Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister, m.m.

1991-05-14 · 14 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1990/91:SkU33, Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister, m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU33

Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SkU33

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om en

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister, m.m.

Motionsyrkanden om avslag på propositionen i denna del avstyrks.

Däremot tillstyrker utskottet att ikraftträdandet senareläggs

med ett år.

Utskottet tillstyrker vidare propositionen såvitt avser en

fråga om vissa personalvårdsförmåner och avstyrker en m-motion.

Reservationer har avgivits av fp och c avseende avslag på

propositionen såvitt avser en särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta artister. M-ledamöterna har reserverat sig

till förmån för ett förslag som innebär att dispens skall medges

även nästa år och att skatten i övrigt skall vara 15 %. M och c

har avlämnat var sin reservation i fråga om

personalvårdsförmåner.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition

1990/91:159 att riksdagen antar de vid propositionen fogade

förslagen till

1. lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister

m.fl.,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

5. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte-

och avgiftsprocessen,

6. lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617),

7. lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna

sammankomster,

8. lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa

fall från artistersättning m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid

återbetalning av skatter och avgifter,

10. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt.

I propositionen föreslås att reglerna om uttag av eller

befrielse från bevillningsavgift slopas. Vidare slopas det

nuvarande systemet med tillståndskrav för utländska artister. I

stället föreslås en ny lag om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta artister som utövar artistisk verksamhet i

Sverige. Även utomlands bosatt person som tillhandahåller eller

arrangerar artistisk verksamhet med utländsk artist här i landet

beskattas. Förslaget omfattar också utomlands bosatt idrottsman.

Skattepliktig inkomst föreslås för utomlands bosatt artist,

idrottsman eller artistföretag hemmahörande i utlandet bli vad

som erhålls i kontant ersättning eller annat vederlag. För

arrangör hemmahörande i utlandet utgörs den skattepliktiga

inkomsten av de intäkter i form av biljettintäkter,

reklamintäkter m.m. av en tillställning som arrangören uppbär.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Från skattepliktig inkomst undantas vederlag i form av nödvändig

resa och förmån av kost och logi. Avdrag för kostnader medges

inte. Möjligheten att genom särskilt beslut erhålla

skattebefrielse försvinner.

Den särskilda inkomstskatten skall i sin helhet tillfalla

staten. Skattesatsen föreslås bli 15 % för samtliga

skattesubjekt, dvs. artist, artistföretag och arrangör.

Riksskatteverket blir beskattningsmyndighet. Överklagande sker

till kammarrätten. Det allmännas talan förs av ett allmänt

ombud. Uppbörd m.m. sker i huvudsak enligt reglerna i

uppbördslagen.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

I propositionen föreslås också en viss utvidgning av

skattefriheten för s.k. korsvisa personalrabatter.

Efter justering av lagförslag 4 med hänsyn till lagförslag 6 i

proposition 1990/91:141 Rehabilitering och

rehabiliteringsersättning (bet. 1990/91:SfU16) och lagförslag 4

i proposition 1990/91:166 om särskild löneskatt på

pensionskostnader, m.m. (bet. 1990/91:SkU29) har lagförslagen

följande lydelse.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 1 § 1 mom. lagen (1958:295)1

om sjömansskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

1 mom.2 Sjömansskatt enligt denna lag skall erläggas av

sjöman för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg med en

bruttodräktighet av minst 100, vilket huvudsakligast nyttjas i

sådan närfart eller fjärrfart, som i 2 § sägs.

Sjömansskatt skall icke erläggas av sjöman ombord på svenskt

handelsfartyg i fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på

floder, kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller

i Kalmarsund (inre fart) utom i fall som avses i 7 § 2 mom.

andra stycket.

Sjömansskatt skall icke erläggas av sjöman ombord på svenskt

handelsfartyg i fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på

floder, kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller

i Kalmarsund (inre fart) utom i fall som avses i 7 § 2 mom.

andra stycket. Sjömansskatt skall icke heller erläggas för

sådan ersättning som avses i lagen (1991:000) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och som inte

är undantagna från skatteplikt enligt 8 § 2 och 3 nämnda lag.

Den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under

fartygs byggande eller biträder vid fartygets utrustning för att

senare tillträda befattning på fartyget skall erlägga

sjömansskatt för inkomsterna under kontrollant- eller

utrustningstiden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

1 Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens

rubrik 1974:777.

