Bet. 1992/93:SkU34

Skatteutskottets betänkande

1992/93:SKU34

Sänkning av dieseloljeskatten

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

SkU34

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslagen i proposition

1992/93:192 om en sänkning av dieseloljeskatten med 5 öre per

liter och en sänkning av fordonsskatten för tunga fordon med

20%. Utskottet avstyrker de motioner som väckts med

anledning av propositionen.

Utskottet föreslår vidare att skattereglerna för blandbränslen

ändras. Med nuvarande regler är blandningar mellan mineralolja

och vegetabilisk olja skattefria vid import, om andelen

mineralolja är lägre än 70%. Någon motsvarande skattefrihet

gäller inte vid framställning inom landet. På grund av ett

stigande intresse för import av blandbränslen föreslår

utskottet att bränsleblandningar med ner till 5%

mineraloljehalt görs skattepliktiga samt att skatt inte skall

tas ut för vegetabiliska och animaliska oljor som ingår i

bränsleblandningar. Ändringen föreslås träda i kraft den 1

augusti 1993.

I betänkandet behandlar utskottet vidare ett antal motioner

som väckts under den allmänna motionstiden. Motionsyrkandena

gäller huvudsakligen vägtrafik- och energiområdena.

Med anledning av två motioner om biobränslenas

konkurrenssituation vid leverans av fjärrvärme till industrin

föreslår utskottet ett tillkännagivande om att industrins låga

energiskatt inte får innebära att biobränslen inte kan

konkurrera på detta område och att problemet bör analyseras

skyndsamt av arbetsgruppen om kraftvärmebeskattning och

förslag till lösningar läggas fram.

Med anledning av en motion om utvidgad skattebefrielse för el

som producerats i eget vindkraftverk ställer sig utskottet

positivt till tanken på ett produktionsstöd för vindkraften

och förutsätter att regeringen kommer att uppmärksamma denna

fråga och snarast återkomma med ett förslag. Utskottet

avstyrker motionen.

Också i övrigt avstyrker utskottet motionerna.

Vid betänkandet har fogats sex reservationer och tre särskilda

yttranden samt en meningsyttring.

Propositionerna

Proposition 1992/93:192 om sänkt dieseloljeskatt, m.m.

Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition

1992/93:192 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och

användning av vissa oljeprodukter,

2. lag om ändring i lagen (1992:1439) om lagerskatt på

dieselolja,

3. lag om ändring i lagen (1992:1440) om ändring i

vägtrafikskattelagen (1988:327),

4. lag om ändring i lagen (1992:1442) om ändring i lagen

(1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon.

I proposition 1992/93:192 föreslås att den skatt på dieselolja

som den 1 oktober 1993 ersätter kilometerskatten sänks med 5

öre per liter till 1,30 kr per liter och att fordonsskatten

för vissa lastbilar och släpvagnar sänks med ca 20%.

Sänkningarna är ett led i att successivt anpassa

skattebelastningen för den tunga trafiken till vad som gäller

inom EG.

Proposition 1992/93:124 om skatt på dieselolja m.m.

Regeringen hemställer i proposition 1992/93:124 att riksdagen,

såvitt nu är i fråga, antar de i propositionen framlagda

förslagen till

9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter,

10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

11.lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade

skattefordringar,

12. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

13. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i

taxeringsfrågor,

15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för

skatte- och avgiftsprocessen,

16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

17. lag om ändring i tullagen (1987:1065).

Proposition 1992/93:124 om skatt på dieselolja m.m. har i sina

huvudsakliga delar behandlats av utskottet i betänkandet

1992/93:SkU13. De nu aktuella lagförslagen avser

följdlagstiftning som av samordningsskäl behandlas i detta

sammanhang.

Proposition 1992/93:187 om individuellt pensionssparande

Regeringen hemställer i proposition 1992/93:187 att riksdagen,

såvitt nu är i fråga, antar det i propositionen framlagda

förslaget till

13. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter.

Proposition 1992/93:187 om individuellt pensionssparande har i

sina huvudsakliga delar behandlats av utskottet i betänkandet

1992/93:SkU31. De nu aktuella lagförslagen avser

följdlagstiftning som av samordningsskäl behandlas i detta

sammanhang.

Lagförslagen har följande lydelse.

Lagförslagen i proposition 1992/93:192

STÅENDE TEXT se prop. s. 2-12

Lagförslagen i proposition 1992/93:124

STÅENDE TEXT se prop. s. 33-46 OBS! Ändring s. 35, 36, 37 och

s. 42

Lagförslaget i proposition 1992/93:187

STÅENDE TEXT s. 57-58 OBS! ändring s. 58

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:192

1992/93:Sk50 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1992/93:192.

1992/93:Sk51 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår regeringens förslag att sänka

dieseloljeskatten med 5 öre/liter och fordonsskatten med ca

20% för tyngre dieseldrivna lastbilar och släpvagnar.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993

1992/93:Sk354 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

15. att riksdagen beslutar att införa ett nytt

energiskattesystem för industrin i enlighet med det i motionen

redovisade förslaget.

1992/93:Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till återställd

energibeskattning för industriell produktion i enlighet med

vad i motionen anförts i avsnitt 6.3,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd skatt

på elektrisk kraft i enlighet med vad i motionen anförts.

1992/93:Sk601 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att minska bilstölder och

bilinbrott.

1992/93:Sk603 av Bengt Kronblad och Bengt-Ola Ryttar (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en översyn av reglerna

för användning av el från egen produktionsanläggning.

1992/93:Sk604 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en samhällsekonomisk och

fördelningspolitisk översyn av bilismens kostnader särskilt

avseende glesbygdsbilismen.

1992/93:Sk608 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts beträffande stimulansåtgärder för ökad användning av

inhemska bränslen vid uppvärmning samt energisparande.

1992/93:Sk611 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att traktorer som används och

utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall bära sina

egna kostnader gentemot samhället.

1992/93:Sk619 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöavgift på naturgas.

1992/93:Sk620 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om en differentiering av

bensinskatten.

1992/93:Sk621 av Sten-Ove Sundström och Jarl Lander (s) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av en rullande 30-årsregel för

befrielse från fordonsskatt,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler som

underlättar import av kulturhistoriskt intressanta fordon.

1992/93:Sk624 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av skattetillämpningsreglerna vid

beskattning av bränslen vid industrileveranser.

1992/93:Sk625 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om drivmedelsskatter i Norrlands inland.

1992/93:Sk628 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en skyndsam utredning av sänkta skatter på bilområdet.

1992/93:Sk630 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda hur en tidsbegränsad försöksperiod med

momsbefrielse på förnyelsebara energislag, som raps, skulle

kunna påverka deras möjlighet att successivt ersätta fossila

bränslen.

1992/93:Sk633 av Leo Persson och Bo Finnkvist (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa en regional differentiering

av miljöavgifter för de områden som har en gles

befolkningsstruktur och låg miljöbelastning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att som första steg tillämpa ett

differentierat drivmedelspris på bensin och diesel.

1992/93:Sk636 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds) vari

yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag

om ett system med differentierad bensin- och dieselskatt så

att glesbygdsbefolkning erhåller kompensation för längre

avstånd och därmed dyrare transportkostnader i enlighet med

vad i motionen anförts.

1992/93:Sk637 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att utforma ett avgifts- och

skattesystem som kan fungera som ett styrinstrument för

bilfabrikanterna att satsa på energisnålare teknik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i olika internationella

sammanhang arbetar för att krav ställs på bilindustrin att

utveckla teknik som ger energisnålare och mer miljövänliga

bilar.

1992/93:Sk643 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beskattningen av skogstransporter vid

körning på egna vägar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatter på transporttjänster för att öka

svenska åkeriers konkurrenskraft gentemot åkeriföretag från

kontinenten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bränsleskattens nivå med hänsyn till

skogsbrukets viktiga roll ur regionalpolitisk synpunkt.

1992/93:Sk648 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c, m, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utvärdering av industrins

energiskattesystem ur kretsloppssynpunkt.

1992/93:Sk650 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en översyn av lagen om allmän energiskatt.

1992/93:Sk651 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utarbetandet av ett förändrat skatteuttag

från bilismen.

1992/93:Sk654 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om höjd skatt på blyad bensin.

1992/93:Sk655 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om reglerna gällande årtalsgränsen beträffande

veteranbilar.

1992/93:Kr519 av Stina Eliasson och Sigge Godin (c, fp) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatt på elenergi för turistföretag.

1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge skattesystemet en miljöanpassad

profil.

1992/93:Jo677 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att beskattningen av fordonsinnehav bör

upphöra och att motsvarande intäkter i stället tas ut som

skatt på fossila bränslen.

1992/93:Jo707 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omläggning

av skattesystemet i riktning mot ett uttag baserat på energi-

och råvaruförbrukning.

1992/93:N432 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

5. att riksdagen beslutar att skattesystemet successivt görs

om så att investeringar som minskar industrins

energikonsumtion gynnas.

1992/93:N439 av Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattebefrielse för

icke-petroleumprodukter.

1992/93:A424 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

1. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om regionalt

differentierad drivmedelsskatt utreds.

Utskottet

Sänkt dieseloljeskatt m.m.

I proposition 1992/93:192 föreslår regeringen att skatten på

dieselolja sänks med 5 öre per liter till 1:30 kr per liter.

Dieselskatten ersätter fr.o.m. den 1 oktober 1993

kilometerskatten som ett led i en anpassning av de svenska

skattereglerna till vad som gäller inom EG. I samband med

riksdagens beslut i denna fråga i december 1992 diskuterades

en miljödifferentiering av dieselskatten. Visserligen innebar

förslaget att den allmänna energiskatten i miljöklass 1

sänktes från 90 öre till ett halvt öre per liter, men i flera

motioner hävdades att en ytterligare sänkning för de bästa

oljorna borde genomföras för att få till stånd en skattenivå

som ger industrin lägre kostnader vid en övergång till det

miljövänligaste bränslet. Skatteutskottet uttalade i ärendet

att det med hänsyn till konkurrenssituationen fanns starka

skäl att anpassa den svenska skattenivån för transporter till

vad som beräknas gälla inom EG och att målet bör vara att

bränsleskatten i miljöklass 2 inte skall överstiga denna nivå.

Skatten i miljöklass 1 skulle således av miljöskäl tillåtas

ligga på en lägre nivå än den som beräknas gälla inom EG.

I propositionen anförs att punktskatten på dieselolja i

miljöklass 1 kommer att uppgå till 2:28 kr per liter den 1

oktober 1993. Inom EG gäller en miniminivå för skatten på

dieselolja om 0,245 ecu. Denna nivå är avsedd att gälla för

all dieselolja. Enstaka undantag har medgivits i särskild

ordning. Bl.a. tillämpar Danmark differentierad

dieseloljeskatt med stöd av ett sådant medgivande. Den bästa

danska dieselkvaliteten beskattas i enlighet med miniminivån.

