Beredningskedjan
- behandlar Prop. 2000/01:3 Forskning och förnyelse
Forskningspolitik
2000-11-28 · 75 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 2000/01:UbU6, Forskningspolitik
Dokumentets text
Utbildningsutskottets betänkande
2000/01:UBU06
Forskningspolitik
Innehåll
Sammanfattning
Propositionen
Motionerna
Utskottet
Hemställan
Reservationer
2000/01
UbU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2000/01:3 Forskning och förnyelse och
regeringens skrivelse 2000/01:28 Resursfördelningen inom Vetenskapsrådet,
motionsyrkanden med anledning av propositionen och skrivelsen samt vissa
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.
I propositionen redovisar regeringen forskningspolitikens inriktning under åren
2001-2003. En utgångspunkt för forskningspolitiken är behovet av kraftsamling
inom strategiska forskningsområden och stimulans till tvär- och mångvetenskaplig
forskning. Propositionen anger åtta prioriterade forskningsområden: biovetenskap
och bioteknik, informationsteknik och IT-forskning, materialvetenskap, humaniora
och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, konst, vårdvetenskap samt miljö och
hållbar utveckling.
För att möta kommande pensionsavgångar och det ökande behovet av
forskarutbildade görs satsningar på forskarutbildning i form av 16 nya
forskarskolor inom områden som anges i propositionen. Forskarskolorna skall
drivas av de universitet som regeringen bestämmer, i samverkan med vissa andra
lärosäten. Forskarskolorna bidrar på så sätt till att samarbetet mellan
lärosätena utvecklas och stärks.
Förslag läggs fram om att i högskolelagen föra in en ny paragraf som innebär att
vetenskapens trovärdighet och god forskningssed skall värnas i universitetens
och högskolornas verksamhet.
Riksdagen har redan beslutat om en ny myndighetsorganisation för
forskningsfinansiering, som inrättas den 1 januari 2001. I propositionen ges
fördjupade riktlinjer för de nya myndigheterna Vetenskapsrådet, Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande samt Verket för innovationssystem.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har en gemensam
reservation i fråga om utarbetandet av och innehållet i regeringens
forskningspolitiska förslag. Reservationer från ett eller flera av dessa partier
finns också på andra punkter. Vänsterpartiet har en reservation.
Propositionen
Regeringen har i proposition 2000/01:3 Forskning och förnyelse föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434),
2. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om den framtida inriktningen
av den nya myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering (kapitel 7.1,
7.2, 7.3, 7.4 och 7.5),
3. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om samarbete inom
forskarutbildningen genom forskarskolor (kapitel 8.3.1).
Skrivelsen
Regeringen har i skrivelse 2000/01:28 Resursfördelningen inom Vetenskapsrådet
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i skrivelsen.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 2000/01:3
2000/01:Ub1 av Johan Lönnroth (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att humanioras andel av anslagen inom det humanistiska och
samhällsvetenskapliga anslagsområdet inom en tioårsperiod skall öka till
hälften.
2000/01:Ub2 av Sinikka Bohlin (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av forskning om människors miljöbeteende.
2000/01:Ub3 av Elisabeth Fleetwood och Leif Carlson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om undantag från höjningen av det nuvarande
omkostnadspåslaget samt att den nuvarande befrielsen från lokalhyra kvarstår.
2000/01:Ub4 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ändring av inriktning på forskningspolitiken.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
vikten av att forskningen är värdeförankrad i västerländsk humanism och kristen
etik.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att uppvärdera den humanistiska forskningen.
4. Riksdagen begär att regeringen låter utreda konsekvenserna av obalansen i
medelstilldelning mellan naturvetenskap och teknik å ena sidan, och
samhällsvetenskap och humaniora å andra sidan, samt att i denna utredning också
beakta den medicinska forskningens situation.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att karriärvägarna inom forskningen måste anpassas så att familjebildning och
yrkeskarriär kan förenas.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
forskarutbildningen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att den fria grundforskningen skall garanteras.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att utbyggnaden av forskningen skall ske i jämn och hög takt.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att åtgärda förväntad lärarbrist.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om vikten av ett genusperspektiv på forskningens villkor.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att popularisera forskningsresultat så att de blir tillgängliga för
medborgaren.
2000/01:Ub5 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
det oacceptabla med ytterligare förseningar då det gäller nytt primathus.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
preciseringar då det gäller insiktsfullt och generöst förhållningssätt vad det
gäller omsorgen om försöksdjur.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
genomlysning av behovet av den forskning som sker vid Smittskyddsinstitutet
(SMI).
2000/01:Ub6 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen avslår förslaget om en bestämmelse i högskoleförordningen
innebärande skyldighet för varje universitet och högskola med vetenskaps-område
att anordna utbildning av handledare inom forskarutbildningen.
2. Riksdagen avslår förslaget om en bestämmelse i högskolelagen innebärande att
vetenskapens trovärdighet och god forskningssed skall värnas i universitetens
och högskolornas verksamhet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
positiv särbehandling.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
statens roll i forsknings- och utvecklingsarbete.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
uppföljning av mål och riktlinjer inom forskningspolitiken.
6. Riksdagen avslår förslaget om riktade resurser till prioriterade
forskningsområden i enlighet med vad som anförs i motionen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
koncentration av resurser till regioner, forskningsområden och
forskningsutförare som redan i dag håller hög klass.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en fördelning av forskningsresurser baserad på regionalpolitiska skäl.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
universitetens och högskolornas roll i samhället.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ökade forskningsanslag och ökade anslag till grundutbildningen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om organisationen för forskningsfinansiering.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att ombilda två universitet/högskolor till fristående universitet/högskolor i
stiftelseform.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om avpolitisering av forskningen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om forskarskolor.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om det svenska arbetet för att eliminera byråkrati och politisering inom EU:s
sjätte ramprogram.
2000/01:Ub7 av Hans Hjortzberg-Nordlund och Göran Lindblad (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om etablering av ett mångdisciplinärt centrum för nanoteknologi och
nanobiologi vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola samt att
erforderliga medel ställs till förfogande.
2000/01:Ub8 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att riksdagen skall besluta om fördelning av medel till Vetenskapsrådet på
anslagsposter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att avslå förslaget till detaljfördelning av nytillkomna medel till
Vetenskapsrådet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att centralt planerade forskarskolor inte skall inrättas.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
redovisning av vad indirekta kostnader vid extern finansiering skall beräknas
på.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en strategi för att stärka humaniora.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
principer för de s.k. småämnenas ställning.
2000/01:Ub9 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av åtgärder för utvecklandet av innovationssystem för forskning och
fönyelse av offentlig sektor.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till förändringar i
högskoleförordningen så att den omfattar och meriterar den bredare och allsidiga
kompetens hos forskarna som samverkan kräver.
2000/01:Ub10 av Michael Hagberg och Inge Carlsson (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om viltforskningen.
2000/01:Ub11 av Sonja Fransson m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att inom en nära framtid inrätta en nätverksbaserad forskarskola i vårdvetenskap
i Västsverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att vårdhögskolan därvid bör vara Göteborgs universitet i samarbete med
Karlstads universitet med följande partnerhögskolor: Högskolorna i Borås,
Halmstad, Skövde, Trollhättan/Uddevalla, Hälsohögskolan i Jönköping samt
Nordiska hälsovårdshögskolan.
2000/01:Ub12 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att införa en kvalificeringstrappa för högskolorna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att utarbeta en strategi som anger hur rekryteringen av högskolelärare kan ökas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
användningen av resurstillskottet till Vetenskapsrådet under den kommande
perioden.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att de fasta forskningsresurserna till högskolor och universitet skall öka i
såväl reella som relativa termer.
5. Med avslag på regeringens förslag bör riksdagen begära nytt förslag hos
regeringen i linje med vad som i motionen anförs.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
lägsta påslag för indirekta kostnader.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
hur forskning inom humaniora och samhällsvetenskap långsiktigt kan stärkas.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
forskarstuderandes sociala situation.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av en samlad forskningsbudget.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om fortsatt diskussion kring forskningsfrågorna.
2000/01:Ub13 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskning och forskarutbildning i hela landet.
Motioner med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:28
2000/01:Ub14 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om resurser till Vetenskapsrådet.
2000/01:Ub15 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på fördelningen av
resurser för åren 2002 och 2003 och då samtidigt redovisa för fakultetsanslag
till lärosäten och resurser till de forskningsfinansierande myndigheterna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att på sikt ändra resursfördelningen mellan naturvetenskap och teknik samt
humaniora och samhällsvetenskap.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att klargöra skälen för fördelningen av forskningsresurser.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att säkerställa den fria grundforskningen genom medelstilldelning.
2000/01:Ub16 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fördelning inom anslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation.
2000/01:Ub17 av Beatrice Ask m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om utarbetandet av och innehållet i regeringens
forskningspolitiska förslag.
Motioner från allmänna motionstiden 2000
2000/01:Ub260 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ett nationellt institut för hälsa och medicin med särskilt ansvar för
bioteknik.
2000/01:Ub404 av Kerstin Heinemann (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av forskning om flyktingars och invandrares psykiska
hälsa.
2000/01:Ub436 av Ronny Olander och Bengt Silfverstrand (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av mer forskning och statistik inom
arbetsmiljöer med organiska lösningsmedel.
2000/01:Ub446 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att fritid
noteras som ett angeläget forskningsområde för det nya forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap.
2000/01:Ub457 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning om forskning kring läkemedel och framtida
vinster av läkemedelsförsäljning.
2000/01:Ub458 av Per-Samuel Nisser och Ola Karlsson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten för högskolor och universitet att
bilda holdingbolag.
2000/01:Ub465 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, kd, c) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behovet av tre centrum för högpresterande datorsystem.
2000/01:Ub472 av Lisbet Calner och Märta Johansson (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning och forskning inom frilufts- och
fritidsområdet.
2000/01:Ub496 av Karin Olsson m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskning med anknytning till den sociala ekonomin.
2000/01:Ub514 av Eva Arvidsson och Christina Axelsson (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att forskning initieras som kan ge
svar på vilka men barn kan få senare i livet om modern fått metadon under
graviditeten.
2000/01:Ub806 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av mer forskning kring kopplingen hälsa och friskvård.
2000/01:Ub820 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att ledamöter i forskningsstiftelser skall utses inom vetenskapssamhället.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att politiker inte skall kunna fatta beslut om vetenskapliga prioriteringar.
2000/01:K291 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
relationen mellan vetenskap och politik.
2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp, mp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om forskning om homosexualitet, bisexualitet samt transvestism och
transsexualism.
2000/01:L459 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om forskning om homo- och bisexuellas och transpersoners situation m.m.
2000/01:So372 av Leif Carlson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av nationell och långsiktig uppföljning och utvärdering av
läkemedel till kroniskt sjuka.
2000/01:Kr524 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att Vetenskapsrådet, universitet och högskolor i samverkan med olika
institutioner bör satsa mer på forskning om värdet av idrott och motion och dess
hälsomässiga och sociala betydelse.
2000/01:N243 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
forskningens betydelse för näringen.
2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
lokaliseringen av högpresterande datorsystem.
Utskottet
Inledning
Staten svarar för betydande insatser inom forskning och utvecklingsarbete. För
innevarande år uppgår de statliga anslagen till dessa ändamål till 15 810
miljoner kronor. I det närmaste två tredjedelar av de statliga anslagen avser
stöd till grundforskning och forskarutbildning. Stora statliga insatser görs
också i form av forskning och utvecklingsarbete till stöd för olika
samhällssektorer som industrin, transportväsendet, energiförsörjningen,
jordbruket, sjukvården, försvaret etc. Betydande satsningar på forskning görs
kring de för sektorerna övergripande miljöfrågorna. Också med andra offentliga
medel, bland annat forskningsstiftelsernas, finansieras omfattande
forskningsinsatser. Enligt den senaste OECD-statistiken, från 1997, är Sverige
näst efter USA det land i OECD som avsätter mest offentliga medel per invånare
till forskning och utvecklingsarbete. Även det svenska näringslivet avsätter
stora resurser till forskning och utvecklingsarbete. Tyngdpunkten ligger här på
utvecklingsarbete. Sammantaget innebär detta att Sverige är det land i världen
som avsätter störst andel - cirka fyra procent - av bruttonationalprodukten til
forskning och utvecklingsarbete. De svenska insatserna, såväl de offentliga som
de privata, har ökat under hela 1990-talet medan ökningarna i t.ex. de största
forskningsnationerna i Europa har varit mer begränsade.
Sedan början av 1980-talet lägger regeringen en gång per valperiod fram en
proposition där frågor rörande forskning och utvecklingsarbete men också
forskarutbildning ges en övergripande och samlad behandling. Propositionen
2000/01:3 Forskning och förnyelse är en sådan proposition. Propositionen ger en
faktabakgrund om forskningens och forskningssystemets omfattning i Sverige med
internationella utblickar. Mot denna bakgrund redovisar regeringen en rad
strategiska insatser, bl.a. inom prioriterade forskningsområden. I propositione
ger regeringen också riktlinjer för den nya myndighetsorganisation för
forskningsfinansiering som skall träda i kraft den 1 januari 2001. En central
fråga i propositionen är forskarutbildningen. Här redovisas framför allt ett
antal nya forskarskolor. Propositionen behandlar också frågor om högskolans
anställda, högskolans samverkan med det omgivande samhället m.m.
I en skrivelse - skr. 2000/01:28 - har regeringen redovisat resursfördelningen
inom den nya myndigheten Vetenskapsrådet.
Utbildningsutskottet har berett andra berörda utskott tillfälle att yttra sig
över propositionen och motioner i anslutning till denna. Yttranden har inkommit
från socialutskottet och näringsutskottet. Yttrandena bifogas detta betänkande.
Utarbetandet av och innehållet i regeringens forskningspolitiska förslag
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
redovisar i motion 2000/01:Ub17 synpunkter på utarbetandet av och innehållet i
regeringens forskningspolitiska förslag som de vill skall ges regeringen till
känna.
De fyra partierna framhåller att forskningspolitiken är långsiktig till sin
karaktär. Den borde därför vara föremål för breda politiska lösningar.
Propositionen Forskning och förnyelse är inte en forskningspolitisk proposition
i ordets rätta bemärkelse, anser motionärerna. Den saknar såväl analys av nuläg
och uppföljning av hittills gällande mål och strategier som övergripande
bedömningar inför den kommande planeringsperioden. I stället för
ställningstaganden i fundamentala frågor presenteras en stor mängd
detaljförslag. Motionärerna avvisar detaljstyrningen.
Motionärerna framhåller vidare att det är förbluffande att, när regeringen i en
skrivelse återkommer i frågan om fördelningen av Vetenskapsrådets resurser, int
heller denna skrivelse ger adekvat redovisning av regeringens ställningstagande
i grundfrågorna om fördelningen av resurser mellan olika forskningsområden
respektive rollfördelningen mellan olika organ med ansvar för
forskningsfinansieringen. Skrivelsen anger endast hur regeringen avser fördela
anslaget till Vetenskapsrådet för det närmast kommande året. Underlaget för
riksdagens beslut är således fortfarande synnerligen bristfälligt.
U t s k o t t e t avstyrker motionen.
avsnitt 10 Kontrollera mot PDF
Regeringens proposition innehåller grundläggande information om forskningen och
forskningssystemet i Sverige vad gäller såväl de kvantitativa resursinsatserna
som resultaten i form av publiceringar och citeringar samt kvaliteten i
forskningen enligt de utvärderingar som gjorts. Propositionen pekar på att den
svenska forskningen överlag bedöms hålla hög kvalitet. Samtidigt återges
synpunkter från utvärderare av svensk forskning att vårt forskningssystem är
behäftat med vissa strukturproblem som t.ex. bristande rörlighet. Regeringens
bedömningar och långsiktiga förslag i propositionen anknyter enligt utskottets
mening väl till fakta- och problemredovisningarna.
En central uppgift för statsmakterna är att svara för den övergripande
fördelningen av resurser mellan forskningsområden. Regeringen har här genom
propositionen och den särskilda skrivelsen gett underlag för riksdagens beslut.
Det är regeringens avsikt att den i skrivelsen om resursfördelning inom
Vetenskapsrådet föreslagna fördelningen av medel skall vara bas för fördelninge
mellan olika anslagsposter för budgetåren 2002 och 2003, med undantag för
nationella anläggningar och vissa internationella åtaganden. Det pågående
arbetet i Regeringskansliet bedrivs med inriktningen att Vetenskapsrådet skall
inrättas fr.o.m. den 1 januari 2001.
Arbetet med att forma en ny myndighet av en sådan karaktär och med sådana
uppgifter är dock inte slut i och med det. Efter det att organisationskommittén
avlämnat sin slutrapport till regeringen den 31 mars 2001, och arbetet inom
Vetenskapsrådet börjat finna sina former, kan det finnas anledning att vidare s
över bl.a. fördelningen av resurserna inom myndigheten, särskilt i beaktande av
det uppdrag om de internationella åtagandena och nationella anläggningarna som
regeringen avser att ge Vetenskapsrådet.
Propositionen behandlar ett stort antal frågor, vilket kan sägas ligga i sakens
natur, när syftet är att spänna över ett så vitt fält som forskning,
forskarutbildning och utvecklingsarbete. Vissa av de åtgärder som regeringen
förordar, t.ex. etablerandet av nya forskarskolor, har med framgång prövats av
flera lärosäten, t.ex. Blekinge tekniska högskola och Linköpings universitet.
Det är dock, enligt utskottets mening, värdefullt att särskilt stöd kan ges til
vidareutvecklingen av verksamheten inom de angelägna områden som regeringen
anger.
Övergripande frågor
Moderata samlingspartiet påpekar - motion 2000/01:Ub6 yrkandena 4, 5, 7 och 10
att man från regeringens sida inte har brytt sig om att definiera de
forskningspolitiska målens innehåll, hur dessa skall mätas eller vilka
avsnitt 11 Kontrollera mot PDF
mätmetoder som skulle kunna komma i fråga. Detta är en stor brist och urholkar
betydelsen av propositionen som forskningspolitiskt dokument. Den målstyrning
som hittills bedrivits inom svensk forskningspolitik förefaller inte ha bidragi
till att optimera fördelningen av forskningsmedel.
Övergripande mål i en moderat forskningspolitik: garantera förutsättningarna fö
en forskningsmiljö i världsklass; garantera forskningens frihet; skapa
förutsättningar för utveckling och bibehållande av starka och självständiga
forskningsinstitutioner; fokusera på grundforskning, forskarutbildning och
postdoktoral verksamhet; satsa extra på de allra mest framstående forskarna och
forskarlagen; ta ansvar för forskning och utveckling av omedelbar betydelse för
statens egna verksamheter; ge goda förutsättningar för internationellt
forskningssamarbete.
Resurser bör, enligt Moderaterna, koncentreras till regioner, forskningsområden
och forskningsutförare som redan i dag håller hög klass. Att stärka och utveckl
befintliga kunskapskluster är av central betydelse inte bara för de berörda
regionerna utan för hela landets framtid. Forskningsresurser skall däremot
aldrig fördelas av regionalpolitiska skäl. Fria, självständiga universitet
tillhör de viktigaste institutionerna i kunskapssamhället. Universitet och
högskolor måste ges möjlighet till en mer profilerad inriktning samt få ökade
anslag.
Kristdemokraterna framhåller - motion 2000/01:Ub4 yrkandena 1, 7 och 8 - att en
viktig utgångspunkt för modern forskningspolitik måste vara att den fria
grundforskningen har en fundamental roll för samhällsutvecklingen. Staten måste
ta sitt huvudansvar för den fria grundforskningen som på sikt är grundläggande
också för näringslivets utveckling.
Kristdemokraterna vill ha en långsiktig utbyggnad av god kvalitet i en takt so
ger de olika forskningsinstitutionerna förutsättningar att nå uppsatta mål.
Forskningsinstitutionerna skall ha en rejäl grundfinansiering. Ytterligare mede
skall kunna sökas genom forskningsråden. På så sätt förenas god basfinansiering
med nationell konkurrens. Propositionen innebär en alltför stark styrning av
såväl forskningen som forskarutbildningen.
Centerpartiet betonar - motion 2000/01:Ub12 yrkandena 9 och 10 - att, liksom en
högkvalitativ forskning kräver öppenhet och kritisk granskning, kräver en
framgångsrik och långsiktigt hållbar forskningspolitik en ständigt pågående
diskussion. Centerpartiet förordar ett ständigt pågående arbete kring
forskningsfrågorna, både mellan regeringen och de politiska partierna och mella
den politiska makten och företrädare för forskarsamhället.
avsnitt 12 Kontrollera mot PDF
En svårighet för forskningspolitiken är att samhället saknar överblick över de
samlade offentliga forskningsresurserna och att prioritering av forskning
därigenom blir svårare. En ordning bör prövas där all offentlig
forskningsfinansiering redovisas i en samlad forskningsbudget.
Folkpartiet framhåller - motion 2000/01:Ub820 yrkandena 8 och 9 - att forskarna
själva måste få formulera de problem som de skall studera i stället för att
tvingas följa politiska modenycker om vad som för tillfället anses vara
opportunt och samhällsrelevant. Vidare anser Folkpartiet att regeringen inte
skall utse ledamöter i forskningsstiftelsernas styrelser. Styrelseledamöterna
bör utses inom vetenskapssamhället, så att stiftelserna blir fristående som frå
början var tanken.
I motion 2000/01:K291 (v) yrkande 1 framhålls att det av regeringen beställda
forskningsprogrammet om militär underrättelse- och säkerhetstjänst (MUST) har
aktualiserat den principiella frågan om balansen mellan forskarstyrd och
beställarstyrd forskning. Regeringsuppdrag skall inte vara av så specifik och
avgränsande karaktär som MUST-programmet, betonar motionen.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena.
Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit att målet för politikområde
Forskningspolitik skall vara att Sverige skall vara en ledande forskningsnation
där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Utskottet föreslår i
betänkande 2000/01:UbU1 att riksdagen godkänner det föreslagna målet. Utskottet
konstaterar samtidigt att målet anger en övergripande och långsiktig ambition
för den svenska forskningspolitiken. I det fortsatta arbetet med att utveckla
budget- och styrsystemet ligger självfallet också ett fortsatt arbete med
precisering av målen för den statliga verksamheten.
Regeringen har i tidigare forskningspropositioner angett att staten har ett
övergripande ansvar för att det svenska samhället utvecklar och tar till vara n
kunskap samt att staten har ett särskilt ansvar för att garantera forskningens
frihet och för grundforskning och forskarutbildning. Detta är givetvis centrala
statliga uppgifter också med avseende på förverkligandet av det nu angivna måle
för forskningspolitiken.
Regeringens förslag i årets budgetproposition innebär en fortsatt successiv
uppbyggnad av forskning och forskarutbildning under den kommande treårsperioden
Såväl universitet och högskolor som nationella forskningsfinansierande
myndigheter tillförs ökade resurser.
Forskningspolitiken måste utformas med beaktande av flera samhälleliga krav.
Utbyggnaden av högskolan i hela landet, som bl.a. skett i syfte att ge stöd åt
avsnitt 13 Kontrollera mot PDF
den regionala utvecklingen, har visat sig få positiva effekter för forskningen.