2 Senaste lydelse 1982:255.

Motionerna

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Motioner väckta med anledning av propositionen

1990/91:Sk70 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om ändrade regler för beskattning

av s.k. personalrabatter eller personalvårdsförmåner i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk71 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen avslår propositionen såvitt avser särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta artister.

1990/91:Sk72 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen såvitt avser

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar om

ikraftträdande vid tidpunkt som undanröjer risken för

retroaktivitet i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk73 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att alla ärenden om särskild inkomstskatt

för utländska artister skall handläggas av skattemyndigheten i

Örebro.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1990

1989/90:Sk805 av Maud Björnemalm m.fl. (s, m, fp, c, vpk) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att alla ärenden om särskild inkomstskatt

för utländska artister skall handläggas av länsskattemyndigheten

i Örebro län.

Yttrande från annat utskott

Kulturutskottet har yttrat sig över proposition 1990/91:159

jämte motioner. Yttrandet (1990/91:KrU6y) är fogat som bilaga

till betänkandet.

Utskottet

Införande av en särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

artister

I propositionen föreslås att det nuvarande systemet med

tillståndskrav och bevillningsavgift för utländska artister

slopas och ersätts med en ny lag om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta artister som utövar artistisk verksamhet i

Sverige. Även artistföretag och arrangörer hemmahörande i

utlandet som arrangerar uppträdanden med utländska artister här

i landet skall enligt förslaget beskattas enligt den nya lagen.

Förslaget omfattar också utomlands bosatt idrottsman.

Skattesatsen föreslås bli 15 % av bruttoinkomsten för samtliga

skattesubjekt, dvs. artister, artistföretag och arrangörer.

Socialavgifter eller särskild löneskatt skall inte tas ut.

Föredragande statsrådet beräknar inkomsterna av den nya skatten

till ca 30 milj.kr. och initialkostnaderna för administrationen

av skatten till ca 5 milj.kr. första året. Enligt propositionen

uppgick bevillningsavgifterna 1989 till 6 milj.kr.

Syftet bakom den nya skatten är bl.a. att skapa enkla och

klara regler, lätta att hantera för artister, artistföretag och

myndigheter. Vidare har man strävat efter att åstadkomma en

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

beskattning som är neutral gentemot beskattningen av svenska

artister. Dessutom har man sökt minimera möjligheterna till

skatteflykt.

I motionerna Sk71 av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk72

(yrkande 1) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas avslag på

propositionen i denna del. Motionärerna är i och för sig inte

främmande för en modernisering av de nuvarande reglerna och ett

slopande av den enligt deras mening föråldrade

tillståndsgivningen. Samtidigt riktar de emellertid en rad

invändningar mot regeringsförslaget vars effekter de anser vara

bristfälligt utredda. Motionärerna befarar att skatteskärpningen

leder till ett minskat kultur- och idrottsutbyte med andra

länder.

Med hänsyn till behovet av en förändring av det nuvarande

bevillningssystemet och till att den valda skattekonstruktionen

uppfyller rimliga krav på en enkel och i förhållande till

inhemska artister konkurrensneutral beskattning anser

kulturutskottet -- vars yttrande är fogat som bilaga till detta

betänkande -- att något ytterligare utredningsarbete inte är

motiverat. Skatteutskottet delar denna uppfattning och förordar

att beslut fattas nu om att införa den nya inkomstskatten för

utomlands bosatta artister. Utskottet avstyrker följaktligen

motionerna Sk71 och Sk72 yrkande 1.

Ikraftträdandet

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

Samtidigt upphävs lagen om bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter samt tillståndskungörelsen.

Bestämmelserna i lagen och kungörelsen som upphävs får dock

gälla sammanhängande engagemang hos samma anordnare, om

engagemanget påbörjats innan den nya lagen har trätt i kraft.

I motion Sk72 (yrkande 2) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas

uppskov med ikraftträdandet. Motionärerna gör gällande att den

föreslagna ikraftträdandetidpunkten innebär en retroaktiv

beskattning av många arrangemang som redan bokats in för tiden

efter denna tidpunkt.

