Bet. 1993/94:NU11

Näringsutskottets betänkande

1993/94:NU11

Småföretagsutveckling

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1993/94

NU11

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1993/94:40 om småföretagsutveckling,

dels nio motioner som väckts med anledning av

propositionen.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet

lämnats av företrädare för Landstingsförbundet. En skrivelse har

inkommit från Landstinget i Kristianstads län.

Sammanfattning

Utskottet ansluter sig i princip till regeringens förslag att

de regionala utvecklingsfonderna skall ombildas till regionala

utvecklingsbolag. I en meningsyttring (v) avstyrks propositionen

i dess helhet; det har inte visats på sådana brister i fondernas

verksamhet att förslaget att avveckla dessa kan anses sakligt

motiverat, anförs det där.

De regionala utvecklingsbolagen skall enligt regeringens

förslag ha i stort sett samma verksamhetsinriktning som de

regionala utvecklingsfonderna har. De övergripande målen skall

sålunda vara att främja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt

näringsliv och nyföretagande. Målgruppen skall vara små och

medelstora företag, där tyngdpunkten skall ligga på företag med

färre än 50 anställda. Informations- och rådgivningsverksamheten

skall vara öppen för alla företag i alla branscher, medan

finansieringstjänsterna bör avgränsas till företag med

lönsamhets- och tillväxtpotential. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag och understryker att de regionala bolagen

bör själva göra de prioriteringar av verksamheten som behövs. I

en reservation (s) krävs ytterligare preciseringar av mål och

målgrupper. Teknik- och kunskapsbaserat företagande bör ges

företräde inom det näringspolitiska stödsystemet och etablerade

småföretag med tillväxtmöjligheter bör lyftas fram, sägs det i

reservationen.

Den organisationsmodell som regeringen föreslagit, och som

utskottet i huvudsak tillstyrker, innebär att ett moderbolag

inrättas med staten som huvudägare men i vilket näringslivet

skall ha ett aktivt engagemang. De regionala utvecklingsbolagen

skall ägas dels av staten -- som majoritetsägare -- dels av

regionala intressenter, främst landsting och kommuner. Utskottet

anser att det är mycket viktigt att dessa regionala intressenter

ges möjlighet till inflytande. Utskottet föreslår att riksdagen

gör ett uttalande om styrelserepresentationen i de regionala

bolagen av följande innebörd. Styrelserna bör bestå av ett jämnt

antal ledamöter, där staten utser hälften och regionala delägare

i förhållande till insatt ägarkapital -- dock högst 49 procent

av det totala aktiekapitalet -- utser den andra hälften.

Ordföranden skall utses bland de ledamöter som representerar

staten. I en reservation (s) avvisas regeringens förslag att

landstingen och Landstingsförbundet inte skall ges möjlighet

till inflytande i moderbolaget. Likaså avvisas regeringens

förslag att staten alltid skall inneha majoriteten i de

regionala bolagen. Vidare anser reservanterna att moderbolaget

organisatoriskt bör inordnas under Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK).

Motioner med krav på samordning av hanteringen av

nyföretagarlånen -- som nu handhas av Industri- och

nyföretagarfonden -- med de regionala utvecklingsbolagens

verksamhet avstyrks av utskottet men följs upp i en reservation

(s). Detsamma gäller motionsyrkanden om åtgärder för att

underlätta övergången för utvecklingsfondernas personal.

De regionala bolagen föreslås fortsätta utvecklingsfondernas

verksamhet att bedriva finansiering på hög risknivå och i olika

former. De tidigare beslutade inbetalningarna av medel till

staten skall inte genomföras. Av utvecklingsfondernas nuvarande

finansieringsmedel, ca 2 600 miljoner kronor, skall 100

miljoner kronor tillföras moderbolaget. Resterande 2 500

miljoner kronor skall i huvudsak stå till förfogande för

finansiering av små och medelstora företag genom beslut av de

nya bolagen. En översyn av medelsbehovet skall göras tidigast

inför år 1996. Avkastningskravet bör formuleras så att det

samlade kapitalet på lång sikt skall bevaras realt intakt.

Utskottet ställer sig bakom dessa förslag från regeringen. I en

reservation (s) föreslås att avkastningskravet skall sänkas och

i stället innebära att kapitalet skall bevaras nominellt

oförändrat.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag att

huvuddelen av statens aktier -- motsvarande ca 27 procent av

samtliga aktier -- i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure

skall överföras till det föreslagna moderbolaget, till Industri-

och nyföretagarfonden och till de sju nyligen inrättade

teknikbrostiftelserna. Vardera 10 procent av aktierna skall

tillföras de två första organen, medan stiftelserna skall

tilldelas 7 procent av aktierna. Avkastningen från aktierna

avses resp. organ kunna använda för att finansiera sin

verksamhet. Efter överföringarna kommer staten -- utöver ägandet

via moderbolaget -- att tills vidare ha kvar ca 7 procent av

aktierna i Atle och Bure. I en reservation (s) avvisas

regeringens förslag. I stället förordas att staten stegvis

avyttrar sina aktier i Atle och Bure och överför de medel som

därvid erhålls till utvecklingsbolagens finansieringsverksamhet.

Slutligen avstyrks två motioner om att utvecklingsbolagen i

ökad utsträckning bör ägna sig åt rådgivning avseende den

kooperativa företagsformen resp. om att en utredning beträffande

de s.k. produktrådens arbete bör komma till stånd. Den

förstnämnda motionen följs upp i en reservation (s). I fråga om

den sistnämnda motionen noterar utskottet att produktråden

kommer att behandlas i budgetpropositionen 1994 i anslutning

till ett av regeringen aviserat förslag rörande stödet till

uppfinnare och innovatörer.

Propositionen

I proposition 1993/94:40 föreslår regeringen -- efter

föredragning av näringsminister Per Westerberg -- att riksdagen

1. antar de i propositionen framlagda förslagen till

lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag,

lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

2. godkänner att de regionala utvecklingsfonderna ersätts av

regionala utvecklingsbolag med viss inriktning (avsnitten 5.2

och 5.3),

3. godkänner att staten tillsammans med andra intressenter

bildar ett aktiebolag, vilket som moderbolag skall bilda de

regionala utvecklingsbolagen, där även andra intressenter kan

vara delägare (avsnitt 5.3),

4. godkänner att ca 100 miljoner kronor av de medel som

återförs från de regionala utvecklingsfonderna till staten vid

fondernas avveckling skall få tillföras moderbolaget, vilket av

medlen vid behov får använda ca 50 miljoner kronor som

aktiekapital i de regionala utvecklingsbolagen (avsnitt 5.3),

5. godkänner att återstoden av dessa medel får användas för

finansiering av små och medelstora företag enligt angivna

riktlinjer (avsnitt 6),

6. godkänner att en andel av statens aktier i

förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure motsvarande ca 10 % av

respektive bolags samtliga aktier med särskilda villkor tillförs

moderbolaget (avsnitt 8),

7. godkänner att en andel av statens aktier i

förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure motsvarande ca 10 % av

respektive bolags samtliga aktier med särskilda villkor överförs

till Industri- och nyföretagarfonden (avsnitt 8),

8. godkänner att en andel av statens aktier i

förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure motsvarande ca 7 % av

[respektive bolags] samtliga aktier som stiftelsemedel med

särskilda villkor tillförs de nya stiftelser för samverkan

mellan näringslivet och universitet och högskolor som

statsmakterna beslutat om (avsnitt 8),

9. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för

att genomföra vad regeringen föreslår under 1--8.

Lagförslagen återges i bilaga.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av propositionen är

följande:

1993/94:N7 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson (båda c)

vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att majoriteten i de regionala bolagen görs

avhängig av respektive parts långsiktiga finansieringsåtaganden,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att rollfördelningen mellan det centrala bolaget och

de regionala bolagen beaktas,

3. beslutar att överföra nyföretagarlånen till det nya

utvecklingsbolagssystemet,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hantering av Utvecklingsfondens personal.

1993/94:N8 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att styrelse och ordförande i de regionala bolagen

skall utses med hänsyn till statens och de regionala ägarnas

långsiktiga ansvar för verksamheten,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att driftsanslaget för verksamheten bör höjas,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett årligt förlusttäckningsbidrag införs avseende

lånefonden.

1993/94:N9 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökade kunskaper och rådgivning om

kooperativa lösningar.

1993/94:N10 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ägarförhållanden och styrelserepresentation i de

regionala bolagen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samordning mellan utvecklingsbolagen och Industri-

och företagarfonden,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mjuk övergång för personalen.

1993/94:N11 av Bengt Dalström och Bo G Jenevall (båda nyd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att skyndsamt utreda

produktrådens arbetsformer och fortsatta verksamhet.

1993/94:N12 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mål och målgrupper för verksamheten,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ägarförhållanden och styrelserepresentation i de

centrala och regionala bolagen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om organisation av verksamheten,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om NUTEK:s roll i verksamheten,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering av samordningsmöjligheter mellan olika

aktörer,

6. beslutar att avkastningskravet på den s.k. lånefonden skall

sättas i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. hos regeringen begär att statens aktieinnehav i

förvaltningsbolagen Atle och Bure säljs och att intäkter från

försäljningen förs till lånefonden, i enlighet med vad som

anförts i motionen,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bibehållna statliga resurser till

utvecklingsfonderna.

1993/94:N13 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. avslår propositionen i den del som behandlar statens roll i

att utse styrelse,

2. avslår propositionen i den del som föreslår att staten

överför 10 % av aktierna från Atle och Bure till det nya

moderbolaget,

3. beslutar sälja aktier som motsvarar 10 % av statens

aktieinnehav i förvaltningsbolagen Atle och Bure samt att

erhållna medel överförs till det centrala bolaget,

4. beslutar att handläggningen av nyföretagarlånen återförs

till regional nivå,

5. beslutar att de upparbetade överskotten hos

utvecklingsfonderna förs över till de nya regionala bolagen i

respektive län eller ny region,

6. beslutar att det skall vara möjligt för landsting/kommuner

att bli majoritetsägare i regionala bolag.

1993/94:N14 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen

1. avslår proposition 1993/94:40 om småföretagsutveckling i

dess helhet,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fondernas organisation och utveckling,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fondernas återbetalning till staten bör skjutas

upp,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en småföretagarpolitik som bygger på breda

majoriteter.

1993/94:N15 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utökad verksamhet med garantilån för nyföretagande

hos de blivande utvecklingsbolagen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda ett nytt system för riskkapitalförsörjning

till nyföretagande.

Utskottet

Bakgrund

Inledning

Utskottet redogör här översiktligt för olika

finansieringsorgan med statlig anknytning som har koppling till

de områden som behandlas i propositionen och betänkandet.

De regionala utvecklingsfonderna

De regionala utvecklingsfonderna bildades år 1978 genom

ombildning av företagarföreningar i länen med staten och

landstingen -- och i förekommande fall kommuner -- som stiftare

och huvudmän (prop. 1977/78:40, bet. NU34). Utvecklingsfonderna

är stiftelser, och det finns en fond i varje län. Styrelserna

utses av landstingen.

Verksamheten regleras genom avtal mellan staten, landstingen

och berörda kommuner. Statens huvudmannaskap utövas av Närings-

och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Nuvarande avtal omfattar

fyraårsperioden 1991--1994. Såvida inte uppsägning sker av

någondera parten förlängs avtalen i perioder om sex år.

Uppsägning skall göras senast ett år innan ny avtalsperiod

inleds.

Utvecklingsfonderna bedriver finansieringsverksamhet enligt

föreskrifter i förordningen (1987:894) om statlig finansiering

genom regional utvecklingsfond. De kan lämna lån, garantier och

s.k. utvecklingskapital. Sedan mars 1993 kan de också lämna

nyföretagarlån på samma villkor som gäller för Industri- och

nyföretagarfonden. För samtliga finansieringsformer gäller

att risknivån skall vara så hög att banker och andra privata

kreditinstitut inte är beredda att medverka i finansieringen.

Fonderna skall i första hand finansiera företag som har högst

200 anställda. Lånefonderna skall hållas skilda från

utvecklingsfondernas övriga medel och förvaltas så att kraven på

god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses.

Enligt uttalanden från statsmakterna innebär detta att varje

utvecklingsfond långsiktigt skall bevara sitt kapital.

Utvecklingsfondernas samlade kapital för finansieringsändamål

uppgick i november 1993 till ca 2 600 miljoner kronor.

Riksdagen har vid två skilda tillfällen beslutat att fonderna

t.o.m. år 1997 skall betala in sammanlagt 1 600 miljoner kronor

till staten (prop. 1989/90:88, bet. NU30 och prop. 1991/92:51,

bet. NU14). Av dessa medel har ca 300 miljoner kronor betalats

in fram t.o.m. juni 1993. Utskottet har vid två tillfällen,

våren 1992 och våren 1993, med anledning av motionsyrkanden

behandlat likviditetssituationen i utvecklingsfonderna (bet.

1991/92:NU20 och bet. 1992/93:NU25). Riksdagen har därvid, på

utskottets förslag, beslutat att utvecklingsfonder med låg

likviditet kan medges visst anstånd med de beslutade

inbetalningarna. NUTEK har getts i uppdrag att medge sådant

anstånd.

En särskild utredare, riksdagsledamoten Bengt Wittbom (m), har

haft regeringens uppdrag att se över de regionala

utvecklingsfondernas framtida ställning och roll som stödorgan

för små och medelstora företag. I betänkandet Strategi för

småföretagsutveckling (SOU 1993:70) föreslås bl.a. att

utvecklingsfonderna skall avvecklas och att en ny organisation

skall byggas upp med 6 eller 14 regionala aktiebolag.

