Prop. 1990/91:168

Regeringens proposition

1990/91:168

om vissa förmögenhetsskattefrågor m.m.

Prop.

1990/91:168

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-

gade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Erik Asbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa tekniska justeringar för att anpassa reglerna

för förmögenhetsbeskattningen till den reformerade inkomstbeskattningen.

Anpassningen - som utgår från att nuvarande ordning för förmögenhetsbe-

skattning bibehålls temporärt - syftar inte till några sakliga ändringar av be-

skattningen. De s.k. lättnadsreglerna för värdering av företagsförmögenhet

lämnas således i princip oförändrade. Begränsningsregeln justeras så att

spärrbeloppet för högsta förmögenhets- och inkomstskatteuttag bestäms till

75 % av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapi-

tal.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli i år och tillämpas på förmö-

genhet vid utgången av år 1991.

1 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 168

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig

förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 1,3-6, 8 och 10 §§, 11 § 1 mom., 12 § 1 mom.

samt punkterna 1-3 och 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577)

om statlig förmögenhetsskatt 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.

1990/91:168

1 § 2

Till staten skall årligen erläggas förmögenhetsskatt enligt i denna lag givna

bestämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig

förmögenhetsskatt stadgas i taxeringslagen.

Vid taxeringen till förmögenhets-

skatt skall bestämmelserna i 3, 4 och

65 §§ kommunalskattelagen

(1928:370) samt 3 tredje stycket la-

gen (1947:576) om statlig inkomst-

skatt äga motsvarande tillämpning.

Beskattningsår är dock alltid det ka-

lenderår som närmast föregått taxe-

ringsåret. 1 den mån bestämmel-

serna i kommunalskattelagen eller i

denna lag meddelade, med stadgan-

den i kommunalskattelagen likar-

tade bestämmelser äga tillämpning

vid taxeringen till förmögenhets-

skatt, skall likaledes anvisningarna

till kommunalskattelagen i motsva-

rande delar lända till efterrättelse.

Vid taxeringen till förmögenhets-

skatt skall bestämmelserna i 3,4 och

65 kommunalskattelagen

(1928:370) samt 2 $ 12 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt

äga motsvarande tillämpning. Be-

skattningsår är dock alltid det kalen-

derår som närmast föregått taxe-

ringsåret. I den mån bestämmel-

serna i kommunalskattelagen eller i

denna lag meddelade, med stadgan-

den i kommunalskattelagen likar-

tade bestämmelser äga tillämpning

vid taxeringen till förmögenhets-

skatt, skall likaledes anvisningarna

till kommunalskattelagen i motsva-

rande delar lända till efterrättelse.

Begreppen rörelse och jordbruksfas-

tighet har den betydelse som anges i

kommunalskattelagen i dess lydelse

intill den 1 juli 1990.

3 §

1 mom.' Vid förmögenhetsberäkning skola, i den mån ej annat framgår av

2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:

a) fastighet;

b) tomträtt, vattenfallsrätt;

c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs för-

värvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur samt ma-

skiner och andra inventarier, råämnen, varor, jordbruks- och skogsproduk-

ter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter, rätt till

skogsavverkning å annans mark samt rätt till stenbrott och dylikt;

d) kapital, som finnes kontant till-

gängligt eller utlånats eller nedlagts i

obligationer eller insatts i bank eller

d) kapital, som finnes kontant till-

gängligt eller utlånats eller nedlagts i

obligationer eller insatts i bank eller

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

2 Senaste lydelse 1984:1080.

3 Senaste lydelse 1986:1227.

Föreslagen lydelse

annorstädes eller bestått av andra

fordringar eller av aktier eller ande-

lar i ekonomiska föreningar, bolag,

värdepappersfonder eller rederier

eller av optionsrätter till nyteckning

eller köp av aktier, om sådan op-

tionsrätt är föremål för omsättning

på kapitalmarknaden, eller av andel

i oskiftat dödsbo som vid taxering till

statlig inkomstskatt skall behandlas

såsom handelsbolag, i den mån

samma kapital icke är att hänföra till

i c) här ovan nämnd egendom;

Prop.

1990/91:168

Nuvarande lydelse

annorstädes eller bestått av andra

fordringar eller av aktier eller ande-

lar i ekonomiska föreningar, bolag,

aktiefonder eller rederier eller av op-

tionsrätter till nyteckning eller köp

av aktier, om sådan optionsrätt är

föremål för omsättning på kapital-

marknaden, eller av andel i oskiftat

dödsbo som vid taxering till statlig

inkomstskatt skall behandlas såsom

handelsbolag, i den mån samma ka-

pital icke är att hänföra till i c) här

ovan nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga

bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre inven-

tarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lustjakter, mo-

torbåtar och dylikt, så ock smycken;

f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 7 § skall likställas

med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en gång

för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke kommer att

utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmån,

som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och be-

stämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid, som icke

kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

h) livförsäkring, som meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse, i

den omfattning som anges i punkt 6 av anvisningarna.

2 mom. 4 Såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptages icke:

a) värdet av annan försäkring än livförsäkring;

b) rätt till undantagsförmåner, till pension eller annan livränta, som utgår

på grund av försäkring, till pension och annan förmån, som annorledes än i

följd av försäkring åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande,

samt till livränta som, enligt vad i lag eller särskild författning är stadgat,

annorledes än på grund av försäkring utgår vid sjukdom eller olycksfall i ar-

bete eller under militärtjänstgöring;

c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i b) avses, därest den-

samma är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt värdet

av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1 000 kronor;

d) rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter avkast-

ningen;

e) möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för den

skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

f) konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, så framt ej

ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten

tillgängliga;

g) sådana tillgångar, som avses i 1 mom. e) här ovan, därest sammanlagda

värdet av dessa tillgångar icke överstiger 1 000 kronor;

h) patent- och förlagsrätter, som

icke äro tillgångar i rörelse, även-

som rätt till firmanamn, varumärke,

mönsterskydd, tidnings titel och dy-

likt;

4 Senaste lydelse 1986:1227.

h) patent- och förlagsrätter, som

icke äro tillgångar i näringsverksam-

het hänförlig till rörelse, ävensom

rätt till firmanamn, varumärke,

mönsterskydd, tidnings titel och dy-

likt;

1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 168

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

i) förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för den

skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hushållskassa

eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande utgifter avsedd kassa;

j) fastighet, som året före taxeringsåret undantagits från skatteplikt enligt

3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152), utom såvitt fråga är om tillbe-

hör till fastigheten som avses i 2 kap. 3 § jordabalken.

(Se vidare anvisningarna.)

Prop.

1990/91:168

4 § 5

Fastighet tas upp till taxeringsvärdet året före taxeringsåret. Var sådant

värde inte åsatt då räknas inte något värde för fastigheten. Har en fastighets

taxeringsvärde sänkts vid särskild fastighetstaxering på grund av skogsav-

verkning eller täktverksamhet eller till följd av brand, vattenflöde eller jäm-

förlig händelse skall fastigheten tas upp till det taxeringsvärde, som åsätts för

taxeringsåret. Finns sådana tillbehör till fastigheten, som avses i 2 kap. 3 §

jordabalken, skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket om

värdesättning av lös egendom tillämpas vid värderingen.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall tas upp till det värde, som rättigheten

med hänsyn till villkor och återstående tid för upplåtelsen kan anses ha be-

tingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för

stadigvarande bruk i jordbruk med

binäringar, i skogsbruk eller i rö-

relse, skall värdesättas i enlighet

med vedertaget affärsbruk inom det

slag av verksamhet, som egendomen

är nedlagd i.

Fordran, som löper med ränta,

skall, om den inte är tillgång i rö-

relse, tas upp till sitt kapitalbelopp

med tillägg för förfallen ränta.

Lös egendom, som är avsedd för

stadigvarande bruk i näringsverk-

samhet hänförlig till jordbruk med

binäringar, skogsbruk eller rörelse,

skall värdesättas i enlighet med ve-

dertaget affärsbruk inom det slag av

verksamhet, som egendomen är

nedlagd i.

Fordran, som löper med ränta,

skall, om den inte är tillgång i nä-

ringsverksamhet hänförlig till rö-

relse. tas upp till sitt kapitalbelopp

med tillägg för förfallen ränta.

Fordran, som inte är förfallen och på vilken ränta inte skall beräknas för

tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp som utgör dess värde enligt

vid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran tas upp till det belopp, varmed

den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran tas inte upp.

Värdepapper uppskattas med tillämpning av bestämmelserna i punkt 5 av

anvisningarna till 3 och 4 §§.

Annan ränta, avkomst eller förmån, som utgår för obegränsad tid och inte

utgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger det belopp som den har upp-

gått till under beskattningsåret. Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller för-

mån, som utgår på livstid eller viss tid, uppskattas efter det belopp som rät-

tigheten har motsvarat under beskattningsåret och enligt de vid denna lag

fogade tabellerna II och 111.

Rättighet, som inte är bestämd att utgå under någons livstid men ändå är

av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, som om den

skulle ha utgått för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det

värde, som rättigheten senast har motsvarat för helt år.

Ar rättighet beroende av längden av flera personers liv på så sätt, att rät-

5 Senaste lydelse 1986:1197.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tigheten upphör vid den först avlidnes död, bestäms rättighetens kapital-

värde efter den äldstes levnadsålder. Är rättigheten däremot oförändrad till

den sist avlidnes död, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation en-

dast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett värde mot-

svarande den del av föreningens förmögenhet som skulle ha fallit på andelen

om föreningen hade trätt i likvidation.

Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som

motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets

behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det taxeringsvärde som

gäller för föreningens eller bolagets fastighet vid beskattningsårets utgång

och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder

enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den 1 juli

under beskattningsåret.

Övrig lös egendom tas upp till det värde, som den kan anses ha betingat

vid försäljning under normala förhållanden.

Beträffande tillgångar i jordbruk

med binäringar, skogsbruk och rö-

relse gäller vidare särskilda bestäm-

melser i punkt 2 av anvisningarna till

3 och 4 §§.

Prop.

1990/91:168

Beträffande tillgångar i närings-

verksamhet hänförlig till jordbruk

med binäringar, skogsbruk och rö-

relse gäller vidare särskilda bestäm-

melser i punkt 2 av anvisningarna till

3 och 4 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

5 § 6

Skuld, som löper med ränta och

icke är att hänföra till rörelse, skall

upptagas till sitt kapitalbelopp utan

tillägg av under året upplupen men

ej förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och

därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av kapital-

värdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva un-

dantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift,

skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran el-

ler av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande tillämp-

ning.

