Bet. 1990/91:SfU13

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1990/91:SFU13

Invandring

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1990/91

SfU13

TIONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels förslag i proposition

1990/91:100, (bilaga 12, arbetsmarknadsdepartementet) till

anslagsberäkning för budgetåret 1991/92 under litt D. Invandring

m.m. och motioner med anknytning till de olika anslagen under

denna rubrik, dels förslag i proposition 1990/91:192 om en ökad

organiserad överföring av flyktingar till Sverige och motioner

i denna fråga.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning. Vidare tillstyrker utskottet motioner och

förslag i proposition 192 om att den årliga organiserade

överföringen av flyktingar till Sverige (den s.k.

flyktingkvoten) skall ökas från 1 250 till 2 000 personer

fr.o.m. nästa budgetår. Utskottet tillstyrker också förslaget i

samma proposition om att en särskild överföring av flyktingar

omfattande 1 250 personer snarast skall ske.

Med anledning av ett antal motionsyrkanden om att asylsökande

skall kunna tillåtas arbeta under den tid de väntar på besked om

de får stanna i landet eller ej, föreslår utskottet ett

tillkännagivande till regeringen om att frågan om temporära

arbetstillstånd för asylsökande, vars ärenden kan förväntas ta

längre tid att avgöra i första instans än sex månader, skall

utredas och förslag föreläggas riksdagen snarast möjligt.

Utskottet avstyrker bifall till övriga behandlade motioner.

Till betänkandet har fogats 27 reservationer och tre särskilda

yttranden.

Propositionerna

Proposition 1990/91:100

Regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) har i proposition

1990/91:100, bil. 12, litt. D Invandring m.m. föreslagit

riksdagen att

(D 1) medge att regeringen får bemyndiga statens invandrarverk

att under budgetåret 1991/92 vid extraordinära anspråk på

myndighetskapaciteten disponera högst 25000000 kr. utöver

anvisat anslag,

(D 1) till Statens invandrarverks förvaltningskostnader för

budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 402164000

kr.,

(D 2) till Förläggningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisa

ett förslagsanslag på 2153000000 kr.,

(D 3) till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1991/92

anvisa ett reservationsanslag på 21563000 kr.,

(D 4) till Överföring av flyktingar m.m. för budgetåret

1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 14000000 kr.,

(D 5) till Ersättningar till kommunerna för åtgärder för

flyktingar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag

på 4464000000 kr.,

(D 6) till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen för

budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 14989000

kr.,

(D 7) till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 3412000 kr.,

(D 8) till Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. för

budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 52500000 kr.

Proposition 1990/91:192

Regeringen har i proposition 1990/91:192 om organiserad

överföring av flyktingar till Sverige föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för överföringen av flyktingar till

Sverige som föreslagits i propositionen,

2. till tionde huvudtitelns förslagsanslag Överföring av

flyktingar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa 10 500 000 kr.

utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100, bil. 12.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1990/91:Sf241 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ändrade regler för flyktingars

och invandrares rätt till arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A208.

1990/91:Sf605 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utarbetande av program för

flyktingmottagande.

1990/91:Sf607 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om hälsoundersökning av s.k. anknytningsfall.

1990/91:Sf608 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inrätta flera fasta

flyktingförläggningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa drägliga arbetsförhållanden på

förläggningarna genom att permanenta flera förläggningar än i

dag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om besked om permanent uppehållstillstånd.

1990/91:Sf609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att motverka

främlingsfientlighet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av åtgärder för att

nedbringa handläggningstiden i asylärenden,

10. att riksdagen beslutar att utöka flyktingkvoten till 2 000

personer per år,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om överföringsprogram,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppföljning av det nya statsbidraget till

kommunerna för åtgärder för flyktingar och dess effekter på

kommunernas mottagningsvilja,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetsgivares möjlighet att

direktrekrytera arbetskraft i förläggningar,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om organisationers medverkan vid integrering

av invandrare på arbetsmarknaden,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att asylsökande under väntetiden bör

beredas arbete i förläggningarna och vid behov eventuella

beredskapsarbeten,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjlighet till arbetstillstånd för sådana

asylsökande som får vänta länge på besked om uppehållstillstånd.

1990/91:Sf612 av Jan-Olof Ragnarsson och Berith Eriksson (v)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i utlänningslagen att asylsökande får rätt att utföra

avlönat arbete i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sf613 av Gösta Lyngå och Ragnhild Pohanka (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

principen med kontaktfamiljer skall tillämpas vid

flyktingmottagning oberoende av om bostadsbrist föreligger,

2. att riksdagen hos regeringen begär att invandrarverket

ställer tariffer till kommunernas förfogande angående

rekommenderade ersättningar för uthyrning av rum till flyktingar

och andra relevanta kostnader.

1990/91:Sf617 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om invandrar- och flyktingbarnens situation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de handikappades situation,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskilt

statsbidrag till handikappade i enlighet med vad som anförts i

motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändrad

uppbyggnad av asylbidraget i enlighet med vad som anförts i

motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillvaratagande av organisationers

engagemang i flyktingarbetet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder mot främlingsfientlighet.

1990/91:Sf618 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att tillsätta en arbetsgrupp som ser över informationsbehovet

hos den svenska allmänheten om islam.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A727.

1990/91:Sf620 av Monica Öhman och Rosa-Lill Wåhlstedt (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att socialförvaltningen inte bör vara

utbetalare av ekonomiskt bistånd till flyktingar/invandrare.

1990/91:Sf622 av Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär att sådana förändringar i

utlänningsförordningen vidtas att flykting kan erhålla temporärt

arbetstillstånd under den tid utredning om uppehållstillstånd

pågår.

1990/91:Sf623 av Kjell-Arne Welin och Carl-Johan Wilson (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillfälliga arbets- och uppehållstillstånd

för nyanlända asylsökande,

1990/91:Sf624 av Jan-Olof Ragnarsson (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att statens invandrarverk får i

uppdrag att teckna en kollektiv hemförsäkring för asylsökande.

1990/91:Sf627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

flyktingkvoten bör ökas till minst 2 500 personer och att 6,5

milj.kr. anslås för detta ändamål,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

invandrarverket skall övervaka behandlingen av flyktingar på

våra svenska förläggningar,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

relevant hyresbidrag till bostad i svenska hem bör utgå, där man

tar emot flyktingar med uppehållstillstånd,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

asylsökande bör få rättighet att arbeta under väntetiden.

1990/91:Sf629 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att invandrare snabbt

kommer i arbete.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A451.

1990/91:Sf631 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om större frihet för statens invandrarverk

att besluta om sin egen organisation och verksamhet.

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt

budgetsystem för statens invandrarverk och flyktingmottagande i

enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sf632 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av medel för projekt som syftar till att hjälpa

flyktingbarn att bearbeta svåra krigsupplevelser.

1990/91:Sf633 av Göran Ericsson (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om organisationen vid invandring av

akademiker och andra speciella yrkesgrupper så att dessa

omgående kan komma ut i ett yrkesverksamt liv,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att öka flyktingkvoten

och nedbringa antalet beviljade asyler av spontanflyktingar vid

gränsen.

1990/91:Sf635 av Sylvia Pettersson och Anita Johansson (s)

vari yrkas att riksdagen beslutar att till det i motionen

angivna projektet anvisa 600000 kr. inom ramen för anslaget D

3 Åtgärder för flyktingar (prop. 1990/91:100 bil. 12).

1990/91:Sf637 av Jan-Olof Ragnarsson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen till åtgärder för att starta ett socialt stödprojekt

bland invandrarungdomar budgetåret 1991/92 anslår 15000000

kr.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A247.

1990/91:Sf638 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär att invandrarverket får

i uppdrag att omgående sammanställa och publicera praxis i

enlighet med riksdagens beslut 1984,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mottagandet av ensamma flyktingbarn,

24. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

flyktingkvoten för den organiserade överföringen av flyktingar

till Sverige höjs till 3 000 personer per år och att 5 500 000

kr. anslås för detta ändamål för budgetåret 1991/92 utöver vad

regeringen har föreslagit,

25. att riksdagen till åtgärder för diagnosticering och

behandling av tortyrskadade asylsökande anslår 25000000 kr.,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svenskundervisning för asylsökande som

vistas på förläggningar,

27. att riksdagen till invandrarverkets förläggningsverksamhet

anslår 900000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit

eller således 3053000000 kr.

1990/91:Sf640 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att åtgärder vidtas för att

sysselsättningsmöjligheterna för de asylsökande utökas och

förbättras.

1990/91:Sf641 av Margareta Fogelberg m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen till projektet stöd till flyktingars frivilliga

återvändande anvisar 600000 kr. inom ramen för anslaget D 3

Åtgärder för invandrare (prop. 1990/91:100 bil. 12).

1990/91:Sf642 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en successiv ökning av flyktingkvoten,

1990/91:Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den svenska flyktingkvoten bör ökas

till 2000 per år,

2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 på

arbetsmarknadsdepartementets anslag D 2 Förläggningskostnader

beslutar att anslå ytterligare 9 milj.kr.,

3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 på

arbetsmarknadsdepartementets anslag D 4 Överföring av flyktingar

beslutar att anslå ytterligare 3,75 milj.kr.,

4. att riksdagen för budgetåret 1991/92 på

arbetsmarknadsdepartementets anslag D 5 Ersättning till

kommunerna beslutar att anslå ytterligare 85,675 milj.kr.,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om praxisdokumentation,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

barn i asylsökande familjer bör omfattas av den hälso- och

sjukvård samt tandvård som varje annat barn har rätt till i

Sverige,

21. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ensamma flyktingbarn,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att låta asylsökande i första hand själva

ordna sin bostad,

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur asyl-

och hyresbidrag kan beviljas för dem som bor utanför

förläggning,

24. att riksdagen beslutar att asylsökande som väntat viss

tid, exempelvis tre månader, på besked skall få tillfälligt

arbetstillstånd,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetsförhållandena på statens

invandrarverk,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppmjukandet av det kommunala

flyktingmonopolet,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om integrering,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till invandrarorganisationer.

Motion 1990/91:Sf646 yrkande 21 i återstående del behandlas i

betänkande 1990/91:SfU14.

Motioner väckta med anledning av skrivelse 1990/91:77 om

invandrar- och flyktingpolitiken

1990/91:Sf20 av Nils T Svensson och Sten Östlund (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ersättning för överkostnader i samband med

genomgångsbostäder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att resurser för arbetsmarknadspolitiska

insatser varvade med undervisning i svenska bör ingå i den

schabloniserade ersättningen för mottagning av flyktingar.

1990/91:Sf21 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kooperativa lösningar för äldre invandrare.

1990/91:Sf24 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om asylsökandes möjligheter till arbete.

Motion väckt med anledning av händelse av större vikt

1990/91:Sf45 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

beslutar om en särskild flyktingkvot för de kurdiska

flyktingarna från Irak om 5 000 kurdiska barn och deras

föräldrar enligt vad som anförts i motionen.

Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:192

1990/91:Sf56 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en förändring av den svenska

flyktingpolitiken.

1990/91:Sf57 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internationella initiativ för utökning av

flyktingkvoten i andra utvecklade länder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den reguljära flyktingkvoten under de

närmaste åren gradvis utökas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utökning av de extra insatserna för att

föra över 2 500 flyktingar med speciella skyddsbehov till

Sverige.

Utskottet

D1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader

Statens invandrarverk (SIV) är central förvaltningsmyndighet

för invandrar- och medborgarskapsfrågor och huvudman på den

statliga sidan för överföring och mottagande av flyktingar och

asylsökande. Verket skall bevaka behovet av åtgärder för

invandrare och språkliga minoriteter samt ha kontakt med

invandrarnas organisationer.

Från anslaget finansieras verkets centrala förvaltning i

Norrköping, regionkontoren samt funktionen för

tillståndsprövning vid utredningsslussarna.

Invandrarverkets centrala organisation omfattar tre

huvudenheter för resp. tillstånds- och medborgarskapsfrågor,

invandrar- och flyktingfrågor samt administration och

information. Dessutom finns en mindre planeringsavdelning som

fungerar som en verksstab.

Fyra regionkontor svarar för ledningen av

förläggningsverksamheten och det direkta samarbetet med

kommunerna. Regionkontoren träffar överenskommelser med

kommunerna i regionen om flyktingmottagande och samordnar

flyktingarnas bosättning i kommunerna. Handläggningen av

asylärenden skall normalt ske vid någon av invandrarverkets fyra

permanenta utredningsslussar. För denna handläggning svarar en

tillståndsbyrå/enhet som ingår i verkets avdelning för

tillstånds- och medborgarskapsfrågor.

I propositionen redovisas att efter regeringens beslut den 13

december 1989 om ändrad asylpraxis har antalet sökande minskat

jämfört med hösten 1989 men ligger i förhållande till tidigare

år fortfarande på en hög nivå. Om det inte sker några dramatiska

förändringar i vår omvärld bör man kunna räkna med samma antal

asylsökande, ca 30000 personer, under budgetåret 1991/92 som

under år 1990. I propositionen framhålls vidare att den stora

tillströmningen av asylsökande medförde ett drastiskt ökat behov

av platser vid utredningsslussar och förläggningar. Det

genomsnittliga behovet av förläggningsplatser har under

innevarande budgetår beräknats till 29000, en siffra som kan

jämföras med att det den 1 juli 1989 fanns 12900 personer på

förläggning. Ett annat problem har varit att ett stort antal

personer med uppehålls- och arbetstillstånd har fått vänta på

förläggning innan de tagits emot i en kommun. Den 1 juni 1990

väntade 7000 personer på kommunplacering, men därefter har

situationen förändrats väsentligt, och den 1 december 1990

väntade 2800 personer på kommunplacering. Med nuvarande

relation mellan avslag och bifall i asylärenden förväntas

kommunerna relativt snabbt kunna ta emot dem som beviljas

uppehållstillstånd. Den avgörande faktorn för förläggningstidens

längd är i stället hur lång tid ärendehandläggningen tar.

I propositionen erinras vidare om att dimensioneringen av SIVs

nya organisation fr.o.m. den 1 juli 1989 byggde på antagandet

att 15000--20000 asylsökande skulle komma till Sverige varje

år. Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande avspeglar sig

nu i ett ökat antal icke avgjorda asylärenden hos SIV. Antalet

öppna ärenden hos SIV växte under budgetåret 1989/90 från 8 000

till 18 700 och har under hösten 1990 fortsatt att växa som en

följd av att polisens balans av asylärenden nu i huvudsak har

avarbetats. Parallellt med ökningen av asylärenden har också

antalet s.k. tillståndsärenden ökat kraftigt, och antalet icke

avgjorda ärenden nästan fördubblades under budgetåret 1989/90.

För nästa budgetår beräknas antalet nya sådana ärenden öka

ytterligare. Även antalet medborgarskapsärenden kan förväntas

öka under de närmaste åren.

Enligt propositionen kommer en viss avarbetning av balansen av

asylärenden att kunna ske under första halvåret 1991 på grund

riksdagens beslut hösten 1990 (prop. 1990/91:25, SfU8, rskr. 96)

att låta SIV få disponera 62 milj.kr. från anslaget

Förläggningskostnader till insatser inom anslaget Statens

invandrarverks förvaltningskostnader.

För budgetåret 1991/92 föreslås i propositionen att under

anslaget D 1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader för

budgetåret 1991/92 skall anslås ett förslagsanslag på

402 164 000 kr. För SIVs basorganisation har härvid beräknats

337 149 000 kr. och för tillfälliga insatser i syfte att

avarbeta ärendebalanserna 42,2 milj.kr. Förslaget innebär också

att den tillfälliga förstärkningen på 62 milj.kr. omräknad till

helår får behållas även för nästa budgetår. Avsikten är vidare

att ansvaret för asylutredningarna skall kunna flyttas över från

polisväsendet till SIV den 1 juli 1992. Under budgetåret 1991/92

uppstår emellertid övergångsvisa kostnader hos SIV för

rekrytering och utbildning av personal samt investeringar.

Medelsbehovet för överföringen har beräknats till 20 milj.kr.

Vid resursberäkningen har förutsatts att SIV klarar av att

höja sin produktivitet i handläggningen av asyl-, tillstånds-

och medborgarskapsärenden med 3 % jämfört med innevarande

budgetår. SIV anses kunna avgöra ca 65 000 asylärenden under

nästa budgetår och komma ner i en ärendebalans på 6 000 ärenden.

Antalet nya asylsökande har därvid beräknats uppgå till 30 000

och fördelningen mellan bifalls- och avslagsbeslut i första

instans har beräknats bli i stort sett oförändrad jämfört med i

dag. Denna fördelning var under senare halvåret 1990 32 %

bifallsbeslut och 63 % avslagsbeslut. Resterande 5 % utgjordes

av ärenden som överlämnats till departementet och avskrivna

ärenden.

