Bet. 1994/95:NU8

Näringsutskottets betänkande

1994/95:NU08

Sveriges anslutning till Världshandelsorganisationen m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1994/95

NU8

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1994/95:35 om Sveriges anslutning till

Världshandelsorganisationen m.m.,

dels två motioner som har väckts med anledning av

propositionen.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner avtalet om

upprättande av Världshandelsorganisationen (World Trade

Organization, WTO), de därtill knutna handelsavtalen samt

slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan, dvs. de

internationella handelsförhandlingarna inom ramen för GATT.

Förhandlingsuppgörelsen innebär att det multilaterala

regelverket utvidgas till att omfatta nya områden såsom

tjänstehandel, immaterialrätt och investeringsfrågor. Vidare

skärps GATT-reglerna bl.a. när det gäller jordbruk och teko samt

i fråga om insyn, övervakning och tvistlösning. Avtalen innebär

betydande tullsänkningar -- för i-ländernas del med i genomsnitt

38 %. Enligt beräkningar av GATT-sekretariatet kan

välfärdsvinsterna av WTO-avtalet komma att uppgå till närmare

500 miljarder US-dollar per år i början av 2000-talet.

Förhandlingsresultatet bedöms för Sveriges del som mycket

tillfredsställande.

I de två motioner (v; mp) som väckts med anledning av

propositionen behandlas frågor om hur Sverige i fortsättningen

bör agera inom handelspolitiken. Utskottet konstaterar att

Sverige som medlem i EU kommer att företrädas av EU-kommissionen

i handelspolitiska sammanhang. I motionerna betonas främst

frihandels-, miljö- och u-landsaspekter. Utskottet avstyrker

enhälligt motionerna med hänvisning till att de önskemål som

framförs i dessa i huvudsak får anses vara tillgodosedda,

eftersom de ligger i linje med den handelspolitik som regeringen

förklarat att den avser att driva. Utskottet hänvisar också till

WTO-avtalets regler om skydd för frihandeln, till att avtalet i

stor utsträckning har anpassats till u-ländernas intressen samt

till att målsättningen om en hållbar utveckling markerats i

ingressen till avtalet.

Propositionen

I proposition 1994/95:35 föreslås att riksdagen

1. godkänner avtalet om upprättande av

Världshandelsorganisationen med de till detta avtal i bilaga

1 A fogade multilaterala varuhandelsavtalen, det i bilaga 1 B

fogade Allmänna tjänstehandelsavtalet, det i bilaga 1 C fogade

avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, det i

bilaga 2 fogade avtalet om regler och förfaranden för

tvistlösning samt det i bilaga 3 fogade avtalet om

handelspolitisk granskning, jämte slutakten innefattande

resultaten av Uruguayrundan,

2. godkänner avtalet om offentlig upphandling, det

internationella mejerivaruavtalet och det internationella

nötköttsavtalet i bilaga 4 till avtalet om upprättande av

Världshandelsorganisationen.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

följande:

1994/95:N3 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillvarata u-ländernas intressen vid översynen av

TRIMs-avtalet,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om aktiv svensk medverkan för att förhindra uppkomsten

av handelsblock och förebygga handelskrig,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenskt agerande i såväl WTO som EU för att få

sambandet mellan ökad handel och ökade miljöstörningar på grund

av trafik kartlagt,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tekniskt och finansiellt samarbete för att genomföra

TRIPs-avtalet i u-länderna,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige såväl inom WTO som inom EU skall verka

för att WTO-avtalen genomförs på ett sätt som är ekologiskt

ansvarsfullt och befordrar u-ländernas långsiktiga utveckling.

1994/95:N4 av Eva Goës och Ronny Korsberg (båda mp) vari yrkas

att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det i den speciella miljökommittén skall finnas

representanter från miljöorganisationerna,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om djurskyddet.

Utskottet

Upprättande av Världshandelsorganisationen, m.m.

De multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för

Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), den s.k.