Finansieringsverksamheten skall enligt förslaget bedrivas genom

att resterande lånemedel, efter att de beslutade indragningarna

till staten är genomförda, avsätts till en fond för

utvecklingskapital, s.k. kreativt kapital. Vidare föreslås att

det skall inrättas en s.k. såddkapitalfond med 600 miljoner

kronor för att finansiera förstudier och tidiga marknadsanalyser

i utvecklingsbara företag. Regeringens förslag i den

föreliggande propositionen 1993/94:40 om småföretagsutveckling

redovisas i ett följande avsnitt.

NUTEK:s produktutvecklingsstöd

I ett företags tidiga utvecklingsskeden där det föreligger

såväl teknisk som kommersiell risk, kan stöd tillhandahållas av

Närings- och teknikutvecklingsverket. NUTEK:s finansiella stöd

till affärsutvecklingsprojekt avser de tidiga faserna (s.k.

såddfinansiering) och syftar till att stödja projekten så långt

att andra finansiärer har tillräckligt underlag för att kunna ta

ställning till dem.

I den forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop.

1992/93:170) behandlades NUTEK:s produktutvecklingsstöd.

Därvid påpekades att inom avancerade teknikområden såsom

informationsteknologi, elektronik, bioteknik och biomedicinsk

teknik är steget mellan forskning och kommersiella produkter i

många fall kort. Därför borde NUTEK enligt regeringens

uppfattning avsätta ökade resurser för stöd till

produktutveckling och teknikbaserade affärsverksamheter inom

främst NUTEK:s prioriterade teknikområden. Utskottet ställde sig

bakom regeringens bedömning (bet. 1992/93:NU30). I en

reservation (s) resp. en meningsyttring (v) förordades högre

anslag än vad regeringen hade föreslagit och utskottet

tillstyrkt. Riksdagen följde utskottets förslag.

Enligt uppgift har NUTEK avsatt ca 53 miljoner kronor för stöd

till produktutveckling för budgetåret 1993/94.

De finansiella stödformer som NUTEK använder sig av är

villkorslån, tillskott mot royaltyavtal och garantier. Inom

produktutvecklingsområdet samarbetar NUTEK med Svenska

uppfinnareföreningen, Industri- och nyföretagarfonden, de

regionala utvecklingsfonderna och s.k. teknopoler

(utvecklingsparker, vilka ofta är knutna till högskolor).

Inom området Nya basteknologier prioriterar NUTEK insatser

inom informationsteknologi, materialteknik, bioteknik och teknik

för komplexa system. Prioriterade s.k. utvecklingsområden är

biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik,

transportteknik och miljöteknik. Allmän rådgivning till

innovatörer och den speciella stödformen innovatörsbidrag har

upphört vid NUTEK. Rådgivning till innovatörer ombesörjs i

stället främst av de s.k. produktråden -- ett i varje län.

Produktrådens verksamhet finansieras via bidrag från NUTEK samt

länsstyrelser och utvecklingsfonder i de olika länen. Statligt

stöd lämnas även till Svenska uppfinnareföreningens verksamhet.

Innovationsutredningen

På riksdagens begäran (bet. 1992/93:NU25) har regeringen

tillkallat en särskild utredare -- professor Bengt-Arne Vedin --

för att göra en översyn av innovatörernas situation och lämna

förslag till vad som bör göras för att underlätta

innovationsprocessen. I betänkandet Innovationer för Sverige

(SOU 1993:84) föreslås, förutom olika ändringar i

skattesystemet, bl.a. tillskapande av ett Innovationscentrum med

ett anslag på 100 miljoner kronor, införande av en årlig

innovationsvecka och inrättande av ett innovationsombud.

Regeringen avser att i 1994 års budgetproposition redovisa sitt

ställningstagande till Innovationsutredningens förslag och sin

bedömning av behovet av en särskild såddkapitalfond eller annan

typ av finansiering i tidiga skeden av teknikutveckling.

Teknikbrostiftelser

Riksdagen anslöt sig också våren 1993 till regeringens förslag

i den forskningspolitiska propositionen om tillskapande av nya

samverkansfunktioner mellan universitet/högskolor och

näringslivet (prop. 1992/93:170, bet. NU30). I en reservation

(s), med instämmande i en meningsyttring (v), avvisades

förslaget. Enligt beslutet har regeringen bemyndigats att

inrätta stiftelser på sju högskoleorter -- Stockholm, Göteborg,

Uppsala, Lund, Linköping, Umeå och Luleå. Stiftelserna skall

tillföras ett kapital på sammanlagt högst 1 miljard kronor. Vid

varje stiftelse skall det finnas en licensförmedling, vilken

skall ha till uppgift att bistå forskare med patentering och

ekonomisk exploatering av forsknings- och utvecklingsresultat.

Stiftelserna skall också kunna bistå företag i tidiga

utvecklingsskeden med finansiering. Regeringen har nyligen

fattat beslut om bildande av de sju s.k. teknikbrostiftelserna.

Industri- och nyföretagarfonden

I olika skeden -- projektfas, företagsstart och utvecklings-

eller expansionsfas -- kan företag erhålla stöd från Industri-

och nyföretagarfonden (tidigare Fonden för industriellt

utvecklingsarbete, Industrifonden). Fonden är en stiftelse som

inrättades år 1979 (prop. 1978/79:123, bet. NU59). Regeringen

fastställer stadgar och utser styrelse.

Riksdagen beslöt i december 1992 (prop. 1992/93:82, bet. NU19)

om ombildning av Industrifonden till Industri- och

nyföretagarfonden och om ändrad verksamhetsinriktning för

fonden. Industri- och nyföretagarfondens verksamhet skall ha två

olika huvudinriktningar. Den ena är finansiering för att stödja

utveckling av nya produkter och marknadssatsningar, den andra är

en verksamhet med nyföretagarlån. Föreskrifter för verksamheten

lämnas i förordningen (1993:31) om finansiering genom stiftelsen

Industri- och nyföretagarfonden.

Riksdagen beslöt också om hur Industri- och nyföretagarfonden

skall tillföras de resurser som erfordras. Fonden kommer på sikt

att förfoga över ett kapital på ca 2 400 miljoner kronor.

Hälften av dessa medel kommer från Industrifonden. Den andra

hälften skall komma från Stiftelsen Småföretagsfonden. Det

avkastningskrav som enligt proposition 1992/93:82 bör ställas på

verksamheten är att resultatet sett över en längre period skall

innebära att stiftelsens kapital behålls realt oförändrat.

Industri- och nyföretagarfondens verksamhet med stöd till

produktutveckling och marknadssatsningar skall i första hand

inriktas på innovativa små och medelstora företag med

tillväxtmöjligheter. Finansieringsformerna skall främst ha

formen av villkorslån och kapital mot royalty. Även befintliga

företag kan komma i fråga för stöd. I undantagsfall kan stöd

också lämnas till produktutveckling inom större företag, främst

i sådana fall då underleverantörer förutsätts medverka vid

produktutvecklingen.

Riksdagens beslut om införande av nyföretagarlån tar sin

utgångspunkt i det tyska systemet med s.k. EKH-lån

(Eigenkapitalhilfe). Nyföretagarlån kan lämnas till de

nyetablerare som inte kan lösa finansieringen av sitt företags

uppbyggnad på traditionellt sätt, men som ändå bedöms kunna

bedriva en lönsam verksamhet.

Lånen kan endast sökas i samband med att helt nya aktiebolag

startas av en eller flera fysiska personer. I princip är företag

inom alla näringsgrenar berättigade att söka lån. Två typer av

lån finns att tillgå. Den ena typen beviljas direkt till en

privatperson, som sätter in medlen i företaget i form av

aktiekapital. Den andra lånetypen är s.k. förlagslån som går

direkt till det nybildade företaget.

Lånets löptid är 15 år med 5 års amorteringsfrihet. Lånet är

ränterabatterat i fem år, varav de två första åren är helt

räntefria. Nyföretagaren förutsätts svara för minst 10 procent

av kapitalbehovet med egna medel, medan nyföretagarlånet skall

svara för högst 30 procent. Det resterande behovet förutsätts

bli täckt genom normala bankkrediter. Nyföretagarlånet skall som

mest kunna uppgå till 1 miljon kronor och bör i regel inte

understiga 100 000 kr. Utskottet anförde i betänkande

1992/93:NU19 att det kan finnas behov av en viss flexibilitet i

tillämpningen av regeln vad avser den nedre gränsen. I den

tidigare nämnda förordningen (1993:31) som reglerar Industri-

och nyföretagarfondens finansieringsverksamhet sägs (§ 23) att

lån under 100 000 kr får lämnas om det finns särskilda skäl.

Enligt uppgift har detta hittills skett vid drygt 10 tillfällen.

Nyföretagarlånen kan kombineras med regionalpolitiskt stöd och

de starta-eget-bidrag som kan beviljas inom ramen för

arbetsmarknadspolitiken. Den sammanlagda statliga finansieringen

bör därvid inte överstiga 50 procent av kapitalbehovet.

Industri- och nyföretagarfonden är central beslutsinstans när

det gäller nyföretagarlånen. Fonden har utarbetat en

informationsbroschyr med orientering för sökande av

nyföretagarlån. Vid beredning av ansökningar om nyföretagarlån

samarbetar fonden med sådana regionala organ som har kompetens

på området, t.ex. utvecklingsfonder, handelskamrar,

nyföretagarcentra och banker. Även den löpande uppföljningen av

olika låneärenden kan delegeras på samma sätt.

Portföljförvaltningsbolag och direktinvesterande

riskkapitalbolag

Riksdagen beslöt hösten 1992 om riktlinjer för utskiftning av

medel ur de förutvarande löntagarfonderna, som skall användas

för små och medelstora företags riskkapitalförsörjning (prop.

1992/93:41, bet. FiU3). Sammanlagt 6 500 miljoner kronor har

tillförts två nyinrättade portföljförvaltningsbolag och sex

direktinvesterande riskkapitalbolag.

Portföljförvaltningsbolagen skall i första hand bidra till

finansiering av riskkapitalbolag, såväl befintliga som nya. Vart

och ett av portföljförvaltningsbolagen disponerade från starten

ett kapital på ca 2 200 miljoner kronor. Bolagen har möjlighet

att också lämna lånegarantier. Dessutom kan de gemensamt eller

vart för sig bedriva verksamhet med s.k. mellankapital, dvs.

utlåning utan säkerhet, som betraktas ligga mellan eget kapital

och traditionellt lånekapital.

De två bolagen, Förvaltnings AB Atle och Förvaltnings AB Bure,

har säte i Stockholm resp. Göteborg. Bure har nyligen noterats

på den s.k. O-listan, och notering av aktierna i Atle pågår för

närvarande.

Riskkapitalbolagen bygger vidare på sex bolag som staten

tidigare inrättat. Riskkapitalbolagen skall investera i små

företag och genom aktivt ägarengagemang medverka till

investeringsobjektens tillväxt. Bolagen skall även kunna göra

indirekta placeringar via andra riskkapitalbolag. Vart och ett

av de sex bolagen hade i början av år 1993 ett eget kapital på

ca 400 miljoner kronor. Investeringarna skall huvudsakligen

göras via aktier eller aktierelaterade instrument, men möjlighet

att indirekt arbeta med mellankapital finns också.

De sex regionala riskkapitalbolagen är AB Produra Venture

Capital -- säte i Stockholm, Partinvest (Partnerinvesteringar i

Göteborg) AB -- säte i Göteborg, KapN AB -- säte i Umeå (med

kontor i Skellefteå), Ven Cap AB -- säte i Uppsala (med kontor i

Stockholm), Vide Invest AB (tidigare Malmöhus Invest AB) -- säte

i Malmö och Hidef Kapital AB -- säte i Linköping. Förvaltnings

AB Atle äger ca 40 procent av kapitalet i de tre förstnämnda

riskkapitalbolagen, medan Förvaltnings AB Bure äger motsvarande

andel i de tre sistnämnda bolagen. Bure äger tillsammans med

dessa tre senare riskkapitalbolag det "nya" riskkapitalbolaget

Malmöhus Invest AB (MIAB).

Huvuddragen i det nu aktuella förslaget

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:40 en förändring av

det nuvarande systemet med regionala utvecklingsfonder. Syftet

är att uppnå en mer effektiv verksamhet anpassad till

näringslivets krav och i vars utformning näringslivet tar aktiv

del.

I propositionen föreslås att den juridiska formen för den

verksamhet som de regionala utvecklingsfonderna bedriver ändras

från stiftelse till aktiebolag och att verksamheten sålunda

överförs till nya regionala utvecklingsbolag. Enligt förslaget

skall det bildas ett centralt moderbolag, som föreslås bli

majoritetsägare i de regionala bolagen och svara för bl.a.

samordning och viss central service. Landsting och kommuner

erbjuds möjlighet att bli delägare i de regionala bolagen, vilka

förutsätts samarbeta med och upphandla tjänster av privata

företag och organisationer.

Verksamheten föreslås även i fortsättningen främst vara

inriktad på information, rådgivning och finansiering. Särskild

uppmärksamhet skall därvid ägnas åt finansiell och strategisk

rådgivning. Vidare bör bolagen, enligt regeringen, i samverkan

med andra regionala och lokala organ bedriva verksamhet inriktad

på att främja nyföretagande.

