Prop. 2000/01:100

Regeringens proposition

2000/01:100

2001 års ekonomiska vårproposition

Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak,

ändrade anslag för budgetåret 2001, skattefrågor, kommunernas

ekonomi m.m.

Regeringens proposition

2000/01:100

2001 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 29 mars 2001

Göran Persson

Bosse Ringbolm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Regeringen

föreslår ett utgiftstak för staten på 877 miljarder kronor 2004 samt ett mål för det finansiella sparandet

i offentlig sektor på 2,0 procent av BNP 2004. Regeringen aviserar inom ramen för budgetmålen en

politik för utveckling och rättvisa. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns

ekonomiska utveckling m.m. samt lämnar förslag till tilläggsbudget för år 2001.

PROP. 2000/01:100

Innehållsförteckning

1 Finansplan.............................................................................................................15

1.1 Utveckling och rättvisa.........................................................................15

1.2 Det ekonomiska läget............................................................................17

1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling...................................................17

1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling...............................................................17

1.2.3 Kalkyler för 2003 och 2004...................................................................19

1.3 Den ekonomiska politiken....................................................................20

1.3.1 Sunda offentliga finanser......................................................................20

1.3.2 Stabila priser och låga räntor.................................................................22

1.3.3 En väl fungerande lönebildning............................................................23

1.4 Den ekonomiska politiken i EU...........................................................24

1.5 En politik för full sysselsättning...........................................................25

1.5.1 Den demografiska utmaningen.............................................................25

1.5.2 En politik för ökat utbud av arbetskraft..............................................26

1.6 En god välfärd........................................................................................28

1.6.1 Skola, vård och omsorg.........................................................................28

1.6.2 En politik för barn och ungdomar........................................................29

1.6.3 En politik för utbildning och forskning...............................................29

1.6.4 De äldre..................................................................................................30

1.6.5 Den generella välfärden.........................................................................31

1.6.6 En politik för boende............................................................................32

1.6.7 Internationell solidaritet.......................................................................32

1.7 Rättvisa skatter......................................................................................32

1.8 Ett ekologiskt hållbart Sverige..............................................................34

1.9 Ett Sverige för alla.................................................................................35

2 Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................41

3 Lagförslag..............................................................................................................49

3.1 Förslag till lag om ändring av riksdagsordningen................................49

3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:506) om överlåtelse av en

förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m.....................53

3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:756) om tilldelning av

spårkapacitet..........................................................................................54

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten...............................................................57

4.1 Budgetpolitiska mål...............................................................................57

4.1.1 Utgiftstak för staten..............................................................................58

4.1.2 Beräkning av den offentliga sektorns utgifter.....................................60

4.1.3 Överskott i offentliga sektorns finanser..............................................60

4.2 Makroekonomiska förutsättningar......................................................61

4.3 Politiska prioriteringar..........................................................................62

PROP. 2000/01:100

4.4 Statsbudgetens utveckling 2001—2004...............................................67

4.4.1 Statsbudgetens utfall 2000.................................................................... 68

4.4.2 Statsbudgetens inkomster....................................................................69

4.4.3 Statsbudgetens utgifter.........................................................................70

4.4.4 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och

statsskulden...........................................................................................72

4.5 Kommunsektorns finanser...................................................................77

4.6 Ålderspensionssystemet.......................................................................77

4.7 Den offentliga sektorns finanser..........................................................78

4.8 Budgeteringsmarginalen och utnyttjande av saldoutrymme..............79

5 Inkomster.............................................................................................................83

5.1 Inledning................................................................................................83

5.1.1 Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m...............84

5.1.2 Regeländringar......................................................................................84

5.1.3 Osäkerheten i skatteberäkningarna.....................................................85

5.2 Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning.....................86

5.2.1 Inkomstskatt hushåll............................................................................86

5.2.2 Inkomstskatt företag............................................................................89

5.2.3 Socialavgifter och allmän pensionsavgift.............................................90

5.2.4 Egendomsskatter...................................................................................91

5.2.5 Skatt på varor och tjänster....................................................................92

5.2.6 Restförda skatter m.m..........................................................................95

5.3 Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna............96

5.4 Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning........................97

5.4.1 Skatter....................................................................................................97

5.4.2 Övriga inkomster..................................................................................99

5.5 Kommunskatter..................................................................................100

5.6 Skattekvoten........................................................................................ 101

6 Utgifter...............................................................................................................105

6.1 Utgiftsprognos 2001...........................................................................105

6.2 Takbegränsade utgifter 2001..............................................................105

6.2.1 Prognoser för takbegränsade utgifter 2001 och utgifter per

utgiftsområde......................................................................................106

6.3 Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2002-2004...................... 109

6.3.1 De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med

budgetpropositionen för 2001 ........................................................... 111

6.4 Större ramförändringar 2001-2004....................................................113

6.5 Byte av vissa anslags utgiftsområdestillhörighet m.m......................115

6.6 Genomgång av enskilda utgiftsområden...........................................115

7 Skattefrågor........................................................................................................ 135

7.1 Inledning.............................................................................................. 135

7.2 Riktlinjer för skattepolitiken..............................................................135

7.2.1 Mål och uppgifter................................................................................135

7.2.2 Internationaliseringens betydelse......................................................136

7.2.3 Beskattningen av förvärvsinkomster.................................................137

7.2.4 Beskattning av sparande och realkapitalbildning..............................138

7.2.5 Fastighetsbeskattning.........................................................................139

7.2.6 Indirekt beskattning av varor och tjänster........................................ 140

7.2.7 Skattekontroll...................................................................................... 141

PROP. 2000/01:100

7.3 Skatteåtgärder för sjöfarten................................................................141

7.4 Yrkesfiskaravdrag................................................................................142

8 Tilläggsbudget.....................................................................................................145

8.1 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 2001.......................145

8.1.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................145

8.1.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...............147

8.1.3 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd..............................149

8.1.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................150

8.1.5 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan. 151

8.1.6 Utgiftsområde 6 Totalförsvar.............................................................152

8.1.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............................................154

8.1.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar.......................................154

8.1.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................155

8.1.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp.............................................................................................156

8.1.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom......................157

8.1.12 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.....................................................158

8.1.13 Utgiftsområde 14 Arbetsliv................................................................159

8.1.14 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................159

8.1.15 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............161

8.1.16 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande..............................................................................................162

8.1.17 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.....................164

8.1.18 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård................................165

8.1.19 Utgiftsområde 21 Energi....................................................................165

8.1.20 Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................166

8.1.21 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar................................................................................................170

8.1.22 Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................172

8.1.23 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner...........................174

9 Kommunal ekonomi...........................................................................................178

9.1 Viktiga förändringar............................................................................178

9.2 Utvecklingen inom den kommunala sektorn....................................179

9.2.1 Den kommunala ekonomin................................................................179

9.2.1 De kommunala verksamheterna.........................................................180

9.3 Förutsättningar för de närmaste åren................................................181

9.3.3 Sammanfattande bedömning..............................................................182

9.4 Satsningar på kommuner och landsting.............................................182

9.4.2 Särskilda insatser i vissa kommuner och landsting............................184

9.4.3 Satsningar inom andra utgiftsområden..............................................184

9.4.4 Beräkning av ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner............................................................................................185

9.5 Övrigt...................................................................................................186

Bilagor

Bilaga 1 Svensk ekonomi

Bilaga 2 Avstämning om målet om en halverad arbetslöshet till år 2000

Bilaga 3 Redovisning av skatteawikelser

Bilaga 4 Fördelningspolitisk redogörelse

Bilaga 5 Finans- och penningpolitiskt bokslut för 1990-talet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 2001

PROP. 2000/01:100

Tabellförteckning

1.1 Nu föreslagna reformer............................................................................................16

1.2 Försörjningsbalans....................................................................................................18

1.3 Nyckeltal...................................................................................................................18

1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling.....................................................19

1.5 De tre kalkylerna.......................................................................................................19

1.6 Offentliga finanser....................................................................................................21

1.8 Sveriges befolkning 1970-2030................................................................................26

1.10 En politik för barn och ungdom............................................................................29

1.11 Skolsatsningen.........................................................................................................30

1.12 Biståndet..................................................................................................................32

1.13 Gröna nyckeltal.......................................................................................................35

2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och

nya anslag för budgetåret 2001 ............................................................................44

4.1 Utgiftstak för staten.................................................................................................58

4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................58

4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål...........................................................58

4.4 Utgiftstak för staten.................................................................................................59

4.5 Utgiftstak för offentlig sektor.................................................................................60

4.6 Makroekonomiska förutsättningar..........................................................................62

4.7 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 2002-2004.................................64

4.8 Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade inkomst- och

utgiftsförändringar................................................................................................66

4.8 (fortsättning) Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade

inkomst- och utgiftsförändringar........................................................................67

4.9 Statsbudgetens utfall 2000........................................................................................69

4.10 Statsbudgetens inkomster.......................................................................................69

4.11 Statsbudgetens utgifter 2000-2004........................................................................70

4.12 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2000-2004...............................70

4.13 Budgeteringsmarginalen och förändring av takbegränsade utgifter

jämfört med föregående år...................................................................................71

4.14 Statsbudgetens saldo och statsskulden..................................................................73

4.15 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter..........................75

4.16 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande..........................................76

4.17 Kommunsektorns finanser.....................................................................................77

4.18 Ålderspensionssystemet.........................................................................................78

4.19 Den offentliga sektorns finanser............................................................................79

4.20 Saldoutrymme och budgeteringsmarginal 2002-2004..........................................80

5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns

inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster.........................................83

5.2 Differenser jämfört med budgetpropositionen för offentliga sektorns

periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR samt

statsbudgetens inkomster.....................................................................................84

PROP. 2000/01:100

5.3 Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen........................84

5.4 Bruttoeffekter av regeländringar..............................................................................85

5.5 Kommunal inkomstskatt: årlig förändring 1999-2002..........................................85

5.6 Offentliga sektorns skatteintäkter 1999-2004.......................................................87

5.7 Prisutveckling på småhus.........................................................................................91

5.8 Fastighetsskatt fördelat på fastighetstyp.................................................................92

5.9 Införselkvoter 2001-2004........................................................................................94

5.10 Skatt på energi.......................................................................................... 94

5.11 Nedsatta och restförda skatter m.m......................................................................96

5.12 Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten................................96

5.13 Offentliga sektorns totala inkomster....................................................................96

5.14 Statsbudgetens skatter............................................................................................97

5.15 Statsbudgetens inkomster 2000-2004...................................................................98

5.16 Utvecklingen av skatteunderlaget 1999-2004..................................................... 101

5.17 Skattekvoten 1998, förändring av skattekvoten 1990-1998

samt skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett

urval av OECD-länder.......................................................................................102

5.18 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad

skattekvot........................................................................................................... 102

6.1 Statsbudgetens utgifter 2001.................................................................................. 105

6.2 Takbegränsade utgifter 2001..................................................................................106

6.3 Prognos för takbegränsade utgifter 2001..............................................................108

6.4 Större omflyttningar av utgifter under utgiftstaket 2002-2003........................... 109

6.5 Preliminär fördelning på utgiftsområden 2002-2004........................................... 110

6.6 Förändring av takbegränsade utgifter mellan budgetpropositionen för 2001

och 2001 års ekonomiska vårproposition till följd av utgiftsreformer m m... 113

6.7 Anslagsflyttningarnas konsekvenser för ramarna för berörda utgiftsområden.. 115

6.8 Kassa- och kostnadsmässiga statsskuldsräntor.....................................................131

8.1 Investeringsplan......................................................................................................153

9.1 Resultat före extraordinära poster i kommuner och landsting 1995-2000........ 179

9.2 Kommunsektorns finanser 2000-2004.................................................................. 181

9.3 Årets resultat i kommuner och landsting 2000-2003........................................... 182

9.4 Tillskott till kommuner och landsting 1997-2004................................................ 183

9.5 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner åren 2002-2004.................. 185

10

PROP. 2000/01:100

Diagramförteckning

1.1 Utgiftstaket 1997-2004............................................................................................22

1.2 Ränteskillnad mellan en tioårig svensk och tysk obligation...................................22

1.3 Kronans växelkurs gentemot euron och ett vägt genomsnitt................................23

1.4 Äldrekvoten i OECD...............................................................................................26

1.5 Förändring för inkomstgrupper till följd av ändrade regler...................................37

1.6 Förändringar för kvinnor och män till följd av ändrade regler..............................37

4.1 Statsbudgetens utveckling 1989-2004......................................................................67

4.2 Statsskulden i miljarder kronor och som andel av BNP.........................................76

5.1 Beskattningsbara realisationsvinster och 3 procent av BNP 1998-2004................88

5.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning.............................................................93

5.3 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i varugrupper....................................93

5.4 Kommun- och landstingsskatter............................................................................101

6.2 Större ramförändringar 2001-2004.........................................................................113

11

Finansplan

PROP. 2000/01:100

1 Finansplan

1.1 Utveckling och rättvisa

Med drygt ett år till mandatperiodens slut har en

rad beslut som ökar rättvisan fattats.

Statsskulden minskar. Sysselsättningen stiger

och målet om en halverad öppen arbetslöshet har

uppnåtts. Det anställs fler i skolan, vården och

omsorgen. Det satsas mer på högre utbildning.

Barnbidragen, pensionerna och bostadstilläggen

har höjts. Riksdagen har fattat beslut om att in-

föra maxtaxor på dagis och fritids nästa år.

Med omtanke om framtiden går vi vidare.

Utveckling och rättvisa skall prägla Sverige.

Med en stark ekonomisk grund kan politiken

åter inriktas på att förbättra välfärden och för-

djupa demokratin. Den ekonomiska politiken

syftar till att understödja och förlänga de senaste

årens goda ekonomiska utveckling. Tre uppdrag

står i fokus:

Ordning och reda i svensk ekonomi

Svensk ekonomi är i gott skick. Tillväxten är ba-

lanserad, inflationen är låg och de offentliga fi-

nanserna liksom bytesbalansen visar överskott.

Men, mot slutet av 2000 och i början av 2001 har

den internationella ekonomiska utvecklingen

försvagats. Sverige är en liten och öppen ekono-

mi och påverkas av denna utveckling.

Sverige står dock starkt inför en internationell

avmattning. Den stabila makroekonomiska

grunden i form av låg inflation och sunda offent-

liga finanser gör att svensk ekonomi kan växa

med 2,7 procent i år trots orosmolnen i omvärl-

den. Även efter avmattningen förblir tillväxten

betydligt högre än den genomsnittliga under de

senaste decennierna.

Minska arbetslösheten och öka sysselsättningen

Trots att den svenska tillväxten mattades av nå-

got mot slutet av året präglades 2000 av den

starkaste sysselsättningsökningen på decennier.

Målet om 4 procents öppen arbetslöshet upp-

nåddes förra året enligt uppsatt tidsplan. Sverige

har inte råd med det slöseri som arbetslöshet och

annan utslagning från arbetslivet innebär.

Nu riktas kraften mot att också uppnå målet

att 80 procent av den vuxna befolkningen skall

vara reguljärt sysselsatt 2004. Det långsiktiga

målet om full sysselsättning ligger fast. Alla

människors vilja till arbete skall tas tillvara. Re-

geringen föreslår därför en rad åtgärder för att

öka arbetskraftsutbudet och sysselsättningen.

Regeringens tillväxtfrämjande arbete bedrivs

på flera områden. Det gäller regelförenklingar,

väl fungerande konkurrens samt information,

service och rådgivning till småföretagare i syfte

att stimulera ett gott näringslivsklimat, goda

möjligheter för nya företag att etableras och be-

fintliga företag att växa. En väl fungerande infra-

struktur är av avgörande betydelse för näringsli-

vets utvecklingsmöjligheter. Regionalpolitikens

inriktning är att skapa förutsättningar för tillväxt

och rättvisa, så att medborgarna i hela landet kan

få likvärdiga levnadsvillkor.

Reformer för rättvisa och välfärd

1990-talet med dess nedskärningar och skatte-

höjningar för att häva den ekonomiska krisen är

förbi.

De senaste åren av ekonomisk tillväxt har ett

antal reformer genomförts syftande till rättvisa.

15

PROP. 2000/01:100

Än finns det dock fortfarande stora fördelnings-

politiska och regionalpolitiska utmaningar kvar.

Regeringens arbete inriktas nu på att öka

sysselsättningen och rättvisan i samhället. Som

en följd av detta skall antalet socialbidragsbero-

ende ha halverats mellan 1999 och 2004.

Levnadsvillkoren skall fortsätta att förbättras

och den offentliga skulden skall fortsätta att

amorteras. Ett utgiftstak för 2004 föreslås, som

innebär utrymme för både utgiftsökningar och

skattesänkningar samtidigt som den offentliga

skulden amorteras.

De reformer som tidigare presenterats skall

förverkligas. Reformer för barn och ungdomar

står i förgrunden. Maxtaxan i förskoleverksam-

heten och skolbarnsomsorgen genomförs, för-

äldraförsäkringen förlängs och skolan tillförs

ökade resurser. Vården och omsorgen priorite-

ras.

Vår tid präglas av snabba förändringar. Den

fortgående internationaliseringen ställer nya krav

och ger nya möjligheter. Företag och branscher

stöps om i allt snabbare takt. Arbetslivet föränd-

ras. Allt färre människor i aktiv ålder måste i

framtiden försörja allt fler äldre.

I en värld av snabba förändringar öppnas det

nya möjligheter till kreativitet och utveckling,

liksom det krävs satsningar på ökad trygghet och

rättvisa. Trygga människor vågar anta nya utma-

ningar. Trygga människor vågar utbilda sig. Där-

för presenterar regeringen en rad nya reformer

för trygghet och rättvisa:

Arbetsskadeförsäkringen reformeras.

Golvet och taket i arbetslöshetsersättningen

höjs.

Särskilt stöd för att minska deltidsarbetslös-

heten.

Tillgängligheten i vården förbättras.

Nya resurser till kommuner och landsting

med befolkningsminskning.

Ett förbehållsbelopp införs i äldreomsorgen.

Ett stöd införs för äldre invandrare.

Förbättrade villkor för asylsökande.

Resurser avsätts för att motverka långtids-

sjukskrivningar.

Bostadstillägget till pensionärer höjs.

Tandvården tillförs ytterligare resurser.

Ny modell för statens ersättningar till lands-

tingen för läkemedel.

Garantinivån i föräldraförsäkringen höjs.

Antalet månader som gymnasieungdomar

får studiebidrag utökas.

Ytterligare resurser tillförs högskolan.

För att öka produktionen av hyreslägenheter

införs ett investeringsbidrag.

Konsumentområdet tillförs ökade resurser.

Polis- och rättsväsendet samt skatteförvalt-

ning och tull tillförs ytterligare resurser.

Biståndet höjs.

Kulturområdet tillförs ökade resurser.

Detta sker samtidigt som den offentliga skulden

minskas. I år beräknas den offentliga sektorns

nettoskuld försvinna. Bruttoskulden mätt enligt

Maastrichtreglerna är fortfarande över 50 pro-

cent av BNP. Nu handlar det om att förbereda

samhällsekonomin för de påfrestningar som den

demografiska utmaningen för med sig. Det mås-

te skapas ett utrymme för ökade utgifter för

pensioner, sjukvård och äldreomsorg i takt med

att andelen äldre ökar efter 2010. Då bör ränte-

utgifterna på gamla skulder ha minskat betydligt.

iTabell 1.1 Nu föreslagna reformer 1

Miljarder kronor

2002

2003

2004

Internationell solidaritet

0.03

0,03

1.86

Socialt utsatta

1,34

2,50

2,58

Miljö

0.54

0,51

2,97

Djurskydd

0,02

0,03

0,04

Kultur

0,12

0,12

0,12

Arbetsliv

1.65

2.15

2,15

Vård och hälsa

3,20

4,10

5,00

Bostäder

0,10

0,60

0,60

Summa övrigt

1.35

1,08

2,11

Summa totalt samtliga reformer

8.35

11,11

17,41

Ekologisk omställning

Utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart sam-

hälle kräver en ekologisk omställning. För att

denna skall bli verklighet bedriver regeringen ett

arbete inom många politikområden: en grön

skatteväxling, syftande till att stimulera ökad

miljöstyrning och energieffektivitet, skall

genomföras under den närmaste tioårsperioden.

Höstens infrastrukturproposition kommer att

innehålla ett ökat finansiellt utrymme för järn-

16

PROP. 2000/01:100

vägsinvesteringar, anslagen på miljöområdet höjs

kraftigt. Målet är att Sverige inom en generation

skall utvecklas till ett ekologiskt hållbart samhäl-

le.

En politik för samarbete

Regeringen har under mandatperioden försökt

skapa största möjliga uppslutning för en politik

för full sysselsättning och avser att fortsätta med

detta arbete. Arbetsmarknadens parter har en

viktig roll i detta sammanhang. Den ekonomiska

vårpropositionen bygger på en överenskommel-

se mellan den socialdemokratiska regeringen,

vänsterpartiet och miljöpartiet, vilka står bakom

riktlinjerna för den ekonomiska politiken, bud-

getpolitiken, utgiftstaken och tilläggsbudgeten

för 2001.

Samarbetet berör fem områden - ekonomi,

sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö -

och innefattar både konkreta förslag och åtagan-

den inför framtiden. Genom detta samarbete be-

kräftas att det finns en politisk majoritet för en

ekonomisk politik som är inriktad på full syssel-

sättning, ett offentligt överskott om 2 procent av

BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och

prisstabilitet. Politiken syftar vidare till jämlik-

het, jämställdhet och ekologisk hållbarhet.

1.2 Det ekonomiska läget

I Förenta Staterna beräknas tillväxten i år bli en

tredjedel av vad den var förra året. Som en följd

av detta försvagas hela världsekonomin. Sverige

står starkt inför denna avmattning men påverkas

naturligtvis som en liten och öppen ekonomi.

Sverige går därmed från en högkonjunktur mot

en normalkonjunktur.

1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling

År 2000 blev BNP-tillväxten i världen historiskt

höga 4,7 procent. I år väntas dock den globala

tillväxten mattas av till 3,3 procent, framförallt

som en följd av utvecklingen i Förenta staterna

och Japan. Nästa år förutses en viss återhämt-

ning leda till att tillväxten i världsekonomin upp-

går till nära 4 procent.

I Förenta staterna bedöms BNP mattas av

från 5 procents tillväxt förra året till 1,7 procent i

år. Under nästa år väntas BNP-tillväxten åter-

hämta sig till ca 3 procent. Avgörande för denna

utveckling är att hushållens konsumtion fortsät-

ter att utvecklas positivt.

Osäkerheten kring den fortsatta utvecklingen

av den japanska ekonomin har ökat. Efter en

mycket svag tillväxt under hela 1990-talet är si-

tuationen allvarlig. Utrymmet för vidare finans-

politiska åtgärder har minskat. Penningpoliti-

kens utformning blir därmed än mer central och

bör kunna bära en större börda. De strukturella

problemen i ekonomin är samtidigt fortsatt sto-

ra. BNP-tillväxten förutses uppgå till 0,5 procent

i år och ca 1 procent nästa år.

I EU bedöms BNP-tillväxten dämpas från 3,3

procent förra året till 2,7 procent i år och nästa

år. Den måttliga avmattningen i EU-området

kan förklaras av dels relativt begränsade direkta

handelsflöden med Förenta staterna, dels av en

fortsatt god arbetsmarknadsutveckling. Samti-

digt förutses emellertid skillnaderna i BNP-

tillväxt öka mellan enskilda medlemsstater.

De nordiska länderna befinner sig i olika kon-

junkturfaser. Efter att tillväxten i Finland upp-

gått till 5,7 procent under 2000 väntas den falla

till ca 4 procent i år och nästa år. I Norge förut-

ses fortsatt höga räntenivåer hålla tillbaka tillväx-

ten även framöver. BNP väntas öka med ca 1,5

procent i år och något mer nästa år. Den danska

ekonomin bedöms växa med drygt 2 procent så-

väl under innevarande år som nästa år.

Den dämpade internationella konjunkturen

och utsikterna framöver innebär att förutsätt-

ningarna för svensk export försämrats betydligt.

I år förutses nära nog en halvering av marknads-

tillväxten för svensk export - från nära 12 pro-

cent förra året till drygt 6 procent i år.

1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling

Svensk ekonomi utvecklades gynnsamt år 2000.

Den samlade produktionen ökade med 3,6 pro-

cent, sysselsättningen steg kraftigt och den öpp-

na arbetslösheten sjönk till omkring 4 procent i

slutet av året. Inflationen enligt konsumentpris-

index (KPI) var, trots ett högt oljepris, i genom-

snitt 1,3 procent.

17

PROP. 2000/01: 100

|Tabell 1.2 Försörjningsbalans 1

Mdkr

2000

Procentuell volymförändring

2000

2001

2002

Hushållens

konsumtionsutgifter'

1 051

3.0

2,5

2.4

Offentliga

konsumtionsutgifter 1

548

0.1

1.3

0,4

Fasta

bruttoinvesteringar

356

4.5

6,2

5.8

Lagerbidrag 2

17

0.6

-0.2

0.0

Export

987

9.8

6.4

6.5

Import

876

9.7

6,7

6.8

BNP

2 083

3.6

2.7

2,6

1 Utvecklingen 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. 2000 ingår i hus-

hållssektorn. Siffrorna visar utvecklingen exklusive denna effekt.

? Bidrag till BNP-tillväxten

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Det finns en stor osäkerhet om utvecklingen i år

och nästa år, framför allt om den globala tillväx-

ten. Som en liten och öppen ekonomi påverkas

Sverige av detta. Trots detta väntas tillväxten i

svensk ekonomi förbli god till följd av den starka

inhemska ekonomin. BNP-tillväxten beräknas

uppgå till ca 2,7 procent i år och till ca 2,6 pro-

cent nästa år.

Orderingången till den svenska exportindu-

strin föll kraftigt i slutet av förra året. Framöver

väntas dock efterfrågan på svenska exportvaror

öka tack vare ett i utgångsläget gynnsamt kon-

kurrensläge för industrin.

Den snabba försämringen av industrikonjunk-

turen till följd av den internationella utveckling-

en har lett till en viss lageruppbyggnad. Dessa

lager väntas avvecklas i år, vilket dämpar tillväx-

ten.

Under hösten har det inkommit signaler om

en något långsammare tillväxt i hushållens kon-

sumtion. Dämpningen i detaljhandelns omsätt-

ning och i försäljningen av bilar har varit krafti-

gare än väntat.

Aven hushållens framtidsoptimism har för-

svagats de senaste månaderna. Detta sker dock

från en historiskt sett hög nivå. Hushållens för-

väntningar om den egna ekonomin är för närva-

rande relativt höga. Det starka arbetsmarknads-

läget samt hushållens generellt sett goda

ekonomiska situation med stigande disponibla

inkomster bedöms därför medföra en fortsatt

stark konsumtionsökning även om sparkvoten

väntas öka.

Den förhållandevis svaga utvecklingen av den

offentliga konsumtionen de närmaste åren för-

klaras till viss del av neddragningar inom försva-

ret. Inom den kommunala sektorn bedöms det

finnas ett utrymme för en konsumtionsökning

på drygt 1 procent per år inom ramen för ba-

lanskravet.

Investeringarna bedöms både i år och nästa år

öka med ca 6 procent.

iTabell 1.3 Nyckeltal 1

Förändring från föregående år i procent, om annat ej anges

2002

2000

2001

KPI 1

1,3

1,5

1.6

Kostnadstimlön

3.8

3.5

3.5

Öppen arbetslöshet 2

4.7

3,9

3,7

Arbetsmarknadspolitiska program 2

2,6

2,4

2,2

Antal sysselsatta

2,2

1.6

0.7

Real disponibel inkomst 3

2,6

5,4

2.7

Hushållens nettosparkvot, nivå 3

2,0

4.6

5,0

Bytesbalans 4

2.7

2,7

2.9

Tysk ränta 10-års statsobligation 1

5.3

4,8

4,9

Svensk ränta 10-års statsobligation 1

5,4

4.8

5,0

TCW-index*

125

127

124

1 Årsgenomsnitt

2 Andel av arbetskraften, årsgenomsnitt

3 Utvecklingen 2000 påverkas av att svenska kyrkan fr.o.m. 2000 ingår i hus-

hållssektorn. Siffrorna visar utvecklingen exklusive denna effekt. I sparkvoten

ingår sparande i avtalspensioner.

1 Procent av BNP

Källor: Statstiska centralbyrån. Arbetsmarknadsstyrelsen. Riksbanken och Fi-

nansdepartementet

Sysselsättning och arbetslöshet

År 2000 kommer att gå till historien som ett av

de bästa åren vad gäller antalet nya jobb under de

senaste decennierna. Detta trots att ekonomin

mattades av i slutet av året. Under loppet av 2000

ökade sysselsättningen med ca 134 000 personer,

av dessa var 73 000 män och 61 000 kvinnor.

Den öppna arbetslösheten föll i säsongrensade

termer från 5,6 procent till 4,0 procent under

året. Målet om 4 procents öppen arbetslöshet

under år 2000 uppnåddes därmed. Samtidigt som

sysselsättningen steg kraftigt var löneökningarna

måttliga och inflationstakten låg.

Under 2001 förväntas utvecklingen på ar-

betsmarknaden mattas av. I år beräknas antalet

sysselsatta öka med ca 65 000 personer och nästa

år med ca 28 000 personer mätt som årsgenom-

snitt. De flesta nya jobb kommer i näringslivet.

18

PROP. 2000/01:100

1 Tabell 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling 1

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Antal sysselsatta 1

3 986

3 963

3 922

3 979

4 068

4 159

4 224

4 252

varav näringslivet 1

2 697

2 698

2 695

2 735

2 805

2 888

2 953

2 975

varav offentliga myndigheter 1

1 287

1 263

1 223

1 240

1 260

1 264

1 265

1 271

Andelen reguljärt sysselsatta mellan 20 och 64 år 2

74,8

74,7

73,9

74,6

75,9

77,2

78,1

78,4

Öppen arbetslöshet 3

7.7

8.1

8.0

6,5

5,6

4,7

3,9

3,7

Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program 3

4,6

4,7

4,5

4,1

3,3

2,6

2,4

2,2

Kostnadstimlön 4

3,3

6,0

4,5

3,8

3,4

3,8

3,5

3,5

Produktivitetsutveckling i näringslivet 4

2,5

1,3

3,9

2,9

1,8

2,2

1,5

2,3

Anm. I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först i år. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sek-

torn överskattat med ca 22 000 personer år 2000.

