Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947148 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1947-04-15 · 68 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 64 av 68 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:6, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947148 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 1947148 under sjätte

huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avel.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

bar Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—4 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1947)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet upptaga vissa av departementschefen

förordade ytterligare befattningar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för departementet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 600 300

kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 339 800 kronor.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag föranledes

av — bortsett från regleringen av departementschefernas avlöning,

regleringen av befordringsgången för biträdespersonalen och allmänna löneregleringen

— att vissa nya befattningar föreslås skola inrättas. Sålunda föreslås

överflyttande till departementets avlöningsanslag från kommittéanslaget av

kostnaden för avlöning av en sakkunnig, verksam inom statssekreteraravdelningen,

ävensom inrättande av ytterligare en arvodestjänst inom avdelningen

med avlöning av högst 15 000 kronor för år. Vidare föreslås uppförande

å personalförteckningen - av en förste kanslisekreterartjänst ävensom anvisande

av medel för anställande av ytterligare eu amanuens, en föredragande

med deltidsarvode, högst 7 000 kronor, samt ytterligare fyra vaktmästarbefattningar

— av vilka tre erfordras i samband med att kanslihusannexet

tages i anspråk. Slutligen föreslås att sju telefonister i A 4, utgörande

personalen i kanslihusets telefonväxel, från och med nästa budgetår överflyttas

från telegrafverkets till kommunikationsdepartementets stat.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. AV 6.

604 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

Kungl. Maj:ts förslag bär icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hem ställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

kommunikationsdepartementet uppföra ytterligare följande tjänster,

nämligen 1 förste kanslisekreterare i A 26, 3 kontorsbiträden

i A 4 och 7 telefonister i A 4;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen.................... 27 6jX)

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis— 331 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 209 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 32 000

Summa kronor 600 300;

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 600 300 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 4), vilket i förhållande till innevarande budgetår

innebär höjning av förevarande anslag för nästa budgetår med 220 000 kronor,

huvudsakligen beroende på ökade kostnader — delvis av engångsnatur —

i samband med inflyttningen i kanslihusannexet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

420 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg-och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t kar

(punkt 3, s. 5—13) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga

vissa av departementschefen förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för styrelsen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 3 834 000 kronor, därav 1 917 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 2 611 100 kronor,

därav 1305 600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förutom av regleringen av befordringsgången för amanuens- och biträdes
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

3

personalen samt den allmänna löneregleringen beror den föreslagna höjningen

av anslaget för nästa budgetår på att vissa nya tjänster föreslås

skola inrättas ävensom att förbättrad löneställning avses skola beredas vissa

befattningshavare. Sålunda föreslås att förrådsdirektörsbefattningen uppflyttas

från C 6 till C 8. Å förrådsbyrån — som avses i fortsättningen

skola benämnas förråds- och verkstadsbyrån — föreslås inrättande av en

tjänst såsom verkstadsinspektör i A 26 och en kontorsskrivare i Eo 15, varjämte

två arvodesavlönade verkmästartjänster föreslås skola ombildas till

ingenjörsbefattningar i Eo 17. Härjämte föreslås att å samma byrå en ingenjörstjänst

i Ex 21 och en assistentbefattning i Ex 15 omvandlas till en

byråingenjörstjänst i Eo 21 respektive en kontorsskrivarebefattning i Eo 15.

Slutligen föreslås beträffande kameralbyrån att en revisorsbefattning överflyttas

till ordinarie stat ävensom att medel beräknas för anställande av

ytterligare en amanuens.

De förändringar med avseende å personalorganisationen vid väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, som i förevarande sammanhang föreslagits, tillstyrkas

av utskottet. Under erinran att av anslagsökningen i förhållande

till innevarande budgetår, 1 222 900 kronor, ett belopp av omkring 1 150 000

kronor sammanhänger med den reglerade befordringsgången och den allmänna

löneregleringen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga följande ändringar

i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

nämligen uppflyttning av befattningen såsom förrådsdirektör

från C 6 till C 8 samt uppförande i förteckningen av 1 befattning

såsom verkstadsinspektör i A 26 ävensom ytterligare

1 revisorsbefattning i A 21 och 3 kontorsbiträdesbefattningar

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 1 304 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .............. 13 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis.

.....,....................................2 299 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 216 000

Summa kronor 3 834 000;

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetaret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 834 000 kronor, därav

1 917 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 13—15), vilket innebär minskning av förevarande

anslag för nästa budgetår med 61 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

679 000 kronor, därav 339 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 15—24)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna vidtaga vissa av departementschefen förordade

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 9 969 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 6 241200 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Kungl. Maj:t föreslår, att 14 ingenjörsbefattningar i A 19 — enär denna

lönegrad saknar motsvarighet i den löneplan, som skall tillämpas från och

med nästa budgetår — vid inplacering i det nya lönesystemet skola likställas

med befattningar i den nuvarande lönegraden A 20. Fjorton extra

ordinarie expeditionsvaktsbefattningar föreslås skola överföras på ordinarie

stat i A 5, varjämte medel äskas för beredande av extra ordinarie anställning

åt åtta extra expeditionsvakter. Utöver de kostnadsökningar, som följa

av de sålunda framlagda förslagen, föreslås icke-ordinarieposten skola uppräknas

med 100 000 kronor för beredande av arvoden åt personal, sysselsatt

med utrednings- och projekteringsarbeten, varigenom det för detta ändamål

skulle under nästa budgetår stå till förfogande 450 000 kronor. I samband

därmed föreslås personalförteckningen skola utökas med åtta ingenjörsbefattningar

i Eo 24, avsedda för projekteringsverksamheten. Slutligen föranledes

uppräkning av anslaget på grund av den reglerade befordringsgången för

biträdespersonalen och den allmänna löneregleringen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökad medelsanvisning under förevarande

anslag av 3 727 800 kronor. Av ökningen hänför sig emellertid omkring

3 600 000 kronor till regleringen av befordringsgången för biträdespersonalen

samt den allmänna löneregleringen. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit

utskottet anledning till erinran.

I förevarande sammanhang får utskottet framhålla följande. Överrevisorerna

för väg- och vattenbyggnadsväsendet ha i sin berättelse avseende

budgetåret 1945/46, av vilken berättelse utskottet beretts tillfälle taga del,

verkställt eu jämförelse mellan personalbesättningen inom den allmänna

väghållningen den 1 juli 1943 — alltså före den allmänna väghållningens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

o

förstatligande — och den 1 juli 194(3 i syfte att erhålla material för utredning

av orsakerna till uppkommen personalökning och därmed erhålla en grund

för bedömande av de åtgärder som böra vidtagas för att begränsa arbetsbördan

för den administrativa personalen och motverka ytterligare ökning

av densamma. Under framhållande att personalen enligt överrevisorernas

förmenande icke vore för stor i förhållande till arbetsbördan, ha överrevisorerna

såsom sin uppfattning framhållit att övergången i samband med

vägväsendets förstatligande till en starkt centraliserad förvaltning varit ägnad

medföra dubbelarbete och därmed en ökning av den totala arbetsbördan.

Overrevisorerna ha — utan att vilja påstå att en decentralisering i och för

sig skulle kunna minska personalbehovet inom vägförvaltningen — ifrågasatt

huruvida icke genom en decentralisering skulle vinnas en minskning i

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nu alltför stora arbetsbörda, och ha revisorerna

i anslutning därtill lämnat exempel på ärenden, som enligt revisorernas

förmenande skulle kunna decentraliseras.

I yttrande till Kungl. Maj:t i anledning av överrevisorernas uttalanden

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, bland annat, att parallellt

med genomförandet av den av statsmakterna år 1946 beslutade omorganisationen

av vägväsendet inom styrelsen upptagits till behandling frågor om

decentralisering av ärenden enligt de riktlinjer som lämnats i propositionen

rörande omorganisationen. Vidare har styrelsen framhållit, hurusom styrelsen

under hösten 1946 anmodat vägdirektörerna att inkomma med förslag

till decentraliseringsåtgärder, ävensom att styrelsen sedermera meddelat beslut

rörande decentraliserad handläggning av ett antal ärenden och ärendesgrupper.

Styrelsen har emellertid även upplyst, att styrelsen fortsättningsvis

ämnade undersöka möjligheten och lämpligheten av att överföra beslutanderätten

i ytterligare ärenden till vägförvaltningarna.

Jämväl riksdagens år 1946 församlade revisorer ha (Del I, § 27, s. 141—

146) framhållit önskvärdheten av en väsentligt ökad decentralisering av vägförvaltningsärendena.

Sedermera har emellertid chefen för kommunikationsdepartementet med

stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1947 tillkallat särskilda

sakkunniga för utredande av möjligheterna av eu decentraliserad handläggning

av vissa ärenden inom väg- och vattenbyggnadsverket. Vid sådant förhållande

saknar utskottet anledning att i nu förevarande sammanhang till

vidare behandling upptaga här berörda spörsmål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

vägförvaltningarna vidtaga följande ändringar, nämligen uppdyttning

av 14 ingenjörsbefattningar från A 19 till A 20 samt

uppförande i förteckningen av 14 expeditionsvakter i A 5, 3

kontorsbiträden i A 4 samt ytterligare 8 ingenjörer i Eo 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 4 841400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4563400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 564 200

Summa kronor 9 969 000;

c) till Väg förvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 9 969 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 6, s. 25 och 26), som innebär eu till anslagsposterna till reseersättningar,

expenser samt underhåll och drift av tjänstebilar hänförlig ökning

med 57 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 462 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) De lokala vägnämnderna m. m. Kungl. Majd har (punkt 7, s. 26

och 27) föreslagit riksdagen att till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

För ifrågavarande ändamål har för vartdera av budgetåren 1944/45 och

1945/46 anvisats 187 000 kronor. För budgetåret 1946/47 nedsattes anslaget

med hänsyn till anslagsbelastningen till 150000 kronor.

Med förmälan att utgifterna å anslaget under budgetåret 1945/46 uppgått

till allenast i runt tal 117 400 kronor har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit

att anslaget för budgetåret 1947/48 måtte ytterligare nedsättas till

125 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt detta förslag.

Enligt lagen den 30 juni 1943 om vägnämnder och länsvägnämnder har

vägnämnd till uppgift att verka för att vägbehoven inom nämndens område

på bästa sätt tillgodoses. I sådant hänseende har nämnden att avgiva av

Kungl. Maj:t, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, länsstyrelsen eller vägförvaltningen

i länet infordrade yttranden samt att i övrigt fullgöra vad enligt

lagen eller särskild författning ankommer på vägnämnd. Yägnämnd äger

jämväl framställa förslag i frågor rörande vägväsendet och vägtrafiken inom

nämndens område och må hos Kungl. Maj:t anföra besvär över beslut, som

meddelats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller länsstyrelse. Länsvägnämnd

åter har till uppgift att verka för att vägfrågor, som äro gemensamma

för flera vägnämnder eller alla vägnämndsområden inom länet, erhålla

den för hela länet ändamålsenligaste lösningen.

Enligt utskottets mening synas vägnämndernas och länsvägnämndernas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

7

medverkan vid behandling av förekommande vägfrågor icke kommit att motsvara

vad som förutsatts vid 1943 års väglagstiftning. En orsak härtill kan

måhända vara den starka centralisering av vägärenden som alltjämt är förhanden.

Utskottet har i det föregående framhållit att spörsmålet om en

fortsatt decentralisering är föremål för utredning. Enligt utskottets mening

bör därvid jämväl beaktas frågan om beredande för vägnämnderna och länsvägnämnderna

av ökade möjligheter att taga aktiv del i vägfrågorna inom

länen.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om medelsanvisningen under förevarande

anslag för nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. rn. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 27), som

innebär ökning för nästa budgetår av förevarande anslag med 25 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beglering av vissa skador inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

9:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj.t har (punkt 9. s. 39—48) föreslagit riksdagen

att till Vägunderhållet för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 124 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I skrivelse den 31 oktober 1946 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt

beräkning rörande anslagsbehovet för vägunderhåll och vägbyggnader

m. m. under budgetåret 1947/48. Styrelsen bär därvid inledningsvis gjort

vissa allmänna uttalanden rörande det framtida medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål. Sålunda har styrelsen — under framhållande hurusom

under hela krisperioden anslagen varit starkt beskurna samtidigt som en

betydande stegring av löne- och prisnivån ägt rum, varigenom markerad

eftersläpning uppstått — ansett det nödvändigt, att anslagen nu bringades

upp till en sådan storlek, att de medgåve en viss återhämtning av den

mycket eftersatta vägbyggnadsverksamketen.

I anslutning till det anförda har styrelsen vidare gjort vissa uttalanden

rörande de kalkyler, som legat till grund för avvägningen av nu gällande

beskattning av automobiltrafiken. I samband med de beräkningar rörande

vägväsendets medelsbehov, som styrelsen verkställt för 1945 års bensinskatteutredning,

hade styrelsen beräknat eu årlig medelstilldelning av i runt

tal 300 miljoner kronor erforderlig. Ifrågavarande belopp borde numera med

hänsyn till under året inträffade ändringar i löne- och prisnivån ökas till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6.

inemot 340 miljoner kronor. Bensinskatteutredningen liade emellertid framlagt

sitt förslag med utgångspunkt från de faktiska väghållningskostnaderna

under kalenderåret 1938 och hade med stöd därav beräknat det årliga

medelsbehovet för eu normal fredsstat till i runt tal 200 miljoner kronor.

Denna uppskattning av vägkostnaderna, vilken lagts till grund för statsmakternas

beslut, vore enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mening uppenbart

för låg.

Enligt styrelsens mening vore det synnerligen angeläget, att den utredning,

som bevillningsutskottet vid 1945 års riksdag ansett erforderlig rörande

vägkostnadernas fördelning mellan motorfordonstrafiken och andra trafikgrupper

liksom även mellan olika slag av motorfordon inbördes, påbörjades

så snart som möjligt, enär det kunde beräknas draga lång tid innan eventuellt

ändrade bestämmelser kunde tillämpas samt därefter ytterligare tid

innan resultatet kunde komma vägtrafikanterna tillgodo. Styrelsen funne

det nämligen uppenbart, att vägväsendet icke kunde hålla takt med trafikutvecklingen

och trafikens krav, därest vägväsendets kostnader skulle hållas

inom ramen för nu tillgängliga automobilskattemedel.

Under åberopande av det anförda har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt, att en utredning snarast måtte påbörjas för att klarlägga frågan

om, huru vägväsendets medelsbehov på olika områden lämpligen borde

finansieras.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har emellertid redan nu förordat ett

frångående av hittills tillämpade principer för väghållningskostnadernas bestridande.

Sålunda har styrelsen — under framhållande att det för budgetåret

1947/48 beräknade medelsbehovet för vägbeläggningar vore av sådan omfattning,

att det icke syntes samtidigt med övriga anslagsbehov för vägväsendet

kunna tillgodoses inom ramen för automobilskattemedlen — hemställt,

att erforderligt anslag för vägbeläggningar måtte anvisas å kapitalbudgeten.

Under hänvisning till att en beläggnings livslängd kunde beräknas

uppgå till 10 ä 15 år för eu enkel beläggning och till 25 år eller

mera för en högklassig sådan, har styrelsen uttalat, att vägbeläggningar vore

att betrakta såsom kapitaltillgångar, vilka med hänsyn till att de medförde

en fortlöpande trafikvinst borde avskrivas successivt. Styrelsen har i detta

sammanhang även föreslagit, att för väghållningen erforderliga färjor och

båtar, vilkas förnyelse för närvarande finansieras med anlitande av vägbyggnadsanslag,

måtte upptagas till redovisning under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond.

RiksrakensJcapsverJcet har avgivit utlåtande över styrelsens förslag i fråga

om finansiering av vägväsendets kostnader över kapitalbudgeten (s. 33).

Departementschefen har, efter att hava lämnat en redogörelse för de jämförelsevis

stora behållningar, som förefinnas å flertalet av de för vägändamål

anvisade reservationsanslagen — vid ingången av budgetåret 1947/48 beräknas

dessa uppgå till 54''6 miljoner kronor — i förevarande sammanhang

anfört bland annat följande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti.

9

Väg- och. vattenbyggnadsstyrelsen bär i sina petita för nästa budgetår

räknat med en avsevärd utvidgning av verksamheten på vägväsendets område.

Då de anslag, som äskats för sådant ändamål, befunnits icke kunna

helt hållas inom ramen för de av styrelsen till 235 miljoner kronor beräknade

automobilskattemedlen, har styrelsen framlagt förslag om att viss del

av medelsbehovet skulle täckas genom anvisande av anslag å kapitalbudgeten,

nämligen i vad avser det av styrelsen med 50 miljoner kronor äskade

anslaget till vägbeläggningar. Även förnyelsen av vägväsendets färjor och

båtar har styrelsen, ehuru med annan motivering, föreslagit skola från och

med nästa budgetår finansieras genom anslag å kapitalbudgeten.

Beträffande de äskade anslagen till vägbyggnadsändamål gäller i allmänhet

att de äro beräknade för arbeten, som äro avsedda att komma till utförande

först under kalenderåret 1948. Bedömningen av de arbetsmarknadspolitiska

förutsättningarna för ett genomförande av styrelsens nu framlagda

arbetsprogram beror alltså bland annat på, i vilken utsträckning det för närvarande

är möjligt att på så pass lång sikt överblicka utvecklingen på arbetsmarknaden.

Det bör i detta sammanhang understrykas, att till ifrågavarande program

måste räknas icke blott de arbeten, som innefattas i styrelsens anslagsäskanden

för budgetåret 1947/48, utan även den mängd av arbeten, vartill medel

redan äro anvisade men som på grund av arbetsmarknadsläget icke för närvarande

kan komma till utförande. De mot automobilskattemedlen avräknade

anslag, vilka för innevarande budgetår anvisats för vägbyggnadsändamål,

uppgå till sammanlagt 69,3 miljoner kronor. Härtill komma kvarstående

behållningar å ifrågavarande anslag med tillhopa cirka 59 miljoner

kronor. Den totala medelstillgången uppgår alltså till cirka 128,3 miljoner

kronor. Enligt uppgifter, sonr styrelsen lämnat efter avlåtandet av sin petitaskrivelse,

har styrelsen numera räknat med, att av sistnämnda belopp 45 å 50

miljoner kronor skulle kunna förbrukas under innevarande budgetår och att

således ungefär 80 miljoner kronor skulle överföras såsom reservation till

budgetåret 1947/48. För detta budgetår har styrelsen för här ifrågavarande

ändamål äskat sammanlagt 134,5 miljoner kronor. Vid bifall härtill och

under antagande att medelsförbrukningen under budgetåret 1946/47 skulle

bliva den av styrelsen beräknade, skulle alltså för budgetåret 1947/48 komma

att stå till förfogande ett belopp av icke mindre än cirka 215 miljoner kronor

för vägbyggnadsändamål. Även om utvecklingen på arbetsmarknaden fram

till utgången av år 1948 icke nu med bestämdhet kan förutsägas, finnes emellertid

enligt min mening icke anledning att räkna med en sådan ändring i

läget, att den av styrelsen ifrågasatta utvidgningen av verksamheten inom

vägväsendet kan komma att bliva möjlig, huru önskvärd en sådan utvidgning

än är. Det må i förevarande sammanhang nämnas, att medelsförbrukningen

å de anslag, varom här är fråga, under budgetåret 1945/46 endast uppgått

till cirka 13,4 miljoner kronor.

Med hänsyn till vad här anförts bör enligt min mening medelstilldelningen

för väghållningen för budgetåret 1947/48 utan svårighet kunna hållas

inom ramen för det belopp av 255 miljoner kronor, till vilket chefen för finansdepartementet

i annat sammanhang beräknat automobilskattemedelsinkomsterna

för budgetåret, och jag har därför ansett mig sakna anledning att för

närvarande till principiell behandling upptaga den av styrelsen föreslagna

ändringen i fråga om finansieringen av kostnaderna för vägbeläggningar. Yad

angår redovisningen av utgifterna för vägväsendets färjor och båtar har jag

däremot funnit vissa praktiska skäl tala för eu omläggning på sätt styrelsen

föreslagit. .Tåg kommer att senare i dag i annat sammanhang upptaga denna

fråga till behandling.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

10

I betraktande av de omfattande och delvis mycket angelägna investeringsbehov,

som föreligga på vägväsendets område, torde det bliva nödvändigt att,

så snart arbetskraftsfrågan kan lösas, avsevärt öka medelstilldelningen till

väghållningen. Svårigheter kunna härvid tänkas uppkomma att med nu tilllämpade

finansieringsprinciper vederbörligen tillgodose de föreliggande medelsbehoven.

Med hänsyn bland annat härtill finner jag i likhet med vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen påkallat, att en översyn sker av grunderna för

finansieringen och redovisningen av vägväsendets kostnader. I avbidan på

de förslag, som inom kort kunna komma att framläggas av 1944 års trafikutredning

rörande hithörande spörsmål, synas emellertid några omedelbara åtgärder

icke böra vidtagas i denna fråga.