Uruguayrundan, inleddes år 1986 och avslutades först i december

1993, varefter de överenskomna avtalen undertecknades i april

1994. I GATT-samarbetet deltar 124 länder som s.k.

avtalsslutande parter, och därutöver tillämpas GATT-avtalet av

ett trettiotal länder. Dessa länder svarar tillsammans för ca

90 % av världshandeln. Förhandlingarna i Uruguayrundan hade tre

övergripande mål, nämligen att vidareutveckla liberaliseringen

av världshandeln, att förstärka GATT:s regelverk och utvidga det

till nya områden samt att stärka GATT:s roll i utformningen av

internationell ekonomisk politik.

Förhandlingarna resulterade i ett avtal om upprättande av

Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO).

Övriga avtal som träffades under förhandlingarna ingår som

bilagor till WTO-avtalet. Bland dessa bilagor kan nämnas det

reviderade GATT-avtalet (som betecknas GATT 1994) samt avtal om

jordbruk, teko, tekniska handelshinder, handelsrelaterade

investeringsåtgärder (TRIMs), ursprungsregler, skyddsåtgärder,

tjänster (GATS) och immaterialrätter (TRIPs). Dessa avtal utgör

en odelbar helhet. Godkännande av WTO-avtalet innebär samtidigt

ett godkännande av samtliga andra avtal.

Härutöver träffades s.k. plurilaterala avtal, som inte är

automatiskt bindande för medlemmarna i WTO. Dessa avtal gäller

offentlig upphandling, mejerivaror och nötkött.

Avsikten är att det samlade regelverket, med några undantag,

skall träda i kraft den 1 januari 1995.

I proposition 1994/95:35 framhålls att förhandlingsresultatet

ur svensk synvinkel sammantaget måste anses som mycket

tillfredsställande. OECD (organisationen för ekonomiskt

samarbete och utveckling) och Världsbanken har uppskattat

välfärdsvinsterna av avtalen till 200--265 miljarder US-dollar

årligen i ökad global BNP i början av 2000-talet. Enligt senare

beräkningar av GATT-sekretariatet kan välfärdsvinsterna komma

att uppgå till närmare 500 miljarder US-dollar.

Beträffande tullsänkningar som ett resultat av förhandlingarna

nämns i propositionen att i-länderna sänker tullarna med i

genomsnitt 38 %. För svensk del är sänkningen 33 % till den

genomsnittliga tullnivån 3,1 %. För EU-länderna blir motsvarande

tullnivå 3,6 %. Uppgörelserna innebär att en betydande andel av

den svenska exporten till viktiga marknader blir helt befriad

från tullar. Tullsänkningarna skall genomföras i fem lika stora

steg med början den dag då WTO-avtalet träder i kraft. Enligt

huvudregeln skall sluttullarna börja tillämpas fyra år efter

ikraftträdandet. Genom inträdet i EU blir Sverige bundet av EU:s

tullregim och de sänkningar som EU åtagit sig i förhandlingarna.

Viktiga förhandlingsframgångar anses vara att det

multilaterala regelverket utvidgas till att också omfatta nya

frågor som tjänstehandel, immaterialrätt och investeringsfrågor.

GATT-bestämmelserna har i övrigt setts över och skärps t.ex. när

det gäller jordbruk och teko samt i fråga om insyn, övervakning,

och tvistlösning.

Världshandelsorganisationen, som upprättas genom avtalet,

bildar den institutionella ramen för det nya och sammanhållna

handelsregelverket och får till uppgift att underlätta

genomförandet och tillämpningen av avtalet samt främja dess

målsättningar. WTO blir också forum för framtida

handelsförhandlingar.