Beskattning under miniminivån förekommer inte i någon

medlemsstat. Däremot har vissa länder medgivits rätt att

skattebefria dieselolja som enbart används i lokal busstrafik

i tätorter. Som en följd av det anförda föreslås att skatten

på dieselolja i miljöklass 1 anpassas till EG:s miniminivå

genom att skatten på dieselolja sänks till 1:30 kr per liter.

Den sammanlagda punktskatten på dieselolja uppgår härefter

till 2:23 kr per liter i miljöklass 1, 2:51 kr per liter i

miljöklass 2 och 2:76 kr per liter i miljöklass 3.

I propositionen föreslås vidare att fordonsskatten för tyngre

fordon sänks med 20%. Enligt vad som anförs ligger den

svenska fordonsskatten på en betydligt högre nivå än vad som

gäller i våra närmaste konkurrentländer. I Sverige uppgår

fordonsskatten för de tyngsta fordonen till nära 35000 kr

per år medan den av EG diskuterade miniminivån för dessa

fordon uppgår till 7700 kr. I Tyskland finns planer på att

kraftigt sänka fordonsskatten och i stället införa

motorvägsavgifter som får betalas även av svenska åkare. Genom

detta kommer svenska åkeriföretags konkurrenssituation att

försämras. Den i propositionen föreslagna sänkningen av

skatten på dieselolja kommer alla dieseldrivna fordon till

del, även personbilar. En sänkning av fordonsskatten kan

däremot riktas mot de konkurrensutsatta vägtransporterna. Det

begränsade utrymme för en skattesänkning för transportsektorn

som återstår bör därför enligt vad som anförs i propositionen

användas för en fordonsskattesänkning. Det är främst

transporter med tyngre lastbilar och släpvagnar som är utsatta

för internationell konkurrens. I propositionen föreslås därför

att fordonsskatten sänks med 20% för de tyngsta fordonen med

en successiv avtrappning ner till lastbilar och släpvagnar med

en skattevikt om högst 3000 kg. Sänkningen gäller inte

bensindrivna fordon eller släpvagnar som dras av sådana

fordon.

Det statsfinansiella bortfallet beräknas för budgetåret

1993/94 till ca 260 miljoner kronor och för budgetåret 1994/95

till 341 miljoner kronor. Den varaktiga effekten för hela den

offentliga sektorn med hänsyn tagen till indirekta effekter

beräknas bli ett årligt bortfall om ca 175 miljoner kronor.

I motion Sk51 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkar motionärerna att

propositionen avslås. Motionärerna framhåller att regeringen

inte redovisat hur skattesänkningarna skall finansieras och

att starka statsfinansiella skäl i dag talar mot att genomföra

ofinansierade skattelättnader. De anser inte heller att det

föreligger något omedelbart behov av att sänka dieselskatten

till EG:s miniminivå eller att reducera fordonsskatten.

Härtill kommer att miljöeffekterna av dessa skattesänkningar

för den tunga trafiken inte analyserats. Också i motion Sk50

av Sten Söderberg (-) anförs att propositionen bör avslås med

hänvisning till det statsfinansiella läget och till att det

inte finns någon omedelbar anledning till en harmonisering med

EG.

Enligt utskottets mening finns det skäl att söka anpassa den

jämförelsevis höga beskattning som gäller för transporter i

Sverige till den nivå som beräknas gälla inom EG. Även om det

i dag finns ett begränsat utrymme för skattesänkningar bör

detta område prioriteras för att på det sättet stärka den

svenska industrins konkurrenskraft och minska arbetslösheten.

Utskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker

motionerna.

Beskattningen av blandbränslen

Utskottet har uppmärksammat ett stigande intresse för import

av blandningar mellan mineralolja och vegetabilisk olja där

halten mineralolja understiger 70%.

Gränsen för skatteplikt enligt lagarna om allmän energiskatt

och koldioxidskatt går vid en mineraloljehalt på 70%. Samma

gräns gäller enligt lagen om dieselskatt när den börjar

tillämpas den 1 oktober. Bränsleblandningar som ligger över

70% mineralolja beskattas således i sin helhet efter samma

skattesats som ren mineralolja, och blandningar som ligger

under denna gräns är helt skattefria. Denna skattefrihet

gäller i praktiken bara importerade blandningar. Om

blandningen utförs i landet är den insatta mineraloljan

beskattad, eftersom tillverkaren enligt nuvarande praxis inte

har möjlighet att få tillbaka den skatt som erlagts vid

inköpet av insatt mineralolja.

En grundläggande princip i alla de tre nämnda lagarna är att

beskattningen bara skall träffa fossila bränslen och således

inte biobränslen som vegetabiliska oljor. Skatteplikten för

oblandade bränslen är också utformad på detta sätt. Som

framgått står emellertid beskattningen av blandningar inte i

full överensstämmelse med denna princip, eftersom

vegetabiliska oljor beskattas fullt ut när de ingår i en

bränsleblandning med över 70% mineralolja och mineralolja är

skattefri när den ingår i en bränsleblandning under denna

gräns.

Ett ytterligare problem med skattefriheten för mineralolja i

blandningar är att den innebär en kraftig

konkurrenssnedvridning. Svensktillverkade bränslen i

miljöklass 1 och 2 med hög andel vegetabilisk olja belastas

med skatt på insatt mineralolja under det att importerade

blandningar kan säljas skattefritt.

Det redovisade problemet med beskattningen av

bränsleblandningar utgör en av flera frågor som ingår i

uppdraget för den pågående utredningen om en teknisk översyn

av energibeskattningen (dir. 1992:80).

Utskottet har erfarit att skattefriheten för

bränsleblandningar vid import nu tilldrar sig ett ökande

intresse och att också seriösa tillverkare anser sig tvingade

att förlägga tillverkningen utanför Sverige för att komma i

åtnjutande av denna skattefrihet. Enligt utskottets mening

kräver situationen en omedelbar ändring av reglerna.

Utskottet föreslår att skatteplikten enligt de aktuella

lagarna utvidgas så att den omfattar blandningar med

mineraloljehalter ner till 5% och att vegetabiliska och

animaliska oljor görs generellt skattefria också i

bränsleblandningar. Härmed avses att skattefriheten skall

gälla inte bara i det tillkommande skattepliktiga området utan

också i blandningar med mer än 70% mineralolja. På detta

sätt löses inte bara det akuta problemet med

konkurrenssnedvridningen mellan tillverkning i landet och

import utan uppnås också en principiellt riktigare

beskattning av de biobränslen som ingår i blandningarna.

Utskottet anser att de nya reglerna bör träda i kraft den 1

augusti 1993.

Ärendets brådskande natur har gjort att resultatet av

utredningens arbete med detta problem och regeringens förslag

i saken inte har kunnat avvaktas. Den lösning som utskottet nu

föreslår bör emellertid inte ses som en slutlig lösning på

problemet utan bör förutsättningslöst kunna omprövas av

utredningen i dess fortsatta arbete. Utskottet utgår ifrån att

så sker.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen antar de

förslag till ändringar i lagarna om allmän energiskatt,

koldioxidskatt, dieselskatt och svavelskatt som utskottet lagt

fram.

Viss följdlagstiftning

Utskottet har behandlat proposition 1992/93:124 om skatt på

dieselolja m.m. i betänkandet SkU13 och proposition

1992/93:187 om individuellt pensionssparande m.m. i

betänkandet SkU31.

De nu aktuella lagförslagen avser vissa följdändringar som av

lagtekniska skäl brutits ut ur huvudbetänkandet för en

samordnad behandling. Utskottet tillstyrker lagförslagen med

de justeringar som framgår av hemställan.

I det följande behandlar utskottet ett antal motioner som

väckts under den allmänna motionstiden.

Vägtrafikområdet

I motion Sk643 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) tar

motionärerna upp skogsnäringens kostnad för transporter

och begär tillkännagivanden som syftar till en lägre

beskattning. De anför att uttaget av bränsle- och

fordonsskatter för den del av transporten som går på egna

vägar måste upphöra (yrkande 1), att en sänkning av

skatteuttaget är nödvändig eftersom bränsle- och

fordonsskatten på transporter i Sverige utgör ett hot mot

skogsbruket i Norrlands inland och svenska åkerier (yrkande 2)

och att bränsleskatten för virkestransporter i allmänhet bör

sänkas till 75% av riksnivån och för virke med ursprung i

stödområdet till 50% av riksnivån (yrkande 4).

De förslag om sänkt dieselskatt och om sänkt fordonsskatt för

tunga fordon som utskottet tillstyrkt i det föregående innebär

bl.a. att skogsindustrin får en lägre beskattning av sina

transporter. Den jämförelsevis höga beskattning som gäller för

transporter i Sverige har således redan uppmärksammats av

regeringen och bedömts utgöra ett prioriterat område som trots

det svåra statsfinansiella läget bör ges skattesänkningar för

att på det sättet stärka den svenska industrins

konkurrenskraft och minska arbetslösheten. Utskottet är inte

berett att tillstyrka att särskilda regler skall gälla vid

beskattningen av drivmedel som används för virkestransporter.

En sådan differentiering av skattereglerna anser utskottet

vara olämplig både ur praktiska och andra synpunkter.

Utskottet avstyrker motionen.

I motion Sk654 yrkande 1 begär Lennart Fremling (fp) ett

tillkännagivande att skatten på blyad bensin bör höjas

eftersom blyfri bensin numera finns tillgänglig för alla

bilmodeller, även äldre.

I proposition 1992/93:192 anförs att den differentierade

skatten på blyfri och övrig bensin har varit framgångsrik och

medverkat till att nya bilar med katalytisk avgasrening snabbt

kunnat introduceras och att den ger ett kraftigt incitament

till att undvika blytillsatser i bensin. Det konstateras att

det sedan en tid tillbaka försäljs bensin som innehåller

tillsatser som möjliggör användning i fordon som normalt inte

kan utnyttja blyfri bensin. Föredragande statsrådet uttalar

sin tillfredsställelse med denna utveckling och anför vidare

att det i ett senare skede, när det är klarlagt att de nya

tillsatsämnena är att föredra framför blytillsatser och att

existerande fordon utan skadeverkningar kan drivas på bensin

med dessa nya tillsater, kan finnas anledning att överväga om

användningen av blytillsater helt bör undvikas. Detta kan

enligt vad som anförs ske genom ökad skattedifferentiering

eller ändrade regler.

