Bet. 1993/94:AU5

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1993/94:AU05

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1993/94

AU5

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag

beträffande ungdomspraktik och arbetslivsutveckling (ALU) samt förslaget om att

införa ett generellt anställningsstöd (GAS).

Utskottet slår fast att riksdagens tidigare beslut om inriktningen av

arbetsmarknadspolitiken i allt väsentligt ligger fast. Den av regeringen

begärda förlängningen till utgången av juni 1995 av ungdomspraktik och ALU

tillstyrks. Ett generellt anställningsstöd införs men med en något annan

konstruktion än den regeringen förordat.

Ungdomspraktiken kombineras med ett finansieringsbidrag, som

praktikanordnarna skall betala när en ungdom bereds praktikplats.

I ett antal motionsyrkanden från framför allt Socialdemokraterna förs fram

förslag till ytterligare åtgärder som enligt motionärerna skall leda till ökad

sysselsättning. Det gäller bl.a. förslag om ROT-satsningar och om

investeringar inom trafik- och utbildningsområdena. På utskottets eget

initiativ föreslås att 500 miljoner kronor inom anslaget till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas till stimulansbidrag för

reparation och underhåll av vissa kommunala fastigheter och 100 miljoner kronor

till ombyggnad av äldrebostäder.

Representanter för Socialdemokraterna och Ny demokrati följer upp sina

partimotioner i reservationer i den mån yrkandena inte tillstyrkts.

Propositionen

I proposition 1993/94:66 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) --

efter föredragning av statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen

1. antar de i propositionen framlagda förslagen till

lag om ändring i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter,

lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling,

lag om generellt anställningsstöd,

lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

2. godkänner regeringens förslag om akademikerpraktik (avsnitt 4.4),

3. bemyndigar regeringen att begränsa de åldersgrupper som kan vara aktuella

för ungdomspraktik (avsnitt 4.5),

4. godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

högst 450 miljoner kronor får användas för kringkostnader i samband med

ALU-verksamhet (avsnitt 5),

5. godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

högst 15 miljoner kronor får användas för resebidrag för ALU-anvisade som har

särskilt höga resekostnader (avsnitt 5),

6. godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

högst 5 miljoner kronor får disponeras för en delegation för

arbetslivsutveckling (avsnitt 5.4),

7. godkänner regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler (avsnitt 7).

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 i detta betänkandet.

Motionerna

1993/94:A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om lag

om ändring i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter,

2. att riksdagen avslår regeringen förslag i proposition 1993/94:66 om lag om

generellt anställningsstöd,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om lag

om ändring i lagen (1981:690) om socialavgifter,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om

akademikerpraktik,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om att

av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 450 miljoner

kronor får användas för kringkostnader i samband med ALU-verksamhet,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om att

av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 5 miljoner

kronor får disponeras för en delegation för arbetslivsutveckling,

7. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 890 miljoner kronor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beredskapsarbeten inom ROT-sektorn,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statliga stöd för ROT-åtgärder avseende flerbostadsfastigheter,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa och ungdomar,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ungdomspraktikplatser,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningsbidragens storlek,

14. att riksdagen till anslaget B 2, Drift och underhåll av statliga vägar,

på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 1 000 miljoner kronor,

15. att riksdagen till anslaget B 3, Byggande av riksvägar, på tilläggsbudget

för budgetåret 1993/94 anvisar 500 miljoner kronor,

16. att riksdagen till Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område

anvisar ett reservationsanslag på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 på 25

miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen till C 1, Bidrag till folkbildningen, på tilläggsbudget för

budgetåret 1993/94 anvisar 50 miljoner kronor,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om terminsbegränsningen för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

19. att riksdagen till anslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 88 miljoner

kronor att fördelas i enlighet med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen till anslaget Studiemedel på tilläggsbudget för budgetåret

1993/94 anvisar 50 miljoner kronor,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräkning av statligt stöd för beredskapsarbete,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om prioritering mellan beredskapsarbete och ALU-verksamhet,

23. att riksdagen till Kulturmiljövård, särskilda insatser för upprustning av

kulturhistoriskt värdefulla miljöer, på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94

anslår 25 miljoner kronor,

24. att riksdagen beslutar att bidragsramen inom anslaget Stöd till icke

statliga kulturlokaler på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 höjs med 38

miljoner kronor,

25. att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anslår 50 miljoner

kronor till om- och tillbyggnader av Bosön,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till kommuner och landsting för att förlänga

uppsägningstiderna.

1993/94:A17 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sysselsättningspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknadspolitiken,

3. att riksdagen beslutar införa rekryteringsstöd för ungdom enligt vad i

motionen anförts,

4. att riksdagen beslutar införa ett bidragssystem för komptensutveckling i

arbetslivet enligt vad i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar att återinföra de tidigare reglerna för

beredskapsarbeten enligt vad i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknadsutbildning,

7. att riksdagen beslutar att återinföra de tidigare ersättningsnivåerna och

tillämpningsreglerna för utbildningsbidragen enligt vad i motionen anförts,

8. att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 5 miljarder

kronor till rekryteringsstöd för ungdom, komptensutveckling i arbetslivet,

beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag enligt vad

som anförts i motionen,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag till nyordning av

ungdomspraktiken,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om akademikerpraktiken,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag till utvidgning av ALU,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

anförts om ALU,

13. att riksdagen godkänner att endast 300 miljoner kronor får användas för

kringkostnader i samband med ALU-verksamhet enligt vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen avslår regeringens förslag om en ALU-delegation enligt vad

som anförts i motionen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om generellt anställningsstöd.

1993/94:A18 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa ett lärlingssystem,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till utformning av

ungdomspraktiken,

3. att riksdagen bifaller i motionen föreslagen utformning av

ungdomspraktiken,

4. att riksdagen beslutar att ungdomspraktiken bör gälla under en

sammanhängande tid av högst 18 månader,

5. att riksdagen beslutar att från den sammanhängande praktiktiden undanta

ferieperioden 15 juni--15 augusti,

6. att riksdagen beslutar att kostnaden för arbetsgivaren skall vara 2 500

kr per månad,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ungdomar som fått en praktikplats före 25-årsdagen bör få

fortsätta praktiktiden ut efter 25-årsdagen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en ordentlig redovisning av undanträngningseffekterna

och om uppföljning av såväl ungdomspraktiken som ALU,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utländska medborgare med bristfälliga kunskaper i svenska inte

får prioriteras,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om akademikerpraktiken,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om arbetslivsutveckling

(ALU),

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i stället för utökad ALU satsa på fler beredskapsarbeten,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i stället för utökad ALU satsa på fler arbeten med

rekryteringsstöd,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om s.k. engahems-ROT,

15. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett generellt

anställningsstöd (GAS).

1993/94:A19 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skapa förutsättningar för att kommunerna skall kunna behålla

vissa anställda,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att medel för ändamål, som angetts i yrkande 1, tas från

Arbetsmarknadsfonden.

1993/94:A20 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen begär att

regeringen snarast återkommer med förslag till långsiktiga åtgärder mot

arbetslösheten i första hand för de unga i enlighet med de riktlinjer som

anförts i motionen.

Utskottet

Det arbetsmarknadspolitiska läget

I detta avsnitt redovisas arbetsmarknadsuppgifter för oktober månad 1993

jämfört med motsvarande uppgifter för oktober 1992. I fråga om jämförelser med

år 1991 hänvisar utskottet till sitt betänkande 1992/93:AU11.

Arbetslösheten enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar

(AKU) uppgick i oktober 1993 till 363 000 personer eller 8,5 % av hela

arbetskraften. Jämfört med oktober 1992 då arbetslösheten för män uppgick till

6,8 % och för kvinnor till 4,4 % skiljer sig numera arbetslöshetstalet

ytterligare något mer mellan könen. I oktober 1993 uppgick arbetslösheten till

10 % för män och 7 % för kvinnor.

Arbetslösheten för ungdomar mellan 16 och 24 år uppgick i oktober 1993 till

98 000 personer, vilket kan jämföras med 70 000 personer i oktober 1992.

Långtidsarbetslösheten (arbetslöshet över sex månader) var i oktober 1993

uppe i 125 000 personer jämfört med 68 000 personer vid motsvarande tidpunkt

ett år tidigare.

AMS verksamhetsstatistik visar att antalet arbetslösa sökande vid

arbetsförmedlingen i slutet av oktober 1993 uppgick till 376 000 personer,

vilket kan jämföras med 269 000 personer i oktober 1992.

Totalt under år 1992 har 185 000 personer varslats om uppsägning vilket

motsvarar 4,4 % av alla sysselsatta. Under innevarande år har antalet varsel

minskat något. T.o.m. tredje kvartalet 1993 har 97 700 personer varslats,

jämfört med 124 100 under motsvarande period förra året. I oktober 1993

varslades 10 000 personer om uppsägning, vilket innebär en halvering av antalet

jämfört med oktober 1992 (20 000).

Efterfrågan på arbetskraft är alltjämt låg. Antalet nyanmälda lediga platser

med mer än 10 dagars varaktighet uppgick i oktober 1993 till 18 700 jämfört med

16 100 i oktober 1992.

Antalet sysselsatta enligt AKU uppgick i oktober 1993 till 3 895 000

personer, vilket innebär en minskning med 220 000 personer under ett år. Mer än

hälften av minskningen (124 000) faller på männen.

Antalet sysselsatta inom industrin, vilka i oktober 1992 uppgick till 813 000

personer, beräknas i oktober 1993 till 741 000 personer, dvs. en minskning på

72 000 personer. Sysselsättningen inom byggnadsindustrin har på ett år minskat

med 34 000 personer och uppgår i oktober 1993 till 240 000 personer.

Inom området privata tjänster (exkl. samfärdsel och handel) har antalet

sysselsatta från oktober 1992 till oktober 1993 minskat från 736 000 personer

till 717 000 personer. Under samma period har antalet sysselsatta inom området

offentliga tjänster minskat från 1 370 000 personer till 1 319 000 personer.

För helåret 1992 uppgick antalet deltidsarbetande till 1 020 000 personer.

Tredje kvartalet i år var antalet deltidsarbetande 966 000, en minskning med 48

000 jämfört med samma tid förra året.

I oktober 1993 uppgick arbetskraften till 4 258 000 personer, vilket innebär

en minskning med 102 000 personer jämfört med oktober 1992. Ungdomar i åldern

16--24 år svarar för större delen av denna minskning; arbetskraften omfattade

55 000 färre ungdomar i oktober 1993 än ett år tidigare.

Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder vid olika

tidpunkter under en tioårsperiod framgår av följande tabell. (Vissa uppgifter

har ändrats jämfört med tidigare beroende på att statistiken reviderats fr.o.m.

juli 1989.)

Stödform 1983 1985 1991 1993 1993

jan. jan. jan. jan. okt.

Arbetsmarknadsutbildning

exkl. företagsutbildning 43 100 41 000 45 000 76 600 50 400

Utbildning i företag 1 100 1 700 5 800 9 700 -

Arbetsmarknadsinstitut* 4 800 5 300 6 900 8 600 6 400

Beredskapsarbete 68 100 29 900 8 700 16 300 13 200

Starthjälp 1 800 - - - -

Ungdomsåtgärder** - 39 000 9 100 85 500 61 800

Rekryteringsstöd - 15 200 2 300 8 500 9 600****

Lönebidrag 34 800 36 400 45 100 41 800 42 600****

Offentligt skyddat arbete - - 5 700 5 600 5 400****

Samhall 24 200 25 900 30 100 28 500 28 200****

Utbildningsvikariat - - - 8 700 13 000

Arbetslivsutveckling*** - - - 1 100 50 200

Totalt antal personer 177 900 194 400 158 700 290 900 280 800

*Ny statistik fr.o.m. år 1990

**Avser ungdomslag --juni 1989, inskolningsplatser juli 1989--juni 1992,

ungdomspraktikplatser juli 1992--

***Ny åtgärd fr.o.m. jan. 1993

****Avser september 1993

Källa: SCB och AMS

Enligt Konjunkturinstitutets höstprognos fortsätter konjunkturuppgången i USA

samtidigt som produktionen stagnerar i Japan och faller i Västeuropa. Den

största produktionsminskningen sker i Tyskland, och BNP väntas falla i de

flesta europeiska länderna med undantag av bl.a. Storbritannien där

produktionen nu vänt uppåt.

I regeringens proposition om inriktningen av den ekonomiska politiken (prop.

1993/94:25) konstateras att BNP-tillväxten för OECD-området som helhet beräknas

till ca 0,75 % för år 1993 jämfört med 1,6 % för 1992.

För Sveriges del redovisas i propositionen en beräknad minskning av BNP med

1,7 % resp. 2,8 % för åren 1992 och 1993. Utvecklingen för år 1994 bedöms

medföra en tillväxt i BNP på 1,9 %. Regeringen uttrycker i propositionen en

försiktig optimism: "Nedgången i den svenska ekonomin synes nu vara på väg att

upphöra." (s. 52)

Enligt SCB:s nationalräkenskaper, vilka redovisats i slutet av mars 1993,

blev minskningen av BNP 1,7 % under år 1992.

Konjunkturinstitutets prognos från oktober 1993 innebär att BNP väntas falla

med 2,8 % under år 1993 för att vända uppåt under år 1994 och medföra en

tillväxt på 1,2 %. Industriinvesteringarna väntas öka med hela 10 % under år

1994.

I regeringens ekonomiska proposition beräknas den genomsnittliga

arbetslösheten stiga till 8 % år 1993 och till 8,4 % år 1994. Under det

sistnämnda året väntas arbetslösheten plana ut och sedan successivt sjunka.

Enligt Konjunkturinstitutets oktoberprognos kommer arbetslösheten att uppgå

till 8 % under år 1993 och till 8,7 % under år 1994.

AMS höstprognos från slutet av oktober 1993 täcker utvecklingen fram till

årsskiftet 1994/95. Enligt denna prognos beräknas den genomsnittliga

arbetslösheten till 8,3 % under år 1993 och till 9,1 % nästa år. Under hösten

och vintern 1993/94 minskar arbetslösheten främst genom ökade

arbetsmarknadpolitiska åtgärder. Efterfrågan på arbetskraft förutses öka under

1994, men mycket talar för att det dröjer ända till andra halvåret innan

sysselsättningen ökar något och arbetslösheten börjar sjunka till följd av att

fler får arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Inriktningen av politiken

Propositionen

Arbetslösheten är vårt allvarligaste problem, heter det i propositionen. Den

innebär ett samhällsekonomiskt slöseri med resurser och leder till sociala

problem och spänningar i samhället. Kampen mot arbetslösheten står därför i

centrum för den ekonomiska politiken.

Vägen ur arbetslöshetskrisen blir lång och mödosam. Kort- och långsiktiga

problem måste ses i ett sammanhang. Tilltro till politikens långsiktighet ger

styrka åt kampen mot arbetslöshet på kort sikt. En aktiv arbetsmarknadspolitik

innebär investering i människor. Kunskaper och färdigheter kan vidmakthållas

och utvecklas.

I propositionen pekas på en rad åtgärder som vidtagits mot arbetslösheten.

Förutom stora tillskott till arbetsmarknadspolitiska insatser av traditionellt

snitt nämns utbyggnaden av ett tredje gymnasieår, fler platser inom högskolan,

infrastrukturinvesteringar, ROT-verksamhet, ungdomspraktik och

arbetslivsutveckling.

Den öppna arbetslösheten har pressats ned efter sommaren. Anledningen härtill

är snabb insats av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. En fortsatt utbyggnad

av dessa under hösten väntas medföra en ytterligare nedgång av den öppna

arbetslösheten.

Även om det svenska näringslivets konkurrenskraft starkt har förbättrats syns

effekterna på arbetsmarknaden först på litet sikt. I propositionen understryks

dock att det skett en stark nedgång av antalet varsel om uppsägning och att

antalet nyanmälda platser inte längre minskar.

Kampen mot långtidsarbetslöshet, speciellt bland ungdomar, måste ställas ännu

mer i förgrunden, heter det i propositionen. Samhället har ett ansvar för att

ungdomarna länkas in i arbetslivet. Långtidsarbetslöshet innebär stora

individuella påfrestningar, samtidigt som omfattande produktiva resurser läggs

i träda och riskerar att raseras.

Förslagen i propositionen avser att ta till vara mänskliga resurser. De är

ett uttryck för arbetslinjen -- trots en mycket låg arbetskraftsefterfrågan.

Förslagen syftar till att ge de arbetslösa produktiva och utvecklande

alternativ, att motverka ytterligare arbetslöshet inom kommuner och landsting

samt att underlätta återgången till en reguljär arbetsmarknad när produktionen

ökar.

I propositionen föreslås ändringar beträffande de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna ungdomspraktik och arbetslivsutveckling (ALU). Dessutom läggs ett

förslag om ett generellt anställningsstöd (GAS) för att stimulera till nya

reguljära arbeten. Slutligen föreslås en ändring i bestämmelserna om bidrag

till samlingslokaler.

Motioner om inriktningen av politiken

Socialdemokraterna framhåller i sin motion A16 att arbetslösheten blivit

mycket värre än vad regeringen förutspådde i våras. Trots det finns inga

förslag på kraftfulla åtgärder för att bryta denna negativa utveckling. Värst

är det för de långtidsarbetslösa, som blir allt fler. Arbetsmarknadspolitiken

blir allt mindre effektiv. Kontantstöd ökar på bekostnad av de aktiva

åtgärderna, som blir av allt sämre kvalitet.

Mycket kraftfulla åtgärder inom alla politikområden måste nu till för att ta

itu med den viktigaste frågan av alla, nämligen den att skapa fler jobb och

bekämpa arbetslösheten, heter det i motionen.

För att understödja en utveckling mot tillväxt, måste de

arbetsmarknadspolitiska insatserna öka och i stor utsträckning inriktas mot

näringslivet. Det skall ske genom en rad insatser på olika samhällsområden.

Socialdemokraterna erinrar om att ungdomspraktik och ALU var tänkta att

användas i sista hand om inga bättre fungerande åtgärder stod till buds. Nu är

dessa åtgärder på väg att bli de dominerande, något som av flera skäl är mycket

allvarligt. I stället vill Socialdemokraterna bl.a. stimulera ROT-program av

lägenheter i flerfamiljshus och ROT-projekt i kommunerna, öka investeringarna

inom Vägverket och införa generösa rekryteringsstöd. Extra satsningar föreslås

för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Åtgärder bör

vidtas för att förhindra att tusentals kommunalt anställda går ut i öppen

arbetslöshet. Förslag läggs fram om fler platser inom utbildningsväsendet.

Sammantagna innebär förslagen en sysselsättningseffekt på 110 000 fler jobb

och 8 000 fler i utbildning. Nettokostnaden för de samlade åtgärderna, dvs.

efter avdrag för ökade intäkter och minskade utgifter, blir enligt motionärerna

ca 2 miljarder kronor.

Socialdemokraterna vill mot den redovisade bakgrunden ha ett tillkännagivande

om den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Även Vänsterpartiet vill enligt motion A17 ha en mycket aktivare

inriktning av arbetsmarknadspolitiken mot den ordinarie arbetsmarknaden.

Regeringen avlägsnar sig alltmer från arbetslinjen, hävdar motionärerna.

Åtgärder krävs för att ge jobb både i industrin och inom tjänstesektorn.

Investeringar inom infrastruktur och ROT-sektor, tidigareläggning av statliga

industribeställningar och satsningar inom energi- och miljöteknik som ger nya

order är exempel på åtgärder som ger jobb. Insatser inom landskaps- och

kulturminnesvård ger snabb sysselsättning. Näringspolitiska initiativ för

underleverantörer skapar bas för industriell expansion. Satsning på

utbildningsväsendet över hela linjen är av stor betydelse, heter det i

motionen.

Nedskärningar inom statlig och kommunal sektor bör inte ske i detta

allvarliga sysselsättningsläge. Inte heller avreglering eller bolagisering av

statlig verksamhet. En utökad försöksverksamhet med arbetstidsförkortning och

en begränsning av övertidsuttaget bör ske.

Motionärerna vill ha ett tillkännagivande om sysselsättningspolitiken i

enlighet med vad sålunda anförts.

Så mycket som möjligt av de arbetsmarknadspolitiska medlen bör satsas på den

ordinarie arbetsmarknaden som ett komplement till insatserna på andra

politikområden, framhålls i motionen.

En kombination av rejäla satsningar på kompetensutveckling i arbetslivet och

ett rekryteringsstöd skulle få stora sysselsättningseffekter. Den inriktning

som arbetsmarknadspolitiken fått innebär att de åtgärder som infördes som

sistahandsåtgärder har förvandlats till ordinarie volymåtgärder, anser

motionärerna.

På sikt är det både billigare och ger väsentligt större

sysselsättningseffekter att satsa på traditionella arbetsmarknadspolitiska

insatser som arbetsmarknadsutbildning, rekryteringsstöd och beredskapsarbeten.

Vänsterpartiet vill ha ett tillkännagivande om arbetsmarknadspolitiken i

enlighet med vad sålunda anförts.

Utskottets överväganden

Påfrestningarna på arbetsmarknaden är mycket stora och kommer enligt

prognoserna sannolikt att kulminera under nästa budgetår, även om

arbetslösheten då kommer att plana ut och sedan successivt sjunka.

Den svenska konkurrenskraften har starkt förbättrats. Förbättringen har bl.a.

slagit igenom i form av ökad orderingång, produktion och export. Effekterna på

arbetsmarknaden kommer dock alltid med en betydande eftersläpning.

Utskottet konstaterar att alltfler människor blir långtidsarbetslösa och

riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Särskilt allvarlig är

långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Förutom ett stort socialt problem

innebär situationen att återgången till en väl fungerande arbetsmarknad längre

fram försvåras. I dagens läge måste därför samhällets åtgärder koncentreras på

att motverka en sådan utveckling.

Det är mot denna bakgrund man skall se regeringens och motionärernas

framlagda förslag till åtgärder.

På många samhällsområden har det vidtagits en rad åtgärder. Utöver stora

tillskott till arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan nämnas utbyggnaden av ett

tredje gymnasieår, fler platser inom högskolan, infrastruktursatsningar,

ROT-verksamhet.

Arbetslinjen skall gälla och utgångspunkten måste vara att de

arbetsmarknadspolitiska resurserna skall användas till de mest utsatta

grupperna.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har inför utskottet uppgett att det märks en

tydlig svårighet att nå upp till de volymer på de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna som förutsattes i riksdagens beslut inför detta budgetår. Samtidigt

med en viss åtgärdströtthet såväl hos de arbetssökande som arbetsgivarna kan en

förklaring vara att lågkonjunkturen varat för länge denna gång.

I en skrivelse till regeringen den 19 november 1993 med begäran om ändrad

disposition av medel på anslaget B 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har AMS

ytterligare utvecklat sin syn på orsakerna till dessa svårigheter. AMS gör i

skrivelsen bedömningen att det inte är möjligt att nå upp till de beräknade

åtgärdsvolymerna. Det finns därför utrymme för andra satsningar inom ramen för

B 2-anslaget. AMS pekar på två områden inom vilka det är möjligt att göra

insatser, nämligen utbildningssatsningar inom kommunerna och insatser inom

byggsektorn genom medel till ROT-åtgärder.

Det förhållandet att Sverige av allt att döma nu befinner sig i

inledningsfasen till en konjunkturuppgång innebär att man nu måste börja

omläggningen av politiken i riktning mot marknadsmässiga, "riktiga", arbeten.

På så sätt kan arbetsmarknaden snabbare svara på en ökande efterfrågan.

Det sagda innebär emellertid inte enligt utskottets mening att den ekonomiska

situationen och arbetsmarknadsläget kan bedömas som så stabilt att det redan i

dag är möjligt att med säkerhet bedöma effekterna av de förslag som läggs fram

på skilda områden.

Den inriktning av politiken som förordats i de av riksdagen godkända

betänkandena 1992/93:AU11 och 1992/93:AU19 (rskr. 258) samt det av riksdagen

godkända betänkandet 1992/93:FiU30 (rskr. 447) bör därför enligt utskottets

uppfattning i allt väsentligt ligga fast även inför det kommande budgetåret.

De förändringar som föranleds av att vissa motionsyrkanden på några punkter

vinner bifall ändrar inte på något avgörande sätt den inriktning av politiken

som genom tidigare riksdagsbeslut lagts fast.

Med det sagda avvisar utskottet en ändrad inriktning av politiken i enlighet

med Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag. Av detta följer att

utskottet avstyrker motionerna A16 och A17 i nu behandlade delar.

Utskottet kommer i den följande framställningen att behandla

regeringsförslagen om ungdomspraktik, arbetslivsutveckling (ALU) och generellt

anställningsstöd (GAS) jämte motioner väckta i anslutning härtill. I

beredningsunderlaget ingår även ett yttrande från socialförsäkringsutskottet om

GAS liksom Lagrådets yttrande över lagförslagen i denna del. Vidare kommer

utskottet att ta ställning till övriga motionsförslag som väckts med anledning

av propositionen. Utskottet har i dessa delar inhämtat yttranden från resp.

fackutskott.

Ungdomspraktik

Tidigare beslut om ungdomspraktik

Med anledning av regeringens proposition 1991/92:124 fattade riksdagen våren

1992 beslut om en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd för ungdomar, ungdomspraktik

(1991/92:AU11, rskr. 252). Bakgrunden var den snabbt ökande arbetslösheten

bland de unga. Åtgärden var en försöksverksamhet under tiden den 1 juli 1992 --

den 30 juni 1993. Den innebar att ungdomar i åldern 18--24 år skulle erbjudas

arbetsmarknadsutbildning på heltid med praktik förlagd till arbetsplatser inom

hela arbetsmarknaden. Den unge skulle få inskolning, handledning och praktisk

yrkesutbildning på arbetsplatsen. Praktiktiden skulle vara sex månader och

utbildningsbidrag skulle utges till den unge. Platserna fick inte användas för

att ersätta annan arbetskraft.

Medel anvisades för 39 000 ungdomspraktikplatser för budgetåret 1992/93.

Åtgärden fick mycket snabbt genomslag. Efter förslag av regeringen i

proposition 1992/93:50 anvisade riksdagen (AU2y, FiU1, rskr. 124) medel för

ytterligare 36 000 platser, totalt således för budgetåret 1992/93 75 000

platser. Genom sistnämnda beslut ändrades även delar av regelsystemet. Bl.a.

blev det möjligt att förlänga praktiktiden med ytterligare sex månader efter en

lämplighetsprövning av arbetsförmedlingen.

I anslutning till proposition 1992/93:150 beslutade riksdagen (AU8y, FiU:30,

rskr. 447) våren 1993 att förlänga försöksverksamheten t.o.m. den 30 juni 1994.

Samtidigt beslutade riksdagen att öka antalet platser till 100 000 i genomsnitt

per månad. Dessutom skulle bl.a. nyutexaminerade högskoleutbildade ungdomar i

åldern 25--29 år med minst 120 poäng i examen kunna anvisas ungdomspraktikplats

i högst tre månader. 3 000 platser anvisades. Bakgrunden till det senare

beslutet var den försämrade arbetsmarknaden för denna grupp arbetssökande.

Regeringens förslag om ungdomspraktik

I den föreliggande propositionen redogörs för olika undersökningar som gjorts

om erfarenheter och resultat av ungdomspraktiken (s. 15 f.). AMS redovisade i

en rapport i oktober 1993 att i genomsnitt 21,2 % av dem som deltagit i sådan

praktik under 1992/93 fick arbete. Med arbete menas förutom reguljärt arbete

även anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och

Samhall.

