Bet. 1990/91:SfU12

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1990/91:SFU12

Studiestöd

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SfU12

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition

1990/91:100, bil. 10, och proposition 1990/91:108 om reserabatter

för studerande, m.m. upptagna anslagen under litt.F Studiestöd

m.m. och därmed sammanhängande frågor jämte motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om höjning av

studiebidraget, inackorderingstillägget och det extra tillägget

inom studiehjälpen samt en höjning av internatbidraget inom

vuxenstudiestödet. Utskottet föreslår att korttidsstudiestödet

höjs till 65 kr. per timme mot föreslagna 58 kr. per timme. Som

en konsekvens härav föreslår utskottet att även timersättningen

vid grundvux, särvux och grund-sfi höjs till samma nivå. Några

ytterligare medel för korttidsstudiestöd föreslås inte, men

medlen för det särskilda vuxenstudiestödet bör minskas

motsvarande de kostnadsökningar höjningen av ersättningen vid

studier inom grundvux, särvux eller grund-sfi medför.

Utskottet föreslår vidare att statsbidraget till

studerandehälsovården -- i avvaktan på att huvudmannaskapsfrågan

löses -- höjs med 2 milj.kr. utöver regeringens förslag.

I betänkandet redovisas de avtal om reserabatter för studerande

som centrala studiestödsnämnden träffat för budgetåret 1991/92.

Avtalen avser rabatter endast för studerande som uppbär

studiestöd för studier under minst tre månader och på minst

halvtid eller för studerande vid special- eller särskola.

Utskottet anser att de nya avtalen ger mycket bra förmåner för de

grupper som generellt sett bör vara i störst behov av förmånerna.

I synnerhet studerande från glesbygdsområden har genom avtalen

fått väsentligt förbättrade rabattförmåner. Möjligen kan det

finnas någon viss grupp studerande som därutöver skulle behöva

omfattas av studeranderabatterna. Utskottet förutsätter

emellertid att centrala studiestödsnämnden noga följer effekterna

av de nya reserabatterna och lägger fram förslag om åtgärder

behöver vidtas. Ersättningarna till trafikföretagen för

reserabatterna uppgår till 95,5 milj.kr.

Till betänkandet har fogats 36 reservationer och två särskilda

yttranden.

Propositionerna

Proposition 1990/91:100

Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition

1990/91:100, bilaga 10, litt F, föreslagit riksdagen att

1. (F 1) godkänna att 44000000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för

budgetåret 1991/92 används för att delvis finansiera anslaget,

2. (F 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret

1991/92 anvisa ett ramanslag på 157095000 kr.,

3. (F 2) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa

ett förslagsanslag om 2 688400000 kr.,

4. (F 3) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa

ett förslagsanslag på 3683000000 kr.,

5. (F 4) anta det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

6. (F 4) godkänna vad i propositionen förordats om förlängd

försöksverksamhet med friare resursutnyttjande beträffande

vuxenstudiestöden och med kollektiv ansökan om internatbidrag för

handikapp- och pensionärsorganisationer,

7. (F 4) godkänna att 1628100000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för

budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget,

8. (F 4) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92

anvisa ett reservationsanslag på 1628100000 kr.,

9. (F 5) godkänna vad som i propositionen förordats om att den

lägre timersättningen avskaffas för deltagare i grundutbildning

för vuxna (grundvux),

10. (F 5) godkänna att 85800000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för

budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,

11. (F 5) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för

budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 96800000 kr.,

12. (F 6), i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till

Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1991/92

beräkna ett förslagsanslag på 106474000 kr.,

13. (F 7) till Utbildningsarvoden till studerande vid vissa

lärarutbildningar anvisa ett förslagsanslag på 126800000 kr.

Lagförslaget återfinns i bilaga till betänkandet.

Proposition 1990/91:108

Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition

1990/91:108 om reserabatter för studerande m.m. föreslagit

riksdagen att

1. medge att regeringen lämnar talboks- och

punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om

3900000 kr. som förordats i propositionen,

2. till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret

1991/92 anvisa ett förslagsanslag av 112867000 kr.

Motionerna

Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:25

1990/91:Sf9 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts för översyn av studiemedelssystemet i enlighet med vad

som anförts i motionen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1990/91

1990/91:Sf350 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett system med studielön,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av

bestämmelserna som gäller vuxenstudiestöd i enlighet med vad som

anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A812.

1990/91:Sf501 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av dispensregler avseende studiemedel för den

konstnärliga yrkesutbildningen.

1990/91:Sf502 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny

studiefinansieringsutredning med uppgift att ta fram en ny modell

för studiefinansiering av högre utbildning i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:Sf503 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att studiebidrag bör utgå till de ungdomar som bedriver

utlandsstudier på gymnasienivå.

1990/91:Sf504 av Margó Ingvardsson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen tillsätter en

studiemedelsutredning enligt vad i motionen anförts om brister i

studiemedelssystemet.

1990/91:Sf505 av Ingrid Andersson och Gunnar Thollander (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av förbättrade möjligheter till

teckenspråksutbildning för föräldrar till döva eller gravt

hörselskadade barn.

1990/91:Sf506 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en översyn av studiestödet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inkomstbegreppet i studiemedelssystemet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avskrivning av studiemedel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om särskild avskrivning av studiemedel för den

som avlägger doktorsexamen,

5. att riksdagen beslutar avskaffa fribeloppet för de

heltidsstuderande i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar fastställa inackorderingstilläggets

storlek i enlighet med CSNs förslag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om reducering av studiemedel i samband med

utlandsstudier,

8. att riksdagen beslutar om studiebidrag och

inackorderingstillägg för gymnasiala studier utomlands i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sf507 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om organisationen av studerandehälsovården,

2. att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål

(F 6) för studerandehälsovården för budgetåret 1991/92 anvisar

5milj.kr. utöver nu utgående bidrag.

1990/91:Sf508 av Björn Samuelson och Alexander Chrisopoulos (v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studiemedelsvillkor för konstnärliga

utbildningar.

1990/91:Sf509 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om studeranderabatter vid de norrländska

länstrafikbolagen.

1990/91:Sf510 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utredning av studielön,

2. att riksdagen beslutar att CSN-rabatten på tåg bibehålls och

medel härför avsätts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om studierabatter på länstrafikbolagen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om studerandes ferieinkomster,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om handikappade barns syskon och deras

utbildning om syskonets handikapp.

1990/91:Sf511 av Berit Oscarsson och Kristina Svensson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om timbeloppet för korttidsstudiestöd.

1990/91:Sf512 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till sommarkursverksamheten vid Västanviks

folkhögskola.

1990/91:Sf513 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en ändring av korttidsstudiestödet.

1990/91:Sf514 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 under anslaget F 5,

Vuxenstudiestöd m.m. anslår 118100000 kr. mindre än vad

regeringen har föreslagit,

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

med uppgift att föreslå hur en jämnare fördelning av

vuxenstudiestödet skall åstadkommas samt undersöka konsekvenserna

av nuvarande regler för rekrytering av kvinnor,

3. att riksdagen hos regeringen begär att CSN får i uppdrag att

utreda hur ett mer rättvist barntillägg skall utformas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om handikappades och pensionärers möjlighet till

internatbidrag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att även Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges

fiskares riksförbund och Företagens riksorganisation erhåller

samma rätt till kollektiv ansökan om internatbidrag, som gäller

för löntagarorganisationerna,

1990/91:Sf515 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om reserabatter för studerande.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub811.

1990/91:Sf516 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att studierabatten skall kunna bibehållas på

SJ, men även utvidgas att gälla E 4-tågen längs Norrlandskusten.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub813.

1990/91:Sf517 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningen av biodynamisk odling vid Stiftelsen

Skillebyholm i Järna.

1990/91:Sf518 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av kuratorer i den studiesociala

verksamheten vid högskolor och universitet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att huvudmannaskapet för

studerandehälsovården bör åvila högskolan.

1990/91:Sf519 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om likabehandling av gymnasieelever.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T246.

1990/91:Sf520 av andre vice talman Christer Eirefelt och

Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen sägs om utformningen av

studiemedelssystemet.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub312.

1990/91:Sf521 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om studiemedel till studerande från utvecklingsländer.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub693.

1990/91:Sf522 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att en utredning snarast bör tillsättas om

förbättringar när det gäller folkhögskole- och gymnasiestuderande

ungdomars ekonomiska villkor.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So310.

1990/91:Sf523 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en ny studiemedelsutredning.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub696.

1990/91:Sf524 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av studiemedelssystemet.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub722.

1990/91:Sf525 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studiemedel för elever vid Forumskolorna i Skåne.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A495.

1990/91:Sf526 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om studiemedel vid utlandsstudier,

2. att riksdagen till Studiemedel för budgetåret 1991/92

anvisar 20000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit

eller således 3703000000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub823.

1990/91:Sf527 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen till Studiehjälp m.m. för utlandsstudier

anvisar 47000000 kr. utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen till Studiehjälp m.m. för gymnasieelevers

inackorderingstillägg anvisar 10000000 kr. utöver regeringens

förslag,

3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Studiehjälp m.m.

anvisar ett förslagsanslag av 2745400000 kr.,

4. att riksdagen beslutar att avskaffa det s.k. fribeloppet för

heltidsstuderande i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Studiemedel m.m.

anvisar ett förslagsanslag av 3743000000 kr.,

6. att riksdagen för Korttidsstudiestöd anvisar 46000000

kr.,

7. att riksdagen beslutar att anslagsposterna Uppsökande

verksamhet på arbetsplatser samt Planering av uppsökande

verksamhet avvecklas,

8. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Vuxenstudiestöd

m.m. anvisar ett reservationsanslag av 1373100000 kr.,

9. att riksdagen beslutar att godkänna att 325000000 kr. av

de medel som tillfaller statsverket genom

vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att

finansiera anslaget Folkbildning.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub824.

1990/91:Sf528 av Rune Thorén och Birger Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om studiemedel för täckande av

körkortskostnaderna.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T445.

1990/91:Sf529 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studier och idrott.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr526.

Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:108

1990/91:Sf28 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående studerande som genom regeringens

förslag ställs utanför möjligheten att erhålla reserabatt,

2. att riksdagen till studerandehälsovården anvisar ytterligare

5000000 kr., totalt 15217000 kr., och således till Bidrag

till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag av 117867000 kr.

1990/91:Sf29 av Margó Ingvardsson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen beslutar att hos regeringen begära nytt förslag om

reserabatter för studerande enligt motionens förslag.

1990/91:Sf30 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utarbeta regler

för studerandes reserabatter i enlighet med vad som i motionen

anförts,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studerandes inom Erasmus-samarbetet reserabatter.

1990/91:Sf31 av Kristina Svensson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om reserabatter för studerande som fallit ur

studiemedelssystemet.

1990/91:Sf32 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om reserabatter och CSN-kort,

2. att riksdagen anvisar ytterligare 10000000 kr., så att

rabatterna ges till alla studenter fr.o.m. hösten 1991,

3. att riksdagen anvisar ytterligare 5000000 kr. till

studenthälsovården.

1990/91:Sf33 av Berit Löfstedt och Reynoldh Furustrand (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rätt till CSN-kort för ytterligare

kategorier.

1990/91:Sf34 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om omfattningen av studeranderabatter,

2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ytterligare

20000000 kr. utöver regeringens förslag för

studeranderabatter,

3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ytterligare

5000000 kr. utöver regeringens förslag till

studenthälsovården.

Utskottet

F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central

förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet. CSN

är chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder, som handlägger

ärenden om studiemedel, och för 24 vuxenutbildningsnämnder, som

har hand om ärenden om vuxenstudiestöd och bidrag till uppsökande

verksamhet på arbetsplatser. Fr.o.m. den 1 januari 1991 fullgör

CSN även vissa uppgifter i samband med lån till hemutrustning för

flyktingar och vissa andra utlänningar. Kostnaderna härför

betalas ur anslag under tionde huvudtiteln

(arbetsmarknadsdepartementet).

Från anslaget skall fr.o.m. budgetåret 1991/92 även betalas

kostnader för portoavgifter till postverket och avgifter till

kronofogdemyndigheter och tingsrätter för inkassoverksamhet.

I budgetpropositionen anges att studiemedelsreformen medfört

administrativa problem som man enligt CSN skall komma till rätta

med genom ett särskilt åtgärdsprogram som i allt väsentligt

kommer att vara genomfört under våren 1991. De största

administrativa konsekvenserna har reformen fått inom

återbetalningsområdet. Eftersom återbetalningsverksamheten skall

bära sina egna kostnader har regeringen beslutat höja aviserings-

resp. påminnelseavgiften fr.o.m. den 1 januari 1991. I

propositionen anges vidare att det är rimligt att det

besparingskrav som gäller för ramperioden får fullgöras först

under budgetåret 1992/93.

I föregående års budgetproposition redovisades förslag om en

successiv övergång under en treårsperiod till en organisation av

studiestödsadministrationen med en sammanhållen

länsstudiestödsnämnd i varje län. Den nuvarande organisationen

skulle avvecklas och en länsstudiestödsnämnd inrättas i varje län

med början den 1 juli 1991. Riksdagen godkände riktlinjerna för

en sådan successiv övergång, och regeringen avsåg att senare

återkomma till riksdagen med förslag om ändrad nämndorganisation.

I årets budgetproposition anger föredragande statsrådet att

frågan om den framtida regionala studiestödsorganisationen bör

belysas och prövas i sin helhet innan ställning tas till

inrättande av länsstudiestödsnämnder, och han räknar med att

återkomma med närmare förslag om den regionala

studiestödsorganisationen i samband med behandlingen av

kompletteringspropositionen för budgetåret 1991/92.

De sammanlagda kostnaderna för administrationen av

vuxenstudiestöden beräknas i propositionen till 44000000 kr.

I propositionen begärs godkännande av att ett motsvarande belopp

av de medel som tillfaller statsverket genom

vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att

delvis finansiera anslaget. Totalt föreslås att till anslaget

F1 anvisas ett ramanslag av 157095000 kr.

Propositionen har i denna del inte föranlett något

motionsyrkande, och utskottet har inte någon erinran mot

regeringens förslag under detta anslag.

F 2. Studiehjälp m.m.

Från anslaget betalas kostnaderna för studiehjälp i form av

studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Från

anslaget betalas också resekostnadsersättningar till vissa

studerande.

Under anslaget har t.o.m. innevarande budgetår även anvisats

medel till länstrafikbolagen för kostnader för gymnasieelevers

resor till och från skolan. Ansvaret för dessa resor överförs

till kommunerna fr.o.m. budgetåret 1991/92, och medel anvisas i

fortsättningen under annat anslag.

Bestämmelser om studiehjälp finns i 3 kap. studiestödslagen.

Studiehjälp utgår till elev i gymnasial utbildning fr.o.m.

kvartalet efter det att den studerande har fyllt 16 år och längst

t.o.m. det första kalenderhalvåret det år den studerande

fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag och olika

tillägg. Studiebidraget är samordnat med det allmänna

barnbidraget och utges fr.o.m. den 1 januari 1991 med 750 kr. per

månad. Bidraget utges för 12 månader per år om studietiden är

minst 3,5 månader under höstterminen och 4 månader under

vårterminen. Inackorderingstillägg utges till elever som måste bo

inackorderade på studieorten med 935--1880 kr. per månad

beroende på avståndet till hemorten. Extra tillägg utges efter en

ekonomisk prövning med 690, 460 eller 230 kr. per månad. Elever

som är berättigade till studiehjälp har även möjlighet att få

studielån. Studielånet är behovsprövat. För en ogift elev har

både hans egna och föräldrarnas ekonomiska förhållanden

betydelse. Om den studerande har fyllt 18 år och har brutit

sambandet med föräldraekonomin, och om det föreligger särskilda

skäl, tas hänsyn dock endast till den studerandes ekonomi.

I budgetpropositionen anförs att riksdagen nyligen har beslutat

om nya riktlinjer i fråga om statsbidrag till vissa elevresor och

inackorderingstillägg innebärande att ansvaret för

gymnasieelevernas inackordering och dagliga resor till och från

skolan skall överföras till kommunerna (prop. 1990/91:18, UbU4,

rskr. 76). Ansvaret för elevresorna skall övertas av kommunerna

redan fr.o.m. nästa budgetår medan ansvaret för inackorderingen

förs över fr.o.m. budgetåret 1992/93.

I propositionen anförs även att CSN enligt de särskilda

direktiven för budgetåren 1990/91--1992/93 skall ägna särskild

uppmärksamhet åt studiehjälpssystemet. Nämnden arbetar för

närvarande med en översyn av hela systemet. Enligt föredragande

statsrådet bör, utöver vissa höjningar på grund av pris- och

löneutveckling, ytterligare omläggningar av regelsystemet

övervägas först när resultatet av nämndens analys föreligger.

Studiebidraget föreslås liksom barnbidraget höjt till 835 kr.

per månad fr.o.m. den 1 januari 1992.

Det extra tillägget föreslås höjt till 750, 500 resp. 250 kr.

per månad fr.o.m. den 1 juli 1991, samtidigt som det ekonomiska

underlaget räknas upp med 5000 kr. Härigenom kommer maximalt

tillägg att beviljas vid årsinkomster under 70000 kr. och

rätten till tillägg att upphöra om inkomsten överstiger 110000

kr.

Inackorderingstillägget föreslås höjt till lägst 1000 kr.

och högst 2010 kr. per månad fr.o.m. den 1 juli 1991. I

propositionen anges att CSN har föreslagit att

inackorderingstillägget höjs till lägst 1030 kr. och högst

2330 kr. per månad. CSN har ansett att tillägget bör höjas mer

för elever som har minst 45 km mellan hemorten och skolorten med

anledning av att persontransporter belagts med mervärdeskatt

fr.o.m. den 1 januari 1991. En höjning enligt CSNs förslag skulle

medföra ökade kostnader med 28,9 milj.kr. Föredragande statsrådet

anser det emellertid rimligt att inackorderingstillägget höjs

till 1000--2010 kr. eftersom det stora flertalet hushåll

genom skattereformen kan öka sina disponibla inkomster och

därigenom bidra till merkostnaderna för barnens inackordering i

ökad utsträckning. -- Regeringens förslag beräknas öka

kostnaderna för inackorderingstillägg med 9,1 milj.kr.