Borgensförbindelse, för vilken

betalningsskyldighet ännu ej inträtt,

så ock annan villkorlig skuld får ej

avdragas vid beräkningen, liksom ej

heller vid beskattningsårets utgång

oreglerade hushållsskulder och där-

med jämförliga skulder. Avdrag

medgives dock dels för värdet av så-

dan garantiavsättning för vilken av-

drag medgives vid inkomsttaxe-

ringen, dels för skuld avseende så-

dant villkorligt stöd på vilket vid ef-

tergift av återbetalningsskyldighe-

Skuld, som löper med ränta och

icke hör till näringsverksamhet hän-

förlig till rörelse, skall upptagas till

sitt kapitalbelopp utan tillägg av un-

der året upplupen men ej förfallen

ränta.

Borgensförbindelse, för vilken

betalningsskyldighet ännu ej inträtt,

så ock annan villkorlig skuld får ej

avdragas vid beräkningen, liksom ej

heller vid beskattningsårets utgång

oreglerade hushållsskulder och där-

med jämförliga skulder. Avdrag

medgives dock dels för värdet av så-

dan garantiavsättning för vilken av-

drag medgives vid inkomsttaxe-

ringen, dels för skuld avseende så-

dant villkorligt stöd på vilket vid ef-

tergift av återbetalningsskyldighe-

6 Senaste lydelse 1983:312.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ten skall tillämpas bestämmelserna i

punkt 9 åttonde stycket av anvis-

ningarna till 22 § kommunalskatte-

lagen (1928:370).

Prop.

1990/91:168

ten skall tillämpas bestämmelserna i

punkt 2 åttonde stycket av anvis-

ningarna till 79 § kommunalskatte-

lagen (1928:370).

Avdrag medges inte för skuld som avser kapital som nedlagts i fastighet,

som enligt 3 § 2 mom. j) inte skall upptas som tillgång vid förmögenhetsbe-

räkningen.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av nedan

nämnda slag, nämligen dels debiterad preliminär skatt, som påförts den

skattskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller för något

föregående år, dels slutlig skatt, som påförts den skattskyldige på grund av

taxering under förstnämnda år eller under något föregående år, dels ock till-

kommande skatt, varå den skattskyldige erhållit debetsedel under först-

nämnda år eller tidigare. Vidare inbegripas återbetalningspliktiga studieme-

del enligt studiestödslagen (1973:349).

(Se vidare anvisningarna.)

6 §

1 mom. 7 Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt ej

annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överens-

kommelse eller beslut, varom i 20 och

a) fysiska personer, vilka var bo-

satta här i riket vid beskattningsårets

utgång, och dödsbon efter personer,

som vid dödsfallet var bosatta här i

riket, med undantag av dödsbon

som vid taxering till statlig inkomst-

skatt skall behandlas såsom handels-

bolag, samt sådana familjestiftelser

som avses i 10 a § andra stycket la-

gen (1947:576) om statlig inkomst-

skatt:

för all den förmögenhet, de vid

beskattningsårets utgång ägt vare sig

här i riket eller å utländsk ort;

21 sägs:

a) fysiska personer, vilka var bo-

satta här i riket vid beskattningsårets

utgång, och dödsbon efter personer,

som vid dödsfallet var bosatta här i

riket. med undantag av dödsbon

som vid taxering till statlig inkomst-

skatt skall behandlas såsom handels-

bolag, samt sådana familjestiftelser

som avsågs i 10 a § andra stycket la-

gen (1947:576) om statlig inkomst-

skatt i dess lydelse intill den 1 juli

1990:

för all den förmögenhet, de vid

beskattningsårets utgång ägt vare sig

här i riket eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar inte på grund av medlem-

skapet äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan juridisk

person som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952:166) om häradsallmän-

ningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna

eller förvaltar sockenallmänning, sockensamfälld mark eller mark som av ål-

der är samfälld o.d. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfällighe-

ter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast om

och i den mån de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst och om ej annat

följer av femte stycket:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i

riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka inte var

bosatta här i riket vid beskattnings-

årets utgång, och dödsbon efter per-

soner, som vid dödsfallet inte var bo-

c) fysiska personer, vilka inte var

bosatta här i riket vid beskattnings-

årets utgång, och dödsbon efter per-

soner. som vid dödsfallet inte var bo-

7 Senaste lydelse 1989:1026.

Nuvarande lydelse

satta här i riket, samt utländska bo-

lag:

för den förmögenhet, de vid be-

skattningsårets utgång haft här i ri-

ket nedlagd, till den del den icke ut-

gjorts av svenska aktier eller andelar

i svensk aktiefond, dock att skatt-

skyldighet föreligger för sådana ak-

tier och andelar, som varit nedlagda

i rörelse som bedrivits från fast drift-

ställe här i riket.

Föreslagen lydelse

satta här i riket, samt utländska bo-

lag:

för den förmögenhet, de vid be-

skattningsårets utgång haft här i ri-

ket nedlagd, till den del den icke ut-

gjorts av svenska aktier eller andelar

i svensk värdepappersfond, dock att

skattskyldighet föreligger för sådana

aktier och andelar, som varit ned-

lagda i näringsverksamhet hänförlig

till rörelse som bedrivits från fast

driftställe här i riket.

Prop.

1990/91:168

För skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att

erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade före-

skrifter.

Hypoteksföreningar och föreningsbanker är frikallade fran skattskyldig-

het för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter är frikallade från skattskyldighet för för-

mögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Skattskyldiga som avses i 7 § 4-6

mom. lagen om statlig inkomstskatt

är frikallade från skattskyldighet för

förmögenhet. För förmögenhet ned-

lagd i rörelse föreligger skattefrihet

dock endast om den skattskyldige är

frikallad från skattskyldighet för in-

komst av rörelsen.

Skattskyldiga som avses i 7 § 3-6

mom. lagen om statlig inkomstskatt

är frikallade från skattskyldighet för

förmögenhet. För förmögenhet ned-

lagd i näringsverksamhet hänförlig

till rörelse föreligger skattefrihet

dock endast om den skattskyldige är

frikallad från skattskyldighet för in-

komst av rörelsen.

2 mom* Med här i riket nedlagd förmögenhet avses:

a) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. a) och b), försåvitt desamma

finnas här i riket;

b) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. c) och d), försåvitt desamma

finnas här i riket och äro avsedda för företag, som av skattskyldig härstädes

bedrives; samt

c) svenska aktier och andelar i

svenska ekonomiska föreningar, bo-

lag, aktiefonder och rederier, i den

mån dessa tillgångar icke ingå under

b) i detta mom.

När skattskyldighet för förmögenhet är begränsad enligt vad i 1 mom.

stadgas, får vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld, som

häftar vid den förmögenhet skattskyldigheten avser.

(Se vidare anvisningarna.)

c) svenska aktier och andelar i

svenska ekonomiska föreningar, bo-

lag, värdepappersfonder och rede-

rier, i den mån dessa tillgångar icke

ingå under b) i detta mom.

Skattskyldig med hemmavarande

barn under 18 år taxeras även för

barnets förmögenhet, om barnets till

statlig inkomstskatt beräknade be-

Skattskyldig med hemmavarande

barn under 18 år taxeras även för

barnets förmögenhet, om barnet en-

ligt 2 kap. 4§ lagen (1990:325) om

8 Senaste lydelse 1974:998.

9 Senaste lydelse 1986:1291.

Nuvarande lydelse

skattningsbara inkomst inte uppgår

till minst 100 kronor. Barnets förmö-

genhet räknas då in i den skattskyl-

diges skattepliktiga förmögenhet.

Föreslagen lydelse

självdeklaration och kontrolluppgif-

ter inte skall lämna självdeklaration

för beskattningsåret. Barnets förmö-

genhet räknas då in i den skattskyl-

diges skattepliktiga förmögenhet.

Prop.

1990/91:168

10 § 10

Fysisk person, dödsbo, utländskt

bolag eller i 10 a § andra stycket la-

gen (1947:576) om statlig inkomst-

skatt angiven familjestiftelse skall

inte betala statlig förmögenhets-

skatt, om den beskattningsbara för-

mögenheten inte överstiger 800 000

kronor.

Fysisk person, dödsbo, utländskt

bolag eller sådan familjestiftelse som

avsägs i 10 a § andra stycket lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt i

dess lydelse intill den 1 juli 1990 skall

inte betala statlig förmögenhets-

skatt, om den beskattningsbara för-

mögenheten inte överstiger 800 000

kronor.

Skatteplikt till statlig förmögenhetsskatt föreligger inte heller för juridisk

person som avses i 6 § 1 mom. b) denna lag om den beskattningsbara förmö-

genheten inte överstiger 25 000 kronor.

1 mom. 11 Statlig förmögenhets-

skatt skall för fysisk person, dödsbo,

utländskt bolag samt i 10 a § andra

stycket lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt angiven familjestiftelse

utgöra:

11 §

1 mom. Statlig förmögenhets-

, skatt skall för fysisk person, dödsbo,

i utländskt bolag samt sådan familje-

; stiftelse som avsågs i 10 a § andra

■ stycket lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt i dess lydelse intill den

1 juli 1990 utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 1 600 000 kro-

nor: en och en halv procent av den del av den beskattningsbara förmögenhe-

ten, som överstiger 800 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 1 600 000 men inte

3 600 000 kr.: 12 000 kr. för 1 600 000 kr. och 2,5 % av återstoden;

3 600 000 kr.: 62 000 kr. för 3 600 000 kr. och 3 % av återstoden.

12§

1 mom. 12 För makar som levt tillsammans under beskattningsåret beräk-

nas den skattepliktiga förmögenheten för makarna var för sig. Brist som

uppkommer vid beräkningen av den ena makens förmögenhet, får avräknas

från den andres förmögenhet.

Har skattskyldig hemmavarande

barn under 18 år, vars till statlig in-

komstskatt beräknade beskattnings-

bara inkomst uppgår till minst 100

kronor, beräknas den skattepliktiga

förmögenheten för den skattskyl-

dige och barnet var för sig.

Har skattskyldig hemmavarande

barn under 18 år som enligt 2 kap. 4 §

lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter skall lämna

självdeklaration för beskattningsåret

beräknas den skattepliktiga förmö-

genheten för den skattskyldige och

barnet var för sig.