Den kritik som framförts mot ungdomspraktiken att den kan ha inneburit

undanträngning av reguljärt arbete bemöts i propositionen på följande sätt.

Det är oundvikligt att vissa problem uppstår när en åtgärd får en sådan stor

omfattning som ungdomspraktiken. Undanträngningseffekten skall jämföras med

att ca 120 000 ungdomar fick värdefull praktik i arbetslivet föregående år.

Systemet med ungdomspraktik är en åtgärd i ett mycket svårt

arbetsmarknadsläge. Det är viktigt att anpassa systemet till det faktiska

konjunkturläget. Även om det finns tecken på en positiv utveckling av ekonomin

kommer det svåra arbetsmarknadsläget att bestå för ungdomar. Systemet med

ungdomspraktik bör därför förlängas t.o.m. den 30 juni 1995.

Regeringens bedömning är att det nu är tid att modifiera systemet på så sätt

att det i ännu högre grad leder till reguljär anställning efter praktiktidens

slut. Det föreslås att praktikanordnaren åtar sig att betala ett bidrag till

staten för ungdomspraktikanten. Förslaget motiveras av bl.a. statsfinansiella

skäl. Under de första sex månaderna av ungdomspraktiken får praktikanordnaren

betala ett finansieringsbidrag på 1 000 kr per månad för varje praktikant

som tas emot. Efter denna sexmånadersperiod kan praktiken förlängas hos samma

anordnare under förutsättning att denne kommer överens med arbetsförmedlingen

att anställa den unge efter praktikperiodens slut. Under denna senare

sexmånadersperiod höjs finansieringsbidraget till 3 000 kr per månad. Om

anordnaren inte vill förlänga praktikperioden ytterligare sex månader skall den

unge anvisas ny praktikplats hos en annan anordnare. Finansieringsbidraget blir

då 1 000 kr. Finansieringsbidragen föreslås bli avdragsgilla i

praktikanordnarens rörelse.

I denna del föreslår regeringen att för den som påbörjat sin ungdomspraktik

senast den 31 december 1993 skall de äldre bestämmelserna gälla.

Möjligheterna till praktik under sommarmånaderna föreslås utökade för den som

anvisats en plats före den 1 maj. Skälet härtill är det rådande

arbetsmarknadsläget och svårigheterna för ungdomar att få sysselsättning under

denna tid. Att då stanna kvar på en ungdomspraktikplats borde öka den unges

möjligheter att få ett reguljärt arbete till hösten. Ungdomspraktik under

ferieperioden 15 juni--15 augusti får dock inte avse traditionella

feriearbetsområden.

Regeringen föreslår särskilda bestämmelser för funktionshindrade ungdomar

m.m. Praktikplatser skall kunna anvisas till dessa utan att praktikanordnaren

åtar sig att betala finansieringsbidrag.

Som ovan nämnts kan nyexaminerade högskoleutbildade i åldern 25--29 år

fr.o.m. innevarande budgetår få ungdomspraktik i högst tre månader. Riksdagen

har tidigare beslutat begränsa verksamheten till 3 000 platser. Regeringen

anser det vara olämpligt att så snart efter starten införa ett

finansieringsbidrag för dessa praktikanter. Däremot föreslår regeringen att den

bemyndigas att vid eventuellt behov utvidga antalet platser för

akademikerpraktik inom ramen för oförändrade resurser.

Ungdomspraktikens omfattning planeras för innevarande budgetår till att i

genomsnitt 100 000 ungdomar per månad skall delta i ungdomspraktik. Kostnad

beräknas till 7,9 miljarder kronor. Praktikanordnarna beräknas att under

perioden januari--juni 1994 erlägga bidrag på sammanlagt 300 miljoner kronor

till staten. Helårseffekten på det föreslagna finansieringsbidraget beräknas

vid oförändrad volym till 1,0 miljarder kronor netto efter skatt. Utfallet är

beroende av omfattningen av 3 000-kronorsplatserna. Kostnaderna för

ungdomspraktik under ferietid som infaller under nuvarande budgetår (dvs. juni

månad 1994) ryms inom anslaget.

Motioner om ungdomspraktik

Beträffande regeringens förslag om ungdomspraktik är Socialdemokraterna

som ovan nämnts kritiska till att åtgärden kommit att bli dominerande i

förhållande till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Socialdemokraterna är

dock positiva till att fortsätta en provperiod efter den 1 juli 1994, men anser

att längden för en praktikplats då skall skäras ned till fyra månader.

Som skäl för detta förslag anförs att det nu är dags att börja omvandla

ungdomspraktikplatserna till riktiga jobb, något som regeringen också insett.

Socialdemokraterna menar emellertid att regeringen går för långsamt fram.

Som en bra modell att använda när praktikplatserna skall omvandlas till

anställningar pekar motionärerna på det avtal som träffats mellan Svenska

Metallindustriarbetareförbundet och Sveriges Verkstadsindustrier. Avtalet har

till syfte att erbjuda ungdomar en ettårig styrd kompetensutveckling i

verkstadsföretag. Ungdomarna är ungdomspraktikanter under fyra månader,

därefter får de anställning i företaget under åtta månader. Om möjligt övergår

anställningen därefter till fast anställning. Företagen förutsätts få

rekryteringsstöd. Socialdemokraterna menar att det är viktigt att stödja en

sådan utveckling.

I detta sammanhang föreslår Socialdemokraterna att ett generöst

rekryteringsstöd om 80 % av lönekostnaden skall utgå för 20 000

ungdomar. Stödet bör utgå om man anställer en ungdom som man har haft som

praktikant. Därmed skall ingen ungdom behöva vara praktikant hos en

arbetsgivare längre tid än sex månader.

Ny demokrati anser i sin partimotion A18 att ungdomspraktiken är ett steg

i rätt riktning för att lotsa ungdomar till riktiga jobb. Det är viktigt att

ungdomar får direkt utbildning i företagen.

Motionärerna föreslår införandet av ett lärlingssystem och vill ha ett

tillkännagivande härom.

Det föreliggande förslaget om ungdomspraktik avvisas dock. Motionärerna

riktar kritik mot det föreslagna delfinansieringssystemet, som de finner

krångligt och byråkratiskt samt dessutom innebär kontrollproblem. En annan

invändning är att det inte finns någon riktig redovisning om hur

undanträngningseffekterna ser ut. Motionärerna vill ha en ordentlig redovisning

av dessa effekter.

Motionärerna avstyrker även förslaget om möjligheterna att utvidga

akademikerpraktiken.

Som alternativ till regeringsförslagen om ungdomspraktik vill

motionärerna ha en sammanhängande ungdomspraktik om högst 18 månader till en

kostnad för anordnaren på 2 500 kr per månad. Undantag skall göras för perioden

15 juni--15 augusti. Om praktikanordnaren använder sig av ungdomspraktikanten

under denna tid skall marknadsmässig lön utgå.

Den som fått en praktikplats före fyllda 25 år skall få fortsätta praktiktiden

ut.

Motionärerna påtalar att utländska medborgare med bristfälliga kunskaper i

svenska inte skall prioriteras utan anser att kunskaper i svenska språket måste

kunna krävas för inträde på arbetsmarknaden.

Även Vänsterpartiet avvisar i motion A17 regeringens förslag till

nyordning av ungdomspraktiken. Som framgått av den föregående framställningen

anser Vänsterpartiet att åtgärden har blivit en förstahandsåtgärd. Motionärerna

pekar på riskerna med systemet: bl.a. undanträngning av ordinarie

arbetstillfällen, sammanblandning av arbete och praktik. Det är därför dags att

nu påbörja nedtrappningen av denna åtgärd.

Regeringens förslag innebär en förstärkning av åtgärdens negativa drag.

Praktikperioden skall inte förlängas utan förkortas. Den bör åtföljas av

anställning, gärna förstärkt med ett förhöjt rekryteringsstöd under nio

månader. Det föreslagna finansieringssystemet inrymmer rättsliga och

administrativa risker.

Vänsterpartiet säger också nej till en förlängning av akademikerpraktiken och

kräver i stället att nuvarande tremånadersperiod skall åtföljas av anställning.

I motion A20 av Jan Fransson m.fl. (s) vill motionärerna ha långsiktiga

åtgärder mot arbetslösheten, i första hand för de unga. Motionärerna pekar på

de sociala problem som blir resultat av den nuvarande

sysselsättningssituationen för i synnerhet ungdomar. Alla unga måste ges en

garanti om arbete och utbildning för att förhindra långtidsarbetslöshet och

utslagning, framhåller motionärerna.

Utskottets överväganden om ungdomspraktik

Riksdagen har som redovisats i den föregående framställningen i tidigare

beslut ställt sig bakom användningen av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden

ungdomspraktik. Försöksverksamheten skall pågå t.o.m. den 30 juni 1994.

Nu föreslås att systemet med ungdomspraktik förlängs t.o.m. den 30 juni 1995.

Vidare föreslås på sätt som ovan redovisats att praktikanordnaren betalar ett

avdragsgillt finansieringbidrag för varje praktikant som tas emot. För den som

påbörjat en praktikperiod senast den 31 december 1993 skall de tidigare

bestämmelserna gälla.

Regeringen vill dessutom ha bemyndigande att ändra nivån på

fiansieringsbidragen liksom att begränsa de åldersgrupper som är aktuella i

förevarande hänseende. Skälet härtill är att arbetsmarknaden för ungdomar så

snart som möjligt skall kunna återgå till det normala. Regeringen hemställer

också om bemyndigande att utvidga akademikerpraktiken inom ramen för givna

resurser.

Möjligheterna till praktik under sommarmånaderna föreslås utökade under vissa

förutsättningar.

De invändningar som i motionerna riktas mot regeringsförslagen i denna del

kan utskottet ha viss förståelse för. När ungdomspraktik infördes som

arbetsmarknadspolitisk åtgärd våren 1992 diskuterades ingående eventuella

negativa konsekvenser i samband med användningen av denna åtgärd. Den ansågs

emellertid som ett vettigt sätt för de unga att utnyttja den tid då de står

utanför reguljärt arbete. Dessutom bidrog åtgärden till att förhindra en

socialt oacceptabel utslagning av stora grupper ungdomar.

Av de redovisningar som lämnats om ungdomspraktiken framgår att åtgärden i

huvudsak varit positiv för såväl ungdomarna som praktikanordnarna. Alternativet

för ungdomarna hade med all sannolikhet varit sysslolöshet med permanent

kontantbidrag.

Regeringen beslutade den 25 november 1993 att bemyndiga chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en parlamentariska kommitté som skall

se över arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning

som regeringen nyligen beslutat om.

Utskottet förutsätter att en noggrann utvärdering av ungdomspraktiken

görs inom ramen för denna utredning. Senast den 31 december 1994 skall

kommittén enligt direktiven (dir. 1993:132) lämna ett delbetänkande som

innehåller en utvärdering av hela den nuvarande arbetsmarknadspolitiken.

Med det anförda får motion A18 anses tillgodosedd i denna del.

Utskottet har tidigare uttalat, senast i sitt yttrande (1992/93:AU8y) till

finansutskottet i samband med kompletteringspropositionen, att ungdomspraktiken

är en exceptionell åtgärd i en lågkonjunktur med ett mycket svårt

arbetsmarknadsläge särskilt för ungdomar. Enligt utskottets uppfattning

föreligger alltjämt ett sådant allvarligt arbetsmarknadsläge att det är

motiverat att fortsätta en extraordinär åtgärd för ungdomarna. Utskottet vill

emellertid ånyo understryka att åtgärden är en sistahandslösning efter det att

alla andra möjligheter prövats.

Utskottet anser att man måste börja överväga en återgång till en reguljär

arbetsmarknad för ungdomar. Som utskottet ser det innebär de förslag regeringen

lägger fram steg i denna riktning. En ännu tidigare övergång till ett system

med exempelvis rekryteringsstöd som föreslås i motionerna A16 (s) och A17 (v)

ser utskottet som alltför optimistiskt mot bakgrund av de prognoser som

redovisats i den föregående framställningen om en långsam uppgång av

sysselsättningen. Ungdomspraktik i högst 18 månader, som föreslås i motion A18

(nyd), är å andra sidan en alltför lång period, men synes rent principiellt

ligga i linje med regeringens förslag. Det modifierade åtgärdssystem som nu

föreslås avlösa det nuvarande bör på lång sikt ge goda förutsättningar till

inträde på arbetsmarknaden för de unga.

Det är enligt utskottets uppfattning rimligt att praktikanordnaren får bidra

med en delfinansiering av verksamheten. De farhågor som kommer till uttryck i

motionerna A16 och A17 för rättsliga och administrativa problem om förslaget

genomförs förefaller överdrivna. Självfallet är det viktigt att vaksamt följa

verksamheten så att oönskade effekter inte uppstår. Denna uppgift bör ligga

inom ramen för den referensgrupp bestående av parterna på arbetsmarknaden och

AMS, som på utskottets initiativ tillsattes när ungdomspraktiken infördes.

Utskottet biträder föslaget om ett finansieringsbidrag på 1 000 kr den första

perioden. Ett belopp om 3 000 kronor bedömer utskottet som rimligt under den

andra perioden.

Regeringen bör få ett bemyndigande att begränsa de åldersgrupper som är

aktuella för ungdomspraktik. Genom ett sådant bemyndigande ges bl.a. vid behov

en möjlighet till en tidigare avtrappning av denna åtgärd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att vid behov utvidga

akademikerpraktiken.

Det är även viktigt att vid behov snabbt kunna ändra nivåerna på

finansieringsbidraget liksom att även utsträcka möjligheten att använda

bidraget vid akademikerpraktiken. Regeringen bör ges ett sådant bemyndigande.

Förslaget i motion A18 (nyd) om undantag från praktiktiden under ferietid

ligger såvitt utskottet har förstått det nära regeringens uppfattning och bör

därmed inte föranleda någon särskild åtgärd.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts föreslår utskottet att riksdagen antar

det framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:322) om

ungdomspraktikanter.

Vidare bör regeringen ges bemyndigande att begränsa de

åldersgrupper som är aktuella för ungdomspraktik och att ändra

nivåerna på och användningsområdet för finansieringsbidraget.

Motion A18 får med det anförda anses i huvudsak tillgodosedd.

Motionerna A16 och A17 avstyrks därmed i aktuella delar.

Beträffande frågan om vid vilken ålder anvisning till en ungdomspraktikplats

skall upphöra vill utskottet anföra följande. Enligt vad utskottet inhämtat

sker anvisning till praktikplats till en ungdom som närmar sig 25 år i

normalfallet fram till den dag den unge fyller 25 år. Skulle det ändå hända att

praktikplats anvisas för längre tid upphör anvisningen när den unge fyller 25

år.

Som utskottet ser det finns det inte skäl att ändra denna ordning. För en

ungdom som fyllt 25 år står andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder till buds,

exempelvis arbete med rekryteringsstöd, arbetsmarknadsutbildning,

beredskapsarbete. Med det anförda avstyrks motion A18 i berörd del.

Beträffande resonemanget i motion A18 om prioriterade grupper har

statsmakterna i skilda beslut under en följd av år tagit ställning för att

långtidsarbetslösa, ungdomar och invandrare skall prioriteras vid användningen

av den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen. Kunskaper i svenska språket är

naturligtvis en förutsättning för att kunna göra sig gällande på den svenska

arbetsmarknaden. För att underlätta detta inträde står olika möjligheter till

buds. En bra ordning därvidlag är när en invandrare kan växla mellan arbete och

undervisning som exempelvis kan komma i fråga vid anställning med

rekryteringsstöd. Med det anförda avstyrks motion A18 i denna del.

Om situationen på arbetsmarknaden skulle förbättras snabbare vill utskottet

peka på den möjlighet som står till buds med gällande bestämmelser

om rekryteringsstöd. Enligt dessa bestämmelser kan sådant stöd lämnas till

arbetsgivare för att underlätta anställning i de fall arbetsförmedlingen inte

kan finna annan väg att lösa den arbetslöses sysselsättningssituation.

Rekryteringsstöd uppgår till högst 65 % av lönekostnaden per månad, dock högst

14 300 kr och kan utgå under högst 6 månader. Utskottet som under hand inhämtat

att den genomsnittliga bidragsprocenten ligger på ca 50 % anser att man för att

underlätta anställning av ungdomar i större utsträckning bör använda sig av den

högre bidragsprocenten.

Däremot är utskottet inte berett att biträda förslaget i motion A16 (s) om

ett förhöjt rekryteringsstöd för ungdomar. Detta förslag bör därför avslås.

Utskottet tar i detta sammanhang upp Ny demokratis förslag om ett

lärlingssystem. Riksdagen har tidigare behandlat ett likartat förslag från Ny

demokrati (1992/93:FiU1, rskr. 134). Vid sin behandling av detta förslag

refererade finansutskottet till såväl utbildnings- som

arbetsmarknadsutskottens yttranden över förslaget, som väcktes i anslutning

till kompletteringspropositionen. Dessa utskott avstyrkte Ny demokratis förslag

mot bakgrund av det beslut som tillkom under riksmötet 1991/92 och som innebar

att ett nytt system för utbildning av lärlingar infördes. Finansutskottet

avstyrkte därmed förslaget.

Arbetsmarknadsutskottet anförde i sitt yttrande 1992/93:AU2y följande:

När det gäller förslaget om ett lärlingssystem vill utskottet hänvisa till

riksdagens beslut om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. (prop.

1991/92:157, UbU26, rskr. 311) som innebär bl.a. att en ny utbildning för

lärlingar införs i gymnasieskolan inom ramen för individuella program. Den nya

lärlingsutbildningen skall vara en kombination av sådan utbildning som sker i

ett företags regi, inom ramen för ett anställningsförhållande, och studier av

vissa ämnen i gymnasieskolan. Lärlingarnas anställningsförhållanden under den

tid de är i företagen är en fråga för parterna på arbetsmarknaden att komma

överens om.

Utbildningsutskottet har i ett enigt betänkande (1993/94:UbU2) den 2 december

i år om ett likartat yrkande anfört:

Utskottet konstaterar att den nuvarande skollagen just innebär möjlighet att

ordna individuella program i gymnasieskolan för elever som vill kombinera

yrkesutbildning i ett anställningsförhållande med studier av vissa ämnen i

skolan. Denna form av lärlingsutbildning infördes den 1 juli 1992 efter förslag

i proposition 1991/92:157 (bet. UbU26, rskr. 311). Det tyska lärlingssystemet

innebär enligt motionärerna att staten reglerar även den yrkesutbildning i

företagsregi som ingår i lärlingsutbildningen. Så är inte fallet med det

svenska systemet. Utskottet har inte funnit anledning att förändra den

nuvarande svenska lärlingsutbildningen i det avseendet och föreslår att

riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi211 yrkande 15 och 1992/93:Ub499.

Arbetsmarknadsutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning i denna

fråga, varför förslaget i motion A18 avstyrks.

Arbetslivsutveckling (ALU)

Tidigare beslut om ALU

Efter förslag i proposition 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den

svenska ekonomin beslöt riksdagen (AU2y, FiU1, rskr. 134) i december 1992 om en

ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd, arbetslivsutveckling (ALU). Bakgrunden till

beslutet var arbetsmarknadsläget med en snabb ökning av antalet

långtidsarbetslösa. Tanken med ALU var att möjliggöra en aktivare användning av

medlen till arbetslöshetsförsäkringen. Systemet skulle vara en

försöksverksamhet och pågå under två år från och med den 1 januari 1993.

Med denna åtgärd skulle arbetslösa med rätt till a-kassa erbjudas möjligheter

att delta i olika aktiviteter. Den skulle komma i fråga när den arbetslöse inte

kunde få arbete, utbildningsplats eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

ALU fick inte störa den ordinarie verksamheten, betonades det. Den fick inte

heller äventyra konkurrensförhållandena. Åtgärden fick inte ersätta ordinarie

arbeten och inte heller fylla ett produktionsbehov hos arbetsgivare.

Genom riksdagens beslut (prop. 1992/93:105, AU7, rskr. 186) i mars 1993

utvidgades systemet med ALU från och med den 1 april 1993. Ändringen innebar

att personer med kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) skulle kunna delta i denna

verksamhet.

I regelverket infördes ytterligare en ändring genom riksdagens beslut (prop.

1992/93:150, AU8y, FiU30, rskr. 447) i juni 1993. Ändringen innebar att den som

vägrar delta i ALU kan avstängas från ersättning.

Regeringens förslag om ALU

Av de problem som samhället nu ställs inför är långtidsarbetslösheten ett av

de allvarligaste heter det i propositionen. Nästan var tredje arbetslös är i

dag långtidsarbetslös. AMS prognoser tyder på att långtidsarbetslösheten också

framöver kommer att vara mycket hög. Långtidsarbetslösheten skall därför

prioriteras i Arbetsmarknadsverkets verksamhet.

I detta läge är det viktigt att erbjuda olika åtgärder till ett stort antal

människor samt att begränsa kostnaderna. ALU är en kostnadseffektiv åtgärd.

Alternativa arbetsmarknadspolitiska åtgärder är betydligt dyrare, framhålls det

i propositionen. Regeringen menar att en stor omfattning på ALU kan begränsa

behovet av främst beredskapsarbeten.

Bland de arbetslösa finns många med kvalificerad utbildning och lång

yrkeserfarenhet. Målet måste vara att behålla och utveckla denna kompetens samt

att de arbetslösa behåller kontakten med arbetsmarknaden.

ALU är en åtgärd som tillkommit för att förstärka arbetslinjen, framhålls det

i propositionen. Genom ALU får de arbetslösa möjlighet att utföra sysslor som

annars inte skulle ha utförts. I propositionen upprepas den grundläggande

förutsättningen att ALU-insatser inte får ersätta arbeten på den reguljära

arbetsmarknaden eller snedvrida konkurrensen.

Tidigare har beslutats att ALU skall sträcka sig fram till den 31 december

1994. Regeringen föreslår att perioden förlängs t.o.m. den 30 juni 1995.

I propositionen lämnas en rad exempel på områden inom samhället där det finns

ett avsevärt antal uppgifter som kan utföras med hjälp av ALU (s. 22 f.).

För innevarande budgetår har medlen för kringkostnader till

ALU-verksamheten beräknats till högst 207 miljoner kronor. Med hänsyn till

den omfattning som ALU-verksamheten nu beräknas få är detta belopp för lågt.

Regeringen föreslår därför att beloppet bestäms till högst 450 miljoner kronor

under innevarande budgetår inom ramen för disponibla medel under anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

I vissa fall skall det vara möjligt att ge ALU-anvisade särskilt bidrag i

form av reseersättning. Främst gäller det ALU-anvisade i glesbygd som inte

kunnat få anvisning på hemorten och har särskilt höga resekostnader. Högst

15 miljoner kronor av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

får användas till detta ändamål.

Regeringen föreslår att en ALU-delegation inrättas. Tillsammans med AMS

skall den ha till uppgift att väsentligt utöka omfattningen av ALU för att dels

starkt begränsa långtidsarbetslösheten, dels tillgodose angelägna

samhällsuppgifter och utvecklingsbehov där insatser kan göras. Delegationen

skall även tillsammans med AMS dra upp gränser för ALU-verksamheten så att den

inte tränger in på den reguljära arbetsmarknaden. Målsättningen måste vara att

erbjuda ALU-aktiviteter med en bredd och ett innehåll som tillgodoser

så många långtidsarbetslösa som möjligt och därmed minimerar

långtidsarbetslösheten.

Delegationen skall bestå av en ordförande och representanter från AMS och de

berörda samhällsområden där omfattande insatser bedöms kunna genomföras. Ett

sekretariat bör biträda delegationen. Regeringen kommer senare att inrätta

denna delegation.

För delegationens verksamhet under innevarande budgetår bör högst 5

miljoner kronor få disponeras av medlen under anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Högst 450 000 kr av dessa bör få användas för

förvaltningskostnader. Resterande medel avsatta för delegationen skall avse

informationsinsatser och de övriga uppgifterna för delegationen.

Motioner om ALU

Genom den omläggning av den ekonomiska politiken som Socialdemokraterna

föreslår i motion A16 kommer enligt deras uppfattning den öppna arbetslösheten

att minska. Det blir också bättre möjligheter att bekämpa

långtidsarbetslösheten.

Socialdemokraterna avvisar regeringens resonemang om ALU som en prioriterad

åtgärd, som skall sättas före andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

AMS måste tydligare prioritera beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och

arbetsmarknadsutbildning framför ALU-verksamhet.

Kringkostnader i den storleksordning som begärs avstyrks liksom medel till en

ALU-delegation.

Socialdemokraterna vill anslå resurser för att ge arbetsgivare generösa

rekryteringsstöd för 20 000 långtidsarbetslösa.

Dessutom anser motionärerna att den nuvarande begränsningen av stödet för

beredskapsarbeten, nämligen att de beräknas på 90 % av arbetad tid, skall

ändras.

Ny demokrati avvisar i motion A18 i sin helhet förslagen om ALU. Den

åtgärd som var avsedd att bli en sistahandsåtgärd har blivit en

förstahandsåtgärd. Undanträngningseffekter har uppdagats och motionärerna vill

inte ta ställning till nya förslag förrän den i propositionen aviserade

uppföljningen av åtgärden föreligger.

I stället för ALU bör det satsas på ett utökat antal beredskapsarbeten och

arbeten med rekryteringsstöd.

Vänsterpartiet kan inte enligt sin motion A17 acceptera den expansiva

inriktning av ALU-åtgärden som partiet menar att regeringens förslag innebär.

Från att ha varit en sistahandsåtgärd har den blivit den största åtgärden för

att förhindra utförsäkring och utslagning på arbetsmarknaden. Riktigt oroande

är enligt Vänsterpartiet att regeringen genom förslaget om en ALU-delegation

avser att ytterligare öka omfattningen av ALU.

Vänsterpartiet anser att det finns utrymme för en väsentligt större volym

beredskapsarbeten. Partiet föreslår dessutom att den tidigare begränsningen av

ersättningen omprövas.

I vissa fall kan ALU vara bra som komplement där intressanta projekt kan ta

till vara kompetens och intresse. I många fall handlar det emellertid om att

uppgifter borde utvecklas inom normal verksamhet.

Vad gäller kringkostnader till ALU saknas även med dagens volym medel.

Vänsterpartiet är därför berett att tillstyrka 300 miljoner kronor för detta

ändamål.

Utskottets överväganden om ALU

Även beträffande ALU föreslås en förlängning av åtgärden t.o.m. den 30 juni

1995. Skälet härtill är att långtidsarbetslösheten ökar och enligt AMS

prognoser kommer att vara mycket hög framöver. Många av de långtidsarbetslösa

har kvalificerad utbildning och lång yrkeserfarenhet. Målet måste vara att

behålla och utveckla denna kompetens och kontakten med arbetsmarknaden måste

bibehållas, heter det i propositionen.

Utskottet delar denna uppfattning. ALU är en åtgärd som stärker arbetslinjen.

I stället för att passivt uppbära arbetslöshetsersättning får den arbetslösa

genom ALU en möjlighet att utföra sysslor som annars inte skulle ha blivit

utförda. Runt om i landet finns en rad uppgifter som är angelägna men som inte

kan utföras på grund av den ekonomiska situationen. En grundläggande

förutsättning är att åtgärden inte får ersätta arbeten på den reguljära

arbetsmarknaden och undantränga andra angelägna insatser för arbetslösa.