Enligt utskottets mening framgår det av propositionen att

regeringen har uppmärksammat den fråga som motionären tar upp.

Utskottet ser därför inte någon anledning till ett

tillkännagivande i saken och avstyrker motionsyrkandet.

I flera motioner framställs yrkanden som syftar till en

regional differentiering av drivmedelsskatten. Sådana

yrkanden framställs i motionerna Sk604 av Sten-Ove Sundström

m.fl. (s), Sk620 av John Andersson (-), Sk625 av Nils-Olof

Gustafsson m.fl. (s), Sk633 yrkandena 1 och 2 av Leo Persson

och Bo Finnkvist (s), Sk636 av Stefan Attefall och Jan Erik

Ågren (kds) och A424 yrkande 1 av Bengt Hurtig (v). Flera

motionärer hänvisar till den höjning av bensinskatten som

genomfördes den 1 januari 1993.

Frågan om en regional differentiering av bensinskatten har

bl.a. utretts av Vägtrafikskatteutredningen som i

delbetänkandet (Ds B 1980:13) Slopad fordonsskatt och höjd

bensinskatt redovisar alternativ till den nu gällande

befrielsen från fordonsskatt i norra Sverige. En

differentierad bensinskatt skulle enligt utredningen medföra

betydande kontrollproblem, konkurrensrubbningar och ökade

administrativa kostnader. Utredningen förordade därför ett

direkt bidrag till fordonsägarna.

Utskottet erinrar om att bensinskattehöjningen den 1 januari

1993 åtföljdes av en höjning av avdragsbeloppet för bilresor

till 13 kr per mil för resor i tjänsten och resor till och

från arbetet.

Enligt utskottets mening är en regional differentiering av

bensinskatten behäftad med en mängd svårlösta problem. Det

finns enligt utskottets mening bättre och mer ändamålsenliga

sätt att komma till rätta med de regionala skillnader som

föreligger. Utskottet avstyrker motionerna.

I två motioner föreslås en växling mellan fordonsskatt och

drivmedelsskatt. I motion Sk651 av Georg Andersson m.fl. (s)

anförs att en regional utjämning kan uppnås genom att en del

av bensinskatten i stället tas ut i form av fordonsskatt, som

redan är regionalt differentierad. I motion Jo677 av Jan

Jennehag m.fl. (v) föreslås ett motsatt tillvägagångssätt.

Motionärerna begär ett tillkännagivande om att miljöhänsynen

bör ökas genom att skatten på fordonsinnehav slopas och i

stället tas ut på drivmedel (yrkande 4).

Enligt utskottets mening har fordonsskatten fördelen att den

tas ut löpande och att hänsyn kan tas till det enskilda

fordonets egenskaper. Detta framgår också av fordonsskattens

nuvarande utformning där fordonstyp och vikt styr

skatteuttaget. Hänsyn som dessa kan inte tas vid

drivmedelsbeskattningen. Härtill kommer utvecklingen mot en

ytterligare betoning av skatterna som ekonomiskt styrmedel för

en god miljö, där det finns ett behov av att kunna anpassa

skatteuttaget till utsläpp som inte enbart är relaterade till

drivmedelsförbrukningen, t.ex av kväveoxider (jfr prop.

1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan, s.159). Det finns

således enligt utskottets mening inte någon anledning att

överväga att slopa fordonsskatten.

När det gäller yrkandet om en växling från bensinskatt till

fordonsskatt vill utskottet erinra om att förslaget i den

nämnda propositionen om åtgärder mot klimatpåverkan innebär

att Sverige godkänner den s.k. klimatkonventionen om en

stabilisering av utsläppen av koldioxid vid 1990 års nivå år

2000. Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har som ett led i

en pågående översyn av användningen av skatter som styrmedel

beräknat effekterna av den nyligen genomförda

bensinprishöjningen. Enligt VTI:s bedömning medför ett

bensinpris på dagens nivå att biltrafikens utsläpp kan dämpas

så att utsläppen av koldioxid fram till år 2000 inte

överstiger 1990 års nivå.

Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella motionerna.

I motion Sk637 av Carl Olov Persson (kds) begär motionären

tillkännagivanden om att det behövs en differentierad

försäljningsskatt som premierar energisnåla bilar för att

uppnå minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser (yrkande 1)

och att Sverige i olika internationella sammanhang bör arbeta

för att krav ställs på bilindustrin att utveckla teknik som

ger energisnålare och mer miljövänliga bilar (yrkande 2).

I proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan

anförs att det system för miljöklasser för motorfordon som

ligger till grund för den differentierad försäljningsskatten

behöver vidareutvecklas. En utredning med uppgift att se över

dessa regler aviseras därför. Utredningen skall bl.a. överväga

om en komplettering av miljöklasserna med gränsvärden för

utsläpp av koldioxid är ett verkningsfullt instrument.

Uppdraget kommer att påbörjas under våren 1993. I

propositionen anförs också att regler för koldioxidutsläpp

från personbilar får störst effekt om de samordnas mellan

olika länder och att en samordning med EG är viktig.

Regeringen bör därför enligt vad som anförs på olika sätt

bidra till att kommande gemensamma europeiska fordonskrav får

en utformning som medför en påtaglig minskning av

koldioxidutsläppen.

Som framgår kommer frågan om en premiering av bensinsnåla

fordon att behandlas i den aviserade utredningen, och har

regeringen redan uppmärksammat behovet av en internationell

samordning av de krav som bör ställas på detta område.

Utskottet ser därför inte någon anledning till

tillkännagivanden i dessa frågor utan avstyrker motionen.

I motion Sk628 av Jan Sandberg (m) begärs en skyndsam

utredning av sänkta skatter på nya bilar såsom sänkt

accis, momsavdrag och lägre förmånsbeskattning i syfte att få

till stånd en uppgång i försäljningen.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt vissa

skattesänkningar som syftat till att av

konkurrensneutralitetsskäl anpassa den svenska beskattningen

till vad som inom EG kan beräknas gälla för den tyngre

trafiken. Förslag om skattesänkningar i syfte att stimulera

till en ökad försäljning av personbilar är utskottet

emellertid inte berett att nu biträda. Utskottet avstyrker

motionen.

I motion Jo630 yrkande 10 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs

en översyn för att uppmärksamma skatter som motverkar

hushållning med naturresurser och god miljö, t.ex.

förmånsbeskattningen av bilar.

Utskottet erinrar om att förmånsbeskattningen av tjänstebilar

redan är föremål för utredning, bl.a. i syfte att få till

stånd en bättre överensstämmelse mellan körsträckor och

förmånsvärde. Utskottet avstyrker motionen.

I motion Sk601 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) föreslår

motionärerna att bilmodeller som har svaga lås skall

beläggas med en särskild avgift som skall användas för

information om bilinbrott m.m.

Utskottet ser positivt på ansträngningarna att söka få till

stånd en förbättring av billåsens kvalitet men anser att en

särskild skatt på sådana bilar skulle medföra administrativa

och andra kostnader som inte står i proportion till vad som

kan uppnås. Enligt utskottets mening bör i första hand andra

åtgärder än nya skatter övervägas. Utskottet avstyrker

motionen.

I motion Sk611 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

begärs en snabb utredning i syfte att jordbrukstraktorer

som används för transporter på allmän väg skall belastas med

samma kostnader som andra fordon på allmän väg.

Utskottet anser nu liksom tidigare (1991/92:SkU22) att en

ökning av beskattningen i enlighet med motionärernas önskemål

riskerar att medföra en ökning av antalet transporter vilket

inte förbättrar trafiksäkerheten. Utskottet avstyrker

motionen.

I två motioner framställs yrkanden rörande veteranbilar. I

motion Sk621 av Sten-Ove Sundström och Jarl Lander (s) anförs

att en rullande 30-årsregel för befrielse från fordonsskatt

bör införas (yrkande 2) och att importen av kulturhistoriskt

intressanta fordon bör underlättas genom en schablonaccis

(yrkande 3). Också i motion Sk655 av Hugo Bergdahl (fp)

föreslås en rullande 30-årsregel för befrielse från

fordonsskatt.

Dessa frågor har nyligen utretts inom

Kommunikationsdepartementet, och i rapporten (Ds 1993:19)

Regler för hobbyfordon som avlämnats i februari i år föreslås

förändringar som innebär att motionärernas önskemål skulle

tillgodoses. Enligt utskottets mening bör den fortsatta

beredningen av denna rapport nu avvaktas. Utskottet avstyrker

därför motionerna.

Energiområdet

Energibeskattningens allmänna utformning behandlas i två

motioner. I motion Jo707 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs en omläggning av skattesystemet i riktning mot ett

uttag baserat på energi- och råvaruförbrukning.

Energiförbrukningen skall enligt dessa motionärer styras bort

från fossil- och kärnkraftsenergi. I motion N439 yrkande 1 av

Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c) begärs ett

tillkännagivande om att skattelagstiftningen måste gynna

bioenergi.

Enligt den s.k. energiöverenskommelsen från år 1991 (prop.

1990/91:88, NU40) måste omställningen av energisystemet, vid

sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av

elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och

välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken

takt den kan ske avgörs av resultaten av hushållning med el,

tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och

möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga

elpriser.

Biobränslekommissionen har haft i uppdrag att analysera de

långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell

användning av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för

att stärka biobränslenas konkurrenskraft. I ett delbetänkande

(SOU 1991:93) El från biobränslen har kommissionen lagt fram

riktlinjer för användningen av sammanlagt 625 miljoner kronor

för utveckling av tekniken på detta område. I sitt

slutbetänkande (SOU 1992:90) Biobränslen för framtiden lägger

kommissionen fram sin analys av situationen och föreslår bl.a.

en koldioxidskatt om 8 öre per kg på fossila bränslen för

elproduktion för att förbättra biobränslenas konkurrenskraft.

Biobränslekommissionens förslag redovisas i proposition

1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan. I propositionen

anförs att många skäl talar för att en koldioxidskatt om 8

öre/kg bör införas på ny elproduktion fr.o.m. den 1 januari

1994. Det framgår att frågan om skattens närmare utformning

kommer att beredas i den grupp inom regeringskansliet som för

närvarande gör en översyn av kraftvärmens beskattning.

Enligt utskottets mening syftar såväl vidtagna åtgärder som

pågående arbete till en ökad användning av biobränslen såväl

för värmeproduktion som för produktion av elkraft. Till grund

för detta arbete ligger energiöverenskommelsen. Det finns

enligt utskottets mening inte någon anledning till

tillkännagivanden i enlighet med motionärernas yrkanden, och

utskottet avstyrker därför motionerna.

