Bet. 1990/91:SkU31

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU31

Förmögenhetsskattefrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SkU31

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de förslag till tekniska justeringar av

förmögenhetsskatten m.m. som läggs fram i proposition

1990/91:168 och avstyrker samtliga motioner som behandlas i

detta sammanhang.

Olika reservationer har lämnats från m, fp, c, v och mp om ett

successivt avskaffande av förmögenhetsskatten och om lättnader

och skärpningar av beskattningen.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition

1990/91:168 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig

förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i

vissa fall,

3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt.

I propositionen föreslås vissa tekniska justeringar för att

anpassa reglerna för förmögenhetsbeskattningen till den

reformerade inkomstbeskattningen. Anpassningen -- som utgår från

att nuvarande ordning för förmögenhetsbeskattning bibehålls

temporärt -- syftar inte till några sakliga ändringar av

beskattningen. De s.k. lättnadsreglerna för värdering av

företagsförmögenhet lämnas således i princip oförändrade.

Begränsningsregeln justeras så att spärrbeloppet för högsta

förmögenhets- och inkomstskatteuttag bestäms till 75% av

summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av

kapital.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli i år och

tillämpas på förmögenhet vid utgången av år 1991.

Lagförslagen har följande lydelse.

>S>S

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1990/91:Sk76 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar slopa förmögenhetsskatten på arbetande

kapital med verkan från 1991,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad

sambeskattning av förmögenhet med verkan från 1991,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt

slopad förmögenhetsskatt i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen beslutar att spärrbeloppet i lagen (1970:172)

om begränsning av skatt i vissa fall sätts till 50%,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av

beräkningsgrunderna i lagen (1970:172) om begränsning av skatt

i vissa fall i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk77 av Knut Wachtmeister och förste vice talman

Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar slopa förmögenhetsskatten på det

arbetande kapitalet i mindre och medelstora företag med verkan

fr.o.m. 1991,

2. att därest yrkande 1 ej vinner bifall riksdagen beslutar att

vid beräkningen av förmögenhetsskatten 1992 de gamla

taxeringsvärdena på jordbruksfastighet skall gälla.

1990/91:Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar slopa förmögenhetsskatten på arbetande

kapital med verkan från 1991,

2. att riksdagen beslutar att spärrbeloppet i lagen (1970:172)

om begränsning av skatt i vissa fall sätts till 50%,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av

beräkningsgrunderna i lagen (1970:172) om begränsning av skatt

i vissa fall i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny

skatteskala i förmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad som i

motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad

sambeskattning av förmögenhet med verkan från 1991.

1990/91:Sk79 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avskaffa förmögenhetsskatten på

arbetande kapital i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särbeskattning

i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar justera ned begränsningsregeln i enlighet med vad i

motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om principerna för en successiv avveckling av

förmögenhetsskatten.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1990/91:Sk308 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande

av sambeskattning av förmögenheter.

1990/91:Sk314 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

avskaffande av sambeskattningen av makars förmögenhet.

1990/91:Sk315 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avskaffande av sambeskattning av barns och

föräldrars förmögenhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avskaffande av sambeskattning av fosterbarns

och fosterföräldrars förmögenhet.

1990/91:Sk316 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

sambeskattningen av makars och barns förmögenhet samt

fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet skall slopas.

1990/91:Sk325 av Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag i enlighet med

vad i motionen anförts angående ett avskaffande av

förmögenhetsskatt på kapital som arbetar i familjeföretag.

1990/91:Sk332 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A208 -- yrkas att

riksdagen beslutar att förmögenhetsskatten på arbetande kapital

för egenföretagare avskaffas i enlighet med vad i motionen

anförts.

1990/91:Sk333 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om kapitalbeskattning av

OTC-aktier innebärande att dessa skall värderas till 30% av

substansvärdet vid förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattning.

1990/91:Sk334 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till

avsevärt lägre arvs- och gåvoskattesatser i samband med

generationsskiften i familjeföretag,

2. att riksdagen beslutar att kapitalförsäkringar som tas för

att möjliggöra ett generationsskifte i familjeföretag befrias

från förmögenhetsskatt.

1990/91:Sk340 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen

beslutar avskaffa förmögenhetsskatten.

1990/91:Sk347 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att sambeskattningen av äkta makar vad avser gemensam

förmögenhet avskaffas fr.o.m. 1992 års taxering.

1990/91:Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:N254 -- yrkas, såvitt nu är i

fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag med innebörden att

arbetande kapital i små och medelstora företag undantas från

förmögenhetsskatt fr.o.m. inkomståret 1992 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att den s.k. begränsningsregeln för

uttag av förmögenhets- och inkomstskatt vid 1992 års taxering

skall fastställas till 50% i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag med innebörden att

arbetande kapital i små och medelstora företag undantas från

arvs- och gåvobeskattning i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att regeln om

30% reduktion för företagsförmögenhet skall gälla även för

successiva överlåtelser vid gåvobeskattning.

1990/91:Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:N255 -- yrkas, såvitt nu är i

fråga,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt

slopad förmögenhetsskatt i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk362 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändringar i inkomst- och

företagsbeskattningen.

Motionen behandlas i detta sammanhang såvitt avser beskattningen

av arbetande kapital.

1990/91:Sk364 av Marianne Andersson i Vårgårda och Birger

Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att ändra

gällande lagstiftning om förmögenhetsbeskattning av

fosterföräldrar/fosterbarn i enlighet med vad i motionen

anförts.

1990/91:Sk379 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

hur prisnivån på jordbruksfastigheter i samband med

fastighetstaxering bör fastställas.

1990/91:Sk385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i arvs- och

gåvoskattelagstiftningen i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen beslutar att förmögenhetsskatten på det

arbetande kapitalet slopas.

1990/91:Sk390 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N322 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om småföretagen och förmögenhetsskatten.

1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari --

med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 --

yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att skatten på

arbetande kapital i små och medelstora företag snarast skall

avskaffas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att

generationsskiften underlättas genom sänkning av arvs- och

gåvobeskattningen.

1990/91:Sk394 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo441 -- yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om

rätten för kommunerna att få ta ut kommunal fastighetsskatt av

icke permanentboende, ej i kommunen mantalsskrivna

fastighetsägare,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att

taxeringsvärdena för permanentbebodda skärgårdsfastigheter vid

taxeringen reduceras med en särskild lägesfaktor.

1990/91:Sk408 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till förändrad lagstiftning

gällande sambeskattningen för fosterbarn och fosterföräldrar.

