Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1947 48 under fjärde huvudtiteln jämte i ämnet väckta motioner.

1947-06-17 · 91 sidor, varav 77 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 77 av 91 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:187, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1947 48 under fjärde huvudtiteln jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

1

Nr 187.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa avlönings- m. fl. anslag för budgetåret

1947 48 under fjärde huvudtiteln jämte i ämnet

väckta motioner.

(l:a avd.)

l:o) Motion i fråga om omfattningen av personalstaterna under fjärde huvudtiteln

för budgetåret 1947/48. I en inom andra kammaren av herr Gustafsson

i Lekåsa m. fl. väckt motion (II: 365) har hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition nr 130 måtte beakta de synpunkter, som

i motionen anförts.

Motionärerna hava i huvudsak anfört följande.

Kungl. Maj :ts förslag om vissa ändringar i organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid en del regementen samt av förrådstjänsten vid försvarsområdena

ävensom i fråga om manskapsorganisationen ha icke givit motionärerna

anledning till erinran. Yad beträffar avlöningsanslagen ha motionärerna

uppmärksammat, att Kungl. Maj :t föreslagit vissa lönegradsuppflyttningar och

inrättande av nya befattningar. Förutom att bifall till förslagen härom skulle

leda till en ökning av försvarets lönekostnader, försvåras en smidig anpassning

av försvarets personalorganisation till den nya försvarsorganisationen. Härtill

kommer att det torde vara att antaga, att 1945 års försvarskommitté ämnar

föreslå vissa begränsningar av nu gällande försvarsorganisation med åtföljande

indragning av vissa tjänster. Starka skäl ha därför synts motionärerna tala

för att riksdagen i avvaktan på de förslag försvarskommittén kan komma att

framlägga icke bifaller Kungl. Maj:ts framställningar i fråga om inrättande av

nya tjänster och lönegradsuppflyttningar.

Utskottet vill erinra, att föregående års riksdag vid behandlingen av vissa

frågor beträffande omfattningen av försvarsgrenarnas personalstater (riksdagens

skrivelse nr 365, punkt 1) uttalade angelägenheten av att förslag om

inrättande vid försvars väsendet av nya tjänster bedömdes med stor återhållsamhet.

Denna försiktighet påkallades ej endast av det statsfinansiella läget

utan vore även motiverad av att översyn påginge rörande försvarsorganisationen

i stort. Det vore nämligen av vikt, framhöll riksdagen vidare, att åtgärder

icke vidtoges, som kunde föregripa ett slutligt ställningstagande till de olika

förslag, vari de pågående utredningsarbetena kunde komma att resultera.

Utskottet vill framhålla, att detta uttalande, som till sitt innehåll ansluter

sig till de i motionen anförda synpunkterna, givetvis alltjämt är vägledande

för utskottet vid dess bedömande av förslag om inrättande av nya tjänster och

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 187—189.

TJtskottet.

1356 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 187.

ändringar i löneställning. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning

av motionen torde därför icke vara påkallad.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 365 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

2:o) Ändrad organisation av infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst

i fred. I propositionen nr 130 bär Kungl. Maj:t (punkt 1, s. 2—33 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 februari

1947) föreslagit riksdagen godkänna av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll

angivna grunder för den utformning av personalstaterna, som

föranledes av rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid truppförband

m. m. i fred.

Det av statens organisationsnämnd framlagda förslaget till ändrad organisation

av infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst innebär i fråga om

personalorganisationen, för ett regemente räknat, följande ändringar.

1. Från stabs- och förvaltningstjänst frigöras av militär personal på aktiv

stat 1 major, 3 kompaniofficerare, 12 fanjunkare, varav en på trängens stat,

och 3 sergeanter. Av stammanskap redovisas en minskning med 4 furirer.

2. Antalet förvaltare ökas med 4. För överfurirer upptagas oförändrat 18

beställningar, varav en på trängens stat.

3. Av arvodesbefattningar för pensionerad personal upptager förslaget

oförändrat antal, 2, officerare, under det att antalet befattningar för underofficerare

minskas med 5.

4. I fråga om ordinarie civilmilitär personal företer den nya personalorganisationen

inga andra avvikelser från den nuvarande än att antalet förrådsvaktmästare

ökas från 3 till 4, vilket skulle innebära, att en extra ordinarie

dylik befattning överföres till ordinarie.

5. Av extra ordinarie personal upptar den angivna personalorganisationen

1 ny befattning för kansliskrivare i MEo 11, 1 ny befattning för förste kontorist

i MEo 9, 4 nya befattningar för kanslibiträden samt kontors- och skrivbiträden

ävensom köks-, sjukvårds-, förråds- och eldarpersonal till i huvudsak

samma antal extra ordinarie och extra befattningar, som beräknats för

innevarande budgetår.

6. Antalet för stabs- och förvaltningstjänst ianspråktagna värnpliktiga kan

minskas med 30, vilka emellertid med nuvarande brist på värnpliktiga hade

måst ersättas med kollektivavtalsanställda arbetare.

Den överensstämmelse beträffande antalet extra ordinarie befattningar som

i stort sett föreligger mellan den nya och den nu gällande personalorganisar

tionen beror på att personalstaterna för innevarande budgetår i dessa hänseenden

beräknats på grundval av organisationsnämndens förslag. Även antalet

kollektivavtalsanställd personal överensstämmer av samma skäl med det

för budgetåret 1946/47 för normalorganisation beräknade.

Med tillämpning inom hela infanteriet av den personalorganisation, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187. 3

här angivits för rationaliserat typregemente, skulle personalförändringarna i

förhållande till nuläget totalt utgöra

minskning med 19 majorer, 57 kompaniofficerare, 228 fanjunkare, 57 sergeanter,

76 furirer, 95 befattningar för pensionerade underofficerare och 570

kollektivavtalsanställda arbetare samt

ökning med 76 förvaltare och följande antal extra ordinarie befattningar,

nämligen 19 i 11, 19 i 9 och 76 i 7 lönegraderna.

Till personalökning bör även räknas den ökning av antalet överfurirer i inre

tjänst som skulle bli följden av ett genomförande av förslaget. Å andra sidan

kan till personalbegränsningar hänföras, att sedermera framställda krav på

förstärkning av den hittillsvarande organisationen icke behöva annat än övergångsvis

tillgodoses. Genom den nya organisationen vinnas väsentliga besparingar

i de årliga kostnaderna för stabs- och förvaltningstjänsten vid truppförbanden.

Den av organisationsnämnden redovisade minskningen med 1 major uppkommer

därigenom, att varken regementsstabschef eller regementskvartermästare,

vilka båda befattningar i 1942 års försvarsbeslut förutsattes skola

vara deltidstjänster, erfordras i normalorganisationen.

Enligt organisationsnämndens förslag skulle överfurirer tagas i anspråk

såsom kompaniadjutanter.

Såsom av det föregående framgår komma genom omorganisationen att frigöras

beställningar jämväl inom kompaniofficersgraderna, inom underofficersgraderna

i övrigt och inom furirsgraden.

I 1942 års försvarsbeslut beräknades behovet av befattningar för kompaniofficerare

i stabs- och förvaltningstjänst till 5 heltidstjänster och 4 deltidstjänster

eller sålunda 7 befattningar, varav 1 löjtnant. Av dessa befattningar

ingå i den nya organisationen tygofficeren, regementsintendenten och en

officer på truppavdelningen (motsvaras av chefen för personalavdelningen i

organisationen med utbildnings- och personalavdelning). För den nya organisationen

erfordras vidare en regementsadjutant (kapten eller löjtnant). För

utbildningsärenden beräknas därjämte en kompaniofficer (kapten eller löjtnant)

komma att tagas i anspråk vid sidan av annan tjänst. Tillhopa erfordras

sålunda i den nya organisationen 4 heltidstjänster och 1 deltidstjänst. Personalorganisationen

har alltså minskats med minst 2 befattningar, vilka kunna

hänföras till biträdet åt regementsintendenten (löjtnant) och en officer å

mobiliseringsavdelningen. Chefen för yrkeskompaniet, i hittillsvarande organisation

kapten på aktiv stat, föratsättes skola ersättas med pensionerad officer

i arvodesbefattning, chef för kasernkompaniet. Antalet kompaniofficerare

på aktiv stat skulle härigenom minskas med 3.

Yad beträffar underofficerare upptog 1942 års försvarsbeslut — bortsett

från kompaniadjutanterna — på regementets stat 2 befattningar för fanjunkare

nämligen för tygförrådsförvaltare och förrådsunderofficer. För den förra

befattningen förutsättes i den nya organisationen skola inrättas en förvaltarbeställning.

Förrådsunderofficeren motsvaras där av en expeditionsunderofficer

på intendenturavdelningen (sergeant). En befattning såsom biträ
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 187.

dande expeditionsunderofficer på regementsexpeditionen och en såsom detaljchef

på mobiliseringsavdelningen tillkomma. Antalet fanjunkare på regementets

stat blir -— med bortseende från kompaniadjutanterna ■—- sålunda

oförändrat. En på trängens stat uppförd sjukvårdsunderofficer, fanjunkare,

föreslås skola icke längre handha sjukvårdsmaterielförrådet och det expeditionsarbete

som hittills ålegat honom utan ersättas av en överfurir såsom

uppbördsman och föreståndare för sjukhusets expedition.

I försvarsbeslutet beräknades 4 sergeanter på aktiv stat för stabs- och förvaltningstjänst,

nämligen 3 stabsunderofficerare på bataljonsstaberna och en

biträdande sjukvårdsunderofficer. Samtliga dessa befattningar utgå ur organisationen,

varvid stabsunderofficerarna ersättas av en pensionerad underofficer

i arvodesbefattning för en gemensam bataljonsstab. I stället tillkommer

en befattning för sergeant såsom expeditionsunderofficer på intendenturavdelningen.

En minskning med 3 sergeantbeställningar uppkommer således.

Den nya organisationen upptager arbetsuppgifter för 4 furirer, varav 3 för

vapenverkstaden och 1 i stalltjänst. Organisationskommittén har redovisat 6

furirsbefattningar på regementets stat för stabs- och förvaltningstjänst i den

hittillsvarande organisationen. På trängens stat upptaget sjukvårdsunderbefäl,

av kommittén angivet till 2 furirer, blir med den nya organisationen helt

befriat från sjukhustjänst.

Organisationsförslaget räknar liksom hittills med 4 förrådsvaktmästare,

varav 2 för tyg- och 2 för intendenturavdelningen, samtliga ordinarie. Organisationsnämnden

föreslår, att vissa högre befattningar för extra ordinarie personal

inrättas, nämligen 1 för kansliskrivare i MEo 11, 1 för förste kontorist i

MEo 9 och 4 för kanslibiträde i MEo 7. Härjämte föreslås utökning med 4

kontors- och skrivbiträden, varav 1 telefonvakt, och 2 förrådsmän samt minskning

med 1 förrådsvaktmästare i MEo 7, vilken befattning föreslås skola överföras

till ordinarie.

För ett infanteriregemente finnas å intendenturkårens stat upptagna 2 beställningar

för förvaltare i UO 3, nämligen för intendenturförrådsförvaltaren

och för regementskassören. Organisationsnämnden har föreslagit, att följande

fyra nya beställningar för förvaltare inrättas, nämligen för tygförrådsförvaltare,

för personalregistrator vid personal-(trupp-) avdelningen, för expeditionsföreståndare

vid regementsexpeditionen samt för kasernförvaltare, chef

för kasernvårdsavdelningen. Benämningen regementslrassör har vidare föreslagits

skola utbytas mot kassachef.

Departementschefen har framhållit, att med fastställandet av ändrad organisation

av stabs- och förvaltningstjänsten vid infanteriregementenas fredsstaber

ett viktigt led i rationaliseringsarbetet inom försvaret i stort sett

avslutats. Det är, framhåller departementschefen, ett förtjänstfullt arbete,

som härvid utförts av statens organisationsnämnd och i första hand

dess speciella organ, försvarets centrala organisationskommitté, samt av

de militära myndigheter och den personal inom försvaret, som svarat för

försöksverksamheten och medverkat till ett gott arbetsresultat. Av stor betydelse

har varit det arbete som på sin tid utförts av militära expeditions
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187. 5

tjänstkommitten, vars förslag till organisation av en fredsregementsstab legat

till grund för organisationskommitténs utredning.

För infanteriets del återstår nu att vid de övriga förbanden genomföra

den organisation, som utformats vid försöksregementet, Älvsborgs regemente.

Det har synts departementschefen sannolikt, att även vid specialtruppförbanden

inom armén samma.organisation bör kunna i huvudsak tillämpas. Organisationsnämnden

har närmast gjort trängförbanden till föremål för de fortsatta

undersökningarna såvitt rör armén. Enligt en nyligen avgiven rapport över

organisationsundersökningar vid Göta trängkår har nämnden kommit till det

resultatet, att normalorganisationen kan i allt .väsentligt tillämpas även där.

För lösandet av motsvarande spörsmål inom marinen och flygvapnet ha erfarenheterna

från de vid Älvsborgs regemente verkställda undersökningarna ansetts

kunna vara till god ledning.

Det är naturligt, framhåller departementschefen, att en omorganisation som

den förevarande, vilken innefattar så förhållandevis genomgripande ändringar

på åtskilliga punkter inom det berörda verksamhetsområdet, mött kritik från

många håll. Denna kritik har riktats såväl mot organisationens utformning i

vissa delar som särskilt mot beräkningarna av personalbehovet. De invändningar

som framställts ha emellertid synts departementschefen icke få undanskymma

det faktum, att förslagets huvudlinjer liksom ock i stort sett organisationens

detaljutformning vunnit de ansvariga myndigheternas gillande. Detta

är enligt departementschefen heller icke oväntat i betraktande därav att få

organisationsförslag torde ha föregåtts av ett lika grundligt förberedelsearbete

i förening med praktiska prov under lång tid, vilka ägt rum under förhållanden

som i väsentliga avseenden varit mera påfrestande än de i fredstid normalt

föreliggande. Den av Kungl. Maj:t fastställda organisationen, vilken såsom

bilaga 1 fogats till statsrådsprotokollet, ansluter sig också så gott som helt

till förslaget.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för den nya organisationen avser

huvudsakligen personalfrågorna. Vissa av dessa frågor — närmast antalet

ordinarie tjänster, löneställningen för vissa ordinarie befattningshavare

samt personalorganisationens omfattning i stort —- äro, framhåller departementschefen,

av den natur att riksdagens medverkan erfordras, innan slutliga

bestämmelser i ämnet kunna meddelas. Departementschefen har förutsatt, att

det även i fortsättningen skall ankomma på Kungl. Maj:t att inom ramen för av

riksdagen anvisade medel reglera personalorganisationen vid truppförbanden

såvitt avser lägre icke-ordinarie personal. I den mån dylika frågor i det följande

behandlas har detta skett i syfte att erhålla en grund för anslagsberäkningarna.

De företagna organisationsundersökningarna ha skett i syfte att utröna

icke blott den lämpligaste organisationsformen utan även huru många befattningshavare

som erfordras för arbetsuppgifternas utförande. Den organisation

som enligt det föregående fastställts innebär, att ett ej obetydligt antal

beställningar kunna frigöras från stabs- och förvaltningstjänst. Principiellt

borde de beställningar, som enligt 1942 års försvarsbeslut ha tillkommit

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 187.

eller avsetts för arbetsuppgifter inom stabs- och förvaltningstjänsten men

bortfalla i och med den nya organisationens genomförande, indragas. Så bör

enligt departementschefen dock icke ske, om beställningarna kunna komma att

erfordras för utbildningsändamål eller för annan tjänst. Sistnämnda fråga har

icke kunnat i detta sammanhang upptagas till bedömande utan måste prövas

i samband med frågan om ändringar i gällande försvarsorganisation med beaktande

av vad därvid bestämmes rörande utbildningstiden för de värnpliktiga

m. m. På grund härav har Kungl. Maj:t uppdragit åt chefen för armén

att företaga utredning rörande det framtida utnyttjandet av personal, som

genom rationaliseringen blir övertalig, samt att till 1945 års försvarskommitté

ingiva denna utredning med förslag i ämnet. I detta sammanhang har departementschefen

därför ansett sig böra endast beröra vissa av de frågor som i

angivna hänseende aktualiserats genom den nya regementsorganisationen.

Yad stabschefen beträffar är, framhåller departementschefen, frågan om

denna befattnings bibehållande i organisationen ännu icke slutligt avgjord.

Försöksvis skall vid visst antal regementen ytterligare prövas vilka arbetsuppgifter,

som kunna''ankomma på en dylik befattning. Sedan närmare erfarenheter

av denna försöksorganisation vunnits, har Kungl. Maj ds synts böra

fastställa slutlig organisation i denna del.

Med hänsyn till att lediga kaptenslöner liksom hittills böra få utnyttjas för

kompaniofficerare av lägre grad, har departementschefen ansett sig vid nuvarande

personalläge icke vilja förorda någon statbegränsning i anledning av att

tre kompaniofficersbeställningar bli övertaliga.

I Kungl. Maj ds beslut rörande ny regementsorganisation har, med hänsyn

till det faktiska personalläget, frågan om kompaniadjutanterna ställts på framtiden.

Endast såtillvida har ställning redan nu tagits, att, med avvikelse från

förslaget, adjutanten vid kasernkompaniet föreskrivits skola vara fanjunkare,

som vid sidan av denna tjänst även skall fullgöra utbildningsuppgifter. Vid

övriga kompanier skola tills vidare fanjunkare tjänstgöra såsom kompaniadjutanter.

Om förhållandena göra det lämpligt, kan vid dessa kompanier -— enligt

sagda beslut — i stället överfurir placeras såsom kompaniadjutant.

I detta sammanhang har departementschefen funnit erforderligt att, med

tanke i första hand på personalrekryteringen, närmare ingå på detta spörsmål.

Organisationsnämnden har funnit, att de expeditionella arbetsuppgifter,

som i den nya organisationen förekomma vid ett kompani, kräva endast en

man och ej ens denne helt. Vidare äro enligt nämndens mening de kvarstående

uppgifterna av sådan art, att arbetet kan och bör utföras av en lägre

befattningshavare än fanjunkare, som för detta måste anses överkvalificerad.

På grund härav förordar organisationsnämnden, att överfurirer skola tas i

anspråk såsom kompaniadjutanter. De militära myndigheterna ha ansett, att

kompaniadjutant bör vara fanjunkare, och i regel även yrkat, att vid hans

sida skall finnas en överfurir. Chefen för armén har närmare angivit fördelningen

av arbetsuppgifterna mellan dessa båda befattningshavare. Fanjunkaren

skulle sålunda, utan att själv ta del i expeditionsgöromålen, svara för

tjänsten vid kompaniexpeditionen och för den inre tjänsten vid kompaniet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

7

samt vara lärare i sådana utbildningsgrenar, för vilka hans utbildning och

erfarenhet gjorde honom lämplig. Underofficersförbundet har bland annat

framhållit, att ett genomförande av förslaget hotade underofficerskårens

existens. Många remissmyndigheter ha betonat det moraliska värdet av att

inom kompaniet ha tillgång till den erfarenhet som fanjunkaren äger och av

att kunna nyttiggöra det inflytande på truppen som denne kan utöva.

Om den föreliggande frågan till en början skärskådas ur organisatorisk

synpunkt — vilket för organisationsnämnden varit det naturliga — kan det,

framhåller departementschefen, konstateras, att utredningen i detta hänseende

givit ett uttömmande och entydigt resultat därigenom, att det utrönts,

att arbetet på en kompaniexpedition efter de rationaliseringar, som av organisationsnämnden

förordats, icke ger sysselsättning åt mer än högst en befattningshavare

i befälsställning. Denna slutsats har verifierats genom praktiska

prov under relativt lång tid och bekräftats även vid de försök som verkställts

vid Hallands regemente. Erfarenheter från många områden ge vid

handen, att svårigheter icke föreligga att dryga ut arbete eller skapa nya arbetsuppgifter

till försvar för en befintlig överorganisation. Utgångspunkten

för organisationsnämnden har varit att undvika en dylik organisation, och

det har synts departementschefen alldeles uppenbart, att detta också måste

vara statsmakternas strävan. Det är att märka, framhåller departementschefen,

att nämndens förslag i denna del har en mycket väsentlig ekonomisk

betydelse; därest vid eu kompaniexpedition sysselsättas både en fanjunkare

och en överfurir, bli de årliga merkostnaderna enligt nuvarande löneläge i

förhållande till nämndens förslag, som förutsätter att endast en överfurir samt

en värnpliktig skall svara för arbetet, icke mindre än omkring 1,3 miljoner

kronor enbart för infanteriet utan att därigenom, av allt att döma, någon

fördel är att vinna ur försvarets synpunkt. En dylik expansiv organisation

lärer enligt departementschefen icke vara möjlig att finansiera inom den ekonomiska

ramen för försvaret. Departementschefen har därför funnit, att vid

den föreliggande frågans bedömande en utgångspunkt måste vara, att endast

en befattningshavare i befälsställning skall svara för arbetet på en kompaniexpedition

och att sådana lösningar böra undvikas, som innebära, att med

olika motiveringar — exempelvis behovet av personal för utbildningsarbete

— ytterligare ett befäl placeras på denna expedition. Om kompaniets utbildningspersonal

behöver förstärkas, bör enligt departementschefen det nytillkommande

befälet ägna sig åt utbildningsarbete, ej åt arbete på kompaniexpeditionen.

Om det sålunda är uppenbart, att endast en befattningshavare i befälsställning

bör svara för arbetet på kompaniexpeditionen, har det synts departementschefen

kunna övervägas, om för denna uppgift bör avses en överfurir,

såsom organisationsnämnden föreslagit, eller en fanjunkare i enlighet

med flertalet militära myndigheters mening. Departementschefen har ansett

att organisationsnämnden haft fog för sin uppfattning, att det expeditionella

arbete som ankommer på kompaniadjutanten icke är svårare än att det mycket

väl skulle kunna utföras av en befattningshavare utan underofficersutbild
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

ning. Å andra sidan förefinnas psykologiska faktorer som av vissa remissmyndigheter

ansetts fälla utslag i den andra riktningen. Sålunda är det enligt

departementschefen obestridligen av största vikt att kompaniadjutanten

har sådana personliga egenskaper och sådan erfarenhet, att han är väl skickad

för den mången gång svåra uppgiften att föra det omedelbara befälet över

kompaniets värnpliktiga och svara för den närmaste kontakten med dessa.

Efter tillkomsten av personalvårdsassistenterna ha många av de uppgifter

av personligt rådgivande natur som tidigare ankommit på kompaniadjutanterna

minskat i omfattning och betydelse, men fortfarande är det av

största vikt, framhåller departementschefen, att kompaniexpeditionen förestås

av en person som har förutsättningar att vinna de värnpliktigas förtroende.

Underofficerarna ha enligt departementschefen härvidlag utan tvivel

gjort en god insats. Det oaktat har departementschefen funnit det icke utan

vidare klart, att underofficersutbildningen som sådan i detta sammanhang är

av utslagsgivande betydelse. Mycket talar för att det här mer är fråga om

personliga egenskaper än om utbildningens beskaffenhet. Departementschefen

håller sålunda icke för otroligt, att även många överfurirer kunna vara

den ifrågavarande uppgiften fullt vuxna. Departementschefen har erinrat, att

överfurirer i likhet med underofficerare rekryteras bland furirer och inneha

fasta, pensionsberättigande beställningar samt att till innehavare utses furirer,

som äro särskilt förtjänta men icke reflektera på eller ha möjlighet att

erhålla underofficersutbildning. Då endast ett begränsat antal underofficersplatser

står till förfogande, är det endast en del av furirerna som årligen

kan antas för sådan utbildning. Ofta nog torde det vara tveksamt, framhåller

departementschefen, om den ene eller den andre skall komma i fråga för

fortsatt utbildning. Det är därför enligt departementschefen icke osannolikt,

att åtskilliga av dem bland det fast anställda manskapet som icke erhålla

underofficersutbildning men konstitueras till överfurirer äro i och för sig

lika lämpade som det fåtal, som uttas till underofficerare, att leda trupp och

sköta de uppgifter som eljest ankomma på en kompaniadjutant. Departementschefen

har från dessa utgångspunkter icke ansett sig kunna utan vidare

acceptera den av flertalet militära myndigheter hävdade uppfattningen att

kompaniadjutantsbefattningarna skola förbehållas underofficerare med förbigående

av annat, i personligt hänseende måhända lika förtjänt och för uppgiften

lämpat befäl. En rimligare lösning har synts departementschefen vara,

att den bör komma i fråga, som i varje särskilt fall finnes vara den lämpligaste,

vare sig vederbörande har underofficersutbildning eller icke ansett

sig böra eller blivit i tillfälle att skaffa sig sådan.

Emellertid är det icke möjligt, fortsätter departementschefen, att vid bedömandet

av den föreliggande frågan bortse från spörsmålet om möjligheterna

att inom ett regemente på lämpliga arbetsuppgifter placera befälspersonal,

som icke längre bör användas i utbildningsarbete. Ett av skälen

•till att vissa myndigheter förordat, att fanjunkare skola i stället för överfurirer

tagas i anspråk för arbetet i kompaniexpeditionerna, synes ha varit

önskemålet att sörja för en lämplig användning av för trupputbildning icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1&7.

9

längre lämpade underofficerare. Motsvarande spörsmål — ehuru först nu

aktualiserat — föreligger även för överfurirernas del. Departementschefen

har erinrat, att överfurirsbeställningar med pensionsrätt efter ingående utredningar

inrättats i syfte att minska behovet av mot kontrakt för ett färre

antal år anställt manskap och att dessa åtgärder framtvingats av svårigheterna

att rekrytera de kontraktsbundna manskapsbeställningarna. Enligt beslut av

1944 års riksdag har sålunda inrättats ett antal överfurirsbeställningar, avsedda

för s. k. inre tjänst, alltså icke för trupputbildning. Av 1944 års manskapsutredning

har framlagts förslag om utbyggande av denna kader med

beställningar för trupputbildare, dock ej till högre antal än att innehavarna

av dessa beställningar kunna i sinom tid -— då de nått en ålder då de icke

längre böra användas för trupputbildning — övergå till inre tjänst. I organisationsnämndens

förslag ha — bortsett från kompaniadjutanterna — på

regementets stat beräknats fem befattningar för överfurirer i inre tjänst.

Detta antal är, framhåller departementschefen, icke tillräckligt som grund

för en utökning av kadern med trupputbildare i enlighet med manskapsutredningens

beräkningar, varför syftet med denna utrednings förslag — att

med hänsyn till rekryteringssvårigheterna begränsa antalet kontraktsanställt

manskap — icke synes kunna tillgodoses i den utsträckning utredningen förutsatt.

Därest överfurirer skulle regelmässigt tagas i anspråk som kompaniadjutanter

i enlighet med organisationsnämndens förslag, skulle däremot lösningen

av placeringsproblemet för överfurirer, som icke längre böra användas

i trupputbildning, väsentligt underlättas. Å andra sidan ökas då svårigheterna

att på lämpliga uppgifter placera äldre underofficerare.

Ifrågavarande placeringsspörsmål, som sålunda blir aktuellt oavsett från

vilken personalkategori kompaniadjutanterna rekryteras, har icke behandlats

av organisationsnämnden och ej heller i tillräcklig grad uppmärksammats i

yttrandena över nämndens förslag. Det är emellertid enligt departementschefens

förmenande av sådan betydelse i detta sammanhang, att det icke är

möjligt att slutligt Fedöma den föreliggande frågan förrän problemet ingående

belysts genom ytterligare överväganden, lämpligen i anknytning till pågående

utredning rörande försvarsorganisationen. Sålunda lärer, framhåller

departementschefen, i samband med frågan om omläggning och rationalisering

av utbildningsarbetet vid truppförbanden — vilken fråga enligt det

föregående icke varit föremål för bedömande i detta sammanhang - •

böra övervägas, huruvida icke vissa speciella utbildningsuppgifter äro av den

natur att de med fördel skulle kunna fullgöras av äldre befattningshavare, med

eller utan underofficersutbildning. Svårigheterna att rekrytera beställningarna

inom försvaret, vilka svårigheter sannolikt icke äro av övergående natur så länge

brist på arbetskraft allmänt föreligger, ha synts i och för sig framtvinga överväganden

av denna art. Härjämte bör, fortsätter departementschefen, ytterligare

undersökas i vilken omfattning det kan vara tillrådligt att inrätta beställningar

som trupputbildare för överfurirer. Ifrågavarande utredningar ha

ansetts böra i första hand utföras genom arméchefens försorg.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 1S7.

Av det sagda framgår, att departementschefen, i brist på uttömmande utredning,

icke funnit sig kunna nu ta slutlig ställning till frågan vilka beställningshavare

som i första hand böra tas i anspråk som kompaniadjutanter.

I avbidan på ytterligare utredning ha tills vidare synts böra tillämpas bestämmelserna

i Kungl. Maj :ts beslut den 24 januari 1947 (prop. s. 21). Av skäl

som departementschefen i det följande anför avser han dock att föreslå en

mindre begränsning av antalet fanjunkare vid infanteriförbanden, varigenom

på längre sikt beredes utrymme för ytterligare överfurirer i inretjänstbefattningar

och då närmast såsom kompaniadjutanter.

De nyss anförda synpunkterna på frågan om sysselsättning för den äldre

underofficers- och överfurirspersonalen leda in på det av överbefälhavaren

och vissa andra remissmyndigheter, delvis från andra utgångspunkter, berörda

spörsmålet om avvägningen mellan civil och militär expeditions- och

förvaltningspersonal. Överbefälhavarens yttrande i denna fråga torde enligt

departementschefen böra ses såsom ett principuttalande, enär organisationsnämndens

förslag, såvitt möjligheter till jämförelser finnas, på några få

undantag när icke innebär någon förskjutning mellan personalkategorierna

i fråga. Till dessa undantag hör en befattning för tillsynsman för skjutbanorna,

som av nämnden föreslagits vara civil förrådsman. Enligt 1944 års beslut

angående långtjänstunderbefäl vid armén avsågs för denna befattning

en överfurir. Departementschefen har icke funnit skäl att nu förorda en ändring

av detta beslut och därför föreslagit, att skjutbanefuriren, överfurir, bibehålies

i organisationen. Då vid försöksregementet redan finnes en civil

befattningshavare för detta ändamål och särskilda skäl kunna anses tala för

att han bibehålies, har departementschefen föreslagit, att vid Älvsborgs regemente

avses en befattning för förrådsman i MEo 5 som tillsynsman för skjutbanorna,

varvid dock ansetts böra föreskrivas, att befattningen vid uppkommande

vakans skall indragas och ersättas med en beställning för överfurir.

Den av organisationsnämnden förordade avvägningen i övrigt mellan militär

och civil personal har departementschefen funnit vara väl motiverad.

Den av organisationsnämnden föreslagna personalorganisationen i övrigt

har av flera remissinstanser ansetts vara alltför snäv, och yrkanden ha framställts

om utökning av personalen på åtskilliga punkter. Departementschefen

har för sin del ansett, att förslaget, som grundats på noggranna undersökningar

och prövats i praktiken i en försöksorganisation, bör kunna godtagas

i vad avser personalberäkningarna. Departementschefen har därför funnit sig

icke böra föreslå några personalökningar utöver nämndens förslag.

Vissa särskilda personalfrågor av natur att böra underställas riksdagen upptagas

i det följande till granskning.

Organisationsnämnden har föreslagit inrättande av fyra nya beställningar

för förvaltare, nämligen för föreståndaren för regementsexpeditionen,

personalregistratorn, chefen för kasernvårdsavdelningen samt tygförrådsförvaltaren.