1 Tusental personer

2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år i procent av befolkningen i den årsgruppen

3 1 procent av arbetskraften

4 Ärlig procentuell förändring

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet

Regeringen har satt upp som mål att andelen re-

guljärt sysselsatta bland personer mellan 20 och

64 år 2004 skall uppgå till 80 procent. Enligt

prognosen beräknas den reguljära sysselsätt-

ningsgraden stiga från 77,2 procent 2000 till 78,4

procent 2002. Målet för 2004 ligger inom räck-

håll men kräver att den ekonomiska politiken

med all kraft riktas in mot full sysselsättning.

Ett positivt bidrag till arbetskraftsutbudet

uppkommer genom att antalet deltagare i kon-

junkturberoende arbetsmarknadspolitiska pro-

gram och i kunskapslyftet minskar framöver.

Samtidigt skapas fler platser vid högskolor och

universitet vilket på kort sikt i viss mån dämpar

utbudsökningen. Den öppna arbetslösheten vän-

tas fortsätta att falla och i genomsnitt uppgå till

3,9 procent i år och 3,7 procent nästa år.

Det mer normala konjunkturläget innebär att

risken för överhettning har minskat. Årets av-

talsrörelse förefaller så här långt inte innebära

några större risker för en löne-prisspiral, även

om det finns risker med löneglidningen.

1.2.3 Kalkyler för 2003 och 2004

För åren 2003 och 2004 görs inga prognoser,

utan istället görs ett antal kalkyler. I baskalkylen

beräknas BNP öka med ca 2 procent per år, vil-

ket bedöms vara en långsiktigt hållbar takt. Till-

växten förklaras till största delen av ökad pro-

duktivitet medan sysselsättningen bedöms växa

med endast 0,3-0,4 procent per år.

Den demografiska utvecklingen verkar åter-

hållande på sysselsättningstillväxten på grund av

att andelen personer i åldrarna 16-19 år respekti-

ve 55-64 år ökar. Dessa åldersgrupper har betyd-

ligt lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet.

Samtidigt minskar dock antalet deltagare i kun-

skapslyftet och i arbetsmarknadspolitiska pro-

gram.

Den öppna arbetslösheten beräknas ligga på

4,0 procent 2004. Sysselsättningsgraden för be-

folkningen mellan 20 och 64 år uppgår då till

78,5 procent, dvs. något under regeringens mål

om 80 procent. Regeringen avser att fortsätta att

bedriva en politik inriktad på tillväxt och rättvisa

så att sysselsättningsmålet uppnås.

Två sidokalkyler redovisas. I högtillväxtkalky-

len kan svensk ekonomi växa i en högre takt

utan överhettningsproblem då arbetsmarknaden

fungerar bättre än i baskalkylen. Därmed uppnås

det av regeringen uppsatta sysselsättningsmålet.

I Tabell 1.5 De tre kalkylerna

2001

2002

2003

2004

BNP, procentuell förändring

Baskalkyl

2,7

2,6

2,3

2,1

Lågtillväxtkalkyl

1,2

0,3

2,3

2,9

Högtillväxtkalkyl

3,4

3,3

2,6

2,2

Reguljär sysselsättningsgrad 1

Baskalkyl

78,1

78,4

78,5

78,5

Lågtillväxtkalkyl

76,9

75,8

75,9

76,5

Högtillväxtkalkyl

78,6

79,5

79,8

80,0

Offentligt finansiellt sparande, % av BNP

Baskalkyl

3,6

3,1

3,1

3,6

Lågtillväxtkalkyl

3,0

1,6

1,5

2,5

Högtillväxtkalkyl

3.9

3,7

3,7

4,3

1 Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturberoen-

de arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den åldersgrup-

pen

19

PROP. 2000/01:100

1 lågtillväxtkalkylen blir den internationella ut-

vecklingen betydligt svagare. Detta medför att

Sverige går in i en internationellt betingad låg-

konjunktur. Utvecklingen förutses bemötas med

lägre korträntor medan finanspolitiken kalkyl-

mässigt förutsätts förbli oförändrad. Räkneex-

emplet visar dock att svensk ekonomi klarar en

betydande nedgång utan att de offentliga finan-

serna skadas allvarligt. Sysselsättningsmålet upp-

nås dock inte.

Svensk ekonomi står idag fundamentalt star-

kare än den gjorde under 1990-talet. De senaste

årens ekonomiska politik har bidragit till att

minska den svenska ekonomins sårbarhet för in-

ternationella konjunkturnedgångar. Hushållens

balansräkningar är starka och stora förändringar

av hushållssparandet av det slag vi såg i början av

1990-talet ter sig ganska osannolika.

Bytesbalansen visar till skillnad från slutet av

1980-talet betydande överskott. Även de offent-

liga finanserna visar stora överskott. Därmed kan

besparingar undvikas om konjunkturen vänder

nedåt och ändå klaras målet om ett överskott på

2 procent av BNP i genomsnitt över en kon-

junkturcykel.

1.3 Den ekonomiska politiken

Målet för den ekonomiska politiken är full sys-

selsättning och ökat välstånd genom en god och

uthållig ekonomisk tillväxt. Sunda offentliga fi-

nanser, stabila priser och en väl fungerande löne-

bildning är grunden för att nå dessa mål.

1.3.1 Sunda offentliga finanser

Två övergripande mål styr finans- och budgetpo-

litiken. De offentliga finanserna skall uppvisa ett

överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt

över en konjunkturcykel och utgifterna skall inte

överstiga de uppsatta utgiftstaken.

Saldomålen

En god välfärd kräver starka offentliga finanser.

De kommande årtiondena innebär stora demo-

grafiska utmaningar. Andelen äldre kommer att

öka kraftigt i framtiden. Därmed ökar utgifterna

för pensioner, vård och omsorg, samtidigt som

inkomsterna ökar långsammare till följd av en

lägre andel i arbetsför ålder.

Erfarenheterna från 1990-talets krisår är att

det bör finnas en säkerhetsmarginal i de offentli-

ga finanserna så att finanspolitiken kan dämpa

konjunktursvängningarna. Alltför stora under-

skott i en lågkonjunktur kan minska förtroendet

för den ekonomiska politiken och därmed leda

till tillväxthämmande ränteuppgångar.

Den demografiska utmaningen och önskan att

kunna bedriva en aktiv stabiliseringspolitik leder

till slutsatsen att de offentliga finanserna skall

uppvisa ett överskott i genomsnitt över en kon-

junkturcykel. För att undvika att underskottet

under dåliga tider blir större än 3 procent av

BNP och för att bygga upp reserver inför kom-

mande utmaningar har regering och riksdag ställt

sig bakom målet om att de offentliga finanserna

skall uppvisa ett överskott på 2 procent av BNP i

genomsnitt över en konjunkturcykel.

Utifrån detta långsiktiga mål fastställs precise-

rade mål för varje år. Regeringens bedömning är

att det fortfarande finns lediga resurser i ekono-

min som kan tas i anspråk utan att inflationen tar

fart. I budgetpropositionen fastslogs att målet

för överskottet i de offentliga finanserna för

2001 skulle vara 2,5 procent av BNP för att

minska risken för överhettning. Samtidigt påpe-

kades att om tillväxten av konjunkturmässiga

skäl väsentligt skulle avvika från den beräknade

skall motsvarande avvikelse från överskottsmålet

tolereras.

Trots den internationella konjunkturavmatt-

ningen bedöms överskottet innevarande år

överstiga det uppsatta målet. Överskottet beräk-

nas 2001 till 3,6 procent av BNP. Skillnaden mel-

lan utfallet och det uppsatta målet förstärker den

offentliga sektorns finansiella förmögenhet bl.a.

genom avbetalningen på statsskulden.

För 2002 beräknas överskottet till 3,1 procent

av BNP. För 2002 och 2003 ligger överskottsmå-

let om 2,0 procent av BNP fast. Regeringen fö-

reslår nu att det budgetpolitiska målet för över-

skott i de offentliga finanserna 2004 skall vara

2,0 procent av BNP. Regeringen prövar i sam-

band med budgetpropositionen målet för över-

skottet i de offentliga finanserna för det kom-

mande året.

20

PROP. 2000/01:100

iTabell 1.6 Offentliga finanser

Procent av BNP

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Utgiftskvot

64,3

62,3

60,5

58,0

57,6

55,4

54,0

53,5

Inkomstkvot

56,7

59,3

58,9

60,1

59,3

59,5

57,6

56,7

Skattekvot 1

48,3

51,3

51,7

52,9

52,9

53,4

52,3

51,2

Finansiellt sparande

-7,7

-3,1

-1,6

2,1

1,7

4,1

3,6

3,1

överskottsmål

-3.0

0,0

0,5

2,0

2,5

2,0

Nettoskuld

26,1

26,6

24,0

20,6

10,4

1,4

-3,5

-5,7*

Konsoliderad bruttoskuld 3

76,2

76,0

74.5

71,8

65,2

55,6

51,1

50.2 2

1 Inklusive skatter till EU

2 För 2002 är nettoskuld och konsoliderad bruttoskuld beräknade utifrån antagandet om 2 procent överskott i de offentliga finanserna.

3 Mätt enligt de s.k. Maastrichtreglerna

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Den offentliga sektorn består av tre delar: ål-

derspensionssystemet, staten och den kommu-

nala sektorn. I den sistnämnda ingår både kom-

munerna och landstingen. Sammantaget visar de

offentliga finanserna stora överskott. Detta för

med sig att den offentliga sektorns finansiella

nettoställning förstärks. I år ersätts nettoskulden

av en nettoförmögenhet.

Inom den offentliga sektorn är sparandet

dock inte jämnt fördelat. Den kommunala sek-

torn uppvisar i stort sett balans, pensionssyste-

met uppvisar ett stort överskott medan staten

har ett underskott. Fördelningen av sparandet

mellan staten och pensionssystemet (AP-

fonderna och PPM) påverkas av pensionsrefor-

men. Reformen innebär en omfördelning av spa-

randet från staten till pensionssystemet. Ålders-

pensionssystemet beräknas under de kommande

åren att uppvisa ett överskott på mer än 2 pro-

cent av BNP. Detta är en följd av pensionsre-

formen och förbereder samhällsekonomin för de

demografiska förändringar som sker från om-

kring 2010.

Statsskulden påverkas förutom av statens fi-

nansiella sparande även av försäljningar av statli-

ga bolag och engångsöverföringar från pensions-

systemet. Statsskulden väntas mellan 1998 och

2002 minska med ca 340 miljarder kronor, från

ca 1 450 till ca 1 110 miljarder kronor. Statsskul-

den fortsätter att minska som andel av BNP och

väntas 2002 understiga 50 procent av BNP.

Utgiftstaken

En bidragande orsak till saneringen av de offent-

liga finanserna - och därmed den goda ekono-

miska utvecklingen - har varit reformeringen av

budgetprocessen. Enligt den nya budgetproces-

sen föreslår regeringen i den ekonomiska vår-

propositionen ett tak för de statliga utgifterna.

Detta tak får inte överskridas. Utgiftstaken be-

stäms tre år i förväg och har sedan de infördes

1997 klarats samtliga år.

Systemet med utgiftstak har på det hela taget

fungerat väl. I utvärderingen av budgetprocessen

(SOU 2000:61) görs bedömningen att den nya

bugetprocessen har inneburit en ökad långsik-

tighet i budgetpolitiken genom att beslut om tak

och ramar för budgetarbetet tas tidigt i proces-

sen och att den har medfört en bättre utgifts-

kontroll. Utredningen pekar samtidigt på två

problem med den nya processen. Det ena är att

systemet med budgeteringsmarginal har fungerat

mindre väl. Det andra problemet är att det be-

drivs två snarlika budgetarbeten per år. Det sena-

re problemet har även lyfts fram i Riksdags-

kommitténs utvärdering av budgetprocessen

(2000/01 :RS1). Regeringen avser att återkomma

till riksdagen med förslag till hur budgetproces-

sen kan förbättras ytterligare. Utgångspunkten

för regeringens fortsatta utveckling av budget-

processen är att principerna om budgetdisciplin i

de offentliga finanserna inte får försämras i för-

hållande till de principer som för närvarande

gäller.

Regeringens bedömning är att utgiftstaket

2001 kommer att klaras med viss marginal. Re-

geringen följer dock noga utvecklingen och avser

att återkomma med förslag om så skulle krävas.

Utgiftstaken skall hållas.

Mellan 2001 och 2002 höjs utgiftstaket enligt

tidigare beslut med 25 miljarder kronor. Ut-

rymmet används bl.a. för satsningar på rättsvä-

sendet, en studiemedelsreform, utbyggnad av

21

PROP. 2000/01: 100

högskolan, skolsatsningen, maxtaxan och ökade

resurser till vården.

Mellan 2002 och 2003 höjs utgiftstaket enligt

tidigare beslut med 30 miljarder kronor. Ut-

rymmet används bl.a. för ett höjt bistånd, höjda

pensioner, en utbyggd föräldraförsäkring, allmän

förskola och ytterligare satsningar på skolan,

vården och omsorgen.

Regeringen föreslår nu ett utgiftstak för 2004

som ligger 33 miljarder kronor över 2003 års ut-

giftstak. Det innebär att utgiftstaket stabiliseras

som andel av BNP. Utrymmet 2004 används

bl.a. till höjt bistånd, miljösatsningar och ytterli-

gare satsningar på vården.

Diagram 1.1 Utgiftstaket 1997-2004

Procent av BNP

Tabell 1.1 visade inriktningen på de reformer

som nu föreslås. Det statliga utgiftstaket (rensat

från tekniska förändringar) ökar med 131 miljar-

der kronor mellan 1997, då det infördes, och

2004. Samtidigt har det som andel av BNP mins-

kat från 41 procent till 36 procent. Med en prio-

ritering av reformer som syftar till tillväxt, rättvi-

sa och ökad sysselsättning har detta möjliggjort

både stora utgiftsreformer och skattesänkningar

samtidigt som stora avbetalningar på den offent-

liga skulden kunnat göras.

1.3.2 Stabila priser och låga räntor

Stabila priser är en grundläggande förutsättning

för en framgångsrik ekonomisk politik. Hög in-

flation försämrar förutsättningarna för en uthål-

ligt hög tillväxt och därmed också för en stabilt

hög sysselsättning. En hög och svårförutsedd in-

flation har dessutom negativa fördelningseffek-

ter.

Den av riksdagen fastlagda övergripande upp-

giften för penningpolitiken är prisstabilitet.

Riksbanken bedriver penningpolitiken självstän-

digt. Riksbanken har definierat prisstabilitet som

att ökningen av konsumentprisindex skall be-

gränsas till 2 procent med en tolerans på 1 pro-

centenhet uppåt och nedåt.

Regeringen stöder penningpolitikens inrikt-

ning och står bakom inflationsmålet.

Inflationen är fortsatt låg trots att de senaste

åren präglats av en stark efterfrågeökning. Såväl i

år som nästa år beräknas inflationen enligt KPI

uppgå till omkring 1,5 procent. Riksbanken har

förtydligat att det för närvarande i huvudsak är

bedömningen av UND1X på upp till två års sikt

som avgör utformningen av penningpolitiken.

UND1X är ett inflationsmått där de direkta ef-

fekterna av förändrade räntor, skatter och sub-

ventioner har exkluderats från KPI. Både i år och

nästa år beräknas UND1X öka med 1,6 procent.

Räntan

De internationella räntorna har fallit sedan bör-

jan av 2000. Den 10-åriga räntan i Förenta sta-

terna har gått ned med drygt 1,5 och de europe-

iska med ca 1 procentenhet. Svenska räntor har i

stort sett följt den internationella trenden.

Den svenska långräntan har sedan maj 2000

legat på ungefär samma nivå som den tyska. De

starka offentliga finanserna och förtroendet för

den ekonomiska politiken har medfört att Sveri-

ge inte längre har ett räntegap gentemot Tysk-

land. För sex år sedan var räntegapet drygt 4

procentenheter.

Diagram 1.2 Ränteskillnad mellan en tioårig svensk och

tysk obligation___________________________________________

Procentenheter

Källa: EcoWin

Från våren 1999 fram till 2001 höjde den ameri-

kanska och den europeiska centralbanken sina

styrräntor med 1,75 respektive 2,25 procenten-

22

PROP. 2000/01:100

heter. Under samma period höjde Riksbanken

sin styrränta med 1,1 procentenheter.

Sverige har kunnat kombinera en stark efter-

frågeökning med låg inflation. Det finns en rad

orsaker till det. Svensk ekonomi har sedan mit-

ten av 1990-talet genomgått stora förändringar.

Budgetsanering, låginflationspolitik, ökad kon-

kurrensutsättning och satsningar på utbildning

och företagande är några förklaringar till att

svensk ekonomi utvecklas väl. Arbetsmarknads-

politikens inriktning på aktivitet framför passivi-

tet är en annan viktig förklaring.

I början av 2001 sänkte den amerikanska cen-

tralbanken sin styrränta vid ett flertal tillfällen

mot bakgrund av den vikande konjunkturen. In-

flationsriskerna i Europa och Sverige har också

minskat i takt med att den internationella kon-

junkturen dämpats.

Kronan

Efter en stark utveckling under våren 2000 för-

svagades kronan successivt under sommaren och

hösten.

Diagram 1.3 Kronans växelkurs gentemot euron och ett vägt

genomsnitt

TCW-index

SEK/EUR

Anm: En läere valutakurs betvder en starkare krona.

De fallande aktiekurserna under hösten har spe-

lat en viktig roll. Raset för teknologiaktier har

minskat den utländska efterfrågan på aktier i

svenska teknologi- och IT-företag. En fortsatt

diversifiering av svenska placerares portföljer kan

också ha haft viss inverkan.

I takt med att de tillfälliga effekterna upphör

förväntas kronan stärkas. Huvudorsaken till det-

ta är de stora överskotten i bytesbalansen, den

låga inflationen och de starka offentliga finan-

serna. Svensk ekonomi står stark.

EMU

Införandet av EU:s gemensamma valuta euron

utgör ett historiskt och betydelsefullt steg i den

europeiska integrationen. Valutaunionen påver-

kar i hög grad Sverige både ekonomiskt och poli-

tiskt, även då vi som hittills står utanför.

Den 1 januari 2002 kommer sedlar och mynt i

euro att införas i valutaunionen. Sverige bidrar

som ordförande i EU:s ministerråd till att ett ef-

fektivt införande säkerställs. Bland annat har det

under Sveriges ordförandeskap nåtts en politiskt

överenskommelse om en förordning om åtgär-

der mot förfalskning av eurosedlar och mynt.

Det är viktigt för tillväxten och stabiliteten i hela

Europa att EMU-projektet blir en framgång.

Sverige har valt att inte delta i valutaunionen

från starten. Sverige håller dock dörren öppen

för ett senare inträde. Ett beslut om deltagande

måste ha ett brett folkligt stöd och skall under-

ställas svenska folket för prövning i en folkom-

röstning.

En utredning har tillsatts om stabiliseringspo-

litikens förutsättningar vid ett svenskt deltagan-

de i valutaunionen. Denna utredning analyserar

särskilt finanspolitikens roll och instrument.

Bl.a. utreds behovet av s.k. buffertfonder för att

öka stabiliseringspolitikens möjligheter.

Det är för närvarande inte aktuellt att delta i

det europeiska växelkurssamarbetet ERM2.

1.3.3 En väl fungerande lönebildning

En väl fungerande lönebildning är av avgörande

betydelse för en fortsatt god sysselsättningsut-

veckling. De nominella löneökningarna måste

förbli måttliga trots att den öppna arbetslöshe-

ten har fallit kraftigt och efterfrågan på arbets-

kraft stigit.

Målet är att sysselsättningsgraden bland per-

soner i åldrarna 20-64 år skall öka från 77,2 pro-

cent 2000 till 80 procent 2004. Måttliga nominel-

la löneökningar skapar goda förutsättningar för

att målet skall uppnås.

Med alltför höga totala lönekostnadsökningar

i ekonomin riskerar arbetslösheten istället att

åter stiga.

Under de senaste 5 åren har reallönerna i ge-

nomsnitt ökat med knappt 4 procent per år. Det

kan jämföras med 1980-talet då reallönerna i

princip var oförändrade. Samtidigt har den no-

minella löneökningstakten under de senaste 5

23

PROP. 2000/01:100

åren endast varit ungefär hälften så stor som på

1980-talet. De senaste årens utveckling har visat

att måttliga nominella löneökningar och ett ökat

ansvarstagande av arbetsmarknadens parter ska-

par goda förutsättningar att förena stigande sys-

selsättning och fallande arbetslöshet med en god

reallöneutveckling.

Medvetenheten om de samband som finns

mellan sysselsättning, produktivitetstillväxt och

reallöneutveckling har ökat. Ingen löntagare be-

höver längre riskera att de löneökningar som

förhandlas fram gröps ur av en okontrollerad in-

flationsutveckling. Dessutom har konkurrensen

på många marknader skärpts och företagen har

blivit allt mer medvetna om de begränsningar

som finns vad gäller möjligheterna att övervältra

kostnaderna på konsumenterna.

De institutionella ramarna för lönebildningen

har förändrats på ett gynnsamt sätt under de se-

naste åren. Inom flera avtalsområden har samar-

betsavtal tecknats där parterna bland annat

kommit överens om nya förhandlingsregler. Ett

nytt medlingsinstitut har inrättats. Förändringar

har genomförts i det legala ramverk inom vilket

förhandlingarna bedrivs.

Det är av stor vikt att samtliga parter på ar-

betsmarknaden på alla nivåer fullt ut tar tillvara

de förbättrade förutsättningarna för en väl fun-

gerande lönebildning. Det samlade utfallet av

den nu pågående avtalsrörelsen kommer att få en

avgörande betydelse för den framtida utveck-

lingen på arbetsmarknaden. Det kommer också

att ha stor betydelse för de möjligheter som nu

finns att för framtiden åter skapa en svensk mo-

dell i dess bästa mening med uthålligt hög till-

växt, god reallönetillväxt, rättvis fördelning och

stabilt låg arbetslöshet.

Förutsättningarna för en väl fungerande löne-

bildning har även förbättrats genom de insatser

som regeringen gjort inom arbetsmarknads- och

utbildningspolitikens område.

Arbetsmarknadspolitiken har i ökad utsträck-

ning inriktats på att minska risken för flaskhalsar

samtidigt som speciella insatser görs för att de

personer som under lång tid varit utan arbete

skall komma tillbaks till den reguljära arbets-

marknaden. Betydande satsningar har dessutom

genomförts inom utbildningsområdet i syfte att

öka tillgången på kvalificerad arbetskraft.

Trots de insatser som gjorts för att öka utbu-

det av arbetskraft kan trycket uppåt på lönerna

bli stort, särskilt för de mest eftertraktade grup-

perna på arbetsmarknaden och i de snabbast väx-

ande regionerna. De problem som det kan med-

föra måste kunna hanteras av arbetsmarknadens

parter utan att den totala löneökningen hotar

stabiliteten i samhällsekonomin.

Lönebildningen har en stor påverkan på

många områden. Parterna har ett speciellt ansvar

för att motverka löneskillnader på grund av kön.

Det är en av jämställdhetspolitikens viktigaste

frågor. Ett viktigt instrument är jämställdhetsla-

gen, som under året har skärpts.

1.4 Den ekonomiska politiken i EU

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars

2000 satte stats- och regeringscheferna som mål

att EU skall vara världens mest konkurrenskraf-

tiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi

2010. Målet är också full sysselsättning och soci-

al sammanhållning. Vårmötet i mars i Stockholm

2001 utgjorde det första i raden av toppmöten

där EU:s väg mot detta mål följs upp. Vid mötet

slog stats- och regeringscheferna bl.a. fast att:

EU har goda förutsättningar att möta den

internationella konjunkturförsvagningen

under 2001 med en väl balanserad ekono-

misk politik. Finanspolitiken skall inriktas på

att nå målet om balans eller överskott i de

offentliga finanserna. Härigenom möjliggörs

en penningpolitik som främjar hög tillväxt

och sysselsättning.

För att uppnå målet måste ytterligare struk-

turreformer genomföras. Full sysselsättning

i EU skall nås genom att medlemsländerna

höjer ambitionen för en ökad sysselsätt-

ningsgrad. År 2005 skall denna ha stigit till

67 procent i Unionen som helhet och år

2010 till 70 procent. Särskilda mål finns

dessutom för kvinnors och äldres sysselsätt-

ning. För att uppfylla dessa mål är det nöd-

vändigt att tillväxten i genomsnitt kan uppgå

till ca 3 procent på medellång sikt. Marginal-

effekter som uppkommer av utformningen

av skatte- och bidragssystemen skall minska.

Den inre marknaden måste stärkas. Ekono-

miska reformer skall påskyndas för att öpp-

na upp el- och gasmarknaderna samt öka

konkurrensen på transport- och postmark-

naderna. En integrerad marknad skall

genomföras för värdepapper senast 2003 och

för finansmarknaderna i sin helhet 2005, i

enlighet med handlingsplanen för finansiella

24

PROP. 2000/01:100

tjänster. För att EU snabbare skall nå fram-

gång på detta område krävs en reformerad

process för lagstiftning på värdepappersom-

rådet. En resolution antogs därför vid mötet

som innebär att en ny process med åtskillnad

mellan ramlagstiftning och tillämpningsföre-

skrifter inrättas.

Ambitionerna skall höjas för att möta den

demografiska utmaningen i EU. En aktiv

och konsekvent politik för ökad sysselsätt-

ningsgrad, långsiktigt uthålliga statsfinanser

och en minskad skuldbörda samt reformera-

de pensionssystem skall påbörjas i hela uni-

onen under 2001. Kvalitet i arbetet skall bi-

dra till arbetsplatser där de anställda

utvecklas och inte slås ut.

Den ekonomiska politiken inom EU skall

vara ekologiskt uthållig.

1.5 En politik för full sysselsättning

Målet för den ekonomiska politiken är full sys-

selsättning och ökat välstånd genom en god och

uthållig ekonomisk tillväxt. Som ett delmål satte

regeringen 1997 upp målet om att den öppna ar-

betslösheten år 2000 skulle halveras till 4 pro-

cent. Detta mål uppnåddes i slutet av 2000.

Detta är en positiv utveckling, men inte till-

räcklig. Regering och riksdag har därför satt upp

som ett ytterligare delmål att den reguljära sys-

selsättningen år 2004 skall vara 80 procent av be-

folkningen i åldrarna 20 till 64 år.

Det finns en rad orsaker till att full syssel-

sättning är av avgörande betydelse för Sverige.

Med full sysselsättning utnyttjas den viktigaste

resursen som ett land har - nämligen folkets vilja

till arbete. Med en hög andel sysselsatta kan Sve-

rige möta de demografiska utmaningar som lan-

det står inför. En hög andel sysselsatta främjar

jämställdheten.

Det skall vara lätt att starta och driva företag.

Det förenklingsarbete som pågår drivs vidare

med kraft.

Regeringen planerar också insatser för att

främja kvinnligt företagande samt invandrares

företagande. Dessutom avsätts ytterligare resur-

ser för lokala kooperativa utvecklingscentra.

Regeringen kommer i höst att presentera en

proposition om hur transportinfrastrukturen

skall utvecklas under den kommande tioårsperi-

oden. Regeringen anser att det finns ett behov av

ambitionshöjningar inom infrastrukturområdet

och att detta skall komma till uttryck i höstens

inriktningsproposition. Regeringen anser att vis-

sa av dessa ambitionshöjningar kan ske i närtid,

dvs. redan innan nästa planeringsperiod träder i

kraft. Regeringen avser att föreslå ett utökat fi-

nansiellt utrymme för järnvägsinvesteringar bl.a.

för att ge godstrafiken bättre förutsättningar.

Hela Sveriges resurser i form av arbetskraft

och kapital skall tas tillvara på ett sätt som främ-

jar den sammanlagda tillväxten. Den ojämna ut-

vecklingen i vissa avseenden mellan olika delar av

Sverige riskerar att skapa ökade klyftor mellan

människor och regioner. En av regeringen tillsatt

parlamentarisk kommitté, med uppgift att lämna

förslag om den framtida inriktningen och ut-

formningen av den svenska regionalpolitiken,

lämnade under hösten 2000 sitt slutbetänkande

(SOU 2000:87). Betänkandet har remissbehand-

lats och regeringen avser att lägga fram en pro-

position för riksdagen under hösten 2001.

Regeringen har föreslagit att sjöfartsstödet

skall utvidgas så snart som möjligt, dock senast

den 1 januari 2002.

Framtidens arbetsmarknad kommer att ställa

allt större krav på ett livslångt lärande. Regering-

en bereder för närvarande ett utredningsförslag

om individuellt kompetenssparande.

Utgångspunkter för regeringens arbete i ar-

betstidsfrågan är att det är angeläget att korta ar-

betstiderna och att öka individernas inflytande

över arbetstidens förläggning. Frågan är för när-

varande föremål för en parlamentarisk utredning.

1.5.1 Den demografiska utmaningen

Sverige står inför stora demografiska förändring-

ar. Enligt Statistiska centralbyråns senaste pro-

gnos beräknas år 2030 antalet personer över 65

år vara 700 000 fler än i dag. En ökad medellivs-

längd är ett uttryck för god hälsa och bra lev-

nadsvillkor. Problemet är emellertid att antalet

personer i yrkesverksamma åldrar samtidigt

kommer att vara 100 000 färre.

25

PROP. 2000/01:100

|Tabell 1.8 Sveriges befolkning 1970-2030 1

Tusental personer

Åldersgrupp Antal år 2000

Förändring

1970-2000

Förändring

2000-2030

0-19 är

2047

-78

-22

20-64

5208

474

-97

Över 65

1531

417

718

Totalt

8786

813

568

Källa: Statistiska centralbyrån

Det är en stor skillnad jämfört med utvecklingen

under de senaste 30 åren. Personer över 64 år

svarade då endast för hälften av befolkningsök-

ningen.

En ökad andel äldre i förhållande till dem som

är i arbetsför ålder påverkar möjligheterna att

upprätthålla de offentliga välfärdssystemen i

form av t.ex. pensioner, sjukvård och äldreom-

sorg. År 1970 fanns det på 100 personer i åldern

20-64 år, 24 personer som är 65 år och äldre. Ar

2000 hade det ökat till 29 personer. År 2030 vän-

tas det öka till 44 personer över 64 år.

