet.

Utskottet.

Det förslag, som framlagts angående reglering av anställningsförhållandena

för viss biträdes- och amanuenspersonal avser att åstadkomma sådan

enhetlighet i anställnings- och avlöningshänseenden samt i fråga om befordringsgång

för ifrågavarande personal, som åsyftats av 1942 års riksdag

med dess framställning i ämnet (skrivelse nr 423). För biträdespersonal

med skriv- och kontorsgöromål skall Ex 2 enligt förslaget vara normal begynnelselönegrad

vid nyanställning och första pensionsberättigande anställning

(lönegrad Eo 2) uppnäs efter U/2 års tjänstgöring. Slutpunkten i den

reglerade bcfordringsgången är lönegrad A 4, som skall uppnås efter sju års

anställning. Detta förslag förutsätter, att nuvarande 2 lönegraden avskaffas

såsom ordinarie biträdesgrad för kontorspersonalen. Beträffande icke tingsIlihang

till riksdagens protokoll 1047. G samt. Nr 12. ''•>

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 12.

meriterade amanuenser föreslås Ex 15 såsom normal begynnelselönegrad.

Efter IV* år skall första pensionsberättigande anställning (lönegrad Eo 16)

uppnås. Begynnelselönegraden för tingsmeriterade amanuenser är Ex 17, och

efter 1 år erhålla de sin första pensionsberättigande anställning i lönegrad

Eo 18. Slutpunkten i den reglerade befordringsgången för amanuenser är lönegrad

Eo 21, som skall uppnås, av de icke tingsmeriterade efter 7V2 års

och av de tingsmeriterade efter 5 års tjänstgöring.

Huvudlinjerna i detta förslag har utskottet ansett sig böra godkänna. Utskottet

har alltså icke kunnat biträda yrkandena i motionerna I: 176 och

II: 296 i vad avser utsträckning av den reglerade befordringsgången utöver

lönegrad Eo 21 för jurister i förvaltningstjänst eller uppnående av slutlönegraden

inom den reglerade befordringsgångens ram på kortare tid än vad

som avsetts i Kungl. Maj ds förslag. Erinras må att Kungl. Maj ds förslag

såsom helhet betraktat innebär betydande förbättringar i jämförelse med

nuvarande förhållanden. Inom utskottet har däremot uttalats tvekan, om

icke lönegrad A 2 borde bibehållas såsom ordinarie biträdesgrad. Emellertid

synes detta mindre lämpligt, därest den normala befordringsgången skall omsluta

även 4 lönegraden, bland annat enär det kan förutses, att konstitutorialen

i lönegrad A 2 skulle i de flesta fall komma att innehavas av dem

som i verkligheten inneha befattning i lönegrad Eo 4. Sedan lönegrad Eo 2

i löne- och pensionshänseende blivit helt likställd med lönegrad A 2 komma

även de skäl, som tala för ett behållande av sistnämnda lönegrad, att bliva

mindre framträdande.

Icke heller ha detaljerna i Kungl. Maj ds förslag föranlett erinran från utskottets

sida. Härvid har förutsatts, att förslaget i fråga om landsfogdeassistent

innebär, att sådan assistent skall liksom tingsmeriterade amanuenser

passera såväl lönegrad Eo 18 som lönegrad Eo 20 före uppnåendet av

högre lönegrad.

Då ett av de förnämsta syftemålen med förslaget är att såvitt möjligt skapa

likformighet i anställnings- och befordringsförhållandena för rekryteringspersonalen

vid olika verk och myndigheter, förutsätter förslaget en viss inskränkning

i den rörelsefrihet, som verken hittills haft. För beslut om avvikelse

från den normala befordringsgången måste alltså krävas särskilda

skäl, och utskottet har övervägt, huruvida förslaget i denna del kan anses

medgiva önskvärd smidighet i tillämpningen.

Vad angår avsteg från den normala befordringsgången i för personalen

oförmånlig riktning har det enligt förslaget ansetts böra vara möjligt för ett

verk att göra fortsatt befordran för befattningshavare, som visat otillfredsställande

arbetsintensitet, beroende av i vad mån ändring till det bättre sker.

