Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1947 48 under fjärde huvudtiteln jämte i ämnet väckta motioner.
1947-06-17 · 91 sidor, varav 77 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 77 av 91 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:187, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1947 48 under fjärde huvudtiteln jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 187.
1
Nr 187.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa avlönings- m. fl. anslag för budgetåret
1947 48 under fjärde huvudtiteln jämte i ämnet
väckta motioner.
(l:a avd.)
l:o) Motion i fråga om omfattningen av personalstaterna under fjärde huvudtiteln
för budgetåret 1947/48. I en inom andra kammaren av herr Gustafsson
i Lekåsa m. fl. väckt motion (II: 365) har hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts proposition nr 130 måtte beakta de synpunkter, som
i motionen anförts.
Motionärerna hava i huvudsak anfört följande.
Kungl. Maj :ts förslag om vissa ändringar i organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
vid en del regementen samt av förrådstjänsten vid försvarsområdena
ävensom i fråga om manskapsorganisationen ha icke givit motionärerna
anledning till erinran. Yad beträffar avlöningsanslagen ha motionärerna
uppmärksammat, att Kungl. Maj :t föreslagit vissa lönegradsuppflyttningar och
inrättande av nya befattningar. Förutom att bifall till förslagen härom skulle
leda till en ökning av försvarets lönekostnader, försvåras en smidig anpassning
av försvarets personalorganisation till den nya försvarsorganisationen. Härtill
kommer att det torde vara att antaga, att 1945 års försvarskommitté ämnar
föreslå vissa begränsningar av nu gällande försvarsorganisation med åtföljande
indragning av vissa tjänster. Starka skäl ha därför synts motionärerna tala
för att riksdagen i avvaktan på de förslag försvarskommittén kan komma att
framlägga icke bifaller Kungl. Maj:ts framställningar i fråga om inrättande av
nya tjänster och lönegradsuppflyttningar.
Utskottet vill erinra, att föregående års riksdag vid behandlingen av vissa
frågor beträffande omfattningen av försvarsgrenarnas personalstater (riksdagens
skrivelse nr 365, punkt 1) uttalade angelägenheten av att förslag om
inrättande vid försvars väsendet av nya tjänster bedömdes med stor återhållsamhet.
Denna försiktighet påkallades ej endast av det statsfinansiella läget
utan vore även motiverad av att översyn påginge rörande försvarsorganisationen
i stort. Det vore nämligen av vikt, framhöll riksdagen vidare, att åtgärder
icke vidtoges, som kunde föregripa ett slutligt ställningstagande till de olika
förslag, vari de pågående utredningsarbetena kunde komma att resultera.
Utskottet vill framhålla, att detta uttalande, som till sitt innehåll ansluter
sig till de i motionen anförda synpunkterna, givetvis alltjämt är vägledande
för utskottet vid dess bedömande av förslag om inrättande av nya tjänster och
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 187—189.
TJtskottet.
1356 47
2
Statsutskottets utlåtande nr 187.
ändringar i löneställning. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning
av motionen torde därför icke vara påkallad.
Utskottet hemställer,
att motionen II: 365 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
2:o) Ändrad organisation av infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst
i fred. I propositionen nr 130 bär Kungl. Maj:t (punkt 1, s. 2—33 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 februari
1947) föreslagit riksdagen godkänna av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll
angivna grunder för den utformning av personalstaterna, som
föranledes av rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid truppförband
m. m. i fred.
Det av statens organisationsnämnd framlagda förslaget till ändrad organisation
av infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst innebär i fråga om
personalorganisationen, för ett regemente räknat, följande ändringar.
1. Från stabs- och förvaltningstjänst frigöras av militär personal på aktiv
stat 1 major, 3 kompaniofficerare, 12 fanjunkare, varav en på trängens stat,
och 3 sergeanter. Av stammanskap redovisas en minskning med 4 furirer.
2. Antalet förvaltare ökas med 4. För överfurirer upptagas oförändrat 18
beställningar, varav en på trängens stat.
3. Av arvodesbefattningar för pensionerad personal upptager förslaget
oförändrat antal, 2, officerare, under det att antalet befattningar för underofficerare
minskas med 5.
4. I fråga om ordinarie civilmilitär personal företer den nya personalorganisationen
inga andra avvikelser från den nuvarande än att antalet förrådsvaktmästare
ökas från 3 till 4, vilket skulle innebära, att en extra ordinarie
dylik befattning överföres till ordinarie.
5. Av extra ordinarie personal upptar den angivna personalorganisationen
1 ny befattning för kansliskrivare i MEo 11, 1 ny befattning för förste kontorist
i MEo 9, 4 nya befattningar för kanslibiträden samt kontors- och skrivbiträden
ävensom köks-, sjukvårds-, förråds- och eldarpersonal till i huvudsak
samma antal extra ordinarie och extra befattningar, som beräknats för
innevarande budgetår.
6. Antalet för stabs- och förvaltningstjänst ianspråktagna värnpliktiga kan
minskas med 30, vilka emellertid med nuvarande brist på värnpliktiga hade
måst ersättas med kollektivavtalsanställda arbetare.
Den överensstämmelse beträffande antalet extra ordinarie befattningar som
i stort sett föreligger mellan den nya och den nu gällande personalorganisar
tionen beror på att personalstaterna för innevarande budgetår i dessa hänseenden
beräknats på grundval av organisationsnämndens förslag. Även antalet
kollektivavtalsanställd personal överensstämmer av samma skäl med det
för budgetåret 1946/47 för normalorganisation beräknade.
Med tillämpning inom hela infanteriet av den personalorganisation, som
Statsutskottets utlåtande nr 187. 3
här angivits för rationaliserat typregemente, skulle personalförändringarna i
förhållande till nuläget totalt utgöra
minskning med 19 majorer, 57 kompaniofficerare, 228 fanjunkare, 57 sergeanter,
76 furirer, 95 befattningar för pensionerade underofficerare och 570
kollektivavtalsanställda arbetare samt
ökning med 76 förvaltare och följande antal extra ordinarie befattningar,
nämligen 19 i 11, 19 i 9 och 76 i 7 lönegraderna.
Till personalökning bör även räknas den ökning av antalet överfurirer i inre
tjänst som skulle bli följden av ett genomförande av förslaget. Å andra sidan
kan till personalbegränsningar hänföras, att sedermera framställda krav på
förstärkning av den hittillsvarande organisationen icke behöva annat än övergångsvis
tillgodoses. Genom den nya organisationen vinnas väsentliga besparingar
i de årliga kostnaderna för stabs- och förvaltningstjänsten vid truppförbanden.
Den av organisationsnämnden redovisade minskningen med 1 major uppkommer
därigenom, att varken regementsstabschef eller regementskvartermästare,
vilka båda befattningar i 1942 års försvarsbeslut förutsattes skola
vara deltidstjänster, erfordras i normalorganisationen.
Enligt organisationsnämndens förslag skulle överfurirer tagas i anspråk
såsom kompaniadjutanter.
Såsom av det föregående framgår komma genom omorganisationen att frigöras
beställningar jämväl inom kompaniofficersgraderna, inom underofficersgraderna
i övrigt och inom furirsgraden.
I 1942 års försvarsbeslut beräknades behovet av befattningar för kompaniofficerare
i stabs- och förvaltningstjänst till 5 heltidstjänster och 4 deltidstjänster
eller sålunda 7 befattningar, varav 1 löjtnant. Av dessa befattningar
ingå i den nya organisationen tygofficeren, regementsintendenten och en
officer på truppavdelningen (motsvaras av chefen för personalavdelningen i
organisationen med utbildnings- och personalavdelning). För den nya organisationen
erfordras vidare en regementsadjutant (kapten eller löjtnant). För
utbildningsärenden beräknas därjämte en kompaniofficer (kapten eller löjtnant)
komma att tagas i anspråk vid sidan av annan tjänst. Tillhopa erfordras
sålunda i den nya organisationen 4 heltidstjänster och 1 deltidstjänst. Personalorganisationen
har alltså minskats med minst 2 befattningar, vilka kunna
hänföras till biträdet åt regementsintendenten (löjtnant) och en officer å
mobiliseringsavdelningen. Chefen för yrkeskompaniet, i hittillsvarande organisation
kapten på aktiv stat, föratsättes skola ersättas med pensionerad officer
i arvodesbefattning, chef för kasernkompaniet. Antalet kompaniofficerare
på aktiv stat skulle härigenom minskas med 3.
Yad beträffar underofficerare upptog 1942 års försvarsbeslut — bortsett
från kompaniadjutanterna — på regementets stat 2 befattningar för fanjunkare
nämligen för tygförrådsförvaltare och förrådsunderofficer. För den förra
befattningen förutsättes i den nya organisationen skola inrättas en förvaltarbeställning.
Förrådsunderofficeren motsvaras där av en expeditionsunderofficer
på intendenturavdelningen (sergeant). En befattning såsom biträ
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 187.
dande expeditionsunderofficer på regementsexpeditionen och en såsom detaljchef
på mobiliseringsavdelningen tillkomma. Antalet fanjunkare på regementets
stat blir -— med bortseende från kompaniadjutanterna ■—- sålunda
oförändrat. En på trängens stat uppförd sjukvårdsunderofficer, fanjunkare,
föreslås skola icke längre handha sjukvårdsmaterielförrådet och det expeditionsarbete
som hittills ålegat honom utan ersättas av en överfurir såsom
uppbördsman och föreståndare för sjukhusets expedition.
I försvarsbeslutet beräknades 4 sergeanter på aktiv stat för stabs- och förvaltningstjänst,
nämligen 3 stabsunderofficerare på bataljonsstaberna och en
biträdande sjukvårdsunderofficer. Samtliga dessa befattningar utgå ur organisationen,
varvid stabsunderofficerarna ersättas av en pensionerad underofficer
i arvodesbefattning för en gemensam bataljonsstab. I stället tillkommer
en befattning för sergeant såsom expeditionsunderofficer på intendenturavdelningen.
En minskning med 3 sergeantbeställningar uppkommer således.
Den nya organisationen upptager arbetsuppgifter för 4 furirer, varav 3 för
vapenverkstaden och 1 i stalltjänst. Organisationskommittén har redovisat 6
furirsbefattningar på regementets stat för stabs- och förvaltningstjänst i den
hittillsvarande organisationen. På trängens stat upptaget sjukvårdsunderbefäl,
av kommittén angivet till 2 furirer, blir med den nya organisationen helt
befriat från sjukhustjänst.
Organisationsförslaget räknar liksom hittills med 4 förrådsvaktmästare,
varav 2 för tyg- och 2 för intendenturavdelningen, samtliga ordinarie. Organisationsnämnden
föreslår, att vissa högre befattningar för extra ordinarie personal
inrättas, nämligen 1 för kansliskrivare i MEo 11, 1 för förste kontorist i
MEo 9 och 4 för kanslibiträde i MEo 7. Härjämte föreslås utökning med 4
kontors- och skrivbiträden, varav 1 telefonvakt, och 2 förrådsmän samt minskning
med 1 förrådsvaktmästare i MEo 7, vilken befattning föreslås skola överföras
till ordinarie.
För ett infanteriregemente finnas å intendenturkårens stat upptagna 2 beställningar
för förvaltare i UO 3, nämligen för intendenturförrådsförvaltaren
och för regementskassören. Organisationsnämnden har föreslagit, att följande
fyra nya beställningar för förvaltare inrättas, nämligen för tygförrådsförvaltare,
för personalregistrator vid personal-(trupp-) avdelningen, för expeditionsföreståndare
vid regementsexpeditionen samt för kasernförvaltare, chef
för kasernvårdsavdelningen. Benämningen regementslrassör har vidare föreslagits
skola utbytas mot kassachef.
Departementschefen har framhållit, att med fastställandet av ändrad organisation
av stabs- och förvaltningstjänsten vid infanteriregementenas fredsstaber
ett viktigt led i rationaliseringsarbetet inom försvaret i stort sett
avslutats. Det är, framhåller departementschefen, ett förtjänstfullt arbete,
som härvid utförts av statens organisationsnämnd och i första hand
dess speciella organ, försvarets centrala organisationskommitté, samt av
de militära myndigheter och den personal inom försvaret, som svarat för
försöksverksamheten och medverkat till ett gott arbetsresultat. Av stor betydelse
har varit det arbete som på sin tid utförts av militära expeditions
-
Statsutskottets utlåtande nr 187. 5
tjänstkommitten, vars förslag till organisation av en fredsregementsstab legat
till grund för organisationskommitténs utredning.
För infanteriets del återstår nu att vid de övriga förbanden genomföra
den organisation, som utformats vid försöksregementet, Älvsborgs regemente.
Det har synts departementschefen sannolikt, att även vid specialtruppförbanden
inom armén samma.organisation bör kunna i huvudsak tillämpas. Organisationsnämnden
har närmast gjort trängförbanden till föremål för de fortsatta
undersökningarna såvitt rör armén. Enligt en nyligen avgiven rapport över
organisationsundersökningar vid Göta trängkår har nämnden kommit till det
resultatet, att normalorganisationen kan i allt .väsentligt tillämpas även där.
För lösandet av motsvarande spörsmål inom marinen och flygvapnet ha erfarenheterna
från de vid Älvsborgs regemente verkställda undersökningarna ansetts
kunna vara till god ledning.
Det är naturligt, framhåller departementschefen, att en omorganisation som
den förevarande, vilken innefattar så förhållandevis genomgripande ändringar
på åtskilliga punkter inom det berörda verksamhetsområdet, mött kritik från
många håll. Denna kritik har riktats såväl mot organisationens utformning i
vissa delar som särskilt mot beräkningarna av personalbehovet. De invändningar
som framställts ha emellertid synts departementschefen icke få undanskymma
det faktum, att förslagets huvudlinjer liksom ock i stort sett organisationens
detaljutformning vunnit de ansvariga myndigheternas gillande. Detta
är enligt departementschefen heller icke oväntat i betraktande därav att få
organisationsförslag torde ha föregåtts av ett lika grundligt förberedelsearbete
i förening med praktiska prov under lång tid, vilka ägt rum under förhållanden
som i väsentliga avseenden varit mera påfrestande än de i fredstid normalt
föreliggande. Den av Kungl. Maj:t fastställda organisationen, vilken såsom
bilaga 1 fogats till statsrådsprotokollet, ansluter sig också så gott som helt
till förslaget.
Den i det föregående lämnade redogörelsen för den nya organisationen avser
huvudsakligen personalfrågorna. Vissa av dessa frågor — närmast antalet
ordinarie tjänster, löneställningen för vissa ordinarie befattningshavare
samt personalorganisationens omfattning i stort —- äro, framhåller departementschefen,
av den natur att riksdagens medverkan erfordras, innan slutliga
bestämmelser i ämnet kunna meddelas. Departementschefen har förutsatt, att
det även i fortsättningen skall ankomma på Kungl. Maj:t att inom ramen för av
riksdagen anvisade medel reglera personalorganisationen vid truppförbanden
såvitt avser lägre icke-ordinarie personal. I den mån dylika frågor i det följande
behandlas har detta skett i syfte att erhålla en grund för anslagsberäkningarna.
De företagna organisationsundersökningarna ha skett i syfte att utröna
icke blott den lämpligaste organisationsformen utan även huru många befattningshavare
som erfordras för arbetsuppgifternas utförande. Den organisation
som enligt det föregående fastställts innebär, att ett ej obetydligt antal
beställningar kunna frigöras från stabs- och förvaltningstjänst. Principiellt
borde de beställningar, som enligt 1942 års försvarsbeslut ha tillkommit
6
Statsutskottets utlåtande nr 187.
eller avsetts för arbetsuppgifter inom stabs- och förvaltningstjänsten men
bortfalla i och med den nya organisationens genomförande, indragas. Så bör
enligt departementschefen dock icke ske, om beställningarna kunna komma att
erfordras för utbildningsändamål eller för annan tjänst. Sistnämnda fråga har
icke kunnat i detta sammanhang upptagas till bedömande utan måste prövas
i samband med frågan om ändringar i gällande försvarsorganisation med beaktande
av vad därvid bestämmes rörande utbildningstiden för de värnpliktiga
m. m. På grund härav har Kungl. Maj:t uppdragit åt chefen för armén
att företaga utredning rörande det framtida utnyttjandet av personal, som
genom rationaliseringen blir övertalig, samt att till 1945 års försvarskommitté
ingiva denna utredning med förslag i ämnet. I detta sammanhang har departementschefen
därför ansett sig böra endast beröra vissa av de frågor som i
angivna hänseende aktualiserats genom den nya regementsorganisationen.
Yad stabschefen beträffar är, framhåller departementschefen, frågan om
denna befattnings bibehållande i organisationen ännu icke slutligt avgjord.
Försöksvis skall vid visst antal regementen ytterligare prövas vilka arbetsuppgifter,
som kunna''ankomma på en dylik befattning. Sedan närmare erfarenheter
av denna försöksorganisation vunnits, har Kungl. Maj ds synts böra
fastställa slutlig organisation i denna del.
Med hänsyn till att lediga kaptenslöner liksom hittills böra få utnyttjas för
kompaniofficerare av lägre grad, har departementschefen ansett sig vid nuvarande
personalläge icke vilja förorda någon statbegränsning i anledning av att
tre kompaniofficersbeställningar bli övertaliga.
I Kungl. Maj ds beslut rörande ny regementsorganisation har, med hänsyn
till det faktiska personalläget, frågan om kompaniadjutanterna ställts på framtiden.
Endast såtillvida har ställning redan nu tagits, att, med avvikelse från
förslaget, adjutanten vid kasernkompaniet föreskrivits skola vara fanjunkare,
som vid sidan av denna tjänst även skall fullgöra utbildningsuppgifter. Vid
övriga kompanier skola tills vidare fanjunkare tjänstgöra såsom kompaniadjutanter.
Om förhållandena göra det lämpligt, kan vid dessa kompanier -— enligt
sagda beslut — i stället överfurir placeras såsom kompaniadjutant.
I detta sammanhang har departementschefen funnit erforderligt att, med
tanke i första hand på personalrekryteringen, närmare ingå på detta spörsmål.
Organisationsnämnden har funnit, att de expeditionella arbetsuppgifter,
som i den nya organisationen förekomma vid ett kompani, kräva endast en
man och ej ens denne helt. Vidare äro enligt nämndens mening de kvarstående
uppgifterna av sådan art, att arbetet kan och bör utföras av en lägre
befattningshavare än fanjunkare, som för detta måste anses överkvalificerad.
På grund härav förordar organisationsnämnden, att överfurirer skola tas i
anspråk såsom kompaniadjutanter. De militära myndigheterna ha ansett, att
kompaniadjutant bör vara fanjunkare, och i regel även yrkat, att vid hans
sida skall finnas en överfurir. Chefen för armén har närmare angivit fördelningen
av arbetsuppgifterna mellan dessa båda befattningshavare. Fanjunkaren
skulle sålunda, utan att själv ta del i expeditionsgöromålen, svara för
tjänsten vid kompaniexpeditionen och för den inre tjänsten vid kompaniet
Statsutskottets utlåtande nr 187.
7
samt vara lärare i sådana utbildningsgrenar, för vilka hans utbildning och
erfarenhet gjorde honom lämplig. Underofficersförbundet har bland annat
framhållit, att ett genomförande av förslaget hotade underofficerskårens
existens. Många remissmyndigheter ha betonat det moraliska värdet av att
inom kompaniet ha tillgång till den erfarenhet som fanjunkaren äger och av
att kunna nyttiggöra det inflytande på truppen som denne kan utöva.
Om den föreliggande frågan till en början skärskådas ur organisatorisk
synpunkt — vilket för organisationsnämnden varit det naturliga — kan det,
framhåller departementschefen, konstateras, att utredningen i detta hänseende
givit ett uttömmande och entydigt resultat därigenom, att det utrönts,
att arbetet på en kompaniexpedition efter de rationaliseringar, som av organisationsnämnden
förordats, icke ger sysselsättning åt mer än högst en befattningshavare
i befälsställning. Denna slutsats har verifierats genom praktiska
prov under relativt lång tid och bekräftats även vid de försök som verkställts
vid Hallands regemente. Erfarenheter från många områden ge vid
handen, att svårigheter icke föreligga att dryga ut arbete eller skapa nya arbetsuppgifter
till försvar för en befintlig överorganisation. Utgångspunkten
för organisationsnämnden har varit att undvika en dylik organisation, och
det har synts departementschefen alldeles uppenbart, att detta också måste
vara statsmakternas strävan. Det är att märka, framhåller departementschefen,
att nämndens förslag i denna del har en mycket väsentlig ekonomisk
betydelse; därest vid eu kompaniexpedition sysselsättas både en fanjunkare
och en överfurir, bli de årliga merkostnaderna enligt nuvarande löneläge i
förhållande till nämndens förslag, som förutsätter att endast en överfurir samt
en värnpliktig skall svara för arbetet, icke mindre än omkring 1,3 miljoner
kronor enbart för infanteriet utan att därigenom, av allt att döma, någon
fördel är att vinna ur försvarets synpunkt. En dylik expansiv organisation
lärer enligt departementschefen icke vara möjlig att finansiera inom den ekonomiska
ramen för försvaret. Departementschefen har därför funnit, att vid
den föreliggande frågans bedömande en utgångspunkt måste vara, att endast
en befattningshavare i befälsställning skall svara för arbetet på en kompaniexpedition
och att sådana lösningar böra undvikas, som innebära, att med
olika motiveringar — exempelvis behovet av personal för utbildningsarbete
— ytterligare ett befäl placeras på denna expedition. Om kompaniets utbildningspersonal
behöver förstärkas, bör enligt departementschefen det nytillkommande
befälet ägna sig åt utbildningsarbete, ej åt arbete på kompaniexpeditionen.
Om det sålunda är uppenbart, att endast en befattningshavare i befälsställning
bör svara för arbetet på kompaniexpeditionen, har det synts departementschefen
kunna övervägas, om för denna uppgift bör avses en överfurir,
såsom organisationsnämnden föreslagit, eller en fanjunkare i enlighet
med flertalet militära myndigheters mening. Departementschefen har ansett
att organisationsnämnden haft fog för sin uppfattning, att det expeditionella
arbete som ankommer på kompaniadjutanten icke är svårare än att det mycket
väl skulle kunna utföras av en befattningshavare utan underofficersutbild
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 187.
ning. Å andra sidan förefinnas psykologiska faktorer som av vissa remissmyndigheter
ansetts fälla utslag i den andra riktningen. Sålunda är det enligt
departementschefen obestridligen av största vikt att kompaniadjutanten
har sådana personliga egenskaper och sådan erfarenhet, att han är väl skickad
för den mången gång svåra uppgiften att föra det omedelbara befälet över
kompaniets värnpliktiga och svara för den närmaste kontakten med dessa.
Efter tillkomsten av personalvårdsassistenterna ha många av de uppgifter
av personligt rådgivande natur som tidigare ankommit på kompaniadjutanterna
minskat i omfattning och betydelse, men fortfarande är det av
största vikt, framhåller departementschefen, att kompaniexpeditionen förestås
av en person som har förutsättningar att vinna de värnpliktigas förtroende.
Underofficerarna ha enligt departementschefen härvidlag utan tvivel
gjort en god insats. Det oaktat har departementschefen funnit det icke utan
vidare klart, att underofficersutbildningen som sådan i detta sammanhang är
av utslagsgivande betydelse. Mycket talar för att det här mer är fråga om
personliga egenskaper än om utbildningens beskaffenhet. Departementschefen
håller sålunda icke för otroligt, att även många överfurirer kunna vara
den ifrågavarande uppgiften fullt vuxna. Departementschefen har erinrat, att
överfurirer i likhet med underofficerare rekryteras bland furirer och inneha
fasta, pensionsberättigande beställningar samt att till innehavare utses furirer,
som äro särskilt förtjänta men icke reflektera på eller ha möjlighet att
erhålla underofficersutbildning. Då endast ett begränsat antal underofficersplatser
står till förfogande, är det endast en del av furirerna som årligen
kan antas för sådan utbildning. Ofta nog torde det vara tveksamt, framhåller
departementschefen, om den ene eller den andre skall komma i fråga för
fortsatt utbildning. Det är därför enligt departementschefen icke osannolikt,
att åtskilliga av dem bland det fast anställda manskapet som icke erhålla
underofficersutbildning men konstitueras till överfurirer äro i och för sig
lika lämpade som det fåtal, som uttas till underofficerare, att leda trupp och
sköta de uppgifter som eljest ankomma på en kompaniadjutant. Departementschefen
har från dessa utgångspunkter icke ansett sig kunna utan vidare
acceptera den av flertalet militära myndigheter hävdade uppfattningen att
kompaniadjutantsbefattningarna skola förbehållas underofficerare med förbigående
av annat, i personligt hänseende måhända lika förtjänt och för uppgiften
lämpat befäl. En rimligare lösning har synts departementschefen vara,
att den bör komma i fråga, som i varje särskilt fall finnes vara den lämpligaste,
vare sig vederbörande har underofficersutbildning eller icke ansett
sig böra eller blivit i tillfälle att skaffa sig sådan.
Emellertid är det icke möjligt, fortsätter departementschefen, att vid bedömandet
av den föreliggande frågan bortse från spörsmålet om möjligheterna
att inom ett regemente på lämpliga arbetsuppgifter placera befälspersonal,
som icke längre bör användas i utbildningsarbete. Ett av skälen
•till att vissa myndigheter förordat, att fanjunkare skola i stället för överfurirer
tagas i anspråk för arbetet i kompaniexpeditionerna, synes ha varit
önskemålet att sörja för en lämplig användning av för trupputbildning icke
Statsutskottets utlåtande nr 1&7.
9
längre lämpade underofficerare. Motsvarande spörsmål — ehuru först nu
aktualiserat — föreligger även för överfurirernas del. Departementschefen
har erinrat, att överfurirsbeställningar med pensionsrätt efter ingående utredningar
inrättats i syfte att minska behovet av mot kontrakt för ett färre
antal år anställt manskap och att dessa åtgärder framtvingats av svårigheterna
att rekrytera de kontraktsbundna manskapsbeställningarna. Enligt beslut av
1944 års riksdag har sålunda inrättats ett antal överfurirsbeställningar, avsedda
för s. k. inre tjänst, alltså icke för trupputbildning. Av 1944 års manskapsutredning
har framlagts förslag om utbyggande av denna kader med
beställningar för trupputbildare, dock ej till högre antal än att innehavarna
av dessa beställningar kunna i sinom tid -— då de nått en ålder då de icke
längre böra användas för trupputbildning — övergå till inre tjänst. I organisationsnämndens
förslag ha — bortsett från kompaniadjutanterna — på
regementets stat beräknats fem befattningar för överfurirer i inre tjänst.
Detta antal är, framhåller departementschefen, icke tillräckligt som grund
för en utökning av kadern med trupputbildare i enlighet med manskapsutredningens
beräkningar, varför syftet med denna utrednings förslag — att
med hänsyn till rekryteringssvårigheterna begränsa antalet kontraktsanställt
manskap — icke synes kunna tillgodoses i den utsträckning utredningen förutsatt.
Därest överfurirer skulle regelmässigt tagas i anspråk som kompaniadjutanter
i enlighet med organisationsnämndens förslag, skulle däremot lösningen
av placeringsproblemet för överfurirer, som icke längre böra användas
i trupputbildning, väsentligt underlättas. Å andra sidan ökas då svårigheterna
att på lämpliga uppgifter placera äldre underofficerare.
Ifrågavarande placeringsspörsmål, som sålunda blir aktuellt oavsett från
vilken personalkategori kompaniadjutanterna rekryteras, har icke behandlats
av organisationsnämnden och ej heller i tillräcklig grad uppmärksammats i
yttrandena över nämndens förslag. Det är emellertid enligt departementschefens
förmenande av sådan betydelse i detta sammanhang, att det icke är
möjligt att slutligt Fedöma den föreliggande frågan förrän problemet ingående
belysts genom ytterligare överväganden, lämpligen i anknytning till pågående
utredning rörande försvarsorganisationen. Sålunda lärer, framhåller
departementschefen, i samband med frågan om omläggning och rationalisering
av utbildningsarbetet vid truppförbanden — vilken fråga enligt det
föregående icke varit föremål för bedömande i detta sammanhang - •
böra övervägas, huruvida icke vissa speciella utbildningsuppgifter äro av den
natur att de med fördel skulle kunna fullgöras av äldre befattningshavare, med
eller utan underofficersutbildning. Svårigheterna att rekrytera beställningarna
inom försvaret, vilka svårigheter sannolikt icke äro av övergående natur så länge
brist på arbetskraft allmänt föreligger, ha synts i och för sig framtvinga överväganden
av denna art. Härjämte bör, fortsätter departementschefen, ytterligare
undersökas i vilken omfattning det kan vara tillrådligt att inrätta beställningar
som trupputbildare för överfurirer. Ifrågavarande utredningar ha
ansetts böra i första hand utföras genom arméchefens försorg.
10
Statsutskottets utlåtande nr 1S7.
Av det sagda framgår, att departementschefen, i brist på uttömmande utredning,
icke funnit sig kunna nu ta slutlig ställning till frågan vilka beställningshavare
som i första hand böra tas i anspråk som kompaniadjutanter.
I avbidan på ytterligare utredning ha tills vidare synts böra tillämpas bestämmelserna
i Kungl. Maj :ts beslut den 24 januari 1947 (prop. s. 21). Av skäl
som departementschefen i det följande anför avser han dock att föreslå en
mindre begränsning av antalet fanjunkare vid infanteriförbanden, varigenom
på längre sikt beredes utrymme för ytterligare överfurirer i inretjänstbefattningar
och då närmast såsom kompaniadjutanter.
De nyss anförda synpunkterna på frågan om sysselsättning för den äldre
underofficers- och överfurirspersonalen leda in på det av överbefälhavaren
och vissa andra remissmyndigheter, delvis från andra utgångspunkter, berörda
spörsmålet om avvägningen mellan civil och militär expeditions- och
förvaltningspersonal. Överbefälhavarens yttrande i denna fråga torde enligt
departementschefen böra ses såsom ett principuttalande, enär organisationsnämndens
förslag, såvitt möjligheter till jämförelser finnas, på några få
undantag när icke innebär någon förskjutning mellan personalkategorierna
i fråga. Till dessa undantag hör en befattning för tillsynsman för skjutbanorna,
som av nämnden föreslagits vara civil förrådsman. Enligt 1944 års beslut
angående långtjänstunderbefäl vid armén avsågs för denna befattning
en överfurir. Departementschefen har icke funnit skäl att nu förorda en ändring
av detta beslut och därför föreslagit, att skjutbanefuriren, överfurir, bibehålies
i organisationen. Då vid försöksregementet redan finnes en civil
befattningshavare för detta ändamål och särskilda skäl kunna anses tala för
att han bibehålies, har departementschefen föreslagit, att vid Älvsborgs regemente
avses en befattning för förrådsman i MEo 5 som tillsynsman för skjutbanorna,
varvid dock ansetts böra föreskrivas, att befattningen vid uppkommande
vakans skall indragas och ersättas med en beställning för överfurir.
Den av organisationsnämnden förordade avvägningen i övrigt mellan militär
och civil personal har departementschefen funnit vara väl motiverad.
Den av organisationsnämnden föreslagna personalorganisationen i övrigt
har av flera remissinstanser ansetts vara alltför snäv, och yrkanden ha framställts
om utökning av personalen på åtskilliga punkter. Departementschefen
har för sin del ansett, att förslaget, som grundats på noggranna undersökningar
och prövats i praktiken i en försöksorganisation, bör kunna godtagas
i vad avser personalberäkningarna. Departementschefen har därför funnit sig
icke böra föreslå några personalökningar utöver nämndens förslag.
Vissa särskilda personalfrågor av natur att böra underställas riksdagen upptagas
i det följande till granskning.
Organisationsnämnden har föreslagit inrättande av fyra nya beställningar
för förvaltare, nämligen för föreståndaren för regementsexpeditionen,
personalregistratorn, chefen för kasernvårdsavdelningen samt tygförrådsförvaltaren.
