Bet. 1992/93:FiU2

Finansutskottets betänkande

1992/93:FIU02

Vissa kommunalekonomiska frågor

(prop. 1992/93:36 och 1992/93:123)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionernas förslag

Motionsyrkandena

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1992/93

FiU2

Sammanfattning

I proposition 1992/93:36 har regeringen redovisat hur återstående frågor från

vårens riksdagsbeslut angående ett nytt statligt utjämningsbidrag till

kommunerna och ett nytt utbetalningssystem av kommunalskattemedel skall

hanteras. Förslag till lagreglering av de beslutade omläggningarna läggs fram i

detta sammanhang.

I proposition 1992/93:123 föreslås vissa ekonomiska regleringar mellan staten

och kommunsektorn för år 1993. Den föreslagna regleringen är en följd av ett

antal statliga åtgärder som påverkar kommunsektorns ekonomi, bl.a. effekterna

av regeringens uppgörelse med Socialdemokraterna i september 1992. Sammanlagt

föreslås att ca 10 miljarder kronor regleras för att neutralisera den positiva

nettoeffekten för kommunsektorn av de statliga åtgärderna.

Utskottet tillstyrker propositionernas förslag på samtliga punkter.

Till betänkandet har tre reservationer (s) och en meningsyttring (v) fogats.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1992/93:36 om vissa frågor om den kommunala ekonomin,

dels proposition 1992/93:123 om vissa ekonomiska regleringar år 1993

mellan staten och kommunsektorn,

dels de med anledning av proposition 1992/93:36 väckta motionerna

1992/93:Fi1 av Lars Werner m.fl. (v),

1992/93:Fi2 av Ivar Franzén (c) och

1992/93:Fi3 av Hans Gustafsson m.fl. (s),

dels de med anledning av proposition 1992/93:123 väckta motionerna

1992/93:Fi77 av Kjell Eldensjö (kds),

1992/93:Fi78 av Lars Werner m.fl. (v) och

1992/93:Fi79 av Hans Gustafsson m.fl. (s),

dels den med anledning av proposition 1992/93:50 väckta motionen

1992/93:Fi22 av Annika Åhnberg (-), i vad avser yrkande1.

Regeringens lagförslag

Regeringens i propositionerna 36 och 123 framlagda lagförslag återfinns i

bilaga 1 resp. bilaga 2 till detta betänkande.

Inkomna skrivelser samt uppvaktningar

Skrivelser i ärendet har inkommit från Kungsbacka kommun, Staffanstorps

kommun, Säters kommun, Tranemo kommun, Västerviks kommun, Svenska

kommunförbundet, Kommunförbundet Jönköpings län samt gemensamt från Stockholms

Handelskammare, Stockholms Köpmannaförbund, Företagarnas Riksorganisation

(regionkontor Stockholm-Gotland) och Svenska Arbetsgivareföreningen

(regionkontor Stockholm).

Dessutom har företrädare för Svenska kommunförbundet den 17 november 1992

uppvaktat utskottet.

Propositionernas förslag

Proposition 36

I proposition 36 (Finansdepartementet) föreslår regeringen -- efter

föredragning av statsrådet Anne Wibble -- att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1992:341) om ändring i lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

m.m.,

2. lag om ändring i lagen (1992:652) om ändring i lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

m.m.,

3. lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till

kommuner,

4. lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991,

5. lag om undantag från lagen (1992:672) om begränsning av kommuners rätt att

ta ut skatt för år 1993,

6. lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt

vid ändring i rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och församlingar,

7. lag om upphävande av lagen (1991:1148) om mellankommunal kostnadsutjämning

med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och

handikappade.

Proposition 123

I proposition 123 föreslår regeringen (finansdepartementet) -- efter

föredragning av statsrådet Anne Wibble -- att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1992:000) om slutavräkning av kommunalskattemedel

år 1991,

2. lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1993.

Motionsyrkandena

1992/93:Fi1 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen i sin helhet enligt vad i motionen

anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om statlig och kommunal

skatt enligt vad i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statsbidrag, indragning av kommunal- och landstingsmedel och

kommunalt skattestopp.

1992/93:Fi2 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att ett särskilt övergångsbidrag enligt vad i motionen

anförts för att säkerställa att rikdagens beslut avseende neutralitet såväl ur

likviditets- som verksamhetssynpunkt uppfylls.

1992/93:Fi3 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en analys av konsekvenserna av förändringarna inom den

kommunala sektorn m.m.,

2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts begär förslag till

klarlägganden m.m. i de delar av propositionen där propositionens hemställan

inte följer upp vad som anges i den löpande propositionstexten,

3. att riksdagen avslår proposition 1992/93:36 samt i enlighet med vad i

motionen anförts begär förslag till nytt förslag till statsbidrag till

kommunsektorn och den ekonomiska regleringen mellan staten och kommunsektorn,

4. att riksdagen upphäver lagen (1992:672) om begränsning av kommuners rätt

att ta ut skatt för 1993.

1992/93:Fi22 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att upphäva det kommunala skattestoppet,

1992/93:Fi77 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvis indragning av

statliga medel från kommunerna med anledning av sänkt arbetsgivaravgift.

1992/93:Fi78 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår

proposition 1992/93:123 och de därmed tillhörande framlagda lagförslagen.

1992/93:Fi79 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar

att avslå proposition 1992/93:123 och begär ett nytt förslag enligt vad som

anges i motionen.

Utskottet

Inledning

I proposition 36 presenterar regeringen ett antal kompletterande

lagregleringar till de kommunalekonomiska beslut som riksdagen fattade den 9

juni 1992 (prop. 1991/92:150 del II, bet. FiU29, rskr. 345). Det gäller främst

besluten om ett nytt statligt utjämningsbidrag till kommunerna och ett nytt

system för utbetalning av kommunalskattemedel till kommuner och landsting.

Finansieringsprincipen innebär att kommuner och landsting inte skall åläggas

nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa på annat

sätt än genom höjda skatter. Om statsmakterna fattar beslut som gör att den

kommunala verksamheten kan bedrivas billigare bör statsmakterna på motsvarande

sätt minska de statliga bidragen. Tillämpningen av principen gör att det kommer

att finnas ett återkommande behov av ekonomiska regleringar mellan staten och

kommunsektorn. I propositionen redovisas ett antal alternativa metoder för att

neutralisera sådana effekter. För år 1993 förespråkas att de kommunala

skatteinkomsterna reduceras med ett visst antal kronor per invånare i kommuner

och landsting. Vidare föreslås vissa korrigeringar av den ekonomiska

regleringen av äldrereformen i enlighet med de förslag som den s.k.

Ädeldelegationen lämnat.

Den tillfälliga likviditetsindragning från kommunerna på sammanlagt 1,9

miljarder kronor som gjorts för år 1992 skall enligt riksdagens beslut

återföras till kommunerna. I proposition 36 redogör regeringen för sin

bedömning av hur dessa medel bör fördelas. Slutligen föreslås att ett undantag

från det gällande skattestoppet för år 1993 görs för Fröskogs pastorat i

Älvsborgs län.

I proposition 123 föreslås -- med tillämpning av den metod som

förespråkas i proposition 36 -- en ekonomisk reglering mellan staten och

kommunsektorn för år 1993. Den föreslagna regleringen är en följd av ett antal

beslutade och föreslagna åtgärder som påverkar kommunsektorns ekonomi, bl.a.

effekterna av regeringens uppgörelse med Socialdemokraterna i september 1992.

Det belopp som föreslås regleras uppgår netto till 10,16 miljarder kronor och

skall överföras från kommunsektorn till staten.

Behandling av yrkanden om avslag på proposition 36

Bakgrund till regeringens förslag i proposition 36

Redan i kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150 del II) redovisade

regeringen att ytterligare överväganden krävdes i vissa frågor om den kommunala

ekonomin inför år 1993. Det berodde bl.a. på den korta tid som stått till

förfogande sedan den kommunalekonomiska kommittén lämnade sitt förslag (SOU

1991:98) och att vissa förslag var så komplexa att en fördjupad beredning var

nödvändig. De frågor som krävde ytterligare överväganden var bl.a.

lagregleringen för ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel samt

metoden för slutavräkning av kommunalskattemedel.