Föredraganden bedömer det nödvändigt att SIV ges möjlighet att

snabbt kunna anpassa sig till förändringar i

ärendetillströmningen eller till andra väsentligt ändrade

förutsättningar. Det gäller då att öka eller minska utrednings-

och mottagningskapaciteterna till det aktuella behovet utan att

först invänta en beredningsprocess hos regering och riksdag.

Genom att handläggningstiderna i ärendena inte tillåts öka,

förlängs inte heller förläggningsvistelsen för de asylsökande

och förläggningskostnaderna kan härigenom hållas nere. Riksdagen

bör därför medge att regeringen får bemyndiga SIV att under

budgetåret 1991/92 vid extraordinära anspråk på

myndighetskapaciteten disponera högst 25 milj.kr. utöver anvisat

anslag.

I motion Sf609 av Carl Bildt m.fl. erinras om målsättningen

för handläggningstider när SIVs nya organisation infördes.

Motionärerna anser att handläggningstiderna ovillkorligen måste

nedbringas i enlighet med denna målsättning. De motsätter sig

inte det nu ökade anslaget till SIV, men förutsätter att

ytterligare anslagshöjningar inte kommer att begäras och att SIV

rationaliserar och effektiviserar sin verksamhet. I yrkande 8

begärs ett tillkännagivande härom till regeringen.

I motion Sf631 av Rune Backlund m.fl. anförs att sedan

1980-talets början har svensk flyktingmottagning präglats av

dramatiska förändringar. Omorganisationer, kraftigt ökade

kostnader samt långa väntetider för asylsökande är några

allvarliga problem. Under decenniet har organisationen för att

ta emot, utreda och slussa ut de asylsökande i samhället vid två

tillfällen genomgått omfattande förändringar. Dessutom har ett

antal "krispaket" satts in för att lösa flaskhalsar i

mottagningsorganisationen. Vid varje omorganisation eller

"krispaket" har antalet asylsökande underskattats, vilket i sin

tur fått till följd en för liten organisation för utredning av

asylärenden och mottagande av flyktingar. Genom att SIVs

basorganisation och förvaltningsanslag låses genom

riksdagsbeslut har följden blivit en krånglig och tidskrävande

beslutsprocess för tilläggsanslag varje gång antalet asylsökande

överträffat prognoserna. Härigenom har viktig tid gått förlorad.

Motionärerna framhåller att det är omöjligt att förutse hur

många som verkligen kommer att söka asyl i Sverige under de

närmaste åren framöver, eftersom utvecklingen är helt beroende

av händelserna i vår omvärld. Flyktingmottagningen måste därför

planeras och organiseras med stor flexibilitet för att möta

snabba förändringar. I yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om

att SIV måste ges en större frihet att själv planera och

organisera verksamheten, främst planeringen av mottagning,

utredning och förläggning av asylsökande/flyktingar inom den av

riksdagen fastställda ramen. I yrkande 2 begärs ett förslag från

regeringen om ett nytt budgetsystem för flyktingmottagandet,

innebärande att nuvarande anslagsposter för

tillståndsverksamheten, förläggningskostnader och ersättningen

till kommunerna slås samman till ett gemensamt förslagsanslag

benämnt flyktingmottagning. En schabloniserad kostnad per

asylsökande bör fastställas och multipliceras med det antal

asylsökande som verket redovisar i sin prognos för kommande

budgetår.

Även Bengt Westerberg m.fl. understryker i motion Sf646 att

det inte får vara någon osäkerhet och ryckighet i

medelstilldelningen vad gäller verksamheten med att ta emot

asylsökande. Motionärerna menar att det är viktigt att

arbetsförhållandena är stabila för de anställda och att man

förmår att attrahera kompetent personal. I stället för att ge

sexmånadersförordnanden åt personal på flyktingförläggningarna

vore en övergång till tillsvidareanställningar att föredra.

Motionärerna begär i yrkande 25 ett tillkännagivande i frågan.

Utskottet har förståelse för motionärernas synpunkter, men

vill samtidigt erinra om att det ligger i sakens natur att det

är utomordentligt svårt att långt i förväg förutse och planera

för händelser i vår omvärld, som innebär att Sverige får ta emot

ett väsentligt större antal asylsökande än som kunnat förväntas

eller att Sverige på annat sätt måste bistå med extraordinära

åtgärder för flyktingar.

Målsättningen för utrednings- och handläggningstiderna i

asylärenden är att ett ärende i första instans, som inte kan

avgöras redan vid utredningsslussarna, skall klaras av inom två

månader från det att ärendet hamnar på myndigheternas bord. Om

beslutet blir negativt för den enskilde, måste därefter

lagstadgad tid för överklagande löpa. Därefter skall

regeringsärendena kunna föras fram till beslut så snabbt att ett

ärende normalt inte skall behöva ta mer än sex månader från det

att handläggningen påbörjades hos polisen (prop. 1988/89:105,

SfU17, rskr. 225).

Som framgår av propositionen förväntas SIV under nästa

budgetår med de ökade resurser som har beräknats för

förvaltningskostnaderna och vid ett oförändrat antal asylsökande

kunna förbättra sin produktivitet i ärendehandläggningen med 3 %

och vid utgången av budgetåret ha fått ner ärendebalansen i

asylärendena till 6 000 ärenden. SIV får nu möjlighet att snabbt

anpassa sig till förändringar i ärendetillströmningen eller till

andra väsentligt ändrade förutsättningar utan föregående

beredningsprocess i regering och riksdag och rätt att förfoga

över ytterligare medel vid extraordinära anspråk på myndighetens

kapacitet. Utskottet anser att detta bör vara tillräckligt för

att nå en bättre stabilitet i verksamheten och hålla

handläggningstiderna nere. Det bör också underlätta en mer

långsiktig planering av de personella resurserna.

Utskottet biträder sålunda propositionens förslag och anser

att några tillkännagivanden med anledning av motionerna Sf609

yrkande 8, Sf631 och Sf646 yrkande 25 inte är påkallade.

I motionerna Sf638 (yrkande 7) av Lars Werner m.fl. och Sf646

(yrkande 15) av Bengt Westerberg m.fl. tas frågan om publicering

av praxis i asylärenden upp. I båda motionerna framhålls

angelägenheten av att en dokumentation av praxis i ärenden om

uppehållstillstånd publiceras.

Frågan om sammanställning och dokumentering av praxis

behandlades senast av utskottet i betänkandet 1989/90:SfU19.

Utskottet hänvisade därvid till att frågan tagits upp vid den

offentliga utfrågning om flykting- och invandrarpolitiken som

utskottet höll den 20 mars 1990. Vid denna framgick att arbetet

pågick inom SIV med att planera och i vissa hänseenden utforma

en praxisredovisning. Redovisningen skulle omfatta asylpraxis,

övrig tillståndspraxis och medborgarskapspraxis.

SIV har nyligen fullbordat den första etappen i arbetet med en

redovisning av asylpraxis avseende åtta länder, Etiopien, Iran,

Jugoslavien, Libanon, Rumänien, Somalia, Syrien och Turkiet.

Avsikten är att praxisredovisningen skall ses över med jämna

mellanrum och i ett inledande skede tre gånger per år. Om något

inträffar som på ett avgörande sätt förändrar praxis avseende

ett visst land eller viss del av världen, kan redovisningen

komma att justeras eller kompletteras i det hänseendet även

mellan de regelbundna översynerna.

Den redovisning av asylpraxis som sålunda färdigställts för de

nämnda länderna kommer senare att kompletteras med en allmän och

en rättslig del. Den allmänna delen skall innehålla redovisning

av grundmaterialet i form av uttalanden i förarbeten till

lagstiftningen, konventioner med kommentarer, dokument från

UNHCR och dess kommittéer samt från andra FN-organ,

utslag/beslut från domstolar och utlåtanden och domar från

kommissionen resp. domstolen vid Europarådet i Strasbourg. I den

rättsliga delen skall redovisas avgöranden/ställningstaganden

från regeringen/SIV som har normativ karaktär.

Utskottet anser med hänsyn till det anförda att något

uttalande från riksdagens sida med anledning av motionerna Sf638

yrkande 7 och Sf646 yrkande 15 inte är erforderligt.

D2. Förläggningskostnader

Från anslaget finansieras SIVs förläggningsverksamhet.

Förläggningsverksamheten omfattar dels den fasta organisationen,

dels de tillfälliga förläggningar som den fasta organisationen

vid behov kan kompletteras med.

Den fasta förläggningsorganisationen omfattar fyra

utredningsslussar och 18 asylförläggningar. Den är beräknad för

ett mottagande av ca 20000 asylsökande per år och en

genomsnittlig beläggning av ca 4600 personer.

Vid årsskiftet 1990-1991 var 6 000 personer inskrivna på

utredningsslussar och ca 24 400 personer på förläggningar. Av

det totala antalet inskrivna hade ca 2 300 personer uppehålls-

och arbetstillstånd klara och väntade endast på kommunplacering.

Flertalet av dem var under utflyttning.

I propositionen föreslås att under anslaget D 2.

Förläggningskostnader anvisas ett förslagsanslag på 2 153 000

000 kr. Medelsbehovet har beräknats efter ett behov av i

genomsnitt 19 000 förläggningsplatser, varav 2 500 slussplatser,

och ett årligt antal asylsökande om ca 30 000 personer. Av

förläggningskostnaderna beräknas ca 700 milj.kr. avse sådana

kostnader för asylberättigade flyktingar från u-länder som kan

rapporteras som bistånd enligt OECDs biståndskommitté och som i

propositionen under tredje huvudtiteln (utrikesdepartementet)

föreslås avräknade mot biståndsramen.

I motion Sf638 av Lars Werner m.fl. erinrar motionärerna om

att SIV i sin anslagsframställning räknat med

10 000 fler asylsökande än regeringen. Flyktingsituationen i

världen och Sveriges ansvar att visa solidaritet gör att

motionärerna anser att regeringens bedömning inte bör läggas

till grund för medelstilldelningen. Motionärerna anser också att

asylsökande som själv kan ordna sin bostadsfråga i en kommun

inte skall tvingas in i förläggningssystemet och att härigenom

besparingar kan ske på anslaget. Mot bakgrund härav föreslår

motionärerna i yrkande 27 att ytterligare 900 milj.kr. skall

anslås under anslaget. I motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl.

föreslås i yrkande 2 att ytterligare 9 milj.kr. skall anslås

under anslaget till följd av motionärernas förslag i samma

motion om att den s.k. flyktingkvoten skall höjas till 2 000

personer.

Utskottet finner inte anledning att frångå regeringens

beräkning av antalet asylsökande under det kommande budgetåret

och avstyrker därför en ytterligare medelstilldelning i enlighet

med vad som begärts i motion Sf638 yrkande 27.

Utskottet tillstyrker nedan under rubriken D 4. Överföring av

flyktingar regeringens förslag i proposition 1990/91:192 om

organiserad överföring av ca 3 250 flyktingar under budgetåret

1991/92. På grund av det minskade antalet asylsökande hittills i

år beräknas enligt denna proposition förläggningskostnaderna för

asylsökande bli lägre än vad som beräknats för nästa budgetår i

budgetpropositionen. Förslaget om en ökad flyktingkvot beräknas

därför inte leda till något ökat medelsbehov på

förläggningsanslaget.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet förslaget i

budgetpropositionen om medelsanvisning till anslaget D 2.

Förläggningskostnader och avstyrker bifall till motion

Sf646 yrkande 2.

Eva Goës m.fl. begär i motion Sf608 yrkandena 1 och 2 ett

tillkännagivande om att fler fasta förläggningar skall inrättas

för att skapa drägliga förhållanden för personalen. Motionärerna

framhåller att av tjugotre förläggningar i norra Sverige är

endast tre fasta och nämner särskilt förläggningarna i Kramfors,

Kiruna och Ånge som lämpliga att permanenta. Motionärerna begär

också i yrkande 3 ett tillkännagivande om att tiden mellan

beslut av SIV om uppehållstillstånd och besked från verket till

den berörde om detta måste bli kortare.

I likhet med vad utskottet tidigare anfört vid sin behandling

av liknande motioner (se senast 1989/90:SfU25) anser utskottet

att frågan om vilka flyktingförläggningar som skall vara fasta

bör avgöras av invandrarverket. Utskottet har erfarit att SIV

nyligen beslutat att inrätta ytterligare sju fasta

förläggningar. Två av dem, Kristineberg och Ånge, ligger i norra

Sverige. Motionärerna blir härmed i huvudsak tillgodosedda, och

utskottet avstyrker bifall till yrkandena 1 och 2 i motion

Sf608.

Vad härefter avser tiden för meddelande av besked om

uppehållstillstånd har utskottet erfarit att det i några fall

har förekommit att lång tid förflutit mellan det beslutet

fattats och den asylsökande erhållit besked om beslutet.

Särskilda omständigheter har medverkat till detta. SIV arbetar

på att förkorta denna tid och enligt de riktlinjer verket angett

skall tiden mellan beslut och besked om detta till den berörde

vara högst fem dagar. Någon åtgärd med anledning av motion Sf608

yrkande 3 anser utskottet därför inte påkallad.

I motion Sf617 (yrkande 5) av Gullan Lindblad m.fl. begärs ett

förslag om ändrad utformning av asylbidraget, som utbetalas till

asylsökande under förläggningsvistelsen. Motionärerna vill

härmed undvika att familjer med många barn får alltför höga

bidrag.

Asylbidragets nivåer för barn i olika åldrar har liksom nivån

på det av socialstyrelsen rekommenderade socialbidraget bestämts

med utgångspunkt i konsumentverkets beräkningar av skäliga

levnadskostnader. I asylbidraget har vissa kostnadsposter som

avser kostnader i normalt boende dock inte tagits med. Utskottet

anser mot denna bakgrund inte att det finns anledning till en

översyn av asylbidragets nivåer och avstyrker bifall till motion

Sf617 yrkande 5.

I motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. begärs ett

tillkännagivande om att asylsökande i första hand själva bör få

ordna sitt boende i stället för att bo på förläggningar (yrkande

22). Vidare begärs ett förslag om hur asyl- och hyresbidrag kan

beviljas dem som bor utanför förläggning (yrkande 23).

Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden under föregående

riksmöte (se 1989/90:SfU21). Utskottet erinrade då om att för

asylsökande gäller i princip att de bör vänta på

uppehållstillstånd på invandrarverkets förläggningar, varför

asylbistånd utanför förläggning endast utges till asylsökande

som har nära anknytning till en kommun eller har andra skäl att

vistas i en kommun. Utskottet framhöll att det ligger i sakens

natur att få flyktingar har möjlighet att själva finansiera sitt

uppehälle medan de väntar på uppehålls- och arbetstillstånd. Av

praktiska skäl måste de också finnas tillgängliga för utredning

och förhör beträffande rätten att få stanna i landet. En

bidragande orsak till att asylbiståndet utformats från dessa

utgångspunkter är att tillgängliga bostäder i första hand bör

ges till personer med uppehållstillstånd. Utskottet var inte

berett ändra på den ordning som gällde men framhöll att

utskottet utgick från att regeringen och invandrarverket

fortlöpande följde utvecklingen av tiderna för handläggningen av

asylärenden och vidtog de åtgärder som behövs för att korta

ner dessa i enlighet med den målsättning som lagts fast.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker

bifall till yrkandena 22 och 23 i motion Sf646.

Jan-Olof Ragnarsson begär i motion Sf624 att SIV får i uppdrag

att teckna kollektiva hemförsäkringar för asylsökande.

Enligt vad utskottet erfarit informeras de asylsökande på

slussar och förläggningar om möjligheterna att försäkra sig och

sin egendom. Utskottet anser att det därefter bör ankomma på den

enskilde asylsökande att ta ställning till behovet av en

hemförsäkring, och utskottet avstyrker bifall till motion Sf624.

Inger Schörling m.fl. begär i motion Sf627 yrkande 13 ett

tillkännagivande om att SIV skall övervaka behandlingen av

flyktingar på förläggningarna. Motionärerna påstår att förtryck

och inhuman behandling på förläggningarna ökat.

Utskottet avstyrkte ett liknande motionsyrkande i sitt av

riksdagen godkända betänkande 1990/91:SfU25. Utskottet hänvisade

till att i SIVs ansvar för mottagandet av organiserat uttagna

flyktingar och asylsökande och för att driva eller ha

huvudansvaret för förläggningar för mottagandet ingick ansvaret

för hur asylsökande och flyktingar bemöts på förläggningarna.

Enligt utskottets uppfattning fanns det inte någon anledning

till ett tillkännagivande. Utskottet vidhåller denna uppfattning

och avstyrker bifall till motion Sf627 yrkande 13.