Frågan härom har synts lämpligen böra bedömas efter ungefär samma riktlinjer,

som i avlöningsreglementena uppdragits för tillämpning av reglementenas

bestämmelser om uppskov med löneklassuppflyttning. Utskottet vill

ifrågasätta, huruvida icke något friare bedömningsgrunder böra tillämpas

beträffande uppskov med uppflyttning i lönegrad inom reglerad befordringsgång

än de som kommit i tillämpning vid uppflyttning i löneklass.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

19

I fråga om avvikelser i för personalen förmånlig riktning har personalutredningen

icke föreslagit någon allmän rätt för verken, att —- utom i vissa

angivna fall — tillgodose befattningshavare, som i sitt arbete inom verket

visat framstående duglighet. Dock förutsättes, att befordran i förtur av dugliga

befattningshavare skall kunna ske i lönegrader över de föreslagna befordringsskalornas

högsta lönegrad liksom också genom befordran i förtur

till ledigförklarad ordinarie tjänst inom 4 respektive 21 lönegraden. I anslutning

till ett yrkande i de förutnämnda motionerna I: 176 och II: 296 har utskottet

övervägt, huruvida icke ytterligare möjligheter till befordran i förtur

av dugliga befattningshavare böra beredas verken. Denna fråga är emellertid

beroende bland annat av den blivande lösningen av vissa frågor rörande

avlöningsstaternas och personalförteckningarnas uppställning m. m., till vilka

frågor Kungl. Maj:t icke tagit ställning i förevarande sammanhang. Då

exempelvis utredningens förslag i fråga om proceduren vid tillsättning av

kontorsbiträdestjänster ej upptagits till prövning, kan innebörden av ovannämnda

möjlighet att befordra i förtur till lönegrad A 4 icke för närvarande

bedömas. Vad i övrigt angår befordran i förtur till lönegrad inom befordringsskalorna

kan ej heller nu bedömas i vad mån vidgade möjligheter för

verken att besluta om sådan befordran kunna giva upphov till missbruk.

Utskottet, som därför icke är berett att tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande,

vill i detta sammanhang framhålla, att det icke är avsett, att riksdagen

skall i detalj fastställa förutsättningarna för avvikelser från den normala

befordringsgången. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma

i vad mån medgivande till avvikelse från befordringsgången bör lämnas i

andra fall än de i statsrådsprotokollet nämnda.

I fråga om löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal

m. m. har det föreslagna bottenlöneläget för vård- och ekonomipersonal

ej föranlett erinran från utskottets sida. Beträffande avdelningsoch

specialsköterskorna innebär Kungl. Maj:ts förslag uppflyttning två lönegrader

till 9 lönegraden samt motsvarande uppflyttning av assistentsköterskor

och därmed jämställda sköterskor. I motionerna I: 75 och II: 144

yrkas ytterligare förbättring av löneställningen för denna personal, medan

i motionerna I: 76 och II: 141 yrkas inplacering i 8 lönegraden för avdelningssköterskor

samt att lönerna för övriga sjuksköterskebefattningar regleras

i anslutning härtill.

Såsom framgår av departementschefens anförande innebär det av Kungl.

Maj:t framlagda förslaget, att avdelningssköterskorna komma att placeras

en lönegrad högre än den lönegrad, som är normerande för motsvarande

befattningshavare vid landstingens inrättningar enligt den från och med

den 1 januari 1947 gällande överenskommelsen mellan svenska landstingsförbundet

och vederbörande personalförbund. Departementschefen har yttrat,

att han med hänsyn till angelägenheten av enhetlighet i lönesättningen

på detta område icke kunnat undgå finna det tveksamt, om den sålunda

föreslagna löneställningen .bör fastställas, men med beaktande av de anförda

skälen för den högre löneställningen och den ståndpunkt, remiss
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 12.

myndigheterna i allmänhet intagit, icke velat motsätta sig ett genomförande

av kommitténs förslag i denna del.

