Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, m. m.

1947-06-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:201, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 201.

1

Er 201.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fullmakt

att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta

arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47, m. m.

(3:e och 4:e avd.)

l:o) Elektrifiering. I propositionen nr 116 har Kungl. Maj:t (punkt 1,

s. 7—16 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 14 februari 1947) föreslagit riksdagen medgiva att den till grund

för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen

för statens järnvägar må ändras i enlighet med vad departementschefen

förordat.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1946:211 (bilaga 11, punkt

3) framlagda förslag har 1946 års riksdag till Elektrifiering å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag av 25 000 000 kronor.

Till grund för statsmakternas beslut låg ett av statens arbetsmarknadskommission

i dess betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret

1946/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten

(SOU 1946: 27) framlagt förslag till investeringsplan för statens järnvägar.

Förslaget innebar såvitt avser elektrifieringsarbeten vid statens järnvägar att

i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 upptogos förberedande arbeten

för elektrifiering av följande linjer, vilka redovisas i den ordning järnvägsstyrelsen

vid tidpunkten för avgivande av sitt förslag ansåg arbetena böra vid

ett bedömande ur trafikekonomiska och trafiktekniska grunder utföras.

1. Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil ............ 7 000 000

2. Tillberga—Ludvika med Tillberga—Sala .................. 3 000 000

3. Ostkustbanan med bilinjer .............................. 10 000 000

4. Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar ____ 5 000 000.

Järnvägsstyrelsen har framlagt förslag om fortsatt elektrifiering av statsbanenätet,

vilket förslag kan föranleda ändring i investeringsplanens sammansättning

i fråga om banelektrifieringsarbeten. Det elektrifieringsprogram,

som järnvägsstyrelsen sålunda framlagt, omfattar följande bandelar, uppgående

till sammanlagt ca 1 250 bankilometer, därvid styrelsen räknat med

att de olika i programmet förekommande bandelarna skulle elektrifieras

huvudsakligen i den ordning, i vilken de upptagits.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. A> 201-202.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 201.

Utskottet.

Gävle—Söderhamn—Kilafors ...................

Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar .....

Söderhamn—Sundsvall ..........................

Ludvika—Tillberga—Sala ........................

Sundsvall—Härnösand ..........................

Hässleholm—Kristianstad .......................

Bastuträsk—Rönnskär med Slind—Boliden.........

Härnösand—Långsele ...........................

Borås—-Alvesta ...............................

Kristinehamn—Persberg med Nyhyttan—Filipstad Ö

Ljusdal—Hudiksvall ............................

Vännäs—Umeå—Holmsund ......................

Mellansel—Örnsköldsvik .........................

Ban
kilometer
.

...... 117

....... 187

....... 149

....... 140

....... 68

....... 30

....... 90

....... 115

....... 149

....... 63

....... 61

....... 46

....... 29

Summa 1 244

Beträffande den närmare innebörden av järnvägsstyrelsens förslag, däröver

avgivna utlåtanden samt departementschefens uttalande far utskottet

hänvisa till propositionen (s. 9—16).

Det anslag å 25 miljoner kronor som 1946 års riksdag uppförde å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 till Elektrifiering avsågs för förberedande

arbeten å linjerna Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil,

Tillberga—Ludvika med Tillberga—Sala, Ostkustbanan med bilinjer samt

Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar.

Järnvägsstyrelsen har numera framlagt en generalplan för den fortsatta

elektrifieringen av statsbanenätet, omfattande jämväl vissa andra bandelar,

med angivande tillika av den ordningsföljd i vilka arbeten beräknas komma

till utförande.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av statens järnvägar berörande anslagsfrågor

(kapitalbudgeten, bilaga 27) förordade departementschefen ett

uppskov tills vidare med avgörandet av frågan om tidpunkten för fullföljandet

av statsbanenätets elektrifiering, varför han icke ansåg sig böra ingå

på en närmare prövning av det program järnvägsstyrelsen framlagt.

Innevarande års riksdag har ansett, att principbeslut snarast möjligt bör

fattas rörande det fortsatta elektrifieringsprogrammet; riksdagen, som ansåg

ett dylikt beslut icke kunna fattas på grundval av den i statsverkspropositionen

förebragta utredningen, förutsatte att förslag i ämnet komme att föreläggas

riksdagen.