Om vid avvägningen av anslagen till vägväsendet för nästa budgetår helt

avgörande betydelse skulle tillmätas de föreliggande reservationerna och den

medelsförbrukning, som man med utgångspunkt från det nuvarande arbetsmarknadsläget

har anledning räkna med, skulle anslagen i de flesta fall böra

nedskäras långt under nuvarande nivå. En sådan reducering har jag emellertid

funnit mig i allmänhet icke böra förorda. Jag anser nämligen, att hänsyn

även måste tagas till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påpekade

förhållandet, att reservationerna i de flesta fall utgöras av medel, som äro

bundna vid flerårsplaner eller andra dispositionsplaner och därför icke utan

en omständlig procedur kunna tagas i anspråk för andra ändamål än dem,

för vilka de ursprungligen avsetts. Det bör vidare i detta sammanhang beaktas,

att vägväsendets kostnader finansieras över en specialbudget, vars användning

begränsats till ändamål, som direkt eller indirekt tjäna trafikens

intressen. Med hänsyn till de mycket stora behov av angelägna investeringar

och underhållsåtgärder, som för närvarande föreligga på vägväsendets område,

böra enligt min mening de inflytande automobilskatteinkomsterna tills

vidare icke tagas i anspråk för att nedbringa det under krigsåren uppkomna,

å budgetutjämningsfonden balanserade underskottet för automobilskattemedlens

specialbudget utan i stället reserveras för trafikens behov. Detta

skulle innebära, att de olika anslag, vilka avräknas mot automobilskattemedlen,

skulle avvägas så, att summan av desamma kommer att i huvudsak

svara mot de beräknade automobilskatteinkomsterna. Då dessa inkomster

under nu rådande förhållanden torde komma att vida överstiga medelsförbrukningen,

medför den föreslagna dispositionen av automobilskattemedlen

den konsekvensen, att de redan förut stora behållningarna å vissa väganslag

troligen komma att ytterligare ökas högst väsentligt. Härvid bortfalla också

i motsvarande mån möjligheterna till den kontroll över investeringsvolymen,

som erhålles om anslagen avvägas med utgångspunkt från den avsedda medelsförbrukningen

för viss tid. Behovet av en kontroll i detta hänseende

torde emellertid i erforderlig utsträckning kunna tillgodoses genom reglerande

åtgärder i fråga om anvisandet av arbetskraft till vägväsendet.

Vid bifall till vad jag här förordat skulle, i likhet med vad som är fallet

för innevarande budgetår, någon egentlig avsättning till automobilskattemedelsfonden

icke ske för budgetåret 1947/48 utan endast ett formellt belopp

upptagas för ändamålet.

Såsom tidigare nämnts har chefen för finansdepartementet i annat sammanhang

beräknat inkomsterna av automobilskattemedlen för nästa budgetår

till 255 000 000 kronor och föreslagit, att detta belopp upptages å riksstatens

inkomstsida.

Innan en fördelning av automobilskattemedlen å olika anslag till vägväsendet

kan ske, skall till en början hänsyn tagas till de belopp av dylika

medel, som skola disponeras under femte och nionde huvudtitlarna. Vad angår

femte huvudtiteln må erinras, att i samband med den år 1936 beslutade om
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

11

organisationen av bilbesiktningsväsendet och utökningen av statspolisorganisationen

förutsattes, att kostnaderna för denna utökning, i den mån överskott

å bilbesiktningsväsendet icke försloge därtill, skulle bestridas av automobilskattemedel.

I det följande kommer jag att föreslå, att anslaget till bilbesiktningsväsendet

anvisas med ett beräknat belopp av 1 100 000 kronor. Chefen

för finansdepartementet har beräknat inkomsttiteln Avgifter för besiktning

av motorfordon till 3 000 000 kronor. Med dessa utgångspunkter har chefen för

socialdepartementet tidigare i dag föreslagit, att av de olika anslagen till

statspolisorganisationen ett sammanlagt belopp av 543 000 kronor avräknas

mot automobilskattemedlen. Det under nionde huvudtiteln upptagna anslaget

Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, vilket

anslag chefen för jordbruksdepartementet kommer att föreslå skola anvisas

med 360 000 kronor, förutsättes helt skola avräknas mot automobilskattemedlen.

I enlighet härmed skulle alltså återstå av automobilskattemedlen att fördela

under sjätte huvudtiteln (255 000 000 — 543 000 — 360 000) 254 097 000

kronor. Tidigare i dag har jag föreslagit, att av avlönings- och omkostnadsanslagen

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och till vägförvaltningarna

samt till de lokala vägnämnderna m. m. sammanlagt 13 812 500 kronor skola

avräknas mot automobilskattemedlen. Vidare har jag för avsikt att senare

i dag föreslå, dels att till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar

och farleder skall anvisas ett belopp av 500 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen, dels ock att till statens biltrafiknämnd, till statens

väginstitut och till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande skola

sammanlagt anvisas eller beräknas 736 000 kronor, att likaledes avräknas mot

automobilskattemedlen.

Tages hänsyn till nyssnämnda belopp under sjätte huvudtiteln, vilka^ förutsatts

skola avräknas mot automobilskattemedlen, skulle alltså återstå att

fördela å de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader samt till

statens automobilskattemedelsfond ett belopp av (254 097 000 — 13 812 500 —

500 000 — 736 000) 239 048 500 kronor. Jag kommer i det följande att föreslå,

att — sedan för avsättning till statens automobilskattemedelsfond beräknats

ett anslag av 373 500 kronor — under rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader

i övrigt anvisas anslag, att avräknas mot .automobilskattemedlen, om

sammanlagt 238 675 000 kronor, vilket i jämförelse med motsvarande anslag

för innevarande budgetår innebär en ökning med 69 585 600 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft eu inom andra

kammaren av herrar Sveningsson och Jonsson i Malmgrava väckt motion

(II: 298), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla, att en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagen översyn av

grunderna för finansieringen och redovisningen av vägviisendets kostnader

snarast kommer till utförande.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får

utskottet hänvisa till motionen.

Beträffande beräkningen av medelsbehovet under nu förevarande anslag

— anslaget till vägunderhåll — för budgetåret 1947/48 inhämtas av statsrådsprotokollet

följande (s. 39 ff.).

Från och med den 1 januari 1944 iiro kostnaderna för vägunderhållet på

landet och i samhällen, där kronan är väghållare, upptagna under ett reservationsanslag

till barmarksunderhållet och ett förslagsanslag till vinterväghållningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Till barmarksunderhållet ha för budgetåren 1944-/45—1946/47 anvisats

48 200 000 kronor, 62 300 000 kronor respektive 73 700 000 kronor, därav för

budgetåret 1945/46 8 000 000 kronor på tilläggsstat. Anslaget till vinterväghållningen

har under nämnda tre budgetår varit uppfört med 13 000 000

kronor, 14 200 000 kronor respektive 14 500 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu föreslagit att de båda anslagen

sammanslås till ett reservationsanslag. Förutsättning vore dock, att en tillräcklig

reserv ställdes till styrelsens förfogande för att möta eventuellt inträffande

förlängning av barmarkstiden eller särskilda, dock icke alltför stora

svårigheter i fråga om vinterväghållningen.

Rörande medelsbehovet under nästa budgetår för barmarksunderhållet

har styrelsen anfört, att vid ingången av budgetåret 1947/48 en betydande

eftersläpning av underhållet alltjämt komme att kvarstå. Beträffande

många vägsträckor kunde ifrågasättas, huruvida det med hänsyn till den

alltjämt ökande motorfordonstrafiken bleve möjligt att hålla grusvägbanorna

i fullt tillfredsställande skick. Styrelsen syftade därvid främst på de

starkast trafikerade grusvägarna, som uppenbarligen borde vara försedda

med beläggning. I detta sammanhang har styrelsen framhållit, att det

orde helt ankomma på vägunderhållet att under budgetåret 1947/48 möta

trafikens krav.

Styrelsen har vidare framhållit, att styrelsen vid beräkningen av ansl

för budgetåret 1947/48 utgått från att underhållet skulle kunna bedrivas så,

att vägarna kunde mottaga en trafik av samma storleksordning som 1939

års och att samtidigt genom en viss upprustning eftersläpningen av underhållet

till en del skulle kunna återhämtas. Beräkningen vore vidare grundad

på 1946 års löne- och prisnivå.

Med hänsyn till svårigheten att beräkna kostnadsökningen för vägunderhållet

vid fortlöpande stegring av trafiken hade styrelsen låtit vägförvaltningarna

beräkna sitt medelsbehov på grundval av de prestanda, som förvaltningarna

funne erforderliga inom varje sakkontogrupp.

Under nu angivna förutsättningar har styrelsen för budgetåret 1947/48

beräknat kostnaderna för barmarksunderhållet till följande på olika sak
-

konton fördelade belopp.

Kronor

1. Grusning .......................................... 26 404 000

2. Flickning.......................................... 7 236 000

3. Dammbindning.................................... 16 051000

4. Hyvling, sladdning, vältning.................... 11 841 000

5. Underhåll av belagd vägbana .................. 5 779 000

6. Underhåll av gång- och cykelbanor ............ 173 000

7. Vägkropp.......................................... 5 238 000

8. Diken, slänter och frisiktsområde .............. 11 149 000

9. Skyddsräcken och vägmärken.................... 5 927 D00

10. Broar .............................................. 2 546 000

11. Bryggor............................................ 48 000

12. Färjor.............................................. 3 208 000

13. Yissa administrations-och personalkostnader.. 4 600000

Summa kronor 100 200 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

13

Med anledning av den avsevärda anslagsökning, som sålunda ifrågasatts,

har styrelsen framhållit, att de med utgifterna förenade åtgärderna enligt

styrelsens mening vore ofrånkomliga med hänsyn till det skick, vägarna befunne

sig i, och de ständigt ökade men enligt styrelsens mening i allt väsentligt

berättigade kraven från trafikens sida. Det vore styrelsens förhoppning

att genom ökad mekanisering och rationalisering av underhållet samt

utförande av beläggningar i helt annan omfattning än hittills kunna återhålla

en alltför stark stegring av kostnaderna för underhållet. Emellertid

vore möjligheterna härtill för närvarande, särskilt beträffande de två förstnämnda

slagen av åtgärder, mycket begränsade, beroende på de långa leveranstiderna

för maskiner och fordon.

Styrelsen har härefter framlagt beräkning av kostnaderna för vinterväghållningen.

Dessa kostnader hade, enligt styrelsen, under budgetåren

1944/45 och 1945/46 uppgått till i runt tal 18 450 000 kronor respektive

19 810 000 kronor. Kostnadsstegringen under det senare budgetåret kunde

närmast anses ha förorsakats av ökade arbetslöner samt den höjda standard,

som nödvändiggjorts av den stegrade trafiken.

För fördelningen av anslaget till vinterväghållning för budgetåret 1946/47

hade styrelsen verkställt viss utredning angående vinterväghållningskostnadernas

sammansättning. Kostnaderna hade därvid uppdelats i en fast andel,

helt oberoende av vintersäsongens längd, samt en rörlig andel, i stort sett

proportionell mot denna. De fasta kostnaderna, som huvudsakligen hänförde

sig till förebyggande åtgärder, hade, enligt styrelsen, enligt nämnda

utredning uppskattats till cirka 5 miljoner kronor per år. Den rörliga kostnaden,

som avsåge en med avseende på snömängd i huvudsak normal vinter,

syntes få uppskattas till cirka 5 miljoner kronor per månad. Då vintersäsongen

normalt hade en längd av i genomsnitt cirka 3 månader, kunde

vinterväghållningen för en i alla avseenden normal vinter beräknas kosta

cirka 20 miljoner kronor vid 1946 års löne- och prisnivå samt oförändrad

standard.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts har styrelsen för budgetåret

1947/48 beräknat kostnaden för vinterväghållningen till 20 000 000 kronor vid

oförändrad standard samt 1946 års löne- och prisnivå.

Efter att sålunda ha beräknat det normala medelsbehovet för barmarksunderhållet

och vinterväghållningen har styrelsen slutligen framlagt förslag

om upptagande av en viss säkerhetsmarginal i vägunderhålls anslaget för extraordinära

behov. Detta anses påkallat med hänsyn dels till den föreslagna

sammanslagningen av underhållsanslagen till ett reservationsanslag, dels till

risken för s. k. katastrofskador. Styrelsen har för ändamålet räknat med ett

belopp av 4 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att till

vägunderhållet för budgetåret 1947/48 anvisas ett reservationsanslag av

(100 200000 + 20000 000 + 4 000 000) 124 200 000 kronor.

överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet ha i sin den 27 november

1946 avgivna berättelse, avseende budgetåret 1945/46, bland annat berört

opaginerad Kontrollera mot PDF

] 4

Statsutskottets utlåtande nr 6.

frågan om behovet av upprustning av vägarna. Överrevisorerna framhålla

sålunda, att det med hänsyn till den stegring av trafikintensiteten, som redan

agt rum och som kunde förväntas ytterligare fortsätta, vore av största vikt

att vägarna återställdes i den standard de hade år 1939. På många håll i

landet hade man redan hunnit genomföra en betydande grundförbättring. På

andra håll återstode emellertid alltjämt mycket att göra, icke minst i fråga

om dikesrensning och röjning.Även slitlagren vore mångenstädes alltjämt otillräckliga.

Överrevisorerna ville därför fästa uppmärksamheten på nödvändigheten

av att erforderliga medel ställdes till vägorganisationens förfogande

för genomförande av behövlig grundförbättring av vägarna.

Departementschefen har icke funnit några principiella betänkligheter kunna

resas mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag att ersätta anslagen

till barmarksunderhållet och vinterväghållningen med ett gemensamt reservationsanslag.

Det icke utnyttjade belopp, som vid utgången av budgetåret

1946/47 kunde kvarstå å reservationsanslaget till barmarksunderhållet, borde

därvid tillgodoföras det gemensamma anslaget.

Departementschefen har vidare tillstyrkt att det av styrelsen äskade anslaget

till vägunderhållet anvisas för nästa budgetår. Härom har departementschefen

anfört i huvudsak följande.

Såsom styrelsen framhållit torde man ha att räkna med att de ökade krav

på vägväsendet, som ställas av den stegrade vägtrafiken, under budgetåret

1947/48 i första hand få mötas genom åtgärder på vägunderhållets område,

eftersom en intensifiering i detta syfte av vägbyggnadsverksamheten — i den

män en sådan överhuvudtaget blir möjlig med hänsyn till arbetsmarknadsläget

— knappast kan väntas lämna några definitiva resultat förrän längre

fram. På grund härav och med hänsyn till den avsevärda trafikstegring, som

nu inträtt eller förutses, torde väsentligt ökade insatser på vägunderhållets

område bliva nödvändiga för att väghållningen skall kunna hålla jämna steg

med trafikutvecklingen. Hänsyn måste vid anslagsberäkningen också tagas

till den stegring i löne- och prisnivån, som inträtt sedan år 1945, ävensom till

behovet av en återhämtning med avseende på de äldre bristfälligheter, vilka

föreligga i fråga om vägnätets standard. Vid övervägande av dessa omständigheter

har jag för min del icke funnit anledning ifrågasätta någon nedskärning

av det anslag till vägunderhållet, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat

för nästa budgetår. öb J

En ökning av vägunderhållsmedlen i den omfattning, varom här är fråga,

förutsätter uppenbarligen en ökning av den arbetskraft, som kan disponeras

för hithörande ändamål. Möjligheterna att i nuvarande läge tillföra vägunderhållet

arbetskraft från andra produktionsområden torde vara ringa, huru angelägna

hithörande arbetsuppgifter än äro. Jag har vid behandlingen av styrelanslagsäskande

därför utgått från att styrelsen vid dispositionen av de

tillgängliga arbetskrafttillgångarna i allmänhet kommer att i första hand tillgodose

vägunderhållets behov samt att det genom rationaliseringsåtgärder,

ökad säsongutjämning vid sysselsättningen av vägarbetarkåren och utnyttjande

av lokala arbetskraftsreserver skall bliva möjligt att öka vägunderhållsarbetets

volym utan någon större belastning på den allmänna arbetsmarknaden.

Vad slutligen angår styrelsens förslag om att det för oförutsedda utgifter

avsedda beloppet av 4 000 000 kronor skulle ställas till styrelsens förfogande

på samma sätt som den övriga delen av anslaget, har jag icke funnit anledning

till erinran häremot.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

15

Under krisåren voro anslagen för vägändamål starkt beskurna. Icke heller

för budgetåret 1946/47 kunde anvisningarna till vägunderhåll och vägbyggnader

bringas upp till en nivå, som med hänsyn till det stegrade prisläget

svarade mot anvisningarna under det sista förkrigsbudgetåret. I förhållande

till budgetåret 1945/46 möjliggjorde dock ökningen av automobilskattemedlen

eu väsentlig höjning av väganslagen för innevarande budgetår — den uppgick

till inemot 60 miljoner kronor.

Även för budgetåret 1947/48 har eu betydande ökning av väganslagen bedömts

vara möjlig. Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen under

rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader innebär sålunda en ökning i förhållande

till innevarande budgetår med inemot 70 miljoner kronor. Därvid har

räknats med att ifrågavarande kostnader skola hållas inom ramen för automobilskattemedlen,

som för nästa budgetår beräknats uppgå till 255 miljoner kronor

mot 180 miljoner kronor för innevarande budgetår. Sedermera har Kungl.

Maj:t i särskilda propositioner framlagt förslag, vilka, om de bifallas av riksdagen,

komma att medföra ett överskridande av angivna ram med omkring en

halv miljon kronor.

Det är uppenbart, att för närvarande mycket stora behov föreligga i fråga

om såväl underhålls- som förbättrings- och nybyggnadsarbeten inom %ägväsendets

område. Orsaken härtill är att söka icke blott i den begränsade

medelstilldelningen och knappheten på material och arbetskraft under senare

år utan jämväl däri, att vägväsendet under förkrigsåren helt naturligt icke

kunde utbyggas i en takt, som svarade mot utvecklingen av den plötsligt

ansvällda vägtrafiken och önskemålen att förse landsbygden med vägförbindelser.

Den ökning av väganslagen, som bedömts möjlig för nästa budgetår,

kan, såsom departementschefen framhållit, icke anses ha bringat upp väganslagen

till en nivå, som motsvarar behoven. Det framstår därför såsom förklarligt,

att motionsvis framställts yrkanden om icke oväsentliga höjningar beträffande

anslag för olika vägändamål. Förefintliga möjligheter att tillgodose

behoven måste emellertid bedömas icke endast såsom en fråga om medelsanvisningarnas

storlek; i själva verket lärer i nuvarande situation läget på material-

och framför allt arbetsmarknaden bli avgörande för den takt, i vilken

vägväsendets standard kan höjas och vägnätet utbyggas. Av statsrådsprotokollet

framgår, att förutsättningarna för en ökad vägbyggnad sverksamhet icke

torde vara stora. Härutinnan får utskottet hänvisa till följande tablå (s. 16),

som beträffande vissa väganslag sammanställts med ledning av departementschefens

(eller budgetredovisningens) uppgifter (siffrorna i miljoner kronor).

Av berörda tablå framgår, att det under budgetåret 19-15/46 icke varit möjligt

i någon större utsträckning genomföra den arbetsvolym, som anslagen för

nämnda budgetår skulle hava medgivit. Såsom departementschefen framhållit

räknar väg och vattenbyggnadsstyrelsen icke med att vid budgetårsskiftet den

30 juni 1946 kvarstående behållningar skola kunna— jämte anslagen för budgetåret

1946/47 — förbrukas under sistnämnda budgetår. Fn avsevärd reserva
-

6

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6.

/ Ä n d a in å 1

Anslag

1945/46

Medels-

förbruk-

ning

1945/46

(arbets-

året

1946)

Reserva-

tion

3% 46

Anslag

1946/47

Till förf.

1946/47

(arbets- året

1947)

KM:ts

förslag

1947/48

Nyanläggning av bygdevägar......

4o

1’810

0''8

8''5

15 3

8-5

Nyanläggning av ödebygdsvägar . .

1*8

1’086

2-787

3-8

6-087

3*5

Byggande av huvudvägar ........

Ombyggnad av bygdevägar och

5''8

1-965

13-953

105

24*45 3

12*0

ödebygdsvägar..........

Förstärkning och förbättring av

3-o

1-348

5-650

5''7

11-350

6-8

vägar ..............

—

—

—

7*o

7-o

13-o

V ägbeläggningar...............

Bidrag till byggande av vägar och

3o

2-639

3-170

4-8

7-970

27o

gator ..............

Bidrag till underhäll av enskilda

2''5

1-258

5-077

8-o

13-077

lOo

vägar m. m............

Bidrag till byggande av enskilda

2-9

2-286

1-858

3-215

5*073

3-7

vägar ............

2-5

0''850

4709

3-2

7-909

3*5

Stensättning av vägar . .

1-0

0-696

3''980

1-8

5é780

1*8

byggande av broar ..............