10 Senaste lydelse 1989:1026.

11 Senaste lydelse 1989:1026.

12 Senaste lydelse 1986:1291.

Nuvarande lydelse

Den beskattningsbara förmögen-

heten beräknas i fall som avses i

första stycket gemensamt för ma-

karna och i fall som avses i andra

stycket gemensamt för föräldrar och

barn. Frågan om skatteplikt enligt

10 § bedöms med hänsyn till den ge-

mensamma beskattningsbara för-

mögenheten. Skatten beräknas med

hänsyn till denna förmögenhet och

fördelas på var och en efter hans

skattepliktiga förmögenhet. Därvid

skall 11 § 3 mom. iakttas.

Föreslagen lydelse Prop.

Den beskattningsbara förmögen- 1990/91:168

heten beräknas i fall som avses i

första stycket gemensamt för ma-

karna och i fall som avses i andra

stycket gemensamt för föräldrar och

barn. Frågan om skatteplikt enligt

10 § bedöms med hänsyn till den ge-

mensamma beskattningsbara för-

mögenheten. Skatten beräknas med

hänsyn till denna förmögenhet och

fördelas på var och en efter hans

skattepliktiga förmögenhet.

Anvisningar

till 3 och 4 §§

1. 13 Tillgång, som efter ty i dessa paragrafer sägs skall ingå i förmögenhets-

beräkningen, skall därvid upptagas, även om den under beskattningsåret

icke lämnat avkastning. Oanvända tomter samt aktier och andra värdehand-

lingar skola alltså medtagas, även om någon inkomst därav ej influtit under

året.

Äger fastighet del i samfällighet

av annat slag än som avses i 6§

lmom. första stycket b), upptages

egendom som ingår i samfälligheten

eller äges av juridisk person, som

enligt författning eller på därmed

jämförligt sätt bildats för att förvalta

samfälligheten. Värde av gemen-

samhetsanläggning, vari de del-

ägande fastigheterna uteslutande el-

ler så gott som uteslutande utgöras

av sådana en-eller tvåfamiljsfastighe-

ter för vilka intäkt beräknas enligt

24 § 2 mom. första stycket kommu-

nalskattelagen (1928:370), ingår i de

delägande fastigheternas taxerings-

värden. I de fall när särskilt taxe-

ringsvärde åsatts samfälligheten lik-

som i det fall där fast eller lös egen-

dom eljest ingår i samfälligheten el-

ler äges av juridisk person som nyss

angivits, skall taxeringsvärdet och

värdet av sådan fast eller lös egen-

dom fördelas på de delägande fastig-

heterna efter deras andelstal i sam-

fälligheten.

2. 14 Vid beräkning av förmögen-

het, som ingår i förvärvskälla inom

inkomstslagen jordbruksfastighet

Äger fastighet del i samfällighet

av annat slag än som avses i 6§

lmom. första stycket b), upptages

egendom som ingår i samfälligheten

eller äges av juridisk person, som

enligt författning eller på därmed

jämförligt sätt bildats för att förvalta

samfälligheten. Värde av gemen-

samhetsanläggning, vari de del-

ägande fastigheterna uteslutande el-

ler så gott som uteslutande är privat-

bostadsfastigheter, ingår i de del-

ägande fastigheternas taxeringsvär-

den. I de fall när särskilt taxerings-

värde åsatts samfälligheten liksom i

det fall där fast eller lös egendom el-

jest ingår i samfälligheten eller äges

av juridisk person som nyss angivits,

skall taxeringsvärdet och värdet av

sådan fast eller lös egendom fördelas

på de delägande fastigheterna efter

deras andelstal i samfälligheten.

2. Vid beräkning av förmögenhet

i förvärvskälla eller del av förvärvs-

källa i inkomstslaget näringsverk-

13 Senaste lydelse 1975:262.

14 Senaste lydelse 1987:338.

Nuvarande lydelse

och rörelse, gäller följande.

Sammanfaller inte räkenskaps-

året med beskattningsåret, får som

värde av förmögenhet tas upp värdet

vid utgången av det räkenskapsår

som före den 1 mars taxeringsåret

gått till ända närmast intill utgången

av beskattningsåret. Detta värde

skall emellertid rättas med belopp

som den skattskyldige satt in i för-

värvskällan eller tagit ut ur den-

samma för egen räkning eller för an-

nan av honom innehavd förvärvs-

källa. Utgår räkenskapsåret före be-

skattningsåret, skall nämnda värde

ökas med insättningar och minskas

med uttag som skett intill beskatt-

ningsårets utgång. Utgår räken-

skapsåret efter beskattningsåret, skall

värdet minskas med insättningar och

ökas med uttag som skett efter ut-

gången av beskattningsåret.

Den värdesättning av tillgångarna

i förvärvskällan som sker vid in-

komsttaxeringen är inte bindande

vid förmögenhetsberäkningen. In-

ventarier som är avsedda för stadig-

varande bruk i förvärvskällan tas

upp till anskaffningsvärdet efter av-

drag för skälig avskrivning eller ut-

rangering. Lager värderas som hel-

het utan hänsyn till påräknelig vinst

vid försäljning i detalj, varvid dock

fastighet tas upp lägst till taxerings-

värdet. Lager av djur på jordbruks-

fastighet eller i renskötselrörelse tas

upp till de värden, som riksskattever-

ket enligt punkt 2 femte stycket av an-

visningarna till 41 § kommunalskat-

telagen (1928:370) senast har fast-

ställt fö re utgången av det år som när-

mast föregår taxeringsåret, eller - om

detta ger en lägre värdering - till dju-

rens sammanlagda allmänna salu-

värde. Har riksskatteverket inte fast-

ställt något värde tas djuret upp till

det lägsta av anskaffningsvärdet och

allmänna saluvärdet. Vid värdering

av lager skall hänsyn tas till inkurans

och pris fallsrisk.

Skulder och andra avgående pos-

Föreslagen lydelse

samhet som är hänförlig till jord-

bruksfastighet och rörelse, gäller

följande.

Sammanfaller inte räkenskaps-

året med beskattningsåret, får som

värde av förmögenhet tas upp värdet

vid utgången av det räkenskapsår

som gått till ända närmast före in-

gången av taxeringsåret. Detta

värde skall emellertid rättas med be-

lopp som den skattskyldige satt in i

förvärvskällan eller tagit ut ur den-

samma för egen räkning eller för an-

nan av honom innehavd förvärvs-

källa. Utgår räkenskapsåret före be-

skattningsåret, skall nämnda värde

ökas med insättningar och minskas

med uttag som skett intill beskatt-

ningsårets utgång.

Prop.

1990/91:168

Den värdesättning av tillgångarna

i förvärvskällan som sker vid in-

komsttaxeringen är inte bindande

vid förmögenhetsberäkningen. In-

ventarier som är avsedda för stadig-

varande bruk i förvärvskällan tas

upp till anskaffningsvärdet efter av-

drag för skälig avskrivning eller ut-

rangering. Lagertillgångar tas upp

till de värden som gäller vid inkomst-

taxeringen minskade med skäligt av-

drag för prisfallsrisk, varvid dock

fastighet tas upp lägst till taxerings-

värdet.

Skulder och andra avgående pos-

10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ter i förvärvskällan avräknas enligt

bestämmelserna i 5§. Hänsyn tas

inte till latent skatteskuld, såvida

inte annat följer av punkt 3 första

stycket av dessa anvisningar.

Prop.

1990/91:168

ter i förvärvskällan avräknas enligt

bestämmelserna i 5§. Hänsyn tas

inte till annan latent skatteskuld än

utskiftningss kattes kuld, såvida inte

annat följer av punkt 3 första stycket

av dessa anvisningar.

Om värdet av tillgångarna i förvärvskällan överstiger beloppet av skulder

och andra avgående poster, får förmögenhetsvärdet av förvärvskällan ned-

sättas till trettio procent av det överskjutande värdet. Om förvärvskällan in-

nehas med fideikommissrätt, får dock nedsättning ske till tjugo procent av

sistnämnda värde.

Bostadsbyggnader på en jord-

bruksfastighet och tomtmark för

byggnaderna skall inte behandlas

som tillgångar i förvärvskälla inom

inkomstslaget jordbruksfastighet i

annat fall än då byggnaderna an-

vänds som bostad för ägarens eller

arrendatorns arbetskraft. Om en bo-

stadsbyggnad med tomtmark på

grund av vad nu har sagts inte skall

behandlas som tillgång i förvärvskäl-

lan, skall inte heller de till byggna-

den och tomtmarken hänförliga

låneskulderna anses ingå i förvärvs-

källan. På byggnaden och tomtmar-

ken skall anses belöpa så stor del av

låneskulderna i förvärvskällan som

byggnadens och tomtmarkens taxe-

ringsvärde utgör av det samman-

lagda värdet av tillgångarna i för-

värvskällan inklusive byggnaden och

tomtmarken. Med bostadsbyggnad

avses byggnad som till övervägande

del är inrättad för bostadsändamål.

Bestämmelserna i detta stycke till-

lämpas inte på förvärvskälla som in-

nehas med fideikommissrätt.

Egendom, som enligt 4 kap. 5§

första stycket fastighetstaxeringsla-

gen (1979:1152) ingår i en indu-

strienhet avseende täktmark och - i

förekommande fall - industribygg-

nad på sådan mark eller i en exploa-

teringsenhet, skall, om egendomen

inte enligt kommunalskattelagen ut-

gör tillgång i rörelse, vid tillämp-

ningen av denna anvisningspunkt

anses som en särskild förvärvskälla

inom inkomstslaget rörelse.

Mark och byggnader, som är be-

lägna på en ort och av fastighetsäga-

ren regelbundet upplåts för fritids-

Småhus som är inrättat till bostad

åt en eller tvä familjer med tillhö-

rande tomtmark pä lantbruksenhet

skall inte behandlas som näringsfas-

tighet i annat fall än då huset används

som bostad för arbetskraft till ägare

eller arrendator av lantbruksenheten.

Om ett hus med tomtmark på grund

av vad nu har sagts inte skall be-

handlas som näringsfastighet skall

inte heller de till huset och tomtmar-

ken hänförliga låneskulderna anses

ingå i näringsverksamhet. Bestäm-

melserna i detta stycke tillämpas

inte på förvärvskälla som innehas

med fideikommissrätt.