Önskvärdheten av en fullgod rekrytering till dessa viktiga befattningar

har synts departementschefen motivera, att för arbetsuppgifterna av
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 187.

ses förvaltare, varför departementschefen tillstyrkt förslaget härom. Lönenämnderna

ha förordat åtskillnad i löneställning mellan förrådsförvaltarna

och kassachefen, å ena, samt de övriga förvaltarna, å andra sidan. Även från

andra håll ha framförts önskemål om förbättrade löneförmåner för namnda

tre förvaltare. I avvaktan på närmare erfarenheter av den nya organisationen

har departementschefen ansett sig icke beredd att nu upptaga denna lönefråga

till prövning. Av de nya förvaltarna bör enligt departementschefens

mening tygförrådsförvaltaren, liksom motsvarande för försvarsområdena av

sedda beställningar, uppföras på fälttygkårens stat. Liksom i 1942 års försvarsbeslut

förutsatts beträffande de på intendenturkårens stat uppförda regementskassörsbeställningarna

ha de här avsedda tygförrådsförvaltarbeställningarna

synts böra rekryteras ur förbandens underofficerskårer.

Departementschefen har i det föregående ansett sig i avvaktan på försvarskommitténs

förslag icke böra föreslå någon begränsning av antalet beställningar

för aktiv militär personal i anledning av att befattningshavare fiigöras

från stabs- och förvaltningstjänst. Å andra sidan har departementschefen

ansett det icke vara lämpligt, att personalstaterna i detta sammanhang

utökas utöver deras nuvarande numerär. I och med inrättandet av fyra

förvaltarbeställningar har därför underofficerskåren föreslagits minskad med

motsvarande antal beställningar. Denna minskning har ansetts lämpligen

böra lika fördelas på fanjunkar- och sergeantgraderna. Som övergångsanordning

har synts böra föreskrivas, att vid närmast inträffande sadan ledighet

å två fanjunkarbeställningar, som uppkommit i samband med innehavarnas befordran

till någon av de nyinrättade förvaltarbeställningarna, fanjunkarbeställningarna

icke må återbesättas. Departementschefen har i detta sammanhang

erinrat, att genom den ändring av den lantmilitära indelningen i försvarsområden,

som av Kungl. Maj:t beslutats med stöd av riksdagens bemyndigande

(jfr propositionen 1946:120, riksdagens skrivelse 1946:365), fyra beställningar

för förvaltare (tygförrådsförvaltare) bli övertaliga vid försvarsområdena.

Beslut att dessa fyra beställningar skola placeras vid infanteriet barden

21 februari 1947 meddelats av Kungl. Maj:t.

Även sergeantgraden borde enligt det nyss anförda minskas med två beställningar.

Såsom av det föregående framgår frigöras därutöver tre sergeantbeställningar

från stabs- och förvaltningstjänst. Med hänsyn till det nuvarande

personalläget och till det trängande behovet av trupputbildare bär

någon vakantsättning av sergeantbeställningar ansetts dock icke nu vara nödvändig

eller lämplig.

Organisationsnämnden har avsett sex beställningar för överfurirer för

inre tjänst, därav en på trängens stat. I det föregående har departementschefen

föreslagit, att ytterligare en dylik beställning inrättas, skjutbanefurir.

Departementschefen förutsätter, att sistnämnde befattningshavare — såsom

av organisationsnämnden förutsatts beträffande av nämnden föreslagen civil

förrådsman — själv skall deltaga i förekommande arbeten. Jämväl beställningen

för expeditionsföreståndare vid sjukhuset har synts lämpligen böra

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 187.

uppföras på truppförbandets stat och icke, såsom föreslagits, på trängens

stat. Då organisationsförslaget med avseende å överfurirsbeställningarna tillstyrkes

i övrigt, har departementschefen alltså upptagit sju inretjänstbefattningar

för överfurirer på staten för typregementet.

Yad beträffar pensionerad personal i arvodesbefattningar

skulle enligt organisationsnämndens förslag den nu upptagna befattningen

som biträdande mobiliseringsofficer bibehållas. Expeditionsofficeren vid inskrivningsexpeditionen

har av nämnden ansetts icke erforderlig i den nya

organisationen, enär det arbete som regelmässigt utföres vid expeditionen

utan olägenhet kunde utföras av inskrivningschefen och å expeditionen placerad

expeditionsunderofficer, som i fortsättningen kunde förestå expeditionen

i inskrivningschefens frånvaro.

Som chef för kasemkompaniet (nuvarande yrkeskompaniet) har nämnden

föreslagit en pensionerad officer i arvodesbefattning i stället för såsom hittills

kapten på aktiv stat.

Av de nuvarande befattningarna för pensionerade underofficerare har

nämnden ansett, att biträdet (expeditionsunderofficeren) i inskrivningsexpeditionen

bör bibehållas. Nämndens förslag upptager ytterligare 2 befattningar

för expeditionsunderofficerare — å personalavdelningen och å tygavdelningens

expedition — samt 1 stabsunderofficer å den gemensamma betaljonsexpeditionen.

Ur organisationen skulle utgå biträdet åt mobiliseringsofficer,

en tygunderofficer, kasernunderofficeren, köksföreståndaren och biträdet

åt regementsintendenten. Sistnämnda befattning har ansetts böra bibehållas

tills vidare, intill dess arbetsuppgifterna för regementets skomakerioch

skrädderiverkstäder samt tvättinrättning övertagits av central tvätt- och

reparationsanstalt. Antalet underofficerare i arvodesbefattning skulle alltså

minskas tills vidare med 4 befattningar. Det har enligt nämnden blivit möjligt

indraga befattningen som köksföreståndare därigenom att till andra tjänsteställen

(kassaavdelningen, förrådsbokföringskontoret, intendenturavdelrungens

expedition in. m.) överflyttats de arbetsuppgifter, som tidigare åvilade

denne befattningshavare.

Departementschefen har i fråga om pensionerad personal i arvodesbefattningar

förordat, att dylika befattningar upptagas i den omfattning och med

de arbetsuppgifter, som organisationsnämnden föreslagit, överbefälhavaren

och arméchefen ha föreslagit, att jämväl befattningen såsom föreståndare

för förrådsbokföringskontoret, i förslaget upptagen såsom civil befattning i

MEo 11, skall bestridas av pensionerad underofficer. Med hänsyn till att

såsom kvalifikationer för innehavaren av denna befattning angivits, förutom

kunnighet i förrådsbokföring och maskinskrivning, förmåga att leda arbetet

samt en ingående materielkännedom, har det synts departementschefen,

att befattningen väl skulle lämpa sig för en pensionerad underofficer, varför

departementschefen tillstyrkt överbefälhavarens och arméchefens förslag i

denna del. Undantag har dock ansetts jämväl i detta fall kunna, med giltighet

tills vidare, göras för Älvsborgs regemente och med samma konstruktion,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

13

som i det föregående föreslagits beträffande tillsynsmannen för skjutbanorna.

Organisationen skulle således innefatta två officerare och fem -—- övergångsvis

sex — underofficerare i arvodesbefattningar.

C i v i 1 m i 1 i t ä r och civil personal har departementschefen upptagit

till de antal, som organisationsnämnden föreslagit, med de jämkningar, som

föranledas av vad i det föregående föreslagits beträffande skjutbanefurir och

föreståndare för förrådsbokföringskontoret, d. v. s. minskning med en befattning

i MEo 5 och en i MEo 11. Yad beträffar ordinarie personal har departementschefen

tillstyrkt förslaget att överföra en förrådsvaktmästare i MEo 7

till ordinarie anställning. All den civilmilitära och civila personal, varom här

är fråga, tillhör personalkategorier, vilkas ställning i tjänsteförteckningshänseende

varit föremål för prövning av försvarets tjänsteförteckningssakkunniga.

I avvaktan på prövningen av de sakkunnigas förslag har departementschefen

ansett sig icke nu böra — utöver vad som kan följa av beslut om

reglerad befordringsgång för biträdespersonal och ställningstagande till förslaget

angående löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal

m. m. — föreslå annan ändring i organisationsförslaget än att,

i enlighet med lönenämndernas förslag, för föreståndaren för inskrivningsexpeditionens

registreringsdetalj avses ett kanslibiträde i stället för ett

kontorsbiträde.

Personalorganisationen för stabs- och förvaltningstjänst vid ett rationaliserat

infanteriregemente skulle vid bifall till vad departementschefen i det

föregående föreslagit upptaga det antal beställningar och befattningar, med

hittills tillämpade tjänstebenämningar och löneställningar, som framgår av

följande sammanställning.

Den personaluppsättning för stabs- och förvaltningstjänsten vid ett rationaliserat

infanteriregementes stab i fred, som här angivits, är beräknad efter

förhållandena vid Älvsborgs regemente och är närmast avsedd för detta

regemente. Den nya organisationen kommer, såsom nämnts, att successivt

genomföras vid övriga infanteriregementen. Allteftersom rationaliseringen

genomföres har den nya personalorganisationen synts böra fastställas för

vederbörande förband. Det kan enligt departementschefen antagas, att därvid

vissa mindre jämkningar i densamma bli nödvändiga beroende på, bland

annat, skiftande lokalförhållanden. I stort sett har dock samma personaluppsättning

ansetts kunna fastställas för hela infanteriet. Vid beräkningen av

arméns avlöningsanslag för nästa budgetår har den nya personaluppsättningen

ansetts böra läggas till grund, såvitt rör Älvsborgs regemente. För

övriga infanteriregementen föreslås, i anslutning till vad i det föregående

förordats, skola inrättas fyra nya förvaltarbeställningar och en ny ordinarie

befattning för förrådsvaktmästare vid varje regemente. I övrigt ha beräknats

i stort sett oförändrade personalstater för dessa regementen. I vad avser

kassaförvaltningarna förutsättes den nya organisationen kunna genomföras

redan från och med den 1 juli 1947 och i stort sett vid hela armén samt vid

kustartilleriet och flygvapnet. Därest utredningsarbetet fortskrider så att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Personalorganisationen vid rationaliserat infanteriregementes stabs- och förvaltningsorgan m. m. enligt departementschefens förslag.

Militär personal på

aktiv stat

Militär per- sonal i arvo- desbefattn.

Civilmilitär och civil

ordinarie personal

Civil extra ordinarie eller extra personal

w

o_

cd''

pr

e-t-

P

B

Si

£

p

p

Värnpliktiga

Överstelöjtnant

och/eller major

Kompani-

officerare

Förvaltare

% g

CD Ö

p pr

B P

cd" cd

H CD,

O:

■<

CD

•i

£

2.

3*

CD

Furirer

Officerare

Underofficerare

Regementsläk.

Bataljonsläk.

pr

p H

n> crc

tr

ts5 £

* B

E <

g £5

co 1

**}

o:

3

050

p,

CD

■<

P

pr

B

Maskinist

Eldare av 1. kl.

Husmoder

1. klass

Förste

kontorist

Sjuksköterskor

Kanslibiträden

Bitr. husmoder

Eldare av

2. klass

Förrådsmän

Kontors- och

skrivbiträden

Första biträden

(för köko. serv.''

Sjukvårdsbitr.

eller städerskoi

Köks- och ser- visbi träden

Oa

Oa

uo

UO

Mb

Ma

Oa

uo

Ca

Ca

Ca

Ca

Ca

Ca

MEo

MEo

MEo

MEo

MEo

MEo

MEo

MEo

MV

MV

MV

CD

P

5 el.4

3 el. 2

3

2 ol .1

1

3

10

7

26

22

12

7

12

7

10

9

7

7

5

5

5

4 cl.2

c

d

d

B

CD

Regementsexpeditionen

_

1

1

1

Skrivcentral ..........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

1

2 4

Budcentral............

—

—

—

—

1

o

Utbildningsavdelning. . ..

1

8 1

Mobiliseringsavdelning. .

4

Häst-, hund- och bildetalj

Personalavdelning......

—

1

1

—

—

1

1

1

Vapenverkstad ........

—

—

—

—

—

3

—

—

—

—

6 1

—

—

_

_

_

_

_

_

_

Under tygofficer lydande

förråd ................

—

—

6 1

—

2

__

_

6

_

_

9

1

Skjutbanor m. m.......

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

__

_

2

Intendenturavdelning . .

—

7 1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

1

_

_

_

i

Matinrättning ........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

_

_

1

_

_

2

14

4

Under regementsinten-

dent lydande förråd . .

7

Förrådsbokfö ringskontor

2

Sjukvårdsavdelning och

sjukhus..............

—

—

—

—

1

—

—

—

81

81

9 2

_

_

_

_

i° 5

Kasernvårdsavdelning . .

4

6

Ivassaavdelning ........

—

—

1

1

_

1

__

_

_

1

Stalltjänst..............

—

—

—

—

1

1

__

6

Hundtjänst ............

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

_

Servicetjänst för värme

m. m.................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

_

1

_

8

Inskrivningsexpeditionen

l

1

_

_

2

__

Bataljonsexpeditionen ..

Kasernkompaniet ......

—

—

—

1

1

—

1

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

_

_

_

112 2

Övriga kompaniers exp.

i3n

Summa

2

5

6

15

7

4

2

5

1

1

1

4

1

1

1

1

2

5

1

1

11

16

2

5

14

30

53

Anm. Sammanförandet

vissa fall

av utbildnings

och personalavdelningarna till en truppavdelning (se amu. till bilaga lj påverkar icke personalberäkningarna

1 Telefonvakt. 2 Därav

1 biträde

deltid8tjän8tgörandc vid sjukhusexpediti

onen.

3 Vid

sidan av

annan

tjänst. 4

Inskrivningschefon tiänstgör såsom avdelnings-

chef. 6 På tygstaten. 6 På

lalttygkårens

stat.

1 Fä intendenturkåren8

stat. 8

På

fältläkarkårens stat. 0

På

iukvårdsväsondets stat. 10

Därav 4

bitraden på sjukvårdsvascndets stat. Därav 1 dagkorpral. 12 Kunna ersättas med övcrfurirer. 13 Dagkorpraler.

Statsutskottets utlåtande nr 187.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1S7.

15

rationaliseringar kunna under nästa budgetår genomföras även i övrigt av

specialtruppförband inom armén eller av lokalförband inom marinen och

flygvapnet, bör enligt departementschefen Kungl. Maj:t äga att, dock utan

förändring av personalstaterna för ordinarie personal, vidtaga jämkning i

vederbörande personalorganisation i enlighet med de grunder som här angivits

för infanteriet, även om därigenom för en övergångsperiod högre kostnader

skulle uppstå än som förutsatts vid anslagsberäkningarna.

De förändringar i personalstaterna, som föranledas av omorganisationen,

ha ansetts böra vidtagas med beaktande i skälig utsträckning av den redan

anställda personalens intressen. Det har synts departementschefen böra ankomma

på försvarsgrenschefen såsom ansvarig för rationaliseringarnas genomförande

att föreslå Kungl. Maj:t de åtgärder i ämnet, som kunna påfordra beslut

av Kungl. Maj it.

Såsom departementschefen erinrat hava under de senaste åren utredningar

pågått i syfte att rationalisera stabs- och förvaltningstjänsten vid de lägre

truppförbanden inom försvaret. Utredningarna hava närmast avsett armén

och i första hand infanteriregemente. Organisationsförsök hava utförts vid

Älvsborgs regemente av försvarets centrala organisationskommitté på uppdrag

av statens organisationsnämnd och resulterat i ett av nämnden framlagt förslag

till ändrad organisation av infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst.

Detta förslag har i huvudsak fastställts av Kungl. Maj:t genom beslut

den 24 januari 1947 att omedelbart genomföras vid Älvsborgs regemente

och successivt vid övriga infanteriregementen. I beslutet hava dock de viktigaste

personalfrågorna lämnats öppna. Dessa frågor, avseende närmast antalet

ordinarie tjänster, löneställningen för vissa ordinarie befattningar samt

personalorganisationens omfattning i stort, hava under förevarande punkt

underställts riksdagens prövning.

Utskottet vill som allmänt omdöme framhålla, att den av Kungl. Maj:t

fastställda organisationen, som beträffande huvudlinjerna vunnit de ansvariga

myndigheternas gillande, i stort sett synes innebära en lämplig och rationell

lösning av problemet. Sålunda har åstadkommits samordning och centralisering

av arbetsuppgifterna. Åtgärder hava därjämte vidtagits för genomförande

av tidsbesparande arbetsmetoder, varigenom arbetskraften kan mera

effektivt utnyttjas.

Såsom en följd av den nya organisationen kommer ett ej obetydligt antal

beställningar vid truppförbanden att kunna frigöras från stabs- och förvaltningstjänst.

De förslag till utformande av den personella organisationen,

som departementschefen nu framlagt och vilka grundats på ingående undersökningar

och prövats i praktiken, synas utskottet i stort sett godtagbara.

Beträffande vissa ifrågasatta begränsningar av den aktiva militära personalen,

mot vilka särskild kritik riktats, må följande framhållas.

Enligt organisationsnämndens förslag, vilket avstyrkts av samtliga militära

myndigheter, skulle befattningen såsom regementsstabschef indragas.

1 Kungl. Maj:ts förenämnda beslut rörande ny regementsorganisation har

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 1S7.

dock frågan om denne befattningshavares bibehållande i organisationen

ställts på framtiden. Enligt departementschefens mening bör nämligen vid

ett antal regementen försöksvis ytterligare prövas vilka arbetsuppgifter, som

kunna ankomma på stabschefsbefattningen. Utskottet har ansett sig icke böra

motsätta sig dessa försök. Problemet synes utskottet vara av den vikt och betydelse,

att utskottet förutsätter, att riksdagen med ledning av de rön och

erfarenheter, som sålunda kunna förvärvas, beredes tillfälle att fatta slutlig

ställning till denna fråga.

Vidkommande kompaniadjutanterna innebär organisationsnämndens förslag

att härför skulle avses överfurir i stället för fanjunkare. Departementschefen

har emellertid ansett sig i brist på uttömmande utredning icke nu

kunna taga definitiv ståndpunkt till detta förslag. Detsamma torde såsom departementschefen

framhållit böra ingående belysas genom ytterligare överväganden,

lämpligen i anknytning till pågående utredning rörande försvarsorganisationen.

En annan huvudfråga vid behandlingen av förevarande ärende har varit

avvägningen mellan civil och militär expeditions- och förvaltningspersonal.

För departementschefen synes det avgörande härvidlag hava varit, att militär

personal borde placeras i sådana stabs- och förvaltningsbefattningar, som

krävde viss militär erfarenhet och samtidigt vore väl avpassade efter deras

kvalifikationer. I övriga fall borde specialutbildad civil personal användas.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till den på grundval av denna principiella

inställning till förevarande spörsmål förordade avvägningen mellan militär

och civil personal.

Enligt departementschefens förslag skulle utöver nu vid infanteriregemente

förefintliga två beställningar för förvaltare inrättas fyra nya dylika

beställningar, nämligen för föreståndaren för regementsexpeditionen, personalregistratorn,

chefen för kasernvårdsavdelningen samt tygförrådsförvaltaren,

vilken sistnämnde skulle uppföras på fälttygkårens stat. Med hänsyn

till de arbetsuppgifter och det ansvar, som komma att åvila innehavarna av

dessa befattningar, vill utskottet tillstyrka, att för uppgifterna avses förvaltare.

I och med inrättandet av dessa befattningar bör en motsvarande

minskning ske av underofficerskåren, vilken minskning synes böra lika fördelas

på fanjunkar- och sergeantsgraderna. Beträffande löneställningen för

förvaltarna anser utskottet att med prövningen av denna fråga bör anstå i avvaktan

på ytterligare erfarenheter.

Vad departementschefen föreslagit i fråga om antalet överfurirer för inre

tjänst och pensionerad personal i arvodesbefattningar har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Den föreslagna överföringen av en extra ordinarie förrådsvaktmästare till

ordinarie tjänst vill utskottet likaledes tillstyrka.

Med hänsyn till att den personal, som genom rationaliseringen blir övertalig,

kan bliva behövlig för utbildningsändamål eller för annan tjänst delar

utskottet departementschefens mening, att de övertaliga beställningarna,

med undantag av två fanjunkarbeställningar, icke nu böra indragas. Såsom

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

17

departementschefen nämligen framhållit kommer frågan rörande det framtida

utnyttjandet av den sålunda övertaliga personalen att bliva föremål för överväganden

inom 1945 års försvarskommitté.

Departementschefen har vid beräkningen av arméns avlöningsanslag för

nästa budgetår utgått från att den nya personaluppsättningen lägges till

grund såvitt rör Älvsborgs regemente. För övriga infanteriregementen hava

beräknats fyra nya förvaltarbeställningar och en ny ordinarie befattning för

förrådsvaktmästare vid varje regemente men i övrigt i huvudsak oförändrade

personalstater. Såvitt rör kassaförvaltningarna förutsättes den nya organisationen

kunna genomföras redan från och med den 1 juli 1947 och i stort sett

vid hela armén samt vid kustartilleriet och flygvapnet. Därest emellertid rationaliseringar

kunna under nästa budgetår genomföras även i övrigt av specialtruppförband

inom armén eller av lokalförband inom marinen och flygvapnet,

har utskottet icke något att erinra mot att såsom departementschefen

förutsatt Kungl. Maj:t må äga att, dock utan förändring av personalstaterna

för ordinarie personal, vidtaga jämkning i vederbörande personalorganisation

i enlighet med de grunder, som angivits för infanteriet, även om därigenom för

en övergångsperiod högre kostnader skulle uppstå än som förutsatts vid anslagsberäkningarna.

Yad departementschefen i övrigt under nu omhandlade punkt anfört och

föreslagit har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 28 februari 1947

angivna grunder för den utformning av personalstaterna, som

föranledes av rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid truppförband m. m. i fred, med iakttagande dock av vad

utskottet ovan anfört.

3:o) Förrådstjänsten m. m. vid försvarsområdena. Kungl. Maj:t har i förenämnda

proposition nr 130 (punkt 2, s. 33—45) föreslagit riksdagen godkänna

de grunder för utformningen av personalorganisationen för försvarsområdesstaberna,

som av departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll angivits.

I sina medelsäskanden för innevarande budgetår har chefen för armén

gjort framställning om en väsentlig utökning av förrådspersonalen vid

försvarsområdesstaberna. Denna framställning aktualiserade frågan om

översyn av personalorganisationen vid försvarsområdena. Enligt uppdrag

har statens organisationsnämnd genom försvarets centrala organisationskommitté

verkställt en dylik översyn av förrådstjänsten och framlagt förslag

till personalorganisation, grundat på organisationsundersökningar

vid Gävle försvarsområde och undersökningar jämväl vid övriga försvarsområden

samt erfarenheter från nämndens verksamhet i övrigt. Undersökningarna

och förslagen ha ansetts böra omfatta även förvaltningssidan och i

viss mån den militära ledningssidan vid försvarsområdesstab. Yad beträffar

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 187—189.

1356 47 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab och arméns jägarskola ha särskilda

undersökningar företagits i samband med genomförandet av den av

1945 års riksdag beslutade organisationen därstädes, och på grundval av

dessa och övriga undersökningar har nämnden förordat vissa personalök
-

ningar.

Med tillämpning av de beräkningsgrunder som använts beträffande Gävle

försvarsområde har organisationskommittén beräknat personalbehovet för

de återstående-18 försvarsområdesstaber som varit föremål för undersökningar.

Förslaget till personalstater för förrådstjänsten m. m. vid försvarsområdena

upptager ett avsevärt mindre antal befattningar än nu gällande personalförteckningar

och arméchefens förslag. Som jämförelse angives i här nedan intagna

tablå personaluppsättningen enligt personalförteckningarna och beräk
-

Personal- förteck- ningarna 0.

beräkning-

Armé- chefens

förslag för

Organisa-

tionskom-

mitténs

förslag

Ökning (-f) eller minsk- ning (—) enligt orga- nisationskommitténs

förslag i förhållande till

arna för

budgetåret

1946/47

budgetåret

1947/48

läget

1946/47

armé-

chefens

förslag

Förrådspersonal.

Tyghantverkare (Ca 12) ............

29

29

25

— 4

— 4

Förrådsvaktmäst-are (Ca 7)..........

53

52

38

— 15

— 14

» (MEo 7)........

—

27

—

—

— 27

» (MEx 7)1 ......

10

—

—

— 10

— 165

Förrådsmän (MEo 5)................

137

367

202

+ 65

» (MEx 5)1 ..............

52

—

49

— 3

+ 49

Vapenmekaniker och ackumulator - skötare (kollektivanställda) ......

70

2

2

— 70

—

Civila handräckningsmän (kollektiv- anställda)........................

115

—

—

—115

—

Förrådsredogörare med biträden

(arvoden)........................

43

43

—

— 43

— 43

Förvaltningspersonal.

Tygofficerare (Oa 10)..............

23

19

— 23

- 19

Fointendenter (Oa 10)..............

23

19

—

— 23

— 19

Förvaltningsofficerare (Oa 3)........

—

—

19

+ 19

+ 19

Baiackofficer (Oa 10) ..............

Tygförrådsförvaltare (UO 3)........

1

1

1

—

—

23

19

19

— 4

— 20

Förrådsunderofficerare (110 8)......

23

20

—

— 23

Ammunitionsförvaltare (UO 7)......

23

19

—

— 23

— 19

Förrådsunderofficerare (UO 2)......

—

—

19

+ 19

+ 19

Uppbördsmän för byggnader m. m.

(MEx 12) ........................

27

27

3 2

— 25

— 25

Expeditionsföreståndare (MEx 10) ..

31

— 31

Kontors- och skrivpersonal.

Kanslibiträden (MEo 7) ............

* 19

19

+ 19

_

Kontors biträden och skrivbiträden

(MEo 4 eller MEo 2)..............

46

63

38

— 8

- 25

Skrivbiträden (MEx 2)..............

28

28

9

— 19

— 19

Summa

757

752

440

— 317

-312

1 Personalen har medgivits återgå till tidigare innehavd anställning enligt kollektivavtal.

2 Inräknat i antalet förrådsmän.

3 MEo 12 eller pensionerad underofficer i UO 7.

4 Föreslagen löneställning MEo 8.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

19

ningarna för innevarande budgetår, vilka emellertid omfatta jämväl de fyra numera

indragna försvarsområdesstaberna, alltså 23 staber, samt armécbefens och

kommitténs förslag beträffande nyssnämnda 18 staber och Gävle försvarsområdesstab.

Organisationskommitténs förslag till personalorganisation för Kiruna—

Jokkmokks försvarsområdesstab innebär i förhållande till personalförteckningarna

för innevarande budgetår utökning med

1 kapten, tygofficer,

1 sergeant, expeditionsunderofficer å intendenturavdelningens expedition,

5 överfurirer, nämligen en stallfurir, en hundgårdsfurir, en kasernfurir, en

föreståndare för sjukhusexpeditionen och en sjukvårdsfurir för utbildning,

1 underofficer i arvodesbefattning, UO 7, uppbördsman för byggnader;

alternativt har föreslagits bibehållande av den nuvarande befattningen i

MEx 12 för samma ändamål,

3 förrådsvaktmästare, Ca 7, samt

följande antal extra ordinarie befattningar, nämligen — med de löneställningar,

som upptagits i organisationsnämndens förslag beträffande infanteriregemente

— 1 kansliskrivare, MEo 11, 1 kontorist, MEo 9, 2 kanslibiträden,

MEo7, 4 kontors- och skrivbiträden, MEo 4 eller 2, samt 12 förrådsmän, MEo 5.

Av övrig personal upptar förslaget 2 förrådsmän, MEx 5, 12 förrådsvakter,

arvoden, samt 15 kollektivavtalsavlönade arbetare, varav 4 för servicetjänst

för värme.

Departementschefen har för sin del funnit resultatet av de av organisationskommittén

verkställda undersökningarna utvisa, att möjligheter föreligga att

i ej oväsentlig omfattning beskära personalorganisationen vid försvarsområdena

utom det sistnämnda, i all synnerhet när verksamheten icke längre tynges av de

arbetsuppgifter som sammanhänga med beredskapens avveckling. Att så skulle

bli fallet är, framhåller departementschefen, i och för. sig naturligt. Försvarsområdena

såsom en i fred bestående organisation kommo till stånd genom

1942 års försvarsbeslut och ha organiserats under en tid då särskilt maktpåliggande

arbetsuppgifter till följd av beredskapen ankommit på denna organisation.

Arbetsförhållandena under denna tid ha omöjliggjort en säker beräkning

av personalbehovet i fredsmässig verksamhet och kunna ha medfört

en överdimensionering av personalen för fredsförhållanden. Ehuru arbetsförhållandena

ännu icke helt stabiliserats, har en reglering av personalorganisationen

synts departementschefen dock kunna nu påbörjas.

Vad beträffar ledningen av förvaltningsuppgifterna vid förbanden (försvarsområdena)

bör enligt organisationskommitténs mening finnas både tygofficer

och intendent vid förband, där trupp ständigt är förlagd, men gemensam

målsman för tyg- och intendenturärenden vid övriga förband. Kommittén

har i enlighet härmed förordat, att särskild befattningshavare skall omhänderha

tygförvaltningen vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab. Detta

förslag har departementschefen funnit sig böra tillstyrka. Med hänsyn till

rekryteringssvårigheterna beträffande pensionerad personal har departementschefen

ansett, att, såsom också föreslagits, för ändamålet bör inrättas en kaptensbeställning

på aktiv stat för försvarsområdet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Vid övriga försvarsområden bör enligt kommitténs riktlinjer finnas gemensam

förvaltningsofficer. Detta förslag har överbefälhavaren ansett i princip

innebära såväl lämpliga personalbesparingar som ock en del organisatoriska

fördelar. Arméchefen har emellertid kraftigt motsatt sig förslaget och framställt

yrkande om försök i viss omfattning, innan ställning tages till detsamma.

Departementschefen har för sin del framhållit, att vid rekryteringen av tygofficerare

och intendenter vid försvarsområdena uppkommit sådana svårigheter,

att en omprövning av denna personalorganisation synes nödvändig oavsett det

nu framlagda förslaget. Enligt inhämtade uppgifter har av befattningarna för

tygofficerare endast omkring hälften och av befattningarna för intendenter

mindre än en tredjedel rekryterats i normal ordning, d. v. s. bland pensionerade

officerare med utbildning för respektive befattning. Av de återstående

befattningshavarna är en del — vad beträffar intendenterna flertalet —reservofficerare,

medan andra äro extraanställda värnpliktiga officerare eller civila

— enligt vad som uppgivits utan särskild utbildning för befattningarna. Det

förhållandet att annan personal än från aktiv stat pensionsavgången tages i

anspråk för arvodesbefattningar har tidigare i olika sammanhang varit föremål

för uppmärksamhet icke minst av den anledningen att avsevärda merkostnader

för fjärde huvudtiteln uppkomma härigenom. Det har till och med

gjorts gällande, att för pensionerade officerare avsedda befattningar, för vilka

kräves intendenturutbildning, är större än som kan fyllas med tillgänglig personal

(jfr prop. 1945:570 s. 298). I avvaktan på närmare erfarenheter har

hittills fått anstå med åtgärder i anledning av den konstaterade bristen på

personal, som i formellt hänseende är kvalificerad för ifrågavarande arvodesbefattningar.

Det har synts departementschefen få förutsättas, att 1945 års

försvarskommitté, därest systemet med arvodesbefattningar för pensionerad

personal kommer att bibehållas i större utsträckning, kommer att med beaktande

av erfarenheterna under de senare åren ägna uppmärksamhet åt frågan

om möjligheterna att rekrytera dylika befattningar.

Yad nu anförts talar enligt departementschefen starkt till förmån för organisationskommitténs

förslag, vilket skulle innebära en avsevärd minskning av

antalet för pensionerad personal avsedda officersbefattningar vid försvarsområdena.

Mot förslaget har gjorts gällande att med hänsyn till arbetets omfattning

två befattningshavare erfordras i ledningen av förvaltningstjänsten.