Utvecklingsfondernas nuvarande kapital för

finansieringsverksamhet skall överföras till staten och

disponeras av moderbolaget och de regionala bolagen för

finansiering av småföretag. Det gäller även de medel som

fonderna tidigare har förbundit sig att betala in till staten.

Utvecklingsbolagen skall få disponera större delen av kapitalet

genom regionala ramar. Förslaget innebär att den tidigare

beslutade indragningen av lånemedel till staten skjuts upp och

att medelsbehovet prövas på nytt, dock tidigast inför år 1996.

I propositionen föreslås vidare att staten till det nya

moderbolaget och till Industri- och nyföretagarfonden överför

aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure. Det innebär att

moderbolaget och fonden vardera kommer att äga ca 10 procent av

samtliga aktier i Atle och Bure. Vidare föreslås att staten

överför ytterligare aktier i dessa bolag till de nya s.k.

teknikbrostiftelserna, som statsmakterna beslutade om våren

1993. Stiftelserna får tillsammans ca 7 procent av respektive

bolags samtliga aktier.

Utskottet behandlar i det följande de olika förslagen i

propositionen och de motioner som har väckts med anledning av

denna.

Verksamhetens inriktning m.m.

Det föreligger ett betydande behov av den typ av verksamhet

som bedrivs av de regionala utvecklingsfonderna, sägs det i

propositionen. Det finns dock, anser regeringen, skäl som talar

för att bl.a. organisationen bör förändras för att verksamheten

skall kunna bli mer effektiv och bättre anpassas till

näringslivets krav. De organ som enligt regeringens mening bör

inrättas skall ses som en del av det nätverk av

marknadskompletterande organ för rådgivning och finansiering som

staten medverkar i. I detta nätverk ingår bl.a. följande organ:

NUTEK, Patent- och registreringsverket, Industri- och

nyföretagarfonden, Förvaltnings AB Atle, Förvaltnings AB Bure,

riskkapitalbolag, de sju teknikbrostiftelserna, andra

samverkansorgan i anslutning till högskolorna, länsstyrelser,

Sveriges exportråd, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet (STATT), Stiftelsen Svensk industridesign,

Svenska uppfinnareföreningens regionala rådgivningsorganisation

samt näringslivets organisationer, handelskamrar och lokala

företagscentra.

De övergripande målen för utvecklingsfondernas verksamhet är

att stödja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt näringsliv

samt främja nyföretagandet, framhålls det i propositionen.

Statsmakternas ställningstaganden hösten 1991 med anledning av

den s.k. småföretagspropositionen (prop. 1991/92:51, bet. NU14)

innebar att fonderna i högre grad skulle prioritera åtgärder som

främjar nyföretagande och internationalisering. Denna inriktning

av verksamheten bör, anser regeringen, gälla även för de nya

regionala bolag som skall bildas.

De regionala utvecklingsbolagens målgrupp föreslås vara

företag med färre än 200 anställda -- och främst företag med

färre än 50 anställda. Informations- och rådgivningsverksamheten

skall vara öppen för alla företag i alla branscher, anför

regeringen.

För mer resurskrävande insatser inom områdena

företagsutveckling och finansieringstjänster anser regeringen

att målgruppen bör bestå av främst företag med lönsamhets- och

tillväxtpotential, dvs. företag som har betydelse för den

regionala näringslivsstrukturen. Det är väsentligt att de

begränsade resurser som kommer att stå till förfogande används

för att stärka tillväxten och inriktas på verksamheter med hög

förädlingsgrad, sägs det i propositionen. De regionala

utvecklingsbolagens verksamhet kommer därigenom att bidra till

utveckling i hela landet. Nödvändiga prioriteringar med hänsyn

till den regionala näringslivsstrukturen bör göras av varje

regionalt bolag, heter det vidare.

I motion 1993/94:N12 (s) efterlyses en ytterligare precisering

av vilka mål som skall gälla för utvecklingsbolagens verksamhet

och vilka målgrupper som bolagen skall rikta sig till. Utöver

vad som anges i propositionen vill motionärerna att vikten av

att utvecklingsbolagen och andra offentliga aktörer bidrar till

att få till stånd en förnyelse av svenskt näringsliv

understryks. Det näringspolitiska stödsystemet måste, anser de,

ge företräde åt teknik- och kunskapsbaserat företagande. Det är

dessutom viktigt att industriföretag med exportpotential ges

stöd. Bolagen bör, enligt motionärerna, ha ett nära samarbete

med universiteten och de regionala högskolorna. Vidare borde de

utnyttja den resurs som STATT utgör.

Det är väsentligt att stimulera nyföretagande, men än mer

betydelsefullt är att satsningar görs för att få etablerade

småföretag att växa, anförs det vidare i motionen.

Erfarenheterna från framgångsrika s.k. tillväxtföretag måste

därför tas till vara. De nya bolagen borde härvid fungera som

informationsförmedlare. Insatser för att främja kvinnors

företagande bör enligt motionärerna särskilt prioriteras av

bolagen.

Regeringen eller dess utredare har inte redovisat sådana

brister i utvecklingsfondernas verksamhet att förslaget att

avveckla dessa kan anses sakligt motiverat, anförs det i motion

1993/94:N14 (v). Inte heller har det visats på vilket sätt som

den nuvarande organisationsformen omöjliggör statlig styrning

eller ett mer utvecklat samarbete med det regionala

näringslivet, anser motionärerna. De hävdar att fondernas

verksamhet med rådgivning och finansiering fungerar genomgående

väl och fyller ett väsentligt behov. De genomgripande

förändringar som regeringen föreslår befaras komma att skapa

osäkerhet om de nya bolagens framtid och medföra att anställda

med unik kompetens försvinner. Utvecklingsfonderna bör få

fortsätta i sin nuvarande form och riksdagen bör därför avslå

propositionen i dess helhet, anser motionärerna.

I motionen föreslås vidare att riksdagen skall göra ett

uttalande om utvecklingen av utvecklingsfondernas organisation

och verksamhetsformer, av innebörd att denna utveckling bör ses

som en naturlig, ständigt pågående process. För en sådan

utveckling krävs ingen ny juridisk organisationsform, hävdas det

i motionen. Motionärerna vill också att riksdagen skall uttala

sig för att tidigare beslutade inbetalningar av medel från

utvecklingsfonderna till staten uppskjuts; motivet är att medlen

anses göra störst nytta om de används av fonderna för att stödja

små och medelstora företag.

Det finns en bred politisk enighet om att små och medelstora

företag kommer att spela en central roll i utvecklingen av

svensk ekonomi, heter det vidare i motionen. Regeringen har dock

av ideologiska skäl drivit en politik som gått ut på att

avveckla statliga verksamheter, att avreglera, att privatisera

och att sänka skatterna främst för kapitalägare, anser

motionärerna. För att skapa förutsättningar för nya

arbetstillfällen och en hållbar tillväxt i ekonomin behövs en

småföretagspolitik som i stället bygger på breda majoriteter och

inte på ideologiska låsningar, sägs det. Inslag i en sådan

politik bör, enligt motionärerna, vara sänkt ränta, minskat

räntegap, åtgärder för att få bankerna att låna ut till sunda

affärsprojekt och till rimlig säkerhet samt stimulans av den

inhemska efterfrågan. Riksdagen bör enligt motionärerna göra ett

uttalande härom.

Utskottet behandlar först det sistnämnda kravet på ett

uttalande om småföretagspolitiken, därefter kravet på att

propositionen i dess helhet skall avslås och slutligen frågan om

den nya verksamhetens inriktning.

Utskottet ställer sig bakom vad regeringen anför i

propositionen beträffande småföretagspolitikens inriktning. Som

där sägs är det nu väsentligt att återupprätta Sverige som en

tillväxt- och företagarnation med en stark och växande ekonomi.

Grunden för småföretagspolitiken är en ekonomisk politik som

främjar företagande. Den allmänna inriktningen av

småföretagspolitiken innebär att goda generella villkor skapas

för företagen.

Riksdagen tog hösten 1991 ställning till ett samlat

småföretagspolitiskt program på grundval av propositionen om en

ny småföretagspolitik (prop. 1991/92:51, bet. NU14). Den nya

småföretagspolitiken har följande huvudsakliga innehåll:

förbättring av rättssäkerheten,

skapande av effektiv konkurrens i privat och offentlig

verksamhet,

sänkning av skattetrycket,

förenkling och, om möjligt, borttagande av lagar och andra

regler på olika områden,

underlättande av nyetablering och Europakontakter.

Regeringen har initierat ett omfattande program för ökad

konkurrens, privatisering, skattereformer, avreglering och

reformering av regler som hämmar ett effektivt

resursutnyttjande. Innehållet i detta arbete redovisas i

propositionen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:N14 (v) i

nu berörd del.

Utskottet övergår så till att behandla kravet i nyssnämnda

motion på att propositionen i dess helhet skall avslås.

I princip instämmer utskottet i regeringens bedömning att

de regionala utvecklingsfonderna bör ombildas till regionala

utvecklingsbolag. Härav följer att det aktuella yrkandet i

motion 1993/94:N14 (v) avstyrks. Som en konsekvens av detta

avstyrks också de två yrkandena i nämnda motion om

utvecklingsfondernas organisation och utveckling och om deras

inbetalningar av medel till staten.

Slutligen behandlar utskottet regeringens förslag om den nya

verksamhetens inriktning och motion 1993/94:N12 (s) i här

aktuell del.

De regionala utvecklingsbolagen bör enligt utskottets

mening, i linje med vad som sägs i propositionen, ha i stort

sett samma verksamhetsinriktning som de regionala

utvecklingsfonderna har. Detta innebär att de övergripande målen

bör vara att främja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt

näringsliv och nyföretagande.

Målgruppen bör vara företag med färre än 200 anställda, och

främst företag med färre än 50 anställda. Alla företag i alla

branscher bör kunna få del av informations- och

rådgivningsverksamheten. Beträffande finansieringstjänster och

mer resurskrävande företagsutvecklingstjänster bör, som sägs i

propositionen, en avgränsning göras till företag med lönsamhets-

och tillväxtpotential. Erforderliga prioriteringar bör göras av

de regionala utvecklingsbolagen.

De krav på ytterligare preciseringar när det gäller mål och

målgrupper som förs fram i motion 1993/94:N12 (s) anser

utskottet vara tillgodosedda med vad som anförs i propositionen.

Som där anges skall de regionala utvecklingsbolagen särskilt

arbeta med olika former av tekniknivåhöjande åtgärder, bl.a.

rådgivning, kontaktförmedling och främjande av Europasamarbete.

Betydelsen av att utvecklingsbolagen samarbetar med andra organ

inom den näringspolitiska organisationen har, som tidigare

nämnts, understrukits i propositionen.

Enligt utskottets mening är det en uppgift för de regionala

bolagen att närmare precisera innehållet i verksamheten. Det är

de regionala bolagen som har bäst kunskap om vilka åtgärder som

krävs för att åstadkomma en utveckling av den regionala

näringslivsstrukturen. Därför anser utskottet att de regionala

bolagen bör göra de prioriteringar som behövs; staten bör alltså

inte detaljstyra verksamheten.

Beträffande insatser för att främja kvinnors företagande anser

utskottet -- i likhet med regeringen -- att detta är ett

angeläget arbetsområde för utvecklingsbolagen. I propositionen

sägs att sådana insatser bör ingå som en naturlig del av

utvecklingsbolagens insatser riktade till nyföretagare.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd

del och avstyrker motion 1993/94:N12 (s) i motsvarande del.

Organisationsfrågor

Organisation av moderbolaget och de regionala

utvecklingsbolagen

Det är viktigt, sägs det i propositionen, att de organ som

skall arbeta med att utveckla små och medelstora företag dels är

lokaliserade nära målgruppsföretagen och har ett förgrenat

kontorsnät, dels har god förankring hos berörda företag och

deras företrädare. Vidare är det väsentligt att organisationen

kännetecknas av flexibilitet och samtidigt medger att

verksamheten i de olika regionerna kan samordnas efter vissa

riktlinjer. För att tillgodose dessa krav bör

utvecklingsfonderna organisatoriskt förändras, anser regeringen

och föreslår -- som redan nämnts -- att de regionala

utvecklingsfonderna skall ersättas av regionala aktiebolag.

De regionala bolagen skall ägas av dels ett centralt

moderbolag, som bildas av staten i samverkan med näringslivets

organisationer, dels de landsting och kommuner eller andra

organisationer som önskar medverka på de nya villkor som

riksdagen beslutar om. Staten kommer att tillhandahålla

merparten av resurserna. Moderbolaget bör vidare tillskjuta

huvuddelen av aktiekapitalet. Eftersom staten via moderbolaget

kommer att äga majoriteten av aktierna i samtliga regionala

bolag kommer moderbolaget att kunna utse majoriteten av bolagens

styrelseledamöter och därmed kunna kontrollera valet av

ordförande, framhålls det i propositionen. Övriga intressenter

kommer i kraft av sitt ägande att kunna utse resterande

ledamöter.

Ledamöterna i bolagens styrelser bör enligt regeringen till

övervägande del bestå av aktiva företagare eller andra personer

med gedigen kunskap från näringslivet, främst i den egna

regionen men även i andra delar av landet. Landstingen väntas

normalt få ett betydande inflytande över verksamheten, till

följd av sitt ägande med åtföljande styrelseplatser men också

genom sin fortlöpande medverkan i finansieringen av bolagens

verksamhet. Det bör, sägs det i propositionen, ankomma på

regeringen och moderbolaget att avtala med representanter för

bl.a. berörda landsting och kommuner rörande principer för den

fortsatta verksamheten, däribland hur ägandet av de regionala

bolagen skall fördelas. Det samlade aktiekapital som ägarna bör

avsätta i de regionala bolagen beräknas uppgå till i

storleksordningen 100 miljoner kronor.