1990/91:Sk423 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi610 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts

om sänkt förmögenhetsbeskattning,

2. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts

om avskaffad sambeskattning av makars och barns förmögenhet,

3. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts

om avskaffad förmögenhetsskatt på arbetande kapital,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om privata riskkapitalbolag med skattemässiga

fördelar för privatpersoner.

1990/91:Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen beslutar om sådan förändring i

begränsningsregeln att den sammanlagda skatten ej överstiger

50% enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten på

arbetande kapital,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan sänkning

av arvs- och gåvoskatten i övrigt som föreslagits i motionen.

1990/91:Sk432 av Alf Wennerfors (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:N372 -- yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att stödja ett spritt ägande genom att ett

framtida värdepappersinnehav upp till en viss nivå stimuleras

genom förmånliga skatteregler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om beskattningen av förluster på

personalkonvertibler.

1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd

förmögenhetsskatt på fysiska personer enligt vad i motionen

anförts under avsnitt 7.3.

1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om annorlunda

principer för beskattning av fastigheter för permanentboende i

områden med fritidsbebyggelse i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:Sk824 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo815 -- yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av taxeringsreglerna

för skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva

områden.

Utskottet

Förmögenhetsskatt m.m.

Förmögenhetsskatten omfattas inte av den skattereform som har

genomförts fr.o.m. 1991 och ligger utanför den överenskommelse

mellan s och fp som ligger till grund för reformen. De ändringar

som genomfördes i samband med skattereformens första steg (prop.

1989/90:50, SkU10) avsåg endast att anpassa reglerna till

prisutvecklingen under 1980-talet och till de höjda

taxeringsvärdena för småhus.

Skattskyldiga är fysiska personer, dödsbon och utländska bolag

samt vissa föreningar och samfund. För fysiska personer m.fl. är

skatten progressiv och utgår med 1,5--3% av den del av den

beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800000 kr. Den

högsta procentsatsen gäller för vad som överstiger 3600000

kr. Makar och hemmavarande barn under 18 år sambeskattas. -- För

övriga skattskyldiga är skatten proportionell och utgår med

1,5o/oo av den del av förmögenheten som överstiger 25000

kr.

Enligt särskilda begränsningsregler får den statliga

inkomstskatten och förmögenhetsskatten sättas ned om dessa

skatter tillsammans med den kommunala inkomstskatten överstiger

ett spärrbelopp. Spärrbeloppet utgör, enkelt uttryckt, 75% av

den beskattningsbara inkomsten. Förmögenhetsskatten får dock

inte reduceras så att den blir lägre än skatten på halva

förmögenheten. Vissa begränsningar gäller också i fråga om

nedsättning av den statliga inkomstskatten på tilläggsbelopp.

För förmögenhet i rörelse och jordbruk gäller särskilda

lättnader i beskattningen. Värdet härav skall tas upp till 30%

av sitt substansvärde, efter avdrag för skulder. Vid denna

värdering beaktas i viss utsträckning också beräknade

skatteskulder.

Skattelättnaderna för företagsförmögenhet gäller även för

företag som drivs i aktiebolagsform. S.k. OTC-aktier och andra

aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för

marknadsmässig omsättning och regelbundna noteringar skall dock

tas upp till 30% av det noterade värdet. Börsnoterade aktier

och vissa likartade värdepapper skall tas upp till 75% av det

noterade värdet.

En arbetsgrupp inom finansdepartementet har gjort en översyn av

förmögenhetsbeskattningen som redovisas i promemorian

(Ds1990:91) Reformerad förmögenhetsbeskattning. I syfte att

uppnå enklare och mer likformiga regler föreslås bl.a. att

skatten blir proportionell och tas ut efter en skattesats på ca

1% (0,8--1,2%) på förmögenheter över 800000, alternativt

1milj.kr. Samtidigt föreslås att basen för skatteuttaget

breddas genom att värderingsreglerna görs mer likformiga, att

lättnads- och begränsningsreglerna avskaffas och att vissa

tillgångar, som i dag är undantagna, skall omfattas av

beskattningen. Vidare föreslås att sambeskattningen

fosterföräldrar/fosterbarn slopas.

I propositionen anförs att behovet av en reformering av

förmögenhetsbeskattningen är stort men att den kritik som

riktats mot promemorieförslaget har sådan karaktär att det krävs

ingående överväganden innan man tar ställning till den framtida

förmögenhetsbeskattningen. I avvaktan på en mer genomgripande

förändring föreslår regeringen nu endast att reglerna

provisoriskt anpassas till de nya inkomstskattereglerna.

Följdändringar föreslås också beträffande arvs- och

gåvoskattelagstiftningen.

De aktuella motionerna innehåller -- med ett undantag -- mer

eller mindre långtgående krav på lättnader i beskattningen. Så

yrkas i motion Sk340 av Bengt Rosén (fp) att förmögenhetsskatten

avskaffas medan motionerna Sk76 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande

3, Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 7 i denna del och Sk79

av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 4 innehåller krav på förslag

från regeringen eller tillkännagivande från riksdagens sida om

att avskaffa förmögenhetsskatten successivt. I motionerna Sk78

av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 4 och Sk423 av Bengt

Westerberg m.fl. (fp) föreslås att fribeloppet höjs till 2

milj.kr. och skattesatsen för överskjutande belopp bestäms till

1%. Motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) däremot innehåller

ett yrkande om att skatteskalan skärps så att intäkterna ökar

med 15%.

Beträffande begränsningsregeln yrkas i motionerna Sk76 av Bo

Lundgren m.fl. (m) yrkande 4, Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m)

yrkande 2, Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 2, Sk430

av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2 och Sk79 av Görel

Thurdin m.fl. (c) yrkande 3 att spärrbeloppet bestäms till 50%

av inkomsten. Vidare yrkas i motionerna Sk76 av Bo Lundgren

m.fl. (m) yrkande 5 och Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp)

yrkande 3 att beräkningsgrunderna för förmögenhetsskatten ändras

så att skatteskärpningar undviks.