I propositionen föreslås dessutom att studiehjälp skall kunna

beviljas för en hel utbildning vid ett och samma tillfälle och

att studiehjälp skall kunna beviljas den som kombinerar

studiehjälpsberättigande utbildning med studier i grundvux eller

grund-sfi om den totala studieomfattningen uppgår till heltid.

I motion Sf506 begär Ann-Cathrine Haglund m.fl. (yrkande 6) att

inackorderingstillägget höjs till de belopp CSN föreslagit.

Enligt motionärerna är detta viktigt för att inte den sociala och

regionala snedrekryteringen till gymnasie- och senare

högskolestudier skall förstärkas. Skattereformen kan enligt

motionärerna inte anses medföra att föräldrarna i ökad omfattning

kan bidra till barnens inackordering. Karin Israelsson anför i

motion Sf519 (delvis) att inackorderingskostnaderna är en kännbar

utgift för föräldrar som bor i Lappland. Motionären framhåller

att inkomsterna är lägre i Lappland och kommunalskatten och de

kommunala avgifterna höga där. Skattereformen kommer därför inte

att öka föräldrarnas möjligheter att bidra till

inackorderingskostnaderna.

Utskottet vill understryka betydelsen av att ungdomar som måste

bo inackorderade på studieorten inte skall behöva avstå från sin

utbildning av ekonomiska skäl. Det är därför viktigt att

inackorderingstillägget, som är avsett som ett bidrag till

merkostnaderna, om möjligt följer kostnadsutvecklingen.

Regeringen har föreslagit en höjning av inackorderingstillägget

med ca 7 % fr.o.m. den 1 juli 1991. Med hänsyn till att

resekostnaderna endast utgör en del av merutgifterna i samband

med inackordering och då gymnasieeleverna under nästa budgetår i

vissa fall får betydligt förmånligare reserabatter genom de avtal

som CSN träffat för det kommande budgetåret är utskottet inte

berett att förorda en höjning av inackorderingstillägget utöver

vad regeringen föreslagit. Utskottet förutsätter emellertid att

regeringen följer kostnadsutvecklingen. Utskottet vill samtidigt

erinra om att kommunerna fr.o.m. budgetåret 1992/93 skall överta

ansvaret för elevernas inackordering. I proposition 1990/91:18

anfördes bl.a. att omfattningen av det kommunala ansvaret behöver

preciseras och att CSN därför skall få i uppdrag att efter samråd

med Kommunförbundet förbereda överföringen fr.o.m. den 1 juli

1992. Enligt utskottets mening bör en överföring av ansvaret till

kommunerna innebära att stödet bättre kan anpassas till de lokala

förhållandena och faktiska kostnaderna. Elevens rätt att välja

utbildning får dock inte begränsas. Utskottet förutsätter att

regeringen noga följer konsekvenserna av det kommunala ansvaret

för inackorderingstillägget.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till höjning

av inackorderingstillägget och avstyrker bifall till motionerna

Sf506 yrkande 6 och Sf519 i denna del.

Förslagen om en höjning av studiebidraget och det extra

tillägget har inte föranlett några motionsyrkanden, och utskottet

biträder förslagen. Utskottet tillstyrker även de föreslagna

regeländringarna.

Studiehjälp för studier utomlands får endast beviljas för

utbildning som är jämförbar med svensk studiestödsberättigande

utbildning. Studierna skall omfatta minst tre månaders

heltidsundervisning. För studier i ett annat nordiskt land gäller

att studiestöd kan beviljas om utbildningen är ställd under

statlig tillsyn. För gymnasiestudier utanför Norden får

studiehjälp beviljas endast om studierna inte med lika stor

fördel kan bedrivas vid en svensk läroanstalt och den studerande

har varit kyrkobokförd i Sverige under de senaste två åren. För

studier utanför Norden, vilkas allmänna inriktning motsvarar

svensk gymnasieskola, beviljas i enlighet härmed studiehjälp

endast om den studerandes föräldrar är bosatta utomlands.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf506 (yrkande 8) att

elever som bedriver gymnasiestudier utomlands skall ha rätt till

studiehjälp i form av studiebidrag och inackorderingstillägg på

samma villkor som i Sverige. Även Ulla Tillander anser i motion

Sf503 att studiebidrag bör utgå till ungdomar som bedriver

gymnasiestudier utomlands, och hon begär ett tillkännagivande

härom.

Utskottet vill erinra om att CSN i sin anslagsframställning för

budgetåret 1988/89 föreslog att studiebidrag skulle kunna utgå

för ett års studier på gymnasial nivå utomlands även om

motsvarande utbildning fanns i Sverige. Detta skulle till en

början gälla alla elever som studerade utomlands via de

organisationer som arrangerade utbyte med utländska skolor och

som med konsumentverket undertecknat Överenskommelse om

internationella ungdomsutbyten. Enligt CSN borde även studerande

som reste utomlands för studier på annat sätt kunna beviljas

studiebidrag om den studerande kunde visa att utbildningen hade

godtagbar kvalitet.

Utskottet har därefter vid flera tillfällen (se senast

1989/90:SfU14) förklarat sig i och för sig positivt till att

studiehjälp kunde utgå under något års gymnasiestudier utomlands,

men utskottet har ansett att en utökning av möjligheterna att

erhålla studiebidrag för sådana studier inte kunnat genomföras av

statsfinansiella skäl.

Regeringen har nyligen i proposition 1990/91:78 om

internationellt ungdomsutbyte lagt fram förslag om vissa åtgärder

för att främja och underlätta det internationella ungdomsutbytet.

I avvaktan på resultatet av CSNs översyn av studiehjälpssystemet

läggs i propositionen inte fram något förslag om utökade

möjligheter till studiebidrag vid utlandsstudier. Utskottet vill

i sammanhanget erinra om att frågor om utlandsstudier kan komma

att beröras i en utredning om gymnasieskolans

internationalisering.

Det internationella ungdomsutbytet lär komma att öka i

omfattning och betydelse, och frågan om hur svenska ungdomars

gymnasiestudier utomlands skall finansieras måste lösas.

Utskottet, som fortfarande ser positivt på tanken att

studiebidrag skall kunna utgå under något års gymnasiestudier

utomlands, anser att resultatet av CSNs nämnda översyn som väntas

föreligga under hösten 1991 bör avvaktas. Utskottet avstyrker

därför bifall till motion Sf506 yrkande8 och Sf503.

I budgetpropositionen föreslås att till anslaget F 2 för

budgetåret 1991/92 anvisas ett förslagsanslag på 2688400000

kr.

I motion Sf527 begär Ann-Cathrine Haglund m.fl. (yrkandena

1--3) att till anslaget anvisas ytterligare 57 milj.kr., varav 47

milj.kr. avser kostnader för ökade möjligheter till studier

utomlands på gymnasienivå enligt förslag i motion Sf506 yrkande 8

och 10 milj.kr. avser kostnader för en ytterligare höjning av

inackorderingstillägget enligt förslag i motion Sf506 yrkande 6.

Utskottet har ovan avstyrkt yrkandena 6 och 8 i motion Sf506,

och utskottet avstyrker även anslagsyrkandena i motion Sf527

yrkandena 1--3. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

I motion Sf522 begär Lars Werner m.fl. att en utredning

tillsätts som skall lägga fram förslag om förbättrade ekonomiska

villkor för folkhögskole- och gymnasiestuderande ungdomar.

Såsom ovan anförts pågår en översyn av studiestödssystemet inom

CSN. Utskottet anser därför inte att det nu föreligger behov av

någon ytterligare utredning på området utan resultatet av den

pågående översynen bör avvaktas, och utskottet avstyrker bifall

till motion Sf522.

F 3. Studiemedel m.m.

Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4kap.

samt räntesubventioner för och avskrivning av studielån enligt 3,

4 och 7 kap. studiestödslagen. Under anslaget anvisas också medel

för kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån.

Studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen utgår till

högskolestuderande och för studier på gymnasial nivå till

studerande som har fyllt 20 år. Studiemedlen består av en

bidragsdel och en lånedel. Fr.o.m. den 1 januari 1989 gäller

delvis nya regler om tilldelning och återbetalning av studiemedel

(prop. 1987/88:116, SfU 26, rskr. 328 och 329). Vissa ändringar

av inkomstprövningsreglerna och avskrivningsreglerna har

beslutats under år 1990 (1989/90:SfU14, rskr. 202 och prop.

1989/90:147, SfU26, rskr. 348).

Studiemedel vid heltidsstudier under nio månader utges fr.o.m.

den 1 januari 1991 med 180% av basbeloppet per läsår, varav

studiebidrag med 53,28% av basbeloppet. Detta innebär att

studiemedel för sådan tid under år 1991 beviljas med 6440 kr.

per månad, varav bidragsdelen utgör drygt 1900 kr. Under år

1990 uppgick det totala studiemedelsbeloppet till 170% av

basbeloppet, och med basbelopp avsågs under det året basbeloppet

enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ökad med ett

tilläggsbelopp om 800 kr.

Studiemedel utgår efter en prövning av den studerandes inkomst.

Prövningen för den som studerar heltid under fyra och en halv

månader per kalenderhalvår medför att studiemedlen fr.o.m. den 1

januari 1991 reduceras med hälften av den del av inkomsten som

under första kalenderhalvåret överstiger 65% av basbeloppet och

under andra halvåret 85% av basbeloppet, dvs. sammanlagt under

året 150% av basbeloppet (s.k. fribelopp). Vid heltidsstudier

under kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna

gynnsammare. Reduktionen av studiemedel gjordes tidigare i första

hand på bidraget och därefter på lånedelen, men fr.o.m. den 1

juli 1991 görs reduktionen proportionellt på studiebidraget och

lånedelen.

I budgetpropositionen anförs att erfarenheterna av det nya

studiemedelssystemet, som har fungerat under två år, i huvudsak

är positiva. Bl.a. har antalet studiemedelstagare ökat kraftigt.

Det är emellertid för tidigt att dra några bestämda slutsatser om

det nya systemets funktion. För att en sådan analys skall bli

meningsfull är det enligt föredragande statsrådet nödvändigt att

inhämta ytterligare några års erfarenheter i mer systematiserad

form. Han anför att i de särskilda direktiven för budgetåren

1993/94--1995/96 bör CSN få till uppgift att göra en utvärdering

av systemets funktion och effekter. Vid denna utvärdering bör

återbetalningsfrågorna prioriteras.

I budgetpropositionen föreslås att studiemedel skall kunna

beviljas för en hel utbildning vid ett och samma tillfälle i

stället för som nu för högst två kalenderhalvår i sänder.

Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer bör få

meddela bestämmelser om beviljningsperiodens längd. En

tillfredsställande kontroll av studiemedelstagarnas

studieaktivitet måste givetvis upprätthållas. Det måste därför

införas en möjlighet att på grundval av en

studielämplighetsprövning ompröva rätten till studiemedel under

den tid för vilken studiemedel beviljats. I propositionen

föreslås att detta anges i 4 kap. 6 § studiestödslagen.

I propositionen föreslås även regelförändringar som gäller

rätten till studiemedel för den som har utbildningsbidrag i form

av särskilt bidrag och begränsningar av rätten till studiemedel

samtidigt som studiehjälp m.m. uppbärs. I propositionen föreslås

även förändringar i återbetalnings- och avskrivningsreglerna som

delvis innebär en anpassning mellan det nya och äldre

studiemedelssystemet.

Utskottet föreslår att möjligheterna till omprövning av

studiestödet på grundval av en studielämplighetsprövning även

förs in i 4 kap. 7 § studiestödslagen. Utskottet tillstyrker

lagändringarna i övrigt.

I motion Sf524 anför Bengt Westerberg m.fl. att det nya

studiemedelssystemet i princip är bra, särskilt efter de

förbättringar som gjordes under förra riksmötet. Motionärerna

anser att det ändå är positivt att CSN får i uppdrag att göra en

översyn av systemet eftersom det inte kan uteslutas att vissa

aspekter inte beaktades när studiemedelssystemet reformerades

resp. när skattereformen beslutades. Motionärerna anser vidare

att, om det visar sig att återbetalningsreglerna medför att många

låntagare inte hinner betala tillbaka sina lån före 65 års ålder,

man bör överväga regelförändringar. Dessutom bör CSN vid sin

översyn också göra en beräkning av kostnaderna för att avskaffa

inkomstprövningen.

Frågan om en särskild utredning av studiemedelssystemet tas

upp i flera motioner.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. anför i motion Sf506 (yrkande 1) att

skuldsättningen med dagens studiemedelssystem blir oacceptabelt

hög och tiden för återbetalning orimligt lång. Enligt

motionärerna behövs en översyn av systemet i syfte att ta fram

förslag för att komma till rätta med problemen med

skuldsättningen men också med inkomstberäkningen, de

långtidsstuderandes situation och finansieringen av

utlandsstudier. Av i huvudsak samma skäl begär Ann-Cathrine

Haglund m.fl. i motion Sf9 yrkande 2 att en utredning tillsätts

för en översyn av studiemedelssystemet.

I motion Sf502 anför Rune Backlund m.fl. att det nuvarande

studiemedelssystemet leder till stora studieskulder. Situationen

har förvärrats genom den kraftigt höjda uppskrivningsprocenten på

studielånen. Särskilt besvärligt blir det för dem som har en

studieskuld som är större än ingångslönen och där lönen utvecklas

långsammare än skulduppräkningen. Motionärerna erinrar om

centerpartiets förslag till studiestödssystem som innebär att en

skattepliktig studielön skall utges som knyts till basbeloppet

och kompletteras med statsgaranterade lån. Genom att studielönen

blir beskattningsbar kan fribeloppsreglerna avskaffas och de

studerande få rätt till avdrag för kostnader för litteratur och

annat material. Motionärerna anser att en parlamentarisk

utredning bör tillsättas med uppdrag att ta fram en ny modell för

studiefinansiering. Därvid bör även effekterna av skattereformen

följas upp. Utredningen, som bör bedrivas skyndsamt, bör även se

över återbetalningsreglerna för dem som berörs av det gamla

studiemedelssystemet. Även i motion Sf523 av Larz Johansson m.fl.

begärs av samma skäl ett tillkännagivande om behovet av en ny

studiemedelsutredning. Gunilla André och Karin Starrin begär i

motion Sf350 (yrkande 5) ett tillkännagivande om att ett system

med studielön kan underlätta för kvinnor att skaffa sig högre

utbildning.

Margó Ingvardsson m.fl. anför i motion Sf504 att det höga

ränteläget och skatteomläggningen gör att studielånen blir dyrare

och att återbetalningstiden förlängs. Skuldbördan i det nuvarande

systemet kan för många komma att uppgå till lika orimliga nivåer

som i det gamla systemet. Den höga studiemedelsräntan kommer

också att minska värdet av bidragsdelen. Motionärerna anser

därför att regeringen bör tillsätta en utredning om ett nytt

studiefinansieringssystem.

I motion Sf510 anför Ragnhild Pohanka m.fl. att ett system med

en allmän studielön skulle ha en god rekryteringsfrämjande effekt

på låginkomsttagares familjer vad gäller högre studier.

Motionärerna begär därför i yrkande 1 att en utredning tillsätts

som belyser kostnader och övriga konsekvenser av införandet av en

sådan studielön. En studielön skulle också kunna få kvinnor att

söka sig till högre studier.

Motionerna tar upp olika frågor inom studiemedelssystemet.

Frågan om införande av studielön prövades av riksdagen vid

behandlingen av proposition 1987/88:116 om studiemedel, varvid

riksdagen på förslag av utskottet biföll regeringens förslag om

ett reformerat studiemedelssystem. Utskottet ansåg sig då, mot

bakgrund av den kostnadsökning med ca 300 milj.kr. som

regeringens förslag innebar, inte kunna medverka till att

ytterligare öka statens kostnader genom att införa studielön i

enlighet med motionsyrkandena. Utskottet har vidhållit denna

inställning senast i betänkandet 1989/90:SfU14.

Vad gäller problemen med skuldsättningen vill utskottet erinra

om att en viktig utgångspunkt för det nya systemet var att den

övervägande delen av subventionerna, som i det tidigare

studiemedelssystemet återfanns på återbetalningsdelen, skulle

flyttas till bidragsdelen. I proposition 1987/88:116 förklarade

föredragande statsrådet att, i det fall systemet skulle råka i

mer allvarlig obalans under längre tid, det enligt hans mening

borde vara självklart att vidta åtgärder för att komma till rätta

med denna. Riksdagen har under föregående riksmöte beslutat om

flera ändringar i studiemedelssystemet som bör leda till en

minskad skuldbörda. Dels har studiemedlens sammanlagda belopp

höjts och därvid även bidragsdelen, dels har fribeloppen vid

inkomstprövningen höjts samtidigt som den ändringen gjorts att

reduktionen av studiemedlen görs proportionellt på bidrags- och

lånedel. Den som har studieskulder för studier på såväl gymnasial

nivå som högskolenivå kan dessutom få större delen av skulden

avskriven. Till viss del har förändringarna genomförts för att

kompensera de studerande för effekterna av finansieringen av

skattereformen.

Enligt vad som anges i budgetpropositionen är det för tidigt

att dra några bestämda slutsatser om det nya

studiemedelssystemets funktion och det är nödvändigt att inhämta

ytterligare några års erfarenheter i mer systematiserad form.

