Bet. 2000/01:FiU27

Finansutskottets betänkande

2000/01:FIU27

Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2001

(prop. 2000/01:100)

Innehåll

Propositionen

Motionen

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Bilaga 2

2000/01

FiU27

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet

regeringens förslag om tilläggsbudget

till statsbudget för budgetåret 2001,

m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om tilläggsbudget 1 för 2001.

Förslaget innebär ökningar av anslagen

till brutto 5 791 miljoner kronor.

Minskningarna av 2001 års anslag uppgår

till totalt 3 335 miljoner kronor. Detta

innebär således att anvisade medel ökar

med 2 456 miljoner kronor netto. Efter de

föreslagna åtgärderna uppgår

budgeteringsmarginalen till 3,2 miljarder

kronor för år 2001.

Utöver ändrade belopp för vissa anslag

tillstyrker utskottet även regeringens

förslag om vissa ändrade anslagsvillkor

samt vissa bemyndiganden, m.m. Detta

innebär bl.a. att utskottet tillstyrker

regeringens förslag om ändrade regler för

presstödet. Ändringarna innebär att

driftstöd och distributionsstöd ökas.

Utskottet tillstyrker också regeringens

förslag om ett nytt investeringsbidrag

för nybyggnad av hyresbostäder.

Utskottet tillstyrker att regeringen

får vidta vissa åtgärder för att skydda

Svedabs kapital. Bemyndigandet möjliggör

för regeringen att låta Banverket och

Vägverket oåterkalleligen förbinda sig

att vid behov lämna aktieägartillskott

till Svedabs egna kapital i form av

betalningsutfästelser. Utskottet föreslår

dock att regeringen skall lämna årlig

redovisning till riksdagen samt att en

kontrollstation upprättas om fem år för

att kontrollera om utvecklingen följer

planeringen.

Utskottet tillstyrker att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1996:506) om överlåtelse

av en förvaltningsuppgift till en

övervakningskommitté m.m. med den

ändringen att författningen träder i

kraft den 31 juli 2001. Utskottet bedömer

att bestämmelserna i 10 kap. 5 §

regeringsformen är tillämpliga och

föreslår att lagen antas genom beslut med

kvalificerad majoritet. Utskottet

tillstyrker vidare att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1996:506) om överlåtelse av en

förvaltningsuppgift till en

övervakningskommitté m.m med den

ändringen att den bör träda i kraft den 1

augusti 2001.

Till betänkandet har fogats 11

reservationer och 3 särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I den ekonomiska vårpropositionen (prop.

2000/01:100, punkterna 11-37, avsnitt 8)

föreslår regeringen ändringar på

tilläggsbudget.

Med anledning av förslagen om

tilläggsbudget har 12 motioner väckts.

Regeringens förslag och motionsförslagen

återges i bilaga 1.

Finansutskottet har berett berörda

utskott tillfälle att yttra sig över de

förslag i propositionen jämte motioner

som rör respektive utskotts område.

De lagförslag som regeringen lägger

fram i propositionen återges i bilaga 2.

En sammanställning av regeringens och

partiernas förslag till ändrade och nya

anslag på tilläggsbudget 2001 finns i

bilaga 3.

Yttranden har avlämnats från

- konstitutionsutskottet (2000/01:KU15y),

- skatteutskottet (2000/01:SkU6y),

- justitieutskottet (2000/01:JuU4y),

- utrikesutskottet (2000/01:UU4y)

- försvarsutskottet (2000/01:FöU5y)

- socialförsäkringsutskottet

(2000/01:SfU6y jämte delar av

2000/01:SfU5y),

- socialutskottet (protokollsutdrag

2000/01:36.4),

- kulturutskottet (protokollsutdrag

2000/01:25.3),

- trafikutskottet (2000/01:TU2y jämte

delar av 2000/01:TU1y),

- miljö- och jordbruksutskottet

(2000/01:MJU2y),

- näringsutskottet (protokollsutdrag

2000/01:25.3),

- arbetsmarknadsutskottet

(protokollsutdrag 2000/01:25) och

- bostadsutskottet (2000/01:BoU6y).

Yttrandena återfinns i bilagorna 4-18.

Utbildningsutskottet har beslutat att

inte avge något yttrande.

Propositionen

I proposition 2000/01:100 2001 års

ekonomiska vårproposition föreslår

regeringen

såvitt avser tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 2001

11. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1996:506) om överlåtelse av en

förvaltningsuppgift till en

övervakningskommitté m.m. (avsnitt 3.2

och 8.1.17),

12. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1997:756) om tilldelning av

spårkapacitet (avsnitt 3.3 och 8.1.20),

13. att riksdagen bemyndigar regeringen

att för budgetåret 2001 besluta om

krediter för myndigheters räntekonton i

Riksgäldskontoret intill ett belopp av 16

900 000 000 kronor (avsnitt 8.1),

14. att riksdagen bemyndigar regeringen

att för budgetåret 2001 besluta om lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i

anläggningstillgångar som används i

statens verksamhet intill ett belopp av

20 300 000 000 kronor (avsnitt 8.1),

15. att riksdagen godkänner den

föreslagna ändringen av reglerna för

presstöd (avsnitt 8.1.1),

16. att riksdagen godkänner den

föreslagna användningen av det under

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning uppförda ramanslaget

2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska

utvecklingsbanken (avsnitt 8.1.2),

17. att riksdagen bemyndigar regeringen

att överta aktierna i Vasallen AB genom

utdelning eller annat förfarande (avsnitt

8.1.2),

18. att riksdagen bemyndigar regeringen

att avveckla Brisingen Holding AB

(avsnitt 8.1.2),

19. att riksdagen bemyndigar regeringen

att meddela föreskrifter om avgifter för

ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd

enligt de riktlinjer som föreslås

(avsnitt 8.1.5),

20. att riksdagen godkänner den

föreslagna användningen av det under

utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda

ramanslaget 6:4 Funktionen Civil ledning

(avsnitt 8.1.6),

21. att riksdagen godkänner förslaget

till ny investeringsplan för

Kustbevakningen för perioden 2001-2004

(avsnitt 8.1.6),

22. att riksdagen bemyndigar regeringen

att under år 2001, såvitt avser det under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg uppförda ram- anslaget 16:3

Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 90 000 000 kronor efter

år 2001 (avsnitt 8.1.9),

23. att riksdagen bemyndigar regeringen

att under 2001, såvitt avser det under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg uppförda ramanslaget 17:1

Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 60 000 000 kronor efter år 2001

(avsnitt 8.1.9),

24. att riksdagen godkänner den

föreslagna användningen av medel i

folkpensioneringsfonden (avsnitt 8.1.10),

25. att riksdagen godkänner regeringens

förslag i fråga om erbjudande av plats

inom aktivitetsgarantin (avsnitt 8.1.12),

26. att riksdagen bemyndigar regeringen

att under år 2001, såvitt avser det under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

föreslagna nya ramanslaget 31:12

Investeringsbidrag för nybyggnad av

hyresbostäder, besluta om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 1 300 000 000

kronor under åren 2002-2004 (avsnitt

8.1.16),

27. att riksdagen godkänner den

föreslagna användningen av det under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling uppförda ramanslaget 33:4

Ersättning för nedsättning av

socialavgifter (avsnitt 8.1.17),

28. att riksdagen bemyndigar regeringen

att för 2001 ge Affärsverket svenska

kraftnät de finansiella befogenheter som

föreslås (avsnitt 8.1.19),

29. att riksdagen godkänner att

ansvaret för delfunktionen

Landsvägstransporter i det civila

försvaret förs över från Överstyrelsen

för civil beredskap till Vägverket

(8.1.20),

30. att riksdagen godkänner den

föreslagna användningen av den av

riksdagen fastställda låneramen för

Göteborgsöverenskommelsen (avsnitt

8.1.19),

31. att riksdagen bemyndigar regeringen

att låta Vägverket ta upp lån i

Riksgäldskontoret intill ett belopp av

100 000 000 kronor för att inleda

utbyggnaden av väg E 6 del Hogdal-Nordby

(avsnitt 8.1.20),

32. att riksdagen bemyndigar regeringen

att vidta de åtgärder i fråga om

aktieägartillskott till Svensk-Danska

Broförbindelser AB:s (Svedab) som

föreslås (avsnitt 8.1.20),

33. att riksdagen godkänner den

föreslagna användningen av den av

riksdagen för år 2001 beslutade låneramen

i Riksgäldskontoret för Banverkets

investeringar (avsnitt 8.1.20),

34. att riksdagen godkänner den

föreslagna användningen av det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar uppförda

ramanslaget 43:1 Statens jordbruksverk

och redovisningen av djurregisteravgifter

(avsnitt 8.1.21),

35. att riksdagen godkänner den

föreslagna användningen av det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar uppförda

ramanslaget 43:5 Arealersättningar och

djurbidrag m.m. (avsnitt 8.1.21),

36. att riksdagen bemyndigar regeringen

att under 2001 ikläda staten

betalningsansvar intill ett belopp av

högst 175 000 000 000 kronor för

exportkreditgarantier (avsnitt 8.1.22),

37. att riksdagen för budgetåret 2001

godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och

nya anslag i enlighet med specifikation i

tabell 2.1.

Följdmotioner

2000/01:Fi20 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp):

27. Riksdagen avslår regeringens yrkande

15.

28. Riksdagen avslår regeringens yrkande

26.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen

vad i motionen anförs om behovet av

ytterligare 25 miljoner kronor på

anslag 5:1 Utrikesförvaltningen inom

utgiftsområde 5 för att bibehålla

ambassaderna i Tunis, Lima, Beirut och

vid Heliga stolen.

2000/01:Fi21 av Knut Billing m.fl. (m):

Riksdagen beslutar att investeringsbidrag

inte skall anvisas för nybyggnad av

hyresrätter.

2000/01:Fi22 av Elisabeth Fleetwood m.fl.

(m):

Riksdagen avslår regeringens förslag att

föra över 400 000 kr från anslaget 30:1

Stöd till idrott till anslaget 30:4 Stöd

till friluftsorganisationer i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2000/01:Fi23 av Margit Gennser m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening att Migrationsverket bör

tillföras ytterligare 25 miljoner

kronor för återstoden av innevarande år

i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening att Utlänningsnämnden

bör tillföras ytterligare 2,5 miljoner

kronor för återstoden av innevarande år

i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:Fi24 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av ytterligare

utbildningsplatser inom

polisutbildningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

vad i motionen anförs om behovet av

förstärkning av anslaget 4:1

Polisorganisationen med 250 miljoner

kronor utöver regeringens förslag till

tilläggsbudget.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av civil personal till polisen.

2000/01:Fi25 av Tom Heyman och Lars

Björkman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen vad

i motionen anförs om att inte utvidga

sjöfartsstödet.

2000/01:Fi27 av Lennart Hedquist (m):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag

om investeringsbidrag till nybyggnad av

hyresbostäder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

förutsättningar för nyproduktionen av

hyresbostäder.

2000/01:Fi28 av Per Unckel m.fl. (m):

Riksdagen avslår regeringens förslag till

tilläggsbudget avseende anslaget 27:2

Presstöd i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:Fi29 av Mats Odell m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag

att ändra stödbeloppen för driftsstöd

med 12 % inom anslaget 27:2 Presstöd.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag

att låta medel inom anslaget 33:4

Nedsättning av socialavgifter användas

för att genomföra program för att

främja användningen av modern

informationsteknik.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

införande av det utvidgade

sjöfartsstödet senast den 1 september

2001.

2000/01:Fi30 av Per-Richard Molén m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

omfördelningen av medel mellan anslaget

36:2 Vägverket: Administration och

anslaget 36:4 Vägverket: Väghållning

och statsbidrag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att vägavgifterna över Svinesundsbron

skall betalas av alla trafikanter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att beräkningarna kring avgifterna över

Svinesundsbron bör presenteras.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

bristerna i konstruktionen av det

mellanstatliga Öresundsbrobolaget.

2000/01:Fi31 av Henrik Landerholm m.fl.

(m):

1. Riksdagen beslutar att anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

ökas med 1 400 000 000 kr.

2. Riksdagen beslutar att anslaget 6:3

Materiel, anläggningar samt forskning

och utveckling minskas med 1 400 000

000 kr.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger

fram förslag till ändring av om- och

nylokalisering av försvarsverksamhet i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Fi32 av Bengt-Ola Ryttar m.fl.

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

vikten av fortsatt

omarronderingsverksamhet på minst

oförändrad nivå.

Motionen

Moderata samlingspartiet (m kommitté)

framhåller i motion Fi31 att den obalans

mellan uppgifter och anvisade medel som

uppstod under år 2000 inom Försvarsmakten

är ett resultat av försvarsbeslutet våren

2000. Avsatta resurser motsvarar inte den

verksamhet som Försvarsmakten väntades

genomföra. Konsekvenserna av regeringens

försvarspolitik är att förbanden vare sig

får erforderlig utbildning eller

utrustning. Försvarsmakten har begärt att

få omfördela sammanlagt 1,4 miljarder

kronor från ramanslaget 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling till ramanslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m. för

att täcka överutnyttjandet för år 2000

samt för att kunna genomföra den

planerade verksamheten under innevarande

er. Regeringen föreslår endast en

omfördelning med 700 miljoner kronor.

Regeringens förslag att nu endast

omfördela 700 miljoner kronor medför att

den beslutade förändringen försenas och

försvåras. Moderata samlingspartiet

föreslår att 1,4 miljarder kronor

omfördelas mellan de berörda anslagen.

Vidare föreslås i motionen att

riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att

pröva samtliga nu beslutade, pågående och

planerade om- och nylokaliseringar av

försvarsverksamheten för att minska

behovet av investeringsmedel.

Försvarsutskottets överväganden

Försvarsmakten har i en föredragning för

utskottet redogjort för det ekonomiska

läget under innevarande budgetår och

skälen för att myndigheten förordar en

större omfördelning mellan anslagen än

den regeringen föreslagit. Till grund för

Försvarsmaktens överväganden ligger att

inte planera för att utnyttja den

anslagskredit som kan ianspråktas för

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m.

Utskottet noterar att det enligt

Riksrevisionsverkets och regeringens

uppfattning finns brister i

Försvarsmaktens styrning och uppföljning

av förbandsverksamheten. Utskottet har

erfarit att Försvarsmakten inte invänder

mot den bedömningen. Försvarsmakten har

för utskottet vid flera tillfällen

redogjort för de åtgärder som nu vidtas

för att åstadkomma en tillfredsställande

ordning på detta område.

Utskottet är inte främmande för att en

omfördelning enligt det förslag som

regeringen förordar i propositionen kan

medföra betydande ingrepp i den

verksamhet som planerats av

Försvarsmakten för innevarande år. Om

anslagskrediten - som uppgår till drygt

540 miljoner kronor - utnyttjas bör

åtminstone huvuddelen av de redovisade

konsekvenserna kunna bemästras. Efterhand

som styr- och uppföljningsrutinerna

förbättras skapas säkrare grund för

övervägandena om behovet av en

långsiktigt motiverad omavvägning mellan

resurserna för förbandsverksamhet

respektive för materielförsörjning m.m.

Regeringen anmäler i propositionen att

den vid behov återkommer till riksdagen

med förslag till ytterligare omfördelning

under innevarande budgetår mellan berörda

anslag i budgetpropositionen för år 2002.

Utskottet räknar med att frågan om en

eventuell annan avvägning mellan

förbandsverksamhet och

materielförsörjning m.m. under

försvarsbeslutsperioden redovisas i

budgetpropositionen för år 2002.

Utskottet förordar att riksdagen

godkänner den föreslagna användningen av

medel under ramanslaget 6:4 Funktionen

Civil ledning. Det är angeläget att

skyddet ökar mot informationsoperationer

hos de större finansiella företagen.

Utskottet tillstyrker förslag till ny

investeringsplan för Kustbevakningen.

Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört

· tillstyrker utskottet att

riksdagen godkänner regeringens förslag

nr 37 såvitt avser utgiftsområde 6

Totalförsvar,

·

· avstyrker utskottet motion

2000/01:Fi31,

·

· tillstyrker utskottet att

riksdagen godkänner regeringens förslag

till ny användning av ramanslaget 6:4

Funktionen Civil ledning,

·

tillstyrker utskottet att riksdagen

godkänner förslag till ny

investeringsplan för Kustbevakningen.

Stockholm den 15 maj 2001

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Henrik Landerholm (m), Tone

Tingsgård (s), Christer Skoog (s), Stig

Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle

Lindström (m), Rolf Gunnarsson (m), Ola

Rask (s), Berit Jóhannesson (v),

Margareta Viklund (kd), Anna Lilliehöök

(m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur

Egervärn (c), Runar Patriksson (fp) och

Berndt Sköldestig (s).

Avvikande mening

Utskottets beredning av ärendet har

föranlett följande avvikande mening.

Tilläggsbudget för år 2001 -

Utgiftsområde 6 Totalförsvar (m)

av Henrik Landerholm, Olle Lindström,

Rolf Gunnarsson och Anna Lilliehöök (alla

m).

Försvarskrisen är över oss igen. Förra

årets försvarsbeslut visar sig redan nu

vara otillräckligt, även med de

begränsade ambitioner som ligger bakom

beslutet.

Försvarsbeslutet som helhet är

underbalanserat. Driften blir avsevärt

dyrare än beräknat under perioden

2002-2004. Dessutom har regeringen genom

beslutade och föreslagna pålagor belastat

Försvarsmakten med kostnader på minst 650

miljoner - kanske upp till 1 250 miljoner

- kronor per år utöver vad som fanns med

i försvarsbeslutet.

Underskottet för förbandsverksamheten

uppgick förra året till drygt 700

miljoner kronor. Detta som följd av högre

kostnader än beräknat - framför allt för

avveckling men också för kostnader för

driften av den nya organisationen - och

därmed svårigheter att anpassa

verksamheten i övergången från den gamla

till den nya ekonomiska ramen. Resultatet

av överutnyttjandet innebar alltför stora

ambitionssänkningar redan i förbandens

planerade verksamhet under 2001. En stor

del av de påverkbara kostnaderna skars

bort i budgetdialoger under början av

året. Utveckling och framtidstro

förvandlades till ett utbildningsår med

ytterligare hårda sparkrav.

För att både klara av situationen

kortsiktigt och komma till rätta med

underskotten långsiktigt föreslog

Försvarsmakten i budgetunderlaget att det

skulle få använda överskott från

materielanskaffningen för att täcka

överskridanden inom förbandsverksamheten,

såväl de existerande för 2000 som de

väntade för 2001. Regeringen föreslår

emellertid att endast förra årets

överskridande skall täckas genom att

använda överskottet från

materielanskaffningen. En organisation

som redan utsatts för ytterst hårda

sparkrav tvingas att inskränka

verksamheten med ytterligare 700 miljoner

kronor för innevarande år.

Moderata samlingspartiet anser i grunden

att av riksdagen beslutad verksamhet

skall genomföras inom de ramar som

anvisats. Detta kräver emellertid att det

finns en balans mellan beslutad

verksamhet och tilldelade resurser.

Förslaget i tilläggsbudgeten är sålunda

orimligt. Det är inte möjligt att minska

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m. under de kvarvarande sju

månaderna på ett sådant sätt som

regeringen begär. Att "öka

omvandlingstrycket" för att få försvaret

att komma i kostymen är en sak, men

metoderna ansvarslösa. Det är möjligt att

den kamerala ekvationen kan lyckas. Detta

kräver dock att all förbandsverksamhet i

huvudsak inställs under resten av året.

Försvarsmaktens högkvarter har inför

försvarsutskottet redovisat vilka

konsekvenserna blir under 2001. Förslagen

är att:

- hemvärnsutbildningen reduceras med 50

%,

- förbandsutbildningen minskas med

30-40 % av de rörliga kostnaderna,

- flygtidsuttag och gångtid på fartyg

reduceras kraftigt,

- omskolningen av JAS försenas cirka

ett år (utöver effekten av den militära

flygutbildningens lokalisering),

- helikopterverksamheten i försvaret

inskränks till fredsräddning, SAR (Search

and Rescue) och ambulanstransporter, samt

- vid skolor och centrum senareläggs

övergångsutbildning av arméofficerare och

studie- och utvecklingsverksamheten dras

ned kraftigt.

Sammantaget innebär detta att såväl

internationalisering som utveckling av

insatsorganisationen försenas. Utöver

detta försenas omställningen till "det

nya försvaret". Planerad

omförrådsställning senareläggs och på den

utrustning som finns i förråd begränsas

underhållet (300-500 civilanställda

avskedas).

Övriga åtgärder som övervägs är att

ställa in eller reducera det taktiska

programmet samt stabs- och

chefsprogrammen vid Försvarshögskolan.

Detta trots att 70 % av kostnaden vid

Försvarshögskolan inte går att påverka.

Hemvärnets verksamhet övervägs att helt

ställas in. Dessutom övervägs ytterligare

reduceringar av förbandsverksamheten.

Det handlar alltså om att hitta

åtgärder som över huvud taget är möjliga

att genomföra för att spara pengar. Men

då får skattebetalarna heller ingen

vidare effekt av de 45 miljarder kronor

som faktiskt satsas på totalförsvaret.

Stora oönskade avgångar av officerare är

redan en del av verkligheten. Förra året

slutade över 400 officerare helt utan de

generösa erbjudanden som andra fått. Och

avhoppen - för att inte säga strömhoppen

- fortsätter. Många duktiga och

välutbildade nyckelpersoner försvinner

när Försvarsdepartementet ökar

omvandlingstrycket. Försvaret blöder inte

bara ekonomiskt, utan också personellt.

Kompetensflykten fortsätter. Om

utvecklingen fortsätter riskeras ett

självgenererande förfall och

systemkollaps.

Särskilt allvarliga blir konsekvenserna

för de delar av verksamheten där de

berörda kan "rösta med fötterna".

Åtskilliga hemvärnsmän och framför allt

unga officerare kommer inte att finnas

kvar efter detta halvårs stålbad. Också

framtida rekryteringskraft såväl vad

gäller hemvärn som officersyrke försämras

genom åtgärderna.

För att ta försvaret ur detta kaos

krävs handling på kort och på lång sikt.

På kort sikt mera pengar - i första hand

ett ekonomiskt tillskott, i andra hand

överföringar från materielanslagen för

2001. Det drabbar visserligen förnyelsen

- investeringarna som inte görs nu måste

göras senare - men är till skillnad från

dråpslaget mot övnings- och

utbildningsverksamheten inte helt

omöjliga att ta igen.

Regeringen tror sig genom den hårda

linjen driva på för en bättre

budgetdisciplin i försvaret, vars

förbandsverksamhet nu "skall in i

kostymen". Ambitionen är god, men de

panikåtgärder som planeras har inget med

frågan om att komma in i kostnadsramen

för nästa försvarsbeslutsperiod att göra.

Om besparingsåtgärderna vore ett led i en

anpassning av förbandsverksamheten skulle

det vara förståeligt. Självklart behövs

åtgärder på sikt - planeringen och

prognosinstrumenten har varit

undermåliga, men är också till stor del

ett resultat av brister i regeringens

styrning av Försvarsmakten - men detta är

inget skäl för att utsätta Försvarsmakten

för panikbesparingar som fördröjer den

nödvändiga omställningen av försvaret.

Regeringen försvarar sig med att pengar

kan komma att tillskjutas sedan - när man

känner utfallet. Då är skadan redan

skedd. I efterhand kan ju pengar bara

skjutas till om panikåtgärderna inte ger

det utfall man hoppas på. Verksamheten

drabbas lika hårt i alla fall. Regeringen

agerar i stället för att reagera. Detta

är inte ansvarsfullt.

Samtidigt har stora investeringar i

försvarsfastigheter genomförts under 1990-

talet. Av dessa investeringar har minst 1

½ miljard kronor investerats i

försvarsfastigheter som nu har lämnats

eller som man planerar att lämna. Nya

investeringar pågår och andra planeras.

Det är utmanande att genomföra dessa

investeringar med sikte på 2010-2015 när

utrymmet för de åtaganden som staten gör

samtidigt krymper på de flesta områden.

Det är ett uppenbart slöseri med

skattebetalarnas pengar. Samtidigt är det

förvånande att dessa investeringar kan

göras obehindrat samtidigt som

förbandsverksamheten åläggs

besparingskrav av sådan omfattning att

det blir förödande för

utbildningsresultat och övrig verksamhet.

Denna utveckling är destruktiv för de

anställda inom Försvarsmakten och för

allmänhetens förtroende för det sätt på

vilket riksdag och regering styr

utvecklingen av det s.k. "nya försvaret".

Moderata samlingspartiet föreslår att

1 400 000 000 kr, i enlighet med

Försvarsmaktens förslag, förs från

ramanslaget 6.3 Materiel, anläggningar

samt forskning och utveckling till

ramanslaget 6.1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m.

Riksdagen bör därutöver ge regeringen i

uppdrag att pröva samtliga nu beslutade,

pågående och planerade om- och

nylokaliseringar av försvarsverksamhet.

Syftet skall vara att frigöra

investeringsmedel som kan tillföras ram-

anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt

forskning och utveckling som en

engångskompensation för de reduktioner

som har genomförts och som man nu

planerar att genomföra inom detta anslag.

Bilaga 9

Socialförsäkringsutskottets yttrande

2000/01:SfU6y

Tilläggsbudget för år 2001 -

utgiftsområdena 8, 10 och 11

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 19 april 2001

beslutat bereda övriga berörda utskott

tillfälle att yttra sig över 2001 års

ekonomiska vårproposition (2000/01:100),

i vad avser tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 2001

(yrkandena 11-37) jämte de motioner som

kan komma att väckas, allt i de delar som

berör respektive utskotts

beredningsområde. Vårpropositionen är

resultatet av ett samarbete mellan

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet.

De delar som utskottet yttrar sig över

är regeringens förslag om tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 2001

till utgiftsområdena 8, 10 och 11 tillika

med förslag om ett bemyndigande för

regeringen (punkt 19) och ett godkännande

(punkt 24) samt motion 2000/01:Fi23 av

Margit Gennser m.fl. (m).

Tilläggsbudget för 2001 för

utgiftsområdena 8, 10

och 11

Propositionen

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Med hänsyn till att prognoser visar att

antalet personer som kommer att tas emot

av kommuner blir färre än vad som

beräknats anser regeringen att anslaget

10:3 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande bör minskas med 200

miljoner kronor. Denna minskning bör

enligt regeringen användas för att

finansiera ökningar på andra anslag inom

utgiftsområdet.

Antalet asylsökande i år överstiger

tidigare bedömningar främst på grund av

kriserna i Kosovo och Bosnien-

Hercegovina. Därför bör anslaget 12:1

Migrationsverket förstärkas med 27

miljoner kronor för att inte

handläggnings- och väntetider skall öka.

Regeringen räknar också med ökade

kostnader för uppbyggnaden av ett IT-

system för administration av viseringar,

asyl- och migrationsärenden. Även

anslaget 12:4 Utlänningsnämnden bör ökas

i syfte att minska handläggningstiderna

hos nämnden. Ökningen bör uppgå till 5

miljoner kronor enligt regeringen.

Vidare föreslås att anslaget 12:2

Mottagande av asylsökande ökas med 168

miljoner kronor. Ett nytt ramanslag 12:7

Från EU-budgeten finansierade insatser

för asylsökande och flyktingar bör enligt

regeringen föras upp på statsbudgeten.

Anslagsbeloppet, 38 miljoner kronor,

motsvarar EU:s finansiering av projekt

för att utveckla mottagningssystem för

asylsökande, för integrationsinsatser

m.m.

Ramen för utgiftsområdet föreslås ökas

med 38 miljoner kronor.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp

Av propositionen framgår att på grund av

att sjukfrånvaron fortsätter att öka har

utgifterna för sjukpenning stigit även

för 2001. De medel som anvisats på

statsbudgeten för 2001 har därför visat

sig vara otillräckliga. Regeringen anger

att de prognoser som ligger till grund

för bedömningen av utgiftsutvecklingen

för 2001 dock är osäkra och kan komma att

justeras under året. Regeringen kommer

att följa utvecklingen noga för att kunna

bedöma om den föreslagna ökningen är

tillräcklig. Regeringen föreslår att

anslaget 19:1 Sjukpenning och

rehabilitering m.m. ökas med 3 miljarder

kronor.

I propositionen anges vidare att den

kraftigt ökade sjukfrånvaron under de

senaste åren har lett till att utgifterna

för sjukpenning och även kostnaderna för

att handlägga och kontrollera ärendena

ökat. Regeringen som i budget-

propositionen för 2001 framfört avsikten

att vid behov tillskjuta medel för

administrationsändamål på tilläggsbudget

i samband med 2001 års ekono-miska

vårproposition föreslår att anslaget 19:8

Allmänna försäkringskassor ökas med

100 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår

regeringen att ramen för utgiftsområde 10

ökas med 3,1 miljarder kronor.

Regeringen föreslår också (punkt 24)

att om så erfordras kostnader på högst

30 miljoner kronor, som uppstår i samband

med lokaliseringen av Stockholms läns

allmänna försäkringskassas utlandskontors

pensionsenhet till Gotlands läns allmänna

försäkringskassa, får finansieras med

medel från folkpensioneringsfonden.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom

Regeringen anför att när beslut fattades

om budgetpropositionen för 2001 var vissa

förhållanden som påverkar utgifterna

rörande efterlevandepensioner till vuxna

inte kända, varför ett för lågt belopp

föreslogs för anslaget.

Regeringen föreslår därför att anslaget

20:2 Efterlevandepensioner till vuxna nu

ökas med 30 miljoner kronor.

Anslaget för delpensioner är under

avveckling och fr.o.m. den 1 januari 2001

beviljas inga nya delpensioner. De sista

utbetalningarna sker under 2004. Under

2000 nybeviljades ett oväntat stort antal

delpensioner, varför belastningen på

anslaget blir större än anslaget på

statsbudgeten.

Regeringen föreslår att anslaget 20:4

Delpension ökas med 120 miljoner kronor

och att finansiering sker genom att

anslaget 20:3 Bostadstillägg till

pensionärer minskas med motsvarande

belopp.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår

regeringen att ramen för utgiftsområde 11

ökas med 30 miljoner kronor.

Motion

I motion Fi23 av Margit Gennser m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om att

ytterligare 25 miljoner kronor skall

tillföras Migrationsverket och

ytterligare 2,5 miljoner kronor skall

tillföras Utlänningsnämnden för

återstoden av innevarande år. En sådan

förstärkning utöver regeringens förslag

är nödvändig för att förkorta

handläggningstiderna, anser motionärerna.