När det gäller kapital i små eller medelstora företag yrkas i

motionerna Sk76 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1, Sk77 av Knut

Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)

yrkande 1, Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 1, Sk79 av

Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 1, Sk325 av Filip Fridolfsson

m.fl. (m,fp,c), Sk332 av Olof Johansson m.fl. (c), Sk352 av

Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 1, Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m)

yrkande 7 i denna del, Sk362 av Kjell Ericsson och Göran

Engström (c) i denna del, Sk388 av Ingrid Hemmingsson och

Karl-Gösta Svenson (m) yrkande 6 och Sk390 av Håkan Hansson

m.fl. (c) att skatten på förmögenhet av detta slag slopas helt

fr.o.m. 1992 års taxering. I motionerna Sk391 av Gullan Lindblad

och Göthe Knutson (m) yrkande 1 och Sk423 av Bengt Westerberg

m.fl. (fp) yrkande 3 begär motionärerna förslag från regeringen

av samma innebörd. I andra hand yrkas i motion Sk77 av Knut

Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) att

förmögenhetsskatten på jordbruksfastigheter även i

fortsättningen skall beräknas på 1981 års taxeringsvärde.

I motion Sk333 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) yrkas att

OTC-aktier skall tas upp till 30% av substansvärdet i stället

för till 30% av det noterade värdet som i allmänhet är

avsevärt högre. Vidare framställs i motion Sk423 av Bengt

Westerberg m.fl. (fp) ett yrkande av innebörd att belopp som

satsas i placeringsfonder som inrättas som privata

riskkapitalobjekt skall få skattemässiga fördelar, t.ex. genom

befrielse från förmögenhetsskatt (yrkande 4). Även motion Sk432

av Alf Wennerfors (m) innehåller ett yrkande om ej närmare

angivna skattestimulanser för innehav av värdepapper (yrkande

1). Enligt den sistnämnda motionen bör man också tillskapa

särskilda avdragsmöjligheter för förluster på

personalkonvertibler (yrkande 2).

Frågan om sambeskattningen av makar och av föräldrar och barn

tas också upp i ett flertal motioner. I motionerna Sk76 av Bo

Lundgren m.fl. (m) yrkande 2, Sk347 av Hugo Hegeland (m), Sk78

av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 5, Sk423 av Bengt

Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2, Sk79 av Görel Thurdin m.fl. (c)

yrkande 2, Sk308 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c)

och Sk314 av Martin Olsson (c) yrkas att sambeskattningen

slopas. Motsvarande yrkande i fråga om sambeskattningen

föräldrar/barn framställs i motionerna Sk315 av Martin Olsson

och Gunhild Bolander (c) yrkande 1 och Sk316 av Gullan Lindblad

och Göthe Knutson (m). Vidare yrkas i motionerna Sk315 av Martin

Olsson och Gunhild Bolander (c) yrkande 2 och Sk364 av Marianne

Andersson i Vårgårda och Birger Andersson (c) att fosterbarn och

fosterföräldrar ej skall sambeskattas.

Yrkandena om skattebefrielse för förmögenhet i företag torde i

allmänhet avse även arvs- och gåvoskatten. Uttryckliga yrkanden

i detta hänseende framställs i motionerna Sk352 av Carl Bildt

m.fl. (m) yrkande 3 och Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

yrkande 3. I andra hand yrkas i dessa motioner att

lättnadsreglerna skall gälla även för successiva gåvor av

företag och inte endast vid överlåtelse av hela företaget

(yrkande 4). Motsvarande yrkande beträffande successiva gåvor

framställs även i motion Sk385 av Bo Lundgren m.fl. (m) i denna

del. Vidare yrkas i motion Sk385 av Bo Lundgren m.fl. (m) i

denna del att arvs- och gåvoskatten sänks genom en höjning av

grundavdragen och genom en sänkning av skatteskalan med 5

procentenheter. Även i motion Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe

Knutson (m) yrkas att arvs- och gåvoskatten sänks.

Andra yrkanden i samma riktning framställs i motion Sk334 av

Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) där motionärerna yrkar att

arvs- och gåvoskatten i samband med generationsskiften i

familjeföretag sänks (yrkande 1) och att kapitalförsäkringar som

tas för att möjliggöra generationsskiften i familjeföretag

befrias från förmögenhetsskatt (yrkande 2) och i motion Sk362 av

Kjell Ericsson och Göran Engström (c) som bl.a. innehåller krav

på att uppskov skall medges med arvs- och gåvoskatt till dess

att företaget säljs.

Utskottet anser att kritik kan riktas mot förmögenhetsskatten i

dess nuvarande form. Med anledning av vad som anförts i

motionerna vill utskottet dock framhålla att de lättnader i

inkomstbeskattningen som skattereformen bl.a. medfört innebär

att olägenheterna med förmögenhetsskatten i sin nuvarande

utformning blivit mindre framträdande än tidigare. Kritiken mot

reglerna riktar sig delvis mot de snedvridande effekter som

begränsningsreglerna medför. Lättnaderna i inkomstbeskattningen

kommer att medföra att begränsningsreglerna blir tillämpliga för

ett väsentligt mindre antal personer än tidigare. Utskottet vill

också erinra om att skattereformen kombinerats med ett brett

register av åtgärder för att uppfylla fördelningpolitiska och

finanspolitiska mål. De yrkanden som nu framställs om att helt

eller delvis slopa förmögenhetsskatten eller att genomföra

väsentliga lättnader i denna beskattning framställs utan hänsyn

till den fördelningspolitiska och statsfinansiella betydelse som

denna skatt har. Därtill kommer att de lättnader som yrkas i

motionerna är ägnade att försvåra möjligheterna att åstadkomma

lämpliga lösningar av de nuvarande problemen.

Som anförs i propositionen bör ett närmare ställningstagande

till förmögenhetsskattefrågorna kräva mer ingående överväganden

än vad som hittills har varit möjligt. Hur företagsförmögenhet

bör behandlas är endast en av de viktiga frågor som bör

övervägas ytterligare. Förmögenhetsbeskattningens

fördelningpolitiska effekter, beskattningens inverkan på

samhällsekonomin och kontrollfrågor m.m. kräver -- som anförs i

propositionen -- också en ytterligare belysning. Därtill kommer

att hänsyn också bör tas till arvs- och gåvobeskattningens

framtida utformning och att regeringen ännu inte slutfört sin

beredning av arvs- och gåvoskattekommitténs slutbetänkande (SOU

1987:62) om en ny arvs- och gåvoskattelag.

Med hänvisning till det anförda instämmer utskottet i

regeringens bedömning att frågan om ändring av de materiella

reglerna bör anstå i avvaktan på resultatet av en ytterligare

beredning. Vad utskottet nu har anfört gäller såväl

förmögenhetsbeskattningen som arvs- och gåvobeskattningen. Med

det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner i nu angivna

delar.

När det gäller regeringens förslag till en provisorisk

anpassning av förmögenhetsskattereglerna till skattereformen har

några konkreta förslag till alternativa lösningar inte lagts

fram i motionerna. Utskottet finner att förslagen i

propositionen bör godtas och har inte heller något att erinra

mot de följdändringar som föreslås beträffande arvs- och

gåvobeskattningen.