Önskvärdheten av en fullgod rekrytering till dessa viktiga befattningar
har synts departementschefen motivera, att för arbetsuppgifterna av
-
11
Statsutskottets utlåtande nr 187.
ses förvaltare, varför departementschefen tillstyrkt förslaget härom. Lönenämnderna
ha förordat åtskillnad i löneställning mellan förrådsförvaltarna
och kassachefen, å ena, samt de övriga förvaltarna, å andra sidan. Även från
andra håll ha framförts önskemål om förbättrade löneförmåner för namnda
tre förvaltare. I avvaktan på närmare erfarenheter av den nya organisationen
har departementschefen ansett sig icke beredd att nu upptaga denna lönefråga
till prövning. Av de nya förvaltarna bör enligt departementschefens
mening tygförrådsförvaltaren, liksom motsvarande för försvarsområdena av
sedda beställningar, uppföras på fälttygkårens stat. Liksom i 1942 års försvarsbeslut
förutsatts beträffande de på intendenturkårens stat uppförda regementskassörsbeställningarna
ha de här avsedda tygförrådsförvaltarbeställningarna
synts böra rekryteras ur förbandens underofficerskårer.
Departementschefen har i det föregående ansett sig i avvaktan på försvarskommitténs
förslag icke böra föreslå någon begränsning av antalet beställningar
för aktiv militär personal i anledning av att befattningshavare fiigöras
från stabs- och förvaltningstjänst. Å andra sidan har departementschefen
ansett det icke vara lämpligt, att personalstaterna i detta sammanhang
utökas utöver deras nuvarande numerär. I och med inrättandet av fyra
förvaltarbeställningar har därför underofficerskåren föreslagits minskad med
motsvarande antal beställningar. Denna minskning har ansetts lämpligen
böra lika fördelas på fanjunkar- och sergeantgraderna. Som övergångsanordning
har synts böra föreskrivas, att vid närmast inträffande sadan ledighet
å två fanjunkarbeställningar, som uppkommit i samband med innehavarnas befordran
till någon av de nyinrättade förvaltarbeställningarna, fanjunkarbeställningarna
icke må återbesättas. Departementschefen har i detta sammanhang
erinrat, att genom den ändring av den lantmilitära indelningen i försvarsområden,
som av Kungl. Maj:t beslutats med stöd av riksdagens bemyndigande
(jfr propositionen 1946:120, riksdagens skrivelse 1946:365), fyra beställningar
för förvaltare (tygförrådsförvaltare) bli övertaliga vid försvarsområdena.
Beslut att dessa fyra beställningar skola placeras vid infanteriet barden
21 februari 1947 meddelats av Kungl. Maj:t.
Även sergeantgraden borde enligt det nyss anförda minskas med två beställningar.
Såsom av det föregående framgår frigöras därutöver tre sergeantbeställningar
från stabs- och förvaltningstjänst. Med hänsyn till det nuvarande
personalläget och till det trängande behovet av trupputbildare bär
någon vakantsättning av sergeantbeställningar ansetts dock icke nu vara nödvändig
eller lämplig.
Organisationsnämnden har avsett sex beställningar för överfurirer för
inre tjänst, därav en på trängens stat. I det föregående har departementschefen
föreslagit, att ytterligare en dylik beställning inrättas, skjutbanefurir.
Departementschefen förutsätter, att sistnämnde befattningshavare — såsom
av organisationsnämnden förutsatts beträffande av nämnden föreslagen civil
förrådsman — själv skall deltaga i förekommande arbeten. Jämväl beställningen
för expeditionsföreståndare vid sjukhuset har synts lämpligen böra
12
Statsutskottets utlåtande nr 187.
uppföras på truppförbandets stat och icke, såsom föreslagits, på trängens
stat. Då organisationsförslaget med avseende å överfurirsbeställningarna tillstyrkes
i övrigt, har departementschefen alltså upptagit sju inretjänstbefattningar
för överfurirer på staten för typregementet.
Yad beträffar pensionerad personal i arvodesbefattningar
skulle enligt organisationsnämndens förslag den nu upptagna befattningen
som biträdande mobiliseringsofficer bibehållas. Expeditionsofficeren vid inskrivningsexpeditionen
har av nämnden ansetts icke erforderlig i den nya
organisationen, enär det arbete som regelmässigt utföres vid expeditionen
utan olägenhet kunde utföras av inskrivningschefen och å expeditionen placerad
expeditionsunderofficer, som i fortsättningen kunde förestå expeditionen
i inskrivningschefens frånvaro.
Som chef för kasemkompaniet (nuvarande yrkeskompaniet) har nämnden
föreslagit en pensionerad officer i arvodesbefattning i stället för såsom hittills
kapten på aktiv stat.
Av de nuvarande befattningarna för pensionerade underofficerare har
nämnden ansett, att biträdet (expeditionsunderofficeren) i inskrivningsexpeditionen
bör bibehållas. Nämndens förslag upptager ytterligare 2 befattningar
för expeditionsunderofficerare — å personalavdelningen och å tygavdelningens
expedition — samt 1 stabsunderofficer å den gemensamma betaljonsexpeditionen.
Ur organisationen skulle utgå biträdet åt mobiliseringsofficer,
en tygunderofficer, kasernunderofficeren, köksföreståndaren och biträdet
åt regementsintendenten. Sistnämnda befattning har ansetts böra bibehållas
tills vidare, intill dess arbetsuppgifterna för regementets skomakerioch
skrädderiverkstäder samt tvättinrättning övertagits av central tvätt- och
reparationsanstalt. Antalet underofficerare i arvodesbefattning skulle alltså
minskas tills vidare med 4 befattningar. Det har enligt nämnden blivit möjligt
indraga befattningen som köksföreståndare därigenom att till andra tjänsteställen
(kassaavdelningen, förrådsbokföringskontoret, intendenturavdelrungens
expedition in. m.) överflyttats de arbetsuppgifter, som tidigare åvilade
denne befattningshavare.
Departementschefen har i fråga om pensionerad personal i arvodesbefattningar
förordat, att dylika befattningar upptagas i den omfattning och med
de arbetsuppgifter, som organisationsnämnden föreslagit, överbefälhavaren
och arméchefen ha föreslagit, att jämväl befattningen såsom föreståndare
för förrådsbokföringskontoret, i förslaget upptagen såsom civil befattning i
MEo 11, skall bestridas av pensionerad underofficer. Med hänsyn till att
såsom kvalifikationer för innehavaren av denna befattning angivits, förutom
kunnighet i förrådsbokföring och maskinskrivning, förmåga att leda arbetet
samt en ingående materielkännedom, har det synts departementschefen,
att befattningen väl skulle lämpa sig för en pensionerad underofficer, varför
departementschefen tillstyrkt överbefälhavarens och arméchefens förslag i
denna del. Undantag har dock ansetts jämväl i detta fall kunna, med giltighet
tills vidare, göras för Älvsborgs regemente och med samma konstruktion,
Statsutskottets utlåtande nr 187.
13
som i det föregående föreslagits beträffande tillsynsmannen för skjutbanorna.
Organisationen skulle således innefatta två officerare och fem -—- övergångsvis
sex — underofficerare i arvodesbefattningar.
C i v i 1 m i 1 i t ä r och civil personal har departementschefen upptagit
till de antal, som organisationsnämnden föreslagit, med de jämkningar, som
föranledas av vad i det föregående föreslagits beträffande skjutbanefurir och
föreståndare för förrådsbokföringskontoret, d. v. s. minskning med en befattning
i MEo 5 och en i MEo 11. Yad beträffar ordinarie personal har departementschefen
tillstyrkt förslaget att överföra en förrådsvaktmästare i MEo 7
till ordinarie anställning. All den civilmilitära och civila personal, varom här
är fråga, tillhör personalkategorier, vilkas ställning i tjänsteförteckningshänseende
varit föremål för prövning av försvarets tjänsteförteckningssakkunniga.
I avvaktan på prövningen av de sakkunnigas förslag har departementschefen
ansett sig icke nu böra — utöver vad som kan följa av beslut om
reglerad befordringsgång för biträdespersonal och ställningstagande till förslaget
angående löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal
m. m. — föreslå annan ändring i organisationsförslaget än att,
i enlighet med lönenämndernas förslag, för föreståndaren för inskrivningsexpeditionens
registreringsdetalj avses ett kanslibiträde i stället för ett
kontorsbiträde.
Personalorganisationen för stabs- och förvaltningstjänst vid ett rationaliserat
infanteriregemente skulle vid bifall till vad departementschefen i det
föregående föreslagit upptaga det antal beställningar och befattningar, med
hittills tillämpade tjänstebenämningar och löneställningar, som framgår av
följande sammanställning.
Den personaluppsättning för stabs- och förvaltningstjänsten vid ett rationaliserat
infanteriregementes stab i fred, som här angivits, är beräknad efter
förhållandena vid Älvsborgs regemente och är närmast avsedd för detta
regemente. Den nya organisationen kommer, såsom nämnts, att successivt
genomföras vid övriga infanteriregementen. Allteftersom rationaliseringen
genomföres har den nya personalorganisationen synts böra fastställas för
vederbörande förband. Det kan enligt departementschefen antagas, att därvid
vissa mindre jämkningar i densamma bli nödvändiga beroende på, bland
annat, skiftande lokalförhållanden. I stort sett har dock samma personaluppsättning
ansetts kunna fastställas för hela infanteriet. Vid beräkningen av
arméns avlöningsanslag för nästa budgetår har den nya personaluppsättningen
ansetts böra läggas till grund, såvitt rör Älvsborgs regemente. För
övriga infanteriregementen föreslås, i anslutning till vad i det föregående
förordats, skola inrättas fyra nya förvaltarbeställningar och en ny ordinarie
befattning för förrådsvaktmästare vid varje regemente. I övrigt ha beräknats
i stort sett oförändrade personalstater för dessa regementen. I vad avser
kassaförvaltningarna förutsättes den nya organisationen kunna genomföras
redan från och med den 1 juli 1947 och i stort sett vid hela armén samt vid
kustartilleriet och flygvapnet. Därest utredningsarbetet fortskrider så att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Personalorganisationen vid rationaliserat infanteriregementes stabs- och förvaltningsorgan m. m. enligt departementschefens förslag.
Militär personal på
aktiv stat
Militär per- sonal i arvo- desbefattn.
Civilmilitär och civil
ordinarie personal
Civil extra ordinarie eller extra personal
w
o_
cd''
pr
e-t-
P
B
Si
£
p
p
Värnpliktiga
Överstelöjtnant
och/eller major
Kompani-
officerare
Förvaltare
% g
CD Ö
p pr
B P
cd" cd
H CD,
O:
■<
CD
•i
£
2.
3*
CD
Furirer
Officerare
Underofficerare
Regementsläk.
Bataljonsläk.
pr
p H
n> crc
tr
ts5 £
* B
E <
g £5
co 1
**}
o:
3
050
p,
CD
■<
P
pr
B
Maskinist
Eldare av 1. kl.
Husmoder
1. klass
Förste
kontorist
Sjuksköterskor
Kanslibiträden
Bitr. husmoder
Eldare av
2. klass
Förrådsmän
Kontors- och
skrivbiträden
Första biträden
(för köko. serv.''
Sjukvårdsbitr.
eller städerskoi
Köks- och ser- visbi träden
Oa
Oa
uo
UO
Mb
Ma
Oa
uo
Ca
Ca
Ca
Ca
Ca
Ca
MEo
MEo
MEo
MEo
MEo
MEo
MEo
MEo
MV
MV
MV
CD
P
5 el.4
3 el. 2
3
2 ol .1
1
3
10
7
26
22
12
7
12
7
10
9
7
7
5
5
5
4 cl.2
c
d
d
B
CD
Regementsexpeditionen
_
1
1
1
Skrivcentral ..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
1
2 4
Budcentral............
—
—
—
—
1
o
Utbildningsavdelning. . ..
1
8 1
Mobiliseringsavdelning. .
4
Häst-, hund- och bildetalj
Personalavdelning......
—
1
1
—
—
1
1
1
Vapenverkstad ........
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
6 1
—
—
_
_
_
_
_
_
_
Under tygofficer lydande
förråd ................
—
—
6 1
—
2
__
_
6
_
_
9
1
Skjutbanor m. m.......
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
__
_
2
Intendenturavdelning . .
—
7 1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
1
_
_
_
i
Matinrättning ........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
_
_
1
_
_
2
14
4
Under regementsinten-
dent lydande förråd . .
7
Förrådsbokfö ringskontor
2
Sjukvårdsavdelning och
sjukhus..............
—
—
—
—
1
—
—
—
81
81
9 2
_
_
_
_
i° 5
Kasernvårdsavdelning . .
4
6
Ivassaavdelning ........
—
—
1
1
_
1
__
_
_
1
Stalltjänst..............
—
—
—
—
1
1
__
6
Hundtjänst ............
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
Servicetjänst för värme
m. m.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
_
1
_
8
Inskrivningsexpeditionen
l
1
_
_
2
__
Bataljonsexpeditionen ..
Kasernkompaniet ......
—
—
—
1
1
—
1
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
112 2
Övriga kompaniers exp.
i3n
Summa
2
5
6
15
7
4
2
5
1
1
1
4
1
1
1
1
2
5
1
1
11
16
2
5
14
30
53
Anm. Sammanförandet
vissa fall
av utbildnings
och personalavdelningarna till en truppavdelning (se amu. till bilaga lj påverkar icke personalberäkningarna
1 Telefonvakt. 2 Därav
1 biträde
deltid8tjän8tgörandc vid sjukhusexpediti
onen.
3 Vid
sidan av
annan
tjänst. 4
Inskrivningschefon tiänstgör såsom avdelnings-
chef. 6 På tygstaten. 6 På
lalttygkårens
stat.
1 Fä intendenturkåren8
stat. 8
På
fältläkarkårens stat. 0
På
iukvårdsväsondets stat. 10
Därav 4
bitraden på sjukvårdsvascndets stat. Därav 1 dagkorpral. 12 Kunna ersättas med övcrfurirer. 13 Dagkorpraler.
Statsutskottets utlåtande nr 187.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 1S7.
15
rationaliseringar kunna under nästa budgetår genomföras även i övrigt av
specialtruppförband inom armén eller av lokalförband inom marinen och
flygvapnet, bör enligt departementschefen Kungl. Maj:t äga att, dock utan
förändring av personalstaterna för ordinarie personal, vidtaga jämkning i
vederbörande personalorganisation i enlighet med de grunder som här angivits
för infanteriet, även om därigenom för en övergångsperiod högre kostnader
skulle uppstå än som förutsatts vid anslagsberäkningarna.
De förändringar i personalstaterna, som föranledas av omorganisationen,
ha ansetts böra vidtagas med beaktande i skälig utsträckning av den redan
anställda personalens intressen. Det har synts departementschefen böra ankomma
på försvarsgrenschefen såsom ansvarig för rationaliseringarnas genomförande
att föreslå Kungl. Maj:t de åtgärder i ämnet, som kunna påfordra beslut
av Kungl. Maj it.
Såsom departementschefen erinrat hava under de senaste åren utredningar
pågått i syfte att rationalisera stabs- och förvaltningstjänsten vid de lägre
truppförbanden inom försvaret. Utredningarna hava närmast avsett armén
och i första hand infanteriregemente. Organisationsförsök hava utförts vid
Älvsborgs regemente av försvarets centrala organisationskommitté på uppdrag
av statens organisationsnämnd och resulterat i ett av nämnden framlagt förslag
till ändrad organisation av infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst.
Detta förslag har i huvudsak fastställts av Kungl. Maj:t genom beslut
den 24 januari 1947 att omedelbart genomföras vid Älvsborgs regemente
och successivt vid övriga infanteriregementen. I beslutet hava dock de viktigaste
personalfrågorna lämnats öppna. Dessa frågor, avseende närmast antalet
ordinarie tjänster, löneställningen för vissa ordinarie befattningar samt
personalorganisationens omfattning i stort, hava under förevarande punkt
underställts riksdagens prövning.
Utskottet vill som allmänt omdöme framhålla, att den av Kungl. Maj:t
fastställda organisationen, som beträffande huvudlinjerna vunnit de ansvariga
myndigheternas gillande, i stort sett synes innebära en lämplig och rationell
lösning av problemet. Sålunda har åstadkommits samordning och centralisering
av arbetsuppgifterna. Åtgärder hava därjämte vidtagits för genomförande
av tidsbesparande arbetsmetoder, varigenom arbetskraften kan mera
effektivt utnyttjas.
Såsom en följd av den nya organisationen kommer ett ej obetydligt antal
beställningar vid truppförbanden att kunna frigöras från stabs- och förvaltningstjänst.
De förslag till utformande av den personella organisationen,
som departementschefen nu framlagt och vilka grundats på ingående undersökningar
och prövats i praktiken, synas utskottet i stort sett godtagbara.
Beträffande vissa ifrågasatta begränsningar av den aktiva militära personalen,
mot vilka särskild kritik riktats, må följande framhållas.
Enligt organisationsnämndens förslag, vilket avstyrkts av samtliga militära
myndigheter, skulle befattningen såsom regementsstabschef indragas.
1 Kungl. Maj:ts förenämnda beslut rörande ny regementsorganisation har
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande nr 1S7.
dock frågan om denne befattningshavares bibehållande i organisationen
ställts på framtiden. Enligt departementschefens mening bör nämligen vid
ett antal regementen försöksvis ytterligare prövas vilka arbetsuppgifter, som
kunna ankomma på stabschefsbefattningen. Utskottet har ansett sig icke böra
motsätta sig dessa försök. Problemet synes utskottet vara av den vikt och betydelse,
att utskottet förutsätter, att riksdagen med ledning av de rön och
erfarenheter, som sålunda kunna förvärvas, beredes tillfälle att fatta slutlig
ställning till denna fråga.
Vidkommande kompaniadjutanterna innebär organisationsnämndens förslag
att härför skulle avses överfurir i stället för fanjunkare. Departementschefen
har emellertid ansett sig i brist på uttömmande utredning icke nu
kunna taga definitiv ståndpunkt till detta förslag. Detsamma torde såsom departementschefen
framhållit böra ingående belysas genom ytterligare överväganden,
lämpligen i anknytning till pågående utredning rörande försvarsorganisationen.
En annan huvudfråga vid behandlingen av förevarande ärende har varit
avvägningen mellan civil och militär expeditions- och förvaltningspersonal.
För departementschefen synes det avgörande härvidlag hava varit, att militär
personal borde placeras i sådana stabs- och förvaltningsbefattningar, som
krävde viss militär erfarenhet och samtidigt vore väl avpassade efter deras
kvalifikationer. I övriga fall borde specialutbildad civil personal användas.
Utskottet kan för sin del ansluta sig till den på grundval av denna principiella
inställning till förevarande spörsmål förordade avvägningen mellan militär
och civil personal.
Enligt departementschefens förslag skulle utöver nu vid infanteriregemente
förefintliga två beställningar för förvaltare inrättas fyra nya dylika
beställningar, nämligen för föreståndaren för regementsexpeditionen, personalregistratorn,
chefen för kasernvårdsavdelningen samt tygförrådsförvaltaren,
vilken sistnämnde skulle uppföras på fälttygkårens stat. Med hänsyn
till de arbetsuppgifter och det ansvar, som komma att åvila innehavarna av
dessa befattningar, vill utskottet tillstyrka, att för uppgifterna avses förvaltare.
I och med inrättandet av dessa befattningar bör en motsvarande
minskning ske av underofficerskåren, vilken minskning synes böra lika fördelas
på fanjunkar- och sergeantsgraderna. Beträffande löneställningen för
förvaltarna anser utskottet att med prövningen av denna fråga bör anstå i avvaktan
på ytterligare erfarenheter.
Vad departementschefen föreslagit i fråga om antalet överfurirer för inre
tjänst och pensionerad personal i arvodesbefattningar har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Den föreslagna överföringen av en extra ordinarie förrådsvaktmästare till
ordinarie tjänst vill utskottet likaledes tillstyrka.
Med hänsyn till att den personal, som genom rationaliseringen blir övertalig,
kan bliva behövlig för utbildningsändamål eller för annan tjänst delar
utskottet departementschefens mening, att de övertaliga beställningarna,
med undantag av två fanjunkarbeställningar, icke nu böra indragas. Såsom
Statsutskottets utlåtande nr 187.
17
departementschefen nämligen framhållit kommer frågan rörande det framtida
utnyttjandet av den sålunda övertaliga personalen att bliva föremål för överväganden
inom 1945 års försvarskommitté.
Departementschefen har vid beräkningen av arméns avlöningsanslag för
nästa budgetår utgått från att den nya personaluppsättningen lägges till
grund såvitt rör Älvsborgs regemente. För övriga infanteriregementen hava
beräknats fyra nya förvaltarbeställningar och en ny ordinarie befattning för
förrådsvaktmästare vid varje regemente men i övrigt i huvudsak oförändrade
personalstater. Såvitt rör kassaförvaltningarna förutsättes den nya organisationen
kunna genomföras redan från och med den 1 juli 1947 och i stort sett
vid hela armén samt vid kustartilleriet och flygvapnet. Därest emellertid rationaliseringar
kunna under nästa budgetår genomföras även i övrigt av specialtruppförband
inom armén eller av lokalförband inom marinen och flygvapnet,
har utskottet icke något att erinra mot att såsom departementschefen
förutsatt Kungl. Maj:t må äga att, dock utan förändring av personalstaterna
för ordinarie personal, vidtaga jämkning i vederbörande personalorganisation
i enlighet med de grunder, som angivits för infanteriet, även om därigenom för
en övergångsperiod högre kostnader skulle uppstå än som förutsatts vid anslagsberäkningarna.
Yad departementschefen i övrigt under nu omhandlade punkt anfört och
föreslagit har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 28 februari 1947
angivna grunder för den utformning av personalstaterna, som
föranledes av rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten
vid truppförband m. m. i fred, med iakttagande dock av vad
utskottet ovan anfört.
3:o) Förrådstjänsten m. m. vid försvarsområdena. Kungl. Maj:t har i förenämnda
proposition nr 130 (punkt 2, s. 33—45) föreslagit riksdagen godkänna
de grunder för utformningen av personalorganisationen för försvarsområdesstaberna,
som av departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll angivits.
I sina medelsäskanden för innevarande budgetår har chefen för armén
gjort framställning om en väsentlig utökning av förrådspersonalen vid
försvarsområdesstaberna. Denna framställning aktualiserade frågan om
översyn av personalorganisationen vid försvarsområdena. Enligt uppdrag
har statens organisationsnämnd genom försvarets centrala organisationskommitté
verkställt en dylik översyn av förrådstjänsten och framlagt förslag
till personalorganisation, grundat på organisationsundersökningar
vid Gävle försvarsområde och undersökningar jämväl vid övriga försvarsområden
samt erfarenheter från nämndens verksamhet i övrigt. Undersökningarna
och förslagen ha ansetts böra omfatta även förvaltningssidan och i
viss mån den militära ledningssidan vid försvarsområdesstab. Yad beträffar
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 187—189.
1356 47 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab och arméns jägarskola ha särskilda
undersökningar företagits i samband med genomförandet av den av
1945 års riksdag beslutade organisationen därstädes, och på grundval av
dessa och övriga undersökningar har nämnden förordat vissa personalök
-
ningar.
Med tillämpning av de beräkningsgrunder som använts beträffande Gävle
försvarsområde har organisationskommittén beräknat personalbehovet för
de återstående-18 försvarsområdesstaber som varit föremål för undersökningar.
Förslaget till personalstater för förrådstjänsten m. m. vid försvarsområdena
upptager ett avsevärt mindre antal befattningar än nu gällande personalförteckningar
och arméchefens förslag. Som jämförelse angives i här nedan intagna
tablå personaluppsättningen enligt personalförteckningarna och beräk
-
Personal- förteck- ningarna 0.
beräkning-
Armé- chefens
förslag för
Organisa-
tionskom-
mitténs
förslag
Ökning (-f) eller minsk- ning (—) enligt orga- nisationskommitténs
förslag i förhållande till
arna för
budgetåret
1946/47
budgetåret
1947/48
läget
1946/47
armé-
chefens
förslag
Förrådspersonal.
Tyghantverkare (Ca 12) ............
29
29
25
— 4
— 4
Förrådsvaktmäst-are (Ca 7)..........
53
52
38
— 15
— 14
» (MEo 7)........
—
27
—
—
— 27
» (MEx 7)1 ......
10
—
—
— 10
— 165
Förrådsmän (MEo 5)................
137
367
202
+ 65
» (MEx 5)1 ..............
52
—
49
— 3
+ 49
Vapenmekaniker och ackumulator - skötare (kollektivanställda) ......
70
2
2
— 70
—
Civila handräckningsmän (kollektiv- anställda)........................
115
—
—
—115
—
Förrådsredogörare med biträden
(arvoden)........................
43
43
—
— 43
— 43
Förvaltningspersonal.
Tygofficerare (Oa 10)..............
23
19
— 23
- 19
Fointendenter (Oa 10)..............
23
19
—
— 23
— 19
Förvaltningsofficerare (Oa 3)........
—
—
19
+ 19
+ 19
Baiackofficer (Oa 10) ..............
Tygförrådsförvaltare (UO 3)........
1
1
1
—
—
23
19
19
— 4
— 20
Förrådsunderofficerare (110 8)......
23
20
—
— 23
Ammunitionsförvaltare (UO 7)......
23
19
—
— 23
— 19
Förrådsunderofficerare (UO 2)......
—
—
19
+ 19
+ 19
Uppbördsmän för byggnader m. m.
(MEx 12) ........................
27
27
3 2
— 25
— 25
Expeditionsföreståndare (MEx 10) ..
31
— 31
Kontors- och skrivpersonal.
Kanslibiträden (MEo 7) ............
* 19
19
+ 19
_
Kontors biträden och skrivbiträden
(MEo 4 eller MEo 2)..............
46
63
38
— 8
- 25
Skrivbiträden (MEx 2)..............
28
28
9
— 19
— 19
Summa
757
752
440
— 317
-312
1 Personalen har medgivits återgå till tidigare innehavd anställning enligt kollektivavtal.
2 Inräknat i antalet förrådsmän.
3 MEo 12 eller pensionerad underofficer i UO 7.
4 Föreslagen löneställning MEo 8.
Statsutskottets utlåtande nr 187.
19
ningarna för innevarande budgetår, vilka emellertid omfatta jämväl de fyra numera
indragna försvarsområdesstaberna, alltså 23 staber, samt armécbefens och
kommitténs förslag beträffande nyssnämnda 18 staber och Gävle försvarsområdesstab.
Organisationskommitténs förslag till personalorganisation för Kiruna—
Jokkmokks försvarsområdesstab innebär i förhållande till personalförteckningarna
för innevarande budgetår utökning med
1 kapten, tygofficer,
1 sergeant, expeditionsunderofficer å intendenturavdelningens expedition,
5 överfurirer, nämligen en stallfurir, en hundgårdsfurir, en kasernfurir, en
föreståndare för sjukhusexpeditionen och en sjukvårdsfurir för utbildning,
1 underofficer i arvodesbefattning, UO 7, uppbördsman för byggnader;
alternativt har föreslagits bibehållande av den nuvarande befattningen i
MEx 12 för samma ändamål,
3 förrådsvaktmästare, Ca 7, samt
följande antal extra ordinarie befattningar, nämligen — med de löneställningar,
som upptagits i organisationsnämndens förslag beträffande infanteriregemente
— 1 kansliskrivare, MEo 11, 1 kontorist, MEo 9, 2 kanslibiträden,
MEo7, 4 kontors- och skrivbiträden, MEo 4 eller 2, samt 12 förrådsmän, MEo 5.
Av övrig personal upptar förslaget 2 förrådsmän, MEx 5, 12 förrådsvakter,
arvoden, samt 15 kollektivavtalsavlönade arbetare, varav 4 för servicetjänst
för värme.
Departementschefen har för sin del funnit resultatet av de av organisationskommittén
verkställda undersökningarna utvisa, att möjligheter föreligga att
i ej oväsentlig omfattning beskära personalorganisationen vid försvarsområdena
utom det sistnämnda, i all synnerhet när verksamheten icke längre tynges av de
arbetsuppgifter som sammanhänga med beredskapens avveckling. Att så skulle
bli fallet är, framhåller departementschefen, i och för. sig naturligt. Försvarsområdena
såsom en i fred bestående organisation kommo till stånd genom
1942 års försvarsbeslut och ha organiserats under en tid då särskilt maktpåliggande
arbetsuppgifter till följd av beredskapen ankommit på denna organisation.
Arbetsförhållandena under denna tid ha omöjliggjort en säker beräkning
av personalbehovet i fredsmässig verksamhet och kunna ha medfört
en överdimensionering av personalen för fredsförhållanden. Ehuru arbetsförhållandena
ännu icke helt stabiliserats, har en reglering av personalorganisationen
synts departementschefen dock kunna nu påbörjas.
Vad beträffar ledningen av förvaltningsuppgifterna vid förbanden (försvarsområdena)
bör enligt organisationskommitténs mening finnas både tygofficer
och intendent vid förband, där trupp ständigt är förlagd, men gemensam
målsman för tyg- och intendenturärenden vid övriga förband. Kommittén
har i enlighet härmed förordat, att särskild befattningshavare skall omhänderha
tygförvaltningen vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab. Detta
förslag har departementschefen funnit sig böra tillstyrka. Med hänsyn till
rekryteringssvårigheterna beträffande pensionerad personal har departementschefen
ansett, att, såsom också föreslagits, för ändamålet bör inrättas en kaptensbeställning
på aktiv stat för försvarsområdet.
20
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Vid övriga försvarsområden bör enligt kommitténs riktlinjer finnas gemensam
förvaltningsofficer. Detta förslag har överbefälhavaren ansett i princip
innebära såväl lämpliga personalbesparingar som ock en del organisatoriska
fördelar. Arméchefen har emellertid kraftigt motsatt sig förslaget och framställt
yrkande om försök i viss omfattning, innan ställning tages till detsamma.
Departementschefen har för sin del framhållit, att vid rekryteringen av tygofficerare
och intendenter vid försvarsområdena uppkommit sådana svårigheter,
att en omprövning av denna personalorganisation synes nödvändig oavsett det
nu framlagda förslaget. Enligt inhämtade uppgifter har av befattningarna för
tygofficerare endast omkring hälften och av befattningarna för intendenter
mindre än en tredjedel rekryterats i normal ordning, d. v. s. bland pensionerade
officerare med utbildning för respektive befattning. Av de återstående
befattningshavarna är en del — vad beträffar intendenterna flertalet —reservofficerare,
medan andra äro extraanställda värnpliktiga officerare eller civila
— enligt vad som uppgivits utan särskild utbildning för befattningarna. Det
förhållandet att annan personal än från aktiv stat pensionsavgången tages i
anspråk för arvodesbefattningar har tidigare i olika sammanhang varit föremål
för uppmärksamhet icke minst av den anledningen att avsevärda merkostnader
för fjärde huvudtiteln uppkomma härigenom. Det har till och med
gjorts gällande, att för pensionerade officerare avsedda befattningar, för vilka
kräves intendenturutbildning, är större än som kan fyllas med tillgänglig personal
(jfr prop. 1945:570 s. 298). I avvaktan på närmare erfarenheter har
hittills fått anstå med åtgärder i anledning av den konstaterade bristen på
personal, som i formellt hänseende är kvalificerad för ifrågavarande arvodesbefattningar.
Det har synts departementschefen få förutsättas, att 1945 års
försvarskommitté, därest systemet med arvodesbefattningar för pensionerad
personal kommer att bibehållas i större utsträckning, kommer att med beaktande
av erfarenheterna under de senare åren ägna uppmärksamhet åt frågan
om möjligheterna att rekrytera dylika befattningar.
Yad nu anförts talar enligt departementschefen starkt till förmån för organisationskommitténs
förslag, vilket skulle innebära en avsevärd minskning av
antalet för pensionerad personal avsedda officersbefattningar vid försvarsområdena.
Mot förslaget har gjorts gällande att med hänsyn till arbetets omfattning
två befattningshavare erfordras i ledningen av förvaltningstjänsten.
Departementschefen har för sin del icke funnit sig övertygad om att så är
fallet vid alla försvarsområden. I brist på närmare utredning rörande dels
arten och omfattningen av den utbildning som bör krävas av en förvaltningsofficer,
avsedd för både tyg- och intendenturtjänst, dels möjligheterna
att rekrytera dylika befattningar har departementschefen ansett sig dock
icke nu kunna ta slutlig ställning till förslaget. Närmare utredning i dessa hänseenden
har synts böra verkställas genom arméchefens försorg, vid vilken utredning
jämväl borde belysas i vilken utsträckning ifrågavarande befattningshavare
tagas i anspråk för andra arbetsuppgifter än förvaltningsgöromål. Därest
utredningen utvisar, att möjligheter föreligga att helt eller delvis genomföra
Statsutskottets utlåtande nr 187. 21
ifrågavarande förslag, har det synts departementschefen få ankomma på Kungl.