Enligt kulturutskottets uppfattning bör hänsyn tas till bl.a.

det förhållandet att kulturinstitutionerna enligt branschens

sedvana redan slutit de avtal om utländsk medverkan som avser

arrangemang under 1992. Skatteutskottet delar denna uppfattning

och biträder därför också kulturutskottets förslag att skjuta

upp ikraftträdandet så att de berörda institutionerna kan ta

hänsyn till de nya reglerna i sin planering. Ett sådant uppskov

har enligt propositionens redovisning av remissutfallet stöd

även av riksskatteverket, som av resursskäl förordat att

reglerna om särskild inkomstskatt genomförs först från och med

inkomståret 1993. Utskottet föreslår därför, med anledning av

motion Sk72 i denna del, att ikraftträdandet senareläggs med ett

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

år till den 1 januari 1993.

Beskattningsmyndighet

I propositionen föreslås att riksskatteverket blir

beskattningsmyndighet. Avsikten är att verkets

beskattningsavdelning i Ludvika skall handlägga frågor enligt

den nya lagen. I propositionen framhålls att befrielseärendena

enligt bevillningslagen sedan den 1 april 1990 prövas där och

att kunskap om artistmarknaden således håller på att byggas upp

i Ludvika.

I motionerna Sk73 av Maud Björnemalm m.fl. (s) och

fempartimotionen 1989/90:Sk805 (s, m, fp, c och vpk) -- också

med Maud Björnemalm som första namn -- förordas i stället att

skattemyndigheten i Örebro blir beskattningsmyndighet.

Motionärerna framhåller den särskilda kompetens som denna

skattemyndighet besitter, bl.a. med hänsyn till att den

administrerar inbetalning och redovisning av preliminärskatten

för svenska artister.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att

övervägande skäl talar för att riksskatteverkets

beskattningsavdelning i Ludvika bör handlägga frågor enligt den

nya lagen. Utskottet biträder därför förslaget i propositionen

att riksskatteverket skall vara beskattningsmyndighet och

avstyrker motionerna Sk73 och 1989/90:Sk805.

Personalvårdsförmåner

I propositionen föreslås att reglerna om beskattning av s.k.

korsvisa rabatter liberaliseras. Det innebär att en

personalvårdsförmån i form av sedvanliga rabatter vid inköp av

varor och tjänster, som ingår i det ordinarie utbudet från ett

företag som är närstående arbetsgivarens företag, skall vara

skattefri i den mån varorna eller tjänsterna har ett nära

samband med arbetsgivarens verksamhet.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot

regeringens förslag men vill i sammanhanget tillfoga att nära

samband också bör anses föreligga när det är fråga om produkter

som är näraliggande dem som ingår i arbetsgivarens sortiment.

Exempel härpå kan vara olika typer av bilar eller olika slags

hushållsapparater eller sportartiklar som tillverkas av skilda

företag inom samma koncern. Med det anförda tillstyrker

utskottet propositionen i denna del.

Vad gäller personalvårdsförmåner i övrigt begärs i motion

Sk70 av Bo Lundgren m.fl. (m) förslag om ändrade regler för

beskattningen så att t.ex. anställda vid tidningsföretag inte

beskattas för fri tidning till bostaden och anställda vid ett

transportföretag inte beskattas för traditionella

personalvårdsförmåner i form av fria resor. Motionärerna

efterlyser större rättvisa mellan olika kategorier anställda.

Riksdagen har nyligen på utskottets hemställan avslagit ett

flertal motionsyrkanden som liknar det nu aktuella. Beträffande

förmånen av fria eller billiga resor för anställda i

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

trafikföretag hänvisade utskottet till den försiktiga värdering

som skall göras i dessa fall. När det gäller fria tidningar till

bostaden uttalade utskottet att det i första hand ankommer på

riksskatteverket att efter hand lösa praktiska

tillämpningsproblem av detta slag. Utskottet vidhåller sin

ståndpunkt och avstyrker motion Sk70.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av en särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta artister m.fl.

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:159 i denna del

och avslår motionerna 1990/91:Sk71 och 1990/91:Sk72 yrkande 1,

res. 1 (fp, c)

res. 2 (m)

2. beträffande ikraftträdandet

att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:159 i denna

del och med anledning av motion 1990/91:Sk72 yrkande 2 bestämmer

ikraftträdandetidpunkten till den 1 januari 1993,

res. 3 (m)

3. beträffande beskattningsmyndighet

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:159 i denna del

och avslår motionerna 1990/91:Sk73 och 1989/90:Sk805,

4. beträffande korsvisa rabatter

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:159 i denna del,

5. beträffande personalvårdsförmåner i övrigt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk70,

res. 4 (m)

res. 5 (v)

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt antar de på s. 13--18 i detta betänkande återgivna

förslagen till

1) lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister

m.fl. med den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna

erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1992. den 1 januari 1993.