Det gäller såväl de sedan länge etablerade universiteten i t.ex. Umeå och
Linköping och de nya universiteten som högskolorna. Forskning vid mindre och
medelstora lärosäten har kunnat utvecklas framgångsrikt. Utbyggnaden av
forskning i hela landet har också stor betydelse för möjligheterna att säkra hö
kvalitet i grundutbildningen, rekrytering av forskarbegåvningar från olika
lärosäten och lärosätenas samspel med det omgivande samhället. Självfallet måst
ett övergripande krav vid fördelningen av forskningsresurser alltid vara att de
statliga medlen kommer att kunna användas med uppfyllande av högt ställda krav
på vetenskaplig kvalitet.
Bland annat genom det Forskningsforum, som kommer att inrättas inom
Vetenskapsrådet, kommer det att bli möjligt att föra en bred diskussion om
forskningsfrågor. Anknytningen till Vetenskapsrådet gör att diskussionerna
kommer att kunna utgå från kvalificerat faktaunderlag.
De forskningspropositioner som regeringen regelbundet lägger fram ger en samlad
bild av svensk forskning i internationellt perspektiv, som inte bara ligger til
grund för riksdagens beslut utan också kan ge aktuell information till en
bredare krets. Regeringen ser värdet av en sammanhållen bild av svensk
forskning. Det är bl.a. ett skäl till att forskningsfrågorna samlats hos
utbildningsministern. Enligt utskottets mening krävs för den samlade överblicke
inte att alla anslag till forskning, forskarutbildning och utvecklingsarbete
förs samman till en "forskningsbudget". Statistiska centralbyrån gör
sammanställningar av såväl de statliga som andra forskningsinsatser, vilket gör
att aktuell information finns tillgänglig också för år när
forskningspropositioner inte läggs fram.
Svenska universitet och högskolor har en mycket hög grad av självbestämmande.
Det gäller även de nationella forskningsfinansierande myndigheterna och, i än
högre grad, forskningsstiftelserna. I detta ligger ansvar för att, inom ramen
för statsmakternas övergripande beslut, lägga upp verksamheten så att den med
upprätthållande av hög vetenskaplig kvalitet svarar mot krav på såväl bredd som
profilering. Vetenskapsrådets uppgifter kommer att bl.a. omfatta att tillsamman
med lärosätena stödja profileringen inom högskolans forskning.
Utskottet anser inte att någon ändring skall göras i fråga om sättet att utse
ledamöter i forskningsstiftelsernas styrelser. Att styrelseledamöterna utses av
regeringen utgör inget hinder för att forskningsstiftelserna är fristående,
självständigt arbetande organ.
Sveriges forskningssamverkan med EU
avsnitt 14 Kontrollera mot PDF
Sverige har sedan 1994 deltagit som fullvärdig medlem i EU:s ramprogram för
forskning och teknisk utveckling. Finansiering från EU har successivt fått ökad
betydelse för svensk forskning och utvecklingsarbete, såväl inom universitet oc
högskolor som inom näringslivet. Eftersom EU finansierar högst hälften av
projektkostnaderna förutsätter EU:s bidrag medfinansiering med minst lika stora
nationella resurser.
Förberedelserna för ett nytt - sjätte - ramprogram för forskning och utveckling
har inletts.
Regeringen redovisar i propositionen bedömningen att de nya myndigheterna för
forskningsfinansiering bör ta ett särskilt ansvar för att bevaka möjligheterna
att via den egna verksamheten och den nationella forskningsfinansieringen främj
det svenska deltagandet i EU:s ramprogram. Universitet och högskolor bör även t
ett större ledningsmässigt ansvar för att nå bästa möjliga projekthantering av
sitt engagemang i ramprogrammen.
Regeringen redovisar vidare som sin bedömning att Sverige bör arbeta för att
EU:s sjätte ramprogram ges dels en grundläggande struktur som möjliggör mer
samlade forskningsinsatser, dels en huvudsaklig inriktning på vissa
forskningsområden samt på åtgärder för innovation av betydelse för små och
medelstora företag. En förstärkning av grundforskningens ställning inom
programmet skall eftersträvas.
Moderata samlingspartiet framhåller i motion 2000/01:Ub6 yrkande 15 att Sverige
måste arbeta för att EU:s sjätte ramprogram stimulerar till fri och obunden
forskning och motverka byråkratisering och politisering.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.
Utskottet utgår från att regeringens arbete med frågor rörande
forskningssamarbetet inom EU och EU:s sjätte ramprogram för forskning vägleds a
strävan att såväl EU:s som de nationella resurserna för forskning och utvecklin
skall utnyttjas på bästa sätt. I detta ligger självfallet bl.a. att sträva efte
att formerna för beslutsfattandet blir rationella.
Regeringen har i november i år för samråd med EU-nämnden redovisat de
ståndpunkter som Sverige på nuvarande stadium av förberedelser och
planeringsarbete intar i fråga om det fortsatta forskningssamarbetet. EU-nämnde
har godkänt vad regeringen förordat.
De svenska ståndpunkterna utgår från att det sjätte ramprogrammet skall utgöra
huvudinstrumentet för det fortsatta forsknings- och utvecklingssamarbetet.
Sverige avvisar varje tanke på överstatliga åtgärder i detta arbete eller över
huvud taget inom forskningspolitiken. Varje land skall självt ansvara för sin
forskningspolitik. Utifrån denna utgångspunkt välkomnar Sverige möjligheterna
avsnitt 15 Kontrollera mot PDF
att med hjälp av ramprogrammet skapa incitament för och stödja samarbete genom
informationsutbyte, "benchmarking", stöd till nätverksbyggande mellan nationell
program, utvecklande av metoder för att peka ut "centers of excellence",
undanröjande av hinder för forskares rörlighet osv.
Sverige ser positivt på möjligheterna att öppna nationella forskningsprogram fö
ett närmare inbördes samarbete i de fall berörda ansvariga forskningsråd eller
andra forskningsfinansiärer själva ser fördelar i detta. Sådant samarbete kan
ges incitament och stöd genom ramprogrammet. En tydlig gräns måste dock dras vi
åtgärder som skulle kunna medföra okontrollerade budgeteffekter, t.ex. genom at
utländska forskare fritt skulle få söka medel ur den svenska forskningsbudgeten
för att utföra forskning i sitt eget land.
Det sjätte ramprogrammet planeras innebära att arbetsformerna ändras från en
verksamhet med många enskilda, mindre projekt inom ett flertal forskningsområde
till en koncentration på några få forskningsområden, av gemensam angelägenhet
för EU-länderna och en koncentration till färre mer långsiktiga, enskilda
projekt.
De områden som anförts som tänkbara tematiska områden för EU:s ramprogram (t.ex
postgenomisk forskning, forskning om "de stora sjukdomarna", nanoteknologier,
informationssamhället, luftfart och rymd, forskning förknippad med tillämpninge
av försiktighetsprincipen och för hållbar utveckling) ligger väl i linje med de
prioriteringar som regeringen angivit i den forskningspolitiska propositionen.
Prioriterade forskningsområden
Propositionen
Sveriges och svensk forsknings utgångsläge inför framtiden är gott. Framstående
forskning bedrivs inom vetenskapsområdena medicin, naturvetenskap, teknik,
samhällsvetenskap och humaniora, en forskning som måste få fortsatt offentligt
stöd. Regeringen framhåller i propositionen att det finns behov av
kraftsamlingar inom vissa forskningsområden, inte minst av tvär- och
mångvetenskaplig natur. I propositionen anges vissa prioriterade områden.
Regeringen betonar emellertid samtidigt att behovet av fokusering inte får
drivas så långt att andra forskningsområden, som för närvarande inte bedöms var
av samma strategiska betydelse, får betydligt sämre villkor. Eftersom det är
svårt att veta vilka områden som i framtiden kan bli de mest betydelsefulla
behöver fortfarande en betydande bredd prägla den svenska forskningen och
forskningsfinansieringen. Detta är också angeläget mot bakgrund av den högre
utbildningens behov.
Regeringen redovisar för perioden 2001-2003 resursförstärkningar till åtta
prioriterade områden enligt följande sammanställning. Förslag från regeringen
avsnitt 16 Kontrollera mot PDF
med anledning av dessa prioriteringar återfinns i budgetpropositionen för 2001.
(miljoner kronor)
---------------------------------------------------------------
| | |
|Biovetenskap och bioteknik |120 |
---------------------------------------------------------------
|Informationsteknik och IT- | |
|forskning |120 |
---------------------------------------------------------------
|Materialvetenskap och | |
|materialteknik | 35 |
---------------------------------------------------------------
|Humaniora och samhällsvetenskap | |
| |128 |
---------------------------------------------------------------
|Det konstnärliga området | |
| | 20 |
---------------------------------------------------------------
|Utbildningsvetenskap | |
| |114 |
---------------------------------------------------------------
|Vård- och omsorgsforskning | |
| | 35 |
---------------------------------------------------------------
|Miljö och hållbar utveckling | |
| | 20 + 23 |
---------------------------------------------------------------
I beloppen ingår medel till forskarskolor inom respektive område.
Motionerna
Moderata samlingspartiet betonar i motion 2000/01:Ub6 yrkande 6 att det finns
behov av kraftsamling och fokusering kring forskningsområden som biovetenskap,
bioteknik, bioinformation IT m.m. Detta skall dock inte lösas genom att
regeringen gör centrala öronmärkningar. Det är direkt olämpligt att regering oc
riksdag detaljstyr denna typ av satsningar ner på enstaka miljoner kronor.
Motionärerna vill därför att riksdagen avslår förslag om riktade resurser till
prioriterade forskningsområden.
Kristdemokraterna vill enligt motion 2000/01:Ub4 yrkande 4 att regeringen låter
utreda konsekvenserna av obalansen i medelstilldelning mellan naturvetenskap oc
teknik å ena sidan och samhällsvetenskap och humaniora å andra sidan samt att i
denna utredning också beaktas den medicinska forskningens situation.
Centerpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub12 yrkande 7 att det är angeläget
att ökade resurser till teknik, medicin och naturvetenskap balanseras av
ökningar också till samhällsvetenskap och humaniora. Regeringen bör, enligt
motionen, till vårpropositionen 2001 återkomma med förslag till hur forskning
inom humaniora och samhällsvetenskap långsiktigt kan förstärkas.
Några motioner talar särskilt för förstärkningar till humaniora. Centerpartiet
vill i motion 2000/01:Ub4 yrkande 3 att den humanistiska forskningen skall
uppvärderas. Folkpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub8 yrkande 5 att behovet
av och intresset för humanistisk forskning blir allt större. En strategi för at
avsnitt 17 Kontrollera mot PDF
stärka humaniora bör utarbetas. Motion 2000/01: Ub1 (v) vill att humanioras
andel av anslagen inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga anslagsområde
inom en tioårsperiod skall öka till hälften.
Motion 2000/01:Ub2 (s) vill att vikten av forskning om människors miljöbeteende
ges regeringen till känna.
Regeringen bör, enligt motion 2000/01:Ub7 (m), lägga fram förslag om att
etablera ett mångdisciplinärt centrum för nanoteknologi och nanobiologi vid
Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola samt om att erforderliga
medel ställs till förfogande.
Enligt motion 2000/01:Ub404 (fp) behövs ett forskningsprogram om flyktingars oc
invandrares psykiska hälsa. Ansvaret för detta bör förläggas till Karolinska
institutet.
Motion 2000/01:Ub436 (s) förespråkar mer forskning och statistik om
arbetsmiljöer med organiska lösningsmedel.
Motionärerna i motion 2000/01:Ub514 (s) vill att forskning initieras som kan ge
svar i fråga om vilka men barn kan få senare i livet om modern fått metadon
under graviditeten.
Motion 2000/01:So372 (m) framhåller behovet av nationell och långsiktig
uppföljning och utvärdering av läkemedel till kroniskt sjuka.
Regeringen bör, enligt motion 2000/01:Ju724 yrkande 25 (v, s, c, fp, mp) lägga
fram förslag om hur forskning skall kunna stimuleras om homosexualitet,
bisexualitet samt transvestism och transsexualism.
Också motion 2000/01:L459 (s) yrkande 18 vill se ökat stöd till forskning om
homo- och bisexuellas och transpersoners situation m.m.
I motion 2000/01:Ub806 (mp) yrkande 7 framhålls behovet av mer forskning kring
kopplingen hälsa och friskvård.
Enligt motion 2000/01:Kr524 (c) yrkande 6 har samhället satsat för lite på
forskning inom ett antal av de områden som berör idrottsrörelsen.
Vetenskapsrådet samt universitet och högskolor i samverkan med olika
institutioner bör satsa mer på forskning om värdet av idrott och motion och des
hälsomässiga och sociala betydelse (yrkande 6).
Motion 2000/01:Ub472 (s) vill stärka utbildning och forskning inom frilufts- oc
fritidsområdet.
Motion 2000/01:Ub496 (s) vill uppmärksamma forskning med anknytning till den
sociala ekonomin.
Forskningens betydelse för turistnäringen framhålls i motion 2000/01:
N243 (kd) yrkande 4.
Utskottets bedömning
Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Utskottet delar regeringens bedömning att det finns behov av kraftsamlingar ino
vissa forskningsområden. Även i andra länder görs koncentrerade insatser inom
särskilt prioriterade områden. I ett litet land som Sverige är det självfallet
särskilt viktigt att fokusera på vissa områden för att resurserna skall kunna
utnyttjas på bästa sätt.
avsnitt 18 Kontrollera mot PDF
På regeringens uppdrag har kunskaps- och forskningsstrategier utarbetats av
universitet och högskolor, forskningsråd och andra forskningsfinansiärer samt
andra myndigheter och organisationer med anknytning till forskningsområdet. I
kunskaps- och forskningsstrategierna har redovisats såväl starka och svaga sido
i nuvarande forskning som bedömningar av forsknings- och resursbehov inför
framtiden. Dessa strategidokument innebär att regeringen haft ett synnerligen
kvalificerat underlag för sina övergripande prioriteringar.
Även om betydande belopp anvisas till forskning medger resurserna självfallet
inte att alltför många områden utpekas som prioriterade. Regeringen har pekat u
åtta särskilt prioriterade områden: Biovetenskap och bioteknik,
Informationsteknik-IT-forskning, Materialvetenskap och materialteknik, Humanior
och samhällsvetenskap, Det konstnärliga området, Utbildningsvetenskap, Vård- oc
omsorgsforskning samt Miljö och hållbar utveckling. Utskottet finner dessa
prioriteringar väl avvägda.
De prioriterade områdena är breda forskningsområden. Den närmare omfattningen
och inriktningen av insatserna inom dessa områden blir frågor för
forskningsfinansierande myndigheter, universitet och högskolor, forskargrupper
och enskilda forskare.
I ovan redovisade motionsyrkanden anges forskningsområden som förvisso också är
angelägna. Som regeringen framhållit får utpekandet av särskilt prioriterade
områden inte innebära att bredden i den svenska forskningen går förlorad. Utöve
stödet till de prioriterade områdena kommer betydande resurser också att stå
till förfogande för forskning inom andra områden. Omfattningen av stödet till
dessa blir således en fråga för framför allt de olika forskningsfinansierande
myndigheterna. Flera viktiga forskningsfält är tvärvetenskapliga. Som exempel
kan nämnas att genomforskningen kan behöva följas av medicinsk och klinisk
forskning för att faktiska tillämpningar skall kunna utvecklas.
Jämställdhet och genusforskning
Kravet på jämställdhet mellan kvinnor och män berör alla delar av samhället.
Regeringen framhåller i propositionen att syftet med en jämnare könsbalans inom
forskningen inte bara är att åstadkomma mer rättvisa möjligheter för
underrepresenterat kön utan även att påverka forskningens inriktning och
forskningsmiljöerna vid lärosätena. Forskningen kommer, det är regeringens
övertygelse, att berikas av en större andel kvinnor, särskilt inom traditionell
manliga forskningsområden.
Regeringen redovisar i propositionen EG-domstolens prövning av i vad mån vissa
svenska regler om positiv särbehandling vid anställningar inom högskoleväsendet
avsnitt 19 Kontrollera mot PDF
var förenliga med gemenskapsrätten. Målet gällde bl.a. förordningen (1995:936)
om vissa anställningar som professor och forskarassistent i jämställdhetssyfte.
Domstolen kom fram till att den prövade lagstiftningen inte var förenlig med
gemenskapsrätten.
Regeringen framhåller att en utgångspunkt för jämställdhetsarbetet skall vara
bestämmelserna i jämställdhetslagen (1991:433) där bl.a. bestämmelser om positi
särbehandling ingår. Regeringen betonar att det är angeläget att lärosätena
vidtar de åtgärder som behövs för att se till att dessa bestämmelser efterlevs
vid anställningar.
Av de nya resurser som riksdagen anvisat för forskning och forskarutbildning
under åren 2001-2003 bör, enligt regeringens bedömning, totalt 12 miljoner
kronor fördelas till en forskarskola inom genusforskning. Vidare kommer
Vetenskapsrådet att inom ramen för sin budget fördela minst 10 miljoner kronor
till genusforskning. I propositionen anges att såväl Vetenskapsrådet som
universitet och högskolor skall eftersträva jämn könsfördelning genom positiv
särbehandling i forskarskolor och vid rekryteringsanställningar och med stöd av
rekryteringsmålen.
Moderata samlingspartiet pekar i motion 2000/01:Ub6 yrkande 3 på att positiv
särbehandling nyligen prövats av EG-domstolen, som i sitt domslut fann att de
svenska reglerna strider mot direktivet om likabehandling av kvinnor och män i
fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt
anställningsvillkor.
I motion 2000/01:Ub4 yrkande 5 framhåller Kristdemokraterna att karriärvägarna
inom forskningen måste anpassas så att familjebildning och yrkeskarriär kan
förenas. I samma motion, yrkande 10, framhålls också vikten av ett
genusperspektiv på forskningens villkor. Det behöver utredas vilka hinder som
fortfarande omöjliggör för kvinnor att verka på lika villkor inom forskningen.
Tidsgränsen fem år efter doktorsexamen för anställning som forskarassistent bör
tas bort. En sådan regel minskar, enligt motionärerna, möjligheterna för
forskare att t.ex. ta föräldraledighet.
U t s k o t t e t anser att riksdagen skall avslå motionsyrkandena.
Sverige har kommit långt när det gäller att skapa samma formella villkor och
förutsättningar för kvinnor och män. Trots det finns i praktiken stora
skillnader i fråga om kvinnors och mäns yrkesverksamhet. Inte minst gäller det
vid universitet och högskolor. Kvinnor är starkt underrepresenterade när det
gäller anställningarna som professor. Det är också stora skillnader i andelen
kvinnor respektive män mellan olika forskningsområden. För att uppnå en jämnar
könsfördelning och för att få in både kvinnors och mäns perspektiv inom alla
avsnitt 20 Kontrollera mot PDF
områden behövs därför särskilda insatser.
Regeringen har i propositionen redovisat EG-domstolens prövning av vissa
åtgärder i jämställdhetssyfte inom högskolan. Regeringen har därvid pekat på at
jämställdhetslagen (1991:433) fortsatt ger en grund för arbetet med
jämställdhetsfrågor vid bl.a. universitet och högskolor.
Högskolelagen (1992:1434 1 kap. 5 §) föreskriver att jämställdhet mellan
kvinnor och män alltid skall iakttas och främjas i högskolornas verksamhet.
Arbetet inom såväl utbildning som forskning skall således läggas upp med detta
som en av utgångspunkterna.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att Vetenskapsrådet
och lärosätena aktivt eftersträvar jämn könsfördelning genom positiv
särbehandling i forskarskolorna och vid rekryteringsanställningar. Regeringens
rekryteringsmål för kvinnor till anställningar i högskolan ger stöd för detta.
Anställningarna som forskarassistent är avsedda för rekrytering av unga forskar
till högskolan. Därför har föreskrivits att i första hand den bör komma i fråga
som har avlagt doktorsexamen högst fem år före ansökningstidens utgång.
Utskottet vill erinra om att denna föreskrift i högskoleförordningen (1993:100)
nyligen har kompletterats. Det anges nu att bl.a. föräldraledighet skall utgöra
särskilt skäl för undantag från den angivna tidsgränsen (4 kap. 10 §).
Utskottet utgår från att forskarskolan i genusforskning kommer att bidra till
fördjupade kunskaper av betydelse för kvinnor och män i hela samhället.
Forskningsetik
Propositionen
Forskningsetiska frågor har utretts av Kommittén om forskningsetik, som lade
fram sina förslag i slutbetänkandet God sed i forskningen (SOU 1999:4).
Betänkandet har remissbehandlats.
I högskolelagen finns krav på att verksamheten skall anpassas så att en hög
kvalitet nås. Att motverka slarv eller medvetet fusk liksom allmänt oacceptabel
beteende individer emellan på arbetsplatsen borde kunna inbegripas i denna
allmänna strävan efter en hög kvalitet i verksamheten. Samtidigt är det på grun
av den moderna forskningens höga grad av specialisering svårt att upptäcka
forskningsfusk och att utreda hur det har gått till. I första hand bör enligt
regeringens uppfattning förebyggande åtgärder som utbildning och
medvetandegörande prioriteras. Propositionen betonar angelägenheten av ett
noggrant granskningsarbete till exempel i samband med anställningar och
bedömning av avhandlingar samt i samband med forskningsfinansiärers behandling
av ansökningar och redovisningar av genomförda projekt.
För att betona lärosätenas ansvar föreslår regeringen en ny paragraf - 3 a § -
avsnitt 21 Kontrollera mot PDF
högskolelagen (1992:1434) med följande lydelse: I högskolornas verksamhet skall
vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas.
Granskningen av forskning genom "peer review" är ett bärande element i
forskningens kvalitetskontroll. Denna process är därmed också viktig i det
förebyggande arbetet mot oredlighet i forskning. Enligt regeringens mening
bedrivs ett medvetet och aktivt arbete med utveckling av peer review-processen
särskilt hos forskningsråden. Regeringen följer detta utvecklingsarbete noga
bl.a. genom myndigheternas årsredovisningar.
Enligt regeringens mening är det viktigt att det finns tydliga kriterier för
vilka forskningsprojekt som skall genomgå särskild forskningsetisk prövning.
Endast särskilt integritetskänslig forskning bör granskas. Regeringen avser att
vidare utreda frågan om det bör föras in en generell författningsreglering för
forskningsetisk granskning som omfattar alla finansiärer och forskningsutförare
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion 2000/01:Ub6 yrkande 2 att riksdagen
skall avslå förslaget om en bestämmelse i högskolelagen innebärande att
vetenskapens trovärdighet och god forskningssed skall värnas i universitetens
och högskolornas verksamhet. Alltför stor lagreglering, låt vara välment,
riskerar att lägga en hämsko på den kreativitet och frihet som är
förutsättningen för vital forskning.
I motion 2000/01:Ub4 yrkande 2 framhåller Kristdemokraterna att det är viktigt
att forskningspolitikens värdegrund är tydlig. Såsom riksdagen uttalade 1994 ha
vårt samhälle sina rötter i den kristna etiken och den västerländska humanismen
Dessa värden skall vara vägledande också för forskningen.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434). Utskottet anser att riksdagen skall avslå motionsyrkandena.
