Prop. 1992/93:36

Regeringens proposition

1992/93:36

om vissa frågor om den kommunala ekonomin

Prop.

1992/93:36

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 1 oktober 1992.

På regeringens vägnar

Bengt Westerberg

Anne Wibble

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett nytt utbetalningssystem för kommunal-

skattemedel. En grundtanke i det nya utbetalningssystemet är att

kommunernas och landstingens inkomster av skatt under ett visst år skall

vara beräknade i samma pris- och lönenivå som utgifterna det aktuella

året. De kommunalskattemedel som betalas ut i det nya systemet från och

med den 1 januari 1993 kommer att grundas på ett uppräknat skatte-

underlag. Det uppräknade skatteunderlaget skall i sin tur grunda sig på

det senast kända taxeringsutfållet samt uppräkningsfäktorer som fästställs

årligen. De skillnader som uppstår för enskilda kommuner och landsting

mellan uppräknat och slutligt skatteunderlag skall regleras när det slutliga

taxeringsutfållet föreligger. En delavräkning görs redan efter ett år.

Det nya utjämningsbidraget till kommuner beräknas utifrån samma

uppräknade skatteunderlag som kommunalskatteutbetalningama. Även i

utjämningssystemet föreslås en reglering av skillnaden mellan uppräknat

och slutligt skatteunderlag. Detta kan leda till att bidraget i efterhand

fördelas om mellan kommunerna. Den totala bidragsramen är dock

oförändrad.

För kommunerna görs en slutavräkning både i systemet för utbetalning

av kommunalskattemedel och på det nya utjämningsbidraget.

För landstingen görs slutavräkningen endast i systemet för utbetalning

av kommunalskattemedel.

1 Riksdagen 1992/93. 1 samt Nr 36

För att undvika alltför stora förändringar i enskilda kommuners bidrag 1992/93:36

och för att åstadkomma en successiv inläsning av det nya bidragssystemet

för kommunerna har övergångsregler för det statliga utjämningssystemet

fastställts. En lagreglering föreslås av övergångsreglerna som skall

tillämpas för åren 1993 och 1994.

Vid skatteväxlingar mellan kommuner och landsting med anledning av

huvudmannaskapsförändringar skall övergångsreglernas tillämpning

begränsas.

Det finns ett återkommande behov av ekonomiska regleringar mellan

staten och kommunsektorn främst till följd av finansieringsprincipens

tillämpning. I propositionen beskrivs några alternativa metoder för sådana

ekonomiska regleringar. En temporär lösning övervägs för år 1993 för

regleringen av slopat schablonavdrag m.m.. Metoden innebär att

skatteinkomsterna minskas med ett visst belopp per invånare i kommuner

och landsting.

I propositionen anförs även att det belopp som tidigare avsatts för ett

förstatligande av KBT och bostadsbidrag, bör återföras till kommunerna

fram till den tidpunkt då förstatligandet sker. Detta beräknas bli tidigast

den 1 januari 1994.

Korrigeringar i förhållande till den tidigare beslutade ekonomiska

regleringen till följd av äldrereformen bör ske enligt det förslag som den

så kallade Ädeldelegationen lämnat.

Beträffande slutavräkningen av kommunalskattemedel enligt det gamla

systemet för utbetalning av kommunalskattemedel gäller att från den

slutavräkning för kommuner och landsting som avser år 1991 och som

enligt dagens regelsystem skall betalas ut år 1993, skall ett belopp räknas

av som motsvarar dels de ökade utbetalningar av kommunalskattemedel

som följer av att utbetalningssystemet läggs om, dels de minskade

statsinkomster som följer av att avräkningsskatten slopas redan år 1993.

Dessutom skall den periodiseringseffekt som uppkommer till följd av

omläggningen av statsbidragssystemet räknas av. Avdragen skall göras

kollektivt för kommuner respektive landsting. Återstående belopp fördelas

till de enskilda kommunerna repsektive landstingen i förhållande till den

slutavräkning var och en annars skulle ha fått.

I årets kompletteringsproposition angavs att 1,9 miljarder kronor under

åren 1993 och 1994 i första hand bör återbetalas till kommunerna i syfte

dels att underlätta övergången från dagens statsbidragssystem till ett nytt

system, dels att övergångsvis neutralisera vissa effekter av skatte-

reformen. Regeringen har fått riksdagens bemyndigande att efter

generella principer utge bidrag med anledning av införandet av ett nytt

statsbidragssystem. För budgetåret 1992/93 är 950 miljoner kronor

upptagna på statsbudgeten för detta ändamål. En mindre del av anslaget,

ca 160 miljoner kronor, skall finansiera kostnaderna under första halvåret

för de övergångsregler som har beslutats i anslutning till införandet av

systemet. Resterande del av anslaget, ca 790 miljoner kronor, bör

fördelas med utgångspunkt i kommunernas skattekraftsutveckling före

respektive efter skattereformen. Kommuner som fäller utanför det nya

statsbidragssystemet bör inte få något bidrag.

Kostnaderna för övergångsreglerna år 1994 bör finansieras inom den

ordinarie bidragsramen i det nya statsbidragssystemet.

Slutligen föreslås i propositionen att Fröskogs pastorat i Älvsborgs län

undantas från gällande skattestopp på så sätt att pastoratet får höja sin

skattesats med högst 0,75 kronor per skattekrona.

1992/93:36

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:341) om ändring i lagen

(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och

annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1965:269) med särskilda

bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

m.m. i deras lydelse enligt lagen (1992:341) om ändring i nämnda lag

skall ha följande lydelse.

1992/93:36

Nuvarande lydelse

Skattesatsen för kommuns och

annan menighets uttag av skatt

skall bestämmas i förhållande till

det antal skattekronor och skatteör-

en, som enligt skattemyndighetens

beräkning kommer att påföras de

skattskyldiga vid taxeringen det år

skattesatsen skall fastställas, ökat

med det antal skattekronor, som

staten uppskattas skola tillskjuta

enligt lagen (1988:491) om

skatteutjämningsbidrag.

Om enligt 8 kap. 9 § andra

stycket kommunallagen (1991:900)

eller 19 kap. 7 § tredje stycket

kyrkolagen (1992:300) någon

annan skattesats slutligt fästställts

än den som har bestämts tidigare,

skall den nya skattesatsen om

möjligt bestämmas med hänsyn till

det antal skattekronor och skatteör-

en som har påförts de skattskyldiga

vid taxeringen det år skattesatsen

skall fästställas.

Föreslagen lydelse

1 §

Skattesatsen för kommuns och

annan menighets uttag av skatt

skall bestämmas i förhållande till

det antal skattekronor, som enligt

skattemyndighetens beräkning

kommer att påföras de skatt- skyl-

diga vid taxeringen det år skatte-

satsen skall fästställas.

Om enligt 8 kap. 9 § andra

stycket kommunallagen (1991:900)

eller 19 kap. 7 § tredje stycket

kyrkolagen (1992:300) någon

annan skattesats slutligt fästställts

än den som har bestämts tidigare,

skall den nya skattesatsen om

möjligt bestämmas med hänsyn till

det antal skattekronor som har

påförts de skattskyldiga vid taxe-

ringen det år skattesatsen skall

fästställas.

Skattemyndigheten skall senast den 8 mars till kommuner, landsting,

församlingar och kyrkliga samfälligheter redovisa den skatt för det

föregående året som tillkommer kommunen, landstinget, församlingen

eller den kyrkliga samfälligheten. Regeringen meddelar närmare

föreskrifter om sådan redovisning.

Skattemyndigheten skall senast

den 10 september vaije år lämna

kommuner, landsting, församlingar

och kyrkliga samfälligheter uppgift

Skattemyndigheten skall senast

den 10 september vaije år lämna

kommuner, landsting, församlingar

och kyrkliga samfälligheter uppgift

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1992/93:36

om det beräknade antalet skatte- om det beräknade antal skatte-

kronor och skatteören som avses i kronor som avses i 1 § första

1 § första stycket. stycket.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:652) om ändring i lagen

(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och

annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda be-

stämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

m.m. i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:652) om ändring i nämnda

lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

1992/93:36

Kommun är berättigad att under

visst är av staten uppbära kommu-

nalskatt med belopp som motsvarar

vad som skulle utgå på grundval av

antalet skattekronor och skatteören

i kommunen enligt skattemyndig-

hetens beslut enligt 4 kap. 2 §

taxeringslagen (1990:324) vid det

föregående årets (taxeringsåret)

taxering, beräknat efter den skatte-

sats som har bestämts för året före

taxeringsåret.

Har enligt 8 kap. 9 § andra

stycket kommunallagen (1991:900)

annan skattesats slutligt fastställts

än den som har bestämts tidigare,

skall till grund för utbetalningen

läggas den utdebitering som har

Mid som i denna paragraf sägs

om kommun och kommunalskatte-

medel tillämpas också i fråga om

landsting och landstings- skatteme-

del.

En kommun har rätt att under

visst år (beskattningsåret) av staten

uppbära preliminära kommunal-

skattemedel med ett belopp som

motsvarar produkten av antalet

skattekronor i kommunen enligt

skattemyndighetens beslut enligt 4

kap. 2 § taxeringslagen (1990:324)

om taxering till kommunal inkomst-

skatt (skatteunderlaget) året före

beskattningsåret, den skattesats

som har beslutats för beskattnings-

året och de uppräkningsfaktorer

enligt tredje stycket som har fast-

ställts i december året före beskatt-

ningsåret.

I december varje år skall rege-

ringen, eller den myndighet rege-

ringen bestämmer, fastställa två

uppräkningsfaktorer som skall

svara mot den uppskattade pro-

centuella förändringen av skatte-

underlaget i riket. Den ena skall

avse förändringen mellan andra

och första året före beskattnings-

året. Den andra skall avse föränd-

ringen mellan året före beskatt-

ningsåret och beskattningsåret.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1992/93:36

bestämts i samband med att bud-

geten fastställdes.

Kommunen är berättigad att

under visst år av staten såsom

förskott uppbära ett belopp som

motsvarar produkten av den skatte-

sats som har beslutats för året och

det antal skattekronor och skatteör-

en, som enligt skattemyndighets

beslut enligt 4 kap. 2 § taxerings-

lagen rörande det föregående årets

taxering till kommunal inkomstskatt

har påförts de skattskyldiga. Det

nu nämnda beloppet ingår i kom-

munens fordran hos staten vid

ingången av året näst efter det år,

då beslutet fattades.

Förskottet avräknas mot den

kommunalskatt, som kommunen har

rätt att uppbära av staten pä

grundval av taxeringen under året

efter det år, då förskottet utanord-

nas enligt bestämmelserna i femte

stycket. Vid avräkningen för taxe-

ringsåren 1991 och 1992 skall

skattesatsen justeras med de belopp

som anges i 2 § lagen (1991:1149)

om särskild skatteväxling med

anledning av ändrat huvud- man-

naskap för service och vård för

äldre och handikappade.

Är antalet hos skattemyndigheten

registrerade folkbokförda invånare

i kommunen vid mitten av augusti

månad taxeringsåret större än det

var vid mitten av augusti månad

två är tidigare, skall förskott,

beräknat enligt tredje stycket, ökas

i förhållande till ökningen i kom-

munens invånarantal mellan de

angivna tidpunkterna. Sådant ökat

förskott ingår i kommunens fordran

hos staten och avräknas enligt

tredje stycket.

Skattemyndigheten skall senast

den 10 september lämna kommunen

uppgift om det invånarantal och

det däremot svarande beräknade

antalet skattekronor och skatteör-

en, som skall ligga till grund för

ökningen av förskottet.

Belopp, som vid ingången av ett

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1992/93:36

år utgör kommunens fordran hos

staten enligt denna paragraf, för-

delas med en tolftedel på varje

kalendermånad. Vad som återstår,

sedan avräkning har skett enligt 52

§ uppbördslagen (1953:272), 16 §

lagen (1962:392) om hustrutillägg

och kommunalt bostadstillägg till

folkpension, 12 § lagen (1984:668)

om uppbörd av socialavgifter från

arbetsgivare, 8 § lagen (1987:560)

om skatteutjämningsavgift, 4 §

lagen (1987:561) om särskild skat-

teutjämningsavgift och 6 § lagen

(1991:1148) om mellankommunal

kostadsutjämning med anledning av

ändrat huvudmannaskap för servi-

ce och vård för äldre och handi-

kappade, skall skattemyndigheten

utanordna till kommunen den tredje

vardagen räknat från den 17 i

månaden, varvid dag som enligt 2

§ lagen (1930:173) om beräkning

av lagstadgad tid jämställs med

allmän helgdag inte skall medräk-

na. Är kommunens fordran inte

uträknad vid utbetalningstillfällena

i månaderna januari och februari,

skall utbetalningarna dessa måna-

der grundas på samma belopp som

utbetalningen i december månad

det föregående året. När särskilda

skäl föranleder det får skattemyn-

digheten dock förordna att utbe-

talningen skall grundas på ett annat

belopp. Om något av de belopp

som utbetalningen i månaderna

januari och februari grundats på

inte motsvarar en tolftedel av

kommunens fordran, skall den

jämkning som föranleds av detta

ske i fråga om utbetalningen i mars

månad.

Vad som återstår, sedan avräk-

ning har skett enligt 52 § upp-

bördslagen (1953:272), 16 § lagen

(1962:392) om hustrutillägg och

kommunalt bostadstillägg till folk-

pension, 12 § lagen (1984:668) om

uppbörd av socialavgifter från

arbetsgivare och 8 § lagen

(1987:560) om skatteutjämningsav-

gift, skall skattemyndigheten förde-

lat per månad utanordna till kom-

munen den tredje vardagen räknat

från den 17 i månaden, varvid dag

som enligt 2 § lagen (1930:173)

om beräkning av lagstadgad tid

jämställs med allmän helgdag inte

skall medräknas. Är kommunens

fordran inte uträknad vid utbetal-

ningstillfällena i månaderna januari

och februari, skall utbetalningarna

dessa månader grundas på samma

belopp som utbetalningen i decem-

ber månad det föregående året.

När särskilda skäl föranleder det

får skattemyndigheten dock förord-

na att utbetalningen skall grundas

på ett annat belopp. Om något av

de belopp som utbetalningen i

månaderna januari och februari

grundats på inte motsvarar en

tolftedel av kommunens fordran,

skall den jämkning som föranleds

av detta ske i fråga om utbetal-

ningen i mars månad.

En delavräkning av de prelimi-

nära kommunalskattemedlen skall

ske när den ärliga taxeringen

under beskattningsåret har avslu-

tats. Delavräkningen sker med

utgångspunkt i ett belopp motsva-

rande produkten av skatte- under-

laget enligt nämnda taxering, den

skattesats som har beslutats för

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1992/93:36

Xbd som har sagts om kommu-

nalskatt tillämpas på motsvarande

sätt i fråga om landstingsskatt.

beskattningsåret och uppräknings-

faktorn för beskattningsåret (om-

räknade preliminära kommunal-

skattemedel}. Om detta belopp

överstiger det belopp som kommu-

nen har uppburit enligt andra

stycket, skall skatte- myndigheten

betala ut över- skjutande belopp till

kommunen. I motsatt fall skall

kommunen återbetala mellanskill-

naden. Utbetalning eller återbetal-

ning skall göras i januari året efter

beskattningsåret.

En slutavräkning av kommunal-

skattemedlen skall ske när den

ärliga taxeringen under året efter

beskattningsåret har avslutats. Pro-

dukten av skatteunderlaget enligt

den taxeringen och den skattesats

som har beslutats för beskattnings-

året utgör de slutliga kommunal-

skattemedlen. Om dessa överstiger

de omräknade prelimiminära kom-

munalskattemedlen enligt femte

stycket skall skattemyndigheten

betala ut överskjutande belopp till

kommunen. 1 motsatt fall skall

kommunen återbetala mellan-

skillnaden. Utbetalning eller åter-

betalning skall göras i januari

andra året efter beskattningsåret.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämnings-

bidrag till kommuner

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:670) om statligt

utjämningsbidrag till kommuner

dels att nuvarande 4 och 5 samt 6-11 §§ skall betecknas 5 och 6 samt 10-

15 §§,

dels att 2, 3 de nya 5, 6, 11 och 13 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 4 och 7-9 §§, av

följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen skall införas fem nya

punkter, 4-8, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

I denna lag förstås med

1992/93:36

bidragsår det år under vilket bidraget utbetalas,

uppräkningsfaktor den faktor som

används för attfastställa uppräknat

skatteunderlag för bidragsåret och

som ärligen fastställs enligt 7 §,

uppräknat skatteunderlag antalet

skattekronor enligt skattemyndig-

hetens beslut enligt 4 kap. 2 §

taxeringslagen (1990:324) om

taxering till kommunal inkomst-

skatt året före bidragsåret för en

kommun multiplicerat med uppräk-

ningsfaktorn,

uppräknat skatteunderlag antalet

skattekronor enligt skattemyndig-

hetens beslut enligt 4 kap. 2 §

taxeringslagen (1990:324) om

taxering till kommunal inkomst-

skatt året före bidragsåret för en

kommun multiplicerat med uppräk-

ningsfaktörerna, enligt 4 § lagen

(1965:269) med särskilda bestäm-

melser om kommuns och annan

menighets utdebitering av skatt,

m.m.

omräknat uppräknat skatteunderlag

antalet skattekronor enligt skatte-

myndighetens beslut enligt 4 kap.