Inte minst viktigt är att Lärlingsutbildningen utvecklas vid sidan av de

arbetsmarknadspolitiska insatserna. Detta bör ges regeringen till känna.

Den i propositionen förutskickade uppföljningen av ALU föreligger nu.

Utvärderingen har utförts av konsultföretaget TEMO, som har intervjuat 1 001

ALU-anvisade, 101 ALU-anordnare och 50 arbetsförmedlingskontor. Av

utvärderingen framgår bl.a. följande.

En klar majoritet av alla intervjuade anser att ALU är en bra

arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Bara 10--14 % ser den som en dålig åtgärd.

ALU-platserna uppfattas som tillfällig sysselsättning men även som en

utvecklingsmöjlighet. Av de ALU-anvisade anser 18 % att den innebär en

tvingande sysselsättning. Motsvarande siffra bland anordnarna är 40 % och bland

arbetsförmedlingarna 28 %.

Majoriteten av de intervjuade anser att ALU är en bra arbetsmarknadspolitisk

åtgärd. Det är dock enligt utskottets mening för tidigt att dra några bestämda

slutsatser av denna utvärdering. Utskottet vill i stället hänvisa till att

regeringen som ovan anförts har gett direktiv till en parlamentarisk kommitté

som skall göra en utvärdering av alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även

ALU-verksamheten kommer följaktligen att bli föremål för denna utvärdering.

ALU är en flexibel och kostnadseffektiv åtgärd. Alternativa

arbetsmarknadspolitiska åtgärder är betydligt dyrare. Utnyttjandet av

rekryteringsstödet är dock en åtgärd som skall prioriteras. Utskottet delar

regeringens uppfattning att det i dagens läge är nödvändigt att erbjuda olika

åtgärder till ett stort antal människor samtidigt som kostnaderna hålls nere.

ALU är därmed en lämplig åtgärd för att bekämpa långtidsarbetslösheten.

Av vad utskottet anfört följer att motionerna A16, A17 och A18 bör avslås i

aktuella delar.

AMS har fått fram en rad viktiga projekt som kan utföras inom ramen för ALU.

Tillräckliga resurser för informationsinsatser om dessa projekt saknas dock

enligt vad som framgår av propositionen.

Det är självfallet viktigt att information om projekten kan spridas och att

ett erfarenhetsutbyte sker. Det är också nödvändigt att gränsdragningen mot den

reguljära arbetsmarknaden är klar, liksom att vaksamt följa att det inte

uppstår konkurrenssnedvridningar på den lokala orten.

Med den omfattning ALU har och beräknas få ökar kringkostnaderna. Utskottet

bedömer att ytterligare medel behövs för denna verksamhet och föreslår att

beloppet bestäms till högst 325 miljoner kronor under innevarande budgetår inom

ramen för disponibla medel under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Med hänvisning till vad sålunda anförts föreslår utskottet att riksdagen

antar lagen om fortsatt giltighet av lagen (1992:331) om

arbetslivsutveckling. Utskottet föreslår dessutom att riksdagen godkänner att

av medlen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 325 miljoner kronor får

användas för kringkostnader i samband med ALU-verksamhet, varav högst 15

miljoner kronor för resebidrag.

Utskottet anser i likhet med regeringen att en ALU-delegation bör inrättas

för att följa verksamheten och lämna information om denna. Medel bör avsättas

för utförande av dessa uppgifter. Högst 5 miljoner kronor bör få avsättas av

ovan nämnda 325 miljoner kronor till en ALU-delegation.

Motionerna A16, A17 och A18 avstyrks i aktuella delar. Motion A17 får med

utskottets ställningstagande till kringkostnaderna för ALU anses tillgodosedd i

denna del.

Utskottet är inte berett att tillstyrka yrkanden om förhöjda

rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa varför motion A16 avstyrks i aktuell

del.

Inte heller en återgång till tidigare regler beträffande den bidragsgrundande

veckoarbetstiden vid beredskapsarbeten får stöd av utskottet. Motionerna A16

och A17 avstyrks följaktligen i berörda delar.

Generellt anställningsstöd (GAS)

Regeringens förslag om GAS

Trots hög arbetslöshet har flera företag i dag en starkt förbättrad

situation. Produktionen tycks öka med förhoppningar om en

sysselsättningsuppgång. Många arbetsgivare börjar dock inte nyanställa. I

stället låter de redan anställda arbeta övertid. Samtidigt blir allt fler

människor långtidsarbetslösa och riskerar att slås ut. Detta är ett stort

socialt problem och riskerar även att i framtiden försvåra en väl fungerande

arbetsmarknad framhålls i propositionen.

Tidsbegränsat generellt anställningsstöd (GAS) syftar till att stimulera till

nyanställningar på den reguljära arbetsmarknaden och att omvandla den

omfattande övertiden till fler arbeten. Regeringen ser GAS som ett komplement

till förändringarna i möjligheterna till prov- och visstidsanställningar.

Förhoppningen är att åtgärderna tidigarelägger och förstärker

sysselsättningsuppgången på den reguljära arbetsmarknaden när

produktionsuppgången ökar.

GAS skall vara ett enkelt och lättfattligt system som omfattar alla

icke-statliga arbetsgivare. GAS bör enligt propositionen utformas så att en

arbetsgivare, som efter den 30 september 1993 har ökat antalet anställda, får

under år 1994, vid beräkning av de arbetsgivaravgifter som skall betalas enligt

2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter, för varje månad göra ett avdrag.

Detta skall motsvara 15 % av avgiftsunderlaget enligt 2 kap. 3--5 §§ i nämnda

lag multiplicerat med antalet anställda som vid månadens utgång överstiger

antalet anställda vid utgången av september 1993 dividerat med antalet

anställda vid utgången av månaden. För nyanställningar som sker senast under

januari månad utgår stödet hela året 1994, medan stödperioden blir kortare för

anställningar som sker senare under år 1994. Genom denna konstruktion

uppmuntras snabba sysselsättningsökningar. Ökning av antalet anställda som

föranleds av överflyttning av anställda mellan arbetsgivare med

intressegemenskap och vid förvärv av verksamhet skall inte berättiga till

avdrag. Stödet skall baseras på den som har anställning minst 17 timmar per

vecka.

Det är arbetsgivaren själv som beräknar avdragets storlek i samband med att

han redovisar arbetsgivaravgifterna. Kontroll av att lämnade uppgifter är

riktiga får ske genom revision.

Vilken effekt som GAS har på de offentliga finanserna är svårt att veta. Det

finns nämligen ingen information om vilka sysselsättningsökningar som skulle

komma att ske även om GAS inte infördes och vilken sysselsättningsökning som

sker på grund av GAS. Enligt propositionens räkneexempel skulle GAS ge en

nettobudgeteffekt för den offentliga sektorn nära noll medan företagens och

hushållens sammanlagda inkomster skulle öka med motsvarande 2,2 miljarder

kronor.

GAS skall regleras genom en särskild lag om generellt anställningsstöd.

Förslaget föranleder även att en hänvisning till GAS införs i 1 kap. 1 § lagen

(1981:691) om socialavgifter.

Motioner om GAS

Socialdemokraterna anser i motion A16 att det föreslagna

anställningsstödet (GAS) i sig är positivt för att få till stånd

tidigareläggning av anställningar i näringslivet. Däremot avvisar de själva

konstruktionen av stödet, som de anser medverkar till att bekosta arbeten som

ändå skulle ha kommit till stånd. Den tekniska lösning man valt i propositionen

kan dessutom innebära konkurrensproblem. De problem man pekar på innebär enligt

motionärerna att det behövs en lagrådsgranskning av lagförslaget.

Förslaget avvisas därmed i föreliggande skick.

Motionärerna vill i stället satsa på rekryteringsstöd i enlighet med de

förslag som redovisats i den tidigare framställningen.

Ny demokrati avvisar i motion A18 förslaget om ett generellt

anställningsstöd. Sannolikt kommer förslaget om det genomförs att leda till

minskade kostnader för företag som ändå är framgångsrika och kan nyanställa.

Förslaget saknar dessutom inriktning mot de unga arbetssökande.

Vänsterpartiet har uppfattat att regeringen med sitt förslag om ett

generellt anställningsstöd vill stimulera till anställningar på den ordinarie

arbetsmarknaden. Denna typ av stöd är enligt Vänsterpartiet billiga eller rent

av självfinansierande.

Det kan emellertid resas en del invändningar av teknisk och administrativ

natur mot utformningen av det föreslagna systemet, menar motionärerna. Ett

generellt system baserat på sänkning av arbetsgivaravgiften kommer att

subventionera företag som ändå skulle nyanställa. En annan konstruktion av

stödet skulle kunna bli mer verkningsfullt. Exempelvis kunde stödet ta hänsyn

till enbart enskilda anställningar och inte ett genomsnittligt antal anställda

månadsvis. Vänsterpartiet vill starkt förorda införandet av ett marginellt

sysselsättningsstöd.

Utskottets överväganden om GAS

Med anledning av förslaget om GAS har som tidigare nämnts utskottet inhämtat

socialförsäkringsutskottets och Lagrådets yttranden.

Socialförsäkringsutskottet pekar i sitt yttrande på en rad allvarliga problem

som kan uppstå med den tekniska lösning som regeringen valt i sitt lagförslag.

Dessutom anser socialförsäkringsutskottet att det inte kan acceptera att

socialförsäkringsavgifterna används för en stödform vars effekter i form av

minskade avgifter är okända. Socialförsäkringsutskottet föreslår att

arbetsmarknadsutskottet tillstyrker motionerna A16 och A18 i berörda delar och

avstyrker propositionen i denna del. Även motion A17 bör avstyrkas i aktuell

del. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Centerpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet förordar i en avvikande

mening att regeringens förslag med viss ändring bör tillstyrkas.

På utskottets begäran har Lagrådet granskat lagförslaget (bilaga 2).

Lagrådet påtalar bl.a. att förslaget inte har varit föremål för sedvanlig

remissbehandling. Inte heller har synpunkter över förslaget inhämtats vid någon

hearing och det har endast kortfattat kommenterats i propositionen. Lagrådet

fortsätter:

På det bristfälliga underlag som sålunda föreligger saknar Lagrådet möjlighet

att avgöra om lagförslaget är ägnat att tillgodose de angivna syftena.

Överhuvudtaget är det svårt att på det föreliggande materialet bedöma vilka

konsekvenser de olika lagreglerna får. Med hänsyn härtill och till den korta

tid som stått till förfogande har Lagrådet fått avstå från den ingående

granskning som förslaget hade förtjänat. Med beaktande av de synpunkter som

riksdagsutskotten anfört har Lagrådet gjort en huvudsakligen teknisk översyn av

lagförslagen.

Lagrådet anför vidare:

Med hänsyn till att förslaget dock kan få en positiv effekt på

sysselsättningen och till att lagen om generellt anställningsstöd endast skall

tillämpas i ett år vill Lagrådet inte motsätta sig att lagstiftningen

genomförs.

För egen del vill utskottet anföra följande.

Många arbetsgivare vågar i dag inte nyanställa. Tidigare erfarenheter av

svårigheterna att anpassa verksamheten till sämre tider bidrar sannolikt till

detta. Övertidsuttaget är mycket stort samtidigt som alltfler blir

långtidsarbetslösa. Detta är inte bara ett socialt problem, det försvårar också

återgången till en fungerande arbetsmarknad.

Syftet med GAS är att konstruera ett system som är så enkelt och lättfattligt

som möjligt. Förslaget skall ses som ett led i strävan att påbörja en

omläggning av politiken i riktning mot marknadsmässiga, "riktiga", arbeten.

Det generella anställningsstödet skall enligt förslaget lämnas genom att

arbetsgivaren i fråga gör ett avdrag från arbetsgivaravgiften. Avdraget skall

därefter minska influtna folkpensionsavgifter.

De invändningar som kan riktas mot denna typ av åtgärd måste enligt

utskottets uppfattning vägas mot de fördelar som kan nås genom stödet. Genom

ett stöd av den typ som föreslås kan anställningar komma till stånd som annars

inte skulle ha skett.

Utskottet vill dock understryka att stödet måste bli av kortvarig natur på

det sätt det skall finansieras. Om åtgärden skall fortsätta efter 1994 får

prövas i särskild ordning.

Utskottet har beaktat kritiken mot förslagets tekniska utformning. Vissa av

bristerna i konstruktionen skulle kunna motverkas med en annan utformning av

lagtexten. Sålunda skulle avdraget från arbetsgivaravgifterna kunna beräknas på

de enskilda nyanställdas lönesummor i stället för på ett genomsnitt av

företagets totala lönesumma. Vidare anser utskottet att stödet bör begränsas

till att gälla nyanställda som sysselsätts i Sverige.

Utskottet menar att anställningen bör ha en viss varaktighet, förslagsvis

minst sex månader. Genom en sådan föreskrift kommer man tillrätta med

säsongssvängningar som förekommer i vissa branscher.

Vad slutligen angår frågan om stöd skall kunna utgå till nystartade företag

gör utskottet den bedömningen att verksamheter som startats efter den 30

september 1993 inte bör komma i fråga för att beviljas detta stöd.

Mot bakgrund av Lagrådets erinringar och de ändringar som utskottet ovan

föreslagit bör lagförslaget konstrueras på ett annat sätt.

Utskottet lägger i bilaga 3 fram förslag till lagtext med den av

utskottet förordade lydelsen.

Med sådana ändringar anser sig utskottet kunna tillstyrka att ett generellt

anställningsstöd införs. Motionerna A16 och A17 får med det anförda anses

tillgodosedda i berörda delar. Motion A18 avstyrks i aktuell del.

Författningskommentarer

I anslutning till det framlagda lagförslaget vill utskottet särskilt peka på

följande.

Utskottet delar regeringens uppfattning att ett generellt anställningsstöd

för arbetsgivare bör införas. Avsikten är att uppmuntra tidigareläggning av

anställningar för att minska antalet arbetslösa samt att minska behovet av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är även angeläget att arbetsgivarna

uppmuntras att ersätta övertidsarbete med nyanställningar.

Stödet bör dock, såsom socialförsäkringsutskottet anfört, inte användas för

att stödja etablerandet av nya företag eller att inom befintliga företag starta

nya verksamhetsgrenar. Synpunkter på detta har också framförts i motion A16.

Vidare anser arbetsmarknadsutskottet att stödet bör begränsas till att avse

nyanställningar som gäller tills vidare eller avser minst sex månader. På det

sättet reduceras de problem som enligt socialförsäkringsutskottet och Lagrådet

följer av att regeringens förslag bygger på antalet anställda och därmed

jämställda som finns vid varje månadsskifte under år 1994 jämfört med

månadsskiftet september/oktober 1993. Samtidigt förhindras att

säsongsvariationer i sysselsättningen ger rätt till stöd. Effekterna vid

säsongsvariationer har även påtalats i motionerna A16 och A17. Vidare delar

arbetsmarknadsutskottet socialförsäkringsutskottets uppfattning att stödet bör

begränsas till anställningar som avser sysselsättning i Sverige.

För att undvika tillämpningssvårigheter anser arbetsmarknadsutskottet att den

avgörande tidpunkten bör vara när en anställning tillträtts och inte när

anställningsavtalet ingåtts. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att

utskottet i det nyligen avgivna betänkandet AU4 tillstyrkt en ny regel i lagen

om anställningsskydd som skall gälla från den 1 januari 1994. Denna bestämmelse

innebär att arbetsgivaren är skyldig att lämna arbetstagaren viss information

om anställningen, bl.a. om anställningsformen. Om det är en tidsbegränsad

anställning skall slutdagen anges eller de förutsättningar som gäller för att

anställningen skall upphöra.

Denna uppgiftsskyldighet bör kunna bidra till att det redan från början kan

klaras ut om anställningen är av den arten att arbetsgivaren skall ha rätt till

anställningsstöd med hänsyn till de ovan angivna tidsmässiga begränsningarna.

Den teknik som arbetsmarknadsutskottet förordar går ut på att knyta avdraget

till de enskilda nyanställda personerna. Detta är också i enlighet med vad som

anförs i den avvikande meningen i socialförsäkringsutskottets yttrande och i

motion A17.

Arbetsmarknadsutskottet anser att man bör sträva efter att reglerna skall

vara lätta att tillämpa och förstå för arbetsgivarna och samtidigt svåra att

kringgå. De skall också vara så tydliga att de enkelt kan kontrolleras vid en

revision. Med de utgångspunkter utskottet ovan förordat kan detta också lättare

tillgodoses.

Arbetsmarknadsutskottet lägger fram ett eget förslag till lag om generellt

anställningsstöd som i sina huvuddrag ser ut på följande sätt. Förslaget har

därvid anpassats till de formuleringar Lagrådet förordat.

Utgångspunkten är som nämnts att avdraget knyts till de enskilda

nyanställdas löner. Huvudregeln är att avdrag får göras med ett belopp som

motsvarar 15 % av den del av avgiftsunderlaget enligt 2 kap. 3--5 §§

socialavgiftslagen som hänför sig till dessa, dvs. lön och andra ersättningar

som under månaden utbetalats till personer som enligt den nya lagen definieras

som nyanställda. I denna definition ingår även vanliga

ersättningsanställningar, dvs. en nyanställd som ersätter en arbetstagare som

slutat. För att stödet så långt möjligt skall begränsas till nyanställningar

som innebär en utökning av antalet anställda kompletteras huvudregeln med en

spärregel som bygger på antagandet att en utökning av antalet anställda också

leder till en ökning av den sammanlagda lönesumman. Spärregeln innebär att

avdraget inte får vara större än 15 procent av ökningen av lönesumman

(avgiftsunderlaget) för avdragsmånaden jämfört med september 1993.

Avgiftsunderlaget för avdragsmånaden måste alltså vara större än i september

1993. Av huvudregeln följer dock att avdraget inte kan bli högre än 15 procent

av samtliga nyanställdas löner.

Förslaget syftar som nämnts bl.a. till att stimulera arbetsgivare att ersätta

övertidsuttag med nyanställningar. Ett stort avgiftsunderlag för september

månad 1993 kan förklaras av ett omfattande övertidsuttag. Avgiftsunderlaget för

denna månad kan därigenom vara större än för avdragsmånaden, trots att antalet

anställda har ökat. För att arbetsgivaren ändå skall ha rätt till avdrag för de

nyanställda får i ett sådant fall, vid tillämpning av spärregeln,

avgiftsunderlaget i september 1993 minskas med vad som motsvaras av ersättning

för övertidsuttag som utbetalats den månaden. En förutsätning är dock att den

utgivna övertidsersättning som ingår i avgiftsunderlaget tydligt framgår av

lönespecifikationer eller på annat liknande sätt.

I lagens 3 § föreslås en definition av begreppet nyanställd. Som framgått

ovan utesluts sådana personer som arbetar i en verksamhet som påbörjats efter

utgången av september 1993.

Definitionen nyanställd omfattar inte den som byter anställning genom att

inom kort tid gå från ett företag till ett annat inom samma koncern, eller

annars byta anställning mellan arbetsgivare mellan vilka det föreligger

intressegemenskap. Inte heller skall den anses som nyanställd som byter

arbetsgivare i samband med att en verksamhet övergår till en annan

arbetsgivare. Utskottsförslaget har i dessa hänseenden i princip samma innebörd

som propositionen, och avsikten är att minska möjligheterna att kringgå

bestämmelserna. Med dessa avgränsningar markeras också att anställningsstödet

skall avse reella sysselsättningsökningar.

Den nya lagkonstruktion som utskottet förordar medför dock att begränsningar

måste göras även när det gäller personer som varit anställda hos arbetsgivaren

kort tid före nyanställningen. Av 3 § första stycket följer samtidigt att en

allmän förutsättning för stödet är att anställningen är avsedd att vara tills

vidare eller minst sex månader och att detta arbete skall ha påbörjats efter

den 30 september 1993. Detta medför att en anställning som är avsedd att vara

kortare tid än sex månader inte ger rätt till stöd även om anställningstiden

senare förlängs.

För tillämpning av de sålunda föreslagna reglerna bör det i normalfallet vara

tillräckligt att arbetsgivaren har uppgift om vilka av de personer som under

månaden erhållit lön eller annan ersättning som påbörjat sin anställning den 1

oktober 1993 eller senare. Hur stor ersättning som utgivits till resp. anställd

under månaden ingår redan nu i det underlag som arbetsgivaren skall grunda sin

uppbördsdeklaration på. För tillämpning av spärregeln bör det i regel vara

tillräckligt att arbetsgivaren jämför med uppgifterna på kopian av

uppbördsdeklarationen för september 1993. Endast om lönesumman till de

nyanställda är större än skillnaden mellan de totala avgiftsunderlagen kan det

bli aktuellt att räkna ut hur mycket övertidsersättning som enligt

lönespecifikationer e.d. utbetalades under september 1993.

Bidrag till samlingslokaler

Tidigare beslut om bidrag till samlingslokaler

Med hänvisning bl.a. till behovet av sysselsättningsskapande åtgärder beslöt

riksdagen i våras (prop. 1992/93:150, BoU9y, FiU30, rskr. 447) att anslaget

till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1993/94 tillfördes 50

miljoner kronor för bidrag till allmänna samlingslokaler. Högsta tillåtna

kostnad fick vara 6 miljoner kronor per projekt. Bidrag skulle utgå med högst

65 % av arbetskraftskostnaden förutom i stödområdena där bidragsandelen skulle

uppgå till högst 70 %. Medlen skulle disponeras av Boverket, men objekt och

tidpunkten för arbetenas igångsättning skulle beslutas efter samråd med AMS.

Vid val av projekt skulle projekt i sysselsättningssvaga områden prioriteras.

Dessutom förordades att arbetena bedrevs med arbetskraft som anvisats eller

godkänts av arbetsförmedlingen.

Regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler

Endast ett fåtal ansökningar om bidrag enligt dessa regler har hittills

kommit in till Boverket. Anledningen är att reglerna i de flesta fall är mer

oförmånliga och krångliga än de som angivits i tidigare

sysselsättningsmotiverade beslut.

Det är angeläget att de medel som Boverket nu disponerar kan utnyttjas.

Bidragsreglerna bör därför ändras. Boverket bör antingen få lämna bidrag enligt

nu gällande regler, eller enligt de oftast mer förmånliga bidragen enligt

förordningen (1989:228) om stöd till allmänna samlingslokaler. Bidrag bör

endast få lämnas till objekt med en övre total kostnad om högst 6 miljoner

kronor. Arbetena skall bedrivas av arbetskraft som anvisas eller godkänns av

arbetsförmedlingen. Objekt och tidpunkt när arbetena skall sättas i gång skall

godkännas av arbetsförmedlingen. Sysselsättningssvaga områden skall

prioriteras.

Ingen motion har väckts med anledning av detta förslag.

Utskottets överväganden om bidrag till samlingslokaler

Över regeringens förslag har bostadsutskottet avgett yttrande och därvid

tillstyrkt detta. I likhet med bostadsutskottet föreslår

arbetsmarknadsutskottet att riksdagen godkänner förslaget om bidrag till

samlingslokaler.

Övriga motionsförslag

Förutom ovan redovisade förslag framläggs i motionerna en rad förslag på

skilda områden för att stödja nya arbetstillfällen i näringslivet.

Som redovisats i den föregående framställningen menar Socialdemokraterna

och Vänsterpartiet att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i mycket

större utsträckning än vad regeringen föreslagit måste inriktas mot

näringslivet.

ROT-program m.m.

Förslag läggs fram i motion A16 (s) om ett utökat ROT-program för bostäder.

Stödet bör utformas så att det sker en prövning dels av det bostadssociala

syftet, dels av läget på arbetsmarknaden. Stödet utges bara om arbetslösa eller

uppsagda byggnadsarbetare används som arbetskraft. Uppfylls bl.a. dessa krav

utges ett stöd motsvarande 1 000 kr för varje arbetsdag för en arbetslös

byggnadsarbetare. AMS förfogar över medlen. Antal direkt berörda: 4 000

personer.

Ytterligare ROT-åtgärder inom kommunerna bör ge 5 000 byggnadsarbetare

sysselsättning. Lönesubventioneringen sker på samma sätt som nyss beskrevs.

Antal direkt berörda personer: 5 000 personer.

I motion A18 (nyd) begärs ett tillkännagivande om införande av en s.k.

egnahems-ROT innebärande avdragsrätt i deklarationen för reparation, ombyggnad

och tillbyggnad av villor och andra egnahem.

Förslagen i motionerna A16 och A18 gäller åtgärder för att öka

investeringarna inom byggsektorn med ytterligare ROT-åtgärder.

Bostadsutskottet har yttrat sig över förslagen och därvid i huvudsak anfört

följande.

Bostadsutskottet hänvisar till det särskilda ROT-program som riksdagen

fattade beslut om våren 1993. Utöver ROT-programmet föreligger även andra

beslut som är avsedda att förbättra sysselsättningen på byggarbetsmarknaden.

Bostadsutskottet vill emellertid för sin del inte utesluta att det kan

föreligga behov av att ytterligare stimulera byggarbetsmarknaden. De fulla

effekterna på sysselsättningen av ROT-programmet liksom övriga vidtagna

åtgärder kan dock ännu inte med säkerhet bedömas. Det finns därför anledning

att avvakta utfallet av hittills vidtagna åtgärder före beslut om eventuella

nya insatser. Med hänvisning härtill avstyrker bostadsutskottet de föreslagna

ROT-satsningarna.

Socialdemokraternas ävensom Ny demokratis representanter i bostadsutskottet

ställer sig i avvikande meningar bakom det egna partiets förslag till åtgärder.

Sedan bostadsutskottet avgett sitt yttrande har AMS som tidigare nämnts i en

skrivelse till regeringen på anförda skäl föreslagit en omdisponering av B

2-anslaget. AMS har därvid föreslagit att medel från anslaget får användas som

stöd till dels reparationer och ombyggnad av bostäder, dels som stimulansbidrag

för ROT-arbeten inom kommuner och landsting. Dessa satsningar skulle innebära

arbetstillfällen för flera tusen arbetslösa byggnadsarbetare samtidigt som

utgifterna för arbetslöshetsunderstöd minskar.

Arbetsmarknadsutskottet är inte berett att biträda det särskilda stöd till

ROT-åtgärder som förs fram i motion A16 (s). Inte heller kan utskottet biträda

förslaget om s.k. egnahems-ROT som föreslås i motion A18 (nyd). Dessa motioner

bör därför avslås i berörda delar.

Utöver vad nu sagts får utskottet anföra följande.

Riksdagen beslutade i våras (FiU 20, rskr. 189) att ett stimulansbidrag

skulle utges för reparation och underhåll av vissa kommunala fastigheter. 800

miljoner kronor anvisades på tilläggsbudget under sjunde huvudtiteln på ett

särskilt anslag Stimulansbidrag för reparation och underhåll av vissa

kommunala fastigheter.

Bidraget som disponeras av AMS utgår efter en senare företagen regeländring

med högst 30 % av kostnaden och omfattar reparations- och underhållsarbeten som

påbörjas före den 1 juli 1994 och som slutförs senast den 30 juni 1995.

I den ovan nämnda skrivelsen från AMS till regeringen uppger AMS att

länsarbetsnämnderna hittills fördelat cirka 650 miljoner kronor för beslutade

investeringar om 2,8 miljarder kronor. Den slutliga investeringssumman beräknas

uppgå till cirka 3,4 miljarder kronor när resterande medel inom kort har

fördelats.

