Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1947/48 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckta motioner.

1947-03-04 · 80 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 78 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1947/48 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under statens affärsverksfonder gjorda framställningar

om anslag för budgetåret 1947/48 i avseende å postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Posthusbyggnad i Bromma i Stockholm. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj:t beträffande kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder

(bilaga 27, punkt 1, s. 5 och 6 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1947) föreslagit riksdagen att till

Posthusbyggnad i Bromma i Stockholm för budgetåret 1947/48 anvisa ett

investeringsanslag av 100 000 kronor.

I statsrådsprotokollet (s. 2) ha lämnats följande uppgifter rörande reservationerna,

medelsanvisningarna och medelsförbrukningen för budgetåren

1944/45—1946/47 å investeringsanslagen till posthusbyggnader ävensom postverkets

garagebyggnader:

1944/45 1945/46

Reservation vid budgetårets ingång---- 3 531 000 5 899 000

Anslag för budgetåret ................ 5 616 000 2 992 000

Medelsförbrukning ................... 3 231 000 4 139 000

Av statsrådsprotokollet (s. 2—5) inhämtas vidare följande.

I skrivelser den 25 september och den 22 november 1946 har generalpoststyrelsen

för budgetåret 1947/48 äskat anslag med sammanlagt 6 600 000 kronor

till posthusbyggnader och garage för diligensrörelsen.

Statens arbetsmarknadskommission har i utlåtande över generalpoststyrelsens

skrivelse den 25 september 1946 framhållit bland annat, att de företag

till vilka anslag funnes disponibla men beträffande vilka ansökningar om

byggnadstillstånd ej inkommit, och de företag, till vilka generalpoststyrelsen

askat anslag i sin nyssnämnda skrivelse, i oktober 1946 representerade en

byggnadskostnad av sammanlagt 9 746 000 kronor. Utförandet av husbyggnader

för postverket under nästa budgetår i sådan omfattning, som bevil
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 9. ,

1946/47

4 752 000

5 080 000

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9.

jade och äskade medel medgåve, skulle innebära en betydande utökning av

denna gren av byggnadsverksamheten. Med nuvarande knapphet på arbetskraft

torde en sådan ökning icke vara möjlig utan motsvarande minskning

av annan produktiv verksamhet. Samtliga företag syntes dock icke kunna

komma till utförande under budgetåret, även om arbetsmarknads- och materialläget

så medgåve. På grund av att företagen vid anslagets beviljande i

regel icke vore fullt förberedda, syntes byggnaderna ofta icke kunna påbörjas

förrän mot slutet av det budgetår anslagen avsåge.

Departemenschefen bar härefter gjort följande allmänna uttalanden rörande

generalposlstyrelsens ifrågavarande anslagsäskanden.

För innevarande budgetår ha till åtta särskilda husbyggnader för postverkets

räkning anvisats tillhopa 5 080 000 kronor. För sex av dessa byggnadsföretag

hade ännu i oktober 1946 byggnadstillstånd icke sökts, beroende på

att detaljplaneringen av företagen då icke avslutats. Enligt vad jag inhämtat

från generalpoststyrelsen har emellertid byggnadstillstånd sedermera sökts

för vissa av dessa byggnader, och för övriga byggnadsföretag, med undantag

av om- och tillbyggnaden av posthuset i Karlstad, kan sådan ansökan väntas

komma att göras före den 1 april i år. Jag vill i detta sammanhang framhålla

vikten av att detaljplaneringen av. aktuella posthusbyggnader bedrives

på sådant sätt, att arbetena kunna igångsättas redan i början av det budgetår

för vilket anslag anvisats, därest så skulle befinnas vara ur arbetsmark - nadssynpunkt lämpligt.

För nästa budgetår har styrelsen till posthusbyggnader och garage äskat

tillhopa 6 600 000 kronor, vilket innebär en ökning med 1 520 000 kronor i

jämförelse med innevarande budgetår. Ett genomförande av detta program

skulle såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit innebära en betydande

ökning av denna gren av byggnadsverksamheten. Detta blir i synnerhet fallcl

om — vilket synes sannolikt — åtskilliga av de posthusbyggnader, vartill medel

tidigare anvisats, icke hinna färdigställas under innevarande budgetår. Eu

viss ökning av posthusbyggandet torde emellertid redan från och med innevarande

budgetår bliva ofrånkomlig med hänsyn till den hittillsvarande och

närmast planerade bostadsbyggnadsverksamheten. Härtill kommer att den

fortgående ökningen av poströrelsen på de flesta orter samt de nya uppgifter,

som pålagts postverket genom uppbördsreformen, medföra behov av

ökade lokalutrymmen. Jag anser mig dock icke i nuvarande läge böra tillstyrka

hela det av generalpoststyrelsen föreslagna byggnadsprogrammet. Det

synes nämligen önskvärt att eftersläpningen i del av 1946 års riksdag beslutade

programmet först inhämtas och att ett för nästa budgetår fastställt program

kan genomföras i avsedd omfattning utan att mera väsentligt inkräkta

på annan produktiv verksamhet. Jag har därvid tagit hänsyn till att telegrafstyrelsen

anmält mycket omfattande och angelägna behov av nya telefonstationsbyggnader

och att en begränsning i fråga om posthusbyggnaderna

skulle kunna bidraga till att möjliggöra ett tillgodoseende av dessa behov. 1

fråga om de posthusbyggnader, till vilka jag i det följande kommer att tillstyrka

anslag för nästa budgetår, torde, enligt vad jag under hand gjort mig

underrättad om, planeringsarbetet komma att bedrivas så att ansökningar om

byggnadstillstånd kunna ingivas för flertalet före budgetårets ingång samt för

de övriga före den t oktober 1947.

Vad angår de särskilda byggnadsföretagen har jag för avsikt att i det följande

tillstyrka slutanslag med 100 000 kronor till en posthusbyggnad i Bromma

samt 810 000 kronor till om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping

ävensom 610 000 kronor till om- och tillbyggnad av posthuset i Norrtälje.

Vidare finner jag mig böra tillstyrka uppförande av en posthusbyggnad i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

3

Katrineholm och en i Västerås samt ett j>osthus och ett garage i Vilhelmina,

vilka byggnadsföretag synas vara de ur postverkets synpunkt mest angelägna.

Anslagen för posthusbyggnaderna i Katrineholm och Västerås böra uppdelas

på två budgetår. Efter samråd med generalpoststyrelsen har jag ansett medelsbehovet

under nästa budgetår böra beräknas beträffande posthuset i

Katrineholm till det av styrelsen äskade beloppet 600 000 kronor samt beträffande

posthuset i Västerås till 600 000 kronor i stället för av styrelsen

äskade 1 000 000 kronor. Till posthus- och garagebyggnaderna i Vilhelmina,

vilka kostnadsberäknats till sammanlagt 785 000 kronor, torde särskilda

anslag böra anvisas, nämligen till posthuset 595 000 kronor och till garaget

190 000 kronor. 0

I enlighet med vad departementschefen sålunda förordat skulle medelsbehovet

för nästa budgetår till husbyggnadsarbeten under postverkets fond

komma att uppgå till 3 505 000 kronor, vilket innebär en minskning med

1 575 000 kronor i förhållande till gällande riksstat.

Beträffande posthusbyggnaden i Bromma i Stockholm inhämtas av statsrådsprotokollet

följande (s. 5 och 6).

Till ändamålet anvisades för budgetåret 1945/46 ett investeringsanslag av

950 000 kronor.

General poststyrelsen har meddelat, att kostnaderna för posthusbygget visat

sig icke kunna hållas inom ramen för det anvisade anslagsbeloppet. Enligt

en reviderad kostnadsberäkning hade nämligen kostnaderna för byggnadsföretaget

beräknats komma att uppgå till ca 1 050 000 kronor eller

100 000 kronor mera än vad som anvisats. Av merkostnaden hänförde sig ca

50 000 kronor till den allmänna ökning av löner och materielpriser, som inträtt

efter det kostnadskalkylerna uppgjordes år 1944. Återstoden av ökningen

vore beroende på åtgärder, som generalpoststyrelsen vidtagit i syfte

att genom en förmånlig uthyrning av för postverket ej erforderliga lokaler

få till stånd en tillfredsställande förräntning av posthuset.

Av den till statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen för de förslag som

beröra postverkets kapitalinvesteringar framgår, att generalpoststyrelsen för

nästa budgetår äskat anslag till posthusbyggnader och garage med tillhopa

6 600 000 kronor. Departementschefen har emellertid ansett sig böra tillstyrka

en sammanlagd medelsanvisning till dessa ändamål av allenast

3 505 000 kronor, vilket innebär en minskning jämfört med gällande riksstat

med 1 575 000 kronor. Ett bifall till detta förslag kommer emellertid i

och för sig icke att nödvändiggöra en minskning under nästa budgetår av

posthusbyggandet till en nivå soin svarar mot medelsanvisningen. Betydande

reservationer finnas nämligen å tidigare anvisade anslag. Byggnadsvolymens

verkliga omfattning kommer därför att bli beroende av i vilken omfattning

det med hänsyn till materialläget och förhållandena på arbetsmarknaden kan

bliva möjligt att dels inhämta eftersläpningen å det tidigare beslutade byggnadsprogrammet

och dels realisera det föreslagna programmet för nästa budgetår.

Utskottet vill för egen del ansluta sig till vad departementschefen an
-

V tskottel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 0.

fört rörande behovet av en viss ökning från och med innevarande budgetår

av posthusbyggandet med hänsyn dels till den hittillsvarande och närmast

planerade bostadsbyggnadsverksamheten samt den fortgående ökningen av

poströrelsen på de flesta orter, dels ock de nya uppgifter som pålagts postverket

genom uppbördsreformen. De skäl, som föranlett departementschefen

att icke tillstyrka hela det av generalpostslyrelsen framlagda nybyggnadsprogrammet

för nästa budgetår, synas emellertid vara bärande, varför

utskottet icke ifrågasätter någon utvidgning'' av den anslagsram som förordats

av departementschefen.

Vad angår de särskilda byggnadsföretagen avse två slutförande av tidigare

beslutade arbeten. Det ena av dessa är posthusbyggnaden i Bromma

i Stockholm, för vilken kostnaderna numera beräknas komma att med

100 000 kronor överstiga det år 1945 anvisade anslaget av 950 000 kronor. Av

kostnadsökningen belöper hälften på löner och material samt hälften på åtgärder

för inredning m. in. för vissa uthyrningslokaler. Det andra företaget,

vartill slutanslag nu äskas, är om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping.

Även i detta fall ha byggnadskostnaderna stegrats i förhållande till tidigare

framlagda beräkningar beroende på vissa ändringar i byggnadsplanerna.

Kostnadsökningen uppgår till 90 000 kronor. Då medelsbehovet för nästa

budgetår tidigare beräknats till 720 000 kronor, skulle alltså nu erfordras en

ytterligare medelsanvisning av 810 000 kronor. Utskottet har ej funnit anledning

till erinran mot dessa förslag.

Övriga av departementschefen tillstyrkta byggnadsföretag avse om- och

tillbyggnad av posthuset i Norrtälje, nybyggnader för postverket i Katrineholm,

Västerås och Vilhelmina samt uppförande av en garagebyggnad i Vilhelmina,

avsedd för postverkets diligensrörelse. Byggnadsarbetena i Norrtälje

ha aktualiserats på grund av telegrafverkets behov av utökade och ur

hygienisk synpunkt tillfredsställande lokaler. Kostnaderna ha beräknats till

610 000 kronor, vilket belopp äskas för nästa budgetår. Utskottet har intet

att erinra mot ifrågavarande förslag. Posthusbyggnaderna i Katrineholm och

Västerås ha kostnadsberäknats till 1 085 000 kronor respektive 2 250 000

kronor, varav dock allenast 600 000 kronor för vartdera byggnadsföretaget

anses behöva anvisas för nästa budgetår. Posthus- och garagebyggnaderna i

Vilhelmina beräknas draga en kostnad av sammanlagt 785 000 kronor, varav

595 000 kronor belöpa på posthusbyggnader och 190 000 kronor på garagebyggnaden.

Behovet av de ifrågavarande nya posthusbyggnaderna samt garagebyggnaden

synes vara styrkt. Med hänsyn härtill och då den beräknade

förräntningen av investerat kapital i dessa fall får anses tillfredsställande,

finner sig utskottet böra lämna förslagen utan erinran.

Under hänvisning till det anförda får utskottet tillstyrka Kungl. Maj ds

förslag beträffande nu ifrågavarande byggnadsföretag.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Bromma i Stock
holm

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

100 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

5

2:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Norrtälje. Under åberopande av

vad utskottet anfört under punkten l:o) får utskottet, med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 6—8), hemställa,

att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av posthuset i

Norrtälje för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 610 000 kronor.

3:o) Posthusbyggnad i Katrineholm. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten l:o) och med erinran, att totalkostnaden för ifrågavarande

byggnadsföretag beräknas uppgå till 970 000 kronor, får utskottet,

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 8—10), hemställa,

alt riksdagen må till Posthusbyggnad i Katrineholm för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 600 000

kronor.

4:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping. Under åberopande av

vad utskottet anfört under punkten 1 :o) och med erinran, att totalkostnaden

för ifrågavarande byggnadsföretag — för vilket riksdagen redan anvisat

800 000 kronor — beräknas uppgå till 1 610 000 kronor, får utskottet, med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 10), hemställa,

att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av posthuset i

Linköping för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 810 000 kronor.

5:o) Posthusbyggnad i Västerås. Under åberopande av vad utskottet anfört

under punkten l:o) och med erinran, att totalkostnaden för ifrågavarande

byggnadsföretag beräknas uppgå till 2 250 000 kronor, får utskottet,

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 11—13), hemställa,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Västerås för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kronor.

6:o) Posthusbyggnad i Vilhelmina. Under åberopande av vad utskottet

anfört underpunkten l:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, s. 13 och 14), hemställa,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Vilhelmina för bud
getåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 595 000 kro
nor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

7:o) Inköp av fastigheter i Nyköping. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 15—

17) föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheter i Nyköping för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 184 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har meddelat, att lokal för postkontoret i Nyköping

alltsedan 1902 förhyrdes i riksbankshuset i staden. Lokalen, som från början

omfattade en golvyta av cirka 275 in", utvidgades år 1929 i samband

med om- och tillbyggnad av riksbankshuset till 450 in2. Postkontoret vore

i trängande behov av rymligare och mera tidsenliga lokaler. Enligt styrelsens

mening kunde en rationell lösning av postverkets lokalsvårigheter åstadkommas

endast genom inköp av tomt för postverkets räkning, på vilken

ett posthus kunde uppföras. Avtal hade numera träffats om inköp av tomterna

nr 7, 8 och 9 i fjärde kvarteret Sörmlandsbanken. A tomtmarken, vilken

upptoge en yta av sammanlagt 1 504 m2, funnes vissa äldre byggnadei

uppförda, vilka måste rivas. Köpeskillingen uppginge till 184 000 kronor, motsvarande

cirka 122 kronor per m2. Fastigheternas sammanlagda taxeringsvärde

uppginge till 111 000 kronor, och åbyggnadema vore brandförsäkrade

för tillhopa 100 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har funnit det begärda priset för ifrågavarande tomter

högt både med utgångspunkt från den nuvarande avkastningen av fastigheterna

och med hänsyn till den våningsyta, som kunde utvinnas vid ett bebyggande

av tomterna.

Departementschefen har, under framhållande att tomtpriset finge anses

vara högt, dock ansett sig med hänsyn till föreliggande omständigheter böra

tillstyrka, att det för köpet erforderliga beloppet, 184 000 kronor, äskades för

nästa budgetår.

Köpeskillingen för de till inköp ifrågasatta tomterna uppgår till 184 000

kronor, vilket avsevärt överstiger det fastigheterna åsatta taxeringsvärdet.

111 000 kronor. Tomterna äro emellertid centralt belägna, och utskottet vill,

med hänsyn härtill och då något godtagbart alternativ till de föreslagna

förvärven icke kunnat framläggas, ej motsätta sig att köpet fullföljes.

Utskottet finner sig sålunda böra tillstyrka Kungl. Maj ds förslag och hemställer,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter i Nyköping för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 184 000

kronor.

8:o) Inköp av tomter i Landskrona. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 8, s. 17), som avser fullföljande av det av statsmakterna år 1946 beslutade

markförvärvet för ett nytt posthus i Landskrona, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Inköp av tomter i Landskrona för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 61000

kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

7

9:o) Inköp av fastigheter. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 17 och 18) föreslagit

riksdagen att till Inköp av fastigheter för budgetåret 1947/48 anvisa

»dt investeringsanslag av 400 000 kronor.

Alltsedan år 1920 ha varje år medel stått till förfogande för inköp för

postverkets räkning av fastigheter, vilkas förvärvande icke utan synnerlig

olägenhet kunnat uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut. I regel har

för ändamålet varit anslaget ett belopp av omkring 200 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har meddelat, att av för ändamålet tidigare anvisade

medel mot slutet av år 1946 komme att kvarstå en behållning av omkring

.33 000 kronor. Huru stort belopp, som under det kommande budgetåret kun<le

bliva erforderligt, vore givetvis omöjligt att i förväg beräkna, men enligt

styrelsens uppfattning borde i varje fall icke lägre belopp än det hittills i

allmänhet tillgängliga anslaget, omkring 200 000 kronor, stå till förfogande.

Departementschefen har förordat, att anslaget för nästa budgetår upptages

med 400 000 kronor, enär anslaget vore avsett att täcka behov i vidare mån

än vad hittills varit fallet. Departementschefen har vidare anfört fcljande.

I likhet med vad som gäller beträffande telegrafverkets anslag till Inköp

av fastigheter torde även postverkets motsvarande anslag från och med budgetåret

1947/48 böra få tagas i anspråk för inköp av fastigheter utan annan

begränsning än att köpeskillingen för varje fastighet icke må överstiga 100 000

kronor. Därest riksdagen icke finner anledning till erinran däremot, torde

det få ankomma på Kungl. Maj:t att till generalpoststyrelsen delegera inköpsrätten

inom den givna ramen.

Generalpoststyrelsen har i sina petita för nästa budgetår hemställt om anvisande

av högst 11 000 kronor till inköp av ett tomtområde i Hällefors, och

enligt vad jag under hand erfarit har styrelsen för avsikt att hemställa om

medel till tomtförvärv jämväl i Värnamo. Köpeskillingen för sistnämnda

tomtförvärv torde icke komma att överstiga 100 000 kronor. Vid bifall till

vad jag föreslagit beträffande dispositionen av anslaget under förevarande

rubrik torde särskilda anslag för nu angivna tomtförvärv icke vara erforderliga.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot att dispositionsbestämmelserna

beträffande förevarande anslag från och med nästa budgetår ändras

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet förutsätter därvid, att

specificerad redogörelse för användningen av anvisade medel skall avgivas

till riksdagen på samma sätt som hittills skett.

Mot departementschefens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår

har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

10:o) Anskaffning av autoinobiler in. m. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s.

19) föreslagit riksdagen att till Anskaffning av autoinobiler m. in. för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 350 000 kronor.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Vit lottet.

För innevarande budgetår har till Anskaffning av motorfordon anvisats

ett investeringsanslag av 100 000 kronor. På förslag av generalpostsl yreisen,

som samrått med riksräkenskapsverket, har nämnda anslag i årets statsverksproposition

föreslagits skola uppdelas på två anslag, nämligen Anskaffning

av automobiler m. m. samt Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen

(s. 1 och 2).

Generalpoststyrelsen har meddelat, att reservationen å föregående budgetårs

anslag till Anskaffning av motorfordon vid senaste budgetårsskifte uppgått

till 2 870 000 kronor, beroende på rådande leveranssvårigheter. Tillsammans

med det för löpande budgetår anvisade anslaget å 100 000 kronor förfogade

styrelsen således för innevarande budgetår över ett belopp av i runt

tal 2 970 000 kronor. Styrelsen ansåge sig emellertid nu — efter besked från

vederbörande leverantörer — ha anledning räkna med att under budgetåret

1946/47 kunna i större utsträckning än vad hittills varit möjligt erhålla redan

beställda motorfordon, så att vid budgetårets utgång av reservationen

skulle kvarstå endast ca 560 000 kronor.

För budgetåret 1947/48 uppginge, anför generalpoststyrelsen vidare, medelsbehovet

för nu ifrågavarande ändamål till 600 000 kronor, varav 400 000

kronor för automobiler och 200 000 kronor för elektriska plattformsvagnar.

Under förutsättning att av den vid innevarande budgetårs utgång beräknade

reservationen av ca 560 000 kronor å anslaget till anskaffning av motorfordon

260 000 kronor tillfördes anslaget under förevarande rubrik, skulle ett

anslag av 340 000 kronor, vilket belopp syntes böra avrundas till 350 000

kronor, vara tillfyllest för inköp av automobiler m. m. under budgetåret

1947/48.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot generalpoststyrelsens

beräkningar av medelsbehovet för anskaffning av automobiler

m. m. under nästa budgetår. De icke utnyttjade belopp, som vid utgången

av innevarande budgetår kunde kvarstå å anslaget till Anskaffning av

motorfordon, borde, enligt departementschefen, efter förslag av generalpoststyrelsen

få genom beslut av Kungl. Maj:t fördelas mellan nu förevarande

anslag och anslaget till Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen.

Enligt det nu framlagda förslaget skall från och med nästa budgetår det

nu å riksstaten uppförda anslaget till Anskaffning av motorfordon ersättas

av två anslag, nämligen Anskaffning av automobiler m. m. samt Anskaffning

av bilmateriel för diligensrörelsen. Härigenom synes en mera rättvisande

bild av postverkets investeringar för diligensrörelsen kunna uppnås. Utskottet

har därför icke något att erinra mot delta förslag.

Beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår under de nya anslagen

föranleder icke till någon erinran från utskottets sida. Under förevarande

punkt får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Anskaffning av automobiler m. m.

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

350 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

9

11 :o) Garage i Vilhelmina. Under åberopande av vad utskottet anfört under

punkten l:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 11, s. 20), hemställa,

att riksdagen må till Garage i Vilhelmina för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 190 000 kronor.

12:o) Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelscn. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt 12, s. 20) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 600 000 kronor.

13:o) Förvärv av billinjer. Kungl. Majd har (punkt 13, s. 20 och 21) föreslagit

riksdagen att till Förvärv av billinjer för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha tidigare anvisats 300 000 kronor för budgetåret

1945/46 och 200000 kronor för budgetåret 1946/47. t

Generalpoststyrelsen har hemställt att anslaget för nästa budgetår måtte

anvisas med 300 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt förslaget.

Vid behandlingen av Kungl. Maj ds förslag angående anslag å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 till Förvärv av billinjer uttalade utskottet

(utlåtande 1946: 18), att utskottet utginge från att erforderligt samarbete

komme till stånd mellan generalpoststyrelsen och järnvägsstyrelsen

beräffande sådana utvidgningar av postverkets diligensrörelse, som kunde

tänkas beröra statens järnvägars trafikförhållanden. Utskottet vill i anslutning

härtill framhålla vikten av att frågor angående förvärv av enskild

biltrafik handläggas på sådant sätt att prisuppdrivande åtgärder undvikas.

Utskottet tillstyrker, att det av Kungl. Maj:t äskade anslaget anvisas,

och hemställer,

att riksdagen må till Förvärv av billinjer för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

UtaloUei.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Telegrafverket.

14 :o) Tclefonstationsbyggnad i kvarteren Rutan och Krukmakaren i Stockholm.

Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 24 och 25) föreslagit riksdagen att till

Telefonstationsbyggnad i kvarteren Rutan och Krukmakaren i Stockholm

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 2 650 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet (s. 22—24) inhämtas, att telegrafstyrelsen i skrivelser

den 30 september och den 18 oktober 1946 för budgetåret 1947/48 äskat

anslag med 14 990 000 kronor till telefonstations- och förrådsbyggnader m. in.,

däri inbegripet fortsättningsanslag till verkstaden i Sundsvall, samt med

700 000 kronor till inköp av fastigheter.

Statens arbetsmarknadskommission har i utlåtande den 4 november 1946

anfört, att de husbyggnadsföretag för telegrafverket, exklusive radioanläggningar,

till vilka anslag funnes disponibla men beträffande vilka ansökningar

om byggnadstillstånd den 19 oktober 1946 ej inkommit, samt de företag, till

vilka anslag äskats av Kungl. Maj:t å tilläggsstat för innevarande budgetår

och av telegrafstyrelsen å riksstaten för nästa budgetår, representerade en

byggnadskostnad av (5 450 000 + 3 500 000 + 14 990 000) 23 940 000 kronor.

En så omfattande byggnadsverksamhet för telegrafverket, motsvarande arbetstillfällen

på arbetsplatsen om ca 350 000 dagsverken för byggnadsarbetare

av olika slag eller sysselsättning för ca 1 400 årsarbetare, skulle innebära en

betydande utökning av denna gren av byggnadsverksamheten och vore med

nuvarande knapphet på arbetskraft icke möjlig utan motsvarande minskning

av annan produktiv verksamhet. Samtliga företag syntes dock icke komina

till utförande under budgetåret, även om arbetsmarknads- och materialläget

så medgåve. På grund av att företagen vid anslagens beviljande i regel icke

vore fullt förberedda, syntes byggnaderna oftast icke kunna påbörjas förrän

mot slutet av det budgetår anslagen avsåge.

Departementschefen har i anslutning härtill anfört följande.

A riksstaten för innevarande budgetår ha till 16 särskilda lelefonstationsbyggnader

och 3 förrådsbyggnader anvisats tillhopa 9 335 000 kronor. Sedermera

har 1946 års höstriksdag å tilläggsstat till riksstaten för nämnda budgetår

anvisat sammanlagt 3 500 000 kronor till påbörjande av ytterligare eu

telefonstationsbyggnad och en verkstadsbyggnad. Det sammanlagda beloppet

av dessa medelsanvisningar, 12 835 000 kronor, överstiger avsevärt såväl

medelsanvisningarna som medelsförbrukningen under de närmast föregående

budgetåren. Detta beror på dels att byggnadsverksamheten för telegrafverkets

ändamål under krigsåren hållits på en även i jämförelse med förkrigstiden

låg nivå och dels att behovet av nya eller utvidgade telefonstationsbyggnader

samt ny- och tillbyggnader för verkets förråds- och verkstadsrörelse blivit

alltmera trängande allteftersom telefonrörelsen tillvuxit och telegrafverkets

ännu vid krigsutbrottet tämligen goda reserver i näten och på stationerna på

många orter mer eller mindre fullständigt tagits i anspråk.