Diagram 1.4 Äldrekvoten i OECD

Anta! personer över 64 år i förhållande till anta! personer 20-64 år.

KällatEurostat, OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Flera faktorer förklarar prognosen. Den kraftiga

ökningen av antalet pensionärer de kommande

åren beror på de höga födelsetalen under och

närmast efter kriget och på en stigande medel-

livslängd. Mellan 1970 och 2000 ökade medel-

livslängden med 5 år och mycket talar för att

denna positiva utveckling fortsätter även i fram-

tiden.

Samtidigt som detta sker har de relativt höga

födelsetalen vid 1990-talets början vänts till rela-

tivt låga tal i slutet på 1990-talet. De svenska fö-

delsetalen hade en positiv utveckling under peri-

oden 1975-1992, till skillnad från i många andra

länder inom OECD. Regeringen ser allvarligt på

utvecklingen av barnafödandet. Därför har reger-

ingen tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att

analysera mekanismerna bakom födelsetalsut-

vecklingen.

De ekonomiska konsekvenserna av den de-

mografiska utvecklingen är betydande. Från ca

2010 och framåt ökar utgifterna för pensioner,

sjukvård och äldreomsorg. Samtidigt försvagas

de offentliga inkomsterna till följd av en lägre

andel personer i arbetsför ålder. Politiken inrik-

tas därför redan nu på att förbereda Sverige inför

denna utmaning.

Överskotten i de offentliga finanserna måste

upprätthållas de närmaste åren. En fortsatt

amortering på den offentliga skulden minskar

den framtida räntebördan och frigör utrymme

för en bibehållen kvalitet i välfärdssystemen.

För att möta den demografiska utmaningen

måste alla människors erfarenheter och kompe-

tens tillvaratas. Sysselsättningen behöver öka så

att fler kan hjälpa till att försörja dem som inte

jobbar. Arbetsmarknadens parter har ett stort

ansvar för att reformera arbetslivet så att fler kan

och vill arbeta längre. Det innebär att den faktis-

ka pensionsåldern kan höjas. Det är särskilt vik-

tigt att sysselsättningsgraden kan ökas för kvin-

nor, äldre och invandrare. Samtidigt behövs

insatser för att göra det enklare att kombinera

lönearbete med föräldraskap. Att sysselsätt-

ningsmålet nås är av central betydelse för att

mildra konsekvenserna av den förändrade ålders-

strukturen.

Denna demografiska utmaning är inte ett spe-

cifikt svenskt fenomen (se diagram 1.4). Ök-

ningen av andelen äldre i Sverige är snarast mer

begränsad än i flera andra OECD-länder även

om den svenska nivån är jämförelsevis hög i ut-

gångsläget. Den mest dramatiska ökningen vän-

tas uppkomma i Japan där antalet äldre i förhål-

lande till personer i yrkesverksamma åldrar ökar

till 0,50.

1.5.2 En politik för ökat utbud av

arbetskraft

För ett år sedan presenterade regeringen en of-

fensiv för ökad tillväxt och rättvisa. Den innehöll

en rad åtgärder för ökad sysselsättning och ökat

arbetskraftsutbud. Bland dessa kan nämnas:

En maxtaxa införs inom förskoleverksamhe-

ten och skolbarnsomsorgen. Reformen som

träder i kraft den 1 januari 2002 minskar

marginaleffekterna och främjar därmed arbe-

te.

26

PROP. 2000/01:100

Arbetslöshetsförsäkringen har reformerats i

syfte att stärka dess roll som om-

ställningsförsäkring. Rättssäkerheten för den

enskilde stärks, kraven på den arbetslöse

tydliggörs, en mer strukturerad sökprocess

införs och rundgången mellan öppen arbets-

löshet och arbetsmarknadspolitiska program

bryts.

Marginalskatterna för låg- och medelin-

komsttagarna har sänkts genom kompensa-

tionen för hälften av egenavgifterna.

Andelen personer som betalar statlig skatt

har minskat genom att grundavdraget och

nedre skiktgränsen för statlig skatt har höjts.

Ett program för att öka sysselsättningen

bland invandrare genomförs under perioden

2001 till 2003.

Trots dessa förslag krävs ytterligare åtgärder för

att målet om en reguljär sysselsättning om 80

procent skall kunna uppnås.

Åtgärder som höjer kompetensen och ger alla

goda motiv till arbete är den viktigaste vägen för

att motverka risken för att människor stängs ute.

Men det måste samtidigt ske en mobilisering av

grupper som idag har låg sysselsättningsgrad. Att

inte tillvarata denna resurs innebär såväl ett eko-

nomiskt som mänskligt slöseri.

Det gäller personer som idag är långtidssjuk-

skrivna och förtidspensionerade. En åter-

gång till arbetslivet ger en möjlighet att för-

sörja sig på egen hand och därmed ökad

självkänsla. En lägre andel sjukskrivna och

förtidspensionerade frigör dessutom såväl

mänskliga som ekonomiska resurser som

kan användas för andra ändamål.

Det gäller personer med utländsk bakgrund,

i synnerhet kvinnor, och andra grupper som

står långt ifrån den reguljära arbetsmarkna-

den. Den samhällsekonomiska vinsten av en

ökad integration på arbetsmarknaden är stor.

Med en ökad integration och en minskad

diskriminering skapas ett rättvisare samhälle

och bättre tillväxtförutsättningar.

Det handlar också om att enskilda skall kun-

na stanna kvar i arbetslivet och inte lämna

arbetskraften i förtid. Det är viktigt att skapa

ett arbetsliv där enskilda vill och kan bidra

med sina kunskaper och färdigheter längre

än idag.

Det handlar vidare om att bryta upp den

könsuppdelade arbetsmarknaden, öka kvin-

nors arbetskraftsdeltagande och motverka

ofrivillig deltidsarbetslöshet.

Regeringen föreslår därför ett antal åtgärder som

syftar till att öka sysselsättningen och tillväxten i

alla delar av landet:

En aktiv rehabilitering skall bidra till att

långtidssjukskrivna får en väg tillbaka till ar-

betslivet.

Informationsinsatser skall genomföras om

möjligheterna till vilande förtidspension för

förtidspensionärer som vill pröva sina möj-

ligheter att arbeta.

Alla förtidspensionärer skall kunna utnyttja

sin resterande arbetsförmåga fullt ut. Margi-

naleffekterna av förtidspensionärernas ar-

betsinkomster bör reduceras. En aktiv upp-

följning och efterkontroll av beviljade för-

tidspensioner bör göras.

Regler i syfte att stoppa risken för rundgång

mellan aktivitetsgarantin och öppen arbets-

löshet skall träda ikraft kring årsskiftet

2001/2002.

Mot bakgrund av det förbättrade arbets-

marknadsläget skall övergången från lönebi-

drag till osubventionerad anställning öka i

syfte att frigöra utrymme för fler arbetshan-

dikappade att få ett fotfäste på arbetsmark-

naden.

En förändrad organisation för Arbetsmark-

nadsverket (AMV) och en ny tillsynsmyn-

dighet för tillsyn och kontroll av arbetslös-

hetsförsäkringen, skall införas.

I syfte att motverka eventuella flaskhalsar på

arbetsmarknaden ges Högskoleverket i upp-

drag att analysera hur högskolesektorns ut-

bildningsutbud i ökad utsträckning kan fås

att svara mot arbetsmarknadens behov.

De 700 miljoner kronor som Arbetsmark-

nadsverket de senaste åren fått använda för

tillfällig personal vid arbetsförmedlingarna

permanentas fr.o.m. år 2002. Förstärkningen

ger AMV förutsättningar för att utveckla ar-

betet med arbetsgivarkontakter, kvalitén i

aktivitetsgarantin och de individuella hand-

lingsplanerna. Under 2002 skall 165 miljoner

kronor av dessa medel användas för att sär-

skilt stärka ställningen på arbetsmarknaden

för personer med utländsk bakgrund.

27

PROP. 2000/01:100

En försöksverksamhet inleds med lokala

diskrimineringsombud. Det antirasistiska

arbetet förstärks med 10 miljoner kronor per

år fr.o.m. 2002. Medlen skall bl.a. användas

till stöd för organisationer som bedriver an-

tirasistiskt arbete.

Regeringen avsätter 100 miljoner kronor per

år under 2002-2004 för insatser för att

minska deltidsarbetslösheten.

1.6 En god välfärd

Sverige skall vara ett jämlikt och jämställt land.

Välfärdspolitikens huvuduppgift är att ge männi-

skor trygghet och möjligheter till utveckling.

Därmed skapas förutsättningar för ett stigande

välstånd både för den enskilde individen och för

samhället som helhet.

Välfärden byggs ut i den takt som samhälls-

ekonomin medger. De reformer som tidigare

presenterats genomförs nu. Nu föreslås dessut-

om en rad nya reformer för ökad rättvisa.

1.6.1 Skola, vård och omsorg

Regeringen har sedan 1994 konsekvent priorite-

rat vård, skola och omsorg. I takt med att eko-

nomin förbättrats har resurser tillförts kommu-

ner och landsting. Den goda tillväxten har

dessutom medfört att den kommunala sektorn

har fått betydande ökningar av de egna skattein-

täkterna under de senaste åren. Denna utveck-

ling väntas fortgå.

Skolan, vården och omsorgen är välfärdens

kärna.

Aven om den kommunala sektorn i sin helhet

nu börjar få en stark ekonomi finns det en grupp

kommuner och landsting som fortfarande har

problem med att nå ekonomisk balans. Bidra-

gande orsaker kan vara befolkningsminskning

och en fortsatt svag regional utveckling.

Regeringen har därför beslutat om tillfälligt

ekonomiskt stöd till vissa kommuner och lands-

ting på sammanlagt 1,3 miljarder kronor för åren

2002-2003. Stödets syfte är att underlätta för

dessa kommuner och landsting att genomföra

rekonstruktiva och långsiktigt hållbara åtgärder

för att nå ekonomisk balans. Ansvaret för ge-

nomförandet av de åtgärder som krävs för att nå

ekonomisk balans åvilar respektive kommun el-

ler landsting. Dessutom riktas ett särskilt stats-

bidrag till kommuner och landsting med befolk-

ningsminskning under 2003-2004.

Under perioden 2001 till 2004 satsas 9 miljar-

der kronor på vård och omsorg, varav 8 miljarder

kronor frigjorts genom neddragningar i för-

svarsmakten. Av dessa betalas cn miljard kronor

ut såväl i år som nästa år. År 2003 ökar de till 3

miljarder kronor, och året därpå ökar de till 4

miljarder kronor. Satsningarna syftar till att ut-

veckla primärvården, sjukvårdsinsatserna i äldre-

omsorgen och i psykiatrin.

Regeringen avser nu även att föreslå ytterliga-

re satsningar på sjukvården. I syfte att åstad-

komma kortare väntetider och förbättra tillgäng-

ligheten till behandlingar avsätts 1,25 miljarder

kronor. Denna reform är särskilt angelägen med

hänsyn till ohälsotalen. Dessutom överförs 400

miljoner kronor av de s.k. Dagmarpengarna till

de generella statsbidragen för landstingen.

I syfte att likställa läkemedelsbehandling med

andra behandlingsmetoder inom hälso- och

sjukvården samt få kontroll över kostnadsut-

vecklingen i läkemedelsförmånen har staten och

Landstingsförbundet träffat en överenskommel-

se om en ny modell för statens ersättning till

landstingen. Modellen innebär att landstingens

incitament att arbeta med kostnadsutvecklingen

i läkemedelsförmånen förbättras avsevärt. Samti-

digt åtar sig staten att ge landstingen ett större

inflytande över läkemedelsförmånen så att de har

möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen. Till

följd av överenskommelsen utökas ramarna för

läkemedelskostnaderna med 1,7 miljarder kronor

2001, 2,6 miljarder kronor 2003 och 3,5 miljarder

kronor 2004.

Regeringen föreslår även ett nationellt förbe-

hållsbelopp. Förbehållsbeloppet innebär att per-

soner som betalar avgift för äldre- och handi-

kappomsorg garanteras att en viss summa pengar

skall finnas kvar efter det att avgiften är betald.

Frågan om en s.k. maxtaxa i äldreomsorgen be-

reds vidare.

Regeringen avser att ta upp en diskussion med

Landstingsförbundet om finansieringen av asyl-

sökandes rätt till akutsjukvård.

Ett antal problem har konstaterats när det

gäller kommunkontosystemet. Det gäller bland

annat systemets omfördelande effekter, dess be-

lastning på den kommunala ekonomin, brister

vad gäller neutralitet, samt vissa kontrollfrågor.

För att belysa dessa frågor har en rad utrednings-

insatser initierats.

28

PROP. 2000/01:100

Regeringen har också tillsatt en intern arbets-

grupp med uppgift att se över systemet som hel-

het. Utgångspunkter är bland annat att föreslå

alternativa lösningar till dagens system, i syfte att

minimera de omfördelande effekter som dagens

system har samtidigt som konkurrensneutralite-

ten bibehålls mellan verksamhet som bedrivs i

egen regi och verksamhet som bedrivs på entre-

prenad.

För att lösa problemen kring kommunkonto-

systemet avser regeringen att återkomma i bud-

getpropositionen för 2002 med förslag till nytt

system för de kommunala momsavdragen. Re-

geringen kommer därvid att överväga lösningen

med en statlig finansiering av systemet och sam-

tidigt reducera nivån på de generella statsbidra-

gen till kommunerna och landstingen. Det är re-

geringens målsättning att ett nytt system skall

kunna introduceras från den 1 januari 2002.

1.6.2 En politik för barn och ungdomar

Sverige skall vara ett land där barn och ungdomar

får en bra uppväxt. Under de närmaste åren görs

därför betydande satsningar på barnfamiljer.

Sammantaget uppgår tillskotten till barnfamil-

jerna till ca 10 miljarder kronor 2003 jämfört

med 2000.

Barnbidraget och studiebidraget höjdes den 1

januari 2001 med ytterligare 100 kronor i måna-

den. Barnbidraget och studiebidraget är idag 950

kronor per barn och månad, den högsta nivån

sedan dess införande både nominellt och realt.

Flerbarnstilläggen har också höjts i motsvarande

mån. Vidare har adoptionsstödet höjts.

En bred familje- och utbildningspolitisk re-

form införs nu stegvis, med början den första juli

i år. Barn till arbetslösa ges då rätt till

förskoleverksamhet. Samtidigt återinförs de så

kallade kontaktdagarna i den tillfälliga

föräldrapenningen för barn mellan 6 och 11 år.

En maxtaxa i barnomsorgen införs 2002 och

medel tillförs kommunerna för att kvalitetssäkra

denna verksamhet. Maxtaxan är satt till 3 pro-

cent av inkomsten, högst 1 140 kronor i måna-

den för att ha ett barn på förskola.

Föräldraförsäkringen förlängs nästa år med en

månad. Inom ramen för den förlängda föräldra-

försäkringen reserveras två månader för mam-

man respektive pappan. Detta innebär att ytterli-

gare en s.k. pappa- och mammamånad införs i

föräldraförsäkringen. Dessutom införs rätt till

barnomsorg för barn till föräldrar som är föräld-

ralediga med annat syskon. Allmän förskola för

4- och 5-åringar införs 2003.

1 Tabell 1.10 En politik för barn och ungdom 1

Nivå, miljoner kronor

2001

2002

2003

2004

Maxtaxa m.m.

150

4 400

5 600

5 600

Mamma/pappamånad

1 000

1 000

Barnbidragshöjning

2 500

2 500

2 500

2 500

Kontaktdagar

60

160

280

280

Höjd garantiersättning i

föräldraförsäkringen

200

300

400

Studiebidraget

300

300

Summa reformer

2 710

7 260

9 980

10 080

Regeringen föreslår nu ytterligare åtgärder för

att stärka barns och barnfamiljernas situation.

Garantinivån i föräldraförsäkringen föreslås

höjas från 60 till 120 kronor per dag fr.o.m. den

1 januari 2002. Vidare föreslår regeringen ytterli-

gare höjningar till 150 kronor år 2003 och till 180

kronor per dag fr.o.m. 2004. Höjningen avser

den del av försäkringen som ger ersättning enligt

sjukpenninggrundande inkomst.

Dessutom föreslås att studiebidraget från

2003 utökas till att utgå i 10 månader i stället för

9 månader som i dag. Studiebidraget går till ung-

domar mellan 16 och 20 år som studerar i gym-

nasieskolan.

Regeringen föreslår även att asylsökande barn

och barn som beviljas tidsbegränsade uppehålls-

tillstånd ges tillgång till förskoleverksamhet,

skolbarnomsorg och utbildning på i huvudsak

samma villkor som för barn bosatta i landet.

Statens totala ekonomiska stöd till barnfamil-

jerna uppgick till ca 51 miljarder kronor år 2000.

Från 2000 till 2004 beräknas utgifterna öka med

drygt 14 miljarder kronor eller drygt 27 procent.

En stor del av ökningen, omkring 10 miljarder

kronor, förklaras av beslutade eller aviserade re-

former.

1.6.3 En politik för utbildning och

forskning

Sverige skall vara en framstående kunskapsna-

tion. Internationellt framstående utbildning och

livslångt lärande för alla - från förskolan till hög-

skolan och i arbetslivet - är kraftfulla verktyg för

jämlikhet och utveckling.

29

PKOP. 2000/01:100

Förstärkningen av förskolans pedagogiska

uppdrag markerar dess uppgift i det livslånga lä-

randet. Allmän förskola för fyra- och femåringar,

maxtaxa i förskoleverksamheten och utökad rätt

till förskola för barn till arbetssökande och för-

äldralediga ger fler tillgång till förskola.

Svensk skola uppvisar goda resultat i interna-

tionella jämförelser. Samtidigt står skolan inför

betydande utmaningar. Det nya betygssystemet

har tydliggjort i vilken utsträckning eleverna når

målen. Mer än var tionde elev som slutar grund-

skolan är inte behörig till gymnasieskolan. Detta

är inte acceptabelt.

Regeringen har därför föreslagit ökade resur-

ser till skolan de kommande åren. Redan i år till-

förs skolan 0,5 miljarder kronor. Därefter ökar

tilldelningen med en miljard kronor per år fram

till dess att nivån 5 miljarder kronor är nådd.

Tabell 1.11 Skolsatsningen

Nivå, miljarder kronor

^ 2001 ^ 200^^ 2003 ^ 200412005^^ 2006

0,5 1,5 2,5 3,5 4,5 5,0

Bidraget ska förbättra förutsättningarna för att

höja elevernas resultat genom att tillföra mer

personal. En ytterligare åtgärd för bättre mål-

uppfyllelse är att den garanterade undervisnings-

tiden utökas på samtliga gymnasieprogram från

och med höstterminen i år.

Regeringen har även givit i uppdrag åt Skol-

verket att särskilt arbeta med att utveckla verkets

former för att stödja skolutvecklingen. Skolver-

ket skall bl.a. genom riktade insatser aktivt verka

för att kommuner och skolor där målen inte nås

ges stöd att utveckla verksamheten. Målet är att

förbättra resultaten i skolan.

Satsningen på vuxenutbildningen fortsätter. I

propositionen om vuxnas lärande har regeringen

lämnat förlag om ett statsbidrag för vuxenut-

bildningen som motsvarar ca 54 000 platser. Re-

geringen lägger även förslag om mål och en stra-

tegi för utveckling av vuxenutbildning i ett

samhälle präglat av livslångt lärande.

Expansionen av högskolan fortsätter. Det

långsiktiga målet är att 50 procent av en årskull

skall ha börjat på högskolan vid 25 års ålder. År

1997 var det 35 procent. Läsåret 1999/00 har an-

delen ökat till nästan 40 procent. Som ett led i

denna strategi ökar antalet permanenta utbild-

ningsplatser med ca 100 000 mellan 1997 och

2003.

Utbyggnaden har haft sin tyngdpunkt mot

naturvetenskap och teknik men har nu fått en

bredare inriktning. Vårdhögskoleutbildningarna

får ett nytt huvudmannaskap och byggs ut. En

reformerad lärarutbildning införs.

Regeringen föreslår ökade resurser för att höja

kvaliteten på grundutbildningen inom humanio-

ra, teologi, juridik och samhällsvetenskap. Sats-

ningen, i form av en ökning av ersättningsbelop-

pen för helårsstudenter och helårsprestationer,

ger möjlighet till att bl.a. öka lärarstödet på dessa

utbildningar. Denna reform understöds av det

förstärkta systemet för kvalitetsutvärdering av all

utbildning vid universitet och högskolor som in-

förs i år.

Studiestödssystemet reformeras och studie-

bidragets andel av studiemedlen höjs från och

med 1 juli i år från 27,8 procent till 34,5 procent

av totalbeloppet. Dessutom höjs fribeloppet och

bidragsdelen blir pensionsgrundande.

Från och med 2003 införs ett nytt vuxenstu-

diestöd som ersätter det särskilda utbildningsbi-

draget. Det nya stödet riktas till personer som är

eller riskerar att bli arbetslösa samt till vissa

funktionshindrade.

Sverige använder sammantaget närmare fyra

procent av BNP till forskning och utveckling

(FoU). Det är mer än något annat land i världen.

Staten har ett särskilt ansvar för att garantera

forskningens frihet och att stödja vital grund-

forskning och forskarutbildning. Regeringen har

tidigare aviserat höjningar av de statliga anslagen

till grundforskning och forskarutbildning med ca

1,3 miljarder kronor under perioden 2000 till

2003. Forskarutbildningen är strategiskt viktig

eftersom behovet av forskarutbildade ökar både

inom högskolan och i det övriga samhället. Extra

resurser tillförs för forskning om biologisk

mångfald och ekologiskt hållbar utveckling.

1.6.4 De äldre

Sverige skall vara ett land som kännetecknas av

solidaritet mellan olika individer, grupper och

generationer. De sämst ställda pensionärernas

ekonomi måste förbättras ytterligare. Regering-

en föreslår en fortsatt uppjustering av

bostadstillägget till pensionärer.

För att ge de personer som behöver äldreom-

sorg pengar över när avgifterna är betalda före-

slår regeringen att ett förbehållsbelopp införs i

äldreomsorgen. Detta förbehållsbelopp kommer

30

PROP. 2000/01:100

att vara den lägsta summa som pensionären ska

ha kvar att leva på när äldreomsorgsavgiften är

betald.

Äldre invandrare som ej uppfyller bosätt-

ningskravet för oavkortad folkpension är idag i

stor utsträckning hänvisade till socialbidrag. Re-

geringen föreslår därför att ett nytt stöd införs

för denna grupp, ett så kallat äldreförsörjnings-

stöd.

Tandvårdsstödet har i år förstärkts med 100

miljoner kronor för att förbättra skyddet mot

höga behandlingskostnader, särskilt för äldre pa-

tienter. Årets resursförstärkning är emellertid

inte tillräcklig, därför höjs tandvårdsstödet med

ytterligare 300 miljoner kronor nästa år och med

ytterligare 300 miljoner kronor 2003. Den sam-

lade nivåhöjningen av tandvårdsstödet uppgår då

till 700 miljoner kronor.

1.6.5 Den generella välfärden

Målet för den generella välfärdspolitiken är rätt-

visa och jämlika livsvillkor för kvinnor och män.

Den generella välfärden minskar klyftor och

gränser mellan olika samhällsgrupper och funge-

rar som en sammanhållande kraft.

Social- och arbetsmarknadsförsäkringarna ger

trygghet mot inkomstbortfall vid sjukdom, ar-

betsskada etc. Försäkringarnas koppling till för-

värvsarbete skapar drivkrafter till arbete och

främjar ett högt arbetskraftsdeltagande.

Den goda ekonomiska utvecklingen och den

låga inflationen har medfört att reallönerna har

ökat kraftigt under slutet av 1990-talet och bör-

jan av 2000-talet. Som en följd av detta har anta-

let personer som får ersättning med 80 procent

av inkomstbortfallet i sjuk- och föräldraförsäk-

ringarna minskat. I år beräknas ca 36 procent av

de heltidsarbetande ha inkomster över 7,5 basbe-

lopp. Det är angeläget att bevara och utveckla

den generella välfärden. Regeringen avser därför

att se över ersättningsnivåerna i försäkringssy-

stemen och återkomma till frågan i budgetpro-

positionen för 2002.

Regeringen avser att höja den högsta dagpen-

ningen i a-kassan med 100 kronor under de för-

sta hundra dagarna från och med den 1 juli i år.

Samtidigt kommer golvet i a-kassan att höjas

från 240 kronor till 270 kronor. Nästa år skall

ersättningen i a-kassan höjas ytterligare, under

förutsättning att det statsfinansiella läget så tillå-

ter. Regeringen avser att följa upp och utvärdera

effekterna av förslagen i prop. 1999/2000:139 in-

för en eventuell förändring.

Arbetslöshetsförsäkringar skiljer sig från de

andra försäkringarna genom dess unika roll som

en omställningsförsäkring mellan två arbeten.

De senaste åren har antalet sjukskrivningar

ökat dramatiskt. Ökningen är särskilt stor bland

kvinnor i offentlig sektor. I december 2000 till-

satte regeringen en särskild utredare för uppgif-

ten att utarbeta en handlingsplan för ökad hälsa i

arbetslivet. Den särskilda utredaren har hittills

pekat på ett antal olika insatser som enligt ho-

nom kan bidra till att såväl det förebyggande ar-

betet mot ohälsan som rehabiliteringen av de

långtidssjuka effektiviseras. Enligt utredaren bör

bl.a. en förlängd sjuklöneperiod samt en för-

stärkt ställning för företagshälsovården prövas.

Regeringen avser att tillsammans med arbets-

marknadens parter finna vägar som underlättar

både förebyggande av skador och sjukdomar i

arbetet och rehabilitering av de långtidssjuka.

Dessutom bör vikten av ett ökat arbetsgivaran-

svar lyftas fram i syfte att minska antalet sjuk-

skrivna och därigenom minska kostnaderna.

För att de långtidssjuka skall kunna få en rim-

lig möjlighet till återgång till arbete krävs särskil-

da insatser. Således avser regeringen att i samar-

bete med de offentliga arbetsgivarna genomföra

försök att förbättra det förebyggande arbetsmil-

jöarbetet och minska sjukfrånvaron och öka

återgången till arbete.

Vidare avser regeringen att föreslå att 100 mil-

joner kronor avsätts för att motverka långtids-

sjukskrivningar.

En annan viktig arbetslivsreform rör arbets-

skadeförsäkringen. Regeringen föreslår att ar-

betsskadeförsäkringen tillförs en halv miljard

kronor 2002 och en miljard kronor per år fr.o.m.

2003. Reformen tar sikte på att bl.a. förändra be-

visreglerna för att få arbetsskadeersättning.

Det finns en omfattande kritik mot dagens

bevisregler med innebörden att det är svårt att

bevisa att en viss sjukdom eller skada är arbets-

skada i det individuella fallet. Bland annat tyder

en del på att kvinnor har det svårare än män att

få arbetsskador godkända. Regeringen avser att

återkomma till riksdagen med förslag om refor-

mering.

Sverige skall vara ett land med låg brottslighet.

Orsakerna till brott måste bekämpas genom in-

vesteringar i bra social och ekonomisk välfärd

och goda möjligheter till utbildning och utveck-

31

PROP. 2000/01:100

ling för alla människor. Samtidigt måste befintlig

brottslighet bekämpas med kraft. Alla har rätt att

känna trygghet mot brott.

Polis och rättsväsende ska ha rimliga resurser

för att kunna sköta sitt uppdrag. Den kraftiga

ökningen av resurserna till rättsväsendet fortsät-

ter därför. Enligt tidigare beslut och nu föreslag-

na åtgärder tillförs rättsväsendet 2,3 miljarder

kronor under en treårsperiod. Aven skatte- och

tullväsendet föreslås tillföras ökade medel.

1.6.6 En politik för boende

Bostaden är en viktig del av välfärden. Kärnan i

den sociala bostadspolitiken är att alla skall ha

rätt till en god bostad till ett rimligt pris, med

modern utrustning och av den storlek som mot-

svarar familjens behov.

För att klara en god tillväxt, undvika flask-

halsar och för att tillfredsställa ett ökat behov av

bostäder behöver bostadsbyggandet i områden

med bostadsbrist öka. Särskilt gäller det hyres-

bostäder till rimliga kostnader.

Regeringen föreslår därför ett tidsbegränsat

investeringsbidrag på 2,5 miljarder kronor under

Tabell 1.12 Biståndet

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Procent av BNI

07

07

0,705

0,72

0,73

0,74

0.81

0,86'

Biståndsramen

12

12

13

14

16

17

19

21

1 Därutöver tillförs 200 miljoner kronor.

Regeringen föreslår nu att biståndet år 2004 skall

höjas till 0,86 procent av BNI, därutöver tillförs

biståndet 200 miljoner kronor. Därmed tas ännu

ett betydande steg mot enprocentsmålet.

Regeringen föreslår även att samarbetspro-

grammet med Central- och Östeuropa perma-

nentas från 2004 på en nivå om 400 miljoner

kronor per år. Samarbetet med Central- och

Östeuropa har pågått sedan 1989 i form av tre-

åriga tidsbegränsade program och har varit fram-

gångsrikt.

1.7 Rättvisa skatter

Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär-

den. För att kunna erbjuda alla en bra skola, vård

och omsorg måste skatterna vara relativt höga.

Ytterst är det medborgarnas vilja att betala för en

gemensam välfärd som bestämmer skattenivån.

fem år. Syftet är att uppnå en ökad produktion

av främst små och medelstora hyresbostäder

som kan efterfrågas av ungdomar och mindre

hushåll. Vid utformningen av bidraget bör beak-

tas önskemålen om skälig produktionskostnad

och skälig boendekostnad samt att lägenheterna

förmedlas i samarbete med kommunerna. Det är

viktigt att ekologiska aspekter beaktas.

Regeringen föreslår att nuvarande anslag för

radonsanering ökas med 13 miljoner kronor

2002 och 26 miljoner kronor per år fr.o.m. 2003.

1.6.7 Internationell solidaritet

Regeringen har ambitionen att Sverige åter skall

uppnå enprocentsmålet för biståndet när de

statsfinansiella förutsättningarna för detta före-

ligger.

I år ökar biståndet med 1,6 miljarder kronor.

Nästa år höjs biståndet med ytterligare 0,7 mil-

jarder kronor. År 2002 ökar biståndets andel av

bruttonationalinkomster (BNI) från 0,73 pro-

cent till 0,74 procent. 2003 ökar andelen ytterli-

gare till 0,81 procent.