4*o

1-660

9*645

12''0

21-646

15-o

tion — omkring 80 miljoner kronor å de mot automobilskattemedlen avräknade

anslagen för vägbyggnadsändamål — beräknas sålunda föreligga vid ingången

av budgetåret 1947/48. Vid sådant förhållande lärer en utökning utöver

Kungl. Maj:ts förslag av den totala medelsanvisningen för vägändamål icke

kunna under nämnda budgetår medföra genomförandet av någon ökad arbetsvolym

inom vägväsendet. Utskottet delar alltså den uppfattningen, att medelsanvisningen

för väghållningen även för budgetåret 1947/48 bör i huvudsak

hållas inom ramen för de beräknade bilskattemedlen. Att utskottet emellertid

funnit sig i anslutning till väckta motioner böra för nästa budgetår förorda en

jämkning mellan de olika anslagen, framgår av det följande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att en utredning snarast

möjligt måtte påbörjas för att klarlägga frågan om huru vägväsendets medelsbehov

på olika områden i framtiden lämpligen böra finansieras. Styrelsen har

nämligen funnit uppenbart, att vägväsendet icke kan hålla takt med trafikutvecklingen

och trafikens krav, därest vägväsendets kostnader i fortsättningen

skola hållas inom ramen för nu tillgängliga automobilskattemedel.

Jämväl i motionen II: 298 har krav rests på att en utredning i ämnet snarast

kommer till utförande.

Utskottet får erinra om att riksdagen redan i samband med behandlingen

av den år 1945 framlagda propositionen angående vissa ändringar i automobilskatteförordningen

in. in. uttalade såsom angeläget att, så snart säkrare

grunder för frågornas bedömande förelåge, en utredning borde företagas i

syfte att dels klarlägga på vad sätt vägkostnaderna borde fördelas mellan

motorfordonstrafiken och andra trafikantgrupper, dels ock undersöka i vilken

omfattning vägkostnaderna skäligen borde bestridas av andra statsmedel

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

17

än automobilskatteinedel. Departementschefen — som väl vitsordat behovet

av en översyn av grunderna för finansieringen och redovisningen av vägväsendets

kostnader — har emellertid ansett att, i avbidan å de förslag som

inom kort kunna komma att framläggas av 1944 års trafikutredning rörande

hithörande spörsmål, några omedelbara åtgärder icke böra vidtagas i denna

fråga. Då det måste anses vara betydelsefullt att äga kännedom om resultatet

av trafikutredningen vid behandlingen av här avsedda problem finner utskottet

i princip icke något vara att erinra mot den av departementschefen intagna

ståndpunkten. Utskottet är sålunda icke berett att tillstyrka bifall till

det motionsvis framställda yrkandet om att utredning snarast kommer till

utförande. Utskottet vill emellertid för sin del framhålla, att redan

nu vissa förberedande undersökningar lämpligen synas kunna igångsättas

rörande möjligheterna att, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit,

genomföra ett väsentligt utökat vägbeläggningsprogram, delvis finansierat

genom anslag över kapitalbudgeten. Sålunda torde vissa undersökningar erfordras

rörande vilka vägar som kunna ifrågakomma för beläggning samt i

fråga om de vägbeläggningsmedel, som lämpligen böra användas, om de

förstärknings- och förbättringsarbeten, som böra föregå beläggningsarbetena,

och om de tekniska hjälpmedel, som erfordras för programmets genomförande.

Utskottet vill förorda, att här avsedda undersökningar redan nu påbörjas,

lämpligen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Samtidigt synas de problem,

som enligt vad riksräkenskapsverket framhållit sammanhänga med en

eventuell övergång till finansiering av vissa vägkostnader över kapitalbudgeten,

böra göras till föremål för närmare överväganden.

Yad åter angår förslaget om finansiering av utgifterna för vägväsendets

färjor och båtar över väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond har riksdagen

i annat sammanhang (skr. nr 9) bifallit detta förslag.

Förslaget att från och med budgetåret 1947/48 sammanföra medelsanvisningen

för barmarksunderhållet och vinterväghållningen under ett gemensamt

anslag av reservationsanslags natur tillstyrkes av utskottet. Mot beräkningen

av medelsbehovet under anslaget för nämnda budgetår — innebärande

en anslagsökning av 86 miljoner kronor —- har utskottet icke något att erinra.

Av överrevisorernas för väg- och vattenbyggnadsväsendets berättelse inhämtas,

att till överrevisorerna framförts klagomål över att underhållsarbetena

i vissa län organiserats så, att de under några månader bedrivits mycket

intensivt med ett mycket stort antal arbetare, samt att arbetena under återstoden

av året på grund av brist på medel bedrivits med mycket liten personal,

med påföljd att permitteringar i mycket stor utsträckning måst ske.

överrevisorerna ha givit uttryck åt den uppfattningen att arbetena i görligaste

män böra organiseras så att alltför stora omkastningar icke behöva ske

och att i vart fall såvitt möjligt kontinuerligt arbete beredes alla vägarbetare

med lång tjänstetid. I sitt yttrande i anledning av överrevisorernas berättelse

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, att det även ur styrelsens

synpunkt vore ett önskemål att sysselsättningen bleve i möjligaste

mån kontinuerlig, men att vissa svårigheter härvid mötte. Vägförvaltningarna

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 6. 604 47 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 6.

liadé emellertid instruerats att beakta de av överrevisorerna angivna synpunkterna.

Departementschefen har för sin del förutsatt att genom rationaliseringsåtgärder,

ökad säsongutjämning vid sysselsättningen av vägarbetarkåren och

utnyttjande av lokala arbetskraftreserver det skall bliva möjligt att öka vägunderhållsarbetets

volym utan någon större belastning på den allmänna

arbetsmarknaden. Utskottet vill särskilt understryka önskvärdheten av att

alla möjligheter iakttagas att så fördela underhållsarbetena, att möjligast

jämna sysselsättning av den mera ordinarie vägarbetskraften ernås. Enligt

utskottets mening bör därvid även övervägas möjligheten att i utjämnande

syfte utnyttja nu närmast för underhållsarbeten avsedd arbetskraft för utförande

av smärre förbättringsarbeten.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet under förevarande

punkt hemställa,

I. att riksdagen må

a) till Vägunderhållet för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 124 200 000 kronor, att avräknas mot automobiiskattemedlen;
b)

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte låta verkställa utredning i de av utskottet angivna hänseendena;
II)

att motionen II: 298 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

10:o) Projektering av vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 10, s. 48—50), vilket innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 800 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

11 :o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 51—59)

föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 8 500 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

''Näsström m. fl. (I: 7) och den andra inom andra kammaren av herr Jansson

i Kalix m. fl. (II: 11), har såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte

anvisa ett särskilt anslag å 5 000 000 kronor att ställas till Kungl. Maj :ts förfogande

för byggande av bygdevägar i de norrländska länen.

Yidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Tjällgren m. fl. (1:130) och den andra inom andra kammaren

av herr Pehrsson-Bramstorp m. fl. (II: 226), såvitt nu är i fråga hemställts,

att riksdagen måtte besluta dels att anvisa ett reservationsanslag av

14 500 000 kronor till nyanläggning av bygdevägar, dels i skrivelse till Kungl.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

19

Maj: t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte i frågor, som gälla arbetsmarknaden,

vidtaga åtgärder i syfte att i överensstämmelse med anslagsökningen och

redan disponerade men icke använda medel forcera nyanläggningen av bygde<>ch

ödebygdsvägar.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna I: 7 och II: 226.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om anvisande för nästa

budgetår av sammanlagt 46 200 000 kronor för nyanläggning och förbättring

av allmänna vägar på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där

kronan är väghållare. Motsvarande anslag för innevarande budgetår uppgå

till sammanlagt 35 000 000 kronor. Till nyanläggning av bygdevägar har styrelsen

för nästa budgetår äskat ett anslag av 8 500 000 kronor eller samma

belopp som anvisats för innevarande budgetår. Beträffande beräkningen av

anslagsbehovet bär styrelsen anfört följande.

Behovet av nya bygdevägar vore synnerligen stort, och starka krav på

förbättrade kommunikationer till befolkningen i väglösa områden framfördes

ständigt. Styrelsen hade från vägförvaltningarna infordrat en behovsplan

för nyanläggning av bygdevägar, vilken skulle omfatta de företag, som vägförvaltningarna

utan tvekan ansåge synnerligen angelägna och som borde

komma till utförande omedelbart, om medel och arbetskraft funnes tillgängliga.

Besultatet av denna inventering hade givit vid handen, att nyanläggning

av bygdevägar för ett belopp överstigande 200 miljoner kronor ansetts

böra komma till utförande omedelbart. Ett flertal länsstyrelser och länsvägnämnder

hade i sina yttranden över behovsplanerna bland annat framhållit,

att de nuvarande anslagen icke stode i rimlig proportion till det stora behovet

av nyanläggningar av vägar. Med anslag av den storleksordning, som

anvisats för innevarande budgetår, skulle det kräva en tidrymd av cirka

25 år, innan detta som synnerligen angeläget betecknade program skulle

bliva förverkligat.

De anslag, som under tiden närmast före krisåren anvisades till nyanläggning

av bygdevägar, motsvarade efter omräkning med hänsyn till nuvarande

löne- och prisnivå samt ändrade bidragsbestämmelser över 14 miljoner

kronor per budgetår. Under antagande av att byggnadsverksamheten

under normala förhållanden borde ha varit av denna omfattning även under

tiden 1939/40—1946/47, kunde man beräkna, att eftersläpningen av bär ifrågavarande

angelägna arbeten med hänsyn till de begränsade anslagen under

krisåren uppgått till cirka 65 miljoner kronor. För att en återhämtning

skulle kunna ske, borde sålunda de framtida anslagen uppgå till större belopp

än nyssnämnda 14 miljoner kronor. Till 1945 års bensinskatteutredning

liade styrelsen uppgivit, att det årliga anslaget länder den närmaste

tioårsperioden borde uppgå till omkring 18 miljoner kronor. Härigenom

skulle det ändock dröja 16 år, innan en återhämtning av de eftersatta

arbetena kunnat ske.

Med hänsyn till avvägningen mellan de olika anslagen inom automobilskattemedlens

ram vore styrelsen nu nödsakad att, trots det stora behovet

av medel för här ifrågavarande slag av arbeten, begränsa sitt anslagsäskande

till ett belopp av samma storlek, som bestämts för innevarande budgetår,

eller 8,5 miljoner kronor. Styrelsen hade icke ansett sig redan nu kunna

taga ställning till frågan, huruvida något visst belopp härav borde avsättas

för förbättring av skärgårdarnas kommunikationer.

/

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6*.

1945 års skärgårdsutredning har såvitt här är i fråga föreslagit att för tillgodoseende

av skärgårdarnas särskilda behov av anslaget till nyanläggning

av bygdevägar måtte för nästa budgetår reserveras lika stort belopp som för

innevarande budgetår, eller 600 000 kronor.

överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet ha i sin berättelse

för budgetåret 1945/46 meddelat, att till överrevisorerna från skilda delar av

landet framförts klagomål över begränsningen av vägbyggnadsverksamheten

och att arbetstillstånd förvägrats även mycket angelägna företag. I anslutning

härtill framhålla överrevisorerna, att den snäva begränsningen av vägbyggnadsverksamheten

otvivelaktigt vore ägnad att ingiva allvarliga betänkligheter,

särskilt med hänsyn till den starkt ökade vägtrafiken och det stora

behovet av omläggning av vägar för vinnande av större trafiksäkerhet. Det

syntes därför önskvärt, att vid fördelningen av den tillgängliga arbetskraften

de mest angelägna vägbyggnadsföretagen vunne något större beaktande än

vad nu vore fallet. Det hade från olika håll i landet framhållits för överrevisorerna,

att det ute i orterna funnes viss arbetskraft, som vore villig att

åtaga sig vägarbeten i orten men som icke stode till förfogande för arbetsmarknaden

i övrigt. Denna dolda arbetskraftsreserv borde kunna anlitas

för smärre vägbyggnadsföretag, åtminstone då så kunde ske utan att framkalla

konkurrens med lantbrukets och skogsbrukets behov av arbetare.

I skrivelse den 13 november 1946 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

lön hemställt, att vid sidan av de sedvanliga vägbyggnadsanslagen särskilda

medel måtte anvisas för ny- och ombyggnad av sådana vägar, som vore önskvärda

för att få till stånd en lämplig kommunindelning.

I utlåtande den 12 december 1946 över förenämnda framställning har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen framhållit bland annat att styrelsen ansåge det

uteslutet att inom den nuvarande automobilskatteramen kunna inrymma ett

särskilt anslag för anläggning av nya respektive förbättring av befintliga vägar

endast för att underlätta genomförandet av en ändrad kommunindelning.

Departementschefen har anfört följande.

Vid bifall till mitt i det föregående framlagda förslag, att någon egentlig

avsättning till automobilskattemedelsfonden icke skall ske för nästa budgetår,

skulle med hänsyn till storleken av de automobilskattemedelsinkomster, som

beräknas inflyta under budgetåret, en jämförelsevis betydande ökning av

medelstilldelningen för vägbyggnadsändamål kunna genomföras. Jag vill

emellertid i detta sammanhang ännu en gång betona de svårigheter, som för

den närmaste framtiden kunna väntas föreligga att utnyttja de ökade anslagsmedlen.

Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden anser jag mig böra förorda, att

vid avvägningen av de olika anslagen för vägbyggnadsändamål en jämförelsevis

rikligare medelstilldelning sker i fråga om de anslag, genom vilka sådana

företag kunna utföras, som ge en i tiden närmare liggande besparing i trafikoch

vägunderhållsarbetet. Av denna anledning ämnar jag föreslå en avsevärd

ökning av anslaget till vägbeläggningar. Dylika arbeten kunna nämligen,

särskilt på starkt trafikerade sträckor, ge betydande besparingar av nyss angivet

slag, och därtill kommer att beläggningsarbetena kräva förhållandevis

små insatser av arbetskraft för sitt utförande, vilket givetvis är av särskilt

värde i nuvarande läge. Med hänsyn till behovet av mera omedelbara åtgär
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

21

der för att möta den växande trafikens krav synes också en större ökning

böra ske av anslaget till förstärkning och förbättring av vägar. En i förhållande

till de nedlagda kostnaderna betydande vinst för trafiken kan i

många fall uppnås genom ombyggnad och förstärkning av mindre broar, enär

dessa därigenom kunna trafikeras med tyngre fordon och trafikapparaten sålunda

bättre kan utnyttjas. Av sådana skäl, och då antalet bristfälliga broar

i landet är mycket stort, ämnar jag förorda en relativt stor ökning jämväl av

anslaget till byggande av broar.

I fråga om de övriga vägbyggnadsanslagen kommer jag i flertalet fall att

föreslå, att de bibehållas vid nuvarande storlek eller att en mindre ökning

sker.

Vidkommande den av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län gjorda framställningen

angående ny- och ombyggnad av vägar för befrämjande av en lämplig

kommunindelning torde först en inventering av de olika behoven i detta

hänseende böra ske, innan frågan om anvisande av anslagsmedel för ändamålet

upptages till behandling. Det torde få ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att i samråd med länsstyrelserna och andra vederbörande

myndigheter verkställa de utredningar, som för sådant ändamål äro erforderliga.

Härvid bör givetvis också undersökas i vad mån de intressen, varom här

är fråga, kunna tillgodoses i den för vägärenden vanliga ordningen. Även i

förevarande sammanhang torde jag få erinra om de begränsade möjligheter

att öka vägbyggnadsverksamheten, som på grund av bristen på arbetskraft för

närvarande föreligga.

Vad särskilt angår nu förevarande anslag till nyanläggning av bygdevägar,

ha till detta ändamål för innevarande budgetår anvisats 8 500 000 kronor. På

grund av förefintlig reservation å anslaget står emellertid under budgetåret

ett sammanlagt belopp av ungefär 15 300 000 kronor till förfogande. Medelsförbrukningen

har under budgetåret 1945/46 uppgått till 1 810 000 kronor.

En genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg verkställd utredning

har givit vid handen, att de närmast aktuella behoven av nyanläggning av

bygdevägar representera en kostnad av mer än 200 miljoner kronor.

För nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat ett belopp

av samma storlek som för innevarande budgetår eller 8 500 000 kronor. Mot

styrelsens anslagsberäkning har jag icke funnit anledning till erinran.

1945 års skärgårdsutredning har föreslagit, att liksom för innevarande budgetår

vissa belopp av de för nästa budgetår anvisade bygdevägsanslagen

skulle reserveras för tillgodoseende av skärgårdarnas särskilda behov. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att härutinnan meddela beslut, sedan utredningens

blivande betänkande framlagts.

Riksdagens år 1940 församlade revisorer ha (berättelsen, del I, § 16, s.

81—84) framhållit att flera såsom beredskapsarbeten påbörjade vägföretag

måst nedläggas i ofullbordat skick, beroende på att sysselsättningsmöjligheterna

på den allmänna marknaden förbättrats. Sålunda hade under åren

1945 och 1946 sammanlagt 74 vägföretag blivit nedlagda, vid vilka intill den

1 juli 1946 arbeten utförts för sammanlagt 19,:s miljoner kronor, under det

att kostnaderna för färdigställande beräknats till 33,r miljoner kronor. Före

år 1945 hade 18 företag nedlagts, för vilka kostnaderna uppgått till 5 miljoner

kronor, medan färdigställandet beräknats draga en ytterligare kostnad av

4,7 miljoner kronor. Efter att ha erinrat att enligt vägstadgan särskilda

flerårsplaner, upprättade enligt angelägenhetsprincipen och avsedda att tjäna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6.

till ledning vid fördelningen av för olika vägbyggnadsändamål anvisade medel,

skola länsvis fastställas ävensom att under nu rådande brist på arbetskraft

och material de i flerårsplanerna upptagna vägföretagen icke kunnat

fullföljas i avsedd omfattning, ha revisorerna uttalat följande.

Å de nedlagda vägföretagen hava betydande kostnader nedlagts, vilka ofta

icke kommit till avsedd nytta för vägtrafiken. En allvarlig olägenhet är, att

dessa ofullbordade arbeten delvis spolieras särskilt genom tjällossning och

vattenflöden samt genom igenväxning, vilken i sin tur bland annat bidrager

till att sprida ogräs till omgivande marker. Härtill kommer att de ofullbordade

arbetena, där de beröra trafikerade vägar eller andra trafikleder, kunna

utgöra farliga trafikhinder. Självfallet måste även återupptagandet av ett dylikt

vägarbete, som under längre tid befunnit sig i ofullbordat skick, medföra

extra kostnader till stora belopp. Det framstår därför såsom en angelägenhet

av vikt, att för tillvaratagande av de värden, som redan nedlagts, dessa

väganläggningar i största möjliga utsträckning färdigställas. Sedan staten

numera övertagit det allmänna vägväsendet på landet, borde det vara lättare

att organisera vägbyggandet på sådant sätt, att såväl behovet av vägar

som arbetstillfällen för arbetslösa tillgodoses.

Vid bedömandet av frågan i vilken ordning i förhållande till andra vägföretag

dessa ofullbordade vägföretag skola färdigställas, bör enligt revisorernas

mening hänsyn tagas icke blott till deras angelägenhet ur enbart trafiksynpunkt

utan även och kanske främst till storleken av redan nedlagda

kostnader å företaget. Av särskild vikt är, att de företag, å vilka endast en

ringa kostnad återstår, snarast möjligt färdigställas. I den mån färdigställandet

av nedlagda företag enligt dessa bedömningsgrunder prövas angelägnare

än påbörjandet av nya vägarbeten, böra färdigställningsarbetena injämkas i

flerårsplanerna.

Yttranden i anledning av berättelsen ha avgivits av statens arbetsmarknadskommission

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (del II, s. 106—109).

Arbetsmarknadskommissionen har helt delat revisorernas uppfattning om angelägenheten

att färdigställa redan påbörjade vägföretag och har framhållit

som önskvärt att förutsättningarna härför beaktas vid uppgörandet av vägoch

vattenbyggnadsverkets ordinarie arbetsprogram. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har — med förmälan att vid årsskiftet 1946/47 arbeten å påbörjade

beredskapsföretag återstode till en kostnad av omkring 55 miljoner

kronor, därav 34 belöpte på huvudvägar, 12 på ombyggnad av bygdevägar

samt 9 på nyanläggning av vägar —■ funnit det synnerligen önskvärt att företagen

snarast färdigställas, antingen i sin helhet eller ock beträffande särskilt

angelägna delsträckor. Styrelsen har emellertid framhållit, att det vid

upprättande av flerårsplanerna 1944—47 och 1944—48 med hänsyn till den

begränsade medelstilldelningen icke var möjligt inrymma färdigställande av

beredskapsföretag, då icke ens med ordinarie medel påbörjade eller pågående

företag kunde inrymmas. Undersökning påginge om i vilken utsträckning färdigställande

av beredskapsarbeten kunde intagas i de njra flerårsplanerna.