Egendom, som enligt 4 kap. 5§

första stycket fastighetstaxeringsla-

gen (1979:1152) ingår i en indu-

strienhet avseende täktmark och - i

förekommande fall - industribygg-

nad på sådan mark eller i en exploa-

teringsenhet, skall, om egendomen

inte utgör tillgång i rörelse, vid till-

lämpningen av denna anvisnings-

punkt anses som en särskild för-

värvskälla inom näringsverksamhet

hänförlig till rörelse.

Mark och byggnader, som är be-

lägna på en ort och av fastighetsäga-

ren regelbundet upplåts för fritids-

11

1*’ Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 168

Föreslagen lydelse

ändamål till annan än närstående

(fritidsuthyrning), skall, om de inte

utgör tillgångar i rörelse, vid till-

lämpningen av denna anvisnings-

punkt tillsammans anses utgöra en

särskild förvärvskälla inom närings-

verksamhet hänförlig till rörelse.

Detta gäller dock endast under för-

utsättning att

a) egendomen ingår i en eller flera

småhusenheter enligt 4 kap. 5§

första stycket fastighetstaxeringsla-

gen och

Prop.

1990/91:168

Nuvarande lydelse

ändamål till annan än närstående

(fritidsuthyrning), skall, om de inte

enligt kommunalskattelagen utgör

tillgångar i rörelse, vid tillämp-

ningen av denna anvisningspunkt

tillsammans anses utgöra en särskild

förvärvskälla inom inkomstslaget rö-

relse. Detta gäller dock endast un-

der förutsättning att

a) egendomen ingår i en eller flera

småhusenheter enligt 4 kap. 5 §

första stycket fastighetstaxeringsla-

gen och har beskattningsnaturen an-

nan fastighet och

b) fastighetsägarens fritidsuthyrning på orten av sådan egendom, som av-

ses under a och inte utgör tillgång i rörelse, omfattar minst tre småhus eller

tomter avsedda för småhus som ägs av annan än fastighetsägaren.

Uttrycket småhus har den inne-

börd som anges i 2 kap. 2 § fastig-

hetstaxeringslagen. Som närstående

räknas

för fysisk person: de personer som

anges i 35 § la mom. kommunal-

skattelagen,

för dödsbo: dödsbodelägarna och

dem närstående personer,

för fåmansföretag som avses i sist-

nämnda lagrum: företagsledaren

och delägarna i företaget samt dem

närstående personer.

Uttrycket småhus har den inne-

börd som anges i 2 kap. 2§ fastig-

hetstaxeringslagen. Som närstående

räknas

för fysisk person: de personer som

anges i punkt 14 trettonde stycket av

anvisningarna till 32 § kommunal-

skattelagen (1928:370),

för dödsbo: dödsbodelägarna och

dem närstående personer,

för fåmansföretag som avses i sist-

nämnda lagrum: företagsledaren

och delägarna i företaget samt dem

närstående personer.

Bestämmelserna i denna anvisningspunkt tillämpas även när förvärvskäl-

lan innehas indirekt genom förmedling av juridisk person.

3. 15 Medel, för vilka uppskov med

inkomstbeskattning åtnjutes enligt

bestämmelserna om skogskonto,

upphovsmannakonto, uppfinnar-

konto eller investeringskonto för

skog, tas upp till halva värdet. Har

medel satts av till fond för särskilt

ändamål enligt föreskrift i lag eller

annan författning och har avdrag vid

inkomstberäkningen medgetts för

avsättningen, får halva det avsatta

beloppet tas upp som skuld.

3. Medel, för vilka uppskov med

inkomstbeskattning åtnjutes enligt

bestämmelserna om skogskonto,

upphovsmannakonto, uppfinnar-

konto eller investeringskonto för

skog, tas upp till halva värdet. Har

medel satts av till fond för särskilt

ändamål enligt föreskrift i lag eller

annan författning och har avdrag vid

inkomstberäkningen medgetts för

avsättningen, får halva det avsatta

beloppet tas upp som skuld. Som

skuld räknas även hälften av det upp-

skovsbelopp enligt lagen (1990:655)

om återföring av obeskattade reser-

ver som ännu inte återförts till be-

skattning.

Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är ovisst,

antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor bestämda

15 Senaste lydelse 1982:7.

12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det visserligen är

säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när, skall fordringen icke

medräknas. Däremot har den omständigheten, att fordran, som löper utan

ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för beräkningen av

dess förhandenvarande värde (4§).

Prop.

1990/91:168

5. 16 Aktier som noteras på in-

ländsk eller utländsk börs, andelar i

aktiefonder samt andra värdepapper

än aktier som omsätts marknads-

mässigt och är av det slag som anges

i 35 § 3 mom. första stycket kommu-

nalskattelagen (1928:370) tas upp till

75 procent av det noterade värdet.

Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig

omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av

det noterade värdet.

5. Aktier som noteras på inländsk

eller utländsk börs, andelar i värde-

pappersfonder samt andra värde-

papper än aktier som omsätts mark-

nadsmässigt och är av det slag som

anges i 27§ 1 mom. lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt tas upp till 75

procent av det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade

eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i

bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade ak-

tierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas upp

till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det note-

rade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning

under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning läg-

gas till grund för värderingen.

Aktier som inte omfattas av be-

stämmelserna i första-tredje styck-

ena samt andelar i ekonomiska för-

eningar och handelsbolag tas upp till

det pris som kan påräknas vid en för-

säljning under normala förhållan-

den, varvid dock följande skall iakt-

tas. I den mån uppskattningen grun-

das på värdet av tillgångar som ingår

i förvärvskälla inom inkomstslagen

jordbruksfastighet och rörelse, be-

räknas tillgångarnas värde med till-

lämpning av reglerna i punkt 2 ovan.

I den mån uppskattningen grundas

på värdet av tillgångar som avses i

första-tredje styckena skall värdet

av dessa tillgångar anses motsvara

vad som skulle tas upp vid en till-

lämpning av bestämmelserna i

första-fjärde styckena.

Aktier som inte omfattas av be-

stämmelserna i första-tredje styck-

ena samt andelar i ekonomiska för-

eningar och handelsbolag tas upp till

det pris som kan påräknas vid en för-

säljning under normala förhållan-

den, varvid dock följande skall iakt-

tas. I den mån uppskattningen grun-

das på värdet av tillgångar i inkomst-

slaget näringsverksamhet som är

hänförliga till jordbruksfastighet och

rörelse, beräknas tillgångarnas

värde med tillämpning av reglerna i

punkt 2 ovan. I den mån uppskatt-

ningen grundas på värdet av till-

gångar som avses i första-tredje

styckena skall värdet av dessa till-

gångar anses motsvara vad som

skulle tas upp vid en tillämpning av

bestämmelserna i första-fjärde

styckena.

16 Senaste lydelse 1986:1197.

13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje och 1990/91:168

femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under

normala förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid

1992 års taxering.

14

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt

i vissa fall

Prop.

1990/91:168

Härigenom föreskrivs att 3-5 §§ lagen (1970:172) om begränsning av skatt

i vissa fall 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vid prövning av skattebegräns-

ningen fastställs ett spärrbelopp med

hänsyn till den beskattningsbara in-

komst och det underlag för tilläggs-

belopp som beräknats för den skatt-

skyldige enligt lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt, i förekom-

mande fall efter sådan justering som

skall ske enligt andra och tredje

styckena.

Den beskattningsbara inkomsten

och underlaget för tilläggsbelopp

skall ökas med vid taxeringen medgi-

vet särskilt investeringsavdrag.

Om den skattskyldige erlagt sjö-

mansskatt under beskattningsåret,

skall den beskattningsbara inkoms-

ten och underlaget för tilläggsbelopp

ökas med den till sjömansskatt be-

skattningsbara inkomsten och dag-

penning som är skattepliktig enligt

1 § 2mom. lagen (1958:295) om sjö-

mansskatt.

Spärrbeloppet utgörs av sum-

man av

1. 50procent av den justerade be-

skattningsbara inkomsten och

2. 25 procent av det justerade un-

derlaget för tilläggsbelopp.

Vid prövning av skattebegräns-

ningen fastställs ett spärrbelopp med

hänsyn till den beskattningsbara för-

värvsinkomsten och inkomsten av

kapital som beräknats för den skatt-

skyldige enligt lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt, i förekom-

mande fall efter sådan justering som

skall ske enligt andra stycket.

Om den skattskyldige erlagt sjö-

mansskatt under beskattningsåret,

skall den beskattningsbara förvärvs-

inkomsten ökas med den till sjö-

mansskatt beskattningsbara inkoms-

ten och dagpenning som är skatte-

pliktig enligt 1§ 2 mom. lagen

(1958:295) om sjömansskatt.

Spärrbeloppet utgör 75 procent

av summan av

1. den justerade beskattningsbara

förvärvsinkomsten och

2. inkomsten av kapital.

4§ 3

Spärrbelopp enligt 3 § jämförs med sammanlagda beloppet av statlig in-

komstskatt, förmögenhetsskatt och kommunal inkomstskatt som beräknats

för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). I skattebelop-

pet inräknas även sjömansskatt, om den skattskyldige erlagt sådan skatt un-

der beskattningsåret.

Är den skattskyldige berättigad

till nedsättning av statlig inkomst-

skatt eller förmögenhetsskatt genom

skattereduktion som avses i 2§ 4

Är den skattskyldige berättigad

till nedsättning av statlig inkomst-

skatt, kommunal inkomstskatt eller

förmögenhetsskatt genom skattere-

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772

2 Senaste lydelse 1986:509.

3 Senaste lydelse 1982:1198.

15

Nuvarande lydelse

mom. uppbördslagen (1953:272),2 §

lagen (1978:423) om skattelättnader

för vissa sparformer eller 3§ lagen

(1982:1193) om skattereduktion för

fackföreningsavgift eller genom av-

räkning av utländsk skatt enligt sär-

skilda föreskrifter, skall skattebe-

lopp enligt första stycket beräknas

som om skattereduktion eller avräk-

ning av skatt inte hade skett.

Föreslagen lydelse

duktion som avses i 2 § 4 mom. upp-

bördslagen (1953:272) eller 3 § lagen

(1982:1193) om skattereduktion för

fackföreningsavgift eller genom av-

räkning av utländsk skatt enligt sär-

skilda föreskrifter, skall skattebe-

lopp enligt första stycket beräknas

som om skattereduktion eller avräk-

ning av skatt inte hade skett. Det-

samma gäller nedsättning av sjö-

mansskatt enligt 12 § 4 mom. lagen

(1958:295) om sjömansskatt.