Utskottet vill erinra, att en förhållandevis liten del, omkring 15 %>, av i allmän

tjänst anställda sjuksköterskor är statsanställd. Det är ett framrädande

önskemål att åt denna del beredes löneförmåner, vilka motsvara löneförmånerna

åt den del av kåren, som är anställd vid landstingens inrättningar.

Då skillnaden mellan sistnämnda löneförmåner och det av Kungl. Maj:t

föreslagna löneläget för statsanställda sjuksköterskor endast motsvarar eu

lönegrad, tala övervägande skäl för att denna skillnad i överensstämmelse

med yrkandet i motionerna I: 76 och II: 141 helt utjämnas. Det må framhållas,

att avdelningssköterskorna även vid bifall till nämnda motionsyrkande

utöver vad som följer av den allmänna löneregleringen för statens

tjänstemän komma i åtnjutande av den löneförbättring, som uppflyttningen

en lönegrad innebär. I fråga om befattningarna såsom första föreståndarinna

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt föreståndarinna vid karolinska

sjukhuset förordar utskottet dock förslaget i motionerna I: 75 och

II: 144, vilket i denna del närmast ansluter sig till löneläget för motsvarande

befattningar hos landstingen. De lönegradsplaceringar, vilka utskottet i följd

av det anförda föreslår, framgå av en härvid fogad tabell.

Kungl. Maj ds förslag beträffande lönerna för statsrådets ledamöter och

vissa verkschefslöner föranleda ej erinran från utskottets sida. I sistnämnda

hänseende har i motionerna 1:33 och 11:57 yrkats, att fångvårdsstyrelsens

chef under namn av generaldirektör erhåller samma löneställning som förordnandetjänsterna

i nuvarande lönegrad C 12. Utskottet vill icke förneka,

att skäl kunna anföras för att löneställningen för ifrågavarande chefsbefattning

tages under omprövning. Utskottet har emellertid icke ansett sig

böra i förevarande sammanhang gå utöver Kungl. Maj ds förslag, som innebär

uppflyttning av tjänsten från lönegrad B 2 till lönegrad B 3.

Vad angår löneregleringens inverkan på personalförteckningarna och avlöningsstaterna

m. m. har i detta sammanhang begärts bemyndiganden för

Kungl. Majd att i regleringsbreven utforma personalförteckningarna i enlighet

med de bestämmelser, som i anslutning till vid höstriksdagen fattade

principbeslut fastställas vid den allmänna löneregleringen, i den mån detta

innebär en automatisk översättning från de nuvarande till de nya lönegradsbeteckningarna.

Vidare har i anslutning till förenämnda förslag i fråga om

införande av reglerad befordringsgång för viss personal begärts bemyndigande

att förordna om uppförande av vissa tjänster i lönegrad A 2 på övergångsstat

samt om upphörande av redovisningen i personalförteckningarna

av extra ordinarie tjänster i nuvarande 21 lönegraden.

I fråga om avlöningsstaterna har framhållits, att det icke varit möjligt att

införa mera exakta kalkyler över vare sig de totala lönekostnaderna efter

löneregleringens genomförande eller dessas fördelning på olika förvaltningsgrenar.

Maximerade anslag och anslagsposter ha höjts efter en schablonmässig

genomsnittsberäkning, och bemyndigande har begärts att medgiva

överskridande av maximerade belopp i sådana fall, då de omräkningar, som

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

21

sålunda verkställts, blivit för snäva. Såsom ett provisorium under nästa

budgetår har även ansetts erforderligt med ett bemyndigande att överskrida

maximerade anslagsposter för att säkerställa den medelstillgång, som erfordras

för nämnda omreglering av befordringsgången för viss personal. Det

har också erinrats, att en ändring av sådana särskilda ersättningar, vilka utgå

enligt avlöningsreglementet, kan komma att vidtagas under det fortsatta

löneregleringsarbetet och medföra ökad belastning av maximerade poster.

