Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 19A7jb8 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården jämte i ämnet väckta motioner.

1947-06-17 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:199, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 19A7jb8 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 199.

Nr 199.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa

anslag för budgetåret 19A7jb8 till skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna

101—106, föreslagit riksdagen att beräkna anslag till statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården, bidrag till driften av icke statliga

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, fortbildningskurs för befattningshavare

vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården samt bidrag

till inrättande av inackorderingshem.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 269, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 9 maj 1947,

föreslagit riksdagen att dels godkänna i nämnda statsrådsprotokoll förordade

riktlinjer för omorganisation av skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

samt i fråga om bestridande av kostnaderna för verksamheten,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning för statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården i enlighet med i statsrådsprotokollet

framlagt förslag, dels godkänna avlöningsstat för nämnda skolor,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels för budgetåret

1947/48 under V huvudtiteln och under rubriken Statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården anvisa till Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 677 000 kronor, till Omkostnader ett förslagsanslag av 1 216 000 kronor

och till Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag av 1 573 000 kronor,

dels ock för nämnda budgetår under V huvudtiteln anvisa till Bidrag

till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor, till Fortbildningskurser för befattningshavare

vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag

av 23 000 kronor samt till Bidrag till inrättande av inackorderingshem

ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

Sedan 1945 års riksdag vid behandlingen av frågan om anslag till skyddshemsvården

uttalat sig för en allmän reglering av arbetstiden vid de statliga

ungdomsvårdsskolorna, har Kungl. Maj:t den 29 juni 1945 uppdragit

åt socialstyrelsen att — med beaktande av vad riksdagen anfört — verkställa

utredning rörande frågan om reglering av arbetstiden för sådana personalgrupper

vid de statliga ungdomsvårdsskolorna, för vilka dylik regle
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

15

ring icke redan genomförts, samt att till Kungl. Maj:l inkomma med det förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

Socialstyrelsen redovisade i skrivelse den 28 november 1945 berörda uppdrag

och hemställde därvid — med hänsyn till att utredningen ådagalagt

ett i vissa fall avsevärt övertidsarbete för personalen i fråga — att en organisationsundersökning

vid ungdomsvårdsskolorna måtte komma till stånd.

Sedermera uppdrog Kungl. Maj:t åt statens organisationsnämnd att i samråd

med socialstyrelsen verkställa en undersökning av nämnd art vid ungdomsvårdsskolorna.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande ha därjämte statskommissarien

R. E. Norberg och skyddshemsinspektören, numera byråchefen i socialstyrelsen

G. T. Eriksson såsom sakkunniga inom socialdepartementet verkställt

utredning rörande personalorganisationen vid de statliga ungdomsvårdsskolorna.

Resultatet av organisationsnämndens undersökning föreligger i en promemoria,

vilken med vissa slutliga ändringar såsom nämndens yttrande i organisationsfrågan

överlämnats till Kungl. Maj:t med skrivelse den 31 januari

1947. över promemorian ha yttranden avgivits dels skriftligen till socialstyrelsen

av styrelserna för de av organisationsförslaget berörda skolorna med

undantag av en och dels muntligen vid ett antal inför chefen för socialstyrelsens

skolbyrå hållna sammanträden, vid vilka närvarit representanter för

dels organisationsnämnden och dels de av organisationsfrågan berörda personalorganisationerna

och skolstyrelserna ävensom rektorer och personalrepresentanter

från skolorna i fråga.

De lönesakkunniga hava den 5 mars 1947 avgivit betänkande och förslag

rörande löneställningen för personalen vid de statliga ungdomsvårdsskolorna.

Över betänkandet hava utlåtanden avgivits av ett flertal myndigheter

och organisationer.

Socialstyrelsen har den 1 mars 1947 inkommit med förslag till anslagsäskanden

för ungdomsvårdsskolorna för budgetåret 1947/48.

Ungdomsvårdsskoleväsendets yttre organisation.

Föredragande statsrådet Mossberg har anfört följande.

»Ungdomsvårdsskolorna disponera för närvarande omkring 1 300 platser,

fördelade på 17 statliga och 16 icke statliga skolor. Medelbeläggningen vid

skolorna uppgick under år 1946 till 1 105 elever. I årets statsverksproposition

(II lit., s. 96) har anmälts, att frågan om avskaffande av tvångsuppfostringsinstitutet

är under övervägande samt att proposition därom möjligen

kommer att föreläggas årets riksdag. Förslag i detta hänseende har av

Kungl. Maj:t den 2 maj 1947 remitterats till lagrådet. Därest lagen om

tvångsuppfostran upphäves, synas ungdomsvårdsskolorna komma att få

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 199.

emottaga jämväl det klientel, som antingen redan ådömts eller med nu gällande

bestämmelser skulle ha ådömts tvångsuppfostran. Även om nämnda

lag tillsvidare kommer att bestå, torde det i statsverkspropositionen förordade

nedläggandet av Bonaanstalten komma att, såsom av propositionen

framgår, återverka på ungdomsvårdsskoleverksamheten. Vid beräkningen av

ungdomsvårdsskolornas platsbehov för nästa budgetår har socialstyrelsen

beaktat möjligheterna av att tvångsuppfostringsklientelet helt eller delvis

överföres till dessa skolor. Den sammanlagda beläggningen vid tvångsuppfostringsanstalterna

uppgick den 1 januari 1947 till 97 personer. Socialstyrelsen

anser dock, att platsantalet vid ungdomsvårdsskolorna i vart fall icke

behöver uppgå till mer än omkring 1 100 platser, även om tvångsuppfostringsklientelet

överföres. Med hänsyn härtill föreslår styrelsen, att de statliga

skolorna Åkerby och Engesberg samt de icke statliga skolorna Mossebo,

Gälegården och Härsjögården — omfattande sammanlagt 113 platser — nedläggas,

de båda förstnämnda med utgången av nu löpande arrendetid eller

den något senare tidpunkt, som med hänsyn till avvecklingsförhållandena

befinnes lämplig, och de tre icke statliga skolorna senast vid kalenderårsskiftet

1947/48, vid vilken tidpunkt för dem nu gällande avtal utlöpa.

Mot socialstyrelsens beräkning av platsbehovet har jag intet att erinra. I

överensstämmelse härmed förordar jag, att verksamheten vid de av styrelsen

angivna fem anstalterna vid lämplig tidpunkt under nästa budgetår nedlägges.

Viss ytterligare nedskärning av anstaltsorganisationen skulle enligt socialstyrelsens

mening vara möjlig, därest eftervårdsorganisationen förstärktes.

Styrelsen föreslår därför, att, utöver redan nu beslutade sju inackorderingshem,

ett lika stort antal dylika hem anordnas under budgetåret 1947/48 samt

att eftervårdskonsulenternas antal samtidigt ökas från 2 till 4. Genom åtgärder

i denna riktning skulle, anser styrelsen, platsantalet vid skolorna

kunna efter hand begränsas till omkring 1 000.

Jag vill för egen del framhålla, alt en utveckling i sådan riktning, att

eftervården erhåller ökad betydelse, torde böra eftersträvas. En effektiv

eftervård möjliggör en avsevärd begränsning av vårdplatsantalet, därigenom

att dels villkorlig utskrivning kan meddelas på ett tidigare stadium

än vad som eljest skulle kunna ske och dels antalet fall, då återintagning

å anstalt efter villkorlig utskrivning äger rum, torde reduceras. Då

eftervården ställer sig proportionsvis betydligt mindre kostsam än anstaltsvården,

kunna de totala kostnaderna för klientelets omhändertagande beräknas

minska i den mån den förra vårdformen ersätter den senare. För

övrigt vill jag såsom min mening uttala, att anstaltsvård såsom en uppfostringsform

givetvis bör komma till användning i så begränsad utsträckning

som möjligt. I den mån anstaltsvården kan ersättas av en friare vårdform,

som tillfredsställande tillgodoser de av klientelets beskaffenhet betingade

kraven på övervakning och ledning, synes detta därför böra hälsas med tillfredsställelse.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

17

Såsom jag tidigare nämnt, ha de nu gällande avtalen mellan staten och

ett flertal icke statliga ungdomsvårdsskolor, vilka avtal utlöpa vid kalenderårsskiftet

1947/48, genom preliminära överenskommelser med huvudmännen

förlängts till juni månads utgång år 1948. I samband med behandlingen av

driftsanslaget kommer jag att anmäla innebörden av dessa överenskommelser,

vilkas godtagande av mig tillstyrkes. Det är min förhoppning, att förslag

om nedläggande av ytterligare ett antal icke statliga ungdomsvårdsskolor

skall kunna framläggas redan inför 1948 års riksdag. Därest så skall

ske, måste emellertid givetvis redan under budgetåret 1947/48 den därför

erforderliga utbyggnaden av eftervårdsorganisationen vara genomförd.

Konsulentverksamheten har tillsvidare karaktär av försöksverksamhet.

1946 års riksdag (skr. nr 345) uttalade, bland annat, att omfattningen av

konsulenternas arbetsuppgifter icke kunde med någon större grad av säkerhet

bedömas, innan erfarenhet vunnits om deras verksamhet, samt underströk,

att konsulentbefattningar icke borde tillsättas i större utsträckning än

som svarade mot det för dem avsedda arbetsprogrammet. Socialstyrelsen har

i föreliggande framställning framhållit, att arbetsbördan för de båda nu anställda

konsulenterna vore orimlig och att dessa befattningshavare omöjligen

kunde medhinna mera än en begränsad del av sitt arbetsfält. Styrelsen har

vidare under hand meddelat, att konsulenterna under nuvarande förhållanden

nödgats inskränka sig till att omhändertaga endast de mera trängande

eftervårdsfallen.

Av inackorderingshemmen har hittills intet hunnit träda i verksamhet. Det

under innevarande budgetår utförda förberedelsearbetet har emellertid, enligt

vad jag inhämtat, fortskridit så långt, att avtal rörande inrättande av de

redan beslutade sju hemmen torde vara tecknade före hösten 1947.