Regeringens avsikt är att senast i december 1993 säga upp

avtalen om utvecklingsfonderna med landstingen och aktuella

kommuner. Bildandet av aktiebolag bör genomföras under våren

1994 så att verksamhet och tillgångar kan överföras till bolagen

per den 1 juli 1994, sägs det i propositionen. Regeringen avser

att tillsätta en organisationskommitté med företrädare för

berörda parter för att förbereda och genomföra ombildningen.

Moderbolagets allmänna inriktning skall vara att verka för

företagsutveckling, i första hand hos små och medelstora

företag. Särskilt skall behovet av information, rådgivning och

finansiering uppmärksammas. Dessutom föreslås bolaget fullgöra

följande uppgifter som moderbolag för de regionala

utvecklingsbolagen:

ge de regionala bolagen central service och i övrigt fullgöra

samordningsfunktioner,

bevaka att rådgivnings- och utbildningsverksamheten successivt

utvecklas genom gemensamma projekt m.m.,

förvalta det statliga kapital med vilket de regionala bolagen

bedriver sin finansieringsverksamhet samt fördela ramar till

bolagen,

utse en majoritet av styrelsen i varje regionalt bolag,

äga och förvalta vissa aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle

och Bure.

Moderbolaget skall tillföras, förutom aktierna i Atle och

Bure, ett kapital på i storleksordningen 100 miljoner kronor av

staten i samband med att medel återbetalas av

utvecklingsfonderna. Näringslivets organisationer förutsätts

medverka aktivt i bildandet av den nya strukturen.

Moderbolaget bör ledas av en styrelse som utses av regeringen

och näringslivet, sägs det i propositionen. Ledamöterna skall

representera en bred kompetens från bl.a. näringslivet och

näringspolitiken. Det skall ankomma på regeringen att i samråd

med berörda organisationer fastställa lämplig bolagsordning för

bolaget och därvid bl.a. reglera hur styrelsen skall utses.

Den föreslagna ordningen innebär att moderbolaget behöver ha

vissa kansliresurser, påpekas det i propositionen. Det är

viktigt att moderbolaget medverkar till en administrativ

förenkling och samordning av de regionala bolagen. Moderbolaget

skall dessutom följa de regionala bolagens verksamhet och

rapportera till staten bl.a. om finansieringsverksamheten

bedrivs i enlighet med statsmakternas intentioner. Kansliets

verksamhet skall bekostas med medel från avkastningen på det

insatta kapitalet, inkl. aktierna i Atle och Bure.

Frågan om möjligheter till ökat inflytande för landstingen och

de berörda kommunerna i de regionala utvecklingsbolagen tas upp

i fem motioner.

Motionärerna bakom motion 1993/94:N12 (s) delar regeringens

uppfattning att staten skall äga majoriteten av aktierna i det

centrala bolaget och att regeringen därför bör tillsätta

styrelsen. I princip bör det vara öppet för andra aktörer att ha

minoritetsposter i detta bolag, anser motionärerna. Till

skillnad från regeringen menar de att Landstingsförbundet bör få

möjlighet till inflytande i det centrala bolaget.

I fråga om ägande av och inflytande över de regionala bolagen

avvisar motionärerna regeringens förslag. Det är utomordentligt

viktigt att decentraliseringen är stark inom näringspolitiken,

säger de. Landstingen har i det nuvarande systemet ett betydande

inflytande över verksamheten och tillskjuter årligen ca 120

miljoner kronor till rådgivnings- och informationsverksamheten.

Om staten alltid skall ha majoritetsställning i de regionala

bolagen, vilket föreslås i propositionen, är det enligt

motionärerna sannolikt att flera landsting drar sig ur

verksamheten med bortfall av resurser som en konsekvens.

Motionärerna anser att det centrala bolaget skall kunna välja de

regionala lösningar som fungerar bäst och att statsmakterna inte

i detalj bör styra verksamheten så att en och samma struktur

måste gälla i alla regioner. I den mån det krävs lagändringar

för att de regionala bolagen inte skall räknas som

kreditmarknadsbolag bör regeringen återkomma till riksdagen med

erforderliga förslag.

Den nya organisationen måste också kombineras med ett aktivt

ansvar hos den statliga näringspolitiska aktören, NUTEK, anförs

det vidare i motionen. Det centrala bolaget borde därför

inordnas under NUTEK, som även skulle ges ansvar för en aktiv

uppföljning och utvärdering av den nya organisationen.

För att åstadkomma en utveckling av småföretagandet i hela

landet, behövs det kunskap om behov och förutsättningar i varje

region, anförs det i motion 1993/94:N10 (s). Detta tillgodoses

inte med regeringens centralistiska synsätt, heter det. I

stället för att staten automatiskt skall inneha majoriteten av

aktierna i de nya utvecklingsbolagen, borde förutsättningar

skapas för ett regionalt inflytande. Regionala intressenter, i

praktiken landsting och kommuner, bör enligt motionärerna ges

möjlighet till majoritetsinflytande. De anser att

styrelserepresentationen i de regionala bolagen bör baseras på

insatt aktiekapital och de olika intressenternas insatser för

den löpande verksamheten. Det bör vara det centrala bolagets

uppgift att välja de regionala lösningar som är mest

ändamålsenliga, sägs det i motionen.

Även i motion 1993/94:N13 (s) hävdas att landstingen på något

sätt bör ges ett inflytande i det centrala bolaget. Motionärerna

anser vidare att statens inflytande i de regionala

bolagsstyrelserna bör inskränkas och att möjlighet därmed ges

för landsting och kommuner att öka sin ägarandel i de regionala

bolagen. I den mån det krävs lagändringar för att de regionala

bolagen inte skall räknas som kreditmarknadsbolag borde

regeringen återkomma till riksdagen med förslag härom. I

motionen tas också upp frågan om hur utvecklingsfondernas

redovisade överskott bör hanteras. Motionärerna anser att

vinstmedlen hos resp. utvecklingsfond bör överföras till resp.

regionala bolag eftersom det kan vara svårt att avgöra om dessa

medel är statens eller landstingens; därför borde medlen ligga

kvar hos fonderna och överföras till de nybildade regionala

utvecklingsbolagen.

Också i motion 1993/94:N7 (c) framförs synpunkten att det inte

bör vara självskrivet att styrelsemajoriteten i de regionala

bolagen skall utses av det statligt dominerade moderbolaget. I

de fall där regionala intressenter satsar mer resurser än staten

i de nya bolagen bör rimligen dessa intressenter också tillsätta

styrelsemajoriteten och därmed ordförande, anför motionärerna.

De menar att fördelningen av aktiekapitalet bör spegla

respektive parts långsiktiga åtagande vad avser bidrag till den

löpande driften.

I motionen anförs vidare att med det föreslagna systemet finns

det en latent risk för detaljstyrning från det statliga centrala

moderbolagets sida. Moderbolagets relationer till de regionala

bolagen borde regleras vid bildandet så att denna risk kan

undvikas. Däremot anser motionärerna att det centrala bolaget

kan bygga upp samlade servicefunktioner för de regionala

bolagen.

Med regeringens förslag om statlig aktiemajoritet i de

regionala bolagen finns det uppenbara risker för att regionalt

kunnande och regionala resurser inte tas till vara, anförs det

slutligen i motion 1993/94:N8 (c). I de fall regionala

intressenter förklarar sig vara beredda att långsiktigt ta ett

väsentligt ansvar genom att teckna aktier och svara för

verksamhetens driftskostnader bör detta lämpligen, anser

motionären, avspegla sig i styrelsens sammansättning och i val

av ordförande. Han föreslår därför att staten och landstingen,

via en gemensam valberedning i varje län, skall utse styrelserna

i de regionala bolagen.

Enligt regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 har inom

anslaget Småföretagsutveckling (B 5), som NUTEK disponerar,

avsatts 113 miljoner kronor som bidrag till de regionala

utvecklingsfondernas verksamhet under kalenderåret 1994.

Motsvarande belopp för år 1993 är 140 miljoner kronor.

Landstingen bidrar enligt uppgift med 130 miljoner kronor till

verksamheten under detta år.

Enligt vad utskottet har erfarit har diskussioner förts mellan

Näringsdepartementet och olika näringslivsorganisationer

angående organisationernas intresse av att delta i bildandet av

bolagen dels genom att tillskjuta medel, dels genom att nominera

styrelseledamöter. Från departementets sida har anförts att

avsikten är att näringslivsorganisationerna skall ges möjlighet

att delta i nominering av styrelseledamöter såväl i moderbolaget

som i de regionala bolagen -- beträffande de regionala bolagen

inom ramen för statens kvot -- oberoende av om organisationerna

tillskjuter medel eller inte. Detta kan regleras i

bolagsordningen eller i konsortialavtal. Utarbetande av utkast

till bolagsordningar tillhör, enligt vad som sägs i

propositionen, en av de uppgifter som den aviserade

organisationskommittén skall ha.

Utskottet finner den av regeringen förordade

organisationsmodellen vara en i huvudsak lämplig avvägning

mellan behovet av samordning av verksamheten och önskemålet om

regional förankring. De farhågor för alltför stark

centralisering som förs fram i de aktuella motionerna anser

utskottet vara överdrivna. De regionala bolagen kommer, som

framgår av propositionen, att ha ett avgörande inflytande på

verksamhetens konkreta innehåll.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

näringslivet tar en aktiv del i utformningen av

utvecklingsbolagens verksamhet. Detta uppnås bl.a. genom att

näringslivet deltar i arbetet med att utse moderbolagets

styrelse.

När det gäller de regionala bolagen anser utskottet att det är

mycket viktigt att regionala intressenter, framför allt

landsting och kommuner, ges möjlighet till inflytande. Enligt

utskottets mening bör de regionala bolagsstyrelserna bestå av

ett jämnt antal ledamöter. Staten, som är majoritetsägare, skall

utse hälften av ledamöterna. Regionala delägare bör i

förhållande till insatt ägarkapital -- dock högst 49 procent av

det totala aktiekapitalet -- utse den andra hälften av

ledamöterna. Ordföranden skall utses bland de

styrelseledamöter som representerar staten. Ordförande och

ledamöter bör vara väl förankrade i regionen och dess

näringsliv.

Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad

utskottet här har anfört om styrelserepresentationen i de

regionala bolagen.

Med det anförda tillstyrker utskottet i huvudsak propositionen

i berörda delar. De här aktuella yrkandena i motionerna

1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s), 1993/94:N7

(c) och 1993/94:N8 (c) avstyrks.

Samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen

I detta avsnitt behandlar utskottet fyra motioner som tar upp

frågor om samordningsmöjligheter mellan de regionala

utvecklingsbolagen och andra statliga näringspolitiska aktörer,

främst Industri- och nyföretagarfonden.

Regeringen redovisar i olika avsnitt i propositionen sin syn

på utvecklingsbolagens ställning i förhållande till andra

aktörer -- dock utan någon formell hemställan i saken.

Regeringen ser, som tidigare nämnts, den föreslagna

organisationen som en del av ett nätverk av samverkande organ,

såväl statliga som privata. I detta nätverk ingår bl.a. NUTEK,

Industri- och nyföretagarfonden, Förvaltningsaktiebolagen Atle

och Bure, riskkapitalbolagen och de sju teknikbrostiftelserna.

Nätverket är framför allt inriktat på att tillhandahålla olika

former av informations- och rådgivningstjänster samt riskkapital

i form av ägarkapital och viss långivning till riskfyllda

investeringar.

I propositionen nämns att vissa remissinstanser har

aktualiserat frågan om de nya bolagen skulle kunna fatta beslut

om bl.a. nyföretagarlån för Industri- och nyföretagarfondens

räkning. Denna fond, som ombildades i februari 1993, bör nu

enligt regeringen få verka en tid utan ingrepp i organisation

och verksamhet. Med det nuvarande systemet uppnås, framhålls

det, en mångsidighet i bl.a. verksamheten med nyföretagarlån,

samtidigt som medlen fördelas i enlighet med dels efterfrågan i

landet som helhet, dels enhetliga kriterier. Dessutom påpekas

det positiva i att ha flera organ av begränsad storlek -- både

centrala och regionala -- som oberoende av varandra fattar

beslut i enskilda ärenden. En sådan mångfald kan bidra till en

effektivitet i verksamheten, anförs det i propositionen. Detta

hindrar dock inte att samarbete mellan de olika organen bör

kunna stimuleras, exempelvis genom viss personalunion i

styrelserna för Industri- och nyföretagarfonden och det nya

moderbolaget.

Tjänsten kvalificerad rådgivning inom området finansiering bör

vidare, enligt vad som sägs i propositionen, utvecklas och bygga

på de regionala bolagens samarbete med Industri- och

nyföretagarfonden, lokala banker, NUTEK och riskkapitalbolag.

Rådgivningen bör inte förutsätta att utvecklingsbolagen själva

bistår med finansiering, utan de bör i stället ta på sig en

mäklarroll, sägs det.

Det saknas i propositionen ett helhetsgrepp på

kapitalförsörjningsfrågorna, hävdas det i motion 1993/94:N12

(s). Där påpekas att regeringen under relativt kort tid

redovisat fyra olika förslag som berör kapitalförsörjningen.