Ett välfärdssamhälle är inte starkare än den

grund det står på i form av skattefinansiering.

Utvecklingen under början av 1990-talet visar

tydligt effekten av vad ofinansierade skattesänk-

ningar och utgiftsökningar medför.

Utformningen av skattesystemet har stor be-

tydelse. Ur rättvisesynpunkt är det rimligt att

den som har större inkomster också bidrar med

en högre andel av sin inkomst i skatt. Skatt efter

bärkraft är en grundläggande princip i ett väl-

färdssamhälle. Skattepolitiken är rätt använd ett

viktigt verktyg för att minska klassklyftorna i

samhället.

Skattepolitiken kan också användas som

styrmedel. Gröna skatter på till exempel energi

kan snabba på omställningen av Sverige till ett

ekologiskt hållbart samhälle.

Därutöver måste skattesystemet kontinuerligt

analyseras och utvärderas utifrån hur skatterna i

kombination med offentliga trygghetssystem

32

PROP. 2000/01:100

påverkar människors olika val i livet. När vi går

emot en utveckling där allt färre i aktiv ålder ska

försörja allt fler pensionärer är det till exempel

viktigt att analysera hur människors vilja att ar-

beta, spara och utbilda sig påverkas av skatter

och bidrag.

Internationaliseringens betydelse

Den fortgående internationaliseringen ställer det

svenska skattesystemet inför betydande utma-

ningar. Kunskaperna om hur de svenska skatte-

baserna påverkas av en alltmer internationalise-

rad omvärld är dock låga och behöver förbättras.

Regeringen har därför tillsatt en utredning för

att analysera internationaliseringens betydelse

för olika skattebaser.

Därutöver är det viktigt att ta politiska initia-

tiv till samarbete mellan länder för att undvika

skadlig skattekonkurrens. Av denna anledning

bedriver regeringen ett aktivt arbete i bl.a. EU. I

november uppnåddes en första överenskommel-

se om en gemensam syn på beskattningen av

sparande. Den innebär att alla medlemsländer

antingen ska ta ut källskatt eller lämna upplys-

ningar om EU-medborgares banktillgodohavan-

den från 2003. Under Sveriges ordförandeskap

har EU påbörjat förhandlingar med andra länder

utanför EU för att undvika skatteflykt.

Denna överenskommelse visar att det är möj-

ligt att samarbeta politiskt mellan länder för att

lösa en del av de utmaningar som internationali-

seringen medför.

Sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare

Under mandatperioden har regeringen inlett en

inkomstskattereform, som syftar till att sänka

skatterna för framförallt låg- och medelinkomst-

tagare. Denna reform har möjliggjorts tack vare

en god ekonomisk utveckling där arbetslösheten

har pressats tillbaka.

Två steg av inkomstskattereformen har nu ge-

nomförts genom att en skattereduktion har in-

förts som kompenserar för 50 procent av egen-

avgifterna. Förutom att öka köpkraften för

medborgarna bidrar denna reform till att minska

marginaleffekterna och därmed stimulera till ett

ökat utbud av arbete. Dessutom har den bra för-

delningspolitisk profil då egenavgifterna utgör

en tyngre börda för låg- och medelinkomstta-

garna.

Regeringen avser att i budgetpropositionen

hösten 2001 göra en bedömning av det samhälls-

ekonomiska utrymmet för sänkta skatter på för-

värvsinkomster för 2002 och framåt.

Fastighetstaxering

Fastighetsskatten är en del av kapitalbeskatt-

ningen och är en viktig inkomstkälla för staten.

Den beräknas i år ge intäkter på 23 miljarder

kronor som bidrar till att finansiera den offentli-

ga välfärden.

Fastighetsbeskattningens utformning har ana-

lyserats av Fastighetsbeskattningskommittén.

Kommitténs slutbetänkande har remissbehand-

lats och regeringen fortsätter beredningen av de

olika förslagen.

Uttaget av fastighetsskatt har genom en rad

beslut de senaste åren begränsats. Taxeringsvär-

dena har i princip varit oförändrade sedan 1997.

Dessutom sänktes skattesatsen 1998 från 1,7 till

1,5 procent. För bostadshyreshusen har skatte-

satsen sänkts ytterligare till 1,2 procent under

2000.

De senaste åren har priserna på villor och and-

ra bostäder ökat kraftigt på många håll i Sverige.

I år kommer taxeringsvärdena till följd av detta

att stiga kraftigt i de områden där huspriserna

har stigit som mest. För att minska effekterna av

de höga taxeringsvärdena har riksdagen beslutat

om att sänka skatten på småhus från 1,5 till 1,2

procent och skatten på hyreshus från 1,2 till 0,7

procent. De minskade skattesatserna medför att

statens inkomster av fastighetsskatten 2001 för-

blir på 2000 års nivå.

Resultatet blir att ungefär hälften av svenskar-

na får lägre skatt på sitt boende medan den andra

hälften får höjd skatt. Den största skattehöj-

ningen sker i tillväxtregioner medan den största

skattesänkningen sker i glesbygdsregioner.

För att undvika att personer med låg inkomst

som bor i attraktiva områden skall drabbas har

regeringen aviserat en begränsningsregel. Försla-

get är för närvarande på remiss. Det innebär att

hushåll i normala inkomstlägen inte skall behöva

betala mer än 5 procent av sin inkomst i fastig-

hetsskatt. Förslaget avses gälla retroaktivt från

den 1 januari i år.

33

PROP. 2000/01:100

Övrigt

I budgetpropositionen för år 2001 föreslogs att

beskattningen av arbetsmaskiner skall ses över.

Regeringen avser därför att låta den tidigare avi-

serade utredningen om en översyn av vägtrafik-

beskattningen med förtur göra en översyn av

denna fråga under 2001.

1.8 Ett ekologiskt hållbart Sverige

Sverige skall vara ett mönsterland för en ekolo-

giskt hållbar utveckling. Målet är ett ekologiskt

hållbart Sverige. Omvandlingen av Sverige om-

fattar alla politikområden. Med en framåtsyftan-

de sysselsättnings-, skatte-, energi- och miljöpo-

litik kan Sverige bli det första landet som bygger

det ekologiskt hållbara samhället.

Regeringen föreslår nu en rad åtgärder för att

ytterligare öka takten i den ekologiska omställ-

ningen:

Regeringen kommer under våren 2001 att

lämna förslag till hur de av riksdagen före-

slagna miljökvalitetsmålen skall uppnås. Med

anledning av de insatser som kommer att fö-

reslås i propositionen förstärks miljöområ-

det med 1,5 miljarder kronor 2004 genom

att tidigare satsningar inom utgiftsområde 20

förlängs och nya resurser tillförs.

Dessutom görs stora satsningar på marksa-

nering och biologisk mångfald. År 2002 till-

förs ytterligare 325 miljoner kronor, 2003

275 miljoner kronor och 2004 ca 825 miljo-

ner kronor.

140 miljoner kronor per år avsätts under

åren 2002-2003 och 160 miljoner kronor

2004 för forskning om biologisk mångfald

och ekologiskt hållbar utveckling.

Ett klimatinvesteringsprogram inrättas och

tillförs 400 miljoner kronor 2004 för stöd till

investeringar som leder till minskade koldi-

oxidutsläpp och som främjar energihushåll-

ning.

En ny djurskyddsmyndighet införs. Dessut-

om ges centrala försöksdjursnämnden ytter-

ligare medel för att bevilja stöd till forsk-

ningsprojekt som främjar utvecklingen av

alternativa metoder.

Omställningen av energisystemet intensifie-

ras genom prioriterade satsningar på ny tek-

nik, bl.a. i form av nya samverkansprogram

med näringslivet avseende vindkraft för el-

produktion och biogas för fordonsdrift.

Resurserna till biotopskydd ökas.

Statens livsmedelsverk ges ökade resurser för

en central kontroll av genmodifierade livs-

medel.

Resurser tillförs för att främja användandet

av ekologiska livsmedel.

Regeringen aviserade i regeringsförklaringen

hösten 2000 att de så kallade gödselskatterna -

skatt på bekämpningsmedel och kväve i handels-

gödsel - kommer att återföras till jordbruksnär-

ingen i lämplig form. Regeringen avser att ta upp

ytterligare diskussioner med näringen och EU-

kommissionen om hur återföringen skall ske.

Gröna nyckeltal

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition re-

dovisas gröna nyckeltal som ett komplement till

de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna

nyckeltal är att spegla den nationella utveckling-

en för viktiga miljöproblem på ett enkelt och in-

formativt sätt.

Under senare hälften av 1990-talet har den to-

tala energianvändningen ökat till följd av den

återhämtning och tillväxt av ekonomin som ägt

rum. Till stor del beror variationer i energian-

vändningen mellan enstaka år på konjunktur-

svängningar samt temperaturskillnader och and-

ra väderleksvariationer. Över tiden har det skett

en successiv energieffektivisering uttryckt i ter-

mer av energianvändning relaterad till BNP.

Till följd av energieffektivisering, strukturom-

vandling inom industrin, ökad användning av

förnybar energi och utbyggnad av kärnkraften

minskade koldioxidutsläppen under 1980-talet.

Under 1990-talet har utsläppen ökat något bl.a.

beroende på ökade transporter. Räknat per invå-

nare har Sverige alltjämt bland de lägsta koldiox-

idutsläppen inom OECD.

Under hösten 2001 planerar regeringen att

lägga en klimatproposition med bl.a. nya mål för

de klimatpåverkande utsläppen. Vid slutet av

1990-talet låg utsläppen, inklusive bunkring för

internationell luft- och sjöfart, över 1990 års

34

PROP. 2000/01:100

nivå. Skillnaden är dock mindre om utsläppen

räknas exklusive bunkring.

Sedan 1980 har utsläppen av svaveldioxid

minskat kraftigt. Riksdagens mål om en 80-

procentig minskning mellan 1980 och 2000 ser

därmed ut att nås med god marginal. Utsläppen

av kväveoxider har också minskat under 1980-

och 1990-talen, dock inte i samma omfattning.

De främsta orsakerna till minskningen av de för-

surande utsläppen är bättre reningsteknik, ökad

energihushållning, minskat svavelinnehåll i olja

och övergång från olja till el. Nya mål för de för-

surande utsläppen håller på att tas fram för peri-

oden fram till år 2010 i samband med regering-

ens miljömålsproposition. Till följd av redan

fattade beslut bedöms de svenska försurande ut-

släppen fortsätta att minska.

Tabell 1.13 Gröna nyckeltal

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

1980

1985

1990

1995

1999

Total användning 1

439

443

437

469

475

Energieffektivitet 2

327

301

263

274

249

Utsläpp till luft (tusentals ton) 3

1980

1985

1990

1995

1999*

Klimatpåverkan

Koldioxid

82 438 67 587

59 650

63 475

63 560

Försurning

Svaveldioxid

508

266

136

94

80

Kväveoxider

448

426

388

354

302

Belastning på haven (tusentals tonf

1987 1990

1992

1995

1998

Övergödning

Fosfor

5,8

4,6

4,2

4,8

4,9

Kväve

148,2

122,9

132,5

134,5

152,6

Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter)

^_J992^93^^95_^W97_^998^99_1999^00

Bensen 5 ____________4,3-10,4 2,4-6,2 1,9-5,1 1,9-4,9 1,4-3,5

1 Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.

2 Energieffektiviteten mäts som total energianvändning i relation till BNP i fasta

priser.

Inkluderar bunkring för internationell luft- och sjöfart, skiljer sig därför något i

förhållande till redovisningen inom ramen för den internationella klimatkonven-

tionen och konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

‘ Data tas fram vartannat år, vilket innebår att data för 1999 inte finns.

5 Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärden i olika tätorter (11, 24, 25, 31,

resp. 39 orter).

* Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år p.g.a. en översyn av beräk-

ningsmetodiken. Beräkningar av utsläpp med den nya metodiken för åren 1990—

1998 pågår och kommer att redovisas senare under våren 2001.

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån

Under år 2000 har beräkningsmetodiken för ut-

släpp till luft setts över. Översynen innebar att

värden har justerats och på grund av detta kan

inte direkta jämförelser göras mellan 1999 och

tidigare år. Beräkningar av utsläpp 1990 till 1998

med den nya metodiken pågår och kommer att

offentliggöras under våren 2001.

Fram till mitten av 1990-talet minskade be-

lastningen på haven av fosfor och kväve. Den to-

tala belastningen har därefter ökat något, trots

att utsläppen från punktkällor har fortsatt att

minska. Detta förklaras huvudsakligen av ökad

nederbörd. Några nya uppgifter för belastningen

på haven av fosfor och kväve finns inte att tillgå

för 1999, då statistiken endast tas fram vartannat

år.

Under 1990-talet har luftkvaliteten i tätorter

förbättrats markant. Den genomsnittliga ben-

senhalten 1999/00 har mer än halverats jämfört

med 1992/93 års nivå. Under vinterhalvåret lig-

ger den dock fortfarande över lågrisknivån i alla

tätorter där mätningar genomförs.

Regeringen avser under 2001 lämna förslag till

delmål och åtgärder för att uppnå de femton

fastställda miljökvalitetsmålen. Regeringen avser

att föreslå ett uppföljningssystem där riksdagen

regelbundet får en redovisning av arbetet med att

nå miljökvalitetsmålen i form av indikatorer och

gröna nyckeltal.

Resurseffektiviseringsutredningen lade fram

sitt betänkande vid årsskiftet (SOU 2001:2). Be-

tänkandet remissbehandlas under våren.

Utöver det arbete på miljöområdet som äger

rum inom Regeringskansliet utarbetar Statistiska

centralbyrån för närvarande ett indikatorsystem

för alla dimensioner i begreppet hållbar utveck-

ling. En första rapport kommer i maj 2001 och i

de fall det är möjligt kommer indikatorerna att

knyta an till de svenska miljökvalitetsmålen.

1.9 Ett Sverige för alla

Ekonomisk tillväxt är en förutsättning, men ing-

en garanti, för ökad rättvisa. Tillväxten är nöd-

vändig för att skapa utvecklingsmöjligheter och

arbete. Men för att minska klyftorna i samhället

behövs en aktiv rättvisepolitik.

Målet är att människors livsval inte skall be-

gränsas av deras bakgrund och kön. Fördel-

ningspolitiken inriktas därför på att minska klyf-

torna och antalet ekonomiskt marginaliserade.

Alla ska ha samma rätt och möjlighet till vård,

utbildning och omsorg.

Alla former av diskriminering i samhället mås-

te upphöra. Invandrare, flyktingar och de som

bott i Sverige i många generationer ska ges likar-

35

PROP. 2000/01:100

tade livschanser. Barnen i skolan skall ges stöd så

att klass- eller etnisk bakgrund inte avgör skolre-

sultaten. Arbetsplatser är ett av de sammanhang

som kan bidra till förståelse, respekt och ömse-

sidig integration mellan människor. Därför är

det för de flesta utländska vuxna avgörande att få

ett jobb.

De invandrare som kommer till Sverige måste

ha möjligheter bli fullt delaktiga i samhället.

Strukturer och system som finns inom olika

samhällsområden kan förbättras i detta syfte.

Regeringen har därför tagit initiativ till ett arbete

för att öka förutsättningarna för en långsiktigt

hållbar integration. Inom bl.a. utbildnings- och

arbetsmarknadsområdet pågår nu en rad olika

insatser för att öka invandrarnas möjligheter att

delta i arbetslivet som t.ex. förbättrad introduk-

tion och svenskundervisning, kompletteringsut-

bildning, validering av utländsk yrkeskompetens

m.m.

Även samverkan mellan myndigheter som har

särskild betydelse för integrationen skall förstär-

kas och effektiviseras.

De senaste åren av ekonomisk tillväxt har ett

antal reformer genomförts syftande till rättvisa.

An finns dock stora utmaningar kvar. Barnfamil-

jer och särskilt ensamstående föräldrar, ungdo-

mar och invandrare har det fortfarande relativt

sett sämre ställt än i början av 90-talet. Årets

vårproposition innehåller därför ytterligare ett

steg för att förbättra levnadsvillkoren för dessa

grupper.

En politik för ökad rättvisa måste vara lång-

siktig och aktiv. Den måste motverka de struk-

turella faktorer som gör att vissa samhällsgrup-

per har större tillgång än andra till utbildning,

höga inkomster och en god välfärd. Det är fort-

farande betydligt vanligare att barn till föräldrar

med högre utbildning studerar vidare, än att barn

till föräldrar med lägre utbildning gör det. Reger-

ingens satsningar på ökat antal högskoleplatser

och ett reformerat studiemedelssystem syftar till

att bryta det mönstret.

Aven under saneringsåren valde regeringen att

satsa resurser på att utöka antalet utbildnings-

platser i kunskapslyftet på högskolor och univer-

sitet. Nu ger det resultat i form av höjd allmän

utbildningsnivå och stigande sysselsättning. Ut-

bildning och kunskaper har blivit jämnare förde-

lade i Sverige. Detta är särskilt viktigt i en tid där

kravet på kunskaper och färdigheter ökar och

där den snabba teknologiska utvecklingen driver

upp efterfrågan på personer med hög utbildning.

Den ekonomiska politikens inriktning mot

full sysselsättning motverkar orättvisor och klyf-

tor i samhället. Långtidsarbetslöshet skapar mar-

ginalisering och maktlöshet. Ett högt ohälsotal

innebär ett oacceptabelt utanförskap. När stora

grupper står utanför arbetsmarknaden under

långa perioder minskar jämlikheten. Full syssel-

sättning är ett av de effektivaste medlen att öka

rättvisan.

Under den senare delen av 90-talet ökade lö-

nespridningen något, efter att ha minskat något

sedan mitten av 70-talet. Under den ekonomiska

krisen i början av 90-talet marginaliserades vissa

grupper, men Sverige har ändå lyckats bevara en

av de jämnaste inkomstfördelningarna bland

OECD-länderna.

För att minska klyftorna i samhället måste fat-

tigdomsfällor och utanförskap kraftigt motarbe-

tas. Regeringens långsiktiga strategi för att

minska marginaleffekterna gör att det lönar sig

bättre att studera och arbeta. Därmed är risken

mindre för att människor fastnar i socialbidrags-

beroende och långtidsarbetslöshet. I år ges barn

till arbetssökande rätt till förskoleverksamhet.

Beslut har fattats om en maxtaxa i förskoleverk-

samheten och skolbarnomsorgen. Samtidigt har

marginalskatterna sänkts genom en höjning av

den nedre skiktgränsen för statlig skatt och en

kompensation för egenavgifterna har påbörjats.

Ett arbete för att minska marginaleffekterna i de

familjeekonomiska stöden pågår.

I den fördelningspolitiska redogörelsen (bila-

ga 4) visas att den ökade spridningen av faktor-

inkomster under 1990-talet har motverkats av

skatters och bidrags omfördelande effekt. Den

ekonomiska utvecklingen medför dessutom yt-

terligare en kraftig förbättring av de genomsnitt-

liga inkomsterna för personer i förvärvsaktiva

åldrar.

Marginaleffekterna minskar successivt efter

1996 men är fortfarande höga för många hushåll.

Den ekonomiska utvecklingen med minskad ar-

betslöshet och minskad omfattning av socialbi-

drag och bostadsbidrag bidrar till lägre marginal-

effekter. De åtgärder som vidtagits i skatte- och

bidragssystemen efter år 1998 bidrar starkt till

att marginaleffekterna minskar. Den enskilda åt-

gärd som haft störst betydelse är den hittills

genomförda skattereduktionen för att kompen-

sera för löntagarnas egenavgifter.

36

PROP. 2000/01:100

Fördelningspolitisk analys

När alla personer delas in i 10 lika stora grupper

(decilgrupper) med hänsyn till inkomsterna kan

förändringen för de med lägst standard, näst

lägst standard och så vidare till de med högst

standard visas. I decil 1 finns de med lägst stan-

dard. I decil 10 finns de med högst standard. De

reformer som införs från årsskiftet eller som nu

föreslås för kommande år har en gynnsam för-

delningspolitisk profil vilket framgår av diagram

1.5. Den sammanlagda effekten av maxtaxan i

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, pap-

pamånad, kontaktdagar och höjd garantinivå i

föräldraförsäkringen, höjt golv och tak i arbets-

löshetsförsäkringen, studiebidrag i 10 månader,

äldreförsörjningsstöd för invandrare som inte

har 40 bosättningsår innan pensionering samt

ökat bostadstillägg för pensionärer är positiv för

framför allt personer med låga inkomster och

medelinkomsttagare. Förslagen gynnar kvinnor

mer än män.

Diagram 1.5 Förändring för inkomstgrupper till följd av änd-

rade regler

Procentuell förändring

Inkomstgrupper (deciler)

Källa: HINK, SCB, Finansdepartementens beräkningar

Oiagram 1.6 Förändringar för kvinnor och män till följd av

ändrade regler__________________________________________

Procentuell förändring

Förslag till

riksdagsbeslut

PROP. 2000/01:100

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

såvitt avser den ekonomiska politiken och utgifts-

taket

1. godkänner de allmänna riktlinjer för den

ekonomiska politiken som regeringen för-

ordar (kapitel 1),

2. fastställer målet för det finansiella sparandet

i den offentliga sektorn till 2,0 procent av

bruttonationalprodukten för år 2004 (av-

snitt 4.1.3),

3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive

ålderspensionssystemet vid sidan av stats-

budgeten för år 2004 till 877 miljarder kro-

nor (avsnitt 4.1.1),

4. godkänner den preliminära fördelningen av

utgifterna på utgiftsområden för åren 2002-

2004 enligt tabell 6.5 som riktlinje för

regeringens budgetarbete,

5. godkänner beräkningen av de offentliga ut-

gifterna för åren 2002-2004 (avsnitt 4.1.2),

6. godkänner den föreslagna ändringen av än-

damål och verksamheter som skall innefat-

tas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respek-

tive utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan (avsnitt 6.4.2),

7. godkänner den föreslagna ändringen av än-

damål och verksamheter som skall innefat-

tas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning respektive utgiftsområde

14 Arbetsliv (avsnitt 6.4.2),

8. godkänner den föreslagna ändringen av än-

damål och verksamheter som skall innefat-

tas i utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd respektive utgiftsområde 4 Rätts-

väsendet (avsnitt 6.4.2),

9. godkänner den föreslagna ändringen av än-

damål och verksamheter som skall innefat-

tas i utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård respektive utgiftsområde 22

Kommunikationer (avsnitt 6.4.2),

10. antar regeringens förslag till lag om ändring

i riksdagsordningen (avsnitt 3.1 och avsnitt

6.4.2),

såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2001

11. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1996:506) om överlåtelse av en för-

valtningsuppgift till en övervakningskom-

mitté m.m. (avsnitt 3.2 och 8.1.17),

12. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1997:756) om tilldelning av

spårkapacitet (avsnitt 3.3 och 8.1.20),

13. bemyndigar regeringen att för budgetåret

2001 besluta om krediter för myndigheters

räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett

belopp av 16 900 000 000 kronor (avsnitt

8.1),

14. bemyndigar regeringen att för budgetåret

2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret för

investeringar i anläggningstillgångar som

används i statens verksamhet intill ett be-

lopp av 20 300 000 000 kronor (avsnitt 8.1),

15. godkänner den föreslagna ändringen av reg-

lerna för presstöd (avsnitt 8.1.1),

16. godkänner den föreslagna användningen av

det under utgiftsområde 2 Samhällsekono-

41

PROP. 2000/01:100

mi och finansförvaltning uppförda raman-

slaget 2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska

utvecklingsbanken (avsnitt 8.1.2),

17. bemyndigar regeringen att överta aktierna i

Vasallen AB genom utdelning eller annat

förfarande (avsnitt 8.1.2),

18. bemyndigar regeringen att avveckla Bri-

singen Holding AB (avsnitt 8.1.2),

19. bemyndigar regeringen att meddela före-

skrifter om avgifter för ansökan om uppe-

hålls- och arbetstillstånd enligt de riktlinjer

som föreslås (avsnitt 8.1.5),

20. godkänner den förslagna användningen av

det under utgiftsområde 6 Totalförsvar

uppförda ramanslaget 6:4 Funktionen Civil

ledning (avsnitt 8.1.6),

21. godkänner förslaget till ny investeringsplan

för Kustbevakningen för perioden 2001-

2004 (avsnitt 8.1.6),

22. bemyndigar regeringen att under år 2001,

såvitt avser det under utgiftsområde 9 Häl-

sovård, sjukvård och social omsorg uppför-

da ramanslaget 16:3 Statsbidrag till vårdar-

tjänst m.m., ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare gjorda åtaganden in-

nebär utgifter på högst 90 000 000 kronor

efter år 2001 (avsnitt 8.1.9),

23. bemyndigar regeringen att under 2001, så-

vitt avser det under utgiftsområde 9 Hälso-

vård, sjukvård och social omsorg uppförda

ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgär-

der inom äldrepolitiken, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst

60 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt

8.1.9) ,

24. godkänner den föreslagna användningen av

medel i folkpensioneringsfonden (avsnitt

8.1.10) ,

25. godkänner regeringens förslag i fråga om

erbjudande av plats inom aktivitetsgarantin

(avsnitt 8.1.12),

26. bemyndigar regeringen att under år 2001,

såvitt avser det under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande föreslagna nya ramanslaget 31:12

Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbo-

städer, besluta om stöd som inklusive tidi-

gare gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 1 300 000 000 kronor under åren

2002-2004 (avsnitt 8.1.16),

27. godkänner den föreslagna användningen av

det under utgiftsområde 19 Regional ut-

jämning och utveckling uppförda ramansla-

get 33:4 Ersättning för nedsättning av social-

avgifter (avsnitt 8.1.17),

28. bemyndigar regeringen att för 2001 ge

Affärsverket svenska kraftnät de

finansiella befogenheter som föreslås

(avsnitt 8.1.19),

29. godkänner att ansvaret för delfunktionen

Landsvägstransporter i det civila försvaret

förs över från Överstyrelsen för civil bered-

skap till Vägverket (8.1.20),

30. godkänner den föreslagna användningen

av den av riksdagen fastställda låneramen

för Göteborgsöverenskommelsen (avsnitt

8.1.19),

31. bemyndigar regeringen att låta Vägverket

ta upp lån i Riksgäldskontoret intill ett

belopp av 100 000 000 kronor för att in-

leda utbyggnaden av väg E6 del Högdal -

Nordby (avsnitt 8.1.20),

32. bemyndigar regeringen att vidta de åt-

gärder i fråga om aktieägartillskott till

Svensk-Danska Broförbindelser AB:s

(Svedab) som föreslås (avsnitt 8.1.20),

33. godkänner den förslagna användningen av

den av riksdagen för år 2001 beslutade lå-

neramen i Riksgäldskontoret för Banver-

kets investeringar (avsnitt 8.1.20),

34. godkänner den föreslagna användningen av

det under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget 43:1 Statens jord-

bruksverk och redovisningen av djurregis-

teravgifter (avsnitt 8.1.21),

35. godkänner den föreslagna användningen av

det under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget 43:5 Arealersättningar

och djurbidrag m. m. (avsnitt 8.1.21),

36. bemyndigar regeringen att under 2001 iklä-

da staten betalningsansvar intill ett belopp

av högst 175 000 000 000 kronor för ex-

portkreditgarantier (avsnitt 8.122),

37. för budgetåret 2001 godkänner ändrade

ramar för utgiftsområden samt anvisar änd-

42

PROP. 2000/01:100

rade och nya anslag i enlighet med specifi-

kation i tabell 2.1.