Den nyss nämnda fullmakten för Kungl. Maj:t föreslås skola innesluta jämväl

befogenhet att medgiva sådant överskridande av dylika poster, som

kan föranledas härav. Slutligen föreslås förlängning av ett Kungl. Maj:t

tidigare — första gången avseende budgetåret 1941/42 — lämnat bemyndigande

att medgiva överskridande av maximerade anslagsposter, påkallat

med hänsyn till att den omläggning av avlöningsstaterna, som genomfördes

från och med nämnda budgetår, medförde en överflyttning till maximerade

anslagsposter av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat förslagsvis

anvisade poster.

Det kan icke förnekas, att de bemyndiganden, som sålunda begäras, äro

mycket omfattande. Samtidigt må emellertid framhållas, att beloppen av de

överskridanden, vartill de berättiga, framdeles kunna räknemässigt fastställas.

Då bemyndigandena sålunda ha en övervägande formell innebörd och

äro påkallade av praktiska skäl, tillstyrker utskottet att de lämnas. Vad

särskilt angår det bemyndigande, som sist omnämnts, framhöll förra årets

riksdag önskvärdheten av att frågan rörande fortsatta förlängningar av bemyndigandet

omprövades. Departementschefen har uttalat, att tillfälle till

sådan omprövning i enlighet med vad riksdagen även framhållit gåves i samband

med den planerade översynen av avlöningsstaterna. I likhet med övriga

bemyndiganden torde alltså även detta få betraktas såsom ett provisorium

för allenast nästa budgetår.

I anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för nästa

budgetår i statsverkspropositionen äskats inalles 4,14 miljoner kronor. För

innevarande budgetår har å riksstaten och tilläggsstat till denna anvisats

(3,815 + 1,725) 5,54 miljoner kronor. Departementschefen har erinrat, att

de alltmer stegrade kostnaderna för den statliga utredningsverksamheten

finge tillskrivas det förhållandet, att den allmänna politiska och ekonomiska

utvecklingen aktualiserat ett flertal utredningsfrågor av stor räckvidd, liksom

även den fördyring av utredningsarbetet, som blivit en följd av lönenivåns

uppgång och uppräkning av kommittéarvoden och traktamentsersättningar.

Utskottet är väl medvetet om alt utredningskostnadernas höjd huvudsakligen

är att tillskriva de omständigheter departementschefen sålunda angivit

liksom därom, att de flesta utredningar tillkommit på riksdagens eget initiativ.

Emellertid vill utskottet framhålla önskvärdheten av åtgärder, ägnade

att nedbringa utgifterna för utredningsväsendet. I främsta rummet kan ifrågasättas,

huruvida icke besparingar kunna åstadkommas i kostnaderna för

framläggandet av utredningsresultaten, men vidare om icke en förenkling av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 12.

kommittéarbetet är möjlig. Med hänsyn till pågående överväganden av frågan

om ett samordnande och övervakande organ för kommittéväsendet

anser sig utskottet dock icke böra framlägga förslag till ytterligare åtgärder

för att undersöka och tillvarataga dylika möjligheter.

Vad i propositionen under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar

anförts rörande ersättning till statens allmänna fastighetsfond,

ersättning till statens domäners fond för upplåten mark, planering

av allmänna arbeten och rörligt tillägg föranleder icke någon erinran från

utskottets sida. Utskottet tillstyrker vidare Kungl. Maj ds förslag med avseende

å dyrtidstillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med godkännande av vad i statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 3 januari 1947 anförts samt med avslag

å motionerna I: 176 och II: 296 i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört i fråga om reglering

av anställningsförhållandena för viss biträdes- och

amanuenspersonal,

b) i anledning av vad i nämnda statsrådsprotokoll anförts

ävensom motionerna I: 76 och II: 141 samt motionerna I: 75

och II: 144 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad

utskottet anfört i fråga om löneställningen för viss statsanställd

sjukvårds- och ekonomipersonal m. m.,

c) med godkännande av vad i statsrådsprotokollet anförts

samt med avslag å motionerna I: 33 och II: 57 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört i fråga

om lönerna för statsrådets ledamöter och vissa verkschefslöner,

d) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att, där ej riksdagen i särskilt

fall därom meddelar beslut, förordna om de ändringar i personalförteckningarna,

som föranledas av den allmänna löneregleringen,

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att, där så erfordras i samband

med reglering av befordringsgången för biträdespersonal,

förordna om överförande till övergångsstat av tjänster i

lönegraden A 2,

3) besluta, att extra ordinarie tjänstemän i nuvarande 21

lönegraden icke vidare skola redovisas i personalförteckningarna,

ävensom bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga härav

betingade ändringar i personalförteckningarna,

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

förordats, under budgetåret 1947/48 medgiva

det överskridande av genom riksdagens beslut maxi
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