Utskottet

Utskottet konstaterar att antalet

asylsökande under innevarande år enligt

aktuella prognoser kommer att överstiga

tidigare gjorda bedömningar främst på

grund av kriserna i Kosovo och Bosnien-

Hercegovina. Mot den bakgrunden instämmer

utskottet i regeringens bedömning att

anslagen för Migrationsverket respektive

Utlänningsnämnden bör utökas under

innevarande budgetår för att inte

handläggningstiderna och de långa

väntetiderna skall förlängas.

Utskottet, som förutsätter att

regeringen vid behov återkommer med

ytterligare förslag på tilläggsbudget,

avstyrker motion Fi23 och tillstyrker

regeringens förslag om tilläggsbudget för

utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar.

Utskottet tillstyrker också

regeringsförslagen inom utgiftområdena 10

och 11 samt godkänner den föreslagna

användningen av medel i

folkpensioneringsfonden (punkt 24).

Avgifter för ansökan om uppehålls- och

arbetstillstånd

Propositionen

I propositionen (punkt 19) föreslås att

regeringen bemyndigas att meddela

föreskrifter om avgifter för ansökan om

uppehålls- och arbetstillstånd för vissa

sökande. Det gäller ansökningar som görs

av andra än personer som i Sverige söker

uppehållstillstånd hos Migrationsverket

på grund av skyddsbehov eller anhöriga

som söker uppehållstillstånd på grund av

familjeanknytning till personer som fått

uppehållstillstånd enligt 3 kap.

utlänningslagen eller på grund av

humanitära skäl. Undantag görs också för

personer som omfattas av EES-avtalet

eller andra internationella

överenskommelser samt för personer som

tas ut på den s.k. flyktingkvoten för

vidarebosättning i Sverige. Förslaget

finns redovisat under utgiftsområde 5.

Utskottet

Som grundprincip föreslås att ansökningar

om arbets- och uppehållstillstånd skall

vara avgiftsbelagda. Avgifterna utgår, i

likhet med vad som gäller för andra

avgifter, i form av ansökningsavgifter.

Från denna princip görs ett antal

undantag, där det av olika skäl anses

vara olämpligt att ta ut en avgift.

Ansökningar om uppehållstillstånd på

grund av skyddsbehov, när ansökan görs i

Sverige, utgör ett sådant undantag.

Vidare kan avgifter inte tas ut när

rätten till vistelse följer av EES-

avtalet.

Huvudregeln är att ansökningar om

arbets- och uppehållstillstånd skall

göras där sökanden uppehåller sig och

prövas före inresan i landet. Enligt

uppgift förefaller det lämpligt att den

utlandsmyndighet som tar emot ansökan

även tar emot ansökningsavgiften.

Såvitt utskottet kan bedöma kommer

avgifterna främst att beröra olika typer

av sökande från icke EES-länder såsom

t.ex. säsongsarbetare och andra sökanden

med arbetserbjudande, gäststuderande och

gästforskare. Anhöriga till de nämnda

kategorierna samt andra anhöriga som inte

omfattas av EES-avtalet betalar också

avgift. Även ansökningar om förlängning

av arbets- och uppehållstillstånd

omfattas av avgift.

Utskottet har erfarit att avgifterna i

samband med en ansökan om arbets- och

uppehållstillstånd normalt planeras uppgå

till 1 000 kronor. För barn under 18 år

och för anhöriga uttas halv avgift.

Utskottet, som utgår från att åtgärden

kommer att följas upp bl.a. vad gäller

konsekvenserna för de sökande,

tillstyrker regeringens förslag om ett

bemyndigande.

Stockholm den 15 maj 2001

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Berit Andnor (s), Bo Könberg

(fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm

(s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann

(v), Rose-Marie Frebran (kd), Gustaf von

Essen (m), Mariann Ytterberg (s), Göran

Lindblad (m), Lennart Klockare (s), Sven-

Erik Sjöstrand (v), Cecilia Magnusson

(m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta

Carlsson (c), Göte Wahlström (s) och

Magda Ayoub (kd).

Avvikande mening

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Margit Gennser, Gustaf von Essen, Göran

Lindblad och Cecilia Magnusson (alla m)

anser:

Enligt vår mening bör ytterligare

resurser tillföras Migrationsverket. Mot

bakgrund av att antalet asylsökande under

innevarande budgetår väntas bli

väsentligt fler än regeringens tidigare

bedömningar anser även regeringen att

anslaget bör öka. Regeringens förslag

till anslagsökning är dock helt

otillräckligt, eftersom endast 12

miljoner kronor skall användas för att

förkorta handläggningstiderna och därmed

de långa väntetiderna. Enligt vår mening

bör Migrationsverket tillföras

ytterligare 25 miljoner kronor utöver de

27 miljoner kronor som regeringen

föreslagit för återstoden av innevarande

budgetår.

Även Utlänningsnämnden bör få utökade

resurser, nämligen 2,5 miljoner kronor

utöver regeringens förslag till ökning,

för att kunna fullgöra sina uppgifter.

Särskilt yttrande

Avgifter för ansökan om uppehålls- och

arbetstillstånd

Ulla Hoffmann och Sven-Erik Sjöstrand

(båda v) anför:

Vänsterpartiet - har haft och -

vidhåller en oro för vad avgifter för

sökande av uppehålls- och arbetstillstånd

kan innebära. Vid den av utskottet i

yttrandet begärda uppföljningen av

avgifter anser vi att det är viktigt att

samtliga effekter av ansökningsavgifterna

undersöks. Frågan om ansökningsavgifterna

är så höga att de förhindrar eller i vart

fall försvårar invandring av t.ex. en

anhörig måste noga analyseras. Skulle så

visa sig vara fallet är vår uppfattning

att avgifterna måste tas bort. Vidare bör

det i detta sammanhang betänkas att

avgifterna går direkt till statskassan

och inte kan användas för att förkorta

väntetiderna vid utlänningsmyndigheterna

- vilket annars hade varit ett angeläget

ändamål.

Bilaga 10

Socialförsäkringsutskottets yttrande

2000/01:SfU5y (utdrag)

Preliminära ramar för utgiftsområdena 8,

10, 11 och 12 samt ålderspensionssystemet

vid sidan av statsbudgeten

Till finansutskottet

En stor del av utgifterna inom området

avser handläggningen av asylärenden och

mottagande av asylsökande. Antalet

asylsökande är naturligtvis av avgörande

betydelse för kostnadernas utveckling.

Prognosen för antalet asylsökande är

alltid mycket osäker, och olika händelser

kan kraftigt påverka antalet ansökningar.

De långa handläggningstiderna är dessutom

kostsamma i asylärenden bl.a. på grund av

att de sökande under tiden vistas i

Migrationsverkets mottagningssystem. Vid

behandlingen av budgeten för 2001 ansåg

utskottet (bet. 2000/01:SfU2) att den

ansvariga myndigheten måste kunna

utnyttja de samlade resurserna på bästa

möjliga sätt i en verksamhet som kan

fluktuera snabbt och där det är av stor

vikt med tidiga insatser. Regeringen

anser emellertid att det inte nu

föreligger behov av några särskilda

åtgärder. Eftersom ett flexiblare

utnyttjande av medlen för detta område

ryms inom den föreslagna utgiftsramen

konstaterar utskottet att de närmare

villkoren för anslagen 12:1 och 12:2 blir

aktuella först i samband med budgeten för

2002. Utskottet vill redan nu understryka

att prioriteringar inom andra områden

också kan få betydelse för detta

utgiftsområde. Av betydelse för budgeten

kan också bli den granskning av

handläggningstider, anslagsstruktur och

budgetarbete inom migrationspolitiken som

för närvarande genomförs av Riksdagens

revisorer.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till preliminära ramar för

budgetåren 2002, 2003 och 2004 och

avstyrker motionerna Fi17, Fi18, Fi19 och

Fi20 i aktuella delar.

Stockholm den 15 maj 2001

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Berit Andnor (s), Bo Könberg

(fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm

(s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann

(v), Rose-Marie Frebran (kd), Gustaf von

Essen (m), Mariann Ytterberg (s), Göran

Lindblad (m), Lennart Klockare (s), Sven-

Erik Sjöstrand (v), Cecilia Magnusson

(m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta

Carlsson (c), Göte Wahlström (s) och

Magda Ayoub (kd).

Avvikande mening

1. Margit Gennser, Cecilia Magnusson,

Gustaf von Essen och Göran Lindblad (alla

m) anser att utskottets yttrande i nedan

angivna avseenden bort ha följande

lydelse:

Vi anser att asylsökande skall få en

snabb och grundlig behandling av sina

ärenden för att inte fastna i vanmakt och

passivisering. De nuvarande väntetiderna

för asylsökande är alltför långa.

Migrationsverkets resurser bör därför öka

med 50 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Även Utlänningsnämndens anslag

bör utökas. Vi känner viss tveksamhet när

det gäller Integrationsverkets uppgifter

och föreslår att en del av verkets anslag

liksom en del av anslaget för

integrationsåtgärder används som

delfinansiering av förstärkningen av

Migrationsverket och Utlänningsnämnden.

BILAGA 11

Socialutskottets protokollsutdrag

2000/01:36.4

BILAGA 12

Kulturutskottets protokollsutdrag

2000/01:25.3

Bilaga 13

Trafikutskottets yttrande

2000/01:TU2y

Tilläggsbudget för år 2001 -

utgiftsområde 22 Kommunikationer

Till finansutskottet

Finansutskottet beslöt den 19 april 2001

att bereda övriga berörda utskott

tillfälle att yttra sig över 2001 års

ekonomiska vårproposition (2001/01:100)

om tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2001 (yrkandena 11-37) och de

motioner som kan komma att väckas, allt i

de delar som berör respektive utskotts

beredningsområde.

I detta yttrande behandlar

trafikutskottet yrkandena 12, 29-33 och

37 (delvis) i propositionens förslag till

riksdagsbeslut, innebärande att

regeringen föreslår att riksdagen såvitt

avser tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 2001

12. antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1977:756) om

tilldelning av spårkapacitet,

29. godkänner att ansvaret för

delfunktionen Landsvägstransporter i det

civila försvaret förs över från

Överstyrelsen för civil beredskap till

Vägverket,

30. godkänner den föreslagna

användningen av den av riksdagen

fastställda låneramen för

Göteborgsöverenskommelsen,

31. bemyndigar regeringen att låta

Vägverket ta upp lån i Riksgäldskontoret

intill ett belopp av 100 000 000 kr för

att inleda utbyggnaden av väg E 6 del

Hogdal-Nordby,

32. bemyndigar regeringen att vidta de

åtgärder i fråga om aktieägartillskott

till Svensk-Danska Broförbindelser AB:s

(Svedab) som föreslås,

33. godkänner den föreslagna

användningen av den av riksdagen för år

2001 beslutade låneramen i

Riksgäldskontoret för Banverkets

investeringar,

37. (delvis) för budgetåret 2001

godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och

nya anslag i enlighet med specifikation i

tabell 2.1 i propositionen.

Vidare behandlar utskottet motion

2000/01:Fi30 av Per-Richard Molén m.fl.

(m).

1 Ändrad ram och ändrade anslag

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att riksdagen på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2001 godkänner ändrade ramar

för utgiftsområden samt anvisar ändrade

och nya anslag i enligt med specifikation

i tabell 2.1 i propositionen.

I fråga om utgiftsområde 22

Kommunikationer har tabellen följande

innehåll:

Anslags- Belopp Föränd Ny

enligt ring ram/

Nummer statsb av ny

udgete ram/an ansla

n 2001 slag gsniv

å

22 24 690 24

Kommunikatione 313 -10 680

r 000 313

34: Bidrag till 203 077 20 000

1 Sveriges 223

meteorologiska 077

och

hydrologiska

institut m.m.,

ramanslag

36: Vägverket: 787

1 Administration 1 044 -257 130

, ramanslag 730 600

36: Väghållning 13

2 och 13 662 230 892

statsbidrag, 925 000 925

ramanslag

36: Banverket: 749 849

3 Administration -2 400 747

, ramanslag 449

36: Bidrag till 409 000

8 sjöfarten, 105 514

ramanslag 000 000

36: Ersättning 140 000

10 till Statens -90 50

järnvägar i 000 000

samband med

utdelning från

AB

Swedcarrier,

ramanslag

36: Rikstrafiken: 190 000

12 Trafikupphandl -15 775

ing, ramanslag 000 000

Som framgår av tabellen innebär

regeringens förslag att ramen för

utgiftsområdet minskar med 10 miljoner

kronor. Inom utgiftsområdet sker den

största omfördelningen inom vägområdet.

Ramanslaget Väghållning och statsbidrag

föreslås öka med 230 miljoner kronor för

väghållningsåtgärder med anledning av

översvämningarna sommaren år 2000 samt

för anslagsfinansierad

myndighetsutövning. Finansieringen sker

genom att medel omförs från anslaget

Vägverket: Administration.

För anslaget Bidrag till Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut

föreslås en ökning med 20 miljoner kronor

med hänsyn till att kostnaderna under

innevarande år ökar för Sveriges

medverkan i det europeiska samarbetet

inom European Organization for the

Exploitation of Meteorological Satellites

(EUMETSAT). Finansieringen sker genom att

10 miljoner kronor tillförs från anslaget

Bidrag till Fonden för fukt- och

mögelskador under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande samt att anslaget Vägverket:

Administration reduceras med 10 miljoner

kronor.

När det gäller ramanslaget Bidrag till

sjöfarten bedömer regeringen att

förväntade utbetalningar enligt

förordningen (1996:1559) om statligt stöd

till svensk sjöfart kommer att överskrida

tidigare anvisade medel med 105 miljoner

konor. Det ökade medelsbehovet bör enligt

regeringen tillföras anslaget genom en

minskning av dels anslaget Ersättning

till Statens järnvägar i samband med

utdelning från AB Swedcarrier (90

miljoner kronor), dels anslaget

Rikstrafiken (15 miljoner kronor).

Regeringens anslagsberäkning innebär

vidare att det under utgiftsområde 24

Näringsliv uppförda anslaget Myndigheten

för företagsutveckling:

Förvaltningskostnader tillförs 20

miljoner kronor. Finansieringen sker

genom att ramanslaget Vägverket:

Administration minskas med 17 600 000 kr

och att ramanslaget Banverket:

Administration minskas med 2 400 000 kr.

Motionsförslag

Per-Richard Molén m.fl. (m) anser i

motion Fi30 yrkande 1 att regeringens

förslag till medelsomfördelning inom

vägområdet är rimlig men framhåller att

reduceringen av ramanslaget Vägverket:

Administration inte får resultera i

minskade forskningsinsatser.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet ställer sig bakom

regeringens förslag till ändrad ram och

ändrade anslag för budgetåret 2001

avseende utgiftsområde 22 Kommunikationer

(punkt 37 delvis).

Trafikutskottet noterar att propositionen

ger begränsad information om vilken

påverkan som den förordade

anslagsminskningen för Vägverkets

administrationsanslag får för aktuell

verksamhet. Enligt vad trafikutskottet

erfarit kommer dock inte Vägverkets FoU-

verksamhet att påverkas. Trafikutskottet

förutsätter att så inte sker. Enligt

trafikutskottets mening är det angeläget

att konsekvenserna av förslag till större

medelsomföringar fortsättningsvis

redovisas. Med hänvisning till det

anförda föreslår trafikutskottet att

finansutskottet avstyrker motion Fi32 (m)

yrkande 1.

2 Ändring i lagen (1997:756) om

tilldelning av spårkapacitet

Regeringens förslag

Tågtrafikledningen är i dag en

självständig enhet inom Banverket med

ansvar för bl.a. banfördelning,

trafikledning och tilldelning av

tåglägen. Regeringen anser att

tågtrafikledningens operativa verksamhet

bör integreras i Banverket för att uppnå

effektivitetsvinster och

kostnadsbesparingar. För att möjliggöra

organisationsförändringen föreslås en

ändring i lagen (1997:756) om tilldelning

av spårkapacitet.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet anser det angeläget att

statens spåranläggningar utnyttjas

effektivt och tillstyrker regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1997:756) om tilldelning av

spårkapacitet (punkt 12).

3 Funktionen Transporter

Regeringens förslag

Regeringen anser att ansvaret för

delfunktionen Landsvägstransporter i det

civila försvaret bör föras över från

Överstyrelsen för civil beredskap till

Vägverket fr.o.m. den 1 juli 2001. Som

skäl anförs att den för det civila

försvaret vägledande ansvarsprincipen

entydigt talar för att

delfunktionsansvaret för

Landsvägstransporter bör ligga på

Vägverket.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet har för sin del ingen

erinran mot regeringens förslag och

föreslår därför att finansutskottet

tillstyrker detta (punkt 29).

4 Göteborgsöverenskommelsen

Bakgrund

I december 1997 godkände riksdagen ett

förslag av regeringen till förändringar i

trafiklösningarna i Göteborgsregionen

(prop. 1996/97:160, bet. 1997/98: TU1,

rskr. 1997/98:104). Riksdagen har

därefter godkänt att staten ersätter

berörda kommuner för del av nedlagda

planeringskostnader enligt den tidigare

Göteborgsöverenskommelsen, dock

sammanlagt högst 200 miljoner kronor

(prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27,

rskr. 1997/98:317).

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att den av riksdagen

tidigare fastställda låneramen för

Göteborgsöverenskommelsen får användas

även för att finansiera ytterligare s.k.

förgäveskostnader på 13,6 miljoner kronor

enligt 3 § i Göteborgsöverenskommelsen.

Med förgäveskostnader avses

planeringsåtgärder enligt den tidigare

Göteborgsöverenskommelsen för

vägtullssystem m.m. och vägprojektet

Östra länken som inte kommit till nytta.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet har för sin del ingen

erinran mot regeringens förslag och

föreslår att finansutskottet tillstyrker

detta (punkt 30).

5 Utbyggnad av väg E 6

Regeringens förslag

I propositionen redovisas att Vägverket

på regeringens uppdrag utrett

förutsättningarna att belägga trafiken på

väg E 6 i norra Bohuslän med vägavgifter

i syfte att finansiera utbyggnaden av den

nordliga delen av väg E 6 inklusive halva

den nya bron över Svinesund. Vägverkets

förslag till vägavgifter innebär att

endast den tunga trafiken skall beläggas

med avgift vid färd till Sverige.

Avgiften är beräknad till ca 100 svenska

kronor. Av Vägverkets utredning framgår

bl.a. att återbetalningstiden för

investeringen i halva Svinesundsbron till

Nordby samt sträckan Nordby-Hogdal är 27

år vid en låg fordonsvolym och en

återbetalningstid på 22 år vid en hög

fordonsvolym.

För att inleda utbyggnaden av väg E 6 del

Hogdal-Nordby föreslås i propositionen

att regeringen får besluta om lån i

Riksgäldskontoret intill ett belopp av

100 miljoner kronor. Genom att sträckan

lånefinansieras kan byggnationen inledas

år 2001. Lånet i Riksgäldskontoret kommer

enligt regeringen att återbetalas under

20 år i första hand med framtida

vägavgifter och i andra hand med medel

från ramanslaget Väghållning och

statsbidrag.

Motionsförslag

Per-Richard Molén m.fl. (m) välkomnar i

motion Fi30 regeringens förslag till

avgiftsfinansiering men framhåller att

avgifterna bör betalas av alla

trafikanter (yrkande 2). Motionärerna

efterlyser vidare en redovisning från

regeringen för att närmare kunna

fastställa avgiftssystemets utformning

(yrkande 3).

Trafikutskottets ställningstagande

Utbyggnaden av väg E 6 mellan Rabbalshede

och den planerade avgiftsfinansierade

sträckan vid Svinesund ingår i

planeringsramen för investeringar i

nationella stamvägar för

planeringsperioden 1998-2007 (prop.

1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.

1996/97:174). Trafikutskottet anser att

det är viktigt inte minst från

trafiksäkerhetssynpunkt att utbyggnaden

av E 6 kan genomföras i enlighet med

tidigare planer. Trafikutskottet anser

mot denna bakgrund att riksdagen bör

bifalla regeringens förslag om lån i

Riksgäldskontoret intill ett belopp av

100 miljoner kronor för att inleda

utbyggnaden av väg E 6 del Hogdal-Nordby

(punkt 31).

Enligt väglagen (1971:948) ankommer det

på regeringen att i varje särskilt fall

besluta att avgift får tas ut för

begagnande av väg. Som framgår av

propositionen är den slutliga

utformningen av avgiftssystemet för den

nordliga delen av väg E 6 inklusive

Svinesundsbron ännu inte klar. Först

krävs bl.a. överläggningar med den norska

staten. Trafikutskottet förutsätter att

regeringen kommer att redovisa för

riksdagen hur den fortsatta utbyggnaden

av väg E 6 kommer att genomföras och

finansieras. Enligt trafikutskottets

mening finns det mot denna bakgrund inte

någon anledning för riksdagen att nu ha

några synpunkter på Vägverkets förslag

till avgiftssystem eller begära

ytterligare beslutsunderlag.

Trafikutskottet föreslår därför att

finansutskottet avstyrker motion Fi30 (m)

yrkandena 2 och 3.

6 Banverket och Vägverket

Bakgrund

Beslutet om en fast förbindelse över

Öresund fattades 1991 på grundval av ett

avtal mellan Sveriges och Danmarks

regeringar. Avtalet godkändes av

riksdagen den 12 juni 1991. Samtidigt

beslutade riksdagen om de ekonomiska

åtaganden som avtalet förutsatte (prop.

1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr.

1990/91:379). Enligt beslutet skall

Öresundsförbindelsen finansieras med

avgifter från trafikanterna så att ingen

belastning på statsbudgeten uppstår.

Vidare angavs att anslutningarna på den

svenska sidan skulle finansieras med det

överskott Öresundsförbindelsen beräknades

ge.

Med anledning av regeringsavtalet

bildades två helstatliga bolag, ett

svenskt (Svensk-Danska Broförbindelsen

AB) och ett danskt (A/S

Øresundsforbindelsen) som tillsammans

bildat Öresundskonsortiet som svarat för

planering, projektering, byggande, drift,

underhåll och finansiering av kust- till-

kustförbindelsen. Sedan

Öresundsförbindelsen öppnades för trafik

den 1 juli 2000 har konsortiet

ändrat namn till Øresundsbro Konsortiet

och koncentrerat sin verksamheten till

drift, kundservice och marknadsföring.

Svensk-Danska Broförbindelsen AB

(Svedab) äger 50% av Øresundsbro

Konsortiet och de svenska

landanslutningarna till Öresundsbron.

Bolagets verksamhet är huvudsakligen

koncentrerad till ekonomisk koncern- och

bolagsförvaltning samt drifts- och

underhållsförvaltning av de svenska

landanslutningarna till Öresundsbron.

Svedab skall dessutom medverka i

finansieringen av Citytunneln. Bolaget

ägs av den svenska staten genom Banverket

(50 %) och Vägverket (50 %).

I och med att Öresundsförbindelsen togs

i drift påbörjas avskrivningen

(värdeminskningen) av anläggningen,

vilket leder till ett negativt resultat i

Svedabs ekonomi som inte kan tillgodoses

med Svedabs eget kapital. Förhållandet

med negativt kapital har enligt tidigare

riksdagsbeslut beräknats bestå under

flera år.

Regeringens förslag

I propositionen föreslås att regeringen

bemyndigas att dels låta Banverket och

Vägverket oåterkalleligen förbinda sig

att vid behov lämna aktieägartillskott

för att Svedabs eget kapital vid varje

tillfälle skall uppgå till det

registrerade aktiekapitalet, dels låta

Banverket och Vägverket årligen lämna

erforderliga villkorade

aktieägartillskott till Svedab jämte

ränta i form av betalningsutfästelser.

Motionsförslag

Per-Richard Molén m.fl. (m) konstaterar i

motion Fi30 yrkande 4 att Øresundsbro

Konsortiets underskott inte kan täckas

med höjda taxor. Underskottet kan heller

inte belasta de redan hårt ansträngda

trafikverken. Eftersom underskottet kan

förutses bli bestående under många år

föreslås att kostnaden i stället täcks

direkt av staten genom en egen

anslagspost i statsbudgeten som inryms

under budgettaket.

Trafikutskottets ställningstagande

Enligt den kalkyl som presenterades inför

riksdagsbeslutet år 1991 om att anlägga

en fast förbindelse över Öresund

beräknades konsortiet gå med förlust

under cirka sex år efter det att

förbindelsen öppnats för trafik.

Anledningen var att kostnaderna genom

avskrivningar, räntor och drift

inledningsvis beräknades överstiga

intäkterna. Återbetalningstiden för

upptagna lån beräknades till 27 år. Till

följd av tidigare ej förutsatt

mervärdesskattebeläggning av

broavgifterna beräknas numera att

återbetalningstiden för upptagna lån blir

förlängd till 30 år. För Svedabs del

beräknas återbetalningstiden för upptagna

lån till 38 år.

Med hänsyn bl.a. till att Øresundsbro

Konsortiets resultat redovisas hos de

båda moderbolagen redovisar även Svedab

ett negativt resultat under de inledande

åren efter det att förbindelsen tagits i

drift. Detta innebär att Svedabs eget

kapital kommer att understiga hälften av

det registrerade aktiekapitalet.

Riksdagen har mot denna bakgrund

bemyndigat regeringen att uppdra åt

Banverket och Vägverket att utställa

kapitaltäckningsgarantier till skydd för

Svedabs eget kapital (prop. 1992/93:100

bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr.

1994/95:50). Riksdagen förutsatte därvid

att kapitaltillskott till Svedab inte

skulle öka statens årliga utgifter och

därmed heller inte innebära någon

anslagsbelastning.

Trafikutskottet har mot denna bakgrund

ingen erinran mot förslaget att

regeringen bemyndigas att dels låta

Banverket och Vägverket oåterkalleligen

förbinda sig att vid behov lämna

aktieägartillskott för att Svedabs eget

kapital vid varje tillfälle skall uppgå

till det registrerade aktiekapitalet,

dels låta Banverket och Vägverket årligen

lämna erforderliga villkorade

aktieägartillskott till Svedab jämte

ränta i form av betalningsutfästelser

(punkt 32). Trafikutskottet förutsätter

att regeringen i budgetpropositionen

fortsättningsvis redovisar Øresundsbro

Konsortiets och Svedabs ekonomi.

Trafikutskottet avstyrker därmed motion

Fi30 (m) yrkande 4.

7 Banverkets låneram

Bakgrund

Enligt riksdagens beslut med anledning av

budgetpropositionen för år 2001

disponerar Banverket en låneram i

Riksgäldskontoret om högst 9 miljarder

kronor för investeringar i eldrifts- och

teleanläggningar, produktions- och

telenätsutrustning, rörelsekapital,

finansiering av omsättningstillgångar

samt för statens andel av

kapitalkostnader för lån avseende vissa

investeringar i Stockholmsområdet år 1983

mellan Statens järnvägar, Stockholms läns

landsting och staten.

Regeringens förslag

Av propositionen framgår att Banverket

finansierar projekteringskostnader för

järnvägsinvesteringar genom upplåning i

Riksgäldskontoret. Vid byggstart görs en

anslagsavräkning av upparbetad

projekteringskostnad. Under senare år har

värdet av projekteringslagret ökat

kraftigt, bl.a. beroende på att

investeringsprojekt inte kunnat påbörjas

i planerad omfattning. Vidare har

Riksrevisionsverket i en revisionsrapport

avseende Banverkets årsredovisning för

1999 påtalat att regleringsbrevet inte

ger ett tydligt stöd för den hittills

tillämpade principen.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund

att ändamålet för Banverkets låneram

vidgas till att även omfatta

projekteringskostnader för

järnvägsinvesteringar. Av propositionen

framgår att Banverket avser att på några

års sikt avveckla projekteringslagret

till aktuell genomförandeplan för

stomnätsplanens objekt.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet har ingen erinran mot

regeringens förslag att den av riksdagen

för år 2001 godkända låneramen i

Riksgäldskontoret även får användas för

att finansiera projekteringskostnader.

Riksdagen bör därför bifalla punkt 33 i

propositionen. Enligt vad trafikutskottet

erfarit beräknas medelsbehovet för detta

ändamål uppgå till omkring 1 miljard

kronor.

Stockholm den 15 maj 2001

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Monica Öhman (s), Per-Richard

Molén (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg

(s), Karin Svensson Smith (v), Johnny

Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister

Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Monica

Green (s), Inger Segelström (s), Stig

Eriksson (v), Tuve Skånberg (kd),

Birgitta Wistrand (m), Mikael Johansson

(mp), Kenth Skårvik (fp) och Viviann

Gerdin (c).

Avvikande meningar

1. Ändrad ram och ändrade anslag

Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m),

Lars Björkman (m) och Birgitta Wistrand

(m) anför:

Vi anser att forsknings- och

utvecklingsverksamhet är viktigt för den

fortsatta utvecklingen av

vägtrafiksystemet och för att förbättra

väghållningens effektivitet. Riksdagen

bör därför bifalla motion Fi30 (m)

yrkande 1. Det betyder att minskningen av

anslaget Vägverket: Administration bör

ske genom en effektivisering av

administrationen och inte resultera i

minskade forskningsinsatser inom

vägområdet. Vi har ingen erinran mot

regeringens förslag för innevarande

budgetår beträffande ändringar av ramen

för utgiftsområde 22 Kommunikationer och

anslagen.

2. Utbyggnad av väg E 6

Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m),

Lars Björkman (m) och Birgitta Wistrand

(m) anför:

Moderata samlingspartiet har sedan länge

förordat en fortsatt utbyggnad av väg E

6. Vi har därför ingen erinran mot

regeringens förslag att Vägverket får ta

upp lån i Riksgäldskontoret intill ett

belopp av 100 miljoner kronor för att

inleda utbyggnaden av väg E 6 del

Hogdal-Nordby. Vi anser dock att

avgifterna för den aktuella sträckan

inklusive den halva bron över Svinesund

bör betalas av samtliga trafikanter. För

att kunna närmare fastställa avgiftsnivån

bör regeringen återkomma till riksdagen

med information om hur avgiftsberäkningen

bör utformas. Riksdagen bör således

bifalla motion Fi30 (m) yrkandena 2 och

3.

3. Utbyggnad av väg E 6

Karin Svensson Smith (v), Stig Eriksson

(v) och Mikael Johansson (mp) anför:

Av utskottsmajoritetens skrivningar

framgår att utbyggnaden av väg E 6 mellan

Rabbalshede och den planerade

avgiftsfinansierade sträckan vid

Svinesund ingår i planeringsramen för

investeringar i nationella stamvägar för

planeringsperioden 1998-2007 (prop.

1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.

1996/97:174). Meningen i majoritetstexten

som lyder "Trafikutskottet anser att det

är viktigt inte minst från

trafiksäkerhetssynpunkt att utbyggnaden

av E 6 kan genomföras i enlighet med

tidigare planer" bör utgå. I övrigt har

vi inget att erinra mot

utskottsmajoritetens skrivningar i detta

avsnitt.