Vetenskapens och teknikens stora betydelse för samhället och dess utveckling
medför att forskningsetiska frågor är av stor betydelse. Forskningsverksamhet
aktualiserar en rad frågor av etisk karaktär. Forskningsmetoderna kan kräva
etiska överväganden, därför att de innebär experiment på människor eller djur
eller bygger på att känsliga uppgifter om enskilda personer ställs samman.
Forskningsetiska överväganden kommer också in när det gäller t.ex. frågor om
objektivitet och sakkunskap vid utvärdering av forskning.
I vetenskapens eget normsystem ligger krav på sanning, objektivitet, öppen
redovisning och kontrollerbarhet. Såvitt man kan bedöma är upptäckta fall av
forskningsfusk sällsynta. Det innebär självfallet inte att åtgärder inte behöve
vidtas för att förhindra forskningsfusk. Det är viktigt med ett noggrant
avsnitt 22 Kontrollera mot PDF
granskningsarbete i samband med anställningar och av avhandlingar liksom i
forskningsfinansiärers behandling av ansökningar och redovisningar av genomförd
projekt. Utskottet delar regeringens uppfattning att förebyggande åtgärder som
utbildning och medvetandegörande är särskilt viktiga. För att betona lärosätena
ansvar bör det, i enlighet med regeringens förslag, införas en ny paragraf i
högskolelagen enligt vilken vetenskapens trovärdighet och god forskningssed
skall värnas i högskolornas verksamhet.
Forskningsinformation
Propositionen framhåller att information om forskningsresultat har betydelse fö
hela samhällsutvecklingen. Forskningsinformationen bör främja dialogen mellan
forskare och allmänhet och öka allmänhetens intresse för forskning,
medvetenheten om forskningens betydelse och kunskaperna om forskningens
möjligheter och begränsningar. De viktigaste förmedlarna av
forskningsinformation är forskarna själva. Forskningsinformation bör ses som en
naturlig del av forskningen och bör vara meriterande i forskarnas
karriärutveckling.
Aktörerna som finansierar och sprider forskningsinformation är många. Regeringe
framhåller att Vetenskapsrådet och Forskningsforum bör ha ett särskilt ansvar
för att sprida forskningsinformation.
Kristdemokraterna talar i motion 2000/01:Ub4 yrkande 11 för bättre information
relaterad till olika målgrupper för att göra forskningsresultaten mer
tillgängliga och förbättra kommunikationen mellan forskare och övriga
medborgare. Det är av vikt att forskarna presenterar den framtida utveckling de
ser i t.ex. tänkbara scenarier. Det gör det lättare för politiker och andra
beslutsfattare att förstå konsekvenserna av olika beslut.
U t s k o t t e t anser att riksdagen skall avslå motionsyrkandet.
Forskningen gör ständigt nya landvinningar och människor hyser stora
förhoppningar till forskningens möjligheter att lösa många svåra problem. Den
nya tidens kunskap väcker samtidigt många frågor. Utvecklingen, bl.a. inom
biotekniken och genomforskningen, innebär också att samhället och dess
medborgare måste ta ställning till allt svårare etiska frågor. Mot denna
bakgrund är det nödvändigt med en omfattande, aktiv och förtroendefull dialog
mellan forskarna och det övriga samhället.
Som regeringen redovisar i propositionen finns i dag en rad finansiärer av
forskningsinformation. Forskningsinformation bedrivs i många former med
inriktning på olika målgrupper. Vetenskapsrådet kommer att ha ett särskilt
ansvar för forskningsinformation.
Statsmakterna har beslutat att Forskningsforum skall inrättas i samband med att
den nya forskningsorganisationen träder i kraft. I Forskningsforums styrelse
avsnitt 23 Kontrollera mot PDF
skall finnas företrädare för riksdagspartier samt för samtliga forskningsråd oc
övriga viktigare forskningsfinansierande myndigheter. Forskningsforums syfte är
att stärka dialogen och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer,
allmänhet m.fl. Forskningsforum kommer således bl.a. att kunna få en central
roll för information och dialog om forskning.
Genom Vetenskapsrådets och Forskningsforums särskilda ansvar för
forskningsinformation kommer det bl.a. att ges möjligheter till överblick och
samordning inom det stora fält som forskningsinformationen utgör.
En ny myndighetsorganisation
Riksdagen har efter förslag av regeringen i proposition 1999/2000:81 fattat
beslut om en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering (bet.
1999/2000:UbU17, rskr 257). Den omfattar fyra nya myndigheter: Vetenskapsrådet,
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande samt Verket för innovationssystem. Den ny
organisationen träder i kraft den 1 januari 2001. En organisationskommitté
förbereder införandet av den nya myndighetsorganisationen.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om den
framtida inriktningen av den nya myndighetsorganisationen för
forskningsfinansiering. Regeringens riktlinjer för var och en av de berörda
myndigheterna redovisas i det följande.
Vetenskapsrådet
Propositionen och regeringens skrivelse
Vetenskapsrådets främsta uppgift skall vara att stödja grundläggande
inomvetenskapligt motiverad forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom
samtliga vetenskapsområden. Vetenskapsrådet skall således svara för forskning
inom humaniora och samhällsvetenskap inklusive det konstnärliga området,
religionsvetenskap och rättsvetenskap, medicin inklusive vårdvetenskap,
odontologi och farmaci, naturvetenskap, matematik och teknikvetenskap. Andra
uppgifter är finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning, nationella och
internationella forskningsanläggningar, högpresterande datorsystem och
longitudinella databaser inom det samhällsvetenskapliga området samt
vetenskaplig planering av polarforskning. Huvuddelen av Vetenskapsrådets
forskningsstöd fördelas efter ansökan från forskare.
Vetenskapsrådet skall ha ett särskilt ansvar för att i ett internationellt
perspektiv upprätthålla kvaliteten på den svenska forskningen och främja
förnyelse och rörlighet inom forskningen. Internationella utvärderingar av
forskningens kvalitet är här ett viktigt instrument.
Rådet skall ansvara för övergripande policyfrågor som rör hela dess
verksamhetsområde. Rådet skall också ta initiativ till mång- och
avsnitt 24 Kontrollera mot PDF
tvärvetenskapliga satsningar samt svara för forskningsinformation.
Rådet skall även ha ett nationellt ansvar för att i samverkan med universitet
och högskolor åstadkomma en effektiv profilering av forskningen samt för att
skapa goda forskningsmiljöer för den svenska forskningen.
Vidare skall rådet på regeringens uppdrag svara för forskningspolitiska analyse
och rådgivning till regeringen i forskningsfrågor. Rådet skall bl.a. i en årlig
rapport ge en översikt över det forskningspolitiska landskapet.
Rådet skall medverka i beställning och framtagning av forskningsstatistik som
underlag för sina prioriteringar.
Rådet skall också svara för vissa internationella frågor.
Inom Vetenskapsrådet inrättas tre ämnesråd med ansvar för humaniora-
samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och teknikvetenskap. Ämnesråden
skall inom de ekonomiska ramar som anges i budgetpropositionen och
regleringsbrev besluta om framför allt medelsfördelningen till
forskningsprojekt.
Med hänvisning till budgetpropositionen redovisar regeringen i den
forskningspolitiska propositionen förstärkningar till Vetenskapsrådet på
sammanlagt 478 miljoner kronor under perioden 2001-2003. Förstärkningarna avser
rekryteringsanställningar och individuella bidrag till framstående unga forskar
de prioriterade områdena biovetenskap, informationsteknik, materialvetenskap,
vårdforskning, konst, utbildningsvetenskap och miljöforskning
dyrbar vetenskaplig utrustning
högpresterande datorer
småämnen
en fri resurs.
I skrivelsen Resursfördelningen inom Vetenskapsrådet (skr. 2000/01:28) anger
regeringen sin avsikt att för 2001 göra följande fördelning inom anslaget 26:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation:
(tkr)
-------------------------------------------------------------
| | |
|1. Humanistisk och | 213 000 |
|samhällsvetenskaplig | |
|forskning | |
-------------------------------------------------------------
|2. Medicinvetenskaplig | |
|forskning | 347 000 |
-------------------------------------------------------------
|3. Natur- och | |
|teknikvetenskaplig forskning |1 000 000 |
-------------------------------------------------------------
|4. Utbildningsvetenskaplig | |
|forskning | 20 000 |
-------------------------------------------------------------
|5. Dyrbar vetenskaplig | |
|utrustning m.m. | 103 000 |
-------------------------------------------------------------
|6. Övrig | |
|forskningsfinansiering m.m. | 94 101 |
-------------------------------------------------------------
|Summa | |
| |1 777 101 |
-------------------------------------------------------------
avsnitt 25 Kontrollera mot PDF
Regeringen anger vidare att denna fördelning skall vara bas för fördelningen
mellan berörda anslagsposter för budgetåren 2002 och 2003, med eventuellt
undantag för nationella anläggningar och vissa internationella åtaganden.
Regeringen framhåller att det, efter det att organisationskommittén avlämnat si
slutrapport till regeringen i mars 2001 och arbetet inom Vetenskapsrådet börjat
finna sina former, kan finnas anledning att se över bl.a. fördelningen av
resurserna inom myndigheten.
Motionerna
Moderata samlingspartiet vill inte - motionerna 2000/01:Ub6 yrkande 11 och
2000/01:Ub260 yrkande 22 - att det skall inrättas något centralt Vetenskapsråd.
I stället skall ämnesråden vara självständiga myndigheter. Det medicinska
ämnesrådet bör utvecklas till ett nationellt institut för hälsa och medicin.
Detta institut avses också svara för de områden som nu förs till Forskningsråde
för arbetsliv och socialvetenskap. Vidare bör inrättas ett forskningsråd för
jordbruk, skogsbruk, trä och livsmedel samt en myndighet för teknisk och
industrirelaterad forskning. Moderaterna föreslår i sitt budgetalternativ att d
sammanlagt 1,8 miljarder kronor som regeringen vill anslå för Vetenskapsrådet
fördelas mellan de tre ämnesområden i de proportioner som i dag gäller för
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet
och Naturvetenskapliga forskningsrådet/Teknikvetenskapliga forskningsrådet, med
bortseende från medlen för internationella avgifter och stöd till s.k.
nationella anläggningar.
Kristdemokraterna anser i motion 2000/01:Ub15 yrkandena 1 och 3 att den
redovisning som regeringen lämnat av resursfördelningen inom Vetenskapsrådet är
bristfällig bl.a. på grund av sin kortsiktighet. Ett huvudsyfte med de
forskningspolitiska propositionerna är att få en långsiktig behandling av
forskningsfrågorna. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till
fördelning av resurser för år 2002 och 2003 och då samtidigt redovisa
fakultetsanslag och resurser till de forskningsfinansierande myndigheterna. I
samma motion, yrkande 4, uttrycks farhågor för att ämnesråden inte får några
fria medel. Det framhålls att den fria grundforskningen måste säkerställas geno
medelstilldelning.
I motion 2000/01:Ub15 yrkande 2 betonar Kristdemokraterna att de nuvarande
resurserna är intecknade genom beslut av forskningsråden, vilket omöjliggör
större omfördelningar i det korta perspektivet. Kristdemokraterna vill på sikt
ha en fördelning av de områdesinriktade resurserna enligt följande: 40 % till
naturvetenskap och teknik, 30 % till medicin, 20 % till samhällsvetenskap och
humaniora, 3 % till utbildningsvetenskap.
avsnitt 26 Kontrollera mot PDF
Enligt Centerpartiet, motion 2000/01:Ub12 yrkande 3, tar regeringen på sig
uppgiften att själv agera vetenskapsråd och stå för de bedömningar
forskarsamhället rimligen självt borde få göra. Regeringen bör avstå från att
reglera hur resurstillskottet till Vetenskapsrådet skall användas.
Centerpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub16 följande fördelning av anslaget
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation:
(tkr)
-------------------------------------------------------------
| |
|1. Humanistisk och 222 000 |
|samhällsvetenskaplig |
|forskning |
-------------------------------------------------------------
|2. Medicinvetenskaplig |
|forskning 362 000 |
-------------------------------------------------------------
|3. Natur- och |
|teknikvetenskaplig forskning 1 044 000 |
-------------------------------------------------------------
|4. Utbildningsvetenskaplig |
|forskning - |
-------------------------------------------------------------
|5. Dyrbar vetenskaplig |
|utrustning m.m. 66 000 |
-------------------------------------------------------------
|6. Övrig |
|forskningsfinansiering m.m. 83 101 |
-------------------------------------------------------------
|Summa |
| 1 777 101 |
-------------------------------------------------------------
Folkpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub8 yrkande 1 att prioriteringarna
mellan vetenskapsområden skall göras av riksdagen. I samma motion, yrkande 2,
avvisas den detaljstyrning till olika ändamål som regeringen gör med avseende p
de medel som skall anvisas till Vetenskapsrådet. Folkpartiet förordar - motion
2000/01:Ub14 - att 76 miljoner kronor av de föreslagna resurserna till
Vetenskapsrådet förs över till universiteten och att Vetenskapsrådets resurser
fördelas enligt följande:
(tkr)
-------------------------------------------------------------
| |
|1. Humanistisk och 250 298 |
|samhällsvetenskaplig |
|forskning |
-------------------------------------------------------------
|2. Medicinvetenskaplig |
|forskning 378 567 |
-------------------------------------------------------------
|3. Natur- och |
|teknikvetenskaplig forskning 1 003 641 |
-------------------------------------------------------------
|4. Utbildningsvetenskaplig |
|forskning - |
-------------------------------------------------------------
|5. Dyrbar vetenskaplig |
|utrustning m.m. 58 595 |
-------------------------------------------------------------
|6. Övrig |
|forskningsfinansiering m.m. 10 000 |
-------------------------------------------------------------
|Summa |
| 1 701 101 |
-------------------------------------------------------------
avsnitt 27 Kontrollera mot PDF
I motion 2000/01:Ub8 yrkande 6 betonar Folkpartiet att det är ett nationellt
intresse att ämnen som latin, finska, grekiska och hebreiska även i
fortsättningen håller en hög forskningskompetens. Regeringen borde redovisa
analysen bakom sitt förslag och återkomma till riksdagen med förslag som
innehåller principbeslut om vilka små ämnen som skall ha särställning. Därutöve
skall ämnesråden ha möjlighet att fördela pengar till småämnen efter egna
beslut.
I motionerna 2000/01:Ub465 (fp, c, kd) och 2000/01:N383 (mp) yrkande 5 behandla
lokaliseringen av högpresterande datorsystem. Båda motionerna talar för att
sådana resurser skall finnas också i Norrland.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
Propositionen
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap skall främja såväl
grundläggande forskning som behovsstyrd forskning rörande välfärd, folkhälsa,
omsorg, arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Rådet skall också ha
samordningsansvar för forskning om äldre, handikapp, internationell migration
och etniska relationer samt för socialvetenskaplig alkoholforskning.
Forskningsrådet skall i första hand stödja forskning vid universitet och
högskolor samt forskningsinstitut. Rådet skall medverka i ämnesövergripande
forskningsprogram i samverkan med andra forskningsfinansiärer. En angelägen
uppgift är att identifiera behov av och ta initiativ till mång- och
tvärvetenskapliga satsningar där arbetslivsforskning och socialvetenskap är
centrala frågor. Viktigt är att stimulera till ökat svenskt deltagande i olika
internationella sammanhang.
Med hänvisning till budgetpropositionen redovisar regeringen i den
forskningspolitiska propositionen förstärkningar till Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap på sammanlagt 15 miljoner kronor under perioden
2001-2003 för prioritering av ämnesövergripande frågor inom ansvarsområdet. I
budgetpropositionen föreslås att den successiva resursförstärkningen för
äldreforskning som påbörjades år 1999 fullföljs år 2001 genom att ytterligare 1
miljoner kronor tillförs rådet. För handikappforskning föreslås i
budgetpropositionen att 5 miljoner kronor fördelas år 2001. Härutöver bör
ytterligare 2 miljoner kronor fördelas år 2002.
Motionerna
Moderata samlingspartiets förslag - motionerna 2000/01:Ub6 yrkande 11 och
2000/01:Ub260 yrkande 22 - om ett nationellt institut för hälsa och medicin
innebär att uppgifterna för Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
skulle läggas på det föreslagna institutet.
I motion 2000/01:Ub446 (v) föreslås att fritid skall noteras som ett angeläget
forskningsområde för Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
avsnitt 28 Kontrollera mot PDF
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Propositionen
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande skall främja
forskning för en ekologiskt hållbar utveckling och utveckla kunskaperna om de
biologiska naturresurserna, mark- och vattenresurserna samt samhällets hållbara
nyttjande av dessa resurser. Rådet skall även stödja forskning kring miljövård,
miljökonsekvenser, samhällsplanering, bygg- och förvaltningsfrågor, arkitektur
och kulturvärden, boendefrågor samt samhällets riskhantering i dessa frågor.
Rådet skall stödja forskning vid universitet, högskolor och forskningsinstitut
som uppfyller höga krav på vetenskaplig kvalitet och samtidigt har relevans för
de berörda samhällssektorerna. Det innebär att rådet skall svara för
grundläggande forskning på initiativ av forskare och för program där
samhällsrelevansen står i centrum.
Med hänvisning till budgetpropositionen redovisar regeringen i den
forskningspolitiska propositionen förstärkningar till Forskningsrådet för miljö
areella näringar och samhällsbyggande på sammanlagt 20 miljoner kronor under
perioden 2001-2003. I budgetpropositionen för år 2001 föreslås även en
tillfällig förstärkning med 28 miljoner kronor för forskning och utveckling om
ekologisk produktion för budgetåret 2001 och 23 miljoner kronor per år under
perioden 2002-2003, som bör fördelas till Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande för forskning inom området.
Motion
Enligt motion 2000/01:Ub10 (s) är nuvarande resurser för viltforskning klart
otillfredsställande. Viltforskningen bör prioriteras i den nya
forskningsorganisationen.
Verket för innovationssystem
Verket för innovationssystem skall ha till uppgift att initiera och finansiera
behovsstyrd forskning och utveckling till stöd för innovationssystemet och en
hållbar utveckling och tillväxt. Verksamheten skall omfatta stöd till forskning
och utvecklingsarbete inom bl.a. teknik, transporter, kommunikation, arbetsliv
och arbetsmarknad liksom uppgiften att verka för att ny kunskap tas till vara
och omsätts i produkter, processer, tjänster, utvecklande arbetsorganisation,
arbetsmiljö och i regelverk.
Verket för innovationssystem blir ett viktigt redskap för att förverkliga de
forskningspolitiska ambitionerna samtidigt som det utgör ett medel också inom
andra politikområden såsom närings-, transport-, kommunikations-, arbetslivs-
och arbetsmarknadspolitiken, framhåller propositionen.
Med hänvisning till budgetpropositionen redovisar regeringen i den
forskningspolitiska propositionen förstärkningar till Verket för
avsnitt 29 Kontrollera mot PDF
innovationssystem på sammanlagt 40 miljoner kronor under perioden 2001-2003.
Beträffande användningen av de nya resurserna anges att forskningen inom
bioteknik och informationsteknik skall få stöd med 20 miljoner kronor för
vartdera området.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att riksdagen skall godkänna vad regeringen förordat om den
framtida inriktningen av den nya myndighetsorganisationen för
forskningsfinansiering samt avslå motionsyrkandena.
Riksdagen godkände våren 2000 vissa riktlinjer för den nya myndighetsorga-
nisationen för forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81, bet. UbU17, rskr.
257). Utskottet ser inga skäl att ompröva detta beslut. Regeringens riktlinjer
nu förevarande proposition innebär en vidareutveckling och ett förtydligande av
vad som tidigare angetts. Utskottet delar regeringens uppfattning att den nya
organisationen kommer att ge möjligheter till kraftsamling inom viktiga
vetenskapliga områden och underlätta tvärvetenskapligt samarbete över
ämnesgränser respektive mellan forskning och utveckling. Den nya organisationen
kommer också att främja spridningen av information om forskning och dess
resultat.
Socialutskottet har i sitt yttrande uttalat att den nya organisationen för
forskningsfinansiering innebär förbättrade förutsättningar för kraftfulla
forskningssatsningar inom t.ex. hälso- och sjukvårdens område.
Riksdagen och regeringen skall, i enlighet med vad statsmakterna tidigare
beslutat, ange den övergripande resursfördelningen inom Vetenskapsrådet, bl.a.
omfattningen av de medel som skall fördelas av vart och ett av ämnesråden.
Regeringen har i en särskild skrivelse (skr. 2000/01: 28) redovisat
resursfördelningen inom Vetenskapsrådet för år 2001 samt utgångspunkterna för
resursfördelningen därpå följande år. Utskottet har inget att invända mot vad
regeringen anfört. De bedömningar som regeringen redovisat ger långsiktiga
utgångspunkter för användningen av resurserna.
I fråga om stödet till småämnen kan konstateras att regeringens förslag grundas
på en utredning inom Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och att
behovet av motsvarande stöd inom andra områden kommer att utredas inom
Vetenskapsrådet.
Regeringen anser att industriforskningsinstituten spelar en central roll i det
svenska innovationssystemet och att de utgör ett viktigt komplement till
universiteten och högskolorna. I det påbörjade förnyelsearbetet bör målet vara
att skapa ett behovstäckande och samordnat system av institut. Näringsutskottet
har i sitt yttrande understrukit vikten av att skapa långsiktighet och
kontinuitet beträffande industriforskningsinstituten. Utbildningsutskottet
avsnitt 30 Kontrollera mot PDF
instämmer i dessa bedömningar.
Såväl Vetenskapsrådet som de båda forskningsråden och Verket för
innovationssystem skall ha stor frihet inom de ekonomiska ramar som
statsmakterna ger. Utskottet är därför inte berett att närmare peka ut särskild
forskningsområden som skall ges stöd av de forskningsfinansierande
myndigheterna.
Universitet och högskolor som forskningsutförare
Propositionen framhåller att universiteten och högskolorna spelar en central
roll inom svensk forskning och har ett huvudansvar som forskningsutförare.
Universiteten och högskolorna med vetenskapsområde ansvarar dessutom för
forskarutbildningen.
En allt större del av forskningsresurserna vid universitet och högskolor bör,
enligt propositionen, erhållas efter prövning hos externa forskningsfinansiärer
vilket möjliggör en starkare profilering av lärosätenas forskning. Profileringe
bör leda till en arbetsfördelning som skapar förutsättningar för en ökad
samverkan mellan lärosätena.
Moderata samlingspartiet vill - motion 2000/01:Ub6 yrkande 12 - att två
universitet/högskolor skall ombildas till fristående universitet/högskolor i
stiftelseform. Vidare anser Moderaterna i samma motion yrkande 13 att
universitetsstyrelserna bör avpolitiseras för att minska det icke-akademiska
beslutsfattandet på lokal nivå och för att öka den akademiska friheten, dvs.
friheten för forskarna och lärarna - enskilt och kollegialt - att råda över
verksamheten.
Enligt Centerpartiet i motion 2000/01:Ub12 yrkande 1 bör det införas en
kvalificeringstrappa med innebörd att högskolor som erhållit examensrättigheter
efter prövning skall kunna inrätta vetenskapsområde och vidare uppnå
universitetsstatus eller utvecklas till en profilhögskola. Centerpartiet anser
också, samma motion yrkande 4, att de fasta forskningsresurserna till
universitet och högskolor skall öka i såväl reella som relativa termer.
