Prop. 2000/01:3

Regeringens proposition

2000/01:3

Forskning och förnyelse

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 september 2000

Lena Hjelm-Wallén

Thomas Östros

(Utbildningsdepartementet)

Prop.

2000/01:3

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen lämnar i propositionen sin syn på forskningspolitikens inrikt-

ning under åren 2001-2003. Regeringen lämnar förslag om att i högsko-

lelagen föra in en ny paragraf som innebär att vetenskapens trovärdighet

och god forskningssed skall värnas i universitetens och högskolornas

verksamhet. Vidare föreslår regeringen att de lärosäten som regeringen

bestämmer skall ansvara för forskarskolor inom vissa områden. Samar-

betet mellan lärosätena om forskarutbildningen skall därmed utvecklas

och stärkas.

I propositionen redovisas regeringens bedömningar om hur de av riks-

dagen anvisade resurserna för forskning och forskarutbildning bör förde-

las för att tillgodose strategiska behov inom forskning och forskarutbild-

ning. I anslutande budgetproposition föreslås hur 939 miljoner kronor av

de närmare 1,3 miljarder kronor som tillförs forskningen och forskarut-

bildningen under perioden 2000-2003 skall fördelas.

En utgångspunkt för propositionen är det förestående generationsskiftet

inom svensk forskning. För att möta de kommande pensionsavgångarna

och det ökande behovet av forskarutbildade genomförs satsningar på

forskarutbildning i form av forskarskolor samt medel för rekrytering av

unga forskare.

En annan utgångspunkt är behovet av att skapa bättre förutsättningar

för kraftsamling inom strategiska forskningsområden och stimulera tvär-

och mångvetenskaplig forskning. I propositionen föreslås satsningar in-

om ett antal prioriterade områden. Dessa är biovetenskap och bioteknik,

informationsteknik och IT-forskning, materialvetenskap, humaniora och

samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, konst, vårdvetenskap samt

miljö och hållbar utveckling. Riksdagen har redan beslutat om att den 1

januari 2001 inrätta en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansie-

ring, som i propositionen föreslås få förstärkta resurser. Regeringen ut-

vecklar också sin syn på myndigheternas verksamhet.

Utbyggnaden av de nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro

fortsätter. Alla högskolor får förstärkta forskningsresurser.

Forskningens infrastruktur förstärks genom ökade anslag till veten-

skaplig utrustning, bibliotek/arkiv och högpresterande datorsystem. En

satsning görs på ett modernt djurhus vid Smittskyddsinstitutet.

I propositionen redovisas också regeringens syn på forskningsbehov

till stöd för skilda politikområden.

Prop. 2000/2001:3

Innehållsförteckning

Prop. 2000/2001:3

1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................7

2 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)..................8

3 Ärendet och dess beredning...............................................................9

4 Utgångspunkterna för regeringens forskningspolitik.......................10

4.1 Forskningens roll i samhället............................................10

4.2 Grundpelarna i regeringens forskningspolitik...................11

4.3 Prioriterade frågor.............................................................12

4.4 Organisationsfrågor...........................................................15

5 Forskningens och forskningssystemets omfattning i Sverige med

några internationella utblickar.........................................................16

5.1 Svensk forskning i ett internationellt perspektiv...............16

5.1.1 Företagens forskning och utveckling..............17

5.1.2 Offentlig finansiering av forskning och

utveckling........................................................19

5.1.3 Publicering och citering..................................24

5.1.4 Utvärderingar..................................................26

5.2 Det svenska forskningssystemet........................................27

5.2.1 Sveriges medverkan i det internationella FoU-

samarbetet.......................................................30

5.3 Sveriges forskningssamverkan med EU............................31

5.3.1 Svenskt deltagande i EU:s ramprogram..........31

5.3.2 Medfinansiering av svenska forskares

deltagande i EU:s ramprogram........................33

5.3.3 Strukturfondernas finansiering av forskning och

resultatspridning..............................................35

5.3.4 Europeisk forskningssamverkan.....................36

6 Strategiska insatser..........................................................................37

6.1 Inledning............................................................................37

6.2 Strukturella insatser...........................................................42

6.2.1 Generationsskiftet...........................................42

6.2.2 Kraftsamling kring strategiska områden.........45

6.2.3 Tvär- och mångvetenskaplig forskning...........47

6.3 Prioriterade forskningsområden........................................49

6.3.1 Biovetenskap och bioteknik............................50

6.3.2 Informationsteknik - IT-forskning..................55

6.3.3 Materialvetenskap och materialteknik............62

6.3.4 Humaniora och samhällsvetenskap.................64

6.3.5 Det konstnärliga området................................68

6.3.6 Utbildningsvetenskap......................................69

6.3.7 Vård- och omsorgsforskning...........................72

6.3.8 Miljö och hållbar utveckling...........................74

6.4 Horisontella aspekter.........................................................79

6.4.1 Jämställdhet och genusforskning....................79

6.4.2 Forskningsetik.................................................85

6.4.3 Forskningsinformation....................................93

7 Instrumenten för genomförande.......................................................95 Prop. 2000/2001:3

7.1 En ny myndighetsorganisation..........................................95

7.2 Vetenskapsrådet.................................................................99

7.3 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap..........112

7.4 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande............................................................116

7.5 Verket för innovationssystem..........................................119

7.5.1 Prioriterade områden.....................................122

7.6 Övriga betydande forskningsfinansiärer..........................128

7.6.1 Internationellt utvecklingssamarbete - Sida

(SAREC).......................................................128

7.6.2 Statens energimyndighet - Omställning av

energisystemet...............................................128

7.6.3 Rymdstyrelsen...............................................130

7.6.4 Forskningsstiftelserna...................................133

8 Forskningsutförare.........................................................................140

8.1 Universitet och högskolor som forskningsutförare.........140

8.1.1 Inledning.......................................................140

8.1.2 Strategier för arbetet med forskning.............141

8.1.3 Framtida uppdrag att utarbeta

forskningsstrategier.......................................145

8.2 Roll- och ansvarsfördelning vid universitet och hög-

skolor...............................................................................146

8.3 Forskarutbildning............................................................151

8.3.1 Forskarskolor.................................................151

8.3.2 Forskarutbildningens roll..............................161

8.3.3 Forskarutbildningens kvalitet........................163

8.4 Samarbete i högskolan inom vissa områden...................165

8.4.1 Forskning på det konstnärliga området och

konstnärligt utvecklingsarbete......................165

8.4.2 Kiruna rymd- och miljöcampus - en

högteknologisk satsning i norr......................168

8.5 Högskolans anställda.......................................................175

8.5.1 Rekrytering och meritering...........................175

8.5.2 Vissa frågor inom högskolan.........................180

8.6 Finansiering av forskning vid universitet och högskolor 181

8.7 Högskolans tredje uppgift...............................................184

8.7.1 Ökad samverkan med det omgivande samhälletl84

8.7.2 Redovisningar av samverkan med det

omgivande samhället.....................................185

8.7.3 Regional samverkan......................................187

8.7.4 Holdingbolag och teknikbrostiftelserna........188

8.7.5 Samverkan med andra sektorer.....................189

8.7.6 Rörlighet mellan högskolan och övrig

arbetsmarknad...............................................191

8.7.7 Kommersialisering av uppfinningar -

lärarundantaget..............................................192

8.7.8 Sekretess........................................................195

8.8 Industriforskningsinstitut.................................................196

9 Forskningens infrastruktur.............................................................198 Prop. 2000/2001:3

9.1 Biblioteks- och arkivfrågor.............................................198

9.2 E-plikt..............................................................................201

9.3 Sunet................................................................................205

9.4 Säkerhetslaboratorium och nytt djurhus..........................206

10 Forskning till stöd för andra politikområden.................................208

10.1 Forskning om brott och åtgärder mot brott.....................208

10.2 Forskning om den offentliga sektorn och

demokratiforskning.........................................................210

10.3 Utrikespolitiskt motiverad forskning...............................211

10.3.1 Bakgrund.......................................................211

10.3.2 Utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad

forskning.......................................................212

10.3.3 Forskning inom det folkrättsliga området.....213

10.3.4 Forskning inom det handelspolitiska området213

10.3.5 Forskning inom det utvecklingspolitiska

området..........................................................214

10.3.6 Forskning inom det migrationspolitiska området

.......................................................................215

10.4 Försvarsforskning............................................................216

10.4.1 En särskild försvarsforskningsutredning.......216

10.4.2 Det nationella flygtekniska

forskningsprogrammet..................................216

10.5 Forskning kring sociala frågor, hälso- och sjukvård,

folkhälsa m.m..................................................................217

10.6 Forskning för skolväsendet.............................................222

10.7 Lantbruksvetenskaplig forskning....................................223

10.8 Forskning om kultur och medier.....................................230

10.9 Ungdom, idrott och folkrörelsefrågor.............................233

10.9.1 Ungdomsforskning........................................233

10.9.2 Forskning inom idrottsområdet.....................233

10.9.3 Forskning om folkrörelser.............................234

10.10 Integration, mångfald, storstad och nationella minoriteter235

10.11 Forskning kring transporter, emission, arbetsliv, turism,

konkurrens, regionalpolitik etc........................................236

10.12 Forskning om hållbart samhällsbyggande.......................241

10.13 Miljöforskning.................................................................243

11 Ekonomiska konsekvenser.............................................................249

12 Författningskommentar..................................................................249

Bilagal Strategidokumenten.............................................................251

Bilaga 2 Teknisk framsyn...................................................................262

Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet God sed i forskningen (SOU

1998:4).................................................................................268

Bilaga 4 Sammanfattning av betänkandet Campus Kiruna (SOU

2000:73)...............................................................................278

i :

Bilaga 5 Sammanfattning av betänkandet om pliktexemplar av

dokument (SOU 1998:111)..................................................281

Bilaga 6 Sammanfattning av delbetänkande av utredningen: "Översyn

av forskning och utveckling inom totalförsvaret" (SOU

2000:84)...............................................................................288

Bilaga 7 Förteckning över förkortningar............................................298

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 september 2000.300

Rättsdatablad..........................................................................................301

Prop. 2000/2001:3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen dels antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),

dels godkänner

2. vad regeringen förordar om den framtida inriktningen av den nya

myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering (kapitel 7.1, 7.2,

7.3, 7.4 och 7.5),

3. vad regeringen förordar om samarbete inom forskarutbildningen ge-

nom forskarskolor (kapitel 8.3.1).

Prop. 2000/2001:3

Prop. 2000/2001:3

2 Förslag till lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434)

Härigenom föreskrivs att det i högskolelagen (1992:1434) skall införas

en ny paragraf, 1 kap. 3 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 a §'

I högskolornas verksamhet skall

vetenskapens trovärdighet och god

forskningssed värnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Senaste lydelse 2000:260

Prop. 2000/2001:3

3 Ärendet och dess beredning

Inför 2000 års forskningspolitiska beslut har regeringen tagit initiativ till

vissa utredningar på forskningsområdet. Bland utredningarna kan bl.a.

nämnas God sed i forskningen (SOU 1999:4), E-plikt (SOU 1998:111)

och Campus Kiruna (SOU 2000:73). De forskningsfinansierande myn-

digheterna och lärosätena har haft i uppdrag att inkomma med forsk-

ningsstrategier. Dessutom har vissa andra forskningsfinansiärer, akade-

mier och intresseorganisationer inbjudits att inkomma med forsknings-

strategier, vilket de flesta gjort. Ett antal rapporter ingår också i regering-

ens bedömningsunderlag, varav kan nämnas delrapport Tio forskarskolor

- ett förslag till utveckling av forskarutbildningen (U 2000/1454/UH) och

slutrapport Tio forskarskolor - ett förslag till utveckling av forskarutbild-

ningen (U 2000/2934/UH) om forskarskolor. Följande rapporter från

Högskoleverket tas upp i propositionen: Forskarskolor - ett regerings-

uppdrag (2000:2 R), Designutbildningar i Sverige - en utredning och ut-

värdering (2000:11 R), Högskolans arbete med sin samverkansuppgift

(2000:2 AR) och Utredning om en ny anställningsform i högskolan och

en ny ordning för befordran för anställning till lektor (dnr U

2000/1814/UH). Högskoleverket har också gjort en sammanställning av

forskningsstrategier inom universitet och högskolor (U 2000/74/UH).

Ekonomistyrningsverkets rapport Kalkylmodell för beräkning av kostna-

der för forskning vid universitet och högskolor (ESV 1999:25) ingår ock-

så i underlaget för propositionen. Härutöver har beaktats Konst utan

gränser (Ds 1998:67) och EU-kommissionens meddelande Mot ett euro-

peiskt område för forskningsverksamhet.

I avsnitt som berör andra departements ansvarsområden har bl.a. föl-

jande underlag beaktats. NUTEKs rapport Utvärdering av det nationella

flygtekniska forskningsprogrammet (R 2000:8), Socialstyrelsens rapport

(S 2000/3332/HS), PROMIS (utredning av en arbetsgrupp inom Rege-

ringskansliet), Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets

rapport Brytpunkt (Ku-97/711/Ka), Teknisk Framsyn och Forsknings-

rådsnämndens rapport om hållbar utveckling.

Beredningen av lämnade förslag och rapporter redovisas i propositio-

nens följande avsnitt.

Regeringens forskningsberedning har diskuterat många av de huvud-

frågor som den forskningspolitiska propositionen tar upp.

Prop. 2000/2001:3

4 Utgångspunkterna för regeringens forsknings-

politik

4.1 Forskningens roll i samhället

Kunskaper är det moderna samhällets viktigaste byggstenar. Nya kunska-

per ger människan större möjligheter att förstå den värld hon lever i, på-

verka sin tillvaro och leva ett rikt liv. Kunskap, framför allt tillgången till

ny kunskap, är väsentlig för ekonomisk tillväxt och välfärd, men bidrar

också till samhällets kulturella och demokratiska utveckling, till interna-

tionell förståelse och till personlig utveckling för den enskilde.

Forskning är en förnyande kraft i samhället genom att den bidrar till

ökade insikter om människan och hennes omvärld, ger nya kunskaper att

använda inom olika samhällsområden och utgör grunden för en utbild-

ning av hög kvalitet. Forskningens betydelse ökar dessutom till följd av

såväl samhällets som vetenskapens egen snabba utveckling och globalise-

ring. Den nya kunskap som forskningen inom bl.a. den moderna infor-

mationstekniken och biologin bidrar med påverkar på ett genomgripande

sätt människans livsvillkor. Genom att såväl nya forskningsresultat som

dess tillämpningar väcker nya frågor, leder kunskapsutvecklingen i sig

till behov av ytterligare forskning och ger upphov till nya forskningsfält.

Forskningen utgör själva grunden för kunskapsutvecklingen i samhäl-

let. Utvecklingen drivs framåt av forskarnas nyfikenhet, önskan att lösa

praktiska och teoretiska problem och den ständiga omprövningen och

kritiska granskningen av känd kunskap och etablerade sanningar. Även

när den är som bäst levererar forskningen endast provisorisk kunskap. Att

forskningsresultat kommer till praktisk användning är också något som

motiverar forskarna och driver forskningen framåt. Precis som andra

människor drivs forskare av en önskan om erkännande och framgång.

Forskningen vid universitet, högskolor och forskningsinstitut sysselsätter

tiotusentals personer som måste ha goda arbetsvillkor och kunna verka i

en stimulerande miljö.

Forskningen delar ideal och grundläggande värderingar med det demo-

kratiska samhället. Både inom forskningen och demokratin är tanke- och

yttrandefrihet, avståndstagande från fördomar och vidskepelse samt re-

spekt för oliktänkande centrala värden. Det öppna demokratiska samhäl-

let uppmuntrar också till kunskapssökande och till spridande av ny kun-

skap.

Forskning utgör idag, tillsammans med utbildning, en av de viktigaste

tillväxtfaktorerna. Det är de kunskapsintensiva verksamheterna som väx-

er snabbast. Men även traditionella industribranscher och den offentliga

sektorn genomgår dramatiska förändringar och blir alltmer beroende av

nya kunskaper och välutbildad arbetskraft. Näringslivet, som verkar i ett

utpräglat internationellt sammanhang, behöver i ökad utsträckning till-

gång till hög kompetens, goda forskningsmiljöer och nya resultat från

forskningsfronten för att kunna öka sin konkurrenskraft och utveckla nya

produkter. Det innebär att företag inom de expansiva och kunskapsinten-

10

siva framtidsbranscherna ofta söker sig till länder med högkvalitativ Prop. 2000/2001:3

forskning och välutbildad arbetskraft.

4.2 Grundpelarna i regeringens forskningspolitik

Regeringens politik syftar till att förnya Sverige och bana väg för kun-

skapssamhället. Målet är att göra Sverige till ett modernt kunskapssam-

hälle som omfattar alla. Regeringens politik innebär därför omfattande

satsningar på utbildning på alla nivåer och på forskning.

Sveriges och svensk forsknings utgångsläge inför framtiden är gott.

Sverige avsätter, inklusive näringslivets omfattande insatser, närmare

fyra procent av BNP till forskning och utvecklingsarbete (FoU), vilket är

mer än vad något annat land i världen gör. Svensk forskning håller idag

generellt sett en hög kvalitet och är världsledande inom flera viktiga om-

råden, vilket bland annat syns i den snabba framväxten av nya företag

inom exempelvis IT och bioteknik. Genom att ny kunskap är grunden för

en god och hållbar samhällsutveckling och utgör en av det svenska nä-

ringslivets främsta konkurrensfördelar, måste strävan vara att upprätthålla

och förstärka Sveriges ställning som en ledande kunskaps- och forsk-

ningsnation.

De grundläggande principerna för den svenska forskningspolitiken och

statens roll slogs fast av riksdagen i oktober 1999 i samband med be-

handlingen av propositionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94).

Målet för regeringens forskningspolitik är att Sverige skall vara en ledan-

de forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.

Sverige skall vara ett av världens mest FoU-intensiva länder, vilket krä-

ver fortsatt stora insatser av både staten och näringslivet. All forskning

skall hålla hög kvalitet och forskningsinsatserna skall rymma både bredd

och specialisering.

Staten har ett övergripande ansvar för att det svenska samhället ut-

vecklar och tar tillvara ny kunskap. Staten har ett särskilt ansvar för att

garantera forskningens frihet och att stödja vital grundforskning och

forskarutbildning. Genom att grundforskning och forskarutbildning är

grunden för annan kunskapsutveckling och kunskapsförmedling är de av

största betydelse för samhällets, inklusive näringslivets, behov av kun-

skap och kompetens. Grundforskningen har genom åren bidragit med

många banbrytande vetenskapliga upptäckter. Modern grundforskning

kan knappast bedrivas i rimlig omfattning utan offentlig finansiering. En

anledning till detta är att det långsiktiga kunskapssökandet är förenat med

högt risktagande i den bemärkelsen att det är svårt att i förväg bedöma

den framtida nyttan av forskningsresultaten. Vidare måste det vetenskap-

liga arbetets starka tradition av offentliggörande och publicering av

forskningsresultat värnas, så att resultaten av grundforskningen genom att

vara fritt tillgängliga kan ge sitt bidrag till den allmänna kunskapsut-

vecklingen. Forskarutbildningen har blivit en strategiskt viktig utbildning

i kunskapssamhället eftersom behovet av forskarutbildade ökar både in-

om högskolan och i det övriga samhället. Genom att öka antalet forskar-

utbildade främjas spridningen av kunskaper och forskningsresultat i hela

samhället. Examinationen inom forskarutbildningen kommer att öka till

följd av insatserna i denna proposition. Under perioden 2000-2003 ökar

de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med 1 279 miljo-

ner kronor. I budgetpropositionen för år 2001 ges en planeringsram för

fördelning av 939 miljoner kronor av dessa nya medel. Dessa förslag re-

dovisas nedan. 340 miljoner kronor har fördelats tidigare.

Övriga, av riksdagen specificerade, statliga forskningspolitiska upp-

gifter är att främja forskning till stöd för offentlig verksamhet, att främja

forskning till stöd även för andra samhällssektorer när det bedöms som

betydelsefullt för att utveckla dessa sektorer och det är befogat att staten

bidrar med finansiering, att ge organisatoriska ramar för den offentliga

forskningen, att ge förutsättningar för svenskt deltagande i internationellt

forskningssamarbete samt att utveckla former för forskningsinformation

och medverka till att ny kunskap kan tillvaratas i alla delar av det svenska

samhället.

Inför den forskningspolitiska propositionen har regeringen uppdragit åt

lärosäten, forskningsråd och andra myndigheter att lämna in forsknings-

och kunskapsstrategier om den vetenskapliga utvecklingen och kun-

skapsbehoven inom olika forskningsområden. Dessa strategier har utgjort

ett viktigt underlag i regeringens arbete med att utforma förslag till insat-

ser för forskning och forskarutbildning.

4.3 Prioriterade frågor

För att Sverige skall befästa sin ställning som ledande forskningsnation

krävs det mer kraftsamling inom svensk forskning. Svensk forskning

måste bli bättre på att prioritera och profilera sig inom angelägna forsk-

ningsområden, satsa på unga forskartalanger, fortsätta öka andelen kvin-

nor på alla nivåer inom forskarvärlden och bygga upp konkurrenskraftiga

och dynamiska forskningsmiljöer. För att utveckla kvaliteten i svensk

forskning är det också angeläget att uppmuntra såväl nationell som inter-

nationell rörlighet i forskarvärlden.

Forskningen kännetecknas av såväl konkurrens som av omfattande

samverkan, faktorer som båda driver kunskapsutvecklingen framåt. Inter-

nationellt samarbete blir allt viktigare inom forskningen. Till detta bidrar

bl.a. den moderna informationsteknologin som underlättar kontakterna

mellan olika forskare, men också det ökade behovet av kunskap om glo-

baliseringen. För att stärka svensk forskning måste det internationella

samarbetet utvecklas, samtidigt som de svenska universiteten och hög-

skolorna också måste bli bättre på att samarbeta med varandra. Lärosäte-

na måste även informera om sin verksamhet och samverka med det om-

givande samhället. Denna samverkan är viktig för alla parter, eftersom

forskningen kan berikas av idéer och frågeställningar som finns i det om-

givande samhället, samtidigt som det omgivande samhället kan ta del av

forskningsresultaten.

De forskningsetiska frågorna blir allt viktigare inom alla vetenskapliga

områden. Den snabba kunskapsutvecklingen inom bl.a. biotekniken och

genomforskningen ger stora möjligheter att behandla nya patientgrupper

och förlänga och förbättra livet för många människor. Samtidigt uppstår

svåra, etiska problem som måste hanteras och som bör diskuteras även

Prop. 2000/2001:3

12

utanför forskarvärlden. Forskarna skall ha stor frihet i sitt forskningsar- Prop. 2000/2001:3

bete, inte minst vad gäller valet av vetenskapliga frågeställningar. Samti-

digt måste forskarvärlden vara öppen för att med allmänheten diskutera

valet av vetenskapliga frågeställningar, valet av forskningsmetoder och

användningen av forskningsresultaten. I propositionen föreslås att ett

tillägg görs i högskolelagen om att vetenskapens trovärdighet och god

forskningssed skall värnas.

Den riktigt banbrytande vetenskapliga utvecklingen sker ofta på helt

nya vetenskapliga områden, i gränslandet mellan olika vetenskapliga dis-

cipliner. Svensk forskning står nu inför ett stort generationsskifte vilket

under några år ger lärosätena och forskningsråden osedvanligt stora möj-

ligheter att ompröva användningen av de befintliga forskningsresurserna.

Men för att ytterligare främja kraftsamling och ökat gränsöverskridande

mellan olika vetenskapliga discipliner, och för att underlätta för forskarna

att själva prioritera, fattade riksdagen i juni 2000 vid behandlingen av

propositionen Forskning för framtiden - en ny organisation för forsk-

ningsfinansiering (prop. 1999/2000:81) beslut om en ny myndighetsorga-

nisation för forskningsfinansiering. Regeringen föreslår i budgetproposi-

tionen för år 2001 att de nya myndigheterna som en planeringsförutsätt-

ning fram till år 2003 successivt tillförs sammanlagt 553 miljoner kronor

utöver de anslag som följer med vid sammanslagningen för att initiera

nya forskningsinsatser.

För att klara det förestående generationsskiftet inom svensk forskning

och den ökande efterfrågan på forskarutbildad personal, behövs såväl

satsningar på forskarutbildning som särskilda satsningar på unga forska-

re. Regeringen föreslår därför att under perioden 2001-2003 fördelas

successivt 214 miljoner kronor på sexton forskarskolor för att förnya

forskarutbildningen och utveckla samverkan mellan landets lärosäten,

samt att Rådet för högskoleutbildning genom Högskoleverkets anslag

fram till 2003 tillförs 5 miljoner kronor bl.a. för att utveckla utbildningen

av handledare inom forskarutbildningen. Vidare föreslås att ett tillägg

görs i högskoleförordningen (1993:100) om att lärosäten med forskarut-

bildning skall anordna handledarutbildning. För att ge unga forskare bätt-

re villkor och öka förnyelsen inom svensk forskning fördelas successivt

110 miljoner kronor för forskarrekrytering fram till år 2003. Dessa medel

avser dels rekryteringsanställningar, dels en särskild satsning på framstå-

ende unga forskare.

För att förbättra jämställdheten inom högskolan förväntas lärosätena

använda positiv särbehandling i enlighet med bestämmelserna i jäm-

ställdhetslagen och högskoleförordningen vid rekrytering till forskarsko-

lor och rekryteringsanställningar. Vidare ges handledarna inom forskar-

utbildningen utbildning om jämställdhet och genusperspektiv. En fors-

karskola i genusvetenskap inrättas, dessutom har Vetenskapsrådet en

öronmärkt resurs till genusforskning.

Det är också angeläget att utveckla spetskompetens inom viktiga

forskningsfält. Till områdena biovetenskap och bioteknik, informations-

teknik samt materialvetenskap och materialteknik fördelas fram till år

2003 totalt 275 miljoner kronor varav 75 miljoner kronor för forskar-

skolor inom dessa områden. Dessutom tillförs området miljö och hållbar

utveckling successivt 20 miljoner kronor fram till år 2003, samt tillförs

13

vårdforskningen under perioden 2001-2003 sammanlagt 35 miljoner

kronor varav 15 miljoner kronor avser en forskarskola. De vetenskapliga

landvinningarna inom naturvetenskap, teknik och medicin, men även de

snabba samhällsförändringarna och den ökande globaliseringen, ökar

dessutom behovet av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. På

en rad områden är också humanisternas och samhällsvetarnas kunskaper

oundgängliga i tvär- och mångvetenskapliga forskningsprojekt som kret-

sar kring exempelvis mötet mellan människan och tekniken. Regeringen

bedömer att det i detta sammanhang framför allt är den humanistiska

forskningen som behöver förstärkas och föreslår därför att fram till år

2003 en successiv förstärkning med 128 miljoner kronor görs till forsk-

ning inom humaniora och samhällsvetenskap varav 60 miljoner kronor

avser fem forskarskolor, samtidigt som Vetenskapsrådet inom ramen för

de resurser som rådet fritt disponerar och inom särskilda program bör

göra ytterligare insatser för att stärka den humanistiska forskningen. För-

utom ovan nämnda 128 miljoner kronor bör minst 20 miljoner kronor av

de nya medel om 110 miljoner kronor som avsätt till forskarrekrytering

fördelas till humaniora och samhällsvetenskap. Regeringen föreslår vida-

re i budgetpropositionen att den nyskapande och ämnesövergripande

forskning som nu växer fram inom det konstnärliga området fram till år

2003 får 20 miljoner kronor.

Ett annat angeläget forskningsområde är forskning kring utbildning,

undervisning och lärande. I propositionen En förnyad lärarutbildning

(prop. 1999/2000:135) som lades i maj 2000 har regeringen föreslagit

omfattande satsningar inom detta forskningsfält med sammanlagt 90

miljoner kronor under perioden 2001-2003. Till detta läggs nu 24 miljo-

ner kronor för två forskarskolor

Regeringen har också tidigare aviserat en omfattande satsning på att

förstärka forskningen och forskarutbildningen vid de tre nya universiteten

i Karlstad, Växjö och Örebro, vid Mitthögskolan samt vid högskolorna i

Kalmar och Karlskrona/Ronneby som tilldelats vetenskapsområde. I

budgetpropositionen för år 2000 aviserade regeringen att anslagen till

dessa lärosäten höjs med sammanlagt 250 miljoner kronor under perioden

2000-2002. Dessa lärosäten tilldelas nu ytterligare sammanlagt 45 miljo-

ner kronor år 2003. Dessutom får Mälardalens högskola som tilldelas

vetenskapsområdet teknik 14,5 miljoner kronor fram till år 2003 och Ki-

runa rymd- och miljöcampus tillförs 10 miljoner kronor år 2003. Övriga

högskolor får sina statliga anslag till forskning samt till konstnärligt ut-

vecklingsarbete höjda med sammanlagt 70,5 miljoner kronor under peri-

oden 2001-2003.

För att utveckla forskningens infrastruktur föreslår regeringen i bud-

getpropositionen för 2001 en planeringsram för detta ändamål om sam-

manlagt 90 miljoner kronor för åren 2001-2003. Dessutom görs en sats-

ning på ett modernt djurhus vid Smittskyddsinstitutet för bl.a. forskning

om hiv/aids.

Prop. 2000/2001:3

14

4.4 Organisationsfrågor

Regeringen anser det väsentligt att det ställs höga kvalitetskrav på forsk-

ningen. En allt större del av forskningsresurserna kommer att erhållas

efter prövning hos nationella forskningsfinansiärer. Forskningen granskas

och bedöms även vid tillsättningen av tjänster och vid publicering av

forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter. Forskningsfinansiärerna

genomför regelbundet utvärderingar av forskningsprogram och hela

forskningsområden. Grundläggande för detta kvalitetsarbete är att forsk-

ningen måste granskas av forskare, eftersom enbart forskare har den ve-

tenskapliga kompetensen att avgöra om forskningen håller god veten-

skaplig kvalitet eller inte.

De forskarstyrda forskningsrådens resurser är viktiga för att stimulera

högkvalitativ och konkurrensutsatt forskning inom olika forskningsfält.

Därför är det viktigt att rådsorganisationen är förändringsbenägen och har

förmågan att stödja nya kunskapsområden och nya frågeställningar. Den

nya myndighetsorganisation för forskningsfinansiering som nu har be-

slutats och inrättas den 1 januari 2001 ger Sverige ett finansieringssystem

som underlättar för forskarna att själva prioritera, som förmår att stödja

den kvalitativt bästa forskningen och ger möjligheter att främja forskning

som är viktig ur olika samhällssektorers perspektiv. Sverige får ett system

som på ett bättre sätt än tidigare kan stödja utvecklingen av kreativa

forskningsmiljöer och som på ett mer flexibelt sätt kan ge utrymme för

nya frågeställningar och nya kunskapsbehov.

Vetenskapsrådet får ansvar för att stödja grundläggande forskning in-

om alla vetenskapsområden. Vetenskapsrådet skall främja förnyelse,

profilering och rörlighet inom forskningen och verka för att genuspers-

pektivet får genomslag i forskningen. Vetenskapsrådet skall också funge-

ra som rådgivare till regeringen i forskningspolitiska frågor och ta ett

nationellt ansvar för övergripande forskningsinformation. För att betona

forskarstyrningens betydelse för den vetenskapliga kvaliteten inrättas

detta råd med stöd av lag. Inom Vetenskapsrådet inrättas tre ämnesråd -

ett för humaniora och samhällsvetenskap, ett för natur- och teknikveten-

skap och ett för medicin. Vetenskapsrådet har också en kommitté för ut-

bildningsvetenskaplig forskning.

Förutom Vetenskapsrådet, som kommer att spela en central roll i den

framtida myndighetsorganisationen, inrättas särskilda forskningsråd inom

två områden - arbetsliv och socialvetenskap respektive miljö, areella nä-

ringar och samhällsbyggande - där regeringen bedömer att det finns stort

behov av kunskap. Dessutom skapas en mer effektiv och slagkraftig or-

ganisation för den behovsstyrda forskningen till stöd för det svenska in-

novationssystemet och för en hållbar utveckling och tillväxt.

Det är angeläget att tler involveras i debatten om forskningspolitiken

och nödvändigt att föra en djupare och mer långtgående diskussion om

den vetenskapliga utvecklingen. Därför kommer också ett Forskningsfo-

rum att finnas inom Vetenskaprådet med uppgift att verka för dialog och

samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten och andra

som direkt eller indirekt berörs av forskningen.

När regeringen lade fram sitt förslag till ny myndighetsorganisation för

forskningsfinansiering skedde också en förändring avseende ansvaret för

Prop. 2000/2001:3

15

forskningsfrågorna inom Regeringskansliet. Statsministern gav den 22

mars 2000 utbildnings- och forskningsministern ansvaret för samord-

ningen av forskningspolitiken i regeringen och därmed sammanhängande

budgetfrågor.

Regeringens forskningsberedning, som leds av utbildnings- och forsk-

ningsministern och innehåller företrädare för olika delar av forskar-

världen och näringslivet, spelar en viktig roll som rådgivare åt regeringen

i forskningspolitiska frågor. Regeringen anser att forsknings-

beredningens verksamhetsfält bör breddas till att även omfatta innova-

tionsfrågor och att beredningen därför bör få en bredare sammansättning.

För att ytterligare stärka beredningens ställning bör dess verksamhet

dessutom regleras i förordning.

5 Forskningens och forskningssystemets omfatt-

ning i Sverige med några internationella utblickar

5.1 Svensk forskning i ett internationellt perspektiv

Sverige har en lång tradition som kunskapsnation och ligger inom flera

forskningsområden i den internationella forskningsfronten. De svenska,

liksom de nordiska satsningarna på forskning och utveckling (FoU) har

ökat under hela 1990-talet, medan ökningarna i de största forskningsna-

tionerna inom EU har varit mer begränsade. År 1997 satsade Sverige

3,85 procent av BNP på forskning och utveckling, vilket är mest i världen

mätt som andel av BNP. Bara USA satsar mer pengar än Sverige på

forskning räknat per invånare.

Prop. 2000/2001:3

16

FoU-medel per invånare fördelat per finansiär, OECD-länder år 1997

(Källa: OECD)

Prop. 2000/2001:3

800 Tr _.

- ■

700 -

■ Utlandet

□ Andra nationella institutioner

600

□ Industri

■ Offentlig sektor

500 -■

200

100

0

<

CD

D

C

05

Q.