Förhandlingsresultatet innebär, som redan nämnts, att viktiga

marknadsöppningar skapas för svensk industri. Samtidigt medför

avtalet att svenska konsumenter kommer att gynnas genom lägre

priser på importerade varor. Avtalet är också ett betydelsefullt

steg för att hålla tillbaka protektionistiska krafter. Med

hänsyn till de stora fördelar som står att vinna vid ett

genomförande av förhandlingsresultaten föreslår regeringen att

riksdagen skall godkänna WTO-avtalet med tillhörande avtal på

olika områden.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att

WTO-avtalet är ett viktigt led i en fortgående liberalisering av

världshandeln och ger förutsättningar för betydande

välfärdsvinster. Förhandlingsresultatet är till fördel för

näringsliv och konsumenter i Sverige. Utskottet vill också

understryka det positiva i att frihandelsträvandena genom

WTO-avtalet kunnat få genomslag på nya områden, såsom tjänster,

immaterialrätt och investeringsfrågor samt på områden som

jordbruk och teko, som traditionellt varit föremål för

omfattande handelshinder. Det fastare regelverket och den nya

organisationen ökar möjligheterna att kontrollera efterlevnaden

av avtalet och att tillförsäkra länderna att handeln sker på

rättvisa och lika villkor. Detta är till fördel särskilt för de

mindre länderna.

Mot bakgrund av vad som nu anförts tillstyrker utskottet

regeringens förslag om ett godkännande av avtalet om upprättande

av Världshandelsorganisationen och de till detta fogade

multilaterala handelsavtalen, de plurilaterala avtalen samt

slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan.

Sveriges agerande i Världshandelsorganisationen

Inledning

I de två motioner som väckts med anledning av propositionen

ifrågasätts inte WTO-avtalet som sådant. Motionärerna riktar i

stället in sig dels på hur Sverige skall agera när det gäller

hur WTO-avtalet skall genomföras och följas upp, dels på vilka

områden Sverige skall prioritera inom handelspolitiken. I

motionerna lyfts särskilt miljöaspekterna och hänsynstagandet

till u-länderna fram.

De frågor som regleras genom WTO-avtalet och de därtill knutna

avtalen ligger till övervägande del inom EU:s gemensamma

handelspolitik. EU:s medlemsländer företräds i handelspolitiska

sammanhang av kommissionen. Sverige får således driva sin linje

i dessa frågor i första hand inom EU, när denna organisation

skall formulera sin handelspolitik. Vad som i det följande sägs

om Sveriges agerande i handelspolitiken avser därför närmast

agerandet inom EU.

Frihandel

I motion 1994/95:N3 (v) anförs att WTO-avtalet kan bli ett

verksamt medel för att bemöta protektionistiska åtgärder av

olika slag som Förenta staterna och EG brukat tillämpa. De rika

länderna ger emellertid olika signaler i handelspolitiken, anser

motionärerna; de starka länderna omger sig med skydd samtidigt

som de kräver att de svaga skall avskaffa sina. Det bör vara

Sveriges uppgift att stödja de fattiga länderna mot

världshandelns giganter, sägs det i motionen. Sverige måste i de

fortsatta handelsförhandlingarna inom WTO delta aktivt för att

övervaka efterlevnaden av avtalet och för att uppkomsten av

handelsblock och handelskrig skall undvikas, betonar

motionärerna och föreslår ett uttalande av riksdagen i saken.

Enligt artikel XXIV i det nuvarande GATT-avtalet får

medlemsländerna sluta regionala avtal som medger förmånligare

villkor för deltagarna. Detta innebär ett avsteg från den s.k.

mest-gynnad-nation-principen. GATT-medlemmar som inte är parter

i en tullunion får enligt avtalet inte genom unionen påföras

högre tullar än vad som gällde före unionens bildande. Under

vissa förutsättningar har tredje-land möjlighet att begära

kompensation om bildandet av en tullunion innebär höjda tullar.

Genom GATT 1994 klargörs och förstärks de kriterier och

förfaranden som används för granskning och översyn av

tullunioner och frihandelsområden.

I propositionen sägs att regeringens avsikt är att Sverige

skall fortsätta att aktivt driva frihandelsintressena inom WTO.

I sin regeringsförklaring (prot. 1994/95:6) i oktober 1994

anförde den nytillträdande regeringen bl.a. att EU bör vara

öppen mot omvärlden och främja frihandel. Statsminister Ingvar

Carlsson har vidare markerat att han ser ett stort behov av att

Sverige driver på utvecklingen inom EU för att åstadkomma mindre

protektionism och friare världshandel (prot. 1994/95:28).