Departementschefen har för sin del icke funnit sig övertygad om att så är

fallet vid alla försvarsområden. I brist på närmare utredning rörande dels

arten och omfattningen av den utbildning som bör krävas av en förvaltningsofficer,

avsedd för både tyg- och intendenturtjänst, dels möjligheterna

att rekrytera dylika befattningar har departementschefen ansett sig dock

icke nu kunna ta slutlig ställning till förslaget. Närmare utredning i dessa hänseenden

har synts böra verkställas genom arméchefens försorg, vid vilken utredning

jämväl borde belysas i vilken utsträckning ifrågavarande befattningshavare

tagas i anspråk för andra arbetsuppgifter än förvaltningsgöromål. Därest

utredningen utvisar, att möjligheter föreligga att helt eller delvis genomföra

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187. 21

ifrågavarande förslag, har det synts departementschefen få ankomma på Kungl.

Maj :t att meddela bestämmelser i ämnet.

Vad beträffar uppbördsmännen har enighet synts råda därom, att deras antal

bör kunna begränsas. Arméchefen har dock yrkat, att ammunitionsförvaltaren

bibehålies. I detta fall har åberopats, att jämväl visst utbildningsarbete

skulle ankomma på befattningshavaren i fråga. Då det med hänsyn till nuvarande

förrådsläge under alla förhållanden torde vara nödvändigt att behålla

ammunitionsförvaltama under nästa år, har departementschefen ansett,

att slutlig ställning till denna fråga icke nu behöver tagas. Frågan har ansetts

böra ytterligare övervägas av chefen för armén vid den utredning, som, enligt

vad nyss anförts, bör av honom verkställas. Departementschefen har därför

tills vidare icke räknat med att ammunitionsförvaltarbefattningen indrages.

För byggnader m. m. ha särskilda uppbördsmän ansetts böra bibehållas även

under nästa budgetår. Frågan om behovet av dessa uppbördsmän har synts

böra uppmärksammas vid de fortsatta övervägandena rörande den regionala

och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens utformning.

Behovet av personal för arbetsledning och vård vid förråden är beroende

av vårdarbetets omfattning, förvaringsmetoderna och utlämningsfrekvensen.

Departementschefen har framhållit, att dessa faktorer för närvarande äro svårbedömbara,

och att med hänsyn härtill möjligheter torde saknas att angiva

exakta beräkningsgrunder. Det är departementschefens förhoppning, att den

utredning rörande materielvården, som pågår inom statens sakrevision, skall

kunna leda till både bättre materielvård och billigare förrådsomkostnader. Då

det, innan förrådsuppläggningen för fred kunnat helt genomföras, för närvarande

och någon tid framåt kräves mera förrådspersonal än som kan bli erforderlig

framdeles, gäller frågan nu, hur stor del av personalen, som bör erhålla

fastare anställningsform. I detta hänseende har departementschefen ansett sig

kunna följa organisationsnämndens förslag. Dock ha samtliga där upptagna

förrådsmän lämpligen synts böra nu erhålla extra ordinarie anställning. Även

i fråga om antalet förrådsvakter har förslaget synts kunna godtagas. Den ytterligare

förrådspersonal, som övergångsvis måste finnas, har synts böra avlönas

enligt kollektivavtal.

Enligt organisationskommitténs förslag skulle av de nu befintliga ordinarie

förrådsvaktmästarbefattningarna 15 bli övertaliga. Genom minskningen av

antalet försvarsområdesstaber bli därjämte, vid bifall till organisationskommitténs

förslag, 4 tyghantverkarbeställningar övertaliga. Av förrådsvaktmästarbefattningarna

böra enligt departementschefen i mån av vakanser 3

disponeras för den utökning vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab, som

organisationsnämnden föreslagit. Övriga 12 befattningar kvarstå övergångsvis,

i den mån befattningarna ha ordinarie innehavare, och dessa böra, liksom

nämnda 4 tyghantverkare, i den mån de icke kunna placeras i andra befattningar,

bibehållas i tjänst vid försvarsområdesstabema. En mot sålunda kvarstående

tyghantverkare och förrådsvaktmästare svarande begränsning av antalet

förrådsmän bör föreskrivas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Även organisationskommitténs förslag beträffande antalet befattningshavare

tillhörande kontorspersonalen har departementschefen biträtt.

Av organisationskommittén framlagda förslag att till vederbörliga infanteriregementen

överföra försvarsområdesstabernas kassaärenden samt mobiliseringsredovisningen

m. m. av motorfordon och hästar ha synts departementschefen

ändamålsenliga, varför departementschefen tillstyrkt desamma.

Vad särskilt Kiruna—Jokkmokks försvarsområden och jägarskolan beträffar

innebär nämndens nu framlagda förslag en väsentlig utökning av den

personal, som beräknades erforderlig i det för 1945 års riksdag framlagda

organisationsförslaget. Det nu avgivna förslaget grundar sig på den nya organisationen

av infanteriregementsstab och på undersökningar rörande försvarsområdena.

Inrättande av en beställning för tygofficer samt tre nya befattningar

för förrådsvaktmästare har departementschefen redan tillstyrkt. Departementschefen

har ansett sig, med hänsyn till den ståndpunkt i fråga om personalens

omfattning som han angivit i det föregående, icke heller i övrigt böra

motsätta sig förslagets genomförande vad beträffar personalens antal. Departementschefen

har därför föreslagit, att en beställning för sergeant skall nyinrättas

vid staben. Yad beträffar överfurirer föreligger här det förhållandet,

att fyra beställningar för överfurirer finnas, vilka äro avsedda för kompaniadjutantstjänst.

Såsom framgår av vad under punkt 1 i det föregående anförts

anser departementschefen sig icke nu kunna taga slutlig ställning i kompaniadjutantsfrågan.

Att nu för jägarskolan — i enlighet med arméchefens förslag

—- inrätta underofficersbeställningar för kompaniadjutanter synes departementschefen

därför icke kunna komma i fråga. Å andra sidan bör enligt departementschefen

slutligt ståndpunktstagande till kompaniadjutantsfrågan ej heller

föregripas genom inrättande av alltför stort antal nya överfurirsbeställningar.

Av de föreslagna fem nya överfurirsbeställningarna har den för utbildningsverksamhet

avsedde sjukvårdsöverfuriren ansetts böra tillhöra trängens stat.

I enlighet med vad departementschefen föreslagit för infanteriregementsstab

bör i stället för förrådsman avses överfurir såsom tillsynsman för skjutbanorna.

En ny beställning för överfurir vid försvarsområdesstaben bör därför

tillkomma. För de övriga för överfurirer avsedda befattningarna kunna, enligt

departementschefen, de nuvarande kompaniadjutanterna vid skolan tagas

i anspråk, om de lämpa sig bättre för dessa befattningar än såsom kompaniadjutanter.

I den mån kompaniadjutantsbefattningar på sådant sätt bli lediga

böra, framhåller departementschefen, fanjunkare ur andra förband kunna kommenderas

att tills vidare tjänstgöra såsom kompaniadjutanter vid skolan.

Särskilda uppbördsmän för byggnader m. m. ha föreslagits, förutom för

Kiruna—Jokkmokks försvarsområden, för Kalix försvarsområde, där två befattningar

avsetts för detta ändamål. I anslutning till fortifikations- och

byggnadsförvaltningsutredningens förslag har förutsatts alternativt underofficer

i arvodesbefattning och civil tjänsteman i MEo 12. Med hänsyn till

svårigheterna att särskilt i Yl. militärområdet besätta arvodesbefattningar

för pensionerad personal har departementschefen räknat med civila tjänstemän

i MEo 12 för ifrågavarande tre befattningar. Av samma skäl har departe
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 187.

mentschefen tillstyrkt för Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab civil befattningshavare,

kansliskrivare i MEo 11, såsom föreståndare för förrådsbokföringskontoret.

övrig icke-ordinarie personal vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab

har departementschefen beräknat till det antal som organisationsnämnden

föreslagit med undantag av att, vid bifall till departementschefens förslag om

överfurir såsom tillsynsman för skjutbanor, antalet förrådsmän bör minskas

med 1.

Såsom departementschefen erinrat kommo försvarsområdena såsom en i

fred bestående organisation till stånd genom 1942 års försvarsbeslut och hava

organiserats under en tid, då särskilt maktpåliggande arbetsuppgifter till följd

av beredskapen ankommit på denna organisation. Det ligger i sakens natur,

att vid en återgång till fredsförhållanden en beskärning av personalorganisationen

bör kunna ske. Av organisationskommittén verkställd utredning synes

utskottet utvisa att möjligheter härtill föreligga. Den av departementschefen

på grundval av organisationskommitténs beräkningar föreslagna utformningen

av personalorganisationen vid försvarsområdesstaberna synes utskottet innebära

påtagliga fördelar ur besparings- och rationaliseringssynpunkt.

Vad beträffar förvaltningspersonalen vid försvarsområdena utom KirunaJokkmokks

skulle enligt organisationskommitténs förslag de för pensionerade

officerare avsedda befattningarna som tygofficer och intendent vid försvarsområdesstab

sammanslås till en befattning för förvaltningsofficer, vilken skulle

vara kapten på aktiv stat.'' Ett genomförande av förslaget, som i princip tillstyrkts

av överbefälhavaren, skulle medföra en betydande minskning av antalet

arvodesbefattningar för pensionerade officerare vid försvarsområdena. Utskottet

har i huvudsak icke något att erinra mot detsamma. Förslaget förutsätter

emellertid att vederbörande skall kunna behärska båda de förvaltningsområden,

varom här är fråga. Utskottet delar därför departementschefens uppfattning,

’att innan slutlig ställning tages till förslaget utredning bör verkställas

rörande dels arten och omfattningen av den utbildning, som böi krävas

av en förvaltningsofficer, avsedd för både tyg- och intendenturtjänst, dels ock

möjligheterna att rekrytera dylika befattningar. Det torde därefter såsom förutsatts

få ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn till utredningens resultat

meddela bestämmelser i ämnet. Beträffande däremot Kiruna-Jokkmokks forsvarsområdesstab

och arméns jägarskola i Kiruna, vilka enligt beslut av 1945

års riksdag sammanförts till en gemensam förvaltningsorganisation, skulle särskilda

målsmän finnas för tygtjänsten och för intendenturtjänsten. I enlighet

härmed har föreslagits att för tygförvaltningen nyinrättas en kaptensbeställning

på aktiv stat. Utskottet finner sig med hänsyn till arten och omfattningen

av arbetsuppgifterna vid denna förvaltningsorganisation böra tillstyrka detta

förslag.

Utskottet kan vidare ansluta sig till vad departementschefen anfört i fiåga

om behovet av personal för arbetsledning och vård vid förråden.

Förslaget förutsätter, att någon kassaförvaltning icke skall finnas vid for
-

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 187.

svarsomradesstab, utan att densamma liksom mobiliseringsredovisningen m. m.

av hästar och motorfordon skall överföras till vederbörligt truppförband. Då

förslagen, som grunda sig på gjorda undersökningar, ansetts lämpliga, har utskottet

icke något att erinra mot desamma.

I fråga om den av 1945 års riksdag beslutade gemensamma förvaltningsorganisationen

för Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab och arméns jägarskola

i Kiruna ha föreslagits vissa personalökningar utöver inrättandet av ovannämnda

kaptensbeställning. Körslaget, som är uppgjort med ledning av den

nya organisationen av infanteriregementsstab och därjämte föregåtts av särskilda

undersökningar rörande försvarsområdena, har icke givit utskottet anledning

till erinran. Beträffande kompaniadjutantsfrågan torde emellertid såsom

under punkten 2 framgår ytterligare överväganden erfordras innan slutlig

ställning därtill kan tagas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må godkänna de grunder för utformningen av

personalorganisationen för försvarsområdesstaberna, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 28 februari 1947 angivits.

4:o) Försvarets manskapsorganisation. Kungl. Maj:t har i förenämnda proposition

nr 130 (punkt 3, s. 45—101) föreslagit riksdagen besluta, att försvarets

personalorganisation, såvitt avser i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 28 februari 1947 berörda personalkategorier, skall utformas

efter i huvudsak de riktlinjer, som av departementschefen däri angivits.

Departementschefen har till behandling upptagit 1944 års manskapsutrednings

förslag i de delar detsamma ännu icke blivit föremål för statsmakternas

prövning. I samband därmed har även behandlats av 1946 års manskapsiöneutredning

framlagda förslag rörande anställningsform för vissa tekniker

inom armén och flygvapnet.

Frågan om storleken av försvarets manskapskadrer har alltsedan 1942 års

försvarsbeslut ägnats särskild uppmärksamhet. Det har nämligen befarats,

att den stora manskapsorganisation, som enligt försvarsbeslutet beräknades

bli erforderlig, på grund av rekryteringssvårigheter icke skulle kunna vidmakthållas

under normala förhållanden. De sålunda yppade farhågorna ha

besannats. Medan manskapsrekryteringen under de tidigare krigsåren gav

tillfredsställande resultat, har det från och med år 1943 visat sig omöjligt att

nyrekrytera tillräckligt antal ynglingar. Den vid 1944 års riksdag beslutade

utbyggnaden av manskapskadrerna med ett antal överfurirsbeställningar vid

aimén och kustartilleriet innebär visserligen, att rekryteringsbehovet på

längre sikt kommer att bli något lägre än om försvarsbeslutets manskapsstater

bibehållits oförändrade. Emellertid är rekryteringsbehovet, såsom

framgåi av 1944 års manskapsutrednings betänkande, även med beaktande av

1944 års beslut alltför stort för att en nöjaktig rekrytering skall kunna ernås.

Den utredning, som manskapsutredningen framlagt, har synts departements
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nrl87.

25

chefen ge vid handen, att det årliga rekryteringsbehovet beträffande fast anställt

manskap bör ytterligare avsevärt nedbringas.

De åtgärder, som manskapsutredningen föreslagit i syfte att nedbringa

rekryteringsbehovet — en kompensationslös reducering av manskapskadern i

viss omfattning samt utbyte av kontraktsanställt manskap mot långtidstjänstgörande

personal med pensionsrätt och mot värnpliktiga — ha synts departementschefen

i princip godtagbara. Såsom av det följande framgår har departementschefen

emellertid funnit sig nödsakad att föreslå icke oväsentliga jämkningar

i utredningens förslag.

Vad först armén beträffar skulle enligt manskapsutredningens förslag

tillkomma ett stort antal överfurirsbeställningar och civilmilitära beställningar

för tekniker, varjämte vissa jämkningar skulle vidtagas beräffande personalstaterna

i övrigt.

De nytillkommande överfurirsbeställningarna skulle avses för trupputbildare,

varvid förutsatts, att överfurirema skulle fullgöra trupptjänst intill 40 års

ålder för att därefter utnyttjas i stabs- eller förvaltningstjänst. Antalet trupputbildare

blir därför avhängigt av i vilken utsträckning för överfurirer lämpliga

befattningar i stabs- och förvaltningstjänst (inretjänstbefattningar) finnas tillgängliga.

Manskapsutredningen har vid sina personalberäkningar i stort sett

utgått från det antal dylika befattningar, som enligt 1944 års beslut beräknats

skola kunna uppehållas av överfurirer. Med hänsyn till det pågående rationaiiseringsarbetet

inom armén måste emellertid, framhåller departementschefen,

väsentliga jämkningar, åtminstone för närvarande, göras i dessa beräkningar.

Till belysning härav har departementschefen till mera ingående behandling

upptagit personalbehovet vid ett av truppslagen, lämpligen infanteriet, där

rationaliseringsarbetet, såsom av punkt 1 framgår, fortskridit längst.

Enligt manskapsutredningens på grundval av 1944 års beslut verkställda

beräkningar skulle vid ett normalinfanteriregemente finnas 15 för överfurirer

avsedda inretjänstbefattningar. Med denna utgångspunkt har utredningen räknat

med 19 befattningar i trupptjänst, varför det sammanlagda antalet överturirer

vid ett dylikt förband skulle utgöra 34. Såsom framgår av punkt 1 har

departementschefen emellertid för närvarande räknat med 7 inretjänstbefattningar

vid rationaliserat infanteriregemente. Antalet befattningar för trupputbildare

har med denna utgångspunkt beräknats till 10. I förhållande till

manskapsutredningens förslag innebär denna beräkning relativt sett något

ilera trupputbildar- än inretjänstbefattningar. Härvid har departementschefen

bland annat beaktat, att vissa vid utbildningsanstalter inrättade inretjänstbefattningar

komma att rekryteras bland truppförbandens trupputbildare,

varjämte departementschefen ansett sannolikt, att överfurirer skola

kunna i viss utsträckning tjänstgöra såsom trupputbildare efter fyllda 40 år.

Departementschefen har erinrat om att motsvarande arbetsuppgifter vid kustartilleriet

ansetts kunna fullgöras av överfurirer intill 42 års ålder.

Det sammanlagda antalet överfurirsbeställningar vid ett normalinfanteriregemente

skulle således utgöra (7 -f 10=) 17, eller samma antal som enligt

personalförteckningen för innevarande budgetår. De för sistnämnda budgetår

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 187.

uppförda beställningarna avses emellertid för — förutom trupputbildar- och

inretjänstbefattningar — jämväl befattningar såsom beställningsmän. I det

följande kommer departementschefen att i huvudsak tillstyrka manskapsutredningens

förslag om inrättande av särskilda civilmilitära beställningar för

beställningsmän. De överfurirsbeställningar, som för närvarande innehas av

beställningsmän, kunna härigenom frigöras för rekrytering bland för trupputbildning

lämpliga furirer. Antalet överfurirsbeställningar, som innehas av

beställningsmän, varierar för infanteriregementenas del mellan 1 och 4 samt

utgör i genomsnitt för hela infanteriet drygt 2 per regemente.

Antalet för trupputbildning avsedda överfurirer skulle enligt det föregående

utgöra 10 vid varje infanteriregemente, i förhållande till manskapsutredningens

förslag en minskning med 9 beställningar. Denna avsevärda begränsning kommer

emellertid att motverkas av att vid den under punkt 1 berörda rationaliseringen

av regementena ett antal officerare, underofficerare och underbefäl,

som tidigare utnyttjats i stabs- eller förvaltningstjänst, beräknas kunna frigöras

för trupptjänst. Den personal, som i samband med rationaliseringsarbetets

fortskridande successivt skulle bli disponibel för trupputbildning, utgöres,

med reservation för smärre jämkningar beträffande de olika förbanden,

av 3 kompaniofficerare, 1 underofficer och 2 furirer vid varje infanteriregemente.

Såsom av nämnda punkt framgår måste emellertid den framtida dispositionen

av beställningarna för denna personal övervägas i samband med pågående

utredning rörande försvarets organisation.

De synpunkter, som i det föregående anförts beträffande sammansättningen

av överfurirskadern vid infanteriförbanden, äro i stort sett tillämpliga även

beträffande arméns övriga truppslag. Antalet överfurirer för inre tjänst bör

således, framhåller departementschefen, icke heller här beräknas högre än

som kan antagas bli erforderligt efter genomförd rationalisering av stabs- och

förvaltningstjänsten. För vissa truppslag skulle det med dessa utgångspunkter

bli nödvändigt att minska överfurirskadern. Med hänsyn till ovissheten

rörande den framtida sammansättningen av personalstaterna har departementschefen

dock ansett sig böra i stort sett begränsa minskningen till

det antal beställningar, som vid respektive truppslag enligt erhållna uppgifter

motsvarar antalet beställningsmän. Beräkningarna måste uppenbarligen

bli tämligen osäkra. I nuvarande läge har emellertid ingen annan grund för

beräkningarna ansetts kunna tillämpas.

Med angivna utgångspunkter har departementschefen, efter inhämtande av

yttrande under hand från chefen för armén, beräknat antalet för trupputbildning

och inre tjänst avsedda överfurirsbeställningar för nästa budgetår på sätt

framgår av följande sammanställning (s. 27), jämväl utvisande sammansättningen

av överfurirskadern enligt personalförteckningen för innevarande

budgetår.

Antalet här avsedda överfurirsbeställningar skulle alltså understiga det

för innevarande budgetår fastställda antalet med (925 — 760=) 165. Emellertid

har departementschefen, såsom av det följande framgår, föreslagit inrättande

av ytterligare ett antal överfurirsbeställningar — avsedda för hovslagare-

och sjukvårdsfurirer — samt av ett flertal civilmilitära beställningar

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

27

T r u p p 8 1 a g m. m.

Budgetåret

1946/47

Budgetåret

1947/48

Infanteriet..........................

S30

324

Kavalleriet ........................

58

44

Pansartrupperna....................

83

57

Artilleriet..........................

154

121

Luftvärnet..........................

101

84

Ingenjörtrupperna..................

39

36

Signaltrupperna ....................

28

17

Trängen............................

113

56

Fälttygkåren ......................

6

3

Intendenturkåren ..................

3

7

Infanteriskjutskolan ................

3

4

Ridskolan..........................

3

2

Arméns jägarskola..................

4

1 5

Summa

925

<60

1 Varav 1 vid försvarsområdesstaben.

för armétekniker. Dessa övfirfurirs- och teknikerbeställningar avses skola delvis

rekryteras bland de nuvarande överfurirerna. En viss nyrekrytering av

cverfurirer för inre tjänst eller trupputbildning kommer därför att kunna äga

rum även under nästa budgetår.

Yad därefter angår frågan om beställningsmännen inom manskapsgraderna

framgår av vad manskapsutredningen anfört, att det nuvarande utbildningsoch

rekryteringssystemet är behäftat med väsentliga brister. Manskapsutredningen

har därför föreslagit dels en omläggning av rekryteringen och utbildningen

på beställningsmannalinjerna, dels inrättande av ett stort antal civilmilitära

beställningar — för tygverkmästare, tyghantverkare och tekniker —

avsedda såsom framtidsplatser för manskapet på beställningsmannalinjerna,

och dels vissa jämkningar beträffande de för hovslagare och sjukvårdspersonal

avsedda militära beställningarna.

Förslagen ha i sina huvuddrag tillstyrkts av flertalet remissmyndigheter. Delade

meningar ha emellertid yppats beträffande teknikerbeställningarna. Medan

sålunda samtliga militära myndigheter tillstyrkt förslaget, har detsamma föranlett

erinringar av försvarets tjänsteförteckningssakkunniga och försvarsverkens

civila personals förbund, vilka förordat, att för fyllande av de arbetsuppgifter,

för vilka teknikerna avsetts, skulle anställas personal enligt kollektivavtal. Med

anledning av de invändningar, som sålunda riktats mot manskapsutredningens

förslag i detta hänseende, har frågan gjorts till föremål för ytterligare utredning

genom 1946 års manskapslöneutredning. Sistnämnda utredning har, efter

att bland annat ha företagit studiebesök vid olika arbetsställen ävensom inhämtat

yttranden av såväl myndigheter och personalsammanslutningar som enskilda

befattningshavare, uttalat sig i samma riktning som manskapsutredningen

och sålunda förordat inrättande av civilmilitära beställningar för ändamålet.

En till manskapslöneutredningens förfogande ställd sakkunnig

representant för försvarsverkens civila personals förbund har dock anfört

avvikande mening och uttalat sig för kollektivavtalsanställning.

Departementschefen har för sin del funnit de av manskaps- och manskaps
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 187.

löneutredningarna anförda skälen för inrättande av civilmilitära beställningar

för här avsedda personalkategorier bärande. De berörda befattningshavarna

önska enligt föreliggande utredning i allmänhet själva en dylik lösning. I

anslutning till vad utredningarna anfört har departementschefen bland annat

framhållit, att det ur rekryteringssynpunkt är nödvändigt, att ett antal av det

för teknisk tjänst avsedda stammanskapet kan erbjudas tryggad framtidsanställning.

Tryggheten i anställningen vinnes tydligen bättre med tjänstemannaanställning

än genom anställning enligt kollektivavtal. Givetvis bör, framhåller

departementschefen, i möjligaste mån undvikas, att personal med olika anställningsvillkor

erhåller likvärdiga arbetsuppgifter. Av manskapslöneutredningens

betänkande synes emellertid framgå, att det icke lärer möta svårigheter

att göra en avgränsning mellan tjänstemännens och de kollektivavtalsanställda

arbetarnas arbetsuppgifter. Departementschefen delar sistnämnda

utrednings uppfattning, att frågan om anställningsformen bör prövas utan avseende

å yrkesskickligheten hos den ena eller andra kategorien. Enligt departementschefens

mening föreligger uppenbarligen intet hinder för att den

av honom förordade tjänstemannakategorien skall kunna bibringas samma

yrkesskicklighet som kollektivavtalsanställda arbetare.

Innehavarna av de nya beställningarna ha i enlighet med utredningarnas

förslag synts böra erhålla civilmilitär ställning och tillhöra tygstaten. För

beställningarna har synts lämpligen böra bestämmas samma löneställning

som för överfurirerna, Manskapslöneutredningen har med denna utgångspunkt

förordat 8 lönegraden. Utan att nu fatta ståndpunkt till frågan om

överfurirernas löneställning har departementschefen räknat med att här avsedda

civilmilitära beställningar upptagas i lönegrad Ca 8. Innehavarna av

beställningarna ha ansetts böra benämnas armétekniker. Därest för överfurirer

skulle beslutas en annan löneställning än den av manskapslöneutredningen

föreslagna, bör enligt departementschefen lönegradsplaceringen för

teknikerna anpassas därefter. Frågan om pensionsåldern för teknikerna har

ansetts böra tagas under övervägande i samband med att vissa andra inom

försvaret aktuella frågor rörande pensionsåldrar komma under bedömande.

Manskapsutredningens förslag innebär som nämnts även en viss utökning

av antalet beställningar för tyghantverkare och tygverkmästare. Enär någon

rekrytering av dylika beställningar icke torde kunna ske under nästa budgetår,

är det enligt departementschefen icke erforderligt att nu taga slutlig

ställning till förslaget i denna del. Det har emellertid synts departementschefen

i princip riktigt, att även på beställningsmannalinjerna skapas möjligheter

för därtill kvalificerade att vinna befordran till högre beställningar.

För dylik befordran måste, såsom manskapsutredningen anfört, förutsättas

särskild utbildning. Det har synts få ankomma på chefen för armén att förebringa

närmare utredning härutinnan. I samband därmed har ansetts böra

närmare övervägas, huruvida, på sätt civilmilitära tjänstemannaförbundet förordat,

möjlighet bör beredas teknikerna att vinna befordran till högre beställningar

inom tygstaten.

Manskapsutredningens förslag beträffande utbildning och rekrytering av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

29

personal å de tekniska beställningsmannalinjerna ha synts departementschefen

i huvudsak lämpliga. Departementschefen har således förordat, att

volontärrekryteringen äger rum vid respektive truppförband. Enligt manskapsutredningens

förslag skulle beställningsmännen i furirsgraden sammanföras

till en gemensam personalkår. Då departementschefen ansett sig icke

kunna helt överblicka de konsekvenser, bland annat i organisatoriskt hänseende,

som genomförandet av detta förslag skulle medföra, har han funnit sig

icke för närvarande kunna taga ställning därtill. Departementschefen har

därför föreslagit, att furirsbeställningarna fortfarande anknytas till respektive

truppförband. Beställningarna ha emellertid ansetts böra i personalförteckningen

hållas åtskilda från övriga furirsbeställningar. Med hänsyn härtill

och för Underlättande av möjligheterna till en omfördelning ha samtliga

för beställningsmän avsedda furirsbeställningar föreslagits skola uppföras

gemensamt under särskild rubrik, att fördelas på de olika förbanden m. m.

enligt Kungl. Maj:ts bestämmande. Det har synts få ankomma på Kungl.

Maj:t att efter förslag av chefen för armén närmare reglera utbildnings- och

rekryteringsfrågorna. Därvid har ställning ansetts böra bland annat tagas till

manskapsutredningens förslag om höjning av första anställningstiden för

manskap på beställningsmannalinjerna till 5V2 år.

I enlighet med manskapsutredningens förslag har för sjukvårdsbefäl och

hovslagare föreslagits skola avses framtidsplatser av militär karaktär —

underofficerare och överfurirer — redovisade å trängens respektive kavalleriets

stat. Även de för dessa utbildningslinjer avsedda beställningarna för

furirer föreslås upptagna å trängens och kavalleriets stater, medan däremot

den grundläggande rekryteringen till dessa linjer har ansetts böra äga rum

vid de särskilda truppförbanden. Till vissa av manskapsutredningen berörda

frågor rörande utbildning m. m. kommer Kungl. Maj:t framdeles att taga

ställning.

Av de på signaltruppernas stat uppförda överfurirsbeställningarna avses 10

för radiofurirer med uppgift att betjäna arméns fasta radionät. Manskapsutredningen

har framhållit, att dessa beställningar befunnits svåra att rekrytera, och

föreslagit, att beställningarna skulle utbytas mot civila befattningar för radiotelegrafister

i MEo 12. Häremot har departementschefen intet att erinra.

Chefen för armén har hemställt, att för nästa budgetår måtte inrättas beställningar

för 224 tekniker, 51 överfurirer i hovslagartjänst och 74 sjukvårdsöverfurirer.

Till jämförelse har nämnts, att manskapsutredningen för

nämnda budgetår räknat med allenast 178 teknikerbeställningar, medan

det av utredningen beräknade antalet överfurirsbeställningar för angivna personalkategorier

i stort sett överensstämmer med arméchefens förslag. Då en

viss försiktighet torde vara motiverad vid organisationens uppbyggande, har

departementschefen förordat, att antalet beställningar för armétekniker bestämmes

till det av manskapsutredningen angivna. Mot arméchefens förslag

beträffande beställningar för hovslagar- och sjukvårdsbefäl har departementschefen

intet att erinra.

Den osäkerhet beträffande överfurirsgradens fortsatta utbyggnad, som eu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 187.

ligt vad i det föregående anförts för närvarande föreligger, försvårar i hög grad

beräkningarna av behovet av beställningar i de lägre manskapsgraderna. Beräkningarna

måste med hänsyn härtill för närvarande i stort sett grundas på det

nuvarande personalläget. Enär arméchefens förslag till manskapsstater uppgjorts

med denna utgångspunkt, har departementschefen med en mindre

jämkning godtagit detsamma såsom underlag för anslagsberäkningarna.

De i det föregående framlagda förslagen beträffande arméns manskapsorganisation

framgå, såvitt avser personalstaternas sammansättning — bortsett

från musikmanskap — av följande sammanställning.

Budgetåret

1946/47

Budgetåret

1947/48

Vicekorpraler, vicekonstaplar och

meniga ..........................

3 735

2137

Korpraler och konstaplar ..........

1941

1353

Furirer ............................

3 592

3 765

9 268

7 255

Överfurirer ........................

925

885

Armétekniker ......................

—

178

Kadiotelegrafister ..................

—

10

925

1 073

10193

8 32S

Antalet beställningar för kontraktsanställt manskap skulle alltså minskas

med (9 268 — 7 255=) 2 013, medan antalet pensionsberättigande framtidsplatser

skulle ökas med (1 073 — 925 =) 148.

\ad därefter angår marinen innebär manskapsutredningens förslag i

stort sett en fortsatt utbyggnad av den nuvarande långtjänstunderbefälskadem,

varjämte värnpliktiga förutsatts kunna i ökad omfattning utnyttjas i befattningar,

som tidigare uppehållits av fast anställt manskap.

Uppenbart är, framhåller departementschefen, att även inom marinen rekryteringssvårigheterna

framtvinga en avsevärd begränsning av det kontraktsanställda

manskapet. Den av manskapsutredningen anvisade vägen att söka

utnyttja värnpliktiga i befattningar, där tidigare krävts fast anställning, har

därför synts böra beträdas i så stor utsträckning som möjligt. Enligt vad departementschefen

under hand erfarit har man redan med hänsyn till bristen

på fast anställt manskap nödgats taga värnpliktiga i anspråk för dylika mera

kvalificerade uppgifter. Erfarenheterna härav uppgivas ha varit gynnsamma.