05

N

O

§

-C

O

CD

"O

c

c

■a

c

05

00

>>

<1>

i

C

s

u_

05

C

Q

■o

C

<D

■O

<L>

£

CC

E

c

(Q

O

C

a>

’c

c

05

Z)

LU

CD

2*.

a>

V)

O

c

a>

O)

o

CD

"O

05

C

0

Ö5

05

O)

XJ

t

o

Q.

€

o

55

Foll-utgifter i USA-dollar viktat med avseende på köpkraft i respektive land

C

Q

C

05

CL

CD

Biand de nordiska länderna utmärker sig även Finland, som tidigare legat

avsevärt under Sverige när det gäller FoU-investeringar, genom betydan-

de ökningar av både statlig och näringslivsfinansierad FoU under de se-

naste åren. Sedan 1997 har de statliga medlen till FoU i Finland ökat med

25 procent. Dessa stora statliga satsningar har finansierats genom utför-

säljning av statliga bolag och har främst gällt tillämpad och industriell

FoU samt etablering och förstärkning av s.k. centres of excellence, fors-

karskolor och post-doktorala anställningar. I USA har näringslivets fi-

nansiering av FoU ökat mycket kraftigt under 1990-talet. Den ameri-

kanska läkemedelsindustrin tredubblade sina FoU-utgifter under en tio-

årsperiod från mitten av 1980-talet. Den statligt finansierade forskningen

i USA har samtidigt minskat, främst p.g.a. den militära forskningens

minskade omfattning. Inom andra områden ökar dock de federala insat-

serna, det gäller framför allt inom livsvetenskaperna. Även andra till-

växtländer, bland annat Irland, Spanien och Portugal har aviserat ökade

statliga insatser inom forskning och utveckling.

5.1.1 Företagens forskning och utveckling

I Sverige har företagen kraftigt ökat sina FoU-investeringar under hela

1990-talet. I förhållande till folkmängden är den svenska industrins

forskningsvolym i nivå med den amerikanska och schweiziska industrins,

och betydligt mer omfattande än övriga EU-länders.

17

Prop. 2000/2001:3

FoU-medel inom industrin per invånare, inom EU, USA, Schweiz

Finland och Sverige år 1981-1997

(Källa: OECD)

*Foll-utgifter i USA-dollar viktat med avseende på köpkraft i respektive land

Av företagens FoU, som år 1997 utgjorde 2,7 procent av bruttonational-

produkten eller 46 370 miljoner kronor enligt Statistiska central byråns

(SCB) senaste mätning, utfördes den största delen inom transport-, tele-

produkt- och läkemedelsindustrin. De största ökningarna av FoU-

volymen märks inom läkemedelsindustrin. Under senare år har det även

skett en intensifiering av FoU-arbetet inom den tjänsteproducerande

sektorn.

Inom de branscher som satsar mest på FoU är insatserna starkt kon-

centrerade till ett fåtal stora företag. De tio största företagen i landet sva-

rar för omkring hälften av företagssektorns totala FoU-utgifter. Koncent-

rationen av FoU inom industrin kan även illustreras av fördelningen av

patent. Omkring 80 procent av USA-patenten i Sverige innehas av 20

procent av företagen varav Ericsson och ABB svarar för merparten. Lä-

kemedelsindustrin är inte lika patentbenägen, men svarar istället för en

betydande andel av de vetenskapliga artiklar som publiceras i vårt. Både

de svenska USA- och EU-patenten har ökat under senare år. Sverige ut-

märker sig bland EU-länderna genom en stark ökning av antalet EU-

patent, särskilt inom IT-relaterade områden samt inom området special-

polymerer.

Den största delen av företagens FoU handlar om utvecklingarbete.

Knappt en femtedel av FoU-insatsema i företagen utgörs av grund- och

tillämpad forskning. Den forskning som utförs sker främst inom teknik

och då framför allt inom elektronik, elektroteknik och fotonik, följt av

kemiteknik och informationsteknik. Företagens forskning sker också till-

viss del inom naturvetenskap och medicin.

18

Företagens FoU-utgifter i Sverige fördelat per bransch, år 1997 (1987)

(källa SCB)

Prop. 2000/2001:3

Läkemedelstillverkning

14% (9%)

Maskinindustri,

10% (14%)

Teleprodukt-

industrin

16% (14%)

Forskningsinstitu-

tioner, 10% (6%)

Övriga

12%

Industri för precisions-

instrument, 5% (3%)

Elektronik, 4%

(3%)

Datakonsult & serviceb., 3% (0,2%)

Massa- & pappersindustri, 3% (4%)

Post- & telekommunikationer, 2%

Tillverkning av

transportmedel

21% (25%)

Avsättning i industrin

Det finns ett starkt samband mellan ett lands investeringar i FoU och dess

ekonomiska tillväxt. De stora svenska forskningssatsningarna har bl.a.

resulterat i att Sverige är ett av ett fåtal mindre länder som uppvisar en

positiv handelsbalans vad gäller högteknologiska produkter. Högteknolo-

giska produkter som telekommunikationsmedel och läkemedel tillhör

våra våra viktigaste exportvaror. Svensk industri utsätts samtidigt för

ökad konkurrens från högtillväxtländer som t.ex. Spanien, Portugal och

Irland. Dessa länder aviserar också, som tidigare nämnts, stora satsningar

på FoU.

Det svenska näringslivet genomgår en omvandling, som kännetecknas

av att de kunskapsintensiva industrierna som producerar transportmedel,

teleprodukter och instrument växer starkt liksom de kunskapsintensiva

tjänsteföretagen. På lång sikt har näringslivets produktion förskjutits mot

en allt större andel kunskapsintensiv industri- och tjänsteproduktion. Det

är också den kunskapsintensiva industrin som för närvarande uppvisar

högst lönsamhet.

Industrins förmåga att tillgodogöra sig forskningsresultaten och nyttig-

göra dem är ett mått på innovationsförmågan. Svensk industri är förhål-

landevis innovativ i internationell jämförelse visar en undersökning gjord

SCB.

5.1.2 Offentlig finansiering av forskning och utveckling

De offentliga medlen till FoU har ökat under 1990-talet. Särskilt instif-

tandet av forskningstiftelserna har inneburit ett betydande tillskott, men

också medlen från EU:s ramprogram har bidragit till att den offentliga

forskningsfinansieringen har ökat sedan mitten av 1990-talet. Enligt den

senaste statistiken från 1997 är Sverige näst efter USA det land i OECD-

19

kretsen som lägger mest offentliga medel per invånare på FoU. De of-

fentliga FoU-medlen fördelas till största delen via statsbudgeten. Sedan

1995 står emellertid forskningsstiftelserna för ett väsentligt bidragstill-

skott. Svensk forskning erhåller finansiering från EU:s ramprogram mot-

svarande nästan 1 miljard kronor per år.

FoU-medel inom offentliga sektorn per invånare, inom EU, USA

Schweiz, Finland, Norge och Sverige år 1981-1997

(Källa:OECD)

Prop. 2000/2001:3

*FoU-utgifter i USA-dollar viktat med avseende pä köpkraft i respektive land

I Sverige utförs den offentligt finansierade forskningen till största delen

vid universitet och och högskolor, medan forskningsinstituteten utför fyra

procent av all FoU i Sverige. I andra länder spelar forskningsinstituten en

mer framträdande roll. I Norge utförs en tredjedel av all FoU vid något av

landets omkring hundra forskningsinstitut. Nederländerna har en stor

mängd relativt specialiserade institut som erhåller omkring en tredjedel

av de statliga anslagen till FoU. En betydande andel av Finlands forsk-

ning utförs vid forskningsinstitut. Det största forskningsinstitutet i Fin-

land, Finlands Tekniska Forskningscentral (VTT) disponerar en sjättedel

av statens samlade utgifter för FoU. I Tyskland utförs så mycket som 45

procent av statligt finansierad FoU utanför universitet och högskolor.

20

20000

S. 12000

Offentliga medel till FoU under 1990-talet i Sverige

o18000

o. 16000 4

■S 14000

C

Prop. 2000/2001:3

7710000

= 8000 J

•* 6000 4

ÄJ

§ 4000

~ 2000

Den största andelen av de statliga anslagen till FoU i den svenska stats-

budgeten tillfaller allmän vetenskaplig utveckling. Det enskilt största

vetenskapsområdet är medicin som erhåller närmare en femtedel av stats-

budgetens anslag. De näst största områdena är teknik respektive matema-

tik/naturvetenskap.

Andel av statsbudgetens totala FoU -medel till allmän vetenskaplig utveckling

år 2000 (år 1994/95 inom parentes)

Teknik

14% (118

Matematik/ Naturvetenskap

13% (12%)

Samhällsvetenskap 7% (5%)

Humaniora 4% (4%)

» Lantbruks-

vetenskap 4% (4%)

Övrigt 3%

* Tvärvetenskap 1%

Medicin

19% (13%)

Den resterande delen av de statliga FoU-medlen går till bl.a. försvars-

forskning, forskning kring industriell verksamhet, energi- och vattenför-

sörjning, transport och telekommunikationer m.m

21

Prop. 2000/2001:3

Fördelning av statsbudgetens anslag till FoU År 2000

(källa SCB UF17 SM 0001)

löpande priser, miljoner kronor

Allmän vetenskaplig utveckling

9 580

Försvar

966

Industriell verksamhet

813

Energi- och vattenförsörjning

787

Transport och telekommunikationer

520

Rymdverksamhet

462

Fysisk miljö, naturvård

408

Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske

251

Arbetsmiljö, personalskydd

249

Hälso- och sjukvård

241

Offentlig förvaltning, samhällsservice

227

Utforskning av jorden och atmosfären

227

Socialvård, social miljö och trygghet

102

Undervisning och lärande

98

Kultur, massmedia, fritid

90

Boende och samhällsplanering

37

Regeringens totala anslag till FoU i statsbudgeten för är 2000 uppgår till

15 810 miljoner kronor, vilket utgör drygt två procent av statsbudgeten.

Till detta skall läggas de ca 1 980 miljoner kronor som de olika forsk-

ningsstiftelserna planerar att dela ut under år 2000.

Forskningen har störst omfattning vid universiteten i Lund, Uppsala,

Göteborg och Stockholm. Karolinska institutet är den största offentliga

forskningsutföraren inom det medicinska området och också den enskilt

största mottagaren av offentliga FoU-medel för medicinsk forskning. De

största mottagarna av offentliga medel för teknikvetenskaplig forskning

är Kungl. Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola

AB. Den teknikvetenskapliga forskningen vid dessa högskolor domineras

av informationsteknik och materialteknik. Medlen till humanistisk och

samhällsvetenskaplig forskning visar inte på någon koncentration till vis-

sa lärosäten utan är tämligen jämnt fördelade. Den lantbruksvetenskapli-

ga forskningen utförs till största delen vid Sveriges lantbruksuniversitet

(SLU). Lantbruksuniversitetet är också den enskilt största mottagaren av

offentliga FoU-medel för sådan forskning.

Jämförelser av offentligt finansierad FoU, som genomförts under 1990-

talet av de statistiska centralbyråerna i Norden, visar att Danmark och

Norge satsar mer än Sverige och Finland på humanistisk forskning. Nor-

ge satsar mer än övriga nordiska länder på samhällsvetenskap och lant-

bruksvetenskap, räknat per invånare. I gengäld är den tekniska forskning-

en betydligt mer omfattande i Finland och Sverige. Sverige har dessutom

en mer omfattande medicinsk forskning än övriga nordiska länder.

Den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens utveckling i

Sverige har uppmärksammats i flera avseenden under senare år. Huma-

nistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har efter budget-

nedskärningar för några år sedan åter kunnat stabilisera sina anslag till

strax under 210 mkr år 2000. Riksbankens Jubileumsfond (RbJ), som

under senare år har fått kraftigt ökade resurser genomförde 1999 en sats-

22

ning och fördelade omkring 400 miljoner kronor till FoU, varav mer än

hälften gick till humanistisk forskning. De direkta statliga anslagen till

det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet har ökat mer

än motsvarande anslag till något annat vetenskapsområde under andra

hälften av 1990-talet. Detta vetenskapsområde kommer från redan beslu-

tade medel att tilldelas drygt 1 500 miljoner kronor i direkta statliga me-

del år 2002 och får därmed även de närmaste åren en större andel av

medlen än övriga områden.

Prop. 2000/2001:3

Direkta statliga anslag till lärosätena per vetenskapsområde år 1995/96 -2002

Vetenskaps-

område

miljoner kronor, löpande priser förändring i

procent

1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 95/96-

2002

Humaniora-

samhällvetenskap

Medicin

Naturvetenskap

Teknik

Övriga fakuitets-

medel (ofördelade

lokaler m.m.)

1119 1179 1253 1403 1461 1500 1537 37,4

1073 1082 1119 1147 1159 1161 1161 8,2

990 1001 1053 1072 1091 1098 1106 11,7

918 914 961 1014 1035 1052 1067 16,2

1691 1823 2062 1977 2027 2063 2093 23,8

Totalt

5791 5999 6448 6613 6773 6874 6964 20,3

Flöden av FoU-medel

Enligt SCB:s senaste mätning år 1997 uppgick de totala FoU-utgifterna

till 67 miljader kronor i Sverige. Av dessa utgifter står företagen för den

största andelen, 68 procent, medan de offentliga medlen utgör 28 procent.

Den resterande delen utgörs av utländska finansiärer och privata forsk-

ningsfonder och stiftelser. De största utländska finansiärerna är företag,

men även bidragen från EU:s ramprogram utgör en betydande finansie-

ringskälla. Privata forskningsfinansiärer som Wallenbergstiftelsen och

Cancerfonden står för ungefär 1,2 miljarder kronor, eller 1,8 procent av

samtliga forskningsmedel.

23

Finansiärer och utförare av FoU i Sverige år 1997

Prop. 2000/2001:3

Finansiärer

Utlandet

Företag

Offentliga mede,

Privata stiftelser

3,4%

67,6%

27,2%

1,8%

Utförare

Företagen är också de största utförarna av FoU, 75 procent av FoU-

arbetet sker i näringslivet. Lärosätena och forskningsinstituten utför de

resterande 25 procenten.

5.1.3 Publicering och citering

I relation till sin storlek är Sverige en av världens största producenter av

vetenskaplig kunskap. Endast Schweiz publicerade fler vetenskapliga

artiklar per invånare än Sverige under 1995. Sverige svarar för för när-

mare två procent av världens artikelpublikation. Inom de mest aktiva

forskningsområdena, neurovetenskap och immunologi, utgör de svenska

publikationerna tre procent respektive 4,2 procent av världens samlade

publikation.

Antal publicerade artiklar per invånare bland OECD-länder år 1995

Ett mått på genomslagskraften hos svensk forskning kan erhållas genom

att studera med vilken frekvens de vetenskapliga artiklarna citeras. Enligt

National Science Indicators (NSI) publikations- och citationsanalys upp-

24

visar Sverige en tydlig specialisering inom medicin och bioteknik. En

undersökning gjord av Medicinska forskningsrådet (MFR) pekar dock på

att svensk medicinsk forskning inom flera områden håller på att förlora

sitt tidigare starka försprång. Det är emellertid inget specifikt svenskt

problem. Samtliga nordiska länderna uppvisar en citationsfrekvens för

t.ex. immunologi som hamnat under världsgenomsnittet. Bilden är dock

inte entydig då en publikationsanalys av de s.k. livsvetenskaperna gjord

av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) pekar dock på att

svensk forskning inom området är stark. Artiklarna inom bioteknik och

tillämpad mikrobiologi utmärker sig särskilt. Också svensk teknikveten-

skaplig forskning röner stor uppmärksamhet. De svenska artiklarna cite-

ras betydligt oftare än världsgenomsnittet enligt publikationsanalys utförd

av NSI. Ekologi och miljövetenskap utgör en annan stark specialisering

både i Sverige och de övriga nordiska länderna. Matematikforskningen

genomgående av liten omfattning i Norden, men artiklarna citeras ofta

över världsgenomsnittet. Särskilt markant är detta i Danmark och Fin-

land. Nordiska artiklar i lantbruksvetenskap samt växt- och djurvetenskap

har också ett stort genomslag, och citeras mycket oftare än världsgenom-

snittet.

Prop. 2000/2001:3

Citering och publicering i Sverige år 1993-1997, ett urval starka svenska

forskningsområden (Källa:National Science Indicators)

1

° z

. A ☆

o

• o

★

hög

Publiceringsgrad

* teknik

O lantbruks-

vetenskap

A farmakologi

A växt & djur-

vetenskap

☆ ekologi & miljö-

vetenskap

O klinisk medicin

O neurovetenskap

• biologi & biokemi

★ immunologi

I en jämförelse med de största forskningsnationerna USA, Storbritan-

nien, Japan och Tyskland skiljer sig Norden markant vad beträffar forsk-

ningsintensiva och välciterade områden. USA uppvisar en tydlig speciali-

sering inom det samhällsvetenskapliga området, särskilt inom juridik,

utbildning och ekonomi. De mest uppmärksammade forskningsområdena

är dock kemi och fysik, mätt i antal citeringar per artikel. Även Storbri-

tannien uppvisar en stark specialisering inom de samhällsvetenskapliga

områdena i jämförelse med resten av världen. Storbritanniens flitigast

citerade forskningsområde är dock farmakologi. Japans mest aktiva

forskningsområde är materialvetenskap, vilket inte framstår som en spe-

cialisering i något av de övriga länderna.

Bland de europeiska länderna har Schweiz en stark ställning inom i

stort sett samtliga forskningsområden inom naturvetenskap, teknik, medi-

cin och socialvetenskap. Detta är särskilt markant inom fysikområdet.

Det skall dock noteras att CERN, som är en gemensam europeisk forsk-

ningsanläggning för högenergifysik, ligger i Schweiz, vilket ökar landets

25

artikelpublikation och därför bör beaktas vid jämförelser med andra län-

der.

Det internationella samförfattarskapet har ökat under en tjugoårsperi-

od. I jämförelse med de andra EU-länderna hamnar Sverige ungefär i

mitten när andelen publikationer med medförfattare från andra länder

jämförs. Citeringsanalyser visar att publiceringar med internationella

medförfattare citeras oftare än andra publikationer. En av anledningarna

till att svenska artiklar minskar i genomslag kan bero på att artiklar sam-

publicerade med nordamerikanska forskare i genomsnitt har en större

genomslagskraft, mätt i antal citeringar, än artiklar sampublicerade med

forskare inom EU. Antalet artiklar publicerade tillsammans med nord-

amerikanska forskare ökar inte i samma utsträckning som antalet artiklar

skrivna tillsammans med europeiska forskare.

Publicerings- och citeringsanalyser inom humaniora och samhällsve-

tenskap ger mindre entydiga svar eftersom forskare inom dessa discipli-

ner oftare föredrar att publicera sina resultat i bokform och på det egna

modersmålet. Inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga forsk-

ningsområdena står de svenska artiklarna för en procent av världens

samlade publikation, vilket kan betraktas som tillfredställande.

Publicerings- och citeringsanalys skall ses som en metod bland andra

för att uppskatta forskningsaktivitet och internationell uppmärksamhet.

Andra metoder kan vara patentanalys och utvärderingar av enskilda pro-

jekt eller hela forskningsinriktningar.

5.1.4 Utvärderingar

Publicerings- och citeringsanalys är en metod för att mäta den svenska

forskningens genomslagskraft. För att få en uppfattning om forskningens

kvalitet används internationella utvärderingar av svensk forskning inom

utvalda områden. Vid sidan om forskningsrådens peer-review system för

kvalitetsgranskning av projektansökningar har råden sedan flera decenni-

er tillbaka initierat utvärderingar som omfattar hela discipliner, ofta med

hjälp av internationella experter. Det är särskilt viktigt för den humanis-

tiska och samhällsvetenskapliga forskningen, eftersom en stor del av

publikationen sker på svenska och därför inte prövas i internationell kon-

kurrens i samma utsträckning som inom andra forskningsområden. Syftet

med utvärderingarna är att mäta kvaliteten på den svenska forskningen,

att belysa för Sverige viktiga forskningsområden i ett internationellt per-

spektiv och att bedöma forskningsläge och forskningsbehov.

Överlag anses den svenska forskningen hålla hög kvalitet. Utvärderar-

na påpekar dock samstämmigt att det svenska forskningssystemet är be-

häftat med vissa strukturproblem vilka återkommer inom samtliga forsk-

ningsområden. Ett förhållande som förvånat de utländska utvärderama är

att lärarna på svenska universitet i så stor utsträckning är uppdelade i en

forskande och en undervisande kategori. Detta är särskilt framträdande

inom matematiken, där forskartätheten överlag är tunn, och där undervis-

ningen i stor utsträckning meddelas av lärare som saknar forskarkompe-

tens.

Prop. 2000/2001:3

26

En annan vanlig anmärkning gäller bristande flexibilitet och förnyelse.

De unga forskarna följer allt för tätt i sina handledares fotspår. Orsaken

anges ofta vara den bristande rörligheten och en alltför stelbent tjäns-

testruktur. Utredningarna efterlyser åtgärder för att förbättra rörligheten

av forskare, men framför allt åtgärder som ökar dynamiken genom styra

forskningsmedel mot yngre forskare och nya uppslag. Ett syfte är att ge

yngre forskare en ökad självständighet i förhållande till handledare och

andra etablerade forskare. Hos råden och många forskningsfinansierande

stiftelser märks också en ökad satsning på post-doktorsnivå och yngre

forskare för att motverka såväl karriärproblemen för unga forskare som

den låga geografiska rörligheten. Utvärderarnas enstämmiga identifiering

av forskningssystemets brister har bidragit till att en rad åtgärder har

vidtagits, där den senaste är den reformering av forskningsfinansierings-

systemet som riksdagen beslutat om och som träder i kraft den 1 januari

2001 (prop. 1999/2000:81, bet. 1999/2000:UbU17, rskr. 1999/2000:127).

5.2 Det svenska forskningssystemet

Under 1970- och 1980-talen utvecklades det svenska forskningssystemet

till ett mycket pluralistiskt system med ett stort antal av varandra obero-

ende finansiärer. Forskningsråden och Forskningsrådsnämnden (FRN)

kom att utgöra en del av systemet, det stora antalet sektorsmyndigheter

med FoU-resurser en annan. Dessutom bildades under 1990-talets första

hälft ett antal forskningsstiftelser med uppgift att finansiera forskning för

olika syften, framför allt för att stärka näringslivets långsiktiga konkur-

renskraft.

De statliga forskningsmedlen fördelas dels genom anslag direkt till

universitet och högskolor, dels genom anslag via forskningsråd och sek-

torsforskningsmyndigheter.

Utbildningsdepartementet har det övergripande ansvaret för samord-

ningen av forskningspolitiken i Regeringskansliet. Eftersom forsknings-

resurser finns inom alla departements ansvarsområden utarbetas forsk-

ningspolitiken i aktivt samråd med andra departement. Utbildnings- och

forskningsminister Thomas Östros har i samband med omorganisationen

av forskningsfinansieringssystemet fått ett utvidgat ansvar för samord-

ningen av forskningspolitiken i regeringen. I denna uppgift ingår bl.a.

ansvar för de nya forskningsråden, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsplanering och Forskningrådet för ar-

betsliv och socialvetenskap, samt Verket för innovationssystem.

Prop. 2000/2001:3

27

Prop. 2000/2001:3

Medel under politikområdet forskningspolitik

Uo

miljoner kronor

förslag

anslag 2001

16

Vetenskapsrådet m.fl.

2 573

varav Vetenskapsrådet

1 878

9

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

262

17

Statens ljud och bildarkiv

35

20 o. 23

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggan-

de

450

24

Verket för innovationssystem

1 118

Totalt

4 438

Den övervägande delen av den offentligt finansierade forskningen utförs

vid landets universitet och högskolor, vilket utmärker Sverige i en inter-

nationell jämförelse. Medlen för forskning och forskarutbildning fördelas

till fyra vetenskapsområden; humaniora-samhällsvetenskap, medicin,

naturvetenskap och teknik. Dessutom får Sveriges lantbruksuniversitet

(SLU) medel för att bedriva lantbruksvetenskaplig forskning och forskar-

utbildning. Den externa finansieringen har ökat kraftigt under 1990-talets

senare hälft. Forskningsanslagen till vetenskapsområden och övriga di-

rekta statsanslag utgjorde 1998 ungefär 50 procent av lärosätenas FoU-

intäkter. Bland de externa finansiärerna dominerar forskningsråd, statliga

myndigheter och forskningsstiftelser. Andelen extern finansiering varie-

rar mellan olika vetenskapsområden. Inom teknikvetenskapen står den

externfinansierade delen av forskningsverksamheten för nästan två tred-

jedelar, medan humaniora och rättsvetenskap/juridik får en tredjedel av

sina resurser från externa finansiärer. Inom samhällsvetenskap, medicin

och naturvetenskap är andelen extemfinansierad forskning ca 50 procent.

Staten och näringslivet samverkar genom s.k. industriforskningsinstitut

som finansieras av staten och näringslivet gemensamt. Dessa är fristående

från högskolesystemet men har ofta ett nära samarbete med universitet

och högskolor. Andra samverkansformer mellan staten och näringslivet

inom eller i anslutning till universitet och högskolor är teknikparker,

kontaktsekretariat, materialkonsortier, kompetenscentrum m.fl.

Under Utbildningsdepartementet sorterar Humanistisk-samhällsveten-

skapliga forskningsrådet (HSFR), Medicinska forskningsrådet (MFR),

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och Teknikvetenskapliga

forskningsrådet (TFR). Dessutom finns Forskningsrådsnämnden (FRN)

som finansierar tvärvetenskaplig forskning och som särskilt arbetar med

forskningsinformation. Dessa forskningsråd disponerar tillsammans ca

2 miljarder kronor för forskning under budgetåret 2000. Forskningsrå-

dens stöd till forskning fördelas utifrån vetenskapliga kvalitetskriterier

efter bedömningar i rådens beredningsgrupper. Forskningsråden är sam-

mansatta dels av forskarrepresentanter, dels av allmänföreträdare utsedda

av regeringen. Forskarrepresentanterna är i majoritet i råden och utses av

forskarsamhället genom elektorsförsamlingar enligt en särskild valproce-

dur. Råden kommer att avvecklas och från och med år 2001 fördelas

forskningsmedel genom ett sammanhållet Vetenskapsråd. Den nya orga-

28

nisationen för forskningsfinansiering, som också inbegriper sektorsforsk-

ningsorgan, presenteras mer utförligt i kapitel 7.

Vid sidan av forskningsråden under Utbildningsdepartementet, som i

huvudsak finansierar grundforskning, finns två sektorsorienterade forsk-

ningsråd och ett stort antal sektorsforskningsorgan. Dessa finansierar

forskning och utveckling med syfte att tillgodose enskilda sektorers kun-

skapsbehov. Även den sektorsorienterade forskningen utförs till största

delen vid universitet och högskolor. Socialvetenskapliga forskningsrådet

(SFR) och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) är forskningsråd

med sektorsansvar. Rymdstyrelsen finansierar rymdrelaterad forskning.

Andra exempel på sektorsforskningsmyndigheter med betydande resurser

för FoU är Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Kommuni-

kationsforskningsberedningen (KFB), Rådet för arbetslivsforskning

(RALF) och Byggforskningsrådet (BFR). Sidas avdelning för forsknings-

samarbete (SAREC) administrerar det svenska forskningsbiståndet. Till-

sammans fördelade dessa myndigheterna drygt två miljarder kronor till

FoU år 2000. Dessa myndigheter, förutom Sida/SAREC och Rymdstyrel-

sen, kommer att avvecklas och i början av år 2001 kommer två nya råd

och en FoU-myndighet att inrättas, rådet för arbetsliv och socialveten-

skap, rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Verket

för innovationssystem. Denna omorganisation beskrivs närmare i kapitel

7. Den försvarsrelaterade forskningen finansieras främst via Försvars-

makten, Försvarets materielverk, Överstyrelsen för civil beredskap. Sta-

tens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar. Utgifterna för

försvarsrelaterad forskning uppgick år 2000 till knappt en miljard kronor.

Sveriges landsting och kommuner finansierar forskning och utveckling

till ett belopp som uppgår till drygt två miljarder kronor per år. Forsk-

ningen bedrivs huvudsakligen inom vård- och omsorgsområdet. Enligt en

nyligen genomförd undersökning har dock denna verksamhet ökat under

senare år och omfattar mer resurser än den offentliga statistiken visar.

Utöver de statliga myndigheternas medel finansierar forskningsstiftel-

serna; Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Stiftelsen för kunskaps-

och kompetensutveckling (KK), Stiftelsen för miljöstrategisk forskning

(Mistra), Stiftelsen för vård- och allergiforskning (Vårdal) och Stiftelsen

för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT),

forskning till ett sammanlagt belopp av närmare två miljarder kronor per

år.

Härutöver finns ett flertal privata forskningsfinansiärer som varje år fö-

relar medel till FoU. En betydelsefull finansiär är Riksbankens Jubile-

umsfond (RbJ) som fick ett betydande medelstillskott från de sk. lönta-

garfondsmedlen 1995. RbJ finansierar huvudsakligen forskning inom

humaniora och samhällsvetenskap. År 2000 planerar fonden att dela ut ca

300 miljoner kronor i bidrag till forskning och till forskarskolor. En an-

nan viktig finansiär är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som ger be-

tydande bidrag till framför allt vetenskaplig utrustning. Stiftelsen delar

under år 2000 ut ca 550 miljoner kronor. Cancerfonden är också en stor

finansiär inom sitt område. För år 2000 har beslutats om ca 270 miljoner

kronor till forskningsprojekt om cancer.

Prop. 2000/2001:3

29

5.2.1 Sveriges medverkan i det internationella FoU-samarbetet

Det är viktigt för ett litet land som Sverige att aktivt delta i det interna-

tionella forskningssamarbetet. Internationell samverkan är en förutsätt-

ning för att kunna bedriva forskning vid den internationella frontlinjen.

Forskningen blir alltmer internationell, vilket bl.a. märks genom att stora

forskningsintensiva företag förlägger sin forskning till de länder där den

bästa kompetensen står att finna. Forskare rekryteras också i ökande om-

fattning internationellt. För att behålla sin konkurrensförmåga och forsk-

ningskvalitet är det därför av yttersta vikt att Sverige aktivt deltar i det

internationella forskningssamarbetet, och då inte enbart begränsat till de

europeiska och nordamerikanska länderna. I den ökande internationalise-

ringen finns ett växande behov av kunskap om, och vana vid, att samar-

beta med länder och kulturer utanför den europeiska och nordamerikans-

ka kontinenten.

Svensk forskning har traditionellt sett haft omfattande internationella

kontakter främst med USA. Dessa kontakter kompletteras nu med ökade

kontakter och samarbete med länder i Europa, Japan och nya växande

ekonomier. Särskilda satsningar på internationellt forskningssamarbete

utanför Europa och USA har inletts under de senaste åren.

I början av 1999 undertecknades ett tekniskt och vetenskapligt avtal

mellan Japan och Sverige. Syftet med avtalet är att stärka forsknings-

samarbetet mellan länderna. Under det dryga år som avtalet löpt, har en

rad olika initiativ tagits inom olika områden. Insatserna rör sig om allt

från seminarier och stipendier till nya program och projektfinansiering.

Ett forskningsavtal har också slutits med Sydafrika för att öka och finna

nya former för forskningssamarbete. Större utbyte av forskare och mer

omfattande projekt skall nås genom ett närmare samarbete mellan länder-

nas forskningsråd och Sida/SAREC:s respektive Sydafrikas National Re-

search Foundations stöd till utvecklingsforskning. Arbetet med att främja

kontakter med andra världsdelar än den europeiska pågår också genom

Stiftelsen för internationalisering av högre studier och forskning (STINT)

som bl.a. finansierar post-doktorala stipendier.

Det internationella forskningssamarbetet sker till största delen genom

att enskilda forskare eller forskargrupper samarbetar med forskare i andra

länder. Sverige deltar emellertid också sedan lång tid tillbaka i ett flertal

internationella forskningsorganisationer. Sverige är genom samtliga

forskningsråd och akademier medlem i European Science Foundation

(ESF). NFR representerar Sverige i flera stora gemensamma forsknings-

projekt. Det största projektet som Sverige deltar i är CERN, som är en

anläggning med flera partikelacceleratorer och -detektorer för grund-

forskning inom högenergifysik. Anläggningen är världens största i sitt

slag. Svenska forskargrupper utnyttjar aktivt CERN. Andra gemensamma

projekt där Sverige deltar via NFR är bl.a. det europeiska observatoriet

ESO. Den svenska rymdforskningen är starkt intemationaliserad genom

Sveriges deltagande i European Space Agency (ESA), men också genom

andra multi- och bilaterala rymdforskningsprojekt. Den svenska forsk-

ningen inom dessa områden är internationellt konkurrenskraftig och Sve-

rige har därmed goda möjligheter att utnyttja de möjligheter som bjuds

inom ramen för det internationella samarbetet. Den svenska rymdindust-

Prop. 2000/2001:3

30

rin visar sin kompetens- och konkurrensförmåga genom att en allt större

andel av dess omsättning avser kommersiella beställningar på en global

marknad.

Även om det mesta av det formaliserade internationella samarbetet på-

går inom naturvetenskap och teknik, finns även forskningsamverkan in-

om humaniora-samhällsvetenskap och medicin. Sverige är sedan 1997

medlem i European University Institute (EUI) i Florens, som bedriver

forskarutbildning inom historia, statsvetenskap, juridik och ekonomi.

Svenska forskarstuderande inom humaniora och samhällsvetenskap får

därmed möjlighet att förlägga sin utbildning dit. Sverige är medlem i

International Agency for Research on Cancer (IARC), och svenska fors-

kare samarbetar med IARC-forskare i ett omfattande forskningsprogram.

Hittills har utnyttjandet varit begränsat i Sverige. MFR arbetar dock för

att göra institutet mer känt.