2 § taxeringslagen om taxering till

kommunal inkomstskatt under

bidragsåret för en kommun multi-

plicerat med uppräknings- faktorn

för bidragsåret enligt 4 § lagen

med särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets

utdebitering av skatt, m.m.

slutligt skatteunderlag antalet

skattekronor enligt skattemyndig-

10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1992/93:36

uppräknad medelskattekraft antalet

skattekronor enligt skattemyndig-

hetens beslut enligt 4 kap. 2 §

taxeringslagen om taxering till

kommunal inkomstskatt för riket

per folkbokförd invånare den 1

oktober året före bidragsåret multi-

plicerat med uppräkningsfaktorn,

garantiskatteunderlag det antal

skattekronor som motsvarar den

uppräknade medelskattekraften

multiplicerat med antalet folkbok-

förda kommuninvånare den 1

oktober året före bidragsåret och

med ett procenttal, som årligen

fästställs av regeringen, eller den

myndighet regeringen bestämmer,

hetens beslut enligt 4 kap. 2 §

taxeringslagen om taxering till

kommunal inkomstskatt året efter

bidragsåret för en kommun,

uppräknad medelskattekraft antalet

skattekronor enligt skatte- myndig-

hetens beslut enligt 4 kap. 2 §

taxeringslagen om taxering till

kommunal inkomstskatt för riket

per folkbokförd invånare den 1

november året före bidragsåret

multiplicerat med uppräknings-

faktorema, enligt 4 § lagen med

särskilda bestämmelser om kom-

muns och annan menighets utdebi-

tering av skatt, m.m.

omräknad uppräknad medel- skat-

tekraft antalet skattekronor enligt

skattemyndighetens beslut under

bidragsåret enligt 4 kap. 2 § taxe-

ringslagen om taxering till kommu-

nal inkomstskatt för riket per folk-

bokförd invånare den 1 november

året före bidragsåret multiplicerat

med upp- räkningsfaktorn för bi-

dragsåret enligt 4 § lagen med

särskilda bestämmelser om kom-

muns och annan menighets utdebi-

tering av skatt, m.m.,

slutlig medelskattekraft antalet

skattekronor enligt skatte-myndig-

hetens beslut året efter bidragsåret

enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen om

taxering till kommunal inkomstskatt

för riket per folkbokförd invånare

den 1 november året före bidragså-

ret.

garantiskatteunderlag det antal

skattekronor som motsvarar den

uppräknade medelskattekraften

multiplicerad med antalet folk-

bokförda kommuninvånare den 1

november året före bidragsåret och

med ett procenttal (garantinivå),

som årligen fästställs av regering-

en, eller den myndighet regeringen

bestämmer,

omräknat garantiskatteunderlag det

antal skattekronor som motsvarar

den omräknade uppräknade medel-

skattekraften multiplicerad med

antalet folkbolförda kommun-

il

Nuvarande lydelse

tillskott av skatteunderlag det antal

skattekronor varmed det uppräkna-

de skatteunderlaget understiger

garantiskatteunderlaget.

Föreslagen lydelse

invånare den 1 november året före

bidragsåret och med ett procenttal

(omräknad garantinivå), som årli-

gen fastställs av regeringen, eller

den myndighet regeringen bestäm-

mer,

Slutligt garantiskatteunderlag det

antal skattekronor som motsvarar

den slutliga medelskattekraften

multiplicerad med antalet folk-

bolförda kommuninvånare den 1

november året före bidragsåret och

med ett procenttal (slutlig garanti-

nivå), som årligen fastställs av

regeringen, eller den myndighet

regeringen bestämmer,

1992/93:36

3

För kommun vars uppräknade

skatteunderlag understiger garantis-

katteunderlaget beräknas ett grund-

belopp. Grundbeloppet motsvarar

tillskottet av skatteunderlag multi-

plicerat med den skattesats som

årligen fastställs enligt 7 §.

omräknat tillskott av skatteunderlag

det antal skattekronor varmed det

omräknade uppräknade skatte-

underlaget understiger det omrä-

knade garantiskatteunder- laget.

Slutligt tillskott av skatteunderlag

det antal skattekronor varmed det

slutliga skatteunderlaget under-

stiger det slutliga garantiskatte-

underlaget.

§

För kommun vars uppräknade

skatteunderlag understiger garantis-

katteunderlaget beräknas ett grund-

belopp. Grundbeloppet motsvarar

tillskottet av skatteunderlag multi-

plicerat med den skattesats som

årligen fastställs enligt 11 §.

För kommun vars omräknade

uppräknade skatteunderlag under-

stiger det omräknade garantiskatte-

underlaget beräknas ett omräknat

grundbelopp. Det omräknade

grundbeloppet mot- svarar det

omräknade tillskottet av skatte-

underlag multiplicerat med den

skattesats som fastställs för bi-

dragsåret enligt 11 §.

För kommun vars slutliga skatte-

underlag understiger det slutliga

12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1992/93:36

(4 §)

Med utgångspunkt i grundbe-

loppet skall tillägg eller avdrag

göras for följande faktorer av

betydelse för kommunens kost-

nader,

1. åldersstruktur,

2. social struktur,

garantiskatteunderlaget beräknas

ett slutligt grundbelopp. Det slut-

liga grundbeloppet mot- svarar det

slutliga tillskottet av skatteunderlag

multiplicerat med den skattesats

som fastställs för bidragsåret enligt

11 §•

4§

För kommun vars uppräknade

skatteunderlag överstiger garantis-

katteunderlaget beräknas ett nega-

tivt grundbelopp. Beloppet

motsvarar skillnaden mellan garan-

tiskatteunderlaget och kommunens

eget uppräknade skatteunderlag

multiplicerat med den skattesats

som årligen fastställs enligt 11 §.

För kommun vars omräknade

uppräknade skatteunderlag översti-

ger det omräknade garantiskatte-

underlaget beräknas ett omräknat

negativt grundbelopp. Beloppet

motsvarar skillnaden mellan det

omräknade garantiskatteunderla-

get och kommunens eget omräkna-

de uppräknade skatteunderlag

multiplicerat med den skattesats

som fastställs för bidragsåret enligt

11 §•

För kommun vars slutliga skatte-

underlag överstiger det slutliga

garantiskatteunderlaget beräknas

ett slutligt negativt grundbelopp.

Beloppet motsvarar skillnaden

mellan det slutliga garantiskatte-

underlaget och kommunens eget

slutliga skatteunderlag multiplice-

ras med den skattesats som fast-

ställs enligt 11 §.

5 §

Med utgångspunkt i grundbe-

loppet, det omräknade grundbe-

loppet och det slutliga grundbe-

loppet, skall tillägg eller avdrag

göras för följande faktorer av

betydelse för kommunens kost-

nader,

13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1992/93:36

3. klimat,

4. befolkningstäthet.

För kommun vars folkmängd

under den senaste femårsperioden

har minskat skall tillägg göras för

den befolkningsminskning som

överstiger två procent av folk-

mängden vid femårsperiodens

böijan. Tillägget uppgår till 40

procent av medelskattekraften per

invånare, multiplicerad med til-

lämplig skattesats enligt 7 §.

(5 §)

En kommun skall få statligt

utjämningsbidrag med ett

belopp motsvarande grundbeloppet

med tillägg eller avdrag enligt 4 §.

För kommun vars folkmängd

under den senaste femårsperioden

har minskat skall tillägg göras för

den befolkningsminskning som

överstiger två procent av folk-

mängden vid femårsperiodens

böijan. Tillägget uppgår till 40

procent av den uppräknade medel-

skattekraften per invånare, multi-

plicerad med den skattesats som

fastställs enligt 11 §.

6 §

En kommun skall få preliminärt

utjämningsbidrag som uppgår till

ett belopp motsvarande grund-

beloppet med tillägg eller avdrag

enligt 5 §.

En kommuns omräknade prelimi-

nära bidrag uppgår till ett belopp

motsvarande det omräknade grund-

beloppet med tillägg eller avdrag

enligt 5 §.

En kommuns slutliga bidrag

uppgår till ett belopp motsvarande

det slutliga grundbeloppet med

tillägg eller avdrag enligt 5 §.

7§

En kommun skall få preliminärt

utjämningsbidrag motsvarande

tillägg och avdrag enligt 5 § min-

skat med det negativa grund-

beloppet enligt 4 §.

En kommuns omräknade prelimi-

nära utjämningsbidrag uppgår till

ett belopp motsvarande tillägg och

avdrag enligt 5 § minskat med det

omräknade negativa grundbeloppet

enligt 4 §.

En kommuns slutliga bidrag

uppgår till ett belopp motsvarande

tillägg och avdrag enligt 5 § min-

skat med det slutliga negativa

grundbeloppet enligt 4 §.

S§

En delavräkning av en kommuns

preliminära utjämningsbidrag skall

14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1992/93:36

ske när den ärliga taxeringen

under bidragsäret har avslutats,

överstiger det omräknade prelimi-

nära utjämningsbidraget det preli-

minära skall skattemyndigheten

betala ut överskjutande belopp till

kommunen. 1 motsatt fall skall

kommunen återbetala mellanskill-

naden. Utbetalning eller återbetal-

ning skall göras i januari året efter

bidragsåret.

En slutavräkning av en kommuns

utjämningsbidrag skall ske när den

årliga taxeringen under året efter

bidragsåret har avslutats. Översti-

ger det slutliga utjämningsbidraget

det omräknade preliminära bidra-

get skall skattemyndigheten betala

ut överskjutande belopp till kom-

munen. I motsatt fall skall kommu-

nen återbetala mellanskillnaden.

Utbetalning eller återbetalning

skall göras i januari andra året

efter bidragsåret.

Regeringen, eller den myndighet

regeringen bestämmer, meddelar

närmare bestämmelser om beräk-

ningen av tillägg och avdrag enligt

5 §.

(7 §)

Regeringen, eller den myndighet

regeringen bestämmer, meddelar

närmare bestämmelser om uppräk-

ningsfaktorn enligt 2 § och om

beräkningen av tillägg och avdrag

enligt 4 §.

Regeringen skall forordna om den skattesats som skall tillämpas enligt

3 §. När regeringen fastställer skattesatsen skall hänsyn tas till överens-

kommelser mellan respektive landsting och kommuner inom landstings-

området om en ändrad fördelning av uppgifterna inom området jämte

åtföljande förändrad fördelning av

kommunalskatten.

den sammanlagda landstings- och

(8 §)

Skattemyndigheten skall senast

den 10 september året före bidrag-

såret lämna uppgift till kommunen

om uppskattat statligt

utjämningsbidrag.

13 §

Statistiska centralbyrån skall

senast den 10 september året före

bidragsåret lämna uppgift till kom-

munen om uppskattat statligt

utj ämningsbidrag.

15

4. I fråga om bidragsåret 1993 gäller att om skillnaden mellan det

preliminära utjämningsbidraget enligt 6 § och ett referensbidrag

överstiger 1,5 procent av summan av referensbidraget och kommunens

preliminära kommunal skattemedel enligt 4 § lagen (1965:265) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering

av skatt, m.m. för år 1993, skall det preliminära utjämningsbidraget

justeras upp eller ned med den del som överstiger 1,5 procent.

5. Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fästställer

referensbidraget.

6. I fråga om bidragsåret 1994 gäller att om skillnaden mellan det

preliminära utjämningsbidraget enligt 6 § för år 1994, och det preliminä-

ra utjämningsbidraget enligt samma paragraf för år 1993, efter til-

lämpningen av punkt 4 i övergångsbestämmelserna, överstiger 3 procent

av summan av preliminära kommunalskattemedel för år 1994 enligt 4 §

lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets

utdebitering av skatt, m.m. och det preliminära utjämningsbidraget enligt

6 § för år 1993, efter tillämpningen av punkt 4 i öveigångsbestämmel-

sema, skall det preliminära utjämningsbidraget justeras upp eller ned med

den del som överstiger 3 procent.

7. Vid skatteväxling med anledning av ändrat huvudmannaskap mellan

kommuner och landsting tillämpas punkterna 4, 6 och 8 i övergångs-

bestämmelserna endast vad gällde den länsvisa enhetliga skattesatsen som

gäller före skatteväxlingen.

8.1 fråga om bidragsåren 1993 och 1994 tillämpas även bestämmelser-

na i 8 och 9 §§ och punkterna 4 och 6 i övergångsbestämmelserna.

9. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första

gången i fråga om bidragsåret 1993.

1992/93:36

16

4 Förslag till 1992/93:36

Lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Från summorna av de skattemedel som sammanlagt skall betalas ut

till kommuner respektive landsting för år 1991 med stöd av lagen

(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan

menighets utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse före den 1 januari

1993, skall sedan avräkning skett enligt 4 § nämnda lag ytterligare

avräkningar göras för såväl kommuner som landsting enligt följande:

1. med summan av de preliminära skattemedel som kommunerna

respektive landstingen får enligt 4 § andra stycket lagen med särskilda

bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

m.m., i dess lydelse efter den 1 januari 1993, minskat med de medel

som kommunerna respektive landstingen uppburit i förskott inklusive

tillägget för befolkningsökning enligt 4 § tredje och fjärde styckena

nämnda lag, i dess lydelse före den 1 januari 1993,

2. för kommuner som inte ingår i ett landsting med 1,07 kronor per

skattekrona och för övriga kommuner med 0,65 kronor per skattekrona,

beräknat på antalet skattekronor som fastställts vid 1992 års taxering

enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) och det antal skattekronor

som skulle ha tillskjutits för år 1993 om lagen (1988:491) om skatteu-

tjämningsbidrag hade gällt, varvid de garanterade skattekrafter skall

användas som har fästställts för år 1992,

3. för landstingen med 0,42 kr per skattekrona, beräknat på antalet

skattekronor som fästställts vid 1992 års taxering enligt 4 kap. 2 §

taxeringslagen och det antal skattekronor som skall tillskjutas för år 1993

enligt lagen (1992:671) om skatteutjämningsbidrag till landsting,

4. för kommunerna med 11 370 miljoner kronor och för landstingen

med 520 miljoner kronor.

2 § Sedan avräkning gjorts enligt 1 § skall det belopp som återstår

fördelas till kommuner respektive landsting som om avräkning enligt 1

§ inte hade skett. Skattemyndigheterna skall betala ut en sjättedel av

beloppet den tredje vardagen räknat från den 17 i var och en av

månaderna juli-december år 1993 , varvid dag som enligt 2 § lagen

(1930:173) om beräkning av lagstadgad tid jämställs med allmän helgdag

inte skall medräknas.

3 § Före det att skattemyndigheterna betalar ut belopp enligt 2 § skall

beloppen för vissa landsting också ökas eller minskas enligt följande.

Beloppen skall ökas för följande landsting:

Landsting kronor

Östergötlands län 3 662 000

2 Riksdagen 1992/93, 1 sand. Nr 36

Kronobergs län

Kristianstad län

Älvsborgs län

Norrbottens län

7 470 000

2 646 000

10 066 000

874 000

1992/93:36

Beloppen skall minskas för följande landsting:

Landsting

kronor

Stockholms läns

Jönköpings läns

Hallands läns

Västmanlands län

Gävleborgs läns

Västemorrlands län

50 920 000

2 034 000

2 302 000

24 380 000

2 390 000

5 694 000

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

18

5 Förslag till

Lag om undantag från lagen (1992:672) om begränsning av

kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993

Härigenom föreskrivs följande

Utan hinder av lagen (1992:672) om begränsning av kommuners rätt att

ta ut skatt för år 1993 får skattesatsen för år 1993 för Fröskogs pastorat

i Älvsborgs län festställas till högst 1,25 kr per skattekrona.