Prop.

1990/91:168

Om skattebeloppet enligt 4 § är

högre än spärrbeloppet nedsätts den

statliga inkomstskatten och förmö-

genhetsskatten med överskjutande

belopp. Nedsättning av statlig in-

komstskatt får avse både grundbe-

lopp och tilläggsbelopp. Tilläggsbe-

lopp får dock inte nedsättas med

större belopp än som motsvarar till-

läggsbelopp beräknat på den beskatt-

ningsbara inkomsten enligt lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt.

Förmögenhetsskatten får inte ned-

sättas så att skatten blir lägre än

skatten på 50 procent av den skatt-

skyldiges beskattningsbara förmö-

genhet.

Nedsättning sker av den statliga

förmögenhetsskatten om inte en an-

nan ordning kan antas vara förmån-

ligare för den skattskyldige. 1 fråga

om inkomstskatt skall nedsättning i

första hand ske av grundbelopp.

Skattenedsättning som avses i 4§

andra stycket verkställs sedan ned-

sättning har skett enligt första

stycket i denna paragraf.

Om skattebeloppet enligt 4§ är

högre än spärrbeloppet nedsätts den

statliga inkomstskatten och förmö-

genhetsskatten med överskjutande

belopp. Förmögenhetsskatten får

inte nedsättas så att skatten blir

lägre än skatten på 50 procent av

den skattskyldiges beskattningsbara

förmögenhet.

Nedsättning sker av statlig förmö-

genhetsskatt, statlig inkomstskatt på

kapitalinkomst och statlig inkomst-

skatt på förvärvsinkomst i nu angi-

ven ordning om inte en annan ord-

ning kan antas vara förmånligare för

den skattskyldige. Skattenedsätt-

ning som avses i 4§ andra stycket

verkställs sedan nedsättning har

skett enligt första stycket i denna pa-

ragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid

1992 års taxering.

4 Senaste lydelse 1982:419.

16

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 22§ 3 mom., 23§ B och F samt 43§ lagen

(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

Prop.

1990/91:168

3 mom. 2 Ingår fast egendom en-

ligt kommunalskattelagen

(1928:370) i en förvärvskälla inom

inkomstslaget näringsverksamhet

tillämpas bestämmelserna i 4§ och,

med undantag av femte stycket sista

meningen, punkt 2 av anvisningarna

till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om

statlig förmögenhetsskatt. Vad nu

har sagts gäller endast förvärvskälla

eller del av förvärvskälla inom in-

komstslaget näringsverksamhet som

enligt bestämmelserna i 18 § kommu-

nalskattelagen jämte anvisningarna

till 18 § nämnda lag i dess lydelse in-

till den 1 juli 1990 skulle hänförts till

förvärvskälla inom inkomstslagen

jordbruksfastighet eller rörelse eller

sådan egendom som enligt punkt 2

sjunde och åttonde styckena av an-

visningarna till 3 och 4 §§ lagen om

statlig förmögenhetsskatt skall anses

som en särskild förvärvskälla inom

inkomstslaget rörelse.

Vid tillämpning av bestämmel-

serna i 4§ och, med undantag av

femte stycket sista meningen, punkt 2

av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen

om statlig förmögenhetsskatt skall

vad där stadgas om förvärvskälla

inom inkomstslagen jordbruksfastig-

het och rörelse i stället äga tillämp-

ning på förvärvskälla eller del av för-

värvskälla inom inkomstslaget nä-

ringsverksamhet. Härutöver skall vid

tillämpning av punkt 2 av anvisning-

arna till 3 och 4§§ lagen om statlig

förmögenhetsskatt iakttas vad som

stadgas i tredje-sjätte styckena ne-

dan.

Hänvisningen i tredje stycket till

punkt 2 femte stycket av anvisning-

arna till 41 § kommunalskattelagen

skall i stället gälla punkt 2 fjärde

3 m o m. Ingår fast egendom enligt

kommunskattelagen (1928:370) i en

förvärvskälla inom inkomstslaget

näringsverksamhet tillämpas be-

stämmelserna i 4 § och, med undan-

tag av femte stycket sista meningen,

punkt 2 av anvisningarna till 3 och

4 §§ lagen (1947:577) om statlig för-

mögenhetsskatt. Vad nu har sagts

gäller även sådan egendom som en-

ligt punkt 2 sjunde och åttonde

styckena av anvisningarna till 3 och

4 §§ lagen om statlig förmögenhets-

skatt skall anses som en särskild för-

värvskälla inom inkomstslaget nä-

ringsverksamhet.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.

2 Senaste lydelse 1990:1430

17

Nuvarande lydelse

stycket av anvisningarna till 24§

nämnda lag.

1 stället för vad som i sjätte stycket

stadgas om bostadsbyggnader på

jordbruksfastighet och tomtmark för

byggnaderna skall gälla att småhus

som är inrättat till bostad åt en eller

två familjer med tillhörande tomt-

mark på lantbruksenhet inte skall be-

handlas som en tillgång i en förvärvs-

källa inom inkomstslaget närings-

verksamhet om småhuset med tillhö-

rande tomtmark är att anse som en

privatbostadsfastighet enligt 5 §

kommunalskattelagen.

Bestämmelsen i åttonde stycket a

tillämpas med bortseende från vad

där sägs om att egendomen skall ha

beskattningsnaturen annan fastighet.

Hänvisningen i nionde stycket till

35 § 1 a mom. kommunalskattelagen

skall i stället gälla punkt 14 trettonde

stycket av anvisningarna till 32 §

nämnda lag.

Vid tillämpningen av de bestäm-

melser som anges i första-sjätte

styckena skall som taxeringsvärde

anses det värde som enligt 1 eller 2

mom. skall ligga till grund för beräk-

ningen av arvsskatt.

Föreslagen lydelse

Vid tillämpningen av de bestäm-

melser som anges i första stycket

skall som taxeringsvärde anses det

värde som enligt 1 eller 2 mom. skall

ligga till grund för beräkningen av

arvsskatt.

Prop.

1990/91:168

23 §

B. 3 Aktier som noteras på inländsk eller utländsk börs, andelar i värde-

pappersfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknads-

mässigt och är av det slag som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade värdet.

Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig

omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av

det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade

eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i

bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade ak-

tierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas upp

till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det note-

rade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning

under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning läg-

gas till grund för värderingen.

Aktier som inte omfattas av be- Aktier som inte omfattas av be-

stämmelserna i första -tredje styck-

ena samt andelar i ekonomiska för-

stämmelserna i första -tredje styck-

ena samt andelar i ekonomiska för-

3 Senaste lydelse 1990:1430.

18

Nuvarande lydelse

eningar och handelsbolag tas upp till

det pris som kan påräknas vid en för-

säljning under normala förhållan-

den, varvid dock följande skall iakt-

tas. I den mån uppskattningen grun-

das på värdet av tillgångar som ingår

i förvärvskälla inom inkomstslaget

näringsverksamhet beräknas - un-

der förutsättning att förhållandena

är sådana som avses i 22 § 3 mom.

första stycket sista meningen - till-

gångarnas värde med tillämpning av

reglerna i F tredje stycket; vid gåva

dock under den ytterligare förutsätt-

ningen att de i 43 § andra stycket an-

givna kraven iakttagits. I den mån

uppskattningen grundas på värdet

av tillgångar som avses i första-

tredje styckena, skall värdet av

dessa tillgångar anses motsvara vad

som skulle tas upp vid en tillämpning

av bestämmelserna i första-fjärde

styckena.

Föreslagen lydelse

eningar och handelsbolag tas upp till

det pris som kan påräknas vid en för-

säljning under normala förhållan-

den, varvid dock följande skall iakt-

tas. I den mån uppskattningen grun-

das på värdet av tillgångar som ingår

i förvärvskälla inom inkomstslaget

näringsverksamhet beräknas - un-

der förutsättning att egendomen är

sådan som avses i punkt 2 första

stycket eller sjunde och åttonde styck-

ena av anvisningarna till 3 och 4 §§

lagen (1947:577) om statlig förmö-

genhetsskatt - tillgångarnas värde

med tillämpning av reglerna i F

tredje stycket; vid gåva dock under

den ytterligare förutsättningen att

de i 43 § andra stycket angivna kra-

ven iakttagits. I den mån uppskatt-

ningen grundas på värdet av till-

gångar som avses i första-tredje

styckena, skall värdet av dessa till-

gångar anses motsvara vad som

skulle tas upp vid en tillämpning av

bestämmelserna i första-fjärde

styckena.

Prop.

1990/91:168

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje och

femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under

normala förhållanden.

F. 4 Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde

som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bola-

gets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde som för-

eningens eller bolagets fastighet skall tas upp till enligt 22 § och med hänsyn

till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt senaste

bokslut.

Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha

betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts av

boets avveckling.

Vid värderingen av förvärvskälla

eller del av förvärvskälla som enligt

kommunalskattelagen (1928:370)

ingår i inkomstslaget näringsverk-

samhet tillämpas - under förutsätt-

ning att förhållandena är sådana som

avses i 22 § 3 mom. första stycket

sista meningen - bestämmelserna i

4§ och, med undantag av femte

stycket sista meningen, punkt 2 av

anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen

(1947:577) om statlig förmögenhets-

Vid värderingen av förvärvskälla

eller del av förvärvskälla som enligt

kommunalskattelagen (1928:370)

ingår i inkomstslaget näringsverk-

samhet tillämpas - under förutsätt-

ning att egendomen är sådan som av-

ses i punkt 2 första stycket eller

sjunde och åttonde styckena av anvis-

ningarna till 3 och 4 §§ lagen

(1947:577) om statlig förmögenhets-

skatt - bestämmelserna i 4§ och,

med undantag av femte stycket sista

Senaste lydelse 1990:1430.

19

Nuvarande lydelse

skatt. Härvid skall iakttas vad som

stadgas i 22 § 3 mom. andra -sjätte

styckena.

Föreslagen lydelse

meningen, punkt 2 av anvisningarna

till 3 och 4 § § lagen om statlig förmö-

genhetsskatt.

Prop.