Motionärerna i motion 2000/01:Ub13 (s) vill att Högskolan i Jönköping ges
möjlighet att utfärda forskarexamina inom hela det humanistisk-
samhällsvetenskapliga området.
U t s k o t t e t anser att riksdagen skall avslå motionsyrkandena.
Enligt utskottets mening bör inte ytterligare universitet eller högskolor
ombildas till stiftelser. De ramvillkor som nu gäller för universitet och
högskolor ger dessa stort utrymme för självbestämmande.
En av regeringen tillkallad enmansutredare har gjort en analys av
ledningsstrukturen vid universitet och högskolor efter de förändringar som
gjordes år 1998 (SOU 2000:101 Högskolans ledning). Utredaren konstaterar att
reformen i huvudsak har fungerat väl. Utredaren anser dock att antalet
avsnitt 31 Kontrollera mot PDF
styrelseledamöter skulle kunna minskas. Betänkandet bereds nu inom
Regeringskansliet.
Statsmakterna har lagt fast formell reglering av verksamheten vid universitet
och högskolor i högskolelagen och högskoleförordningen. Omfattningen och
inriktningen av verksamheten bestäms framför allt genom statsmakternas
budgetbeslut. Övergripande utbildnings- och forskningspolitiska bedömningar
måste vara avgörande för uppbyggnaden och utformningen av högskolan. Självfalle
har erfarenheterna och kompetensen vid de enskilda lärosätena stor betydelse fö
de politiska besluten. De politiska besluten kan dock inte ersättas av
automatiskt verkande regler i form av t.ex. kvalificeringstrappa.
Utskottet erinrar om att det är regeringen som beslutar om att ge en högskola
ansvar för vetenskapsområde, i vilket ingår möjlighet att utfärda examen från
forskarutbildning.
Regeringens förslag i budgetpropositionen innebär ökade resurser för universite
och högskolor, t.ex. genom de medel som anvisas för forskarskolor, vilka kommer
att utgöra permanenta förstärkningar av lärosätenas resurser. Vidare kommer det
höjda påslag för indirekta kostnader i samband med externfinansierad verksamhet
som regeringen aviserar, att ge betydande resurstillskott till universitet och
högskolor.
Forskarutbildning
Forskarskolor
Propositionen
Forskarskolor, dvs. en sammanhållen forskarutbildning av ett större antal
doktorander ofta i anslutning till ett forskningsprojekt eller
forskningsprogram, började etableras i Sverige under 1980-talet. Antalet har
ökat markant under 1990-talets senare del, inte minst genom insatser av
forskningsstiftelserna.
Regeringen framhåller att det är angeläget att samarbetet mellan olika lärosäte
och forskningsmiljöer stärks och att även högskolor utan vetenskaps-områden i
högre utsträckning kan delta i utbytet. Forskarskolorna erbjuder en modell, som
kan leda fram till ett sådant ökat samarbete. Genom forskarskolorna kan olika
modeller och nya grepp i uppläggning av forskarutbildningen prövas i syfte att
främja rekryteringen, höja kvaliteten och öka effektiviteten i studierna.
Forskarskolorna gör det möjligt att både förbättra det pedagogiska arbetet,
kursutbudet och handledningen. Doktorandernas möjligheter till delaktighet i
forskarskolornas uppbyggnad och verksamhet ökar. Av de forskningsstrategier, so
universitet och högskolor har inkommit med, framgår att det finns en tendens
till fler fakultetsgemensamma kurser och samverkan i olika typer av
forskarskolor. Regeringens bedömning är att fler ämnesområden och lärosäten i
Sverige skall kunna samverka för att åstadkomma bra och stimulerande miljöer fö
avsnitt 32 Kontrollera mot PDF
forskarutbildning. I denna samverkan skall även högskolor som saknar
vetenskapsområde och därmed rätt att utfärda examina inom forskarutbildningen
inbjudas och beredas plats att delta.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2001 att det - inom ramen för de
nya resurser som riksdagen tidigare har anvisat för forskning och
forskarutbildning - avsätts särskilda medel för 16 forskarskolor. Anvisade mede
avses bli en permanent förstärkning av berörda lärosätens anslag för forskning
och forskarutbildning. Regeringen har i sin bedömning utgått från förslag från
en särskilt tillkallad utredare samt från lärosätena inkomna intresseanmälninga
att delta i forskarskolor. Med utgångspunkt i utredarens förslag anges ett bret
område för varje forskarskola. Värdhögskolorna skall senare, efter samråd med
för varje forskarskola angivna partnerhögskolor, närmare precisera inriktningen
Vid avgörandet av lokaliseringen av forskarskolorna har regeringen utgått från
lärosätenas egna intresseanmälningar och utredarens bedömning av lärosätenas
förmåga och kapacitet inom aktuella ämnesområden, men även tagit hänsyn till at
en jämn fördelning av forskarskolorna lärosätena emellan i möjligaste mån
uppnås.
Regeringen avser att besluta om följande forskarskolor och värdhögskolor.
Regeringen anger också vissa av partnerhögskolorna. Fler lärosäten än dessa
kommer att delta. Regeringen förutsätter att samtliga lärosäten kommer att vara
engagerade i någon forskarskola och få erfarenhet av denna typ av verksamhet.
--------------------------------------------------------------
| | | |
|Forskarskola |Värdhögskola |Partnerhögskolor |
--------------------------------------------------------------
|1. Mångvetenskaplig | | |
|naturvetenskap |Lunds universitet |Växjö universitet,|
| | |Högskolan i Kalmar,
|
| | |Högskolan |
| | |Kristianstad och |
| | |Högskolan i |
| | |Halmstad |
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
| | | |
|Forskarskola |Värdhögskola |Partnerhögskolor |
--------------------------------------------------------------
|2. Genomik och | | |
|bioinformatik |Stockholms |Uppsala |
| |universitet |universitet, |
| | |Karolinska |
| | |institutet, Kungl.|
| | |Tekniska Högskolan,
|
| | |Linköpings |
| | |universitet, Umeå |
| | |universitet, |
| | |Sveriges |
| | |
lantbruksuniversitet, |
| | |Södertörns högskola
|
| | |och Mälardalens |
| | |högskola |
--------------------------------------------------------------
|3. Genomik och | | |
|bioinformatik |Göteborgs |Lunds universitet,|
| |universitet |Chalmers tekniska |
avsnitt 33 Kontrollera mot PDF
| | |högskola AB, |
| | |Högskolan i |
| | |Halmstad och |
| | |Högskolan i Skövde|
--------------------------------------------------------------
|4. | | |
|Materialvetenskap |Chalmers tekniska |Karlstads |
| |högskola AB |universitet, |
| | |Högskolan Dalarna,|
| | |Högskolan i Borås |
| | |och Högskolan i |
| | |
Trollhättan/Uddevalla |
--------------------------------------------------------------
|5. Matematik och | | |
|beräkningsvetenskap |Uppsala universitet |Karlstads |
| | |universitet, |
| | |Mälardalens |
| | |högskola och |
| | |Mitthögskolan |
--------------------------------------------------------------
|6. | | |
|Telekommunikation |Kungl. Tekniska |Blekinge tekniska |
| |högskolan |högskola, |
| | |Mitthögskolan och |
| | |Högskolan i Gävle |
--------------------------------------------------------------
|7. Grundläggande | | |
|datavetenskap |Linköpings |Örebro universitet,
|
| |universitet |Högskolan i Skövde|
| | |och Mälardalens |
| | |högskola |
--------------------------------------------------------------
|8. Språkvetenskap | | |
| |Stockholms |Karlstads |
| |universitet |universitet, |
| | |Mälardalens |
| | |högskola och |
| | |Högskolan i Gävle |
--------------------------------------------------------------
|9. Språkvetenskap | | |
| |Göteborgs |Växjö universitet,|
| |universitet |Högskolan i Borås |
| | |och Högskolan i |
| | |Skövde |
--------------------------------------------------------------
|10. Ekonomi | | |
| |Uppsala universitet |Karlstads |
| | |universitet, |
| | |Blekinge tekniska |
| | |högskola, |
| | |Stiftelsen |
| | |Högskolan i |
| | |Jönköping, |
| | |Mälardalens |
| | |högskola och |
| | |Högskolan på |
| | |Gotland |
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
| | | |
|Forskarskola |Värdhögskola |Partnerhögskolor |
--------------------------------------------------------------
|11. Teknisk och | | |
|naturvetenskaplig |Linköpings |Karlstads |
|didaktik |universitet |universitet, |
| | |Lärarhögskolan i |
| | |Stockholm, Malmö |
| | |högskola och |
| | |Mälardalens |
| | |högskola |
--------------------------------------------------------------
|12. Pedagogiskt | | |
|arbete |Umeå universitet |Karlstads |
| | |universitet, Örebro
|
| | |universitet, Malmö|
| | |högskola, Högskolan
|
| | |Dalarna och |
| | |Lärarhögskolan i |
| | |Stockholm |
--------------------------------------------------------------
|13. Vård och omsorg | | |
| |Karolinska |Örebro universitet,
|
| |institutet |Mälardalens |
| | |högskola, Högskolan
|
avsnitt 34 Kontrollera mot PDF
| | |Dalarna och |
| | |Mitthögskolan |
--------------------------------------------------------------
|14. Historia | | |
| |Lunds universitet |Växjö universitet,|
| | |Malmö högskola och|
| | |Södertörns högskola
|
--------------------------------------------------------------
|15. Genusvetenskap | | |
| |Umeå universitet |Högskolan i Kalmar,
|
| | |Mitthögskolan och |
| | |Högskolan i Gävle |
--------------------------------------------------------------
|16 Rymdteknik | | |
| |Luleå tekniska |Umeå universitet |
| |universitet | |
--------------------------------------------------------------
Värdhögskolorna skall ta det samordnande och grundläggande ansvaret för
forskarskolan. Värdhögskolans fakultetsnämnd fattar erforderliga beslut.
Värdhögskolan tilldelas de särskilda medel som anslås fr.o.m. år 2001. Med dess
medel bör också såväl handledare som doktorander från andra deltagande
lärosäten, med eller utan vetenskapsområde, finansieras. För de involverade
partnerhögskolorna utan vetenskapsområde innebär samarbetet med värdhögskolan,
enligt propositionen, bl.a. garantier för finansiering och stöd till
doktorander. Såväl värdhögskolan som partnerhögskolorna bör i den utsträckning
det är möjligt bidra med handledarresurser. Värdhögskolan bör också tillsammans
med partnerhögskolorna i möjligaste mån etablera internationella kontakter inom
forskarskolans område.
Forskarskolorna tilldelas vardera 5 miljoner kronor år 2001. Dessa medel skall
användas för att planera och organisera forskarskolan och anställa de första
doktoranderna. År 2002 tilldelas forskarskolorna ytterligare 5 miljoner kronor
vardera. Som planeringsförutsättning för år 2003 skall gälla att forskarskolorn
inom de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska
vetenskapsområdena tilldelas ytterligare 5 miljoner kronor vardera och
forskarskolorna inom humaniora och samhällsvetenskap ytterligare 2 miljoner
kronor vardera.
Var och en av forskarskolorna, utom forskarskolan i rymdteknik, avses få ett
examensmål på 25 doktorer. Examensmålet för forskarskolan i rymdteknik avses bl
17 doktorer.
För att skapa en tydlighet för doktoranderna och för deltagarna i forskarskolan
samt som bas för kommande uppföljningar och utvärderingar skall varje
forskarskola inlämna en programformulering till Högskoleverket senast den 1 mar
2001. Högskoleverket kommer att få i uppdrag att sammanställa dessa
programformuleringar i en publikation. Högskoleverket kommer vidare att få i
uppdrag att efter två år göra en första uppföljning och efter ytterligare tre å
en samlad uppföljning och utvärdering av forskarskolorna.
avsnitt 35 Kontrollera mot PDF
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om samarbet
inom forskarutbildningen genom forskarskolor.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser - motion 2000/01:Ub6 yrkande 14 - att de av
regeringen föreslagna forskarskolorna skall avvisas. Ansvaret för
forskarutbildningen åvilar universiteten som dessutom får ett betydande stöd
just för forskarskolor från stiftelser. Utöver det grundläggande felet med ett
uppifrån- och ner-perspektiv och beordrade nätverk är forskarskolorna dessutom
underfinansierade. Motsvarande belopp bör i stället avsättas för post-
doktorstjänster.
Kristdemokraterna framhåller i motion 2000/01:Ub4 yrkande 6 att det hade varit
bättre om lärosätena hade fått välja ut sina samarbetspartner och tillsammans
arbeta fram en lämplig forskarskola. Forskarskolorna innebär ett mycket
begränsat tillskott av doktorer. Regeringen borde ha redovisat sin syn på
omfattningen och inriktningen av forskarutbildningen i dess helhet.
I Centerpartiets motion 2000/01:Ub12 yrkande 5 framhålls att forskarskolorna
innebär att regeringen stärker sitt grepp över svensk forskning och
centraliserar beslutsfattandet över forskning och forskarutbildning till de
stora universiteten. Forskarskolor bör etableras även vid de nya universiteten
och högskolorna med vetenskapsområden.
Enligt Folkpartiet, motion 2000/01:Ub8 yrkande 3, innebär regeringens förslag
att politiska organ skall fatta beslut i frågor som i stället borde avgöras vid
universitet och högskolor utifrån vetenskapliga och professionella bedömningar.
Forskarskolor skall i stället kunna växa fram utifrån de olika lärosätenas egna
initiativ, under förutsättning att resurser för forskning finns.
I motion 2000/01:Ub11 (s) yrkandena 1 och 2 talar motionärerna för att en
nätverksbaserad forskarskola i vårdvetenskap skall inrättas i Västsverige.
Värdhögskolan bör vara Göteborgs universitet i samarbete med Karlstads
universitet med följande partnerhögskolor: Högskolorna i Borås, Halmstad,
Skövde, Trollhättan/Uddevalla, Hälsohögskolan i Jönköping och Nordiska
hälsovårdshögskolan.
Andra frågor rörande forskarutbildningen
Propositionen
Behovet av forskarutbildade personer och kvalificerade forskare är stort och
kommer att öka. Det gäller såväl inom den offentliga verksamheten som inom
näringslivet. Regeringen framhåller att forskarutbildningen bör utformas så att
den förbereder för både en akademisk karriär och en arbetsmarknad utanför
högskolan.
Regeringens bedömning är att forskarutbildningen huvudsakligen bör finansieras
med direkta statsanslag till berörda lärosäten. Lärosätena bör i ökad
avsnitt 36 Kontrollera mot PDF
utsträckning samverka inom forskarutbildningen. Samverkan bör inkludera
högskolor utan vetenskapsområde.
Regeringen redovisar sin avsikt att i högskoleförordningen införa en bestämmels
som innebär att varje universitet och varje högskola som har vetenskapsområde
skall anordna utbildning av handledare inom forskarutbildningen.
Budgetpropositionen för 2001 innebär att av de nya resurser som riksdagen
anvisat för forskning och forskarutbildning kommer Högskoleverket att tilldelas
medel för att utveckla handledarutbildning, handledarprojekt och pedagogiskt
utvecklingsarbete inom forskarutbildningen. Dessa medel skall disponeras av
Rådet för högskoleutbildning inom Högskoleverket.
Examinationen inom forskarutbildningen kommer, enligt regeringens bedömning,
att öka till följd av insatserna i propositionen.
Motionerna
Moderata samlingspartiet avvisar i motion 2000/01:Ub6 yrkande 1 att det skall
införas en bestämmelse i högskoleförordningen innebärande skyldighet för varje
universitet och högskola med vetenskapsområde att anordna utbildning av
handledare inom forskarutbildningen. Kompetensen hos handledarna är inte den
huvudsakliga anledningen till att doktorander uttrycker missnöje med
handledningen i avhandlingsarbetet. Antalet handledare är för litet, och
handledarna har allt mindre tid över för handledning.
Centerpartiet pekar i motion 2000/01:Ub12 yrkande 8 på de forskarstuderandes
sociala situation. Grundtanken i den senaste reformen av forskarutbildningen va
riktig så till vida att alla forskarstuderande skall ha en rimlig social
situation. Det kvarstår dock en mängd praktiska problem med genomförandet.
Forskarutbildningen bör utvärderas och de forskarstuderandes situation bör
behandlas i en studiesocial utredning.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker vad regeringen förordar om samarbete inom
forskarutbildningen genom forskarskolor och föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Forskarutbildningen är en strategiskt viktig utbildning i kunskapssamhället.
Behovet av forskarutbildade ökar både inom högskolan och i det övriga samhället
Nya grepp i uppläggningen av forskarutbildningen kan främja rekryteringen och
öka effektiviteten i studierna. Utskottet delar regeringens bedömning att
forskarutbildning i form av särskilda forskarskolor kan ha positiva effekter på
både utvecklingen av utbildningen och rekryteringen till denna, något såväl
svenska som internationella exempel visat. Forskarskolor bör ses som komplement
till och vidareutveckling av den övriga forskarutbildningen. Regeringen har i
propositionen understrukit universitetens och berörda högskolors ansvar för
forskarutbildningen.
avsnitt 37 Kontrollera mot PDF
Enligt propositionen samarbetar de nya universiteten och högskolorna med
vetenskapsområde av tradition med andra universitet och högskolor för att skapa
tillräckligt stora forskningsmiljöer. De är också vana att verka i
flervetenskapliga miljöer. Det är därför naturligt för åtskilliga av dem att ha
olika former av forskarskolor som grund för sin forskarutbildning. De nya
universiteten och högskolorna med vetenskapsområde tilldelades i
budgetpropositionen för år 2000 nya medel för forskning och forskarutbildning.
budgetpropositionen för år 2001 föreslår regeringen att dessa lärosätens
forskningsanslag ökar. Hur dessa medel skall fördelas avgörs av lärosätena
själva. Även om således forskarskolor självfallet också inrättas genom beslut a
lokala högskoleorgan är det, som utskottet framhållit i det föregående,
värdefullt att särskilt stöd kan ges till vidareutvecklingen inom de angelägna
områden som regeringen anger.
De 16 nya forskarskolorna innebär den största samlade satsningen på
forskarutbildning som gjorts i Sverige. Forskarskolorna etableras inom för
Sverige viktiga forskningsfält. Forskarskolorna får förutsättningar att bedriva
forskarutbildning av hög kvalitet. De kan erbjuda tillgång till stora
forskningsmiljöer och vara en stimulerande faktor för att få fram bästa tänkbar
forskning.
Forskarskolorna kan också förändra samarbetet mellan universitet och högskolor.
Genom forskarskolor som bygger på samverkan mellan flera lärosäten kan
forskarutbildningen utvecklas och dessutom nå fler studenter. Antagningen till
de nya forskarskolorna kommer självfallet att göras utifrån de bestämmelser som
finns i högskoleförordningen. I detta ligger att studerande från värdhögskolor
och partnerhögskolor inte har företräde framför andra sökande utan att
forskarskolorna är öppna för alla behöriga sökande. Urval bland behöriga sökand
skall, som föreskrivs i högskoleförordningen 9 kap. 6 §, endast göras med hänsy
till deras förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen.
Utskottet vill i likhet med regeringen betona universitetens och högskolornas
ansvar för forskarutbildningen. I detta ansvar ligger bl.a. att se till att
handledarna inom forskarutbildningen har adekvat kompetens. Det är angeläget at
lärosätena kan få visst stöd i detta ansvar, som sker genom de av regeringen
förordade insatserna för utbildning och utvecklingsarbete avseende
forskarutbildningen.
Högskoleverket svarar för ett omfattande arbete med frågor om uppföljning och
utvärdering av forskarutbildning. Detta arbete gäller alla aspekter av de
forskarstuderandes situation.
Högskolans anställda
avsnitt 38 Kontrollera mot PDF
Enligt högskoleförordningen (1993:100) finns för närvarande framför allt två
former för anställning av nyexaminerade doktorer: fortsatt anställning som
doktorand till längst ett år efter avlagd doktorsexamen och anställning som
forskarassistent under längst fyra år. Det är även möjligt, om än ovanligt, att
en nyexaminerad doktor anställs som lektor. Därutöver har universitet och
högskolor möjlighet att anställa personer enligt allmänt tillämpliga
arbetsrättsliga regler (projektanställning m.m.).
I propositionen förordas att universitet och högskolor i en försöksverksamhet
skall kunna anställa biträdande lektorer under längst fyra år. Anställning som
biträdande lektor skall efter prövning kunna övergå i en tillsvidareanställning
som lektor. I anställningen som biträdande lektor bör 25 % undervisning ingå.
Andelen undervisning bör kunna vara högre och anställningstiden då förlängas i
motsvarande mån, dock högst ett år. Försöksverksamheten bör pågå i minst fem år
och därefter bör en utvärdering ske.
Propositionen anger vidare att forskarassistenter inom ramen för sin anställnin
bör kunna arbeta 25 % med undervisning.
Antalet anställningar som forskarassistent och biträdande lektor bör öka,
framhåller propositionen. Anställningar vid annat lärosäte än det vid vilket
personen avlagt doktorsexamen bör också öka.
Kristdemokraterna påpekar i motion 2000/01:Ub4 yrkande 9 att högskolan står
inför ett gigantiskt lärarproblem, eftersom en stor del av lärarkåren kommer at
pensioneras under de kommande åren. För att kvaliteten skall kunna bibehållas
krävs en jämn och hög utbyggnadstakt av högskolans verksamhet.
Även Centerpartiet pekar - motion 2000/01:Ub12 yrkande 2 - på att behovet av
högskolelärare är stort och kommer att öka kraftigt, inte minst vid de mindre
och medelstora högskolorna. Regeringen bör utarbeta en strategi som anger hur
rekryteringen av högskolelärare kan ökas.
I motion 2000/01:Ub9 (s) yrkande 2 förordas ökat meritvärde för den bredare och
allsidiga kompetens hos forskarna som samverkan kräver.
U t s k o t t e t anser att riksdagen skall avslå motionsyrkandena.
Det är angeläget att förbättra högskolans möjligheter att rekrytera nya lärare.
Behovet av lärare kommer att öka till följd av såväl utbyggnaden av universitet
och högskolor som de omfattande pensionsavgångar som lärosätena står inför.
Rekryteringsanställningarna måste utformas så att de blir attraktiva för de hög
kvalificerade personer som högskolan behöver anställa. Dessa anställningar måst
också ge utrymme för arbete inom både forskning och utbildning. Detta blir
möjligt genom den av regeringen aviserade försöksverksamheten med anställningar
avsnitt 39 Kontrollera mot PDF
som biträdande lektor. I likhet med regeringen menar utskottet att antalet
tjänster som forskarassistent och biträdande lektor bör öka. Vissa medel för at
finansiera forskarassistenttjänster kommer enligt regeringens förslag att
anvisas under anslaget till Vetenskapsrådet. Utskottet utgår från att
universitet och högskolor också kommer att prioritera rekryteringsanställningar
vid fördelningen av sina egna medel.
Högskoleförordningen (1993:100) föreskriver att som bedömningsgrund vid
anställning av lärare inom högskolan skall gälla bl.a. förmågan att samverka me
det omgivande samhället och att informera om forskning och utvecklingsarbete (4
kap. 15 §).