Det i nu förevarande proposition framlagda förslaget avser icke ett ställningstagande

till frågorna om elektrifieringsprogrammets realiserande med

anlitande av å riksstaten anvisade medel eller om den inbördes ordningen

emellan ifrågakommande bandelars elektrifiering. Departementschefen har

emellertid ansett önskvärt, att i investeringsreserven av allmänna arbeten in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 201.

3

rymmas förberedande arbeten med banelektrifiering på samtliga de i järnvägsstyrelsens

reviderade plan upptagna bandelarna samt därutöver på linjen

Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil; och har departementschefen

därvid förordat, att investeringsplanen för statens järnvägar inom den

av 1946 års riksdag fastställda finansiella ramen ändras i enlighet härmed.

Utskottet, som får erinra om att årets riksdag medgivit, att anslag å riksstaten

för nästa budgetår må tagas i anspråk för förberedande arbeten för elektrifiering

av sistnämnda linje, har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts

förevarande förslag eller mot vad departementschefen vid ärendets anmälan

anfört.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att den till grund för den allmänna

beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen

för statens järnvägar må ändras i enlighet

med vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 14 februari 1947 förordats.

2:o) Byggande och förbättring av flygplatser. Kungl. Maj:t har (punkt 2,

s. 16—18) föreslagit riksdagen medgiva, att den till grund för den allmänna

beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen för civila

flygplatser må ändras i enlighet med vad departementschefen förordat.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1946: 211 (bilaga 11, punkt 5)

framlagda förslag har 1946 års riksdag till Byggande och förbättring av flygplatser

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag av

9 250 000 kronor.

Till grund för statsmakternas beslut låg ett av statens arbetsmarknadskommission

framlagt förslag till investeringsplan för civila flygplatser.

Statens arbetsmarknadskommission har hemställt, att investeringsplanen

för civila flygplatser måtte ändras i enlighet med ett av kommissionen uppgjort

förslag.

Arbetsmarknadskommissionens nämnda förslag har fogats vid statsrådsprotokollet

(Bihang A).

Departementschefen har anfört följande.

Den investeringsplan för civila flygplatser, vilken ligger till grund för statsmakternas

beslut om uppförande av anslag till byggande och förbättring avflygplatser

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, upprättades innan

1944 ars flygplatsutredning avgivit sitt betänkande med förslag rörande

utbyggnad av civila flygplatser m. m. Flygplatsutredningens förslag och de

beslut som i anslutning till detta sedermera fattats av statsmakterna, synas

böra föranleda till en revision av nämnda investeringsplan på sådant sätt,

att ett tillgripande av de till investeringsreserven och grovarbetsreserven hänförliga

arbetena kan ske i enlighet med planerna för den fortsatta utbyggnaden

av flygplatserna i landet. Det av arbetsmarknadskommissionen nu

framlagda förslaget till ändring av investeringsplanen innebär i huvudsak, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 201.

investeringsreservens arbeten begränsas till flygplatserna vid Halmsjön, Torslanda,

Umeå och Kiruna. Den sammanlagda kostnadssumman för dessa arbeten

uppgår till 9 630 000 kronor. Därjämte har i grovarbetsreserven upptagits

ett flertal mindre arbeten med eu sammanlagd kostnadssumma av 3

miljoner kronor.

Till anläggande av flygplatser vid Halmsjön och Umeå ha begynnelseanslag

redan anvisats å riksstaten. Det är ännu ovisst huruvida det kan bliva

möjligt alt fram till den 1 juli 1948 bedriva arbetena i sådan omfattning att

anvisade medel komma att helt tagas i anspråk. Om emellertid förhållandena

på arbetsmarknaden skulle utveckla sig på sådant sätt att byggnadsarbetena

kunna genomföras i avsedd omfattning och att därjämte behov skulle

uppkomma att sysselsätta friställd arbetskraft, synes det önskvärt att i investeringsreserven