4. Banverket och Vägverket

Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m),

Lars Björkman (m) och Birgitta Wistrand

(m) anför:

Som redovisas i motion Fi30 yrkande 4 är

den ekonomiska konstruktionen av

Øresundsbro Konsortiet inte hållbar. De

beräknade underskott som uppstår under de

inledande åren sedan Öresundsbron öppnats

för trafik kan inte täckas med höjda

taxor. De redan hårt ansträngda

trafikverken Vägverket och Banverket har

heller ingen möjlighet att ge

erforderliga kapitaltillskott.

Regeringens förslag att trafikverken får

ställa ut obegränsade

kapitaltäckningsgarantier är oklart och

innebär att budgetsystemet kringgås.

Eftersom underskottet kan förutses bli

bestående under många år bör kostnaden i

stället täckas direkt av staten genom en

egen anslagspost i statsbudgeten som

inryms under budgettaket. Vi anser därför

att riksdagen bör bifalla motion Fi30 (m)

yrkande 4.

Särskilt yttrande

Banverket och Vägverket

Johnny Gylling (kd), Tuve Skånberg (kd)

och Vivann Gerdin (c) anför:

Regeringens förslag till kapitaltäckning

för Svedab ger ingen information om

medelsbehovets storlek eller eventuella

risker som är förknippade med

betalningsutfästelserna. Enligt vår

mening är det viktigt att statens

finanser präglas av tydlighet för att

skapa förutsättningar för en god kontroll

och ett effektivt användande av statens

resurser. Som Riksdagens revisorer

nyligen föreslagit efter en granskning av

investeringar i trafikens infrastruktur

är det viktigt att motiv till, risker med

och ekonomiska konsekvenser av olika

finansieringsförslag klarläggs (förs.

2000/01:RR11). Vi anser att Öresundsbron

med landanslutningar skall finansieras

med trafikavgifter som riksdagen tidigare

lagt fast. Det bör ankomma på regeringen

att redovisa en ekonomiskt hållbar

finansieringslösning för projektet.

Bilaga 14

Trafikutskottets yttrande

2000/01:TU1y (utdrag)

Preliminära ramar för utgiftsområde 22

Kommunikationer åren 2002-2004

Till finansutskottet

Sjöfartsstödet

Motionerna

Tom Heyman och Lars Björkman (båda m)

framhåller i motion Fi25 att

sjöfartsstödet inte skall utvidgas. De

pekar på att den svenskregistrerade

handelsflottan, utom färjorna, länge har

haft svårt att hävda sig i konkurrensen

och att den sedan år 1989 är beroende av

statligt stöd. Detta är enligt motionen

en olycklig lösning. Enligt motionen har

många utvärderingar gjorts av denna typ

av riktade industristöd och de ger alla

en genomgående mycket negativ bild av

effekterna. Stödet skapar ineffektiva

organisationer, snedvrider konkurrensen

och konserverar föråldrad teknik. Sedan

stödet infördes har enligt motionen

handelsflottan minskat, medelåldern hos

tonnaget ökat, den tekniska utvecklingen

mer eller mindre avstannat och

riskkapitalet i stort sett försvunnit.

Regeringen aviserar nu att stödet skall

mer än fördubblas och nu även utgå till

färjesjöfarten. I motionen anges att det

utökade stödet till den helt dominerande

delen kommer att utgå till ett enda

företag. Det torde inte ha inträffat

sedan varvsstödets dagar att ett enskilt

företag erhåller ett så omfattande belopp

för att täcka löpande driftunderskott.

Sjöfartsstödet kommer direkt att påverka

det statliga upplåningsbehovet, och

kostnaden för det nya driftbidraget till

färjorna överlåtes därmed till framtida

generationer att betala. När den svenska

arbetsmarknaden står inför personalbrist

på många områden planerar regeringen att

med skattemedel subventionera tämligen

lågbetalda sjöarbeten. Detta kan enligt

motionen inte vara en riktig utveckling.

Stödet bör enligt motionen därför ej

utökas och det nuvarande sjöfartsstödet

bör avvecklas.

I motion Fi29 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkande 3 framhålls att det enligt

propositionen framgår att sjöfartsstödet

skall införas så snart som möjligt, dock

senast den 1 januari 2002.

Kristdemokraterna anser att det nya

sjöfartsstödet skall träda i kraft redan

till sommaren, dock senast den 1

september 2001. I motionen framhålls att

svensk handelssjöfart är ledande när det

gäller miljö- och säkerhetstänkande men

att den lever under pressade ekonomiska

förhållanden. Slutligen framhålls att det

är viktigt att kompetensen finns kvar i

Sverige och för det krävs enligt motionen

en aktiv sjöfartspolitik.

Trafikutskottets ställningstagande

I sitt av riksdagen godkända betänkande

(prop. 2000/01:1 utg.omr. 22, bet.

2000/01:TU1, rskr. 2000/01:80) noterade

utskottet med tillfredsställelse

regeringens uttalande i

budgetpropositionen för år 2001 att den

ville slå vakt om den svenska

sjöfartsnäringen, inte minst

färjesjöfarten. Regeringen betonade att

den, efter en översyn av lastsjöfartens

och färjenäringens villkor, ville ge den

svenska sjöfarten likvärdiga

konkurrensvillkor, och att det samlade

stödet borde utökas till att omfatta även

färjenäringen. Utskottet välkomnade denna

översyn och dess inriktning samt det

förslag som regeringen då aviserade.

Utskottet framhöll också att åtgärder

behövde genomföras redan under år 2001

för att stärka konkurrenskraften och

motverka utflaggning. Utskottet framhöll

vidare att regeringen snarast möjligt

borde återkomma till riksdagen med

förslag om hur åtgärderna under år 2001

skulle utformas. Det som då anfördes av

utskottet gavs regeringen till känna.

Regeringen lämnade den 10 maj 2001 en

proposition till riksdagen om vidgat

statligt ekonomiskt stöd till

sjöfartsnäringen (prop. 2000/01:127). I

propositionen föreslås att ett

sjöfartsstöd införs som omfattar både

last- och passagerarfartyg i

internationell trafik. Syftet är att ge

svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor

som är likvärdiga med andra EU-länders

handelsflottor. Trafikutskottet kommer

att behandla denna proposition senare i

vår. I avvaktan på denna behandling bör

riksdagen avslå motionerna Fi25 (m) och

Fi29 (kd) yrkande 3.

Stockholm den 15 maj 2001

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Monica Öhman (s), Per-Richard

Molén (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg

(s), Karin Svensson Smith (v), Johnny

Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister

Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Monica

Green (s), Inger Segelström (s), Stig

Eriksson (v), Tuve Skånberg (kd),

Birgitta Wistrand (m), Mikael Johansson

(mp), Kenth Skårvik (fp) och Viviann

Gerdin (c).

Avvikande meningar

5. Sjöfartsstödet

Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m),

Lars Björkman (m) och Birgitta Wistrand

yemnaH(m) anför:

Den svenskregistrerade handelsflottan,

utom färjorna, har länge haft svårt att

hävda sig i konkurrensen. Sedan år 1989

är den beroende av statligt stöd, vilket

är en olycklig lösning. Många

utvärderingar har gjorts av denna typ av

riktade industristöd och de ger alla en

genomgående mycket negativ bild av

effekterna. Stödet skapar ineffektiva

organisationer, snedvrider konkurrensen

och konserverar föråldrad teknik. Sedan

stödet infördes har handelsflottan

minskat, medelåldern hos tonnaget ökat,

den tekniska utvecklingen mer eller

mindre avstannat och riskkapitalet i

stort sett försvunnit. Regeringen

aviserar nu att stödet skall mer än

fördubblas och även utgå till

färjesjöfarten. Det utökade stödet kommer

till den helt dominerande delen att utgå

till ett enda företag. Det borde inte ha

inträffat sedan varvsstödets dagar att

ett enskilt företag erhåller ett så

omfattande belopp för att täcka löpande

driftunderskott. Eftersom färjenäringen,

till skillnad från den vanliga

lastsjöfarten, verkar på en sorts

oligopolmarknad med mycket begränsad

konkurrens mellan de olika företagen, är

stödet än mer anmärkningsvärt.

Sjöfartsstödet kommer därför direkt att

påverka det statliga upplåningsbehovet,

och kostnaden för det nya driftbidraget

till färjorna överlåtes därmed till

framtida generationer att betala. När den

svenska arbetsmarknaden står inför

personalbrist på många områden planerar

regeringen att med skattemedel

subventionera tämligen lågbetalda

sjöarbeten. Detta kan enligt vår

uppfattning inte vara en riktig

utveckling. Stödet bör enligt motionen

därför ej utökas och det nuvarande

sjöfartsstödet bör avvecklas.

Riksdagen bör således bifalla motion Fi25

(m).

6. Sjöfartsstödet

Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg

(kd) anför:

I vårpropositionen skriver regeringen

att sjöfartsstödet skall införas så snart

som möjligt, dock senast den 1 januari

2002. Kristdemokraterna anser att det nya

sjöfartsstödet skall träda i kraft redan

till sommaren, dock senast den 1

september 2001. Vi anser att svensk

handelssjöfart är ledande på miljö- och

säkerhetstänkande men att den lever under

pressade ekonomiska förhållanden. Därför

vill vi framhålla att det är viktigt att

kompetensen finns kvar i Sverige och för

det krävs enligt vår uppfattning en aktiv

sjöfartspolitik. Riksdagen bör således

bifalla motion Fi29 (kd) yrkande 3.

Bilaga 15

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

2000/01:MJU2y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2001

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 19 april 2001

beslutat att bereda övriga utskott

tillfälle att yttra sig över 2001 års

ekonomiska vårproposition (prop.

2000/01:100) i vad avser tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 2001

(yrkandena 11-37) jämte motioner, allt i

de delar som berör respektive utskotts

beredningsområde.

Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i

yttrandet de förslag i propositionen som

avser tilläggsbudget för utgiftsområdena

Allmän miljö- och naturvård

(utgiftsområde 20) samt Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

(utgiftsområde 23). I anslutning till

yttrandet behandlas även en följdmotion.

Utskottet

I propositionen föreslås under

utgiftsområde 20 att anslaget 34:1

Naturvårdsverket ökas med 4 000 000 kr.

Finansiering sker genom att anslaget 34:1

Stöd till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet under utgiftsområde

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande minskas. Enligt regeringen

skall ett statligt pilotprojekt för

myggbekämpning inledas under år 2001 till

en total kostnad av 4 000 000 kr.

Under utgiftsområde 23 föreslås att

anslaget 25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet ökas med 1 000 000

kr. För att möjliggöra en ökad

fältforskningsverksamhet rörande

ekologisk produktion bör

lantbruksuniversitetet tillföras

7 000 000 kr. Dessutom minskas anslaget

med 6 000 000 kr för att bidra till

finansiering av ökningar av andra anslag

inom utgiftsområde 23. Vidare föreslås

att anslaget 26:1 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och kollektiv

forskning minskas med 6 000 000 kr för

att finansiera åtgärder redovisade under

anslagen 42:1 Statens veterinärmedicinska

anstalt och 43:1 Statens jordbruksverk.

Mot bakgrund av behovet av ytterligare

ett smittskyddsklassat laboratorium

föreslås att anslaget 42:1 tillförs 5 000

000 kr under innevarande år. När det

gäller utgifter för detta ändamål år 2002

avser regeringen att återkomma i

budgetpropositionen för år 2002. I

propositionen föreslås vidare att

anslaget 43:1 minskas med 3 400 000 kr.

Anslaget skall även få användas för BSE-

kontroller. Dessutom slopas inkomsttiteln

2556 Djurregisteravgifter och avgifterna

redovisas fr.o.m. den 1 januari 2001 mot

anslaget 43:1. Anslaget 43:5

Arealersättningar och djurbidrag m.m.

skall också kunna användas för att

finansiera BSE-kontroller och ett program

för kontroll av campylobakter. Regeringen

föreslår att riksdagen godkänner den

föreslagna användningen av ramanslagen

43:1 Statens jordbruksverk och 43:5

Arealersättningar och djurbidrag m.m.

samt redovisningen av

djurregisteravgifter. Anslagen 43:7

Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m. och 43:16 Åtgärder

inom livsmedelsområdet minskas med 2 100

000 kr respektive 3 000 000 kr för att

finansiera åtgärder redovisade under

anslaget 43:1. Även anslaget 44:4 Stöd

till jordbrukets rationalisering m.m

minskas för att finansiera åtgärder

redovisade under anslaget 43:1.

Minskningen, som uppgår till 2 000 000

kr, finansierar också ökningen av det

under utgiftsområde 1 Rikets styrelse

upptagna anslaget 45:1 Sametinget.

I motion Fi32 (s) framhålls vikten av

fortsatt omarronderingsverksamhet på

minst oförändrad nivå. Riksdagen bör på

nytt genom ett tillkännagivande fästa

regeringens uppmärksamhet på

nödvändigheten av att omarronderingen

även framgent kan bedrivas på minst

oförändrad nivå.

Utskottet tillstyrker regeringens

samtliga förslag under utgiftsområdena 20

och 23. Enligt vad utskottet erfarit

finansieras den under sistnämnda

utgiftsområde redovisade förstärkningen

av anslaget 25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet med 7 miljoner

kronor (netto 1 miljon kronor på

anslaget) med hjälp av

budgeteringsmarginalen. När det gäller

anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets

rationalisering m.m. vill utskottet

dessutom anföra följande. I statsbudgeten

för år 2001 finns för detta ändamål

uppfört ett ramanslag på 20 miljoner

kronor. 5 miljoner kronor avser bidrag

till jordbrukets rationalisering och

15 miljoner kronor skall täcka förluster

på grund av statlig kreditgaranti. Enligt

vad utskottet erfarit avser regeringens

förslag om en minskning av anslaget

delposten bidrag till jordbrukets

rationalisering, som till stor del

används för att finansiera

omarronderingsverksamheten. I samband med

riksdagens behandling av statsbudgeten

för innevarande år konstaterade utskottet

att omarronderingsverksamheten bör

bedrivas fortlöpande. Det främsta motivet

är naturligtvis att nå de positiva

effekter för enskilda och samhället som

en rationalisering av

fastighetsindelningen ger, särskilt vad

gäller jord- och skogsbruk. En

kontinuerligt bedriven

omarronderingsverksamhet är också en

förutsättning för att lantmäteriet skall

kunna bevara och utveckla sin kompetens

på området. Utskottet fann mot den

bakgrunden att bidraget till jordbrukets

rationalisering inte borde begränsas till

enbart tidigare beslutade åtgärder utan

även få användas till nya

omarronderingsprojekt. Om detta innebar

att anslagsbehovet måste omprövas

förutsatte utskottet att regeringen

skulle återkomma med förslag till

finansiering i kommande

budgetproposition. Riksdagen beslutade

att ge regeringen till känna vad

utskottet anfört om

omarronderingsverksamheten (bet.

2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86-87).

Enligt utskottets mening är regeringens

förslag att minska anslaget avseende

bidrag till jordbrukets rationalisering

inte till någon del ägnat att tillgodose

riksdagens tidigare beslut när det gäller

den fortsatta omarronderingsverksamheten.

Förutom de uppenbara svårigheter som

följer av förslaget när det gäller att

kunna fullfölja redan gjorda åtaganden

innebär det, såvitt utskottet förstår,

att möjligheterna att finansiera nya

omarronderingsprojekt blir ytterst

begränsade. Enligt utskottets mening bör

riksdagen därför än en gång uppmärksamma

regeringen på nödvändigheten av att

omarronderingen även framgent kan

bedrivas på minst oförändrad nivå. Det

anförda, som även ligger i linje med de

synpunkter som redovisas i motion Fi32

(s), bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 15 maj 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Ulf Björklund (kd), Sinikka

Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Kaj

Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf

Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-

Kristine Johansson (s), Kjell-Erik

Karlsson (v), Caroline Hagström (kd),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun

Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c),

Harald Nordlund (fp), Michael Hagberg

(s), Maggi Mikaelsson (v) och Anders G

Högmark (m).

BILAGA 16

Näringsutskottets protokollsutdrag

2000/01:25.3

Bilaga 17

Arbetsmarknadsutskottets protokollsutdrag

Bilaga till arbetsmarknadsutskottets

protokoll 2000/01:25

Till finansutskottet

Yttrande över regeringens förslag till

tilläggsbudget till statsbudgeten för

2001.

Arbetsmarknadsutskottet yttrar sig över

regeringens förslag avseende

utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14

Arbetsliv (prop. yrk. 25 och 37 delvis).

Utskottet kan konstatera att det inte har

väckts några motioner i dessa delar.

Utskottet

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Enligt regeringens förslag till

tilläggsbudget skall anslagen 2:2 Bidrag

till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd samt 22:3 Köp av

arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader minskas med 474 863 000 kr

respektive 343 768 000 kr. Detta innebär

att ramarna för utgiftsområdet minskas

med 818 632 000 kr. Som skäl anger

regeringen att den bedömer att antalet

deltagare i konjunkturberoende

arbetsmarknadspolitiska program blir

lägre än vad som antogs i budgeten för år

2001. Då beräknades antalet deltagare

till i genomsnitt 121 500 personer per

månad (inklusive arbetslivsinriktad

rehabilitering). Nu bedömer regeringen

att behovet beräknas motsvara i

genomsnitt 107 000 personer per månad.

Utskottet kan acceptera förslaget men

vill ändå göra följande påpekanden.

Behovet av arbetsmarknadspolitiska

program är i hög grad beroende av

utvecklingen på arbetsmarknaden.

Försämras det arbetsmarknadspolitiska

läget krävs ökade insatser. Det är också

viktigt att arbetsmarknadsutbildningen

kan upprätthållas på en

tillfredsställande nivå för att undvika

flaskhalsar och kunna rusta de

arbetssökande att möta ständigt ökande

kompetenskrav. Detta är särskilt viktigt

i ett regionalt tillväxtperspektiv. Det

är även av stor vikt att

Arbetsmarknadsverket ges möjlighet att

planera långsiktigt, exempelvis när det

gäller upphandlingar, och att god

kvalitet kan uppnås i åtgärderna.

Utvecklingen på arbetsmarknaden är för

närvarande god, men det finns att antal

faktorer som kan leda till att den

positiva trenden bryts. Vissa regioner

har fortfarande hög arbetslöshet och låg

sysselsättningsgrad. Motsvarande

förhållanden gäller för många

invandrargrupper. Antalet

deltidsarbetslösa och långtidsinskrivna

har minskat men inte i den omfattning som

är önskvärd.

Enligt utskottets uppfattning är det

därför viktigt att vara uppmärksam på den

fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden

och att se till att det finns nödvändig

beredskap för förändringar. Om det finns

risk för att den positiva utvecklingen på

arbetsmarknaden bryts genom att

arbetslösheten stiger eller genom att den

ändrar struktur är det viktigt att man

snabbt kan öka volymerna i programmen för

att motverka en sådan utveckling.

Erbjudande om plats inom

aktivitetsgarantin

Riksdagen beslutade vid behandlingen av

regeringens förslag till förändringar i

arbetslöshetsförsäkringen december 2000

(prop. 1999/2000:139, bet. 2000/01:AU5,

rskr. 2000/01:102) att de som har fyllt

20 år och som är eller riskerar att bli

långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen

senast inom 27 månader från

arbetslöshetens inträde skall erbjudas en

heltidsaktivitet inom ramen för

aktivitetsgarantin. Regeringen föreslår

nu att riksdagen med ändring av sitt

tidigare beslut ändrar "skall" till

"bör". Genom en sådan förändring uppnås

enligt regeringen den flexibilitet som

krävs för att aktivitetsgarantin skall

fungera med god kvalitet (prop. yrk. 25).

Avsikten med aktivitetsgarantin var att

tillskapa en ny form av flexibelt

arbetsmarknadspolitiskt program som

skulle motverka långtidsinskrivning.

Programmet riktar sig i första hand till

den som har eller riskerar att få

särskilt svårt att komma tillbaka till

reguljärt arbete. Inom ramen för

programmet skall man kunna anpassa

insatserna efter den enskildes

förutsättningar. För att detta skall vara

möjligt krävs enligt utskottets mening

att programmet utvecklas i sådan takt att

kvaliteten inte äventyras. En alltför

kraftig ökning av aktivitetsgarantins

omfattning riskerar leda till

kvalitetsförsämringar. Utskottet kan

konstatera att aktivitetsgarantin för

närvarande omfattar ca 30 000 arbetslösa.

Med kriteriet "skall" finns det, som

regeringen påpekat, en risk för att

kvalitetskravet i åtgärden inte kan

upprätthållas. Bara det förhållandet att

det för närvarande finns ca 50 000

långtidsinskrivna utan arbete innebär med

en strikt tillämpning av kriteriet att

man är tvungen att på mycket kort tid

drastiskt öka antalet platser i

aktivitetsgarantin. Med den föreslagna

förändringen får arbetsförmedlingarna

möjlighet att under en övergångsperiod

överbrygga dessa problem. Det blir

lättare att se till att de som bäst

behöver en insats inom aktivitetsgarantin

också kommer att få den, samtidigt som

det blir möjlighet att upprätthålla

kvalitetskravet.

Utskottet - som står bakom regeringens

förslag i denna del - anser att man inte

får tolka den föreslagna förändringen på

det sättet att enskilda som riskerar att

bli utförsäkrade inte kommer att anvisas

plats inom aktivitetsgarantin. Enligt

utskottets mening är det viktigt att

betona att enskilda som utan egen

förskyllan är arbetslösa inte får stå

utan försörjning om de uppfyller kraven

att stå till arbetsmarknadens förfogande.

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Utskottet har ingen erinran mot förslaget

att anslaget 1:2 Statliga

tjänstepensioner m.m. minskas med 19 000

000 kr.

Särskilda yttranden

1. Aktivitetsgarantin (Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet)

Margareta Andersson (c), Stefan Attefall

(kd), Maria Larsson (kd) och Elver

Jonsson (fp) anför:

Trots ett förbättrat konjunkturläge är

antalet långtidsinskrivna alltför stort.

För att komma till rätta med de

långtidsinskrivnas problem krävs ett

flertal åtgärder. Vi har därför varit

positiva till införandet av

aktivitetsgaranti, som är ett program som

riktar sig till denna grupp. Enligt vår

uppfattning är själva grundidén riktig

att de långtidsinskrivna kommer in i ett

mer aktivt och nära samarbete med

arbetsförmedlingens personal och att

varje individs särskilda behov beaktas i

utformningen av en individuell

handlingsplan. Vi vill dock poängtera att

aktivitetsgarantin står och faller med

den praktiska tillämpningen. Vad som

behövs är tydliga krav som går att leva

upp till, stöd och hjälp att bryta

arbetslöshetsmönstret och aktiva insatser

för att möta den enskilde personens

konkreta behov och problem. Det är också

viktigt att nära samverkan sker med

föreningsliv, näringsliv, privata

bemanningsföretag och förmedlare. En

förutsättning för att man skall kunna

utveckla aktivitetsgarantin i denna

riktning är att volymen inte blir alltför

stor. Enligt vår uppfattning har

utvecklingen av aktivitetsgarantin gått

mycket fort. Från att ha börjat som en

försöksverksamhet våren 2000 omfattar

programmet i dag ca 30 000 deltagare över

hela landet. Risken är uppenbar att den

snabba utvecklingen kan leda till problem

med programmets innehåll och kvalitet.

Det finns också tecken som tyder på att

kvaliteten i aktivitetsgarantin faktiskt

har blivit lidande. Kritik har framförts

från bl.a. enskilda som beskrivit att de

upplever aktiviteterna som meningslösa

och utan innehåll och att det i vissa

fall endast är en form av "förvaring".

Vi anser därför att den föreslagna

förändringen från "skall" till "bör" är

bra. Förändringen innebär att det ges en

möjlighet för arbetsförmedlingarna att på

ett rimligt sätt utveckla

aktivitetsgarantin. Det är dock viktigt

att man i fortsättningen noggrant följer

utvecklingen av programmet så att det i

framtiden uppfyller kraven på

effektivitet och kvalitet.

2. Aktivitetsgarantin (Moderaterna)

Mikael Odenberg, Patrik Norinder,

Christel Anderberg och Henrik Westman

(alla m) anför:

Enligt vår uppfattning är det viktigt att

arbetslösa så snabbt som möjligt kommer

ut antingen på riktiga arbetsplatser

eller i fokuserad

arbetsmarknadsutbildning. Vi motsatte oss

införandet av aktivitetsgarantin och

menade att den i praktiken bara skulle

bli ytterligare en i raden av

arbetsmarknadspolitiska volymåtgärder.

Farhågorna har besannats, kvaliteten har

varit bristfällig och kritiken mot den

s.k. agan är mycket hård från de

arbetslösas sida. Vår kritik förändras på

intet sätt till följd av de förändringar

som föreslås i tilläggsbudgeten. Vi har

dock - mot bakgrund av vårt tidigare

ställningstagande - ingen anledning att

anlägga några ytterligare synpunkter på

agans närmare utformning.

Bilaga 18

Bostadsutskottets yttrande

2000/01:BoU6y

Tilläggsbudget för år 2001 -

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

Till finansutskottet

Finansutskottet har beslutat att bereda

bl.a. bostadsutskottet tillfälle att

yttra sig över 2001 års ekonomiska

vårproposition (prop. 2000/01:100) i vad

avser tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 2001 jämte motioner, allt

i de delar som berör utskottets

beredningsområde.

I detta yttrande behandlas förslagen i

den ekonomiska vårpropositionen om

tilläggsbudget vad avser utgiftsområde

18. Vidare tar bostadsutskottet ställning

till förslagen i Folkpartiets partimotion

2000/01:Fi20 yrkande 28 samt i motionerna

2000/01:F21 (m) och 2000/01:Fi27 (m).

En av de frågor som aktualiseras genom

regeringens förslag om tilläggsbudget för

år 2001 för utgiftsområde 18 är vilka

åtgärder som behövs för att åstadkomma

ett ökat byggande av hyresbostäder. Denna

fråga har bostadsutskottet tidigare i vår

uppmärksammat genom en av utskottet

anordnad offentlig utfrågning på temat

"Varför byggs det så få hyresbostäder i

Sverige?". Utskottet bifogar protokollet

från denna utfrågning som bilaga till

yttrandet.

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen skall

godkänna regeringens förslag om

anslagsförändringar på tilläggsbudget för

2001 avseende utgiftsområde 18. Vidare

tillstyrker utskottet regeringens förslag

att inrätta ett nytt investeringsbidrag

för nybyggnad av hyresbostäder samt om

ett bemyndigande för regeringen att fatta

beslut om sådant stöd. Motstående

motionsförslag avstyrks.

Till yttrandet har fogats en gemensam

avvikande mening (m, kd, c, fp) med

innebörden att riksdagen bör avvisa

förslaget om det nya

investeringsbidraget. I särskilda

yttranden redovisar ledamöterna från

dessa partier även sin syn på ett

initiativ från bostadsutskottet om

tillfällig förändring av

beräkningsgrunderna för bostadsbidrag

till studerande.

Utskottets överväganden

21:10 Bostadsbidrag

Bostadsbidrag till barnfamiljer och till

ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn

utgår enligt bestämmelserna i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag. De senaste

mer betydande förändringarna i reglerna

för bostadsbidragen beslutades av

riksdagen våren 1996 och trädde i kraft

den 1 januari 1997.

I statsbudgeten för innevarande år

finns för bostadsbidrag uppfört ett ram-

anslag på 4 760 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att detta anslag

minskas med 500 miljoner kronor.

Utgifterna för bostadsbidragen är

starkt beroende av hur hushållens

inkomster, bostadskostnader och

sysselsättningsgrad utvecklas. Regeringen

anför att den gynnsammare utvecklingen av

sysselsättningen och reallönerna medför

att utgifterna för bostadsbidraget

minskar. Mot bakgrund av den ekonomiska

bedömning som regeringen nu gör anses

därför anslaget kunna minskas med det

föreslagna beloppet.

Förslaget, som inte mött några

invändningar i motioner eller vid

beredningen av ärendet, tillstyrks av

bostadsutskottet.

Utskottet vill i detta sammanhang

informera finansutskottet om vissa

pågående överväganden om förändrade

villkor för bostadsbidrag under andra

halvåret i år. Bostadsutskottet har

uppmärksammat att den omläggning av

studiemedelssystemet som kommer att

genomföras den 1 juli i år kan få vissa

oönskade effekter för bostadsbidrag till

studerande. Denna förändring av

studiemedlen kan i vissa fall leda till

minskade bostadsbidrag till studenter

trots att de efter omläggningen har en

sammantaget oförändrad ekonomisk

situation. Denna effekt uppkommer genom

den omfördelning mellan lån och bidrag

som sker inom studiemedelssystemet.

Bostadsutskottet överväger för

närvarande olika lösningar för att

undvika att de oönskade effekterna

uppkommer under löpande bidragsår. Dessa

lösningar kommer att innebära en mindre

utgiftsökning inom bostadsbidragssystemet

för budgetåret 2001. Oavsett vilken

teknisk lösning som väljs kan dock

kostnaderna beräknas till omkring 25

miljoner kronor. Utskottet gör emellertid

bedömningen att denna begränsade

utgiftsökning väl kommer att rymmas inom

anslaget för bostadsbidrag även efter den

anslagsminskning som regeringen

föreslagit och utskottet ovan tillstyrkt.

Som framgått ovan redovisar regeringen i

tilläggsbudgeten för 2001 sjunkande

utgifter för bostadsbidragen och föreslår

därför ett minskat anslag. Erfarenheterna

från de senaste åren visar att regeringen

regelmässigt överskattat utgifterna för

bostadsbidragen. Detta gällde inte minst

för budgetåret 2000 där de slutliga

utgifterna för bostadsbidragen kom att

ligga närmare 1 300 miljoner kronor under

det ursprungligen anvisade anslaget. Det

finns mot den bakgrunden inte anledning

att nu göra någon ytterligare justering

av bostadsbidragsanslaget.

31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och

mögelskador

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 50 miljoner kronor. Regeringen

föreslår att detta anslag minskas med 10

miljoner kronor. Avsikten är att

anslagsminskningen skall bidra till att

finansiera en ökning av anslaget Bidrag

till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut.

Bostadsutskottet tillstyrker

regeringens förslag.

31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av

hyresbostäder

I förslaget om tilläggsbudget för år 2001

lägger regeringen fram ett förslag med

innebörden att ett nytt

investeringsbidrag för nybyggnad av

hyresbostäder skall inrättas. Det

formella förslaget vad gäller

tilläggsbudgeten avser inrättandet av ett

nytt ramanslag 31:12 Investeringsbidrag

för nybyggnad av hyresbostäder på 1

miljon kronor. Utbetalning av stöd avses

emellertid inte komma att ske under år

2001. Förslaget om att inrätta ett anslag

för ändamålet redan under innevarande år

läggs i stället fram för att ge en

lämplig anknytning till statsbudgeten för

det förslag om bemyndigande som

regeringen också presenterar under

tilläggsbudgeten. Det föreslås att

regeringen bemyndigas att under år 2001

inom utgiftsområde 18 besluta om stöd

till investeringar för nybyggnad av

hyresbostäder i områden med bostadsbrist

som innebär utgifter på högst 1 300

miljoner kronor under åren 2002-2004.