Finansiering av forskning vid universitet och högskolor
En betydande del av forskningen vid universitet och högskolor finansieras med
andra medel än lärosätenas egna anslag, extern finansiering. De externa
finansiärerna skall svara för samtliga kostnader, såväl direkta som indirekta,
för den verksamhet de finansierar. Denna princip om full kostnadstäckning har
gällt sedan länge. Lika länge har det varit debatt och konflikter kring nivån p
den ersättning som skall betalas för lärosätenas indirekta kostnader, det s.k.
over head-påslaget. För närvarande uppgår detta påslag till 13,6 %. Detta kan
också uttryckas som att ett avdrag med 12 % görs på de externa medlen.
Med utgångspunkt i en utredning av Ekonomistyrningsverket anger regeringen i
propositionen att en lägsta nivå för påslag för indirekta kostnader bör vara 18
% av forskningsprojektens direkta kostnader. Detta påslag skall inkludera
lokalkostnader för den indirekta verksamheten. Däremot ingår inte
projektlokalkostnader.
Med anledning av att vissa finansiärer har anhållit om undantag från kravet att
finansiera indirekta kostnader, framhåller regeringen att det inte finns skäl
att generellt undanta några andra forskningsfinansiärer från kravet på full
kostnadstäckning än EU-finansiärer och andra överstatliga organ där Sverige
godkänt avtal med sådana undantag.
I propositionen anges att frågan om lägsta nivå för påslag för indirekta
kostnader kan bli föremål för förnyad prövning.
Centerpartiet anser - motion 2000/01:Ub12 yrkande 6 - att det i avvaktan på en
godtagbar modell för att debitera för externt uppkomna kostnader inte bör göras
några förändringar i fråga om lägsta påslag för indirekta kostnader. Regeringen
bör återkomma i frågan och samtidigt redogöra för vilka kostnader som skall
kompenseras.
Folkpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub8 yrkande 4 att regeringens
beskrivning av vad ett påslag med 18 % skall räcka till är oklar. Regeringen bö
avsnitt 40 Kontrollera mot PDF
därför snarast återkomma med närmare beskrivning av vad denna procentsats
grundar sig på och av vilka kostnader som skall täckas av externa finansiärer.
I motion 2000/01:Ub3 (m) förordas att Cancerfonden undantas från höjningen av
påslaget samt att Cancerfonden även i fortsättningen befrias från att betala
lokalhyra.
U t s k o t t e t anser att riksdagen skall avslå motionsyrkandena.
Utskottet vill betona att en korrekt tillämpning av principen om full
kostnadstäckning är nödvändig för att inte universitetens och högskolornas egna
resurser skall urholkas. De medel som anvisas direkt till lärosätena skall inte
användas för att subventionera externfinansierad forskning utan för verksamhet
enligt universitetens och högskolornas egna beslut.
Till grund för regeringens bedömning ligger uppgifter, som tagits fram av
Ekonomistyrningsverket, en myndighet som får förutsättas besitta hög ekonomisk
kompetens. Utskottet utgår från att regeringen i de föreskrifter som kommer att
meddelas i fråga om påslag på externfinansierad verksamhet ger de närmare
riktlinjer för tillämpningen som erfordras, bl.a. genom precisering av vilka
slag av kostnader som skall täckas med påslaget. Utskottet utgår också från att
regeringen meddelar övergångsbestämmelser som beaktar de ekonomiska
förutsättningarna för redan pågående projekt.
I likhet med regeringen anser utskottet att inga andra forskningsfinansiärer
skall undantas från kravet på full kostnadstäckning än EU-finansiärer och andra
överstatliga organ där Sverige godkänt avtal med sådana undantag.
Högskolans samverkan med det omgivande samhället
Universitet och högskolor skall enligt 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434)
samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.
Utbyggnaden av högskolan över hela landet har, framhåller propositionen, ökat
möjligheterna till kontakter och samarbete med samhälle och näringsliv. Av en
rapport från Högskoleverket (2000:2 AR) framgår att högskolans kontaktytor mot
omvärlden är stora och komplexa. Formerna för kontakterna har utökats med nya
medier och forum.
Universiteten och högskolornas samverkan med det omgivande samhället inom
forskningen bör fortsätta att utvecklas, betonas i propositionen. Det är
angeläget att stödja, utveckla och bättre ta till vara resultaten av den
forskning och det utvecklingsarbete som sker vid lärosätena. Det nuvarande
systemet för samverkan bör, enligt regeringens mening, ses över med utgångspunk
i de ursprungliga intentionerna. Översynen bör framför allt inriktas på
holdingbolag och teknikbrostiftelser.
Motion 2000/01:Ub457 (kd) talar för en utredning om forskning kring läkemedel
avsnitt 41 Kontrollera mot PDF
och framtida vinster av läkemedelsförsäljning. Enligt motionären kan det
ifrågasättas om inte universitetssjukhusen skall kunna tillgodogöra sig något a
vinsten på den forskning som bedrivs där till förmån för läkemedelsindustrin.
I motion 2000/01:Ub458 (m) vill motionärerna att de lärosäten som så önskar
skall ges möjlighet att bilda holdingbolag.
U t s k o t t e t anser att riksdagen skall avslå motionsyrkandena.
Utskottet delar regeringens uppfattning att samverkan mellan universitet och
högskolor och det omgivande samhället är angelägen och skall fortsätta att
utvecklas. Det finns, som regeringen konstaterat, ett behov av att se över både
de många organisationer, bolag, stiftelser etc. som inrättats med ändamålet att
förbättra samverkan och de olika formerna för samverkan. Den översyn av det
nuvarande systemet för samverkan, som regeringen aviserar i propositionen, skal
framför allt inriktas på holdingbolag och teknikbrostiftelser. Översynen skall
enligt propositionen göras med utgångspunkt i de ursprungliga intentionerna för
samverkan. Utskottet, som erfarit att flera lärosäten efterfrågar möjligheterna
att bilda holdingbolag, förutsätter att översynen genomförs med förtur.
Övriga frågor
Säkerhetslaboratorium och nytt djurhus
Av de nya resurser som riksdagen anvisat för forskning och forskarutbildning
under perioden 2001-2003 bör, enligt regeringens bedömning, medel fördelas för
att bygga ett modernt djurhus. I budgetpropositionen för 2001 föreslås 5
miljoner kronor för detta ändamål. Medlen föreslås öka successivt för att år
2003 uppgå till 20 miljoner kronor.
Motion 2000/01:Ub5 (m) betonar angelägenheten av att det inte blir några
ytterligare förseningar för det nya djurhuset (yrkande 1) liksom av
preciseringar då det gäller insiktsfullt och generöst förhållningssätt vad det
gäller omsorgen om försöksdjur (yrkande 2). Motionären anser också att en
genomlysning av all den verksamhet som sker vid Smittskyddsinstitutet är
nödvändig (yrkande 3).
U t s k o t t e t avstyrker motionen.
Utskottet delar regeringens bedömning att byggandet av ett nytt djurhus på
Karolinska institutets område är en viktig förutsättning för att det i Sverige
även fortsättningsvis skall kunna bedrivas kvalificerad forskning som kräver
experiment med djur. Med hänsyn till brister i nuvarande djurhus är det, vilket
betonas i propositionen, viktigt att det nya djurhuset kan tas i bruk inom en
snar framtid. I likhet med socialutskottet, som tagit upp denna fråga i sitt
yttrande, anser utbildningsutskottet att det inte finns skäl att utgå från att
den tidsplan som föreligger inte skulle vara realistisk.
avsnitt 42 Kontrollera mot PDF
Som framhålls i propositionen är det av stor vikt att de experiment som skall
utföras i det nya djurhuset noga prövas enligt de etiska regler som gäller för
experiment med djur i Sverige. Svensk medicinsk forskning bör vara föregångare
även när det gäller omsorgen om de djur som används i försöken. Det är därför
angeläget att, som propositionen anger, det nya djurhuset byggs med en standard
som inte bara uppfyller gällande minimikrav utan också återspeglar ett
insiktsfullt och generöst förhållningssätt vad gäller omsorgen om försöksdjuren
I likhet med socialutskottet, som tagit upp denna fråga i sitt yttrande, utgår
utbildningsutskottet från att den forskning som bedrivs vid
Smittskyddsinstitutet skall äga rum med beaktande av vad som anförts i
propositionen och med iakttagande av lagar, förordningar och föreskrifter inom
området.
Forskning till stöd för andra politikområden
I propositionen redovisas översiktligt regeringens syn på forskningsbehov till
stöd för andra politikområden. Bland annat hänvisar regeringen till förslag i
budgetpropositionen för 2001 om förstärkning av Statens skolverks
forskningsanslag.
Motion 2000/01:Ub9 (s) yrkande 1 anser att forskningspolitiken måste
kompletteras med idéer om hur statens samverkan med kommuner och landsting och
den FoU dessa står för kan utvecklas till ett innovationssystem för offentlig
sektor och att regeringen bör utreda denna frågeställning.
U t s k o t t e t, som erinrar om att forskningspropositionen bygger på ett
synnerligen omfattande material i form av kunskaps- och forskningsstrategier
från en rad myndigheter och andra organ, bland dessa Landstingsförbundet och
Svenska Kommunförbundet, avstyrker motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utarbetandet av och innehållet i regeringens
forskningspolitiska förslag
att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub17,
res. 1 (m, kd, c, fp)
2. beträffande övergripande frågor
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub4 yrkandena 1, 7 och 8, 2000/01:Ub6
yrkandena 4, 5, 7, 8, 9 och 10, 2000/01:Ub12 yrkandena 9 och 10, 2000/01:Ub820
yrkandena 8 och 9 samt 2000/01:K291 yrkande 1,
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (kd) - delvis
res. 4 (c) - delvis
res. 5 (fp) - delvis
res. 6 (v)
3. beträffande Sveriges forskningssamverkan med EU
att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub6 yrkande 15,
4. beträffande prioriterade forskningsområden
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub1, 2000/01:Ub2, 2000/01:
Ub4 yrkandena 3 och 4, 2000/01:Ub6 yrkande 6, 2000/01:Ub7, 2000/01:Ub8 yrkande
5, 2000/01:Ub12 yrkande 7, 2000/01:Ub404, 2000/01:Ub436, 2000/01:Ub472,
avsnitt 43 Kontrollera mot PDF
2000/01:Ub496, 2000/01:Ub514, 2000/01:Ub806 yrkande 7, 2000/01:Ju724 yrkande 25
2000/01:L459 yrkande 18, 2000/01:So372, 2000/01:Kr524 yrkande 6 och 2000/01:
N243 yrkande 4,
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (kd) - delvis
res. 4 (c) - delvis
res. 5 (fp) - delvis
5. beträffande jämställdhet och genusforskning
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub4 yrkande 5 och 2000/01:
Ub6 yrkande 3,
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (kd) - delvis
6. beträffande utredning om hinder för kvinnor att verka på lika villkor
inom forskningen, m.m.
att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub4 yrkande 10,
res. 7 (m, kd, fp)
7. beträffande forskningsetik
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434) och avslår motionerna 2000/01:Ub4 yrkande 2 och 2000/01:Ub6 yrkande
2,
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (kd) - delvis
8. beträffande forskningsinformation
att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub4 yrkande 11,
9. beträffande myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering
att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om den framtida inriktningen
av den nya myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering och avslår
motionerna 2000/01:Ub6 yrkande 11, 2000/01:Ub8 yrkandena 1, 2 och 6,
2000/01:Ub10, 2000/01:Ub12 yrkande 3, 2000/01:Ub14, 2000/01:Ub15 yrkandena 1-4,
2000/01:Ub16, 2000/01:Ub260 yrkande 22, 2000/01:Ub446, 2000/01:Ub465 och
2000/01:N383 yrkande 5 samt lägger skr. 2000/01:28 Resursfördelningen inom
Vetenskapsrådet till handlingarna,
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (kd) - delvis
res. 4 (c) - delvis
res. 5 (fp) - delvis
10. beträffande roll- och ansvarsfördelning vid universitet och högskolor
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub6 yrkandena 12 och 13, 2000/01:Ub12
yrkandena 1 och 4 samt 2000/01:Ub13,
res. 2 (m) - delvis
res. 4 (c) - delvis
11. beträffande forskarutbildning
att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om samarbete inom
forskarutbildningen genom forskarskolor och avslår motionerna 2000/01:Ub4
yrkande 6, 2000/01:Ub6 yrkande 14, 2000/01:Ub8 yrkande 3, 2000/01:Ub11 yrkanden
1 och 2 samt 2000/01:Ub12 yrkandena 5 och 8,
res. 3 (kd) - delvis
res. 4 (c) - delvis
res. 8 (m, fp) - delvis
12. beträffande utbildning av handledare inom forskarutbildningen
att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub6 yrkande 1,
res. 2 (m) - delvis
13. beträffande högskolans anställda
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub4 yrkande 9, 2000/01:Ub9 yrkande 2
och 2000/01:Ub12 yrkande 2,
res. 4 (c) - delvis
14. beträffande finansiering av forskning vid universitet och högskolor
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub3 och 2000/01:Ub12 yrkande 6,
res. 2 (m) - delvis
res. 4 (c) - delvis
avsnitt 44 Kontrollera mot PDF
15. beträffande redovisning av indirekta kostnader vid extern finansiering
att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub8 yrkande 4,
res. 8 (m, fp) - delvis
16. beträffande högskolans samverkan med det omgivande samhället
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub457 och 2000/01:Ub458,
17. beträffande säkerhetslaboratorium och nytt djurhus
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub5 yrkandena 1-3,
18. beträffande forskning till stöd för andra politikområden
att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub9 yrkande 1.
Stockholm den 28 november 2000
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice
Ask (m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m), Tomas Eneroth
(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude
(mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och Agneta Lundberg (s).
Reservationer
1. Utarbetandet av och innehållet i regeringens forskningspolitiska förslag
(mom. 1) - m, kd, c, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m),
Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp)
anför:
Forskningspolitiken är långsiktig till sin karaktär. Den borde därför vara
föremål för breda politiska lösningar. Årets forskningsproposition, proposition
2000/01:3 Forskning och förnyelse, är inte en forskningspolitisk proposition i
ordets rätta bemärkelse. Den saknar såväl analys av nuläge och uppföljning av
hittills gällande mål och strategier som övergripande bedömningar inför den
kommande planeringsperioden. Propositionen innehåller således inte
ställningstaganden i fundamentala frågor som t.ex. avvägningarna mellan
vetenskaps- och forskningsområden respektive mellan landets universitet och
högskolor samt forskarutbildningens omfattning och inriktning. I stället
presenteras en stor mängd detaljförslag, som till yttermera visso vilar på
osäkert beslutsunderlag. Vi avvisar denna detaljstyrning.
Det är förbluffande att, när regeringen i en skrivelse återkommer i frågan om
fördelningen av Vetenskapsrådets resurser, inte heller denna skrivelse ger
adekvat redovisning av regeringens ställningstaganden i grundfrågorna om
fördelningen av resurser mellan olika forskningsområden respektive
rollfördelningen mellan olika organ med ansvar för forskningsfinansieringen.
Skrivelsen anger endast hur regeringen avser fördela anslaget till
Vetenskapsrådet för det närmast kommande året. Det är av central betydelse inte
bara för riksdagen utan självfallet också för hela forskarvärlden att få veta
avsnitt 45 Kontrollera mot PDF
omfattningen på resurserna till de olika vetenskapsområdena under den kommande
planeringsperioden. Avsaknaden av klar redovisning av detta är skandalös.
Underlaget för riksdagens beslut är således fortfarande synnerligen
bristfälligt. Sannolikheten förefaller också liten att regeringen och
Regeringskansliet sitter inne med ytterligare information och beslutsunderlag.
Den sorgliga sanningen är således att det är på detta lösliga sätt som
regeringen utformat sina förslag beträffande de miljarder av skattemedel som de
kommande åren skall avsättas för forskning och forskarutbildning.
Forskning och utveckling tillhör de mest centrala frågorna för de länder som
vill hålla sig i bräschen av det snabbt framväxande globala kunskapssamhället.
Staten har ett stort ansvar för att skapa ett gott forskningsklimat och att
skapa förutsättningar för en fri högkvalitativ grundforskning på våra
universitet och högskolor. En ansvarsfull regering skulle självfallet ha arbeta
med sina förslag med detta för ögonen. Vi presenterar de åtgärder vi vill föret
i våra respektive forskningspolitiska motioner.
Riksdagen bör enligt vår mening med bifall till motion 2000/01:Ub17 som sin
mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 1 bort hemställ
1. beträffande utarbetandet av och innehållet i regeringens
forskningspolitiska förslag
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub17 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Övergripande frågor, m.m. (mom. 2, 4, 5, 7, 9, 10, 12 och 14) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Per Bill (m) anför:
En modern forskningsstrategi och många forskarutbildade är en förutsättning för
att nå de stora framstegen. Forskningspropositionen innehåller ingen systematis
genomgång av principer och mål vad avser statens roll i fråga om forskning och
utvecklingsarbete. I stället upprepas de olika, ofta otydliga mål och
prioriteringar som tidigare angivits.
Den målstyrning som hittills bedrivits inom svensk forskningspolitik förefaller
inte ha bidragit till att optimera fördelningen av forskningsmedel. Övergripand
mål i en forskningspolitik skall enligt vår mening vara: garantera
förutsättningarna för en forskningsmiljö i världsklass; garantera forskningens
frihet; skapa förutsättningar för utveckling och bibehållande av starka och
självständiga forskningsinstitutioner; fokusera på grundforskning,
forskarutbildning och postdoktoral verksamhet; satsa extra på de allra mest
framstående forskarna och forskarlagen; ta ansvar för forskning och utveckling
avsnitt 46 Kontrollera mot PDF
av omedelbar betydelse för statens egna verksamheter; ge goda förutsättningar
för internationellt forskningssamarbete.
Resurser bör koncentreras till regioner, forskningsområden och
forskningsutförare som redan i dag håller hög klass. Att stärka och utveckla
befintliga kunskapskluster är av central betydelse, inte bara för de berörda
regionerna utan för hela landets framtid. Moderaterna kommer däremot aldrig att
bidra till att forskningsresurser fördelas av regionalpolitiska skäl eller som
kompensation efter t.ex. en förbandsnedläggning.
Fria, självständiga universitet tillhör de viktigaste institutionerna i
kunskapssamhället. Universitet och högskolor måste ges möjlighet till en mer
profilerad inriktning. Såväl grundutbildningsanslagen som forskningsanslagen bö
öka.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub6 yrkanden
4, 5 och 7-10 som sin mening ge regeringen till känna.
I fråga om prioriterade forskningsområden anser vi att det finns behov av
kraftsamling och fokusering kring forskningsområden som biovetenskap, bioteknik
bioinformation, IT m.m. Detta skall dock inte lösas genom att regeringen gör
centrala öronmärkningar. Det är direkt olämpligt att regering och riksdag
detaljstyr denna typ av satsningar ner på enstaka miljoner.
Vi anser det viktigt med ett system för långsiktig uppföljning av mediciner som
rör kroniskt sjuka. De patienter som berörs måste informeras om registrets och
forskningens ändamål.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub6
yrkande 6 och 2000/01:So372 som sin mening ge regeringen till känna.
Vi vill erinra om att positiv särbehandling nyligen har prövats av EG-domstolen
som i sitt domslut fann att de svenska reglerna strider mot direktivet om
likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning,
yrkesutbildning och befordran samt anställningsvillkor. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 2000/01:Ub6 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.
Det faller under varje universitets och högskolas eget ansvar att tillse att go
forskningssed efterföljs. Detta sker lämpligen genom att erforderlig kontroll
inordnas i det egna arbetet med granskning och uppföljning av resultat och
kvalitet. Enligt vår mening erfordras ingen särskild lagreglering av detta.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om ändring i högskolelagen och bifalla
motion 2000/01:Ub6 yrkande 2.
Enligt vår mening skall det inte inrättas något centralt Vetenskapsråd. I
stället skall ämnesråden vara självständiga myndigheter. Det medicinska
ämnesrådet bör utvecklas till ett nationellt institut för hälsa och medicin.
avsnitt 47 Kontrollera mot PDF
Detta institut bör också svara för de områden som nu förts till Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap. Ett sådant institut skulle bli en stark
forskningsfinansiär med ansvar för hela det samlade hälsovetenskapliga
spektrumet. Vidare bör inrättas ett forskningsråd för jordbruk, skogsbruk, trä
och livsmedel samt en myndighet för teknisk och industrirelaterad forskning.
I vårt budgetalternativ föreslår vi att inrättandet av Vetenskapsrådet som en
överbyggnad omedelbart avbryts. De sammanlagt 1,8 miljarder kronor som
regeringen vill anslå för Vetenskapsrådet bör fördelas mellan de tre ämnesråden
i de proportioner som i dag gäller för Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet och Naturvetenskapliga
forskningsrådet/Teknikvetenskapliga forskningsrådet om man bortser från medlen
för internationella avgifter och stöd till s.k. nationella anläggningar. I vårt
budgetalternativ har vi fört upp tre nya anslag på statsbudgeten. Till
Nationella institutet för hälsa och medicin vill vi anvisa 630,7 miljoner
kronor, till Vetenskapsrådet för naturvetenskap och teknik anvisas 1 239,9
miljoner kronor och till Vetenskapsrådet för humanism och samhällskunskap 303,2
miljoner kronor.
Vi anser alltså att riksdagen bör avslå regeringens förslag om den framtida
inriktningen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering och med
bifall till motionerna 2000/01:Ub6 yrkande 11 och 2000/01:Ub260 yrkande 22 som
sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört.
Utan närmare motivering begränsar forskningspropositionen universitetens och
högskolornas roll till att vara "forskningsutförare". Universitet och högskolor
får i dag egna statsbudgetanslag på sammanlagt ca 7 miljarder kronor. Dessa
anslag utgör den i särklass största komponenten i den statliga
forskningsbudgeten. För ett vitalt och pluralistiskt forskningssystem är det en
självklarhet att universitet och högskolor skall ha möjligheter att agera som
självständiga aktörer. Universitetsstyrelserna bör avpolitiseras för att minska
det icke-akademiska beslutsfattandet på lokal nivå och för att öka den
akademiska friheten, dvs. friheten för forskarna och lärarna - enskilt och
kollegialt - att råda över verksamheten. Vi anser att två universitet/högskolor
bör ombildas till fristående universitet/högskolor i stiftelseform.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub6 yrkanden
12 och 13 som sin mening ge regeringen till känna.
Kompetensen hos handledarna är knappast den huvudsakliga anledningen till att
doktorander uttrycker missnöje med handledningen. Ett centralt problem är att
avsnitt 48 Kontrollera mot PDF
antalet handledare är för litet i relation till mängden heltidsdoktorander som
resultat av den tidigare kraftiga utbyggnaden av forskarutbildningen. Vidare ha
många handledare allt mindre tid över för handledning på grund av exempelvis
utbyggnaden av grundutbildningen (och inom medicin eget kliniskt ansvar). Dessa
problem löses inte genom att, som regeringen aviserar, föreskriva skyldighet fö
alla lärosäten att ordna utbildning av handledare inom forskarutbildningen. Vad
vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub6 yrkande 1 so
sin mening ge regeringen till känna.
