Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till teckning av ytterligare aktier i Norrbottens järnverk aktiebolag, m. m.

1947-06-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:202, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till teckning av ytterligare aktier i Norrbottens järnverk aktiebolag, m. m.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 202.

9

Nr 202.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till teckning av ytterligare aktier i Norrbottens

järnverk aktiebolag, m. m.

(4:e avd.)

I propositionen nr 267 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 25 april 1947, föreslagit

riksdagen att dels till Aktieteckning i Norrbottens järnverk aktiebolag

under fonden för statens aktier för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 25 000 000 kronor, dels ock besluta, att staten genom riksgäldskontoret

skall ställa garanti i mån av behov för lån åt Norrbottens järnverk

aktiebolag å högst 25 000 000 kronor.

Sedan styrelsen för Norrbottens järnverk aktiebolag framlagt utredning

med förslag till järnverkets vidare utbyggnad i två etapper ävensom plan

för en finansiell rekonstruktion för bolaget, föreslog Kungl. Maj:t (prop. nr

302/1946) riksdagen att för genomförande av första utbyggnadsetappen anvisa

ett investeringsanslag av 30 500 000 kronor för nyteckning av aktier i

bolaget samt besluta, att staten genom riksgäldskontoret skulle ställa garanti

ej mindre i mån av behov för lån åt bolaget å högst 70 000 000 kronor än

även för förlagslån åt bolaget till ett belopp av högst 6 000 000 kronor.

Med godkännande av det föreslagna utbyggnadsprogrammet och uppdelningen

av detta i två etapper biföll riksdagen propositionen (r. skr. nr 467).

Sedan den finansiella rekonstruktionen av bolaget numera företagits, uppgår

bolagets aktiekapital till 45 000 000 kronor.

I skrivelse den 11 mars 1947 har styrelsen för Norrbottens järnverk aktiebolag

framlagt ett i vissa avseenden reviderat förslag rörande den fortsatta

utbyggnaden av järnverket.

över styrelsens framställning ha, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret,

kommerskollegium, fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i

riksgäldskontoret.

I fråga om innebörden av styrelsens förslag, innehållet i de avgivna yttrandena

samt departementschefens uttalande vid anmälan av ifrågavarande

proposition får utskottet hänvisa till propositionen (s. 3—10).

Vid framläggandet för 1946 års riksdag av förslag rörande utbyggnad av

Norrbottens järnverk utgjordes anläggningarna av två elektrotackjärnsugnar,

ett elektrostålverk och ett sinterverk. Under uppförande voro ytterligare en

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. AV 201—202. SJ

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 202.

elektrostålugn, en förreduktionsanläggning samt ett thomasverk. I och med

färdigställandet av dessa anläggningar beräknades järnverkets kapacitet uppgå

till inemot 100 000 ton tackjärn per år.

Det i propositionen 1946/302 framlagda förslaget innebar, att järnverket

skulle ytterligare utbyggas i två etapper till en kostnad av sammanlagt 140

miljoner kronor. Den första etappen avsåg dels uppförande av en koksblästermasugn

samt därav betingad utbyggnad av befintliga metallurgiska anläggningar

m. m., dels ock byggandet av ett götvalsverk samt ett trio-grovvalsverk.

Härigenom skulle järnverkets kapacitet i fråga om tackjärnstillverkningen

ökas till 300 000 ton. Den andra etappen förutsattes skola inrymma

anläggningar för ytterligare 200 000 ton tackjärn samt utbyggnad av

valsverken med fin- och mediumvalsverk. Efter denna utbyggnad skulle järnverket

få en kapacitet av 300 000 ton valsat järn.

1946 års riksdag godtog i princip den framlagda utbyggnadsplanen och

anvisade för genomförande av den första utbyggnadsetappen 30,5 miljoner

kronor för nyteckning av aktier i järnverket. Riksdagen medgav vidare, att

statsgaranti fick ställas för lån å tillhopa 70 miljoner kronor.