De sociala och medicinska förhållandena på förläggningarna

berörs i ett flertal motioner. Gullan Lindblad m.fl. begär i

motion Sf617 yrkande 1 ett tillkännagivande om vikten av att

speciell hänsyn tas till särskilt de flyktingbarn som kommer

ensamma till Sverige. Deras förläggningsvistelse bör vara så

kort som möjligt och strävan måste vara att de snarast får komma

till en familj. Motionärerna hänvisar även till verksamheter som

bedrivs i kommuner och landsting för flyktingbarn och deras

familjer med särskilda behov och anser att liknande verksamheter

mycket väl kan bedrivas även av organisationer och enskilda

vårdgivare. Lars Werner m.fl. begär i motion Sf638 yrkande 15

ett tillkännagivande om att ensamma flyktingbarn inte bör

flyttas från det första mottagandet förrän de fått permanent

uppehållstillstånd. I motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl.

yrkande 21 (delvis) begärs ett tillkännagivande om att det är

viktigt att de ensamma flyktingbarnen får en kontinuitet i

kontakten med de vuxna på den förläggning där de vistas och inte

tvingas bryta upp i onödan. Vidare är det mycket viktigt att

reseregler och besöksregler underlättar kontakter med eventuella

släktingar eller bekanta i Sverige.

Flyktingbarnens situation har väckt ett starkt engagemang från

myndigheter, organisationer, institutioner, folkrörelser och

enskilda och omfattande insatser görs från dessas sida för

flyktingbarnen. De kunskaper och erfarenheter som kommer fram

sprids bl.a. genom SIV, socialstyrelsen och Landstingsförbundet.

Socialstyrelsen har i december 1989 erhållit ett uppdrag av

regeringen att följa flyktingbarns och flyktingungdomars

psykiska och fysiska hälsoläge. Som en del i detta uppdrag har

styrelsen i mars i år i rapporten Barn, flykting och utan

föräldrar i Sverige redovisat en kartläggning av de ensamma

flyktingbarnens situation. Rapporten bygger delvis på en

utredning som Stockholms socialförvaltning gjort av kommunens

ensamstående flyktingbarn.

I rapporten framhålls bl.a. att det ur de ensamma barnens

perspektiv inte är acceptabelt att behöva flytta flera gånger på

grund av de regler som styr flyktingmottagandet. Många av barnen

har utsatts för traumatiska upplevelser och separationer i

samband med krigsupplevelser och flykt, och det är enligt

rapporten mycket olyckligt om dessa barn skall utsättas för

flera separationer, lång väntan och osäkerhet sedan de kommit

hit. I rapporten understryks också bl.a. att den varaktiga

placeringen bör göras snabbare än vad som nu är fallet och att

socialtjänsten på ett mera aktivt sätt bör ta reda på barnens

bakgrundsförhållanden i hemlandet och utreda om det går att få

kontakt med barnets anhöriga i hemlandet.

Utskottet anser att de problem som påtalats i samband med

mottagandet av asylsökande ensamma flyktingbarn till stor del

beror på att antalet ensamma barn som söker asyl i Sverige har

ökat avsevärt under senare tid. De nuvarande långa

handläggningstiderna i asylärenden är också en bidragande orsak

till de svårigheter som påtalats. Socialstyrelsens rapport

bereds nu inom regeringskansliet och resultatet härav bör

avvaktas. Utskottet förutsätter emellertid, mot bakgrund av vad

som framkommit genom socialstyrelsens utredning, att SIV och

kommunerna snarast också försöker finna lösningar som

tillgodoser de ensamma barnens behov av kontinuitet och

stabilitet i vården. Något tillkännagivande med anledning av

motionerna Sf617 yrkande 1, Sf638 yrkande 15 och Sf646 yrkande

21 i denna del anser utskottet inte påkallat.

I yrkande 20 i motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. begär

motionärerna ett tillkännagivande om att barn i asylsökande

familjer bör omfattas av den hälso- och sjukvård samt tandvård

som andra barn har rätt till.

Asylsökande har rätt endast till akut sjukvård, akut tandvård,

förlossningsvård och vård vid abort. Socialstyrelsen har givit

ut Allmänna råd (1988:8) om hälsovård för flyktingar och

asylsökande. I råden anges vissa riktlinjer för vad som avses

med akutvård, bl.a. att den asylsökandes behov av vård måste

bedömas i perspektivet av att det kan dröja flera månader innan

han har möjlighet att få annan vård än akutvård och att detta

har särskilt stor betydelse när det gäller barn. I råden anges

vidare att en hälsoundersökning bör göras så snart som möjligt

efter personens ankomst till Sverige. När det gäller barn bör

hälsoundersökningen i allmänhet innefatta läkarundersökning.

Hälsoundersökningen bör ses som en familjeutredning där

undersökning av barn och föräldrar så långt möjligt samordnas.

Barn under sju år bör dessutom snarast, helst redan under tiden

på förläggningen, få kontakt med barnhälsovården så att en

barnhälsovårdsjournal kan upprättas. Skolbarn bör på samma sätt

få kontakt med skolhälsovården.

Utskottet har senast i sitt av riksdagen godkända betänkande

1989/90:SfU25 avstyrkt motioner om rätt till allmän sjukvård för

asylsökande. Vad gäller hälso- och sjukvård för asylsökande barn

har utskottet tidigare hänvisat till vad socialstyrelsen anfört

i sina allmänna råd om omfattning av akutsjukvård och

hälsoundersökning av barn och till styrelsens rekommendation om

barn- och ungdomspsykiatriska team och ansett att

motionsyrkanden om rätt till barnhälsovård för asylsökande barn

var tillgodosedda.

Socialstyrelsen har i sin nyligen avgivna huvudrapport

Flyktingbarn i Sverige 1990/91 som kompletteras med bl.a.

delrapporten Flyktingbarn i hälso- och sjukvården föreslagit att

regeringen tar initiativ till en närmare utredning av vilka

ekonomiska kostnader och eventuella lagändringar som skulle

krävas för att tillförsäkra de asylsökande barnen en vidgad rätt

till hälso- och sjukvård, inkl. tandvård. Beträffande

barnhälsovården har socialstyrelsen framhållit att SIV gjort

ansträngningar för att tillgodose behovet av sådan vård, bl.a. i

samband med verkets upphandling av resurser för

hälsoundersökning och primärvård till förläggningarna, men att

den lokala barnhälsovården dock visat skiftande intresse för att

avdela resurser för förläggningsverksamhet. Styrelsen har

understrukit att den barnhälsovård som genom SIVs upphandling

erbjuds asylsökande barn bör vara likvärdig med den för barn som

stadigvarande vistas i landet och att barnhälsovård bör göras

tillgänglig för alla barn på förläggningarna. Styrelsen ser

positivt på det program för uppföljning av entreprenörernas

verksamhet som SIV nyligen inlett.

Utskottet, som konstaterar att vad som föreslagits och

framhållits i rapporten tillgodoser motionärernas önskemål,

anser att beredningen av rapporten bör avvaktas och att motion

Sf646 yrkande 20 inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.

Situationen för handikappade asylsökande berörs också i

motion Sf617 av Gullan Lindblad m.fl. som i yrkande 2 begär ett

tillkännagivande om att dessa asylsökande skall få

rehabilitering, vård och hjälpmedel redan på förläggningarna.

Även motioner i denna fråga behandlades av utskottet i

betänkande 1989/90:SfU25. Utskottet erinrade därvid om att

socialstyrelsen i sina nämnda allmänna råd angivit att

handikappade och långvarigt sjuka, förutom en fullständig

hälsoutredning, bör utredas med hänsyn till försörjningsförmåga

och rehabiliteringsbehov. Vidare erinrade utskottet om att

ersättning för handikapp kan utgå bl.a. enligt 5 § förordningen

(1988:156) om bistånd åt asylsökande m.fl. i form av särskilt

bidrag till kostnader som uppstår på grund av särskilt behov,

t.ex. för handikapputrustning, och att SIV och länsstyrelsernas

organisationsnämnd har utarbetat allmänna råd (SIV:s resp. LON:s

Allmänna råd 1989:1) Återsökning av kostnader för mottagande av

och bistånd till flyktingar, asylsökande och vissa andra

utlänningar. I dessa råd anges i fråga om sådant särskilt bidrag

till medicin och handikapphjälpmedel att bidrag kan medges för

att täcka kostnader som har samband med handikapp av olika slag,

liksom för mediciner, men att det finns skäl att notera att

bistånd till handikapphjälpmedel är avsett att tillgodose

patientens behov i en akut situation. Utskottet, som inte var

berett att medverka till någon utvidgning av asylbiståndet i

detta hänseende, avstyrkte bifall till motionerna i fråga.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker

bifall till motion Sf617 yrkande 2.

Lars Werner m.fl. anför i motion Sf638 att en så stor andel

som 20--25 % av de asylsökande har varit utsatta för tortyr och

att många har grava fysiska och psykiska skador. Motionärerna

anser att det är väsentligt att landstingen erhåller statlig

ersättning för att genomföra olika projekt för behandling av

tortyrskador hos asylsökande och metodutveckling och

personalutbildning på området. Det är vidare väsentligt att

medel anslås för ett centrum på nationell nivå för

diagnostisering och dokumentation av sådana skador, och

motionärerna begär i yrkande 25 att 25 milj.kr. skall anslås för

dessa ändamål.

Riksdagen avslog senast under föregående riksmöte på förslag

av socialutskottet i betänkande 1989/90:SoU17 motioner i frågan.

Socialutskottet erinrade därvid om de uttalanden som utskottet

tidigare gjort i sitt av riksdagen godkända betänkande

1988/89:SoU15 beträffande vikten av att invandrare och

flyktingar med smärtsamma erfarenheter från tiden före ankomsten

till Sverige kan erhålla en god och efter deras behov anpassad

vård. Utskottet erinrade också om att utskottet tidigare

framhållit att stödet och hjälpen måste vara tillgänglig där

flyktingen vistas, och utskottet lämnade också en redogörelse

för olika verksamheter som pågick på flera håll i landet för att

ge tortyrskadade vård. Utskottet hade i betänkandet

1988/89:SoU15 ansett det rimligt att staten övergångsvis bidrar

med uppbyggnaden av särskilda stödverksamheter för flyktingar

och invandrare med svåra psykiska och fysiska men och att därför

regeringen borde överväga hur staten kan stödja en uppbyggnad av

sådana verksamheter i landstingens eller

frivilligorganisationernas regi. Detta hade riksdagen på förslag

av utskottet som sin mening gett regeringen till känna.

Regeringen har därefter överlämnat riksdagsskrivelsen i denna

del till utredningen (S 1989:1) om service, stöd och vård till

psykiskt störda.

Utskottet anser att resultatet av utredningsarbetet i denna

del bör avvaktas och att någon åtgärd med anledning av motion

Sf638 yrkande 25 därför inte är påkallad.

Ett flertal motioner berör möjligheterna för asylsökande till

undervisning och sysselsättning under den tid de väntar på

beslut om uppehålls- och arbetstillstånd. I motion Sf638 av Lars

Werner m.fl. anförs att SIV i en skrivelse till sin regionala

organisation angivit att i beräkningarna för medelsbehovet för

verksamhetsåret 1991/92 och framöver förutsättningen är att

svenskundervisning och samhällsinformation enbart erbjuds dem

som beviljats uppehållstillstånd. Motionärerna anser att det är

nödvändigt att samma anspråk ställs på svenskundervisningens

omfattning och kvalitet för asylsökande på förläggningar som för

sfi-undervisningen och begär i yrkande 26 ett tillkännagivande

härom. Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf646 yrkande 27

ett tillkännagivande om vikten, inte minst för nyanlända

flyktingar, att få information i samband med mottagandet och

svenskundervisningen om de oskrivna lagarna och normerna för

beteende och umgänge som finns i Sverige. Hans Göran Franck

m.fl. anför i motion Sf640 att förläggningstiden måste utnyttjas

maximalt till förberedelser för fast förankring i samhället och

arbetslivet. Motionärerna anser det angeläget att

sysselsättningsmöjligheterna för de asylsökande vidgas, men att

det dock är viktigast att asylsökande får sådan utbildning och

hjälp att de snabbt kan få förvärvsarbete efter beslut om

uppehållstillstånd. De begär i yrkande 3 ett tillkännagivande

till regeringen härom.

Utskottet behandlade senast i betänkandet 1988/89:SfU17 frågan

om svenskundervisning på förläggningarna. Utskottet anförde

därvid att svenskundervisningen på förläggningarna fr.o.m. den 1

juli 1988 skedde genom uppdragsavtal i huvudsak enligt

läroplanen för grund-sfi, och utskottet förutsatte därvid att

undervisningen kom att bedrivas på ett bra sätt.

Den lagstadgade skyldigheten för kommunerna att bedriva

svenskundervisning omfattar inte invandrare som vistas på en

statlig förläggning. I proposition 1989/90:102, där

förtydliganden föreslogs i detta hänseende, förutsattes dock att

undervisningen vid förläggningarna som dittills borde ske i form

av uppdragsutbildning.

Enligt vad utskottet inhämtat arbetar SIV för närvarande på

att utforma riktlinjer för en meningsfull verksamhet på

förläggningarna. I dessa riktlinjer kommer också att behandlas

frågan om hur svensk- och samhällsundervisningen på

förläggningarna skall utformas. Utskottet förutsätter att denna

undervisning kommer att anpassas så att den svarar mot behoven

att förbereda de asylsökande för en fortsatt vistelse i landet

och för den svenskundervisning som kommer att ges av kommunerna

när uppehållstillstånd beviljats och utflyttning sker. Det är

därvid också viktigt för nyanlända asylsökande att så snart som

möjligt lära sig att tolka beteenden och handlingsmönster i det

svenska samhället och att i övrigt känna till även oskrivna

regler och normer, och utskottet förutsätter att en god

information ges om detta.

Någon åtgärd med anledning av motionerna Sf638 yrkande 26,

Sf646 yrkande 27 och Sf640 yrkande 3 anser utskottet inte

påkallad.

Carl Bildt m.fl. anför i motion Sf609 att stora ansträngningar

måste göras för att på lämpligt sätt bereda de asylsökande

arbete. Helpension med passivitet och bidragstagande bör enligt

motionärerna inte förekomma på förläggningarna. I den mån

handläggningstiderna kommer att nedbringas till den fastställda

målsättningen och de asylsökande bereds möjlighet att arbeta

efter förmåga på förläggningarna torde enligt motionärerna

behovet av arbete utanför dessa inte bli så stort. Om

väntetiderna blir längre och den asylsökande själv finner ett

lämpligt arbete bör han kunna få ta det i avvaktan på besked.

Motionärerna anser också att beredskapsarbete eller liknande bör

kunna anordnas under väntetiden. De begär tillkännagivanden

härom i yrkandena 17 och 18. I motion Sf241 av Olof Johansson

m.fl. (yrkande 2) framhåller motionärerna att det av såväl

arbetsmarknads- som sociala skäl måste vidtas åtgärder så att

flyktingar och invandrare av formella skäl inte förhindras att

snabbt ta arbeten som erbjuds. Nuvarande regler måste förändras

så att asylsökande snabbt kan ta arbete på den öppna

arbetsmarknaden även under förläggningstiden. Bengt Westerberg

m.fl. anför i motion Sf646 att det av många skäl är viktigt att

asylsökande kan arbeta och att det finns flera modeller för hur

detta skall kunna arrangeras. En modell är att kommunerna

anstränger sig att finna arbetsuppgifter utanför den ordinarie

arbetsmarknaden och en annan att de asylsökande ges temporärt

arbetstillstånd för att kunna arbeta på den ordinarie

arbetsmarknaden. Nackdelen att man riskerar att människor kommer

i stort antal och söker asyl enbart för att kunna utnyttja

möjligheten att få arbeta här kan avhjälpas genom att

tillfälligt arbetstillstånd utfärdas först efter några månader.

Motionärerna begär i yrkande 24 ett beslut om att tillfälliga

arbetstillstånd får utfärdas för asylsökande som väntat

exempelvis tre månader på besked om uppehållstillstånd. Ett

liknande förslag förs fram i motion Sf612 av Jan-Olof Ragnarsson

och Berith Eriksson. I motionerna Sf622 av Sonja Rembo och Sf623

av Kjell-Arne Welin (yrkande 1) begärs att asylsökande skall

kunna beviljas tidsbegränsat arbetstillstånd redan då det står

klart att deras fall skall tas upp till utredning. Även Inger

Schörling m.fl. i motion Sf627 (yrkande 18) och Ragnhild Pohanka

och Eva Goës i motion Sf24 (yrkande 8) anser att asylsökande

skall ha rätt att arbeta under tiden de väntar på tillstånd.