Förutom den nu aktuella propositionen har det gällt

tillskapandet av riskkapitalbolagen Atle och Bure, omvandlingen

av Industrifonden samt bildandet av teknikbrostiftelserna. Det

finns anledning att ifrågasätta om regeringen är klar över

avgränsningen mellan de insatser som olika aktörer skall göra,

menar motionärerna. För småföretagarna måste det statliga

stödsystemet te sig alltmer svåröverskådligt. Enligt

motionärerna borde det i första hand vara naturligt att se vilka

samordningsmöjligheter som finns mellan å ena sidan Industri-

och nyföretagarfonden och å andra sidan det föreslagna

moderbolaget och de regionala bolagen. Här borde finnas

möjlighet till en ökad decentralisering, bl.a. vad gäller

hanteringen av nyföretagarlånen.

I de tre motionerna 1993/94:N7 (c), 1993/94:N10 (s) och

1993/94:N13 (s) krävs att ansvaret för hanteringen av

nyföretagarlånen skall överföras från Industri- och

nyföretagarfonden till de regionala utvecklingsbolagen. I de

båda förstnämnda motionerna hänvisas till att ett av de motiv

som regeringen angav i december 1992 för att lägga ansvaret för

nyföretagarlånen hos Industri- och nyföretagarfonden var att

regeringen inte ville föregripa arbetet i den då aviserade

utredningen om utvecklingsfonderna. Med den utformning av de

regionala utvecklingsbolagens verksamhet som nu föreslås anser

motionärerna att det är självklart att ansvaret för

nyföretagarlånen bör överföras till utvecklingsbolagen. I motion

1993/94:N13 (s) anförs att centraliseringar av beslut avseende

nyetablering och småföretagsfinansiering starkt hämmar

företagsetableringar. Industri- och nyföretagarfonden bör i

huvudsak arbeta med stöd till utveckling av nya produkter och

marknadssatsningar m.m., hävdas det.

Riksdagen ställde sig, som tidigare nämnts, i december 1992

bakom regeringens förslag om att ansvaret för administrationen

av nyföretagarlån skulle läggas på Industri- och

nyföretagarfonden (prop. 1992/93:82, bet. NU19). Utskottet

betonade att fonden därvid borde samarbeta med sådana regionala

organ som har kompetens på området, t.ex. utvecklingsfonder,

handelskamrar och banker. Såväl beredning som löpande

uppföljning av olika låneärenden borde, enligt utskottet, kunna

delegeras till regionala organ. I en reservation (s) förordades

att utvecklingsfonderna skulle tilldelas beslutsfunktionen när

det gäller nyföretagarlånen, medan Industri- och

nyföretagarfonden skulle svara för den centrala överblicken av

systemet.

Enligt vad utskottet har erfarit samarbetar Industri- och

nyföretagarfonden vid beredningen av ansökningar om

nyföretagarlån med olika regionala organ, bl.a.

utvecklingsfonder, nyföretagarcentra och handelskamrar.

Utvecklingsfonderna har, som redovisats i det föregående,

sedan februari 1993 haft möjlighet att lämna nyföretagarlån på

samma villkor som Industri- och nyföretagarfonden.

Utskottet ser de regionala utvecklingsbolagen som en del

av ett nätverk av samverkande organ -- såväl statliga som

privata -- som har till uppgift att på olika sätt främja

företagsutvecklingen. Till skillnad från motionärerna bakom

motion 1993/94:N12 (s) anser utskottet att det är till fördel

för småföretagen att ha tillgång till många olika organ när det

gäller rådgivning och finansieringsstöd. I propositionen lyfts

utvecklingsbolagens roll som finansieringsmäklare fram. De har

därvid som uppgift att just underlätta för småföretagen att

finna den finansieringsinstans som bäst lämpar sig för det

aktuella företaget.

När det gäller frågan om ansvaret för hanteringen av

nyföretagarlånen delar utskottet regeringens bedömning att det

är för tidigt att nu göra en utvärdering. Verksamheten bör få

bedrivas en tid utan förändringar. Som tidigare framhållits

samarbetar Industri- och nyföretagarfonden med olika regionala

organ. Utvecklingsfonderna har också sedan våren 1993 möjlighet

att lämna nyföretagarlån.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:N12

(s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s) och 1993/94:N7 (c) i

berörda delar.

Utvecklingsfondernas personal

Frågan om hur övergången för utvecklingsfondernas personal

skall hanteras tas upp i fyra motioner -- motionerna 1993/94:N12

(s), 1993/94:N13 (s), 1993/94:N10 (s) och 1993/94:N7 (c); i de

två förstnämnda dock utan formell hemställan.

I propositionen sägs att regeringen räknar med att en

majoritet av utvecklingsfondernas personal skall kunna erbjudas

anställning i de nya bolagen. Formellt avses dock all personal

komma att sägas upp.

Regeringens planerade sätt att hantera personalfrågan innebär

enligt vad som anförs i de här aktuella motionerna en risk för

att verksamheten i utvecklingsfonderna lamslås till dess att den

nya organisationen träder i kraft. Framför allt befaras att

strategiskt viktiga personer lämnar fonderna.

I motionerna 1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s) och 1993/94:N13

(s) förordas att regeringen inleder samtal med

Landstingsförbundet för att underlätta övergången för

personalen. I den förstnämnda motionen sägs att det är rimligt

att de verkställande ledningarna i utvecklingsfonderna sägs upp.

All personal i utvecklingsfonderna bör erbjudas anställning i

de nya bolagen, anförs det i motion 1993/94:N7 (c). En

uppsägning av hela personalen anses vara både ologisk och

oetisk.

Frågor rörande personalen hos utvecklingsfonderna kommer att

hanteras av utvecklingsfonderna och den organisationskommitté

som regeringen, enligt vad som tidigare nämnts, avser att

tillsätta. I kommittén kommer representanter för bl.a.

landstingen, Landstingsförbundet och utvecklingsfondernas

personal att ingå.

Utskottet noterar regeringens bedömning att en majoritet

av utvecklingsfondernas personal kommer att kunna erbjudas

anställning i de nya bolagen. Frågan kommer, som nämnts, att

hanteras av utvecklingsfonderna och den organisationskommitté

som regeringen avser att tillsätta. Utskottet utgår från att

arbetet med personalfrågorna sköts på ett omdömesgillt sätt.

Genom att personalen kommer att vara företrädd i

organisationskommittén kommer de anställda att få direkt insyn i

och möjlighet till påverkan på kommitténs arbete.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att de i

motionerna framförda farhågorna för verksamheten vid

utvecklingsfonderna är betydligt överdrivna. Motionerna

1993/94:N10 (s) och 1993/94:N7 (c), som innehåller formella

yrkanden i saken, avstyrks därmed i aktuella delar.

Resurser för rådgivningstjänster

Under rubriken Resurser för rådgivningstjänster m.m. redovisar

regeringen sin bedömning av hur utvecklingsbolagens verksamhet

med rådgivning bör finansieras -- dock utan någon formell

hemställan.

Det nya moderbolaget bör för statens räkning finansiera

tjänster som utförs av de regionala bolagen och eventuella andra

organ vad gäller rådgivning m.m. till små och medelstora

företag, sägs det i propositionen. Det är regeringens avsikt att

NUTEK skall föra över en betydande del av medlen under anslaget

Småföretagsutveckling till moderbolaget för fördelning till de

regionala organen. Moderbolaget avses komma att samråda med

NUTEK om inriktningen av bolagens åtgärder.

NUTEK bör enligt regeringen ha kvar uppgiften att samordna

vissa projekt på småföretagsområdet. De gäller dels Sveriges

medverkan i EG:s småföretagsprogram och övriga frågor som rör

internationalisering, dels frågor som rör teknikspridning,

kvinnors företagande m.m. Vidare skall NUTEK fortlöpande

utvärdera olika insatser inom ramen för den riktade

småföretagspolitiken och ha kvar ett övergripande programansvar

för arbetet på detta politikområde. NUTEK bör för dessa ändamål

även i fortsättningen disponera en begränsad del av anslaget

Småföretagsutveckling, sägs det i propositionen.

I motionerna 1993/94:N12 (s) resp. 1993/94:N8 (c) krävs att

riksdagen uttalar sig för ett oförändrat resp. höjt driftsanslag

för de nya bolagens verksamhet.

Regeringens förslag innebär att det finns risk för att flera

landsting drar bort sin nuvarande del av finansieringen av

utvecklingsfondernas verksamhet, anförs det i den förstnämnda

motionen. Där erinras också om att regeringen för innevarande

budgetår har minskat det statliga anslaget till

utvecklingsfonderna med 20 procent jämfört med föregående

budgetår. Det förslag om ökat inflytande för landstingen som

framlagts i motionen anses kunna leda till att landstingen

bibehåller eller t.o.m. ökar sin finansiering. Staten bör,

enligt motionärerna, bibehålla nuvarande nivå på anslaget.

Med hänvisning till regeringens uttalanden om småföretagens

betydelse för svensk ekonomi och sysselsättningen i landet bör

den redan beslutade nedskärningen av det statliga driftsanslaget

omprövas, anförs det i motion 1993/94:N8 (c). I nuläget bör

resurserna för olika utvecklingsinsatser i stället förstärkas,

anser motionären.

Inom anslaget Småföretagsutveckling har, som tidigare nämnts,

avsatts 113 miljoner kronor för de regionala

utvecklingsfondernas verksamhet m.m. under år 1994. Motsvarande

belopp för år 1993 är 140 miljoner kronor. Landstingen bidrar

till verksamheten under detta år med 130 miljoner kronor.

Beredningsarbetet inför 1994 års budgetproposition pågår för

närvarande inom regeringskansliet.

Enligt utskottets mening finns det ingen anledning för

riksdagen att nu göra uttalanden om lämplig nivå på anslaget

till utvecklingsbolagen. Detta kommer att bli föremål för

sedvanlig riksdagsbehandling när nästa års budgetproposition har

lagts fram. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna

1993/94:N12 (s) och 1993/94:N8 (c) i berörda delar.

Finansieringsverksamheten m.m.

De regionala bolagen skall fortsätta utvecklingsfondernas

verksamhet med att bedriva finansiering på hög risknivå och i

olika former. Regeringen vill ha riksdagens godkännande att

återstoden av de medel som återförs från de regionala

utvecklingsfonderna till staten vid fondernas avveckling --

förutom de ca 100 miljoner kronor som, enligt vad som tidigare

redovisats, skall tillföras moderbolaget -- skall få användas

för finansiering av små och medelstora företag enligt de

riktlinjer som anges i propositionen.

Verksamheten bör koncentreras till företag med lönsamhets- och

tillväxtpotential och som alltså har betydelse för den regionala

näringslivsstrukturen, föreslås det i propositionen. Regeringen

bedömer det sannolikt att merparten av finansieringsverksamheten

kommer att riktas till företag inom industri- och

tjänstenäringarna. Det är väsentligt, sägs det i propositionen,

att lån inte ges för att kortsiktigt rädda sysselsättningen i

svaga företag.

Bolagen skall -- liksom utvecklingsfonderna -- arbeta med

olika finansieringsformer, såsom kapital mot royalty,

villkorliga lån, särskilda nyföretagarlån m.m. Även

amorteringslån kan i vissa fall vara motiverade, men

tyngdpunkten bör enligt regeringen ligga på andra

finansieringsformer. Liksom hittills skall verksamheten riktas

till såväl aktiebolag som företag som bedrivs i andra former,

exempelvis ekonomiska föreningar.

Risknivån i verksamheten bör balanseras på så sätt att

moderbolaget och de regionala bolagen medverkar till att det

samlade kapitalet på lång sikt bevaras realt intakt, anser

regeringen. Samtidigt är det naturligt att bolagen accepterar

risker som banker och andra kommersiella företag inte är beredda

att ta.

I samband med att utvecklingsfonderna formellt avvecklas skall

deras lånekapital återgå till staten. Lånemedel som har

tillhandahållits av landstingen skall återföras till dessa, som

senare kan besluta om hur medlen skall användas.

Staten avses tillföra en mindre del av kapitalet -- ca 100

miljoner kronor -- till det nya moderbolaget, vilket i sin tur

skall sätta in en del av medlen som aktiekapital i de regionala

bolagen. Regeringen föreslår att den av riksdagen tidigare

beslutade indragningen av medel inte genomförs. Under de

närmaste åren beräknas därmed de nya bolagen disponera ett

totalt belopp om ca 2 500 miljoner kronor. En översyn av

medelsbehovet bör göras tidigast inför år 1996, sägs det i

propositionen.

Beslut i enskilda finansieringsärenden skall tas av de

regionala bolagen, men det skall ske för statens räkning. I

förvaltningsuppdraget till moderbolaget skall ingå riktlinjer

för utformningen av ett system för att ange ramar för de

regionala bolagen. Dessa ramar skall läggas fast för flera år i

taget. Utifrån riksdagens beslut med anledning av propositionen

och utifrån resultatet av organisationskommitténs arbete avser

regeringen senare ge moderbolaget i uppdrag att utforma ett

system med regionala ramar. Systemet skall relateras till dagens

länsvisa fördelning. Varje region beräknas inledningsvis kunna

förfoga över ca 60--70 procent av det belopp som disponeras för

närvarande.

Motionärerna bakom motion 1993/94:N12 (s) delar regeringens

åsikt att den tidigare beslutade indragningen av medel från

utvecklingsfonderna inte bör genomföras. Med hänsyn till den

besvärliga situationen på kapitalmarknaden för småföretagen bör

ytterligare medel tillskjutas den centrala lånefonden, anser

motionärerna. De föreslår att den ökas med ca 500 miljoner

kronor till ca 3 miljarder kronor. Finansieringen av

medelstillskottet föreslås ske genom att en del av statens

innehav av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure säljs

(se vidare i det följande). Motionärerna förespråkar att de

regionala bolagen ges stor frihet att arbeta med olika

finansieringsformer. Denna möjlighet till flexibilitet bör inte

begränsas, anför motionärerna med hänvisning till vad som sägs i

propositionen beträffande amorteringslån.