Forskningsrådens nordiska samarbete sker främst genom deras nordis-

ka samarbetsnämnder inom teknik och naturvetenskap, medicin, lant-

bruksvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Syftet med samarbe-

tet är dels att förstärka kontakten mellan de nordiska forskningsråden,

dels att bidra till en ökad synlighet och attraktionskraft för nordisk forsk-

ning. Sverige deltar också i Nordic Optical Telescope, som är ett optiskt

teleskop på Kanarieöarna, finansierat av de naturvetenskapliga forsk-

ningsråden i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Teleskopet

har blivit internationellt uppmärksammat för sin höga bildkvalitet.

5.3 Sveriges forskningssamverkan med EU

5.3.1 Svenskt deltagande i EU:s ramprogram

Sverige har sedan 1994 deltagit som fullvärdig medlem i EU:s rampro-

gram för forskning och teknisk utveckling. Det fjärde ramprogrammet

löpte under åren 1994-1998 men svenska forskare deltog redan före Sve-

riges EU-medlemsskap i det andra respektive tredje ramprogrammet. Det

svenska deltagandet i dessa ramprogram har över åren successivt vuxit i

volym och spridit sig till samtliga delprogram samtidigt som det skett

vissa förändringar i olika sektorers deltagande.

Kommissionens finansiering av svenskt deltagande har varit större än

Sveriges avgift till det fjärde ramprogrammet varför Sverige uppskattas

ha gjort en nettovinst i ekonomiska termer på sitt deltagande. Lika viktigt

är emellertid att de svenska forskarna har haft tillgång till de samlade

resultaten från projekten som de deltagit i; projekt vars totala EU-

finansiering uppgick till ca 24 miljarder kronor i det fjärde ramprogram-

met.

Det svenska deltagandet i ramprogrammen skiljer sig något från de

flesta andra länders när det gäller fördelningen av deltagandet mellan

företagssektorn och övriga deltagare såtillvida svenska lärosäten deltagit i

mycket högre utsträckning än universitet i andra länder. Endast Belgien,

Storbritannien och Irland har uppvisat liknande högskoledeltagande.

Högskoledeltagandet var som högst under det tredje ramprogrammet,

närmare 50 procent av det totala deltagandet, men sjönk under det fjärde

och motsvarade då lite mer än en tredjedel av det svenska deltagandet. De

Prop. 2000/2001:3

31

svenska företagens andel av deltagandet i det fjärde ramprogrammet var

lägre än ramprogrammets genomsnitt. De stora företagen minskade sitt

deltagande i det fjärde ramprogrammet medan småföretagens deltagande

ökade. Svenska forskningsinstitut har tidigare haft ett mycket lägre delta-

gande än övriga medlemsländer men deras deltagande ökade kraftigt un-

der det fjärde ramprogrammet och ligger nu på samma nivå som övriga

medlemsländer.

Sett ur ett finansiellt perspektiv medförde fjärde ramprogrammet mins-

kad finansiering till den svenska företagssektorn som helhet, även om

småföretagen ökade sin finansieringsandel. Finansieringen till svenska

universitet och högskolor ökade och uppgick till närmare hälften av de

hemtagna medlen trots att lärosätenas andel av Sveriges deltagande

minskade till förmån för instituten och småföretagen.

Det svenska deltagandet i det fjärde ramprogrammet speglar väl de na-

tionella styrkeområdena. Biovetenskaperna och miljöområdet var områ-

den där svenska forskare lyckades väl både vad avser antal projekt med

svenskt deltagande som andelen finansiering till svenska forskare. Det

svenska deltagandet inom IT och industritekniska området var något läg-

re men gav likväl ett bra finansiellt utfall eftersom det fjärde rampro-

grammets största finansiella satsningar gjordes inom IT-programmet och

det industritekniska området.

Enligt den studie av de kvalitativa aspekterna på det svenska deltagan-

det i EU:s ramprogram som Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) utförde

för regeringens räkning anser svenska forskningsråd och sektorsorgan att

de svenska forskare som deltar i EU-finansierade projekt överlag tillhör

landets bästa forskare. Majoriteten av forskarna själva klassificerar sitt

projektdeltagande som riktad grundforskning eller tillämpad forskning.

De flesta forskarna ger sina nationella projekt samma klassificering. Stu-

dien visar även på en hög konkurrens om forskningsmedlen inom EU. I

genomsnitt beviljades endast ca 20 procent av projektförslagen medel i

det fjärde ramprogrammet. Totalt sett stod sig svenska projektförslag väl

i konkurrensen eftersom ungefär var fjärde svensk ansökan beviljades

medel.

Ett av syftena med ramprogrammet är att öka samarbetet mellan FoU-

aktörerna inom EU, såväl för att undvika dubbelarbete som för att öka

integrationen. Enligt en studie utförd av NUTEK och EU/FoU-rådet,

Svenska deltagare av EU:s fjärde ramprogram för FoU (R 1998:26), vär-

derades ramprogrammen högt av deltagarna eftersom en väl tilltagen

budget samt många deltagare och ämnesdiscipliner underlättade en

breddning av kunskapsbasen. Genom EU-forskningen skapas också nya

kontakter som möjliggör samarbete inom områden där det tidigare inte

har erbjudits sådana möjligheter. För de flesta svenska deltagarna har

EU-forskningen främst inneburit ett nära samarbete med utländska uni-

versitet, oberoende av om den svenska deltagaren varit ett företag, ett

institut eller en högskola. EU-samarbetet stärker framför allt redan be-

fintliga nätverk och formaliserar pågående internationellt samarbete. Det

är även vanligt att EU-projekten leder till fortsatt samarbete såväl inom

som utanför ramprogrammen. Den internationella trovärdighet och status

som EU-projekten ger underlättar för projektdeltagarna att få direktkon-

takt med personer inom företagssektorn på höga beslutsfattande nivåer.

Prop. 2000/2001:3

32

Ett annat viktigt syfte med ramprogrammen är att stärka den europeis-

ka industrins konkurrenskraft och att höja Europas FoU-kompetens. En

stor del av de svenska industrideltagarna menade att de stärkt sin konkur-

rensposition inom sina kärnområden, såväl gentemot nationella som eu-

ropeiska och utomeuropeiska konkurrenter. För en ännu större andel in-

nebar projektdeltagandet att personalens FoU-kompetens ökade.

Endast en mindre del av företagens och forskargruppernas satsningar

inom det fjärde ramprogrammet innebar verksamhet inom helt nya områ-

den. Detta kan tolkas som att majoriteten av deltagarna använde EU-

projekten för att vidga sin forskning något men att endast ett fåtal förnya-

de sin FoU-verksamhet på ett mer genomgripande sätt.

Enligt mycket preliminära uppgifter om det svenska deltagandet i det

femte ramprogrammet (1998-2002) fortsätter den positiva trenden för det

svenska deltagandet. Såväl den totala andelen projekt med svenskt delta-

gande som andelen svenska ansökningar som beviljats EU-finansiering

uppvisar samma resultat som för det fjärde ramprogrammet. De svenska

forskarna har framför allt sökt medel från programmen Livskvalitet och

förvaltning av levande resurser, Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt

samt Energi, miljö och hållbar utveckling. Svenska forskare har även

varit framgångsrika vad gäller beviljade ansökningar till programmet som

behandlar informationssamhället, vilket även är det program som har

störst budget. En ny trend som kan skönjas i det svenska deltagandet är

att fler avnämare deltar i projekten. Detta kan till viss del bero på att det

femte ramprogrammet är något mer problemorienterat än tidigare ram-

program. En annan förklaring kan vara att kommissionen redan i ansök-

ningsstadiet kräver redovisning av en strategi för spridning av de resultat

som projekten levererar.

5.3.2 Medfinansiering av svenska forskares deltagande i EU:s ram-

program

Regeringens bedömning: De nya myndigheterna för forskningsfinan-

siering bör ta ett särskilt ansvar för att bevaka möjligheterna att via

den egna verksamheten och den nationella forskningsfinansieringen

främja det svenska deltagandet i EU:s ramprogram. Universitet och

högskolor bör även ta ett större ledningsmässigt ansvar för att nå bästa

möjliga projekthantering av sitt engagemang i ramprogrammen.

Prop. 2000/2001:3

Skälen för regeringens bedömning: Projektfinansieringen från EU:s

ramprogram för forskning och teknisk utveckling till svenska forsknings-

utförare ökade starkt under 1990-talets senare hälft. EU:s finansiering

kom framför allt att öka i betydelse för universitet och institut men även

till viss del för småföretag. Kommissionen finansierar högst hälften av

projektkostnaderna. De omkring fyra miljarder kronor som svenska läro-

säten, företag och institut mottog i det fjärde ramprogrammet (1994-98),

dvs. omkring en miljard kronor per år, måste därför matchas med minst

lika stora nationella resurser.

Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning

(STINT) fick genom sina stadgar det övergripande uppdraget att tillhan-

33

dahålla medel för medfinansiering av svenskt deltagande i EU:s fjärde

ramprogram. Stiftelsen avsatte totalt 310 miljoner kronor för detta ända-

mål. Småföretagen mottog den största andelen av medlen, mestadels i

form av rese- och förstudiebidrag. Lärosätena tog emot en tredjedel och

instituten fick 50 miljoner kronor i medfinansiering, vilket är en relativt

stor andel av medlen i förhållande till deras deltagande i ramprogrammet.

Stiftelsen samarbetade till en början med de myndigheter som hade na-

tionellt ansvar för olika delprogram och lät dem fatta beslut om vilka

projekt som skulle beviljas medfinansiering. Eftersom de ansvariga myn-

digheterna tillhandahöll hälften av den nationella medfinansieringen av

projekt, beviljade majoriteten av myndigheterna medfinansiering till så-

dana projekt som låg i linje med deras respektive strategiska mål för na-

tionell FoU-verksamhet.

Sverige har varit unikt med att avsätta så stora särskilda medel för att

främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram. När STINT under senare

hälften av fjärde ramprogrammet lade om sin beviljningsmodell för med-

finansiering, visade det sig att forskare inom områden där Sverige har en

stark nationell forsknings- och resursbas var de som i lägst utsträckning

ansökte om medfinansiering. Eftersom det svenska deltagandet väl knyter

an till svenska profilområden bör det därför vara möjligt för svenska

forskare att även fortsättningsvis finna kompletterande medel inom ra-

men för det nationella forskningssystemets FoU-prioriteringar.

STINT beslutade att under det femte ramprogrammets inledningsskede

avsätta 50 miljoner kronor för universitetens och högskolornas deltagan-

de samt 24 miljoner kronor för institutens deltagande i det femte rampro-

grammet. Medlen beräknades med utgångspunkt i stiftelsens insatser un-

der en två-års period i det fjärde ramprogrammet. Medlen står dock till

förfogande så länge som de projekt som initierats under de femte ram-

programmet löper. Utöver det direkta projektstödet avsatte STINT

3,5 miljoner kronor för att uppmuntra universitet och högskolor att till-

lämpa en mer strategisk hantering av sitt deltagande i det femte rampro-

grammet. Syftet med stiftelsens stöd är att ge deltagarna en möjlighet att

etablera egna former för att tillgodose kommissionens krav på motpresta-

tion. Varje lärosäte och institut fattar således egna beslut om vilka projekt

som skall beviljas stöd.

En summering av utbetalda medel efter det femte ramprogrammets

första år visar att den klart största delen av universitets- och högskole-

medlen har använts till rese- och förstudiebidrag. En anledning är givet-

vis att projekt huvudsakligen planerats och initierats under 1999. Troligt-

vis kommer dock dessa bidrag att dominera även framöver, bl.a. därför

att de mindre lärosätena uteslutande använder sin budget för rese- och

förstudiebidrag. Instituten använder i stor utsträckning sin budget för att

finansiera personalkostnader inom ramen för projektdeltagandet.

Utöver STINT:s finansiering har ytterligare ett tiotal forskningsråd och

sektorsmyndigheter avsatt medel för olika former av medfinansiering.

Samtliga dessa myndigheter tillhandahåller rese- och förstudiebidrag men

några beviljar även medfinansiering för projektkostnader. Gemensamt för

nästan samtliga finansiärer är att stöd endast utgår om EU-projektet lig-

ger inom myndighetens prioriterade verksamhetsområde. Detta kriterium

är särskilt avgörande vid medfinansiering av projektkostnader.

Prop. 2000/2001:3

34

Regeringen har i tidigare propositioner (prop 1996/97:5, prop Prop. 2000/2001:3

1998/99:94) uttalat åsikten att EU-programmen bör integreras i den na-

tionella FoU-hanteringen. Mot denna bakgrund är det regeringens be-

dömning att särskilda nationella medel för medfinansiering av svenska

forskares deltagande i EU:s ramprogram inte bör avsättas. De nya myn-

digheter för forskningsfinansiering, som enligt riksdagens beslut (prop.

1999/2000:81, bet UbU17, rskr. 1999/2000:127) skall börja sitt arbete

den 1 januari 2001, bör ta ett särskilt ansvar för att bevaka i vilken ut-

sträckning EU:s ramprogram kan samspela med den egna verksamheten

samt undersöka möjligheterna till samfinansiering mellan den egna verk-

samheten och EU:s ramprogram.

Det är vidare avgörande att universitet och högskolor hanterar sitt an-

sökningsförfarande och sina projektförhandlingar på ett optimalt sätt.

Därför bör lärosätena ta ett större ledningsmässigt ansvar för att utveckla

egna generella, strategiska överväganden som grund för enskilda beslut

om stöd till deltagande i ramprogrammet. I dessa frågor kan den natio-

nella myndigheten, Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom

EU (EU/FoU-rådet), vara behjälplig med sina kurser och rådgivning

kring bl.a. kostnadsberäkningar och avtalsförhandlingar. Även universti-

tetens och högskolornas kontaktsekretariat fyller en viktig rådgivande

funktion för lärosätenas forskare under projektens olika faser.

5.3.3 Strukturfondernas finansiering av forskning och resul-

tatspridning

EU:s strukturfonder utgörs av regionalfonden, socialfonden, jordbruks-

fonden och fiskefonden. Tillsammans syftar de till att öka den ekonomis-

ka och sociala samhörigheten mellan medlemsländerna och utgör viktiga

instrument för att minska regionala obalanser och skillnader i ekonomisk

utveckling. EU ger regional- och strukturpolitiken fortsatt hög prioritet

för perioden 2000-2006 och ställer sammanlagt 195 miljarder euro till

strukturfondernas förfogande, vilket är ca en tredjedel av EU:s totala

budget.

För åren 2000-2006 tilldelas Sverige ca 2,2 miljarder euro eller ca 20

miljarder kronor ur strukturfonderna. Detta är en ökning med över 54

procent jämfört med föregående period 1995-99, då Sverige tilldelades

1,4 miljarder euro eller ca 12,5 miljarder kronor. Inom strukturfonderna

finansieras också forskning och kompetensutveckling. Strukturfonderna

stödjer även samverkan mellan universitet och högskolor och det omgi-

vande samhället. Stödet från EU skall kompletteras med minst lika stor

andel offentliga medel från Sverige och får inte användas som ersättning

för nationella insatser. I dagsläget finns ingen myndighet som har det

samlade nationella ansvaret för alla EU-programmen inom strukturfon-

derna. Inom den nya myndighetsstrukturen för forskningsfinansiering

avser regeringen att lägga ansvar för dessa frågor på den nya myndighe-

ten för forskning och utveckling vilken beskrivs i Vissa organisationsfrå-

gor inom näringspolitiken (prop. 1999/2000:71), samt i Forskning för

framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering (prop.

1999/2000: 81).

35

5.3.4 Europeisk forskningssamverkan

Regeringens bedömning: Sverige bör arbeta för att EU:s sjätte ram-

program ges dels en grundläggande struktur som möjliggör mer sam-

lade forskningsinsatser dels en huvudsaklig inriktning på vissa forsk-

ningsområden (jfr. avsnitt 6.2) samt på åtgärder för innovation be-

träffande små och medelstora företag. En förstärkning av grundforsk-

ningens ställning inom programmet bör eftersträvas.

Skälen för regeringens bedömning: Viktiga avgöranden avseende det

europeiska forskningssamarbetet kommer att bli aktuella under detta och

nästa år. Den konkreta diskussionen om ett nytt - det sjätte i ordningen -

flerårigt ramprogram för forskning och utveckling kommer att starta re-

dan tidigt under hösten 2000, då kommissionen presenterar sina grund-

läggande idéer om innehåll och uppläggning av ramprogrammet. I början

av våren 2001 väntas sedan kommissionens fullständiga förslag till nytt

ramprogram för perioden 2002-2006, som därmed kommer att bli en hu-

vudfråga inom forskningsområdet för det svenska ordförandeskapet lik-

som för det efterföljande belgiska.

Samtidigt har kommissionens förslag under början av 2000 Mot ett eu-

ropeiskt område för forskningsverksamhet initierat en livlig diskussion

kring det samlade europeiska forskningssamarbetet ur ett vidare perspek-

tiv. Den grundläggande idén i kommissionens förslag är att slagkraften i

europeisk forskning kan stärkas avsevärt genom en utökad samverkan

och synergi inte bara inom EU:s ramprogram utan också med, respektive

mellan, de olika nationella forskningsinsatserna, som ju svarar för hu-

vuddelen av verksamheten, och övriga europeiska forskningssatsningar.

Kommissionen har lämnat en rad förslag till hur en sådan samverkan på

frivillig basis kring av medlemsländerna fritt valda målsättningar kan

stimuleras och underlättas. Det kan, enligt Kommissionen, bl.a. ske ge-

nom stöd till nätverk och s.k. ”centers of excellence”, åtgärder för en för-

bättrad miljö för privata forskningsinvesteringar, utarbetande av en

”öppen” metod för samordnad kartläggning av nationell FoU-politik in-

om Europa, utvecklande av ett kraftfullt transeuropeiskt datanätverk, un-

danröjande av hinder för forskares rörlighet samt utvecklande av ett eu-

ropeiskt gemenskapspatent.

Tanken på en utökad europeisk forskningssamverkan och de konkreta

förslagen för att åstadkomma detta fick ett kraftfullt stöd i slutsatserna

från stats- och regeringschefernas möte i Lissabon i mars 2000, som ock-

så allmänt betonade forskningens allt starkare betydelse för att skapa

ekonomisk tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning. Utifrån de

tidsramar för de olika åtgärderna som angavs av toppmötet tog minister-

rådet (forskning) i juni 2000 ställning till inriktningen och organisationen

av det närmast förestående arbetet.

Regeringen delar ministerrådets uppfattning att forskningen får en allt

större betydelse för den europeiska samhällsutvecklingen. Det arbete som

påbörjats är av stort intresse, och möjligheterna att stimulera en ökad eu-

ropeisk forskningssamverkan genom en frivillig utveckling och utan

tvingande övemationell styrning bör tas tillvara fullt ut. Arbetet är lång-

siktigt, men en första avrapportering av resultaten bör kunna ske till det

Prop. 2000/2001:3

36

extra toppmöte som planeras i Stockholm i mars 2001. Regeringen avser

att successivt redovisa för riksdagen de resultat som uppnås i dessa delar.

När det gäller det kommande sjätte ramprogrammet bör det enligt rege-

ringens uppfattning dels ges en grundläggande struktur som möjliggör en

starkare kraftsamling av de olika forskningsinsatserna till stöd för gemen-

skapens politiska mål, dels en huvudsaklig inriktning på forskningsområ-

den i linje med de prioriteringar som beskrivits under avsnitt 6.2 och med

avseende på en förstärkning av grundforskningens ställning inom pro-

grammet. Därutöver bör särskild uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för

innovation med inriktning på små och medelstora företag. Det måste även

beredas utrymme inom ramprogrammet för insatser till stöd för arbetet

med att utveckla en bredare europeisk forskningssamverkan, och särskild

tonvikt bör läggas på åtgärder för att underlätta forskares och forskarstu-

derandes rörlighet. Dessa åtgärder, liksom det europeiska forsknings-

samarbetet över huvud taget, måste vidare bygga på en stor öppenhet för

samarbete i ett vidare globalt sammanhang.

6 Strategiska insatser

6.1 Inledning

I allt fler länder växer insikten om att en stor del av grunden till ekono-

miskt tillväxt och välfärdsutveckling ligger i satsningar på forskning och

teknik. Insatser för att höja utbildningsnivån hos befolkningen är också

en nödvändig förutsättning för ett kunskapssamhälle. I det diskus-

sionspapper, Towards a European Research Area, som presenterades un-

der våren 2000 av kommissionären för forskning inom den Europeiska

unionen, Philippe Busquin, framhölls sambandet mellan forskning, eko-

nomisk tillväxt och sysselsättning. Där uppskattas att forskning och ny

teknologi står för mellan 25 och 50 procent av den ekonomiska tillväxten,

vilket i sin tur i hög grad påverkar sysselsättningen. I USA och Japan har

insatserna för forskning och utveckling, inte minst för grundforskningen,

ökat kraftigt under senare år och ytterligare ökningar är att vänta. I

framför allt USA har insikten om forskningens betydelse för samhällets

utveckling och tillväxt funnits sedan länge.

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 betonades för

första gången vid ett sådant möte vikten av forsknings- och utbildnings-

frågorna i ett sysselsättningsperspektiv. En rad åtgärder föreslogs och det

finns starka skäl att anta att dessa frågor även i fortsättningen kommer att

stå högt på den europeiska dagordningen.

I regeringsförklaringen den 14 september 1999 anfördes att Sverige

skall vara en ledande kunskapsnation, att i Sverige skall kombineras

världsledande forskning med breda möjligheter för alla till utbildning av

hög kvalitet och att anslagen höjs till grundforskning och spetskompe-

tens. Med anledning av regeringens förslag i 1999 års ekonomiska vår-

proposition (prop. 1998/99:100) och 2000 års ekonomiska vårproposition

(prop. 1999/2000:100) har riksdagen fattat beslut om en förstärkning av

medlen för forskning, främst grundforskning och forskarutbildning, med

Prop. 2000/2001:3

37

1 279 miljoner kronor för perioden 2001-2003. Regeringen har tidigare

aviserat att förslag och bedömningar till den närmare fördelningen av

dessa medel skall presenteras i budgetpropositionen för år 2001 och i

föreliggande forskningspolitiska proposition. Av de 1 279 miljoner kro-

norna har riksdagen redan fattat beslut om 250 miljoner för nya univer-

sitet och för forskning vid vissa andra lärosäten. Regeringen har i propo-

sitionen En förnyad lärarutbildning (prop 1999/2000:135) föreslagit 90

miljoner kronor för utbildningsvetenskaplig forskning.

Sammanlagt har således för perioden 2001-2003 beslutats om en ök-

ning av forskningsanslagen om närmare 1,3 miljarder kronor, vilket in-

nebär ett avsevärt tillskott till de statliga medlen för forskning. Därtill

kommer de stora medel som disponeras av forskningsstiftelserna. Ut-

vecklingen av aktiemarknaden har inneburit att de redan tidigare omfat-

tande medel som dessa stiftelser disponerat vuxit kraftigt. Denna utveck-

ling har varit mycket positiv för den svenska forskningen. Den bedöm-

ning angående fördelningen av de resterande nya medlen om 939 miljo-

ner kronor som regeringen här presenterar och som behandlas närmare i

budgetpropositionen har som utgångspunkt att såväl de direkta medlen

till lärosätena som de medel som fördelas via vissa forskningsfinansie-

rande myndigheter behöver öka. Likaså behövs medel för vissa strategis-

ka forskningsområden samt för infrastrukturella satsningar, nämligen

vetenskaplig utrustning, högpresterande datasystem samt bibliotek och

arkiv.

Att öka forskningsanslagen är emellertid inte tillräckligt för att ut-

veckla forskningens kvalitet och samhällsrelevans. Hur Sverige använder

sig av såväl de tillkommande som de redan existerande medlen för forsk-

ning är en forskningspolitisk fråga av synnerlig vikt. Sverige är ett för-

hållandevis litet land i forskningssammanhang även om det utmärker sig

genom att ligga vid forskningsfronten inom vissa särskilda områden i

internationell jämförelse och genom att staten tillsammans med närings-

livet satsar mest i världen på forskning och utvecklingsarbete (FoU), i

förhållande till bruttonationalprodukten (BNP). Det hävdas ofta att Sve-

rige i större utsträckning behöver välja mellan insatser av olika slag.

Samtidigt som detta framförs av många - även av företrädare för forskar-

samhället - synes lite hittills ha gjorts för att åstadkomma prioriteringar

nationellt och vid enskilda universitet och högskolor. Att välja innebär ju

samtidigt med nödvändighet att välja bort. Svårigheterna att göra sådana

val kan bl.a. bero på den kollegiala strukturen inom universiteten, på det

ofta uttalade behovet av ett nära samband mellan utbildning och forsk-

ning, och på det faktum att det finns många duktiga forskare i Sverige

som forskningsråden gärna vill stödja.

I de forskningsstrategier som har utarbetats som ett underlag för denna

proposition nämns behovet av att prioritera och kraftsamla kring vissa

konkreta forskningsområden, men det saknas nästan helt synpunkter på

vad det kunde forskas mindre om i Sverige. I en så internationaliserad

värld som dagens forskningsvärld borde goda möjligheter finnas att ta del

av forskningsresultat från utlandet inom områden där Sverige inte är eller

kan vara ledande. Det borde dock vara möjligt att genom samarbete mel-

lan universitet och högskolor åstadkomma en arbetsfördelning så att re-

lativt många forskningsområden ändå finns företrädda i Sverige. Bristen

Prop. 2000/2001:3

38

på samarbete mellan svenska lärosäten är ett faktum som uppmärksam-

mats i många av de utvärderingar som bl.a. forskningsråden under Ut-

bildningsdepartementet har genomfort under de senaste decennierna.

En annan omständighet som har uppmärksammats i nära nog alla ut-

värderingar av den svenska forskningen är bristen på rörlighet mellan

svenska lärosäten. Forskarna arbetar oftast kvar vid det lärosäte där de

studerat och fått sin forskarutbildning. Många forskarstuderande väljer

den forskningsinriktning som handledaren själv har. För forskningens

kvalitet och förnyelse är det av stor vikt att ett utbyte av tankar och idéer

sker genom ett byte av arbetsplats och forskningsmiljö. Av stor vikt är

också att utbytet är livaktigt med andra länder samt med samhället i öv-

rigt, inte minst med näringslivet. Dessa olika aspekter på rörlighet präglar

även diskussionen i många europeiska länder och kommissionären

Busquin har i sitt diskussionspapper särskilt framhållit betydelsen av

forskarnas och studenternas rörlighet. I det gränslösa Europa ökar till-

gången till grannländernas kunskap genom att praktiska hinder undan-

röjts. EU:s forskningsprogram är ett viktigt steg för att sammanföra den

samlade kunskapsbasen i Europa. Detta öppnar möjligheten till gemen-

samma insatser nya expansiva områden inom EU:s ram. På samma sätt

kan små ämnen säkras då två eller flera länder kan enas om gemensamma

centra som därigenom får en tillräcklig kritisk massa för att kunna ut-

vecklas.

Många av dagens inomvetenskapliga forskningsfrågor och samhällets

och näringslivets problem kan få sin lösning med hjälp av tvär- eller

mångvetenskapliga arbetssätt. Många forskare anger att deras forsknings-

arbete inte kan slutföras utan bidrag från forskare inom andra områden.

Forskning måste i allt högre grad ske över disciplin- och sektorsgränser.

Detta uppmärksammas alltmer i alla forskningsintensiva länder. Men för

att uppnå hög kvalitet i tvär- och mångvetenskaplig forskning måste den

enskilde forskaren ha en stark förankring i den egna disciplinen.

Ovanstående frågor har med forskningssystemets funktionssätt att göra.

Det finns emellertid andra faktorer som uppstår genom extern inverkan

på forskningssystemet. En sådan viktig faktor är befolkningens ålders-

struktur. Denna tillsammans med unga människors val av utbildningar

och yrken påverkar i högsta grad möjligheterna att framöver bedriva

forskning av tillräcklig omfattning och kvalitet.

Inom båda dessa områden finns oroande tecken. En mycket stor andel

av dagens forskarutbildade är nu mellan 55 och 64 år. Under nästa de-

cennium kommer närmare 50 procent av landets professorer, 30 procent

av lektorerna och drygt 20 procent av adjunkterna att pensioneras. Uni-

versitet och högskolor kommer att konkurrera om personal med det övri-

ga samhället, inte minst näringslivet eftersom samma potentiella brist

kommer att drabba dessa sektorer. Samtidigt är fenomenet med en åld-

rande befolkning gemensamt för många länder vilket kan leda till hård

konkurrens med omvärlden om personer med efterfrågad utbildning.

Villkoren för forskningen och forskarna i Sverige måste vara så goda att

Sverige kan hävda sig mot andra länder i detta avseende.

I takt med utbyggnaden av den högre utbildningen inom naturveten-

skap och teknik får alltfler universitet och högskolor problem att rekryte-

ra studenter. Antalet studenter inom naturvetenskap och teknik har dock

Prop. 2000/2001:3

39

ökat från 120 000 1995/96 till 146 000 1998/99. De examinationsmål för

forskarstuderande som uppställts för de senaste budgetåren har universi-

tet och högskolor klarat relativt väl. Under perioden 1997-1999 har anta-

let examina totalt ökat med 22 procent jämfört med 1993/94-1995/96.

Störst har ökningen varit inom humaniora och samhällsvetenskap (29

procent) och teknik (28 procent). Totalt har 45 procent av antalet fors-

karexamina avlagts inom naturvetenskap och teknik. Enligt nuvarande

mål skall denna andel öka till 50 procent under de närmaste åren.

Om Sverige skall kunna möta behoven av välutbildad arbetskraft inom

strategiska områden såväl inom högskolan som utanför, krävs insatser av

samtliga aktörer i forskningssystemet. Ett stort ansvar vilar på universitet

och högskolor i detta avseende men även på forskningsfinansierande

myndigheter, stiftelser och akademier.

Kommittén ”Forskning 2000” föreslog i sitt betänkande Forskningspo-

litik (SOU 1998:128) att lärosäten, forskningsråd och sektorsmyndigheter

skulle utarbeta forsknings- och kunskapsstrategier. Dessa har utgjort ett

viktigt underlag för regeringens bedömningar. Även vissa andra intres-

senter som akademier och stiftelser har inbjudits att lämna strategier. Ett

mindre antal spontana skrivelser har också inkommit i ärendet. Sam-

manlagt har ca 120 instanser lämnat in strategidokument.

Tillsammans är dessa strategidokument ett omfattande material. Myn-

digheterna har utfört ett omfattande arbete och materialet är tankeväck-

ande och stimulerande. Strategirapportema ger en aktuell bild av både

forskningsverksamhet och kunskapsbehov och de har till stor del varit

underlag för regeringens nuvarande arbete.

Enligt uppdraget skulle myndigheterna först göra en omvärldsanalys

som innefattade dels en bedömning av den vetenskapliga utvecklingen,

dels en bedömning av forskningsbehov och forskningsmöjligheter, både

inomvetenskapligt och i ett bredare samhälleligt perspektiv. En nuläges-

beskrivning skulle belysa starka och svaga sidor i verksamheten, samver-

kansfrågor, forskningsinformation, jämställdhet samt utnyttjande av

forskningsresultat i den egna verksamheten. Myndigheterna skulle ut-

veckla, var och en utifrån sitt perspektiv, en kunskaps- eller en forsk-

ningsstrategi, och i dessa bl. a. identifiera behov av kunskap och kompe-

tens. Myndigheternas egna prioriteringar, sådana satsningar som myndig-

heterna initierat eller planerat själva men också önskade insatser som

kräver åtgärder av statsmakterna har redovisats i strategierna.

Inom Regeringskansliet har sammanställningar gjorts över kunskaps-

och forskningsstrategierna från olika kategorier av myndigheter och and-

ra berörda. Sammanställningarna finns tillgängliga på Utbildningsdepar-

tementet. I bilaga till denna proposition finns en redovisning av några

viktiga synpunkter. De är i allmänhet sådana som framförts i flera strate-

gidokument. Vid den bearbetning som gjorts inom Regeringskansliet har

särskild uppmärksamhet riktats mot beskrivningar av större koncentrera-

de insatser som finns eller planeras. Problem med regelverk och forsk-

ningens infrastruktur har noterats.

Ett annat viktigt underlag i arbetet med forskningspropositionen är det

material som tagits fram inom projektet Teknisk Framsyn. Teknisk Fran-

syn är ett samarbetsprojekt mellan Industriförbundet, Kungl. Ingenjör-

svetenskapsakademien (IVA), Närings- och teknikutvecklingsverket

Prop. 2000/2001:3

40

(NUTEK) och Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) som syftar till att

skapa insikt och visioner om teknikutvecklingen på lång sikt. Teknisk

Framsyn har arbetat i åtta paneler som har behandlat olika frågor som

samhället ställs inför. Dessa paneler har arbetat inom områdena; Hälsa,

medicin och vård, Biologiska naturresurser, Samhällets infrastruktur,

Produktionssystem, Informations- och kommunikationssystem, Material

och materialflöden i samhället, Tjänsteverksamhet samt Utbildning och

lärande. Slutsatserna från Teknisk Framsyn syftar till att visa på lämpliga

inriktningar inom utbildning, forskning och utveckling för att främja det

svenska samhället under de närmaste decenniet. En mer utförlig redovis-

ning finns i bilaga till denna proposition. Resultatet av Teknisk Framsyn

presenterades vid en slutkonferens i mars 2000. Under våren och hösten

2000 presenteras Teknisk Framsyn även vid en serie regionala konferen-

ser runt om i Sverige.