Med hänsyn till vad nu anförts vill jag förorda, att för budgetåret 1947/48

medel äskas dels för anställande av ytterligare två konsulenter för eftervården

och dels för anordnande av sju nya inackorderingshem. Beträffande

konsulenterna vill jag i detta sammanhang uttala, att jag med hänsyn till de

särskilda uppgifter, vilka åvila dessa befattningshavare såsom läkepedagoger,

icke kan biträda statskontorets mening, att desamma eventuellt skulle kunna

ingå i fångvårdens skyddskonsulentorganisation. Beträffande de för konsulenternas

avlönande erforderliga medlen torde jag få återkomma vid beräkningen

av avlöningsanslaget för de statliga skolorna. Inackorderingshemmen

böra — i likhet med de för innevarande budgetår beslutade — i första hand

anordnas i samverkan med I. O. G. T. Kostnaderna torde kunna för nästa

budgetår beräknas till 77 000 kronor, på samma sätt som för de hittills beslutade

hemmen.

Slutligen torde böra upptagas till behandling de särskilda frågor rörande

viss omorganisation av de statliga ungdomsvårdsskolorna, för vilka jag i del

föregående redogjort.

Organisationsnämnden uttalar, att elevantalet vid dessa skolor av organi
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. C sand. Nr 196—200. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 199.

satoriska skäl borde uppgå till omkring 60. Undantag göres dock dels för

de för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna, av vilka Sonestorp, Hornö

och Brättegården föreslås utbyggda till att omfatta 50, 50 respektive 30

platser, och dels för Broby och Lövstaskolan, vilka förutsättas skola bibehålla

nuvarande platsantal. De båda statliga enkelskolhem, vilka komma

att kvarstå sedan Åkerby och Engesberg nedlagts, böra följaktligen enligt

nämndens mening utbytas mot ett dubbelskolhem. Nämnden förordar vidare,

att de kombinerade skolhemmen Johannisberg och Vemyra omorganiseras,

så att av dem erhållas ett skolhem och en yrkesskola, vardera om 60

elever. Socialstyrelsen ansluter sig i huvudsak till nämndens principuttalande

och förslag samt föreslår i samband därmed, att yrkesskolorna för manliga

elever utbyggas till att omfatta vardera 60 platser. Folåsa och Gräskärr

böra dock enligt styrelsens mening tillsvidare behållas såsom enkelskolhem.

Vad beträffar Vemyra och Johannisberg förordar styrelsen, att den förra

skolan omorganiseras till skolhem och den senare till yrkesskola.

Genom en ökning av platsantalet vid vissa skolor på sätt organisationsnämnden

och socialstyrelsen föreslagit, innebärande i stort sett endast en

mindre uppjustering av platsantalet, synas organisatoriska fördelar stå att

vinna, framför allt genom ett bättre utnyttjande av personalen. Jag biträder

därför de gjorda förslagen, därvid jag dock i anledning av vad socialstyrelsen

anfört beträffande Folåsa och Gräskärr anser mig föranlåten uttala, att

jag icke finner mig beredd att redan nu föreslå ett fullständigt avskaffande

av typen enkelskolhem för pojkar. De båda nu nämnda skolorna böra därför

enligt min mening tillsvidare kvarstå under den organisationsform, de nu

innehava. Jag biträder vidare förslaget, att Johannisberg omorganiseras till

yrkesskola och Vemyra till skolhem, vardera rymmande 60 platser. Omläggningen

av Johannisberg torde få ske redan under nästa budgetår medan

Vemyraskolan ännu en tid bör drivas såsom kombinerad skola för att under

budgetåret 1948/49 omorganiseras till skolhem.

Den av mig nu föreslagna utbyggnaden och omläggningen av vissa statliga

skolor innebär, att ungdomsvårdsskoleväsendet skulle tillföras sammanlagt

75 nya platser. Förslaget torde dock få genomföras först småningom

och bör således icke föranleda jämförelse med det av mig tidigare föreslagna

nedläggandet av fem skolor, omfattande sammanlagt 113 platser. Under budgetåret

1947/48 torde en utökning av platsantalet vid de berörda skolorna

utan vidare vara möjlig endast vid Hornö, där den förutvarande mödraavdelningen

för närvarande står tom. I övrigt betingas ett genomförande av

förslaget av att medel anvisas till uppförande av vissa byggnader, därav

bland annat personalbostäder, i sistnämnda avseende för att möjliggöra

lärarpersonalens utflyttande från elevbyggnaderna, varigenom i viss utsträckning

skulle lösgöras nu för lärarbostäder avsedda lokaler.

Till organisationsnämndens förslag rörande verkstadsundervisningens ordnande

vid de för manliga elever avsedda yrkesskolorna är jag i förhanden
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

19

varande läge icke beredd att taga ställning. Frågan torde därför få göras

till föremål för fortsatt övervägande.»

De statliga ungdomsvårdsskolornas inre organisation.

Särskilda frågor rörande jordbruksdriften.

I sin nu framlagda organisationsutredning ifrågasätter organisationsnämnden,

huruvida jordbruksdrift överhuvud bör förekomma vid skolhemmen

och de för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna. Utan att i princip taga

ställning till spörsmålet uttalar nämnden dels att eleverna borde kunna erhålla

erforderlig sysselsättning i jordbruksarbete hos lantbrukare i trakten

och dels att i vart fall en undersökning borde ske, huruvida skolornas jordbruk

vore ekonomiskt bärande.

Föredragande statsrådet har härom anfört bland annat följande.

»Vad först beträffar skolhemmen är det enligt min uppfattning ur sysselsättningsterapeutiska

synpunkter synnerligen lämpligt, att eleverna vid sidan

av skolarbetet och den egentliga fritidssysselsättningen i form av lek och

idrott m. m. kunna sysselsättas med visst yrkesbetonat arbete. Även andra

arbetsgrenar än jordbruk med ladugårdsskötsel torde förvisso kunna godtagas

för sådant ändamål, i varje fall för de manliga elevernas vidkommande.

Jag förutsätter också, att socialstyrelsen ägnar denna fråga vederbörlig

uppmärksamhet och avgiver de förslag härutinnan, som efter hand

kunna ifrågakomma. I förhandenvarande läge finner jag mig emellertid icke

kunna förorda, att jordbruket vid skolhemmen utbytes mot annan sysselsättningsform.

Vad avser yrkesskolorna för kvinnlig ungdom är det enligt min mening

av stort värde att eleverna därstädes även i fortsättningen bibringas yrkesmässiga

kunskaper i skötseln av ett lanthushåll. Att, såsom organisationsnämnden

antytt, för bedrivande av sådan undervisning bygga på traktens

lantgårdar kan jag icke finna lämpligt, bland annat av det skälet, att undervisningen

i sådant fall i allmänhet icke kan antagas bliva av samma effektivitet

som den undervisning, vilken lämnas av därför särskilt utbildad

personal.

Vad slutligen angår den givetvis icke oväsentliga ekonomiska sidan av

förevarande spörsmål, torde av de av socialstyrelsen lämnade uppgifterna

framgå, att vissa av jordbruken vid ifrågavarande ungdomsvårdsskolor

redan nu äro vinstgivande och att i andra fall förutsättningar föreligga för

att efter hand upparbeta desamma, så att tillfredsställande driftsresultat ernås.

Det torde i det ekonomiska sammanhanget heller icke böra förbises, vilket

värde som för skolornas del ligger i att äga tillgång till egna jordbruksoch

ladugårdsprodukter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 199.

Med hänsyn till vad jag nu anfört finner jag mig böra förorda, att jordbruken

bibehållas vid skolhemmen och de för kvinnliga elever avsedda

yrkesskolorna. Med utgångspunkt härifrån kommer jag att i det följande

föreslå, att jordbrukspersonal i erforderlig omfattning upptages i de nya

personalplanerna för dessa skolor.»

Personalorganisationen.

De nuvarande personalplanerna samt organisationsnämndens och socialstyrelsens

förslag beträffande personalorganisationen vid de olika yrkesskolorna

och skolhemmen framgå av tabeller på sid. 33—41 i propositionen.

Föredragande statsrådet har härom anfört följande.

»I det föregående har jag inledningsvis lämnat en redogörelse för socialstyrelsens

synpunkter på frågan om ungdomsvårdsskolornas allmänna

funktioner. Innan jag övergår till att närmare granska de

föreslagna personalplanerna vill jag klargöra min egen inställning till denna

fråga, vilken synes vara av grundläggande betydelse för ungdomsvårdsskoleorganisationens

utformning såväl i dess helhet som i fråga om detaljerna.

Ungdomsvårdsskolorna emottaga till behandling ett klientel, som genom

kriminalitet eller annan asocialitet visat sig icke kunna på ett normalt sätt

anpassa sig till samhällslivet. Detta klientel befinner sig i den formbara

åldern, något som innebär, att det kan formas i såväl social som asocial

riktning. Det åvilar därför ungdomsvårdsskolorna ett stort ansvar, då det

här gäller att med lämpliga behandlingsmetoder påverka elevmaterialet i en

ur samhällets synpunkt lämplig riktning.

En stor del av eleverna uppvisar mentala rubbningar. En undersökning av

elevernas intelligensnivå den 1 juli 1946 visade, att omkring 40 procent av

dessa voro begåvningssvaga. Det har tillika visats, att icke mindre än 25

30 procent av eleverna voro psykiskt abnorma, känsliga och besvärliga.

Nervösa rubbningar av olika slag förekommo i betydande grad. Det sammanhang

mellan ungdomskriminalitet och psykiska defekter, som dessa uppgifter

visa, är värt att uppmärksammas. Beträffande denna del av elevmaterialet

torde det utan vidare stå klart, att särskild sakkunskap erfordras

för behandlingen. Men även i fråga om elever, som huvudsakligen äro

miljöskadade, måste behandlingen bedrivas efter moderna medicinsk-pedagogiska

riktlinjer. Risk föreligger eljest, att eleverna förbliva asociala och

därigenom bilda återfall.