Genom lagen -- -- -- -- -- -- -- -- -- hela perioden.

2) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den

ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1992 såvitt den 1 januari 1993 såvitt

avser ändringen i 54 §. avser ändringen i 54 §.

Äldre bestämmelser Äldre bestämmelser

gäller dock fortfarande i gäller dock fortfarande i

fråga om sådan inkomst fråga om sådan inkomst

för vilken avgift enligt för vilken avgift enligt

lagen (1908:128 s. 1) om lagen (1908:128 s. 1) om

bevillningsavgifter för bevillningsavgifter för

särskilda förmåner särskilda förmåner

och rättigheter skall och rättigheter skall

erläggas eller erläggas eller

beträffande vilken beträffande vilken

befrielse från sådan befrielse från sådan

avgift skall medges enligt avgift skall medges enligt

särskilt stadgande i samma särskilt stadgande i samma

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

lag. lag.

Ändringen av -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- 1992 års

taxering.

3) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) med den

ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1992. Äldre den 1 januari 1993. Äldre

bestämmelser gäller dock bestämmelser gäller dock

fortfarande i fråga om fortfarande i fråga om

bevillningsavgifter som skall bevillningsavgifter som skall

uppbäras enligt uppbäras enligt

bestämmelserna i lagen bestämmelserna i lagen

(1908:128 s. 1) om (1908:128 s. 1) om

bevillningsavgifter för bevillningsavgifter för

särskilda förmåner särskilda förmåner

och rättigheter. och rättigheter.

4) lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter

med den ändringen att

ikraftträdandebestämmelsen

erhåller följande

såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1992. den 1 januari 1993.

5) lag om ändring i

bevissäkringslagen

(1975:1027) för skatte- och

avgiftsprocessen med den

ändringen att

ikraftträdandebestämmelsen

erhåller följande

såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1992. den 1 januari 1992 såvitt

avser lagen (1991:000) om

särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta och

den 1 januari 1993 såvitt

avser lagen (1991:000) om

särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta

artister m.fl.

6) lag om ändring i

allmänna ordningsstadgan

(1956:617) med den

ändringen att

ikraftträdandebestämmelsen

erhåller följande

såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1992. den 1 januari 1993.

7) lag om ändring i lagen

(1956:618) om allmänna

sammankomster med den

ändringen att

ikraftträdandebestämmelsen

erhåller följande

såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1992. den 1 januari 1993.

8) lag om ändring i lagen

(1990:328) om skatteavdrag i

vissa fall från

artistersättning m.m. med

den ändringen att

ikraftträdandebestämmelserna

erhåller följande

såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1992. Äldre den 1 januari 1993. Äldre

bestämmelser gäller dock bestämmelser gäller dock

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

fortfarande i fråga om fortfarande i fråga om

ersättning beträffande ersättning beträffande

vilken avgift tas ut enligt vilken avgift tas ut enligt

bestämmelserna i lagen bestämmelserna i lagen

(1908:128 s. 1) om (1908:128 s. 1) om

särskilda förmåner särskilda förmåner

och rättigheter eller om och rättigheter eller om

befrielse från sådan befrielse från sådan

avgift skall åtnjutas avgift skall åtnjutas

enligt bestämmelse i samma enligt bestämmelse i samma

lag. lag.

9) lag om ändring i lagen

(1985:146) om avräkning vid

återbetalning av skatter

och avgifter med den

ändringen att

ikraftträdandebestämmelsen

erhåller följande

såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1992. den 1 januari 1992 såvitt

avser ändringen i 1 §

första stycket 9 och den 1

januari 1993 såvitt avser

ändringen i 1 §

första stycket 10.

10) lag om ändring i lagen

(1958:295) om sjömansskatt

med den ändringen att

ikraftträdandebestämmelsen

erhåller följande

såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1992. den 1 januari 1993.

Stockholm den 14 maj 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund

(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin

(c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Gösta

Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s),

Marianne Andersson i Gislaved (s) och Rune Berglund (s).