För nästa budgetår har telegrafstyrelsen till telefonstations- och förrådsbyggnader

m. m. äskat tillhopa 14 990 000 kronor, vilket innebär en ökning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

11

med 2 155 000 kronor jämfört med budgetåret 1946/47. Såsom arbetsmarknadskommissionen

framhållit föreligger emellertid en betydande eftersläpning

i det redan beslutade byggnadsprogrammet. Det är sålunda, enligt vad jag

inhämtat från telegrafstyrelsen, sannolikt, att byggnadstillstånd för ett flertal

byggnadsföretag, till vilka medel anvisats för budgetåren 1945/46 eller 1946/47.

komma att sökas först under senare delen av innevarande budgetår. På grund

härav skulle ett genomförande av det redan beslutade byggnadsprogrammet

och de nu av styrelsen ifrågasatta byggnadsföretagen innebära en mycket

betydande utvidgning av denna gren av byggnadsverksamheten under återstoden

av nu löpande och under nästa budgetår. Ehuru eu dylik utvidgning

får anses fullt befogad ur telegrafverkets synpunkt, måste densamma dock

komma att inkräkta på annan produktiv verksamhet. Jag har därför med

hänsyn till angelägenheten av att i nuvarande konjunkturläge såvitt möjligt

begränsa investeringarna ansett mig böra föreslå viss begränsning i telegrafstyrelsens

byggnadsprogram. Denna begränsning har i första hand tagit

sikte på sådana företag, vilka redan till följd av planeringssvårigheter icke

skulle ha kunnat påbörjas förrän tämligen sent under budgetåret 1947/48.

Hänsyn har vidare tagits till den inbördes angelägenheten av de olika företagen.

Vad angår de särskilda byggnadsföretagen har jag för avsikt att i det följande

föreslå anvisande av medel till fullföljande av tre av 1946 års riksdag

beslutade byggnadsföretag, nämligen 2 650 000 kronor till en telefonstationsbyggnad

i kvarteren Rutan och Krukmakaren i Stockholm, 150 000 kronor

till en tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn

och 2 500 000 kronor till en verkstad i Sundsvall. Vidare finner jag

mig böra tillstyrka medelsanvisning för uppförande av nya telefonstationsbyggnader

i Nässjö, Ljungby, Ängelholm, Kävlinge, Göteborg, Ulricehamn,

Köping och Mora samt för tillbyggnader av telefonstationsbyggnadema i

Jönköping och Karlstad. För dessa byggnadsföretag erfordras anslag med till

hopa 6 310 000 kronor. Jag kommer slutligen att förorda uppförande av en

förrådsbyggnad i Slätte för 370 000 kronor samt en tillbyggnad till förrådsbyggnaden

i Nässjö för 110 000 kronor.

I enlighet med vad jag här anfört skulle medelsbehovet för nästa budgetår

uppgå till 8 960 000 kronor för telefonstationsbyggnader nu in. samt till

3 130 000 kronor för förrådsbyggnader m. in. eller tillhopa 12 090 000 kronor.

Detta innebär en minskning med 745 000 kronor jämfört med budgetåret

1946/47, varvid dock är att märka att i anslagssumman för sistnämnda budgetår

ingår ett belopp av 850 000 kronor för tomtförvärv.

Beträffande telefonstationsbyggnaden i kvarteren Rutan och Krukmakaren

i Stockholm inhämtas av statsrådsprotokollet följande.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1946:311 (bilaga 12, punkten

3) framlagda förslag anvisade riksdagen till Telefonstationsbyggnad i

kvarteren Rutan och Krukmakaren i Stockholm å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1946/47 ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har nu hemställt att det för telefonstationsbyggnadens

fullbordande erforderliga ytterligare beloppet, 2 650 000 kronor, måtte anvisas

för budgetåret 1947/48.

Av den till statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen för de förslag som

beröra telegrafverkets kapitalinvesteringar framgår, att telegrafstyrelsen för

nästa budgetår äskat anslag till telefonstations- och förrådsbyggnader in. in.

V Ukotte.t.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9.

med tillhopa 14 990 000 kronor. Departementschefer, har emellertid ansett

sig böra tillstyrka en sammanlagd medelsanvisning av allenast 12 090 000

kronor, vilket innebär en minskning jämfört med gällande riksstat med

745 000 kronor. Även för telegrafverkets del föreligga betydande reservationer

å tidigare anvisade anslag, varför utrymme under budgetåret 1947/48 fölen

i förhållande till den äskade medelsanvisningen för samma budgetår utökad

byggnadsverksamhet för telegrafverket förefinnes. Utskottet, som i likhet

med departementschefen finner en utvidgning av byggnadsverksamheten

utöver vad departementschefen förordat vara i och för sig befogad, anser sig

i nuvarande konjunkturläge icke ha anledning att ifrågasätta någon ökning

av den av departementschefen i förevarande sammanhang tillstyrkta anslagssumman

för nästkommande budgetår.

I fråga om telefonstationsbyggnader tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag

om anvisande av slutanslag med 2 650 000 kronor till den av 1946 års

riksdag beslutade telefonstationsbyggnaden i kvarteren Rutan och Krukmakaren

i Stockholm. Kungl. Maj:t har vidare framlagt förslag om anvisande av

medel till tio nya byggnadsföretag, nämligen uppförande av nya telefonstationsbyggnader

i Nässjö, Ljungby, Ängelholm, Göteborg, Ulricehamn och

Köping, samt nybyggnader för post- och telegrafverken i Kävlinge och Mora

ävensom tillbyggnader av telefonstationsbyggnadema i Jönköping och Karlstad.

Den sammanlagda kostnaden för dessa byggnadsföretag uppgår till

6 310 000 kronor. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj ds förslag i

förevaraode avseenden och kommer förty under vederbörande punkter i det

följande att tillstyrka anvisande av de äskade anslagsbeloppen.

Till förrådsbyggnader m. m. har Kungl. Maj:t äskat anslag med tillhopa

3 130 000 kronor. Huvudposten härav, 2 500 000 kronor, faller på den förra

året beslutade verkstadsbyggnaden i Sundsvall. Utskottet tillstyrker att slutanslag

till detta byggnadsföretag anvisas för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker

likaledes förslagen om anvisande av anslag till tillbyggnad av kontorsbyggnaden

vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn, tillbyggnad av förrådsbyggnaden

i Nässjö m. m. samt förrådsbyggnad i Slätte m. in. Utskottet

gör i det följande hemställan om anvisande av de äskade anslagsbeloppen.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i kvarteren

Rutan och Krukmakaren i Stockholm för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av 2 650 000 kronor.

15 :o) Tillbyggnad av telcfonstationsbyggnaden i Jönköping. Under åberopande

av vad utskottet anfört under punkten 14 :o) får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj ds förslag (punkt 15, s. 25—27), hemställa,

att riksdagen må till Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden

i Jönköping för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 960 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

13

16:o) Tclcfonstationsbyggiiad i Nässjö. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 14 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 16, s. 27 och 28), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Nässjö för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 740 000

kronor.

17:o) Telefonstationsbyggnad i Ljungby. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 14 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 17, s. 28—30), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Ljungby för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 460 000

kronor.

18:o) Telefonstationsbyggnad i Ängelholm. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 14 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 18, s. 30 och 31), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Ängelholm

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 575 000

kronor.

19:o) Nybyggnad för post- och telegrafverken i Kävlinge. Under åberopande

av vad utskottet anfört under punkten 14 :o) får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 31 och 32), hemställa,

att riksdagen må till Nybyggnad för post- och telegrafverken

i Kävlinge för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 400 000 kronor.

20 :o) Telefonstationsbyggnad i stadsdelen Skår i Göteborg. Under åberopande

av vad utskottet anfört under punkten 14 ro) får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj ds förslag (punkt 20, s. 33 och 34), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i stadsdelen

Skår i Göteborg för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 440 000 kronor.

21:o) Tclcfonstationsbyggnad i Ulricehamn. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 14:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj ds förslag (punkt 21, s. 34 och 35), hemställa,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9.

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 570 000

kronor.

22 :o) Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlstad. Under åberopande

av vad utskottet anfört under punkten 14:o) får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 35 och 36), hemställa,

att riksdagen må till Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden

i Karlstad för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 955 000 kronor.

23:o) Telefonstationsbyggnad i Köping. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 14:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, s. 37 och 38), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Köping för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 460 000

kronor.

24:o) Nybyggnad för post- och telegrafverken i Mora. Under åberopande

av vad utskottet anfört under punkten 14 :o) får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 38—39), hemställa,

att riksdagen må till Nybyggnad för post- och telegrafverken

i Mora för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 750 000 kronor.

25 :o) Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid telegrafverkets verkstad i

Nynäshamn. Under åberopande av vad utskottet anfört under punkten 14 :o)

får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 40 och

41), hemställa,

att riksdagen må till Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid

telegrafverkets verkstad i Nynäshamn för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor.

26:o) Tillbyggnad av förrådsbyggnaden i Nässjö m. m. Under åberopande

av vad utskottet anfört under punkten 14:o) och med erinran, att totalkostnaden

för ifrågavarande byggnadsföretag beräknats uppgå till 260 000

kronor, får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26,

s. 41 och 42), hemställa,

att riksdagen må till Tillbyggnad av förrådsbyggnaden i

Nässjö m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 110 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

15

27 :o) Förrådsbyggnad i Slätte in. m. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 14 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 27, s. 42 och 43), hemställa,

att riksdagen må till Förrådsbyggnad i Slätte m. in. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 370 000

kronor.

28:o) Verkstadsbyggnad i Sundsvall. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 14 :o) och med erinran, att totalkostnaden för första

etappen av ifrågavarande byggnadsföretag — för vilket redan anvisats

1 500 000 kronor — beräknats uppgå till 4 000 000 kronor, får utskottet, med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 43 och 44), hemställa,

att riksdagen må till Verkstadsbyggnad i Sundsvall för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000

kronor.

29:o) Inköp av fastigheter. Kungl. Maj:t har (punkt 29, s. 44 och 45) föreslagit

riksdagen att till Inköp av fastigheter för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

Jämlikt bemyndigande av 1943 års riksdag äger Kungl. Maj:t att inom

ramen av för ändamålet tillgängliga medel utan riksdagens hörande meddela

beslut i fråga om förvärv för telegrafverkets räkning av fastigheter i fall,

där köpeskillingen uppgår till högst 100 000 kronor. I överensstämmelse med

redan tidigare gällande, av riksdagen godkända grunder har Kungl. Maj:t

bemyndigat telegrafstyrelsen att själv — inom angivna ram — besluta i

ärenden rörande markinköp, då köpeskillingen håller sig inom ett belopp av

högst 5 000 kronor.

För budgetåret 1946/47 har till inköp av fastigheter för telegrafverkets

räkning anvisats ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

I skrivelse den 30 september 1946 har telegrafstyrelsen anmält, att man

enligt styrelsens mening icke kunde räkna med att tillgängliga anslagsmedel

skulle visa sig tillräckliga även för budgetåret 1947/48. Styrelsen har hemställt

om anvisande för nämnda budgetår av 700 000 kronor. Styrelsen har

i anslutning därtill framhållit, att underhandlingar för närvarande påginge

eller beräknades kunna snart påbörjas om inköp av tomter på ett tjugotal

platser, och att kostnaderna enbart för dessa tomter beräknades uppgå

till över 600 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Telegrafstyrelsens möjligheter att för markinköp använda anslaget till Inköp

av fastigheter äro för närvarande begränsade i två avseenden. Sålunda

få endast fastighetsförvärv, vid vilka köpeskillingen uppgår till högst 100 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

kronor, finansieras med anlitande av detta anslag, varjämte beslut av Kungl.

Maj:t erfordras i fall då köpeskillingen överstiger 5 000 kronor. För kontroll

över anslagets användning har dessutom föreskrivits, att redovisning årligen

skall lämnas beträffande de olika förvärven m. m.

Erfarenheterna från handläggningen av dessa ärenden inom Kungl. Maj:ts

kansli giva vid handen, att beslutanderätten bör kunna anförtros telegrafstyrelsen

även i de fall, då köpeskillingen överstiger 5 000 men icke 100 000

kronor. Därigenom skulle förutom ökad snabbhet i handläggningen uppnås

eu välbehövlig minskning av arbetsbelastningen såväl inom Kungl. Maj:ts

kansli som hos styrelsen. Ur kontrollsynpunkt är den redovisningsskyldighet

tillfyllest, som åvilar styrelsen och som alltjämt bör bibehållas. Därest riksdagen

icke finner anledning till erinran däremot, torde det få ankomma på

Kungl. Maj:t att bemyndiga telegrafstyrelsen att besluta i ärenden rörande

fastighetsköp i enlighet med vad jag här förordat.

Mot telegrafstyrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har

jag icke funnit anledning till erinran.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att dispositionsbestämmelsema

beträffande förevarande anslag från och med nästa budgetår ändras

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet förutsätter därvid, att specificerad

redogörelse för användningen av anvisade medel skall avgivas till

riksdagen på samma sätt som hittills skett.

Mot departementschefens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår

har utskottet intet haft att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inköp au fastigheter för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

30:o) Riks- och landskablar m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s. 50—52)

föreslagit riksdagen att till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret 1947/

48 anvisa ett investeringsanslag av 31 660 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 26 500 000

kronor.

Det för ändamålet för budgetåret 1947/48 behövliga anslaget har telegrafstyrelsen

beräknat till 36 760 000 kronor. Beloppet fördelar sig enligt styrelsens

preliminära beräkningar på följande delposter.

Ny rikskabel (koaxialkabel) Stockholm—Norrköping . . . kronor 6 800 000

Fortsättning av rikskabeln Norrköping—Kalmar till

Karlskrona ...................................... » 3 000 000

Ny rikskabel Kristianstad—Malmö................... » 4 500 000

Fortsättning av rikskabeln Skövde—Grebbestad till

Strömstad....................................... » 1 200 000

Ny rikskabel Västervik—Visby ...................... » 1 400 000

Ny rikskabel Umeå—Vännäs ........................ » 900 000

/

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

17

Nya landskablar

kronor 10 000 000

Utökning av överdragsstationer och bärfrekvensutrustning

på blanka ledningar samt av pupiniseringen i befintliga

rikskablar.......................................

»

2 840 000

6 120 000

Bärvågstelefoniutrustningar

Summa kronor 36 760 000.

Departementschefen har anfört följande.

Telegrafstyrelsens nu framlagda investeringsprogram för riks- och landskablar

m. m. innebär en ökning av investeringsvolymen med 10 260 000 kronor

jämfört med löpande budgetår. I det för nästa budgetår äskade anslaget

ingå emellertid även medel för kabelanläggningar, vilka skola inköpas från

utlandet. Detta gäller såväl den nya koaxialkabeln Stockholm—Norrköping

som den nya sjökabeln Västervik—Visby. Förhandlingar pågå dessutom

med utländska tillverkare om leverans av vissa övriga i arbetsplanen ingående

riks- och landskablar. Den del av anläggningskostnaden som skulle belöpa

på de utländska tillverkarna uppgår enligt vad jag inhämtat till omkring

7 300 000 kronor. Även med en sådan avlastning av de inhemska kabelfabrikerna

torde svårigheter likväl uppstå att under nästa budgetår realisera återstoden

av styrelsens kabelprogram. Styrelsen har visserligen undersökt möjligheterna

att placera vissa beställningar av lokalkablar i utlandet för att

därigenom möjliggöra tillverkning inom Sverige av övriga riks- och landskablar.

Det är emellertid ovisst i vad mån detta med hänsyn till prisutvecklingen

i utlandet och andra omständigheter lämpligen kan ske. Härtill kommer,

att styrelsens landskabelprogram kommit att släpa efter ungefär ett år.

I detta läge har jag ansett mig böra förorda en nedsättning av anslaget till

riks- och landskablar för nästa budgetår med 5 100 000 kronor. Av detta belopp

falla 900 000 kronor på den föreslagna nya rikskabeln Umeå—Vännäs,

1 200 000 kronor på fortsättandet av rikskabeln Skövde—Grebbestad till

Strömstad samt 3 000 000 kronor på landskablar. Jag vill i detta sammanhang

framhålla, att man i framtiden torde kunna räkna med att koaxialkablar

i större utsträckning än hittills komma att användas för rikskabelanläggningar

och att en omläggning av produktionen av hittills använda kabeltyper

från rikskablar till landskablar därför kan förväntas i framtiden.

Vid bifall till vad departementschefen sålunda förordat skulle medelsbehovet

för nästa budgetår komma att uppgå till 31 660 000 kronor.

Telegrafverkets förslag till rikskabelprogram omfattar anläggande av dels utskottet.

en rikskabel av ny typ, en s. k. koaxialkabel, mellan Stockholm och Norrköping,

dels rikskablar av nu använd typ mellan Kalmar och Karlskrona,

Kristianstad och Malmö samt Västervik och Visby, dels ock vissa med den

fortsatta elektriferingen av statsbanenätet sammanhängande kabelanläggningar,

nämligen mellan Grebbestad och Strömstad samt Umeå och Vännäs.

Departementschefen har tillstyrkt förslaget utom i vad avser sistnämnda båda

kablar. Av vad järnvägsstyrelsen i annat sammanhang upplyst är elektrifieringen

av linjen Vännäs—Umeå—Holmsund avsedd att utföras först i slutet

av elektrifieringsprogrammet. Till elektrifieringen av linjen Uddevalla—

Strömstad har däremot vissa anslagsmedel redan anvisats. I det följande

Bihang till riksdagens protokoll 1947. ti sawl. Nr 9. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9.

kommer utskottet att förorda, att elektrifieringen av linjen Uddevalla—

Strömstad i enlighet med statsmakternas tidigare beslut genomföres i omedelbar

anslutning till elektrifieringen av linjen Varberg—Borås—Herrljunga

—Uddevalla. Det synes därför angeläget att den under arbete varande rikskabeln

Skövde—Grebbestad kan fortsättas till Strömstad i sådan takt att

elektrifieringen av Bohusbanan icke behöver uppskjutas på grund av försening

av kabelarbetena. Med hänsyn till vad departementschefen anfört rörande

möjligheterna att under nästa budgetår realisera telegrafstyrelsens hela

rikskabelprogram har utskottet emellertid ansett sig icke böra föreslå någon

medelsanvisning till rikskablar utöver vad departementschefen förordat.

Vad departementschefen föreslagit i fråga om landskablar m. m. har icke

givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet får alltså, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 31 660 000

kronor.

31:o) Telefon- och telegrafstationer. Kungl. Maj:t har (punkt 31, s. 52 och

53) föreslagit riksdagen att till Telefon- och telegrafstationer för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 44 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 31 700 000 kronor.

Det för budgetåret 1947/48 behövliga anslaget har av telegrafstyrelsen

beräknats till 52 800 000 kronor enligt följande sammanställning.

Fullföljande av automatiseringsarbeten i Kalmar, Malmö

(Slottsstaden), Ystad, Göteborg (Kålltorp), Skara, Vänersborg,

Katrineholm, Västervik, Drottningholm, Tumba,

Enköping, Ludvika och Östersund in. fl. platser .. kronor 11 379 000

Påbörjande av automatiseringsarbeten i Ljungby, Ängelholm,

Ulricehamn, Arboga, Nässjö, Valdemarsvik, Visby,

Nynäshamn, Gävle, Köping och Norrtälje........ » 2 750 000

Automatisering av växelstationer .................... » 7 500 000

Ny namnanropsstation i Göteborg.................... » 1 300 000

Nya grupp- och riksstationer i Stockholm ............ » 2 500 000

Utökning och ombyggnad av större telefonstationer .... » 24 371 000

Telegrafutrustningar .............................. » 500 000

Övriga stationsarbeten............................. 8_2 500 000

Summa kronor 52 800 000.

Departementschefen har anfört följande.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit avsevärt utvidgade investeringar

i telegraf- och telefonstationsutrustningar. Kostnaderna för ge
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

19

nomförande av detta program beräknas uppgå till 52 800 000 kronor, vilket

innebär en ökning med 21 100 000 kronor jämfört med innevarande

budgetår.

Den av telegrafverket i anspråk tagna tillverkningskapaciteten för automatiska

telefonstationer, mätt i antalet tillverkade stationsnummer, uppgick

1946 till 90 000 nummer. För år 1947 kan man räkna med en ökning

till 115 000 nummer, och under år 1948 synes en ytterligare ökning bliva

möjlig. Det oaktat torde såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit ett

genomförande av hela det av telegrafstyrelsen föreslagna investeringsprogrammet

knappast kunna ske under budgetåret 1947/48 utan minskning av

andra beställares andel i den enskilda industriens produktion. Enligt vad

jag inhämtat räknar styrelsen också numera med en förlängning av leveranstiderna,

varigenom medelsbehovet för här ifrågavarande anskaffningar

delvis kommer att skjutas över till budgetåret 1948/49.

Vid anmälan tidigare i dag av styrelsens medelsäskanden för telefonstationsbyggnader

m. m. har jag även ansett mig böra bland annat med hänsyn

till läget på byggnadsmarknaden förorda en begränsning av stationsbyggnadsprogrammet,

vilken i sin tur medför ett minskat behov av nya

stalionsutrustningar.

På grund av nu anförda förhållanden finner jag mig böra förorda, att anslaget

till telefon- och telegrafstationer för nästa budgetår nedsättes med

8 800 000 kronor i jämförelse med telegrafstyrelsens ursprungliga förslag.

Av nämnda belopp hänföra sig 750 000 kronor till påbörjande av automatiseringsarbeten

i Nynäshamn, Visby och Arboga samt återstoden till utökning

och ombyggnad av större telefonstationer. I enlighet härmed skulle

alltså anslaget för nästa budgetår behöva anvisas med (52 800 000 —

8 800 000) 44 000 000 kronor.

Utskottet har tidigare förordat Kungl. Maj ds förslag om viss begränsning

i förhållande till telegrafstyrelsens äskanden i vad avser anvisande av anslag

till telefonstationsbyggnader m. m. Med hänsyn härtill finner sig utskottet nu

böra tillstyrka vad departementschefen under förevarande punkt förordat

beträffande påbörjande och fullföljande av automatiseringen av vissa telefonstationer.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande telefonoch

telegrafstationer har ej givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Telefon- och telegrafstationer för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 44 000 000

kronor.

32:o) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Kungl. Majd har (punkt 32, s. 53 och 54) föreslagit riksdagen att till

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 48 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 44 000 000 kronor. Anslaget är avsett att användas till de abonnentinstallationer

och nätarbeten som erfordras för mottagande av nya telefonabonnenter

samt till anordnande av nya blanka lands- och riksledningar.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Telegrafstyrelsen har för budgetåret 1947/48 hemställt om en medelsanvisning

å 48 000 000 kronor med följande fördelning.

Nya abonnentanläggningar .......................... kronor 27 000 000

Nätarbeten ........................................ * 13 000 000

Blanka riksledningar............................... * 1400 000

Blanka landsledningar.............................. * 5 300 000

Övriga arbeten, däri inberäknat nya manuella växelsta
-

tioner

....... » 1 300 000

Summa kronor 48 000 000.

Departementschefen har tillstyrkt telegrafstyrelsens förslag samt därvid anfört

följande.

Vid avgivandet av sina petita för nästa budgetår beräknade telegrafstyrelsen,

att ökningen av antalet telefonapparater under år 1946 skulle stanna

vid 90 000. Denna abonnentökning motsvarar ett anslag under denna rubrik

av omkring 53 000 000 kronor. Då emellertid vid ingången av löpande budgetår

ett icke disponerat belopp av omkring 4 200 000 kronor fanns tillgängligt

å tidigare anvisade anslagsmedel, har telegrafstyrelsen kunnat begränsa

sina medelsäskanden för nästa budgetår till 48 000 000 kronor, vilket

innebär en ökning med 4 000 000 kronor jämfört med innevarande budgetår.

Enligt numera föreliggande uppgifter kan ökningen av antalet telefonapparater

under 1946 beräknas uppgå till närmare 100 000. Även för

1947 torde man ha att räkna med en lika stor atgang av telefonapparater för

nytillkommande abonnenter som under 1946. Med hänsyn härtill har jag

icke ansett mig böra rikta erinran mot telegrafstyrelsens beräkning av medelsbehovet

under denna rubrik.

Telegrafverkets möjligheter att mottaga nya abonnenter är i första hand

beroende av kapaciteten hos telefonstationerna. Även den bristande tillgången

på lokalkablar och telefonapparater lägger dock vissa hinder i vägen för ett

snabbt tillgodoseende av allmänhetens önskemål om nyteckning av abonnemang.

Enligt vad utskottet inhämtat är emellertid situationen i fråga om

anskaffningen av telefonapparater jämförelsevis gynnsam. Utskottet finner

sig med hänsyn härtill böra tillstyrka, att medel för ändamålet anvisas i den

av telegrafstyrelsen föreslagna och av departementschefen tillstyrkta omfattningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av 48 000 000 kronor.

33:o) Ny rundradiostation i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 56)

föreslagit riksdagen att till Ny rundradiostation i Stockholm för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

21

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 5, punkten 39) framlagda förslag anvisade 1946 års riksdag för

budgetåret 1946/47 till Ny rundradiostation i Stockholm ett investeringsanslag

av 500 000 kronor. Anläggningen har preliminärt beräknats kosta sammanlagt

3 700 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att hittills endast mätningar och undersökningar

utförts för fastställandet av den nya stationens lämpligaste placering

samt att förberedande förhandlingar upptagits för anskaffande av nödig

mark. För det fortsatta arbetet beräknades 1 500 000 kronor komma att behövas

för nästa budgetår.

Departementschefen har erinrat om, att 1946 års riksdag meddelat principbeslut

om uppförande av en modem rundradiostation om 120 kW i Stockholm

eller dess närhet samt att medel samtidigt anvisats för genomförande

av vissa förberedande åtgärder, huvudsakligen avseende markinköp. Departementschefen

har ansett medelsbehovet för nästa budgetår kunna begränsas

till 500 000 kronor, vilket belopp är avsett möjliggöra beställning av radioutrustning

i utlandet.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny rundradiostation i Stockholm för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 500 000

kronor.

34:o) Ny rundradiostation i Sundsvall. Kungl. Maj:t har (punkt 34, s. 56

och 57) föreslagit riksdagen att till Ny rundradiostation i Sundsvall för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kronor.

Beslut om uppförande av en ny randradiostation i Sundsvall har tidigare

fattats av statsmakterna. Anläggningskostnaderna ha beräknats till 2 400 000

kronor, av vilket belopp 1 650 000 kronor hittills anvisats.

Telegrafstyrelsen har hemställt om anslag för nästa budgetår med 750 000

kronor för fullföljande av byggnadsföretaget.

Departementschefen har ansett medelsbehovet för nästa budgetår kunna

begränsas till 250 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny rundradiostation i Sundsvall för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 250 000

kronor.

Utskottet

Utskottet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

35:o) Trådradioanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 35, s. 57) föreslagit

riksdagen att till Trådradioanläggningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett

investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 1 000 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har framhållit, att det vore ofrånkomligt att även under

budgetåret 1947/48 fortsätta arbetet med utbyggande av trådradionät på de

håll i landet, där den trådlösa rundradiodistributionen behövde kompletteras

därmed, samt har hemställt om anvisande av 2 000 000 kronor för ändamålet

för nästa budgetår.