En förutsättning för färdigställandet vore emellertid att arbetena vid jämförelse

med övriga företag vore av sådan angelägenhetsgrad att de borde medtagas

i planerna. Enligt vad styrelsen nu kunde förutse syntes med hänsyn

till medelstillgången inom automobilskattemedlens ram och tillgången på ar
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

23

betskraft endast ett ytterst ringa antal beredskapsarbeten kunna intagas i

planerna.

I sin skrivelse i anledning av de i 1946 års statsverksproposition gjorda

framställningarna under sjätte huvudtiteln framhöll riksdagen, att en betydande

del av det allmänna vägväsendet i riket och i synnerhet bygdevägarna

icke svarade mot motortrafikens krav samt att i och med en ytterligare utveckling

av den tyngre motorfordonstrafiken dessa brister komme att bliva

än mer framträdande. Riksdagen ansåg det därför vara en angelägenhet av

största vikt att dessa brister så snart förhållandena det medgåve avhjälptes.

Riksdagen betonade även det berättigade i landsbygdsbefolkningens krav på

förbättrade kommunikationer.

De medelsbehov som i årets statsverksproposition redovisats i fråga om det

allmänna vägväsendet för den närmaste framtiden äro synnerligen omfattande.

Till belysande härav får utskottet hänvisa till följande sammanställning.

Ändamål

Miljoner |

kronor

200

125

200

20/år

500

100

En jämförelse mellan de belopp, som stå till förfogande för utbyggande av

det allmänna vägnätet (jfr tabellen under punkten 9:o) och de nu redovisade

behoven giver vid handen, att ett inhämtande av förefintliga brister under

alla förhållanden måste fördelas över en relativt lång tidrymd.

Av propositionen inhämtas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett

sig vid fördelning av automobilskattemedel på de olika anslagen böra tilllämpa

den principen, att tillgängliga medel böra användas för att så snabbt

som möjligt avhjälpa de största olägenheterna för trafiken i dess helhet. Sålunda

borde, enligt styrelsens uppfattning, i första hand vidtagas åtgärder för

att förbättra det befintliga vägnätet med minsta möjliga kostnad genom ett

intensifierat vägunderhåll samt genom att till en början i ökad omfattning

utföra smärre förbättringsarbeten, där så vore möjligt, och begränsa hel ombyggnad

av vägarna till de ur trafiksäkerhetssynpunkt oundgängligen nödvändiga

delsträckorna. Vidare borde bristfälliga broar ombyggas samt infarter

till och genomfarter genom tättbebyggda samhällen förbättras.

Departementschefen å sin sida har ansett sig med hänsyn till läget å arbetsmarknaden

böra förorda, att vid avvägningen av de olika anslagen för vägbyggnadsändamål

en jämförelsevis rikligare tilldelning sker i fråga om de anslag

som ge en i tiden närmare liggande besparing i trafik- och vägunderhållsarbetet.

Departementschefen har därför föreslagit en avsevärd ökning av anslaget

till vägbeläggningar och till förstärkning och förbättring av vägar

och broar.

Utskottet.

(

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Mot dessa principer torde enligt utskottets mening i och för sig icke

kunna resas några mer vägande invändningar. Det är emellertid uppenbart att

ett renodlande av principerna kommer att gå ut icke minst över nyanläggningsverksamheten

i fråga om bygdevägar, ödebygdsvägar och enskilda vägar.

Utskottet har därför i anslutning till väckta motioner ansett sig böra ifrågasätta

en jämkad fördelning mellan väganslagen, som giver något större utrymme

för nybyggnadsverksamhet beträffande dessa vägar.

Utskottet har under punkten 9:o) uttalat såsom sin åsikt att medelsanvisningen

för väghållningen i huvudsak bör hållas inom ramen för automobilskattemedlen.

Ett tillstyrkande från utskottets sida av en ökning under

nu förevarande eller annat anslag, som skall avräknas mot automobilskattemedlen,

måste därför kombineras med förslag om motsvarande minskning på

annat håll.

"Vid sina överväganden rörande en i förhållande till Kungl. Maj ds förslag

jämkad fördelning av automobilskattemedlen har utskottet med hänsyn till

de mycket betydande behoven funnit önskemålen om en ökning av anslagen

till Nyanläggning av bygdevägar, till Nyanläggning av ödebygdsvägar, samt

till Bidrag till byggande av enskilda vägar vara särskilt framträdande. Härjämte

har utskottet funnit en ökning av anslaget till Bidrag till underhåll av

enskilda vägar m. in. vara motiverad. Beträffande ökningarnas storlek får utskottet

framhålla följande.

Av den redogörelse som av utskottet lämnats under punkten 9:o) framgår,

att betydande reservationer beräknades föreligga vid ingången av budgetåret

1946/47 och att dessa med tillägg för de för budgetåret 1946/47 anvisade anslagen

med hänsyn till läget på arbetsmarknaden knappast komma att kunna

upparbetas under innevarande budgetår. Vid sådant förhållande kan givetvis

göras gällande, att en höjning av förenämnda anslag icke kommer att få någon

reell betydelse för arbetsvolymen under nästa budgetår. Härvidlag må

emellertid bemärkas, att här är fråga om förhållandevis små anslag och

att, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen även framhållit, anslagen icke

böra utmätas så att desamma, efter fördelning på länen, giva så små anslagsbelopp

till varje företag, att företagen icke kunna drivas efter tekniskt och

ekonomiskt riktiga principer. Vidare må bringas i erinran, att i förevarande

fall behållningarna å anslagen äro fördelade på län och i fastställda flerårsplaner

ingående företag, vilka i en del fall delvis påbörjats men måst nedläggas

till följd av brist på arbetskraft. Än vidare må framhållas, att från

olika håll pekats på den dolda reserv av arbetskraft — småbrukare och andra

»deltidsarbetare», särskilt i de norra länen — som utan att vara registrerad

som arbetssökande likväl skulle vara villig att, därest byggnadstillstånd beviljas,

arbeta inom vägföretag i hemorten vid sidan om sin normala sysselsättning.

Utskottet vill med hänvisning till vad sålunda anförts i anledning av

väckta motioner förorda, att anslagen till Nyanläggning av bygdevägar, Nyanläggning

av ödebygdsvägar samt Bidrag till byggande av enskilda vägar

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

25

höjas med 1 respektive 1 och 1,5 miljoner kronor. Härjämte förordar utskottet

en ökning av anslaget till Bidrag till underhåll av enskilda vägar med

300 000 kronor.

Vid sina överväganden rörande vilka anslag som kunna ifrågakomma för

minskning, motsvarande av utskottet sålunda förordad ökning, har utskottet

funnit anslagen till Byggande av huvudvägar, Förstärkning och förbättring

av vägar samt till Vägbeläggningar närmast kunna komma i fråga. Utskottet

har sålunda funnit mindre troligt att en vägbyggnadsverksamhet i den omfattning,

som reserverade eller till anvisande föreslagna medel skulle möjliggöra

skall bliva möjlig under budgetåret 1947/48. Utskottet förordar därför

en minskning å anslaget till Byggande av huvudvägar, till Förstärkning och

förbättring av vägar och till Vägbeläggningar med 1 respektive 0,8 och 2 miljoner

kronor.

Såsom tidigare framhållits finnes enligt departementschefen icke anledning

räkna med eu sådan ändring i arbetsmarknadsläget, att någon mer väsentlig

ökning av vägarbetena skall bliva möjlig under arbetsåret 1948. Å

andra sidan måste det anses vara angeläget att arbetet på vägnätets fortsatta

utbyggnad och förbättring snarast kan återupptagas på allvar. I motionerna

I: 130 och II: 226 har också yrkats, att Kungl. Maj:t i frågor som gälla arbetsmarknaden

måtte vidtaga åtgärder i syfte att forcera nyanläggning av bygdeoch

ödebygdsvägar. Jämväl utskottet finner i hög grad önskvärt att,

när det gäller fördelning av den tillgängliga arbetskraften, vägväsendets behov

i möjligaste mån beaktas. Utskottet vill därvid särskilt peka på den i

det föregående omnämnda »dolda» arbetskraftsreserven, vilken i vissa fall synes

kunna utnyttjas för vägbyggnadsföretag utan att andra berättigade anspråk

på arbetskraft behöver åsidosättas. Att, såsom motionärerna synas hava åsyftat,

riksdagen härutöver skulle uttala sig för att förtursrätt beredes i motionerna

angivna vägbyggnader, lärer emellertid icke kunna komma i fråga.

I motionerna I: 7 och II: 11 har hemställts, att riksdagen måtte anvisa ett

särskilt anslag å fem miljoner kronor för byggande av bygdevägar i de norrländska

länen. Motionärerna ha därvid framhållit, att enligt deras mening

Norrlands utrustning med vägar kommit i efterhand i jämförelse med riket

i övrigt och att det vore ur rättvisesynpunkt påkallat, att denna eftersläpning

snarast'' inhämtas icke minst med hänsyn till de befolkningspolitiska konsekvenserna

av ett stagnerat vägbyggande. I detta sammanhang får utskottet

vidare anmäla, att vid uppvaktningar vid flera tillfällen av representanter

för de norrländska länen ytterligare betonats nödvändigheten av att snara åtgärder

vidtagas för förbättrande av vägförbindelserna inom Norrland.

Exempel har därvid lämnats på avfolkningen inom olika vägfattiga eller helt

väglösa trakter. Svårigheterna att genomföra sjuktransporter ävensom transporter

av skogs- och mejeriprodukter ha framhållits. Vidare har påpekats

hurusom bristen på allmänna vägar tvingat befolkningen igångsätta enskilda

vägföretag, som med hänsyn till intressenternas ringa ekonomiska bärkraft

verkat ruinerande och i många fall ej kunnat fullföljas. Mångenstädes hade

de enskilda väghållarna fått vidkännas alltför betungande underhållskost
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6.

nader i fråga om vägförbindelser, som rätteligen bort tillgodoses genom allmän

väg. Jämväl har framhållits att ett stort antal vägföretag avbrutits av

brist på medel eller — där medel stode till förfogande -— enär byggnadstillstånd

förvägrats.

Utskottet har sig väl bekant, att mycket stora behov av nya eller

förbättrade vägförbindelser föreligga inom Norrland. Icke minst de långa

avstånden och den på sina håll glesa bebyggelsen torde härvidlag förtjäna

beaktande. Å andra sidan lärer icke kunna förnekas att jämväl inom övriga

landsdelar vägförbindelserna i glest bebyggda trakter lämnar mycket övrigt

att önska. Utskottet vill härvidlag hänvisa till sitt uttalande vid behandlingen

år 1946 av anslagsäskandena till nyanläggning av ödebygdsvägar (uti. nr 6,

s. 14), varav framgår, att särskilt bygdevägarna i södra och mellersta Sveriges

skogstrakter befinna sig i mycket bristfälligt skick. Yidare vill utskottet framhålla,

hurusom vid fjolårets riksdag motionsvis framställdes yrkande om utredning

av kommunikationsnätet i Värmlands län. I själva verket torde den

angivna behovssiffran i fråga om bygdevägarna — 200 miljoner kronor — i

icke ringa utsträckning hänföra sig till mellersta eller södra delen av landet.

I syfte att möjliggöra en ökning av vägbyggnads verksamheten i vad avser

här närmast aktuella typer av vägar har utskottet i det föregående förordat

en ökning inom automobilskattemedlens ram av anslagen till Nyanläggning

av bygdevägar och ödebygdsvägar och till Bidrag till byggande av enskilda

vägar m. m. Utskottet, som förutsätter att vid fördelning av dessa ökningar

liksom under anslagen tillgängliga medel i övrigt vederbörlig hänsyn tages

till speciella föreliggande behov, finner sig under hänvisning till vad utskottet

nu anfört icke berett tillstyrka anvisandet av ett särskilt för

Norrland avsett anslag. Ett bifall till yrkandet skulle nämligen enligt utskottets

mening bryta sönder den princip som nu tillämpas vid framläggande

av anslagsäskanden för vägändamål, nämligen i stort sett medelsanvisning

inom automobilskattemedlens ram efter ändamål utan hänsynstagande till lokala

förhållanden, under det att fördelningen av för olika ändamål anvisade

medel ankommer på Kungl. Maj:t eller Kungl. Maj:t underställda organ.

Av vad utskottet nu anfört framgår, att utskottet delar departementschefens

uppfattning att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att inom ramen för anvisade

medel avgöra i vad mån särskilda medel böra reserveras för skärgårdarnas

behov. Vad departementschefen anfört beträffande ny- och ombyggnad av

vägar för befrämjande av en lämplig kommunindelning har icke föranlett till

någon erinran från utskottet sida.

Vad slutligen angår den av riksdagens revisorer berörda frågan om färdigställande

av nedlagda vägföretag har denna tidigare varit föremål för riksdagens

intresse. Sålunda uttalade redan 1938 års riksdag i anledning av

väckta motioner (skrivelse nr 405), att ett slutförande av här avsedda arbeten

borde bedrivas med all den skyndsamhet som ur trafiksynpunkt befunnes

nödvändig och att därvid — i den mån omständigheterna så påkallade

-— jämväl anslag till reservarbeten borde anlitas. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

uppgifter framgår nu, att ett flertal vägföretag av denna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

27

karaktär vänta på att färdigställas. Utskottet håller icke för troligt, att ett

återupptagande av arbetena i någon större utsträckning skall bliva möjlig i nuvarande

situation. Utskottet delar emellertid revisorernas åsikt att dessa vägföretag

snarast möjligt böra färdigställas, men anser för sin del att därvid

tills vidare främst bör tagas hänsyn till företagens angelägenhetsgrad ur

trafiksynpunkt. Även med denna begränsning lärer emellertid ett flertal

vägföretag, å vilka endast en ringa kostnad återstår, kunna komma ifråga

för färdigställande, och det måste därför hälsas med tillfredsställelse att vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen nu undersöker möjligheten att inom flerårsplanerna

bereda plats för dylika arbeten.

Åberopande det anförda får utskottet under förevarande punkt hemställa,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 130 och II: 226, i vad desamma avse storleken

av förevarande anslag, till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 9 500 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) att motionerna I: 130 och II: 226, i vad de avse hemställan

om forcering av nyanläggning av bygdevägar och ödebygdsvägar,

må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört;

c) att motionerna I: 7 och II: 11, i vad de avse anvisande av ett

särskilt anslag för byggande av bygdevägar i de norrländska

länen, icke må av riksdagen bifallas.

12:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s.

59—61) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Näsström m. fl. (I: 7) och den andra inom andra kammaren av herr Jansson

i Kalix m. fl. (II: 11), har såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att anslaget till nyanläggning av ödebygdsvägar skall fastställas till

5 000 000 kronor.

Vidare har i två likalydande • motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ragnar Bergh (I: 129) och den andra inom andra kammaren

av herr Stattin (II: 224), hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Nyanläggning

av ödebygdsvägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett med 2 500 000

till 6 000 000 kronor höjt reservationsanslag samt att motsvarande inbesparingar

vidtagas på andra anslag under sjätte huvudtiteln.

Slutligen har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Tjällgren m. fl. (I: 130) och den andra inom andra kammaren

av herr Pehrsson-Bramstorp m. fl. (11:226), såvitt nu är i fråga hemställts,

att riksdagen måtte besluta att anvisa ett reservationsanslag av 9 500 000

kronor till nyanläggning av ödebygdsvägar.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna I: 7 samt II: 224 och IT: 226.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6.

UithoHet.

För budgetåren 1943/44—1946/47 ha anslag under denna rubrik anvisats

med 600 000 kronor, 1 (XX) 000 kronor, 1 800 000 kronor respektive 3 300 000

kronor.

Väg- och vattenbyggnads styrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 3 500 000 kronor till förevarande ändamål. Förande anslagsbehovet

har styrelsen anfört följande.

Den vid ingången av innevarande budgetår förefintliga medelstillgången

av 6,1 miljoner kronor vore bunden.

Styrelsen hade beräknat, att anslaget skulle behöva upptagas till cirka 3,2

miljoner kronor för att svara mot omfattningen av den byggnadsverksamhet

på hithörande område, som genomsnittligt förekommit under tiden närmast

före krisåren. Med hänsyn till att anslaget under en följd av år anvisats med

lägre belopp samtidigt som arbetskostnaderna stigit, borde emellertid anslaget

nu ökas till 4 miljoner kronor per år. Den under krisåren uppkomna

eftersläpningen, vilken kunde beräknas motsvara arbeten för en kostnad av

sammanlagt 9 miljoner kronor, skulle härigenom kunna återhämtas under eu

tioårsperiod. x

De för innevarande budgetår disponibla medlen å anslaget, uppgående till

6, i miljoner kronor, lämnade icke tillgång till någon direkt reserv för bestridande

av de kostnadsökningar, som uppkommit på grund av det under år 1946 träffade

nya vägarbetaravtalet. För att kunna täcka dessa kostnadsökningar med till

förfogande ställda medel bleve det därför nödvändigt att förskjuta de i de

fastställda fyraårsplanerna ingående företagen, en anordning som styrelsen

ansåge synnerligen otillfredsställande. En snabb utveckling av dessa vägtorbindelser

hade i stället varit önskvärd på grund av deras betydelse ur

bebyggelse- och kolonisationssjmpunkt.

Framställningar om nya ödebygdsvägar hade under det senaste året i

stort antal inkommit till Kungl. Maj:t eller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Av vägnämndernas uttalanden över länsstyrelsernas förslag till fyraårsplaner

för perioden 1946—1949 framginge, att många angelägna företag icke kunnat

inrymmas i planerna på grund av anslagens otillräcklighet. För att erhålla

en sammanställning över de mest aktuella företagen hade på styrelsens anmodan

vägförvaltningarna på samma sätt som för bygdevägar upprättat behovsplaner

omfattande de företag, som utan tvekan ansåges så angelägna,

att de borde komma till utförande omedelbart, om medel och arbetskraft

funnes tillgängliga. Resultatet av denna inventering gåve vid handen, att

företag för en beräknad eller uppskattad kostnad av cirka 125 miljoner

kronor ansetts böra komma till utförande omedelbart. Trots det stora behovet

av medel för här ifrågavarande vägar ansåge sig styrelsen, med hänsyn

till automobilskattemedlens beräknade storlek och avvägningen av dess

disposition för olika ändamål, nödsakad att begränsa sitt anslagsäskande

till 3 500 000 kronor.

"Departementschefen har — under framhållande, att anslaget till nyanläggning

av ödebygdsvägar för innevarande budgetår vore anvisat med 3 300 000

kronor, vartill komme en vid ingången av budgetåret förefintlig reservation

av cirka 2 787 000 kronor, att medelsförbrukningen under budgetåret 1945/46

uppgått till 1086 000 kronor samt att enligt företagen behovsinventering

de omedelbara behoven representerade eu sammanlagd anläggningskostnad

av omkring 125 miljoner kronor — biträtt styrelsens förslag.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten ll:o) får utskottet

hemställa,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

29

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 129 och II: 224 ävensom motionerna I: 7 och

II: 11 samt I: 130 och II: 226 i vad de avse förevarande anslag,

till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

13:o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 61—64)

föreslagit riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

För detta ändamål ha för budgetåren 1943/44—1946/47 anvisats anslag å

3 750 000 kronor, 3 900 000 kronor, 5 800 000 kronor respektive 10 500 000

kronor. Anslaget är avsett att användas för såväl ombyggnad som nybyggnad.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett

anslag av 12 000 000 kronor. Därav vore 6 000 000 kronor avsedda att fördelas

på företag i de fastställda femårsplanerna, varjämte cirka 2 500 000

kronor avsåge tillfartsvägar till broar samt cirka 500 000 kronor brådskande

eller oförutsedda företag. Återstående 3 000 000 kronor erfordrades för tillfartsvägar

till genomfartsleder genom och förbifarter förbi städer och samhällen,

där kronan vore väghållare.

Departementschefen har framhållit, att för innevarande budgetår står till

förfogande dels en reservation av 13 953 000 kronor, dels nya anslagsmedel

med 10 500 000 kronor eller tillhopa 24 453 000 kronor samt att medelsförbrukningen

under budgetåret 1945/46 uppgick till 1 965 000 kronor. Under

erinran, att enbart behovet av förbättringar på infartsvägar till städer samt

på vägar invid eller genom samhällen och tätorter motsvarade en kostnad

av mer än 200 miljoner kronor, har departementschefen tillstyrkt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

Under åberopande av vad utskottet under imnkten ll:o) förordat i fråga

om medelsanvisningen för nästa budgetår under förevarande anslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till

Byggande av huvudvägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 11000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har

(punkt 14, s. 64—66) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar

och ödebygdsvägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

6 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I en inom andra kammaren av herr Hällgren väckt motion (II: 274) har

hemställts, att riksdagen till ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

Utskottet

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

för budgetåret 1947/48 måtte anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Under anslagsrubriken Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar ha

för budgetåren 1943/44—1945/46 anvisats 1 250 000 kronor, 1 700 000 kronor

respektive 3000000 kronor, varjämte under den nu gällande anslagsrubriken

för budgetåret 1946/47 anvisats 5 700 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett

anslag av 7 200 000 kronor till förevarande ändamål. Därav avses cirka 3,6

miljoner kronor för i fastställda flerårsplaner ingående företag och cirka

2,5 miljoner kronor för tillfartsvägar till broar. Återstående cirka 1, i miljon

kronor avses för ombyggnad och förbättring av infarts- och genomfartsleder

i samhällen och tätbebyggelse — vid behov jämväl för utbyggnad av väg

som gata enligt stadsplanelagens bestämmelser — samt som reserv att stå

till Kungl. Maj:ts förfogande för brådskande och oförutsedda arbeten.