43

PROP. 2000/01:100

|Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2001

Tusental kronor

UTGIFTSOMRÅDE

ANSLAGS-

NUMMER

BELOPP ENLIGT

STATSBUDGETEN

2001

FÖRÄNDRING AV

RAM/ANSLAG

NY RAM/

NY ANSLAGSNIVÅ

1

Rikets styrelse

5 316 203

29 050

5 345 253

45:1

Sametinget, ramanslag

14 703

1 600

16 303

46:1

Allmänna val, ramanslag

25 000

1 400

26 400

46:5

Valmyndigheten, ramanslag

Nytt

3 450

3 450

90:5

Regeringskansliet m.m., ramanslag

3 269 649

22 600

3 292 249

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 307 655

3 700

1 311 355

1:6

Statistiska centralbyrån, ramanslag

376 303

3 700

380 003

2:2

Finansinspektionen, ramanslag

130 186

6 300

136 486

2:4

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag

256 402

-2 300

254 102

2:7

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, ramanslag

9 400

-4 000

5 400

3

Skatteförvaltning och uppbörd

6 206 948

-2 700

6 204 248

3:1

Riksskatteverket, ramanslag

442 682

-3 450

439 232

3:2

Skattemyndigheterna, ramanslag

4 593 878

750

4 594 628

4

Rättsväsendet

23 973 166

773 000

24 746 166

4:1

Polisorganisationen, ramanslag

12 298 318

770 000

13 068 318

4:6

Kriminalvården, ramanslag

4 148 078

3 000

4 151 078

4:10

Brottsoffermyndigheten, ramanslag

16 852

3 000

19 852

4:11

Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag

74 500

-3 000

71 500

5

Utrikesförvaltning och Internationell samverkan

2 908 385

11 400

2 919 785

5:1

Utrikesförvaltningen, ramanslag

1 816 068

11 400

1 827 468

6

Totalförsvar

46 530 105

-4 000

46 526 105

6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag

18 266 092

703 700

18 969 792

6:2

Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag

1 000 762

81 000

1 081 762

6:3

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikut-

veckling, ramanslag

23 314 833

-787 000

22 527 833

7:4

Statens räddningsverk: samhällets skydd mot olyckor,

ramanslag

555449

-1 700

553 749

7

Internationellt bistånd

14 966 011

-107 000

14 859 011

8:1

Biståndsverksamhet, reservationsanslag

13 603 884

-107 000

13 496 884

8

Invandrare och flyktingar

4 941 878

38 000

4 979 878

10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande,

ramanslag

2 238 565

-200 000

2 038 565

12:1

Migrationsverket, ramanslag

446 031

27 000

473 031

12:2

Mottagande av asylsökande, ramanslag

1 039 335

168 000

1 207 335

12:4

Utlänningsnämnden, ramanslag

70 483

5 000

75 483

12:7

Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande, ramanslag

Nytt

38 000

38 000

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

29 373 625

1 000

29 374 625

13:5

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag

23 407

-1 570

21 837

14:3

Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, ramanslag

16 896

1 970

18 866

14:10

Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag

401

-400

1

44

PROP. 2000/01:100

UTGIFTSOMRÅDE

ANSLAGS-

NUMMER

BELOPP ENLIGT

STATSBUDGETEN

2001

FÖRÄNDRING AV

RAM/ANSLAG

NY RAM/

NY ANSLAGSNIVÅ

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

101 949 802

3 100 000

105 049 802

19:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag

38 425 000

3 000 000

41 425 000

19:8

Allmänna försäkringskassor, ramanslag

5 049 296

100 000

5 149 296

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 779 600

30 000

33 809 600

20:2

Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag

13 141 000

30 000

13 171 000

20:3

Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag

10 264 000

-120 000

10 144 000

20:4

Delpension, ramanslag

177 600

120 000

297 600

13

Arbetsmarknad

63 030 635

-818 632

62 212 003

22:2

Bidrag tili arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd,

ramanslag

38 962 000

■474 864

38 487 136

22:3

Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader, ramanslag

5 761 086

-343 768

5 417 318

14

Arbetsliv

8 541 971

-19 000

8 522 971

1:2

Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag

7 500 000

-19 000

7 481 000

16

Utbildning och universitetsforskning

34 845 518

-150 000

34 695 518

25:5

Statens institut för handikappfrågor i skolan, raman-

slag

125 292

88 656

213 948

25:7

Specialskolemyndigheten och resurscenter, ramanslag

411 774

-73 656

338 118

25:8

Särskilda insatser på skolområdet, ramanslag

278 526

-15 000

263 526

25:10

Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

150 000

-150 000

0

25:70

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.,

ramanslag

362 066

-20 000

342 066

25:76

Centrala studiestödsnämnden, ramanslag

351 995

17 500

369 495

25:77

Överklagandemyndigheten, ramanslag

5 000

2 500

7 500

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 806 918

16 766

7 823 684

28:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturarbete och samarbete, ramanslag

224 463

18916

243 379

28:14

Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska

språknämnden, obetecknat anslag

4 569

176

4 745

28:19

Bidrag till bild- och formområdet, ramanslag

29 234

74

29 308

28:29

Centrala museer: Stiftelser, obetecknat anslag

192 919

-514

192 405

28:31

Bidrag till vissa museer, obetecknat anslag

30 500

264

30 764

28:38

Stöd till trossamfund, ramanslag

50 750

-2 150

48 600

30:1

Stöd till idrotten, ramanslag

457 240

-400

456 840

30:4

Stöd till friluftsorganisationer, obetecknat anslag

13 000

400

13 400

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

1 634 740

-513 000

1 121 740

21:1

Bostadsbidrag, ramanslag

4 760 000

-500 000

4 260 000

31:5

Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador, raman-

slag

50 000

-10 000

40 000

31:12

Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder,

ramanslag

Nytt

1 000

1 000

34:1

Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk håll-

barhet, ramanslag

1 364 500

-4 000

1 360 500

20

Allmän miljö- och naturvård

2 200 522

4 000

2 204 522

34:1

Naturvårdsverket, ramanslag

303 138

4 000

307 138

45

PROP. 2000/01:100

UTGIFTSOMRÅDE

ANSLAGS-

NUMMER

BELOPP ENLIGT

STATSBUDGETEN

2001

FÖRÄNDRING AV

RAM/ANSLAG

NY RAM/

NY ANSLAGSNIVÅ

22

Kommunikationer

24 690 313

-10 000

24 680 313

34:1

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut m.m., ramanslag

203 077

20 000

223 077

36:1

Vägverket: Administration, ramanslag

1 044 730

-257 600

787 130

36:2

Väghållning och statsbidrag, ramanslag

13 662 925

230 000

13 892 925

36:3

Banverket: Administration, ramanslag

749 849

-2 400

747 449

36:8

Bidrag till sjöfarten, ramanslag

409 000

105 000

514 000

36:10

Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdel-

ning från AB Swedcarrier, ramanslag

140 000

-90 000

50 000

36:12

Rikstrafiken: Trafikupphandling, ramanslag

790 000

-15 000

775 000

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

13 677 015

-10 500

13 666 515

25:1

Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag

1 199 121

1 000

1 200 121

26:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och sam-

hällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning, ram-

anslag

240 263

-6 000

234 263

42:1

Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag

93 706

5 000

98 706

43:1

Statens jordbruksverk, ramanslag

300 456

-3 400

297 056

43:7

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar

m.m., ramanslag

79 700

-2 100

77 600

43:16

Åtgärder inom livsmedelsområdet, ramanslag

25 000

-3 000

22 000

44:4

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., ramanslag

20 000

-2 000

18 000

24

Näringsliv

3 517 539

-56 240

3 461 299

26:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling,

ramanslag

1 005 949

-89 960

915 989

38:1

Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskost-

nader, ramanslag

183 537

20 000

203 537

38:6

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig

forskning, ramanslag

4 924

4 000

8 924

38:10

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag

till riksmätplatser, ramanslag

13 947

2 700

16 647

38:12

Bidrag till standardisering, provnings och mätteknisk

FoU m.m., ramanslag

80 388

-1 000

79 388

38:14

Rymdverksamhet, ramanslag

535 809

-1 700

534 109

39:3

Exportfrämjande verksamhet, ramanslag

173 656

-5 000

168 656

39:5

Investeringsfrämjande, ramanslag

51 357

14 720

66 077

40:1

Marknadsdomstolen, ramanslag

5 112

500

5 612

40:2

Konsumentverket, ramanslag

92 972

-2 000

90 972

40:3

Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag

16 691

1 500

18 191

25

Allmänna bidrag till kommuner

99 362 633

140 280

99 502 913

91:1

Generellt statsbidrag till kommuner och landsting,

ramanslag

78 105 500

150 000

78 255 500

91:2

Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting, reservationsanslag

2 066 200

-9 720

2 056 480

Summa anslagsförändring på tilläggsbudget

2 455 124

46

Lagförslag

PROP. 2000/01:100

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om ändring av riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 4.6.1-4.6.4, 4.6.6, 4.6.12,

4.6.13, 4.6.15 och 5.12.1 riksdagsordningen 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.6.1 2

Konstitutionsutskottet skall, ut-

över sina uppgifter enligt 4 §, bereda

ärenden om lagstiftning i konstitu-

tionella och allmänt förvaltnings-

rättsliga ämnen, ärenden om press-

eller partistöd, lagstiftning om radio,

television och film liksom andra

ärenden som angår yttrandefrihet,

opinionsbildning och religionsfrihet,

övriga ärenden om riksdagen, Riks-

dagens ombudsman och riksdagens

myndigheter utom Riksbanken och

Riksdagens revisorer, ärenden om

medgivande från riksdagen att väcka

talan mot riksdagsledamot eller att

ingripa i hans personliga frihet samt

ärenden av allmän betydelse för den

kommunala självstyrelsen.

Konstitutionsutskottet skall, ut-

över sina uppgifter enligt 4 §, bereda

ärenden om lagstiftning i konstitu-

tionella och allmänt förvaltnings-

rättsliga ämnen, ärenden om press-

eller partistöd, lagstiftning om radio,

television och film liksom andra

ärenden som angår yttrandefrihet,

opinionsbildning och religionsfrihet,

övriga ärenden om riksdagen, Riks-

dagens ombudsman och riksdagens

myndigheter utom Riksbanken och

Riksdagens revisorer, ärenden om

medgivande från riksdagen att väcka

talan mot riksdagsledamot eller att

ingripa i hans personliga frihet, ären-

den om Sveriges representation i ut-

landet samt ärenden av allmän bety-

delse för den kommunala

självstyrelsen.

1 Riksdagsordningen omtryckt 1995:272.

2 Senaste lydelse 1996:158.

49

PROP. 2000/01:100

Ärenden om anslag inom utgifts-

område 1. Rikets styrelse tillhör

konstitutionsutskottets beredning.

Finansutskottet skall, utöver sina

uppgifter enligt 5 § första stycket,

bereda ärenden om penning-, kre-

dit-, valuta- och statsskuldspolitiken,

kredit och fondväsendet, det affärs-

mässiga försäkringsväsendet samt

Riksdagens revisorer. Det skall vida-

re bereda ärenden av allmän betydel-

se för den kommunala ekonomin

samt ärenden om statlig statistik, re-

dovisning, revision och rationaliser-

ing, om statens egendom och upp-

handling i allmänhet och

förvaltningsekonomiska ärenden i

övrigt som icke rör enbart visst äm-

nesområde. Utskottet skall även be-

reda budgettekniska ärenden, grans-

ka beräkning av statens inkomster

samt sammanställa statsbudgeten.

Ärenden om anslag inom utgifts-

områdena 2. Samhällsekonomi och

finansförvaltning, 25. Allmänna bi-

drag till kommuner, 26. Statsskuld-

räntor m.m. samt 27. Avgiften till

Europeiska gemenskaperna tillhör

finansutskottets beredning.

Skatteutskottet skall, utöver sina

uppgifter enligt 5 § andra stycket,

bereda ärenden om taxering, upp-

börd och folkbokföring.

Ärenden om anslag inom utgifts-

område 3. Skatteförvaltning och

uppbörd tillhör skatteutskottets be-

redning.

Justitieutskottet skall bereda

ärenden som rör domstolarna, ar-

Ärenden om anslag inom utgifts-

område 1. Rikets styrelse tillhör

konstitutionsutskottets beredning.

.6.2’

Finansutskottet skall, utöver sina

uppgifter enligt 5 § första stycket,

bereda ärenden om penning-, kre-

dit-, valuta- och statsskuldspolitiken,

kredit och fondväsendet, det affärs-

mässiga försäkringsväsendet, samt

Riksdagens revisorer. Det skall vida-

re bereda ärenden av allmän betydel-

se för den kommunala ekonomin

samt ärenden om statlig personalpoli-

tik, statlig statistik, redovisning, revi-

sion och rationalisering, om statens

egendom och upphandling i allmän-

het och förvaltningsekonomiska

ärenden i övrigt som icke rör enbart

visst ämnesområde. Utskottet skall

även bereda budgettekniska ärenden,

granska beräkning av statens in-

komster samt sammanställa stats-

budgeten.

Ärenden om anslag inom utgifts-

områdena 2. Samhällsekonomi och

finansförvaltning, 25. Allmänna bi-

drag till kommuner, 26. Statsskuld-

räntor m.m. samt 27. Avgiften till

Europeiska gemenskaperna tillhör

finansutskottets beredning.

•6.3 4

Skatteutskottet skall, utöver sina

uppgifter enligt 5 § andra stycket,

bereda ärenden om taxering, upp-

börd och folkbokföring samt ären-

den som rör exekutionssväsendet.

Ärenden om anslag inom utgifts-

område 3. Skatt, tull och exekution

tillhör skatteutskottets beredning.

.6.4 5

Justitieutskottet skall bereda

ärenden som rör domstolarna, ar-

3 Senaste lydelse 1996:158.

4 Senaste lysclsc 1996:158.

5 Senaste lysclsc 1996:158.

50

PROP. 2000/01:100

rendenämnderna och hyresnämn-

derna, åklagarväsendet, polisväsen-

det, utsökningsväsendet, rätts-

medicinen och kriminalvården samt

ärenden rörande brottsbalken, rätte-

gångsbalken och lagar som ersätter

eller har nära samband med före-

skrifter i dessa balkar.

Ärenden om anslag inom utgifts-

område 4. Rättsväsendet tillhör justi-

tieutskottets beredning.

4

Utrikesutskottet skall bereda

ärenden om rikets förhållande till

och överenskommelser med andra

stater och mellanfolkliga organisa-

tioner, Sveriges representation i utlan-

det och bistånd till annat lands ut-

veckling samt ärenden i övrigt om

utrikes handel och internationellt

ekonomiskt samarbete, allt i den

mån ärendena icke tillhör annat ut-

skotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgifts-

områdena 5. Utrikesförvaltning och

internationell samverkan samt 7. In-

ternationellt bistånd tillhör utrikes-

utskottets beredning.

4.

Trafikutskottet skall bereda ären-

den om järnvägar, post, telegraf, tele-

fon, vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart

och väderlekstjänst.

Ärenden om anslag inom utgifts-

område 22. Kommunikationer till-

hör trafikutskottets beredning.

4.

Miljö- och jordbruksutskottet

skall bereda ärenden om jordbruk,

skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och

fiske. Det skall även bereda ärenden

om kärnsäkerhet, naturvård samt

ärenden om miljövård i övrigt som

rendenämnderna och hyresnämn-

derna, åklagarväsendet, polisväsen-

det, rättsmedicinen och kriminal-

vården samt ärenden rörande

brottsbalken, rättegångsbalken och

lagar som ersätter eller har nära sam-

band med föreskrifter i dessa balkar.

Ärenden om anslag inom utgifts-

område 4. Rättsväsendet tillhör justi-

tieutskottets beredning.

.6.6 6

Utrikesutskottet skall bereda

ärenden om rikets förhållande till

och överenskommelser med andra

stater och mellanfolkliga organisa-

tioner, bistånd till annat lands ut-

veckling samt ärenden i övrigt om

utrikes handel och internationellt

ekonomiskt samarbete, allt i den

mån ärendena icke tillhör annat ut-

skotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgifts-

områdena 5. Internationell samver-

kan och 7. Internationellt bistånd

tillhör utrikesutskottets beredning.

>.12 7

Trafikutskottet skall bereda ären-

den om järnvägar, post, telegraf, tele-

fon, vägar, vägtrafik, sjöfart och luft-

fart.

Ärenden om anslag inom utgifts-

område 22. Kommunikationer till-

hör trafikutskottets beredning.

:.13 8

Miljö- och jordbruksutskottet

skall bereda ärenden om jordbruk,

skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och

fiske samt väderlekstjänst. Det skall

även bereda ärenden om kärnsäker-

het, naturvård samt ärenden om mil-

Senaste lydelse 1996:158.

Senaste lydelse 1996:158.

Senaste lydelse 1998:734.

51

PROP. 2000/01:100

icke tillhör annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgifts-

områdena 20. Allmän miljö- och na-

turvård samt 23. Jord- och skogs-

bruk, fiske med anslutande näringar

tillhör miljö- och jordbruksutskot-

tets beredning.

z

Arbetsmarknadsutskottet skall

bereda ärenden om arbetsmarknads-

politik, arbetsrätt, arbetstid, semes-

ter, arbetsmiljö, statlig personalpolitik

samt jämställdhet mellan kvinnor

och män i arbetslivet.

Ärenden om anslag inom utgifts-

områdena 13. Arbetsmarknad och

14. Arbetsliv tillhör arbetsmark-

nadsutskottets beredning.

jövård i övrigt som icke tillhör annat

utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgifts-

områdena 20. Allmän miljö- och na-

turvård samt 23. Jord- och skogs-

bruk, fiske med anslutande näringar

tillhör miljö- och jordbruksutskot-

tets beredning.

6.15’

Arbetsmarknadsutskottet skall

bereda ärenden om arbetsmarknads-

politik, arbetsrätt, arbetstid, semes-

ter, arbetsmiljö samt jämställdhet

mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Ärenden om anslag inom utgifts-

områdena 13. Arbetsmarknad och

14. Arbetsliv tillhör arbetsmark-

nadsutskottets beredning.

5.12.1 10

Statsutgifterna skall hänföras till

följande utgiftsområden: 1. Rikets

styrelse, 2. Samhällsekonomi och fi-

nansförvaltning, 3. Skatteförvaltning

och uppbörd, 4. Rättsväsendet, 5. Ut-

rikesförvaltning och internationell

samverkan, 6. Totalförsvar, 7.

Internationellt bistånd, 8. Invandrare

och flyktingar, 9. Hälsovård,

sjukvård och social omsorg, 10.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp, 11. Ekonomisk

trygghet vid ålderdom, 12.

Ekonomisk trygghet för familjer och

barn, 13. Arbetsmarknad, 14.

Arbetsliv, 15. Studiestöd, 16.

Utbildning och universi-

tetsforskning, 17. Kultur, medier,

trossamfund och fritid, 18. Sam-

hällsplanering bostadsförsörjning

och byggande, 19. Regional utjäm-

ning och utveckling, 20. Allmän mil-

jö- och naturvård, 21. Energi, 22.

Kommunikationer, 23. Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande

näringar, 24. Näringsliv, 25. Allmän-

Statsutgifterna skall hänföras till

följande utgiftsområden: 1. Rikets

styrelse, 2. Samhällsekonomi och fi-

nansförvaltning, 3. Skatt, tull och exe-

kution, 4. Rättsväsendet, 5. Tnterna-

tionell samverkan, 6. Totalförsvar, 7.

Internationellt bistånd, 8. Invandrare

och flyktingar, 9. Hälsovård, sjuk-

vård och social omsorg, 10. Ekono-

misk trygghet vid sjukdom och han-

dikapp, 11. Ekonomisk trygghet vid

ålderdom, 12. Ekonomisk trygghet

för familjer och barn, 13. Arbets-

marknad, 14. Arbetsliv, 15. Studie-

stöd, 16. Utbildning och universi-

tetsforskning, 17. Kultur, medier,

trossamfund och fritid, 18. Sam-

hällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande, 19. Regional utjäm-

ning och utveckling, 20. Allmän mil-

jö- och naturvård, 21. Energi, 22.

Kommunikationer, 23. Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande

näringar, 24. Näringsliv, 25. Allmän-

na bidrag till kommuner, 26. Stats-

skuldräntor m.m. och 27’. Avgiften

9 Senaste lydelse 2000:1062.

10 Senaste lydelse 2000:1062.

52

PROP. 2000/01:100

skuldräntor m.m. och 27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna,

till Europeiska gemenskaperna.

Denna lag träder i kraft den 1 september 2001 och tillämpas första gången i

fråga om statsbudgeten för år 2002.

53

PROP. 2000/01:100

3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:506) om

överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en

övervakningskommitté m.m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1996:506) om överlåtelse av en

förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m. skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen får överlåta till en

övervakningskommitté att fullgöra

förvaltningsuppgifter i den omfatt-

ning som framgår av ett fastställt

samlat programdokument eller ett

fastställt operativt program. Uppgifter

som får överlåtas får innefatta myn-

dighetsutövning.

Övervakningskommittéerna skall

vara inrättade i enlighet med artikel

25 i rådets förordning (EEG) nr

4253/88 av den 1 december 1988 om

tillämpningsföreskrifter för förord-

ningen (EEG) nr 2052/88 vad gäller

samordningen av de olika struktur-

fondernas verksamhet dels inbördes,

dels med Europeiska investerings-

banken och andra befintliga finansie-

ringsorgans verksamhet.

Överlåtelse enligt första stycket

får även ske till en interregional be-

slutsgrupp, vilken inrättats för ge-

nomförande av ett operationellt pro-

gram för att öka gränsregionalt

samarbete.

Regeringen får överlåta till en

övervakningskommitté att fullgöra

förvaltningsuppgifter i den omfatt-

ning som framgår av ett fastställt

samlat programdokument, ett fast-

ställt operativt program eller ett fast-

ställt program för gemenskapsinitiativ.

Uppgifter som får överlåtas får inne-

fatta myndighetsutövning.

Övervakningskommittéerna skall

vara inrättade i enlighet med artikel

35 i rådets förordning (EG) nr

1260/1999 av den 21 juni 1999 om

allmänna bestämmelser för struktur-

fonderna vad gäller samordningen av

de olika strukturfondernas verksam-

het dels inbördes, dels med Europe-

iska investeringsbanken och andra

befintliga finansieringsorgans verk-

samhet.

Överlåtelse enligt första stycket

får även ske till en styrkommitté, vil-

ken inrättats för genomförande av

ett program för gemenskapsinitiativ

för att öka gränsregionalt samarbete,

eller till ett organ i ett annat medlems-

land inom E U vilket i ett program för

gemenskapsinitiativ har utsetts att vara

förvaltningsmyndighet eller utbetalan-

de myndighet för det programmet i en-

lighet med artikel 9 i rådets förordning

(EG) nr 1260/1999 av den 21 juni

1999 om allmänna bestämmelser för

strukturfonderna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

54

PROP. 2000/01:100

3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:756) om

tilldelning av spårkapacitet

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapaci-

tet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I denna lag avses med

statens spåranläggningar: de spåranläggningar som tillhör staten och som

drivs av och förvaltas av Banverket,

spårinnehavare: företag som är ansvarigt för att anlägga och underhålla

spåranläggningen, liksom för att sköta kontroll- och säkerhetssystemen,

trafikutövare: varje privat eller offentligt företag vars huvudsakliga verk-

samhet är gods- eller passagerarbefordran på spåranläggningar och som dispo-

nerar dragfordon för denna trafik,

Tågtrafikledningen: en enhet inom

Banverket med ansvar för bl.a. ban-

fördelning, trafikledning och tilldel-

ning av tåglägen,

tågläge: ett tågs planerade läge i tidtabellen.

Tågtrafikledningen-, en enhet inom

Banverket med ansvar för bl.a. ban-

fördelning och tilldelning av tåglä-

gen,

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

55

Budgetpolitiska mål och

statsbudgeten

PROP. 2000/01:100

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas de av riksdagen

beslutade budgetpolitiska målen för staten för

åren 2002-2003.1 kapitlet finns även regeringens

förslag till utgiftstak för staten samt mål för den

offentliga sektorns finansiella sparande för 2004.

För åren 2001-2003 redovisas reviderade

beräkningar av den offentliga sektorns utgifter.

Vidare redogörs för makroekonomiska förut-

sättningar, politiska prioriteringar, stats-

budgetens och statsskuldens utveckling samt

den offentliga sektorns finanser.

4.1 Budgetpolitiska mål

På senare år har budgetpolitiken inriktats på två

övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket

för staten, dels den offentliga sektorns finansiella

sparande (saldomålet). Hittills har de uppsatta

målen klarats. De budgetpolitiska mål som

riksdagen har beslutat ligger fast. Målen kan

sammanfattas på följande sätt:

- De takbegränsade utgifterna skall rymmas

inom beslutade utgiftstak för staten.

- Den offentliga sektorns finansiella sparande

skall uppgå till 2 procent av brutto-

nationalprodukten (BNP) i genomsnitt

över en konjunkturcykel.

Den demografiska utvecklingen kan förväntas

leda till ökade resurskrav på den offentliga

sektorn under kommande decennier. Med ett

överskott på 2 procent av BNP ökar den

offentliga nettoförmögenheten de närmaste

åren, vilket förbättrar möjligheterna att möta

sådana krav.

Utgiftstaket ger budgetpolitiken en långsiktig

inriktning och underlättar möjligheten att nå de

uppsatta överskottsmålen för den offentliga

sektorn. Riksdagen fastställer utgiftstaket tre år i

förväg, vilket sätter en gräns för nivån på statens

utgifter. Utgiftstaket för staten omfattar dels de

egentliga utgifterna på statsbudgeten exklusive

statsskuldsräntor (utgiftsområde 1-25 samt 27),

dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid

sidan av statsbudgeten samt en budgeterings-

marginal. De utgifter som utgiftstaket omfattar

kallas takbegränsade utgifter och utgörs av

faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär

att myndigheternas utnyttjande av anslags-

sparande och anslagskredit också ingår. Skill-

naden mellan utgiftstaket och de takbegränsade

utgifterna utgör budgeteringsmarginalen.

Budgeteringsmarginalen skall utgöra en

buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet

som den osäkerhet som finns kring redan fattade

ekonomiska beslut. Prognososäkerheten är

betydande och ökar med avståndet till prognos-

horisonten. Om budgeteringsmarginalen tas i

anspråk innebär det att överskottet i de

offentliga finanserna försämras i motsvarande

mån.

Utgiftstaket för staten är ett mycket viktigt

budgetpolitiskt åtagande för regeringen och

främjar trovärdigheten i den ekonomiska

politiken. Budgetpolitiken blir mer långsiktig

och mer förutsägbar genom att ramen för statens

utgifter bestäms för tre år framåt i tiden.

Därigenom kan utgiftstaken förhindra att till-

fälligt högre inkomster används för att finansiera

varaktigt högre utgifter. Genom utgiftstaket ges

riksdag och regering förbättrad kontroll och

styrning över anvisade medel och utgifts-

utvecklingen. Utgiftstaket för staten innebär

59

PROP. 2000/01:100

även att behovet av prioriteringar mellan utgifts-

områden tydliggörs, att en utveckling där skatte-

uttaget måste höjas till följd av bristfällig

utgiftskontroll förebyggs och att Regerings-

kansliets interna budgetarbete kan styras mer

effektivt. Dessutom stärks omvärldens tilltro till

den svenska budgetpolitiken.

Ett tak för statens utgifter infördes i samband

med den nya budgetprocessen 1997. Utgifts-

taket har klarats under samtliga år, även om vissa

utgiftsbegränsande åtgärder under åren 1998—

2000 varit nödvändiga för att undvika ett

överskridande. I tabell 4.1 redovisas fastställda

utgiftstak för åren 1997-2000 och utfallet för de

takbegränsade utgifterna. År 2000 blev

utgifterna 5 miljarder kronor lägre än det

fastställda utgiftstaket.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

Utgiftstak för staten

723

720

753

765

Takbegränsade utgifter (utfall)

698,9

718,0

751,5

760.0

Det andra budgetpolitiska målet, som avser den

offentliga sektorns finansiella sparande, omfattar

hela den offentliga sektorn som den definieras i

nationalräkenskaperna. Förutom staten ingår

även ålderspensionssystemet och kommun-

sektorn. Den offentliga sektorns finansiella

sparande visar den förändring i den offentliga

sektorns finansiella nettoförmögenhet som

beror på reala transaktioner. Finansiella trans-

aktioner, såsom köp och försäljning av aktier

och andra finansiella tillgångar, påverkar således

inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller

värdeförändringar av tillgångar och skulder.

Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

1997

1998

1999

2000

Mål för den offentliga

sektorns finansiella sparande

-3,0

0,0

0,5

2,0

Utfall

-2.0

2,1

1,7

4,1

Målen för den offentliga sektorns sparande har

hittills överträffats med god marginal. En

anledning till det gynnsamma utfallet är att

svensk ekonomis potentiella produktionsnivå

har underskattats och BNP-tillväxten har

därmed blivit högre än väntat utan att det hotat

inflationsmålet. Är 2000 uppgick överskottet för

den offentliga sektorns finanser preliminärt till

ca 85 miljarder kronor eller till 4,1 procent av

BNP, vilket var betydligt högre än målet på

2 procent.

Regeringen kan konstatera att erfarenheterna

av de preciserade budgetmålen är mycket goda.

De utgiftstak för staten och de årsvisa mål för

den offentliga sektorns finansiella sparande som

riksdagen tidigare fastställt för åren 2000-2003

ligger fast och redovisas i tabell 4.3. Vidare

föreslås nivåer för utgiftstaket för staten och för

målet för överskottet i de offentliga finanserna

för 2004 (avsnitt 4.1.1 och 4.1.3).

Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

Utgiftstak för staten

765

789

814

844

Offentliga sektorns finansiella

sparande, procent av BNP

2.0

2,5

2,0

2,0

4.1.1 Utgiftstak för staten

Regeringens förslag: För 2004 fastställs utgifts-

taket för staten inklusive ålderspensionssystemet

vid sidan av statsbudgeten till 877 miljarder

kronor.

Regeringen föreslår att utgiftstaket för 2004

fastställs till 877 miljarder kronor. Utgiftstak för

2004 innebär en avvägning mellan behovet av

skattesänkningar och utrymmet för utgifts-

reformer detta år. Utrymme skapas för både

utgiftsökningar och skattesänkningar samtidigt

som den offentliga sektorns nettoskuld kan

minska.

Enligt regeringens bedömning bör nivån på

utgiftstaket sättas på en sådan nivå att en real

ökning av utgifterna under taket möjliggörs

mellan 2003 och 2004 och att ett utrymme ges

för de reformer för utveckling och rättvisa som

presenteras i avsnitt 4.3. Dessutom bör utrymme

finnas för en återstående budgeteringsmarginal

som syftar till att möta osäkerhet i utgifts-

utvecklingen, främst till följd av osäkerhet i den

makroekonomiska utvecklingen.

Utgiftstaket bör inte sättas på en nivå som

befrämjar en utveckling med en trendmässigt

växande utgiftskvot för den offentliga sektorn.

Ett viktigt skäl för detta är att konsekvens-

beräkningar av den offentliga sektorns utgifter

60

PROP. 2000/01:100

visar att den demografiska utvecklingen, med en

åldrande befolkning, kan komma att leda till en

växande utgiftskvot efter 2010. Utrymmet för

utgiftsreformer kommer därför att vara be-

gränsat under den senare delen av innevarande

decennium, om inte skatterna åter höjs eller

omfattande besparingar genomförs för att

undvika underskott när det demografiska

utgiftstrycket ökar. Detta bör avspeglas i den

framtida nivån på de statliga utgiftstaken.

Regeringens förslag till utgiftstak för 2004

innebär att detta ökar med 33 miljarder kronor i

förhållande till nivån för 2003 (se tabell 4.4).

Därmed ökar nivån på utgiftstaket något mer än

åren dessförinnan. Utgiftstaket ökar med

1.7 procent i fasta priser mellan 2003 och 2004,

vilket är marginellt högre än ökningen 2002-

2003. Förslaget till utgiftstak innebär vidare att

utgiftskvoten för den offentliga sektorn och

utgiftstaket som andel av BNP i princip är

oförändrade mellan 2003 och 2004, vid en

trendmässig nivå på tillväxten. Under perioden

beräknas utgiftstakets andel av BNP minska från

36.7 procent 2000 till 35,6 procent 2004 eller

med ca 1 procentenhet.

Betydande förändringar i förutsättningarna

sedan utgiftstaket fastställdes för första gången,

kan föranleda tekniska justeringar av utgifts-

taket. Efter den tekniska justeringen bör utgifts-

taket utgöra en lika stram restriktion för den

offentliga sektorns konsoliderade utgifter som

före de förändrade förutsättningar som föran-

ledde justeringen.

Utgiftstaket har tekniskt justerats vid flera

tillfällen. I samband med 2000 års ekonomiska

vårproposition höjdes utgiftstaket för åren

2001-2002 dels till följd av ett ökat EU-

återflöde, dels till följd av införandet av

pensionsrätt för studier och totalförsvarsplikt. I

budgetpropositionen för 2001 sänktes sedan

utgiftstaket när statsbidraget till kommun-

sektorn minskade som en effekt av vissa

skatteförändringar. Tidigare tekniska justeringar

av utgiftstaket har orsakats av förändringar som

inte har någon effekt på utgifterna för den

offentliga sektorn, men som ändå påverkar

storleken på de takbegränsade utgifterna.