Fördelningen mellan budgetåren avses vara

100 miljoner kronor under 2002 samt 600

miljoner kronor under 2003 respektive

2004. Regeringen avser att återkomma i

frågan i budgetpropositionen för 2002.

Regeringen lämnar en redovisning om

inriktningen på och omfattningen av den

föreslagna stödformen som kan

sammanfattas enligt följande. Den totala

omfattningen på bidragsgivningen avses

uppgå till 2,5 miljarder kronor under fem

år. Bidrag skall kunna utgå till projekt

som påbörjas under tiden den 17 april

2001-den 31 december 2004 och

färdigställs inom två år från

påbörjandet. Stöd skall endast kunna utgå

till nyproduktion av bostäder upplåtna

med hyresrätt. Vid utformningen av de

närmare vilkoren för stödet bör

önskemålen om skälig produktionskostnad

och boendekostnad beaktas. Syftet är att

uppnå en produktion av främst små eller

medelstora lägenheter. Bidraget är inte

avsett för olika typer av

kategoribostäder. Stöd bör lämnas för

bostäder som tillkommer med stöd enligt

förordningen (1992:986) om statlig

bostadsbyggnadssubvention. Det är viktigt

att de ekologiska aspekterna beaktas.

Därför skall bidraget också kunna lämnas

utan hinder av att bidrag enligt

förordningen (2000:1389) om statligt stöd

till bostadsinvesteringar som främjar

ekologisk hållbarhet lämnas för samma

projekt. Länsstyrelserna föreslås bereda

och besluta om bidragen baserat på

föreskrifter utfärdade av Boverket. Som

ett villkor föreslås gälla att de

bostäder som byggs med stödet skall

förmedlas via den kommunala

bostadsförmedlingen eller i samarbete med

kommunerna. Det bör enligt propositionen

ankomma på regeringen att utforma de

närmare bestämmelserna om

bidragsgivningen.

Regeringens förslag om att inrätta ett

investeringsbidrag för nybyggnad av

hyresbostäder avvisas i flera motioner.

I Folkpartiets partimotion 2000/01:Fi20

yrkande 28 föreslås att regeringens

förslag avslås av riksdagen. Enligt

motionen är inte bidraget en effektiv

åtgärd mot bostadsbristen. Även i

partimotionerna 2000/01:Fi17 (m),

2000/01:Fi18 (kd) och 2000/01:Fi19 (c)

förordas ett riksdagens avslag på

regeringsförslaget. Förslagen om

preliminär ram för utgiftsområde 18 för

åren 2002-2004 utgår i dessa motioner

från denna förutsättning. I motionerna

framhålls att skattelättnader inom

bostadssektorn är en bättre åtgärd för

att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande.

I Centerpartiets motion framhålls även

behovet av åtgärder som kan främja

konkurrensen inom bostadsbyggandet.

Moderata samlingspartiets syn på

regeringens förslag utvecklas i motion

2000/01:Fi21 (m). I motionen anförs att

erfarenheterna av direkta ekonomiska

bidrag till bostadsbyggande i olika

generella former entydigt pekar i negativ

riktning. Motionärerna framhåller också

att näringslivet samstämmigt har avvisat

tanken på att införa ett

investeringsbidrag. Investeringsbidraget

anses kunna bli kostnadsdrivande och

konkurrenshämmande. Motsvarande argument

för ett avslag på regeringsförslaget förs

också fram i motion 2000/01:

Fi27 (m). I denna motion föreslås även

att riksdagen i ett tillkännagivande

skall framhålla att förutsättningarna för

nyproduktion av hyresbostäder bör

förbättras på annat sätt. Detta bör

enligt motionären ske genom bl.a. sänkta

skatter, ökad konkurrens, förändringar i

fastighetsbildningen, förenklingar i plan-

och bygglovsprocessen samt förändringar i

hyressättningssystemet.

Bostadsutskottet anför följande om

regeringsförslagen om ett nytt

investeringsbidrag för nybyggnad av

hyresbostäder samt de motstående

motionerna.

Utveckling på bostadsmarknaden under

1990-talet har sedan en längre tid givit

anledning till oro. De ekonomiska

problemen i början av detta decennium

bidrog till en kraftig nedgång i

bostadsproduktionen. Även om det

ekonomiska läget förbättrats under senare

år kvarstår omfattande problem på

bostadsmarknaden. Trots en i vissa delar

av landet allt mer tilltagande

bostadsbrist har nyproduktionen av

bostäder fortfarande inte kommit upp till

en nivå som kan anses vara långsiktigt

hållbar. Enligt Boverkets bedömningar

skulle det behöva byggas 25 000-30 000

lägenheter årligen för att svara mot den

långsiktiga efterfrågan. Det kan nämnas

att under de senaste åtta åren har det i

genomsnitt endast byggts 13 000

lägenheter per år.

Förutom att den totala omfattningen av

bostadsbyggandet behöver öka finns

anledning att rikta uppmärksamhet mot

vilken typ av bostäder som byggs. Andelen

bostadsrätter i nyproduktionen har

markant ökat under senare år. Detta trots

att många hushåll, inte minst ungdomar

och yngre familjer, i första hand

efterfrågar hyreslägenheter med en rimlig

boendekostnad. Tillgången på

hyreslägenheter har ytterligare

begränsats genom den politik med

utförsäljning av kommunalt ägda

hyresbostäder som bedrivs i vissa

kommuner.

Orsakerna till att hyreslägenheter

produceras i alltför begränsad omfattning

är flera. Det handlar bland annat om

snabbt stigande markpriser och

byggkostnader som inte kunnat hållas på

en rimlig nivå. På en starkt överhettad

bostadsmarknad ger dyra bostadsrätter i

exklusiva lägen ett större utrymme för

vinster än hyreslägenheter, som måste

hålla sig inom de ekonomiska ramar som

bruksvärdessystemet sätter upp. Flera

borgerligt styrda kommuner har också

visat ett ointresse för att låta sina

bostadsföretag bygga

hyresrättslägenheter. Bostadsutskottet

går emellertid i detta sammanhang inte

närmare in på orsakerna till den

nuvarande situationen på bostadsmarknaden

eller vilka ytterligare åtgärder som kan

bli nödvändiga för att på längre sikt

komma till rätta med problemen. För en

ytterligare belysning av denna fråga

hänvisar utskottet till det protokoll

från bostadsutskottets offentliga

utfrågning den 6 mars i år på temat

"Varför byggs det så få hyresbostäder i

Sverige?" som har bifogat detta yttrande.

Mot bakgrund av den ovan summariskt

redovisade situationen på

bostadsmarknaden framstår det enligt

utskottet uppfattning som nödvändigt med

statliga åtgärder för att åstadkomma en

ökad produktion av bostäder upplåtna med

hyresrätt. Utskottet ser därför positivt

på regeringens förslag om ett nytt

investeringsbidrag. Särskilt positivt är

att förslaget givits en inriktning som

innebär att stödet kan kanaliseras till

den typ av bostäder som bäst behövs, dvs.

hyresbostäder som kan upplåtas till en

rimlig boendekostnad. Det är samtidigt

viktigt att framhålla att en

förutsättning för att bidraget skall få

avsedd effekt är att alla berörda parter

aktivt medverkar till att hålla de totala

produktionskostnaderna nere.

Byggföretagen har en viktig roll i

arbetet med att begränsa de direkta

byggkostnaderna. Som framhålls i

propositionen har

Byggkostnadsdelegationen visat att det

genom en konsekvent kostnadskontroll går

att producera bostäder till rimliga

kostnader. En ytterligare förutsättning

för att boendekostnaden skall kunna hamna

på en rimlig nivå är att kommunerna genom

sin markpolitik bidrar till att även

markkostnaderna begränsas.

Med hänvisning till det ovan anförda

tillstyrker bostadsutskottet regeringens

förslag om att inrätta en nytt anslag för

investeringsbidrag för nybyggnad av

hyresbostäder samt förslaget om ett

bemyndigande vad gäller beslut om bidrag

som innebär utgifter under åren

2002-2004. De motstående motionsförslagen

avstyrks.

34:1 Stöd till investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 1 364,5 miljoner kronor. Regeringen

föreslår att detta anslag minskas med 4

miljoner kronor för att finansiera en

höjning av anslaget till

Naturvårdsverket.

Förslaget har inte mött några

invändningar i motioner eller vid

beredningen av ärendet. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag.

Stockholm den 15 maj 2001

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Knut Billing (m), Lennart

Nilsson (s), Lilian Virgin (s), Owe

Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd),

Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s),

Sten Lundström (v), Annelie Enochson

(kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena

Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark

(c), Yvonne Ångström (fp), Carina

Adolfsson Elgestam (s), Ewa Thalén Finné

(m), Leif Jakobsson (s) och Dag Ericson

(s).

Avvikande mening

Investeringsbidrag för nybyggnad av

hyresbostäder

Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström

(kd), Inga Berggren (m), Annelie Enochson

(kd), Carl-Erik Skårman (m), Rigmor

Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp) och

Ewa Thalén Finné (m) anser:

I motioner (m), (kd), (c) och (fp) har

regeringens förslag om att inrätta ett

system för investeringsbidrag för

nybyggnad av hyresbostäder avvisats. Vi

står givetvis bakom dessa

avslagsyrkanden. Det behövs helt andra

åtgärder för att komma till rätta med de

omfattande problemen på bostadsmarknaden.

Som framhålls i de aktuella motionerna

behöver långsiktigt goda förutsättningar

för byggande och förvaltning av bostäder

skapas. Det handlar bl.a. om sänkt

skattetryck på bostadssektorn,

förenklingar i plan- och byggprocessen,

en översyn av hyressättningssystemet samt

åtgärder för att främja konkurrensen inom

byggsektorn. På dessa områden har vi

presenterat delvis olika förslag, men med

en inriktning som till stora delar

sammanfaller. Inför höstens

riksdagsarbete har vi för avsikt att

återkomma med förslag om hur

bostadsmarknaden skall kunna bringas i

balans i hela landet. Vi anser emellertid

inte att det finns skäl att i samband med

detta yttrande över 2001 års

tilläggsbudget fördjupa sig i dessa

frågor. I detta sammanhang avgränsar vi

oss därför till att helt kortfattat

redogöra för några av de skäl som talar

mot regeringens förslag om att införa ett

nytt investeringsbidrag.

Rent allmänt kan det konstateras att en

bidragsgivning med den föreslagna

utformningen inte på något sätt påverkar

de grundläggande orsakerna till de

problem som föranlett regeringens

förslag. Erfarenheterna från liknande

bidragsformer är också till stora delar

negativa. Inte sällan har denna typ av

statliga insatser visat sig kunna bli

såväl kostnadsdrivande som

konkurrenshämmande. Det finns således en

uppenbar risk för att ett

investeringsbidrag med den förordade

inriktningen inte bara kommer att visa

sig vara ineffektivt utan att det även

direkt motverkar sitt syfte och gör

betydligt mer skada än nytta. Redan nu

har den effekten uppkommit att

bostadsföretag skjuter upp planerade

byggprojekt i avvaktan på att de närmare

villkoren för bidraget skall redovisas.

Från flera håll har det också ifrågasatts

om bidraget, med de villkor om hyrestak

m.m. som regeringen aviserat, alls kommer

att kunna användas där behovet av nya

bostäder är som störst.

Det är enligt vår uppfattning

anmärkningsvärt att regeringen inte

förmått ta fasta på de enträgna krav på

långsiktigt hållbara regler för

bostadsbyggandet som vid upprepade

tillfällen förts fram av en i stort sett

enig bygg- och bostadssektor. Ett nytt

tillfälligt investeringsbidrag riskerar

att ytterligare försena de nödvändiga

åtgärderna. Bostadsmarknaden har under

alltför lång tid lidit av tillfälliga och

ogenomtänkta statliga insatser.

Regeringen har också fått tydliga

signaler om att bostadssektorn inte

önskar nya åtgärder av denna typ. Vid

exempelvis den offentliga utfrågning på

temat "Varför byggs det så få

hyresbostäder i Sverige?" som

bostadsutskottet genomförde i mars i år

fanns det i princip ingen part som tyckte

att investeringsbidrag är önskvärda. Även

de partsföreträdare som i brist på andra

insatser inte ansåg sig helt kunna avvisa

tanken på sådana åtgärder uttryckte en

stor tveksamhet på grund av risken för

oönskade bieffekter och bristen på

långsiktighet.

Med hänvisning till det ovan anförda

anser vi att regeringens förslag om ett

nytt investeringsbidrag för byggande av

hyresbostäder bör avslås av riksdagen. Vi

tillstyrker således de avslagsförslag som

lagts fram i motioner (m), (kd), (c) och

(fp).

Särskilda yttranden

1. Bostadsbidrag

Knut Billing (m), Inga Berggren (m), Carl-

Erik Skårman (m), Rigmor Stenmark (c),

Yvonne Ångström (fp) och Ewa Thalén Finné

(m) anför:

Bostadsutskottets s-ledamöter har tagit

initiativ till en tillfällig ändring av

beräkningen av bostadsbidrag till

studerande under år 2001. Om inte

beräkningsgrunderna ändras leder de

förändringar i studiemedelssystemet som

träder i kraft den 1 juli i år

automatiskt till en sämre ekonomisk

situation för många studenter genom

sänkta bostadsbidrag. Budgeteffekterna

för innevarande budgetår av den

föreslagna ändringen i

bostadsbidragssystemet redovisas i detta

yttrande till finansutskottet.

Vi vill inte motsätta oss den

föreslagna tillfälliga ändringen av

bidragsvillkoren trots att vi inte står

bakom bostadsbidragssystemet i dess

nuvarande utformning. Det skulle vara

orimligt att låta vad som får förmodas

vara ett förbiseende eller misstag från

regeringens sida leda till att många

studerande under löpande bidragsår får en

försämrad ekonomisk situation. Detta

särskilt som förändringen i

studiebidragssystemet lanserats som en

förbättring för studenterna. Vi anser det

emellertid vara anmärkningsvärt att

regeringen i sitt beredningsarbete inte

kunnat förutse denna effekt och i god tid

vidtagit nödvändiga åtgärder.

Förbiseendet kan också ses som en

indikation bland många på att det

nuvarande systemet är för komplicerat och

i många avseenden leder till oönskade

effekter.

Vi har i andra sammanhang presenterat

förslag till förändringar och

förenklingar av bostadsbidragssystemet.

De förslag som våra respektive partier

fört fram om preliminära ramar för

utgiftsområde 18 under åren 2002-2004 (se

yttr. 2000/01:BoU5y) utgår också från att

förenklingar av bostadsbidragssystemet

kan inledas under denna period.

2. Bostadsbidrag

Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie

Enochson (kd) anför:

Kristdemokraterna har sedan länge

reagerat mot regeringens kortsiktiga

politik i fråga om bostadsbidragen. De

förändringar i systemet som genomfördes

för några år sedan har lett till att

bidraget sammantaget har fått en prägel

av stöd till ensamföräldrar boende i

hyresrätt. Kristdemokraterna har därför

begärt en översyn av

bostadsbidragsreglerna samt av de

konsekvenser som senare års förändringar

medfört. Vi har också föreslagit att de

individuella inkomstgränserna som

bidragsgrund för bostadsbidragen skall

slopas och att den bidragsgrundande

bostadsytan skall öka. Vårt förslag

innebär även att den barnrelaterade delen

av bostadsbidraget skall höjas för de

hushåll som är berättigade till

bostadsbidrag.

Kristdemokraterna har också vid ett antal

tillfällen begärt att avstämnings-

perioderna för bostadsbidraget skall vara

halvårsvisa. Ett sådant system skulle

minska de oönskade effekter som

uppkommer, inte minst när studier och

förvärvsarbete växlar under kalenderåret.

Om vårt förslag tidigare vunnit bifall

hade det varit enklare att hantera de

problem med bostadsbidragen för

studerande som utskottet uppmärksammar i

sitt yttrande. I det nu uppkomna läget

vill vi emellertid inte motsätta oss det

förslag om en tillfällig regeländring som

bostadsutskottet har för avsikt att lägga

fram för riksdagen. Det är givetvis

orimligt att en förändring i

studiemedelssystemet med omfördelning

mellan lån och bidrag skall tillåtas leda

till minskade bostadsbidrag, trots att

studenterna efter omläggningen får en

oförändrad ekonomisk situation. Vi vill i

sammanhanget också erinra om att

Kristdemokraterna förordat en något

större ökning av bidragsdelen i

studiemedelssystemet än den förändring

som träder i kraft den 1 juli i år.

Utskottets överväganden

Inledning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan

riksdagen för löpande budgetår på

tilläggsbudget göra en ny beräkning av

statsinkomster samt ändra och anvisa nya

anslag. Utskottet behandlar förslagen på

tilläggsbudget utgiftsområdesvis. I det

avslutande avsnittet Finansutskottets

sammanställning av anslag och

utgiftsområden på tilläggsbudget

redovisar utskottet konsekvenserna av

sina ställningstaganden för anslag och

utgiftsområden för 2001.

Finansiering av investeringar och

rörelsekapital

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen

för budgetåret 2001 får besluta om

krediter för myndigheters räntekonton i

Riksgäldskontoret intill ett belopp av

16 900 000 000 kr. Vidare tillstyrker

utskottet att regeringen för budgetåret

2001 får besluta om lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i

anläggningstillgångar som används i

statens verksamhet intill ett belopp av

20 300 000 000 kr.

Därmed tillstyrks punkterna 13 och 14 i

propositionen.

Propositionen

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten

fastställer riksdagen årligen en

kreditram inom vilken regeringen får

besluta att rörelsekapital i statens

verksamhet skall finansieras med krediter

i Riksgäldskontoret (21 §). Vidare

fastställer riksdagen årligen en total

låneram i Riksgäldskontoret för

investeringar som används i statens

verksamhet (20 §).

I syfte att tillgodose statliga

myndigheters behov av rörelsekapital

föreslår regeringen att den totala

kreditramen höjs med 2 300 000 000 kr,

dvs. till 16 900 000 000 kr. Höjningen är

bl.a. en följd av att

Premiepensionsmyndighetens (PPM) behov av

rörelsekapital tidigare finansierats med

lån avseende anläggningstillgångar. PPM

skall på sikt bli helt

avgiftsfinansierad. Under

uppbyggnadsskedet finansieras dock

myndigheten genom krediter och lån i

Riksgäldskontoret.

Den totala låneramen för investeringar i

anläggningstillgångar föreslås sänkas med

600 miljoner kronor, det vill säga till

20 300 000 000 kr. Förslaget om minskad

låneram är föranlett av att PPM:s

rörelsekapital i stället skall

tillgodoses från ramen för

räntekontokrediter. Att den föreslagna

minskningen av låneramen för

investeringar inte blir större är en

följd av att en renodling av vissa andra

myndigheters krediter också bör

genomföras i sammanhanget.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionen

(punkterna 13 och 14).

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

27:2 Presstöd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag att

reglerna för presstöd ändras så att

stödbeloppen för driftsstödet höjs med

12 % och örestalen för

distributionsstödet med 5 % fr.o.m. den

1 januari 2001. Därmed tillstyrks punkt

15 i propositionen. Motstående motioner

avstyrks.

Jämför reservationerna 1 (m, fp) och 2

(kd).

Propositionen

Efter en översyn avseende dagspressens

ekonomiska situation gör regeringen

bedömningen att det behövs ökade statliga

insatser för att bibehålla mångfalden på

dagstidningsmarknaden. Utan ökat statligt

stöd föreligger en risk för att många

tidningar tvingas lägga ned eller minska

utgivningen under de närmaste åren.

Därför föreslås en generell höjning av

driftsstödet med 12 % fr.o.m. den 1

januari 2001. Tillsammans med den höjning

av driftsstödet med 3 % fr.o.m. 2001 som

riksdagen redan beslutat om (prop.

2000/01:1, bet. 2000/01:KU1, rskr.

2000/01:65) kan en ytterligare höjning

bidra till att lösa många andratidningars

akuta ekonomiska problem. En höjning av

stödet bör dessutom kunna bidra till att

skapa förutsättningar för en förbättrad

ekonomisk situation för dessa tidningar

även på längre sikt. Höjningen sker genom

att stödbeloppen höjs med 12 %.

Samdistributionen bidrar till en

effektiv distribution och en bred

spridning av dagstidningar. Nivån på

distributionsstödet har trots ökade

kostnader för distributionen varit

oförändrad sedan 1997 då örestalen för

stödet skrevs upp med 6 %.

Distributionsstödets andel av de totala

distributionskostnaderna har minskat

under en följd av år. Om

distributionsstödets andel av de totala

distributionskostnaderna minskar

ytterligare uppstår en risk för att stora

tidningsföretag väljer att avstå från

distributionsstödet. De kan då överge den

s.k. likaprisprincipen och ta ut ett

högre pris av de mindre tidningarna för

distributionen. Mot denna bakgrund

föreslås en höjning av

distributionsstödet med 5 % fr.o.m. den 1

januari 2001. Höjningen sker genom att

örestalen för stödet skrivs upp med 5 %.

Med utgångspunkt i ett oförändrat antal

stödberättigade tidningar beräknas

utgifterna för presstödet öka med ca 48

miljoner kronor under 2001, varav

höjningen av driftsstödet motsvarar ca 44

miljoner kronor och höjningen av

distributionsstödet motsvarar ca 4

miljoner kronor. De ökade utgifterna ryms

inom det av riksdagen för 2001 anvisade

anslaget.

Motioner

I motion Fi20 yrkande 27 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att

regeringens förslag om ändrade

presstödsregler skall avslås.

Motionärerna anför att presstödet sedan

ett trettiotal år har haft i stort samma

inriktning, trots att medielandskapet

förändrats dramatiskt. Det nuvarande

presstödet konserverar en viss

mediestruktur och snedvrider

konkurrensen. Motionärerna anser att

presstödet bör kunna skäras ned kraftigt.

Även i motion Fi28 av Per Unckel m.fl.

(m) föreslås att regeringens förslag om

ändrade presstödsregler skall avslås.

Motionärerna menar att presstödet inte

har bidragit till att tidningar i

ekonomiska svårigheter har kunnat räddas

som förväntat. Stödet har bidragit till

att strukturella reformer har försenats

och att konkurrensvillkoren snedvridits.

Att höja presstödet för att medel

frigjorts till följd av tidningen

Arbetets nedläggning är enligt

motionärerna inte motiverat. Vidare menar

motionärerna att den föreslagna höjningen

är onödig eftersom de anser att

presstödet skall avskaffas.

I motion Fi29 yrkande 1 av Mats Odell

m.fl. (kd) begärs att riksdagen avslår

regeringens förslag att ändra

stödbeloppen för driftsstöd med 12 %.

Motionärerna framhåller att det är

relativt kraftiga ökningar av

driftsstödet som föreslås. De accepterar

uppjusteringen av samdistributionsstödet

med 5 %. Regelförändringen vad avser

driftsstödet anser de däremot bör avslås.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande KU15y propositionen och

avstyrker motionerna.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionen

(punkt 15). Motionerna Fi20 (fp) yrkande

27, Fi28 (m) och Fi29 (kd) yrkande 1

avstyrks.

45:1 Sametinget

Propositionen

Sametinget har under perioden 1996-1999

varit ansvarigt för genomförandet av de

samiska utvecklingsprogrammen inom MÅL 6,

Interreg. Nordkalotten och Nordens Gröna

Bälte. Den nya programperioden 2001-2006

har inletts, och behovet av ytterligare

anslagsmedel är större än tidigare då

bl.a. andelen tekniskt stöd i vissa fall

blir lägre och kostnaderna också blir

högre på grund av start och organisering.

För att programmen skall kunna genomföras

bör anslaget 45:1 Sametinget ökas med

1 600 000 kr. Finansiering sker genom att

anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets

rationalisering m.m. inom utgiftsområde

23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar minskas.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande KU15y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 37 delvis).

46:1 Allmänna val

Propositionen

Från och med den 1 juli 2001 överförs

ansvaret för drift och förvaltning av det

IT-stöd som avses användas vid valen från

och med 2002 från Riksskatteverket till

den nyinrättade Valmyndigheten.

Kostnaderna för driften och förvaltningen

av detta IT-stöd har hittills belastat

anslaget 3:2 Skattemyndigheterna under

utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd. Den särskilde utredare som fått

i uppdrag att förbereda och genomföra

bildandet av den nya myndigheten (dir.

2001:4) har föreslagit att kostnaderna

för driften och förvaltningen av IT-

stödet som används vid valen i

fortsättningen i stället skall belasta

anslaget 46:1 Allmänna val. Regeringen

föreslår att anslaget 46:1 Allmänna val

ökas med 1 400 000 kr. Finansieringen

sker genom att anslaget 3:2

Skattemyndigheterna under utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd minskas med

motsvarande belopp.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande KU15y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 37 delvis).

46:5 Valmyndigheten

Propositionen

En särskild utredare har utrett frågan om

att flytta funktionen som central

valmyndighet från Riksskatteverket till

en annan myndighet. Utredaren har i denna

fråga föreslagit att en ny myndighet

inrättas. Regeringen avser att inrätta en

ny valmyndighet den 1 juli 2001.

Valmyndigheten skall ha formen av en

nämndmyndighet och vara central

valmyndighet enligt vallagen (1997:157).

Regeringen har tillsatt en särskild

utredare för att förbereda och genomföra

bildandet av den nya myndigheten.

För Valmyndighetens verksamhet bör ett

nytt ramanslag 46:5 Valmyndigheten

uppföras under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse. Medlen avser myndighetens

förvaltningskostnader. Regeringen

föreslår därför att ett nytt anslag

uppförs på statsbudgeten för detta

ändamål och att 3 450 000 kr anvisas för

2001. Finansiering sker genom att det

under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning

och uppbörd uppförda anslaget 3:1

Riksskatteverket minskas med motsvarande

belopp.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande KU15y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 37 delvis).

90:5 Regeringskansliet m.m.

Propositionen

Utökade bemanningskrav för

Försvarsdepartementet utomlands har lett

till större utgifter än vad regeringen

tidigare beräknat. Regeringen anser

därför att 22 600 000 kr behöver

tillföras anslaget 90:5 Regeringskansliet

m.m.

Finansiering sker genom att anslag inom

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan och

utgiftsområde 6 Totalförsvar minskas med

sammantaget motsvarande belopp.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande KU15y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 37 delvis).

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

1:6 Statistiska centralbyrån

Propositionen

Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar

för äktenskapsregistret. Kostnaderna för

verksamheten finansieras genom att de

sökande betalar avgifter hos

tingsrätterna som dessa redovisar mot en

inkomsttitel. Riksskatteverket har

därefter från inkomsttitel överfört medel

till SCB motsvarande kostnaderna för

verksamheten. Riksrevisionsverket har

påpekat att detta förfarande kan sakna

författningsstöd. Regeringen föreslår att

SCB:s anslag i stället tillförs medel

motsvarande ett genomsnitt av de senaste

årens kostnader för driften av

äktenskapsregistret. Anslaget 1:6

Statistiska centralbyrån bör av detta

skäl ökas med 3 700 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

2:2 Finansinspektionen

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 2:2

Finansinspektionen ökas med 6 300 000 kr.

Finansiering sker genom att anslaget 2:4

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

minskas med 2 300 000 kr och genom att

anslaget 2:7 Avgift för

stadshypotekskassans grundfond minskas

med 4 000 000 kr.

International Organization of

Securities Commissions (IOSCO) arrangerar

sitt årsmötet under 2001 i Stockholm. I

IOSCO ingår ett stort antal

tillsynsmyndigheter, flera börser och

marknadsplatser som anslutna medlemmar.

Värdepappersföretag och

branschorganisationer ingår som

observatörer. Årsmötet förväntas samla ca

800 deltagare från närmare 100 länder.

Finansinspektionen skall stå som värd för

årsmötet i samarbete med OM

Stockholmsbörsen. IOSCO:s årsmöte kommer

nu liksom tidigare att finansieras via

deltagaravgifter, statsbidrag och några

utvalda sponsorer. Konferensen i

Stockholm beräknas totalt kosta ca 15-17

miljoner kronor och genomförs och

redovisas helt avskild från inspektionens

övriga löpande verksamhet.

Finansinspektionen har på regeringens

uppdrag utrett förutsättningarna för att

införa ett internt graderingssystem för

stabiliteten i de finansiella instituten

efter ett antal kriterier. Systemet

syftar till att vidareutveckla det

nuvarande systemet avseende tillsyn för

de väsentliga instituten och resultera i

en årlig samlad riskbedömning. Det

interna graderingssystemet utgör också

ett steg till att anpassa tillsynen till

de ökade insatserna som de nya planerade

reglerna för kapitaltäckning förutsätter.

Finansutskottet har i betänkande

2000/01:FiU2 Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

också berört frågan om det interna

graderingssystemet.

Finansieringsåtgärderna har ingen

inverkan på den verksamhet som bedrivs

inom ramen för anslaget 2:4

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

och anslaget 2:7 Avgift för

stadshypotekskassans grundfond.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska

utvecklingsbanken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att anslaget 2:9

Bidrag till kapitalet i Europeiska

utvecklingsbanken får användas även för

årlig medlemsavgift till Europarådets

utvecklingsbank. Därmed tillstyrks

punkt 16 i propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 2:9

Bidrag till kapitalet i Europeiska

utvecklingsbanken får användas även för

årlig medlemsavgift till Europarådets

utvecklingsbank.

Uppgiften för att finansiera

medlemsavgiften till Europarådets

utvecklingsbank har förts från det under

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan uppförda

anslaget 5:4 Bidrag till vissa

internationella organisationer till

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning. Den årliga

medlemsavgiften till Europarådets

utvecklingsbank på 36 526 euro är för

liten för att motivera ett eget anslag.

Närmaste anslagsändamål är 2:9 Bidrag

till kapitalet i Europeiska

utvecklingsbanken, där ett ekonomiskt

utrymme finns som medger betalning av

denna medlemsavgift.

Finansieringsåtgärden påverkar inte

möjligheten att medverka till

kapitalhöjningen i EBRD.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 16).

Utskottet vill dock påpeka att det inte

är tillfredsställande att ett anslags

benämning inte täcker ändamålet. Om

regeringen avser att föreslå riksdagen

att det nu aktuella anslaget skall

anvisas för det nya ändamålet även under

2002 förutsätter utskottet att regeringen

överväger en mer adekvat benämning på

anslaget.