Riksdagen har under en följd av år på förslag av utskottet

avslagit motioner som syftat till att asylsökande skall tillåtas

att förvärvsarbeta. Motionsförslagen har främst motiverats med

behoven av en meningsfull sysselsättning för asylsökande som

under en lång tid måste vänta på beslut om de får stanna i

landet eller ej. Utskottet har framhållit att man i första hand

måste komma till rätta med de problem som uppkommer under

väntetiden genom att hålla nere handläggningstiderna och

vidhållit att arbetstillstånd bör beviljas först då beslut om

uppehållstillstånd ges samt att en annan ordning kan befaras

leda till en uppluckring av principen om den reglerade

invandringen. Utskottet har också pekat på de svårigheter som

förelegat att placera flyktingar och andra invandrare med

uppehållstillstånd i arbetslivet och på behovet av att i första

hand satsa arbetsmarknadsresurser på dessa. Vid föregående

riksmöte hänvisade utskottet (se 1989/90:SfU25) också till att

en arbetsgrupp med representanter från

arbetsmarknadsdepartementet, utbildningsdepartementet,

invandrarverket och arbetsmarknadsstyrelsen har undersökt hur

man kan organisera en meningsfull verksamhet för asylsökande

under den tid de vistas på förläggning och väntar på besked i

fråga om arbets- och uppehållstillstånd. Arbetsgruppen hade i

maj 1989 redovisat en idépromemoria Meningsfull verksamhet för

asylsökande. I promemorian ges bl.a. exempel på hur meningsfull

verksamhet i dag organiseras på många förläggningar.

Utskottet anser att det är djupt otillfredsställande att

asylsökande på grund av alltför långa handläggningstider

påtvingas en passivitet som i många fall är nedbrytande för

personligheten. Samtidigt finns det emellertid fortfarande

starka skäl som talar mot att generellt ge alla asylsökande

temporära arbetstillstånd redan vid ankomsten. Regeringen räknar

nu med att handläggningstiderna hos SIV successivt kommer att

minska och att de vid slutet av nästa budgetår kommer att vara i

överensstämmelse med den målsättning som angetts av riksdagen.

Utskottet anser emellertid att man redan nu, för att ha en

beredskap om handläggningstiderna på grund av oförutsedda

händelser ändå inte minskar, skall undersöka möjligheterna att

ge asylsökande ett temporärt arbetstillstånd, om handläggningen

av deras ansökan tar alltför lång tid hos SIV. I de fall SIV kan

förutse att verket inte kommer att kunna fatta beslut i ett

asylärende inom sex månader bör enligt utskottets uppfattning

övervägas om ett temporärt arbetstillstånd skall kunna ges så

snart denna bedömning görs. Den ytterligare väntetid som följer

av att ett avslagsbeslut hos SIV överklagats hos regeringen bör

inte tillmätas någon självständig betydelse. Någon skyldighet

för berörda myndigheter att vidta aktiva åtgärder för att finna

ett lämpligt avlönat arbete för asylsökande bör inte föreligga,

och de olika möjligheter som redan nu står till buds för att ge

asylsökande en meningsfull sysselsättning bör givetvis även i

framtiden tas till vara.

Med hänsyn till frågans komplexitet bedömer utskottet att

frågan om temporära arbetstillstånd för asylsökande behöver

utredas närmare, och regeringen bör snarast möjligt återkomma

till riksdagen med förslag i frågan. Det anförda bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna med anledning

av motionerna Sf609 yrkandena 17 och 18, Sf241 yrkande 2, Sf646

yrkande 24, Sf612, Sf622, Sf623 yrkande 1, Sf627 yrkande 18 och

Sf24 yrkande 8.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande 4 i motion

Sf633 av Göran Ericsson. Motionären kritiserar att det inte

finns någon färdig organiserad mottagning för flyktingar med

akademisk utbildning. Han begär ett tillkännagivande om att man

för flyktingar med yrkeskunskaper snarast bör skapa en

organisation som erbjuder dem koncentrerad svenskutbildning och

omedelbar kontakt med sitt yrke här i landet och att flyktingen

redan vid inresan och första myndighetskontakten inregistreras i

en sådan utbildning.

Utskottet ser inget behov av att man redan vid en asylsökandes

inresa till riket har en särskild organisation för registrering

till utbildning. Registrering av yrkes- och utbildningsbakgrund

sker i dag när uppehållstillstånd ges. Behov av en tidigare

registrering kan uppkomma om möjlighet ges asylsökande att

arbeta innan beslut om uppehållstillstånd fattats, och utskottet

utgår från att man uppmärksammar detta i det utredningsarbete

som utskottet ovan begärt. Utskottet vill i anslutning till

motionsyrkandet erinra om att arbetsmarknadsverket och SIV sedan

år 1986 bedriver ett utvecklingsarbete som syftar till att

utveckla metoder för att bedöma utländska utbildningar och

yrkeskunskaper så att de kan tas till vara på arbetsmarknaden.

Vidare kan nämnas att Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO) har startat ett invandrarprojekt som syftar till att

skapa en mer positiv attityd till invandrade akademiker. Någon

åtgärd med anledning av motion Sf633 yrkande 4 anser utskottet

inte påkallad.

I två motionsyrkanden, Sf609 yrkande 15 av Carl Bildt m.fl.

och Sf629 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson, begärs

tillkännagivanden om att arbetsgivare skall få möjlighet att

direktrekrytera arbetskraft på förläggningarna.

Riksdagen behandlade liknande motionsyrkanden vid föregående

riksmöte. I betänkandet 1989/90:SfU21 framhöll utskottet att det

redan finns möjlighet att direktrekrytera arbetskraft på

förläggningarna och att några hinder för flyktingarna att anta

erbjudet arbete så snart uppehållstillstånd erhållits inte

finns. Utskottet vill tillägga att arbetsförmedlingsservice

finns att tillgå vid alla förläggningar och att ett

sökanderegister över alla flyktingar med uppehållstillstånd

finns tillgängligt vid alla förmedlingar. Motionerna Sf609

yrkande 15 och Sf629 får med det anförda anses tillgodosedda.

D 3. Åtgärder för invandrare

Från anslaget bekostas bidrag till den centrala verksamheten

vid invandrarnas riksorganisationer enligt förordningen

(1986:472) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer

samt till vissa samarbetsorgan för sådana riksorganisationer.

Vidare bekostas från anslaget bidrag som utgår enligt

förordningen (1990:623) om bidrag till avgränsade

invandrarpolitiska projekt.

I propositionen beräknas medelsbehovet för statsbidraget till

invandrarnas riksorganisationer till 13 754 000 kr. och för

bidrag till avgränsade projekt m.m. till 7 809 000 kr. Av

projektmedlen beräknas 6309000 kr. huvudsakligen för projekt

avseende opinionsbildning mot etnisk diskriminering och

återstoden, 1,5 milj.kr., avdelas för särskilda insatser i

anslutning till FNs kulturårtionde. Sammanlagt föreslås att till

anslaget D 3 anvisas ett reservationsanslag på 21 563 000 kr.

I propositionen framhålls att ett grundläggande problem under

de senaste åren varit att medelstilldelningen inte kunnat hållas

på den nivå som behövts för en regelrätt tillämpning av

villkoren i förordningen (1986:472) om statsbidrag till

invandrarnas organisationer. Vidare erinras om att i fjolårets

budgetproposition angetts att avsikten med statens

bidragsgivning generellt sett bör vara tydligare och att

effekterna av stödet skall synas. Statskontoret har därefter

fått i uppdrag av regeringen att kartlägga det

anslagsfinansierade statliga stödet till föreningslivet och

lämna förslag om hur en fördjupad prövning av stödet kan göras.

Samtidigt har en arbetsgrupp inom regeringskansliet gjort en

intern översyn av systemet med statsbidrag till invandrarnas

riksorganisationer och redovisat alternativ till nuvarande

ordning. I avvaktan på avrapporteringen av statskontorets

utredningsuppdrag och den fortsatta beredningen inom

regeringskansliet av principerna för samhällets stöd, har en

förstärkning av anslaget för stöd till invandrarnas

riksorganisationer med 1 503 000 kr. föreslagits för budgetåret

1991/92 så att de olägenheter som uppstått till följd av

systemets nuvarande utformning i huvudsak kan undanröjas.

Bengt Westerberg m.fl. anför i motion Sf646 att det är framför

allt när nya invandrarorganisationer byggs upp som de behöver

samhällets stöd. Däremot är det inte lika givet att en

invandrarorganisation som är etablerad sedan decennier skulle

behöva ett lika stort stöd som i början. Stödet till

invandrarorganisationerna borde därför differentieras så att mer

pengar går till de organisationer som nyetablerar sig, och att

stödet sedan successivt trappas ner för att föreningarna till

sist skall klara sig på samma villkor som andra föreningar i

samhället. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom i

yrkande 30.

Utskottet anser att resultatet av den beredning som pågår i

regeringskansliet av den framtida utformningen av stödet till

föreningslivet bör avvaktas och att motion Sf646 yrkande 30 vid

sådant förhållande inte bör föranleda något uttalande från

riksdagens sida.

Några motioner tar upp frågor om åtgärder för att motverka

främlingsfientlighet. I motion Sf609 av Carl Bildt m.fl.

framhålls att det är viktigt att på alla sätt motverka

främlingsfientlighet och rasistiska tendenser. En fri debatt,

tidig information till mottagande kommuner, en öppen redovisning

av kostnaderna för flyktingmottagningen, undvikande av

särbehandling och ett så snabbt inlemmande av flyktingarna i

arbetslivet som möjligt är enligt motionärerna bästa grunden för

förståelse för flyktingpolitiken. Motionärerna begär i yrkande 7

ett tillkännagivande härom. Gullan Lindblad m.fl. framför i

motion Sf617 liknande synpunkter och framhåller att viktigast är

att flyktingarna inte särbehandlas i förhållande till den

inhemska befolkningen och att det också är ytterst väsentligt

att det råder likhet inför lagen för alla som vistas i vårt

land. Även i denna motion begärs i yrkande 7 ett

tillkännagivande om vad om anförts i motionen.

I utskottets betänkande 1989/90:SfU18 behandlades regeringens

proposition 1989/90:86 om åtgärder mot etnisk diskriminering. I

propositionen redovisades regeringens bedömning av förekomsten i

Sverige av diskriminering på etnisk grund och behovet av

åtgärder i syfte att främja goda etniska relationer i vårt land.

Propositionen grundade sig främst på utredningar och förslag som

lämnats av kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet och

en särskild utredare, DO-utredningen. De synpunkter som lämnats

ovan i motionerna Sf609 och Sf617 överensstämmer väl med vad som

anfördes i motioner med anledning av propositionen, och

utskottet fann beträffande de senare motionerna att de låg i

linje med de åsikter som framfördes i propositionen och inte

påkallade några uttalanden från riksdagens sida. Utskottet

vidhåller denna inställning och vill samtidigt erinra om att

väsentligt ökade resurser avsatts även för nästa budgetår för

projekt avseende opinionsbildning mot etnisk diskriminering.

Även de projektmedel som fördelas av statens kulturråd inom

ramen för insatser i FNs kulturårtionde för aktiviteter på temat

"det mångkulturella samhällets möjligheter och problem" utgör en

del av satsningen på projektarbete till förmån för goda etniska

relationer. Utskottet kan också instämma i uppfattningen att

samhällets skrivna och oskrivna lagar bör gälla för invandrare i

samma omfattning som för den inhemska befolkningen.

Utskottet anser att motionerna Sf609 yrkande 7 och Sf617 är

tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Pär Granstedt m.fl. anser i motion Sf618 att regeringen bör se

över möjligheterna att förbättra informationen i Sverige om

islam och muslimsk kultur, och motionärerna begär ett

tillkännagivande om att en arbetsgrupp bör tillsättas som ser

över behoven i detta hänseende.

Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp bildats inom SIV för

att behandla den fråga som tagits upp i motion Sf618, och

motionen påkallar därför ingen åtgärd.

I motion Sf637 av Jan-Olof Ragnarsson begärs att ytterligare

15 milj.kr. skall anslås för att starta ett socialt stödprojekt

bland invandrarungdomar.

En motion i denna fråga har senast under innevarande riksmöte

behandlats av socialutskottet i betänkande SoU7. Socialutskottet

har därvid avstyrkt den då förevarande motionen med hänvisning

till att utredningen om ungdomars villkor på 90-talet

(Ungdomsutredningen) kommer att presentera ett delbetänkande i

maj 1991 om invandrar- och flyktingungdomars sociala situation.

Barn- och ungdomsdelegationen har under hösten 1990 fått i

uppdrag av regeringen att utse en särskilt projektansvarig med

uppgift att genom särskilda överenskommelser med kommuner,

organisationer och föreningar stimulera till ett intensifierat

lokalt utvecklingsarbete med avseende på utsatta ungdomar mellan

13 och 20 år i eftersatta bostadsområden, varmed främst avses de

s.k. miljonprogramsområdena i storstadsregionerna. Delegationen

skall kunna använda 10 milj.kr. årligen under en treårsperiod av

de medel som disponeras av allmänna arvsfonden. Genom detta

utvecklingsarbete nås många invandrarungdomar. Utskottet

avstyrker med hänsyn till pågående utredningsarbete och

projektverksamhet bifall till motion Sf637.

I två motioner, Sf641 av Margareta Fogelberg m.fl. och Sf635

av Sylvia Pettersson och Anita Johansson, begärs att 600 000 kr.

skall anslås till Sociala missionens och Diakonias gemensamma

projektet för stöd till flyktingars frivilliga återvändande.

Som framgår av motionerna har under tidigare år projektbidrag

kunnat utgå till de nämnda organisationerna för deras projekt

för stöd till flyktingarnas frivilliga återvändande. Med hänsyn

till det stora värdet av projektet förutsätter utskottet att ett

bidrag kommer att kunna lämnas även under nästa budgetår inom

ramen för tillgängliga resurser. Utskottet är däremot inte

berett att förorda att ytterligare medel av den storleksordning

som föreslagits i motionerna skall anvisas under anslaget, och

utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sf641 och

Sf635.

I motion Sf21 av Inga-Britt Johansson m.fl. begärs ett

tillkännagivande om vad som anförts om kooperativa lösningar för

äldre invandrare. Motionärerna framhåller att invandrare ofta

blir isolerade på äldre dagar, och risken för att hamna i

sysslolöshet och apati är stor. Finska folkhögskolan har tagit

fram en modell för hur man kan driva dagcenter för äldre

invandrare, och motionärerna anser att det är angeläget att

följa verksamheten och sprida information om de kooperativa

möjligheterna. Invandrarrådet och invandrarorganisationerna kan

utgöra en bra informationsväg och man bör också undersöka

möjligheterna att via Kooperativa institutet ta fram

utbildningsmaterial på olika språk.

Utskottet anser att det inte ankommer på riksdagen utan på de

nämnda organen och organisationerna att ta ställning till hur

informationen om kooperativa åtgärder för äldre invandrare kan

spridas och att motion Sf21 inte bör föranleda någon åtgärd.

D4.Överföring av flyktingar m.m.

Från anslaget bekostas organiserad överföring till Sverige av

flyktingar, bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till

flyktingars resa från Sverige för bosättning i annat land samt

bidrag enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar

för kostnader för anhörigas resor till Sverige.

Sverige har sedan år 1950 haft ett av riksdagen beslutat

system för kollektiv överföring av flyktingar genom s.k.

flyktingkvoter. Fr.o.m. år 1973 har kvoten varit generell, dvs.

icke nationalitetsbestämd. Den fastställs budgetårsvis av

regeringen och uppgår sedan år 1976 till ca 1250 personer per

år.

Kvoten skall användas för uttagning av flyktingar eller andra

personer som befinner sig i en särskilt utsatt situation

och/eller för att ta hand om fall där UNHCR har särskilda

svårigheter att finna ett lämpligt placeringsland. Den svenska

kvoten är inte begränsad till flyktingar i ordets formella

bemärkelse, utan kan användas också för personer som är

förföljda och befinner sig i fara men ännu inte kunnat lämna

sitt land.

I budgetpropositionen framhåller regeringen att invandrings-

och flyktingpolitiken bör förändras och få en starkare tonvikt

på åtgärder för att påverka grundorsakerna bakom migration och

flykt. En utgångspunkt för denna strävan är att även i framtiden

föra en generös och ansvarskännande flyktingpolitik, där

resurserna kommer dem till del som bäst behöver vår solidaritet.

Ett led i en sådan förändring, som måste åstadkommas i

internationell samverkan, är att skapa utrymme för ökade

flyktingkvoter. Det har i olika sammanhang framgått att

Västeuropas samlade antal kvotplatser uppgår till

4000--5000, vilket är litet i förhållande till behoven. Av

detta står Sverige för ungefär 30%. Relativt sett gör alltså

Sverige en betydande insats. Regeringen anger att den har

ambitionen att höja Sveriges flyktingkvot från nivån på ca

1250 personer årligen. När detta kan ske måste bedömas mot

bakgrund av omfattningen av invandringen av flyktingar och

asylsökande som kommer till vårt land på egen hand, och

regeringen bör slutgiltigt ta ställning till flyktingkvoten för

budgetåret 1991/92 i anslutning till att den planerade

propositionen om en sammanhållen immigrations- och

flyktingpolitik läggs fram under våren. Detta ställningstagande

bör då göras mot bakgrund av den aktuella situationen vad avser

antalet asylsökande, mottagningskapacitet i kommunerna etc.