Beträffande den föreslagna utbyggnaden av långtjänstunderbefälskadem

kunna, framhåller departementschefen, i viss mån samma synpunkter anföras

som i det föregående framhållits beträffande armén. Inom såväl flottan som

kustartilleriet verkställas för närvarande organisationsundersökningar av försvarets

centrala organisationskommitté, och det är icke osannolikt, att dessa

komma att leda till minskat behov av befattningar, lämpliga för äldre högbåtsmän

respektive överfurirer. Departementschefen har därför ansett det

icke möjligt att nu taga ställning till vilket antal beställningar för högbåts
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

31

män och överfurirer som slutligen kan inrymmas i organisationen. Den ökning

av antalet dylika beställningar, som föreslagits för nästa budgetår, är

emellertid av relativt begränsad räckvidd.

Medan för flottans del slutläget beträffande högbåtsmannabeställningar

enligt manskapsutredningens förslag skulle utgöra 511, ha för nästa budgetår

föreslagits allenast 340 dylika beställningar, innebärande en ökning med 75 i

förhållande till det för innevarande budgetår fastställda antalet. Det torde

finnas anledning antaga, framhåller departementschefen, att det även vid en

eventuell begränsning av antalet för högbåtsmän lämpliga inretjänstbefattningar

skall finnas utrymme för de sålunda för nästa budgetår föreslagna beställningarna.

Med hänsyn till afl högbåtsmannakadern utbyggts under en

relativt lång tidsperiod föreligger därjämte goda möjligheter att redan under

de närmaste åren, om så skulle erfordras, genom vakantsättning av ledigblivande

beställningar minska högbåtsmannakadern. Departementschefen hav

alltså tillstyrkt, att för nästa budgetår inrättas 75 nya beställningar för högbåtsmän.

Manskapsstaterna i övrigt ha ansetts jämväl kunna utformas i enlighet

med marinchefens förslag.

För kustartilleriets del hav föreslagits en ökning av antalet överfurirsbeställningar

med 30 till 80. Slutläget enligt manskapsutredningens förslag utgör

131, varav 43 beräknats för trupputbildare. Även vid en avsevärd begränsning

av antalet inretjänstbefattningar har antalet trupputbildare ansetts

kunna bibehållas oförändrat. Vid bifall till marinchefens förslag för nästa

budgetår skulle antalet inretjänstbefattningar — inberäknat vissa därmed likartade

befattningar — alltså kunna beräknas till (80 — 43=) 37. Då det kan

förutsättas, att antalet inretjänstbefattningar även efter en omorganisation

kommer att överstiga detta antal, föreligger enligt departementschefen intet

hinder mot utökning av överfurirskadern på angivet sätt. Marinchefens beräkningar

rörande manskapskadern i övrigt ha jämväl synts kunna godtagas.

Manskapsstaterna vid marinen för nästa budgetår skulle i enlighet med vad

här anförts få följande sammansättning.

Flottan

K u s t a r t

i 11 e r i e t

Budgetåret

Badgetåret

Budgetåret

Budgetåret

1946/47

1947/48

1946/47

1947/48

Vicekorpraler och meniga..........

1590

1590

316

316

Korpraler..........................

500

425

204

164

Furirer............................

1700

1700

422

422

3 790

3 715

942

902

Högbåtsmän och överfurirer ......

265

340

50

80

4 055

4 055

992

982

Härtill skulle liksom för innevarande budgetår komma 5 övergångsvis

kvarstående flaggkorpraler vid flottan.

Såsom framgår av sammanställningen innebär förslaget en mycket obetydlig

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 187.

begränsning av det totala antalet manskapsbeställningar. Att begränsningen

icke kan göras större sammanhänger med att antalet manskapsbeställningar

redan för innevarande budgetår minskats med mer än 2 000.

För flygvapnets del har beslut redan fattats om genomförande av en

betydelsefull del av manskapsutredningens förslag, införandet av den nya

manskapskategorien stamflygförare. Den nya organisationen har ansetts böra

planenligt utbyggas under nästa budgetår.

Yad därefter angår den av manskapsutredningen föreslagna teknikerorganisationen

har denna, åtminstone för närvarande, synts innebära en god lösning

av föreliggande organisations- och utbildningsfrågor. I likhet med vad

i det föregående förordats för motsvarande personalkategori inom armén

föreslås, att för teknikerna — vilka ansetts böra benämnas flygtekniker —

inrättas civilmilitära beställningar. Manskapslöneutredningen har för denna

personalkategori föreslagit samma lönegradsplacering som för armétekniker,

varvid emellertid förutsatts, att flygtekniker utöver lön skulle äga uppbära

mekanikertillägg. I en del remissutlåtanden har i stället föreslagits, att ifrågavarande

personalkategori skulle — utan rätt till mekanikertillägg — placeras

i 10 lönegraden. Denna fråga har synts departementschefen böra närmare

övervägas i samband med prövningen av manskapslöneutredningens förslag i

övrigt. Tills vidare har departementschefen ansett sig böra räkna med den

av nämnda utredning föreslagna löneställningen, 8 lönegraden. I fråga om

pensionsåldern för flygtekniker har departementschefen hänvisat till vad han

anfört beträffande arméteknikerna. Flygteknikerna ha ansetts åtminstone tills

vidare böra i huvudsak rekryteras — förutom bland de för närvarande kontraktsanställda

mekanikerna — från det fast anställda manskapet. Vid vissa

flygflottiljer pågående försök med rekrytering av hjälptekniker på den civila arbetsmarknaden

ha dock synts böra fullföljas, varefter säkrare erfarenheter böra

kunna föreligga till ledning för rekryteringsfrågornas slutliga lösande. Det

har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta såväl härom som beträffande

vissa andra av manskapsutredningen och remissmyndigheterna berörda,

med den nya organisationen sammanhängande detaljfrågor.

Till övriga av manskapsutredningen föreslagna organisationsförändringar

har departementschefen i avvaktan på resultatet av 1945 års försvarskommittés

utredningsarbete tagit ställning allenast i den omfattning, som är erforderlig

för bedömande av personalbehovet vid flygvapnet för nästa budgetår.

Departementschefen har ansett sig med angivna utgångspunkt icke nu

behöva pröva förslaget om ersättande av underofficerare i flygstationstjänst

med civilmilitära beställningshavare. Ej heller frågan om inrättande av beställningar

för flottiljpoliser har nu upptagits till behandling. Behovet av

trupputbildare har med hänsyn härtill ansetts icke för närvarande kunna

slutligt bedömas.

Manskapsutredningens förslag, att sjukvårdsfurirerna skola ersättas av

civila sjukvårdare, har synts böra tagas under övervägande i samband med

prövningen av 1944 års militärsjukvårdskommittés den 15 januari 1947 avgivna

betänkande (SOU 1947:5), vari bland annat behandlats frågan om behovet

av sjukvårdspersonal vid de olika försvarsgrenarna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

33

Personalbehovet för nästa budgetår för här behandlade personalkategorier

— bortsett från musikmanskap — har departementschefen beräknat i enlighet

med försvarets civilförvaltnings på grundval av manskapsutredningens

betänkande uppgjorda förslag, på sätt framgår av följande sammanställning,

jämväl utvisande sammansättningen för innevarande budgetår av de personalkategorier,

som beröras av de av departementschefen framlagda förslagen.

Budgetåret

Budgetåret

1946/47

1947/48

Vicekorpraler och meniga ..........

932

540

Korpraler..........................

850

750

Purirer ............................

1750

1850

Kontrakts anställda mekaniker ......

259

—

3 791

3 140

Överfurirer ........................

460

_

Flygtekniker........................

—

900

460

900

4 251

4 040

Antalet korttidsanställd personal skulle alltså minskas med (3 791 —

3 140 =) 651, medan antalet pensionsberättigande beställningar och befattningar

skulle ökas med (900 — 460 =) 440.

Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut i de av manskapsutredningen

särskilt behandlade frågorna rörande rekryteringsperioder

och antagningsålder.

Även de med övergången till den nya manskapsorganisationen

sammanhängande frågorna ha ansetts böra närmare övervägas av Kungl.

Maj:t. Departementschefen förutsätter härvid, att Kungl. Maj:t skall äga besluta

om de jämkningar i personalorganisationen, som må befinnas erforderliga,

dock htan överskridande av antalet beställningar för överfurirer, högbåtsmän

och tekniker. Yad angår de lägre manskapsbeställningarna har däremot

med hänsyn till den avsevärda brist på utbildningsbefäl, som för närvarande

föreligger, ett överskridande av staterna ansetts böra få äga rum,

därest rekryteringen under nästa budgetår skulle utfalla gynnsammare än

som av militärmyndigheterna förutsatts.

I det föregående har föreslagits utbyte av ett stort antal överfurirsbeställningar

mot civilmilitära teknikerbeställningar. Det förutsättes härvid, att

överfurirerna som regel skola överföras till de nya teknikerbeställningarna.

Då det icke för närvarande kan med säkerhet bedömas i vilken takt denna

övergång kan äga rum, ha i vederbörliga personalförteckningar ansetts böra

inflyta bestämmelser om att, därest ledig teknikerbeställning icke kan besättas

med därtill kompetent beställningshavare, beställningen må tills vidare ersättas

med för budgetåret 1946/47 uppförd överfurirsbeställning.

Departementschefen har icke tagit ställning till de av utredningen berörda

lönefrågorna. Frågan om överfurirernas och högbåtsmännens löneställ
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 187—189.

1856 47 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Utskottet.

ning komme att framdeles anmälas för Kungl. Maj:t. I avvaktan på prövningen

av försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande har departementschefen

icke heller nu upptagit frågan om förrådsp^rsonalens lönegradsplacering

till behandling.

Enligt manskapsutredningens kostnadsberäkningar skulle den årliga

kostnadsbesparingen efter genomförande av utredningens förslag uppgå till

minst 5 300 000 kronor. Med hänsyn till den begränsade utbyggnad av överfurirskadern,

som i nuvarande läge kunnat tillstyrkas, kommer besparingen

att bli mindre. I brist på utredning rörande manskapsstaternas slutliga

sammansättning vid en organisation med på detta sätt begränsad överfurirskader

kunna emellertid inga beräkningar framläggas rörande besparingens

storlek.

Det fast anställda manskapet har hittills redovisats å personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och avlönats av medel under vederbörliga

anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Enär manskapet

— med undantag av överfurirer och högbåtsmän —• såsom kontraktsanställt

är att hänföra till kategorien icke-ordinarie personal, borde avlöningskostnaderna

rätteligen bestridas från vederbörlig anslagspost till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal. En ändring i denna riktning bör enligt departementschefen

lämpligen genomföras i samband med den omläggning av

fjärde huvudtitelns uppställning, som enligt förslag i årets statsverksproposition

avses skola äga rum från och med budgetåret 1947/48. Departementschefen

har framhållit, att genomförande av ett av 1946 års manskapslöneutredning

framlagt förslag om extra ordinarie anställning för vissa furirer måste

föranleda, att åtminstone furirernas avlöningar bestridas från icke-ordinarieposterna.

överfurirer och högbåtsmän böra, framhåller departementschefen,

givetvis såsom ordinarie tjänstemän fortfarande upptagas på personalförteckning

för ordinarie tjänstemän och avlönas från vederbörliga anslagsposter till

avlöningar till dylika tjänstemän.

Den år 1942 beslutade ökningen av manskapskadrerna har medfört vissa

olägenheter bland annat därigenom, att svårigheter uppstått att kunna tillgodose

det ökade rekryteringsbehovet. Det har därför befunnits nödvändigt

att vidtaga åtgärder för att nedbringa numerären av det kontraktsanställda

manskapet. Vid 1944 års riksdag fattades sålunda beslut om vissa ändringar

i arméns och kustartilleriets manskapsstater, innebärande bland annat att ett

antal beställningar för långtjänstunderbefäl —■ överfurirer avsedda företrädesvis

för s. k. inre tjänst —■ inrättades, varigenom kadern av kontraktsanställt

manskap minskades. Ytterligare åtgärder i samma syfte vidtogos

genom beslut av 1946 års riksdag, varigenom för försvaret i dess helhet antalet

beställningar för långtjänstunderbefäl ökades med 686 till 1 700, medan

kontraktsbeställningarna minskades med 3 885 till 17 588 (musikmanskapet vid

armén och flygvapnet icke medräknat).

Det har emellertid befunnits nödvändigt att vidtaga betydligt mera långtgående

åtgärder i ifrågavarande avseende än som genom 1944 års beslut förutsattes.

Det av Kungl. Maj:t på grundval av 1944 års manskapsutredning

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

35

nu framlagda förslaget innebär således ett ytterligare nedbringande av rekryteringsbehovet

genom en kompensationslös reducering av manskapskadern i

viss omfattning samt genom utbyte av kontraktsanställt manskap mot långtidstjänstgörande

personal med pensionsrätt och mot värnpliktiga.

Utskottet vill erinra, att en avsevärd del av manskapskadern utgöres av

mekaniker av skilda slag ävensom hovslagare. Det nuvarande utbildningsoch

rekryteringssystemet för dessa beställningsmän är emellertid behäftat

med väsentliga brister. Sålunda finnes för dem, som genomgått beställningsmannautbildning,

endast ett fåtal framtidsplatser inom den militära tjänsten.

Bristen på dylika platser har medfört att huvuddelen av beställningsmännen

tagit avsked efter tilländalupen kontraktstid. För att avhjälpa sålunda rådande

olägenheter föreslås förutom omläggning av rekryteringen och utbildningen

på beställningsmannalinjerna införandet för manskapets vidkommande

av en renodlat teknisk yrkeskår.

Sålunda skulle beställningsmännen vid armén och flygvapnet utan annan

utbildning efter furirskolan än fortsatt yrkespraktik kunna bliva civilmilitära

beställningshavare inom tygstaten i en nyinrättad beställning, som närmast

skulle motsvara överfurir på trupplinjen. För dessa har föreslagits inrättandet

av nya befattningar för tekniker. Utskottet anser det sålunda framlagda

förslaget innebära en god lösning beträffande såväl försvarets behov av beställningsmän

som personalens berättigade anspråk på tryggare framtidsmöjligheter.

Enligt manskapsutredningens förslag skulle på beställningsmannalinjerna

skapas möjligheter för därtill kvalificerade att vinna befordran

till högre beställningar — tygverkmästare och tyghantverkare. Utskottet anser

i likhet med departementschefen detta förslag vara i princip riktigt. Frågan

bör emellertid såsom framhållits bliva föremål för ny utredning med

hänsyn till den särskilda utbildning, som en dylik befordran måste förutsätta.

Goda skäl synas utskottet jämväl tala för att sjukvårdsbefäl och hovslagare

beredas framtidsplatser av militär karaktär — underofficerare och överfurirer

-— redovisade å trängens respektive kavalleriets stat.

Yad beträffar marinen innebär förslaget i stort sett en fortsatt utbyggnad

av den nuvarande långtjänstunderbefälskadern, varjämte förutsatts att värnpliktiga

skola i ökad omfattning utnyttjas i befattningar, som tidigare uppehållits

av fast anställt manskap. Utskottet finner de föreslagna åtgärderna

för ett ytterligare nedbringande av numerären av det kontraktsanställda manskapet

lämpliga.

För flygvapnets vidkommande har departementschefen räknat med planenlig

utbyggnad av den redan beslutade organisationen beträffande införandet

av stamflygförare. I fråga om teknikerna, vilka inom flygvapnet skulle benämnas

flygtekniker, förutsättes att de åtminstone tills vidare i huvudsak

skola rekryteras •—- förutom bland de för närvarande kontraktsanställda mekanikerna

— från det fast anställda manskapet. Utskottet, som finner förslaget

godtagbart, anser i likhet med departementschefen att vid vissa flygflottiljer

pågående försök med rekrytering av hjälptekniker på den civila arbetsmarknaden

dock böra fullföljas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Yad departementschefen i övrigt under förevarande punkt anfört och föreslagit

har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

För samtliga tre försvarsgrenar innebär sammanfattningsvis clet nu framlagda

förslaget att antalet beställningar för kontraktsanställt manskap skulle

minskas med 2 779, medan antalet pensionsberättigande framtidsplatser skulle

ökas med 693.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta, att försvarets personalorganisation,

såvitt avser i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

28 februari 1947 berörda personalkategorier, skall utformas

efter i huvudsak de riktlinjer, som i samma statsrådsprotokoll

angivits.

5:o) Reglering av vissa läkararvoden m. m. Kungl. Maj:t har i förenämnda

proposition nr 130 (punkt 4, s. 101—103) föreslagit riksdagen bemyndiga

Kungl. Maj:t att utfärda reglerande bestämmelser angående tjänstgöringsskyldighet

och ekonomiska förmåner för i förberörda statsrådsprotokoll angivna

befattningshavare samt att fastställa det antal dylika befattningshavare som

under nästa budgetår må finnas anställda.

I försvarets personalorganisation ingår viss fast anställd icke-ordinarie

läkar-, tandläkar- och veterinärpersonal, vilken avlönas medelst arvode och är

skyldig fullgöra begränsad årlig tjänstgöringsskyldighet. Här avsedda personalkategorier

äro vid armén bataljonsläkare vid fältläkarkåren, fältläkarstipendiater

samt bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren, vid marinen marinläkare

av 2. graden och marinläkarstipendiater, vid flygvapet flygläkare av

2. graden ävensom vid försvarets tandvård extra tandläkare.

De vid olika tillfällen meddelade bestämmelserna rörande tjänstgöringsskyldighet

och ekonomiska förmåner till berörda personalkategorier ha utformats

efter i viss mån olikartade grunder.

Beträffande de berörda läkarkategorierna har Sveriges läkarförbund, under

åberopande av vissa mellan försvarets civilförvaltning och förbundet förda

förhandlingar, i skrivelse den 20 december 1946 gjort framställning om dels

nedsättning av den föreskrivna årliga tjänstgöringsskyldigheten till 60 dagar

för samtliga kategorier, dels ock förbättrade ekonomiska förmåner.

På uppdrag av Kungl. Maj:t har civilförvaltningen sedermera, efter

hörande av försvarsgrenscheferna, i skrivelse den 24 januari 1947 avgivit förslag

till ändrade bestämmelser rörande ekonomiska förmåner för samtliga förenämnda

personalkategorier, därvid ämbetsverket utgått från att den årliga

tjänstgöringsskyldigheten för samtliga läkarkategorier skulle minskas till 60

dagar samt att tjänstgöringsskyldigheten för bataljonsveterinär i fältveterinärkåren

och extra tandläkare skulle bibehållas oförändrad. Civilförvaltningen

har föreslagit, att årsarvodena, varå skulle utgå rörligt tillägg såsom för löneklassplacerad

personal, fastställas till 3 900 kronor för bataljonsläkare vid

fältläkarkåren, bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren, marinläkare av 2.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

37

graden och flygläkare av 2. graden, till 2 340 kronor för fält- och marinläkarstipendiater

och till 1 950 kronor för extra tandläkare. Dagarvodet har föreslagits

för samtliga kategorier skola utgå med 17 kronor vid all tjänstgöring.

Utöver nämnda förmåner skulle enligt civilförvaltningens förslag till marinläkare

av 2. graden och marinläkarstipendiater utgå sjötillägg och mässpenningar

enligt de grunder, som gälla för officerare av motsvarande tjänsteklass,

samt till samtlig berörd personal, utom fältläkarstipendiater och extra

tandläkare, därjämte ekiperingshjälp.

Civilförvaltningens nyss i huvudsak återgivna förslag är för närvarande

föremål för remissbehandling.

Departementschefen har för sin del funnit det angeläget, att nu gällande

bestämmelser angående tjänstgöringsskyldighet och förmåner för här avsedda

personalkategorier ersättas med bestämmelser av mera enhetlig karaktär. Beträffande

tjänstgöringsskyldigheten har synts böra övervägas, huruvida icke

densamma bör något minskas och erhålla enahanda omfattning för samtliga

här avsedda kategorier med undantag av extra tandläkare. En minskning av

tjänstgöringsskyldigheten framkallar behov av en häremot svarande ökning av

antalet befattningshavare. Nu utgående arvoden och övriga ekonomiska förmåner

ha vidare synts böra regleras i syfte att åstadkomma största möjliga

enhetlighet. Det har synts departementschefen härvid berättigat att vidtaga

viss förhöjning av de ekonomiska förmånerna inom ramen för civilförvaltningens

förslag. Berörda förmåner fastställdes i huvudsak år 1921 och

ha därefter icke varit föremål för reglering. Departementschefen har emellertid

ansett sig i avbidan på slutförandet av remissbehandlingen av civilförvaltningens

förslag icke vara beredd att nu ta ställning till berörda spörsmål.

Då det emellertid är önskvärt, att reglerande bestämmelser i ämnet meddelas

redan till nästkommande budgetår, torde, framhåller departementschefen,

Kungl. Maj:t böra äga att härutinnan träffa avgörande på grundval av den

efter remissbehandlingens slutförande föreliggande utredningen.

Ett genomförande av civilförvaltningens förslag skulle medföra en ökad

belastning på försvarsgrenarnas avlöningsanslag med, i avrundade tal, 250 000

kronor för armén, 185 000 kronor för marinen och 22 000 kronor för flygvapnet.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till nämnda förslag och med

beaktande av förefintliga vakanser har departementschefen emellertid ansett

sig icke böra föreslå någon uppräkning av respektive anslagsposter.

Såsom departementschefen erinrat hava nu utgående arvoden och övriga

ekonomiska förmåner till här berörda läkarkategorier i huvudsak fastställts

år 1921 och därefter icke varit föremål för reglering. Bestämmelserna rörande

ifrågavarande förmåner ävensom beträffande denna personals tjänstgöringsskyldighet

hava utformats efter i viss mån olikartade grunder. Utskottet finner

goda skäl tala för att gällande bestämmelser på området regleras och ersättas

av bestämmelser av mera enhetlig karaktär. Det synes därvid även befogat, att

viss förhöjning sker av de till nämnda personal utgående ekonomiska förmånerna.

Det av försvarets civilförvaltning i sådant syfte framlagda ■ förslaget

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 187.

bör kunna i stort sett godtagas. Det torde såsom departementschefen förutsatt

få ankomma på Kungl. Maj:t att härutinnan träffa avgörande på grundval

av den föreliggande utredningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda reglerande

bestämmelser angående tjänstgöringsskyldighet och ekonomiska

förmåner för i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 28 februari 1947 avsedda befattningshavare samt att fastställa

det antal dylika befattningshavare, som under budgetåret

1947/48 må finnas anställda.

6:o) Löneställningen för viss sjukvårds- och ekonomipersonal vid försvaret

m. m. Departementschefen har till det vid förberörda proposition nr 130

fogade statsrådsprotokollet (punkt 5, s. 103—105) lämnat en kortfattad redogörelse

för innebörden av 1944 års lönekommittés, avseende sjukvårds- och

ekonomipersonal, förslag angående löneställningen för viss statsanställd ickeordinarie

sjukvårds- och ekonomipersonal m. m. (SOU 1946:67).

Departementschefen har ansett sig icke nu vara beredd att taga slutlig

ställning till förslaget i fråga, utan det har synts få ankomma på Kungl. Maj :t

att efter ytterligare överväganden meddela beslut i dessa spörsmål.

I detta sammanhang har departementschefen ansett sig vidare böra upptaga

vissa spörsmål, som sammanhänga med den i årets statsverksproposition berörda

frågan rörande reglerad befordringsgång för personal i skrivbiträdesoch

kontorsbiträdesgraderna.

Ett genomförande helt av den av riksdagen numera godkända befordringsgången

skulle vad beträffar försvarsgrenarna, där för närvarande ordinarie kontorspersonal

finnes endast vid försvarsgrensstaberna, förutsätta inrättande

även vid lägre staber, truppförband m. m. av ett stort antal nya ordinarie kontorsbiträdesbefattningar

i 4 lönegraden. Såsom chefen för finansdepartementet

framhållit vid anmälan till årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor (s. 21) bör biträdespersonalen vid försvarsväsendet i princip

icke undantagas från befordringsgången. Ett antal ordinarie kontorsbiträdesbefattningar

bör alltså såsom ett led i befordringsgången inrättas även vid

lägre staber och truppförband. Departementschefen har emellertid ansett försiktigast

att härmed får anstå i avbidan på resultatet av den pågående utredningen

rörande försvarets framtida organisation. I anslutning härtill har departementschefen

framhållit, att det synes riktigt att i viss utsträckning bereda

även annan extra ordinarie personal vid försvaret, exempelvis husmödrarna vid

truppförbanden, ordinarie ställning.

En följd av befordringsgången blir, att antalet extra ordinarie befattningar

i 2 och 4 lönegraderna för avsedd personal icke kan preciseras i personalförteckningarna.

Vid anslagsberäkningarna i det följande har departementschefen

därför räknat med medellönekostnader enligt nämnda lönegrader för denna

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

39

personal. Då befordringsgången innefattar jämväl extra befattningar, uppkomma

förskjutningar mellan de beräknade kostnaderna för extra ordinarie

och för extra personal.

Då här är fråga om icke-ordinarie befattningshavare lärer det såsom departementschefen

förutsatt få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut beträffande

löneställningen för denna personal. Utskottet, som tagit del av 1944

års lönekommittés av departementschefen återgivna förslag, har därvid uppmärksammat,

att kommittén föreslagit inplacering av extra ordinarie översköterskor

i 9 lönegraden. Utskottet vill med anledning härav erinra, att innevarande

års riksdag beslutat, att motsvarande ordinarie befattningshavare skola

hänföras till 8 lönegraden.

Yad departementschefen i övrigt under förevarande punkt anfört påkallar

icke något särskilt uttalande från utskottets sida. Yad i ärendet förekommit

har utskottet velat för riksdagen

omförmäla.

7:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 4) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 2 185 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 (punkt 6,

s. 105—114) föreslagit riksdagen att

dels medgiva av departementschefen föreslagna förändringar i personalförteckningen

för försvarets civilförvaltning,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 2 260 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1500 000

kronor.

Vid anmälan av frågan om anslag till civilförvaltningen för innevarande

budgetår (propositionen 1946: 120) anförde departementschefen, att han ansåge

spörsmålet om löneställningen för krigsråden vid civilförvaltningen vara

väl värt övervägande. I detta uttalande instämde riksdagen (skrivelse nr 365).

Riksdagen förutsatte också, att det skulle bli möjligt för Kungl. Maj:t att utan

större tidsutdräkt för riksdagen framlägga förslag i ämnet. Den pågående

översynen av försvarets centrala förvaltningsorganisation har emellertid synts

departementschefen omöjliggöra, att denna lönefråga nu upptages till slutlig

prövning. Departementschefen förutsätter, att frågan uppmärksammas i samband

med denna översyn.

Med hänsyn till vikten av den inspektion av kassaförvaltningarna, som

det numera åligger civilförvaltningen att utföra, har det synts angeläget, att

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande ni 187.

civilförvaltningen för denna verksamhet kan disponera kvalificerad personal.

Då uppgiften kräver förtrogenhet jämväl med det centrala arbetet inom civilförvaltningen,

är det att räkna med att befattningshavare inom verket kommer

att anförtros densamma. Arbetsuppgifterna i fråga ha synts departementschefen

icke böra bindas till vissa befattningar, utan civilförvaltningen bör äga

möjlighet att för ändamålet utvälja de lämpligaste personerna, oberoende av

löneställning. Det har synts skäligt med hänsyn till de förhållanden, under

vilka arbetet skall utföras, att särskild ersättning utgår för detsamma. Departementschefen

har därför föreslagit, att arvoden må utgå till de två befattningshavare

inom verket, åt vilka uppdrages att utföra ifrågavarande inspektionsverksamhet.

Arvodet har ansetts skäligen böra bestämmas till för var och en

1 800 kronor för år. Departementschefen förutsätter, att den ifrågavarande inspektionsverksamheten

kommer att bedrivas så, att den kan leda till eu minskning

av behovet av revisionsarbete inom civilförvaltningen.

Vidare har föreslagits, att en kontoristbefattning i A 9 utbytes mot en befattning

för pensionerad officer i Oa 10 samt att en ny befattning för kontorist

i Eo 9 inrättas å bokföringskontoret för den s. k. saldokontrollen.

Vad advokatfiskalskontoret beträffar har från vederbörande personalförbunds

sida önskemål framställts om en väsentlig utökning av personalorganisationen.

En av civilförvaltningen anlitad utredningsman har också

funnit, att arbetets omfattning vid kontoret och arbetsuppgifternas kvalitet

motiverade inrättande av ett antal högre tjänster för juristpersonalen vid

kontoret. Civilförvaltningen har med hänsyn till de många ovissa faktorer,

som påverkade bedömandet av förevarande personalfrågor, föreslagit inrättande

av endast ett mindre antal nya befattningar från och med nästa

budgetår. Statskontoret har i sak intagit samma ståndpunkt som civilförvaltningen.

Däremot ha justitiekanslersämbetet och allmänna lönenämnden i

sina utlåtanden gått utöver civilförvaltningens förslag och i huvudsak anslutit

sig till utredningsförslaget.

Departementschefen har för sin del kommit till den uppfattningen, att kontorets

nuvarande personalorganisation icke är tillfredsställande vare sig ur

statsintressets eller personalens synpunkt. På grund av arbetsmängden vid kontoret

måste lägre sekreterar- och amanuenspersonal anlitas för i stor utsträckning

självständig handläggning av viktiga mål, där mången gång stora ekonomiska

värden stå på spel. Den nuvarande löneställningen för denna personal

har synts departementschefen väl låg för de kvalificerade arbetsuppgifter, som

på detta speciella område komma i fråga. Löneläget är enligt departementschefen

heller icke ägnat att i längden trygga en god rekrytering till juristbefattningarna

vid kontoret. En ökning av antalet tjänster i mellangraden har

därför enligt vad utredningen i ärendet givit vid handen synts motiverad. Med

hänsyn till arbetsuppgifternas art har departementschefen ansett en högre

löneställning för advokatfiskalen vara berättigad. Den nya rättegångsordningen

kommer att ställa än högre krav på juristpersonalen vid kontoret. Då

rättegångsreformen träder i kraft den 1 januari 1948 och redan nu i viss utsträckning

tillämpas, torde det icke vara möjligt, framhåller departements
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

41

chefen, att, såsom eljest varit önskvärt, låta helt anstå med prövningen av här

förevarande spörsmål till dess resultatet av pågående utredning rörande försvarets

centrala förvaltningsorganisation föreligger.

Under ärendets behandling inom försvarsdepartementet ha från civilförvaltningens

sida under hand anförts ytterligare synpunkter på förevarande

fråga, varvid angivits de löneställningar för personalen, som med hänsyn till

advokatfiskalskontorets motsedda omfattning och arbetsuppgifter i anledning

av rättegångsreformen kunde anses befogade. Därjämte ha närmare upplysningar

i ärendet inhämtats av representanter för den berörda personalen. Med

beaktande av i ärendet anförda synpunkter har departementschefen ansett sig

nu böra föreslå följande personalorganisation för advokatfiskalskontoret.

För advokatfiskalen föreslås höjning av löneställningen till 30 lönegraden.

För mera kvalificerade arbetsuppgifter vid kontoret erfordras, såvitt nu

kan bedömas -—- utöver advokatfiskalen —- ytterligare sex befattningshavare.

Av dessa bör en, biträdande advokatfiskal, placeras i 26 lönegraden och

de övriga fem i 24 lönegraden. Med avseende å anställningsformen föreslås

extra ordinarie befattningar för advokatfiskalen, för biträdande advokatfiskalen

samt för tre av 24-gradstjänsterna. För de återstående två befattningarna bör,

i avbidan på ytterligare erfarenheter rörande behovet av dessa befattningar

på längre sikt, avses arvoden, motsvarande lön och övriga förmåner i 24

lönegraden. I förhållande till personalförteckningen för innevarande budgetår

innebär detta förslag, att följande befattningar inrättas, nämligen 1 i Eo 30,

varvid befattningen för advokatfiskal i A 28 bör föras på övergångsstat, 1 i

Eo 26 samt 2 i Eo 24. Utöver här angivna sju befattningar har departementschefen

räknåt med de nuvarande fyra amanuensbefattningarna för rekryteringspersonal.