1990/91:168

43 § 5

Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar, förutom ovan särskilt

angivna bestämmelser i 6-9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga om arvsskatt

vidare är stadgat i 4§ tredje stycket, 13 § 2 mom., 14 och 20§§, 22§ med

undantag av 3 mom., 23 § med undantag av F tredje stycket, 24-27 §§, 28 §

med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 §. Därvid skall hänvis-

ningen i 32 § f) till 19 § i stället gälla 41 § samt 28 § första och tredje styckena

tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Har gåva lämnats utan förbehåll

till förmån för givaren eller annan

och avser gåvan förvärvskälla eller

del av förvärvskälla inom inkomst-

slaget näringsverksamhet enligt

kommunalskattelagen (1928:370)

som han äger direkt eller genom ju-

ridisk person, skall, utöver bestäm-

melserna i första stycket - under för-

utsättning att förhållandena är så-

dana som avses i 22 § 3 mom. första

stycket sista meningen - även 22 § 3

mom. och 23 § F tredje stycket till-

lämpas när gåvoskatten bestäms.

Vad nu har sagts gäller endast om gå-

van avser all givarens rätt till för-

värvskälla eller del av förvärvskälla

inom inkomstslaget näringsverksam-

het som enligt 18 § kommunalskatte-

lagen jämte anvisningar till 18 §

nämnda lag i dess lydelse intill den 1

juli 1990 skulle utgjort en egen för-

värvskälla inom inkomstslaget jord-

bruksfastighet eller rörelse eller så-

dan egendom som enligt punkt 2

sjunde och åttonde styckena av anvis-

ningarna till 3 och 4 §§ lagen om stat-

lig förmögenhetsskatt (1947:577)

skall anses som en särskild förvärvs-

källa inom inkomstslaget rörelse.

Har gåvotagaren inom fem år efter

det att skattskyldighet för gåvan in-

trätt genom köp, byte eller något

därmed jämförligt fång eller genom

gåva eller bodelning av annan anled-

ning än makes död avhänt sig egen-

domen eller väsentlig del därav,

skall ny gåva anses föreligga med det

Har gåva lämnats utan förbehåll

till förmån för givaren eller annan

och avser gåvan all givarens rätt till

förvärvskälla eller del av förvärvs-

källa inom inkomstslaget närings-

verksamhet enligt kommunalskatte-

lagen (1928:370) som han äger di-

rekt eller genom juridisk person,

skall, utöver bestämmelserna i

första stycket - under förutsättning

att egendomen är sådan som avses i

punkt 2 första stycket eller sjunde och

åttonde styckena av anvisningarna

till 3 och 4§§ lagen (1947:577) om

statlig förmögenhetsskatt - även 22 §

3 mom. och 23 § F tredje stycket till-

lämpas när gåvoskatten bestäms.

Har gåvotagaren inom fem år efter

det att skattskyldighet för gåvan in-

trätt genom köp, byte eller något

därmed jämförligt fång eller genom

gåva eller bodelning av annan anled-

ning än makes död avhänt sig egen-

domen eller väsentlig del därav,

skall ny gåva anses föreligga med det

värde varmed den ursprungliga gå-

van nedsatts.

5 Senaste lydelse 1990:1430.

20

Nuvarande lydelse

värde varmed den ursprungliga gå-

van nedsatts.

Föreslagen lydelse

Prop.

1990/91:168

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas i de fall skattskyldig-

het inträder efter utgången av juni 1991.

21

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 1991

Prop.

1990/91:168

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Göransson, Gradin, Hellström, Johansson, Lindqvist, Lönnqvist,

Wallström, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om vissa förmögenhetsskattefrågor

m.m.

1 Inledning

En omfattande reformering av inkomstbeskattningen har nyligen genom-

förts. Efter ett första steg under hösten 1989 antog riksdagen förra året rege-

ringens förslag till reformerad inkomst- och företagsbeskattning (prop.

1989/90:110, SkU30, SFS 1990:650-696). Ytterligare ändringar på inkomst-

beskattningens område beslutades senare samma år (prop. 1990/91:54,

SkUlO, SFS 1990:1421-1457). En kvarstående fråga i reformarbetet med

skattesystemet är förmögenhetsbeskattningen.

En arbetsgrupp inom finansdepartementet har gjort en översyn av förmö-

genhetsbeskattningen i syfte att bl.a. uppnå enklare och mera likformiga

regler. Översynen redovisades i december förra året i departementsprome-

morian (Ds 1990:91) Reformerad förmögenhetsbeskattning. De synpunkter

som förts fram i samband med remissbehandlingen av promemorian kom-

mer att bli föremål för ytterligare överväganden. I avvaktan på ett ställnings-

tagande i dessa frågor redovisar jag förslag till vissa tekniska justeringar i

förmögenhetsskattebestämmelserna för att uppnå en provisorisk anpassning

till den reformerade inkomstbeskattningen. Dessa ändringar föranleder i sin

tur förslag till följdändringar i reglerna för arvs- och gåvobeskattningen.

Regeringen beslutade den 21 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrande

över lagförslag i fråga om förmögenhetsbeskattningen m.m. som upprättats

inom finansdepartementet. De till lagrådet remitterade förslagen är, frånsett

redaktionella ändringar, likalydande med de till propositionen fogade lagför-

slagen. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör

fogas till protokollet som bilaga.

2 Allmänt

Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SFL, reglerar förmögen-

hetsbeskattningen.

Förutom fysiska personer beskattas vissa dödsbon, föreningar och sam-

22

fund. För att undvika dubbelbeskattning är t.ex. svenska aktiebolag och fler-

talet ekonomiska föreningar befriade från förmögenhetsskatt.

Skatten för fysiska personer, utländska bolag samt vissa dödsbon och fa-

miljestiftelser är progressiv och skattesatsen varierar mellan 1,5 och 3%.

För övriga skattskyldiga tas en proportionell skatt på 1,5 promille ut på för-

mögenhet som överstiger 25 000 kr.

Med verkan fr.o.m. 1991 års taxering har skattepliktsgränsen och skikt-

gränserna för uttag av förmögenhetsskatt hos fysiska personer m.fl. höjts

och ett skikt har slopats. Fribeloppet har bestämts till 800 000 kr. Ändring-

arna gjordes mot bakgrund av prisutvecklingen under 1980-talet och de

höjda taxeringsvärdena för småhus (prop. 1989/90:50, SkUlO, SFS

1989:1026).

Enligt särskilda regler i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa

fall (begränsningsregeln) får statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt sät-

tas ned om den sammanlagda skatten överstiger ett spärrbelopp som vid

1991 års taxering är summan av 50 % av den justerade beskattningsbara in-

komsten och 25 % av det justerade underlaget för tilläggsbelopp. Detta le-

der till att skatteuttaget för stora förmögenheter väsentligt kan understiga de

skattesatser som nyss har redovisats.

Skattebelastningen på olika typer av förmögenhetstillgångar varierar kraf-

tigt. Det finns tillgångar som inte beskattas alls, tillgångar som värderas med

hänsyn till latent skatteskuld och tillgångar vars värde beskattas fullt ut.

Några grundläggande förändringar av förmögenhetsskattesystemet har

inte genomförts sedan 1947 års alltjämt gällande lag om statlig förmögen-

hetsskatt infördes. Lagen har dock justerats ett flertal gånger bl.a. med hän-

syn till penningvärdets förändring.

Fr.o.m. 1971 års taxering har lättnadsregler av olika slag funnits för värde-

ring av s.k. arbetande kapital i rörelse och jordbruk (företagsförmögenhet).

Lättnadsreglerna innebär i princip att endast 30 % av substansvärdet av visst

kapital i näringsverksamhet beskattas. Dessa bestämmelser har ytterligare

förstärkt den bristande likformigheten vid beskattningen.

Prop.

1990/91:168

3 Justeringar i förmögenhetsbeskattningen m.m.

Mitt förslag: Bestämmelserna för förmögenhetsbeskattningen anpas-

sas till de nya inkomstskattereglerna. Vissa följdändringar görs i arvs-

och gåvoskattelagen.

Skälen för mitt förslag: En arbetsgrupp inom finansdepartementet har,

som jag tidigare nämnt, gjort en översyn av förmögenhetsbeskattningen.

Översynen redovisades i departementspromemorian (Ds 1990:91) Reforme-

rad förmögenhetsbeskattning.

I promemorian föreslås att den progressiva beskattningen ersätts av pro-

portionell skatt. Skattesatsen föreslås ligga inom skiktet 0,8-1,2 % och fribe-

loppet bör enligt förslaget vara 800 000 kr. eller alternativt 1 milj. kr. Samti-

23

digt föreslås en breddning av basen för skatteuttaget. Detta sker genom att

värderingsreglerna görs mer likformiga, lättnads- och begränsningsreglerna

avskaffas och ytterligare tillgångsslag blir skattepliktiga.

Promemorian har remissbehandlats. Förslagen har mötts av kraftig kritik

från främst näringslivets företrädare som har motsatt sig den ändrade be-

skattningen av företagsförmögenhet. Åtskilliga remissinstanser har avstyrkt

en förmögenhetsbeskattning av konst, antikviteter o.d. En majoritet av re-

missinstanserna förordar särbeskattning som endast utgör ett sidoalternativ

i promemorian.

Enligt min mening är en naturlig utgångspunkt för den framtida regle-

ringen att innehav av samma faktiska förmögenhet skall beskattas lika. Nu-

varande bestämmelser för förmögenhetsbeskattningen innehåller en rad sär-

regler som medför en påtagligt olikformig beskattning. Den föråldrade lag-

stiftningen har dessutom genom kompletteringar blivit alltmer komplicerad.

Regleringen ger också betydande utrymme för skatteplanering. Behovet av

en reformering av förmögenhetsbeskattningen är således stort.

Jag kan i och för sig konstatera att promemorians reformförslag bygger på

samma huvudprinciper som den reformerade inkomstbeskattningen och att

en reform efter de riktlinjerna skulle innebära att man kommer till rätta med

bristerna i det nuvarande systemet. Samtidigt vill jag påminna om att jag

redan när promemorian remitterades framhöll att ett ställningstagande till

den framtida förmögenhetsbeskattningen måste innefatta ett hänsynsta-

gande till flera, delvis motstridiga, aspekter. Jag pekade bl.a. på den skärpta

kapitalinkomstbeskattningen, förmögenhetsskattens fördelningspolitiska

och statsfinansiella betydelse, de ekonomiska betingelserna för näringsverk-

samhet och Sveriges ökande internationella beroende. Flera av dessa aspek-

ter har också utvecklats mycket utförligt av remissinstanserna.