Avsikten är att CSN inför budgetarbetet för budgetåren

1993/94--1995/96 skall få till uppgift att göra en utvärdering av

systemets funktion och effekter. Vid denna utvärdering skall

återbetalningsfrågorna prioriteras. Beträffande de senare anges

att erfarenheterna är begränsade. Under år 1990 har knappt

30000 personer debiterats ett årsbelopp. Systemet har

emellertid varit utsatt för en relativt omfattande kritik.

Kritikerna har hävdat att systemets utformning medför att stora

grupper av låntagare aldrig kommer att kunna återbetala sina

studieskulder. Reformeringen av skattesystemet har, enligt

kritikerna, skärpt denna effekt eftersom studielåneräntan har

höjts som konsekvens av att avdragseffekterna på inkomstskatten

har begränsats till 30% av räntekostnaderna. Föredragande

statsrådet anser att kritiken i väsentliga delar saknar grund och

finner inte anledning frångå de bedömningar som gjordes av

studiemedelskommittén.

Riksdagen har som nämnts redan gjort vissa förändringar i

studiemedelssystemet. Till viss del har dessa motiverats av

skattereformen. Utskottet vill erinra om att en särskild kommitté

tillsatts (Fi 1990:08) för att följa upp och utvärdera

skattereformens effekter i en brett upplagd ekonomisk

utvärdering. Utredningen skall fortlöpande lägga fram förslag om

det visar sig att ej avsedda effekter uppkommer. Utskottet delar

regeringens uppfattning att det i övrigt ännu är för tidigt att

dra några bestämda slutsatser om studiemedelssystemets funktion.

Utskottet anser det dock lämpligt att, sedan ytterligare

erfarenheter vunnits, CSN gör en utvärdering av

studiemedelssystemet. Som anges i propositionen skall

återbetalningsfrågorna därvid prioriteras. Utskottet vill erinra

om att en särskild utredare har tillkallats för att utreda vuxnas

möjligheter att finansiera studier på grundskole- och

gymnasieskolenivå (dir. 1990:2). Den s.k. finvuxutredningen skall

analysera och lägga fram förslag om ändringar i nuvarande

studiesociala system. Bl.a. skall samordningen mellan studiemedel

och andra stödformer belysas liksom situationen för

vuxenstuderande med särskilt hård skuldsättning.

Utskottet förutsätter att de frågor som tas upp i motion Sf524

kommer att belysas vid CSNs kommande utvärdering av

studiemedelssystemet och att CSN lägger fram förslag till de

regeländringar som påkallas. Motion Sf524 får härigenom anses

tillgodosedd.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i frågan om

införandet av studielön. I övrigt anser utskottet att resultatet

av finvuxutredningens arbete och CSNs nämnda utvärdering av

studiemedelssystemet bör avvaktas, och utskottet avstyrker bifall

till motionerna Sf9 yrkande 2, Sf350 yrkande 5, Sf502, Sf504,

Sf506 yrkande 1, Sf510 yrkande 1 och Sf523.

Både vid beviljande och vid återbetalning av studiemedel har

studiemedelstagarens inkomst betydelse. Vid beviljande av

studiemedel sker en behovsprövning mot den studerandes inkomst,

och studiemedlen reduceras vid en inkomst som överstiger en viss

gräns. Återbetalning av studiemedel skall ske årligen med 4%

av studiemedelstagarens inkomst. Med inkomst avses fr.o.m. den 1

januari 1991 sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet

och kapital vid taxeringen (prop. 1990/91:25, SfU6, rskr. 95).

Ann-Cathrine Haglund m.fl. anför i motion Sf506 (yrkande 2)

att det nuvarande inkomstbegreppet missgynnar i första hand

barnfamiljer och nyetablerade företagare eftersom man inte kan

beakta underskott i ett inkomstslag. Det är enligt motionärerna

den verkliga betalningsförmågan -- inte någon konstruerad sådan

-- som skall utgöra grund för prövningen av rätt till studiemedel

och underlag för återbetalningens storlek. Motionärerna anser

därför att "taxerad inkomst" skall användas som inkomstbegrepp i

studiemedelssystemet, och de begär ett tillkännagivande härom.

I det nya skattesystemet läggs nettoinkomsterna i inkomstslagen

tjänst och näringsverksamhet samman och benämns taxerad

förvärvsinkomst. Inkomster av kapital beräknas för sig och

nettoinkomsterna beläggs med en 30-procentig skatt. Ett

underskott i inkomstslaget kapital påverkar den slutliga skatten

i form av skattereduktion. Utskottet har tidigare (se senast

1990/91:SfU6) avstyrkt motionsyrkanden om att begreppet taxerad

inkomst skall användas i studiemedelsärenden. Utskottet har

därvid hänvisat till att ett inkomstbegrepp, där inkomsten kan ha

reducerats genom avdrag för underskott, inte uppfyller kraven på

rättvisa mellan olika kategorier studerande.

Utskottet vidhåller sin principiella inställning i fråga om

inkomstbegreppet i studiemedelsärenden och avstyrker bifall till

motion Sf506 yrkande 2.

Tre motioner berör reglerna för inkomstprövning.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motionerna Sf506 (yrkande 5)

och Sf527 (yrkande 4) att riksdagen avskaffar fribeloppsgränserna

för de heltidsstuderande, och Ragnhild Pohanka m.fl. begär i

motion Sf510 (yrkande 4) ett tillkännagivande om studerandes

ferieinkomster.

Utskottet vill till en början erinra om att fulla studiemedel

för nio månaders heltidsstudier i år uppgår till 57960 kr.,

varav studiebidraget är ca 17150 kr. Studiemedelsbeloppet per

månad uppgår som nämnts till 6440 kr., varav drygt 1900 kr.

utgörs av bidrag och 4540 kr. av lån. Vidare innebär reglerna

om inkomstprövning ett fribelopp för vårterminen om 20930 kr.

och för höstterminen om 27370 kr., eller sammanlagt för året

48300 kr. Med ett schablonavdrag på 4000 kr. vid taxeringen

kan en studerande ha en årsinkomst på drygt 52000 kr. utan att

studiemedlen påverkas. Studiemedlen, inkl. studiebidraget,

försvinner helt vid en årsinkomst på omkring 158000 kr.

Som ovan angivits framhålls i propositionen att erfarenheterna

av det nya studiemedelssystemet i huvudsak har varit goda men att

viss kritik har förekommit. Utskottet anförde i sitt betänkande

1989/90:SfU14 att den kritik mot reglerna om inkomstprövning som

redovisades i 1990 års budgetproposition och som framfördes i

motionerna var så allvarlig att vissa ändringar i reglerna borde

göras. Utskottet föreslog därför att fribeloppsgränserna borde

höjas med 10 procentenheter och reduceringen av studiemedel vid

inkomster över fribeloppet göras proportionellt på bidragsdel och

lånedel. Kostnaden för dessa åtgärder beräknades till 100

milj.kr. per år. Riksdagen följde utskottet och ändringarna

trädde i kraft den 1 juli 1990. Fr.o.m. den 1 januari 1991 har

fribeloppsgränserna höjts ytterligare, och även de totala

studiemedlen har höjts.

Vad gäller avskaffandet av inkomstprövningen för

heltidsstuderande vill utskottet erinra om att utskottet vid

behandling av frågan om ett slopande av inkomstprövningen för

alla studerande tidigare (se senast 1989/90:SfU26) har betonat

vikten av att studiestödsreglerna inte inbjuder till

förvärvsarbete i sådan utsträckning att det inkräktar på

studierna. Utskottet har även erinrat om att det utan

inkomstprövning skulle bli svårare att bedöma en sökandes

uppgivna studieavsikter och att ett slopande av denna prövning

skulle kunna leda till ett behov av ökad efterkontroll och

återkrav. Inte heller av andra skäl har utskottet ansett det vara

önskvärt att studiebidrag utges utan någon som helst

inkomstprövning.

Frågan om inverkan av ferieinkomster har utskottet senast

behandlat i sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:SfU14.

Utskottet har därvid erinrat om att genom den högre

fribeloppsgräns som gäller vid studier under andra

kalenderhalvåret har hänsyn tagits till att ferieinkomster till

största delen tjänas in under juli--augusti. De nuvarande

schabloniserade reglerna är också administrativt hanterliga,

medan ett system där man helt bortser från ferieinkomster

förutsätter en ingående prövning i varje enskilt fall av under

vilken tidsperiod inkomsten tjänats in. CSN har bedömt att över

tre fjärdedelar av de studerande skulle komma att beröras av

efterkontroll om ferieinkomster helt skulle undantas från

inkomstprövningen mot ca en tjugondel med nuvarande regler. Med

hänsyn till det anförda har utskottet ansett det inte vara en

lämplig lösning att utskilja ferieinkomsterna från

inkomstprövningen. Utskottet har erinrat om att vissa möjligheter

torde finnas att låta inkomster avseende arbete under första

kalenderhalvåret vid inkomstprövningen också hänföras till detta

halvår, även om utbetalning sker först några dagar in på nästa

halvår.

Utskottet är inte berett att nu förorda någon ytterligare

ändring i inkomstprövningsreglerna. Finvuxutredningen, som bl.a.

skall belysa samordningen mellan studiemedel och andra

stödformer, bör komma in på frågor om inkomstgränser och

inkomstprövning. Utredningen skall enligt direktiven ha slutfört

sitt arbete i sommar. Vidare skall CSN som nämnts få i uppdrag

att göra en utvärdering av studiemedelssystemet. Med det anförda

avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf506 yrkande 5, Sf510

yrkande 4 och Sf527 yrkande 4.

De nya återbetalningsreglerna för studielånen är

inkomstrelaterade. Återbetalningen av studiemedlen påbörjas

tidigast sex månader efter det att studierna avslutats och sker

med ett årligt belopp om 4% av den återbetalningsskyldiges

sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital

vid taxeringen året före återbetalningsåret. Särskilda

återbetalningsregler gäller för låntagare som är bosatta

utomlands eller är sjömän. Ränta för studielånet fastställs för

varje år av regeringen. Hänsyn tas därvid till avdragseffekterna

i skattesystemet och ett mindre påslag för

administrationskostnader görs. För år 1991 är räntan 8,3 %.

Studieskulden skrivs av vid dödsfall och vid 65 års ålder. Den

som har studielån från studier på grundskole- eller

gymnasieskolenivå kan få en del av lånen avskrivna om han eller

hon också uppburit lån för minst tre terminers studier på

eftergymnasial nivå. Fr.o.m. den 1 januari 1991 (prop.

1989/90:147, SfU26, rskr. 348) kan avskrivning därvid medges med

högst hälften av studielånet per termin och för högst sex

terminer.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf506 (yrkande 3) ett

beslut om att studieskulder skall avskrivas med 6% av

basbeloppet per termin för gymnasiala studier och med samma

belopp för uppnådda 20 poäng vid eftergymnasiala studier. Rätten

till avskrivning bör gälla för den som uppburit studiemedel för

minst sex terminers heltidsstudier. För den som avlägger

doktorsexamen bör skulden enligt motionärerna avskrivas med en

summa motsvarande ett basbelopp (yrkande 4). Motionärerna begär

vidare en utredning av möjligheten till reducering av skuld för

utlandsstudier, som ofta medför extra kostnader bl.a. för

terminsavgifter och resor (yrkande 7).

Även Bengt Westerberg m.fl. tar i motion Sf526 (yrkande 1) upp

frågan om kostnaderna vid utlandsstudier. Motionärerna anser att

den som studerar utomlands bör kunna få ett bidrag med 25 % av

terminsavgifterna, och motionärerna begär ett tillkännagivande

härom.

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om avskrivning

av studieskulder på sätt föreslås i yrkandena 3 och 4 i motion

Sf506 (se senast 1989/90:SfU14). Utskottet har därvid konstaterat

att motionsförslagen inneburit en subvention för den som

genomgått längre utbildning oavsett vederbörandes

betalningsförmåga, och utskottet har ansett att det saknats skäl

att införa en sådan subventionering.

Utskottet vidhåller sin principiella inställning i frågan om

avskrivning av studielån. Utskottet vill emellertid erinra om

att, som ovan nämnts, möjligheterna att få studieskulder

avskrivna har förbättrats för den som haft studiemedel för såväl

gymnasiala som eftergymnasiala studier.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Sf506

yrkandena 3 och 4.

Vad gäller kostnaderna för utlandsstudier vill utskottet erinra

om att CSN i sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91

anfört att antalet ansökningar om studiemedel för

högskoleutbildning utomlands ökat starkt. Vidare har CSN anfört

att högskolorna i många länder tar ut avgifter för

undervisningen, vid en del skolor kan det röra sig om avsevärda

belopp per termin. Den studerande kan beviljas extra studielån

för att täcka denna utgift men effekten är att skuldsättningen då

kan bli högre än vid studier i Sverige. Nämnden har därför ansett

det angeläget att under de närmaste åren studera denna fråga och

överväga om kostnaderna för terminsavgifterna kan helt eller

delvis täckas av bidrag. CSN avser att återkomma i frågan.

Utskottet anser att CSNs överväganden i denna del bör avvaktas,

och motionerna Sf506 yrkande 7 och Sf526 yrkande 1 bör därför

inte föranleda något uttalande från riksdagens sida.

I motion Sf521 anför Lars Werner m.fl. att gäststuderande

enligt nuvarande regler skall ha sin försörjning garanterad för

att få studera i Sverige, och enligt motionärerna utestängs

härigenom studerande från tredje världen. Motionärerna föreslår

att, liksom i Norge, studiemedlen skall efterskänkas när

studerande från utvecklingsländer återvänder till hemlandet, och

de begär att detta ges regeringen till känna.

En utländsk gäststuderande har inte rätt att uppbära

studiemedel. Enligt vad utskottet erfarit brukar en

gäststuderandes studier finansieras antingen genom studeranden

själv eller av dennes anhöriga eller genom någon form av

stipendium som inte är återbetalningspliktigt. Mot denna bakgrund

anser utskottet att motion Sf521 inte bör föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Flera motioner tar upp frågor om studiemedel vid konstnärliga

utbildningar.

I motion Sf501 anför Karl-Erik Svartberg m.fl. att de

fristående konstskolorna utgör ett komplement mellan

gymnasieutbildningen och högskolan för att tillgodose de höga

krav på konstnärlig fördjupning, intellektuell och känslomässig

mognad samt träning i självständigt tänkande och praktik som är

nödvändiga för högskolestudierna. Utbildningen vid konstskolorna

varierar mellan ett och fem år och skolorna har, när det gäller

statsbidraget, fått beteckningen "gymnasial". Eftersom

studiemedel ges för högst sex terminer på gymnasial nivå kan en

blivande konstnär som tagit studiemedel för att allmänbilda sig

på gymnasium eller folkhögskola inte fullfölja eller i vissa fall

ens påbörja den speciella utbildning som konsthögskolorna i

praktiken kräver för inträde. Motionärerna anser att det inom den

konstnärliga utbildningen bör kunna ges dispens från dessa

bestämmelser om studiemedel. I motion Sf508 tar även Björn

Samuelson och Alexander Chrisopoulos upp studiemedelsvillkoren

för den konstnärliga utbildningen. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om att de fristående konstskolorna bör kunna

undantas från regeln om att studiemedel på gymnasienivå kan

beviljas för högst sex terminer. Denna sexterminsregel tas även

upp i motionerna Sf525 av Margitta Edgren m.fl. och Sf520 av

andre vice talman Christer Eirefelt och Margareta Fogelberg. I de

sistnämnda motionerna tas särskilt upp situationen för

Forumskolorna i Skåne resp. Falkenbergs konstskola.

Studiemedel beviljas för högst tre år vid studier på gymnasial

nivå. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel utges för

ytterligare sådana studier. För studier på högskolenivå utges

studiemedel under sammanlagt högst sex år. Även här kan

studiemedel utges för längre tid om det finns särskilda skäl.

Begränsningen av tiden med studiemedel vid gymnasial utbildning

ändrades i samband med studiemedelsreformen fr.o.m. den 1 januari

1989 från fem till tre år. Sexårsgränsen för högskolestudier

ändrades däremot inte. I propositionen (1987/88:116 s. 38) angavs

därvid att begränsningen av den tid under vilken studiestöd kunde

utgå borde syfta till att dels påskynda och effektivisera

gymnasiestudierna, dels förhindra att den som redan har studerat

ett stort antal terminer på högskolenivå och kanske även på lägre

nivå därefter påbörjar en ny högskoleutbildning. Vidare angavs

att studiemedel normalt borde kunna beviljas för någon eller

några terminer utöver de uppsatta gränserna för att en studerande

skulle kunna slutföra en längre gymnasie- eller

högskoleutbildning. Undantag borde också göras för en studerande

som har fått studiemedel för studier på grundskolenivå. Enligt

vad utskottet erfarit är praxis sådan att den som tidigare fått

studiemedel för högst två terminer beviljas studiemedel för

ytterligare fem år på gymnasial nivå. Utskottet vill erinra om

att finvuxutredningen skall belysa samordningen mellan

studiemedel och andra stödformer och att utredningen därvid bör

komma in på frågor om begränsningar av den tid för vilken

studiestöd kan utges. Utredningen skall även belysa situationen

för vuxenstuderande med särskilt hård skuldsättning. Vidare vill

utskottet nämna att flera folkhögskolor, däribland Forumskolorna,

har gjort framställning hos regeringen om att deras utbildning

skall anses som högskoleutbildning. Dessa framställningar har

ännu inte prövats.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att

konstnärsutredningen under våren 1990 har avlämnat betänkandet

(SOU 1990:39) Konstnärens villkor. Vidare pågår en översyn av den

konstnärliga utbildningen i högskolan (dir. 1990:55).

Utskottet är inte berett tillstyrka en ändring av de nämnda

begränsningarna i rätten till studiemedel, och utskottet

avstyrker bifall till motionerna Sf501, Sf508, Sf520 och Sf525.

I motion Sf529 anför andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.

att verksamheten vid landets idrottsgymnasier bör utökas så att

fler ungdomar får möjlighet att kombinera idrott med utbildning.