Reservationer

1. Införande av en särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

artister m.fl. (mom. 1 och 6 i motsvarande del)

Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp) och

Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Med hänsyn" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förts fram i fp- och

c-motionerna Sk71 resp. Sk72 att den föreslagna lagändringen kan

befaras få negativa effekter på kultur- och idrottsutbytet och

att en mera fullständig utredning av den nya skattens

konsekvenser bör föreligga innan beslut fattas om ett införande

av den. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt

förslag där en grundlig analys gjorts av de föreslagna reglernas

effekter för artister och idrottsmän samt arrangörer av

artistframträdanden och idrottsevenemang. Förslaget bör också

innehålla en analys av förslagets verkningar på det

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

internationella kulturutbytet och dess inverkan på statens och

kommunernas ekonomi. Med hänvisning till det anförda tillstyrker

utskottet motionerna Sk71 och Sk72 yrkande 1 och avstyrker det i

propositionen framlagda lagförslaget såvitt avser nya regler för

inkomstbeskattning av utländska artister m.fl.

dels att momenten 1 och 6 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande införande av en särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta artister m.fl.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk71 och

1990/91:Sk72 yrkande 1 avslår proposition 1990/91:159 i

denna del,

6. beträffande lagförslagen såvitt avser införande av en

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

att riksdagen

dels avslår de vid proposition 1990/91:159 fogade

förslagen till

2) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) såvitt

avser ändringen i 54§ och första stycket av

ikraftträdandebestämmelserna, 5) lag om ändring i

bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och

avgiftsprocessen såvitt avser den nya hänvisningen till lagen

(1991:000) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

artister m.fl.,

9) lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid

återbetalning av skatter och avgifter såvitt avser 1§ första

stycket 10,

dels avslår övriga lagförslag.

2. Införande av en särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

artister m.fl. (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Med hänsyn" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar kulturutskottets uppfattning att den äldre

ordningen med tillstånd, bevillningsavgift och dispenser för

utländska artister behöver ersättas med en ny. Den lag som

föreslås i propositionen uppfyller i de flesta hänseenden de

krav som bör ställas och som i huvudsak går ut på att skatten

bör vara neutral i förhållandet mellan svenska och utländska

artister och idrottsutövare och enkel att hantera. Samtidigt bör

man som kulturutskottet framhåller beakta att ett ikraftträdande

redan nästa årsskifte kan vålla problem för de institutioner som

redan har bokat in utländska engagemang och räknat med att

åtnjuta dispens från bevillningsavgiften.

Mot denna bakgrund accepterar utskottet att den nya lagen nu

införs, men samtidigt bör regeringen ges i uppdrag att skyndsamt

göra en omarbetning av den så att den under år 1992 inte träffar

sådana framträdanden av artister och andra som enligt lagen

(1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter skulle ha medgivits dispens. Övriga evenemang

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

bör däremot beskattas enligt den nya lagen med 15%. Förslag

härom bör läggas fram i så god tid att riksdagen hinner fatta

beslut före årsskiftet. Utskottet föreslår att riksdagen med

anledning av motionerna Sk71 och Sk72 begär förslag i enlighet

med det anförda.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande införande av en särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta artister m.fl.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:159 i

denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk71 och

1990/91:Sk72 yrkande 1 hos regeringen begär nytt förslag i

enlighet med vad utskottet anfört,

3. Ikraftträdandet (mom. 2 och 6 i motsvarande del)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Enligt kulturutskottets" och slutar på s. 21 med

"januari 1993" bort ha följande lydelse:

Förslaget i reservation 2 tillgodoser enligt utskottets

uppfattning behovet av planering hos de kulturinstitutioner som

redan slutit avtal om utländsk artistmedverkan under 1992. Ingen

skatt kommer att utgå nästa år för de framträdanden för vilka

enligt gällande regler dispens kan påräknas. För övriga

evenemang blir skatten 15% i stället för som i dag 30%.

Därigenom bortfaller behovet av att skjuta på ikraftträdandet.