Maj :t att meddela bestämmelser i ämnet.
Vad beträffar uppbördsmännen har enighet synts råda därom, att deras antal
bör kunna begränsas. Arméchefen har dock yrkat, att ammunitionsförvaltaren
bibehålies. I detta fall har åberopats, att jämväl visst utbildningsarbete
skulle ankomma på befattningshavaren i fråga. Då det med hänsyn till nuvarande
förrådsläge under alla förhållanden torde vara nödvändigt att behålla
ammunitionsförvaltama under nästa år, har departementschefen ansett,
att slutlig ställning till denna fråga icke nu behöver tagas. Frågan har ansetts
böra ytterligare övervägas av chefen för armén vid den utredning, som, enligt
vad nyss anförts, bör av honom verkställas. Departementschefen har därför
tills vidare icke räknat med att ammunitionsförvaltarbefattningen indrages.
För byggnader m. m. ha särskilda uppbördsmän ansetts böra bibehållas även
under nästa budgetår. Frågan om behovet av dessa uppbördsmän har synts
böra uppmärksammas vid de fortsatta övervägandena rörande den regionala
och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens utformning.
Behovet av personal för arbetsledning och vård vid förråden är beroende
av vårdarbetets omfattning, förvaringsmetoderna och utlämningsfrekvensen.
Departementschefen har framhållit, att dessa faktorer för närvarande äro svårbedömbara,
och att med hänsyn härtill möjligheter torde saknas att angiva
exakta beräkningsgrunder. Det är departementschefens förhoppning, att den
utredning rörande materielvården, som pågår inom statens sakrevision, skall
kunna leda till både bättre materielvård och billigare förrådsomkostnader. Då
det, innan förrådsuppläggningen för fred kunnat helt genomföras, för närvarande
och någon tid framåt kräves mera förrådspersonal än som kan bli erforderlig
framdeles, gäller frågan nu, hur stor del av personalen, som bör erhålla
fastare anställningsform. I detta hänseende har departementschefen ansett sig
kunna följa organisationsnämndens förslag. Dock ha samtliga där upptagna
förrådsmän lämpligen synts böra nu erhålla extra ordinarie anställning. Även
i fråga om antalet förrådsvakter har förslaget synts kunna godtagas. Den ytterligare
förrådspersonal, som övergångsvis måste finnas, har synts böra avlönas
enligt kollektivavtal.
Enligt organisationskommitténs förslag skulle av de nu befintliga ordinarie
förrådsvaktmästarbefattningarna 15 bli övertaliga. Genom minskningen av
antalet försvarsområdesstaber bli därjämte, vid bifall till organisationskommitténs
förslag, 4 tyghantverkarbeställningar övertaliga. Av förrådsvaktmästarbefattningarna
böra enligt departementschefen i mån av vakanser 3
disponeras för den utökning vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab, som
organisationsnämnden föreslagit. Övriga 12 befattningar kvarstå övergångsvis,
i den mån befattningarna ha ordinarie innehavare, och dessa böra, liksom
nämnda 4 tyghantverkare, i den mån de icke kunna placeras i andra befattningar,
bibehållas i tjänst vid försvarsområdesstabema. En mot sålunda kvarstående
tyghantverkare och förrådsvaktmästare svarande begränsning av antalet
förrådsmän bör föreskrivas.
22
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Även organisationskommitténs förslag beträffande antalet befattningshavare
tillhörande kontorspersonalen har departementschefen biträtt.
Av organisationskommittén framlagda förslag att till vederbörliga infanteriregementen
överföra försvarsområdesstabernas kassaärenden samt mobiliseringsredovisningen
m. m. av motorfordon och hästar ha synts departementschefen
ändamålsenliga, varför departementschefen tillstyrkt desamma.
Vad särskilt Kiruna—Jokkmokks försvarsområden och jägarskolan beträffar
innebär nämndens nu framlagda förslag en väsentlig utökning av den
personal, som beräknades erforderlig i det för 1945 års riksdag framlagda
organisationsförslaget. Det nu avgivna förslaget grundar sig på den nya organisationen
av infanteriregementsstab och på undersökningar rörande försvarsområdena.
Inrättande av en beställning för tygofficer samt tre nya befattningar
för förrådsvaktmästare har departementschefen redan tillstyrkt. Departementschefen
har ansett sig, med hänsyn till den ståndpunkt i fråga om personalens
omfattning som han angivit i det föregående, icke heller i övrigt böra
motsätta sig förslagets genomförande vad beträffar personalens antal. Departementschefen
har därför föreslagit, att en beställning för sergeant skall nyinrättas
vid staben. Yad beträffar överfurirer föreligger här det förhållandet,
att fyra beställningar för överfurirer finnas, vilka äro avsedda för kompaniadjutantstjänst.
Såsom framgår av vad under punkt 1 i det föregående anförts
anser departementschefen sig icke nu kunna taga slutlig ställning i kompaniadjutantsfrågan.
Att nu för jägarskolan — i enlighet med arméchefens förslag
—- inrätta underofficersbeställningar för kompaniadjutanter synes departementschefen
därför icke kunna komma i fråga. Å andra sidan bör enligt departementschefen
slutligt ståndpunktstagande till kompaniadjutantsfrågan ej heller
föregripas genom inrättande av alltför stort antal nya överfurirsbeställningar.
Av de föreslagna fem nya överfurirsbeställningarna har den för utbildningsverksamhet
avsedde sjukvårdsöverfuriren ansetts böra tillhöra trängens stat.
I enlighet med vad departementschefen föreslagit för infanteriregementsstab
bör i stället för förrådsman avses överfurir såsom tillsynsman för skjutbanorna.
En ny beställning för överfurir vid försvarsområdesstaben bör därför
tillkomma. För de övriga för överfurirer avsedda befattningarna kunna, enligt
departementschefen, de nuvarande kompaniadjutanterna vid skolan tagas
i anspråk, om de lämpa sig bättre för dessa befattningar än såsom kompaniadjutanter.
I den mån kompaniadjutantsbefattningar på sådant sätt bli lediga
böra, framhåller departementschefen, fanjunkare ur andra förband kunna kommenderas
att tills vidare tjänstgöra såsom kompaniadjutanter vid skolan.
Särskilda uppbördsmän för byggnader m. m. ha föreslagits, förutom för
Kiruna—Jokkmokks försvarsområden, för Kalix försvarsområde, där två befattningar
avsetts för detta ändamål. I anslutning till fortifikations- och
byggnadsförvaltningsutredningens förslag har förutsatts alternativt underofficer
i arvodesbefattning och civil tjänsteman i MEo 12. Med hänsyn till
svårigheterna att särskilt i Yl. militärområdet besätta arvodesbefattningar
för pensionerad personal har departementschefen räknat med civila tjänstemän
i MEo 12 för ifrågavarande tre befattningar. Av samma skäl har departe
-
23
Statsutskottets utlåtande nr 187.
mentschefen tillstyrkt för Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab civil befattningshavare,
kansliskrivare i MEo 11, såsom föreståndare för förrådsbokföringskontoret.
övrig icke-ordinarie personal vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab
har departementschefen beräknat till det antal som organisationsnämnden
föreslagit med undantag av att, vid bifall till departementschefens förslag om
överfurir såsom tillsynsman för skjutbanor, antalet förrådsmän bör minskas
med 1.
Såsom departementschefen erinrat kommo försvarsområdena såsom en i
fred bestående organisation till stånd genom 1942 års försvarsbeslut och hava
organiserats under en tid, då särskilt maktpåliggande arbetsuppgifter till följd
av beredskapen ankommit på denna organisation. Det ligger i sakens natur,
att vid en återgång till fredsförhållanden en beskärning av personalorganisationen
bör kunna ske. Av organisationskommittén verkställd utredning synes
utskottet utvisa att möjligheter härtill föreligga. Den av departementschefen
på grundval av organisationskommitténs beräkningar föreslagna utformningen
av personalorganisationen vid försvarsområdesstaberna synes utskottet innebära
påtagliga fördelar ur besparings- och rationaliseringssynpunkt.
Vad beträffar förvaltningspersonalen vid försvarsområdena utom KirunaJokkmokks
skulle enligt organisationskommitténs förslag de för pensionerade
officerare avsedda befattningarna som tygofficer och intendent vid försvarsområdesstab
sammanslås till en befattning för förvaltningsofficer, vilken skulle
vara kapten på aktiv stat.'' Ett genomförande av förslaget, som i princip tillstyrkts
av överbefälhavaren, skulle medföra en betydande minskning av antalet
arvodesbefattningar för pensionerade officerare vid försvarsområdena. Utskottet
har i huvudsak icke något att erinra mot detsamma. Förslaget förutsätter
emellertid att vederbörande skall kunna behärska båda de förvaltningsområden,
varom här är fråga. Utskottet delar därför departementschefens uppfattning,
’att innan slutlig ställning tages till förslaget utredning bör verkställas
rörande dels arten och omfattningen av den utbildning, som böi krävas
av en förvaltningsofficer, avsedd för både tyg- och intendenturtjänst, dels ock
möjligheterna att rekrytera dylika befattningar. Det torde därefter såsom förutsatts
få ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn till utredningens resultat
meddela bestämmelser i ämnet. Beträffande däremot Kiruna-Jokkmokks forsvarsområdesstab
och arméns jägarskola i Kiruna, vilka enligt beslut av 1945
års riksdag sammanförts till en gemensam förvaltningsorganisation, skulle särskilda
målsmän finnas för tygtjänsten och för intendenturtjänsten. I enlighet
härmed har föreslagits att för tygförvaltningen nyinrättas en kaptensbeställning
på aktiv stat. Utskottet finner sig med hänsyn till arten och omfattningen
av arbetsuppgifterna vid denna förvaltningsorganisation böra tillstyrka detta
förslag.
Utskottet kan vidare ansluta sig till vad departementschefen anfört i fiåga
om behovet av personal för arbetsledning och vård vid förråden.
Förslaget förutsätter, att någon kassaförvaltning icke skall finnas vid for
-
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Statsutskottets utlåtande nr 187.
svarsomradesstab, utan att densamma liksom mobiliseringsredovisningen m. m.
av hästar och motorfordon skall överföras till vederbörligt truppförband. Då
förslagen, som grunda sig på gjorda undersökningar, ansetts lämpliga, har utskottet
icke något att erinra mot desamma.
I fråga om den av 1945 års riksdag beslutade gemensamma förvaltningsorganisationen
för Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab och arméns jägarskola
i Kiruna ha föreslagits vissa personalökningar utöver inrättandet av ovannämnda
kaptensbeställning. Körslaget, som är uppgjort med ledning av den
nya organisationen av infanteriregementsstab och därjämte föregåtts av särskilda
undersökningar rörande försvarsområdena, har icke givit utskottet anledning
till erinran. Beträffande kompaniadjutantsfrågan torde emellertid såsom
under punkten 2 framgår ytterligare överväganden erfordras innan slutlig
ställning därtill kan tagas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må godkänna de grunder för utformningen av
personalorganisationen för försvarsområdesstaberna, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 28 februari 1947 angivits.
4:o) Försvarets manskapsorganisation. Kungl. Maj:t har i förenämnda proposition
nr 130 (punkt 3, s. 45—101) föreslagit riksdagen besluta, att försvarets
personalorganisation, såvitt avser i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 28 februari 1947 berörda personalkategorier, skall utformas
efter i huvudsak de riktlinjer, som av departementschefen däri angivits.
Departementschefen har till behandling upptagit 1944 års manskapsutrednings
förslag i de delar detsamma ännu icke blivit föremål för statsmakternas
prövning. I samband därmed har även behandlats av 1946 års manskapsiöneutredning
framlagda förslag rörande anställningsform för vissa tekniker
inom armén och flygvapnet.
Frågan om storleken av försvarets manskapskadrer har alltsedan 1942 års
försvarsbeslut ägnats särskild uppmärksamhet. Det har nämligen befarats,
att den stora manskapsorganisation, som enligt försvarsbeslutet beräknades
bli erforderlig, på grund av rekryteringssvårigheter icke skulle kunna vidmakthållas
under normala förhållanden. De sålunda yppade farhågorna ha
besannats. Medan manskapsrekryteringen under de tidigare krigsåren gav
tillfredsställande resultat, har det från och med år 1943 visat sig omöjligt att
nyrekrytera tillräckligt antal ynglingar. Den vid 1944 års riksdag beslutade
utbyggnaden av manskapskadrerna med ett antal överfurirsbeställningar vid
aimén och kustartilleriet innebär visserligen, att rekryteringsbehovet på
längre sikt kommer att bli något lägre än om försvarsbeslutets manskapsstater
bibehållits oförändrade. Emellertid är rekryteringsbehovet, såsom
framgåi av 1944 års manskapsutrednings betänkande, även med beaktande av
1944 års beslut alltför stort för att en nöjaktig rekrytering skall kunna ernås.
Den utredning, som manskapsutredningen framlagt, har synts departements
-
Statsutskottets utlåtande nrl87.
25
chefen ge vid handen, att det årliga rekryteringsbehovet beträffande fast anställt
manskap bör ytterligare avsevärt nedbringas.
De åtgärder, som manskapsutredningen föreslagit i syfte att nedbringa
rekryteringsbehovet — en kompensationslös reducering av manskapskadern i
viss omfattning samt utbyte av kontraktsanställt manskap mot långtidstjänstgörande
personal med pensionsrätt och mot värnpliktiga — ha synts departementschefen
i princip godtagbara. Såsom av det följande framgår har departementschefen
emellertid funnit sig nödsakad att föreslå icke oväsentliga jämkningar
i utredningens förslag.
Vad först armén beträffar skulle enligt manskapsutredningens förslag
tillkomma ett stort antal överfurirsbeställningar och civilmilitära beställningar
för tekniker, varjämte vissa jämkningar skulle vidtagas beräffande personalstaterna
i övrigt.
De nytillkommande överfurirsbeställningarna skulle avses för trupputbildare,
varvid förutsatts, att överfurirema skulle fullgöra trupptjänst intill 40 års
ålder för att därefter utnyttjas i stabs- eller förvaltningstjänst. Antalet trupputbildare
blir därför avhängigt av i vilken utsträckning för överfurirer lämpliga
befattningar i stabs- och förvaltningstjänst (inretjänstbefattningar) finnas tillgängliga.
Manskapsutredningen har vid sina personalberäkningar i stort sett
utgått från det antal dylika befattningar, som enligt 1944 års beslut beräknats
skola kunna uppehållas av överfurirer. Med hänsyn till det pågående rationaiiseringsarbetet
inom armén måste emellertid, framhåller departementschefen,
väsentliga jämkningar, åtminstone för närvarande, göras i dessa beräkningar.
Till belysning härav har departementschefen till mera ingående behandling
upptagit personalbehovet vid ett av truppslagen, lämpligen infanteriet, där
rationaliseringsarbetet, såsom av punkt 1 framgår, fortskridit längst.
Enligt manskapsutredningens på grundval av 1944 års beslut verkställda
beräkningar skulle vid ett normalinfanteriregemente finnas 15 för överfurirer
avsedda inretjänstbefattningar. Med denna utgångspunkt har utredningen räknat
med 19 befattningar i trupptjänst, varför det sammanlagda antalet överturirer
vid ett dylikt förband skulle utgöra 34. Såsom framgår av punkt 1 har
departementschefen emellertid för närvarande räknat med 7 inretjänstbefattningar
vid rationaliserat infanteriregemente. Antalet befattningar för trupputbildare
har med denna utgångspunkt beräknats till 10. I förhållande till
manskapsutredningens förslag innebär denna beräkning relativt sett något
ilera trupputbildar- än inretjänstbefattningar. Härvid har departementschefen
bland annat beaktat, att vissa vid utbildningsanstalter inrättade inretjänstbefattningar
komma att rekryteras bland truppförbandens trupputbildare,
varjämte departementschefen ansett sannolikt, att överfurirer skola
kunna i viss utsträckning tjänstgöra såsom trupputbildare efter fyllda 40 år.
Departementschefen har erinrat om att motsvarande arbetsuppgifter vid kustartilleriet
ansetts kunna fullgöras av överfurirer intill 42 års ålder.
Det sammanlagda antalet överfurirsbeställningar vid ett normalinfanteriregemente
skulle således utgöra (7 -f 10=) 17, eller samma antal som enligt
personalförteckningen för innevarande budgetår. De för sistnämnda budgetår
26
Statsutskottets utlåtande nr 187.
uppförda beställningarna avses emellertid för — förutom trupputbildar- och
inretjänstbefattningar — jämväl befattningar såsom beställningsmän. I det
följande kommer departementschefen att i huvudsak tillstyrka manskapsutredningens
förslag om inrättande av särskilda civilmilitära beställningar för
beställningsmän. De överfurirsbeställningar, som för närvarande innehas av
beställningsmän, kunna härigenom frigöras för rekrytering bland för trupputbildning
lämpliga furirer. Antalet överfurirsbeställningar, som innehas av
beställningsmän, varierar för infanteriregementenas del mellan 1 och 4 samt
utgör i genomsnitt för hela infanteriet drygt 2 per regemente.
Antalet för trupputbildning avsedda överfurirer skulle enligt det föregående
utgöra 10 vid varje infanteriregemente, i förhållande till manskapsutredningens
förslag en minskning med 9 beställningar. Denna avsevärda begränsning kommer
emellertid att motverkas av att vid den under punkt 1 berörda rationaliseringen
av regementena ett antal officerare, underofficerare och underbefäl,
som tidigare utnyttjats i stabs- eller förvaltningstjänst, beräknas kunna frigöras
för trupptjänst. Den personal, som i samband med rationaliseringsarbetets
fortskridande successivt skulle bli disponibel för trupputbildning, utgöres,
med reservation för smärre jämkningar beträffande de olika förbanden,
av 3 kompaniofficerare, 1 underofficer och 2 furirer vid varje infanteriregemente.
Såsom av nämnda punkt framgår måste emellertid den framtida dispositionen
av beställningarna för denna personal övervägas i samband med pågående
utredning rörande försvarets organisation.
De synpunkter, som i det föregående anförts beträffande sammansättningen
av överfurirskadern vid infanteriförbanden, äro i stort sett tillämpliga även
beträffande arméns övriga truppslag. Antalet överfurirer för inre tjänst bör
således, framhåller departementschefen, icke heller här beräknas högre än
som kan antagas bli erforderligt efter genomförd rationalisering av stabs- och
förvaltningstjänsten. För vissa truppslag skulle det med dessa utgångspunkter
bli nödvändigt att minska överfurirskadern. Med hänsyn till ovissheten
rörande den framtida sammansättningen av personalstaterna har departementschefen
dock ansett sig böra i stort sett begränsa minskningen till
det antal beställningar, som vid respektive truppslag enligt erhållna uppgifter
motsvarar antalet beställningsmän. Beräkningarna måste uppenbarligen
bli tämligen osäkra. I nuvarande läge har emellertid ingen annan grund för
beräkningarna ansetts kunna tillämpas.
Med angivna utgångspunkter har departementschefen, efter inhämtande av
yttrande under hand från chefen för armén, beräknat antalet för trupputbildning
och inre tjänst avsedda överfurirsbeställningar för nästa budgetår på sätt
framgår av följande sammanställning (s. 27), jämväl utvisande sammansättningen
av överfurirskadern enligt personalförteckningen för innevarande
budgetår.
Antalet här avsedda överfurirsbeställningar skulle alltså understiga det
för innevarande budgetår fastställda antalet med (925 — 760=) 165. Emellertid
har departementschefen, såsom av det följande framgår, föreslagit inrättande
av ytterligare ett antal överfurirsbeställningar — avsedda för hovslagare-
och sjukvårdsfurirer — samt av ett flertal civilmilitära beställningar
Statsutskottets utlåtande nr 187.
27
T r u p p 8 1 a g m. m.
Budgetåret
1946/47
Budgetåret
1947/48
Infanteriet..........................
S30
324
Kavalleriet ........................
58
44
Pansartrupperna....................
83
57
Artilleriet..........................
154
121
Luftvärnet..........................
101
84
Ingenjörtrupperna..................
39
36
Signaltrupperna ....................
28
17
Trängen............................
113
56
Fälttygkåren ......................
6
3
Intendenturkåren ..................
3
7
Infanteriskjutskolan ................
3
4
Ridskolan..........................
3
2
Arméns jägarskola..................
4
1 5
Summa
925
<60
1 Varav 1 vid försvarsområdesstaben.
för armétekniker. Dessa övfirfurirs- och teknikerbeställningar avses skola delvis
rekryteras bland de nuvarande överfurirerna. En viss nyrekrytering av
cverfurirer för inre tjänst eller trupputbildning kommer därför att kunna äga
rum även under nästa budgetår.
Yad därefter angår frågan om beställningsmännen inom manskapsgraderna
framgår av vad manskapsutredningen anfört, att det nuvarande utbildningsoch
rekryteringssystemet är behäftat med väsentliga brister. Manskapsutredningen
har därför föreslagit dels en omläggning av rekryteringen och utbildningen
på beställningsmannalinjerna, dels inrättande av ett stort antal civilmilitära
beställningar — för tygverkmästare, tyghantverkare och tekniker —
avsedda såsom framtidsplatser för manskapet på beställningsmannalinjerna,
och dels vissa jämkningar beträffande de för hovslagare och sjukvårdspersonal
avsedda militära beställningarna.
Förslagen ha i sina huvuddrag tillstyrkts av flertalet remissmyndigheter. Delade
meningar ha emellertid yppats beträffande teknikerbeställningarna. Medan
sålunda samtliga militära myndigheter tillstyrkt förslaget, har detsamma föranlett
erinringar av försvarets tjänsteförteckningssakkunniga och försvarsverkens
civila personals förbund, vilka förordat, att för fyllande av de arbetsuppgifter,
för vilka teknikerna avsetts, skulle anställas personal enligt kollektivavtal. Med
anledning av de invändningar, som sålunda riktats mot manskapsutredningens
förslag i detta hänseende, har frågan gjorts till föremål för ytterligare utredning
genom 1946 års manskapslöneutredning. Sistnämnda utredning har, efter
att bland annat ha företagit studiebesök vid olika arbetsställen ävensom inhämtat
yttranden av såväl myndigheter och personalsammanslutningar som enskilda
befattningshavare, uttalat sig i samma riktning som manskapsutredningen
och sålunda förordat inrättande av civilmilitära beställningar för ändamålet.
En till manskapslöneutredningens förfogande ställd sakkunnig
representant för försvarsverkens civila personals förbund har dock anfört
avvikande mening och uttalat sig för kollektivavtalsanställning.
Departementschefen har för sin del funnit de av manskaps- och manskaps
-
28
Statsutskottets utlåtande nr 187.
löneutredningarna anförda skälen för inrättande av civilmilitära beställningar
för här avsedda personalkategorier bärande. De berörda befattningshavarna
önska enligt föreliggande utredning i allmänhet själva en dylik lösning. I
anslutning till vad utredningarna anfört har departementschefen bland annat
framhållit, att det ur rekryteringssynpunkt är nödvändigt, att ett antal av det
för teknisk tjänst avsedda stammanskapet kan erbjudas tryggad framtidsanställning.
Tryggheten i anställningen vinnes tydligen bättre med tjänstemannaanställning
än genom anställning enligt kollektivavtal. Givetvis bör, framhåller
departementschefen, i möjligaste mån undvikas, att personal med olika anställningsvillkor
erhåller likvärdiga arbetsuppgifter. Av manskapslöneutredningens
betänkande synes emellertid framgå, att det icke lärer möta svårigheter
att göra en avgränsning mellan tjänstemännens och de kollektivavtalsanställda
arbetarnas arbetsuppgifter. Departementschefen delar sistnämnda
utrednings uppfattning, att frågan om anställningsformen bör prövas utan avseende
å yrkesskickligheten hos den ena eller andra kategorien. Enligt departementschefens
mening föreligger uppenbarligen intet hinder för att den
av honom förordade tjänstemannakategorien skall kunna bibringas samma
yrkesskicklighet som kollektivavtalsanställda arbetare.
Innehavarna av de nya beställningarna ha i enlighet med utredningarnas
förslag synts böra erhålla civilmilitär ställning och tillhöra tygstaten. För
beställningarna har synts lämpligen böra bestämmas samma löneställning
som för överfurirerna, Manskapslöneutredningen har med denna utgångspunkt
förordat 8 lönegraden. Utan att nu fatta ståndpunkt till frågan om
överfurirernas löneställning har departementschefen räknat med att här avsedda
civilmilitära beställningar upptagas i lönegrad Ca 8. Innehavarna av
beställningarna ha ansetts böra benämnas armétekniker. Därest för överfurirer
skulle beslutas en annan löneställning än den av manskapslöneutredningen
föreslagna, bör enligt departementschefen lönegradsplaceringen för
teknikerna anpassas därefter. Frågan om pensionsåldern för teknikerna har
ansetts böra tagas under övervägande i samband med att vissa andra inom
försvaret aktuella frågor rörande pensionsåldrar komma under bedömande.
Manskapsutredningens förslag innebär som nämnts även en viss utökning
av antalet beställningar för tyghantverkare och tygverkmästare. Enär någon
rekrytering av dylika beställningar icke torde kunna ske under nästa budgetår,
är det enligt departementschefen icke erforderligt att nu taga slutlig
ställning till förslaget i denna del. Det har emellertid synts departementschefen
i princip riktigt, att även på beställningsmannalinjerna skapas möjligheter
för därtill kvalificerade att vinna befordran till högre beställningar.
För dylik befordran måste, såsom manskapsutredningen anfört, förutsättas
särskild utbildning. Det har synts få ankomma på chefen för armén att förebringa
närmare utredning härutinnan. I samband därmed har ansetts böra
närmare övervägas, huruvida, på sätt civilmilitära tjänstemannaförbundet förordat,
möjlighet bör beredas teknikerna att vinna befordran till högre beställningar
inom tygstaten.
Manskapsutredningens förslag beträffande utbildning och rekrytering av
Statsutskottets utlåtande nr 187.
29
personal å de tekniska beställningsmannalinjerna ha synts departementschefen
i huvudsak lämpliga. Departementschefen har således förordat, att
volontärrekryteringen äger rum vid respektive truppförband. Enligt manskapsutredningens
förslag skulle beställningsmännen i furirsgraden sammanföras
till en gemensam personalkår. Då departementschefen ansett sig icke
kunna helt överblicka de konsekvenser, bland annat i organisatoriskt hänseende,
som genomförandet av detta förslag skulle medföra, har han funnit sig
icke för närvarande kunna taga ställning därtill. Departementschefen har
därför föreslagit, att furirsbeställningarna fortfarande anknytas till respektive
truppförband. Beställningarna ha emellertid ansetts böra i personalförteckningen
hållas åtskilda från övriga furirsbeställningar. Med hänsyn härtill
och för Underlättande av möjligheterna till en omfördelning ha samtliga
för beställningsmän avsedda furirsbeställningar föreslagits skola uppföras
gemensamt under särskild rubrik, att fördelas på de olika förbanden m. m.
enligt Kungl. Maj:ts bestämmande. Det har synts få ankomma på Kungl.
Maj:t att efter förslag av chefen för armén närmare reglera utbildnings- och
rekryteringsfrågorna. Därvid har ställning ansetts böra bland annat tagas till
manskapsutredningens förslag om höjning av första anställningstiden för
manskap på beställningsmannalinjerna till 5V2 år.
I enlighet med manskapsutredningens förslag har för sjukvårdsbefäl och
hovslagare föreslagits skola avses framtidsplatser av militär karaktär —
underofficerare och överfurirer — redovisade å trängens respektive kavalleriets
stat. Även de för dessa utbildningslinjer avsedda beställningarna för
furirer föreslås upptagna å trängens och kavalleriets stater, medan däremot
den grundläggande rekryteringen till dessa linjer har ansetts böra äga rum
vid de särskilda truppförbanden. Till vissa av manskapsutredningen berörda
frågor rörande utbildning m. m. kommer Kungl. Maj:t framdeles att taga
ställning.
Av de på signaltruppernas stat uppförda överfurirsbeställningarna avses 10
för radiofurirer med uppgift att betjäna arméns fasta radionät. Manskapsutredningen
har framhållit, att dessa beställningar befunnits svåra att rekrytera, och
föreslagit, att beställningarna skulle utbytas mot civila befattningar för radiotelegrafister
i MEo 12. Häremot har departementschefen intet att erinra.
Chefen för armén har hemställt, att för nästa budgetår måtte inrättas beställningar
för 224 tekniker, 51 överfurirer i hovslagartjänst och 74 sjukvårdsöverfurirer.
Till jämförelse har nämnts, att manskapsutredningen för
nämnda budgetår räknat med allenast 178 teknikerbeställningar, medan
det av utredningen beräknade antalet överfurirsbeställningar för angivna personalkategorier
i stort sett överensstämmer med arméchefens förslag. Då en
viss försiktighet torde vara motiverad vid organisationens uppbyggande, har
departementschefen förordat, att antalet beställningar för armétekniker bestämmes
till det av manskapsutredningen angivna. Mot arméchefens förslag
beträffande beställningar för hovslagar- och sjukvårdsbefäl har departementschefen
intet att erinra.
Den osäkerhet beträffande överfurirsgradens fortsatta utbyggnad, som eu
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Statsutskottets utlåtande nr 187.
ligt vad i det föregående anförts för närvarande föreligger, försvårar i hög grad
beräkningarna av behovet av beställningar i de lägre manskapsgraderna. Beräkningarna
måste med hänsyn härtill för närvarande i stort sett grundas på det
nuvarande personalläget. Enär arméchefens förslag till manskapsstater uppgjorts
med denna utgångspunkt, har departementschefen med en mindre
jämkning godtagit detsamma såsom underlag för anslagsberäkningarna.
De i det föregående framlagda förslagen beträffande arméns manskapsorganisation
framgå, såvitt avser personalstaternas sammansättning — bortsett
från musikmanskap — av följande sammanställning.
Budgetåret
1946/47
Budgetåret
1947/48
Vicekorpraler, vicekonstaplar och
meniga ..........................
3 735
2137
Korpraler och konstaplar ..........
1941
1353
Furirer ............................
3 592
3 765
9 268
7 255
Överfurirer ........................
925
885
Armétekniker ......................
—
178
Kadiotelegrafister ..................
—
10
925
1 073
10193
8 32S
Antalet beställningar för kontraktsanställt manskap skulle alltså minskas
med (9 268 — 7 255=) 2 013, medan antalet pensionsberättigande framtidsplatser
skulle ökas med (1 073 — 925 =) 148.
\ad därefter angår marinen innebär manskapsutredningens förslag i
stort sett en fortsatt utbyggnad av den nuvarande långtjänstunderbefälskadem,
varjämte värnpliktiga förutsatts kunna i ökad omfattning utnyttjas i befattningar,
som tidigare uppehållits av fast anställt manskap.
Uppenbart är, framhåller departementschefen, att även inom marinen rekryteringssvårigheterna
framtvinga en avsevärd begränsning av det kontraktsanställda
manskapet. Den av manskapsutredningen anvisade vägen att söka
utnyttja värnpliktiga i befattningar, där tidigare krävts fast anställning, har
därför synts böra beträdas i så stor utsträckning som möjligt. Enligt vad departementschefen
under hand erfarit har man redan med hänsyn till bristen
på fast anställt manskap nödgats taga värnpliktiga i anspråk för dylika mera
kvalificerade uppgifter. Erfarenheterna härav uppgivas ha varit gynnsamma.
Beträffande den föreslagna utbyggnaden av långtjänstunderbefälskadem
kunna, framhåller departementschefen, i viss mån samma synpunkter anföras
som i det föregående framhållits beträffande armén. Inom såväl flottan som
kustartilleriet verkställas för närvarande organisationsundersökningar av försvarets
centrala organisationskommitté, och det är icke osannolikt, att dessa
komma att leda till minskat behov av befattningar, lämpliga för äldre högbåtsmän
respektive överfurirer. Departementschefen har därför ansett det
icke möjligt att nu taga ställning till vilket antal beställningar för högbåts
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 187.
31
män och överfurirer som slutligen kan inrymmas i organisationen. Den ökning
av antalet dylika beställningar, som föreslagits för nästa budgetår, är
emellertid av relativt begränsad räckvidd.