De frågor, behov och möjligheter som har framkommit i forsknings-

och kunskapsstrategierna samt i Teknisk Framsyn utgör en grund för re-

geringens bedömning av vilka strategiska insatser som behöver göras i

det svenska forskningssystemet. Dessa kan indelas i strukturella insatser

och i insatser inom särskilt prioriterade forskningsområden. Bland de

förstnämnda vill regeringen särskilt framhålla behovet av insatser som

avser generationsskiftet, kraftsamling kring prioriterade forskningsområ-

den samt tvär- och mångvetenskap. Dessa är av avgörande betydelse för

forskningssystemets kvalitet och effektivitet på lång sikt. Möjligheterna

att i högre utsträckning åstadkomma profilering och koncentrerade insat-

ser och att främja tvär- och mångvetenskap har varit en stark drivkraft för

regeringens förslag om en ny myndighetsorganisation för forskningsfi-

nansiering. Regeringen återkommer till detta i avsnitt 7. Bland de särskil-

da forskningsområden som forskningsfinansiärerna behöver avsätta yt-

terligare resurser till vill regeringen särskilt framhålla biovetenskaperna

och biotekniken, humaniora, konst, informationsteknik, materialforsk-

ning, utbildningsvetenskaplig forskning, vårdvetenskap samt forskning

om miljö och hållbar utveckling. Forskningen inom funktionsgenomik,

IT och materialteknik avancerar just nu oerhört snabbt. För att Sverige

även i framtiden skall ligga vid forskningsfronten behöver koncentrerade

insatser göras såväl vid universitet och högskolor som via de övriga

forskningsfinansiärerna. Den snabba teknikutvecklingen måste samtidigt

följas av en ökande kunskap om medborgarnas reaktioner på tekniken

och förståelse om hur denna påverkar vårt samhälle. Den nya tekniken

måste även anpassas för att främja utvecklingen av ett ekologiskt och

ekonomiskt hållbart samhälle. Regeringen återkommer till insatserna in-

om dessa områden i de följande avsnitten. Till frågor av mer generell

natur hör också jämställdhet och genusforskning, forskningsinformation

och forskningsetiska frågor.

I tabellen nedan anges de satsningar som regeringen planerar för åren

2001-2003. Dessa satsningar beskrivs närmare i detta avsnitt.

Prop. 2000/2001:3

41

Prop. 2000/2001:3

miljoner kronor

Forskarrekrytering

Biovetenskap och

bioteknik

Informationsteknik (inkl.

IMEGO och HPD)

Materialvetenskap

Humaniora och

samhällsvetenskap (inkl.

12 Mkr för genusforskarskola)

Konst

Utbildningsvetenskap

Vårdvetenskap

Miljö och hållbar

utveckling

110

120

120

35

10

20

90

20

15

20

60

24

15

128

20

114

35

20

Bibliotek/arkiv

Dyrbar utrustning

Förstärkning till vissa

lärosäten

övrig forskarutbildning

Rörlig resurs till

Vetenskapsrådet

Allmänna

forskningsresurser

Totalt

43

20 40

219 429

35

78

32

43

392

45

30

35

1279

6.2 Strukturella insatser

6.2.1 Generationsskiftet

Som framhållits inledningsvis finns under det närmaste decenniet ett

stort behov av att rekrytera och utbilda dagens ungdomar för en forskar-

karriär. En mycket stor andel av dagens forskarutbildade är nu mellan 55

och 64 år. Det innebär påtagligt stora pensionsavgångar det första decen-

niet efter år 2000. Större delen av dessa pensionsavgångar sker under

perioden 2005-2009. Dessutom växer behovet av forskarutbildade när

Obs! Detta rättelseblad ersätter s. 42 av proposition Forskning och förny-

else (prop. 2000/01:3). Rättelsen avser tabellen.

42

allt större delar av arbetsmarknaden efterfrågar forskarutbildad personal.

Det är därför nödvändigt att nu vidta åtgärder för att möta det stora

kommande behovet av forskarutbildade.

Forskarutbildning och forskarskolor

Den grundläggande högskoleutbildningen har kraftigt expanderat under

senare år, närmare bestämt med 68 000 högskoleplatser under perioden

1997-2000 och en ytterligare utbyggnad är beslutad för 2001-2003. För

att kunna bibehålla och helst stärka kvaliteten på grundutbildningen be-

höver även forskarutbildningen expandera i takt med utbyggnaden av

grundutbildningen. Förutom en expansion av forskarutbildningen behö-

ver formerna för denna utbildning ses över för att kunna bedrivas på ett

mer effektivt och stimulerande sätt.

Av de forskningsstrategier som universitet och högskolor utarbetat

framgår att det finns en utveckling mot fler fakultetsgemensamma kurser

och samverkan i olika typer av forskarskolor. Vissa universitet har kom-

mit längre än andra. Häri ingår de nya universiteten som ofta samarbetar

med andra för att skapa tillräckligt stora forskningsmiljöer.

Regeringen anser att nya former för forskarutbildningens organisation,

uppläggning och genomförande skall prövas. Forskarskolor ingår som en

del i denna satsning. Målet är att främja rekryteringen, öka effektiviteten i

utbildningen samt öka samarbetet mellan lärosäten. Det är speciellt vik-

tigt att lärosäten utan vetenskapsområden på detta sätt får en möjlighet att

delta i forskarutbildning. Varje forskarskola bör därför omfatta flera läro-

säten. Härigenom kommer deras resurser att utnyttjas effektivare, forsk-

ningsanknytningen vid alla deltagande högskolor stärks och forskarut-

bildningar når fler studenter. Samtidigt kan studenternas kunskaper bred-

das utanför det egna ämnet. Studenter bör även få en förståelse för kun-

skapens begränsningar och dess betydelse för förutsägelser om framtida

konsekvenser av forskningens tillämpningar.

Regeringen avser att besluta om 16 forskarskolor inom områdena hu-

maniora-samhällsvetenskap inklusive utbildningsvetenskap, vårdveten-

skap, naturvetenskap och teknik. I budgetpropositionen för år 2001 före-

slår regeringen att medel anvisas för detta ändamål. Dessa medel bör vara

en permanent förstärkning av de berörda lärosätenas anslag för forskning

och forskarutbildning. De olika forskarskolorna beskrivs närmare i av-

snitt 8.3.1.

Regeringens bedömning är att av de medel som riksdagen redan har

anvisat, bör 214 miljoner kronor fördelas till forskarutbildning inom ra-

men för forskarutbildning under perioden 2001 - 2003 (avsnitten 6.3.1,

6.3.2, 6.3.3, 6.3.4, 6.3.6, 6.3.7, 6.4.1,8.3.1).

Rekryteringsanställningar

Möjligheterna att rekrytera personer till en forskarkarriär beror inte en-

bart på villkoren under doktorandtiden utan också på möjligheterna till

fortsatt anställning inom högskolan. Övergångsfrekvensen för doktoran-

der till verksamhet inom högskolan var år 1996 drygt 50 procent. I forsk-

Prop. 2000/2001:3

43

ningsrädens internationella utvärderingar av svensk forskning har särskilt

framhållits svårigheterna för yngre forskare att fortsätta en akademisk

karriär och nackdelarna med en i många fall tudelad karriärväg - en fors-

kande och en undervisande. Forskningsråd och lärosäten har sedan länge

påtalat behovet av forskningsintensiva anställningar för nydisputerade

forskare, såsom postdoktorala stipendier och anställningar som forskaras-

sistenter. Dessa avser finansiering under en begränsade tid, från 1-2 år

för postdoktorala stipendier till upp till fyra år för forskarassistentanställ-

ningar.

Det är enligt regeringens mening av största vikt att förbättra möjlighe-

terna till en forskarkarriär inom högskolan. Samtidigt måste rörligheten

bland forskare stimuleras. Detta är nödvändigt dels för att kunna rekryte-

ra ett tillräckligt antal lärare till högskolan, dels för att kunna tillgodose

behovet av utbildade forskare och lärare inom expansiva områden men

även för att kunna behålla dem inom högskolan när konkurrensen om

arbetskraft från det omgivande samhället ökar. För att förbättra rekryte-

ringssituationen behövs ytterligare medel för bl.a. forskarassistentanställ-

ningar. Av de nya resurser som riksdagen anvisat för forskning och fors-

karutbildning bör för åren 2001-2003 110 miljoner kronor fördelas inom

ramen för Vetenskapsrådets budget för rekryteringsanställningar samt för

individuella bidrag till framstående unga forskare. Minst 20 miljoner

kronor bör avse rekryteringsanställningar inom det humanistisk-

samhällsveten-skapliga området.

Universiteten bör i en försöksverksamhet få möjlighet att anställa bi-

trädande lektor tills vidare dock längst fyra år, varefter anställningen efter

prövning kan övergå i en tillsvidareanställning som lektor (se avsnitt

8.5.1). I övrigt bör i allt väsentligt samma villkor gälla för anställningen

som biträdande lektor som för forskarassistentanställningar. Försöket bör

drivas i minst fem år. Därefter bör systemet utvärderas. Utvärderingen

bör ta sikte på bl.a. hur denna anställningsform påverkat rörligheten och

jämställdheten bland unga forskare.

Deltagande i undervisning är av stor vikt för att ge ett starkt samband

mellan forskning och utbildning. Regeringen anser att rekryteringsan-

ställningarna skall bestå av forskning och undervisning, där 25 procent av

anställningen skall avse undervisning.

Individuella bidrag till särskilt framstående unga forskare

Ovanstående åtgärder syftar till att svara såväl mot ett utökat kvantitativt

behov av forskarutbildade och kvalificerade lärare inom högskolan som

mot en bibehållen och fortsatt hög kvalitet på den forskning som bedrivs.

Regeringen anser emellertid att det behövs ytterligare åtgärder för att

främja kvaliteten i den svenska forskningen. Det stora generationsskiftet

inom svensk forskning kan också få effekter på återväxten av högkvalita-

tiv forskning. Morgondagens forskningsledare finns nu bland de unga

forskarna och måste sökas även utanför landets gränser. I dag är det ofta

svårt för unga lovande forskare att etablera självständig forskning. Detta

har påtalats av bl.a. forskningsråden i olika framställningar till regering-

en. Orsaken härtill är bl.a. brist på anställningar och svårigheter att få

forskningsresurser utan att ingå i en etablerad forskargrupp och forsk-

Prop. 2000/2001:3

44

ningstradition. Därmed hindras utvecklingen av nya forskningsinrikt-

ningar i Sverige och det finns risk för att de största forskningsbegåvning-

arna söker sig bort från högskolan eller till utlandet.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) arbetar redan med ett program

för unga forskare inom de områden som av stiftelsen bedömts som sär-

skilt betydelsefulla för att stärka Sveriges långsiktiga internationella kon-

kurrenskraft, och planerar att fördela närmare 300 miljoner kronor på ett

program för framtidens forskningsledare inom områdena livsvetenskap,

materialvetenskap samt produktions- och informationsteknik. Regeringen

välkomnar detta initiativ men anser emellertid att detta program behöver

kompletteras med ett liknande som avser samtliga grundforskningsområ-

den, inklusive humaniora och samhällsvetenskap. Det är inte minst vik-

tigt att det inom dessa områden ges möjligheter till nyskapande forsk-

ning. Programmet bör även kunna avse tvärvetenskapliga, nyskapande

forskningsinriktningar.

Det nya Vetenskapsrådet har som en av sina främsta uppgifter att på

olika sätt främja kvaliteten i och förnyelsen av den svenska forskningen.

Av de nya resurserna för åren 2001-2003 bör en del av fördelningen på

110 miljoner kronor inom ramen för Vetenskapsrådets budget avse en

satsning på ett grundforskningsprogram för individuella bidrag till fram-

stående unga forskare inom samtliga vetenskapsområden.

6.2.2 Kraftsamling kring strategiska områden

I flera av de forskningsstrategier som har utarbetats av forskningsmyn-

digheterna framhålls behovet av kraftsamling kring prioriterade forsk-

ningsområden. Den forskningsfinansiering som hittills har utmärkt det

svenska forskningssystemet har ofta inneburit en oförmåga att koncentre-

ra sig kring större insatser inom särskilda forskningsområden. De forsk-

ningsprojekt som finansierats av forskningsråden har ofta varit underfi-

nansierade och för att ett projekt skall kunna genomföras i enlighet med

forskarens eller forskargruppens avsikter har forskarna ofta behövt söka

finansiering från olika källor. Forskningsråden har stött de svenska fors-

karna främst genom bidrag till enskilda forskningsprojekt. Mindre sällan

har forskningsråden initierat särskilda större program inom utvalda

forskningsområden.

Den organisation för forskningsfinansiering som riksdagen nyligen be-

slutat om, Vetenskapsrådet och de däri ingående ämnesråden för humani-

ora-samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och teknikvetenskap,

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Verket för inno-

vationssystem, bör kunna underlätta koncentrerade strategiska insatser på

viktiga områden. Råden och Verket för innovationssystem kommer att

disponera avsevärda resurser för att identifiera och initiera nya forsk-

ningsinriktningar.

Vetenskapsrådet skall med en central budget utöver ämnesrådens även

kunna ge riktlinjer för ämnesrådens insatser angående samverkan kring

särskilda forskningsområden. Samverkan med forskningsstiftelser och

Prop. 2000/2001:3

45

andra forskningsfinansierande myndigheter bör när det bedöms lämpligt

även initieras av Vetenskapsrådet.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap respektive Forsk-

ningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande kan genom

sammanslagningen av verksamheter som har ett intimt samband bidra till

mer samlade insatser inom den svenska riktade forskningen. Dess forsk-

ningsstöd som främst motiveras utifrån samhällets behov av forskning

har många frågeställningar som är gemensamma med Vetenskapsrådet

och ämnesråden. Regeringen förväntar sig en kontinuerlig dialog och ett

nära samarbete kring angelägna forskningsområden.

Råden blir en nationell samlande kraft i arbetet med att skapa ett effek-

tivt svenskt forskningssystem där mycket framstående forskning bedrivs

inom utvalda områden, där en samverkan mellan olika forskningsfinansi-

ärer sker på ett kontinuerligt och naturligt sätt och där universitet och

högskolor samverkar kring angelägna uppgifter utifrån en profilering av

insatserna vid varje lärosäte. Därmed kan en mer effektiv arbetsfördel-

ning åstadkommas.

I arbetet att utnyttja forskningskompetens och forskningsresultat inom

industrin kommer Verket för innovationssystem att ha en central roll i att

bidra till att forskningskompetens och forskningsresultat möter de behov

som finns inom svenskt näringsliv. Myndigheten skall identifiera, initiera

och genomföra insatser inom områden som är centrala för industrins

konkurrenskraft. Den skall vidare ta fram underlag för innovationspoliti-

ken och på olika sätt främja innovationer i samhället, såväl inom nä-

ringslivet som inom den offentliga sektorn. Ett nära samarbete med av-

nämarna är därför särskilt angeläget för att forskningen och forskningsre-

sultaten skall kunna utnyttjas till gagn för hela Sveriges behov.

Sammantaget bör således de nya myndigheterna kunna bidra till att

vissa för Sverige särskilt viktiga forskningsområden får ett betydligt stör-

re utrymme inom ramen för de samlade svenska insatserna för forskning

och utvecklingsarbete. Organisationen och ett fungerande samarbete

mellan dessa myndigheter - i relevanta fall även i nära samverkan med

andra forskningsfinansiärer och utförare - borde kunna leda till att sam-

banden mellan grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsar-

bete främjas. Berörda aktörer bör i detta sammanhang särskilt beakta hur

kvalitet, relevans och förnyelse i forskningen samt samverkan och profi-

lering mellan lärosätena bäst kan åstadkommas.

I många forskningsstrategier som utarbetats av lärosäten och forsk-

ningsfinansiärer och även i många andra länder, framförs behovet av åt-

gärder för att skapa centra för särskilt framstående forskning, s.k. centers

of excellence. Det är också ett koncept som diskuteras inom ramen för

EU:s forskningssamarbete och som kan få betydelse för möjligheterna att

stärka den europeiska forskningen. Det är angeläget att Sverige kan häv-

da sig i sådana sammanhang. Centers of excellence är forskningsmiljöer

som är så attraktiva att de kan locka till sig de allra bästa forskarna såväl

nationellt som internationellt och som definitionsmässigt är världsledande

inom sina respektive områden. Det räcker således inte med att skapa s.k.

virtuella centra utan det krävs miljöer där forskare, ofta från olika discip-

liner och specialiteter, arbetar tillsammans med att lösa forsknings-

problem. Dessa kan vara av rent vetenskaplig natur eller härröra från

Prop. 2000/2001:3

46

samhällsproblem och/eller behov som definierats av näringslivet. Samar-

bete med utländska miljöer främjar också utvecklingen vid ett sådant

centrum. Ett centrum kan även utgöra en nod i ett nationellt samarbete.

Centers of excellence är ett sätt att stödja uppkomsten av starka forsk-

ningsmiljöer och samverkan mellan olika forskare i landet och interna-

tionellt. Det är av synnerlig vikt att unga forskare får verka inom dessa

miljöer och den bedömning som ovan presenterats när det gäller stöd till

unga forskartalanger bör i vissa fall kunna ingå i sådana centers of ex-

cellence. Regeringen anser således att Vetenskapsrådet i samråd med

andra berörda bör pröva denna möjlighet inom utvalda forskningsområ-

den.

Det finns behov av att åstadkomma kraftsamlingar inom särskilda

forskningsområden, inte minst av tvär- eller mångvetenskaplig natur. I

det följande kommer några av regeringens prioriterade forskningsområ-

den att presenteras. Regeringen vill emellertid i detta sammanhang fram-

hålla att behovet av fokusering inte får drivas så långt att andra forsk-

ningsområden som för närvarande inte bedöms vara av samma strategiska

betydelse får betydligt sämre villkor. Eftersom det är svårt att veta vilka

områden som i framtiden kan bli de mest betydelsefulla behöver fortfa-

rande en betydande bredd prägla den svenska forskningen och forsk-

ningsfinansieringen. Detta är också angeläget mot bakgrund av den högre

utbildningens behov.

I de forskningsstrategier som lärosäten och forskningsråd har utarbetat

finns en relativt utbredd skepsis att peka ut prioriterade områden. Där

anförs att det viktigaste är att stödja de bästa forskarna utan avseende på

forskningsområde. Såsom framgår har regeringen förståelse för denna

inställning. Detta hindrar emellertid inte att det finns stor anledning att

försöka åstadkomma särskilda insatser inom vissa strategiska områden,

framför allt mot bakgrund av att alltför få försök till prioriteringar hittills

har gjorts. Såväl i strategierna som i Teknisk Framsyn finns underlag för

de förslag regeringen framför.

6.2.3 Tvär- och mångvetenskaplig forskning

En kraftsamling inom särskilt viktiga områden bör i hög utsträckning

också gälla områden av tvär- eller mångvetenskaplig karaktär. Med tvär-

och mångvetenskap menas här problem som för sin lösning kräver forsk-

ning i samverkan mellan olika vetenskapliga områden. Tvärvetenskapliga

projekt involverar oftast forskare inom angränsande vetenskapliga områ-

den medan mångvetenskap kan definieras som forskning där kunskap

från ett flertal skilda vetenskapsområden krävs för att lösa ett speciellt

forsknings- eller samhällsproblem. Tvärvetenskaplig forskning har ofta

vuxit utifrån inomvetenskapliga behov medan mångvetenskap oftare har

vuxit utifrån en yttre problemställning som krävt deltagande från flera

grenar för sin lösning. Som ett aktuellt exempel på tvärvetenskap kan

nämnas bioinformatiken där de ofantliga informationsmängder som HU-

GO-projektet (Human genome project) genererar måste bearbetas effek-

tivt. Detta har föranlett att många forskare speciellt inom bioområdet in-

riktar sig mot datalogi för att kunna sortera och bearbeta materialet. Mera

Prop. 2000/2001:3

47

sällan ses det omvända där dataloger vill använda sin expertis inom bio-

login, men ett ökat intresse bland datavetare och matematiker för biolo-

gins frågeställningar kan noteras i samband med de satsningar på bioin-

formatikcentra som görs vid flera universitet. Molekylärbiologin har

vuxit fram i tvärsnittet mellan biologins kunskap om cellers funktion och

biokemins kunskap om biologiska molekylers funktion till att bilda ett

forskningsområde som nu ses som en egen vetenskap. Materialforskning-

en är i sin karaktär en tvärvetenskap där fysiker och kemister samarbetar

med tekniker för att kunna analysera och förstå materials egenskaper i

syfte att framställa material med önskade egenskaper.

Utmärkande för tvär- och mångvetenskap är att de ofta kombinerar

kunskaper från näraliggande områden. Tvär- eller mångvetenskap som

kombinerar discipliner inom t.ex. teknik/naturvetenskap/medicin med

humaniora/samhällsvetenskap är däremot svårare att hitta. Medici-

nen/psykiatrin och sociologin/psykologin har under många år samarbetet

inom mentalvården och här finns ett omfattande forsknings- och utveck-

lingsarbete både akademiskt och inom läkemedelsindustrin. Kriminalve-

tenskaplig forskning är ett annat mångvetenskapligt område där orsaker

till och åtgärder mot brott kräver kunskaper från en mängd olika veten-

skapliga områden såsom kriminologi, sociologi, psykologi, juridik, rätts-

medicin, teknik och samhällsplanering. Miljöforskningen är ett annat

område som i allt högre grad engagerar forskare från i stort sett alla dis-

cipliner. Sopsortering och avfallsåtervinning kan endast åstadkommas om

alla aspekter i processen beaktas, alltifrån sociologiska och ekonomiska

faktorer som styr intresset för sopsortering till tekniska lösningar för att

kunna återanvända avfallet. Industriutsläpp och föroreningar från industri

och bilar är frågor som berör allt från processtekniker till ekologer. På-

verkan av föroreningar på mångfalden av växter och djur är ett mångve-

tenskapligt område där tekniken och kemin möter botaniken och zoolo-

gin.

Utvecklingen av tvär- och mångvetenskapliga forskningsinriktningar

kommer även i fortsättningen att ske naturligt genom vetenskapens inne-

boende drivkrafter. En lika stark kraft i utveckling av sådana forsk-

ningsinriktningar är emellertid de behov som samhällets olika sektorer

har av forskning som kan bidra till lösningar på samhällsproblem men

också på frågeställningar som engagerar näringslivet. Det är här som

kombinationer av kunskaper från såväl naturvetenskap/teknik/medicin

som humaniora/samhällsvetenskap är särskilt viktiga. Insatser från såväl

naturvetenskap och teknik som humaniora/samhällsvetenskap krävs ofta

för att lösningar på miljöproblem skall kunna uppnås. Inom detta område

är människors attityder och beteende av avgörande betydelse.

Samtidigt är det av förståeliga skäl betydligt svårare att åstadkomma

forskning av god inomvetenskaplig kvalitet genom ett tvär- eller mång-

vetenskapligt angreppssätt där det i forskningsprojekten måste ingå spe-

cialister från flera områden. Forskare från olika discipliner har olika refe-

rensramar och erfarenheter. Stor möda behöver läggas ner för att uppnå

ömsesidig förståelse och respekt för varandras kompetens. Nya arbetssätt

kan behöva utvecklas. Det tar därför i allmänhet längre tid att få igång

sådana projekt än rent inomdisciplinära. Ibland upptäcks alltför sent att

kunskaper och kompetens från flera grenar behövs inom ett forsknings-

Prop. 2000/2001:3

48

projekt som frän början kanske inte definierats som tvär- eller mångve-

tenskapligt. Detta har varit ett problem som EU:s femte ramprogram för-

sökt lösa genom att organiseras kring s.k. key actions, forskningsområden

av tematisk karaktär inriktade på speciellt samhällsaktuella problem.

Nyckelområdet ”Den åldrande befolkningen” belyser medicinska och

ekonomiska frågor runt åldrande som blir alltmer påtagliga i takt med att

befolkningens medelålder ökar samtidigt som allt färre unga skall för-

sörja alltfler äldre. Andra program belyser hälsofrågor ur miljö- och kos-

taspekter där miljö- och jordbruksforskare samarbetar med medicinare

och naturvetare. I sådana program måste humanister och samhällsvetare

vara delaktiga i hela forskningsprocessen från definition av frågeställ-

ningarna till framtagande av forskningsresultaten.

Regeringen vill betona vikten av att tvär- och mångvetenskaplig forsk-

ning uppmärksammas i högre utsträckning. Flera av de områden som

regeringen kommer att ange i det följande som särskilt betydelsefulla är,

kan eller bör vara mångdisciplinära. Det gäller t.ex. inom informations-

tekniken där forskningen även inriktas mot gränsområdet teknik - sam-

hälle och interaktionen människa - teknik.

De nya forskningsfinansierande organen har ett betydande ansvar för

att tillsammans främja tvär- och mångvetenskap, inte bara genom en di-

rekt finansiering av sådana projekt utan även genom att stödja och initie-

ra uppkomsten av sådana miljöer vid lärosätena. Lärosätena och forskar-

na måste också ta ett stort ansvar för detta. De s.k. centers of excellence

som diskuterats i det föregående bör även kunna omfatta tvär- och mång-

vetenskap.

6.3 Prioriterade forskningsområden

I det följande presenterar regeringen sina bedömningar angående priorite-

rade forskningsområden. Dessa områden anser regeringen i dagsläget

vara så viktiga att det är nödvändigt att fördela ytterligare medel för dem

inom ramen för de nya medel som riksdagen tidigare beslutat om. Det är

också sådana områden som förts fram av många viktiga aktörer i forsk-

ningssystemet, bl.a. i de forskningsstrategier som myndigheter och andra

organ har utarbetat. Det gäller områdena biovetenskap och bioteknik,

informationsteknik samt materialvetenskap och materialteknik som under

en längre tid varit prioriterade. Dessa områden är bland de internationellt

sett mest expansiva. För att svensk forskning även i framtiden skall hålla

högsta kvalitet och för att kunna tillgodose samhällets och näringslivets

behov av forskarutbildad personal bedömer regeringen att ytterligare me-

del behöver tillföras. Regeringen bedömer även att forskningen behöver

stärkas inom områdena humaniora, vårdvetenskap, konst, utbildningsve-

tenskap samt forskning till stöd för miljö och hållbar utveckling.

Det finns även andra områden där det vore önskvärt med ytterligare in-

satser. Regeringen gör emellertid bedömningen att för att tillgodose be-

hoven inom dessa områden måste forskningsfinansierande och forsk-

ningsutförande myndigheter göra egna omprioriteringar. För att uppnå

tillräcklig slagkraft i insatserna är det angeläget att inte sprida de till-

kommande resurserna på alltför många områden.

Prop. 2000/2001:3

49

6.3.1 Biovetenskap och bioteknik

Prop. 2000/2001:3

Regeringens bedömning: Av de nya resurser som riksdagen anvisat

för forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 120

miljoner kronor fördelas till forskning inom det biovetenskapliga och

biotekniska området.

En planeringsförutsättning för åren 2002-2003 bör vara att av totalbe-

loppet skall 70 miljoner kronor fördelas för grundforskning inom ramen

för Vetenskapsrådets budget och 20 miljoner kronor för tillämpad forsk-

ning inom ramen för Verkets för innovationssystem budget.

Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 10

miljoner kronor fördelas till två forskarskolor inom biovetenskap (jfr av-

snitt 5.3.1). En planeringsförutsättning för dessa forskarskolor bör vara

att ytterligare 10 miljoner kronor avsätts för vart och ett av åren 2002 och

2003.

Skälen för regeringens bedömning

Ett strategiskt område är biovetenskap och bioteknik. Biovetenskap an-

vänds ofta som ett samlingsnamn för biologin i gränsområdet mellan bio-

kemi, molekylärbiologi, genetik och cellbiologi som utvecklats i spåren

av förståelse om olika genom. Bioteknik är ett samlingsbegrepp som be-

skriver hur man med hjälp av mikroorganismer, växter och djur utvecklar

och framställer produkter för skilda ändamål. Det är utvecklingen av

kunskap och tekniker inom cell- och molekylärbiologi som har möjlig-

gjort biovetenskapemas snabba utveckling under senare år.

Under de närmaste åren kommer vår kunskap om livets grundläggande

byggstenar, generna, att öka mycket snabbt. Människans hela arvsmassa

kommer inom kort att vara kartlagd och fler arter bland djur, växter och

mikroorganismer står på tur. Den ökande kunskapsvolymen som följer

med bl.a. genomkartläggningar samt den snabba tekniska utvecklingen

inom området kan bidra till ökad förståelsen av biologiska processer och

möjliggöra framsteg i samhällelig och industriell utveckling inom biove-

tenskapema. Biovetenskapernas utveckling ökar till exempel möjlighe-

terna att utveckla nya läkemedel och att utveckla icke-miljöpåverkande

industriella processer. Samtidigt får denna kunskap en stor potential för

kunskapsintensiva företag som, oftast i samarbete med universitet och

högskolor, kan utveckla nya produkter och processer. Dess avnämare

finns såväl inom den s.k. nya ekonomin som inom traditionella svenska

basnäringar såsom skogsindustrin, livsmedelsindustrin, kemiindustrin,

jordbruk och även inom miljöområdet.

Den tillämpade forskningen inom biotekniken kräver samtidigt en ut-

vidgad grundforskning inom biovetenskapen för att bioteknikens indust-

riella möjligheter inte skall överskugga dess risker. Dessa kan endast

mötas genom ökad forskning inriktad mot genteknikens påverkan på

miljön och hur denna kan användas för en ekologiskt hållbar utveckling.

Dess konsekvenser måste utredas och kräver insatser inom ramen för rå-

dens resurser från en rad andra ämnesområden såsom botanik, ekologi,

och evolutionsbiologi.

50

Utvecklingen inom dagens biologi innebär att arvsmassans information

tas som en central utgångspunkt inom olika grenar av biologin, alltifrån

den molekylära biologin över cell- och organismbiologin till studier av

evolutionsbiologiska frågeställningar. Redan nästa år beräknas kartlägg-

ningen av människans arvsmassa vara klar. Genomprojektet HUGO har

sedan 1990 resulterat i att en mycket stor mängd genetiska basdata som

nu finns lagrad i databaser. Även andra organismers arvsmassa har kart-

lagts, såsom virus och bakterier. Utvecklingen har delvis påskyndats ge-

nom de stora kommersiella intressen som finns inom detta område. Ge-

nomprojektet innebär ökade möjligheter för forskning kring genetiskt

betingade sjukdomar och är av betydelse för såväl framtida diagnostik

och behandling av sjukdomar som för den medicinska forskningen i ett

bredare perspektiv.

Ett första steg efter kartläggning av DNA:s kemiska struktur blir att

identifiera och tolka den information som finns lagrad i DNA. För att

organisera alla dessa data har en ny vetenskapsgren bioinformatik, ut-

vecklats i skärningspunkten mellan matematik, datalogi och biologi. Med

bioinformatik systematiseras informationen från de över 140 000 gener

som finns i människans arvsmassa. Nästa steg är att utröna vilka protei-

ner de ger upphov till och hur dessa samspelar med sin omgivningen.

Detta område, funktionsgenomik inom vilket kunskap om genernas koder

översätts till förståelse för genernas funktion hos organismen kommer att

kunna bidra med viktiga delar för förståelse av de normala biologiska

processerna i kroppen och sannolikt också klargöra orsakerna till vissa

genetiskt betingade sjukdomar. Biologin kommer att ta ett stort steg

framåt när det gäller att förklara livsprocesserna generellt och helt nya

möjligheter kommer att öppnas för studier av utvecklingsprocesser och

av organismers anpassning till olika miljö- och klimatbetingelser. Även

forskningen kring biologisk mångfald, ekologi och evolution ges med

funktionsgenomiken helt nya möjligheter. Gamla frågor som relationen

mellan arv och miljö kommer att kunna ses i ny belysning genom ny kun-

skap.

I många länder görs nu stora satsningar inom bioinformatiken och

funktionsgenomiken. I Sverige har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

beslutat om en kraftfull satsning på två forskningscentra inom funktions-

genomiken. Flera universitet har med stöd från SSF samt från Knut och

Alice Wallenbergs Stiftelse initierat satsningar på bioinformatikcentrum.

De moderna, framväxande, industriella tillämpningarna av bioveten-

skapema kan rätt använda bidra till en utveckling mot ett långsiktigt håll-

bart samhälle och bättre livskvalitet. Den snabba kunskapsutvecklingen

kommer sannolikt att få stor betydelse för många samhällssektorer och

leda till nya industriella tillämpningar inom många områden. Bland annat

kommer kunskapsutvecklingen att påverka hälso- och sjukvården, läke-

medel och diagnostik, t.ex. genom individanpassade behandlingar med

bättre effekt och mindre biverkningar, snabbare och bättre diagnostik,

bio- och biokompatibla material samt bioteknisk utrustning och hjälpme-

del. I takt med att förståelsen av livsprocesserna på molekylnivå ökar kan

även djurförsök i högre utsträckning undvikas inom biomedicinsk forsk-

ning. Framtagning av alternativ till djurförsök är sedan länge ett priorite-

Prop. 2000/2001:3

rat område och detta arbete kommer även i framtiden att kräva särskilda

insatser.

Utvecklingen påverkar möjligheterna till hållbar utveckling genom att

utnyttja naturens egna lösningar för effektivare processer, nya material

med skräddarsydda egenskaper samt genom att öka och förbättra använ-

dandet av biologiska processer i avfallshanteringen. Genom att den nya

tekniken hanterar själva grunden för livsprocessen ställs dock höga krav

på tillämpningarna.

Kunskaps- och forskningsstrategierna om biovetenskap och bioteknik

Av de inlämnade kunskaps- och forskningsstrategierna framgår att livs-

medel och sambandet kost - hälsa kan påverkas positivt genom livsmedel

som ger ett högre näringsvärde och förbättrade egenskaper och möjlig-

heter att påverka människors livskvalitet. Nya skonsamma förädlingspro-

cesser kommer att kunna utvecklas. Basindustrin såsom massa-papper,

trä och kemi kommer att kunna framställa och utveckla nya produkter

och processer via t.ex. ökat utnyttjande av enzymer och av speciellt ut-

vecklade biologiska råvaror. Inom jordbruk och skogsbruk kan effektiva-

re och miljövänligare odling och resursutnyttjande, växtförädling, biolo-

giskt växtskydd, kvalitetsanalyser samt nya användningar av biologiska

råvaror uppnås.

Bland områden med stor tillväxtpotential som lyfts fram i forsknings-

strategier och framsynsprocesser återfinns ett brett spektrum av områden

som täcker alla delar av vår vardag. Exempel finns bl.a. inom moleky-

lärmedicin, bioinformatik, nanobioteknologi/kemi, kost-hälsa-

livskvalitet, samverkan mellan livsmedelsindustri och medicin, framta-

gande av funktionella livsmedel som förbättrar hälsan och därmed ökar

livskvaliteten samt telemedicin och biomaterial.

Teknisk Framsyn om biovetenskap och bioteknik

Inom projektet Teknisk Framsyn lyfter speciellt panelerna Hälsa, medicin

och vård samt Biologiska naturresurser men även Informations- och

kommunikationssystem och Material och materialflöden i samhället fram

bioteknikområdet som centralt för den framtida utvecklingen.