Departementschefen har förklarat sig i nuvarande läge icke böra förorda

att det för nästa budgetår avsedda anslaget för ändamålet fastställes till ett

högre belopp än anslaget för innevarande budgetår, eller 1 000 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Trddradioanläggningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

36:o) Fartygsradiostationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 36, s. 58) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsradiostationer m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 2 050 000

kronor.

37 :o) Markradiostationer för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 37, s. 59

—61) föreslagit riksdagen att till Markradiostationer för luftfarten för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 485 000 kronor.

I skrivelse den 12 oktober 1946 har luf tf artsstyrelsen hemställt om anvisande

av anslag å tillhopa 700 000 kronor för budgetåret 1947/48 till vissa

markradiostationer för luftfarten. Styrelsen har därvid uttalat, att medel för

sådana anläggningar i fortsättningen borde anvisas under ett anslag till

radioanläggningar under luftfartsfonden. Till stöd för sitt anslagsäskande

har styrelsen framhållit, att ökningen av flygtrafiken medfört ökade krav på

förbättrad radioservice för ernående av största möjliga säkerhet även vid

dålig väderlek eller i övrigt ogynnsamma förhållanden. Styrelsen har> föreslagit

nya anläggningar vid Stockholm/Bromma, Göteborg/Torslanda, Malmö/

Bulltofta, Norrköping/Kungsängens och Visby flygplatser samt vid Vallda.

Departementschefen har anfört följande.

Jag har för avsikt att senare i dag anmäla luftfartsstyrelsens förslag till

ändrad anslagsrubricering m. m. å luftfartsfonden och därvid föreslå, att re
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

23

dovisningen av markradiostationer för luftfarten även i fortsättningen sker å

telegrafverkets fond. Anslag för ändamålet torde följaktligen böra äskas

under förevarande rubrik. Enligt vad jag inhämtat äro de av luftfartsstyrelsen

föreslagna anläggningarna i luftfartsstyrelsens föreliggande framställning

upptagna efter angelägenhetsordning. Vid prövning av de olika anslagsäskandena

har jag funnit mig böra förorda, att anslag för nästa budgetår anvisas

till en fjärrmanöver- och tontelegrafutrustning för flygsändarestationen

vid Vallda med 70 000 kronor, till ultrakortvågstelefonianläggningar vid

Stockholm—Bromma, Göteborg—Torslanda, Malmö—Bulltofta och Norrköping—Kungsängens

flygplatser med tillhopa 120 000 kronor, till en radioteletypeanläggning

vid Stockholm för fast trafik med Prestwick med 245 000

kronor samt till en kortvågssändare vid Visby flygplats med 50 000 kronor.

Anskaffning av övriga av luftfartsstyrelsen föreslagna anläggningar för fasta

markradioanläggningar synes däremot kunna anstå till ett följande budgetår.

Det sammanlagda anslagsbehovet under denna rubrik skulle i enlighet med

det anförda uppgå till 485 000 kronor. Då anläggningarna var för sig äro av

mindre omfattning och kostnadsberäkningarna för varje särskild anläggning

äro behäftade med vissa osäkerhetsmoment, föreslår jag, att ett gemensamt

anslag anvisas med beteckningen Markradiostationer för luftfarten.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Markradiostationer för luftfarten för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 485 000

kronor.

38:o) Telegrafverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 38, s. 61 och 62) och under erinran, att för ändamålet för

innevarande budgetår anvisats likaledes 3 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Telegrafverkets dispositionsanslag

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

3 000 000 kronor.

Statens järnvägar.

39:o) Utvidgning av sparsystemet vid Hagalunds övre. Kungl. Majd har

(punkt 39, s. 68) föreslagit riksdagen att till Utvidgning av spårsystemet vid

Hagalunds övre för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

450 000 kronor.

I statsrådsprotokollet (s. 63—67) har lämnats en översikt över de allmänna

förutsättningarna med avseende å statens järnvägars investeringsprogram

för budgetåret 1947/48. Härom inhämtas följande.

I skrivelser den 5 juni samt den 21 och den 29 augusti 1946 har järnvägs
-

U tekottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9.

styrelsen gjort framställning om de investeringsanslag för statens järnvägar,

som borde anvisas för budgetåret 1947/48. De äskade beloppen uppgå till

sammanlagt 139 345 000 kronor. Härjämte har styrelsen i särskild skrivelse

den 31 augusti 1946 hemställt om ett anslag av 10 000 000 kronor å tilläggsstat

för budgetåret 1946/47 till fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.

Över järnvägsstyrelsens framställning den 29 augusti 1946 ha utlåtanden

avgivits av statens arbetsmarknadskommission den 11 oktober 1946 och av

statens industrikommission den 13 november 1946.

Statens arbetsmarknadskommission har framhållit, bland annat, att enligt

investeringsutredningens undersökningar (SOU 1944: 12 s. 68) den genomsnittliga

årliga investeringen för statens järnvägar under tioårsperioden 1930/

31—-1939/40 uppgått till 48 miljoner kronor, oberäknat investeringar i nya

statsbanelinjer och förvärv av enskilda järnvägar. I investeringsstatema för

budgetåren 1944/45—1946/47 hade under statens järnvägars fond uppförts

investeringsanslag med respektive 154 481 300, 160 835 600 och 126 495 000

kronor, medan järnvägsstyrelsen i den remitterade framställningen för nästa

budgetår föreslagit investeringsanslag med sammanlagt 137 015 000 kronor.

Dessa anslagsäskanden innebure således i jämförelse med motsvarande anslag

å riksstaten för innevarande budgetår en ökning med omkring 10 miljoner

kronor. Denna ökning hänförde sig huvudsakligen till anslag för ändamål,

som medförde verkstadsbeställningar. Det av järnvägsstyrelsen i skrivelsen

den 31 augusti 1946 äskade anslaget å 10 miljoner kronor å tilläggsstat

för innevarande budgetår hade även avsetts för att möjliggöra materialbeställningar

för förhindrande av ett avbrott i elektrifieringsarbetena.

Inom den industri, som främst skulle beröras av de förenämnda industribeställningarna,

nämligen metallindustrien, hade sedan lång tid behovet av

arbetskraft icke på långt när kunnat tillgodoses, och som en följd härav och

av andra orsaker vore leveranstiderna inom denna industri i regel långa.

Arbetsmarknadskommissionen ville därför, utan att taga ställning till frågan

om angelägenheten av ifrågavarande arbeten vid statens järnvägar, framhålla

att industriens produktionskapacitet borde i första hand utnyttjas för

tillgodoseende av de i det aktuella läget mest angelägna behoven.

Statens industrikommission har beträffande de för byggnader och anläggningar

erforderliga kvantiteterna järn och stål uttalat, att dessa enligt uppgifter,

som kommissionen erhållit från järnvägsstyrelsen, utgjorde tillhopa

57 616 ton. I denna kvantitet inginge material för rälsutbyten med 25 000 ton,

varav 24 000 ton torde belöpa sig på enbart räls. Då emellertid även de enskilda

järnvägarnas oundgängliga behov av räls för trafiksäkerhetens upprätthållande

måste tillgodoses, kunde leveransmöjligheterna i fråga om räls

till statens järnvägar från Domnarfvets Jernverk, vilket vore ensam tillverkare

av räls, icke beräknas högre än till 80 °/o av nämnda 24 000 ton eller

sålunda till 19 200 ton. Beträffande järnbehovet i övrigt måste kommissionen

reservera sig för den eventualiteten, att leveranserna icke kunde fullgöras

i den takt, som järnvägsstyrelsen kunde komma att önska.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 25

De arbeten, som närmast komme att belasta landets verkstadskapacitet,

vore följande:

A. Byggnader och anläggningar.

Växel- och signalsäkerhetsanläggningar ........... kronor 2 000 000

Telefonanläggningar m. ........................ » 4 435 000

Elektriska belysningsanläggningar ................ » 750 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift ................ » 9 630 000

Verkstadsmaskiner .............................. 5 2 000 000

kronor 18 815 000

B. Rullande materiel .............................. » 41 000 000

Summa kronor 59 815 000.

Av beloppet för rullande materiel utgjorde, fortsätter kommissionen,

20 000 000 kronor kostnader för arbeten, som direkt belastade järnvägsvagnsverkstäder.

Enligt de senaste av kommissionen införskaffade uppgifterna

om verkstädernas arbetsbeläggning vore dessa för närvarande i det närmaste

fullbelagda. Huru beläggningen komme att gestalta sig vid järnvägsstyrelsens

beställningstillfälle kunde ej nu bedömas, och leveransmöjligheterna

vore givetvis beroende på fördelningen inom budgetperioden av de av styrelsen

beställda arbetena. Enligt tidigare meddelanden från huvudleverantörerna

brukade emellertid leveranserna till järnvägsstyrelsen i vanlig ordning

inplaneras i dessas tillverkningsprogram. Något hinder ur kapacitetssynpunkt

för ifrågavarande leveranser till järnvägsstyrelsen från verkstäderna

torde sålunda, såvitt nu kunde bedömas, icke föreligga.

Vad slutligen angår möjligheten att erhålla elektrisk materiel uttalar kommissionen,

att jämväl denna sammanhängde med frågan om respektive verkstäders

kapacitet. Kabelfabrikerna inom landet vore för närvarande belagda

med order till i genomsnitt den 1 oktober 1947, varför inhemsk kabelmateriel

ej syntes kunna ställas i utsikt i full utsträckning. Emellertid hade i

järnvägsstyrelsens framställning upptagits jämväl anläggningar, varöver

kommissionen yttrat sig i andra sammanhang och som redan torde ha inräknats

i den av kabelfabrikerna uppgivna orderstocken.

Ur de synpunkter kommissionen hade att beakta ansåge sig kommissionen,

såvitt nu kunde bedömas, icke hava något att erinra mot bifall till

framställningen.

Departementschefen har gjort följande allmänna uttalande.

Vid bedömandet av utvecklingen av investeringarna i statens järnvägars

fond är — liksom i fråga om övriga verk — en direkt jämförelse icke möjlig

beträffande anslagsbelopp och utgifter å anslagen före och efter kapitalbudgetens

omläggning. Före den 1 juli 1944 stodo nämligen förutom anslagen

jämväl de s. k. förnyelsefondsmedlen till förfogande för investeringsändamål,

och de faktiska nyinvesteringarna motsvarade icke heller de på anslagen

lyftade medlen. Jag inskränker mig därför i det följande till att angiva vissa

sifferuppgifter för budgetåret 1944/45 och följande budgetår. Bortsett från

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9.

förvärv av enskilda järnvägar voro reservationerna, medelsanvisningarna och

medelsförbrukningen å statens järnvägars investeringsanslag i jämna tusental

kronor följande.

1944/45 1945/46 1946/47

Reservation vid budgetårets ingång... 72 756 000 99 821 000 121 970 000

Anslag för budgetåret............... 125 115 000 122 950 000 128 195 000

Medelsförbrukning.................. 97 539 000 97 232 000

I ett verk av statens järnvägars storlek är det naturligt, att reservationer

uppkomma å anvisade investeringsanslag. Reservationerna hänföra sig både

till anslag för vissa särskilda företag och till anslag för en fortgående investeringsverksamhet.

I sistnämnda fall äro dock — enligt vad jag erfarit

— medlen i huvudsak disponerade genom beslut av järnvägsstyrelsen, I viss

utsträckning föranledas reservationerna av rent boklöringsmässiga förhållanden,

förskjutningar beträffande tidpunkten för vissa likvider samt svårigheten

att på förhand avgöra huru stora belopp som kunna komma att förbrukas

under visst budgetår. Av de förut återgivna siffrorna framgår emellertid,

att ökningen av reservationerna under de senaste budgetåren väsentligen

måste ha föranletts därav, att järnvägsstyrelsen icke haft möjligheter

att genomföra investeringar i den omfattning anvisade anslag skulle ha

medgivit. Medan den sammanlagda anslagstilldelningen under budgetåren

1944/45 och 1945/46 uppgick till omkring 125 000 000 kronor respektive

123 000 000 kronor, stannade medelsförbrukningen vid allenast omkring

97 000 000 kronor för vartdera budgetåret. Såvitt nu kan bedömas torde

järnvägsstyrelsens möjligheter att genomföra nya investeringar under budgetåret

1946/47 knappast bliva större än under de närmast föregående budgetåren.

Huruvida detta kommer att medföra någon mera avsevärd ökning

av reservationssumman är dock ovisst med hänsyn till att tidigare beställd

och delvis färdigtillverkad materiel i betydande omfattning torde komma att

levereras under budgetåret 1946/47, varvid slutlikvider skola erläggas. Även

om materielsituationen under budgetåret 1947/48 skulle förbättras och arbetskraft

i något ökad omfattning skulle kunna ställas till järnvägsstyrelsens

förfogande, torde dock den härav föranledda ökningen av medelsbehovet

utan svårighet kunna tillgodoses med anlitande av reserverade medel.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden har jag ansett mig böra för nästa

budgetår räkna med, att det sammanlagda behovet av nya medel för genomförande

av möjliga investeringar i statens järnvägars fond skall vara lägre

än den för innevarande budgetår anvisade anslagssumman. Det är emellertid

uppenbart, att medelsbehovet för de särskilda anslagsändamålen kunna visa

sig vara högre eller lägre beroende på reservationernas faktiska storlek i de

särskilda fallen, behovet av utvidgningar och förbättringar på vissa områden,

trafiksäkerhetens krav m. m. Helt nya angelägna anslagsändamål ha

också tillkommit. Till de speciella anslagsfrågorna återkommer jag i det

följande. I detta sammanhang torde jag få inskränka mig till några mera

allmänna anmärkningar.

Å anslagen till Förlängning av mötesspår och anordnande av tredje tågväg

på vissa stationer, Gångbroar och gångtunnlar, Skenfria vägkorsningar m. m.,

Elektriska belysningsanläggningar, Verkstadsmaskiner m. in., Radioorganisation

och Kontaktledningsmateriel finnas medel (i form av reservationer och

anslag) tillgängliga i sådan omfattning, att jag icke ansett erforderligt att

för nästa budgetår föreslå äskande av ytterligare medel för ändamålen. I

några fall — såsom i fråga om anslagen till Fortsatt anläggning av dubbelspår,

Diverse åtgärder för spårförstärkning, Telefonanläggningar m. m., Anläggningar

för elektrisk tågdrift och Statens järnvägars dispositionsanslag —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

27

har jag av liknande skäl funnit mig böra förorda en nedsättning av de av

järnvägsstyrelsen äskade beloppen.

Styrelsen har vidare hemställt om anslag till bland annat ett tiotal särskilt

specificerade bangårds-, husbyggnads- och verkstadsföretag. Vid en av mig

företagen undersökning har framgått, att ett flertal dylika företag i olika delar

av landet ännu icke kunnat påbörjas. Under sådana omständigheter föreligger

i och för sig skäl att begränsa styrelsens äskanden av nya anslag. Då emellertid

de nya företagen torde få anses ur statens järnvägars synpunkt angelägna

och möjligheterna att realisera desamma äro beroende av lokala förhållanden,

har jag icke ansett mig böra på enstaka punkter föreslå nedskärningar

av styrelsens äskanden. Styrelsen bör nämligen ha möjlighet att, i

den mån arbetsmarknadsläget så medgiver och andra mera angelägna investeringsbehov

icke föreligga, utföra ifrågavarande företag. Jag utgår emellertid

därvid från att det sannolikt icke kommer att bliva möjligt att före utgången

av nästa budgetår genomföra alla de särskilda investeringar, vartill medel

finnas anvisade eller komma att anvisas. I något fall har jag även funnit mig

böra förorda, att visst arbete uppdelas på flera budgetår och att anslaget för

nästa budgetår i motsvarande mån nedsättes.

Beträffande övriga av styrelsen äskade anslag får jag hänvisa till de särskilda

anslagspunkterna i det följande.

Sammanfattningsvis torde jag dock redan nu få meddela, att vid bifall till

mina förslag den sammanlagda anslagssumman för statens järnvägar kommer

att uppgå till 101 800 000 kronor för nästa budgetår, vilket innebär en

minskning med 26 395 000 kronor i jämförelse med innevarande budgetår.

Då avsevärda reservationer å tidigare anvisade anslag torde komma att

föreligga vid ingången av nästa budgetår, komma de medel, som vid bifall

till mina förslag skulle stå till järnvägsstyrelsens förfogande under budgetåret,

att betydligt överstiga den faktiska medelsförbrukningen för budgetåret

1945/46. Jag förutsätter emellertid, att den ytterligare begränsning av

investeringsprogrammet, som kan bliva nödvändig, skall ske i samband med

prövningen av frågor om beviljande av byggnadstillstånd. Jag anser mig

nämligen icke på grundval av styrelsens i hittills sedvanlig form framlagda

medelsäskanden böra i vidare mån än som skett begränsa styrelsens investeringsmöjligheter

för varje särskilt ändamål. Det synes böra ankomma på

styrelsen att i god tid före avgivande av petita för budgetåret 1948/49 företaga

en omprövning av de av styrelsen fattade besluten om dispositionen av

anvisade medel för olika investeringsändamål samt att upprätta ett tidsschema

för genomförande av de investeringar, vartill medel redan anvisats.

Vid uppgörande av petita bör vidare hänsyn tagas till möjligheten att genomföra

såväl nyssnämnda investeringar som de nya investeringar, vartill

begäres anvisande av ytterligare anslagsmedel.

Beträffande frågan om utvidgning av spårsystemet vid Hagalunds övre inhämtas

av statsrådsprotokollet följande (s. 68).

Järnvägsstyrelsen har anmält, att uppställningsbangården för persontågsätt

vid Hagalunds övre numera vore otillräcklig för ombesörjande av stationens

även vid normal trafik föreliggande arbetsuppgifter. Det hade dessutom

visat sig erforderligt att till stationen överflytta vissa långgående tågsätt,

för vilka utrymme icke längre funnes på uppställningsbangården vid

Stockholm C. Vidare borde ur

för närvarande uppställdes vid Sundbyberg, ävenledes överflyttas till Hagalunds

övre

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

För beredande av utrymme för de sålunda tillkommande persontågsätten

och för att i övrigt kunna på ett tillfredsställande sätt ombesörja stationens

arbetsuppgifter vore, anför styrelsen, en utvidgning av spårsystemet ofrånkomlig.

Kostnaden för den avsedda utvidgningen hade beräknats till 900 000

kronor.

Departementschefen har anfört, att ifrågavarande arbeten utan svårigheter

kunde utföras i etapper. Med hänsyn härtill borde en uppdelning ske så att

de mest angelägna utvidgningsarbetena ägde rum nästa budgetår och de återstående

arbetena under budgetåret 1948/49. Av det beräknade kostnadsbeloppet

borde hälften eller 450 000 kronor anvisas för budgetåret 1947/48.

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår, att järnvägsstyrelsen

gjort framställning om anvisande av investeringsanslag för budgetåret 1947/

48 med inemot 140 miljoner kronor mot omkring 127 miljoner för innevarande

budgetår. Utskottet delar departementschefens uppfattning att med

hänsyn till de under de senaste budgetåren ökade reservationerna —- de uppgingo

den 1 juli 1946 till omkring 122 miljoner kronor — samt till läget på

arbets- och materialmarknaden en begränsning av medelsanvisningen för

budgetåret 1947/48 i förhållande till järnvägsstyrelsens förslag är att förorda.

Vad departementschefen härutinnan anfört — medelsanvisningen kommer vid

bifall till Kungl. Maj:ts olika förslag att för budgetåret 1947/48 uppgå till

inemot 102 miljoner kronor — har sålunda icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet får emellertid i förevarande sammanhang framhålla, att

utskottet i det följande (punkt 58) avser att i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag förorda vissa modifikationer med avseende å bedrivandet av elektrifieringsarbetena

vid statens järnvägar under den närmaste framtiden; vad utskottet

därvidlag förordar kommer emellertid icke att medföra behov av ökad

medelsanvisning för nästa budgetår.

Under nu förevarande punkt har Kungl. Maj:t äskat medel, 450 000 kronor,

för utvidgning av spårsystemet vid Hagalunds övre. Utskottet tillstyrker

detta Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till Utvidgning av spårsystemet vid Hagalunds

övre för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 450 000 kronor.

40 :o) Utbyggnad av håll- och lastplatsen vid Södra Sunderbyn. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 68 och 69), som avser att

åstadkomma bättre tågföring å bandelen Luleå—Boden genom att förlägga

tågmöten till den nuvarande håll- och lastplatsen Södra Sunderbyn, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av håll- och lastplatsen vid

Södra Sunderbyn för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 275 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

29

41:o) Diverse bangårdsanordningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 41, s. 69), som åsyftar utförande av anläggningar, ägnade att rationalisera

arbetet på bangårdarna samt underlätta lossning och lastning av vagnar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Diverse bangårdsanordningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

42 :o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majd har (punkt 42,

s. 69—75) föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.

Hösten 1938 framlade järnvägsstyrelsen en på längre sikt lagd plan för

bedrivande av dubbelspårsbyggnader å statens järnvägars huvudlinjer. Denna

plan omfattade dels fortsatt dubbelspårsbyggnad å linjen Jäma—Katrineholm

jämte vissa andra arbeten, dels ock påbörjande av arbeten för ett successivt

utbyggande av linjerna Katrineholm—Göteborg och Malmö—Norrköping

—Katrineholm till genomgående dubbelspår. De för utbyggnad avsedda sträckorna

omfattade sammanlagt 570 kilometer. Dubbelspårsbyggnaderna skulle

utföras under en tidrymd av omkring 20 år samt beräknades vid tiden för

planens framläggande draga en approximativt uppskattad kostnad av 125

miljoner kronor. Anslagsbeloppen förutsattes skola variera med konjunkturläget

på sådant sätt, att arbetena till väsentlig del skulle utföras under tider

med arbetslöshet.

För budgetåret 1946/47 anvisades för ifrågavarande ändamål 10 000 000

kronor.

Järnvägsstyrelsen har för budgetåret 1947/48 hemställt om anvisande av

medel för fortsatt anläggning av dubbelspår. Styrelsen har därvid meddelat,

att dubbelspårsarbeten för närvarande påginge å sträckorna Jäma—Skebokvam,

Gårdsjö—Skövde och Mjölby—Tranås. Då på grund av arbetsmarknadskommissionens

direktiv nyanställning av arbetare icke fått ske i stället

för ur tjänsten avgångna, hade arbetsstyrkan successivt reducerats från förut

medgivna 1 300 man till inemot 1 000 man. Detta vore till stor olägenhet för

dubbelspårsarbetenas bedrivande i önskvärd takt. Då därtill komme att svårigheterna

att erhålla för arbetenas planenliga bedrivande erforderliga rälskvantiteter

kvarstått under innevarande budgetår, hade till tidtabellsskiftet

under hösten 1946 endast sträckorna Jäma—Mölnbo och Gårdsjö—Älgarås

kunnat öppnas för dubbelspårstrafik.

Utöver den 1938 framlagda planen för dubbelspårsbyggnadernas bedrivande

borde enligt styrelsen programmet utökas med anordnande av dubbelspår

å sträckan Alby—Ange—Bräcke på grund av den väsentligt ökade trafiken

på Norrland.

För arbetenas bedrivande under nästa budgetår ansåge styrelsen — med

hänsyn till vad sålunda anförts rörande eventuell utökning av dubbelspårs
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9.

programmet och de numera gällande ökade löne- och materialkostnaderna

ävensom den omständigheten, att mera materialkrävande arbeten, såsom

spåröverbyggnad och elektrifiering in. m., beräknades komma till utförande

under budgetåret — ett anslag av 12 000 000 kronor vara erforderligt.

Statens arbetsmarknadskommission har beträffande frågan om tillgången

på arbetskraft för dubbelspårsarbeten anfört, att i nuvarande läge en ökning

av arbetsstyrkan vid dubbelspårsarbeten i annan mån än vad avsåge arbeten,

som utfördes på vintern, icke utan särskilt starka skäl syntes böra företagas.

— Järnvägsstyrelsens förslag att i programmet för dubbelspårsarbeten

intaga sträckan Alby—Ånge—Bräcke hade kommissionen funnit ur arbetsmarknadssynpunkt

lämpligt, enär tillgången på arbetskraft i de delar av landet,

som berördes av demia järnvägssträcka, vore bättre än i södra och mellersta

Sverige, ehuru någon arbetslöshet icke för närvarande förelåge i dessa

trakter.

Departementschefen har anfört följande.

Vid anmälan av järnvägsstyrelsens petita för innevarande budgetår erinrade

jag, att huvudsakligen arbetsmarknadspolitiska skäl under förkrigstiden

och de första krigsåren varit avgörande för anvisandet av medel till

dubbelspårsarbeten, medan under senare år i stället svårigheterna att avveckla

trafiken väsentligen varit bestämmande för anvisandet av anslag för

ändamålet, därvid emellertid arbetenas omfattning helt berott av tillgången

på arbetskraft. För budgetåret 1945/46 hade arbetsstyrkan beräknats till

cirka 1 150 man, motsvarande en arbetskostnad av 10 000 000 kronor. För

innevarande budgetår ansåg jag mig med hänsyn till förhållandena på arbetsmarknaden

icke böra förorda en medelsanvisning som syftade till en

ökning av dubbelspårsarbetena utan föreslog, att anslaget i riksstatsförslaget

måtte bibehållas vid samma belopp, 10 000 000 kronor, som för näst föregående

budgetår. Riksdagen gav sin anslutning härtill.