De regionala bolagens finansieringsverksamhet avses till stor

del ske i sådana faser och vid sådana risknivåer där andra

aktörer inte går in. Avkastningskravet på lånefonden bör därför,

anser motionärerna, sättas så lågt att de regionala bolagen inte

förhindras att satsa på nya produkter och nya företag. Av detta

skäl anser de att det föreslagna avkastningsmålet -- att hålla

fonden realt intakt -- kan vara alltför högt ställt.

Motionärerna förordar i stället att avkastningskravet formuleras

så att fonden skall bevara sitt kapital nominellt. Det är vidare

viktigt, sägs det i motionen, att det utarbetas tydliga

kriterier för fördelning av låneramar till de regionala bolagen.

Även i motion 1993/94:N8 (c) anförs att det av regeringen

föreslagna avkastningskravet är för högt ställt.

Utvecklingsbolagens finansieringsverksamhet bör ses som ett

komplement till banker m.fl. och bör kunna anpassas till rådande

finansieringsbehov hos ny- och småföretagare, anser motionären.

Därför föreslår han att ett årligt bidrag till förlusttäckning

skall införas.

I motion 1993/94:N15 (c) tas upp två speciella frågor rörande

finansieringsverksamheten. Den ena gäller användningen av

garantilån och den andra gäller införande av ett nytt system för

riskkapitalförsörjning. Utvecklingsbolagen bör öka verksamheten

med garantilån för nyföretagande för att den idérikedom och

kvinnokraft som finns bättre skall kunna tas till vara, anför

motionären. En viktig positiv effekt härav skulle vara att s.k.

jobbväxling från offentlig till privat vård och omsorg främjas.

I motionen föreslås vidare att ett nytt system för

riskkapitalförsörjning -- antingen inom ramen för de nya

utvecklingsbolagen eller i självständig form -- skall utredas.

Enligt det system som skisseras i motionen skulle nyföretagaren

under företagets uppbyggnadsfas äga t.ex. 9 procent av aktierna

och utvecklingsbolaget eller någon annan aktör resterande 91

procent. Efter hand som företaget genererar vinst ökar

företagaren sitt aktieinnehav.

Utskottet delar regeringens åsikt att den tidigare

beslutade indragningen av medel från utvecklingsfonderna inte

bör genomföras. I det läge som fortfarande råder på

kreditmarknaden vore det fel att dra in medel som kan användas

för nyföretagande och företagstillväxt.

Det avkastningskrav som föreslås gälla för

finansieringsverksamheten, dvs. att kapitalet skall behållas

realt oförändrat, överensstämmer med det som gäller i dagsläget

för utvecklingsfonderna. I anslutning till förslagen i

motionerna 1993/94:N12 (s) och 1993/94:N8 (c) om att

avkastningskravet skall sättas lägre, vill utskottet erinra om

att utvecklingsbolagen sammantaget kommer att disponera ca 1

miljard kronor mer än vad utvecklingsfonderna skulle ha gjort om

beslutet om indragning av medel till staten inte skulle ändras.

En översyn av medelsbehovet hos utvecklingsbolagen kommer, som

nämns i propositionen, att göras tidigast inför år 1996.

Utskottet finner det lämpligt att också frågan om

avkastningskravet ses över i det sammanhanget.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd

del och avstyrker de båda här aktuella motionerna i motsvarande

delar.

Vad därefter gäller yrkandet i motion 1993/94:N15 (c) om

garantilån vill utskottet erinra om att utvecklingsbolagen

kommer att ha möjlighet att lämna sådana lån. Utskottet vill

också påminna om de särskilda insatser för att främja kvinnors

företagande som redovisas i propositionen och som utskottet

tidigare har redogjort för. Kravet i nyssnämnda motion på att

ett nytt riskkapitalsystem skall utredas kan utskottet inte

ansluta sig till mot bakgrund av den föreliggande propositionen

och de olika åtgärder för att underlätta kapitalförsörjningen

som har beslutats om under de senaste åren. Med detta avstyrker

utskottet motion 1993/94:N15 (c).

Rådgivning avseende kooperativa företag

Utvecklingsbolagen bör förbättra sin kompetens beträffande

kooperativa företag och öka sina insatser avseende rådgivning om

sådana företag, anförs det i motion 1993/94:N9 (s). Enligt

motionärernas uppfattning råder det stor brist på kunskaper om

kooperation och ekonomiska föreningar bland olika kategorier av

rådgivare. Den fortsatta förändringen av den offentliga sektorn

ger enligt deras uppfattning stort utrymme för kooperativa

lösningar. Detta sägs också stå i överensstämmelse med

utvecklingen i Europa. Flera EG-länder ger särskilt stöd till

kooperativa företag. Utvecklingsbolagen bör, enligt

motionärerna, i ökad utsträckning samarbeta med de lokala

kooperativa utvecklingscentrumen.

Lokala kooperativa utvecklingscentra (LKU) började byggas upp

år 1986 genom finansiering via Kooperativa rådet. Fr.o.m.

budgetåret 1991/92 finns det individuella avtal mellan staten

och flertalet LKU, enligt vilka dessa åtar sig att lämna

kostnadsfri information och bedriva rådgivning. Avsikten är att

rådgivningen om den kooperativa företagsformen skall motsvara

den kostnadsfria rådgivning som utvecklingsfonderna ger om andra

företagsformer. LKU samarbetar med bl.a. utvecklingsfonder,

nyföretagarcentra och länsstyrelser.

Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat 4,5 miljoner

kronor för stöd till kooperativ utveckling under

Civildepartementets huvudtitel (prop. 1992/93:100 bil. 14, bet.

NU25). Huvuddelen av dessa medel är avsedda för stöd till

LKU-systemet.

Utskottet anser att ett viktigt inslag i näringspolitiken

är att det åstadkoms likvärdiga arbetsvillkor för olika

företagsformer. Vad gäller de kooperativa företagen innebär

detta synsätt bl.a. att dessa företag skall ges tillgång till

information och rådgivning via statliga insatser i samma

omfattning som andra typer av företag. Detta kommer till uttryck

både i det som sägs i propositionen om att utvecklingsbolagen

skall vända sig till alla typer av företag och i den verksamhet

som bedrivs genom LKU. Något behov av ett uttalande av riksdagen

av den typ som begärs i motion 1993/94:N9 (s) kan utskottet inte

se. Motionen avstyrks sålunda.

Produktråden

NUTEK bör ges i uppdrag att tillsammans med

utvecklingsfonderna, näringslivet och Svenska

uppfinnareföreningen utreda och lämna förslag till en enhetlig

arbetsform för landets alla produktråd, anförs det i motion

1993/94:N11 (nyd). Produktrådens insatser som bollplank för

enskilda uppfinnare och innovatörer kommer att bli en viktig del

i utvecklingsbolagens verksamhet, sägs det i motionen. I

propositionen meddelas att regeringen avser att återkomma till

Innovationsutredningens förslag (se s. 8) i budgetpropositionen

1994. Motionärerna anser emellertid att det är angeläget att det

redan nu ges vissa direktiv om produktrådens arbetsformer och

beslutsramar. Om inte ett förberedande arbete omgående kommer

till stånd kommer det att dröja till år 1995 innan satsningarna

på uppfinnare och innovatörer i de små företagen blir

verklighet, befarar motionärerna.

I sitt betänkande Innovationer för Sverige (SOU 1993:84)

lämnade Innovationsutredningen olika förslag till åtgärder för

att förbättra innovatörernas situation. Som beskrivits avser

regeringen att i 1994 års budgetproposition redovisa sitt

ställningstagande till utredningens förslag. Enligt vad

utskottet har erfarit kommer produktråden att beröras i

budgetpropositionen.

Produktråden -- ett i varje län -- lämnar sedan hösten 1991

rådgivning till innovatörer. Syftet med verksamheten är att i

hela landet skapa lokala möjligheter och resurser för följande:

bedömning av tekniska idéer, uppfinningar och innovationer,

rådgivning till uppfinnare och innovatörer,

ekonomiskt stöd i tidiga faser i innovationsprocessen.

Produktråden administreras av utvecklingsfonderna. Råden

består av tre till sex personer som kommer från

utvecklingsfonderna, kommunerna, Svenska uppfinnareföreningen,

lokala företag och högskolor/universitet. NUTEK svarar för

samordning av produktrådens verksamhet.

NUTEK finansierar dels produktrådens administrativa kostnader

via utvecklingsfonderna, dels direkt det projektstöd som

produktråden kan lämna. Kompletterande finansiering sker ofta

med hjälp av medel från kommuner, landsting och länsstyrelser

såväl vad avser administrativa kostnader som direkt projektstöd.

För år 1993 har NUTEK bidragit med 10,5 miljoner kronor. Verket

har fattat beslut om att -- i avvaktan på regeringens förslag i

budgetpropositionen 1994 -- bidra med 6,8 miljoner kronor för

första halvåret 1994.

Inom NUTEK pågår, enligt vad utskottet har erfarit, insatser

för att se över produktrådens verksamhet. Syftet är att uppnå

större enhetlighet i deras sätt att arbeta.

Utskottet finner de frågor som tas upp i motionen och som

rör stöd till uppfinnare och innovatörer mycket angelägna. Den

på utskottets initiativ tillsatta Innovationsutredningen har,

som nämnts, haft till uppgift att utreda denna fråga. I

propositionen aviseras att regeringens ställningstagande till

utredningens förslag kommer att redovisas i budgetpropositionen

1994. Härvid kommer också produktrådens arbete att behandlas.

Utskottet noterar att det inte finns något som hindrar att

eventuella förslag från regeringen skall kunna träda i kraft

redan den 1 juli 1994.

Mot bakgrund av att synpunkterna i motion 1993/94:N11 (nyd) i

huvudsak är tillgodosedda anser utskottet att det inte finns

något behov av att riksdagen gör ett särskilt uttalande i

frågan. Motionen avstyrks sålunda.

Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure

Förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure värderas för närvarande

till sammanlagt 4 400 miljoner kronor. Ca 34 procent av

aktierna, motsvarande ett värde på ca 1 500 miljoner kronor,

ägs av staten. Förvaltningen ligger för närvarande under

Näringsdepartementet. Det finns, enligt regeringens mening, skäl

att föra över huvuddelen av aktierna till andra organ med

uppgifter inom näringspolitiken. På så sätt kan dessa organ

tillgodogöra sig avkastningen på aktierna, samtidigt som de kan

få ökad information om bolagens verksamhet och därmed inblick i

riskkapitalmarknadens sätt att fungera. De berörda organen kan

också bidra med värdefulla kunskaper från sina

verksamhetsområden, vilket enligt regeringens mening bör kunna

berika såväl Atle och Bure som de riskkapitalbolag i vilka de är

delägare.

Regeringen föreslår att staten utan särskilt vederlag överför

huvuddelen av sina aktier -- motsvarande ca 27 procent av

samtliga aktier -- i Atle och Bure till det föreslagna

moderbolaget, till Industri- och nyföretagarfonden och till de

sju nya teknikbrostiftelserna. Vardera 10 procent av aktierna

skall tillföras de två första organen, medan stiftelserna skall

tilldelas 7 procent av aktierna. Avkastningen från aktierna

avses resp. organ kunna använda för att finansiera sin

verksamhet.

De överlåtna aktierna bör inte få avyttras utan regeringens

medgivande, sägs det i propositionen. En överföring av statlig

egendom till privaträttsliga subjekt av det slag som regeringen

förordar kräver beslut av riksdagen. Efter de föreslagna

överföringarna kommer staten -- utöver ägandet via moderbolaget

-- att tills vidare ha kvar ca 7 procent av aktierna i Atle och

Bure.

Regeringens förslag avvisas i motionerna 1993/94:N12 (s) och

1993/94:N13 (s).

Förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure har till uppgift att på

affärsmässiga grunder göra investeringar i etablerade företag

med goda utvecklingsmöjligheter, sägs det i den förstnämnda

motionen. Detta innebär, enligt motionärerna, att verksamheten

inte kommer småföretagen till godo. Den strikta

affärsmässigheten och det höga avkastningskravet gör dessutom

att verksamheten kan beräknas fortleva även utan statens

medverkan. Motionärerna anser att de statliga medel som nu finns

i Atle och Bure skulle göra större nytta i utvecklingsbolagens

verksamhet. Därför föreslås i motionen -- liksom i motion

1993/94:N13 (s) -- att staten som ett första steg skall sälja

motsvarande ca 10 procent av aktierna i Atle och Bure och att de

erhållna medlen härav -- uppskattningsvis ca 440 miljoner kronor

-- skall tillföras den centrala lånefonden. I båda motionerna

erinras också om tidigare framförda förslag från företrädare för

Socialdemokraterna om att Allmänna pensionsfonden (AP-fonden)

skall tillåtas köpa aktier i små och medelstora företag för

ytterligare 10 miljarder kronor.

Utskottet ser regeringens förslag om att överföra

huvuddelen av statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och

Bure till det föreslagna moderbolaget, till Industri- och

nyföretagarfonden och till de nyinrättade teknikbrostiftelserna

som ett led i strävandena att åstadkomma en effektiv och

mångfacetterad riskkapitalförsörjning för de små och medelstora

företagen. De synpunkter som framförs i de här aktuella

motionerna har utskottet därför ingen förståelse för.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörda

delar och avstyrker de aktuella yrkandena i motionerna

1993/94:N12 (s) och 1993/94:N13 (s).