Riksdagens ställningstagande (1991/92:FiU29, rskr. 345) innebar godkännande

av principerna för ett nytt statsbidragssystem och av inriktningen av ett nytt

system för utbetalning av kommunalskattemedel. De nu föreliggande förslagen i

proposition 36 kan således i allt väsentligt ses som en uppföljning och en

komplettering av vårriksdagens beslut om den kommunala ekonomin.

Motionerna

I motion Fi1 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas avslag på propositionen i sin

helhet. Motionärerna hänvisar till Vänsterpartiets alternativ till regeringens

förslag på det kommunalekonomiska området i 1992 års kompletteringsproposition.

Partiet motsatte sig därvid förslaget till indragning av 7,5 miljarder från

kommunsektorn och föreslog minst realt oförändrade statsbidrag under

1990-talet. Ikraftträdandet av ett nytt statsbidragssystem borde vidare skjutas

upp till år 1994 och en ny kommitté tillsättas med uppgift att föreslå ett nytt

behovsinriktat generellt statsbidragssystem. Slutligen yrkades även avslag på

förslagen till kommunalt skattestopp för år 1993 och förslaget till nytt

utbetalningssystem.

I Vänsterpartiets motion begärs också en utredning om statlig och kommunal

skatt. Motionärerna pekar på att de i propositionen föreslagna regleringarna av

utjämningsbidraget och av utbetalningssystemet är krångliga och

svåröverskådliga. Inte minst gäller detta de s.k. övergångsreglerna.

Skattestoppet, utjämningsbidraget och utbetalningssystemet innebär enligt

motionen sammantaget att det i slutändan är staten som fastställer den enskilda

kommunens skatteintäkter. En utredning bör därför enligt Vänsterpartiet

tillsättas med uppgift att utreda vilka konsekvenser detta förhållande har på

möjligheterna till kommunalt självbestämmande.

Även i motion Fi3 av Hans Gustafsson m.fl. (s) yrkas avslag på

proposition 36 i sin helhet. Enligt motionärerna bör riksdagen begära ett nytt

förslag såväl till statsbidrag till kommunsektorn som till ekonomisk reglering

mellan staten och kommunsektorn. Det beslutade utjämningsbidraget innebär att

de rikaste kommunerna inte ingår i utjämningssystemet. Detta är enligt

motionärerna synnerligen otillfredsställande. Några förslag som eliminerar

denna orättvisa finns inte i den nu aktuella propositionen.

När det gäller en ny utbetalningsordning av kommunalskattemedel hänvisas i

motionen till att Socialdemokraterna under vårens riksdagsbehandling av de

kommunalekonomiska frågorna sade ja till det principförlag som riksdagen då

hade att ta ställning till. Motionärerna kan emellertid inte godta de förslag

till tekniska lösningar som föreslås i proposition 36. Det gäller såväl de

föreslagna uppräkningsfaktorerna som avräkningsförfarandet. I motionen hävdas

att beslutsunderlaget inte är tillfredsställande.

I anslutning till kravet i motionen att propositionen skall avslås framställs

två särskilda yrkanden som närmast tar sikte på utformningen av propositionen.

Dels ställs krav på ytterligare analyser av konsekvenserna av förändringarna

inom den kommunala sektorn, dels klarlägganden av olika uttalanden som görs i

propositionen men där konkreta förslag saknas.

I motionen hänvisas till att finansutskottet i samband med behandlingen av de

kommunalekonomiska frågorna våren 1992 (1991/92:FiU29 s. 24) underströk det

angelägna i att riksdagen fortlöpande får en uppföljning av de förestående

förändringarna i den kommunala verksamhetens finansiering. Motionärerna pekar

på att utskottet i sammanhanget hade konstaterat att en första avstämning

skulle föreläggas riksdagen redan till hösten och att det därvid förutsattes

att effekterna på kommunnivå så långt möjligt skulle bli belysta. I motionen

uttalas att bristen på en analys av effekterna av de fattade besluten och av

konsekvenserna av de presenterade förslagen är upprörande och klandervärd.

Detta bör därför riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller propositionens utformning i övrigt pekas i den

socialdemokratiska motionen på att propositionen endast innehåller förslag till

lagstiftningsåtgärder. Samtidigt redovisar regeringen överväganden i olika

frågor, t.ex. rörande metoder för ekonomisk reglering mellan staten och

kommunsektorn samt om kommuner utanför utjämningssystemet, utan att förslag

läggs fram. Motionärerna yrkar att riksdagen skall begära klarlägganden på

dessa punkter.

Utskottets bedömning

Finansutskottet vill inledningsvis understryka att riksdagen redan i samband

med junibeslutet om den kommunala ekonomin godkänt att ett nytt

utjämningssystem för kommunerna och ett nytt utbetalningssystem för

kommunalskattemedel skall införas fr.o.m. den 1 januari 1993. Av hänsyn till

frågans komplexitet och omfattning liksom till att erforderligt

beräkningsunderlag inte funnits tillgängligt har det emellertid varit

nödvändigt att fatta besluten i etapper.

Ett ytterligare förhållande som har komplicerat övergången till de nya

systemen är de neutraliseringsåtgärder mellan staten och kommunsektorn som

måste vidtas som en följd av den uppgörelse som i september träffades mellan

regeringen och Socialdemokraterna. Det har medfört att frågans behandling i

riksdagen blivit förskjuten. Utskottet är medvetet om de problem som därmed har

uppstått på kommunal nivå inför budgetåret 1993. Samtidigt måste understrykas

att kommunerna och landstingen redan i samband med vårens riksdagsbeslut fick

en klar vägledning om den huvudsakliga inriktningen av de förändringar som

skulle gälla för år 1993. I bilaga 4 redovisar utskottet en sammanställning

över statliga åtgärder som påverkar kommunernas ekonomi år 1993.

Utskottet kan för sin del medge att det föreslagna avräkningsförfarandet

delvis är både krångligt och svåröverskådligt. Några praktiska och tekniska

möjligheter att senarelägga eller nu avstå från att ta ställning till de

kompletterande lösningarna till de tidigare av riksdagen fattade grundläggande

besluten torde enligt utskottet emellertid inte finnas. I sammanhanget kan

understrykas att utskottet redan i samband med junibesluten uttalade att det är

väsentligt att regeringen successivt följer upp såväl genomförandet som

utfallet av reformen och redovisar resultaten till riksdagen (1991/92:FiU29 s.

24). Utskottet utgår därför ifrån att regeringen återkommer med förslag till

justeringar i de nu föreslagna systemen om så bedöms erforderligt.

Utskottet kan inte tillstyrka att en utredning om statlig och kommunal skatt

tillsätts i enlighet med vad som förordas i motion Fi1 (v). Utskottet vill i

sammanhanget hänvisa till vad som anfördes i samband med vårens beslut om den

kommunala ekonomin (prop. 1991/92:150 del II s. 14, bet. FiU29 s. 22). Där

framhölls att staten har ett övergripande ansvar för att den offentliga

verksamheten utvecklas på ett sätt som är förenligt med samhällsekonomisk

balans. Statsmakternas riktlinjer för den kommunala ekonomin borde enligt

propositionen främst avse den totala finansiella ramen. Utskottet delade

regeringens bedömning och menade att en mycket stram prövning av både statens

och den kommunala sektorns utgifter var nödvändig. Denna prövning måste,

framhöll utskottet, även omfatta statens nettobidrag till kommunerna. Utskottet

vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och återkommer senare till frågan om

det kommunala skattestoppet.