Den som kombinerar högskolestudier med kvalificerad idrott bör få

studiemedel vid förlängd studiegång, och för att idrottsungdomar

inte skall få för stora studieskulder bör därvid en särskild

stipendiefond inrättas.

Utskottet är inte berett tillstyrka en ändring av

studiemedelssystemet som innebär att detta system finansierar

viss idrottslig verksamhet. Utskottet avstyrker därför bifall

till motion Sf529.

I motion Sf528 begär Rune Thorén och Birger Andersson ett

tillkännagivande om att man bör kunna få studiemedel för att

täcka körkortskostnader.

Utskottet anser inte att studiemedel skall användas för att

täcka körkortskostnader, och utskottet avstyrker bifall till

motionen.

Ett villkor för att en utbildning skall berättiga till

statligt studiestöd är att utbildningen är statlig,

statsunderstödd eller står under statlig tillsyn. Det ankommer på

regeringen att besluta om vid vilka utbildningar eleverna kan

uppbära studiestöd, och utbildningarna i fråga återfinns i

förteckningar som bilagts studiestödsförordningen.

I motion Sf517 begär Karl Erik Olsson m.fl. ett

tillkännagivande om att elever vid Skillebyholmsskolan bör få

studiemedel. I motionen anförs att Skillebyholmsskolan sedan år

1988 har försökt att få utbildningen godkänd som utbildning

enligt studiemedelsförordningen, och man är beredd att ställa

verksamheten under statlig tillsyn. Universitets- och

högskoleämbetet och lantbruksuniversitetet har emellertid varit

oeniga om vem av dem som borde utöva tillsynen, och regeringen

har i juni 1990 avslagit ansökan.

Eftersom utbildningen vid Skillebyholmsskolan inte uppfyller

kraven på att berättiga till studiestöd anser utskottet att

motion Sf517 bör avslås av riksdagen.

I propositionen föreslås att till F 3 för budgetåret 1991/92

anvisas ett förslagsanslag på 3683000000 kr. Av detta

belopp beräknas 2325 milj.kr. för kostnaderna för studiebidrag

enligt 4 kap. studiestödslagen och 1358 milj.kr. för

kostnaderna för räntesubventioner och avskrivningar.

I motion Sf527 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. begärs (yrkande 5)

att till anslaget skall anvisas ytterligare 60 milj.kr. för att

finansiera avskaffandet av fribeloppsgränserna. Bengt Westerberg

m.fl. begär i motion Sf526 (yrkande 2) att till anslaget skall

anvisas ytterligare 20 milj.kr. för att finansiera möjligheten

till bidrag till terminsavgifter vid utlandsstudier.

Med hänvisning till den bedömning som utskottet ovan gjort i

fråga om inkomstprövningen och kostnaderna för utlandsstudier

avslås motionerna Sf526 yrkande 2 och Sf527 yrkande 5, och

utskottet tillstyrker det i propositionen föreslagna anslaget.

F 4. Vuxenstudiestöd m.m.

Under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. betalas förutom utgifter

för vuxenstudiestöd även bidrag som utgår för uppsökande

verksamhet på arbetsplatser, planering av uppsökande verksamhet

och utbildning av studieorganisatörer och information om

vuxenstudiestöd m.m.

Anslaget finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften,

som för närvarande utgör 0,27 % av den totala lönesumman.

Avgiften erläggs endast i form av arbetsgivaravgift. Genom

vuxenutbildningsavgiften finansieras -- förutom vuxenstudiestöd

och administrationen av dessa stöd -- till större eller mindre

del anslagen (enligt föreslagna beteckningar för budgetåret

1991/92) C 1. Bidrag till folkbildning, C 3. Bidrag till viss

central kursverksamhet, C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. och

F 5. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar. Tillgängligt

utrymme under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret

1991/92 beräknas i budgetpropositionen till 1871 milj.kr.

Vuxenstudiestöd kan utgå i form av särskilt vuxenstudiestöd,

korttidsstudiestöd och internatbidrag. Från anslaget betalas

också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Det särskilda vuxenstudiestödet utgår vid längre studier till

studerande på grundskole- och gymnasieskolenivå samt till

studerande som genomgår yrkesteknisk högskoleutbildning. Stödet

utgår med dels en bidragsdel, dels en lånedel. Bidragsdelen

utgick ursprungligen efter samma beräkningsgrund till alla

stödtagare, nämligen 65% av det utbildningsbidrag som den

studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Fr.o.m.

budgetåret 1984/85 är dock stödet differentierat. Den som är

medlem i arbetslöshetskassa erhåller liksom tidigare ett

skattepliktigt bidrag motsvarande 65% av utbildningsbidraget.

Den som har vårdnaden om barn eller är underhållsskyldig för barn

erhåller dessutom barntillägg med 0,09% av basbeloppet per barn

och dag. Till övriga studerande utgår vuxenstudiebidrag med

32,5% av utbildningsbidraget. Barntillägg utgår inte till denna

grupp. Utöver bidragsdelen kan särskilt vuxenstudiestöd utgå i

form av studielån med så stort belopp att det sammanlagda

vuxenstudiestödet motsvarar vad den studerande skulle ha erhållit

i utbildningsbidrag.

Korttidsstudiestöd och internatbidrag utgår vid kortare

utbildningar såsom vissa studiecirklar och korta utbildningar vid

kommunal vuxenutbildning eller folkhögskola. Korttidsstudiestödet

utges med 53 kr. per timme och internatbidraget med 265 kr. per

dygn.

Ansökan om korttidsstudiestöd kan göras såväl av enskild person

som kollektivt av fackliga organisationer för fördelning bland

arbetstagare. Fr.o.m. år 1987 har pensionärs- och

handikapporganisationer fått möjlighet att under en försöksperiod

göra kollektiv ansökan om internatbidrag.

Som tidigare nämnts har en särskild utredare tillkallats för

att utreda vuxnas möjligheter att finansiera studier på

grundskole- och gymnasieskolenivå. Finvuxutredningen skall enligt

direktiven (dir. 1990:2) analysera behovet av förändringar i

nuvarande studiesociala system och lägga fram därav föranledda

förslag. Analysen skall göras mot bakgrund av aktuella problem

och pågående och planerade reformer på vuxenutbildningsområdet.

Därvid skall särskilt belysas

de samlade resurserna för studiestöd till vuxna och

användningen av dessa resurser, innefattande fördelningen av

medlen från vuxenutbildningsavgiften,

regelsystemen för särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd,

uppsökande verksamhet m.m.,

behovet av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och för

yrkesteknisk högskoleutbildning,

samordningen mellan studiemedel, vuxenstudiestöd,

utbildningsbidrag och sjukförmåner,

behovet av och nivån för särskilda timersättningar vid vissa

vuxenutbildningar,

situationen för vuxenstuderande med särskilt hård

skuldsättning.

Utredningen skall resultera i en redovisning av gjorda

kartläggningar och analyser samt de förslag till åtgärder som

analyserna kan föranleda. -- Utredningen bör enligt direktiven

slutföra sitt arbete senast den 1 juli 1991.

I budgetpropositionen beräknas att 1252,1 milj.kr. av de

medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften kan avsättas

till det särskilda vuxenstudiestödet och att härigenom ett ökat

antal studerande skall få tillgång till stödet. Utrymmet för

korttidsstudiestöd och internatbidrag beräknas till 226 milj.kr.

inkluderande en höjning av stödbeloppen. För bidrag till

uppsökande verksamhet på arbetsplatser beräknas 55 milj.kr. och

för kostnader för planering m.m. av uppsökande verksamhet och

utbildning av fackliga studieorganisatörer 20 milj.kr. Utrymmet

för särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa beräknas till 75

milj.kr. Sammanlagt föreslås i propositionen att till anslaget

Vuxenstudiestöd m.m. skall anvisas ett reservationsanslag på

1628100000 kr.

Den höjning av stödbeloppen som föreslås avser dels en höjning

av korttidsstudiestödet till 58 kr. per timme, dels en höjning av

internatbidraget till 290 kr. per dygn.

I propositionen anges att i avvaktan på resultatet av

finvuxutredningens översyn bör pågående försöksverksamheter få

fortsätta och mer slutgiltiga ställningstaganden anstå. I

propositionen begärs därför godkännande av att försöksperioden

med kollektiv ansökan om internatbidrag för pensionärs- och

handikapporganisationer samt försöksverksamheten med ett friare

resursutnyttjande av medlen för vuxenstudiestöd och uppsökande

verksamhet förlängs ett halvår till utgången av juni månad 1992.

I flera motioner begärs ändringar i nuvarande

vuxenstudiestödssystem.

Lars Leijonborg m.fl. anser i motion Sf514 att

differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet är orättvis

och att stödet med andra beräkningsgrunder skulle räcka till

betydligt fler sökande. Motionärerna begär därför i yrkande 2 en

utredning med uppgift att dels föreslå hur man skall åstadkomma

en jämnare fördelning av de särskilda vuxenstudiestöden, dels

undersöka konsekvenserna av de nuvarande reglerna för

rekryteringen av kvinnor till vuxenutbildning. Vidare begär de i

yrkande 3 att CSN skall få i uppdrag att utreda hur en reform

skall kunna genomföras som medger att barntillägg utgår på lika

villkor till alla studerande med särskilt vuxenstudiestöd.

Även i motion Sf350 (yrkande 6) tar Gunilla André och Karin

Starrin upp frågan om det differentierade särskilda

vuxenstudiestödets betydelse för rekryteringen av kvinnor. För

att underlätta för de studerande bör vidare enligt motionärerna

kollektiv ansökan om korttidsstudiestöd få göras. De begär

förslag om ändring av bestämmelserna om vuxenstudiestödet i

enlighet härmed.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf527 att utrymmet

för korttidsstudiestöd -- genom att stödet endast beviljas

personer med kort grundutbildning och besvärliga

arbetsförhållanden -- minskas till 46 milj.kr. (yrkande 6), och

att anslagsposterna för uppsökande verksamhet på arbetsplatser

och planering av uppsökande verksamhet m.m. avvecklas och medel

således inte anslås till dessa ändamål (yrkande 7). Vidare begärs

att den besparing på 255 milj.kr. som erhålls genom de i motionen

föreslagna ändringarna på anslaget F 4 överförs till anslaget

"Folkbildning" (yrkande9). Motionärerna begär således att till

anslaget F 4 anvisas ett reservationsanslag på 1373,1 milj.kr.

(yrkande 8).

Lars Leijonborg m.fl. anser i motion Sf514 (yrkande 1) att

medel inte skall anslås till planering och genomförande av

uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Inte heller skall något

bidrag lämnas till viss central kursverksamhet. Motionärerna

föreslår därför att under anslaget F 4 anslås 118,1 milj.kr.

mindre än regeringen föreslagit.

I motion Sf513 anför Leo Persson m.fl. att anvisade medel för

korttidsstudiestöd och internatbidrag sällan nyttjas fullt ut,

och de tror att detta främst beror på den allt större skillnaden

mellan inkomstbortfallet och studiestödet. Motionärerna anser

därför att timersättningen vid korttidsstudiestöd nästa budgetår

bör höjas till 65 kr., och de begär ett tillkännagivande härom.

Även Berit Oscarsson och Kristina Svensson begär i motion Sf511

ett tillkännagivande om att korttidsstudiestödet bör höjas till

65 kr. per timme.

Utskottet utgår från att de frågor som tas upp i motionerna

Sf514 yrkandena 2 och 3 och Sf350 yrkande 6 kommer att analyseras

av finvuxutredningen. Resultatet av översynen bör avvaktas, och

utskottet avstyrker bifall till motionerna.

I anslutning till motionsyrkanden om besparingar inom

vuxenstudiestödet har utskottet tidigare och senast i sitt av

riksdagen godkända betänkande 1989/90:SfU14 erinrat om att, på

grund av det statsfinansiella läget, efter hand betydande belopp

i besparingssyfte hade förts över från vuxenutbildningsmedlen

till folkbildningsändamål. Utskottet motsatte sig en sådan

urholkning av vuxenstudiestödet som de då aktuella

motionsförslagen innebar. Av samma skäl motsätter sig utskottet

nu de i motion Sf527 yrkande 9 föreslagna överföringarna av

avgiftsmedel. Utskottet vill härvid erinra om att regeringen

nyligen i proposition 1990/91:82 om folkbildning lagt fram

förslag om statsbidraget till studieförbund, folkhögskolor,

central kursverksamhet m.m. Med hänsyn till den översyn av

vuxenstudiestödet som pågår anser utskottet vidare att några

större ändringar inte bör vidtas i systemet, och utskottet är

inte berett att förorda en minskning av medlen till de olika

anslagsposterna på sätt som föreslås i motionerna. Utskottet

avstyrker därför bifall till motionerna Sf514 yrkande 1 och Sf527

yrkandena 6--9.

Vad gäller frågan om ersättningsbeloppet inom

korttidsstudiestödet anser utskottet emellertid att det, i

avvaktan på den nämnda översynen, är angeläget att

ersättningsnivån höjs redan nu. Enligt vissa beräkningar kan en

industriarbetare under hösten 1991 komma att ha en timförtjänst

på i genomsnitt 75 kr. De grupper korttidsstudiestödet närmast är

avsett för kommer således inte att kunna utnyttja stödet på grund

av det stora inkomstbortfallet. För dem som har besvärliga

arbetsförhållanden, såsom skiftarbetare, kan inkomstbortfallet

bli ännu högre. Utskottet föreslår mot denna bakgrund och i

enlighet med vad som föreslås i motionerna Sf511 och Sf513 att

ersättningen inom korttidsstudiestödet fr.o.m. den 1 juli 1991

höjs till 65 kr. per timme. Ytterligare medel bör däremot inte

beräknas för denna stödform, vilket får till följd att antalet

stöd som kan utges minskar. Som en konsekvens av denna höjning

anser utskottet att även den högre ersättningsnivån vid

grundutbildning för vuxna, vuxenutbildning för psykiskt

utvecklingsstörda och grundläggande svenskundervisning för

invandrare bör höjas till 65 kr. per timme. Utskottet beräknar

att denna höjning medför behov av ytterligare 10,4 milj.kr. Den

högre ersättningsnivån skall finansieras genom medel från

vuxenutbildningsavgiften. I propositionen förelås att ytterligare

153 milj.kr. anslås för det särskilda vuxenstudiestödet och att

för detta således beräknas drygt 1,2 miljarder kronor. Utskottet

anser det rimligt att ökningen begränsas til drygt 142 milj.kr.

och att mellanskillnaden omfördelas från anslaget F4 till

anslaget F 5.

Med denna ändring föreslår utskottet att till anslaget F 4

anvisas ett reservationsanslag på 1617700000 kr. och att av

medel från vuxenutbildningsavgiften motsvarande belopp används

för att finansiera anslaget. Den av utskottet föreslagna

höjningen av ersättningen inom korttidsstudiestödet föranleder

ändring i lagförslaget.

Lars Leijonborg m.fl. begär i motion Sf514 tillkännagivanden om

dels att försöksverksamheten med kollektiv ansökan om

internatbidrag för handikapporganisationer bör permanentas och

att ålderspensionärer inte längre bör ha rätt till internatbidrag

(yrkande 4), dels att möjligheten till kollektiv ansökan om

internatbidrag också bör tillkomma Lantbrukarnas riksförbund,

Sveriges fiskares riksförbund och Företagarnas riksorganisation

(yrkande5).

Frågan om rätten för pensionärsorganisationer att göra

kollektiv ansökan om internatbidrag har behandlats av utskottet

inför riksdagens godkännande av försöksverksamheten 1985/86.

Utskottet framhöll därvid att utskottet inte ville motsätta sig

att även pensionärsorganisationerna fick möjlighet till kollektiv

ansökan eftersom det endast var fråga om en tvåårig

försöksverksamhet. Utskottet erinrade också om att någon övre

åldersgräns för det dåvarande dagstudiestödet inte fanns och att

det bland ålders- och förtidspensionärer fanns ett stort antal

kortutbildade. Utskottet framhöll dock att med de begränsade

resurser som vuxenstudiestödet har bör stödet företrädesvis utgå

till dem som är i aktiv ålder. Utskottet har vidhållit sin

inställning senast i sitt av riksdagen godkända betänkande

1989/90:SfU14.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört och i

avvaktan på resultatet av den pågående översynen biträder

utskottet förslaget att försöksverksamheten förlängs t.o.m. juni

1992 och avstyrker bifall till motion Sf514 yrkande4.

Även frågan om kollektiv ansökan från företagarorganisationer

har tidigare behandlats av utskottet (se senast 1989/90:SfU14).

Utskottet har därvid erinrat om att egenföretagare har rätt att

ansöka om internatbidrag men däremot inte korttidsstudiestöd.

Utskottet har inte ansett sig kunna tillstyrka en utvidgning av

möjligheterna till kollektiv ansökan av internatbidrag med

hänvisning till att resultatet av den ovan nämnda

försöksverksamheten för handikapp- och pensionärsorganisationer

borde avvaktas. Utskottet, som förutsätter att även frågan om

egenföretagarnas ställning inom vuxenstudiestödet kommer att

behandlas vid översynen av detta stöd, finner inte anledning att

nu ändra sin tidigare inställning, och utskottet avstyrker bifall

till motion Sf514 yrkande5.

F 5. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

Från anslaget betalas utgifter för timersättning för deltagare

i grundutbildning för vuxna (grundvux) och vuxenutbildning för

psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt vid grundläggande

svenskundervisning för invandrare (grund-sfi). Stödet utgår med

53 kr. per timme till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning

från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund

av deltagande i utbildningen. Till övriga studerande inom

grundvux utgår stödet med 13 kr. per timme. Sådan lägre

ersättning utges inte längre vid grund-sfi som påbörjats fr.o.m.

den 1 juli 1990. Från anslaget betalas även studiesocialt stöd

till vissa kurser i teckenspråk.