En höjning av flyktingkvoten har begärts i ett antal motioner

som väckts under den allmänna motionstiden.

Carl Bildt m.fl. påpekar i motion Sf609 att invandrarverket i

sin anslagsframställning föreslagit att flyktingkvoten höjs till

2000. Motionärerna anser att en sådan höjning är ett led i en

generös flyktingpolitik och bör prioriteras framför ett

mottagande av spontanflyktingar med flyktingliknande skäl. De

begär ett tillkännagivande om att flyktingkvoten skall höjas

till 2000 (yrkande10). Motionärerna anser vidare att

regeringen bör studera erfarenheter från framför allt Canada vad

gäller s.k. överföringsprogram och överväga om inte Sverige bör

tillämpa denna form av flyktinghjälp. De begär ett

tillkännagivande också om detta (yrkande11). Göran Ericsson

begär i motion Sf633 ett tillkännagivande om nödvändigheten att

öka flyktingkvoten och bevilja asyl åt färre av dem som kommer

som spontanflyktingar (yrkande5). Också Bengt Westerberg m.fl.

pekar i motion Sf646 på att invandrarverket förordat en höjning

av flyktingkvoten till 2000 och begär i yrkande 1 ett

tillkännagivande om en sådan höjning och i yrkande 3 att

ytterligare 3,75 milj.kr. skall anslås för ändamålet. I motion

Sf638 yrkande 24 begär Lars Werner m.fl. att flyktingkvoten höjs

till 3000 och att ytterligare 5,5 milj.kr. anslås för

ändamålet. I motion Sf627 yrkande 1 begär Inger Schörling m.fl.

att flyktingkvoten höjs till minst 2500 och att ytterligare

6,5 milj.kr. anslås för ändamålet. Karl-Erik Svartberg m.fl.

anser i motion Sf642 att flyktingkvoten bör höjas successivt, i

en första etapp med förslagsvis 500, och begär i yrkande 1 ett

tillkännagivande härom.

Utöver de nu nämnda motionerna har motion Sf45 av Lars Werner

m.fl. väckts med stöd av 3kap. 15§ riksdagsordningen.

Motionärerna hänvisar till den rådande situationen i Irak och

till situationen för de hundratusentals kurder som med anledning

av situationen har sökt sin tillflykt till Turkiet och Iran.

Motionärerna anser att det vore ett viktigt initiativ om Sverige

beslutar om en särskild flyktingkvot för de kurdiska

flyktingarna från Irak och att en rimlig åtgärd är att Sverige

tar emot 5000 kurdiska barn och deras föräldrar, dvs. totalt

ca 15000 personer. Motionärerna begär att riksdagen skall

besluta om en särskild flyktingkvot med den innebörd som de

angivit.

Regeringen har därefter i den nyligen avgivna propositionen

1990/91:192 föreslagit att flyktingkvoten skall höjas till 2 000

personer fr.o.m. nästa budgetår och att dessutom en tillfällig

ökning av kvoten med 1 250 personer skall ske under budgetåret i

fråga.

I proposition 192 hänvisar föredragande statsrådet till

att flykting- och immigrationsutredningen föreslagit att

flyktingkvoten utvidgas och minst fördubblas. Utredningen har

därvid framhållit att även om ett huvudmål för den svenska

flyktingpolitiken bör vara att i första hand försöka hjälpa

flyktingarna där de finns och inte att föra över dem till ett

för de flesta så avlägset land som Sverige, måste man räkna med

att det under överskådlig tid framöver kommer att finnas ett

fortsatt stort behov av organiserad överföring av flyktingar som

har ett starkt skyddsbehov och som inte kan hjälpas på platsen.

Statsrådet avser att inom kort återkomma till regeringen med

principer och riktlinjer för en aktiv, sammanhållen flykting-

och immigrationspolitik och därvid redovisa sin syn på

organiserad överföring av flyktingar som ett element i en sådan

helhetspolitik. Gulfkrisen och utvecklingen i Irak har

emellertid lett till en mycket besvärlig flyktingsituation i och

kring Irak och totalt finns i området mer än 1,3 miljoner

flyktingar.

I propositionen redovisas att antalet asylsökande under första

kvartalet 1991 legat under vad som beräknats. SIVs och

regeringskansliets handläggning av asylärenden samt utflyttning

av flyktingar med tillstånd i kommunerna följer planerna.

Situationen i mottagningssystemet är, som utvecklingen nu ser

ut, på väg mot en stabilisering. Mot denna bakgrund finns det

enligt statsrådets mening utrymme för en sådan höjning av

flyktingkvoten för budgetåret 1991/92 som aviserades i

budgetpropositionen. Genom en sådan höjning ökar möjligheterna

för Sverige att ta emot flyktingar från Irak som UNHCR anser bör

lämna regionen för att tas emot i andra länder. Behovet av en

sådan överföring är emellertid så stort att det finns behov av

ytterligare insatser från svensk sida under en begränsad period.

Den föreslagna extra flyktingkvoten på 1 250 personer

kompletterar de övriga humanitära biståndsinsatser som

regeringen beslutat om med anledning av flyktingsituationen i

och kring Irak. Vidare framhålls i propositionen att det finns

beredskap att ta emot ett ökat antal flyktingar från Irak redan

under innevarande budgetår och att detta, om det finns önskemål

från UNHCR och är praktiskt möjligt att före den 1 juli föra

över fler flyktingar än som ryms under kvoten för innevarande

budgetår, bör kunna ske genom att den föreslagna kvoten för

nästa budgetår utnyttjas i förtid.

Med anledning av proposition 192 har väckts två motioner, Sf56

av Sten Andersson i Malmö och Sf57 av Hans Göran Franck m.fl. I

den förstnämnda motionen yrkas avslag på förslaget om höjd

flyktingkvot. Motionären anser att den svenska flyktinghjälpen i

stället bör koncentreras på att bistå de flyktingar som finns i

flyktingläger och begär ett tillkännagivande härom. I den senare

motionen begärs i yrkande 1 att Sverige skall agera för att

förmå andra utvecklade länder att öka sin flyktingkvot, i

yrkande 2 att den reguljära svenska flyktingkvoten under de

närmaste åren gradvis skall öka och i yrkande 3 att de extra

insatserna under nästa budgetår skall ökas till att avse 2 500

extra flyktingar som kan föras över till Sverige.

I ett flertal motioner från den allmänna motionstiden i år har

som nämnts begärts en höjning av flyktingkvoten. Utskottet

anser, i likhet med vad regeringen också föreslagit, att

flyktingkvoten bör ökas till 2000 personer redan under nästa

budgetår. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om att

extra insatser för överföring av flyktingar till ett antal av

1250 personer bör ske under nästa budgetår. Däremot är

utskottet inte berett tillstyrka en större särskild överföring

av flyktingar i enlighet med vad som begärs i motionerna Sf45

eller Sf57 yrkande 3.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Sf609

yrkande 10, Sf633 yrkande 5 och Sf646 yrkande 1 blir helt

tillgodosedda medan motionerna Sf638 yrkande 24, Sf627 yrkande 1

och 642 yrkande 1 blir i huvudsak tillgodosedda. Motion Sf56

avstyrks.

Vad härefter angår önskemålen i motion Sf57 yrkande 1 om att

Sverige skall agera för att andra utvecklade länder ökar sin

flyktingkvot, vill utskottet erinra om att vikten härav har

understrukits i betänkandet (SOU 1991:1) Flykting- och

immigrationspolitiken som för närvarande bereds i

regeringskansliet. Utskottet hänvisar till vad som anförts i

betänkande 1990/91:SfU14 om Sveriges internationella agerande i

flyktingfrågor och anser inte att något särskilt

tillkännagivande i frågan är påkallat. Inte heller yrkande 2 i

denna motion om en fortsatt successiv ökning av flyktingkvoten

bör nu föranleda någon åtgärd.

Till anslagsposten för organiserad överföring av flyktingar

till Sverige har i budgetpropositionen beräknats 6,5 milj.kr. En

ökning till 3250 flyktingar innebär enligt proposition 192 att

kostnaderna för själva överföringen beräknas öka med ca 10,5

milj.kr. till totalt 17 milj.kr. Till anslagsposten för

flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land

beräknas i propositionen 2,5 milj.kr. och till anslagsposten för

bidrag till flyktingar för anhörigas resor till Sverige 3

milj.kr. Härutöver har beräknats 2 milj.kr. för bidrag till

resor från Sverige för sådana asylsökande som vill lämna landet

innan asylansökan är avgjord. Medelsbehovet till anslaget

Överföring av flyktingar m.m. bör därför beräknas till

24500000 kr. för budgetåret 1991/92. Härmed tillgodoses

yrkande 3 i motion Sf646.

Vad slutligen angår frågan om s.k. överföringsprogram för

flyktingar vill utskottet hänvisa till att den organiserade

överföringen av flyktingar sker i samråd med UNHCR. Enligt

regeringens skrivelse presenteras UNHCRs önskemål avseende de

svenska insatserna två gånger årligen för SIV och motsvarande

organ i de övriga nordiska länderna gemensamt, och dessa organ

samråder också sinsemellan om uttagnings- och

mottagningsfrågorna. Utskottet utgår från att regeringen visar

lyhördhet för önskemål från UNHCR om inriktningen av den

organiserade flyktingöverföringen och anser att något sådant

tillkännagivande som begärs i motion Sf609 yrkande 11 inte

behövs.

D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar

m.m.

Riksdagen antog under föregående riksmöte ett samlat

reformprogram i syfte att underlätta för flyktingar att så snart

som möjligt få en fast förankring i svenskt arbets- och

samhällsliv och därmed minska deras beroende av samhällets stöd.

Reformprogrammet bestod av följande delar:

en reformerad svenskundervisning (prop. 1989/90:102, UbU27),

målinriktad prioritering inom arbetsmarknadsverket av tidiga

insatser till förmån för flyktingar (prop. 1989/90:100, AU11)

åtgärder för att utveckla samverkan mellan de olika organ som

är engagerade i flyktingmottagandet och ett nytt

ersättningssystem till kommunerna för flyktingmottagandet

fr.o.m. den 1 januari 1991 (prop. 1989/90:105, SfU21).

Enligt det fram till den 1 januari 1991 gällande

ersättningssystemet, vilket övergångsvis skall tillämpas för

flyktingar som tagits emot i en kommun före år 1991, får

kommunerna ersättning för de faktiska kostnaderna för sådan

ekonomisk hjälp som enligt socialtjänstlagen lämnats till

flyktingar och andra utlänningar som beviljats

uppehållstillstånd av humanitära skäl samt till flyktingens make

eller maka och hemmavarande ogifta barn under 18 år. Ersättning

utgick under det år uppehållstillstånd beviljades samt för

ytterligare tre år. Vidare utgick till kommunerna ett

schablonbidrag för varje mottagen flykting till kommuner som

träffat överenskommelse med SIV om flyktingmottagande,

statsbidrag för grund-sfi, särskilda bidrag för insatser av

projektkaraktär som i första hand syftade till att flyktingar

snabbare skulle kunna få en egen försörjning, särskilda bidrag

för vissa andra speciella ändamål såsom insatser för flyktingar

med särskilda behov eller samarbetsprojekt mellan olika kommuner

och ersättning för kostnader för genomgångsbostäder.

Kommuner som träffat överenskommelse med SIV om

flyktingmottagande fick dessutom ett schablonberäknat bidrag som

skulle täcka vissa andra kostnader för mottagandet.

I det nya ersättningssystemet har ersättningarna för

ekonomiskt bistånd till flyktingar och huvuddelen av övriga

bidrag till kommunerna lagts samman i en schabloniserad

engångsersättning som räknas upp årligen med hänsyn till bl.a.

kostnadsutvecklingen. För år 1991 uppgår schablonersättningen

till 126 500 kr. för flyktingar som fyllt 16 år och 77 000 kr.

för barn under 16 år. Halvt schablonbelopp lämnas till den

kommun som först tar emot flyktingen och gör en plan för hans

eller hennes introduktion. Om flyktingen bor kvar i kommunen i

minst sex månader får kommunen ytterligare ett halvt

schablonbelopp. Ersättningen skall bl.a. täcka genomsnittlig

bostadskostnad och genomsnittlig kommunal kostnad för grund- och

påbyggnads-sfi. Särskilda beräkningsgrunder gäller för

ersättning vid flyttning till annan kommun än

mottagningskommunen.

Schablonersättningen utgår för mottagning av s.k.

kvotflyktingar, konventionsflyktingar, krigsvägrare, de

facto-flyktingar och utlänningar som fått uppehållstillstånd av

humanitära skäl. Ersättning utgår också för andra utlänningar

som placerats ut från invandrarverkets förläggningar till en

kommun. Schablonersättning lämnas i princip också för alla som

får uppehållstillstånd på grund av sin anknytning till en person

som mottagits som flykting, under förutsättning att den anhörige

anlänt inom två år från det att den först anlände togs emot i en

kommun.

Kommuner som träffat överenskommelse med SIV om

flyktingmottagande får en grundersättning motsvarande

schablonersättningen för tre vuxna flyktingar för sin

basorganisation.

För handikappade och äldre flyktingar har i princip tidigare

ersättningssystem behållits, vilket innebär att kommunerna får

ersättning för kostnader för socialbidrag som utges till

flyktingar som vid tiden för uppehållstillstånd var över 60 år

eller som inte kan försörja sig på grund av sjukdom eller

handikapp som förelåg vid ankomsten till Sverige eller som har

samband med situationen som flykting. Ersättning lämnas enligt

det nya systemet också för kommunernas kostnader för social

hemhjälp och färdtjänst och ett halvt schablonbelopp utges vid

inflyttningen till kommunen.

Efter prövning i varje enskilt fall finns det i det nya

ersättningssystemet möjlighet för kommunerna att erhålla

ersättning för vissa typer av extraordinära kostnader. Sådana

kostnader kan vara att kommunerna vidtar särskilda

kostnadskrävande åtgärder för att få fram fler bostäder till

flyktingar, kostnader för tolkar vid mottagning av ny

flyktinggrupp eller kostnader för åtgärder för ett mycket stort

antal flyktingar under kort tid. Bidrag lämnas också till

kommuner som har betydande merkostnader till följd av att man

tagit emot flyktingfamiljer med många minderåriga barn eller

särskilt resurskrävande flyktinggrupper, t.ex. med stor andel

analfabeter.

För asylsökande och andra utlänningar som vistas i en kommun i

väntan på beslut om uppehållstillstånd utgår ersättning för

bistånd som lämnats enligt lagen om bistånd åt asylsökande m.fl.

Ersättning lämnas vidare för kostnader för asylsökande barn som

fått vård enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av unga,

kostnader för transporter av asylsökande till utredningsslussar

och förläggningar och kostnader för asylsökandes hemresor i

vissa fall. SIV ersätter också kommunerna för kostnader för

genomgångsbostäder till asylsökande och för vissa extraordinära

kostnader. Motsvarande ersättningsregler gäller även för en

utlänning som fått uppehållstillstånd men som alltjämt vistas på

en statlig förläggning för asylsökande eller tillfälligt i en

kommun i avvaktan på placering.

I propositionen föreslås att under anslaget D 5 för budgetåret

1991/92 anvisas ett förslagsanslag på 4 464 000 000 kr. beräknat

enligt följande:

71>milj.kr.

00>Övergångsvisa ersättningar 80>970

00>Schablonersättningar 80>3 030

00>Grundersättningar 80>106

00>Ersättningar till handikappade och äldre

80>90

00>Ersättningar till barn utan vårdnadshavare 80>40

00>Ersättning för extraordinära kostnader 80>100

00>Bistånd till asylsökande 80>75

00>Ersättning för sjukvård 80>45

00>Särskilda bidrag till sjukvårdshuvudmännen 80>3

00>Kostnader för uppföljning av det nya

00>ersättningssystemet 80>5

I motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. yrkande 4 begärs att

ytterligare 85 675 000 kr. skall anvisas under anslaget till

följd av motionärernas förslag att flyktingkvoten skall ökas

till 2 000 personer.

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i proposition 192 om

att flyktingkvoten skall öka för budgetåret 1991/92 till en

överföring av 3 250 flyktingar. I proposition 192 framhålls att

även ersättningarna till kommunerna för dem som får stanna i

Sverige kommer att bli lägre än vad som beräknats i

budgetpropositionen

som en följd av det minskade antalet asylsökande hittills i år

och att mot denna bakgrund en ökad flyktingkvot inte kommer att

leda till något ökat medelsbehov jämfört med vad som föreslagits

i budgetpropositionen. Vid sådant förhållande behöver

ytterligare medel i enlighet med vad som begärts i motion Sf646

yrkande 4 inte anvisas under anslaget.

