Prop. 1993/94:40

Regeringens proposition

1993/94:40

Småföretagsutveckling

Prop.

1993/94:40

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 21 oktober 1993.

Carl Bildt

Per Westerberg

(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en reformering av den regionala näringspolitiska

verksamheten. Det nuvarande systemet med regionala utvecklingsfonder

bör förändras för att uppnå en mer effektiv verksamhet, anpassad till nä-

ringslivets krav och i vars utformning näringslivet tar en aktiv del.

I propositionen föreslås att den juridiska formen för den verksamhet de

regionala utvecklingsfonderna bedriver ändras från stiftelse till aktiebolag

och att verksamheten sålunda överförs till nya regionala utvecklings-

bolag. Ett centralt moderbolag föreslås bildas, som blir majoritetsägare

i de regionala bolagen och svarar för samordning, viss central service

m.m. Landsting och kommuner erbjuds att vara delägare i de regionala

bolagen, vilka förutsätts samarbeta med och upphandla tjänster av privata

företag och organisationer.

Verksamheten kommer även fortsättningsvis att främst vara inriktad på

information, rådgivning och finansiering. Särskild uppmärksamhet bör

ägnas åt finansiell och strategisk rådgivning. Vidare skall bolagen i sam-

verkan med andra regionala och lokala organ bedriva verksamhet inriktad

på att främja ny företagande.

Utvecklingsfondernas nuvarande kapital för finansieringsverksamhet

överförs till staten och disponeras av moderbolaget och de regionala bola-

gen för finansiering av småföretag. Det gäller även de medel som fon-

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 40

derna tidigare har förbundit sig att betala till staten. Utvecklingsbolagen

disponerar större delen av kapitalet genom regionala ramar. Förslaget

innebär att den tidigare beslutade reduktionen av lånemedlen skjuts upp

och att medelsbehovet prövas på nytt, dock tidigast inför år 1996.

I propositionen föreslås vidare att staten till det nya moderbolaget och

till Industri- och nyföretagarfonden överför aktier i förvaltningsaktiebola-

gen Atle och Bure. Det innebär att dessa organ kommer att äga vardera

ca 10 % av samtliga aktier. Vidare föreslås att staten överför ytterligare

aktier i dessa bolag till de nya stiftelser för samverkan mellan näringsli-

vet och universitet och högskolor, som statsmakterna beslutat om.

Stiftelserna får tillsammans ca 7 % av respektive bolags samtliga aktier.

Prop.

1993/94:40

Innehållsförteckning

Prop.

1993/94:40

1 Förslag till riksdagsbeslut....................... 4

2 Lagtext.................................. 5

3 Ärendet och dess beredning ..................... 8

4 Regeringens småföretagspolitik ................... 8

4.1 Den ekonomiska politiken.................... 8

4.2 Den nya småföretagspolitiken.................. 9

4.3 De regionala utvecklingsfonderna ............... 11

5 Verksamhetsinriktning och organisation för företagsutveckling 13

5.1 Utvecklingsfonderna förnyas och förbättras.......... 13

5.2 Verksamhetens inriktning .................... 15

5.3 Organisationsfrågor........................ 16

5.4 Resurser for rådgivningstjänster m.m............. 21

6 Finansieringsverksamhet ....................... 23

7 Företagsservice............................. 28

7.1 Allmän inriktning......................... 28

7.2 Näringslivets medverkan m.m.................. 29

7.3 Informationsnätverk........................ 30

7.4 Nyföretagande........................... 31

7.5 Finansrådgivning ......................... 33

7.6 Internationalisering ........................ 33

7.7 Tekniknivåhöjande verksamhet................. 35

8 Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen

Atle och Bure.............................. 37

9 Specialmotivering ........................... 39

Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet

(SOU 1993:70) Strategi för småföretagsutveckling ... 40

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som har avgett

yttrande över betänkandet (SOU 1993:70)

Strategi för småföretagsutveckling ............. 42

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 oktober

1993 ..................................... 43

Rättsdatablad................................ 44

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop.

1993/94:40

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till

a) lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag,

b) lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

2. godkänner det som regeringen förordar om

a) att de regionala utvecklingsfonderna ersätts av regionala utveck-

lingsbolag med viss inriktning (avsnitt 5.2 och 5.3),

b) att staten tillsammans med andra intressenter bildar ett aktiebo -

lag, vilket som moderbolag skall bilda de regionala utvecklings-

bolagen, där även andra intressenter kan vara delägare (avsnitt

5.3),

c) att ca 100 miljoner kronor av de medel som återförs från de

regionala utvecklingsfonderna till staten vid fondernas avveckling

skall få tillföras moderbolaget, vilket av medlen vid behov får

använda ca 50 miljoner kronor som aktiekapital i de regionala ut-

vecklingsbolagen (avsnitt 5.3),

d) att återstoden av dessa medel får användas för finansiering av

små och medelstora företag enligt angivna riktlinjer (avsnitt 6),

3. beträffande statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure

(avsnitt 8) godkänner att

a) en andel av statens aktier motsvarande ca 10 % av respektive

bolags samtliga aktier med särskilda villkor tillförs moderbolaget,

b) en andel av statens aktier motsvarande ca 10 % av respektive

bolags samtliga aktier med särskilda villkor överförs till Industri-

och nyföretagarfonden,

c) en andel av statens aktier motsvarande ca 7 % av samtliga aktier

som stiftelsemedel med särskilda villkor tillförs de nya stiftelser för

samverkan mellan näringslivet och universitet och högskolor som

statsmakterna beslutat om.

4. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att ge-

nomföra vad regeringen föreslår under 1-3.

2 Lagtext

Prop.

1993/94:40

Regeringen har följande förslag till lagtext.

1. Förslag till

Lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer får aktiebolag med uppgift att

på regional nivå främja näringslivets utveckling (regionala utvecklings-

bolag) pröva frågor om stöd till näringsidkare inom bolagets verksam-

hetsområde.

2 § Den som hos ett regionalt utvecklingsbolag har tagit befattning

med en fråga som avses i 1 § får inte obehörigen röja eller utnyttja vad

han därvid fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Genom lagen upphävs lagen

(1978:19) om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att på regio-

nal nivå främja näringslivets utveckling. Tystnadsplikten enligt 2 § den

upphävda lagen gäller dock alltjämt.

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknads-

bolag

Prop.

1993/94:40

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § lagen (1992:1610) om kredit-

marknadsbolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §

Tillstånd krävs inte om finansieringsverksamheten

1. drivs av statlig eller kommunal myndighet,

2. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som

erbjuds eller varor som framställs eller säljs av företaget,

3. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som

erbjuds eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma

koncern eller med annat nära samband och medel för verksamheten inte

anskaffas från allmänheten,

4. tillgodoser finansieringsbehov endast inom en grupp näringsidkare med

ekonomisk intressegemenskap och medel för verksamheten inte anskaffas

från allmänheten,

5. utgör en normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett

självständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet,

6. utgör sådan verksamhet som

avses i 1 § lagen (1949:722) om

pantlånerörelse, eller

7. ingår i verksamhet som står

under tillsyn av Finansinspektio-

nen enligt annan lag.

6. utgör sådan verksamhet som

avses i 1 § lagen (1949:722) om

pantlånerörelse,

7. ingår i verksamhet som står

under tillsyn av Finansinspektio-

nen enligt annan lag, eller

8. drivs av ett aktiebolag, om

- bolaget med stöd av 7 § lagen

(1993:000) om beslutanderätt

för regionala utvecklingsbolag

har fått rätt att pröva frågor om

stöd till näringsidkare eller bola-

get är moderbolag till ett sådant

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bolag,

Prop.

1993/94:40

- staten äger så många aktier i

bolaget att staten har mer än

hälften av rösterna för samtliga

aktier eller bolaget är dotterbo-

lag till ett bolag vari staten äger

aktier i den omfattningen, och

- medel för verksamheten inte

anskaffas från allmänheten.

Nära samband, som avses i 3, skall anses föreligga om företagen leds av

samma eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av företagens

verksamhet helt eller till betydande del skall, direkt eller indirekt, tillfalla

samma eller i huvudsak samma personer.

Ikraftträdandebestämmelsen

1. Denna lag träder i kraft den

dag regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1994 såvitt avser 1 kap.

3 § första stycket punkten 8

och i övrigt den dag regeringen

bestämmer.

3 Ärendet och dess beredning

Prop.

1993/94:40

Regeringen uppdrog i januari 1993 åt en särskild utredare (riksdagsleda-

moten Bengt Wittbom) att se över de regionala utvecklingsfondernas

framtida ställning och roll som stödorgan för små och medelstora företag.

Utredarens arbete följdes av en parlamentarisk referensgrupp och en refe-

rensgrupp bestående av experter från berörda organ. En sammanfattning

av betänkandet finns i bilaga 1.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-

serna finns i bilaga 2. En remissammanställning och de kompletta

remissyttrandena finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr 1561/93).

Lagförslagen har sådan innebörd att lagrådets hörande skulle sakna

betydelse.

4 Regeringens småföretagspolitik

4.1 Den ekonomiska politiken

Sverige genomgår för närvarande sin allvarligaste ekonomiska kris sedan

andra världskriget. Hög arbetslöshet, en minskad produktion, obalanser

i den finansiella sektorn, ett stort statligt budgetunderskott och tidvis

höga räntor har gett negativa effekter på ekonomin i sin helhet. Ett lång-

siktigt arbete pågår för att få rätsida på ekonomin. Det är därför utom-

ordentligt viktigt att den ekonomiska politiken verkar på så sätt att driv-

krafter skapas som kan bibehålla och utveckla välfärden.

Arbetet med att sanera statens finanser är viktigt för att återskapa

förtroendet för den svenska ekonomin och därmed möjliggöra sänkta rän-

tor. Låg räntenivå är en central faktor för att öka investeringsviljan och

därmed minska arbetslösheten. Omfattande förändringar för att åstadkom-

ma ett gynnsammare klimat för företagen och därmed öka tillväxten har

genomförts och ytterligare förslag kommer under höstriksdagen. Stra-

tegiska skattesänkningar, avregleringar, en rationaliserad offentlig sektor,

stöd till nyföretagande och företagsutveckling, investeringar i utbildning

och forskning samt infrastruktur utgör grunden för att öka konkurrens-

kraften och därmed skapa möjligheter för tillväxt och nya arbetstillfällen.

Integreringen med EG, EES-avtalet och ett framtida medlemskap, öppnar

nya vägar för ökad produktion och investeringar. Flera tecken finns på

att den förda politiken har gett gott resultat och att en återhämtning nu

är på väg, särskilt inom exportindustrin.

Flera sektorer i den svenska ekonomin drabbades hårt av den

allvarliga finanskrisen som uppstod i början av 90-talet. Krisen var en

följd av de strukturella problem som en felaktigt förd ekonomisk politik

lett till under senare delen av 1980-talet. Många banker hade bedrivit en

mycket expansiv låneverksamhet efter att avregleringen av finans-

marknaderna genomförts. De stora förlusterna hos bankerna hotade den

långsiktiga verksamheten i flera banker. För att rädda banksystemet lade

regeringen hösten 1992 fram ett förslag om ett bankgarantisystem (prop.

1992/93:135) som riksdagen biföll (bet. 1992/93:NU16, rskr.

1992/93:155). Staten tog därmed ett långtgående ansvar för att upp-

rätthålla stabilitet i och allmänhetens förtroende för banksystemet. Ut-

vecklingen på kreditmarknaden har försvårat mindre företags kreditför-

söijning.

4.2 Den nya småforetagspolitiken

I regeringsdeklarationen hösten 1991 framhölls vikten av att ny företagan-

det får en renässans. Vidare angavs att en av de mest centrala uppgifterna

för regeringen är att återupprätta Sverige som en tillväxt- och företagar-

nation med en stark och växande ekonomi.

Behovet av tillväxt i ekonomin är stort. Det är viktigt att komma till

rätta med den höga arbetslösheten och den minskade produktionen. I

Sverige finns ungefär 390 000 företag utanför jordbrukssektorn med färre

än 200 anställda. Av de nya arbetstillfällen som skapats under de senare

åren återfinns större delen i småföretag. Det är huvudsakligen genom ny-

etableringar och tillväxt i små och medelstora företag som innovativa

idéer kan prövas och marknader vitaliseras. Det är den enskilde företa-

garen och dennes anställda som genom sina insatser kan skapa ett

växande Sverige.

Riksdagen tog hösten 1991 ställning till ett samlat småföretagspolitiskt

program på grundval av propositionen om en ny småföretagspolitik

(prop. 1991/92:51, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:93). Programmet

innefattar följande huvudpunkter.

Grunden för småforetagspolitiken är en ekonomisk politik som främjar

företagande. Den allmänna inriktningen av småforetagspolitiken innebär

att goda generella villkor skapas för företagen.

Den nya småforetagspolitiken skall ha följande huvudsakliga innehåll:

- förbättrad rättssäkerhet bl.a. genom att äganderätten och närings-

friheten skrivs in i grundlagen,

- en effektiv konkurrens skapas i privat och offentlig verksamhet,

- skattetrycket sänks,

- en effektiv riskkapitalmarknad för småföretag skapas,

- lagar och andra regler på olika områden förenklas och tas om möjligt

bort,

- nyetablering och Europakontakter underlättas.