Ägande av Vasallen AB

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bemyndigar regeringen att överta

aktierna i Vasallen AB genom utdelning

eller annat förfarande. Därmed

tillstyrks punkt 17 i propositionen.

Propositionen

Riksdagen godkände regeringens förslag

(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1,

rskr. 1996/97:109) att vissa

organisationsenheter inom Försvarsmakten

skulle läggas ned före den 1 januari 1999

och att alla avvecklingsåtgärder skall

vara genomförda före den 1 januari 2000.

Enligt regeringens förslag skulle

genomförandet av avvecklingen påbörjas

direkt efter riksdagens beslut och

slutföras så snabbt som möjligt.

Regeringen avsåg att lämna närmare

anvisningar om genomförandet till

Försvarsmakten. Ett antal

organisationsenheter skulle läggas ned

enligt riksdagsbeslutet.

I 1997 års ekonomiska vårpropositionen

(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20,

rskr. 1996/97:284) redogjorde regeringen

för att ett aktiebolag skulle bildas för

att utveckla försvarsfastigheter som

skulle avvecklas genom 1996 år

försvarsbeslut. För att utveckla och

förädla före detta försvarsfastigheter

för ny användning och för att slutligen

sälja fastigheterna på kommersiella

villkor bildades fastighetsbolaget

Vasallen AB i september 1997. Det

nybildade bolaget blev då ett dotterbolag

till Civitas Holding AB, tidigare

Vasakronan Holding AB. Från starten

förvärvade Vasallen AB ett antal

fastigheter i olika kommuner från

Fortifikationsverket.

För att säkerställa den finansiella

uthålligheten i bolaget ansåg regeringen

att det då var en fördel att inordna

bolaget i en större fastighetskoncern som

dessutom har kompetens och erfarenhet av

liknande utvecklingsprojekt.

Vasallen AB har efter det senaste

försvarsbeslutet år 2000 förvärvat

ytterligare fastigheter från staten genom

Fortifikationsverket. Regeringen avser nu

att skilja ut dotterbolaget Vasallen AB

ur Civitaskoncernen. Bolaget föreslås

tills vidare ägas direkt av staten. Den

finansiella säkerheten och kompetensen

finns numera i Vasallen AB. Ett

direktägande av aktierna i Vasallen AB

innebär vidare att bolaget följs på nära

håll och att täta dialoger kan genomföras

mellan ägare och bolag. Avskiljandet av

Vasallen AB skall också ses som

ytterligare ett led i en renodling av

Civitaskoncernens fastighetsbestånd.

Mot denna bakgrund föreslås att

regeringen, genom utdelning eller på

annat sätt, får överta aktierna i

Vasallen AB.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 17).

Avveckling av Brisingen Holding AB

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att riksdagen

bemyndigar regeringen att avveckla

Brisingen Holding AB. Därmed tillstyrks

punkt 18 i propositionen.

Propositionen

Genom Finansdepartementet köpte staten

den 10 juli 1997 ett vilande bolag,

Securum Lagerbolag 19 AB från Securum

Aktier AB. Bolaget namnändrades till

Brisingen Holding AB. Köpeskilling var

50 000 kr, och utgiften belastade

anslaget B 6 Värdering av aktier i

Värdepapperscentralen AB (prop.

1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.

1996/97:284). Bolaget förvärvades i syfte

att kunna utnyttjas vid vissa

infrastrukturella åtgärder.

Det har nu visat sig att det

fortfarande vilande bolaget Brisingen

Holding AB inte behövs för några

infrastrukturella åtgärder och att staten

i övrigt inte heller har behov av att äga

bolaget. Bolaget har heller inte efter

förvärvet haft någon verksamhet eller

några anställda.

Regeringen föreslås därför bemyndigas

att avveckla bolaget. Inkomster från

avvecklingen skall redovisas mot

inkomsttitel 3312 Övriga inkomster av

försåld egendom.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 18).

Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd

3:2 Skattemyndigheterna

Propositionen

Regeringen föreslår att

skattemyndigheterna skall kompenseras för

admini-strationskostnaderna för uttag av

avgifter till registrerade trossamfund

(prop. 1998/99:124 avsnitten 4.5.1 och

7.1). Förberedelsekostnaderna har

beräknats till 75 000 kr per samfund.

Kostnaderna i övrigt kan beräknas till 21

kr per person. Regeringen har beslutat om

uppbördshjälp för sju trossamfund. Enligt

uppgift från Riksskatteverket kommer

skattemyndigheterna att 2001 svara för

uppbörden avseende 77 363 personer.

Kostnaderna härför beräknas till

2 150 000 kr. Regeringen föreslår därför

att anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas

med 2 150 000 kr. Finansiering sker genom

att det under utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid uppförda

anslaget 28:38 Stöd till trossamfund

minskas med motsvarande belopp. Vidare

skall anslaget 3:2 Skattemyndigheterna

minskas med 1 400 000 kr för att

finansiera ökningen av det under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda

anslaget 46:1 Allmänna val.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet tillstyrker i sitt

yttrande SkU6y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

skatteutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

4:1 Polisorganisationen

Propositionen

Polisens ekonomiska situation är fortsatt

bekymmersam. Vid ingången av 2001 hade

polisen utnyttjat en anslagskredit på 304

miljoner kronor. I år beräknas

förbrukningen överstiga anslaget med 406

miljoner kronor. Det leder till ett

underskott på drygt 700 miljoner kronor

vid årets slut. Polisen måste fortsätta

att arbeta aktivt för att effektivisera

resursanvändningen. För att inte äventyra

verksamheten är dock ett resurstillskott

för innevarande år nödvändigt. Regeringen

föreslår därför att anslaget tillförs

770 000 000 kr.

Motionen

I motion Fi24 av Bo Lundgren m.fl. (m)

begärs ett tillkännagivande om behovet av

ytterligare utbildningsplatser inom

polisutbildningen (yrkande 1).

Motionärerna föreslår också ett

tillkännagivande om behovet av

förstärkning av anslaget 4:1

Polisorganisationen med 250 miljoner

kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 2). Vidare begärs ett

tillkännagivande om behovet av

civilanställd personal hos polisen

(yrkande 3).

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet tillstyrker i sitt

yttrande JuU4y propositionens förslag och

avstyrker motionen.

Justitieutskottet konstaterar först att

utgiftsprognosen för rättsväsendet pekar

på att utgifterna innevarande budgetår

kommer att uppgå till 24 592 miljoner

kronor eller 619 miljoner kronor mer än

vad som budgeterats.

Som framgår av propositionen är det

främst polisen som kommer att överskrida

sin budget. Följaktligen föreslår

regeringen att merparten av

nytillskottet, 770 miljoner kronor, skall

tillföras polisen. Prognosen pekar för

polisens del på ett ackumulerat

underskott vid årets slut på drygt 700

miljoner kronor inklusive effekterna av

de nedan nämnda minskade

hyreskostnaderna. Vid bedömningen av

polisens medelsbehov måste nämligen

hänsyn också tas till att regeringen

aviserat sin avsikt att göra en

indragning på 170 miljoner kronor från

polisens anslag. Bakgrunden är att

polisens kompensation för hyreskostnader

har varit felaktigt beräknade.

Nettotillskottet till polisens budget

blir alltså 600 miljoner kronor vilket,

enligt justitieutskottets mening, innebär

en betydande förbättring av polisens

ekonomiska situation. Polisen måste dock

fortsätta att arbeta aktivt på att

effektivisera resursanvändningen, något

som i sig knappast kan betecknas som

negativt.

När det gäller motionen utgår

justitieutskottet från att avsikten är

att tillföra polisen ytterligare resurser

i syfte att förstärka polisutbildningen

och öka antalet civilanställda.

Justitieutskottet delar i och för sig

motionärernas uppfattning om att det är

nödvändigt att utöka polisutbildningen

och att åtminstone en del av polisens

personalproblem kan lösas genom fler

civilanställda, särskilt inom den

brottsutredande verksamheten där behovet

av experter i många fall är stort. Detta

är frågor som justitieutskottet behandlat

vid ett stort antal tillfällen under

senare år (senast 2000/01:JuU1 s. 39 f.).

Justitieutskottet kan också konstatera

att Rikspolisstyrelsen utförligt

behandlat hithörande frågor i sitt

budgetunderlag för 2002-2004 och att

arbete pågår i Regeringskansliet med

nästa års budget. Enligt

justitieutskottets mening bör dessa

frågor, som har strategisk betydelse för

utvecklingen av polisverksamheten,

beredas i budgetsammanhang så som också

sker. Justitieutskottet kan dock inte

undvika att anmärka att den utbyggnad

redan i år av polisutbildningen som

förespråkas i motionen knappast är möjlig

med bibehållna kvalitetskrav, och

justitieutskottet är inte berett att göra

avkall på de kvalitetskrav som

ovillkorligen måste ställas på

utbildningen. När det slutligen gäller

den utökning av polispersonalen under

året som förespråkas i motionen kan

justitieutskottet konstatera att de

polisaspiranter som lämnar Polishögskolan

i vår redan har fått anställning vid

landets polismyndigheter. Enligt

Rikspolisstyrelsen finns det inte heller

några färdigutbildade, arbetssökande

poliser. Det framstår alltså som

osannolikt att det skulle gå att på några

månaders sikt rekrytera ett stort antal

polismän som kan träda i tjänst

omedelbart.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis). Motion Fi24 (m)

avstyrks.

4:6 Kriminalvården

Propositionen

Kostnader för författningsreglerade

personskador inom kriminalvården har

hittills finansierats genom att det under

utgiftsområde 14 Arbetsliv upptagna

anslaget 1:2 Statliga tjänstepensioner

m.m. har belastats. Från och med i år

tillämpas en premiebaserad

försäkringsteknisk lösning i

Kammarkollegiets regi. I och med detta

föreslås att anslaget 1:2 Statliga

tjänstepensioner m.m. minskas och

anslaget 4:6 Kriminalvården ökas.

Överföringsbeloppet motsvarar ett

genomsnitt av kostnaderna för intagna

m.fl. enligt lagen (1977:266) om statlig

ersättning vid ideell skada m.m. under de

tre senaste åren. Anslaget 4:6

Kriminalvården bör av detta skäl ökas med

3 000 000 kr.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet tillstyrker i sitt

yttrande JuU4y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

4:10 Brottsoffermyndigheten

Propositionen

I regeringens proposition Stöd till

brottsoffer (prop. 2000/01:79) föreslås

ett flertal åtgärder som syftar till att

förbättra omhändertagandet av och stödet

till brottsoffer. Förutom

författningsändringar föreslås ett antal

myndighetsgemensamma uppdrag.

Brottsoffermyndigheten har en central

roll i flera av dessa uppdrag, särskilt

vad gäller uppdragen rörande utbildning

om brottsofferfrågor och

vittnesstödsverksamhet vid landets

tingsrätter. Anslaget bör därför

tillföras 3 000 000 kr. Finansiering sker

genom att anslaget 4:11 Ersättning för

skador på grund av brott minskas med

motsvarande belopp.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet tillstyrker i sitt

yttrande JuU4y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan

5.1 Utrikesförvaltningen

Propositionen

Den nya och processinriktade

organisationen för hantering av

utlänningsärenden, som infördes under

1999, innebär att en större del av

tillstånds- och ärendehantering

koncentrerats till svenska

utlandsmyndigheter. Avsikten är att de

skall arbeta direkt mot Migrationsverket

i Norrköping. För detta ändamål har ett

omfattande IT-stöd utvecklats. På grund

av tekniska svårigheter under

utvecklingsarbetet samt ökade tekniska

krav när det gäller säkerhet och snabbhet

i dataförbindelserna för att undvika

långdragna tillståndsprocesser, har

projektkostnaderna ökat för såväl

utrikesförvaltningen som Migrationsverket

jämfört med vad som tidigare planerats.

Regeringen anser därför att ytterligare

14 000 000 kr behöver tillföras

utrikesförvaltningen.

Finansieringen av det ökade anslaget

till utrikesförvaltningen sker genom att

avgifter, som kommer att tas ut för

ansökningar om uppehålls- och

arbetstillstånd vid utlandsmyndigheterna,

och som beräknas uppgå till 14 000 000

kr, tillförs en inkomsttitel.

Anslaget skall samtidigt minskas med

2 600 000 kr till följd av ändrat

kostnadsansvar för försvarsattachéers

kanslilokaler.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet påpekar i sitt yttrande

UU4y att regeringen föreslår en ökning

med 14 miljoner kronor. Av dessa medel är

11,4 miljoner kronor avsedda att användas

för att till del avhjälpa tekniska

svårigheter som uppstått vid utvecklandet

av IT-stödet för hantering av

utlänningsärenden i vad rör

förbindelserna mellan svenska

utlandsmyndigheter och Migrationsverket i

Norrköping samt för att möta ökade

tekniska krav i samband därmed. Enligt

vad utrikesutskottet erfarit kommer

övriga delar av kostnaderna för här

aktuella åtgärder att bestridas med medel

från utgiftsområde 8 (Migrationsverkets

anslag).

Inom ramen för sitt arbete med

uppföljning och utvärdering har

utrikesutskottet granskat

utrikesförvaltningens bokslut för

budgetåret 2000 och därvid, genom

föredragning av Utrikesdepartementets

expeditionschef, särskilt fått belyst

sammanslagningen av Regeringskansliets

två IT-organisationer, den inom

Utrikesdepartementet och den för övriga

Regeringskansliet, vilken genomfördes med

verkan fr.o.m. den 1 januari 2000.

Kostnaderna för Regeringskansliets,

inklusive Utrikesdepartementets, IT-

verksamhet skall efter sammanslagningen

av de två organisationerna i princip

bestridas med medel från utgiftsområde 1.

Mot denna bakgrund är det inte

omedelbart uppenbart varför regeringen på

tilläggsbudget för innevarande budgetår

äskar medel för ovan beskrivna IT-projekt

över utgiftsområde 5. På förfrågan har

uppgivits att så sker av tekniska

orsaker, vilka sammanhänger med att

projektarbetet inleddes redan 1999 i

samband med omorganisationen av

hanteringen av utlänningsärendena och

därmed före sammanslagningen av IT-

enheterna. Dessutom ligger delar av

projektet såsom verksamhetsutveckling,

utbildning av UD:s egen personal och

kurirkostnader inom departementets

förvaltningsansvar. Huvuddelen av

kostnaderna för utvecklingen av

departementets IT-stöd i

migrationshanteringen finansieras via

utgiftsområde 1. Större delen av de 14

miljoner kronorna kommer därför att

användas för att finansiera de

oförutsedda kostnadsökningarna på

utgiftsområde 1.

Beaktande vad som erfarits kan

utrikesutskottet inte utesluta att

särskilda omständigheter i fallet kan

göra förfarandet ursäktligt.

Utrikesutskottet vill emellertid som sin

uppfattning uttrycka att det valda

förfaringssättet är mindre lämpligt och

att det, om det upprepas, särskilt bör

påtalas.

Samtidigt som regeringen föreslår att

anslaget 5.1 Utrikesförvaltningen skall

ökas med 14 miljoner kronor föreslår den

att det minskas med 2 600 000 kr till

följd av ändrat kostnadsansvar för

försvarsattachéers kanslilokaler.

Utrikesutskottet, som har underrättat sig

om bakgrunden härtill, har ingen

invändning mot förslaget.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker

utrikesutskottet propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

utrikesutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Motion om medel till utrikesförvaltningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion Fi20 (fp) yrkande 29 om

tillkännagivande om medel till

utrikesförvaltningen.

Jämför reservation 3 (m, kd, c, fp).

I motion 2000/01:Fi20 av Lars Leijonborg

m.fl. (fp) föreslås att riksdagen gör ett

tillkännagivande till regeringen om

behovet av ytterligare 25 miljoner kronor

på anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen inom

utgiftsområde 5 för att bibehålla

ambassaderna i Tunis, Lima, Beirut och

vid Heliga stolen (yrkande 29).

Utrikesutskottets yttrande

Enligt utrikesutskottet, som har avlämnat

yttrande UU4y till finansutskottet, finns

inte utrymme för att genomföra förslaget,

varför det bör avstyrkas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet avstyrker, i likhet med

utrikesutskottet, motion Fi20 (fp)

yrkande 29.

Ansökningsavgifter för uppehålls- och

arbetstillstånd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen

bemyndigas att meddela föreskrifter om

avgifter för ansökan om uppehålls- och

arbetstillstånd enligt de riktlinjer

som föreslås. Därmed tillstyrks punkt

19 i propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att den bemyndigas

att meddela föreskrifter om avgifter för

ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd

som görs av andra än personer som i

Sverige söker uppehållstillstånd hos

Migrationsverket på grund av skyddsbehov

eller anhöriga som söker

uppehållstillstånd på grund av

familjeanknytning till personer som fått

uppehållstillstånd enligt 3 kap.

utlänningslagen eller på grund av

humanitära skäl. Undantag görs också för

personer som omfattas av EES-avtalet

eller andra internationella

överenskommelser samt för personer som

tas ut på den s.k. flyktingkvoten för

vidarebosättning i Sverige. Avgifterna

skall redovisas mot inkomsttitel 2511.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet påpekar i sitt

yttrande SfU6y att som grundprincip

föreslås att ansökningar om arbets- och

uppehållstillstånd skall vara

avgiftsbelagda. Avgifterna utgår, i

likhet med vad som gäller för andra

avgifter, i form av ansökningsavgifter.

Från denna princip görs ett antal

undantag, där det av olika skäl anses

vara olämpligt att ta ut en avgift.

Ansökningar om uppehållstillstånd på

grund av skyddsbehov, när ansökan görs i

Sverige, utgör ett sådant undantag.

Vidare kan avgifter inte tas ut när

rätten till vistelse följer av EES-

avtalet.

Huvudregeln är att ansökningar om

arbets- och uppehållstillstånd skall

göras där sökanden uppehåller sig och

prövas före inresan i landet. Enligt

uppgift förefaller det lämpligt att den

utlandsmyndighet som tar emot ansökan

även tar emot ansökningsavgiften.

Såvitt socialförsäkringsutskottet kan

bedöma kommer avgifterna främst att

beröra olika typer av sökande från icke

EES-länder såsom t.ex. säsongsarbetare

och andra sökanden med arbetserbjudande,

gäststuderande och gästforskare. Anhöriga

till de nämnda kategorierna samt andra

anhöriga som inte omfattas av EES-avtalet

betalar också avgift. Även ansökningar om

förlängning av arbets- och

uppehållstillstånd omfattas av avgift.

Socialförsäkringsutskottet har erfarit

att avgifterna i samband med en ansökan

om arbets- och uppehållstillstånd normalt

planeras uppgå till 1 000 kr. För barn

under 18 år och för anhöriga uttas halv

avgift.

Socialförsäkringsutskottet, som utgår

från att åtgärden kommer att följas upp

bl.a. vad gäller konsekvenserna för de

sökande, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 19).

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

Propositionen

Under 2000 uppstod en obalans i

Försvarsmaktens ekonomi och fördelningen

av utgifter för verksamhet mellan

anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m. och 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling. Utgifterna på anslaget

6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

blev mer än 700 000 000 kr högre än vad

som hade planerats. Regeringen anser att

703 700 000 kr bör tillföras anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m. för

att skapa förutsättningar för att

verksamheten skall kunna genomföras

enligt den planerade inriktningen.

Finansiering sker genom att anslaget 6:3

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling minskas.

Riksrevisionsverket har i sin

revisionsrapport bekräftat regeringens

uppfattning att det finns allvarliga

brister i Försvarsmaktens styrning och

uppföljning av förbandsverksamheten.

Regeringen följer noggrant utvecklingen

för ovan nämnda anslag, särskilt

utvecklingen inom förbandsverksamheten

och värnpliktsutbildningen, och avser vid

behov att återkomma till riksdagen i

samband med budgetpropositionen för 2002

med eventuell ytterligare överföring av

medel mellan anslagen 6:3 och 6:1.

Den föreslagna ökningen av anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

utgör för överskådlighetens skull en

nettoförändring som motiveras av några

olika förändringar. Utöver den stora

överföringen från anslaget 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling ligger bakom denna

förändring också en överföring från

anslaget 1:2 Statliga tjänstepensioner

m.m. under utgiftsområde 14 Arbetsliv

till följd av ändrat kostnadsansvar för

personskadeskydd. Vidare ingår en

överföring från anslaget 5:1

Utrikesförvaltningen under utgiftsområde

5 Utrikesförvaltning och internationell

samverkan motiverad av ändrat

kostnadsansvar för försvarsattachéers

kanslilokaler. Slutligen finns en

beräkningsmässig överföring till anslaget

90:5 Regeringskansliet m.m. under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse för att

finansiera ökade utgifter utomlands för

Försvarsdepartementet.

Motionen

I motion Fi31 av Henrik Landerholm m.fl.

(m) framhålls att den obalans mellan

uppgifter och anvisade medel som uppstod

under år 2000 i Försvars-makten är ett

resultat av försvarsbeslutet våren 2000.

Avsatta resurser motsvarar inte den

verksamhet som Försvarsmakten väntades

genomföra. Konsekvenserna av regeringens

försvarspolitik är att förbanden varken

får erforderlig utbildning eller

utrustning. Försvarsmakten har begärt att

få omfördela sammanlagt 1,4 miljarder

kronor från ramanslaget 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och

utveckling till ramanslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,

för att täcka överutnyttjandet för år

2000 samt för att kunna genomföra den

planerade verksamheten under innevarande

år. Regeringen föreslår endast en

omfördelning med 700 miljoner kronor.

Regeringens förslag att nu endast

omfördela 700 miljoner kronor medför att

den beslutade förändringen försenas och

försvåras. I motionen föreslås att 1,4

miljarder omfördelas mellan de berörda

anslagen (yrkandena 1 och 2).

Vidare föreslås i motionen att

riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att

pröva samtliga nu beslutade, pågående och

planerade om- och nylokaliseringar av

försvarsverksamheten för att minska

behovet av investeringsmedel (yrkande 3).

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet anför i sitt yttrande

FöU5y att Försvarsmakten i en

föredragning för utskottet har redogjort

för det ekonomiska läget under

innevarande budgetår och skälen för att

myndigheten förordar en större

omfördelning mellan anslagen än den

regeringen föreslagit. Till grund för

Försvars-maktens överväganden ligger att

inte planera för att utnyttja den

anslagskredit som kan ianspråktas för

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m.

Försvarsutskottet noterar att det

enligt Riksrevisionsverkets och

regeringens uppfattning finns brister i

Försvarsmaktens styrning och uppföljning

av förbandsverksamheten. Utskottet har

erfarit att Försvarsmakten inte invänder

mot den bedömningen. Försvarsmakten har

för utskottet vid flera tillfällen

redogjort för de åtgärder som nu vidtas

för att åstadkomma en tillfredsställande

ordning på detta område.

Försvarsutskottet är inte främmande för

att en omfördelning, enligt det förslag

som regeringen förordar i propositionen,

kan medföra betydande ingrepp i den

verksamhet som planerats av

Försvarsmakten för innevarande år. Om

anslagskrediten utnyttjas - som uppgår

till drygt 540 miljoner kronor - bör

åtminstone huvuddelen av de redovisade

konsekvenserna kunna bemästras. Efterhand

som styr- och uppföljningsrutinerna

förbättras skapas säkrare grund för

övervägandena om behovet av en

långsiktigt motiverad omavvägning mellan

resurserna för förbandsverksamhet resp.

för materielförsörjning m.m. Regeringen

anmäler i propositionen att den vid behov

återkommer till riksdagen med förslag

till ytterligare omfördelning under

innevarande budgetår mellan berörda

anslag i budgetpropositionen för år 2002.

Försvarsutskottet räknar med att frågan

om en eventuell annan avvägning mellan

förbandsverksamhet och

materielförsörjning m.m. under

försvarsbeslutsperioden redovisas i

budgetpropositionen för år 2002.

Försvarsutskottet tillstyrker

propositionen och avstyrker motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

försvarsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis) och avstyrker motion

Fi31 (m).

6:2 Fredsfrämjande truppinsatser

Propositionen

Försvarsmakten har beslutat att höja

lönerna för anställda i utlandsstyrkan

med 20 % fr.o.m. den 1 januari 2001.

Anslaget 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser

behöver därför ökas med 81 000 000 kr.

Finansiering sker genom att anslaget

6:3 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling minskas.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande FöU5y propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

försvarsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

6:3 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling

Propositionen

På anslaget 6:3 Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling finns

ett stort anslagssparande. Anslaget

minskas med 787 000 000 kr för att

finansiera utgiftsökningar på andra

anslag, främst inom utgiftsområdet.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande FöU5y propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

försvarsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

6:4 Funktionen Civil ledning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att anslaget 6:4

Funktionen Civil ledning får användas

dven för Finansinspektionens verksamhet

med att förbättra skyddet mot

informationsoperationer hos de större

finansiella företagen. Därmed

tillstyrks punkt 20 i propositionen.

Propositionen

Enligt budgetpropositionen för 2001

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning, anslaget 2:2

Finansinspektionen, skall Överstyrelsen

för civil beredskap avsätta 1 000 000 kr

av anslaget 6:4 Funktionen Civil ledning

för Finansinspektionens verksamhet med

att förbättra skyddet mot

informationsoperationer hos de större

finansiella företagen. I regeringens

beskrivning i budgetpropositionen för

2001 av ändamålet med anslaget 6:4

Funktionen Civil ledning framgår inte

detta, vilket det rätteligen borde ha

gjort. Regeringen föreslår därför nu att

riksdagen godkänner denna användning av

anslaget.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande FöU5y propositionen.

Försvarsutskottet anför att det är

angeläget att skyddet ökar mot

informationsoperationer hos de större

finansiella företagen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

försvarsutskottet, propositionens förslag

(punkt 20).

7:1 Kustbevakningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker förslaget till ny

investeringsplan för perioden

2001-2004. Därmed tillstyrks punkt 21 i

propositionen.

Propositionen

Riksdagen har för innevarande år godkänt

en investeringsplan för Kustbevakningen.

Regeringen föreslår att en ny

investeringsplan för Kustbevakningen för

perioden 2001-2004 godkänns.

I Kustbevakningens investeringsplan

ingår köp av två kombinationsfartyg. I

budgetpropositionen för 2001 beräknades

ett av fartygen levereras under 2001 och

ett under 2002. Av Kustbevakningens

budgetunderlag för 2002 framgår att båda

fartygen kommer att levereras under 2001.

En ny investeringsplan bör därför

godkännas.

Investeringsplan för Kustbevakningen

Miljoner kronor

Tot Budg Beräknat

alt et

2001 200 200 20

2 3 04

KBV 201-202 256 256 0 0

0

Flygplan 135 10 65 60

Övriga 110 34 21 28 27

investeringar

Summa 501 290 31 93 87

investeringar

Lån 501 290 31 93 87

Summa 501 290 31 93 87

finansiering

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande FöU5y propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

försvarsutskottet, propositionens förslag

(punkt 21).

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

8:1 Biståndsverksamhet

Propositionen

Inströmningen av asylsökanden har ökat

betydligt, framför allt för flyktingar

från Kosovo och Bosnien. Prognosen har

mot den bakgrunden reviderats upp med

107 000 000 kr, och därigenom ökar

avräkningarna från biståndsramen.

Regeringen föreslår att anslaget 8:1

Biståndsverksamhet minskas med

107 000 000 kr.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet tillstyrker i sitt

yttrande UU4y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

utrikesutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

10:3 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

minskas med 200 000 000 kr. Aktuella

prognoser visar att antalet personer som

kommer att tas emot av kommuner blir

färre än vad som beräknats. Anslaget kan

därför minskas. Denna minskning används

för att finansiera ökningar på andra

anslag inom utgiftsområdet.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande SfU6y propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

12:1 Migrationsverket

Propositionen

Antalet asylsökande under innevarande år

kommer enligt aktuella prognoser att

överstiga tidigare gjorda bedömningar

främst på grund av kriserna i provinsen

Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien

och Bosnien-Hercegovina. För att inte

handläggningstiderna och de långa

väntetiderna i Migrationsverkets

mottagningssystem skall öka bör anslaget

förstärkas. Därutöver har

Migrationsverket även ökade kostnader för

uppbyggnaden av ett IT-system för att

hantera administrativa rutiner rörande

viseringar, asyl- och migrationsärenden.

Anslaget 12:1 Migrationsverket behöver

därför ökas med 27 000 000 kr.

Finansiering sker genom att anslaget 10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

minskas.

Motionen

I motion Fi23 av Margit Gennser m.fl. (m)

begärs ett tillkännagivande om att

ytterligare 25 miljoner kronor skall

tillföras Migrationsverket för återstoden

av innevarande år. En sådan förstärkning

utöver regeringens förslag är nödvändig

för att förkorta handläggningstiderna,

anser motionärerna.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som

förutsätter att regeringen vid behov

återkommer med ytterligare förslag på

tilläggsbudget, tillstyrker i sitt

yttrande SfU6y propositionens förslag och

avstyrker motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 37 delvis)

och avstyrker motion Fi23 (m) yrkande 1.

12:2 Mottagande av asylsökande

Propositionen

Inströmningen av asylsökande har ökat

till följd av främst kriserna i provinsen

Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien

och i Bosnien-Hercegovina. Sammantaget

har detta medfört att fler personer än

beräknat tas om hand i Migrationsverkets

mottagandesystem. Kostnaderna för

mottagande av asylsökande under

innevarande år kommer att överstiga

anslagna medel.

I propositionen föreslås således att

anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande

ökas med 168 000 000 kr. Finansiering

sker genom att anslaget 10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

minskas.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande SfU6y propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

12:4 Utlänningsnämnden

Propositionen

Antalet asylsökande under innevarande år

kommer enligt aktuella prognoser att

överstiga tidigare gjorda bedömningar

främst på grund av kriserna i provinsen

Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien

och Bosnien-Hercegovina. Som en följd av

regeringens förslag att utöka

Migrationsverkets förvaltningsanslag

anser regeringen det även motiverat att

öka Utlänningsnämndens resurser för att

minska handläggningstiderna hos nämnden

och därmed minskade väntetider i

Migrationsverkets mottagandesystem.

Anslaget 12:4 Utlänningsnämnden bör

därför öka med 5 000 000 kr. Finansiering

sker genom att anslaget 10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

minskas.

Motionen

I motion Fi23 av Margit Gennser m.fl. (m)

begärs ett tillkännagivande om att

ytterligare 2,5 miljoner kronor skall

tillföras Utlänningsnämnden för

återstoden av innevarande år. En sådan

förstärkning utöver regeringens förslag

är nödvändig för att nämnden skall kunna

fullgöra sina uppgifter.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som

förutsätter att regeringen vid behov

återkommer med ytterligare förslag på

tilläggsbudget, tillstyrker i sitt

yttrande SfU6y propositionens förslag och

avstyrker motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 37 delvis)

och avstyrker motion Fi23 (m) yrkande 2.