Ett fullföljande av 1946 års principbeslut skulle alltså innebära utökning

av järnverkets tackjärnskapacitet med 200 000 ton och anläggande av ett

fin- och mediumvalsverk.

Det av styrelsen för järnverket nu framlagda förslaget innebär vissa ändringar

i det 1946 skisserade programmet. Sålunda föreslås nu, att tackjärnsbasen

skall, åtminstone för närvarande, utbyggas allenast till en kapacitet

av 300 000 ton, att trio-grovvalsverket skall ersättas med ett duo-reversiervalsverk

samt att fin- och mediumvalsverket skall utbytas mot ett fin- och

trådvalsverk.

Kostnaderna för den föreslagna utbyggnadens båda etapper beräknas nu

till 150 miljoner kronor, d. v. s. 10 miljoner kronor mer än enligt 1946 års

beräkningar. Därvid är att märka, att kostnaden för den tidigare ifrågasatta

utbyggnaden av tackjärnskapaciteten från 300 000 till 500 000 ton icke medräknats.

Merkostnaden förklaras av inträffade prisstegringar samt av ökade

kostnader för den nya typen av grovvalsverk, de senare inemot 20 miljoner

kronor. I åtskilliga yttranden i anledning av det förslag från styrelsens sida,

som låg till grund för propositionen i ämnet till 1946 års riksdag, uttalades

farhågor för att utrymme icke skulle förefinnas för avsättning av den produktion

av tackjärn eller valsade produkter, som utbyggnadsprogrammet

åsyftade. Styrelsen har numera närmare undersökt avsättningsmöjligheterna

för olika produkter. Det har därvid visat sig att avsättningsmöjligheterna

för flera produkter av olika skäl äro ytterst vanskliga att bedöma. Med hänsyn

härtill har styrelsen reviderat sitt utbyggnadsprogram så, att tillverkningen

vid järnverket kommer att omfatta sådana valsverksprodukter, för

vilka goda avsättningsmöjligheter inom landet ansetts föreligga, huvudsak*

ligen byggnadsjärn av olika typer.

Enligt vad utskottet erfarit kommer utbytet av ett trio-valsverk mot ett

duo-reversiervalsverk samt anläggande av ett fin- och trådvalsverk i stäl
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 202.

11

let för ett fin- och medium-valsverk att möjliggöra produktion av sådana

produkter, å vilka behovet inom landet bedömts vara särskilt framträdande.

Valsverk av angivna typer giver ock järnverket möjlighet att differentiera

tillverkningen och lämpa densamma efter föreliggande behovssituation. Med

hänsyn härtill och då, enligt vad utskottet inhämtat, en tillverkning enligt

det skisserade programmet såvitt nu kan bedömas kan beräknas bliva fullt

konkurrenskraftig, finner utskottet sig böra tillstyrka att utbyggnaasprogrammet

— trots uppkommande merkostnader för valsverksanläggningama

i förhållande till 1946 års beräkningar — fullföljes enligt det nu framlagda

förslaget.

Förslag framlägges icke nu om utbyggnad av tackjärnsbasen utöver den

som åsyftats genom anskaffning av den i den första etappen av 1946 års

utbyggnadsprogram ingående koksmasugnen. Utskottet anser det vara välbetänkt

att med beslut om ytterligare utbyggnad av tackjärnsbasen får anstå

i avbidan å resultatet av utvecklingen av den elektro-metallurgiska tackjärns-

och stålframställningen. Styrelsen har förklarat att — därest den fortsatta

utredningen av tackjärnsfrågan skulle visa att en ytterligare utbyggnad

fortfarande kan anses önskvärd — en dylik utvidgning kan genomföras

utan anlitande av anslag från riksdagen. Utskottet vill framhålla angelägenheten

av att en ingående prövning om behovet och ändamålsenligheten av

en utbyggnad av tackjärnsbasen företages innan beslut i sådan riktning

fattas.