I propositionen föreslås att den högre timersättningen höjs

till 58 kr. och att den lägre ersättningen för studier inom

grundvux avskaffas för studerande som påbörjar sina studier den 1

juli 1991 eller senare. Vidare föreslås att riksdagen dels

godkänner att 85,8 milj.kr. av vuxenutbildningsavgiften för

budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget, dels

anvisar ett förslagsanslag på 96,8 milj.kr.

Som angivits ovan anser utskottet att timersättningen vid

grundvux, särvux och grund-sfi bör höjas till 65 kr. per timme.

Studiestödet för dessa utbildningsformer kommer härigenom att öka

med 10,4 milj.kr. Till anslaget F 5 bör således anvisas 107,2

milj.kr. Den högre ersättningsnivån finansieras genom

vuxenutbildningsavgiften, och utskottet föreslår att anslaget

finansieras med 96,2 milj.kr. från denna avgift. I stället bör,

som tidigare nämnts, det särskilda vuxenstudiestödet minskas med

motsvarande belopp. Utskottet tillstyrker att den lägre

timersättningen avskaffas för deltagare i grundvux.

Utskottet behandlar i detta sammanhang tre motioner som tar upp

frågor om teckenspråksundervisning.

I motion Sf505 anför Ingrid Andersson och Gunnar Thollander att

anslaget till studiestöd för teckenspråksutbildning inte

utnyttjats fullt ut men detta innebär inte att stödet är till

fyllest. I stället är det så att föräldrarna måste skjuta till

egna medel för att kunna delta i utbildningen. Utbildningen finns

dessutom endast på vissa ställen i landet. Motionärerna anser att

möjligheterna för föräldrar till döva eller gravt hörselskadade

barn att få teckenspråksundervisning bör förbättras, och en

översyn av det nuvarande stödet bör därför göras. Motionärerna

begär ett tillkännagivande härom. I motion Sf510 anför Ragnhild

Pohanka m.fl. (yrkande 5) att syskon till handikappade barn bör

få större möjligheter att delta i utbildning om syskonets

handikapp och särskilt gäller detta möjligheterna att delta i

teckenspråksundervisning. Även syskon bör därför få delta i och

få ersättning för kurser vid de dövas folkhögskola i Leksand.

Motionärerna begär ett tillkännagivande i frågan. Även Bengt-Ola

Ryttar m.fl. tar i motion Sf512 upp verksamheten vid denna

folkhögskola. Motionärerna redogör för den sommarkursverksamhet

som skolan bedriver och den verksamhet som därvid sker vid

skolans daghem. Motionärerna anser att verksamheten vid skolan

bör få ett högre ekonomiskt stöd eller att föräldrarna får bidrag

som täcker en högre avgift till skolan. En översyn bör också

göras för att pröva om studiestödet för teckenspråksutbildning

även kan omfatta de handikappade barnen. Motionärerna begär ett

tillkännagivande i enlighet med det anförda.

Utskottet har under föregående riksmöte (se 1989/90:SfU2y)

yttrat sig till utbildningsutskottet över en motion om att också

syskon till hörselskadade barn kan få delta i kurser och få

vistelsen betald på de dövas folkhögskola i Leksand. Utskottet

anförde därvid att det studiesociala stödet för deltagande i

teckenspråkskurser hanteras som en försöksverksamhet. CSN har i

uppdrag att i samråd med skolöverstyrelsen utarbeta ett förslag

till stödets slutliga utformning. Resurserna är beräknade för att

täcka inkomstbortfall och inackorderingsavgift för föräldrar som

deltar i undervisningen. Utskottet hänvisade vidare till att

utskottet vid sin behandling av en motsvarande motion i

betänkandet 1988/89:SfU15, då detta studiestöd infördes, uttalat

att en utvidgning av rätten till ersättning till andra

familjemedlemmar innebär att ytterligare resurser måste avsättas

under anslagsposten för att undvika en prioritering mellan

sökandena till stöden. Utskottet var inte berett att medverka

till detta och föreslog att utbildningsutskottet skulle avstyrka

bifall till den föreliggande motionen. Utskottet noterade i sitt

yttrande att anslagsposten räknats upp med 800000 kr. för

budgetåret 1990/91 och att därigenom ett ökat antal föräldrar bör

få möjlighet att delta i utbildningen. -- Utbildningsutskottet

och därefter riksdagen följde socialförsäkringsutskottets förslag

(1989/90:UbU27, rskr. 279).

Utskottet anser att riksdagen i avvaktan på CSNs förslag till

framtida utformning av stödet inte bör föreslå några ändringar i

detta. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sf505,

Sf510 yrkande 5 och Sf512.

F 6. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Från anslaget betalas kostnader för bidrag till hälso- och

sjukvård för högskolestuderande. Tillsynen över

studerandehälsovården utövas av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ). Vidare betalas från anslaget stöd till produktion av

studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade,

rörelsehindrade eller dyslektiker. Detta bidrag disponeras av

talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Slutligen betalas

från anslaget bidrag för reserabatter till studerande. Medlen

härför disponeras av CSN.

För bidrag till studerandehälsovård har i proposition

1990/91:108 beräknats ett medelsbehov av 10217000 kr.

Bidraget till TPB för studielitteratur har beräknats till

7150000 kr. Vidare föreslås att TPB bemyndigas att beställa

sådan litteratur som förfaller till betalning först under

budgetåret 1992/93 till ett belopp om högst 3,9 milj.kr. För

reserabatter för studerande har beräknats 95,5 milj.kr. Till

anslaget F6 föreslås i enlighet härmed anvisat ett

förslagsanslag på 112867000 kr.

1989 års kårobligatorietutredning, som haft i uppdrag att bl.a.

lämna förslag till hur studerandehälsovården lämpligen bör

organiseras, har i betänkandet (SOU 1990:105) Studenten och

tvångsanslutningen sammanfattningsvis anfört följande.

Studerandehälsovården är i första hand inriktad på förebyggande

vård samt sociala och kurativa insatser. Den är en särskild

företagshälsovård för de studerande vid de statliga högskolorna.

Huvudman för verksamheten är studentkåren om den det vill. Den

erhåller ett statsbidrag, om den åtar sig uppdraget och i avtal

med högskolestyrelsen förbinder sig att följa de fastställda

riktlinjerna. Verksamhetens omfattning varierar efter högskolans

storlek men är bäst utbyggd vid de äldre och större högskolorna,

medan den är under uppbyggnad vid de nytillkomna och mindre.

Den totala omslutningen uppgår till ca 20 milj.kr. för

innevarande år. Statsbidraget täcker ungefär halva beloppet, dvs.

ca 60 kr. per student och år. För det allra mesta av återstoden

svarar studentkåren. Studenternas bidrag varierar från högskola

till högskola. Genomsnittsbeloppet är 45 kr. per student och år.

Kritik har riktats mot den nuvarande ordningen från två

utgångspunkter. För det första mot att studentkåren är huvudman

och arbetsgivare. Studenterna är, har det sagts, inte lämpade för

den rollen. För det andra mot att de studerande vid de statliga

högskolorna som enda kategori i vårt land måste själva gemensamt

bidra till finansieringen av sin företagshälsovård.

Utredningen betonar att det i vårt land, liksom i andra

jämförbara länder, måste finnas en särskild studerandehälsovård

och att den i första hand skall vara inriktad på förebyggande

samt sociala och kurativa insatser.

Det måste därför enligt utredningens mening finnas en garanti

för att det finns en fungerande studerandehälsovård. Studentkåren

har inget ansvar för att så blir fallet. Utredningen anser att

högskolan bör ta detta ansvar.

I betänkandet diskuteras olika alternativ till huvudman.

Utredningen föreslår att studerandehälsovården på varje ort

organiseras som stiftelse med högskolan som en av stiftarna.

Högskolan skall alltså vara en av stiftarna. Om obligatoriet är

kvar, bör även studentkåren ingå som stiftare. Det bör vara en

strävan att bland stiftarna skall finnas också landstinget (i

dess egenskap av sjukvårdshuvudman och därmed totalansvarig för

hälso- och sjukvården inom landstingsområdet) samt

studiemedelsnämnden och, där så bedöms lämpligt, kommunen och

statshälsan. I styrelsen bör förutom för stiftarna finnas

representanter även för de studerande (om obligatoriet avskaffas)

och för personalen. Ingen av grupperna bör ha majoritet i

styrelsen, men ett betydande studerandeinflytande är under alla

förhållanden angeläget.

Studenthälsorna, dvs. de lokala inrättningarna brottas redan nu

med betydande ekonomiska problem på grund av ökande omkostnader.

Upphävs obligatoriet, får man räkna med att studentkårerna varken

kan eller vill lämna något bidrag. Det är möjligt att bidragen

uteblir även om obligatoriet är kvar.

Utredningen är förhindrad att föreslå en uppräkning av

statsbidraget. Utredningen kan bara konstatera att om en

väsentlig del av den finansiella grundvalen rycks undan, måste

studerandehälsovården inskränkas till en för de studerande inte

godtagbar och samhällsekonomiskt försvarbar nivå.

Betänkandet är nu föremål för remissbehandling.

I motion Sf507 begär Lars Leijonborg m.fl. i yrkande 1 ett

tillkännagivande om att studerandehälsovården bör organiseras på

det sätt utredningen föreslagit och i motion Sf518 begär Gullan

Lindblad och Göthe Knutson i yrkande 2 ett tillkännagivande om

att huvudmannaskapet för studerandehälsovården bör åvila

högskolan. I motion Sf518 yrkande 1 anför motionärerna att den

kurativa verksamheten vid högskolor och universitet är mycket

viktig. Enligt motionärerna måste det också ställas stora krav på

lämplig utbildning och kunnighet hos den person som skall kunna

hjälpa och stödja de studerande som har svårigheter. Motionärerna

begär ett tillkännagivande härom.

I propositionen har medelsbehovet för studerandehälsovården,

med utgångspunkt i statsbidraget för innevarande budgetår och

efter löne- och prisomräkning, beräknats till drygt 10,2 milj.kr.

I fyra motioner begärs att för studerandehälsovården anvisas

ytterligare 5 milj.kr., nämligen i motionerna Sf28 av

Ann-Cathrine Haglund m.fl. (yrkande 2), Sf507 av Lars Leijonborg

m.fl. (yrkande 2), Sf34 av Larz Johansson m.fl. (yrkande 3) och

Sf32 av Ragnhild Pohanka m.fl. (yrkande 3).

1989 års obligatorieutredning har redovisat den kritik som

riktats mot den nuvarande organisationen av

studerandehälsovården. Utredningen anser att det måste finnas en

särskild studerandehälsovård som i första hand skall vara

inriktad på förebyggande samt sociala och kurativa insatser. Det

måste även finnas en garanti för att det finns en sådan

fungerande studerandehälsovård och högskolan bör enligt

utredningen ta detta ansvar. Utredningen lägger även fram förslag

om hur hälsovården bör organiseras. Vidare konstaterar

utredningen att studerandehälsovården har ekonomiska bekymmer och

att statsbidraget och studentkårens bidrag inte räknats upp i den

takt som en gång avsågs.

Utskottet anser att situationen inom studerandehälsovården är

sådan att det är angeläget att huvudmannaskapsfrågan snart får

sin lösning och att man därvid fastställer den framtida

inriktningen av och ambitionsnivån inom hälsovården. Utskottet

anser emellertid att riksdagen inte nu bör göra några uttalanden

om hur hälsovården i framtiden bör organiseras, utan resultatet

av remissbehandlingen av utredningens förslag bör avvaktas.

Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sf507 yrkande 1

och Sf518 yrkande 2.

Studerandehälsovården skall i dag främst vara inriktad på

förebyggande, sociala och kurativa insatser. Utredningen har

också betonat att denna inriktning skall finnas även i framtiden.

Även om också studerandehälsovårdens inriktning bör fastställas i

samband med att beslut fattas i huvudmannaskapsfrågan, vill

utskottet redan nu framhålla att det för de studerande måste vara

av stor betydelse att de psykosociala frågorna i

studiesituationen handläggs av kompetent personal såsom utbildade

kuratorer. Något uttalande från riksdagens sida med anledning av

motion Sf518 yrkande 1 anser utskottet dock inte påkallat.

Inom studenthälsorna har man, enligt vad utskottet erfarit,

under senare tid haft stora ekonomiska bekymmer. Särskilt har

detta drabbat personalen, som inte kunnat känna sig trygg i sin

anställningssituation. Bristande ekonomiska resurser har även

lett till att personalutbildningen och personalutvecklingen

blivit eftersatt inom studenthälsorna. Utskottet anser, som

nämnts, att det är viktigt att huvudmannaskapsfrågan snart löses.

Därigenom kan studenthälsoorganisationerna få en fastare

uppbyggnad. Samtidigt bör man ta ställning till hur

hälsoorganisationernas ekonomi skall se ut. I avvaktan på detta

ställningstagande anser utskottet det dock nödvändigt att

studerandehälsovården redan under nästa budgetår får ett större

statsbidrag så att personalens situation skall kunna tryggas och

mer medel satsas på personalutbildning och personalutveckling.

Utskottet bedömer att ytterligare 2 milj.kr. utöver vad

regeringen föreslagit bör anvisas för ändamålet, och detta bör

ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses delvis

motionerna Sf28 yrkande 2, Sf32 yrkande 3, Sf34 yrkande 3 och

Sf507 yrkande 2.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i fråga om

TPB.

CSN har sedan budgetåret 1986/87 disponerat medel för rabatter

av de studerandes resor. Nämnden har träffat årliga avtal med

statens järnvägar (SJ) som innebär att de studerande endast

betalar halva priset vid resor på SJs tåg och expressbussar. I

1990 års budgetproposition föreslogs att det särskilda

statsbidraget till reserabatter för studerande skulle avskaffas.

Det var i stället SJ som skulle besluta om rabatter för

studerande. Utskottet anförde emellertid i sitt betänkande

1989/90:SfU14 att de reserabatter som var förknippade med

CSN-kortet enligt utskottets uppfattning var utomordentligt

värdefulla för studenterna. De hade också fördelar i andra

avseenden. Utskottet ansåg det därför väsentligt att sådana

rabatter kunde behållas och om möjligt också utvidgas. En

förutsättning var emellertid att det kunde ske inom den nuvarande

kostnadsramen. Utskottet ansåg att CSN borde ta upp förhandlingar

inte bara med SJ utan också med andra trafikföretag, såsom flyg-

och båtbolag och länstrafikbolag. Härigenom löstes också frågan

om rabatter i sådana områden där det inte finns järnväg. CSN

borde få i uppdrag att förhandla fram förmånligast möjliga

reserabatter, och förhandlingsresultatet borde därefter

föreläggas regeringen för godkännande. Riksdagen följde utskottet

(1989/90:SfU14, rskr. 202).

För budgetåret 1990/91 träffade CSN avtal endast med SJ men med

en utökning av rabatterna till att även omfatta kombinationsresor

med SJ-tåg och länståg, länsbussar och det s.k. E4-tåget.

Utskottet uttalade därvid i sitt betänkande 1990/91:SfU6 att

utskottet utgick från att, såvitt avsåg förhandlingar för

följande budgetår, CSN skulle fortsätta sträva efter att nå de

reserabatter för studerande som sammantaget var de förmånligaste

möjliga inom den ram som riksdagen angett. Utskottet utgick från

att CSN i dessa strävanden inte uteslöt möjligheten till

uppgörelse även med länstrafikbolagen i de fyra nordligaste

länen.

I propositionen redovisas nu tre avtal som CSN träffat om

reserabatter för studerande under budgetåret 1991/92 och

vilka avtal regeringen godkänt under förutsättning att riksdagen

beslutar att anvisa de medel som avtalen förutsätter. De

redovisade avtalen har träffats med SJ, Linjeflyg AB/SAS Inrikes

resp. Svenska Buss. Ersättningarna till trafikföretagen uppgår

enligt avtalen till sammanlagt 95,5 milj.kr. I propositionen

anges att det s.k. CSN-kortet, som medför rätt till reserabatt,

tidigare utgått till samtliga som studerar på

studiestödsberättigade utbildningar på minst halvtid under minst

tre månader under ett kalenderhalvår. De nya avtalen innebär

däremot att CSN-kort utdelas till sådana studerande som under ett

kalenderhalvår uppbär studiestöd enligt studiestödslagen för

studier under minst tre månader och på minst halvtid. Dessutom

utdelas CSN-kort till studerande vid landets special- och

särskolor. Avtalet med SJ innebär att innehavare av CSN-kortet

får rabatt med 50 % på normalpriset för resa med SJ fjärrtåg,

Swebus expressbussar och kombinationsresor SJ

fjärrtåg-länsbuss/länståg enligt rikstaxan. Avtalet med Linjeflyg

AB/SAS Inrikes innebär rätt till bokningsbar biljett till ett

pris som motsvarar priset enligt nuvarande pensionärsrabatt, dvs.

för närvarande 400 kr. för enkel resa på längre sträckor och 250

kr. för resor på korta och medellånga. Avtalet med Svenska Buss

innebär rabatt med 50 % på resor under veckoslut med bussar i

företag som ingår i samorganisationen Svenska Buss. Enligt CSN

kommer reserabatterna att kunna utnyttjas mer av studerande från

glesbygd och Norrland och studerande med långa reseavstånd

eftersom avtal slutits också med andra trafikföretag än SJ.

I propositionen anger departementschefen att det i ett

samhällsekonomiskt läge som kräver prioriteringar är rimligt att

reserabatterna begränsas till att omfatta dels studerande som är

beroende av statligt studiestöd för sitt uppehälle, dels

studerande vid landets special- och särskolor. De

studerandegrupper som inte får rätt till rabatterade resor genom

avtalen har i regel sin försörjning ordnad på ett mer gynnsamt

sätt än genom studiestöd. Han erinrar om att enligt gällande

bestämmelser kan reducerade studiemedel såväl i form av bidrag

som lån beviljas till studerande med årsinkomster upp till drygt

158000 kr. Avtalen innebär en förbättring för stora grupper av

studerande, särskilt studerande med långa reseavstånd.