I motion Sk608 av Kjell Eldensjö (kds) framhålls att en

statlig stimulans av en övergång till inhemska bränslen bör

genomföras och kan ske t.ex. genom en avdragsrätt i

inkomstdeklarationen för inköp av vedpannor och

jordvärmeutrustningar.

Enligt utskottets mening bör i första hand andra åtgärder

användas för att tillgodose ett eventuellt behov av stimulans

till inköp av vedpannor och jordvärmeutrustningar. Utskottet

avstyrker yrkandet.

I motion Sk630 av Tuve Skånberg (kds) föreslås en tillfällig

momsbefrielse för biobränslen. Enligt motionären skulle en

sådan i Skåne ge god stimulans för att odla gröda i stället

för att ställa av åkermark.

Enligt utskottets mening är det mindre lämpligt att söka

stimulera efterfrågan på biobränslen genom en befrielse från

mervärdesskatt. Även om priset till konsument kan sänkas på

detta sätt har befrielsen inte någon effekt när det gäller

industrins inköp, eftersom mervärdesskatten inte representerar

någon kostnad för industrin. En befrielse kan tvärtom få till

resultat att biobränslen blir dyrare för industrin genom att

den som tillhandahåller bränslet inte kan lyfta av sin

ingående mervärdesskatt. Utskottet avstyrker yrkandet.

I motion Sk354 yrkande 15 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkar

motionärerna att riksdagen beslutar ersätta den generella

nedsättningen av industrins energiskatter med ett

skattetak på 0,6% av företagens omsättning. Härigenom kan

skattenedsättningen begränsas till den energiintensiva

industrin, vilket ger en långsiktig budgetförstärkning på 2

miljarder kronor. Övrig exportkonkurrerande industri är enligt

motionärerna tillgodosedd genom kronans lägre värde. I motion

Sk388 yrkandena 19 och 20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs

att energibeskattningen av industrin bör återställas genom att

reduktionen av koldioxidskatten sänks från 75% till 50%.

Ger detta en för stor belastning kan skattetaket sänkas till

0,6% av omsättningen. I omläggningen ingår att industrin

skall erlägga skatt för el. Omläggningen ger budgetåret

1993/94 ca 2,5 miljader kronor. I motion N432 av Rolf L Nilson

m.fl. (v) anförs att energiskatterna för industrin bör göras

om så att investeringar som minskar industrins

energikonsumtion gynnas.

Ett viktigt inslag i den omläggning av energiskatterna som

genomfördes den 1 januari 1993 är enligt utskottets mening att

nedsättningsreglerna för den energiintensiva industrin

avvecklas fram till år 1995. Genom denna förändring blir

energiskattebelastningen helt beroende av företagets

energiförbrukning, och incitamenten till

energieffektiviseringar och begränsningar av

koldioxidutsläppen förstärks. Det framgår av propositionen om

åtgärder mot klimatpåverkan (s. 206) att industrins utsläpp av

koldioxid från förbränning och industriprocesser har minskat

med ca 35% under 1980-talet och att de specifika utsläppen

har minskat med 75% sedan 1970. Enligt utskottets mening är

det för närvarande inte befogat med några ytterligare

klimatpolitiska åtgärder från statens sida gentemot

industrisektorn. Utskottet avstyrker motionerna.

I två motioner tar motionärerna upp biobränslenas

konkurrenssituation vid leverans till industrin. I motion

Sk624 av Gustaf von Essen (m) begärs en utredning om

förutsättningarna för att ge fjärrvärmeverken skatteåterbäring

också för den del av leveransen till industri som avser

skattefria bränslen som torv och ved. I motion Sk648 av

Birgitta Hambraeus m.fl. (c, m, kds) anförs att det förekommer

att biobränsleeldade fjärrvärmecentraler byter till sig värme

som producerats med beskattade bränslen för att komma åt

skatterestitutionen och begär ett tillkännagivande om att det

är motiverat med en utvärdering av hur den lägre skatten på

industrins bränslen slår när det gäller att främja en övergång

till förnybar energi.

Den lägre energibeskattningen av industrin gäller också

fjärrvärmeleveranser. Som en följd förlorar biobränslena i

dessa sammanhang en del av det försteg som de har genom att de

är skattefria. Det finns emellertid enligt utskottets mening

anledning att framhålla att omläggningen av industrins

energiskatter finansierats genom en höjning av

koldioxidskatten. Omläggningen kan därför inte sägas ha

missgynnat biobränslena som helhet.

En produktionsform som uppmärksammats såväl i samband med

energiöverenskommelsen som vid omläggningen av industrins

energiskatter är kraftvärmeverken, dvs. verk med samtidig

produktion av kraft och värme. Dessa har genom sitt effektiva

utnyttjande av bränslet särskilda miljöfördelar. I

kraftvärmeverken används såväl fossila bränslen som

biobränslen. Den 1 juli 1991 befriades kraftvärmeverken från

allmän energiskatt på den del av bränslet som används för

värmeproduktion. Denna befrielse slopas fr.o.m. 1995 som ett

led i de åtgärder som vidtagits för att stabilisera den

svenska ekonomin. I anslutning till detta senare beslut

framhölls behovet av att en tidigare aviserad översyn av

kraftvärmeområdet genomfördes.

Regeringen har härefter den 25 mars 1993 beslutat inrätta en

interdepartemental arbetsgrupp som skall analysera effekterna

av den nuvarande beskattningen av kraftvärme och

beskattningens betydelse för förutsättningarna för en

utbyggnad av kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk under

1990-talet. Energibeskattningens betydelse för bränslevalet i

kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk skall undersökas särskilt,

och härvid skall biobränslenas möjligheter att vara

konkurrenskraftiga beaktas. Det finns enligt direktiven även

anledning att se över nuvarande regler för vilka bränslen som

skall anses ha använts för leveranser till industri och

växthusodling. Också följderna av Biobränslekommissionens

förslag om en koldioxidskatt på bränsle vid elproduktion skall

analyseras.

Enligt utskottets mening är det angeläget att den lägre

skatten för industrin inte tillåts leda till att biobränslena

inte kan göra sig gällande på detta område, och utskottet

förutsätter att arbetsgruppen skyndsamt analyserar detta

problem och lägger fram förslag till lösningar.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Genom det anförda tillgodoses i allt väsentligt syftet med de

aktuella motionerna. I den mån så inte är fallet avstyrker

utskottet dem.

I motion Kr519 yrkande 3 av Stina Eliasson och Sigge Godin (c,

fp) begärs ett tillkännagivande om att turistindustrin bör

jämställas med annan industri när det gäller befrielsen från

skatt på el. Detta skulle enligt motionärerna innebära

lättnader för liftar och snötillverkning i fjällen.

Utskottet är inte berett att tillstyrka en elskattebefrielse

för turistindustrin och avstyrker därför motionen.

I motion Sk603 av Bengt Kronblad och Bengt-Ola Ryttar (s)

anförs att principen om elskattebefrielse för egenproducerad

vindkraft är riktig. Enligt motionärerna bör dock en översyn

av reglerna göras i syfte att få till stånd en befrielse för

400000 kWh egen kraft i verk med en effekt på högst 1500

kW och en höjning av gränsen för yrkesmässig distribution till

200000 kWh. Vidare bör befrielsen gälla också för el som

produceras i en andelsförening eller liknande.

Undantag från energiskatten gäller för elkraft som producerats

av en producent som förfogar över en generatoreffekt om 100

kW, eller vid vindkraftsproduktion 500 kW, och som inte

distribuerar elkraften yrkesmässigt. Distribution anses som

yrkesmässig när inkomsten utgör skattepliktig intäkt i

näringsverksamhet. Före 1991 gick gränsen för yrkesmässig

distribution vid fler än tio förbrukare eller mer än 20000

kWh per år.

Undantaget för vindkraftverk avsåg ursprungligen verk med en

effekt om 100 kW. Mot denna regel riktades kritik på den

grunden att en jämförelse av generatoreffekten i ett

vindkraftverk och ett vattenkraftverk inte var rättvisande,

eftersom vattenkraftverken har en helt annan tillgänglighet.

Riksdagen beslutade som en följd härav att höja gränsen för

vindkraftverk till 500kW med verkan fr.o.m. den 1 januari

1992.

Ett särskilt stöd för vindkraftverk infördes i samband med

energiöverenskommelsen. Stöd utgick inledningsvis till 25%

av investeringskostnaden. I samband med omläggningen av

industrins energiskatter våren 1992 aviserades en avsättning

av 500 miljoner kronor för insatser vad gäller förnybar

energi, energihushållning samt vissa stödåtgärder i Baltikum

och Östeuropa. I proposition 1992/93:99 om vissa åtgärder

inom klimatområdet och i Östersjöregionen har förslag till

sådana åtgärder lagts fram vad gäller budgetåret 1992/93. När

det gäller vindkraften innebär förslaget att stödet ökas till

35% av investeringskostnaden.

Enligt utskottets mening är det viktigt att

vindkraftsproduktion kan komma till stånd där förutsättningar

för sådan produktion finns. Även om det redan lämnas stöd till

vindkraften via ett investeringsbidrag är utskottet därför

inte främmande för tanken på ett produktionsstöd. Utskottet är

emellertid inte nu berett att ta ställning till hur ett sådant

stöd lämpligen bör utformas utan förutsätter att regeringen

uppmärksammar frågan och snarast återkommer till riksdagen med

ett förslag. Utskottet avstyrker motionen.

I motion Sk650 av Per-Richard Molén (m) tar motionären upp

den lägre elskatten i norra Sverige. I motionen framhålls

att elskatten är 7,2 öre per kWh i Kramfors och 2,2 öre per

kWh i Ånge trots att klimatet är detsamma. Motionären anser

att skillnaden är alldeles för stor och att det finns skäl att

utreda om inte det lägre skatteuttaget bör gälla i hela

Västernorrlands län, som står för en betydande elproduktion.

Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att

frångå den gällande gränsdragningen, och utskottet avstyrker

därför motionen.

I motion Sk619 av Håkan Holmberg (fp) begärs ett

tillkännagivande om att en miljöavgift är en smidig och enkel

metod att likställa naturgrus med bergkross ur

konkurrenssynpunkt.

Enligt utskottets mening bör i första hand andra metoder än

beskattning användas för att skydda de naturliga grustäkterna.

Utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sänkt skatt på dieselolja, m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Sk50 och

1992/93:Sk51 beslutar bifalla proposition 1992/93:192,

res. 1 (s) - delvis

2. beträffande beskattningen av blandbränslen

att riksdagen beslutar utvidga skatteplikten till

blandningar med ner till 5% mineralolja och undanta ingående

vegetabilisk och animalisk olja,

3. beträffande viss följdlagstiftning

att riksdagen beslutar bifalla proposition 1992/93:124

såvitt nu är i fråga och 1992/93:179 såvitt nu är i fråga,

4. beträffande skogsnäringens transporter

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk643 yrkandena 1, 2

och 4,

5. beträffande en regionalt differentierad drivmedelsskatt

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk604,

1992/93:Sk620, 1992/93:Sk625, 1992/93:Sk633,

1992/93:Sk636 och 1992/93:A424 yrkande 1,

men. (v) - delvis

6. beträffande en växling mellan fordonsskatt och

drivmedelsskatt

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk651 och

1992/93:Jo677 yrkande 4,

men. (v) - delvis

7. beträffande beskattningen av blyad bensin

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk654 yrkande 1,

men. (v) - delvis

8. beträffande försäljningsskatten på nya bilar

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk637,

9. beträffande sänkta skatter på bilområdet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk628,

res. 2 (nyd)

10. beträffande skatter som motverkar hushållning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo630 yrkande 10,

res. 3 (s)

11. beträffande en avgift på bilar med svaga lås

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk601,

12. beträffande jordbrukstraktorer

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk611,

13. beträffande veteranbilar

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk621 yrkandena 2

och 3 och 1992/93:Sk655,

res. 4 (nyd)

14. beträffande energibeskattningens allmänna utformning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo707 yrkande 2

och 1992/93:N439 yrkande 1,

men. (v) - delvis

15. beträffande en avdragsrätt för inköp av vedpannor

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk608,

16. beträffande en momsbefrielse för biobränslen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk630,

17. beträffande industrins energiskatter

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 15,

1992/93:Sk388 yrkandena 19 och 20 samt 1992/93:N432

yrkande 5,

res. 5 (s)

men. (v) - delvis

18. beträffande biobränslen vid leverans till industrin

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk624

och 1992/93:Sk648 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

19. beträffande turistindustrins elskatt

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr519 yrkande 3,

res. 6 (nyd)

20. beträffande vindkraft

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk603,

21. beträffande den lägre elskatten i norra Sverige

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk650,

men. (v) - delvis

22. beträffande en särskild skatt på naturgrus

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk619,

23. beträffande lagförslag

att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört och

hemställt

dels antar de inledningsvis redovisade (prop. 1992/93:192)

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och

användning av vissa oljeprodukter, med

dels den ändringen att 1§ erhåller följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Dieseloljeskatt skall betalas Dieseloljeskatt skall betalas

till staten enligt denna lag till staten enligt denna lag

för oljeprodukter som är för oljeprodukter som är

skattepliktiga enligt lagen skattepliktiga enligt lagen

(1957:262) om allmän (1957:262) om allmän

energiskatt. Skatt skall dock energiskatt. Skatt skall dock

inte tas ut om oljeprodukten inte tas ut om oljeprodukten

har en lägsta har en lägsta

flyttemperatur på 15° C. flyttemperatur på 15° C.

Med oljeprodukter avses

även sådana

bränsleblandningar som

anges i 1§ andra stycket

lagen om allmän

energiskatt.

dels den ändringen att 5

§ erhåller följande

lydelse.

5 §

Regeringens förslag Utskottets förslag

Dieseloljeskatt tas ut med 1 Dieseloljeskatt tas ut med 1

300 kronor per kubikmeter. 300 kronor per kubikmeter.

Skatt skall dock inte tas ut

för den del av bränslet

som består av vegetabiliska

eller animaliska fetter eller

oljor eller metyl- eller

etylestrar av fettsyror

från sådana fetter eller

oljor.

dels den ändring i

ingressen som föranleds

härav,

2. lag om ändring i lagen

(1992:1439) om lagerskatt

på dieselolja,

3. lag om ändring i lagen

(1992:1440) om ändring i

vägtrafikskattelagen

(1988:327),

4. lag om ändring i lagen

(1992:1442) om ändring i

lagen (1988:328) om

vägtrafikskatt på

utländska fordon,

dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 1 och 10 §§ lagen (1957:262) om

allmän energiskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Allmän energiskatt skall betalas till staten enligt denna lag

för bränslen som anges i bilaga 1 till denna lag och för

elektrisk kraft.

Skatt skall betalas även

för andra

bränsleblandningar än

sådana som tillhör

tulltaxenummer 27.10 eller

38.14 förutsatt att

blandningen innehåller

minst 5 viktprocent av

sådana oljor som

erhållits ur petroleum

eller ur bituminösa

mineral.

10 §2

Skatt tas ut med i bilaga 1 Skatt tas ut, om inte annat

angivet belopp för vikt- sägs i andra stycket, med i

eller volymenhet. I fall som bilaga 1 angivet belopp för

avses i 8§ första vikt- eller volymenhet. I fall

stycket 3 tas dock skatten ut som avses i 8§ första

med ett belopp som motsvarar stycket 3 tas dock skatten ut

skillnaden mellan skatt på med ett belopp som motsvarar

gasol som används för skillnaden mellan skatt på

drift av motorfordon och annan gasol som används för

gasol. drift av motorfordon och annan

gasol.

För bränsleblandningar

för vilka skatt skall tas

ut enligt denna lag skall

skatt dock inte tas ut för

den del av blandningen som

består av vegetabiliska

eller animaliska fetter eller

oljor eller metyl- eller

etylestrar av fettsyror

från sådana fetter eller

oljor. För blandningen i

övrigt tas skatten ut med

belopp som anges i bilaga 1

för oljeprodukter.

För oljor får volymen räknas om till 50° C om temperaturen

överstiger 70° C när skattskyldigheten inträder.

Till miljöklass 1 hör oljor som har ett kokintervall

(destillationsintervall) av olika bredd mellan 180 och 285° C

vid 95 procent destillat, en densitet mellan 800 och 820

kilogram per kubikmeter vid 15° C och som innehåller högst

0,001 viktprocent svavel och högst 5 volymprocent aromatiska

kolväten. Sådana oljor får inte innehålla klart mätbara

polycykliska aromatiska kolväten och måttet på den naturliga

tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 50.

Till miljöklass 2 hör till miljöklass 1 inte hänförliga oljor

som har ett kokintervall (destillationsintervall) av olika

bredd mella 180 och 295° C vid 95 procent destillat, en

densitet mellan 800 och 820 kilogram per kubikmeter vid 15° C

och som innehåller högst 0,005 viktprocent svavel och högst 20

volymprocent aromatiska kolväten. Halten polycykliska

aromatiska kolväten får inte överstiga 0,1 volymprocent och

måttet på den naturliga tändvilligheten (cetanindex) får inte

understiga 47.

Till miljöklass 3 hör övriga oljor.

Miljöklass för

bränsle som avses i andra

stycket bestäms med ledning

av hela bränsleblandningens

egenskaper.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1993.

1 Senaste lydelse 1984:994.

2 Senaste lydelse 1991:675.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:582) om

koldioxidskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Koldioxidskatt skall betalas Koldioxidskatt skall betalas

till staten enligt denna lag till staten enligt denna lag

för bränslen som anges i för bränslen som anges i

bilaga till lagen. bilaga till lagen och för

bränsleblandningar som

avses i 1§ andra stycket

lagen (1957:262) om allmän

energiskatt.

Koldioxidskatt skall vidare betalas för de varuslag som är

skattepliktiga enligt 1§ lagen (1961:372) om bensinskatt,

med undantag för metylalkohol (metanol). Undantaget gäller

även metanol eller etylalkohol (etanol) som ingår i sådant

annat motorbränsle som avses i 1§ första stycket a) eller c)

nämnda lag.

2 §2

Koldioxidskatt tas ut för Koldioxidskatt tas ut, om inte

bränslen som avses i 1§ annat följer av andra

första stycket med i stycket, för bränslen

bilagan angivet belopp för som avses i 1§ första

vikt- eller volymenhet. För stycket med i bilagan angivet

varuslag som är belopp för vikt- eller

skattepliktiga enligt 1§ volymenhet. För varuslag

andra stycket tas skatt ut med som är skattepliktiga

74 öre per liter. enligt 1§ andra stycket tas

skatt ut med 74 öre per

liter.

För skattepliktiga

bränsleblandningar skall

skatt dock inte tas ut för

den del av bränslet som

består av vegetabiliska

eller animaliska fetter eller

oljor eller metyl- eller

etylestrar av fettsyror

från sådana fetter eller

oljor. För blandningen i

övrigt tas skatten ut med

belopp som anges i bilagan

för oljeprodukter.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1993.

1 Senaste lydelse 1991:1822.

2 Senaste lydelse 1992:880.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:587) om svavelskatt

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:587) om

svavelskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Skatt skall betalas till Skatt skall betalas till

staten enligt denna lag för staten enligt denna lag för

svavelinnehållet i 1. svavelinnehållet i 1.

kolbränsle (ur tulltaxenr kolbränsle (ur tulltaxenr

27.01, 27.02 eller 27.04 27.01, 27.02 eller 27.04

tulltaxelagen (1987:1068), 2. tulltaxelagen (1987:1068), 2.

torvbränsle (ur tulltaxenr torvbränsle (ur tulltaxenr

27.03 tulltaxelagen), 3. 27.03 tulltaxelagen), 3.

motorbrännolja och motorbrännolja och

eldningsolja (ur tulltaxenr eldningsolja (ur tulltaxenr

27.10 tulltaxelagen). 27.10 tulltaxelagen), 4.

sådana

bränsleblandningar som

avses i 1§ andra stycket

lagen (1957:262) om allmän

energiskatt.

2 §

För kolbränsle och torvbränsle tas svavelskatt ut med 30

kronor per kilogram svavel i bränslet.

För motorbrännolja och För motorbrännolja och

eldningsolja tas svavelskatt eldningsolja samt

ut med 27 kronor per bränsleblandningar som

kubikmeter olja för varje avses i 1§ 4. tas

tiondels viktprocent svavel i svavelskatt ut med 27 kronor

sådan olja. Svavelskatt tas per kubikmeter olja för

inte ut om oljans varje tiondels viktprocent

svavelinnehåll är svavel i sådan olja.

högst 0,1 viktprocent. Vid Svavelskatt tas inte ut om

bestämning av skatten på oljans svavelinnehåll är

grund av svavelinnehållet, högst 0,1 viktprocent. Vid

mätt som viktprocent svavel bestämning av skatten på

i oljan, skall avrundning grund av svavelinnehållet,

göras uppåt till mätt som viktprocent svavel

närmaste tiondels i oljan, skall avrundning

viktprocent. göras uppåt till

närmaste tiondels

viktprocent.

Svavelhalten vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde

skall ligga till grund för beräkningen av skatten.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1993.

dels avslår det inledningsvis redovisade (prop.