Styrelsen har vidare anfört, att det för att en återhämtning inom rimlig

tid skulle kunna ske av de under krisåren eftersatta arbetena enligt styrelsens

mening vore önskvärt, att ifrågavarande anslags framtida storlek uppginge

till cirka 12 miljoner kronor i enlighet med vad styrelsen uppgivit

till 1945 års bensinskatteutredning. Med hänsyn till storleken av de övriga

av styrelsen äskade vägbyggnadsanslagen ansåge sig styrelsen emellertid

böra begränsa sitt äskande för budgetåret 1947/48 till 7,2 miljoner kronor.

Tillsammans med förefintlig beräknad behållning om cirka 5,3 miljoner

kronor skulle därvid ett belopp av cirka 12,5 miljoner kronor komma att

stå till förfogande under nämnda budgetår.

För förbättring av speciellt skärgårdarnas kommunikationer ansåge sig

styrelsen i nuvarande läge icke kunna upptaga någon särskild anslagspost.

1945 års skärgårdsutredning har föreslagit, att för tillgodoseende av skärgårdarnas

särskilda behov måtte av anslaget till ombyggnad av bygdevägar

och ödebygdsvägar för nästa budgetår reserveras 150 000 kronor.

Departementschefen har ansett sig böra, med hänsyn till den begränsning

av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade anslaget till byggande

av broar som departementschefen avsåge att föreslå, förorda, att en motsvarande

jämkning sker beträffande nu ifrågavarande anslag. Anslaget borde sålunda

bestämmas till 6 800 000 kronor.

Ehuruväl, såsom i motionen II: 274 framhållits, det stora behovet av förbättringsarbeten

i fråga om bygdevägar i och för sig kunde motivera en höjning

av förevarande anslag, finner sig utskottet under hänvisning till vad

utskottet anfört under punkterna 9:o) och ll:o) icke kunna för nästa budgetår

förorda en anslagsökning utöver den Kungl. Maj:t föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen 11:274, till Ombyggnad av bygdevägar

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

31

och ödebygdsvägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 6 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

15:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

15, s. 66 och 67) föreslagit riksdagen att till Förstärkning och förbättring av

vägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 13 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under denna rubrik har för budgetåret 1946/47 anvisats ett anslag av

7 000000 kronor. För anslagets ändamål har en närmare redogörelse lämnats

i 1946 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 16).

Väg- och vattenbyggnads styr elsen har för nästa budgetår hemställt om ett

anslag av 15 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål. Styrelsen har därvid

meddelat, att det för innevarande budgetår anvisade anslaget till förstärkning

och förbättring av vägar beräknades komma att helt förbrukas under

arbetsåret 1947.

Departementschefen har erinrat, att det med hänsyn till den väntade utvecklingen

av vägtrafiken i nuvarande läge befunnits nödvändigt att utan avvaktande

av mera omfattande ombyggnadsarbeten vidtaga vissa åtgärder för

att på kort tid höja standarden på vägnätet i allmänhet. I sådant syfte

hade för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 7 000 000 kronor under

rubriken Förstärkning och förbättring av vägar. Enligt vad departements,

chefen under hand inhämtat hade omkring 4 000 000 kronor av det av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet avsetts för utförande av förarbeten

å vägar, som skulle förses med beläggning. Därest det av styrelsen

äskade anslaget till vägbeläggningar begränsades i enlighet med vad departementschefen

i det följande ämnade förorda, borde eu motsvarande reducering

ske beträffande nu ifrågavarande anslag. Med beaktande härav har departementschefen

funnit sig böra föreslå, att anslaget för nästa budgetår upptages

till 13 000 000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 11 :o) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Förstärkning och förbättring av vägar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 12 200 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16.) Vägbeläggningar, Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 67—72) föreslagit

riksdagen att till Vägbeläggningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 27 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I en inom andra kammaren av herrar Persson i Svensköp och Jacobsson

i Igelsbo väckt motion (11:3) har hemställts, att riksdagen måtte till Vägbeläggningar

för budgetåret 1947/48 anvisa 50 000 000 kronor.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

32

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får ntskottet

hänvisa till motionen.

För budgetåren 1945/46 och 1946/47 ha utöver anslag till stensättning anvisats

särskilda anslag å 3 000 000 kronor respektive 4 800 000 kronor till

vägbeläggningar. Beträffande sättet för finansiering tidigare av kostnaderna

för dylika arbeten och storleken av för ändamålet till förfogande ställda

medel torde få hänvisas till redogörelsen i 1945 års statsverksproposition

(sjätte huvudtiteln, punkten 20).

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har erinrat, att efter krigsutbrottet beläggningsverksamheten

praktiskt taget upphört, främst beroende på bristen

på material, drivmedel och bränsle. Då numera förutsättningar åter funnes

för utförande av beläggningar, ansåge styrelsen angeläget, att denna verksamhet

återupptoges i all den utsträckning som vore möjlig. Styrelsen ansåge,

att det skulle vara förenat med god ekonomi att utföra vägbeläggningsarbeten

i sådan omfattning, att av landets vägnät i avrundade tal cirka

25 000 km bleve försedda med enkla beläggningar och cirka 1500 km med

högklassiga beläggningar. Som grusvägar skulle då bibehållas omkring 63 600

km väg. Den totala kostnaden för genomförandet av ett sådant program

har styrelsen beräknat till cirka 500 miljoner kronor. Enligt styrelsens

mening borde under arbetssäsongen 1948 beläggningar — såväl högklassiga

som enkla — utföras till ett belopp av minst 50 miljoner kronor. Under de

närmast följande åren därefter vore det emellertid nödvändigt att bedriva arbetena

i än snabbare takt. Beläggningssträckorna, som under säsongen 1948

skulle omfatta sammanlagt cirka 1 500 km, skulle väljas med hänsyn såväl till

väghållningens och trafikens ekonomiska krav som till hygieniska och liknande

krav i samhällen. Beträffande möjligheterna att genomföra detta program

ville styrelsen understryka, att beläggningar vore relativt föga arbetskrävande.

Arbetskostnaderna utgjorde sålunda endast cirka 10 % av de totala

kostnaderna. Utförandet av beläggningsarbeten i nämnd omfattning

skulle därför icke innebära någon större belastning på arbetsmarknaden.

Styrelsen har sålunda för nästa budgetår hemställt om ett anslag av 50

miljoner kronor till förevarande ändamål.

I sin förenämnda berättelse den 27 november 1946 ha överrevisorerna för

väg- och vattenbyggnadsväsendet gjort vissa uttalanden rörande behovet av

ytterligare vägbeläggningsarbeten. Med hänsyn bland annat till de rådande

svårigheterna att anskaffa erforderlig personal för grusvägsunderhållets ändamålsenliga

bedrivande ha överrevisorerna för sin del funnit det nödvändigt,

att permanentbeläggning av de mest trafikerade grusvägarna äger rum så

skyndsamt som tillgången å arbetskraft och maskiner gör det möjligt, överrevisorerna

förklara sig därför vilja tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstvrelsens

betydande anslagsäskanden för ändamålet.

Departementschefen har anfört följande.

Av de allmänna vägarna i landet är för närvarande endast en jämförelsevis

ringa del försedd med beläggning. Liksom beträffande övriga slag av väg
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

33

byggnadsarbeten har även i fråga om vägbeläggnings verksamheten en stagnation

varit rådande under kriget. Den hastiga stegring av vägtrafiken, som

nu pågår, har aktualiserat behovet av en utvidgning av ifrågavarande verksamhet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har sålunda framhållit, att redan

nu många vägar uppbure en sådan trafik, att det mötte stora svårigheter att

hålla dem i fullt tillfredsställande skick. Härtill kommer att en permanentbeläggning,

åtminstone i vad avser de mera trafikerade vägarna, torde medföra

väsentliga besparingar icke blott genom minskade underhållskostnader utan

även genom minskat fordonsslitage och minskad förbrukning av flytande

bränsle. Vissa inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställda räntabilitetsberäkningar

synas giva vid handen, att beläggningsarbeten i många fall

skulle komma att ge en mycket god förräntning av det kapital, som nedlägges

på desamma. Detta torde sålunda vara fallet beträffande de arbeten, som mgå

i det nu närmast aktuella beläggningsprogrammet. Av betydelse i förevarande

sammanhang är vidare — såsom överrevisorema för väg- och vattenbyggnadsväsendet

påpekat — det förhållandet, att permanentbeläggning i större utsträckning

av vägarna skulle komma att motverka det av trafikstegringen föranledda

ökade behovet av arbetskraft för vägunderhållet.

Här anförda omständigheter synas tala för att en väsentlig utvidgning av

vägbeläggningsverksamheten bör genomföras i den mån så är möjligt med

hänsyn till tillgången på arbetskraft och material. Materialförsörjningen väntas

härvid icke komma att erbjuda några större svårigheter. Däremot torde den

rådande bristen på arbetskraft komma att väsentligt begränsa möjligheterna

att utföra även de angelägna och jämförelsevis föga arbetskrävande objekt,

varom här är fråga.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett belopp

av 50 000 000 kronor till vägbeläggningar. För att anslaget skall kunna rymmas

inom ramen för automobilskatteinkomsterna torde detsamma böra nedsättas

till 27 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att förevarande anslag

för nästa budgetår skall uppföras med ett från 4,8 till 50 miljoner kronor

förhöjt belopp. Enahanda yrkande har framförts i motionen II: 3. Departementschefen

åter har ansett anslaget böra upptagas med 27 miljoner kronor.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkterna 9:o) och ll:o)

får utskottet för sin del hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj.ts förslag och

med avslag å motionen II: 3, till Vägheläggningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

17:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 17, s. 72), som innebär en höjning av förevarande anslag

med 320 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 7 450 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 6. c<>4 47 3

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

18:o) Bidrag till byggande av väg ar och gator. Kungl. Maj:t har

(punkt 18, s. 72—74) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av

vägar och gator för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

10 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

För detta ändamål ha för budgetåren 1944/45—1946/47 anvisats reservationsanslag

av 2 000 000 kronor, 2 500 000 kronor respektive 8 000 000 kronor.

Enligt nu gällande bestämmelser utgår för byggande av allmän väg och

iordningställande av för biltrafiken viktig gata, i mån av tillgång å därtill

anslagna medel, statsbidrag med 95 % till städer och samhällen, som äro

väghållare. Bidragen utgå enligt eu fördelningsplan, som efter länsstyrelsernas

hörande upprättas och fastställes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för tvåårsperioder.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett anslag

av 11 miljoner kronor. Härav avsåge cirka 7 miljoner kronor fortsättande

och färdigställande av redan påbörjade företag. Vid beräkningen av medelsbehovet

har hänsyn också tagits till behovet att påbörja nya företag. T

anslutning härtill har styrelsen erinrat om att till grund för upprättandet av

fördelningsplanen låge eu särskild behovsplan för väg- och gatuarbeten. Denna

behovsplan omfattade för närvarande företag för cirka 100 miljoner kronor.

Departementschefen har med hänsyn till den begränsade medelstillgången

ansett sig böra förorda en jämkning av det begärda beloppet till 10 miljoner

kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

19:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar rn. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 19, s. 76 och 77) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av

enskilda vägar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 3 700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Heiding m. fl. (I: 79) och den andra inom andra kammaren av herr

Jonsson i Skedsbygd m. fl. (II: 151) ävensom eu inom andra kammaren av

herr Sandberg rn. fl. väckt motion (II: 95), såvitt den avser nu förevarande

anslag, i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att till Bidrag till

underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 4 000 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels två likalydande motioner väckta den ena inom första kammaren av

herr Svedberg m. fl. (1:48) och den andra inom andra kammaren av herr

Nilsson i Varuträsk m.fl. (11:97), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

35

besluta skrivelse till Kungl. Maj:t med anliållan om en skyndsam utredning

angående statens övertagande av vintervägunderhållet på de enskilda vägar,

som äro byggda på sådant sätt, att motorplogning kan förekomma, samt

om framläggande för riksdagen av de förslag, som av utredningen kunna

föranledas,

dels en inom andra kammaren av herrar Jacobson i Vilhelmina och Skoglund

i Umeå väckt motion (II: 153), vari hemställts, att riksdagen ville besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning av frågan på

vilket sätt och under vilka former statsbidraget skall utgå för deltagande i

kostnaderna för underhållet av de s. k. enkronasvägarna,

dels och en inom andra kammaren av herr Vigelsbo rn. fl. väckt motion

II: 154, vari hemställts, att riksdagen ville besluta om sådan ändring i författningen

om statsbidrag till det enskilda vägunderhållet, att allmän väg,

vilken efter vägomläggning avföres från det allmännas underhållsskyldighet,

men som allt fortfarande äger betydelse för ortsbefolkningens eller enskildas

vägbehov, måtte tillförsäkras ett statligt underhållsbidrag av 90 % å

de årliga kostnaderna, samt att vägen överlämnas till de enskilda väghållarna

i oskadat skick.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 48 och 79 samt II: 95, 153 och 154.

Till förevarande ändamål ha för budgetåren 1944/45—1946/47 anvisats reservationsanslag

av respektive 2 180 000, 2 900 000 och 3 215 000 kronor.

Underhållsbidrag beviljas av länsstyrelsen att, tills vidare och intill dess

annorledes i vederbörlig ordning beslutas, årligen utgå med 60 % av den

kostnad, vartill underhållet av vägen skäligen må uppskattas. I undantagsfall,

där väghållningen kan anses vara i särskilt hög grad betungande för

väghållarna, må det årliga bidraget bestämmas till 75 % av den uppskattade

kostnaden.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett

anslag av 4 000 000 kronor till förevarande ändamål. Styrelsen, som därvid

angivit anslagsbehovet direkt efter av respektive länsstyrelser lämnade uppgifter,

har anfört följande angående medelsberäkningen för nästa budgetår.

Till underhållsbidrag år 1947 för 1940—1946 års vägar erfordras ett belopp

av omkring 2 795 000 kronor. I denna summa har inräknats ett belopp

av cirka 75 000 kronor, utgörande kostnadsökning vid år 1946 företagen nyuppskattning

av kostnaderna för 1942 års vägar.

Till underhållsbidrag för nya vägar (1947 års vägar) — vilka tillsammans

hava en längd, som är i det närmaste lika med den under år 1946 nytillkomna

väglängden — torde enligt från länsstyrelserna inhämtade uppgifter

erfordras omkring 590 000 kronor. Erforderligt iståndsättningsbidrag för

samma vägar har av länsstyrelserna uppskattats till omkring 830 000 kronor.

För bestridande av 1947 års underhålls- och iståndsättningsbidrag skulle

således under budgetåret 1947/48 sammanlagt erfordras (2 795 000 + 590 000 +

830 000) 4 215 000 kronor. Hos Kungl. Maj:t finnes för närvarande å anslaget

en reservation av cirka 230 000 kronor. Utgående från att vid innevarande

budgetårs utgång cirka 215 000 kronor härav återstå, beräknar sty
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

36 Statsutskottets utlåtande nr 6.

relsen det för budgetåret 1947/48 erforderliga anslaget till (4 215 000 — 215 000)

4 000 000 kronor.

Departementschefen har ansett att anslagshöjningen för nästa budgetår bör

begränsas till 485 000 kronor. Departementschefen har därvid åberopat att

han, under hänvisning till den relativt stora omfattning, vari staten numera

vore bunden att utgiva statsbidrag till underhåll av enskilda vägar, samt

den ytterligare bundenhet, som inträdde i samma mån som nya företag beviljades

statsbidrag, i 1946 års statsverksproposition förordat en viss nedsättning

av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1946/47

äskade anslaget till bidrag till underhåll av enskilda vägar m. in.

Yad först angår de motionsvis framställda yrkandena om höjning av ifrågavarande

anslag framgår av vad utskottet anfört under punkten ll:o), att utskottet

funnit sig böra tillstyrka bifall till motionerna.

I motionen II: 154 har hemställts, att allmän väg, som efter omläggning

avföres från det allmännas underhållsskyldighet, skall, om vägen fortfarande

är av betydelse för ortsbefolkningen, överlämnas till enskilda väghållare och

tillförsäkras statligt underhållsbidrag till 90 °/o av kostnaden. Utskottet

får erinra, att vid 1946 års riksdag motionsvis framlades förslag om en generell

höjning av bidragsprocenten. Biksdagen fann emellertid — under

hänvisning till att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen erhållit

i uppdrag att till Kungl. Maj:t inkomma med utredning rörande möjligheterna

att förbättra vägförbindelserna genom mera avlägsna skogsområden

samt med förslag till de bestämmelser rörande bidrag till byggande av enskilda

vägar och i övrigt som på grundval av utredningen funnes erforderliga

— sig icke kunna för det dåvarande föreslå en ändring i av motionärerna

angiven riktning. Biksdagen fann emellertid angeläget att frågan

om behovet av och formerna för en ändring av statsbidragsgrunderna bleve

prövade i samband med berörda utredning. Vad sålunda anförts synes utskottet

tillämpligt jämväl i fråga om det i förenämnda motion II: 154 fram - ställda yrkandet om höjning av bidragsprocenten. Vad motionärerna anfört

i fråga om önskvärdheten att här avsedda vägar, då de kunna tänkas komma

att jämväl efter vägomläggning tjäna samfärdsändamål, icke upprivas,

finner utskottet värt beaktande, och utskottet förutsätter, att denna fråga i

fortsättningen ägnas vederbörlig uppmärksamhet.

Vad härefter angår den i motionen 11:153 berörda frågan om bidrag

till underhållet av de s. k. enkronasvägarna får utskottet framhålla att,

enligt vad utskottet inhämtat, möjlighet redan nu föreligger att erhålla bidrag

enligt de för enskilda vägar gällande bestämmelserna. Utskottet anser

emellertid lämpligt, att vid den i det föregående omnämnda utredningen om

behovet av och formerna för en ändring av statsbidragsgrunderna uppmärksamhet

ägnas jämväl nu nämnda vägar.

I motionerna 1:48 och II: 97 har hemställts om utredning angående statens

övertagande av vinterväghållningen å vissa enskilda vägar. Utskottet får

härvidlag erinra om den möjlighet som står enskilda eller kommunala väg
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

37

hållningsskyldiga till buds att till självkostnadspris förhyra maskiner och

redskap hos vägförvaltningarna i den mån detta är möjligt med hänsyn

till det nuvarande underhållsarbetet. Under hänvisning jämväl till fjolårets

riksdags uttalande att riksdagen förutsatte, att lämpliga maskiner i erforderlig

omfattning skulle kunna tillhandahållas i angivna syfte samt att väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen ägnade detta spörsmål fortsatt uppmärksamhet, får

utskottet avstyrka bifall till ifrågavarande motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till

motionerna 1:79 och II: 151 samt 11:95, sistnämnda motion i

vad den avser förevarande anslag, till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar m. in. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 4 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b)

i anledning av motionerna II: 153 och II: 154 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet beträffande de

i motionerna avhandlade spörsmålen anfört;

II. att motionerna I: 48 och II: 97 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

20:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

20, s. 77—80) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Näsström m. fl. (I: 7) och den andra inom andra kammaren av herr

Jansson i Kalix m. fl. (II: 11), ävensom en inom andra kammaren av herr

Sandberg in. fl. väckt motion (II: 95), i vilka motioner såvitt nu är i fråga

hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till byggande av enskilda vägar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Mannerskantz (I: 78) och den andra inom andra kammaren av herr

Sveningsson in. fl. (II: 150), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att bidrag av statsmedel för planering av enskilda vägbyggnadsföretag skall

utgå enligt samma grunder som bidrag till de egentliga vägbyggnadskostnaderna,

att ändra gällande bestämmelser så, att enskilt vägbyggnadsföretag

må igångsättas omedelbart sedan bidragsansökningen konstaterats äga alla

förutsättningar för dess beviljande, varom förhandsbesked skall lämnas sökanden

av vederbörande myndighet, samt att anvisa ett till 5 000 000 kronor

förhöjt anslag till bidrag till byggande av enskilda vägar,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gränebo m. fl, (I: 131) och den andra inom andra kammaren av herr

Pehrsson-Bramstorp m. fl. (II: 225), i vilka hemställts, att riksdagen ville

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6.

besluta att till bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor samt i övrigt beakta de i

motionerna framförda synpunkterna.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 7Nsamt II: 95, 150 och 225.