finnas inrymda ytterligare arbeten å nämnda flygplatser

av den omfattning arbetsmarknadskommissionen föreslagit. Vad angår de i

arbetsmarknadskommissionens förslag ingående arbetena på Göteborg/Torslanda

flygplats synes i första hand den till 900 000 kronor kostnadsberäknade

förbindelsebanan jämte vissa andra smärre arbeten böra ifrågakomma såsom

sysselsättningsobjekt. Ett påbörjande av den vidare utbyggnaden av flygplatsen

torde däremot böra ske endast om detta ur arbetsmarknadspolitiska

svnpunkter framstår såsom särskilt angeläget. Detta företag är nämligen av

den storleksordning att det synes önskvärt, att slutlig ståndpunkt till frågan

om utförandet av detsamma får tagas i samband med prövningen av medelsbehovet

å riksstaten under luftfartsfonden. Motsvarande gäller beträffande

utbyggnaden av den planerade flygplatsen i Kiruna.

De"! arbetsmarknadskommissionens förslag till grovarbetsreserv upptagna

arbetena äro i än högre grad än investeringsreservens arbeten motiverade av

arbetsmarknadspolitiska skäl. Dessa arbeten torde endast i undantagsfall kunna

ifrågakomma till utförande under de närmaste åren med anlitande av medel,

anvisade å riksstaten. Jag har emellertid intet att erinra mot att flygfältsbyggen

medtagas i grovarbetsreserven på sätt arbetsmarknadskommissionen

föreslagit men förutsätter därvid, att prövningen av frågor om reservens

ianspåktagande i varje särskilt fall skall ske efter samråd med kommunikationsdepartementet.

Under hänvisning till det anförda, tillstyrker jag, att sammansättningen

av investeringsplanen för civila flygplatser ändras i enlighet med arbetsmarknadskommissionens

förslag och att sålunda, därest arbeten på civila

flygplatser anses böra igångsättas i arbetsmarknadsreglerande syfte, sådana

arbeten utväljas ur den reviderade planen inom den finansiella ram som

fastställts genom den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47. Riksdagens

medgivande till ifrågavarande ändring torde böra inhämtas.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den till grund för den allmänna

beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen

för civila flygplatser må ändras i enlighet

med vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 14 februari 1947 förordats.

3:o) Bemyndigande för Kungl. Maj:t att meddela beslut om utförande av

arbeten, för vilka anslag äro uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47, m. m. I propositionen nr 116 har Kungl. Maj:t vidare (s. 1

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 201.

5

6) under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 14 februari 1947 föreslagit riksdagen att dels medgiva, att det å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under statens

järnvägars fond uppförda anslaget till elektrifiering å 25 000 000 kronor

och det å beredskapsstaten under luftfartsfonden uppförda anslaget till byggande

och förbättring av flygplatser å 9 250 000 kronor ävensom det å beredskapsstaten

å Driftbudgeten, under femte huvudtiteln uppförda anslaget

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å 245 miljoner kronor må

under för beredskapsstaten gällande förutsättningar användas för de arbeten,

som avses med ovan under punkterna l:o) och 2:o) angivna förslag, dels

ock bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1947/48, därest arbetsmarknadsläget

så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner

kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag äro uppförda

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

Allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 har fastställts av 1946 års

riksdag (prop. nr 211, r. skr. nr 213, 306, 311—314, 319, 320, 348 och 470).

Närmast föregående allmänna beredskapsstat fastställdes av 1944 års riksdag

och gällde för budgetåret 1944/45. Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden

ansågs förslag om allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46 icke

behöva framläggas för riksdagen, utan i stället utverkade Kungl. Maj:t riksdagens

bemyndigande att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom

ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande

av arbeten, för vilka anslag uppförts på allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 (prop. nr 265 och 365, r. skr. nr 450 och 584).

Den för innevarande budgetår gällande beredskapsstaten upptager anslag

å driftbudgeten om tillhopa 676 miljoner kronor och anslag å kapitalbudgeten

å sammanlagt 374 miljoner kronor. Denna sysselsättningsreserv beräknas

omfatta sammanlagt i runt tal 43 miljoner dagsverken, motsvarande

ett antal årsarbetare av ca 170 000. Investeringsreserven har emellertid icke

upplagts med tanke på att den skall kunna realiseras i sin angivna totala

omfattning utan har konstruerats att inrymma alternativa sysselsättningsprogram.