Panelerna understryker den enorma potential som ny biologisk kunskap

har inom områden som reparation och ersättning av kroppens celler och

organ (reservdelsmänniskan), nya vacciner, botemedel mot sjukdomar i

centrala nervsystemet, genetisk diagnostik, läkemedelsutveckling, växt-

förädling för bättre utnyttjande av grödor och träd, möjligheterna till nya

material m.m. Kopplingen IT-biologi lyfts också fram där panelerna pe-

kar på utvecklingsmöjligheter för såväl bioinformatik för förståelse av

komplexa biologiska system som för användning av biologiska molekyler

som komponenter inom elektronik.

Sverige har en stark bas inom det biotekniska och det biomedicinska

området med flera stora världsledande företag inom landet och ett stort

antal små företag. De globala läkemedelsföretagen samarbetar i sin

forskning i ökande grad med små och medelstora företag som specialise-

Prop. 2000/2001:3

52

rar sig på särskilda teknologier eller kunskapsområden. En dynamisk

framväxt av sådana företag utgör en framtida styrkefaktor i svensk läke-

medelsindustri. Sverige har även en internationellt sett konkurrenskraftig

forskning inom dessa områden. Särskilda styrkor finns inom bl.a. mikro-

biologi, klinisk medicinsk forskning, neurovetenskap, cancer, molekylär-

biologi, växtbiologi och växtförädling samt endokrinologi.

Statens roll för biovetenskaplig och bioteknisk forskning

Grundforskningen finansieras främst av de direkta statsanslagen till uni-

versitet och högskolor, Medicinska forskningsrådet (MFR), Naturveten-

skapliga forskningsrådet (NFR), Teknikvetenskapliga forskningsrådet

(TFR). Omfattande stöd ges även från forskningsstiftelser, däribland spe-

ciellt SSF samt olika privata finansiärer som Cancerfonden och Knut och

Alice Wallenbergs Stiftelse. Inom den användarstyrda, tillämpade, FoU-

verksamheten är främst Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)

och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) viktiga aktörer. Stiftel-

sen för kunskap och kompetens (KK-stiftelsen) finansierar området både

via medel till industriforskningsinstitut såsom, Institutet för livsmedel

och bioteknik (SIK), Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut (STFI),

m.fl. och i specifika insatser. Centrala försöksdjursnämnden (CFN) finan-

sierar utveckling av alternativa metoder till användning av försöksdjur.

Det finns även en stor grupp aktörer som arbetar med affärs- och före-

tagsutveckling. NUTEK och Industrifonden finansierar affärsmässigt

relevanta projekt i olika stadier, vanligen via lån eller som investering.

Ett antal fonder är huvudsakligen aktiva inom området, främst då genom

investeringar i biomedicin. Flera företag har startats genom finansiering

från riskkapitalbolag och detta kan förväntas öka.

Många av förutsättningarna för framgång finns redan men Sverige

måste samordna och integrera kunskap och teknologier för att hävda sig i

en internationell konkurrens. Sverige har en möjlighet att vidareutveckla

kunskaperna inom berörda vetenskaper och att ta betydande marknadsan-

delar inom bioteknikområdet baserat på den vetenskapliga position landet

har och den befintliga industriella strukturen.

För att uppnå denna målsättning behövs insatser inom både grundläg-

gande och tillämpad forskning och utveckling inom snabbväxande och

multidisciplinära områden, t.ex. IT-biologi (bioinformatik), mikrominia-

tyrisering inom biologi och kemi (nanobioteknik/-kemi), teknologier för

funktionsgenomik m.m. Mycket av drivkraften för utvecklingen ligger i

multidisciplinära ansatser för att lösa biovetenskapliga frågeställningar.

B io vetenskaper i kombination med materialvetenskap, IT, elektronik,

materialvetenskap, kemi, m.m., krävs för att ta fram nya forskningsresul-

tat, produkter och tjänster.

Den industriella exploateringen av denna snabbt växande kunskapsbas

bör öka väsentligt. Utveckling av framtidens produkter, tjänster och till-

lämpningar kommer i allt högre grad att kräva en multidisciplinär ansats.

Många produkter kräver insatser inte bara från biologer och medicinare

utan involverar även områden som mikroelektronik, datalogi, material-

vetenskap och fysik. För att åstadkomma en kraftsamling på detta område

fordras nya samarbeten mellan såväl olika forskningsfinansiärer som

Prop. 2000/2001:3

53

mellan dem som utför forskningen. Det fordrar också kvalificerat stöd till Prop. 2000/2001:3

de mindre företagen inom kompletterande kunskapsområden som t.ex.

regulatoriska frågor samt olika frågor kopplade till tillverkning, kvalitet

och marknad.

Svensk grundforskning är idag ledande inom vissa delar av det biove-

tenskapliga området. Denna utveckling måste fortsätta. Det gäller framför

allt insatser inom funktionsgenomiken. Inom den grundläggande biove-

tenskapliga forskningen behöver insatser göras av forskare från olika dis-

cipliner och forskningsområden. Sådan samverkan är av stor betydelse

för framgång.

Av de nya resurser som riksdagen anvisat för forskning och forskarut-

bildning under åren 2001-2003 bör totalt 120 miljoner kronor fördelas

till forskning inom det biovetenskapliga och biotekniska området. En

planeringsförutsättning för åren 2002-2003 bör vara att av totalbeloppet

skall 70 miljoner kronor fördelas för grundforskning inom ramen för

Vetenskapsrådets budget och 20 miljoner kronor för tillämpad forskning

inom ramen för Verkets för innovationssystem budget. Av de nya resur-

serna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 10 miljoner kronor

fördelas till två forskarskolor inom biovetenskap (jfr avsnitt 8.3.1). En

planeringsförutsättning för dessa forskarskolor bör vara att ytterligare 10

miljoner kronor avsätts för vart och ett av åren 2002 och 2003.

Förutom de medel som avsätts från statliga anslag tillförs området

närmare 200 miljoner kronor årligen från SSF.

Det är angeläget att de forskningsfinansierande myndigheterna ägnar

stor uppmärksamhet åt biovetenskaplig forskning och bioteknik och i

detta arbete samverkar med varandra och med forskningsstiftelserna så

att den samlade effekten kan bli så stor som möjligt både ur ett inomve-

tenskapligt perspektiv, ur ett sektorsperspektiv och för det svenska nä-

ringslivets utveckling. Lämpliga former för att stödja en sådan utveckling

bör övervägas. En möjlighet kan vara att främja uppkomsten av mångve-

tenskapliga forskningsmiljöer, att stödja unga forskare och att sörja för

återväxten av forskare inom området m.m. Särskilda samordnande insat-

ser mellan olika intressenter och forskningsutförare behövs inom detta

område.

54

Prop. 2000/2001:3

6.3.2 Informationsteknik - IT-forskning

Regeringens bedömning: Av de nya resurser som riksdagen anvisat för

forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 120

miljoner kronor fördelas till IT-forskning.

En planeringsförutsättning för åren 2002-2003 bör vara att av totalbe-

loppet skall 50 miljoner kronor fördelas för grundforskning inom IT-

området inom ramen för Vetenskapsrådets budget och 20 miljoner kronor

för tillämpad forskning inom IT inom ramen för Verket för innovations-

systems budget.

Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 10

miljoner kronor fördelas till två forskarskolor inom IT-området (jfr av-

snitt 8.3.1). En planeringsförutsättning för forskarskolorna bör vara att

ytterligare 10 miljoner kronor avsätts för vart och ett av åren 2002 och

2003.

I budgetpropositionen för år 2001 föreslås att fördelningen till hög-

presterande datorer ökar med 15 miljoner kronor från och med år 2001

samt att fördelningen till IMEGO AB ökar med 5 miljoner kronor från

och med år 2001.

Skälen för regeringens bedömning

Informationsteknik är ett mångdisciplinärt och tvärvetenskapligt forsk-

ningsområde. Utvecklingen av informationstekniken har skett mycket

snabbt. Den påverkar enskilda människor, samhällssektorer och närings-

livet på ett revolutionerande sätt. IT driver den tekniska utvecklingen

framåt mer än kanske något annat område. På grund av den snabba ut-

veckling som sker inom informationsteknologin är utvecklingen av inno-

vationer inom området beroende av ett nära samarbete mellan näringsli-

vet och den statliga forskningen, såväl den som utförs vid lärosäten som

vid olika institut.

I Sverige växer elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag

kraftigt. Till Sveriges styrkeområden hör telekommunikationsindustrin,

som i ett internationellt perspektiv är mycket framstående. Här finns ock-

så en god teknisk infrastruktur samt en hög och avancerad användning av

datorer och mobiltelefoner. Ytterligare en svensk tillgång är öppenheten

för nya idéer och förmågan att arbeta i prestigelösa och målstyrda team.

Centrala frågeställningar är användningen av IT inom näringslivet och

offentlig sektor. Den ger möjligheter till stärkt tillväxt, förbättrad offent-

lig service och kan fungera som ett instrument för att öka medborgarnas

delaktighet i demokratiska processer. Frågan om IT-säkerhet blir mera

påtaglig i samband med att foretag och myndigheter arbetar i stora nät-

verk med många användare. De ökade möjligheterna att samla informa-

tion om enskilda individer stärker kraven på att skydda den personliga

integriteten. För att Sverige skall få en fortsatt tillväxt inom IT-sektorn

krävs uthålliga satsningar inom såväl grundforskning som mera tillämpad

forskning.

55

Stora resurser satsas på IT-forskning runt om i världen och i många

länder utarbetas nationella strategier för IT-användning och IT-forskning.

Inte oväntat är USA ledande inom de flesta forskningsområden även om

Sverige inte ligger långt efter.

En av de mest heltäckande analyserna av IT-forskning har gjorts i USA

av The President’s Information Technology Advisory Committee

(PITAC) som i en rapport redovisat en lägesbeskrivning och en nationell

strategi för den amerikanska IT-forskningen med förslag till nya sats-

ningar på forskning och utveckling inom informationsteknologin. PI-

TAC-kommittén drar slutsatsen att det offentliga stödet till forskning in-

om IT är kraftigt underdimensionerat vilket har fått till följd att kortsikti-

ga, säkra projekt har prioriterats före långsiktiga och mera riskfyllda

projekt. Kommittén förordar en kraftig satsning på IT-forskning för att

stödja ekonomisk tillväxt och för att angripa viktiga sociala problem så-

som utbildning och krishantering. IT-forskning är också viktigt för att

förebygga och skydda sig mot sig mot katastrofala fel i komplexa system

inom transport, försvar, ekonomi, och hälsovård. Kommitténs priorite-

ringar är främst inom fyra områden; mjukvara, skalbar infrastruk-

tur/intemet, högpresterande datorer och socioekonomiska effekter av IT.

PITAC-kommittén förslår att den amerikanska staten gör ökade sats-

ningar på multidisciplinär- och tvärvetenskaplig forskning samt ger ökat

stöd till långsiktig grundforskning och högriskprojekt där intresset från

privata finansiärer är litet. Statliga investeringarna föreslås riktas mot en

kompetensuppbyggnad för den nationella infrastrukturen samt utveckling

av nya idéer för forsknings- och innovationssystemet.

En kartläggning från år 1997 av svenskt FoU-stöd visade att anslag om

ca 1,2 miljarder kronor gavs till IT-inriktade projekt där huvuddelen av-

såg tillämpade och företagsnära forskning. Dessutom finansierades da-

torkommunikationssystemet SUNET (Swedish University Computer

NetWork). De huvudsakliga finansiärerna av mera tillämpad forskning

var NUTEK som ensam stod för närmare 50 procent av forskningsstödet

och Kommunikationsforskningsberedningen (KFB). Grundforskningen

som är avsevärt mindre finansierades huvudsakligen av TFR. Bland

forskningsstiftelserna drev både SSF och KK-stiftelsen speciella program

för IT-inriktad forskning.

NUTEK:s FoU-stöd är främst inriktat mot teknikutveckling inom för

näringslivet strategiska områden. Flera av NUTEK:s kompetenscentra är

inriktade mot användning av IT inom företag och myndigheter. Andra

inriktas mot ökad användning av IT inom verkstadsindustrin, IT-

tillämpningar på konstruktionssystem eller modeller för modern tjänste-

produktion med hjälp av IT där exempelvis elektronisk dokumenthante-

ring och e-post anpassats till företagsadministration och myndighetsar-

bete. Programmen syftar även till att förbättra företagens försörjning av

flerdisciplinärt utbildade ingenjörer med kunskap inom IT-området.

KFB:s stöd avser i stor utsträckning IT i ett samhällsperspektiv och vilka

effekter tekniken har på samhället och individen. KFB har bl.a. initierat

projekt för att analysera de ekonomiska konsekvenserna av e-handel,

virtuella miljöer, distansarbete och datasäkerhetsfrågor. Myndigheten har

bland annat drivit ett större program om hur IT kan underlätta vardagen

för funktionshindrade. Telematik är ett kraftfullt verktyg för att ge äldre

Prop. 2000/2001:3

56

och rörelsehindrade en rikare vardag. Forskningsstödet från KFB är i stor

utsträckning inriktat mot beteendevetenskapliga studier av användarnas

behov och inställning till hjälpmedlet.

I Sverige sker idag finansieringen av den grundläggande forskningen

inom informationsteknologin främst via TFR, genom medel för dyrbar

utrustning och högpresterande datorer (HPD) via FRN, i viss utsträck-

ning via NFR och i mindre utsträckning via HSFR. TFR finansierar

forskning inom bl.a. halvledarfysik, kretskortselektronik och datalogi

som utgör basen för IT-revolutionen. Vidare stöds forskning inom hög-

hastighetselektronik, materialfysik, nanofysik/kemi och supraledningse-

lektronik samt signaler och system. FRN finansierar datorutrustning för

enskilda grupper, lokala datorcentra samt drift och vissa utrustningsin-

vesteringar i de nationellt tillgängliga centra för högpresterande datorer.

NFR finansierar såväl forskning inom materialfysik/kemi och nanofysik

som teoretisk datalogi och numerisk analys med tillämpning på IT-

utvecklingen. HSFR finansierar bland annat IT-relaterad forskning inom

statistik, kommunikations- och mediavetenskap, informationsteknologi

och språkteknologi.

SSF finansierar flera program där IT är en viktig komponent i projek-

ten. Huvudprogrammen avser mikroelektronik där finansieringen år 1997

övertogs från NUTEK samt informationsteknik. Inom informationsteknik

återfinns såväl mjukvaruforskning som systemteknik, tillämpad matema-

tik, vetenskapliga beräkningar, olika former av visuell teknik som mera

hårdvaruinriktad forskning om datorer i robotsystem och kretskonstruk-

tion. KK-stiftelsen har under flera år drivit ett program för främjande av

IT inom olika samhällssektorer. Stiftelsen ger även stöd till IT-relevant

FoU-arbete vid industriforskningsinstituten.

Bland andra satsningar finns SUNET som tillhandahåller ett kraftfullt

kommunikationsnät för distansutnyttjande och kommunikation. Natio-

nella satsningar på HPD-system är endast ekonomiskt försvarbara om

användare från hela landet verkligen kan utföra även de mest kapaci-

tetskrävande beräkningarna. SUNET:s nuvarande kapacitet är tillräcklig,

för dagens behov, men i takt med den ökande användningen ökar också

behovet av ett nät med högre kapacitet. Regeringen har även grundat ett

tekniskt forskningsinstitut för mikroelektronik, IMEGO AB, för att

främja överföringen av grundforskningsresultat till industrin. För den

löpande verksamheten bör institutet ha en viss statlig grundfinansiering,

medan resten i huvudsak bör vara uppdragsforskning med medel från

industrin. Regeringen avser att senast under budgetåret 2003 utvärdera

verksamheten vid IMEGO AB för att därefter besluta om institutets

framtida finansiering.

Flera industriforskningsinstitut arbetar inom IT-området. Här sker så-

väl avancerad forskning inom näringslivsrelevanta områden som direkt

tekniköverföring till högteknologiska företag. Även om betydande resur-

ser avsätts för IT-forskning i Sverige idag finns områden som anses vara

underförsörjda och behöver tillföras ytterligare resurser. Detta har bl.a.

framkommit i de kunskaps- och forskningsstrategier som myndigheter

och andra organ lämnat in till regeringen och i projektet Teknisk Fram-

syn. Dessutom behövs enligt samtliga berörda forskningsråd och FRN,

Prop. 2000/2001:3

57

utrustningsinvesteringar samt en nationell plan för drift och användning Prop. 2000/2001:3

av de högpresterande datorcentra som nu finansieras via FRN.

Kunskaps- och forskningsstrategierna om IT

TFR lyfter fram grundforskningen inom halvledarfysik, kretskortselek-

tronik och datavetenskap som till stor del är basen för IT-revolutionen

och som nu står inför många utmaningar. Rådet pekar på den i internatio-

nell jämförelse låga finansieringen av grundforskning inom IT-området.

Exempel på viktiga frågeställningar rör strålning från mobiltelefoner,

sladdlösa telefoner, TV-skärmar m.m. som kan ha en biologisk inverkan

på människan. Höghastighetselektronik, materialfysik, nanofysik, signa-

ler och system och supraledningselektronik är idag forskningsområden

som har mycket hög kvalitet men lider av brist på finansiering för lång-

siktig teknikvetenskaplig grundforskning. NUTEK pekar på behovet av

en kunskapsuppbyggnad inom IT och elektronik; mikroelektronik, krets-

och systemkonstruktion, datalogi och realtidssystem, programvaruteknik,

sensorteknik, kommunikationsteknik och systemutvecklingsmetodik.

Viktigt är fortsatta satsningar inom telekom, bl.a. på säkerhet/integritet.

Insatser krävs också för att möjliggöra nya IT-tjänster och hantering av

informationsinnehåll.

Industriförbundet anser att det är viktigt att det görs samlade insatser

inom vissa strategiska områden för att stärka den svenska IT-industrins

konkurrenskraft. De områden som avses är intelligenta och adaptiva sys-

tem, bredband, användargränssnitt samt gränsytan mellan biologi och

informationsteknik.

MFR, NFR, TFR tillsammans med SJFR har i en gemensam strategi

för forskning inom funktionsgenomik lyft fram flera områden som an-

knyter till informationsteknologin. Bioinformatik är ett område som

kommer att ha stor betydelse för funktionsgenomiken.

Vårdalstiftelsen nämner forskning om IT inom hälso- och sjukvården

som ett område där det krävs forskningsinsatser. Informationsteknologin

kommer att ge helt ny förutsättningar för hälso- och sjukvården. Vårdal-

stiftelsen anser emellertid att om IT skall tillämpas inom vården krävs

forskningsinsatser avseende effekter för patienter, anhöriga och personal.

För närvarande har Vårdalstiftelsen i samarbete med Landstingsförbundet

och KK-stiftelsen ett forskningsprojekt om informationsteknologins ut-

nyttjande i hälso- och sjukvården med särskild tyngdpunkt på hemsjuk-

vården.

Internationella Meteorologiska Institutet anger i sin forskningsstrategi

ett starkt beroende av tillgång av högpresterande datorsystem för forsk-

ningen inom atmosfärsvetenskap. Detta gäller såväl utvecklingen av vä-

derprognosmodeller som studier av människans påverkan på klimatet.

Flera myndigheter har angivit högpresterande datorsystem som ett pri-

oriterat område.

58

Teknisk Framsyn om IT

Prop. 2000/2001:3

Inom ramen för projektet Teknisk Framsyn har informations- och kom-

munikationssystem behandlats där utgångspunkten var att dessa skall

stödja och underlätta för individer och organisationer.

Teknisk Framsyn föreslår i denna delrapport ett antal strategier för att

möta utvecklingen, nämligen IT-universitet med inriktning mot mobilte-

lesystem, IT som ett pedagogiskt verktyg, uppbyggnad av kompetens och

tillämpningar inom molekylär elektronik, nätverk för säkerhet och integ-

ritet i informationssystemen, en strategi för att göra trafikanter och trans-

portsystem ständigt uppkopplade samt strategier för vård och omsorg.

Att vara "ständigt uppkopplad" ses som ett nyckelområde. Detta har

också accentuerats i de åtgärder för utbyggnad av bredband som rege-

ringen redovisat i propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop.

1999/2000:86). Utvecklingen inom området karaktäriseras av mobilitet,

bredband, telematik och nya typer av lokala nät. Dessa faktorer svarar

mot ett behov av att kunna kommunicera var och när som helst. En tydlig

trend är en konvergens sker mellan data, telefoni, TV och Internet, audio

samt video. Ökad bandbredd, differentierad kvalitet och gränssnittet

människa-dator är några områden där det finns ett forskningsbehov. I

takt med att vi blir ständigt uppkopplade får robusthet, säkerhet och in-

tegritet en ökad betydelse.

Panelen ser intelligenta och adaptiva system som ett viktigt område för

framtiden. Dessa system kan söka, filtrera och presentera information

baserat på användarens uttryckta eller underförstådda krav. Inom elektro-

nisk handel kan intelligenta och adaptiva system effektivisera marknads-

förings- och säljprocessen. Systemen kan också utnyttjas för riskbedöm-

ning och för bedömning av kreditvärdighet. Byggnadsautomation och

intelligenta hem är en utveckling som precis påbörjats bland annat genom

ett samarbete mellan Ericsson och Electrolux. Vidare finns forskning om

robotar och autonoma system med artificiell intelligens som kan fatta

självständiga beslut. Forskningsutvecklingen visar också på en samman-

smältning av intelligenta system med trådlös kommunikation.

Utvecklingen inom IT-området skapar större behov av mjukvara än ti-

digare. Allt fler funktioner flyttas från hårdvara till mjukvara vilket leder

till större volym och billigare lösningar. En utvecklingstendens är ut-

veckling mot objektorientering och komponentbaserad programutveck-

ling. Detta ökar möjligheterna att återvinna delar av mjukvaran och skapa

individanpassade program. En viktig utmaning som detta område står

inför är utveckling av effektivare användargränssnitt med fler typer av

interaktion mellan människa och maskin.

IT-utvecklingen leder till att allt fler har kunskapsintensiva arbetsupp-

gifter och därmed ett behov att kontinuerligt förbättra kompetensen. Med

hjälp av IT kan utbildningsmaterial snabbt spridas och individanpassas.

Denna utveckling förutsätter en genomtänkt pedagogik, mjukvaruverktyg

för produktion av utbildningsmaterial, funktionella gränssnitt och högre

överföringshastigheter.

59

Statens roll i informationssamhället och i forskningen inom IT Prop. 2000/2001:3

I regeringens proposition Åtgärder för att bredda och utveckla använd-

ningen av informationsteknik (IT) (prop. 1995/96:125) uttryckte rege-

ringen sin uppfattning att statsmaktens roll är att stimulera användningen

av IT på ett sätt som främjar kreativitet och tillväxt. Vidare föreslogs att

staten skall prioritera uppgifter inom de tre områdena rättsordning, ut-

bildning samt samhällets informationsförsörjning.

Nyligen uttryckte regeringen sin politik inom informationsteknologin i

propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86). I

propositionen föreslogs att statens insatser främst skall prioritera tre upp-

gifter inom IT området; tillit, kompetens och tillgänglighet. En arbets-

grupp inom Regeringskansliet har därefter konkretiserat statens roll när

det gäller samhällets grundläggande information (Ds2000:34). Gruppen

betonar behovet av forskning kring frågor som rör utveckling av samhäl-

lets informationsförsörjning.

En viktig fråga gäller statens roll i forskningen i den snabba och

gränslösa utvecklingen som sker inom informationsteknologin. Regering-

en har i propositionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94) definie-

rat vilka uppgifter staten skall ha när det gäller forskningen. Riksdagen

har beslutat i enlighet härmed. En av statens viktigaste uppgifter är att

stödja grundforskning eftersom ingen annan kan förväntas investera i ett

sådant ekonomiskt risktagande som grundforskningen faktiskt innebär.

Idag är forskningsfinansieringen kraftigt förskjuten mot teknik och till-

lämpningar medan de "mjuka" frågorna får en mindre uppmärksamhet.

Detta kan röra sig såväl om teknisk forskning kring mjukvaruutveckling

för att öka användarvänligheten som forskning kring sociala aspekter på

IT-utvecklingen men också frågor som berör ekonomi, språk, psykologi,

kultur, etik, jämställdhet, integration, socialpsykologiska konsekvenser

av datorsamhället, demokratifrågor avseende IT-användning m.m. Sådan

forskning är nästan uteslutande beroende av statlig finansiering. Idag är

IT-utvecklingen teknikstyrd där det i stort går ut på att hitta nya använd-

ningsområden för tekniska möjligheter. Teknisk forskning har tidigare i

stor utsträckning utgått från ett problem eller ett behov som kräver en

lösning. Det finns, relativt teknikutvecklingen, mycket lite forskning

kring hur vi uppfattar ny teknik och hur det skiljer sig mellan olika grup-

per i samhället. I takt med att kommunikation med bredband blir möjligt

för allt större grupper i samhället innebär det en revolution för medbor-

garnas möjlighet att nå världen utanför hemmet. Högre studier kan ske

från hemmet när kurser från hela världen blir fritt tillgängliga på hemda-

torn. Kurser anpassade för grundskolor och gymnasier via IT gör det

möjligt att driva mindre skolor även i trakter utan tillräckligt elevunder-

lag. Tillgängligheten till musik, TV-program och filmer ökar när dessa

kan laddas ned via dator. Samtidigt uppstår ett demokratiproblem om

tillgängligheten blir ojämnt fördelad. Såväl teknikens möjligheter som

problem måste undersökas och regeringen anser därför att en del av de

nya resurser som riksdagen anvisat för IT-forskning för budgetåren

2002-2003 bör avse humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning

inom IT-området.

60

En stor del av resurserna bör avse sådana forskningsområden som är

centrala för informationssamhället i vid mening och som har nämnts ovan

i forskningsstrategier och i den tekniska framsynsprocessen. Det gäller

t.ex. signaler och system, intelligenta och adaptiva system, användar-

gränssnitt, laserteknik, optofiberteknik, halvledarfysik och kretskortse-

lektronik, högpresterande datorsystem, och bioinformatik. Forskning som

kan bidra till utvecklingen inom IT-säkerhet, digital förvaltning, IT i vård

och omsorg, IT i transportsystemet, IT i verkstadsindustrin, IT för till-

gängliggörande av kulturarvet och IT och jämställdhet är av central bety-

delse. När det gäller IT och lärande, vilket även det är ett centralt områ-

de, kan medel fördelas inom ramen för de resurser som regeringen före-

slagit i propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop

1999/2000:86). Här kan också nämnas den stora satsningen på kompe-

tensutveckling i skolan beträffande IT.

Regeringen anser att Vetenskapsrådet och Verket för innovationssys-

tem skall ta huvudansvaret för finansieringen av IT-forskningen, där Ve-

tenskapsrådet ansvarar för grundforskning inom såväl naturvetenskap och

teknik som humaniora och samhällsvetenskap, medan Verket för innova-

tionssystem ansvarar för mer tillämpad forskning. Av de nya resurser

som riksdagen anvisat för forskning och forskarutbildning under åren

2001-2003 bör totalt 120 miljoner kronor fördelas till IT-forskning. En

planeringsförutsättning för åren 2002-2003 bör vara att av totalbeloppet

skall 50 miljoner kronor fördelas för grundläggande IT-forskning inom

ramen för Vetenskapsrådets budget och 20 miljoner kronorför tillämpade

projekt inom ramen för Verkets för innovationssystem budget. Av de nya

resurserna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 10 miljoner kro-

nor fördelas till två forskarskolor inom IT-området (jfr avsnitt 8.3.1). En

planeringsförutsättning för forskarskolorna bör vara att ytterligare 10

miljoner kronor avsätts för vart och ett av åren 2002 och 2003.1 budget-

propositionen för år 2001 föreslås att fördelningen till högpresterande

datorer ökar med 15 miljoner kronor från och med år 2001 samt att för-

delningen till det tekniska forskningsinstitutet IMEGO AB ökar med 5

miljoner kronor från och med år 2001.

Förutom de medel som fördelas från statliga anslag tillförs området

närmare 100 miljoner kronor per år från SSF. KK-stiftelsen har finansie-

rat ett flertal IT-relaterade projekt. Nu uppgår dessa satsningar till närma-

re 100 miljoner men kommer att minska under de kommande åren.

Vetenskapsrådet och Verket för innovationssystem bör i planeringen av

olika insatser samverka med andra viktiga forskningsfinansiärer.

Prop. 2000/2001:3

61

Prop. 2000/2001:3

6.3.3 Materialvetenskap och materialteknik

Regeringens bedömning: Av de nya resurser som riksdagen anvisat för

forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 35 mil-

joner kronor fördelas till forskning om materialvetenskap och material-

teknik.

En planeringsförutsättning för åren 2002-2003 bör vara att av totalbe-

loppet skall 20 miljoner kronor fördelas inom ramen för Vetenskapsrå-

dets budget.

Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 5

miljoner kronor fördelas till en forskarskola inom materialvetenskap

(avsnitt 8.3.1). En planeringsförutsättning för forskarskolan bör vara att

ytterligare 5 miljoner kronor fördelas för vart och ett av åren 2002 och

2003.

Skälen för regeringens bedömning: Materialvetenskapen undergår just

nu en snabb utveckling och i allt fler sammanhang finns material som

utformats särskilt för specifika funktioner. Med hjälp av allt känsligare

analystekniker kan dess sammansättning och framställning följas ner på

atom- och molekylnivå vilket öppnat för avancerad materialsyntes där

form och egenskaper bestämts i förväg. Upptäckten av fullerenstrukturen

och dess varianter i exempelvis nanotuber har öppnat för att strukturele-

ment kan framställas på molekylär nivå. I de fall sådana är elektriskt le-

dande kan dessa användas som komponenter i molekylskala i mikrochips,

datorer, mobiltelefoner och även i biologiska system. Försök finns där

inopererade datachips förstärker nervsignaler för att häva förlamningar,

styra proteser och i konstgjorda ögon koppla nervsignaler till hjärnans

syncentrum. I takt med att alltfler genetiska koder blir kända ökar förstå-

elsen av cellulära processer vilket möjliggör framställningen av nya ma-

terial som kan anpassas till biologiska system. Dessa kan bli viktiga red-

skap inom bioteknik och medicin. Materialforskningen överlappar här

mot polymerkemi och organisk synteskemi där kemiska bibliotek testas

på lämpliga egenskaper. Här kan också nämnas miceller som i kroppen

kan leverera läkemedel till rätt organ, skogs- och jordbruksprodukter som

råmaterial för biologiskt nedbrytbara konstruktions- och förpacknings-

material. I framtagande av nya material måste även dess miljöpåverkan

och möjlighet att återvinnas beaktas.

Materialkunnande av högsta kvalitet kommer att vara en nyckelfaktor

för många sektorer i svensk industri. Svensk materialteknik är mycket

framgångsrik i ett internationellt perspektiv, som exempel kan nämnas

specialstål och ”intelligenta polymerer”. Allt högre krav ställs på materi-

alens hållfasthet och tålighet i konstruktioner, i tillverkningsindustrins

verktyg och i energirelaterade material för extrema miljöer. Med forsk-

ning om hårda, höghållfasta och resistenta material kommer detta att

kunna vara ett framtida styrkeområde. Ett annat framtidsområde för in-

dustrin är ytkunskap. Det rör sig här om exempelvis höghållfasta ytor,

vackra ytor, icke-toxiska ytor eller ytor anpassade för biologiska miljöer.

62

Ytkunskap är både ur hållfasthetssynpunkt och design ett viktigt konkur-

rensmedel för svensk industri. Ett kreativ samarbete mellan material-

forskning och form- och designområdet kan ge näringslivet goda konkur-

rensfördelar. Avancerad datormodellering och simulering blir ett allt vik-

tigare instrument för produkt- och produktionsutformning. Process-, be-

arbetnings- och provningsteknik är andra viktiga kunskapsområden. På

området material och produkter från förnyelsebara råvaror har Sverige

goda förutsättningar att utveckla och behålla ett internationellt försprång.

NFR och NUTEK startade 1990 ett gemensamt forskningsprogram in-

om materialområdet med dess tvärvetenskapliga materialkonsortier som

skulle pågå i tio år för att möjliggöra en långsiktig planering av verksam-

heten. Tvärvetenskapligt sammansatta forskargruppenngar valdes för de

olika konsortierna inom områden som då bedömdes få en kraftig utveck-

ling. Finansieringen av dessa konsortier övertogs år 1997 av SSF och

avslutas under år 2000. SSF planerar en fortsättning inom de områden

som förutsätts få en viktig roll i framtiden.

Svensk materialforskning finansieras med mer än 300 miljoner kronor

årligen varav ca 100 miljoner kronor avser rådsfinansierad grundforsk-

ning och närmare 100 miljoner kronor avser tillämpad forskning. SSF

som övertog finansieringen av materialkonsortierna från NFR och NU-

TEK har totalt givit ett stöd på ungefär 110 miljoner kronor avseende

både grundforskning och tillämpad forskning.

Regeringen anser mot bakgrund av den stora samhälleliga och industri-

ella betydelsen av material att ytterligare insatser behövs från Veten-

skapsrådet för att stärka materialforskningen. Av de nya resurser som

riksdagen anvisat för forskning och forskarutbildning under åren 2001-

2003 bör totalt 35 miljoner kronor fördelas till forskning om materialve-

tenskap och materialteknik. En planeringsförutsättning för åren 2002-

2003 bör vara att av totalbeloppet skall 20 miljoner kronor fördelas inom

ramen för Vetenskapsrådets budget. Av de nya resurserna föreslås i bud-

getpropositionen för år 2001 att 5 miljoner kronor fördelas till en forskar-

skola inom materialvetenskap (jfr avsnitt 8.3.1). En planeringsförutsätt-

ning för forskarskolan bör vara att ytterligare 5 miljoner kronor avsätts

för vart och ett av åren 2002 och 2003.

Prop. 2000/2001:3

63

Prop. 2000/2001:3

6.3.4 Humaniora och samhällsvetenskap

Regeringens bedömning: Av de nya resurser som riksdagen anvisat

för forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 128

miljoner kronor, samt minst 20 miljoner kronor ur programmet för fors-

karrekrytering, fördelas till humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Av totalbeloppet bör anslaget för det humanistiska området till sju uni-

versitet räknas upp. I budgetpropositionen för år 2001 föreslås en ytterli-

gare uppräkning med 20 miljoner kronor för år 2001. En planeringsförut-

sättning för år 2003 bör vara att det görs en ytterligare uppräkning med

17 miljoner kronor.