Löneställningen för denna personal bör bestämmas med tillämpning

av reglerna om reglerad befordringsgång. Därest med hänsyn till arbetets omfattning

mera kvalificerade uppgifter måste anförtros även rekryteringspersonalen,

bör civilförvaltningen emellertid äga möjlighet att bereda dylik personal

den särskilda ersättning, som med hänsyn till arbetets art och vederbörandes

kvalifikationer kan befinnas skälig, dock högst med belopp, som

svarar mot lönefyllnad till 20 lönegraden.

Departementschefen har understrukit, att de av honom föreslagna befattningarna

i 26 och 24 lönegraderna icke i och för sig äro avsedda för en förhöjning

av de nuvarande befattningshavarnas löneställning. Befattningarna böra

i vanlig ordning utlysas till ansökan lediga, och största avseende bör självfallet

fästas vid sökandenas lämplighet såsom partsombud i det rättegångsförfarande,

som kommer att tillämpas enligt den nya rättegångsordningen.

Vid bifall till förslaget om reglerad befordringsgång för biträdespersonalen

skulle på civilförvaltningens personalförteckning tillkomma 6 befattningar

för ordinarie kontorsbiträden. Av dessa befattningar skulle 1 erfordras

för befattningshavare, som nu innehar extra ordinarie befattning i

högre lönegrad. Vikariatsförordnande å sistnämnda befattning förutsättes

icke skola meddelas.

I förhållande till löpande budgetår innebär Kungl. Maj:ts förslag under

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Utskottet
-

förevarande punkt en anslagshöjning av 760 000 kronor, varav 80 000 kronor

belöpa på reglerad befordringsgång för viss personal och 639 000 kronor på

löneregleringen.

Av departementschefen föreslagna ändringar i personalorganisationen för

advokatfiskalskontoret innebära i huvudsak nyinrättande av 1 befattning i

Eo 26 och 2 i Eo 24 samt höjning av advokatfiskalens löneställning från A 28

till Eo 30. Med hänsyn till den pågående översynen av försvarets centrala förvaltningsorganisation

hade det måhända varit välbetänkt att icke nu utbryta

dessa spörsmål ur det större sammanhanget. Härtill kommer att såsom försvarets

civilförvaltning i ärendet framhållit kontorets personalbehov så sent

som i början av år 1946 varit föremål för utredning av särskilt tillkallad sakkunnig.

Å andra sidan är utskottet av den uppfattningen, att arbetets omfattning

vid kontoret och de kvalifikationskrav, som måste ställas på juristpersonalen

därstädes, göra det berättigat —- även av rekryteringsskäl —

att högre tjänster redan nu inrättas för denna personal. Som ett ytterligare

skäl härför må framhållas, att den nya rättegångsordningen, som redan nu i

viss utsträckning tillämpas, kommer att ställa ökade krav på rättegångsombuden.

En nu genomförd förstärkning av personalen torde särskilt vid sistnämnda

förhållande icke komma att föregripa ett framtida övervägande av

frågan om kontorets personalbehov. Utskottet är på nu anförda skäl berett

tillstyrka, att de föreslagna befattningarna inrättas och vill ej heller motsätta

sig förslaget om höjd löneställning för advokatfiskalen.

Utskottet har icke något att erinra mot att arvoden med av departementschefen

föreslagna belopp beredas de två befattningshavare inom verket, åt

vilka uppdrages att utföra inspektion av kassaförvaltningarna.

Departementschefens förslag i övrigt under förevarande punkt synas böra

godtagas med den ändringen att å personalförteckningen böra tillkomma 6 i

stället för uppenbarligen till följd av förbiseende föreslagna 10 befattningar

för ordinarie kontorsbiträden.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva följande förändringar i personalförteckningen

för försvarets civilförvaltning, nämligen uppförande under

rubriken Tjänstemän å ordinarie stat av ytterligare 6 befattningar

för kontorsbiträden i lönegraden A 4, minskning med en

befattning för kontorist i lönegraden A 9 under samma rubrik

samt överförande från nämnda rubrik av befattningen för advokatfiskal

i lönegraden A 28 till rubriken Tjänstemän å övergångsstat,

ävensom uppförande bland befattningar för extra ordinarie

tjänstemän i högre lönegrad än 21 av nya befattningar för 1

advokatfiskal i lönegraden Eo 30, 1 biträdande advokatfiskal i

lönegraden Eo 26 och 3 förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24

samt uteslutande ur förteckningen i sist angivna del av 1 befattning

för biträdande advokatfiskal i lönegraden Eo 24;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

43

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 800 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis...................... » 35 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.............................. » 6 036

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 1 310 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis.......... »_128 964

Summa kronor 2 280 000

Särskilda uppbär dsmedél:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 20 000

Nettoutgift kronor 2 260000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 260 000 kronor.

8:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 24) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 118 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 130 (punkt 7,

s. 114—157) föreslagit riksdagen att

ej mindre — med ändring av sitt i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt

58) framlagda förslag beträffande personalförteckning för hemvärnet — medgiva,

att till personalförteckning för hemvärnet må överflyttas en beställning

för hemvärnschef i lönegrad Öb 2, en beställning för överstelöjtnant eller

major i lönegrad Oa 5 eller Oa 4, en beställning för kapten eller löjtnant med

arvode enligt lönegrad Oa 3 eller Oa 2 samt en befattning för kontorsbiträde

i lönegrad A 4; än även

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1947/48 vidtaga de ändringar

i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid armén, som i det till förenämnda proposition

nr 130 fogade statsrådsprotokollet angivits,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i samma statsrådsprotokoll anförts fastställa stater för arméns manskap av

lägre grad än överfurir,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 187.

innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts brev den

28 juni 1946 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns

personalförteckningar budgetåret 1946/47,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1947/48,

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åman m. fl. (I: 237) och den andra inom andra kammaren av herr Lindberg

m. fl. (II: 353), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels besluta, att den

kontanta ersättningen för musikelever under budgetåret 1947/48 skall utgå

med ett belopp av 720 kronor för år, dels ock vidtaga härav föranledd höjning

av vederbörliga anslag,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Heiiman m. fl. (I: 238) och den andra inom andra kammaren av herr

Nilsson i Göingegården m. fl. (11:352), i vilka hemställts, att riksdagen ville

besluta att i avvaktan på fastställandet av den framtida försvarsorganisationen

det nuvarande antalet hemvärnsofficers- och hemvämsunderofficersbefattningar

förblir oförändrat samt att därutöver för det nyorganiserade

Sundsvalls försvarsområde måtte inrättas en hemvärnsofficers- och en hemvärnsunderofficersbefattning,

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar Lindén och Wagnsson (I: 243) och den andra inom andra kammaren

av herrar Håstad och Sundström i Skövde (11:361), i vilka hemställts, att

riksdagen måtte under vederbörlig punkt (3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t) i proposition nr 130 angående vissa avlönings-

m. fl. anslag under riksstadens fjärde huvudtitel för budgetåret 1947/48,

dels enligt i motionerna närmare angivna grunder höja anslaget till personalvårdsassistenter

med 88 400 kronor fördelade med i runt tal för armén 55 000

kronor, för marinen 18 000 kronor och för flygvapnet 15 300 kronor, dels

medge, att ersättning för resekostnader i förekommande fall beredes deltidsanställda

assistenter intill ett sammanlagt belopp av 5 000 kronor,

dels en inom andra kammaren av herr Hall väckt motion (11:268), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att Skånska kavalleriregementet tills

vidare icke måtte uppsättas,

dels ock en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Lekåsa väckt motion

(11:364), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att Skånska kavalleriregementet

indrages.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 237, I: 238, II: 361, 11:268 och II: 364.

Försvarets civilförvaltning har på grundval av försvarsgrenschefernas anvisningar

avgivit förslag till medelsäskanden för budgetåret 1947/48 under

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

45

respektive försvarsgrens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. Civilförvaltningen

har därvid anfört, att överbefälhavaren hos ämbetsverket anmält,

att han icke hade något att erinra mot de anvisningar, som lämnats av

cheferna för marinen och flygvapnet. I fråga om arméchefens anvisningar hade

överbefälhavaren anmält, att han anmodat arméchefen att i anslagsunderlaget

räkna med att indragning av Skånska kavalleriregementet och sammanslagning

av Norrbottens artillerikår och Bodens artilleriregemente verkställdes

under budgetåret 1947/48 och att minskning av Livregementet till häst påbörjades.

överbefälhavaren hade vidare meddelat, att arméchefens yrkanden

beträffande bland annat fältläkarkåren, arméhundväsendet och försvarsområdesmobiliseringslottor

icke borde upptagas i anslagsunderlaget för budgetåret

1947/48. I anledning av vad överbefälhavaren anfört hade arméchefen

erinrat, att av de år 1942 och senare beslutade organisatoriska förändringarna

ännu återstode uppsättandet av Signalregementets kompani i Kristianstad öch

Tredje tygkompaniet samt det fullständiga utbyggandet av Skånska kavalleriregementet.

Åtgärder för uppsättning och fortsatt utbyggnad av dessa förband

kunde dock vidtagas i huvudsak inom ramen för gällande personalstater.

Med hänsyn till tjänstens krav hade arméchefen funnit det nödvändigt föreslå,

att vissa personalökningar genomfördes vid bland annat fältläkarkåren och

arméhundväsendet. Civilförvaltningen hade ansett sig böra i viss begränsad

omfattning biträda av arméchefen i nämnda hänseenden framförda förslag.

I anledning av vad överbefälhavaren anfört har departementschefen framhållit

angelägenheten av att i försvarsorganisationen redan nu vidtagas sådana

förenklingar och rationaliseringar, som kunna genomföras utan att avvakta

1945 års försvarskommittés förslag. I det föregående har i detta syfte av departementschefen

förordats en serie åtgärder som leda till ej obetydliga

kostnadsminskningar. Såsom av det följande närmare framgår har departementschefen

dock ej ansett sig kunna ansluta sig till överbefälhavarens uppfattning,

att Skånska kavalleriregementet nu bör indragas. Den av överbefälhavaren

förordade sammanslagningen av vissa artilleriförband och minskningen

av Livregementet till häst har synts departementschefen böra övervägas

i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1948/49, varför det

bör ankomma på chefen för armén att närmare undersöka de konsekvenser i

ekonomiskt hänseende och i övrigt, som bli en följd av åtgärder i sådant hänseende.

Av det följande kommer att framgå den ståndpunkt departementschefen

ansett sig böra intaga i de av överbefälhavaren i övrigt berörda frågorna.

Under de senaste åren ha förelegat vissa svårigheter att besätta samtliga

de å personalförteckning uppförda kaptensbeställningarna. Med hänsyn härtill

har inhämtats riksdagens medgivande att, därest ledig kaptensbeställning

icke kunnat besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot uppkommande

vakanser svarande antal löjtnantsbeställningar i stället får tillsättas.

Samma anordning har synts erforderlig jämväl för nästa budgetår.

Medgivande av denna innebörd har synts böra intagas i form av anmärkning

i vederbörlig personalförteckning.

Departementschefen har härefter övergått till behandlingen av de olika

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 187.

anslagsposterna samt i anslutning därtill lämnat en redogörelse för de huvudsakliga

ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna

som böra vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Såsom under punkt 3 anförts böra kostnaderna för avlöningar till manskap

av lägre grad än överfurir från och med nästa budgetår bestridas från

anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Genera/itetet.

Generalmajoren A. Bredberg, född den 24 februari 1884, utnämndes den

15 november 1945 till militärbefälhavare för Y. militärområdet (lönegrad

Öb 4). Bredberg har emellertid på grund av honom beviljad tjänstledighet

för fullgörande av uppdrag som vice ordförande i statens organisationsnämnd

och ordförande i försvarets centrala organisationskommitté icke tillträtt befattningen

som militärbefälhavare. Det är att antaga att Bredberg icke kommer

att återinträda i aktiv militär tjänst utan tagas i anspråk för fortsatt

uppdrag i organisationsnämnden. Beställningen som militärbefälhavare och

flera lägre beställningar måste på grund av detta förhållande uppehållas allenast

på förordnande, vilket medför avsevärda olägenheter för den berörda

personalen. För att undanröja dessa olägenheter har departementschefen föreslagit,

att för Bredberg inrättas en särskild beställning såsom generalmajor

i lönegrad Öb 4 på generalitetets stat, vilken beställning vid Bredbergs avgång

bör indragas. Vid fortsatt tjänstledighet för fullgörande av uppdraget i organisationsnämnden

har Bredberg givetvis att avstå samtliga löneförmåner i

den militära beställningen.

Generalstabskåren.

Antalet kaptener vid generalstabskåren har ansetts kunna minskas med

3 till 41.

Arméstaben.

Antalet beställningar för kaptener eller löjtnanter med arvoden enligt Oa 3

eller Oa 2 har synts kunna minskas med 3 till 6.

En av de i gällande personalförteckning för arméstaben upptagna kontorsbiträdesbefattningarna

i A 4 är avsedd för hemvärnsstaben. Då kostnaderna

för avlöningar m. m. till fast anställd personal vid hemvärnsstaben och hemvärnets

stridsskola skola redovisas under hemvärnets anslag, bör den ifrågavarande

kontorsbiträdesbefattningen överflyttas till personalförteckning för

hemvärnet.

Centrala värnpliktsbyrån.

Då kostnaderna för centrala värnpliktsbyråns verksamhet från och med

nästa budgetår skola bestridas från särskilda för byrån avsedda anslag, böra

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187. 47

de för närvarande under förevarande rubrik upptagna beställningarna utgå

ur arméns personalförteckning.

Arméinspektionen.

Under denna rubrik för innevarande budgetår upptagna 14 beställningar

för kaptener med arvoden enligt Oa 3 ha föreslagits skola utbytas mot samma

antal beställningar för kaptener eller löjtnanter med arvoden i Oa 3 eller Oa 2.

Hemvärnsstaben.

I anslutning till vad i det föregående under rubriken Arméstaben anförts

böra de för närvarande under förevarande rubrik upptagna beställningarna

utgå ur arméns personalförteckning.

Militärområdena m. m.

Enligt vad under punkt 2 i det föregående anförts bör staten för

Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab utökas med 1 kapten, 1 sergeant, 1

överfurir och, efter hand, 3 förrådsvaktmästare.

Antalet ordinarie förrådsvaktmästare vid de övriga lantmilitära försvarsområdesstaberna

föreslås på sätt angivits under punkt 2 i det föregående

skola minskas från 53 till 38 genom överflyttning av 3 befattningar

till Kiruna-Jokkmokks försvarsområdesstab samt genom successiv indragning

av ytterligare 12 befattningar.

Truppförbanden.

I gällande personalförteckning äro för Kronobergs regementes förutvarande

detachement och Göta ingenjörkårs kustingenjöretablissement i Karlskrona

upptagna befattningar för 1 maskinist (Ca 12) och 1 eldare av 1.

klass (Ca 7) respektive 1 eldare av 1. klass (Ca 7), vilka befattningar vid nuvarande

innehavares avgång icke må återbesättas med ordinarie innehavare

utan därefter skola tills vidare uppehållas med vikarie. Ifrågavarande befattningar

disponeras numera, efter etablissementens överförande till förvaltning

av marinens myndigheter, av Karlskrona kustartilleriregemente respektive

Blekinge kustartilleriförsvar. Vid angivna förhållande föreslås befattningarna

skola utgå ur arméns personalförteckning och i stället redovisas under

marinens motsvarande förteckning.

I enlighet med vad i det föregående under punkt 1 förordats böra följande

ändringar och tillägg vidtagas beträffande personalförteckningen för

ordinarie militär personal såvitt avser infanteriet. Vid varje infanteriregemente

tillkomma 3 förvaltarbeställningar, vilka må finnas inrättade

först sedan rationaliseringen genomförts vid vederbörligt regemente, och

därefter, intill dess de kunna besättas med personal särskilt utbildad för

de avsedda befattningarna — regementsexpeditionsföreståndare, personalregistrator

och kasernförvaltare — må uppehållas endast på förordnande.

Beträffande fanjunkarbeställningarna vid infanteriregementena bör, med giltighet

från det den beslutade omorganisationen genomförts vid vederbörligt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 187.

regemente, föreskrivas, att vid närmast inträffande sådan ledighet å två dylika

beställningar vid varje regemente, som uppkommit i samband med innehavarnas

befordran till någon av nyssnämnda tre forvaltarbeställningar eller

nyinrättad beställning för tygförrådsförvaltare å tygstaten, avsedd för infanteriets

truppförband, beställningarna icke må återbesättas eller uppehållas

på förordnande.

På sätt framgår av punkt 3 bör antalet överfurirsbeställningar vid infanteriet

minskas från 330 till 324. För samtliga infanteriregementen utom två

böra upptagas 17 beställningar. Med hänsyn till Södra Skånska infanteriregementets

dubbelförläggning beräknas för detta regemente 19 beställningar,

medan antalet beställningar vid Älvsborgs regemente, där en civil befattningshavare

övergångsvis finnes anställd för tillsynen av regementets skjutbanor,

bör tills vidare upptagas till 16.

För varje infanteriregemente bör vidare i enlighet med förslag under

punkt 1 tillkomma en befattning för förrådsvaktmästare (Ca 7).

Enligt en i not till personalförteckningen meddelad föreskrift skola vid

uppkommande ledighet å majorsbeställningar vid kavalleriet två sådana

beställningar vakantsättas. Denna föreskrift är meddelad för att möjliggöra

indragande successivt av ifrågavarande två beställningar (prop. 1945: 170,

s. 283). Då en majorsbeställning vid kavalleriet blivit ledig under innevarande

budgetår, bör antalet dylika beställningar för nästa budgetår minskas

med 1.

Såsom framgår av punkt 3 böra vid kavalleriet upptagas 51 överfurirsbeställningar

för hovslagarebeställningsmän. Antalet överfurirsbeställningar i

övrigt vid kavalleriet bör upptagas till 44, eller 11 vid varje regemente. Det

sammanlagda antalet överfurirsbeställningar vid kavalleriet skulle alltså utgöra

(51 + 44 =) 95. För innevarande budgetår finnas 58 överfurirsbeställningar.

I avbidan på försvarskommitténs förslag bör den vid Skånska trängkåren

alltjämt förlagda musikkåren av typ III bibehållas därstädes, medan den för

pansarregementet nu avsedda musikkåren av typ II bör övertagas av kavalleriregementet.

I enlighet härmed bör kavalleriets personalstat ökas med 1

musiksergeant (UOl).

För att underlätta övergång till ny arméorganisation böra i enlighet med

förslag av arméchefen 2 majorsbeställningar vid pansartrupperna utbytas

mot 2 beställningar för alternativt majorer eller kaptener.

Antalet överfurirsbeställningar vid pansartrupperna bör, såsom anförts

under punkt 3, minskas från 83 till 57, fördelade på de fyra pansarregementena

efter nummerordning med 11, 17, 15 och 14.

I anslutning till vad i det föregående anförts bör pansartruppernas personalstat

minskas med 1 musikdirektör av 1. eller 2. graden (Oa 3 eller Oa 2),

2 musikfanjunkare (UO 2) och 4 musiksergeanter (UO 1).

Vad angår artilleriets truppförband bör för underlättande av övergång

till ny arméorganisation i enlighet med förslag av arméchefen 1 majorsbeställning

vid ettvart av följande förband, nämligen Svea, Göta, Wendes,

Norrlands, Smålands, Bodens och Bergslagens artilleriregementen samt Norr
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande eu 1S7.

49

bottens artillerikår, utbytas mot 1 beställning för alternativt major eller

kapten. Vidare föreslås, att följande beställningar indragas, nämligen 1 kaptensbeställning

vid vartdera av Svea och Wendes artilleriregementen, 1 kaptensbeställning

vid vardera av Norrbottens och Gotlands artillerikårer, 1 löjtnantsbeställning

vid vartdera av Svea och Wendes artilleriregementen ävensom

1 löjtnantsbeställning vid Gotlands artillerikår.

Härjämte bör, såsom anförts under punkt 3, antalet överfurirsbeställningar

vid artilleriet minskas från 154 till 121. Dessa ha ansetts böra fördelas sålunda,

att vartdera av Svea och Wendes artilleriregementen erhåller 15 beställningar,

Göta artilleriregemente 16 beställningar, Norrlands artilleriregemente

18 beställningar, Norrbottens artillerikår —- med beaktande av ifrågasatt

sammanslagning med Bodens artilleriregemente — 9 beställningar samt Smålands

artilleriregemente, Gotlands artillerikår ävensom Bodens och Bergslagens

artilleriregementen vartdera 12 beställningar.

Luftvärnet. Beträffande träng- och luftvärnskårcheferna, vilka nu äro

placerade i lönegraderna Oa 6 respektive Oa 5, föreslås, att de förstnämnda

uppflyttas till lönegrad Öb 1 och de sistnämnda till lönegrad Oa 6. I överensstämmelse

härmed böra å luftvärnets stat uppföras 4 beställningar för kårchefer

i Oa 6 i utbyte mot samma antal beställningar för överstelöjtnanter

i Oa 5.

För luftvärnet är i gällande personalförteckning upptagen en beställning

för överste, chef för luftvärnsskjutskolan, i lönegrad Oa 6. Denna be

ställning föreslås skola utbytas mot en beställning för chef för luftvärnsskjutskolan

i alternativt Oa 6 eller Oa 5. Vidare föreslås att luftvärnets personalstat

minskas med 1 majorsbeställning och 6 löjtnantsbeställningar, medan

å andra sidan bör tillkomma 1 beställning för alternativt major eller

kapten.

Antalet överfurirsbeställningar vid luftvärnet bör, såsom anförts under

punkt 3, minskas från 101 till 84, eller 12 vid varje förband.

Därest ifrågasatt överförande till luftvärnet av ett luftvärnsbatteri ur Gotlands

kustartillerikår skulle komma till stånd, bör det enligt departementschefen

få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut i vad mån det kan

bliva erforderligt att viss stampersonal, avsedd för bemanning av berörda

batteri, överföres från kustartilleriets till arméns personalstater.

Vid ingenjörtrupperna böra, såsom anförts under punkt 3, upptagas

36 överfurirsbeställningar, 12 vid varje kår, innebärande en minskning för hela

truppslaget med 3 beställningar.

Vid signaltrupperna finnas enligt personalförteckningen för innevarande

budgetår 28 beställningar för överfurirer. Av dessa ha 10 avsetts för radiofurirer.

Såsom anförts under punkt 3 böra för denna personal avses civila

radiotelegrafistbefattningar i MEo 12. Överfurirsbeställningar, som redan

blivit tillsatta med radiofurirer, böra därvid uppföras på övergångsstat. Antalet

överfurirsbeställningar i övrigt vid signaltrupperna föreslås skola minskas

från 18 till IT.

I anslutning till vad i det föregående anförts böra för träng en upp
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 187—189. ia«6 47 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 187.

föras beställningar för 4 kårchefer i Öb 1 i utbyte mot samma antal beställningar

för kårchefer i Oa 6.

Den för trängen upptagna beställningen för överste (avdelningschef vid

arméinspektionens trängavdelning, tillika chef för trängens personalkår) i

lönegrad Oa 6 föreslås skola utbytas mot en beställning för överstelöjtnant

eller major i Oa 5 eller Oa 4.

Enligt nuvarande organisation avses 49 underofficersbeställningar, varav

20 fanjunkar- och 29 sergeantsbeställningar, för sjukvårdsunderofficerare vid

arméns olika truppförband och skolor. I samband med genomförande av det

under punkt 3 berörda förslaget om inrättande av beställningar för sjukvårdsöverfurirer

bör för bibehållande av nuvarande proportion mellan de olika

underofficersgraderna antalet fanjunkare bestämmas till 16 och antalet

sergeanter till 23. Vidare föreslås indragning av 1 fanjunkar- och 9 sergeantbeställningar,

varvid förutsättes att antalet fanjunkare i fortsättningen successivt

nedbringas med ytterligare 3 med en motsvarande ökning av antalet sergeantbeställningar.

Vid trängen böra vidare, såsom framgår av punkt 3, finnas 74 beställningar

för sjukvårdsöverfurirer. Antalet överfurirsbeställningar i övrigt vid trängen

har upptagits till 56, eller 14 vid varje trängkår. Det sammanlagda antalet

överfurirsbeställningar vid trängen skulle alltså utgöra (74 + 56 =) 130. För

innevarande budgetår finnas 113 dylika beställningar.

I enlighet med vad i det föregående anförts bör för trängen tillkomma

följande för Skånska trängkåren avsedda musikpersonal, nämligen 1 musikdirektör

av 1. eller 2. graden (Oa 3 eller Oa 2), 2 musikfanjunkare (UO 2) och

3 musiksergeanter (UO 1).

Fälttygkåren.

I personalförteckningen för innevarande budgetår har föreskrivits, att vid

uppkommande ledighet å fyra av de 27 förvaltarbeställningama vid fälttygkåren

frågan om deras återbesättande skulle, i anledning av beslutet om

ändrad försvarsområdesindelning, underställas Kungl. Maj:ts prövning. Såsom

framgår av punkt 1 har Kungl. Maj:t numera medgivit, att dessa fyra

beställningar må placeras vid infanteriet från och med den 1 juli 1947. De

återstående (19 — 4=) 15 beställningar för förvaltare, som, vid bifall till vad

under samma punkt föreslagits, skola avses för tygförrådsförvaltare vid infanteriet,

böra nyinrättas på fälttygkårens stat.

Yid fälttygkåren finnas för innevarande budgetår upptagna 6 beställningar

för överfurirer, avsedda för tjänstgöring vid tygkompanierna. Antalet dylika

beställningar bör för nästa budgetår, såsom av punkt 3 framgår, nedbringas

till 3.

Tygstaten.

Departementschefen har räknat med att ytterligare 3 beställningar för

tygförvaltare av 1. klassen tillkomma från och med budgetåret 1947/48 och

att samtidigt därmed antalet beställningar för tygförvaltare av 2. klassen

minskas med 3.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187. Öl

Antalet tyghantverkare av 2. klassen föreslås skola successivt minskas

från 178 till 174.

I enlighet med vad i det föregående under punkt 3 anförts böra å tygstaten

tillkomma 178 beställningar för armétekniker. Det har synts få ankomma

på Kungl. Maj:t att fastställa beställningarnas fördelning på de olika

beställningsmannalinjerna.

På grund av avgång bland den personal vid krigsmaterielverket och försvarets

fabriksverk, som'' för innevarande budgetår redovisas å tygstaten,

hava dessa beställningar minskats, såvitt avser krigsmaterielverket, med 1

tygskrivare och, såvitt avser fabriksverket, med 1 tygverkmästare av 1. klassen.

Fortifikationskåren.

Departementschefen har föreslagit, att 1 beställning i Oa 4 utbytes mot

1 beställning i Oa 5 eller Oa 4 och att 2 beställningar i TJO 1 utbytas mot

samma antal beställningar i UO 2 eller UO 1.

Intendenturkåren.

Antalet kaptensbeställningar föreslås minskat med 1.

Antalet överfurirsbeställningar bör, såsom av punkt 3 framgår, ökas från 3

till 7.

Fältläkarkåren.

Departementschefen har föreslagit inrättande av ytterligare en beställning

för bataljonsläkare (Ca 22), avsedd för arméns jägarskola.

Vissa utbildningsansta/ter.

De nu i Oa 6 upptagna beställningarna såsom chefer för arméns underofficersskola,

krigsskolan, infanteriskjutskolan och artilleriskjutskolan föreslås

för underlättande av övergång till ny arméorganisation skola utbytas mot

beställningar i alternativt Oa 6 eller Oa 5. Vidare föreslås, att å infanteriskolans

stat skall uppföras ytterligare 1 överfurirsbeställning. Såsom av

punkt 3 framgår bör antalet överfurirsbeställningar vid ridskolan minskas

från 3 till 2.

Centrala sjukvårdsförråd.

Under rubriken Sjukvårdsväsendet äro i gällande personalförteckning uppförda

4 förrådsvaktmästarbefattningar i Ca 7, avsedda för centrala sjukvårdsförråd.

Dessa befattningar böra uppföras under den nya rubriken Centrala

sjukvårdsförråd.

Arméhundväsendet.

Departementschefen har föreslagit utbyte dels av den nuvarande arvodesbefattningen

(Oa 11) för chefen för arméhundväsendet mot en beställning såsom

chef för arméhundväsendet i alternativt Oa 5 eller Oa 4, dels ock av den

nuvarande beställningen såsom chef för arméhundskolan med arvode i Oa 3

mot en beställning såsom chef för arméhundskolan i alternativt Oa 4 eller Oa 3.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Till löner för den personal som bör uppföras å personalförteckningen för

ordinarie tjänstemän — med undantag av den personal vid försvarets fabriksverk,

som redovisas under tygstaten — skulle för nästkommande budgetår med

utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser erfordras ett belopp av i

runt tal 35 700 000 kronor. Denna beräkning förutsätter, att samtliga beställningar

komma att vara besatta under hela budgetåret. Det torde emellertid

kunna räknas med att vissa beställningar med hänsyn till rekryteringssvårigheter

komma att under hela eller någon del av årét vara vakanta. Med hänsyn

härtill har anslagsbelastningen för löner till ordinarie tjänstemän beräknats

komma att icke oväsentligt understiga det enligt förutnämnda grunder

beräknade beloppet. Departementschefen har uppskattat de verkliga lönekostnaderna

enligt nuvarande löneläge till ett belopp av 34 800 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till personal å avgångsstat ha för innevarande

budgetår beräknats till 39 000 kronor. Med tillämpande av samma beräkningsgrunder

som för innevarande budgetår ha kostnaderna för nästa budgetår

uppskattats till i runt tal 37 000 kronor.

För personal å disponibilitetsstat ha enligt motsvarande grunder som beträffande

personal å avgångsstat beräknats i runt tal 20 000 kronor (nu

10 000 kronor).

Med hänsyn till minskat antal kvarstående indelta har medelsbehovet för

avlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, för innevarande budgetår

beräknat till 73 000 kronor, för budgetåret 1947/48 uppskattats till omkring

70 000 kronor enligt nuvarande löneläge.

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå, förutom

lön enligt löneplan, vissa i avlöningsreglementena angivna fasta lönetillägg och

flygtillägg. Dessa förmåner ha liksom för innevarande budgetår beräknats

draga en kostnad av omkring 950 000 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts har förevarande anslagspost

för budgetåret 1947/48 enligt nuvarande löneläge beräknats till i runt tal

35 800 000 kronor. Den allmänna löneregleringen medför, att anslagsposten

uppräknats med omkring 20 200 000 kronor till 56 000 000 kronor (nu 48 000 000

kronor).

2. Aryoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Arméstaben.

Till följd av omorganisation inom arméledningen bör 1 befattning såsom

expeditionsunderofficer (löneklass UO 7) utgå ur personalförteckningen.

Militärområdena m. m.

Antalet befattningar för inspektörer för lokalförsvaret (löneklass Öb 1)

föreslås med hänsyn till personalavgång minskat med 3.

Kommendant samt f örsvarsområdesbefälhavare. Försvarsområdesstaber.

Genom kungörelse 1946:555 har i besparingssyfte den

militärterritoriella indelningen ändrats. Genom sammanslagning av vissa

försvarsområden har, såsom i det föregående under punkt 2 anförts, antalet

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

53

försvarsområdesstaber i fred minskats med 4. Då sammanslagningen ansetts

böra genomföras med beaktande i skälig utsträckning av den redan anställda

personalens intressen, har Kungl. Maj:t förordnat, bland annat, att arvodesanställd

personal, vars befattningar i samband med omorganisationen skulle

indragas och som icke kunde beredas annan anställning vid försvarsväsendet,

finge kvarstå i tjänst med bibehållna avlöningsförmåner högst intill den 1

oktober 1947 samt utnyttjas enligt vederbörande militärbefälhavares bestämmande.