Medan för flottans del slutläget beträffande högbåtsmannabeställningar
enligt manskapsutredningens förslag skulle utgöra 511, ha för nästa budgetår
föreslagits allenast 340 dylika beställningar, innebärande en ökning med 75 i
förhållande till det för innevarande budgetår fastställda antalet. Det torde
finnas anledning antaga, framhåller departementschefen, att det även vid en
eventuell begränsning av antalet för högbåtsmän lämpliga inretjänstbefattningar
skall finnas utrymme för de sålunda för nästa budgetår föreslagna beställningarna.
Med hänsyn till afl högbåtsmannakadern utbyggts under en
relativt lång tidsperiod föreligger därjämte goda möjligheter att redan under
de närmaste åren, om så skulle erfordras, genom vakantsättning av ledigblivande
beställningar minska högbåtsmannakadern. Departementschefen hav
alltså tillstyrkt, att för nästa budgetår inrättas 75 nya beställningar för högbåtsmän.
Manskapsstaterna i övrigt ha ansetts jämväl kunna utformas i enlighet
med marinchefens förslag.
För kustartilleriets del hav föreslagits en ökning av antalet överfurirsbeställningar
med 30 till 80. Slutläget enligt manskapsutredningens förslag utgör
131, varav 43 beräknats för trupputbildare. Även vid en avsevärd begränsning
av antalet inretjänstbefattningar har antalet trupputbildare ansetts
kunna bibehållas oförändrat. Vid bifall till marinchefens förslag för nästa
budgetår skulle antalet inretjänstbefattningar — inberäknat vissa därmed likartade
befattningar — alltså kunna beräknas till (80 — 43=) 37. Då det kan
förutsättas, att antalet inretjänstbefattningar även efter en omorganisation
kommer att överstiga detta antal, föreligger enligt departementschefen intet
hinder mot utökning av överfurirskadern på angivet sätt. Marinchefens beräkningar
rörande manskapskadern i övrigt ha jämväl synts kunna godtagas.
Manskapsstaterna vid marinen för nästa budgetår skulle i enlighet med vad
här anförts få följande sammansättning.
Flottan
K u s t a r t
i 11 e r i e t
Budgetåret
Badgetåret
Budgetåret
Budgetåret
1946/47
1947/48
1946/47
1947/48
Vicekorpraler och meniga..........
1590
1590
316
316
Korpraler..........................
500
425
204
164
Furirer............................
1700
1700
422
422
3 790
3 715
942
902
Högbåtsmän och överfurirer ......
265
340
50
80
4 055
4 055
992
982
Härtill skulle liksom för innevarande budgetår komma 5 övergångsvis
kvarstående flaggkorpraler vid flottan.
Såsom framgår av sammanställningen innebär förslaget en mycket obetydlig
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Statsutskottets utlåtande nr 187.
begränsning av det totala antalet manskapsbeställningar. Att begränsningen
icke kan göras större sammanhänger med att antalet manskapsbeställningar
redan för innevarande budgetår minskats med mer än 2 000.
För flygvapnets del har beslut redan fattats om genomförande av en
betydelsefull del av manskapsutredningens förslag, införandet av den nya
manskapskategorien stamflygförare. Den nya organisationen har ansetts böra
planenligt utbyggas under nästa budgetår.
Yad därefter angår den av manskapsutredningen föreslagna teknikerorganisationen
har denna, åtminstone för närvarande, synts innebära en god lösning
av föreliggande organisations- och utbildningsfrågor. I likhet med vad
i det föregående förordats för motsvarande personalkategori inom armén
föreslås, att för teknikerna — vilka ansetts böra benämnas flygtekniker —
inrättas civilmilitära beställningar. Manskapslöneutredningen har för denna
personalkategori föreslagit samma lönegradsplacering som för armétekniker,
varvid emellertid förutsatts, att flygtekniker utöver lön skulle äga uppbära
mekanikertillägg. I en del remissutlåtanden har i stället föreslagits, att ifrågavarande
personalkategori skulle — utan rätt till mekanikertillägg — placeras
i 10 lönegraden. Denna fråga har synts departementschefen böra närmare
övervägas i samband med prövningen av manskapslöneutredningens förslag i
övrigt. Tills vidare har departementschefen ansett sig böra räkna med den
av nämnda utredning föreslagna löneställningen, 8 lönegraden. I fråga om
pensionsåldern för flygtekniker har departementschefen hänvisat till vad han
anfört beträffande arméteknikerna. Flygteknikerna ha ansetts åtminstone tills
vidare böra i huvudsak rekryteras — förutom bland de för närvarande kontraktsanställda
mekanikerna — från det fast anställda manskapet. Vid vissa
flygflottiljer pågående försök med rekrytering av hjälptekniker på den civila arbetsmarknaden
ha dock synts böra fullföljas, varefter säkrare erfarenheter böra
kunna föreligga till ledning för rekryteringsfrågornas slutliga lösande. Det
har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta såväl härom som beträffande
vissa andra av manskapsutredningen och remissmyndigheterna berörda,
med den nya organisationen sammanhängande detaljfrågor.
Till övriga av manskapsutredningen föreslagna organisationsförändringar
har departementschefen i avvaktan på resultatet av 1945 års försvarskommittés
utredningsarbete tagit ställning allenast i den omfattning, som är erforderlig
för bedömande av personalbehovet vid flygvapnet för nästa budgetår.
Departementschefen har ansett sig med angivna utgångspunkt icke nu
behöva pröva förslaget om ersättande av underofficerare i flygstationstjänst
med civilmilitära beställningshavare. Ej heller frågan om inrättande av beställningar
för flottiljpoliser har nu upptagits till behandling. Behovet av
trupputbildare har med hänsyn härtill ansetts icke för närvarande kunna
slutligt bedömas.
Manskapsutredningens förslag, att sjukvårdsfurirerna skola ersättas av
civila sjukvårdare, har synts böra tagas under övervägande i samband med
prövningen av 1944 års militärsjukvårdskommittés den 15 januari 1947 avgivna
betänkande (SOU 1947:5), vari bland annat behandlats frågan om behovet
av sjukvårdspersonal vid de olika försvarsgrenarna.
Statsutskottets utlåtande nr 187.
33
Personalbehovet för nästa budgetår för här behandlade personalkategorier
— bortsett från musikmanskap — har departementschefen beräknat i enlighet
med försvarets civilförvaltnings på grundval av manskapsutredningens
betänkande uppgjorda förslag, på sätt framgår av följande sammanställning,
jämväl utvisande sammansättningen för innevarande budgetår av de personalkategorier,
som beröras av de av departementschefen framlagda förslagen.
Budgetåret
Budgetåret
1946/47
1947/48
Vicekorpraler och meniga ..........
932
540
Korpraler..........................
850
750
Purirer ............................
1750
1850
Kontrakts anställda mekaniker ......
259
—
3 791
3 140
Överfurirer ........................
460
_
Flygtekniker........................
—
900
460
900
4 251
4 040
Antalet korttidsanställd personal skulle alltså minskas med (3 791 —
3 140 =) 651, medan antalet pensionsberättigande beställningar och befattningar
skulle ökas med (900 — 460 =) 440.
Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut i de av manskapsutredningen
särskilt behandlade frågorna rörande rekryteringsperioder
och antagningsålder.
Även de med övergången till den nya manskapsorganisationen
sammanhängande frågorna ha ansetts böra närmare övervägas av Kungl.
Maj:t. Departementschefen förutsätter härvid, att Kungl. Maj:t skall äga besluta
om de jämkningar i personalorganisationen, som må befinnas erforderliga,
dock htan överskridande av antalet beställningar för överfurirer, högbåtsmän
och tekniker. Yad angår de lägre manskapsbeställningarna har däremot
med hänsyn till den avsevärda brist på utbildningsbefäl, som för närvarande
föreligger, ett överskridande av staterna ansetts böra få äga rum,
därest rekryteringen under nästa budgetår skulle utfalla gynnsammare än
som av militärmyndigheterna förutsatts.
I det föregående har föreslagits utbyte av ett stort antal överfurirsbeställningar
mot civilmilitära teknikerbeställningar. Det förutsättes härvid, att
överfurirerna som regel skola överföras till de nya teknikerbeställningarna.
Då det icke för närvarande kan med säkerhet bedömas i vilken takt denna
övergång kan äga rum, ha i vederbörliga personalförteckningar ansetts böra
inflyta bestämmelser om att, därest ledig teknikerbeställning icke kan besättas
med därtill kompetent beställningshavare, beställningen må tills vidare ersättas
med för budgetåret 1946/47 uppförd överfurirsbeställning.
Departementschefen har icke tagit ställning till de av utredningen berörda
lönefrågorna. Frågan om överfurirernas och högbåtsmännens löneställ
Bihang
till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 187—189.
1856 47 3
34
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Utskottet.
ning komme att framdeles anmälas för Kungl. Maj:t. I avvaktan på prövningen
av försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande har departementschefen
icke heller nu upptagit frågan om förrådsp^rsonalens lönegradsplacering
till behandling.
Enligt manskapsutredningens kostnadsberäkningar skulle den årliga
kostnadsbesparingen efter genomförande av utredningens förslag uppgå till
minst 5 300 000 kronor. Med hänsyn till den begränsade utbyggnad av överfurirskadern,
som i nuvarande läge kunnat tillstyrkas, kommer besparingen
att bli mindre. I brist på utredning rörande manskapsstaternas slutliga
sammansättning vid en organisation med på detta sätt begränsad överfurirskader
kunna emellertid inga beräkningar framläggas rörande besparingens
storlek.
Det fast anställda manskapet har hittills redovisats å personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och avlönats av medel under vederbörliga
anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Enär manskapet
— med undantag av överfurirer och högbåtsmän —• såsom kontraktsanställt
är att hänföra till kategorien icke-ordinarie personal, borde avlöningskostnaderna
rätteligen bestridas från vederbörlig anslagspost till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal. En ändring i denna riktning bör enligt departementschefen
lämpligen genomföras i samband med den omläggning av
fjärde huvudtitelns uppställning, som enligt förslag i årets statsverksproposition
avses skola äga rum från och med budgetåret 1947/48. Departementschefen
har framhållit, att genomförande av ett av 1946 års manskapslöneutredning
framlagt förslag om extra ordinarie anställning för vissa furirer måste
föranleda, att åtminstone furirernas avlöningar bestridas från icke-ordinarieposterna.
överfurirer och högbåtsmän böra, framhåller departementschefen,
givetvis såsom ordinarie tjänstemän fortfarande upptagas på personalförteckning
för ordinarie tjänstemän och avlönas från vederbörliga anslagsposter till
avlöningar till dylika tjänstemän.
Den år 1942 beslutade ökningen av manskapskadrerna har medfört vissa
olägenheter bland annat därigenom, att svårigheter uppstått att kunna tillgodose
det ökade rekryteringsbehovet. Det har därför befunnits nödvändigt
att vidtaga åtgärder för att nedbringa numerären av det kontraktsanställda
manskapet. Vid 1944 års riksdag fattades sålunda beslut om vissa ändringar
i arméns och kustartilleriets manskapsstater, innebärande bland annat att ett
antal beställningar för långtjänstunderbefäl —■ överfurirer avsedda företrädesvis
för s. k. inre tjänst —■ inrättades, varigenom kadern av kontraktsanställt
manskap minskades. Ytterligare åtgärder i samma syfte vidtogos
genom beslut av 1946 års riksdag, varigenom för försvaret i dess helhet antalet
beställningar för långtjänstunderbefäl ökades med 686 till 1 700, medan
kontraktsbeställningarna minskades med 3 885 till 17 588 (musikmanskapet vid
armén och flygvapnet icke medräknat).
Det har emellertid befunnits nödvändigt att vidtaga betydligt mera långtgående
åtgärder i ifrågavarande avseende än som genom 1944 års beslut förutsattes.
Det av Kungl. Maj:t på grundval av 1944 års manskapsutredning
Statsutskottets utlåtande nr 187.
35
nu framlagda förslaget innebär således ett ytterligare nedbringande av rekryteringsbehovet
genom en kompensationslös reducering av manskapskadern i
viss omfattning samt genom utbyte av kontraktsanställt manskap mot långtidstjänstgörande
personal med pensionsrätt och mot värnpliktiga.
Utskottet vill erinra, att en avsevärd del av manskapskadern utgöres av
mekaniker av skilda slag ävensom hovslagare. Det nuvarande utbildningsoch
rekryteringssystemet för dessa beställningsmän är emellertid behäftat
med väsentliga brister. Sålunda finnes för dem, som genomgått beställningsmannautbildning,
endast ett fåtal framtidsplatser inom den militära tjänsten.
Bristen på dylika platser har medfört att huvuddelen av beställningsmännen
tagit avsked efter tilländalupen kontraktstid. För att avhjälpa sålunda rådande
olägenheter föreslås förutom omläggning av rekryteringen och utbildningen
på beställningsmannalinjerna införandet för manskapets vidkommande
av en renodlat teknisk yrkeskår.
Sålunda skulle beställningsmännen vid armén och flygvapnet utan annan
utbildning efter furirskolan än fortsatt yrkespraktik kunna bliva civilmilitära
beställningshavare inom tygstaten i en nyinrättad beställning, som närmast
skulle motsvara överfurir på trupplinjen. För dessa har föreslagits inrättandet
av nya befattningar för tekniker. Utskottet anser det sålunda framlagda
förslaget innebära en god lösning beträffande såväl försvarets behov av beställningsmän
som personalens berättigade anspråk på tryggare framtidsmöjligheter.
Enligt manskapsutredningens förslag skulle på beställningsmannalinjerna
skapas möjligheter för därtill kvalificerade att vinna befordran
till högre beställningar — tygverkmästare och tyghantverkare. Utskottet anser
i likhet med departementschefen detta förslag vara i princip riktigt. Frågan
bör emellertid såsom framhållits bliva föremål för ny utredning med
hänsyn till den särskilda utbildning, som en dylik befordran måste förutsätta.
Goda skäl synas utskottet jämväl tala för att sjukvårdsbefäl och hovslagare
beredas framtidsplatser av militär karaktär — underofficerare och överfurirer
-— redovisade å trängens respektive kavalleriets stat.
Yad beträffar marinen innebär förslaget i stort sett en fortsatt utbyggnad
av den nuvarande långtjänstunderbefälskadern, varjämte förutsatts att värnpliktiga
skola i ökad omfattning utnyttjas i befattningar, som tidigare uppehållits
av fast anställt manskap. Utskottet finner de föreslagna åtgärderna
för ett ytterligare nedbringande av numerären av det kontraktsanställda manskapet
lämpliga.
För flygvapnets vidkommande har departementschefen räknat med planenlig
utbyggnad av den redan beslutade organisationen beträffande införandet
av stamflygförare. I fråga om teknikerna, vilka inom flygvapnet skulle benämnas
flygtekniker, förutsättes att de åtminstone tills vidare i huvudsak
skola rekryteras •—- förutom bland de för närvarande kontraktsanställda mekanikerna
— från det fast anställda manskapet. Utskottet, som finner förslaget
godtagbart, anser i likhet med departementschefen att vid vissa flygflottiljer
pågående försök med rekrytering av hjälptekniker på den civila arbetsmarknaden
dock böra fullföljas.
36
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Yad departementschefen i övrigt under förevarande punkt anfört och föreslagit
har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
För samtliga tre försvarsgrenar innebär sammanfattningsvis clet nu framlagda
förslaget att antalet beställningar för kontraktsanställt manskap skulle
minskas med 2 779, medan antalet pensionsberättigande framtidsplatser skulle
ökas med 693.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta, att försvarets personalorganisation,
såvitt avser i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
28 februari 1947 berörda personalkategorier, skall utformas
efter i huvudsak de riktlinjer, som i samma statsrådsprotokoll
angivits.
5:o) Reglering av vissa läkararvoden m. m. Kungl. Maj:t har i förenämnda
proposition nr 130 (punkt 4, s. 101—103) föreslagit riksdagen bemyndiga
Kungl. Maj:t att utfärda reglerande bestämmelser angående tjänstgöringsskyldighet
och ekonomiska förmåner för i förberörda statsrådsprotokoll angivna
befattningshavare samt att fastställa det antal dylika befattningshavare som
under nästa budgetår må finnas anställda.
I försvarets personalorganisation ingår viss fast anställd icke-ordinarie
läkar-, tandläkar- och veterinärpersonal, vilken avlönas medelst arvode och är
skyldig fullgöra begränsad årlig tjänstgöringsskyldighet. Här avsedda personalkategorier
äro vid armén bataljonsläkare vid fältläkarkåren, fältläkarstipendiater
samt bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren, vid marinen marinläkare
av 2. graden och marinläkarstipendiater, vid flygvapet flygläkare av
2. graden ävensom vid försvarets tandvård extra tandläkare.
De vid olika tillfällen meddelade bestämmelserna rörande tjänstgöringsskyldighet
och ekonomiska förmåner till berörda personalkategorier ha utformats
efter i viss mån olikartade grunder.
Beträffande de berörda läkarkategorierna har Sveriges läkarförbund, under
åberopande av vissa mellan försvarets civilförvaltning och förbundet förda
förhandlingar, i skrivelse den 20 december 1946 gjort framställning om dels
nedsättning av den föreskrivna årliga tjänstgöringsskyldigheten till 60 dagar
för samtliga kategorier, dels ock förbättrade ekonomiska förmåner.
På uppdrag av Kungl. Maj:t har civilförvaltningen sedermera, efter
hörande av försvarsgrenscheferna, i skrivelse den 24 januari 1947 avgivit förslag
till ändrade bestämmelser rörande ekonomiska förmåner för samtliga förenämnda
personalkategorier, därvid ämbetsverket utgått från att den årliga
tjänstgöringsskyldigheten för samtliga läkarkategorier skulle minskas till 60
dagar samt att tjänstgöringsskyldigheten för bataljonsveterinär i fältveterinärkåren
och extra tandläkare skulle bibehållas oförändrad. Civilförvaltningen
har föreslagit, att årsarvodena, varå skulle utgå rörligt tillägg såsom för löneklassplacerad
personal, fastställas till 3 900 kronor för bataljonsläkare vid
fältläkarkåren, bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren, marinläkare av 2.
Statsutskottets utlåtande nr 187.
37
graden och flygläkare av 2. graden, till 2 340 kronor för fält- och marinläkarstipendiater
och till 1 950 kronor för extra tandläkare. Dagarvodet har föreslagits
för samtliga kategorier skola utgå med 17 kronor vid all tjänstgöring.
Utöver nämnda förmåner skulle enligt civilförvaltningens förslag till marinläkare
av 2. graden och marinläkarstipendiater utgå sjötillägg och mässpenningar
enligt de grunder, som gälla för officerare av motsvarande tjänsteklass,
samt till samtlig berörd personal, utom fältläkarstipendiater och extra
tandläkare, därjämte ekiperingshjälp.
Civilförvaltningens nyss i huvudsak återgivna förslag är för närvarande
föremål för remissbehandling.
Departementschefen har för sin del funnit det angeläget, att nu gällande
bestämmelser angående tjänstgöringsskyldighet och förmåner för här avsedda
personalkategorier ersättas med bestämmelser av mera enhetlig karaktär. Beträffande
tjänstgöringsskyldigheten har synts böra övervägas, huruvida icke
densamma bör något minskas och erhålla enahanda omfattning för samtliga
här avsedda kategorier med undantag av extra tandläkare. En minskning av
tjänstgöringsskyldigheten framkallar behov av en häremot svarande ökning av
antalet befattningshavare. Nu utgående arvoden och övriga ekonomiska förmåner
ha vidare synts böra regleras i syfte att åstadkomma största möjliga
enhetlighet. Det har synts departementschefen härvid berättigat att vidtaga
viss förhöjning av de ekonomiska förmånerna inom ramen för civilförvaltningens
förslag. Berörda förmåner fastställdes i huvudsak år 1921 och
ha därefter icke varit föremål för reglering. Departementschefen har emellertid
ansett sig i avbidan på slutförandet av remissbehandlingen av civilförvaltningens
förslag icke vara beredd att nu ta ställning till berörda spörsmål.
Då det emellertid är önskvärt, att reglerande bestämmelser i ämnet meddelas
redan till nästkommande budgetår, torde, framhåller departementschefen,
Kungl. Maj:t böra äga att härutinnan träffa avgörande på grundval av den
efter remissbehandlingens slutförande föreliggande utredningen.
Ett genomförande av civilförvaltningens förslag skulle medföra en ökad
belastning på försvarsgrenarnas avlöningsanslag med, i avrundade tal, 250 000
kronor för armén, 185 000 kronor för marinen och 22 000 kronor för flygvapnet.
I avvaktan på slutligt ställningstagande till nämnda förslag och med
beaktande av förefintliga vakanser har departementschefen emellertid ansett
sig icke böra föreslå någon uppräkning av respektive anslagsposter.
Såsom departementschefen erinrat hava nu utgående arvoden och övriga
ekonomiska förmåner till här berörda läkarkategorier i huvudsak fastställts
år 1921 och därefter icke varit föremål för reglering. Bestämmelserna rörande
ifrågavarande förmåner ävensom beträffande denna personals tjänstgöringsskyldighet
hava utformats efter i viss mån olikartade grunder. Utskottet finner
goda skäl tala för att gällande bestämmelser på området regleras och ersättas
av bestämmelser av mera enhetlig karaktär. Det synes därvid även befogat, att
viss förhöjning sker av de till nämnda personal utgående ekonomiska förmånerna.
Det av försvarets civilförvaltning i sådant syfte framlagda ■ förslaget
Utskottet.
38
Statsutskottets utlåtande nr 187.
bör kunna i stort sett godtagas. Det torde såsom departementschefen förutsatt
få ankomma på Kungl. Maj:t att härutinnan träffa avgörande på grundval
av den föreliggande utredningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda reglerande
bestämmelser angående tjänstgöringsskyldighet och ekonomiska
förmåner för i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 28 februari 1947 avsedda befattningshavare samt att fastställa
det antal dylika befattningshavare, som under budgetåret
1947/48 må finnas anställda.
6:o) Löneställningen för viss sjukvårds- och ekonomipersonal vid försvaret
m. m. Departementschefen har till det vid förberörda proposition nr 130
fogade statsrådsprotokollet (punkt 5, s. 103—105) lämnat en kortfattad redogörelse
för innebörden av 1944 års lönekommittés, avseende sjukvårds- och
ekonomipersonal, förslag angående löneställningen för viss statsanställd ickeordinarie
sjukvårds- och ekonomipersonal m. m. (SOU 1946:67).
Departementschefen har ansett sig icke nu vara beredd att taga slutlig
ställning till förslaget i fråga, utan det har synts få ankomma på Kungl. Maj :t
att efter ytterligare överväganden meddela beslut i dessa spörsmål.
I detta sammanhang har departementschefen ansett sig vidare böra upptaga
vissa spörsmål, som sammanhänga med den i årets statsverksproposition berörda
frågan rörande reglerad befordringsgång för personal i skrivbiträdesoch
kontorsbiträdesgraderna.
Ett genomförande helt av den av riksdagen numera godkända befordringsgången
skulle vad beträffar försvarsgrenarna, där för närvarande ordinarie kontorspersonal
finnes endast vid försvarsgrensstaberna, förutsätta inrättande
även vid lägre staber, truppförband m. m. av ett stort antal nya ordinarie kontorsbiträdesbefattningar
i 4 lönegraden. Såsom chefen för finansdepartementet
framhållit vid anmälan till årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor (s. 21) bör biträdespersonalen vid försvarsväsendet i princip
icke undantagas från befordringsgången. Ett antal ordinarie kontorsbiträdesbefattningar
bör alltså såsom ett led i befordringsgången inrättas även vid
lägre staber och truppförband. Departementschefen har emellertid ansett försiktigast
att härmed får anstå i avbidan på resultatet av den pågående utredningen
rörande försvarets framtida organisation. I anslutning härtill har departementschefen
framhållit, att det synes riktigt att i viss utsträckning bereda
även annan extra ordinarie personal vid försvaret, exempelvis husmödrarna vid
truppförbanden, ordinarie ställning.
En följd av befordringsgången blir, att antalet extra ordinarie befattningar
i 2 och 4 lönegraderna för avsedd personal icke kan preciseras i personalförteckningarna.
Vid anslagsberäkningarna i det följande har departementschefen
därför räknat med medellönekostnader enligt nämnda lönegrader för denna
Statsutskottets utlåtande nr 187.
39
personal. Då befordringsgången innefattar jämväl extra befattningar, uppkomma
förskjutningar mellan de beräknade kostnaderna för extra ordinarie
och för extra personal.
Då här är fråga om icke-ordinarie befattningshavare lärer det såsom departementschefen
förutsatt få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut beträffande
löneställningen för denna personal. Utskottet, som tagit del av 1944
års lönekommittés av departementschefen återgivna förslag, har därvid uppmärksammat,
att kommittén föreslagit inplacering av extra ordinarie översköterskor
i 9 lönegraden. Utskottet vill med anledning härav erinra, att innevarande
års riksdag beslutat, att motsvarande ordinarie befattningshavare skola
hänföras till 8 lönegraden.
Yad departementschefen i övrigt under förevarande punkt anfört påkallar
icke något särskilt uttalande från utskottets sida. Yad i ärendet förekommit
har utskottet velat för riksdagen
omförmäla.
7:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 4) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 2 185 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 (punkt 6,
s. 105—114) föreslagit riksdagen att
dels medgiva av departementschefen föreslagna förändringar i personalförteckningen
för försvarets civilförvaltning,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 2 260 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1500 000
kronor.
Vid anmälan av frågan om anslag till civilförvaltningen för innevarande
budgetår (propositionen 1946: 120) anförde departementschefen, att han ansåge
spörsmålet om löneställningen för krigsråden vid civilförvaltningen vara
väl värt övervägande. I detta uttalande instämde riksdagen (skrivelse nr 365).
Riksdagen förutsatte också, att det skulle bli möjligt för Kungl. Maj:t att utan
större tidsutdräkt för riksdagen framlägga förslag i ämnet. Den pågående
översynen av försvarets centrala förvaltningsorganisation har emellertid synts
departementschefen omöjliggöra, att denna lönefråga nu upptages till slutlig
prövning. Departementschefen förutsätter, att frågan uppmärksammas i samband
med denna översyn.
Med hänsyn till vikten av den inspektion av kassaförvaltningarna, som
det numera åligger civilförvaltningen att utföra, har det synts angeläget, att
Utskottet.
40
Statsutskottets utlåtande ni 187.
civilförvaltningen för denna verksamhet kan disponera kvalificerad personal.
Då uppgiften kräver förtrogenhet jämväl med det centrala arbetet inom civilförvaltningen,
är det att räkna med att befattningshavare inom verket kommer
att anförtros densamma. Arbetsuppgifterna i fråga ha synts departementschefen
icke böra bindas till vissa befattningar, utan civilförvaltningen bör äga
möjlighet att för ändamålet utvälja de lämpligaste personerna, oberoende av
löneställning. Det har synts skäligt med hänsyn till de förhållanden, under
vilka arbetet skall utföras, att särskild ersättning utgår för detsamma. Departementschefen
har därför föreslagit, att arvoden må utgå till de två befattningshavare
inom verket, åt vilka uppdrages att utföra ifrågavarande inspektionsverksamhet.
Arvodet har ansetts skäligen böra bestämmas till för var och en
1 800 kronor för år. Departementschefen förutsätter, att den ifrågavarande inspektionsverksamheten
kommer att bedrivas så, att den kan leda till eu minskning
av behovet av revisionsarbete inom civilförvaltningen.
Vidare har föreslagits, att en kontoristbefattning i A 9 utbytes mot en befattning
för pensionerad officer i Oa 10 samt att en ny befattning för kontorist
i Eo 9 inrättas å bokföringskontoret för den s. k. saldokontrollen.
Vad advokatfiskalskontoret beträffar har från vederbörande personalförbunds
sida önskemål framställts om en väsentlig utökning av personalorganisationen.
En av civilförvaltningen anlitad utredningsman har också
funnit, att arbetets omfattning vid kontoret och arbetsuppgifternas kvalitet
motiverade inrättande av ett antal högre tjänster för juristpersonalen vid
kontoret. Civilförvaltningen har med hänsyn till de många ovissa faktorer,
som påverkade bedömandet av förevarande personalfrågor, föreslagit inrättande
av endast ett mindre antal nya befattningar från och med nästa
budgetår. Statskontoret har i sak intagit samma ståndpunkt som civilförvaltningen.
Däremot ha justitiekanslersämbetet och allmänna lönenämnden i
sina utlåtanden gått utöver civilförvaltningens förslag och i huvudsak anslutit
sig till utredningsförslaget.
Departementschefen har för sin del kommit till den uppfattningen, att kontorets
nuvarande personalorganisation icke är tillfredsställande vare sig ur
statsintressets eller personalens synpunkt. På grund av arbetsmängden vid kontoret
måste lägre sekreterar- och amanuenspersonal anlitas för i stor utsträckning
självständig handläggning av viktiga mål, där mången gång stora ekonomiska
värden stå på spel. Den nuvarande löneställningen för denna personal
har synts departementschefen väl låg för de kvalificerade arbetsuppgifter, som
på detta speciella område komma i fråga. Löneläget är enligt departementschefen
heller icke ägnat att i längden trygga en god rekrytering till juristbefattningarna
vid kontoret. En ökning av antalet tjänster i mellangraden har
därför enligt vad utredningen i ärendet givit vid handen synts motiverad. Med
hänsyn till arbetsuppgifternas art har departementschefen ansett en högre
löneställning för advokatfiskalen vara berättigad. Den nya rättegångsordningen
kommer att ställa än högre krav på juristpersonalen vid kontoret. Då
rättegångsreformen träder i kraft den 1 januari 1948 och redan nu i viss utsträckning
tillämpas, torde det icke vara möjligt, framhåller departements
-
Statsutskottets utlåtande nr 187.
41
chefen, att, såsom eljest varit önskvärt, låta helt anstå med prövningen av här
förevarande spörsmål till dess resultatet av pågående utredning rörande försvarets
centrala förvaltningsorganisation föreligger.
Under ärendets behandling inom försvarsdepartementet ha från civilförvaltningens
sida under hand anförts ytterligare synpunkter på förevarande
fråga, varvid angivits de löneställningar för personalen, som med hänsyn till
advokatfiskalskontorets motsedda omfattning och arbetsuppgifter i anledning
av rättegångsreformen kunde anses befogade. Därjämte ha närmare upplysningar
i ärendet inhämtats av representanter för den berörda personalen. Med
beaktande av i ärendet anförda synpunkter har departementschefen ansett sig
nu böra föreslå följande personalorganisation för advokatfiskalskontoret.
För advokatfiskalen föreslås höjning av löneställningen till 30 lönegraden.
För mera kvalificerade arbetsuppgifter vid kontoret erfordras, såvitt nu
kan bedömas -—- utöver advokatfiskalen —- ytterligare sex befattningshavare.
Av dessa bör en, biträdande advokatfiskal, placeras i 26 lönegraden och
de övriga fem i 24 lönegraden. Med avseende å anställningsformen föreslås
extra ordinarie befattningar för advokatfiskalen, för biträdande advokatfiskalen
samt för tre av 24-gradstjänsterna. För de återstående två befattningarna bör,
i avbidan på ytterligare erfarenheter rörande behovet av dessa befattningar
på längre sikt, avses arvoden, motsvarande lön och övriga förmåner i 24
lönegraden. I förhållande till personalförteckningen för innevarande budgetår
innebär detta förslag, att följande befattningar inrättas, nämligen 1 i Eo 30,
varvid befattningen för advokatfiskal i A 28 bör föras på övergångsstat, 1 i
Eo 26 samt 2 i Eo 24. Utöver här angivna sju befattningar har departementschefen
räknåt med de nuvarande fyra amanuensbefattningarna för rekryteringspersonal.
Löneställningen för denna personal bör bestämmas med tillämpning
av reglerna om reglerad befordringsgång. Därest med hänsyn till arbetets omfattning
mera kvalificerade uppgifter måste anförtros även rekryteringspersonalen,
bör civilförvaltningen emellertid äga möjlighet att bereda dylik personal
den särskilda ersättning, som med hänsyn till arbetets art och vederbörandes
kvalifikationer kan befinnas skälig, dock högst med belopp, som
svarar mot lönefyllnad till 20 lönegraden.