Bristen på arbetskraft för angelägna investeringsbehov har numera ytterligare

skärpts, och någon nyanställning av arbetare till dubbelspårsarbeten

i stället för ur tjänst avgångna har icke ansetts böra ske. Detta har medfört

att arbetsstyrkan nu nedgått till under 1 000 man. Såvitt nu kan bedömas

torde förhållandena på arbetsmarknaden även under den återstående delen

av innevarande budgetår samt under nästa budgetår komma att lägga hinder

i vägen för en utvidgning av dubbelspårsarbetena. Man torde snarast ha att

räkna med att det kan befinnas lämpligt att låta arbetsstyrkan vid dubbelspårsarbetena

nedgå ytterligare. Härför talar, förutom arbetsmarknadspolitiska

skäl, även den omständigheten att räls för spåröverbyggnaden endast

i mycket begränsad omfattning torde kunna tillhandahållas för dubbelspårsanläggningama.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden har jag ansett mig böra för

nästa budgetår räkna med ett medelsbehov för dubbelspårsarbeten av högst

8 000 000 kronor. Då det för innevarande budgetår anvisade anslaget torde

komma att motsvara förbrukningen under budgetåret, men å anslaget föreligger

en reservation av över 4 000 000 kronor, torde anslaget för nästa budgetår

kunna beräknas till 4 000 000 kronor. Jag förutsätter emellertid därvid,

att medel för utnyttjande av de arbetstillfällen dubbelspårsbyggandet har att

erbjuda för sysselsättande av arbetskraft, som i ett förändrat arbetsmarknadsläge

kan bliva friställd, skall komma att ställas till förfogande i annan

ordning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

31

Dubbelspårsarbetena ha, såsom förut framhållits, under senare år väsentligen

varit motiverade av svårigheterna att på vissa linjesträckor avveckla

trafiken. Med den knapphet på arbetskraft, som alltjämt är rådande, synes

det tills vidare böra fasthållas, att arbetena icke böra utvidgas till nya sträckor

utan att starka trafiktekniska skäl kunna åberopas härför. Såsom järnvägsstyrelsen

framhållit har emellertid norrlandstrafiken numera väsentligt

ökats, vilket haft till följd att särskilt linjedelen Ånge—Bräcke blivit synnerligen

hårt belastad. Jag anser mig därför icke böra rikta erinran mot att

järnvägsstyrelsen, om förhållandena på arbetsmarknaden så medgiva, igångsätter

förberedande arbeten för åstadkommande av dubbelspår jämväl på

sträckan Alby—Ånge—Bräcke, vilket arbete redan nu ingår i investeringsreserven

av dubbelspårsarbeten. Dessa förberedelsearbeten synas böra så bédrivas,

att ett framtida ianspråktagande av detta arbetsobjekt för sysselsättande

av friställd arbetskraft underlättas.

Järnvägsstyrelsen har till fortsatta dubbelspårsanläggningar äskat 12 miljoner

kronor. Departemenschefen har emellertid av arbetsmarknadspolitiska

skäl och med hänsyn till bristen på räls räknat med en medelsförbrukning

under nästa budgetår av allenast 8 miljoner kronor och har, då en reservation

å 4 miljoner kronor beräknas föreligga den 1 juli 1947, förordat anvisande

av 4 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker detta förslag men förutsätter

därvid i likhet med departementschefen, att, därest i ett förändrat

arbetsmarknadsläge arbetskraft kan friställas för dubbelspårsbyggandet, medel

för utnyttjande av denna arbetskraft skall komma att ställas till förfogande

i annan ordning.

Mot förslaget att förberedande arbeten för åstadkommande av dubbelspår

å linjen Alby—Ånge—Bräcke igångsättas om läget på arbetsmarknaden det

medgiver har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Fortsatt anläggning av dubbelspår för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000

kronor.

43:o) Rälsutbyten m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 43, s. 75) föreslagit riksdagen

att till Rälsutbyten in. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 12 000 000 kronor.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett anslag

av 12 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, att de senaste årens starka trafik föranlett

stor förslitning av spåröverbyggnaden. Fn utökning av det normala

arbetsprogrammet vore därför ofrånkomligt under några år framåt. Å de förstatligade

järnvägslinjerna erfordrades alltjämt spårförstärkningsarbeten i

stor utsträckning. Styrelsen ansåge därför erforderligt, att ett anslag av

12 000 000 kronor anvisades även för nästa budgetår till nu ifrågavarande

ändamål.

Utskottet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Departementschefen har anfört följande.

För att tillgodose de ökade kraven på statens järnvägar beträffande driftsäkerhet,

tåghastighet, tyngre rullande materiel samt vagnarnas jämna gång

erfordras omfattande utbyten av lättare spårmateriel mot tyngre. En dylik

standardhöjning synes särskilt påkallad beträffande stora delar av de med

statsbanenätet införlivade enskilda järnvägarna. Härtill kommer att den av

krigsårens högtrafik föranledda ökade förslitningen av rälsen nödvändiggör

en i snabbare takt bedriven förnyelse av denna.

Nämnda förhållanden göra det angeläget, att arbetena med rälsutbyten under

nästa budgetår bedrivas i den omfattning järnvägsstyrelsen föreslagit.

Rälsåtgången kan beräknas motsvara de av industrikommissionen angivna

leveransmöjlighetema från järnindustrien. På grund härav kommer det vid

bifall till nämnda förslag att bli nödvändigt, att i motsvarande mån inskränka

på andra rälskrävande anläggningsarbeten, främst dubbelspårsarbeten

och banelektrifieringar. Jag har emellertid vid en prövning av de olika investeringarnas

inbördes angelägenhetsgrad stannat för att tillstyrka hela den

till rälsutbyten m. m. äskade medelsanvisningen.

Utskottet delar departementschefen uppfattning om nödvändigheten att i

första hand utnyttja förefintliga rälstillgångar för här avsedda rälsutbyten.

Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och

hemställer,

att riksdagen må till Rälsutbyten m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 12 000 000 kronor.

44:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 44, s. 76), vilket avser anvisande av medel för ett fortsättande

av ett av järnvägsstyrelsen år 1938 framlagt program rörande spårförstärknings-

och kompletteringsarbeten för att möjliggöra användningen av

snabbare loktyp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Diverse åtgärder för spårförstärkning

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

500 000 kronor.

45 :o) Broar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 76

och 77) och under erinran, att för innevarande budgetår 2 000 000 kronor

anvisats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Broar m. m. för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

46:o) Nytt stationshus i Strängnäs. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 46, s. 77 och 78) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nytt stationshus i Strängnäs för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 175 000 kro
-

nor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

33

47:o) Ombyggnad av stationshuset vid Trelleborg C. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 47, s. 78) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av stationshuset vid Trelleborg

C för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 150 000 kronor.

48:o) Om- och tillbyggnad av godsmagasinet i Västerås. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 78 och 79) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av godsmagasinet

i Västerås för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 250 000 kronor.

49:o) Nytt överliggningshus i Ånge. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 49, s. 79) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nytt överliggningshus i Ånge för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 350 000

kronor.

50:o) Nya bostadshus. Kungl. Maj:t har (punkt 50, s. 79 och 80) föreslagit

riksdagen att till Nya bostadshus för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 1 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har erinrat hurusom styrelsen i sin skrivelse med anslagsäskanden

till 1946 års riksdag framhållit, att det vore motiverat att

statens järnvägar i begränsad omfattning uppförde nya, för järnvägspersonalen

avsedda bostadshus å vissa platser med sådana speciella förhållanden,

att möjlighet för personalen att på annat sätt skaffa sig bostäder icke funnes

eller inom rimlig tid kunde beräknas uppkomma. Behov av nya bostäder

av ifrågavarande art vore enligt styrelsen alltjämt för handen. Erforderligt

vore därför, att jämväl för nästa budgetår till förevarande ändamål

anvisades ett anslag av 1 000 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nya bostadshus för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Uihang till riksdagens protokoll 19i7. G samt. Nr 9.

U tskottei.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9.

51 :o) Utvidgning av enrumslägenheter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 51, s. SO), vilket innebär anvisande för nästa budgetår av anslag

till samma belopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utvidgning av enrumslägcnheter för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 300 000

kronor.

52:o) Modernisering av bostadslägenheter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 52, s. 81), som innebär medelsanvisning med oförändrat belopp

för nästa budgetår till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Modernisering av bostadslägenheter

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

53:o) Utlämnande av egnahemslån. Kungl. Maj:t har (punkt 53, s. 81—

88) föreslagit riksdagen att till Utlämnande av egnahemslån för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj ds därom i statsverkspropositionen (utgifter för

kapitalökning, bil. 1, punkten 39) framlagda förslag i ämnet medgav 1920

års riksdag bland annat, dels att tomter finge av statens järnvägar med tomträtt

upplåtas från ett statens järnvägar tillhörigt, för egnihemsbyggnader

avsett område vid Notviken i Luleå, dels ock att till vid statens järnvägar

fast anställd person, åt vilken tomt upplätes, finge i överensstämmelse med

vissa grunder utlämnas lån för uppförande av egnaliemsbyggnad. Enahanda

medgivande har sedermera jämväl lämnats beträffande ett för jämvägspersonal

avsett egnahemsområde vid Ulriksdal. För utlämnande av dylika lån

har järnvägsstyrelsen jämlikt beslut av 1920 och 1925 års riksdagar erhållit

bemyndigande att av förlagsmedel disponera ett sammanlagt belopp av

1 200 000 kronor. I fråga om lånebeloppens storlek har föreskrivits, att lån

får beviljas med högst nio tiondelar av den av järnvägsstyrelsen fastställda

byggnadskostnaden eller värdet av redan uppförd byggnad, med iakttagande

av att i intetdera fallet värde över 20 000 kronor får tagas i beräkning vid

bestämmande av lånets storlek. Lånen skola i regel amorteras på 30 år. Å

lånen utgår för närvarande ränta efter en räntefot av 3,6 procent

Den sålunda öppnade möjligheten till uppförande av egna hem har beträffande

Ulriksdal utnyttjats i så stor utsträckning, att praktiskt taget hela

det för ändamålet indelade området, omfattande ett 80-tal tomter, tagits i

anspråk för bebyggelse. Vad däremot gäller Notviken ha endast 13 tomter

upplåtits och bebyggts. Efter år 1931 har något egnahemsbyggande inom det

härför avsedda området icke förekommit, ehuru ytterligare ett 30-tal tomter

finnas disponibla.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

35

Järnvägsstyrelsen har framlagt förslag om vissa åtgärder för alt ytterligare

utveckla egnahemsverksamheten vid Notviken. Styrelsen meddelar, att från

personalhåll gjorts gällande, att ett större intresse för egnahemsbyggandet

vid Notviken skulle vara att påräkna, därest tomterna kunde upplåtas med

äganderätt i stället för med tomträtt. I samband därmed hade flertalet av de

nuvarande tomträttsinnehavama inkommit med framställning om friköp av

disponerade egnahemstomter, under förutsättning att rimliga villkor kunde

erhållas. I fråga om möjligheten att under nu rådande förhållanden uppföra

nya egnahemsbyggnader hade för saken intresserade personalrepresentanter

vidare framhållit svårigheten att finansiera ett egnahemsbygge med ett till

18 000 kronor maximerat lånebelopp, samt föreslagit den ändringen av hittills

gällande bestämmelser, att vid bestämmande av lånebelopps storlek ett

högsta byggnadsvärde av 40 000 kronor finge lagas i beräkning. Därjämte

hade uttalats önskvärdheten av att tiden för lånebeloppets återbetalning

måtte, där så av låntagaren begärdes, få utsträckas till 40 år. Slutligen hade

föreslagits en sänkning av nu gällande räntesats till 3 %>.

Järnvägsstyrelsen har förklarat sig beredd att, i den män så lämpligen

kunde ske, understödja de åtgärder, som kunde förväntas befrämja ett fortsatt

egnahemsbyggande vid Notviken. Vad först gällde frågan om dispositionsrätten

till egnahemstomterna ville styrelsen framhålla, att begränsningen

av markupplåtelsen till enbart tomträtt närmast förestavats av önskemålet

att kunna bibehalla egnahemsområdet för bostäder åt järnvägspersonal.

Med hänsyn till att ett medgivande till friköp av tomterna kunde befaras

komma att motverka detta syfte, ansåge sig styrelsen för närvarande icke

kunna föreslå en ändring av hittills gällande grunder i detta hänseende.

Vad anginge frågan om höjning av det maximivärde, varå lånebelopp må

beräknas, förordade styrelsen en höjning, som anslöte sig till vad som i detta

hänseende tillämpats beträffande den statliga egnahemsverksamheten, där

en höjning av maximivärdet å bostadsegnahem under motsvarande tid skett

med 50 °/o. Det högsta byggnadsvärde, varå lånebelopp finge beräknas, borde

sålunda i fråga om nya egnahemslån fastställas till 30 000 kronor.

I fråga om amorteringstidens längd har styrelsen icke funnit anledning

föreslå ändring av gällande grunder.

Beträffande frågan om sänkning av räntesatsen å utlämnade lån har styrelsen

erinrat om att jämlikt Kungl. Maj ris beslut den 19 juni 1942 skall för

här ifrågavarande lån tillämpas det procenttal, efter vilket motsvarande bostadslån

ur statens egnahemsfond förräntas. Styrelsen funne därför icke anledning

att i detta avseende föreslå någon ändring, med mindre ändring av

procenttalet för sistnämnda lån komme i fråga.

Styrelsen har slutligen meddelat, att det belopp av sammanlagt 1 200 000

kronor, som styrelsen ägde disponera för utlämnande av egnahemslån vid

Notviken och Ulriksdal, numera tagits helt i anspråk, samt att det nu kvarstående

lånebeloppet efter verkställda amorteringar uppginge till omkring

700 000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att ed fortsatt egnahemsbyggande

vid Notviken befrämjades, borde enligt styrelsens mening ytter
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9.

ligare 300 000 kronor få disponeras för egnahemslån. Beloppet borde ställas

till styrelsens förfogande såsom särskilt investeringsanslag.

Representanter för eynahemsägarna inom statens järnvägars egnahemsområde

vid Notviken ha ingivit en skrift i ärendet.

Över järnvägsstyrelsens framställning samt personalrepresentanternas

skrivelse ha utlåtanden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, egnahemsstyrelsen

och statens bgggnadslånebgrå.

I enlighet med vad byggnadslånebyrån i sitt utlåtande föreslagit har järnvägsstyrelsen

härefter hemställt, att det högsta byggnadsvärde, som finge

tagas i beräkning, måtte bestämmas till 25 000 kronor vid uppförande av

byggnad med endast en bostadslägenhet och till 40 000 kronor vid uppförande

av tvåfamiljshus.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Innan jag ingår på en närmare behandling av de i ärendet föreliggande

särskilda spörsmålen beträffande den av järnvägsstyrelsen bedrivna låneverksamheten

torde jag få erinra därom, att möjligheter redan nu torde

föreligga för ifrågavarande egnahemsbyggare att tillgodose sitt behov av lånemedel

genom den allmänna statliga låneverksamheten för främjande av bostadsproduktionen.

Med hänsyn härtill kan det ifrågasättas huruvida behov

föreligger av en särskild låneverksamhet från järnvägsstyrelsens sida. På de

av järnvägsstyrelsen och statens byggnadslånebyrå anförda skälen anser jag

mig emellertid höra förorda att denna verksamhet tills vidare fortsättes. Jag

förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t skall vara oförhindrad att framdeles

meddela nya direktiv för verksamheten i anslutning till de beslut som kunna

komma att fattas i anledning av bostadssociala utredningens förslag om

statsbidrag och långivning för egnahemsproduktionen samt att i förekommande

fall besluta om överflyttning av järnvägsstyrelsens verksamhet till

andra organ.

Oberoende av den omläggning som sålunda kan komma att ske böra emellertid

vissa ändringar vidtagas i nu gällande grunder för järnvägsstyrelsens

låneverksamhet i syfte att göra denna mera effektiv. Jag vill sålunda i anslutning

till byggnadslånebyråns av järnvägsstyrelsen biträdda förslag förorda,

att vid utlämnande av nya egnahemslån till jämvägspersonal vid Notviken

det högsta byggnadsvärde som vid fastställande av lånebeloppets storlek

må tagas i beräkning bestämmes till 25 000 kronor vid uppförande av enfamiljshus

och till 40 000 kronor vid uppförande av tvåfamiljshus. Räntefotens

höjd synes höra bestämmas först sedan frågan om räntan på de statliga

lånen från egnahemslånefonden senare under riksdagen vunnit sin lösning.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter

härom. De önskemål som framförts om en förlängning i vissa fall av amorteringstiden

för egnahemslånen synas i viss utsträckning kunna tillgodoses

genom lämpliga jämkningar i amorteringsplanerna. Med hänsyn härtill anser

jag mig icke böra tillstyrka att amorteringstiden utsträckes över 30 år.

Vad angår frågan om dispositionsrätten till tomtmarken framgår av utredningen

i ärendet, att några nämnvärda olägenheter knappast kunna anses

vara förbundna med nuvarande system, enligt vilket upplåtelser ske med

tomträtt. För att även för framtiden bevara egnahemsområdet för avsett

ändamål bör — bland annat med hänsyn till den utveckling på bostadsmarknaden

i Luleå, som kan bliva en följd av utbyggnaden av Norrbottens

järnverk — friköp av tomter icke medgivas. Byggnadslånebyråns förslag att

tomterna skulle överlåtas med äganderätt under förbehåll om återköpsrätt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 37

tillgodoser visserligen samma syfte som tomträttssystemet. Då emellertid de

lånesökandes möjligheter att erhålla lån på den allmänna kreditmarknaden

icke torde bliva nämnvärt förbättrade genom en övergång till sistnämnda

system, finner jag mig icke böra tillstyrka att så sker.

Med hänsyn till den rådande stora bristen på bostäder, icke minst för

statens järnvägars personal, och då ökat intresse för egnahemsbyggnadsverksamheten

i Notviken på senare tid förmärkts, bör det av järnvägsstyrelsen för

utlämnande av egnahemslån äskade beloppet av 300 000 kronor nu anvisas.

Förvaltningen av lånen torde böra omhänderhavas av styrelsen i enlighet

med nyss angivna riktlinjer. De amorteringar, som verkställas å lånen, torde

böra tillgodoföras den i investeringsstaten för statens järnvägars fond uppförda

inkomsttiteln Övriga kapitalmedel.

Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ett särskilt investeringsanslag å

300 000 kronor för ifrågavarande ändamål tillstyrkes av utskottet. Vad departementschefen

förordat i fråga om rätt för Kungl. Maj:t att framdeles

meddela nya direktiv för låneverksamheten, om beräknandet av det högsta

byggnadsvärde som vid fastställande av lånebeloppens storlek må tagas i beräkning

samt om räntefotens höjd har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utlämnande av egnahemslån för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

54:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt

54, s. 88 och 89) föreslagit riksdagen att till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000

kronor.

Till förevarande ändamål bar å gällande riksstat uppförts ett anslag av

4 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, alt till växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för innevarande budgetår anvisats en summa, som avsevärt överstege

de anslag, vilka tidigare anvisats för ändamålet. Detta högre anslag hade ansetts

behövligt, enär det förväntats bliva möjligt att under innevarande budgetår

utföra anläggningar i större omfattning än tidigare varit fallet, varigenom

en vid budgetårets ingång förekommande eftersläpning i arbetsprogrammet

kunde beräknats bliva inhämtad. Tillgången på arbetskraft och material

hade emellertid blivit mindre än väntat, varigenom ett visst överskott

å anslaget för innevarande budgetår torde komma att uppstå. Av denna anledning

hade styrelsen beräknat, att för nästa budgetår ett till 2 000 000 kronor

sänkt anslag skulle bliva tillräckligt.

Departementschefen bar tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag.

UlaiolUt.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

55 :o) Telefonanläggningar in. in. Kungl. Majd bär (punkt 55, s. 89—93)

föreslagit riksdagen att till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av 3 600 000 kronor.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 3 960 000 kronor.

Dessutom har ett särskilt anslag å 1 100 000 kronor för innevarande budgetår

anvisats till telefonkabel å bandelen Köping—Frövi.

För budgetåret 1947/48 har järnvägsstyrelsen hemställt om anvisande av

tillhopa 4 435 000 kronor under förevarande rubrik.

Departementschefen har funnit en begränsning av styrelsens anslagsäskanden

för nästa budgetår böra ske. Efter överläggningar med styrelsen har

departementschefen funnit sig böra förorda, att anslaget för nästa budgetår

bestämmes till 3 600 000 kronor, vilket innebär en minskning med 835 000

kronor i förhållande till järnvägsstyrelsens äskanden.

Utskottet. Departementschefens beräkning av anslaget till telefonanläggningar in. m.

för nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 3 600 000

kronor.

56:o) Anläggningar för elektrisk lågdrift. Kungl. Majd har (punkt 56,

s. 93—98) föreslagit riksdagen att till Anläggningar för elektrisk tågdrift för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 6 510 000 kronor.

Till Anläggningar för elektrisk tågdrift ha för budgetåret 1945/46 8 235 000

kronor ställts till järnvägsstyrelsens förfogande, därav från statens järnvägars

dispositionsanslag ett belopp av 1 100 000 kronor avseende ersättningsanskaffning

och förnyelse av dylika anläggningar. För innevarande budgetår

ha för här ifrågavarande ändamål anvisats sammanlagt 6 265 000 kronär,

varav 500 000 kronor avse utvidgning av Frövi omformarstation i samband

med elektrifieringen av bandelen Köping—Frövi.

Järnvägsstyrelsen har erinrat, att den i jämförelse med budgetåret 1945/46

relativt låga medelsanvisningen för innevarande budgetår föranletts av verkstadskonflikten

år 1945. För nästa budgetår, då vissa eftersläpningar i arbetsprogrammet

kunde förväntas bliva inhämtade, vore ett till 9 630 000 kro
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

39

nor höjt anslag erforderligt. Därav avsåge 5 650 000 kronor omiormarstationer

och övriga anläggningar för elektrisk kraftförsörjning samt 320 000 kronor

sex ställverksvagnar. Styrelsen hemställde vidare, att å driftbudgeten

måtte anvisas ett anslag av 2 180 000 kronor till avskrivning å viss del av

den sålunda begärda investeringen.

Departementschefen har framhållit att vissa omformarslationer av försvarstekniska

skäl ansetts böra insprängas i berg, varigenom merkostnader uppkommit

å tillhopa 2 800 000 kronor, men att, då anläggningarna i viss mån

vore nyttiga för den normala driften, de ansetts icke böra i sin helhet utan

allenast intill ett belopp av 1 860 000 kronor omedelbart avskrivas. Medel för

insprängningsarbetena borde emellertid äskas under rubriken Försvarsberedskap.

Vad angår de sex ställverksvagnarna har departementschefen ansett

sig för närvarande icke böra tillstyrka styrelsens förslag.

I övrigt har departementschefen icke funnit anledning till erinran mot järnvägsstyrelsens

förslag, vilket innebär, att förevarande anslag för nästa budgetår

skulle anvisas med 6 510000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag.

Till frågan om merkostnaderna för insprängning av vissa omformarstationer

i berg återkommer utskottet i det följande (punkt 65).

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 6 510 000

kronor.

57 :o) Omläggning av kraftförsörjniugssystcmet vid malmbanans södra del.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 98 och 99), vilket avser anvisande

av medel till fortsättande av arbetet med den av 1946 års höstriksdag

beslutade omläggningen av matningen av malmbanans södra del till det för

de övriga elektrifierade statsbanorna tillämpade systemet, hemställer utskottet.

alt riksdagen må till Omläggning av kraftförsörjningssgs

temet vid malmbanans södra del för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av 1030 000 kronor.

58:o) Elektrifiering av linjen Varberg—Horas—Hcrrljunga—Uddevalla.

Kungl. Maj:t bär (punkt 58, s. 103—106) föreslagit riksdagen att till Elektrifiering

av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 9 630 000 kronor.

Uttkottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1 samband med anmälan av behovet av investeringsanslag för elektrifiering

har chefen för kommunikationsdepartementet lämnat en redogörelse

för ett av järnvägsstyrelsen framlagt förslag om fortsatt elektrifiering

av statsbanenätet. Härom inhämtas följande (s. 99—103).

Vid utgången av år 1945 hade de elektrifierade linjerna vid statens järnvägar

uppnått en banlängd av 4 666 kilometer, motsvarande ca 39 % av hela

statsbanenätet. Elektrodriften har med hänsyn till egenskapen att bäst komma

till sin rätt på de mest trafikbelagda linjerna i allmänhet införts på sådana.

Detta framgår av det förhållandet, att under år 1945 icke mindre än

84 % av trafikarbetet, mätt i bruttotonkilometer, avvecklades i elektrisk

drift, medan återstoden, 16 %>, huvudsakligen ombesörjdes i ång- och rälsbussdrift.

Beslut om införande av elektrodrift vid de svenska statsbanorna i viss ytterligare

omfattning föreligger redan. Sålunda beslöt 1944 års riksdag med

bifall till propositionen nr 279, att linjen Stockholm—Tillberga—Köping

skulle elektrifieras, och härför erforderliga anslag ha numera anvisats. Vidare

beslöt 1945 års riksdag med bifall till propositionen nr 108, att elektrifieringen

av järnvägslinjerna Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla och

Lund—Landskrona—Billeberga skulle påbörjas efter fullbordandet av då

pågående elektrilieringsarbeten, samt uttalade samtidigt, att en elektrifiering

av bandelen Uddevalla—Strömstad jämte linjen Smedberg—Lysekil av byggnadstekniska

och drifttekniska skäl borde utföras i direkt anslutning till

elektrifieringen av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla. För påbörjande

av elektrifieringen av nämnda linjer har 1946 års riksdag anvisat

anslag för innevarande budgetår. Efter färdigställande av dessa linjer för

elektrisk drift kommer längden av det elektrifierade bannätet vid statens

järnvägar att öka till 5 070 kilometer, motsvarande 42 % av det nuvarande

statsbanenätet. Elektrodriftens andel i det totala trafikarbetet kan därmed

väntas bliva stegrat från 84 till 85 %>.

I skrivelse den 31 augusti 1946 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag om

fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.

Styrelsen har därvid närmare behandlat de företagsekonomiska betingelserna

för en fortsatt banelektrifiering samt har framlagt program för en sådan.

Programmet omfattar följande bandelar, uppgående till sammanlagt

ca 1 250 bankilometer, därvid styrelsen räknat med att de olika i programmet

förekommande bandelarna skulle elektrifieras huvudsakligen i den ordning,

i vilken de upptagits.

Ban
kilometer
-

Gävle—Söderhamn—Kilafors .................................. 117

Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar.................. 187

Söderhamn—Sundsvall ....................................... 149

Ludvika—Tillberga—Sala..................................... 140

Sundsvall—Härnösand ....................................... 68

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 41

Ban
kilometer
Hässleholm—Kristianstad

..................................... 30

Bastuträsk—Rönnskär med Slind—Boliden...................... . 90

Härnösand—Långsele ........................................ 115

Borås—Alvesta .............................................. 149

Kristinehamn—Persberg med Nyhyttan—Filipstad ö............. 63

Ljusdal—Hudiksvall ......................................... 61

Vännäs—Umeå—Holmsund ................................... 46

Mellansel—Örnsköldsvik ...................................... 29

Summa 1 244

Kapitalbehovet för genomförande av detta program har styrelsen beräknat

till i runt tal 165 miljoner kronor, varav ca 52 miljoner belöpa på ändring

av bana och broar. Behovet av järn har uppskattats till 28 000 ton för den

egentliga elektrifieringen, vartill komma ca 44 000 ton för bl. a. rälsutbyten.