Andrahandsyrkandet i motion Sk72 avstyrks.

dels att momenten 2 och 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande ikraftträdandet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:159 i

denna del avslår motion Sk72 yrkande 2,

6. beträffande lagförslagen såvitt avser ikraftträdandet

att riksdagen antar de vid proposition 1990/91:159 fogade

lagförslagen i denna del,

4. Personalvårdsförmåner i övrigt (mom. 5)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Riksdagen har" och slutar med "motion Sk70" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör reseförmåner som utgår

exempelvis inom SAS och SJ åtminstone till viss del anses utgöra

sedvanliga personalrabatter. I viss utsträckning bör således

dessa resor vara helt skattefria. En beskattning av värdet av

övriga resor bör ske genom en värdering som tar hänsyn till de

starka restriktioner som omgärdar resorna. De företas ofta på

s.k. stand by-basis med företräde för betalande passagerare och

därför ibland långa väntetider vid anslutningsflyg.

Även beträffande förmånen av fria tidningar har skattereformen

medfört särskilda problem. Av praktiska skäl är det enligt

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

utskottets mening rimligt att en person som på grund av sin

tjänst bör ta del av facktidskrifter eller behöver läsa en

tidning som ges ut av arbetsgivaren kan erhålla denna tidskrift

eller tidning till bostaden utan att behöva utsättas för en ej

motiverad beskattning.

Genom att skattefriheten bibehållits för exempelvis rabatter

för anställda inom handelsföretag samt för anställda hos

biltillverkare framstår dessa förhållanden som orättvisa. Genom

det nu lagda förslaget om ökad skattefrihet för olika

koncernförmåner accentueras denna orättvisa. Enligt utskottets

uppfattning bör regeringen skyndsamt lägga fram förslag som

likställer s.k. personalrabatter och personalvårdsförmåner

mellan olika kategorier anställda. Utskottet tillstyrker således

motion Sk70.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande personalvårdsförmåner i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk70 hos

regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

5. Personalvårdsförmåner i övrigt (mom. 5)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Riksdagen har" och slutar med "motion Sk70" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar så till vida den uppfattning som kommer till

uttryck i motion Sk70 att skattereformen har medfört vissa

problem vad gäller beskattningen av vissa personalvårdsförmåner.

Ett sådant område är förmånen av fria tidningar. Av praktiska

skäl är det enligt utskottets mening rimligt att en person som

på grund av sin tjänst bör ta del av facktidskrifter eller

behöver läsa en tidning som ges ut av arbetsgivaren kan erhålla

denna tidskrift eller tidning till bostaden utan att behöva

utsättas för beskattning.

Genom att skattefriheten bibehållits för exempelvis rabatter

för anställda inom handelsföretag samt för anställda hos

biltillverkare framstår dessa förhållanden dessutom som

orättvisa. Genom det nu lagda förslaget om ökad skattefrihet för

olika koncernförmåner accentueras denna orättvisa ytterligare.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringen företa en allmän

översyn av beskattningen av olika personalrabatter och

personalvårdsförmåner i syfte att uppnå en ökad likställighet

mellan olika kategorier anställda. Utskottet föreslår att

riksdagen med anledning av motionen gör ett uttalande härom.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande personalvårdsförmåner i övrigt

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk70 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Kulturutskottets yttrande

1990/91:KrU6y

Bilaga

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

1990/91

KrU6y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har genom beslut den 9 april 1991 berett

kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1990/91:159 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

artister, m.m. jämte eventuella motioner.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna

1990/91:Sk70--Sk73. Yrkandet i motion 1990/91:Sk73 har samma

innehåll som yrkandet i den under allmänna motionstiden 1990

väckta motionen 1989/90:Sk805.

Utskottet

Förslaget i propositionen om en särskild inkomstskatt för

utländska artister m.fl. innebär att den nuvarande

bevillningsavgiften ersätts med en definitiv källskatt på

artistersättningar -- eller utländska arrangörers intäkter --

och ersättningar till idrottsmän. Samtidigt avskaffas de

möjligheter till befrielse från pålagan som nu finns beträffande

bevillningsavgiften.

Frågan om de föreslagna reglernas konsekvenser för

kulturinstitutionerna och för idrotten behandlas i motionerna

Sk71 (fp) och Sk72 (c). Motionärerna ansluter sig till

bedömningen i propositionen att nuvarande regler behöver ses

över. De befarar dock att kostnaden för den nya skatten kommer

att bäras helt av de svenska kulturinstitutionerna och av

idrottens organisationer. Kultur- och idrottsförbindelserna med

andra länder kan komma att skadas. Eftersom flera av de

arrrangörer som kommer att få ökade kostnader till följd av den

föreslagna skatten finansieras bl.a. med statsbidrag, innebär

förslaget för deras del endast en rundgång av statsmedel, anför

motionärerna.