I den socialdemokratiska motionen Fi3 pekas på det förhållandet att några

kommuner inte ingår i utjämningssystemet. I motionen uppges att det skulle

gälla sju kommuner. Utskottet vill understryka att det, till följd av de

övergångsregler som gäller för de närmaste åren, endast är två kommuner som

inledningsvis inte kommer att omfattas av systemet. I propositionen redovisar

regeringen vissa överväganden som gäller de aktuella kommunerna, bl.a. när det

gäller återbetalningen av 1992 års likviditetsindragning från kommunerna.

Kommuner som faller utanför utjämningssystemet skall enligt propositionen inte

få del av dessa medel. Regeringen kommer enligt propositionen att uppmärksamt

följa det förhållande som redovisats i motionen.

När det gäller de synpunkter som framförs i motion Fi3 (s) om utformningen av

propositionen vill utskottet beträffande riksdagens beställning av en

uppföljning av vårens beslut hänvisa till vad som sägs i propositionen. Där

framgår (s. 24) att regeringen avser återkomma med den redovisning som

riksdagen begärt så snart som ett underlag finns. Motionärerna pekar också på

att i några fall frågor tas upp till övervägande i propositionen samtidigt som

konkreta förslag saknas. Utskottet kan för sin del endast konstatera att ett

antal förslag sedermera har presenterats i senare propositioner och att dessa

förslag bör ses i ett sammanhang med förslagen i proposition 36. Vad gäller

överväganden utan konkreta förslag utgår utskottet ifrån att regeringen avser

att återkomma i de delar det krävs beslut av riksdagen.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi1 (v) yrkandena 1, 2 och 3 i

denna del och Fi3 (s) yrkandena 1, 2 och 3.

De kommunala skatte- och bidragsinkomsterna

Proposition 36

Kommunalskattemedlen till kommuner eller landsting och det nya

utjämningsbidraget till kommuner som utbetalas fr.o.m. år 1993 kommer att

grundas på ett från två år tidigare uppräknat skatteunderlag. Orsaken är att

det slutliga skatteunderlaget blir känt först två år efter det år då skatt och

bidrag betalas ut.

Utbetalningen av kommunalskatt och bidrag skall grundas på det senast kända

taxeringsutfallet och räknas upp med två uppräkningsfaktorer.

Uppräkningsfaktorerna skall så väl som möjligt spegla den förväntade

utvecklingen av kommunernas och landstingens sammantagna skatteunderlag under

året före beskattningsåret och beskattningsåret. Uppräkningsfaktorerna skall

årligen i december fastställas av regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer.

De kommunalskattemedel resp. bidrag som erhålls blir således preliminära.

Enligt regeringens förslag skall en avräkning ske vid två tillfällen. En

delavräkning av den preliminära skatten resp. bidraget görs när taxeringen

under beskattningsåret är slutförd, dvs. första gången i januari 1994 för

beskattningsåret 1993. En slutavräkning görs när taxeringen under året efter

beskattningsåret är slutförd, dvs. första gången i januari 1995.

Utbetalning av såväl preliminära kommunalskattemedel som utjämningsbidrag

föreslås ske med en tolftedel av beräknat belopp varje månad. Utbetalning

alternativt återbetalning av mellanskillnaden mellan den preliminära

beräkningen och beräkningen vid resp. avräkningstillfälle av kommunalskatt och

utjämningsbidrag sker första gången i januari 1994 resp. januari 1995. I

propositionen redovisas också förslag till övergångsregler för

utjämningsbidraget till kommunerna för åren 1993 och 1994 samt vilka regler som

skall gälla i samband med skatteväxlingar till följd av ändrat huvudmannaskap

mellan kommuner och landsting.

Utskottets bedömning

Som finansutskottet tidigare anfört har riksdagen våren 1992 godkänt

införandet av såväl ett nytt utjämningssystem som ett nytt system för

utbetalning av kommunalskattemedel. Riksdagen har nu att ta ställning till den

erforderliga kompletterande lagregleringen av den beslutade omläggningen.

Utskottet har i samband med sin behandling av yrkandena om avslag på

proposition 36 tillbakavisat vissa invändningar av teknisk natur som rests från

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Utskottet delar således inte

motionärernas uppfattning på denna punkt.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda och med vissa mindre

justeringar propositionens lagförslag.

Ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn

Proposition 36

I proposition 36 förespråkas -- som ovan redovisats -- en metod för ekonomisk

reglering mellan staten och kommunsektorn under år 1993. Metoden bör enligt

propositionen användas för att reglera effekten av att schablonavdraget tas

bort samt av vissa andra förslag av betydelse för den kommunala ekonomin som

uppstår som följd av uppgörelsen mellan regeringen och Socialdemokraterna i

september 1992.

I propositionen aviserar också regeringen att det belopp som tidigare avsatts

för förstatligande av kommunala bostadstillägg till pensionärer (KBT) och

bostadsbidrag bör återföras till kommunerna fram till den tidpunkt då

förstatligande sker. Vidare föreslås vissa korrigeringar i förhållande till den

tidigare beslutade ekonomiska regleringen av äldrereformen. De föreslagna

korrigeringarna berör sammanlagt 28 kommuner och 11 landsting.

Proposition 123

I proposition 123 föreslås att den metod som förordats i proposition 36 nu

bör användas också för att neutralisera effekterna av förslagen i proposition

1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera ekonomin om sänkta

arbetgivaravgifter och sänkt särskild löneskatt, förslagen i proposition

1992/93:116 om ändringar i pensionssystemet samt förslagen i proposition

1992/93:129 om ändringar i sjukförsäkringen och ändringar när det gäller

avgifter inom äldre- och handikappomsorgen.

Det belopp som föreslås regleras uppgår netto till 10,16 miljarder kronor.

Beloppet skall överföras från kommunsektorn till staten. För kommuner och

landsting föreslås regleringen ske genom att kommunalskattemedlen år 1993

minskas med ett visst belopp per invånare i kommunen resp. landstinget (för

kommunerna med 752 kr per invånare, för landstingen med 400 kr per invånare och

för de landstingsfria kommunerna med 1152 kr per invånare). För de kyrkliga

kommunerna skall skattemedelsfordran vid ingången av år 1993 minskas med 1,7 %.

Motionerna

I motion Fi77 av Kjell Eldensjö (kds) sägs att det är naturligt att en

ekonomisk reglering kommer till stånd som en följd av vidtagna och föreslagna

åtgärder som direkt påverkar kommunsektorns ekonomi. Den föreslagna regleringen

bör emellertid till en viss del omprövas. Enligt motionären är den förordade

metoden för neutralisering orättvis i den del som gäller arbetsgivaravgiften.

Det valda förfarandet kan i praktiken tolkas som en bestraffning av kommuner

som har en effektiv och rationell verksamhet med en lönekostnad under

riksgenomsnittet. Indragningen bör i stället ske i förhållande till varje

kommuns reella lönekostnad.

I motion Fi79 av Hans Gustafsson m.fl. (s) yrkas avslag på förslagen i

proposition 123. Enligt motionärerna måste den ekonomiska regleringen bygga på

ett rättvisebegrepp och inte ha så stora inslag av schabloner som förslagen i

propositionen har. Riksdagen bör begära ett nytt förslag från regeringen. I

motionen pekas på effekterna av att avräkningen för sänkningen av

arbetsgivaravgifter och löneskatt enligt förslaget skall baseras på antalet

invånare i kommunen. Motionärerna motsätter sig förslaget eftersom det innebär

en betydande orättvisa för den enskilda kommunen eller landstinget.

Motionärerna instämmer i att den s.k. finansieringsprincipen bör gälla i

förhållandet mellan stat och kommun. Däremot uttalas tveksamhet om förslagen i

propositionen följer denna princip. Det är också djupt otillfredsställande att

inte frågan om den ekonomiska regleringen för år 1994 behandlas. Kommunsektorn

behöver tydliga och överblickbara spelregler. I motionen efterlyses vidare en

samlad bedömning av förslagen i ett flertal propositioner som presenterats

under hösten och som berör kommunsektorn och dess ekonomi.

I motion Fi78 av Lars Werner m.fl. (v) framhålls att man i skilda

sammanhang avvisat de försämringar i välfärdspolitiken som bl.a. föreslagits i

proposition 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin.