1992/93:124) förslaget till

9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter,

dels antar de inledningsvis redovisade (prop. 1992/93:124)

förslagen till

10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

11. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade

skattefordringar m.m.,

12. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

13. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i

taxeringsfrågor,

15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för

skatte- och avgiftsprocessen,

16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

17. lag om ändring i tullagen (1987:1065)

dels antar det inledningsvis redovisade (prop.

1992/93:187) förslaget till

13. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter, med

dels den ändringen att 1 kap. 1§ erhåller följande

lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 kap.

1 §

Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt 1. lagen (1928:376) om skatt

på lotterivinster, lagen på lotterivinster, lagen

(1941:251) om särskild (1941:251) om särskild

varuskatt, lagen (1957:262) om varuskatt, lagen (1957:262) om

allmän energiskatt, lagen allmän energiskatt, lagen

(1961:372) om bensinskatt, (1961:372) om bensinskatt,

lagen (1961:394) om lagen (1961:394) om

tobaksskatt, lagen (1972:266) tobaksskatt, lagen (1972:266)

om skatt på annonser och om skatt på annonser och

reklam, lagen (1972:820) om reklam, lagen (1972:820) om

skatt på spel, lagen skatt på spel, lagen

(1973:37) om avgift på (1973:37) om avgift på

vissa dryckesförpackningar, vissa dryckesförpackningar,

lagen (1973:1216) om lagen (1973:1216) om

särskild skatt för särskild skatt för

oljeprodukter och kol, oljeprodukter och kol,

bilskrotningslagen (1975:343), bilskrotningslagen (1975:343),

lagen (1977:306) om lagen (1977:306) om

dryckesskatt, lagen (1978:69) dryckesskatt, lagen (1978:69)

om försäljningsskatt om försäljningsskatt

på motorfordon, lagen på motorfordon, lagen

(1978:144) om skatt på (1978:144) om skatt på

vissa resor, lagen (1982:691) vissa resor, lagen (1982:691)

om skatt på vissa om skatt på vissa

kassettband, lagen (1982:1200) kassettband, lagen (1982:1200)

om skatt på om skatt på

videobandspelare, lagen videobandspelare, lagen

(1982:1201) om skatt på (1982:1201) om skatt på

viss elektrisk kraft, lagen viss elektrisk kraft, lagen

(1983:1053) om skatt på (1983:1053) om skatt på

omsättning av vissa omsättning av vissa

värdepapper, lagen värdepapper, lagen

(1983:1104) om särskild (1983:1104) om särskild

skatt för elektrisk kraft skatt för elektrisk kraft

från kärnkraftverk, från kärnkraftverk,

lagen (1984:351) om lagen (1984:351) om

totalisatorskatt, lagen totalisatorskatt, lagen

(1984:355) om skatt på (1984:355) om skatt på

vissa dryckesförpackningar, vissa dryckesförpackningar,

lagen (1984:405) om lagen (1984:405) om

stämpelskatt på aktier, stämpelskatt på aktier,

lagen (1984:410) om avgift lagen (1984:410) om avgift

på bekämpningsmedel, på bekämpningsmedel,

lagen (1988:1567) om lagen (1988:1567) om

miljöskatt på inrikes miljöskatt på inrikes

flygtrafik, lagen (1990:582) flygtrafik, lagen (1990:582)

om koldioxidskatt, lagen om koldioxidskatt, lagen

(1990:587) om svavelskatt, (1990:587) om svavelskatt,

2§ första stycket 6 2§ första stycket 6

lagen (1990:661) om lagen (1990:661) om

avkastningsskatt på avkastningsskatt på

pensionsmedel, lagen pensionsmedel, lagen

(1990:662) om skatt på (1990:662) om skatt på

vissa premiebetalningar, lagen vissa premiebetalningar, lagen

(1990:1087) om lagerskatt (1990:1087) om lagerskatt

på vissa oljeprodukter, på vissa oljeprodukter,

lagen (1990:1427) om lagen (1990:1427) om

särskild premieskatt för särskild premieskatt för

grupplivförsäkring, grupplivförsäkring,

m.m., lagen (1991:1482) om m.m., lagen (1991:1482) om

lotteriskatt, lagen lotteriskatt, lagen

(1991:1483) om skatt på (1991:1483) om skatt på

vinstsparande m.m., lagen vinstsparande m.m., lagen

(1992:1479) om lagerskatt (1992:1479) om lagerskatt

på viss bensin, på viss bensin, lagen

(1992:1438) om dieseloljeskatt

och användning av vissa

oljeprodukter, lagen

(1992:1439) om lagerskatt

på dieselolja,

2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,

lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen

(1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1990:615) om

avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m., lagen (1990:616) om

införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa

jordbruksprodukter m.m.

Har i författning som anges i första stycket eller i

författning som utfärdats med stöd av sådan författning

lämnats bestämmelse som avviker från denna lag gäller dock den

bestämmelsen.

dels den ändringen att 1 kap. 2 § erhåller följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §1

2 § Vissa bestämmelser i 2 § Vissa bestämmelser i

denna lag gäller också denna lag gäller också

för överlastavgift, för överlastavgift,

vägtrafikskatt, fordonsskatt,

växtförädlingsavgift, växtförädlingsavgift,

tillfällig tillfällig

förmögenhetsskatt och förmögenhetsskatt och

miljöavgift enligt vad som miljöavgift enligt vad som

föreskrivs i lagen föreskrivs i lagen

(1972:435) om (1972:435) om

överlastavgift, överlastavgift,

vägtrafikskattelagen vägtrafikskattelagen

(1973:601), utsädeslagen (1973:601), utsädeslagen

(1976:298) och lagen (1976:298) och lagen

(1986:1225) om tillfällig (1986:1225) om tillfällig

förmögenhetsskatt för förmögenhetsskatt för

livförsäkringsbolag, livförsäkringsbolag,

understödsföreningar och understödsföreningar och

pensionsstiftelser, pensionsstiftelser,

vägtrafikskattelagen fordonsskattelagen (1988:327)

(1988:327) samt lagen samt lagen (1990:613) om

(1990:613) om miljöavgift miljöavgift på

på utsläpp av utsläpp av kväveoxider

kväveoxider vid vid energiproduktion.

energiproduktion.

1 Senaste lydelse enligt

1991:702.

dels den ändring i

ingressen som föranleds

härav,

dels den ändringen att

ikraftträdandebestämmelsen

erhåller följande

lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1994. den 1 oktober 1993.

Hänvisningen i 1 kap. 1§

och 2 kap. 3§ till lagen

(1990:661) om avkastningsskatt

på pensionsmedel

tillämpas dock först

fr.o.m. den 1 januari 1994.

res. 1 (s) - delvis

Stockholm den 18 maj 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell

Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno

Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries

(s), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf

(m), Sverre Palm (s) och Carl Olov Persson (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Sänkt skatt på dieselolja, m.m. (mom. 1 och 23)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker

motionerna" bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås skattesänkningar för den tunga

trafiken i syfte att anpassa skattenivån till vad som gäller

inom EG. Fordonsskatten sänks med närmare 20% och den

nyligen beslutade dieseloljeskatten sänks med 5 öre per liter.

Dieseloljeskatten träder i kraft den 1 oktober 1993 och

ersätter då kilometerskatten.

Utskottet anser att det finns skäl att noga följa utvecklingen

av trafikbeskattningen inom EG och dess medlemsländer men gör

i motsats till regeringen bedömningen att det inte föreligger

ett omedelbart behov av att sänka dieseloljeskatten till EG:s

skattenivåer. Det totala skatteuttaget på dieselolja som

används för biltrafik är visserligen högre i vårt land än i

flera av EG-länderna, men variationerna inom EG är relativt

stora. Dessutom har EG enbart beslutat om miniminivåer som

inte får underskridas. Det totala skatteuttaget på dieselolja

i miljöklass 1 efter den av regeringen förslagna sänkningen

motsvarar i stort sett EG:s miniminivå för dieselolja. Något

större behov av en omedelbar skattesänkning på denna typ av

dieselolja kan således inte anses föreligga.

När det gäller beskattningen av den tunga trafiken erinrar

utskottet om att kilometerskatten den 1 januari 1993 sänkts

med 10% för att kompensera näringen för den

miljödifferentierade försäljningsskatt som skulle ha införts

på dessa fordon. Trots att försäljningsskatten skjutits på

framtiden kvarstår denna kompensation (jfr 1992/93:SkU13

reservation 3). Den 1 januari 1993 genomfördes ytterligare en

sänkning av kilometerskatten. Denna är en kompensation för den

höjning av koldioxidskatten som belastade bl.a.

transportsektorn i samband med årets omläggning av industrins

energi- och miljöskatter. Dessa förändringar innebär lättnader

för den tunga trafiken och leder till en viss

konkurrensförstärkning gentemot utländska transportföretag.

Utskottet konstaterar att det inom EG ännu saknas bindande

beslut om att harmonisera fordonsskatten mellan de olika

medlemsländerna.

Utskottet anser att starka statsfinansiella skäl talar mot att

nu genomföra skattelättnader för biltrafiken. Förslagen

innebär ett skattebortfall med ca 260miljonerkronor

budgetåret 1993/94 och 340 miljoner kronor budgetåret 1994/95.

Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt att

propositionen saknar förslag om hur denna budgetförsvagning

skall finansieras.

Förslaget om skattesänkningar för den tunga trafiken

harmonierar dåligt med 1988 års trafikpolitiska beslut om ett

samhällsekonomiskt och miljömässigt utformat kostnadsansvar

för olika trafikslag. Utskottet noterar att det helt saknas en

analys av den föreslagna skattesänkningens miljöeffekter.

Med det anförda avstyrker utskottet propositionen.

dels att moment 1 och moment 23 i utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

1. beträffande sänkt skatt på dieselolja, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk50 och

1992/93:Sk51 beslutar avslå proposition 1992/93:192,

23. beträffande lagförslag såvitt nu är i fråga

att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört och

hemställt

dels gör den ändringen i utskottets förslag till lag om

ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning

av vissa oljeprodukter att i 5§ orden "1300 kronor"

ersätts med orden "1350 kronor",

dels avslår de inledningsvis redovisade (prop. 1992/93:192)

förslagen till

2. lag om ändring i lagen (1992:1439) om lagerskatt på

dieselolja,

3. lag om ändring i lagen (1992:1440) om ändring i

vägtrafikskattelagen (1988:327),

4. lag om ändring i lagen (1992:1442) om ändring i lagen

(1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon.

2. Sänkta skatter på bilområdet (mom. 9)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionen"

bort ha följande lydelse:

Den svenska bilindustrin står inför mycket stora svårigheter.