1992/93:36

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas på beslut om

debitering av skatt som fettas efter den 6 oktober 1992.

19

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och

utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kom-

muner, landstingskommuner och församlingar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:417) om utdebitering och

utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, lands-

tingskommuner och församlingar

dels att i lagens rubrik och i 4 § ordet "landstingskommun" i olika

böjningsformer skall bytas ut mot "landsting",

dels att 1 — 3 §§ skall ha följande lydelse.

1992/93:36

1

Om en kommuns område ändras

vid ingången av ett år, skall vid

bestämmande av skattesatsen för

kommunens uttag av skatt för detta

år enligt 1 § lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kom-

muns och annan menighets utdebi-

tering av skatt, m.m. antalet skat-

tekronor och skatteören beräknas

med hänsyn tagen till indel-

ningsändringen. Motsvarande skall

gälla när en ny kommun bildas.

2

Om en kommuns område har änd-

rats eller om en ny kommun har

bildats skall från och med det år

då indelningsändringen träder i

kraft invånarantalet i den ändrade

eller nybildade kommunen vid

tillämpningen av bestämmelserna

om ökat förskott av kommunalskatt

i 4 § fjärde stycket lagen

(1965:269) med särskilda bestäm-

melser om kommuns och annan

menighets utdebitering av skatt,

m.m. beräknas som om indelnings-

ändringen hade varit gällande vid

den första av de i lagrummet an-

givna tidpunkterna.

3

I fråga om ett område som har

överförts från en kommun till en

annan skall vid avräkning av upp-

burna förskott på grundval av

taxeringarna under året innan

indelningsändringen träder i kraft

§

Om en kommuns område ändras

vid ingången av ett år, skall vid

bestämmande av skattesatsen för

kommunens uttag av skatt för detta

år enligt 1 § lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kom-

muns och annan menighets utdebi-

tering av skatt, m.m. antalet skat-

tekronor beräknas med hänsyn

tagen till indelningsändringen.

Motsvarande skall gälla när en ny

kommun bildas.

§

Om en kommuns område har änd-

rats eller en ny kommun bildats

skall från och med det beskatt-

ningsår då indelningsändringen

träder i kraft preliminära kommu-

nalskattemedel och omräknade

preliminära kommunalskattemedel

enligt 4 § andra och sjätte styckena

lagen (1965:269) med särskilda

bestämmelser om kommuns och

annan menighets utdebitering av

skatt, m.m. beräknas med hänsyn

tagen till den förändring av in-

vånarantalet i kommunen som

indelningsändringen medfört.

§

I fråga om ett område som har

överförts från en kommun till en

annan skall vid avräkning av preli-

minära kommunalskattemedel och

omräknade preliminära kommunal-

skattemedel som beräknats på

20

och det följande året fordran hos

eller skuld till staten påföras den

kommun till vilken området har

hört enligt den äldre indelningen.

grundval av taxeringarna under

året innan indelningsändringen

träder i kraft och det följande året

fordran hos eller skuld till staten

påföras den kommun till vilken

området har hört enligt den äldre

indelningen.

Om en kommun har delats, skall en sådan fordran eller skuld påföras

kommunerna enligt den nya indelningen i förhållande till de olika

delamas andel av skatteunderlaget i den odelade kommunen under det år

taxeringen avser.

En fordran eller skuld, som avser en kommun som har lagts samman

med en annan kommun, skall påföras den kommun som bildats genom

sammanläggningen.

1992/93:36

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre bestämmelser skall

fortforande tillämpas i fråga om slutavräkning av kommunalskattemedel

för år 1992 samt i fråga om församlingar och församlingsskatt.

21

7 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1991:1148) om mellankommu-

nal kostnadsutjämning med anledning av ändrat huvud-

mannaskap för service och vård för äldre och handikappade

Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1148) om mellankommunal kost-

nadsutjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och

vård för äldre och handikappade skall upphöra att gälla vid utgången av

år 1992.

1992/93:36

22

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992

Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden

Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,

Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davisson, Odell,

Lundgren, Unckel, P. Westerberg och Ask

Föredragande: statsrådet Wibble

1992/93:36

Proposition om vissa frågor om den kommunala

ekonomin

1 Inledning

Riksdagen beslutade den 9 juni 1992 om ett nytt statligt utjämningsbidrag

till kommuner (prop. 1991/92:150 del II, bet. 1991/92:FiU29, rskr.

1991/92:345). Riksdagen beslutade samtidigt om vissa förändringar när

det gäller statsbidrag m.m. till landstingen. Vidare godkände riksdagen

inriktningen av ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel

till kommuner och landsting. Samtliga förändringar skall träda i kraft

den 1 januari 1993. I denna proposition presenteras kompletterande

förslag och lagregleringar rörande den omläggning av systemen som skall

ske den 1 januari 1993.

Jag kommer i propositionen att behandla vissa ekonomiska regleringar

som får effekter på den kommunala ekonomin redan under år 1993 samt

metoder för regleringar under år 1993. Förändringar som uppstår till

följd av den uppgörelse som nyligen har träffets mellan regeringen och

socialdemokraterna, behandlas dock inte i denna proposition.

2 Kommunernas skatte- och bidragsinkomster

En grundtanke bakom de nya utbetalnings- och bidragssystemen som

riksdagen fettat beslut om, är att kommunernas och landstingens

inkomster av skatt och bidrag under ett visst år skall vara beräknade i

samma pris- och lönenivå som utgifterna det aktuella året. Storleken på

statens bidrag till kommuner och landsting bör bestämmas av hur

statsmakterna prioriterar den verksamhet som finansieras med kommunal-

skattemedel och statsbidrag i förhållande till annan skattefinansierad

verksamhet. Vidare måste statsbidragen anpassas så att den kommunala

verksamheten utvecklas i överensstämmelse med en balanserad samhälls-

ekonomi.

23

Det nya statsbidraget till kommunerna har ett starkt inslag av inkomst-

utjämning och kan därmed sägas vara ett komplement till kommunal-

skattemedlen. Utjämningssystemet syftar således till en jämnare

fördelning av inkomster mellan kommuner. Detta kommer att få

omfördelningseffekter som på kort sikt mildras av övergångsreglerna.

De kommunalskattemedel och det nya utjämningsbidrag som betalas

ut fr.o.m. år 1993 kommer att grundas på ett uppräknat skatteunderlag.

Orsaken är att det slutliga skatteunderlaget blir känt först två år efter det

år då skatt och bidrag betalas ut. De skillnader som uppstår för enskilda

kommuner och landsting mellan beräknat och slutligt skatteunderlag skall

regleras när det slutliga utfallet föreligger. En sådan reglering skall för

kommunernas del göras i såväl utbetalningssystemet för kommunal-

skattemedel som i bidragssystemet med hänsyn till det samband som

finns mellan skatteinkomster och bidrag. För landstingen görs slutav-

räkningen enbart i systemet för utbetalning av kommunalskattemedel.

I det följande kommer jag att redogöra för mina förslag om hur det nya

systemet för utbetalning av kommunalskattemedel bör utformas. Jag

föreslår också vissa kompletteringar när det gäller det statliga utjämnings-

bidraget till kommuner.

I samband med behandlingen av förslaget till nytt statligt utjämnings-

bidrag till kommunerna samt andra kommunalekonomiska frågor anförde

finansutskottet (bet. 1991/92:FiU29) att riksdagen fortlöpande bör få en

uppföljning av nu förestående förändringar i den kommunala verksam-

hetens finansiering. Utskottet konstaterade att en första avstämning skulle

föreläggas riksdagen redan till hösten och att det därvid är angeläget att

effekterna även på kommunnivå så långt möjligt är belysta. Det är enligt

utskottet också väsentligt att regeringen successivt följer upp såväl

genomförandet som utfellet av reformen och redovisar resultatet till

riksdagen.

Utskottet förutsatte vidare att regeringen i sina överläggningar med

företrädare för kommunsektorn följer upp vilka balansräkningseffekter

alla de förändringar som nu genomförs i samspelet mellan stat och

kommun får för de enskilda kommunerna. I det sammanhanget är det

också av intresse att följa upp hur kommunernas anläggningstillgångar

liksom den kommunala pensionsskulden hanteras.

Det finns ännu inte något underlag för att dra några slutsatser om utfall

och genomförande av reformen. Jag avser att senare återkomma med en

sådan redovisning som riksdagen har begärt. Statistiska centralbyrån har

i september 1992 gjort en preliminär beräkning av medelskattekraft,

garantinivå och uppskattat statligt utjämningsbidrag för år 1993. Samtliga

kommuner har fått del av dessa uppgifter.

2.1 Utbetalning av kommunalskattemedel

Kommunernas och landstingens skatteinkomster skall beräknas i samma

års pris- och lönenivå som utgifterna. Statens utbetalning av preliminära

kommunalskattemedel skall grundas på det senast kända skatteunderlaget

i kommunen respektive landstinget. Skatteunderlaget räknas sedan upp

1992/93:36

24

med två uppräkningsfaktorer som motsvarar den beräknade ökningen av

skatteunderlaget i riket till det år då utbetalningen sker. Den prognos-

tiserade utvecklingen följs upp och en avräkning görs vid två tillfällen.

Det nya utbetalningssystemet för kommunalskattemedel gäller inte för

kyrkokommunerna.

Kommunsektorns skatteinkomster bestäms dels av skattesatsen, dels

av skatteunderlaget.

Kommuner, landsting och kyrkokommuner bestämmer själva om

skattesatsen. För åren 1991-1992 och 1993 har dock kommunernas,

landstingens och församlingars eller kyrkliga samfälligheters möjlighet att

höja skattesatsen begränsats genom lagen (1990:608) om tillfällig

begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt, respektive lagen

(1992:672) om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993.

Vilka slag av inkomster som skall vara beskattningsbara och ingå i det

kommunala skatteunderlaget avgörs av statsmakterna. Kommunalskatt

beräknas sedan år 1991 enbart på inkomst av tjänst och inkomst av

näringsverksamhet.

Det nya utbetalningssystemet innebär, som tidigare framgått, att nivån

på det skatteunderlag som ligger till grund för utbetalningen av kom-

munalskattemedel höjs motsvarande två år. Jag kommer i det följande

att redovisa mina förslag om uppräkningsfaktorer och vid vilka tillfällen

avräkning bör ske.

Jag vill inledningsvis definiera några av de termer som jag använder

i redovisningen av förslagen:

Beskattningsår är det år då kommuninvånarnas beskattningsbara in-

komster intjänas.

Taxeringsår är det år då taxeringen av föregående års inkomster sker.

Med kommunalskatt och kommunalskaitemedel avses i det följande

även landstingsskatt och landstingsskattemedel.

2.1.1 Uppräkningsfaktorer

1992/93:36

Mitt förslag: Kommuner och landsting har rätt att under ett visst år

(beskattningsåret) erhålla preliminära kommunalskattemedel. Dessa

beräknas med utgångspunkt i kommunernas respektive landstingens

skatteunderlag enligt taxeringen året före beskattningsåret. Skatte-

underlaget räknas upp med två uppräkningsfaktorer som sammantag-

na motsvarar den beräknade förändringen av skatteunderlaget i riket

till beskattningsårets nivå. De preliminära kommunalskattemedlen

erhålls genom att det uppräknade skatteunderlaget multipliceras med

den skattesats som kommunen har fastställt för beskattningsåret.

Av de två uppräkningsfaktorema skall den ena avse förändringen

mellan andra och första året före beskattningsåret. Den andra skall

avse förändringen mellan året före beskattningsåret och beskattnings-

året.

Uppräkningsfaktorema skall årligen i december fastställas av

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

25

Skälen för mitt förslag: De kommunalskattemedel som en kommun eller

ett landsting erhåller under beskattningsåret och som grundas på ett

uppräknat skatteunderlag, skall benämnas preliminära kommunal-

skattemedel. De preliminära kommunalskattemedlen kan sägas motsvara

förskottet i nuvarande system, men beräknas i ett löneläge två år senare.

Uppräkningsfaktorema skall så väl som möjligt spegla den förväntade

utvecklingen av kommunernas och landstingens sammantagna skatte-

underlag under året före beskattningsåret och beskattningsåret. Riks-

revisionsverket (RRV) gör prognoser för skatteunderlagsutvecklingen

(inkomst av tjänst och näringsverksamhet), vilka ligger till grund för be-

räkningarna av statsbudgetens inkomster från fysiska personers inkomst-

skatter. Dessa prognoser bör användas även för att räkna upp det

skatteunderlag som ligger till grund för de preliminära kommunal-

skattemedlen. Därigenom grundas beräkningarna for statsbudgeten och

beräkningarna av kommunernas och landstingens skatteinkomster på

samma underlag.

Uppräkningsfaktorema bestäms till stor del av antagandena om den

totala lönesummans utveckling. Genom att eftersträva en så hög precision

som möjligt i prognoserna kan slutavräkningen minimeras. Jag föreslår

i det följande att en avräkning av kommunalskattemedlen skall göras vid

två tillfällen. En revidering av den andra uppräkningsfektom bör göras

vid det första avräkningstillfället.

Uppräkningsfaktorema skall årligen i december festställas av reg-

eringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Jag anser att

RRV är den myndighet som bör festställa uppräkningsfaktorema. Det

innebär att RRV årligen tar fram dels en ny uppräkningsfektor för det

påföljande året (beskattningsåret), dels en reviderad uppräkningsfektor

för det innevarande året. Faktorerna skall festställas utifrån samma

prognoser och antaganden som gäller för RRV:s beräkning av stats-

budgetens inkomster från fysiska personers inkomstskatt. Hänsyn skall

därvid tas till sådana av riksdagen beslutade förändringar som påverkar

skatteunderlaget.

För kommuner och landsting vars befolkning har ökat under de senaste

två åren, görs i det nuvarande utbetalningssystemet en uppräkning av det

skatteunderlag som ligger till grund för förskottet på kommunalskatte-

medlen. I det nya utbetalningssystemet räknas skatteunderlaget upp

genom uppräkningsfektorema.

1992/93:36

26

2.1.2 Avräkningar i utbetalningssystemet för

kommunalskattemedel

Prop. 1992/93:36

Mitt förslag: Den prognostiserade utvecklingen av skatteunderlaget

skall följas upp. En avräkning skall göras för vaije kommun och

landsting vid två tillfällen.

En delavräkning av de preliminära kommunalskattemedlen görs när

taxeringen under beskattningsåret är slutförd. Avräkningen görs då

av preliminära kommunalskattemedel mot omräknade preliminära

kommunalskattemedel. Omräkningen grundas på skatteunderlaget

enligt den nämnda taxeringen och en reviderad uppräkningsfaktor för

beskattningsåret.

En slutavräkning av de preliminära kommunalskattemedlen görs

när taxeringen under året efter beskattningsåret är slutförd. Slutav-

räkning av omräknade preliminära kommunalskattemedel mot

slutliga kommunalskattemedel görs då för vaije kommun respektive

landsting.

Skälen för mitt förslag: På samma sätt som i nuvarande utbetalnings -

system skall en avräkning göras av kommunalskattemedlen för vaije

kommun och landsting. Ett alternativ, åtminstone för kommunerna, vore

att göra en kollektiv slutavräkning, eftersom bidragssystemet skall jämna

ut de skillnader som finns i skattekraft mellan kommuner. Ett system

med kollektiv slutavräkning skulle bli enklare än ett system med

individuell slutavräkning. Det finns emellertid ännu inte några erfaren-

heter av uppräkningsfaktoremas träffsäkerhet. Jag är av bl.a. detta skäl

inte nu beredd att föreslå en sådan kollektiv avräkning. En individuell

slutavräkning av kommunalskattemedlen bör kombineras med en

individuell slutavräkning även på utjämningsbidraget för kommuner,

vilket jag också föreslår i det följande. Vaije kommun kommer därmed

att få de inkomster som den har rätt till enligt taxeringsutfållet.

Uppräkningsfaktorema avser skatteunderlagets förändring under två år,

nämligen mellan andra och första året före beskattningsåret och mellan

året före beskattningsåret och beskattningsåret. Det slutliga skatte-

underlaget för beskattningsåret är känt först i december året efter. För att

minska slutavräkningens omfattning bör en delavräkning av de preliminä-

ra kommunalskattemedlen göras redan efter ett år, då skatteunderlaget för

året före beskattningsåret är känt. En omräkning av de preliminära

kommunalskattemedlen kan då göras utifrån detta skatteunderlag och en

reviderad uppräkningsfaktor för beskattningsåret. En slutlig avräkning av

kommunalskattemedlen görs efter ytterligare ett år, när taxeringen

avseende skatteunderlaget för beskattningsåret är slutförd.