Följaktligen avstyrks därför i motionen förslagen i proposition 123 om

återförande av 10,16 miljarder kronor från kommunsektorn.

Utskottets bedömning

Utskottet vill betona att en bred uppslutning uppenbarligen finns bakom den

s.k. finansieringsprincipen. Riksdagen ställde sig också bakom denna princip i

samband med sitt beslut i våras om den kommunala ekonomin. I

kompletteringspropositionen redovisades två alternativa metoder att

neutralisera effekterna av att införa karensdagar och slopa schablonavdraget. I

finansutskottets betänkande 1991/92:FiU29 (s. 31) efterlystes emellertid en

mer uttömmande redovisning av olika alternativ. Detta gav riksdagen genom

beslutet som sin mening regeringen till känna.

Den av riksdagen begärda redovisningen lämnas nu i proposition 36. Enligt

regeringens bedömning bör effekterna av beslut som rör år 1993 regleras genom

en reduktion av skatteinkomsterna med ett visst belopp per invånare i kommunen

resp. landstinget. Enligt regeringens bedömning uppfyller emellertid metoden

inte kraven på en mer långsiktigt hållbar lösning. I propositionen aviseras

därför att regeringen under år 1993 återkommer med förslag om en metod för

ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.

I några motioner liksom i skrivelser från ett antal kommuner pekas på att den

valda metoden är schablonmässig och kan innebära omfördelningar mellan

kommunerna. Från socialdemokratiskt håll understryks också att det är osäkert

om metoden är kostnadsneutral i förhållandet mellan stat och kommun.

Kommunförbundet har i sin skrivelse anfört att den föreslagna metoden för

ekonomisk reglering mellan stat och kommun är acceptabel under den

övergångsperiod som nu är aktuell. Utskottet delar denna bedömning. Utskottet

vill i sammanhanget också understryka det som sägs i proposition 36 om att

metoden kan sägas slå lika för alla kommuner och landsting, eftersom den är

oberoende av skattekraft, utjämningsbidragets storlek och skatteuttag. Den är

också administrativt enkel att hantera.

Neutraliseringen av effekterna av sänkta arbetsgivaravgifter har tagits upp i

några motioner. Utskottet vill i anslutning därtill betona att den valda

metoden är neutral i förhållande till den produktionsform som den enskilda

kommunen väljer. Utskottet anser också att det är värdefullt att de samlade

effekterna av beslutade och föreslagna åtgärder kan regleras i ett sammanhang

på det sätt som föreslås i propositionerna. Detta har enligt utskottet ett

betydande egenvärde för såväl stat som kommun.

Utskottet har erfarit att de i proposition 129 föreslagna förändringarna när

det gäller avgifter inom äldre- och handikappomsorgen nu skall träda i kraft

den 1 mars 1993 i stället för den 1 januari. De belopp som skall regleras

mellan staten och kommunsektorn bör därför jämkas till för kommuner, landsting

resp. landstingsfria kommuner 739, 398 resp. 1137 kr per invånare.

Med hänvisning till vad finansutskottet här anfört tillstyrker utskottet --

med de ändringar som ovan redovisats -- propositionernas förslag i här berörd

del och avstyrker motionerna Fi77 (kds), Fi78 (v) och Fi79 (s).

Övergången till de nya systemen

Proposition 36

I enlighet med riksdagsbeslutet våren 1992 om den kommunala ekonomin skall

slutavräkningen av 1991 års kommunalskattemedel som betalas ut under år 1993

räknas av mot följande poster:

de ökade utbetalningar av kommunalskattemedel som är en följd av att

utbetalningssystemet läggs om och skattemedlen beräknas på ett två år senare

skatteunderlag (nivåförändringen),

de minskade statsinkomster som beror på att avräkningsskatten helt slopas

redan år 1993 och att nivån på avräkningsskatten är högre under åren 1993 och

1994 jämfört med den långsiktiga nivå som kvittats ut när storleken på det nya

utjämningsbidraget fastställts,

den periodiseringseffekt som uppstår när statsbidragssystemet läggs om.

I propositionen föreslås att periodiseringseffekten fastställs till 11 370

miljoner kronor för kommunerna och 520 miljoner kronor för landstingen.

Avdragen föreslås ske kollektivt för kommunerna och landstingen.

Återstående belopp fördelas till de enskilda kommunerna och landstingen i

förhållande till den slutavräkning var och en skulle ha fått enligt det gamla

systemet. Enligt de prelimiära beräkningar som redovisas i propositionen skulle

kommunerna få behålla ca 15 % och landstingen ca 53 % av slutavräkningen.

Proposition 123

I propositionen föreslås att en förändring görs i den lagreglering för

övergången till ett nytt utbetalningssystem som föreslagits i proposition 36.

Det gäller den del av förslaget som rör minskningen av utbetalningar som följer

av att utbetalningssystemet läggs om (nivåförändringen).

Nivåförändringen är bl.a. beroende av de åtgärder som påverkar

skatteunderlaget och som föreslås regleras i proposition 123. För att det inte

skall bli en dubbel reglering måste enligt propositionen en nedjustering göras

av nivåförändringen. Nedjusteringen skall enligt förslaget uppgå till 1 137

miljoner kronor för kommunerna och 712 miljoner kronor för landstingen.

Motionen

I motion Fi2 av Ivar Franzén (c) föreslås att det i samband med skiftet

av utbetalningssystem skall införas ett särskilt övergångsbidrag. Bidraget

skall enligt motionären betalas ut för att säkerställa att riksdagens beslut

från i våras om neutralitet ur såväl likviditets- som verksamhetssynpunkt

uppfylls.

I motionen hävdas att Kungsbacka kommun drabbas synnerligen hårt av det nya

utbetalningssystemet. Det uppges att slutavräkningen innebär ett

inkomstbortfall och en försämrad likviditet med 76 miljoner kronor, vilket

skulle motsvara över 6% av Kungsbackas totala intäkt av skatter och bidrag

för år 1993. Verksamheten kommer enligt motionären att i hög grad påverkas av

detta inkomstbortfall. Resultatet av det nya utbetalningssystemet skulle

således strida mot riksdagens uttalande våren 1992 om att skiftet skall ske på

ett för kommunerna neutralt sätt ur såväl likviditets- som verksamhetssynpunkt.

Utskottets bedömning

Utskottet är medvetet om att införandet av ett nytt utbetalningssystem

övergångsvis kan medföra ett antal problem. Samtidigt finns en bred samsyn

mellan stat och kommun när det gäller behovet av en nyordning. Utskottet

uttalade i samband med sin behandling av frågan våren 1992 (1991/92:FiU29 s.

29--30) att det är av grundläggande vikt att omläggningen ger ett i

förhållandet mellan staten och kommunsektorn neutralt utfall ur såväl

likviditets- som verksamhetssynpunkt. Samtidigt konstaterade utskottet att det

valda förfaringssättet leder till en engångseffekt på kommunernas

balansräkningar. Utskottet vill ånyo understryka vad utskottet anförde vid

samma tillfälle om att det är väsentligt att regeringen i sina överläggningar

med företrädare för kommunsektorn följer upp de balansräkningseffekter som

förändringarna får för kommunerna.

Enligt utskottets mening följer den föreslagna övergångslösningen i allt

väsentligt de riktlinjer som tidigare har angivits. Utskottet vill också peka

på att inga kommuner eller landsting genom de kollektiva avdragen får vidkännas

en negativ slutavräkning. Den valda metoden innebär nämligen att alla kommuner

erhåller ca 15% av sin slutavräkning. Med det anförda avstyrker utskottet

därför det särskilda övergångsbidrag som föreslås i motion Fi2 av Ivar Franzén

(c) och tillstyrker propositionernas båda förslag till lag om slutavräkning av

kommunalskattemedel för år 1991. Det av utskottet samordnade förslaget till lag

återfinns som bilaga 3 till detta betänkande.