Flexiblare användning av medel på

migrationsområdet

Propositionen

I propositionen anförs följande:

Riksdagen har tillkännagivit för

regeringen att regeringen i samband med

2001 års ekonomiska vårproposition bör

redovisa ett sätt att möjliggöra

flexiblare utnyttjande av anslagen på

migrationsområdet, då i första hand

anslagen 12:1 Migrationsverket och 12:2

Mottagande av asylsökande (bet.

2000/01:SfU2).

För det första kan konstateras att

nuvarande anslagssystem är konstruerat så

att flexibilitet finns inbyggd i

systemet. I första hand skall

flexibilitet finnas inom anslagen genom

möjligheten att utnyttja anslagskredit

respektive anslagssparande. Om dessa

möjligheter inte är tillräckliga kan

regeringen två gånger per år i

tilläggsbudgeten föreslå

omprioriteringar.

För det andra är det en viktig princip

att förvaltningsanslag och sakanslag

skall hållas åtskilda. Syftet med detta

dr att underlätta styrningen av

förvaltningen och att anslagets ändamål

skall vara tydliga för såväl riksdag som

regering. En strävan bör därmed vara att

sakanslag hålls så rena som möjligt och

inte belastas med förvaltningskostnader.

Finansutskottet (bet. 2000/01:FiU2 s. 10)

har också uttryckt kritik mot att

regeringen inom ett och samma

politikområde blandar

transfereringsutgifter med

förvaltningsutgifter. Utskottet

konstaterar att det strider mot

intentionerna bakom den nuvarande

indelningen i utgiftsområden och hänvisar

till att de realekonomiska effekterna av

dessa utgifter är väsentligt olika och

därför av analysskäl bör hållas åtskilda.

Anslagsstrukturen inom

migrationsområdet är konstruerad så att

myndigheternas förvaltningsutgifter och

övriga utgifter hålls isär. Från anslaget

12:1 Migrationsverket finansieras

Migrationsverkets centrala administration

och prövning av uppehållstillstånd och

medborgarskap. Från anslaget 12:2

Mottagande av asylsökande finansieras all

den verksamhet som rör mottagandet av

asylsökande. Det handlar om bistånd i

form av bostadsersättning, dagersättning

och särskilt bidrag. Från anslaget

finansieras också ersättning till

kommuner och landsting för kostnader för

skola, hälso- och sjukvård m.m.

Anslagsutbetalningarna styrs i stor

utsträckning av lagar och förordningar.

Därutöver finansieras från anslaget

kostnader för anläggningsboende för

asylsökande och lokaler samt för personal

som arbetar med organiserad verksamhet

för asylsökande och vissa andra

verksgemensamma kostnader.

Mot bakgrund av det anförda anser

regeringen att det nu inte finns behov av

att lägga fram förslag till särskilda

åtgärder med anledning av

socialförsäkringsutskottets initiativ.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

SfU5y

I sitt yttrande SfU5y anför

socialförsäkringsutskottet att en stor

del av utgifterna inom området avser

handläggningen av asylärenden och

mottagande av asylsökande. Antalet

asylsökande är naturligtvis av avgörande

betydelse för kostnadernas utveckling.

Prognosen för antalet asylsökande är

alltid mycket osäker, och olika händelser

kan kraftigt påverka antalet ansökningar.

De långa handläggningstiderna är dessutom

kostsamma i asylärenden bl.a. på grund av

att de sökande under tiden vistas i

Migrationsverkets mottagningssystem. Vid

behandlingen av budgeten för 2001 ansåg

socialförsäkringsutskottet (bet.

2000/01:SfU2) att den ansvariga

myndigheten måste kunna utnyttja de

samlade resurserna på bästa möjliga sätt

i en verksamhet som kan fluktuera snabbt

och där det är av stor vikt med tidiga

insatser. Regeringen anser emellertid att

det inte nu föreligger behov av några

särskilda åtgärder. Eftersom ett

flexiblare utnyttjande av medlen för

detta område ryms inom den föreslagna

utgiftsramen konstaterar utskottet att de

närmare villkoren för anslagen 12:1 och

12:2 blir aktuella först i samband med

budgeten för 2002.

Socialförsäkringsutskottet vill redan nu

understryka att prioriteringar inom andra

områden också kan få betydelse för detta

utgiftsområde. Av betydelse för budgeten

kan också bli den granskning av

handläggningstider, anslagsstruktur och

budget-arbete inom migrationspolitiken

som för närvarande genomförs av

Riksdagens revisorer.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet instämmer i regeringens

bedömning att det inte föreligger något

behov för regeringen att nu vidta några

åtgärder. Den flexibilitet som

eftersträvas för medelsanvändningen kan i

första hand nås genom utnyttjande av

anslagssparande respektive anslagskredit.

Om detta inte är tillräckligt kan

regeringen på tilläggsbudget begära

ändrad medelsanvisning.

Finansutskottet vill erinra om

regeringsformens bestämmelse om att

riksdagen anvisar anslag till angivna

ändamål (9 kap. 3 §). Någon

delegeringsmöjlighet finns inte. Det

innebär att när omfördelningar skall

göras mellan anslag, så måste dessa

beslutas av riksdagen.

Utskottet vill också understryka vikten

av att hålla förvaltningsanslag och

sakanslag åtskilda. Syftet med detta är

att öka informationsvärdet av budgeten

och att underlätta styrningen av

förvaltningen.

Som socialförsäkringsutskottet

konstaterar i sitt yttrande, så kommer

medelstilldelningen för de olika

ändamålen liksom anslagsvillkor att bli

föremål för beredning i samband med

behandlingen av budgetpropositionen för

2002. Det blir då åter aktuellt att pröva

medelstilldelningen för de berörda

myndigheterna och verksamheterna.

12:7 Från EU-budgeten finansierade

insatser för asylsökande och flyktingar

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål inte uppfört något

anslag. Regeringen föreslår att ett nytt

ramanslag 12:7 Från EU-budgeten

finansierade insatser för asylsökande och

flyktingar förs upp i statsbudgeten.

Anslaget anvisas med 38 000 000 kr.

EG-kommissionen har inrättat en

europeisk flyktingfond som skall

underlätta för EU-länderna att ta emot

asylsökande och flyktingar. Medlen skall

användas för att utveckla

mottagningssystemet för asylsökande, för

integrationsinsatser och för att hjälpa

personer att återvända eller återvandra

till sitt hemland. Målet för fonden är

att ge Europa en gemensam grund och en

liknande struktur för arbetet med

asylsökande och flyktingar. Fonden skall

verka under fem år.

Anslagsbeloppet motsvarar EU:s

finansiering av projekten. Under 2001

beräknas svenska projekt erhålla

38 000 000 kr i bidrag från den

europeiska flyktingfonden. Bidraget

administreras av Migrationsverket i

samarbete med Integrationsverket.

Bidraget redovisas under inkomsttiteln

6911 Övriga bidrag från EU.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande SfU6y propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

14:3 Bidrag till Nordiska

hälsovårdshögskolan

Propositionen

Nordiska ministerrådet fastställer varje

år en total ekonomisk ram för Nordiska

hälsovårdshögskolans (NHV) verksamhet och

en garantinivå för finansieringen.

Utgifter för verksamheten inom

garantinivån fördelas mellan de nordiska

länderna efter samma proportioner som

gäller för den ordinarie nordiska

budgeten. NHV:s budget för 2001

fastställdes dock först i november 2000.

Dessutom tillkom en utgift för Sverige på

3 500 000 kr avseende avräkning för 1999.

I budgetpropositionen för 2001 bedömde

regeringen att medelsbehovet skulle kunna

klaras genom att utnyttja befintlig

anslagskredit. Vid ingången av år 2001

har det dock visat sig att anslaget och

anslagskrediten inte räcker för att

finansiera den i november 2000 uträknade

avgiften för år 2001.

Regeringen kommer under våren att lägga

fram ett förslag till Nordiska

ministerrådet om ändrade

finansieringsprinciper för NHV:s

verksamhet för att möjliggöra en bättre

prognostisering av Sveriges andel av

kostnaderna för NHV. Med hänsyn till det

nu gällande nordiska avtalet för

finansieringen av NHV:s verksamhet

föreslår regeringen att anslaget 14:3

Nordiska hälsovårdshögskolan ökas med

1 970 000 kr. Finansiering sker genom att

anslaget 14:10 Alkoholsortimentsnämnden

minskas med 400 000 kr och anslaget 13:5

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

minskas med 1 570 000 kr.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen

bemyndigas att i fråga om ramanslaget

16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.

under år 2001 ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 90

000 000 kr efter 2001.

Därmed tillstyrks punkt 22 i

propositionen.

Propositionen

Det nuvarande bemyndigandet i fråga om

ramanslaget 16:3 Statsbidrag till

vårdartjänst m.m. innebär att regeringen

får ingå ekonomiska förpliktelser som

innebär utgifter på högst 60 miljoner

kronor efter 2001. Regeringen föreslår

att summan höjs med 30 miljoner kronor

till sammanlagt 90 miljoner kronor. Det

nuvarande bemyndigandet gäller den del av

anslaget som rör bidrag till

omvårdnadsinsatser vid riksgymnasier för

svårt rörelsehindrade ungdomar. Höjningen

gäller den del av anslaget som täcker

kostnader för vårdartjänst åt studerande

med funktionshinder vid folkhögskola.

Till skillnad från vad som hittills varit

fallet kommer folkhögskolorna fr.o.m.

2001 att lämna en bidragsansökan som

gäller ett helt läsår, höst- och

vårtermin, varför det finns behov av att

höja bemyndiganderamen på anslaget.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 22).

17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen

bemyndigas att i fråga om anslaget 17:1

Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 60

miljoner kronor efter 2001.

Därmed tillstyrks punkt 23 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen har tidigare inom ramen för

den Nationella handlingsplanen för

äldrepolitiken beviljat stimulansbidrag

till 15 regionala FoU-center inom

äldreområdet under åren 2000 till 2001.

Regeringen avser bevilja fortsatt stöd

till uppbyggnad av regionala FoU-center

även under perioden 2002-2004 med

sammanlagt 60 miljoner kronor i enlighet

med vad som redovisas i

budgetpropositionen för 2001. Regeringen

föreslår därför att riksdagen medger att

regeringen för anslaget 17:1

Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken får besluta om bidrag som

inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 60 miljoner kronor

efter 2001.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 23).

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp

19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

Propositionen

Sjukfrånvaron fortsätter att öka, vilket

får till följd att utgifterna för

sjukpenning ökar även för 2001. De medel

som anvisades på statsbudgeten för 2001

har därför visat sig vara otillräckliga.

De prognoser som ligger till grund för

regeringens bedömning för år 2001 är dock

osäkra och kan komma att justeras under

året. Regeringen kommer att följa

utvecklingen noga för att göra en

bedömning av om den föreslagna ökningen

är tillräcklig.

Anslaget 19:1 Sjukpenning och

rehabilitering m.m. behöver nu ökas med

3 000 000 000 kr.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande SfU6y propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

19:8 Allmänna försäkringskassor

Propositionen

På grund av den kraftigt ökade

sjukfrånvaron under de senaste åren har

utgifterna för sjukpenning och även

kostnaderna för att handlägga och

kontrollera ärendena ökat. Regeringen

framförde i budgetpropositionen för 2001

avsikten att vid behov tillskjuta medel

för administrationsändamål på

tilläggsbudget i samband med 2001 års

ekonomiska vårproposition. Regeringens

bedömning är nu att anslaget 19:8

Allmänna försäkringskassor behöver ökas

med 100 000 000 kr.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande SfU6y propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

Användning av medel i

folkpensioneringsfonden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner att, om så erfordras,

kostnader på högst 30 000 000 kr, som

uppstår i samband med lokaliseringen av

Stockholms läns allmänna

försäkringskassas utlandskontors

pensionsenhet till Gotlands läns

allmänna försäkringskassa, får

finansieras med medel från

folkpensioneringsfonden.

Därmed tillstyrks punkt 24 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen har beslutat den 29 mars 2001

att Stockholms läns allmänna

försäkringskassas utlandskontors

pensionsenhet skall omlokaliseras till

Gotlands läns allmänna försäkringskassa.

Verksamheten vid enheten skall fr.o.m.

den 1 januari 2002 bedrivas på Gotland.

Regeringen har samtidigt beslutat att

12 000 000 kr skall belasta det under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling upptagna anslaget 33:9

Utgifter för lokalisering av statliga

arbetstillfällen till vissa kommuner för

att täcka en del av de kostnader som

uppstår i samband med omlokaliseringen.

Folkpensioneringsfonden bildades i

samband med 1913 års lag om allmän

pensionsförsäkring och regeringen

beslutade 1983 att fonden skulle

avvecklas. Fonden finns emellertid kvar

och förvaltas sedan 1999 av

Kammarkollegiet efter att tidigare ha

förvaltats av Riksförsäkringsverket.

Fonden utgör i dag inte någon källa för

finansiering av någon löpande verksamhet.

I samband med inrättandet av ett

försäkringsmedicinskt centrum (prop.

1998/99:76, bet. 1998/99:SfU 8, rskr.

1998/99:232) beslutade riksdagen att

kostnader som uppstod när den nya

verksamheten bildades skulle finansieras

från folkpensioneringsfonden. Fondens

tillgångar uppgår till ca 78 miljoner

kronor den 30 mars 2001.

De kostnader som uppstår i samband med

omlokaliseringen av Stockholms läns

allmänna försäkringskassas utlandskontors

pensionsenhet till Gotlands läns allmänna

försäkringskassa bör till viss del kunna

finansieras från folkpensioneringsfonden.

Regeringen föreslår att högst 30 000 000

kr av folkpensionsfondens medel får

användas för detta ändamål. Därefter

fyller fonden inte något praktiskt syfte,

och regeringen avser därför att avveckla

folkpensioneringsfonden senast den 30

juni 2002.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande SfU6y propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 24).

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom

20:2 Efterlevandepensioner till vuxna

Propositionen

När regeringen fattade beslut om

budgetpropositionen för 2001 var vissa

förhållanden som påverkar utgifterna inte

kända, varför ett för lågt belopp

föreslogs för anslaget

efterlevandepensioner till vuxna.

Regeringen föreslår därför att anslaget

20:2 Efterlevandepensioner till vuxna nu

ökas med 30 000 000 kr.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande SfU6y propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

20:4 Delpension

Propositionen

Anslaget för delpensioner är under

avveckling och fr.o.m. den 1 januari 2001

beviljas inga nya delpensioner. De sista

utbetalningarna sker under 2004. Under

2000 nybeviljades ett oväntat stort antal

delpensioner, och belastningen på

anslaget blir därmed större än anslaget

på statsbudgeten.

Regeringen föreslår att anslaget 20:4

Delpension ökas med 120 000 000 kr.

Finansiering sker genom att anslaget 20:3

Bostadstillägg till pensionärer minskas

med 120 000 000 kr.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande SfU6y propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning

och aktivitetsstöd samt 22:3 Köp av

arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader

Propositionen

Regeringen bedömer att antalet deltagare

i konjunkturberoende

arbetsmarknadspolitiska program blir

lägre än antagandena i budgeten för 2001.

Antalet deltagare beräknades till i

genomsnitt 121 500 personer per månad

(inklusive arbetslivsinriktad

rehabilitering). Regeringen bedömer nu

behovet av programplatser till i

genomsnitt 107 000 personer per månad.

Regeringen föreslår därför att anslaget

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning

och aktivitetsstöd minskas med

474 863 000 kr. Regeringen föreslår

vidare, med samma motivering, att

anslaget 22:3 Köp av

arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader minskas med 343 768 000 kr.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat

sig i form av protokollsutdrag, kan

acceptera förslaget men vill ändå göra

följande påpekanden.

Behovet av arbetsmarknadspolitiska

program är i hög grad beroende av

utvecklingen på arbetsmarknaden.

Försämras det arbetsmarknadspolitiska

läget krävs ökade insatser. Det är också

viktigt att arbetsmarknadsutbildningen

kan upprätthållas på en

tillfredsställande nivå för att undvika

flaskhalsar och kunna rusta de

arbetssökande att möta ständigt ökande

kompetenskrav. Detta är särskilt viktigt

i ett regionalt tillväxtperspektiv. Det

är även av stor vikt att

Arbetsmarknadsverket ges möjlighet att

planera långsiktigt, exempelvis när det

gäller upphandlingar, och att god

kvalitet kan uppnås i åtgärderna.

Utvecklingen på arbetsmarknaden är för

närvarande god, men det finns ett antal

faktorer som kan leda till att den

positiva trenden bryts. Vissa regioner

har fortfarande hög arbetslöshet och låg

sysselsättningsgrad. Motsvarande

förhållanden gäller för många

invandrargrupper. Antalet

deltidsarbetslösa och långtidsinskrivna

har minskat men inte i den omfattning som

är önskvärd.

Enligt arbetsmarknadsutskottets

uppfattning är det därför viktigt att

vara uppmärksam på den fortsatta

utvecklingen på arbetsmarknaden och att

se till att det finns nödvändig beredskap

för förändringar. Om det finns risk för

att den positiva utvecklingen på

arbetsmarknaden bryts genom att

arbetslösheten stiger eller genom att den

ändrar struktur är det viktigt att man

snabbt kan öka volymerna i programmen för

att motverka en sådan utveckling.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (punkt 37 delvis).

Erbjudande av plats inom

aktivitetsgarantin

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att den som har

fyllt 20 år och är eller riskerar att

bli långtidsinskriven vid

arbetsförmedlingen senast inom 27

månader från arbetslöshetens inträde

bör erbjudas en heltidsaktivitet inom

ramen för aktivitetsgarantin.

Därmed tillstyrks punkt 25 i

propositionen.

Riksdagen beslutade vid behandlingen av

regeringens förslag till förändringar i

arbetslöshetsförsäkringen i december 2000

(prop. 1999/2000:139, bet. 2000/01:AU5,

rskr. 2000/01:102) att de som har fyllt

20 år och som är eller riskerar att bli

långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen

senast inom 27 månader från

arbetslöshetens inträde skall erbjudas en

heltidsaktivitet inom ramen för

aktivitetsgarantin. Regeringen föreslår

nu att riksdagen med ändring av sitt

tidigare beslut ändrar "skall" till

"bör". Genom en sådan förändring uppnås

enligt regeringen den flexibilitet som

krävs för att aktivitetsgarantin skall

fungera med god kvalitet.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat

sig i form av protokollsutdrag, påpekar

att avsikten med aktivitetsgarantin var

att tillskapa en ny form av flexibelt

arbetsmarknadspolitiskt program som

skulle motverka långtidsinskrivning.

Programmet riktar sig i första hand till

den som har eller riskerar att få

särskilt svårt att komma tillbaka till

reguljärt arbete. Inom ramen för

programmet skall man kunna anpassa

insatserna efter den enskildes

förutsättningar. För att detta skall vara

möjligt krävs enligt

arbetsmarknadsutskottets mening att

programmet utvecklas i sådan takt att

kvaliteten inte äventyras. En alltför

kraftig ökning av aktivitetsgarantins

omfattning riskerar att leda till

kvalitetsförsämringar.

Arbetsmarknadsutskottet kan konstatera

att aktivitetsgarantin för närvarande

omfattar ca 30 000 arbetslösa.

Med kriteriet "skall" finns det, som

regeringen påpekat, en risk för att

kvalitetskravet i åtgärden inte kan

upprätthållas. Bara det förhållandet att

det för närvarande finns ca 50 000

långtidsinskrivna utan arbete innebär med

en strikt tillämpning av kriteriet att

man är tvungen att på mycket kort tid

drastiskt öka antalet platser i

aktivitetsgarantin. Med den föreslagna

förändringen får arbetsförmedlingarna

möjlighet att under en övergångsperiod

överbrygga dessa problem. Det blir

lättare att se till att de som bäst

behöver en insats inom aktivitetsgarantin

också kommer att få den, samtidigt som

det blir möjligt att upprätthålla

kvalitetskravet.

Arbetsmarknadsutskottet - som står bakom

regeringens förslag i denna del - anser

att man inte får tolka den föreslagna

förändringen på det sättet att enskilda

som riskerar att bli utförsäkrade inte

kommer att anvisas plats inom

aktivitetsgarantin. Enligt

arbetsmarknadsutskottets mening är det

viktigt att betona att enskilda som utan

egen förskyllan är arbetslösa inte får

stå utan försörjning om de uppfyller

kraven att stå till arbetsmarknadens

förfogande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (punkt 25).

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

1:2 Statliga tjänstepensioner m.m.

Regeringen föreslår att anslaget 1:2

Statliga tjänstepensioner m.m. minskas

med 19 000 000 kr för att finansiera

vkningen av det under utgiftsområde 4

Rättsväsendet upptagna anslaget 4:6

Kriminalvården med 3 000 000 kr samt

ökningen av det under utgiftsområde 6

Totalförsvar upptagna anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m. med

16 000 000 kr.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat

sig i form av protokollsutdrag, har ingen

erinran mot förslaget.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (punkt 37 delvis).

Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

25:5 Statens institut för handikappfrågor

i skolan

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 25:5

Statens institut för handikappfrågor i

skolan ökas med 88 656 000 kr.

Finansiering sker genom att anslaget 25:7

Specialskolemyndigheten och resurscenter

minskas med 73 656 000 kr samt att

anslaget 25:8 Särskilda insatser på

skolområdet minskas med 15 000 000 kr.

I enlighet med riksdagens beslut med

anledning av propositionen om Elever med

funktionshinder - ansvar för utbildning

och stöd (prop. 1998/99:105, bet.

1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14) skall

Statens institut för handikappfrågor i

skolan ombildas till en ny myndighet. Den

nya myndigheten, Specialpedagogiska

institutet, skall inrättas den 1 juli

2001.

Ekeskolans, Hällsboskolans,

Tomtebodaskolans och Åsbackaskolans

resurscenter skall inordnas i den nya

myndigheten och upphör därmed att vara

egna myndigheter. Till den nya

myndigheten skall också föras de statliga

bidragen för vissa kunskapscenter och

datapedagogerna vid de regionala

dataresurscentren, de s.k. REDAH-centren.

De medel som finns beräknade för denna

verksamhet under anslagen 25:7

Specialskolemyndigheten och resurscenter

och 25:8 Särskilda insatser på

skolområdet förs i stället upp under

anslaget 25:5 Statens institut för

handikappfrågor i skolan.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

I propositionen föreslås att anslaget

25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. minskas

med 150 000 000 kr för att finansiera

höjningen av anslaget 91:1 Generellt

statsbidrag till kommuner och landsting

under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommuner. Från och med den 1 juli

2001 blir kommunerna skyldiga att erbjuda

plats i förskoleverksamhet för barn med

arbetslösa föräldrar. De kompenseras

därför genom en ökning av det generella

statsbidraget.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

25:76 Centrala studiestödsnämnden

Propositionen

Regeringen har uppdragit åt Centrala

studiestödsnämnden (CSN) att inrätta ett

servicecenter för studiestöd lokaliserat

till Kiruna. Uppdraget utgör ett led i

arbetet med att effektivisera CSN:s

verksamhet och ingår också som en åtgärd

i regeringens utvecklingsprogram för

kommuner med särskilda

omställningsproblem främst på grund av

strukturomvandlingar inom försvars-

makten. Centret skall från hösten omfatta

minst 80 årsarbetsplatser. En

förutsättning är att CSN:s resurser

förstärks med sammanlagt 70 miljoner

kronor under åren 2001-2003.

Finansiering sker genom att anslaget

25:70 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. minskas.

Den 1 maj 2001 inrättas den

överklagandenämnd för studiestödsärenden

som skall finnas enligt studiestödslagen

(1999:1395). Inrättandet av myndigheten

förväntas innebära en minskad

arbetsbelastning för CSN, och därför kan

CSN:s administrativa resurser minskas.

Med beaktande härav anser regeringen

att anslaget 25:76 Centrala studie-

stödsnämnden behöver ökas med 17 500 000

kr. Finansiering sker genom att anslaget

25:70 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

25:77 Överklagandemyndighet

Propositionen

Den 1 maj 2001 inrättas den

överklagandenämnd för studiestödsärenden

som skall finnas enligt studiestödslagen

(1999:1395). Kostnadsberäkningar visar

att myndighetens anslag 25:77

Överklagandemyndighet behöver tillföras

ytterligare 2 500 000 kr för att nämnden

skall kunna fullgöra sina uppgifter när

det nya studiestödssystemet träder i

kraft den 1 juli 2001. Finansiering sker

genom att anslaget 25:70 Särskilda

utgifter inom universitet och högskolor

m.m. minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

Utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid

28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete ökas med

18 916 000 kr. Skälet är att i

statsbudgeten för 2001 ingår medel för

att justera statsbidragen till teater-,

dans- och musikinstitutioner med

anledning av att premierna för

tjänstepension och

tjänstegrupplivförsäkring anpassas till

de faktiska kostnaderna. Det ökade

premieuttaget innebär att också den

särskilda löneskatten höjs. Regeringen,

som anser att institutionerna bör

kompenseras även för detta, föreslår att

anslaget ökas med 18 916 000 kr.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

kulturutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

28:14 Bidrag till Svenska språknämnden

och Sverigefinska språknämnden

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

28:14 Bidrag till Svenska språknämnden

och Sverigefinska språknämnden ökas med

176 000 kr. Skälet är att i statsbudgeten

för 2001 gjordes en teknisk justering av

anslaget för att kompensera för ändringen

i sättet att beräkna premier för de

statliga avtalsförsäkringarna.

Justeringen var preliminär, och det har

visat sig att anslaget tillfördes en för

låg kompensation. Regeringen föreslår

därför att ytterligare 176 000 kr anvisas

för att täcka de ökade kostnaderna för

premierna för de statliga

avtalsförsäkringarna.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

kulturutskottet, propositionens förslag.

28:19 Bidrag till bild- och formområdet

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

28:19 Bidrag till bild- och formområdet

ökas med 74 000 kr. Skälet till förslaget

är att i statsbudgeten för 2001 gjordes

en teknisk justering av anslaget för att

kompensera för ändringen i sättet att

beräkna premier för de statliga

avtalsförsäkringarna. Justeringen var

preliminär, och det har visat sig att

anslaget tillfördes en för låg

kompensation. Regeringen föreslår därför

att ytterligare 74 000 kr anvisas för att

täcka de ökade kostnaderna för premierna

för de statliga avtalsförsäkringarna.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

kulturutskottet, propositionens förslag.

28:29 Centrala museer: Stiftelser

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

28:29 Centrala museer: Stiftelser minskas

med 514 000 kr. Skälet till förslaget är

att i statsbudgeten för 2001 gjordes

under detta anslag en teknisk justering

för att kompensera för ändringar i sättet

att beräkna premier för de statliga

avtalsförsäkringarna. Justeringen var

preliminär, och det har nu visat sig att

anslaget tillfördes en för hög

kompensation. Regeringen föreslår därför

att anslaget 28:29 Centrala museer:

Stiftelser minskas med 514 000 kr för att

finansiera motsvarande ökningar på andra

anslag inom utgiftsområdet.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

kulturutskottet, propositionens förslag.

28:31 Bidrag till vissa museer

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

28:31 Bidrag till vissa museer ökas med

264 000 kr. Skälet är att i statsbudgeten

för 2001 gjordes en teknisk justering av

anslaget för att kompensera för ändring i

sättet att beräkna premier för de

statliga avtalsförsäkringarna.

Justeringen var preliminär, och det har

nu visat sig att anslaget tillfördes en

för låg kompensation. Regeringen föreslår

därför att ytterligare 264 000 kr anvisas

för att täcka de ökade kostnaderna för

premierna för de statliga

avtalsförsäkringarna.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

kulturutskottet, propositionens förslag.

28:38 Stöd till trossamfund

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

28:38 Stöd till trossamfund minskas med

2 150 000 kr. Minskningen motsvarar

kostnader för avgiftshjälp som räknas av

från trossamfundens statsbidrag. Anslaget

minskas för att finansiera ökade utgifter

på det under utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd uppförda

anslaget 3:2 Skattemyndigheterna.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

kulturutskottet, propositionens förslag.

30:4 Stöd till friluftsorganisationer

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

30:4 Stöd till friluftsorganisationer

ökas med 400 000 kr och att finansiering

sker genom att anslaget 30:1 Stöd till

idrotten minskas med 400 000 kr. Under

2000 har ett antal organisationer som

bedriver frilufts- och

främjandeverksamhet bildat

samarbetsorganet Frisam. Denna

organisation har till ändamål att bevara

och utveckla förutsättningarna för

friluftsliv och rekreation i vid

bemärkelse. Anslaget föreslås ökas för

att göra det möjligt för Frisam att

genomföra projekt som syftar till att

belysa bl.a. friluftslivets betydelse för

folkhälsan samt för besöks

näringen/turismen och

friluftsorganisationerna som en del av

den sociala ekonomin.

Motionen

I den moderata motionen Fi22 av Elisabeth

Fleetwood m.fl. (m) åberopas att

moderaterna i samband med

budgetregleringen i höstas föreslog att

anslaget för stöd till

friluftsorganisationer borde varit lägre,

eftersom stödet till

friluftsorganisationer bör gå till

verksamhet som riktas särskilt till barn

och ungdom. Nu föreslår regeringen en

ökning av detta anslag, vilket

motionärerna avvisar. Regeringen borde ha

haft bättre framförhållning. Frisam

existerade redan år 2000. Vidare menar

motionärerna att regeringens

argumentering för att stödja denna

organisation finansiellt både är svag och

bristfällig. Regeringen anser bl.a. att

Frisam skall genomföra projekt för att

belysa friluftslivets betydelse för

folkhälsan, men ett sådant projekt borde

kunna finansieras av de medel som står

till Folkhälsoinstitutets förfogande.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag

och avstyrker motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

kulturutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis) och avstyrker motion

Fi22 (m).

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

21:1 Bostadsbidrag

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

21:1 Bostadsbidrag minskas med

500 000 000 kr. Utgifterna för

bostadsbidrag är beroende av hur

hushållens inkomster, bostadskostnader

och sysselsättningsgrad utvecklas. Den

gynnsammare utvecklingen av

sysselsättningen och reallönerna medför

att utgifterna för bostadsbidraget

minskar.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i yttrandet

BoU6y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och

mögelskador

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

34:5 Bidrag till Fonden för fukt- och

mögelskador minskas med 10 000 000 kr.

Anslaget 34:5 föreslås minskas för att

bidra till att finansiera ökningen av

anslaget 34:1 Bidrag till Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut

under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i yttrandet

BoU6y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av

hyresbostäder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen

bemyndigas att under år 2001 inom

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande besluta

om stöd till investeringar för

nybyggnad av hyresbostäder i områden

med bostadsbrist som innebär utgifter

på högst 1 300 000 000 kr under åren

2002-2004.