Enligt utskottets uppfattning borde ytterligare sysselsättningsskapande

åtgärder inom byggsektorn kunna riktas mot vissa upprustningsbehov inom

kommunerna. Inom många kommuner finns ett eftersatt reparations- och

underhållsbehov. Att fortsätta främjandet av sådana åtgärder skulle ge en

väsentlig sysselsättningseffekt samtidigt som utgifterna för

arbetslöshetsunderstöd minskar.

Utskottet föreslår mot denna bakgrund att regeringen bemyndigas att inom

ramen för innevarande budgetårs anslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder avsätta

500 miljoner kronor till AMS disposition för reparation och underhåll av

kommunala fastigheter.

Stimulansbidraget bör liksom hittills lämnas till kommuner för bl.a.

reparation av skolor, sjukhem, ålderdomshem, daghem och vissa kulturbyggnader

och utgå med högst 30 %.

Dessutom föreslår utskottet att 100 miljoner kronor avsätts som

ombyggnadsbidrag för äldrebostäder. Utskottet förutsätter att de regler för

denna verksamhet som finns i förordningen (1993:166) om särskilt

ombyggnadsbidrag för äldrebostäder (ändrad 1993:1121) skall gälla.

Som en del i förslagen att öka byggsysselsättningen föreslås i motion A16 (s)

bidrag för ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och kulturlokaler.

Bostadsutskottet har avgett yttrande även i denna del och därvid anfört att

det i och för sig kan hävdas att en ramökning bör ske för att bl.a. uppnå en

ytterligare ökning av byggsysselsättningen. En sådan lösning vill

bostadsutskottet nu inte föreslå. En ökning av byggsysselsättningen bör ske

inom ramen för ROT-programmet. Vid eventuella behov om ökade insatser i nu

förevarande hänseende utgår bostadsutskottet från att regeringen återkommer

till riksdagen med ett sådant förslag. Med hänvisning till vad sålunda anförts

avstyrks förslaget.

Socialdemokraternas företrädare i bostadsutskottet har i en avvikande mening

ställt sig bakom det egna partiets förslag.

Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till bostadsutskottets bedömning i denna

fråga och avstyrker motion A16 i nu behandlad del.

Kulturmiljövård m.m.

I motion A16 (s) föreslås också insatser för att rädda kulturminnen från

förfall. Arbetsmarknadsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra

sig.

Kulturutskottet erinrar i sitt yttrande därvid om att extra medel för

kulturmiljövård vid flera tillfällen under 90-talet har anvisats av

arbetsmarknadsskäl. Av statsfinansiella skäl är kulturutskottet inte berett att

förorda ytterligare förstärkning av resurserna. Följaktligen avstyrks motion

A16 i denna del.

Socialdemokraternas representanter i kulturutskottet följer upp partimotionen

med en avvikande mening.

Arbetsmarknadsutskottet delar kulturutskottets uppfattning och avstyrker

motion A16 i nu aktuell del.

Arbetsmarknadsutskottet tar i detta sammanhang även upp förslaget i motion

A16 om satsningar på nybyggnader av idrottsanläggningar på Bosön.

Även om sådana satsningar skulle generera ytterligare ett antal

arbetstillfällen ger inte motionen underlag för en bedömning om behovet av och

kostnaderna för sådana anläggningar. Motionen avstyrks i denna del.

Investeringar i vägnätet m.m.

Eftersom det finns ledig produktionskapacitet föreslås i motion A16 (s)

investeringar i vägnätet. Medel för tidigareläggning av vägbyggen och drift och

underhåll av redan befintligt vägnät innebär arbetstillfällen för tusentals

arbetslösa. Även investeringar på Luftfartsverkets område förordas.

Trafikutskottet har yttrat sig med anledning av förslagen. Trafikutskottet

hänvisar i detta yttrande till fattade beslut om investeringar i trafikens

infrastruktur (prop. 1992/93:176, TU35, rskr. 446). Dessutom erinras om

riksdagens beslut i december 1992 (prop. 1992/93:50, FiU1, rskr. 134) om 1 000

miljoner kronor för tidigareläggning av vissa sysselsättningsintensiva

investeringar. Åtgärden var riktad till bl.a. Luftfartsverket, som finansierar

sina investeringar utanför statsbudgeten. Användningsområdet utvidgades till

att omfatta även Banverkets och Vägverkets investeringar genom beslut av

rikdagen i mars 1993 (1992/93:AU15, rskr. 188). I juni 1993 beslutade riksdagen

att anvisa ytterligare 200 miljoner kronor för innevarande budgetår för samma

investeringsändamål (prop. 1992/93:150, FiU30, rskr. 447).

Mot denna bakgrund är trafikutskottet inte berett att nu förorda någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida med anledning av det föreliggande

förslaget, som därmed avstyrks.

Socialdemokraternas representanter i trafikutskottet följer upp förslaget

genom en avvikande mening.

Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till trafikutskottets bedömning och

avstyrker motion A16 i aktuell del.

Utbildningssatsningar

I motionen A16 (s) begärs ytterligare satsningar på utbildning under

innevarande budgetår.

Utbildningsbidragen bör likställas med a-kasseersättningen.

Ett likartat yrkande läggs fram av Vänsterpartiet i motion A17.

Bestämmelserna i studiestödsförordningen om särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa bör ändras, anser Socialdemokraterna, så att det blir möjligt att

bevilja SVUXA för längre utbildningar.

Vidare föreslås i motion A16 (s) att antalet platser i högskolan bör öka med

5 000. Medel till studiestöd till dessa bör anslås. Dessutom bör ytterligare

medel anvisas för att engagera ytterligare 3 000 arbetslösa vuxna och ungdomar

i utbildning. Det gäller studieförbunds- och folkhögskoleprojekt. Medlen bör

fördelas av Folkbildningsrådet.

Utskottet behandlar först yrkanden i motionerna A16 (s) och A17 (v) om

utbildningsbidragens storlek vid arbetsmarknadsutbildning inom det

reguljära utbildningsväsendet.

Genom riksdagens beslut i juni i år (1992/93:FiU30, rskr. 447) sänktes

bidragsnivån för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning inom det

reguljära utbildningväsendet till 65 % av den ersättning som skulle ha

erhållits i arbetslöshetsersättning. Beslutet gäller för alla ungdomar under 25

år och för alla kursdeltagare, oavsett ålder, och innebär att förmånerna består

av en bidragsdel och en lånedel.

Bakgrunden till riksdagens beslut var att det ansågs otillfredsställande att

stöd med så skilda bidragsnivåer och bestämmelser i övrigt skulle kunna utgå

för i princip samma utbildning.

Motionärerna begär nu att den tidigare gällande ersättningsnivån skall

återställas och anför som skäl härför att många inte längre har råd att studera

på dessa villkor.

Utskottet vidhåller riksdagens tidigare intagna principiella ståndpunkt att

det är otillfredsställande att olika finansieringsvillkor skall gälla för

elever som deltar samma i utbildning. Utskottet anser därmed att de nyss

införda reglerna för studiestöd för de ovan angivna kategorierna elever i allt

väsentligt skall bibehållas.

Utskottets principiella uppfattning står därmed fast. Motionerna avstyrks

därmed i aktuella delar.

I en till utskottet den 19 oktober inkommen skrivelse (dnr 1993/94:185) har

representanter för Ny demokrati föreslagit att utskottet skall ta initiativ

till en smärre modifiering av beslutet. Förslaget innebär att de elever över 24

år som före den 1 juli 1993 beviljats arbetsmarknadsutbildning inom det

reguljära utbildningsväsendet skall få fortsätta och avsluta sina studier våren

1994 med den bidragsnivå som gällde före den 1 juli 1993. På utskottets

initiativ har AMS låtit undersöka hur många sådana elever det kan röra sig om

och vad kostnaderna kan bli.

Vid denna undersökning har det framkommit att det totalt skulle röra sig om

knappt 1 000 elever, huvudsakligen komvuxelever, som skulle kunna komma i fråga

för förlängningsbeslut för våren 1994. Kostnaderna för denna förlängning

uppskattas till cirka 12,3 miljoner kronor.

Utskottet gör med anledning av vad sålunda förekommit följande bedömning.

Utskottet har ovan redovisat sin principiella ståndpunkt till det system som

infördes den 1 juli 1993. Denna inställning hindrar emellertid inte utskottet

från att hysa sympati för det nu diskuterade förslaget. Man kan visserligen

invända att detta i så motto inte är rättvisande eftersom det inte träffar den

som redan har avbrutit sina studier av ekonomiska skäl. Detta förhållande bör

dock inte hindra att de elever som fortsatt under hösten 1993 får en chans

till en med nuvarande förhållanden likvärdig finansiering av sina studier under

våren 1994.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om möjligheterna för vissa

elever över 24 år i arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära

utbildningsväsendet att fortsätta sina studier under våren under samma

ekonomiska villkor som gällt för dem under hösten 1993. Medel för den

fortsatta utbildningen bör ske inom ramen för anvisade medel.

I detta sammanhang tar utskottet upp förslaget i motion A16 (s) om att

SVUXA skall kunna beviljas under längre utbildningar, antingen för de två

första terminerna eller för avslutningen av en tidigare påbörjad utbildning.

Skälet till förslaget är att det är viktigt att de arbetslösa ges möjlighet att

förbättra sina kunskaper i basämnen för vidare utbildning mot samhällets och

marknadens krav.

Socialförsäkringsutskottet har avgett yttrande över förslaget. I yttrandet

informeras om att CSN för budgetåret 1994/95 har föreslagit att SVUXA skall

kunna beviljas under längre utbildningar. Socialförsäkringsutskottet, som delar

motionärernas uppfattning att SVUXA måste kunna beviljas under längre

utbildningar, anser att det är angeläget att SVUXA redan under vårterminen 1994

-- inom ramen för anvisade medel -- kan beviljas för gymnasieutbildningar som

pågår mer än två terminer.

Socialförsäkringsutskottet föreslår -- med bifall till motion A16 i denna del

-- ett tillkännagivande härom.

Arbetsmarknadsutskottet delar socialförsäkringsutskottets uppfattning och

föreslår i likhet med detta utskott att riksdagen bifaller motion A16 i denna

del.

Utskottet tar nu upp förslaget i Socialdemokraternas motion i den del den

handlar om utökningen av antalet platser i den grundläggande

högskoleutbildningen. Över förslaget har utbildningsutskottet avgett

yttrande. I yttrandet anförs bl.a. följande. Utbildningsutskottet delar

motionärernas uppfattning att det är olyckligt ur samhällets synvinkel att så

många människors önskan att få en högskoleutbildning inte kan förverkligas.

Särskilt i rådande arbetsmarknadsläge är det befogat att högskolan fr.o.m.

vårterminen tillförs resurser för ytterligare 5 000 platser. Det är angeläget

att platserna vid fördelningen erbjuds vid de mindre och medelstora

högskolorna. Utbildningsutskottet tillstyrker därmed förslaget.

I en avvikande mening avstyrks förslaget av representanterna för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokratiska

samhällspartiet. De menar att frågan om en eventuell utökning av

högskoleplatserna bör beredas av regeringen inför nästa budgetår innan

riksdagen fattar ytterligare beslut i denna fråga.

Arbetsmarknadsutskottet kan inte dela utbildningsutskottets uppfattning i

denna fråga utan anser att regeringens beredning inför nästa budgetår bör

avvaktas innan riksdagen fattar beslut om ytterligare antal utbildningsplatser.

Motion A16 (s) bör därför avslås i berörd del.

Av detta följer att även förslaget i samma motion om studiemedel för det

tänkta utökade antalet platser bör avslås.

I motion A16 (s) föreslås ytterligare bidrag till folkbildningen. Över

förslaget har kulturutskottet avgett yttrande. Kulturutskottet erinrar om att

riksdagen för innevarande budgetår har beslutat om betydande extra insatser för

att man inom folkbildningen skall kunna erbjuda utbildning under budgetåret

1993/94 för de människor som är eller riskerar att bli arbetslösa. Mot denna

bakgrund och med hänsyn till det statsfinansiella läget anser kulturutskottet

att ytterligare medel inte bör anvisas och att motionen bör avstyrkas i den

aktuella delen. Socialdemokraternas representanter följer upp partimotionen

genom en avvikande mening.

Arbetsmarknadsutskottet delar kulturutskottets uppfattning och avstyrker för

sin del ifrågavarande motion i aktuell del.

I motion A17 (v) föreslås ett stöd till kompetensutveckling i

arbetslivet. Utskottet behandlade i våras i sitt yttrande

(1992/93:AU8) över kompletteringspropositionen ett likartat yrkande från

samma motionärer. Förslaget avstyrktes då under hänvisning till de omfattande

satsningar på utbildning i företag som var aktuella inför budgetåret 1993/94.

Riksdagen beslöt sedermera (1992/93:FiU30, rskr. 447) i enlighet med detta

förslag.

Utskottet har med anledning av motionsyrkandet inhämtat att det inom

regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) pågår ett brett upplagt arbete för

att utröna Sveriges framtida kunskaps- och kompetensbehov och vilka åtgärder

som behöver vidtas för att möta detta behov. Enligt uppgift från

regeringskansliet väntas regeringen i en proposition till riksdagen under våren

behandla dessa frågor. I beredningsunderlaget ingår bl.a. Kompetensutredningens

förslag.

Utskottet anser att detta beredningsarbete bör avvaktas. Motion A17 avstyrks

därmed i nu behandlad del.

I sistnämnda motion understryks att behovet av

arbetsmarknadsutbildning är stort. Volymen av denna utbildning

bör därför kraftigt vidgas.

Utskottet anser att arbetsmarknadsutbildning är en viktig

arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Som framgått av den tidigare framställningen når

AMS inte upp till de beräknade volymerna.

Utskottet är därför inte berett att tillstyrka någon volymökning för

arbetsmarknadsutbildning, varför förslaget i motion A17 avstyrks i berörd del.

Stöd till kommuner och landsting

Socialdemokraterna föreslår i sin partimotion att AMS skall beviljas medel

för att förhandla med kommunerna om att förlänga uppsägningstiden för uppsagd

personal. Genom detta stöd till kommuner och landsting förhindras att 28

000 personer mister sina anställningar under nästa år.

Ett likartat yrkande finns i motion A19 av Bert Karlsson (nyd), även om

medlen enligt sistnämnda förslag skall tas ur Arbetsmarknadsfonden och inte

finansieras över statsbudgeten.

Finansutskottet har avgett yttrande över förslagen och därvid bl.a. anfört

följande. Det finns möjlighet att använda den arbetsmarknadspolitiska

åtgärdsarsenalen för att i största möjliga mån understödja det pågående

förändringsarbetet i kommunerna och därmed motverka arbetslöshet. De

arbetsmarknadspolitiska medlen bör däremot inte användas för reguljär kommunal

verksamhet på det sätt som föreslås i motionerna. Dessutom erinrar

finansutskottet om att arbetsmarknadspolitiska medel redan i dag används för

utbildningsinsatser i kommuner och landsting. Syftet är att höja kompetensen

och hjälpa personal vid omstrukturering. Därmed avstyrks motionerna i

förekommande fall i berörda delar.

Socialdemokraternas representanter i finansutskottet följer upp förslaget

genom en avvikande mening.

Arbetsmarknadsutskottet delar finansutskottets uppfattning och avstyrker

motionerna A16 och A19 i aktuella delar.

Utskottet vill i detta sammanhang peka på de initiativ som tagits av AMS för

att begränsa personalneddragningarna i kommunerna genom att erbjuda dessa

bidrag för större satsningar på personalutbildning.

Som AMS framhåller i den tidigare nämnda skrivelsen får en sådan insats till

effekt att arbetslösheten under år 1994 begränsas samtidigt som insatsen kan

underlätta nödvändiga strukturförändringar och rationaliseringar i kommunerna.

Diskussioner pågår redan i vissa län mellan kommunerna och berörd

länsarbetsnämnd om överenskommelser om utbildningsinsatser.

Utskottet ser positivt på denna verksamhet och utgår från att verksamheten

får efterföljd i flera län.

Vissa finansieringsfrågor

Av utskottets tidigare ställningstagande följer att utskottet inte är berett

att tillstyrka ökade medel på B 2-anslaget eller på övriga i motionerna

aktuella anslag.

Utskottet avstyrker följaktligen motionerna A16 och A17 i berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av arbetsmarknads- och

sysselsättningspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 8 och 1993/94:A17

yrkandena 1 och 2,

res. 1 (s)

2. beträffande ungdomspraktik m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkandena 1 och 12, 1993/94:A17 yrkandena 3

och 9, 1993/94:A20 samt 1993/94:A18 yrkandena 2--6, dels antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:322) om

ungdomspraktikanter, dels bemyndigar regeringen att begränsa de

åldersgrupper som kan vara aktuella för ungdomspraktik,

res. 2 (s)

3. beträffande utvärdering av ungdomspraktik

att riksdagen avslår motion 1993/94:A18 yrkande 8 i motsvarande del,

4. beträffande akademikerpraktik

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkande 4 och 1993/94:A17 yrkande 10 godkänner

förslaget om akademikerpraktik,

res. 3 (s)

5. beträffande utvidgningen av användningsområdet för och nivåerna på

finansieringsbidraget

att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del och motion

1993/94:A18 yrkande 10 bemyndigar regeringen att utvidga användningsområdet för

och ändra nivåerna på finansieringsbidraget,

res. 4 (s)

6. beträffande ungdomspraktikplats för 25-åringar

att riksdagen avslår motion 1993/94:A18 yrkande 7,

7. beträffande prioriterade grupper

att riksdagen avslår motion 1993/94:A18 yrkande 9,

8. beträffande förhöjt rekryteringsstöd för ungdomar

att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 11 i motsvarande del,

res. 5 (s)

9. beträffande ett lärlingssystem

att riksdagen avslår motion 1993/94:A18 yrkande 1,

10. beträffande arbetslivsutveckling i förhållande till andra

arbetsmarknadspolitiska åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 22, 1993/94:A17 yrkande

12 och 1993/94:A18 yrkandena 8 i motsvarande del, 12 och 13,

res. 6 (s)

11. beträffande lärlingsutbildning i förhållande till

arbetsmarknadspolitiska insater

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande förlängning av arbetslivsutveckling

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1993/94:A17 yrkande 11 och 1993/94:A18 yrkande 11 i

motsvarande del antar förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen

(1992:1331) om arbetslivsutveckling,

13. beträffande kringkostnader i samband med ALU-verksamhet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i motsvarande del och

motion 1993/94:A17 yrkande 13, med avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkande 5

och 1993/94:A18 yrkande 11 i motsvarande del godkänner att av innevarande

budgetårs medel på anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde

huvudtiteln högst 325 000 000 kr får användas för kringkostnader i samband

med ALU-verksamhet, varav högst 15 000 000 kr får användas till resebidrag,

14. beträffande medel för en ALU-delegation

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkande 6, 1993/94:A17 yrkande 14 och

1993/94:A18 yrkande 11 i motsvarande del godkänner att regeringen får använda

högst 5 000 000 kr av medlen för kringkostnader i samband med ALU-verksmhet

till en ALU-delegation,

res. 7 (s)

15. beträffande förhöjt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa

att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 11 i motsvarande del,

res. 8 (s)

16. beträffande statsbidrag till beredskapsarbeten

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 21 och 1993/94:A17

yrkande 5,

res. 9 (s)

17. beträffande ett generellt anställningsstöd

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:A17

yrkande 15, med avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkandena 2 och 3 samt

1993/94:A18 yrkande 15 antar

dels utskottets förslag i bilaga 3 till lag om generellt

anställningsstöd,

dels antar 1 kap. 1 § i det genom propositionen enligt bilaga 1

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

med den ändringen att tredje stycket skall ha följande lydelse:

"Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns särskilda

bestämmelser. Föreskrifter om avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter finns

i lagen (1993:000) om generellt anställningsstöd."

res. 10 (nyd)

18. beträffande bidrag till samlingslokaler

att riksdagen godkänner regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler,

19. beträffande ROT-åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkandena 9 och 10 samt

1993/94:A18 yrkande 14,

res. 11 (s)

res. 12 (nyd)

20. beträffande ROT-program för kommunala fastigheter

att riksdagen bemyndigar regeringen att av innevarande budgetårs medel på

anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln

använda

dels 500 000 000 kr till reparation och underhåll av kommunala

fastigheter,

dels 100 000 000 kr som investeringsstöd till ombyggnad av äldrebostäder,

res. 13 (s)

21. beträffande stöd till icke-statliga kulturlokaler

att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 24,

res. 14 (s)

22. beträffande bidrag till kulturmiljövård

att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 23,

res. 15 (s)

23. beträffande medel för om- och tillbyggnader av idrottsanläggningar på

Bosön

att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 25,

res. 16 (s)

24. beträffande investeringar i vägnätet m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkandena 14--16,

res. 17 (s)

25. beträffande utbildningsbidragens storlek

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 13 och 1993/94:A17

yrkande 7,

res. 18 (s)

26. beträffande ekonomiska villkor för vissa elever i

arbetsmarknadsutbildning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. beträffande särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 18 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. beträffande grundläggande högskoleutbildning

att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 19,

res. 19 (s)

29. beträffande studiemedel

att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 20,

res. 20 (s) - villk. 19

30. beträffande bidrag till folkbildningen

att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 17,

res. 21 (s)

31. beträffande kompetensutveckling i arbetslivet

att riksdagen avslår motion 1993/94:A17 yrkande 4,

32. beträffande volymökning av arbetsmarknadsutbildning

att riksdagen avslår motion 1993/94:A17 yrkande 6,

33. beträffande stöd till kommuner och landsting

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 26 och 1993/94:A19,

res. 22 (s)

34. beträffande vissa finansieringsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 7 och 1993/94:A17 yrkande

8.

res. 23 (s) - villk. 5, 8--9, 11, 14--22

Stockholm den 8 december 1993

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Sonja

Rembo (m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Marianne Andersson (c),

Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström

(kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s),

Berit Andnor (s) och Bengt-Ola Ryttar (s).

Reservationer

Reservationer

1. Inriktningen av arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken (mom. 1)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med

"Påfrestningarna på" och på s. 11 slutar med "behandlade delar " bort ha

följande lydelse:

Av tradition har vi i vårt land ansett att arbetsmarknadspolitiken är en

viktig del av den ekonomiska politiken och att det är lönsamt att satsa på

aktiva åtgärder av god kvalitet. Arbetslinjen måste stödjas och kontantstöden

måste hållas nere.

Denna politik håller nu på att överges.

Enligt utskottets uppfattning är det djupt oroande att åtgärder som

tillkommit för att hindra utförsäkring från arbetslöshetsförsäkringen har

blivit de dominerande åtgärderna. De åtgärder som skulle ha varit

sistahandsåtgärder har trängt undan de traditionella, effektiva åtgärderna för

att de ansetts "för dyra".

I stället för ytterligare satsningar på åtgärder med bra kvalitet föredrar

regeringen åtgärder som ungdomspraktik och arbetslivsutveckling (ALU). Detta är

av flera skäl mycket allvarligt. Dessa åtgärder bekostas nämligen helt av

staten och lägger få skyldigheter på arbetsgivarna. De tränger undan ordinarie

arbeten och kan därmed äventyra hela arbetsmarknadens funktionssätt.

Dokumenterat effektiva åtgärder som utbildning och beredskapsarbete minskar nu.

I likhet med motion A16 (s) understryker utskottet behovet av att satsa på

näringslivets utveckling och skapa nya arbetstillfällen genom bl.a. satsningar

på ROT-åtgärder, underhåll och investeringar samt erbjudande till näringslivet

att anställa arbetskraft med rekryteringsstöd.

Vad utskottet anfört med tillstyrkan till motion A16 (s) i berörd del bör ges

regeringen till känna. Yrkandet i motion A17 avstyrks i den mån det inte

tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande inriktningen av arbetsmarknads- och

sysselsättningspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 8 samt med avslag

på motion 1993/94:A17 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Ungdomspraktik m.m. (mom. 2)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "De

invändningar" och på s. 16 slutar med "denna åtgärd"

bort ha följande lydelse:

I motionerna A16 (s) och A17 (v) riktas invändningar mot regeringens förslag

i dessa delar. Utskottet har förståelse för detta. Motion A18 (nyd) anför också

invändningar mot förslagen men med en annan inriktning. När ungdomspraktik

infördes som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd våren 1992 diskuterades ingående

eventuella negativa konsekvenser i samband med användningen av denna åtgärd.

Den ansågs emellertid som ett vettigt sätt för de unga att utnyttja den tid då

de står utanför reguljärt arbete. Dessutom bidrog åtgärden till att förhindra

en socialt oacceptabel utslagning av stora grupper ungdomar.

I likhet med Socialdemokraterna anser utskottet att man måste börja en

återgång till en reguljär arbetsmarknad för ungdomar. De förslag som regeringen

lägger fram utgör steg i denna riktning, men utskottet kan inte acceptera den

valda lösningen. Utskottet anser i stället att ungdomspraktiken vid en

förlängning efter den 1 juli 1994 skall användas för att medverka till att

ungdomarna får anställning.

I detta sammanhang vill utskottet peka på det avtal som i oktober 1993 har

träffats mellan Sveriges Verkstadsindustrier och Svenska

Metallindustriarbetareförbundet. Avtalet är enligt utskottets mening ett bra

exempel på hur man kan gå vidare efter en praktikperiod. Avtalet innebär bl.a.

att de ungdomar som avslutat sin gymnasieutbildning får möjlighet att påbörja

en ettårig kompetensutvecklingsperiod på verkstadsföretagen. De fyra första

månaderna genomförs som ungdomspraktik och de återstående åtta månaderna som

visstidsanställning. Om möjligt skall denna ettåriga utvecklingsperiod följas

av tillsvidareanställning. Avtalet berör ca 10 000 ungdomar.

Det är viktigt att statsmakterna medverkar till att understödja att så många

ungdomar som möjligt får anställning liknande detta avtal. Utskottet är därför

positivt till att systemet med ungdomspraktik fortsätter efter den 1 juli 1994

men anser att längden för en praktikplats för en enskild ungdom skall skäras

ned till fyra månader. Efter dessa fyra månader skall praktiken övergå i

anställning med rekryteringsstöd.

Av detta följer att utskottet inte kan biträda förslaget

om finansieringsbidrag.

Vinner den nyss redovisade modellen för ungdompraktik riksdagens bifall torde

det inte vara erforderligt med något bemyndigande för regeringen att ändra de

åldersgrupper som är aktuella för ungdomspraktik. Förslaget bör av denna

anledning avstyrkas.

Lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter bör med det anförda ges fortsatt

giltighet intill utgången av juni 1995. Däremot avstyrks förslaget om

finansieringsbidrag.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A16 (s) och A20 (s) i

berörda delar bör ges regeringen till känna. Motion A17 (v) får med det anförda

i viss utsträckning anses tillgodosedd.

Motion A18 (nyd) avstyrks därmed i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ungdomspraktik m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:16 yrkandena 1 och 12 samt

1993/94:A20 och med avslag på motionerna 1993/94:A17 yrkandena 3 och 9 samt

1993/94:A18 yrkandena 2--6,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

ungdomspraktik,

dels att riksdagen avslår det begärda bemyndigandet att begränsa de

åldersgrupper som kan vara aktuella för ungdomspraktik,

dels godkänner en förlängning under tiden den 1 juli 1994--den 30 juni

1995 av försöksverksamheten med arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning

(ungdomspraktik) i enlighet med utskottets förslag,

dels med avslag på regeringens lagförslag antar följande

Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter

Härigenom föreskrivs att lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter skall äga

fortsatt giltighet till utgången av juni 1995.