Det kommunala skattestoppet

Proposition 36

Riksdagen beslutade våren 1992 att förlänga det gällande kommunala

skattestoppet för åren 1991 och 1992 till att även avse år 1993. I samband

därmed anmälde finansministern att det kunde finnas kommuner, landsting,

församlingar eller kyrkliga samfälligheter som till följd av skattestoppet

skulle kunna hamna i en akut ekonomisk kris. I sådant fall kunde frågan i sista

hand hanteras i särskild ordning genom att regeringen föreslog en lagändring

som gav utrymme för skattehöjning. I propositionen föreslås nu ett sådant

undantag för Fröskogs pastorat i Älvsborgs län.

Motionerna

I motion Fi3 av Hans Gustafsson m.fl. (s) ställs krav på att den gällande

lagen om kommunalt skattestopp skall upphävas. Enligt motionärerna kan de skäl

och omständigheter för en höjning som förts fram och som accepterats av

regeringen säkerligen förebäras av många. Rättviseskäl talar därför för att

skattestoppet bör upphävas generellt.

Ett lagstadgat kommunalt skattestopp är ett mycket allvarligt ingrepp i den

kommunala självstyrelsen. Ett sådant bör enligt motionärerna endast tillgripas

temporärt och under korta perioder. Ett långsiktigt skattestopp innebär därför

ett oacceptabelt ingrepp i självstyrelsen. Ett skattestopp hindrar också en

kommun från att arrangera verksamheten på det sätt den önskar och kan tvinga

fram en låneekonomi som snabbt leder till ohållbara förhållanden.

Även i motion Fi1 av Lars Werner m.fl. (v) tas skattestoppsfrågan upp. I

motionen följer Vänsterpartiet upp sitt ställningstagande från våren 1992 som

innebar ett nej till regeringens förslag att förlänga det kommunala

skattestoppet.

I motion Fi22 av Annika Åhnberg (-) tas de kommunalekonomiska frågorna

upp med anledning av de åtgärder som föreslås i proposition 1992/93:50 för att

stabilisera den svenska ekonomin. Enligt motionären är en av möjligheterna att

klara lågkonjunkturen att öka utrymmet för de kommunala verksamheterna. Av det

skälet bör också det kommunala skattestoppet hävas. Det innebär en inskränkning

i den kommunala självständigheten som inte är acceptabel.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att riksdagen i våras beslutade att förlänga det

kommunala skattestoppet till att även gälla för år 1993. I det sammanhanget

gjordes en avvägning mellan det nationella behovet av samhällsekonomisk balans

och den kommunala självstyrelsens intressen. Utskottet uttalade vid detta

tillfälle att förlängningen av skattestoppet kunde accepteras även om ett

sådant givetvis innebar en viss tillfällig begränsning av det kommunala

självbestämmandet. Utskottet finner inte anledning att ändra sitt

ställningstagande på denna punkt.

Vad nu är fråga om är ett undantag från det generella skattestoppet.

Regeringen föreslår att så skall ske genom en särskild lag om undantag från den

gällande lagen. Utskottet delar regeringens bedömning att Fröskogs pastorat

uppfyller de krav på särskilda omständigheter som kan berättiga till ett sådant

undantag. Utskottet noterar samtidigt att lagen getts en sådan utformning att

den inte utan riksdagens medgivande ger utrymme för ytterligare undantag från

skattestoppet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi1 (v) yrkande 3 i denna del,

Fi3 (s) yrkande 4 och Fi22 (-) yrkande 1 och tillstyrker propositionens

förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 36

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi1 yrkandena 1, 2 och 3 i denna del

samt 1992/93:Fi3 yrkandena 1--3,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande kommunernas skatte- och bidragsinkomster

att riksdagen

dels med bifall till proposition 1992/93:36 mom. 3 antar av utskottet i

bilaga 3 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1992:670) om

statligt utjämningsbidrag till kommuner,

dels antar de i proposition 1992/93:36 mom. 1, 2 och 6 framlagda

förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1992:341) om ändring i lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

m.m.,

b) lag om ändring i lagen (1992:652) om ändring i lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

m.m.,

c) lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av

skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och

församlingar,

3. beträffande ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn

att riksdagen

dels antar det i proposition 1992/93:36 mom. 7

framlagda förslaget till lag om upphävande av lagen (1991:1148) om

mellankommunal kostnadsutjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för

service och vård för äldre och handikappade,

dels med bifall till proposition 1992/93:123 mom. 2 och med avslag på

motionerna 1992/93:Fi77, 1992/93:Fi78 och 1992/93:Fi79 antar av utskottet i

bilaga 3 framlagt förslag till lag med särskilda bestämmelser om

utbetalning av skattemedel år 1993,

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

4. beträffande övergången till de nya systemen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:123 mom. 1 och med

anledning av proposition 1992/93:36 mom. 4

samt med avslag på motion 1992/93:Fi2 antar av utskottet i bilaga 3

framlagt förslag till lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991,

5. beträffande det kommunala skattestoppet

att riksdagen med avslag på motionerna

1992/93:Fi1 yrkande 3 i denna del, 1992/93:Fi3 yrkande 4 och 1992/93:Fi22

yrkande 1 antar det i proposition 1992/93:36 mom. 5 framlagda förslaget till

lag om undantag från lagen (1992:672) om begränsning av kommuners rätt att ta

ut skatt för år 1993.

res. 3 (s)

Stockholm den 2 december 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Lars

Tobisson (m), Lars Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m),

Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg

(s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf

Egnerfors (s) och Carin Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer

1. Avslag på proposition 36 (mom. 1)

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia

Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med

"Finansutskottet vill" och på s. 8 slutar med "2 och 3" bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar att propositionen innebär en uppföljning av vårens

riksdagsbeslut om den kommunala ekonomin. Regeringen redovisar förslag till

lagregleringar för det nya utjämningsbidraget till kommunerna och för ett nytt

utbetalningssystem för kommunalskattemedel.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Fi3 (s) att riksdagen

bör avslå propositionen och hos regeringen begära ett nytt förslag till

statsbidrag till kommunerna och till utbetalning av kommunalskattemedel. Enligt

utskottets mening lider förslagen till tekniska lösningar av sådana brister att

de inte bör godtas av riksdagen. När det gäller utjämningssystemet är det

ytterst otillfredsställande att inte de rikaste kommunerna omfattas av

systemet. Detta måste givetvis rättas till när ett nytt statsbidragssystem

utarbetas.

Utskottet vill också peka på att regeringen avstått från att fullfölja

riksdagens beställning från i våras, då det bl.a. uttalades att riksdagen

fortlöpande bör få en uppföljning av förändringarna i den kommunala

verksamhetens finansiering. Utskottet anser att bristen på analys av effekterna

av de fattade besluten och konsekvenserna av de nu framlagda förslagen är

anmärkningsvärd. Riksdagen bör ej acceptera ett så bristfälligt

beslutsunderlag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på proposition 36

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi3 yrkandena 1--3 och med

anledning av motion 1992/93:Fi1 yrkandena 1, 2 och 3 i denna del avslår

proposition 1992/93:36 samt som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn (mom.3)

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia

Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med

"Utskottet vill" och på s. 11 slutar med "och Fi79 (s)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet instämmer i den grundläggande principen att kommuner och landsting

inte bör åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att

finansiera dessa med annat än höjda skatter. Enligt utskottets mening är det

emellertid tveksamt om den ekonomiska reglering som föreslås i propositionen

följer denna princip. Det är inte möjligt att bedöma om principen har

tillämpats.

Enligt utskottets uppfattning måste den ekonomiska regleringen bygga på ett

rättvisebegrepp och inte ha så stora inslag av schabloner som förslagen i

propositionen har. Om ett belopp skall återföras till staten skall det motsvara

kostnadsminskningen inom resp. kommun av den skattefinansierade verksamheten.

För den affärsdrivande verksamheten bör ingen reglering ske.