Fastighetstaxering m.m.

I motion Sk379 av Ivar Virgin (m) yrkas att prisnivån vid

släktförvärv bör läggas till grund för taxeringsnivån för

jordbruksfastigheter.

Som utskottet anfört vid sin prövning av motsvarande yrkande

tidigare år, senast i betänkandet 1990/91:SkU6, bör i det

underlag som läggs till grund för fastighetstaxeringen endast

ingå försäljningar där köpeskillingarna huvudsakligen har

bestämts utifrån fastighetens egenskaper. Prisnivån vid släktköp

avviker i allmänhet påtagligt från det allmänna saluvärdet.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker

motionen.

I tre motioner återkommer motionärerna till de särskilda

problemen rörande skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i

attraktiva områden. I motionerna Sk394 av Hugo Andersson m.fl.

(c) yrkande 2 och Sk824 av Alf Wennerfors m.fl. (m) begär

motionärerna en översyn av reglerna i syfte att begränsa

taxeringsvärdena framför allt för permanentbostäder i områden

med fritidsbebyggelse. Vidare yrkas i motion Sk627 av Inger

Schörling m.fl. (mp) förslag från regeringen om andra principer

för beskattning av fastigheter för permanentboende i sådana

områden. Yrkande 1 i den förstnämnda motionen innehåller också

krav på en utredning om kommunal fastighetsskatt för i kommunen

ej mantalsskrivna fastighetsägare.

En särskild översyn har numera påbörjats beträffande underlaget

för fastighetsbeskattningen (dir. 1990:58). Enligt direktiven

bör utredningens arbete vara klart under hösten 1991. Därmed

torde syftet med motionerna till väsentlig del kunna anses

tillgodosett. Med hänvisning härtill och till att de

kommunalekonomiska frågorna ingår i kommunalekonomiska

kommitténs utredningsuppdrag (F9 1990:04) avstyrker utskottet

dessa motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 3,

1990/91:Sk78 yrkande 4, 1990/91:Sk79 yrkande 4,

1990/91:Sk340, 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del,

1990/91:Sk423 yrkande 1 och 1990/91:Sk433 yrkande 14,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

res. 3 (c)

res. 4 (v)

2. beträffande lättnader i begränsningsregeln

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkandena 4 och

5, 1990/91:Sk78 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk79 yrkande 3,

1990/91:Sk352 yrkande 2 och 1990/91:Sk430 yrkande 2,

res. 5 (m, fp, c)

3. beträffande detaljutformningen av begränsningsregeln,

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 5 och

1990/91:Sk78 yrkande 3 och godkänner proposition 1990/91:168

i dessa delar,

4. beträffande företagsförmögenhet vid

förmögenhetsbeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 1,

1990/91:Sk77, 1990/91:Sk78 yrkande 1, 1990/91:Sk79 yrkande

1, 1990/91:Sk388 yrkande 6, 1990/91:Sk325, 1990/91:Sk332,

1990/91:Sk352 yrkande 1, 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna

del, 1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk390 yrkande 3,

1990/91:Sk391 yrkande 1 och 1990/91:Sk423 yrkande 3,

res. 6 (m, fp, c, mp)

s.y. 1 (v)

5. beträffande sambeskattning av makar och av föräldrar/barn

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 2,

1990/91:Sk78 yrkande 5, 1990/91:Sk79 yrkande 2,

1990/91:Sk308, 1990/91:Sk314, 1990/91:Sk315 yrkande 1,

1990/91:Sk347, 1990/91:Sk423 yrkande 2 och 1990/91:Sk408,

res. 7 (m, fp, c)

6. beträffande sambeskattning av fosterföräldrar/fosterbarn

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk315 yrkande 2,

1990/91:Sk316 och 1990/91:Sk364,

res. 8 (mp)

7. beträffande skattelättnader för företagsförmögenhet vid

arvs- och gåvobeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk334, 1990/91:Sk352

yrkandena 3 och 4, 1990/91:Sk385 i denna del och

1990/91:Sk430 yrkandena 3 och 4,

res. 9 (m, fp, c)

s.y. 1 (v)

8. beträffande uppskovsregler vid arvs- och

gåvobeskattningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk362 i denna del,

9. beträffande grundavdrag och skatteskalor vid arvs- och

gåvobeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk385 i denna del och

1990/91:Sk391 yrkande 2,

res. 10 (m)

10. beträffande OTC-aktier

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk333,

res. 11 (m, fp, c)

11. beträffande placeringsfonder

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk423 yrkande 4,

res. 12 (m, fp)

12. beträffande personalkonvertibler

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk432,

13. beträffande prisnivån för jordbruksfastigheter

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk379,

res. 13 (m, fp, c, mp)

14. beträffande skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i

attraktiva områden

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk394, 1990/91:Sk627

yrkande 19 och 1990/91:Sk824,

res. 14 (c)

res. 15 (mp)

s.y. 2 (m)

s.y. 3 (v)

15. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och

hemställt antar de vid proposition 1990/91:168 fogade

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig

förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i

vissa fall,

3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt.

Stockholm den 14 april 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund

(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin

(c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Gösta

Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s),

Marianne Andersson i Gislaved (s), Rune Berglund (s).

Reservationer

1. Slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Berättigad kritik har sedan länge riktats mot

förmögenhetsskatten och de många negativa effekter som denna

skatt medför. Förmögenhetsskatten i Sverige är extremt hög och

tas ut på kapital även om detta har tillskapats genom att spara

redan beskattade förvärvsinkomster. Den beräknas formellt sett

på förmögenhetens värde men är i realiteten en extra skatt på

den avkastning som på annat sätt redan har beskattats betydligt

hårdare än i andra länder.

De negativa effekterna av förmögenhetsbeskattningen är särskilt

framträdande vid beskattningen av s.k. arbetande kapital. Den

leder till minskad soliditet och växtkraft i mindre och

medelstora företag och minskar intresset för nyinvesteringar och

nyföretagande. Förmögenhetsskatten medför också andra problem,

t.ex. för egnahemsägare och småföretagare med tillgångar som

lämnar endast låg avkastning. Det förekommer att ägare av mindre

och medelstora företag måste sälja företaget för att kunna

betala skatten.

I departementspromemorian (Ds 1990:91) Reformerad

förmögenhetsbeskattning föreslogs bl.a. ett oförändrat högt

förmögenhetsskatteuttag och skärpt beskattning av kapital medan

däremot skatten på finansiella placeringar skulle sänkas. Vid

remissbehandling erhöll promemorian välförtjänt, skarp kritik.