Lagförslag

Lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag

De regionala bolagen kommer liksom utvecklingsfonderna att

handha myndighetsutövning när det gäller

finansieringsverksamheten, eftersom finansieringen kan ha

karaktär av viss förmån. Att överlämna myndighetsutövning till

ett enskilt organ kräver stöd i lag. Ett sådant lagstöd finns

beträffande utvecklingsfonderna i en särskild lag (SFS 1978:19).

Förslag till en motsvarande lag för de regionala

utvecklingsbolagen läggs fram i propositionen (se bilaga).

Utskottet har inget att erinra mot det framlagda

lagförslaget. Detta tillstyrks.

Ändring i lagen om kreditmarknadsbolag

Enligt reglerna i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

som avses träda i kraft samtidigt med EES-avtalet, skulle de

regionala bolagen betraktas som kreditmarknadsbolag och därmed

underkastade bl.a. krav på minsta kapital och kapitaltäckning

samt vissa begränsningar av verksamheten. Om verksamheten

organiseras så att medel för finansieringsverksamheten tillförs

de regionala bolagen genom utlåning från moderbolaget, skulle

också moderbolaget omfattas av lagen. En sådan ordning är inte

påkallad när det gäller bolag med den typ av samhällsuppgifter

under direkt ledning av staten som det här är fråga om, anförs

det i propositionen. Regeringen föreslår därför en ändring i

kreditmarknadsbolagslagen som innebär att den

finansieringsverksamhet som skall bedrivas av de nya bolagen

faller utanför lagens tillståndskrav (se bilaga).

Förslaget innebär att det i lagens 1 kap. 3 § införs en ny

punkt, 8, som undantar de nya regionala utvecklingsbolagens

finansieringsverksamhet från lagens tillståndskrav. Följande

krav har ställts upp för att undantaget skall gälla:

regeringen skall ha bemyndigat bolaget att pröva frågor om

stöd till näringsidkare,

staten skall inneha en majoritet av rösterna i bolaget,

bolaget får inte anskaffa medel för finansieringsverksamheten

från allmänheten.

Utskottet tillstyrker det framlagda förslaget om ändring i

lagen om kreditmarknadsbolag.

Bemyndigande

Regeringen begär slutligen i propositionen riksdagens

bemyndigande att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra

vad regeringen har föreslagit.

Utskottet tillstyrker att regeringen ges ett sådant

bemyndigande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande småföretagspolitiken

att riksdagen avslår motion 1993/94:N14 yrkande 4,

res. 1 (s) - motiv.

men. (v) - delvis

2. beträffande avslag på propositionen, m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:N14 yrkandena 1--3,

men. (v) - delvis

3. beträffande verksamhetsinriktningen hos de regionala

utvecklingsbolagen

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 2

och med avslag på motion 1993/94:N12 yrkande 1 godkänner att de

regionala utvecklingsfonderna ersätts av regionala

utvecklingsbolag med den inriktning som anges i propositionen,

res. 2 (s)

4. beträffande organisation av moderbolaget och de regionala

utvecklingsbolagen

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 4,

med anledning av proposition 1993/94:40 moment 3 och med avslag

på motionerna 1993/94:N7 yrkandena 1 och 2, 1993/94:N8 yrkande

1, 1993/94:N10 yrkande 1, 1993/94:N12 yrkandena 2--4 och

1993/94:N13 yrkandena 1, 5 och 6

a) godkänner att staten tillsammans med andra intressenter

bildar ett aktiebolag, vilket som moderbolag skall bilda de

regionala utvecklingsbolagen där även andra intressenter kan

vara delägare, och därvid som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

b) godkänner att ca 100 miljoner kronor av de medel som

återförs från de regionala utvecklingsfonderna till staten vid

fondernas avveckling skall få tillföras moderbolaget, vilket av

medlen vid behov får använda ca 50 miljoner kronor som

aktiekapital i de regionala utvecklingsbolagen,

res. 3 (s)

5. beträffande samordningsmöjligheter avseende

nyföretagarlånen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N7 yrkande 3,

1993/94:N10 yrkande 2, 1993/94:N12 yrkande 5 och 1993/94:N13

yrkande 4,

res. 4 (s)

6. beträffande utvecklingsfondernas personal

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N7 yrkande 4 och

1993/94:N10 yrkande 3,

res. 5 (s)

7. beträffande resurser för rådgivningsverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N8 yrkande 2 och

1993/94:N12 yrkande 8,

res. 6 (s)

8. beträffande finansieringsverksamheten

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 5

och med avslag på motionerna 1993/94:N8 yrkande 3 och

1993/94:N12 yrkande 6 godkänner att återstoden av de medel som

återförs från de regionala utvecklingsfonderna till staten vid

fondernas avveckling får användas för finansiering av små och

medelstora företag enligt de riktlinjer som anges i

propositionen,

res. 7 (s)

9. beträffande garantilån och nytt system för

riskkapitalförsörjning till nyföretagande

att riksdagen avslår motion 1993/94:N15,

10. beträffande rådgivning avseende kooperativa företag

att riksdagen avslår motion 1993/94:N9,

res. 8 (s)

11. beträffande produktråden

att riksdagen avslår motion 1993/94:N11,

12. beträffande överföring av aktier i

förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 momenten

6--8 och med avslag på motionerna 1993/94:N12 yrkande 7 och

1993/94:N13 yrkandena 2 och 3 godkänner

a) att en andel av statens aktier motsvarande ca 10 % av

respektive bolags samtliga aktier med särskilda villkor tillförs

moderbolaget,

b) att en andel av statens aktier motsvarande ca 10 % av

respektive bolags samtliga aktier med särskilda villkor överförs

till Industri- och nyföretagarfonden,

c) att en andel av statens aktier motsvarande ca 7 % av

respektive bolags samtliga aktier som stiftelsemedel med

särskilda villkor tillförs de nya stiftelserna för samverkan

mellan näringslivet och universitet och högskolor,

res. 9 (s)

13. beträffande lag om beslutanderätt för regionala

utvecklingsbolag

att riksdagen antar det i proposition 1993/94:40 framlagda

förslaget till lag om beslutanderätt för regionala

utvecklingsbolag,

14. beträffande ändring i lagen om kreditmarknadsbolag

att riksdagen antar det i proposition 1993/94:40 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om

kreditmarknadsbolag,

res. 10 (s) - villk. res. 3

15. beträffande bemyndigande

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 9

bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att

genomföra vad regeringen föreslagit i propositionen.

res. 11 (s)

Stockholm den 2 december 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Hans

Gustafsson (s), Gudrun Norberg (fp), Axel Andersson (s), Kjell

Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh

Furustrand (s), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats

Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Roland Lében (kds), Bo G

Jenevall (nyd) och Ola Karlsson (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Småföretagspolitiken (mom. 1, motiveringen)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 13 med "Utskottet ställer" och slutar på s. 14 med

"berörd del" bort ha följande lydelse:

Regeringens näringspolitik -- i vilken småföretagspolitiken är

en del -- karakteriseras av en strävan att, av ideologiska skäl,

minimera de statliga insatserna. Den småföretagspolitik som

utskottet förordar innebär i stället att staten ges en mer aktiv

roll. Det mest effektiva sättet att främja småföretagens

utveckling är att undanröja olika typer av utvecklingshinder,

varav bristen på kapital är ett av de största.

I reservationer (s) till utskottets näringspolitiska

betänkande 1992/93:NU25 våren 1993 framlades förslag om ett

samlat näringspolitiskt program för små och medelstora företag.

Ett sådant program bör ha ett Europaperspektiv i två avseenden

-- dels bör en samordning ske med EG:s näringspolitik, dels bör

programmet innehålla förslag om stöd och stimulans till små och

medelstora företag att komma ut på Europamarknaden. Innehållet i

programmet konkretiserades i de nämnda reservationerna.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:N14 (v) i

nu berörd del.

2. Verksamhetsinriktningen hos de regionala utvecklingsbolagen

(mom. 3)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 14 med "De krav" och slutar på s. 15 med "motsvarande del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill -- i enlighet med vad som anförs i motion

1993/94:N12 (s) -- göra vissa ytterligare preciseringar vad

avser avgränsning av mål och målgrupper för de regionala

utvecklingsbolagen. I den ekonomiska situation som Sverige nu

befinner sig i är det viktigt att en förnyelse av svenskt

näringsliv kommer till stånd. Av denna anledning bör det

näringspolitiska stödsystemet, däribland utvecklingsbolagen, ge

företräde åt teknik- och kunskapsbaserat företagande. Därvid bör

bolagen nära samarbeta med bl.a. universitet och högskolor och

den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten. Den sistnämnda

bör vara helt inriktad på små och medelstora företag.

När det gäller målgruppen för utvecklingsbolagen skall de

etablerade småföretagen inte glömmas bort. Visserligen är det

viktigt att nyföretagandet stimuleras, men det är sannolikt än

viktigare att etablerade småföretag utvecklas.

Utvecklingsbolagen kan härvid fungera som

informationsförmedlare.

Utskottet vill också betona vikten av att utvecklingsbolagen

särskilt prioriterar åtgärder för att främja kvinnors

företagande. Särskilda insatser för att stödja kvinnor som vill

starta egna företag eller på annat sätt engagera sig i små och

medelstora företag bör utvecklas. Detta gäller inte minst på

mindre orter i glesbygd. NUTEK har i en rapport pekat på att

kvinnor har speciella problem när de skall starta egna företag.

I rapporten föreslås särskilda stödåtgärder när det gäller

utbildning, forskning, ekonomiskt stöd och rådgivning. Nätverk

med kvinnliga småföretagare bör enligt utskottets mening också

få särskilt stöd.

Riksdagen bör besluta om att utvecklingsbolagen skall ha den

verksamhetsinriktning som utskottet här har förordat. Därmed

blir motion 1993/94:N12 (s) tillgodosedd i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande verksamhetsinriktningen hos de regionala

utvecklingsbolagen

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:40 moment 2

och med bifall till motion 1993/94:N12 yrkande 1 godkänner att

de regionala utvecklingsfonderna ersätts av regionala

utvecklingsbolag med den inriktning som utskottet angivit.

3. Organisation av moderbolaget och de regionala

utvecklingsbolagen (mom. 4)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 18 med "Utskottet finner" och slutar på s. 19 med

"1993/94:N8 (c) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot att de regionala

utvecklingsfonderna ersätts av regionala utvecklingsbolag.

Utskottet delar också regeringens uppfattning att staten bör

vara majoritetsägare i moderbolaget. Inte heller finns det något

att erinra mot att näringslivet skall ges möjlighet att ha

minoritetsposter i moderbolaget. Däremot framstår regeringens

avsikt att utestänga landstingen från moderbolaget som orimlig

och ologisk. Enligt vad utskottet har erfarit skall

näringslivsorganisationer ges möjlighet att nominera

styrelseledamöter även om inga medel satsas i verksamheten.

Landstingen och Landstingsförbundet skall däremot utestängas

från moderbolaget, även om man vore beredd att tillskjuta medel!

Riksdagen bör genom ett uttalande slå fast att grundprincipen

för ägarförhållanden och styrelserepresentation är att de som

tillskjuter aktiekapital ges inflytande därefter.

Vad gäller ägandet och inflytandet i de regionala bolagen

avvisar utskottet regeringens förslag. Om landstingen för alltid

är utestängda från möjligheten att få majoritet i de regionala

bolagen är det sannolikt att flera landsting drar sig ur

verksamheten med bortfall av resurser som en konsekvens. Detta

gynnar knappast småföretagen, som har sin bas i det

lokala/regionala näringslivet. Moderbolaget bör ges möjlighet

att välja de regionala lösningar som ger bäst effekt för

småföretagens verksamhet. Statsmakterna bör inte detaljstyra

verksamheten, så att en och samma struktur måste gälla i alla

regioner.

Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad

utskottet här har anfört om ägarförhållanden och

styrelserepresentation i de regionala bolagen. I den mån det

krävs lagändringar för att de regionala bolagen inte skall

betraktas som kreditmarknadsbolag bör regeringen återkomma till

riksdagen med erforderliga förslag.

Enligt utskottets uppfattning är det vidare, som anförs i

motion 1993/94:N12 (s), väsentligt att det uppnås en samordning

mellan det centrala bolaget och NUTEK, som är den främsta

statliga näringspolitiska aktören. Utskottet föreslår därför att

moderbolaget inordnas under NUTEK, som bör ges ansvar för att en

aktiv uppföljning och utvärdering av den nya organisationen

kommer till stånd. Efter en treårsperiod bör verksamheten

genomgå en grundlig utvärdering.

Med det anförda tillstyrker utskottet de nu berörda yrkandena

i motionerna 1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s),

1993/94:N7 (c) och 1993/94:N8 (c).

Utskottet avvisar däremot yrkandet i motion 1993/94:N13 (s) om

att de upparbetade överskotten hos utvecklingsfonderna skall

föras över till de nya regionala bolagen i respektive län.

Detsamma gäller det yrkande i motion 1993/94:N7 (c) som går ut

på att rollfördelningen mellan moderbolaget och de regionala

bolagen skall regleras i bolagsordning eller konsortialavtal.