3. Akademikerpraktik (mom. 4)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med

"Utskottet tillstyrker" och slutar med "utvidga akademikerpraktiken" bort ha

följande lydelse:

Utskottet är inte berett att biträda förslaget om utvidgning av

akademikerpraktiken. Förslaget avstyrks följaktligen i enlighet med motionerna

A16 (s) och A17 (v) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande akademikerpraktik

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 4 och

1993/94:A17 yrkande 10 avslår regeringens förslag i motsvarande del,

4. Utvidgningen av användningsområdet för och nivåerna på

finansieringsbidraget (mom. 5)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Det är

viktigt" och slutar med "sådant bemyndigande" bort ha följande lydelse:

Utskottet är inte berett att tillstyrka ett bemyndigande för regeringen att

utvidga användningsområdet för och ändra nivåerna på finansieringsbidraget.

Regeringens förslag i motsvarande del och motion A18 (nyd) i berörd del bör

därför avslås.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse

5. beträffande utvidgningen av användningsområdet för och nivåerna på

finansieringsbidraget

att riksdagen avslår regeringens förslag i motsvarande del och motion

1993/94:A18 yrkande 10,

5. Förhöjt rekryteringsstöd för ungdomar (mom. 8)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Däremot

är" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:

I likhet med Socialdemokraterna menar utskottet att redan innevarande

budgetår bör generösa rekryteringsstöd om 80 % av lönekostnaden för 20 000

ungdomar kunna utgå. Stödet bör utgå till den arbetsgivare som anställer en

ungdom som han har haft som ungdomspraktikant. Därmed skall inte en ungdom

behöva vara praktikant hos en arbetsgivare längre tid än sex månader. Utskottet

tillstyrker med det anförda motion A16 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande förhöjt rekryteringsstöd för ungdomar

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 11 i motsvarande

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Arbetslivsutveckling i förhållande till andra arbetsmarknadspolitiska

åtgärder (mom. 10)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Även

beträffande" och på s. 22 slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Även beträffande ALU föreslås en förlängning av åtgärden t.o.m. den 30 juni

1995. Med anledning härav vill utskottet anföra följande.

Den i propositionen förutskickade uppföljningen av ALU föreligger nu.

Utvärderingen har utförts av konsultföretaget TEMO, som har intervjuat 1 001

ALU-anvisade, 101 ALU-anordnare och 50 arbetsförmedlingskontor.

Sammanfattningsvis redovisas att majoriteten av de intervjuade ansett att ALU

är en bra arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Vad sålunda redovisats noteras av utskottet som dock anser att alltför

långtgående slutsatser inte bör dras av rapporten.

Enligt utskottets uppfattning bör det göras en noggrann utvärdering av ALU

inom ramen för hela arbetsmarknadspolitiken. Utskottet förutsätter att en sådan

utvärdering sker i samband med den i den föregående framställningen omnämnda

utredningen om arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och

avgränsning som regeringen nyligen givit direktiv till.

Utskottet delar Socialdemokraternas uppfattning att långtidsarbetslösheten är

allvarlig, både ur den enskildes och samhällets synpunkt. Det är därför

nödvändigt att hejda utvecklingen.

ALU var en försöksverksamhet som tillkom för att en arbetslös med

kontantersättning skulle kunna behålla anknytningen till arbetsmarknaden.

Åtgärden skulle inte få ersätta ordinarie arbetskraft och inte heller fylla ett

produktionsbehov. Den skulle vara en sistahandsåtgärd när alla andra

möjligheter uttömts.

I stället för att vara en sistahandsåtgärd är ALU på väg att bli den

dominerande arbetsmarknadspolitiska åtgärden. Riktigt oroande är enligt

utskottets mening regeringens uttalande i propositionen att ALU måste öka

väsentligt volymmässigt. En sådan prioritering kommer att innebära att kärnan i

den aktiva arbetsmarknadspolitiken, nämligen utbildning och beredskapsarbete,

blir andrahands- för att inte säga sistahandsåtgärder. En sådan utveckling kan

utskottet inte acceptera.

Utbildning och beredskapsarbete måste alltjämt prioriteras. Arbete med

rekryteringsstöd måste också lyftas fram som en nödvändig åtgärd i kampen mot

långtidsarbetslösheten. AMS måste nu tydligt prioritera dessa tre nämnda

åtgärder framför ALU-verksamhet. Det gäller att i första hand nå upp till de

mål som riksdagen lagt fast.

Vad utskottet med anledning av motionerna A16 (s) och A17 (v) anfört bör ges

regeringen till känna. Motion A18 får anses tillgodosedd i den mån den

överensstämmer med utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande arbetslivsutveckling i förhållande till andra

arbetsmarknadspolitiska åtgärder

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 22 och

1993/94:A17 yrkande 12 samt med avslag på motion 1993/94:A18 yrkandena 8 i

motsvarande del samt 12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Medel för en ALU-delegation (mom. 14)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "ALU-delegation" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker bifall till regeringens förslag att inom ramen för medlen

till kringkostnader använda 5 miljoner kronor till en ALU-delegation. Därmed

tillstyrks förslagen i motionerna A16, A17 och A18 i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande medel för en ALU-delegation

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 6, 1993/94:A17

yrkande 14 och 1993/94:A18 yrkande 11 i motsvarande del avslår regeringens

förslag i motsvarande del,

8. Förhöjt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa (mom. 15)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med

"Utskottet är" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i den föregående framställningen betonat vikten av att AMS

skall prioritera beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och

arbetsmarknadsutbildning.

För att komma till rätta med den växande långtidsarbetslösheten är det

nödvändigt att tillgripa kraftiga stimulanser för att få näringslivet att

anställa långtidsarbetslösa. Utskottet anser därför i likhet med

Socialdemokraterna att vid sidan av det traditionella rekryteringsstödet ett

särskilt generöst rekryteringsstöd om 80 % av lönekostnaderna bör utgå till den

arbetsgivare som anställer en arbetslös. Medel bör beräknas för 20 000

långtidsarbetslösa.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion A16 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande förhöjt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 11 i motsvarande

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Statsbidrag till beredskapsarbeten (mom. 16)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Inte

heller" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

I detta sammanhang tar utskottet också upp yrkandena i motionerna A16 (s) och

A17 (v) om att upphäva beslutet om en minskning av den bidragsgrundande

veckoarbetstiden med fyra timmar vid beredskapsarbete.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att statsbidraget skall beräknas

på en normal veckoarbetstid utan avräkning och anser följaktligen att

motionerna A16 och A17 bör tillstyrkas i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande statsbidrag till beredskapsarbeten

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 21 och

1993/94:A17 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

10. Ett generellt anställningsstöd (mom. 17)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "För

egen" och på s. 26 slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning kan det starkt ifrågasättas om regeringens

syfte med att införa ett generellt anställningsstöd kan nås. Regeringen säger

nämligen att den vill uppmuntra till tidigareläggning av anställningar och att

den vill ersätta övertidsarbete med vanliga arbeten.

Utskottet menar i likhet med motionärerna i motion A18 (nyd) att förslaget om

det genomförs sannolikt kommer att leda till minskade kostnader för företag som

ändå är framgångsrika och därigenom kan nyanställa. En framgångsrik företagare

skulle få en skattesubvention som uppenbarligen kan medverka till en

konkurrenssnedvridning. Och åtgärden skulle ge företagen olika förutsättningar

på marknaden.

Ungdomarna måste som utskottet ser det prioriteras. Förslaget om ett

generellt anställningsstöd saknar inriktning mot unga arbetssökande.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts föreslår utskottet med tillstyrkan till

motion A18 (nyd) att förslaget om att införa ett generellt anställningsstöd

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande ett generellt anställningsstöd

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A18 yrkande 15 avslår

regeringens förslag om att införa ett generellt anställningsstöd,

11. ROT-åtgärder (mom. 19)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med

"Arbetsmarknadsutskottet är" och slutar med "i berörda delar" bort ha följande

lydelse:

Det är uppenbarligen svårt att få i gång ROT-åtgärder med nuvarande regler,

eftersom många byggföretag är försiktiga och kreditinstituten är restriktiva.

Det finns ombyggnadsbehov som av denna anledning inte kan tillgodoses, trots

att det borde vara rationellt ur samhällsekonomisk synvinkel att göra dessa

ombyggnader nu. Dels finns ledig kapacitet i stor omfattning inom

byggnadsverksamheten, dels betyder det att fastighetsunderhållet eftersätts om

inga åtgärder vidtas. Volymen av ombyggnad borde därför öka.

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A16 (s) att det behövs ett

särskilt handlingsprogram för upprustning och förbättring av nedslitna

bostadsområden.

Utskottet delar därför uppfattningen i motionen A16 att med ett särskilt stöd

om 1 000 kronor per byggnadsarbetare och arbetsdag skulle den stödberättigade

ombyggnadsverksamheten öka. Stödet skall AMS utbetala för den byggnadsarbetare

som är arbetslös eller hotas av arbetslöshet.

Enligt vissa uppställda krav och med en satsning på 550 miljoner kronor för

innevarande budgetår skulle sysselsättning skapas för cirka 4 000 arbetslösa

byggnadsarbetare.

På motsvarande sätt skulle med en satsning på 550 miljoner kronor ca 5 000

arbetslösa byggnadsarbetare kunna få sysselsättning för ROT-åtgärder inom

kommunerna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion A16 (s) i aktuella delar. Motion

A18 (nyd) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande ROT-åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkandena 9 och 10 samt

med avslag på motion 1993/94:A18 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

12. ROT-åtgärder (mom. 19)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med

"Arbetsmarknadsutskottet är" och slutar med "berörda delar" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är situationen på arbetsmarknaden ytterst

bekymmersam. Sjunkande bygginvesteringar har lett till en arbetslöshet som

stiger för varje månad.

De ROT-program som riksdagen tidigare beslutat om räcker inte och leder på

långa vägar inte till avsedd effekt. Skälen härtill är naturligvis att

programmet till stora delar har fått en felaktig eller mindre lämplig

utformning.

Vad som nu erfordras är därför åtgärder som direkt riktar sig mot

byggverksamheten och som är så utformade att de ger en omedelbar effekt.

Utskottet anser därför i likhet med motionärerna i motion A18 (nyd) att en

sänkning av momsen för byggandet och införandet av en avdragsrätt för

renoverings- och underhållsarbeten i bostäder bör införas.

Med hänvisning till vad sålunda anförts tillstyrker utskottet Ny demokratis

partimotion A18 om införande av en s.k. egnahems-ROT.

Motion A16 (s) avstyrks i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande ROT-åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A18 yrkande 14 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. ROT-program för kommunala fastigheter (mom. 20)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med

"Utskottet föreslår" och slutar med "skall gälla" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår mot denna bakgrund att regeringen bemyndigas att av

anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder avsätta 1 000 miljoner kronor till

AMS disposition för reparation och underhåll av kommunala fastigheter.

Stimulansbidraget bör liksom hittills lämnas till kommuner för bl.a.

reparation av skolor, sjukhem, ålderdomshem, daghem och vissa kulturbyggnader

och utgå med högst 30 %.

Av medlen på 1 000 miljoner kronor bör 100 miljoner kronor satsas som

ombyggnadsbidrag för äldrebostäder. Utskottet förutsätter att de regler för

denna verksamhet som finns i förordningen (1993:166) om särskilt

ombyggnadsbidrag för äldrebostäder (ändrad 1993:1121) skall gälla.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande ROT-program för kommunala fastigheter

att riksdagen bemyndigar regeringen att av innevarande budgetårs medel på

anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln

dels använda 900 000 000 kr till reparation och underhåll av kommunala

fastigheter,

dels 100 000 000 kr som investeringsstöd till ombyggnad av äldrebostäder,

14. Stöd till icke-statliga kulturlokaler (mom. 21)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med

"Arbetsmarknadsutskottet ansluter" och slutar med "behandlad del" bort ha

följande lydelse:

Förslaget i den socialdemokratiska partimotionen A16 om att stödet till de

icke-statliga kulturlokalerna skall ökas under 1994 ingår som en väsentlig del

i de i samma motion framlagda förslagen för att öka investeringarna inom

byggsektorn och därmed också öka byggsysselsättningen. Med avsende på

situationen på byggarbetsmarknaden och med hänsyn till behovet av denna typ av

lokaler bör enligt utskottets mening alla möjligheter att stimulera

sysselsättningen i byggverksamheten tas till vara.

Motion A16 (s) tillstyrks i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande stöd till icke-statliga kulturlokaler

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 24 till Stöd till

icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln

-- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:BoU16 och 20, rskr.

282, 301) -- anvisar ett förslagsanslag på 38 000 000 kr,

15. Bidrag till kulturmiljövård (mom. 22)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med

"Arbetsmarknadsutskottet delar" och slutar med "aktuell del" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att läget på arbetsmarknaden och de stora behov som

uppenbarligen finns inom kulturmiljövårdens område motiverar att ytterligare

satsningar görs redan för innevarande budgetår. Särskilda medel på

tilläggsbudget, 25 miljoner kronor, bör därför anvisas över anslaget

Kulturmiljövård, anslagsposten 3. Extra medel för upprustning av

kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

Utskottet tillstyrker således motion A16 (s) i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande bidrag till kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 23 till

Kulturmiljövård för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln -- utöver

av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:KrU23, rskr. 253) -- anvisar ett

reservationsanslag på 25 000 000 kr,

16. Om- och tillbyggnader av idrottsanläggningar på Bosön (mom. 23)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med

"Arbetsmarknadsutskottet tar" och slutar med "på Bosön" bort ha följande

lydelse:

Bosön är svensk idrotts centrum för träning, tävling och utbildning. Här är

om- och nybyggnadsbehovet stort. Ett igångsättande av sådana projekt skulle ge

åtskilliga arbetstillfällen för arbetslösa byggnadsarbetare.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande medel för om- och tillbyggnader av idrottsanläggningar på

Bosön

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 25 till Stöd till

idrotten för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln -- utöver av

riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:KrU14, rskr. 254)) -- anvisar ett

reservationsanslag på 50 000 000 kr,

17. Investeringar i vägnätet m.m. (mom. 24)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med

"Arbetsmarknadsutskottet ansluter" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den i motion A16 (s) uttalade uppfattningen att mycket

kraftfulla åtgärder nu måste vidtas för att skapa fler arbetstillfällen och för

att bekämpa arbetslösheten. I det syftet är åtgärder inom vägväsendet av stor

betydelse. Redan innevarande budgetår bör därför ytterligare 500 miljoner

kronor anvisas för väginvesteringar under anslaget Byggande av vägar.

Särskilda medel bör även anvisas för vägunderhåll. Utskottet biträder därför

motion A16 även i denna del och anser att 500 miljoner kronor bör anvisas på

tilläggsbudget innevarande budgetår under anslaget Drift och underhåll av

statliga vägar.

Slutligen bör investeringar och underhåll göras på landets flygplatser. 25

miljoner kronor bör anvisas för ifrågavarande ändamål under ett nytt anslag med

beteckningen Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande investeringar i vägnätet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkandena 14--16

dels till Byggande av vägar för budgetåret 1993/94 under sjätte

huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:FiU20,

rskr. 189) -- anvisar ett reservationsanslag på 500 000 000 kr,

dels till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret

1993/94 under sjätte huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel

(1992/93:FiU20, rskr. 189) -- anvisar ett reservationsanslag på 500 000 000 kr,

samt

dels till Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område för

budgetåret 1993/94 under sjätte huvudtiteln anvisar 25 000 000 kr på ett

särskilt anslag,

18. Utbildningsbidragens storlek (mom. 25)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med

"Utskottet vidhåller" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att riksdagen i våras beslutade att sänka

utbildningsbidragen för ungdomar under 25 år som uppbär arbetslöshetsersättning

till 65 % av ersättningen. För alla som deltar i arbetsmarknadsutbildning inom

det reguljära utbildningsväsendet genomfördes samma försämring. Enligt vad

utskottet inhämtat kommer samstämmiga rapporter om att det är svårt att få

arbetslösa att studera under sådana ekonomiska villkor.

Det kan vara en förklaring till att antalet personer i

arbetsmarknadsutbildning hittills ligger långt under den nivå som riksdagen

lagt fast för innevarande budgetår.

I likhet med den socialdemokratiska partimotionen A16 anser utskottet att

utbildningsbidragen snarast bör likställas med ersättningsnivån från

arbetslöshetskassa. Ett likartat yrkande föreligger från Vänsterpartiet.

Motionerna A16 och A17 tillstyrks därför i dessa delar.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande utbildningsbidragens storlek

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 13 och

1993/94:A17 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

19. Grundläggande högskoleutbildning (mom. 28)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med

"Arbetsmarknadsutskottet kan" och slutar med "berörd del" bort ha följande

lydelse:

När det gäller antalet högskolestudenter i grundläggande högskoleutbildning

delar arbetsmarknadsutskottet den bedömning som görs i motion A16 (s) och i

utbildningsutskottets yttrande att den svenska högskolan behöver expandera

ytterligare utöver vad som redan beslutats.

Antalet heltidsstuderande bör öka redan innevarande läsår och medel bör

anvisas med 88 miljoner kronor för ytterligare 5 000 platser.

Arbetsmarknadsutskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion

A16 (s) i motsvarande del på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 88

miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande grundläggande högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 19 till Vissa

särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94

under åttonde huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel

(1992/93:FiU30, rskr. 447) -- anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr,

20. Studiemedel (mom. 29)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Av

detta" och på slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:

I motion A16 (s) begärs att ytterligare 50 miljoner kronor anvisas till

studiemedel för budgetåret 1993/94. Beloppet motsvarar det ytterligare behov av

studiemedel som behövs vid en sådan utökning av antalet studieplatser som

utskottet i det föregående föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande studiemedel

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 20 till

Studiemedel för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln -- utöver av

riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:FiU30, rskr. 447) -- anvisar ett

förslagsanslag på 50 000 000 kr,

21. Bidrag till folkbildningen (mom. 30)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med

"Arbetsmarknadsutskottet delar" och på slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Med tanke på att många arbetslösa ungdomar och vuxna har bristfällig

grundutbildning eller saknar sådan utbildning som krävs på arbetsmarknaden bör

som framförs i motion A16 (s) ytterligare platser kunna erbjudas inom

folkbildningen under budgetåret 1993/94.

Folkhögskolorna och studieförbunden har kapacitet att ordna ytterligare

utbildning om medel ställs till förfogande. Detta redovisas i den avvikande

meningen från de socialdemokratiska företrädarna i kulturutskottet i detta

utskotts yttrande över motionsförslaget.

Arbetsmarknadsutskottet finner mot bakgrund av vad sålunda anförts att

riksdagen med bifall till motionen i denna del bör anvisa 50 miljoner kronor

till folkbildningen utöver vad som anvisats för innevarande budgetår.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande bidrag till folkbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 17 till Bidrag

till folkbildningen för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln --

utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:FiU30, rskr. 447) --

anvisar ett anslag på 50 000 000 kr,

22. Stöd till kommuner och landsting (mom. 33)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med

"Arbetsmarknadsutskottet delar" och på slutar med "aktuella delar" bort ha

följande lydelse:

I motion A16 tar Socialdemokraterna upp frågan om åtgärder för att hindra att

kommunalt anställda som varslats om uppsägning skall tvingas ut i öppen

arbetslöshet.

Utskottet gör liksom motionärerna den bedömningen att det knappast finns

något alternativ för dessa människor än arbetslöshet med kontantstöd.

Regeringen räknar med att 28 000 personer förlorar sina anställningar i

kommuner och landsting nästa år. För att förhindra att de går ut i öppen

arbetslöshet föreslår motionärerna att AMS får i uppdrag att förhandla med

kommunerna för att förlänga uppsägningstiden för uppsagd personal. Någon

nettokostnad för staten uppkommer inte eftersom det i dagens arbetsmarknadsläge

som ovan nämnts inte finns något alternativ till öppen arbetslöshet med

kontantstöd.

AMS bör få särskilda medel för att stimulera kommunerna att fatta sådana

beslut.

Utskottet tillstyrker motion A16 i denna del. Motion A19 (nyd) får med det

anförda anses i huvudsak tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande stöd till kommuner och landsting

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 26 och med avslag

på motion 1993/94:A19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

23. Vissa finansieringsfrågor (mom. 34)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 5, 8--9, 11, 14--22

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Av

utskottet" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad Socialdemokraterna anför i motion A16 bör riksdagen till

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94

anvisa ett reservationsanslag på 3 890 miljoner kronor. Motion A17 (v) avstyrks

i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande vissa finansieringsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 7 och med avslag på

motion 1993/94:A17 yrkande 8 till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare

anvisade medel (1992/93:FiU30, rskr. 447) -- anvisar ett reservationsanslag på

3 890 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Ungdomspraktik och lärlingssystem (mom. 2 och 9)

Laila Strid-Jansson (nyd) anför:

Ungdomsarbetslösheten är skrämmande. Flera årskullar går utan jobb. Alla

krafter måste sättas in för att vrida utvecklingen i rätt riktning för våra

unga.

Som ett led i denna strävan skall ungdomspraktiken ses. Den åtgärden infördes

våren 1992 som en försöksverksamhet för att avhjälpa den brant stigande

arbetslösheten bland de unga. Åtgärden var ett steg i rätt riktning. Hade den

inte införts skulle arbetslösheten bland de unga varit betydligt högre. Nu

gäller det att gå vidare och se dels hur ungdomspraktiken skall kunna

vidareutvecklas, dels hur andra alternativa åtgärder kan bidra till att få in

våra ungdomar på arbetsmarknaden.

Det är bra att företagen nu får bidra till finansieringen av

ungdomspraktiken. Bidraget kunde ha varit större. Förslaget om ett modifierat

system med ungdomspraktik är även i andra delar inte invändningsfritt.

En modell som man skulle kunna diskutera går ut på följande. Den som har haft

en ungdomspraktikant under 6 månader med finansieringsbidrag och fortsätter en

andra period skulle kunna få restitution på den avgift som erlagts den första

perioden. Efter en andra period skulle restitution kunna ske av det under denna

period erlagda bidraget om praktikanordnaren då tillsvidareanställer den unge.

På så sätt kunde man möjligen avvara såväl rekryteringsstöd som GAS för unga

människor.

I nuvarande läge och då en sådan modell behöver studeras ytterligare har jag

emellertid ansett att jag bör biträda den utformning av förslaget om

ungdomspraktik som regeringen nu har lagt fram, eftersom syftet trots allt ändå

är att få ut unga människor på arbetsmarknaden efter fullgjord praktik.

Det hade dessutom som jag ser det varit en fördel om de förslag som

regeringen lägger fram hade kombinerats med ett lärlingssystem som innebär att

ungdomar får direkt utbildning i företagen. Länder med lärlingssystem av detta

slag har låg ungdomsarbetslöshet. En kombination av ett sådant lärlingssystem

med ungdomslöner skulle innebära ytterligare möjligheter för unga människor att

komma in på arbetsmarknaden för att senare i förlängningen kunna få fasta

anställningar.

2. ROT-program för kommunala fastigheter (mom. 20)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Charlotte Cederschiöld (alla m) anför:

Riksdagen har våren 1993 beslutat om ett särskilt ROT-program i syfte att öka

sysselsättningen. Med tanke på den relativt korta tid som ROT-programmet har

varit i funktion är det enligt vår mening för tidigt att avläsa de fulla

effekterna av programmet på bl.a. sysselsättningen och utvecklingen inom

byggbranschen. Det hade därför funnits skäl att avvakta utfallet av dessa

satsningar eftersom det är känt att åtgärder som sätts in för att påverka

byggverksamheten får effekt med viss eftersläpning.

Vi har dock inte velat motsätta oss den av utskottet förordade användningen

av medel från B 2-anslaget för denna verksamhet. Detta förutsätter emellertid

att den byggverksamhet som blir aktuell upphandlas på marknaden på ett

konkurrensneutralt sätt. Det är inte acceptabelt om statliga stöd kommer till

användning på ett sätt som leder till utslagning av annars konkurrenskraftiga

företag.

3. ROT-program för kommunala fastigheter (mom.20)

Laila Strid-Jansson (nyd) anför:

Jag anser att det borde kunna finnas utrymme för ytterligare medel -- upp

emot 1 000 miljoner kronor -- för dessa satsningar med hänsyn till att det

finns outnyttjade medel av stor omfattning inom B 2-anslaget.

Jag har likväl ansett mig böra stödja det nu föreliggande förslaget eftersom

man i dag inte kan överblicka hela budgetårets behov av medel från detta

anslag.

4. Ekonomiska villkor för vissa elever i arbetsmarknadsutbildning (mom. 26)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist,

Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anför:

Vi har i den föregående framställningen föreslagit att bidragsnivån för

utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära

utbildningsväsendet skall återställas för alla kursdeltagare. Därmed kommer

även den nu aktuella gruppen elever att bli tillgodosedd.

5. Stöd till kommuner och landsting (mom. 33)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Charlotte Cederschiöld (alla m) anför:

Vi anser att de initiativ som AMS har tagit i syfte att minska

personalneddragningarna i kommunerna inte får tillämpas på ett sådant sätt att

nödvändiga rationaliseringar och omstrukturering av kommunal verksamhet hindras

eller fördröjs. Utvecklingen mot en effektivare användning av kommunala medel,

alternativa driftformer, brytande av offentliga monopol och större flexibilitet

är nödvändig för att kommunerna i framtiden skall kunna klara sina åtaganden.

En sådan utveckling är också nödvändig för att kommunera i framtiden skall

kunna erbjuda stabila och utvecklande arbetsuppgifter.

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Lagrådets yttrande

Bilaga 2

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-12-01

Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,

regeringsrådet Sigvard Holstad.

Enligt protokoll vid sammanträde den 11 november 1993, har riksdagens

arbetsmarknadsutskott beslutat inhämta Lagrådets yttrande över

1. förslag till lag om generellt anställningsstöd,

2. förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Karin Almgren,

kanslirådet Kjell Olsson samt föredraganden i arbetsmarknadsutskottet,

kammarrättsassessorn Olof Åkerrén.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Inledning

Regeringen har i proposition 1993/94:66 lagt fram förslag om olika

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bl.a. föreslås införandet av en lag om

generellt anställningsstöd samt viss följdändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter. Arbetsmarknadsutskottet har hemställt om Lagrådets yttrande

över nämnda lagförslag. Vid granskningen av lagförslagen har Lagrådet som

underlag haft de med anledning av propositionen väckta motionerna

1993/94:A16--A20, ett av socialförsäkringsutskottet avgivet yttrande över

förslaget om generellt anställningsstöd (1993/94:SfU1y) samt en inom

arbetsmarknadsutskottets kansli den 25 november 1993 upprättad promemoria som

innehåller påpekanden om vissa brister i förslaget till lag om generellt

anställningsstöd samt tänkbara förslag till ändringar för att avhjälpa dessa

brister.

