Bet. 1992/93:UU23

Utrikesutskottets betänkande

1992/93:UU23

Frihandelsavtal mellan EFTA-staterna och Rumänien, m.m.

Innehåll

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1992/93

UU23

Propositionen

I regeringens proposition 1992/93:165 om godkännande av avtal

mellan EFTA-staterna och Rumänien, m.m. yrkas

1. att riksdagen godkänner avtalet mellan EFTA-staterna och

Rumänien jämte därtill hörande samförståndsprotokoll,

2. att riksdagen godkänner jordbruksavtalet mellan Sverige

och Rumänien.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Allmänt

Enligt propositionen är det ett gemensamt europeiskt intresse

att den inledda reformprocessen för ett ökat marknadstänkande i

Rumänien lyckas återställa förtroendet för landet och skapa ett

nytt kontaktnät med omvärlden. Processen har dock tagit lång tid

och flera västländer har länge ställt sig avvaktande till

ekonomiskt stöd till Rumänien. Ett beslut togs emellertid av EG

i maj 1992 att inleda förhandlingar om ett s.k. Europaavtal,

vilket får ses som en bekräftelse på att man ansåg tiden mogen

för att inlemma Rumänien i det västeuropeiska ekonomiska

samarbetet. Europaavtal är en sorts associationsavtal av ny typ,

som EG börjat ingå med stater i Central- och Östeuropa. Förutom

en reglering av handelsrelaterade frågor innehåller denna typ av

avtal även överenskommelser om politisk dialog, arbetskraftens

rörlighet, industriellt och tekniskt samarbete, kulturutbyte

m.m.

Genom ett ökande finansiellt och tekniskt bistånd får Rumänien

stöd av andra länder och internationella organisationer för sitt

reformarbete. Ett växande samarbete mellan länderna kring Svarta

havet ger också impulser för utvecklingen av landet.

Rumänien har begärt en omförhandling av sitt hitintills på

statshandel baserade anslutningsprotokoll till Allmänna tull-

och handelsavtalet (GATT).

Avtalen

Frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Rumänien är,

tillsammans med EG:s Europaavtal, ett viktigt steg i

integreringen av ekonomierna i Central- och Östeuropa med

Västeuropa. Det har sitt ursprung i den samarbetsdeklaration som

undertecknades vid EFTA:s ministermöte i Genève i december 1991.

Överläggningar om ett sådant avtal påbörjades i september 1992

och avslutades i november samma år. I ett samförståndsprotokoll

har vissa tillämpnings- och tolkningsregler överenskommits

mellan parterna.

Avtalet är uppbyggt efter samma mönster som de redan ingångna

avtalen med Tjeckoslovakien och Polen. En skillnad är dock att

man med EG:s Europaavtal med Rumänien som förebild även

inkluderar rättigheter för personer som tillhör minoriteter när

man i avtalets inledning talar om demokrati och mänskliga

rättigheter.

I avtalet eftersträvas att i möjligaste mån uppnå samma eller

likartad reglering av handeln som i Europaavtalet mellan

Rumänien och EG. Detta gäller främst tidtabellerna för

avskaffande av tullar och andra handelshinder.

Avtalets syfte är att genom utvidgning av den ömsesidiga

handeln underlätta en harmonisk utveckling av de ekonomiska

förbindelserna mellan EFTA-staterna och Rumänien och därigenom

främja ökad ekonomisk aktivitet, förbättrade levnads- och

sysselsättningsvillkor, ökad produktivitet och ekonomisk

stabilitet samt att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor

mellan parterna.

Avtalet är avsett att träda i kraft den 1 maj 1993.

I anslutning till avtalet undertecknades även ett bilateralt

jordbruksavtal mellan Sverige och Rumänien. Beträffande

ikraftträdande och giltighetstid är avtalet kopplat till

frihandelsavtalet, och det ingår sålunda som en del av det

totala förhandlingskomplexet.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avtalet mellan EFTA-staterna och Rumänien

att riksdagen godkänner avtalet samt därtill hörande

samförståndsprotokoll,

2. beträffande jordbruksavtalet

att riksdagen godkänner jordbruksavtalet mellan Sverige och

Rumänien.

Stockholm den 16 mars 1993

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre

Schori (s), Nic Grönvall (m), Alf Wennerfors (m), Maj Britt

Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Margareta

Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s),

Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Berndt Ekholm

(s), Birgitta Hambraeus (c) och Eivor Husing (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.