Till bidrag till byggande av enskilda vägar ha för budgetåren 1944/45—

1946/47 anvisats reservationsanslag av respektive 1 200 000,2 500 000 och

3 200 000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 7 juli 1944 föreskrivit, att vid beviljande av statsbidrag

till byggande av enskilda vägar, utöver bestämmelserna i kungörelsen

den 3 december 1943 (nr 800) angående statsbidrag till enskild väghållning,

följande särskilda föreskrifter skola iakttagas.

Bidrag till företag, för vilket beräknade kostnaden överstiger 20 000

kronor,^ må uppdelas på högst tre på varandra följande år, därvid under

första året skall anvisas minst en tredjedel av hela bidraget och under

andra året minst hälften av återstoden.

Bidrag till företag, för vilket beräknade kostnaden överstiger 10 000 men

ej 20 000 kronor, må uppdelas på högst två på varandra följande år, därvid

under första året skall anvisas minst två tredjedelar av hela bidraget.

Bidrag till företag, för vilket beräknade kostnaden ej överstiger 10 000

kronor, må ej uppdelas på två eller flera år.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår beräknat anslagsbehovet

till 3 500 000 kronor. Därav avse 1 600 000 kronor fortsättningseller

slutbidrag till företag, vilka tidigare erhållit begynnelsebidrag, 1 700 000

kronor begynnelsebidrag för nya företag samt 200 000 kronor brådskande

och oförutsedda arbeten ävensom mellanskillnad mellan 60 och 75 % bidrag.

Beträffande nybyggnadsprogrammet har styrelsen meddelat, att inneliggande

ansökningar om byggnadsbidrag, vilka länsstyrelserna ansett böra

bifallas, representerade en byggnadskostnad av i runt tal 16 000 000 kronor.

Då endast en ringa del därav kunde tillgodoses med bidrag under innevarande

budgetår, hade styrelsen icke funnit erforderligt att infordra särskilda

uppgifter för bedömning av anslagsbehovet under budgetåret 1947/48.

Departementschefen har biträtt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan

och vidare anfört bland annat följande.

De uppdrag, som genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1946 lämnats

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt skogsstyrelsen att verkställa viss

försöksinventering av behoven av enskilda vägar ävensom i anslutning härtill

utredning rörande behovet av och formerna för en ändring i grunderna

för statsbidrag till enskild väghållning, ha ännu icke slutförts. Enligt vad

jag inhämtat från vederbörande verk har arbetet blivit fördröjt på grund

av svårigheter att disponera för hithörande uppgifter kvalificerad personal.

Yissa. preliminära resultat rörande de principiella frågorna ha uppnåtts,

men i huvudsak befinner sig arbetet fortfarande på ett förberedande stadium.

Några förslag i ämnet torde därför icke kunna föreläggas 1947 års

riksdag.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 39

Av vad utskottet under punkten ll:o) anfört framgår, att utskottet i anledning

av väckta motioner i förhållande till Kungl. Majits förslag tillstyrker

en höjning av förevarande anslag med 1,6 miljoner kronor.

I motionerna I: 78 och II: 150 har föreslagits, att bidrag av statsmedel

för planering av enskilda vägbyggnadsföretag skall utgå enligt samma grunder

som bidrag till de egentliga vägkostnaderna. Utskottet finner vad motionärerna

anfört till stöd härför bärande och förordar för sin del; att bidrag

till här avsedda kostnader må kunna beviljas. Däremot anser sig utskottet

icke i nuvarande situation böra tillstyrka bifall till motionärernas förslag i

vad det avser en generell rätt att omedelbart igångsätta vägbyggnadsföretag

innan statsbidrag beviljats.

I motionerna 1:131 och II: 225 har föreslagits, att bidrag till byggande av

enskild väg i avsevärt större omfattning än hittills bör utgå. med 75 % av

byggnadskostnaderna. Såsom motionärerna själva framhållit, befinner sig

frågan om vidgat stöd åt den enskilda väghållningen under utredning. Med

hänsyn härtill finner sig utskottet icke nu kunna förorda bifall till motionärernas

förslag. I likhet med motionärerna finner emellertid utskottet

önskvärt, att utredningen bedrives med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet

kan föreläggas 1948 års riksdag. Utskottet förutsätter, att den av motionärerna

berörda frågan om bidrag till byggande av utfartsväg, som leder till

enskild gård, uppmärksammas av utredningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1: 7

och II: 11, samt 11:95 i vad de avse förevarande anslag ävensom

1:78 och 11:150 samt 1:131 och 11:225, i vad de avse

anslagsberäkningen, till Bidrag till byggande av enskilda väga'')

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) i anledning av motionerna I: 78 och II: 150 samt 1:131

och II: 225, i de delar de icke beröra anslagsberäkningen eller

igångsättande av vägbyggnadsföretag, i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva tillkänna vad utskottet i angivna hänseenden anfört;

II. att motionerna I: 78 och II: 150, i vad de avse igångsättande

av vägbyggnadsföretag, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

21 :o) Stensättning av vägar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

21, s. 80 och 81), vilket innebär minskning av förevarande anslag med 500 000

kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stensättning av vägar för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1300 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskotlei■

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6

22:o) Byggande av broar. I enlighet med Kungi. Maj.ts förslag (punkt

22, s. 81—86), vilket innebär ökning av anslaget med 3 000 000 kronor för

nästa budgetår bland annat beroende därav att anslaget avses skola disponeras

även för ombyggnad av sådan i enskild väg ingående bro, som är

avsedd att förändras till allmän — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande av broar för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

23:o) Byggande av bro vid Bergnäset. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 23, s. 86-88) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande av bro vid Bergnäset för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 200 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Byggande av bro vid Hjulsta. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 24, s. 88) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

25:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 89), vilket innebär sänkning av

förevarande anslag med 100 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 100000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

26:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 90 — 92), vilket innebär minskning

för nästa budgetår av förevarande anslag med 19 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 125000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

27:o) Trafikräkningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27,

s- 92—94), vilket avser att bereda medel för en på grund av krisförhållandena

sedan år 1941 uppskjuten allmän trafikräkning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Trafikräkningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 1200 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

41

28:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 29, s. 95 och 96) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

8 000 kronor.

29:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 30, s. 96—98) och under erinran, att för innevarande budgetår

för ändamålet anvisats ett belopp av 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

30:o) Iståndsättning av Sandvikens hamn på Öland. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 31, s. 98 och 99) och under erinran, att ett anslag av

100 000 kronor till ifrågavarande ändamål anvisats för budgetåret 1939/40,

vilket anslag dock indragits i samband med besparingsåtgärderna efter krigsutbrottet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Iståndsättning av Sandvikens hamn på

Öland för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

136 800 kronor.

31:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 32, s. 99—101), vilket i förhållande

till innevarande budgetår innebär eu anslagsminskning med 500 000

kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

32:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 101) och under erinran, att för innevarande

budgetår till ändamålet anvisats 110 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 90 000 kronor.

33:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 102), vilket innebär

en mot minskningen av anslaget under 31:o) svarande höjning av förevarande

anslag för nästa budgetår med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll av

statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av 1 000000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6.

34:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 102 och 103) och

under erinran, att för innevarande budgetår till samma ändamål anvisats

300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll av

mindre hamnar och farleder för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

35:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Maj:t har (punkt 36, s. 104—110) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förebaft följande

motioner berörande anslagsberäkningen, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Grym m. fl. (I: 51) och den andra inom andra kammaren av herr Gavelin

m. fl. (II: 96),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Näsström m. fl. (I: 80) och den andra inom andra kammaren av herr

Andersson i Alfredshem ro. fl. (II: 160),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lars Andersson ro. fl. (I: 133) och den andra inom andra kammaren av

herr Boman i Stavsund ro. fl. (II: 158),

dels och en inom andra kammaren av herrar Lindahl och Petterson i Degerfors

väckt motion (II: 159),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1947/48

till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp anvisa 10 000 000

kronor (motionerna I: 133 och II: 158) respektive 15 000 000 kronor (motionerna

I: 51 och II: 96, I: 80 och II: 160 samt II: 159).

Härjämte har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Ericsson i Sörsjön ro. fl. väckt

motion (II: 92), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vissa i motionen

framförda synpunkter måtte tagas under övervägande vid den utredning,

som skall verkställas rörande det fortsatta bedrivandet av anläggningsoch

bidragsverksamheten i fråga om vattenförsörjning och avlopp,

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Norrfors ro. fl.

väckt motion (II: 157), vari föreslagits, att det maximibelopp som egnahemsnämnd

kan bevilja enskild person till anordnandet av vatten- och avlopp

vid sin fastighet skall höjas från 1 000 till 1 500 kronor, ävensom att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa dels om förslag till sådana

ändringar av gällande författningar, att egnahemsnämnd må kunna bevilja

bidrag till gemensam anläggning av vatten och avlopp vid högst 20 fastig
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

43

heter under förutsättning att kostnaden per lägenhet icke överstiger 4 000

kronor och dels om en ytterligare utredning av hela frågan om bästa sättet

att understödja landsbygdshemmens förseende med vatten och avlopp.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 51 och 80 samt II: 92, 157, 158 och 159.

Till förevarande ändamål har riksdagen för budgetåret 1946/47 anvisat

ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor. Jämlikt Kungl. Maj:ts av riksdagen

bifallna förslag i propositionen 1946: 286 får emellertid härav icke

tagas i anspråk ett belopp av 500 000 kronor, motsvarande väg- och vattenbyggnadsverkets

personalkostnader för bidragsverksamheten, vilka skola bestridas

i annan ordning.

De grunder, enligt vilka statsbidrag utgå, regleras genom en av Kungl.

Maj:t den 17 november 1944 utfärdad kungörelse (nr 733) angående statsbidrag

till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Denna kungörelse,

vilken ändrats genom kungörelse den 21 juni 1946 (nr 287), är gällande till

och med den 30 juli 1947.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om anslag för nästa budgetår

med 15 000 000 kronor till förevarande ändamål. Beträffande medelsbehovet

för nästa budgetår har styrelsen anfört bland annat följande.

Styrelsen hade intill slutet av augusti 1946 beviljat statsbidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp eller ettdera av dessa ändamål beträffande

inalles 15 företag med en beräknad anläggningskostnad av sammanlagt

1 950 000 kronor. Till dessa anläggningar finge enligt styrelsens beslut statsbidrag

utgå med högst 996 100 kronor. Härutöver förelåge 173 inkomna, ej

slutbehandlade ansökningar, avseende anläggningar för en beräknad sammanlagd

anläggningskostnad av i runt tal 45 miljoner kronor. Motsvarande statsbidragsbelopp

hade uppskattningsvis beräknats till sammanlagt 25,6 miljoner

kronor. Styrelsen hade vidare på grundval av från distriktsingenjörerna för

vattenförsörjning och avlopp inkomna uppskattningar beräknat de ansökningar,

som kunde förväntas ytterligare inkomma under tiden 1 september

1946—31 mars 1947, till omkring 420 stycken, avseende en sammanlagd

anläggningskostnad av i runt tal 100 miljoner kronor. Häremot svarande

bidragsbelopp hade uppskattats till 50 miljoner kronor. I enlighet härmed

skulle under tiden från den 1 september 1946 till budgetårets utgång för

prövning föreligga i runda tal minst 600 bidragsan sökningar, avseende anläggningar

för en sammanlagd kostnad av minst 150 miljoner kronor. Mot

av dessa anläggningskostnader betingade bidragsanspråk, avseende sammanlagt

minst cirka 75 miljoner kronor, stode den 1 september 1946 ett för

bidragstilldelning disponibelt, ofördelat belopp av i runt tal 3,5 miljoner

kronor.

Vidare har styrelsen framhållit, att behovet av vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar

i ett mycket stort antal samhällen och bebyggelseområden

kraftigt accentuerats på grund av de senaste årens intensiva bostadsbyggande.

Ett ytterligare uppskov med lösandet av vattenförsörjnings- och avloppsfrågorna

skulle på många håll innebära allvarliga sanitära och sociala olägenheter.

Påtaglig risk uppstode för stagnation i eller snedvridning av berörda

samhällens sunda utveckling. Flerstädes bleve faran för eu begynnande till
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6.

bakagång överhängande. Det sistnämnda vore exempelvis fallet där åstadkommande

av tillfredsställande vatten- och avloppsförhållanden kunde sägas

utgöra ett villkor för att ett samhälles invånarantal icke successivt skulle

minska genom att vid husliållsnybildning och då mera omfattande förbättringsåtgärder

eller ersättningsbyggande beträffande bostadshus aktualiserats

vederbörande föredroge att välja annan bosättningsplats, där förhållandena

i nu nämnda avseenden vore gynnsammare. Härtill komme, att det i det

övervägande antalet fall förelåge särskild fara i dröjsmål. Där för ett bebyggelseområde

gemensam, lämpligt dimensionerad och utformad anläggning

icke kunde förväntas komma till stånd inom rimlig tid, förelåge nämligen

stora risker att sådana enskilda eller grupper av enskilda inbyggare, för

vilka behovet vore mest trängande eller vilka vore bäst ställda med hänsyn

till naturliga eller ekonomiska förutsättningar, åvägabragte dellösningar, som

sedermera kunde försvåra, fördyra eller omöjliggöra en rationell lösning av

frågan för bebyggelsen i dess helhet och som även ur andra synpunkter

kunde innebära en felinvestering.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits

av statens arbetsmarknadskommission (s. 106) och av statens industrikommission

(s. 107).

Departementschefen har anfört bland annat följande beträffande omfattningen

under innevarande och nästa budgetår av den anläggningsverksamhet,

varom här är fråga.

Under innevarande och nästa budgetår torde såsom framgår av industrikommissionens

och arbetsmarknadskommissionens yttranden den totala volymen

av här ifrågavarande anläggningsverksamhet väsentligen bliva beroende

av tillgången på galvaniserade, smidda rör och betongrör samt möjligheterna

att under konkurrens med andra angelägna anläggningsarbeten erhålla

tillräcklig arbetskraft. Inom den av arbetskrafts- och materieltillgången

givna ramen för här ifrågavarande anläggningsverksamhet synes det

därför bliva nödvändigt att företaga en angelägenhetsprövning av de särskilda

företagen. Det torde emellertid vara omöjligt att på förhand avgöra,

huru dessa arbeten kunna komma att fördela sig på statsbidragsberättigade

och andra företag. Enligt min mening bör dock ett mera angeläget företag

icke få stå tillbaka för ett mindre angeläget enbart av den anledningen att

huvudmannen för det första företaget måste avvakta en tidpunkt då statsbidragsmedel

i större omfattning kunna ställas till förfogande. Jag anser

mig därför böra förorda, att under nästa budgetår medel anvisas för att

möjliggöra en utvidgning av statsbidragsverksamheten, om detta skulle visa

sig lämpligt med hänsyn till den inbördes angelägenhetsgraden hos statsbidragsberättigade

och andra företag. Möjligen kan det vid prövningen av

frågor om byggnadstillstånd visa sig, att statsbidragsberättigade företag icke

böra komma till utförande i den omfattning anvisade anslag skulle medgiva.

Vidkommande medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen

— med framhållande att några reservationer, bortsett från förenämnda belopp

om 500 000 kronor, icke kunde beräknas föreligga den 1 juli 1947 —

anfört i huvudsak följande. ^

Vid bedömandet av medelsbehovet för nästa budgetår torde, såsom jag tidigare

antytt, utrymme böra lämnas för en ökad statsbidragstilldelning. Med

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

45

hänsyn till de begränsade investeringsmöjligheterna på detta område anser

jag mig böra förorda, att anslaget för nästa budgetår bestämmes till 5 000 000

kronor. Det å anslaget för innevarande budgetår innehållna beloppet av

500 000 kronor torde under nästa budgetår få tagas i anspråk för utgivande

av statsbidrag. Vid bifall till detta förslag kommer medelstillgången under

nästa budgetår att bli 2 000 000 kronor större än under löpande budgetår.

Därest arbetsmarknadsläget och materialtillgången under nästa budgetår

skulle undergå en mera avsevärd förändring och behov uppkomma att sysselsätta

friställd arbetskraft är det önskvärt, att statsbidragsmedel i större

omfattning finnas tillgängliga. Jag förutsätter, att sådana medel skola komma

att ställas till förfogande i annan ordning.

Till ifrågavarande ändamål har 1946 års riksdag anvisat 4 miljoner kronor,

därav emellertid allenast 3,5 miljoner kronor må tagas i anspråk för bidrag.

Behovet av medel för bidrag till vatten- och avloppsföretag är för visso

mycket betydande. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppgifter framgår

sålunda, att den 1 september 1946 förelågo ej tillgodosedda ansökningar om

bidrag för anläggningar, som betingade en kostnad av i runt tal 45 miljoner

kronor, ävensom att före den 1 april 1947 ytterligare ansökningar beräknades

inkomma avseende företag om cirka 100 miljoner kronor. Det är uppenbart,

att, därest allenast behovssynpunkterna skulle bliva avgörande vid utmätandet

av nu ifrågavarande bidragsanslag, de motionsvis framförda yrkandena

om höjning av anslaget utöver Kungl. Maj:ts förslag vore förtjänta

att vinna beaktande. Enligt utskottets mening måste emellertid — såsom också

departementschefen framhållit — den totala volymen av här ifrågavarande

anläggningsverksamhet väsentligen bliva beroende av tillgången på material

och arbetskraft. Av industrikommissionens yttrande framgår, att stora svårigheter

lära komma att föreligga att anskaffa vissa av de rörkvantiteter, som

skulle erfordras vid genomförande av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förordade programmet. Arbetsmarknadskommissionen åter har framhållit,

att i nuvarande läge på arbetsmarknaden en så betydande ansvällningav

här avsedda anläggningsverksamhet, som den av styrelsen föreslagna ökningen

av statsbidragen skulle medföra, icke syntes kunna genomföras utan

minskning av annan investeringsverksamhet. Departementschefen har nu —

i syfte att möjliggöra en utvidgning av statsbidragsverksamheten, om detta

skulle visa sig lämpligt med hänsyn till den inbördes angelägenhetsgraden

hos statsbidragsberättigade och andra företag — förordat en höjning av anslaget

i förhållande till innevarande budgetår med, inberäknat viss den 1 juli

1947 föreliggande reservation, 2 miljoner kronor. Med hänsyn såväl till

situationen på material- och arbetsmarknaden som till önskvärdheten att i

rådande statsfinansiella läge i möjligaste mån begränsa investeringsverksamheten

finner sig utskottet — hur önskvärd en ökad medelstillgång för

bidragsverksamhet på förevarande område än ter sig — icke kunna förorda

anvisande av medel under ifrågavarande anslag utöver vad Kungl. Maj it

föreslagit. Utskottet anser sig sålunda icke kunna tillstyrka bifall till i motionerna

1:51 och 11:96, 1:80 och II: 160, I: 133 och IT: 158 samt II: 159

föreslagen anslagsökning.

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskott et.

Yad härefter angår de i motionerna II: 92 och II: 157 framställda förslagen

finner utskottet lämpligt, att i motionerna anförda synpunkter förutsättningslöst

tagas under övervägande av de sakkunniga som under senare

delen av år 1946 tillkallats för utredning rörande det fortsatta bedrivandet

av anläggnings- och bidragsverksamheten i fråga om vattenförsörjning och

avlopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 51 och II: 96, I: 80 och II: 160, I: 133 och II: 158

samt II: 159 till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kronor,

b) med bifall till motionen II: 92 och i anledning av motionen

11:157 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte uppdraga åt i det föregående angivna sakkunniga

att förutsättningslöst taga under övervägande i motionerna framställda

förslag.

Vägtrafikväsendet.

36:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 38, s. 111 och 112) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Begistrering av motorfordon för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

37:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamäl. Kungl. Maj:t har (punkt 39,

s. 112—114) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde bliva riksdagen förelagd, till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1947/48 beräkna ett reservationsanslag av 150 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 104, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

den 28 februari 1947, föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag och under erinran, att samma

belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa Jcommunikationsändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

47

38:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 40,

s. 114—119) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för statens biltrafiknämnd uppföra ytterligare följande tjänster,

nämligen 1 byråchef i Eo 30 och 1 förste byråsekreterare i Eo 26, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för Statens biltrafiknämnd,

att tillämpas från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Statens

biltrafiknämnd: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 167 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 74 700 kronor,

därav enligt fastställd stat förslagsvis 29 800 kronor disponeras för arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 39 600 kronor

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt 5 300 kronor till rörligt

tillägg.

Kungl. Maj:t har den 20 december 1946 jämlikt erhållet bemyndigande

med hänsyn till den under år 1946 avsevärt ökade arbetsbördan inom nämnden

höjt arvodena för nämndens ordförande från 3 000 kronor till 4 500

kronor, för vice ordföranden från 1 800 kronor till 2 400 kronor samt för

envar av övriga fem ledamöter från 1 200 kronor till 1 500 kronor, varjämte

ersättningarna till suppleanterna något höjts. Nu föreslås att anslagsposten

till arvoden och ersättningar utmätas med hänsyn härtill och upptagas med

18 400 kronor.

