Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrad lönestatistik.

1947-05-27 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:147, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrad lönestatistik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117.

1

Nr 147.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrad

lönestatistik.

(3:e avd.)

I propositionen nr 225 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 11 april 1947, föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av chefen för finansdepartementet

angivna förberedande åtgärder för förbättring av den officiella

lönestatistiken.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1946 tillkallades särskilda

sakkunniga för att inom finansdepartementet biträda med utredning

angående förbättrad lönestatistik, nämligen ledamoten av riksdagens första

kammare, landshövdingen Th. E. N. Bergquist, tillika ordförande, direktören

E. H. Brodén, sekreteraren L. G. Rehn, direktören G. A. Styrman, statistikföraren

G. I. H. Svensson och ledamoten av riksdagens första kammare, direktören

O. V. Åman.

De sakkunniga — vilka antagit benämningen 1946 års lönestatistiksakkunniga

— ha avgivit ett den 11 december 1946 dagtecknat betänkande i

ämnet (SOU 1946: 90). De sakkunniga ha med utgångspunkt från verkställda

undersökningar och inhämtade yttranden diskuterat behovet av och formerna

för en utvidgning av den offentliga lönestatistiken, ävensom härmed förknippade

organisatoriska spörsmål. Härvid har förutsatts, att den offentliga

lönestatistiken jämväl framdeles skulle i huvudsak handhavas av socialstyrelsen

samt att detaljerade planer beträffande denna statistiks omfattning

och utformning skulle utarbetas av socialstyrelsen i samråd med arbetsmarknadens

partsorganisationer.

I enlighet med sina direktiv ha de sakkunniga haft överläggningar med de

utredningsmän, som chefen för justitiedepartementet den 31 december 1945

tillkallat för att verkställa en förberedande utredning om ökad offentlig redovisning

av företagens ekonomiska förhållanden.

Den nordiska expertkommittén för samordning av lönestatistiken, vilken

kommitté konstituerats vid sammanträde i Köpenhamn i juni 1946, har informerats

om de sakkunnigas arbete.

över betänkandet ha yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter

och organisationer.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. G sand. Nr 147—152. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Den offentliga lönestatistikens uppgifter.

Lönestatistiksakkunniga framhålla beträffande de krav, som böra ställas

på den offentliga lönestatistiken, att denna statistik lämpligen borde kunna

praktiskt utnyttjas såsom informationsmaterial dels för förhandlingar om

löneavtal, dels för den allmänna ekonomiska och sociala politiken. Vid förhandlingar

om arbetsavtal och överläggningar beträffande lönepolitiska frågor

vore det sålunda önskvärt, att arbetsmarknadens parter och det allmännas

organ hade tillgång till en lönestatistik, som gåve möjlighet att bedöma

det aktuella löneläget och som åtnjöte samtliga parters förtroende. Ur den

allmänna ekonomiska och sociala politikens synpunkt vore det enligt de sakkunnigas

uppfattning av vikt, att förändringar i olika löntagargruppers inkomstläge

snabbt kunde registreras samt att den offentliga statistiken gåve en

i möjligaste mån aktuell och detaljerad bild av lönestrukturen inom näringslivet.

Lönestatistiken borde vidare kunna giva kunskap icke blott om de

genomsnittliga löneinkomsterna inom olika näringsgrenar för vissa huvudgrupper

av arbetstagare, utan i viss utsträckning därjämte om de individuella

lönevariationerna och om de skiljaktigheter i löneinkomst, som stode i samband

med levnadsålder och yrkesspecialitet. En sålunda differentierad statistik

torde enligt de sakkunniga vara nödvändig för ett mera exakt bedömande

av verkningarna på inkomstutvecklingen av ändringar i löneavtal;

kännedom om de individuella löneinkomsternas spridning och om löneläget

för olika yrkesgrupper inom en och samma bransch vore således erforderlig

för att man med större bestämdhet skulle kunna förutse effekten av ett visst

avtal på företagens samlade löneutbetalningar och på olika gruppers lönestandard.