I nyssnämnda motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. yrkande 26

begär motionärerna också ett tillkännagivande om att det

kommunala mottagningsmonopolet skall mjukas upp så att t.ex.

frivilligorganisationer eller någon annan skulle vara den

mottagande parten och förbinda sig att hjälpa till med

integreringen i samhället.

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande vid

föregående riksmöte i betänkandet 1989/90:SfU21 och erinrade

därvid om att det inte finns något hinder för flyktingar med

uppehålls- och arbetstillstånd att på egen hand eller med hjälp

av arbetsgivare ordna bostad och arbete. Utskottet framhöll att

sådana initiativ givetvis bör tas till vara och uppmuntras men

att problemen snarast är att alltför få erbjudanden om arbete

och bostad ges flyktingarna utanför den kommunala

mottagningsverksamheten. Utskottet har samma uppfattning nu och

anser att motion Sf646 yrkande 26 får anses besvarad med detta.

Tillkännagivanden om olika organisationers roll i arbetet med

flyktingmottagning begärs i två motioner. I motion Sf609 av Carl

Bildt m.fl. (yrkande 16) framhålls att när det gäller

möjligheter för en flykting att få arbete kan fackliga

organisationer vara till stor hjälp, och ökad information till

arbetsgivarna från fackorganisationernas sida har visat sig

kunna påverka attityden till invandrare på arbetsplatserna och

förmå arbetsgivaren att inrätta särskilda praktikplatser. Gullan

Lindblad m.fl. anför i motion Sf617 (yrkande 6) att även om

flyktingmottagandet är en statlig uppgift är det alldeles

nödvändigt och önskvärt att enskilda och organisationer

engagerar sig i flyktingfrågan. Motionärerna ger exempel på hur

så sker och framhåller att ytterligare vägar bör prövas att

tillvarata organisationernas hjälp, t.ex. när det gäller att

skaffa bostäder.

Utskottet framhöll vid föregående riksmöte vid sin behandling

i betänkandet SfU21 av motioner om olika organisationers

medverkan vid flyktingmottagningen att det övergripande ansvaret

för att flyktingens omedelbara behov av bostad, ekonomisk

trygghet, utbildning, arbete och social service tillgodoses

måste ligga på de statliga och kommunala organen. Det var

emellertid, framhöll utskottet, också angeläget att man tar till

vara även engagemang och kunskaper som finns hos andra.

Frivilligorganisationerna, arbetsmarknadens parter, kyrkor och

enskilda kan spela en viktig roll i arbetet med

flyktingmottagningen inte minst när det gäller åtgärder för att

motverka rasism och främlingsfientlighet. Ett brett folkligt

engagemang i flyktingmottagandet underlättar förståelsen för

flyktingarnas situation och deras integrering i det svenska

samhället. Sådana frivilliga insatser inom flyktingmottagandet

som motionerna gav exempel på borde också enligt utskottets

mening på ett bra sätt kunna komplettera de statliga och

kommunala åtgärderna. Utskottet erinrade om att regeringen avsåg

att tillsätta en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet

med uppgift att belysa hur man inom ramen för

flyktingmottagandet kan åstadkomma en ökad samverkan mellan

frivilliga organisationer/folkrörelser å ena sidan och stat och

kommun å den andra.

Resultatet av arbetsgruppens arbete har publicerats i en

rapport (Ds 1991:5) Mångfald och samverkan i flyktingmottagandet

-- frivilliga organisationers roll. I rapporten ges en rad

exempel på frivilliga insatser som gjorts och görs i

flyktingmottagandet och hur samverkan sker mellan kommuner och

organisationer. En redovisning lämnas också om hur

frivilligorganisationer i Canada, Australien och Danmark deltar

i flyktingmottagandet. I rapporten läggs fram arbetsgruppens

överväganden och förslag. Oavsett resultatet härav hoppas

arbetsgruppen att deras redovisning i rapporten skall ge

inspiration och sprida goda exempel till efterföljd.

Utskottet, som ånyo vill understryka det stora värdet av de

frivilliga insatserna i flyktingmottagandet, anser att

beredningen av arbetsgruppens överväganden bör avvaktas och att

motionerna får anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Kjell-Arne Welin anför i motion Sf605 (delvis) att

mottagarkommunen ofta är helt oförberedd på hur man bäst

hanterar situationen och flyktingen själv är helt utlämnad och

riskerar att passiviseras. SIV bör därför ges i uppdrag att

utarbeta program för hur kommunernas flyktingmottagning bäst

skall gå till.

Utskottet vill erinra om att motionären väckte en liknande

motion under den allmänna motionstiden vid föregående riksmöte

och att utskottet ansåg motionen tillgodosedd med vad som i

detta hänseende föreslogs i proposition 1989/90:105 om samordnat

flyktingmottagande och nytt system för ersättning till

kommunerna (se SfU21). Propositionen i denna del innebar att en

individuell plan i samråd med flyktingen alltid bör göras så

snart flyktingen tagits emot i en kommun. Planen bör innehålla

introduktion om följande förhållanden

bosättning,

kartläggning av den personliga situationen,

familjeförhållanden, utbildning och yrkeserfarenhet,

kartläggning av barnens situation och eventuellt behov av

stödinsatser,

svenska för invandrare,

samhälls-, studie- och arbetslivsorientering,

arbetsmarknadsservice,

kompletterande eller grundläggande utbildning i skilda former,

arbete,

rehabilitering.

Syftet med introduktionsplanen är att ge varje flykting de

nödvändiga förutsättningarna för att kunna leva och verka

normalt och självständigt i det svenska samhället.

Utskottet framhöll att propositionens förslag om att det skall

upprättas individuella introduktionsplaner och vad dessa bör

innehålla utgjorde en god bas för det fortsatta arbetet med den

enskilde flyktingens integrering i samhället och möjliggjorde

att man tar hänsyn till varje individs särskilda behov av

åtgärder. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och

avstyrker bifall till motion Sf605 i denna del.

I motion Sf605 begärs vidare att flyktingar som beviljats

uppehållstillstånd och som därefter flyttas ut i kommunerna bör

tilldelas en fadder enligt samma mönster som vårt nuvarande

system med kontaktfamiljer. Gösta Lyngå och Ragnhild Pohanka

begär i motion Sf613 yrkande 1 att principen om kontaktfamiljer

skall tillämpas vid flyktingmottagning.

Även denna fråga togs vid föregående riksmöte upp i utskottets

betänkande SfU21. Utskottet framhöll att några bindande

uttalanden från riksdagens sida beträffande kontakt- och

fadderfamiljer inte var möjliga att göra, eftersom sådana

arrangemang måste bygga på frivillighet från såväl flyktingens

som den mottagande familjens sida. Utskottet erinrade om att

utskottet tidigare hade framhållit värdet av att ta till vara

frivilliga erbjudanden inom flyktingmottagningen och detta

gällde, framhöll utskottet, även erbjudanden om att vara fadder-

eller kontaktfamilj eller erbjudanden om bostad hos

privatpersoner.

Motion Sf605 i denna del och motion Sf613 yrkande 1 bör på

grund av det anförda inte föranleda några åtgärder.

I motion Sf620 av Monica Öhman och Rosa-Lill Wåhlstedt begärs

ett tillkännagivande om att socialförvaltningen inte bör vara

utbetalare av ekonomiskt bistånd till flyktingar/invandrare.

Utskottet uttalade redan under föregående riksmöte i

betänkande SfU21 att utskottet gärna såg att kommunerna prövade

andra utbetalningsformer när det gäller bistånd till flyktingar

och asylsökande. Ett genomförande av de förslag som lagts fram i

proposition 1990/91:117 om en ny kommunallag underlättar för

kommunerna att lägga beslutanderätten om bistånd till flyktingar

och asylsökande på det organ som man finner lämpligast.

Propositionen behandlas för närvarande av konstitutionsutskottet

i betänkande KU38. Med hänsyn till att det är en kommunal

angelägenhet hur administrationen av ersättningarna ordnas bör

motion Sf620 inte föranleda något tillkännagivande till

regeringen.

Gullan Lindblad m.fl. erinrar i motion Sf617 om att de

moderata ledamöterna i socialförsäkringsutskottet vid

behandlingen av förslaget om nya ersättningsregler för

kommunerna vad gällde mottagandet av handikappade flyktingar

reserverade sig till förmån för att rehabiliterande åtgärder

skulle prioriteras och att ett kontinuerligt stöd till

kommunerna för utgifter enligt socialtjänstlagen skulle utgå

först när rehabiliteringsåtgärder misslyckats. I yrkande 3 begär

motionärerna att det särskilda bidraget för handikappade bör ges

som ett påslag till schablonbidraget för att undvika extra

administration och för att öka kommunernas incitament till

rehabiliteringsåtgärder.

För handikappade och äldre flyktingar har som nämnts i princip

tidigare ersättningssystem behållits, varför kommunerna får

ersättning för kostnader för socialbidrag som utges till

flyktingar som vid tiden för uppehållstillstånd var över 60 år

eller som inte kan försörja sig på grund av sjukdom eller

handikapp som förelåg vid ankomsten till Sverige eller som har

samband med situationen som flykting. Dessutom lämnas ersättning

för vissa andra kostnader.

Även denna fråga behandlades av utskottet i betänkandet

1989/90:SfU21. Utskottet avstyrkte därvid att ett tillägg till

schablonbidraget infördes när en kommun tar emot handikappade

flyktingar med motiveringen att det kan föreligga avsevärda

skillnader i kostnader för olika grupper handikappade som kan

vara svåra att förutse när kommunplaceringen sker. Utskottet

vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker bifall till

motion Sf617 yrkande 3.

I motion Sf20 av Nils T Svensson och Sten Östlund framhålls

att det skulle behövas två kompletteringar till det nya

ersättningssystemet för den kommunala flyktingmottagningen. Dels

bör SIV ges vidgade möjligheter att ersätta s.k. överkostnader i

samband med övergångsbostäder inom ramen för det nya

ersättningssystemet och anslagsposten Ersättning för

extraordinära kostnader. Dels bör resurser för

arbetsmarknadspolitiska insatser, som nu ges till

arbetsförmedlingen, läggas in i den schabloniserade ersättningen

till kommunerna så att det blir lättare att samordna insatserna

med svenskundervisningen. Motionärerna begär i yrkandena 1 resp.

2 tillkännagivanden härom.

Som framgår ovan har i den nya schablonersättningen för

mottagning av flyktingar inräknats ersättning för kostnader för

genomgångsbostäder till den del kostnaderna är normala. Om

kostnaderna för genomgångsbostäder är extraordinära kan de bli

ersatta efter prövning i varje enskilt fall. Vid

riksdagsbehandlingen föregående år av regeringens förslag i

detta hänseende ansåg såväl bostadsutskottet som

socialförsäkringsutskottet detta motiverat och underströk vikten

av en generös prövning av ersättningens storlek m.m. i det

enskilda fallet, så att tillkomsten av nya bostadslösningar

främjas (se 1989/90:SfU21). Motion Sf20 yrkande 1 får anses

tillgodosedd med detta uttalande från riksdagens sida.

Vad härefter angår medel för arbetsmarknadspolitiska insatser

vid flyktingmottagningen behandlade utskottet i betänkande SfU21

även en motion om ett bättre inflytande för kommunerna på

verksamheter som hade betydelse för att slussa ut flyktingar på

arbetsmarknaden. Utskottet framhöll att statsmakterna under

senare år ökat anslagen för särskilda åtgärder i detta hänseende

och att riktlinjerna till AMS innebar att verket skall kunna

svara mot de krav som flyktinginvandringen ställer och anpassa

sitt arbetssätt så att den arbetskraftsresurs som finns bland

invandrare effektivt skall tas till vara. En hög

handlingsberedskap och ett nära samarbete mellan dels AMS och

SIV, dels arbetsförmedlingen, fackliga organisationer och

arbetsgivare på orten och de kommunala organ som är engagerade i

flyktingmottagandet förutsattes. Vidare framhöll utskottet att

särskilda medel anslagits för att bl.a. bekosta rekryteringsstöd

som kan underlätta varvning av svenskundervisning och arbete

eller otraditionella åtgärder, framför allt i verksamheten med

rörliga förmedlingsstyrkor i anslutning till

mottagningsförläggningar. Utskottet förutsatte att den

helhetssyn på flyktingmottagandet och den ökade samverkan som

proposition 105 syftade till kom att få genomslag i det

praktiska arbetet med att inlemma flyktingarna i samhället och

arbetslivet. Utskottet erinrade också om att föredragande

statsrådet hade hänvisat till att hon och

arbetsmarknadsministern noga kom att följa utvecklingen och

beakta behovet av särskilda åtgärder. Om det skulle visa sig att

den samverkan mellan främst den lokala arbetsförmedlingen och

kommunerna, som är en förutsättning för att snabbt kunna bereda

flyktingarna arbete, inte fungerade tillfredsställande, utgick

utskottet från att även sådana åtgärder som motionärerna

föreslagit övervägdes vid den uppföljning som skall ske.

Utskottet vill på nytt understryka vikten av att det nya

ersättningssystemet följs upp även med avseende på de

arbetsmarknadspolitiska insatserna vid flyktingmottagningen i

kommunerna. Något särskilt tillkännagivande med anledning av

motion Sf20 yrkande 2 anser utskottet inte påkallat.

I två motioner, Sf613 av Gösta Lyngå och Ragnhild Pohanka

(yrkande 2) och Sf627 av Inger Schörling m.fl. (yrkande 17),

begär motionärerna ett tillkännagivande om att SIV bör utfärda

rekommendationer för ersättningar vid uthyrning av rum m.m. i

privatbostäder.

I schablonersättningen till kommunerna vid flyktingmottagande

ingår även beräknade bostadskostnader. Utskottet anser att det i

första hand bör vara en fråga för vederbörande kommun att bedöma

vad som är en skälig hyresersättning när flyktingarna tas emot i

en privatbostad, och utskottet avstyrker bifall till motionerna

Sf613 yrkande 2 och Sf627 yrkande 17.

I motion Sf607 anför Margitta Edgren att det särskilda

statsbidraget för hälsoundersökningar av flyktingar som tas emot

i kommuner inte täcker kostnaderna för dem som får

uppehållstillstånd som s.k. anknytningsfall. Motionären begär

ett tillkännagivande om att reglerna och villkoren för

hälsoundersökning blir lika dem som gäller för kommunplacerade

flyktingar.

Enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för

flyktingmottagning m.m. får SIV ersätta även kostnader för

hälsoundersökning av utlänning som fått uppehållstillstånd på

grund av sin anknytning till flyktingar och andra utlänningar

som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet, om

utlänningen har ansökt om uppehållstillstånd inom två år från

det att den person som han eller hon har anknytning till först

togs emot i en kommun. Verket får också ersätta kostnader för

hälsoundersökningar för utlänningar som har anknytning till

sådana utlänningar som omfattas av bestämmelserna om bistånd

till asylsökande. Ersättning får inte lämnas om utlänningen

redan genomgått hälsoundersökning under vistelse på en statlig

förläggning för asylsökande.

Utskottet anser att dessa bestämmelser medger ersättning i

tillräcklig omfattning och avstyrker bifall till motion Sf607.

Annika Åhnberg begär i motion Sf632 ett tillkännagivande om

att primärkommunerna behöver få medel för projekt som syftar

till att hjälpa flyktingbarn att bearbeta svåra

krigsupplevelser.

Utskottet finner att det primärt är en uppgift för

sjukvårdshuvudmännen att via barnpsykiatrin hjälpa barn att

bearbeta svåra krigsupplevelser. Detta hindrar dock inte att

kommunerna organiserar en verksamhet för insatser på området och

så sker också i ett flertal kommuner. Denna verksamhet bör

emellertid kunna finansieras inom ramen för schablonbelopp och

övriga statsbidrag som kommunerna kan erhålla vid

flyktingmottagning. Utskottet avstyrker bifall till motion

Sf632.

I motion Sf609 av Carl Bildt m.fl. yrkande 14 anförs att det

är viktigt att regeringen följer upp effekterna av det nya

ersättningssystemet till kommunerna så att det inte resulterar i

färre utplaceringar i kommunerna.