Nybilsförsäljningen i Sverige har redan halkat ned till

50-talssiffror. Som lök på laxen har bensinskatten höjts till

Europatoppnivå. Därigenom motverkas nybilsförsäljningen

ytterligare.

Svensk Bilindustri har varslat tusentals arbetare och

tjänstemän om avsked. Bland våra verkstadsföretag är det

bilindustrin och dess underleverantörer som det går sämst för.

För varje anställd på Volvo räknar man med att det finns

ytterligare tre anställda hos underleverantörer som drabbas

vid eventuella friställningar. SAAB har flera miljarder i

ackumulerad förlust. Om inte bilindustrins nedgång motarbetas

kan de negativa konsekvenserna bli stora. Förutom att

arbetslösheten ökar kommer priset i form av sämre miljö att

bli märkbart.

För varje ny bil som ersätter en gammal så minskas utsläppen

av de skadliga ämnena kväveoxid (NO), kolväten (HC) och

koloxid (CO) med mer än 90% vid normal drift.

Trafiksäkerheten vinner också på att vi får en större andel

nya bilar på våra vägar. Nyare bilar är säkrare vid olyckor.

Har de dessutom luftkudde blir skillnaden än mer påtaglig.

Allt talar för att alla skulle tjäna på att

nybilsförsäljningen får ny fart. Och det går att få till stånd

en sådan utveckling.

En stor del av nybilsförsäljningen sker i form av

tjänstebilar. Den allmänna beskattningen av tjänstebilar är

för hög såväl för tjänstebilinnehavaren som för företaget. För

en anställd som står i valet och kvalet mellan tjänstebil

eller privatbil där ersättning utgår för körningen åt

företaget, blir valet alltför ofta privatbilen. Privatbilen

har ofta en hel del år på nacken och är normalt inte utrustad

med den effektiva katalytiska avgasreningen. Miljön och

trafiksäkerheten blir därmed lidande.

Företag får inte lyfta momsen vid inköp av tjänstebilar.

Skattesystemet motverkar därigenom aktivt en snabbare

förnyelse av bilparken. Och det handlar inte om småpotatis.

Med den nuvarande 25-procentiga momsen handlar det om en

merkostnad för företaget på ca 50000 kr för en normalstor

tjänstebil.

Något måste göras för att förbättra nybilsförsäljningen dels

för att ge den svenska bilindustrin en skjuts, dels för att få

en bättre miljö och trafiksäkerhet.

En sänkning av accisen, dvs. den speciella försäljningsskatten

på just bilar, skulle ge ökad försäljning. I Storbritannien

sänkte man skatten på nya bilar två gånger under 1992 -- i

mars från 10% till 5% och i november slopades den helt.

Försäljningsökningen under perioden april till oktober blev

2,4% jämfört med samma period 1991. Under november ökade

försäljningen med 6% och i december med hela 37%. För att

få en mer utjämnad siffra kan man se på hela fjärde kvartalet

1992 då ökningen var 14%.

Det går att få fart på nybilsförsäljningen, och det behöver

troligen inte bli alltför stora ekonomiska avbräck för

statskassan. Om man klarar att få upp förra årets försäljning

med ytterligare 10000 bilar, skulle intäkterna från moms och

miljöskatter bli ytterligare ca 1,3 miljarder kronor, jämfört

med prognosen för 1993. Accisintäkterna till statskassan

skulle minska med ca 1,2 miljarder kronor. Utöver denna

förstärkning av statskassan skulle andelen

arbetslöshetsunderstöd, socialbidrag m.m. på grund av färre

friställda bilarbetare minska, med motsvarande positiva

ekonomiska effekt.

Det är hög tid för krafttag i syfte att få fart på en av

Sveriges viktigaste industrigrenar, bilindustrin. Sänkta

skatter kan ge den effekten. Det bör därför enligt utskottets

mening snarast utredas hur beskattningen av bilismen kan

ändras enligt ovan i syfte att få fart på nybilsförsäljningen.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

9. beträffande sänkta skatter på bilområdet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk628 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Skatter som motverkar hushållning (mom. 10)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "avstyrker

motionen" bort ha följande lydelse:

Miljöavgifter och -skatter har nyligen införts eller finns

sedan länge på ett flertal olika områden. Arbetet med att

utveckla metodiken hölls samman inom miljöavgiftsutredningen.

Några nya studier för att kartlägga principerna behöver därför

inte göras. Nya avgifter och skatter kan införas när så bedöms

lämpligt.

Det finns dock skäl att uppmärksamma frågan om ekonomiska

styrmedel mer systematiskt. Skattesystemet skall medverka till

en långsiktigt hållbar utveckling. Endast en översiktlig

studie av skattereformens miljöeffekter har hittills gjorts.

En systematisk genomgång behöver därför göras för att

uppmärksamma skatter m.m. som alldeles uppenbart motverkar

hushållning med naturresurser och god miljö, t.ex.

förmånsbeskattningen av bilar.

Utskottet föreslår att regeringen tillsätter en utredning vars

uppdrag bör bli att studera hur utformningen av skattesystemet

kan få en än mer miljöanpassad profil.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande skatter som motverkar hushållning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo630 yrkande

10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

4. Veteranbilar (mom. 13)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Dessa frågor" och slutar med "därför motionerna"

bort ha följande lydelse:

Upp emot 2 miljoner människor i Sverige är intresserade av

hobbyfordon i någon form. Alla som håller på med hobbyfordon

bör stödjas och uppmuntras i sin hobby. Här frodas kreativitet

och teknisk uppfostran på ett naturligt sätt.

Ett problem för dem som sysslar med motorhobby är de skatter

och avgifter som är avsedda för fordon i bruk. Äldre bilar är

i och för sig befriade från fordonsskatt men gränsen går vid

1950 års modell.

Utskottet anser att man bör införa en flytande 30-årsgräns och

att denna skall gälla generellt. Detta innebär att man tar

bort alla skatter och införselavgifter för fordon som är äldre

än 30 år. När införselavgifterna innebär pålägg på

köpeskillingen på 50--70% är det inte så många som har råd

att ta hem historiskt intressanta fordon.

Inom Kommunikationsdepartementet har upprättats en rapport (Ds

1993:19) Regler för hobbyfordon med förslag som går i denna

riktning. Rapporten är nu föremål för regeringens

överväganden.

Utskottet anser att det är viktigt med en skyndsam beredning

av de förslag som lagts fram i rapporten och föreslår därför

att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om en rullande 30-årsregel för alla skatter och

införselavgifter.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande veteranbilar

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk621

yrkande 2 och 1992/93:Sk655 och med anledning av motion

1992/93:Sk621 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om en rullande 30-årsgräns,

5. Industrins energiskatter (mom. 17)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Ett viktigt" och slutar med "avstyrker motionerna"

bort ha följande lydelse:

I år sänktes energiskatterna med ca 3,4 miljarder kronor för

industrin och växthusnäringen. Denna skattesänkning

finansieras genom en motsvarande höjning av

energibeskattningen för övriga sektorer.

Utskottet anser att en generell skattesänkning för industrin

har flera nackdelar. För det första är träffbilden dålig. Över

hälften av nedsättningen (ca 2 miljarder kronor) går till

företag med låga energikostnader som därför har ett litet

behov av dessa skattelättnader. För det andra är

miljöstyrningen dålig. Skatteskillnaderna mellan olika

bränslen minskar dramatiskt vilket innebär att de ekonomiska

incitamenten för industrin att använda rena bränslen

försvinner. För det tredje är metoden onödigt dyr.

Utskottet anser att den generella nedsättningen av industrins

energiskatter bör ersättas med ett energiskattetak på 0,6%

av företagens omsättning. Den statsfinansiella kostnaden

reduceras härigenom till ca 1,3 miljarder kronor vilket ger en

långsiktig budgetförstärkning med drygt 2miljarderkronor.

Omläggningen innebär inte någon större ökning i

skattebelastning för de energikrävande industriföretagen som

arbetar under hård internationell konkurrens. Däremot får

företag med låga energikostnader en mindre kostnadsökning. I

denna grupp finns både företag inom exportsektorn och företag

på hemmamarknaden. Den förra gruppen har fått så kraftig

konkurrensförbättring genom kronans fallande värde att det mer

än väl uppväger effekterna av en mindre energiskattehöjning.

För övriga företag med låga energikostnader uppvägs effekterna

flerfaldigt av den arbetsgivaravgiftssänkning som även dessa

företag har erhållit.

Sveriges handelspolitiska åtaganden utgör inte något hinder

för en omläggning med denna inriktning.

Utskottet anser att omläggningen bör genomföras snarast och

tillstyrker därför motion Sk354 yrkande 15. Regeringen bör

återkomma med ett skyndsamt förslag.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande industrins energiskatter

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk354 yrkande

15 och med avslag på motionerna 1992/93:Sk388 yrkandena 19

och 20 och 1992/93:N432 yrkande 5 hos regeringen begär ett

skyndsamt förslag till ett nytt energiskattesystem för

industrin i enlighet med vad utskottet anfört.

6. Turistindustrins elskatt (mom. 19)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44

börjar med "Utskottet är" och slutar med "därför motionen"

bort ha följande lydelse:

De höga energiskatterna i Sverige har gjort det nödvändigt att

införa särskilda skatteregler för den konkurrensutsatta

industrin. Tillverkningsindustrin betalar i dag endast en

fjärdedel av koldioxidskatten på bränslen och är helt befriad

från skatten på elkraft. Detta är nödvändigt om vår industri

skall klara den internationella konkurrensen från länder med

lägre skatter.

Också turistindustrin är utsatt för en hård internationell

konkurrens från länder med lägre skatter. Det är därför helt

naturligt att turistindustrin bör omfattas av den

skattebefrielse som i dag gäller för tillverkningsindustrin.

Turistindustrin måste få samma villkor som annan

konkurrensutsatt industri. Härigenom får bl.a. våra

fjällanläggningar, som använder el vid snötillverkning och för

drift av skidliftar, rimligare konkurrensvillkor.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

19. beträffande turistindustrins elskatt

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr519 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om skatt på elenergi för turistföretag.

Särskilda yttranden

1. Beskattningen av blandbränslen (mom. 2)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)

anför:

Det finns enligt vår mening goda skäl att ändra skattereglerna

för blandbränslen med låg mineraloljehalt (under 70%) så att

villkoren för import och framställning inom landet blir

desamma. Detta syfte kan enkelt uppnås genom att reglerna

ändras så att dieseloljan i sådana blandningar beskattas också

vid import. På detta sätt begränsas åtgärden till vad som är

motiverat med hänsyn till det akuta behovet att skapa

neutralitet, och några negativa statsfinansiella effekter kan

inte befaras uppkomma.