Med hänvisning till att ytterligare överväganden behövs har

regeringen nu avstått från att lägga fram förslag om skärpning

av förmögenhetsskatten på arbetande kapital.

Enligt vår uppfattning bör den omfattande kritiken mot reglerna

leda till att skatten på arbetande kapital slopas fr.o.m. 1991.

Samtidigt bör begränsningsreglerna ändras och sambeskattningen

av förmögenhet slopas. Vi återkommer till dessa frågor i

särskilda reservationer. För att undvika de snedvridande

effekter som skilda underlag för beskattning av olika

förmögenhetstillgångar medför bör riksdagen också fatta beslut

om att helt avveckla förmögenhetsskatten under loppet av några

få år.

Med det anförda ställer vi oss bakom de förslag i dessa frågor

som läggs fram i de aktuella motionerna från moderata

samlingspartiets sida. Därmed är också syftet med flertalet

övriga motionsyrkanden helt eller delvis tillgodosedda. Det bör

ankomma på regeringen att lägga fram de lagförslag som behövs.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor

m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk76 yrkande

3 och 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del, med anledning av

motionerna 1990/91:Sk78 yrkande 4, 1990/91:Sk79 yrkande 4,

1990/91:Sk340 och 1990/91:Sk423 yrkande 1 samt med avslag på

motion 1990/91:Sk433 yrkande 14 begär skyndsamt förslag från

regeringen om en successiv avveckling av förmögenhetsskatten i

enlighet med vad som anförs i reservationen.

2. Slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. (mom. 1)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatten ingick inte i den skattereform som nu har

genomförts. Så borde ha varit fallet eftersom

förmögenhetsskatten måste ses som en del av den samlade

kapitalbeskattningen. Kapitalbeskattningen har genom

skattereformen ökat med ca 35 miljarder kronor. Därutöver

inbringar förmögenhetsskatten ca 3 miljarder kronor.

Förmögenhetsskatten i Sverige är mycket hög i förhållande till

andra länder. De negativa effekterna av

förmögenhetsbeskattningen är särskilt framträdande vid

beskattningen av s.k. arbetande kapital. Den leder till minskad

soliditet och växtkraft i mindre och medelstora företag och

minskar intresset för nyinvesteringar och nyföretagande.

Förmögenhetsskatten medför också andra problem, t.ex. för

egnahemsägare och småföretagare med tillgångar som lämnar

endast låg avkastning. Det förekommer att ägare av mindre och

medelstora företag måste sälja företaget för att kunna betala

skatten.

I departementspromemorian (Ds 1990:91) Reformerad

förmögenhetsbeskattning föreslogs bl.a. ett oförändrat högt

förmögenhetsskatteuttag och skärpt beskattning av kapital medan

däremot skatten på finansiella placeringar skulle sänkas. Vid

remissbehandling erhöll promemorian välförtjänt, skarp kritik.

Med hänvisning till att ytterligare överväganden behövs har

regeringen nu avstått från att lägga fram förslag om skärpning

av förmögenhetsskatten på arbetande kapital.

Enligt vår uppfattning bör den omfattande kritiken mot reglerna

leda till att skatten på arbetande kapital slopas fr.o.m. 1991.

Samtidigt bör begränsningsreglerna ändras och sambeskattningen

av förmögenhet slopas. Vi återkommer till dessa frågor i

särskilda reservationer. Vidare bör skatteuttaget mildras genom

en höjning av fribeloppet och en lättnad i skatteskalan.

Fribeloppet bör vara så högt att t.ex. människor med ett normalt

villaboende i storstadsområdena slipper betala

förmögenhetsskatt. Skatten bör bli proportionell och

skattesatsen sänkas till 1%.

Med det anförda ställer vi oss bakom de förslag i dessa frågor

som läggs fram i folkpartimotionerna Sk78 och Sk423. Därmed är

också syftet med flertalet övriga motionsyrkanden helt eller

delvis tillgodosedda. Det bör ankomma på regeringen att lägga

fram de lagförslag som behövs.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor

m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk78 yrkande

4, 1990/91:Sk423 yrkande 1, med anledning av motionerna

1990/91:Sk76 yrkande 3, 1990/91:Sk79 yrkande 4,

1990/91:Sk340 och 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del samt

med avslag på motion 1990/91:Sk433 yrkande 14 begär förslag

från regeringen om nedsättning av uttaget av förmögenhetsskatt i

enlighet med vad som anförs i reservationen.

3. Slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. (mom. 1)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Det är i dag uppenbart att förmögenhetsskatten har sådana

brister att den antingen måste reformeras i grunden eller

avskaffas. Den inbringar något mer än 3 miljarder kronor. Drygt

400000 personer betalar förmögenhetsskatt, men 75% av de

hushåll som betalar förmögenhetsskatt har en bekattningbar

förmögenhet på högst 2 milj.kr. Statsfinansiellt har skatten

således förhållandevis liten betydelse. De som berörs av

reglerna kan emellertid drabbas svårt. Förmögenhetsskatten är

mycket hög jämfört med vad som gäller i andra länder. Efter

skattereformen har Sverige även en internationellt sett hög

ordinarie kapitalbeskattning. Därtill kommer att reglerna har

en sådan utformning att det uppstår starkt snedvridande effekter

som är skadliga bl.a. från samhällekonomisk synpunkt.

Beskattningen av förmögenhet i företag är extra bekymmersam.

Anledningen till detta är att kapitalet är bundet i rörelsen och

att skatten vanligen måste erläggas med en extra lön. Den totala

skatten blir på så sätt flera gånger högre än

förmögenhetsskatten eftersom också extra inkomstskatt och

arbetsgivaravgifter kommer att utgå.

Den fördelningpolitiska effekten av förmögenhetsskatten kan

också ifrågasättas, eftersom den i stor utsträckning drabbar

personer med mindre förmögenheter nedplöjda i företag eller i en

villa eller annan fastighet.

I och för sig kan det vara möjligt att begränsa de nuvarande

olägenheterna genom att reformera beskattnings- och

värderingsreglerna. En sammanvägd bedömning av de olika

alternativ som står till buds leder dock enligt vår uppfattning

till att förmögenhetsskatten på sikt bör avvecklas.