Utskottet har nyligen i ett yttrande (1994/95:NU1y) över

proposition 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i Europeiska

unionen framhållit att det är angeläget att Sverige som medlem i

EU med kraft fortsätter att driva sin traditionellt

frihandelsvänliga linje. Denna innefattar, anförde utskottet,

även att en miljömässigt hållbar utveckling skall eftersträvas

och att sociala aspekter skall beaktas.

Utskottet vill till en början understryka att det under

hela efterkrigstiden har skett en gradvis liberalisering av

världshandeln, vilket främjat den ekonomiska utvecklingen.

Internationellt samarbete inom ramen för bl.a. GATT, OECD, EG

och EFTA har här varit avgörande. Sverige har spelat en aktiv

roll i dessa sammanhang, och det har därvid varit en styrka att

det under lång tid rått en bred politisk enighet i landet om

vikten av ökad frihandel. Med anledning av Sveriges förestående

inträde i EU finns det skäl att erinra om att strävan efter ökad

frihandel är en av de grundläggande principerna inom EG. I

artikel 110 i Romfördraget uttrycks sålunda medlemsstaternas

ambitioner att bidra till en utveckling av världshandeln, till

en gradvis avveckling av restriktionerna i den internationella

handeln samt till en sänkning av tullmurarna.

Utskottet vill härutöver betona att tillkomsten av WTO i sig

är en viktig åtgärd för att motverka tendenser till

handelsblock. Med hänsyn till de uttalanden som regeringen gjort

anser utskottet att det klart framgått att Sverige som EU-medlem

aktivt kommer att driva frihandelsintressena med sikte på att

dessa även skall bli EU:s linje inom WTO. Motion 1994/95:N3 (v)

är därför tillgodosedd i denna del och avstyrks av utskottet.

U-landsaspekter

I nyssnämnda motion anförs vidare att Sverige inom WTO och EU

måste verka för att WTO-avtalen genomförs på ett sätt som

befordrar u-ländernas långsiktiga utveckling. Motionärerna

befarar att det s.k. TRIMs-avtalet (avtalet om handelsrelaterade

investeringsåtgärder) kan bli ett hinder för u-länder att bygga

upp industrier. Även om de fått längre övergångstider än

i-länderna, måste deras intressen bevakas vid den översyn som

skall göras om fem år, sägs det i motionen. Där erinras också om

att det i TRIPs-avtalet (avtalet om handelsrelaterade aspekter

av immaterialrättigheter) finns löften om tekniskt och

finansiellt samarbete för att avtalets bestämmelser skall kunna

genomföras i u-länder. Sverige måste driva på för att detta

skall infrias, anser motionärerna.

I propositionen redovisas hur u-ländernas intressen behandlats

i Uruguayrundan. Det framgår att olika åtgärder vidtagits för

att underlätta u-ländernas anpassning till WTO:s regelverk,

t.ex. genom längre övergångsperioder och infasningsmöjligheter.

Det har också ställts mindre långtgående krav på medgivanden

från u-ländernas sida i förhandlingarna om marknadstillträde när

det gäller jordbruks- och industrivaror. Tullarna sänks för

huvuddelen av i-ländernas import från u-länderna, men det

noteras i propositionen att i-ländernas genomsnittliga tullar

ändå kommer att vara något högre för import från u-länderna än

från i-länderna. Enligt vad som sägs i propositionen är

u-landsreaktionerna på slutresultatet av förhandlingarna

övervägande positiva. Kritik har dock riktats mot bl.a. att

tekorestriktionerna avvecklas för långsamt. De fattigaste

u-länderna som är nettoimportörer av livsmedel riskerar vidare

att drabbas av höjda priser. Detta har erkänts i ett

ministerbeslut, där det anvisas åtgärder för att begränsa

effekterna, t.ex. genom livsmedelsbistånd.