Regeringen föreslår i denna proposition att de

tidigare fastställda nivåerna på utgiftstaken för

åren 2002-2003 kvarstår.

Det kommunala utjämningssystemet omfattas

av det statliga utgiftstaket. Utjämningssystemet

innebär att en omfördelning sker mellan

kommuner respektive landsting genom avgifter

till och bidrag från staten. Under förutsättning

att avgifter och bidrag balanserar påverkas den

konsoliderade offentliga sektorns utgifter, enligt

nationalräkenskapernas definition, inte av

förändringar i systemet. Väsentliga förändringar

av det kommunala utjämningssystemet skulle

därför kunna motivera en beräkningsteknisk

justering av utgiftstaket. Aktuella prognoser

pekar på en ökning med 1,7 miljarder kronor.

Prognosen är dock förnärvarande osäker. Det

kan vidare finnas skäl att föreslå beräknings-

tekniska förändringar av utgiftstaket med

anledning av regeringens förslag i skattepolitiska

frågor i samband med budgetpropositionen för

2002. Regeringen vill behandla eventuella

beräkningstekniska justeringar i ett sammanhang

och återkommer därför med en samlad

bedömning i budgetpropositionen.

Svensk ekonomi har under de senaste åren

haft en tillväxt som överstiger den trendmässiga

på omkring 2 procent per år. Även under

innevarande år och 2002 förutses en sådan

utveckling. Att utgiftstaket minskar i relation till

BNP bidrar till en successivt minskande

utgiftskvot i den offentliga sektorn. De off-

entliga utgifterna som andel av BNP beräknas

minska från 55 procent 2000 till 53 procent

2004. Genom att minska den offentliga sektorns

utgifter som andel av BNP när ekonomin växer

snabbt, skapas förutsättningar för en långsiktigt

stabil tillväxt och en bibehållen statsfinansiell

styrka vid konjunkturnedgångar.

Jämfört med beräkningen i budgetpropo-

sitionen för 2001 har utgiftstakets andel av BNP

innevarande år ökat något till följd av det sämre

konjunkturläge som nu förutses. Även för 2002

är utgiftstakets andel av BNP något högre

jämfört med beräkningarna i budgetpropo-

sitionen.

| Tabell 4.4 Utgiftstak för staten 1

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

2004

Utgiftstak för staten 1

765

789

814

844

877

Procent av BNP

36,7

36,5

36,0

35,7

35,6

Takbegränsade utgifter

760,0

785,8

811,7

839,9

861,2

Budgeteringsmarginal

5,0

3,2

2,3

4,1

15,8

I enlighet med tidigare praxis avrundas utgiftstaket till hela miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalerna för åren 1998-2000

har varit små. Även åren 2001 till 2003 är

budgeteringsmarginalerna knappa. Om det visar

61

PROP. 2000/01:100

sig bli nödvändigt för att klara utgiftstaket,

kommer regeringen därför i ett senare skede att

besluta om eller föreslå utgiftsbegränsade

åtgärder för dessa år.

I juni 2000 överlämnades betänkandet

Utvärdering och vidareutveckling av budget-

processen (SOU 2000:61) till regeringen.

Utredaren konstaterar att den nya budget-

processen på det hela taget fungerat väl, men att

systemet med budgeteringsmarginal fungerat

mindre väl. Betänkandet har remissbehandlats.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen

med förslag till hur budgetprocessen kan

förbättras ytterligare. Utgångspunkten för

regeringens fortsatta arbete med utvecklingen av

budgetprocessen är att budgetdisciplinen och de

offentliga finanserna inte skall försämras.

4.1.2 Beräkning av den offentliga

sektorns utgifter

Regeringens förslag: Den offentliga sektorns

utgifter beräknas till 1 154 miljarder kronor

2002, I 211 miljarder kronor 2003 och

1 260 miljarder kronor 2004.

I tabell 4.5 redovisas beräkningen av utgiftstaket

för den offentliga sektorn. Principen om

kommunalt självstyre innebär att kommuner och

landsting själva fattar beslut om sina utgifter.

Detta medför att riksdagen inte fastställer ett

utgiftstak för den offentliga sektorn utan endast

godkänner en beräkning. Nivån på utgiftstaket

för den offentliga sektorn är på sikt avgörande

för skatteuttaget.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs

av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter

i kommunsektorn. Räntor på statsskulden ingår

därmed inte i beräkningen. Eliminering görs

även för interna transaktioner mellan staten och

kommunsektorn och mellan staten och ålders-

pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

Den största delen av de interna transaktionerna

utgörs av det generella statsbidraget och de

specialriktade statsbidragen till kommunsektorn

samt statliga ålderspensionsavgifter.

Riksdagen godkände senast en beräkning av

utgiftstaket för den offentliga sektorn i samband

med förslaget i budgetpropositionen för 2001. I

förhållande till denna beräkning blev utfallet för

2000 knappt 3 miljarder kronor högre, vilket

främst förklaras av att kommunsektorns

konsumtion blev högre än beräknat. För åren

2001 till 2003 beräknas utgiftstaket för den

offentliga sektorn bli 8, 7 respektive 11 miljarder

kronor högre än beräkningen i budget-

propositionen för 2001. Ökningen av utgifterna

förklaras av högre konsumtion i kommun-

sektorn.

Som andel av BNP minskar utgiftstaket för

den offentliga sektorn med 0,5 procentenheter

mellan 2000 och 2004.

Tabell 4.5 Utgiftstak för offentlig sektor

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

2004

Staten inkl, ålders-

765

789

814

844

877

pensionssystemet

Kommunsektorn

483

501

524

544

564

Interna transaktioner

-173

-175

-184

-177

-181

Summa

1075

1115

1154

1211

1260

Procent av BNP

51,6

51,5

51,1

51.3

51,1

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

4.1.3 Överskott i offentliga sektorns

finanser

Regeringens förslag: Målet för det finansiella

sparandet i den offentliga sektorn fastställs till

2,0 procent av bruttonationalprodukten för år

2004.

Riksdagen har beslutat att de offentliga

finanserna skall visa ett samlat överskott på

2 procent av BNP i genomsnitt över en

konjunkturcykel. Överskottet är av central

betydelse för att minska den offentliga ränte-

bördan och därigenom öka möjligheterna att

bibehålla de offentliga välfärdsystemen, trots den

förväntade demografiska utvecklingen under de

närmaste decennierna med allt fler äldre och allt

färre i yrkesverksamma åldrar. Dessutom krävs

en säkerhetsmarginal för att de offentliga

budgetarnas stabiliserande effekter skall kunna

verka fullt ut i en lågkonjunktur, utan att

underskottsgränsen på 3 procent av BNP i

Stabilitets- och tillväxtpakten överskrids.

Vilka överskott som är lämpliga varje enskilt

år är framför allt beroende av konjunkturläget. I

en högkonjunktur, när BNP överstiger den

62

PROP. 2000/01:100

långsiktigt hållbara produktionsnivån, skall

överskotten överstiga 2 procent av BNP. Det

motsatta bör gälla i en lågkonjunktur.

I budgetpropositionen för 2001 föreslogs ett

överskottsmål på 2,5 procent av BNP. Ett mål

för det enskilda året som är högre än

överskottsmålet över konjunkturcykeln på

2 procent av BNP motiverades i budget-

propositionen för 2001 med att en alltför stor

nedgång av överskottet mellan 2000 och 2001

skulle kunna leda till en alltför kraftig stimulans

av ekonomin och en risk för överhettning och

press på priserna. I budgetpropositionen för

2001 bedömdes också att utfallet av lönerörelsen

2001 föranledde en viss försiktighet.

Riksdagen har tidigare beslutat om ett

överskottsmål på 2,0 procent av BNP för 2002

och 2003. Regeringen föreslår att överskotts-

målet även 2004 fastställs till 2,0 procent av

BNP. För åren 2003 och 2004 redovisas nu ingen

konjunkturprognos, utan BNP antas samman-

falla med den långsiktigt hållbara produktions-

nivån. Målet om ett överskott på 2,0 procent i

genomsnitt under en konjunkturcykel innebär

därmed att överskottet bör uppgå till 2,0 procent

för dessa år. Den framtida konjunktur-

situationen kan medföra att dessa mål behöver

omprövas, vilket i sådant fall sker i budget-

propositionen för respektive år.

Aktuella beräkningar visar att överskottsmålet

sannolikt överträffas åren 2002-2004. Kalkylerna

är emellertid osäkra. Regeringen avser därför att i

budgetpropositionen för 2002 återkomma till

frågan om överskottsmålet för 2002 och hur

överskottet skall disponeras.

4.2 Makroekonomiska förutsättningar

De offentliga finanserna påverkas av hur

makroekonomin utvecklar sig i Sverige och i

utlandet. En högre BNP-nivå leder normalt till

ökade skatteinkomster, eftersom viktiga skatte-

baser såsom utbetald lönesumma och hushållens

konsumtionsutgifter är relaterade till BNP. De

totala utgifterna påverkas i mindre utsträckning

och reduceras vanligen av en högre BNP,

eftersom exempelvis utgifterna för arbets-

löshetsersättning minskar vid en högre aktivitet i

ekonomin. Om BNP-nivån däremot blir lägre

minskar skatteinkomsterna samtidigt som

transfereringsutgifterna tenderar att öka. En

tumregel är att 1 procent högre BNP medför att

den offentliga sektorns finansiella sparande som

andel av BNP förbättras med 0,75 procent-

enheter eller med i storleksordningen 15 milj-

arder kronor. Det motsatta gäller vid en lägre

BNP.

De statliga utgifterna är känsliga för för-

ändringar av arbetslöshet och priser. En höjning

av den öppna arbetslösheten med 1 procentenhet

ökar utgifterna under det statliga utgiftstaket

med drygt 5 miljarder kronor. Utgifterna för

transfereringar och förvaltningsändamål är också

känsliga för förändrade priser och löner. En

ökning av pris- och lönenivån med en procent

medför att utgifterna under utgiftstaket ökar

med minst en halv procent eller motsvarande

ca 4 miljarder kronor.

I tabell 4.6 framgår de centrala makro-

ekonomiska förutsättningarna för budget-

beräkningarna. De makroekonomiska förut-

sättningarna finns i sin helhet återgivna i bilaga 1

Svensk ekonomi. Som framgår av tabellen

fortsätter ekonomin att växa relativt starkt de

närmaste åren. I förhållande till bedömningen i

budgetpropositionen för 2001 revideras BNP-

tillväxten ner med 0,8 procentenheter för 2001.

Åren därefter revideras dock BNP-tillväxten upp

i förhållande till beräkningen i budget-

propositionen för 2001.

I förhållande till bedömningen i budget-

propositionen för 2001 ser arbetsmarknadsläget

ljusare ut. Sysselsättningsgraden ökar samtidigt

som volymerna för arbetsmarknadspolitiska

program minskar (se not 9 till tabell 4.6).

Den svagare tillväxtprognosen för 2001 bidrar

till att såväl korta som långa marknadsräntor

bedöms bli lägre än vad som beräknades i

budgetpropositionen för 2001.

63

PROP. 2000/01:100

Tabell 4.6 Makroekonomiska förutsättningar

Värden från budgetpropositionen för 2001 anges inom parentes

2000

2001

2002

2003

2004

BNP 1

3,6

2,7

2,6

2,3

2.1

(3,9)

(3,5)

(2,1)

(2,1)

BNP i nivå 2

2 083

2 164

2 260

2 362

2 465

(2 067)

(2 183)

(2 271)

(2 365)

BNI i nivå 2

2057

2 143

2 243

2 345

2 451

(2 032)

(2 150)

(2 243)

(2 339)

Prisbas-

36.6

36,9

37,4

37,9

38,5

belopp 3

(36,6)

(36,9)

(37,4)

(38,0)

KPI 4

1,3

1,5

1,6

1,9

2,0

(1,2)

(1,4)

(1,9)

(2,0)

Hushållens

3.0

2,5

2.4

2,3

2.1

konsumtions-

(3,7)

(3,4)

(2.1)

(2.1)

utgifter 5

Timlön 6

3,8

3,5

3,5

3,5

3,5

(3,5)

(3,5)

(3,5)

(3,5)

Utbetald

6,5

4,9

4.2

3,9

3,8

lönesumma 5

(6,0)

(4,7)

(3.9)

(3,9)

Sysselsätt-

77,2

78,1

78,4

78,5

78,5

ningsgrad 7

(77,0)

(77,7)

(77,8)

(78,0)

Öppen

4.7

3.9

3.7

3.9

4,0

arbetslöshet 8

(4,6)

(3,8)

(3,9)

(4.0)

Arbetsmarknads

2,6

2.4

2,2

2,0

1.7

politiska

(2,6)

(2.6)

(2,3)

(2,0)

program 9

Ränta 5 år 10

5.2

4.6

4,9

5,0

5,0

(5.4)

(5,3)

(5.1)

(5,0)

Ränta

4,1

4,2

4,3

4.5

4.6

6 månader 10

(4,2)

(4.6)

(4.7)

(4,6)

1 Arlig procentuell förändring i fasta priser.

1 Miljarder kronor i löpande priser. BNI avser definition enligt ENS 95.

3 Tusental kronor.

4 Procentuell förändring, årsgenomsnitt.

5 Ärlig procentuell förändring i fasta priser. Förändring mellan 1999 och 2000 är

korrigerad för att Svenska kyrkan institutionellt överfördes till hushållssektorn

fr.o.m. 2000. Utan nämnda korrigering är ökningen 4,1 procent 2000.

6 Årlig procentuell förändring i löpande priser.

7 Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning.

8 Andel av arbetskraften.

9 Andel av arbetskraften. En definitionsändring fr.o.m. 2001 gör att denna och

kommande beräkningar även omfattar arbetsinriktad rehabilitering, vilket höjer

andelen i arbetsmarknadspolitiska program med 0,2 procentenheter eller 7000

platser/år.

10 Årsgenomsnitt.

4.3 Politiska prioriteringar

De senaste åren har regeringen föreslagit en rad

åtgärder för tillväxt, sysselsättning och rättvisa

samt ökad jämställdhet och förbättrad miljö.

Såväl utgiftsökningar som skattesänkningar har

genomförts och ytterligare reformer kommer att

realiseras de närmaste åren. Dessa insatser har

kunnat ske inom ramen för de budgetpolitiska

målen.

Svensk ekonomi utvecklas väl. Tillväxten är

hög och arbetslösheten har reducerats väsentligt

samtidigt som sysselsättningen väntas stiga

ytterligare framöver. De offentliga finanserna

beräknas visa fortsatta överskott de närmaste

åren. Regeringen föreslår nu ytterligare sats-

ningar för utveckling och rättvisa, utan att de

långsiktiga målen om sunda statsfinanser och en

ekonomi i balans hotas.

Regeringens förslag omfattar nya reformer

både på budgetens utgifts- och inkomstsida

(nytt sjöfartsstöd). För en närmare beskrivning

av förslagen på utgiftssidan hänvisas till texterna

under respektive utgiftsområde i kapitel 6. Större

välfärdsreformer föreslås inom områdena vård

och hälsa, arbetsliv, familjepolitik samt för

pensionärer. Fortsatta betydande reformer

föreslås på miljöområdet liksom för biståndet.

Nödvändiga satsningar på bostäder läggs också

fram, samtidigt som resursförstärkningar

föreslås för vissa delar av statsförvaltningen. Det

gäller skatteförvaltning, polisväsendet och

Regeringskansliet. Infrastruktursatsningar

aviseras.

Staten och Landstingförbundet är överens om

en ny modell för statens ersättning för läkemedel

till landstingen. Modellen innebär att lands-

tingens incitament att motverka kostnads-

utvecklingen i läkemedelsförmånen förbättras

avsevärt. Samtidigt åtar sig staten att ge

landstingen ett större inflytande över läke-

medelsförmånen så att de har möjlighet att

påverka kostnadsutvecklingen. Till följd av

läkemedelsreformen utökas ramarna under

utgiftsområde 9 med 1,6 miljarder kronor 2002,

2,6 miljarder kronor 2003 samt 3,5 miljarder

kronor 2004.

Tillgängligheten i sjukvården skall förbättras.

För att detta mål skall kunna nås tillförs

landstingen drygt 1,2 miljarder kronor per år.

Tandvården tillförs ytterligare 0,2 miljarder

kronor.

Den totala ramen för arbetsskadeförsäkringen

höjs gradvis från och med 2002. Reformen är

inte beslutad, men den tar sikte på att förändra

reglerna för arbetsskadeförsäkringen. Bak-

grunden till reformen är att omfattande kritik

har framförts mot dagens bevisregler, som leder

till att det är svårt att i det enskilda fallet bevisa

att en viss sjukdom eller skada är arbetsskada.

Regeringen har också för avsikt att föreslå att

0,1 miljarder kronor tillförs utgiftsområde 10 för

64

PROP. 2000/01:100

försöksverksamhet i syfte att motverka långtids-

sjukskrivningar.

Regeringen avser att höja den högsta

dagpenningen i A-kassan med 100 kronor under

det första 100 dagarna från och med den 1 juli i

år. Samtidigt kommer golvet i A-kassan att höjas

från 240 kronor till 270 kronor. Regeringen

föreslår nu att medel skjuts till från och med

2002 för att delvis täcka kostnaderna för

höjningen av arbetslöshetsersättningen. Den

huvudsakliga finansieringen av höjningen skall

ske genom de av riksdagen redan beslutade

förändringarna i försäkringen. Nästa år skall

ersättningen i A-kassan höjas ytterligare under

förutsättning att det statsfinansiella läget tillåter

det. Regeringen avser att följa upp effekterna av

förslagen i prop. 1999/2000:139 inför en

eventuell förändring.

Regeringen föreslår också reformer inom det

familjepolitiska området. Totalt uppgår sats-

ningarna till 0,7 miljarder kronor 2004.

Garantinivån i föräldraförsäkringen, som varit

oförändrad sedan 1987, föreslås nu successivt

höjas från 60 kronor per dag till 180 kronor

2004. Föräldrapenning enligt garantinivå utges

till föräldrar som saknar eller har en låg inkomst

eller inte uppfyller kvalifikationskraven inom

föräldraförsäkringen.

Vidare föreslås att studiebidraget för

gymnasieungdomar utökas till 10 månader mot

nuvarande 9 månader. Dessutom föreslås att

medel avsätts för kvalitetsfrämjande insatser

inom vissa utbildningsområden inom högskolan.

Regeringen föreslår att ett förbehållsbelopp

införs i äldreomsorgen från den 1 januari 2002.

Förbehållsbelopp kommer att vara den lägsta

summa som pensionären skall ha kvar när äldre-

omsorgsavgiften är betald.

Äldre invandrare som ej uppfyller bo-

sättningskravet i pensionssystemet är idag hän-

visade till socialbidrag. Regeringen föreslår

därför att ett nytt stöd införs för äldre

invandrare som ej uppfyller bosättningskravet

(äldreförsörjningsstöd). För att finansiera denna

reform tillförs från och med 2003 0,71 miljarder

kronor. Regeringen avser också att föreslå

förbättringar av bostadstillägget till pensionärer.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård

tillförs ytterligare ca 0,4 miljarder kronor 2000-

2003 och ca 2,5 miljarder kronor 2004 i för-

hållande till tidigare beslut. Förstärkningarna

omfattar i första hand marksanering och åtgärder

för att bevara den biologiska mångfalden.

Regeringen föreslår att biståndet för 2004

skall höjas till 0,86 procent av BNI samt

därutöver 200 miljoner kronor. Biståndet har

redan höjts i ett antal omgångar. Regeringen har

ambitionen att Sverige skall uppnå enprocents-

målet för biståndet när de statsfinansiella

förutsättningarna finns. Programmet för sam-

arbete med Central- och Östeuropa föreslås

permanentas på en nivå på 0,4 miljarder kronor

2004. Sammantaget medför reformerna att

ramen för utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd höjs med drygt 1,8 miljarder kronor

2004 i förhållande till tidigare beslut.

Ett tidsbegränsat investeringsbidrag på

0,6 miljarder kronor per år införs för byggande

av hyreslägenheter i tillväxtregionerna.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2001

tillfördes skatteförvaltningen från och med 2001

ett resurstillskott om 0,125 miljarder kronor.

Tillskottet är avsett att användas för att höja

skattekontrollnivån i riktning mot 1997 års nivå.

Detta arbete har påbörjats men ytterligare

resurser är nödvändiga för att arbetet skall kunna

fullföljas och skattekontrollen återställas till den

eftersträvade nivån. Ytterligare 0,175 miljarder

kronor tillförs därför skatteförvaltningen från

och med 2002.

I budgetpropositionen för 2001 föreslogs att

polisorganisationen skulle tillföras 0,575 milj-

arder kronor 2001, 1,180 miljarder kronor 2002

samt 1,25 miljarder kronor 2003. Rättsväsendet

tillförs nu ytterligare 0,6 miljarder kronor 2004

för att säkerställa att fler poliser kan anställas och

målen för polisväsendets utveckling uppnås.

Satsningen på den lokala polisen - närpolis-

reformen - och utvecklingen av det kunskaps-

baserade polisarbetet skall fortsätta. Kvaliteten i

brottsutredningarna skall höjas. Ytterligare en

polishögskola startas.

Med anledning av regeringens ställnings-

tagande till rapporten om Regeringskansliets

långsiktiga dimensionering Vad kostar det att

regera? En studie av Regeringskansliets dim-

ensionering nu - och i framtiden (Ds 2000:27)

föreslås Regeringskansliets förvaltningsanslag

höjas med 0,16 miljarder kronor 2002, 0,24 milj-

arder kronor 2003 och 0,34 miljarder kronor

2004.

Inom utgiftsområde 22, Kommunikationer,

påverkas ramen av förslaget om en ny

utformning av stödet till den svenska sjöfarten.

Det nuvarande sjöfartstödet tas bort från utgifts-

området samtidigt som ett nytt stöd införs på

65

PROP. 2000/01:100

budgetens inkomstsida. Området tillförs sam-

reformerna

inklusive finansiering en ökning av

tidigt nya resurser varvid de totala resurserna

de takbegränsade utgifterna på

7,0 miljarder

inom andra verksamheter i stort är oförändrad.

kronor 2002, på 9,8 ntiljarde

r kronor 2003 och

Skatterna på handelsgödsel och bekämpnings-

på 16,1 miljarder kronor 2004, i förhållande till

medel skall återföras till jordbruket. Åter-

de utgifter

som följer av en

oförändrad politik.

föringen beräknas till ca 0,38 miljarder kronor.

Flertalet satsningar innebär en

permanent

I tabell 4.7 återfinns en sammanställning av

ökning av

utgifterna i frånv

aro av nya beslut.

förslagens budgeteffekter i relation till oför-

Sammantaget innebär de

föreslagna för-

ändrade regler och anslagsnivåer. Totalt medför

ändringarna en permanent ökning

av utgifterna

de i denna proposition föreslagna utgifts-

på ca 14,5 miljarder kronor.

■ Tabell 4.7 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 2002-

-2004

Miljoner kronor. Nettoförsvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2001.

Miljoner kronor

2002

2003

2004

Permanent effekt

UO 1 Regeringskansliet

160

240

340

340

UO 1 Finansiering

-24

-24

-24

■24

UO 3 Skatteförvaltning, skattekontroll

185

185

185

185

UO 4 Rättsväsendet

600

600

UO 7 Central - och Östeuropa

400

400

UO 7 Bistånd, 0,86% av BNI, samt därutöver 200 mkr.

1425

1425

U0 8 Antirasistiskt arbete

10

10

10

10

U0 8 Regional diskrimineringsombudsman

4

4

4

4

UO 8 Asylsökandes skolgång

40

50

50

50

U0 8 Finansiering integrationsverket

-10

-10

-10

-10

U0 8 Finansiering av äldreförsörjningsstöd

-20

-330

-330

UO 8 EU asylfond

32

32

32

32

U0 9 Statens institutionsstyrelse

20

30

30

30

U0 9 Tobaksprevention

30

30

30

U0 9 Hemlösa

10

10

10

U0 9 Tandvård

200

200

200

200

U0 9 Alternativmedicin

3

3

3

U0 9 Läkemedelsreform

1 663

2 563

3 463

3 463

U0 9 Bidrag hälso- och sjukvård, överföring till bl.a. UO 25

-450

-450

-450

-450

U0 10 Arbetsskadef örsäkring

500

1 000

1 000

1 000

UO 10 Långtidssjuka

100

100

100

U0 10 Administration av äldreförsörjningsstödet

21

7

7

U0 11 Äldreförsörjningsstöd

710

710

710

UO 11 Pensionärer, höjt bostadstillägg

160

160

160

160

U0 12 Föräldraförsäkringen, höjd garantinivå till 180 kr

200

300

400

400

U0 13 Höjda nivåer i A-kassan

500

500

500

500

U0 13 Deltidsarbetslösa

100

100

100

UO 13 Arbetsmarknadsverket, stärkt platsförmedling

700

700

700

700

U0 15 Studiebidrag 10 månader

300

300

300

U0 16 Kvalitetsfrämjanden inom vissa högskoleutbildningar

100

200

200

200

U0 16 Miljöforskningssatsningar

50

50

50

U0 17 Kultur

120

120

120

120

UO 18 Bostäder, investeringsbidrag

100

600

600

UO 18 Radon

13

26

26

26

UO 18 Klimatinvesteringsprogram

400

66

PROP. 2000/01:100

U0 20 Miljö

1480

1480

U0 20 Sanering

150

100

550

550

U0 20 Miljöforskningssatsningar

80

80

90

U0 20 Biologisk mångfald

175

175

275

275

U0 22 Infrastruktursatsningar

200

200

U0 22 Bidrag till sjöfart

-400

-400

-400

-400

U0 23 Äterföring av gödselskatter

380

380

380

380

U0 23 Centrala försöksdjursnämnden

5

10

15

15

U0 23 Miljöforskning ssatsningar

10

10

20

U0 23 Djurskyddsmyndighet

13

20

20

20

U0 23 Biotopskydd

45

50

50

U0 23 Staten s livsmedelsverk

5

5

5

5

U0 24 Förjagande

9

14

19

19

U0 2V Ekologi, konsument ochlokala, kooperativa

utwecklingscentra

10

15

20

20

■ U0 25 Tillgänglighet

1250

1 250

1 250

1250

U0 25 Pensionärer, förbehållsbelopp

650

650

650

650

U0 25 Finansiering, minskning av särskilda insatser

-500

-500

U0 25 Finansiering av äldreförsörjningsstöd

-635

-305

-305

U0 25 Befolkningsminskning

200

200

U0 25 Tillförda medel från bidrag hälso- och sjukvård

400

400

400

400

Övrigt

50

50

50

50

Summa ökning av takbegränsade utgifter

7 048

9814

16110

14 457

Bidrag till sjöfart

1 300

1 300

1 300

1 300

Summa inkomstminskning, netto

1300

1300

1300

1300

Nettoförsvagning av den offentliga sektorns finanser

8 348

11 114

17 410

15 757

I en rapport som överlämnades till regeringen i

december 2000 föreslås en ny utformning av

stödet till den svenska sjöfarten i internationell

trafik. Stödet föreslås utvidgas till att även

omfatta svensk internationell färjetrafik.

Modellen innebär att man till rederiernas

skattekonton återför ett belopp som motsvarar

skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjö-

männens löner. Förslaget bereds för närvarande

inom Regeringskansliet och regeringen avser att

lämna ett förslag till nytt sjöfartsstöd i samband

med budgetpropositionen för 2002, vilket bör

kunna tillämpas från och med nästa år.

Budgetens inkomster har i beräkningen

reducerats med 1,3 miljarder kronor till följd av

den aviserade förändringen av skattereglerna.

Reformer 2002-2004

I de senaste årens ekonomiska vår- och

budgetpropositionerna har en rad åtgärder för

ökad rättvisa och tillväxt föreslagits för åren

2001-2004. De starka offentliga finanserna har

möjliggjort betydande reformer på såväl utgifts-

som på inkomstsidan. Stora satsningar görs

inom områdena vård, skola och omsorg sam-

tidigt som barnfamiljer och pensionärer får

ökade resurser.

I tabell 4.8 redovisas budgeteffekterna i

förhållande till föregående budgetår av större

tidigare beslutade eller aviserade reformer och

utgiftsminskningar samt de nu föreslagna re-

formerna på budgetens utgifts- inkomstsida. De

reformer som visas i tabellen innebär att statens

utgifter 2004 är ca 40 miljarder högre jämfört

med 2001. Under perioden 2001-2004 genom-

förs också utgiftsminskningar på totalt ca

12 miljarder kronor till följd av finansiering av

vissa utgiftsreformer och av att vissa temporära

utgiftsprogram upphör. Inkomsterna beräknas

under samma period minska med 1,3 miljarder

kronor till följd av nya skatteregler och andra

beslut. Därtill kommer förändringar av

budgetens inkomster och utgifter till följd av

bland annat den makroekonomiska ut-

vecklingen, pris- och löneomräkning m.m.

PROP. 2000/01:100

|Tabell 4.8 Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade inkomst-

och utgiftsförändringar 1

Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år.

2002

2003

2004

Utgiftsreformer

UO 1 Regeringskansliet

0,16

0,08

0,10

UO 3 Skatteförvaltning, skattekontroll

0,19

U0 4 Rättsväsendet

0,50

0,10

0,60

U0 7 Internationellt bistånd

0,22

1,90

1,43

varav Höjt biståndsmål

0,22

1,60

1,43

Samarbete med Central- och Östeuropa

0,30

UO 8 Asylsökande, regional diskrimineringsombudsman

0,14

0,01

UO 9 Hälso- och sjukvård

2,03

1,21

0,90

Varav Läkemedelsreform

1,66

0,90

0,90

Tandvård

0,30

0,30

UO 10 Arbetsskadeförsäkring m.m.

0,60

0,52

-0,01

UO 11 Pensioner m.m.

0,16

2,00

varav Höjd garantipension

1,29

UO 12 Familjer och barn

0,30

1,22

0,10

varav Föräldraförsäkring: mamma-/pappamånad

1,00

UO 13 Arbetslöshet

0,60

UO 15 Studiestöd

3,49

0,90

varav Studiemedelsreform

2,70

0,60

UO 16 Utbildning och forskning

6,56

3,30

Varav Maxtaxa m.m.