Det innebär att punkt 26 i

propositionen tillstyrks. Ett nytt

ramanslag 31:12 Investeringsbidrag för

nybyggnad av hyresbostäder på 1 000 000

kr anvisas. (Jfr avsnittet

Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsområden.) Motstående

motioner avstyrks.

Jämför reservation 4 (m, kd, c, fp).

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen

bemyndigas att under år 2001 inom

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande besluta

om stöd till investeringar för nybyggnad

av hyresbostäder i områden med

bostadsbrist som innebär utgifter på

högst 1 300 000 000 kr under åren

2002-2004 (punkt 26) samt att ett nytt

ramanslag 31:12 Investeringsbidrag för

nybyggnad av hyresbostäder på 1 000 000

kr anvisas.

Skälet till regeringens förslag är att

bostadsbristen har ökat i landet sedan

mitten av 1990-talet. I dag råder

bostadsbrist i 61 kommuner med

tillsammans 45 % av landets befolkning. I

tillväxtregionerna beräknas

sysselsättningen öka kraftigt och

befolkningen öka med totalt 250 000

personer fram till år 2010. Det låga

bostadsbyggandet riskerar att begränsa

den ekonomiska tillväxten såväl i

tillväxtregionerna som i landet som

helhet. Flera prognoser pekar nu på ett

vkat byggande de kommande åren. Andelen

hyresrätter i nyproduktionen sjunker

dock. Ombildningar från hyresrätt till

bostadsrätt i storstadsregionerna minskar

ytterligare tillgången på hyresrätter i

bostadsbeståndet. Det är angeläget att

eftersträva en blandning av

upplåtelseformer vid nyproduktion av

bostäder.

Motioner

Regeringens förslag om att inrätta ett

investeringsbidrag för nybyggnad av

hyresbostäder avvisas i sex motioner.

I Folkpartiets partimotion Fi20 yrkande

28 föreslås att regeringens förslag

avslås av riksdagen. Enligt motionen är

inte bidraget en effektiv åtgärd mot

bostadsbristen. Även i partimotionerna

Fi17 (m), Fi18 (kd) och Fi19 (c) förordas

ett riksdagens avslag på

regeringsförslaget. Förslagen om

preliminär ram för utgiftsområde 18 för

åren 2002-2004 utgår i dessa motioner

från denna förutsättning. I motionerna

framhålls att skattelättnader inom

bostadssektorn är en bättre åtgärd för

att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande.

I Centerpartiets motion framhålls även

behovet av åtgärder som kan främja

konkurrensen inom bostadsbyggandet.

Moderata samlingspartiets syn på

regeringens förslag utvecklas i motion

Fi21 (m). I motionen anförs att

erfarenheterna av direkta ekonomiska

bidrag till bostadsbyggande i olika

generella former entydigt pekar i negativ

riktning. Motionärerna framhåller också

att näringslivet samstämmigt har avvisat

tanken på att införa ett

investeringsbidrag. Investeringsbidraget

anses kunna bli kostnadsdrivande och

konkurrenshämmande. Motsvarande argument

för ett avslag på regeringsförslaget förs

också fram i motion Fi27 (m). I denna

motion föreslås även att riksdagen i ett

tillkännagivande skall framhålla att

förutsättningarna för nyproduktion av

hyresbostäder bör förbättras på annat

sätt. Detta bör enligt motionären ske

genom bl.a. sänkta skatter, ökad

konkurrens, förändringar i

fastighetsbildningen, förenklingar i plan-

och bygglovsprocessen samt förändringar i

hyressättningssystemet.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i yttrande

BoU6y propositionens förslag och

avstyrker motionerna.

Utvecklingen på bostadsmarknaden under

1990-talet har sedan en längre tid givit

anledning till oro. De ekonomiska

problemen i början av detta decennium

bidrog till en kraftig nedgång i

bostadsproduktionen. Även om det

ekonomiska läget förbättrats under senare

år kvarstår omfattande problem på

bostadsmarknaden. Trots en i vissa delar

av landet alltmer tilltagande

bostadsbrist har nyproduktionen av

bostäder fortfarande inte kommit upp till

en nivå som kan anses vara långsiktigt

hållbar. Enligt Boverkets bedömningar

skulle det behöva byggas 25 000-30 000

lägenheter årligen för att svara mot den

långsiktiga efterfrågan. Det kan nämnas

att under de senaste åtta åren har det i

genomsnitt endast byggts 13 000

lägenheter per år.

Förutom att den totala omfattningen av

bostadsbyggandet behöver öka finns

anledning att rikta uppmärksamhet mot

vilken typ av bostäder som byggs. Andelen

bostadsrätter i nyproduktionen har

markant ökat under senare år. Detta trots

att många hushåll, inte minst ungdomar

och yngre familjer, i första hand

efterfrågar hyreslägenheter med en rimlig

boendekostnad. Tillgången på

hyreslägenheter har ytterligare

begränsats genom den politik med

utförsäljning av kommunalt ägda

hyresbostäder som bedrivs i vissa

kommuner.

Mot bakgrund av den ovan summariskt

redovisade situationen på

bostadsmarknaden framstår det enligt

bostadsutskottets uppfattning som

nödvändigt med statliga åtgärder för att

åstadkomma en ökad produktion av bostäder

upplåtna med hyresrätt. Utskottet ser

därför positivt på regeringens förslag om

ett nytt investeringsbidrag. Särskilt

positivt är att förslaget givits en

inriktning som innebär att stödet kan

kanaliseras till den typ av bostäder som

bäst behövs, dvs. hyresbostäder som kan

upplåtas till en rimlig boendekostnad.

Det är samtidigt viktigt att framhålla

att en förutsättning för att bidraget

skall få avsedd effekt är att alla

berörda parter aktivt medverkar till att

hålla de totala produktionskostnaderna

nere. Byggföretagen har en viktig roll i

arbetet med att begränsa de direkta

byggkostnaderna. Som framhålls i

propositionen har

Byggkostnadsdelegationen visat att det

genom en konsekvent kostnadskontroll går

att producera bostäder till rimliga

kostnader. En ytterligare förutsättning

för att boendekostnaden skall kunna hamna

på en rimlig nivå är att kommunerna genom

sin markpolitik bidrar till att även

markkostnaderna begränsas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 26) och avstyrker motionerna Fi21

(m), Fi27 (m) yrkande 2 och Fi20 (fp)

yrkande 28.

34:1 Stöd till lokala investeringsprogram

för ekologisk hållbarhet

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

34:1 Stöd till lokala investeringsprogram

för ekologisk hållbarhet minskas med

4 000 000 kr för att finansiera höjningen

av anslaget 34:1 Naturvårdsverket under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i yttrande

BoU6y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling

Överlåtande av förvaltningsuppgift till

organ i annat medlemsland beträffande

strukturfondsprogram

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att riksdagen

antar propositionens förslag om lag om

ändring i lagen (1996:506) om

överlåtelse av en förvaltningsuppgift

till en övervakningskommitté m.m.

(punkt 11 i propositionen) med den

ändringen att lagen bör träda i kraft

den 31 juli 2001. Lagen innebär att

regeringen när det gäller

strukturfondsprogram för

gemenskapsinitiativ får överlåta

uppgiften som förvaltningsmyndighet och

utbetalande myndighet till ett organ i

ett annat medlemsland inom EU som

deltar i programmet.

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen

skall få överlåta uppgiften som

förvaltningsmyndighet och utbetalande

myndighet till ett organ i ett annat

medlems-land inom EU som deltar i

programmet när det gäller

strukturfondsprogram för

gemenskapsinitiativ. Bakgrunden till

förslaget är att i EG:s regelverk, främst

i rådets förordning nr 1260/1999 av den

21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för

strukturfonderna artikel 9, fastställs

att det för den innevarande

strukturfondsperioden skall finnas en

förvaltningsmyndighet per program samt en

eller flera nationella, regionala eller

lokala utbetalande myndigheter.

Programmen inom Interreg skall således

enligt regelverket förvaltas gemensamt av

länderna. Inför medlemsländernas

förhandlingar med kommissionen om

innehållen i programmen har de

medlemsländer det gäller kommit överens

om att vissa av de program som Sverige

deltar i kommer att förvaltas av en

svensk myndighet och andra av ett organ i

ett annat medlemsland i enlighet med

rådets förordning.

Övrigt

Enligt 10 kap. 5 § regeringsformen kan

rättskipnings- eller förvaltningsuppgift

som ej direkt grundar sig på

regeringsformen genom beslut av riksdagen

överlåtas till annan stat, till

mellanfolklig organisation eller till

utländsk eller internationell inrättning

eller samfällighet. Riksdagen får också i

lag bemyndiga regeringen eller annan

myndighet att i särskilda fall besluta om

sådan överlåtelse. Innefattar uppgiften

myndighetsutövning, skall riksdagens

förordnande ske genom ett beslut, varom

minst tre fjärdedelar av de röstande

förenar sig. Riksdagens beslut i fråga om

sådan överlåtelse kan också fattas i den

ordning som gäller för stiftande av

grundlag.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 11) med den ändringen att lagen

bör träda i kraft den 31 juli 2001.

Skälet för ändringen är att författningen

bör komma ur trycket i god tid innan den

träder i kraft.

Utskottet förordar att riksdagen fattar

beslut med kvalificerad majoritet i

enlighet med bestämmelserna i 10 kap. 5 §

regeringsformen.

33:4 Ersättning för nedsättning av

socialavgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att anslaget 33:4

Ersättning för nedsättning av

socialavgifter även får användas för

att genomföra ett program för att

främja användningen av modern

informationsteknik i företag i de

regionalpolitiskt mest utsatta områdena

(punkt 27 i propositionen). Motstående

motion avstyrks.

Jämför reservation 5 (kd).

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

33:4 Ersättning för nedsättning av

socialavgifter även får användas för att

genomföra ett program för att främja

användningen av modern informationsteknik

i företag i de regionalpolitiskt mest

utsatta områdena.

Till följd av EG-kommissionens beslut

den 21 december 2000, att stödformen inte

är förenlig med den gemensamma marknaden

och att den därför inte längre får

tillämpas efter år 1999, kommer anslaget

under 2001 endast att belastas med

retroaktiva utbetalningar.

Regeringen har tidigare förklarat att

den avser att föreslå riksdagen att de

regionalpolitiska medel som frigörs om

stödformen inte godkänns i stället skall

användas för att på andra sätt förbättra

förutsättningarna för näringslivet i de

regionalpolitiskt sett mest utsatta

områdena, dvs. i huvudsak de områden som

tidigare haft nedsatta socialavgifter.

Ett användningsområde, som redan

beslutats, är att delvis finansiera

utbyggnad av regionala transportnät för

IT-infrastruktur som inte kommer till

stånd på kommersiella grunder.

Ett annat användningsområde för dessa

medel, som regeringen aviserat, är

genomförandet av ett särskilt program för

att främja användningen av modern

informationsteknik i företag i dessa

områden. Verket för näringslivsutveckling

har för närvarande regeringens uppdrag

att lämna förslag till innehåll,

omfattning och genomförande av ett sådant

program. Programmet beräknas igångsättas

under budgetåret. Utgifter för ett sådant

program bör fortsättningsvis kunna

finansieras från anslaget 33:4 Ersättning

för nedsatta socialavgifter inom hela

eller delar av stödområde A.

Motioner

I motion Fi29 av Mats Odell m.fl. (kd)

avvisas regeringens förslag. I motionen

anförs att Kristdemokraterna anser att de

medel som frigörs efter kommissionens

beslut skall återföras till

statsbudgeten. Det finns inte någon

färdig plan för hur medlen skall

användas.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 27). Motion Fi29 (kd) yrkande 2

avstyrks.

Utskottet vill dock påpeka att det inte

är tillfredsställande att ett anslags

benämning inte täcker ändamålet. Om

regeringen avser att föreslå riksdagen

att det nu aktuella anslaget skall

anvisas för det nya ändamålet även under

2002 förutsätter utskottet att regeringen

överväger en mer adekvat benämning på

anslaget.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård

34:1 Naturvårdsverket

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

34:1 Naturvårdsverket ökas med 4 000 000

kr. Skälet är att ett statligt

pilotprojekt för myggbekämpning avses

inledas.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i yttrande MJU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

Utgiftsområde 21 Energi

Affärsverket svenska kraftnäts

finansiella befogenheter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen

bemyndigas att ge Affärsverket svenska

kraftnät rätt att för år 2001 lämna

delägarlån och teckna borgen för lån

till bolag, i vilka Affärsverket

svenska kraftnät förvaltar statens

aktier och andelar, intill ett belopp

om 30 miljoner kronor. Därmed

tillstyrks punkt 19 i propositionen.

Därmed tillstyrks punkt 28 i

propositionen.

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen

bemyndigas att ge Affärsverket svenska

kraftnät rätt att för år 2001 lämna

delägarlån och teckna borgen för lån till

bolag, i vilka Affärsverket svenska

kraftnät förvaltar statens aktier och

andelar, intill ett belopp om 30 miljoner

kronor. Affärsverket svenska kraftnät

dger 25 % i Swedish Transmission Research

Institute (STRI AB) i Ludvika. Företaget

bedriver utveckling och provning inom

området elektrisk kraftöverföring och

distribution. Verksamhet bedrivs i en

fastighet som innehåller en för ändamålet

anpassad provhall. STRI AB hyr i dag

fastigheten av ett av ABB delägt

fastighetsbolag. Ett förvärv av

fastigheten skulle nedbringa STRI AB:s

kostnader för verksamheten. För att STRI

AB skall kunna finansiera ett

fastighetsköp erfordras borgen från

delägarna. Övriga delägare, dvs. ABB,

Vattenfall AB och norska Statnett SF,

meddelade att de är villiga att teckna

borgen i relation till sitt aktieinnehav.

För Affärsverket svenska kraftnät betyder

detta ett borgensåtagande för STRI AB:s

räkning om 20 miljoner kronor, vilket är

10 miljoner kronor mer än Affärsverket

svenska kraftnäts bemyndiganderam ger

utrymme för. Långivaren accepterade en

borgen från Affärsverket svenska kraftnät

om endast 10 miljoner kronor under

förutsättning att Affärsverket svenska

kraftnät tog initiativ till ett utökat

borgensbemyndigande. Fastighetsförvärvet

genomfördes av STRI AB i december 2000.

Av dessa skäl föreslås regeringen 2001

att få befogenhet att låta Affärsverket

svenska kraftnät i ökad utsträckning

teckna borgen för bolag som affärsverket

förvaltar aktier eller andelar i.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 28).

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Funktionen Transporter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att ansvaret för

delfunktionen Landsvägstransporter i

det civila försvaret förs över från

Överstyrelsen för civil beredskap till

Vägverket. Förslaget innebär att punkt

29 i propositionen tillstyrks.

Propositionen

I propositionen föreslås (punkt 29) att

ansvaret för delfunktionen

Landsvägstransporter i det civila

försvaret förs över från Överstyrelsen

för civil beredskap till Vägverket.

Regeringen anser att den för det civila

försvaret vägledande ansvarsprincipen

entydigt talar för att

delfunktionsansvaret för

Landsvägstransporter bör ligga på

Vägverket. Genom sitt sektorsansvar och

därmed följande kontakter med

landsvägstransportnäringen - framför allt

åkeri- och bussbranschen - är Vägverket

dessutom väl lämpat att ta ansvaret för

delfunktionen. Vägverket bör därför

fr.o.m. den 1 juli 2001 ha ansvaret för

delfunktionen Landsvägstransporter.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande TU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 29).

34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut ökas med

20 000 000 kr. Med anledning av att

kostnaderna under innevarande år ökar för

Sveriges medverkan i det europeiska

samarbetet inom European organisation for

the exploitation of meteorological

satellites (EUMETSAT) ökar resursbehovet.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande TU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

36:1 Vägverket: Administration

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

36:1 Vägverket: Administration minskas

med 257 600 000 kr. I samband med

omstruktureringar av de centrala

myndighetsfunktionerna inom

näringslivsområdet fördelades medel efter

en bedömning av anslagsbehovet.

Regeringen bedömer nu att fördelningen

behöver justeras med hänsyn tagen till

myndigheternas uppgifter. Vidare bidrar

minskningen till finansieringen av

ökningarna av andra anslag inom

utgiftsområdet.

Motionen

Per-Richard Molén m.fl. (m) anser i

motion Fi30 yrkande 1 att regeringens

förslag till medelsomfördelning inom

vägområdet är rimligt men framhåller att

reduceringen av ramanslaget Vägverket:

Administration inte får resultera i

minskade forskningsinsatser.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande TU2y propositionens förslag.

Trafikutskottet noterar att

propositionen ger begränsad information

om vilken påverkan som den förordade

anslagsminskningen för Vägverkets

administrationsanslag får för aktuell

verksamhet. Enligt vad utskottet erfarit

kommer dock inte Vägverkets FoU-

verksamhet att påverkas. Utskottet

förutsätter att så inte sker. Enligt

trafikutskottets mening är det angeläget

att konsekvenserna av förslag till större

medelsomföringar fortsättningsvis

redovisas. Med hänvisning till det

anförda föreslår trafikutskottet att

finansutskottet avstyrker motion Fi30 (m)

yrkande 1.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis) och avstyrker motion

Fi30 (m) yrkande 1.

36:2 Väghållning och statsbidrag

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

36:2 Väghållning och statsbidrag ökas med

230 000 000 kr. Vägverket har minskat

kostnaderna för administration åren 2000

och 2001 och behöver använda medlen

främst för väghållningsåtgärder med

anledning av översvämningarna sommaren år

2000 samt för anslagsfinansierad

myndighetsutövning inom anslaget 36:2

Väghållning och statsbidrag. Innebörden

är att en del av Vägverkets

administrationsanslag år 2001 i stället

kan användas för väghållningsåtgärder.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande TU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Göteborgsöverenskommelsen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att den av

riksdagen fastställda låneramen för

Göteborgsöverenskommelsen även får

användas för att finansiera s.k.

förgäveskostnader på 13 600 000

miljoner kronor enligt 3 § i

Göteborgsöverenskommelsen. Därmed

tillstyrks punkt 30 i propositionen.

Propositionen

I propositionen föreslås (punkt 30) att

den av riksdagen fastställda låneramen

för Göteborgsöverenskommelsen även får

användas för att finansiera s.k.

förgäveskostnader på 13 600 000 miljoner

kronor enligt 3 § i

Göteborgsöverenskommelsen.

Göteborgsregionen har till regeringen

framfört en begäran om ersättning för

planeringsåtgärder för vägtullssystemet

m.m. och Östra länken som inte kommer

till nytta, s.k. förgäveskostnader enligt

3 § i Göteborgsöverenskommelsen.

Ersättningsanspråken uppgår totalt till

13,6 miljoner kronor. I proposition

1997/98:150 anförde regeringen bl.a. dels

att den nya överenskommelsen med Göteborg

innebär att staten ersätter berörda

kommuner för del av nedlagda kostnader

dock sammanlagt högst 200 miljoner

kronor, dels att återstoden av de

statliga åtagandena finansieras med de

statligt garanterade lånen på sammanlagt

3 700 miljoner kronor. Omfattningen av

ersättningsanspråk enligt 3 § i

Göteborgsöverenskommelsen var inte känd

när proposition 1997/98:150 beslöts. Mot

bakgrund av detta anser regeringen att de

aktuella förgäveskostnaderna bör

finansieras inom ramen för de lån som

skall finansiera

Göteborgsöverenskommelsen. Effekterna av

finansieringsåtgärden är att

Göteborgsöverenskommelsen kan fullföljas

utan att några ytterligare anslagsmedel

nu behöver tillskjutas för att finansiera

Göteborgsregionens ersättningsanspråk

enligt 3 § i Göteborgsöverenskommelsen.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande TU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 30).

Utbyggnad av väg E 6

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen

får besluta om lån i Riksgäldskontoret

intill ett belopp av 100 000 000 kr för

att inleda utbyggnaden av väg E 6 del

Hogdal-Nordby. Därmed tillstyrks punkt

31 i propositionen. En motion avstyrks.

Jämför reservation 6 (m).

Propositionen

I propositionen redovisas att Vägverket

på regeringens uppdrag utrett

förutsättningarna att belägga trafiken på

väg E 6 i norra Bohuslän med vägavgifter

i syfte att finansiera utbyggnaden av den

nordliga delen av väg E 6 inklusive halva

den nya bron över Svinesund. Vägverkets

förslag till vägavgifter innebär att

endast den tunga trafiken skall beläggas

med avgift vid färd till Sverige.

Avgiften är beräknad till ca 100 svenska

kr. Av Vägverkets utredning framgår bl.a.

att återbetalningstiden för investeringen

i halva Svinesundsbron till Nordby samt

sträckan Nordby-Hogdal är 27 år vid en

låg fordonsvolym och en återbetalningstid

på 22 år vid en hög fordonsvolym.

För att inleda utbyggnaden av väg E 6

del Hogdal-Nordby föreslås i

propositionen att regeringen får besluta

om lån i Riksgäldskontoret intill ett

belopp av 100 miljoner kronor. Genom att

sträckan lånefinansieras kan byggnationen

inledas år 2001. Lånet i

Riksgäldskontoret kommer enligt

regeringen att återbetalas under 20 år i

första hand med framtida vägavgifter och

i andra hand med medel från ramanslaget

Väghållning och statsbidrag.

Motionen

Per-Richard Molén m.fl. (m) välkomnar i

motion Fi30 regeringens förslag till

avgiftsfinansiering men framhåller att

avgifterna bör betalas av alla

trafikanter (yrkande 2). Motionärerna

efterlyser vidare en redovisning från

regeringen för att närmare kunna

fastställa avgiftssystemets utformning

(yrkande 3).

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande TU2y propositionens förslag.

Utbyggnaden av väg E 6 mellan Rabbalshede

och den planerade avgiftsfinansierade

sträckan vid Svinesund ingår i

planeringsramen för investeringar i

nationella stamvägar för

planeringsperioden 1998-2007 (prop.

1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.

1996/97:174). Trafikutskottet anser att

det är viktigt inte minst från

trafiksäkerhetssynpunkt att utbyggnaden

av E 6 kan genomföras i enlighet med

tidigare planer. Utskottet anser mot

denna bakgrund att riksdagen bör bifalla

regeringens förslag om lån i

Riksgäldskontoret intill ett belopp av

100 miljoner kronor för att inleda

utbyggnaden av väg E 6 del Hogdal-Nordby

(punkt 31).

Enligt väglagen (1971:948) ankommer det

på regeringen att i varje särskilt fall

besluta att avgift får tas ut för

begagnande av väg. Som framgår av

propositionen är den slutliga

utformningen av avgiftssystemet för den

nordliga delen av väg E 6 inklusive

Svinesundsbron ännu inte klar. Först

krävs bl.a. överläggningar med den norska

staten. Trafikutskottet förutsätter att

regeringen kommer att redovisa för

riksdagen hur den fortsatta utbyggnaden

av väg E 6 kommer att genomföras och

finansieras. Enligt trafikutskottets

mening finns det mot denna bakgrund inte

någon anledning för riksdagen att nu ha

några synpunkter på Vägverkets förslag

till avgiftssystem eller begära

ytterligare beslutsunderlag.

Trafikutskottet föreslår därför att

finansutskottet avstyrker motion Fi30 (m)

yrkandena 2 och 3.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 31) och avstyrker motion Fi30 (m)

yrkandena 2 och 3.

36:3 Banverket: Administration

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

36:3 Banverket: Administration minskas

med 2 400 000 kr. I samband med

omstruktureringar av de centrala

myndighetsfunktionerna inom

näringslivsområdet fördelades medel efter

en översiktlig bedömning av

anslagsbehovet. Regeringen bedömer nu att

fördelningen behöver justeras med hänsyn

tagen till myndigheternas uppgifter.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande TU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Banverket och Vägverket (Svedab)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen

bemyndigas att

dels låta Banverket och

Vägverket oåterkalleligen förbinda sig

att vid behov lämna aktieägartillskott

för att Svensk-Danska Broförbindelsen

AB:s (Svedab) egna kapital vid varje

tillfälle skall uppgå till det

registrerade aktiekapitalet,

dels låta Banverket och

Vägverket årligen lämna erforderliga

villkorade aktieägartillskott till Svedab

jämte ränta i form av

betalningsutfästelser (punkt 32 i

propositionen).

Bemyndigandet bör dock ges med det

ytterligare villkoret i förhållande

till propositionens förslag att

regeringen noggrant följer att den

planerade utvecklingen uppfylls. En

fördjupad prövning av

betalningsutfästelsernas storlek samt

en fördjupad analys av Svedabs och

Öresundskonsortiets ekonomiska

utveckling skall göras efter fem år.

Regeringen skall för riksdagen årligen

redovisa hur stora belopp

betalningsutfästelserna sammanlagt

uppgår till.

Motstående motion avstyrks. Jämför

reservation 7 (m).

Propositionen

Regeringen föreslår nu att Banverket och

Vägverket gentemot Svedab med en

oåterkallelig förpliktelse förbinder sig

att lämna årliga aktieägartillskott för

att skydda Svedabs egna kapital.

Banverket och Vägverket skall vid behov

årligen lämna villkorade

aktieägartillskott till Svedab i form av

betalningsutfästelser. För den fordran

som Svedab därigenom får gentemot

Banverket och Vägverket skall verken

årligen erlägga ränta som också får

tillskjutas i form av

betalningsutfästelser.

En betalningsutfästelse kan i viss

mening anses vara en betalning. Enligt

bestämmelserna i lagen (1996:1059) om

statsbudgeten är dock knappast en

betalningsutfästelse att anse som en

betalning som skall anslagsavräknas vid

utställandet. Avräkning mot anslag blir

aktuell först när en utfästelse

eventuellt behöver infrias genom

utbetalning av likvida medel. Villkorade

aktieägartillskott jämte ränta kommer i

form av betalningsutfästelser att

avräknas mot Vägverkets och Banverkets

anslag om dessa behöver infrias genom

utbetalning av likvida medel. Regeringen

bedömer vidare att de

betalningsutfästelser som Vägverket och

Banverket kommer att ställa ut till

Svedab inte är att betrakta som lån och

att således bestämmelserna i lagen

(1988:1387) om statens upplåning och

skuldförvaltning inte är tillämpliga.

Motionen

Per-Richard Molén m.fl. (m) konstaterar i

motion Fi32 yrkande 4 att Øresundsbro

Konsortiets underskott inte kan täckas

med höjda taxor. Underskottet kan heller

inte belasta de redan hårt ansträngda

trafikverken. Eftersom underskottet kan

förutses bli bestående under många år

föreslås att kostnaden i stället täcks

direkt av staten genom en egen

anslagspost i statsbudgeten som inryms

under budgettaket.

Trafikutskottets yttrande

I trafikutskottets yttrande TU6y anförs

följande: Enligt den kalkyl som

presenterades inför riksdagsbeslutet år

1991 om att anlägga en fast förbindelse

över Öresund beräknades konsortiet gå med

förlust under cirka sex år efter det att

förbindelsen öppnats för trafik.

Anledningen var att kostnaderna genom

avskrivningar, räntor och drift

inledningsvis beräknades överstiga

intäkterna. Återbetalningstiden för

upptagna lån beräknades till 27 år. Till

följd av tidigare ej förutsatt

mervärdesskattebeläggning av

broavgifterna beräknas numera att

återbetalningstiden för upptagna lån blir

förlängd till 30 år. För Svedabs del

beräknas återbetalningstiden för upptagna

lån till 38 år.

Med hänsyn bl.a. till att Øresundsbro

Konsortiets resultat redovisas hos de

båda moderbolagen redovisar även Svedab

ett negativt resultat under de inledande

åren efter det att förbindelsen tagits i

drift. Detta innebär att Svedabs egna

kapital kommer att understiga hälften av

det registrerade aktiekapitalet.

Riksdagen har mot denna bakgrund

bemyndigat regeringen att uppdra åt

Banverket och Vägverket att utställa

kapitaltäckningsgarantier till skydd för

Svedabs egna kapital (prop. 1992/93:100

bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr.

1994/95:50). Riksdagen förutsatte därvid

att kapitaltillskott till Svedab inte

skulle öka statens årliga utgifter och

därmed heller inte innebära någon

anslagsbelastning.

Trafikutskottet har mot denna bakgrund

ingen erinran mot förslaget att

regeringen bemyndigas att dels låta

Banverket och Vägverket oåterkalleligen

förbinda sig att vid behov lämna

aktieägartillskott för att Svedabs egna

kapital vid varje tillfälle skall uppgå

till det registrerade aktiekapitalet,

dels låta Banverket och Vägverket årligen

lämna erforderliga villkorade

aktieägartillskott till Svedab jämte

ränta i form av betalningsutfästelser

(punkt 32). Utskottet förutsätter att

regeringen i budgetpropositionen

fortsättningsvis redovisar Øresundsbro

Konsortiets och Svedabs ekonomi.

Trafikutskottet avstyrker därmed motion

Fi32 (m) yrkande 4.

Finansutskottets ställningstagande

Såvitt finansutskottet har kunnat utröna

är Svedab det första exemplet på att

staten skulle komma att utfärda

aktieägartillskott i form av

betalningsutfästelser. Det sätt som i

första hand bör komma i fråga när staten

skall lämna kapitaltillskott är, enligt

utskottets mening, aktieägartillskott i

form av likvida medel som avräknas från

anslag. I vissa situationer kan det i

stället vara aktuellt att utfärda

statliga garantier. Givet de premisser

som är för handen, och som redovisas i

propositionen, förefaller förslaget

emellertid att innehålla ett rimligt

förfaringssätt. Svedab är inte i behov av

likvida medel och avsikten är inte att

finansiera bron med anslagsmedel.

Samtidigt finns det anledning att

noggrant följa utvecklingen. Avsikten är

att betalningsutfästelserna aldrig skall

behöva infrias. Syftet är inte att skjuta

fram utgifter. När Svedab kan redovisa

vinst, skall betalningsutfästelserna

kunna återlämnas. Någon garanti för att

så skall bli fallet finns emellertid

inte. Regeringen bör därför förvissa sig

om att den planerade utvecklingen

uppfylls. Detta är desto angelägnare som

det bemyndigande som föreslås inte är

begränsat till ett specificerat belopp.