I WTO-avtalets artikel XI sägs att de minst utvecklade

länderna endast skall avkrävas åtaganden och medgivanden i den

utsträckning detta är förenligt med deras egen utveckling och

deras finansiella och handelsmässiga behov samt förenligt med

deras administrativa och institutionella förmåga.

TRIMs-avtalet gäller, som nämnts, handelsrelaterade

investeringsåtgärder. Med detta avses krav som ett land ställer

på ett utländskt företag i samband med investeringar. Som

exempel kan nämnas krav på att produkterna skall ha ett visst

lokalt innehåll, att exporten skall vara av viss omfattning

eller att teknologisk kunskap skall överföras till landet.

Vidare kan det vara fråga om begränsningar av importerade

insatsvaror. I avtalet slås fast att ingen åtgärd får vidtas som

står i strid med WTO-avtalets artiklar om icke-diskriminering

eller förbud mot kvantitativa restriktioner. Alla villkor som

strider mot avtalet skall anmälas till WTO och avvecklas på två

år för i-länder, på fem år för u-länder och på sju år för de

minst utvecklade länderna. U-länderna ges möjlighet att

tillfälligt avvika från förbudet, och övergångstiden kan

förlängas för dessa länder om det föreligger särskilt svåra

omständigheter. Avtalet skall ses över inom fem år.

TRIPs-avtalet gäller, som tidigare redovisats,

handelsrelaterade aspekter av immaterialrättigheter. Avtalet

syftar till att ge ett effektivt skydd åt

immaterialrättigheterna och att motverka den omfattande handeln

med förfalskade varor. Åtskilliga u-länder inlemmas för första

gången i en övergripande och sanktionerad internationell

immaterialrättslig skyddsordning. TRIPs-avtalet är på flera sätt

utformat så att u-ländernas speciella intressen skall beaktas.

För dessa länder gäller en allmän övergångstid på fem år. För

vissa produktpatent erhåller u-länderna ytterligare fem års

övergångsperiod. Avtalet innehåller också bestämmelser om

tekniskt och finansiellt samarbete mellan i- och u-länder, bl.a.

i samband med genomförandet av avtalet i u-länderna.

I den tidigare nämnda regeringsförklaringen underströks bl.a.

att det inte råder någon motsättning mellan en aktiv

Europapolitik och ett starkt engagemang för de fattiga folken

och för ett internationellt ansvarstagande. Det betonades vidare

att EU bör vara öppet mot omvärlden och vidga sitt ekonomiska

samarbete med bl.a. u-länderna.

Statsrådet Mats Hellström besvarade i oktober 1994 en

interpellation av Marie Wilén (c) om handelspolitiken vid ett

EU-medlemskap (prot. 1994/95:16). Statsrådet berörde därvid

bl.a. handelspolitiken i förhållande till u-länderna och

framhöll att det är Sveriges strävan att de preferenssystem som

EU har för u-länder utformas på ett sådant sätt att de innebär

största möjliga marknadstillträde för dessa länder. Han nämnde

vidare att han skulle återkomma med konkreta förslag på hur man

inom ramen för GATT/WTO kan bidra till att frigöra handeln med

produkter som är av speciellt intresse för u-länderna.

Av den nu lämnade redovisningen av WTO-avtalet och de därtill

anknutna avtalen framgår, menar utskottet, att u-ländernas

intressen i flera betydelsefulla hänseenden påverkat avtalens

innehåll. U-länderna har i flera fall getts särskilda

övergångstider och undantagsregler och det förutsätts att

i-länderna skall samarbeta med u-länderna för att underlätta

deras anpassning till avtalen.

Utskottet ser mycket positivt på att det bl.a. genom de nämnda

anpassningsåtgärderna varit möjligt att få en bred anslutning

från u-ländernas sida till WTO-avtalet. Vid en bedömning av

förhandlingsresultatet för u-ländernas sida skall också beaktas

att jordbruks- och tekovaror, som är av särskilt intresse för

u-länderna, för första gången inkluderats i det internationella

handelsregelverket. Utskottet vill också framhålla att avtalen

om investeringsåtgärder och immaterialrättsligt skydd torde

kunna underlätta för u-länderna att attrahera utländska

investeringar.