Det är det allmänna näringsklimatet som är helt avgörande för en väx-

ande småföretagamation. De åtgärder som regeringen genomfört har i

huvudsak varit av generell karaktär.

Regeringen har initierat ett omfattande program för ökad konkurrens,

privatisering, skattereformer, avreglering och reformering av regler som

hämmar ett effektivt resursutnyttjande.

Konkurrens och fungerande marknader stimulerar dynamik och tillväxt

Prop.

1993/94:40

i ekonomin. En effektiv konkurrenspolitik kräver tydliga och festa spel-

regler som ger konkurrens på likvärdiga villkor för företagen samt möj-

ligheter för nya aktörer att komma in på marknaden. Hösten 1992 beslu-

tade riksdagen om en ny skärpt konkurrenslag (prop 1992/93:56, bet.

1992/93:NU 17, rskr. 1992/93:144).

En ny lag om offentlig upphandling har också beslutats av riksdagen

(prop. 1992/93:88, bet. 1992/93:FiU5, rskr. 1992/93:120). Lagen som

träder i kraft samtidigt som EES-avtalet blir gällande, innebär en öppen

och konkurrensutsatt, offentlig upphandling. Regeringen har vidare i pro-

position 1993/94:35 om ingripande mot otillbörligt beteende avseende of-

fentlig upphandling föreslagit ytterligare åtgärder för att stimulera en ef-

fektiv konkurrens i den offentliga sektorn. Marknader vitaliseras då den

offentliga sektorn avregleras och nya områden öppnas därmed för kon-

kurrens.

Ett flertal samhällsområden är f.n. berörda av avregleringar, främst

bygg-, livsmedels- och transportsektorn samt post- och teleområdet. Ett

område av särskild betydelse för de små och medelstora företagen är

arbetsrätten. Regeringen har nyligen lagt fram en proposition om föränd-

ringar i arbetsrätten (prop. 1993/94:67) för att bl.a. underlätta för små

och medelstora företags personalrekrytering i ett mycket kärvt arbets-

marknad spolitiskt läge.

Onödiga och komplicerade regelsystem är till hinder för både nyetable-

ringar och existerande småföretag. Större företag har andra förutsätt-

ningar att hantera regelsystem och krav på information än mindre före-

tag. Regeringen har nyligen bemyndigat chefen för Näringsdepartementet

att tillkalla en delegation för avregleringsfrågor (dir. 1993:113) för att

samordna och följa upp regeringens avregleringsprogram.

Inom skatte- och avgiftsområdet har statsmaktema bl.a. sänkt arbets-

givaravgifter, avskaffat förmögenhetskatten på arbetande kapital, sänkt

arvs- och gåvoskatten samt sänkt skattesatsen på reavinster av aktier.

Hittills har företagens skatter sänkts med ca 40 miljarder kronor, varav

12-14 miljarder kronor avser småföretagen. Regeringen har nyligen över-

lämnat en remiss till lagrådet avseende förslag om förändringar i be-

skattningen av ägarkapital. Beskattningen av aktieutdelning förslås slo-

pad och reavinstbeskattningen halverad i förhållande till vad som nu gäl-

ler. Samtidigt avskaffas bolagens rätt till utdelningsavdrag, Annell-av-

draget. Syftet med dessa förslag är att jämställa eget kapital med låneka-

pital som finansieringskällor för investeringar i bolagssektom. På bo-

lagsnivån föreslås att skattesatsen sänks samtidigt som skattebasen bred-

das. Bolagsskattesatsen sänks från 30 % till 28 %. Möjligheten att göra

avsättning till skatteutjämningsreserv (surv) slopas. I stället föreslås en

ny allmän reserveringsmöjlighet, periodiseringsfonder. Avdrag medges

för avsättning med högst 25 % av årsinkomsten. Fonden skall återföras

till beskattning senast femte beskattningsåret efter det beskattningsår då

avsättningen gjordes.

Nya regler föreslås för att ge enskilda näringsidkare och delägare i

handelsbolag skatteregler som är likvärdiga med reglerna för enmansak-

tiebolag. En huvudpunkt i förslaget är att avkastningen på det kapital som

investerats i verksamheten beskattas i inkomstslaget kapital och inte i nä-

Prop.

1993/94:40

10

ringsverksamhet. Andra viktiga punkter är att företagare, med motsva-

rande beskattning som i ett enmansaktiebolag, skall kunna återinvestera

vinstmedel i verksamheten och få rätt att göra avdrag för avsättning till

periodise ringsfonder.

Vidare föreslås att underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet skall

få kvittas mot tjänsteinkomster. Syftet är att stimulera nyföretagande.

Regeringen lade hösten 1992 fram en proposition om kapital för tillväxt

(prop. 1992/93:41) med förslag om hur medel från de förutvarande lön-

tagarfonderna skulle användas för en förbättrad försörjning av riskkapital

till små och medelstora företag. Riksdagen beslutade i enlighet med för-

slaget (bet. 1992/93:FiU3, rskr. 1992/93:25). På grundval av beslutet

bildade regeringen två bolag, Atle Förvaltnings AB och Bure Förvalt-

nings AB, vilka blev delägare i sex direktinvesterande riskkapitalbolag.

Sammanlagt tillfördes verksamheten 6,5 miljarder kronor. Huvuddelen

av aktierna utskiftades till de företag som betalat in medel till löntagar-

fonderna. Staten äger ungefär en tredjedel av aktierna i de två portfölj-

förvaltningsbolagen. Bure Förvaltnings AB har under hösten noterats på

Stockholms Fondbörs s.k. O-lista. Tre av riskkapitalbolagen är noterade.

Även Atle Förvaltnings AB kommer att noteras. Riskkapitalbolagen har

hittills investerat närmare en halv miljard kronor i enskilda företag.

Vidare lade regeringen hösten 1992 fram en proposition om kapital för

nya företag m.m. (prop. 1992/93:82) som riksdagen biföll (bet.

1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145). Statsmakternas beslut innebar bl.a.

att ett nytt system med lån vid etablering av nya företag enligt tysk mo-

dell infördes, s.k. ny företagarlån. Den dåvarande Industrifonden (Stif-

telsen fonden för industriellt utvecklingsarbete) ombildades till Industri-

och nyföretagarfonden och tillförs ytterligare 1 200 miljoner kronor för

att bl.a. bedriva verksamhet med ny företagarlån.

Prop.

1993/94:40

4.3 De regionala utvecklingsfonderna

Utvecklingsfonderna inrättades år 1978 och ersatte de dåvarande företa-

gareföreningarna (prop. 1977/78:40 bil. 1, bet. 1977/78:NU34, rskr.

1977/78:110). Det finns en utvecklingsfond i varje län. Fondema är stif-

telser med staten och landstingen jämte kommuner utanför landsting som

stiftare. Konsortialavtal har träffats mellan partema. Nuvarande avtal gäl-

ler i första hand t.o.m. år 1994 och förlängs därefter i sex år om de inte

sägs upp minst ett år i förväg, dvs. senast den 31 december 1993. Änd-

ring av stiftelsens stadgar skall festställas av staten och resp, landsting

(och berörd kommun). Enligt avtal och stadgar utses samtliga styrelsele-

damöter av resp, landsting eller i vissa fell av landsting och berörd kom-

mun.

I stadgarna for respektive utvecklingsfond finns föreskrifter för vad

som skall hända om stiftelsen upphör med sin verksamhet. I så fell skall

dess överskjutande tillgångar delas mellan stiftarna i förhållande till vad

de tillskjutit för verksamheten.

11

Utvecklingsfondernas målgrupp är foretag i samtliga branscher med

färre än 200 anställda. I praktiken har fondema mest inriktat sig på före-

tag med färre än 50 anställda. Det är respektive fonds ansvar att besluta

om nödvändiga prioriteringar av branscher med hänsyn till näringslivs-

strukturen m.m. i länet. Utvecklingsfonderna arbetar med dels olika slag

av information, utbildning och rådgivning, dels finansieringsverksamhet.

Den senare verksamheten bedrivs i allt väsentligt med medel som till-

handahållits av staten och i enlighet med förordningen (1987:894) om

statlig finansiering genom regional utvecklingsfond. I avsnitt 6 lämnas en

redogörelse för finansieringsverksamheten och ges förslag beträffande

bl.a. inriktning av och resurser för detta arbete.

Verksamheten med information, utbildning och rådgivning bekostas till

stor del av staten och landstingen genom årliga anslag. Flertalet fonder

utför dessutom uppdrag för exempelvis olika länsmyndigheter och kom-

muner. En begränsad del av intäkterna härrör från konsulttjänster till fö-

retag och deltagaravgifter från utbildningsverksamhet m.m. Fondema

omsätter sammanlagt ca 540 miljoner kronor årligen och har totalt ca 560

anställda. I några län bedrivs vissa begränsade delar av verksamheten

genom dotterbolag.

Regeringen aviserade hösten 1992 i propositionen om kapital för nya

företag m.m. (prop. 1992/93:82) avsikten att tillsätta en utredning om

utvecklingsfonderna. Detta skedde mot bakgrund av erfarenheterna av

fondernas verksamhet, omläggningen av småforetagspolitiken och de nya

möjligheter som inforts beträffande småföretagens riskkapitalförsöijning.

Regeringen framhöll att det i utredningsarbetet borde prövas vilka verk-

samhetsuppgifter fondema skall ha liksom frågan om lämpliga huvud-

män.

Regeringen beslutade den 14 januari 1993 att tillkalla en särskild utre-

dare med uppgift att se över de regionala utvecklingsfondernas framtida

ställning och roll som stödorgan för små och medelstora företag (dir.

1993:2).

Utredningen har ingående kartlagt och utvärderat utvecklingsfondernas

verksamhet. Regeringen återkommer i det följande (avsnitten 5-7) till

bl.a. bedömningar av utvecklingsfondernas hittillsvarande verksamhet på

skilda områden samt fondernas framtida uppgifter, resurser och organi-

sation.

Prop.

1993/94:40

12

5 Verksamhetsinriktning och organisation för Prop.

1993/94:40

företagsutveckling

5.1 Utvecklingsfonderna förnyas och förbättras

Regeringens bedömning: Det finns ett betydande behov av den typ

av verksamhet som bedrivs av de regionala utvecklingsfonderna. Det

finns skäl som talar for att bl.a. organisationen bör förändras för att

verksamheten skall kunna bli mer slagkraftig och bättre anpassas till

näringslivets krav. De organ, som enligt regeringens mening bör in-

rättas, skall ses som en del av det nätverk av marknadskompletteran-

de organ för rådgivning och finansiering som staten medverkar i.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att den verksam-

het med främst rådgivning och finansiering som bedrivs av de regionala

utvecklingsfonderna i dag fyller ett väsentligt behov och bör fortsätta.

Det finns skäl för staten att bedriva olika former av insatser för att sti-

mulera utvecklingen av små och medelstora företag. Dessa insatser bör

dock ses som komplement till regeringens generella tillväxtfrämjande åt-

gärder på bl.a. skatteområdet.

Förbättringar av de allmänna verksamhetsförutsättningama för små och

medelstora företag uppnås genom de förslag regeringen avser att lägga

fram vad gäller skattepolitiken och arbetsrätten. Genom ett företagarvän-

ligt klimat med väl fungerande ramar och regler för de små och medel-

stora företagen kan förnyelse åstadkommas, nya arbetstillfällen skapas

och marknader vitaliseras.

Vissa riktade insatser bör genomföras inom områden där marknaderna

bör kompletteras eller där det saknas en fungerande privat marknad. Det

är mot den bakgrunden som framlagda förslag skall ses. Grundläggande

service i form av information och rådgivning till nya och existerande

småföretag är viktigt. Det får anses vara ett ansvar för staten att tillhan-

dahålla grundläggande information om de regler som gäller för företa-

gande samt viss rådgivning. Det är därvid viktigt att småföretag kan er-

bjudas även en viss grundläggande rådgivning i bl.a. strategisk planering

och övergripande marknadsutveckling. Ett annat område där insatser från

staten kan behövas är information och företagssamverkan med inriktning

mot EG-marknaden.

Tekniknivåhöjande insatser samt åtgärder för att främja kommersialise-

ring av innovationer bör genomföras som ett led i att öka konkurrenskraft

och tillväxt. Regeringen har låtit en särskild utredare se över frågor som

rör innovatörer. Utredaren har presenterat sina förslag i betänkandet In-

novationer för Sverige (SOU 1993:84). Regeringen avser att redovisa sitt

ställningstagande till förslagen i 1994 års budgetproposition.

13

Två andra viktiga områden, som kräver statliga insatser är kreditmark-

naden och åtgärder för att bygga ut riskkapitalmarknaden. Inom dessa

områden har som tidigare nämnts en rad väsentliga åtgärder vidtagits

under det senaste året.