Beträffande utbyggnadstakten och anslagsbehovet har styrelsen anfört, att

programmet borde genomföras med all den snabhet, som förhållandena till - läte. Det vore ett önskemål från styrelsens sida, att programmet kunde genomföras

åtminstone inom loppet av en femårspriod. Skulle det å andra sidan

bliva så att materialsvårighetema och den bristande tillgången på arbetskraft

bleve bestående under längre tid och framtvingade en sänkning av arbetstakten,

syntes det styrelsen icke möjligt att stanna vid ett lägre produktionsminimum

än 125 kilometer bana per år, varvid det föreslagna programmet

skulle kunna genomföras inom loppet av en tioårsperiod. Ett årligt anslag av

33 miljoner kronor under en femårsperiod eller 16 å 17 miljoner kronor

under en tioårsperiod skulle under sådana förhållanden och vid nuvarande

prisläge vara tillräckligt.

Sådana förhållandena nu vore, har styrelsen vidare yttrat, måste i varje

fall med skärpa framhållas vikten av att vissa materielbeställningar snarast

inordnades i industriens leveransprogram, enär det i annat fall måste förutses

ett avbrott i elektrifieringsarbetet, då de nu pågående arbetena avslutades.

För fullföljande av sådana beställningar, vid vilka betydande förskottslikvider

utginge, men också för vissa förberedande arbeten borde å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett belopp av 10 miljoner

kronor. Härom har styrelsen gjort hemställan.

Styrelsen har till slut uttalat, att elektrifieringsprogrammet kunde beräknas

medföra en vinst motsvarande en förräntning av 6% av »den egentliga elek frifieringskostnaden».

Vågade man ej räkna med att trafiken skulle stiga utöver

1938 års värde och att sålunda ökade inkomster icke skulle stå till förfogande

för förräntning av det kapital, som erfordrades för banans upprustning

och ej inräknats i »den egentliga elek t rifieringskostnaden», nedginge

förräntningssiffran för hela programmet från 6 till 3,5 %. Enär även sistnämnda

siffra vore tillfredsställande, måste programmet som helhet betraktat

anses väl försvarligt ur företagsekonomisk synpunkt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4-2 Statsutskottets utlåtande nr 9.

Departementschefen liar anfört följande.

De hittills genomförda lianelektrifieringarna vid statens järnvägar ha utförts

å de trafikstarkare linjerna. Detta framgår bland annat därav, att

ca 84 °/o av trafikarbetet år 1945 fullgjorts på elektrifierade linjer, medan

allenast ca 39 °/o av hela statsbanenätet vid slutet av nämnda år varit elektrifierat.

Vid förhandsbedömandet av dessa banelektrifieringars ekonomiska

berättigande ha jämförelsevis enkla kalkyleringsmetoder använts. Det har

sedan visat sig, att resultatet av banelektrifieringarna blivit bättre än beräknat.

Då man nu står inför frågan om den elektriska driftens utsträckande

till trafiksvagare bandelar, anmäler sig behovet av noggrannare kalkyler rörande

elektrifieringarnas räntabilitet. Järnvägsstyrelsen har också i den

förut omnämnda skrivelsen verkställt eu närmare analys av'' de företagsekonomiska

betingelserna för en fortsatt banelektrifiering. Denna analys synes

visa att den elektriska driften kan vara ekonomiskt fördelaktig även vid

lägre trafikintensitet än man tidigare antagit. Det är emellertid tydligt att

den elektriska driften icke kan utsträckas till banor med allför liten trafik

och att man så småningom når en gräns, där även de allmänna fördelarna

av en övergång till elektrisk bandrift icke bli så stora att elektrifiering framstår

såsom ekonomiskt försvarlig.

Såsom järnvägsstyrelsen framhållit är det önskvärt, att den fortsatta

elektrifieringen genomföres i ett sammanhang och under en relativt kort

tidrymd. Det lärer sålunda icke vara lämpligt att bedriva elektrifieringsarbetet

i lägre takt än som motsvarar ungefär 125 kilometer bana per år, och

det är måhända önskvärt, att arbetstakten hålles betydligt högre. Kostnaderna

för genomförandet av det av styrelsen framlagda programmet skulle uppgå

till i runt tal 165 miljoner kronor och sålunda innebära en förhållandevis

betydande kapitalinvestering, som styrelsen med stöd av sina kalkyler

anser skola giva eu förräntning av mellan 3,5 och 6 procent. En sådan förräntning

får visserligen anses tillfredsställande och skulle i och för sig göra

elektrifieringen ekonomiskt motiverad. Emellertid får detta icke ensamt

bliva avgörande för frågans bedömande i nuvarande läge, då många än mera

räntabla investeringsprojekt måste skrinläggas eller begränsas på grund av

knapphet på material och arbetskraft.

Vad särskilt materiel försörjningen beträffar vill jag erinra om att räls —

som erfordras för banförstärkningsarbeten å linjer, som skola elektrifieras

— icke torde kunna framskaffas i tillräckliga mängder förrän efter en ytterligare

utvidgning av den .svenska järnindustrien. Då tillgängliga rälskvantiteter

i första band erfordras för rälsutbyten och i andra band för spåröverbyggnaden

å de redan terrasserade dubbelspårsträckorna på västra

stambanan, torde här föreligga ett mycket väsentligt binder för ett omedelbart

fortsättande av elektrifieringsarbetet. Vid anmälan tidigare i dag av telegrafstyrelsens

äskanden om anslag till riks- och lanaskablar har jag redogjort

för den bristande kapaciteten bos de svenska kabelverken. Med hänsyn

till de krav som banelektrifieringen ställer i fråga om kabelläggning är

det även nr denna synpunkt önskvärt med ett anstånd i banelektrifieringsarbetena.

Slutligen ställa dessa arbeten även stora anspråk på den elektriska

industrien, vilken sedan lång tid tillbaka är överbelagd med beställningar och

arbetar med långa leveranstider. Det må i detta sammanhang omnämnas, att

jag senare i dag ämnar förorda mycket betydande investeringar för statens

vattenfallsverk, avseende såväl kraftverks- som kraftledningsbyggen, samt

att bland de senare särskilt märkes en ny 350 kV stamlinje Harsprånget—

Midskog—Hallsberg, vilken bör utföras under de närmaste åren och beräknats

kosta 71 miljoner kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

43

Mot ett avbrott i banelektrifieringsarbetet talar — förutom det förhållandet

att de landsdelar, som anse sig stå närmast i tur alt erhålla elektrisk tågdrift,

skulle få vänta på denna efterlängtade kommunikationsförbättring —

att elektrifieringen av arbetstekniska skäl om möjligt bör fortgå kontinuerligt.

Det har sålunda framhållits, att svårigheter skulle kunna uppstå att

sysselsätta statens järnvägars elektrifieringsorganisation. Enligt vad jag inhämtat

är emellertid för närvarande endast en del av denna organisation

sysselsatt med nyelektrifieringsarbeten. En betydande del av organisationens

arbete avser löpande underhåll av de redan elektrifierade linjerna, och dessa

underhållsarbeten kunna väntas komma att öka under de närmaste åren.

Frågan om sysselsättningen ra v elektrifieringsarbetarna torde även på annat

sätt kunna lösas inom statens järnvägar. Jag vill i detta sammanhang även

framhålla, att ett stort behov av arbetare med specialkunskaper från elektrifieringsarbete

erfordras för vattenfallsstyrelsens stamlinjebyggen. Om statens

järnvägar skulle kunna avvara viss del av elektrifieringspersonalen, torde

det böra övervägas, huruvida icke sådan personal lämpligen bör överflyttas

till vattenfallsstyrelsen under den tid de stora stamlinjebyggena pågå.

Vid övervägande av de olika omständigheter, som inverka på bedömandet

av frågan om tidpunkten för fullföljande av statsbanenätels elektrifiering,

har jag ansett mig böra stanna för att förorda ett uppskov härmed i avbidan

på att materielsituationen och läget på arbetsmarknaden bli gynnsammare än

nu är fallet. Jag har därför icke ansett mig böra nu ingå på en närmare

prövning av det program för den fortsatta elektrifieringen, vilket framlagts

av järnvägsstyrelsen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Mannerskantz m. fl. (I: 127) och den andra inom andra kammaren av herr

Stattin m. fl. (II: 223), har hemställts, att riksdagen ej mindre i princip måtte

fatta beslut om fastställande av järnvägsstyrelsens i skrivelse till Kungl. Maj:t

av den 31 augusti 1946 angivna elektrifieringsprogram, att utföras i den takt,

som möjliggöres av den framtida tillgången på arbetskraft och materiel, än

även, sedan närmare uppgift till ledning därför infordrats från järnvägsstyrelsen,

måtte anvisa lämpligt investeringsanslag för budgetåret 1947/48 till

fortsatt elektrifiering av statsbanenätet, varvid möjligheterna till motsvarande

besparingar å andra punkter enligt vad ovan antytts borde tillvaratagas.

Rörande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas

till motionen I: 127.

Beträffande elektrifiering av linjen Val b er g—Borås—

H e r r l j u n r/ a—U d rf e v alla inhämtas av statsrådsprotokollet följande (s.

103—106).

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 108 beslöt 1945 års riksdag

(skrivelse nr 207), att elektrifieringen av järnvägslinjerna Varberg—Borås—

llerrljunga—Uddevalla och Lund—Landskrona—Billeberga skulle påbörjas

efter fullbordandet av då pågående elektrifieringsarbeten vid statens järnvägar.

1 enlighet med av Kungl. Maj:t i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bilaga 5, punkterna 71 och 72) gjorda framställningar anvisade

1946 års riksdag dels ett belopp av 10 500 000 kronor för påbörjande av elek
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 9.

trifieringen av såväl den förstnämnda linjen som av bandelen Uddevalla

—Strömstad med Smedberg—Lysekil, dels ock ett belopp av 2 000 000 kronor

för elektrifiering av linjen Lund—Landskrona—Billeberga. Vidare anvisades

till nyanskaffning av elektrolok ett belopp av 6 575 000 kronor, vari

ingick en summa av 3 600 000 kronor, utgörande omkring tredjedelen av den

beräknade anskaffningskostnaden för elektrolok, behövliga för linjerna Varberg—Uddevalla

och Lund—Landskrona—Billeberga.

I allt beräknas elektrifieringskostnaderna uppgå för linjen Varberg—Borås

—Herrljunga—Uddevalla till 28 030 000 kronor, varav för lok 8 400 000 kronor,

samt för linjen Lund—Landskrona—Billeberga till 6 030 000 kronor,

varav för lok 1 840 000 kronor. Med bortseende från anskaffningskostnaderna

för elektrolok och under beaktande av, att i det för innevarande budgetår

anvisade anslaget å 10 500 000 kronor ingick ett belopp av 500 000 kronor för

påbörjandet av elektrifieringen av bandelen Uddevalla—Strömstad med bilinjen

S.nedberg—Lysekil, erfordras alltså ytterligare anslag för elektrifiering

av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla med 9 630 000 kronor

och för linjen Lund—Landskrona—Billeberga med 2 190 000 kronor.

Behovet av ytterligare anslag för elektrolok för dessa linjer redovisas under

annan rubrik.

I sin skrivelse den 29 augusti 1946 bär järnvägsstyrelsen äskat medel för

nästa budgetår till fortsatt elektrifiering av ifrågavarande järnvägslinjer.

Därvid har styrelsen, i enlighet med det nyss anförda, beräknat medelsbehovet

för linjen V a rbcr g—B o r å s—H errljung a—U d d e v a 11 a

till 9 630 000 kronor och för linjen L u n d— Landskron a—B i 11 e b e rg

a till 2 190 000 kronor.

Styrelsen har vidare erinrat, att kostnaderna för elektrifiering av bandelen

Uddevall a—S trömstad med S m e d b e r g—L y s e k i 1 i styrelsens

petitaskrivelse den 22 september 1945 preliminärt beräknats till omkring

13 000 000 kronor. Anläggningskostnaderna för detta arbete fördelade sig enligt

numera verkställda detaljerade kostnadsberäkningar på följande sätt:

Komplettering av omformarstationer................. kronor 290 000

Kontaktledningar m. m............................. » 4 155 000

Högspänningsledningar för belysning ................ » 515 000

Ändring av bangårdarnas belysningsanläggningar...... » 215 000

Ändring av statens järnvägars signal- och säkerhetsan
läggningar

..................................... » 210 000

Ändring av bana och broar ........................ » 3 890 000

Ändring av statens järnvägars svagströmsanläggningar . . » 1 215 000

Anskaffning av elektrolok .......................... » 2 450 000

Stationära elektriska tågvärmeanläggningar .......... » 60 000

Summa anläggningskostnader kronor 13 000 000.

Härtill komme ett kapitalbehov av 3 660 000 kronor för ändring av telegrafverkets

nu längs banan framdragna svagströmsledningar, varför det sammanlagda

anslagsbehovet skulle uppgå till 16 660 000 kronor. I denna totalkostnad

inginge även vissa kostnader för banans upprustning, vilken vore

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

45

nödvändig, om man ville till fullo utnyttja de möjligheter till snabbare förbindelser

och tyngre transporter som elektrodriften medförde. Det vore dock

oegentligt att belasta elektrodriften med kostnaderna för nämnda upprustning.

Vid en rättvisande jämförelse med den nuvarande ångdriften borde därför

för eiektrodriftens del blott medräknas det anläggningskapital, som erfordrades

för en med ångdriften ekvivalent elektrodrift. Detta mindre kapital,

benämnt den egentliga elektrifieringskostnaden, hade

styrelsen, med tillämpning av vissa i annat sammanhang redovisade grunder,

beräknat till 6 785 000 kronor för bandelen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil.

Häremot svarade emellertid, har styrelsen framhållit, vissa besparingar

i driftutgifterna, beräknade till 289 300 kronor. Uttryckt i procent

av den s. k. egentliga elektrifieringskostnaden uppginge således den genom

elektrifieringen påräknade vinsten till 4,3 procent.

Styrelsen har vidare framhållit alt, såsom framginge av den lämnade redogörelsen,

med bortseende från anskaffningskostnaden för elektrolok, vartill

anslag i annat sammanhang komme att begäras, samt med beaktande av

att 500 000 kronor redan anvisats för ifrågavarande ändamål, ett anslagsbehov

av 13 710 000 kronor återstode. Av detta belopp beräknades knappt hälften

eller 6 000 000 kronor bliva behövliga under nästa budgetår.

För budgetåret 1947/48 har styrelsen sålunda för fortsatt elektrifiering av

linjerna Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla—Strömstad med Smedberg

—Lysekil beräkna! bliva erforderliga dels slutanslag för bandelen Varberg—- Uddevalla med 9 630 000 kronor och dels fortsättningsanslag för bandelen

Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil med 6 000 000 kronor eller

sammanlagt 15 630 000 kronor.

Styrelsen bär hemställt om anvisande av sistnämnda belopp.

Departementschefen har anfört följande.

Jag har tidigare i dag förordat uppskov med beslut om fortsatt elektrifiering

av det svenska statsbanenätet. Det bör nu övervägas, huruvida de omständigheter,

som göra ett dylikt uppskov berättigat, även utgöra anledning

att avbryta nu pågående elektrifieringsarbeten eller att uppskjuta igångsättandet

av beslutade sådana.

Elektrifieringsarbetena å linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla ha

nu fortskridit så långt att telefonkabel finnes utlagd från Varberg till trakten

av Borås, medan stolpsättningsarbetena hunnit fram till trakten av Herrljunga.

Ur teknisk synpunkt torde hinder icke möta att avbryta elektrifieringsarbetena

i Herrljunga. Enligt vad jag inhämtat ha emellertid vissa förarbeten

redan utförts för den fortsatta elektrifieringen av linjen från Herrljunga

till Uddevalla. Materielförsörjningen för elektrifieringen av denna

sträcka är även ordnad. Ett avbrott i elektrifieringen vid Herrljunga skulle

dessutom medföra vissa drifttekniska olägenheter. Med hänsyn härtill anser

jag mig böra föreslå, att elektrifieringsarbetena fullföljas till Uddevalla.

Kostnaderna härför beräknas uppgå till 9 630 000 kronor. Det är möjligt att

det ur arbetsteknisk synpunkt och med hänsyn till läget på arbetsmarknaden

kan befinnas lämpligt att bedriva arbetena i långsammare takt än som motsvarar

en medelsförbrukning av angiven storlek under nästa budgetår. Då

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Vtthottd.

järnvägsstyrelsen bör ha en viss handlingsfrihet vid bestämmandet av aibetstakten,

förordar jag emellertid, att hela nämnda belopp anvisas för nästa

budgetår.

Vad angår den beslutade elektrifieringen av linjen Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil ha varken arbetena härmed påbörjats eller beställningar

i större omfattning blivit gjorda. Frågan om denna elektrifiering kan

alltså i huvudsak bedömas under samma förutsättningar som gälla beträffande

de i järnvägsstyrelsens fortsättningsprogram ingående företagen. Med

hänsyn härtill och då förväntningen av det för denna elektrifiering erforderliga

kapitalet beräknats i gynnsammaste fall komma alt uppgå till endast

4,3 procent, torde frågan om fortsatt medelsanvisning för detta ändamål böra

upptagas först framdeles i samband med övriga frågor om den fortsatta

elektrifieringen av statsbanenätet.

Den begränsning av det med nu ifrågavarande anslag finansierade arbetsprogrammet,

som jag sålunda förordat, bör föranleda en motsvarande ändring

av anslagets rubrik. Den behållning å anslaget, som må komma att

föreligga vid utgången av nu löpande budgetår, bör överföras till anslaget för

nästa budgetår.

Elektrifieringen av linjen Lund—Landskrona—Billeberga synes böra fullföljas

enligt den ursprungliga planen. I enlighet med järnvägsstyrelsens förslag

tillstyrker jag, att ett slulanslag av 2 190 000 kronor äskas för budgetåret

1947/48. Härom kommer jag att göra hemställan under nästa punkt.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Karl Andersson m. fl. (I: 77) och den andra inom andra kammaren

av herr Staxäng m. fl. (II: 146), har hemställts, att riksdagen måtte till

elektrifiering av linjen Varberg—Borås—HerrljUnga—Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 9 630 000 kronor.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till motionen

I: 77.

Riksdagen har vid olika tillfällen under senare år givit uttryck åt sin uppfattning

att en övergång till elektrisk drift vid statsbanorna är eftersträvansvärd

när förutsättningar därför befinnas föreligga ur driftsekonomiska och

trafiktekniska synpunkter.

Under krigsåren har emellertid elektrifieringsarbetet med hänsyn särskilt

till läget å materialmarknaden måst begränsas i förhållande till vad eljest

skulle hava varit att förorda. Statsmakterna heslöto sålunda år 1943 (prop.

nr 195, skr. nr 270) att de fortsatta elektrifieringsarbetena skulle bedrivas

endast i sådan takt att åminstone en stomme av den befintliga elektrifieringsorganisationen

skulle kunna hållas sysselsatt med arbeten av ifrågavarande

slag. I samband härmed anvisades medel för påbörjande av elektrifiering

av linjen Östersund—Storlien (totalkostnad inemot 20 miljoner kronor);

beslut i anledning av ett av järnvägsstyrelsen framlagt förslag om elektrifiering

av linjen Varberg—Herrljunga—Uddevalla ansågs däremot böra anstå.

Riksdagen uttalade emellertid i samband med beviljandet av anslag sin bestämda

föi-väntan att så snart tidsförhållandena det medgåve förslag framlades

beträffande sistnämnda linje.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i).

47

Redan påföljande år — 1944 — upptogs ånyo till prövning frågan om

den takt, i vilken elektrifieringsarbetena borde bedrivas. Anledningen härtill

var att det visat sig vara förenat med svårigheter att med enbart det under

år 1943 beslutade elektrifieringsföretaget utnyttja den till ett minimum

reducerade elektrifieringsorganisationen. På Kungl. Maj:ts förslag (prop. nr

279) beslöt riksdagen (skr. nr 407) utvidga elektrifieringsprograminet. Arbetena

kommo emellertid icke alt avse linjen Varberg—Uddevalla utan,

sedan förstatligandet av Stockholm—-Västerås—Bergslagens järnvägar mellankommit,

linjen Stockholm—Tillberga—Köping (totalkostnad inemot 29

miljoner kronor).

Elektrifieringsarbetena å Västeråsbanan beräknades ursprungligen bliva

avslutade vid årsskiftet 1946/47. Det befanns emellertid — icke minst med

hänsyn till den starka försämringen å bränslemarknaden — lämpligt att

bedriva arbetena i snabbare takt. Därmed blev frågan ånyo aktuell, huruvida

och i vilken omfattning nya arbetsuppgifter borde tillföras statens järnvägars

elektrifieringsorganisation från och med mitten av år 1946 för att möjliggöra

att bibehålla organisationen vid en tillfredsställande storlek. Kungl.

Maj:t anmälde spörsmålet för 1945 års riksdag (prop. nr 108). Föredragande

departementschefen fann det då icke tillrådligt att med hänsyn till försvarsberedskapen

inom den närmaste framtiden vidtaga sådan begränsning av

elektrifieringsorganisationen att dess funktionsduglighet äventyrades. Även ur

organisatorisk och arbetsteknisk synpunkt ansågs påtagliga fördelar stå att

vinna genom att nya företag i viss utsträckning kunde igångsättas i anslutning

till färdiga sådana. Då jämväl bränsleförsörjningssynpunkter talade för

ett fortsättande av elektrifieringsarbetena förordades i enlighet med förslag

av järnvägsstyrelsen elektrifiering av linjerna Varberg—Borås—Herrljunga

—Uddevalla samt Lund—Landskrona-—Billeberga (totalkostnad tillhopa

omkring 24 miljoner kronor). Riksdagen (skr. nr 207) gav, under åberopande

av att arbetsstyrkan vid elektrifieringsarbetena under åren 1943 och 1944

uppgått till i medeltal 277 respektive 363 man mot normalt under vissa tidigare

förkrigsår över 1 000 man, i princip uttryck åt sin uppfattning att i den

mån tillgången på erforderligt material ökade samt arbetsmarknaden återinträdde

i ett mera normalt läge elektrifieringsarbetena borde återupptagas

i mer normal utsträckning. Kungl. Maj:ts förslag om elektrifiering av sistnämnda

linjer antogs av riksdagen, som i samband därmed i anledning av

väckta motioner uttalade, att elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil av byggnadstekniska och driftsekonomiska skäl

borde utföras i direkt anslutning till elektrifieringen av linjen Varberg—

Uddevalla. Riksdagen gav vidare uttryck åt sin uppfattning alt skäl talade för

elektrifiering av linjerna Borås—Alvesta, Alvesta—Karlskrona och Emmaboda—Kalmar

och uttalade jämväl sin förväntan att berörda elektrifieringsarbeten

ej skulle behöva innebära ett uppskov under allt för lång tid med

motsvarande arbetens genomförande å vissa andra linjer — bl. a. inom ostkustbanans

trafikområde — vilkas elektrifiering av järnvägsstyrelsen planerats.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Av den nu lämnade redogörelsen torde framgå, att elektrifieringsarbetena

å statsbanenätet under de närmast förflutna åren bedrivits huvudsakligast i

den begränsade omfattning som varit nödvändig för att hålla s!atens järnvägars

elektrifieringsorganisation vid makt eller som eljest befunnits önskvärd

av organisatoriska och arbetstekniska skäl. Av redogörelsen torde emellertid

även kunna utläsas att riksdagen vid sitt ställningstagande i fråga om

elektrifieringsarbetenas omfattning förutsatt att begränsningen endast skulle

behöva vara temporär och att en återgång till arbeten av en i jämförelse med

förkrigstiden mer normal omfattning så småningom skulle kunna äga rum.

Departementschefen har emellertid nu förordat icke blott en fortsatt begränsning

av nya elektrifieringsarbeten utan även ett skjutande på framtiden

av frågan om tidpunkten för fullföljandet av statsbanenätets elektrifiering.

Härutöver har departementschefen förordat ett uppskov på obestämd tid

jämväl av den redan beslutade elektrifieringen av linjen Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil. Utskottet har icke kunnat undgå att finna det

totala avbrott i elektrifieringsarbetet, som efter avslutande av arbetena å linjen

Varberg—-Uddevalla sålunda förordats, synnerligen betänkligt. Utskottet

har därför för sin del ansett sig böra ingående överväga, huruvida nu föreliggande

situation verkligen nödvändiggör så långt gående åtgärder. Härutinnan

må följande framhållas.

Järnvägsstyrelsens förslag innebär genomförande under den närmaste framtiden

av elektrifieringsarbeten till en kostnad av 165 miljoner kronor, vilka

om möjligt böra utföras inom en femårsperiod eller, därest material- och

arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom en tioårsperiod. Därest arbetena fördelas

å en tioårsperiod beräknas medelsbehovet till 16 å 17 miljoner

kronor per budgetår. Styrelsen bar vidare med skärpa framhållit vikten

av att vissa materialbeställningar snarast inordnas i industriernas leveransprogram,

enär det i annat fall måste förutses ett avbrott i elektrifieringsarbetet,

då de nu pågående arbetena avslutas. För fullföljande av sådana

beställningar samt för vissa förberedande arbeten bör enligt styrelsens mening

för innevarande budgetår anvisas ett tilläggsstatsanslag av 10 miljoner

kronor.

Järnvägsstyrelsens förslag har av departementschefen avvisats på i huvudsak

följande skäl. Den av styrelsen förordade kapitalinvesteringen kunde visserligen

anses ekonomiskt motiverad. Detta finge emellertid i nuvarande

läge icke anses ensamt avgörande, då många än mer räntabla investeringsobjekt

måste skrinläggas eller begränsas på grund av knapphet på material

och arbetskraft. I fråga om materialförsörjningen rådde brist på räls, som

icke syntes kunna framskaffas i tillräckliga mängder förrän efter en ytterligare

utvidgning av den svenska järnindustrien. Vidare vore kapaciteten

hos de svenska kabelverken icke till fyllest, varjämte elektrifieringsarbetenas

fortsättande kornme att ställa stora krav på den elektriska industrien. Slutligen

syntes frågan om sysselsättning av arbetarna inom statens järnvägars

elektrifieringsorganisation kunna lösas genom utnyttjande av arbetskraften

för löpande underhållsarbeten å redan elektrifierade linjer eller inom vattenfallsstyrelsens

arbeten.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

49

Utskottet delar departementschefens uppfattning att ett beslut om omedelbart

fortsättande av elektrifieringsarbetena utöver redan beslutade i den

av järnvägsstyrelsen angivna takten i nuvarande situation icke kan förordas.