Av de uttalanden från regeringens sida som refererats framstår

det, enligt utskottets uppfattning, som otvetydigt att Sverige

kommer att verka för att berättigade u-landsintressen

tillvaratas såväl inom EU som inom WTO. Detta torde gälla vid

genomförandet av WTO-avtalet som helhet inkl. TRIPs-avtalet och

även vid den förestående översynen av TRIMs-avtalet. Detta

ligger väl i linje med vad som anförs i motion 1994/95:N3 (v).

Utskottet anser därför att några uttalanden från riksdagens sida

som efterlyses i den nämnda motionen inte är erforderliga.

Motionen avstyrks därför i här aktuella delar.

Handel och miljö

I motion 1994/95:N3 (v) framhålls också att Sverige inom såväl

WTO som EU bör verka för att WTO-avtalen genomförs på ett sätt

som är ekologiskt ansvarsfullt. Det nämns vidare att en kommitté

har upprättats inom WTO för förhandlingar om handel och miljö.

Sverige bör, enligt motionärerna, i WTO och EU driva kravet på

att sambandet mellan ökad handel och miljöstörningar på grund av

trafik skall kartläggas. I motionen påtalas att

långtradartrafiken, sjöfarten och flyget orsakar betydande

miljöstörningar.

Även i motion 1994/95:N4 (mp) tas miljöfrågorna upp.

Motionärerna anser att representanter för miljöorganisationerna

bör få ingå i den speciella miljökommitté som bildats inom WTO.

I motionen sägs vidare att arbetsprogrammet för miljökommittén

även bör omfatta frågor om djurskyddsaspekter vid handel, t.ex.

transporter och fångst av levande djur. Motionärerna hänvisar

till ett uttalande i proposition 1987/88:93 som låg till grund

för beslutet om införande av djurskyddslagen (1988:534). I

nämnda proposition sades att frågan om import av varor som har

framställts med produktionsmetoder som är förbjudna här i landet

får tas upp vid internationella förhandlingar. Det är enligt

motionärerna viktigt att detta fullföljs inom GATT/WTO.

Av den nu aktuella propositionen framgår att miljöfrågorna

inte var med som något särskilt förhandlingsområde i

Uruguayrundan, men förhandlingsresultatet visar ändå på flera

områden att hänsyn tagits till miljöaspekter. Sverige har varit

ett av de länder som aktivt verkat för att få till stånd en

seriös diskussion om handel och miljö. I ingressen till avtalet

sägs att medlemmarna skall medge ett optimalt utnyttjande av

världens resurser i enlighet med målsättningen om en hållbar

utveckling i syfte att skydda och bevara miljön. Enligt avtalen

om tekniska handelshinder och om sanitära och fytosanitära

åtgärder har medlemmarna rätt att vidta åtgärder för att skydda

bl.a. miljön samt djurs och växters liv och hälsa. Motsvarande

rätt kvarstår i WTO-avtalet. Överenskommelsen om jordbruksstödet

är utformad så att omläggning till extensiv och miljövänlig

odling uppmuntras.

Enligt regeringen finns det ett stort behov av att se över

relationen mellan handelsregler och miljöregler, så att dessa

kan samverka i strävan att uppnå en hållbar utveckling. Från

svensk sida eftersträvas, enligt vad som framhålls i

propositionen, klarare regler beträffande åtgärder för att

skydda den globala miljön. Det sägs vidare att det är viktigt

att det i GATT/WTO bereds utrymme för åtgärder som

överenskommits inom ramen för internationella miljökonventioner.

WTO:s miljökommitté skall gå igenom handelsregelverket med

avseende på miljöeffekter. Enligt vad utskottet har erfarit

ligger emellertid frågan om miljöeffekter av ökad handel och

trafik utanför kompetensområdet för GATT/WTO. Vidare gäller att

det inom FN kommer att göras en utvärdering av Uruguayrundans

effekter för miljön.