Cancerfonden har en unik ställning som icke-statlig finansiär av ett viktigt
biomedicinskt forskningsområde. Enligt en flerårig praxis har universitet och
högskolor inte debiterat Cancerfonden lokalkostnader för de projekt som fonden
finansierar. Denna befrielse från lokalhyra bör kvarstå. Cancerfonden bör också
undantas från den i propositionen angivna höjningen av omkostnadspåslaget. Vad
vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub3 som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2, 4, 5, 7, 9
10, 12 och 14 bort hemställa
2. beträffande övergripande frågor
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub6 yrkandena 4, 5 och 7-10 samt
med avslag på motionerna 2000/01:Ub4 yrkandena 1, 7 och 8, 2000/01:Ub12
yrkandena 9 och 10, 2000/01:Ub820 yrkandena 8 och 9 samt 2000/01:K291 yrkande
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. beträffande prioriterade forskningsområden
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub6 yrkande 6 och
2000/01:So372 och med avslag på motionerna 2000/01:Ub1, 2000/01:Ub2, 2000/01:Ub
yrkandena 3 och 4, 2000/01:Ub7, 2000/01:Ub8 yrkande 5, 2000/01:Ub12 yrkande 7,
2000/01:Ub404, 2000/01:Ub436, 2000/01:Ub472, 2000/01:Ub496, 2000/01:Ub514,
2000/01:Ub806 yrkande 7, 2000/01:Ju724 yrkande 25, 2000/01:L459 yrkande 18,
2000/01:Kr524 yrkande 6 och 2000/01:N243 yrkande 4 som sin mening ger regeringe
till känna vad som ovan anförts,
5. beträffande jämställdhet och genusforskning
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub6 yrkande 3 och med avslag på
motion 2000/01:Ub4 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
7. beträffande forskningsetik
att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434) och motion 2000/01:Ub4 yrkande 2 samt med bifall till motion
2000/01:Ub6 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
9. beträffande myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering
avsnitt 49 Kontrollera mot PDF
att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om den framtida inriktningen
av den nya myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering och motionerna
2000/01:Ub8 yrkandena 1, 2 och 6, 2000/01:
Ub10, 2000/01:Ub12 yrkande 3, 2000/01:Ub14, 2000/01:Ub15 yrkandena 1-4,
2000/01:Ub16, 2000/01:Ub446, 2000/01:Ub465 och 2000/01:N383 yrkande 5, lägger
skr. 2000/01:28 Resursfördelningen inom Vetenskapsrådet till handlingarna samt
med bifall till motionerna 2000/01:Ub6 yrkande 11 och 2000/01:Ub260 yrkande 22
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. beträffande roll- och ansvarsfördelning vid universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub6 yrkandena 12 och 13 samt med
avslag på motionerna 2000/01:Ub12 yrkandena 1 och 4 och 2000/01:Ub13 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. beträffande utbildning av handledare inom forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub6 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna vad som ovan anförts,
14. beträffande finansiering av forskning vid universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub3 och med avslag på motion
2000/01:Ub12 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
3. Övergripande frågor, m.m. (mom. 2, 4, 5, 7, 9 och 11) - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
En viktig utgångspunkt för modern forskningspolitik måste vara att den fria
grundforskningen har en fundamental roll för samhällsutvecklingen. Staten måste
ta sitt huvudansvar för den fria grundforskningen, som på sikt är grundläggande
också för näringslivets utveckling.
Forskningsområdet bör vara föremål för breda politiska lösningar, åtminstone i
de frågor som är tydligt sakpolitiska. Kristdemokraterna vill ha en långsiktig
utbyggnad av god kvalitet i en takt som ger de olika forskningsinstitutionerna
förutsättningar att nå uppsatta mål. Forskningsinstitutionerna skall ha en rejä
grundfinansiering och ytterligare medel skall kunna sökas genom forskningsråden
På så sätt förenas god basfinansiering med nationell konkurrens. Regeringens
forskningspolitiska proposition innebär en alltför stark styrning av såväl
forskningen som forskarutbildningen.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub4 yrkanden
1, 7 och 8 som sin mening ge regeringen till känna.
I fråga om prioriterade forskningsområden är vår mening att ett teknifierat
samhälle också kräver kunnande om mänskliga och kulturella värden. Att humanior
och samhällsvetenskap utvecklas är viktigt för ett mänskligt samhälle. Nu anslå
avsnitt 50 Kontrollera mot PDF
visserligen något ökade medel till humaniora och samhällsvetenskap, men i
relation till vad teknik och naturvetenskap får, är det fortfarande en rejäl
obalans. Den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen skall i högre
grad integreras och samverka med den tekniska och naturvetenskapliga. Det bör
finnas en koppling mellan teknikdominerad grundforskning och dess tillämpningar
Detta är särskilt tydligt inom medicinsk forskning, där den stora utmaningen är
hur man kan använda nya rön i sjukvården. Det behövs stöd till den delen av
forskningen. Regeringen bör låta utreda konsekvenserna av obalansen i
medelstilldelning mellan naturvetenskap och teknik å ena sidan och
samhällsvetenskap och humaniora å andra sidan samt i denna utredning också
beakta den medicinska forskningens situation.
Det är viktigt att Sverige deltar aktivt i den forskning som bedrivs kring
turism. Lika viktigt är att de erfarenheter och de forskningsrön som framkommer
på ett enkelt, snabbt och billigt sätt förs ut till näringen.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub4
yrkandena 3 och 4 samt 2000/01:N243 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till
känna.
Inom varje forskningsområde behövs de olika perspektiv som kvinnor och män står
för. Fortfarande är det en sned fördelning mellan män och kvinnor i
forskarsamhället. Universitet och högskolor måste anpassas till kvinnors
speciella villkor när det gäller att förena familjebildning och yrkeskarriär.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub4 yrkande 5 som sin mening
ge regeringen till känna.
Kunskapen är inte värdeneutral, utan tolkas utifrån olika teorier och
perspektiv. Därför är det viktigt att forskningspolitikens värdegrund är tydlig
Såsom riksdagen uttalade 1994 har vårt samhälle sina rötter i den kristna etike
och den västerländska humanismen. Den är förankrad i värden som människolivets
okränkbarhet, människors lika värde, frihet för den enskilde individen,
solidaritet med svaga och utsatta, jämställdhet mellan kvinnor och män och alla
människors lika värde. Vi anser att dessa värden skall vara vägledande också fö
forskningen. Riksdagen bör avslå regeringens förslag om ändring i högskollelage
och med bifall till motion 2000/01:Ub4 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna vad vi här har anfört.
Regeringen har lämnat bristfällig redovisning i fråga om resursfördelningen ino
Vetenskapsrådet. Redovisningen är kortsiktig, trots att ett huvudsyfte med de
forskningspolitiska propositionerna är att få en långsiktig behandling av
forskningsfrågorna. Inte heller anger regeringen något om analysen bakom den
avsnitt 51 Kontrollera mot PDF
föreslagna fördelningen eller med vilket mål i sikte resursfördelningen sker. D
nuvarande resurserna är intecknade genom beslut av forskningsråden, vilket
omöjliggör större omfördelningar i det korta perspektivet. Kristdemokraterna
vill på sikt ha en fördelning av de resurser, som direkt fördelas till olika
forskningsområden, enligt följande:
40 % till naturvetenskap och teknik
30 % till medicin
20 % till samhällsvetenskap och humaniora
3 % till utbildningsvetenskap.
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om den framtida
inriktningen av den nya myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering sam
med bifall till motion 2000/01:Ub15 yrkandena 1-4 som sin mening ge regeringen
till känna vad vi här har anfört.
Regeringen borde ha redovisat sin syn på omfattningen och inriktningen av
forskarutbildningen. Det saknas nu långsiktig planering. Regeringen föreslår 16
nya forskarskolor. Det hade varit bättre om olika lärosäten hade fått välja ut
sina samarbetspartner och tillsammans arbeta fram en lämplig forskarskola.
Forskarskolorna innebär ett mycket begränsat tillskott av doktorer.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med avslag på regeringens förslag och med
bifall till motion 2000/01:Ub4 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2, 4, 5, 7, 9
och 11 bort hemställa
2. beträffande övergripande frågor
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub4 yrkandena 1, 7 och 8 och med
avslag på motionerna 2000/01:Ub6 yrkandena 4 och 5 samt 7-10, 2000/01:Ub12
yrkandena 9 och 10, 2000/01:Ub820 yrkandena 8 och 9 samt 2000/01:K291 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. beträffande prioriterade forskningsområden
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub4 yrkandena 3 och 4 och
2000/01:N243 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 2000/01:Ub1, 2000/01:Ub2,
2000/01:Ub6 yrkande 6, 2000/01:Ub7, 2000/01:Ub8 yrkande 5, 2000/01:Ub12 yrkande
7, 2000/01:Ub404, 2000/01:Ub436, 2000/01:Ub472, 2000/01:Ub496, 2000/01:Ub514,
2000/01:Ub806 yrkande 7, 2000/01:Ju724 yrkande 25, 2000/01:L459 yrkande 18,
2000/01:So372 och 2000/01:Kr524 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
5. beträffande jämställdhet och genusforskning
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub4 yrkande 5 och med avslag på
motion 2000/01:Ub6 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
7. beträffande forskningsetik
att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434) och motion 2000/01:Ub6 yrkande 2 samt med bifall till motion
avsnitt 52 Kontrollera mot PDF
2000/01:Ub4 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
9. beträffande myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering
att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om den framtida inriktningen
av den nya myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering och motionerna
2000/01:Ub6 yrkande 11, 2000/01:Ub8 yrkandena 1, 2 och 6, 2000/01:Ub10,
2000/01:Ub12 yrkande 3, 2000/01:
Ub14, 2000/01:Ub16, 2000/01:Ub260 yrkande 22, 2000/01:Ub446, 2000/01:Ub465 och
2000/01:N383 yrkande 5, lägger skr. 2000/01:28 Resursfördelningen inom
Vetenskapsrådet till handlingarna samt med bifall till motion 2000/01:Ub15
yrkandena 1-4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. beträffande forskarutbildning
att riksdagen avslår regeringens förslag om samarbete inom forskarutbildninge
genom forskarskolor och motionerna 2000/01:Ub6 yrkande 14, 2000/01:Ub8 yrkande
3, 2000/01:Ub11 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Ub12 yrkandena 5 och 8 samt med
bifall till motion 2000/01:
Ub4 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Övergripande frågor, m.m. (mom. 2, 4, 9, 10, 11, 13 och 14) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Liksom en högkvalitativ forskning kräver öppenhet och kritisk granskning, kräve
en framgångsrik och långsiktigt hållbar forskningspolitik en ständigt pågående
diskussion. Centerpartiet förordar ett ständigt pågående arbete kring
forskningsfrågorna både mellan regeringen och de politiska partierna och mellan
den politiska makten och företrädare för forskarsamhället.
En svårighet för forskningspolitiken är att samhället saknar överblick över de
samlade offentliga forskningsresurserna och att prioritering av forskning
därigenom blir svårare. En ordning bör prövas där all offentlig
forskningsfinansiering redovisas i en samlad forskningsbudget.
Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub12
yrkandena 9 och 10 som sin mening ge regeringen till känna.
I fråga om prioriterade forskningsområden är det angeläget att ökade resurser
till teknik, medicin och naturvetenskap balanseras av ökningar också till
samhällsvetenskap och humaniora. Regeringen bör till vårpropositionen 2001
återkomma med förslag till hur forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
långsiktigt kan stärkas. Samhället har satsat för lite på forskning inom ett
antal av de områden som berör idrottsrörelsen. Resurser måste satsas från de
stora forskningsråden på forskning inom området idrott - motion - folkhälsa. Va
jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub12 yrkand
7 och 2000/01:Kr524 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
avsnitt 53 Kontrollera mot PDF
Regeringen anger i den forskningspolitiska propositionen i detalj hur
resurstillskottet till Vetenskapsrådet skall fördelas. Regeringen tar med andra
ord på sig uppgiften att själv agera vetenskapsråd och stå för de bedömningar
som forskarsamhället rimligen självt borde få göra. Regeringen bör avstå från
sådan detaljreglering.
Centerpartiet anser att resurserna till samtliga tre ämnesråd och särskilt de
för humanistisk och samhällsvetenskaplig samt medicinvetenskaplig forskning bör
förstärkas i förhållande till vad regeringen anger i skrivelsen om
resursfördelningen inom Vetenskapsrådet (skr. 2000/01:28). Centerpartiets
förslag till fördelning av anslaget till Vetenskapsrådet är följande:
(tkr)
-------------------------------------------------------------
| | |
|1. Humanistisk och | 222 000 |
|samhällsvetenskaplig | |
|forskning | |
-------------------------------------------------------------
|2. Medicinvetenskaplig | |
|forskning | 362 000 |
-------------------------------------------------------------
|3. Natur- och | |
|teknikvetenskaplig forskning |1 044 000 |
-------------------------------------------------------------
|4. Utbildningsvetenskaplig | |
|forskning | - |
-------------------------------------------------------------
|5. Dyrbar vetenskaplig | |
|utrustning m.m. | 66 000 |
-------------------------------------------------------------
|6. Övrig | |
|forskningsfinansiering | 83 101 |
-------------------------------------------------------------
|Summa | |
| |1 777 101 |
-------------------------------------------------------------
Jag anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag när det gäller den
framtida inriktningen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering oc
med bifall till motionerna 2000/01:Ub12 yrkande 3 och 2000/01:Ub16 som sin
mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
Centerpartiet motsätter sig regeringens ambition att en allt större del av
lärosätenas forskningsresurser skall erhållas efter prövning hos externa
forskningsfinansiärer. Enligt vår uppfattning minskar en sådan ambition
lärosätenas frihet och innebär vidare att universitetens och högskolornas roll
förminskas från fria forskningscentrum till utförare av offentligt och privat
beställd forskning.
Bland de mest betydande inslagen i 1992 års högskolereform var införandet av en
examensordning. Det innebar ett principgenombrott för de mindre och medelstora
högskolorna. En rutin med tydliga kriterier har utvecklats för prövning av
examensrättigheter. Systemet bör vidareutvecklas. Centerpartiet förespråkar en
kvalificeringstrappa med klara kriterier. Med en kvalificeringstrappa skapas
avsnitt 54 Kontrollera mot PDF
förutsättningar för högskolan att successivt utveckla bredd och djup. För
högskolor som erhållit examensrättigheter skall det vara möjligt att efter
prövning inrätta vetenskapsområde och vidare att uppnå universitetsstatus och
att utvecklas till en profilhögskola.
Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub12
yrkandena 1 och 4 som sin mening ge regeringen till känna.
Forskarskolorna innebär att regeringen stärker sitt grepp över svensk forskning
och vidare centraliserar beslutsfattandet över forskning och forskarutbildning
till de stora universiteten. De nya universiteten och högskolorna med
vetenskapsområde borde få större möjligheter att själva styra över resurser til
forskning och forskarutbildning. Det bör t.ex. innebära att forskarskolor
etableras även vid dessa lärosäten. Det bör också innebära att studenters lika
möjligheter att rekryteras till forskarskolor garanteras. Regeringen bör
återkomma med förslag som innebär en organisation för forskarskolor i enlighet
härmed. Grundtanken i den reform av forskarutbildningen som gjordes för något å
sedan var riktig så till vida att alla forskarstuderande skall ha en rimlig
social situation. Likväl kvarstår en mängd praktiska problem med genomförandet.
Forskarutbildningen bör utvärderas och de forskarstuderandes situation bör
behandlas i en studiesocial utredning. Riksdagen bör avslå regeringens förslag
och med bifall till motion 2000/01:Ub12 yrkandena 5 och 8 som sin mening ge
regeringen till känna vad jag här har anfört.
Behovet av kompetenta högskolelärare är i dag på sina håll mycket stort,
särskilt vid de mindre och medelstora högskolorna, och kommer också att öka
kraftigt de kommande åren. Regeringen bör utarbeta en strategi som anger hur
rekryteringen av högskolelärare kan ökas. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 2000/01:Ub12 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
Centerpartiet har inga principiella invändningar mot att externa
forskningsfinansiärer skall stå för kostnader som uppstår vid lärosätet till
följd av finansierade projekt. Däremot förefaller det svårt, för att inte säga
orimligt, att definitivt fastslå en nivå för hur stort detta påslag skall vara,
mot bakgrund av den mångfald av former för extern forskningsfinansiering som
förekommer. I avvaktan på en godtagbar modell för att debitera för externt
uppkomna kostnader bör det därför för närvarande inte göras några förändringar
fråga om lägsta påslag för indirekta kostnader. Regeringen bör återkomma i
frågan och samtidigt redogöra för vilka kostnader som skall kompenseras. Jag
anser att riksdagen bör bifalla motion 2000/01:Ub12 yrkande 6 och därmed som si
avsnitt 55 Kontrollera mot PDF
mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 4, 9, 10,
11, 13 och 14 bort hemställa
2. beträffande övergripande frågor
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub12 yrkandena 9 och 10 samt med
avslag på motionerna 2000/01:Ub4 yrkandena 1, 7 och 8, 2000/01:Ub6 yrkandena 4
och 5 samt 7-10, 2000/01:Ub820 yrkandena 8 och 9 samt 2000/01:K291 yrkande 1 so
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. beträffande prioriterade forskningsområden
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub12 yrkande 7 och
2000/01:Kr524 yrkande 6 samt med avslag på motionerna 2000/01:
Ub1, 2000/01:Ub2, 2000/01:Ub4 yrkandena 3 och 4, 2000/01:Ub6 yrkande 6,
2000/01:Ub7, 2000/01:Ub8 yrkande 5, 2000/01:Ub404, 2000/01:Ub436, 2000/01:Ub472
2000/01:Ub496, 2000/01:Ub514, 2000/01:Ub806 yrkande 7, 2000/01:Ju724 yrkande 25
2000/01:L459 yrkande 18, 2000/01:So372 och 2000/01:N243 yrkande 4 som sin menin
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering
att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om den framtida inriktningen
av den nya myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering och motionerna
2000/01:Ub6 yrkande 11, 2000/01:Ub8 yrkandena 1, 2 och 6, 2000/01:Ub10,
2000/01:Ub14, 2000/01:Ub15 yrkandena 1-4, 2000/01:Ub260 yrkande 22,
2000/01:Ub446, 2000/01:
Ub465 och 2000/01:N383 yrkande 5, lägger skr. 2000/01:28 Resursfördelningen ino
Vetenskapsrådet till handlingarna samt med bifall till motionerna 2000/01:Ub12
yrkande 3 och 2000/01:Ub16 som sin mening ger regeringen till känna vad som ova
anförts,
10. beträffande roll- och ansvarsfördelning vid universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub12 yrkandena 1 och 4 och med
avslag på motionerna 2000/01:Ub6 yrkandena 12 och 13 samt 2000/01:Ub13 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. beträffande forskarutbildning
att riksdagen avslår regeringens förslag om samarbete inom forskarutbildninge
genom forskarskolor och motionerna 2000/01:Ub4 yrkande 6, 2000/01:Ub6 yrkande
14, 2000/01:Ub8 yrkande 3, 2000/01:Ub11 yrkandena 1 och 2 samt med bifall till
motion 2000/01:Ub12 yrkandena 5 och 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
13. beträffande högskolans anställda
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub12 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 2000/01:Ub4 yrkande 9 och 2000/01:Ub9 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
14. beträffande finansiering av forskning vid universitet och högskolor
avsnitt 56 Kontrollera mot PDF
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub12 yrkande 6 och med avslag på
motionen 2000/01:Ub3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
5. Övergripande frågor, m.m. (mom. 2, 4 och 9) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Fri och obunden forskning som håller hög kvalitet är en förutsättning för
samhällets utveckling. Mångfald och frihet inom forskningen har ett egenvärde.
Det är omöjligt att på förhand avgöra om forskning inom ett visst område kommer
att medföra stor samhällsnytta eller inte. Därför måste forskarna själva få
formulera de problem som de skall studera i stället för att tvingas följa
politiska modenycker om vad som för tillfället anses vara opportunt och
samhällsrelevant.
Regeringen har infört en lag som gör att den kan utse ledamöter i
forskningsstiftelserna. Denna direkta politiska styrning av stiftelserna hotar
den vetenskapliga kvaliteten. Styrelseledamöterna bör i stället utses inom
vetenskapssamhället så att stiftelserna blir fristående, vilket från början var
tanken. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
2000/01:Ub820 yrkandena 8 och 9 som sin mening ge regeringen till kännna.
I fråga om prioriterade forskningsområden vill jag betona att behovet av och
intresset för humanistisk forskning blir allt större. Detta bör beaktas bland
annat vid fördelningen av resurser mellan ämnesråden inom Vetenskapsrådet. Det
finns behov av ett forskningsprogram om bland annat nyanlända flyktingas och
asylsökandes medicinska, psykologiska och sociala behov. Mer resurser bör också
satsas på forskning om homo- och bisexuellas och transpersoners situation,
heterosexualitetens ställning i samhället m.m. Detta bör kunna ske framför all
genom det nya Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Självklart bör
dessa projekt liksom all annan forskning bedömas med forskningsorganens
sedvanliga kvalitets- och relevanskriterier. Vad jag här har anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub8 yrkande 5, 2000/01:Ub404 och
2000/01:L459 yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.
I regeringens proposition våren 2000 om myndighetsorganisationen för
forskningsfinansiering slogs det fast att statsmakterna skulle fördela pengar
mellan de olika ämnesråden inom Vetenskapsrådet. Folkpartiet håller med om att
riksdagen bör göra denna typ av prioriteringar, dvs. i stort prioritera mellan
vetenskapsområden. Regeringen sade dock i den nu aktuella forskningspolitiska
propositionen ingenting om hur fördelningen mellan ämnesområden skulle se ut.
Samtidigt som regeringen inte lämnade några besked om den framtida strategin fö
avsnitt 57 Kontrollera mot PDF
Vetenskapsrådet ville man i detalj reglera användningen av en del av pengarna.
Folkpartiet föreslår att 76 miljoner kronor förs över från Vetenskapsrådet
direkt till universiteten för forskning och forskarutbildning. I förhållande
till det förslag om resursfördelning inom Vetenskapsrådet, som regeringen
redovisat i skr. 2000/01:28, vill Folkpartiet att mer skall fördelas direkt til
de tre ämnesråden. Det humanistisk-samhällsvetenskapliga ämnesrådet bör få den
procentuellt största ökningen. Folkpartiets förslag till fördelning av anslaget
till Vetenskapsrådet är följande:
(tkr)
-------------------------------------------------------------
| | |
|1. Humanistisk och | 250 298 |
|samhällsvetenskaplig | |
|forskning | |
-------------------------------------------------------------
|2. Medicinvetenskaplig | |
|forskning | 378 567 |
-------------------------------------------------------------
|3. Natur- och | |
|teknikvetenskaplig forskning |1 003 641 |
-------------------------------------------------------------
|4. Utbildningsvetenskaplig | |
|forskning | - |
-------------------------------------------------------------
|5. Dyrbar vetenskaplig | |
|utrustning m.m. | 58 595 |
-------------------------------------------------------------
|6. Övrig | |
|forskningsfinansiering m.m. | 10 000 |
-------------------------------------------------------------
|Summa | |
| |1 701 101 |
-------------------------------------------------------------
Regeringen borde redovisa analysen bakom sitt förslag i fråga om de s.k.
småämnena och återkomma till riksdagen med ett förslag som innehåller
principbeslut om vilka små ämnen som skall ha särställning. Därutöver skall
ämnesråden ha möjlighet att fördela pengar till småämnen efter egna beslut.