Således har läget i fråga om möjligheten att anskaffa erforderlig räls

ansetts utgöra hinder härför. Det torde sålunda vara uppenbart att frågan

om takten för elektrifieringsarbetenas fortsatta bedrivande i sista hand blir

avhängig av situationen å material- och arbetsmarknaden. Det må emellertid

i detta sammanhang framhållas, att övergången till elektrisk drift i

och för sig icke behöver föranleda utbyte av räls i den omfattning som

järnvägsstyrelsen föreslagit. Enligt vad utskottet inhämtat från järnvägsstyrelsen

kan sålunda det till 44 000 ton beräknade behovet av järn och stål

för banförbättringsarbetena nedbringas med 15 000 ton, om planerad hastighetshöjning

på viss del av ostkustbanan uppskjutes till dess tillgången

på räler blir bättre. Vidare bliva 4 600 ton behövliga för rälsutbyten på sträckan

Härnösand—Sundsvall, vare sig elektrifiering av denna sträcka beslutas

eller ej. Sistnämnda kvantitet skulle alltså komma att belasta den produktionsvolym,

som avses täcka behovet för det normala spårunderhållet, och

borde alltså ej inräknas i den kvantitet, som erfordras för järnvägsstyrelsens

elektrifieringsprogram, vilken kvantitet sålunda icke behövde uppgå till mer

än 24 400 ton, det vill säga obetydligt mer än hälften av den ursprungligen

deklarerade kvantiteten. Denna reducerade kvantitet bör enligt järnvägsstyrelsens

förmenande genom lämplig planläggning av elektrifieringsarbetena

icke blott kunna fördelas på ett flertal år utan även inpassas vid lämpliga

tidpunkter i produktionsprogrammet. Däremot torde den i motionerna I: 127

och II: 223 antydda utvägen att tillgodose behovet av räls genom inskränkningar

i fråga om övriga av järnvägsstyrelsen föreslagna rälsutbyten eller utläggande

av dubbelspår icke få anses framkomlig, enär beräknad tillgång

på räls enligt vad utskottet inhämtat under den närmaste tiden helt lärer

komma att utnyttjas för ur trafiksäkerhetssynpunkt erforderliga rälsutbyten

inom det nuvarande bannätet.

Att takten för elektrifieringsarbetenas fortsatta bedrivande i sista hand

blir beroende av situationen å material- och arbetsmarknaden lärer emellertid

icke ovillkorligen behöva leda till att frågan om det fortsatta elektrifieringsprogrammet

nu måste skjutas på framtiden. Enligt utskottets mening

föreligger sålunda intet hinder att — med bortseende tills vidare från den

nu föreliggande material- och arbetsmarknadssituationen -— fatta principbeslut

i denna fråga. I själva verket synes ett dylikt beslut innebära påtagliga

fördelar, i det att, när situationen på material- och arbetsmarknaden

så småningom lättar, ett igångsättande av elektrifieringsarbetena då kan ske

utan tidsutdräkt. Vidare synes det icke välbetänkt att helt åsidosätta de skäl

för ett beslut i denna fråga, som järnvägsstyrelsen anfört. Det måste sålunda

anses vara av största vikt, att järnvägsstyrelsen erhåller klara riktlinjer

för sitt fortsatta handlande, bland annat i vad avser frågan om förestående

förnyelse av lokparken och anskaffningen av vagnar. Ställes beslutet om

fortsatt elektrifiering på framtiden kan befaras att ytterligare kapital måste

Bihang till riksdagens protokoll 1917. G samt. Nr 9.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 9.

nedläggas i en föga räntabel ångdrift. Ett avgörande inom den närmaste

framtiden åter torde göra det möjligt för järnvägsstyrelsen att vidtaga sådana

dispositioner, att ifrågavarande investeringar reserveras för den ur alla

synpunkter mera eftersträvansvärda elektrodriften. Det torde vidare vara uppenbart,

att ett klargörande av elektrifieringsfrågan för de av denna berörda

landsändarna är av stor betydelse, vilket också bestyrkts vid uppvaktningar

inför utskottet av företrädare för av ostkustbanans trafikområde berörda

intressen.

Utskottet förmenar alltså att — även om tidpunkten för ett igångsättande

av de fortsatta elektrifieringsarbetena icke nu kan närmare angivas — ett

ställningstagande i princip i fråga om det närmast förestående elektrifieringsprogrammet

i rådande situation icke är uteslutet.

Ett uppskjutande av ett principbeslut på obestämd tid lärer även ur andra

synpunkter vara ägnat att väcka betänkligheter. Utskottet vill härutinnan

bringa i erinran den strävan, som under krigsåren förelegat att genom nya

elektrifieringsarbeten bibehålla statens järnvägars elektrifieringsorganisation

i en omfattning, som ansetts lämplig icke blott av beredskapsskäl utan även

ur organisatoriska och arbetstekniska synpunkter. Enligt vad utskottet erfarit

från järnvägsstyrelsen kommer nämligen en medelsanvisning för elektrifieringsarbeten

i den av Kungl. Maj:t nu förordade omfattningen att innebära

att organisationen, i den mån den ej tages i anspråk för vissa normala underhållsarbeten,

såsom utbyten av försliten kontakttråd, kommer att kunna

sysselsättas av järnvägsstyrelsen endast i ett eller annat år framåt. Även om

underhållsarbetena kunna beräknas bliva icke oväsentliga, så bör en dylik

situation enligt utskottets mening om möjligt undvikas. I den mån arbetsmarknads-

och materialläget nödvändiggör en inskränkning eller avveckling av

arbetena måste givetvis dessa skäl beaktas. A andra sidan synes det utskottet

vara en uppenbar fördel om förutsättningar föreligga att en eventuell

lättnad i angivna hänseenden utan tidsutdräkt kan utnyttjas. Departementschefens

ställningstagande synes i detta hänseende icke giva erforderlig rörelsefrihet.

Utskottet vill därför ifrågasätta vissa modifikationer i förhållande

till vad departementschefen förordat.

Utskottet förordar sålunda att, i syfte att ur sysselsättningssynpunkt vidga

det närmast aktuella utbyggnadsprogrammet, 1946 års riksdagsbeslut om

elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil bör

stå fast och elektrifieringen således fullföljas i omedelbar anslutning till

elektrifieringen av linjen Varberg—Uddevalla. Utskottet anser vidare att principbeslut

snarast möjligt bör fattas rörande det fortsatta elektrifieringsprogrammet

vid statsbanorna. Slutligen bör i syfte att möjliggöra ett snabbt

igångsättande av ett dylikt fortsatt program redan nu möjlighet öppnas att

utlägga beställningar beträffande oundgängligen erforderliga materialanskaffningar.

Vad först angår det fortsatta elektrifieringsarbetet å linjen Uddevalla—

Strömstad med Smedberg—Lysekil har 1946 års riksdag för bestridandet av

kostnaderna för viss del av de förberedande arbetena anvisat 500 000 kro
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

51

nor, ingående i anslaget till elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil. Departementschefen,

som förordat anvisande av slutanslag för linjen Varberg—Uddevalla, har på

grund av den av honom förordade begränsningen av arbetsprogrammet föreslagit

en motsvarande ändring av det nya anslagets rubrik. Utskottet får nu

föreslå, att det för nästa budgetår avsedda anslaget erhåller samma rubrik

som innevarande budgetår och att det nya anslaget sålunda får tagas i anspråk

jämväl för förberedande arbeten för linjen Uddevalla—Strömstad med

Smedberg—Lysekil. Någon ytterligare medelsanvisning för budgetåret 1947/

48 utöver Kungl. Maj ds förslag lärer icke behöva ifrågakomma.

I motionerna I: 127 och II: 223 har yrkats, att riksdagen i förevarande

sammanhang skall fatta beslut om fastställelse av det av järnvägsstyrelsen

framlagda fortsatta elektrifieringsprogrammet. Enligt utskottets mening lärer

ett dylikt beslut icke kunna fattas på grundval av den i statsverkspropositionen

förebragta utredningen. I anslutning till vad utskottet här ovan anfört

rörande angelägenheten av att principbeslut fattas beträffande den fortsatta

elektrifieringen förutsätter emellertid utskottet att förslag i ämnet snarast

möjligt förelägges riksdagen.

Vad härefter angår frågan om åtgärder för att möjliggöra ett snabbt igångsättande

av ett fortsatt elektrifieringsprogram har järnvägsstyrelsen hos

Kungl. Majd hemställt om anvisning för förberedande materialanskaffningar

m. m. till en kostnad av 10 miljoner kronor. Enligt vad utskottet erfarit

från järnvägsstyrelsen iärer emellertid det avsedda syftet, enär numera avsevärda

förskjutningar måste påräknas i fråga om arbetstakten för såväl

redan beslutade som planerade arbeten, kunna ernås inom en väsentligt

lägre kostnadsram. För ändamålet torde sålunda ett belopp av omkring 3

miljoner kronor vara till fyllest. Här avsedd materialleverans lärer enligt

vad järnvägsstyrelsen meddelat icke möta större svårigheter för därav berörda

företag. Icke heller behöva för materialanskaffningens genomförande å

riksstaten för innevarande budgetår anvisas särskilda medel. Järnvägsstyrelsen

har nämligen upplyst, att å anslag, anvisade för elektrifiering av linjerna

Hässleholm—Hälsingborg, Eslöv—Ramlösa, Östersund—Storlien, Gävle—Ockelbo,

Ånge—Sundsvall samt västkustbanan, såvitt nu kan bedömas

komma att uppstå överskott på sammanlagt omkring 3 miljoner kronor,

vilka skulle kunna användas för bestridande av med beställningarna förenade

kostnader. Utskottet förordar att dessa besparingar få utnyttjas för

det av järnvägsstyrelsen avsedda ändamålet men förutsätter därvidlag att

det i sista hand skall ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra, huruvida beställningarna

med hänsyn till läget på material- och arbetsmarknaden må kunna

utläggas.

Av utskottet nu förordade åtgärder innebära i förhållande till Kungl. Maj ds

Maj ds förslag icke någon egentlig utvidgning under det kommande budgetåret

av elektrifieringsarbeten utöver sådana, för vilka riksdagen anvisat medel.

Någon ytterligare medelsanvisning för budgetåret 1947/48 erfordras sålunda

icke. Med hänsyn till nödvändigheten att i möjligaste mån begränsa

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 9.

investeringsprogrammet lärer en dylik utvidgning — hur önskvärd den annars

än vore — icke kunna komma i fråga. Icke heller lärer vad utskottet

förordat i och för sig draga med sig ytterligare medelsanvisning för nya företag

budgetåret 1948/49 eller därefter följande budgetår; frågan härom får

prövas från då föreliggande förutsättningar. Den av utskottet förordade lösningen

innebär emellertid att möjligheter öppnas för ett snabbare återupptagande

av det fortsatta elektrifieringsarbetet i den takt som framdeles kan befinnas

möjlig och önskvärd. Fördelarna härutinnan torde vara uppenbara.

Anvisande av det av Kungl. Maj:t äskade beloppet för elektrifieringen av

linjen Varberg—Uddevalla tillstyrkes av utskottet.

Av vad nu anförts framgår, att utskottet tillstyrker bifall till motionerna

I: 77 och II: 146. Motionerna I: 127 och II: 223 torde få anses besvarade med

vad utskottet ovan anfört.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj ds förslag och motionerna

I: 77 och II: 146 till Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—

Herrjunga—Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

9 630 000 kronor;

b) medgiva, att i det föregående angivna överskott må

disponeras för beställning av material och för andra förberedande

åtgärder sammanhängande med en fortsatt elektrifiering

av statsbanenätet;

II. att motionerna I: 127 och II: 223 må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

59 :o) Elektrifiering av linjen Lund—Landskrona—Billeberga. I enlighet

med Kungl. Maj ds förslag (punkt 59, s. 106 och 107), som avser anvisande

av slutanslag för ifrågavarande elektrifieringsarbeten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Elektrifiering av linjen Lund—Landskrona—Billeberga

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 2 190 000 kronor.

60:o) Tillbyggnad av lokstallet m. in. i Vansbro. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt 60, s. 107), vilket avser anvisande av medel för beredande

av dels flera stallplatser för lok och rälsbussar, dels tidsenliga personallokaler,

dels ock ökat verkstadsutrymme, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillbyggnad av lokstallet m. in. i

Vansbro för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 350 000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

53

61:o) Verkstad vid Hagalunds övre. Kungl. Maj:t har (punkt 61, s. 107

och 108) föreslagit riksdagen att till Verkstad vid Hagalunds övre för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 850 000 kronor.

Statens järnvägar använda ackumulatorbatterier för lok-, signal- och personvagnsbelysning

samt för drift av vis§a lok och traktorer. Dessa ackumulatorer

böra, för att ej försämras, revideras en gång per år, vilken revision

huvudsakligen sker vid en därför avsedd verkstad i vagnhallama vid Hagalunds

övre.

Järnvägsstyrelsen har anmält, att verkstaden vid Hagalunds övre visat sig

vara otillräcklig, emedan antalet ackumulatorer, för närvarande uppgående

till omkring 120 000, under de senaste åren kraftigt ökat. Det hade därför

blivit nödvändigt att bland annat överlämna revision av ett större antal ackumulatorer

till privat firma, vilket medfört ökade kostnader och tidsödande

transporter. För att kunna rationalisera revisionsarbetet och till statens järnvägar

återföra de revisioner, som nu utfördes av den privata firman — vilket

beräknades medföra en sammanlagd årlig kostnadsbesparing av omkring

45 000 kronor — samt för att kunna sköta det ökade antalet ackumulatorer,

som förväntades tillkomma genom ökning av statens järnvägars personvagnspark

och övergång även i äldre vagnar från gasbelysning till elektrisk belysning,

vore en ny ackumulatorrevisionsverkstad nödvändig.

Kostnaderna för en ny verkstadsanläggning ha beräknats till 850 000

kronor.

Departementschefen har anfört följande.

I likhet med järnvägsstyrelsen finner jag önskvärt, att statens järnvägars

nuvarande, i vagnhallarna vid Hagalunds övre befintliga provisoriska anordningar

för underhåll av ackumulatorer ersättas med en rationellt ordnad

revisionsverkstad. Härigenom torde en icke obetydlig årlig kostnadsbesparing

kunna vinnas och även i övrigt avsevärda fördelar uppnås för statens järnvägar.

Möjligheterna att inom landet utföra ackumulatorrevisioner äro numera

begränsade, och en utvidgning av verkstadskapaciteten lärer bliva erforderlig

för att tillgodose nuvarande behov. Jag vill därför förorda, att medel ställas

till järnvägsstyrelsens förfogande redan under nästa budgetår för att möjliggöra

uppförande av den föreslagna anläggningen vid Hagalunds övre. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i vanlig ordning bestämma den närmare

tidpunkten för arbetenas igångsättande.

Fn utökning av ackumulatorrevisionsverkstaden vid Hagalunds övre torde

få anses ofrånkomlig. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj ds förslag

och hemställer,

att riksdagen må till Verkstad vid Hagalunds övre för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 850 000 kro
-

Utekottet.

nor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 9.

62 ro) Vagnreparationsverkstad vid godsbaugården i Malmö. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 108 och 109) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vagnreparationsverkstad vid godsbangården

i Malmö för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 250 000 kronor.

63:o) Tillbyggnad av elektrolokverkstaden i Örebro. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt 63, s. 109) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillbyggnad av elektrolokverkstaden

i Örebro för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 400 000 kronor.

64 :o) Marketenteribyggnad i Malmö. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 64. s. 110) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marketenteribyggnad i Malmö för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 275 000 kronor.

65 :o) Skydd för ininatningsstationer. Mobiliseringsförråd. Omändring av

slutna godsvagnar för manskapstransport. Kungl. Majd har (punkt 65, s.

110—114) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1947/48 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen till Skydd för inmatningsstationer 2 920 000

kronor, till Mobiliseringsförråd 30 000 kronor samt till Omändring av slutna

godsvagnar för manskapstransport 160 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har hemställt, att för vissa åtgärder till höjande av försvarsberedskapen

vid statens järnvägar måtte för budgetåret 1947/48 anvisas

3 000 000 kronor. Beloppet fördelar sig på följande ändamål.

1. Skydd för inmatningsstationer

a) Kompletteringsarbeten vid färdigställda reservsta
-

tioner ...................................... kronor

b) Nya reservstationer i berg eller betong.......... »

2. Kontaktledningsmateriel i beredskapsreserv .......... »

3. Telefonmateriel i beredskapsreserv.................. »

4. Radioorganisation ................................ »

5. Allmän elektroteknisk beredskap.................... »

6. Mobiliseringsförråd................................ »

7. Omändring av slutna godsvagnar för manskapstrans
port

..........................................

8. Truppvagnsinredningar av ny konstruktion ..........

470 000 ’

1 300 000

50 000

50 000

200 000

70 000

100 000

160 000

600 000

Summa kronor 3 000 000.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

55

Styrelsen har därjämte hemställt, att ett belopp av 2 470 000 kronor måtte

anvisas å driftbudgeten för avskrivning av en del av ifrågavarande kapitalinvesteringar.

Departementschefen har i hithörande delar anfört följande.

Av järnvägsstyrelsens framställning framgår, att hittills endast försökskonstruktioner

föreligga beträffande vissa av de kompletteringsarbeten vid

färdigställda reservstationer, för vilka styrelsen nu äskar medel. I avbidan

på att de vetenskapliga resultaten av verkställda försök hunnit slutligt sammanställas,

anser jag mig icke nu böra förorda att medel anvisas till sådana

kompletteringsarbeten. Däremot tillstyrker jag att 120 000 kronor anvisas för

arbeten med förlängning av vissa äldre reservstationer.

Under punkten 56 har jag tillstyrkt, att medel anvisas för att förlägga

de nya ordinarie omformarstationerna i Kristinehamn, Nyköping, Älvsjö

och Tillberga i berg. Kostnaderna härför beräknas uppgå till sammanlagt

2 800 000 kronor och böra bestridas av anslag under rubriken Försvarsberedskap.

I nuvarande läge anser jag mig däremot icke böra tillstyrka att medel

anvisas å riksstaten till nya reservstationer i berg eller betong. Vid bifall

till vad jag här förordat skulle anslaget till skydd för inmatningsstationer för

nästa budgetår behöva anvisas med (120 000 + 2 800 000) 2 920 000 kronor.

Av nämnda belopp synas, i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag, böra

omedelbart avskrivas (120 000 + 1 860 000) 1 980 000 kronor.

Jag finner mig däremot böra tillstyrka, att 30 000 kronor anvisas för vissa

mobiliseringsförråd, vilka äro erforderliga för statens järnvägars nuvarande

behov. Frågan om anvisande av medel för uppförande av mobiliseringsförråd,

vilka komma att erfordras efter ett förstatligande av vissa nu enskilda

järnvägar, torde däremot böra lösas vid en senare tidpunkt. Det av mig tillstyrkta

anslaget, 30 000 kronor, bör utgöra förräntningspliktigt kapital.

Vad slutligen angår de föreslagna åtgärderna för att förbättra anordningarna

för manskapstransport i godsvagnar har jag inhämtat, att järnvägsstyrelsen

avser att på samtliga moderna slutna godsvagnar, som nybeställas,

anordna takgenomföringar för rökrör. Jag har icke något att erinra mot att

sådana takgenomföringar utföras även på redan befintliga eller beställda

vagnar, som sakna sådana anordningar. Dessa arbeten kunna utföras i samband

med de vanliga vagnsrevisionerna. För nästa budgetår torde i enlighet

med järnvägsstyrelsens förslag 160 000 kronor böra anvisas för ändamålet.

Jag har härvid utgått från att den nuvarande truppvagnsinredningen framdeles

skall komma att utbytas mot sådan av ny konstruktion. Det för ändringsarbeten

avsedda beloppet bör i sin helhet avskrivas.

Frågan om anvisande av medel för avskrivning av investeringar under

rubriken Försvarsberedskap anmäles i annat sammanhang av chefen för

finansdepartementet.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, tillstyrker

att anslag för ifrågavarande beredslcapsändamål anvisas i den omfattning

Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen till

Skydd för inmatningsstationer .......... kronor 2 920 000

Mobiliseringsförråd .................... » 30 000

Omändring av slutna godsvagnar för manskapstransport

...................... > 160 000.

Utskottet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskotta.

66:o) Nyanskaffning av ånglok. Kungl. Maj:t har (punkt 66, s. 114 och

115) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av ånglok för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 1 100 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har anmält, att på järnvägsnätet med 1067 mm spårvidd

för närvarande funnes 44 ånglok. Dessa vore mycket gamla -— medelåldern

uppginge till 41 år — och i stor utsträckning förslitna. Sålunda hade redan 7

lok måst slopas och ytterligare 5 vore slopningsmässiga. Då minimibehovet å

ifrågavarande nät vore 37 lok, måste nu 5 lok anskaffas. För att de nyanskaffade

loken skulle finna användning även sedan ombyggnaden av 1067

mm nätet till normal spårvidd kommit till stånd, vore det styrelsens avsikt

att låta bygga loken så, att de för en relativt låg kostnad kunde omändras för

891 mm spårvidd. Anskaffningskostnaden för nämnda 5 lok beräknades uppgå

till 1 100 000 kronor.

Om anvisande av nämnda belopp har järnvägsstyrelsen gjort hemställan.

Departementschefen har anfört följande.

Enligt principbeslut av 1946 års riksdag (skrivelse nr 210) skola linjerna

Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö, utgörande

huvudparten av järnvägsnätet med 1067 mm spårvidd, ombyggas

till normalspår. Ombyggnaden har därvid förutsatts komma till utförande

såsom ett led i åtgärder för sysselsättande av friställd arbetskraft.

Med hänsyn till detta beslut bör uppenbarligen nyanskaffning av rullande

materiel för ifrågavarande järnvägsnät såvitt möjligt undvikas. Emellertid

är det i nuvarande stund ovisst, när ombyggnaden av nätet skall kunna påbörjas,

och än mera, när den kan bliva slutförd. Samtidigt föreligger ett

trängande behov av en måttlig förnyelse av den mycket ålderdomliga och

förslitna lokparken. På grund härav vill jag ej motsätta mig bifall till järnvägsstyrelsens

nyss återgivna förslag.

Utskottet har funnit av departementschefen anförda skäl för genomförande

av ifrågavarande nyanskaffning bärande och tillstyrker förty Kungl.

Maj ds förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nyanskaffning av ånglok för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 1 100 000 kronor.

67 :o) Ombyggnad av ånglok. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt

67, s. 115) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av ånglok för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 210 000 kronor.

68:o) Nyanskaffning av motorlok. Kungl. Majd har (punkt 68, s. 115 och

116) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av motorlok för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 1 810 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

57

Till nyanskaffning av motorlok har för innevarande budgetår anvisats ett

investeringsanslag av 200 000 kronor, vilket belopp skulle utgöra dellikvid

vid beställning av ett för provdrift avsett dieselelektriskt motorlok av svensk

tillverkning.

Järnvägsstyrelsen har hemställt om anslag för nästa budgetår dels för slutlikvidering

av det tidigare beställda motorloket med ett belopp av 260 000

kronor, dels för anskaffning av ytterligare ett motorlok av svensk tillverkning

till en beräknad kostnad av ca 550 000 kronor, dels ock för inköp av

två utländska motorlok med 1 000 000 kronor. Anslagsbehovet skulle sålunda

uppgå till 1 810 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag.

Kungl. Maj ds förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Nyanskaffning av motorlok för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 1 810 000

kronor.

69:o) Nyanskaffning av elektrolok. Kungl. Majd har (punkt 69, s. 116

och 117) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av elektrolok för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 4 965 000 kronor.

Till nyanskaffning av elektrolok har för innevarande budgetår anvisats

ett investeringsanslag av 6 575 000 kronor. I detta belopp ingå 3 600 000 kronor

till förskottslikvid för omkring 25 elektrolok, avsedda för de under elektrifiering

varande linjerna Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla och

Lund—Landskrona—Billeberga.

Järnvägsstyrelsen har erinrat, att den sammanlagda kostnaden för nämnda

25 lok beräknats till 10 240 000 kronor, varför ett belopp av 6 640 000 kronor

vore erforderligt för slutlikvid. Enligt den ursprungliga planen skulle för

denna elektrifiering anskaffas 15 snälltågslok, 9 lokaltågslok samt 1 växlingslok.

Det hade dock sedermera befunnits mera ändamålsenligt att tillgodose

detta behov genom omplacering av befintliga lok från redan elektrifierade

bandelar och i stället anskaffa 9 snälltågslok av nyaste typ, 7 växlingslok

samt 7 elektromotorvagnar för lokaltrafik.

För elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med bilinjen Smedberg

—Lysekil hade, enligt styrelsen, beräknats ett elektrolokbehov av 6 å 7 stycken

till ett belopp av ca 2 450 000 kronor. För fullgörande av sedvanlig förskottslikvid

i samband med denna beställning erfordrades under budgetåret

1947/48 ett totalbelopp av 825 000 kronor.

Som ersättning för ett slopmässigt lok av litt. Oc erfordrades, har styrelsen

vidare framhållit, ett lok av litt. Ub till ett pris av 260 000 kronor. Vidare

erfordrades utöver redan beställda men ej levererade 15 lok litt. Ub ytterligare

4 dylika lok. Kostnaden för dessa beräknades uppgå till 1 040 000

kronor.

Utskottet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Slutligen har styrelsen anfört, att på 18 under byggnad varande ackumulatorlok,

litt. öd, för vilka anslagsmedel beviljats under budgetåren 1944/45—

1946/47, batterikapaciteten ansetts böra ökas. Denna åtgärd hade betingat en

merkostnad av 300 000 kronor, för vilken medelsanvisning nu erfordrades.

Järnvägsstyrelsen har sålunda hemställt, att till Nyanskaffning av elektrolok

måtte för nästa budgetår anvisas 9 065 000 kronor.

Departementschefen har beträffande det av järnvägsstyrelsen äskade beloppet

av 6 640 000 kronor för slutlikvidering av lokbeställningar, för vilka

statsmakterna tidigare anvisat anslag, anfört, att på grund av leveransförseningar

likvider å tillhopa 2 000 000 kronor torde komma att fullgöras först

under andra halvåret 1948, varför detta belopp ej borde medräknas i anslaget

för nästa budgetår. Den förändring beträffande sammansättningen av

planen för anskaffning av dragkraftsmateriel för linjerna Varberg—Borås—

Herrljunga—Uddevalla, vilken järnvägsstyrelsen funnit ändamålsenlig, hade

icke föranlett annan erinran från departementschefens sida än att medel för

anskaffning av 7 elektromotorvagnar borde upptagas under rubriken Nyanskaffning

av elektromotorvagnar med ett belopp av 2 100 000 kronor. Det av

styrelsen beräknade anslagsbehovet till nyanskaffning av elektrolok kunde

1 enlighet härmed nedsättas med samma belopp.

I övrigt har departementschefen tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag. Det

sammanlagda anslagsbehovet under förevarande rubrik skulle i enlighet med

vad departementschefen sålunda anfört uppgå till (9 065 000 — 2 000 000 —

2 100 000) 4 965 000 kronor.

Departementschefens beräkning rörande medelsbehovet under förevarande

anslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Under framhållande att

utskottet i det föregående förordat en elektrifiering av linjen Uddevalla—

Strömstad med Smedberg—Lysekil i omedelbar anslutning till linjen Varberg—Uddevalla,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Nyanskaffning av elektrolok för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 4 965 000

kronor.