En uppläggning av behandlingen vid ungdomsvårdsskolorna efter dessa

linjer återverkar i flera avseenden på skolornas inre organisation. Jag torde

här få erinra, att jag med denna utgångspunkt i det föregående funnit mig

böra förorda, att jordbruk av terapeutiska skäl bibehålies vid vissa ungdomsvårdsskolor,

vid vilka denna verksamhetsgren enligt organisationsnämndens

av ekonomiska skäl förestavade förslag borde nedläggas. Den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

21

läkepedagogiska behandlingslinjen återverkar emellertid framför allt på

personalens sammansättning. Skolornas ledning måste således utgöras av

befattningshavare, vilka äga en tillfredsställande skolning i allmän psykologi

och framför allt i läkepedagogik. Därjämte böra skolorna inom icke

alltför snäva gränser äga tillgång till rådgivande psykiater. Vad beträffar

den övriga personal, som tager direkt vård om klientelet, torde man visserligen

knappast kunna på densamma ställa krav på psykologisk och pedagogisk

skolning men det synes angeläget att i görligaste mån söka inom

organisationens ram bibringa även dessa befattningshavare sådana insikter

i nämnda hänseenden, som erfordras för ett rätt handhavande av klientelet

vid skolorna.

Jag torde nu få övergå till att behandla frågan om personalplanernas

utformning. Till en början vill jag erinra, att huvudsyftet med

den genomförda organisationsundersökningen varit att åstadkomma en godtagbar

arbetstidsreglering för personalen vid ungdomsvårdsskolorna. Den

vid en sådan målsättning enda framkomliga vägen synes vara att, såsom

organisationsnämnden gjort, beräkna erforderligt antal befattningshavare

av olika kategorier genom att i relation till arbetskraftsbehovet för olika

uppgifter vid varje skoltyp ställa vissa såsom skäliga ansedda normalarbetstider.

De av nämnden beräknade normalarbetstiderna äro enligt min mening

av beskaffenhet att — även vid bifall till av mig i det följande förordade

särbestämmelser för folkskollärarnas del — kunna läggas till grund

för uppgörandet av personalplaner. Jag utgår därför ifrån att de av nämnden

framlagda personalplanerna innefatta det minimum i fråga om antalet

befattningshavare, som måste finnas inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

I anslutning till vad som anförts av socialstyrelsen förordar jag emellertid

i det följande vissa avvikelser från nämndens förslag.

Organisationsnämnden har föreslagit, att vid yrkesskolorna för kvinnliga

elever anställas assistenter, vid skolhem för flickor gymnastikdirektörer och

vid pojkskolhem fritidsledare. I likhet med socialstyrelsen är jag av den

uppfattningen, att samtliga dessa nya tjänster böra utformas såsom

assistenttjänster. Genom att dylika tjänster inrättas erhålles icke endast

särskild personal för att omhänderhava ledningen av elevernas fritidssysselsättningar

— en uppgift, som nämnden i första band avsett för personalen

i fråga — utan något som är än viktigare, nämligen en välbehövlig

förstärkning av mera kvalificerad personal vid dessa skolor. Då sålunda

enligt min mening samtliga statliga ungdomsvårdsskolor utom Lövstaskolan

böra erhålla assistenter, kan jag icke finna rimligt, att avdel ningsföreståndarna

vid Lövstaskolan fortfarande skulle, till binder för

deras uppgifter såsom fritidsledare och läkepedagoger, vara bundna vid de

avsevärda arbetsuppgifter, som redogörare- och lärargöromålen innefatta.

Då därtill kommer dels att redogöraresysslan ostridigt synes kräva en för

densamma särskilt avdelad arbetskraft och dels att folkskollärarna enligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 199.

vad jag i det följande kommer att föreslå böra erhålla samma tjänstgöringsförhållanden,

som de vilka gälla för folkskollärare inom det allmänna folkskoleväsendet,

förordar jag, att avdelningsföreståndarnas redogörare- respektive

läraruppgifter vid denna skola överföras på en bokhållare respektive

en folkskollärare. Personalplanen för Lövstaskolan torde således

få ökas med två befattningshavare av sistnämnda båda kategorier.

Socialstyrelsens och de lönesakkunnigas förslag, att folkskolläraren vid

Brättegården skall erhålla tjänstebenämningen ämneslärare, biträdes

av mig. Till folkskollärarnas och ämneslärarens tjänstgöringsförhållanden

torde jag få återkomma vid behandlingen av lönefrågan.

Avdelningsföreståndaren och biträdande avdel ning sföreståndaren

vid Sonestorps mödraavdelning torde böra

kvarstå å personalplanen tills beslut fattats om avdelningens nedläggande.

Vad därefter beträffar yrkesutbildningen vid de för kvinnliga elever avsedda

yrkesskolorna synes denna böra uppläggas efter av socialstyrelsen

förordade linjer. Vid envar av Sonestorp och Hornö böra sålunda anställas

en skolkökslärarinna, en lanthushållslärarinna, en slöjdlärarinna samt en

lärarinna i det av organisationsnämnden föreslagna nya yrket, vartill kommer

för Sonestorps del en lärarinna i tvätt och för Hornös vidkommande

en sömnadslärarinna. I fråga om den föreslagna nya yrkesgrenen har jag

under hand erfarit, att socialstyrelsen har för avsikt att anordna bageriundervisning

vid Sonestorp. För Hornös del föreligger emellertid icke förslag

i fråga om den nya yrkesgrenens art. Med hänsyn till svårigheterna

att bedöma de erforderliga kompetenskraven för de yrkeslärarinnor, vilka

komma att anställas för undervisning i det nya yrket, och då i nuvarande

läge möjligheter ej heller föreligga att bedöma den skäliga lönegradsplaceringen

av ifrågavarande befattningshavare, torde beslut icke böra för nästa

budgetår fattas om inrättande av tjänster för nu berört ändamål. Jag beräknar

således det vid Sonestorp och Hornö för budgetåret erforderliga antalet

yrkeslärarinnor till 4 för vardera skolan. — Vid Brättegården

torde få anställas en slöjdlärarinna, en lanthushållslärarinna och en skolkökslärarinna.

— Vid Broby bör yrkesundervisningen fortfarande handhavas av

en lärarinna i hushållsgöromål och en lärarinna i kvinnlig slöjd. — Av lönetekniska

skäl böra tillsvidare de hittillsvarande tjänstebenämningarna bibehållas.

Jag har därför såsom hittills sammanfört skolköks- och lanthushållslärarinnor

under beteckningen lärarinnor i hushållsgöromål samt slöjdoch

sömnadslärarinnor under beteckningen lärarinnor i kvinnlig slöjd. Den

befattningshavare, vilken skall handhava tvättundervisningen, bör benämnas

lärarinna i tvätt.

I likhet med socialstyrelsen anser jag, att endast två lärare i yrkesämne

tillsvidare erfordras vid Långanäs. Lärarna i yrkesämne böra i överensstämmelse

med de lönesakkunnigas förslag benämnas yrkeslärare.

Socialstyrelsen har föreslagit, att vid varje för kvinnliga elever avsedd ung
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

23

domSvårdsskola skall anställas en hemvårdslärare med uppgift att

fungera såsom avbytare för yrkeslärarinnorna. Vid Hornö, Brättegården och

Broby skulle hemvårdsläraren jämväl svara för hushållstvätten. Då jag

finner mig övertygad om att behov föreligger vid nu nämnda skolor av befattningshavare

med de uppgifter, som enligt styrelsens förslag skola åvila

hemvårdslärarna, anser jag mig böra biträda styrelsens förslag.

Organisationsnämnden anser, att endast en husmoder bör vara anställd

vid varje dubbelskolhem för pojkar. Häremot lia såväl socialstyrelsen

som företrädare för skolor och personal erinrat att pojkar i de åldersgrupper,

varom här vore fråga, vore i behov av sådan omvardnad, att tva husmödrar

erfordrades för varje dubbelskolhem. Jag torde fa erinra, att då fråga om

uppförande av ett dubbelskolhem för första gången förelädes riksdagen (prop.

1943: 281) riksdagen uttalade, att densamma icke kunnat undgå att hysa en

viss tvekan om lämpligheten ur vårdsynpunkt av ett skolhem av den storlek,

som det i propositionen åsyftade (skr. 1943:397). I anledning av riksdagens

berörda uttalande yttrade föredragande departementschefen, statsrådet Möller,

då förslag angående utbyggnad av Östra Spång till dubbelskolhem förelädes

1944 års riksdag (prop. nr 266), att riskerna för att hemkaraktären

skulle gå förlorad vid ett skolhem med så stort platsantal som 60 vore föga

framträdande, därest skolhemmet anordnades med två från varandra helt

skilda elevförläggningar med, bland annat, var sin husmoder. De tre dubbelskolhem

för manliga elever, vilka enligt mitt förslag skola ingå i ungdomsvårdsskoleorganisationen,

nämligen Hammargården, Östra Spång och Vernyra,

äro eller skola genom redan fattade beslut vara försedda med två från

varandra fristående elevbyggnader. Med hänsyn härtill och då jag delar den

från skilda håll uttalade uppfattningen, att vid varje avdelning vid dessa

skolhem bör finnas en husmoder, biträder jag socialstyrelsens förslag. Styrelsens

och de lönesakkunnigas uppdelning av husmoderspersonalen på h u sf

öreståndare och biträdande husföreståndare, i vilken

senare grupp jämväl skulle ingå de nuvarande vårdarna vid Lövsta, anser

jag mig böra godtaga såväl i sak som vad angår tjänstebenämningarna.

Vad därefter beträffar tjänsterna som arbetsledare och arbetsledare,

tillika vårdare, delar jag socialstyrelsens åsikt, att dessa

böra utgå ur personalplanerna. Slöjdundervisningen bör därefter överföras

på folkskollärarna. Arbetsledarnas biträde vid undervisningen i gymnastik

med lek och idrott torde icke erfordras, sedan assistenter anställts vid pojkskolhemmen.

Övriga arbetsledarna åvilande arbetsuppgifter, nämligen trädgårdsskötsel,

gårdskarlsarbete samt nattvakts- och fritidstjänstgöring, synas

böra övertagas av andra befattningshavare vid vederbörande skola.