Centern har satt upp som mål att skattetrycket skall pressas ned

till 50% under 1990-talet, med bibehållen generell

välfärdspolitik. Mot den här angivna bakgrunden förordas i

centermotionen Sk79 att förmögenhetsskatten blir en av de

skatter som omfattas av dessa planer och att förmögenhetsskatten

successivt avvecklas helt under 1990-talet. Takten och formen

för avvecklingen bör avgöras av ekonomisk-politiska och

fördelningspolitiska överväganden samt med beaktande av den

samlade kapitalbeskattningen i våra konkurrentländer.

Vi tillstyrker detta förslag under den angivna förutsättningen

att det samlade skattetrycket sänks på ett fördelningspolitiskt

godtagbart sätt. Enligt centerns förslag innebär detta bl.a. att

mervärdeskatten differentieras och att skatten sänks på

nödvändig konsumtion såsom mat och boende. Åtgärder av detta

slag betyder mest för låginkomsttagare och barnfamiljer.

Även förmögenhetsskatten bör avvecklas med en

fördelningspolitisk profil. I en första etapp bör skatten på

arbetande kapital och sambeskattningen slopas, med verkan

fr.o.m. 1992 års taxering. Samtidigt bör begränsningsregeln

justeras ned så att spärren för den totala inkomst- och

förmögenhetsskatten i princip blir 50% av inkomsten vid en

kommunalskatt på 30 kr. Våra yrkanden i dessa hänseenden

framställs i särskilda reservationer. Den successiva utfasningen

bör i fortsättningen huvudsakligen ske genom att fribeloppet

höjs så att skatten på de största förmögenherna avvecklas sist.

Vi tillstyrker således de förslag i dessa hänseenden som läggs

fram i centermotionen Sk79. Därmed är syftet med flertalet

övriga motioner delvis tillgodosett.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk78 yrkande 4,

med anledning av motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 3,

1990/91:Sk79 yrkande 4, 1990/91:Sk340 och 1990/91:Sk353

yrkande 7 i denna del och 1990/91:Sk423 yrkande 1 samt med

avslag på motion 1990/91:Sk433 yrkande 14 begär förslag från

regeringen om en successiv avveckling av förmögenhetsskatten

under 1990-talet i enlighet med vad som anförs i reservationen.

4. Slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. (mom. 1)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Samtidigt med första steget på skattereformen i december 1989

beslutade riksdagen att sänka förmögenhetsskatten genom att

fördubbla det skattefria bottenbeloppet till 800000 kr. och

lätta på skatteskalorna. Vänsterpartiet accepterade då höjningen

av det skattefria bottenbeloppet men yrkade att skattebortfallet

skulle kompenseras genom att skärpa skattesatserna i de högre

skikten.

Denna ståndpunkt fullföljer vänsterpartiet i sin motion Sk433

och kräver en skärpning av skattesatserna så att intäkterna ökar

med 15% (yrkande 14). Förslaget är välmotiverat och bör

genomföras. Till följd härav bör övriga motionsyrkanden om en

avveckling av förmögenhetsskatten avslås.

Vänsterpartiet menar vidare att värderingsgrunderna för

förmögenheter bör bli föremål för översyn. Dagens regler gör att

skatten är väsentligt olika för olika typer av förmögenhet.

Detta leder till snedvridningar och inlåsningseffekter. Med

stöd av nuvarande regler kan förmögenhetsskatt undvikas bl.a.

genom lånefinansierade placeringar i aktie- eller

avkastningsfoder, som endast behöver sträcka sig över

årsskiftet.

I departementspromemorian (Ds 1990:91) Reformerad

förmögenhetsbeskattning föreslogs bl.a. ett breddat skatteuttag

kombinerat med en proportionell beskattning. Skatteintäkterna

för promemorians alternativ varierade från sänkta till ökade

skatteintäkter. Promemorians förslag innebar bl.a. att den s.k.

begränsningsregeln slopades. Den regel som gör att den faktiska

skattens andel av förmögenheten ofta minskar när förmögenheten

ökar. Förslaget innebar vidare en förskjutning av skatteuttaget

från små till större förmögenheter.

Det är enligt vänsterpartiets mening riktigt att bredda

skatteunderlaget och söka beskattningsformer som motverkar

inlåsningseffekter i ekonomin. Åtgärder måste också vidtas mot

manipulerande med lån etc. för att nedbringa förmögenheten vid

taxeringstillfället. I dessa avseenden delar vänsterpartiet de

överväganden som redovisades i ovan nämnda promemoria.

Vänsterpartiet menar dock att fördelningspolitiska skäl talar

för en bibehållen progression i förmögenhetsbeskattningen. Det

finns dessutom skäl att verka för en återhållsam beskattning av

arbetande kapital i mindre företag.

Förmögenhetsskatten sänktes nyligen. Den kraftiga

förmögenhetstillväxt som ägt rum under 1980-talet talar för att

det totala skatteuttaget från förmögenhetsskatten borde ökas.

Vänsterpartiet menar att intäkterna från förmögenhetsskatten bör

återställas till den nivå som rådde innan den senaste

sänkningen. Detta kan ske bl.a. genom ett breddat skatteunderlag

och mer likformiga regler, i enlighet med vad som redovisats

ovan.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande 14

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 3,

1990/91:Sk78 yrkande 4, 1990/91:Sk79 yrkande 4,

1990/91:Sk340, 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del och

1990/91:Sk423 yrkande 1 begär förslag från regeringen om

skärpningar av förmögenhetsskatten i enlighet med vad som anförs

i reservationen.

5. Lättnader i begränsningsregeln (mom. 2)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf

Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i reservationerna 1--3 bör begränsningsreglerna med

verkan fr.o.m. beskattningsåret 1991 ändras så att spärren för

den totala inkomst- och förmögenhetsskatten i princip blir 50%

av inkomsten vid en kommunalskatt på 30 kr. För dem som

fortfarande berörs av dessa regler uppstår annars den effekten

att de lättnader som skattereformen innebär vid

inkomstbeskattningen helt eller delvis kommer att ätas upp av en

motsvarande höjning av förmögenhetsskatten, dvs. att såväl den

totala skatten som marginalskatten i dessa fall fortfarande blir

minst 75% av inkomsten. Sådana orimligheter kan givetvis inte

accepteras.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande lättnader i begränsningsregeln

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk76

yrkandena 4 och 5, 1990/91:Sk78 yrkandena 2 och 3,

1990/91:Sk79 yrkande 3, 1990/91:Sk352 yrkande 2 och

1990/91:Sk430 yrkande 2 begär förslag till lättnader i

begränsningsreglerna i enlighet med vad som anförs i

reservationen.