De synpunkter som har redovisats vid remissbehandlingen av departe-

mentspromemorian har enligt min mening en sådan karaktär att det krävs

ingående överväganden innan man tar ställning till den framtida förmögen-

hetsbeskattningen. En viktig fråga i det sammanhanget är hur företagsför-

mögenhet skall behandlas. Jag vill också peka på sambandet med arvs- och

gåvoskatten bl.a. med hänsyn till att samma lättnadsregler tillämpas vid

arvs- och gåvobeskattningen som vid förmögenhetsbeskattningen. Bered-

ningen av arvs- och gåvoskattekommitténs slutbetänkande (SOU 1987:62)

med förslag till ny arvs- och gåvoskattelag har ännu inte avslutats. Det finns

därför inte underlag för ett regeringsförslag redan under våren om ny arvs-

och gåvobeskattning.

Jag anser att det även i övrigt krävs ytterligare belysning av förmögenhets-

beskattningens fördelningspolitiska effekter, inverkan på samhällsekono-

min, kontrollfrågor m.m. med anledning av vad som framkommit vid remiss-

behandlingen av promemorian.

Av de redovisade skälen är jag inte beredd att nu lämna förslag till ett nytt

system för förmögenhetsbeskattningen. Vissa lagstiftningsåtgärder i fråga

om förmögenhetsbeskattningens och begränsningsregelns tillämpning kan

emellertid inte anstå. För att reglerna skall kunna tillämpas vid 1992 års taxe-

ring krävs en anpassning till de nya bestämmelserna för inkomstbeskatt-

ningen. Skattereformen har bl.a. inneburit nya inkomstslag och förändrade

Prop.

1990/91:168

24

regler för värdering av lager och andra tillgångar vid inkomsttaxeringen. En

sådan anpassning är i princip av samma slag som de justeringar i lagen

(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL, som genomförts fr.o.m. den

1 januari 1991 (prop. 1990/91:54, SkUlO, SFS 1990:1430).

I avvaktan på en mer genomgripande reformering av förmögenhetsbe-

skattningen bör i huvudsak endast ändringar göras som är direkt föranledda

av de nya inkomstskattereglerna. Ändringarna får således karaktären av en

provisorisk anpassning till skattereformen.

En utgångspunkt för anpassningen är att lättnadsreglerna skall ha samma

omfattning i sak som tidigare. Detta önskemål kan emellertid inte tillgodo-

ses fullt ut eftersom förändringarna av inkomstbeskattningen på vissa punk-

ter är mycket genomgripande. Hänsyn skall inte tas till utskiftningsskatte-

skuld vid värdering av företagsförmögenhet eftersom den särskilda utskift-

ningsskatten avskaffats. Å andra sidan föreslår jag att det s.k. uppskovsbe-

loppet på grund av avskattningen av lagerreserver m.m. beaktas. Såsom ett

provisorium får alltjämt ett schablonmässigt avdrag göras för prisfallsrisk på

lager trots att avdraget numera saknar motsvarighet vid inkomsttaxeringen.

Under hösten 1990 genomfördes - som redan nämnts - vissa justeringar i

AGL. Ändringarna hade bl.a. det syftet att bestämmelserna om värdering

av företagsförmögenhet m.m. skulle anpassas till skattereformens regler och

systematik. Åtgärderna angavs vara av tillfällig karaktär.

Bakgrunden till lagstiftningsåtgärderna i AGL var följande. Bestämmel-

serna om värdering av företagsförmögenhet hänvisar till motsvarande regler

i SFL. Eftersom det i slutet av år 1990 inte var aktuellt att anpassa regelver-

ket i SFL till skattereformen var det nödvändigt att inför årsskiftet 1990/91

vidta motsvarande åtgärder i AGL. Skattereformen innebär bl.a. att in-

komstslaget näringsverksamhet getts en vidare omfattning än vad inkomst-

slagen rörelse och jordbruksfastighet hade och förvärvskällebegreppet har

getts en annan utformning. Arvs- och gåvoskattebestämmelserna justerades

därför med syftet att lättnadsreglernas materiella omfattning skulle vara

oförändrad. Lättnadsreglerna i AGL gjordes tillämpliga på sådan egendom

inom inkomstslaget näringsverksamhet som enligt äldre regler skulle utgjort

en förvärvskälla inom något av inkomstslagen rörelse eller jordbruk. Be-

stämmelserna omfattade också viss egendom inom inkomstslaget annan fas-

tighet - däribland egendom använd för s.k. fritidsuthyrning - som vid till-

lämpning av de äldre lättnadsreglerna skulle anses utgöra förvärvskälla inom

inkomstslaget rörelse.

Den anpassning av SFL till skattereformen jag föreslagit i det föregående

innebär att de provisoriska bestämmelserna i AGL i allt väsentligt kan av-

skaffas och ersättas av regler som - på samma sätt som före 1990 års juste-

ringar - hänvisar till SFL.

Prop.

1990/91:168

25

4 Begränsningsregeln

Prop.

1990/91:168

Mitt förslag: Spärregeln för begränsning av det sammanlagda uttaget

av inkomstskatt och förmögenhetsskatt justeras med hänsyn till de

nya inkomstskattereglerna.

Skälen för mitt förslag: I lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa

fall finns regler som syftar till att hindra att det sammanlagda skatteuttaget

blir för högt (begränsningsregeln). Bestämmelserna innebär i korthet att ett

spärrbelopp bestäms med hänsyn till inkomsten. Spärrbeloppet jämförs se-

dan med den sammanlagda skatten. Underlaget för spärrbeloppet är 50%

av den statligt beskattningsbara inkomsten och 25 % av underlaget för till-

läggsbelopp. Det 75-procentiga spärrbeloppet svarar mot det högsta uttag av

statlig resp, kommunal inkomstskatt samt förmögenhetsskatt som har an-

setts lämpligt i normalfall.

Den del av det sammanlagda skattebeloppet som överstiger spärrbeloppet

kan falla bort helt eller delvis. Endast förmögenhetsskatten och den statliga

inkomstskatten får sättas ned. Förmögenhetsskatten får dock inte reduceras

så att skatten blir lägre än skatten på halva den beskattningsbara förmögen-

heten. Skatten i form av tilläggsbelopp som belöper på den del av underlaget

som överstiger den beskattningsbara inkomsten får inte heller sättas ned.

Begränsningsregeln har inte ändrats i samband med de förändringar i in-

komstbeskattningen som genomförts fr.o.m. 1991. Det skedde inte heller

någon förändring av procentsatsen för spärrbeloppet i begränsningsregeln

när den högsta marginalskattesatsen sänktes från 75 till 72 % för år 1989 och

från 72 till 65 % för år 1990 (vid en kommunal skattesats om 30 %). I prome-

morieförslaget om reformerad förmögenhetsbeskattning konstaterades att

begränsningsregeln inte uppfyller kraven på en enkel och likformig beskatt-

ning. Det framhölls att regeln på ett olämpligt sätt gynnar investeringar i

egendom som ger värdestegring i stället för direktavkastning. Det föreslogs

därför att begränsningsregeln skulle slopas.

Förutsättningarna för en begränsningsregel har radikalt förändrats genom

skattereformen. Inkomstskatten har sänkts till en sådan nivå att behovet av

undantag och särskilda begränsningar inte kvarstår som tidigare. Även i

fråga om begränsningsregeln bör emellertid sakliga ändringar undvikas så

långt det är möjligt i avvaktan på en större reform på förmögenhetsbeskatt-

ningens område. Vid en anpassning av reglerna till skattereformen ligger det

närmast till hands att låta det tidigare underlaget för spärrbeloppet, beskatt-

ningsbar inkomst och underlaget för tilläggsbelopp, motsvaras av summan

av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapital. Mot bakgrund

av de allmänna avvägningar om lämplig nivå för högsta skatteuttag som mo-

tiverat nuvarande regel och med hänsyn till de fortsatta övervägandena om

förmögenhetsbeskattningen bör spärrbeloppet även fortsättningsvis utgöra

75 % av underlaget. Även det förhållandet att en begränsningsregel ger ut-

rymme för skatteplanering talar för att denna nivå bibehålls.

Vid tillämpningen av begränsningsregeln bör den skattereduktion som

26

medges för underskott av kapital behandlas på samma sätt som övriga skat-

tereduktioner, vilket innebär att skatten som jämförs med spärrbeloppet är

skatten före skattereduktion. Underskott av kapital påverkar inte heller

spärrbeloppet. Utöver förmögenhetsskatt bör statlig inkomstskatt på såväl

förvärvsinkomst som kapitalinkomst kunna sättas ned.

Mitt förslag föranleder ändringar i 3-5 §§ lagen (1970:172) om begräns-

ning av skatt i vissa fall.

Prop.

1990/91:168

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats

förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Lagrådet har granskat lagförslagen.

6 Specialmotivering

6.1 Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

1§

Tredje styckets första mening har ändrats som följd av att bestämmelsen om

s.k. Luxemburgbolag fått en ny placering i lagen (1947:576) om statlig in-

komstskatt, SIL. Ett tillägg till tredje stycket har gjorts som innebär att de i

SFL kvarlevande begreppen rörelse och jordbruksfastighet avser sådan

verksamhet som redovisades i inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet

i den äldre lydelsen av kommunalskattelagen (1928:370), KL. Näringsverk-

samhet i form av fastighets- och kapitalförvaltning ryms således inte inom

begreppen.

3 § 1 mom.

I punkten d) har gjorts en redaktionell anpassning till den nya lagen

(1990:1114) om värdepappersfonder som ersätter aktiefondslagen

(1974:931).

3 § 2 mom.

Bestämmelsen i punkten h) har kompletterats med beteckningen närings-

verksamhet som en följd av den nya indelningen i inkomstslag i KL och SIL.

4 och 5 §§

Bestämmelserna har kompletterats med hänsyn till det nya inkomstslaget

näringsverksamhet. I 5 § tredje stycket har skett en redaktionell ändring på

grund av att bestämmelserna som fanns i punkt 2 av anvisningarna till 19 §

KL har fått en ny placering.

27

6§ 1 mom.

Hänvisningen i punkten a) till det numera upphävda andra stycket i 10 a §

SIL har justerats. Punkten c) och sista stycket har kompletterats som en följd

av den nya indelningen i inkomstslag. Den äldre beteckningen aktiefond har

ersatts med det nya begreppet värdepappersfond. Hänvisningen till 7 § SIL

har utvidgats till att avse även 7 § 3 mom. på grund av att pensionsstiftelser

numera regleras i nämnda moment.

6§ 2 mom.

Det äldre begreppet aktiefond har ersatts av beteckningen värdepappers-

fond.