Den första avräkningen (delavräkningen) regleras i januari året efter

beskattningsåret. Om de omräknade preliminära kommunalskattemedlen

är högre än de preliminära kommunalskattemedlen, skall mellanskillna-

den betalas ut till kommunen eller landstinget. Om de omräknade

27

preliminära kommunalskattemedlen är lägre än de preliminära kommunal- Prop. 1992/93:36

skattemedlen skall kommuner och landsting betala tillbaka mellan-

skillnaden.

Den slutliga avräkningen på kommunalskattemedlen regleras i januari

andra året efter beskattningsåret. Denna avräkning sker enligt samma

principer som delavräkningen.

Jag har övervägt behovet av ytterligare delavräkningstillfallen,

exempelvis till följd av stora löneförändringar under löpande år. Jag

anser emellertid att det är tillfyllest med de två avräkningstillfällen som

jag nu har föreslagit.

Av följande figur framgår hur de olika momenten tidsmässigt hänger

samman i det nya utbetalningssystemet för kommunalskattemedel fr.o.m.

beskattningsåret 1993.

28

Det nya utbetalningssystemet för kommunalskatt fr.o.m. år 1993

1992/93:36

1992

(Dec)

1993

(månadsvis)

(Dec)

1994

(Jan)

(månadsvis)

(Dec)

1995

(Jan)

Taxering 1992 av 1991 års inkomster klar

Uppräkningsfaktorer för 1992 och 1993 fastställs

Beräkning av preliminära kommunalskattemedel

för 1993

Utbetalning av preliminära kommunalskattemedel

för 1993

Taxering 1993 av 1992 års inkomster klar

Uppräkningsfaktorer 1993 revideras, 1994 fästställs

Omräkning av preliminära kommunalskattemedel

för 1993

Beräkning av preliminära kommunalskattemedel

för 1994

Delavräkning av preliminära kommunalskattemedel

för 1993 mot omräknade kommunalskattemedel

för 1993

Utbetalning av preliminära kommunalskattemedel

för 1994

Taxering 1994 av 1993 års inkomster klar

Uppräkningsfaktorer 1994 revideras, 1995 fastställs

Slutlig beräkning av kommunalskattemedel 1993

Omräkning av preliminärakommunalskattemedel 1994

Beräkning av preliminärakommunalskattemedel 1995

Slutavräkning av omräknade preliminära kommunal-

skattemedel 1993 mot slutliga kommunalskattemedel

1993

Delavräkning av preliminära kommunalskattemedel

1994 mot omräknade preliminära kommunalskatte-

medel för 1994

29

2.2 Statligt utjämningsbidrag till kommuner

Riksdagen har, som jag tidigare nämnt, beslutat om ett nytt statligt

utjämningsbidrag till kommuner. Bidragssystemet träder i kraft den 1

januari 1993. Ett viktigt syfte med bidraget är att skapa mer likvärdiga

ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Bidraget är ett

komplement till kommunernas skatteinkomster och utgår oberoende av

vilken servicenivå kommunen har i sin verksamhet.

Utjämningsbidraget består av tre delar:

— ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp till

en generell garantinivå uttryckt som procentuell andel av en

uppräknad medel skattekraft,

— tillägg till respektive avdrag från bidraget på grund av opåverkbara

skillnader i strukturella förhållanden samt

— tillägg för befolkningsminskning.

I det följande redovisar jag vissa kompletterande förslag när det gäller

utj ämningsbidraget.

Med bidragsår avses det år vars inkomster skall jämnas ut med

bidraget. Bidragsåret motsvarar beskattningsåret i utbetalningssystemet

för kommunalskattemedel.

1992/93:36

2.2.1 Avräkningar av utjämningsbidraget för kommuner

Mitt förslag: Det utjämningsbidrag som beräknas och betalas ut på

grundval av ett uppräknat skatteunderlag skall utgöra ett preliminärt

bidrag.

En delavräkning av det preliminära bidraget skall göras för vaije

kommun när det slutliga skatteunderlaget för året före bidragsåret är

känt. En avräkning av preliminärt bidrag görs då mot ett omräknat

preliminärt bidrag. Omräkningen av bidraget grundas på det slutliga

skatteunderlaget för året före bidragsåret och en reviderad upp-

räkningsfaktor för bidragsåret.

Ett slutligt utjämningsbidrag skall beräknas när det slutliga skatte-

underlaget för bidragsåret är känt. En slutavräkning av omräknat

preliminärt utjämningsbidrag mot slutligt utjämningsbidrag skall

göras för vaije kommun.

Skälen för mitt förslag: Beräkningarna av utjämningsbidraget baseras,

liksom de preliminära kommunalskattemedlen, på skatteunderlaget två

år tidigare. Detta räknas upp till bidragsårets nivå med samma upp-

räkningsfaktorer som används i utbetalningssystemet för kommunal-

skattemedel. Uppräkningsfaktorema motsvarar utvecklingen av det totala

skatteunderlaget i riket för året före bidragsåret och bidragsåret.

Skillnaderna i skatteunderlagsutveckling mellan kommunerna kan dock

vara stora.

30

Jag har tidigare föreslagit att en slutavräkning av kommunal-

skattemedlen skall göras för vaije kommun. Detta innebär att kommuner

med ett slutligt skatteunderlag som ligger högre än det uppräknade

kommer att tillföras ytterligare kommunalskattemedel till följd av slut-

avräkningen. Kommuner som istället har ett lägre slutligt skatteunderlag

jämfört med det uppräknade, kommer däremot att fä betala tillbaka det

överskjutande beloppet.

Med bidraget förhåller det sig tvärtom. Kommuner med ett slutligt

skatteunderlag som ligger högre än det uppräknade kan i princip sägas

ha fått ett för högt bidrag, eftersom bidraget baserar sig på kommunens

uppräknade skatteunderlag vid beräkningstillfället. Ju högre eget

skatteunderlag kommunen har, desto lägre blir utjämningsbidraget.

Kommuner vars slutliga skatteunderlag understiger det uppräknade kan

på motsvarande sätt sägas ha fått ett för lågt bidrag.

För att åstadkomma en samordning mellan utbetalnings- och bidrags-

systemen föreslår jag att avräkning görs även av utjämningsbidraget. De

övergångsregler som skall gälla för utjämningsbidraget under åren 1993

och 1994 innebär visserligen att bidragets utjämnande effekt begränsas.

Jag bedömer dock att en avräkning av både kommunalskattemedel och

utjämningsbidrag ändå skall göras fr.o.m. bidragsåret 1993.

Mitt förslag innebär att det utjämningsbidrag som betalas ut under

bidragsåret är ett preliminärt bidrag. En delavräkning av bidraget görs

när det slutliga skatteunderlaget för året före bidragsåret är känt. En

slutavräkning av utjämningsbidraget görs sedan när det slutliga skatte-

underlaget för bidragsåret är känt. Avräkningama sker enligt samma

principer som beskrivits när det gäller avräkningama av kommunalskatte-

medel. Utgångspunkten för avräkningen är den fastställda ekonomiska

ramen för bidraget det aktuella bidagsåret.

Delavräkningen av bidraget skall regleras i januari året efter bidrags-

året. Vid delavräkningen skall det preliminära utjämningsbidraget räknas

om utifrån det slutliga skatteunderlaget för året före bidragsåret samt en

reviderad uppräkningsfektor för bidragsåret. Om det omräknade

preliminära bidraget överstiger det preliminära, skall mellanskillnaden

betalas ut till kommunen. Om det omräknade preliminära bidraget

understiger det preliminära, skall kommunen betala tillbaka mellanskillna-

den.

Den slutliga avräkningen av bidraget skall regleras i januari två år

efter bidragsåret. Den slutliga beräkningen av bidraget grundas på det

slutliga skatteunderlaget för bidragsåret. En avräkning görs av omräknat

preliminärt bidrag mot slutligt utjämningsbidrag, enligt samma princip

som delavräkningen.

Det omräknade preliminära utjämningsbidraget, liksom det slutliga

utjämningsbidraget, beräknas med utgångspunkt i en annan medel-

skattekraft än den ursprungliga, preliminära beräkningen. Detta kan

innebära att garantinivån förändras. Vid omräkningen och vid den slutliga

bidragsberäkningen skall dock samma befolkningsunderlag och underlag

för strukturtillägg och -avdrag användas som låg till grund för den

ursprungliga preliminära bidragsberäkningen för bidragsåret.

1992/93:36

31

Eftersom den bidragsram som tidigare festställts för bidragsåret skall

ligga fest kommer avräkningama av utjämningsbidraget endast att

resultera i en omfördelning av bidrag mellan kommuner. Denna

omfördelning blir beroende av de enskilda kommunernas verkliga

skatteunderlagsutveckling i förhållande till den prognos som legat till

grund för de uppräkningsfektorer som festställts för uppräkning av

skatteunderlaget till bidragsårets nivå. Av betydelse är också hur

medelskattekraften har utvecklats i förhållande till prognosen.

2.2.2 Övergångsregler för utjämningsbidraget

1992/93:36

Mitt förslag: Ingen kommun skall år 1993, till följd av det statliga

utjämningsbidraget jämfört med ett referensbidrag, vidkännas en

bidragsförändring överstigande 1,5% av summan av kommunens

inkomster i form av kommunalskattemedel för år 1993 och referens-

bidraget.

Referensbidraget skall fastställas av regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer.

För år 1994 får skillnaden mellan en kommuns utjämningsbidrag

för år 1994 före övergångsregler, och utjämningsbidrag för år 1993

efter övergångsregler, uppgå till högst 3% av summan av kom-

munens inkomster i form av kommunalskattemedel för år 1994 och

utjämningsbidrag för år 1993 efter övergångsregler.

Bestämmelserna införs i övergångsbestämmelserna till lagen

(1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner.

Skälen för mitt förslag: Grundprinciperna för övergångsreglerna

avseende åren 1993 och 1994 godkändes av riksdagen i samband med

behandlingen av årets kompletteringsproposition.

De huvudsakliga motiven för övergångsreglerna är dels att undvika

alltför stora förändringar i enskilda kommuners bidrag, dels att åstad-

komma en successiv infesning av det nya bidragssystemet.

Övergångsreglerna skall således förhindra stora och plötsliga för-

ändringar i enskilda kommuners bidrag när utjämningsbidraget införs.

Att sådana stora förändringar uppstår har sin grund i de stora skillnader

som finns mellan olika kommuners bidragsinkomster i utgångsläget.

Förändringarna kan sägas vara en naturlig konsekvens av övergången

från ett bidragssystem som till stor del varit knutet till bedriven

verksamhet, till ett bidragssystem vars viktigaste syfte är att utjämna

ekonomiska förutsättningar mellan kommuner. När effekten av övergång-

sreglerna trappas ner kommer skillnaderna mellan olika kommuners

bidrag att bli beroende av enskilda kommuners skattekraft och struktur.

En särskild utredare (dir. 1992:77) har fatt i uppdrag att föreslå

principer och metoder för kostnadsutjämning mellan kommuner. En

parlamentariskt sammansatt referensgrupp har tillsatts för att följa

arbetet.

32

Det nya bidragssystemet fäsas in stegvis, genom att övergångsreglernas 1992/93:36

maximigräns för storleken på bidragsförändringen höjs från 1,5% för år

1993 till ytterligare 3% för år 1994.

Bidragsförändringen år 1993 utgörs av skillnaden mellan nytt ut-

jämningsbidrag och ett referensbidrag. Skillnaden får uppgå till maximalt

1,5% av summan av kommunens referensbidrag och inkomster av

kommunalskattemedel för år 1993.

Ett referensbidrag per kommun skall fastställas. Detta skall motsvara

det belopp som kommunen skulle ha fått i det gamla systemet, minskat

med den av samhällsekonomiska skäl motiverade indragningen om

sammanlagt 5,2 miljarder kronor för kommunerna. Referensbidraget per

kommun skall festställas av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer. Utgångspunkten är de statsbidrag som upphör år

1993 och som kommunen får för verksamhetsåret 1992. Det samman-

lagda bidraget minskas med de skatteutjämningsavgifter som kommunen

betalar år 1992 och en del av kommunens avräkningsskatt för år 1992.

Av den totala avräkningsskatten om 1,25 kronor per skattekrona för år

1992 skall bidraget minskas med 1,09 kronor per skattekrona. Bidraget

minskas också med en summa som motsvarar kommunens statsbidragsbe-

rättigade nettokostnader år 1992 för bostadsbidrag och kommunala

bostadstillägg för pensionärer, eftersom dessa transfereringssystem

förutsattes komma att tas över av staten under år 1993 (se avsnitt 3.2).

Det sålunda framräknade beloppet minskas sedan med ett nettobelopp

som motsvarar dels kommunens andel av indragningen och dels

kommunens andel av den ökning av bidraget som skulle ha skett mellan

åren 1992 och 1993 till följd av beräknade volym-, pris- och löne-

ökningar.

För år 1994 utgörs bidragsförändringen av skillnaden mellan ut-

jämningsbidraget för år 1994 före övergångsregler, och utjämningsbidrag

för år 1993 efter övergångsregler. Bidragsförändringen får maximalt

uppgå till 3 % av summan av kommunens inkomster av kommunalskatt

för år 1994 och utjämningsbidrag efter övergångsregler för år 1993.

2.2.3 Skatteväxlingar

Mitt förslag: Vid skatteväxlingar mellan kommuner och landsting

skall övergångsreglerna för utjämningsbidraget till kommuner

tillämpas endast på den del av respektive kommuns bidrag som

beräknas utifrån den enhetliga länsvisa skattesats som gällde före

skatteväxlingen.

Skälen för mitt förslag: Vid överflyttningar av huvudmannaskap mellan

kommuner och landsting används skatteväxling som en metod i den

ekonomiska regleringen av förändringen.

33

3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 36

En skatteväxling får effekter såväl i landstingens skatteutjäinnings- 1992/93:36

system som i utjämningssystemet för kommuner genom att regeringen

kan ändra den högsta skattesats som får tillämpas vid beräkningen för

landstingen respektive den länsvisa enhetliga skattesatsen för kom-

munerna. Skatteväxlingen leder därmed till att bidragen i de båda

systemen direkt påverkas. Om huvudmannaskap exempelvis flyttas från

ett landsting till kommunerna i länet och den ekonomiska regleringen

sker genom skatteväxling, minskar landstingets skatteutjämningsbidrag

medan kommunernas utjämningsbidrag ökar. Denna bidragsökning bör

slå igenom i sin helhet, utan hinder av övergångsreglerna i utjämnings-

systemet, varför tillämpningen av dessa bör begränsas. Övergångs-

reglerna bör därför endast gälla för den del av utjämningsbidraget som

beräknas utifrån den enhetliga länsvisa skattesats som gällde före

skatteväxlingen.

Vid skatteväxlingar avser regeringen, i enlighet med vad som beskrevs

i årets kompletteringsproposition, att besluta om att flytta över bidrags-

medel mellan utjämningssystemen. Överflyttningen skall ske så att

förändringen inte innebär ökade kostnader för staten.

I vissa län har landstinget ett högre garanterat skatteunderlag än

kommunerna i länet sammantagna. I andra län gäller motsatsen. Detta är

en följd av att landsting och kommuner har olika utjämningssystem.

Skillnaderna i garanterat skatteunderlag mellan kommuner och landsting

i ett län utgör en komplikation vid skatteväxlingar, eftersom de ekono-

miska utfallen blir olika i skatteutjämningssystemet för landstingen

respektive i kommunernas utjämningssystem .

Om landstingets garanterade skatteunderlag är högre än kommunernas,

kommer de kommuner som skatteväxlar att få ut mindre bidrag totalt sett

än vad som flyttas över från landstingssystemet. Överskottet kommer alla

kommuner till del i form av en högre garantinivå. Om landstingets

garanterade skatteunderlag i stället är lägre än kommunernas, kommer de

kommuner som skatteväxlar att få ut mer bidrag än vad som flyttas från

landstingssystemet. Mellanskillnaden får betalas av samtliga kommuner

i form av en lägre garantinivå.

I skatteutjämningssystemet för landsting har hittills den högsta

skattesatsen som får tillämpas vid bidragsberäkningen ändrats motsvaran-

de skatteväxlingen. I utjämningssystemet för kommuner tillämpas länsvisa

enhetliga skattesatser, vilka har festställts till 95% av det tidigare

utdebiteringstaket i skatteutjämningssystemet inklusive de skatteväxlingar

som ägt rum under åren 1991 och 1992. För kommunernas del kommer

alltså den växlade skattesatsen att slå igenom med endast 95% i

utj ämningssystemet.