70:o) Ombyggnad av elektrolok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 70, s. 118) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av elektrolok för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 900 000 kronor.

71 :o) Nyanskaffning av elektromotorvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 71,

s. 118—120) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av elektromotorvagnar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 4870 000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

59

För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 600 000

kronor till förskottslikvid för anskaffande av sex elektromotorvagnar.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om anslag till förevarande

ändamål med 3 970 000 kronor. Därav avse 960 000 kronor slutlikvid

av sex under byggnad varande snabbmotortåg, 810 000 kronor förskottsbetalning

av ytterligare tre sådana tåg, 1 200 000 kronor slutlikvidering av de sex

elektromotorvagnar, för vilka anslag beviljats för innevarande budgetår, samt

1 000 000 kronor förskottslikvid för ytterligare ett tiotal elektromotorvagnar.

Departementschefen har tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag, enär en ökad

anskaffning av elektromotorvagnar och snabbmotortåg vore att anse som ett

led i en eftertraktad rationalisering och modernisering av järnvägsdriften.

Enär slutlikvid för de sex elektromotorvagnar, vartill medel anvisats för innevarande

budgetår, icke torde komma att erläggas förrän under andra halvåret

1948, kunde anslagsbehovet för nästa budgetår dock nedsättas med

1 200 000 kronor i jämförelse med styrelsens beräkningar. Under förevarande

rubrik borde — i enlighet med vad departementschefen anfört under rubriken

Nyanskaffning av elektrolok (punkt 69) — även anvisas ett belopp av

2 100 000 kronor utgörande kostnaden för sju tidigare beställda elektromotorvagnar.

Det sammanlagda anslagsbehovet för nyanskaffning av elektromotorvagnar

komme härigenom att uppgå till (3 970 000 — 1 200 000 + 2 100 000)

4 870 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av elektromotorvagnar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

4 870 000 kronor.

72:o) Nyanskaffning av rälsbussar. Kungl. Maj:t bär (punkt 72, s. 120

och 121) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av rälsbussar för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

För innevarande budgetår har till förevarande ändamål anvisats ett anslag

av 4 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har anmält, att den fortgående trafikstegringen medfört

ytterligare ökat behov av rälsbussar och att en fortsatt utvidgning av rälsbussparken

i ungefär samma tempo som under de senaste åren därför alltjämt

vore erforderlig. Vidare behövde, enligt styrelsen, de under 1930-talet

byggda 2-axliga rälsbussama — 74 stycken — så snart ske kunde ersättas

av större och modernare rälsbussar, detta dels på grund av vagnarnas under

senare åren hårda förslitning och dels med hänsyn till konkurrensen med

andra transportmedel. Slutligen har styrelsen sagt sig, enär de nuvarande

rälsbussama i många fall visat sig vara för små, ha för avsikt att i ökad omfattning

använda sig av större, 2-motoriga rälsbussar. Samtidigt planerades

en övergång från nuvarande träkonstruktion till stålkonstruktion, vilket kom
-

Utslcottet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

me att innebära flera fördelar, icke minst ur säkerhetssynpunkt. De nya rälsbussama,

särskilt de 2-motoriga, komme givetvis att bliva dyrare i tillverkning

än de nuvarande i träutförande. Medelsbehovet för anskaffande av ungefär

lika många rälsbussar som dem, vilka beställts för det för innevarande

budgetår anvisade anslaget, 4 000 OOO kronor, kunde därför beräknas stiga

till 7 000 000 kronor. På grund av den förlängning av leveranstiden, som man

nu hade att räkna med, torde emellertid under nästa budgetår endast erfordras

viss mindre del av nyssnämnda belopp eller ca 3 000 000 kronor, om

vilket belopp styrelsen hemställt för nästa budgetår.

Departementschefen har biträtt järnvägsstyrelsens förslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj: t» förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av rälsbussar för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000

kronor.

73:o) Ombyggnad av rälsbussar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 73, s. 121) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av rälsbussar för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

74:o) Nyanskaffning av lokomotorer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 74, s. 121) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av lokomotorer för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 850 000

kronor.

75:o) Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har

(punkt 75, s. 122—124) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av person - och resgodsvagnar för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

7 000 000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 12 270 000 kronor, avsett för ombyggnad av 22 sittvagnar för närtrafik,

33 sittvagnar för fjärrtrafik, 10 sovvagnar, 3 restaurangvagnar och 19

resgodsvagnar.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om anslag till förevarande

ändamål med 7 000 000 kronor.

Den av järnvägsstyrelsen för innevarande och nästa budgetår planerade

anskaffningen av person- och resgodsvagnar framgår av följande sifferuppgifter.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande itc 9. 61

1946/47 1947/48

Sittvagnar, närtrafik...................... 22 25

» fj ärrtrafik .................... 33 61

Sovvagnar .............................. 10 15

Restaurangvagnar........................ 3 3

Resgodsvagnar .......................... 19 22

Kostnaderna för anskaffningsprogrammet 1947/48 ha beräknats till

18 680 000 kronor.

Beträffande nyanskaffningsbehovet har styrelsen framhållit, att flera faktorer

tillkommit, som gjorde det nödvändigt att söka ernå en ännu större

ökning av personvagnparken än vad styrelsen i sin petitaskrivelse hösten

1945 räknat med. Även efter den militära beredskapens upphörande hade

persontrafiken under år 1945 fortsatt att öka, och ökningen syntes fortsätta

också under år 1946 enligt vad tillgängliga siffror för tiden januari—juni

1946 utvisade. — Beträffande bristen på sittvagnar har styrelsen anfört,

att den personvagnpark, som statens järnvägar nu ägde, icke kunde sägas

hålla det mått som erfordrades för att tillfredsställande kunna tillgodose

trafikens krav. Sålunda hade det för trafikens avveckling erforderliga vagnantalet

ofta måst väsentligt nedskäras, och flera under högsommaren och

vid helgerna önskvärda dubbleringståg hade icke kunnat anordnas. En besvärande

trängsel hade därigenom ofta blivit följden. — I fråga om nyanskaffningen

av sovvagnar har styrelsen framhållit, att även om alla

användbara sovvagnar vore i trafik, särskilt under sommarmånaderna och

helgtrafik ett stort antal resande måste nekas sovplatser. Beträffande 1- och

2-klass sovvagnar kunde som en ytterligare motivering för nyanskaffning

framhållas, att samtliga 50 vagnar utgjordes av trävagnar med en medelålder

av 41 år och att ej mindre än 19 stycken vore byggda på 1890-talet.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Av järnvägsstyrelsens framställning framgår, att persontrafiken även under

år 1945 ökat i vad avser antalet resor, medan antalet personkilometer

visat någon minskning. Antalet personvagnar har emellertid trots hittills vidtagna

åtgärder varit otillräckligt för att trafiken, särskilt under högsommaren

och helgerna, skall kunna tillfredsställande avvecklas. Många av de vagnar,

som stå till förfogande, äro av äldre konstruktion och hårt förslitna,

varför de inom kort måste slopas och ersättas med nya. En knapphet på

personvagnar kan alltså förutses bestå under den närmaste framtiden. Såväl

hänsynen till trafiksäkerheten som allmänhetens krav på bekvämlighet fordra

en ytterligare förnyelse av statens järnvägars personvagnpark. En genomsnittlig

kvalitetshöjning torde även vara befogad. Jag tillstyrker därför järnvägsstyrelsens

nu framlagda förslag till vagnanskaffning och styrelsens begäran

om medelsanvisning för nästa budgetår.

Utskottet finner välbetänkt att järnvägsstyrelsens förslag i fråga om nyanskaffning

av person- och resgodsvagnar i full utsträckning tillstyrkts. Utskottet

får alltså — under framhållande av angelägenheten att ersättnings- och

nyanskaffningsfrågorna alltfort ägnas vederbörlig uppmärksamhet — tillstyrka

Kungl. Maj ds förslag.

Utskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 7 000 000 kronor.

76:o) Ombyggnad av person- och resgodsvagnar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 76, s. 125) och under erinran, att till ifrågavarande

ändamål för innevarande budgetår anvisats 2 115 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av person- och resgodsvagnar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 1 545 000 kronor.

77:o) Nyanskaffning av godsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 77, s. 125

—127) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av resgodsvagnar för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 9 050 000 kronor.

Till nyanskaffning av godsvagnar har för innevarande budgetår anvisats

ett anslag av 8 090 000 kronor, avsett för anskaffning av 500 tvåaxliga vagnar,

50 treaxliga vagnar för huvudsakligen vissa militära transporter och

20 s. k. överföringsvagnar samt för vissa kompletteringsarbeten.

Järnvägsstyrelsen har erinrat, att statens järnvägars normalspåriga godsvagnpark,

sedan beställda vagnar levererats, komme att omfatta ca 9 900

slutna och ca 19 500 öppna eller tillsammans i runt tal 29 400 vagnar. Vagntillgången

vore alltjämt otillräcklig för att tillgodose föreliggande behov, vilket

framginge bland annat av att underskottet per dag under första halvåret

1946 uppgått till 3 800 å 6 300 öppna vagnar och 1 000 å 2 300 slutna vagnar.

Behovet av slutna vagnar hade ökats, såväl genom de alltmer omfattande

cykeltransporterna som genom det oavbrutet stigande behovet av vagnar för

styckegods. I statens järnvägars godsvagnpark inginge även ca 4 000 äldre,

småbäriga vagnar, vilka till övervägande delen vore förslitna och borde avföras

ur trafikvagnparken så snart förhållandena det medgåve.

För nästa budgetår har styrelsen hemställt om ett anslag av 9 050 000

kronor till förevarande ändamål. Därvid har styrelsen anfört följande.

Trots att någon tendens till minskning i bristen på godsvagnar icke förmärkts,

ansåge sig järnvägsstyrelsen emellertid ej heller för nästkommande

budgetår böra föreslå medel till anskaffning av tvåaxliga godsvagnar

i vidare mån än som betingades av en under alla förhållanden oundgänglig

ersättningsanskaffning eller 500 normalspåriga vagnar, varav 200 slutna och

300 öppna, vilka beräknades kosta tillhopa 6 800 000 kronor.

Vidare anför styrelsen, att utöver 50 stycken treaxliga öppna vagnar

med 30 tons bärighet, avsedda för transport av tyngre motorfordon

för försvarsändamål, för vilkas anskaffande under innevarande budgetår anvisats

900 000 kronor, ytterligare 50 dylika vagnar borde anskaffas. Det vore

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

63

nämligen synnerligen önskvärt att snarast möjligt kunna frigöra de nu i stor

utsträckning av militärtransporter upptagna fyraxliga godsvagnarna för de

civila transporter, för vilka de egentligen vore avsedda, kostnaden för denna

anskaffning beräknades uppgå till 900 000 kronor.

I statens järnvägars normalspåriga godsvagnpark inginge, fortsätter styrelsen,

för närvarande 475 matvaruvagnar (kylvagnar). Av dylika

vagnar beställdes år 1941 30 stycken och år 1942 20 stycken. Ehuru tillgången

på matvaruvagnar under de senaste åren visat sig otillräcklig, hade

med anskaffning av ytterligare sådana vagnar hittills ansetts böra anstå dels

på grund av de höga anskaffningskostnaderna och dels på grund av svårigheten

att under kriget anskaffa i dessa vagnar i stor utsträckning förekommande

rostfritt stål av fredskvalitet. Någon minskning av anskaffningskostnaderna

torde visserligen för närvarande ej vara att räkna med, men då

material av fredskvalitet nu kunde erhållas och då bristen på dessa vagnar

blivit alltmer kännbar, ansåge sig styrelsen nu böra föreslå anskaffning under

nästa budgetår av 25 dylika vagnar. Anskaffningskostnaden för dessa

vagnar, utförda med behållare för vanlig is, beräknades till 1 200 000 kronor.

Vid kylning med vattenis hade det visat sig svårt att under högsommaren

hålla lägre temperatur i kylvagnarna än +8 till 10° C, under det att för

vissa transporter framställts krav på temperaturer mellan 0 och +2° C. I

anledning härav påginge för närvarande försök med kompressorkylaggregat.

De härvid hittills erhållna resultaten vore sådana, att järnvägsstyrelsen ansåge

sig böra hemställa om ytterligare 150 000 kronor för att kunna utrusta

10 av nyssnämnda 25 vagnar med kompressorkylaggregat. Den sammanlagda

anskaffningskostnaden för de 25 matvaruvagnarna beräknades således till

1 350 000 kronor.

Departementschefen bär biträtt järnvägsstyrelsens förslag och i anslutning

därtill anfört följande.

Behovet av godsvagnar vid statsbanorna är alltjämt stort. Trafikanternas

vagnbeställningar synas dock under senare delen av 1946 ha minskat något,

vilket möjligen berott på den ökade biltrafiken och att vedtransporterna varit

något mindre än föregående år. En viss nedgång i den s. k. vagnbristen,

d. v. s. skillnaden mellan tillgängliga och av trafikanterna rekvirerade vagnar,

har också kunnat iakttagas under hösten 1946 jämfört med motsvarande

tid åren 1944 och 1945. Då man bedömer det framtida godsvagnbehovet, har

man särskilt att taga hänsyn till lastbilstrafikens blivande utveckling samt

det antagna ytterligare bortfallet av vedtransporter. På grund härav finner

jag mig i likhet med järnvägsstyrelsen böra förorda, att anskaffningen av

vanliga tvåaxliga godsvagnar för nästa budgetår bestämmes till samma antal

som för innevarande budgetår, d. v. s. 200 slutna och 300 öppna vagnar,

vilket ungefär motsvarar statens järnvägars behov av ersättningsanskaffning

av sådana vagnar.

Styrelsens förslag om anskaffning av ytterligare 50 treaxliga öppna vagnar

och 25 matvaruvagnar (kylvagnar) ha icke givit mig anledning till erinran.

Av järnvägsstyrelsens uppgifter framgår, att tillgången på godsvagnar alltjämt

är otillräcklig. En viss minskning i antalet vagnbeställningar har emellertid

förmärkts under senare delen av år 1946. Med hänsyn härtill och då en

förväntad minskning av vedtransporterna synes i viss mån kunna återställa

balansen mellan tillgång på och efterfrågan av vagnar, anser utskottet erinringar

icke kunna riktas mot att anskaffningen av vanliga tvåaxliga gods
-

U tskoltet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 9.

vagnar bestämmes till vad som motsvarar behovet av ersättningsanskaffning

av dylika vagnar. Förslaget om anskaffning av treaxliga öppna vagnar och

matvaruvagnar tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Nyanskaffning av godsvagnar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 9 050 000

kronor.

78 :o) Ombyggnad av godsvagnar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 78, s. 127) och under erinran, att till förevarande ändamål för innevarande

budgetår anvisats 1675 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av godsvagnar för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000

kronor.

79:o) Ny tågfärja. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 128),

vilket avser täckande av uppkomna merkostnader utöver av riksdagen för

budgetåret 1941/42 och 1942/43 sammanlagt anvisade 5 500 000 kronor för

byggande av en ny tågfärja för leden Malmö—Köpenhamn, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny tågfärja för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av 880 000 kronor.

80:o) Garagebyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 80, s. 128 och 129)

föreslagit riksdagen att till Garagebyggnader m. m. för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av 1 400 000 kronor.

Till garagebyggnader in. m. har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 2 200 000 kronor, därav 1 400 000 kronor avse garage- och verkstadsbyggnader

samt 800 000 kronor nya omnibusstationer.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet till garage-

och verkstadsbyggnader till 1 900 000 kronor. Något belopp för nya

busstationer har däremot beräknats icke bliva erforderligt under nästa budgetår.

Departementschefen har tillstyrkt det av järnvägsstyrelsen begärde anslaget

intill ett belopp av 1 400 000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garagebyggnader m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 1400 000 kro
-

nor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

65

81 :o) Nyanskaffning av bihnateriel. Kungl. Maj:t har (punkt 81, s. 129

och 130) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av bilmateriel för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 5 725 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 5 650 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett anslag av

5 725 000 kronor till nyanskaffning av bilmateriel.

Departementschefen har anfört följande.

Järnvägsstyrelsens anskaffningsprogram för nästa budgetår upptager ungefär

100 vägbussar och cirka 10 så kallade turistbussar ävensom ett 25-tal

täckta godssläpvagnar. På grund av det stora behovet att ersätta föråldrad

materiel och med hänsyn till den ökning av turisttrafiken, som kan förväntas

under de närmaste åren, anser jag mig böra tillstyrka en medelsanvisning

i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av bilmateriel för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 5 725 000

kronor.

82 ro) Ombyggnad av bilmateriel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 82, s. 130) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av bilmateriel för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 1050 000

kronor.

83 :o) Förvärv av billinjer. Kungl. Maj:t har (punkt 83, s. 130 och 131)

föreslagit riksdagen att till Förvärv av billinjer för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

För detta ändamål ha de tre senaste budgetåren anvisats följande anslags
-

belopp.

Budgetår

1944/45 .......................................... kronor 50Ö 000

1945/46 ........................................... » 1 000 000

1946/47 ........................................... » 2 000 000.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett anslag av

2 000 000 kronor till förvärv av billinjer. Styrelsen har därvid anfört, att styrelsen

även för budgetåret 1947/48 planerade förvärv av vissa billinjeföretag.

För att icke förhindras fullfölja de sålunda planerade förvärven eller av

brist på medel nödgas försitta de tillfällen till dylika förvärv, som framdeles

kunde yppa sig, och sålunda se sig tvingad överge den genom de hittills anDihang

till riksdagens protokoll 19i7. 6 samt. Nr 9. 5

Utskottet.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

visade medlen möjliggjorda kommunikationspolitiken, vilken visat sig väl

motsvara förväntningarna ej blott i fråga om ändamålsenligheten utan även

affärsekonomiskt sett, framstode det för styrelsen angeläget, att visst anslag

för ändamålet ställdes till styrelsens förfogande även i fortsättningen. Rörande

den erforderliga storleken av ett sådant anslag kunde styrelsen icke

lämna någon säker uppgift, då styrelsen vid sina förvärv av billinjer icke

kunde följa någon på förhand mera bestämd plan utan måste handla från

fall till fall. Ett anslag av minst samma storlek som det för innevarande

budgetår anvisade vore dock önskvärt.

Departementschefen, som i likhet med järnvägsstyrelsen funnit önskvärt

att medel för här avsedda ändamål ställas till styrelsens förfogande även under

nästkommande budgetår, har intet haft att erinra mot det av styrelsen

föreslagna anslagsbeloppet.

Under erinran om vad utskottet under punkten 13 :o) anfört beträffande

postverkets förvärv av billinjer får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Förvärv av billinjer för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 OOu kronor.

84 :o) Statens järnvägars dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 84, s, 131 och 132) och under framhållande, att utskottet tagit

del av de dispositionsbeslut som fattats under sistförflutet budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Statens järnvägars dispositionsanslag

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

85 :o) Kraftstation vid Jösseforsen. Kungl. Maj:t har (punkt 85, s. 144)

föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Jösseforsen för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

I statsrådsprotokollet har (s. 133—143) lämnats en redogörelse för u tvecklingen

av belastningen vid statens kraftverk.

Härom inhämtas följande.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelser den 20, 28 och 30 september 1946

hemställt om anvisande av anslag dels å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1946/47 om tillhopa 12 000 000 kronor till kraftstationsföretag

m. m., dels ock för budgetåret 1947/48 om tillhopa 93 550 000 kronor till

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

67

kraftstationsföretag in. in., vattenregleringar, distributionsanläggningar och

därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk samt stalens vattenfallsverks

dispositionsanslag.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelsen den 30 september 1946 inledningsvis

redogjort för utvecklingen av belastningen vid statens kraftverk. Av redogörelsen

inhämtas, att belastningen under budgetåret 1945/46 ökats med 745

MkWh till 5 409 MkWh, vilken ökning med 64 % överträffar den dittills

största ökningen av totalförbrukningen av elektrisk kraft. Belaslningsökningen

kunde emellertid till cirka 450 MkWh hänföras till vissa speciella

omständigheter av engångsnatur, nämligen verkstadsstrejken 1945, som

minskat förbrukningen under budgetåret 1944/45 med cirka 130 MkWh,

överflyttningen av leveranserna till vissa statens järnvägars omformarstationer

från Krångede aktiebolag till statens vattenfallsverk, vilken medfört en

ökning med 95 MkWh, samt återupptagandet av exporten — särskilt från

trä- och pappersindustrien — varmed sannolikt följt en ökning av cirka 225

MkWh. Minskningen av leveranserna till elektriska ångpannor berodde på

den stora ökningen av den reguljära belastningen och på begränsad vattentillgång.

Angående utsikterna för kraftförsörjningen under återstoden av innevarande

och under nästa budgetår meddelar vattenfallsstyrelsen att numera

forelåge den väsentliga skillnaden i jämförelse med hösten 1945, att den

oyantat stora ökningen under budgetåret 1945/46 bringat upp belastningsnivån

250 å 300 MkWh per år över vad som förutsatts för ett år sedan. Eljest

gällde fortfarande, att insättandet av det första aggregatet i Nämforsen medlorde

det enda krafttillskottet av betydelse under budgetåret 1946/47 varjämte

en mindre produktionsökning komme att uppnås genom dämningshojmngen

i Porjus och anläggandet av en tredje tilloppstunnet därstädes.

L."<!!r budgetåret 1947/48 tiHkomme det andra aggregatet i Nämforsen och

e t forsta aggregat i Forsmoforsen. Maskinleveranserna för sistnämnda före''fg4.

/S^nte! emellertld bli så försenade, att aggregatet icke kunde komma i

drift forran efter högbelastningsperioden. De nästföljande krafttiliskotten —

från andra aggregatet i Forsmostationen och från Hölleforsen — kunde nåraknas^

först efter budgetåret 1947/48. Belastningsökningen under de båda

budgetaren, som år 1945 beräknats till 275 respektive 200 MkWh per år

kunde utfalla högre, om utvecklingen under det senaste året delvis fortsatte.

Styrelsen säger sig förutse, att lcraftförsörjningsläget i varje fall komme

att i iva ansträngt. Tack vare de hittills rikliga höstregnen och de till följd

darav relativt välfyllda magasinen torde kraftförsörjningen under innevarande

budgetar dock kunna klaras med måttlig tillsats av ångkraft och utan

nämnvärd konsumtionsbegränsning, medan under budgetåret 1947/48 förtorde

bliva väsentligt skärpta. Först år 1949, då kraftstationen

vid Ijolleforsen kunde tagas i anspråk, komme vattenkrafttillgån«en att

ringas upp till eu i förhållande till belastningen någorlunda normal nivå

Arbetena med de nu pågående kraftstalionsutbyggnaderna vid Nämforsen

Forsmoforsen och Ilolleforsen samt sjöregleringarna i Ångermanälvens flod
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 9.

område måste, framhåller styrelsen vidare, fortsättas i enlighet med arbetsplanerna

utan annan förskjutning än som vållades av försening i maskinleveranserna.

Vidare borde den av 1946 års riksdag beslutade definitiva utbyggnaden

av Harsprånget fullföljas, så att stationen kunde börja leverera kraft

under hösten 1950. Insättandet av ett nionde aggregat i Porjus kraftstation

och ett sjätte aggregat i Västerås ångkraftstation borde slutföras och dessutom

ångpanneinstallationen i Västeråsverket utökas. För ett tredje aggregat

i Stadsforsens kraftstation borde maskiner beställas under budgetåret

1947/48.

Styrelsen anser det däremot icke nödvändigt att igångsätta nagot nytt

kraftstationsbygge under budgetåret 1947/48. Även om belastningsökningen i

fortsättningen skulle bliva lika hög som i medeltal under de senaste sju budgetåren,

nämligen 375 MkWh per år, vilket styrelsen ansåge mycket osannolikt,

komme de nu pågående utbyTggnaderna att bliva tillräckliga intill 1 å 2

år efter det sista Harsprångsaggregatet kommit i drift under år 1952. Till den

tidpunkten kunde kraftstationen vid Kilforsen vara färdig, även om den påbörjades

efter budgetåret 1947/48. I enlighet med tidigare avsikter kunde

detta företag därför upptagas i investeringsreserven för nämnda budgetår.

Skulle emellertid investeringsreserven icke bliva tagen i anspråk under budgetåret

1947/48, vore det bland annat med tanke på oväntad belastningsutveckling

lämpligt att fortsätta förberedelsearbetena för Kilforsbygget något

utöver vad som motsvarade det hittills beviljade anslaget av 1 000 000 kronor.

Statens arbetsmarknadskommission har i utlåtande den 4 november 1946

meddelat, att kommissionen med ledning av vattenfallsstyrelsens anslagsäskanden

beräknat den erforderliga arbetsstyrkan i styrelsens anläggningsarbeten

vid kraftstationer och regleringsföretag till 2 500—3 000 årsarbetare.

Då, enligt vad kommissionen inhämtat, antalet arbetare vid styrelsens vattenbyggnadstekniska

byrås byggnadsarbeten den 1 juli 1946 utgjorde 2 151,

skulle således en ökning av arbetsstyrkorna på byggnadsplatserna bliva erforderlig

för dessa arbetens utförande i den utsträckning, som styrelsen avsett.

Kommissionen framhåller vidare, att den avsevärda utvidgningen av vattenfallsstyrelsens

byggnadsverksamhet, som enligt de hittills framlagda utbyggnadsprogrammen

komme till stånd från och med budgetaret 1946/47,

innebure ett avsevärt större ianspråktagande av vissa grenar av den elektrotekniska

industrien för styrelsens räkning, än vad som förekommit tidigare.

I viss mån berodde detta på att vissa staten tillhöriga vattenfall nu i

första hand komme i fråga för utbyggnad samt på att styrelsen erhållit

Kungl. Maj ds uppdrag att bygga och förvalta nya kraftledningar för 200 kV

och högre spänning. Emellertid hade även för enskilda och kommunala företags

räkning en osedvanligt stor mängd kraftverksbyggnader igångsatts under

åren 1945 och 1946.

Kommissionen har icke ansett sig böra taga ställning till frågan huruvida

det av vattenfallsstyrelsen föreslagna bedrivandet av utbyggnaderna vore

nödvändigt för att tillgodose den framtida kraftkonsumtionen. För sin del

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

69

ville kommissionen dock anföra, att den fortgående rationaliseringen av näringslivet

betingade en alltjämt ökad användning av elektrisk energi.

Statens industrikommission har den 20 november 1946 utlåtit sig över

vattenfallsstyrelsens framställningar.

Departementschefen har inledningsvis erinrat om att investeringarna i statens

vattenfallsverks fond till största delen omfatta kraftstationsbyggnader

och regleringsföretag m. in. samt distributionsanläggningar. Härtill komma

anslag av finansiell natur, exempelvis för inköp av vattenfall och fastigheter,

förvärv av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet samt för

vissa ersättningar i anledning av vattenregleringar m. m. Slutligen finnes ett

dispositionsanslag. En sammanställning av de för budgetåren 1944/45—- 1947/48 anvisade respektive äskade anslagen visar följande utveckling.