De åtgärder som nu föreslås är inriktade på att effektivisera den

regionala näringspolitiska organisationen och anpassa den till näringsli-

vets krav. Den organisation som nu föreslås skall ses som en del av ett

nätverk av samverkande organ, såväl statliga som privata. I detta nätverk

ingår bl.a. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Patent- och

registreringsverket, Industri- och nyforetagarfonden, Atle Förvaltnings

AB, Bure Förvaltnings AB, riskkapitalbolag, de sju stiftelserna för

samverkan mellan näringsliv och universitet/högskola, andra samverkans-

organ i anslutning till högskolorna, länsstyrelser, Exportrådet, Stiftelsen

Sveriges Tekniska Attachéer (STATT), Stiftelsen Svensk Industridesign,

Svenska Uppfinnarföreningens regionala rådgivningsorganisation samt

näringslivets organisationer, handelskamrar och lokala företagscentra.

Nätverket är framför allt inriktat på att tillhandahålla olika former av in-

formations- och rådgivningstjänster samt riskkapital i form av ägarkapital

och viss långivning till riskfyllda investeringar. Den regionala näringspo-

litiska organisationen skall, utöver egna insatser, även se till att dess kun-

der kan erbjudas de olika tjänster som finns tillgängliga inom nätverket.

Det innebär att stor vikt bör läggas vid att förmedla insatser och företrä-

da småföretag gentemot vissa organ.

Regeringen anser att de näringspolitiska insatserna skall vara upp-

byggda på så sätt att konkurrens mellan olika aktörer stimuleras. Det gäl-

ler därvid inte konkurrens om företagskunder utan en stimulerande täv-

ling om nya idéer och tjänster avseende företagsutveckling och finansie-

ringsverksamhet. Samtidigt skall de olika organen som ingår i det

näringslivsutvecklande nätverket dra nytta av varandras kunnande. Den

egna förmågan att dra nytta av nätverket och influera detta blir därmed

också ett medel för att nå effektivitet och framgångsrik företagsutveck-

ling.

I det följande (avsnitt 5.3) föreslås bl.a. att de regionala utvecklings-

fondernas verksamhet tas över av regionala aktiebolag med huvudsak-

ligen staten och landstingen som ägare. På så sätt kan verksamheten gö-

ras effektivare och näringslivets inflytande förstärkas. Vidare har hänsyn

tagits till det förslag till ny stiftelselag som regeringen beslutat lägga

fram.

Prop.

1993/94:40

14

5.2 Verksamhetens inriktning

Prop.

1993/94:40

Regeringens förslag: De regionala organens målgrupp skall vara fö-

retag med mindre än 200 anställda och då främst företag med mindre

än 50 anställda. Informations- och rådgivningsverksamheten skall va-

ra öppen för samtliga branscher även i fortsättningen. Resurskrä-

vande insater, som företagsutveckling, finansiering och finansierings-

rådgivning, skall inriktas på företag med lönsamhets- och tillväxt-

potential. Nödvändiga prioriteringar med hänsyn till den regionala

näringsstrukturen får göras av vaije regionalt organ.

Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens för-

slag.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna anser att den av

utredaren förordade målgruppen är för snävt avgränsad och att utveck-

lingsbara företag oavsett branschtillhörighet skall utgöra målgruppen.

Bl.a. framhåller flera att tillväxtföretag även finns inom handels- och

tjänstesektorn. Företagarnas Riksorganisation menar att samtliga företag

bör omfattas av utvecklingsfondernas verksamhet.

Skälen för regeringens förslag: De övergripande målen för utvecklings-

fondernas verksamhet är att främja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt

näringsliv samt främja nyföretagande. Utifrån dessa övergripande mål har

tidigare successiva preciseringar gjorts och olika deluppdrag lagts ut.

Statsmakternas ställningstaganden med anledning av småföretagsproposi-

tionen (prop. 1991/92:51, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:93) innebar

att fondema i högre grad skulle prioritera åtgärder som främjar nyföreta-

gande och internationalisering. Denna inriktning av verksamheten bör

gälla även de nya regionala bolag som föreslås bildas (se avsnitt 5.3).

Regeringen anser i likhet med utredaren, att verksamheten även i

fortsättningen skall inrikta sig på företag med mindre än 200 anställda

och då särskilt företag med mindre än 50 anställda.

Utvecklingsfondernas verksamhet kan i princip delas in i den för alla

öppna informationen och rådgivningen samt strategisk företagsutveckling

och finansiering. Regeringen anser i likhet med huvuddelen av remissin-

stanserna, däribland så gott som samtliga utvecklingsfonder, att informa-

tions- och rådgivningsverksamheten bör vara öppen för alla branscher

och typer av företag.

Det ligger i sakens natur att allmän information och rådgivning riktad

till små företag inte bör avgränsas till en snäv målgrupp. Alla nyföretaga-

re oavsett bransch behöver en grundläggande information samt viss råd-

givning. Det måste därför anses vara en primär uppgift för staten att dels

via egen organisation, dels med hjälp av privata organisationer till-

handahålla denna typ av tjänster. Skälet till statens engagemang är att det

15

är mycket svårt att via en marknad få till stånd ett tillräckligt stort och

förmånligt utbud.

För mer resurskrävande insatser inom områdena företagsutveckling och

finansieringstjänster anser regeringen att målgruppen bör bestå av främst

företag med lönsamhets- och tillväxtpotential, således företag som har

betydelse för den regionala näringslivsstrukturen. Det är väsentligt att de

begränsade resurser som kommer att stå till förfogande används för att

stärka tillväxten och inriktas på verksamheter med hög förädlingsgrad.

De regionala utvecklingsbolagens verksamhet kommer därigenom att bi-

dra till utveckling i hela landet.

5.3 Organisationsfrågor

Regeringens förslag: Nuvarande avtal med landstingen om utveck-

lingsfonderna sägs upp. En formell avveckling sker av stiftelserna.

Huvuddelen av deras förmögenhet, bl.a. de medel som används för

statlig finansieringsverksamhet, förs därmed i enlighet med stadgarna

tillbaka till staten.

Verksamheten med rådgivning, finansiering m.m. på regional nivå

organiseras i form av nya regionala aktiebolag.

Staten bildar i samverkan med vissa näringslivsorganisationer ett

centralt aktiebolag med uppgift att dels allmänt verka för företags-

utveckling, dels äga aktier i de regionala bolagen samt fullgöra vissa

andra uppgifter som rör samordning av och medelstilldelning till bo-

lagen. Av moderbolagets kapital torde ca 50 miljoner kronor komma

att användas för att teckna aktier i de regionala bolagen. Moderbola-

get äger huvuddelen av aktierna i de regionala bolagen och utser

majoriteten av bolagens styrelser. Landsting, kommuner och andra

intresserade organ erbjuds att bli delägare i bolagen och att utse

övriga ledamöter.

Utredarens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens förslag vad

gäller den strukturella uppbyggnaden. De regionala bolagen förutsätts

dock vara klart färre än de nuvarande utvecklingsfonderna. Vidare anser

utredaren att landstingen inte bör vara delägare i de regionala bolagen.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser, särskilt regionala organ, för-

ordar att stiftelseformen behålls. Man pekar bl.a. på att praktiska skäl ta-

lar för att behålla nuvarande organisationsform och att den hittills funge-

rat väl. Andra instanser har inte redovisat invändningar mot utredarens

bedömning att aktiebolagsformen är mer lämpad för denna typ av verk-

samhet. Flertalet instanser välkomnar ett engagemang av näringslivet i

verksamheten.

Några organ förordar att Industri- och nyföretagarfonden blir moderen-

Prop.

1993/94:40

16

het till de regionala bolagen och att dessa även får fetta beslut om lån Prop.

m.m. för denna fonds räkning. 1993/94:40

Flertalet remissinstanser framhåller vikten av att verksamheten även

fortsättningsvis bedrivs genom ett organ i vaije län. Bl.a. Handelskam-

marförbundet, Sveriges Industriförbund och Svensk Industriförening ser

helst en organisation med ett begränsat antal regionala enheter.

Skälen för regeringens förslag: Såväl utredaren som remissinstanserna

har påpekat vikten av att verksamheten bedrivs geografiskt nära de fö-

retag som berörs. Det är väsentligt att de organ som skall arbeta med att

utveckla små och medelstora företag dels är lokaliserade nära målgrupps-

företagen och har ett förgrenat kontorsnät, dels har god förankring hos

berörda företag och deras företrädare. Vidare är det viktigt att organisa-

tionen kännetecknas av flexibilitet och samtidigt medger att verksamheten

i de olika regionerna kan samordnas efter vissa riktlinjer. På så sätt kan

en hög effektivitet uppnås i hela organisationen. De aktiviteter som ge-

nomförs skall anpassas till statsmakternas övergripande mål.

Utredaren har visat att en brist med de hittillsvarande utvecklingsfon-

derna har varit en alltför svag förankring i näringslivet. Vidare har utre-

daren belyst problemen med att staten som huvudman har haft ett mycket

begränsat inflytande över den löpande verksamheten. Det har tidvis

minskat möjligheterna att bedriva vissa riktade statliga insatser för små

och medelstora företag i samma omfattning i alla län.

Utvecklingsfonderna ersätts av regionala aktiebolag

Utvecklingsfonderna är som förut nämnts organiserade som stiftelser. Ut-

redaren förordar att aktiebolagsformen väljs.

Regeringen har nyligen beslutat att lämna en proposition till riksdagen

med förslag till ny lag om stiftelser (prop. 1993/94:9). En stiftelse upp-

kommer enligt förslaget genom att en stiftare avsätter en förmögenhet för

ett varaktigt ändamål. Stiftaren eller stiftelsens styrelse/förvaltare har där-

efter endast små möjligheter att förändra verksamhetens inriktning eller

att omstrukturera organisationen. En eventuell anpassning av kapitalet

försvåras om verksamheten bedrivs i stiftelseform.

Detta innebär att stiftelseformen inte lämpar sig för operativ näringspo-

litisk verksamhet av det slag som utvecklingsfonderna bedriver. Det är

rimligt att staten som finansiär har möjligheter att påverka inriktningen

av arbetet hos de regionala organen och anpassa den efter förändrade

behov av näringspolitiska insatser. Det skall naturligtvis ske i samverkan

med övriga delägare.

Formellt bör de stiftelser som utvecklingsfonderna utgör upphöra, var-

vid verksamheten i allt väsentligt tas över av regionala aktiebolag. I ett

gemensamt yttrande från bl.a. landstingen i Malmöhus och Kristianstads

län framhålls att verksamheten eventuellt kan vara gemensam för hela

Skåne. Det är även tänkbart att en sammanslagning av två eller flera

bolag efter en tid kan ske på förslag från berörda regioner. Vid utform-

ningen av ett sådant samarbete över länsgränsema rörande t.ex. närings-

17

2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 40

politisk verksamhet bör hänsyn tas till arbetet i den s.k. Regionbered-

ningen (C 1993:06).

Regeringen avser att senast i december 1993 säga upp avtalen om ut-

vecklingsfonderna med landstingen och berörda kommuner i syfte att

möjliggöra att verksamheten per den 1 juli 1994 tas över av de nya bola-

gen och stiftelserna därefter avvecklas. Som tidigare nämnts (avsnitt 4.3)

finns i utvecklingsfondernas stadgar föreskriften att såvida stiftelserna

upphör med sin verksamhet skall deras överskjutande tillgångar delas

mellan huvudmännen i förhållande till vad de tillskjutit för verksamheten.

Det innebär att en övervägande del av fondernas förmögenhet kommer

att återgå till staten.

De regionala bolagen bör ägas och styrelserna utses av dels ett centralt

moderbolag, som bildas av staten i samverkan med näringslivets orga-

nisationer (se nedan), dels de landsting och kommuner eller andra

organisationer som önskar medverka, på de nya villkor som riksdagen

beslutar om. Staten kommer att tillhandahålla merparten av resurserna,

inte minst för finansieringsverksamheten. Moderbolaget bör vidare till-

skjuta huvuddelen av aktiekapitalet. Ett villkor för att bolagen inte skall

räknas som kreditmarknadsbolag (se bl.a. avsnitt 9) är att staten äger hu-

vuddelen av aktierna. Eftersom staten via moderbolaget kommer att äga

majoriteten av aktierna i samtliga regionala bolag, kommer moderbolaget

att kunna utse majoriteten av bolagens styrelseledamöter och därmed kun-

na kontrollera valet av ordföranden. Övriga intressenter kommer i kraft

av sitt ägande att kunna utse resterande ledamöter.

Ledamöterna i bolagens styrelser bör till övervägande del bestå av akti-

va företagare eller andra personer med gedigen kunskap från näringslivet,

främst i den egna regionen men även i andra delar av landet. Landstingen

får normalt ett betydande inflytande över verksamheten, till följd av sitt

ägande och därmed sina styrelseplatser samt sin fortlöpande medverkan

i finansieringen av bolagens verksamhet.

De riktlinjer som lämnas i denna proposition och som rör verksam-

hetens mål och de regionala organens roll och uppgifter i framtiden bör

återspeglas i deras bolagsordningar.

Det ankommer på regeringen att avtala med representanter för bl.a. be-

rörda landsting och kommuner rörande principer för den fortsatta verk-

samheten, däribland hur ägandet av de regionala bolagen skall fördelas.

Det samlade aktiekapital som ägarna bör sätta in i de regionala bolagen

beräknas uppgå till i storleksordningen 100 miljoner kronor.

En ambition bör vara att bildandet av aktiebolag genomförs under vå-

ren 1994 och att verksamhet och tillgångar överförs till bolagen per den

1 juli 1994. En lämplig väg att uppnå detta kan vara att de nuvarande

stiftelserna bildar bolag och överför tillgångar och verksamhet till dessa,

varefter aktierna i bolagen skiftas ut till de blivande ägarna.