Med den organisationsmodell som utskottet förordar uppstår inte

de risker för detaljstyrning från moderbolagets sida som

motionärerna befarar. Riksdagen bör således avslå de två här

aktuella yrkandena.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande organisation av moderbolaget och de regionala

utvecklingsbolagen

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 4

och motionerna 1993/94:N7 yrkande 1, 1993/94:N8 yrkande 1,

1993/94:N10 yrkande 1, 1993/94:N12 yrkandena 2--4 och

1993/94:N13 yrkandena 1 och 6, med anledning av proposition

1993/94:40 moment 3 och med avslag på motionerna 1993/94:N7

yrkande 2 och 1993/94:N13 yrkande 5

a) godkänner att staten, i enlighet med vad utskottet angivit,

tillsammans med andra intressenter bildar ett aktiebolag, vilket

som moderbolag skall bilda de regionala utvecklingsbolagen där

även andra intressenter kan vara delägare,

b) (= utskottet),

c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i

övrigt har anfört.

4. Samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen (mom. 5)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som

börjar med "Utskottet ser" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i motion

1993/94:N12 (s) -- att regeringen inte tar ett helhetsgrepp på

kapitalförsörjningsfrågorna. För småföretagarna måste det

statliga stödsystemet te sig mycket svåröverskådligt. I första

hand borde det övervägas om en samordning mellan å ena sidan

Industri- och nyföretagarfonden och å andra sidan moderbolaget

och de regionala utvecklingsbolagen kan komma till stånd. Enligt

utskottets mening bör ansvaret för nyföretagarlånen överföras

från Industri- och nyföretagarfonden till de nya bolagen i

samband med att de bildas. Något skäl till att verksamheten bör

fortsätta inom Industri- och nyföretagarfondens ram kan

utskottet inte se.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1993/94:N12

(s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s) och 1993/94:N7 (c) i här

berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande samordningsmöjligheter avseende

nyföretagarlånen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N7 yrkande 3,

1993/94:N10 yrkande 2, 1993/94:N12 yrkande 5 och 1993/94:N13

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

5. Utvecklingsfondernas personal (mom. 6)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som

börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i motionerna

1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s) och

1993/94:N7 (c) -- att det föreligger en uppenbar risk för att

verksamheten hos utvecklingsfonderna kommer att lamslås till

dess att den nya organisationen trätt i kraft. Särskilt blir

detta fallet om regeringens förslag att begränsa landstingens

möjligheter till inflytande vinner riksdagens gehör.

För att undvika detta bör regeringen inleda samtal med

Landstingsförbundet för att underlätta övergången för

personalen. Att de verkställande ledningarna i

utvecklingsfonderna sägs upp får dock anses rimligt.

Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad

utskottet här har anfört. Därmed blir de aktuella motionerna

tillgodosedda i berörda delar. Motionerna 1993/94:N10 (s) och

1993/94:N7 (c), som innehåller formella yrkanden i saken,

tillstyrks sålunda av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande utvecklingsfondernas personal

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N7 yrkande 4

och 1993/94:N10 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

6. Resurser för rådgivningsverksamhet (mom. 7)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1993/94:N12 (s) anser

utskottet att riksdagen genom ett uttalande bör ange att det

statliga bidraget till utvecklingsbolagen bör ligga kvar på den

nivå som kommer att gälla för bidraget till utvecklingsfonderna

under år 1994. Minskningen mellan åren 1993 och 1994 uppgår till

20 procent. Dessutom föreligger en uppenbar risk för att

landstingen minskar eller upphör helt med sitt bidrag till den

löpande verksamheten. För att skapa stabilitet i

verksamhetsförutsättningarna är det angeläget med ett sådant

riksdagsuttalande som utskottet förordar.

Med det anförda tillstyrker utskottet den nämnda motionen i

berörd del. Däremot är utskottet inte berett att -- som föreslås

i motion 1993/94:N8 (c) -- förorda en höjning av det statliga

bidraget. Denna motion avstyrks sålunda i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande resurser för rådgivningsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N12 yrkande 8 och

med avslag på motion 1993/94:N8 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Finansieringsverksamheten (mom. 8)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motsvarande

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens åsikt att den tidigare beslutade

indragningen av medel från utvecklingsfonderna inte bör

genomföras. Med hänsyn till situationen på kapitalmarknaden

anser utskottet dessutom att den centrala lånefonden bör

tillföras ytterligare 500 miljoner kronor så att den totalt

uppgår till 3 miljarder kronor. Detta kan ske genom försäljning

av en del av statens aktieinnehav i förvaltningsaktiebolagen

Atle och Bure.

Vidare menar utskottet att det avkastningskrav som föreslås i

propositionen, dvs. att kapitalet skall behållas realt

oförändrat, är alltför högt satt. Utvecklingsbolagen bör, som

också sägs i propositionen, kunna acceptera risker som banker

och andra kommersiella företag inte är beredda att ta. Om detta

skall vara möjligt måste avkastningskravet sänkas. Utskottet

föreslår att kravet i stället skall innebära att kapitalet skall

bevaras nominellt oförändrat. Utskottet vill också understryka

vikten av att det utarbetas tydliga kriterier för fördelning av

låneramar för de regionala bolagen.

Riksdagen bör göra ett uttalande av den innebörd som utskottet

här har förordat. Därmed blir motion 1993/94:N12 (s)

tillgodosedd i berörd del; den tillstyrks alltså. I sak blir

också det aktuella yrkandet i motion 1993/94:N8 (c)

tillgodosett. Utskottet anser dock inte att avkastningskravet

skall justeras genom införande av ett årligt

förlusttäckningsbidrag. Motionen avstyrks sålunda i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande finansieringsverksamheten

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:40 moment

5, med bifall till motion 1993/94:N12 yrkande 6 och med avslag

på motion 1993/94:N8 yrkande 3 godkänner att återstoden av de

medel som återförs från de regionala utvecklingsfonderna till

staten vid fondernas avveckling får användas för finansiering av

små och medelstora företag enligt de riktlinjer som utskottet

angivit.

8. Rådgivning avseende kooperativa företag (mom. 10)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks

sålunda" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den positiva syn på den kooperativa

företagsformen som ligger till grund för motion 1993/94:N9 (s).

I likhet med vad som anförs i motionen menar utskottet att

kunskaperna om kooperativa företag hos utvecklingsfonderna och

andra regionala aktörer är alltför bristfälliga. Likaså anser

utskottet att utvecklingsbolagen i ökad utsträckning bör

samarbeta med lokala kooperativa utvecklingscentra (LKU). Ett

uttalande av riksdagen av den innebörd som förordas i motionen

finner utskottet befogat. Motionen tillstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande rådgivning avseende kooperativa företag

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N9 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och

Bure (mom. 12)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 28 med "Utskottet ser" och slutar på s. 29 med "och

1993/94:N13 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig -- i likhet med vad som görs i

motionerna 1993/94:N12 (s) och 1993/94:N13 (s) -- avvisande

till regeringens förslag om att överföra huvuddelen av statens

aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure till det

föreslagna moderbolaget, till Industri- och nyföretagarfonden

och till de nyinrättade teknikbrostiftelserna. Den verksamhet

som Atle och Bure bedriver kommer inte småföretagen till del i

någon nämnvärd omfattning. Enligt utskottets mening bör därför

staten avyttra sina aktier i Atle och Bure och överföra de medel

som därvid erhålls till den centrala lånefonden. Som ett första

steg bör ca 10 procent av samtliga aktier i Atle och Bure

säljas.

Riksdagen bör sålunda avslå propositionen i de här aktuella

delarna och i stället bemyndiga regeringen att avyttra statens

aktier i Atle och Bure i enlighet med vad utskottet nu förordat.

Därmed blir de båda här aktuella motionerna tillgodosedda i

berörda delar. De tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande överföring av aktier i

förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N12 yrkande 7

och 1993/94:N13 yrkandena 2 och 3

a) avslår proposition 1993/94:40 momenten 6--8,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört angående försäljning av statens aktier i

förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure,

c) bemyndigar regeringen att avyttra en andel av statens

aktier motsvarande ca 10 procent av respektive bolags samtliga

aktier och därefter överföra de medel som därvid erhålls till

den centrala lånefonden.

10. Ändring i lagen om kreditmarknadsbolag (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "om

kreditmarknadsbolag" bort ha följande lydelse:

Som tidigare framgått förordar utskottet en

organisationsmodell enligt vilken landstingen och berörda

kommuner skall ges möjlighet till ett större inflytande än vad

regeringen föreslår. Detta innebär att det i lagförslaget

införda andra undantagskravet -- att staten skall inneha en

majoritet av rösterna i bolaget -- måste omformuleras. Riksdagen

bör anmoda regeringen att återkomma med ett nytt lagförslag som

beaktar detta.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande ändring i lagen om kreditmarknadsbolag

att riksdagen avslår proposition 1993/94:40 moment 1 i

ifrågavarande del och därvid som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

11. Bemyndigande (mom. 15)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "sådant

bemyndigande" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att regeringen bemyndigas att vidta de

åtgärder som behövs för att på olika punkter genomföra vad

utskottet i det föregående har förordat.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande bemyndigande

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:40 moment 9

bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att

genomföra vad som angivits i det föregående.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Vare sig i propositionen eller i den utredning som ligger till

grund för propositionen visas på sådana brister i de regionala

utvecklingsfondernas verksamhet att förslaget att avveckla dessa

kan anses sakligt motiverat. Som sägs i motion 1993/94:N14 (v)

har det heller inte visats på vilket sätt den nuvarande

organisationsformen omöjliggör statlig styrning av verksamhetens

inriktning eller ett mer utvecklat samarbete med det regionala

näringslivet.

Utvecklingsfondernas verksamhet med rådgivning och

finansiering har, enligt min mening, fungerat genomgående väl.

Det finns starka skäl för staten att bedriva denna typ av

verksamhet för att främja nyföretagande och utveckling av

befintliga små och medelstora företag. Därvid är vissa områden

av särskilt intresse. Det gäller miljövänlig produktion och

miljövänliga produkter, teknikspridning, stöd till kvinnors

företagande och internationalisering m.m.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att riksdagen bör avslå

propositionen i dess helhet.

I likhet med vad som anförs i nyssnämnda motion menar jag att

utvecklingen av de regionala utvecklingsfondernas organisation

och verksamhetsformer bör ses som en naturlig och ständigt

pågående process. En sådan utveckling sker bäst i samspel med de

berörda företagen och andra regionala aktörer. För detta krävs

ingen ny juridisk organisationsform.

Riksdagen bör vidare ansluta sig till kravet i motion

1993/94:N14 (v) på att tidigare beslutade inbetalningar av

lånemedel till staten skall skjutas upp. Medlen gör enligt min

uppfattning störst nytta om de används av utvecklingsfonderna

för att stimulera de små och medelstora företagens utveckling.

Slutligen vill jag också ansluta mig till vad som sägs i denna

motion angående det angelägna i att småföretagspolitiken baserar

sig på breda politiska majoriteter. Det finns för närvarande en

politisk enighet om att små och medelstora företag kommer att

spela en central roll i utvecklingen av den svenska ekonomin.

Regeringen har dock valt att av ideologiska skäl driva en

politik som går ut på att avveckla statliga verksamheter, att

avreglera, att privatisera och att sänka skatterna för främst

kapitalägare.

För att förutsättningar för nya arbetstillfällen och en

uthållig ekonomisk tillväxt skall kunna skapas behövs det,

enligt min mening, en småföretagspolitik som bygger på breda

politiska majoriteter och inte på ideologiska låsningar. En

sådan politik bör innehålla åtgärder för att åstadkomma en

sänkning av räntenivån, ett minskat räntegap, en ökad

utlåningsbenägenhet hos bankerna när det gäller sunda

affärsprojekt samt stimulans av den inhemska efterfrågan.

Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad som här

har anförts.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under momenten 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande småföretagspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N14 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

2. beträffande avslag på propositionen, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N14 yrkandena

1--3 avslår proposition 1993/94:40 och därvid som sin mening ger

regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del.

Regeringens lagförslag

Bilaga

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Propositionen3

Motionerna4

Utskottet6

Bakgrund6

Inledning6

De regionala utvecklingsfonderna6

NUTEK:s produktutvecklingsstöd7

Innovationsutredningen8

Teknikbrostiftelser8

Industri- och nyföretagarfonden8

Portföljförvaltningsbolag och direktinvesterande

riskkapitalbolag10

Huvuddragen i det nu aktuella förslaget10

Verksamhetens inriktning m.m.11

Organisationsfrågor15

Organisation av moderbolaget och de regionala

utvecklingsbolagen15

Samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen19

Utvecklingsfondernas personal21

Resurser för rådgivningstjänster22

Finansieringsverksamheten m.m.23

Rådgivning avseende kooperativa företag26

Produktråden26

Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och

Bure28

Lagförslag29

Lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag29

Ändring i lagen om kreditmarknadsbolag29

Bemyndigande30

Hemställan30

Reservationer

1. Småföretagspolitiken (s)32

2. Verksamhetsinriktningen hos de regionala utvecklingsbolagen

(s)33

3. Organisation av moderbolaget och de regionala

utvecklingsbolagen (s)34

4. Samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen (s)35

5. Utvecklingsfondernas personal (s)36

6. Resurser för rådgivningsverksamhet (s)36

7. Finansieringsverksamheten (s)37

8. Rådgivning avseende kooperativa företag (s)38

9. Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och

Bure (s)38

10. Ändring i lagen om kreditmarknadsbolag (s)39

11. Bemyndigande (s)39

Meningsyttring av suppleant (v)40

Bilaga

Regeringens lagförslag42