Departementschefen har understrukit, att de av honom föreslagna befattningarna
i 26 och 24 lönegraderna icke i och för sig äro avsedda för en förhöjning
av de nuvarande befattningshavarnas löneställning. Befattningarna böra
i vanlig ordning utlysas till ansökan lediga, och största avseende bör självfallet
fästas vid sökandenas lämplighet såsom partsombud i det rättegångsförfarande,
som kommer att tillämpas enligt den nya rättegångsordningen.
Vid bifall till förslaget om reglerad befordringsgång för biträdespersonalen
skulle på civilförvaltningens personalförteckning tillkomma 6 befattningar
för ordinarie kontorsbiträden. Av dessa befattningar skulle 1 erfordras
för befattningshavare, som nu innehar extra ordinarie befattning i
högre lönegrad. Vikariatsförordnande å sistnämnda befattning förutsättes
icke skola meddelas.
I förhållande till löpande budgetår innebär Kungl. Maj:ts förslag under
42
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Utskottet
-
förevarande punkt en anslagshöjning av 760 000 kronor, varav 80 000 kronor
belöpa på reglerad befordringsgång för viss personal och 639 000 kronor på
löneregleringen.
Av departementschefen föreslagna ändringar i personalorganisationen för
advokatfiskalskontoret innebära i huvudsak nyinrättande av 1 befattning i
Eo 26 och 2 i Eo 24 samt höjning av advokatfiskalens löneställning från A 28
till Eo 30. Med hänsyn till den pågående översynen av försvarets centrala förvaltningsorganisation
hade det måhända varit välbetänkt att icke nu utbryta
dessa spörsmål ur det större sammanhanget. Härtill kommer att såsom försvarets
civilförvaltning i ärendet framhållit kontorets personalbehov så sent
som i början av år 1946 varit föremål för utredning av särskilt tillkallad sakkunnig.
Å andra sidan är utskottet av den uppfattningen, att arbetets omfattning
vid kontoret och de kvalifikationskrav, som måste ställas på juristpersonalen
därstädes, göra det berättigat —- även av rekryteringsskäl —
att högre tjänster redan nu inrättas för denna personal. Som ett ytterligare
skäl härför må framhållas, att den nya rättegångsordningen, som redan nu i
viss utsträckning tillämpas, kommer att ställa ökade krav på rättegångsombuden.
En nu genomförd förstärkning av personalen torde särskilt vid sistnämnda
förhållande icke komma att föregripa ett framtida övervägande av
frågan om kontorets personalbehov. Utskottet är på nu anförda skäl berett
tillstyrka, att de föreslagna befattningarna inrättas och vill ej heller motsätta
sig förslaget om höjd löneställning för advokatfiskalen.
Utskottet har icke något att erinra mot att arvoden med av departementschefen
föreslagna belopp beredas de två befattningshavare inom verket, åt
vilka uppdrages att utföra inspektion av kassaförvaltningarna.
Departementschefens förslag i övrigt under förevarande punkt synas böra
godtagas med den ändringen att å personalförteckningen böra tillkomma 6 i
stället för uppenbarligen till följd av förbiseende föreslagna 10 befattningar
för ordinarie kontorsbiträden.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva följande förändringar i personalförteckningen
för försvarets civilförvaltning, nämligen uppförande under
rubriken Tjänstemän å ordinarie stat av ytterligare 6 befattningar
för kontorsbiträden i lönegraden A 4, minskning med en
befattning för kontorist i lönegraden A 9 under samma rubrik
samt överförande från nämnda rubrik av befattningen för advokatfiskal
i lönegraden A 28 till rubriken Tjänstemän å övergångsstat,
ävensom uppförande bland befattningar för extra ordinarie
tjänstemän i högre lönegrad än 21 av nya befattningar för 1
advokatfiskal i lönegraden Eo 30, 1 biträdande advokatfiskal i
lönegraden Eo 26 och 3 förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24
samt uteslutande ur förteckningen i sist angivna del av 1 befattning
för biträdande advokatfiskal i lönegraden Eo 24;
Statsutskottets utlåtande nr 187.
43
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 800 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis...................... » 35 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.............................. » 6 036
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 1 310 000
5. Eörligt tillägg, förslagsvis.......... »_128 964
Summa kronor 2 280 000
Särskilda uppbär dsmedél:
Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 20 000
Nettoutgift kronor 2 260000
c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 260 000 kronor.
8:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1 har
Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 24) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 118 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 130 (punkt 7,
s. 114—157) föreslagit riksdagen att
ej mindre — med ändring av sitt i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt
58) framlagda förslag beträffande personalförteckning för hemvärnet — medgiva,
att till personalförteckning för hemvärnet må överflyttas en beställning
för hemvärnschef i lönegrad Öb 2, en beställning för överstelöjtnant eller
major i lönegrad Oa 5 eller Oa 4, en beställning för kapten eller löjtnant med
arvode enligt lönegrad Oa 3 eller Oa 2 samt en befattning för kontorsbiträde
i lönegrad A 4; än även
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1947/48 vidtaga de ändringar
i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid armén, som i det till förenämnda proposition
nr 130 fogade statsrådsprotokollet angivits,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i samma statsrådsprotokoll anförts fastställa stater för arméns manskap av
lägre grad än överfurir,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som
44
Statsutskottets utlåtande nr 187.
innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts brev den
28 juni 1946 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns
personalförteckningar budgetåret 1946/47,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1947/48,
dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Åman m. fl. (I: 237) och den andra inom andra kammaren av herr Lindberg
m. fl. (II: 353), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels besluta, att den
kontanta ersättningen för musikelever under budgetåret 1947/48 skall utgå
med ett belopp av 720 kronor för år, dels ock vidtaga härav föranledd höjning
av vederbörliga anslag,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Heiiman m. fl. (I: 238) och den andra inom andra kammaren av herr
Nilsson i Göingegården m. fl. (11:352), i vilka hemställts, att riksdagen ville
besluta att i avvaktan på fastställandet av den framtida försvarsorganisationen
det nuvarande antalet hemvärnsofficers- och hemvämsunderofficersbefattningar
förblir oförändrat samt att därutöver för det nyorganiserade
Sundsvalls försvarsområde måtte inrättas en hemvärnsofficers- och en hemvärnsunderofficersbefattning,
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar Lindén och Wagnsson (I: 243) och den andra inom andra kammaren
av herrar Håstad och Sundström i Skövde (11:361), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte under vederbörlig punkt (3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t) i proposition nr 130 angående vissa avlönings-
m. fl. anslag under riksstadens fjärde huvudtitel för budgetåret 1947/48,
dels enligt i motionerna närmare angivna grunder höja anslaget till personalvårdsassistenter
med 88 400 kronor fördelade med i runt tal för armén 55 000
kronor, för marinen 18 000 kronor och för flygvapnet 15 300 kronor, dels
medge, att ersättning för resekostnader i förekommande fall beredes deltidsanställda
assistenter intill ett sammanlagt belopp av 5 000 kronor,
dels en inom andra kammaren av herr Hall väckt motion (11:268), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att Skånska kavalleriregementet tills
vidare icke måtte uppsättas,
dels ock en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Lekåsa väckt motion
(11:364), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att Skånska kavalleriregementet
indrages.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 237, I: 238, II: 361, 11:268 och II: 364.
Försvarets civilförvaltning har på grundval av försvarsgrenschefernas anvisningar
avgivit förslag till medelsäskanden för budgetåret 1947/48 under
Statsutskottets utlåtande nr 187.
45
respektive försvarsgrens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. Civilförvaltningen
har därvid anfört, att överbefälhavaren hos ämbetsverket anmält,
att han icke hade något att erinra mot de anvisningar, som lämnats av
cheferna för marinen och flygvapnet. I fråga om arméchefens anvisningar hade
överbefälhavaren anmält, att han anmodat arméchefen att i anslagsunderlaget
räkna med att indragning av Skånska kavalleriregementet och sammanslagning
av Norrbottens artillerikår och Bodens artilleriregemente verkställdes
under budgetåret 1947/48 och att minskning av Livregementet till häst påbörjades.
överbefälhavaren hade vidare meddelat, att arméchefens yrkanden
beträffande bland annat fältläkarkåren, arméhundväsendet och försvarsområdesmobiliseringslottor
icke borde upptagas i anslagsunderlaget för budgetåret
1947/48. I anledning av vad överbefälhavaren anfört hade arméchefen
erinrat, att av de år 1942 och senare beslutade organisatoriska förändringarna
ännu återstode uppsättandet av Signalregementets kompani i Kristianstad öch
Tredje tygkompaniet samt det fullständiga utbyggandet av Skånska kavalleriregementet.
Åtgärder för uppsättning och fortsatt utbyggnad av dessa förband
kunde dock vidtagas i huvudsak inom ramen för gällande personalstater.
Med hänsyn till tjänstens krav hade arméchefen funnit det nödvändigt föreslå,
att vissa personalökningar genomfördes vid bland annat fältläkarkåren och
arméhundväsendet. Civilförvaltningen hade ansett sig böra i viss begränsad
omfattning biträda av arméchefen i nämnda hänseenden framförda förslag.
I anledning av vad överbefälhavaren anfört har departementschefen framhållit
angelägenheten av att i försvarsorganisationen redan nu vidtagas sådana
förenklingar och rationaliseringar, som kunna genomföras utan att avvakta
1945 års försvarskommittés förslag. I det föregående har i detta syfte av departementschefen
förordats en serie åtgärder som leda till ej obetydliga
kostnadsminskningar. Såsom av det följande närmare framgår har departementschefen
dock ej ansett sig kunna ansluta sig till överbefälhavarens uppfattning,
att Skånska kavalleriregementet nu bör indragas. Den av överbefälhavaren
förordade sammanslagningen av vissa artilleriförband och minskningen
av Livregementet till häst har synts departementschefen böra övervägas
i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1948/49, varför det
bör ankomma på chefen för armén att närmare undersöka de konsekvenser i
ekonomiskt hänseende och i övrigt, som bli en följd av åtgärder i sådant hänseende.
Av det följande kommer att framgå den ståndpunkt departementschefen
ansett sig böra intaga i de av överbefälhavaren i övrigt berörda frågorna.
Under de senaste åren ha förelegat vissa svårigheter att besätta samtliga
de å personalförteckning uppförda kaptensbeställningarna. Med hänsyn härtill
har inhämtats riksdagens medgivande att, därest ledig kaptensbeställning
icke kunnat besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot uppkommande
vakanser svarande antal löjtnantsbeställningar i stället får tillsättas.
Samma anordning har synts erforderlig jämväl för nästa budgetår.
Medgivande av denna innebörd har synts böra intagas i form av anmärkning
i vederbörlig personalförteckning.
Departementschefen har härefter övergått till behandlingen av de olika
46
Statsutskottets utlåtande nr 187.
anslagsposterna samt i anslutning därtill lämnat en redogörelse för de huvudsakliga
ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna
som böra vidtagas.
I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Såsom under punkt 3 anförts böra kostnaderna för avlöningar till manskap
av lägre grad än överfurir från och med nästa budgetår bestridas från
anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Genera/itetet.
Generalmajoren A. Bredberg, född den 24 februari 1884, utnämndes den
15 november 1945 till militärbefälhavare för Y. militärområdet (lönegrad
Öb 4). Bredberg har emellertid på grund av honom beviljad tjänstledighet
för fullgörande av uppdrag som vice ordförande i statens organisationsnämnd
och ordförande i försvarets centrala organisationskommitté icke tillträtt befattningen
som militärbefälhavare. Det är att antaga att Bredberg icke kommer
att återinträda i aktiv militär tjänst utan tagas i anspråk för fortsatt
uppdrag i organisationsnämnden. Beställningen som militärbefälhavare och
flera lägre beställningar måste på grund av detta förhållande uppehållas allenast
på förordnande, vilket medför avsevärda olägenheter för den berörda
personalen. För att undanröja dessa olägenheter har departementschefen föreslagit,
att för Bredberg inrättas en särskild beställning såsom generalmajor
i lönegrad Öb 4 på generalitetets stat, vilken beställning vid Bredbergs avgång
bör indragas. Vid fortsatt tjänstledighet för fullgörande av uppdraget i organisationsnämnden
har Bredberg givetvis att avstå samtliga löneförmåner i
den militära beställningen.
Generalstabskåren.
Antalet kaptener vid generalstabskåren har ansetts kunna minskas med
3 till 41.
Arméstaben.
Antalet beställningar för kaptener eller löjtnanter med arvoden enligt Oa 3
eller Oa 2 har synts kunna minskas med 3 till 6.
En av de i gällande personalförteckning för arméstaben upptagna kontorsbiträdesbefattningarna
i A 4 är avsedd för hemvärnsstaben. Då kostnaderna
för avlöningar m. m. till fast anställd personal vid hemvärnsstaben och hemvärnets
stridsskola skola redovisas under hemvärnets anslag, bör den ifrågavarande
kontorsbiträdesbefattningen överflyttas till personalförteckning för
hemvärnet.
Centrala värnpliktsbyrån.
Då kostnaderna för centrala värnpliktsbyråns verksamhet från och med
nästa budgetår skola bestridas från särskilda för byrån avsedda anslag, böra
Statsutskottets utlåtande nr 187. 47
de för närvarande under förevarande rubrik upptagna beställningarna utgå
ur arméns personalförteckning.
Arméinspektionen.
Under denna rubrik för innevarande budgetår upptagna 14 beställningar
för kaptener med arvoden enligt Oa 3 ha föreslagits skola utbytas mot samma
antal beställningar för kaptener eller löjtnanter med arvoden i Oa 3 eller Oa 2.
Hemvärnsstaben.
I anslutning till vad i det föregående under rubriken Arméstaben anförts
böra de för närvarande under förevarande rubrik upptagna beställningarna
utgå ur arméns personalförteckning.
Militärområdena m. m.
Enligt vad under punkt 2 i det föregående anförts bör staten för
Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab utökas med 1 kapten, 1 sergeant, 1
överfurir och, efter hand, 3 förrådsvaktmästare.
Antalet ordinarie förrådsvaktmästare vid de övriga lantmilitära försvarsområdesstaberna
föreslås på sätt angivits under punkt 2 i det föregående
skola minskas från 53 till 38 genom överflyttning av 3 befattningar
till Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab samt genom successiv indragning
av ytterligare 12 befattningar.
Truppförbanden.
I gällande personalförteckning äro för Kronobergs regementes förutvarande
detachement och Göta ingenjörkårs kustingenjöretablissement i Karlskrona
upptagna befattningar för 1 maskinist (Ca 12) och 1 eldare av 1.
klass (Ca 7) respektive 1 eldare av 1. klass (Ca 7), vilka befattningar vid nuvarande
innehavares avgång icke må återbesättas med ordinarie innehavare
utan därefter skola tills vidare uppehållas med vikarie. Ifrågavarande befattningar
disponeras numera, efter etablissementens överförande till förvaltning
av marinens myndigheter, av Karlskrona kustartilleriregemente respektive
Blekinge kustartilleriförsvar. Vid angivna förhållande föreslås befattningarna
skola utgå ur arméns personalförteckning och i stället redovisas under
marinens motsvarande förteckning.
I enlighet med vad i det föregående under punkt 1 förordats böra följande
ändringar och tillägg vidtagas beträffande personalförteckningen för
ordinarie militär personal såvitt avser infanteriet. Vid varje infanteriregemente
tillkomma 3 förvaltarbeställningar, vilka må finnas inrättade
först sedan rationaliseringen genomförts vid vederbörligt regemente, och
därefter, intill dess de kunna besättas med personal särskilt utbildad för
de avsedda befattningarna — regementsexpeditionsföreståndare, personalregistrator
och kasernförvaltare — må uppehållas endast på förordnande.
Beträffande fanjunkarbeställningarna vid infanteriregementena bör, med giltighet
från det den beslutade omorganisationen genomförts vid vederbörligt
48
Statsutskottets utlåtande nr 187.
regemente, föreskrivas, att vid närmast inträffande sådan ledighet å två dylika
beställningar vid varje regemente, som uppkommit i samband med innehavarnas
befordran till någon av nyssnämnda tre forvaltarbeställningar eller
nyinrättad beställning för tygförrådsförvaltare å tygstaten, avsedd för infanteriets
truppförband, beställningarna icke må återbesättas eller uppehållas
på förordnande.
På sätt framgår av punkt 3 bör antalet överfurirsbeställningar vid infanteriet
minskas från 330 till 324. För samtliga infanteriregementen utom två
böra upptagas 17 beställningar. Med hänsyn till Södra Skånska infanteriregementets
dubbelförläggning beräknas för detta regemente 19 beställningar,
medan antalet beställningar vid Älvsborgs regemente, där en civil befattningshavare
övergångsvis finnes anställd för tillsynen av regementets skjutbanor,
bör tills vidare upptagas till 16.
För varje infanteriregemente bör vidare i enlighet med förslag under
punkt 1 tillkomma en befattning för förrådsvaktmästare (Ca 7).
Enligt en i not till personalförteckningen meddelad föreskrift skola vid
uppkommande ledighet å majorsbeställningar vid kavalleriet två sådana
beställningar vakantsättas. Denna föreskrift är meddelad för att möjliggöra
indragande successivt av ifrågavarande två beställningar (prop. 1945: 170,
s. 283). Då en majorsbeställning vid kavalleriet blivit ledig under innevarande
budgetår, bör antalet dylika beställningar för nästa budgetår minskas
med 1.
Såsom framgår av punkt 3 böra vid kavalleriet upptagas 51 överfurirsbeställningar
för hovslagarebeställningsmän. Antalet överfurirsbeställningar i
övrigt vid kavalleriet bör upptagas till 44, eller 11 vid varje regemente. Det
sammanlagda antalet överfurirsbeställningar vid kavalleriet skulle alltså utgöra
(51 + 44 =) 95. För innevarande budgetår finnas 58 överfurirsbeställningar.
I avbidan på försvarskommitténs förslag bör den vid Skånska trängkåren
alltjämt förlagda musikkåren av typ III bibehållas därstädes, medan den för
pansarregementet nu avsedda musikkåren av typ II bör övertagas av kavalleriregementet.
I enlighet härmed bör kavalleriets personalstat ökas med 1
musiksergeant (UOl).
För att underlätta övergång till ny arméorganisation böra i enlighet med
förslag av arméchefen 2 majorsbeställningar vid pansartrupperna utbytas
mot 2 beställningar för alternativt majorer eller kaptener.
Antalet överfurirsbeställningar vid pansartrupperna bör, såsom anförts
under punkt 3, minskas från 83 till 57, fördelade på de fyra pansarregementena
efter nummerordning med 11, 17, 15 och 14.
I anslutning till vad i det föregående anförts bör pansartruppernas personalstat
minskas med 1 musikdirektör av 1. eller 2. graden (Oa 3 eller Oa 2),
2 musikfanjunkare (UO 2) och 4 musiksergeanter (UO 1).
Vad angår artilleriets truppförband bör för underlättande av övergång
till ny arméorganisation i enlighet med förslag av arméchefen 1 majorsbeställning
vid ettvart av följande förband, nämligen Svea, Göta, Wendes,
Norrlands, Smålands, Bodens och Bergslagens artilleriregementen samt Norr
-
Statsutskottets utlåtande eu 1S7.
49
bottens artillerikår, utbytas mot 1 beställning för alternativt major eller
kapten. Vidare föreslås, att följande beställningar indragas, nämligen 1 kaptensbeställning
vid vartdera av Svea och Wendes artilleriregementen, 1 kaptensbeställning
vid vardera av Norrbottens och Gotlands artillerikårer, 1 löjtnantsbeställning
vid vartdera av Svea och Wendes artilleriregementen ävensom
1 löjtnantsbeställning vid Gotlands artillerikår.
Härjämte bör, såsom anförts under punkt 3, antalet överfurirsbeställningar
vid artilleriet minskas från 154 till 121. Dessa ha ansetts böra fördelas sålunda,
att vartdera av Svea och Wendes artilleriregementen erhåller 15 beställningar,
Göta artilleriregemente 16 beställningar, Norrlands artilleriregemente
18 beställningar, Norrbottens artillerikår —- med beaktande av ifrågasatt
sammanslagning med Bodens artilleriregemente — 9 beställningar samt Smålands
artilleriregemente, Gotlands artillerikår ävensom Bodens och Bergslagens
artilleriregementen vartdera 12 beställningar.
Luftvärnet. Beträffande träng- och luftvärnskårcheferna, vilka nu äro
placerade i lönegraderna Oa 6 respektive Oa 5, föreslås, att de förstnämnda
uppflyttas till lönegrad Öb 1 och de sistnämnda till lönegrad Oa 6. I överensstämmelse
härmed böra å luftvärnets stat uppföras 4 beställningar för kårchefer
i Oa 6 i utbyte mot samma antal beställningar för överstelöjtnanter
i Oa 5.
För luftvärnet är i gällande personalförteckning upptagen en beställning
för överste, chef för luftvärnsskjutskolan, i lönegrad Oa 6. Denna be
ställning föreslås skola utbytas mot en beställning för chef för luftvärnsskjutskolan
i alternativt Oa 6 eller Oa 5. Vidare föreslås att luftvärnets personalstat
minskas med 1 majorsbeställning och 6 löjtnantsbeställningar, medan
å andra sidan bör tillkomma 1 beställning för alternativt major eller
kapten.
Antalet överfurirsbeställningar vid luftvärnet bör, såsom anförts under
punkt 3, minskas från 101 till 84, eller 12 vid varje förband.
Därest ifrågasatt överförande till luftvärnet av ett luftvärnsbatteri ur Gotlands
kustartillerikår skulle komma till stånd, bör det enligt departementschefen
få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut i vad mån det kan
bliva erforderligt att viss stampersonal, avsedd för bemanning av berörda
batteri, överföres från kustartilleriets till arméns personalstater.
Vid ingenjörtrupperna böra, såsom anförts under punkt 3, upptagas
36 överfurirsbeställningar, 12 vid varje kår, innebärande en minskning för hela
truppslaget med 3 beställningar.
Vid signaltrupperna finnas enligt personalförteckningen för innevarande
budgetår 28 beställningar för överfurirer. Av dessa ha 10 avsetts för radiofurirer.
Såsom anförts under punkt 3 böra för denna personal avses civila
radiotelegrafistbefattningar i MEo 12. Överfurirsbeställningar, som redan
blivit tillsatta med radiofurirer, böra därvid uppföras på övergångsstat. Antalet
överfurirsbeställningar i övrigt vid signaltrupperna föreslås skola minskas
från 18 till IT.
I anslutning till vad i det föregående anförts böra för träng en upp
Bihang
till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 187—189. ia«6 47 4
50
Statsutskottets utlåtande nr 187.
föras beställningar för 4 kårchefer i Öb 1 i utbyte mot samma antal beställningar
för kårchefer i Oa 6.
Den för trängen upptagna beställningen för överste (avdelningschef vid
arméinspektionens trängavdelning, tillika chef för trängens personalkår) i
lönegrad Oa 6 föreslås skola utbytas mot en beställning för överstelöjtnant
eller major i Oa 5 eller Oa 4.
Enligt nuvarande organisation avses 49 underofficersbeställningar, varav
20 fanjunkar- och 29 sergeantsbeställningar, för sjukvårdsunderofficerare vid
arméns olika truppförband och skolor. I samband med genomförande av det
under punkt 3 berörda förslaget om inrättande av beställningar för sjukvårdsöverfurirer
bör för bibehållande av nuvarande proportion mellan de olika
underofficersgraderna antalet fanjunkare bestämmas till 16 och antalet
sergeanter till 23. Vidare föreslås indragning av 1 fanjunkar- och 9 sergeantbeställningar,
varvid förutsättes att antalet fanjunkare i fortsättningen successivt
nedbringas med ytterligare 3 med en motsvarande ökning av antalet sergeantbeställningar.
Vid trängen böra vidare, såsom framgår av punkt 3, finnas 74 beställningar
för sjukvårdsöverfurirer. Antalet överfurirsbeställningar i övrigt vid trängen
har upptagits till 56, eller 14 vid varje trängkår. Det sammanlagda antalet
överfurirsbeställningar vid trängen skulle alltså utgöra (74 + 56 =) 130. För
innevarande budgetår finnas 113 dylika beställningar.
I enlighet med vad i det föregående anförts bör för trängen tillkomma
följande för Skånska trängkåren avsedda musikpersonal, nämligen 1 musikdirektör
av 1. eller 2. graden (Oa 3 eller Oa 2), 2 musikfanjunkare (UO 2) och
3 musiksergeanter (UO 1).
Fälttygkåren.
I personalförteckningen för innevarande budgetår har föreskrivits, att vid
uppkommande ledighet å fyra av de 27 förvaltarbeställningama vid fälttygkåren
frågan om deras återbesättande skulle, i anledning av beslutet om
ändrad försvarsområdesindelning, underställas Kungl. Maj:ts prövning. Såsom
framgår av punkt 1 har Kungl. Maj:t numera medgivit, att dessa fyra
beställningar må placeras vid infanteriet från och med den 1 juli 1947. De
återstående (19 — 4=) 15 beställningar för förvaltare, som, vid bifall till vad
under samma punkt föreslagits, skola avses för tygförrådsförvaltare vid infanteriet,
böra nyinrättas på fälttygkårens stat.
Yid fälttygkåren finnas för innevarande budgetår upptagna 6 beställningar
för överfurirer, avsedda för tjänstgöring vid tygkompanierna. Antalet dylika
beställningar bör för nästa budgetår, såsom av punkt 3 framgår, nedbringas
till 3.
Tygstaten.
Departementschefen har räknat med att ytterligare 3 beställningar för
tygförvaltare av 1. klassen tillkomma från och med budgetåret 1947/48 och
att samtidigt därmed antalet beställningar för tygförvaltare av 2. klassen
minskas med 3.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 187. Öl
Antalet tyghantverkare av 2. klassen föreslås skola successivt minskas
från 178 till 174.
I enlighet med vad i det föregående under punkt 3 anförts böra å tygstaten
tillkomma 178 beställningar för armétekniker. Det har synts få ankomma
på Kungl. Maj:t att fastställa beställningarnas fördelning på de olika
beställningsmannalinjerna.
På grund av avgång bland den personal vid krigsmaterielverket och försvarets
fabriksverk, som'' för innevarande budgetår redovisas å tygstaten,
hava dessa beställningar minskats, såvitt avser krigsmaterielverket, med 1
tygskrivare och, såvitt avser fabriksverket, med 1 tygverkmästare av 1. klassen.
Fortifikationskåren.
Departementschefen har föreslagit, att 1 beställning i Oa 4 utbytes mot
1 beställning i Oa 5 eller Oa 4 och att 2 beställningar i TJO 1 utbytas mot
samma antal beställningar i UO 2 eller UO 1.
Intendenturkåren.
Antalet kaptensbeställningar föreslås minskat med 1.
Antalet överfurirsbeställningar bör, såsom av punkt 3 framgår, ökas från 3
till 7.
Fältläkarkåren.
Departementschefen har föreslagit inrättande av ytterligare en beställning
för bataljonsläkare (Ca 22), avsedd för arméns jägarskola.
Vissa utbildningsansta/ter.
De nu i Oa 6 upptagna beställningarna såsom chefer för arméns underofficersskola,
krigsskolan, infanteriskjutskolan och artilleriskjutskolan föreslås
för underlättande av övergång till ny arméorganisation skola utbytas mot
beställningar i alternativt Oa 6 eller Oa 5. Vidare föreslås, att å infanteriskolans
stat skall uppföras ytterligare 1 överfurirsbeställning. Såsom av
punkt 3 framgår bör antalet överfurirsbeställningar vid ridskolan minskas
från 3 till 2.
Centrala sjukvårdsförråd.
Under rubriken Sjukvårdsväsendet äro i gällande personalförteckning uppförda
4 förrådsvaktmästarbefattningar i Ca 7, avsedda för centrala sjukvårdsförråd.
Dessa befattningar böra uppföras under den nya rubriken Centrala
sjukvårdsförråd.
Arméhundväsendet.
Departementschefen har föreslagit utbyte dels av den nuvarande arvodesbefattningen
(Oa 11) för chefen för arméhundväsendet mot en beställning såsom
chef för arméhundväsendet i alternativt Oa 5 eller Oa 4, dels ock av den
nuvarande beställningen såsom chef för arméhundskolan med arvode i Oa 3
mot en beställning såsom chef för arméhundskolan i alternativt Oa 4 eller Oa 3.
52
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Till löner för den personal som bör uppföras å personalförteckningen för
ordinarie tjänstemän — med undantag av den personal vid försvarets fabriksverk,
som redovisas under tygstaten — skulle för nästkommande budgetår med
utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser erfordras ett belopp av i
runt tal 35 700 000 kronor. Denna beräkning förutsätter, att samtliga beställningar
komma att vara besatta under hela budgetåret. Det torde emellertid
kunna räknas med att vissa beställningar med hänsyn till rekryteringssvårigheter
komma att under hela eller någon del av årét vara vakanta. Med hänsyn
härtill har anslagsbelastningen för löner till ordinarie tjänstemän beräknats
komma att icke oväsentligt understiga det enligt förutnämnda grunder
beräknade beloppet. Departementschefen har uppskattat de verkliga lönekostnaderna
enligt nuvarande löneläge till ett belopp av 34 800 000 kronor.
Kostnaderna för avlöningar till personal å avgångsstat ha för innevarande
budgetår beräknats till 39 000 kronor. Med tillämpande av samma beräkningsgrunder
som för innevarande budgetår ha kostnaderna för nästa budgetår
uppskattats till i runt tal 37 000 kronor.
För personal å disponibilitetsstat ha enligt motsvarande grunder som beträffande
personal å avgångsstat beräknats i runt tal 20 000 kronor (nu
10 000 kronor).
Med hänsyn till minskat antal kvarstående indelta har medelsbehovet för
avlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, för innevarande budgetår
beräknat till 73 000 kronor, för budgetåret 1947/48 uppskattats till omkring
70 000 kronor enligt nuvarande löneläge.
Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå, förutom
lön enligt löneplan, vissa i avlöningsreglementena angivna fasta lönetillägg och
flygtillägg. Dessa förmåner ha liksom för innevarande budgetår beräknats
draga en kostnad av omkring 950 000 kronor.
I enlighet med vad i det föregående anförts har förevarande anslagspost
för budgetåret 1947/48 enligt nuvarande löneläge beräknats till i runt tal
35 800 000 kronor. Den allmänna löneregleringen medför, att anslagsposten
uppräknats med omkring 20 200 000 kronor till 56 000 000 kronor (nu 48 000 000
kronor).
2. Aryoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Arméstaben.
Till följd av omorganisation inom arméledningen bör 1 befattning såsom
expeditionsunderofficer (löneklass UO 7) utgå ur personalförteckningen.
Militärområdena m. m.
Antalet befattningar för inspektörer för lokalförsvaret (löneklass Öb 1)
föreslås med hänsyn till personalavgång minskat med 3.
Kommendant samt f örsvarsområdesbefälhavare. Försvarsområdesstaber.
Genom kungörelse 1946:555 har i besparingssyfte den
militärterritoriella indelningen ändrats. Genom sammanslagning av vissa
försvarsområden har, såsom i det föregående under punkt 2 anförts, antalet
Statsutskottets utlåtande nr 187.
53
försvarsområdesstaber i fred minskats med 4. Då sammanslagningen ansetts
böra genomföras med beaktande i skälig utsträckning av den redan anställda
personalens intressen, har Kungl. Maj:t förordnat, bland annat, att arvodesanställd
personal, vars befattningar i samband med omorganisationen skulle
indragas och som icke kunde beredas annan anställning vid försvarsväsendet,
finge kvarstå i tjänst med bibehållna avlöningsförmåner högst intill den 1
oktober 1947 samt utnyttjas enligt vederbörande militärbefälhavares bestämmande.
Chefen för armén har i sina äskanden för budgetåret 1947/48 räknat med
den sålunda förutsatta personalminskningen utom vad angår antalet hemvärnsofficerare
(biträdande hemvärnsofficerare) och hemvärnsunderofficerare,
vilket antal arméchefen i avvaktan på resultatet av försvarskommitténs arbete
föreslagit skola bibehållas oförändrat. I skrivelse den 25 oktober 1946
har arméchefen emellertid föreslagit, att för Sundsvalls försvarsområde skola
tillkomma en hemvärnsofficers- och en hemvärnsunderofficersbefattning.