Regeringen räknar med att utvecklingsfonderna i stiftelseform lever

kvar en tid efter det att bolagen börjat verka, för att avveckla vissa enga-

gemang, såsom exempelvis hyres- och anställningskontrakt som inte tas

över av de nya bolagen. För detta ändamål kan krävas vissa extraordinä-

ra resurser, som bör tillhandahållas av de nuvarande huvudmännen. Sta-

tens andel av dessa kostnader bör täckas med i första hand en del av det

Prop.

1993/94:40

18

kapital för fondernas finansieringsverksamhet som återgår till staten och Prop.

ställas till moderbolagets förfogande. Regeringen återkommer i budget- 1993/94:40

propositionen 1994 till frågan rörande såväl sådana resurser som medel

för bolagens löpande drift.

Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté med före-

trädare för berörda parter för att förbereda och genomföra ombildning-

en. Kommittén skall förbereda bildandet av den nya bolagsstrukturen,

inkl, utkast till bolagsordningar, och överföringen av fondernas verk-

samhet till bolagen. Vidare kan kommittén vid behov biträda vid den for-

mella avvecklingen av stiftelserna. Regeringen räknar med att en majo-

ritet av stiftelsernas personal kan erbjudas anställning i de nya bolagen.

De regionala bolagen kommer liksom utvecklingsfonderna att handha

myndighetsutövning när det gäller finansieringsverksamheten, eftersom

finansieringen kan ha karaktär av viss förmån. Att överlämna myndig-

hetsutövning till ett enskilt oigan kräver stöd i lag. Ett sådant lagstöd

finns beträffande utvecklingsfonderna i särskild lag (SFS 1978:19).

Förslag till en motsvarande lag för de regionala utvecklingsbolagen läggs

nu fram (se även avsnitt 9).

Moderbolaget

Staten bör i samverkan med näringslivets organisationer bilda ett aktie-

bolag med uppgift att bl.a. äga och samordna de regionala bolagen. Mo-

derbolagets allmänna inriktning skall vara att verka för företagsutveck-

ling, i första hand bland små och medelstora företag. Särskilt bör bolaget

uppmärksamma behovet av information, rådgivning och finansiering. Det

bör bl.a. kunna bidra till att utveckla kapitalmarknaden för små och

medelstora företag.

Dessutom skall bolaget fullgöra uppgifter som moderbolag för de re-

gionala utvecklingsbolagen. Huvuduppgiften blir att i samverkan med

övriga delägare driva den regionala organisationen, så att uppställda

verksamhetsmål på ett effektivt sätt uppnås. Moderbolaget skall därvid

- ge de regionala bolagen central service och i övrigt fullgöra samord-

ningsfunktioner,

- genom gemensamma projekt m.m. se till att rådgivnings- och utbild-

ningsverksamheten successivt utvecklas,

- förvalta det statliga kapital med vilket de regionala bolagen bedriver

sin finansieringsverksamhet samt fördela ramar till bolagen (se avsnitt

6),

- utse en majoritet av vaije regionalt bolags styrelse,

- äga och förvalta vissa aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure

(se avsnitt 8).

Moderbolaget tillförs, förutom aktierna i Atle och Bure, ett kapital i

storleksordningen 100 miljoner kronor av staten i samband med att medel

återbetalas av utvecklingsfonderna (se avsnitt 6). Näringslivets organisa-

tioner förutsätts medverka aktivt i bildandet av den nya strukturen.

Moderbolaget bör ledas av en styrelse som utses av regeringen och nä-

ringslivet. Ledamöterna bör representera en bred kompetens från bl.a.

näringslivet och näringspolitiken. Det ankommer på regeringen att i sam-

19

råd med berörda organisationer fastställa lämplig bolagsordning för bola-

get och därvid bl.a. reglera hur styrelsen skall utses.

Vissa remissinstanser har väckt frågan om Industri- och nyföretagar-

fonden skulle kunna utgöra moderenhet till de nya bolagen samt om dessa

skulle kunna fatta beslut om bl.a. nyföretagarlån för fondens räkning.

Fonden arbetar med ett stort antal enskilda ärenden om lån m.m, som be-

reds av olika regionala organ, främst utvecklingsfonder, handelskammare

och nyföretagarcentra. Verksamheten fungerar väl. Det skulle innebära

ett väsentligt avsteg att lägga på fonden nya uppgifter som huvudman för

en regional organisation.

Industri- och nyföretagarfonden nybildades i februari 1993 och bör nu

få verka en tid utan ingrepp i organisation och verksamhet. Med dagens

system uppnås en eftersträvansvärd mångsidighet i bl.a. verksamheten

med ny företagarlån, samtidigt som medlen fördelas i enlighet med dels

efterfrågan i landet som helhet, dels enhetliga kriterier. Dessutom finns

ett egenvärde i att ha flera organ av begränsad storlek - både centrala och

regionala - som oberoende av varandra fattar beslut i enskilda ärenden.

En sådan mångfald kan bidra till en effektivitet i verksamheten. Det hind-

rar inte att samarbete mellan de olika organen bör kunna stimuleras,

exempelvis genom viss personalunion i styrelserna för fonden och det nya

moderbolaget.

Den föreslagna ordningen innebär att moderbolaget behöver ha vissa

kansliresurser. Både i samband med medelstilldelning och i övrigt krävs

en aktiv samordning och uppföljning av hur dotterbolagen arbetar.

Det är viktigt att moderbolaget medverkar till en administrativ för-

enkling och samordning av de regionala bolagen. Det kan gälla ekonomi-

system och redovisning såväl som underlag för information om verksam-

heten m.m. Initiativ till sådan samordning bör i regel komma från den

regionala nivån.

Moderbolaget skall dessutom följa de regionala bolagens verksamhet

och rapportera till staten bl.a. om finansieringsverksamheten bedrivs i en-

lighet med statsmakternas intentioner. I det sammanhanget kan det bli ak-

tuellt att göra justeringar när det gäller den regionala fördelningen av

medel för finansieringsverksamheten. Slutligen skall moderbolaget på

bästa möjliga sätt förvalta dels sitt eget kapital, däribland aktierna i för-

valtningsaktiebolagen Atle och Bure (se avsnitt 8), dels de statliga medel

som skall användas av de regionala bolagen för att delta i riskfylld finan-

siering av småföretag.

Det ankommer på moderbolagets styrelse att avgöra kansliets storlek

och kompetensinriktning. Kansliets verksamhet bekostas med medel från

avkastningen av kapitalet, inklusive aktierna i Atle och Bure (se avsnitt

8).

Vissa skattefrågor m.m.

De regionala utvecklingsfonderna är idag befriade från inkomstskatt. I

likhet med utvecklingsfonderna kommer de planerade bolagen inte att ha

vinstsyfte utan i stället vara beroende av löpande tillskott från det all-

männa för sin näringspolitiska verksamhet. Det är då inte meningsfullt

Prop.

1993/94:40

20

att inkomstbeskatta dem. Detsamma gäller moderbolaget och de före-

slagna nya stiftelserna för samverkan mellan näringslivet och universitet/

högskolor (jfr. avsnitt 8).

Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen med förslag om

att såväl berörda stiftelser som moderbolaget och de regionala bolagen

blir befriade från inkomstskatt.

Enligt reglerna i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, som av-

ses träda i kraft samtidigt med EES-avtalet, skulle de regionala bolagen

bli att betrakta som kreditmarknadsbolag och därmed underkastade bl.a.

krav på minsta kapital och kapitaltäckning samt vissa begränsningar av

verksamheten. Om verksamheten organiseras så, att medel för finansie-

ringsverksamheten tillförs de regionala bolagen genom utlåning från mo-

derbolaget, skulle också moderbolaget omfattas av lagen. En sådan ord-

ning är inte påkallad när det gäller bolag med den typ av samhällsupp-

gifter under direkt ledning av staten som det här är fråga om. Regering-

en föreslår därför en ändring i kreditmarknadsbolagslagen som innebär

att den finansieringsverksamhet som skall bedrivas av de nya bolagen fäl-

ler utanför lagens tillståndskrav. (Lagändringar behandlas närmare i av-

snitt 9.)

5.4 Resurser för rådgivningstjänster m.m.

Regeringens bedömning: Det nya moderbolaget bör för statens räk-

ning finansiera tjänster som utförs av de regionala bolagen och even-

tuella andra organ vad gäller rådgivning m.m. till små och medelsto-

ra företag.

Staten genom Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bör

förse moderbolaget med medel för att finansiera verksamheten hos de

regionala bolagen och för att betala rådgivningsinsatser m.m. av and-

ra organ. Verket bör också svara för vissa centrala uppgifter på små-

företagsområdet, såsom samordning av Sveriges medverkan i EG:s

småföretagsprogram m.m.

Utredarens bedömning: Utredaren förordar att NUTEK upphandlar råd-

givningstjänsterna direkt hos de regionala bolagen.

Remissinstanserna: Flera av utvecklingsfonderna anser att ett centralt

organ bör skapas med uppgift att bl.a. kanalisera det statliga anslaget.

Huvuddelen av länsstyrelserna framhåller att upphandling bör ske av

länsstyrelserna i respektive län. NUTEK menar att det är nödvändigt att

beställarrollen och den administrativa rollen samordnas om den statliga

styrningen skall bli effektiv. Vidare framhåller verket att upphandlings-

förfärandet är mycket resurskrävande och att det i vissa regioner inte

Prop.

1993/94:40

21

3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 40

finns några privata alternativ for upphandling.

Skälen för regeringens bedömning: I dag disponeras anslaget Småföre-

tagsutveckling av NUTEK, som även svarar för medelstilldelningen till

de regionala utvecklingsfonderna.

NUTEK är regeringens organ för att på central nivå verkställa vä-

sentliga delar av småforetagspolitiken. Det är därför naturligt att NUTEK

även i fortsättningen spelar en viktig roll på detta område.

I fortsättningen bör NUTEK till det nya moderbolaget årligen föra över

medel för att driva bolagen samt upphandla tjänster från de andra organ

i vissa län som anses lämpade att genomföra delar av den statliga riktade

småforetagspolitiken. Det är regeringens avsikt att NUTEK skall föra

över en betydande del av anslaget till moderbolaget för fördelning till de

regionala organen.

En ordning där medlen till bolagen kanaliseras via länsstyrelserna skul-

le kunna innebära alltför många aktörer med oklara roller som följd.

Dessutom förutsätter regeringen att det goda informella samarbetet mel-

lan länsstyrelserna och utvecklingsfonderna kommer att fortsätta även i

den nya organisationsstrukturen. Vidare förutsätts att länsstyrelserna lik-

som hittills lägger ut uppdrag till de expertorgan som finns i regionerna

när det gäller frågor om företagsutveckling. Det gäller inte minst de nya

bolagen.

Moderbolaget bör samråda med NUTEK om inriktningen av de riktade

åtgärderna och därefter ta ställning till de förslag som kommit in från

olika län samt svara för tilldelningen av medel. Länsstyrelserna svarar

enligt sin instruktion för bl.a. frågor om näringslivsutvecklingen i respek-

tive län. Det ankommer på såväl NUTEK som de regionala bolagen att

samråda med länsstyrelserna om den statliga regionala näringspolitiken.

När det gäller rådgivning till nyföretagare finns en rad organisationer

som har bildats på privat initiativ och huvudsakligen är finansierade med

privat kapital. Det är enligt regeringens mening väsentligt att sådana or-

gan kan utnyttjas i arbetet med information och rådgivning till nyföreta-

gare. Det bör kunna ske genom att NUTEK får i uppgift att aktivt verka

för att även andra aktörer än de regionala bolagen får rimliga möjligheter

att verka på nyföretagarområdet. Även de regionala bolagen bör kunna

lägga ut uppgifter på sådana organ (jfr. avsnitt 7.1).

Dessutom bör NUTEK ha kvar uppgiften att samordna vissa projekt på

småföretagsområdet. Det gäller dels Sveriges medverkan i EG:s småföre-

tagsprogram och övriga frågor som rör internationalisering, dels projekt

som rör teknikspridning, kvinnors företagande m.m. Här kommer som

hittills regionala organ att svara för huvuddelen av genomförandet. Vida-

re bör NUTEK fortlöpande utvärdera olika insatser inom ramen för den

riktade småforetagspolitiken samt ha kvar ett övergripande programan-

svar för arbetet med detta politikområde.

NUTEK bör för dessa ändamål även i fortsättningen disponera en be-

gränsad del av anslaget Småföretagsutveckling.

Den föreslagna ordningen när det gäller moderbolagets finansiering av

rådgivningsinsatser m.m. hos de regionala bolagen faller utanför lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling. Lagen gäller dock NUTEK:s upp-

Prop.

1993/94:40

22

handlingar vid sidan av de medel som förs över till moderbolaget.

6 Finansieringsverksamhet

Regeringens förslag: De regionala bolagen fortsätter utvecklingsfon-

dernas verksamhet att bedriva finansiering på hög risknivå och i

olika former.

I samband med att utvecklingsfondernas verksamhet överförs till bo-

lag återlämnas det kapital - inkl, vissa lånefordringar i enskilda

företag m.m. - på för närvarande ca 2 600 miljoner kronor som an-

vänds för statlig finansiering till staten.