De sakkunniga påpeka vidare, att en differentierad statistik över

löneinkomsterna skulle kunna giva dels ökade möjligheter att utforma avtal

på så sätt, att vissa bestämda önskemål rörande det relativa löneläget för

olika grupper kunde tillgodoses, dels ock detaljerade upplysningar i förhandlingsarbetets

intresse om löneförhållandena vid särskilda företag. De sakkunniga

finna emellertid, att de praktiska behov, som den offentliga lönestatistiken

enligt vad nu sagts borde fylla, endast kunde tillgodoses genom en

betydande utvidgning av den statliga lönestatistiken.

Bland lönestatistiksakkunniga ha två ledamöter, herrar Brodén och Styrman,

i särskilt yttrande anmält avvikande mening bland annat beträffande

den offentliga lönestatistikens allmänna betydelse.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Vad majoriteten av de lönestatistiksakkunniga anfört om den offentliga lönestatistikens

uppgifter föranleder icke någon erinran från min sida. Lönestatistiken

bör sålunda enligt min mening utformas på sådant sätt, att den

kan tjäna såsom informationsmaterial för den allmänna ekonomiska och sociala

politiken och utnyttjas vid förhandlingar om löneavtal på arbetsmarknaden.

Även om en ingående kännedom om de individuella löneinkomsternas

spridning, såsom de två reservanterna inom utredningen framhållit, icke är

nödvändig för kollektivavtalsförhandlingarna, torde svårligen kunna förne
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

3

kas att det måste vara till fördel för förhandlingarna, om dessa kunna bygga

på ett sakligt sett tillfredsställande, väl differentierat material, vars objektiva

karaktär erkännes av båda parter.

Det är givet, att den offentliga lönestatistiken även kan bidraga till att ge

en förbättrad kunskap om olika företags ekonomiska förhållanden och såtillvida

ingår såsom en betydelsefull detalj i det problemkomplex, som aktualiserats

genom riksdagens begäran om utredning angående möjligheterna

att skapa en bättre allmän insyn i företagens ekonomiska förhållanden. Lönestatistiken

har emellertid så självständiga och omfattande uppgifter i förhållande

till sistnämnda, hittills blott preliminärt utredda problem, att jag

funnit angeläget att redan nu till fristående behandling upptaga frågan om

vissa åtgärder för skapande av en förbättrad lönestatistik. De av mig i det

följande förordade åtgärderna kunna icke i någon mån vara ägnade att försvåra

tillgodoseendet av de syften, som föranlett riksdagens hemställan om

utredning rörande en ökad insyn i företagens ekonomiska förhållanden.

Riktlinjer för lönestatistikens förbättring.

Enligt de sakkunnigas uppfattning borde socialstyrelsens lönestatistik i

första hand utvidgas dels så, att man verkställde årliga snabbundersökningar

av det aktuella löneläget, baserade på nominativa primäruppgifter för en

kortare period än ett år och färdigställda så snabbt, att de kunde utnyttjas

i det aktuella förhandlingsarbetet, dels ock så, att man med vissa års mellanrum

verkställde löneräkningar, baserade på nominativa primäruppgifter

för ett helt år, vilka möjliggjorde en mera ingående belysning av löneförhållandena

inom olika närings- och yrkesgrupper m. m.

De sakkunniga framhålla, att behovet av tillförlitlig statistisk information

rörande löneförhållandena för olika yrkes- och åldersgrupper och rörande

spridningen i de individuella löneinkomsterna ej kunde tillgodoses på annat

sätt än genom inhämtande av uppgifter från vederbörande arbetsgivare rörande

enskilda löntagares arbetstids- och löneförhållanden. I den mån den

offentliga lönestatistiken skulle baseras på dylika uppgifter, syntes det därför

de sakkunniga ofrånkomligt, att skyldighet stadgades för arbetsgivare

att på anmodan från socialstyrelsen lämna sådana uppgifter.

En närmare redogörelse för de sakkunnigas förslag och reservanternas uttalande

lämnas i statsrådsprotokollet, s. 12—18.

Beträffande yttrandena över förslaget får utskottet hänvisa till den på s.