Arméchefen har därjämte föreslagit, att för Kalmar—Växjö försvarsområdesstab
skulle inrättas ytterligare en befattning för förrådsunderofficer (löneklass
DO 8), avsedd såsom uppbördsman för sjukvårdsmateriel. Vidare har arméchefen
förutsatt, att med indragning av 2 befattningar för försvarsområdesbefälhavare
skulle anstå till den 1 april 1948. Arméchefens berörda förslag ha
biträtts av civilförvaltningen.
Departementschefen har ansett sig för sin del böra vidhålla, att den personalminskning,
som av statsmakterna i fjol förutsattes kunna ske i samband
med den beslutade ändringen av försvarsområdesindelningen, i sin helhet
genomföres under nästa budgetår. Departementschefen finner sig alltså
icke kunna tillstyrka, att undantag sker beträffande hemvärnsofficerare och
hemvärnsunderofficerare. Visserligen har 1945 års hemvärnskommitté i sitt
den 3 september 1946 avgivna betänkande (SOU 1946:59) föreslagit viss
ökning av antalet hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare. Detta
förslag bör emellertid enligt departementschefen bedömas i samband med beslut
rörande den framtida försvarsområdesorganisationen. Arméchefens förslag
om inrättande av ytterligare en forrådsunderofficersbefattning för Kalmar—Växjö
försvarsområdesstab är departementschefen icke nu beredd att
förorda. I anslutning till det anförda föreslår departementschefen, att av
de i gällande personalförteckning för försvarsområdesbefälhavare och personal
vid försvarsområdesstaberna uppförda arvodesbefattningarna följande indragas
från och med nästa budgetår, nämligen 4 försvarsområdesbefälhavare
(löneklass Oa 14), 4 hemvärnsofficerare (löneklass Oa 10), 4 tygofficerare
(löneklass Oa 10), 4 intendenter (löneklass Oa 10), 4 expeditionsunderofficerare
(löneklass U0 7), 4 hemvärnsunderofficerare (löneklass DO 7), 4 ammunitionsförvaltare
(löneklass UO 7) och 4 förrådsunderofficerare (löneklass
U0 8). De ifrågavarande befattningarna ha dock, med hänsyn till de förut
berörda bestämmelserna rörande omorganisationens genomförande och med
bifall härutinnan till arméchefens förslag, ansetts böra få disponeras, två försvarsområdesbefälhavare
längst till och med utgången av mars 1948 och
övriga befattningar längst intill den 1 oktober 1947.
54
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Såsom framgår av punkt 2 i det föregående skall frågan om begränsning
av antalet befattningar för pensionerad personal i arvodesbefattningar jämväl
vid de kvarvarande försvarsområdesstaberna göras till föremål för ytterligare
utredning.
Truppförbanden m. m.
I anslutning till vad under punkt 1 i det föregående anförts angående
utformningen av personalstaterna för infanteriets truppförband föreslås
att för Älvsborgs regemente, såsom typregemente för rationaliserat
infanteriregemente, från och med nästa budgetår upptagas följande befattningar
för pensionerad personal i arvodesbefattningar, nämligen 1 biträdande
mobiliseringsofficer (Oa 10), 1 kompanichef (Oa 10), 3 expeditionsunderofficerare,
varav 1 å inskrivningsexpeditionen, (U0 7), 1 stabsunderofficer
(TTO 7) samt övergångsvis — intill dess centraliseringen av tvätt- och reparationstjänsten
genomförts —■ 1 verkstadsunderofficer (U0 7).
Befattningen som tillsynsman vid övningsfältet vid Bommehed föreslås
skola utbytas mot en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i löneklass
UO 7.
Under rubriken artilleriets truppförband har departementschefen
räknat med att en arvodesbefattning för förvaltningsunderofficer vid Marma
skjutfält i löneklass UO 8 tillkommer samt att en arvodesbefattning såsom
skjutfältsunderofficer i löneklass UO 7 utgår ur personalförteckningen.
Vissa utbitdningsanstalter.
Beträffande arméns underofficersskola har föreslagits, att arvodesbefattningen
såsom intendent och redogörare, tillika kasernofficer, i löneklass
Oa 10 indrages från och med nästa budgetår.
För ridskolan föreslås, att befattningarna för 1 förrådsunderofficer i
löneklass UO 8 samt 1 köksföreståndare och furageuppbördsman i löneklass
UO 7 sammanslås till 1 befattning för förvaltningsunderofficer i löneklass
UO 8.
Centrala sjukvårdsförråd.
Departementschefen har föreslagit, att en av förrådsunderofficersbefattningarna
i löneklass UO 7 utbytes mot en motsvarande befattning i löneklass
UO 8.
Arméhundväsendet.
I anslutning till vad i det föregående anförts under ordinarieposten bör
den för närvarande i personalförteckningen upptagna befattningen såsom chef
för arméhundväsendet i löneklass Oa 11 utgå ur förteckningen.
Avlöningskostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, som för nästa
budgetår bör uppföras å personalförteckningen, ha beräknats med utgångspunkt
i nu gällande avlöningsbestämmelser till i runt tal 5 600 000 kronor.
Emellertid har beloppet med hänsyn till den allmänna löneregleringen höjts
Statsutskottets utlåtande nr 187.
55
med 3 200 000 kronor till 8 800 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom
särskilda uppbördsmedel ansetts böra upptagas i avlöningsstaten för nästa
budgetår, hava beräknats till 4 800 000 kronor.
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj-.t.
Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels arvoden
och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän, dels ock vissa
andra arvoden och särskilda ersättningar.
Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.
I förteckningen uppfört arvode till chefen för arméstaben har föreslagits
uppräknat med 205 kronor till 2 100 kronor.
Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.
Arméstaben.
I gällande arvodesförteckning upptaget arvode å 6 760 kronor till majoren
å reservstat N. O. Malmström har föreslagits höjt till 8 100 kronor.
Militärområdena m. m.
Under denna rubrik föreslås omreglering av vissa arvoden.
Departementschefen har erinrat, att Kungl. Maj:t den 22 november 1946
bemyndigat chefen för armén att tillkalla högst fyra sakkunniga för att biträda
med utredning rörande bevakning av vissa militära skyddsföremål vid
armén, vilken utredning ännu icke är avslutad. Därest utredningen skulle
leda till ändringar i den nuvarande eller, vad beträffar försvarsområdena, den
för nästa budgetår beräknade bevakningsorganisationen, kan detta påverka
behovet av medel för bevakningsarvoden. Intill dess förrådsplaneringen vid
försvarsområdena genomförts, kan vidare behov föreligga att jämväl under
nästa budgetår bibehålla vissa nu utgående arvoden. Departementschefen har
förutsatt, att Kungl. Maj:t skall äga att för här antydda ökade medelsbehov
medgiva överskridande av förevarande anslagspost.
Under förevarande rubrik Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar
föreslås i övrigt allenast smärre jämkningar, ävensom att vissa arvoden till
följd av ändrat redovisningssystem utgå ur arvodesförteckningen.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, har för nästa budgetår beräknats till 575 000 kronor (nu 1250 000
kronor).
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Såsom under punkt 3 anförts böra kostnaderna för avlöningar till manskap
av lägre grad än överfurir från och med nästa budgetår bestridas från förevarande
anslagspost. Antalet beställningar för dylikt manskap, med undantag
av musikmanskap, har i berörda sammanhang beräknats till 7 255, varav 3 765
för furirer, 1 353 för korpraler (konstaplar) och 2 137 för vicekorpraler (vice
-
56
Statsutskottets utlåtande rw 187.
konstaplar) och meniga. Beträffande beställningarnas fördelning på olika
truppförband m. m. hänvisas till en vid statsrådsprotokollet fogad förteckning
(bilaga 3), vari jämväl redovisats beställningarna för musikmanskap.
I fråga om sistnämnda personalgrupp ha förutsatts de jämkningar i den nuvarande
organisationen, som följa av vad i det föregående vid behandlingen
av anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslagits beträffande
musikorganisationen vid Skånska kavalleriregementet, Skånska pansarregementet
och Skånska trängkåren.
I personalförteckning redovisade extra ordinarie tjänstemän.
Under denna rubrik föreslås — förutom att vissa befattningar till följd av
ändrat redovisningssystem skola utgå ur personalförteckningen ävensom
smärre jämkningar — följande.
Militärområdena m. m.
Departementschefen har för nästa budgetår räknat med inrättande dels
vid varje militärbefälsstab av en befattning för kanslibiträde i MEo 7, dels
vid VII. militärbefälsstaben av 5 befattningar för förrådsmän i MEo 5, avsedda
för vissa ammunitions- och intendenturförråd, dels 4 nya befattningar
för telefonvakter vid militärbefälsstaberna, dels ock 3 kontors- eller skrivbiträdesbefattningar
vid domänofficerens å Järvafältet expedition.
För försvarsområdesstaberna med undantag av staben för Kiruna—
Jokkmokks försvarsområden böra i enlighet med vad under punkt 2 anförts
tillkomma 2 befattningar för uppbördsmän för byggnader m. m. i
MEo 12 för Kalix försvarsområde och sammanlagt 114 befattningar för förrådsmän
i MEo 5. Av sistnämnda befattningar må dock 16 icke besättas, så
länge de övertaliga 4 tyghantverkarna och 12 förrådsvaktmästarna kvarstå i
tjänst vid försvarsområdesstaberna. Vidare böra tillkomma sammanlagt 19
kanslibiträden i MEo 7. Vidare räknar departementschefen med 50 befattningar
för kontors- eller skrivbiträden (MEo 4 eller 2), d. v. s. en ökning
med 4 befattningar.
För försvarsområdesstaben i Kiruna—Jokkmokks försvarsområden
böra i anslutning till vad under punkt 2 förordats tillkomma följande
extra ordinarie befattningar, nämligen 1 uppbördsmän för byggnader
m. m. (MEo 12), 1 kansliskrivare (MEo 11), 1 kontorist (MEo 9), 2 kanslibiträden
(MEo 7), 13 förrådsmän (MEo 5) samt 4 kontors- eller skrivbiträden
(MEo 4 eller 2).
Truppförbanden m. m.
Beträffande förrådspersonalen har departementschefen erinrat, att
han vid behandlingen av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
föreslagit överförande till ordinarie anställning av 1 extra ordinarie förrådsvaktmästare
vid varje infanteriregemente. Motsvarande minskning
bör därför ske under icke-ordinarieposten, varför departementschefen räknar
med att 19 extra ordinarie befattningar för förrådsvaktmästare (MEo 7)
Statsutskottets utlåtande nr 187.
57
utgå ur förteckningen. Den för Älvsborgs regemente enligt punkt 1 i det föregående
föreslagna organisationen innebär beträffande icke-ordinarie förrådspersonal
utökning med 2 förrådsmän i förhållande till personalförteckningen
för innevarande budgetår, av vilka 1 framdeles avses skola ersättas med överfurir.
En tillämpning av normalorganisationen inom infanteriet i övrigt skulle
medföra en ökning med sammanlagt 18 förrådsmän, 1 för varje regemente.
Vad beträffar övriga truppförband föreslås beträffande antalet förrådsvaktmästare
utökning med 1 djdik Befattning för Skånska kavalleriregementet,
vilket med hänsyn till beslutet om regementets fortsatta uppsättande
bör i detta hänseende likställas med de övriga kavalleriregementena. Vidare
räknar departementschefen med ytterligare 3 befattningar för förrådsmän vid
Skånska kavalleriregementet samt utökning av antalet förrådsmän vid envar
av trängkårerna med 3 eller sammanlagt 12 befattningar.
Beträffande kontorspersonalen har departementschefen med utgångspunkt
från normalorganisationen för inf ant eritr uppförbanden räknat med utökning
med 19 befattningar i MEo 9, 95 i MEo 7 och 57 i MEo 4 eller 2.
Vid övriga truppförband hava medel beräknats för nya befattningar
för 30 kontorister (MEo 9) och 30 kanslibiträden (MEo 7).
Beträffande övrig extra ordinarie personal vid truppförbanden har departementschefen
för kavalleriets del räknat med en minskning av antalet remontryttare
med 4 till 86.
I propositionen 1945: 170 (s. 266 o. f.) behandlade dåvarande departementschefen
frågan om personalbehovet för Skånska kavalleriregementet, vilket jämlikt
beslut av 1943 års riksdag skulle uppsättas i samband med att Skånska
pansarregementet överflyttades till Hässleholm. Det i propositionen framlagda
förslaget till personalförändringar, vilket riksdagen bifallit (skrivelse
1945:353), innebar i huvudsak endast eu omfördelning av redan befintliga
beställningar och befattningar; dock skulle för det nya regementet inrättas''
— föratom en regementschefsbeställning — vissa beställningar och befattningar
för förvaltningspersonal.
Genom beslut den 27 september 1945 meddelade Kungl. Maj:t bestämmelser
rörande organiserandet av regementet, innebärande bland annat att uppsättandet
skulle ske i tre omgångar, av vilka den första skulle börja den 1 oktober
1945, den andra den 1 april 1946 och den tredje vid tidpunkten för pansarregementets
slutliga överflyttande till Hässleholm. Under första omgången
skulle organiseras en ryttarskvadron genom överflyttning av den
skvadron ur Livregementets husarer som dittills varit förlagd till Ljungbyhed.
Under andra omgången skulle organiseras reducerad regementsstab och
ytterligare en ryttarskvadron samt under hösten 1946 en remontdressyrskvadron,
i samband varmed dressyranstalten vid Herrevadsklosters remontdepå
skulle nedläggas. Under tredje omgången skulle uppsättningen av regementet
i övrigt slutföras. Vad personalen angår skulle från och med den 1
oktober 1945 vid regementet från andra förband placeras omkring fem kompaniofficerare
och omkring fem underofficerare, och från och med den 1 april
1946 skulle tillkomma — förutom viss annan personal — ytterligare omkring
58
Statsutskottets utlåtande nr 187.
fem kompaniofficerare och omkring fem underofficerare, likaledes från andra
förband. Enligt chefens för armén bestämmande skulle vidare erforderlig personal
för handläggning av personalredovisnings- och förvaltningsärenden samt
för bestridande av materiel- och kasernvård få placeras och tillträda tjänstgöring
vid regementet före dess slutliga organiserande.
I skrivelse den 8 februari 1946 hemställde överbefälhavaren med hänsyn
till pågående utredningar rörande försvarets framtida organisation, att åtgärder
måtte vidtagas i syfte att tills vidare inhibera organiserandet av
Skånska kavalleriregementet. Genom beslut den 8 mars 1946 och den 24
januari 1947 meddelade härefter Kungl. Maj:t bestämmelser rörande omorganisationens
genomförande, innebärande bland annat vissa inskränkningar i den
genom beslutet den 27 september 1945 fastställda planen. Sålunda föreskrevs,
att den planerade remontdressyrskvadronen vid regementet tills vidare icke
skulle uppsättas och att följaktligen remontdressyranstalten vid Herrevadsklosters
remontdepå tills vidare skulle bibehållas.
Från Kungl. Maj:ts sida föreligger sålunda beslut om att uppsättningen av
Skånska kavalleriregementet skall fullföljas på sätt riksdagen redan beslutat,
dock med viss begränsning. Departementschefen har erinrat, att uppsättandet
av Skånska kavalleriregementet ej innebar någon egentlig utvidgning av kavalleriet,
då det nya regementets organiserande förutsatts skola i huvudsak ske
inom ramen för kavalleriets nuvarande kader av personal och hästar. Ett fullföljande
av det av statsmakterna redan fattade beslutet om regementets uppsättande
har med hänsyn härtill icke ansetts behöva föregripa arbetet inom
1945 års försvarskommitté, där frågan om kavalleriets organisation självfallet
bör bli föremål för grundlig omprövning. Vid sitt ställningstagande i denna
fråga har departementschefen särskilt beaktat de synnerligen otillfredsställande
förläggningsförhållandena för de till Ljungbvhed förlagda ryttarskvadronerna
och ansett ofrånkomligt, att denna förläggning så snart ske kan utbytes
mot en ur personalens och de värnfiliktigas synpunkt lämpligare. Därvid
har det synts departementschefen vara mest rationellt att de genom
Skånska pansarregementets överflyttande till Hässleholm i höst ledigblivande
kasernbyggnaderna i Hälsingborg utnyttjas, särskilt som detta kan ske utan
att större kostnader behöva nedläggas på byggnadsarbeten. Att nu överföra
personal och hästar ur berörda skvadroner till de äldre kavalleriregementena
har synts departementschefen av utrymmesskäl icke kunna ifrågakomma.
I anslutning till vad sålunda anförts och då Skånska kavalleriregementet
beräknas kunna slutligt organiseras under budgetåret 1947/48 föreslås att i
personalförteckningen ytterligare upptagas följande för regementet avsedd
extra ordinarie personal, nämligen 1 husmoder av 2. klass i MEo 8, 1 biträdande
husmoder i MEo 5, 2 första biträden (för kök och servering) i MVc
samt 11 köks- och servisbiträden i MVd. Till behovet av förråds- och kontorspersonal
vid regementet har departementschefen tagit hänsyn i det föregående
vid beräkningen av dylik personal vid truppförbanden.
Chefen för armén har föreslagit, att för ettvart av pansartruppförbanden
samt två av artilleriets truppförband, nämligen Smålands och
Statsutskottets utlåtande nr 187.
59
Bergslagens artilleriregementen, inrättas en befattning för vågmästare i
MEo 13. Departementschefen, som funnit behovet härav styrkt, är emellertid
icke beredd att för närvarande taga ställning till frågan, huruvida särskilda
befattningar böra inrättas för ändamålet vid de olika regementena eller personal
å vägväsendets stat bör disponeras för ändamålet. Det har synts få ankomma
på Kungl. Majd att härutinnan träffa avgörande.
I enlighet med vad i det föregående anförts under anslagsposten till arvoden
till pensionerad personal i arvodesbefattningar har departementschefen
för artilleriets truppförband räknat med tillkomsten av 1 befattning för tillsynsman
i MEo 6, avsedd för Marma skjutfält.
Såsom under punkt 3 anförts har departementschefen för signal trupperna
räknat med inrättande av 10 befattningar för radiotelegrafister i
MEo 12 såsom ersättning för motsvarande antal för radiofurirer avsedda överfurirsbeställningar.
I fråga om viss förråds- och kontorspersonal m. in. vid anstalter under
arméförvaltningens tyg- och intendenturavdelningar har departementschefen
framhållit, att, därest under nästa budgetår en säkrare
grund för bedömandet av det stadigvarande personalbehovet kan erhållas,
det syntes få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare reglera avlönings- och
anställningsförhållandena för personalen.
Viss extra personal m. m.
Medelsbehovet under rubrikerna Vikarier för i personalförteckningen uppförda
extra ordinarie befattningshavare, Betjäningspersonal m. fl., Övrig
extra personal samt Tillfälligt anställd personal har beräknats till (500 000 +
30 000 + 860 000 + 1 200 000 =) 2 590 000 kronor (nu enligt statsliggaren
2 760 000 kronor).
Fänrikar.
Departementschefen har beräknat medelsbehovet för avlöning till fänrikar
för nästa budgetår till 892 000 kronor (nu 1 168 000 kronor).
Viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren. Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.
Departementschefen har för nästa budgetår räknat med oförändrade
medelsanvisningar.
Musikelever.
För innevarande budgetår ha medel beräknats för kontant ersättning till
157 musikelever med 360 kronor för elev och år. Någon höjning härutinnan
förutsattes icke för nästa budgetår, varför departementschefen för ändamålet
upptager oförändrat belopp, 57 000 kronor. Departementschefen har emellertid
erinrat, att försvarsväsendets underbefälsförbund hos Kungl. Maj:t gjort
framställning om höjning av den kontanta ersättningen till musikelever, vilken
framställning enligt Kungl. Maj ds beslut den 26 april 1946 icke föranlett
annan åtgärd än att handlingarna i ärendet överlämnats till 1945 års försvarskommitté
för att tagas under övervägande vid fullgörandet av det kommittén
meddelade uppdraget.
60
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Utskottet.
Civila lärare.
Med erinran att frågan om timlärararvodenas anpassning till det nya löneläge,
som för statstjänstemannen i övrigt uppnås genom den av 1946 års riksdag
beslutade allmänna löneregleringen, är föremål för utredning, har departementschefen
framhållit, att det bör få ankomma på Ivungl. Maj:t att, sedan
berörda utredning avslutats, meddela beslut rörande arvodesbeloppens storlek.
Departementschefen har för avlöning till civila lärare beräknat 275 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår skulle enligt nu gällande
löneläge utgöra i runt tal 25 200 000 kronor. Med hänsyn till rådande
rekryteringssvårigheter kan emellertid belastningen å anslagsposten beräknas
komma att understiga berörda belopp med åtminstone 800 000 kronor, varför
anslagsposten med utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser
borde upptagas till 24 400 000 kronor.
Med beaktande av förslaget om lönereglering för försvarets fast anställda
manskap samt den allmänna löneregleringen för övriga personalkategorier
har medelsbehovet under förevarande anslagspost uppskattats till 43 700 000
kronor.
5. Rörligt tillägg.
För rörligt tillägg beräknas för nästa budgetår ett belopp av i runt tal
5 725 000 kronor (nu 9 950 000 kronor). Minskningen, 4 225 000 kronor, är
i huvudsak föranledd av den allmänna löneregleringen.
Det beräknade medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1947/48 uppgår till 110 000 000 kronor.
Anslagshöjningen utgör 35 800 000 kronor. Merkostnaderna på grund av den
allmänna löneregleringen och löneregleringen för fast anställt manskap beräknas
till omkring 38 000 000 kronor.
Med hänsyn till den under punkten 2 förordade ändrade organisationen av
infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst hav vid beräkningen av
arméns avlöningsanslag för nästa budgetår den av utskottet under nämnda
punkt tillstyrkta nya personaluppsättningen lagts till grund, såvitt rör Älvsborgs
regemente, under det att för övriga infanteriregementen räknats med
fyra nya förvaltarbeställningar och eu ny ordinarie befattning för förrådsvaktmästare
vid varje regemente. I övrigt föranleder omorganisationen i fråga i
stort sett icke några förändringar i personalstaterna för dessa regementen.
Under punkten 3 har utskottet tillstyrkt av departementschefen förordade
grunder för utformningen av personalorganisationen för försvarsområdesstaberna.
I överensstämmelse härmed hava under förevarande anslag föreslagits
vissa ändringar i personalförteckningar och anslagsberäkningar.
Utöver vad ovan nämnts påverkas personalstaternas sammansättning för
nästa budgetår av de av utskottet tillstyrkta förslagen beträffande arméns
manskapsorganisation.
Statsutskottets utlåtande nr 187.
61
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att den av överbefälhavaren
förordade sammanslagningen av Norrbottens artillerikår och Bodens
artilleriregemente samt minskningen av Livregementet till häst bör övervägas
först i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1948/49 och att
närmare undersökning bör verkställas rörande de konsekvenser i ekonomiskt
hänseende och i övrigt, som bliva en följd av åtgärder i sådant hänseende.
överbefälhavaren har vidare föreslagit indragning av Skånska kavalleriregementet.
Yrkanden i samma syfte hava framförts i motionerna II: 268 och
II: 364.
Utskottet vill beträffande sistnämnda fråga erinra, att 1943 års riksdag
fattat beslut om uppsättande av nämnda kavalleriregemente i samband med att
Skånska pansarregementet överflyttades till Hässleholm. Därvid förutsattes,
att det nya regementet skulle organiseras inom ramen för kavalleriets nuvarande
kader av personal och hästar. Härav följer, såsom departementschefen
även framhållit, att uppsättandet av regementet i fråga icke innebär någon
egentlig utvidgning av kavalleriet och att det här alltså icke kan bliva fråga
om ett föregripande av det inom 1945 års försvarskommitté pågående utredningsarbetet.
Utskottet finner vidare i likhet med departementschefen, att de
synnerligen otillfredsställande förläggningsförhållandena för de till Ljungbyhed
förlagda ryttarskvadronerna göra det ofrånkomligt, att denna förläggning
utbytes mot en ur personalens och de värnpliktigas synpunkt lämpligare. Utöver
vad ovan anförts må framhållas, att enligt vad utskottet under hand inhämtat
Skånska kavalleriregementet är i det närmaste uppsatt, varför det redan
av denna anledning icke gärna kan ifrågakomma att nu fatta beslut om dess
indragning. Utskottet avstyrker alltså förenämnda båda motioner.
Utskottet finner förslaget om förbättring av löneförmånerna för trängkårcheferna
berättigat. Det ansvar och de arbetsuppgifter, som åvila dessa beställningshavare,
synas utskottet utgöra bärande skäl för att desamma uppflyttas
till lönegrad Öb 1 eller samma lönegrad, till vilken infanteriregementscheferna
äro hänförda. Förslaget härom tillstyrkes alltså. I fråga om luftvärnskårcheferna
kan utskottet i likhet med departementschefen icke finna tillräcklig
anledning föreligga att bibehålla desamma i lägre löneställning än exempelvis
artillerikårcheferna. Dessa beställningshavare synas därför böra inplaceras
i lönegrad Oa 6.
Utskottet vill erinra, att utskottet vid 1945 års riksdag uttalade sig för att
cheferna för arméhundväsendet och arméhundskolan borde erhålla förbättrade
löneställningar. Att utskottet det oaktat icke då ansåg sig böra föreslå
åtgärder i sådant syfte berodde på att dessa spörsmål enligt utskottets mening
borde lösas först i samband med den allmänna omprövningen av försvarets
framtida organisation. Departementschefen har nu förordat ett av arméchefen
framställt förslag rörande omorganisation av arméhundväsendets ledning. På
i ärendet anförda särskilda skäl vill utskottet icke motsätta sig att den
sedan länge uppskjutna frågan om organisationen av arméhundväsendets ledning
nu ordnas. Utskottet tillstyrker alltså, att såsom chefer för arméhundväsendet
och arméhundskolan inrättas beställningar i lönegraderna alternativt
Oa 5 eller Oa 4 respektive alternativt Oa 4 eller Oa 3.
62
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Departementschefen har föreslagit, att den personalminskning, som av föregående
års riksdag förutsattes kunna ske i samband med den då beslutade
ändringen av försvarsområdesindelningen i sin helhet bör genomföras under
nästa budgetår. Detta innebär, bland annat, att antalet hemvärnsbefattningar
skall minskas med en hemvämsofficer och en hemvärnsunderofficer i vart och
ett av de fyra indragna försvarsområdena. Departementschefen har alltså
ansett sig icke kunna biträda av chefen för armén framställt förslag, vilket tillstyrkts
av försvarets civilförvaltning, att antalet hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare
i avbidan på resultatet av 1945 års försvarskommittés
utredningsarbete bör bibehållas oförändrat. Erinras må att även 1945 års hemvärnskommitté
förordat att med den föreslagna indragningen bör anstå tills
vidare. Än vidare har i motionerna I: 238 och II: 352 enahanda yrkande framställts.
Det förtjänar framhållas, att nämnda kommitté i sitt den 3 september
1946 avgivna betänkande särskilt framhållit vikten av att de frivilliga hemvärnsområdesbefälhavarnas
arbetsbörda lättades i fråga om expeditionsgöromål
så att de i huvudsak kunde koncentrera sig på den viktigaste uppgiften, utbildningen,
ävensom betonat nödvändigheten av fortlöpande och personlig kontakt
med försvarsområdesstaberna för planläggning av övningar och utbildning.
Inom försvarsområdesstaberna skulle hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare
upprätthålla denna kontakt och stimulera hemvärnsintresset. Särskilt
i fråga om en institution med den lokalbetonade karaktär, som hemvärnet har,
synes det utskottet betydelsefullt att nära kontakt upprätthålles mellan hemvärnsofficeren
och det lokala hemvärnsbefälet. Uppenbart är att en minskning
av antalet hemvärnsbefattningar kommer att föranleda betydande olägenheter.
Såsom i förenämnda båda motioner framhållits torde detta bliva fallet beträffande
såväl rekrytering och utbildning som arbetet med rusthåll och andra
hemvärnets stödorganisationer. En ökning måste därjämte förväntas i det redan
omfattande expeditionsarbetet till nackdel för det viktigare fältarbetet. Med
hänsyn till att hemvärnsrörelsen är eu på frivillighetens grund uppbyggd organisation,
som ur riksförsvarets synpunkt är av stor betydelse, anser utskottet
angeläget att några åtgärder icke vidtagas, som kunna minska hemvärnsmännens
intresse för sin uppgift eller inverka hämmande på hemvärnets utveckling.
Med hänsyn till det anförda och då härtill kommer, att ett bibehållande
av de nu till indragning föreslagna hemvärnsbefattningarna endast är avsett
som ett provisorium i avvaktan på resultatet av försvarskommitténs utredningsarbete,
vilket sålunda härigenom icke föregripes, anser utskottet sig på goda
skäl kunna tillstyrka det i förenämnda båda motioner gjorda yrkandet. Beträffande
det nytillkomna Sundsvalls försvarsområde anser utskottet, att med
hänsyn till områdets stora omfattning och till dess nyorganisation behov
otvivelaktigt föreligger av en hemvämsofficer och en hemvärnsunderofficer,
och kan alltså även här ansluta sig till arméchefens förslag, som står i överensstämmelse
med nu omhandlade motioner. Utskottets förslag innebär alltså, att
det nuvarande antalet hemvärnsofficers- och hemvärnsunderofficersbefattningar
bör förbliva oförändrat och att för det nyorganiserade Sundsvalls försvarsområde
inrättas en hemvärnsofficers- och en hemvämsunderofficersbefatt
-
Statsutskottets utlåtande nr 187.
63
ning. Kostnaderna för genomförandet av förslaget torde kunna beräknas till
omkring 30 000 kronor och bliva alltså icke av den storleksordning, att desamma
föranleda en uppräkning av arméns avlöningsanslag.
Vid försvaret tillämpas för närvarande en provisorisk anordning med särskilda
assistenter såsom vederbörande förbandschefs egentliga organ för personalvårdsverksamheten.
Ersättningen till dessa personalvårdsassistenter utgår
i form av arvode. Förslag om en utbyggnad av assistentorganisationen har
framlagts av 1945 års militärutredning. Därvid ha liksom i de båda motionerna
I: 243 och II: 361 föreslagits vissa förbättringar i avlöningsförmånerna
för denna personal. Utskottet vill med anledning härav framhålla, att statsmakterna
ännu icke fattat slutlig ställning till frågan om personalvårdsassistenternas
bibehållande i fredstid. Detta spörsmål kommer emellertid att till behandling
upptagas av 1945 års försvarskommitté, till vilken militärutredningens
förberörda förslag överlämnats. Vid angivna förhållanden anser utskottet, som
väl finner dessa assistenters verksamhet vara av stor betydelse inom försvaret,
icke tillrådligt att nu vidtaga några förändringar i denna personals avlöningsförhållanden,
helst som därigenom ett framtida beslut i frågan kan komma att
föregripas. Detsamma gäller även förslaget om utökning av den provisoriska
organisationen för Karlskronas vidkommande med en heltidstjänst ävensom i
fråga om beredande åt personalvårdsassistenterna av ersättning i vissa fall för
havda resekostnader. Av det anförda följer alltså, att utskottet icke kan tillstyrka
förberörda båda motioner.
I motionerna I: 237 och II: 353 har yrkande framställts om höjning av
den kontanta ersättningen till musikeleverna. Såsom departementschefen erinrat
har försvarsväsendets underbefälsförbund hos Kungl. Maj:t gjort framställning
i enahanda syfte. Denna framställning har enligt beslut den 26
april 1946 icke föranlett annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att handlingarna i
ärendet överlämnats till 1945 års försvarskommitté för att tagas under övervägande
vid fullgörandet av det kommittén meddelade uppdraget. Även om
utskottet finner förevarande förslag behjärtansvärt, anser utskottet med hänsyn
till att frågan om armémusikens framtida organisation och därmed musikelevernas
anställnings- och avlöningsförhållanden är föremål för utredning
icke lämpligt att riksdagen nu verkställer omprövning av detta lönespörsmål.
Utskottet vill även erinra, att innevarande års riksdag på grund av pågående
utredningsarbete avslagit motionsvis gjorda framställningar om höjda avlöningsförmåner
för de värnpliktiga. Utskottet nödgas alltså avstyrka förenämnda
båda motioner.
I likhet med vad som skett för innevarande budgetår torde det få ankomma
på Kungl. Maj:t att i samband med personalförteckningens fastställande
eller i annat sammanhang meddela beslut om tidpunkten för nya beställningars
eller befattningars tillsättande.