Propositionen har i denna del föranlett ett flertal motioner

som främst avser yrkanden om att reserabatterna bör omfatta även

andra grupper studerande.

I motion Sf28 anför Ann-Cathrine Haglund m.fl. att de grupper

som ställs utanför möjligheten att erhålla reserabatt bör

kartläggas. Motionärerna anser vidare att CSN bör få i uppdrag

att ta fram ett administrativt system som medger att även andra

än de som uppbär studiestöd skall kunna få CSN-kort. CSN bör

vidare få i uppdrag att förhandla för de mest angelägna grupperna

som nu står utanför. Motionärerna begär i yrkande 1 ett

tillkännagivande om det anförda.

I motion Sf30 anser Margitta Edgren att regeringen bör utarbeta

regler för studeranderabatter där det inte krävs att den

studerande faktiskt uppbär studiestöd (yrkande 1). Hon vill även

ha ett tillkännagivande om att de som studerar inom

Erasmus-samarbetet bör omfattas av reserabatterna (yrkande 2).

I två motioner, Sf34 yrkande 1 av Larz Johansson m.fl. och Sf32

yrkande 1 av Ragnhild Pohanka m.fl., begärs tillkännagivanden om

att reserabatterna bör omfatta alla studerande. I motion Sf34

begärs i samma yrkande även ett tillkännagivande om att CSN bör

fortsätta förhandlingarna med länstrafikbolagen i de nordligaste

länen. I motion Sf34 yrkande 2 begärs att ytterligare 20 milj.kr.

anvisas för ändamålet och i motion Sf32 yrkande 2 att ytterligare

10 milj.kr. anvisas.

Margó Ingvardsson m.fl. anför i motion Sf29 att reserabatterna

bör omfatta ytterligare grupper, och motionärerna anser att

regeringen bör få i uppdrag att snarast återkomma med ett nytt

förslag om reserabatter. Även Berit Löfstedt och Reynoldh

Furustrand anser i motion Sf33 att ytterligare studerandegrupper

bör få rätt till CSN-kort. Slutligen anser Kristina Svensson i

motion Sf31 att studerande som fallit ur studiemedelssystemet bör

få rätt till reserabatter.

Ett flertal motioner om reserabatter för studerande har väckts

även under den allmänna motionstiden 1990/91.

I motion Sf509 begär Ulla Orring och Britta Bjelle ett

tillkännagivande om att CSN bör fortsätta förhandla med de

norrländska länstrafikbolagen om studeranderabatter. I motion

Sf519 (delvis) om Lappland begär Karin Israelsson ett

tillkännagivande om likabehandling av gymnasieelever. Hon anför

bl.a. att eleverna bör få möjlighet till rabatt även vid

bussresor.

Claes Roxbergh m.fl. begär i motion Sf516 (yrkande 2) att

rabatten för studerande på SJ skall garanteras och utökas att

gälla även för de s.k. E4-tågen längs Norrlandskusten. Ragnhild

Pohanka m.fl. begär i motion Sf510 ett beslut om att CSN-rabatten

på tåg skall behållas (yrkande 2) och att, för de områden som har

få eller inga järnvägsförbindelser, rabattavtal skall slutas med

länstrafikbolagen (yrkande 3).

Slutligen begär Sten-Ove Sundström m.fl. i motion Sf515 ett

tillkännagivande om att CSN bör förhandla fram avtal om

reserabatter även med andra trafikbolag än SJ.

Utskottet konstaterar att de avtal som CSN träffat för nästa

budgetår innebär mycket förmånliga reserabatter för de

studerande. Avtal har träffats med fler trafikföretag och

rabatterna avser resor inom fler delar av landet. Även villkoren

för att få rabatt är bra, t.ex. genom att flertalet flygresor är

bokningsbara. I synnerhet studerande från glesbygdsområden har

genom avtalen fått väsentligt förbättrade rabattmöjligheter.

De nya avtalen omfattar som nämnts en mer begränsad grupp

studerande än tidigare. De grupper som tidigare omfattats av

reserabatterna men nu kommer att stå utanför systemet är i

huvudsak följande.

1. Studiemedelssökande som fått avslag på sin ansökan på grund

av för stora inkomster, otillräckligt studieresultat, för hög

ålder, för sent inkommen ansökan eller på grund av att de redan

fått studiemedel under högsta antal terminer. Ca 2000

studerande, varav drygt hälften på grund av otillräckligt

studieresultat.

2. De som finansierar sina studier på annat sätt än med

studiemedel och aldrig söker sådant. Ca 10000 studerande.

3. Forskarstuderande. Ca 12500 studerande.

4. Utländska studerande och gäststuderande. Ca 3000

studerande.

5. Studerande vid statens skolor för vuxna. Ca 1000

studerande.

6. Studerande med AMS-bidrag (utbildningsbidrag) i reguljär

undervisning vanligen komvux och vårdutbildningar. Ca 30000

studerande.

7. Elever i grundvux och grund-sfi. Ca 4000 studerande.

Totalt rör det sig om ca 62500 studerande.

Utskottet anser att den grupp som enligt de redan träffade

avtalen skall få rabatt generellt sett bör vara den som är i

störst behov av förmånerna. Genom villkoret att studiestöd

uppbärs sker behovsprövningen inom studiestödssystemet. Den som

av olika skäl inte har kunnat hålla studietakten kan efter

dispens få fortsatt studiestöd. Inom övriga grupper bör den

ekonomiska situationen i många fall inte vara sämre än för en

lågavlönad arbetare. Det gäller inte minst dem som uppbär

utbildningsbidrag och som utgör nästan hälften av dem som kommer

att stå utanför rabattsystemet. Även forskarstuderande, som inte

uppbär studiemedel, har i flertalet fall relativt goda inkomster.

Utbildningsbidraget till doktorander kommer fr.o.m. den 1 juli

1991 att höjas till 10450 kr. per månad. Avsikten är att

utbildningsbidragen skall omvandlas till doktorandtjänster. Vid

ett forskningsprojekt bör man dessutom kunna göra en

helhetsbedömning av de ekonomiska förmånerna. För gäststuderande,

t.ex. inom ramen för ERASMUS-projektet, bör avtalen mellan

länderna också kunna omfatta studiesociala frågor. En

studerandegrupp som av naturliga skäl får vidkännas stora

resekostnader är de som studerar på distans. Utskottet vill dock

erinra om att denna grupp redan i dag ofta hamnar utanför

rabattsystemet eftersom studierna i regel inte är på minst

halvtid.

En samlad bedömning visar således att de nu träffade avtalen

har givit ett mycket gott och i stort sett rättvist resultat.

Möjligen kan det inom den grupp som hamnat utanför

studiestödssystemet på grund av för lång studietid eller --

förutsatt att man försöker ta igen de missade studierna -- på

grund av bristande studieresultat finnas personer som skulle

behöva omfattas av studeranderabatterna. Någon annan mindre

grupp, i första hand studerande som inom studiernas ram är

tvungna att företa många resor, kan möjligen också hamna i denna

situation. Utskottet förutsätter emellertid att CSN noga följer

effekterna av de nya reserabatterna och lägger fram förslag om

åtgärder behöver vidtas. Såvitt avser förhandlingar för följande

budgetår utgår utskottet från att CSN kommer att fortsatt sträva

efter att nå de reserabatter för studerande som sammantaget är de

förmånligaste möjliga inom tillgängligt ekonomiskt utrymme.

Utskottet utgår därvid från att CSN i dessa strävanden inte

utesluter möjligheten till uppgörelse även med olika

länstrafikbolag.

Utskottet anser att motion Sf28 yrkande 1 får anses

tillgodosedd med vad utskottet anfört. I övrigt avstyrker

utskottet bifall till de ovan angivna motionerna, i den mån de

inte kan anses tillgodosedda med de träffade avtalen.

I propositionen beräknas kostnaderna för bidrag till

reserabatter för studerande för budgetåret 1991/92 till

95,5 milj.kr. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och

avstyrker bifall till motionerna Sf34 yrkande 2 och Sf32 yrkande

2.

Till följd av att utskottet föreslår att statsbidraget till

studerandehälsovården höjs med 2 milj.kr. utöver regeringens

förslag bör till anslaget F 6 följaktligen anvisas 114867000

kr.

F 7. Utbildningsarvoden till studerande vid vissa

lärarutbildningar

Från anslaget betalas utgifter för utbildningsarvoden till

studerande vid folkhögskollärarlinjen, handels- och

kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen,

vårdlärarlinjen och specialpedagogiska påbyggnadslinjen.

I propositionen anges att arvodet som för närvarande är 9776

kr. per månad bör höjas till 10363 kr. per månad. Vidare

föreslås att till anslaget F7 för budgetåret 1991/92 anvisas

ett förslagsanslag på 126800000 kr.

Utskottet biträder förslaget om medelsanvisning.

Hemställan

Utskottet hemställer

Centrala studiestödsnämnden m.m.

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100

dels godkänner att 44000000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för

budgetåret 1991/92 används för att delvis finansiera anslaget

Centrala studiestödsnämnden m.m.,

dels till Centrala studiestödsnämnden m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 157095000 kr.,

Studiehjälp m.m.

2. beträffande inackorderingstillägg

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sf506 yrkande 6 och 1990/91:Sf519 i

denna del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag

om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap.

7§,

res. 1 (m, c)

3. beträffande studiehjälp vid utlandsstudier

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf503 och 1990/91:Sf506

yrkande 8,

res. 2 (m)

4. beträffande anslag till studiehjälp m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Sf527 yrkandena 1--3 till Studiehjälp

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

2688400000 kr.,

res. 3 (m, c) - villk. 1

res. 4 (m) - villk. 2

5. beträffande utredning om bättre villkor för gymnasieelever

m.fl.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf522,

res. 5 (v, mp)

Studiemedel m.m.

6. beträffande särskild utredning av studiemedelssystemet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf9 yrkande 2,

1990/91:Sf350 yrkande 5, 1990/91:Sf502, 1990/91:Sf504,

1990/91:Sf506 yrkande 1, 1990/91:Sf510 yrkande 1, 1990/91:Sf523

och 1990/91:Sf524,

res. 6 (m, cp, v, mp)

res. 7 (fp)

7. beträffande inkomstbegreppet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf506 yrkande 2,

res. 8 (m)

8. beträffande inkomstprövning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf506 yrkande 5,

1990/91:Sf510 yrkande 4 och 1990/91:Sf527 yrkande 4,

res. 9 (m)

res. 10 (mp)

9. beträffande avskrivning av studielån

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf506 yrkandena 3 och

4,

res. 11 (m)

10. beträffande terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf506 yrkande 7 och

1990/91:Sf526 yrkande 1,

res. 12 (m)

res. 13 (fp)

11. beträffande studerande från utvecklingsländer

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf521,

12. beträffande konstnärlig utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf501, 1990/91:Sf508,

1990/91:Sf520 och 1990/91:Sf525,

res. 14 (v)

13. beträffande studier och idrott

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf529,

res. 15 (fp)

14. beträffande körkortskostnader

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf528,

15. beträffande Skillebyholmsskolan

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf517,

16. beträffande anslag till studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sf526 yrkande 2 och 1990/91:Sf527

yrkande 5 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 3683000000 kr.,

res. 16 (m) - villk. 9

res. 17 (fp) - villk. 13

Vuxenstudiestöd m.m.

17. beträffande differentieringen av vuxenstudiestödet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf350 yrkande 6 och

1990/91:Sf514 yrkandena 2 och 3,

res. 18 (fp, c)

18. beträffande ersättningsnivån inom korttidsstudiestödet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf511 och

1990/91:Sf513 och med anledning av proposition 1990/91:100 antar

det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 5 § med den

ändringen att lagrummet erhåller följande såsom Utskottets

förslag betecknade lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

5 kap.

5 §

Korttidsstudiestöd utgör Korttidsstudiestöd utgör

53 kronor för varje timme. 65 kronor för varje timme.

res. 19 (m, fp, c)

19. beträffande omprövning av studiestöd

att riksdagen dels beslutar att 4 kap. 7 § studiestödslagen

(1973:349) skall erhålla ändrad lydelse enligt följande såsom

Utskottets förslag betecknade lydelse, dels beslutar om sådan

ändring av ingressen till det i propositionen framlagda förslaget

till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) som föranleds

härav:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

4 kap.

7 §

Till studerande, som avses i 2 § och som ej tidigare varit

inskriven

vid läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av

förordnande

enligt 1 § eller 3 kap. 1 §, utgår studiemedel utan föregående

prövning

av hans lämplighet för studierna.

Inom ramen för sådan utbildningslinje vid gymnasieskolan som

omfattas av

förordnande enligt 3 kap. 1 § utgår studiemedel alltid utan

prövning som

avses i första stycket.

Till annan studerande som avses i 2 § utgår studiemedel endast

om han

bedrivit sina tidigare studier i normal takt. Vid denna bedömning

skall

skälig hänsyn tagas till förhållanden av personlig natur som kan

antagas

ha inverkat på studieresultaten.

Har studiemedel vid ett och

samma tillfälle beviljats

för längre tid än ett

år, skall beslutet

omprövas, om det vid en

sådan bedömning som

avses i tredje stycket

därefter har blivit

sannolikt att den studerande

inte bedriver sina studier i

normal takt.

Närmare föreskrifter Närmare föreskrifter

för tillämpningen av för tillämpningen av

tredje stycket meddelas av tredje och fjärde styckena

regeringen eller den myndighet meddelas av regeringen eller

som regeringen bestämmer. den myndighet som regeringen

bestämmer.

20. beträffande

uppsökande verksamhet m.m.

att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Sf514

yrkande 1 i denna del och

1990/91:Sf527 yrkandena 6, 7

och 9,

res. 20 (m)

res. 21 (fp)

21. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del och

1990/91:Sf527 yrkande 8

dels godkänner att 1617700000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för

budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget

Vuxenstudiestöd m.m.,

dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 1617700000 kr.,

res. 22 (m, fp, c) - villk. 19

res. 23 (m) - villk. 20

res. 24 (fp) - villk. 21

22. beträffande kollektiv ansökan från

pensionärsorganisationer m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Sf514 yrkande 4 godkänner vad som i

propositionen förordats om förlängd försöksverksamhet med friare

resursutnyttjande beträffande vuxenstudiestöden och med kollektiv

ansökan om internatbidrag för handikapp- och

pensionärsorganisationer,

res. 25 (fp, c)

23. beträffande kollektiv ansökan från

egenföretagarorganisationer

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf514 yrkande 5,

res. 26 (fp, c)

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

24. beträffande den högre ersättningsnivån vid vissa

vuxenutbildningar

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om ersättningsbeloppet per timme,

res. 27 (m, fp, c)- villk. 19

25. beträffande anslag till timersättning vid vissa

vuxenutbildningar

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100

dels godkänner att 96200000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för

budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,

dels till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 107200000

kr.,

res. 28 (m, fp, c) - villk. 19

26. beträffande den lägre timersättningen vid grundvux

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 godkänner

vad som i propositionen förordats om att den lägre

timersättningen avskaffas för deltagare i grundutbildning för

vuxna (grundvux),

27. beträffande teckenspråksundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf505, 1990/91:Sf510

yrkande 5 och 1990/91:Sf512,

res. 29 (mp)

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

28. beträffande huvudmannaskapet för studerandehälsovården

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf507 yrkande 1 och

1990/91:Sf518 yrkande 2,

res. 30 (m, fp)

29. beträffande kuratorer

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf518 yrkande 1,

30. beträffande bidrag till studerandehälsovården

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf28 yrkande

2 i denna del, 1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34

yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

ytterligare medel till studerandehälsovården,

res. 31 (m, fp, c, mp)

31. beträffande talboks- och punktskriftsbiblioteket

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:108 medger

att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det

beställningsbemyndigande om 3900000 kr. för budgetåret

1992/93 som förordats i propositionen,

32. beträffande reserabatter för studerande

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 1,

1990/91:Sf29, 1990/91:Sf30, 1990/91:Sf31, 1990/91:Sf32 yrkande 1,

1990/91:Sf33, 1990/91:Sf34 yrkande 1, 1990/91:Sf509,

1990/91:Sf510 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sf515, 1990/91:Sf516

yrkande 2 och 1990/91:Sf519 i denna del,

res. 32 (fp)

res. 33 (v)

res. 34 (mp)

33. beträffande anslag till vissa studiesociala ändamål

att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100 och

1990/91:108 och motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 2 i denna del,

1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34 yrkande 3 i

denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del samt med avslag

på motionerna 1990/91:Sf32 yrkande 2 och 1990/91:Sf34 yrkande 2

till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 114867000 kr.

res. 35 (m, fp, c, mp) - villk. 31

res. 36 (mp) - villk. 34

Utbildningsarvoden till studerande vid vissa

lärarutbildningar

34. beträffande anslag till utbildningsarvoden

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Utbildningsarvoden till studerande vid vissa

lärarutbildningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 126800000 kr.,

35. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar det i proposition 1990/91:100 framlagda

förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad

förslaget inte berörts ovan under momenten 2 och 18.

Stockholm den 16 april 1991

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Ulla

Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena

Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s),

Margareta Persson (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Margó

Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Arne

Mellqvist (s), Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c).