Staten använder en mindre del - ca 100 miljoner kronor - av dessa

medel som kapital i det nya moderbolaget, vilket i sin tur sätter in en

del av medlen som aktiekapital i de regionala bolagen. Huvuddelen

av medlen används även i fortsättningen för finansiering av små och

medelstora företag genom beslut av de nya bolagen.

Den inledda reduktionen av lånekapitalet skjuts upp. En översyn av

medelsbehovet görs tidigast inför år 1996.

Beslut i enskilda finansieringsärenden lättas i fortsättningen av de

regionala bolagen, men det sker för statens räkning genom ett system

med regionala ramar.

Moderbolaget får i uppdrag av regeringen att förvalta medlen och

närmare avgöra hur de skall fördelas över landet för att finansiera

små och medelstora företag.

Utredarens förslag: Utredaren föreslår att 1 200 miljoner kronor avsätts

till en fond för s.k. kreativt kapital för beslut av de regionala bolagen om

riskfyllda lån m.m. till små tillväxtföretag. Han betonar kombinationen

av kapital och strategisk rådgivning. De regionala bolagen skall vidare

arbeta som rådgivare i finansieringsfrågor samt främja etableringen av

nya finansieringskällor.

Dessutom föreslås en ny s.k. såddkapitalfond på 600 miljoner kronor

för att finansiera bl.a. tekniska förstudier och tidiga marknadsanalyser i

utvecklingsbara företag.

Remissinstanserna: I det närmaste samtliga remissinstanser framhåller,

liksom utredaren, behovet av att staten under nuvarande förhållanden på

kreditmarknaden fortsätter med riskfinansiering riktad mot små och me-

delstora företag. Flertalet remissinstanser menar att inbetalningarna till

staten av utvecklingsfondernas kapital bör upphöra. Vidare menar många

att statens insatser för s.k. såddfinansiering bör öka.

Utvecklingsfonderna förordar att deras kapital läggs samman med In-

Prop.

1993/94:40

23

dustri- och nyföretagarfondens kapital. Beslutanderätten, och tillhörande Prop.

hantering, bör dock enligt fondema läggas på de regionala organen. 1993/94:40

Skälen för regeringens förslag: De regionala utvecklingsfonderna

bedriver finansieringsverksamhet enligt föreskrifter i förordningen

(1987:894) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond. De

kan lämna lån, garantier, s.k. utvecklingskapital och särskilda nyföreta-

garlån. Lån kan i vissa fell vara förenade med villkorlig återbetalnings-

skyldighet. Utvecklingskapital kan lämnas i form av medelstillskott med

förbehåll att mottagaren förbinder sig att ge ersättning i form av royalty

eller annan typ av betalning. För samtliga finansieringsformer gäller att

risknivån är så hög att banker och andra privata finansieringsinstitut inte

är beredda att medverka fullt ut.

Riksdagen har vid skilda tillfällen (prop. 1989/90:88, bet.

1989/9O:NU3O, rskr. 1989/90:326 och prop. 1991/92:51, bet.

1991/92:NU14, rskr. 1991/92:93) beslutat om ändrade riktlinjer och

minskat medelsbehov for utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet.

Fondema har hittills betalat in ca 200 miljoner kronor till staten. Besluten

innebär bl.a. att fondema t.o.m. år 1997 skall ha betalat in ytterligare

1 400 miljoner kronor, dvs. sammantaget ca 1 600 miljoner kronor till

staten, vilket motsvarar ca två tredjedelar av deras kapital år 1991.

Genom skilda beslut våren 1992 (bet. 1991/92:NU20, rskr.

1991/92:237) och våren 1993 (bet. 1992/93:NU25, rskr. 1992/93:284)

har riksdagen festställt att utvecklingsfonder med låg likviditet bör

medges visst anstånd med de beslutade inbetalningarna. Regeringen upp-

drog senast i juni 1993 åt NUTEK att på vissa villkor medge anstånd till

sådana utvecklingsfonder med de betalningar som skulle ha gjorts under

år 1993, varvid fondema skall betala ränta för medlen.

Näringsutskottet förutsatte dessutom våren 1992 att utvecklingsfon-

dernas lånemedel skulle aktiveras och uttalade att regeringen borde följa

utvecklingen och lämna redovisning härför till riksdagen. Flera utveck-

lingsfonder har f.n. en likviditet som överstiger 50 %, vilket bl.a. beror

på att fondema har reserverat medel för att betala tillbaka till staten. Om

förslagen i denna proposition godtas av riksdagen är det inte längre

aktuellt att nu lämna den begärda redovisningen.

Såväl utredaren som i stort sett samtliga remissinstanser liksom andra

organ har belyst behovet av fortsatt statlig medverkan när det gäller risk-

fylld finansiering i små och medelstora företag. I flertalet av våra kon-

kurrentländer bedrivs sådan verksamhet i statlig eller delvis statlig regi.

Regeringens skattepolitik kommer att i betydande utsträckning bidra till

att förbättra möjligheterna för företagen att konsolidera sig (jfr. avsnitt

4). Det gäller dels de sänkningar av arbetsgivaravgifterna, förmögen-

hetsskatten, arvs- och gåvoskatten, reavinstskatten m.m. som redan be-

slutats, dels nu övervägda reformer på skatteområdet. Småföretagen

kommer dock sannolikt att under resten av 1990-talet ha en relativt låg

soliditet. Under de närmaste åren finns därför ett kvarstående behov av

statlig medverkan när det gäller krediter m.m. med hög risk. Bankernas

fortsatt försiktiga utlåningspolitik och andra effekter av finanskrisen gör

det angeläget för staten att tills vidare medverka vid olika typer av risk-

24

finansiering.

Som tidigare nämnts (avsnitt 5) förordar regeringen att de regionala bo-

lagen medverkar vid finansieringen av små och medelstora företag. I

många fall bör insatserna kombineras med rådgivning. Verksamheten bör

koncentreras till företag med lönsamhets- och tillväxtpotential, som

således har betydelse för den regionala näringslivsstrukturen. Det är san-

nolikt att merparten av finansieringsverksamheten kommer att riktas till

företag inom industri- och tjänstenäringama. Det är väsentligt att lån

m.m. inte ges för att kortsiktigt rädda sysselsättningen i svaga företag.

Bolagen bör - liksom hittills utvecklingsfonderna - arbeta med olika fi-

nansieringsformer, såsom kapital mot royalty, villkorliga lån, särskilda

nyföretagarlån m.m. Även rena amorteringslån kan i vissa fall vara moti-

verade, men tyngdpunkten bör kunna ligga på andra finansieringsformer.

Liksom hittills bör verksamheten riktas till såväl aktiebolag som företag

som bedrivs i andra former, exempelvis ekonomiska föreningar.

Verksamheten bör bedrivas med medel från staten enligt vad som före-

slås i det följande. Det ankommer på regeringen att besluta om reglerna

för bolagens finansieringsverksamhet. Den kan även fortsättningsvis reg-

leras i en statlig förordning.

Denna verksamhet med riskfylld finansiering kombinerad med bolagens

roll som rådgivare i finansieringsfrågor (se avsnitt 5.2 och 7.5) bör i dag

kunna utgöra ett viktigt komplement till den privata kapitalmarknadens

utbud av finansiering. Det är angeläget att bolagen tar på sig rollen som

aktiva kapitalmäklare och ser till att företagens kapitalefterfrågan förmed-

las till berörda organ.

Risknivån i verksamheten bör balanseras på så sätt att moderbolaget

och de regionala bolagen medverkar till att på lång sikt bevara det sam-

lade kapitalet realt intakt, samtidigt som det är naturligt att bolagen

accepterar risker som banker och andra kommersiella företag inte är be-

redda att ta. Detta ligger i bolagens roll som marknadskompletterande or-

gan.

I samband med att utvecklingsfonderna formellt avvecklas kommer som

nämnts deras lånekapital att återgå till staten. Det gäller även fondernas

utestående lånefordringar m.m. samt av fondema helägda dotterbolag

som sysslar med finansieringsverksamhet. Regeringen räknar med att

utvecklingsfondernas nuvarande låntagare kommer att acceptera att

fordringarna tas över av staten på oförändrade villkor. Det bör vara en

uppgift för den föreslagna organisationskommittén att ta ställning till bl.a.

behovet av att värdera sådana lånefordringar i samband med att

fordringarna överförs till nya ägare.

Lånemedel som tillhandahållits av respektive landsting återgår till des-

sa, som senare kan besluta om hur medlen skall användas.

I motsats till vad riksdagen tidigare har beslutat om en reduktion av lå-

nekapitalet bör utvecklingsfondernas statliga lånemedel till den allra

största delen även i fortsättningen användas för att medverka vid finan-

sieringen av små och medelstora företag. Den av riksdagen tidigare

beslutade indragningen av medel är därför nu inte aktuell att genomföra.

Under de närmaste åren skall således de nya bolagen disponera ett belopp

om minst 2 500 miljarder kronor, vilket i stort sett motsvarar vad de

Prop.

1993/94:40

25

regionala utvecklingsfonderna i dag förfogar över som finansieringskapi- Prop.

tal. 1993/94:40

Därefter finns det anledning att pröva medelsbehovet för finansiering

av utvecklingsbolagens verksamhet. Vid en sådan översyn skall hänsyn

tas till såväl budgetläget som småföretagens finansieringssituation. Med

hänsyn till att utvecklingsbolagen måste kunna planera sin verksamhet

bör en sådan översyn ske tidigast inför år 1996.

Den fortsatta finansieringsverksamheten bör i praktiken ske genom

beslut av de regionala bolagen i de enskilda fallen, även om medlen ägs

av staten. Bolagen kommer alltså att fatta beslut för statens räkning.

Det ankommer på regeringen att fastställa översiktliga regler för verk-

samheten. I förvaltningsuppdraget till moderbolaget (se nedan) kan ingå

riktlinjer för utformningen av ett system för att ange ramar för de regio-

nala bolagen. De regionala ramarna, som inkluderar utestående låneford-

ringar, bör läggas fast för flera år i taget. Systemet bör utformas så att

bolagen - trots att medlen ägs centralt av staten - kan arbeta med ett bety-

dande regionalt ansvar för att bevara kapitalet. De bör få ansvar för be-

redning, beslut och uppföljning. En möjlighet att uppnå en sådan effekt

är att bolagen får låna medlen av staten, eventuellt via moderbolaget.

Lånen bör i så fell vara relativt långsiktiga och ränta behöver inte löpan-

de levereras in till staten. En annan möjlighet är att bolagen arbetar i

kommission för statens räkning.

Med ledning av riksdagens beslut med anledning av denna proposition

och resultatet av organisationskommitténs arbete avser regeringen att

senare ge moderbolaget i uppdrag att utforma ett system med regionala

ramar. Systemet bör relateras till dagens länsvisa medelsfördelning och

till behoven i olika regioner. Det bör kunna innebära att varje region in-

ledningsvis disponerar ca 60-70 % av det belopp som disponeras för

närvarande.

Regeringen förordar att förvaltningen av de likvida medel som inte ut-

nyttjas för finansiering sker centralt. De viktigaste skälen till denna om-

läggning av systemet är önskvärdheten att dels vid behov ge möjlighet till

framtida omfördelning av medel mellan olika län, dels få bästa möjliga

avkastning på de likvida medlen. Det innebär att större resurser kan fri-

göras för finansieringsverksamheten. Den föreslagna ordningen medger

dessutom en större flexibilitiet än det nuvarande systemet, som för när-

varande kännetecknas av betydande inlåsningseffekter. Den medför också

framtida möjligheter att anpassa kapitalets storlek till förändringar i be-

hovet av statlig medverkan i finansieringen av små och medelstora före-

tag.

Staten bör kunna placera finansieringsmedlen hos exempelvis Kammar-

kollegiet, som låter medlen förvaltas av det föreslagna moderbolaget. Det

innebär i praktiken att bolaget lånar medlen av Kammarkollegiet till en

ränta som motsvarar inflationen. Bolaget bör svara för central samord-

ning av de regionala bolagens finansieringsverksamhet och bl.a. ha an-

svar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de riktlinjer som stats-

makterna har dragit upp. Vidare svarar bolaget som nämnts för de om-

fördelningar av de regionala ramarna som kan vara motiverade.

Regeringens förslag innebär sammantaget att, under åtminstone de

26

närmaste åren, drygt 2 500 miljoner kronor disponeras för riskfylld fi-

nansiering efter beslut i enskilda ärenden av bolagen. Det innebär som

nyss nämnts att de tidigare besluten ändras som innebär att vissa belopp

skulle fortlöpande betalas tillbaka till staten för att användas för andra än-

damål. Genom att medlen i sin helhet tills vidare kan användas för

riskfylld finansiering innebär detta en ökning av resurserna jämfört med

vad som gäller i dag.

Det ankommer på det nya moderbolaget och de regionala bolagen att

i fråga om finansiering av nyetableringar närmare utveckla samverkan

med Industri- och nyföretagarfonden när det gäller bl.a. användningen av

s.k. ny företagarlån.