Det är angeläget att bidragssystemen inte motverkar önskvärda föränd-

ringar av ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner och

därmed sammanhängande ekonomiska regleringar. En skatteväxling bör

dock inte leda till snedfördelande effekter i bidragssystemen. Jag har

övervägt olika metoder för att lösa problemet. För att finna en tillfreds-

ställande lösning krävs dock ytterligare överväganden. Jag avser därför

att senare återkomma till regeringen med förslag på denna punkt.

34

Jag vill i sammanhanget nämna att, när det gäller huvudmannaskaps-

förändringar som nu är aktuella, det åtminstone övergångsvis är möjligt

för kommuner och landsting att lämna bidrag sinsemellan som ett

alternativ till skatteväxling.

2.2.4 övriga frågor rörande utjämningsbidraget för kommuner

1992/93:36

Mitt förslag: Vid beräkning av uppräknad medelskattekraft och

garantiskatteunderlag skall antalet folkbokförda invånare den 1

november året före bidragsåret användas.

För kommuner vars uppräknade skatteunderlag överstiger

garantiskatteunderlaget skall beräknas ett negativt grundbelopp. I det

fall en sådan kommun får ett tillägg på grund av strukturella

faktorer, skall tillägget vid bidragsberäkningen minskas med det

negativa grundbeloppet.

Statistiska centralbyrån skall lämna uppgift om uppskattat statligt

utjämningsbidrag till kommunerna senast den 10 september året före

bidragsåret.

Skälen för mitt förslag: För att få en samordning mellan skatte- och

bidragssystemen bör tidpunkten för befolkningsuppgiften ändras från den

1 oktober till den 1 november året före bidragsåret.

Enligt fastställda regler för statligt utjämningsbidrag skall ett grundbe-

lopp beräknas för de kommuner vars uppräknade skatteunderlag

understiger det garanterade enligt den garantinivå som fastställts för året.

Grundbeloppet beräknas genom att tillskottet av skatteunderlag multi-

pliceras med den länsvisa enhetliga skattesatsen. Kommunens bidrag

beräknas utifrån grundbeloppet, med tillägg eller avdrag för strukturella

förhållanden och eventuellt tillägg för befolkningsminskning.

Kommuner som har ett skatteunderlag som understiger det garanterade

i inkomstutjämningen, och som således får ett grundbelopp, kan ändå bli

utan bidrag om de har ett avdrag för strukturella faktorer som är större

än grundbeloppet. På motsvarande sätt bör kommuner med ett skatte-

underlag som överstiger det garanterade, och som således inte får något

grundbelopp, ändå kunna få bidrag om de på grund av en ogynnsam

struktur är berättigade till ett tillägg. Tillägget skall dock minskas med

det belopp varmed kommunens egna inkomster överstiger inkomst-

garantin. Detta senare belopp benämns negativt grundbelopp och

beräknas som det antal skattekronor varmed kommunens skatteunderlag

överstiger garanti skatteunderlaget, multiplicerat med den länsvisa

enhetliga skattesatsen.

Det beräkningsunderlag som ligger till grund för den information som

ges till kommunerna i september om uppskattat statligt utjämningsbidrag

tas fram av Statistiska centralbyrån (SCB). De nu gällande reglerna bör

av administrativa skäl ändras så att det är SCB, och inte som i nuvarande

lagstiftning skattemyndigheterna, som ger denna information till

kommunerna.

35

2.3 Utbetalning m.m.

Prop. 1992/93:36

Mitt förslag: Utbetalningen av såväl preliminära kommunal-

skattemedel som preliminärt utjämningsbidrag skall ske med en

tolftedel av beräknat belopp vaije månad.

Den ekonomiska regleringen till följd av den första delavräk-

ningen av kommunalskattemedel och utjämningsbidrag skall dock

ske i januari året efter beskattnings- respektive bidragsåret.

Den ekonomiska regleringen till följd av slutavräkningen av

kommunalskattemedel och utjämningsbidrag skall ske i januari andra

året efter beskattnings- respektive bidragsåret.

Skälen för mitt förslag: Utbetalningen av kommunalskattemedel och

utjämningsbidrag bör liksom idag handhas av skattemyndigheterna.

När det gäller utbetalningstillfällen m.m. för kommunal skattemedel och

utjämningsbidrag, bör minsta möjliga förändring göras i förhållande till

vad som gäller i dag.

Den ekonomiska regleringen som följer av del- respektive slutavräk-

ningama av kommunalskattemedel och utjämningsbidrag bör dock ske vid

endast ett tillfälle vardera. Regleringen bör därför ske i januari året efter

den taxering som ligger till grund för respektive avräkning.

3 Ekonomiska regleringar mellan staten och

kommunsektorn

3.1 Inledning

Det finns ett återkommande behov av ekonomiska regleringar mellan

staten och kommunsektorn (kommuner, landsting och kyrkokommuner),

bl.a. till följd av finansieringsprincipens tillämpning.

Riksdagens beslut med anledning av årets kompletteringsproposition

innebär bl.a. att rundgången av pengar mellan stat och kommunsektor

minskar, framför allt genom att skatteutjämningsavgifter och avräknings-

skatt slopas. Detta leder till att de totala statsbidragen blir lägre. Det nya

utjämningsbidraget omfattar inte alla kommuner. Vid tillämpningen av

finansieringsprincipen är statsbidragssystemet således inte i alla lägen

lämpligt som regleringsinstrument. Om utjämningsbidraget minskas

ytterligare, ökar antalet kommuner utanför systemet. Behovet av andra

typer av regleringsinstrument kan till följd av detta komma att öka. Den

regleringsmetod som skall användas bör omfatta alla kommuner,

landsting och kyrkokommuner. Den bör också kunna användas för att

reglera den finansiella ramen för kommunsektorn.

Riksdagens beslut om att schablonavdraget m.m. skall slopas fr.o.m. år

1993 kräver en ekonomisk reglering mellan stat och kommunsektor som

innebär att totalt ca 6 miljarder kronor per år skall föras från kommun-

sektorn till staten.

36

Jag tar nu upp frågan om sådana ekonomiska regleringar mellan stat

och kommun som följer av redan fettade eller aviserade beslut. De

regleringar som kan komma att behöva göras t.ex. till följd av den upp-

görelse som nyligen träffets mellan regeringen och socialdemokraterna

behandlas dock inte i denna proposition. Jag anvisar vidare en metod för

ekonomiska regleringar under år 1993.

3.2 En metod för ekonomiska regleringar under år 1993

Prop. 1992/93:36

Min bedömning: En metod för regleringar mellan stat och kommun-

sektor av ekonomiska effekter av beslut som rör år 1993 bör vara

att reducera de preliminära kommunalskattemedlen för år 1993 för

kommuner och landsting med ett visst antal kronor per invånare i

kommunen respektive landstinget. Denna metod bör användas bl.a.

för att reglera effekten av att schablonavdraget tas bort.

För kyrkokommunerna bör skattemedlen reduceras på motsvarande

sätt, men först under år 1995.

Skälen för min bedömning: Riksdagen beslutade med anledning av årets

kompletteringsproposition att schablonavdraget vid inkomst av tjänst skall

tas bort fr.o.m. inkomståret 1993. Avdrag skall då endast medges för de

kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats som överstiger 4000

kronor och för övriga kostnader som tidigare omfattades av schablon-

avdraget till den del de överstiger 1000 kronor.

När schablonavdraget m.m. tas bort ökar underlaget för kommunal

beskattning, vilket motsvarar ökade inkomster av kommunalskatt om

totalt ca 6 miljarder kronor. Som jag anförde i kompletteringsproposi-

tionen bör inte denna inkomstökning få slå igenom för kommunsektorn,

eftersom sektorn inte får några ökade kostnader till följd av förändringen.

För att åstadkomma en sådan neutralisering krävs en regleringsmetod

som omfettar hela kommunsektorn.

I kompletteringspropositionen beskrev jag en regleringsmetod som

skulle innebära en procentuell reduktion av skatteunderlaget för kommu-

ner, landsting och kyrkliga kommuner. Riksdagen efterlyste en mer ut-

tömmande redovisning av alternativa lösningar.

Jag har övervägt olika metoder för reglering. Min utgångspunkt har

därvid varit att den valda metoden bör vara administrativt enkel, ge en

rimlig fördelning och kunna tillämpas vid kommande regleringar främst

till följd av finansieringsprincipens tillämpning.

De metoder för neutralisering som jag har övervägt är följande:

— att reducera skatteunderlaget med viss procentandel,

— att reducera skatteunderlaget med ett visst antal skattekronor per

invånare,

— att förändra den statliga inkomstbeskattningen, alternativt införa ett

fiktivt grundavdrag,

37

— att slopa den kommunala beskattningsrätten på inkomst av närings- Prop. 1992/93:36

verksamhet samt

— att reducera skatteinkomsterna med ett visst belopp per invånare i

kommunen respektive landstinget.

Den första metoden, som således är den som förespråkades i årets

kompletteringsproposition, innebär att det skatteunderlag som skall ligga

till grund för beräkning av kommunernas och landstingens skatte- och

bidragsinkomster reduceras med en viss procent. Metoden är enkel. Den

skulle innebära att avdraget ökar nominellt i takt med skatteunderlags-

utvecklingen. Om skatteunderlaget ökar snabbare än den reglering som

skall göras, leder det till en budgetförstärkning för staten och vice versa.

Den andra metoden innebär att skatteunderlaget för vaije kommun och

landsting reduceras med ett fäst antal skattekronor per invånare i

kommunen respektive landstinget. Metoden är enkel, liksom den

föregående. Ett nytt beslut om reduktionens storlek per invånare bör i

princip tas årligen, eftersom en real urholkning eller förstärkning av

avdraget annars kan ske beroende på skatteunderlagets utveckling.

Metoden innebär att kommuner med en hög skattesats får betala relativt

sett mer än kommuner med en låg skattesats.

Den tredje metoden innebär att det lägsta intervallet i vaije inkomstta-

gares skatteunderlag till kommunal inkomstskatt antingen skulle beskattas

statligt eller att kommunalskattemedlen i detta intervall skulle överföras

till staten. Att ändra reglerna för inkomstbeskattningen kräver emellertid

en omlättande omarbetning av skattelagstiftningen.

Den fjärde metoden skulle innebära att den kommunala beskattnings-

rätten slopas för inkomstslaget näringsverksamhet. Metoden är dock inte

genomförbar på kort sikt, eftersom den kräver stora ingrepp i skattelag-

stiftningen. Metoden skulle därutöver ge en mycket ojämn fördelning,

eftersom den andel av inkomsterna som utgörs av inkomst av närings-

verksamhet varierar kraftigt mellan kommunerna.

Den femte metoden är administrativt enkel och innebär att kommuner-

nas och landstingens skatteinkomster, inte deras skatteunderlag, reduceras

med ett fest avdrag i kronor per invånare. Den ekonomiska effekten kan

sägas bli lika för alla kommuner och landsting, oberoende av skattekraft

och skattesats. Det nya utjämningssystemet för kommuner bygger på att

kommunen garanteras en viss lägsta skattekraft och i princip också en

viss lägsta inkomst per invånare i kommunen. Ett avdrag i kronor per

invånare är mot denna bakgrund följdriktig.

Ingen av de metoder som jag har övervägt uppfyller emellertid helt de

krav som enligt min mening bör ställas på en mer långsiktigt hållbar

regleringsmetod. Ett problem är t.ex. hur det ekonomiska utfellet vid

en reglering fördelar sig mellan olika typer av kommuner med hänsyn till

skattekraft, skattesats etc.

Denna fråga rymmer principiellt viktiga ställningstaganden och bör

därför övervägas ytterligare. Jag avser att under år 1993 återkomma till

regeringen med förslag om en metod för ekonomiska regleringar mellan

stat och kommunsektor.

38

För år 1993 anvisar jag emellertid följande regleringsmetod. Kommu-

nernas och landstingens preliminära kommunalskattemedel skall detta år

reduceras med ett visst antal kronor per invånare i kommunen respektive

landstinget. Jag avser att senare återkomma med förslag om belopp, då

en sammanvägning kan göras av de ekonomiska effekterna av olika

förslag som rör den kommunala sektorn.

Om enbart schablonavdraget skulle neutraliseras, skulle reduktionen

uppgå till 405 kronor per invånare för kommuner och 250 kronor per

invånare för landsting. För landstingsfria kommuner skulle reduktionen

uppgå till 655 kronor per invånare.

Eftersom utbetalningssystemet för kommunalskattemedel till de kyrkliga

kommunerna inte har ändrats, kommer ökningen av skatteinkomsterna för

dessa till följd av att schablonavdraget m.m. tas bort inte att slå igenom

förrän år 1995, när taxeringen avseende år 1993 års inkomster är

slutförd. Då kommer å andra sidan en dubbel effekt att uppstå, eftersom

både förskott och slutavräkning påverkas detta år. Jag avser att åter-

komma med förslag om hur den ekonomiska regleringen fr.o.m. år 1995

bör göras för de kyrkliga kommunerna.

3.3 Förstatligande av kommunala bostadstillägg till

pensionärer(KBT) och bostadsbidrag

Prop. 1992/93:36

Min bedömning: Det belopp som tidigare har avsatts för ett förstat-

ligande av KBT och bostadsbidrag bör återföras till kommunerna

fram till den tidpunkt då förstatligande sker.

Skälen för min bedömning: I årets kompletteringsproposition förutsattes

att systemen för kommunalt bostadstillägg till pensionärer (KBT) samt

bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn skulle föras över till

statligt huvudmannaskap fr.o.m den 1 januari 1993. För att ekonomiskt

reglera denna reform minskades den totala statsbidragsramen för år 1993

med ett belopp som motsvarade kommunernas beräknade statsbidragsbe-

rättigade nettokostnader för hela året för de båda systemen, eftersom

kommunerna skulle lyftas av dessa kostnader.

För KBT får kommunerna statsbidrag med 25 % upp till en viss högsta

nivå. Statsbidrag betalas ut löpande via försäkringskassan, och slutregle-

ras i efterskott. När det gäller bostadsbidrag lämnar staten bidrag

motsvarande 50% av kostnaden. Statsbidraget betalas ut kalenderårsvis

i efterskott.

KBT-utredningen har i sitt betänkande (SOU 1992:21) föreslagit ett

förstatligande av KBT fr.o.m. den 1 juli 1993. Beredningen av ut-

redningens betänkande pågår för närvarande. Ett förstatligande bedöms

inte kunna ske under år 1993.

Förstatligandet av bostadsbidragen bedöms inte heller kunna ske under

år 1993.

39

Till följd av den reglering som beskrivits ovan bör statsbidragsreglerna

för KBT och bostadsbidrag kompletteras för år 1993. Det belopp som har

lyfts av kommunerna för dessa verksamheter uppgår till 7 145 miljoner

kronor vilket motsvarar ett helt års beräknade nettokostnader. Beloppet

bör återföras till kommunerna.

Chefen för Socialdepartementet kommer senare i höst att föreslå att

lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år

1993, som nu gäller för tiden januari t.o.m. juni, skall gälla hela året. I

samband därmed kommer han också att lämna förslag till regler för ett

särskilt statsbidrag till kommunernas egna kostnader för statsbidrags-

berättigade bostadsbidrag.

På motsvarande sätt avser statsrådet Könberg att föreslå att medel

motsvarande kommunernas egna kostnader år 1993 för den statsbidrags-

berättigade delen av KBT återförs till kommunerna genom inrättande av

ett särskilt statsbidrag.

Prop. 1992/93:36

3.4 Korrigeringar av den ekonomiska regleringen av

äldrereformen

Mitt förslag: Korrigeringar i förhållande till den tidigare besluta-

de ekonomiska regleringen till följd av äldrereformen bör ske enligt

de förslag som Ädel-delegationen lämnat.

Korrigeringar för landstingen för åren 1992 och 1993 regleras i

samband med utbetalningen av landstingsskattemedel under år 1993.

Lagen (1991:1148) om mellankommunal kostnadsutjämning med

anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre

och handikappade skall upphävas vid utgången av år 1992.

Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslutade i december 1990, med

anledning av förslagen i regeringens proposition om ansvaret för service

och vård till äldre och handikappade m.m. (prop. 1990/91:14, bet.

