Dir. 1993:2

De regionala utvecklingsfonderna

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1993-01-14

Utredningsuppdraget

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1993:2

Beslut vid regeringssammanträde 1993-01-14

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över de

regionala utvecklingsfondernas framtida ställning och rollsom stödorgan

för små och medelstora företag. Utredarens arbete bör följas av en

parlamentarisk referensgrupp. I utredarens uppdrag ingår att

- kartlägga utvecklingsfondernas nuvarande verksamhet,

- överväga behovet av utvecklingsfonderna och vilka verksamhetsuppgifter

fonderna bör kunna ha framöver,

- överväga med vilka resurser och i vilka former verksamheten kan bedri vas i framtiden,

- överväga lämplig organisationsform och huvudmän för utvecklingsfonder na,

- analysera och lägga förslag beträffande utvecklingsfondernas framtida

roll och organisation när det gäller de små och medelstora företagens

kapitalförsörjning.

De regionala utvecklingsfonderna

De regionala utvecklingsfonderna är länsvisa stiftelser med staten och

landstingen (jämte vissa kommuner) som huvudmän. De bildades år 1978

(prop. 1977/78:40 bil. 1, bet. 1977/78:NU34, rskr. 1977/78:110). Verk samheten regleras av avtal mellan huvudmännen och till avtalen fogade

stadgar. Nuvarande avtal gäller t.o.m. år 1994. Det statliga huvudman naskapet utövas av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK).

Utvecklingsfondernas verksamhet består av av rådgivnings-, utbildnings-

och konsultverksamhet samt riskfylld finansiering av småföretag. Huvud delen av finansieringsverksamheten sker med medel som har till handahållits av staten och regleras av förordningen (1987:894) om

statlig finansiering genom regional utvecklingsfond. Därutöver bedriver

några fonder utlåningsverksamhet med medel från resp. landsting.

Vid slutet av år 1991 var utvecklingsfondernas sammanlagda resurser för

statlig finansieringsverksamhet ca 2 800 miljoner kronor. På grundval av

två skilda beslut av riksdagen (prop. 1989/90:88, bet. 1989/90:NU30,

rskr. 1989/90:326 resp. prop. 1991/92:51, bet. 1991/92:NU14, rskr.

1991/92:93) har fonderna förbundit sig att t.o.m. år 1997 betala in sam manlagt 1 600 miljoner kronor till staten. Därefter skulle deras s.k.

lånefonder bestå av ca 1 200 miljoner kronor.

Regeringens målsättning är att en effektiv riskkapitalmarknad med mini mal statlig inblandning successivt bör byggas upp. Vissa skatteföränd ringar har genomförts och andra övervägs i syfte att öka tillgången på

privat riskkapital. På grundval av riksdagsbeslut dels våren 1992 (prop.

1991/92: 92, bet. 1991/92:FiU21, rskr. 1991/92:339), dels hösten 1992

(prop. 1992/93:41, bet. 1992/93:FiU3, rskr. 1992/93:25) har en struktur

med olika riskkapitalbolag byggts upp för att på kommersiella grunder

förse små och medelstora företag med riskkapital.

På grundval av regeringens proposition om kapital för nya företag, m.m.

har riksdagen fattat beslut om att införa ett system med s.k.

nyföretagarlån (prop. 1992/93:82, bet. 1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145).

Frågor om lån skall prövas av Industrifonden, som byter namn till

Industri- och nyföretagarfonden. I propositionen aviseras dels att

utvecklingsfondernas lån till nya företag skall anpassas till vad som

kommer att tillämpas av Industri- och nyföretagarfonden, dels att

regeringen avser att tillsätta en utredning om utvecklingsfonderna.