Chefen för armén har i sina äskanden för budgetåret 1947/48 räknat med

den sålunda förutsatta personalminskningen utom vad angår antalet hemvärnsofficerare

(biträdande hemvärnsofficerare) och hemvärnsunderofficerare,

vilket antal arméchefen i avvaktan på resultatet av försvarskommitténs arbete

föreslagit skola bibehållas oförändrat. I skrivelse den 25 oktober 1946

har arméchefen emellertid föreslagit, att för Sundsvalls försvarsområde skola

tillkomma en hemvärnsofficers- och en hemvärnsunderofficersbefattning.

Arméchefen har därjämte föreslagit, att för Kalmar—Växjö försvarsområdesstab

skulle inrättas ytterligare en befattning för förrådsunderofficer (löneklass

DO 8), avsedd såsom uppbördsman för sjukvårdsmateriel. Vidare har arméchefen

förutsatt, att med indragning av 2 befattningar för försvarsområdesbefälhavare

skulle anstå till den 1 april 1948. Arméchefens berörda förslag ha

biträtts av civilförvaltningen.

Departementschefen har ansett sig för sin del böra vidhålla, att den personalminskning,

som av statsmakterna i fjol förutsattes kunna ske i samband

med den beslutade ändringen av försvarsområdesindelningen, i sin helhet

genomföres under nästa budgetår. Departementschefen finner sig alltså

icke kunna tillstyrka, att undantag sker beträffande hemvärnsofficerare och

hemvärnsunderofficerare. Visserligen har 1945 års hemvärnskommitté i sitt

den 3 september 1946 avgivna betänkande (SOU 1946:59) föreslagit viss

ökning av antalet hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare. Detta

förslag bör emellertid enligt departementschefen bedömas i samband med beslut

rörande den framtida försvarsområdesorganisationen. Arméchefens förslag

om inrättande av ytterligare en forrådsunderofficersbefattning för Kalmar—Växjö

försvarsområdesstab är departementschefen icke nu beredd att

förorda. I anslutning till det anförda föreslår departementschefen, att av

de i gällande personalförteckning för försvarsområdesbefälhavare och personal

vid försvarsområdesstaberna uppförda arvodesbefattningarna följande indragas

från och med nästa budgetår, nämligen 4 försvarsområdesbefälhavare

(löneklass Oa 14), 4 hemvärnsofficerare (löneklass Oa 10), 4 tygofficerare

(löneklass Oa 10), 4 intendenter (löneklass Oa 10), 4 expeditionsunderofficerare

(löneklass U0 7), 4 hemvärnsunderofficerare (löneklass DO 7), 4 ammunitionsförvaltare

(löneklass UO 7) och 4 förrådsunderofficerare (löneklass

U0 8). De ifrågavarande befattningarna ha dock, med hänsyn till de förut

berörda bestämmelserna rörande omorganisationens genomförande och med

bifall härutinnan till arméchefens förslag, ansetts böra få disponeras, två försvarsområdesbefälhavare

längst till och med utgången av mars 1948 och

övriga befattningar längst intill den 1 oktober 1947.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Såsom framgår av punkt 2 i det föregående skall frågan om begränsning

av antalet befattningar för pensionerad personal i arvodesbefattningar jämväl

vid de kvarvarande försvarsområdesstaberna göras till föremål för ytterligare

utredning.

Truppförbanden m. m.

I anslutning till vad under punkt 1 i det föregående anförts angående

utformningen av personalstaterna för infanteriets truppförband föreslås

att för Älvsborgs regemente, såsom typregemente för rationaliserat

infanteriregemente, från och med nästa budgetår upptagas följande befattningar

för pensionerad personal i arvodesbefattningar, nämligen 1 biträdande

mobiliseringsofficer (Oa 10), 1 kompanichef (Oa 10), 3 expeditionsunderofficerare,

varav 1 å inskrivningsexpeditionen, (U0 7), 1 stabsunderofficer

(TTO 7) samt övergångsvis — intill dess centraliseringen av tvätt- och reparationstjänsten

genomförts —■ 1 verkstadsunderofficer (U0 7).

Befattningen som tillsynsman vid övningsfältet vid Bommehed föreslås

skola utbytas mot en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i löneklass

UO 7.

Under rubriken artilleriets truppförband har departementschefen

räknat med att en arvodesbefattning för förvaltningsunderofficer vid Marma

skjutfält i löneklass UO 8 tillkommer samt att en arvodesbefattning såsom

skjutfältsunderofficer i löneklass UO 7 utgår ur personalförteckningen.

Vissa utbitdningsanstalter.

Beträffande arméns underofficersskola har föreslagits, att arvodesbefattningen

såsom intendent och redogörare, tillika kasernofficer, i löneklass

Oa 10 indrages från och med nästa budgetår.

För ridskolan föreslås, att befattningarna för 1 förrådsunderofficer i

löneklass UO 8 samt 1 köksföreståndare och furageuppbördsman i löneklass

UO 7 sammanslås till 1 befattning för förvaltningsunderofficer i löneklass

UO 8.

Centrala sjukvårdsförråd.

Departementschefen har föreslagit, att en av förrådsunderofficersbefattningarna

i löneklass UO 7 utbytes mot en motsvarande befattning i löneklass

UO 8.

Arméhundväsendet.

I anslutning till vad i det föregående anförts under ordinarieposten bör

den för närvarande i personalförteckningen upptagna befattningen såsom chef

för arméhundväsendet i löneklass Oa 11 utgå ur förteckningen.

Avlöningskostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, som för nästa

budgetår bör uppföras å personalförteckningen, ha beräknats med utgångspunkt

i nu gällande avlöningsbestämmelser till i runt tal 5 600 000 kronor.

Emellertid har beloppet med hänsyn till den allmänna löneregleringen höjts

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

55

med 3 200 000 kronor till 8 800 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom

särskilda uppbördsmedel ansetts böra upptagas i avlöningsstaten för nästa

budgetår, hava beräknats till 4 800 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj-.t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels arvoden

och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän, dels ock vissa

andra arvoden och särskilda ersättningar.

Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.

I förteckningen uppfört arvode till chefen för arméstaben har föreslagits

uppräknat med 205 kronor till 2 100 kronor.

Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.

Arméstaben.

I gällande arvodesförteckning upptaget arvode å 6 760 kronor till majoren

å reservstat N. O. Malmström har föreslagits höjt till 8 100 kronor.

Militärområdena m. m.

Under denna rubrik föreslås omreglering av vissa arvoden.

Departementschefen har erinrat, att Kungl. Maj:t den 22 november 1946

bemyndigat chefen för armén att tillkalla högst fyra sakkunniga för att biträda

med utredning rörande bevakning av vissa militära skyddsföremål vid

armén, vilken utredning ännu icke är avslutad. Därest utredningen skulle

leda till ändringar i den nuvarande eller, vad beträffar försvarsområdena, den

för nästa budgetår beräknade bevakningsorganisationen, kan detta påverka

behovet av medel för bevakningsarvoden. Intill dess förrådsplaneringen vid

försvarsområdena genomförts, kan vidare behov föreligga att jämväl under

nästa budgetår bibehålla vissa nu utgående arvoden. Departementschefen har

förutsatt, att Kungl. Maj:t skall äga att för här antydda ökade medelsbehov

medgiva överskridande av förevarande anslagspost.

Under förevarande rubrik Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar

föreslås i övrigt allenast smärre jämkningar, ävensom att vissa arvoden till

följd av ändrat redovisningssystem utgå ur arvodesförteckningen.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, har för nästa budgetår beräknats till 575 000 kronor (nu 1250 000

kronor).

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Såsom under punkt 3 anförts böra kostnaderna för avlöningar till manskap

av lägre grad än överfurir från och med nästa budgetår bestridas från förevarande

anslagspost. Antalet beställningar för dylikt manskap, med undantag

av musikmanskap, har i berörda sammanhang beräknats till 7 255, varav 3 765

för furirer, 1 353 för korpraler (konstaplar) och 2 137 för vicekorpraler (vice
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande rw 187.

konstaplar) och meniga. Beträffande beställningarnas fördelning på olika

truppförband m. m. hänvisas till en vid statsrådsprotokollet fogad förteckning

(bilaga 3), vari jämväl redovisats beställningarna för musikmanskap.

I fråga om sistnämnda personalgrupp ha förutsatts de jämkningar i den nuvarande

organisationen, som följa av vad i det föregående vid behandlingen

av anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslagits beträffande

musikorganisationen vid Skånska kavalleriregementet, Skånska pansarregementet

och Skånska trängkåren.

I personalförteckning redovisade extra ordinarie tjänstemän.

Under denna rubrik föreslås — förutom att vissa befattningar till följd av

ändrat redovisningssystem skola utgå ur personalförteckningen ävensom

smärre jämkningar — följande.

Militärområdena m. m.

Departementschefen har för nästa budgetår räknat med inrättande dels

vid varje militärbefälsstab av en befattning för kanslibiträde i MEo 7, dels

vid VII. militärbefälsstaben av 5 befattningar för förrådsmän i MEo 5, avsedda

för vissa ammunitions- och intendenturförråd, dels 4 nya befattningar

för telefonvakter vid militärbefälsstaberna, dels ock 3 kontors- eller skrivbiträdesbefattningar

vid domänofficerens å Järvafältet expedition.

För försvarsområdesstaberna med undantag av staben för Kiruna—

Jokkmokks försvarsområden böra i enlighet med vad under punkt 2 anförts

tillkomma 2 befattningar för uppbördsmän för byggnader m. m. i

MEo 12 för Kalix försvarsområde och sammanlagt 114 befattningar för förrådsmän

i MEo 5. Av sistnämnda befattningar må dock 16 icke besättas, så

länge de övertaliga 4 tyghantverkarna och 12 förrådsvaktmästarna kvarstå i

tjänst vid försvarsområdesstaberna. Vidare böra tillkomma sammanlagt 19

kanslibiträden i MEo 7. Vidare räknar departementschefen med 50 befattningar

för kontors- eller skrivbiträden (MEo 4 eller 2), d. v. s. en ökning

med 4 befattningar.

För försvarsområdesstaben i Kiruna—Jokkmokks försvarsområden

böra i anslutning till vad under punkt 2 förordats tillkomma följande

extra ordinarie befattningar, nämligen 1 uppbördsmän för byggnader

m. m. (MEo 12), 1 kansliskrivare (MEo 11), 1 kontorist (MEo 9), 2 kanslibiträden

(MEo 7), 13 förrådsmän (MEo 5) samt 4 kontors- eller skrivbiträden

(MEo 4 eller 2).

Truppförbanden m. m.

Beträffande förrådspersonalen har departementschefen erinrat, att

han vid behandlingen av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

föreslagit överförande till ordinarie anställning av 1 extra ordinarie förrådsvaktmästare

vid varje infanteriregemente. Motsvarande minskning

bör därför ske under icke-ordinarieposten, varför departementschefen räknar

med att 19 extra ordinarie befattningar för förrådsvaktmästare (MEo 7)

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

57

utgå ur förteckningen. Den för Älvsborgs regemente enligt punkt 1 i det föregående

föreslagna organisationen innebär beträffande icke-ordinarie förrådspersonal

utökning med 2 förrådsmän i förhållande till personalförteckningen

för innevarande budgetår, av vilka 1 framdeles avses skola ersättas med överfurir.

En tillämpning av normalorganisationen inom infanteriet i övrigt skulle

medföra en ökning med sammanlagt 18 förrådsmän, 1 för varje regemente.

Vad beträffar övriga truppförband föreslås beträffande antalet förrådsvaktmästare

utökning med 1 djdik Befattning för Skånska kavalleriregementet,

vilket med hänsyn till beslutet om regementets fortsatta uppsättande

bör i detta hänseende likställas med de övriga kavalleriregementena. Vidare

räknar departementschefen med ytterligare 3 befattningar för förrådsmän vid

Skånska kavalleriregementet samt utökning av antalet förrådsmän vid envar

av trängkårerna med 3 eller sammanlagt 12 befattningar.

Beträffande kontorspersonalen har departementschefen med utgångspunkt

från normalorganisationen för inf ant eritr uppförbanden räknat med utökning

med 19 befattningar i MEo 9, 95 i MEo 7 och 57 i MEo 4 eller 2.

Vid övriga truppförband hava medel beräknats för nya befattningar

för 30 kontorister (MEo 9) och 30 kanslibiträden (MEo 7).

Beträffande övrig extra ordinarie personal vid truppförbanden har departementschefen

för kavalleriets del räknat med en minskning av antalet remontryttare

med 4 till 86.

I propositionen 1945: 170 (s. 266 o. f.) behandlade dåvarande departementschefen

frågan om personalbehovet för Skånska kavalleriregementet, vilket jämlikt

beslut av 1943 års riksdag skulle uppsättas i samband med att Skånska

pansarregementet överflyttades till Hässleholm. Det i propositionen framlagda

förslaget till personalförändringar, vilket riksdagen bifallit (skrivelse

1945:353), innebar i huvudsak endast eu omfördelning av redan befintliga

beställningar och befattningar; dock skulle för det nya regementet inrättas''

— föratom en regementschefsbeställning — vissa beställningar och befattningar

för förvaltningspersonal.

Genom beslut den 27 september 1945 meddelade Kungl. Maj:t bestämmelser

rörande organiserandet av regementet, innebärande bland annat att uppsättandet

skulle ske i tre omgångar, av vilka den första skulle börja den 1 oktober

1945, den andra den 1 april 1946 och den tredje vid tidpunkten för pansarregementets

slutliga överflyttande till Hässleholm. Under första omgången

skulle organiseras en ryttarskvadron genom överflyttning av den

skvadron ur Livregementets husarer som dittills varit förlagd till Ljungbyhed.

Under andra omgången skulle organiseras reducerad regementsstab och

ytterligare en ryttarskvadron samt under hösten 1946 en remontdressyrskvadron,

i samband varmed dressyranstalten vid Herrevadsklosters remontdepå

skulle nedläggas. Under tredje omgången skulle uppsättningen av regementet

i övrigt slutföras. Vad personalen angår skulle från och med den 1

oktober 1945 vid regementet från andra förband placeras omkring fem kompaniofficerare

och omkring fem underofficerare, och från och med den 1 april

1946 skulle tillkomma — förutom viss annan personal — ytterligare omkring

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 187.

fem kompaniofficerare och omkring fem underofficerare, likaledes från andra

förband. Enligt chefens för armén bestämmande skulle vidare erforderlig personal

för handläggning av personalredovisnings- och förvaltningsärenden samt

för bestridande av materiel- och kasernvård få placeras och tillträda tjänstgöring

vid regementet före dess slutliga organiserande.

I skrivelse den 8 februari 1946 hemställde överbefälhavaren med hänsyn

till pågående utredningar rörande försvarets framtida organisation, att åtgärder

måtte vidtagas i syfte att tills vidare inhibera organiserandet av

Skånska kavalleriregementet. Genom beslut den 8 mars 1946 och den 24

januari 1947 meddelade härefter Kungl. Maj:t bestämmelser rörande omorganisationens

genomförande, innebärande bland annat vissa inskränkningar i den

genom beslutet den 27 september 1945 fastställda planen. Sålunda föreskrevs,

att den planerade remontdressyrskvadronen vid regementet tills vidare icke

skulle uppsättas och att följaktligen remontdressyranstalten vid Herrevadsklosters

remontdepå tills vidare skulle bibehållas.

Från Kungl. Maj:ts sida föreligger sålunda beslut om att uppsättningen av

Skånska kavalleriregementet skall fullföljas på sätt riksdagen redan beslutat,

dock med viss begränsning. Departementschefen har erinrat, att uppsättandet

av Skånska kavalleriregementet ej innebar någon egentlig utvidgning av kavalleriet,

då det nya regementets organiserande förutsatts skola i huvudsak ske

inom ramen för kavalleriets nuvarande kader av personal och hästar. Ett fullföljande

av det av statsmakterna redan fattade beslutet om regementets uppsättande

har med hänsyn härtill icke ansetts behöva föregripa arbetet inom

1945 års försvarskommitté, där frågan om kavalleriets organisation självfallet

bör bli föremål för grundlig omprövning. Vid sitt ställningstagande i denna

fråga har departementschefen särskilt beaktat de synnerligen otillfredsställande

förläggningsförhållandena för de till Ljungbvhed förlagda ryttarskvadronerna

och ansett ofrånkomligt, att denna förläggning så snart ske kan utbytes

mot en ur personalens och de värnfiliktigas synpunkt lämpligare. Därvid

har det synts departementschefen vara mest rationellt att de genom

Skånska pansarregementets överflyttande till Hässleholm i höst ledigblivande

kasernbyggnaderna i Hälsingborg utnyttjas, särskilt som detta kan ske utan

att större kostnader behöva nedläggas på byggnadsarbeten. Att nu överföra

personal och hästar ur berörda skvadroner till de äldre kavalleriregementena

har synts departementschefen av utrymmesskäl icke kunna ifrågakomma.

I anslutning till vad sålunda anförts och då Skånska kavalleriregementet

beräknas kunna slutligt organiseras under budgetåret 1947/48 föreslås att i

personalförteckningen ytterligare upptagas följande för regementet avsedd

extra ordinarie personal, nämligen 1 husmoder av 2. klass i MEo 8, 1 biträdande

husmoder i MEo 5, 2 första biträden (för kök och servering) i MVc

samt 11 köks- och servisbiträden i MVd. Till behovet av förråds- och kontorspersonal

vid regementet har departementschefen tagit hänsyn i det föregående

vid beräkningen av dylik personal vid truppförbanden.

Chefen för armén har föreslagit, att för ettvart av pansartruppförbanden

samt två av artilleriets truppförband, nämligen Smålands och

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

59

Bergslagens artilleriregementen, inrättas en befattning för vågmästare i

MEo 13. Departementschefen, som funnit behovet härav styrkt, är emellertid

icke beredd att för närvarande taga ställning till frågan, huruvida särskilda

befattningar böra inrättas för ändamålet vid de olika regementena eller personal

å vägväsendets stat bör disponeras för ändamålet. Det har synts få ankomma

på Kungl. Majd att härutinnan träffa avgörande.

I enlighet med vad i det föregående anförts under anslagsposten till arvoden

till pensionerad personal i arvodesbefattningar har departementschefen

för artilleriets truppförband räknat med tillkomsten av 1 befattning för tillsynsman

i MEo 6, avsedd för Marma skjutfält.

Såsom under punkt 3 anförts har departementschefen för signal trupperna

räknat med inrättande av 10 befattningar för radiotelegrafister i

MEo 12 såsom ersättning för motsvarande antal för radiofurirer avsedda överfurirsbeställningar.

I fråga om viss förråds- och kontorspersonal m. in. vid anstalter under

arméförvaltningens tyg- och intendenturavdelningar har departementschefen

framhållit, att, därest under nästa budgetår en säkrare

grund för bedömandet av det stadigvarande personalbehovet kan erhållas,

det syntes få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare reglera avlönings- och

anställningsförhållandena för personalen.

Viss extra personal m. m.

Medelsbehovet under rubrikerna Vikarier för i personalförteckningen uppförda

extra ordinarie befattningshavare, Betjäningspersonal m. fl., Övrig

extra personal samt Tillfälligt anställd personal har beräknats till (500 000 +

30 000 + 860 000 + 1 200 000 =) 2 590 000 kronor (nu enligt statsliggaren

2 760 000 kronor).

Fänrikar.

Departementschefen har beräknat medelsbehovet för avlöning till fänrikar

för nästa budgetår till 892 000 kronor (nu 1 168 000 kronor).

Viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren. Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

Departementschefen har för nästa budgetår räknat med oförändrade

medelsanvisningar.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha medel beräknats för kontant ersättning till

157 musikelever med 360 kronor för elev och år. Någon höjning härutinnan

förutsattes icke för nästa budgetår, varför departementschefen för ändamålet

upptager oförändrat belopp, 57 000 kronor. Departementschefen har emellertid

erinrat, att försvarsväsendets underbefälsförbund hos Kungl. Maj:t gjort

framställning om höjning av den kontanta ersättningen till musikelever, vilken

framställning enligt Kungl. Maj ds beslut den 26 april 1946 icke föranlett

annan åtgärd än att handlingarna i ärendet överlämnats till 1945 års försvarskommitté

för att tagas under övervägande vid fullgörandet av det kommittén

meddelade uppdraget.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Utskottet.

Civila lärare.

Med erinran att frågan om timlärararvodenas anpassning till det nya löneläge,

som för statstjänstemannen i övrigt uppnås genom den av 1946 års riksdag

beslutade allmänna löneregleringen, är föremål för utredning, har departementschefen

framhållit, att det bör få ankomma på Ivungl. Maj:t att, sedan

berörda utredning avslutats, meddela beslut rörande arvodesbeloppens storlek.

Departementschefen har för avlöning till civila lärare beräknat 275 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår skulle enligt nu gällande

löneläge utgöra i runt tal 25 200 000 kronor. Med hänsyn till rådande

rekryteringssvårigheter kan emellertid belastningen å anslagsposten beräknas

komma att understiga berörda belopp med åtminstone 800 000 kronor, varför

anslagsposten med utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser

borde upptagas till 24 400 000 kronor.

Med beaktande av förslaget om lönereglering för försvarets fast anställda

manskap samt den allmänna löneregleringen för övriga personalkategorier

har medelsbehovet under förevarande anslagspost uppskattats till 43 700 000

kronor.

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknas för nästa budgetår ett belopp av i runt tal

5 725 000 kronor (nu 9 950 000 kronor). Minskningen, 4 225 000 kronor, är

i huvudsak föranledd av den allmänna löneregleringen.

Det beräknade medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1947/48 uppgår till 110 000 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör 35 800 000 kronor. Merkostnaderna på grund av den

allmänna löneregleringen och löneregleringen för fast anställt manskap beräknas

till omkring 38 000 000 kronor.

Med hänsyn till den under punkten 2 förordade ändrade organisationen av

infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst hav vid beräkningen av

arméns avlöningsanslag för nästa budgetår den av utskottet under nämnda

punkt tillstyrkta nya personaluppsättningen lagts till grund, såvitt rör Älvsborgs

regemente, under det att för övriga infanteriregementen räknats med

fyra nya förvaltarbeställningar och eu ny ordinarie befattning för förrådsvaktmästare

vid varje regemente. I övrigt föranleder omorganisationen i fråga i

stort sett icke några förändringar i personalstaterna för dessa regementen.

Under punkten 3 har utskottet tillstyrkt av departementschefen förordade

grunder för utformningen av personalorganisationen för försvarsområdesstaberna.

I överensstämmelse härmed hava under förevarande anslag föreslagits

vissa ändringar i personalförteckningar och anslagsberäkningar.

Utöver vad ovan nämnts påverkas personalstaternas sammansättning för

nästa budgetår av de av utskottet tillstyrkta förslagen beträffande arméns

manskapsorganisation.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

61

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att den av överbefälhavaren

förordade sammanslagningen av Norrbottens artillerikår och Bodens

artilleriregemente samt minskningen av Livregementet till häst bör övervägas

först i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1948/49 och att

närmare undersökning bör verkställas rörande de konsekvenser i ekonomiskt

hänseende och i övrigt, som bliva en följd av åtgärder i sådant hänseende.

överbefälhavaren har vidare föreslagit indragning av Skånska kavalleriregementet.

Yrkanden i samma syfte hava framförts i motionerna II: 268 och

II: 364.

Utskottet vill beträffande sistnämnda fråga erinra, att 1943 års riksdag

fattat beslut om uppsättande av nämnda kavalleriregemente i samband med att

Skånska pansarregementet överflyttades till Hässleholm. Därvid förutsattes,

att det nya regementet skulle organiseras inom ramen för kavalleriets nuvarande

kader av personal och hästar. Härav följer, såsom departementschefen

även framhållit, att uppsättandet av regementet i fråga icke innebär någon

egentlig utvidgning av kavalleriet och att det här alltså icke kan bliva fråga

om ett föregripande av det inom 1945 års försvarskommitté pågående utredningsarbetet.

Utskottet finner vidare i likhet med departementschefen, att de

synnerligen otillfredsställande förläggningsförhållandena för de till Ljungbyhed

förlagda ryttarskvadronerna göra det ofrånkomligt, att denna förläggning

utbytes mot en ur personalens och de värnpliktigas synpunkt lämpligare. Utöver

vad ovan anförts må framhållas, att enligt vad utskottet under hand inhämtat

Skånska kavalleriregementet är i det närmaste uppsatt, varför det redan

av denna anledning icke gärna kan ifrågakomma att nu fatta beslut om dess

indragning. Utskottet avstyrker alltså förenämnda båda motioner.

Utskottet finner förslaget om förbättring av löneförmånerna för trängkårcheferna

berättigat. Det ansvar och de arbetsuppgifter, som åvila dessa beställningshavare,

synas utskottet utgöra bärande skäl för att desamma uppflyttas

till lönegrad Öb 1 eller samma lönegrad, till vilken infanteriregementscheferna

äro hänförda. Förslaget härom tillstyrkes alltså. I fråga om luftvärnskårcheferna

kan utskottet i likhet med departementschefen icke finna tillräcklig

anledning föreligga att bibehålla desamma i lägre löneställning än exempelvis

artillerikårcheferna. Dessa beställningshavare synas därför böra inplaceras

i lönegrad Oa 6.

Utskottet vill erinra, att utskottet vid 1945 års riksdag uttalade sig för att

cheferna för arméhundväsendet och arméhundskolan borde erhålla förbättrade

löneställningar. Att utskottet det oaktat icke då ansåg sig böra föreslå

åtgärder i sådant syfte berodde på att dessa spörsmål enligt utskottets mening

borde lösas först i samband med den allmänna omprövningen av försvarets

framtida organisation. Departementschefen har nu förordat ett av arméchefen

framställt förslag rörande omorganisation av arméhundväsendets ledning. På

i ärendet anförda särskilda skäl vill utskottet icke motsätta sig att den

sedan länge uppskjutna frågan om organisationen av arméhundväsendets ledning

nu ordnas. Utskottet tillstyrker alltså, att såsom chefer för arméhundväsendet

och arméhundskolan inrättas beställningar i lönegraderna alternativt

Oa 5 eller Oa 4 respektive alternativt Oa 4 eller Oa 3.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Departementschefen har föreslagit, att den personalminskning, som av föregående

års riksdag förutsattes kunna ske i samband med den då beslutade

ändringen av försvarsområdesindelningen i sin helhet bör genomföras under

nästa budgetår. Detta innebär, bland annat, att antalet hemvärnsbefattningar

skall minskas med en hemvämsofficer och en hemvärnsunderofficer i vart och

ett av de fyra indragna försvarsområdena. Departementschefen har alltså

ansett sig icke kunna biträda av chefen för armén framställt förslag, vilket tillstyrkts

av försvarets civilförvaltning, att antalet hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare

i avbidan på resultatet av 1945 års försvarskommittés

utredningsarbete bör bibehållas oförändrat. Erinras må att även 1945 års hemvärnskommitté

förordat att med den föreslagna indragningen bör anstå tills

vidare. Än vidare har i motionerna I: 238 och II: 352 enahanda yrkande framställts.

Det förtjänar framhållas, att nämnda kommitté i sitt den 3 september

1946 avgivna betänkande särskilt framhållit vikten av att de frivilliga hemvärnsområdesbefälhavarnas

arbetsbörda lättades i fråga om expeditionsgöromål

så att de i huvudsak kunde koncentrera sig på den viktigaste uppgiften, utbildningen,

ävensom betonat nödvändigheten av fortlöpande och personlig kontakt

med försvarsområdesstaberna för planläggning av övningar och utbildning.

Inom försvarsområdesstaberna skulle hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare

upprätthålla denna kontakt och stimulera hemvärnsintresset. Särskilt

i fråga om en institution med den lokalbetonade karaktär, som hemvärnet har,

synes det utskottet betydelsefullt att nära kontakt upprätthålles mellan hemvärnsofficeren

och det lokala hemvärnsbefälet. Uppenbart är att en minskning

av antalet hemvärnsbefattningar kommer att föranleda betydande olägenheter.

Såsom i förenämnda båda motioner framhållits torde detta bliva fallet beträffande

såväl rekrytering och utbildning som arbetet med rusthåll och andra

hemvärnets stödorganisationer. En ökning måste därjämte förväntas i det redan

omfattande expeditionsarbetet till nackdel för det viktigare fältarbetet. Med

hänsyn till att hemvärnsrörelsen är eu på frivillighetens grund uppbyggd organisation,

som ur riksförsvarets synpunkt är av stor betydelse, anser utskottet

angeläget att några åtgärder icke vidtagas, som kunna minska hemvärnsmännens

intresse för sin uppgift eller inverka hämmande på hemvärnets utveckling.

Med hänsyn till det anförda och då härtill kommer, att ett bibehållande

av de nu till indragning föreslagna hemvärnsbefattningarna endast är avsett

som ett provisorium i avvaktan på resultatet av försvarskommitténs utredningsarbete,

vilket sålunda härigenom icke föregripes, anser utskottet sig på goda

skäl kunna tillstyrka det i förenämnda båda motioner gjorda yrkandet. Beträffande

det nytillkomna Sundsvalls försvarsområde anser utskottet, att med

hänsyn till områdets stora omfattning och till dess nyorganisation behov

otvivelaktigt föreligger av en hemvämsofficer och en hemvärnsunderofficer,

och kan alltså även här ansluta sig till arméchefens förslag, som står i överensstämmelse

med nu omhandlade motioner. Utskottets förslag innebär alltså, att

det nuvarande antalet hemvärnsofficers- och hemvärnsunderofficersbefattningar

bör förbliva oförändrat och att för det nyorganiserade Sundsvalls försvarsområde

inrättas en hemvärnsofficers- och en hemvämsunderofficersbefatt
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

63

ning. Kostnaderna för genomförandet av förslaget torde kunna beräknas till

omkring 30 000 kronor och bliva alltså icke av den storleksordning, att desamma

föranleda en uppräkning av arméns avlöningsanslag.

Vid försvaret tillämpas för närvarande en provisorisk anordning med särskilda

assistenter såsom vederbörande förbandschefs egentliga organ för personalvårdsverksamheten.

Ersättningen till dessa personalvårdsassistenter utgår

i form av arvode. Förslag om en utbyggnad av assistentorganisationen har

framlagts av 1945 års militärutredning. Därvid ha liksom i de båda motionerna

I: 243 och II: 361 föreslagits vissa förbättringar i avlöningsförmånerna

för denna personal. Utskottet vill med anledning härav framhålla, att statsmakterna

ännu icke fattat slutlig ställning till frågan om personalvårdsassistenternas

bibehållande i fredstid. Detta spörsmål kommer emellertid att till behandling

upptagas av 1945 års försvarskommitté, till vilken militärutredningens

förberörda förslag överlämnats. Vid angivna förhållanden anser utskottet, som

väl finner dessa assistenters verksamhet vara av stor betydelse inom försvaret,

icke tillrådligt att nu vidtaga några förändringar i denna personals avlöningsförhållanden,

helst som därigenom ett framtida beslut i frågan kan komma att

föregripas. Detsamma gäller även förslaget om utökning av den provisoriska

organisationen för Karlskronas vidkommande med en heltidstjänst ävensom i

fråga om beredande åt personalvårdsassistenterna av ersättning i vissa fall för

havda resekostnader. Av det anförda följer alltså, att utskottet icke kan tillstyrka

förberörda båda motioner.

I motionerna I: 237 och II: 353 har yrkande framställts om höjning av

den kontanta ersättningen till musikeleverna. Såsom departementschefen erinrat

har försvarsväsendets underbefälsförbund hos Kungl. Maj:t gjort framställning

i enahanda syfte. Denna framställning har enligt beslut den 26

april 1946 icke föranlett annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att handlingarna i

ärendet överlämnats till 1945 års försvarskommitté för att tagas under övervägande

vid fullgörandet av det kommittén meddelade uppdraget. Även om

utskottet finner förevarande förslag behjärtansvärt, anser utskottet med hänsyn

till att frågan om armémusikens framtida organisation och därmed musikelevernas

anställnings- och avlöningsförhållanden är föremål för utredning

icke lämpligt att riksdagen nu verkställer omprövning av detta lönespörsmål.