23

merade anslag och anslagsposter, som påkallas med hänsyn

till den allmänna löneregleringen eller regleringen av befordringsgången

för biträdes- och amanuenspersonal,

5) besluta, att det Kungl. Maj:t senast för budgetåret

1946/47 lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande

av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skall

efter utgången av budgetåret 1946/47 äga fortsatt giltighet

under budgetåret 1947/48,

6) medgiva, att dyrtidstillägg, kristillägg och provisoriskt

lönetillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl.

under budgetåret 1947/48 må i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet förordade grunder utgå enligt

de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t,

7) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg, kristillägg och

provisoriskt lönetillägg skola, där ej särskilt anslag för ändamålet

är anvisat, bestridas från de anslag eller andra medel,

av vilka utgifterna i övrigt för vederbörandes avlöning

eller pension bestridas.

Stockholm den 21 februari 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Ols-1

son, Gränebo, Kari Andersson, Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson, fröken

Andersson, herrar Gillström, Johan Eric Ericson, Albertsson, Gustav Emil

Andersson och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Tömkvist, Eriksson i Stockholm, Rubbestad,

Mårtensson, Wallentheim, Staxäng, Lindholm, Åkerström, Holm*

ström, Onsjö, Thapper och Persson i Svensköp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 12.

Reservationer:

1) av herr Rubbestad, vilken ansett, att utskottets yttrande och hemställan

beträffande regleringen av anställningsförhållandena för viss biträdes-*

och amanuenspersonal bort hava följande lydelse:

»Det förslag, som framlagts angående regleringen av anställningsförhållandena

för viss biträdes- och amanuenspersonal avser att —--(s. 17)

---års tjänstgöring.

Huvudlinjerna i--— nuvarande förhållandena. Inom utskottet har

emellertid uttalats tvekan, om icke lönegrad A 2 bör i vissa fall behållas såsom

ordinarie biträdesgrad.

Icke heller---högre lönegrad.

Då ett — — -—-i tillämpningen.

Vad angår — — — bättre sker. Skulle en befattningshavare, som enligt

den föreslagna befordringsgången uppnått lönegrad Eo 2, vid en dylik prövning

befinnas sakna de förutsättningar, som erfordras för vidare befordran

till lönegrad Eo 4, bör det finnas möjligheter för vederbörande verk att

konstituera denne i lönegrad A 2, tills befattningshavaren visat sig meriterad

för uppflyttning till lönegrad A 4. Utskottet förordar därför, att lönegrad

A 2 behålles såsom ordinarie biträdesgrad.

I fråga —- ■—- — statsrådsprotokollet nämnda.»

»Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av vad i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 3 januari 1947 anförts samt med avslag å motionerna

I: 176 och II: 296 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till-*

känna vad utskottet anfört i fråga om reglering av anställningsförhållandena

för viss biträdes- och amanuenspersonal,

innebärande bland annat att 2 lönegraden i vissa fall behålles

såsom ordinarie biträdesgrad för kontorspersonalen,»

2) av herrar Oscar Olsson, Hesselbom, Törnkvist, Eriksson i Stockholm

och Wallentheim, vilka ansett, att utskottet bort med avslag å motionerna

I: 76 och II: 141 samt I: 75 och II: 144 utan ändring tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag i fråga om löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal

m. m. och att utskottets yttrande och hemställan alltså bort i

detta ämne hava följande lydelse:

»I fråga om löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal

m. m. har det---(s. 19) — — — anslutning härtill.

Såsom framgår---denna del.