Kraftstationsbyggnader och

1944/45

1945/46

1946/47

1947/48

regleringsföretag m. in. ..

Distributionsanläggningar

20 200 000

32 500 000

52 710 000

+ 9 000 0001

42 050 0001

m. m.................

Inköp och ersättningar

17 000 000

20 500 000

37 500 000

46 000 0001

m. m.................

Dispositionsanslag och öv-

500 000

2 500 000

4 500 0001

riga anslag ............

2 885 000

2 000 000

2 000 000

+ 3 000 0001

1 000 0001

Summa kronor 40 085 000

55 500 000

106 710 000

93 550 0001

I anslutning härtill har departementschefen framhållit, att den starka ökningen

av de beslutade och föreslagna investeringarna under budgetåren

1946/47 och 1947/48 delvis hänförde sig till investeringar av finansiell natur.

Om anslag av denna art frånräknades nedginge anslagssummorna för nämnda

budgetår till 101 210 000 kronor respektive 89 050 000 kronor. Av anslagen å

riksstaten lör budgetåret 1946/47 föranleddes'' vidare ett belopp av ungefär

5 850 000 kronor av att första likvider för redan under föregående budgetår

beställda maskiner uppskjutits till undvikande av anslag å tilliiggsstat. Detta

belopp hörde sålunda egentligen till budgetåret 1945/46. Slutligen hade statsmakternas

beslut i stamlinjefrågan ökat vattenfallsstyrelsens anslagsbehov

för innevarande och nästa budgetår med 10 000 000 kronor respektive

5 700 000 kronor. Efter avdrag av dessa belopp återslode 85 360 000 respektive

83 350 000 kronor. Även dessa belopp innefattade avsevärda ökningar i

jämförelse med genomsnittet, ca 50 000 000 kronor, för de fyra närmast

föregående budgetåren.

Departementschefen har härefter närmare utvecklat sina synpunkter på

vattenfallsstyrelsens investeringsprogram mot bakgrunden av den antagliga

utvecklingen av kraftbalansen under de närmaste åren. För belysande av re
-

1 Äskat belopp.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande m 9.

0

sonemanget må hänvisas till diagrammet ås. 72. Departementschefen har

anfört i huvudsak följande.

Vid bedömandet av vattenfallsstyrelsens investeringsprogram har man att

taga hänsyn till å ena sidan önskvärdheten av att i nuvarande konjunkturläge

såvitt möjligt begränsa såväl de statliga som de enskilda investeringarna

och å andra sidan kraftbehovets sannolika utveckling under den närmaste

femårsperioden. Till belysning av förhållandet mellan kraftförbrukning

och krafttillgång får jag hänvisa till ett inom vattenfallsstyrelsen

upprättat diagram. A diagrammet har åskådliggjorts med grövre linjer

kraft tillgången brutto under normalår och med tunnare linjer kraftförbrukningen

exklusive ånggenerering dels för statens vattenfallsverk, dels för enskilda

och kommunala företag, dels ock för hela riket. Kurvorna för

krafttillgången ha under krigsåren i stort sett hållit sig över kraftförbrukningen,

men i mitten av år 1945 började kraftförbrukningen överstiga den

normala krafttillgången. Enbart för statens vattenfallsverk uppgick ökningen

av kraftförbrukningen under budgetåret 1945/46 till nära 750 MkWh.

Denna oväntat stora belastningsökning har bringat upp belastningsnivån

250 å 300 MkWh över vad vattenfallsstyrelsen hösten 1945 räknade med.

Ett bedömande av den framtida belastningsutvecklingen måste givetvis bli

beroende av en mängd osäkerhetsfaktorer. Detta gäller särskilt de enskilda

kraftföretagens produktion och avsättning, som erfarenhetsmässigt uppvisar

en starkare konjunkturkänslighet än statens. För statens vattenfallsverks

vidkommande synas dock de hittillsvarande erfarenheterna giva stöd

för antagandet, att en ökning av kraftförbrukningen med 250 MkWh per

år får anses vara i lägsta laget. Å andra sidan torde en genomsnittlig ökning

av 400 MkWh per år under en längre följd av år — under de sju

senaste budgetåren var medelökningen 375 MkWh — kunna betraktas såsom

mindre sannolik. Kraftbalansens utveckling för statens vattenfallsverks

vidkommande under dessa båda antaganden framgår av diagrammet.

Även om kraftförbrukningen skulle öka med allenast 250 MkWh per år är

det tydligt, att ett kraftunderskott kommer att föreligga under de närmaste

åren och att man först efter Hölleforsaggregatens insättande kan räkna med

att balansen mellan krafttillgång och kraftförbrukning någorlunda återställts.

Därvid är att märka, alt kraftförbrukningen redan nu ligger på en högre

nivå än den som tagits till utgångspunkt för prognosen. Någon torrårsresex^v

av betydelse synes icke vara att påräkna ens efter insättandet av ett av vattenfallsstyrelsen

föreslaget tredje aggregat i Stadsforsen år 1950, såvida icke

de gjorda antagandena rubbas i något väsentligt avseende, exempelvis genom

ett plötsligt konjunkturomslag.

Det förda resonemanget har lett mig till slutsatsen, att de av vattenfallsstyrelsens

nu pågående kraftstationsbyggnader och regleringsföretag, vilka

beräkna* kunna bliva färdigställda fram till år 1950, böra fullföljas i den

takt förhållandena medgiva. Jag kommer därför i det följande att förorda

anvisande av de av styrelsen för angivna ändamål äskade anslagen allenast

med de begränsningar som föranledas av nu kända leveransförseningar.

Jag kommer vidare att tillstyrka styrelsens förslag om utökning av ångpanneutrustningen

i Västerås ångkraftstation samt insättandet av ett tredje

aggregat i Stadsforsens kraftstation.

Utvecklingen av kraftbalansen från och med år 1950 domineras av utbyggnaden

av Harsprånget. Detta företag är av sådan omfattning att det bör

bedömas mot bakgnxnden av krafttillgång och kraftförbnikning i hela riket.

Till belysande härav har jag å diagrammet låtit inlägga prognoslinjer för

kraftförbrukning och kraft tillgäng i hela riket under antagande att utveck
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

71

lingen för enskilda och kommunala företag skulle fortgå enligt samma alternativ

som antagits för statens vattenfallsverk. Man erhåller då en undre och

en övre gränslinje för den framtida kraftförbrukningen i hela landet, motsvarande

eu årlig ökning av 500 respektive 800 MkWh. Dessa prognoslinjer

äro givetvis, som jag förut framhållit, osäkra och avse endast att belysa tänkbara

alternativ för utvecklingen. Om kraftförbrukningen i början av 1950- talet skulle komma att ligga på en nivå motsvarande en genomsnittlig ökning

av omkring 500 MkWh/år från år 1945 räknat, skulle den fullständiga utbyggnaden

av Harsprånget komma att medföra en reserv under normalår av

ca 2 000 MkWh, motsvarande i runt tal 12 % av den totala produktionen.

Om man i stället utgår från en årlig ökning i kraftförbrukningen av omkring

800 MkWh och antager att derna ökning mot slutet av 1940-talet kommer

att avbrytas av eif lågkonjunktur av ungefär samma intensitet som den

under åren 1930—1932 samt diärefter fortsätta liksom tidigare, skulle reserven

bli omkring 1 500 MkWh. En reserv av angiven storleksordning torde

dock icke få anses vara anmärkningsvärt stor om hänsyn tages till den inverkan

ett eller flera torrår kan få på kraftproduktionen. Jag finner mig ur

angivna synpunkter ha anledning räkna med, att en utbyggnad nu av Harsprånget

även under ogynnsamma förhållanden skall visa sig vara fullt försvarlig.

Vad som här kan diskuteras är möjligheten att, med hänsyn till rådande

läge på arbetsmarknaden och belastningen på verkstadsindustrien,

förlänga byggnadstiden vid Harsprånget ett eller annat år. Jag skall senare

återkomma till arbetskrafts- och materialfrågorna och uppehåller mig därför

nu endast vid kraftförsörjningssynpunkterna. Därvid är till en början

att märka, att även om kraftförbrukningen från nuvarande läge fram till

år 1950 skulle bli något lägre än 800 MkWh per år, skulle den normala krafttillgången

komma att ligga under den antagna förbrukningen ända till dess

att Harsprångets första aggregat kan tagas i bruk. Vid denna tid skall emellertid

Norrbottens järnverk enligt föreliggande planer stå färdigt, och detta

tager en icke obetydlig del av aggregatets energiproduktion i anspråk. Om

det första aggregatet icke skulle kunna tagas i bruk förrän ett år senare,

måste man räkna med att kraft behöver överföras från mellersta till övre

Norrland. Möjligheterna härför äro emellertid även beroende av kraftbehovens

utveckling i de mellersta och södra delarna av landet. Ehuru eu beräknad

ökning av kraftförbrukningen av storleksordningen 800 MkWh/år enligt

nuvarande erfarenheter får anses lämna en viss säkerhetsmarginal, kan

dock kraftsituationen under förutsättning av en någorlunda stabil konjunktur

i början av 1950-talet bliva sådan att svårigheter att trygga kraftförsörjningen

kunna uppstå under ett torrår. Vid ett övervägande av här berörda

förhållanden har jag kommit till den slutsatsen att ett uppskjutande av utbyggnaden

av Harsprångets kraftstation ett år skulle innebära så stora risker

att jag icke anser mig böra tillstyrka att så sker. Ett dylikt uppskov

skulle för övrigt möjliggöra eu minskning av arbetskraftbehovet vid Harsprånget

med allenast omkring 200 man. Då tillverkningen av generatorerna

icke kommer att påbörjas förrän år 1949, har ett uppskov icke heller någon

betydelse för belastningen å den elektriska industrien under de närmaste två

åren, utom såvitt angår själva konstruktionsarbetet. Jag kommer senare i

dag att tillstyrka, att de av vattenfallsstyrelsen äskade anslagen för den fortsatta

utbyggnaden av Harsprångets kraftstation anvisas med av styrelsen föreslagna

belopp.

I likhet med vattenfallsstyrelsen anser jag det däremot icke nödvändigt att

under nästa budgetår igångsätta något nytt kraltstationsbygge. Jag har icke

heller ansett erforderligt att förberedelsearbetena vid Kilforsen under nästa

budgetår bedrivas i större omfattning än det redan anvisade anslaget av

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 9.

/923 — /9-5V5

/ / /. 46 H/dskog rensnshgo/-

2 15.10 " A/omforacn 6 /

3 /StO " /?o^/ f/dy än part.

4 /.3. 47 Poryu3 f/Z/cpp3TLo''/->nc/ 3

5/6. ■ — - ddmn/ngsZxjjn/ny

6 / 7 * fieg/ 7asydr? pa/~f.

7/7 - — - 5forsjo v/e/7 por/

8/9 - tfdm/brsen <52.

9 /S.2.4& försmo G/

/O /<£ - ---. öZ

// /6 * /?<“<?/ fingerrr>ar>a/i^n t//r> pa fiorsmo

/2 /.fl '' Porjc/3 G 9 ~

/3 /é. -<9 Mö/Ze/orscn G/ råd. /oA/fo/d

/4 /9 - —- 62--- ---

/3 //. 50 --- <63 -/2/// ---

/é / 4. - ^AzcZsdarxr? (53

/7 /. /<? - Tfarsprange P G/

/8 A/Q 5/ — 62

/? /./tf. 32 — 63 _______

10\l!

voWertfo//syer-A

1930 JS åO åS SO

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

73

1 000 000 kronor medgiver. Därest arbetsmarknadsläget skulle utvecklas på

sådant sätt att behov skulle uppstå att i större omlattning sysselsätta friställd

arbetskraft, torde detta utan alltför stor tidsutdräkt kunna ske vid

Kilforsen även om förberedelsearbetena begränsas på sätt jag nu föreslagit.

Beträffande arbetskraftsfrågorna har arbetsmarknadskommissionen framhållit,

att arbetsstyrkan vid vattenfallsstyrelsens anläggningsarbeten i kraftstationer

och regleringsföretag den 1 juli 1946 utgjorde omkring 2 150 man

och att en ökning av arbetsstyrkorna på byggnadsplatserna skulle bliva erforderlig

för utförande av det av styrelsen föreslagna byggnadsprogrannnet.

Enligt vad jag inhämtat från vattenfallsstyrelsen var arbetsstyrkan vid den

av kommissionen angivna tidpunkten lägre än normalt. Redan på hösten

1946 var arbetarantalet 2 400, och styrelsen räknar med att icke behöva öka

arbetsstyrkan utöver nämnda antal. Med hänsyn härtill föranleder kommissionens

yttrande icke något vidare uttalande från min sida. Vad industrikommissionen

anfört rörande materielåtgången har icke heller givit mig anledning

lill erinran.

Vad härefter angår kraftstationen vid Jösseforsen har riksdagen

för ifrågavarande utbyggnad för budgetåret 1946/47 anvisat ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor. Anslaget utgör en första del av en investering

av 2 700 000 kronor, avsedd såsom statsverkets bidrag till Billeruds

aktiebolag, som äger anläggningen, för utbyggnad i större omfattning än bolaget

för egen del avsett. Kraftstationen skall emellertid drivas av statens

vattenfallsverk. För nästa budgetår har vattenfallsstyrelsen för ändamålet

äskat 500 000 kronor, vilket äskande departementschefen tillstyrkt.

Vattenfallsstyrelsens förslag beträffande investeringar för kraftstationer

upptar för nästa budgetår icke anslag till någon ny kraftstation. Huvudparten

av de av styrelsen föreslagna investeringarna avser fortsättande av de tidigare

beslutade statliga kraftstationerna vid Forsmoforsen, Hölleforsen och

Harsprånget samt kraftstationen vid Jösseforsen, som befinner sig i enskild

ägo men utbygges med statsverkets medverkan och som avses att drivas i

vattenfall sverkets regi. Vattenfallsstyrelsen liar för angivna ändamål äskat

anslag med tillhopa 30,5 miljoner kronor, i vilket förslag departementschefen

icke gjort annan ändring än att anslaget till kraftstationerna vid Forsmoforsen

och Hölleforsen minskats med 1 miljon kronor vardera till 4 miljoner

respektive 9 miljoner kronor. Till kraftstationen vid Harsprånget har departementschefen

i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag tillstyrkt ett anslag

av 15 miljoner kronor samt till kraftstationen vid Jösseforsen ett anslag av

500 000 kronor. Med erinran att innevarande års riksdag å tilläggsstat anvisat

8 miljoner kronor till kraftstationen vid Harsprånget, får utskottet tillstyrka

de av departementschefen nu framlagda förslagen om anvisande av

fortsättningsanslag till nämnda kraftstationer.

1946 års riksdag har fattat beslut om insättande av ett sjätte maskinaggregat

i Västerås ångkraftstation samt ett nionde maskinaggregat och eu ny trefasgenerator

i Porjus kraftstation. Departementschefen har nu i enlighet med

av vattenfallsstyrelsen framlagt förslag förordat anvisande av slutanslag med

1,G miljoner kronor till maskinaggregatet i Västerås ångkraftstation och med

Utskottet.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 9.

800 000 kronor till maskinaggregat i Porjus kraftstation samt ett fortsättningsanslag

av 150 000 kronor till trefasgeneratom i Porjus kraftstation. Utskottet

finner sig böra tillstyrka vad departementschefen sålunda förordat.

Riksdagen har å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisat ett anslag av

1 miljon kronor till ny ångpanna i Västerås ångkraftstation. Enligt vad utskottet

inhämtat från vattenfallsstyrelsen torde den totala kostnaden för denna

anläggning komma att uppgå till 5 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker,

att ett fortsättningsanslag av 2,5 miljoner kronor, vilket äskats av vattenfallsstyrelsen

och tillstyrkts av departementschefen, anvisas för nästa budgetår.

Den enda nya anläggning vid vattenfallsverkets kraftstationer, vartill medel

nu äskas men varom beslut tidigare icke fattats, är ett av vattenfallsstyrelsen

föreslaget tredje maskinaggregat i Stadsforsens kraftstation. Denna

kraftstation har för närvarande två maskinaggregat och en utbyggnadsvattenmängd

av 350 m3 per sekund, medan den längre ned i Indalsälven liggande

Hölleforsens kraftstation utföres med tre aggregat och en utbyggnadsvattenmängd

av 525 m3 per sek. Det tredje aggregatet i Stadsforsen är avsett

att utföras för en vattenmängd av 175 in3 per sek., och efter insättande av

detta aggregat skulle alltså vattenmängden vid Stadsforsen kunna fullständigt

utnyttjas. En sådan utbyggnad synes utskottet ändamålsenlig. Med hänsyn

till '' ad departementschefen inledningsvis anfört rörande kraftbalansens

sannolika utveckling fram till dess Harsprångets första aggregat kan igångsättas

anser sig utskottet böra tillstyrka att det äskade beloppet, 1,5 miljoner

kronor, anvisas för nästa budgetår.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kraftstation vid Jösseforsen för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 500 000

kronor.

86:o) Ett sjätte maskinaggregat vid Västerås ångkraftstation. Under åberopande

av vad utskottet anfört under punkten 85 :o) får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 144 och 145), hemställa,

att riksdagen må till Ett sjätte maskinaggregat i Västerås

ångkraftstation för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 1 600 000 kronor. n

87 :o) Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation. Under åberopande av vad

utskottet anfört under punkten 85 :o) får utskottet, med tillstyrkande av

Kungl. Maj ds förslag (punkt 87, s. 145), hemställa,

att riksdagen må till Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

2 500 000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

75

88:o) Kraftstation vid Forsmoforsen. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 85 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 88, s. 146 och 147), hemställa,

att riksdagen må till Kraftstation vid Forsmoforsen för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000

kronor.

89:o) Kraftstation vid Hölleforsen. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 85 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 89, s. 147 och 148), hemställa,

att riksdagen må till Kraftstation vid Hälleforsen för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000

kronor.

90:o) Ett tredje maskinaggregat i Stadsforsens kraftstation. Under åberopande

av vad utskottet anfört under punkten 85 :o) får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 148 och 149), hemställa,

att riksdagen må till Ett tredje maskinaggregat i Stadsforsens

kraftstation för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 1 500 000 kronor.

91 :o) Kraftstation vid Harsprånget. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 85 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 91, s. 149 och 150), hemställa,

att riksdagen må till Kraftstation vid Harsprånget för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000

kronor.

92 :o) Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation. Under åberopande

av vad utskottet anfört under punkten 85:o) får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 151), hemställa,

att riksdagen må till Ett nionde maskinaggregat i Porjus

kraftstation för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 800 000 kronor.

93:o) Ny trefasgenerator i Porjus kraftstation. Under åberopande av vad

utskottet anfört under punkten 85 :o) får utskottet, med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 151), hemställa,

att riksdagen må till Ng trefasgenerator i Porjus kraftsta
tion

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

150 000 kronor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

94 :o) Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde. Kungl. Maj:t har

(punkt 94, s. 152) föreslagit riksdagen att till Reglering av sjöar inom Indalsälvens

flodområde för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

500 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha anslag tidigare anvisats till sammanlagt belopp

av 7 710 540 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har meddelat, att styrelsens kapitalandel i regleringsföretaget

beräknas komma att uppgå till ungefär 8 205 000 kronor den 30

juni 1948, på grund varav ytterligare anslag erfordrades med 500 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt anvisandet av nämnda belopp.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av sjöar inom Indalsälvens

flodområde för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

95:o) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde. Kungl. Majd har,

(punkt 95, s. 153 och 154) föreslagit riksdagen att till Regleringsåtgärder i

Ångermanälvens flodområde för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha anslag tidigare anvisats med tillhopa

10 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har nu äskat anslag med 3 000 000 kronor till dels ett

fortsättande av regleringen av vissa sjöar i Fjällsjöälven, dels påbörjande av

Vojmsjöns reglering, dels ock vissa med Faxälvens reglering sammanhängande

åtgärder.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Vad först angår regleringen i Fjällsjöälven föreligger en regleringsplan,

vars genomförande beräknats draga en kostnad av omkring 12 000 000 kronor,

varav 10 000 000 kronor redan anvisats av riksdagen. Jag har intet att

erinra mot att medel anvisas för fortsättande av denna reglering.

För Vojmsjöns reglering har förslag upprättats, och kostnaderna ha beräknats

till omkring 5 500 000 kronor. Jag tillstyrker, att medel för påbörjande

av arbetena ställas till förfogande under nästa budgetår.

Beträffande det av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta utnyttjandet av sjöregleringarna

i övre Faxälven för Nämfors- och Forsmoforsstationema föreligga

ännu icke några kostnadsberäkningar. Om riksdagen icke finner anledning

till erinran däremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan

styrelsen förebragt närmare utredning i ärendet, pröva frågan om statens

deltagande i Faxälvsregleringama. Jag förutsätter därvid att medelsbehovet

under nästa budgetår skall kunna tillgodoses inom ramen för det av styrelsen

nu äskade anslaget. Frågan om fortsatt medelsanvisning till förevarande

ändamål torde framdeles få anmälas för riksdagen.

Mot styrelsens beräkningar rörande medelsbehovet för nästa budgetår till

regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde synes intet vara att erinra.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

77

Under förevarande rubrik har Kungl. Maj:t äskat medel till fortsättande

av regleringen i Fjällsjöälven och påbörjande av Vojmsjöns reglering, varjämte

ifrågasatts att sjöregleringarna i övre Faxälven skulle utnyttjas för

Nämfors- och Forsmoforsstationerna. Utskottet, som ej funnit anledning till

erinran mot att frågan om statens deltagande i Faxälvsregleringarna må prövas

av Kungl. Maj:t, tillstyrker att det under förevarande rubrik äskade anslaget,

3 000 000 kronor, anvisas för nästa budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Regleringsåtgärder i Ångermanälvens

flodområde för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor.

96:o) Åtgärder och ersättningar för {lottning och fiske i Lule älv. Kungl.

Maj:t har (punkt 96, s. 154—156) föreslagit riksdagen att till Åtgärder och

ersättningar för flottning och fiske i Lule älv för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha tidigare utgått sammanlagt 1 400 000 kronor

från anslaget till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar

och Mindre regleringsföretag m. m., vilket anslag numera uppgått i

stålens vattenfallsverks dispositionsanslag.

Vattenfallsstyrelsen har hemställt, att för nästa budgetår ett anslag av

1 000 000 kronor måtte anvisas under förevarande rubrik. Till stöd härför

har styrelsen anfört, att årsregleringen och korttidsregleringen i Lule älv visat

sig ha vållat betydande olägenheter, vilka icke blivit tillräckligt beaktade

när regleringsutvidgningama vid Suorva och Porjus planerats och beslutats.

Man hade då icke förutsett, att så stora kostnader skulle uppstå för avhjälpande

av skador respektive för ersättning för sådana, som nu syntes bliva fallet.

Anspråken på ersättning uppginge sammanlagt till 3 å 4 miljoner kronor,

men det vore ännu oklart huru stor totalersättning, som slutligen komme att

utgå. Kostnaderna vore icke av den storleksordning, att de rubbade det förhållandet

att nyssnämnda regleringar vore ekonomiskt gynnsamma.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens anslagsäskande.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Åtgärder och ersättningar för flottning

och fiske i Lule älv för budgetåret 1947/48 anvisa ett

investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

97:o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 97, s.156—164) föreslagit riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 45 700 000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Till förevarande ändamål bär riksdagen senast för budgetåren 1944/45

—1946/47 anvisat respektive 17 000 000 kronor, 20 500 000 kronor och

37 500 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om anvisande av anslag

för ändamålet med 46 000 000 kronor.

Av de i vattenfallsstyrelsens petita upptagna arbetena äro stamlinjerna

Hjälta—Stadsforsen, Ange—Västerås samt Hallsberg—Nässjö sådana anläggningar

vilka enligt statsmakternas beslut skola byggas och drivas av staten.

Den sammanlagda anläggningskostnaden har beräknats till 24 800 000 kronor,

varav 12 500 000 kronor anvisats för budgetåren 1945/46 och 1946/47.

De å nästa budgetår belöpande kostnaderna för dessa linjer ha beräknats till

5 700 000 kronor.

Styrelsen har vidare framlagt förslag om byggande av en ny stamlinje

Harsprånget—Midskog—Hallsberg för en överföring av 350 kV. Kostnaderna

för denna linje beräknas till 71 000 000 kronor, vartill komme omkring

10 000 000 kronor för transformatoranläggningar i Midskog och Hallsberg.

Av totalbeloppet beräknas 15 000 000 kronor komma att erfordras för budgetåret

1947/48. Beträffande övriga anläggningar, som ingå i vattenfallsstyrelsens

investeringsprogram, må hänvisas till redogörelsen i statsverkspropositionen.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag utom i vad

avser ett belopp av 300 000 kronor för anläggningar för järnvägselektrifiering.

Utskottet. Kungl. Maj:ts medelsäskande för nästa budgetår till distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk överstiger

med 8,2 miljoner kronor det för innevarande budgetår anvisade anslaget. Av

medelsbehovet hänföra sig 5,7 miljoner kronor till sådana stamlinjer, vilka

enligt statsmakternas beslut skola byggas och drivas av staten. Den mest

kostnadskrävande av de i Kungl. Maj ds förslag ingående nya anläggningarna

är den nya stamlinjen Harsprånget—Midskog—Hallsberg, vilken beräknas

draga en kostnad av 71 miljoner kronor, vartill komma omkring 10 miljoner

kronor för vissa transformatoranläggningar. Av totalbeloppet skulle

15 miljoner kronor komma att erfordras för budgetåret 1947/48. Utskottet

har ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i nu förevarande

delar eller i övrigt föreslagit under denna punkt.

Utskottet får alltså med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag hemställa,

att riksdagen må till Distributionsanlåggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 45 700 000

kronor.

98:o) Inköp av vattenfall och fastigheter. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 98, s. 164 och 165) hemställer utskottet,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

79

att riksdagen må till Inköp av vattenfall och fastigheter för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 250 000

kronor.

99:o) Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 99, s. 165 och 166) och under erinran, att riksdagen

å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål

anvisat ett investeringsanslag av 3 miljoner kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Statens vattenfallsverks dispositionsanslag

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

Stockholm den 4 mars 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Larsson,

Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Heiding, Gustaf Iwar Anderson, fröken Andersson,

herrar Gillström, Hesselbom, Wetter, Ivar Persson och Lundgren;

samt

från an dra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Malmborg i Skövde,

Falla, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Wallentheim, Staxäng,

Lindholm, Pettersson i Dahl, Åkerström och Thapper.

opaginerad Kontrollera mot PDF

477880. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:58 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungt. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1 s. 1 i texten