1990/91:SoU9, rskr. 1990/91:97), om en reformering av äldre- och

handikappomsorgen. Riksdagen fattade i juni 1991 beslut om den

ekonomiska regleringen till följd av äldrereformen (prop. 1990/91:150

bil. 1:3, bet. 1990/9l:SoU25, rskr. 1990/91:384).

Med anledning av vad riksdagen i detta sammanhang uttalade om

behovet av en särskild avstämning beslutade regeringen den 28 november

1991 att inrätta en delegation som skulle utreda behovet av korrigeringar

i förhållande till den ekonomiska regleringen till följd av äldrereformen.

Delegationens uppgift var att kartlägga och bedöma behovet av samt

lämna förslag till korrigeringar i förhållande till den ekonomiska

reglering som riksdagen fettat beslut om. Enligt riksdagsbeslutet skulle

korrigeringar endast komma ifråga i de fell det rörde sig om uppenbara

tekniska fel eller beräkningsfel. Delegationen antog namnet Ädel-delega-

tionen (S 1991: G) och avlämnade den 1 juni 1992 sina förslag till

korrigeringar till regeringen. Ädel-delegationen har bedömt att korrige-

ringar motsvarande netto + 31,5 miljoner kronor för kommunerna och

40

netto - 31,5 miljoner kronor för landstingen bör göras i förhållande till Prop. 1992/93:36

den tidigare beslutade ekonomiska regleringen, vilken uppgick till 20,3

miljarder kronor i 1991 års prisnivå.

De föreslagna korrigeringarna berör totalt 28 kommuner samt 11

landsting. De 28 kommunerna föreslås få tillgodoräkna sig 49 miljoner

kronor samt avräknas 17,5 miljoner kronor. Landstingen föreslås få

tillgodoräkna sig 12,3 miljoner kronor samt avräknas 43,8 miljoner

kronor. Omfördelningen innebär sammantaget att 31,5 miljoner kronor

skall överföras från landstingen till kommunerna.

Adel-delegationens förslag till korrigeringar i den ekonomiska

regleringen till följd av äldrereformen framgår av följande sammanställ-

ning. Beloppen anges i tusentals kronor.

Ädeldelegationens förslag till korrigeringar i den ekonomiska regleringen till

följd av Adel-reformen (tusental kronor) - Nettolista

Län

Kommuner

Belopp

Landsting

Belopp

AB

Danderyd

1 000

AB

Haninge

2 000

AB

Stockholm

20 160

AB

Tyresö

1 300

AB

Vhllentuna

1 000

Stockholm

- 25 460

E

Finspång

- 1 831

Östergötland

1 831

F

Jönköping

1 017

Jönköping

- 1 017

G

Växjö

- 3 735

Kronoberg

3 735

L

Båstad

416

L

Klippan

485

L

Kristianstad

- 2 488

L

Simrishamn

- 1 074

L

Tomelilla

- 446

L

Ängelholm

1 160

L

Örkel ljunga

624

Kristianstad

1 323

N

Laholm

1 151

Halland

- 1 151

P

Ulricehamn

- 5 033

Älvsborg

5 033

U

Arboga

3 310

u

Fagersta

8 764

u

Heby

- 506

u

Kungsör

- 266

u

Köping

2 609

u

Norberg

- 392

u

Skinnskatteberg

- 328

u

Västerås

- 1 001

Västmanland

- 12 190

X

Ovanåker

1 195»

Gävleborg

- 1 195 :

Y

Örnsköldsvik

2 847

Västernorrland

- 2 847

BD

Arvidsjaur

- 437

Norrbotten

437

Tillgodoräkning

49 038

Tillgodoräkning

12 359

Avräkning

- 17 537

Avräkning

- 43 860

Totalt

31 501

Totalt

- 31 501

*) Fr.o.m. år 1993

41

Jag föreslår att korrigeringar av den ekonomiska regleringen bör göras 1992/93:36

i enlighet med Ädel-delegationens förslag.

Korrigeringarna i den del som avser kommunerna för år 1992 skall

göras i samband med utbetalning av statsbidraget till service och vård

(under femte huvudtitelns anslag Gl. Bidrag till service och vård) genom

att bidraget till de berörda kommunerna minskas eller ökas med korrige-

ringsbeloppen. Detta kan ske vid utbetalningen i böijan av år 1993.

När det gäller korrigeringar i den del som avser kommunerna för år

1993 och framåt har regeringen nyligen gett SCB i uppdrag att vid

beräkning av det s.k. referensbidraget, som är utgångspunkt för

tillämpningen av öveigångsreglema, också beakta de av Ädel-delegatio-

nen föreslagna korrigeringarna. Detta innebär att bidraget till de berörda

kommunerna ändras med i stort sett motsvarande belopp. Den samman-

tagna kostnaden för utjämningsbidraget för år 1993 ökar därmed.

Korrigeringen av den ekonomiska regleringen till följd av äldrerefor-

men innebär att 31 miljoner kronor netto per år fr.o.m. år 1992 skall

tillföras kommunerna samt att motsvarande belopp netto skall avräknas

från landstingen. För åren 1992 och 1993 föreslår jag att korrigeringar

för berörda landsting görs i samband med utbetalning av landstings-

skattemedel under år 1993 till berörda landsting genom att skattemedlen

ökas eller minskas med korrigeringsbeloppen.

När det gäller korrigeringarna fr.o.m. år 1994 avser regeringen att

återkomma i samband med frågan om fastställande av finansiella ramar

för landstingens verksamhet.

Som en följd av riksdagsbeslutet om ett nytt statsbidragssystem bör

lagen (1991:1148) om mellankommunal kostnadsutjämning med anledning

av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och handi-

kappade upphöra att gälla fr.o.m 1 januari 1993.

Jag har i dessa frågor samrått med chefen för Socialdepartementet.

42

4 Övergången till de nya systemen

4.1 Slutavräkning av kommunalskattemedel enligt det gamla

systemet avseende år 1991

Mitt förslag: Från den slutavräkning för kommuner och landsting

som avser år 1991 och som enligt dagens regelsystem skall betalas

ut år 1993, skall ett belopp räknas av som motsvarar dels de ökade

utbetalningar av kommunalskattemedel som följer av att utbetalnings-

systemet läggs om (nivåförändringen), dels de minskade stats-

inkomster som följer av att avräkningsskatten helt slopas redan år

1993. Dessutom skall den periodiseringseffekt som uppkommer till

följd av omläggningen av statsbidragsystemet räknas av. Den sist-

nämnda minskningen föreslås fastställas till 11 370 miljoner kronor

för kommunerna och till 520 miljoner kronor för landstingen.

Avdragen skall göras kollektivt för kommunerna respektive

landstingen. Återstående belopp fördelas till de enskilda kom-

munerna respektive landstingen i förhållande till den slutavräkning

var och en annars skulle ha fått.

Utbetalningarna skall göras under andra halvåret 1993 och fördelas

med ett lika stort belopp vaije månad.

1992/93:36

Skälen för mitt förslag: Vid riksdagsbehandlingen av den senaste

kompletteringspropositionen godkände riksdagen vad finansutskottet

anfört beträffande ikraftträdandet av ett nytt system för utbetalning av

kommunalskattemedel. Finansutskottet uttalade bl.a. att det är av

grundläggande betydelse att omläggningen av utbetalningssystemet ger ett

i förhållandet mellan staten och kommunsektorn neutralt utfall. Av

samhällsekonomiska och statsfinansiella skäl får öveigången inte innebära

en budget- och likviditetsmässig merbelastning för staten. Samtidigt skall

skiftet ske på ett för kommunerna neutralt sätt från såväl likviditets- som

verksamhetssynpunkt. Utskottet konstaterade att eftersom staten och

kommunerna har olika redovisningsprinciper är en i alla avseenden

neutral, såväl redovisningstekniskt som likviditetsmässigt, lösning inte

möjlig att uppnå samtidigt för både stat och kommuner. Utskottet ansåg

vidare att det i kompletteringspropositionen angivna förfaringssättet i

samband med omläggningarna ger den eftersträvade likviditetsmässiga

neutraliteten för såväl stat som kommun.

Mitt förslag innebär att övergången till ett nytt utbetalningssystem för

kommunalskattemedel genomförs i stort sett enligt de riktlinjer som

angavs i kompletteringspropositionen.

Slutavräkningen för kommuner och landsting avseende år 1991

beräknas uppgå till ca 25 350 miljoner kronor respektive ca 14 150

miljoner kronor. Dessa belopp skall i enlighet med vad som angavs i

kompletteringspropositionen minskas med belopp motsvarande den

ökning av utbetalade preliminära kommunalskattemedel som föranleds av

43

det nya utbetalningssystemet (nivåförändringen), effekten av att av-

räkningsskatten helt slopas för år 1993 och den periodiseringseffekt som

uppkommer på grund av omläggningen av statsbidragssystemet. Om

dessa minskningar skulle göras individuellt för vaije kommun och

landsting skulle resultatet bli att många kommuner skulle få en negativ

slutavräkning. Jag anser det därför vara rimligt att minskningarna görs

kollektivt för kommunerna respektive landstingen. Det för vardera

kollektivet återstående beloppet av slutavräkningen bör sedan fördelas

till de enskilda kommunerna och landstingen i förhållande till den

slutavräkning var och en annars skulle ha fått.

Den slutliga regleringen kan inte fastställas förrän 1992 års taxering

är klar och de slutgiltliga skatteunderlagen är kända. Utifrån dessa

uppgifter kan sedan de minskningar som skall göras av slutavräkningen

beräknas.

Minskningen på grund av nivåförändringen beräknas som skillnaden

mellan preliminära kommunal skattemedel för år 1993 enligt det nya

utbetalningssystemet och motsvarande kommunalskattemedel (förskott

inklusive uppräkning på grund av befolkningsökning) enligt det gamla

systemet. Skillnaden skall sedan minskas med den för år 1993 beräknade

ökningen av de preliminära kommunalskattemedlen till följd av slopat

schablonavdrag m.m., eftersom jag tidigare i dag har aviserat att denna

ökning skall regleras på annat sätt.

Slutavräkningen skall också minskas med en del av den avräkningsskatt

som kommunerna och landstingen skulle ha betalat under år 1993 enligt

lagen (1990:609) om avräkningsskatt. För kommunerna uppgår denna

minskning till 0,65 kr per skattekrona och för landstingen till 0,42 lö-

per skattekrona. För de kommuner som inte ingår i ett landsting är

minskningen 1,07 kr per skattekrona. Beräkningen skall för landstingen

göras på det skatteunderlag som fastställts vid 1992 års taxering jämte

tillskott av skatteunderlag enligt lagen (1992:671) om skatteut-

jämningsbidrag till landsting. För kommunerna skall beräkningarna göras

på skatteunderlaget enligt 1992 års taxering med tillägg av det tillskott

av skatteunderlag som skulle blivit fallet om den fr.o.m. år 1993

upphävda lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag fortfarande hade

gällt. Eftersom det inte har fästställts någon garanterad skattekraft för

kommunerna avseende år 1993 enligt denna lag skall de skatte-

kraftsgarantier som gäller för år 1992 användas vid beräkningarna.

Denna princip skall även tillämpas för de kommuner som inte ingår i ett

landsting.

När det slutligen gäller den periodiseringseffekt som uppkommer till

följd av omläggningen av statsbidragssystemet skall kommunernas

slutavräkning minskas med 11 370 miljoner kronor och landstingens med

520 miljoner kronor. Beloppen har beräknats med utgångspunkt i de

utbetalningar som staten förutses göra efter utgången av år 1992 avseende

de specialdestinerade statsbidrag som avvecklas fr.o.m. år 1993.

För de kommuner som inte ingår i landsting skall vid beräkningen alla

skatteintäkter och alla minskningar regleras i den kommunkollektiva

avräkningen. Dessa kommuner skall alltså vid avräkningen behandlas

som alla övriga kommuner.

1992/93:36

44

Den återstående delen av slutavräkningen skall betalas ut av skattemyn- 1992/93:36

digheterna under andra halvåret 1993 och fördelas med ett lika stort

belopp per månad. Inga kommuner eller landsting får vidkännas en

negativ slutavräkning med anledning av de minskningar jag nu föreslår.

Nedan redovisas preliminära slutavräkningar avseende år 1991 för

kommunerna respektive landstingen med utgångspunkt i Riksrevisions-

verkets skatteunderlagsprognos i augusti 1992. Det är denna prognos som

har legat till grund för de preliminära uppräkningsfaktorer som sedan

använts vid beräkningen av de uppgifter som Statistiska centralbyrån och

skattemyndigheterna tillställde kommunerna och landstingen i böijan av

september. Enligt nedanstående tabell kommer kommunerna att få behålla

ca 15 % av den ursprungliga slutavräkningen och landstingen ca 53 %.

Jag vill betona att prognoserna rörande skatteunderlaget är osäkra och

att det verkliga utfallet kan komma att avvika i betydande utsträckning.

Det beror på att de antaganden som legat tillgrund för de preliminära

uppräkningsfaktorema redan har förändrats. Dessutom har hänsyn inte

kunnat tas till den s.k. krisuppgörelsen som träffats under senare hälften

av september. Detta sammantaget gör det svårt att bedöma nivåför-

ändringen i det nya utbetalningssystemet för kommunalskattemedel.

Preliminärt utfall av slutavräkning avseende år 1991

Miljoner kronor

Kommuner

Landsting

Slutavräkningsl ikvid

25 343

14 148

Avräknas:

- nivåförändring 1

-4 417

-2 957

- avräkningsskatt

-5 797

-3 218

- periodiseringseffekt statsbidrag

-11 370

-520

Återstår

3 759

7 453

%

15

53

Källa: Finansdepartementet, Riksrevisionsverkets skatteunderlagsprognos i augusti

1992.

1 Nivåförändringen har justerats med hänsyn tagen till att effekterna av det slopade

schablonavdraget avses regleras på annat sätt. Övriga ekonomiska regleringar som

kommer att föreslås senare har inte beaktats.

4.2 Slutavräkning av kommunalskattemedel enligt det gamla

systemet avseende år 1992

Min bedömning: Den slutavräkning för kommuner och landsting

som avser år 1992 och som enligt dagens regelsystem skall betalas

ut år 1994, bör hanteras enligt samma principer som föreslås

beträffande slutavräkningen avseende år 1991.

Skälen för min bedömning: Jag är inte beredd att nu i detalj föreslå

hur slutavräkningen avseende år 1992 skall hanteras. Anledningen till

detta är att det är svårt att för närvarande göra en tillförlitlig prognos

över utfallet av nästa års taxering.

45

Utgångspunkten bör emellertid vara att samma principer som tillämpats

för slutavräkningen avseende år 1991 även skall gälla för år 1992. Även

denna slutavräkning skall således minskas med ett belopp motsvarande

nivåförändringen i det nya utbetalningssystemet samt motsvarande del av

den slopade avräkningsskatten. Minskningen på grund av att avräknings-

skatten avvecklas skall beräknas med 0,50 kr per skattekrona för

kommuner och 0,35 kr per skattekrona för landsting. För de kommuner

som inte ingår i landsting blir minskningen 0,85 kr per skattekrona.

Däremot uppstår för detta år inte någon periodiseringseffekt med

anledning av att statsbidragssystemet läggs om. Trots detta finns en risk

att slutavräkningen totalt sett avseende år 1992 blir negativ. Om så skulle

bli fallet avser jag att återkomma till regeringen med förslag till åtgärder.

5 Bidrag med anledning av att ett nytt

statsbidragssystem m.m. införs för kommunerna

5.1 Bidragsåret 1993

Min bedömning: Av de i statsbudgeten för budgetåret 1992/93

anslagna medlen till bidrag med anledning av införandet av ett nytt

statsbidragssystem bör ca 160 miljoner kronor användas för att

under första halvåret 1993 finansiera de övergångsregler som har

beslutats i anslutning till införandet av systemet. Resterande ca 790

miljoner kronor av anslaget bör fördelas med utgångspunkt i

kommunernas skattekraftsutveckling enligt 1992 års taxering.

Kommuner som faller utanför det nya statsbidragssystemet bör inte

få något bidrag.

1992/93:36

Skälen för min bedömning: I syfte att minska den tillfälliga likviditets-

förbättringen i kommuner och landsting höjdes år 1992 den allmänna

skatteutjämningsavgiften tillfälligt med 0,25 kr per skattekrona (prop.

1990/91:100 bil. 9, bet. 1990/9l:FiU29, rskr. 1990/91:248). Riksdagen

delade regeringens uppfattning att de indragna medlen bör återföras till

kommunerna för att underlätta skiftet av statligt transfereringssystem till

den kommunala sektorn.