Frågan om olika intresseorganisationers deltagande i

miljökommittén har enligt uppgift varit föremål för omfattande

diskussioner. Samtliga medlemsländer utom Förenta staterna har

motsatt sig ett sådant deltagande. Mot representation för

miljöorganisationer har bl.a. anförts att det är problem att

särbehandla en typ av organisation i förhållande till andra

intresseorganisationer, såsom företrädare för jordbruks-,

industri- och konsumentintressena. Ett annat problem är att

GATT/WTO är en organisation där medlemmarna har förpliktelser

och åtaganden gentemot varandra. Denna balans skulle riskera att

rubbas om intresseorganisationer som inte har motsvarande

skyldigheter skulle delta i processen.

I handelspolitiska sammanhang betraktas frågan om djurskydd

vanligen som en miljöfråga. När det gäller handelsåtgärder till

förmån för skyddet av levande djur kan detta närmast hänföras

till frågan om produktionsmetoder. För närvarande medger

handelsregelverket inte åtgärder riktade mot en varas

tillverkningssätt, om inte detta påverkar varans egenskaper.

Detta avser närmast möjligheten att ställa krav på t.ex.

pasteurisering av mjölk eller värmebehandling av timmer. Sverige

har varit pådrivande i OECD för att påskynda analysen av

relationen mellan handel och process- och produktionsmetoder.

Arbetet inom OECD skall avrapporteras till 1995 års

ministermöte, och Sverige avser enligt uppgift att verka för att

ett underlag då skall föras över till WTO för fortsatt

behandling i miljökommittén där.

I den tidigare nämnda interpellationsdebatten nämnde

statsrådet Mats Hellström att Sverige tillsammans med de övriga

nordiska länderna varit pådrivande för att integrera

miljöaspekter i det multilaterala handelssystemet. Även i

framtiden kommer Sverige att ge hög prioritet åt frågan att

anpassa GATT-reglerna så att de underlättar multilaterala

lösningar på globala och regionala miljöproblem. Statsrådet

markerade också att Sverige och EU har en långtgående samsyn när

det gäller handel och miljö. Eftersom EU-kommissionen kommer att

föra medlemsländernas talan inom WTO kommer Sverige att delta

mycket aktivt i förberedelserna inom EU, underströk statsrådet.

Han betonade vidare att Sverige inom OECD även i framtiden

kommer att driva på för att relationen mellan handel och miljö

skall analyseras.

I samband med en redovisning i november 1994 av partiledarna i

fråga om EU-inträdet (prot. 1994/95:28) framhöll statsminister

Ingvar Carlsson att internationell samverkan krävs för att lösa

miljöproblemen. Han underströk bl.a. att trafikproblemen måste

bekämpas genom skärpta miljökrav på fordon och konkreta åtgärder

mot den ökade vägtrafiken.

Utskottet vill med anledning av de nu aktuella yrkandena i

motionerna 1994/95:N3 (v) och 1994/95:N4 (mp) anföra följande.

Enligt utskottets uppfattning måste strävan efter en

miljömässigt hållbar utveckling ges en hög prioritet vid

utformningen av handelspolitiken. Detta har också kommit till

uttryck i WTO-avtalet och i olika uttalanden från regeringens

sida. Utskottet anser mot denna bakgrund att motion 1994/95:N3

(v) är tillgodosedd på denna punkt och avstyrker därför berört

yrkande.

Beträffande frågan om representation från

miljöorganisationernas sida vill utskottet betona att det är

av värde att synpunkter från sådana organisationer, liksom från

andra intresseorganisationer, kan vägas in bl.a. när sambandet

mellan handel och miljö skall belysas. Utskottet utgår från att

Sverige såväl nationellt som internationellt kommer att verka

för öppenhet gentemot olika intressegrupper så att dessa kan

delta i en konstruktiv dialog i dessa avseenden. En direkt

representation från de aktuella organisationernas sida i WTO:s

miljökommitté är emellertid, som tidigare redovisats, förenad

med vissa problem, främst av formell natur. Utskottet avstyrker

därför motion 1994/95:N4 (mp) i denna del.