Betalningsutfästelserna skall vara så

stora som krävs för att skydda Svedabs

kapital. Som en betingelse för

bemyndigandet bör därför regeringen göra

en fördjupad prövning av

betalningsutfästelsernas storlek samt en

fördjupad analys av Svedabs och

Öresundsbrokonsortiets ekonomiska

utveckling efter fem år, dvs. under år

2006. Om plan och verklighet avviker

efter dessa fem år bör mellanskillnaden

inte täckas av ytterligare

betalningsutfästelser utan genom

anslagsavräkning. Vidare skall regeringen

för riksdagen årligen redovisa hur mycket

betalningsutfästelserna sammanlagt uppgår

till. Trafikutskottet föreslår att

regeringen gör en årlig redovisning av

Öresundsbrokonsortiet och Svedabs ekonomi

i budgetpropositionen, vilket

finansutskottet inte har någon invändning

mot. Slutligen bör riksdagens

bemyndigande vara betingat av att

Öresundsbrokonsortiet och Svedab inte

expanderar sin verksamhet. Om så blir

aktuellt skall riksdagens godkännande

inhämtas på nytt.

Utskottet tillstyrker delvis

propositionens förslag (punkt 32) med de

tillägg som här anförts och avstyrker

motion Fi32 (m) yrkande 4.

Banverkets låneram

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att den av

riksdagen för år 2001 godkända

låneramen i Riksgäldskontoret även får

användas för att finansiera

projekteringskostnader för

järnvägsinvesteringar

(projekteringslager). Därmed tillstyrks

punkt 33 i propositionen.

Propositionen

Av propositionen framgår att Banverket

finansierar projekteringskostnader för

järnvägsinvesteringar genom upplåning i

Riksgäldskontoret. Vid byggstart görs en

anslagsavräkning av upparbetad

projekteringskostnad. Under senare år har

värdet av projekteringslagret ökat

kraftigt, bl.a. beroende på att

investeringsprojekt inte kunnat påbörjas

i planerad omfattning. Vidare har

Riksrevisionsverket i en revisionsrapport

avseende Banverkets årsredovisning för

1999 påtalat att regleringsbrevet inte

ger ett tydligt stöd för den hittills

tillämpade principen.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund

att ändamålet för Banverkets låneram

vidgas till att även omfatta

projekteringskostnader för

järnvägsinvesteringar. Av propositionen

framgår att Banverket avser att på några

års sikt avveckla projekteringslagret

till aktuell genomförandeplan för

stomnätsplanens objekt.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet har i sitt yttrande TU2y

ingen erinran mot regeringens förslag att

den av riksdagen för år 2001 godkända

låneramen i Riksgäldskontoret även får

användas för att finansiera

projekteringskostnader. Riksdagen bör

därför bifalla punkt 33 i propositionen.

Enligt vad utskottet erfarit beräknas

medelsbehovet för detta ändamål uppgå

till omkring 1 miljard kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 33).

Ändring i lagen (1997:756) om tilldelning

av spårkapacitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1997:756) om tilldelning av

spårkapacitet med den ändringen att den

bör träda i kraft den 1 augusti 2001.

Därmed tillstyrks delvis punkt 12 i

propositionen.

Propositionen

Tågtrafikledningen är i dag en

självständig enhet inom Banverket med

ansvar för bl.a. banfördelning,

trafikledning och tilldelning av

tåglägen. Regeringen anser att

tågtrafikledningens operativa verksamhet

bör integreras i Banverket för att uppnå

effektivitetsvinster och

kostnadsbesparingar. För att möjliggöra

organisationsförändringen föreslås en

ändring i lagen (1997:756) om tilldelning

av spårkapacitet.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet anser i sitt yttrande

TU2y det angeläget att statens

spåranläggningar utnyttjas effektivt och

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1997:756) om

tilldelning av spårkapacitet (punkt 12)

med den ändringen att den bör träda i

kraft den 1 augusti 2001. Skälet för

ändringen är att författningen bör komma

ur trycket minst fyra veckor innan de

träder i kraft.

6:8 Bidrag till sjöfarten

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

36:8 Bidrag till sjöfarten ökas med

105 000 000 kr. Finansiering sker genom

att anslaget 36:10 Ersättning till

Statens järnvägar i samband med utdelning

från Swedcarrier minskas med 90 000 000

kr och anslaget 36:12 Rikstrafiken:

Trafikupphandling minskas med 15 000 000

kr. Bidrag utgår enligt förordningen

(1996:1559) om statligt stöd till svensk

sjöfart. Regeringen bedömer att medel

behöver tillföras anslaget eftersom

beräknade utbetalningar under innevarande

år överskrider anvisade medel.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande TU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag.

Framtida sjöfartsstödet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

två motioner om det framtida

sjöfartsstödet i avvaktan på att

trafikutskottet bereder proposition

2000/01:127.

Jämför reservationerna 8 (m) och 9

(kd).

Motioner

Tom Heyman och Lars Björkman (båda m)

framhåller i motion Fi25 att

sjöfartsstödet inte skall utvidgas. De

pekar på att den svenskregistrerade

handelsflottan, utom färjorna, länge har

haft svårt att hävda sig i konkurrensen

och att den sedan år 1989 är beroende av

statligt stöd. Detta är enligt motionen

en olycklig lösning. Enligt motionen har

många utvärderingar gjorts av denna typ

av riktade industristöd, och de ger alla

en genomgående mycket negativ bild av

effekterna. Stödet skapar ineffektiva

organisationer, snedvrider konkurrensen

och konserverar föråldrad teknik. Sedan

stödet infördes har enligt motionen

handelsflottan minskat, medelåldern hos

tonnaget ökat, den tekniska utvecklingen

mer eller mindre avstannat och

riskkapitalet i stort sett försvunnit.

Regeringen aviserar nu att stödet skall

mer än fördubblas och nu även utgå till

färjesjöfarten. I motionen anges att det

utökade stödet till den helt dominerande

delen kommer att utgå till ett enda

företag. Det torde inte ha inträffat

sedan varvsstödets dagar att ett enskilt

företag erhåller ett så omfattande belopp

för att täcka löpande driftunderskott.

Sjöfartsstödet kommer direkt att påverka

det statliga upplåningsbehovet, och

kostnaden för det nya driftbidraget till

färjorna överlåtes därmed till framtida

generationer att betala. När den svenska

arbetsmarknaden står inför personalbrist

på många områden planerar regeringen att

med skattemedel subventionera tämligen

lågbetalda sjöarbeten. Detta kan enligt

motionen inte vara en riktig utveckling.

Stödet bör enligt motionen därför ej

utökas, och det nuvarande sjöfartsstödet

bör avvecklas.

I motion Fi29 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkande 3 framhålls att det enligt

propositionen framgår att sjöfartsstödet

skall införas så snart som möjligt, dock

senast den 1 januari 2002.

Kristdemokraterna anser att det nya

sjöfartsstödet skall träda i kraft redan

till sommaren, dock senast den 1

september 2001. I motionen framhålls att

svensk handelssjöfart är ledande när det

gäller miljö- och säkerhetstänkande men

att den lever under pressade ekonomiska

förhållanden. Slutligen framhålls att det

är viktigt att kompetensen finns kvar i

Sverige, och för det krävs enligt

motionen en aktiv sjöfartspolitik.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet anför följande i sitt

yttrande TU1y: I sitt av riksdagen

godkända betänkande (prop. 2000/01:1

utgiftsområde 22, bet. 2000/01:TU1, rskr.

2000/01:80) noterade utskottet med

tillfredsställelse regeringens uttalande

i budgetpropositionen för år 2001 att den

ville slå vakt om den svenska

sjöfartsnäringen, inte minst

färjesjöfarten. Regeringen betonade att

den, efter en översyn av lastsjöfartens

och färjenäringens villkor, ville ge den

svenska sjöfarten likvärdiga

konkurrensvillkor, och att det samlade

stödet borde utökas till att omfatta även

färjenäringen. Utskottet välkomnade denna

översyn och dess inriktning samt det

förslag som regeringen då aviserade.

Utskottet framhöll också att åtgärder

behövde genomföras redan under år 2001

för att stärka konkurrenskraften och

motverka utflaggning. Utskottet framhöll

vidare att regeringen snarast möjligt

borde återkomma till riksdagen med

förslag om hur åtgärderna under år 2001

skulle utformas. Det som då anfördes av

utskottet gavs regeringen till känna.

Regeringen lämnade den 10 maj 2001 en

proposition till riksdagen om vidgat

statligt ekonomiskt stöd till

sjöfartsnäringen (prop. 2000/01:127). I

propositionen föreslås att ett

sjöfartsstöd införs som omfattar både

last- och passagerarfartyg i

internationell trafik. Syftet är att ge

svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor

som är likvärdiga med andra EU-länders

handelsflottor. Utskottet kommer att

behandla denna proposition senare denna

vår. I avvaktan på denna behandling bör

riksdagen avslå motionerna Fi25 (m) och

Fi29 (kd) yrkande 3.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker, i likhet med

trafikutskottet, motionerna Fi25 (m) och

Fi29 (kd) yrkande 3.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet ökas

med 1 000 000 kr. Syftet är att

möjliggöra en ökad

fältforskningsverksamhet rörande

ekologisk produktion vid

Lantbruksuniversitet, varför anslaget bör

tillföras 7 000 000 kr. Dessutom föreslås

anslaget minskas med 6 000 000 kr för att

bidra till finansiering av ökningar av

andra anslag inom utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i yttrande MJU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-

och jordbruksutskottet, propositionens

förslag (punkt 37 delvis).

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning

och kollektiv forskning

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning

och kollektiv forskning minskas med

6 000 000 kronor. Anslaget föreslås

minskas för att finansiera åtgärder

redovisade under anslagen 42:1 Statens

veterinärmedicinska anstalt och 43:1

Statens jordbruksverk.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i yttrande MJU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-

och jordbruksutskottet, propositionens

förslag (punkt 37 delvis).

42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt

ökas med 5 000 000 kr. Det finns enligt

regeringen behov av ytterligare ett

smittskyddsklassat laboratorium.

Existerande laboratorium är fullt

belastat med BSE-analyser (galna ko-

sjukan). Utbrott av allvarlig smittsam

djursjukdom av virologisk natur skulle

därför vara svår att hantera med

nuvarande laboratorieresurser. Samtidigt

är BSE-diagnostik av tillfällig karaktär

och ligger därför utanför Statens

veterinärmedicinska anstalts (SVA)

normala verksamhet. Regeringen anser att

SVA bör tillföras 5 000 000 kronor under

innevarande år. När det gäller utgifter

för detta ändamål 2002 avser regeringen

att återkomma i budgetpropositionen.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i yttrande MJU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-

och jordbruksutskottet, propositionens

förslag (punkt 37 delvis).

43:1 Statens jordbruksverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att anslaget 43:1

Statens jordbruksverk minskas med

3 400 000 kronor. Dessutom tillstyrks

att anslaget även får användas för BSE-

kontroller. Det senare förslaget

innebär att utskottet tillstyrker punkt

34 i denna del i propositionen.

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

43:1 Statens jordbruksverk minskas med

3 400 000 kr. Dessutom föreslås (punkt 34

delvis) att anslaget även får användas

för BSE-kontroller. Kostnaden för BSE-

kontroller av 20 000 djur beräknas till

19 000 000 kr. För detta ändamål finns

9 000 000 kr i statsbudgeten, och

5 000 000 kr medfinansieras från EG-

budgeten. Regeringen anser att Statens

jordbruksverk behöver ytterligare

5 000 000 kr för BSE-kontroller.

Distriktsveterinärorganisationen hade

år 2000 upplupna kostnader för

semesterlöneskuld och skadestånd på

8 038 000 kr. Regeringen anser att

6 000 000 kr skall tillföras anslaget för

att täcka kostnaderna.

Jordbruksverket ersätter Tullverkets

kostnader för kontroll av livsmedel som

kan erhålla exportbidrag. Kostnaderna har

vkat och ytterligare 1 500 000 kr behövs

för ändamålet. För dessa åtgärder

behöver, menar regeringen, 12 500 000 kr

tillföras anslaget.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i yttrande MJU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-

och jordbruksutskottet, propositionens

förslag (punkt 34 i denna del).

Inkomsttitel 2556 Djurregisteravgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att inkomsttitel

2556 Djurregisteravgifter slopas och

att avgiftsinkomsterna redovisas mot

anslaget 43:1 Statens jordbruksverk.

Förslaget innebär att utskottet

tillstyrker punkt 34 i denna del i

propositionen.

Propositionen

I propositionen anförs att

djurregisterverksamheten för nöt och gris

bör hanteras på samma sätt som

hundregistret, köttklassificeringen m.m.

Detta innebär att inkomsttitel 2556

Djurregisteravgifter föreslås slopas och

att avgiftsinkomsterna redovisas mot

anslaget 43:1 Statens jordbruksverk

(punkt 34 i denna del).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i yttrande MJU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-

och jordbruksutskottet, propositionens

förslag (punkt 34 i denna del).

43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att anslaget 43:5

Arealersättning och djurbidrag m.m.

också skall kunna användas för att

finansiera BSE-kontroller och ett

program för kontroll av campylobakter.

Förslaget innebär att utskottet

tillstyrker punkt 35 i propositionen.

Propositionen

I propositionen (punkt 35) föreslås att

anslaget 43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m. också skall kunna

användas för att finansiera BSE-

kontroller och ett program för kontroll

av campylobakter. Skälet för regeringens

förslag är att ett bidrag motsvarande

5 750 000 kr erhålls från EG-budgeten för

att finansiera kontroll av såväl BSE som

campylobakter. Bidraget ryms inom ramen

för anvisade medel.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i yttrande MJU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-

och jordbruksutskottet, propositionens

förslag (punkt 35).

43:7 Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

43:7 Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m. minskas med

2 100 000 kr. Anslaget föreslås minskas

för att finansiera åtgärder redovisade

under anslaget 43:1 Statens

jordbruksverk.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i yttrande MJU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-

och jordbruksutskottet, propositionens

förslag (punkt 37 delvis).

43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet

minskas för att finansiera åtgärder

redovisade under anslaget 43:1 Statens

jordbruksverk.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i yttrande MJU2y propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-

och jordbruksutskottet, propositionens

förslag (punkt 37 delvis).

44:4 Stöd till jordbrukets

rationalisering m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

44:4 Stöd till jordbrukets

rationalisering m.m. minskas med

2 000 000 kr. Anslaget föreslås minskas

för att finansiera åtgärder redovisade

under anslaget 43:1 Statens

jordbruksverk. Minskningen finansierar

också ökningen av det under utgiftsområde

1 Rikets styrelse upptagna anslaget 45:1

Sametinget.

Motion

I motion Fi32 av Bengt-Ola Ryttar m.fl.

(s) framhålls vikten av fortsatt

omarronderingsverksamhet på minst

oförändrad nivå. Riksdagen bör på nytt

genom ett tillkännagivande fästa

regeringens uppmärksamhet på

nödvändigheten av att omarronderingen

även framgent kan bedrivas på minst

oförändrad nivå.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

När det gäller anslaget 44:4 Stöd till

jordbrukets rationalisering m.m.

tillstyrker miljö- och jordbruksutskottet

i sitt yttrande MJU2y propositionens

förslag men anför även följande. I

statsbudgeten för år 2001 finns för detta

ändamål uppfört ett ramanslag på 20

miljoner kronor. 5 miljoner kronor avser

bidrag till jordbrukets rationalisering

och 15 miljoner kronor skall täcka

förluster på grund av statlig

kreditgaranti. Enligt vad miljö- och

jordbruksutskottet erfarit avser

regeringens förslag om en minskning av

anslaget delposten Bidrag till

jordbrukets rationalisering, som till

stor del används för att finansiera

omarronderingsverksamheten. I samband med

riksdagens behandling av statsbudgeten

för innevarande år konstaterade utskottet

att omarronderingsverksamheten bör

bedrivas fortlöpande. Det främsta motivet

är naturligtvis att nå de positiva

effekter för enskilda och samhället som

en rationalisering av

fastighetsindelningen ger, särskilt vad

gäller jord- och skogsbruk. En

kontinuerligt bedriven

omarronderingsverksamhet är också en

förutsättning för att lantmäteriet skall

kunna bevara och utveckla sin kompetens

på området. Miljö- och jordbruksutskottet

fann mot den bakgrunden att bidraget till

jordbrukets rationalisering inte borde

begränsas till enbart tidigare beslutade

etgärder utan även få användas till nya

omarronderingsprojekt. Om detta innebar

att anslagsbehovet måste omprövas

förutsatte utskottet att regeringen

skulle återkomma med förslag till

finansiering i kommande

budgetproposition. Riksdagen beslutade

att ge regeringen till känna vad

utskottet anfört om

omarronderingsverksamheten (bet.

2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86 och 87).

Enligt miljö- och jordbruksutskottets

mening är regeringens förslag att minska

anslaget avseende bidrag till jordbrukets

rationalisering inte till någon del ägnat

att tillgodose riksdagens tidigare beslut

när det gäller den fortsatta

omarronderingsverksamheten. Förutom de

uppenbara svårigheter som följer av

förslaget när det gäller att kunna

fullfölja redan gjorda åtaganden innebär

det, såvitt utskottet förstår, att

möjligheterna att finansiera nya

omarronderingsprojekt blir ytterst

begränsade. Enligt miljö- och

jordbruksutskottets mening bör riksdagen

därför än en gång uppmärksamma regeringen

på nödvändigheten av att omarronderingen

även framgent kan bedrivas på minst

oförändrad nivå. Det anförda, som även

ligger i linje med de synpunkter som

redovisas i motion Fi32 (s), bör ges

regeringen till känna.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker i likhet med miljö-

och jordbruksutskottet propositionens

förslag (punkt 37 delvis). Utskottet

föreslår också att riksdagen gör ett

tillkännagivande med den innebörd som

miljö- och jordbruksutskottet föreslår

och understryker att den finansiering som

behövs får ske inom utgiftsområdet.

Motion Fi32 (s) tillstyrks således

delvis.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

26:2 Verket för Innovationssystem:

Forskning och utveckling

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

26:2 Verket för innovationssystem:

Forskning och utveckling minskas med

89 960 000 kr. I statsbudgeten för 2001

tillfördes anslaget 90 574 000 kr för att

lösa tidigare ingångna förpliktelser i

samband med övergång till ett renodlat

bemyndigandesystem. Huvuddelen av dessa

förpliktelser löstes emellertid genom

förbrukning av ett stort anslagssparande

från det tidigare anslaget D1 Teknisk

forskning och utveckling (vilket numera

ingår i anslaget 26:2 Verket för

innovationssystem: Forskning och

utveckling) redan under år 2000. Av de

ingångna förpliktelserna återstår endast

614 000 kr. För att en oförändrad ram

skall behållas för 2001 föreslår

regeringen att anslaget minskas med

89 960 000 kr.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Ram för ordinarie exportgarantier

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen

bemyndigas att under budgetåret 2001

ikläda staten betalningsansvar intill

ett belopp av högst 175 000 000 000 kr

för exportkreditgarantier. Därmed

tillstyrks punkt 36 i propositionen.

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen

bemyndigas att under budgetåret 2001

ikläda staten betalningsansvar intill ett

belopp av högst 175 000 000 000 kr för

exportkreditgarantier. Skälet till

förslaget är att efterfrågan på garantier

bedöms bli större än tidigare beräknat.

För närvarande uppgår ramutnyttjandet

efter schablonmässiga justeringar av

utfästelsebeloppen till 112 miljarder

kronor. Därmed är det återstående

utrymmet inom den av riksdagen beslutade

ramen otillräckligt. Utnyttjandet

beräknas öka till 155 miljarder kronor

när några nu kända stora kontrakt kommer

att ingås. Dessutom är stora delar av

engagemanget i utländsk valuta, vilket

innebär att stora valutafluktuationer

påverkar ramutnyttjandet.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 36).

38:1 Myndigheten för företagsutveckling:

Förvaltningskostnader

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

38:1 Myndigheten för företagsutveckling:

Förvaltningskostnader ökas med 20 000 000

kr. Skälet för regeringens förslag är att

i statsbudgeten för 2001 minskades

resurserna för det nya Verket för

näringslivsutveckling med 20 miljoner

kronor. Detta skedde utan att tillräcklig

hänsyn togs till omfattningen av

myndighetens uppgifter. Anslaget behöver

därför, såsom näringsutskottet redan

tidigare påpekat (bet. 2000/01:NU1),

tillföras ytterligare medel.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

38:6 Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

38:6 Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning ökas med

4 000 000 kr. De utökade medlen avses

användas för att stödja forsknings- och

utvecklingsinsatser i Norrbotten och

Västerbotten. Insatserna avses vidtas för

hållbar utveckling inom gruvnäringen och

för kompetensutveckling med anknytning

till geovetenskap, malmgeologi och

bergsteknik.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

38:10 Styrelsen för ackreditering och

teknisk kontroll: Bidrag till

riksmätplatser

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

38:10 Styrelsen för ackreditering och

teknisk kontroll: Bidrag till

riksmätplatser ökas med 2 700 000 kr.

Finansiering sker genom att anslaget

38:12 Bidrag till standardisering,

provning och mätteknisk FoU m.m. minskas

med 1 000 000 kr och anslaget 38:14

Rymdverksamhet minskas med 1 700 000 kr.

Skälet till förslaget är att mättekniska

områden som särskilt behöver förstärkas

finns inom t.ex. opto- och

höghastighetselektronik. FoU-samarbetet

med industrin behöver också stärkas och

den mättekniska kompetensen ökas hos

särskilt mindre företag.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

39:5 Investeringsfrämjande

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

39:5 Investeringsfrämjande ökas med

14 720 000 kr. Finansiering sker genom

att anslaget 39:3 Exportfrämjande

verksamhet minskas med 5 000 000 kr och

genom att anslaget 91:2 Bidrag till

särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting minskas.

Den investeringsfrämjande verksamhet

som Delegationen för utländska

investeringar i Sverige (Invest in Sweden

Agency, ISA) bedriver, har visat sig

resultera i ett ökat antal utländska

direktinvesteringar i Sverige. Regeringen

anser därför att ytterligare 5 000 000 kr

behövs för investeringsfrämjandet, som är

ett effektivt medel att uppnå regeringens

mål avseende tillväxt och sysselsättning.

Medlen skall användas till att förstärka

verksamheten inom främst bioteknik,

biomedicin samt IT och elektronik.

För att skapa förutsättningar för den

skånska delen av Öresundsregionen att

marknadsföra sig internationellt och

därmed stärka Skånes

tillväxtförutsättningar behöver

ytterligare 9 720 000 kr tillföras

investeringsfrämjandet.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

40:1 Marknadsdomstolen

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

40:1 Marknadsdomstolen ökas med 500 000

kr. Syftet med förslaget är att

säkerställa kvaliteten på verksamheten

vid Marknadsdomstolen.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

40:2 Konsumentverket

Propositionen

Anslaget 40:2 Konsumentverket föreslås

minskas för att finansiera ökningen av

andra anslag under utgiftsområdet.

Effekterna av detta är att

Konsumentverket får ett minskat

ekonomiskt utrymme och att vissa åtgärder

inte kommer att kunna genomföras under

innevarande år.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

40:3 Allmänna reklamationsnämnden

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

40:3 Allmänna reklamationsnämnden ökas

med 1 500 000 kr. Skälet till förslaget

är att antalet ärenden hos Allmänna

reklamationsnämnden har ökat kraftigt

under det senaste halvåret, varför

resursbehovet är betydligt större än vad

regeringen tidigare beräknat.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i ett

protokollsutdrag propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 37 delvis).

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner

91:1 Generellt statsbidrag till kommuner

och landsting

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

91:1 Generellt statsbidrag till kommuner

och landsting ökas med 150 000 000 kr.

Reformen Maxtaxa och allmän förskola som

beslutades av riksdagen i november 2000

innehåller ett antal olika lagreglerade

delar som kommer att genomföras vid

skilda tidpunkter. Den 1 juli 2001 införs

en skyldighet för kommuner att erbjuda

plats i förskoleverksamhet för barn med

arbetslösa föräldrar och den 1 januari

2002 införs motsvarande skyldighet för

barn vars föräldrar är hemmavarande för

vård av annat barn. Den 1 januari 2003

införs en allmän förskola för barn i

åldern 4-5 år. Då kommunerna genom

lagstiftning blir skyldiga att

tillhandahålla dessa reformer kompenseras

de genom en ökning av det generella

statsbidraget.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

91:2 Bidrag till särskilda insatser i

vissa kommuner och landsting

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget

91:2 Bidrag till särskilda insatser i

vissa kommuner och landsting minskas med

9 720 000 kr. Minskningen föreslås för

att finansiera ökningen av det under

utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda

anslaget 39:5 Investeringsfrämjande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 37 delvis).

Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsområden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att riksdagen

godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och

nya anslag i enlighet med regeringens

förslag. Därmed tillstyrks

propositionens punkt 37. Utskottet

föreslår också ett tillkännagivande om

omarrondering. Därmed tillstyrks delvis

motion Fi32. Övriga motioner avstyrks.

Jämför reservationerna 10 (m) och 11

(fp).

Regeringens förslag till ökningar av

anslagen uppgår till brutto 5 791

miljoner kronor. I vissa fall finns

förslag till finansiering av den

föreslagna utgiftsökningen genom

minskning av 2001 års anslag.

Minskningarna av 2001 års anslag uppgår

till totalt 3 335 miljoner kronor. Detta

innebär således att anvisade medel ökar

med 2 456 miljoner kronor netto. Efter de

föreslagna åtgärderna uppgår

budgeteringsmarginalen till 3,2 miljarder

kronor för år 2001.

Finansutskottet har i det föregående

tagit ställning till de föreslagna

anslagsförändringarna. Utskottet har i

samtliga fall tillstyrkt regeringens

förslag till anslagsförändringar.

Motstående motioner har med ett undantag

avstyrkts. Således tillstyrks

propositionens förslag punkt 37 samt

delvis motion Fi32. Utskottets förslag

till riksdagsbeslut framgår av punkt 29 i

utskottets förslag jämte den

efterföljande specifikationen över

ändrade ramar på utgiftsområden och

ändrade och nya anslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Finansiering av

investeringar och rörelsekapital

Riksdagen bemyndigar regeringen att

för budgetåret 2001 besluta om

krediter för myndigheters räntekonton

i Riksgäldskontoret intill ett belopp

av 16 900 000 000 kr. Vidare

bemyndigar riksdagen regeringen att

för budgetåret 2001 besluta om lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i

anläggningstillgångar som används i

statens verksamhet intill ett belopp

av 20 300 000 000 kr. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2000/01: 100

punkterna 13 och 14.

2. Presstöd

Riksdagen godkänner den föreslagna

ändringen av reglerna för presstöd.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2000/01:100 punkt 15 och avslår

motionerna 2000/01:Fi20 yrkande 27,

2000/01:Fi28 samt 2000/01:Fi29 yrkande

1.

Reservation 1 (m, fp)

Reservation 2 (kd)

3. Bidrag till kapitalet i

Europeiska utvecklingsbanken

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning uppförda ramanslaget

2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska

utvecklingsbanken. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2000/01:100

punkt 16.

4. Ägande av Vasallen AB

Riksdagen bemyndigar regeringen att

överta aktierna i Vasallen AB genom

utdelning eller annat förfarande.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2000/01:100 punkt 17.

5. Avvecklingen av Brisingen

Holding AB

Riksdagen bemyndigar regeringen att

avveckla Brisingen Holding AB. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2000/01:100 punkt 18.

6. Medel till

utrikesförvaltningen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi20

yrkande 29.

Reservation 3 (m, kd, c, fp)

7. Ansökningsavgifter för

uppehålls- och arbetstillstånd

Riksdagen bemyndigar regeringen att

meddela föreskrifter om avgifter för

ansökan om uppehålls- och

arbetstillstånd enligt de riktlinjer

som föreslås. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2000/01:100

punkt 19.

8. Funktionen Civil ledning

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under

utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda

ramanslaget 6:4 Funktionen Civil

ledning. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:100 punkt 20.

9. Kustbevakningen

Riksdagen godkänner förslaget till

ny investeringsplan för

Kustbevakningen för perioden

2001-2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:100 punkt 21.

10. Statsbidrag till

vårdartjänst m.m.

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2001, såvitt avser det under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg uppförda ramanslaget

16:3 Statsbidrag till vårdartjänst

m.m., ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst

90 000 000 kr efter år 2001. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2000/01:100 punkt 22.

11. Stimulansbidrag och

åtgärder inom äldrepolitiken

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2001, såvitt avser det under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg uppförda ramanslaget

17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 60 000 000 kr efter år 2001.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2000/01:100 punkt 23.

12. Användning av medel i

folkpensioneringsfonden

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av medel i

folkpensioneringsfonden. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2000/01:100 punkt 24.

13. Erbjudande av plats inom

aktivitetsgarantin

Riksdagen godkänner regeringens

förslag i fråga om erbjudande av plats

inom aktivitetsgarantin. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2000/01:100 punkt 25.

14. Investeringsbidrag för

nybyggnad av hyresbostäder

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2001, såvitt avser det under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

föreslagna nya ramanslaget 31:12

Investeringsbidrag för nybyggnad av

hyresbostäder, besluta om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 1 300 000

000 kr under åren 2002-2004.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2000/01:100 punkt 26 och avslår

motionerna 2000/01:Fi20 yrkande 28,

2000/01:Fi21 och 2000/01:Fi27 yrkande

2.

Reservation 4 (m, kd, c, fp)

15. Överlåtelse av

förvaltningsuppgift till organ i annat

medlemsland beträffande

strukturfondsprogram

Riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1996:506)

om överlåtelse av en

förvaltningsuppgift till en

övervakningskommitté m.m. med den

ändringen att författningen skall

träda i kraft den 31 juli 2001. Därmed

bifaller riksdagen delvis proposition

2000/01:100 punkt 11.

16. Ersättning för nedsättning

av socialavgifter

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under

utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling uppförda ramanslaget

33:4 Ersättning för nedsättning av

socialavgifter. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2000/01:100

punkt 27 och avslår motion

2000/01:Fi29 yrkande 2.

Reservation 5 (kd)

17. Affärsverket svenska

kraftnäts finansiella befogenheter

Riksdagen bemyndigar regeringen att

för 2001 ge Affärsverket svenska

kraftnät de finansiella befogenheter

som föreslås. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2000/01:100

punkt 28.

18. Funktionen Transporter

Riksdagen godkänner att ansvaret för

delfunktionen Landsvägstransporter i

det civila försvaret förs över från

Överstyrelsen för civil beredskap till

Vägverket. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:100 punkt 29.

19. Göteborgsöverenskommelsen

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av den av riksdagen

fastställda låneramen för

Göteborgsöverenskommelsen. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2000/01:100 punkt 30.

20. Utbyggnad av väg E 6

Riksdagen bemyndigar regeringen att

låta Vägverket ta upp lån i

Riksgäldskontoret intill ett belopp av

100 000 000 kr för att inleda

utbyggnaden av väg E 6 del

Hogdal-Nordby. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2000/01:100

punkt 31 och avslår motion

2000/01:Fi30 yrkandena 2 och 3.

Reservation 6 (m)

21. Banverket och Vägverket

(Svedab)