Utskottet vill även erinra, att innevarande års riksdag på grund av pågående

utredningsarbete avslagit motionsvis gjorda framställningar om höjda avlöningsförmåner

för de värnpliktiga. Utskottet nödgas alltså avstyrka förenämnda

båda motioner.

I likhet med vad som skett för innevarande budgetår torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att i samband med personalförteckningens fastställande

eller i annat sammanhang meddela beslut om tidpunkten för nya beställningars

eller befattningars tillsättande.

Utskottet har icke haft något att erinra mot vad departementschefen an

fört i fråga om fortsatt medgivande att, därest ledig kaptensbeställning icke

kunnat besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot uppkommande

vakanser svarande antal löjtnantsbeställningar i stället får tillsättas.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Yad Kungl. Maj:t i övrigt i skilda avseenden föreslagit under arméns avlöningsanslag

har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet vill slutligen erinra, att riksdagen redan i sin skrivelse nr 4 i

samband med lämnat bemyndigande för Kungl. Maj:t att till personalförteckning

för hemvärnet överflytta viss personal medräknat den ytterligare befattningshavare,

som avses i Kungl. Maj ds under nu förevarande punkt framställda

ändringsförslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt

med bifall till motionerna I: 238 och II: 352 ävensom med avslag

å motionerna I: 237 och II: 353, I: 243 och II: 361, II: 268

samt II: 364,

a) bemyndiga Kungl. Majd att för budgetåret 1947/48 vidtaga

de ändringar i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

armén, som av utskottet ovan angivits;

b) bemyndiga Kungl. Majd att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 28 februari 1947 anförts fastställa stater för arméns manskap

av lägre grad än överfurir;

c) bemyndiga Kungl. Maj d att med avseende å personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar

samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som

genom Kungl. Maj ds brev den 28 juni 1946 fastställts att lända

till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar

budgetåret 1946/47;

d) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ...................................... kronor 56 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis........... » 8 800 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj.t, förslagsvis ...... » 575 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................ » 43 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 5 725 000

Summa kronor 114 800 000

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

65

Särskilda uppbärdsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis....................kronor 4 800 000

Nettoutgift kronor 110 000 000;

e) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. förbudgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 000 kronor.

9:o) Armén: Ekiperingsersättningar. I propositionen nr 1 bär Kungl. Maj:t

under fjärde huvudtiteln (punkt 29) Föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

beräkna ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit

riksdagen (punkt 8, s. 157 och 158) att till nämnda ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.

Anslaget, som för innevarande budgetår är uppfört med 1 450 000 kronor,

nar för nästa budgetår beräknats efter i huvudsak oförändrade grunder.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Ekiperingsersättningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.

10;o) Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal. I propositionen nr 1 bär

Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 30) föreslagit riksdagen att,

1 avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit

riksdagen (punkt 9, s. 158—161) att till nämnda ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 8 675 000 kronor.

Motsvarande anslag är för innevarande budgetår under benämningen

Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal uppfört med 7 000 000

kronor.

Den ändrade anslagsbenämningen är beroende på att från anslaget avlönas

jämväl annan personal än sådan som enligt gällande avtal benämnes

handräckningspersonal.

Departementschefen har för nästa budgetår beräknat normalbehovet av förrådsarbetare

och handräckningsmän till 1 022 och reserv av dylik personal

till 480 eller till sammanlagt i runt tal 1 500 man. Kostnaderna härför hava

uppskattats till 6 500 000 kronor enligt nu gällande avtal. I fråga om eldarpersonalen

har räknats med 370 helårsanställda och 60 säsonganställda arbetare

samt reserv av dylik personal, avseende samtliga försvarsgrenar, till

15 man. Kostnaderna för avlönande av denna personal hava uppskattats till

2 175 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra

8 675 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 1 675 000 kronor. Till

stor del är denna anslagshöjning att hänföra till den ökning av lönerna för

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 187—189.

Utskottet.

1356 47 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Utskottet.

här ifrågavarande personal, som blivit en följd av de nya avtal för försvarets

arbetare som slötos under våren 1946. En betydande del av anslagshöjningen

har uppkommit genom överflyttning av kostnader från avvecklingsanslag till

förevarande anslag.

Då behovet av civil arbetarpersonal i viss mån är avhängigt av tillgången

inom försvaret på värnpliktiga, som kunna tagas i anspråk för ekonomitjänst

och tillgången på sådan personal icke kan på förhand med säkerhet bedömas,

har det synts få ankomma på Kungl. Maj:t att för tillgodoseende av dylikt

oförutsett behov av civil personal medgiva överskridande av det antal anställda,

varpå anslagsberäkningarna grundats.

Den verkställda anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till

erinran liksom ej heller vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

8 675 000 kronor.

ll:o) Armén: Uppförande av vissa baracker i Visby. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i förberörda proposition nr 130 (punkt 10, s. 161 och 162) framställda

förslag, som avser medelsanvisning för täckande av uppkomna merkostnader

för ifrågavarande baracker, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Uppförande av vissa baracker i

Visby för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

16 000 kronor.

12:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 69) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 46 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit riksdagen

(punkt 11, s. 162—182) att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1947/48 vidtaga av departementschefen

föreslagna ändringar i personalförteckningarna för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

marinen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinens

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1947/48,

dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 46 Ö00 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 30 200 000

kronor.

Av den av departementschefen lämnade redogörelsen för beräkningen för

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187. 67

nästa budgetår av de olika anslagsposterna och av personalbehovet inhämtas

i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Såsom under punkt 3 anförts böra kostnaderna för avlöningar till manskap

av lägre grad än överfurir (högbåtsman) från och med nästa budgetår bestridas

från anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Förändringar

beträffande dylik personal beröras därför icke vid behandlingen av

förevarande anslagspost.

Flottan.

Departementschefen föreslår, att 1 kaptensbeställning (Oa 3) och 3 löjtnantsbeställningar

(Oa 2) indragas.

Departementschefen har förordat, att cheferna för örlogsvarven i Karlskrona

och Stockholm erhålla fullmakter å sina respektive beställningar. För

chefen för Göteborgs örlogsvarv föreslås utbyte av den nuvarande beställningen

i lönegrad Oa 5 mot en beställning som kommendör i lönegrad Oa 6.

Ledningen av den statliga isbrytarverksamheten skall enligt beslut av

årets riksdag ankomma på kommerskollegium. För ledningen av de på marinen

ankommande uppgifterna beträffande isbrytarverksamheten avses en

kommendörkapten. För vinnande av större frihet vid personvalet förutsättes,

att såväl aktiv som pensionerad officer skall kunna komma i fråga. Med hänsyn

till de kvalificerade arbetsuppgifter, som skulle ankomma på denne, bör,

framhåller departementschefen, därest aktiv officer utnyttjas, en löneställning

i Oa 5 eller Oa 4 vara motiverad, medan för pensionerad officer bör avses

arvode motsvarande nettoavlöning i löneklass Oa 14. I gällande personalstat

för flottan har beräknats en beställning i Oa 4 eller Oa 3 för den befattning

vid marinstaben, som för närvarande avses för motsvarande uppgifter.

För närvarande uppehälles befattningen av en beställningshavare i

Oa 4. Departementschefen föreslår, att för nästa budgetår på flottans stat

inrättas en för ifrågavarande uppgifter avsedd beställning i Oa 5 eller Oa 4

i utbyte mot en nu befintlig beställning i sistnämnda lönegrad samt att i personalförteckningen

för pensionerad personal i arvodesbefattningar uppföres

en ny officersbefattning i Oa 14. Det har synts departementschefen böra

föreskrivas, å ena sidan, att sistnämnda befattning skall hållas vakant, därest

nu avsedda befattning uppehälles av aktiv officer vid flottan, samt å andra

sidan att en beställning vid flottan i Oa 5 eller Oa 4 skall hållas vakant, så

länge arvodesbefattningen är tillsatt. Det förutsättes, att ifrågavarande officer,

i den mån han icke tages i anspråk för isbrytarverksamheten, skall utnyttjas

för förekommande arbetsuppgifter inom marinstaben.

Såsom i det föregående under punkt 3 anförts bör antalet beställningar för

högbåtsmän ökas med 75 till 340.

Kustartilleriet.

Med hänsyn till minskat behov av kompaniofficerare för tjänstgöring vid

försvarsstaben bör antalet löjtnantsbeställningar (Oa 2) vid kustartilleriet

minskas med 2.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 187.

I anslutning till vad i det föregående anförts under arméns avlöningsanslag

upptagas under förevarande rubrik de befattningar för 1 maskinist

(Ca 12) och 1 eldare av 1. klass (Ca 7), vilka enligt gällande personalförteckning

för armén äro avsedda för Kronobergs regementes förutvarande detachement

i Karlskrona, ävensom den befattning för eldare av 1. klass (Ca 7), vilken

enligt samma förteckning är avsedd för Göta ingenjörkårs kustingenjöretablissement

i Karlskrona. »

Såsom under punkt 3 framgår bör antalet överfurirsbeställningar ökas med

30 till 80.

Slutsumman under förevarande anslagspost beräknas till 16 800 000 kronor.

Den allmänna löneregleringen beräknas medföra eu ökning av medelsbehovet

med omkring 9 400 000 kronor till 26 200 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Marinstaben.

Departementschefen har föreslagit inrättande av eu befattning i Oa 14 för

ledningen av isbrytarverksamheten.

Ostkustens marindistrikt.

Antalet för jjensionerade underofficerare avsedda befattningar i löneklass

UO 7 vid Ostkustens marindistrikt föreslås till följd av omorganisation av

beklädnadstjänsten vid Stockholms örlogsstation skola minskas med 2.

Avlöningskostnaderna under förevarande anslagspost beräknas efter avdrag

av pensionsmedel till 770 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.

Under förevarande underrubrik föreslås vissa smärre jämkningar, däribland

eu höjning med 205 kronor av det till chefen för marinstaben utgående

arvodet.

Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar. “

Marindistrikten.

Departementschefen upptager för nästa budgetår följande arvodesbelopp,

nämligen för Norrlandskustens marindistrikt 18420 kronor (nu

13 920 kronor), för Ostkustens marindistrikt 45 084 kronor (nu 48 050

kronor), för Gotlands marindistrikt 5 459 kronor (nu 6 640 kronor), för

Sydkustens marindistrikt 47 562 kronor (nu 46 379 kronor), för Öresunds

marindistrikt 2 600 kronor (oförändrat belopp) och för Västkustens

marindistrikt 16182 kronor (nu 19 820 kronor).

Personalvårdsassistenter.

I gällande arvodesförteckning är för ifrågavarande ändamål upptaget ett

belopp av 14 000 kronor. För att möjliggöra anställande av en deltidstjänst
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

69

görande personalvårdsassistent vid marinens skolor å Berga föreslås arvodesbeloppet

för nästa budgetår skola höjas till 15 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersätthingar, bestämda av Kungl.

Maj:t, beräknas för nästa budgetår till 275 000 kronor (nu 800 000 kronor).

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Såsom av punkt 3 framgår bör marinens manskap av lägre grad än överfurir

(högbåtsman) från och med nästa budgetår redovisas under förevarande

anslagspost. Departementschefen beräknar därför under denna post, i anslutning

till vad som anförts under nämnda punkt, medel för avlöning av

1 700 furirer, 425 korpraler och 1 590 meniga vid flottan ävensom 422 furirer,

164 korpraler samt 316 vicekorpraler och meniga vid kustartilleriet. Medelsbehovet

för ändamålet har med utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser

uppskattats till 5 800 000 kronor.

I personalförteckningen redovisade extra ordinarie tjänstemän.

Marinstaben.

Departementschefen föreslår, att den extra tjänsteman i MEx7, som är avsedd

att handhava kryptoärenden inom marinstaben, erhåller extra ordinarie

anställning. Vidare föreslås utbyte av en kontorsbiträdesbefattning i MEo 4

mot en kanslibiträdesbefattning i MEo 7 ävensom inrättande av en kontorsbiträdesbefattning

i MEo 4, avsedd för biträde i den vid behandlingen av

ordinarieposten berörda isbrytarverksamheten. I övrigt räknar departementschefen

icke med annan ändring beträffande den extra ordinarie personalen

vid marinstaben än som följer av det i årets statsverksproposition framlagda

förslaget om reglering av befordringsgången för viss biträdespersonal.

Marindistrikten.

Vid anmälan av propositionen 1946: 120 lämnade departementschefen en

redogörelse för utvecklingen av den ekonomiska organisationen vid marinens

lokala myndigheter (s. 30 ff.) samt för det förslag till ny sådan organisation,

som försvarets civilförvaltning framlagt beträffande kameralförvaltningarna

vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt. Departementschefen

ansåg sig emellertid vid anmälan av nämnda proposition icke kunna framlägga

slutligt förslag rörande den ekonomiska organisationen vid marinens

lokala myndigheter. Sedan riksdagen i skrivelse 1946: 365 anmält, att riksdagen

icke hade något att erinra mot vad sålunda anförts, uppdrog Kungl.

Maj:t genom beslut den 14 juni 1946 åt försvarets civilförvaltning att genomföra

ifrågavarande omorganisation. Vidare medgav Kungl. Maj:t, att, därest

lämpliga marinintendenturofficerare icke kunde erhållas för de ledande befattningarna

vid kameralkontoren vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt,

vid vartdera av dessa kameralkontor finge för tiden högst intill den

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 187.

1 juli 1947 anställas en tjänsteman med arvode motsvarande avlöning enligt

högst lönegrad Eo 18. I vederbörlig personalförteckning för innevarande

budgetår har vidare föreskrivits, att extra ordinarie befattningar vid ifrågavarande

kameralkontor vid uppkommande ledighet icke må återbesättas utan

Kungl. Maj:ts medgivande.

Departementschefen har ansett det fortfarande icke vara möjligt att taga

slutlig ställning i denna organisationsfråga. Rådande brist på marinintendenturofficerare

har emellertid synts nödvändiggöra förnyad omprövning av frågan

om anställningsformen för cheferna för kameralkontoren. Organisationsnämnden

har förordat underofficerare i lönegrad U0 3 såsom kassachefer, medan

civilförvaltningen ansett civila ordinarie tjänstemän i 24 lönegraden mest

lämpade. Departementschefen har för sin del ansett arbetsuppgifterna för

ifrågavarande chefer samt den nuvarande bristen på kassörsutbildade förvaltare

tala för att civila tjänstemän placeras på dessa poster. En inplacering

av dessa tjänstemän — som böra benämnas kamrerare — i 22 lönegraden

har synts till fyllest. Befattningarna föreslås, i avbidan på slutligt ställningstagande

i organisationsfrågan, skola inrättas som extra ordinarie. Departementschefen

räknar alltså med att från och med nästa budgetår vid vartdera

av Ostkustens och Sydkustens marindistrikt tillkommer 1 befattning för

kamrerare i MEo 22.

Vad personalbehovet i övrigt beträffar har det, då här är fråga om extra

ordinarie personal i lägre lönegrader, synts departementschefen få ankomma

på Kungl. Maj:t att fatta beslut härutinnan. Nuvarande extra ordinarie personal

bör få kvarstå i innehavande befattningar, men vid uppkomna vakanser

böra befattningar få nytillsättas endast inom den nya personalramen. Kostnaderna

för ifrågavarande personal ha beräknats till oförändrat belopp.

I anledning av förslag av chefen för marinen har civilförvaltningen vidare

förordat inrättande av vissa närmare angivna extra ordinarie befattningar

vid Norrlandskustens och Ostkustens marindistrikt. Med hänsyn

bland annat till pågående organisationsundersökningar bär departementschefen

icke ansett sig beredd att nu taga ställning till om och i vad

mån utökning av den extra ordinarie personalen vid marindistrikten bör ske

från och med nästa budgetår. Av samma skäl har departementschefen ansett

sig icke kunna tillstyrka ett av civilförvaltningen framlagt förslag om inrättande

av en ordinarie expeditionsvaktsbefattning vid Västkustens marindistrikt.

Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare

överväganden meddela bestämmelser om den extra ordinarie personalen. Vid

uppskattningen av medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen

räknat med av civilförvaltningen angivna extra ordinarie befattningar

(prop. s. 175 och 176).

Vissa utbi/dningsanstalter.

Departementschefen har föreslagit, att å personalförteckningen för sjökrigshögskolan

uppföras 2 extra ordinarie befattningar för kontors- eller

skrivbiträden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

71

Beträffande marinens underofficers skola föreslås, att en av vaktmästarbefattningarna

i lönegrad MEo 5 omändras till en befattning för bilförare

i samma lönegrad. Departementschefen räknar vidare för nämnda

skola med tillkomsten av 1 befattning för biträdande husmoder i utbyte mot

1 befattning för första biträde i kök och servering.

Vid sjömansskolan föreslås inrättande av 2 extra ordinarie kontorseller

skrivbiträdesbefattningar ävensom överförande av köksmästarbefattningen

på extra ordinarie stat.

Marinens väderlekstjänst.

Departementschefen har föreslagit inrättande av ytterligare 1 befattning

för militärmeteorolog av 3 graden. Löneställning och tjänstebenämning förutsättas

komma att bedömas i samband med prövningen av tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag.

Kostnaderna för avlöningar till den extra ordinarie personal, som bör

uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår, hava med utgångspunkt

i gällande avlöningsbestämmelser beräknats till omkring 1 700 000 kronor (nu

i runt tal 1 450 000 kronor).

Viss extra personal m. m.

Medelsbehovet under posterna Vikarier för i personalförteckningen

uppförda extra ordinarie tjänstemän, Betjäningspersonal

m. fl., övrig extra personal och Tillfälligt anställd personal

har för nästa budgetår beräknats enligt nuvarande löneläge till (85 000

+ 2 400 + 595 000 + 158 000 =) i runt tal 840 000 kronor (nu enligt statsliggaren

610 900 kronor).

Fänrikar.

Departementschefen, som för nästa budgetår räknat med ett antal av omkring

93 fänrikar (nu 105), beräknar kostnaderna härför till 290 000 kronor

(nu 330 000 kronor).

Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

Under hänvisning till vad i det föregående under punkt 4 anförts har departementschefen

för bär avsedda ändamål räknat med oförändrat medelsbehov,

168 000 kronor.

Musikelever.

För kontant ersättning åt musikelever — 25 vid flottan och 15 vid kustartilleriet

— har, liksom för innevarande budgetår, för budgetåret 1947/48

beräknats ett belojrp av 15 120 kronor, i runt tal 15 100 kronor. Beträffande

en av försvarsväsendets underbefälsförbund väckt fråga om höjning av den

kontanta ersättningen till musikelever hänvisas till vad under arméns avlöningsanslag

anförts.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 187.

XJtskottet.

Civila lärare.

Departementschefen har förordat, att de för närvarande i förteckningen å

vissa andra arvoden och särskilda ersättningar under rubrikerna Vissa utbildningsanstalter

och Särskilda kurser m. m. upptagna beloppen, 481 275 respektive

28 740 kronor, till arvoden åt civila lärare utgå ur arvodesförteckningen

och att motsvarande kostnader för nästa budgetår beräknas under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Kostnaderna under förevarande rubrik hava för nästa budgetår beräknats

till 496 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (5 800 000 + 1 700 000

+ 840 000 + 290 000 + 168 000 + 15 100 + 496 000 =) 9 309 100 kronor. Med

hänsyn till rådande rekryteringssvårigheter har emellertid belastningen å anslagsposten

beräknats komma att understiga berörda belopp med åtminstone

500 000 kronor, varför anslagsposten med utgångspunkt i nu gällande avlön

ingsbestämmelser upptagits till i runt tal 8 800 000 kronor.

Under hänvisning till vad vid behandlingen av motsvarande anslagspost

under arméns avlöningsanslag anförts beträffande merkostnader på grund

av den allmänna löneregleringen och löneregleringen för fast anställt manskap

beräknas angivna merkostnader till 7 400 000 kronor, varför det sammanlagda

medelsbehovet under förevarande anslagspost skulle utgöra 16 200 000

kronor.

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknas för nästa budgetår ett belopp av i runt tal

2 665 000 kronor (nu 3 700 000 kronor). Minskningen, 1 035 000 kronor, är i sin

helhet föranledd av den allmänna löneregleringen.

Enligt vad i det föregående anförts skulle det sammanlagda medelsbehovet

under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. uppgå till

46 000 000 kronor, innebärande en anslagsökning med 15 800 000 kronor. Anslagsökningen

belöper i sin helhet på den allmänna löneregleringen och löneregleringen

för fast anställt manskap.

I likhet med vad fallet är för armén kommer jämväl för marinens vidkommande

personalstaternas sammansättning för nästa budgetår att påverkas av

de av utskottet under punkten 4 tillstyrkta förslagen i fråga om utformningen

av försvarets manskapsorganisation.

Beträffande örlogsvarvens personalbehov och löneställningen för där

tjänstgörande personal synes utskottet med ställningstagande till dessa frågor

böra med hänsyn till pågående utredningar tills vidare anstå. I ett avseende

synes dock undantag härifrån berättigat, nämligen i fråga om de nuvarande

cheferna för örlogsvarven i Karlskrona och Stockholm. Utskottet

finner nämligen billighetsskäl tala för att åtgärder vidtagas för att de icke

på grund av den uppskjutna frågan om varvschefernas löneställning från
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

73

kännas möjligheten att erhålla pensionsförmåner, som svara mot de beställningar,

i vilka de nu innehava förordnanden. Utskottet vill därför tillstyrka,

att de från och med nästa budgetår erhålla fullmakter å respektive varvschefsbeställningar.

Härvid torde emellertid såsom förutsatts vid nuvarande

innehavares avgång frågan om beställningarnas uppehållande bliva föremål

för omprövning. Med hänsyn till vikten av de arbetsuppgifter, som ankomma

på chefen för Göteborgs örlogsvarv, kan utskottet även biträda departementschefens

förslag att en för ifrågavarande befattning avsedd beställning som

kommendör inrättas i utbyte mot den nuvarande beställningen i Oa 5.

I propositionen nr 173 till innevarande års riksdag angående organisationen

av statens isbrytarverksamhet förutsattes att för ledningen av de på

marinen ankommande uppgifterna beträffande isbrytarverksamheten skulle

avses en kommendörkapten, aktiv eller pensionerad. I anslutning härtill har

departementschefen under nu ifrågavarande punkt föreslagit, att, därest aktiv

officer utnyttjas, densamme bör placeras i lönegrad Oa 5 eller Oa 4, medan

för pensionerad officer bör avses arvode motsvarande avlöning i löneklass

Oa 14. Utskottet vill emellertid erinra, att riksdagen vidtog den ändringen i

Kungl. Maj ds i berörda proposition framlagda förslag att för nämnda befattning

skulle kunna ifrågakomma även kommendörkapten i reserven. För

den händelse sådan beställningshavare kommer att utses till innehavare av

befattningen i fråga, synes hinder icke böra möta mot att jämväl denne avlönas

med arvode enligt de för innehavare av för pensionerad personal i arvodesbefattning

stadgade grunder.

Vidkommande den ekonomiska organisationen vid marinens lokala myndigheter

kan utskottet ansluta sig till vad departementschefen anfört beträffande

cheferna för kameralkontoren.

Utskottet har i övrigt icke funnit något vara att erinra mot, de tillämpade

grunderna för beräkning av marinens personalbehov eller mot den verkställda

beräkningen av medelsbehovet under anslagsposterna.

I fråga om det i motionerna 1:237 och TT: 353 gjorda yrkandet om höjning

av den kontanta ersättningen till musikelever samt beträffande motionerna

I: 243 och IT: 361 om förbättrade avlöningsförmåner m. m. för personalvårdsassistenterna

inom försvaret har utskottet yttrat sig vid behandlingen

av arméns motsvarande anslag. Utskottet får vidare hänvisa till vad utskottet

ovan anfört i vissa frågor, som beröra flera försvarsgrenar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1947/48

vidtaga de ändringar i personalförteckningarna för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid marinen, som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 28 februari 1947 angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1947/48:

s. 74 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

74 Statsutskottets utlåtande nr 187.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... kronor 26 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i ar
vodesbefattningar,

förslagsvis.............. » 1 430 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... » 275 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis...........,................ » 16 200 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ » 2 665 000

Summa kronor 46 770 000

Särskilda upphör dsmedél:

Pensionsmedel, förslagsvis ....................kronor 770 000

Nettoutgift kronor 46 000 000;

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 46 000 000 kronor.

13:o) Marinen: Ekiperingsersättningar. I propositionen nr 1 har Kungl.''Maj:t

under fjärde huvudtiteln (punkt 74) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

beräkna ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit

riksdagen (punkt 12, s. 182 och 183) att till nämnda ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Anslaget, som för innevarande budgetår är uppfört med 800 000 kronor,

har för nästa budgetår beräknats efter i huvudsak oförändrade grunder.

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Ekiperingsersättningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

14:o) Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 75) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 880 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit

riksdagen (punkt 13, s. 183—186) att till nämnda ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 935 000 kronor.

Motsvarande anslag är för innevarande budgetår under benämningen Marinen:

Avlöningar till civil handräckningspersonal uppfört med 375 000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

75

Angående anslagets ändrade benämning hänvisas till vad härom anförts

under arméns motsvarande anslag.

I fråga om eldarpersonalen har departementschefen för nästa budgetår räknat

med 76 helårsanställda och 9 säsonganställda arbetare och uppskattat

lönekostnaderna härför till 435 000 kronor. Personalbehovet har beräknats

vid marinens lokala sjukvårdsförråd till 12 handräckningsmän och för kustartilleriets

regionala uppbördsorganisation till 112 anställningshavare, varav

15 i förmansställning. Lönekostnaderna för denna personal hava uppskattats

till 500 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra

935 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 560 000 kronor. Anslagshöjningen

föranledes till en del av höjda löner för arbetarpersonalen.

Den verkställda anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till

erinran liksom ej heller vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 935 000

kronor.

15:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 99) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 39 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 130 (punkt 14,

s. 186—205) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1947/48 vidtaga de ändringar

i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som i förberörda statsrådsprotokoll

angivits,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i samma statsrådsprotokoll anförts fastställa stat för flygvapnets manskap,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvapnets

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1947/48,

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 41 800 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 25 650 000

kronor.

I fråga om de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för flygvapnet

samt personalbehovet inhämtas av propositionen nr 130 i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Såsom under punkt 3 anförts böra kostnaderna för avlöningar till manskap

av lägre grad än överfurir från och med nästa budgetår bestridas från an
-

Uiekottet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 187.

slagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Förändringar beträffande

dylik personal komma därför att beröras först vid behandlingen av

nämnda anslagspost.

Flygstaben.

Departementschefen har föreslagit, att ordinarie anställning beredes ett

extra ordinarie kanslibiträde vid flygstaben.

I anledning av den reglerade befordringsgången för viss kontorspersonal

böra vid flygstaben inrättas ytterligare 3 kontorsbiträdesbefattningar i A 4.

Personal vid flygvapnet.

Departementschefen har erinrat, att frågan om löneställningen för flottiljcheferna

varit aktuell alltsedan försvarsbeslutet, då chefen för flygvapnet och

flygförvaltningen föreslogo, att dessa beställningar skulle upptagas i lönegraden

Öb 1. Denna fråga har emellertid hittills ställts på framtiden. Med

hänsyn till det betydande ansvar för människoliv och materiel, som åvilar

flottiljcheferna, och i betraktande av den förbättring i löneställning, som, vid

bifall till vad i det föregående föreslagits, skulle komma cheferna för luftvärnskårerna

till del, har departementschefen ansett sig böra föreslå, att för

flottiljchefer och för chefen för krigsflygskolan, vilken härvidlag bör jämställas

med flottiljchef, inrättas sammanlagt 18 beställningar i Öb 1 i utbyte mot

samma antal beställningar i Oa 6.

Departementschefen har vidare föreslagit, att antalet officerare (utom i intendenturbefattning)

och underofficerare för nästa budgetår utökas med beställningar

för 3 överstelöjtnanter, 6 majorer, 148 kaptener, 20 löjtnanter, 34

förvaltare i flygstationsbefattning och 169 fanjunkare. Härigenom skulle sammanlagda

antalet beställningar i dessa grader för här avsedda officerare och

underofficerare för samma budgetår komma att uppgå till 11 överstelöjtnanter,

39 majorer, 264 kaptener, 220 löjtnanter, 59 förvaltare i flygstationsbefattning

och 294 fanjunkare. De föreslagna ökningarna ligga inom ramen för

det antal officerare och underofficerare, som enligt statsmakternas hittills

fattade beslut skall finnas vid flygvapnet vid fullt utbyggd organisation.

I enlighet med vad som anförts under punkt 3 böra de i gällande personalförteckning

uppförda överfurirsbeställningarna indragas.

I fråga om flygvapnets civil mili tär a personal föreslås, såvitt

avser ingenjörs per sonalen, att i personalförteckningen för nästa budgetår

uppföres sammanlagt det antal flygdirektörs- och flygingenjörsbeställningar

som enligt statsmakternas beslut avsetts skola finnas vid genomförd

flygvapenorganisation. Förslaget innebär, att följande beställningar skulle

tillkomma, nämligen för 1 flygdirektör av 1. graden (Ca 30), 4 flygingenjörer av

1. graden (Ca 27) och 4 flygingenjörer av 2. graden (Ca 26), samt att 8 beställningar

för flygingenjörer av 3. graden (Ca 24) skulle utgå ur personalförteckningen.

Departementschefen har erinrat, att han vid anmälan i årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 52) av anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

77

m. m. upptagit till behandling en av överbefälhavaren i skrivelse den 13 december

1946 gjord framställning om anvisande av medel för anskaffning av

viss ekoradiomateriel för luftbevakningen. Departementschefen uttalade därvid,

att den ifrågavarande materielen kunde komma i fråga för anskaffning

i samband med att Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser rörande dispositionen

av vissa överskotts- och rabattmedel. I berörda skrivelse anförde överbefälhavaren,

att jämsides med materielanskaffningen krävdes skapandet av

en personalorganisation för utbildning och för materielens handhavande. För

flygvapnets del borde för ändamålet tillföras beställningar för 1 flygingenjör,

3 elektromästare och 3 överfurirer (eller elektrotekniker).

Departementschefen har ansett sig icke för närvarande beredd att ta slutlig

ställning till frågan angående inrättande av den berörda personalorganisationen.

Emellertid har departementschefen funnit sig kunna förorda, att i personalförteckningen

för nästa budgetår uppföres ytterligare 1 beställning för

flygingenjör av 1. graden (Ca 27), avsedd för en dylik organisation. Härvid

förutsättes, att beställningen icke tillsättes, förrän vid den tidpunkt, då detta

enligt Kungl. Maj:ts beprövande befinnes erforderligt. Skulle det visa sig

nödvändigt att under nästa budgetår därjämte ha tillgång till viss lägre teknisk

personal för handhavande av materiel som här avses har det synts departementschefen

få ankomma på Kungl. Maj:t att för ändamålet medgiva anställande

av erforderlig icke-ordinarie personal.

I fråga om meteorologpersonalen föreslås inrättande av ytterligare 1 beställning

för militärmeteorolog (Ca 23).

Beträffande antalet mästare föreslås utökning med 15 mästare av 1. klassen

och 15 av 2. klassen. Härigenom skulle antalet mästare komma att uppgå till

sammanlagt 200. I 1942 års försvarsbeslut har antalet mästare vid slutligt

genomförd organisation beräknats till sammanlagt 265.

Såsom anförts under punkt 3 böra i personalförteckningen vidare upptagas

900 beställningar för flygtekniker. Löneställningen för denna personal har

preliminärt angivits till 8 lönegraden.

Kostnaderna för löner åt de ordinarie tjänstemän, som enligt vad sålunda

föreslagits böra finnas upptagna i personalförteckningen för nästa budgetår,

hava med utgångspunkt i gällande avlöningsbestämmelser beräknats för helt

budgetår till 13 200 000 kronor. Av motsvarande skäl som anförts vid behandlingen

av arméns avlöningsanslag har emellertid detta belopp minskats

till 11 200 000 kronor.