6. Företagsförmögenhet vid förmögenhetsbeskattningen (mom. 4)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf

Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Som anförs i reservationerna 1--3 innebär förmögenhetsskatten så

betydande problem för små och medelstora företag att skatten på

arbetande kapital bör slopas fr.o.m. beskattningsåret 1991.

Regeringen bör skyndsamt lägga fram de lagförslag som erfordras.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande företagsförmögenhet vid

förmögenhetsbeskattningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk76 yrkande

1, 1990/91:Sk77, 1990/91:Sk78 yrkande 1, 1990/91:Sk79

yrkande 1, 1990/91:Sk388 yrkande 6, 1990/91:Sk325,

1990/91:Sk332, 1990/91:Sk352 yrkande 1, 1990/91:Sk353

yrkande 7 i denna del, 1990/91:Sk362 i denna del,

1990/91:Sk390 yrkande 3, 1990/91:Sk391 yrkande 1 och

1990/91:Sk423 yrkande 3 begär att regeringen skyndsamt lägger

fram förslag om slopande av förmögenhetsskatten på arbetande

kapital i enlighet med vad som anförs i reservationen.

7. Sambeskattning av makar och av föräldrar/barn (mom. 5)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf

Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i reservationerna 1--3 bör den sambeskattning av

makar och av föräldrar och barn som fortfarande kvarstår vid

förmögenhetsbeskattningen slopas fr.o.m. inkomståret 1991.

Regeringen bör skyndsamt lägga fram de lagförslag som erfordras.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande sambeskattning av makar och av föräldrar/barn

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk76 yrkande

2, 1990/91:Sk78 yrkande 5, 1990/91:Sk79 yrkande 2,

1990/91:Sk308, 1990/91:Sk314, 1990/91:Sk315 yrkande 1,

1990/91:Sk347, 1990/91:Sk423 yrkande 2 och 1990/91:Sk408

begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om slopande

av sambeskattningen av makar och av föräldrar/barn i enlighet

med vad som anförs i reservationen.

8. Sambeskattning av fosterföräldrar/fosterbarn (mom.6)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Sambeskattningen av fosterföräldrar och fosterbarn medför

särskilda problem och har väckt berättigad kritik sedan lång tid

tillbaka. Motionerna Sk315, Sk316 och Sk364 bör alltså bifallas

i vad avser denna speciella fråga. Regeringen bör skyndsamt

lägga fram de lagförslag som erfordras.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande sambeskattning av fosterföräldrar/fosterbarn

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk315 yrkande

2, 1990/91:Sk316 och 1990/91:Sk364 begär att regeringen

skyndsamt lägger fram förslag om slopande av sambeskattningen av

fosterföräldrar/fosterbarn.

9. Skattelättnader för företagsförmögenhet vid arvs- och

gåvobeskattningen (mom. 7)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf

Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Problemen med förmögenhetsskatten för små och medelstora företag

återkommer vid arvs- och gåvobeskattningen. I realiteten innebär

reglerna att ett generationsskifte många gånger inte kan

genomföras och att företaget alltså måste läggas ned eller

avyttras. Det arbetande kapitalet bör så snart som möjligt, dvs.

fr.o.m. år 1992, undantas även från arvs- och gåvoskatt.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande skattelättnader för företagsförmögenhet vid

arvs- och gåvobeskattningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk352

yrkandena 3 och 4, 1990/91:Sk385 i denna del och

1990/91:Sk430 yrkandena 3 och 4 och med anledning av

motionerna 1990/91:Sk334 och 1990/91:Sk362 begär att

regeringen skyndsamt lägger fram förslag om avskaffande av arvs-

och gåvoskatten på arbetande kapital i enlighet med vad som

anförs i reservationen.

10. Grundavdrag och skatteskalor vid arvs- och gåvobeskattningen

(mom. 9)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk385 är arvs- och gåvoskatten

internationellt sett mycket hög. Den alltför hårda beskattningen

skapar många problem och bör så snart som möjligt anpassas till

nivån i våra nordiska grannländer. Som ett första steg i denna

riktning bör skattesatserna i resp. skatteskalor sänkas med fem

procentenheter. Samtidigt bör grundavdragen höjas och knytas

till prisutvecklingen. För make och motsvarande bör

grundavdraget fastställas till 12 basbelopp, för annan mottagare

i klass I till 4 basbelopp och för mottagare i klass II och III

till ett basbelopp. Det s.k. 18-årsavdraget bör sättas till ett

halvt basbelopp. Grundavdraget vid gåvobeskattningen bör

fastställas till ett halvt basbelopp.

dels vid mom. 9 hemställt

9. beträffande grundavdrag och skatteskalor vid arvs- och

gåvobeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk385 i denna del

och med anledning av motion 1990/91:Sk391 yrkande 2 begär att

regeringen skyndsamt lägger fram förslag till höjda grundavdrag

och sänkta skatteskalor för arvs- och gåvobeskattningen i

enlighet med vad som anförs i reservationen.

11. OTC-aktier (mom. 10)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf

Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk333 innebär de ändringar som genomfördes

hösten 1966 i fråga om värderingen av OTC-aktier och liknande

att dessa värdepapper drabbats av en kraftig höjning av

skatteuttaget. Detta betyder att förutsättningarna för

OTC-introduktionen rycks undan eftersom de ekonomiska

förutsättningarna för dessa företag försämras väsentligt. I

enlighet med vad som har gällt tidigare bör värdet av sådana

aktier vid förmögenhetsbeskattningen bedömas med ledning av

substansvärdet i stället för det noterade värdet. Motsvarande

bör gälla också vid arvs- och gåvobeskattningen. Motionen bör

alltså bifallas.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande OTC-aktier

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk333 hos

regeringen begär förslag till ändrade värderingsregler för

OTC-aktier i enlighet med vad som anförs i reservationen.

12. Placeringsfonder (mom. 11)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) har

dels anfört följande:

Som ett led i strävandena att sprida ägandet och öka sparandet

föreslås i motion Sk423 (fp) att man underlättar att inrätta

placeringsfonder som privata riskkapitalbolag med skattemässiga

fördelar för privatpersoner. Belopp som satsas i denna form kan

på ett värdefullt sätt förbättra tillgången på riskkapital. Vi

instämmer i uppfattningen att det finns skäl att främja en sådan

utveckling t.ex. genom befrielse från förmögenhetsskatt och

tillstyrker alltså motionen i denna del (yrkande 4).

dels vid mom. 11 hemställt

11. beträffande placeringsfonder

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk423 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i

reservationen om riskkapitalbolag med skattemässiga fördelar för

privatpersoner.