Organisationsnämnden har föreslagit, att nattvakts- och gårdskarlsgöromålen

vid de för manliga elever avsedda skolorna sammanföras på eu befatlningshavarekategori,

vaktmästarna, varigenom de nuvarande skötarna,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 199.

nattvakterna och gårdskarlarna skulle utgå ur personalplanerna. Socialstyrelsen

och de lönesakkunniga uttala å andra sidan, att nattvaktsarbetet och

gårdskarlssysslan med hänsyn till den bestämda artskillnaden mellan dessa

båda uppgifter icke syntes böra förenas på samma hand, och föreslå, att för

de människovårdande uppgifterna anställas vårdare och för underhållstjänsten

hantverkare. Enligt min mening äro de sålunda framförda invändningarna

mot nämndens förslag befogade. De uppgifter, som åvila de nuvarande

skötarna och nattvakterna, innefatta icke endast nattvaktstjänstgöring utan

även handhavande av eleverna under deras fritid. Framför allt den sistnämnda

uppgiften ställer krav på befattningshavarens förmåga såsom

fostrare. Gårdskarlsarbetet är av helt annan art. För att rätt kunna fylla

sina uppgifter måste gårdskarlarna besitta en avsevärd yrkesskicklighet

såsom reparatörer, snickare, elektriker o. s. v. Det torde knappast kunna

förväntas, att samma person skall besitta såväl förmåga att fostra ett klientel

av den art, varom här är fråga, som erforderlig kompetens för handhavande

av de sysslor, vilka nu skötas av gårdskarlarna. Jag föreslår därför,

att de båda nu berörda typerna av arbetsuppgifter fortfarande skola vara

fördelade på två skilda befattningshavaregrupper. De befattningshavare, vilka

skola omhänderhava de förstnämnda uppgifterna, böra i överensstämmelse

med sakkunnigförslaget benämnas vårdare, medan de befattningshavare,

som ersätta de nuvarande gårdskarlarna, enligt min mening böra erhålla

tjänstebenämningen vaktmästare. Vad beträffar antalet befattningar

av dessa båda kategorier och deras fördelning på de olika skolorna ansluter

jag mig till socialstyrelsens därutinnan avgivna förslag med i det följande

angivna undantag.

Socialstyrelsen bär förordat, att — utöver vad organisationsnämnden avsett

— bland annat 8 vårdare skola anställas vid Långanäs och Lövsta för

att möjliggöra vakande nattvakt vid dessa skolor. Jag anser mig icke för

närvarande kunna biträda styrelsens ifrågavarande förslag.

Skäl torde tala för att, såsom socialstyrelsen förordat, öka antalet vårdare

vid de för kvinnliga elever avsedda ungdomsvårdsskolorna. Den ledande personalen

skulle härigenom befrias från nattvaktstjänstgöring. Jag anser dock,

att de till den ledande personalen hörande befattningshavarna böra ombesörja

nattvaktstjänstgöring, så länge de bebo lägenheter i anstaltsbyggnaderna. Då

särskilda personalbostäder för dessa befattningshavare alltjämt saknas, finner

jag mig därför icke nu böra föreslå inrättande av vårdartjänster vid de nu

nämnda skolorna.

Socialstyrelsens förslag, att tjänstgöring såsom vilande nattvakt skall få

beräknas till mera än 50 procent av full arbetstid, kan jag icke biträda, enär

denna fråga jämväl berör avsevärda tjänstemannagrupper inom andra områden

av den statliga förvaltningen och sålunda synes böra lösas i ett större

sammanhang.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

25

Vad därefter beträffar vaktmästarna, synas dylika icke vara behövliga vid

de för kvinnligt klientel avsedda yrkesskolorna, enär därstädes jordbrukspersonalen

torde kunna utföra erforderliga på vaktmästarna vid ungdomsvårdsskolorna

eljest ankommande göromål, eventuellt med biträde av tillfälligt

anställd arbetskraft. Jag upptager sålunda icke vaktmästare i personalplanerna

för dessa skolor.

I det föregående har jag föreslagit, att jordbruksdriften bibehålies vid samtliga

ungdomsvårdsskolor. Jordbrukspersonal torde vid bifall till

detta förslag böra beräknas jämväl för de för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna

och för pojkskolhemmen.

De av de lönesakkunniga föreslagna tjänstebenämningarna, vilka förestavats

huvudsakligen av lönetekniska skäl, finner jag mig kunna godtaga. Jag

utgår alltså i det följande ifrån att de nuvarande rättarna skola benämnas

jordbruksföreståndare vid yrkesskolorna för manliga elever och jordbruksförmän

vid övriga skolor samt att de befattningshavare, vilka nu betecknas

såsom ladugårdsföreståndare, skola vid de förra skolorna bibehålla denna

benämning och vid de övriga kallas ladugårdsskötare.

I fråga om jordbrukspersonalen vid de för manligt klientel avsedda yrkesskolorna

och vid Lövsta sammanfalla organisationsnämndens och socialstyrelsens

förslag utom i det avseendet att styrelsen i motsats till nämnden föreslår,

att en jordbruksarbetare skall vara anställd vid Ljungaskog, vilket för

närvarande icke är fallet och ej heller avsetts av nämnden. Jag ansluter mig

till nämndens mening beträffande jordbrukspersonalens omfattning vid

dessa skolor.

Vid Hornö och Broby finnas för närvarande rättare, medan vid Sonestorp

och Brättegården det manliga biträdet fullgör rättarsysslor. Vid envar av

dessa fyra anstalter torde böra anställas en jordbruksförman.

Till socialstyrelsens förslag att en jordbruksförman skall finnas vid varje

skolhem för pojkar ansluter jag mig, dock att sådan befattningshavare icke

bör få anställas vid Hammargården förrän denna skola återupptagit sitt jordbruk

och således i vart fall ej under nästa budgetår. Förslaget om anställande

av ladugårdsskötare vid dubbelskolhemmen kan jag däremot icke biträda,

enär hela jordbrukskomplexet därstädes synes kunna omhänderhavas av

jordbruksförmännen, eventuellt med biträde av tillfälligt anställd arbetskraft.

Vid Vemyra finnes för närvarande en ladugårdsförman, som är anställd

å extra ordinarie stat. Befattningshavaren i fråga torde tillsvidare få

kvarstå i sin befattning tills klarhet vunnits, huruvida en överflyttning till

annan anstalt låter sig göra. Vad däremot beträffar de nuvarande enkelskolhemmen

för pojkar — Folåsa och Gräskärr — synas ladugårdsskötare därstädes

vara erforderliga med hänsyn till jordbrukens större omfattning vid

dessa skolor i förhållande till dubbelskolhemmen.

I arbetstidshänseende torde jordbrukspersonalen böra följa lantarbetstids
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 199.

lagens bestämmelser, dock att den genomsnittliga arbetstiden för jordbruksföreståndare,

jordbruksförmän, ladugårdsförmän och ladugårdsskötare synes

böra begränsas till 48 veckotimmar, därest så låter sig göra i det enskilda

fallet.

Trädgårdsmästare böra i enlighet med socialstyrelsens förslag få

anställas vid samtliga skolor för manligt klientel utom vid enkelskolhemmen,

dock att sådan befattningshavare icke bör avses för Hammargårdens vidkommande

förrän trädgårdsdriften därstädes återupptagits.

Ett heltidstjänstgörande kontorsbiträde torde få anställas vid envar

av yrkesskolorna för manliga elever. Vid de övriga skolorna erfordras

allenast deltidsanställd kontorshjälp.

I fråga om kokerskor och kvinnliga biträden — av mig i enlighet med de

lönesakkunnigas förslag betecknade med den gemensamma tjänstebenämningen

ekonomibiträden — skiljer sig socialstyrelsens förslag från

organisationsnämndens endast såtillvida, att styrelsen anser, att vid dubbelskolhemmen

för pojkar ett kvinnligt biträde bör utbytas mot en kokerska

samt att vid Lövsta den nuvarande tvättföreståndaretjänsten bör utgå mot

att ytterligare en kokerska uppföres å personalplanen. Vad styrelsen härutinnan

föreslagit finner jag mig böra biträda.

Vad beträffar tidpunkten för de nya personalplanernas

tillämpning synas dessa med iakttagande av de av mig förordade tillfälliga

modifikationerna kunna omedelbart från och med nästa budgetårs

ingång genomföras vid Ljungaskog, Forsane, Sundbo, Brättegården, Hammargården,

Folåsa, Gräskärr och Broby. Under loppet av budgetåret torde

personalplanerna kunna efter hand träda i kraft vid Östra Spång, Johannisberg,

Långanäs och Lövsta. För genomförandet av den föreslagna personalutvidgningen

vid de tre sistnämnda anstalterna erfordras dock, att de av mig

i det följande vid behandlingen av byggnadsanslaget förordade bostadsbyggena

under nästa budgetår komma till utförande. Mera tveksamt är i vad

mån en personalförstärkning under budgetåret kan ske vid Hornö, Sonestorp

och Vemyra. Vad Hornö beträffar är personalplanens tillämpning beroende

av tillgången på bostäder för personalen. Jag kommer emellertid icke att föreslå

någon bostadsbyggnadsverksamhet vid denna skola för nästa budgetår.

Samma förhållande gäller för Sonestorps del, där frågan ytterligare kompliceras

av att skolan tillsvidare skall behålla sin nuvarande organisation med

en mödraavdelning. Vad slutligen beträffar Vemyra finnas där visserligen

möjligheter att bereda de nytillkommande befattningshavarna bostäder, men

å andra sidan skall denna skola under nästa budgetår bibehålla sin nuvarande

kombination av skolhem och yrkesskola. Vid dessa tre ungdomsvårdsskolor

bör dock socialstyrelsen enligt min mening erhålla möjligheter att för

åstadkommande av den avsedda arbetstidsregleringen redan under nästa

budgetår anställa erforderlig personal.»

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

27

Personalens löneställning.

Nuvarande lönegradsplaceringar och de lönesakkunnigas förslag ha sammanfattats

i följande tablå.