Biltrafiknämnden har framhållit, att nämndens ökade arbetsbörda syntes

motivera en ökning av nämndens kansli, som för närvarande bestode av,

förutom amanuens- och biträdespersonal, en kanslichef med arvode, en förste

byråsekreterare i Eo 24 och en byråsekreterare i Eo21. Nämnden har i

sådant hänseende föreslagit inrättande av en byråinspektörtjänst i Eo 28,

uppfiyttning av den nuvarande förste byråsekreteraren i Eo 26 samt uppförande

å personalförteckningen av ytterligare två förste byråsekreterartjänster

i Eo 26 och eu byråsekreterartjänst i Eo21. Härjämte har nämnden

föreslagit, att befattningen som kanslichef måtte upptagas i Eo 30 ävensom

att amanuens- och biträdespersonalen måtte utökas.

Departementschefen har förordat, att kanslichefen inplaceras i Eo 30 såsom

byråchef, inrättande av en förste byråsekreterartjänst i Eo 26, utökning av

antalet amanuenser med tre samt anställande av ytterligare fem kontorsocli

skrivbiträden. Vid bifall härtill kommer anslagspos.ten till avlöningar till

icke-ordinarie personal att öka från 39 600 kronor till 140 400 kronor, därvid

hänsyn jämväl tagits till den reglerade befordringsgången och den allmänna

löneregleringen. Personalökningen betingar en uppräkning av posten med

48 900 kronor. Departementschefen har emellertid förutsatt, att frågan om

inrättande av ytterligare två föredragandetjänster i taxeärenden med arvoden

skall få ankomma på Kungl. Maj:t och nämndens avlöningsauslag i motsvarande

mån överskridas, därest under nästa budgetår priskontrollnämndens

avdelning för sådana ärenden avvecklas.

Posten till rörligt tillägg har upptagits med 8 200 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

Anslaget till avlöningar till statens biltrafiknämnd kommer att vid bifall

till Kungl. Maj:ts förslag väsentligt ökas, ehuru departementschefen förordat

en i förhållande till nämndens förslag allenast begränsad utökning av nämndens

kansli. Utskottet finner välbetänkt att viss försiktighet iakttages när

det gäller att utöka den mer fast anställda personalen och anser sålunda

lämpligt att det härutöver oundgängligen erforderliga personalbehovet tillgodoses

genom anställande av personal i icke pensionsberättigad anställning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens biltrafiknämnd uppföra ytterligare följande tjänster, nämligen

1 byråchef i Eo 30 och 1 förste byråsekreterare i Eo 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat Kronor.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 18 400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinare personal, förslagsvis.

....................................................... 140400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 8 200

Summa kronor 167 000;

c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret 1947-48

anvisa ett förslagsanslag av 167 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

39:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 41, s. 119 och 120), som innebär höjning av förevarande anslag

för nästa budgetår med 6 500 kronor i anledning av nämndens ökade verksamhet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 26000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 43, s. 122—139) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att företaga vissa av departementschefen

förordade ändringar i institutets personalförteckning, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för institutet, att tilllämpas

från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 417 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

49

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 720 000 kronor.

I enlighet med förslaget angående ändrad löneställning för vissa verkschefer

hemställer Kungl. Maj:t till en början, att överdirektören och chefen

för institutet uppflyttas från B 2 till B 3.

I övrigt beror den av Kungl. Maj:t begärda anslagshöjningen, förutom av

den allmänna löneregleringen, främst av att ett antal nya befattningar föreslås

inrättade vid institutet.

Vad först angår allmänna avdelningen föreslås inrättande av en kansliskrivarbefattning

i Eo 11, en expeditionsvaktstjänst i Eo 5 och en skrivbiträdestjänst

i Ex 2. Dessutom föreslås, att ett belopp av 3 000 kronor beräknas

för arbetet med institutets bibliotek.

Beträffande meteorologiska byrån föreslås utökning av personalen för

den allmänna väderlekstjänsten med en statsmeteorolog i A 23 och tre kanslibiträden

i Eo 7. Dessutom förutsättes, att professorn C. G. Bossby skall få

anställas sasom extra föredragande och ledare för det vetenskapliga arbetet

beträffande den allmänna väderlekstjänsten, därvid på Kungl. Maj:t skulle

ankomma att framdeles meddela närmare bestämmelser rörande ersättningens

storlek.

Aerologiska avdelningen av samma byrå föreslås skola förstärkas med en

statsmeteorolog i Eo 23, en meteorolog i Eo 18, en biträdande meteorolog

i Ex 15, två förste meteorologassistenter i Ex 15, fyra meteorologassistenter

i Ex 12, två kanslibiträden i Eo 7 och tio kontorsbiträden i Ex 4. För de

nya kontorsbiträdestjänsterna vid avdelningen och överhuvud taget vid väderlekstjänsten

föreslås, bland annat ur rekryteringssynpunkt, en något gynnsammare

befordringsgång än vad som eljest skulle gälla på grund av den

reglerade befordringsgången för biträdespersonalen.

För att tillgodose institutets behov av kvalificerad fackutbildad arbetskraft

för radio-tekniska arbetsuppgifter föreslås skola inrättas en förste byråingenjörsbefattning

i Eo 26 och två tjänster såsom laboratorieassistenter i

Eo 12.

Personalen på klimatavdelningen föreslås utökad med eu meteorologassistent

i Ex 12 och ett skrivbiträde i Ex 2.

Genom beslut den 15 november 1946 har Kungl. Maj:t bifallit institutets

den 21 augusti 1946 gjorda framställning om att med egen personal få ombesörja

radioutsändningen över telegrafverkets radiostationer dels av svenska

väderleksobservationer för internationellt behov, dels ock av regionalsändningar

av väderleksobservationer från Bromma flygplats. Institutets personalkostnader

för detta ändamål bestridas under innevarande budgetår från

anslaget till telegramkostnader m. in. För nästa budgetår föreslås medel härför

skola beräknas under institutets avlöningsanslag. Sålunda beräknas medel

för en förste radiotelegrafist i Eo 14, fem radiotelegrafister i Ex 12 samt

sex kontorsbiträden i Ex 4.

För flygvädorleksavdelningen föreslås inrättad en byrådirektörsbefattning

i Eo 28, vars innehavare under byråchefens överinseende skulle sköta ledningen

av avdelningens löpande arbete. Avdelningen skulle vidare ökas med

Dihan g till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 6. 604 47 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6.

en meteorolog i Eo 18, en biträdande meteorolog i Ex 15, en kontorist i

Eo 9 och tre kontorsbiträden i Ex 4. Å andra sidan skulle en befattning

såsom förste statsmeteorolog i Eo 24 indragas.

Sammanfattningsvis har anmärkts, att meteorologiska byrån för närvarande

omfattar en personal av cirka 50 personer, vartill kommer ett 60-tal befattningshavare

vid den lokala organisationen, förutom ett stort antal observatörer.

Vid bifall till vad som föreslagits och till Kungl. Maj:ts i det följande

framlagda förslag skulle personalantalet ökas med 49 respektive 24.

Hydrologiska byråns personal föreslås förstärkt med en förste statshydrolog

i A 26. Då vidare kostnaderna för den personal, som nu avlönas

från det särskilda anslaget till undersökningar inom hydrologiska byrån,

anses böra överflyttas till institutets avlöningsstat i den mån behovet av

denna personal beräknades bliva mera stadigvarande, beräknas medel för

följande nya befattningar, nämligen en statshydrolog i Eo 23, en hydrolog i

Eo 18, eu biträdande hydrolog i Eo 15 och ett kanslibiträde i Eo 7.

I fråga om anslagsberäkningen må vidare nämnas, att anslaget föreslås

höjt med lönen till en befintlig ordinarie förste statsmeteorologbefattning,

för vilken medel för närvarande icke äro inräknade i anslaget på grund av

innehavarens tjänstledighet.

Slutligen anmärkes i fråga om personalförteckningen, att den reglerade

befordringsgången för biträdespersonalen för institutets del medför ökning

av antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster med två.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning av förevarande anslag med

697 000 kronor. Av ökningen hänför sig emellertid omkring 450 000 kronor

till den allmänna löneregleringen. Jämväl bortsett från sistnämnda belopp

framstår ökningen såsom betydande. Såsom departementschefen framhållit

har emellertid verksamheten vid meteorologiska och hydrologiska institutet

efter krigsslutet undergått en snabb utveckling, i det att eu successiv ökning

av observationsmaterialet inträtt, nya undersökningsmetoder tagits i

bruk samt stegrad efterfrågan från näringslivets sida förmärkts i fråga om

utredningar och undersökningar. Härtill kommer ökningen av institutets

arbete med avseende å den civila luftfartens krav på väderlekstjänsten. Mot

bakgrunden av dessa förhållanden har utskottet icke ansett sig böra rikta

någon erinran mot nu föreslagna utökningar av institutets personal. Yad

departementschefen härutinnan förordat tillstyrkes sålunda av utskottet.

Under erinran, att riksdagen numera beslutat i princip bifalla Kungl.

Maj:ts förslag i fråga om uppflyttning av verkschef från lönegrad B 2 till

lönegrad B 3, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut uppflytta befattningen

såsom överdirektör från B 2 till B 3 samt uppföra

följande ytterligare befattningar, nämligen 1 förste statshydrolog

i A 26, 1 statsmeteorolog i A 23, 2 kontorsbiträden i A 4.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

51

1 byrådirektör i Eo 28, 1 förste byråingenjör i Eo 26, 1 stats-’

hydrolog i Eo 23 och 1 statsmeteorolog i Eo 23 ävensom ur

nämnda personalförteckning utesluta 1 befattning såsom förste

statsmeteorolog i Eo 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för institutet, att till

lämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 443 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 893 400

3. Eörligt tillägg........................................ 80 200

Summa kronor 1417 000;

c) till Sveriges meteorologiska och hy dr ologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 1 417 000 kronor.

41:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

44, s. 139—141), vilket innebär en höjning av förevarande anslag för budgetåret

1947/48 med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av 7 900.

42:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. Kungl. Maj:t kar

(punkt 45, s. 141—143) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom

hydrologiska byrån för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

164 900 kronor.

Eörevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 107 900 kronor.

För här ifrågavarande undersökningar skall ersättning lämnas av vederbörande

uppdragsgivare.

Enär stadigvarande behov av en del av den från förevarande anslag avlönade

personalen befunnits föreligga, föreslås att vissa för undersökningsverksamheten

erforderliga befattningar uppföras på extra ordinarie stat.

Medel för dessa befattningar har beräknats under institutets avlöningsanslag.

Under nu förevarande anslag beräknas medel för två kontorsbiträden i Eo

4, tre skrivbiträden i Eo 2, en hydrolog i Ex 15 och två hydrologassistenter

i Ex 12.

Vidare föreslås anslagsposterna Ersättning för observationer, Beseersättningar

och Expenser uppräknade med 40 000, 15 000 respektive 4 000 kronor,

varemot posten Utrustning anses kunna minskas med 1 000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska

hyrån för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

164 900 kronor.

43:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Observatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

46, s. 144) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av 352 600 kronor.

44:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Telegramkostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 47, s. 144—146), som innebär minskning av förevarande anslag

för nästa budgetår med 27 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 296 500 kronor.

45:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 48, s. 146), vilket innebär nedsättning av förevarande anslag

med 6 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer m. m.

för budgetåret 1947/48 anvisa att reservationsanslag av 42 500

kronor.

46:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Övriga omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

49, s. 146 och 147), vilket innebär höjning för nästa budgetår av förevarande

anslag med 16 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 112 400 kronor.

47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 147 och 148) och under erinran, att samma

belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti.

bo

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar i

Biksgränsen för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 5000

kronor.

48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Väderlekstjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt Öl, s. 148—153), vilket innebär höjning av anslaget för nästa

budgetår med 302 400 kronor, betingad, förutom av den allmänna löneregleringen,

av inrättandet av sju meteorologbefattningar, elva tjänster såsom

meteorologassistenter och två biträdestjänster, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 629 000

kronor.

49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Aerologiska stationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(pnnkt 52, s. 153—156), vilket innebär höjning av förevarande anslag för

nästa budgetår med 137 500 kronor avseende nyanställande av två meteorologer

i Eo 18 och två meteorologassistenter i Ex 12, anskaffande av radiosonder

och radiovindsändare samt uppräkning i anledning av den allmänna löneregleringen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 425 600 kronor.

50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till

seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko, I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 53, s. 156) och under erinran, att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i

Abisko för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

51 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till

väderleksstation i Nordatlanten. Kungl. Maj:t har (punkt 54, s. 156—161)

föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten förbudgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

I enlighet med principerna i den av Sverige biträdda interimsöverenskommelsen

i Chicago den 7 december 1944 angående internationell civil

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6.

luftfart har förslag väckts att för ändamålet i Atlanten anordna väderleksstationer,

s. k. väderleksskepp.

I skrivelse den 2 maj 1946 till svenska utrikesdepartementet begärde

den provisoriska internationella civila luftfartsorganisationen (PICAO) ett

uttalande, huruvida och på vilket sätt Sverige skulle vara berett att deltaga

i organisationen av väderleksskepp i Nordatlanten. Den 20 juli 1946 anmodade

t. f. chefen för kommunikationsdepartementet Sveriges meteorologiska

och liydrologiska institut att gemensamt med cheferna för marinen och flygvapnet

samt luftfartsstyrelsen ävensom efter samråd i erforderlig utsträckning

med telegraf- och lantbruksstvrelserna samt kommerskollegium verkställa

utredning i ämnet.

Med skrivelse den 6 september 1946 överlämnade myndigheterna den

verkställda utredningen, i vilken förordades, att Sverige skulle deltaga i den

föreslagna organisationen, närmast i den formen att Sverige tillsammans

med Norge åtoge sig driften av den station på 66° N 02° E, som föreslagits

i det Norske Hav. Därjämte angåvos vissa preliminära kostnader för Sveriges

deltagande i anskaffning och drift av skeppet.

Genom beslut den 13 september 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt kanslirådet

H. Berglund och byråchefen A. K. Ångström att såsom Sveriges

representanter deltaga i en av PICAO anordnad konferens i London mellan

de s. k. Nordatlantstaterna rörande väderlekstjänsten i Nordatlanten.

I skrivelse den 9 november 1946 ha de delegerade lämnat en redogörelse

för konferensens förhandlingar och resultat, vilka sammanfattats i eu slutakt

(Final act) och i eu internationell överenskommelse (International Agreement

on North Atlantic Weather Observation Stations), båda av den 25 september

1946.

Överenskommelsen, vilken undertecknats av de svenska delegaterna, går

ut på att fasta väderleksstationer i Nordatlanten skola upprättas och vidmakthållas

på lämpliga ställen med början senast den 1 juli 1947. Organisationen

skall omfatta 13 väderleksstationer, av vilka en, stationen M, skall

finansieras och drivas av Sverige, Storbritannien och Norge gemensamt.

Beträffande Sveriges bidrag ha de delegerade meddelat, att dess storlek under

nuvarande förhållanden endast kunde överslagsvis uppskattas. Tills vidare

torde man böra räkna med ett belopp för nästa budgetår av cirka 600 000

kronor, vilken siffra dock kunde komma att väsentligt förskjutas, därest anskaffningskostnaderna

skulle visa sig bliva större än man tidigare preliminärt

uppskattat dem till eller därest en annan avskrivningsprocent än man

tidigare räknat med komme att läggas till grund för kalkylerna.

I utlåtanden över de delegerades framställning ha Sveriges meteorologiska

och liydrologiska institut ävensom luftfartsstyrelsen tillstyrkt en medelsanvisning

till ändamålet för nästa budgetår med 600 000 kronor.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Stationens drift skulle omhänderliavas av Norge, dock med rätt för

Sverige att fullgöra en del av sina förpliktelser genom att tillföra stationen

hälften av dess meteorologpersonal. Sveriges andel i kostnaden skulle upp
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

55

gå till 43 %, medan Storbritannien och Norge skulle bestrida 35 respektive

22 % av kostnaden. Storbritannien och Sverige skulle därjämte efter samtycke

av Norge äga rätt att helt eller delvis fullgöra sina förpliktelser in

natura i stället för genom kontant bidrag. Sveriges andel i kostnaden har i

samband med förhandlingarna preliminärt uppskattats till 600 000 kronor

om året. Enligt därefter erhållna upplysningar från det engelska luftfartsministeriet

skulle två engelska korvetter kunna förvärvas samt ombyggas

för väderlekstjänst. Årskostnaden för stationen i dess helhet beräknas numera

av ministeriet till 146 000 pund, varav Sveriges andel uppgår till i

runt tal 63 000 pund eller enligt gällande växelkurs cirka 915 000 svenska

kronor. Skeppens anskaffningsvärde har därvid förutsatts skola avskrivas

på 3 år. Ytterligare förhandlingar angående stationens drift m. m. äro avsedda

att upptagas längre fram.

Det sålunda framlagda och från svensk sida preliminärt godkända förslaget

finner jag mig böra tillstyrka. För nästa budgetår torde böra anvisas

ett förslagsanslag av 900 000 kronor, ungefärligen motsvarande Sveriges andel

i den från engelskt håll preliminärt beräknade årskostnaden. Denna innefattar

även kostnaden för en på allenast tre år fördelad avskrivning av de

båda för väderleksstationen avsedda skeppen jämte utrustning, varför efter

avskrivningstidens utgång årskostnaden lärer komma att avsevärt sjunka.

Därest riksdagen anvisar medel för ändamålet, torde det få ankomma på

Kungl. Maj:t att därefter för Sveriges del godkänna de rörande organisationen

av väderleksskeppen redan träffade överenskommelserna liksom även

de kompletterande överenskommelser, som kunna komma att träffas i denna

fråga.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

Byggnadsväsendet.

52:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 55, s. 162

—181) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för byggnadsstyrelsen vidtaga vissa av departementschefen

förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1947/48, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 385 800 kronor.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 912 800 kronor.

Byggnadsstyrelsen har framhållit de svårigheter, som under nuvarande

förhållanden föreligga för styrelsen att förvärva och behålla kvalificerad teknisk

personal. I detta sammanhang framhåller styrelsen, att den i förhållande

till tillgången stora efterfrågan på sådan personal torde få anses särskilt

framträdande inom styrelsens verksamhetsområde, beroende på den utom
-

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5G

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

ordentligt stora byggnadsverksamheten särskilt för bostads- och industriändamål.

Styrelsen vore väl medveten om att det i nuvarande labila läge på

lönemarknaden ur allmän synpunkt vore angeläget, att löneökningar om

möjligt undvekes. Å andra sidan hade styrelsen ansvaret för att de utomordentligt

stora och viktiga uppgifter, som statsmakterna i allt mer ökad

omfattning lagt på styrelsen, fullgjordes på ett tillfredsställande sätt. Därest

styrelsen icke erhölle och finge behålla personal med de kvalifikationer,

som uppgifternas art och omfattning krävde, komme styrelsens arbete ofrånkomligt

att bliva allvarligt lidande.

Med hänsyn till nu berörda förhållanden ävensom de i många fall ökade

och mera kvalificerade arbetsuppgifter, som kommit att åvila åtskilliga av

styrelsens befattningshavare, ansåge sig styrelsen icke kunna underlåta att

i sina anslagsäskanden för styrelsen för budgetåret 1947/48 begära höjd

lönegradsplacering för ett betydande antal tjänster. Till följd av styrelsens

alltjämt växande arbetsbörda vore dessutom eu personalutökning å flertalet

av styrelsens byråer oundgängligen erforderlig.

Allmänna lönenämnden har avgivit utlåtande i ärendet, varjämte byggnadsstyrelsens

personalförening ingivit en framställning om ordinariesättning av

vissa befattningar.

Departementschefen har tillstyrkt följande förändringar med avseende å

styrelsens personal.

A administrativa byrån uppflyttas en förste byråsekreterartjänst ävensom

kamrerartjänsten från A 24 till A 26. Å stadsplancbyrån nyinrättas två intendentsbefattningar

i A 26. Å utredning sbyrån inrättas ytterligare en byrådirektörsbefattning

i A 28 och en intendentstjänst i Eo 26, varjämte två assistentbefattningar

uppflyttas från A 21 till A 24. Å intendentsbyrån omändras en

för landsortsavdelningen avsedd befattning såsom biträdande arkitekt i Eo 21

till en befattning såsom byråarkitekt (byråingenjör) i A 24. Å samma byrås

stockholmsavdelning inrättas en intendentstjänst i A 26. Fastighetskamreraren

å byrån uppflyttas från Eo 20 till Eo 24, varjämte inrättas eu tjänst för en

ingenjör i Eo 18. A byggnadsbyrån inrättas en ny befattning såsom förste

byråingenjör i Eo 26. Å värmetekniska avdelningen föreslås uppflyttning av

tre underinspektörsbefattningar från Eo 16 till Eo 17. Den reglerade befordringsgången

för biträdespersonalen slutligen medför ökning av antalet ordinarie

kontorsbiträdestjänster med fjorton samt indragning av två ordinarie

skrivbiträdestjänster.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle delstaten för byggnadsstyrelsens

verksamhet i allmänhet ökas med sammanlagt 407 800 kronor, delstaten för

statens bränslekontrollerande verksamhet med 39 000 kronor samt delstaten

för byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal med 26 200 kronor.