4,20

Skola och förskola

1,00

2,20

Utbyggnad av högskolan

0,90

0,50

UO 17 Kultur

0,12

UO 18 Bostäder inkl.klimatinvesteringsprogram

0,11

0,51

0,40

UO 19 IT-infrastruktur

0,20

UO 20 Miljösatsningar, sanering, biologisk mångfald m.m.

0,41

-0,05

2,04

UO 22 Infrastrukturförändringar exkl. sjöfartstöd

-0,10

0,50

-0,20

UO 23 Jord- och skogsbruk

0,46

0,12

0,02

varav Äterföring av gödselskatt

0,38

UO 24 Ekologi/företagande

0,02

0,01

0,01

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

2,65

2,20

1,00

varav Vårdsatsningar

1,00

2,00

1,00

Pensionärer, förbehållsbelopp

0,65

Tillgänglighet

1,25

Summa utgiftsreformer

19,25

14,73

6,38

Inkomstreformer

Nytt sjöfartstöd

1,30

Summa utgifts- och inkomstreformer

20,55

14,73

6,38

68

PROP. 2000/01:100

|Tabell 4.8 (fortsättning) Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade inkomst- och utgiftsförändringar.

2004

Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år.

2002

2003

Finansiering, m.m.

UO 1 Regeringskansliet, minskning efter ordförandeskap

-0,47

U0 1 Delfinansiering av kultur

-0,02

U0 6 Försvarsomställning

-1,00

-2,00

-1,00

U0 6 Fredsfrämjande insatser

-0,25

U0 7 Samarbete med Central- och Östeuropa

-0,50

U0 8 Storstadssatsning upphör efter 2003

-0,45

-0,23

U0 8 Delfinansiering av diskrimineringsombudsman, antirasistiskt

arbete från Integrationsverket

-0,01

UO 8 Delfinansiering av äldreförsörjningsstöd

-0,02

-0,31

UO 9 Bidrag hälso- och sjukvård till bl.a. UO 25

-0,45

UO 16 IT i skolan

-0,50

-0,20

UO 18 Investeringsbidrag för studentbostäder

-0,15

-0,13

UO 18 Lokala investeringsprogram för ekologisk hällbarhet

-0,24

-0,30

-0,83

UO 19 Tillfälliga medel för försvarsomställning upphör

-0,10

UO 19 Nedsättning av sociala avgifter i vissa områden upphör

-0,20

UO 21 Vissa energieffektiviseringsprogram upphör

-0,74

UO 22 Bidrag till sjöfarten

-0,40

UO 23 Biotopskydd

-0,10

UO 25 Delfinansiering av äldreförsörjningsstöd

-0,64

0,33

UO 25 Särskilda insatser, finansiering av bl.a. vård

-1,56

-0,45

0,61

Summa finansiering, m.m.

-5,80

-4,45

-2,05

Utgiftsreformer inkl, finansiering, m.m.

13,45

10,25

4,35

Reformer inkl, finansiering, m.m.

14,75

10,25

4,35

4.4 Statsbudgetens utveckling

2001—2004

Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan

1997 med statens lånebehov. Ett budget-

överskott innebär följdaktligen ett lika stort

negativt lånebehov och att staten har möjlighet

att amortera på statsskulden.

Diagram 4.1 Statsbudgetens utveckling 1989-2004

Miljarder kronor

ih—

"II

r —

1

1

89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04

Anm. statens lånebehov med omvänt tecken för åren 1989-1996

69

PROP. 2000/01:100

Som framgår av diagram 4.1 belastades stats-

budgeten av ett underskott under perioden

1990-1997. Från 1990 växte budgetunderskottet

kraftigt fram till 1993, då kulmen nåddes med ett

lånebehov på 250 miljarder kronor. Kon-

solideringsprogrammet och den ekonomiska

återhämtningen innebar att underskotten re-

ducerades markant de följande åren. År 1998

uppvisade statsbudgeten ett positivt saldo och

staten amorterade nära 10 miljarder kronor på

statsskulden, som då uppgick till 1 449 miljarder

kronor. Statsbudgetens saldo förbättrades

ytterligare 1999 till 82 miljarder kronor, främst

till följd av engångseffekter i form av över-

föringar från AP-fonden och inbetalningar av

premiepensionsmedel (se vidare avsnitt 4.4.4).

Förra året uppgick budgetöverskottet till

102 miljarder kronor. Även fjolårets goda utfall

var till stor del en följd av engångseffekter i form

av överföringar från AP-fonden samt försäljning

av statligt aktieinnehav.

Under 2001 beräknas överskottet minska till

69 miljarder kronor. Fortfarande är engångs-

effekterna betydande. För åren 2002-2004

beräknas statens budgetsaldo bli negativt.

Riksdagen har fastslagit att saldomålet för den

offentliga sektorns finansiella sparande skall vara

2 procent av BNP för 2002 och 2003.

Regeringen föreslår att målet skall vara 2 procent

även för 2004. Givet saldomålet och det

förväntade finansiella sparandet inom ålders-

pensionssystemet och kommunsektorn antas

statens finansiella sparande och statens

budgetsaldo anpassas för att nå det uppsatta

saldomålet. Detta sker genom att det över-

skjutande överskottet, dvs. det belopp som

överstiger 2 procent av BNP, beräkningstekniskt

används till förändringar på budgetens inkomst-

eller utgiftsida som försämrar statens finansiella

sparande i motsvarande grad. På vilket sätt de

överskjutande medlen kommer att användas,

kommer regeringen att återkomma till. Om

överskottsmålen överträffas kommer

statsbudgetens saldo att förbättras i förhållande

till de redovisade beräkningarna.

4.4.1 Statsbudgetens utfall 2000

Uppföljningen av budgetåret 2000 sker i

regeringens skrivelse Årsredovisning för staten

2000 (skr. 2000/2001:101) som i år lämnas

samtidigt som den ekonomiska vårpropo-

sitionen. Denna uppföljning visar samman-

fattningsvis följande.

Utgiftstaket för staten 2000 klarades med

bred marginal. Riksdagen fastställde våren 1997

utgiftstaket för 2000 till 744 miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalen beräknades till

20,0 miljarder kronor. Riksdagen har därefter

höjt utgiftstaket till 765 miljarder kronor, med

anledning av tekniska justeringar och beslut om

sänkt fastighetsskatt våren 1999. I 1999 års

ekonomiska vårproposition gjorde regeringen

bedömningen att utgiftstaket för staten för 2000

var hotat. Regeringen genomförde därför ett

antal utgiftsbegränsande åtgärder för att undvika

ett överskridande.

I budgetpropositionen för 2000 beräknades de

takbegränsade utgifterna till 763,5 miljarder

kronor. Budgeteringsmarginalen beräknades

därmed till 1,5 miljarder kronor. Statsbudgetens

utfall visar att de takbegränsade utgifterna

uppgick till 760,0 miljarder kronor. Därmed

underskreds utgiftstaket med 5,0 miljarder

kronor. Statens utgifter, exklusive statsskulds-

räntor, blev 4,1 miljarder kronor lägre än vad

som beräknades i statsbudgeten för 2000. Den

främsta anledningen är att utgifterna för anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder blev ca 4 milj-

arder kronor lägre än budgeterat, vilket främst

förklaras av låga åtgärdsvolymer till följd av det

goda arbetsmarknadsläget. Utfallet för ålders-

pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blev

0,7 miljarder kronor högre än beräknat i

budgetpropositionen för 2000.

Statsbudgetens saldo 2000 uppvisade ett

överskott på 101,9 miljarder kronor och möjlig-

gjorde därmed en amortering av statsskulden. I

förhållande till budgeten innebar utfallet en

förbättring med 19,4 miljarder kronor. Det

högre budgetsaldot beror främst på högre

skatteinkomster än beräknat i statsbudgeten.

Budgetöverskottet för 2000 beror till stor del

på engångseffekter på sammantaget knappt

90 miljarder kronor i form av överföringar från

AP-fonden (45 miljarder kronor), försäljning av

statliga bolag m.m. (74 miljarder kronor) samt

in- och utbetalningar av premiepensionsmedel

till Riksgäldskontoret (netto -31 miljarder

kronor). Justerat för dessa extraordinära

budgeteffekter uppgick det underliggande saldot

på statsbudgeten till cirka 14 miljarder kronor.

Statsbudgetens inkomster beräknades i stats-

budgeten till 782 miljarder kronor. Utfallet blev

800 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder

70

PROP. 2000/01:100

kronor högre än beräknat. Skillnaden förklaras

främst av att skatteinkomsterna blev 56 miljarder

kronor högre än beräknat, medan inkomster av

försåld egendom blev 33 miljarder kronor lägre

än beräknat.

Statsbudgetens utgifter m.m., inklusive Riks-

gäldskontorets nettoutlåning och överföring

från AP-fonden, blev förra året knappt

2 miljarder kronor lägre än vad som tidigare

beräknats i statsbudgeten. Denna utgifts-

minskning hänför sig till större och mindre

avvikelser på ett stort antal olika poster på

statsbudgeten.

Tabell 4.9 Statsbudgetens utfall 2000

Miljarder kronor

SB

TB

SB+

TB"

Utfall

Skillnad

mot SB

Inkomster

782,3

782,3

800,0

17,7

Varav skatte-

inkomster

617,1

617,1

672,8

55,7

Utgifter m.m.

699,8

9,0

708,8

698,1

-1,7

Varav utgifter

exkl. stats-

skuldsräntor

623,5»

9,0

632,5

619,4

-4,1

Varav RKG:S

nettoutlåning

m.m. 3 ’

-5,5

-5,5

-11,5

-6,0

Budgetsaldo

82,5

-9.0

73,5

101,9

19.4

11 SB = Statsbudget, TB = Tilläggsbudget

2 ) Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 6 miljarder kronor

31 Inkl, kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till

Riksgäldskontoret

4.4.2 Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens inkomster kan delas upp i skatter

och avgifter samt övriga inkomster. Av

statsbudgetens totala inkomster utgör skatter

och avgifter normalt ca 90 procent och övriga

inkomster ca 10 procent. Statsbudgetens skatte-

inkomster redovisas kassamässigt. Skatte-

inbetalningarna avser i många fall skatter på

inkomster som intjänats föregående år eller flera

år tillbaka i tiden. Detta gör att de kassamässiga

skatteinkomsterna är särskilt svåra att

prognostisera och analysera.

Av tabell 4.10 framgår att de totala inkom-

sterna beräknas minska med ca 19 miljarder

kronor mellan 2000 och 2004. Inkomstminsk-

ningen förklaras till stor del av de extraordinärt

stora försäljningsinkomster som uppkom förra

året till följd av försäljning av statligt aktie-

innehav i Telia AB. Under perioden 2000-2004

antas skatteinkomsterna öka med ca 42 miljarder

kronor. Mellan 2000 och 2001 beräknas dock

skatteinkomsterna att minska, vilket bl.a.

förklaras av det andra steg i inkomstskatte-

reformen som genomförs i år.

Tabell 4.10 Statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

2004

Skatteinkomster

672,8

660,8

661,7

682,4

715,2

Övriga inkomster

127,2

74,5

66,0

66,3

66,0

Totala inkomster

800,0

735,3

727,7

748,7

781,1

Procent av BNP

Skatteinkomster 1

32,3

30,5

29,3

28,9

29,0

Totala inkomster

38,4

34,0

32,2

31.7

31.7

Differens mot budgetpropositionen för 2001

Skatteinkomster

19,5

9,6

-3,9

-9,2

Övriga inkomster

-1,1

8,5

-0,2

1,6

Totala inkomster

18,4

18.1

-4,1

-7,6

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

'Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn.

I förhållande till beräkningen i budgetpropo-

sitionen för 2001 beräknas nu statsbudgetens

skatteinkomster bli 10 miljarder kronor högre

2001 men 4 respektive 9 miljarder kronor lägre

2002 och 2003. En snabbare ökning av löne-

summan, jämfört med bedömningen i budget-

propositionen för 2001, ökar de statliga skatte-

inkomsterna samtliga år. För 2001 förklaras även

de uppreviderade skatteinkomsterna av större

beräknade reavinstskatter.

Åren 2002 och 2003 förklaras nedrevideringen

i huvudsak av lägre mervärdeskatt till följd av en

nedrevidering av hushållens konsumtionsutgifter

samt lägre skatteinkomster från juridiska

personer.

Förklaringen till att övriga inkomster ökar

med knappt 9 miljarder kronor 2001 jämfört

med beräkningen i budgetpropositionen för

2001 är att Riksbanksfullmäktige i februari före-

slog en extra utdelning på 20 miljarder kronor i

år till följd av bankens överkapitalisering.

Hälften av överföringen antas i beräkningen

bestå av likvida medel som inlevereras på

inkomsttitel medan den andra hälften antas bestå

av statspapper som skrivs av mot statsskulden

(se skulddispositioner, avsnitt 4.4.4). Beslut om

extrautdelningens sammansättning och storlek

fattas av riksdagen under våren. En utförlig

redovisning av statsbudgetens och den offentliga

sektorns inkomster görs i kapitel 5.

71

PROP. 2000/01:100

4.4.3 Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgifts-

områden, minskning av anslagsbehållningar 11 ,

myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds-

kontoret samt överföring från AP-fonden.

De primära utgifterna på statsbudgeten, dvs.

utgifterna exklusive statsskuldsräntor, beräknas

öka med 81 miljarder kronor under perioden

2000-2004. I relation till BNP minskar dock de

primära utgifterna från 30 till 28 procent.

Ränteutgifterna minskar kraftigt mellan 2000

och 2001. Från och med 2002 stabiliseras

statsskuldsräntorna på nivån 50-60 miljarder

kronor. Som en följd av lägre statsskuldsräntor

ökar de totala utgifterna för statsbudgetens

samtliga 27 utgiftsområden (summa utgifter)

med endast 48 miljarder kronor mellan 2000 och

2004. I relation till BNP beräknas summa

utgifter minska från 34 procent 2000 till knappt

31 procent 2004. På statsbudgetens utgiftssida

redovisas även myndigheters m.fl. in- och

utlåning i Riksgäldskontoret och överföring från

AP-fonden. Under dessa poster redovisas bl.a.

Centrala studiestödsnämdens nettoutlåning till

studerande samt de extraordinära effekter på

statsbudgeten som sammanhänger med in-

fasningen av det reformerade ålderspensions-

systemet.

Tabell 4.11 Statsbudgetens utgifter 2000-2004

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

2004

Utgifter exkl.

619,4

641,1

661,2

687,4

700,7

statsskuldsräntor'

Statsskuldsräntor 2

90,2

66,0

60,4

53,8

56,7

Summa utgifter

709,6

707,1

721,6

741.2

757,4

Riksgäldskontorets

-11,5

-40,9

-3,1

-5,7

4,3

nettoutlåning m.m. 3

Summa utgifter m.m.

698,1

666,2

718,5

735,5

761,8

Procent av BNP

Utgifter exkl.

statsskuldsräntor

29,7

29,6

29,3

29,1

28,4

Statsskuldsräntor 2

4,3

3,0

2.7

2.3

2.3

’ Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

2 Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3 Inklusive kassamåssig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till

Riksgäldskontoret.

Takbegränsade utgifter 2000-2004

I tabellen 4.12 redovisas de beräknade utgifterna

för 2001-2004 och utfallet för 2000. Alders-

pensionssystemets utgifter beräknas öka med

ca 20 miljarder kronor under perioden 2000-

2004. Tillsammans med ökningen av stats-

budgetens primära utgifter på 81 miljarder

kronor under perioden uppgår den beräknade

ökningen av de takbegränsade utgifterna till

101 miljarder kronor, vilket motsvarar en

genomsnittlig ökning på 3,2 procent per år.

11 Skillnaden mellan förväntade förbrukade medel och anvisade medel

återspeglas i det budgeterade beloppet för minskning av anslagsbehåll-

ningar. En utförligare redovisning av minskning av anslagsbehållningar

återfinns under avsnitt 6.2.1

72

PROP. 2000/01:100

1 Tabell 4.12 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2000-2004 1

Miljarder kronor

2000 Utfall

2001 Prognos

2002 Beräknat 1

2003 Beräknat 1

2004 Beräknat 1

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor 1

619,4

641,1

661,2

687,4

700,7

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

140,7

144,7

150,5

152,5

160,5

Takbegränsade utgifter

760,0

785,8

811,7

839,9

861,2

Budgeteringsmarginal

5,0

3.2

2,3

4 ,1

15,8

Utgiftstak för staten 2

765

789

814

844

877

Anm.- Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 Inklusive beräknad förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit

2 För åren 2000-2003 är utgiftstaket fastställt av riksdagen. Utgiftstaket för 2004 avser regeringens förslag till utgiftstak 2004

De takbegränsade utgifterna beräknas i år bli ca

26 miljarder kronor högre än 2000. Ungefär

hälften av denna ökning förklaras av utgifts-

reformer som träder i kraft i år, bl.a. höjda

barnbidrag, en studiemedelsreform, satsningar

på de sämst ställda pensionärerna samt vård,

skola och omsorg. Eftersom de takbegränsade

utgifterna ökar något mer än taket mellan 2000

och 2001 beräknas budgeteringsmarginalen i år

bli något mindre än den marginal på 5 miljarder

kronor som erhölls 2000. Under kommande år

beräknas de takbegränsade utgifterna öka från

786 miljarder kronor 2001 till 861 miljarder

kronor 2004 eller med sammantaget 75 miljarder

kronor. Utgifterna under taket beräknas öka

med 26 miljarder kronor 2002, 28 miljarder

kronor 2003 och 21 miljarder kronor 2004.

Utgiftstakets årliga ökning uppgår till

25 miljarder kronor 2002 och 30 miljarder

kronor 2003. För 2004 föreslår regeringen att

utgiftstaket ökar med 33 miljarder kronor

jämfört med 2003. Eftersom de beräknade

utgifterna ökar nästan lika snabbt som

utgiftstaket 2001-2003 beräknas budgeterings-

marginalen bli relativt liten även för åren 2002

och 2003, vilket föranleder regeringen att noga

följa utgiftsutvecklingen. För 2004 beräknas

budgeteringsmarginalen till 16 miljarder kronor.

I tabell 4.13 redovisas en uppskattning av de

huvudsakliga faktorerna bakom utgifts-

utvecklingen från 2001.

1 Tabell 4.13 Budgeteringsmarginalen och förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år 1

Miljarder kronor

2002

2003

2004

2001-2004

Utgiftstak

814

844

877

88

Takbegränsade utgifter

812

840

861

75

Budgeteringsmarginal

2

4

16

13

Förändring av takbegränsade utgifter

26

28

21

75

varav

Pris- och löneomräkning (PLO)

4

4

4

11

Effekter av övriga makroekonomiska förutsättningar på statsbudgetens utgifter

4

6

6

16

Reformer

19

15

6

40

Finansiering/utfasning av tidsbegränsade program

-6

-4

-2

-12

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

6

9

8

23

Övrigt (volymer, förändring av förbrukning av anslagsbehållningar m.m.)

-1

-1

-1

-3

Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

73

PROP. 2000/01:100

Pris- och löneomräkning av berörda anslag höjer

utgifterna med omkring 11 miljarder kronor

under perioden 2001-2004. 12 Makroekonomiska

effekter på statsbudgetens utgifter såsom lägre

volymer inom arbetsmarknadspolitiska program,

högre prisbasbelopp, högre timlön och högre

bruttonationalinkomst (BNI) förklarar ca

16 miljarder kronor av ökningen av utgifterna på

statsbudgeten under perioden.

Beslutade och aviserade reformer höjer

utgifterna med omkring 40 miljarder kronor

under perioden (de enskilda reformernas

budgeteffekter redovisas i tabell 4.8, avsnitt 4.3).

Besparingar inom bl.a. totalförsvaret och

utfasning av olika tidsbegränsade program

innebär en utgiftsminskning på omkring

12 miljarder kronor under samma period.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid

sidan av statsbudgeten ökar under perioden 2001

till 2004 med ca 16 miljarder kronor.

Överföringen av bosättningsbaserade folk-

pensioner från ålderspensionssystemet till

statsbudgeten uppgår till ca 7 miljarder kronor

2003. Justerat för denna överföring uppgår

ökningen under perioden till 23 miljarder

kronor. Denna utgiftsökning kan till hälften

förklaras av indexeringen av pensionerna och till

resterande del av ökningen av genomsnittliga

ATP-poäng. Under perioden övergår

indexeringen successivt från att pensionerna

räknas upp med prisutvecklingen till att dessa i

princip följer inkomstutvecklingen.

4.4.4 Statsbudgetens saldo, statens

finansiella sparande och

statsskulden

Statsbudgetens saldo

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall

statsbudgeten omfatta alla inkomster och

utgifter samt andra betalningar som påverkar

statens lånebehov.

Statsbudgetens saldo visade ett överskott på

102 miljarder kronor 2000. I år beräknas stats-

budgetens saldo uppgå till 69 miljarder kronor.

Vid oförändrad politik beräknas stats-

budgetens saldo minska till 9 miljarder kronor

2002 för att sedan öka till närmare 20 miljarder

kronor i slutet av beräkningsperioden.

Vid en oförändrad politik kommer emellertid

det beräknade överskottsmålet i de offentliga

finanserna för de kommande åren att överstiga

de årsvisa målen för överskottet i de offentliga

finanserna. Målet för den offentliga sektorns

finansiella sparande uppgår till 2 procent av BNP

för åren 2002 och 2003. Även för 2004 föreslår

regeringen ett överskottsmål på 2 procent av

BNP. Den framtida konjunktursituationen kan

medföra att dessa mål behöver omprövas, vilket

sker i budgetpropositionen för respektive år.

Under perioden 2002 till 2004 beräknas det

finansiella sparandet i ålderspensionssystemet

uppgå till närmare 3 procent av BNP samtidigt

som kommunsektorn beräknas vara i balans.

Mer än hela överskottsmålet för de offentliga

finanserna kommer således att ligga i pensions-

systemet. Det höga finansiella sparandet i

ålderspensionssystemet innebär att statens

budgetsaldo kommer att uppvisa ett underskott

på 10-20 miljarder kronor under de kommande

åren under förutsättning att överskottsmålet

uppnås exakt. I beräkningen av statsbudgetens

saldo och statsskulden har det överskjutande

överskottet på 26 miljarder kronor för åren 2002

och 2003 samt 40 miljarder kronor för 2004,

beräkningstekniskt använts till förändringar på

statsbudgetens inkomst- eller utgiftssida så att

målet om ett överskott i de offentliga finanserna

på 2 procent av BNP uppnås exakt. På vilket sätt

de överskjutande medlen kommer att användas

kommer regeringen att återkomma till. Om

överskottsmålet överträffas kommer stats-

skulden bli lägre än i de redovisade

beräkningarna.

Pris- och löneomräkning (PLO) sker framför allt för s.k. förvaltnings-

anslag, dvs anslag som finansierar myndigheters förvaltningsomkostna-

der, och för anslag avseende investeringar i infrastruktur.

74

PROP. 2000/01:100

1 Tabell 4.14 Statsbudgetens saldo och statsskulden

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

Inkomster

706,3

725,1

800,0

735,3

727,7

748,7

781,1

Utgifter exkl. statsskuldsräntor 1

585,7

615,3

619,4

641,1

661,2

687,4

700,7

Statsskuldsräntor m.m?

113,4

89,9

90,2

66,0

60,4

53,8

56,7

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-2,8

-17,9

23,9

5,5

5,6

8,0

8,2

varav Kommunmomssystemet

1.5

1,2

-3,8

ln-/utläning från myndigheter (räntekonto) 3

2,6

-3,0

-8,7

Inbetalning av premiepensionsmedel inkl, ränta

-13,7

-26,1

-24,9

■21,2

-24,0

-24,8

-25,6

Utbetalning av premiepensionsmedel

56,0

19,6

20,9

23,0

24,0

Lönegarantifonden, inkl, ränta

-0,9

-0,4

CSN, studielån

10,1

11,0

11,3

11,2

10,7

10,7

10,7

Insättningsgaranti

-2,1

-2,3

-2,3

-0,7

-0,7

-0,8

-0,8

Övrigt, netto*

-0,3

1,6

-3,7

-3,4

-1,3

-0,1

0,0

Kassamässig korrigering

0,4

-44,1 s

-35,4=

0,0

0,0

0.0

0.0

Överföring från AP-fonden

-46,4

-8,7

-13,7

-3,9

Statsbudgetens saldo före beråkningsteknisk överföring

9,7

82,0

101,9

69,1

9,2

13,1

19,4

Berä kningsteknisk överföring

25,9

25,6

39,9

Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk överföring

9,7

82,0

101,9

69,1

-16,7

-12,5

-20,5

Skulddispositioner m.m.

26,4

7,3

7,0

-104,4‘

-8,3

-5,6

-1,1

Statsskuldsförändring

16,8

-74,7

-95,0

-173,5

8,4

6,9

19,4

Statsskuld vid årets slut efter beräkningsteknisk

överföring

1 448,9

1314,2

1 279,2

1105,7

1114,1

1121,0

1 140,4

Procent av BNP

76,1

68,9

61.4

51,1

49,3

47,5

46,3

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

2 Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3 Normalt görs inga prognoser på in/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan hår redovisas endast utfallet.

4 Varav individuellt kompetenssparande -1,35 mdkr 2000 och -1,15 mdkr 2001.

5 Varav -45 mdkr överföring från AP-fonden.

6 Varav nedskrivning av statsskulden p.g.a. överföringen av statsobligationer från AP-fonden på 68,8 mdkr samt 10 mdkr (av totalt 20 mdkr) av den föreslagna

extrautdelningen från Riksbanken.

För att statsbudgetens saldo skall överens-

stämma med statens lånebehov redovisas

Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassa-

mässigkorrigering på statsbudgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs

av förändringen av kontorets ut- och inlåning till

myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa

fonder. De största delposterna utgörs av

förändringar av myndigheternas räntekonto-

behållningar, in- och utbetalningar av premie-

pensionsmedel, insättningsgarantiavgifter samt

Centrala studiestödsnämndens (CSN) netto-

upplåning för finansiering av studielån.

Sedan 1995 har medel för premiepensionen

tillfälligt placerats i RGK. För åren 2000-2004

beräknas de årliga inbetalningarna till drygt

20 miljarder kronor. Inbetalningarna inklusive

ränta överförs till Premiepensionsmyndigheten

(PPM) med två års fördröjning. Utbetalningen

under 2000, som avsåg premiepensionsmedel för

åren 1995-1998, bidrog till att RGK:s netto-

utlåning ökade med ca 42 miljarder kronor

mellan 1999 och 2000.

RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå

till omkring 11 miljarder kronor per år under

perioden 2000-2004.

Det ackumulerade underskottet i det

kommunala momssystemet uppgick vid det

senaste årsskiftet till 3,8 miljarder kronor. Staten

skrev av denna fordran som annars skulle

återbetalats av kommunsektorn via en högre

momsavgift.

75

PROP. 2000/01:100

Kassamässig korrigering och överföring från AP-

fonden

Beräkningsposten kassamässig korrigering är

nödvändig för att budgetsaldot skall bli identiskt

med lånebehovet (med omvänt tecken). En

kassamässig korrigering kan dels uppstå om

betalningen respektive anslagsavräkningen sker

olika budgetår, dels kan det förekomma trans-

aktioner över statsverkets checkräkning som inte

har sin motsvarighet på anslag eller inkomst-

titlar. Ett sådant exempel är de överföringar från

AP-fonden som gjordes 1999 och 2000.

Effekten av AP-fondsöverföringen 2001 på

statsbudgetens saldo särredovisas i tabell 4.14. 1

statsbudgetens utfall redovisas dessa belopp

under den kassamässiga korrigeringen.

När pensionsreformen är fullt genomförd

kommer statsfinanserna försvagas med ca

60 miljarder kronor per år. För att delvis

motverka denna försvagning överfördes

45 miljarder kronor per år från AP-fonden till

statsbudgeten under åren 1999 och 2000. Under

2001 har ytterligare en överföring ägt rum

bestående av stats- och bostadsobligationer till

ett marknadsvärde på 155 miljarder kronor.

Effekten på statsbudgetens saldo av över-

föringen 2001 är dock endast 46 miljarder

kronor. Förklaringen är att den del av över-

föringen som består av statsobligationer skrivs

av direkt mot statsskulden med obligationernas

nominella värde (69 miljarder kronor). Där-

igenom påverkar inte överföringen av

statobligationerna lånebehovet mer än indirekt

via de lägre ränteutgifter som följer av den lägre

statsskulden. Den del av överföringen som

består av bostadsobligationer kommer att

påverka lånebehovet under hela perioden, dels

genom att de olika obligationslånen genererar

ränteavkastning, dels när obligationerna förfaller

till betalning. Av tabell 4.14 och 4.15 framgår att

budgetsaldot förstärks med 46 miljarder kronor

2001, 9 miljarder kronor 2002, 14 miljarder

kronor 2003 och 4 miljarder kronor 2004 till

följd av överföringen av bostadsobligationerna.

Till skillnad från statsbudgetens saldo påverkas

statens finansiella sparande fullt ut av hela

överföringen på 155 miljarder kronor 2001.

Statsbudgetens saldo och statens finansiella

sparande uppvisar därför en stor diskrepans

2001. Enligt pensionsöverenskommelsen skall

det slutliga överföringsbeloppet fastställas vid en

kontrollstation 2004 och den slutliga över-

föringen äga rum 2005.

Obligationsportföljens sammansättning visade

sig avvika från vad som antogs i budget-

propositionen för 2001, där statsobligationer till

ett nominellt värde på 75 miljarder kronor för-

väntades överföras från AP-fonden 2001. Även

bostadsobligationernas sammansättning avseen-

de löptid har förändrats i förhållande till anta-

gandena i budgetpropositionen.

Statsbudgetens saldo justerat för större

engångseffekter

I tabell 4.15 redovisas statsbudgetens saldo

justerat för större engångseffekter. Vid be-

räkningen av det justerade budgetsaldot 2002-

2004 förutsätts att den del av överskottet i de

offentliga finanserna som överstiger de årsvisa

överskottsmålen, beräkningstekniskt kommer

att utnyttjas till förändringar som försvagar

statens finansiella sparande i motsvarande grad.

Om överskottsmålen överträffas kommer stats-

budgetens saldo att förbättras i förhållande till

redovisade beräkningar.