Nuvarande

De sakkunnigas förslag

Befattning

Löne-

grads-

placering

Befattning

Löne-

grads-

placering

Chef, tillika läkare ..............

28

Chef, tillika läkare ..............

28

Rektor.........................

251

23 l

126

19

\24

Avdelningsföreståndare, tillika re- dogörare ......................

201

20 j

20

Avdelningsföreståndare ..........

Avdelningsföreståndare, tillika lärare

Avdelningsföreståndare, tillika lärare

(Hammargården) ..............

22

Assistent........................

19

20

17

Bokhållare......................

Folkskollärare...................

19

(Ämneslärare ...................

20

\ Folkskollärare..................

17 1 2

Avdelningsföreståndare ..........

17

2

Lärarinna i kvinnlig slöjd........

15)

Lärarinna i hushållsgöromål......

15>

Yrkeslärare 3 * 5....................

15 1

12l

Tillsyningsman..................

12

12

Biträdande lärare................

11

Husmoder, tillika biträdande lärare

11

Husföreståndare.................

13 6

Arbetsledare, tillika vårdare......

10

Arbetsledare ....................

10

Trädgårdsmästare................

10

/12

/Jordbruksföreståndare...........

Ilo

12

10

) Jordbruksförman...............

10

_

Hemvårdslärare .................

9

Avdelningssköterska..............

8

6

Vårdare ........................

8

9

Kameralbiträde.................

7

7

Husmoder ......................

6

/Husföreståndare................

it

(Biträdande husföreståndare .....

61

s/

51

9

Nattvakt........................

Vårdare ........................

8

Hantverkare....................

/ 8

r ?

1 6

(Ladugårdsförman...............

10

(Ladugårdsskötare...............

7

2

V 1

6

Kvinnligt biträde................

V d

6

1 Härtill kommer avlöningsförstärkning samt ersättning för undervisning i slöjd och fortsättningsskola.

2 Lönefrågans lösning föreslås uppskjuten.

8 Häri inräknas befattningarna såsom yrkeslärare i tvätt vid Sonestorp och såsom yrkeslärare

i »nytt yrke» enligt organisationsnämndens förslag.

* Provisorium i avvaktan på lösningen av lönefrågan för yrkeslärare vid de centrala

verkstadsskolorna.

5 Endast vid Lövsta.

• Med hänsyn till av riksdagen fattat beslut hava de sakkunniga icke avgivit förslag i

detta avseende.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 199.

I fråga om lönesiällningen för personalen har föredragande statsrådet anfört

följande.

»Vid tillämpning av de av mig i det föregående förordade personalplanerna

kommer varje ungdomsvårdsskola att i toppen av den ledande personalen

förfoga över en grupp av befattningshavare med speciell utbildning såsom

anstaltspsykologer, nämligen vid Lövsta chef, tillika läkare, och avdelningsföreståndare

samt vid de övriga skolorna rektorer och assistenter. Av dessa befattningshavare

kunna rektorer, avdelningsföreståndare och assistenter betraktas

såsom en i befordringshänseende sammanhör-ande grupp. Även om

det i och för sig icke bör möta hinder att till avdelningsföreståndare eller

rektor befordra en välmeriterad befattningshavare från en annan tjänstemannagrupp,

exempelvis en folkskollärare, förutsatt att vederbörande förvärvat

de för den högre befattningen erforderliga insikterna i psykologi och

läkepedagogik, torde såsom regel en befordran inom psykologgruppen böra

taga sin början med anställning såsom assistent. Nu angivna förhållanden

böra beaktas vid lönegradsplacering dels av befattningshavare inom psykologgruppen

sinsemellan och dels av folkskollärarna i förhallande till psykologgruppen.

De lönesakkunnigas förslag i fråga om lönegradsplaceringen för rektorer,

avdelningsföreståndare och assistenter finner jag

mig kunna godtaga.

Bärande skäl synas sålunda föreligga för att rektorerna från och med

nästa budgetårs ingång placeras å ordinarie stat. I fråga om rektorerna

innebär förslaget vidare, att den nuvarande lönemässiga skillnaden mellan

kvinnliga och manliga tjänstemän avskaffas. Förslag i denna riktning har

tidigare framlagts av socialstyrelsen i skrivelse rörande anslagsbehovet för

ungdomsvårdsskolorna under innevarande budgetår. Såsom framgår av

propositionen 1946: 187, fann jag mig inför 1946 års riksdag föranledd uttala,

att med ett ställningstagande till förevarande fråga borde anstå med

hänsyn till den då förestående personalorganisationsutredningen. I anledning

av motioner i riksdagen angående tillämpande av likalöneprincipen å rektorerna

erinrade statsutskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

(nr 255) anhållit om utredning av likalönefrågan inom statsförvaltningen,

samt uttalade, att utskottet ansett sig förhindrat tillstyrka, att likalönefrågan

bleve föremål för särskilt avgörande i avseende å nu förevarande skolor,

innan den av riksdagen begärda utredningen kommit till stånd.

Enligt min mening torde i betraktande av de särskilda förhållanden, som

råda inom ungdomsvårdsskoleorganisationen, hinder icke böra möta att upptaga

frågan om en lönereglering för de kvinnliga rektorerna vid dessa skolor

till särskild behandling. Med hänsyn till innebörden av den lönereglering

för övrig personal inom ifrågavarande organisation, varom förslag nu

framlägges, synes det heller icke rimligt att lämna de kvinnliga rektorerna

utanför löneregleringen. I anslutning till lönesakkunnigas förslag förordar

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

29

jag, att rektorerna vid de för manliga elever avsedda yrkesskolorna och dubbelskolhemmen

samt vid Sonestorp och Iiornö placeras i 26 lönegraden och

rektorerna vid de övriga ungdomsvårdsskolorna i 24 lönegraden.

Vidare finner jag mig böra tillstyrka, att avdelningsföreståndarna placeras

i 22 och assistenterna i 20 lönegraden.

Rektorerna böra hädanefter tillsättas av Kungl. Maj:t. För erhållande av

ordinarie rektorstjänst i någon av de föreslagna nya lönegraderna torde

sökanden böra styrka sig hava förvärvat sådan vidgad insikt i psykologi

och läkepedagogik, som socialstyrelsen anser sig böra föreskriva. Från

socialstyrelsen har jag inhämtat, att överläggningar skett med de nuvarande

rektorerna om dessas deltagande i vissa utbildningskurser för förvärvande

av sådan kompetens.

Beträffande folkskollärarna ha de lönesakkunniga föreslagit, att

desamma placeras i 17 lönegraden och tilldelas dels avlöningsförstärkning

med 600 kronor för år och dels särskild ersättning för undervisning i slöjd

och fortsättningsskola med 2 respektive 3 kronor i timmen, att arbetsåret för

befattningshavarna skall sammanfalla med läsåret med rätt för befattningshavarna

att under återstoden av kalenderåret åtnjuta ferier, samt att den

folkskollärarna åliggande undervisningsskyldigheten under läsåret begränsas

till 30 veckotimmar. Ehuru jag finner det tveksamt, huruvida för en

viss grupp av befattningshavare vid ungdomsvårdsskolorna böra föreskrivas

anställningsvillkor efter andra principer än de för övriga befattningshavare

gällande, anser jag mig likväl på de av de sakkunniga anförda skälen böra

tillstyrka det av dem framlagda förslaget.

De lönesakkunnigas förslag rörande den för Brättegården avsedda

ämnesläraren, synes med hänsyn till undervisningens art vid denna

skola böra godtagas. Jag förordar således, att ämneslärarebefattningen

uppföres i 20 lönegraden. I fråga om arbetstidsförhållanden synes ämnesläraren

böra i allo likställas med folkskollärarna.

Befattningen såsom a vdelningsf öreståndare vid Son esto rps

mödraavdelning bör utgå ur personalförteckningen. Nuvarande avdelningsföreståndaren,

som är anställd å extra ordinarie stat, torde få kvarstå

i 17 lönegraden intill dess frågan om inrättande av en ny hemskola

avgjorts.

De sakkunniga hava anställt jämförelser mellan yrkeslärarna vid

ungdomsvårdsskolorna och motsvarande befattningshavare vid de centrala

verkstadsskolorna. Vad de sakkunniga i detta sammanhang anfört, har

övertygat mig om att dessa båda kategorier av yrkeslärare böra vara likställda

i lönehänseende. Med hänsyn till att lönefrågan ännu icke lösts för

yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna anser jag försiktigheten

bjuda alt tills vidare placera yrkeslärarna vid ungdomsvårdsskolorna i 15

lönegraden. Därest sedermera yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna

komma att placeras i annan lönegrad än den 15, torde jag få åter
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 199.

komma med förslag om överförande av ungdomsvårdsskolornas yrkeslärare

till den lönegrad, som fastställts för de förra yrkeslärarna. Av slöjd- och

yrkeslärarnas riksförbund gjord framställning, att till ungdomsvårdsskolornas

yrkeslärare skall utgå avlöningsförstärkning med samma belopp som

det, vilket av mig förordats för folkskollärarnas del, är jag icke för närvarande

beredd att tillstyrka.

Yrkeslärarinnorna ha av de lönesakkunniga sammanförts med

yrkeslärarna till en grupp med gemensam tjänstebenämning. Liksom yrkeslärarna

skola yrkeslärarinnorna enligt sakkunnigförslaget provisoriskt placeras

i 15 lönegraden för att sedermera överföras till den lönegrad, vari

yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna kunna komma att placeras.

De sakkunnigas förslag har motiverats av likalöneskäl.

Vad först beträffar lärarinnan i tvätt vid Sonestorp är jag icke beredd att

nu tillstyrka, att denna befattningshavare i lönehänseende jämställes med

lärarinnorna i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd. Tjänliga jämförelseobjekt

för bedömandet av den för denna lärarinna skäliga löneställningen

saknas inom övriga delar av statsförvaltningen. I förhandenvarande läge

har jag funnit mig böra förorda, att ifrågavarande befattningshavare placeras

i 10 lönegraden.