Syftet med förslaget om ett generellt anställningsstöd anges i propositionen

vara att, inför en konjunkturuppgång för svensk ekonomi, stimulera till en ökad

sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden och uppmuntra tidigareläggning

av sådana anställningar. Anställningsstödet, som skall lämnas endast under ett

år, innebär att för en nettoökning av antalet sysselsatta under år 1994,

jämfört med antalet sysselsatta vid utgången av september 1993, medges avdrag

från arbetsgivaravgifterna med 15 procentenheter. Det är avsett att

anställningsstödet skall ges jämsides med redan befintliga rekryteringsstöd och

stöd enligt lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter.

Förslaget har inte varit föremål för sedvanlig remissbehandling. Inte heller

har synpunkter över förslaget inhämtats vid någon hearing. Det har endast

kortfattat kommenterats i propositionen. Vid lagrådsföredragningen har

upplysts att den valda lagkonstruktionen inte kommit till användning i tidigare

lagstiftning. Med hänsyn härtill hade det varit av särskilt värde om förslaget

hade kunnat belysas genom inhämtande av remissyttranden. Att just den

föreslagna lagkonstruktionen valts har förklarats med att det var den enda som

gjorde det möjligt för Riksskatteverket att med sitt datorsystem klara

avgiftsuppbörden redan från den 1 januari 1994.

På det bristfälliga underlag som sålunda föreligger saknar Lagrådet möjlighet

att avgöra om lagförslaget är ägnat att tillgodose de angivna syftena. Över

huvud taget är det svårt att på det föreliggande materialet bedöma vilka

konsekvenser de olika lagreglerna får. Med hänsyn härtill och till den korta

tid som stått till förfogande har Lagrådet fått avstå från den ingående

granskning som förslaget hade förtjänat. Med beaktande av de synpunkter som

riksdagsutskotten anfört har Lagrådet gjort en huvudsakligen teknisk översyn av

lagförslagen.

Rent allmänt kan sägas om lagförslagen att de i viss mån präglas av att ha

tillkommit under stark tidspress. I lagtexten finns sålunda ett flertal

brister. Förutom att konsekvenserna av lagreglerna är, såsom Lagrådet anfört i

det föregående, svårbedömda kan den anmärkningen göras att avdragssystemet är

svårkontrollerat. I huvudsak får kontrollen inskränkas till avgiftsrevision.

Det kan därför inte uteslutas att systemet kan komma att missbrukas. Med hänsyn

till att förslaget dock kan få en positiv effekt på sysselsättningen och till

att lagen om generellt anställningsstöd endast skall tillämpas i ett år vill

Lagrådet inte motsätta sig att lagstiftningen genomförs.

Lagrådet kommer i det följande att föreslå en del ändringar och

förtydliganden i lagtexten samt även diskutera andra tänkbara förändringar av

de remitterade lagförslagen i syfte att komma till rätta med en del av de i

ärendet aktualiserade problemen. Detta hindrar emellertid inte att förslaget i

vissa andra delar -- där frågan om alternativa lösningar framstår som mer

komplicerad -- kan ge upphov till osäkerhet och skilda tillämpningssvårigheter.

Detta gäller bl.a. begreppen "intressegemenskap" i 5 § och "verksamhet" i 2 och

6 §§. Viss ledning för tolkningen av dessa begrepp kan visserligen hämtas från

motiven. Eftersom det emellertid ankommer på vederbörande arbetsgivare att

bedöma vad resp. begrepp egentligen betyder, kan det ligga nära till hands att

valet då faller på den för honom mest fördelaktiga innebörden. För den händelse

den ändringen vidtas i förslaget att detta inte skall omfatta verksamheter som

påbörjats efter utgången av september 1993 måste dessutom frågan om vilka

förändringar i en tidigare inledd verksamhet som kan tillåtas utan att den helt

eller delvis skall betraktas som ny ägnas särskild uppmärksamhet. Lagrådet vill

här slutligen också peka på de möjligheter till fördelaktiga dispositioner som

den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen -- att lagen tillämpas på ersättning

som betalas ut under år 1994 -- eventuellt kan ge upphov till genom uppskjutna

respektive förtida betalningar av löner.

I anslutning till vad nyss anförts finns skäl att ånyo understryka att

myndigheternas möjligheter till kontroll av lagens efterlevnad kan väntas bli

förhållandevis begränsade.

Förslag till lag om generellt anställningsstöd

1 §

I paragrafens första mening anges att arbetsgivare enligt bestämmelserna i

lagen medges ett generellt anställningsstöd. I andra meningen slås fast att

lagen inte gäller statliga arbetsgivare.

Den föreslagna avfattningen av första meningen kan ge intryck av att rätten

till anställningsstöd förutsätter ett beslut av myndighet om att sådant stöd

skall utgå. En sådan ordning är inte avsedd. Lagrådet förordar därför att det i

paragrafen i stället anges att arbetsgivare har rätt till det ifrågavarande

anställningsstödet.

Beträffande andra meningen uttalas i specialmotiveringen att undantag endast

görs för statliga arbetsgivare, dvs. statliga myndigheter och statens

affärsdrivande verk, samt att lagen således gäller bl.a. kommuner, landsting

och statliga bolag. Enligt Lagrådets uppfattning bör avfattningen av andra

meningen ändras så att undantagets räckvidd kan utläsas direkt av lagtexten.

Vid föredragningen inför Lagrådet har upplysts att det under lagförslagets

behandling i arbetsmarknadsutskottet ifrågasatts om inte anställningsstödet

borde begränsas till redan etablerade företag. Enligt vad som framkommit har

därvid som en möjlig lösning diskuterats att i 1 § föreskriva att lagen inte

gäller "verksamheter som påbörjats efter utgången av september 1993".

För det fall en begränsning av angivet slag skulle anses önskvärd vill

Lagrådet inte direkt motsätta sig den diskuterade lagtekniska lösningen.

Lagrådet vill dock samtidigt framhålla att det ifrågasatta undantaget kan vålla

tolkningsproblem. Det kan sålunda, som redan påpekats, i en del fall uppstå

svårigheter att avgöra om en viss verksamhet skall anses ha påbörjats före

eller efter utgången av september 1993.

Från nu angivna utgångspunkter skulle paragrafen kunna ges följande lydelse:

"Arbetsgivare har enligt bestämmelserna i denna lag rätt till ett generellt

anställningsstöd.

Lagen gäller inte följande arbetsgivare:

1. riksdagen och dess myndigheter,

2. myndigheterna under regeringen,

3. kyrkomötet och dess myndigheter.

Lagen gäller inte heller i fråga om verksamhet som påbörjats efter utgången

av september 1993."

2 §

Det har med tanke på de naturliga säsongssvängningar i sysselsättningen som

förekommer i vissa branscher eller företag under föredragningen inför Lagrådet

diskuterats, om inte en tänkbar utväg att komma till rätta med detta problem

skulle vara att ändra förslaget så att det endast omfattar arbetstagare med

anställning tills vidare.

En sådan lösning skulle onekligen råda bot för ifrågavarande problem men

skulle samtidigt innebära en betydande inskränkning av den föreslagna reformens

angivna räckvidd och målsättning. En från tillämpningssynpunkt fördelaktig

följd av ett sådant ställningstagande skulle emellertid bli, att andra meningen

i förevarande paragraf, som gäller vissa uppdragstagare, skulle utgå. Därmed

försvinner i så fall den för systemet besvärande möjligheten till planering som

består däri att ifrågavarande typ av uppdrag företrädesvis koncentreras till

månadsskiften under 1994.

3 §

Denna paragraf är avsedd att klargöra vad det innebär att en arbetsgivare

medges ett generellt anställningsstöd. Det föreskrivs sålunda att en

arbetsgivare som efter den 30 september 1993 har ökat antalet anställda får

göra ett avdrag enligt bestämmelserna i 4--6 §§ när han beräknar de

arbetsgivaravgifter han skall betala enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om

socialavgifter.

Enligt Lagrådets mening hade det varit naturligt att beskriva det föreslagna

stödet som en rätt till nedsättning av de ifrågavarande arbetsgivaravgifterna.

En teknik som utgår från ett sådant synsätt har också tillämpats i lagen

(1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Mot den bakgrunden kan den i

förevarande ärende tillämpade uppläggningen, där stödet beskrivs som en rätt

till avdrag, ifrågasättas. Vid föredragningen inför Lagrådet har, som tidigare

berörts, till stöd för den valda lösningen anförts bl.a. att en annan ordning

än den föreslagna skulle kräva ändrade dataprogram för uppbördsförfarandet och

att detta skulle innebära att lagen inte skulle kunna träda i kraft den 1

januari 1994.

Mot den nu angivna bakgrunden och med hänsyn till att lagen skall tillämpas

endast på ersättningar som betalas ut under år 1994 vill Lagrådet inte motsätta

sig uppläggningen i propositionens förslag.

4 §

I paragrafen anges hur avdraget skall beräknas. Avdrag medges för nyanställda

med 15 procent av arbetsgivarens genomsnittliga avgiftsgrundande ersättning

till sina anställda. Med nyanställda avses det antal anställda som vid

månadens utgång överstiger antalet anställda vid utgången av september 1993.

Som framgår bl.a. av två exempel i socialförsäkringsutskottets yttrande kan

den föreslagna avdragskonstruktionen medföra vissa oönskade effekter. Dels kan

det löna sig för ett företag att anställa personer på deltid i stället för

heltid, dels kan negativa effekter uppstå när den genomsnittliga lönen för de

tidigare anställda är betydligt högre än för den nyanställde. Är skillnaden

tillräckligt stor kan enligt utskottet nyrekryteringen bli helt gratis.

Utskottet har vidare anmärkt på att det inte gjorts någon begränsning till att

de anställda skall vara verksamma i Sverige. En begränsning borde enligt

utskottet ha gjorts till nyanställda som sysselsätts i Sverige.

I syfte att motverka de angivna negativa effekterna och för att tillgodose

socialförsäkringsutskottets önskemål om en begränsning till sysselsättning i

Sverige har inom arbetsmarknadsutskottets kansli upprättats ett förslag till

annan lydelse av paragrafen. Förslaget bygger på att arbetsgivaravgiften

beräknas på de enskilda nyanställdas lönesummor i stället för på ett genomsnitt

av företagets totala lönesumma. Genom förslaget synes det angivna syftet kunna

tillgodoses. Förslaget är emellertid inte invändningsfritt. Genom den

valmöjlighet vid beräkningen av månadsunderlaget som förslaget ger kan

förslaget få en oönskad effekt vid ersättningsanställning av en högavlönad

arbetstagare i samband med anställning av lågavlönad arbetstagare. Detta kan

dock motverkas om paragrafen kompletteras med en bestämmelse av innebörd att i

avgiftsunderlaget inte får räknas in lön eller annan ersättning som utgått till

nyanställd som ersatt anställd som slutat efter utgången av september 1993.

5 §

Uttrycket "två arbetsgivare" kan vara missvisande och bör därför bytas ut mot

"två eller flera arbetsgivare".

6 §

Av bestämmelsen bör klart framgå att den bara tar sikte på verksamhet som

förvärvats eller övertagits efter utgången av september 1993. Den skulle därför

kunna ges följande lydelse:

"Om en verksamhet förvärvats eller övertagits efter utgången av september

1993 anses den som vid nämnda månadsskifte var anställd i verksamheten inte

vara nyanställd."

7 §

I paragrafen anges att bestämmelserna i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare gäller i fråga om förfarandet vid avdrag från

arbetsgivaravgifter enligt förevarande lag. I specialmotiveringen sägs endast

att paragrafen motsvarar 9 § tredje stycket lagen om nedsättning av

socialavgifter. Vid föredragningen inför Lagrådet har emellertid upplysts att

syftet med bestämmelsen är att klargöra att föreskrifterna i 1984 års lag skall

gälla såväl i fråga om i vilket sammanhang och hur arbetsgivaren skall redovisa

de ifrågavarande avdragen som beträffande förfarandet i övrigt vid uppbörden av

arbetsgivaravgifterna.

Lagrådet har ingen erinran mot att en hänvisning görs till 1984 års lag.

Emellertid bör den föreslagna bestämmelsen jämkas redaktionellt. Den skulle

kunna ges följande lydelse:

"Tillämpningen av denna lag sker inom ramen för förfarandet enligt lagen

(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare."

Bestämmelser om ikraftträdande m.m.

Vad som här sägs om att lagen skall tillämpas på ersättning (lön och annan

ersättning) som betalas ut under tiden 1 januari -- den 31 december 1994 har

inte karaktären av en ikraftträdandebestämmelse. Denna tidsmässiga begränsning

av lagstiftningens tillämplighet bör därför i stället tas in i själva lagen,

lämpligen då i 1 eller 3 §.

Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Ändringen i 1 kap. 1 § tredje stycket innebär, att den där givna hänvisningen

till särskilda bestämmelser i fråga om "nedsättning av socialavgifter som

regionalpolitiskt stöd" kompletteras med orden "och som generellt

anställningsstöd".

Eftersom det generella anställningsstödet enligt 3 § i föregående lagförslag

skall utgå i form av "avdrag" vid beräkning av vederbörande arbetsgivares

arbetsgivaravgifter bör den här aktuella följdändringen lämpligen ges en annan

utformning. Lagrådet förordar således att det nuvarande stycket i stället

kompletteras med en ny mening av följande lydelse: "Föreskrifter om avdrag vid

beräkning av arbetsgivaravgifter finns i lagen (1993:000) om generellt

anställningsstöd."

Ur protokollet rätt utdraget betygar:

/Namnteckning/

Av utskottet framlagt lagförslag

Bilaga 3

Förslag till

Lag om generellt anställningsstöd

Härigenom föreskrivs följande.

1 §

Arbetsgivare har enligt bestämmelserna i denna lag rätt till ett generellt

anställningsstöd.

Lagen gäller inte följande arbetsgivare:

1. riksdagen och dess myndigheter,

2. myndigheterna under regeringen,

3. kyrkomötet och dess myndigheter.

2 §

En arbetsgivare får för nyanställda personer göra ett avdrag enligt

bestämmelserna i 4 § från de arbetsgivaravgifter som han för år 1994 skall

betala enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter.

3 §

Med nyanställd person avses en arbetstagare som efter den 30 september 1993

börjat arbeta i en tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning som

omfattar minst sex månader och minst 17 timmar per vecka, om anställningen

avser sysselsättning i Sverige.

Med nyanställd avses inte person

1) som arbetar i en verksamhet som påbörjats efter utgången av september

1993,

2) som under de senaste två månaderna före anställningen varit anställd hos

arbetsgivaren eller hos annan arbetsgivare, om arbetsgivarna tillhör samma

koncern eller om det annars finns intressegemenskap mellan arbetsgivarna,

3) som under september 1993 var anställd i verksamhet som efter nämnda månad

övergått till arbetsgivaren.

4 §

Avdrag får för varje månad göras med ett belopp som motsvarar 15 procent av

den del av avgiftsunderlaget enligt 2 kap. 3--5 §§ lagen (1981:691) om

socialavgifter som hänför sig till de nyanställda personerna.

Avdraget får inte överstiga 15 procent av hela avgiftsunderlaget enligt 2

kap. 3--5 §§ lagen om socialavgifter för månaden minskat med motsvarande

avgiftsunderlag för september 1993. Avgiftsunderlaget för sistnämnda månad får

härvid minskas med ersättning för övertidsarbete som ingår i detta underlag.

5 §

Tillämpningen av denna lag sker inom ramen för förfarandet enligt lagen

(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

6 §

Vid fördelningen av influtna arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 § lagen

(1981:691) om socialavgifter skall avdrag som avses i denna lag minska det

belopp som förs till staten enligt 4 kap. 2 § lagen om socialavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och gäller till utgången av år

1994. Lagen gäller dock även därefter i fråga om avdrag från

arbetsgivaravgifter för år 1994.

Finansutskottets yttrande

1993/94:FiU2y

Bilaga 4

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra sig

över proposition 1993/94:66 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar

och långtidsarbetslösa, m.m. jämte motioner i vad avser finansutskottets

beredningsområde.

Avgränsning av yttrandet

Finansutskottet behandlar i detta yttrande vissa sysselsättningsfrågor som

berör den kommunala sektorn. Frågor om arbetsmarknadspolitiken och dess roll i

den ekonomiska politiken behandlas av utskottet i dess betänkande 1993/94:FiU1

som avges med anledning av regeringens proposition 1993/94:25 om inriktningen

av den ekonomiska politiken.

Utskottet

Propositionen

I propositionen föreslås att ett generellt anställningsstöd (GAS) införs med

rätt för arbetsgivare till avdrag under år 1994 från arbetsgivaravgifterna med

15 procentenheter. Stödet gäller samtliga kategorier av arbetsgivare utom

statliga myndigheter och statliga affärsverk. Stödet skall uppmuntra till

tidigareläggning av reguljära anställningar.

Dessutom föreslås förändringar i och förlängning av systemet med

ungdomspraktik. Försöken skall nu pågå till utgången av juni 1995. Även

beträffande försöken med arbetslivsutveckling (ALU) föreslås en förlängning

till samma tidpunkt.

När det gäller den kommunala sektorn (avsnitt 3.9) anför regeringen att det

är nödvändigt för utvecklingen av svensk ekonomi att förändringsarbetet i

kommuner och landsting bedrivs vidare. Någon förstärkning av den kommunala

ekonomin genom ytterligare statliga anslag är enligt propositionen inte möjlig.

Det konstateras i stället att kommuner och landsting bör ha relativt goda

möjligheter att också beakta arbetsmarknaden vid genomförandet av erforderliga

förändringar.

Motionerna

I motion A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) säger socialdemokraterna nej

till regeringens förslag rörande ungdomspraktik, arbetslivsutveckling och

generellt anställningsstöd. Socialdemokraterna föreslår i stället ett antal

andra åtgärder, t.ex. ROT-verksamhet och införande av generösa

rekryteringsstöd.

Bland de åtgärder som enligt motionärerna behöver vidtas märks också insatser

för att förhindra att kommunalt anställda som sagts upp tvingas ut i öppen

arbetslöshet (yrkande 26). I motionen hävdas att i nuvarande arbetsmarknadsläge

finns det inget annat alternativ för denna kategori av uppsagda än

arbetslöshet. AMS bör därför ges ett särskilt uppdrag att förhandla med

kommuner och landsting om att förlänga uppsägningstiden för de 28 000 personer

som enligt regeringens beräkningar riskerar att mista sina anställningar under

år 1994.

Stödet skall enligt motionen motsvara statens kostnader för dessa arbetslösa

varför ingen nettokostnad skulle uppstå för staten. Särskilda medel skall

enligt förslaget ställas till AMS förfogande. Bruttokostnaden beräknas i

motionen till ca 3 840 miljoner kronor.

I motion A19 av Bert Karlsson (nyd) sägs att det i kommunerna för

närvarande råder brist på pengar och att kommunerna inte har råd att bedriva en

rimlig verksamhet. Många friställs nu, främst kvinnor inom vård och omsorg.

Friställningar som genomförs inom kommunala verksamhetsområden av orsaker som

inte är av strukturell karaktär -- och som leder till påtagliga och inte

acceptabla försämringar för medborgarna -- bör enligt motionären inte utan

vidare godtas.

Kommunerna bör därför få möjlighet att i särskilda fall begära statliga medel

för att kunna behålla en anställd som måste sägas upp av ekonomiska skäl, trots

att vederbörande har ett arbete som måste utföras. Medlen bör tas ur

Arbetsmarknadsfonden och administreras av AMS. Ersättning föreslås utgå med ett

belopp som för den enskilde motsvarar arbetslöshetsersättningen.

Utskottets bedömning

De pågående strukturförändringarna inom den kommunala sektorn är enligt

utskottet helt nödvändiga mot bakgrund av det samhällsekonomiska och

statsfinansiella läget. Utskottet delar därför regeringens bedömning i

propositionen att ytterligare statliga transfereringar till kommuner och

landsting inte är lämpliga.

Utskottet är för sin del väl medvetet om att den kommunala ekonomin är

ansträngd under år 1994 och att stora krav kommer att ställas på de kommunala

organen att ompröva och rationalisera sin verksamhet. Förändringsarbetet måste,

som utskottet ser det, ske med beaktande av de personalmässiga konsekvenserna

och med hänsyn tagen till situationen på arbetsmarknaden i övrigt.

Arbetsmarknadspolitikens uppgift är inte minst att mildra effekterna för den

enskilde av för samhällsekonomin nödvändiga strukturomvandlingar.

Samtidigt vill utskottet erinra om riksdagens beslut våren 1993 med anledning

av de förslag om den kommunala ekonomin som regeringen lade fram i

kompletteringspropositionen (prop. 1992/93:150, FiU29, rskr. 430). Beslutet

innebar att kommuner och landsting som inte höjer skatten år 1994 får behålla

de skattemedel som motsvarar det ökade skatteunderlaget till följd av tidigare

beslut att sänka grundavdraget. Det handlar om sammanlagt ca 4,2 miljarder

kronor. Dessa medel skulle annars ha förts till staten från kommunsektorn. Som

utskottet framhöll i sitt betänkande underlättas därigenom i hög grad

kommunernas och landstingens möjligheter att behålla sin personal.

Enligt propositionen bör det inom kommunsektorn finnas goda möjligheter att

beakta förhållandena på arbetsmarknaden i samband med begränsningarna av

antalet kommunalt anställda. Utskottet delar denna bedömning liksom vad som

sägs i propositionen om att den arbetsmarknadspolitiska arsenalen skall

utnyttjas i största möjliga mån för att understödja förändringsarbetet och

motverka arbetslöshet. Utskottet vill erinra om vad arbetsmarknadsministern i

ett interpellationssvar den 19 november 1993 anförde om användning av

arbetsmarknadspolitiska medel i kommuner och landsting för utbildningsinsatser

för att höja kompetens och hjälpa personal vid omstruktureringar. Enligt

utskottets mening bör de arbetsmarknadspolitiska medlen inte användas för

reguljär kommunal verksamhet på det sätt som föreslås i motionerna.

Med det anförda avstyrker finansutskottet bifall till motionerna A16 (s)

yrkande 26 samt A19 (nyd).

Stockholm den 25 november 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola ErikssonI beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran

Persson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Roland Sundgren (s), Lars

Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m),

Yvonne Sandberg-Fries (s), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia

Karlsson (s) och Rose-Marie Frebran (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Yvonne

Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser att den del

av utskottets yttrande som under rubriken Utskottets bedömning börjar med "De

pågående" och slutar med "A19 (nyd)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kommer utrymmet för en expansion av de kommunala

utgifterna för lång tid framöver att vara starkt begränsat. Stora krav kommer

därför att ställas på omprövning och rationalisering av den kommunala

verksamheten.

De beslut som riksdagen fattade våren 1992 och våren 1993 om ett nytt

statsbidragssystem och om begränsningar av statsbidragen har i flera avseenden

varit felaktiga. Nedskärningarna har haft mycket negativa effekter på

samhällsekonomin och inneburit att för medborgarna angelägen samhällsservice

inte kunnat upprätthållas. Många kommuner och landsting har ställts i en svår

situation. Indragningarna har inneburit att ett stort antal kommunalanställda

blivit arbetslösa.

Utskottet ställer sig därför bakom förslaget i den socialdemokratiska

partimotionen A16 (yrkande 26) att särskilda medel skall avsättas till AMS för

att förlänga uppsägningstiden för uppsagd personal. Därigenom skulle förhindras

att 28 000 personer mister sina anställningar under år 1994. Åtgärden ger såväl

samhällsekonomiska som sociala vinster. Med den konstruktion som föreslås och

med nuvarande läge på arbetsmarknaden är den dessutom i princip

statsfinansiellt neutral. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att

regeringen förhållit sig så passiv.

Utskottet tillstyrker också bifall till förslagen i samma motion (yrkandena 9

och 10) om åtgärder för att få igång investeringar inom byggsektorn. Läget på

byggarbetsmarknaden är ytterst bekymmersamt. Det finns därför enligt utskottet

starka skäl för att vidta ytterligare åtgärder som främjar byggsysselsättningen

utöver dem som riksdagen beslutade om i våras. Ett genomförande av förslagen är

såväl samhällsekonomiskt som statsfinansiellt väl motiverat.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet

inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Vänsterpartiet anser -- som framgår av flera av våra aktuella motioner -- att

åtgärder måste vidtas för att förbättra kommunernas finansiella situation och

för att hindra att kommunerna reducerar sin personalstyrka. Det

socialdemokratiska förslaget i motion A16 om stöd till kommuner och landsting

för att förlänga uppsägningstiderna är en av flera möjligheter. Dock anser vi

att förslaget bör kompletteras med åtgärder som stärker kommunernas ekonomi.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

1993/94:SfU1y

Bilaga 5

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.

Till arbetsmarknadsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över

proposition 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och

långtidsarbetslösa, m.m. jämte motioner såvitt avser utskottets

beredningsområde.

Utskottet begränsar sitt yttrande till att avse regeringens förslag om

generellt anställningsstöd (avsnitten 6 och 8 i propositionen jämte

lagförslagen 2.3 och 2.4). Motioner som berör det generella anställningsstödet

är 1993/94:A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkandena 2 och 3, 1993/94:A17 av

Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 15 och 1993/94:A18 av Ian Wachtmeister m.fl.

(nyd) yrkande 15. Utskottet yttrar sig även över yrkandena 18 och 20 i motion

1993/94:A16 som gäller studiestöd.

Generellt anställningsstöd

Propositionen

I propositionen föreslås att ett generellt anställningsstöd för arbetsgivare

(GAS) införs. Stödet skall endast lämnas för år 1994. Stödet innebär att för en

nettoökning av antalet sysselsatta under år 1994, jämfört med antalet

sysselsatta vid utgången av september 1993, medges avdrag från

arbetsgivaravgifterna med 15 procentenheter.

Avdraget beräknas för månad enligt följande. 15 % av avgiftsunderlaget för

arbetsgivaravgifterna multipliceras med det antal anställda som vid månadens

utgång överstiger antalet anställda vid utgången av september 1993 dividerat

med antalet anställda vid utgången av månaden. Som anställd räknas den som har

en anställning med en arbetstid om minst 17 timmar per vecka. I antalet

anställda inräknas även den som inte är anställd men som uppbär ersättning för

arbete under motsvarande tid och för vilken arbetsgivaravgifter skall betalas,

dvs. uppdragstagare som saknar F-skattebevis.

Det avdragna beloppet skall anses avse folkpensionsavgift.

I propositionen läggs fram förslag till lag om generellt anställningsstöd och

förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Motionerna

I motion A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas avslag på förslaget

(yrkandena 2 och 3). Motionärerna anför att förslaget har fått en utformning

som gör att stora resurser kommer att gå till arbeten som ändå skulle ha kommit

till stånd. Vidare redovisar motionärerna följande invändningar.

Stödkonstruktionen medför att alla säsongsvariationer leder till stöd.

Förslaget premierar nystartade företag vilket kan medföra konkurrensproblem.

Det är också oklart hur deltidsanställda skall bedömas. Slutligen anförs att

det kommer att bli mycket svårt att i efterhand kontrollera hur många anställda

en arbetsgivare hade i september 1993. Motionärerna anser att det vore bättre

att använda ett rekryteringsstöd inriktat mot ungdomar och långtidsarbetslösa

och med högre subventionsgrad.

Även i motion A18 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas avslag på förslaget

(yrkande 15). Enligt motionärerna leder regeringens förslag sannolikt till

minskade kostnader för företag som ändå är framgångsrika och därigenom kan

nyanställa. Detta snedvrider konkurrensen. Förslaget saknar också inriktning

mot de unga arbetssökande. Motionärerna anser att man i stället bör göra

grundläggande förändringar i lagen om anställningsskydd för att därigenom

stimulera nya företag.