Utredaren har föreslagit att ett belopp på 600 miljoner kronor särskiljs

av de medel som bolagen har förbundit sig att betala in till staten. Enligt

förslaget skall medlen utnyttjas för att inrätta en statlig fond i stiftelse-

form, vars årliga avkastning används för s.k. såddfinansiering, dvs. fi-

nansiering i tidiga utvecklingsskeden i teknikföretag.

I likhet med vad som är fallet i många av våra konkurrentländer finns

det skäl för staten att stödja uppkomsten av kapitalkällor som kan med-

verka vid finansieringen i de allra första faserna av speciellt teknikbase-

rade företag. Liksom utredaren och de remissinstanser som uttalat sig i

frågan anser regeringen att det kan finnas behov av särskild finanisering

för denna typ av tidiga utvecklingsfaser.

Frågan har belysts även av Innovationsutredningen (utredare professorn

Bengt-Ame Vedin) som i betänkandet Innovationer för Sverige (SOU

1993:84) föreslår bl.a. att ett Innovation scentrum inrättas med ett anslag

på 100 miljoner kronor per år för att finansiera idéer i tidiga utvecklings-

stadier.

Regeringen kommer som nämnts (avsnitt 5.1) att i 1994 års budgetpro-

position redovisa sitt ställningstagande till Innovationsutredningens

förslag och sin bedömning av behovet av en särskild såddkapitalfond eller

annan typ av finansiering i tidiga skeden av teknikutveckling.

Prop.

1993/94:40

27

7 Företagsservice

I detta avsnitt redovisas for riksdagens information regeringens be-

dömning av vissa frågor som rör bolagens verksamhet.

7.1 Allmän inriktning

Regeringens bedömning: De regionala utvecklingsbolagen bör sva-

ra för information och rådgivning till små och medelstora företag.

Utvecklingsbolagen bör vidare prioritera nyföretagande och strategis-

ka rådgivningsinsatser som främjar internationalisering och kontakt-

skapande. Även annan verksamhet av strategisk betydelse bör ge-

nomföras, exempelvis tekniknivåhöjande verksamhet och delvis en ny

form av tjänster, finansrådgivning och finansmäkleri.

Utredarens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens

bedömning.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna anser att det är

viktigt att staten tillhandahåller service i form av information och råd-

givning i strategiska frågor. Insatserna skall vara inriktade på att kom-

plettera där en privat marknad inte finns. Privata alternativ bör upp-

muntras.

Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) anser att offentligt finansierad

rådgivning och annan hjälp till företagen bör avvecklas med undantag för

sådan som inriktar sig mot ny företagande. Sådan hjälp snedvrider kon-

kurrensen och hämmar privata alternativ.

Skälen för regeringens bedömning: De regionala utvecklingsbolagen

bör rikta sina insatser för företagsutveckling mot företag med lönsamhets-

och tillväxtpotential. Insatserna bör utgöra ett komplement till den privata

konsultmarknaden. Strategisk rådgivning och utbildning av det slag ut-

vecklingsfonderna erbjuder saknar i stor utsträckning privat motsvarighet.

Detta beror bl.a. på svårigheten att avgränsa tjänsterna och på svag betal-

ningsvillighet hos små företag. Detta leder till att tjänsterna i viss mån

bör finansieras med offentliga medel.

Utvecklingsbolagen bör sträva efter att upphandla och uppmuntra pri-

vata alternativ till sin verksamhet.

Utredaren har föreslagit att de regionala organens finansieringsverk-

samhet kombineras med strategisk rådgivning. Det är värdefullt att de

mindre företagen utnyttjar konsulter eller andra organ för att få råd be-

träffande bl.a. den strategiska utvecklingen i företagen. Det bör dock inte

innebära att de regionala bolagen ställer långtgående krav på att just de

själva skall vara rådgivare.

Prop.

1993/94:40

28

De regionala utvecklingsbolagen bör i likhet med utvecklingsfonderna Prop.

åta sig uppdrag som ligger inom bolagens kompetensområde. Detta kan 1993/94:40

exempelvis vara uppdrag som projektsamordnare i regionala projekt i den

mån myndigheter och andra organ så finner lämpligt. Områden för

sådana projekt kan bl.a. vara kvalitetsfrågor och industridesign.

7.2 Näringslivets medverkan m.m.

Regeringens bedömning: Närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK) och det nya moderbolaget bör verka för att näringslivet

och myndigheter tillför kompetens och bidrar med resurser genom

att bl.a. placera tjänstemän för tidsbegränsade tjänstgöringar på de

regionala utvecklingsbolagen. Vidare bör bolagen medverka till att

förmedla service, som innebär att erfarna företagsledare ställs till

småföretagens förfogande för bl.a. styrelseuppdrag.

Utredarens bedömning: Utredaren har inte redovisat några bedömningar

inom detta område.

Remissinstanserna: Inga sådana förslag har behandlats av remissinstan-

serna.

Skälen för regeringens bedömning: I det föregående har föreslagits att

näringslivet bör ta aktiv del i utformningen av den regionala näringspoli-

tiska verksamheten. I Storbritannien använder de lokala organ som arbe-

tar med företagsutveckling ett system med s.k. secondments. Det innebär

att näringslivet, exempelvis banker, revisionsbolag eller storföretag place-

rar tjänstemän på de lokala organen för tjänstgöring på deltid eller heltid

under vanligtvis två år. Syftet med denna tjänstgöring är att dels finan-

siellt bidra till verksamheten, dels föra ut tjänstemännens och företagens

kunskaper. Samtidigt ser företagen tjänstgöringama som ett instrument

för att utveckla enskilda anställda. Även myndigheter placerar sina an-

ställda på dessa lokala organ.

Denna modell för samverkan med näringslivet bör prövas även i Sveri-

ge inom ramen för de regionala utvecklingsbolagens verksamhet. Det är

angeläget att näringslivets organisationer aktivt verkar för att medlems-

företag, även större företag inom industri- och tjänstesektorn, bidrar till

att förbättra verksamhetens innehåll och finansiering genom placeringar

av anställda. Av särskilt intresse är placeringar av tjänstemän från företag

med verksamhet som ligger småföretagen nära, exempelvis banker, revi-

sions- och redovisningföretag eller andra företag med betydelse för

regionens små och medelstora företag. Vidare bör denna möjlighet vara

öppen för myndigheter, exempelvis statliga regionala organ, högskolor

och kommuner.

Nystartade företag och familjeföretag, men även andra företag, kan ha

29

4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 40

behov av att förstärka kompetensen bl.a. i styrelsen under vissa perioder.

En metod, som kan bidra till sådan kompetensförstärkning är s.k. senior

service, dvs. pensionerade företagsledare som är tillgängliga för styrelse-

arbete och rådgivningsverksamhet. Utvecklingsbolagen bör förmedla så-

dan service och allmänt verka för att sådan kompetens kommer till nytta.

Prop.

1993/94:40

7.3 Informationsnätverk

Regeringens bedömning: Information och rådgivning bör vara en

central uppgift för utvecklingsbolagen. Funktionen som nod i ett re-

gionalt nätverk och kontaktförmedlare mellan olika företag bör få

ökad prioritet. Vidare bör bolagen ha en uppgift att fylla som för-

medlare av information om småföretagens situation m.m.

Utredarens bedömning: Överensstämmer i stort med regeringens

bedömning.

Remissinstanserna: Utvecklingsfondernas funktion som samordnare och

förmedlare av kontakter betonas som viktiga av ett flertal remissinstan-

ser.

Skälen för regeringens bedömning: Information och rådgivning är som

tidigare avhandlats en viktig uppgift för de regionala utvecklingsbolagen.

Information till nyföretagare i frågor som rör etablering bör prioriteras.

Vidare har utvecklingsbolagen en viktig roll att spela som noder i ett nät-

verk med centrala, regionala och lokala myndigheter och andra organ

inom olika områden, inte minst högskolesystemet. Vidare är också funk-

tionen som kontaktförmedlare mellan företag viktig. Utvecklingsfonderna

erbjuder internationella kontakter genom bl.a. EG-programmen BC-Net

(Business Cooperation NetWork) och Europartenariat (se avsnitt 7.6).

Studier har indikerat att särskilt växande företag värdesätter möjligheten

att genom utvecklingsfonderna nå ut till ett bredare kontaktnät.

Utvecklingsbolagen har också en roll att spela som förmedlare av

information till myndigheter och andra organ gällande småföretagens

situation m.m.

Rollen som en del av ett informationsnätverk förutsätter hög kompetens

hos de regionala bolagens anställda och väl utbyggda nätverk med andra

myndigheter och organ. Särskilt stora krav ställs av snabbväxande före-

tag. De regionala utvecklingsbolagen bör utveckla sin kompetens och sina

verktyg för att utgöra effektiva förmedlare av information.

30

7.4 Nyforetagande

Prop.

1993/94:40

Regeringens bedömning: De regionala bolagens information, råd-

givning och utbildning till nyföretagare bör ske i nära samverkan

med myndigheter och andra organ som har liknande verksamhet.

Tillfallen att upphandla tjänster från privata företag bör tas till vara.

Målgruppsinriktade insatser bör göras för bl.a. kvinnor, invandrare

och ungdomar som vill starta företag. De speciella villkor som mö-

ter kvinnor som företagare bör beaktas särskilt. Myndigheter och

andra organ förutsätts upphandla olika tjänster hos utvecklings-

bolagen.

Utredarens bedömning: Utredaren anser att insatser för att främja

ny företagande bör ges en ökad prioritet i den nya organisationen. Ny före-

tagandeinsatser bör så långt som möjligt drivas av privata företag. De

nya organens roll bör vara att initiera, samordna och finansiera denna

verksamhet.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser framhåller vikten av att sta-

ten via regionala organ tillhandahåller bl.a. rådgivning och information

till nyföretagare. Stiftelsen Jobs & Society visar i sitt yttrande på att det

finns ett stort antal aktörer inom detta område. Om en subvention av så-

dana tjänster skall ske, bör nyföretagaren själv välja utbildnings- och råd-

givningsaltemativ genom exempelvis ett checksystem.

Skälen för regeringens bedömning: De regionala utvecklingsbolagen

bör ge information, rådgivning och utbildning till nyföretagare. Regering-

en delar utredarens åsikt att denna typ av verksamhet bör ske i nära

samverkan med myndigheter och andra organ som har liknande verk-

samhet, bl.a. för att undvika dåligt resursutnyttjande. Vidare bör möjlig-

heterna tas till vara att upphandla privata tjänster. Ett exempel är utbild-

ningsverksamhet där fonden kan samarbeta med privata utbildnings-

arrangörer. Ett annat område är rådgivning till nyföretagare, där bolagen

bör samarbeta med nyföretagarcentra och andra organ (se även avsnitt

5.4).

Personer som avser att starta ett eget företag för första gången har ofta

ett stort informationsbehov som rör ett flertal olika myndigheters områ-

den. Bristen på information kan vara så stor att den upplevs som ett eta-

bleringshinder. I många fall saknas kunskap om den service som t.ex. ut-

vecklingsfonder, nyföretagarcentra och andra organ erbjuder.

För att i största möjliga mån informera och att tydliggöra den service

som finns tillgänglig för nyföretagare, bör övervägas att införa en sär-

skild telefonservice. Syftet med linjen bör vara att bl.a. översiktligt infor-

mera om regler, finansieringsmöjligheter m.m. som rör företagande samt

att hänvisa till rätt instans. Vidare bör bl.a. synpunkter om etablerings-

31

hinder i form av exempelvis krav och regler från olika myndigheter som

verkar betungande för nyföretagare kunna föras vidare. Verksamheten,

som utgör ett komplement till existerande informationsverksamhet, kan

knytas till NUTEK och i första hand drivas som ett tidsbegränsat projekt,

lämpligtvis i ett år. Därefter bör projektet utvärderas och en eventuell

fortsättning övervägas.

Det kan föreligga behov att rikta nyföretagandeinsatser för att därmed

bättre nå olika målgrupper. Sådana riktade insatser bör kunna drivas in-

om ramen för den ordinarie nyföretagarverksamheten.

Regeringen har redogjort för inriktningen av insatser riktade till kvinn-

liga företagare i småföretagspropositionen (prop. 1991/92:51). Kvinnor

är en stor grupp där potentialen för nyföretagande, inte minst bland de

som är anställda inom offentlig sektor, är betydande. Andelen kvinnor av

de som startade nya företag år 1992 var endast ca 17 %. Den låga ande-

len visar att det fortfarande är mindre naturligt för kvinnor än män att

starta företag samt att det finns konkreta hinder för kvinnors företagande.

NUTEK har på uppdrag av regeringen belyst bl.a. de hinder och möjlig-

heter som möter kvinnor som företagare i en rapport Att främja kvinnligt

företagande (R 1992:50) - förslag till program för det regionalpolitiska

stödområdet.

Det är angeläget att främja ett ökat företagande bland kvinnor. Insatser

riktade till kvinnor som står i begrepp att starta eller nyligen har startat

företag bör ingå som en naturlig del av utvecklingsbolagens insatser rik-

tade till nyföretagare. För projekt utöver den ordinarie verksamheten på

området, har regeringen genom beslut den 11 februari 1993 och den 1

juli 1993 avsatt särskilda medel. Dessa medel är avsedda för att möjlig-

göra ytterligare utveckling av metoder och kunskap som syftar till att

främja kvinnors företagande, bl.a. i de regionalpolitiska stödområdena.