I 1992 års kompletteringsproposition angavs att 1 900 miljoner kronor

under åren 1993 och 1994 i första hand bör återbetalas till kommunerna

i syfte dels att underlätta övergången från dagens statsbidragssystem till

ett nytt system, dels att öveigångsvis neutralisera vissa effekter av

skattereformen. För budgetåret 1992/93 har i kompletteringspropositionen

ett förslagsanslag på 950 miljoner kronor anvisats. Anslaget skall

användas för att finansiera merkostnaden för de öveigångsregler som har

beslutats i anslutning till att det nya statsbidragssystemet införs samt för

att genom särskilda bidrag reglera effekterna av skattereformen för de

kommuner vars skatteunderlag relativt sett påverkats mest negativt.

46

Regeringen har fått riksdagens bemyndigande att efter generella principer

utge bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem.

I propositionen angavs kostnaden för övergångsreglerna år 1993 till ca

300 miljoner kronor. Jag bedömer nu att kostnaden kommer att bli ca

320 miljoner kronor. Halva kostnaden, dvs. ca 160 miljoner kronor,

belastar budgetåret 1992/93 varför det för år 1993 skulle återstå ca 790

miljoner kronor att fördela utifrån skattereformens effekter.

Regeringen har ännu inte beslutat om hur bidragen med anledning av

skattereformen skall fördelas. Eftersom 1992 års taxering, som avser år

1991, är det första år då skattereformen till alla delar trätt i kraft, bör

utfallet av denna taxering avvaktas innan ett sådant beslut lättas. För att

i görligaste mån underlätta kommunernas planering vill jag dock redan

nu redogöra för de principer jag anser bör gälla vid fördelningen.

Det finns ingen given modell med vilken man på kommunnivå renodlat

kan särskilja skattereformens effekter från andra förändringar av

skatteunderlaget. Jag anser att den fördelningsgnmd som skall väljas bör

vara enkel att förstå och innehålla så lite inslag av bedömningar som

möjligt. Med denna utgångspunkt avser jag att föreslå regeringen, att

bidragen skall fördelas med hänsyn tagen till vaije kommuns skattekrafts-

utveckling, dvs. förändringen av skatteunderlaget per invånare, enligt

1992 års taxering jämfört med utvecklingen de närmast två föregående

taxeringsåren. Om någon av taxeringarna för en enskild kommun

uppenbart innehåller extremvärden kan det bli nödvändigt att göra vissa

jämkningar. De kommuner som har haft den lägsta ökningstakten skall

få del av bidragen. Alla kommuner garanteras genom bidragen en viss

lägsta procentuell utveckling av den egna skattekraften. Denna lägsta nivå

styrs av hur långt de medel som står till regeringens förfogande räcker.

Kommuner som har en så hög egen skattekraft att de fäller utanför det

nya statsbidragssystemet bör inte få något bidrag.

Jag är medveten om att t.ex. konjunkturbetingade orsaker till för-

ändringar i skatteunderlaget inte kan skiljas ut. Jag anser emellertid att

metoden trots detta ger en rimlig fördelningsprofil.

5.2 Bidragsåret 1994

1992/93:36

Min bedömning: Kostnaderna för övergångsreglerna år 1994 bör

finansieras inom den ordinarie bidragsramen i det nya statsbidrags-

systemet. Regeringen bör bemyndigas att fördela ytterligare bidrag

för att övergångsvis mildra effekterna för de kommuner vars skatte-

underlag relativt sett påverkats mest negativt av skattereformen.

Budgetåret 1993/94 bör 950 miljoner kronor anvisas för att finan-

siera dels kostnaderna för övergångsreglerna avseende andra halv-

året 1993, dels ytterligare bidrag med anledning av skattereformen.

Skälen för min bedömning: Med utgångspunkt i vad jag nyss anförde

beträffände bidragsåret 1993 skulle det återstå ytterligare 950 miljoner

47

kronor att återbetala under år 1994. Hela beloppet bör tillföras kommu- 1992/93:36

nerna.

Kostnaden för övergångsreglerna andra halvåret 1993 beräknas till ca

160 miljoner kronor. För år 1994 beräknas kostnaden för övergångs-

reglerna till 700-800 miljoner kronor. Om samma finansieringsprincip

som för år 1993 skall gälla skulle det alltså knappast återstå några medel

att fördela i bidrag för att mildra effekter av skattereformen.

Jag anser att det behövs ett belopp i samma storleksordning som för år

1993 för att övergångsvis under år 1994 mildra effekterna för de

kommuner vars skatteunderlag relativt sett påverkats mest negativt av

skattereformen. Jag avser därför att föreslå regeringen att återkomma till

riksdagen med förslag om att merkostnaden för övergångsreglerna

avseende år 1994 finansieras inom den ordinarie bidragsramen i det nya

statsbidragssystemet. Detta kan ske genom att garantinivån sänks, vilket

innebär att övergångsreglerna finansieras genom en omfördelning inom

kommunkollektivet. Därmed skulle det även för år 1994 finnas 790

miljoner kronor att fördela i bidrag med anledning av skattereforms-

effektema. Bidragen bör fördelas efter i huvudsak samma principer som

avses tillämpas för år 1993.

6 Kommuner utanför utjämningssystemet

Det finns för närvarande två kommuner, Danderyd och Lidingö, som har

en egen skattekraft som ligger högre än övriga kommuners och som trots

övergångsreglerna inte omfattas av det nya statliga utjämningsbidraget.

Dessa kommuner får stora ekonomiska fördelar på grund av den system-

omläggning som riksdagen har beslutat om. Orsaken är att de har betalat

mer i skatteutjämningsavgifter och avräkningsskatt i det gamla systemet

än vad de har fått i statsbidrag. Danderyd och Lidingö bidrar därmed inte

till den samhällsekonomiskt motiverade indragningen om 5,2 miljarder

kronor för kommunerna.

I den senaste kompletteringspropositionen anförde jag bl.a. att

övergångsreglerna i utjämningssystemet i princip också bör tillämpas på

de kommuner som inte omfattas av utjämningssystemet. Det skulle

innebära att den ekonomiska effekten av omläggningen för dessa

kommuner maximalt får uppgå till 1,5% av skatteinkomsterna för år

1993. Jag berörde i propositionen också möjligheten att tillämpa en högre

procentsats för dessa kommuner i det fåll en ekonomisk reglering av

slopandet av schablonavdragen skulle ske genom ett procentuellt avdrag

från skatteunderlaget. Den metod för ekonomisk reglering som jag nu

föreslår för år 1993 är en annan än den jag beskrev i den nämnda

propositionen. Regleringen kommer att omfatta alla kommuner, men

någon differentiering av nivån mellan kommuner görs inte.

Jag har i det föregående presenterat de tänkta principerna för för-

delningen av bidraget för att reglera effekterna av skattereformen för de

kommuner vars skatteunderlag relativt sett påverkats mest negativt. Med

de tänkta fördelningsprincipema skulle Danderyd och Lidingö i och för

48

sig vara berättigade till bidrag, men bör bli utan eftersom kommunerna 1992/93:36

inte omfettas av den samhällsekonomiskt motiverade indragningen. En

viss neutralisering av fördelarna för dessa kommuner kan därmed sägas

ha skett. Jag föreslår därför inte nu ytterligare åtgärder för dem. Jag

kommer emellertid att vara uppmärksam på förhållandena i samband med

att en permanent metod för ekonomiska regleringar övervägs.

7 Särskilda frågor

7.1 Undantag från det kommunala skattestoppet

Mitt förslag: I en särskild lag om undantag från gällande kommunal

skattebegränsning ges Fröskogs pastorat i Älvsborgs län rätt att utan

hinder av det kommunala skattestoppet höja skattesatsen för år 1993

med högst 0,75 kr per skattekrona.

Skälen för mitt förslag: För år 1993 gäller lagen (1992:672) om

begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993.

I samband med lagens tillkomst nämnde jag (prop. 1991/92:150 del II s.

129) att det kunde finnas kommuner, landsting, församlingar och kyrkliga

samfälligheter som till följd av den begränsning av skatteuttaget som

lagen skulle innebära kunde hamna i en akut ekonomisk situation. Om så

skulle vara fellet fick i sista hand frågan hanteras i särskild ordning

genom att regeringen föreslog riksdagen en lagändring som gav utrymme

för skattehöjning.

I en skrivelse som kom in till Finansdepartementet den 11 juni 1992

(dnr 3243/92) har Fröskogs pastorat i Älvsborgs län hemställt om

regeringens åtgärd så att pastoratet med undantag från skattestoppet skall

få höja sin skatt för år 1993 med 1,50 kr per skattekrona till 2,00 kr per

skattekrona.

Pastoratet har anfört att dess skattesats för år 1990 höjdes från 0,25 lö-

per skattekrona till 0,50 kr per skattekrona. Avsikten var att skattesatsen

skulle höjas med ett större belopp. Pastoratet beslöt emellertid att avvakta

ett år med en ytterligare höjning, dels på grund av att den avsedda

höjningen bedömdes bli alltför stor för allmänheten med anledning av en

samtidig höjning av landstingsskatten, dels på grund av att pastoratets

ekonomi vid tillfället var mycket god. Därefter har emellertid pastoratet

varit förhindrat att höja på grund av det skattestopp som gällt för åren

1991 och 1992 och det som gäller för år 1993.

Jag gör följande bedömning. På grund av omständigheter som rimligen

inte kunnat förutses av pastoratet har förutsättningarna rubbats för den

ekonomiska planeringen på det sättet att en skattehöjning på ett avsiktligt

för lågt belopp inte kunnat följas upp med en skattehöjning till den nivå

som ursprungligen planerats. Av detta skäl har pastoratets ekonomi, från

att ha varit mycket god, numera mycket markant försämrats. Pastoratet

49

4 Riksdagen 1992/93 1 saml. Nr 36

har genom fondutnyttjande m.m. vidtagit åtgärder för att finansiera sin

verksamhet med andra medel än skattemedel. Dessa åtgärder har

inneburit att pastoratet tömt de tillgängliga ekonomiska reserverna.

Åtgärderna har likväl inte varit tillräckliga. Jag anser att det finns skäl

att delvis gå pastoratet till mötes. Pastoratet har för övrigt en mycket låg

skattesats. Emellertid ger handlingarna i ärendet inte vid handen att

pastoratet behöver höja skattesatsen med det yrkade beloppet 1,50 kr per

skattekrona. Jag bedömer att en skattehöjning med högst 0,75 kr per

skattekrona är tillräcklig för att lösa den akuta situationen.

Pastoratet bör därför få möjlighet till en sådan höjning för år 1993

genom en särskild lag om undantag från nu gällande lag om kommunal

skattebegränsning.

7.2 Ikraftträdande

1992/93:36

Mitt förslag: Lagen träder i kraft den 1 januari 1993, men skall

tillämpas på beslut om debitering av skatt som fattas efter den 6

oktober 1992.

Skälen för mitt förslag: Beslut om nästa års skattesats bör fettas före

årsskiftet. Jag föreslår därför att lagen skall tillämpas redan från och med

den 7 oktober i år, dvs. dagen efter den dag då propositionen kommer

att avlämnas till riksdagen. En motsvarande åtgärd beträffende ikraftträ-

dande har tidigare förekommit i samband med en ändring i lagen

(1990:608) om tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt.

8 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Finansdepartementet

upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1992:341) om ändring i lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering

av skatt, m.m.,

2. lag om ändring i lagen (1992:652) om ändring i lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering

av skatt, m.m.,

3. lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till

kommuner,

4. lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991,

5. lag om undantag från lagen (1992:672) om begränsning av kommuners

rätt att ta ut skatt för år 1993,

6.lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av

skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och

församlingar,

50

7. lag om upphävande av lagen (1991:1148) om mellankommunal

kostnadsutjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för service

och värd för äldre och handikappade.

Förslaget under 7 har upprättats i samråd med chefen för Social-

departementet.

Förslagen under 1-4 samt 6 och 7 avser sådana frågor där lagrådets

yttrande inte behöver inhämtas. Förslaget under 5 är av så enkel

beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

9 Specialmotivering

9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:341) om

ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,m.m.

{§

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till lagen (1988:491)

om skatteutjämningsbidrag inte finns kvar på grund av att lagen

upphävdes den 1 juli 1992.

Eftersom den beskattningsbara inkomsten alltid anges till jämnt

hundratal kronor så behövs inte skatteören längre och därför har

ändringen gjorts i andra stycket.

Samma ändring som i 1 § andra stycket.

Ikraftträdandebestämmelse

Någon ikraftträdandebestämmelse behövs inte eftersom lagändring görs

i lag om ändring i lagen (1992:341) om ändring i lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering

av skatt, m.m. och denna lagändring skall träda ikraft vid samma

tidpunkt som den föreslagna ändringen.

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:652) om

ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,m.m.

4§

Första stycket motsvarar sista stycket i den nuvarande 4 § med

förtydligandet att vad som i denna paragraf sägs om kommun och

kommunalskattemedel skall tillämpas på motsvarande sätt ifråga om

landsting och landstingsskattemedel.

Andra stycket innebär att en kommun under ett visst år (beskattnings-

året) har rätt att av staten uppbära preliminära kommunalskattemedel.

Kommunalskattemedlen skall motsvara produkten av antalet skattekronor

1992/93:36

51

i kommunen enligt skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 §

taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt

(skatteunderlaget) året före beskattningsåret, den skattesats som har

beslutats av kommunen för beskattningsåret, och de uppräkningsfaktorer

som skall fästställas året före beskattningsåret. De preliminära kommuna-

lskattemedlen motsvarar i princip förskottet i nuvarande system.

Tredje stycket är nytt och innebär att regeringen, eller den myndighet

regeringen bestämmer, i december vaije år skall fastställa två upp-

räkningsfäktorer. Dessa skall svara mot den uppskattade procentuella

förändringen av skatteunderlaget i riket. Den första faktorn skall avse

förändringen mellan andra och första året före beskattningsåret. Den

andra skall avse förändringen mellan året före beskattningsåret och

beskattningsåret.

Fjärde stycket motsvarar i sak sjätte stycket i den nuvarande para-

grafen.

Femte stycket är nytt och innehåller bestämmelser om delavräkning av

de preliminära kommunalskattemedlen. Delavräkningen skall ske när den

årliga taxeringen under beskattningsåret har avslutats. Delavräkningen

sker med utgångspunkt i ett belopp motsvarande produkten av skatte-

underlaget enligt denna taxering samt den skattesats som gäller för

beskattningsåret och den uppräkningsfaktor som avser förändringen

mellan året före beskattningsåret och beskattningsåret dvs. en revidering

av uppräkningsfaktom som fastställdes i december året före beskattning-

såret. Om detta belopp överstiger det belopp som kommunen har upburit

enligt andra stycket, skall skattemyndigheten betala ut överskjutande

belopp till kommunen. I motsatt fall skall kommunen återbetala mellan-

skillnaden. Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari året efter

beskattningsåret.

Sjätte stycket är nytt och innehåller bestämmelser om slutavräkning av

kommunalskattemedlen. Slutavräkning skall ske när den årliga taxeringen

under året efter beskattningsåret har avslutats. Produkten av skatte-

underlaget enligt nämnda taxering och den skattesats som har beslutats

för beskattningsåret utgör de slutliga kommunalskattemedlen. Om

beloppet överstiger vad kommunen tidigare uppburit enligt femte stycket

skall mellanskillnaden utbetalas till kommunen. I motsatt fåll skall

kommunen återbetala beloppet. Beloppen utbetalas eller återbetalas i

januari andra året efter beskattningsåret.

Ikrajtträdandebestämmelse

Någon ikraftträdandebestämmelse behövs inte eftersom lagändring görs

i lag om ändring i lagen (1992:652) om ändring i lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering

av skatt, m.m. och denna lagändring skall träda ikraft vid samma

tidpunkt som den föreslagna ändringen.

1992/93:36

52

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:670) om

statligt utjämningsbidrag till kommuner

Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelserna om uppräknings-

fåktom förs in i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Ändringen i femte stycket innebär att vid beräkning av uppräknad

medelskattekraft skall antalet folkbokförda invånare den 1 november året

före bidragsåret användas i stället för den 1 oktober. Antalet invånare

skall multipliceras med en procentsats som benämns garantinivån.