Utskottet vill peka på att en betydande orättvisa kommer att uppstå genom att

avräkningen för sänkningen av arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt

föreslås baseras på antalet invånare i kommunen. Det är enligt utskottet

uppenbart att antalet invånare inte samvarierar med den på propositionens sätt

korrigerade lönedelen i den kommunala verksamheten. Metoden är därför

otillfredsställande.

Med hänvisning till det anförda menar utskottet att den i propositionen

föreslagna metoden inte kan godtas. Utskottet avstyrker därför proposition

1992/93:123 och tillstyrker motion Fi79 (s).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn

att riksdagen

dels antar det i proposition 1992/93:36 mom. 7

framlagda förslaget till lag om upphävande av lagen (1992:1148) om

mellankommunal kostnadsutjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för

service och vård för äldre och handikappade,

dels med bifall till motionerna 1992/93:Fi78 och 1992/93:Fi79 samt med

anledning av motion 1992/93:Fi77 avslår proposition 1992/93:123 mom. 2,

3. Det kommunala skattestoppet (mom.5)

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia

Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med

"Utskottet konstaterar" och slutar med "propositionens förslag" bort ha

följande lydelse:

Riksdagen beslutade i våras att förlänga det kommunala skattestoppet till att

även gälla för år 1993. Enligt utskottets mening är ett långvarigt skattestopp

ett oacceptabelt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Ett sådant bör endast

tillgripas temporärt och under korta perioder. Utskottet anser därför att lagen

om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt bör upphöra att gälla.

I proposition 36 föreslås en särskild lag om undantag från den gällande

kommunala skattebegränsningen. Ett pastorat ges rätt att utan hinder av det

kommunala skattestoppet få höja sin skatt. Utskottet menar att de skäl som

anges för undantaget säkerligen kan åberopas av många. Rättviseskäl talar

således för att skattestoppet generellt bör upphävas. Det kan också

ifrågasättas om den föreslagna undantagslagen uppfyller de krav på generalitet

som vi normalt ställer på lagstiftning. Enligt utskottets mening borde

lagförslaget ha underställts Lagrådet för prövning.

Med det anförda avstyrker utskottet propositionens förslag och tillstyrker

motion Fi3 (s) yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande det kommunala skattestoppet

att riksdagen

dels med bifall till motionerna 1992/93:Fi1 yrkande 3 i denna del,

1992/93:Fi3 yrkande 4 och 1992/93:Fi22 yrkande 1 beslutar anta följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1992:672) om begränsning av kommuners rätt att ta

ut skatt för år 1993

Härigenom föreskrivs att lagen (1992:672) om begränsning av kommuners rätt

att ta ut skatt för år 1993 upphör att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

dels avslår proposition 1992/93:36 mom. 5.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet

inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Jag anser att såväl proposition 36 som proposition 123 bör avslås av

riksdagen.

Riksdagen beslutade i våras om ett nytt utjämningssystem för kommunerna och

en ny utbetalningsordning av kommunalskatt. Samtidigt drogs 7,5 miljarder

kronor in från kommunsektorn. De följdförslag som regeringen nu presenterar i

proposition 36 innebär sammantaget att ett krångligt och svåröverskådligt

system skapas. Detta är betänkligt inte minst ur kommunaldemokratisk synvinkel.

Enligt vår mening bör en parlamentarisk utredning tillsättas med uppgift att

utreda om de nuvarande finansiella restriktionerna för kommunerna och

landstingen är förenliga med den kommunala självstyrelsens principer.

Förslagen i proposition 123 är i huvudsak effekter av en rad beslutade och

föreslagna åtgärder som rör kommuner och landsting och som vi motsatt oss. I

konsekvens därmed avslår vi förslagen att återföra ca 10 miljarder kronor från

kommunsektorn.

För att undvika ytterligare nedskärningar och kvalitetssänkningar inom

sjukvård, skola, barnomsorg och äldrevård kräver Vänsterpartiet också att

beslutet att dra in

7,5 miljarder upphävs. Samtidigt bör det nuvarande kommunala skattestoppet

slopas.

Med hänvisning till vad jag här har redovisat anser jag

dels att utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på proposition 36

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi1 yrkandena 1, 2

och 3 i denna del och med anledning av motion 1992/93:Fi3 yrkandena 1--3

avslår proposition 1992/93:36 samt som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

3. beträffande ekonomiska regleringar mellan staten och

kommunsektorn

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi78 och med anledning

av motionerna 1992/93:Fi77 och 1992/93:Fi79 avslår propositionerna

1992/93:36 mom. 7 och 1992/93:123 mom. 2,

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort vara likalydande med

reservation 3.

I proposition 36 framlagda lagförslag

Bilaga 1

I proposition 123 framlagda lagförslag

Bilaga 2

Av utskottet framlagda lagförslag

Bilaga 3

1Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:670) om statligt

utjämningsbidrag till kommuner

dels att nuvarande 4 och 5 samt 6--11 §§ skall betecknas 5 och 6 samt

10--15 §§,

dels att 2 och 3 samt de nya 5, 6, 11 och 12 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 4 och 7--9 §§, av

följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen skall införas fem nya

punkter, 4--8, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

I denna lag förstås med

bidragsår det år under vilket bidraget utbetalas,

uppräkningsfaktor den uppräknat skatteunderlag

faktor som används för antalet skattekronor enligt

att fastställa uppräknat skattemyndighetens beslut

skatteunderlag för enligt 4kap. 2§

bidragsåret och som taxeringslagen (1990:324) om

årligen fastställs taxering till kommunal

enligt 7§, inkomstskatt året före

bidragsåret för en

kommun multiplicerat med

uppräknat skatteunderlag uppräkningsfaktorerna,

antalet skattekronor enligt enligt 4§ lagen (1965:269)