I motion A17 anför Gudrun Schyman m.fl. (v) att det generella stödet givetvis

kommer att "läcka" subventioner till företag som ändå skulle nyanställa. Det är

dock lönsamt för både statsbudgeten och samhällsekonomin även om endast en

mindre del av nyanställningarna kan härledas till existensen av stödet. Stöd

till naturliga säsongsanställningar måste dock undvikas. Det kan ske genom att

anställningar för kortare tid än sex månader undantas, vilket dock skulle

innebära ett system där stödet tar sikte på enskilda anställningar och inte på

det genomsnittliga antalet anställda. Motionärerna anför vidare att

Arbetsmarknadsstyrelsen förordat ett rekryteringsstöd med bidragsteknik som kan

utformas mer selektivt och inriktas på långtidsarbetslösa och ungdomar.

Slutligen framhåller motionärerna att administrativa och tekniska problem som

påtalats av skatte- och arbetsmarknadsmyndigheterna måste tas på allvar.

Motionärerna begär i yrkande 15 ett tillkännagivande om det anförda.

Utskottets bedömning

Enligt förslaget skall det avdrag som får göras från de totala

arbetsgivaravgifterna beräknas enligt följande:

15 % x avgiftsunderlaget x antalet nyanställda

totala antalet anställda

Med antalet nyanställda avses i denna formel så många personer som antalet

anställda i slutet av den månad avgifterna avser överstiger antalet anställda

vid utgången av september 1993. Som anställd räknas här -- förutom vissa

uppdragstagare -- den som har en anställning med en arbetstid om minst 17

timmar per vecka i arbetsgivarens verksamhet och som för detta arbete uppbär

sådan lön eller annan ersättning för vilken arbetsgivaravgifter skall betalas.

Med avgiftsunderlaget avses i formeln det totala avgiftsunderlag för aktuell

månad som arbetsgivaren skall betala avgifter på. I detta underlag ingår summan

av utgivna löner till all personal och värdet på andra skattepliktiga förmåner

som utgivits till dem. Även lönedelar över 7,5 basbelopp ingår i

avgiftsunderlaget.

Utskottet vill belysa förslaget med några exempel på hur stort avdraget blir

i vissa situationer.

Exempel 1

På en verkstad arbetar 8 heltidsanställda personer vid utgången av september

1993. De har alla en månadslön på 15 000 kr. I slutet av året anställs

ytterligare två personer, och de får samma månadslön. Arbetsgivaravgifterna för

januari 1994 uppgår till 31,16 % x 150 000 = 46 740 kr. Avdraget blir 15 % x

150 000 x 2/10 = 4 500 kr. Om verkstaden i stället hade anställt fyra

halvtidsanställda hade lönesumman och arbetsgivaravgifterna varit desamma men

avdraget hade blivit 7 500 kr (15 % x 150 000 x 4/12).

Exempel 2

Tre personer driver tillsammans ett framgångsrikt affärsföretag. De har

vardera en månadslön inkl. skattepliktiga förmåner på 100 000 kr. De har

dessutom en heltidsanställd sekreterare med en månadslön på 20 000 kr. Om de

anställer en receptionist på halvtid mot en ersättning av 7 000 kr per månad

kommer deras arbetsgivaravgifter att uppgå till 101 893 kr (31,16 % x

327 000). Avdraget blir 9 810 kr (15 % x 327 000 x 1/5), trots att

arbetsgivaravgifterna för nyanställningen bara ökar med 2 181 kr före

avdraget.

Exempel 2 visar avdragets effekter när den genomsnittliga lönen för de

tidigare anställda är betydligt högre än för den nyanställde. Är skillnaden

tillräckligt stor kan nyrekryteringen bli helt gratis och t.o.m. minska

arbetsgivarens utgifter.

Utgångspunkten för beräkningen av antalet nyanställda är som angivits antalet

anställda vid utgången av september 1993. Vid personalomsättningar kan det

därför slumpa sig så att avgående personal slutat t.ex. i mitten av september

medan efterträdarna börjat i oktober. Även tidpunkten i sig, september månad,

gör att verksamheter med säsongsvariationer kommer att premieras genom lägre

arbetsgivaravgifter. Skiftet september/oktober torde ligga mitt emellan sommar-

och vintersäsong inom turistnäringen. Säsongsanställda inom trädgårdsnäringen

har då i regel slutat. När nästa säsong börjar i dessa verksamheter är

arbetsgivaravgifterna nära nog halverade. Effekterna vid säsongsanställningar

har också påtalats i såväl motion A16 som motion A17.

Det är enligt förslaget tillräckligt att en person är anställd vid utgången

av en avgiftsmånad för att påverka antalet nyanställda. Om en person

tillfälligt anställs för att arbeta under ett par dagar runt ett månadsskifte

och arbetstiden uppgår till 17 timmar kan arbetsgivaravgifterna därför komma

att reduceras för den första månaden. Gränsen vid en veckoarbetstid på 17

timmar innebär också att om en anställd person som arbetar kortare tid, t.ex.

16 timmar, ökar sin arbetsinsats till 17 timmar, så kommer denne att betraktas

som nyanställd vid beräkning av avdragets storlek.

I förslaget har inte gjorts någon begränsning till att de nyanställda skall

vara verksamma i Sverige. Den som anställer en svensk medborgare för

sysselsättning utomlands -- där ATP-rätt följer av lagen om allmän försäkring

eller där s.k. ATP-förbindelse tecknats -- kommer att få räkna in denne som

nyanställd, trots att arbetsgivaren bara skall erlägga ATP-avgift med 13 % för

den anställde. En begränsning borde enligt utskottet ha gjorts till nyanställda

som sysselsätts i Sverige.

Enligt propositionen skall stödet även lämnas till nyetablerade företag. Ett

nystartat företag kommer därför i princip bara att behöva betala halv

arbetsgivaravgift för all personal. Utskottet delar den uppfattning som

framförs i motionerna A16 och A18 att detta kan medföra konkurrensproblem. Här

finns, enligt utskottet, stora möjligheter till manipulationer.

Utskottet har ovan pekat på en rad allvarliga problem med regeringens

förslag, och listan på problem kan göras längre. Med den tekniska lösning

regeringen valt ser utskottet en stor fara för att systemet skulle kunna

utnyttjas i rent ekonomiskt vinningssyfte. Detta kan inte accepteras. Kontroll

av att lämnade uppgifter är riktiga kommer härtill i princip endast att kunna

ske vid stickprovsmässig revision. Utskottet har nyligen i annat sammanhang (se

bet. 1993/94:SfU2 Bidragsfusk m.m.) framhållit att de gemensamma bidrags- och

försäkringssystemen om möjligt i sig bör vara konstruerade så att missbruk

motverkas. Med regeringens förslag skulle det dessutom kunna ske i helt lagliga

och medvetet accepterade former. Bestämmelserna om beräkning av antalet

nyanställda och tidpunkten för när personalförändringar sker gör systemet

dessutom mycket känsligt och innebär att tillfälligheter många gånger kommer

att avgöra om och i vilken omfattning stöd lämnas.

Det generella anställningsstödet skall enligt förslaget lämnas genom att den

arbetsgivare som kommer i fråga gör ett avdrag från arbetsgivaravgifterna.

Detta avdrag skall därefter minska influtna folkpensionsavgifter. I

propositionen anges att det för att beräkna effekterna av det generella

anställningsstödet på de offentliga finanserna krävs information dels om vilka

sysselsättningsökningar som skulle komma att ske även om stödet inte infördes,

dels om vilken sysselsättningsökning som sker på grund av stödet. Regeringen

konstaterar att sådan information saknas.

Utskottet kan inte acceptera att socialförsäkringsavgifterna används för en

stödform som redan i tekniskt avseende är mycket bristfällig och vars effekter

i form av minskade avgifter dessutom är okända. Utskottet anser därför att

arbetsmarknadsutskottet med bifall till motionerna A16 yrkandena 2 och 3 samt

A18 yrkande 15 bör avstyrka bifall till propositionen i denna del.

Arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka bifall också till motion A17 yrkande 15.

Studiestöd

I motion A16 anför Ingvar Carlsson m.fl. (s) att sedan år 1986 kan SVUXA inte

utges för studier på gymnasienivå som beräknas pågå mer än två terminer. Syftet

har varit att stimulera kortare utbildningar som kunde förstärka den enskildes

ställning på arbetsmarknaden. Situationen har nu förändrats. De studerande har

blivit allt yngre och arbetslösheten kan vara längre än tidigare. Det är därför

viktigt att de arbetslösa ges möjlighet att förbättra sina kunskaper i viktiga

basämnen för att sedan kunna utbilda sig till en nivå som svarar mot samhällets

och marknadens krav. Det måste då vara av underordnad betydelse om studierna

pågår under två eller tre terminer. Motionärerna hänvisar till att Centrala

studiestödsnämnden (CSN) föreslagit att SVUXA skall kunna beviljas under längre

utbildningar, antingen för de två första terminerna eller för avslutningen av

en tidigare påbörjad utbildning. Motionärerna delar denna uppfattning. Eftersom

en betydande del återstår av avsatta medel ryms motionärernas förslag inom

ramen för redan anvisat belopp. Motionärerna begär i yrkande 18 ett

tillkännagivande om vad som sålunda anförts. I samma motion begärs i yrkande 20

att ytterligare 50 miljoner kronor anvisas till Studiemedel m.m. för budgetåret

1993/94. Beloppet motsvarar det ytterligare behov av studiemedel som behövs vid

en sådan utökning av antalet högskoleplatser som föreslås i motionen.

CSN har i sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 föreslagit att

SVUXA skall kunna beviljas under längre utbildningar. CSN anför att det i dag

inte är sannolikt att en utbildning på två terminer på gymnasial nivå märkbart

förändrar den arbetslöses situation på arbetsmarknaden. Den arbetslöse väljer

därför antingen att gå en mera omfattande utbildning med bättre

arbetsmarknadsprognos, även om utbildningen måste finansieras med studiemedel

eller, ännu mera sannolikt, att avstå från studier och i stället utnyttja sin

arbetslöshetsersättning.

Det är enligt utskottet självklart att medlen för SVUXA skall användas på

bästa sätt. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att SVUXA måste

kunna beviljas även vid längre utbildningar. Detta har också föreslagits i

CSN:s anslagsframställning som nu bereds inom regeringskansliet.

Anslagsframställningen avser budgetåret 1994/95, men enligt utskottets mening

är det angeläget att SVUXA redan under vårterminen 1994 -- inom ramen för

anvisade medel -- kan beviljas för gymnasieutbildningar som pågår mer än två

terminer. Utskottet förutsätter att behovet av ytterligare flexibilitet i

användningen av medlen fortlöpande prövas.

Vad socialförsäkringsutskottet sålunda anfört bör arbetsmarknadsutskottet

föreslå att riksdagen med bifall till motion A16 yrkande 18 som sin mening ger

regeringen till känna.

Vad gäller yrkande 20 i samma motion anser utskottet att, vid en utökning av

antalet högskoleplatser på sätt motionärerna begär, studiemedel måste kunna

beviljas enligt gällande lag. Om arbetsmarknadsutskottet tillstyrker utökningen

av antalet högskoleplatser bör utskottet således även tillstyrka bifall till

motion A16 yrkande 20.

Stockholm den 23 november 1993

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Sigge

Godin (fp), Lena Öhrsvik (s), Karin Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s),

Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Bengt

Lindqvist (s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s), Chris Heister (m), Bo

Finnkvist (s) och Ingrid Skeppstedt (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Pontus Wiklund

(kds), Liselotte Wågö (m), Chris Heister (m) och Ingrid Skeppstedt (c) anser

att de tre sista styckena av utskottets yttrande om generellt anställningsstöd

bort ha följande lydelse:

Det generella anställningsstödet skall enligt förslaget lämnas genom att den

arbetsgivare som kommer i fråga gör ett avdrag från arbetsgivaravgifterna.

Detta avdrag skall därefter minska influtna folkpensionsavgifter.

Även om skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter i det enskilda fallet

inte är kopplad till en anställds socialförsäkringsförmåner föreligger ändå ett

samband mellan socialförsäkringsförmånerna och flera av socialavgifterna.

Sambandet mellan förmåner och avgifter såvitt gäller folkpensionsavgiften är

dock svagt, och avgiften kan i det avseendet därför sägas vara av

skattekaraktär.

Enligt utskottets mening bör man sträva efter att öka sambandet mellan

avgifter och förmåner. Detta är av betydelse inte minst för stabiliteten i

socialförsäkringssystemen och för att de försäkrade skall ha ett fortsatt

förtroende för de gemensamma försäkringssystemen. Svårigheter måste på sikt

uppstå att rätt värdera vilka avgiftsuttag som måste ske för att finansiera

försäkringarna. Det är av dessa skäl utskottet anser att

arbetsmarknadspolitiska åtgärder rent principiellt bör finansieras på annat

sätt. Utskottet vill också erinra om de kraftiga besparingsåtgärder som

särskilt under det senaste året genomförts inom socialförsäkringssystemet.

Med hänsyn till angelägenheten av att snabba åtgärder sätts in för att

stimulera nyanställningar och eftersom stödet är avsett att lämnas endast under

år 1994, vill utskottet dock inte motsätta sig att stödet finansieras genom en

omfördelning av arbetsgivaravgifter. En eventuell förlängning av stödet efter

1994 måste emellertid finansieras i annan ordning enligt utskottets bestämda

uppfattning.

Utskottet har ovan riktat kritik mot förslagets tekniska utformning. Enligt

utskottets mening skulle bristerna i konstruktionen motverkas om avdraget från

arbetsgivaravgifterna beräknas på de enskilda nyanställdas lönesummor i stället

för på ett genomsnitt av företagets totala lönesumma. Som nämnts bör stödet

även begränsas till att gälla nyanställda som sysselsätts i Sverige.

Med en sådan ändring anser socialförsäkringsutskottet att

arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka regeringens förslag till generellt

anställningsstöd och avstyrka bifall till motionerna A16 yrkandena 2 och 3, A17

yrkande 15 och A18 yrkande 15.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet eftersom partiet

inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Berith Eriksson (v) anför:

Jag anser att det generella anställningsstödet bör begränsas till att gälla

nyanställningar av långtidsarbetslösa och ungdomar. I övrigt ansluter jag mig

till vad som anförts i den avvikande meningen.

Kulturutskottets yttrande

1993/94:KrU1y

Bilaga 6

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har genom beslut den 11 november 1993 berett

kulturutskottet tillfälle att -- såvitt rör kulturutskottets beredningsområde

-- yttra sig över proposition 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m. jämte motioner väckta med anledning av

propositionen.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande över motion 1993/94:A16 i vad avser

bidrag till folkbildningen (yrkande 17) och bidrag till kulturmiljövård

(yrkande 23).

Utskottet

Bidrag till folkbildningen

Enligt motion A16 (s) är det både en solidaritetsfråga och en demokratifråga

att utbildning anordnas inom folkbildningen för dem som är eller riskerar att

bli arbetslösa. Under nästa år, dvs. under kalenderåret 1994, bör enligt

motionärernas mening totalt 100 miljoner kronor anvisas till utbildning inom

folkbildningen för ytterligare 3 000 arbetslösa. I motionen begärs att

riksdagen nu skall anvisa 50 miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret

1993/94 (yrkande 17). Medlen föreslås fördelas av Folkbildningsrådet.

Utskottet erinrar om att riksdagen för innevarande budgetår har anvisat drygt

1,9 miljarder kronor efter förslag i 1993 års budgetproposition (prop.

1992/93:100 bil. 9, bet. 1992/93:KrU13, rskr. 1992/93:192). Därutöver har

riksdagen av arbetsmarknadsskäl anvisat närmare 439 miljoner kronor för 10 000

extra platser inom folkhögskolan samt 100 miljoner kronor till särskilt bidrag

för arbetsmarknadsanpassad utbildning inom folkhögskolan och studieförbunden

(prop. 1992/93:150 bil. 7 s. 2--4, yttr. 1992/93:KrU14y, bet. 1992/93:FiU30,

rskr. 1992/93:447).

Betydande extra insatser har således redan gjorts för att man inom

folkbildningen skall kunna erbjuda utbildning under budgetåret 1993/94 för dem

som är eller riskerar att bli arbetslösa. Mot denna bakgrund och med hänsyn

till det statsfinansiella läget anser utskottet att riksdagen inte bör anvisa

ytterligare medel. Arbetsmarknadsutskottet bör därför avstyrka motion A16

yrkande 17.

Bidrag till kulturmiljövård

I motion A16 (s) erinras om att byggarbetsmarknaden är i kris samtidigt som

stora insatser behöver göras för att rädda kulturminnen från förfall och för

att rusta upp dem. Motionärerna föreslår att det på tilläggsbudget för

budgetåret 1993/94 skall anvisas 25 miljoner kronor för upprustning av

kulturhistoriskt värdefulla miljöer under anslaget Kulturmiljövård (yrkande

23).

Kulturutskottet erinrar om att vid flera tillfällen under 90-talet extra

medel för kulturmiljövård har anvisats av arbetsmarknadsskäl. På förslag av

utskottet anvisades sålunda under våren 1993 25 miljoner kronor på

tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 för särskilda insatser för upprustning av

kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Vidare beslöt riksdagen på förslag av

utskottet om en tillfällig förstärkning för budgetåret 1993/94 av anslaget

Kulturmiljövård med 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag så att

anslaget kom att uppgå till drygt 95 miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil.

12, bet. 1992/93:KrU23, rskr. 1992/93:253). Enligt utskottets mening är dessa

resursförstärkningar av stort värde för bevarandet av vårt kulturarv.

Utskottet är -- med hänsyn till det statsfinansiella läget -- inte berett att

med anledning av motionsförslaget förorda en ytterligare förstärkning av

resurserna för kulturmiljövård. Utskottet föreslår därför att

arbetsmarknadsutskottet avstyrker yrkande 23 i motion A16.

Stockholm den 18 november 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp),

Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson

(s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Richard

Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling

(s), Monica Widnemark (s) och Stina Eliasson (c).

Avvikande meningar

1. Bidrag till folkbildningen

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd

Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser att den del av

utskottets yttrande under rubriken Bidrag till folkbildningen som börjar med

"Betydande extra" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Med tanke på att många arbetslösa ungdomar och vuxna har bristfällig

grundutbildning eller saknar sådan utbildning som krävs på arbetsmarknaden bör

ytterligare platser kunna erbjudas inom folkbildningen under budgetåret

1993/94. Vid fördelningen av de tidigare anvisade extra medlen för budgetåret

1993/94 har det visat sig att folkhögskolorna och studieförbunden har kapacitet

att ordna ytterligare utbildning om medel ställs till förfogande.

Arbetsmarknadsutskottet bör enligt kulturutskottets mening tillstyrka förslaget

i motion A16 yrkande 17 att riksdagen till folkbildningen skall anvisa 50

miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94.

2. Bidrag till kulturmiljövård

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd

Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser att den del av

utskottets yttrande under rubriken Bidrag till kulturmiljövård som börjar med

"Utskottet är" och slutar med "motion A16" bort ha följande lydelse:

Kulturutskottet anser att läget på arbetsmarknaden och de stora behov som

finns inom kulturmiljövårdens område motiverar att ytterligare satsningar görs

redan för innevarande budgetår. Särskilda medel, 25 miljoner kronor, bör därför

anvisas på tilläggsbudget över anslaget Kulturmiljövård, anslagsposten 3. Extra

medel för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Utskottet

föreslår således att arbetsmarknadsutskottet skall tillstyrka yrkande 23 i

motion A16.

Utbildningsutskottets yttrande

1993/94:UbU1y

Bilaga 7

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har den 11 november 1993 berett utbildningsutskottet

tillfälle att avge yttrande över proposition 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m. jämte motioner väckta med

anledning av propositionen, såvitt avser utbildningsutskottets

beredningsområde.

Förslagen i propositionen berör inte utbildningsutskottets beredningsområde.

I motion 1993/94:A16 (s) yrkande 19 föreslås att riksdagen skall anvisa

resurser för att bereda ytterligare 5 000 studenter plats i grundläggande

högskoleutbildning vårterminen 1994. Resurser bör enligt motionärerna tillföras

som möjliggör utbildning under i genomsnitt tre år för detta antal studenter.

För innevarande budgetår föreslår de att 88 miljoner kronor anvisas på

tilläggsbudget för ändamålet. Motionärerna beklagar att tidigare förslag från

deras sida om utökning av högskoleutbildningen inte har antagits av riksdagen.

De hänvisar till att antalet sökande till program med central antagning genom

Verket för högskoleservice höstterminen 1993 var nära 80 000, av vilka 44 000

inte kunde beredas plats. Inför vårterminen 1994 är motsvarande antal 23 000

sökande, i genomsnitt 4,4 sökande till varje plats.

Utbildningsutskottet konstaterar att de i motionen anförda uppgifterna om

sökande och ej antagna enbart avser den centrala antagningen. Det har inte

varit möjligt att få fram tillförlitliga uppgifter om det verkliga antalet

sökande till högskolan som blivit helt utan utbildningsplats höstterminen 1993.

Detta beror på att antagningen till större del än tidigare år har skett lokalt

och att samkörning av uppgifterna från samtliga antagningsmyndigheter ännu inte

kunnat ske. Antagningen inför vårterminen 1994 är inte klar ännu.

Utskottet delar motionärernas bedömning att det ur samhällets synvinkel är

olyckligt att så många människors önskan att skaffa sig en högskoleutbildning

inte kan förverkligas. Särskilt i den situation som nu råder på arbetsmarknaden

är det befogat att högskolan fr.o.m. vårterminen 1994 tillförs resurser för

ytterligare 5 000 platser. Det är vid fördelningen av dessa platser angeläget

att utnyttja de möjligheter som erbjuds vid de mindre och medelstora

högskolorna.

Utbildningsutskottet anser således att arbetsmarknadsutskottet bör föreslå

riksdagen att med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 19 på tilläggsbudget

för budgetåret 1993/94 till Vissa särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. anvisa 88 miljoner kronor att fördelas i enlighet med vad som

anförts i motionen.

Stockholm den 18 november 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune

Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c),

Ewa Hedkvist Petersen (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund

(kds), Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Inger Lundberg (s), Christer

Lindblom (fp) och Leif Carlson (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Hans Nyhage (m), Rune Rydén (m), Marianne Jönsson (c), Bo Arvidson (m),

Ingrid Näslund (kds), Christer Lindblom (fp) och Leif Carlson (m) anser att den

del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "i

motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlade under förra riksmötet yrkanden från Socialdemokraterna

om utökningar av högskoleutbildningen utöver regeringens förslag. Senast skedde

detta i yttrande till finansutskottet över kompletteringspropositionen (prop.

1992/93:150, yttr. UbU6y). Då anfördes att utskottet delade regeringens

bedömning att det inte var möjligt att med upprätthållande av kvalitetskraven

då ytterligare öka kapaciteten inom traditionell högskoleutbildning. Utskottet

anser inte att det finns anledning att nu göra en annan bedömning i fråga om

kvalitetsaspekten än vad regeringen och riksdagen gjorde under våren.

Riksdagens beslut med anledning av propositionen Högre utbildning för ökad

kompetens (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) avsåg dimensioneringen av

högskoleutbildningen under en treårsperiod. Av de medel för utökad

distansutbildning, som riksdagen anvisade för budgetåret 1993/94 på regeringens

förslag i kompletteringspropositionen, har hittills endast ca 40 % fördelats.

Det fördelade beloppet avser ca 470 årsstudieplatser budgetåret 1993/94 och

ytterligare 150 budgetåret 1994/95. Beredning pågår av hur återstående medel

skall fördelas och användas. Utskottet anser att frågan om eventuell utökning

av den grundläggande högskoleutbildningen utöver vad riksdagen fattade beslut

om under föregående riksmöte bör beredas av regeringen inför nästa budgetår,

innan riksdagen fattar något ytterligare beslut i samma fråga.

Utbildningsutskottet anser således att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka

motion 1993/94:A16 yrkande 19.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet

inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Jag instämmer i utbildningsutskottets förslag.

Trafikutskottets yttrande

1993/94:TU1y

Bilaga 8

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa m.m.

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har den 11 november 1993 beslutat bereda

trafikutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:66

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa m.m. jämte

motioner väckta med anledning av propositionen, såvitt avser trafikutskottets

beredningsområde.

Trafikutskottet avgränsar sitt yttrande till att omfatta följande yrkanden i

motion 1993/94:A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s):

14. att riksdagen till anslaget B 2. Drift och underhåll av statliga vägar

på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 1 000 miljoner kronor,

15. att riksdagen till anslaget B 3. Byggande av riksvägar på

tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 500 miljoner kronor,

16. att riksdagen till Underhållsinvesteringar på luftfartsverkets område

anvisar ett reservationsanslag på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 på 25

miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen.

Som allmän motivering för yrkandena framhålls att mycket kraftfulla åtgärder

inom alla politikområden nu måste till för att ta itu med den viktigaste

politiska frågan av alla, nämligen att skapa fler jobb och bekämpa

arbetslösheten. Det gäller, betonar motionärerna, att bekämpa arbetslösheten

och främja tillväxt genom att gå från bidrag till aktiva åtgärder, från mindre

bra åtgärder till bättre och från åtgärd till arbete.

Till stöd för yrkande 15, om en medelsanvisning på 500 miljoner kronor för

innevarande budgetår för byggande av riksvägar, anför motionärerna att

Vägverket har möjlighet att tidigarelägga vägbyggen under år 1994 för

ytterligare 1,5 miljarder kronor utöver redan anvisade medel. Genom en sådan

tidigareläggning påskyndas de positiva effekterna av redan beslutade

väginvesteringar. I sammanhanget anges ett antal vägsträckor på riksvägarna

E 4, E 6, E 12, E 20, E 22 och 40 som enligt motionärerna bör omfattas av

ett tidigarelagt byggande. Motionärerna vill att 1 000 miljoner kronor anvisas

för ändamålet under år 1994 och yrkar att riksdagen anvisar hälften av det

beloppet för innevarande budgetår.

Till stöd för yrkande 14, om en medelsanvisning på 1 000 miljoner kronor för

innevarande budgetår för drift och underhåll av statliga vägar, anför

motionärerna att nyinvesteringarna måste kompletteras med underhåll av det

befintliga vägnätet. Medlen bör användas dels till riktade åtgärder för att

öka trafiksäkerheten, dels till åtgärder för att minska trafikstörningarna

från trafiken. Vägverket bedömer -- säger motionärerna -- att cirka 500

miljoner kronor behövs för dessa ändamål. Resterande medel bör användas till

beläggnings- och förstärkningsarbeten på vägnätet utanför storstadsområdena.

Motionärerna vill att Vägverket anvisas 2 miljarder kronor för de angivna

ändamålen under år 1994 och yrkar att riksdagen anvisar hälften av det beloppet

för innevarande budgetår.

Till stöd för yrkande 16, om en medelsanvisning på 25 miljoner kronor för

innevarande budgetår för Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område,

anför motionärerna att underhålls- och investeringsåtgärder behövs på landets

flygplatser. Luftfartsverket har enligt motionärerna möjligheter att sätta i

gång arbeten för 475 miljoner kronor avseende en ny flygplats i Karlstad samt

en stationsbyggnad och en stationsplatta på Sundsvalls/Härnösands flygplats.