Utskottet har icke haft något att erinra mot vad departementschefen an
fört i fråga om fortsatt medgivande att, därest ledig kaptensbeställning icke
kunnat besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot uppkommande
vakanser svarande antal löjtnantsbeställningar i stället får tillsättas.
64
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Yad Kungl. Maj:t i övrigt i skilda avseenden föreslagit under arméns avlöningsanslag
har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Utskottet vill slutligen erinra, att riksdagen redan i sin skrivelse nr 4 i
samband med lämnat bemyndigande för Kungl. Maj:t att till personalförteckning
för hemvärnet överflytta viss personal medräknat den ytterligare befattningshavare,
som avses i Kungl. Maj ds under nu förevarande punkt framställda
ändringsförslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt
med bifall till motionerna I: 238 och II: 352 ävensom med avslag
å motionerna I: 237 och II: 353, I: 243 och II: 361, II: 268
samt II: 364,
a) bemyndiga Kungl. Majd att för budgetåret 1947/48 vidtaga
de ändringar i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän
och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid
armén, som av utskottet ovan angivits;
b) bemyndiga Kungl. Majd att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 28 februari 1947 anförts fastställa stater för arméns manskap
av lägre grad än överfurir;
c) bemyndiga Kungl. Maj d att med avseende å personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar
samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som
genom Kungl. Maj ds brev den 28 juni 1946 fastställts att lända
till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar
budgetåret 1946/47;
d) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ...................................... kronor 56 000 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis........... » 8 800 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj.t, förslagsvis ...... » 575 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................ » 43 700 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 5 725 000
Summa kronor 114 800 000
Statsutskottets utlåtande nr 187.
65
Särskilda uppbärdsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis....................kronor 4 800 000
Nettoutgift kronor 110 000 000;
e) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. förbudgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 000 kronor.
9:o) Armén: Ekiperingsersättningar. I propositionen nr 1 bär Kungl. Maj:t
under fjärde huvudtiteln (punkt 29) Föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
beräkna ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit
riksdagen (punkt 8, s. 157 och 158) att till nämnda ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.
Anslaget, som för innevarande budgetår är uppfört med 1 450 000 kronor,
nar för nästa budgetår beräknats efter i huvudsak oförändrade grunder.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Ekiperingsersättningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.
10;o) Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal. I propositionen nr 1 bär
Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 30) föreslagit riksdagen att,
1 avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit
riksdagen (punkt 9, s. 158—161) att till nämnda ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 8 675 000 kronor.
Motsvarande anslag är för innevarande budgetår under benämningen
Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal uppfört med 7 000 000
kronor.
Den ändrade anslagsbenämningen är beroende på att från anslaget avlönas
jämväl annan personal än sådan som enligt gällande avtal benämnes
handräckningspersonal.
Departementschefen har för nästa budgetår beräknat normalbehovet av förrådsarbetare
och handräckningsmän till 1 022 och reserv av dylik personal
till 480 eller till sammanlagt i runt tal 1 500 man. Kostnaderna härför hava
uppskattats till 6 500 000 kronor enligt nu gällande avtal. I fråga om eldarpersonalen
har räknats med 370 helårsanställda och 60 säsonganställda arbetare
samt reserv av dylik personal, avseende samtliga försvarsgrenar, till
15 man. Kostnaderna för avlönande av denna personal hava uppskattats till
2 175 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra
8 675 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 1 675 000 kronor. Till
stor del är denna anslagshöjning att hänföra till den ökning av lönerna för
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 187—189.
Utskottet.
1356 47 5
66
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Utskottet.
här ifrågavarande personal, som blivit en följd av de nya avtal för försvarets
arbetare som slötos under våren 1946. En betydande del av anslagshöjningen
har uppkommit genom överflyttning av kostnader från avvecklingsanslag till
förevarande anslag.
Då behovet av civil arbetarpersonal i viss mån är avhängigt av tillgången
inom försvaret på värnpliktiga, som kunna tagas i anspråk för ekonomitjänst
och tillgången på sådan personal icke kan på förhand med säkerhet bedömas,
har det synts få ankomma på Kungl. Maj:t att för tillgodoseende av dylikt
oförutsett behov av civil personal medgiva överskridande av det antal anställda,
varpå anslagsberäkningarna grundats.
Den verkställda anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till
erinran liksom ej heller vad departementschefen i samband därmed anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
8 675 000 kronor.
ll:o) Armén: Uppförande av vissa baracker i Visby. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i förberörda proposition nr 130 (punkt 10, s. 161 och 162) framställda
förslag, som avser medelsanvisning för täckande av uppkomna merkostnader
för ifrågavarande baracker, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Uppförande av vissa baracker i
Visby för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
16 000 kronor.
12:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1 har
Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 69) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 46 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit riksdagen
(punkt 11, s. 162—182) att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1947/48 vidtaga av departementschefen
föreslagna ändringar i personalförteckningarna för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid
marinen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinens
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1947/48,
dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 46 Ö00 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 30 200 000
kronor.
Av den av departementschefen lämnade redogörelsen för beräkningen för
Statsutskottets utlåtande nr 187. 67
nästa budgetår av de olika anslagsposterna och av personalbehovet inhämtas
i huvudsak följande.
I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Såsom under punkt 3 anförts böra kostnaderna för avlöningar till manskap
av lägre grad än överfurir (högbåtsman) från och med nästa budgetår bestridas
från anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Förändringar
beträffande dylik personal beröras därför icke vid behandlingen av
förevarande anslagspost.
Flottan.
Departementschefen föreslår, att 1 kaptensbeställning (Oa 3) och 3 löjtnantsbeställningar
(Oa 2) indragas.
Departementschefen har förordat, att cheferna för örlogsvarven i Karlskrona
och Stockholm erhålla fullmakter å sina respektive beställningar. För
chefen för Göteborgs örlogsvarv föreslås utbyte av den nuvarande beställningen
i lönegrad Oa 5 mot en beställning som kommendör i lönegrad Oa 6.
Ledningen av den statliga isbrytarverksamheten skall enligt beslut av
årets riksdag ankomma på kommerskollegium. För ledningen av de på marinen
ankommande uppgifterna beträffande isbrytarverksamheten avses en
kommendörkapten. För vinnande av större frihet vid personvalet förutsättes,
att såväl aktiv som pensionerad officer skall kunna komma i fråga. Med hänsyn
till de kvalificerade arbetsuppgifter, som skulle ankomma på denne, bör,
framhåller departementschefen, därest aktiv officer utnyttjas, en löneställning
i Oa 5 eller Oa 4 vara motiverad, medan för pensionerad officer bör avses
arvode motsvarande nettoavlöning i löneklass Oa 14. I gällande personalstat
för flottan har beräknats en beställning i Oa 4 eller Oa 3 för den befattning
vid marinstaben, som för närvarande avses för motsvarande uppgifter.
För närvarande uppehälles befattningen av en beställningshavare i
Oa 4. Departementschefen föreslår, att för nästa budgetår på flottans stat
inrättas en för ifrågavarande uppgifter avsedd beställning i Oa 5 eller Oa 4
i utbyte mot en nu befintlig beställning i sistnämnda lönegrad samt att i personalförteckningen
för pensionerad personal i arvodesbefattningar uppföres
en ny officersbefattning i Oa 14. Det har synts departementschefen böra
föreskrivas, å ena sidan, att sistnämnda befattning skall hållas vakant, därest
nu avsedda befattning uppehälles av aktiv officer vid flottan, samt å andra
sidan att en beställning vid flottan i Oa 5 eller Oa 4 skall hållas vakant, så
länge arvodesbefattningen är tillsatt. Det förutsättes, att ifrågavarande officer,
i den mån han icke tages i anspråk för isbrytarverksamheten, skall utnyttjas
för förekommande arbetsuppgifter inom marinstaben.
Såsom i det föregående under punkt 3 anförts bör antalet beställningar för
högbåtsmän ökas med 75 till 340.
Kustartilleriet.
Med hänsyn till minskat behov av kompaniofficerare för tjänstgöring vid
försvarsstaben bör antalet löjtnantsbeställningar (Oa 2) vid kustartilleriet
minskas med 2.
68
Statsutskottets utlåtande nr 187.
I anslutning till vad i det föregående anförts under arméns avlöningsanslag
upptagas under förevarande rubrik de befattningar för 1 maskinist
(Ca 12) och 1 eldare av 1. klass (Ca 7), vilka enligt gällande personalförteckning
för armén äro avsedda för Kronobergs regementes förutvarande detachement
i Karlskrona, ävensom den befattning för eldare av 1. klass (Ca 7), vilken
enligt samma förteckning är avsedd för Göta ingenjörkårs kustingenjöretablissement
i Karlskrona. »
Såsom under punkt 3 framgår bör antalet överfurirsbeställningar ökas med
30 till 80.
Slutsumman under förevarande anslagspost beräknas till 16 800 000 kronor.
Den allmänna löneregleringen beräknas medföra eu ökning av medelsbehovet
med omkring 9 400 000 kronor till 26 200 000 kronor.
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Marinstaben.
Departementschefen har föreslagit inrättande av eu befattning i Oa 14 för
ledningen av isbrytarverksamheten.
Ostkustens marindistrikt.
Antalet för jjensionerade underofficerare avsedda befattningar i löneklass
UO 7 vid Ostkustens marindistrikt föreslås till följd av omorganisation av
beklädnadstjänsten vid Stockholms örlogsstation skola minskas med 2.
Avlöningskostnaderna under förevarande anslagspost beräknas efter avdrag
av pensionsmedel till 770 000 kronor.
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.
Under förevarande underrubrik föreslås vissa smärre jämkningar, däribland
eu höjning med 205 kronor av det till chefen för marinstaben utgående
arvodet.
Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar. “
Marindistrikten.
Departementschefen upptager för nästa budgetår följande arvodesbelopp,
nämligen för Norrlandskustens marindistrikt 18420 kronor (nu
13 920 kronor), för Ostkustens marindistrikt 45 084 kronor (nu 48 050
kronor), för Gotlands marindistrikt 5 459 kronor (nu 6 640 kronor), för
Sydkustens marindistrikt 47 562 kronor (nu 46 379 kronor), för Öresunds
marindistrikt 2 600 kronor (oförändrat belopp) och för Västkustens
marindistrikt 16182 kronor (nu 19 820 kronor).
Personalvårdsassistenter.
I gällande arvodesförteckning är för ifrågavarande ändamål upptaget ett
belopp av 14 000 kronor. För att möjliggöra anställande av en deltidstjänst
-
Statsutskottets utlåtande nr 187.
69
görande personalvårdsassistent vid marinens skolor å Berga föreslås arvodesbeloppet
för nästa budgetår skola höjas till 15 000 kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersätthingar, bestämda av Kungl.
Maj:t, beräknas för nästa budgetår till 275 000 kronor (nu 800 000 kronor).
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Såsom av punkt 3 framgår bör marinens manskap av lägre grad än överfurir
(högbåtsman) från och med nästa budgetår redovisas under förevarande
anslagspost. Departementschefen beräknar därför under denna post, i anslutning
till vad som anförts under nämnda punkt, medel för avlöning av
1 700 furirer, 425 korpraler och 1 590 meniga vid flottan ävensom 422 furirer,
164 korpraler samt 316 vicekorpraler och meniga vid kustartilleriet. Medelsbehovet
för ändamålet har med utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser
uppskattats till 5 800 000 kronor.
I personalförteckningen redovisade extra ordinarie tjänstemän.
Marinstaben.
Departementschefen föreslår, att den extra tjänsteman i MEx7, som är avsedd
att handhava kryptoärenden inom marinstaben, erhåller extra ordinarie
anställning. Vidare föreslås utbyte av en kontorsbiträdesbefattning i MEo 4
mot en kanslibiträdesbefattning i MEo 7 ävensom inrättande av en kontorsbiträdesbefattning
i MEo 4, avsedd för biträde i den vid behandlingen av
ordinarieposten berörda isbrytarverksamheten. I övrigt räknar departementschefen
icke med annan ändring beträffande den extra ordinarie personalen
vid marinstaben än som följer av det i årets statsverksproposition framlagda
förslaget om reglering av befordringsgången för viss biträdespersonal.
Marindistrikten.
Vid anmälan av propositionen 1946: 120 lämnade departementschefen en
redogörelse för utvecklingen av den ekonomiska organisationen vid marinens
lokala myndigheter (s. 30 ff.) samt för det förslag till ny sådan organisation,
som försvarets civilförvaltning framlagt beträffande kameralförvaltningarna
vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt. Departementschefen
ansåg sig emellertid vid anmälan av nämnda proposition icke kunna framlägga
slutligt förslag rörande den ekonomiska organisationen vid marinens
lokala myndigheter. Sedan riksdagen i skrivelse 1946: 365 anmält, att riksdagen
icke hade något att erinra mot vad sålunda anförts, uppdrog Kungl.
Maj:t genom beslut den 14 juni 1946 åt försvarets civilförvaltning att genomföra
ifrågavarande omorganisation. Vidare medgav Kungl. Maj:t, att, därest
lämpliga marinintendenturofficerare icke kunde erhållas för de ledande befattningarna
vid kameralkontoren vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt,
vid vartdera av dessa kameralkontor finge för tiden högst intill den
70
Statsutskottets utlåtande nr 187.
1 juli 1947 anställas en tjänsteman med arvode motsvarande avlöning enligt
högst lönegrad Eo 18. I vederbörlig personalförteckning för innevarande
budgetår har vidare föreskrivits, att extra ordinarie befattningar vid ifrågavarande
kameralkontor vid uppkommande ledighet icke må återbesättas utan
Kungl. Maj:ts medgivande.
Departementschefen har ansett det fortfarande icke vara möjligt att taga
slutlig ställning i denna organisationsfråga. Rådande brist på marinintendenturofficerare
har emellertid synts nödvändiggöra förnyad omprövning av frågan
om anställningsformen för cheferna för kameralkontoren. Organisationsnämnden
har förordat underofficerare i lönegrad U0 3 såsom kassachefer, medan
civilförvaltningen ansett civila ordinarie tjänstemän i 24 lönegraden mest
lämpade. Departementschefen har för sin del ansett arbetsuppgifterna för
ifrågavarande chefer samt den nuvarande bristen på kassörsutbildade förvaltare
tala för att civila tjänstemän placeras på dessa poster. En inplacering
av dessa tjänstemän — som böra benämnas kamrerare — i 22 lönegraden
har synts till fyllest. Befattningarna föreslås, i avbidan på slutligt ställningstagande
i organisationsfrågan, skola inrättas som extra ordinarie. Departementschefen
räknar alltså med att från och med nästa budgetår vid vartdera
av Ostkustens och Sydkustens marindistrikt tillkommer 1 befattning för
kamrerare i MEo 22.
Vad personalbehovet i övrigt beträffar har det, då här är fråga om extra
ordinarie personal i lägre lönegrader, synts departementschefen få ankomma
på Kungl. Maj:t att fatta beslut härutinnan. Nuvarande extra ordinarie personal
bör få kvarstå i innehavande befattningar, men vid uppkomna vakanser
böra befattningar få nytillsättas endast inom den nya personalramen. Kostnaderna
för ifrågavarande personal ha beräknats till oförändrat belopp.
I anledning av förslag av chefen för marinen har civilförvaltningen vidare
förordat inrättande av vissa närmare angivna extra ordinarie befattningar
vid Norrlandskustens och Ostkustens marindistrikt. Med hänsyn
bland annat till pågående organisationsundersökningar bär departementschefen
icke ansett sig beredd att nu taga ställning till om och i vad
mån utökning av den extra ordinarie personalen vid marindistrikten bör ske
från och med nästa budgetår. Av samma skäl har departementschefen ansett
sig icke kunna tillstyrka ett av civilförvaltningen framlagt förslag om inrättande
av en ordinarie expeditionsvaktsbefattning vid Västkustens marindistrikt.
Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare
överväganden meddela bestämmelser om den extra ordinarie personalen. Vid
uppskattningen av medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen
räknat med av civilförvaltningen angivna extra ordinarie befattningar
(prop. s. 175 och 176).
Vissa utbi/dningsanstalter.
Departementschefen har föreslagit, att å personalförteckningen för sjökrigshögskolan
uppföras 2 extra ordinarie befattningar för kontors- eller
skrivbiträden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 187.
71
Beträffande marinens underofficers skola föreslås, att en av vaktmästarbefattningarna
i lönegrad MEo 5 omändras till en befattning för bilförare
i samma lönegrad. Departementschefen räknar vidare för nämnda
skola med tillkomsten av 1 befattning för biträdande husmoder i utbyte mot
1 befattning för första biträde i kök och servering.
Vid sjömansskolan föreslås inrättande av 2 extra ordinarie kontorseller
skrivbiträdesbefattningar ävensom överförande av köksmästarbefattningen
på extra ordinarie stat.
Marinens väderlekstjänst.
Departementschefen har föreslagit inrättande av ytterligare 1 befattning
för militärmeteorolog av 3 graden. Löneställning och tjänstebenämning förutsättas
komma att bedömas i samband med prövningen av tjänsteförteckningssakkunnigas
förslag.
Kostnaderna för avlöningar till den extra ordinarie personal, som bör
uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår, hava med utgångspunkt
i gällande avlöningsbestämmelser beräknats till omkring 1 700 000 kronor (nu
i runt tal 1 450 000 kronor).
Viss extra personal m. m.
Medelsbehovet under posterna Vikarier för i personalförteckningen
uppförda extra ordinarie tjänstemän, Betjäningspersonal
m. fl., övrig extra personal och Tillfälligt anställd personal
har för nästa budgetår beräknats enligt nuvarande löneläge till (85 000
+ 2 400 + 595 000 + 158 000 =) i runt tal 840 000 kronor (nu enligt statsliggaren
610 900 kronor).
Fänrikar.
Departementschefen, som för nästa budgetår räknat med ett antal av omkring
93 fänrikar (nu 105), beräknar kostnaderna härför till 290 000 kronor
(nu 330 000 kronor).
Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.
Under hänvisning till vad i det föregående under punkt 4 anförts har departementschefen
för bär avsedda ändamål räknat med oförändrat medelsbehov,
168 000 kronor.
Musikelever.
För kontant ersättning åt musikelever — 25 vid flottan och 15 vid kustartilleriet
— har, liksom för innevarande budgetår, för budgetåret 1947/48
beräknats ett belojrp av 15 120 kronor, i runt tal 15 100 kronor. Beträffande
en av försvarsväsendets underbefälsförbund väckt fråga om höjning av den
kontanta ersättningen till musikelever hänvisas till vad under arméns avlöningsanslag
anförts.
72
Statsutskottets utlåtande nr 187.
XJtskottet.
Civila lärare.
Departementschefen har förordat, att de för närvarande i förteckningen å
vissa andra arvoden och särskilda ersättningar under rubrikerna Vissa utbildningsanstalter
och Särskilda kurser m. m. upptagna beloppen, 481 275 respektive
28 740 kronor, till arvoden åt civila lärare utgå ur arvodesförteckningen
och att motsvarande kostnader för nästa budgetår beräknas under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Kostnaderna under förevarande rubrik hava för nästa budgetår beräknats
till 496 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (5 800 000 + 1 700 000
+ 840 000 + 290 000 + 168 000 + 15 100 + 496 000 =) 9 309 100 kronor. Med
hänsyn till rådande rekryteringssvårigheter har emellertid belastningen å anslagsposten
beräknats komma att understiga berörda belopp med åtminstone
500 000 kronor, varför anslagsposten med utgångspunkt i nu gällande avlön
ingsbestämmelser upptagits till i runt tal 8 800 000 kronor.
Under hänvisning till vad vid behandlingen av motsvarande anslagspost
under arméns avlöningsanslag anförts beträffande merkostnader på grund
av den allmänna löneregleringen och löneregleringen för fast anställt manskap
beräknas angivna merkostnader till 7 400 000 kronor, varför det sammanlagda
medelsbehovet under förevarande anslagspost skulle utgöra 16 200 000
kronor.
5. Rörligt tillägg.
För rörligt tillägg beräknas för nästa budgetår ett belopp av i runt tal
2 665 000 kronor (nu 3 700 000 kronor). Minskningen, 1 035 000 kronor, är i sin
helhet föranledd av den allmänna löneregleringen.
Enligt vad i det föregående anförts skulle det sammanlagda medelsbehovet
under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. uppgå till
46 000 000 kronor, innebärande en anslagsökning med 15 800 000 kronor. Anslagsökningen
belöper i sin helhet på den allmänna löneregleringen och löneregleringen
för fast anställt manskap.
I likhet med vad fallet är för armén kommer jämväl för marinens vidkommande
personalstaternas sammansättning för nästa budgetår att påverkas av
de av utskottet under punkten 4 tillstyrkta förslagen i fråga om utformningen
av försvarets manskapsorganisation.
Beträffande örlogsvarvens personalbehov och löneställningen för där
tjänstgörande personal synes utskottet med ställningstagande till dessa frågor
böra med hänsyn till pågående utredningar tills vidare anstå. I ett avseende
synes dock undantag härifrån berättigat, nämligen i fråga om de nuvarande
cheferna för örlogsvarven i Karlskrona och Stockholm. Utskottet
finner nämligen billighetsskäl tala för att åtgärder vidtagas för att de icke
på grund av den uppskjutna frågan om varvschefernas löneställning från
-
Statsutskottets utlåtande nr 187.
73
kännas möjligheten att erhålla pensionsförmåner, som svara mot de beställningar,
i vilka de nu innehava förordnanden. Utskottet vill därför tillstyrka,
att de från och med nästa budgetår erhålla fullmakter å respektive varvschefsbeställningar.
Härvid torde emellertid såsom förutsatts vid nuvarande
innehavares avgång frågan om beställningarnas uppehållande bliva föremål
för omprövning. Med hänsyn till vikten av de arbetsuppgifter, som ankomma
på chefen för Göteborgs örlogsvarv, kan utskottet även biträda departementschefens
förslag att en för ifrågavarande befattning avsedd beställning som
kommendör inrättas i utbyte mot den nuvarande beställningen i Oa 5.
I propositionen nr 173 till innevarande års riksdag angående organisationen
av statens isbrytarverksamhet förutsattes att för ledningen av de på
marinen ankommande uppgifterna beträffande isbrytarverksamheten skulle
avses en kommendörkapten, aktiv eller pensionerad. I anslutning härtill har
departementschefen under nu ifrågavarande punkt föreslagit, att, därest aktiv
officer utnyttjas, densamme bör placeras i lönegrad Oa 5 eller Oa 4, medan
för pensionerad officer bör avses arvode motsvarande avlöning i löneklass
Oa 14. Utskottet vill emellertid erinra, att riksdagen vidtog den ändringen i
Kungl. Maj ds i berörda proposition framlagda förslag att för nämnda befattning
skulle kunna ifrågakomma även kommendörkapten i reserven. För
den händelse sådan beställningshavare kommer att utses till innehavare av
befattningen i fråga, synes hinder icke böra möta mot att jämväl denne avlönas
med arvode enligt de för innehavare av för pensionerad personal i arvodesbefattning
stadgade grunder.
Vidkommande den ekonomiska organisationen vid marinens lokala myndigheter
kan utskottet ansluta sig till vad departementschefen anfört beträffande
cheferna för kameralkontoren.
Utskottet har i övrigt icke funnit något vara att erinra mot, de tillämpade
grunderna för beräkning av marinens personalbehov eller mot den verkställda
beräkningen av medelsbehovet under anslagsposterna.
I fråga om det i motionerna 1:237 och TT: 353 gjorda yrkandet om höjning
av den kontanta ersättningen till musikelever samt beträffande motionerna
I: 243 och IT: 361 om förbättrade avlöningsförmåner m. m. för personalvårdsassistenterna
inom försvaret har utskottet yttrat sig vid behandlingen
av arméns motsvarande anslag. Utskottet får vidare hänvisa till vad utskottet
ovan anfört i vissa frågor, som beröra flera försvarsgrenar.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1947/48
vidtaga de ändringar i personalförteckningarna för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar
vid marinen, som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 28 februari 1947 angivits;
b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1947/48:
Utskottet.
74 Statsutskottets utlåtande nr 187.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... kronor 26 200 000
2. Arvoden till pensionerad personal i ar
vodesbefattningar,
förslagsvis.............. » 1 430 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... » 275 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis...........,................ » 16 200 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ » 2 665 000
Summa kronor 46 770 000
Särskilda upphör dsmedél:
Pensionsmedel, förslagsvis ....................kronor 770 000
Nettoutgift kronor 46 000 000;
c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 46 000 000 kronor.
13:o) Marinen: Ekiperingsersättningar. I propositionen nr 1 har Kungl.''Maj:t
under fjärde huvudtiteln (punkt 74) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
beräkna ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit
riksdagen (punkt 12, s. 182 och 183) att till nämnda ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
Anslaget, som för innevarande budgetår är uppfört med 800 000 kronor,
har för nästa budgetår beräknats efter i huvudsak oförändrade grunder.
I enlighet med Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Ekiperingsersättningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
14:o) Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal. I propositionen nr 1 har
Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 75) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 880 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit
riksdagen (punkt 13, s. 183—186) att till nämnda ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 935 000 kronor.
Motsvarande anslag är för innevarande budgetår under benämningen Marinen:
Avlöningar till civil handräckningspersonal uppfört med 375 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 187.
75
Angående anslagets ändrade benämning hänvisas till vad härom anförts
under arméns motsvarande anslag.
I fråga om eldarpersonalen har departementschefen för nästa budgetår räknat
med 76 helårsanställda och 9 säsonganställda arbetare och uppskattat
lönekostnaderna härför till 435 000 kronor. Personalbehovet har beräknats
vid marinens lokala sjukvårdsförråd till 12 handräckningsmän och för kustartilleriets
regionala uppbördsorganisation till 112 anställningshavare, varav
15 i förmansställning. Lönekostnaderna för denna personal hava uppskattats
till 500 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra
935 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 560 000 kronor. Anslagshöjningen
föranledes till en del av höjda löner för arbetarpersonalen.
Den verkställda anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till
erinran liksom ej heller vad departementschefen i samband därmed anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 935 000
kronor.
15:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 99) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 39 500 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 130 (punkt 14,
s. 186—205) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1947/48 vidtaga de ändringar
i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som i förberörda statsrådsprotokoll
angivits,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i samma statsrådsprotokoll anförts fastställa stat för flygvapnets manskap,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvapnets
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1947/48,
dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 41 800 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 25 650 000
kronor.
I fråga om de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för flygvapnet
samt personalbehovet inhämtas av propositionen nr 130 i huvudsak följande.
I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Såsom under punkt 3 anförts böra kostnaderna för avlöningar till manskap
av lägre grad än överfurir från och med nästa budgetår bestridas från an
-
Uiekottet.
76
Statsutskottets utlåtande nr 187.
slagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Förändringar beträffande
dylik personal komma därför att beröras först vid behandlingen av
nämnda anslagspost.
Flygstaben.
Departementschefen har föreslagit, att ordinarie anställning beredes ett
extra ordinarie kanslibiträde vid flygstaben.
I anledning av den reglerade befordringsgången för viss kontorspersonal
böra vid flygstaben inrättas ytterligare 3 kontorsbiträdesbefattningar i A 4.
Personal vid flygvapnet.
Departementschefen har erinrat, att frågan om löneställningen för flottiljcheferna
varit aktuell alltsedan försvarsbeslutet, då chefen för flygvapnet och
flygförvaltningen föreslogo, att dessa beställningar skulle upptagas i lönegraden
Öb 1. Denna fråga har emellertid hittills ställts på framtiden. Med
hänsyn till det betydande ansvar för människoliv och materiel, som åvilar
flottiljcheferna, och i betraktande av den förbättring i löneställning, som, vid
bifall till vad i det föregående föreslagits, skulle komma cheferna för luftvärnskårerna
till del, har departementschefen ansett sig böra föreslå, att för
flottiljchefer och för chefen för krigsflygskolan, vilken härvidlag bör jämställas
med flottiljchef, inrättas sammanlagt 18 beställningar i Öb 1 i utbyte mot
samma antal beställningar i Oa 6.
Departementschefen har vidare föreslagit, att antalet officerare (utom i intendenturbefattning)
och underofficerare för nästa budgetår utökas med beställningar
för 3 överstelöjtnanter, 6 majorer, 148 kaptener, 20 löjtnanter, 34
förvaltare i flygstationsbefattning och 169 fanjunkare. Härigenom skulle sammanlagda
antalet beställningar i dessa grader för här avsedda officerare och
underofficerare för samma budgetår komma att uppgå till 11 överstelöjtnanter,
39 majorer, 264 kaptener, 220 löjtnanter, 59 förvaltare i flygstationsbefattning
och 294 fanjunkare. De föreslagna ökningarna ligga inom ramen för
det antal officerare och underofficerare, som enligt statsmakternas hittills
fattade beslut skall finnas vid flygvapnet vid fullt utbyggd organisation.
I enlighet med vad som anförts under punkt 3 böra de i gällande personalförteckning
uppförda överfurirsbeställningarna indragas.
I fråga om flygvapnets civil mili tär a personal föreslås, såvitt
avser ingenjörs per sonalen, att i personalförteckningen för nästa budgetår
uppföres sammanlagt det antal flygdirektörs- och flygingenjörsbeställningar
som enligt statsmakternas beslut avsetts skola finnas vid genomförd
flygvapenorganisation. Förslaget innebär, att följande beställningar skulle
tillkomma, nämligen för 1 flygdirektör av 1. graden (Ca 30), 4 flygingenjörer av
1. graden (Ca 27) och 4 flygingenjörer av 2. graden (Ca 26), samt att 8 beställningar
för flygingenjörer av 3. graden (Ca 24) skulle utgå ur personalförteckningen.
Departementschefen har erinrat, att han vid anmälan i årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 52) av anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel
Statsutskottets utlåtande nr 187.
77
m. m. upptagit till behandling en av överbefälhavaren i skrivelse den 13 december
1946 gjord framställning om anvisande av medel för anskaffning av
viss ekoradiomateriel för luftbevakningen. Departementschefen uttalade därvid,
att den ifrågavarande materielen kunde komma i fråga för anskaffning
i samband med att Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser rörande dispositionen
av vissa överskotts- och rabattmedel. I berörda skrivelse anförde överbefälhavaren,
att jämsides med materielanskaffningen krävdes skapandet av
en personalorganisation för utbildning och för materielens handhavande. För
flygvapnets del borde för ändamålet tillföras beställningar för 1 flygingenjör,
3 elektromästare och 3 överfurirer (eller elektrotekniker).
Departementschefen har ansett sig icke för närvarande beredd att ta slutlig
ställning till frågan angående inrättande av den berörda personalorganisationen.
Emellertid har departementschefen funnit sig kunna förorda, att i personalförteckningen
för nästa budgetår uppföres ytterligare 1 beställning för
flygingenjör av 1. graden (Ca 27), avsedd för en dylik organisation. Härvid
förutsättes, att beställningen icke tillsättes, förrän vid den tidpunkt, då detta
enligt Kungl. Maj:ts beprövande befinnes erforderligt. Skulle det visa sig
nödvändigt att under nästa budgetår därjämte ha tillgång till viss lägre teknisk
personal för handhavande av materiel som här avses har det synts departementschefen
få ankomma på Kungl. Maj:t att för ändamålet medgiva anställande
av erforderlig icke-ordinarie personal.
I fråga om meteorologpersonalen föreslås inrättande av ytterligare 1 beställning
för militärmeteorolog (Ca 23).
Beträffande antalet mästare föreslås utökning med 15 mästare av 1. klassen
och 15 av 2. klassen. Härigenom skulle antalet mästare komma att uppgå till
sammanlagt 200. I 1942 års försvarsbeslut har antalet mästare vid slutligt
genomförd organisation beräknats till sammanlagt 265.
Såsom anförts under punkt 3 böra i personalförteckningen vidare upptagas
900 beställningar för flygtekniker. Löneställningen för denna personal har
preliminärt angivits till 8 lönegraden.
Kostnaderna för löner åt de ordinarie tjänstemän, som enligt vad sålunda
föreslagits böra finnas upptagna i personalförteckningen för nästa budgetår,
hava med utgångspunkt i gällande avlöningsbestämmelser beräknats för helt
budgetår till 13 200 000 kronor. Av motsvarande skäl som anförts vid behandlingen
av arméns avlöningsanslag har emellertid detta belopp minskats
till 11 200 000 kronor.
För avlöningar till personal å avgångsstat eller disponibilitetsstat hava
liksom för innevarande budgetår icke beräknats särskilda medel.