76

PROP. 2000/01:100

Tabell 4.15 Statsbudgetens saldo samt justering för större

engångseffekter

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

2004

Statsbudgetens saldo

före beräkningsteknisk

överföring

102

69

9

13

19

Statsbudgetens saldo

efter beräkningsteknisk

överföring

102

69

-17

-12

-21

Större engångseffekter

88

79

24

29

19

Varav försäljning av

statligt aktieinnehav

74'

15

15

15

15

Överkonsolidering

Alecta

8

Överföring från AP-

fonden 2

45

46

9

14

4

Föreslagen

extrautdelning frän

Riksbanken 3

10

Premiepensionsmedel,

nettoinbetalningar

-31

Statsbudgetens saldo

14

-10

-40

-41

-39

efter beräkningsteknisk

överföring och justerat

för större engångs-

effekter

^^elo^peT^rvkhjderar^kdeiJtdeTmri^^ct^fibetahnm^^^^eavmstskat^T^r^^^

Stattums försäljning av Pharmacia & Upjohn samt aktieförsäljning av Celsius AB

och Telia AB.

2 Överföringen 2001 bestod av stats- och bostadsobligationer till ett

marknadsvärde om 155 mdkr. Statsobligationerna skrevs av mot statsskulden

(68,8 mdkr, nominellt värde). Bostadsobligationerna påverkar däremot

lånebehovet under hela perioden, vilket framgår av tabellen. Efter 2004 återstår

1,9 mdkr i bostadsobligationer som förfaller under 2005.

3 Den föreslagna extrautdelningen från Riksbanken uppgår till sammanlagt 20

mdkr varav 10 miljarder beräknas ha lånebehovspåverkan.

Av tabell 4.15 framgår att det justerade

budgetsaldot uppgick till 14 miljarder kronor

2000. Överskottet i det justerade budgetsaldot

beräknas i år vändas till ett underskott på ca

10 miljarder kronor. Utan vissa extraordinära

tillskott i form av inkomster från företags-

försäljningar och överföringar från AP-fonden

m.m. skulle statsbudgeten under perioden 2002-

2004 uppvisa ett underskott på ca 40 miljarder

kronor per år, vid ett överskott på 2 procent av

BNP i de offentliga finanserna.

Större engångseffekter under perioden 2000-

2004 som påverkar statsbudgetens saldo uppgår

sammantaget till nästan 240 miljarder kronor. År

2001 beräknas det dessutom uppstå positiva

engångseffekter på 79 miljarder kronor som

enbart påverkar statsskulden. Engångseffekter

förklarar därmed hela den förväntade

minskningen av statsskulden på ca 200 miljarder

kronor mellan 2000 och 2004

Med undantag för effekten avseende för-

säkringsbolaget Alectas (f.d. SPP) utdelade över-

skottsmedel påverkar inte engångseffekterna

överskotten i de offentliga finanserna och

därmed inte heller möjligheterna att uppnå det

målsatta överskottet. Utgiftstaket och utgifterna

under taket påverkas inte heller av dessa

engångseffekter.

Statsbudgetens saldo och statens finansiella

sparande

Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner

som påverkar statens lånebehov. Det finansiella

sparandet definieras till skillnad från stats-

budgetens saldo av ett internationellt regelverk

för nationalräkenskaper och utgörs av nettot av

transaktioner som påverkar en sektors finansiella

förmögenhet. Den principiella skillnaden för

svenska förhållanden mellan statsbudgetens

saldo och statens finansiella sparande är att

statsbudgetens saldo endast avspeglar låne-

behovet, medan det finansiella sparandet tar

hänsyn till förändringar av både finansiella

tillgångar och skulder. Det innebär att för-

ändringar av statsbudgetens saldo inte

nödvändigtvis leder till en motsvarande för-

ändring av statens finansiella sparande. Ett

exempel på en transaktion som påverkar

statsbudgetens saldo, men inte statens finansiella

sparande, är försäljning av statligt aktieinnehav.

Försäljning av statligt aktieinnehav förbättrar

statsbudgetens saldo, medan statens finansiella

sparande förblir oförändrat eftersom statens

förmögenhet inte förändras av att en tillgång

(värdepapper) byts mot en annan tillgång

(likvida medel).

I tabell 4.16 redovisas de viktigaste skill-

naderna mellan statsbudgetens saldo och statens

finansiella sparande. Den stora skillnaden 2001

beror på att överföringen från AP-fonden ökar

statens finansiella sparande med 155 miljarder

kronor, medan statsbudgetens saldo endast

förbättras med 46 miljarder kronor. En mer

permanent skillnad mellan statsbudgetens saldo

och statens finansiella sparande utgörs av den

årliga nettoutlåning som Riksgäldskontoret

förmedlar till studerande via CSN. Denna

utlåning belastar statsbudgetens saldo med ca

11 miljarder kronor varje år medan statens

finansiella sparande inte påverkas eftersom varje

nytt lån motsvarar en lika stor fordran.

Ytterligare en post som påverkar statsbudgetens

saldo och statens finansiella sparande olika, är

77

PROP. 2000/01:100

räntor på statsskulden. De kassamässiga stats-

skuldsräntorna påverkar statsbudgetens saldo

medan de kostnadsmässiga statsskuldsräntorna

påverkar statens finansiella sparande.

1 Tabell 4.16 Statsbudgetens saldo och statens finansiella 1

[sparande 1

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003 2004

Statsbudgetens saldo

före beräkningsteknisk

överföring

102

69

9

13

19

Effekt av överföring från

AP-fonden

109

-9

-14

-4

CSN studielån

11

11

11

11

11

Amortering, gamla

studielån (t.o.m. 1988)

-2

-2

-2

-2

-2

Försäljning av aktiebolag

-75

-15

-15

-15

-15

m.m.

Räntor på statsskulden

15

10

4

0

2

Periodiseringseffekter,

skatter

-10

3

10

7

3

Riksbanken,

extra utdelning

-10

Övrigt

-14

-3

1

1

Finansiellt sparande i

staten före beräknings-

teknisk överföring

27

172

7

1

15

Beräkningsteknisk

överföring

26

26

40

Finansiellt sparande i

staten efter beräknings-

teknisk överföring

27

172

-19

-24

-25

Procent av BNP

1,3

7.9

-0,8

-1.0

1.0

Differens mot BP 2001

21

14

1

3

Av tabell 4.16 framgår att statens finansiella spar-

ande åren 2002 till 2004 uppvisar ett underskott

på mellan 19 till 25 miljarder kronor vid ett

överskott i de offentliga finanserna på 2 procent

av BNP. Överskottet i de offentliga finanserna

uppkommer i stället främst i ålderspensions-

systemet vid sidan av statsbudgeten (se tabell

4.18). Detta är en konsekvens av att ålders-

pensionsreformen omfördelar det offentliga

sparandet från staten till ålderspensionssystemet.

Kommunsektorn kommer samtidigt att i princip

uppvisa ett nollresultat.

Statsskulden

Statsskulden uppkommer genom statens upp-

låning för att täcka underskott i den löpande

verksamheten eller för att finansiera invest-

eringar och kreditgivning. Statsskuldens ut-

veckling bestäms framför allt av statsbudgetens

saldo. Skulden påverkas emellertid också av

valutakursförändringar eftersom ca 30 procent

av skulden är exponerad mot utländsk valuta.

Denna del av skulden värderas till aktuella

valutakurser. Även andra faktorer som inte på-

verkar lånebehovet kan påverka statsskulden.

Statsobligationer till ett bokfört värde på 69 milj-

arder kronor fördes över från AP-fonden till

Riksgäldskontoret vid årsskiftet, varvid oblig-

ationerna skrevs av direkt mot statsskulden. Av

den föreslagna extrautdelningen från Riksbanken

på 20 miljarder kronor beräknas 10 miljarder

kronor utgöra statsobligationer som hanteras på

motsvarande sätt, dvs. att de skrivs av direkt mot

statsskulden.

Som framgår av diagram 4.2 har statsskulden

framför allt ökat under två olika längre samman-

hängande perioder. Den första perioden varade

från 1977 till 1986 då statsskulden ökade från 98

till 631 miljarder kronor. Den andra perioden av

kraftig statsskuldökning varade från 1990 till

1996 då statsskulden steg från 619 till 1411 milj-

arder kronor. Statsskulden som andel av BNP

(skuldkvoten) ökade också kraftigt under

nämnda perioder. Under perioden 1994—1997

stabiliserades skuldkvoten på en nivå kring

80 procent av BNP.

Diagram 4.2 Statsskulden i miljarder kronor och som andel

av BNP

Statsskuld (mdkr) Statsskuld/BNP

Vid slutet av 2000 uppgick statsskulden till

1 279 miljarder kronor. Nominellt beräknas

statsskulden minska kraftigt under 2001 för att

sedan återigen öka t.o.m. 2004. Den beräknade

minskningen av statsskulden under 2001 på

173 miljarder kronor beror dels på överföringen

från AP-fonden och den föreslagna extra-

utdelningen från Riksbanken, dels på att över-

78

PROP. 2000/01:100

skottet i de offentliga finanserna beräknas bli

väsentligt högre än målet på 2,5 procent av BNP.

Som andel av BNP beräknas skulden fort-

löpande minska från ca 61 procent år 2000 till

drygt 46 procent vid slutet av beräknings-

perioden.

4.5 Kommunsektorns finanser

Kommuner och landsting är enligt kommunal-

lagen skyldiga att uppnå ekonomisk balans från

och med 2000. Om kostnaderna överstiger

intäkterna skall underskottet täckas inom två år.

Bedömningen av hur kommunsektorns kon-

sumtionsutgifter utvecklas har gjorts mot

beaktande av balanskravet. Kalkylerna bygger på

oförändrade skattesatser fr.o.m. 2001.

Den kommunala sektorn förutses anpassa

konsumtionsutgifterna till den varaktiga in-

komstnivån. Med denna förutsättning finns ett

finansiellt utrymme för en ökning av den

kommunala konsumtionen i fasta priser med

drygt 1 procent per år under perioden 2001—

2004. Tillfälligt höga skatteinkomster 2001 och

2002 antas inte leda till motsvarande ökade

utgifter, utan till ett tillfälligt högt sparande.

Sektorn som helhet beräknas uppfylla kravet om

en ekonomi i balans fr.o.m. i år.

Tabell 4.17 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor, löpande priser

2001

2002

2003

2004

2000

Inkomster

466,0

488,1

508,3

525,4

544,8

Skatter

337,5

358,4

370,9

396,7

412,5

Statsbidrag 1

82,6

83,9

90,2

79,9

82,0

Skatter och stats-

bidrag, % av BNP

20,2

20,4

20,4

20,2

20,1

Övrigt

45,9

45,8

47,2

48,9

50,4

Utgifter

463,7

481,8

505,2

524,8

545,1

Konsumtion

389,4

405,6

427,2

445,1

463,3

Volymförändring 2

1,4’

1.2

1,2

1,0

1,0

Övrigt

74,3

76,1

78,0

79,7

81,8

Finansiellt sparande

2,3

6,3

3,1

0.6

-0,3

Anm: Från och med 2000 redovisas kommunsektorn exkl. Svenska kyrkan.

1 Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens

avgifter till det kommunala momssystemet.

2 Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.

3 0m överföringen av Svenska kyrkan från kommunsektorn till hushållen beaktas

blir utvecklingstakten -1,2 %.

4.6 Ålderspensionssystemet

Ålderspensionsreformen innebär att AP-fonden

fr.o.m. 1999 har fått en delvis ny roll. Fonden

finansierar numera inkomstbaserade ålders-

pensioner inom det reformerade systemets s.k.

fördelningsdel. Finansieringen av efterlevande-

och förtidspensioner sker över statsbudgeten.

Vidare medför reformen att fondens avgifts-

inkomster förstärkts genom införande av statliga

ålderspensionsavgifter på vissa transfereringar

samt genom att en större del av arbetsgivar-

avgifterna numera betalas till pensionssystemet

(den så kallade avgiftsväxlingen)

Vid sidan av AP-fonden sker en för-

mögenhetsuppbyggnad inom premiepensions-

systemet. De medel som sedan 1995 avsätts

motsvarar intjänad premiepensionsrätt och

placeras först i Riksgäldskontoret (RGK) och

därefter hos den fondförvaltare som den

enskilde själv väljer. Genom att den statliga

myndigheten Premiepensionsmyndigheten

(PPM) formellt är ägare av fondandelarna

inräknas sparandet i premiepensionssystemet i

den offentliga sektorn. Under den tillfälliga

förvaltningen i RGK ingår avsättningarna till

premiepensionssystemet i statens sparande och

reducerar därmed statsskulden. Förra året

överfördes retroaktiva premiepensionsmedel

avseende inkomståren 1995-1998 från RGK till

PPM. Därefter överförs medel motsvarande

premiepensionsrätten till PPM andra året efter

inkomståret. Det sparande som sker inom

premiepensionssystemet motsvaras således av ett

minskat sparande i staten.

Den finansiella infasningen av det reformerade

ålderspensionssystemet reducerar det finansiella

sparandet under perioden 1999-2001 genom

AP-fondens överföringar till staten. Över-

föringarna har skett med 45 miljarder kronor per

år under 1999 och 2000 samt med 155 miljarder

kronor 2001. Det slutliga överföringsbeloppet

kommer enligt pensionsöverenskommelsen att

bestämmas vid en kontrollstation 2004. År 2000

var sparandet i PPM särskilt högt eftersom

överföringarna av premiepensionsmedel avsåg

fyra års avsättningar. När infasningen är över

beräknas sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-

fonden och premiepensionssystemet, uppgå till

1.7 procent av BNP 2002. År 2003 stiger

sparandet till 3 procent av BNP till följd av att

staten övertar pensionsutgifter på 7,5 miljarder

kronor. Mer än hela överskottsmålet för de

79

PROP. 2000/01:100

samlade offentliga finanserna kommer således att

ligga i pensionssystemet och användas för att

bygga upp pensionsfonderna. Sparandet i ålders-

pensionssystemet fördelas med ca 60 procent på

AP-fonden och 40 procent på PPM.

|Tabell 4.18 Ålderspensionssystemet 1

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

2004

Inkomster

243,1

200.9

211,5

223,9

235,4

Avgifter

154,3

157,3

164,6

171,5

177,9

Premiepensionsmedel

56,1

19,6

20,9

23,0

24,0

Räntor, utdelningar m.m.

32,7

24,0

26,0

29,3

33,3

Utgifter

187,7

300,4

150,7

153,0

160.9

Pensioner

138,8

143,5

148,8

151,0

159,0

Överföring till staten

45,0

155,0

Övriga utgifter

3,8

1.9

1.9

2,0

2,0

Finansiellt sparande

55,4

-99,5

60.8

70,9

74,4

procent av BNP

2,7

■4,6

2.7

3,0

3,0

AP-fonden 1

-0,3

-121,3

36,7

43,5

44,7

Premiepensionsmyndigheten

55,8

21,8

24,2

27,4

29,7

1 Med AP-fonden avses fördelningsdelen av ålderspensionssystemet

Anm: I tabellen ingår både AP-fondens och Premiepensionsmyndighetens inkomster och utgifter redovisade enligt nationalräkenskapernas principer. Under utgiftsområdet

Under Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ingår inte premiepensionsmyndighetens utgifter. Detta medför att redovisningen av utgifter i tabellen inte

stämmer med utgifterna under Ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten.

4.7 Den offentliga sektorns finanser

För 2000 uppgick den offentliga sektorns

finansiella sparande till nära 85 miljarder kronor

eller 4,1 procent av BNP. Det är en ökning med

50 miljarder kronor, eller 2,4 procent av BNP,

jämfört med 1999. Den kraftiga förbättringen

beror på att utgifterna sjönk medan skatte-

inkomsterna ökade som andel av BNP.

I år fortsätter utgifterna att minska som andel

av BNP, främst till följd av en kraftig minskning

av ränteutgifterna på statsskulden. Även

inkomsterna sjunker som andel av BNP.

Skattekvoten sjunker med drygt 1 procentenhet

till 51,7 procent huvudsakligen till följd av

skattesänkningar. Inkomsterna av räntor och ut-

delningar minskar genom AP-fondens

överföring av tillgångar till staten för amortering

av statsskulden. Det finansiella sparandet

reduceras till 3,6 procent av BNP.

År 2002 sjunker skatterna, som andel av BNP,

ytterligare delvis till följd av att den för 2001

tillfälliga skatten om 8 miljarder kronor på SPP-

medel faller bort. Utgiftskvoten fortsätter att

minska men i lägre takt än under de närmaste

föregående åren. Det finansiella sparandet

beräknas till 3,1 procent av BNP.

År 2003 stabiliseras inkomsterna och

utgifterna som andel av BNP och det finansiella

sparandet beräknas till 3,1 procent av BNP. För

2004 medför en minskad utgiftskvot att det

finansiella sparandet ökar till 3,6 procent av

BNP.

Det beräknade finansiella sparandet åren 2002

till och med 2004 överstiger målet om ett

överskott på 2 procent av BNP. Beräkningarna

av skulder och ränteutgifter är baserade på ett

antagande för den offentliga sektorns finansiella

sparande i enlighet med målet för åren 2002-

2004.

Överskotten i den offentliga sektorn medför

en stadig förbättring av den finansiella

ställningen. Nettoskulden vänds i år till en

positiv förmögenhet på över 3 procent av BNP.

Denna förmögenhet växer i takt med det

positiva finansiella sparandet. Genom att

överskotten från och med 2002 ligger i

ålderspensionssystemet kommer förmögenheten

att växa genom ackumulering av finansiella till-

gångar både i fördelningssystemet (AP-fonden)

och i premiepensionssystemet. Samtidigt medför

80

PROP. 2000/01:100

det underskott som uppstår i statens finansiella

sparande, vid ett överskott på 2 procent av BNP

i hela den offentliga sektorn, att skuldsidan i den

offentliga sektorns balansräkning också ökar.

Skuldökningen nominellt är dock inte större än

att statsskulden och den konsoliderade brutto-

skulden, som förra året understeg referensvärdet

inom EU på 60 procent av BNP, fortsätter att

minska som andel av BNP.

iTabell 4.19 Den offentliga sektorns finanser 1

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

2004

Inkomster

1238,5

1247,3

1280,6

1336,2

1395,3

procent av BNP

59,5

57,6

56,7

56,6

56,6

Skatter och avgifter

1100,1

1119,7

1149,4

1198,2

1250,3

procent av BNP

52,8

57,7

56,9

50,7

50,7

Kapitalinkomster

68,1

57,2

58,3

62,4

66,9

Övriga inkomster

70,3

70,5

72,9

75,6

78,1

Utgifter

1153,8

1168,8

1209,5

1263,4

1306,0

procent av BNP

55,4

54,0

53,5

53,5

53,0

Utgifter exkl räntor

1064,6

1098,8

1138,8

1195,5

1236,5

Ränteutgifter

89,2

70,0

70,6

67,9

69,5

Finansiellt sparande enligt prognos

84.7

78,5

71,1

72,8

89,2

procent av BNP

4,7

3,6

3,1

3.1

3,6

Beräkningsteknisk överföring

25,9

25,6

39,9

Finansiellt sparande efter överföring

84,7

78,5

45,2

47,2

49,3

procent av BNP

4.7

3,6

2.0

2.0

2.0

Finansiell ställning

Nettoskuld

29,2

-75,0

-128,5

-181,3

-231,7

procent av BNP

1,4

-3,5

-5,7

-7,7

-9,4

Konsoliderad bruttoskuld

1158,6

1106,7

1134,3

1137,1

1153,2

procent av BNP

55,6

57,7

50,2

48,1

46,6

4.8 Budgeteringsmarginalen och

utnyttjande av saldoutrymme

De offentliga finanserna har på några år uppvisat

en remarkabel förbättring och har sedan 1998

gett överskott samtliga år. Den offentliga

sektorns finansiella sparande uppgick förra året

till 4,1 procent av BNP.

De faktiska överskotten väntas bli större än

2 procent under vart och ett av åren 2002 till

2004, även med beaktande av de nu föreslagna

reformerna på budgetens inkomst- och

utgiftssida. Det överskjutande överskottet - det

s.k. saldoutrymmet - har i beräkningen av den

offentliga sektorns nettoskuld, statskuld och

statsskuldsräntor beräkningstekniskt förutsatts

användas till förändringar på budgetens inkomst-

och utgiftssida som försämrar statens finansiella

sparande i motsvarande grad. På vilket sätt de

överskjutande medlen skall utnyttjas kommer

regeringen att återkomma till. Fastlagda utgifts-

tak för staten utgör därvidlag en restriktion för

hur stor del av det överskjutande överskottet

som kan utnyttjas till nya utgiftsåtaganden. I

tabell 4.20 jämförs saldoutrymmet med den

budgeteringsmarginal som finns för respektive

år.

Förutsatt att överskottsmålet ligger fast blir

saldoutrymmet för 2002 och 2003 ca 26 milj-

arder kronor per år. Enligt beräkningen i

budgetpropositionen för 2001 uppgick saldo-

utrymmet för dessa år till 30 respektive

37 miljarder kronor. Minskningen av saldo-

utrymmet beror huvudsakligen på de nu

föreslagna utgiftsreformerna. Till viss del beror

saldoförsämringen också på högre utgifter än

förväntat trots att utgifterna för statsskulds-

räntor samtidigt reviderats ned. För år 2004

81

PROP. 2000/01:100

beräknas saldoutrymmet uppgå till knappt

40 miljarder kronor.

Tabell 4.20 Saldoutrymme och budgeteringsmarginal 1

2002-2004. I

Miljarder kronor

2002

2003

2004

Saldoutrymme

25,9

25,6

39,9

Budgeteringsmarginal

2.3

4.1

15,8

Budgeteringsmarginalen, som definieras som

skillnaden mellan utgiftstaket för staten och de

takbegränsade utgifterna, beräknas uppgå till

2,3 miljarder kronor 2002 och till 4,1 miljarder

kronor 2003. Budgeteringsmarginalen för åren

2002 och 2003 har därmed minskat med 6,8

respektive 13,1 miljarder kronor i förhållande till

beräkningen i budgetpropositionen för 2001.

Mot bakgrund av den osäkerhet som råder

avseende såväl konjunkturläge som för de

ekonomiska konsekvenserna av fattade beslut,

kommer regeringen att följa utgiftsutvecklingen

under åren 2001-2003 mycket noga. Enligt lagen

om statsbudgeten skall regeringen vidta sådana

åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå

riksdagen nödvändiga åtgärder om det finns risk

för att ett beslutat tak för statens utgifter

kommer att överskridas. Budgeterings-

marginalen för 2004 beräknas till 15,8 miljarder

kronor, vilket motsvarar 1,8 procent av de

takbegränsade utgifterna. En marginal av denna

storlek är nödvändig mot bakgrund av den

osäkerhet som råder för prognoser på tre års

sikt. Under kommande år kan det offentlig-

finansiella utrymmet för 2004 komma att tas i

anspråk för nya utgiftsreformer under

förutsättning att dessa är förenliga med en

tillräcklig nivå på budgeteringsmarginalen.

82

5

Inkomster

PROP. 2000/01:100

5 Inkomster

5.1 Inledning

Offentliga sektorns inkomster utgörs av skatter

och övriga inkomster. Skatterna består till ca 66

procent av löneskatter, dvs. statlig och kommu-

nal inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och allmän

pensionsavgift, 23 procent av skatt på varor och

tjänster och 11 procent av kapitalskatter. Den

stora andelen löneskatter innebär att utveckling-

en av skatterna till stor del beror på hur syssel-

sättning och timlön utvecklas. Utvecklingen av

skatterna och övriga inkomster under prognos-

perioden, 2000-2004, framgår av tabell 5.1.

De periodiserade skatterna, som ligger till

grund för den offentliga sektorns finansiella spa-

rande och statsbudgetens inkomster, ökar under

prognosperioden med 152 miljarder kronor. Den

årliga ökningen varierar mellan 9 och 58 miljar-

der kronor. Den svaga utvecklingen 2001 förkla-

ras dels av ändrade skatteregler 2001, dels av

bortfallet av en tillfällig skatteintäkt 2000 om 8

miljarder kronor avseende Alectas, f.d. SPP,

överskottsmedel (se vidare avsnitt 5.2.2). Korri-

gerat för dessa effekter uppgår förändringen

mellan 2000 och 2001 till 38 miljarder kronor.

Den stora ökningen 2003 förklaras till övervä-

gande del av omläggningen av ålders- och för-

tidspensionssystemet, vilket ökar skatteintäkter-

na med knappt 13 miljarder kronor. Dessa

intäkter innebär dock ingen budgetförstärkning

eftersom de motsvaras av ökade pensionsutbe-

talningar på budgetens utgiftssida.

Den offentliga sektorns finansiella sparande,

vilket är ett av regeringens budgetpolitiska mål,

baseras på skatter redovisade enligt nationalrä-

kenskaperna (NR). Skatterna enligt NR följer i

stort utvecklingen av de periodiserade skatterna.

Tabell 5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offent-

liga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens

inkomster ___

Miljarder kronor och procent

2000

2001

2002

2003

2004

Offentlig sektor,

periodiserade

skatter

1 131

1 140

1 181

1 239

1 283

Årlig förändring

9

41

58

44

Procent

0,8

3,6

4,J

3,5

Offentlig sektor,

enligt national-

räkenskaperna

Skatter

1 100

1 120

1 149

1 198

1250

Övr. inkomster

138

128

131

138

145

Totalt

1 239

1 247

1 281

1 336

1395

Årlig förändring

Skatter

20

30

49

52

Procent

1,8

2,7

4,2

4,3

Statsbudgetens

inkomster

Skatter

673

661

662

682

715

övr. inkomster

127

75

66

66

66

Totalt

800

735

728

749

781

Årlig förändring

Skatter

-12

1

21

33

Procent

-1,8

0,1

3,1

4.8

Övriga inkomster

-53

-9

0

0

Procent

-41,4

-11,4

0,5

-0.5

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

De årliga förändringarna skiljer sig dock åt vilket

förklaras av periodiseringsffekter. Dessa medför

att NR-skatterna ökar något mer i början av

perioden jämfört med de periodiserade

skatterna. Periodiseringseffekterna beror i

huvudsak på kapitalskatter och då i synnerhet

skatt på realisationsvinster.

Statsbudgetens skatteinkomster ökar under

prognosperioden med 42 miljarder kronor.

Nedgången i inkomsterna i början av perioden

förklaras dels av beslutade skatteändringar, dels

85

PROI’. 2000/01:100

av stora slutregleringar av kommunalskatteme-

del. Övriga inkomster på statsbudgeten minskar

under prognosperioden med 61 miljarder kro-

nor. Inkomsterna 2000 utgörs till största delen

av delförsäljningen av Telia, men även av en stor

engångsutdelning om 11 miljarder kronor från

förvaltningsaktiebolaget Stattum. För resterande

år är inkomsterna tämligen stabila. De högre in-

komsterna 2001 förklaras av en extrautdelning

från Riksbanken.

I tabell 5.2 jämförs aktuell prognos med be-

räkningen till budgetpropositionen för 2001.

Skatteintäkterna har räknats upp med 14 miljar-

der kronor 2000 och med mellan 5 och 7 miljar-

der kronor de övriga åren. Ökningen 2000 för-

klaras i huvudsak av uppreviderade löne- och

kapitalskatter. Även 2001 och 2002 har löneskat-

terna reviderats upp medan konsumtionsskat-

terna reviderats ned. Den ytterligare ökningen av

löneskatterna 2003 förklaras främst av omlägg-

ningen av förtidspensionssystemet. Skatteför-

ändringarna 2002 utgörs av det i denna proposi-

tion aviserade förslaget om stöd till sjöfart (se

kapitel 7).

5.1.1 Antaganden om den

makroekonomiska utvecklingen

m.m.

Prognosen över skatteintäkterna baseras på de

makroekonomiska förutsättningar som finns re-

dovisade i bilaga 1, Svensk ekonomi. I tabell 5.3

redovisas de antaganden som har störst inverkan

på skatteintäkterna samt förändringar i förhål-

lande till budgetpropositionen för 2001.

Antalet arbetade timmar har reviderats upp

2002 och 2003. Det preliminära utfallet för löne-

summans utvecklingstakt 2000 uppgår till 6,5

procent, vilket är 0,5 procentenheter högre jäm-

fört med beräkningen till budgetpropositionen.

Inflationen har justerats ned 2002 och 2003, vil-

ket förklarar de lägre skiktgränserna.

Tabell 5.2 Differenser jämfört med budgetpropositionen för

offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns

inkomster enligt NR samt statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

Offentliga sektorns

14

6

5

7

periodiserade skatter

varav löneskatter

10

13

14

19

skatt på kapital

8

-1

-1

-2

konsumtionsskatter

-2

-3

-4

-5

restförda skatter m.m.

-2

-3

-3

-3

skatteförändringar

-1

-1

Offentliga sektorns

inkomster enligt NR

Skatter

25

9

8

7

Övriga inkomster

0

0

0

0

Statsbudgetens inkomster

Skatter

19

10

-4

-9

Övriga inkomster

-1

9

0

2

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

Tabell 5.3 Antaganden och förändringar jämfört med bud- 1

getpropositionen 1

Timlön, arbetade timmar, utbetald lönesumma, hushållens konsum-

tionsutgifter och KPI: årlig procentuell förändring. Prisbasbelopp och

skiktgräns: kronor

2001

2002

2003

2004

Timlön

3.5

3.5

3.5

3,5

Differens BP2001

0.0

0.0

0.0

Arbetade timmar

1,3

0,7

0.4

0,3

Differens BP2001

0,0

0.3

0,0

Utbet. lönesumma

4.8

4.2

3.9

3,8

Differens BP2001

0.1

0,3

0.0

Hushållens konsum-

3.3

3,6

4,0

4,0

tionsutgifter i

löpande priser

Differens BP2001

-1,0

0,1

0,0

KPI juni-juni

1,1

1,4

1,7

1,9

Differens BP2001

0.0

-0,3

-0,2

Prisbasbelopp

36 900

37 400

37 900

38 500

Differens BP2001

0

0

-100

Skiktgräns

252 000

259 800

268 600

278 500

Differens BP2001

0

-400

-1 000

Övre skiktgräns

390 400

402 500

416 100

431 300

Differens BP2001

0

-600

-1 700

Statsbudgetens skatteinkomster för åren 2002

och 2003 har räknats ned med 4 respektive 9 mil-

jarder kronor. Förändringen förklaras i huvudsak

av stora slutregleringar av skatter till kommun-

sektorn. Statsbudgetens övriga inkomster har

räknats upp med 9 miljarder kronor 2001, vilket