Av de nya resurserna under åren 2001-2003 bör 15 miljoner kronor

fördelas till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 3

miljoner kronor fördelas till Institutet för framtidsstudier för främst de-

mografisk forskning, 3 miljoner kronor till Kollegiet för samhällsforsk-

ning och 25 miljoner kronor till fem forskarskolor (jfr avsnitt 8.3.1). En

planeringsförutsättning för forskarskolorna bör vara att ytterligare 25

miljoner fördelas för år 2002 och ytterligare 10 miljoner kronor för år

2003.

En särskild resurs för s.k. småämnen, som år 2003 bör uppgå till 10

miljoner kronor, fördelas inom Vetenskapsrådets budget.

I Vetenskapsrådets budget finns för åren 2001-2003 110 miljoner kro-

nor för bl.a. rekryteringsanställningar och bidrag för särskilt framstående

unga forskare. Av detta belopp bör minst 20 miljoner kronor avse rekry-

teringsanställningar och unga forskare inom det humanistisk-

samhällsvetenskapliga området, framför allt till humaniora.

Skälen för regeringens bedömning: Humanistisk och samhällsveten-

skaplig forskning syftar till att öka förståelsen för och ge förklaringarna

till människors tänkande, upplevelser och beteenden. Den ökade globali-

seringen, Sveriges medlemskap i EU, och utvecklingen av Sverige till ett

mångkulturellt samhälle både avseende etnisk mångfald och kulturell

mångfald ger ändrade förutsättningar för forskningen. Kunskapssamhället

ställer nya krav på livslångt lärande, rörligheten på arbetsmarknaden har

ökat och många av dessa faktorer påverkar våra liv i en utsträckning som

vi ännu inte har kunnat analysera. Samtidigt leder den snabba och accele-

rerande vetenskapsbaserade utvecklingen inom teknik, naturvetenskap

och medicin runt om i världen till en ökad reflektion över människors

handlande och människors upplevelser. Den tekniska utvecklingen, som i

hög grad drivs av utvecklingen inom de biologiska vetenskaperna och

informationsteknologin, innebär stora utmaningar för den humanistiskt

och samhällsvetenskapligt inriktade forskningen.

Det måste finnas beredskap i forskarvärlden att möta förändringarna i

omvärlden. En vital humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kan

ge stora bidrag till att öka förståelsen för samhälleliga fenomen, bl.a. ge-

nom att inbegripa ett historiskt perspektiv. Forskningen kan också ge

64

underlag för politiska beslut. Lokala och nationella frågor måste i allt Prop. 2000/2001:3

högre grad ses i ett globalt sammanhang när kontakterna mellan utveck-

lingsländer och industrialiserade länder ökar. I en värld av allt starkare

ömsesidiga beroenden blir målsättningen för forskningen om globalise-

ringens effekter att finna lösningar på gemensamma problem för att bidra

till fred och utveckling.

HSFR redovisar i sin forskningsstrategi behovet av att stora övergri-

pande frågor får ett utrymme i forskningen. Det fanns t.ex. ingen bered-

skap i forskarvärlden för att ta upp frågor som Sovjetunionens samman-

brott, den asiatiska ekonomiska krisen eller religionspolitikens upp-

blomstring. Medel måste - även inom humaniora och samhällsvetenskap

- finnas tillgängliga för högriskprojekt.

Svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är inom vissa

områden av internationellt hög kvalitet. Det visar de utvärderingar som

HSFR har låtit genomföra sedan 1985 av hela discipliner med knappt en

utvärdering per år. Bland särskilt starka områden som antingen rådets

beredningsgrupper och/eller disciplinutvärderingarna har framhållit finns

inom litteraturvetenskap nya fruktbara områden såsom receptionsestetik,

barnlitterär forskning, genusforskning och studier av postkolonial litte-

ratur och allmänna språkvetenskapliga problem. Den starka internatio-

nella anknytningen i ekonomiämnena har breddats till ett tydligare euro-

peiskt perspektiv. Psykologiämnet befinner sig i en framgångsfas och nya

forskningsfält av tvärvetenskaplig karaktär utvecklas. Den juridiska

forskningen har intensifierats under senare år. Nya juridiska forsknings-

områden har etablerats dels genom den omvälvande tekniska utveckling-

en, dels genom Sveriges medlemskap i EU varigenom en delvis ny

rättskällelära införts. De länder som har en god forskningsbas visar sig ha

avsevärda försteg framför andra. Detta visar på vikten av en bred och

kvalificerad juridisk forskning. Statsvetenskapen har förnyats genom stu-

diet av det politiska landskap som skapats av globaliseringen, europeisk

integration och det kalla krigets slut. Inom de historiska vetenskaperna

sker en ökad anknytning till internationella perspektiv, frågor, begrepp

och teorier. Historisk forskning, t.ex. inom arkeologi och idéhistoria,

möts av stort allmänt intresse. Den nutidsinriktade religionsforskningen

får en allt viktigare roll i analyser av människors individuella och sociala

situation. Inom många vetenskaper har nya komparativa perspektiv givit

viktiga resultat.

Samtidigt pekas på svagheter och problem i den svenska humanistiska

och samhällsvetenskapliga forskningen. Ett problem är den bristande

rörligheten bland både forskare och forskarstuderande. Ett annat är svå-

righeten att göra de svenska institutionerna till lockande forskningsmiljö-

er för internationellt ledande forskare.

Det finns också forskningsområden som saknas eller har mycket liten

volym trots att områdena är expansiva och framgångsrika internationellt.

Ett sådant är kognitiv neurovetenskap där forskare från flera discipliner

samverkar. Andra områden som framstår som lite uppmärksammade är

studier av immigration och mångkulturalitet, ungdom, undervisningen

och den högre utbildningen, internationalisering och komparativa studier.

Inom framförallt det humanistiska forskningsområdet finns relativt

många ämnen där utbildning, forskning och forskarutbildning är av för-

65

hållandevis liten omfattning. Sådana ämnen kallas med en gemensam

benämning småämnen. HSFR har haft regeringens uppdrag att kartlägga

och lämna förslag till åtgärder avseende småämnen inom rådets ansvar-

sområde. Rådets rapport har remissbehandlats. Regeringen redovisar i

kap. 7.2 sin samlade bedömning angående småämnen. Denna innebär i

huvudsak att Vetenskapsrådet får ett nationellt ansvar för s.k. småämnen

inom humaniora vad avser forskning och forskarutbildning. Vetenskaps-

rådet bör även på sikt uppmärksamma de problem som finns för småäm-

nen inom samtliga ämnesområden.

Institutet för framtidsstudier bedriver framtidsforskning för att stimule-

ra till en bred och öppen debatt om framtida hot och möjligheter i sam-

hällsutvecklingen. Institutets uppgift består dels i att identifiera centrala

framtidsproblem, dels i att bidra till det kunskapsunderlag som ligger till

grund för offentliga framtidsdebatter och beslut. En central utgångspunkt

för institutets forskningsprogram är att framtidsstudierna berikas genom

ett historievetenskapligt perspektiv som har stark koppling till demokra-

tifrågor, såsom institutionella förändringar i ett samhälle. Forskningen

har två mål, det första är att öka vår kunskap om möjliga utvecklingsten-

denser i framtidens samhälle. Det andra målet är att främja en demokra-

tiskt baserad och framgångsrik problemlösning.

Tre långsiktiga förändringsprocesser framstår som centrala för förståel-

sen av den långsiktiga samhällsutvecklingen. Dessa är teknisk förändring,

institutionell omvandling och befolkningsutveckling (demografi). Det är

viktigt att teknikutvecklingen både blir en bas för såväl framgångsrik

industriell utveckling som en positiv tillgång för enskilda medborgare.

Institutionell omvandling handlar om olika demokratiska utmaningar

såsom förändringar i lagar, regelverk och konventioner. Många forskare

hävdar t.ex. att institutioners utformning är av avgörande betydelse för

länders ekonomiska utveckling. Ett exempel på detta är den svenska

samhällsmodellens förändring.

Demografifrågomas betydelse för samhällsutveckling är i dag mycket

aktuella. Bl.a. finns det många frågor kring den framtida arbetskraftsför-

sörjningen som behöver belysas. Prognoserna pekar på att den ekonomis-

ka politiken kommer att ställas inför stora utmaningar när 40-

talistkullarna kommer i vårdkrävande åldrar samtidigt som arbetskraften

minskar på grund av ett lågt barnafödande, utbyggnad av högskoleutbild-

ningen och minskad invandring. Denna utveckling aktualiserar behovet

av forskning kring samspelet mellan befolkningens åldersstruktur, sam-

hällsomvandling och ekonomisk utveckling. Regeringens nysatsning på

framtidsforskning avser att stärka institutets egen forskarbas för att möj-

liggöra utökad forskning om demografins effekter på bl.a. samhällseko-

nomin och välfärdssystemet. Eftersom ett av institutets huvuduppgifter är

att stimulera till en bred och öppen debatt om framtidsfrågor, anser rege-

ringen att det är mycket viktigt att institutet aktivt och fortlöpande sprider

information kring sin forskning och dess resultat till en bred allmänhet.

Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) är det främsta exemplet på

en långsiktig och koncentrerad satsning inom det samhällsvetenskapliga

och humanistiska fältet i Sverige. Det är en satsning som har till huvud-

syfte att främja internationalisering av forskningen och mångvetenskapli-

ga kontakter. SCASSS bildades i september 1985 på initiativ av HSFR,

Prop. 2000/2001:3

66

FRN och Riksbankens jubileumsfond. Genom regeringsbeslut i septem-

ber 1995 och 1997 omvandlades kollegiet till en permanent nationell in-

rättning i form av ett institut för avancerade studier inom främst sam-

hällsvetenskap och humaniora. Uppsala universitet är värduniversitet för

kollegiet. Huvuduppgifterna för kollegiet består i att ansvara för ett

gästforskarprogram, att erbjuda kurser för doktorander och att genom

gästforskare och tre direktörer genomföra forskning. Kollegiet erbjuder

en miljö i vilken internationellt ledande forskare dagligen nära samverkar

med seniora svenska forskare och med lovande yngre forskare. Därmed

har kollegiet blivit en nationell fokalpunkt för såväl inomvetenskapligt

motiverad forskning som för samarbeten mellan olika discipliner inom

sitt verksamhetsområde. En internationell utvärdering som utfördes 1998

konstaterar att forskning av hög kvalitet utförs vid institutet. Utvärde-

ringen understryker att trots att det är mindre än andra, i resurser och

forskningsvolym, är det i kretsen av sex ledande institut av denna typ i

världen. Utvärderingen konstaterar också att en förstärkning behövs för

att bibehålla och förstärka denna position. I den forskningsstrategi som

kollegiet inlämnat till regeringen betonas särskilt vikten av att förstärka

kollegiets gästforskarprogram.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap kommer att ansvara

för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning inom arbetslivet,

arbetsmiljön och i samhällslivet. Rådets signum blir bland annat tvärve-

tenskapliga ansatser inom dessa områden. Två viktiga områden som

identifierats är forskning om samspelet mellan arbete, människors livs-

lopp - både barn och vuxna - samt försörjningsstrategier i mångfaldens

Sverige.

Regeringen anser att humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning är

angelägen. Framför allt den humanistiska forskningen behöver förstärkas.

Även inom dessa områden är det viktigt att forskningsmiljöer skapas som

även attraherar framstående utländska forskare. Det är också nödvändigt

med ytterligare insatser med tanke på det förestående generationsskiftet.

Det är angeläget att öka rörligheten bland forskare och forskarstuderande

och förstärka samarbetet över ämnesgränserna. Samarbetet mellan läro-

säten måste förstärkas så att en tillräcklig grad av specialisering kan

åstadkommas och så att lärosätenas insatser kan komplettera varandra.

Svenska forskare intar en internationell tätposition avseende longitudi-

nell forskning. Detta beror på den långa traditionen med folkbokföring,

patientregister samt på att dessa register kan korreleras med de stora

blodbanker och vävnadsregister som samlats under 1900-talet. Detta ger

ett ypperligt material för forskare inom såväl samhällsvetenskaperna som

biologin och medicinen. Dessa register måste underhållas och upprätt-

hållas för framtida forskning. Samtidigt måste de etiska aspekterna av

longitudinella studier beaktas.

Av de nya resurser som riksdagen anvisat för forskning och forskarut-

bildning under åren 2001-2003 bör totalt 128 miljoner kronor fördelas

till humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning samt minst 20 miljoner

kronor ur programmet för forskarrekrytering. Av totalbeloppet bör ansla-

get för det humanistiska området till universiteten i Göteborg, Linköping,

Luleå, Lund, Stockholm, Umeå samt Uppsala räknas upp. I budgetpropo-

sitionen för år 2001 föreslås en ytterligare uppräkning med 20 miljoner

Prop. 2000/2001:3

67

kronor för är 2001. En planeringsförutsättning för år 2003 bör vara att det

görs en ytterligare uppräkning med 17 miljoner kronor. Av de nya resur-

serna under åren 2001-2003 bör 15 miljoner kronor fördelas till Forsk-

ningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Av de nya resurserna före-

slås i budgetpropositionen för år 2001 att 3 miljoner kronor fördelas till

Institutet för framtidsstudier främst för demografisk forskning, 3 miljoner

kronor till SCASSS och 25 miljoner kronor fördelas till fem forskarsko-

lor inom humaniora och samhällsvetenskap. En planeringsförutsättning

för forskarskolorna bör vara att ytterligare 25 miljoner kronor fördelas för

år 2002 och härutöver ytterligare 10 miljoner kronor för år 2003. En sär-

skild resurs för s.k. småämnen bör fördelas inom Vetenskapsrådets bud-

get, som år 2003 bör uppgå till 10 miljoner kronor. I Vetenskapsrådets

budget finns för åren 2001-2003 110 miljoner kronor för forskarrekryte-

ring avseende rekryteringsanställningar och bidrag till särskilt framståen-

de unga forskare. Av detta belopp bör minst 20 miljoner kronor avse re-

kryteringsanställningar och unga forskare inom det humanistiskt-

samhällsvetenskapliga området. Dessutom bör behovet av stora datain-

samlingar, såväl longitudinella som tvärsnittsundersökningar, tillgodoses.

Förutom de medel som avsätts från statliga bidrag tillförs området

närmare 250 miljoner kronor årligen från Riksbankens Jubileumsfond för

forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.

6.3.5 Det konstnärliga området

Regeringens bedömning: Av de nya resurser som riksdagen anvisat för

forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 20 mil-

joner kronor fördelas för forskning på det konstnärliga området och för

konstnärligt utvecklingsarbete inom ramen för Vetenskapsrådets budget.

Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 5

miljoner kronor fördelas inom ramen för Vetenskapsrådets budget. En

planeringsförutsättning bör vara att ytterligare 15 miljoner kronor förde-

las för år 2003.

Skälen för regeringens bedömning: Konstnärligt utvecklingsarbete är

en samlingsrubrik för aktiviteter på gränsen mellan konstnärligt skapande

och forskning kring de konstnärliga processerna. Ett viktigt syfte är att

öka den samlade kunskapen genom mänsklig upplevelse och gränsöver-

skridande mellan vetenskap och upplevelse. Ett annat syfte är att främja

utvecklingen inom olika konstområden. Ett tredje syfte för konstnärligt

utvecklingsarbete är att berika grundutbildningen inom det konstnärliga

området. På detta sätt bidrar konstnärligt utvecklingsarbete till kvaliteten

vid de konstnärliga högskoleutbildningarna på motsvarande sätt som

forskningen till högskoleutbildningens kvalitet inom andra områden.

Under de senaste åren har möjligheterna att bedriva forskning inom det

konstnärliga området diskuterats med allt större intensitet, något som

poängteras bl.a. i Högskoleverkets rapport Designutbildningar i Sverige -

En utredning och utvärdering (2000:11 R). Utvecklingen går mot ett syn-

sätt där konst och vetenskap inte ses som ett motsatspar utan som två yt-

Prop. 2000/2001:3

68

terpunkter på en skala där båda har relevans för det konstnärliga området,

men också kan berika andra områden.

I betänkandet Konst utan gränser (Ds 1998:67), som behandlade möj-

ligheterna till en samordning av verksamheten vid de konstnärliga hög-

skolorna i Stockholm, anser utredaren att i stället för att betona motsätt-

ningen mellan konst och vetenskap bör en gemensam plattform definieras

och utvecklas. Regeringen delar denna uppfattning att högskolorna skall

samverka och anser att det är viktigt att stödja såväl konstnärligt utveck-

lingsarbete som forskning inom eller som anknyter till det konstnärliga

området. Genom samspelet mellan konst och vetenskap kan nya okon-

ventionella metoder utvecklas för att nå ny kunskap inom alla vetenskap-

liga områden.

Av redovisningen ovan samt i avsnittet 8.4.1, under rubriken Forskning

på det konstnärliga området och konstnärligt utvecklingsarbete framgår

att detta forskningsområde är under stark utveckling. Det är i detta skede

angeläget att Vetenskapsrådet kan stödja lärosätena att utveckla området

vidare. Det är också angeläget att Vetenskapsrådet genom forskningsan-

slag stimulerar forskarutbildningen inom det konstnärliga området.

Av de nya resurser som riksdagen anvisat för forskning och forskarut-

bildning under åren 2001-2003 bör totalt 20 miljoner kronor fördelas för

forskning på det konstnärliga området och för konstnärligt utvecklingsar-

bete inom ramen för Vetenskapsrådets budget. Av de nya resurserna före-

slås i budgetpropositionen för år 2001 föreslås att 5 miljoner kronor för-

delas inom ramen för Vetenskapsrådets budget. En planeringsförutsätt-

ning bör vara att ytterligare 15 miljoner kronor fördelas för år 2003.

6.3.6 Utbildningsvetenskap

Regeringens bedömning: Av de nya resurser som riksdagen anvisat

för forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 114

miljoner kronor fördelas till utbildningsvetenskaplig forskning.

Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 20

miljoner kronor fördelas inom ramen för Vetenskapsrådets budget. En

planeringsförutsättning bör vara att ytterligare 30 miljoner kronor förde-

las för år 2002 och ytterligare 40 miljoner kronor för år 2003.

Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 10

miljoner kronor fördelas till två forskarskolor inom utbildningsvetenskap

(jfr avsnitt 8.3.1). En planeringsförutsättning för dessa forskarskolor är

att ytterligare 10 miljoner kronor fördelas för år 2002 och ytterligare 4

miljoner kronor för år 2003.

Prop. 2000/2001:3

Skälen för regeringens bedömning: Det livslånga lärandet är grunden

i det framväxande kunskapssamhället. Det första steget tas redan i för-

skolan. Kunskapens omfattning och djup utvecklas snabbare och intensi-

vare och kunskap omsätts allt fortare i olika verksamheter. Det för med

sig att yrkeslivet ständigt förändras. Utbildning är avgörande för vår

framtid och utbildningsväsendet ställs inför stora och nya utmaningar.

Utbildning måste i betydligt större utsträckning leda till att människor lär

69

nytt efter ungdomens studier för att kunna möta de snabba förändringarna

i samhället.

Utbildning är en avgörande framtidsfråga både för den enskilde och för

samhället i stort. Det är viktigt att alla ges möjlighet att delta i sam-

hällsutveckling. Livslångt lärande för alla är därför en huvudutmaning för

Sverige. Sveriges framtida konkurrensförmåga är beroende av investe-

ringar i utbildning och lärande för att ge medborgarna en utbildning an-

passad till näringslivets och det övriga samhällets behov. Det finns sam-

tidigt ett behov av fler forskarutbildade lärare inom skolväsendet så att

den kunskap som förmedlas följer forskningsutvecklingen.

En mycket stor del av Sveriges befolkning deltar i utbildning på olika

nivåer, i olika sektorer och på hel- eller deltid. Skolan lägger grunden till

det livslånga lärandet. Teknisk Framsyns panel 6 ”Material och material-

flöden i samhället” konstaterar att det är svårt att föreställa sig någon an-

nan samhällsfunktion som sysselsätter och engagerar fler medborgare.

Antalet vuxna som studerar ökar kontinuerligt sedan ett antal år tillba-

ka. Det beror på att utbildning har varit och är ett starkt reformområde.

Den högre utbildningen har expanderat kraftigt. Även personalutbildning

och studieverksamhet på fritiden är omfattande verksamheter, också sett

ur ett internationellt perspektiv.

Genom decentraliseringen av ansvaret för förskolan, skolan och vux-

enutbildningen och införandet av mål- och resultatstyrning har skolvä-

sendet fått förändrade förutsättningar och tydligare krav på sig vad gäller

kvalitet och måluppfyllelse. Högre krav ställs på lärarnas och skolledar-

nas förmåga att analysera och utveckla ett tänkande om skolarbetets in-

nehåll och uppläggning, att utvärdera sin egen verksamhet och elevernas

kunskaper, arbetssätt och prestationer.

Med denna utveckling, och i den utveckling till ett lärande samhälle

som pågår, är det viktigt att öka förståelsen för hur ny kunskap bildas,

utvecklas, tas emot och används. Likaså är det angeläget att förstå villko-

ren och förutsättningarna för lärande under olika skeenden i livet och i

olika sammanhang samt hur lärande kan organiseras. Informationstekni-

ken är ett centralt verktyg i det livslånga lärandet. Det är därför viktigt att

öka och utveckla kunskap och kompetens om informationstekniken som

metod.

Lärarutbildningen vid universitet och högskolor har sin bas i forskning

som utvecklar och prövar teorier om utbildning och lärande och som ock-

så ställer frågor om kunskapsbildning och lärande i anslutning till hög-

skolans vetenskapliga discipliner. Som en konsekvens av högskolans en-

gagemang i det livslånga lärandet är det också väsentligt att all annan

högskoleutbildning och utbildning av högskolans lärare på motsvarande

sätt präglas av den kunskapsbyggnad om lärande som pågår i Sverige och

andra länder.

Forskningen kring utbildning, lärande, kunskapsbildning och kun-

skapsförmedling är alltjämt för svagt utvecklad i Sverige. Forskning 2000

(SOU 1998:128) konstaterar att forskning om utbildning förekommer

som udda specialiteter inom större forskningsområden, om de alls är fö-

reträdda i forskningsorganisationen. Sedan lärarutbildningen fördes in i

högskolan genom 1977 års högskolereform har lärarutbildningens forsk-

ningsbas paradoxalt nog försvagats snarare än förstärkts. Alltför ofta 1ig-

Prop. 2000/2001:3

70

ger lärarutbildningen utanför den forskning som bedrivs inom högskolan

och berikas därför inte i tillräcklig grad av forskningsrön. Den forskning

som bedrivs inom exempelvis pedagogik, psykologi, sociologi, statsve-

tenskap och filosofi och som på olika sätt rör utbildning och lärande

kommer i tämligen liten utsträckning lärarutbildningen och skolväsendet

till godo.

Genom regeringens och andra finansiärers stöd under de senaste åren

till forskning med anknytning till lärarutbildningen har emellertid en lo-

vande utveckling startats. Regeringen tar också nya initiativ på området.

Flera lärosäten framhåller i sina forskningsstrategier att utbildning och

lärande är prioriterade områden och att det pågår en uppbyggnad av

forskning och forskarutbildning kring utbildning och lärande. Även äm-

nesdidaktisk forskning är på frammarsch vid flera universitet och hög-

skolor. Det gäller särskilt den ämnesdidaktiska forskningen som rör

grundskole- och gymnasieutbildning.

Regeringen tillkallade våren 2000 en särskild utredare med uppdrag att

kartlägga och analysera den pedagogiska utvecklingen och det pedago-

giska förnyelsearbetet inom den högre utbildningen (Dir. 2000:24). Utre-

daren skall bl.a. kartlägga inriktningen och omfattningen på den forsk-

ning som bedrivs kring högskolepedagogik samt föreslå hur spridningen

av resultaten av forskningen kring högskolepedagogik kan främjas. Upp-

draget skall redovisas senast den 15 februari 2001

Regeringen ser mycket positivt på den utveckling av forskning och

forskarutbildning kring lärande med direkt relevans för en pedagogisk

yrkesutövning som nu pågår inom universitet och högskolor. Statliga

medel som under senare år har fördelats av Högskoleverket till sådan

forskning har haft betydelse för denna utveckling. Resurser har också

tillkommit genom lokala satsningar samt från forskningsråd, stiftelser och

olika fonder. Dessa satsningar har givit det utbildningsvetenskapliga om-

rådet en bas för fortsatt tillväxt. Området har fortfarande alldeles för liten

omfattning för att kunna tillgodose de ökande behov av kunskaper om

utbildning och lärande som skola, lärarutbildning och samhället i övrigt

har. Enligt regeringen är de synnerligen angeläget att den lovande forsk-

ning som håller på att ta form ges ett kraftfullt och långsiktigt stöd. I pro-

positionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) föreslås

därför en kraftig förstärkning av resurserna till utbildningsvetenskaplig

forskning i anslutning till lärarutbildning och den pedagogiska yrkesverk-

samheten.

Utöver detta satsar regeringen fr.o.m. år 2000 på ett flertal utveck-

lingsprojekt som syftar till att förstärka skolväsendets vetenskapliga kun-

skapsbas och att utveckla värdegrundsområdet.

Forskningsbasen för lärarutbildningen måste enligt regeringen ges för-

utsättningar att bli betydligt starkare. Det gäller såväl befintlig forskning

av hög kvalitet och med stor utvecklingspotential, som utvecklingen av

nya relevanta forskningsområden. Regeringen bedömer att utbildnings-

vetenskaplig forskning är av strategisk betydelse för kunskapssamhället

och dess ökande behov av kunskapsutveckling, utbildning och kvalifice-

rat lärande. Se vidare avsnitt 7.2 Kommittén för utbildningsvetenskap

samt avsnitt 8.3.1 angående forskarskolor.

Prop. 2000/2001:3

71

Av de nya resurser som riksdagen anvisat för forskning och forskarut-

bildning under åren 2001-2003 bör totalt 114 miljoner kronor fördelas

till utbildningsvetenskaplig forskning. Av de nya resurserna föreslås i

budgetpropositionen för år 2001 att 20 miljoner kronor fördelas inom

ramen för Vetenskapsrådets budget.. En planeringsförutsättning bör vara

att ytterligare 30 miljoner kronor fördelas för år 2002 och ytterligare 40

miljoner kronor år 2003. Av de nya resurserna föreslås i budgetproposi-

tionen för år 2001 att 10 miljoner kronor fördelas till två forskarskolor

inom utbildningsvetenskap (jfr avsnitt 8.3.1). En planeringsförutsättning

för dessa forskarskolor bör vara att ytterligare 10 miljoner kronor förde-

las för år 2002 och 4 miljoner kronor för år 2003. Som en planeringsför-

utsättning tillförs dessutom, utöver de ovan nämnda 114 miljoner kronor,

Vetenskapsrådet 30 miljoner kronor från och med år 2002 för utbild-

ningsvetenskap.

En utgångspunkt för Vetenskapsrådets fördelning av medel är att del-

tagande lärosäten tillsammans bör satsa egna resurser motsvarande minst

en tredjedel av de medel som erhålls från rådet.

6.3.7 Vård- och omsorgsforskning

Regeringens bedömning: Av de nya resurser som riksdagen anvisat

för forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 35

miljoner kronor fördelas till vård- och omsorgsforskning. Av de nya re-

surserna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 5 miljoner kronor

fördelas inom ramen för Vetenskapsrådets budget. En planeringsförut-

sättning bör vara att ytterligare 15 miljoner kronor fördelas för år 2003.

Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 5

miljoner kr fördelas till en forskarskola inom området vård och omsorg

(jfr avsnitt 8.3.1). En planeringsförutsättning för forskarskolan bör vara

att ytterligare 5 miljoner kronor fördelas för år 2002 och ytterligare 5

miljoner kronor för år 2003.

Prop. 2000/2001:3

Skälen for regeringens bedömning: Vårdforskningen är ett nytt och

viktigt forskningsområde som fått ökad betydelse för utvecklingen av

hälso- och sjukvården samt social omsorg. Forskningen är under upp-

byggnad avseende såväl forskningskompetens som organisation och

struktur. Omvårdnadsforskning och vårdforskning bedrivs huvudsakligen

inom det medicinska området, men också inom det samhällsvetenskapli-

ga området. Vårdforskning bedrivs i regel av de universitet och högsko-

lor som har vetenskapsområdet medicin, men också av andra högskolor

som har ansvar för utbildning för hälso- och sjukvårdsyrken. Benämning-

en på forskningsområdena varierar beroende på vilken profilering läro-

sätena vill satsa på. Forskning som inriktas mot sjuksköterskornas an-

svarsområde benämns ofta omvårdnadsforskning.

En viktig finansiär av vårdforskning vid sidan av de medel som förde-

lats via statsbudgeten är Vårdalstiftelsen, som bildades år 1995 av en del

av löntagarfondsmedlen. Stiftelsen har enligt sina stadgar till uppgift att

främja forskning och forskarutbildning inom vård och allergiområdet.

Stiftelsen delar också ut medel till forskning som behandlar vårdproces-

72

sens utformning och dess betydelse för behandlings- och vårdresultat,

samt hur förändringar i sjukvården påverkar den enskilda människan.

Regeringen gav 1994 utredningen (Dir. 1992:30) om hälso- och sjuk-

vårdens finansiering och organisation (HSU 2000) genom tilläggsdirektiv

i uppdrag att bl.a. överväga ansvarsfördelningen mellan staten och sjuk-

vårdshuvudmännen i fråga om finansiering av vårdforskning samt i vilka

former stöd kan ges till vårdforskningens utveckling.

Utredningen har kartlagt vårdforskningen vid högskolan och konstate-

rar i sitt betänkande God vård på lika villkor? - om styrning av hälso-

och sjukvården (SOU 1999:66) att det bedrivs en ur ett internationellt

perspektiv omfattande vårdforskning och att det har skett en snabb ut-

veckling inom detta område.

Forskningen är huvudsakligen inriktad på patienternas situation och

hur en anpassning kan ske till sjukdom och handikapp. Kommittén anser

att forskning och utveckling om äldrevård, handikappvård och vård om

psykiskt funktionshindrade bör stimuleras. De problem som kommittén

pekar på är att omvårdnadsforskningen präglas av små forskningsmiljöer

som är spridda vid flera högskolor och att det skulle behövs en större

koncentration till ett begränsat antal forskningsmiljöer för varje huvud-

ämne. En ökad samverkan mellan forskare skulle bidra till en samman-

hållen forskningsprofil och ge möjlighet till fördjupad kunskapsutveck-

ling inom området. Vidare konstaterar kommittén att antalet forskarstu-

derande är mycket stort i förhållande till antalet handledare och att detta

bör uppmärksammas vid de universitet och högskolor där denna typ av

forskning bedrivs.

Antalet personer som disputerat inom ämnesområdet har ökat mycket

snabbt sedan högskolereformen 1977, då möjligheterna öppnades för per-

soner med s.k. medellång vårdutbildning att gå vidare till forskarutbild-

ning. Vårdalstiftelsen genomförde år 1999 en beräkning av antalet dokto-

rander och forskare vid universitet och högskolor. Antalet disputerade

sjuksköterskor ökade mellan åren 1985 till 1995 från ca 35 till 170. An-

talet registrerade doktorander inom vård- och omsorgsforskning vid me-

dicinsk och samhällsvetenskaplig fakultet var 1998 682 personer. Antalet

disputerade lärare var samma år 168, varav 48 hade professors eller do-

centkompetens.

Enligt regeringens mening är en utveckling av vårdforskningen vid si-

dan av den medicinska forskningen ett viktigt bidrag för att utveckla häl-

so- och sjukvården. Svensk hälso- och sjukvård befinner sig i en intensiv

period av förändring och utveckling. Omfattande strukturella förändring-

ar har genomförts under senare år. Landvinningarna inom den medicins-

ka vetenskapen skapar också förändrade förutsättningar för vården. Fler

människor kan behandlas allt högre upp i åldrarna, och fler sjukdomar

botas. På så sätt bidrar den medicinska utvecklingen till att skapa nya

vårdbehov och mer omfattande vårdbehov för samhället. Förutsättningar-

na för att bedriva klinisk forskning för läkare såväl som sjuksköterskor

och annan vårdpersonal har försämrats bl. a. till följd av omorganisering-

ar inom hälso- och sjukvården. Forskningen bidrar till att förbättra om-

vårdnadsmetoder och allmänt höja kompetensen bland personalen inom

vården. Vårdpersonalens kompetens kommer att få en avgörande betydel-

Prop. 2000/2001:3

73

se för hur samhället kommer att kunna klara av det ökat vårdefterfrågan

hos befolkningen.

Inom Vetenskapsrådet kommer att finnas ett ämnesråd för medicin som

också kommer att få ansvar för att främja och stödja vård vetenskapi ig

forskning. Av de nya resurser riksdagen anvisat för forskning och fors-

karutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 35 miljoner kronor förde-

las till vård- och omsorgsforskning. Av de nya resurserna föreslås i bud-

getpropositionen för år 2001 att 5 miljoner kronor fördelas inom ramen

för Vetenskapsrådets budget. En planeringsförutsättning bör vara att yt-

terligare 15 miljoner kronor fördelas för år 2003. Av de nya resurserna

föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 5 miljoner kronor fördelas

till en forskarskola inom området vård och omsorg (jfr avsnitt 8.3.1). En

planeringsförutsättning för forskarskolan bör vara att ytterligare 5 miljo-

ner kronor fördelas för år 2002 och ytterligare 5 miljoner kronor för år

2003.

Förutom de medel som avsätts från statliga bidrag tillförs området

närmare 100 miljoner kronor per år från Vårdalstiftelsen till vård- och

allergiforskning.

I samband med pensionsavgångar inom lärarkåren kommer det att fin-

nas ett stort behov av forskarutbildade lärare under de närmaste åren.

Samtidigt med en utbyggd forskarutbildning är det angeläget att fortsätta

utvecklingen av vårdforskningen för att ytterligare stärka forskningsan-

knytningen av vårdutbildningarna. Särskilt viktigt är detta inom områden

där andelen forskarutbildade lärare är mycket låg eller saknas helt.