Som anmärkts i propositionen och i motion Sk72 framfördes

liknande synpunkter på skatteförslagets effekter vid

remissbehandlingen av det betänkande som lagts fram av

artistbeskattningskommittén och på vilket propositionsförslaget

grundar sig.

Enligt utskottets mening saknas det inte fog för de farhågor

som i enlighet med det ovan anförda framförts. Sådana kultur-

och idrottsarrangemang som med rådande praxis befrias från

bevillningsavgift kommer sannolikt i många fall att bli

belastade med ökade kostnader om regeringsförslaget genomförs.

Merkostnaderna kommer, åtminstone till väsentlig del, att

slutligt drabba de svenska arrangörerna. Som framgått av

framställningen ovan råder emellertid enighet om behovet av en

förändring av det nuvarande bevillningssystemet. Den valda

skattekonstruktionen uppfyller med utskottets synsätt kraven på

en enkel och -- i förhållande till inhemska artister -- rimligt

konkurrensneutral beskattning. Något ytterligare

utredningsarbete är därför inte motiverat. Utskottet tillstyrker

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

alltså det i propositionen framlagda förslaget till nya regler

för inkomstbeskattning av utländska artister m.fl.

Vad avser tidpunkten för de nya reglernas ikraftträdande

vill utskottet anföra följande.

Enligt regeringsförslaget skall lagen om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta artister m.fl. träda i kraft den 1 januari

1992.

Motionärerna bakom motionerna Sk71 och Sk72 anför att

kulturinstitutionerna, enligt branschens sedvana, redan slutit

merparten av de avtal om utländsk medverkan som avser

arrangemang under år 1992. Motionärerna framhåller att en

lagändring med ikraftträdande redan vid kommande årsskifte

medför att dessa institutioner -- i den mån som de kunnat

påräkna befrielse från bevillningsavgift -- får en merkostnad

till följd av skatten som de inte har räknat med i sin

verksamhetsplanering.

Vad motionärerna anfört vinner stöd av uttalanden under

remissbehandlingen av artistbeskattningskommitténs betänkande

och av den kännedom kulturutskottet i övrigt har av rådande

praxis i fråga om tecknande av avtal med utländska artister.

Det måste alltså antas att om de nya skattereglerna införs

fr.o.m. 1992 kommer detta att medföra inte obetydliga,

oförutsedda merkostnader för kulturinstitutionerna. Effekterna

av ett så tidigt ikraftträdande kan också med fog uppfattas som

i viss mån slumpartade -- de institutioner som redan bundit sig

gentemot utländska uppträdande kommer i en sämre position än de

som ännu inte avslutat sina engagemangsförhandlingar för

kommande säsonger.

Utskottet anser att det är angeläget att de beskrivna

övergångsproblemen effektivt motverkas. Enligt utskottets mening

bör därför ikraftträdandet av de nya skattereglerna uppskjutas

så att berörda institutioner kan ta hänsyn till de nya reglerna

i sin planering. Det bör ankomma på skatteutskottet att bedöma

om längre uppskov med ikraftträdandet än ett år erfordras.

Stockholm den 2 maj 1991

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

Närvarande: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Lars

Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars

Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo

Persson (s), Lars Ahlström (m), Stina Gustavsson (c), Alexander

Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla

Berg (s), Göran Åstrand (m) och Lola Björkquist (fp).

Avvikande mening

Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c) och

Lola Björkquist (fp) anser att den del av utskottets yttrande

som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "artister

m.fl." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets (= utskottet 6 rader) svenska arrangörerna.

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

Sådana effekter av den föreslagna lagändringen på kultur- och

idrottsutbytet framstår som betänkliga. Med utskottets synsätt

bör något beslut om den nya skatten inte fattas förrän dess

konsekvenser blivit fullständigt utredda. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett nytt förslag där en grundlig

analys gjorts av de föreslagna reglernas effekter för artister

och idrottsmän samt arrangörer av artistframträdanden och

idrottsevenemang. Förslaget bör också innehålla en analys av

förslagets verkningar på det internationella kulturutbytet och

dess inverkan på statens och kommunernas ekonomi. Med hänvisning

till det anförda avstyrker utskottet det i propositionen

framlagda förslaget till nya regler för inkomstbeskattning av

utländska artister m.fl.