Intresset bland ungdomar att starta företag bör uppmuntras. Utveck-

lingsbolagen kan lämpligtvis samverka i dessa frågor med skolväsendet

och organisationen Ung Företagsamhet.

Arbetslösheten är särskilt stor hos invandrare och flyktingar. Samtidigt

har många av dessa en kompetens som kan utnyttjas i egen verksamhet.

Invandrare kan ha särskilda svårigheter vad gäller att orientera sig om

företagandets villkor och myndigheternas regelsystem. Bristande språk-

kunskaper kan vara ett annat hinder. NUTEK, arbetsmarknadsmyn-

digheterna och Invandrarverket bör driva gemensamma projekt för att

främja nyföretagande bland invandrare. För dessa åtgärder bör tjänster

upphandlas från utvecklingsbolagen, privata företag och andra organ.

Industri- och nyföretagarfonden bedöms även fortsättningsvis ha behov

av att bereda ärenden regionalt bl.a. med hjälp av de regionala utveck-

lingsbolagen. Samverkan mellan fonden och de regionala bolagen bör

successivt utvecklas.

De arbetslösas andel av nyföretagama har ökat kraftigt. Regeringen har

ökat omfattningen och reformerat regelverket kring det s.k. starta-eget-

bidraget. Arbetsmarknadsmyndigheternas behov av beredning av starta-

eget-bidraget har därigenom ökat. Regeringen förutsätter att arbetsmark-

nadsmyndigheterna kan upphandla tjänster som rör beredning och upp-

följning av starta-eget-bidraget bl.a. från utvecklingsbolagen.

Prop.

1993/94:40

32

7.5 Finansrådgivning

Prop.

1993/94:40

Regeringens bedömning: Det finns ett behov av att erbjuda små och

medelstora företag mer kvalificerad rådgivning inom området finan-

siering. Sådana tjänster skulle bidra till att projekt får bättre finan-

siella lösningar. Bolagen bör även aktivt bistå företagen med att er-

hålla kapital genom att ta på sig en mäklarroll.

Utredarens bedömning: Överensstämmer i stort med regeringens be-

dömning.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har kommenterat

denna fråga. Svenska Bankföreningen anser att en sådan tjänst bör vara

prioriterad. Svenska Riskkapitalföreningen anser att rådgivning bör utfö-

ras enbart av privata konsultföretag.

Skälen för regeringens bedömning: Det finns enligt regeringens be-

dömning ett behov av att erbjuda företag mer kvalificerad rådgivning

inom området finansiering. Sådana tjänster kan bidra till att projekt med

tillväxt- och lönsamhetspotential får bättre finansiella lösningar. Denna

tjänst bör utvecklas och bygga på utvecklingsbolagens samarbete med

Industri- och nyföretagarfonden, lokala banker, NUTEK :s produktut-

vecklingsfinansiering samt riskkapitalbolag. Rådgivningen bör inte förut-

sätta att utvecklingsbolagen själva bistår med finansiering. Genom över-

föring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure till det nya mo-

derbolaget (se kap 8) blir anknytningen till de av statsmakterna inrättade

riskkapitalbolagens verksamhet naturlig. De regionala utvecklingsbolagen

bör alltså aktivt bistå företagen med att erhålla kapital från olika finansie-

ringsinstanser. Härigenom uppfyller bolagen en viktig mäklarroll.

AB Svensk Exportkredit (SEK) har i sitt remissyttrande framhållit be-

hovet av att de regionala organen förbättrar sin kunskapsnivå inom ex-

portfinansiering. Grundläggande rådgivning i exportfinansieringsfrågor

bör, enligt regeringens bedömning, ingå i bolagens verksamhet.

7.6 Internationalisering

Regeringens bedömning: De regionala utvecklingsbolagen bör sti-

mulera företagens internationella kontakter, informera företagen om

bl.a. den europeiska marknaden samt främja deltagande i olika EG-

program. Verksamhet inom det internationella området där ett privat

marknadsutbud finns bör skötas av privata aktörer.

33

Utredarens bedömning: Utredaren anser att den nya organisationen bör Prop.

informera om och bygga informationsnätverk kring regler och stöd- 1993/94:40

system i EG.

Remissinstanserna: Flertalet instanser instämmer i att detta är ett viktigt

område. Exportrådet anför i sitt remissyttrande att rådet i sin verksamhet

är beroende av att det finns en väl fungerande regional organisation inrik-

tad på småföretag.

Skälen för regeringens bedömning: Integrationen med EG genom EES-

avtalet och ett framtida svenskt medlemskap i EG innebär en förändrad

konkurrenssituation för de små och medelstora företagen. EG är den

största exportmarknaden för de små familjeföretagen. Regeringen har

bl.a. i propositionen om kapital för nya företag (prop. 1992/93:82) redo-

gjort för insatser som syftar till att närma företagen till den internatio-

nella marknaden, främst Europamarknaden.

EES-avtalet innebär att Sverige i princip även kan delta i samarbetet

inom EG vid sidan av de fyra friheterna, bl.a. i EG:s småföretagspro-

gram. Villkoren för ett svenskt deltagande i detta program måste dock

läggas fest genom beslut av den gemensamma EES-kommittén.

Sverige, tillsammans med de andra EFTA-ländema, har genom sär-

skilda överenskommelser med EG-kommissionen, fått möjlighet att delta

i vissa delar av EG:s småföretagsprogram. De mest betydelsefulla är

Business Cooperation NetWork (BC-Net) samt Euro-Info Centres (EIC).

BC-Net är ett databaserat system som gör det möjligt för företag att

snabbt hitta affärskontakter inom andra länder anslutna till systemet för

samarbete av teknisk, kommersiell eller finansiell natur. EIC är ett

nätverk av drygt 200 centra runt om i Europa vars uppgift är att ge snabb

information till små och medelstora företag om EG och EG-marknaden.

Sverige har sedan februari 1993 ett Euro Info Correspondence Center

(EICC) etablerat vid NUTEK. Detta EICC har i sin tur bildat ett nätverk

med sammanlagt 14 informationscentra ute i landet. De flesta är knutna

till utvecklingsfonder och handelskammare.

Vidare har ett antal svenska företag deltagit i delprogrammen Euro-

partenariat och Interprise. Dessa syftar till att genom väl förberedda före-

tagsträffar i utvalda regioner i Europa verka för ett ökat samarbete mel-

lan företag för att därmed stimulera den regionala utvecklingen.

Ett svenskt deltagande i EG:s småföretagsprogram på samma villkor

som i EG-ländema torde alltså vara nära förestående. Detta innebär öka-

de möjligheter till en mer utbyggd samverkan mellan Sverige och EG-

kommissionen i de olika projekten. Vidare innebär det att viss finansie-

ring av det svenska deltagandet sker med medel från en gemensam bud-

get.

De regionala utvecklingsbolagen bör stimulera företagens internationel-

la kontakter samt informera företagen om bl.a. den europeiska markna-

den och möjligheter till samverkan med utländska företag via bl.a. EG:s

småföretagsprogram. EG-program utanför småföretagsprogrammet men

med stor betydelse för småföretagen bör också uppmärksammas, exem-

pelvis COMETT II (Programme on Cooperation between Universities

34

and Industry regarding Training in the field of Technology ) och SPRINT

(Strategic Programme for Innovation and Technology Transfer).

C OMETT syftar till att höja tekniknivån inom industrin genom bl.a. ut-

bildningssamverkan mellan näringsliv och högskolor. Sverige är fullvär-

dig medlem i COMETT II sedan år 1990. Programmet löper t.o.m. år

1994 och kommer därefter enligt riktlinjer från EG-kommissionen att

integreras med övriga utbildningsprogram. Programmet har i Sverige ett

tiotal regionala och branschvisa nätverk, s.k. UETP (University-Enter-

prise Training Partnerships) som förmedlar teknikutbildning på högskole-

nivå samt praktikantplatser i foretag för bl.a. teknikstuderande. Utveck-

lingsbolagen bör verka för att integrera UETP:na i regionala nätverk.

SPRINT syftar till att främja innovationer och teknikspridning, fiämst

med inriktning på små och medelstora företag. Sverige deltar redan på

projektnivå genom teknopolorganisationer och kontaktsekretariat. NU-

TEK bör tillsammans med berörda organ fortsätta att utveckla detta pro-

jektsamarbete.

Utvecklingsfonderna har utfört ett stort antal s.k. EG-konsekvensanaly-

ser som innebär att enskilda småföretag får verksamheten belyst ur ett

EG-perspektiv. Det torde finnas ett betydande intresse för denna typ av

tjänst.

Utvecklingsfonderna erbjuder i dag grundläggande rådgivning i export-

frågor till småföretagen. Fondema har därvid utvecklat ett nära sam-

arbete med Exportrådet och bl.a. rådets exportchef-att-hyra-verksamhet.

Denna samverkan bör ytterligare utvecklas av de regionala utvecklings-

bolagen. Bolagen bör således förmedla grundläggande rådgivning i ex-

portfrågor. Vidare bör också rådgivning i exportfinansiering erbjudas (se

avsnitt 7.5). Ett samarbete bör här utvecklas med AB Svensk Export-

kredit (SEK) och Exportkreditnämnden (EKN). Utvecklingsbolagen bör

normalt inte bedriva egen verksamhet som går in på Exportrådets kompe-

tensområden.

7.7 Tekniknivåhöjande verksamhet

Regeringens bedömning: De regionala utvecklingsbolagen bör arbe-

ta med olika former av tekniknivåhöjande åtgärder, bl.a. rådgivning,

kontaktförmedling och Europasamarbete.

Utredarens bedömning: Utredaren har inte redovisat några bedöm-

ningar inom detta område.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte i någon nämnvärd ut-

sträckning kommenterat denna verksamhet.

Skälen för regeringens bedömning: Näringslivets internationella kon-

kurrenskraft kommer långsiktigt att till väsentlig del bestämmas av dels

Prop.

1993/94:40

35

den tekniska förnyelsen av produkter och produktionsprocesser samt in-

novationer som leder till nya produkter, dels kompetensutvecklingen i

bred bemärkelse. Generellt sett får den s.k. teknikfaktom allt större be-

tydelse för ekonomisk tillväxt speciellt i högindustrialiserade länder som

vårt. För ett växande Sverige måste en väsentlig del av insatserna kon-

centreras till att understödja de innovativa och kompetenshöjande kraf-

terna. Det bör också ske inom utvecklingsbolagens verksamhet. Statens

begränsade, riktade insatser måste naturligtvis göras i samverkan med

och förstärka de strukturella förbättringar som genomförts i fråga om fö-

retagandets villkor. Detta gäller även det här aktuella området. Bolagen

bör därför koncentrera mer resurskrävande insatser till i första hand före-

tag som förväntas få en lönsam tillväxt. Företag vars verksamhet är på

väg att intemationaliseras bör därvid ges högsta prioritet.

Olika former av tekniknivåhöjande åtgärder, bl.a. rådgivning, kontakt-

förmedling och Europasamarbete bör utgöra en viktig del av utvecklings-

bolagens verksamhet. Regeringen uppdrog i juni 1991 åt NUTEK att ge-

nomföra ett treårigt program för teknikspridning, bl.a. i samverkan med

utvecklingsfonderna. Uppdraget har senare förändrats och förlängts till

den 30 juni 1995. Det nya beslutet innebär fortsatt utbildning av s.k.

teknikkonsulter (även kallade FoU-mäklare) på främst utvecklings-

fonderna, utveckling av statens roll i nätverket för spridning av teknik

samt fortsatta insatser inom området internationell samverkan. Verket

strävar efter att uppnå en viss specialisering hos konsulterna för att möj-

liggöra samarbete över länsgränsema samtidigt som konsulterna integre-

ras med utvecklingsfondernas övriga verksamhet. Teknikkonsultema har

hittills genomfört ett hundratal s.k. teknikanalyser. Erfarenheter i andra

länder pekar på att teknikanalyser är ett effektivt instrument för teknik-

nivåhöjande verksamhet. Denna verksamhet bör utvecklas av NUTEK

tillsammans med bl.a. de regionala utvecklingsbolagen.

Prop.

1993/94:40

36

8 Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Prop.

1993/94:40

Atle och Bure

Regeringens förslag: Staten överför till det nya moderbolaget en del

av sina aktier, motsvarande ca 10 % av samtliga aktier, i förvalt-

ningsaktiebolagen Atle och Bure. Avkastningen kan moderbolaget

använda för att finansiera sin och de regionala bolagens verksamhet.

Staten överför även till Stiftelsen Industri- och nyforetagarfonden

ca 10 % av samtliga aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure.

Stiftelsen använder avkastningen bl.a. för att finansiera verksamheten

med ny företagarlån.

Staten överför ytterligare en del av sina aktier, motsvarande ca 7 %

av samtliga aktier, i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure till de

sju nya stiftelser som bildas för samverkan mellan näringslivet och

universiteten/högskoloma.

Överföringarna sker utan vederlag.

Skälen för regeringens förslag: Som nämnts tidigare (avsnitt 4.2)

skapade statsmakterna hösten 1992 en riskkapitalstruktur med sex risk-

kapitalbolag och två portföljförvaltande bolag, Atle Förvaltnings AB och

Bure Förvaltnings AB. De åtta företagen fick inledningsvis ett kapital på

sammanlagt ca 6 500 miljoner kronor, varav ca 2 200 miljoner kronor

vardera i Atle och Bure.