19—27 i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

I likhet med de lönestatistiksakkunniga finner jag önskvärt, att eu utvidgning

och förbättring av den offentliga lönestatistiken kommer till stånd

för att lönestatistiken på ett tillfredsställande sätt skall kunna fylla sina

huvuduppgifter, nämligen att tjäna dels såsom informationsbas för den ekonomiska

och sociala politiken, dels ock såsom underlag vid förhandlingar om

löneavtal mellan parterna på arbetsmarknaden. Även om jag således i princip

är ense med de sakkunniga om behovet av en utvidgning och förbättring

av den offentliga lönestatistiken, anser jag mig likväl för närvarande icke

beredd att förorda eu sådan omläggning av lönestatistiken, som de sakkunniga

föreslagit. Ett genomförande av de sakkunnigas förslag skulle onekligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 147.

i avseende å uppgiftslämnandet medföra ett icke oväsentligt ökat kameralt

arbete för näringslivets företag, vilkas kamerala resurser ännu i betydande

grad tagas i anspråk av övergångssvårigheterna vid källskattereformen, och

skulle i avseende å bearbetningen medföra en avsevärt vidgad administrativ

apparat. På grund härav synes man vid nu rådande brist på arbetskraft

böra iakttaga viss försiktighet vid utbyggnad av lönestatistiken. Kravet på

försiktighet i dagens läge accentueras även av det förhållandet, att vissa för

den offentliga lönestatistikens omläggning betydelsefulla frågor ännu icke

vunnit en tillfredsställande lösning. Enligt min mening tarvar frågan om

samordningen av lönestatistiken med annan ekonomisk statistik ytterligare

utredning, likaså frågan huruvida uppgiftsinsamlingen för lönestatistiken

behöver omfatta samtliga arbetstagare eller kan begränsas till ett representativt

urval. I avbidan på ett närmare klarläggande av dessa problem finner jag

lämpligt att avgörandet angående den offentliga lönestatistikens framtida omfattning

och organisation uppskjutes.

Det är emellertid angeläget att reformen av lönestatistiken icke härigenom

förskjutes alltför långt i framtiden utan att förutsättningarna för genomförandet

av en förbättrad lönestatistik, i den mån så kan ske, redan nu skapas

och de förberedelsearbeten, som för närvarande kunna vidtagas, också komma

till stånd.

För att den offentliga lönestatistiken skall kunna fylla sina huvuduppgifter

utgår jag, i likhet med de sakkunniga, såsom självklart ifrån att denna

statistik, åtminstone såvitt angår flertalet näringsområden, måste grundas

på nominativa primäruppgifter rörande arbetstid och löneinkomster, inhämtade

från vederbörande arbetsgivare. Blott på basis av uppgifter av sådan art

synes möjligt att erhålla en lönestatistik, som —- i motsats till socialstyrelsens

nuvarande lönestatistik för industriarbetare m. fl. —- belyser spridningen

av löneinkomsterna och de skiljaktigheter i inkomst, som betingas av levnadsålder

och yrkesspecialitet. För att en statistik av detta slag med säkerhet

skall bli fullt representativ och tillförlitlig och icke komma att påverkas

av godtyckliga faktorer, har jag i likhet med de sakkunniga funnit

det vara ofrånkomligt att den baseras på obligatorisk uppgiftsskyldighet för

de berörda arbetsgivarna. Denna uppgiftsskyldighet bör givetvis, när den

tages i anspråk, utformas i nära samråd med arbetsgivarorganisationerna och

under beaktande av de inom olika näringsområden skiftande förhållandena.

Man torde kunna räkna med att, sedan källskattereformen genomförts, det

administrativa merarbetet för företagarna på grund av den uppgiftsskyldighet,

som kan komma i fråga, skall bli relativt begränsat. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser om skyldighet för

arbetsgivare att på anmodan av socialstyrelsen lämna uppgifter om anställda

personers arbetstids- och löneförhållanden.

De sakkunniga ha föreslagit, att socialstyrelsen skulle beredas möjlighet

att efter framställning från partsorganisation, förlikningsman eller annan

myndighet verkställa lönestatistiska undersökningar beträffande särskilda

företag eller att till sådan organisation eller myndighet i samband med avtalsförhandlingar

utlämna lönestatistik beträffande särskilt företag. Det är

givet att en sådan anordning kan vara av stort värde ur förhandlingsarbetets

synpunkt, och jag vill tillstyrka att möjligheter härför tillskapas. De ändringar

i sekretesslagen, som föranledas härav, torde senare komma att anmälas

av chefen för justitiedepartementet.