Jag anser alltså att riksdagen bör avslå regeringens förslag om den framtida
inriktningen av den nya myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering och
med bifall till motionerna 2000/01:Ub8 yrkandena 1, 2 och 6 samt 2000/01:Ub14
som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 4 och 9
bort hemställa
2. beträffande övergripande frågor
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub820 yrkandena 8 och 9 och med
avslag på motionerna 2000/01:Ub4 yrkandena 1, 7 och 8, 2000/01:Ub6 yrkandena 4
och 5 samt 7-10, 2000/01:Ub12 yrkandena 9 och 10 och 2000/01:K291 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. beträffande prioriterade forskningsområden
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub8 yrkande 5, 2000/01:Ub404
avsnitt 58 Kontrollera mot PDF
och 2000/01:L459 yrkande 18 samt med avslag på motionerna 2000/01:Ub1,
2000/01:Ub2, 2000/01:Ub4 yrkandena 3 och 4, 2000/01:Ub6 yrkande 6, 2000/01:Ub7,
2000/01:Ub12 yrkande 7, 2000/01:Ub436, 2000/01:Ub472, 2000/01:Ub496,
2000/01:Ub514, 2000/01:Ub806 yrkande 7, 2000/01:Ju724 yrkande 25, 2000/01:
So372, 2000/01:Kr524 yrkande 6 och 2000/01:N243 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering
att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om den framtida inriktningen
av den nya myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering och motionerna
2000/01:Ub6 yrkande 11, 2000/01:Ub10, 2000/01:Ub12 yrkande 3, 2000/01:Ub15
yrkandena 1-4, 2000/01:
Ub16, 2000/01:Ub260 yrkande 22, 2000/01:Ub446, 2000/01:
Ub465 och 2000/01:N383 yrkande 5, lägger skr. 2000/01:28 Resursfördelningen ino
Vetenskapsrådet till handlingarna samt med bifall till motionerna 2000/01:Ub8
yrkandena 1, 2 och 6 samt 2000/01:Ub14 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
6. Övergripande frågor (mom. 2) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v) anför:
Det av regeringen beställda forskningsprogrammet om militär underrättelse- och
säkerhetstjänst (MUST) har aktualiserat den principiella frågan om balansen
mellan forskarstyrd och beställarstyrd forskning. Det är forskarna själva och
inte finansiärerna som skall definiera forskningsproblemen. Regeringsuppdrag
skall inte vara av så specifik och avgränsande karaktär som MUST-programmet. De
typen av beställningsuppdrag kan på sikt undergräva förtroendet för forskning
och forskare bland allmänheten, om forskningsuppdragen uppfattas som politiska
beställningsarbeten.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 2 bort hemställ
2. beträffande Övergripande frågor
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:K291 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 2000/01:Ub4 yrkandena 1, 7 och 8, 2000/01:
Ub6 yrkandena 4 och 5 samt 7-10, 2000/01:Ub12 yrkandena 9 och 10 samt
2000/01:Ub820 yrkandena 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad so
ovan anförts,
7. Utredning om hinder för kvinnor att verka på lika villkor inom forskningen,
m.m. (mom. 6) - m, kd, fp
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m),
Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:
Vi anser att det behöver utredas vilka hinder som fortfarande omöjliggör för
kvinnor att verka på lika villkor. Universitet och högskolor måste anpassas til
kvinnors speciella villkor när det gäller att förena familjebildning och
avsnitt 59 Kontrollera mot PDF
yrkeskarriär. Bland annat måste forskarutbildning kunna bedrivas på deltid. När
det gäller anställning som forskarassistent har nu införts föreskrift om att
bland annat föräldraledighet skall beaktas som särskilt skäl för undantag från
den tidsgräns som gäller för sådan anställning. Enligt vår mening bör
tidsgränsen i stället tas bort. Normala levnadsomständigheter som föräldraskap
skall inte behöva uttryckas som undantagsregler.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 6 bort hemställ
6. beträffande utredning om hinder för kvinnor att verka på lika villkor
inom forskningen, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub4 yrkande 10 som sin mening ge
regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Forskarutbildning, m.m. (mom. 11 och 15) - m, fp
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och Ulf
Nilsson (fp) anför:
Regeringens förslag om forskarskolor innebär att politiska organ skall fatta
beslut i frågor som i stället bör avgöras vid universitet och högskolor utifrån
vetenskapliga och professionella bedömningar. Vi anser att de av regeringen
föreslagna forskarskolorna skall avvisas. Forskarskolor skall i stället kunna
växa fram utifrån de olika lärosätenas egna initiativ, under förutsättning att
resurser för forskning finns. Utöver det grundläggande felet med ett uppifrån-
och-ner-perspektiv och beordrade nätverk är forskarskolorna dessutom
underfinansierade. Ansvaret för forskarutbildningen åvilar universiteten, som
dessutom får ett betydande stöd just för forskarskolor från stiftelser. Belopp
motsvarande regeringens finansiering av forskarskolor bör i stället avsättas fö
postdoktorstjänster. Vad vi här har anfört bör riksdagen med avslag på
regeringens förslag och med bifall till motionerna 2000/01:Ub6 yrkande 14 och
2000/01:Ub8 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
I fråga om finansieringen av forskning vid universitet och högskolor instämmer
vi i principen om full kostnadstäckning. Regeringens beskrivning av vad ett
påslag med 18 % skall räcka till är dock oklar. Regeringen bör därför snarast
återkomma med närmare beskrivning av vad denna procentsats grundar sig på och e
beskrivning av vilka kostnader som skall täckas av externa finansiärer. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub8 yrkande 4 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 11 och 15 bor
hemställa
11. beträffande forskarutbildning
att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om samarbete inom
forskarutbildningen genom forskarskolor och motionerna 2000/01:
avsnitt 60 Kontrollera mot PDF
Ub4 yrkande 6, 2000/01:Ub11 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Ub12 yrkandena 5 och
samt med bifall till motionerna 2000/01:Ub6 yrkande 14 och 2000/01:Ub8 yrkande
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
15. beträffande redovisning av indirekta kostnader vid extern finansiering
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub8 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Övergripande frågor (mom. 2) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Kvaliteten på svensk forskning är av avgörande betydelse för hela landets
utveckling. Under de senaste åren har antalet doktorander minskat och de
statliga anslagen till forskning krympt. Samtidigt har regeringen och
utbildningsministern vid flera tillfällen uttalat att en fri och
nyfikenhetsbaserad forskning är en förutsättning för en stark vetenskaplig
utveckling och att kraftfulla satsningar för att stärka forskningen behövs.
Därför har många med förhoppning och nyfikenhet väntat på regeringens
proposition om forskningen.
För dem som hoppats på en ny forskningsstrategi är tyvärr regeringens
proposition, Forskning och förnyelse, en stor besvikelse. I själva verket
innehåller propositionen få nyheter. Den organisation som beskrivs är redan
beslutad av riksdagen och likaså är de resurser som tillförs redan beslutade i
samband med vårens budgetproposition. I princip är propositionen en utförlig
beskrivning av regeringens budgetförslag för 2001, men den innehåller i liten
utsträckning en beskrivning av regeringens framtida strategi.
På en punkt ger dock propositionen ett tydligt besked: regeringen kommer att ök
den politiska detaljstyrningen av svensk forskning. Samtidigt är regeringens
strategi att andelen anslag direkt till universitet och högskolor skall minska.
För Folkpartiet är detta ett negativt budskap. En liberal forskningspolitik
syftar tvärtom till att stärka den fria forskningen och skapa en bas som står
fri både mot politisk och kommersiell styrning. Försvagas den fria självständig
forskningen minskar också underlaget för beställd, inriktad forskning. Det är
inte möjligt att på förhand avgöra om forskning inom ett visst område kommer at
medföra stor samhällsnytta eller inte. Det som i dag framstår som irrelevant ka
i morgon äga största relevans. Historien om vetenskapens viktigaste
landvinningar är ett bevis för detta. Därför skall forskningen i så hög grad so
möjligt vara fri från styrning. Därför måste den nu inledda vägen mot ökad
styrning utifrån av de svenska universiteten och högskolorna stoppas.
2. Prioriterade forskningsområden (mom. 4) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v) anför:
avsnitt 61 Kontrollera mot PDF
I den tvärpolitiska motionen 2000/01:Ju724 (yrk. 25) anges behovet att stimuler
forskning runt den särskilda situation som homo-, bi- och transsexuella samt
transvestiter befinner sig i. Vänsterpartiet delar till fullo uppfattningen, so
redogörs för i motionen, att avsaknaden av handledare ibland kan vara ett hinde
att ta sig an forskning på dessa områden. Det vore välkommet om forskning runt
homo- och bisexuellas situation kunde stimuleras och om svenska myndigheter och
forskare bättre kunde följa och bevaka den internationella forskningen när det
gäller transvestism och transsexualism.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)
Härigenom föreskrivs att det i högskolelagen (1992:1434) skall införas en ny
paragraf, 1 kap. 3 a §, av följande lydelse.
---------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------
1 kap.
3 a §1
---------------------------------------------------------------
I högskolornas verksamhet
skall vetenskapens
trovärdighet och god
forskningssed värnas.
---------------------------------------------------------------
__________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
1 Senaste lydelse 2000:260
Socialutskottets yttrande 2000/01:SoU2y
Forskning och förnyelse
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 10 oktober 2000 beslutat bereda socialutskottet
tillfälle att avge yttrande över regeringens proposition 2000/01:3 Forskning oc
förnyelse jämte motioner i de delar som berör utskottets beredningsområde.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till motionerna 2000/01:Ub5 (m) yr-
kandena 1 och 3 och 2000/01:Ub6 (m) yrkande 11 samt avsnitt 7.3 i propositionen
Socialutskottet överlämnar samtidigt motion 2000/01:So372 (m) till ut-
bildningsutskottet under förutsättning av utbildningsutskottets medgivande.
Socialutskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen lämnar i propositionen sin syn på forskningspolitikens inriktning
under åren 2001-2003. Regeringen föreslår att i högskolelagen skall föras in en
ny paragraf som innebär att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed
skall värnas i universitetens och högskolornas verksamhet. Vidare föreslår
regeringen att de lärosäten som regeringen bestämmer skall ansvara för
forskarskolor inom vissa områden. Samarbetet mellan lärosätena om
forskarutbildningen skall därmed utvecklas och stärkas.
En utgångspunkt för propositionen är behovet av att skapa bättre förutsättninga
avsnitt 62 Kontrollera mot PDF
för kraftsamling inom strategiska forskningsområden och stimulera tvär- och
mångvetenskaplig forskning. I propositionen föreslås satsningar inom ett antal
prioriterade områden. Dessa är biovetenskap och bioteknik, informationsteknik
och IT-forskning, materialvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap,
utbildningsvetenskap, konst, vårdvetenskap samt miljö och hållbar utveckling.
Den redan beslutade myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering föreslå
i propositionen få förstärkta resurser.
Regeringen föreslår även att forskningens infrastruktur förstärks genom ökade
anslag till vetenskaplig utrustning, bibliotek/arkiv och högpresterande
datorsystem. Vidare görs en satsning på ett modernt djurhus vid Smitt-
skyddsinstitutet.
Slutligen redovisas regeringens syn på forskningsbehov till stöd för skilda
politikområden.
Vetenskapsrådet
Propositionen
Vetenskapsrådets främsta uppgift skall vara att stödja grundläggande, inom-
vetenskapligt motiverad forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtlig
vetenskapsområden. Vetenskapsrådet skall överta de uppgifter som i dag handhas
av Forskningsrådsnämnden (FRN), Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR), Medicinska forskningsrådet (MFR), Naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR) och Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR).
Vetenskapsrådet skall svara för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
inklusive det konstnärliga området, religionsvetenskap och rättsvetenskap,
medicin inklusive vårdvetenskap, odontologi och farmaci, naturvetenskap,
matematik och teknikvetenskap.
Inom Vetenskapsrådet inrättas tre ämnesråd med ansvar för humaniora-
samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och teknikvetenskap. Dessa
disponerar huvudsakligen de medel för projektstöd som tidigare fördelats via de
fyra forskningsråden, HSFR, MFR, NFR och TFR. Ämnesråden skall inom de
ekonomiska ramar som anges i budgetpropositionen och regleringsbrev besluta om
medelsfördelningen till forskningsprojekt och finansiering av anställningar för
forskningsverksamhet inom sina respektive verksamhetsområden. Om Vetenskapsråde
utfärdat riktlinjer för denna medelsfördelning eller för satsningar på
forskningsområden som är av särskild betydelse, skall dessa riktlinjer följas a
ämnesråden. Strategiska avvägningar inom ansvarsområdet är en viktig uppgift fö
ämnesråden liksom att bevaka och underbygga svensk forsknings kvalitet.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
Propositionen
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap skall från det kommande
årsskiftet överta hela ansvarsområdet för Socialvetenskapliga forskningsrådet
avsnitt 63 Kontrollera mot PDF
(SFR) och delar av de ansvarsområden som hittills handhafts av Rådet för
arbetslivsforskning (RALF). Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
skall främja såväl grundläggande forskning som behovsstyrd forskning rörande
välfärd, folkhälsa, omsorg, arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbetsmiljö.
Rådet övertar även det särskilda samordningsansvar som åvilat SFR för forskning
om äldre, handikapp, internationell migration och etniska relationer samt för
socialvetenskaplig alkoholforskning. Detta samordningsansvar bör enligt
propositionen bl.a. manifesteras i att rådet regelbundet sammanför berörda
finansiärer och andra tyngre intressenter. Rådet får även ett brett och
framtidsinriktat uppdrag att bidra till kunskapsuppbyggnaden i frågor som rör
arbetsliv. Rådet bör bl.a. främja forskning om arbetsmarknaden och dess
mekanismer samt forskning om arbetsmiljö och arbetsorganisation vilket bidrar
till ett arbetsliv som är öppet för alla och präglas av jämställdhet, mångfald
och möjligheter till inflytande och delaktighet.
Inom den forskning som rådet skall stödja är jämförande internationella
perspektiv i ökad utsträckning önskvärda enligt regeringen. Det är därför
viktigt att stimulera ökat svenskt deltagande i olika internationella samman-
hang, bl.a. inom ramen för EU:s ramprogram för forskning. Rådet bör också
samverka med andra länder inom ramen för European Science Foundation. Det är
också önskvärt att rådet kan vara rådgivande till Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete (Sida) när det gäller Sidas stöd till forskning kring
folkhälsa och social utveckling av särskild betydelse för utvecklingsländerna.
Motion
I motion Ub6 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationen för forsk-
ningsfinansiering (yrkande 11). Motionärerna anför att den överbyggnad
Vetenskapsrådet är tänkt att få riskerar att få mycket skadliga konsekvenser.
Centraliseringen tilltar och de s.k. ämnesråden löper risken att reduceras till
osjälvständiga avdelningar. Motionärerna anför som första förslag att inrät-
tandet av Vetenskapsrådets överbyggnad omedelbart bör avbrytas. I stället bör d
tre ämnesråden göras till självständiga myndigheter. Motionärerna anför vidare
att deras andra förslag gäller inrättandet av ett nationellt institut för hälsa
och medicin (NIH) efter amerikansk förebild för bl.a. bioteknik med medicinsk
inriktning, bioinformatik, klinisk forskning samt IT i hälso- och sjukvården.
Institutet bör enligt motionärerna få ett brett ansvar för
forskningsfinansieringen inom ett för Sverige vitalt område och under år 2001
avsnitt 64 Kontrollera mot PDF
bildas genom att Ämnesrådet för medicin och det av regeringen föreslagna
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap sammanförs i en organisation.
Det kommande året bör utnyttjas för att ge institutet en ändamålsenlig struktur
lämpad för den överordnade finansieringsuppgift inom det breda
hälsovetenskapliga området som motionärerna vill ge det.
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet vidhåller sin uppfattning i yttrande (1999/2000:SoU6y) i våras
till utbildningsutskottet med anledning av propositionen Forskning för framtide
- En ny organisation för forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81).
Socialutskottet uttalade då, med anledning av en m-motion med liknande innehåll
som den nu aktuella, att den föreslagna nya organisationen för forskningsfinan-
siering innebar förbättrade förutsättningar för kraftfulla forskningssatsningar
inom t.ex. hälso- och sjukvårdens område. Motionen avstyrktes. Utskottet har
inte ändrat inställning i saken.
Med hänvisning till det anförda anser socialutskottet att utbildningsutskottet
bör avstyrka motion Ub6 (m) yrkande 11.
Socialutskottet föreslår att utbildningsutskottet ställer sig bakom vad som
föreslås beträffande det nya Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
avsnitt 7.3. i propositionen.
Säkerhetslaboratorium och nytt djurhus
Propositionen
Av de nya resurser som riksdagen anvisat för forskning och forskarutbildning
under perioden 2001-2003 bör medel fördelas för att bygga ett modernt djurhus.
Fördelningen bör öka successivt för att år 2003 uppgå till 20 miljoner kronor.
Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 5 miljoner
kronor fördelas för ändamålet under budgetåret.
Många medicinska framsteg har gjorts genom experiment som inbegriper djur. Det
gäller exempelvis vacciner, behandling av tuberkulos, diabetes, högt blodtryck
och cancer. I dag utvecklas metoder som gör det möjligt att utföra forskning på
alternativa sätt, t.ex. med cellkulturer. Regering och riksdag har tidigare
vidtagit en rad åtgärder för en restriktiv användning av experiment med djur.
Fortfarande återstår en mängd angelägna medicinska problem som för sin lösning
kräver fortsatt forskning, forskning som till stora delar förutsätter experimen
med djur, heter det i propositionen.
Det är enligt regeringen önskvärt att svensk medicinsk forskning är föregångare
när det gäller omsorgen om de djur som används i försöken. Det är därför
angeläget att det nya primatdjurhuset byggs med en standard som inte bara
uppfyller gällande minimikrav utan också återspeglar ett insiktsfullt och
generöst förhållningssätt vad gäller omsorgen om försöksdjuren.
avsnitt 65 Kontrollera mot PDF
För att det i Sverige även fortsättningsvis skall kunna bedrivas kvalificerad
forskning som kräver experiment med djur, framför allt om hiv/aids men även
andra sjukdomar, kommer byggandet av ett nytt djurhus på Karolinska Institutets
område att ingå i den forskningspolitiska struktursatsningen. Det gamla
djurhuset uppfyller inte längre de djurhållningskrav som måste ställas på
verksamheten. Regeringen har, enligt propositionen, under ärendets beredning
övervägt alternativet att inte låta bygga ett nytt djurhus utan i stället låta
berörd forskning flytta utomlands till någon av de få moderna anläggningar som
finns. Detta har dock bedömts vara en oacceptabel lösning mot bakgrund av bl.a.
Sveriges möjlighet att fylla en viktig funktion för den internationellt
inriktade forskningen på området och samtidigt kunna upprätthålla en hög
nationell beredskapsnivå.
Med hänsyn till rådande brister i nuvarande djurhus är det viktigt att det nya
djurhuset kan tas i bruk inom en snar framtid. Det nya djurhuset beräknas stå
klart under år 2002. Regeringen bedömer att de kraftigt ökade lokalkostnaderna
inte endast kan finansieras genom höjt avgiftsuttag från de forskare som
utnyttjar anläggningen utan att anslaget till Smittskyddsinstitutet, som
formellt ansvarar för djurhuset, bör höjas med ca 30 miljoner kronor.
Motion
I motion Ub5 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) yrkas att riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det oacceptabla med
ytterligare förseningar då det gäller nytt primathus (yrkande 1). Motionären
anför att primathållningen vid Statens smittskyddsinstitut (SMI) har varit
föremål för kritik under lång tid. Det nya huset skall enligt propositionen var
klart år 2002. Enligt dokument från Jordbruksverket så skulle verket ha erhålli
information från SMI angående nybyggnationen senast den 1 juni 2000 för att det
nya huset skulle vara färdigt år 2002. Någon information har dock inte lämnats
till Jordbruksverket. Mot bakgrund härav och då projekteringen gång på gång
blivit försenad framstår det enligt motionären som mycket tveksamt om tidsplane
som anges i propositionen skall hållas. Motionären yrkar vidare att riksdagen
tillkännager för regeringen sin mening om vad i motionen anförs om genomlysning
av behovet av den forskning som sker vid Smittskyddsinstitutet (yrkande 3).
Aktuellt
Av budgetpropositionen för år 2001 (utg.omr. 9 s. 60) framgår bl.a. följande:
SMI har inkommit med en skrivelse med redovisning av projektet att bygga ett
nytt djurhus på Karolinska Institutets område samt hemställt om regeringens
medgivande att få teckna ett hyreskontrakt för det nya djurhuset. Skrivelsen
avsnitt 66 Kontrollera mot PDF
bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen har i tidigare
budgetpropositioner angivit att ett nytt djurhus bör byggas. Medel tillförs nu
för detta ändamål. Byggstarten har försenats på grund av att byggprojektet
inrymmer svåra avvägningar som skall samrådas med bl.a. de myndigheter som
utövar djurskyddstillsyn.
SMI flyttar enligt nuvarande planer in i den nya säkerhetslaboratoriebyggnaden
hösten 2000 samt i det nya djurhuset under 2002. Med anledning av detta kommer
hyreskostnaderna att öka under det kommande året. Regeringen anser att SMI:s
anslag bör höjas med 19,2 miljoner kronor till följd av ökade hyreskostnader oc
kostnader som uppkommer i samband med byggnationen av ett nytt djurhus.
Socialutskottets bedömning
Utskottet delar motionärens uppfattning i motion Ub5 (m) att det är väsentligt
att det nya djurhus som är under uppförande på Karolinska Institutets område
färdigställs och tas i bruk snarast. Enligt utskottets mening saknas det dock
skäl att nu utgå från att den tidsplan som föreligger inte skulle vara
realistisk. Något tillkännagivande från riksdagen behövs inte. Med hänvisning
till det anförda anser socialutskottet att utbildningsutskottet bör avstyrka
motion Ub5 (m) yrkande 1.
Socialutskottet utgår ifrån att den forskning som bedrivs vid Smittskydds-
institutet äger rum med iakttagande av samtliga relevanta bestämmelser på
området. Socialutskottet anser mot bakgrund härav att utbildningsutskottet även
bör avstyrka motion Ub5 (m) yrkande 3.
Forskning till stöd för andra politikområden m.m.
Propositionen
Hälso- och sjukvården är en mycket kunskapsintensiv verksamhet i snabb
utveckling. En allt större andel av omhändertagandet av patienterna sker i
primärvården. Forskning ger ständigt ny kunskap om sjukdomars uppkomst, om
metoder för behandling och vård av sjuka, etc. Samhället måste på ett effektivt
sätt kunna värdera olika medicinska metoder för att kunna välja de mest
effektiva, samtidigt som metoder som av olika skäl blivit inaktuella kan
utmönstras. Användningen av läkemedel utgör en integrerad del av hälso- och
sjukvården varför forskningen kring läkemedel har stor betydelse inom området
enligt propositionen.