Utredningsuppdraget

Mot bakgrund av dels de erfarenheter som finns av utvecklingsfondernas

hittillsvarande verksamhet, dels den aviserade omläggningen av småföre tagspolitiken och dels de nya möjligheter som har införts beräffande

småföretagens riskkapitalförsörjning bör en översyn göras av

utvecklingsfondernas ställning och roll som statens stödorgan för små

och medelstora företag. För detta bör en särskild utredare tillkallas.

Utredarens arbete bör följas av en parlamentarisk referensgrupp liksom

en referensgrupp med företrädare för bl.a. länsstyrelser och andra

berörda regionala organ.

Utredaren bör inledningsvis göra en kartläggning av utvecklingsfondernas

nuvarande verksamhet och göra en sammanställning av de utvärderingar av

fonderna som har gjorts. Han bör därvid ta tillvara uppgifter om fon derna som finns hos bl.a. NUTEK.

Utredaren bör därefter ta ställning till behovet för staten att - genom

regionala organ - bedriva rådgivnings- eller finansieringsverksamhet

riktad till små och medelstora företag. Om han finner att sådana organ -

exempelvis utvecklingsfonderna - bör finnas kvar, bör han belysa vilka

uppgifter dessa bör ha. Alternativa möjligheter bör redovisas, som

inbegriper samverkan med andra regionala organ. Såvida

myndighetsuppgifter föreslås finnas kvar, bör övervägas om dessa kan

föras över till länsstyrelserna eller andra statliga regionala

myndigheter. Utredaren bör även - efter samråd med Regionberedningen (C

1992:6) - ta ställning till om regionala samhällsorgan på småföretagsom rådet bör finnas i varje län eller om andra organisatoriska lösningar

kan vara lämpligare.

Vidare bör utredaren ge förslag till lämplig associationsform samt

vilken eller vilka som bör vara ägare till eller huvudmän för sådana or gan. Utredaren bör överväga bl.a. lösningar som innebär ett helt eller

delvis privat ägande. Om utredaren finner att utvecklingsfonderna bör

finnas kvar men förordar en förändring av huvudmannaskapet bör han

överväga hur verksamheten bör finansieras i fortsättningen. I det

sammanhanget bör också övervägas vilka konsekvenser ett förändrat huvud mannaskap för fonderna kan leda till när det gäller statens möjligheter

att på olika sätt genomföra åtgärder för att stimulera etablering och

utveckling av småföretag.

Särskilt bör utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet analyseras.

Utredaren bör därefter lämna förslag rörande fonderas framtida roll och

organisation när det gäller de små och medelstora företagens kapitalför sörjning. Därvid bör utredaren ange hur verksamheten skall samordnas med

annan statlig riskkapitalverksamhet.

Om utredaren finner att finansieringsverksamheten bör avslutas, bör för slag lämnas rörande tidsplan och former för återbetalning av resterande

lånemedel till staten för att överföras till Industri- och nyföreta garfonden i enlighet med vad som sägs i prop. 1992/93:82.

Vidare bör belysas vilka möjligheter utvecklingsfonderna har att samord na verksamheten med andra statliga och privata organ.

Utredaren är oförhindrad att belysa andra aspekter och ge andra förslag

som föranleds av genomgången av utvecklingsfonderna.

Utredaren bör uppmärksamma de erfarenheter på området som har gjorts in ternationellt.

Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommit téer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning

(dir. 1984:5), beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt beaktande av

regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50). Utredaren skall också be akta de miljöpolitiska resp. de jämställdhetspolitiska konsekvenserna av

sina förslag.

Utredaren bör redovisa sitt arbete senast den 1 augusti 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen be myndigar chefen för Näringsdepartementet

att tillkalla en utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

- med uppdrag att se över de regionala utvecklingsfondernas ställning

och roll som statens stödorgan för små och medelstora företag,

att besluta om en parlamentarisk referensgrupp, experter, sekreterare

och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag B 2. Närings-

och teknikutvecklingsverket: utredningar och information, anslagsposten

4. Till regeringens förfogande.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Näringsdepartementet)