Till bestridande av kostnader för de övriga förmåner, som skola bestridas från
ibrevarande anslagspost, ha beräknats i runt tal 3 500 000 kronor. Anslagsposten
bör således för nästa budgetår enligt gällande löneläge upptagas till
(11 200 000 + 3 500 000=) 14 700 000 kronor. Emellertid har den allmänna
löneregleringen beräknats medföra en ökning av medelsbehovet med omkring
6)500 000 kronor till 21 200 000 kronor.
78
Statsutskottets utlåtande nr 187.
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Flygförbanden.
Antalet expeditionsunderofficerare har — liksom för innevarande budgetår
— föreslagits skola beräknas till 4 vid flygbaskåren och 3 vid varje flottilj,
enär en minskning till det i propostionen 1942: 210 förutsatta antalet icke
kan genomföras, förrän behovet av stamunderofficerare fyllts.
Underofficers-, signal- och tekniska skolorna.
Departementschefen har föreslagit, att i personalförteckningen upptagas
ytterligare 2 befattningar för pensionerade underofficerare i löneklass UO 7
i utbyte mot 1 befattning för pensionerad officer i löneklass Oa 10.
Kostnaderna för arvoden motsvarande nettolön i respektive löneklasser
hava med utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser beräknats till
samma belopp som för innevarande budgetår, 900 000 kronor. Emellertid har
beloppet med hänsyn till den allmänna löneregleringen höjts med 500 000
kronor till 1 400 000 kronor.
Å avlöningsstatens inkomsttitel inflytande pensionsmedel skulle, under
förutsättning att alla arvodesbefattningar vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången
personal och med beaktande av beräknad reglering av tjänstepensionerna,
kunna uppskattas till 862 000 kronor. Av skäl som anförts vid
behandlingen av arméns motsvarande anslag ha emellertid inflytande pensionsmedel
icke ansetts böra beräknas till högre belopp än 800 000 kronor.
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels arvoden utöver
lön till militär och civilmilitär personal, dels ock vissa andra arvoden
och särskilda ersättningar.
Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.
Kostnaderna under denna rubrik hava för nästa budgetår upptagits till
95 240 kronor (nu 70 995 kronor).
Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.
Flygstaben.
Departementschefen har föreslagit, att nu utgående arvode å 5 000 kronor
till sekreteraren vid flygstabens flygsäkerhets- och haveriavdelning, tillika
juridiskt biträde åt chefen för flygstaben, höjes till 6 000 kronor. Till följd
härav bör arvodessumman under denna rubrik upptagas till 8 000 kronor (nu
7 000 kronor).
Flygbasområdesstaberna.
Under denna rubrik är i gällande arvodesförteckning upptaget ett belopp
av 39 870 kronor för tillsynsmän vid krigsflygfält och övningsplatser. För
nästa budgetår beräknas för ändamålet ett belopp av 40 230 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 187.
79
Flygförbanden. Flygkrigshögskolan. Flygkadettskolan.
Aspirantskolan.i Under
officersskolan.
Signalskolan. Tekniska
skolan.
Under dessa rubriker äro i gällande arvodesförteckning upptagna belopp
å tillhopa 266 520 kronor, avsedda för arvoden till civila lärare. Då motsvarande
kostnader för nästa budgetår böra redovisas under anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, böra nyssnämnda arvodesbelopp
utgå ur förteckningen.
Personal vård sassistenter.
Departementschefen har föreslagit höjning av det för arvoden till personalvårdsassistenter
avsedda beloppet från 16 000 kronor till 17 100 kronor. Höjningen
är föranledd av att ytterligare en assistent, avsedd för Södertörns flygflottilj,
ansetts erforderlig.
Kostnaderna för vissa andra arvoden och särskilda ersättningar uppgå i
enlighet med det anförda till (8 000 + 40 230 + 17 100 =) 65 330 kronor.
Sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, utgör sålunda (95 240 + 65 330—)
i runt tal 160 000 kronor (nu 425 000 kronor).
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Såsom av punkt 3 framgår bör flygvapnets manskap från och med nästa
budgetår redovisas under förevarande anslagspost. I enlighet med vad
under nämnda punkt anförts beräknas därför under denna post medel för
avlöning av 1 850 furirer, 750 korpraler samt 540 vicekorpraler och meniga
ävensom av musikmanskap i enlighet med gällande personalförteckning Av
manskapsbeställningarna avses 250 för stamflygförare. Medelsbehovet för här
avsedda avlöningar — inklusive avlöningar till volontärer över stat — har
med utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser uppskattats till
4 700 000 kronor.
I personalförteckningen redovisade extra ordinarie tjänstemän.
Personalförteckning för extra ordinarie tjänstemän vid flygvapnet för
innevarande budgetår har av Kungl. Maj:t fastställts den 28 juni 1946. Beträffande
beräkningen av lönekostnader för ifrågavarande tjänstemän för nästa
budgetår må anföras följande.
Flygstaben.
Chefen för flygvapnet har framlagt förslag om ändrad signal tjänstorganisation
inom flygledningen. Förslaget innebär dels att det stammanskap, som
för närvarande betjänar flygledningens radiostation, skulle utbytas mot 3
civila radiotelegrafister i MEo 12, dels ock att vid flygstabens signalavdelning
i teleprintercentralen tjänstgörande värnpliktiga skulle ersättas av 7
civila tekniska biträden i MEo 7.
80
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Departementschefen har ansett sig i varje fall för närvarande icke kunna
biträda förslaget i vidare mån än att han räknar med tillkomsten av de föreslagna
3 radiotelegrafistbefattningarna i MEo 12.
Under erinran om vad i det föregående under punkt 5 anförts, har departementschefen
förordat, att staben tillföres ytterligare 2 biträdesbefattningar i
MEo 4 eller MEo 2. Yidare föreslås att 5 kontorsbiträden och 4 skrivbiträden,
vilka för närvarande redovisas under rubriken Väderlekstjänsten, för nästa
budgetår skola upptagas under rubriken Flygstaben.
Eskaderstaberna och flygbasområdesstaber.
Departementschefen har förordat, att för västra flygbasområdesstaben i
personalförteckningen uppföres 1 befattning för telefonvakt av 2. klass i
MEo 2.
Flygförbanden.
Den nuvarande trafikledarpersonalen vid flygförbanden utgöres av 1 förste
trafikledare i MEo 18 och 1 andre trafikledare i MEo 15 vid varje förband.
Departementschefen föreslår, att därutöver befattningar för distriktstrafikledare
i MEo 20 inrättas vid fyra av flygvapnets förband. Härvid förutsättes,
att de fyra distriktstrafikledarna skola, i den mån så påkallas, tagas i anspråk
jämväl för den civila flygsäkerhetstjänsten. Vidare föreslås, att i personalförteckningen
för nästa budgetår uppföras ytterligare 3 förrådsmän i MEo 5,
avsedda 1 för krigsflygskolan, 1 för Svea flygflottilj och 1 för Norrbottens
flygbaskår.
Väderleks tjäns ten.
Departementschefens förslag innebär, att i personalförteckningen för budgetåret
1947/48 under förevarande rubrik upptagas befattningar för 19 militärmeteorologer
av 1. graden i MEo 20, 43 militärmeteorologer av 2. graden i
MEo 15, 23 militärmeteorologer av 3. graden i MEo 13, motsvarande det antal,
som enligt 1943 års riksdags beslut skola finnas vid flygvapnet vid genomförd
organisation, ävensom 5 föreståndare för observationscentralstation i MEo 10,
8 tekniska biträden i MEo 7, 13 kontorsbiträden eller skrivbiträden i MEo 4
eller MEo 2 samt 38 skrivbiträden, tillika kartritare, i MEo 4. Bepartementschefen
har härvid erinrat, att frågan angående tjänstebenämning och löneställning
för den militära meteorologpersonalen upptagits till behandling av
försvarets tjänsteförteckningssakkunniga, varför slutlig ställning härutinnan
bör tagas först i samband med prövningen av de sakkunnigas förslag.
Underofficers-, signal- och tekniska skolorna.
Departementschefen har föreslagit, att för underofficers-, signal- och tekniska
skolorna (flygvapnets centrala skolor i Västerås) i personalförteckningen
för nästa budgetår upptages en befattning för garageförman.
Vid flygvapnets centrala skolor i Västerås finnes anställd bland annat följande
förrådspersonal, nämligen, med anlitande av sakanslag, 1 förrådsvakt
-
Statsutskottets utlåtande nr 187. 81
mästare med arvode motsvarande avlöning enligt löneklass MEx G och 1 extra
förradsförman i MEx o samt, med avlöning från flygvapnets avlöningsanslag,
ytterligare 2 extra forrådsmän i MEx 5. V idare är för tjänstgöring vid skolornas
huvudförrad anställt 1 extra skrivbiträde i MEx 2, avlönat från sakanslag.
I enlighet med förslag av flygförvaltningen har civilförvaltningen i skrivelse
den ol januari 1947 förordat, att samtliga nämnda tjänstemän från och
med nästa budgetår beredes extra ordinarie anställning med avlöning från
avlöningsanslaget. Civilförvaltningen har vidare föreslagit, att de å personalförteckningen
redan uppförda tre befattningarna för forrådsmän för nästa
budgetår uppföras under den ändrade tjänstebenämningen vaktmästare.
Enligt 1942 års försvarsbeslut är en flygingenjör på aktiv stat placerad till
tjänstgöring såsom lärare vid flygvapnets centrala skolor i Västerås. Därjämte
finnes vid signalskolan anställd en civil lärare i elektrolära med ett årligt
arvode av 7 640 kronor, vilket bestrides av den å flygvapnets avlöningsstat
uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t. Utöver nämnda tjänstemän äro vid skolorna anställda följande
från sakanslag avlönade extra ordinarie befattningshavare såsom lärare i tekniska
ämnen, nämligen 1 konstruktör av 2. klass i MEo 21 vid underofficersskolan,
1 ritare av 1. klass i MEo 15 vid signalskolan (med lön enligt MEx 23,
lagsta löneklassen) och 1 arbetsförman av 1. klass i MEo 12 vid tekniska skolan.
Sedan flygförvaltningen föreslagit, att berörda från sakanslag avlönade
lärare skulle överföras till avlöning från flygvapnets avlöningsanslag, har civilförvaltningen
i iöienämnda skrivelse den 31 januari 1947 på anförda skäl föreslagit,
att i personalförteckningen för nästa budgetår måtte uppföras två extra
ordinarie befattningar i 24 lönegraden med tjänstebenämningen ingenjör, avsedda
för lärarverksamhet vid de centrala skolorna. Även för arbetsförmannen
av 1. klass i MEo 12 borde å personalförteckningen uppföras en särskild befattning,
med tjänstebenämningen förste montör.
Departementschefen delar myndigheternas uppfattning, att avlöningskostnaderna
för förenämnda vid flygvapnets centrala skolor i Västerås anställda,
från sakanslag avlönade förråds- och lärarpersonal böra överföras till flygvapnets
avlöningsanslag. Emellertid är departementschefen icke beredd att
utan ytterligare utredning förorda, att av den ifrågavarande personalen de nu
mot arvode eller såsom extra tjänstemän anställda beredes extra ordinarie anställning
från och med nästa budgetår. Medel för avlöning åt dessa beräknas
därför tills vidare under delposten till avlöningar till extra personal.
Däremot böra enligt departementschefen å personalförteckningen för extra*
ordinarie tjänstemän uppföras befattningar för de berörda extra ordinarie
lärarna i tekniska ämnen, varvid tillstyrkes att å förteckningen uppföres en
befattning för förste montör i MEo 12. Till frågan angående lönegradsplaceringen
för de båda övriga lärarna är departementschefen emellertid i avvaktan
på prövningen av försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas förslag icke beredd
att nu taga ställning. För dessa befattningshavare har därför synts böra upp
föras extra ordinarie befattningar i de nu gällande lönegraderna, MEo 15 och
MEo 21. Det hav synts få ankomma på Kungl. Maj:t att, på sätt redan skett
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 187—189.
1S5G 47 G
82
Statsutskottets utlåtande nr 187.
i fråga om den ena befattningen, vid behov äga besluta om högre löneställning
i extra eller arvodesanställning.
Vidare föreslås utbyte av de nu i personalförteckningen uppförda o befattningarna
för förrådsmän i MEo o mot vaktmästare i samma lönegiad.
Kostnaderna för avlöningar m. in. till den extra ordinarie personal, som
sålunda bör uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår, hava med
utgångspunkt i gällande avlöningsbestämmelser beräknats till omkring 3100 000
kronor (nu 2 900 000 kronor).
Viss extra personal m. m.
Medelsbehovet under posterna Vikarier för i personalförteckningen
uppförda extra ordinarie tjänstemän, Övrig extra personal
och Tillfälligt anställd personal har enligt nuvarande löneläge beräknats
till (125 000 + 495 000 + 174 500 =) i avrundat tal 795 000 kronor (nu
enligt statsliggaren 341 400 kronor).
Fänrikar.
Kostnaderna för löner till ifrågavarande personal samt flygtillägg och andra
särskilda avlöningsförmåner hava enligt nuvarande löneläge beräknats till
570 000 kronor (nu 740 000 kronor).
Viss icke-ordinarie läkarpersonal.
Arvodeskostnaderna hava, under hänvisningen till vad under punkt 4 anförts,
beräknats till oförändrat belopp, 24 000 kronor.
Musikelever.
Medelsbehovet för detta ändamål beräknas för nästkommande budgetår till
oförändrat belopp, 14 600 kronor. Beträffande en av försvarsväsendets underbefälsförbund
väckt fråga om höjning av den kontanta ersättningen till musikelever
hänvisas till vad under arméns avlöningsanslag anförts.
Civila lärare.
Under rubrikerna Flygförbanden, Flygkrigshögskolan, Flygkadettskolan,
Aspirantskolan, Underofficersskolan, Signalskolan
och Tekniska skolan äro i gällande förteckning å vissa andra arvoden
och särskilda ersättningar upptagna belopp å tillhopa 266 520 kronor, avsedda
att bestrida arvoden till civila lärare. I det föregående har förordats, att
motsvarande kostnader för nästa budgetår skola redovisas under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. För nästa budgetår har för
ändamålet beräknats ett belopp av 220 000 kronor.
Viss kontraktsanställd civil personal.
Medelsbehovet för avlönande av ifrågavarande personal har för nästa
budgetår beräknats till 470 000 kronor (nu 580 000 kronor).
Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det förut anförda och med utgångs
-
Statsutskottets utlåtande nr 187.
83
punkt i nu gällande avlöningsbestämmelser (4 700 000 + 3 100 000 + 795 000
+ 570 000 + 24 000 + 14 600 + 220 000 + 470 000 =) i runt tal 9 900 000 kronor.
Med hänsyn till rådande rekryteringssvårigheter har emellertid belastningen
å anslagsposten beräknats komma att understiga berörda belopp med
100 000 kronor, varför anslagsposten med utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser
upptagits till 9 800 000 kronor.
Under hänvisning till vad vid behandlingen av motsvarande anslagspost
under arméns avlöningsanslag anförts beträffande merkostnaderna på grund av
den allmänna löneregleringen och löneregleringen för fast anställt manskap
beräknas angivna merkostnader till 7 900 000 kronor, varför det sammanlagda
medelsbehovet under förevarande anslagspost skulle utgöra 17 700 000
kronor.
5. Rörligt tillägg.
För rörligt tillägg beräknas för nästa budgetår ett belopp av i runt tal
2140 000 kronor (nu 2 725 000 kronor). Minskningen, 585 000 kronor, är i
sin helhet föranledd av den allmänna löneregleringen.
I enlighet med vad i det föregående anförts har departementschefen beräknat
det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl. till 41 800 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
16 150 000 kronor. Av anslagshöjningen belöpa omkring 14 700 000 kronor på
den allmänna löneregleringen och löneregleringen för manskapet.
I likhet med vad fallet är för de övriga försvarsgrenarna kommer jämväl för
flygvapnets vidkommande personalstaternas sammansättning för nästa budgetår
att påverkas av de av utskottet under punkten 4 tillstyrkta förslagen i
fråga om utformningen av försvarets manskapsorganisation.
Utskottet, som i det föregående förordat, att cheferna för luftvärnskårerna
skola inplaceras i lönegrad Oa 6 och trängkårcheferna i Öb 1, finner i likhet
med departementschefen med hänsyn till det betydande ansvar för människoliv
och materiel, som åvilar flottiljcheferna, en förbättring i dessas löneställning
befogad. Utskottet är därför berett tillstyrka, att flottiljcheferna, med vilka
chefen för krigsflygskolan bör jämställas, uppflyttas från lönegrad Oa 6 till
Öb 1.
På av departementschefen anförda skäl vill utskottet även tillstyrka den
föreslagna utökningen av antalet officerare och underofficerare. Framhållas
må att denna utökning ligger inom ramen för det antal dylika beställningshavare,
som enligt statsmakternas hittills fattade beslut skall finnas vid flygvapnet
vid fullt utbyggd organisation.
Med hänsyn till angelägenheten av att flygsäkerhetstjänsten erhåller en tillfredsställande
organisation vill utskottet vidare förorda, att flygvapnets lokala
trafikledarpersonal erhåller förstärkning i den omfattning departementschefen
föreslagit.
Mot av departementschefen i övrigt framlagda förslag rörande beräkningen
av antalet beställnings- och befattningshavare vid flygvapnet för nästa bud
-
TJtskottet.
84
Statsutskottets utlåtande nr 187.
getår ävensom de i avlöningsstaten ingående anslagsposterna har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
I fråga om det i motionerna I: 237 och II: 353 gjorda yrkandet om höjning
av den kontanta ersättningen till musikelever samt beträffande motionerna
I: 243 och II: 361 om förbättrade avlöningsförmåner m. m. för personalvårdsassistenterna
inom försvaret har utskottet yttrat sig vid behandlingen a\
arméns motsvarande anslag. Utskottet får vidare hänvisa till vad utskottet
ovan anfört i vissa frågor, som beröra flera försvarsgrenar.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetaret 1947/48 vidtaga
de ändringar i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän
och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid
flygvapnet som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 28 februari 1947 angivits;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i samma statsrådsprotokoll anförts fastställa
stat för flygvapnets manskap;
c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... kronor 21 200 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis.............. » 1400 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ...... » 160 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................ * 17 700 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » % 140 000
Summa kronor 42 600 000
Särskilda upprordsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 800 000
Nettoutgift kronor 41 800 000;
d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 41800 000
kronor.
16:o) Flygvapnet: Ekiperingsersättningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 103) föreslagit riksdagen att, i avbidan
Statsutskottets utlåtande nr 187. 85
på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 525 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit
riksdagen (punkt 15, s. 205 och 206) att till nämnda ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 kronor.
Anslaget, som för innevarande budgetår är uppfört med 525 000 kronor,
har för nästa budgetår beräknats efter i huvudsak oförändrade grunder.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 kronor.
17:o) Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 104) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 625 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit
riksdagen (punkt 16, s. 206) att till nämnda ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 660 000 kronor.
Motsvarande anslag är för innevarande budgetår under benämningen Flygvapnet:
Avlöningar till civil handräckningspersonal uppfört med 825 000
kronor.
Angående anslagets ändrade benämning hänvisas till vad härom anförts
under arméns motsvarande anslag. *
Från flygvapnets anslag till civil handräckningspersonal bestridas under
innevarande budgetår lönekostnader för handräckningspersonal i renhållningstjänst
och personal i eldningstjänst. I statsverkspropositionen (bil. 6, punkt
110) ha medel beräknats för handräckningspersonal i renhållningstjänst under
flygvapnets bränsleanslag, varför några medel för ändamålet icke här upptagits.
För vård och skötsel av värmeanläggningarna vid flygvapnet ha för innevarande
budgetår beräknats 107 helårsanställda och 51 säsonganställda arbetare.
Någon ändring i beräkningsgrunden förutsättes icke. Övergången till
oljeeldning har emellertid ansetts möjliggöra en minskning av personalbehovet
med 3 helårsanställda och 11 säsonganställda arbetare, således till 104
respektive 40.
Lönekostnaderna för här avsedd personal ha uppskattats till 660 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda anslagsberäkningen,
får hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
660 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
86
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Utskottet.
18:o) Försvarets forskningsanstalt: Anordnande av provisoriska lokaler.
Kungl. Maj:t har i förenämnda proposition nr 130 (punkt 17, s. 206—210)
föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 770 000 kronor.
Med hänsyn till rådande knapphet på arbetskraft och material har frågan
om nybyggnad för försvarets forskningsanstalt icke ansetts böra för närvarande
underställas riksdagens prövning. Frågan har därjämte prövats lämpligen
böra komma under bedömande vid pågående översyn av försvarsorganisationen.
Yissa provisoriska åtgärder måste emellertid vidtagas för att anstalten
skall kunna fullgöra de synnerligen angelägna arbetsuppgifter som
ankomma på densamma. Kostnaderna för oundgängligen erforderliga byggnads-
m. fl. arbeten ha beräknats till 687 500 kronor. Härtill komma kostnader
till ett belopp av 80 000 kronor, vilka arméns fortifikationsförvaltning
förskotterat för iordningställande av lokaler för anstaltens räkning i Svea
artilleriregementes kasernetablissement i Stockholm. Det sammanlagda
medelsbehovet uppgår således till i runt tal 770 000 kronor. Ehuru kostnaderna
äro höga, särskilt i betraktande av att åtgärderna äro av provisorisk
natur, har det synts departementschefen oundvikligt, att anslag nu anvisas
för ändamålet med det äskade beloppet. Departementschefen har dock förutsatt
att, innan medlen ställas till förfogande, en närmare undersökning företages
rörande möjligheterna att nedbringa kostnaderna.
Då behovet av ifrågavarande lokaler får anses styrkt, synas desamma böra
komma till utförande. Utskottet har icke något att erinra mot den för ändamålet
äskade medelsanvisningen men anser i anslutning till vad departementschefen
anfört angeläget, att, innan medlen ställas till förfogande, närmare
undersökning företages rörande möjligheterna att nedbringa kostnaderna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Anordnande
av provisoriska lokaler för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 770 000 kronor.
19:o) Militärapoteket: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t
under fjärde huvudtiteln (punkt 152) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1974/48 beräkna ett förslagsanslag av 310 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 130 (punkt 18,
s. 210—213) föreslagit riksdagen att
''dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen förordad
ändring i personalförteckningen för militärapoteket,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för militärapoteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 323 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 187. 87
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 220 000
kronor.
Å militärapotekets personalförteckning finnas under rubriken Tjänstemän
å ordinarie stat uppförda — förutom 1 befattning såsom chef för militärapoteket
i C 6 — 8 befattningar för apotekare, varav 2 med arvoden i A 24 och
6 med arvoden i A 20, samt 2 befattningar för farmacie kandidater med
arvoden i A 15. Arvodena utgå med belopp motsvarande avlöningen enligt
angivna lönegrader, varvid dock avdrag skall göras med belopp motsvarande
tjänste- och familjepensionsavdragen för vederbörlig lönegrad, minskat med
belopp motsvarande vad befattningshavaren visar sig ha utgivit i personliga
pensionsutgifter till apotekarpensioneringsfonderna. Beträffande befattningarna
i 20 lönegraden ha särskilda bestämmelser meddelats i syfte att tillförsäkra
befattningshavarna samma avlöningsförmåner som skulle ha utgått
vid tjänstgöring såsom farmaceut å enskilt apotek.
Vid anmälan av frågan om militärapotekets avlöningsanslag i statsverkspropositionen
anförde departementschefen, att vid den allmänna lönereglering,
som trädde i kraft från och med den 1 juli 1947, övergång för statstjänstemännens
del komme att ske till s. k. nettolönesystem, vilket innebure,
att intet särskilt bidrag till kostnaderna för pensioneringen, i form av avgift
eller avdrag å lönen, erlades av löntagarna. Utan särskilda bestämmelser
kunde detta system icke göras tillämpligt å befattningshavare, som vore
undandragna från de statliga pensionsreglementenas tillämpning, såsom fallet
vore med angivna befattningshavare vid militärapoteket. Med erinran om
vad chefen för finansdepartementet vid anmälan av propositionen angående
den allmänna löneregleringen anfört i ämnet anförde departementschefen
vidare, att inom försvarets civilförvaltning igångsatts utredning i fråga om
anställningsvillkor och avlöningsförmåner för ifrågavarande personal.
Slutligt förslag i ämnet kan icke av civilförvaltningen avgivas förrän 1945
års lönekommitté framlagt förslag om anställningsform in. m. för arvodes:
personal.
Departementschefen har framhållit, att den personal, varom här är fråga,
avses icke skola erhålla vare sig ordinarie eller extra ordinarie anställning
i statens tjänst. Enligt vedertagna principer har det vid sådant förhållande
synts få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om personalens anställningsvillkor.
Beträffande nyssberörda arvodesanställda personal har departementschefen
härvid räknat med en uppräkning av lönerna enligt i huvudsak de
grunder, som tillämpats för övriga befattningshavare i statens tjänst. Det
har synts sannolikt, att vissa specialbestämmelser liksom nu bli erforderliga
i syfte att tillförsäkra personalen samma avlöningsförmåner som vid tjänstgöring
å privata apotek. Anledning saknas enligt departementschefen att
bibehålla ifrågavarande befattningar å militärapotekets personalförteckning,
varför denna från och med nästa budgetår föreslagits skola upptaga allenast
chefsbefattningen. Avlöningskostnaderna för nyssberörda arvodespersonal bestridas
enligt militärapotekets avlöningsstat från en särskild anslagspost.
opaginerad Kontrollera mot PDF
88
Statsutskottets utlåtande nr 187.
Utskottet.
Kostnaderna ha emellertid från och med nästa budgetår ansetts böra, med
tillämpning av eljest gällande principer, ntgå från anslagsposten Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal.
Yiss förstärkning av den lägre personalen har ansetts vara behövlig för
mötande av ökade arbetsuppgifter i samband med utvidgning av apotekets
verksamhet. Sistnämnda anslagspost har av denna anledning föreslagits
höjd med 6 000 kronor.
Anslagshöjningen utgör 103 000 kronor, varav 97 000 kronor belöpa på löne-,
regleringen.
Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har icke givit utskottet
anledning till särskilt uttalande, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för militärapoteket, som i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 28 februari 1947 angivits;
b) fastställa följande avlöningsstat för militärapoteket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis kronor 18 700
2. Arvode till pensionerad personal i arvodes
-
befattning, förslagsvis............................ » 9100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. » 282 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................... » 18 200
Summa kronor 328 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ........................ » 5 000
Nettoutgift kronor 323 000;
c) till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 323 000 kronor.
20:o) Omskolning av i militärtjänst skadade. I propositionen nr 1 bär Kungl.
Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 183) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 130 (punkt 19,
s. 213 och 214) föreslagit riksdagen att till nämnda ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 600 000
kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 187.
89
Departementschefen har erinrat, att han vid anmälan av motsvarande anslagsfråga
för innevarande budgetår (propositionen 1946: 250, s. 75) uttalat,
att den under år 1945 påbörjade verksamheten för att förhjälpa under militärtjänstgöring
skadade till utkomst genom eget arbete — arbetsvärd — visat,
sig fylla ett stort behov. De ytterligare erfarenheter, som sedermera vunnits,
ha, framhåller departementschefen nu, än mer bestyrkt angelägenheten, såväl
ur samhällets synpunkt som med hänsyn till de skadades intressen, av dylik
arbetsvärd. Det har därför synts erforderligt, att verksamheten fortgår även
under nästa budgetår efter i huvudsak oförändrade riktlinjer.
Enligt de för omskolningsverksamheten gällande bestämmelserna må utbildning
av längre varaktighet än ett år icke ifrågakomma utan Kungl. Maj:ts
medgivande i varje särskilt fall. Det har synts departementschefen böra övervägas,
huruvida icke även dessa frågor böra avgöras av arbetsmarknadskommissionen.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Omskolning av i militärtjänst skadade
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 500 000
kronor.
Stockholm den 17 juni 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Gränebo, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Boman, Gustaf Iwar
Anderson, Rosenberg, Gustav Emil Andersson, Lundgren och fröken Osvald;
samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Bergström, Falla, Mårtensson,
Lindholm, Åkerström, Holmström, Onsjö, Thapper, Persson i Vinberg,
Persson i Svensköp och Johansson i Mysinge.
Reservationer:
vid punkten 2:o) (Ändrad organisation av infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst
i fred) av herrar Lundgren och Holmström, vilka ansett, att
utskottet bort avstyrka fortsatta utredningar angående bibehållande av stabschefsbefattning
vid infanteriregemente och att alltså det stycke i utskottets
utlåtande å s. 15 och 16, som börjar med orden »Enligt organisationsnämndens»
och slutar med orden »denna fråga», bort hava följande lydelse:
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
90
Statsutskottets utlåtande nr 187.
»Organisationsnämnden föreslår, att- befattningen såsom regementsstabschef
indrages. Samtliga militära myndigheter, vilka yttrat sig i ärendet, bland
dessa samtliga infanteriregementschefer, hava avstyrkt organisationsnämndens
förslag. I Kungl. Maj:ts förenämnda beslut rörande ny regementsorganisation
har frågan, huruvida regementsstabschef skall ingå i organisationen, ställts på
framtiden. Enligt departementschefens mening bör nämligen vid ett antal regementen
försöksvis ytterligare prövas, vilka arbetsuppgifter som kunna ankomma
på regementsstabschefen. Med hänsyn till att frågan om den lämpliga
organisationen av regementsstaben praktiskt prövats vid Älvsborgs regemente
och samtliga militära myndigheter efter omsorgsfull prövning funnit, att regementsstabschef
bör bibehållas, anser utskottet att ytterligare utredning av
denna fråga icke erfordras. För utskottets ståndpunkt i denna fråga talar
ytterligare, att vidare försök med ny personalorganisation vid flera infanteriregementen
skulle förrycka verksamheten vid berörda regementen.»
vid punkten 8:o) (Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.)
1) av herrar Oscar Olsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Eriksson i
Stockholm, Bergström, Mårtensson, Lindholm, Åkerström, Thapper och Persson
i Vinberg, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
beträffande antalet hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare
samt att alltså
dels det stycke av utskottets utlåtande å s. 62 och 63, som börjar med orden
»Departementschefen har» och slutar med orden »arméns avlöningsanslag»,
bort hava följande lydelse:
»Enligt beslut av 1946 års riksdag skulle i besparings- och rationaliseringssyfte
den lantmilitära indelningen i försvarsområden omorganiseras genom
sammanslagning av och ändrad gränsdragning mellan områdena. Departementschefen
har nu med utgångspunkt i en minskning av fyra försvarsområdesstaber
ansett, att den personalminskning som förutsattes kunna ske i samband härmed
i sin helhet genomföres under nästa budgetår. Sålunda föreslås bland annat
att antalet arvodesbefattningar skall minskas med en hemvärnsofficer och en
hemvärnsunderofficer i vart och ett av de fyra indragna försvarsområdena. I
motionerna I: 238 och II: 352 har emellertid yrkats att antalet hemvärnsofficerare
och hemvärnsunderofficerare skulle bibehållas oförändrat under nästa
budgetår. Utskottet kan icke finna tillräckligt bärande skäl föreligga att härvidlag
undantaga här avsedd hemvärnspersonal utan anser att de besparingsmöjligheter,
som stå att vinna genom omorganisationen, nu böra tillvaratagas.
Visserligen har 1945 års hemvärnskommitté föreslagit en ökning av antalet
hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare, men i likhet med departementschefen
synes utskottet frågan härom böra bedömas i samband med beslut
rörande den framtida försvarsområdesorganisationen. Av samma skäl kan utskottet
ej heller tillstyrka det i samma motioner gjorda yrkandet om inrättande
i det nytillkomna Sundsvalls försvarsområde av en hemvärnsofficer och en
hemvärnsunderofficer. Av det anförda följer att utskottet avstyrker ifrågavarande
båda motioner.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 187. 91
dels ock utskottets hemställan i nedan angivna hänseenden bort hava följande
lydelse:
»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 237 och II: 353, I: 238 och II: 352,
I: 243 och II: 361, II: 268 och II: 364
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1947/48 vidtaga
de ändringar i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän
och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid
armén, som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
28 februari 1947 angivits;»
2) av herr Åkerström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1947:464 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av hushållningssällskapen m. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 11 i texten
- Rskr. 1947:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1947148 under fjärde huvudtiteln jämte i ä s. 1 i texten