När det så gäller frågan om hänsynstagande till

djurskyddsaspekter i samband med handel har av den

föregående beskrivningen framgått att Sverige varit pådrivande

inom OECD för att påskynda analysen av relationen mellan handel

och produktionsmetoder. Utskottet utgår från att Sverige även

fortsättningsvis kommer att driva denna linje och ser det också

som naturligt att djurskyddsaspekter beaktas i internationella

handelspolitiska sammanhang. Även i denna del bedömer utskottet

att motion 1994/95:N4 (mp) är tillgodosedd och avstyrker därför

nu aktuellt yrkande.

Vad slutligen beträffar yrkandet i motion 1994/95:N3 (v) om

kartläggning av sambandet mellan handel och miljöstörningar

från trafiken gäller, som redan nämnts, att denna fråga

ligger utanför kompetensområdet för GATT/WTO. En rad initiativ

har emellertid tagits för att lyfta fram miljöaspekterna i

handeln. En miljökommitté har inrättats inom WTO. Inom FN:s ram

sker en viss utvärdering av Uruguayrundans effekter på miljön. I

propositionen markeras att Sverige i första hand verkar för att

det skall skapas klarare regler till skydd för den globala

miljön. Regeringen har deklarerat att Sverige inom EU kommer att

prioritera miljöfrågor och däribland den miljöpåverkan som

trafiken står för. Enligt utskottets uppfattning kan de frågor

som tas upp i motion 1994/95:N3 (v) därför väntas bli belysta i

olika sammanhang. Något särskilt initiativ från riksdagens sida

för att åstadkomma en analys speciellt inriktad på sambandet

mellan handel och trafik, är enligt utskottets mening inte

erforderlig innan resultaten av de studier som redan initierats

föreligger. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen

även i nu berörd del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande upprättande av Världshandelsorganisationen,

m.m.

att riksdagen

dels godkänner avtalet om upprättande av

Världshandelsorganisationen med de till detta avtal i bilaga

1 A fogade multilaterala varuhandelsavtalen, det i bilaga 1 B

fogade Allmänna tjänstehandelsavtalet, det i bilaga 1 C fogade

avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, det i

bilaga 2 fogade avtalet om regler och förfaranden för

tvistlösning samt det i bilaga 3 fogade avtalet om

handelspolitisk granskning, jämte slutakten innefattande

resultaten av Uruguayrundan,

dels godkänner avtalet om offentlig upphandling, det

internationella mejerivaruavtalet och det internationella

nötköttsavtalet i bilaga 4 till avtalet om upprättande av

Världshandelsorganisationen,

2. beträffande frihandel

att riksdagen avslår motion 1994/95:N3 yrkande 2,

3. beträffande u-landsaspekter

att riksdagen avslår motion 1994/95:N3 yrkandena 1, 4 och 5,

det sistnämnda i berörd del,

4. beträffande en miljömässigt hållbar utveckling

att riksdagen avslår motion 1994/95:N3 yrkande 5 i berörd del,

5. beträffande representation från miljöorganisationernas

sida

att riksdagen avslår motion 1994/95:N4 yrkande 1,

6. beträffande djurskyddsaspekter i samband med handel

att riksdagen avslår motion 1994/95:N4 yrkande 2,

7. beträffande sambandet mellan handel och miljöstörningar

från trafiken

att riksdagen avslår motion 1994/95:N3 yrkande 3.

Stockholm den 8 december 1994

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Hadar

Cars (fp), Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Mats Lindberg

(s), Karin Falkmer (m), Bo Bernhardsson (s), Kjell Ericsson (c),

Sylvia Lindgren (s), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s),

Lennart Beijer (v), Chris Heister (m), Eva Goës (mp), Göran

Hägglund (kds), Dag Ericson (s) och Laila Bäck (s).