Även i fråga om byggnadsstyrelsen är huvudparten av den avsevärda

ökningen av avlöningsanslaget att hänföra till den allmänna löneregleringen.

Av ökningen — inemot 475 000 kronor — hänför sig emellertid inemot

60 000 kronor till nyinrättade tjänster eller uppflyttning i högre lönegrad av

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

57

befintliga befattningar. Mot vad härutinuan föreslagits synes med hänsyn

till styrelsens alltmer växande arbetsbörda icke något vara att erinra. Utskottet

får sålunda med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen vidtaga följande ändringar, nämligen under

rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet: uppflyttning

av 1 förste byråsekreterare och 1 kamrerare från A 24 till A 26

samt av 2 assistenter i A 21 till byråarkitekter i A 24, införande

av den alternativa tjänstebenämningen byråingenjör

för i förteckningen upptagna befattningar såsom byråarkitekt,

uppförande i förteckningen av ytterligare 1 byrådirektörstjänst i

A 28, 3 intendentsbefattningar i A 26 och 14 kontorsbiträdesbefattningar

i A 4 samt av 1 befattning såsom byråarkitekt (byråingenjör)

i A 24, 1 befattning såsom fastighetskamrerare i Eo 24

och ytterligare 1 intendentsbefattning i Eo 26 ävensom uteslutning

av 2 skrivbiträdesbefattningar i A 2 samt under rubriken Av

hyggnadsmedel avlönad personal å byggnadsstyrelsens byggnadshyrå:

uppförande av 1 befattning såsom förste byråingenjör i Eo 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 693 300

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................. 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 412 900

4. Körligt tillägg, förslagsvis............................ 66 400

Säger kronor 1 173 800

Statens bränslekontrollerande verksamhet. Kronor

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 114 900

2. Körligt tillägg, förslagsvis............. 6 900

Säger kronor 121 800

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 36 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 48 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... 5 100

Säger kronor 90 200

Summa kronor 1385 800;

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 1 385 800 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

53:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 56, s. 181—183), vilket innebär höjning av förevarande anslag

för nästa budgetår med 14 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 134 100 kronor.

54:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt

57, s. 183—191) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen vidtaga vissa av departementschefen

förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Länsarkitektsörganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

1 826 200 kronor.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 1 138 500 kronor.

Kungl. Maj:t föreslår, att befattningarna för biträdande länsarkitekt, tjugo

till antalet, uppflyttas från Ko 24 till Eo 26, att två nya befattningar såsom

biträdande länsarkitekt inrättas, därav den ena för länsarkitektkontoret i

Uppsala och den andra för kontoret i Halmstad, samt att assistentbefattningarna,

för närvarande tjugosex till antalet, uppflyttas från Eo 21 till Eo 24.

Den reglerade befordringsgången för biträdespersonalen medför uppförande

i personalförteckningen av nitton ordinarie kontorsbiträdesbefattningar, varav

sexton för att bereda ordinarie tjänst åt vid organisationen anställda extra

ordinarie kanslibiträden.

Förutom av nu nämnda förslag föranledes anslagshöjningen av löneklassuppflyttningar,

den allmänna löneregleringen samt den reglerade befordringsgången.

Genom beslut den 14 februari 1947 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen

för kommunikationsdepartementet att tillkalla sakkunniga för utredning av

det statliga stadsplaneväsendets arbetsuppgifter och organisation. Vid anmälan

av detta ärende framhöll föredragande departementschefen, att för

närvarande en betydande arbetsbalans förelåge inom länsarkitektsorganisationen

och att en ökning av arbetskrafterna av olika anledningar syntes

bliva nödvändig. De sakkunniga borde överväga, huruvida en förstärkning

av länsarkitektsorganisationen borde företagas, samt överväga huru länsarkitektkontoren

borde organiseras för att kunna fullgöra på dem nu ankommande

eller framdeles genom den nya byggnadslagstiftningen ökade

uppgifter.

Jämväl riksdagens år 1946 församlade revisorer ha framhållit (Del I, § 29,

s. 153—160) att arbetsmängden å länsarkitektkontoren under senare år undergått

en stark ökning och att ärendena ofta icke bliva behandlade inom rimlig tid.

Av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen framgår, att personalfrågan

vid länsarkitektsorganisationen ger anledning till allvarliga far
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

59

liågor, i det att stora svårigheter visat sig föreligga att erhålla kompetenta

sökande till lediga biträdande länsarkitekttjänster och assistenttjänster, av

vilka icke mindre än nitton under slutet av år 1946 voro obesatta. Med

hänsyn härtill har departementschefen funnit nödvändigt att förbättring i

löneställningen för dessa befattningar nu genomföres. Utskottet delar denna

uppfattning och får alltså tillstyrka att befattningen biträdande länsarkitekt

uppflyttas från Eo 24 till Eo 26 och befattningen assistent från Eo 21

till Eo 24.

Mot förslaget att inrätta två nya biträdande länsarkitektsbefattningar har

utskottet icke något att erinra.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

länsarkitektsorganisationen vidtaga följande ändringar, nämligen

uppflyttning av 20 befattningar såsom biträdande länsarkitekt

från Eo 24 till Eo 26 samt av 26 assistentbefattningar från

Eo 21 till Eo 24 ävensom uppförande i förteckningen av 19

kontorsbiträdesbefattningar i A 4 och ytterligare 2 befattningar

såsom biträdande länsarkitekt i Eo 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 470100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 915 000

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis — 358 000

4. Eörligt tillägg, förslagsvis ......... 83 100

Summa kronor 1826 200;

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 826 200 kronor.

55:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 58, s. 191 och 192), vilket innebär höjning av förevarande

anslag för nästa budgetår med 41 000 kronor, därav 15 000 kronor

till reseersättningar, 5 500 kronor till briinsle och lyse samt''20 500 kronor

till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 177 OCX) kronoi.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr ti.

Utskottet.

Tekniska institut.

56:o) Statens väginstitut. Kungl. Haj:t liar (punkt 60, s. 193—200) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för statens väginstitut företaga vissa av departementschefen förordade ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad stat för institutet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Statens

väginstitut för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 399 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 300 800 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om personalförteckningen följande

ändringar. Förste avdelningsingenjören å vägavdelningen uppflyttas från A 24

till A 26. Vidare inrättas, närmast för samma avdelning, en befattning såsom

förste avdelningsingenjör i Eo 24. En befattning å geologiska avdelningen

såsom biträdande geolog uppflyttas från Eo 21 till Eo 24 i samband varmed

tjänstebenämningen ändras till väggeolog. Ett kontorsbiträde i A 4 uppflyttas

till kanslibiträde i A 7. Regleringen av befordringsgången för biträdespersonalen

medför slutligen uppförande i personalförteckningen av en ordinarie

kontorsbiträdestjänst.

Utöver av vad sålunda föreslagits erfordras anslagshöjning för överflyttning

av tre med arvoden avlönade ingenjörstjänster till extra ordinarie stat

i Eo 17 samt av en befattning såsom laboratorieassistent i Eo 15. Vidare

föreslås en laboratorieassistent och en ritare skola uppflyttas från Eo 14 till

Eo 15, varjämte medel beräknat^ för ett skrivbiträde i Ex 2. Anslagsposten

till avlöningar till tillfälliga biträden föreslås uppräknad med 6 000 kronor

för anställande av en mekaniker. Uppräkning av avlöningsposterna följde

slutligen även av den reglerade befordringsgången och den allmänna löneregleringen.

Den sammanlagda ökningen av de olika delposterna i avlöningsstaten

uppgår till 108 400 kronor.

Omkostnadsstaten föreslås höjd med 15 000 kronor, avseende övriga utgifter.

Inkomstposten Särskilda uppbördsmedel föreslås slutligen skola uppräknas

med 25 200 kronor.

Kungl Haj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga följande ändringar

i personalförteckningen för statens väginstitut, nämligen uppflyttning

av befattningen såsom förste avdelningsingenjör å

ordinarie stat från A 24 till A 26 samt uppförande i förteckningen

av en kanslibiträdestjänst i A 7, ytterligare en befattning

såsom förste avdelningsingenjör i Eo 24 och en befattning

såsom väggeolog i Eo 24,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 61

b) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis— 130200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 162 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 17 500

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 25 000

Säger kronor 335 000

Omkostnader. Kronor

1. Sjukvård m. m., förslagsvis............................ 500

2. Reseersättningar, förslagsvis .......................... 8 500

3. Expenser, förslagsvis .................................. 34 800

4. Publikationstryck ...................................... 6 000

5. Övriga utgifter, förslagsvis ............. 55 500

Säger kronor 105 300

Summa kronor 440 300

Särskilda uppbördsmedel. Kronor

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 16 100

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........... 25 200

Säger kronor 41 300

Nettoutgift kronor 399000;

c) till Statens väginstitut för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 399 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

57:o) Ytterligare verkstadsutrustning för statens väginstitut. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 200—203), vilket avser att möjliggöra

en kvalitetsförbättring av institutets verkstadsarbeten samt att kompensera

den kapacitetsminskning, som på grund av förslitning inträtt hos vissa av

de befintliga maskinerna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ytterligare verkstadsutrustning för statens

väginstitut för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 64 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

58:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

62, s. 203—212) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

personalförteckningen för statens geotekniska institut vidtaga vissa av departementschefen

förordade ändringar, dels godkiinna av departementschefen

förordad avlöningsstat för institutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1947/48, dels ock till Statens geotekniska institut: Avlöningar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 388 600 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Viskottet.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 211400 kronor.

Sedan institutets tillkomst den 1 januari 1944 har dess personal ökats

från 16 till 53 befattningshavare. Med anledning härav föreslår Kungl. Maj:t,

att institutet från och med nästa budgetår definitivt uppdelas på avdelningar

på sätt redan provisoriskt tillämpats.

Kungl. Maj:t föreslår vidare för nästa budgetår vissa personalförstärkningar

och löneförbättringar. Sålunda föreslås uppflyttning av överingenjören

och chefen för institutet från C 6 till C 8. De två förste statsgeoteknikerna

i Eo 28 uppföras på ordinarie stat såsom chefer för forskningsoch

konsultationsavdelningarna med placering i A 29. Vid forskningsavdelningen

inrättas en ny befattning såsom statsgeotekniker i Eo 24. En ingenjörsbefattning

i Eo 19 å forskningsavdelningen föreslås vid inplacering i det

nya lönesystemet jämställd med befattning i Eo 20. Å konsultationsavdelningen

föreslås en ny ingenjörstjänst i Eo 17 och en ny befattning såsom

tekniskt biträde i Eo 4. Vidare föreslås överförande av vissa arvodesbefattningar

å maskintekniska avdelningen till extra ordinarie stat, i samband

varmed inrättas eu befattning för biträdande statsgeotekniker i Eo 21 och

en befattning såsom förrådsman i Eo 7. Beträffande kansliets personal föreslås

uppflyttning av en kansliskrivare i Eo 11 till kassör i Eo 14 samt av ett kontorsbiträde

i Eo 4 till kanslibiträde i Eo 7. Ytterligare föreslås beräknande

av medel för två kontorsbiträden i Eo 4 och två skrivbiträden i Eo 2.

Uppräkning av ordinarie- och icke-ordinarieposterna erfordras på grund

av den allmänna löneregleringen, varjämte smärre höjningar föreslås för

löneklassuppflyttningar och vikariatsersättningar.

Anslagsposten till avlöningar till tillfällig personal föreslås slutligen ökad

med 50 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens geotekniska institut vidtaga följande ändringar, nämligen

uppflyttning av befattningen såsom överingenjör och chef

från C 6 till C 8, uppförande i förteckningen av två befattningar

såsom förste statsgeotekniker i A 29 och ytterligare

en befattning såsom statsgeotekniker i Eo 24 ävensom uteslutning

av två befattningar såsom förste statsgeotekniker i

Eo 28;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 52 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 185 500

3. Körligt tillägg, förslagsvis ............................ 14 300

4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis........ 136 000

Summa kronor 388 600;

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

63

c) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 388 600 kronor.

59:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 63, s. 212—214), vilket innebär anslagshöjning för

nästa budgetår med 27 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 119 000

kronor.

60:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 64, s. 214 och 215), som avser medelsanvisning för

anskaffande av utrustning i avsikt att åstadkomma besparing av arbetskraft

och för att möjliggöra ett säkrare och snabbare undersökningsresultat, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 60 000

kronor.

Statens elektriska inspektion m. m.

61 :o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 65, s. 216—220), vilket innebär utökning av personalen

med eu förste byråinspektör i Bo 24 och ett kontorsbiträde i A 4,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen förståtens

elektriska inspektion uppföra ytterligare följande befattningar,

nämligen 1 kontorsbiträde i A 4 och 1 förste byråinspektör

i Eo 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 125 700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................... 8 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 25 400

4. Körligt tillägg, förslagsvis ............................ 9 000

Summa kronor 168 500;

c) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 168 500 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 6.

62:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 66, s. 220), som innebär anslagshöjning för nästa

budgetår med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 18 800 kronor.

63:o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 220) och under erinran, att samma belopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk

ström för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 000

kronor.

Diverse.

64:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 79 och

80, s. 236) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom förslagsanslag för budgetåret 1947/48

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond 245 000 kronor,

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Eyggnadsstyrelsens

delfond 871 000 kronor.

65:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 81, s. 236) och under erinran, att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av

Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

66:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Maj: t har (punkt 82, s. 236 och 237) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 21000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 18 000000 kronor. Den

postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran av

tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till cirka

21 900 000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande m 6.

65

Generalpoststyrelsen har, med utgångspunkt från att frankoteckensförsäljningen

kommer att något öka, beräknat ersättningen för tjän steförsän delser

i allmänhet under budgetåret 1947/48 till 19 000 000 kronor, motsvarande

15 % av den beräknade fraukoteckensuppbörden. Ersättningen för tjänstepost

från kristidsorganen uppskattar styrelsen till 800 000 kronor samt ersättningen

för kristidsnämndernas tjänstepost till 1 300 000 kronor.

Enligt de preliminära beräkningarna skulle sålunda ersättningen för tjänsteförsändelser

för budgetåret 1947/48 komma att uppgå till (19 000 000 +

8 00 000 + 1 300 000) 21 100 000 kronor.

Statskontoret har avgivit utlåtande i ärendet.

Departementschefen har tillstyrkt ett till 21 000 000 kronor avrundat belopp.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 21000 000 kronor.

67:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser

i ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s.

238), som innebär sänkning av anslagsbeloppet med 500 000 kronor för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

68:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 84, s. 238 och 239) och under erinran, att till förevarande

ändamål för innevarande budgetår anvisats 200 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kronor.

69:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 85, s. 240), vilket innebär höjning för nästa budgetår

av förevarande anslag med 11500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra besiktningar av luftfartyg m. ni.

förbudgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

70:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 240 och 241), vilket avser anvisande

av medel för bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för dels den nya

internationella civila luftfartsorganisationen, vartill Sverige enligt beslut av

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 6''.

Utskottet.

604 47 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 6.

1945 års riksdag anslutit sig, dels ock den internationella kommittén för

privaträttsliga frågor på luftfartens område, CITEJA, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 250 000 kronor.

71:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 241 och 242) och under erinran, att samma

belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kronor.

72:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 88, s. 242) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Blanering av allmänna arheten för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

73:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89,

s. 242) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 40000 kronor.

Uppskjutna frågor.

74:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande nedan

nämnda av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen

punkten 28: Avsättning till statens automobilskattemedelsfond;

punkten 37: Besiktning av motorfordon;

punkten 42: Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande;

punkten 59: Bidrag till upprättande av regionplan för Borås-trakten;

punkten 68: Statens brandinspektion: Avlöningar;

punkten 69: Statens brandinspektion: Omkostnader;

punkten 70: Statens brandskola: Avlöningar;

punkten 71: Statens brandskola: Omkostnader;

punkten 72: Bidrag till svenska brandskyddsföreningen;

punkten 73: Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund;

punkten 74: Bidrag till förebyggande och släckning av brand;

punkten 75: Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor;

punkten 76: Bidrag till kommuner för inköp av brandslang;

punkten 77: Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar;

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

67

punkten 78: Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer;

punkten 90: Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 15 april 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Larsson, Karl

Andersson, Bergvall, Heiding, Boman, fröken Andersson, herrar Näsström,

Rosenberg, Gustav Emil Andersson, Hesselbom och Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Malmborg i Skövde, Falla, Andersson i

Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Lindholm, Åkerström, Holmström, Thapper,

Persson i Vinberg, Johansson i Mysinge och Jansson i Kalix.

Reservationer:

1) vid punkten 19:o) (Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. in.) av

herrar Näsström, Ragnar Bergh, Åkerström och Jansson i Kalix, vilka ansett

att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Vad först---till motionerna.

I motionen----vederbörlig uppmärksamhet.

Vad härefter---nämnda vägar.

I motionerna I: 48 och II: 97 har hemställts om utredning angående statens

övertagande av vinterväghållningen å vissa enskilda vägar, nämligen de som

äro byggda på ett sådant sätt att motorplogning kan förekomma. Utskottet

anser i likhet med motionärerna att skäl tala för att det statliga vägväsendet

övertager denna väghållning, även om därigenom icke skulle kunna garanteras

att plogning av enskild väg skall kunna utföras samtidigt med plogning av

allmänna vägar. Utskottet anser lämpligt att ifrågavarande spörsmål utredes

i samband med den i det föregående omnämnda utredningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning----mot automobilskattemedlen;

b) i anledning av motionerna 1:48 och II: 97, II: 153 och

II: 154 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

beträffande de i motionerna avhandlade spörsmålen anfört»;

2) vid punkten 35:o) (Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp) av herrar Karl Andersson, Heiding, Näsström, Gustav Emil Anders
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 6.

son, Ragnar Bergh, Rubbestad, Mårtensson, Åkerström, Persson i Vinberg,

Johansson i Mysinge och Jansson i Kalix, vilka ansett, att utskottets yttrande

och hemställan bort hava följande lydelse:

»Till ifrågavarande----■ för bidrag.

Behovet av medel för bidrag till vatten- och avloppsföretag är förvisso

mycket betydande. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppgifter framgår

sålunda, att den i september 1946 förelågo ej tillgodosedda ansökningar om

bidrag för anläggningar, som betingade en kostnad av i runt tal 45 miljoner

kronor, ävensom att före den 1 april 1947 ytterligare ansökningar beräknades

inkomma avseende företag om cirka 100 miljoner kronor. Det är emellertid

uppenbart att i nuvarande situation anläggningsverksamheten på förevarande

område måste i avsevärd grad begränsas i förhållande till det anmälda behovet

med hänsyn såväl till det statsfinansiella läget som till situationen på material-

och arbetsmarknaden. Under hänsynstagande härtill har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit anvisande för nästa budgetår av 15 miljoner

kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär emellertid, att för ändamålet skulle stå

till förfogande — inklusive reservation — allenast 5,5 miljoner kronor. Enligt

utskottets mening kan en så långt gående begränsning av medelsanvisningen

till förevarande ändamål icke anses vara nödvändig. Utskottet vill härvid

framhålla de möjligheter som torde föreligga att — även vintertid — för

ifrågavarande arbeten utnyttja den vid hemmet bundna arbetskraftsreserven.

Enligt utskottets mening torde icke heller vad industrikommissionen i sitt

utlåtande framhållit nödvändiggöra den av departementschefen förordade begränsningen.

Härtill kommer att, såsom i motionerna I: 51 och II: 96 framhållits,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för att undvika dröjsmål med påbörjande

av vattenförsörjnings- och avloppsföretag, funnit sig böra i stor utsträckning

medgiva förhandstillstånd till arbetens påbörjande med bibehållen

möjlighet för företagsintressenterna att framdeles erhålla statsbidrag. Härigenom

torde medel, vilka komma att anvisas för budgetåret 1947/48, kunna

komma att erfordras för arbeten som i många fall delvis utförts redan under

innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och för att i större omfattning möjliggöra

en utvidgning av statsbidragsverksamheten, om en sådan skulle visa sig

lämplig med hänsyn till den inbördes angelägenhetsgraden hos statsbidragsberättigade

och andra företag, vill utskottet i anslutning till i ämnet väckta

motioner för sin del förorda, att ifrågavarande anslag för nästa år anvisas

med ett belopp av 10 miljoner kronor.

Vad härefter —■ —--och avlopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1:51

och II: 96, I: 80 och II: 160 samt II: 159 samt med bifall till

motionerna I: 133 och II: 158 till Bidrag till anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av 10 000 000 kronor,

b) med bifall--- — framställda förslag.»

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947148 und s. 1 i texten