Paragrafen innehåller även nya definitioner några nya av termer som

används i lagen: omräknat uppräknat skatteunderlag, slutligt skatte-

underlag, omräknad uppräknad medelskattekraft, slutlig medelskattekraft,

omräknat garantiskatteunderlag, slutligt garantiskatteunderlag, omräknat

tillskott av skatteunderlag samt slutligt tillskott av skatteunderlag.

Med omräknat uppräknat skatteunderlag menas det skatteunderlag som

erhålls genom att multiplicera antalet skattekronor enligt skattemyndig-

hetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (skatteunderlaget) för

bidragsåret med uppräkningsfåktom som avser skatteunderlagets föränd-

ring mellan året före bidragsåret och bidragsåret.

Med slutligt skatteunderlag menas skatteunderlaget enligt taxeringen

året efter bidragsåret.

Med omräknad uppräknad medelskattekraft menas skatteunderlaget för

riket, enligt taxeringen under bidragsåret, per folkbokförd invånare den

1 november året före bidragsåret multiplicerat med uppräkningsfåktom

för bidragsåret.

Med slutlig medelskattekraft menas skatteunderlaget för riket enligt

taxeringen året efter bidragsåret, per folkbokförd invånare den 1

november året före bidragsåret.

Med omräknat garantiskatteunderlag avses det antal skattekronor som

motsvarar den omräknade uppräknade medelskattekraften, multiplicerad

med antalet folkbokförda kommuninvånare den 1 november året före

bidragsåret och med omräknade garantinivån.

Med slutligt garantiskatteunderlag menas det antal skattekronor som

motsvarar den slutliga medelskattekraften, multiplicerad med antalet

folkbokförda kommuninvånare den 1 november året före bidragsåret och

med den slutliga garantinivån.

Med omräknat tillskott av skatteunderlag menas det antal skattekronor

varmed det omräknade uppräknade skatteunderlaget understiger det

omräknade garantiskatteunderlaget.

Slutligt tillskott av skatteunderlag är det antal skattekronor varmed det

slutliga skatteunderlaget understiger det slutliga garantiskatteunderlaget.

3 §

Första stycket har ändrats enbart redaktionellt.

Andra stycket är nytt och innebär att för en kommun vars omräknade

uppräknade skatteunderlag understiger det omräknade garantiskatte-

1992/93:36

53

underlaget skall beräknas ett omräknat grundbelopp. Det omräknade 1992/93:36

grundbeloppet motsvarar det omräknade tillskottet av skatteunderlag

multiplicerat med den skattesats som fastställs för bidragsåret enligt 11 §.

Tredje stycket är nytt och innebär att för en kommun vars slutliga

skatteunderlag understiger det slutliga garantiskatteunderlaget skall

beräknas ett slutligt grundbelopp. Det slutliga grundbeloppet motsvarar

det slutliga tillskottet av skatteunderlag multiplicerat med den skattesats

som för bidragsåret fastställs enligt 11 §.

Paragrafen är ny. Första stycket innebär att för en kommun vars

uppräknade skatteunderlag överstiger garantiskatteunderlaget skall

beräknas ett negativt grundbelopp. Beloppet motsvarar skillnaden mellan

garantiskatteunderlaget och kommunens eget uppräknade skatteunderlag

multiplicerat med den skattesats som årligen fastställs enligt 11 §.

Andra stycket innebär att för en kommun vars omräknade uppräknade

skatteunderlag överstiger det omräknade garantiskatteunderlaget skall

beräknas ett omräknat negativt grundbelopp. Beloppet motsvarar

skillnaden mellan det omräknade garantiskatteunderlaget och kommunens

eget omräknade uppräknade skatteunderlag multiplicerat med den

skattesats som för bidragsåret fastställs enligt 11 §.

Tredje stycket innebär att för en kommun vars slutliga skatteunderlag

överstiger det slutliga garantiskatteunderlaget skall beräknas ett slutligt

negativt grundbelopp. Beloppet motsvarar skillnaden mellan det slutliga

garantiskatteunderlaget och kommunens eget slutliga skatteunderlag

multiplicerat med den skattesats som årligen fästställs enligt 11 §.

5§

Paragrafen motsvarar i princip 4 § i dess nuvarande lydelse.

Ändringen i första stycket innebär att det skall beräknas ett omräknat och

ett slutligt grundbelopp.

Ändringen i andra stycket innebär att tillägget skall uppgå till 40

procent av den uppräknade medelskattekraften och inte 40 procent av

medelskattekraften.

6§

Paragrafen motsvarar 5 § i dess nuvarande lydelse. Ändringen i första

stycket innebär att en kommun skall få preliminärt utjämningsbidrag

motsvarande grundbeloppet med tillägg eller avdrag enligt 5 §.

Andra stycket är nytt och innehåller en definition av en kommuns

omräknade preliminära utjämningsbidrag, vilket uppgår till ett belopp

motsvarande det omräknade grundbeloppet med tillägg eller avdrag enligt

5 §.

Tredje stycket är nytt och innehåller en definition av en kommuns

slutliga bidrag, vilket uppgår till ett belopp motsvarande det slutliga

grundbeloppet med tillägg eller avdrag enligt 5 §.

54

7§

Paragrafen är ny. Första stycket innebär att en kommun skall få

preliminärt utjämningsbidrag motsvarande tillägg och avdrag enligt 5 §

minskat med det negativa grundbeloppet enligt 4 §.

Andra stycket innehåller en definition av det omräknade preliminära

utjämningsbidraget. Bidraget uppgår till ett belopp motsvarande tillägg

och avdrag enligt 5 § minskat med det omräknade negativa grundbeloppet

enligt 4 §.

Tredje stycket definierar det slutliga utjämningsbidraget. Bidraget

uppgår till ett belopp motsvarande tillägg och avdrag enligt 5 § minskat

med det slutliga negativa grund-beloppet.

S§

Paragrafen är ny. Den innebär att en delavräkning av en kommuns

preliminära utjämningsbidrag skall göras när taxeringen under bidragsåret

har avslutas. Överstiger det omräknade preliminära utjämningsbidraget

det preliminära enligt 6 § skall kommunen få mellanskillnaden. I motsatt

fall återbetalar kommunen det överskjutande beloppet. Ut-

betalning eller återbetalning skall göras i januari året efter bidragsåret

9§

Paragrafen är ny. Den innebär att en slutavräkning skall göras av en

kommuns utjämningsbidrag när taxeringen året efter bidragsåren har

avslutas. Om det slutliga utjämningsbidraget överstiger det omräknade

preliminära bidraget enligt 6 § skall det överskjutande beloppet betalas

ut till kommunen. I motsatt fall skall kommunen återbetala mellan-

skillnaden. Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari andra året

efter bidragsåret.

11 §

Paragrafen motsvarar 7 § i dess nuvarande lydelse och ändringen är en

konsekvens av ändringen i 2 §.

13 §

Paragrafen motsvarar 8 § i dess nuvarande lydelse.

Ändringen innebär att det är Statistiska centralbyrån och inte skatte-

myndigheterna som skall lämna uppgift om uppskattat statligt utjämnings-

bidrag till kommunerna.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

4. Bestämmelsen innebär att för bidragsåret 1993 skall ingen kommun,

till följd av det preliminära utjämningsbidraget jämfört med ett

referensbidrag, som skall fastställas enligt punkt 5 i övergångsbestäm-

melserna, få en bidragsförändring överstigande 1,5 procent av summan

av kommunens preliminära kommunalskattemedel enligt 4 § lagen med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering

av skatt, m.m. för år 1993 och referensbidraget.

1992/93:36

55

5. Bestämmelsen innebär att det är regeringen, eller den myndighet

regeringen bestämmer, som skall fastställa referensbidraget. Ett

referensbidrag skall fastställas per kommun. Referensbidraget beskrivs

i den allmänna motiveringen under avsnitt 2.2.2.

6. Bestämmelsen innebär att för bidragsåret 1994 skall skillnaden

mellan det preliminära utjämningsbidraget enligt 6 § for år 1994 och

utjämningsbidraget for år 1993 efter tillämpningen av punkt 4 i över-

gångsbestämmelserna uppgå till högst 3 procent av summan av kommun-

ens preliminära kommunalskattemedel för år 1994 enligt 4 § lagen med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering

av skatt, m.m. och det preliminära utjämningsbidraget för år 1993, efter

tillämpning av punkt 4 i övergångsbestämmelserna.

7. Bestämmelsen innebär att vid skatteväxlingar mellan kommuner och

landsting skall övergångsbestämmelserna endast tillämpas på den del av

en kommuns bidrag som beräknas utifrån den enhetliga länsvisa

skattesatsen som gäller före skatteväxlingen.

8. Bestämmelsen innebär att för bidragsåren 1993 och 1994 tillämpas

även bestämmelserna i 8 och 9 §§ och punkterna 4 och 6 i

övergångsbestämmelserna.

9. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första

gången i fråga om bidragsåret 1993.

9.4 Lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år

1991

1§

I paragrafen anges att från de skattemedel som sammanlagt skall betalas

ut till alla kommuner respektive alla landsting för år 1991 enligt 4 §

lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan

menighets utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse före den 1 januari

1993, skall sedan avräkning har gjorts enligt 4 § nämnda lag ytterligare

avräkningar göras för såväl kommuner som landsting.

Följande belopp skall sammantaget avräknas för kommuner respektive

landsting:

De sammanlagda preliminära skattemedel som kommunerna respektive

landstingen får enligt 4 § andra stycket lagen med särskilda bestämmelser

om kommuns och arman menighets utdebitering av skatt, m.m., i dess

lydelse efter den 1 januari 1993, minskat med de skattemedel som

kommunerna och landstingen skulle ha uppburit i förskott inklusive

tillägget för befolkningsökning enligt 4 § tredje och fjärde stycket

nämnda lag, i dess lydelse före den 1 januari 1993.

Vidare skall kommunalskattemedlen minskas med en del av den

avräkningsskatt som kommuner respektive landsting skulle ha betalt

under år 1993 enligt den numera upphävda lagen (1990:609) om

avräkningsskatt. Beloppen skall beräknas på följande sätt:

För en kommun som inte ingår i ett landsting utgör beloppet 1,07

kronor per skattekrona och för övriga kommuner utgör beloppet 0,65

kronor per skattekrona beräknat på det skatteunderlag som fastställts vid

1992/93:36

56

1992 års taxering enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen samt det antal

skattekronor som skulle ha tillskjutits för år 1993 om lagen om skatte-

utjämningsbidrag fortfarande gällt. Vid beräkningen skall de garanterade

skattekraften som har festställts för år 1992 enligt lagen (1988:491) om

skatteutjämningsbidrag tillämpas.

För landstingen utgör beloppet 0,42 kr per skattekrona beräknat på det

skatteunderlag som festställts vid 1992 års taxering enligt 4 kap. 2 §

taxeringslagen samt tillskott av skatteunderlag enligt lagen (1992:671) om

skatteutjämningsbidrag till landsting.

Slutligen skall de kvarstående beloppen minskas för kommunerna med

11 370 miljoner kronor och för landstingen med 520 miljoner kronor.

Dessa belopp motsvarar den periodiseringseffekten som uppstår vid

omläggningen av statsbidragssystemen.

2§

Paragrafen innebär att sedan avräkning har gjorts enligt 1 § skall det

belopp som återstår fördelas till de enskilda kommunerna respektive

landstingen som om avräkning enligt 1 § inte hade skett, dvs. vaije

kommun respektive landsting skall få den relativa andel den annars skulle

fått. Skattemyndigheterna skall betala ut en sjättedel av beloppet per

månad under andra halvåret 1993 enligt 4 § fjärde stycket lagen med

särskilda bestämmeler om kommuns och annan menighets utdebitering av

skatt, m.m.

3§

Paragrafen innebär att det belopp som skall betalas ut till enskilda

landsting i några fell skall ökas eller minskas med angivna belopp.

Beloppen motsvarar den korrigering för åren 1992 och 1993 som skall

göras av den ekonomiska regleringen av äldre-reformen.

9.5Förslaget till lag om undantag från lagen (1992:672) om

begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993

Lagen innebär undantag från gällande kommunal skattebegränsning.

Fröskogs pastorat i Älvsborgs län ges rätt att utan hinder av det

kommunala skattestoppet höja skattesatsen för år 1993 med högst 0,75

kr per skattekrona.

Ikraftträdandebestämmelse

Lagen träder i kraft den 1 januari 1993, men skall tillämpas på beslut om

debitering av skatt som fettas efter den 6 oktober 1992.

1992/93:36

57

9.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:417) om

utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets

indelning i kommuner, landstingskommuner och

församlingar

2 och 3 §§

Ändringarna är föranledda av att det nuvarande systemet med förskott på

och slutavräkning av kommunalskattemedel fr.o.m. år 1993 ersätts av

utbetalning under beskattningsåret av preliminära kommunalskattemedel

samt delavräkning i januari året efter beskattningsåret och slutavräkning

i januari andra året efter beskattningsåret. Innebörden av ändringen i 2

§ är att preliminära kommunalskattemedel och omräknade preliminära

kommunalskattemedel skall beräknas så att de svarar mot invånarantalet

i kommunen med den indelning som gäller för beskattningsåret. Även

bestämmelserna i 3 § om påföring av fordran eller skuld vid avräkningen

anpassas genom den föreslagna ändringen till det nya utbetalnings-

systemet. Kyrkokommunerna berörs inte av omläggningen av utbetal-

ningssystemet.

9.7 Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:1148) om

mellankommunal kostnadsutjämning med anledning av ändrat

huvudmannaskap för service och vård för äldre och handi-

kappade

Förslaget innebär att lagen (1991:1148) om mellankommunal kostnad-

sutjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och

vård för äldre och handikappade skall upphöra att gälla vid utgången av

år 1992.

1992/93:36

10 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1992:341) om ändring i lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering

av skatt, m.m.,

2. lag om ändring i lagen (1992:652) om ändring i lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering

av skatt, m.m.,

3. lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till

kommuner,

4. lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991,

5. lag om undantag från lagen (1992:672) om begränsning av kommuners

rätt att ta ut skatt för år 1993,

58

6.lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av

skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och

församlingar,

7. lag om upphävande av lagen (1991:1148) om mellankommunal

kostnadsutjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för service

och värd för äldre och handikappade.

11 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att

genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragand-

en har lagt fram.

1992/93:36

59

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll

Prop. 1992/93:36

1

Propositionens lagförslag 4

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:341) om ändring i

lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns

och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., 4

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:652) om ändring i

lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns

och annan menighets utdebitering av skatt, m.m 6

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt

utjämningsbidrag till kommuner 10

4 Förslag till lag om slutavräkning av kommunalskattemedel

för år 1991 17

5 Förslag till lag om undantag från lagen (1992:672) om

begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993 19

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering

och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i

kommuner, landstingskommuner och församlingar 20

7 Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:1148) om

mellankommunal kostnadsutjämning med anledning av

ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och

handikappade 22

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 1 oktober 1992 23

1 Inledning 23

2 Kommunernas skatte- och bidragsinkomster 23

2.1 Utbetalning av kommunalskattemedel 24

2.1.1 Uppräkningsfaktorer 25

2.1.2 Avräkningar i utbetalningssystemet för

kommunalskattemedel 27

2.2 Statligt utjämningsbidrag till kommuner 30

2.2.1 Avräkningar av utjämningsbidraget för kommuner 30

2.2.2 Oveigångsregler för utjämningsbidraget 32

2.2.3 Skatteväxlingar 33

2.2.4 Övriga frågor rörande utjämningsbidraget för

kommuner 35

2.3 Utbetalning m.m. 36

3 Ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn 36

3.1 Inledning 36

3.2 En metod för ekonomiska regleringar under år 1993 37

3.3 Förstatligande av kommuala bostadstillägg till

pensionärer(KBT) och bostadsbidrag 39

60

Korrigeringar av den ekonomiska regleringen av äldrereformen 40 1992/93:36

Övergången till de nya systemen

Slutavräkning av kommunalskattemedel enligt det gamla

systemet avseende år 1991

Slutavräkning av kommunalskattemedel enligt det gamla

systemet avseende år 1992

43

43

45

Bidrag med anledning av att ett nytt statsbidragssystem

m.m. införs för kommunerna

Bidragsåret 1993

Bidragsåret 1994

46

46

47

Kommuner utanför utjämningssystemet

48

Särskilda frågor

Undantag från det kommunala skattestoppet

Ikraftträdande

49

49

50

Upprättade lagförslag

50

Specialmotivering

51

Hemställan

58

Beslut

59

61

gotab 42056, Stockholm 1992