För avlöningar till personal å avgångsstat eller disponibilitetsstat hava

liksom för innevarande budgetår icke beräknats särskilda medel.

Till bestridande av kostnader för de övriga förmåner, som skola bestridas från

ibrevarande anslagspost, ha beräknats i runt tal 3 500 000 kronor. Anslagsposten

bör således för nästa budgetår enligt gällande löneläge upptagas till

(11 200 000 + 3 500 000=) 14 700 000 kronor. Emellertid har den allmänna

löneregleringen beräknats medföra en ökning av medelsbehovet med omkring

6)500 000 kronor till 21 200 000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 187.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Flygförbanden.

Antalet expeditionsunderofficerare har — liksom för innevarande budgetår

— föreslagits skola beräknas till 4 vid flygbaskåren och 3 vid varje flottilj,

enär en minskning till det i propostionen 1942: 210 förutsatta antalet icke

kan genomföras, förrän behovet av stamunderofficerare fyllts.

Underofficers-, signal- och tekniska skolorna.

Departementschefen har föreslagit, att i personalförteckningen upptagas

ytterligare 2 befattningar för pensionerade underofficerare i löneklass UO 7

i utbyte mot 1 befattning för pensionerad officer i löneklass Oa 10.

Kostnaderna för arvoden motsvarande nettolön i respektive löneklasser

hava med utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser beräknats till

samma belopp som för innevarande budgetår, 900 000 kronor. Emellertid har

beloppet med hänsyn till den allmänna löneregleringen höjts med 500 000

kronor till 1 400 000 kronor.

Å avlöningsstatens inkomsttitel inflytande pensionsmedel skulle, under

förutsättning att alla arvodesbefattningar vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången

personal och med beaktande av beräknad reglering av tjänstepensionerna,

kunna uppskattas till 862 000 kronor. Av skäl som anförts vid

behandlingen av arméns motsvarande anslag ha emellertid inflytande pensionsmedel

icke ansetts böra beräknas till högre belopp än 800 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels arvoden utöver

lön till militär och civilmilitär personal, dels ock vissa andra arvoden

och särskilda ersättningar.

Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.

Kostnaderna under denna rubrik hava för nästa budgetår upptagits till

95 240 kronor (nu 70 995 kronor).

Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.

Flygstaben.

Departementschefen har föreslagit, att nu utgående arvode å 5 000 kronor

till sekreteraren vid flygstabens flygsäkerhets- och haveriavdelning, tillika

juridiskt biträde åt chefen för flygstaben, höjes till 6 000 kronor. Till följd

härav bör arvodessumman under denna rubrik upptagas till 8 000 kronor (nu

7 000 kronor).

Flygbasområdesstaberna.

Under denna rubrik är i gällande arvodesförteckning upptaget ett belopp

av 39 870 kronor för tillsynsmän vid krigsflygfält och övningsplatser. För

nästa budgetår beräknas för ändamålet ett belopp av 40 230 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

79

Flygförbanden. Flygkrigshögskolan. Flygkadettskolan.

Aspirantskolan.i Under
officersskolan.

Signalskolan. Tekniska

skolan.

Under dessa rubriker äro i gällande arvodesförteckning upptagna belopp

å tillhopa 266 520 kronor, avsedda för arvoden till civila lärare. Då motsvarande

kostnader för nästa budgetår böra redovisas under anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, böra nyssnämnda arvodesbelopp

utgå ur förteckningen.

Personal vård sassistenter.

Departementschefen har föreslagit höjning av det för arvoden till personalvårdsassistenter

avsedda beloppet från 16 000 kronor till 17 100 kronor. Höjningen

är föranledd av att ytterligare en assistent, avsedd för Södertörns flygflottilj,

ansetts erforderlig.

Kostnaderna för vissa andra arvoden och särskilda ersättningar uppgå i

enlighet med det anförda till (8 000 + 40 230 + 17 100 =) 65 330 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, utgör sålunda (95 240 + 65 330—)

i runt tal 160 000 kronor (nu 425 000 kronor).

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Såsom av punkt 3 framgår bör flygvapnets manskap från och med nästa

budgetår redovisas under förevarande anslagspost. I enlighet med vad

under nämnda punkt anförts beräknas därför under denna post medel för

avlöning av 1 850 furirer, 750 korpraler samt 540 vicekorpraler och meniga

ävensom av musikmanskap i enlighet med gällande personalförteckning Av

manskapsbeställningarna avses 250 för stamflygförare. Medelsbehovet för här

avsedda avlöningar — inklusive avlöningar till volontärer över stat — har

med utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser uppskattats till

4 700 000 kronor.

I personalförteckningen redovisade extra ordinarie tjänstemän.

Personalförteckning för extra ordinarie tjänstemän vid flygvapnet för

innevarande budgetår har av Kungl. Maj:t fastställts den 28 juni 1946. Beträffande

beräkningen av lönekostnader för ifrågavarande tjänstemän för nästa

budgetår må anföras följande.

Flygstaben.

Chefen för flygvapnet har framlagt förslag om ändrad signal tjänstorganisation

inom flygledningen. Förslaget innebär dels att det stammanskap, som

för närvarande betjänar flygledningens radiostation, skulle utbytas mot 3

civila radiotelegrafister i MEo 12, dels ock att vid flygstabens signalavdelning

i teleprintercentralen tjänstgörande värnpliktiga skulle ersättas av 7

civila tekniska biträden i MEo 7.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Departementschefen har ansett sig i varje fall för närvarande icke kunna

biträda förslaget i vidare mån än att han räknar med tillkomsten av de föreslagna

3 radiotelegrafistbefattningarna i MEo 12.

Under erinran om vad i det föregående under punkt 5 anförts, har departementschefen

förordat, att staben tillföres ytterligare 2 biträdesbefattningar i

MEo 4 eller MEo 2. Yidare föreslås att 5 kontorsbiträden och 4 skrivbiträden,

vilka för närvarande redovisas under rubriken Väderlekstjänsten, för nästa

budgetår skola upptagas under rubriken Flygstaben.

Eskaderstaberna och flygbasområdesstaber.

Departementschefen har förordat, att för västra flygbasområdesstaben i

personalförteckningen uppföres 1 befattning för telefonvakt av 2. klass i

MEo 2.

Flygförbanden.

Den nuvarande trafikledarpersonalen vid flygförbanden utgöres av 1 förste

trafikledare i MEo 18 och 1 andre trafikledare i MEo 15 vid varje förband.

Departementschefen föreslår, att därutöver befattningar för distriktstrafikledare

i MEo 20 inrättas vid fyra av flygvapnets förband. Härvid förutsättes,

att de fyra distriktstrafikledarna skola, i den mån så påkallas, tagas i anspråk

jämväl för den civila flygsäkerhetstjänsten. Vidare föreslås, att i personalförteckningen

för nästa budgetår uppföras ytterligare 3 förrådsmän i MEo 5,

avsedda 1 för krigsflygskolan, 1 för Svea flygflottilj och 1 för Norrbottens

flygbaskår.

Väderleks tjäns ten.

Departementschefens förslag innebär, att i personalförteckningen för budgetåret

1947/48 under förevarande rubrik upptagas befattningar för 19 militärmeteorologer

av 1. graden i MEo 20, 43 militärmeteorologer av 2. graden i

MEo 15, 23 militärmeteorologer av 3. graden i MEo 13, motsvarande det antal,

som enligt 1943 års riksdags beslut skola finnas vid flygvapnet vid genomförd

organisation, ävensom 5 föreståndare för observationscentralstation i MEo 10,

8 tekniska biträden i MEo 7, 13 kontorsbiträden eller skrivbiträden i MEo 4

eller MEo 2 samt 38 skrivbiträden, tillika kartritare, i MEo 4. Bepartementschefen

har härvid erinrat, att frågan angående tjänstebenämning och löneställning

för den militära meteorologpersonalen upptagits till behandling av

försvarets tjänsteförteckningssakkunniga, varför slutlig ställning härutinnan

bör tagas först i samband med prövningen av de sakkunnigas förslag.

Underofficers-, signal- och tekniska skolorna.

Departementschefen har föreslagit, att för underofficers-, signal- och tekniska

skolorna (flygvapnets centrala skolor i Västerås) i personalförteckningen

för nästa budgetår upptages en befattning för garageförman.

Vid flygvapnets centrala skolor i Västerås finnes anställd bland annat följande

förrådspersonal, nämligen, med anlitande av sakanslag, 1 förrådsvakt
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187. 81

mästare med arvode motsvarande avlöning enligt löneklass MEx G och 1 extra

förradsförman i MEx o samt, med avlöning från flygvapnets avlöningsanslag,

ytterligare 2 extra forrådsmän i MEx 5. V idare är för tjänstgöring vid skolornas

huvudförrad anställt 1 extra skrivbiträde i MEx 2, avlönat från sakanslag.

I enlighet med förslag av flygförvaltningen har civilförvaltningen i skrivelse

den ol januari 1947 förordat, att samtliga nämnda tjänstemän från och

med nästa budgetår beredes extra ordinarie anställning med avlöning från

avlöningsanslaget. Civilförvaltningen har vidare föreslagit, att de å personalförteckningen

redan uppförda tre befattningarna för forrådsmän för nästa

budgetår uppföras under den ändrade tjänstebenämningen vaktmästare.

Enligt 1942 års försvarsbeslut är en flygingenjör på aktiv stat placerad till

tjänstgöring såsom lärare vid flygvapnets centrala skolor i Västerås. Därjämte

finnes vid signalskolan anställd en civil lärare i elektrolära med ett årligt

arvode av 7 640 kronor, vilket bestrides av den å flygvapnets avlöningsstat

uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t. Utöver nämnda tjänstemän äro vid skolorna anställda följande

från sakanslag avlönade extra ordinarie befattningshavare såsom lärare i tekniska

ämnen, nämligen 1 konstruktör av 2. klass i MEo 21 vid underofficersskolan,

1 ritare av 1. klass i MEo 15 vid signalskolan (med lön enligt MEx 23,

lagsta löneklassen) och 1 arbetsförman av 1. klass i MEo 12 vid tekniska skolan.

Sedan flygförvaltningen föreslagit, att berörda från sakanslag avlönade

lärare skulle överföras till avlöning från flygvapnets avlöningsanslag, har civilförvaltningen

i iöienämnda skrivelse den 31 januari 1947 på anförda skäl föreslagit,

att i personalförteckningen för nästa budgetår måtte uppföras två extra

ordinarie befattningar i 24 lönegraden med tjänstebenämningen ingenjör, avsedda

för lärarverksamhet vid de centrala skolorna. Även för arbetsförmannen

av 1. klass i MEo 12 borde å personalförteckningen uppföras en särskild befattning,

med tjänstebenämningen förste montör.

Departementschefen delar myndigheternas uppfattning, att avlöningskostnaderna

för förenämnda vid flygvapnets centrala skolor i Västerås anställda,

från sakanslag avlönade förråds- och lärarpersonal böra överföras till flygvapnets

avlöningsanslag. Emellertid är departementschefen icke beredd att

utan ytterligare utredning förorda, att av den ifrågavarande personalen de nu

mot arvode eller såsom extra tjänstemän anställda beredes extra ordinarie anställning

från och med nästa budgetår. Medel för avlöning åt dessa beräknas

därför tills vidare under delposten till avlöningar till extra personal.

Däremot böra enligt departementschefen å personalförteckningen för extra*

ordinarie tjänstemän uppföras befattningar för de berörda extra ordinarie

lärarna i tekniska ämnen, varvid tillstyrkes att å förteckningen uppföres en

befattning för förste montör i MEo 12. Till frågan angående lönegradsplaceringen

för de båda övriga lärarna är departementschefen emellertid i avvaktan

på prövningen av försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas förslag icke beredd

att nu taga ställning. För dessa befattningshavare har därför synts böra upp

föras extra ordinarie befattningar i de nu gällande lönegraderna, MEo 15 och

MEo 21. Det hav synts få ankomma på Kungl. Maj:t att, på sätt redan skett

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 187—189.

1S5G 47 G

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 187.

i fråga om den ena befattningen, vid behov äga besluta om högre löneställning

i extra eller arvodesanställning.

Vidare föreslås utbyte av de nu i personalförteckningen uppförda o befattningarna

för förrådsmän i MEo o mot vaktmästare i samma lönegiad.

Kostnaderna för avlöningar m. in. till den extra ordinarie personal, som

sålunda bör uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår, hava med

utgångspunkt i gällande avlöningsbestämmelser beräknats till omkring 3100 000

kronor (nu 2 900 000 kronor).

Viss extra personal m. m.

Medelsbehovet under posterna Vikarier för i personalförteckningen

uppförda extra ordinarie tjänstemän, Övrig extra personal

och Tillfälligt anställd personal har enligt nuvarande löneläge beräknats

till (125 000 + 495 000 + 174 500 =) i avrundat tal 795 000 kronor (nu

enligt statsliggaren 341 400 kronor).

Fänrikar.

Kostnaderna för löner till ifrågavarande personal samt flygtillägg och andra

särskilda avlöningsförmåner hava enligt nuvarande löneläge beräknats till

570 000 kronor (nu 740 000 kronor).

Viss icke-ordinarie läkarpersonal.

Arvodeskostnaderna hava, under hänvisningen till vad under punkt 4 anförts,

beräknats till oförändrat belopp, 24 000 kronor.

Musikelever.

Medelsbehovet för detta ändamål beräknas för nästkommande budgetår till

oförändrat belopp, 14 600 kronor. Beträffande en av försvarsväsendets underbefälsförbund

väckt fråga om höjning av den kontanta ersättningen till musikelever

hänvisas till vad under arméns avlöningsanslag anförts.

Civila lärare.

Under rubrikerna Flygförbanden, Flygkrigshögskolan, Flygkadettskolan,

Aspirantskolan, Underofficersskolan, Signalskolan

och Tekniska skolan äro i gällande förteckning å vissa andra arvoden

och särskilda ersättningar upptagna belopp å tillhopa 266 520 kronor, avsedda

att bestrida arvoden till civila lärare. I det föregående har förordats, att

motsvarande kostnader för nästa budgetår skola redovisas under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. För nästa budgetår har för

ändamålet beräknats ett belopp av 220 000 kronor.

Viss kontraktsanställd civil personal.

Medelsbehovet för avlönande av ifrågavarande personal har för nästa

budgetår beräknats till 470 000 kronor (nu 580 000 kronor).

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det förut anförda och med utgångs
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

83

punkt i nu gällande avlöningsbestämmelser (4 700 000 + 3 100 000 + 795 000

+ 570 000 + 24 000 + 14 600 + 220 000 + 470 000 =) i runt tal 9 900 000 kronor.

Med hänsyn till rådande rekryteringssvårigheter har emellertid belastningen

å anslagsposten beräknats komma att understiga berörda belopp med

100 000 kronor, varför anslagsposten med utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser

upptagits till 9 800 000 kronor.

Under hänvisning till vad vid behandlingen av motsvarande anslagspost

under arméns avlöningsanslag anförts beträffande merkostnaderna på grund av

den allmänna löneregleringen och löneregleringen för fast anställt manskap

beräknas angivna merkostnader till 7 900 000 kronor, varför det sammanlagda

medelsbehovet under förevarande anslagspost skulle utgöra 17 700 000

kronor.

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknas för nästa budgetår ett belopp av i runt tal

2140 000 kronor (nu 2 725 000 kronor). Minskningen, 585 000 kronor, är i

sin helhet föranledd av den allmänna löneregleringen.

I enlighet med vad i det föregående anförts har departementschefen beräknat

det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. till 41 800 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

16 150 000 kronor. Av anslagshöjningen belöpa omkring 14 700 000 kronor på

den allmänna löneregleringen och löneregleringen för manskapet.

I likhet med vad fallet är för de övriga försvarsgrenarna kommer jämväl för

flygvapnets vidkommande personalstaternas sammansättning för nästa budgetår

att påverkas av de av utskottet under punkten 4 tillstyrkta förslagen i

fråga om utformningen av försvarets manskapsorganisation.

Utskottet, som i det föregående förordat, att cheferna för luftvärnskårerna

skola inplaceras i lönegrad Oa 6 och trängkårcheferna i Öb 1, finner i likhet

med departementschefen med hänsyn till det betydande ansvar för människoliv

och materiel, som åvilar flottiljcheferna, en förbättring i dessas löneställning

befogad. Utskottet är därför berett tillstyrka, att flottiljcheferna, med vilka

chefen för krigsflygskolan bör jämställas, uppflyttas från lönegrad Oa 6 till

Öb 1.

På av departementschefen anförda skäl vill utskottet även tillstyrka den

föreslagna utökningen av antalet officerare och underofficerare. Framhållas

må att denna utökning ligger inom ramen för det antal dylika beställningshavare,

som enligt statsmakternas hittills fattade beslut skall finnas vid flygvapnet

vid fullt utbyggd organisation.

Med hänsyn till angelägenheten av att flygsäkerhetstjänsten erhåller en tillfredsställande

organisation vill utskottet vidare förorda, att flygvapnets lokala

trafikledarpersonal erhåller förstärkning i den omfattning departementschefen

föreslagit.

Mot av departementschefen i övrigt framlagda förslag rörande beräkningen

av antalet beställnings- och befattningshavare vid flygvapnet för nästa bud
-

TJtskottet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 187.

getår ävensom de i avlöningsstaten ingående anslagsposterna har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

I fråga om det i motionerna I: 237 och II: 353 gjorda yrkandet om höjning

av den kontanta ersättningen till musikelever samt beträffande motionerna

I: 243 och II: 361 om förbättrade avlöningsförmåner m. m. för personalvårdsassistenterna

inom försvaret har utskottet yttrat sig vid behandlingen a\

arméns motsvarande anslag. Utskottet får vidare hänvisa till vad utskottet

ovan anfört i vissa frågor, som beröra flera försvarsgrenar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetaret 1947/48 vidtaga

de ändringar i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

flygvapnet som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 28 februari 1947 angivits;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i samma statsrådsprotokoll anförts fastställa

stat för flygvapnets manskap;

c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... kronor 21 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis.............. » 1400 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ...... » 160 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................ * 17 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » % 140 000

Summa kronor 42 600 000

Särskilda upprordsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 800 000

Nettoutgift kronor 41 800 000;

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 41800 000

kronor.

16:o) Flygvapnet: Ekiperingsersättningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 103) föreslagit riksdagen att, i avbidan

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187. 85

på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit

riksdagen (punkt 15, s. 205 och 206) att till nämnda ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 kronor.

Anslaget, som för innevarande budgetår är uppfört med 525 000 kronor,

har för nästa budgetår beräknats efter i huvudsak oförändrade grunder.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 kronor.

17:o) Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 104) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 625 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 130 föreslagit

riksdagen (punkt 16, s. 206) att till nämnda ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 660 000 kronor.

Motsvarande anslag är för innevarande budgetår under benämningen Flygvapnet:

Avlöningar till civil handräckningspersonal uppfört med 825 000

kronor.

Angående anslagets ändrade benämning hänvisas till vad härom anförts

under arméns motsvarande anslag. *

Från flygvapnets anslag till civil handräckningspersonal bestridas under

innevarande budgetår lönekostnader för handräckningspersonal i renhållningstjänst

och personal i eldningstjänst. I statsverkspropositionen (bil. 6, punkt

110) ha medel beräknats för handräckningspersonal i renhållningstjänst under

flygvapnets bränsleanslag, varför några medel för ändamålet icke här upptagits.

För vård och skötsel av värmeanläggningarna vid flygvapnet ha för innevarande

budgetår beräknats 107 helårsanställda och 51 säsonganställda arbetare.

Någon ändring i beräkningsgrunden förutsättes icke. Övergången till

oljeeldning har emellertid ansetts möjliggöra en minskning av personalbehovet

med 3 helårsanställda och 11 säsonganställda arbetare, således till 104

respektive 40.

Lönekostnaderna för här avsedd personal ha uppskattats till 660 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda anslagsberäkningen,

får hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

660 000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Utskottet.

18:o) Försvarets forskningsanstalt: Anordnande av provisoriska lokaler.

Kungl. Maj:t har i förenämnda proposition nr 130 (punkt 17, s. 206—210)

föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 770 000 kronor.

Med hänsyn till rådande knapphet på arbetskraft och material har frågan

om nybyggnad för försvarets forskningsanstalt icke ansetts böra för närvarande

underställas riksdagens prövning. Frågan har därjämte prövats lämpligen

böra komma under bedömande vid pågående översyn av försvarsorganisationen.

Yissa provisoriska åtgärder måste emellertid vidtagas för att anstalten

skall kunna fullgöra de synnerligen angelägna arbetsuppgifter som

ankomma på densamma. Kostnaderna för oundgängligen erforderliga byggnads-

m. fl. arbeten ha beräknats till 687 500 kronor. Härtill komma kostnader

till ett belopp av 80 000 kronor, vilka arméns fortifikationsförvaltning

förskotterat för iordningställande av lokaler för anstaltens räkning i Svea

artilleriregementes kasernetablissement i Stockholm. Det sammanlagda

medelsbehovet uppgår således till i runt tal 770 000 kronor. Ehuru kostnaderna

äro höga, särskilt i betraktande av att åtgärderna äro av provisorisk

natur, har det synts departementschefen oundvikligt, att anslag nu anvisas

för ändamålet med det äskade beloppet. Departementschefen har dock förutsatt

att, innan medlen ställas till förfogande, en närmare undersökning företages

rörande möjligheterna att nedbringa kostnaderna.

Då behovet av ifrågavarande lokaler får anses styrkt, synas desamma böra

komma till utförande. Utskottet har icke något att erinra mot den för ändamålet

äskade medelsanvisningen men anser i anslutning till vad departementschefen

anfört angeläget, att, innan medlen ställas till förfogande, närmare

undersökning företages rörande möjligheterna att nedbringa kostnaderna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Anordnande

av provisoriska lokaler för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 770 000 kronor.

19:o) Militärapoteket: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t

under fjärde huvudtiteln (punkt 152) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1974/48 beräkna ett förslagsanslag av 310 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 130 (punkt 18,

s. 210—213) föreslagit riksdagen att

''dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen förordad

ändring i personalförteckningen för militärapoteket,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för militärapoteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 323 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187. 87

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 220 000

kronor.

Å militärapotekets personalförteckning finnas under rubriken Tjänstemän

å ordinarie stat uppförda — förutom 1 befattning såsom chef för militärapoteket

i C 6 — 8 befattningar för apotekare, varav 2 med arvoden i A 24 och

6 med arvoden i A 20, samt 2 befattningar för farmacie kandidater med

arvoden i A 15. Arvodena utgå med belopp motsvarande avlöningen enligt

angivna lönegrader, varvid dock avdrag skall göras med belopp motsvarande

tjänste- och familjepensionsavdragen för vederbörlig lönegrad, minskat med

belopp motsvarande vad befattningshavaren visar sig ha utgivit i personliga

pensionsutgifter till apotekarpensioneringsfonderna. Beträffande befattningarna

i 20 lönegraden ha särskilda bestämmelser meddelats i syfte att tillförsäkra

befattningshavarna samma avlöningsförmåner som skulle ha utgått

vid tjänstgöring såsom farmaceut å enskilt apotek.

Vid anmälan av frågan om militärapotekets avlöningsanslag i statsverkspropositionen

anförde departementschefen, att vid den allmänna lönereglering,

som trädde i kraft från och med den 1 juli 1947, övergång för statstjänstemännens

del komme att ske till s. k. nettolönesystem, vilket innebure,

att intet särskilt bidrag till kostnaderna för pensioneringen, i form av avgift

eller avdrag å lönen, erlades av löntagarna. Utan särskilda bestämmelser

kunde detta system icke göras tillämpligt å befattningshavare, som vore

undandragna från de statliga pensionsreglementenas tillämpning, såsom fallet

vore med angivna befattningshavare vid militärapoteket. Med erinran om

vad chefen för finansdepartementet vid anmälan av propositionen angående

den allmänna löneregleringen anfört i ämnet anförde departementschefen

vidare, att inom försvarets civilförvaltning igångsatts utredning i fråga om

anställningsvillkor och avlöningsförmåner för ifrågavarande personal.

Slutligt förslag i ämnet kan icke av civilförvaltningen avgivas förrän 1945

års lönekommitté framlagt förslag om anställningsform in. m. för arvodes:

personal.

Departementschefen har framhållit, att den personal, varom här är fråga,

avses icke skola erhålla vare sig ordinarie eller extra ordinarie anställning

i statens tjänst. Enligt vedertagna principer har det vid sådant förhållande

synts få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om personalens anställningsvillkor.

Beträffande nyssberörda arvodesanställda personal har departementschefen

härvid räknat med en uppräkning av lönerna enligt i huvudsak de

grunder, som tillämpats för övriga befattningshavare i statens tjänst. Det

har synts sannolikt, att vissa specialbestämmelser liksom nu bli erforderliga

i syfte att tillförsäkra personalen samma avlöningsförmåner som vid tjänstgöring

å privata apotek. Anledning saknas enligt departementschefen att

bibehålla ifrågavarande befattningar å militärapotekets personalförteckning,

varför denna från och med nästa budgetår föreslagits skola upptaga allenast

chefsbefattningen. Avlöningskostnaderna för nyssberörda arvodespersonal bestridas

enligt militärapotekets avlöningsstat från en särskild anslagspost.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 187.

Utskottet.

Kostnaderna ha emellertid från och med nästa budgetår ansetts böra, med

tillämpning av eljest gällande principer, ntgå från anslagsposten Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal.

Yiss förstärkning av den lägre personalen har ansetts vara behövlig för

mötande av ökade arbetsuppgifter i samband med utvidgning av apotekets

verksamhet. Sistnämnda anslagspost har av denna anledning föreslagits

höjd med 6 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör 103 000 kronor, varav 97 000 kronor belöpa på löne-,

regleringen.

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har icke givit utskottet

anledning till särskilt uttalande, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för militärapoteket, som i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 28 februari 1947 angivits;

b) fastställa följande avlöningsstat för militärapoteket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis kronor 18 700

2. Arvode till pensionerad personal i arvodes
-

befattning, förslagsvis............................ » 9100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. » 282 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................... » 18 200

Summa kronor 328 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ » 5 000

Nettoutgift kronor 323 000;

c) till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 323 000 kronor.

20:o) Omskolning av i militärtjänst skadade. I propositionen nr 1 bär Kungl.

Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 183) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 130 (punkt 19,

s. 213 och 214) föreslagit riksdagen att till nämnda ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 600 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187.

89

Departementschefen har erinrat, att han vid anmälan av motsvarande anslagsfråga

för innevarande budgetår (propositionen 1946: 250, s. 75) uttalat,

att den under år 1945 påbörjade verksamheten för att förhjälpa under militärtjänstgöring

skadade till utkomst genom eget arbete — arbetsvärd — visat,

sig fylla ett stort behov. De ytterligare erfarenheter, som sedermera vunnits,

ha, framhåller departementschefen nu, än mer bestyrkt angelägenheten, såväl

ur samhällets synpunkt som med hänsyn till de skadades intressen, av dylik

arbetsvärd. Det har därför synts erforderligt, att verksamheten fortgår även

under nästa budgetår efter i huvudsak oförändrade riktlinjer.

Enligt de för omskolningsverksamheten gällande bestämmelserna må utbildning

av längre varaktighet än ett år icke ifrågakomma utan Kungl. Maj:ts

medgivande i varje särskilt fall. Det har synts departementschefen böra övervägas,

huruvida icke även dessa frågor böra avgöras av arbetsmarknadskommissionen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Omskolning av i militärtjänst skadade

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 500 000

kronor.

Stockholm den 17 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Gränebo, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Boman, Gustaf Iwar

Anderson, Rosenberg, Gustav Emil Andersson, Lundgren och fröken Osvald;

samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Bergström, Falla, Mårtensson,

Lindholm, Åkerström, Holmström, Onsjö, Thapper, Persson i Vinberg,

Persson i Svensköp och Johansson i Mysinge.

Reservationer:

vid punkten 2:o) (Ändrad organisation av infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst

i fred) av herrar Lundgren och Holmström, vilka ansett, att

utskottet bort avstyrka fortsatta utredningar angående bibehållande av stabschefsbefattning

vid infanteriregemente och att alltså det stycke i utskottets

utlåtande å s. 15 och 16, som börjar med orden »Enligt organisationsnämndens»

och slutar med orden »denna fråga», bort hava följande lydelse:

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 187.

»Organisationsnämnden föreslår, att- befattningen såsom regementsstabschef

indrages. Samtliga militära myndigheter, vilka yttrat sig i ärendet, bland

dessa samtliga infanteriregementschefer, hava avstyrkt organisationsnämndens

förslag. I Kungl. Maj:ts förenämnda beslut rörande ny regementsorganisation

har frågan, huruvida regementsstabschef skall ingå i organisationen, ställts på

framtiden. Enligt departementschefens mening bör nämligen vid ett antal regementen

försöksvis ytterligare prövas, vilka arbetsuppgifter som kunna ankomma

på regementsstabschefen. Med hänsyn till att frågan om den lämpliga

organisationen av regementsstaben praktiskt prövats vid Älvsborgs regemente

och samtliga militära myndigheter efter omsorgsfull prövning funnit, att regementsstabschef

bör bibehållas, anser utskottet att ytterligare utredning av

denna fråga icke erfordras. För utskottets ståndpunkt i denna fråga talar

ytterligare, att vidare försök med ny personalorganisation vid flera infanteriregementen

skulle förrycka verksamheten vid berörda regementen.»

vid punkten 8:o) (Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.)

1) av herrar Oscar Olsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Eriksson i

Stockholm, Bergström, Mårtensson, Lindholm, Åkerström, Thapper och Persson

i Vinberg, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

beträffande antalet hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare

samt att alltså

dels det stycke av utskottets utlåtande å s. 62 och 63, som börjar med orden

»Departementschefen har» och slutar med orden »arméns avlöningsanslag»,

bort hava följande lydelse:

»Enligt beslut av 1946 års riksdag skulle i besparings- och rationaliseringssyfte

den lantmilitära indelningen i försvarsområden omorganiseras genom

sammanslagning av och ändrad gränsdragning mellan områdena. Departementschefen

har nu med utgångspunkt i en minskning av fyra försvarsområdesstaber

ansett, att den personalminskning som förutsattes kunna ske i samband härmed

i sin helhet genomföres under nästa budgetår. Sålunda föreslås bland annat

att antalet arvodesbefattningar skall minskas med en hemvärnsofficer och en

hemvärnsunderofficer i vart och ett av de fyra indragna försvarsområdena. I

motionerna I: 238 och II: 352 har emellertid yrkats att antalet hemvärnsofficerare

och hemvärnsunderofficerare skulle bibehållas oförändrat under nästa

budgetår. Utskottet kan icke finna tillräckligt bärande skäl föreligga att härvidlag

undantaga här avsedd hemvärnspersonal utan anser att de besparingsmöjligheter,

som stå att vinna genom omorganisationen, nu böra tillvaratagas.

Visserligen har 1945 års hemvärnskommitté föreslagit en ökning av antalet

hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare, men i likhet med departementschefen

synes utskottet frågan härom böra bedömas i samband med beslut

rörande den framtida försvarsområdesorganisationen. Av samma skäl kan utskottet

ej heller tillstyrka det i samma motioner gjorda yrkandet om inrättande

i det nytillkomna Sundsvalls försvarsområde av en hemvärnsofficer och en

hemvärnsunderofficer. Av det anförda följer att utskottet avstyrker ifrågavarande

båda motioner.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187. 91

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna hänseenden bort hava följande

lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 237 och II: 353, I: 238 och II: 352,

I: 243 och II: 361, II: 268 och II: 364

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1947/48 vidtaga

de ändringar i personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

armén, som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

28 februari 1947 angivits;»

2) av herr Åkerström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:464 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av hushållningssällskapen m. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 11 i texten
  2. Rskr. 1947:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1947148 under fjärde huvudtiteln jämte i ä s. 1 i texten