För att sätta beredskapsstaten i kraft erfordras beslut av riksdagen. Emellertid

har Kungl. Maj:t bemyndigats att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar,

inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut

om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å beredskapsstaten. Härigenom

har möjliggjorts en begränsning av arbetslöslietsanslagen på riksstaten

till vad som erfordras under normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Bemyndigandet har hittills icke tagits i anspråk.

Det av 1946 års riksdag prövade förslaget till allmän beredskapsstat hade

upprättats efter granskning inom de olika departementen av de investeringsplaner,

som i anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag den 1 februari 1946

utarbetats dels av arbetsmarknadskommissionen dels för vissa specialområden

av statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen och

skogsstyrelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 201.

Vad rör frågan om grunderna för bidrag till kommuner och enskilda vid

utförande av arbeten tillhörande investeringsreserven hade arbetsmarknadskommissionen

beträffande sitt verksamhetsområde utgått från att en generell

bidragshöjning icke vore erforderlig eller lämplig såsom medel att stimulera

ökad kommunal och enskild investeringsverksamhet. Kommissionen

hade emellertid framhållit, att en jämkning i de vanliga statsbidragsgrunderna

borde kunna ske i särskilda fall där så erfordrades med hänsyn till

de särskilda förhållanden för vilka investeringsföretagen komme att utföras.

I det av kommissionen föreslagna anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. beräknades sedermera medel för möjliggörande av vissa

sådana jämkningar. Vad kommissionen i övrigt anfört föranledde icke erinran

vid propositionens anmälan eller vid riksdagsbehandlingen. För lantbruksstyrelsens

och skogsstyrelsens verksamhetsområden ansågs Kungl.

Maj:t emellertid, i enlighet med vad chefen för jordbruksdepartementet anförde

vid anmälan av förslag om anslag å beredskapsstaten under nionde

huvudtiteln, böra äga meddela beslut om vissa i angivna sammanhang berörda

förmånligare bidragsgrunder.

Den upprättade investeringsreserven har förutsatts skola successivt förnyas

genom ytterligare planeringsarbeten, särskilt inom sådana områden, där

ännu en viss eftersläpning av planeringen kunnat konstateras. För detta ändamål

äro särskilda anslag till planering av allmänna arbeten anvisade på

riksstaten.

Genom beslut den 22 november 1946 har Kungl. Maj:t uppdragit åt arbetsmarknadskommissionen

att svara för planeringsarbetet jämväl för de områden,

för vilkas planering statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen

och skogsstyrelsen tidigare varit ansvariga.

I skrivelse den 30 januari 1947 har statens arbetsmarknadskommission till

behandling upptagit frågan om åtgärder mot arbetslöshet under budgetåret

1947/48.

Departementschefen bär i ärendet framhållit följande.

Såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit torde en betryggande sysselsättningsberedskap

kunna upprätthållas utan att ett utformat förslag till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1947/48 nu underställes riksdagen.

Kravet på beredskap synes i stället kunna tillgodoses genom en finansfullmakt

av det slag, som under budgetåret 1945/46 stod till Kungl. Maj:ts

förfogande. Därest utvecklingen på arbetsmarknaden senare skulle giva anledning

därtill, bör på grundval av arbetsmarknadskommissionens utredningar

om komplettering av investeringsreserven ett förslag till allmän beredskapsstat

upprättas och underställas riksdagen.

Den erforderliga fullmakten synes liksom tidigare böra bestämmas till ett

belopp av 150 miljoner kronor, motsvarande en genomsnittlig sysselsättningsmöjlighet

av i runt tal 6 miljoner dagsverken, motsvarande 20 000 arbetare

per arbetsdag under ett år. Förevarande fullmakt bör liksom den

under innevarande budgetår gällande anknytas till de på allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppförda anslagen. Med hänsyn till de ändrade

förhållanden, som nu föreligga beträffande de civila flygplatserna, har emellertid,

enligt vad chefen för kommunikationsdepartementet tidigare denna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 201.

7

dag anfört, investeringsreserven för de civila flygplatserna ansetts böra ändras

i överensstämmelse med vad kommissionen förordat. Därjämte har med

anledning av utredning, som framlagts efter det beredskapsstaten fastställdes,

viss ändring befunnits erforderlig beträffande statens järnvägars elektrifiering.

Utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden i dessa

frågor torde såsom bilaga få fogas vid protokollet.

För den händelse ifrågavarande fullmakt tages i anspråk för förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets områden, böra de förmånligare bidragsgrunder

få tillämpas, som i det föregående berörts.

Beträffande vissa i propositionen angående allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 behandlade allmänna principfrågor anslöt sig riksdagen förra

året till de allmänna synpunkter på investeringsreservens omfattning och

sammansättning, åt vilka chefen för finansdepartementet då givit uttryck

(skrivelse nr 311/1946). Riksdagen anförde bland annat, att i rådande läge

med brist på arbetskraft förtjänade särskilt understrykas — såsom även

skett i departementschefens anförande — vikten av en efter förhållandena

lämpad avvägning mellan förtidsplaneringens omfattning och behovet av arbetsmarknadsberedskap.

Vid det fortsatta arbetet på upprätthållandet av en

investeringsreserv, syntes en viss försiktighet i främsta rummet påkallad i

fråga om företag, vilkas planering vid dåvarande tidpunkt kunde befaras

förhållandevis snabbt framstå såsom föråldrad.

Vad sålunda uttalades förra året äger alltfort giltighet. I samma ämne ha

riksdagens revisorer under § 15 i berättelsen om den år 1946 av dem verkställda

granskningen (del I, s. 70—81) meddelat vissa iakttagelser. Efter att

ha erinrat bland annat om dels beloppen av icke utnyttjade anslag å riksstaten

för investeringsändamål, dels investeringsbehovet inom den enskilda

byggnadsverksamheten, dels ock utfästelserna rörande leveranser till utlandet,

ha revisorerna i ett allmänt uttalande förordat, att planeringen av allmänna

arbeten anpassas till föreliggande behov och att sådan förtidsplanering

begränsas, vilken icke är strängt motiverad ur arbetsmarknadssynpunkt.

I utlåtanden över nämnda paragraf av revisorernas berättelse ha statens

arbetsmarknadskommission, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen,

egnahemsstyrelsen och skogsstyrelsen anfört beaktansvärda synpunkter

(del II, s. 90—106). Utskottet har, med instämmande i revisorernas

allmänna uttalande i ämnet, här velat erinra om vad sålunda förekommit.

De kostnader och den arbetsbelastning, som ett fastställande av ny allmän

beredskapsstat för nästa budgetår skulle innebära, ha ansetts kunna undvikas,

åtminstone tills vidare. Kravet på beredskap föreslås i förevarande

proposition i stället skola tillgodoses genom en finansfullmakt av det slag,

som under budgetåret 1945/46 stod till Kungl. Maj:ts förfogande. Det förutsiittes

emellertid, att därest utvecklingen på arbetsmarknaden senare skulle

giva anledning därtill ett förslag till allmän beredskapsstat skall upprättas

och underställas riksdagen. Vad chefen för finansdepartementet anfört i

fråga om nämnda fullmakt föranleder ej erinran från utskottets sida.

Beträffande förslagen till ändring av investeringsreserven för de civila flyg
-

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 201.

platserna och beträffande statens järnvägars elektrifiering har utskottet yttrat

sig här ovan under punkterna l:o) och 2:o).

Under åberopande härav hemställer utskottet,

i

att riksdagen må

a) medgiva, att det å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 å kapitalbudgeten under statens järnvägars fond

uppförda anslaget till elektrifiering å 25 000 000 kronor och

det å beredskapsstaten under luftfartsfonden uppförda anslaget

till byggande och förbättring av flygplatser å 9 250 000

kronor ävensom det å beredskapsstaten å driftbudgeten under

femte huvudtiteln uppförda anslaget till åtgärder för

arbetsmarknadens reglering m. m. å 245 miljoner kronor må

under för beredskapsstaten gällande förutsättningar användas

för de arbeten, som avses med ovan under punkterna l:o)

och 2:o) omförmälda förslag,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1947/48,

därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett

belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande

av arbeten, för vilka anslag äro uppförda å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47.

•

Stockholm den 17 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 202.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:389 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden m. m. jämte i ämnet väckt s. 3 i texten