Utskottet vill erinra, att landstingens avlöningar till ifrågavarande personal

hittills legat avsevärt under den statliga lönenivån. Att landstingen numera

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

25

träffat avtal av innebörd, att avlöningarna kommit upp till det omedelbara

grannskapet av den nivå, som från statens utgångspunkter anses skälig och

riktig för ifrågavarande befattningshavare, är att hälsa med tillfredsställelse.

Det kan dock icke utgöra tillräckligt skäl till en något lägre placering av

de statsanställda sjuksköterskorna, helst som inga bindande utfästelser föreligga

från de kommunala huvudmännens sida beträffande lönesättningen

efter utgången av den tid, för vilken gällande eller träffade överenskommelser

löpa. Erfarenheten har visat att revision av kollektivavtalslöner genomföres

med korta tidsmellanrum, medan fastställelse av lönegradsplacering

i statens lönesystem förblir gällande under avsevärd tid. Då utskottet

funnit de anförda skälen för den av Kungl. Maj:t föreslagna löneförbättringen

väl grundade, har utskottet ansett sig böra förorda dess genomförande.

Detta ställningstagande innebär, att utskottet icke funnit skäl tillstyrka vare

sig motionerna I: 76 och II: 141 eller motionerna I: 75 och II: 144.»

»Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

b) med godkännande av vad i nämnda statsrådsprotokoll

anförts samt med avslag å motionerna I: 76 och II: 141 samt

1:75 och II: 144 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet anfört i fråga om löneställningen för viss statsanställd

sjukvårds- och ekonomipersonal m. in.»

3) av fröken Andersson och herr Holmström, vilka ansett, att utskottet

bort med ändring av Kungl. Maj:ts förslag tillstyrka motionerna I: 75 och

II: 144 och att utskottets yttrande och hemställan i fråga om löneställningen

för viss statsanställd personal m. m. alltså bort hava följande lydelse:

»I fråga om löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal

n\. m. har det--- — (s. 19) —--anslutning härtill.

Såsom framgår---denna del.

Utskottet anser, att en högre lönegradsplacering än den i propositionen

föreslagna är motiverad. En avdelningssköterskas arbetsuppgift är mycket

omfattande och ansvarskrävande och förutsätter förutom speciella personliga

egenskaper även organisatorisk förmåga samt fullgöres ofta under den press,

som en mängd ansvarsbestämmelser enligt gällande lag och förordningar

innebära. På sätt i motionerna I: 75 och II: 144 påyrkats bör uppflyttning

ske till lönegrad A 10, vilket även är önskvärt för att främja rekryteringen

till yrket. Det kommande behovet av sjuksköterskeutbildad personal bör i

detta sammanhang beaktas under hänsynstagande till den utbyggnad av

sjukvården, vilken beräknas vara färdig i början av 1950-talet.

Även beträffande löneställningen för övriga tjänster tillstyrker utskottet

motionsförslaget, vars innebörd framgår av en härvid fogad bilaga.»

»Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

Biliang till riksdagens protokoll 19i7. 6 samt. Nr 12.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 12.

att riksdagen må

b) i anledning av vad i nämnda statsrådsprotokoll anförts

och med bifall till motionerna I: 75 och II: 144 samt med avslag

å motionerna I: 76 och II: 141 i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört i fråga om löneställningen

för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal,

»

4) av herr Mannerskantz.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

27

Bilaga.

Tabell

utvisande i budgetförslaget upptagna och av utskottet samt reservanter inom utskottet

föreslagna ändringar i lönegradsplaceringar och tjänstebenämningar för sjukvårds
och

ekonomipersonal.

Nuvarande

I förslagen ingående

å löneplan A

antal

3

antal

c

befatt-

benämning

befatt-

benämning

CA

ce

ningar

3

3

ningar

O

3

>

*■*

<“*•

CD

•-J

CO

Fångvårdsanslalterna.

Fängvårdsanstalterna.

2

Sjuksköterska................

7

2

Översköterska................

9

8

10

Garnisonssjukhusen.

Garnisonssjukhusen.

30

Sjuksköterska................

7

30

Översköterska................