De sakkunniga ha förordat, att de hos respektive företag anställda skulle

genom ombud erhålla tillfälle, förslagsvis under någon vecka, att granska de

uppgifter, som arbetsgivaren avsåge att lämna till lönestatistiken. Jag delar

uppfattningen, att en anordning i sådant syfte är ägnad att skapa ökat förtroende

från partsorganisationernas sida för den offentliga lönestatistiken.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

5

Jag utgår emellertid ifrån att arbetsgivarna i allmänhet icke ha anledning att

motsätta sig en dylik anordning utan finna det naturligt att bereda ombud

för sina egna arbetare tillfälle till sådan granskning av uppgifterna, innan

de avlämnas till socialstyrelsen. Därest någon företagare skulle av särskilda

skäl avböja detta, bör det stå honom fritt att direkt insända uppgifterna till

styrelsen. Möjlighet bör dock i sådant fall föreligga för myndigheten att efter

Kungl. Maj ds anvisningar pröva de anförda skälen emot ett utlämnande av

de insända uppgifterna och att sålunda, där granskning finnes erforderlig,

utställa uppgifterna till granskning av ombud för de anställda. Vid behandling

av den nyss berörda frågan om ändring i sekretesslagen torde jämväl

detta önskemål komma att beaktas.

Därest av partsorganisation hos socialstyrelsen begäres utförandet av en

särskild lönestatistisk utredning, som eljest icke skulle av styrelsen ha utförts,

förutsätter jag i likhet med de sakkunniga att de särskilda kostnaderna för

bearbetningen gäldas av vederbörande partsorganisation. I övrigt kommer

omfattningen av de lönestatistiska undersökningar, som av styrelsen framdeles

skola verkställas, att bestämmas av ramen för medel, som riksdagen

varje år anvisar för ändamålet. Av skäl som tidigare anförts är jag icke beredd

att för nästa budgetår äska några medel för nya lönestatistiska undersökningar.

Ett betydelsefullt förberedelsearbete för reformen av lönestatistiken torde

emellertid redan under nästa budgetår böra utföras inom socialstyrelsen. De

sakkunniga ha framhållit att färdigställandet av en enhetlig yrkesnomenklatur,

med hänsyn till alla därmed förknippade svårigheter, i och för sig måste

komma att draga en avsevärd tid. Det förhållandet, att de sakkunniga icke

verkställt en realprövning av denna fråga utan ställt arbetet på en enhetlig

yrkesnomenklatur på framtiden, har vid remissen ofta åberopats som

skäl för ett uppskov med hela förslaget om förbättrad lönestatistik. För min

del finner jag det angeläget att arbetet med färdigställandet av en enhetlig

yrkesnomenklatur snarast igångsättes inom socialstyrelsen. Därvid bör beaktas

den inom statens arbetsmarknadskommission pågående utredningsverksamheten

för utarbetande av ett yrkeskartotek till hjälp vid yrkesvägledningen.

Den erfarenhet, som erhållits vid arbetet på detta kartotek, torde

i olika hänseenden vara av värde vid uppgörandet av en yrkesnomenklatur.

Det synes mig därför lämpligt att socialstyrelsen erhåller i uppdrag att i

samarbete med statens arbetsmarknadskommission färdigställa den för den

offentliga lönestatistiken erforderliga yrkesnomenklaturen.

Utskottet.

I likhet med departementschefen anser utskottet att lönestatistiken bör

utformas på sådant sätt, att den kan tjäna såsom informationsmaterial för

den allmänna ekonomiska och sociala politiken och utnyttjas vid förhandlingar

om löneavtal på arbetsmarknaden. Fn viss utvidgning och förbättring

av den offentliga lönestatistiken är ur dessa synpunkter önskvärd.

Emellertid skulle ett genomförande av de sakkunnigas förslag medföra ett

icke oväsentligt merarbete för näringslivets företag i avseende på uppgiftslämnandet.

Vidare skulle bearbetningen av uppgifterna medföra en avsevärt

vidgad administrativ apparat. Departementschefen har uttalat, att man

på grund härav vid nu rådande brist på arbetskraft synes böra iakttaga viss

försiktighet vid utbyggnad av lönestatistiken. Avgörandet om dess framtida

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 147.

omfattning och organisation har emellertid uppskjutits i avbidan på ett närmare

klarläggande av vissa problem. Dessa avse frågan om lönestatistikens

samordnande med annan ekonomisk statistik liksom spörsmålet huruvida

uppgiftsinsamlingen för lönestatistiken behöver omfatta samtliga arbetstagare

eller kan begränsas till ett representativt urval.