Reservationer

1. Inackorderingstillägg (mom.2)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c) Hans Dau (m),

Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del." bort ha

följande lydelse:

CSN har föreslagit att inackorderingstillägget höjs till lägst

1030 och högst 2330 kr. per månad. Regeringen föreslår dock

en höjning till endast 1000--2010 kr. per månad med

hänvisning till att föräldrarna genom skattereformen får ökade

disponibla inkomster och därigenom kan bidra till merkostnaderna

för barnens inackordering i ökad utsträckning. Utskottet kan

inte acceptera att de som bor så långt från skolorten att barnen

måste bo inackorderade under skolveckan skall betala de ökande

mat-, hyres- och resekostnaderna med eventuella

inkomstskattesänkningar. Dessa föräldrar har dessutom oftast

lägre inkomster än genomsnittet och får därför inte några

nämnvärda skattesänkningar. För att inte ytterligare förstärka

den sociala och regionala snedrekryteringen till gymnasie- och

senare högskolestudier föreslår utskottet att riksdagen med

bifall till motion Sf506 yrkande 6 höjer inackorderingstillägget

till 1030--2330 kr. per månad.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande inackorderingstillägg

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506 yrkande 6

och med anledning av proposition 1990/91:100 och motion

1990/91:Sf519 i denna del antar det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

såvitt avser 3 kap. 7§ med den ändringen att lagrummet

erhåller följande såsom Reservanternas förslag betecknade

lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

3 kap.

7 §

Inackorderingstillägg Inackorderingstillägg

utgår med lägst 1000 och utgår med lägst 1030 och

högst 2010 kronor i högst 2330 kronor i

månaden till studerande som månaden till studerande som

behöver inackordering. behöver inackordering.

Närmare föreskrifter om Närmare föreskrifter om

inackorderingstillägg inackorderingstillägg

meddelas av regeringen eller meddelas av regeringen eller

den myndighet som regeringen den myndighet som regeringen

utser. utser.

2. Studiehjälp vid utlandsstudier (mom.3)

Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Det internationella" och slutar med "yrkande 6."

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av mycket stort värde om

svenska ungdomar bereds möjlighet till gymnasiestudier något år

i ett annat land. Detta medverkar till en ökad

internationalisering och en ökad förståelse för andra kulturer.

Inte minst krävs en större öppenhet i fråga om yrkesinriktade

utbildningar. Kostnader för resa, uppehälle och avgifter vid

utlandsstudier innebär dock antingen att man måste göra stora

ekonomiska uppoffringar eller att man tvingas avstå från sådana

studier. Utskottet anser därför, i likhet med motionärerna i

motion Sf506, att elever skall ha samma rätt till studiehjälp i

form av studiebidrag och inackorderingstillägg vid

gymnasiestudier utomlands som i Sverige.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande studiehjälp vid utlandsstudier

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506

yrkande 8 och med anledning av motion 1990/91:Sf503 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Anslag till studiehjälp m.m. (mom.4)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Hans Dau (m),

Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet har" och slutar med "till

medelsanvisning." bort ha följande lydelse:

Utskottet har i reservation 1 föreslagit att

inackorderingstillägget höjs utöver regeringens förslag. För de

ökade kostnader som detta kommer att medföra föreslår utskottet

att riksdagen i enlighet med vad som anges i motion Sf527

yrkande 2 anvisar ytterligare 10 milj.kr.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande anslag till studiehjälp m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkandena 2

och 3 och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med

avslag på motion 1990/91:Sf527 yrkande 1 till Studiehjälp

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

2698400000 kr.,

4. Anslag till studiehjälp m.m. (mom.4)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet har" och slutar med "till

medelsanvisning." bort ha följande lydelse:

Utskottet har i reservation 2 tillstyrkt att studiestöd skall

utges under utlandsstudier på samma villkor som i Sverige. För

de ökade kostnader som detta kommer att medföra föreslår

utskottet att riksdagen i enlighet med vad som anges i motion

Sf527 yrkande 1 anvisar ytterligare 47 milj.kr.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande anslag till studiehjälp m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkandena 1

och 3 och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med

avslag på motion 1990/91:Sf527 yrkande 2 till Studiehjälp

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

2735400000 kr.,

5. Utredning om bättre villkor för gymnasieelever m.fl.

(mom.5)

Margó Ingvardsson (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Såsom ovan" och slutar med "motion Sf522." bort ha

följande lydelse:

Situationen för de studerande har försämrats genom

skattereformen. De studerande får knappast någon

inkomstskattesänkning men de skall vara med och betala höjda

hyror och andra kostnadsökningar.

Den låga nivån på studiebidraget gör att många ungdomar i

gymnasieskolan tvingas att arbeta parallellt med sina

gymnasiestudier. Även om varvning av arbete och utbildning har

fördelar, är gymnasiestudier ett heltidsarbete, och omfattande

extraarbete leder till sämre resultat i skolan. Utskottet anser

därför att studiebidraget bör ha en sådan nivå att ungdomar inte

av ekonomiska skäl tvingas att arbeta extra under terminerna.

Detsamma gäller nivån för inackorderingstillägg och extra

tillägg.

Det är vidare enligt utskottets mening viktigt att ungdomar

som har fyllt 18 år och alltså är myndiga har möjlighet att ha

en egen ekonomi och inte behöver vara beroende av sina

föräldrar, även om de studerar vidare på gymnasieskola eller

folkhögskola.

Utskottet anser således att det finns flera skäl att reformera

studiefinansieringssystemet för folkhögskole- och

gymnasieelever. En utredning i detta syfte bör därför, såsom

framhålls i motion Sf522, snarast tillsättas.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande utredning om bättre villkor för

gymnasieelever m.fl.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf522 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Särskild utredning av studiemedelssystemet (mom.6)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Hans Dau (m), Margó

Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp), Bertil Persson (m) och

Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar

med "Riksdagen har" och slutar med "och Sf523." bort ha följande

lydelse:

Det nuvarande studiemedelssystemet infördes för bara drygt två

år sedan. Trots detta behövs redan nu en översyn för att komma

till rätta med bristerna i systemet, i första hand problemen med

den höga skuldsättningen. Utskottet anser att regeringen bör låta

göra en förutsättningslös utredning om studiemedelssystemet och

om hur studier i fortsättningen skall finansieras.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande särskild utredning av studiemedelssystemet

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf9 yrkande

2, 1990/91:Sf350 yrkande 5, 1990/91:Sf502, 1990/91:Sf504,

1990/91:Sf506 yrkande 1, 1990/91:Sf510 yrkande 1 och

1990/91:Sf523 och med avslag på motion 1990/91:Sf524 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Särskild utredning av studiemedelssystemet (mom.6)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar

med "Riksdagen har" och slutar med "och Sf523." bort ha följande

lydelse:

Enligt vad som anförs i propositionen är avsikten att CSN i de

särskilda direktiven för budgetåren 1993/94--1995/96 skall få i

uppdrag att göra en utvärdering av studiemedelssystemets funktion

och effekter. Vid denna utvärdering skall återbetalningsfrågorna

särskilt prioriteras. Enligt utskottets mening är det nödvändigt

att CSN omgående får i uppdrag att göra denna utvärdering.

Utskottet vill framhålla att, om det visar sig att det finns risk

för att studieskulder måste avskrivas i stor omfattning, CSN bör

överväga och lägga fram förslag till förändringar av systemet.

Utskottet anser vidare att CSN också bör få i uppdrag att snarast

göra en beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för ett

avskaffande av inkomstprövningen. Det anförda bör med bifall till

motion Sf524 ges regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande särskild utredning av studiemedelssystemet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf524 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sf9 yrkande 2, 1990/91:Sf350 yrkande

5, 1990/91:Sf502, 1990/91:Sf504, 1990/91:Sf506 yrkande 1,

1990/91:Sf510 yrkande 1 och 1990/91:Sf523 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Inkomstbegreppet (mom. 7)

Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar

med "I det" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Det inkomstbegrepp som tillämpas inom studiemedelssystemet --

sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid

taxeringen -- innebär bl.a. att hänsyn inte tas till underskott

som uppkommit på grund av innehav av småhus eller rörelse. Detta

drabbar barnfamiljer, som ofta föredrar att bo i eget småhus,

samt många nyetablerade egna företagare. Vid prövning såväl av

rätten till studiemedel som återbetalning av studiemedel skall

enligt utskottets mening användas ett inkomstbegrepp som

motsvarar taxerad inkomst enligt de bestämmelser som gällde fram

till den 1 januari 1991. Ett sådant inkomstbegrepp speglar bättre

den enskildes ekonomiska situation. Det anförda bör med anledning

av motion Sf506 yrkande 2 ges regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

7. beträffande inkomstbegreppet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Inkomstprövning (mom. 8)

Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar

med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör, som anförs i motionerna

Sf506 och Sf527, prövningen av rätt till studiemedel mot egen

inkomst upphöra för heltidsstuderande. Därmed understryks att

studiemedelssystemet är ett generellt system, och de

marginaleffekter som uppstår med nuvarande system undviks. En

avskaffad inkomstprövning skulle också medföra besparingar i

administrationen och underlätta hanteringen för den enskilde.

Risken för att en avskaffad prövning skulle leda till att de

studerande förvärvsarbetar så mycket jämsides med studierna att

dessa skulle försummas är ringa, eftersom rätten till studiemedel

är knuten till deltagande i undervisningen och viss studietakt.

Om tillfredsställande studieresultat uppnås bör det enligt

utskottets mening vara den enskildes sak att i övrigt disponera

sin tid.

Det bör ankomma på regeringen att lägga fram förslag i enlighet

med det anförda i sådan tid att förslaget kan gälla fr.o.m. den 1

juli 1991.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8. beträffande inkomstprövning

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf506 yrkande

5 och 1990/91:Sf527 yrkande 4 och med avslag på motion

1990/91:Sf510 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

10. Inkomstprövning (mom. 8)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar

med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande

lydelse:

Studiemedel utges endast för studietid. Utskottet anser därför

att en studerande bör ha möjlighet att skaffa sig inkomst under

ferietid utan att detta påverkar studiemedlen. Det anförda bör

riksdagen med bifall till motion Sf510 yrkande 4 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8. beträffande inkomstprövning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf510 yrkande 4

och med avslag på motionerna 1990/91:Sf506 yrkande 5 och

1990/91:Sf527 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

11. Avskrivning av studielån (mom.9)

Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "och 4." bort ha följande

lydelse:

Utskottet kan konstatera att den som under lång tid har avstått

från arbetsinkomster på grund av studier har dragit på sig en

extra stor skuldbörda. Det är därför motiverat att staten

avskriver en del av denna skuld. Därmed främjas också

rekryteringen till de mer krävande studierna, och de sociala

hinder som föreligger motverkas. Rätt till avskrivning bör enligt

utskottets mening gälla alla som uppburit studiemedel för minst

sex terminers heltidsstudier eller deltidsstudier av motsvarande

total omfattning. De sex terminerna skall kunna gälla såväl

gymnasiala som eftergymnasiala studier och behöver inte omfatta

en sammanhängande tidsperiod. Avskrivning bör ske med 6 % av

basbeloppet per termin för gymnasiala studier och med 6 % av

basbeloppet per uppnådda 20 poäng för eftergymnasiala studier.

I syfte att stimulera till ökad forskning anser utskottet också

att en särskild avskrivning av skulden bör göras för den som

avlägger doktorsexamen. Därvid bör en skuldavskrivning ske med en

summa som motsvarar ett basbelopp.

Det anförda bör med bifall till motion Sf506 yrkandena 3 och 4

ges regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

9. beträffande avskrivning av studielån

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506 yrkandena 3

och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

12. Terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier (mom.10)

Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar

med "Vad gäller" och på s. 20 slutar med "riksdagens sida." bort

ha följande lydelse:

Utbildning vid universitet och högskolor i andra länder är

förenad med höga kostnader för terminsavgifter och resor, och CSN

beviljar därför extra studiemedel i form av lån för sådana

studier. Det kan bli fråga om betydande belopp, och utskottet

anser att det därför bör utredas om en studerande som ådragit sig

extra höga låneskulder i samband med utlandsstudier bör kunna få

reducering av skulden, t.ex. genom att en del av skulden avskrivs

efter examen.

Det anförda bör med bifall till motion Sf506 yrkande 7 ges

regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

10. beträffande terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506 yrkande 7

och med avslag på motion 1990/91:Sf526 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier (mom.10)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar

med "Vad gäller" och på s. 20 slutar med "riksdagens sida." bort

ha följande lydelse:

Utbildning vid universitet och högskolor i andra länder är i

regel förenad med höga kostnader för terminsavgifter och resor,

och CSN beviljar därför extra studiemedel i form av lån för

sådana studier. Enligt utskottets mening är det rimligt att den

som studerar utomlands inte skall få högre skuldsättning än den

som får motsvarande utbildning i Sverige. Utskottet föreslår

därför att den som studerar utomlands skall få bidrag med 25 % av

kostnaderna för terminsavgifter.

Det anförda bör med bifall till motion Sf526 yrkande 1 ges

regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

10. beträffande terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf526 yrkande 1

och med avslag på motion 1990/91:Sf506 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Konstnärlig utbildning (mom.12)

Margó Ingvardsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar

med "Studiemedel beviljas" och på s. 21 slutar med "och Sf525."

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening fyller utbildningen vid de fristående

konstskolorna en viktig funktion som komplettering till de

förberedande konstnärliga utbildningarna inom gymnasiet och

folkhögskolan och i viss mån även som alternativ till

högskoleutbildningen. Utbildningen vid dessa konstskolor kan ta

upp till fem år. Utskottet anser att den som studerar vid en

fristående konstskola bör kunna uppbära studiemedel under hela

studietiden. Den generella begränsningen att studiemedel vid

studier på gymnasial nivå längst skall kunna utges för tre år

skall således inte tillämpas i dessa fall. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

12. beträffande konstnärlig utbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf501,

1990/91:Sf508, 1990/91:Sf520 och 1990/91:Sf525 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Studier och idrott (mom.13)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar

med "Utskottet är" och slutar med "motion Sf529." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att man bör underlätta för ungdomar som vill

idrotta på elitnivå att kombinera utbildning med träning och

tävling. Den som kombinerar högskolestudier med kvalificerad

idrott bör därför ha rätt till förlängd studiegång med fullt

studiestöd. För att idrottsungdomarna inte skall få för stora

studieskulder bör samtidigt en särskild stipendiefond inrättas.

Det anförda bör med bifall till motion Sf529 ges regeringen till

känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

13. beträffande studier och idrott

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf529 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Anslag till studiemedel m.m. (mom. 16)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar

med "Med hänvisning" och slutar med "föreslagna anslaget." bort

ha följande lydelse:

Utskottet har i reservation 9 föreslagit att inkomstprövningen

avskaffas vid prövningen av rätten till studiemedel för den som

studerar på heltid. Detta förslag beräknas kosta 60 milj.kr.

varför propositionens förslag till anslag för studiemedel m.m.

bör räknas upp med motsvarande belopp.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

16. beträffande anslag till studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkande 5

och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med avslag på

motion 1990/91:Sf526 yrkande 2 till Studiemedel m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3743000000

kr.,

17. Anslag till studiemedel m.m. (mom. 16)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar

med "Med hänvisning" och slutar med "föreslagna anslaget." bort

ha följande lydelse:

Utskottet har i reservation 13 föreslagit att den som studerar

utomlands skall kunna få bidrag till terminsavgifterna. Detta

förslag beräknas kosta 20 milj.kr. Till Studiemedel m.m. bör

därför anvisas 3703000000 kr.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

16. beträffande anslag till studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf526 yrkande 2

och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med avslag på

motion 1990/91:Sf527 yrkande 5 till Studiemedel m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3703000000

kr.,

18. Differentieringen av vuxenstudiestödet m.m. (mom.17)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp)

och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar

med "Utskottet utgår" och slutar med "yrkandena 6--9." bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det inte rimligt att det särskilda

vuxenstudiestödet utges med högre belopp till den som är medlem i

arbetslöshetskassa än till annan. Bl.a. får detta till följd

att kvinnor som varit hemma och vårdat barn inte kan få det högre

beloppet även om de är korttidsutbildade. Utskottet anser det

viktigt att konsekvenserna av differentieringen utreds vad gäller

rekryteringen av kvinnor till studier. Enligt utskottets mening

skulle en annan beräkningsgrund för det särskilda

vuxenstudiestödet även medföra att de medel som avsätts för

ändamålet räcker till betydligt fler sökande än vad som nu är

fallet. Utskottet anser att också barntillägget bör utges på

samma villkor till alla. Regeringen bör låta utreda och därefter

snarast lägga fram förslag till lösning av de nämnda frågorna.

Det anförda bör med bifall till motionerna Sf514 yrkandena 2

och 3 och Sf350 yrkande 6 ges regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

17. beträffande differentieringen av vuxenstudiestödet m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf350 yrkande

6 och 1990/91:Sf514 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Ersättningsnivån inom korttidsstudiestödet (mom.18)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c),

Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och

Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar

med "Vad gäller" och på s. 26 slutar med "i lagförslaget." bort

ha följande lydelse:

Regeringen har föreslagit en höjning av timersättningen inom

korttidsstudiestödet till 58 kr. Utskottet anser att det kan

finnas skäl för en ytterligare höjning av ersättningsnivån. En

höjning skulle i så fall också avse timersättningen vid grundvux,

särvux och grund-sfi. För att finansiera den sistnämnda höjningen

skulle omfördelningar behöva göras av medel från

vuxenutbildningsavgiften, t.ex. genom en minskning av det

föreslagna utrymmet för särskilt vuxenstudiestöd. Utskottet anser

inte att en sådan minskning bör ske, och utskottet tillstyrker

regeringens förslag till höjning av timersättningen inom

korttidsstudiestödet till 58 kr. per timme. Riksdagen bör därför

anta i propositionen framlagt lagförslag såvitt avser 5 kap. 5 §.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

18. beträffande ersättningsnivån inom korttidsstudiestödet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sf511 och 1990/91:Sf513 antar det i

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 5 §,

20. Uppsökande verksamhet m.m. (mom. 20)

Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar

med "I anslutning" och slutar med "yrkandena 6--9." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att utrymmet för anslagsposten

Korttidsstudiestöd bör minskas med 180 milj.kr. till 46 milj.kr.