9

8

10

Statens skolor tillhörande barna-

Statens skolor tillhörande barna-

och ungdomsvården.

och ungdomsvården.

1

Avdelningssköterska..........

8

1

Översköterska................

9

8

10

Statens sinnessjukhus.

Statens sinnessjukhus.

21

Förste uppsyningsman........

14

21

Förste uppsyningsman .......

14

X

15

34

Första föreståndarinna.......

12

34

Första föreståndarinna.......

14

13

15

18

Uppsyningsman..............

10

18

Uppsyningsman..............

11

X

12

157

Överskötare..................

8

157

Överskötare..................

9

X

10

43

Föreståndarinna..............

7

43

Föreståndarinna..............

11

10

12

f 166

Förste skötare...............

8

X

X

1393

Skötare......................

6

\1227

Skötare......................

7

X

X

376

Översköterska................

6

376

Översköterska ...............

9

8

10

f 332

Första sköterska.............

7

6

8

1663

Sköterska ...................

3

jl331

Sköterska ...................

4

X

X

Statens anstalt för fallandesjuka.

Statens anstalt för fallandesjuka.

1

Första föreståndarinna.......

12

1

Första föreståndarinna........

14

13

15

1

Föreståndarinna..............

7

1

Föreståndarinna .............

11

10

12

11

Förste skötare...............

8

X

X

3

Skötare......................

6

(2

Skötare......................

7

X

X

6

5

9

8

10

( 5

Första sköterska.............

7

6

8

20

Sköterska ...................

3

\15

Sköterska....................

4

X

X

Statens dislriktsskölerskeskola.

Statens dislriktsskölerskeskola.

1

Föreståndare.................

17

1

Föreståndare.................

20

X

21

x i kolumnerna längst t. h. utvisar, att ändring av Kungl. Maj:ts förslag ej ifrågasattes.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 12.

Nuvarande

I förslagen ingående

Jö*

å löneplan A

antal

3

antal

c

3

befatt-

benämning

''O

befatt-

benämning

7

cn

CD

ningar

3

3

ningar

g

7?

O

3

>

cd

c+

03

Statens sjuksköterskeskola.

Statens sj’uksköterskeskola.

i

Föreståndarinna..............

17

i

Föreståndare ................

20

X

21

i

Biträdande instruktionssköter-

i

Instruktionssköterska.........

11

X

12

ska........................

9

Karolinska sjukhuset.

Karolinska sjukhuset.

i

Första föreståndarinna.......

12

i

Första föreståndarinna.......

14

15

15

3

Andra föreståndarinna.......

8

3

Föreståndarinna.............

11

12

12

[ 121

Översköterska................

9

8

10

155

Sjuksköterska................

7

| 33

Sjuksköterska................

7

X

8

1 1

Badföreståndare .............

7

X

X

4

Barnmorska.................

7

4

Barnmorska.................

9

8

10

1

Ekono mibiträde..............

1

1

Ekonomibiträde .............

2

X

X

Serafimerlasarettet.

Serafimerlasarettet.

1

Föreståndarinna.............

11

1

Första föreståndarinna........

14

15

15

(45

Översköterska................

9

8

10

60

Sjuksköterska................

7

115

Sjuksköterska................

7

X

8

1

Husmoder...................

7

1

Kontorist....................

9

X

X

1

Snickare ....................

7

1

Hantverksföreståndare........

8

X

X

1

Trädgårdsmästare............

7

1

Trädgårdsmästare............

8

X

X

1

Tvättföreståndare............

5

1

Tvättföreståndare............

7

X

X

Läroanstalterna för blinda.

Läroanstalterna för blinda.

1

Sjuksköterska................

7

1

Översköterska................

8

X

10

Vårdanstalten i Lund för blinda

Vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte.

med komplicerat lyte.

1

Översköterska................

7

1

Översköterska................

9

8

11

1

Sjuksköterska................

6

1

Sjuksköterska................

7

6

9

Dövstumskolorna.

Dövstumskolorna.

5

Sjuksköterska................

6

5

Översköterska................

8

X

10

47(322. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:56 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar geme s. 1 i texten