skattemyndighetens beslut med särskilda

enligt 4kap. 2§ bestämmelser om kommuns och

taxeringslagen (1990:324) om annan menighets utdebitering

taxering till kommunal av skatt, m.m.,

inkomstskatt året före

bidragsåret för en omräknat uppräknat

kommun multiplicerat med skatteunderlag antalet

uppräkningsfaktorn, skattekronor enligt

skattemyndighetens beslut

enligt 4 kap. 2§

taxeringslagen om taxering

till kommunal inkomstskatt

under bidragsåret för en

kommun multiplicerat med

uppräkningsfaktorn för

bidragsåret enligt 4§

lagen med särskilda

bestämmelser om kommuns och

annan menighets utdebitering

av skatt, m.m.,

slutligt skatteunderlag

antalet skattekronor enligt

skattemyndighetens beslut

enligt 4kap. 2§

taxeringslagen om taxering

till kommunal inkomstskatt

året efter bidragsåret

för en kommun,

uppräknad medelskattekraft uppräknad medelskattekraft

antalet skattekronor enligt antalet skattekronor enligt

skattemyndighetens beslut skattemyndighetens beslut

enligt 4kap. 2§ enligt 4kap. 2§

taxeringslagen om taxering taxeringslagen om taxering

till kommunal inkomstskatt till kommunal inkomstskatt

för riket per för riket per

folkbokförd invånare den folkbokförd invånare den

1 oktober året före 1 november året före

bidragsåret multiplicerat bidragsåret multiplicerat

med uppräkningsfaktorn, med uppräkningsfaktorerna,

enligt 4§ lagen med

särskilda bestämmelser

om kommuns och annan menighets

utdebitering av skatt, m.m.,

omräknad uppräknad

medelskattekraft antalet

skattekronor enligt

skattemyndighetens beslut

under bidragsåret enligt

4kap. 2§ taxeringslagen om

taxering till kommunal

inkomstskatt för riket per

folkbokförd invånare den

1 november året före

bidragsåret multiplicerat

med uppräkningsfaktorn

för bidragsåret enligt

4§ lagen med särskilda

bestämmelser om kommuns och

annan menighets utdebitering

av skatt, m.m.,

slutlig medelskattekraft

antalet skattekronor enligt

skattemyndighetens beslut

året efter bidragsåret

enligt 4kap. 2§

taxeringslagen om taxering

till kommunal inkomstskatt

för riket per

folkbokförd invånare den

1 november året före

bidragsåret,

garantiskatteunderlag det garantiskatteunderlag det

antal skattekronor som antal skattekronor som

motsvarar den uppräknade motsvarar den uppräknade

medelskattekraften medelskattekraften

multiplicerat med antalet multiplicerat med antalet

folkbokförda folkbokförda

kommuninvånare den 1 kommuninvånare den 1

oktober året före november året före

bidragsåret och med ett bidragsåret och med ett

procenttal, som årligen procenttal (garantinivå),

fastställs av regeringen, som årligen fastställs

eller den myndighet regeringen av regeringen, eller den

bestämmer, myndighet regeringen

bestämmer,

omräknat

garantiskatteunderlag det

antal skattekronor som

motsvarar den omräknade

uppräknade

medelskattekraften

multiplicerad med antalet

folkbokförda

kommuninvånare den 1

november året före

bidragsåret och med ett

procenttal (omräknad

garantinivå), som

årligen fastställs av

regeringen, eller den

myndighet regeringen

bestämmer,

slutligt garantiskatteunderlag

det antal skattekronor som

motsvarar den slutliga

medelskattekraften

multiplicerad med antalet

folkbokförda

kommuninvånare den 1

november året före

bidragsåret och med ett

procenttal (slutlig

garantinivå), som

årligen fastställs av

regeringen, eller den

myndighet regeringen

bestämmer,

tillskott av skatteunderlag omräknat tillskott av

det antal skattekronor varmed skatteunderlag det antal

det uppräknade skattekronor varmed det

skatteunderlaget understiger omräknade uppräknade

garantiskatteunderlaget, skatteunderlaget understiger

det omräknade

garantiskatteunderlaget,

slutligt tillskott av

skatteunderlag det antal

skattekronor varmed det

slutliga skatteunderlaget

understiger det slutliga

garantiskatteunderlaget.

3§

För kommun vars För kommun vars

uppräknade skatteunderlag uppräknade skatteundelag

understiger understiger

garantiskatteunderlaget garantiskatteunderlaget

beräknas ett grundbelopp. beräknas ett grundbelopp.

Grundbeloppet motsvarar Grundbeloppet motsvarar

tillskottet av skatteunderlag tillskottet av skatteunderlag

multiplicerat med den multiplicerat med den

skattesats som årligen skattesats som årligen

fastställs enligt 7§. fastställs enligt 11§.

För kommun vars

omräknade uppräknade

skatteundelag understiger det

omräknade

garantiskatteunderlaget

beräknas ett omräknat

grundbelopp. Det omräknade

grundbeloppet motsvarar det

omräknade tillskottet av

skatteunderlag multiplicerat

med den skattesats som

fastställs för

bidragsåret enligt 11§.

För kommun vars slutliga

skatteundelag understiger det

slutliga

garantiskatteunderlaget

beräknas ett slutligt

grundbelopp. Det slutliga

grundbeloppet motsvarar det

slutliga tillskottet av

skatteunderlag multiplicerat

med den skattesats som

årligen fastställs

enligt 11§.

4§

För kommun vars

uppräknade skatteunderlag

överstiger

garantiskatteunderlaget

beräknas ett negativt

grundbelopp. Beloppet

motsvarar skillnaden mellan

garantiskatteunderlaget och

kommunens eget uppräknade

skatteunderlag multiplicerat

med den skattesats som

årligen fastställs

enligt 11§.

För kommun vars

omräknade uppräknade

skatteunderlag överstiger

det omräknade

garantiskatteunderlaget

beräknas ett omräknat

negativt grundbelopp. Beloppet

motsvarar skillnaden mellan

det omräknade

garantiskatteunderlaget och

kommunens eget omräknade

uppräknade skatteunderlag

multiplicerat med den

skattesats som fastställs

för bidragsåret enligt

11§.

För kommun vars slutliga

skatteunderlag överstiger

det slutliga

garantiskatteunderlaget

beräknas ett slutligt

negativt grundbelopp. Beloppet

motsvarar skillnaden mellan

det slutliga

garantiskatteunderlaget och

kommunens eget slutliga

skatteunderlag multiplicerat

med den skattesats som

fastställs enligt 11§.

5§

(4 §) Med utgångspunkt i Med utgångspunkt i

grundbeloppet skall tillägg grundbeloppet, det

eller avdrag göras för omräknade grundbeloppet och

följande faktorer av det slutliga grundbeloppet,

betydelse för kommunens skall tillägg eller avdrag

kostnader, göras för följande

faktorer av betydelse för

kommunens kostnader,

1. åldersstruktur,

2. social struktur,

3. klimat,

4. befolkningstäthet.

För kommun vars För kommun vars

folkmängd under den senaste folkmängd under den senaste

femårsperioden har minskat femårsperioden har minskat

skall tillägg göras skall tillägg göras

för den för den

befolkningsminskning som befolkningsminskning som

överstiger två procent överstiger två procent

av folkmängden vid av folkmängden vid

femårsperiodens början. femårsperiodens början.

Tillägget uppgår till 40 Tillägget uppgår till 40

procent av medelskattekraften procent av den uppräknade

per invånare, multiplicerad medelskattekraften per

med tillämplig skattesats invånare, multiplicerad med

enligt 7§. den skattesats som

fastställs enligt 11§.

6 §

(5 §) En kommun skall få En kommun skall få

statligt utjämningsbidrag preliminärt

med ett belopp motsvarande utjämningsbidrag som

grundbeloppet med tillägg uppgår till ett belopp

eller avdrag enligt 4§. motsvarande grundbeloppet med

tillägg eller avdrag enligt

5§.

En kommuns omräknade

preliminära bidrag

uppgår till ett belopp

motsvarande det omräknade

grundbeloppet med tillägg

eller avdrag enligt 5§.

En kommuns slutliga bidrag

uppgår till ett belopp

motsvarande det slutliga

grundbeloppet med tillägg

eller avdrag enligt 5§.

7 §

En kommun skall få

preliminärt

utjämningsbidrag

motsvarande tillägg och

avdrag enligt 5§ minskat

med det negativa grundbeloppet

enligt 4§.

En kommuns omräknade

preliminära

utjämningsbidrag uppgår

till ett belopp motsvarande

tillägg och avdrag enligt

5§ minskat med det

omräknade negativa

grundbeloppet enligt 4§.

En kommuns slutliga bidrag

uppgår till ett belopp

motsvarande tillägg och

avdrag enligt 5§ minskat

med det slutliga negativa

grundbeloppet enligt 4§.

8 §

En delavräkning av en

kommuns preliminära

utjämningsbidrag skall ske

när den årliga

taxeringen under

bidragsåret har avslutats.

Överstiger det omräknade

preliminära

utjämningsbidraget det

preliminära skall

skattemyndigheten betala ut

överskjutande belopp till

kommunen. I motsatt fall skall

kommunen återbetala

mellanskillnaden. Utbetalning

eller återbetalning skall

göras i januari året

efter bidragsåret.

9 §

En slutavräkning av en

kommuns utjämningsbidrag

skall ske när den årliga

taxeringen under året efter

bidragsåret har avslutats.

Överstiger det slutliga

utjämningsbidraget det

omräknade preliminära

bidraget skall

skattemyndigheten betala ut

överskjutande belopp till

kommunen. I motsatt fall skall

kommunen återbetala

mellanskillnaden. Utbetalning

eller återbetalning skall

göras i januari andra

året efter bidragsåret.

11 §

(7 §) Regeringen, eller den Regeringen, eller den

myndighet regeringen myndighet regeringen

bestämmer, meddelar bestämmer, meddelar

närmare bestämmelser om närmare bestämmelser om

uppräkningsfaktorn enligt beräkningen av tillägg

2§ och om beräkningen av och avdrag enligt 5§.

tillägg och avdrag enligt

4§.

Regeringen skall förordna om den skattesats som skall tillämpas enligt 3§.