Utskottet har valt att gå längre och föreslår att principen om

beskattning av insatt mineralolja skall gälla också för

bränsleblandningar med hög mineraloljehalt (över 70%). Här

finns inte något akut neutralitetsproblem. Beskattningen vid

import av sådana oljor överensstämmer med beskattningen vid

framställning inom landet. Det är i stället önskemålet om att

få till stånd en så långt möjligt riktig behandling av de

vegetabiliska oljorna som ligger bakom detta beslut.

Vi har inte någon invändning mot utskottets ställningstagande

men vill här peka på vissa osäkerhetsmoment.

Även om skattebefrielsen för det vegetabiliska inslaget i

oljor med hög mineraloljehalt utgör en förbättring ur

miljösynpunkt bör det framhållas att den kan innebära att

oljor med låg mineraloljehalt får en relativt sett sämre

konkurrenssituation. Enligt vår mening är det bl.a. med hänsyn

härtill viktigt att den förutsättningslösa omprövning av

beslutet som skall genomföras av utredningen om en teknisk

översyn av energibeskattningen sker skyndsamt och att en

noggrann genomgång av miljökonsekvenserna görs.

De statsfinansiella konsekvenserna är också oklara. Beslutet

att skattebefria det vegetabiliska inslaget i oljor med hög

mineraloljehalt kommer att medföra ett skattebortfall, men

detta är svårt att beräkna. Vi förutsätter att regeringen

återkommer med en redovisning och med ett förslag till

finansiering.

Med det anförda ställer vi oss bakom utskottets förslag.

2. Beskattningen av blandbränslen (mom. 2)

Ivar Franzén (c) anför:

Vid den fortsatta prövningen avseende beskattningen av

blandbränslen bör beaktas blandbränslenas betydelse för

uppbyggnad av marknaden för rena biobränslen. Paraffinets

miljöfördelar i jämförelse med vanliga mineraloljor bör också

uppmärksammas och i ett slutligt förslag påverka

beskattningen.

3. Den lägre elskatten i norra Sverige (mom. 21)

Peter Kling (nyd) anför:

Jag anser i likhet med motionären att det är viktigt att

gränsen för den lägre elskatten verkligen är dragen så att

inte kommuner med samma klimat får olika elskatt. Jag utgår

ifrån att regeringen följer utvecklingen och vid behov lägger

fram förslag till ändrad gränsdragning och har därför inte

något yrkande i denna del.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Sänkt skatt på dieselolja (mom. 1)

Miljöskäl och den statsfinansiella situationen gör det

olämpligt att medge skattesänkningar för den tunga trafiken.

Jag biträder yrkandet i reservation 1 Sänkt skatt på

dieselolja om avslag på regeringens förslag om en sådan

skattesänkning.

Beskattningen av blandbränslen (mom. 2)

Jag instämmer i de synpunkter på beslutet om ändrad

beskattning av blandbränslen som utskottets socialdemokratiska

ledamöter redovisat i sitt yttrande Beskattning av

blandbränslen.

Fordonsskatt och drivmedelsskatt (mom. 5 och 6)

Riokonventionen syftar till att alla nationer senast år 2000

skall ha stabiliserat sina växthusgaser på 1990 års nivå. I

rapporter från IPCC, som har ansvaret för den vetenskapliga

uppföljningen, hävdas att de globala utsläppen av koldioxid

måste minska med 60% för att inte koldioxidhalten i

atmosfären skall öka ytterligare och därmed risken för

klimatförändringar.

Sverige förbrukar i dag en alltför stor andel av världens

fossila bränslen. För att nå en globalt rättvis användning per

capita av de fossila bränslena måste man enligt IPCC:s

rapporter minska de svenska utsläppen med minst 80%. Ett

första delmål bör enligt Vänsterpartiets mening vara att

koldioxidutsläppen skall minska med 20% från år 2000 till år

2010.

En metod att styra bort från fossila bränslen utan att öka det

totala skatteuttaget är att använda sig av en skatteväxling.

På vägtrafikområdet kan detta ske genom att avskaffa

fordonsskatten och i stället ta in motsvarande skatteintäkter

genom höjda bränsleskatter.

På detta sätt kan syftet att få till stånd en höjd beskattning

av de fossila bränslena och därmed en minskning av utsläppen

av fossilt bundet kol uppnås inom ramen för ett oförändrat

skatteuttag. En sådan omläggning skulle även stimulera till en

miljömässigt motiverad förnyelse av fordonsparken.

Med hänsyn till att miljökostnaden för en stor del av

utsläppen från trafiken är större i storstadsregionerna än på

landsbygden bör samtidigt en regional differentiering av

drivmedelsskatten genomföras.

Som anförs i motion A424 av Bengt Hurtig (v) talar också

rättviseskäl för en differentiering av drivmedelsskatten. I

glesbygd saknas ofta användbar kollektivtrafik. Den nyligen

genomförda höjningen av bensinskatten har medfört att

glesbygden drabbats ytterligare. En differentiering av

drivmedelsskatten innebär att glesbygden får rättvisare

villkor.

Riksdagen bör ge regeringen till känna att beskattningen av

fordonsinnehav bör upphöra och motsvarande intäkter i stället

tas ut som en regionalt differentierad skatt på fossila

bränslen.

Beskattningen av blyad bensin (mom. 7)

Det är viktigt att utvecklingen mot ett blyfritt samhälle inte

stannar upp i avvaktan på olika utredningar och överväganden.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att det

är angeläget att skatten på blyad bensin höjs.

Skatter som motverkar hushållning (mom. 10)

Det är uppenbart att det behövs en samlad översyn av

skattereglerna för att uppmärksamma regler som motverkar

hushållning med naturresurser och god miljö. Jag kommer därför

att biträda yrkandet i reservation 3 Skatter som motverkar

hushållning.

Energibeskattningens allmänna utformning (mom. 14)

Ansvaret för miljön kräver en hållbar utveckling och en

ekologiskt uthållig ekonomisk tillväxt. Vänsterpartiet

förespråkar en omläggning av energisystemet i riktning mot ett

ökat skatteuttag på energi- och råvaruförbrukning. Skatter och

avgifter skall styra mot ett minskat råvaruuttag och ökad

återvinning inom produktionen. Energiförbrukningen skall

styras bort från fossil- och kärnkraftsenergi mot

förnyelsebara energislag.

Det innebär ett omfattande arbete att lägga om skattesystemet

i denna riktning, och arbetet måste vara noggrant förberett

och analyserat. Det måste också sättas i relation till

internationella processer.

Då uppgiften att trygga en hållbar utveckling är omfattande

fordras omedelbara beslut på skatteområdet så att arbetet för

att skapa ett ekologiskt balanserat samhälle, på allvar kan

inledas.

Jag anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till

känna att skattesystemet bör läggas om i riktning mot ett ökat

uttag baserat på energi- och råvaruförbrukning.

Industrins energiskatter (mom. 17)

På förslag av regeringen beslöt riksdagen att sänka industrins

energiskatter mycket kraftigt från den 1 januari 1993.

Beslutet innebär att industrin befrias från energiskatt på

bränslen och el. Koldioxidskatten för industrin fastställdes

till en fjärdedel av den allmänna nivån. Skattesänkningarna

skall enligt regeringen ge upphov till ett skattebortfall på

ca 4 miljarder kronor.

Vänsterpartiet gick emot de kraftiga skattesänkningarna för

industrins energiförbrukning. En uthållig industripolitik kan

inte bygga på att industrin skall stimuleras med låga priser

på el eller andra energikällor. Det är riktigt att de svenska

energiskatterna för industrin var höga, men detta

kompenserades av att de svenska elpriserna var och är mycket

låga vid en internationell jämförelse.

Industrins energiskatter bör återställas, och detta måste ske

på ett sätt som inte kortsiktigt försvårar en förstärkning av

den svenska industriproduktionen. Genom devalveringen har

exportindustrins konkurrenskraft förstärkts kraftigt. Detta

ger utrymme för en viss återställning av industrins

energibeskattning.

För budgetåret 1993/94 föreslår Vänsterpartiet att

skatteuttaget på industrins energikonsumtion återställs

delvis. Totalt bör den ökade skattebelastningen på industrin

under budgetåret 1993/94 ge skatteinkomster på 1,5 miljarder

kronor. Detta kan ske genom att industrin åter får erlägga

skatt på elektrisk kraft och genom att industrins

koldioxidskatt höjs till hälften av den allmänna nivån.

För de fall en sådan ökning skulle innebära en för snabb

ökning av skattebelastningen på enskilda företag, kan det

övervägas att sätta taket för det samlade energiskatteuttaget

till 0,6%.

Vidare bör skattesatsen för produktion av elektrisk kraft

höjas i genomsnitt med 1,3 öre, dvs. från 8,5 öre till 9,8

öre, per kWh. Höjningen bör läggas ut så att den blir större

för den el som produceras från kärnkraftverk. Detta ger en

inkomstförstärkning på 1miljard kronor.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till återställd

energibeskattning för industriell produktion och om höjd skatt

på elektrisk kraft.

Den lägre elskatten i norra Sverige (mom. 21)

Gränsen för den lägre elskatten i norra Sverige drogs 1981,

och i underlaget ingick bl.a. mätningar av

årsmedeltemperaturen under normalperioden 1931--1960. Med

hänsyn till att det nu föreligger mätningar för en senare

normalperiod finns det anledning att ompröva gränsdragningen.

Härvid bör utgångspunkten vara att kommuner som har en

årsmedeltemperatur under +4° C skall ingå i området. Riksdagen

bör ställa sig bakom yrkandet i motion Sk650 om en utredning

av denna gränsdragning.

Yrkanden

Med hänvisning till det anförda anser jag att utskottet under

momenten 5, 6, 7, 14, 17 och 21 bort hemställa

5. beträffande en regionalt differentierad drivmedelsskatt

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A424 yrkande 1

och med anledning av motionerna 1992/93:Sk604,

1992/93:Sk620, 1992/93:Sk625, 1992/93:Sk633 och

1992/93:Sk636 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

6. beträffande en växling mellan fordonsskatt och

drivmedelsskatt

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo677 yrkande 4

och med avslag på motion 1992/93:Sk651 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

7. beträffande beskattningen av blyad bensin

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk654 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

14. beträffande energibeskattningens allmänna utformning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo707 yrkande 2

och med avslag på motion 1992/93:N439 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

17. beträffande industrins energiskatter

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk388 yrkandena

19 och 20 och med anledning av motionerna 1992/93:Sk354

yrkande 15 och 1992/93:N432 yrkande 5 hos regeringen begär

förslag i enlighet med vad ovan anförts,

21. beträffande den lägre elskatten i norra Sverige

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk650 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.