Regeringen har också i samband med överläggningar om ett eventuellt

förstatligande av landstingens vårdhögskoleutbildningar kunnat konstate-

ra att i landstingens avtal, som gäller utbildningsuppdrag, med statliga

universitet och högskolor inkluderas medel för såväl forskning som andra

kompetenshöjande åtgärder.

6.3.8 Miljö och hållbar utveckling

Regeringens bedömning: Av de nya resurser som riksdagen anvisat för

forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 20 mil-

joner kronor fördelas till forskning inom miljö och hållbar utveckling

inom ramen för budgeten för Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och samhällsbyggande. Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositio-

nen för år 2001 att 5 miljoner kronor fördelas under budgetåret. En plane-

ringsförutsättning bör vara att ytterligare 5 miljoner kronor fördelas för år

2002 och ytterligare 10 miljoner kronor för år 2003.

Skälen för regeringens bedömning

En hållbar samhällsutveckling är ett långsiktigt övergripande mål för

statsmakterna. Målet omfattar såväl ekologiska som sociala, kulturella

och ekonomiska dimensioner. Dessa dimensioner är ömsesidigt beroende

av varandra och måste vägas samman på ett balanserat sätt för att målet

om en hållbar utveckling skall uppnås. Ytterst handlar det om att tillför-

säkra nuvarande och kommande generationer en ren miljö, goda fram-

Prop. 2000/2001:3

74

tidsutsikter och en god livskvalitet. För att åstadkomma detta måste vik- Prop. 2000/2001:3

tiga biotoper skyddas och den biologiska mångfalden i svensk flora och

fauna bevaras. Biologisk forskning är i detta sammanhanget nödvändig

för att förstå den ekologiska påverkan av mänsklig aktivitet.

Målsättningen om en hållbar utveckling har sin upprinnelse i

Brundtland-kommissionens rapport om hållbar utveckling och i Riokon-

ferensens beslut och åtaganden i främst Riodeklarationen, Agenda 21,

Konventionen om biologisk mångfald och i Klimat-konventionen om

klimatförändringar. I regeringsförklaringarna de fyra senaste åren har

regeringen uttalat att Sverige skall vara ett föregångsland i en regional

och global strävan mot en ekologiskt hållbar utveckling. Arbetet med att

ställa om Sverige till ekologisk hållbarhet skall fortsätta och påskyndas.

Målet, som formuleras i regeringens proposition Svenska miljömål -

Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145, miljöpropositio-

nen), är att Sverige skall ha nått en ekologiskt hållbar utveckling inom en

generation.

För att bidra till en global utjämning och undvika att miljöförstöring

och utarmning av naturresurser och ekosystem skall försämra framtida

generationers livsmiljö och välfärd, har regeringen ställt upp tre övergri-

pande mål för ekologisk hållbarhet: skyddet av miljön, en effektiv an-

vändning av naturresurser och en hållbar försörjning med sådana resur-

ser. Samtidigt skall Sverige utvecklas på ett sätt som ger förutsättningar

för en uthållig och hög ekonomisk tillväxt i en värld som präglas av

snabba förändringar och en allt hårdare konkurrens. Det innebär att ut-

vecklingen bl.a. måste präglas av kostnads- och naturresurseffektivitet

FoU är ett viktigt redskap för att nå dessa mål. En hållbar samhällsut-

veckling på dessa premisser kan också leda till att nya arbetstillfällen

skapas och välfärden utvecklas.

Energisystemet är av central betydelse i arbetet med att uppnå en håll-

bar utveckling och tillväxt. Den svenska energipolitiken lades fast genom

1997 års energipolitiska beslut (prop. 1996/97:84, prop. 1996/97:84, bet.

1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272). Genom 1997 års energipolitiska be-

slut tillskapades ett nytt långsiktigt energipolitiskt program för omställ-

ningen av energisystemet. Basen för de långsiktiga åtgärderna inom detta

program är en målmedveten satsning på forskning, utveckling och de-

monstration för att främja omställningen till ett ekologiskt och ekono-

miskt uthålligt energisystem. Målet är att sänka kostnaderna för och in-

troducera ny energiteknik baserad på förnybara energislag. Genom be-

slutet har de statliga insatserna för utveckling av tekniken för framtidens

energisystem förstärks och koncentreras. Statens energimyndighet har

huvudansvaret för genomförandet av det långsiktiga energipolitiska pro-

grammet. I avsnittet 7.6.2. görs en översiktlig beskrivning av genomfö-

randet av programmet.

Målen för ekologisk hållbarhet

Dagens miljöpolitik har växt fram ur insikten om allvaret i olika miljöhot

- ozonlagrets uttunning, växthuseffekten, försurningen, övergödningen,

giftiga ämnens effekter på hälsa och miljö samt ohållbart utnyttjande av

naturresurser. Miljöpolitiken har därför under de senaste decennierna

75

riktats in på att formulera mål och utforma medel för att avvärja dessa

hot. I en rapport våren 1999 från Europeiska miljöbyrån om miljötillstån-

det inom EU konstateras dock att miljön i Europa fortfarande är hårt be-

lastad och att utvecklingen inom vissa områden fortfarande går åt fel håll.

Denna utveckling måste vändas. Ökade kunskaper behövs om hur miljön

påverkas och hur stora miljöhoten verkligen är. Även om stora delar av

miljöpåverkan är känd finns fortfarande vetenskapliga diskussioner huru-

vida exempelvis växthuseffekten verkligen har haft någon påverkan på

klimatet och hur stor dess inverka kommer att bli. Forskarna har olika

uppfattning om effekterna av kalkning som skydd mot försurning av sjö-

ar. Inom alla områden behövs mera grundforskning om biologiska pro-

cesser för att vi skall förstå de effekter civilisationen har.

De globala försörjningsfrågorna vad gäller naturresurser, livsmedel och

färskvatten är nära sammanflätade med de stora miljöfrågorna. Med allt

allvarligare miljöproblem orsakade av klimatförändringar, växande be-

folkning och välstånd i världen blir fördelningen av naturresurser bety-

delsefull. De rika nationerna måste öka sin resurseffektivitet dramatiskt

över de närmaste decennierna. De förnyelsebara resurserna måste skyd-

das och utvecklas för att möjliggöra en hållbar försörjning. Resursför-

brukning och t.ex. koldioxidutsläpp ökar med ökad BNP. I takt med att

levnadsstandarden höjs i många länder ersätts många miljöproblem av

andra. För att bryta sambandet mellan ökad levnadsstandard och ökad

BNP krävs forskning kring såväl energieffektivisering som miljövänliga-

re resursanvändning.

Samtidigt som de allra mest påtagliga miljöproblemen i Sverige är på

väg att begränsas förändras hotbilden. De hot mot miljön som vi nu ser

framför oss är av mer komplicerad natur, t.ex. genom att s.k. diffusa ut-

släpp (små men många utsläpp) får ökad betydelse. Tillsammans med

insikten om att användningen av naturresurser måste ändras, riktar det

intresset alltmer mot livsstilsfrågor, konsumtionsmönster, kulturvanor,

produktionsmetoder och samhällets organisation och planering uppmärk-

sammas därför allt mer. Kunskapen om detta är ofullständig och miljöar-

betet måste följas av fördjupade studier av den globala miljöeffekterna av

samhällsutveckling. För att en strategi för en ekologiskt hållbar utveck-

ling skall bli framgångsrik måste den främja såväl den sociala, kulturella

som den ekonomiska utvecklingen.

Europeisk och global samverkan

Arbetet inom EU och i andra internationella sammanhang (FN, WTO,

OECD, IEA, ICES m.fl.), inklusive samarbetet i vårt närområde, är cent-

ralt för att nå en hållbar utveckling. Det innebär att lösningarna på pro-

blemen måste sökas inom EU och i ett internationellt samarbete. Ett be-

tydande kunskapsstöd i form av forskning kommer att krävas som un-

derlag dels för att nå miljömålen, dels som stöd för Sveriges agerande i

internationella förhandlingar på miljöområdet. Ett sådant kunskapsstöd är

också avgörande när det gäller Sveriges möjligheter att påverka utveck-

lingen inom EU. För Sverige, som är pådrivande för en ekologiskt och

ekonomiskt hållbar utveckling, är det viktigt att beslut inom EU och i

andra internationella sammanhang kan grundas på bästa möjliga veten-

Prop. 2000/2001:3

76

skapliga underlag. Det gäller i hög grad för vårt arbete inom de enda två

inom EU harmoniserade politikområdena, dvs. jordbrukspolitiken och

fiskeripolitiken, inom vilka Sverige driver ett flertal viktiga frågor med

bäring på hållbar utveckling, miljö, säkra livsmedel, djurskydd etc, men

också för vårt arbete inom de politikområden inom EU som påverkar

skogsbruket och skogsindustrin, där Sverige, tillsammans med Finland

och Österrike, har andra perspektiv än flertalet övriga medlemsstater.

Genom ett aktivt deltagande i forskningsprojekt inom ramen för EU:s

ramprogram för forskning och utveckling kan svenska forskare bidra till

detta underlag och samtidigt ge stöd för det svenska agerandet i dessa

sammanhang.

Avgörande för våra möjligheter att driva en framgångsrik miljö- och

lantbrukspolitik är att vi kan motivera våra ställningstaganden med stöd

av forskningsresultat och att vi kan ta vara på forskningsresultat från and-

ra länder. Svenska forskningsframgångar i EU:s ramprogram grundas på

att man i Sverige har lyckats kombinera grundläggande lantbruks- och

miljöforskning med kravet på fokusering på relevanta problem inom om-

rådena. Den svenska forskningen inom dessa områden bör därför fortsatt

vara av högsta internationella kvalitet. Forskningen bör ges en inriktning,

som kännetecknas av grundläggande kunskapsuppbyggnad samt förmåga

till synteser och systemlösningar.

Eftersom energimarknaderna utvecklas snabbt genom avreglering och

internationell integrering och de miljö- och klimatmässiga utmaningarna

som energisystemet står inför i stor utsträckning är globala görs de

svenska forsknings- och utvecklingsinsatserna i allt större utsträckning i

ett internationellt samarbete. Genom det internationella forskningssamar-

betet höjs kompetens och kvalitet i den nationella forskningen.

De centrala internationella samarbetsformerna på energiforskningsom-

rådet utgörs av EU:s femte ramprogram för forskning och utveckling,

samt av samarbetet inom International Energy Agency (IEA). Forsk-

ningssamarbetet med länderna runt Östersjön är betydelsefullt för hela

regionens utveckling och ges hög prioritet.

Hållbar utveckling är också en viktig aspekt i vårt samarbete med ut-

vecklingsländer på olika håll i världen. De behöver hjälp att ta steget för-

bi den teknik vi börjar att överge till den nya och ekologiskt hållbara tek-

nik som nu utvecklas. Kunskap, styrmedel och institutionell uppbyggnad

som främjar ekologisk hållbarhet behöver utvecklas. Utvecklingssamar-

betet behöver därför stöd av forskning för ekologisk hållbarhet på samma

sätt som det internationella förhandlingsarbetet.

Forskning till stöd för en ekologiskt hållbar utveckling

För att klara den stora uppgiften att förena ekologisk hållbarhet med eko-

nomisk tillväxt och social och kulturell välfärd krävs betydande forsk-

nings-, utbildnings- och informationsinsatser samt en utvecklad samver-

kan mellan forskningsfinansiärer och forskningsutförare och andra berör-

da, bl.a. näringsliv samt enskilda hushåll och individer.

FRN fick år 1998 i uppdrag att utreda frågan om forskning för hållbar

utveckling. Nämnden konstaterade i utredningen att forskning för hållbar

utveckling pågår i det svenska forskningssystemet men att insatserna är

Prop. 2000/2001:3

77

otillräckliga inom många områden. Utredningen ansåg också att ett tydli-

gare hållbarhetsperspektiv behövs inom flera forskningsfinansierande

organ och att en ökad samordning av forskningen är nödvändig. Forsk-

ningsinsatserna är ofta tvärvetenskapliga, men utredningen understryker

också den betydelse grundforskningen har för att utveckla kunskapsba-

sen.

FRN anser att alla forskningsaktörer måste ta ett ansvar för forskning

till stöd för en hållbar utveckling. Begreppet samhällsrelevans, som finns

i myndigheternas instruktioner, måste inbegripa hållbar utveckling. Vida-

re uppmärksammas bl.a. några forskningsområden som organisatoriskt

har en oklar hemvist och behöver förstärkas såsom forskning om styrme-

del, ekoeffektivitet och miljötoxikologi (toxikologi, ekotoxikologi och

miljömedicin).

Många remissinstanser som yttrat sig över utredningen stödjer utred-

ningens slutsatser. Regeringen har på utredningens förslag avsatt särskil-

da forskningsmedel till Naturvårdsverket. Dessa avser främst forsknings-

stöd för miljöeffektstudier och miljötoxikologi. Naturvårdsverket har

också svarat för longitudinella studier av artförekomst, mätningar av till-

stånd i Östersjön och Västkustens vatten vid de marinbiologiska statio-

nerna.

Forskningsfältet är i hög grad mångdisciplinärt. Det omfattar fråge-

ställningar av både grundläggande och mera problemorienterad karaktär

och spänner över ett stort antal vetenskapliga discipliner från teknik och

naturvetenskap till ekonomi, humaniora och samhällsvetenskap och har

relevans för alla samhällssektorer. Av detta följer att mång- eller tvärve-

tenskapligt samarbete ofta är nödvändigt. Forskning inom sakområdena

lantbruksvetenskaplig forskning, miljöforskning och forskning om ett

uthålligt samhällsbyggande är av strategisk betydelse för målet om en

ekologiskt hållbar utveckling, liksom bredare systemansatser mellan des-

sa och andra forskningsområden.

Ansvaret för forskning för en övergripande systemsyn på samhällsut-

vecklingen såväl nationellt och europeiskt som globalt medför behov av

samverkan mellan FoU-kompetenserna inom de olika områdena. Den

breda systemsynen förutsätter dessutom samverkan med andra forsk-

ningsområden, både humanistisk-samhällsvetenskapliga och naturveten-

skapligt-tekniska sådana. FoU avseende näringslivsutveckling, energi och

kommunikationer har särskild betydelse i sammanhanget. Sammanföran-

det av områdena miljöforskning, lantbrukvetenskaplig forskning om ett

hållbart och samhällsbyggande öppnar för ökade möjligheter till FoU

kring en rad gränsöverskridande frågor. Dit hör t.ex. studier om att förena

stad och landsbygd i fungerande kretslopp. Dit hör också en effektiv

samverkan inom FoU för landsbygds- och stadsutveckling i sociala, kul-

turella och ekonomiska avseenden. Utvecklingen på kommunikationsom-

rådet, både vad avser informationsteknologin och fysiska transporter,

väntas inverka på regionala strukturer i en rad avseenden som behöver

integreras med de förändringar som följer av en ny syn på naturresurser

och produktionssystem. En viktig förutsättning för dessa bredare FoU-

ansatser är att de måste vila på en solid bas, som endast kan ges av en

grundläggande forskning och kompetensuppbyggnad. Forskningsrådet

Prop. 2000/2001:3

78

för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör ges i uppdrag att

ägna denna typ av frågeställningar stor uppmärksamhet.

Av de nya resurser som riksdagen anvisat för forskning och forskarut-

bildning under åren 2001-2003 bör totalt 20 miljoner kronor fördelas till

forskning inom miljö och hållbar utveckling inom ramen för budgeten för

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. I bud-

getpropositionen för år 2001 föreslås att 5 miljoner kronor fördelas år

2001. En planeringsförutsättning bör vara att ytterligare 5 miljoner kro-

nor fördelas år 2002 och härjämte ytterligare 10 miljoner kronor år 2003.

Prop. 2000/2001:3

6.4 Horisontella aspekter

6.4.1 Jämställdhet och genusforskning

Regeringens bedömning: Av de nya resurser som riksdagen anvisat

för forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 12

miljoner kronor fördelas till en forskarskola inom genusforskning. Av de

nya resurserna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 5 miljoner

kronor fördelas till denna forskarskola (jfr avsnitt 8.3.1). En planerings-

förutsättning för forskarskolan bör vara att ytterligare 5 miljoner kronor

fördelas för år 2002 och ytterligare 2 miljoner kronor för år 2003. Veten-

skapsrådet bör inom ramen för sin budget fördela minst 10 miljoner kro-

nor för genusforskning.

Regeringen anser att Vetenskapsrådet och lärosätena bör aktivt efter-

sträva jämn könsfördelning genom positiv särbehandling i forskarskolor-

na och genom rekryteringsanställningarna och med stöd av rekryterings-

målen.

Skälen för regeringens bedömning

Jämställdhet mellan kvinnor och män berör alla delar av samhället. I Sve-

rige har vi kommit långt när det gäller att skapa samma formella villkor

och förutsättningar för kvinnor och män. Däremot finns i praktiken fort-

farande stora ojämlikheter mellan män och kvinnor. För att komma läng-

re i arbetet för jämställdhet har olika former och strategier prövats. Stra-

tegierna för regeringens konkreta jämställdhetsarbete har upprättats i bå-

de ett kort och ett mer långsiktigt perspektiv.

Sedan mitten av 1980-talet har regeringen avsatt särskilda medel för att

pröva nya metoder och modeller i jämställdhetsarbetet. För att motverka

brister i jämställdhet och den obalans som råder i fördelning av makt

mellan kvinnor och män har insatserna främst riktats mot att förbättra

kvinnors villkor. Inom den högre utbildningen och forskningen har en

mängd åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid-

tagits under 1990-talet. I propositionerna Jämställdhet mellan kvinnor

och män (prop. 1994/95:164, bet 1994/95:UbU18, rskr. 1994/95:405) och

Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr

1996/97:99) presenterades och genomfördes en rad åtgärder i enlighet

med regeringens jämställdhetspolitik, för att öka andelen kvinnor inom

79

olika anställningar inom högskolan och synliggöra både jämställdhet och

genusperspektiv.

Kvinno-, mans- och genusforskningen har under de senaste åren bidra-

git till att öka kunskapen om orsaker och mekanismer bakom den segre-

gering och de hierarkiska strukturer som fortfarande råder i samhället.

Jämställdhetsarbetet har inriktats på att förändra de strukturer i samhället,

både formella och informella, som bidrar till att upprätthålla eller förstär-

ka en negativ könsuppdelning och ojämn maktfördelning mellan kvinnor

och män.

Jämställdhet inom den högre utbildningen och forskningen är en fråga

om demokrati, rättvisa och kvalitet. Jämställdhet inom detta område

handlar om att förskjuta makten över verklighetsbeskrivningen och att

ifrågasätta rådande definitioner av kunskap. Kunskap är en nödvändig

förutsättning för samhällsförändring. Den bristande jämställdheten mel-

lan kvinnor och män måste synliggöras och myndigheter och andra orga-

nisationer måste införliva jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet.

Dessutom bör det fördelas resurser för särskilda jämställdhetsåtgärder

inom prioriterade områden för att motverka den ojämna fördelningen av

makt och resurser mellan kvinnor och män. Metoder behöver utvecklas

som på sikt säkerställer att jämställdhetsfrågor införlivas i ordinarie verk-

samhet. Det är respektive lärosätes och forskningsfinansiärs skyldighet

att vidta de åtgärder som behövs. Under 1990-talet införlivades begreppet

”mainstreaming” i jämställdhetsarbetet. Det innebär att jämställdhetsfrå-

gor inte kan behandlas enskilt eller vid sidan av den ordinarie verksam-

heten utan att ett jämställdhetsperspektiv skall ingå som en självklar del i

arbetet. Idag används också begreppet, "double strategies" (dubbla strate-

gier). Enligt detta begrepp behövs både mainstreaming och särskilda

satsningar för att driva jämställdhetsarbetet framåt. Hand i hand med

jämställdhetsfrågor i högre utbildning och forskning går genusforskning

och genusperspektiv i forskning som bedrivs. Det är lätt att förväxla jäm-

ställdhet och genus. Det är viktigt att skilja på ojämställdhet, könsobalans

och underrepresentation av kvinnor å ena sidan och den vetenskapliga

kunskapsproduktionen å den andra sidan. Genusforskning finns i olika

hög grad i olika discipliner. Genus är en översättning från engelskans

"gender" betecknande s.k. socialt kön. Begreppet bygger på tolkningen

att manligt och kvinnligt är socialt och kulturellt betingat och därför

möjligt att påverka. Regeringen har i denna proposition föreslagit en

forskarskola i genusvetenskap för att förbättra forskaråterväxten inom

genusforskningen. Se vidare avsnittet 8.3.

Åtgärder under 1990-talet

Regeringen har fördelat medel för att inrätta 32 professurer och 73 fors-

karassistentanställningar för underrepresenterat kön. Via Högskoleverket

har medel fördelats till ca 120 doktorandtjänster för att öka antalet tjäns-

ter som innehas av kvinnor. För att stimulera fler kvinnor till en fortsatt

forskarkarriär och för att de skall kunna meritera sig internationellt har

via HSFR, MFR, NFR och TFR utdelats sammanlagt 14 miljoner kronor

för postdoktorala stipendier för kvinnor. Vidare har råden fördelat 7,5

miljoner kronor för gästprofessurer för kvinnliga forskare.

Prop. 2000/2001:3

80

FRN, forskningsråden under Utbildningsdepartementet, SJFR, SFR

och Högskoleverket har sedan 1995 enligt sina instruktioner haft i uppgift

att främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom sina verksamhets-

områden. Samtliga myndigheter skall främja jämställdhet mellan kvinnor

och män vid bedömning av ansökningar och i rådens arbetsgrupper och

prioriteringsskommitteer. Regeringen anser att dessa arbetar långsiktigt

och medvetet med jämställdhetsfrågor. Andelen ansökningar från kvinn-

liga forskare ökar visserligen långsamt men successivt och beviljande-

graden följer i de flesta fall denna trend.

År 1996 utfärdade regeringen en förordning (1996:1579) om en grupp

för samverkan mellan vissa forskningsfinansierande myndigheter. Genom

samverkansgruppen skall myndigheterna i samråd främja och samordna

sin forskningsstödjande verksamhet när det gäller tvärvetenskaplig forsk-

ning, ett ökat medvetande om genusperspektivet i forskningen samt insat-

ser för jämställdhet. Samverkansgruppen anordnar bl.a. utbildning i jäm-

ställdhetsfrågor för forskningsråden avseende arbetet med rådens forsk-

ningsstöd. Samverkansgruppens insatser riktar sig till personal som ar-

betar direkt med forskare på fältet, granskning av ansökningar och för-

delning av medel, d.v.s. till handläggare i beredningsgrupper, program-

grupper o.dyl. Samverkansgruppen har varit pådrivande i arbetet med att

identifiera och synliggöra jämställdhets- och genusfrågorna.

Vid anställning av lärare skall bl.a. beaktas sådana sakliga grunder som

stämmer överens med jämställdhetspolitiska mål. Dessutom har en be-

stämmelse införts om att båda könen skall vara representerade bland de

sakkunniga om inte synnerliga skäl talar emot detta. Vidare har en regel

införts om krav på redovisning av hur fakultetsnämnderna eller motsva-

rande organ har beaktat jämställdhetsaspekten vid bedömningen. Även

när det gäller det statistiska underlaget avseende könsaspekter har rege-

ringen förtydligat och kompletterat förordningen (1993:1153) om redo-

visning av studier m.m. vid universitet och högskolor. Ansvaret för en

jämn könsfördelning på alla nivåer inom lärarkåren åvilar universiteten

och högskolorna. Vid val till fakultetsnämnden och särskilda organ skall

både kvinnor och män vara representerade i valberedningen, och bland

dem som föreslås till ledamöter skall minst en tredjedel utgöras av kvin-

nor och minst en tredjedel av män, om det inte finns synnerliga skäl.

Riksdagen har tidigare beslutat om principer för s.k. rekryteringsmål

för lärosäten i syfte att öka andelen kvinnor bland nyanställda forskare.

Sådana mål har för perioden 1997-1999 satts upp för samtliga universitet

samt Mitthögskolan. Lärosätena har ombetts att sätta upp mål för rekryte-

ring av kvinnliga forskare med sikte på att andelen kvinnor i professors-

kåren år 2008 skall uppgå till 25 procent. För att nå dessa mål måste läro-

sätena vidta åtgärder inom såväl grund- som forskarutbildning. Högsko-

leverket har uppdragits att följa upp och utvärdera lärosätenas arbete.

Regeringen inrättade år 1997 Nationella sekretariatet för genusforsk-

ning med uppgift att överblicka genusforskningen inom Sverige och spri-

da dess resultat inom och utanför universiteten. Sekretariatet arbetar med

att öka medvetandet om genusperspektivets betydelse och analyserar dess

status och utvecklingsmöjligheter inom alla vetenskapsområden. Samma

år inrättades ett nationellt ansvarsbibliotek för kvinno-, mans-, och ge-

nusforskning i Göteborg.

Prop. 2000/2001:3

81

Det finns särskilda forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning

vid nio lärosäten. Genussekretariatet, ansvarsbiblioteket och dessa sär-

skilda forum är viktiga för utvecklingen av både genus-, kvinno-, och

mansforskning men också för att sådan forskning skall kunna förgrena

sig i olika riktningar. Verksamheten vid dessa centra/fora har också visat

sig bidra till att rekrytera kvinnliga forskare och forskarstuderande. Den

forskning som bedrivs vid dessa centra/fora är en viktig tillgång och den-

na bör tas tillvara av lärosätena.

För att främja genusforskning i ämnen där den idag saknar förankring

avsatte regeringen medel för 18 tjänster varav 6 professurer, med inrikt-

ning på genusforskning i ämnena litteraturvetenskap, sociologi, informa-

tionsteknologi, folkhälsovetenskap, fysikundervisningens didaktik och

människa-maskin.

Högskoleverket har fått i uppdrag att utveckla undervisningen om ge-

nus och jämställdhet i jurist- och ekonomiutbildningarna. Samtliga äm-

nesområden skall kunna innehålla genusperspektiv på grundutbildnings-

nivå. På sikt kan en jämnare rekrytering av kvinnor och män till samtliga

utbildningar komma till stånd och bryta den könssegregerade utbildnings-

och arbetsmarknaden.

Utvärderingar

För att jämställdhetsarbetet skall kunna drivas framåt på ett effektivt

sätt krävs att reformer som syftar till att öka jämställdheten inom forsk-

ningsområdet utvärderas, men också att reformer på forskningsområdet

som inte haft jämställdhet som mål utvärderas ur ett jämställdhetspers-

pektiv. Regeringen har givit Högskoleverket i uppdrag att utvärdera någ-

ra av de reformer och särskilda satsningar som syftar till att öka jäm-

ställdheten inom högre utbildning och forskning.

Högskoleverket har på regeringens uppdrag utvärderat särskilda dokto-

randtjänster, postdoktorala stipendier och gästprofessurer för kvinnor

samt forskarassistenttjänster för underrepresenterat kön. Högskoleverket

konstaterar att åtgärderna troligen haft en positiv betydelse för jämställd-

heten vid universiteten och högskolorna. Den totala andelen kvinnor på

olika nivåer har ökat, men satsningarna är inte tillräckliga för att uppnå

jämn könsfördelning inom rimlig tid. För att motverka ett långsamt jäm-

ställdhetsarbete krävs att universitet och högskolor arbetar mera aktivt för

att uppnå en jämnare könsfördelning. Högskoleverket föreslår i sin rap-

port fortsatt satsning på särskilda tjänster för underrepresenterat kön.

Högskoleverket har i en annan rapport lämnat en redovisning för hur

universitet och högskolor uppfyllt sina rekryteringsmål för perioden

1997-1999 samt föreslagit nya mål för perioden 2001-2004. En vägle-

dande princip för rekryteringsmålen för perioden 2001-2004 är att målen

höjs för att fungera som en sporre i jämställdhetsarbetet. Regeringen re-

dovisar i budgetpropositionen för år 2001 de nya rekryteringsmålen för

lärosätena.

Mot bakgrund av bl.a. den ojämna könsfördelningen bland högskolor-

nas lärare och forskare har Statistiska Centralbyrån (SCB) initierat ett

projekt kring främst kvinnors men även mäns arbetsmiljö vid universitet

och högskolor. Syftet är att skildra eventuella skillnader med avseende på

Prop. 2000/2001:3

82

synlig såväl som dold maktfördelning och inflytande mellan kön och

tjänstekategorier. SCB kommer under hösten 2000, med stöd från Ut-

bildningsdepartementet, Rådet för arbetslivsforskning, Arbetslivsinstitu-

tet och Sveriges universitetslärarförbund, att utföra en pilotstudie som

omfattar samtliga lärare och forskare vid två svenska lärosäten. Ambitio-

nen är att i ett senare skede genomföra en huvudstudie för samtliga uni-

versitet och högskolor. En sådan totalundersökning skulle möjliggöra

jämförelser mellan tjänstekategorier och kön såväl inom som mellan läro-

säten samt med arbetsmarknaden i övrigt. Regeringen välkomnar SCB:s

initiativ och ser det som mycket viktigt att få ta del av samlade uppgifter i

ärendet som kan användas i det fortsatta arbetet med att skapa en jäm-

ställd arbetsmiljö vid landets lärosäten.

Satsningar inför 2000-talet

Syftet med en jämnare könsbalans inom forskningen är inte bara att

åstadkomma mer rättvisa möjligheter för underrepresenterat kön utan

även att påverka forskningens inriktning och forskningsmiljöerna vid

lärosätena. Det är regeringens övertygelse att forskningen kommer att

berikas av en större andel kvinnor, särskilt inom traditionellt manliga

forskningsområden.

Forskningsfinansiärerna har en central roll i arbetet med att främja

jämställdheten inom forskningen. Det gäller bl.a. att sörja för att ett till-

räckligt antal kvinnor är ledamöter i styrelserna för dessa myndigheter

och dess prioriteringskommittéer. Det gäller också att uppmärksamma att

kvinnor har samma chans som män att få bidrag från forskningsfinansie-

rande myndigheter för projekt av likartad kvalitet. Den nya myndig-

hetsorganisationen för forskningsfinansiering har uppmanats att verka för

jämställdhet och för att genusperspektivet beaktas. Det nya Vetenskaps-

rådet bör verka för jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verk-

samhetsområde. I enlighet med bestämmelser i förordningen (2000:654)

om elektorsförsamling vid forskningsråd skall en jämn könsfördelning

eftersträvas vid tillsättning av ledamöter i styrelsen.

EG-domstolen har nyligen prövat i vad mån svenska regler om positiv

särbehandling vid anställningar inom högskoleväsendet är förenliga med

gemenskapsrätten. Målet gällde bl.a. förordningen (1995:936) om vissa

anställningar som professor och forskarassistent i jämställdhetssyfte och

(numera) 4 kap. 16 § högskoleförordningen (1993:100). Domstolen kom

fram till att gemenskapsrätten hindrar en nationell lagstiftning som inne-

bär att en sökande till en statlig tjänst av underrepresenterat kön med till-

räckliga kvalifikationer skall utses framför en sökande av motsatt kön

som annars skulle ha utsetts, om det behövs för att en sökande av det un-

derrepresenterade könet skall utses och under förutsättning att skillnaden

mellan sökandenas kvalifikationer inte är så stor att tillämpningen strider

mot kravet på saklighet. Detta gäller även om den nationella lagstiftning-

en är begränsad till att gälla tillsättning av ett på förhand bestämt, be-

gränsat antal tjänster eller tjänster som har inrättats som ett led i en en-

skild högskolas särskilt beslutade program enligt vilket positiv särbe-

handling får tillämpas. Däremot hindrar inte gemenskapsrätten en regel

som grundas på nationell förvaltningspraxis och som innebär att en sö-

Prop. 2000/2001:3

83

kande som tillhör det underrepresenterade könet får ges företräde framför

en medsökande av motsatt kön, förutsatt att de sökande i merithänseende

kan anses jämbördiga eller i det närmaste jämbördiga. Som förutsättning

gäller dock att det skall göras en objektiv bedömning av ansökningarna

med beaktande av samtliga sökandes personliga förhållanden.

De svenska reglerna prövades bl.a. mot direktivet om likabehandling

av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning

och befordran samt arbetsvillkor (76/207/EG). Som skäl för sin bedöm-

ning i den delen anförde EG-domstolen sammanfattningsvis följande. Det

konstaterades att den svenska lagstiftningen i aktuellt avseende gör det

möjligt att ge företräde åt en sökande av underrepresenterat kön, vars

kvalifikationer för tjänsten visserligen är tillräckliga, men inte likvärdiga

med de kvalifikationer som andra sökande av motsatt kön har. Vid be-

dömningen i urvalsförfarandet är det berättigat att vissa positiva och ne-

gativa kriterier beaktas som i och för sig är könsneutrala till sin utform-

ning. Därför kan det beslutas att tjänsteår, ålder och dagen för senaste

befordran endast beaktas om de har betydelse för den sökandes lämplig-

het, kvalifikationer och yrkeserfarenheter. På samma sätt kan det fastslås

att t.ex. familjesituationen eller partnerns inkomst saknar betydelse. Till-

lämpningen av dessa kriterier skall ske på ett öppet sätt och det skall gö-

ras en objektiv bedömning av ansökningarna med beaktande av samtliga

sökandes personliga förhållanden. Av svensk tillämplig lagstiftning

framgår inte att bedömningen av de sökandes kvalifikationer har gjorts

utifrån klara och tillförlitliga kriterier som kan förebygga eller kompense-

ra nackdelar i yrkeskarriären för personer av det underrepresenterade

könet. Tvärtom innebär de svenska reglerna att en sökande till en statlig

tjänst av underrepresenterat kön och med tillräckliga kvalifikationer för

tjänsten skall utses framför en sökande av motsatt kön som annars skulle

ha utsetts, om det behövs för att en sökande av det underrepresenterade

könet skall utses. Lagstiftningen ger således automatiskt företräde åt sö-

kande av underrepresenterat kön om dessa har tillräckliga kvalifikationer.

Det krävs dock enligt den svenska regeln att skillnaden mellan de kva-

lifikationer som sökande av respektive kön har inte får vara så stor att

tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet vid tillsättningen.

Domstolen anser att det inte går att exakt fastställa innebörden av detta

villkor, vilket medför att valet av en sökande bland dem med tillräckliga

kvalifikationer i sista hand grundas enbart på att sökanden tillhör under-

representerat kön, även om denna har lägre kvalifikationer än en annan

sökande av motsatt kön. Någon objektiv bedömning av ansökningarna

med beaktande av samtliga sökandes personliga förhållanden görs inte.