Vidare bör medel inte längre anvisas för kostnader för uppsökande

verksamhet och utbildning av studieorganisatörer eftersom

tidigare års insatser på dessa områden får anses tillräckliga.

Dessa besparingar inom vuxenstudiestödet, 255 milj.kr., bör

användas för att frigöra avgiftsmedel för finansiering av

studieförbundens verksamhet.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

20. beträffande uppsökande verksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkandena 6,

7 och 9 och med anledning av motion 1990/91:Sf514 yrkande 1 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

21. Uppsökande verksamhet m.m. (mom. 20)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar

med "I anslutning" och slutar med "yrkandena 6--9." bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör de studieförbund som bl.a.

genom sina medlemsorganisationer har etablerad kontakt med de

flesta arbetsplatser ha tillräckliga resurser för att utan extra

statsbidrag verka på arbetsplatserna med uppsökande verksamhet

m.m. Några medel för planering och genomförande av uppsökande

verksamhet bör därför inte anvisas. Detta bör ges regeringen till

känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

20. beträffande uppsökande verksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf514 yrkande

1 i denna del och 1990/91:Sf527 yrkande 7 och med avslag på

motion 1990/91:Sf527 yrkandena 6 och 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom.21)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp) Karin Israelsson (c),

Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och

Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar

med "Med denna" och slutar med "i lagförslaget." bort ha följande

lydelse:

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till anslaget

F4 anvisas 1628,1 milj.kr. och att dessa medel finansieras

genom vuxenutbildningsavgiften.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

21. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del och

1990/91:Sf527 yrkande 8

dels godkänner att 1628100000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för

budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget

Vuxenstudiestöd m.m.,

dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 1628100000 kr.,

23. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom.21)

Under förutsättning av bifall till reservation 20

Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar

med "Med denna" och slutar med "i lagförslaget." bort ha följande

lydelse:

Till följd av vad utskottet föreslagit i reservation 20 bör

till anslaget F 4 anvisas ett belopp som är 255 milj.kr. lägre än

som föreslagits av regeringen, eller -- med beaktande av att 10,4

milj.kr. skall omfördelas till anslaget F 5 för att täcka

höjningen av den högre ersättningsnivån vid vissa

vuxenutbildningar -- 1362700 kr.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

21. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkande 8

och med anledning av proposition 1990/91:100 och motion

1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del

dels godkänner att 1362700000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för

budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget

Vuxenstudiestöd m.m.,

dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 1362700000 kr.,

24. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom.21)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar

med "Med denna" och slutar med "i lagförslaget." bort ha följande

lydelse:

Till följd av vad utskottet föreslagit i reservation 21 bör

till anslaget F 4 anvisas ett belopp som är 75 milj.kr. lägre än

som föreslagits av regeringen, eller -- med beaktande av att 10,4

milj.kr. skall omfördelas till anslaget F 5 för att täcka

höjningen av den högre ersättningsnivån vid vissa

vuxenutbildningar -- 1542,7 milj.kr.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

21. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och

motionerna 1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sf527

yrkande 8

dels godkänner att 1542700000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för

budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget

Vuxenstudiestöd m.m.,

dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 1542700000 kr.,

25. Kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer m.m.

(mom.22)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp)

och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar

med "Frågan om" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande

lydelse:

För handikappade är det enligt utskottets mening värdefullt att

möjligheten finns till kollektiv ansökan om internatbidrag. Den

pågående försöksverksamheten bör därför permanentas för

handikapporganisationerna. Utskottet anser det däremot inte

rimligt att de begränsade resurser som står till förfogande för

vuxenstudiestödet används till internatbidrag för kurser som

riktar sig till ålderspensionärer. Medlen skall i stället

användas för att finansiera studier för personer i arbetsaktiv

ålder. Pensionärer bör som alternativ för sin studieverksamhet

kunna erhålla stöd från studieförbunden. Med hänsyn härtill bör

försöksverksamheten vad gäller pensionärsorganisationernas rätt

att kollektivt ansöka om internatbidrag upphöra.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

22. beträffande kollektiv ansökan från

pensionärsorganisationer m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf514 yrkande 4

och med anledning av proposition 1990/91:100 dels godkänner

vad som i propositionen förordats om förlängd försöksverksamhet

med friare resursutnyttjande beträffande

vuxenstudiestöden,dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om kollektiv ansökan om

internatbidrag för handikapp- och pensionärsorganisationer,

26. Kollektiv ansökan från egenföretagarorganisationer

(mom.23)

Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp)

och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar

med "Även frågan" och på s. 27 slutar med "yrkande 5." bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att den

möjlighet till kollektiv ansökan om internatbidrag som gäller för

löntagarorganisationerna också skall omfatta Lantbrukarnas

riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Företagarnas

riksorganisation. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

23. beträffande kollektiv ansökan från

egenföretagarorganisationer

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf514 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Den högre ersättningsnivån vid vissa vuxenutbildningar

(mom.24)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c),

Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och

Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar

med "Som angivits" och slutar med "i grundvux." bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att den högre

ersättningen vid deltagande i grundvux, särvux och grund-sfi bör

höjas till 58 kr. per timme.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort utgå.

28. Anslag till timersättning vid vissa vuxenutbildningar

(mom.25)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c),

Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och

Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar

med "Som angivits" och slutar med "i grundvux." bort ha följande

lydelse:

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

och finansiering av anslaget F 5.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

25. beträffande anslag till timersättning vid vissa

vuxenutbildningar

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100

dels godkänner att 85800000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för

budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,

dels till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 96800000

kr.,

29. Teckenspråksundervisning (mom.27)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "och Sf512." bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att syskon till handikappade barn bör få större

möjligheter att delta i teckenspråksundervisning. Även syskon bör

därför få delta i och få ersättning för kurser vid de dövas

folkhögskola i Leksand. Utskottet vill även framhålla att skolan

har ett daghem som är öppet för både döva och hörande barn och

där teckenspråket är grundspråk. Skolan anordnar varje sommar

teckenspråkskurser för föräldrar och anhöriga till döva eller

hörselskadade barn. Under sommarkursen utvidgas verksamheten vid

daghemmet så att man även tar emot barn i skolåldern. Utskottet

anser det viktigt att denna verksamhet kan fortsätta. Det bör

därför utredas om studiestödet vid teckenspråksutbildning kan

utges med högre belopp och även utvidgas till att omfatta de

hörselskadade barnen. Det anförda bör med bifall till motionerna

Sf510 yrkande 5 och Sf512 ges regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

27. beträffande teckenspråksundervisning

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf510 yrkande

5 och 1990/91:Sf512 och med anledning av motion 1990/91:Sf505 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Huvudmannaskapet för studerandehälsovården (mom.28)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Hans Dau (m), Barbro

Sandberg (fp) och Bertil Persson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt att frågan om huvudmannaskapet för

studerandehälsovården snarast löses. I betänkandet (SOU 1990:105)

Studenten och tvångsanslutningen har lagts fram förslag till

framtida organisation av studerandehälsovården. Enligt

utredningen bör stiftelser bildas som skall vara huvudmän för

studenthälsan. Utformningen skall kunna variera och anpassas

lokalt. Högskolorna på orten skall kunna medverka i stiftelsen.

Likså bör landstinget, Statshälsan och centrala

studiestödsnämnden vara företrädda. Ett betydande

studerandeinflytande i stiftelsen är angeläget och självklart. Så

länge obligatoriet är kvar kan studeranderepresentanterna utses

av studentkåren. När obligatoriet avskaffas måste de utses genom

allmänna val i högskolans regi. Utskottet anser att

studerandehälsovården bör omorganiseras enligt de angivna

riktlinjerna. Samtidigt bör beaktas att Studenthälsan är en

företagshälsovård och att sådan hälsovård har betydligt större

ekonomiska resurser till sitt förfogande. Utskottet anser att

regeringen snarast bör lägga fram förslag till lösning av

studerandehälsovårdens framtida organisation i enlighet med det

anförda. Detta bör med bifall till motion Sf507 yrkande 1 ges

regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

28. beträffande huvudmannaskapet för studerandehälsovården

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf507 yrkande 1

och med avslag på motion 1990/91:Sf518 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Bidrag till studerandehälsovården (mom.30)

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c),

Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Ragnhild Pohanka (mp), Bertil

Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar

med "Inom studenthälsorna" och slutar med "yrkande 2." bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är den ekonomiska situationen inom

studerandehälsovården sådan att statsbidraget till

studerandehälsovården för nästa budgetår kraftigt måste

förstärkas. Utskottet anser därför att ytterligare 5 milj.kr.

utöver vad regeringen föreslagit bör anvisas för detta ändamål.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

30. beträffande bidrag till studerandehälsovården

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 2

i denna del, 1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34

yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

ytterligare medel till studerandehälsovården,

32. Reserabatter för studerande (mom.32)

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "träffade avtalen." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att de reserabatter som CSN träffat avtal om

för nästa budgetår bör omfatta även studerande som har rätt till

studiestöd men inte utnyttjar möjligheterna att få vare sig

bidrag eller lån. Utskottet konstaterar vidare att utländska

studenter som studerar i Sverige inom Erasmus-samarbetets ram

inte kommer att omfattas av reserabatterna fr.o.m. nästa

budgetår. Utskottet anser att regeringen bör beakta detta vid

utformningen av dessa gäststuderandes ekonomiska villkor under

tiden i Sverige. Det anförda bör med bifall till motion Sf30 ges

regeringen till känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

32. beträffande reserabatter för studerande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf30 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 1, 1990/91:Sf29,

1990/91:Sf31, 1990/91:Sf32 yrkande 1, 1990/91:Sf33,

1990/91:Sf34 yrkande 1, 1990/91:Sf509, 1990/91:Sf510 yrkandena 2

och 3, 1990/91:Sf515, 1990/91:Sf516 yrkande 2 och 1990/91:Sf519

i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

33. Reserabatter för studerande (mom.32)

Margó Ingvardsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "träffade avtalen." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det reserabattsystem som CSN nu förhandlat

fram får kännbara ekonomiska effekter för många av de studerande

som ställts utanför möjligheterna till reserabatter. Det gäller

bl.a. studenter som under en period inte lyckats nå upp till det

antal poäng som krävs för att få fortsatta studiemedel, men som

trots detta fortsätter studierna. Det gäller också gäst- och

utbytesstudenter och dem som läser på deltid på annan ort än

bostadsorten. Utskottet vill erinra om att de studenter som fyllt

25 år inte heller har möjlighet att utnyttja eventuella

ungdomsrabatter. De försämrade reserabatterna kan befaras leda

till att öka den sociala snedrekryteringen till högre studier.

Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen bör få i

uppdrag att snarast återkomma med ett nytt förslag till

reserabatter för studerande som inte ställer stora grupper

studerande utanför möjligheten till rabatterade resor under

studietiden.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

32. beträffande reserabatter för studerande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf29 och med

anledning av motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 1, 1990/91:Sf30,

1990/91:Sf31 och 1990/91:Sf33 och med avslag på motionerna

1990/91:Sf32 yrkande 1, 1990/91:Sf34 yrkande 1, 1990/91:Sf509,

1990/91:Sf510 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sf515, 1990/91:Sf516

yrkande 2 och 1990/91:Sf519 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. Reserabatter för studerande (mom.32)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "träffade avtalen." bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de avtal om reserabatter för

studerande som CSN träffat för nästa budgetår utesluter många

grupper studerande. Det gäller bl.a. forskarstuderande och

gäststuderande. Att reserabatterna inte omfattar alla studerande

blir särskilt kännbart för dem som är över 25 år, vilka också

utgör merparten av dem som kommer att stå utanför rabattsystemet.

Det kan även komma att öka den sociala snedrekryteringen till

högskolan att distansstuderande och deltidsstuderande utan

studiemedel inte får reserabatter. Reserabattsystemet slår även

hårt mot studenter som spärras ut ur studiemedelssystemet på

grund av att de misslyckas på en tentamen men som fortsätter

utbildningen. Utskottet anser mot denna bakgrund att CSN bör få i

uppdrag att förhandla om reserabatter som omfattar samtliga

studerandegrupper som nu har rätt till CSN-kort. CSN bör även

träffa avtal med länstrafikbolagen om reserabatter. För ändamålet

bör anvisas 10 milj.kr. utöver regeringens förslag.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

32. beträffande reserabatter för studerande

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf32 yrkande 1

och 1990/91:Sf510 yrkandena 2 och 3 och med anledning av

motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 1, 1990/91:Sf29, 1990/91:Sf30,

1990/91:Sf31, 1990/91:Sf33, 1990/91:Sf34 yrkande 1,

1990/91:Sf509, 1990/91:Sf515, 1990/91:Sf516 yrkande 2 och

1990/91:Sf519 i denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

35. Anslag till vissa studiesociala ändamål (mom.33)

Under förutsättning av bifall till reservation 31

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c),

Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Ragnhild Pohanka (mp), Bertil

Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar

med "Till följd" och slutar med "114867000 kr." bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i reservation 31 föreslagit att statsbidraget

till studerandehälsovården höjs med 5 milj.kr. utöver regeringens

förslag. Till Bidrag till vissa studiesociala ändamål bör därför

anvisas 117867000 kr.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

33. beträffande anslag till vissa studiesociala ändamål

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 2

i denna del, 1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34

yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del och

med anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:108 samt

med avslag på motionerna 1990/91:Sf32 yrkande 2 och 1990/91:Sf34

yrkande 2 till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 117867000

kr.,

36. Anslag till vissa studiesociala ändamål (mom.33)

Under förutsättning av bifall till reservation 34

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar

med "Till följd" och slutar med "114867000 kr." bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i reservation 34 föreslagit att för reserabatter

för studerande anslås ytterligare 10 milj.kr. Till Bidrag till

vissa studiesociala ändamål bör därför -- med beaktande av att

ytterligare 2 milj.kr. skall utges för studerandehälsovården --

anvisas 124867000 kr.,

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

33. beträffande anslag till vissa studiesociala ändamål

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf32 yrkande 2 och

med anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:108 samt

med avslag på motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 2 i denna del,

1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34 yrkandena 2 och

3 i denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del till

Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 124867000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Teckenspråksundervisning

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anför:

Vi delar uppfattningen i motion Sf505 att föräldrar till döva

eller gravt hörselskadade barn bör få bättre möjligheter att

delta i teckenspråksundervisning. Med hänsyn till att CSN har i

uppdrag att i samråd med skolöverstyrelsen utarbeta ett förslag

till hur studiestödet vid teckenspråksundervisning slutligen

skall utformas avstår vi från att reservera oss till förmån för

motionen.

2. Kuratorer

Gullan Lindblad (m) anför:

Studerandehälsovården skall i första hand vara inriktad på

förebyggande vård samt sociala och kurativa insatser. Med

anledning av att det inom studenthälsovården på senare tid

förekommit att någon kuratorstjänst dragits in för att medlen

i stället skall användas till en ökad satsning på friskvård vill

jag framhålla att den kurativa verksamheten vid högskolor och

universitet är mycket viktig. Jag vill liksom i motion Sf518

understryka värdet av att studerandehälsovården har tillgång till

kuratorer eftersom det måste ställas stora krav på lämplig

utbildning och kunnighet hos den person som skall kunna hjälpa

och stödja de studerande i svårigheter.

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 2

Motionerna 3

Utskottet 8

F1. Centrala studiestödsnämnden m.m. 8

F2. Studiehjälp m.m. 9

F3. Studiemedel m.m. 13

F4. Vuxenstudiestöd m.m. 22

F5. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar 27

F6. Bidrag till vissa studiesociala ändamål 28

F7. Utbildningsarvoden till studerande vid vissa

lärarutbildningar 34

Hemställan 35

Reservationer 40

1. Inackorderingstillägg (m, c) 40

2. Studiehjälp vid utlandsstudier (m) 41

3. Anslag till studiehjälp m.m. (m, c) 41

4. Anslag till studiehjälp m.m. (m) 42

5. Utredning om bättre villkor för gymnasieelever m.fl. (v, mp)

42

6. Särskild utredning av studiemedelssystemet (m, c, v, mp)

43

7. Särskild utredning av studiemedelssystemet (fp) 43

8. Inkomstbegreppet (m) 44

9. Inkomstprövning (m) 44

10. Inkomstprövning (mp) 45

11. Avskrivning av studielån (m) 45

12. Terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier (m) 46

13. Terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier (fp) 46

14. Konstnärlig utbildning (v) 47

15. Studier och idrott (fp) 47

16. Anslag till studiemedel m.m. (m) 48

17. Anslag till studiemedel (fp) 48

18. Differentieringen av vuxenstudiestödet m.m. (fp, c,) 48

19. Ersättningsnivån inom korttidsstudiestödet (m, fp, c) 49

20. Uppsökande verksamhet m.m. (m) 50

21. Uppsökande verksamhet m.m. (fp) 50

22. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (m, fp, c) 50

23. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (m) 51

24. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (fp) 51

25. Kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer m.m. (fp,

c) 52

26. Kollektiv ansökan från egenföretagarorganisationer (fp, c)

53

27. Den högre ersättningsnivån vid vissa vuxenutbildningar (m,

fp, c) 53

28. Anslag till timersättning vid vissa vuxenutbildningar (m,

fp, c) 53

29. Teckenspråksundervisning (mp) 54

30. Huvudmannaskapet för studerandehälsovården (m, fp) 54

c31.Bidrag till studerandehälsovården (m, fp, c, mp) 55

32. Reserabatter för studerande (fp) 55

33. Reserabatter för studerande (v) 56

34. Reserabatter för studerande (mp) 57

35. Anslag till vissa studiesociala ändamål (m, fp, c, mp) 57

36. Anslag till vissa studiesociala ändamål (mp) 58

Särskilda yttranden 58

1. Teckenspråksundervisning (fp) 58

2. Kuratorer (m) 58

Lagförslaget 60