Utskottet vill understryka behovet av en begränsning av de sakkunnigas

förslag. Statistiska centralbyrån har ansett, att en tillfredsställande lönestatistik

är möjlig att åstadkomma med den representativa metoden, och därvid

räknat med att uppgiftsinsamlingen kunde begränsas till högst 20 procent av

samtliga arbetsgivare, eller i fråga om större företag avse högst var femte

anställd. De synpunkter byrån anlagt på frågan förtjäna enligt utskottets

mening allvarligt övervägande vid ärendets fortsatta beredning. Likaså bör

undersökas i vad mån arbetsgivare, som bliva skyldiga lämna uppgifter till

lönestatistiken, kunna befrias från viss uppgiftsskyldighet, som nu åligger

dem. Utskottet åsyftar närmast de för premieberäkningen inom olycksfallsförsäkringen

erforderliga uppgifterna, vilka möjligen skulle kunna hämtas

ur primärmaterialet för lönestatistiken. Slutligen vill utskottet i detta sammanhang

framhålla, att även beträffande en begränsad utvidgning av den

offentliga lönestatistiken försiktighet bör iakttagas under nu rådande förhållanden.

I propositionen har ställning tagits till frågorna om skyldighet för arbetsgivare

att på anmodan lämna uppgifter om anställda personers arbetstidsoch

löneförhållanden, beredande av möjlighet åt socialstyrelsen att i vissa

fall verkställa lönestatistiska undersökningar beträffande särskilda företag

samt åstadkommande av en enhetlig yrkesnomenklatur. Vad härutinnan anförts

har ej föranlett erinran från utskottets sida.

Till den i förevarande proposition jämväl berörda frågan om möjlighet

för socialstyrelsen att i vissa fali utlämna lönestatistik beträffande särskilt

företag torde riksdagen böra taga ställning i samband med behandlingen av

den särskilda propositionen i ämnet (nr 260) med förslag till lag angående

ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de i

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 11 april 1947

angivna förberedande åtgärderna för förbättring av den officiella

lönestatistiken.

Stockholm den 27 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 152.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

7

Reservation

av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, fröken Andersson, herrar

Lundgren, Falla, Pettersson i Dahl, Johansson i Mysinge och Birke, vilka ansett,

att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»iDet kan icke vara av behovet påkallat att på sätt de sakkunniga föreslagit

för arbetsmarknaden i dess helhet upprätta en på nominativa arbetstids- och

löneuppgifter grundad redovisning, som syftar till att kartlägga även indi.

viduella lönevariationer av olika slag och för olika åldrar och yrkesspecialiteter.

En statistik, som avser att redovisa de genomsnittliga löneinkomsterna

inom olika näringsgrenar och enskilda företag, synes för de flesta yrkesområden

vara tillräcklig för arbetsmarknadens parter vid förhandlingar om

nya avtal. Mera ingående kännedom om de individuella löneinkomsternas

spridning är i regel desto mindre erforderlig som kollektivavtalens lönebestämmelser

nästan genomgående ha en generell karaktär.

Utskottet, som med hänsyn härtill icke kan finna erforderligt att statistikens

grundval för flertalet näringsområden skall utgöras av nominativa

primäruppgifter, kan ej heller tillstyrka, att arbetsgivarna åläggas nya uppgiftsskyldigheter,

så länge uppgiftslämningen i fråga om löner fungerar tillfredsställande

på frivillighetens grund.

Ett genomförande av de sakkunnigas förslag skulle förorsaka betydande

kostnader och besvär för enskilda liksom för det allmänna och draga ytterligare

arbetskraft från produktionen. Utskottet anser, att fortsatta överväganden

böra ägnas fragan pa vilka områden och i vilka avseenden den nuvarande

statistiken bör förbättras. Därvid bör värdet av ifrågasatta utvidgningar

försiktigt avvägas mot de uppoffringar för enskilda och det allmänna,

som utvidgningarna föranleda. Med åtgärder i övrigt till förbättring av den

officiella lönestatistiken bör emellertid enligt utskottets mening åtminstone

tills vidare anstå.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrad lönestatistik. s. 1 i texten