Frågan om lönegradsplaceringen av de föreslagna lärarinnorna i »nytt

yrke» synes kunna förbigås av skäl, för vilka jag tidigare redogjort.

Av yrkeslärarinnorna återstå härefter endast lärarinnorna i hushållsgöromål

och i kvinnlig slöjd. För egen del kan jag icke finna lämpligt att i

förevarande sammanhang lösa likalönefrågan för dessa yrkeslärarinnors

vidkommande. I likhet med allmänna lönenämnden anser jag, att i avvaktan

på statsmakternas ställningstagande till avgivet förslag rörande övningslärarnas

löneställning nya tjänster för yrkeslärarinnor av dessa båda kategorier

böra placeras i 13 lönegraden medan redan inrättade tjänster böra

kvarstå i nuvarande löneställning.

Vad därefter beträffar trädgårdsmästare och jordbrukspers

o n a 1 biträder jag de sakkunnigas förslag, att trädgårdsmästare vid yrkesskolor

för manlig ungdom och jordbruksföreståndare skola placeras i 12

lönegraden samt trädgårdsmästare vid skolhem och jordbruksförmän i

10 lönegraden. Ladugårdsförmän och ladugårdsskötare böra enligt min

mening placeras i 9 respektive 7 lönegraden.

De sakkunnigas förslag rörande lönegradsplaceringen av h u s f ö r eståndare

och biträdande husföreståndare biträdes av mig.

Jag förordar sålunda, att husföreståndaren vid Lövsta placeras i 13 och

övriga husföreståndare samt biträdande husföreståndare i 11 respektive

9 lönegraden.

Översköterskan upptager jag i enlighet med riksdagens beslut i

8 lönegraden.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

31

I fråga om vårdarnas löneställning ansluter jag mig till vad allmänna

lönenämnden och statskontoret därom anfört och förordar således, att dessa

befattningshavare hänföras till 7 lönegraden.

Den av mig föreslagna gruppen vaktmästare, vilken av de lönesakkunniga

åsatts benämningen hantverkare, har av nämnda sakkunniga

i lönehänseende uppdelats på två grupper, vilka föreslagits fördelade

på 8 respektive 6 lönegraden alltefter placering vid större eller mindre

ungdomsvårdsskolor. För egen del anser jag, att en enhetlig löneplacering

bör ifrågakomma för samtliga här avsedda befattningshavare, och föreslår,

att hela vaktmästargruppen placeras i 7 lönegraden.

Ekonomibiträdenas och kontorsbiträdenas löneställning

bör bestämmas med tillämpning av de grunder, vilka godkänts av årets riksdag

i skrivelsen nr 56. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att verkställa

avsett överförande av ekonomibiträdena från löneplan V till de föreslagna

nya löneplanerna.

Till de sakkunnigas förslag rörande löneställningen för bokhållare,

tillsyningsman och hemvårdslärare ansluter jag mig och förordar

således, att nämnda befattningshavare placeras i 17, 12 respektive 9

lönegraderna. Kanslibiträdet torde böra kvarstå i nuvarande löneställning.

Vad slutligen beträffar eftervårdskons u len ter na synas dessa

böra, såsom socialstyrelsen föreslagit, uppföras å extra ordinarie stat. Däremot

kan jag icke dela styrelsens mening, att en uppflyttning av assistenterna

till 20 lönegraden bör medföra en uppflyttning av konsulenterna till

22 lönegraden. Jag förordar således, att de sistnämnda befattningshavarna

placeras i lönegrad Eo 21.

Socialstyrelsens organisationsförslag omfattar — med bortseende från

avdelningsföreståndaren vid Sonestorp och biträdande avdelningsföreståndaren

därstädes samt eftervårdskonsulenterna — sammanlagt 292 befattningar,

att upptagas på löneplan. Av dessa böra enligt styrelsens mening

152 uppföras på ordinarie och 140 på icke-ordinarie stat. Efter av mig förordade

personalbegränsningar och med frånräknande av de befattningar,

vilkas upptagande å personalplanerna av mig förordats under förbehåll att

de tillsvidare icke skola få besättas, skulle den ifrågavarande personalen

omfatta 266 befattningar. Av dessa böra enligt min mening på ordinarie

stal uppföras 121 och på icke-ordinarie 145 befattningar.

I samband med omorganisationen böra vissa tjänstemän överföras till

övergångsstat.

Så torde i första hand böra ske med innehavare av ordinarie tjänster,

vilka i samband med omorganisationen skola indragas. Härav beröras 1 biträdande

lärare (All), 5 arbetsledare (A 10), 1 arbetsledare, tillika vårdare

(A 10) och 1 tvättföreståndare (A 2).

På övergångsstat böra vidare uppföras samtliga ordinarie folkskollärare

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 199.

— i lönegraderna A 19 och A 18 — med undantag av folkskolläraren vid

Brättegården, vilken sistnämnda befattningshavare avses uppflyttad till ämneslärare

i lönegrad A 20. De i 19 lönegraden placerade folkskollärarna torde

vid tillämpning av det av riksdagen i princip godkända nya lönesystemet

hänföras till den lönegrad, som kommer att motsvara nuvarande 18 lönegraden.

För folkskollärarna förordade arbetstidsbestämmelser böra komma

jämväl de till övergångsstat överförda folkskollärarna till godo.

Socialstyrelsen har på grund av rådande brist på arbetskraft i vissa fall

varit nödsakad att eftergiva uppställda kompetensfordringar på personalen.

I likhet med styrelsen anser jag, att lönegradsuppflyttning eller ordinariesättning

i sådana fall icke bör få ske förrän vederbörande befattningshavare

styrkt sig besitta föreskriven kompetens. Ordinarie tjänstemän, vilka med

hänsyn till vad nu sagts icke redan vid ingången av budgetåret 1947/48 böra

tillgodonjuta beslutad förbättring av löneställningen, torde tills vidare lå

upptagas på övergångsstat. I enlighet härmed förordar jag, att följande befattningshavare

överföras till övergångsstat, nämligen 11 lärare i yrkesämne

(A 12), 2 trädgårdsmästare (A 10) och 6 husmödrar (A 6).

Jag har tidigare biträtt av de lönesakkunniga avgivet förslag, att kraven

på rektorernas och avdelningsföreståndarnas vid Lövsta insikter i psykologi

och läkepedagogik skulle skärpas, samt att för dessa befattningshavare föreslagna

lönegradsuppflyttningar icke skulle få utnyttjas förrän vederbörande

styrkt sig hava förvärvat dessa vidgade insikter. I avvaktan på att så sker

böra de manliga rektorerna kvarstå å extra ordinarie stat samt avdelningsföreståndarna

och de tre ordinarie kvinnliga rektorerna upptagas på övergångsstat.

Sistnämnda rektorer, vilka nu äro placerade i lönegrad A 19,

torde härvid i det nya lönesystemet böra hänföras till den lönegrad, som

kommer att motsvara den nuvarande lönegraden A 20. Rektorn vid Hornö,

vilken befattningshavare är anställd på extra stat, torde övergångsvis böra

upptagas på extra ordinarie stat i 20 lönegraden.

I enlighet med det anförda skulle personalförteckningen få följande

utseende.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 chef, tillika läkare .......................................... A 28

10 rektorer .................................................... A26

4 rektorer.................................................... A 24

2 avdelningsföreståndare ....................................... A 22

14 assistenter.................................................. A 20

1 ämneslärare ................................................ A 20

2 folkskollärare............................................... A 17

12 yrkeslärare ................................................. A 15

4 lärarinnor i hushållsgöromål ................................. A 15

4 lärarinnor i kvinnlig slöjd ................................... A 15

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

33

1 husföreståndare ............................................. A 13

2 tillsyningsmän .............................................. A12

5 trädgårdsmästare ...........................................A12

6 jordbruksföreståndare .......................................A 12

11 husföreståndare ............................................. All

2 trädgårdsmästare ........................................... A 10

4 biträdande husföreståndare................................... A 9

6 ladugårdsförmän ............................................ A 9

1 översköterska ............................................... A 8

20 vårdare ..... A 7

9 vaktmästare ................................................ A 7

Tjänstemän å övergångsstat:

2 avdelningsföreståndare ...................................... A 20

3 rektorer.................................................... A 20

6 folkskollärare............................................... A 18

11 lärare i yrkesämne .......................................... A 12

1 biträdande lärare............................................ All

5 arbetsledare ................................................ A 10

1 arbetsledare, tillika vårdare .................................. A10

2 trädgårdsmästare ........................................... A10

6 husmödrar ................................................. A 6

1 tvättföreståndare ............................................ A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 21:

2 rektorer .................................................. Eo 23

De extra ordinarie rektorsbefattningarna äro avsedda för Åkerby och

Engesberg.

Härjämte bör anmärkas, att i stället för 10 rektorer i lönegrad A 26 och

4 rektorer i lönegrad A 24 böra tills vidare under budgetåret 1947/48 — förutom

dels å övergångsstat uppförda 3 rektorer i lönegrad A 20 och dels 1

rektor i lönegrad Eo 20 — enligt Kungl. Maj:ts bestämmande vara anställda

7 rektorer i lönegrad Eo 25 och 3 rektorer i lönegrad Eo 23.»

Kostnaderna för vård i ungdomsvårdsskolor.

Genom 1936 års skyddshemsreform övertog staten visserligen principiellt

det ekonomiska ansvaret för skyddshemsverksamheten och landstingen befriades

i enlighet härmed från bidragsskyldighet, men barnavårdsnämndernas

avgifter ansågos dock böra bibehållas i viss omfattning. För varje elev,

som vårdas i ungdomsvårdsskola, erlägges av barnavårdsnämnden en årlig

Bihang till riksdagens protokoll 19b7. 6 sand. Nr 196—200. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 199.

skolavgift av 300 kronor och för villkorligt utskriven elev lämnas ersättning

— eftervårdsavgift — motsvarande ungdomsvårdsskolans kostnader, dock

med högst 75 kronor årligen. Dessutom betalar vederbörande nämnd för

varje i ungdomsvårdsskola nyintagen elev en engångsavgift av 200 kronor

som bidrag till elevens beklädnad. För personer, som omhändertagits jämlikt

22 § d) barnavårdslagen, erlägges dock icke någon som helst avgift,

utan bekostas deras vård helt av statsmedel.