I proposition 1989/90:105 föreslogs att särskilda resurser

skulle avsättas för uppföljning och utvärdering av det nya

systemet. Uppföljningen skulle avse såväl måluppfyllelse som

effekter på kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner. På

den statliga sidan skulle SIV ha huvudansvaret för

uppföljningen. I propositionen angavs att Kommunförbundet också

hade redovisat ett intresse av att aktivt medverka i

uppföljningsarbetet, och föredragande statsrådet utgick från att

uppföljning sker i varje kommun. Vidare borde AMS följa upp

resultaten av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och SÖ av

svenskundervisningen. De berörda organen borde delta i

spridningen till kommuner, arbetsförmedlingar m.fl. av de olika

kommunernas erfarenheter från flyktingmottagande och samverkan

mellan kommuner och andra organ.

Även utskottet ansåg att det var utomordentligt viktigt att

man genom en uppföljning redan från det nya systemets start

snabbt kunde få signaler om hur systemet påverkade olika

kommuners ekonomi och kommunernas möjligheter att ta emot även

sådana flyktingar som kan förutses få svårigheter att komma ut

på arbetsmarknaden. Skulle dessa signaler tyda på att det nya

systemet leder till icke önskvärda effekter beträffande

flyktingmottagningen, förutsatte utskottet att regeringen

snarast övervägde vilka åtgärder som behövdes för att komma till

rätta med problemen.

Utskottet noterar att särskilda resurser föreslås avsatta även

för nästa budgetår för en uppföljning av det nya

ersättningssystemet, och någon anledning till tillkännagivande

på grund av motion Sf609 yrkande 14 anser utskottet inte

föreligga.

D6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen

Från anslaget utgår statsbidrag till den stiftelse som ger ut

Invandrartidningen.

I propositionen föreslås att till anslaget anvisas ett

reservationsanslag på 14 989 000 kr., och utskottet biträder

förslaget.

D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m.

Från anslaget betalas kostnader för ombudsmannen mot etnisk

diskriminering jämte kansli och för nämnden mot etnisk

diskriminering.

I propositionen föreslås ett förslagsanslag på 3 412 000 kr.,

och utskottet biträder förslaget.

D8. Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.

Från anslaget finansieras fr.o.m. den 1 januari 1991 kostnader

för lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra

utlänningar. Anslaget disponeras av centrala studiestödsnämnden

som administrerar lånen.

I propositionen föreslås att under anslaget anvisas ett

förslagsanslag på 52 500 000 kr., och utskottet biträder

förslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statens invandrarverks verksamhet med

flyktingmottagning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 8,

1990/91:Sf631 och 1990/91:Sf646 yrkande 25,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

res. 3 (c)

2. beträffande praxisdokumentation

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf638 yrkande 7

och 1990/91:Sf646 yrkande 15,

3. beträffande medelsanvisning till statens invandrarverks

förvaltningskostnader

att riksdagen

dels medger att regeringen får bemyndiga statens

invandrarverk att under budgetåret 1991/92 vid

extraordinära anspråk på myndighetskapaciteten disponera

högst 25000000 kr. utöver anvisat anslag,

dels till Statens invandrarverks

förvaltningskostnader

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

402164000 kr.,

4. beträffande medelsanvisning till förläggningskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och

med avslag på motionerna 1990/91:Sf638 yrkande 27 och

1990/91:Sf646 yrkande 2 till Förläggningskostnader för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

2153000000 kr.,

res. 4 (v)

5. beträffande fasta förläggningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf608 yrkandena 1 och

2,

6. beträffande besked om beslut i asylärenden

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf608 yrkande 3,

7. beträffande asylbidragets utformning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf617 yrkande 5,

res. 5 (m)

8. beträffande asylsökandes boende

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf646 yrkandena 22

och 23,

res. 6 (fp)

9. beträffande kollektiva hemförsäkringar för asylsökande

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf624,

res. 7 (v)

10. beträffande behandlingen av asylsökande

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf627 yrkande 13,

res. 8 (mp)

11. beträffande ensamma flyktingbarn

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf617 yrkande 1,

1990/91:Sf638 yrkande 15 och 1990/91:Sf646 yrkande 21 i

denna del,

res. 9 (m)

res. 10 (fp, v, mp)

12. beträffande hälso- och sjukvård och tandvård för barn

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf646 yrkande 20,

res. 11 (fp, mp)

13. beträffande handikappade asylsökande

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf617 yrkande 2,

res. 12 (m, fp)

14. beträffande tortyrskador

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf638 yrkande 25,

res. 13 (v)

15. beträffande undervisning och sysselsättning för

asylsökande

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf638 yrkande

26, 1990/91:Sf640 yrkande 3 och 1990/91:Sf646 yrkande 27,

res. 14 (fp)

res. 15 (v)

16. beträffande arbete för asylsökande

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf241

yrkande 2, 1990/91:Sf609 yrkandena 17 och 18,

1990/91:Sf612, 1990/91:Sf622, 1990/91:Sf623 yrkande 1,

1990/91:Sf627 yrkande 18, 1990/91:Sf646 yrkande 24 och

1990/91:Sf24 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

res. 16 (m, fp) - motiv.

17. beträffande organiserad mottagning av flyktingar med

yrkeskunskaper

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf633 yrkande 4,

res. 17 (m, fp)

18. beträffande direktrekrytering av arbetskraft

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 15

och 1990/91:Sf629,

19. beträffande stöd till invandrarorganisationerna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf646 yrkande 30,

res. 18 (fp)

20. beträffande åtgärder mot främlingsfientlighet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 7

och 1990/91:Sf617 yrkande 7,

21. beträffande information om muslimsk kultur

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf618,

22. beträffande stödprojekt bland invandrarungdomar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf637 i denna del,

res. 19 (v)

23. beträffande stödprojekt för frivilligt återvändande

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf635 och

1990/91:Sf641, båda i dessa delar,

24. beträffande kooperativa lösningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf21,

25. beträffande medelsanvisning till åtgärder för

invandrare

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100

och med

avslag på motionerna 1990/91:Sf635, 1990/91:Sf637 och

1990/91:Sf641, alla i dessa delar, till Åtgärder för

invandrare för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 21563000 kr.,

res. 20 (v) - villk. 19

26. beträffande flyktingkvoten

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:192

och med anledning av motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 10,

1990/91:Sf627 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sf633 yrkande

5, 1990/91:Sf638 yrkande 24 i denna del, 1990/91:Sf642

yrkande 1, 1990/91:Sf646 yrkande 1 och 1990/91:Sf45 samt

med avslag på motionerna 1990/91:Sf56 och 1990/91:Sf57

godkänner de riktlinjer för överföringen av flyktingar

till Sverige som har föreslagits i propositionen,

res. 21 (fp)

res. 22 (v)

27. beträffande medelsanvisning till överföring av

flyktingar

m.m.

att riksdagen med anledning av propositionerna

1990/91:192 och 1990/91:100 och

motionerna 1990/91:Sf627 yrkande 1 i denna del,

1990/91:Sf638 yrkande 24 i denna del och 1990/91:Sf646

yrkande 3 till Överföring av flyktingar m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

24500000 kr.,

28. beträffande överföringsprogram

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf609 yrkande 11,

29. beträffande medelsanvisning till ersättning till

kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100

och med avslag på motion 1990/91:Sf646 yrkande 4 till

Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag

på

4464000000 kr.,

30. beträffande organisationers m.fl. roll i

flyktingmottagningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf609 yrkande

16, 1990/91:Sf617 yrkande 6 och 1990/91:Sf646 yrkande 26,

res. 23 (m, fp)

31. beträffande program för kommunal mottagning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf605 i denna del,

32. beträffande fadder- och kontaktfamilj

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf605 i denna

del och 1990/91:Sf613 yrkande 1,

res. 24 (mp)

33. beträffande utbetalning av socialbidrag

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf620,

34. beträffande ersättning för handikappade flyktingar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf617 yrkande 3,

res. 25 (m, mp)

35. beträffande schablonbidragets utformning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf20,

36. beträffande rekommendationer om hyresersättningar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf613 yrkande 2

och 1990/91:Sf627 yrkande 17,

res. 26 (mp)

37. beträffande hälsoundersökning i anknytningsfall

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf607,

38. beträffande projekt för flyktingbarn

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf632,

res. 27 (v)

39. beträffande uppföljning av ersättningssystemet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf609 yrkande 14,

40. beträffande statsbidrag till Stiftelsen

Invandrartidningen

att riksdagen till Statsbidrag till Stiftelsen

Invandrartidningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 14989000 kr.,

41. beträffande medelsanvisning till ombudsmannen mot etnisk

diskriminering m.m.

att riksdagen till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

3412000 kr.,

42. beträffande medelsanvisning till lån till hemutrustning

för flyktingar m.fl.

att riksdagen till Lån till hemutrustning för flyktingar

m.fl. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på

52500000 kr.

Stockholm den 21 maj 1991

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s), Ulla

Johansson (s), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m),

Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Persson (s), Hans Dau (m),

Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Maud Björnemalm (s),

Christina Pettersson (s), Bertil Persson (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Maria Leissner (fp), Jan-Olof Ragnarsson

(v) och Eva Goës (mp).

Reservationer

1. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning

(mom.1)

Margit Gennser, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "är påkallade." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att handläggningstiderna ovillkorligen måste

nedbringas i enlighet med den målsättning som statsmakterna lagt

fast, och utskottet motsätter sig därför inte nu det av

regeringen föreslagna ökade anslaget. Utskottet förutsätter dock

att ytterligare anslagshöjningar inte kommer att begäras. Även

SIV måste kunna rationalisera och effektivisera sin verksamhet,

särskilt som tillströmningen av asylsökande nu tycks ha

stabiliserats.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande statens invandrarverks verksamhet med

flyktingmottagning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf609

yrkande 8 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf631 och

1990/91:Sf646 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning

(mom. 1)

Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "är påkallade." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att arbetsförhållandena på

SIV är stabila och att man förmår attrahera kompetent personal.

Policyn att ge 6-månadersförordnanden åt personal på

flyktingförläggningarna har skapat problem med otrygghet för de

nyanställda. Utskottet anser därför att en övergång till

tillsvidareanställningar vore att föredra.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande statens invandrarverks verksamhet med

flyktingmottagning

att

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf646 yrkande 25 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 8 och 1990/91:Sf631

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning

(mom. 1)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.11 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "är påkallade." bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att svensk flyktingmottagning präglats av

dramatiska förändringar under 1980-talet. Kraftigt ökade

kostnader samt långa väntetider för asylsökande är några

allvarliga problem. Organisationen för att ta emot, utreda och

slussa ut de asylsökande i samhället har vid två tillfällen

genomgått omfattande förändringar. Dessutom har ett antal

"krispaket" satts in för att lösa flaskhalsar i

mottagningsorganisationen. Vid varje omorganisation eller

"krispaket" har antalet asylsökande underskattats, vilket i sin

tur fått till följd en för liten organisation för utredning av

asylärenden och mottagande av flyktingar. Genom att SIVs

basorganisation och förvaltningsanslag låses av riksdagsbeslut

har följden blivit en krånglig och tidskrävande beslutsprocess

för tilläggsanslag varje gång antalet asylsökande överträffat

prognoserna. Härigenom har viktig tid gått förlorad. Utskottet

anser att det är omöjligt att förutse hur många som verkligen

kommer att söka asyl i Sverige under de närmaste åren framöver,

eftersom utvecklingen är helt beroende av händelserna i vår

omvärld. Flyktingmottagningen måste därför planeras och

organiseras med stor flexibilitet för att möta snabba

förändringar, och SIV måste ges en större frihet att själv

planera och organisera verksamheten, främst planeringen av

mottagning, utredning och förläggning av asylsökande/flyktingar

inom den av riksdagen fastställda ramen. Enligt utskottets mening

bör nuvarande anslagsposter för tillståndsverksamheten,

förläggningskostnader och ersättningen till kommunerna slås

samman till ett gemensamt förslagsanslag benämnt

flyktingmottagning. Därvid bör en schabloniserad kostnad per

asylsökande fastställas och multipliceras med det antal

asylsökande som verket redovisar i sin prognos för kommande

budgetår.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande statens invandrarverks verksamhet med

flyktingmottagning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf631 och med

avslag på motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 8 och 1990/91:Sf646

yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Medelsanvisning till förläggningskostnader (mom.4)

Jan-Olof Ragnarsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar

med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 2." bort ha

följande lydelse:

SIV har beräknat att ca 40 000 personer kommer att söka asyl i

Sverige under nästa budgetår, medan regeringen beräknat antalet

asylsökande till 30 000 och föreslagit medel för kostnader för

detta lägre antal asylsökande. Utskottet anser att utgångspunkten

för medelsbehovet bör vara det av SIV beräknade talet. Om

asylsökande som själva kan ordna sin bostadsfråga i en kommun

inte tvingas in i förläggningssystemet kan dock besparingar ske

på förläggningsanslaget. Utskottet räknar med hänsyn till det

anförda att ytterligare 900 milj.kr. bör anslås till sluss- och

förläggningskostnader.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande medelsanvisning till förläggningskostnader

att

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf638 yrkande 27 och med

anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Sf646

yrkande 2 till Förläggningskostnader för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 3 053 000 000 kr.,

5. Asylbidragets utformning (mom. 7)

Margit Gennser, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar

med "Asylbidragets nivåer" och slutar med "yrkande 5." bort ha

följande lydelse:

Moderata samlingspartiet har i annat sammanhang påtalat att

socialbidragssystemet bör ses över, bl.a. med tanke på dess

speciella utformning vad gäller en tilläggssumma för varje barn.

Asylbidraget är uppbyggt på samma sätt, vilket innebär att

familjer med många barn kan uppbära förhållandevis mycket höga

bidragssummor utöver den kostnadsfria vistelsen. Utskottet anser

därför att asylbidraget bör förändras i detta avseende.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

7. beträffande asylbidragets utformning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf617 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Asylsökandes boende (mom. 8)

Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar

med "Utskottet behandlade" och slutar med "motion Sf646." bort ha

följande lydelse:

Nuvarande mottagningssystem för asylsökande innebär i praktiken

en tvångsmässig vistelse på förläggningar under väntetiden,

eftersom möjligheten till asylbidrag vid boende utanför

förläggningarna är starkt begränsad. Enligt utskottets

uppfattning bör asylsökande i första hand själva få ordna sin

bostad och då också vara berättigade till asylbidrag som täcker

bostadskostnaderna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8. beträffande asylsökandes boende

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf646 yrkandena

22 och 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

7. Kollektiva hemförsäkringar för asylsökande (mom.9)

Jan-Olof Ragnarsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar

med "Enligt vad" och slutar med "motion Sf624." bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att den nuvarande situationen där nästan

samtliga asylsökande saknar skydd genom hemförsäkring inte är

godtagbar och att SIVs inställning att de asylsökande själva

skall ta ansvar för försäkringsfrågan inte är rimlig.

Enligt utskottets uppfattning är den lämpligaste lösningen att

SIV tecknar en kollektiv hemförsäkring för alla asylsökande.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

9. beträffande kollektiva hemförsäkringar för asylsökande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf624 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Behandlingen av asylsökande (mom. 10)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar

med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "yrkande 13." bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill starkt betona vikten av en human behandling på

flyktingförläggningarna av de människor som väntar på asyl och

att riksdag och regering ser till att mänskliga rättigheter

upprätthålls i den djungel av tillfälliga förläggningar som finns

i dag.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

10. beträffande behandlingen av asylsökande

att

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf627 yrkande 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Ensamma flyktingbarn (mom. 11)

Margit Gennser, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "inte påkallat." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att speciell hänsyn tas till

flyktingbarnen och då särskilt till de barn som kommer hit

ensamma. Förläggningstiden bör vara så kort som möjligt och

strävan måste också vara att de föräldralösa barnen snarast får

komma till en familj. Socialstyrelsen har i sin nyligen avgivna

rapport lämnat förslag för att förbättra förhållandena för

flyktingbarnen. Utskottet vill i detta sammanhang också

uppmärksamma den verksamhet som bedrivs i kommuner och landsting

för flyktingbarn och deras familjer med särskilda behov. Sådan

verksamhet, där tyngdpunkten bör ligga på förebyggande verksamhet

och socialt stöd, bör mycket väl kunna bedrivas även av

organisationer och enskilda vårdgivare.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

11. beträffande ensamma flyktingbarn

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf617 yrkande 1

och med anledning av motionerna 1990/91:Sf638 yrkande 15 och

1990/91:Sf646 yrkande 21 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Ensamma flyktingbarn (mom. 11)

Barbro Sandberg (fp), Maria Leissner (fp), Jan-Olof Ragnarsson

(v) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "inte påkallat." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att de ensamma

flyktingbarnen får en kontinuitet i kontakten med de vuxna på den

förläggning där de vistas. De får inte tvingas att bryta upp i

onödan, eftersom de redan utsatts för svåra separationer och

riskerar att skadas än mer om de inte behandlas varsamt.