När regeringen fastställer skattesatsen skall hänsyn tas till överenskommelser

mellan respektive landsting och kommuner inom landstingsområdet om en ändrad

fördelning av uppgifterna inom området jämte åtföljande förändrad fördelning av

den sammanlagda landstings- och kommunalskatten.

12 §

(8 §) Statistiska centralbyrån

skall senast den 10 september

Skattemyndigheten skall senast året före bidragsåret

den 10 september året lämna uppgift till kommunen

före bidragsåret om uppskattat statligt

lämna uppgift till kommunen utjämningsbidrag.

om uppskattat statligt

utjämningsbidrag.

4. I fråga om

bidragsåret 1993 gäller

att om skillnaden mellan det

preliminära

utjämningsbidraget enligt

6§ och ett referensbidrag

överstiger 1,5 procent av

summan av referensbidraget och

kommunens preliminära

kommunalskattemedel enligt

4§ lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser

om kommuns och annan menighets

utdebitering av skatt, m.m.

för år 1993, skall det

preliminära

utjämningsbidraget justeras

upp eller ned med den del som

överstiger 1,5 procent.

5. Regeringen, eller den

myndighet regeringen

bestämmer, fastställer

referensbidraget.

6. I fråga om

bidragsåret 1994 gäller

att om skillnaden mellan det

preliminära

utjämningsbidraget enligt

6§ för år 1994, och

det preliminära

utjämningsbidraget enligt

samma paragraf för år

1993, efter tillämpningen

av punkt 4 i

övergångsbestämmelserna,

överstiger 3 procent av

summan av preliminära

kommunalskattemedel för

år 1994 enligt 4§ lagen

med särskilda

bestämmelser om kommuns och

annan menighets utdebitering

av skatt, m.m. och det

preliminära

utjämningsbidraget enligt

6§ för år 1993, efter

tillämpningen av punkt 4 i

övergångsbestämmelserna,

skall det preliminära

utjämningsbidraget justeras

upp eller ned med den del som

överstiger 3 procent.

7. Vid skatteväxling med

anledning av ändrat

huvudmannaskap mellan kommuner

och landsting tillämpas

punkterna 4, 6 och 8 i

övergångsbestämmelserna

endast vad gällde den

länsvisa enhetliga

skattesatsen som gäller

före skatteväxlingen.

8. I fråga om

bidragsåren 1993 och 1994

tillämpas även

bestämmelserna i 8 och 9

§§ och punkterna 4 och 6

i

övergångsbestämmelserna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången i

fråga om bidragsåret 1993.

2Förslag till

Lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1993

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1§

Vid utbetalning av kommunal- Vid utbetalning av kommunal-

eller landstingsskattemedel eller landstingsskattemedel

enligt 4§ lagen (1965:269) enligt 4§ lagen (1965:269)

med särskilda med särskilda

bestämmelser om kommuns och bestämmelser om kommuns och

annan menighets utdebitering annan menighets utdebitering

av skatt, m.m., skall för av skatt, m.m., skall för

inkomståret 1993 inkomståret 1993

kommunalskattemedlen minskas kommunalskattemedlen minskas

med 752 kronor per invånare med 739 kronor per invånare

i kommunen den 1 november 1992 i kommunen den 1 november 1992

och landstingsskattemedlen med och landstingsskattemedlen med

400 kronor per invånare i 398 kronor per invånare i

landstinget den 1 november landstinget den 1 november

1992. 1992.

För en kommun som inte För en kommun som inte

ingår i ett landsting skall ingår i ett landsting skall

kommunalskattemedlen minskas kommunalskattemedlen minskas

med 1152 kronor per med 1137 kronor per

invånare i kommunen den 1 invånare i kommunen den 1

november 1992. november 1992.

2§

Vid utbetalning av en församlings eller en kyrklig samfällighets fordran

enligt 4a§ fjärde stycket lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och

annan menighets utdebitering av skatt, m.m., skall fordran vid ingången av år

1993 minskas med 1,7 procent.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

3Förslag till

Lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Från summorna av de skattemedel som sammanlagt skall betalas ut

till kommuner respektive landsting för år 1991 med stöd av lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

m.m., i dess lydelse före den 1 januari 1993, skall sedan avräkning skett

enligt 4 § nämnda lag ytterligare avräkningar göras för såväl kommuner som

landsting enligt följande:

1. med de preliminära skattemedel som kommunerna respektive landstingen får

enligt 4 § andra stycket lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan

menighets utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse från och med den 1

januari 1993, minskade dels med de medel som kommunerna respektive landstingen

skulle ha uppburit i förskott inklusive tillägget för befolkningsökning enligt

4 § tredje och fjärde styckena nämnda lag, i dess lydelse före den 1 januari

1993, dels med 1137 miljoner kronor för kommunerna och 712 miljoner kronor

för landstingen,

2. för kommuner som inte ingår i ett landsting med 1,07 kronor per

skattekrona och för övriga kommuner med 0,65 kronor per skattekrona, beräknat

på antalet skattekronor som fastställts vid 1992 års taxering enligt 4 kap.

2§ taxeringslagen (1990:324) och det antal skattekronor som skulle ha

tillskjutits för år 1993 om lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag hade

gällt, varvid de garanterade skattekrafter skall användas som har fastställts

för år 1992,

3. för landstingen med 0,42 kronor per skattekrona, beräknat på antalet

skattekronor som fastställts vid 1992 års taxering enligt 4 kap. 2 §

taxeringslagen och det antal skattekronor som skall tillskjutas för år 1993

enligt lagen (1992:671) om skatteutjämningsbidrag till landsting,

4. för kommunerna med 11 370 miljoner kronor och för landstingen med 520

miljoner kronor.

2 § Sedan avräkning gjorts enligt 1 § skall det belopp som återstår

fördelas till kommuner respektive landsting som om avräkning enligt 1 § inte

hade skett. Skattemyndigheterna skall betala ut en sjättedel av beloppet den

tredje vardagen räknat från den 17 i var och en av månaderna juli--december år

1993, varvid dag som enligt 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid

jämställs med allmän helgdag inte skall medräknas.

3 § Före det att skattemyndigheterna betalar ut belopp enligt 2 § skall

beloppen för vissa landsting också ökas eller minskas enligt följande.

Beloppen skall ökas för följande landsting:

00>Landsting56>kronor

00>Östergötlands län56>3 662 000

00>Kronobergs län56>7 470 000

00>Kristianstads län 56>2 646 000

00>Älvsborgs län56>10 066 000

00>Norrbottens län56>874 000

Beloppen skall minskas för följande landsting:

00>Landsting56>kronor

00>Stockholms län56>50 920 000

00>Jönköpings län56>2 034 000

00>Hallands län 56>2 302 000

00>Västmanlands län56>24 380 000

00>Gävleborgs län56>2 390 000

00>Västernorrlands län56>5 694 000

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Översikt över statliga åtgärder år 1992 som påverkar kommunernas ekonomi år

1993

Bilaga 4

Innehåll

Sammanfattning1

Inledning1

Propositionernas förslag2

Proposition 362

Proposition 1233

Motionsyrkandena3

Utskottet4

Inledning4

Behandling av yrkanden om avslag på proposition 365

De kommunala skatte- och bidragsinkomsterna8

Ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn9

Övergången till de nya systemen11

Det kommunala skattestoppet13

Hemställan14

Reservationer

1. Avslag på proposition 36 (mom.1) (s)17

2. Ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn (mom.3) (s)17

3. Det kommunala skattestoppet (mom.5) (s)18

Meningsyttring av suppleant (v)

(mom.1, 3 och 5) 20

Bilagor

1. I proposition 36 framlagda lagförslag21

2. I proposition 123 framlagda lagförslag40

3. Av utskottet framlagda lagförslag43

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag

till kommuner43

2 Förslag till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel

år 199350

3 Förslag till lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 199151

4. Översikt över statliga åtgärder år 1992 som påverkar kommunernas ekonomi

år 199353