Motionärerna vill att Luftfartsverket tilldelas 40 % av det angivna beloppet

på villkor att verket självt skjuter till återstoden. Statens kostnad under år

1994 beräknar motionärerna till 50 miljoner kronor. För innevarande budgetår

begärs, som nämnts, en medelsanvisning på 25 miljoner kronor.

Vad först gäller den allmänna motiveringen för de tre yrkandena i s-motionen

kan trafikutskottet konstatera att regeringen i sin proposition 1993/94:25 om

inriktningen av den ekonomiska politiken framhåller att till de viktigaste

uppgifterna för denna politik hör att öka sysselsättningen och minska

arbetslösheten. Vidare har utskottet noterat att regeringen i proposition

1993/94:66 föreslår ett flertal kraftfulla arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Med anledning av motionärernas krav på särskilda medelsanvisningar vill

trafikutskottet erinra om riksdagens beslut i juni 1993 med anledning av

proposition 1992/93:176 om investeringar i trafikens infrastruktur m.m. (bet.

TU35, rskr. 446). I beslutet fastställdes en planeringsram för väg- och

järnvägsinvesteringar om totalt 88 miljarder kronor för perioden 1994--2003. Av

detta belopp avser 40 miljarder kronor investeringar i riksvägar, 9 miljarder

kronor investeringar i länstrafikanläggningar och 7 miljarder kronor

bärighetshöjande åtgärder på vägar. För innevarande budgetår anvisades 6,4

miljarder kronor under anslaget Byggande av vägar och 5,6 miljarder kronor

under anslaget Drift och underhåll av statliga vägar. Vidare bemyndigades

regeringen medge att Vägverket för budgetåren 1993/94--1995/96 får genomföra

investeringar för byggande av vägar inom en kostnadsram på 17,1 miljarder

kronor. Utskottet vill också erinra om att riksdagen i december 1992

beslutade att 1 000 miljoner kronor skulle anvisas under anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att skapa möjligheter att tidigarelägga

vissa sysselsättningsintensiva investeringar (prop. 1992/93:50 bil. 7, bet.

FiU1, rskr. 134). Åtgärden var riktad till de affärsverk som finansierar sina

investeringar utanför statsbudgeten -- t.ex. Luftfartsverket -- samt till

Byggnadsstyrelsen. Medlen skulle kompensera hela eller delar av de ökade

kostnader som en tidigareläggning av ett projekt medför. I mars 1993 beslutade

riksdagen att utvidga användningsområdet till att omfatta även Banverkets och

Vägverkets investeringar (bet. 1992/93:AU15, rskr. 188). I juni 1993 beslutade

riksdagen vidare att anvisa ytterligare 200 miljoner kronor under anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för innevarande budgetår och för de angivna

investeringsändamålen (prop. 1992/93:150, bet. FiU30, rskr. 447 och rskr. 454).

Trafikutskottet är mot bakgrund av det anförda inte berett att nu förorda

någon ytterligare sådan åtgärd från riksdagens sida som begärs i yrkandena

14--16 i motion 1993/94:A16 (s). Utskottet avstyrker följaktligen för sin del

dessa yrkanden.

Stockholm den 18 november 1993

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Sten

Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Elving

Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Kenneth

Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ulrica Messing (s), Hugo

Bergdahl (fp) och Kenneth Lantz (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita

Jönsson, Jarl Lander och Ulrica Messing (alla s) anser att trafikutskottets

yttrande som börjar med "Vad först" och slutar med "dessa yrkanden" bort ha

följande lydelse:

Trafikutskottet delar den i motion 1993/94:A16 (s) uttalade uppfattningen

att mycket kraftfulla åtgärder nu måste vidtas för att skapa fler

arbetstillfällen och för att bekämpa arbetslösheten. I det syftet är åtgärder

inom vägväsendet av stor betydelse. Utskottet finner det därför vara en riktig

tanke att 1 miljard kronor, utöver redan anvisade medel, anvisas för

väginvesteringar under år 1994. Av det beloppet bör 500 miljoner kronor nu

anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår under anslaget Byggande av

vägar. Vägverket bör enligt utskottets mening få bestämma de vägobjekt som

investeringarna skall avse.

Även utskottet anser vidare att särskilda medel nu bör anvisas för

vägunderhåll i den omfattning och med den inriktning som anges i s-motionen.

Det betyder 1 miljard kronor för år 1994, varav hälften bör anvisas på

tilläggsbudget under anslaget Drift och underhåll av statliga vägar för

innevarande budgetår.

Slutligen instämmer trafikutskottet i vad som sägs i s-motionen om behovet

av investeringar och underhåll på landets flygplatser. I likhet med

motionärerna anser utskottet att staten bör bidra till arbetena på en ny

flygplats i Karlstad samt på en stationsbyggnad och stationsplatta på

Sundsvalls/Härnösands flygplats i den omfattning och på de villkor som anges i

motionen. Riksdagen bör sålunda anvisa 50 miljoner kronor för ifrågavarande

ändamål för år 1994. Hälften av detta belopp bör nu anvisas på tilläggsbudget

för innevarande budgetår under ett nytt anslag med beteckningen

Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område.

Regeringen bör återkomma till riksdagen i nästa budgetproposition med

förslag till medelsanvisningar för andra halvåret 1994.

Av det anförda följer att trafikutskottet för sin del tillstyrker yrkandena

14--16 i motion 1993/94:A16.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet

inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Jag delar den i motion 1993/94:A16 (s) uttalade uppfattningen att mycket

kraftfulla åtgärder nu måste vidtas för att bekämpa arbetslösheten och öka

sysselsättningen. De åtgärder som regeringen föreslår är enligt min mening inte

tillräckliga. Satsningar på vägunderhåll är av stor betydelse från

sysselsättningssynpunkt. Jag ansluter mig därför till kravet enligt yrkande 14

i motion 1993/94:A16 (s) på att Vägverket bör anvisas 1 000 miljoner kronor

för underhållsåtgärder med den inriktning som anges i motionen. Hälften av det

beloppet bör nu anvisas på tilläggsbudget under anslaget Drift och underhåll av

statliga vägar för innevarande budgetår. Regeringen bör återkomma till

riksdagen i nästa budgetproposition med förslag till medelsanvisning för andra

halvåret 1994.

Jag anser sålunda att arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka yrkande 14

i motion 1993/94:A16 (s).

Bostadsutskottets yttrande

1993/94:BoU2y

Bilaga 9

Ett program för reparation, om- och tillbyggnad av bostäder m.m.

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har den 11 november 1993 beslutat att bereda

bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:66

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa m.m. jämte

motioner såvitt förslagen avser utskottets beredningsområde.

Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande dels förslaget i propositionen om

bidrag till allmänna samlingslokaler, dels motionsförslag om ett ROT-program

för bostäder m.m.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:66 föreslagit att riksdagen

5. godkänner regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler (avsnitt 7).

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av proposition 1993/94:66 väckta

motionerna

1993/94:A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beredskapsarbeten inom ROT-sektorn,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statligt stöd för ROT-åtgärder avseende flerbostadsfastigheter,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidragsramen inom anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler på

tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 höjs med 38 miljoner kronor.

1993/94:A18 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om s.k. egnahems-ROT.

Utskottet

Bidrag till allmänna samlingslokaler

Bidrag till allmänna samlingslokaler utgår enligt bestämmelserna i

förordningen (1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler. För innevarande

budgetår har för detta stöd fastställts en ram om 45 miljoner kronor. Dessutom

har av arbetsmarknadsskäl anslaget till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

tillförts 50 miljoner kronor att användas för bidrag till allmänna

samlingslokaler. För dessa bidrag, som disponeras av Boverket och dess

Samlingslokaldelegation, gäller särskilda regler.

I propositionen anförs att endast ett fåtal ansökningar om bidrag enligt de

särskilda reglerna har inkommit till Boverket. Anledningen härtill anges vara

att bidragsreglerna i de flesta fall är mer oförmånliga och krångliga än vad

som följer av bestämmelserna i förordningen om stöd till allmänna

samlingslokaler.

Det är enligt regeringsförslaget angeläget att de extra medel som Boverket nu

disponerar kan utnyttjas. I det rådande arbetsmarknadsläget är det av yttersta

vikt att inga arbetstillfällen går till spillo -- detta i synnerhet som medel

redan anvisats för att snabbt skapa angelägna arbeten. Med hänvisning härtill

föreslås att Boverket skall få lämna bidrag av de extra medlen också enligt de

bestämmelser som följer av förordningen (1989:288) om stöd till allmänna

samlingslokaler. Kostnaden för det enskilda projektet får dock uppgå till högst

6 miljoner kronor.

En förutsättning för att de av sysselsättningsskäl avsatta extra medlen för

stöd till allmänna samlingslokaler skall få sin avsedda effekt är naturligtvis

att stödet också utnyttjas. Som anförs i propositionen har detta hittills varit

fallet endast i begränsad utsträckning. Bostadsutskottet tillstyrker att

bidragsreglerna ändras i enlighet med regeringens förslag.

ROT-åtgärder

I tre motionsyrkanden förs fram förslag om att åtgärder skall vidtas för att

öka sysselsättningen inom byggsektorn.

För att bekämpa arbetslösheten förs i den socialdemokratiska partimotionen

A16 fram förslag som syftar till att åstadkomma nya arbetstillfällen i

näringslivet. Förslagen avser bl.a. åtgärder för att öka investeringarna inom

byggsektorn. Det är enligt motionärerna uppenbarligen svårt att få i gång

ROT-åtgärder med de regler för stöd m.m. som finns i dag. Detta har lett till

att ombyggnadsinvesteringarna minskar i en situation där de i stället borde

öka. Ett bättre stöd bör enligt motionärerna leda till dels att byggherrarna

genomför mer genomgripande ombyggnader, dels att antalet lägenheter som byggs

om ökar. Med hänvisning härtill föreslås att ett särskilt stöd för

ombyggnadsåtgärder tillskapas.

Enligt motionens yrkande 10 skall ett särskilt stöd kunna utgå med 1 000 kr

per arbetsdag och byggnadsarbetare. En förutsättning för stöd är att det avser

räntebidragsberättigade åtgärder i flerbostadshus, företrädesvis i s.k.

miljonprogramsområden. En ytterligare förutsättning anges vara att arbetslösa

eller uppsagda byggnadsarbetare används som arbetskraft. Stöd föreslås utgå

till projekt där ansökan om stöd inkommit tidigast den 1 januari 1994 och där

byggnadsarbetena påbörjas senast den 1 september 1994.

I motionens yrkande 9 förordas dessutom att ett motsvarande stöd skall kunna

utgå för ROT-åtgärder inom kommunerna. Enligt förslaget skall en lönesubvention

på 1 000 kr per dag och sysselsatt kunna utgå för kommunal ROT-verksamhet. För

att stöd skall kunna utgå skall projektet upphandlas på marknaden och arbetet

utföras av byggnadsarbetare som AMS har anvisat.

I Ny demokratis partimotion A18 yrkande 14 föreslås att det skall införas en

avdragsrätt vid deklarationen för reparation, om- och tillbyggnad av villor och

andra egnahem -- s.k. egnahems-ROT. Avdrag skall få göras för kostnader om

högst 50 000 kr.

I syfte att öka sysselsättningen inom byggsektorn har riksdagen våren 1993

fattat beslut om ett särskilt ROT-program. Programmet omfattar följande delar.

1. Stöd för reparation och bostadsförbättringsåtgärder (det s.k. RBF-stödet)

2. Statlig subvention av underhåll och reparationer av vissa

kommunala byggnader

3. Räntebidrag för ombyggnad av bostäder

4. Ombyggnad av äldrebostäder

5. Kulturmiljövård

6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

7. Skatteavdrag för vissa underhållsåtgärder

Utöver ROT-programmet har andra beslut fattats som också de är avsedda att

förbättra sysselsättningen på byggarbetsmarknaden. Det gäller bl.a. en ökning

av anslaget för vissa investeringar i statliga byggnader m.m. och den ovan

redovisade ökningen av stödet till allmänna samlingslokaler. Dessutom har i

proposition 1993/94:91 om vissa fastighetsskattefrågor ett förslag lagts fram

om en reducering av fastighetsskatten för vissa påbyggnader. Detta förslag har

ännu inte behandlats av riksdagen. Utskottet vill härutöver erinra om de

åtgärder av mera generell natur som vidtagits för att i olika avseenden

stimulera företagsamhet och sysselsättning. Ett exempel härpå är det s.k.

småföretagarpaket som riksdagen har antagit. Även det tidsbegränsade förslag

till ett generellt anställningsstöd som nu förelagts riksdagen är en åtgärd som

kan förväntas få betydelse för byggsysselsättningen.

Det beslutade ROT-programmet, liksom övriga åtgärder för att stimulera

byggverksamheten, utgår från bedömningen att det sett både i ett kortsiktigt

och i ett långsiktigt perspektiv finns starka skäl som talar för att åtgärder

måste vidtas för att ta till vara outnyttjad arbetskrafts- och

produktionskapacitet i byggsektorn. Även de nu behandlade motionsyrkandena

utgår från en strävan att öka investeringarna inom byggsektorn och därigenom

även byggsysselsättningen. Det föreligger sålunda en bred enighet om behovet av

att genom särskilda åtgärder motverka nedgången i byggsysselsättningen.

Motionärerna synes utgå från bedömningen att de redan vidtagna åtgärderna

inte är tillräckliga för att den avsedda sysselsättningseffekten skall uppnås.

Mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen på byggarbetsmarknaden vill

utskottet för sin del inte utesluta att det kan föreligga ett behov av

ytterligare stimulansåtgärder m.m. Utmärkande för byggbranschen är dock att de

egentliga byggnadsarbetena måste föregås av ett planerings- och

projekteringsskede som ofta tar relativt lång tid i anspråk. Det innebär att

åtgärder som sätts in för att påverka byggverksamheten får effekt med en viss

eftersläpning. Med avseende på den relativt korta tid som ROT-programmet trots

allt har varit i funktion är det enligt utskottets mening därför ännu för

tidigt att avläsa de fulla effekterna av programmet på bl.a. sysselsättningen.

Av de uppgifter som i dag finns tillgängliga framgår att de särskilda medel som

avsatts för ombyggnad av äldrebostäder kan förväntas bli utnyttjade fullt ut.

De kommer därmed också att med stor sannolikhet på sikt ge den eftersträvade

effekten på sysselsättningen. Av det anslag på 800 miljoner kronor som anvisats

för ROT-åtgärder i kommunala byggnader har närmare 700 miljoner kronor redan

tagits i anspråk. Sysselsättningseffekten av det hittills beviljade stödet har

av AMS beräknats till 3 200 årsarbeten. När det gäller skatteavdraget för

vissa underhållsåtgärder finns det naturligt nog ännu inga uppgifter om

påverkan på sysselsättningen. Effekterna blir i realiteten inte möjliga att

avläsa förrän avdrag för åtgärderna yrkas i deklarationssammanhang. Det faktum

att det till Riksskatteverket har inkommit omkring 20 000 förfrågningar med

begäran om information m.m. om avdragsmöjligheten ger dock en indikation på att

det intresse som finns för att vidta avdragsberättigade åtgärder bör kunna ge

en sysselsättningseffekt som bidrar till att i inte ringa omfattning motverka

byggarbetslösheten.

Som framgår av framställningen ovan kan de fulla effekterna på

sysselsättningen av ROT-programmet liksom av övriga vidtagna åtgärder ännu inte

bedömas med någon större säkerhet. Enligt utskottets mening finns det därför

anledning att avvakta utfallet av de hittills vidtagna åtgärderna innan beslut

om eventuella nya insatser fattas. Till utskottets ställningstagande i denna

del bidrar också de förbättringar som har skett på kreditmarknaden. Sedan

ROT-programmet antogs av riksdagen har såväl de långa som de korta räntorna

gått ned samtidigt som realräntan har sjunkit. Vid den offentliga utfrågning

bl.a. om problemen på bostadskreditmarknaden som utskottet anordnade tidigare i

höst framkom också att bostadsinstituten har en positiv syn på att det

genomförs renoveringar och ombyggnader i bostadsbeståndet under förutsättning

av att de sker till rimliga kostnader. Det får emellertid förutsättas att

regeringen med största uppmärksamhet fortsatt följer utvecklingen på området

och om så erfordras skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag om

ytterligare insatser. I detta sammanhang kan det enligt utskottets mening också

finns anledning att överväga behovet av ytterligare information om

ROT-programmet utöver de informationsinsatser som genomförts bl.a. av Boverket.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda förslagen i

partimotionerna A16 (s) yrkandena 9 och 10 samt A18 (nyd) yrkande 14.

Icke-statliga kulturlokaler

Bidrag för ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och kulturlokaler som

tillhör någon annan än staten lämnas med högst 30 % av kostnaderna vid

nybyggnad och med högst 50 % vid ombyggnad. Frågor om bidrag prövas av

Boverkets samlingslokaldelegation efter hörande av Statens kulturråd. För

budgetåret 1993/94 har en ram för bidragsverksamheten om 25 miljoner kronor

fastställts.

Som en del i förslagen för att öka investeringarna inom byggsektorn och

därmed också öka byggsysselsättningen föreslås i den socialdemokratiska

partimotionen A16 att stödet till de allmänna samlingslokalerna skall ökas med

75 miljoner kronor under 1994. Med hänvisning härtill föreslås i motionens

yrkande 25 att ramen för stöd till icke-statliga kulturlokaler skall ökas med

38 miljoner kronor för innevarande budgetår. Enligt motionärerna är

erfarenheterna av detta stöd med avseende på sysselsättningseffekten goda

samtidigt som Boverket har en lång kö av ansökningar som gäller ny- och

ombyggnad av icke-statliga kulturlokaler.

Som framgår av framställningen ovan har redan en rad åtgärder vidtagits för

att öka byggsysselsättningen. Det kan enligt utskottets mening i och för sig

hävdas att en ramökning enligt förslaget i motionerna också borde förverkligas

för att bl.a. uppnå en ytterligare ökning av byggsysselsättningen. Utskottet

vill emellertid inte nu förorda en sådan lösning. Enligt utskottets mening bör

en angelägen ökning av byggsysselsättningen ske inom ramen för ROT-programmet.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer också frågan om ytterligare

insatser avseende icke-statliga kulturlokaler och, om sådana överväganden visar

på behov av en ökning av beslutsramen, underställer riksdagen ett sådant

förslag. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet den

socialdemokratiska partimotionen A16 yrkande 25.

Stockholm den 18 november 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut

Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp),

Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds),

Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars

Stjernkvist (s) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. ROT-åtgärder

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin,

Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser att den del av

utskottets yttrande som under rubriken ROT-åtgärder börjar med "I syfte" och

slutar med "yrkande 14" bort ha följande lydelse:

De nu behandlade förslagen om ROT-åtgärder för att stimulera investeringar i

bostadsbeståndet och därmed också byggsysselsättningen måste enligt utskottets

mening ses mot bakgrund av den situation som i dag råder inom byggsektorn.

Enligt Byggentreprenörernas senaste prognos faller bygginvesteringarna med 17

% i år och med ytterligare 22 % nästa år. Hårdast drabbas nyproduktionen, men

även ombyggandet fortsätter att sjunka. Byggnadsarbetarförbundet befarar att

halva yrkeskåren snart är utan jobb.

Det finns en betydande risk att dagens snabba utslagning av byggkapacitet

bäddar för en ny överhettning när konjunkturen så småningom vänder.

Byggverksamheten i dag har en betydligt mindre omfattning än vad den hade innan

uppgången i slutet av 80-talet. Det handlar alltså inte om en normal

konjunkturanpassning, utan om ett slöseri med mänskliga och andra resurser.

När riksdagen i våras senast behandlade situationen inom byggbranschen

konstaterade utskottet:

Enligt utskottets mening finns det -- -- -- anledning att avvakta utfallet av

de hittills vidtagna åtgärderna innan beslut om eventuella nya insatser fattas.

Det får förutsättas att regeringen med största uppmärksamhet följer

utvecklingen -- -- -- och om så erfordras skyndsamt återkommer till riksdagen

med förslag om ytterligare insatser.

Det i våras framtagna ROT-programmet skulle ge drygt 30 000 jobb. Det är

svårt att ange de definitiva effekterna, men klart är att programmet inte

bidragit till att hejda raset inom byggnadsverksamheten. Det betyder inte att

det har varit verkningslöst. Stimulansbidraget till reparation av kommunala

fastigheter har t.ex., enligt AMS uppskattning, hittills gett 3 200

årsarbeten. Utskottets slutsats är att vidtagna åtgärder har varit riktiga och

nödvändiga, men långt ifrån tillräckliga. Enligt utskottets mening måste

regeringen därför redan nu lämna förslag till ytterligare insatser som framför

allt bidrar till att stimulera ombyggnadsverksamheten. Inriktningen av dessa

insatser måste dock vara sådan att de snabbt kan sättas i kraft och därmed ge

en omedelbar effekt på sysselsättningen. Insatserna måste vidare vara

utformade så att de kan riktas mot sektorer och arbetsuppgifter som annars inte

skulle bli utförda eller som skulle utföras först vid en senare tidpunkt.

Enligt utskottets mening svarar arbeten av beredskapskaraktär mot dessa krav.

Dagens låga byggverksamhet har inte sin grund i att bostadsbehoven drastiskt

skulle ha minskat eller rent av helt försvunnit. Det finns ett fortsatt stort

behov av ny- och ombyggda lägenheter som endast hålls tillbaka av nedgången i

konjunkturen och situationen på arbetsmarknaden. Boverkets beräkningar visar

att uppskattningsvis 300 000 lägenheter behöver byggas om under resten av

1990-talet. Dessutom behövs det en årlig nyproduktion på omkring 25 000

lägenheter för att möta bostadsmarknadens behov de närmaste åren. Det finns

sålunda också av dessa skäl anledning att nu vidta åtgärder för att motverka en

ytterligare nedgång i byggsysselsättningen.

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening

omedelbara och effektiva åtgärder sättas in för att i första hand stimulera

igångsättningen av nödvändiga ROT-åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet.

Ett bidrag till arbetslösa byggnadsarbetare som sysselsätts i ROT-arbeten bör

införas i enlighet med förslagen i den socialdemokratiska partimotionen A16

yrkandena 9 och 10. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Motion A18 (nyd) yrkande 14 om s.k.

egnahems-ROT avstyrks.

2. ROT-åtgärder

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som

under rubriken ROT-åtgärder börjar med "I syfte" och slutar med "yrkande 14"

bort ha följande lydelse:

Situationen på byggarbetsmarknaden är i dag ytterst bekymmersam. Sjunkande

bygginvesteringar har lett till en arbetslöshet som stiger från månad till

månad. Några tecken på att utvecklingen är på väg att vända finns inte heller.

Utskottet tvingas mot bakgrund härav konstatera att det i och för sig

vällovliga ROT-program som riksdagen beslutade i våras inte på långa vägar har

fått den effekt som utlovades. De uppgifter som i dag finns tillgängliga visar

att sysselsättningseffekten kan bli så liten som en tiondel av den som

ursprungligen ställdes i utsikt. Skälet härtill är naturligtvis att programmet

till stora delar fått en felaktig eller mindre lämplig utformning. Sålunda

förutsätts i flertalet fall ett mer eller mindre byråkratiskt

ansökningsförfarande. Inte heller de åtgärder av mer generell natur som

regeringen har vidtagit har haft någon påvisbar effekt på byggsysselsättningen.

Det finns lika lite anledning tro att det nu föreliggande förslaget om ett

generellt anställningsstöd skulle leda till att antalet sysselsatta

byggnadsarbetare ökar.

Vad som nu erfordras är åtgärder som direkt riktar sig mot byggverksamheten

och som är så utformade att de ger en omedelbar effekt. Det innebär bl.a. att

åtgärderna skall vara påtagliga, lätta att förstå och kunna tillämpas med ett

minimum av byråkrati. Enligt bostadsutskottets mening finns det framför allt

två typer av åtgärder som svarar mot dessa grundläggande krav. Det gäller de av

Ny demokrati framlagda förslagen om en sänkning av momsen för byggandet och

införandet av en avdragsrätt för renoverings- och underhållsarbeten i bostäder.

För båda åtgärderna gäller att de kan sättas i kraft med omedelbar verkan och

att de därmed får ett snabbt genomslag på byggmarknaden. Även andra åtgärder

som byggande av äldrebostäder och renovering av skolor m.m. kan dock bli

aktuella i detta sammanhang.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det ovan framförda förslaget i Ny

demokratis partimotion A18 yrkande 14 om införande av en s.k. egnahems-ROT.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

3. Icke-statliga kulturlokaler

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin,

Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser att den del av

utskottets yttrande som under rubriken Icke-statliga kulturlokaler börjar med

"Som framgår" och slutar med "yrkande 25" bort ha följande lydelse:

Förslaget i den socialdemokratiska partimotionen A16 om att stödet till de

icke-statliga kulturlokalerna skall ökas med 75 miljoner kronor under 1994

ingår som en väsentlig del i de i samma motion framlagda förslagen för att öka

investeringarna inom byggsektorn och därmed också öka byggsysselsättningen. Med

avseende på situationen på byggarbetsmarknaden och med hänsyn till behovet av

denna typ av lokaler bör enligt utskottets mening alla möjligheter att

stimulera sysselsättningen i byggverksamheten tas till vara. Även enligt

bostadsutskottet bör sålunda den förordade ökningen av stödet komma till stånd.

Som framhålls i motionen är erfarenheterna av detta stöd med avseende på

sysselsättningseffekten goda. Hos Boverket finns också en kö av ansökningar

avseende projekt som med kort varsel kan påbörjas. Den socialdemokratiska

partimotionen A16 yrkande 25 tillstyrks.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet

inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Lars Werner (v) anför:

Jag ansluter mig till de till yttrandet fogade avvikande meningarna (s).

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Utskottet 5

Det arbetsmarknadspolitiska läget 5

Inriktningen av politiken 8

Propositionen 8

Motioner om inriktningen av politiken 9

Utskottets överväganden 10

Ungdomspraktik 11

Tidigare beslut om ungdomspraktik 11

Regeringens förslag om ungdomspraktik 12

Motioner om ungdomspraktik 13

Utskottets överväganden om ungdomspraktik 15

Arbetslivsutveckling (ALU) 18

Tidigare beslut om ALU 18

Regeringens förslag om ALU 19

Motioner om ALU 20

Utskottets överväganden om ALU 21

Generellt anställningsstöd (GAS) 23

Regeringens förslag om GAS 23

Motioner om GAS 24

Utskottets överväganden om GAS 24

Författningskommentarer 26

Bidrag till samlingslokaler 28

Tidigare beslut om bidrag till samlingslokaler 28

Regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler 29

Utskottets överväganden om bidrag till samlingslokaler 29

Övriga motionsförslag 29

ROT-program m.m. 29

Kulturmiljövård m.m. 31

Investeringar i vägnätet m.m. 32

Utbildningssatsningar 32

Stöd till kommuner och landsting 35

Vissa finansieringsfrågor 36

Hemställan 36

Reservationer 39

Särskilda yttranden56

Bilagor

1. Propositionens lagförslag 59

2. Lagrådets yttrande 63

3. Av utskottet framlagt lagförslag 69

4. Finansutskottets yttrande 71

5. Socialförsäkringsutskottets yttrande 76

6. Kulturutskottets yttrande 83

7. Utbildningsutskottets yttrande 86

8. Trafikutskottets yttrande 89

9. Bostadsutskottets yttrande 93