1946 års riksdag anförde (skr. nr 345), att vägande skäl förelåge för slopande

av de avgifter, som barnavårdsnämnderna hade att erlägga till skolorna

för därstädes omhändertagen ungdom. Riksdagen förutsatte, att åtgärder

vidtoges för avgifternas upphörande men ansåge sig icke böra för budgetåret

1946/47 besluta ändring i Kungl. Maj:ts förslag.

Föredragande statsrådet har i denna del anfört följande.

»I överensstämmelse med vad 1946 års riksdag uttalat i förevarande fråga

förordar jag, att, på sätt socialstyrelsen föreslagit, kommunernas kostnader

för ungdomsvårdsskolevården från och med nästa budgetår överflyttas

på statsverket. Vid bifall till detta förslag skulle den å riksstatens inkomstsida

under uppbörd i statens verksamhet upptagna posten till inkomster vid

statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården komma att nedgå med

omkring 270 000 kronor. Den för de icke statliga skolornas del uppkommande

inkomstminskningen uppskattar jag i enlighet med socialstyrelsens

beräkningar till 235 000 kronor. Skolorna böra härför erhålla kompensation

av statsmedel, för vilket ändamål jag under anslaget till bidrag till driften

av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården kommer att

beräkna erforderliga medel. Av förevarande förslag påkallad ändring av

67 § barnavårdslagen kommer jag att i annat sammanhang denna dag

anmäla.»

Anslagsbehovet för budgetåret 1947—48.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar. Ifrågavarande

anslag är å riksstaten för innevarande budgetår anvisat med 919 000

kronor.

Föredragande statsrådet har anfört bland annat följande.

»Jag har vid övervägandet av organisationsfrågan utgått ifrån att vid åtskilliga

skolor den avsedda personalutökningen av skilda skäl kommer att

kunna ske allenast successivt under loppet av nästa budgetår och vid några

skolor endast i begränsad omfattning. Detta medför givetvis, att uppskattningen

av anslagsbehovet för avlöningar måste bli i någon mån osäker. Då

personalplanerna icke avse någon mera avsevärd ökning av totalantalet be
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

35

fattningshavare, torde emellertid medelsberäkningen böra ske med utgångspunkt

från att all angiven personal kommer att vara anställd under hela

budgetåret. Det är vidare förenat med svårigheter att i förväg bedöma i vilken

omfattning de nya ordinarie tjänster, vilka skola ersätta nu förefintliga

icke ordinarie befattningar, komma att bli besatta. Av denna anledning är

det icke möjligt att exakt beräkna, huru lönekostnaderna komma att fördela

sig på ordinarie- och icke-ordinarieposterna. Jag anser mig härvid böra

följa socialstyrelsens metod att upptaga ordinarieposten med endast hälften

av det belopp, som skulle erfordras, om samtliga ordinarie tjänster vore besatta,

och uppräkna icke-ordinarieposten med det belopp, varmed den förra

anslagsposten nedsatts. Icke-ordinarieposten torde i likhet med vad som är

fallet under löpande budgetår böra uppföras med förslagsvis beräknat belopp,

som icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas. För sådant

medgivande böra gälla samma förutsättningar som för innevarande budgetår

men därutöver torde Kungl. Maj:t böra äga medgiva överskridande, där så

erfordras för de nya personalplanernas genomförande.»

Rörande beräkningen av medelsbehovet under de särskilda anslagsposterna

får utskottet hänvisa till s. 87 i propositionen.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat 1 090 500

kronor. Rörande anslagets beräkning för nästkommande budgetår hänvisar

litskottet till propositionen.

Statens skolor tillhörande barna- oeli ungdomsvården: Byggnadsarbeten

in. in. På förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1945 och 1946 års riksdagar medel

till vissa byggnadsarbeten vid de statliga ungdomsvårdsskolorna. I skrivelse

den 20 februari 1947 har socialstyrelsen anmält, att kostnaderna för

ett flertal av dessa byggnadsarbeten komme att överskrida vad för varje

särskilt fall anvisats. Styrelsen uppgiver såsom förklaring, att den rådande

bristen på arbetskraft och materiel medfört svårigheter att erhålla konkurrensanbud.

Vad beträffar vissa byggnadsarbeten hade kostnadsstegringarna

därjämte orsakats av de allmänna prisstegringarna på byggnadsmarknaden

sedan kostnadsberäkningarna slutförts år 1944. Styrelsen har med anledning

av vad sålunda förekommit hemställt, att ytterligare medel måtte -anvisas

för byggnadsarbetena. Samtidigt har styrelsen gjort framställning om medelsanvisning

för vissa nytillkommande arbeten och installationer.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att för förstärkning av anslagen till vissa

tidigare beslutade byggnadsarbeten beräknas tillhopa 420 300 kronor.

Nämnda belopp fördelar sig med omkring 279 000 kronor på utbyggnad av

Långanäs yrkesskola, med 90 000 kronor på utbyggnad av östra Spångs

skolhem, med tillhopa 16 000 kronor på uppförande av personalbostadshus

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 199.

vid Vemyra skolhem och yrkesskola samt Gräskärrs skolhem samt med

35 000 kronor på vissa underhålls- och kompletteringsarbeten m. m. vid

Sundbo yrkesskola.

Utöver nu angivna äskanden har Kungl. Maj:t jämväl föreslagit anvisande

av medel för vissa nya byggnadsarbeten vid ifrågavarande skolor.

Sålunda har beräknats 11 000 kronor för förbättring av vattenförsörjningen

vid Lövsta skolhem och yrkesskola, 448 000 kronor för ersättande av

ett äldre skolhus vid Broby skolhem med en ny skol- och gymnastikbyggnad

samt uppförande av ett personalbostadshus och installerande av två oljeeldningsaggregat,

samt 51 600 kronor för uppförande av ett bostadshus vid

Sonestorps yrkes- och hemskola ävensom inredande av bagerilokaler därstädes.

För de för manliga elever avsedda skolornas vidkommande har föreslagits

följande bostadshus, nämligen vid Lövsta 3 enkelhus och renovering för

bostadsändamål av en magasinsbyggnad, vid Långanäs ett dubbelhus, vid

Johannisberg 3 enkelhus samt vid Folåsa ett dubbelhus. Kostnaderna för

detta byggnadsprogram beräknas uppgå till, för Lövsta 205 000 kronor, för

Långanäs 68 700 kronor, för Johannisberg 199 600 kronor och för Folåsa

68 100 kronor. De sammanlagda kostnaderna för nu nämnda personalbostäder

uppskattas således till 541 400 kronor.

Slutligen har för nyutrustning och omdisposition av ekonomiavdelningarna

vid de statliga ungdomsvårdsskolorna beräknats 100 000 kronor.

Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

För ifrågavarande ändamål bär för innevarande budgetår anvisats

1 000 000 kronor.

I skrivelse den 1 mars 1947 har socialstyrelsen gjort framställning rörande

medelsbehovet för nästa budgetår.

Föredragande statsrådet har härom anfört följande.

»Såsom i det föregående nämnts utlöpa med utgången av innevarande

kalenderår nu gällande avtal rörande verksamheten vid nio icke statliga

ungdomsvårdsskolor. Jag har tidigare föreslagit, att tre av dessa — Mossebo,

Gälegården och Härsjögården — nedläggas vid årsskiftet. Då det i förhandenvarande

läge icke varit möjligt att bilda sig någon säker uppfattning

rörande det fortsatta behovet av icke statliga ungdomsvårdsskolor och då

erforderlig tid icke stått till buds för förhandlingar angående nya avtal har

Kungl. Maj:t på mitt förslag sökt att för ytterligare ett halvår åstadkomma

förlängning av nu löpande avtal för de övriga sex av de skolor, vilka äro

berörda av avtalsuppsägningarna. Därest den av förhandlingsmännen och

huvudmannarepresentanterna ingångna, preliminära överenskommelsen

fastställes, torde det bliva möjligt att under återstående del av innevarande

kalenderår ingå i förhandlingar rörande nya avtal av längre varaktighet än

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

37

det nu föreslagna provisoriet samt att förelägga 1948 års riksdag förhandlingsresultatet.

Vid godkännande av det av mig i det föregående förordade

utbyggandet av eftervårdsorganisationen synas jämväl möjligheter föreligga

att innan nya förhandlingar upptagas avgöra i vad mån de nu berörda sex

anstalterna skola kunna nedläggas omkring den 1 juli 1948. Förhandlingsmännens

förslag innebär i ekonomiskt hänseende, att de berörda skolorna

skulle erhålla ett extra statsbidrag med 20 procent av de å första kalenderhalvåret

1948 belöpande fasta platsbidragen. Enligt mitt bedömande är en

dylik statsbidragshöjning skälig med hänsyn till de allmänna prisstegringar,

som inträffat sedan nu löpande avtal år 1943 fastställdes, särskilt då vad

avser lönekostnaderna. Med hänsyn till vad nu anförts vill jag förorda, att

de överenskomna tilläggsavtalen, därest riksdagen icke anmäler erinran däremot,

fastställas samt beräknar i det följande medel i enlighet härmed. Vad

slutligen beträffar den definitiva ekonomiska uppgörelsen med huvudmännen

för Mossebo, Gälegården och Härsjögården torde jämväl, därest riksdagen

icke anmäler avvikande mening, Kungl. Maj:t få inom ramen för de

belopp, som utgå till vederbörande huvudman enligt gällande avtal, träffa

uppgörelser rörande avvecklingen av verksamheten vid dessa skolor.

Jag övergår härefter till beräkningen av det under förevarande anslag

erforderliga beloppet, varvid torde få erinras, att statsbidragen i regel skola

utgå halvårsvis eller årsvis i efterskott, varför ett nedläggande under nästa

budgetår av vissa anstalter icke inverkar på anslagsberäkningen för nämnda

budgetår.