För närvarande kan de sistnämnda två bolagen värderas till samman-

lagt ca 4 400 miljoner kronor. Cirka 34 % av aktierna, dvs. ett värde på

ca 1 500 miljoner kronor, ägs av staten. Förvaltningen av dessa statligt

ägda aktier ligger för närvaramde under Näringsdepartementet. Det finns

enligt regeringens mening skäl för att föra över huvuddelen av aktierna

till andra organ med uppgifter inom näringspolitiken.

På så sätt kan dessa organ tillgodogöra sig avkastningen på aktierna

samt få ökad information om bolagens verksamhet och därmed inblick i

riskkapitalmarknadens sätt att fungera. De berörda organen kan också bi-

dra med värdefulla kunskaper från sina verksamhetsområden, vilket bör

kunna berika såväl Atle och Bure som de sex riskkapitalbolag i vilka de

är delägare.

Regeringen förordar att staten utan särskilt vederlag överför knappt en

tredjedel av sina aktier - motsvarande ca 10 % av samtliga aktier - i Atle

respektive Bure till det föreslagna nya moderbolaget i samband med att

det bildas. Den löpande avkastningen av dessa aktier kan användas för

att förstärka de resurser som används i moderbolagets och de regionala

utvecklingsbolagens verksamhet.

Stiftelsen Industri- och nyforetagarfonden bedriver verksamhet med att

dels delfinansiera industriella utvecklingsprojekt och marknadssatsningar,

dels besluta om s.k. nyföretagarlån. Statsmakterna behandlade stiftelsens

37

organisation och verksamhet hösten 1992 (prop. 1992/93:82, bet.

1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145). Enligt riksdagens beslut förs medel

över till Industri- och nyforetagarfonden från stiftelsen Småföretagsfon-

den, varefter kapitalet uppgår till ca 2 400 miljoner kronor.

Regeringen förordar att staten även till Industri- och nyforetagarfonden

utan vederlag överför knappt en tredjedel av statens aktier i Atle respek-

tive Bure, alltså ca 10 % av samtliga aktier i respektive bolag. Avkast-

ningen kan användas för att finansiera bl.a. ny företagarlån.

Riksdagen bemyndigade våren 1993 regeringen att inrätta stiftelser på

sju högskoleorter för att underlätta kontakterna mellan högskolorna och

näringslivet (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399).

Stiftelserna skall tillföras ett kapital på sammanlagt högst 1 miljard

kronor. Stiftelserna skall bl.a. medverka till exploatering av forsknings-

resultat.

Regeringen förordar att dessa stiftelser vid bildandet tillförs en andel

av statens aktier i Atle och Bure, uppgående till ca 7 % av samtliga akti-

er i respektive bolag. Marknadsvärdet av dessa aktier uppgår f.n. till ca

300 miljoner kronor. Avkastningen av medlen används i stiftelsernas

verksamhet.

För samtliga dessa överlåtelser gäller att aktierna inte bör få avyttras

utan regeringens medgivande, vilket kan regleras i moderbolagets bolags-

ordning samt i berörda stiftelsers förordnanden.

En överföring av statlig egendom till privaträttsliga subjekt av det slag

som här förordas kräver beslut av riksdagen. Efter dessa överföringar

kommer staten - utöver ägandet via moderbolaget - att tills vidare ha kvar

ca 7 % av aktierna i Atle och Bure.

Prop.

1993/94:40

38

9 Specialmotivering

Prop.

1993/94:40

1. Förslaget till lag om beslutanderätt för regionala

utvecklingsbolag

Förslagets lydelse ansluter till den nu gällande lagen (1978:19) om be-

slutanderätt for stiftelse som har bildats för att på regional nivå främja

näringslivets utveckling. Sistnämnda lag upphör genom den nya lagen.

2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om

kreditmarknadsbolag

I 1 kap. 3 § första stycket har inforts en ny punkt, 8, som undantar de

nya regionala utvecklingsbolagens finansieringsverksamhet från lagens

tillståndskrav. Undantaget omfattar både moderbolaget och de regionala

bolagen. Flera krav har ställts upp för att undantaget skall vara tillämp-

ligt.

Såvitt gäller de regionala bolagen krävs enligt första strecksatsen att re-

geringen med stöd av den föreslagna nya lagen om beslutanderätt för re-

gionala utvecklingsbolag har bemyndigat bolaget att pröva frågor om stöd

till näringsidkare. Det räcker alltså inte att bolaget har den inriktning på

sin verksamhet som anges i bemyndigandelagen, utan undantaget kan gäl-

la bara om regeringen också har meddelat ett bemyndigande. Vidare om-

fattas ett sådant bolags moderbolag.

Enligt andra strecksatsen krävs vidare att staten har röstmajoriteten i

bolaget eller att bolaget ingår i en koncern där staten har röstmajoriteten

i moderbolaget.

Slutligen krävs enligt tredje strecksatsen att bolaget inte anskaffar me-

del för finansieringsverksamheten från allmänheten, t.ex. genom att ge

ut obligationer. Ett företag som anskaffar medel för sin verksamhet ge-

nom in- eller upplåning från allmänheten är ett "kreditinstitut" enligt

EG:s första banksamordningsdirektiv och måste på grund av Sveriges

åtaganden i EES-avtalet omfattas av lagregler av den typ som finns i

kreditmarknadsbolagslagen.

39

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1993:70)

Strategi för småföretagsutveckling

Utredaren konstaterar att goda generella villkor är en nödvändig men inte

tillräcklig förutsättning för tillväxt i små och medelstora företag. Det

finns behov av att komplettera och effektivisera marknaderna för råd-

givning och finansiering i tidiga utvecklingsskeden och vid företagsstart.

De regionala utvecklingsfonderna fyller en del av detta behov av insat-

ser. Förutom utvecklingsfonderna konstaterar utredaren att det finns ett

betydande antal företag och andra organ som erbjuder småföretagsanpas-

sade rådgivnings- och finansieringstjänster. Mångfalden är positiv, menar

utredaren, men ett ökat samarbete behövs mellan olika organ.

Verksamheten på fondema präglas av mycket stora regionala variatio-

ner samt brister när det gäller att omsätta den statliga huvudmannens rikt-

linjer.

Utredaren föreslår att utvecklingsfonderna avvecklas och att en ny or-

ganisation byggs upp med 6 eller 14 regionala aktiebolag. Ett moderbolag

föreslås bildas, vars uppgift skulle vara att att utse dotterföretagens sty-

relser och i övrigt samordna och företräda de regionala bolagen i för-

handlingar.

Syftet med den nya organisationen skall vara att främja utvecklingen

av ett internationellt konkurrenskraftigt svenskt näringsliv. Verksamheten

skall vända sig till företag med mindre än 200 anställda, förträdesvis nya

företag. Målgruppen skall primärt utgöras av tillverkande företag och in-

dustrinära tjänster. Den grundläggande affärsidén i företagen förutsätts

ha tillväxt- och lönsamhetspotential och ha möjlighet att hävda sig i in-

ternationell konkurrens.

För att öka verksamhetens förankring i det regionala näringslivet före-

slår utredaren att näringslivet, företrätt av Företagarnas Riksorganisation,

Handelskammarförbundet, Svensk Industriförening, Industriförbundet och

Exportrådet äger 50 % av den nya organisationen. Staten, företrädd av

Industri- och nyforetagarfonden, föreslås äga resterande 50 %.

Den löpande verksamheten i den nya organisationen föreslås att finan-

sieras med statliga anslag via Närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK) samt genom uppdragsintäkter. NUTEK skall ha möjlighet att

upphandla tjänster från andra aktörer än de nya bolagen om dessa inte

motsvarar statens krav. NUTEK skall enligt utredaren fördela anslagen

direkt till bolagen efter förhandling med moderenheten. NUTEK skall no-

ga följa upp och utvärdera verksamheten.

Utredaren menar att verksamhetens övergripande uppgift blir att för-

bättra småföretagens möjligheter att få information och kontakter.

Bolagen skall inte bedriva operativ konsultverksamhet. I stället skall

verksamheten i högre grad konkurrensutsättas och bedrivas genom köp

av tjänster från privata företag.

Verksamhet inriktad på informationsspridning och utveckling av infor-

mationsnätverk bör få ökad prioritet. Utredaren föreslår därvid att orga-

nisationen informerar om sin egen verksamhet, om regler och stödsystem

i EG samt om småföretagens situation som underlag för myndigheters

Prop.

1993/94:40

Bilaga 1

40

och andra organs arbete. Nyföretagandeverksamheten bör få ökad priori-

tet och om möjligt drivas av privata företag. Den nya organisationens

uppgift blir därvid att initiera, samordna och medverka vid finansiering

av nyföretagandeverksamhet. Vidare föreslås ett utökat samarbete med

Arbetsmarknadsstyrelsen.

Organisationen skall vidare arbeta som finansieringsmäklare, vilket in-

nebär att bolagen skall förmedla kontakter med andra aktörer inom om-

rådet riskfinansiering. Strategisk företagsutveckling, enligt kompletteran-

de riktlinjer från uppdragsgivarna, skall bedrivas riktad mot internatio-

nellt konkurrenskraftiga foretag.

Finansieringsverksamheten föreslås bedrivas genom att lånemedlen ef-

ter att de beslutade indragningarna till staten är genomförda, ca 1,2

miljarder kronor, avsätts till en fond för utvecklingskapital, s.k. kreativt

kapital. Inriktningen skall vara att finansiera industriprojekt i tidiga ske-

den kombinerat med strategisk rådgivning. De regionala organen bör ges

möjligheter att välja de finansieringsinstrument som bedöms vara lämp-

liga i det enskilda fallet.

Vidare bör, av de medel som skall betalas in till staten, en s.k. sådd-

kapitalfond med 600 miljoner kronor inrättas för att finansiera förstudier

och tidiga marknadsanalyser i utvecklingsbara företag. Fonden skall för-

valtas av NUTEK. Den nya organisationen får i förslaget i stort sett hela

ansvaret för beredning och beslut om finansiering från dessa fonder.

En central uppgift skall vara att främja etableringen av nya finansie-

ringskällor.

En organisationskommitté bestående av representanter för de nya hu-

vudmännen föreslås ansvara för arbetet med avveckling av utvecklings-

fonderna och uppbyggnad av den nya organisationen.

Särskilda yttranden har avgivits av bl.a. sakkunniga Kjell Erisson (c),

Roland Leben (kds) och Gudrun Norberg (fp) gemensamt, samt var för

sig av Birgitta Johansson (s) och Bo G. Jenevall (nyd).

Prop.

1993/94:40

Bilaga 1

41

Förteckning över remissinstanser som har avgett

yttrande över betänkandet (SOU 1993:70) Strategi

för småföretagsutveckling

Yttranden avgetts av följande organ:

Sveriges Riksbank, Utredningen om kunskapsspridning m.m. inom ar-

betslivsområdet, Innovationsutredningen, Regionberedningen, Finansin-

spektionen, Riksrevisionsverket, Verket för högskoleservice, Arbetsmark-

nadsstyrelsen, Glesbygdsmyndigheten, Närings- och teknikutvecklings-

verket, Patent- och registreringsverket, Stiftelsen Industri- och nyföreta-

garfonden, Exportrådet, Svenska Handelskammarförbundet, samtliga

regionala utvecklingsfonder, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet, samtliga länsstyrelser, Gotlands kommun, Högsby

kommun, Härnösands kommun, samtliga landsting, Svenska kommun-

förbundet, Kommunförbundet Norrbotten, Landstingsförbundet, Grossist-

förbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Indu-

striförbund, Företagamas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund,

Tjänstemännens Centralorganisation, Civilekonomernas Riksförbund,

Sveriges Civilingenjörsförbund, Landsorganisationen i Sverige, Svenska

Arbetsgivareföreningen, Alliansen, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveri-

ges Föreningsbank, Svenska Bankföreningen, AB Svensk Exportkredit,

Företagareförbundet, Miljöpartiet de gröna, Moderata Företagarrådet i

Göteborg, Norrbottens Kvinnliga Företagare, Svensk Industriförening,

Svenska Industritjänstemannaförbundet, Svenska Jobs & Societey,

Svenska Riskkapitalföreningen, Sveriges Hantverks- och Småföretag och

Tjänsteförbundet i Norr.

Prop.

1993/94:40

Bilaga 2

42

Näringsdepartementet

Prop.

1993/94:40

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 oktober 1993

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-

berg, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin,

Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg,

Ask

Föredragande: statsrådet P. Westerberg

Regeringen beslutar proposition 1993/94:40 Småföretagsutveckling

43

Rättsdatablad

Prop.

1993/94:40

F örfattningsrub rik

Bestämmelser Celexnummer for

som inför, bakomliggande

ändrar, EG-regler

upphäver eller

upprepar ett

normgivnings-

bemyndigande

Lag (1978:19) om

beslutanderätt for

stiftelse som har

bildats för att på

regional nivå främja

näringslivets utveck-

ling

1 § (upphävs)

Lag (1993:000) om

beslutanderätt för

regionala utvecklings-

bolag

1 §

gotab 45153, Stockholm 1993

44