Finansieringen av den föreslagna utbyggnaden avses skola ske dels genom

nyteckning av aktier till ett belopp av 25 miljoner kronor och dels därigenom

att statsgaranti lämnas för lån till ett belopp av likaledes 25 miljoner kronor.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha framhållit, att läget på kapitalmarknaden

för närvarande är synnerligen ogynnsamt för statliga låneoperationer.

Fullmäktige ha emellertid, i betraktande av det stora kapital, som redan nedlagts

i företaget och med hänsyn till önskvärdheten att genomföra det projekterade

utvidgningsprogrammet för att ernå en rationell drift och ökning

av kapaciteten, ansett sig böra tillstyrka anvisande av det begärda anslaget

till nyteckning av aktier ävensom att ytterligare statsgaranti för lån lämnas.

Riksgäldsdirektören åter har i särskilt yttrande anfört, att han endast under

förutsättning att de nu äskade medlen först längre fram behöva tagas i

anspråk kunde tillstyrka styrelsens framställning. Läget på kapitalmarknaden

vore nämligen enligt riksgäldsdirektörens mening sådant, att en upplåning

av 45 miljoner kronor — enligt Kungl. Maj:ts förslag 50 miljoner kronor

— utöver de alldeles nödvändiga lånetransaktioner, riksgäldskontoret

hade att räkna med under den närmaste tiden, måste anses vara omöjlig

genomföra på marknaden.

Departementschefen har — under framhållande alt de långa leveranstiderna

tala för ett principbeslut redan av innevarande års riksdag — meddelat att

de för utbyggnaden erforderliga medlen icke behöva disponeras förrän vid en

senare tidpunkt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 202.

Läget på kapitalmarknaden måste uppenbarligen tillmätas avgörande betydelse

vid bedömandet av frågan om den nu föreslagna utbyggnaden. Utskottet

har funnit det vara angeläget att från järnverkets styrelse inhämta

närmare uppgifter rörande förutsättningarna för ett anstånd med ytterligare

upplåning för tillgodoseende av här avsedda behov. Därvid har utskottet

erfarit, att bolaget för närvarande ägde tillgång till likvida medel i så betydande

omfattning, att ytterligare tillskott för genomförande av det nu

föreslagna utbyggnadsprogrammet icke tills vidare erfordrades. Såvitt nu

kunde bedömas syntes med upplåning för aktieteckningens genomförande

kunna anstå omkring ett år. Vid sådant förhållande och då ett principbeslut

redan nu torde erfordras för att tjäna bolagets styrelse till ledning vid fullföljandet

av de med den första utbyggnadsetappen sammanhängande beställningarna,

finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i fråga

om anslag till aktieteckning och ställande av statsgaranti. Utskottet förutsätter

emellertid, att erforderlig upplåning icke genomföres förrän oundgängligt

behov därav föreligger, och att upplåningen planeras så, att störande

inverkan på kapitalmarknaden i möjligaste mån undvikes.

Vad departementschefen i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till Aktieteckning i Norrbottens järnverk aktiebolag för

budgetåret 1947/48 under fonden för statens aktier anvisa

ett investeringsanslag av 25 000 000 kronor,

b) besluta, att staten genom riksgäldskontoret skall ställa

garanti i mån av behov för lån åt Norrbottens järnverk aktiebolag

å högst 25 000 000 kronor.

Stockholm den 17 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,

Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson,

Johan Eric Ericson, Albertsson, Gustav Emil Andersson, Hesselbom

och Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Malmborg i Skövde,

Falla, Mårtensson, Lindholm, Pettersson i Dahl, Åkerström, Holmström,

Petterson i Degerfors, Thapper, Severin i Stockholm och Johansson i Mvsinge.

477985. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:390 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till teckning av ytterligare aktier i Norrbottens järnverk aktiebolag m. m. a1 i texten