13. Prisnivån för jordbruksfastigheter (mom. 13)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf

Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

För att få ett tillförlitligt underlag för fastighetstaxeringen

är det av vikt att prisstatistiken grundar sig på ett så stort

antal försäljningar som möjligt. När det gäller

jordbruksfastigheter är antalet försäljningar begränsat, och

statistiken försämras ytterligare av att de s.k. släktförvärven

inte tas med.

Släktköpen torde ofta grunda sig på en noggrann och korrekt

bedömning av fastighetens värde, medan andra försäljningar många

gånger påverkas av speciella förhållanden som leder till höga

köpeskillingar, som t.ex. kommunernas förvärv för

bostadsexploatering.

Mot denna bakgrund instämmer vi i uppfattningen att det är

felaktigt att generellt utelämna släktförvärven ur

prisstatistiken. Släktförhållandet bör endast anses vara en av

alla de omständigheter som vid en samlad bedömning kan leda till

att ett förvärv inte bör beaktas när prisnivån beräknas.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk379.

dels vid mom. 13 hemställt

13. beträffande prisnivån för jordbruksfastigheter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk379 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen

om prisnivån på jordbruksfastigheter i samband med

fastighetstaxeringen.

14. Skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva

områden (mom. 14)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

En skärpning av fastighetsskatten i kombination med en

förändring av taxeringsvärdena kan ge dramatiska ökningar av

boendekostnaderna i vissa storstadsområden och skärgårdsområden

där efterfrågetrycket är stort. Detta förhållande får inte

tillåtas slå igenom i orimliga boendekostnadsökningar för de

enskilda boende. En noggrann utvärdering och uppföljning av

fastighetsskattens konsekvenser för boende i dessa områden av de

förändrade taxeingsvärdena måste därför göras från regeringens

sida. Vad som här har anförts bör ges till känna för regeringen.

Därmed är syftet med motionerna delvis tillgodosett.

dels vid mom. 14 hemställt

14. beträffande skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i

attraktiva områden

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk394,

1990/91:Sk627 yrkande 19 och 1990/91:Sk824 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen om

beskattningen av fastigheter i attraktiva fritidsområden.

15. Skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva

områden (mom. 14)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion 1990/91:Sk627 ger den nyligen genomförda

fastighetstaxeringen särskilda problem i skärgården och andra

områden som är intressanta för fritidsbebyggelse. Speciellt

drabbas de äldre ortsborna som ofta är låginkomsttagare eller

pensionärer med låg pension. Dessa människor bör naturligtvis ha

möjlighet att bo kvar utan att behöva betala höga skatter på

fastigheter, som de inte alls har för avsikt att sälja och vars

värde därför inte kan realiseras.

Problemet skulle kunna lösas om man beaktade det förhållandet

att i dessa områden det finns två olika värdenivåer, en hög för

eftertraktade fritidshus och ett lägre värde som ortsbor har råd

med. Förhållandet mellan de två värdena bör fastställas för

varje kommun och grundas på verkliga försäljningar. Regeringen

bör snarast återkomma med förslag om hur denna fråga bör lösas.

Därmed torde också yrkandet i motionerna Sk394 och Sk824 vara

tillgodosett.

dels vid mom. 14 hemställt

14. beträffande skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i

attraktiva områden

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande 19

och med anledning av motionerna 1990/91:Sk394 och

1990/91:Sk824 hos regeringen begär förslag om annorlunda

principer för beskattning av fastigheter för permanentboende i

områden med fritidsbebyggelse i enlighet med vad som anförs i

reservationen.

Särskilda yttranden

1. Företagsförmögenhet vid förmögenhetsbeskattningen (mom. 4),

Skattelättnader för företagsförmögenhet vid arvs- och

gåvobeskattning (mom. 7)

Lars Bäckström (v) anför:

Förmögenhetsskatten i sin nuvarande utformning kan medföra

oönskade effekter och i vissa lägen medföra en hård beskattning

t.ex. av arbetande kapital i mindre företag. Som angetts i

reservation från vänsterpartiet med anledning av hemställan

under moment 1 så verkar vänsterpartiet därför för förändrade

regler vad gäller förmögenhetsbeskattningen.

Genom skatteomläggningens kraftigt sänkta marginalskatter för

höginkomsttagare så minskade skattesystemets inkomst- och

förmögenhetsomfördelande effekt påtagligt. Vid en sänkt

förmögenhetsskatt enligt de borgerliga partiernas förslag så

skulle denna sneda fördelningseffekt förstärkas ytterligare.

Från vänsterpartiets sida kan vi inte medverka till

skattelättnader för förmögenhet i företag om inte lättnaderna

kombineras med andra åtgärder som sammantaget ger en

fördelningspolitiskt acceptabel profil.

2. Skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva

områden (mom. 14)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anför:

Från moderata samlingspartiets sida har i annat sammanhang

ifrågasatts om inte fastighetstaxeringen på sikt bör slopas.

Grunden härför är bl.a. att man enligt vår uppfattning inte

längre skall ha kvar någon bostadsbeskattning. I ett första steg

har vi föreslagit att en tredjedel av fastighetsskatten

avskaffas och att taxeringsvärdeshöjningar överstigande 50%

inte skall få ligga till grund för uttag av fastighetsskatt.

Därtill kommer att förmögenhetsskatten bör avvecklas successivt

med början redan i år enligt vad vi nu yrkar i en särskild

reservation till detta betänkande. Sammantaget innebär våra

förslag att de problem som nuvarande regler medför i form av

alltför höga taxeringsvärden för skärgårdsfastigheter och

bostäder i andra attraktiva områden kommer att falla bort inom

kort. Vi har därför inte nu något särskilt yrkande med anledning

av aktuella motioner men vill framhålla att det är angeläget att

problemen får en snar lösning.

3. Skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva

områden (mom. 14)

Lars Bäckström (v) anför:

De höjda taxeringsvärdena och skärpningarna av fastighetsskatten

kan ge dramatiska förändringar av boendekostnaderna i vissa

storstadsområden och inom andra attraktiva områden med stort

efterfrågetryck och t.ex. för skärgårdsbor. Detta får givetvis

inte leda till orimliga bostadskostnader. En lösning på

problemet kan vara att lägga bruksvärdet i stället för

taxeringsvärdet till grund för fastighetsskatten. Eftersom den

utredning som arbetar med denna fråga skall redovisa sitt

förslag redan i höst har vi för tillfället inget särskilt

yrkande i denna fråga.