8§

Skyldigheten för föräldern att redovisa barnets förmögenhet har knutits di-

rekt till bestämmelserna som reglerar deklarationsskyldigheten. Ändringen

har skett mot bakgrund av det slopade grundavdraget och sparavdraget i ka-

pital samt den införda preliminärskatteuppbörden för löpande kapitalav-

kastning.

10 och 11 §§

Jfr kommentaren till 6§ 1 mom.

12 § 1 mom.

Jfr kommentaren till 8§ såvitt gäller ändringen i andra stycket. Hänvis-

ningen till den upphävda bestämmelsen i 11 § 3 mom. har slopats.

Anvisningarna till 3 och 4 §§

punkt 1

Den avskaffade schablonbeskattningen av en- och tvåfamiljsfastigheter har

föranlett att begreppet ersatts med beteckningen privatbostadsfastighet som

definieras i 5 § KL.

punkt 2

I punkten regleras värderingen av företagsförmögenhet. Av första stycket

jämfört med 1 § tredje stycket sista meningen framgår dels att endast egen-

dom i inkomstslaget näringsverksamhet omfattas av bestämmelserna, dels

att anvisningspunkten endast omfattar sådan egendom i inkomstslaget nä-

ringsverksamhet som skulle ha hänförts till rörelse eller jordbruksfastighet

enligt KL i dess lydelse intill den 1 juli 1990 (med undantag för viss egendom

som avses i styckena 7 och 8 i anvisningspunkten). Värdering skall ske av

förvärvskälla. Eftersom såväl inkomstslagen som förvärvskällebegreppet

ändrats kan dock värderingen inte sällan komma att avse del av förvärvskälla

i det nya inkomstslaget näringsverksamhet. Vad som sägs i anvisningspunk-

ten om förvärvskälla gäller således förvärvskälla eller del av förvärvskälla.

Ändringar har gjorts i andra stycket som en följd av den nya definitionen

av begreppet beskattningsår i 3 § KL. Beskattningsår vid brutet räken-

Prop.

1990/91:168

28

skapsår är numera alltid det räkenskapsår som gått ut närmast före taxe-

ringsåret.

Vid inkomsttaxeringen värderas lager numera till 97 % av det totala an-

skaffningsvärdet eller enligt ”lägsta värdets princip”. Vid förmögenhetsbe-

skattningen har tidigare, med vissa undantag, efter ett inkuransavdrag på

5 % schablonmässigt medgetts avdrag för prisfallsrisk med 15 % av lagervär-

det. Med hänsyn till reglernas karaktär av temporär lösning skall den 15-

procentiga schablonen alltjämt tillämpas trots att det numera inte finns nå-

gon generell bestämmelse vid inkomsttaxeringen för nedskrivning på grund

av prisfallsrisk. Eftersom beräkningen utgår från värderingen vid inkomst-

taxeringen utgör inkuransavdraget inte längre 5 %. En särskild regel gäller

alltjämt för fastighet som är lagertillgång.

Tidigare ordning i fråga om latent skatteskuld kvarstår i princip (punkt 2

fjärde stycket samt punkt 3 av anvisningarna till 3 och 4 §§). Lagen

(1927:321) om utskiftningsskatt har upphävts och någon utskiftningsskatte-

skuld skall därför inte beaktas. Obeskattade fonder som avsatts för särskilt

ändamål (investeringsfond, ersättningsfond o.d., jfr punkt 2 av övergångs-

bestämmelserna till lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv) får allt-

jämt räknas som skuld med hälften av det avsatta beloppet. Således skall, i

likhet med vad som gällde för resultatutjämningsfond och varulagerreserv,

inte någon del av skatteutjämningsreserven räknas som skuld. Däremot får

fr.o.m. 1992 års taxering halva det uppskovsbelopp enligt lagen (1990:655)

om återföring av obeskattade reserver som vid beskattningsårets utgång

ännu inte återförts till beskattning räknas som skuld enligt en ny bestäm-

melse i anvisningspunkten 3.

Det särskilda undantaget för mangårdsbyggnader med tomtmark har fått

en ny utformning genom avgränsningen mellan näringsverksamhet och kapi-

tal. Nuvarande bestämmelse kan delvis avvaras eftersom en privatbostads-

fastighet inte ingår i näringsverksamhet och således inte kan omfattas av lätt-

nadsreglerna. De skulder som är hänförliga till privatbostadsfastigheten

skall inte redovisas i näringsverksamhet. Denna nya avgränsning har också

fått till följd att den särskilda bestämmelsen för mangårdsbyggnad på fidei-

kommiss endast kommer att avse hus och tomt som inte utgör privatbostads-

fastighet. Om en lantbruksenhet arrenderas ut omfattas enligt gällande be-

stämmelser inte byggnad med tomtmark som är bostad för arrendatorn av

lättnadsreglerna. En sådan utarrenderad byggnad och tomt utgör inte privat-

bostadsfastighet (5§ KL). Detsamma gäller i åtskilliga uthyrningsfall. För

att bibehålla samma reglering som tidigare i fråga om arrendegård m.m. har

bestämmelsen i sjätte stycket i huvudsak fått kvarstå.

I sjunde och åttonde styckena regleras vissa undantagsfall då lättnadsreg-

lerna skall tillämpas på täktmark m.m. resp, småhus m.m. för fritidsuthyr-

ning som inte kan hänföras till de äldre inkomstslagen rörelse och jordbruks-

fastighet. Redaktionella ändringar har gjorts i undantagsbestämmelserna.

Prop.

1990/91:168

punkt 3

Jfr kommentaren till punkt 2.

29

punkt 5

Redaktionella ändringar har gjorts i bestämmelsen (jfr övriga paragrafer).

Prop.

1990/91:168

6.2 Lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

3§

Summan av beskattningsbar förvärvsinkomst beräknad enligt SIL och in-

komst av kapital utgör det nya underlaget vid bestämmandet av spärrbelopp.

Underskott i kapital medför rätt till skattereduktion enligt 2 § 4 mom. upp-

bördslagen (1953:272) och reducerar inte spärrbeloppet (jfr 4§). Eftersom

särskilt investeringsavdrag inte medges för fysisk person eller dödsbo kan

andra stycket i gällande lydelse utgå.

4§

Hänvisningen till den slopade sparskattereduktionen har tagits bort. Kom-

munal inkomstskatt fogas till uppräkningen av skatter eftersom sådan skatt

numera kan sättas ned genom såväl skattereduktion som avräkning av ut-

ländsk skatt. Skattereduktion på grund av underskott i kapital behandlas

som övriga skattereduktioner. Även nedsättning av sjömansskatt enligt 12 §

4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt skall behandlas som övriga skat-

tereduceringar.

5§

Det som sägs i första stycket om grund- resp, tilläggsbelopp har utmönstrats

till följd av det nya systemet för underskottsavdrag. I andra stycket har ord-

ningen för skattenedsättningen reglerats.

6.3 Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

22 § 3 mom.

Av första stycket första meningen framgår att de s.k. lättnadsreglerna i SFL

skall tillämpas om fast egendom ingår i förvärvskälla inom inkomstslaget nä-

ringsverksamhet. I andra meningens inledning - som nu utgått - skedde en

inskränkning av innebörd att lättnadsreglerna endast skulle tillämpas med

avseende på egendom i det nya inkomstslaget näringsverksamhet som enligt

äldre regler skulle utgjort förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse eller

jordbruksfastighet. Motsvarande inskränkning sker nu i punkt 2 första

stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL jämfört med 1 § tredje stycket

sista meningen SFL. Att lättnadsreglerna omfattar - vilket gällde redan tidi-

gare - egendom som avses i punkt 2 sjunde och åttonde styckena av anvis-

ningarna till 3 och 4 §§ SFL framgår av den del av andra meningen där det

inte skett andra förändringar än att ordet ”rörelse” bytts ut mot ”närings-

verksamhet”.

Andra - sjätte styckena har utgått. Motsvarande frågor regleras i SFL och

bestämmelserna därom blir tillämpliga genom hänvisningen i första stycket.

I sjunde stycket har en justering gjorts med anledning av den ändrade

styckeindelningen.

30

23 § B

Ändringen i femte stycket innebär inte någon materiell förändring. Hänvis-

ningen till 22 § 3 mom. första stycket sista meningen har ersatts av en hänvis-

ning till de bestämmelser i anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL där motsvarande

frågor regleras. Skälen framgår av specialmotiveringen till 22 § 3 mom.

23 § F

Ändringen i tredje stycket innebär inte någon materiell förändring. Hänvis-

ningen till 22 § 3 mom. första stycket sista meningen har bytts ut. I det hän-

seendet hänvisas till vad som i motsvarande fråga sägs i specialmotiveringen

till 22 § 3 mom. En sista mening i tredje stycket har strukits. Motsvarande

frågor regleras i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL.

43 §

I andra stycket regleras för gåvofallen förutsättningarna för att lättnadsreg-

lerna skall vara tillämpliga. Ändringarna innebär inte några materiella för-

ändringar. En hänvisning till 22 § 3 mom. första stycket sista meningen har

bytts ut av skäl som framgår av specialmotiveringen till detta stadgande. Av

andra stycket andra meningen framgick av en nu borttagen mening att lätt-

nadsreglerna i nu avsedda fall endast var tillämpliga om gåvan avsåg all giva-

rens rätt till egendomen i fråga. Detta är avsett att gälla även fortsättningsvis

vilket framgår av ett tillägg till första styckets inledning.

7 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

8 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med hemställan.

Prop.

1990/91:168

31

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-27

Prop.

1990/91:168

Bilaga

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil

Werner, justitierådet Hans Danelius.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 har regeringen

på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets yttrande över

förslag till lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lars

Bergendal.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

32

Innehåll Prop.

Proposition................................................ 1 1990/91:168

Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1

Lagförslag

1 Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt 2

2 Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa

fall....................................................... 15

3 Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt . . 17

Utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991 ................ 22

1 Inledning ............................................. 22

2 Allmänt .............................................. 22

3 Justeringar i förmögenhetsbeskattningen m.m.............. 23

4 Begränsningsregeln..................................... 26

5 Upprättade lagförslag................................... 27

6 Specialmotivering...................................... 27

6.1 Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt ........ 27

6.2 Lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall ... 30

6.3 Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.......... 30

7 Hemställan............................................ 31

8 Beslut................................................ 31

Bilaga Lagrådets yttrande ................................... 32

33

gotab 98365. Stockholm 1991