Utskottet anser också att det är mycket viktigt att reseregler

och besöksregler underlättar kontakt med eventuella släktingar

eller bekanta i Sverige. Dessa barns ansökningar om asyl måste

också prioriteras så att väntetiden minimeras.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

11. beträffande ensamma flyktingbarn

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf617

yrkande 1, 1990/91:Sf638 yrkande 15 och 1990/91:Sf646 yrkande 21

i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

11. Hälso- och sjukvård och tandvård för barn (mom.12)

Barbro Sandberg (fp), Maria Leissner (fp) och Eva Goës (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar

med "Asylsökande har" och på s. 17 slutar med "riksdagens

åtgärd." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har inte asylsökande barn samma

rätt till hälsovård och tandvård som andra barn bosatta i riket.

Detta betyder bl.a. att förebyggande åtgärder som vaccinationer

och reguljär tandvård förmenas barnen under ibland flera år.

Utskottet anser inte att detta är acceptabelt. Barnen bör i

enlighet med socialstyrelsens förslag omfattas av den hälso- och

sjukvård samt tandvård som varje annat barn har rätt till i

Sverige.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

12. beträffande hälso- och sjukvård och tandvård för barn

att

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf646 yrkande 20 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Handikappade asylsökande (mom. 13)

Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil

Persson (m) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar

med "Även motioner" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande

lydelse:

Handikappade asylsökande kommer ofta från länder där

rehabilitering och vård av handikappade är gravt åsidosatt.

Utskottet anser därför att det är viktigt att rehabilitering och

vård kommer i gång så fort som möjligt efter ankomsten till

Sverige. Personalen på förläggningarna bör ta initiativ till att

de handikappade får tillgång till de hjälpmedel de behöver och

har rätt till enligt lagen om asylbistånd.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

13. beträffande handikappade asylsökande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf617 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Tortyrskador (mom. 14)

Jan-Olof Ragnarsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar

med "Riksdagen avslog" och slutar med "är påkallad." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det är mycket väsentligt att resurser byggs

upp för en snabb diagnostik av de asylsökande som själva söker

hjälp för tortyrskador. Att snabbt bli undersökt på ett adekvat

sätt och bli tagen på allvar kan ha en viss rehabiliterande

verkan. Dessutom kan större förståelse skapas för patienten inom

sjukvården.

Det är också väsentligt att landstingen erhåller statlig

ersättning för att genomföra olika projekt för behandling av

tortyrskador hos asylsökande och metodutveckling och

personalutbildning på detta område. Medel till ett belopp av 25

000000 kr. bör därför anslås för ett centrum på nationell nivå

för diagnostisering och dokumentation av sådana skador,

förslagsvis med anknytning till Karolinska sjukhuset och SIVs

utredningsslussar.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

14. beträffande tortyrskador

att

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf638 yrkande 25 dels

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels till ett nytt anslag Åtgärder för diagnostisering och

behandling av tortyrskadade asylsökande anvisar 25000000

kr.

14. Undervisning och sysselsättning för asylsökande (mom. 15)

Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Enligt vad" och slutar med "inte påkallad" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt, inte minst för

nyanlända flyktingar, att få information i samband med

mottagandet och svenskundervisningen om de oskrivna lagarna och

normerna för beteende och umgänge. Det är oacceptabelt att ett

brott förringas med hänvisning till olika kulturuppfattning, och

svensk lag måste gälla för alla i Sverige.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

15. beträffande undervisning och sysselsättning för

asylsökande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:646 yrkande 27

och med avslag på motionerna 1990/91:Sf638 yrkande 26 och

1990/91:Sf640 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

15. Undervisning och sysselsättning för asylsökande (mom. 15)

Jan-Olof Ragnarsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar

med "Enligt vad" och slutar med "inte påkallad." bort ha följande

lydelse:

SIV har i en skrivelse till sin regionala organisation

framhållit att i beräkningarna för medelsbehovet för

verksamhetsåret 1991/92 och framöver förutsätts att

svenskundervisning och samhällsinformation enbart erbjuds dem som

beviljats uppehållstillstånd. Utskottet anser att en sådan

förändring sannolikt skulle medföra utomordentligt negativa

effekter för verksamheten vid förläggningarna och starkt bidra

till en försämrad psykisk hälsa hos många asylsökande. Samma

anspråk måste enligt utskottets uppfattning ställas på

svenskundervisningens omfattning och kvalitet för asylsökande på

förläggningar som för sfi-undervisningen.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

15. beträffande undervisning och sysselsättning för

asylsökande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf638

yrkande 26 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf640 yrkande 3

och 1990/91:Sf646 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

16. Arbete för asylsökande ( motiveringen till mom.16)

Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil

Persson (m) och Maria Leissner (fp) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "I

de" och slutar med "bedömning görs." bort ha följande lydelse:

I de fall SIV kan förutse att verket inte kommer att kunna

fatta beslut i ett asylärende inom sex månader bör enligt

utskottets uppfattning övervägas om ett temporärt arbetstillstånd

skall kunna ges. Detta skall dock beviljas senast sex månader

efter asylansökan.

17. Organiserad mottagning av flyktingar med yrkeskunskaper

(mom. 17)

Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil

Persson (m) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar

med "Utskottet ser" och slutar med "inte påkallad." bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att man erbjuder

asylsökande med yrkeskunskaper en koncentrerad svenskundervisning

och kontakt med sitt yrke snarast möjligt. Det får ankomma på

regeringen att snarast skapa en organisation för att ta vara på

de asylsökandes tidigare utbildning och erfarenheter.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

17. beträffande organiserad mottagning av flyktingar med

yrkeskunskaper

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sf633

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

18. Stöd till invandrarorganisationerna (mom. 19)

Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida." bort ha

följande lydelse:

Utskottet finner att det framför allt är när en ny

invandrarorganisation byggs upp som den behöver samhällets stöd.

Däremot är det inte lika givet att en invandrarorganisation som

är etablerad sedan decennier skulle behöva lika stort stöd som i

början. Stödet till invandrarorganisationerna bör därför enligt

utskottet kunna differentieras så att mer pengar går till de

organisationer som nyetablerar sig för att sedan successivt

trappas ner så att föreningarna till sist skall klara sig på

samma villkor som gäller för andra föreningar i samhället.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

19. beträffande stöd till invandrarorganisationerna

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf646

yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

19. Stödprojekt bland invandrarungdomar (mom. 22)

Jan-Olof Ragnarsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar

med "En motion" och slutar med "motion Sf637." bort ha följande

lydelse:

Utskottet föreslår att resurser till ett belopp av 15 milj. kr.

skall ställas till kommunernas förfogande för ett socialt

stödprojekt för arbetslösa invandrarungdomar och

invandrarungdomar med sociala problem. Projektet bör organiseras

så att ungdomarna anställs för att arbeta inom sin egen nations-

och språkgrupp. Härigenom kommer man förbi problemen med

främlingsskap och språksvårigheter och skapar förutsättningar för

att bygga upp en nationell identitet hos invandrarungdomarna.

Arbetet bör ges en fast bas i form av lokalutrymmen i

invandrartäta bostadsområden.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

22. beträffande stödprojekt bland invandrarungdomar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf637 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Medelsanvisning till åtgärder för invandrare (mom. 25)

under förutsättning av bifall till reservation 19

Jan-Olof Ragnarsson (v) anser

att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande medelsanvisning till åtgärder för

invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf637 i denna del

och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med avslag på

motionerna 1990/91:Sf635 och 1990/91:Sf641 båda i dessa delar

till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1991/92 anvisar

ett reservationsanslag på

36 563 000 kr.,

21. Flyktingkvoten (mom. 26)

Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Vad härefter" och på s. 28 slutar med "någon

åtgärd." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är av stor betydelse att Sverige aktivt

agerar för att förmå andra utvecklade länder att utöka sin

flyktingkvot. Den svenska höjningen av flyktingkvoten kan där

utgöra en uppmuntran för andra länder att höja sin kvot. Det

skulle öka möjligheterna till ett framgångsrikt resultat om inte

bara invandrarministern utan även statsministern tog ett

initiativ i detta syfte.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

26. beträffande flyktingkvoten

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:192 och

motion 1990/91:Sf57 yrkande 1 och med anledning av motionerna

1990/91:Sf609 yrkande 10, 1990/91:Sf627 yrkande 1 i denna del,

1990/91:Sf633 yrkande 5, 1990/91:Sf638 yrkande 24 i denna del,

1990/91:Sf642 yrkande 1, 1990/91:Sf646 yrkande 1 och 1990/91:Sf45

samt med avslag på motionerna 1990/91:Sf56 och 1990/91:Sf57

yrkandena 2 och 3 dels godkänner de riktlinjer för överföring av

flyktingar till Sverige som har föreslagits i propositionen, dels

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22. Flyktingkvoten (mom. 26)

Jan-Olof Ragnarsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar

med "Däremot är" och slutar med "yrkande 3." bort ha följande

lydelse:

I proposition 192 har föreslagits att särskilda insatser för

överföring av 1250 flyktingar skall göras utöver en ordinarie

flyktingkvot på 2000 personer för att öka möjligheterna för

Sverige att ta emot flyktingar från Irak. Utskottet delar

uppfattningen i motion Sf45 att den situation som har uppstått

för kurderna i Irak motiverar en kraftigt ökad särskild insats

för överföring av flyktingar till Sverige. Utskottet föreslår

därför att 5000 kurdiska barn från Irak och deras föräldrar

snarast skall överföras till Sverige.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

26. beträffande flyktingkvoten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf45 och med

anledning av proposition 1990/91:192 och motionerna 1990/91:Sf609

yrkande 10, 1990/91:Sf627 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sf633

yrkande 5, 1990/91:Sf638 yrkande 24 i denna del, 1990/91:Sf642

yrkande 1, 1990/91:Sf646 yrkande 1 och 1990/91:Sf57 yrkande 3

samt med avslag på motionerna 1990/91:Sf56 och 1990/91:Sf57

yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

23. Organisationers m.fl. roll i flyktingmottagningen

(mom.30)

Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil

Persson (m) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar

med "Utskottet behandlade" och på s. 32 slutar med "utskottet

anfört." bort ha följande lydelse:

Även om flyktingmottagningen är en statlig uppgift anser

utskottet att det är alldeles nödvändigt och önskvärt att

enskilda och organisationer engagerar sig i flyktingfrågan.

Ytterligare vägar bör prövas att tillvarata organisationernas

hjälp, t.ex. när det gäller att skaffa bostäder, och en

uppluckring av det kommunala mottagningsmonopolet bör därvid

kunna ske.

Utskottet föreslår därför att det kommunala

mottagningsmonopolet mjukas upp så att t.ex.

frivilligorganisationer eller någon annan skulle kunna vara den

mottagande parten och förbinda sig att hjälpa till med

integreringen i samhället. Ett samarbete mellan förläggningar och

arbetsförmedlingar bör stimuleras så att flyktingar kan få arbete

direkt och kunna flytta till den ort där arbetet finns.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

30. beträffande organisationers m.fl. roll i

flyktingmottagningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf609

yrkande 16 och 1990/91:Sf617 yrkande 6 och 1990/91:Sf646 yrkande

26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Fadder- och kontaktfamilj (mom. 32)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33

börjar med "Även denna" och slutar med "några åtgärder." bort ha

följande lydelse:

Varje flykting som erhållit asyl bör enligt utskottets mening

tilldelas en kontaktfamilj. Där så är möjligt bör flyktingen bo

hos familjen på inackorderingsbasis. Flyktingar som redan

erhållit asyl, men som bor i uppsamlingsläger, bör tilldelas en

kontaktfamilj i första hand. Därefter bör flyktingar som redan

placerats i lägenheter, men som inte lyckas få kontakt med

svenskar, hjälpas till att få kontaktfamiljer. Arrangemangen

skall göras tidsbegränsade och en utvärdering skall göras efter 6

månader.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

32. beträffande fadder- och kontaktfamilj

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf613 yrkande 1

och med anledning av motion 1990/91:Sf605 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Ersättning för handikappade flyktingar (mom. 34)

Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Bertil Persson (m) och Eva

Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar

med "Även denna" och på s. 34 slutar med "yrkande 3." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det särskilda bidraget till kommuner som

tar emot handikappade flyktingar bör ges i form av ett påslag

till schablonbidraget. Härmed undviks extra administration.

Dessutom ökar kommunernas incitament till

rehabiliteringsåtgärder.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

34. beträffande ersättning för handikappade flyktingar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf617 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Rekommendationer om hyresersättningar (mom.36)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar

med "I schablonersättningen" och slutar med "yrkande 17." bort ha

följande lydelse:

Utskottet har ovan i reservation 21 ansett att flyktingar, där

så är möjligt, bör få bo hos familjer på inackorderingsbasis.

Därvid bör ett relevant bidrag för hyra och andra kostnader utgå.

SIV bör ställa tariffer till kommunernas förfogande angående

rekommenderade ersättningar för uthyrning av rum och andra

relevanta kostnader.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

36. beträffande rekommendationer om hyresersättningar

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf613 yrkande

2 och 1990/91:Sf627 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

27. Projekt för flyktingbarn (mom. 38)

Jan-Olof Ragnarsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar

med "Utskottet finner" och slutar med "motion Sf632." bort ha

följande lydelse:

Det finns i dag vissa möjligheter för landstingskommuner att

via SIV få projektmedel för verksamhet för att hjälpa barn med

svåra krigsupplevelser bakom sig. Utskottet anser att en

motsvarande möjlighet att få projektbidrag bör finnas för

kommuner som bygger upp en sådan verksamhet.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

38. beträffande projekt för flyktingbarn

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf632 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Praxisdokumentation

Barbro Sandberg (fp), Maria Leissner (fp) och Jan-Olof

Ragnarsson (v) anför

Som framgår av utskottets betänkande ovan har SIV nyligen

publicerat en första del i den praxisdokumentation som vi

efterlyst under flera år. Vi förutsätter att verket snarast

kompletterar denna dokumentation med de övriga delar som är

planerade.

2. Tortyrskador

Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anför

Vi anser att det är ytterst angeläget att staten övergångsvis

bidrar med medel till landstingen för uppbyggnad av särskilda

stödverksamheter för flyktingar som fått fysiska och psykiska men

av tortyr. Med hänsyn till att frågan behandlas av utredningen (S

1989:1) om service, stöd och vård till psykiskt störda har vi

inget yrkande i frågan.

3. Uppföljning av ersättningssystemet

Margit Gennser, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anför

I samband med att förslaget om det nya kommunala

ersättningssystemet behandlades i riksdagen föreslog vi från

moderata samlingspartiets sida att övergångsbestämmelser borde ha

tillskapats för vissa kommuner som varit "generösa" i sitt

flyktingmottagande, eftersom det nya systemet beräknades medföra

stora förluster för dessa kommuner i förhållande till det

tidigare systemet. Vi förutsätter att regeringen uppmärksamt

följer effekterna av det nya systemet så att det inte resulterar

i färre utplaceringar i kommunerna och avstår nu från att

reservera oss i detta hänseende.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 2

Motionerna 2

Utskottet 8

D 1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader 8

D 2. Förläggningskostnader 12

D 3. Åtgärder för invandrare 22

D 4. Överföring av flyktingar m.m. 25

D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar

m.m. 28

D 6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen 36

D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. 36

D 8. Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. 37

Hemställan 37

Reservationer 41

1. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning (m)

41

2. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning

(fp) 41

3. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning (c)

42

4. Medelsanvisning till förläggningskostnader (v) 42

5. Asylbidragets utformning (m) 43

6. Asylsökandes boende (fp) 43

7. Kollektiva hemförsäkringar för asylsökande (v) 44

8. Behandlingen av asylsökande (mp) 44

9. Ensamma flyktingbarn (m) 44

10. Ensamma flyktingbarn (fp, v, mp) 45

11. Hälso- och sjukvård och tandvård för barn (fp, mp) 45

12. Handikappade asylsökande (m, fp) 46

13. Tortyrskador (v) 46

14. Undervisning och sysselsättning för asylsökande (fp) 47

15. Undervisning och sysselsättning för asylsökande (v) 47

16. Arbete för asylsökande (m, fp) 48

17. Organiserad mottagning av flyktingar med yrkeskunskaper (m,

fp) 48

18. Stöd till invandrarorganisationerna (fp) 48

19. Stödprojekt bland invandrarungdomar (v) 49

20. Medelsanvisning till åtgärder för invandrare (v) 49

21. Flyktingkvoten (fp) 49

22. Flyktingkvoten (v) 50

23. Organisationers m.fl. roll i flyktingmottagningen (m, fp)

50

24. Fadder- och kontaktfamilj (mp) 51

25. Ersättning för handikappade flyktingar (m, mp) 51

26. Rekommendaioner om hyresersättning (mp) 52

27. Projekt för flyktingbarn (v) 52

Särskilda yttranden 53

1. Praxisdokumentation (fp, v) 53

2. Tortyrskador (fp) 53

3. Uppföljning av ersättningssystemet (m) 53