Vad då först angår frågan om fortsatt statsbidrag för anställande av en

assistent vid Margretelunds yrkesskola vill jag förorda, att sådant må utgå

jämväl för nästa budgetår. Med hänsyn dels till den av mig i det föregående

förordade uppflyttningen av assistenterna vid de statliga ungdomsvårdsskolorna

till 20 lönegraden och dels till den allmänna löneregleringen

per den 1 juli 1947 godtager jag socialstyrelsens beräkning av bidragsbeloppet

och förordar sålunda att nämnda bidrag för nästa budgetår, därest

riksdagen icke anmäler avvikande mening, utgår med 4 000 kronor.

Vad socialstyrelsen anfört rörande arbetstidsförhållandena vid de icke

statliga skolorna och den ekonomiska bärkraften hos flertalet av dessa skolors

huvudmän har övertygat mig om att staten måste under nästa budgetår

träda hjälpande emellan för att för dessa skolors del söka åstadkomma

någorlunda likartade arbetsförhållanden med dem, som vid ett genomförande

av de föreslagna nya personalplanerna komma alt gälla för de statliga

skolornas befattningshavare. I avvaktan på organisationsundersökningen

beräknades för innevarande budgetår för sistnämnda skolor ett till

50 000 kronor avrundat belopp för anställande av för arbetstidsbegränsning

erforderlig personal. Nämnda belopp avsågs att fördelas på sammanlagt

17 anstalter. Antalet icke statliga anstalter under nästa budgetår kan

beräknas till 16, varav tre enligt mitt förslag skola nedläggas under budget
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 199.

årets lopp. Å andra sidan äro några av de icke statliga anstalterna av större

omfattning än motsvarande statliga skolor. Jag beräknar därför det för nu

ifrågavarande ändamål erforderliga beloppet till 50 000 kronor eller samma

belopp, som för innevarande budgetår avsetts för de statliga skolornas del.

Såsom jag i det föregående nämnt, synes det av mig förordade slopandet

av de kommunala avgifterna och ersättningarna böra föranleda kompensation

av statsmedel till de icke statliga anstalterna. Det härför erforderliga

beloppet beräknar jag i likhet med socialstyrelsen till 235 000 kronor.

Vad angår framställningen om ersättning för täckande av uppkommet

driftunderskott vid Gälegårdens yrkesskola anser jag mig med hänsyn till

vad socialstyrelsen anfört böra tillstyrka, att denna skola, därest riksdagen

icke anmäler erinran däremot, beviljas bidrag av statsmedel för nämnda

förlust med 4 120 kronor. Med hänsyn till alt verksamheten vid skolan

torde komma att nedläggas under nästa budgetår synes, i motsats till vad

för tidigare fall föreskrivits, villkor därvid icke böra uppställas rörande ökat

inflytande och kontroll från statsverkets sida över skolans skötsel i ekonomiskt

hänseende.

Vad beträffar socialstyrelsens beräkningar av för övriga ändamål under

detta anslag erforderliga medel har jag intet däremot att erinra. Jag anser

dock, att samtliga under anslaget ifrågakommande kostnader böra kunna

rymmas inom ett belopp av 1 300 000 kronor.»

Fortbildningskurser för befattningshavare vid skolor tillhörande barnaoeh

ungdomsvården. För innevarande budgetår har för rubricerade ändamål

anvisats ett anslag av 13 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för nästa budgetår anvisas dels 15 000

kronor till en läkepedagogisk kurs, närmast motsvarande den för innevarande

budgetår anordnade kursen, dels ock 8 000 kronor för en fortbildningskurs

för husföreståndare, avsedd att ingå som ett led i en strävan att

förskaffa samtliga personalkategorier vid ungdomsvårdsskolorna psykologisk

fortbildning.

Bidrag till inrättande av inaekorderingshem. Såsom framgår av det föregående

har föredragande statsrådet förordat, att medel för nästa budgetår

anvisas för inrättande av ytterligare ett antal inaekorderingshem. Kostnaderna

härför ha beräknats till 77 000 kronor. Härjämte föreslås att I. O. G. T.

beredes ersättning med 3 000 kronor för vissa organisationsutgifter i samband

med inackorderingshemmen. Anslaget skulle alltså upptagas med

80 000 kronor.

Motioner.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

39

herr Ivar Persson m. fl. (1:327) och den andra inom andra kammaren av

herr Andersson i Dunker in. fl. (11:484), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta om likalydande tjänstebeteckningar och ensartad löneställning

för lantbruks-, trädgårds- och verkstadslärare vid ungdomsvårdsskolornas

yrkesskolor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionen I: 327.

Utskottet.

Den föreslagna förstärkningen av eftervårdsorganisationen bör enligt utskottets

mening komma till stånd. I den mån anstaltsvården kan ersättas

med en friare vårdform, som tillfredsställande tillgodoser de av klientelets

beskaffenhet betingade kraven på övervakning och ledning, är detta såsom

föredragande statsrådet framhållit att hälsa med tillfredsställelse. Även om

en utveckling av eftervården är önskvärd främst ur uppfostringssynpunkt,

bör här ånyo understrykas, att de totala kostnaderna för klientelets omhändertagande

minska genom eftervårdens effektivisering. En begränsning av

antalet vårdplatser på anstalterna framstår desto mer såsom önskvärd som

utskottet icke kunnat undgå finna personalantalet vid anstalterna förhållandevis

högt vid jämförelse med elevantalet. — Behandlingen av frågan

om ungdomsvårdsskoleväsendets yttre organisation i övrigt har ej heller

givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet ansluter sig i allt väsentligt jämväl till de förslag som framlagts

rörande den inre organisationen av skolorna. Allenast vissa med personalens

löneställning sammanhängande frågor ha föranlett särskilda uttalanden från

utskottets sida.

Verkstadslärarna, nu i 12 lönegraden, föreslås — i avbidan på lönereglering

för de centrala verkstadsskolornas lärare —- med benämningen yrkeslärare

provisoriskt inplacerade i 15 lönegraden medan jordbruksföreståndarna

och trädgårdsmästarna vid de för manliga elever avsedda yrkesskolorna

föreslås uppflyttade från 10 till 12 lönegraden. I motionerna föreslås

likalydande tjänstebenämning och ensartad löneställning för alla dessa befattningshavare.

I fråga om jordbruksföreståndarna och trädgårdsmästarna överensstämmer

motionärernas förslag om jämställdhet med yrkeslärarna med vad lantbruksstyrelsen

och styrelserna för åtskilliga skolor föreslagit, och utskottet

har funnit synnerligen tveksamt om den av Kungl. Maj:t föreslagna löneskillnaden

är fullt motiverad. De lönesakkunniga, vilka även ansett vissa

skäl tala för att i varje fall jordbruksföreståndarna erhålla samma löneställning

som yrkeslärarna, ha emellertid framhållit, att en lösning i denna riktning

borde ske i ett större, den allmänna lönepolitiken på jordbruksområdet

berörande sammanhang. Med hänsyn till behovet av enhetliga grunder för

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 199.

lönesättningen för här ifrågavarande lärarkategorier vid olika slag av skolor,

har utskottet funnit denna synpunkt vägande. I anledning av motionerna

vill utskottet framhålla, att behov föreligger av en allmän omprövning

av löneställningen för lärare i jordbruk och trädgårdsskötsel under

jämförelse med löneställningen för andra yrkeslärare.

Slutligen vill utskottet allenast beröra en tjänstebenämningsfråga. Såsom

statsrådet framhållit måste gårdskarlarna besitta en avsevärd yrkesskicklighet

såsom reparatörer, snickare, elektriker o. s. v. För de befattningar i 7

lönegraden, vilka skola ersätta de nuvarande gårdskarlstjänsterna, föreslår

Kungl. Maj:t tjänstebenämningen vaktmästare. Denna benämning på tjänster

i 7 lönegraden vid ifrågavarande skolor bör emellertid enligt utskottets

mening helst undvikas. De lönesakkunnigas förslag att benämna dem hantverkare

synes vara att föredraga. Givetvis bör lösningen av denna fråga icke

inverka på de arbetsuppgifter, vilka skola åligga befattningshavarna i fråga.

Beträffande kostnaderna för vård i ungdomsvårdsskolorna samt anslagsfrågorna

föranleder Kungl. Maj:ts förslag ej erinran. Utskottet utgår därvid

från att förslaget om kompensation av statsmedel för den inkomstminskning,

som blir en följd av att kommunernas kostnader för ungdomsvårdsskolevården

överflyttas på statsverket, jämväl avser Stockholms och Göteborgs

ungdomsvårdsskolor.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj ds förslag godkänna i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 9 maj 1947 förordade

riktlinjer för omorganisation av skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården samt i fråga om bestridande av

kostnaderna för verksamheten;

II. i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt med avslag

å motionerna 1:327 och 11:484 bemyndiga Kungl. Majd att

fastställa personalförteckning för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården i enlighet med av utskottet förordat

förslag;

III. med bifall till Kungl. Maj ds förslag

A. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 390 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t förslagsvis »

24 000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199. 41

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ............... » 1 170 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 93 000

Summa förslagsanslag kronor 1 677 000;

B. för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln anvisa

1) till Statens skolor tillhörande burna- och ungdomsvården:

Avlöningar ett förslagsanslag av 1 677 000 kronor;

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader ett förslagsanslag av 1 216 000 kronor;

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag av

1 573 000 kronor;

4) till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett förslagsanslag av 1 300 000

kronor;

5) till Fortbildningskurser för befattningshavare vid skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag

av 23 000 kronor;

6) till Bidrag till inrättande av inackorderingshem ett reservationsanslag

av 80 000 kronor.

Stockholm den 17 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo.

Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson,

Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson, Hesselbom, Ragnar

Bergh och fröken Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Malmborg i

Skövde, Falla, Mårtensson, Lindholm, Pettersson i Dahl, Åkerström, Holmström,

Petterson i Degerfors, Thapper, Severin i Stockholm och Johansson

i Mysinge.

Reservation

av fröken Osvald.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:387 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1947/43 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården. s. 1 i texten