I sammanhanget nämns att forskning om nya läkemedel är en stor fråga inom EU.
Inom EU:s femte ramprogram för forskning finns ett särskilt program (Quality of
Life and Management of Living Resources Programme) där projekt med anknytning
till läkemedelsforskning kan ansöka om bidrag.
Motion
I motion So372 av Leif Carlson (m) begärs ett tillkännagivande om vad i motione
anförts om behovet av nationell och långsiktig uppföljning och utvärdering av
avsnitt 67 Kontrollera mot PDF
läkemedel till kroniskt sjuka. Motionären anför att det i snabb takt kommer fra
nya effektiva och dyra läkemedel som underlättar livet för många kroniskt sjuka
När ett läkemedelsbolag har fått en medicin godkänd, upphör emellertid dess
ansvar för att följa upp medicinens inverkan på patienterna. Det gör att det
uppkommer ett glapp i ansvarskedjan. Ett system för långsiktig uppföljning av
mediciner som rör kroniskt sjuka är därför viktigt enligt motionären. Register
finns för de personer som utvärderats under försökstiden, och det är därför
möjligt att fortsätta det arbete som påbörjats. Ett ytterligare skäl att göra
detta är att dessa mediciner är mycket dyra, varför felaktigt användande av dem
innebär ett resursslöseri. Motionären pekar även på att det på längre sikt vore
angeläget att inom EU skärpa kraven på utvärderingsansvar när det gäller att f
mediciner avsedda för kroniska sjukdomar registrerade.
Socialutskottets bedömning
Utskottet delar motionärens bedömning att det föreligger ett behov av en
nationell och långsiktig uppföljning och utvärdering av läkemedel till kroniskt
sjuka. Att så sker är som framförts i motionen av stor vikt för såväl
patientsäkerheten som av ekonomiska skäl. Utskottet anser dock inte att något
tillkännagivande till regeringen är erforderligt.
Med hänvisning till det anförda anser socialutskottet att utbildningsutskottet
bör avstyrka motion So372 (m).
Stockholm den 24 oktober 2000
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Conny Öhman (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Lars U Granberg (s), Elisebeht Markström (s), Rolf
Olsson (v), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth Johansson (c), Catherine
Persson (s), Lars Elinderson (m), Ester Lindstedt-Staaf (kd) och Harald Nordlun
(fp).
Avvikande meningar
Organisationen för forskningsfinansiering
Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund, Cristina Husmark Pehrsson och Lars
Elinderson (alla m) anser att utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Socialutskottet anser att den överbyggnad som Vetenskapsrådet är tänkt att få
riskerar att få mycket skadliga konsekvenser. Centraliseringen tilltar och de
s.k. ämnesråden löper risk att reduceras till osjälvständiga avdelningar.
Inrättandet av Vetenskapsrådets överbyggnad bör därför omedelbart avbrytas. I
stället bör de tre ämnesråden göras till självständiga myndigheter. Utskottet
delar motionärernas bedömning att ett nationellt institut för hälsa och medicin
(NIH) efter amerikansk förebild för bl.a. bioteknik med medicinsk inriktning,
avsnitt 68 Kontrollera mot PDF
bioinformatik, klinisk forskning samt IT i hälso- och sjukvården bör inrättas.
Enkelt uttryckt skall målet för ett sådant institut vara att samla ny kunskap
för att hjälpa till att förebygga, diagnostisera och behandla ohälsa, sjukdomar
och funktionsnedsättningar. Verksamheten bör omfatta allt från de mest sällsynt
genetiskt betingade tillstånden till vanliga förkylningar. Detta kan ske genom
bl.a. forskning i egna laboratorier, stöd till forskare på universitet, i
utbildning, på sjukhus och forskningsinstitutioner samt genom hjälp med
utbildning av forskare.
Institutet får härigenom ett brett ansvar för forskningsfinansieringen inom ett
för Sverige vitalt forskningsområde. Institutet bör bildas under 2001 genom att
Ämnesrådet för medicin, och det av regeringen föreslagna Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap sammanförs i en organisation. Moderata
samlingspartiet har i sitt budgetförslag beträffande utgiftsområde 16 anvisat
520 miljoner kronor till det medicinska ämnesrådet samt därtill 300 miljoner
kronor under en treårsperiod för att möjliggöra en stark start för det
nationella institutet för hälsa och medicin. Det kommande året bör utnyttjas fö
att ge institutet en ändamålsenlig struktur, lämpad för den överordnade
finansieringsuppgift som utskottet anser att institutet bör få.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av motion Ub6 (m) yrkande 11 bör ge
regeringen detta till känna.
Säkerhetslaboratorium och nytt djurhus
Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund, Cristina Husmark Pehrsson och Lars
Elinderson (alla m) anser att andra stycket i utskottets bedömning bort ha
följande lydelse:
Vid Smittskyddsinstitutet (SMI) bedrivs i dag både hivforskning och annan
forskning. Av propositionen framgår inte om det gjorts någon genomlysning av
behovet av den forskning som sker på apor i SMI:s lokaler i förhållande till
annan internationell forskning, såväl djurbaserad forskning som forskning som
bygger på alternativa metoder. I samband med skapandet av ett nationellt
institut för hälsa och medicin och utformningen av en ändamålsenlig struktur fö
detta är det därför, enligt utskottets mening, lämpligt att en genomlysning av
all den verksamhet som sker vid SMI görs för att man bl.a. skall kunna ta
ställning till lämpligaste framtida verksamhetsform i relation till det nya
institutet.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av motion Ub5 (m) yrkande 3 bör ge
regeringen detta till känna.
Långsiktig uppföljning och utvärdering av läkemedel för kroniskt sjuka
Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Kenneth Johansson (c), Lars Elinderson (m), Ester
avsnitt 69 Kontrollera mot PDF
Lindstedt-Staaf (kd) och Harald Nordlund (fp) anser att utskottets bedömning
bort ha följande lydelse:
Nya effektiva och dyra mediciner som underlättar livet för många kroniskt sjuka
tillkommer nu i snabb takt. De nya medicinerna skapar dock vissa problem som
enligt utskottets mening måste observeras. Som exempel kan de under de senaste
året registrerade nya medicinerna mot ledgångsreumatism tas. Vad beträffar två
av dessa, s.k. TNF-alfablockerare ger de mycket bra effekt för cirka en
tredjedel av de behandlade. Medicinerna botar dock inte, utan måste troligen ta
hela livet för att ge effekt. Detta faktum gör att oron för biverkningar är
högst befogad. När ett läkemedelsbolag har fått en medicin godkänd, upphör
bolagets ansvar för att följa upp medicinens inverkan på patienterna. Det gör
att det uppkommer ett glapp i ansvarskedjan. Utskottet anser därför att ett
system för långsiktig uppföljning av mediciner som rör kroniskt sjuka är
viktigt. Register finns för de personer som utvärderats under försökstiden och
det är därför möjligt att fortsätta det arbete som påbörjats. Stor hänsyn till
den personliga integriteten måste givetvis tas vid sådan forskning. Ett ytter-
ligare skäl för en långsiktig uppföljning är att dessa mediciner är mycket dyra
varför fel användande av dem innebär ett resursslöseri. Utskottet anser även at
det på längre sikt är angeläget att inom EU skärpa kraven på utvärderingsansvar
när det gäller att få mediciner avsedda för kroniska sjukdomar registrerade.
Vad utskottet anfört med anledning av motion So372 (m) bör riksdagen ge
regeringen till känna.
Näringsutskottets yttrande 2000/01:NU1y
Forskning och förnyelse
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 2000/01:3 om forskning och förnyelse jämte motioner.
Näringsutskottets yttrande koncentreras till frågor om tillämpad forskning och
om det nya verket för innovationssystem.
I den nämnda propositionen om forskning och förnyelse redovisas regeringens syn
på forskningspolitikens inriktning under åren 2001-2003. Mot bakgrund av det
förestående generationsskiftet inom svensk forskning föreslås satsningar på
forskarutbildning i form av forskarskolor m.m. Vidare tar regeringen upp behove
av att skapa bättre förutsättningar för kraftsamling inom strategiska
forskningsområden och föreslår särskilda satsningar inom ett antal prioriterade
områden.
Riksdagen har under våren 2000 beslutat om att den 1 januari 2001 inrätta en ny
myndighetsorganisation för forskningsfinansiering (prop. 1999/2000: 81, bet.
1999/2000:UbU17). Den nya myndighetsstrukturen innebär att tre nya forskningsrå
avsnitt 70 Kontrollera mot PDF
och en ny myndighet för finansiering av forskning och utvecklingsarbete
inrättas. Vidare beslutade riksdagen om vissa organisationsfrågor inom
näringspolitiken (prop. 1999/2000:71, bet. 1999/2000: NU17). Bland annat bildas
en ny myndighet för företagsutveckling den 1 januari 2001 vilken skall svara fö
uppgifter som för närvarande handhas av Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) och ALMI Företagspartner AB. Syftet är att skapa en myndighet med stark
näringslivsförankring som utgör ett kompetenscentrum för företagsutveckling,
entreprenörskap och finansiering. Vid samma tidpunkt inrättas vidare en ny
myndighet med uppgift att svara för analyser, omvärldsbevakning och
utvärderingar inom närings-, innovations- och regionalpolitikens områden. De
båda sistnämnda myndigheterna samt myndigheten för finansiering av forskning oc
utvecklingsarbete inrättas under Näringsdepartementet (och ingår i
näringsutskottets beredningsområde).
Näringsutskottet
Propositionen
En sammanfattning
Målet är att göra Sverige till ett modernt kunskapssamhälle som omfattar alla,
sägs det i propositionen. Mot denna bakgrund framläggs olika förslag med
anknytning till forskningspolitikens inriktning.
Enligt regeringen bör högskolelagen (1992:1434) ändras genom ett tillägg med
innebörd att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed skall värnas i
universitetens och högskolornas verksamhet.
I propositionen redovisas regeringens bedömningar av hur de av riksdagen
anvisade resurserna för forskning och forskarutbildning bör fördelas för att
tillgodose strategiska behov inom dessa områden. För att möta de kommande
pensionsavgångarna inom svensk forskning och det ökade behovet av
forskarutbildade föreslås satsningar på forskarutbildning i form av
forskarskolor samt medel för rekrytering av unga forskare. Vidare föreslås
särskilda satsningar inom ett antal prioriterade forskningsområden. Dessa är
biovetenskap och bioteknik, informationsteknik och IT-forskning,
materialvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, konst
vårdvetenskap samt miljö och hållbar utveckling.
Vidare utvecklar regeringen sin syn på den nya myndighetsorganisationen för
forskningsfinansiering, som enligt regeringen skall få utökade resurser.
Utbyggnaden av de nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro fortsätter
enligt vad som sägs i propositionen. Alla högskolor föreslås få förstärkta
forskningsresurser. Ökade anslag föreslås också till forskningens infrastruktur
dvs. vetenskaplig utrustning, datorsystem m.m. Regeringen redovisar dessutom si
syn på forskningsbehoven inom olika politikområden.
Instrumenten för genomförande
avsnitt 71 Kontrollera mot PDF
Den nya organisationen, vilken träder i kraft den 1 januari 2001, syftar till
att åstadkomma en stärkt organisation för forskningsfinansiering. En
organisationskommitté har tillsatts med uppgift att förbereda och genomföra
bildandet av de nya myndigheterna. Enligt regeringen kommer den nya
organisationen att ge väsentligt bättre villkor för att stimulera tvär- och
mångvetenskaplig forskning.
För att stärka grundforskningens roll och samtidigt öka kvalitetskraven genom
forskarstyre inrättas tre forskningsråd med forskarmajoritet i styrelsen,
nämligen Vetenskapsrådet samt ett forskningsråd för arbetsliv och
socialvetenskap och ett forskningsråd för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande. Inom Vetenskapsrådet skall finnas ämnesråd för humaniora-
samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och teknikvetenskap. Organisatione
av den behovsstyrda forskningen förverkligas med hjälp av Verket för
innovationssystem, som den nya myndigheten skall kallas.
Verket för innovationssystem
Regeringen gör bedömningen att av de nya resurser som riksdagen beräknat för
forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 40 miljoner
kronor fördelas till Verket för innovationssystem och användas för forskning oc
utvecklingsarbete inom strategiska områden. Beträffande användningsområdet för
de nya resurserna bör enligt regeringen gälla att forskningen inom bioteknik
respektive informationsteknik får stöd med 20 miljoner kronor vardera.
Verksamheten inom Verket för innovationssystem skall svara såväl mot
näringslivets som mot delar av det övriga samhällets behov enligt vad som sägs
propositionen. I stora drag kommer verket att överta de ansvarsområden och
resurser som i dag handhas av Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), de FoU
finansierande delarna av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och Rådet
för arbetslivsforskning (RALF). Vidare föreslås verket svara för att resultaten
från projektet Teknisk Framsyn tas till vara. De nya satsningarna ger
tillsammans med de ingående resurserna från KFB, NUTEK, och RALF en total budge
för år 2001 om drygt en miljard kronor (inklusive förvaltningskostnader).
Ett antal större långsiktiga program för samverkan mellan forskare och företag
kommer enligt regeringen att få sin finansiering genom Verket för
innovationssystem. Till dessa hör Kompetenscentrum, IT i verkstadsindustrin,
Programmet för fordonsteknisk forskning och Nationella flygtekniska
forskningsprogrammet.
Strategiska, tillämpade och tvärvetenskapliga teknikområden bör förstärkas inom
ramen för verkets verksamhet. Vidare framhåller regeringen att det är av störst
avsnitt 72 Kontrollera mot PDF
vikt att verket befrämjar genusperspektivet i sina insatser.
Motionerna
Två motionsyrkanden tangerar näringsutskottets beredningsområde. Moderata
samlingspartiet tar i motion 2000/01:Ub6 (yrkande 8) upp avvägningar mellan
koncentration, profilering och decentralisering av forskningsresurserna. Det
nämns att Sverige i dag har s.k. kunskapskluster av hög internationell klass,
bl.a. i Stockholm-Uppsala, Malmö-Lund, Karlskrona-Ronneby och Kiruna.
Motionärerna anser att det är av central betydelse att dessa kluster stärks,
inte bara för de berörda regionerna utan för hela landet. Däremot bör
forskningsresurserna aldrig fördelas av regionalpolitiska skäl eller som en
kompensation för en förbandsnedläggning, sägs det i motionen.
I motion 2000/01:Ub9 (s) anser motionärerna (yrkande 1) att det finns behov av
att utveckla innovationssystem för forskning och förnyelse av den offentliga
sektorn. Den tredje uppgiften inom universitet och högskolor liksom tillkomsten
av Verket för innovationssystem syftar enligt motionärerna till att få en
koppling mellan vetenskapliga resultat och kommersiella genombrott för produkte
och tjänster. Forskningspolitiken bör därför kompletteras med förslag om hur
staten, kommunerna och landstingen kan samverka om att utveckla
innovationssystem för offentlig sektor.
Vissa kompletterande uppgifter
Regeringen beslutade i april 2000 att tillkalla en organisationskommitté med
uppgift (dir. 2000:33) att förbereda bildandet av de aktuella fyra nya
myndigheterna - Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för sociala frågor och
arbetsliv, Forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering samt FoU-
myndigheten. Organisationskommittén har i augusti 2000 till regeringen
överlämnat en delrapport, Forskningsfinansiering i samverkan - Budgetförslag,
inriktning och organisation av de nya myndigheterna för forskningsfinansering.
Organisationskommittén har föreslagit att den nya FoU-myndigheten skall benämna
Verket för Innovationssystem, med förkortningen Vinnova. I delrapporten
uppskattas antalet anställda vid myndigheten till 140-150 personer, vilka komme
från KFB, NUTEK och RALF.
Enligt vad näringsutskottet har inhämtat bedrivs planering och arbete för att
Vinnova skall kunna starta sin verksamhet som en myndighet den 1 januari 2001.
Myndigheterna KFB, NUTEK och RALF har för närvarande arbetsplatser på tre olika
ställen i Stockholm. Enligt uppgift kommer all personal att flytta in i
gemensamma och centralt belägna lokaler i Stockholm under hösten 2001.
I budgetpropositionen (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 24) föreslås två nya
anslag, 26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader och 26:2 Verke
avsnitt 73 Kontrollera mot PDF
för innovationssystem: Forskning och utveckling. Anslaget för
förvaltningskostnader föreslås uppgå till ca 112 miljoner kronor för år 2001 oc
anslaget för forskning och utveckling till ca 1 006 miljoner kronor. För
sistnämnda anslag bör det ankomma på regeringen att besluta om den närmare
fördelningen av medlen, enligt vad som sägs i budgetpropositionen.
När det gäller yrkandet om forskning och förnyelse av den offentliga sektorn i
motion 2000/01:Ub9 (s) kan det nämnas att frågor om forskning om den offentliga
sektorn tas upp i den aktuella propositionen (s. 210). Det framgår att ansvaret
för att genomföra programmet Forskning om offentlig sektor för närvarande ligge
på Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och att programmet
är finansierat till år 2005. Inom kort kommer en utvärdering att genomföras
genom HSFR:s försorg. Vidare redovisas att Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet har inlämnat förslag om en gemensam forskningsstrategi till
regeringen. I denna anges ett antal forskningsfrågor som är aktuella för hela
den offentliga sektorn. Förbunden anser att forskningen om den offentliga
sektorn i ökad utsträckning bör vara en gemensam angelägenhet för staten,
kommunerna och landstingen. Enligt vad som sägs i propositionen delar regeringe
förbundens syn på behovet av en ökad samverkan och dialog om den framtida
forskningen om den offentliga sektorn. Dialogen bör leda till förslag på
åtgärder som stärker forskningen, identifierar forskningsområden och klargör hu
ett ökat gemensamt ansvar bör utvecklas.
Mot bakgrund av det här aktuella yrkandet i den andra motionen, 2000/01:Ub6 (m)
kan det redovisas att den regionalpolitiska utredningen i september 2000
avlämnade sitt slutbetänkande (SOU 2000:87). I enlighet med sitt uppdrag (dir.
1999:2) har kommittén lämnat förslag om hur den svenska regionalpolitiken skall
inriktas och utformas under 2000-talets början. Enligt företrädare för
Näringsdepartementet planeras efter sedvanligt remissförfarande en proposition
under andra halvåret 2001.
I betänkandet har förslagen indelats i de tre huvudområdena Regional
strukturpolitik, Regional stimulanspolitik och Regional välfärdspolitik. För
vart och ett av huvudområdena föreslås övergripande mål, delmål och medel. Inom
området Regional strukturpolitik preciseras de regionala målen för
utbildningsområdet till bl.a. ökad samverkan mellan högskola, näringsliv och de
omgivande samhället. Som ett av medlen anges att högskolans långsiktiga
inriktning och profilering bör ges ökad uppmärksamhet i den regionala
planeringen.
Enligt kommittén är det osäkert vad närheten till forskning betyder för det
avsnitt 74 Kontrollera mot PDF
lokala/regionala näringslivet. Vidare konstateras det att antalet aktörer med
uppgift att vara en länk mellan forskning och näringsliv har ökat starkt under
senare år. Enligt andra studier finns det en "överetablering" av sådana aktörer
Utredningens slutsats är att det framför allt är de personliga kontakterna
mellan forskare och företagare som är av betydelse för en fruktbar samverkan.
Sådana kontakter är i dag bäst utvecklade när det gäller de större företagen.
Näringsutskottets ställningstagande
Det nya verket för innovationssystem, Vinnova, är ett led i satsningen på en
stärkt organisation för forskningsfinansiering. Av särskilt intresse är att
Vinnova skall verka för att ny kunskap tas till vara och omsätts i produkter,
processer, tjänster, regelverk och arbetsliv. Inom sitt ansvarsområde bör
Vinnova svara mot behov såväl i näringslivet som i offentlig verksamhet. Med
hänsyn till detta ansvar och även till vad som ovan anförts om Svenska
Kommunförbundets och Landstingsförbundets syn på den framtida forskningen om de
offentliga sektorn anser näringsutskottet att det aktuella yrkandet i motion
2000/01:Ub9 (s) bör avstyrkas av utbildningsutskottet.
Näringsutskottet vill därutöver understryka vikten av att skapa långsiktighet
och kontinuitet beträffande systemet med de svenska
industriforskningsinstituten.
Näringsutskottet anser vidare, i likhet med regeringen, att det är angeläget at
universitetens och högskolornas samverkan med det omgivande samhället ökar. Det
gäller kontakter med företag och näringsliv, kommuner, landsting, myndigheter,
organisationer och allmänhet. På sikt innebär detta en breddning av
forskningspolitikens förankring, även ur regional synpunkt. Bland annat bör
lärosätena i större utsträckning än tidigare ingå i det fortsatta arbetet med d
regionala tillväxtavtalen.
När det gäller frågan om forskningens regionalpolitiska betydelse har
näringsutskottet noterat att någon säker kunskap på detta område inte finns.
Detta föranleder näringsutskottet att förespråka en balanserad ståndpunkt.
Enligt näringsutskottets mening skall forskningsresurser aldrig fördelas av
enbart regionalpolitiska skäl, men å andra sidan går det inte att bortse från
att framgångsrika högskolor såsom Rymdhögskolan i Kiruna och Blekinge Tekniska
Högskola, är av betydelse även från regionalpolitisk synpunkt. Näringsutskottet
instämmer därför inte med motionärerna i motion 2000/01:
Ub6 (m). Det aktuella yrkandet i motionen bör således avstyrkas av
utbildningsutskottet.
Stockholm den 24 oktober 2000
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s), Reynold
avsnitt 75 Kontrollera mot PDF
Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m),
Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund
(s), Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarine
(mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och Anne Ludvigsson (s).
Avvikande mening
Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola Sundell (alla m) anser att
den del av näringsutskottets ställningstagande som börjar med "Näringsutskottet
anser" och slutar med "av utbildningsutskottet" bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets uppfattning bör forskningspolitiken syfta till att
stimulera de forskningsinstitutioner som håller högst kvalitet. Sådana exempel
är bl.a. Rymdhögskolan i Kiruna och Blekinge Tekniska Högskola, vilka nått
framgång genom specialisering. Andra exempel finns inom de stora klustren
Stockholm-Uppsala och Malmö-Lund, vilka håller världsklass inom IT och
bioteknik. Dessa är av central betydelse, inte bara för de berörda regionerna
utan för hela landet. Näringsutskottet instämmer därför med uppfattningen i
motion 2000/01:Ub6 (m) om att forskningsresurser aldrig bör fördelas enbart av
regionalpolitiska skäl eller som kompensation efter t.ex. en
förbandsnedläggning. Utbildningsutskottet bör således tillstyrka det aktuella
motionsyrkandet.
Särskilt yttrande
Ingegerd Saarinen (mp) anför:
Enligt vad näringsutskottet inhämtat kommer FoU-myndigheten Vinnova att
lokaliseras till Stockholm. Det får förmodas att regeringen i sin diskussion om
lokaliseringen av Vinnova har aktualiserat de gällande principerna för
utlokalisering av statliga myndigheter, vilka näringsutskottet senast redogjort
för i sitt betänkande 1999/2000:NU10.
Innehållsförteckning
Elanders Gotab, Stockholm 2000