Slutsatsen blir att de svenska reglerna strider mot direktiven.

I fördraget sägs att i syfte att i praktiken säkerställa full jämställdhet i

arbetslivet mellan kvinnor och män får principen om likabehandling inte

hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om åtgärder som rör

särskilda förmåner för att göra det lättare för det underrepresenterade

könet att bedriva yrkesverksamhet eller för att förebygga eller kompense-

ra nackdelar i yrkeskarriären (artikel 141.4) . Domstolen menar att inte

heller av denna fördragsbestämmelse kan anses följa att den svenska ur-

valsmetoden är tillåten, eftersom den under alla omständigheter inte står i

proportion till det mål som eftersträvas.

Prop. 2000/2001:3

84

En utgångspunkt för jämställdhetsarbetet är bestämmelserna i jäm-

ställdhetslagen (1991:433) där bl.a. bestämmelser om positiv särbehand-

ling ingår. Regeringen anser att det är angeläget att lärosätena vidtar de

åtgärder som behövs för att se till att dessa bestämmelser efterlevs vid

anställningar. Varje lärosäte som anordnar forskarutbildningar bör hålla

utbildning för forskarhandledare. I dessa bör jämställdhet och genuspers-

pektiv ingå i syfte att ge handledaren en förmåga att lägga ett genuspers-

pektiv på sin handledning.

Av de ny resurser riksdagen anvisat för forskning och forskarutbild-

ning under åren 2001-2003 bör 12 miljoner kronor fördelas till en fors-

karskola inom genusforskning. Av de nya resurserna föreslås il budget-

propositionen för år 2001 att 5 miljoner kronor fördelas till denna fors-

karskola (jfr avsnitt 8.3.1). En planeringsförutsättning för forskarskolan

är att ytterligare 5 miljoner kronor fördelas för år 2002 och ytterligare 2

miljoner kronor för år 2003. Utöver denna satsning bör Vetenskapsrådet

inom ramen för sin budget fördela minst 10 miljoner kronor för genus-

forskning.

6.4.2 Forskningsetik

Regeringens forslag: Det skall föras in en ny paragraf i högskolelagen

som innebär att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed skall

värnas i universitetens och högskolornas verksamhet.

Regeringens bedömning: Regeringen avser att vidare utreda frågan om

det bör föras in en generell författningsreglering för forskningsetisk

granskning som omfattar alla finansiärer och forskningsutförare.

Bakgrund: Vetenskapens och teknikens stora betydelse för samhället

och dess utveckling medför att forskningsetiska frågor är av stort allmänt

intresse. Forskningsverksamhet aktualiserar en rad frågor av etisk karak-

tär. Det kan vara metoderna som är etiskt problematiska, därför att de

innebär experiment på människor eller djur eller bygger på att känsliga

uppgifter om enskilda personer ställs samman. Den tidigare debatten och

granskningen har framför allt berört dessa frågor. Forskningsetiska över-

väganden omfattar emellertid även t.ex. frågor om objektivitet och sak-

kunskap vid utvärdering av forskning och bedömning av samhälls-

problem.

Forskningsetiska frågor hade tidigare behandlats av Forskningsetiska

utredningen (SOU 1989:74 och 75) och därefter av riksdagen (prop.

1989/90:90, bet. 1989/90:UbU25, rskr. 328). Riksdagen ansåg att fors-

karna själva måste ta ansvaret för den etiska kvaliteten likaväl som för

den vetenskapliga. Etisk prövning av forskningsprojekt är således en na-

turlig del av verksamheten. Riksdagen framhöll bl.a. vikten av utbildning

i forskningsetiska frågor på alla stadier, men särskilt inom forskarutbild-

ningen.

Regeringen gjorde i propositionen Forskning och samhälle (prop.

1996/97:5) bedömningen att forskningsetiska problem och forskarnas

ansvar i dessa frågor borde ägnas förnyad uppmärksamhet. Med tanke på

den snabba utvecklingen inom vetenskapen och strävan efter en närmare

Prop. 2000/2001:3

85

samverkan mellan forskning och samhälle behövdes en översyn av vad Prop. 2000/2001:3

forskarsamhället och andra gjorde för att hantera de etiska frågorna. En

ny och breddad analys av de forskningsetiska frågorna borde göras.

Regeringen tillsatte en utredning för en allsidig belysning av forsk-

ningsetiska frågor eftersom dessa frågor är av stor betydelse för forskning

och samhälle. Kommittén skulle enligt direktiven analysera vilka etiska

frågor som uppstår i forskningsprocessen och med denna utgångspunkt

granska utbildningen i forskningsetik och även överväga andra åtgärder

som kan öka medvetenheten om etiska frågor i forskningen. Kommittén

skulle också analysera problematiken kring forskningsfusk och veten-

skaplig oredlighet. Vidare skulle kommittén se över det nuvarande sys-

temet för forskningsetisk granskning och föreslå utformning av forsk-

ningsetisk granskning av sådana projekt som innefattar användning av

personnummer. Utvecklingen i andra länder skulle belysas och konsek-

venser för Sverige av internationella konventioner skulle beaktas.

Kommittén om forskningsetik fick således ett brett uppdrag. Kommit-

tén har arbetat med en rad skilda frågor som forskningsfusk och annan

oredlighet i forskning, bedömning av forskningsprojekt ur etisk synvin-

kel, jävsförhållanden i den vetenskapliga granskningen av forsknings-

projekt, intressekonflikter i forskningen, utbildning och forskning i

forskningsetik, öppenhet och insyn i forskningsprocessen, redovisning

och tillsyn m.m. Betänkandet rymmer också såväl övergripande som

mycket detaljerade förslag i administrativa frågor. Under sitt arbete har

kommittén initierat diskussion och debatt bl.a. genom att ordna seminari-

er och genom att i egen regi remittera en delrapport för synpunkter till ett

stort antal berörda organ. De yttranden som inkommit till regeringskans-

liet under remissförfarandet av slutbetänkandet uttrycker överlag stor

uppskattning av kommitténs arbete med analys av de forskningsetiska

frågorna. Flera instanser nämner i sitt yttrande att de initierat åtgärder på

området. Samtidigt menar många att betänkandet har en slagsida åt det

medicinska området och att det juridiska underlaget lämnar en del i öv-

rigt att önska.

I det följande behandlas de två huvudförslagen i kommitténs betänkan-

de, nämligen förslagen om hanteringen av forskningsfusk samt verksam-

heten med forskningsetisk bedömning av forskningsprojekt.

Vetenskaplig oredlighet och forskningsfusk

Kommitténs förslag: Kommittén föreslår en definition av begreppet

"oredlighet i forskning". Härmed bör enligt kommittén avses att en fors-

kare avsiktligt och på ett vilseledande sätt gör avsteg från de vetenskapli-

ga kraven eller medvetet bryter mot allmänt accepterade etiska normer.

Oredlighet i forskning inbegriper enligt kommittén fabricering och för-

falskning av data eller källmaterial, plagiering samt andra handlingar i

avsikt att vilseleda omgivningen beträffande de vetenskapliga kraven

eller medvetna brott mot allmänt accepterade etiska normer i samband

med ansökan om forskningsanslag, vid forskningens genomförande eller

vid rapportering av forskningsresultat.

Som allmän strategi för att komma till rätta med oredlighet i forskning

föreslår kommittén att lärosätenas ledningsansvar bör betonas genom att

86

det införs en bestämmelse i högskolelagen (1992:1434) om att det åligger

varje lärosäte att värna om vetenskapens trovärdighet och god forsk-

ningssed. Det bör åligga varje lärosäte eller annan myndighet som bedri-

ver forskning att besluta om riktlinjer för utredning av anmälan om ored-

lighet i forskning. Privata forskningsinrättningar rekommenderas besluta

om motsvarande riktlinjer. Kommittén föreslår inrättande av en Forsk-

ningens centrala förtroendenämnd. I de fall av oredlighet i forskning där

ärendet inte blir föremål för disciplinansvar eller åtalsanmälan, men där

misstanken om oredlighet inte kan avföras, bör denna nämnd göra en

fördjupad utredning. Nämnden föreslås således att på uppdrag av myn-

digheter och privata forskningsinrättningar pröva om forskare varit ored-

liga i sin forskning och besluta om rekommenderad disciplinpåföljd och

om åtalsanmälan.

Kommittén föreslår att det bör åligga varje fakultet/lärosäte att upprätta

en plan för utbildning i forskningsetik, att utbildningens utformning skall

bestämmas av fakulteterna/lärosätena själva, att utbildningen skall vara

anpassad till ämnena och att kurserna bör vara obligatoriska. Fakulteter-

na/lärosätena bör upprätta program för utbildning av handledare i forsk-

ningsetiska frågor. Kommittén föreslår också att det i högskoleförord-

ningen (1993:100) görs ett tillägg där utbildning i forskningsetik anges

som ett obligatoriskt inslag i all forskarutbildning.

Det ingick också i kommitténs uppdrag att studera den s.k. peer review

processen som innebär att forskare bedömer kvaliteten i andra forskares

arbete vid t.ex. ansökan om projektbidrag, tillsättning av tjänster eller vid

publicering av vetenskapliga artiklar. Enligt kommittén är peer review

den bästa tillgängliga metoden vid bedömning av forskning, men man för

fram vissa rekommendationer och riktlinjer för att stärka opartiskhet i

bedömningen och förbättra insynen i granskningsprocessen. Dessa riktar

sig huvudsakligen till forskningsråden och stiftelser och inbegriper bl. a.

åtgärder för en höjd medvetenhet om jävsregler, en jämnare könsfördel-

ning samt regelbundna utvärderingar av granskningsprocessen.

Remissinstanserna: Många remissinstanser anser att kommittén före-

slagit en alltför vid definition av oredlighet i forskning. Definitionen bör

enligt dessa avgränsas till att omfatta sådant som är specifikt för forsk-

ningsverksamhet. Den skulle på så sätt också närma sig definitioner som

tillämpas internationellt. De flesta remissinstanserna anser att förebyg-

gande arbete är viktigt och tillstyrker att lärosätenas ledningsansvar beto-

nas bl.a. genom det föreslagna tillägget i högskolelagen. Många anser att

även forskningsmyndigheter och privata forskningsinrättningar som inte

omfattas av högskolelag och högskoleförordning bör åläggas att fastställa

riktlinjer för hantering av oredlighet i forskning. Förslaget om en central

förtroendenämnd möter blandade reaktioner. Å ena sidan är det viktigt att

eftersträva enhetlighet i bedömning och minskad risk för jäv men å andra

sidan är forskningsfusk sällsynt och den föreslagna nämndens roll i redan

existerande regelsystem anses oklar. Flera instanser betonar behovet av

att skydda såväl anmälare som anmäld.

De flesta remissinstanserna är positiva till ett ökat inslag av forsk-

ningsetik i forskarutbildningen och till att frågor om forskningsetik också

ingår i handledarutbildningen. Många instanser är emellertid emot en

reglering av forskarutbildningens innehåll i högskoleförordningen eller

Prop. 2000/2001:3

87

avstyrker förslaget om ett obligatorium. Man framhåller också att kurser i

forskningsetik måste vara anpassade till ämnet/vetenskapsområdet. En

rad instanser anser att forskningsetik måste förekomma redan i grundut-

bildningen, inte minst inom vårdområdet. Några instanser framhåller be-

tydelsen av handledare och andra seniora forskare som "forskningsetiska

förebilder".

När det gäller peer review processen instämmer remissinstanserna i

stort i kommitténs bedömning och menar att man i hög grad redan tilläm-

par de principer som kommittén föreslår.

En sammanställning av remissynpunkterna finns tillgänglig vid Utbild-

ningsdepartementet.

Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens mening är den de-

finition av oredlighet i forskning som kommittén föreslagit inte använd-

bar. En definition bör tydligare skilja på vad som är allmänt olämpligt

beteende enligt vetenskapliga normer och vilka handlingar som är att

hänföra till tjänsteförseelse eller rentav kan föranleda misstanke om brott.

En användbar definition av oredlighet i forskning eller forskningsfusk

bör ha en tydlig koppling till vilka eventuella åtgärder som kan komma

att bli aktuella om en överträdelse görs. Forskarsamhället måste självt

hantera det som enbart kan betraktas som olämpligt beteende medan det

för tjänsteförseelse och brottsliga handlingar finns regelsystem enligt

följande.

Lagen (1994:260) om offentlig anställning innehåller särskilda före-

skrifter om arbetstagare hos bl.a. myndigheterna under regeringen. En

arbetstagare, som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyl-

digheter i anställningen, får meddelas disciplinpåföljd för tjänsteförseel-

se. Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag. Avsteg från bestämmel-

serna om disciplinpåföljd får dock göras genom kollektivavtal. Den som

är misstänkt för att i sin anställning ha begått brott skall anmälas till åtal,

om misstanken avser tjänstefel, grovt tjänstefel, mutbrott och brott mot

tystnadsplikt. Åtalsanmälan skall också ske om misstanken avser annat

brott, om det kan antas föranleda någon annan påföljd än böter. Mål om

tillämpligheten av lagen om offentlig anställning skall handläggas på så

sätt att talan väcks i Arbetsdomstolen eller vid tingsrätt enligt närmare

bestämmelser i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Beträffande arbetstagare som är anställda av lärosätet, dvs. lärare och

anställda doktorander gäller enligt högskoleförordningen (1993:100)

följande. Styrelsen för lärosätet skall besluta om bl.a. disciplinansvar,

åtalsanmälan och om avstängning. Styrelsen får välja att inrätta en perso-

nalansvarsnämnd som prövar dessa frågor. Om en sådan nämnd inrättas

skall nämnden avgöra dessa frågor. Om styrelsen för lärosätet eller en

personalansvarsnämnd meddelar en disciplinpåföljd finns även här möj-

lighet att söka ändring i beslutet genom att väcka talan mot lärosätet en-

ligt lagen om rättegång i arbetstvister. Av 7 § lagen (1982:80) om an-

ställningsskydd framgår att uppsägning från arbetsgivaren skall vara sak-

ligt grundad.

För studenter och doktorander som är antagna till och bedriver forskar-

utbildning finns bestämmelser om disciplinära åtgärder (varning och av-

stängning). Ärenden om disciplinära åtgärder handläggs av en disciplin-

nämnd, som skall finnas vid varje lärosäte. Ett beslut av disciplinnämn-

Prop. 2000/2001:3

88

den om avstängning kan överklagas hos länsrätt, men ett beslut om var-

ning får inte överklagas.

I högskolelagen finns krav på att verksamheten skall avpassas så att en

hög kvalitet nås. Att motverka slarv eller medvetet fusk liksom allmänt

oacceptabelt beteende individer emellan på arbetsplatsen borde kunna

inbegripas i denna allmänna strävan efter en hög kvalitet i verksamheten.

Som beskrivits finns det redan regler om hur arbetsgivare skall hantera

situationer när en anställd kan misstänkas ha gjort sig skyldig till brott

som skall anmälas till åtal eller gjort sig skyldig till tjänsteförseelse. Det

saknas därför skäl att skapa en ny, särskild ordning med ett centralt organ

för att utreda forskningsfusk. Såvitt man kan bedöma är upptäckta fall av

forskningsfusk sällsynta. Samtidigt är det p.g.a. den moderna forskning-

ens höga grad av specialisering svårt att upptäcka forskningsfusk och att

utreda hur det har gått till. I första hand bör enligt regeringens uppfatt-

ning förebyggande åtgärder som utbildning och medvetandegörande prio-

riteras. Det är också viktigt att framhålla hur angeläget ett noggrant

granskningsarbete är t.ex. i samband med anställningar och granskning

av avhandlingar samt i samband med forskningsfinansiärers behandling

av ansökningar och redovisningar av genomförda projekt. För att betona

lärosätenas ansvar för förebyggande åtgärder föreslår regeringen ny para-

graf i högskolelagen enligt vilket vetenskapens trovärdighet och god

forskningssed skall värnas.

Myndighet eller lärosäte som utreder om en anställd skall anmälas till

åtal eller om disciplinpåföljd skall beslutas bör kunna anlita extern ex-

pertis som stöd i utredningen. Det finns idag en expertgrupp knuten till

MFR som kan stödja lärosätena på detta sätt inom det medicinska fältet.

Denna modell bör i den nya myndighetsorganisationen för forskningsfi-

nansiering utvidgas. Vetenskapsrådet bör kunna tillhandahålla nationell

expertis inom alla vetenskapsområden som vid behov kan anlitas av läro-

sätena.

Som ovan redogjorts för finns bestämmelser om åtalsanmälan från ar-

betsgivarens sida. När åtgärd vidtagits för att åtal skall väckas får inte

arbetsgivaren inleda eller fortsätta ett disciplinärt förfarande med anled-

ning av det som föranlett åtgärden. Även om ingen misstanke finns om

att brott enligt brottsbalken begåtts kan vissa handlingar företagna av en

offentligt anställd forskare föranleda åtgärder från arbetsgivarens sida i

form av disciplinpåföljd för tjänsteförseelse. Ytterst blir det Arbetsdom-

stolen som tar ställning till om en forskare anses ha gjort sig skyldig till

fusk som påverkar anställningen. Utredningen har föreslagit att lärosäte-

na bör utfärda riktlinjer för utredning av misstanke om forskningsfusk.

Ytterst är det rektor såsom myndighetschef som är ansvarig för att sådana

utredningar kommer till stånd samt för formerna för dessa utredningar.

Regeringen har erfarit att sådana riktlinjer har tagits fram inom Univer-

sitets- och högskoleförbundet (SUHF) och tillämpas av lärosätena. Enligt

regeringens bedömning fordras inte någon ytterligare reglering för närva-

rande. Hanteringen av frågor om oredlighet i forskningen bör emellertid

följas upp och regeringen avser att återkomma till frågan.

Utbildning och medvetandegörande om forskningsetiska frågor är vik-

tiga element i det förebyggande arbetet mot oredlighet i forskning. Stats-

makterna bör emellertid inte som kommittén föreslår detaljreglera fors-

Prop. 2000/2001:3

89

karutbildningens innehåll. Det är emellertid naturligt att doktoranden,

tillsammans med sin handledare, diskuterar forskningsetiska frågor. Re-

geringen överväger att föreskriva i högskoleförordningen om handledar-

utbildning på sätt som beskrivs i avsnitt 8.5.2 i denna proposition. Det är

angeläget att handledarutbildningen även innefattar forskningsetiska frå-

geställningar.

Granskningen av forskning genom peer-review är ett bärande element i

forskningens kvalitetskontroll. Denna process är därmed också viktig i

det förebyggande arbetet mot oredlighet i forskning. Enligt regeringens

mening bedrivs ett medvetet och aktivt arbete med utveckling av peer-

review processen särskilt hos forskningsråden. Regeringen följer detta

utvecklingsarbete noga bl.a. vid uppföljningen av myndigheternas årsre-

dovisningar.

Etisk prövning av forskning

Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att det i högskoleförordningen

skall införas en bestämmelse om att forskningsprojekt som innefattar för-

sök med människa eller mänsklig vävnad skall prövas i en forsknings-

etisk kommitté i enlighet med av varje högskola fastställd arbets- och

beslutsordning. Prövningen skall ha sin utgångspunkt i de etikregler och

internationella deklarationer som antagits avseende forskning inom olika

vetenskapsområden. De forskningsetiska kommittéernas beslut skall vara

rådgivande, vilket bl.a. innebär en markering att forskaren själv är den

som är ytterst moraliskt ansvarig genom hela forskningsprocessen. En

lokal kommitté skall kunna vända sig till en annan forskningsetisk kom-

mitté eller annan instans. I de fall en etikansökan avslås bör forskaren ha

rätt till ytterligare en prövning ifrån en annan kommitté. Separata kom-

mittéer bör inrättas för skilda vetenskapsområden. De forskningsetiska

kommittéerna bör bestå av representanter för såväl forskningen som det

allmänna.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser är positiva till etisk

prövning av forskning som berör människor. Många instanser har dock

invändningar mot utredningens förslag till utformning av den etiska

prövningen. Etisk prövning bör inte enbart göras av forskning vid univer-

sitet och högskolor, utan krav på forskningsetisk prövning bör skrivas in

även i andra relevanta myndigheters instruktioner. Många remissinstanser

anser emellertid att det behövs en generell författningsreglering (ramlag)

av de forskningsetiska kommittéerna, liksom av förfarandet vid dessa

organ. Det föreslagna tillägget till högskoleförordningen beträffande för-

sök med människa eller mänsklig vävnad anses oklart formulerat. Många

remissinstanser anser att formuleringen är allt för generell. Att pröva alla

försök som inbegriper mänsklig vävnad är orealistiskt och förordningen

skulle förlora sin verkan. Vissa remissinstanser, flera av dem utan an-

knytning till medicinsk forskning, anser att formuleringen är för snäv och

inte inbegriper all etiskt problematisk forskning. Systemet med ytterligare

en prövning i en annan kommitté anses vara alltför oklart reglerat. Flera

instanser påpekar att samma regler och samma bedömningsgrunder bör

gälla i samtliga kommittéer för att undvika jäv och skilda bedömningar

vid olika lärosäten. Många remissinstanser föredrar ett system med

Prop. 2000/2001:3

90

överprövning hos en överordnad nämnd. En sådan överprövningsinstans

bör också kunna göra policyuttalanden och formulera riktlinjer och reg-

ler. I frågan om etikkommittéernas sammansättning är remissopinionen

splittrad.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt regeringens mening är det

viktigt att det finns tydliga kriterier för vilka forskningsprojekt som skall

genomgå forskningsetisk prövning. Endast särskilt integritetskänslig

forskning bör granskas. Kommitténs förslag till avgränsning som den

uttrycks i ett föreslaget tillägg i högskoleförordningen är därför alltför

vid.

Under slutet av 1960-talet inrättades successivt forskningsetikkommit-

téer vid samtliga medicinska fakulteter i Sverige. Detta skedde delvis

som ett svar på den s.k. Helsingforsdeklarationen från 1964 och därför att

National Institute of Health i USA år 1966 beslöt att alla humanforsk-

ningsprojekt som skulle stödjas ekonomiskt därifrån måste genomgå etisk

granskning. Numera finns således i var och en av landets sjukvårdsregio-

ner en regional forskningsetikkommitté. Dessa regionala etikkommittéer

är knutna till de medicinska fakulteterna. I Stockholmsregionen finns

även lokala etikkommittéer, vilka sorterar under Karolinska Institutets

regionala etikkommitté. Medicinska forskningsrådets (MFR) nämnd för

forskningsetik är policyorgan i forskningsetiska frågor och samordnar

arbetet i de olika forskningsetikkommittéerna.

HSFR och SFR har båda etikkommittéer som granskar projektansök-

ningar som är ställda till respektive råd och i vissa fall också sådana som

remitteras från andra forskningsfinansiärer. Liksom MFR:s etiknämnd

har dessa etikkommittéer även policyskapande uppgifter.

Statens medicinsk-etiska råd tillsattes år 1985 som ett rådgivande or-

gan till regeringen. En av rådets främsta uppgifter är att följa utveckling-

en inom sådan forskning och behandling som kan anses vara känslig för

den mänskliga integriteten eller påverka respekten för människovärdet.

Rådet tar dock inte ställning till enskilda forskningsprojekt.

Gentekniknämnden inrättades år 1994 och har till uppgift att följa den

nationella och internationella utvecklingen på genteknikområdet, bevaka

etiska frågor och genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvar-

bar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs

hälsa samt miljön skyddas. Nämndens roll utreds för närvarande av Bio-

teknikkommittén (Dir. 1997:120).

• I den forskningsetiska utredningens betänkande Forskningsetisk pröv-

ning (SOU 1989:74) föreslogs viss reglering av formerna för forsknings-

etisk granskning och för utbildning i forskningsetik. Riksdagen beslutade

emellertid, i enlighet med förslagen i 1990 års forskningspolitiska propo-

sition (prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:UbU25, rskr 328), att inte ytterli-

gare reglera verksamheten.

Medicinsk forskning bedrivs ofta med hjälp av försökspersoner. De

kunskapsvinster forskningen kan leda till måste vägas mot de risker för-

sökspersoner kan utsättas för. Försökspersoner måste få en rättvisande

information om vad medverkan i ett forskningsprojekt innebär. Det nuva-

rande systemet för forskningsetisk granskning är i första hand avsett att

hantera dessa frågor. Därutöver tillkommer den granskning som sker i

Prop. 2000/2001:3

91

SFR:s och HSFR:s etiska kommittéer, huvudsakligen av ansökningar

ställda till respektive råd, avseende integritetskänsliga projekt.

Enligt regeringens mening har ingenting framkommit som tyder på att

det nuvarande systemet inom det medicinska fältet inte fungerar väl. Där-

emot har nya behov av forskningsetisk prövning uppstått dels genom ny

lagstiftning och dels genom vetenskapens utveckling. Personuppgiftsla-

gen (1998:204), lagen om hälsodataregister (1998:543) och lagen om

vårdregister (1998:544) innehåller regler om att om viss behandling god-

känts av en forskningsetisk kommitté, får känsliga personuppgifter be-

handlas för forskningsändamål om behandlingen är nödvändig enligt vis-

sa närmare bestämmelser och om samhällsintresset av det forskningspro-

gram där behandlingen ingår klart väger över den risk för otillbörligt in-

trång i enskildas personliga integritet som behandlingen kan innebära. I

dessa lagar avses med forskningsetisk kommitté ett särskilt organ för

prövning av forskningsetiska frågor som har företrädare för både det all-

männa och forskningen och som är knutet till ett universitet eller en hög-

skola eller till någon annan instans som i mera betydande omfattning fi-

nansierar forskning. Regeringen har erfarit att Socialstyrelsen, Folkhäl-

soinstitutet, Riksförsäkringsverket, Statens Institutionsstyrelse och

Svenska Kommunförbundet har enats om att inrätta en gemensam forsk-

ningsetisk kommitté knuten till Socialstyrelsen. Personuppgiftslagen har

därvid tolkats så att Socialstyrelsen får anses likställd med en "instans

som i mera betydande omfattning finansierar forskning". Kommittén

skall vara tillgänglig för samtliga nämnda myndigheter samt för Svenska

Kommunförbundet. Kostnaderna för den etiska kommittén delas av

samtliga berörda.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag gjort en översyn av frågor

som rör de s.k. biobankerna i hälso- och sjukvården. Utgångspunkten för

översynen är att viktig kunskap som kan hämtas från dessa biobanker

skall kunna vara tillgänglig för forskning, vård och behandling, samtidigt

som användningen inte får skada den enskilde, de genetiska släktingarna

eller deras integritet. Intresset för att få tillgång till materialet har ökat

kraftigt under senare år, bl.a. på grund av den snabba utvecklingen inom

genteknik och biomedicinsk forskning. Socialstyrelsen har i enlighet med

uppdraget lagt fram ett förslag till en särskild lag om biobanker (S

2000/3332/HS). Den föreslagna regleringen förutsätter bl.a. att forsk-

ningsetikkommittéer prövar inrättande av en biobank för forskningsän-

damål eller när en befintlig biobank skall ställa prover till förfogande för

ett nytt forskningsprojekt eller för klinisk prövning. Under år 1999 har

MFR:s etiska nämnd utfärdat forskningsetiska riktlinjer för användningen

av det humanbiologiska materialet i biobanker för forskning.

Enligt regeringens bedömning finns mot denna bakgrund skäl som talar

för en generell författningsreglering av forskningsetisk prövning. Kom-

mitténs betänkande ger emellertid otillräckligt underlag för en sådan åt-

gärd och regeringen avser därför att vidare utreda denna fråga inte minst

mot bakgrund av Europakonventionen om mänskliga rättigheter och

biomedicin. En sådan ramlag borde lämpligen bl.a. reglera huvudmanna-

skapet för kommittéerna och deras sammansättning, vilken forskning som

måste etikgranskas, riktlinjer för etikbedömningen samt former för

överprövning av kommittéernas beslut.

Prop. 2000/2001:3

92

6.4.3 Forskningsinformation

Prop. 2000/2001:3

Regeringens bedömning: Vetenskapsrådet och Forskningsforum bör

ges ett särskilt ansvar för att sprida forskningsinformation.

Skälen för regeringens bedömning: Vetenskapens utveckling sker i

en allt snabbare takt och forskningens möjligheter att bidra till framsteg i

samhället blir därmed allt större. Den omvälvande utveckling som har

skett och som sker inom informationstekniken och som nu även präglar

biotekniken kan komma att förändra samhället och människors villkor på

ett sällan tidigare skådat sätt.

Samtidigt innebär denna utveckling stora utmaningar. Forskningen gör

ständigt nya landvinningar och människor hyser stora förhoppningar till

forskningens möjligheter att lösa många svåra problem. Den nya tidens

kunskap väcker dock många frågeställningar. Utvecklingen, framför allt

inom biotekniken och genomforskningen, innebär också att samhället och

dess medborgare måste ta ställning till allt svårare etiska frågor.

Mot denna bakgrund är det nödvändigt med en omfattande, aktiv och

förtroendefull dialog mellan forskarna och det övriga samhället så att

motiven för forskningen öppet diskuteras. Det räcker inte med att fors-

karna informerar varandra utan forskningsresultaten måste också bli kän-

da bland allmänheten. Särskilda avnämare, t.ex. näringslivet, behöver

också kunna uttrycka sina forskningsbehov och få möjlighet att påverka

forskningens inriktningar där det är relevant. Samverkan mellan högsko-

lan, näringslivet och skilda samhällssektorer behandlas närmare i avsnit-

tet 8.7.

När det gäller relationen mellan forskningen och allmänheten har

forskningsinformation olika syften. Information om forskning bidrar till

att höja den allmänna kunskapsnivån i samhället, vilket ökar enskilda

individers möjligheter att delta i den demokratiska processen. Det är ge-

nom att få ta del av kunskap som människor kan påverka sin situation.

Att bedriva forskning är en verksamhet som kräver detaljerade kunskaper

om aktuella frågeställningar, metoder och tidigare resultat. Det är angelä-

get att allmänheten får inblick i hur vetenskapliga prioriteringar görs,

vilka etiska överväganden som sker och hur vetenskapliga projekt ge-

nomförs. Information om ett visst forskningsområde, forskningsprojekt

eller forskningsprocess gör det möjligt för människor att bilda sig en

uppfattning om och därmed ha möjlighet att ha synpunkter på forskning-

ens inriktning, vilket är en självklarhet i ett demokratiskt samhälle. Det är

ett naturligt krav att medborgarna får veta hur statliga forskningsmedel

används och vilka resultat det leder till.

Hela samhället är mottagare av den kunskap som tas fram genom

forskningen. Information om forskningsresultat har även betydelse för

samhällsutvecklingen i sin helhet, bl.a. genom att forskningsresultat i

ökande omfattning ligger till grund för politiska beslut. Att denna kun-

skap sprids till allmänheten är också en demokratifråga.

Forskningsinformationen bör främja dialogen mellan forskare och all-

mänheten. För att uppnå detta krävs att informationen är målgruppsan-

passad, begriplig och tillgänglig. Forskningsinformationen bör öka all-

mänhetens intresse för forskning, medvetenhet om forskningens betydel-

93

se, samt främja kunskaperna om forskningens möjligheter och begräns-

ningar.

De viktigaste förmedlarna av forskningsinformation är forskarna själ-

va. Forskarna bör på alla sätt uppmuntras att i populariserad form pre-

sentera sin forskning för allmänheten för att därigenom främja en dialog

mellan forskare och allmänhet. Forskningsinformation bör ses som en

naturlig del av forskningen och bör vara meriterande i forskarnas karriär-

utveckling.

Aktörerna som sprider forskningsinformation är många. Arbete med

forskningsinformation i mer organiserad form bedrivs idag vid landets

lärosäten, de nuvarande forskningsråden och sektorsorganen, av forsk-

ningsstiftelserna, museer, Högskoleverket - främst genom databasen SA-

FARI - m.fl. Det finns dessutom ett antal populärvetenskapliga tidskrif-

ter, vetenskapsredaktioner vid Sveriges television och Sveriges radio

samt ett stort antal frilansjournalister som bevakar forskningsfrågor. I

Sverige och internationellt växer det fram nätverk av experter som via

internet snabbt kan ge exempelvis journalister kontakt med den kompe-

tens som de efterfrågar.

Samverkan mellan förmedlarna av forskningsinformation, t.ex. mellan

lärosätena och forskningsråden, förekommer bl.a. kring vissa populärve-

tenskapliga arrangemang. Sådan samverkan ökar möjligheterna att nå ut

med forskningsinformation och bör därför utvecklas ytterligare.

Att popularisera forskning innebär att göra resultat och processer inom

forskningen tillgängliga och begripliga även för människor utanför den

vetenskapliga världen. Populärvetenskap kan ta sig många olika uttryck:

det kan vara litteratur eller artiklar som forskarna författar själva eller i

samarbete med skribenter och framträdanden i massmedia eller vid olika

typer av publika evenemang. Många museer bidrar aktivt till att sprida

och förklara forskningsresultat. En metod som framgångsrikt prövats är

vetenskapsteater, där forskare tillsammans med skådespelare illustrerar

ett visst vetenskapligt område på ett nyskapande sätt. Målgrupperna för

vetenskapsteatern kan vara både vuxna och barn.

En annan form för populärvetenskapen är vetenskapsfestivaler, som

vuxit fram i Europa och som även anordnas i Sverige sedan några år till-

baka. Vid dessa festivaler presenteras forskning på en mängd olika sätt:

forskningslaboratorier öppnas för allmänheten, utställningar, seminarier

och konferenser anordnas och experimentverkstäder skapas.

Populärvetenskap har dessutom ett "inomvetenskapligt" värde. Att

forskning populariseras kan öka kunskapsutbytet mellan olika vetenskap-

liga discipliner, vilket möjliggör nya vetenskapliga frågeställningar och

lösningar som kan finnas i gränslandet mellan olika forskningsdiscipliner.

Genom massmedia får många människor kunskap om forskning. Viss

forskning väcker större intresse än annan. Så har exempelvis vår tids bi-

ologiska forskning fått stor uppmärksamhet i massmedia. Åsikterna om

vad som är en nyhet och om det är en positiv eller negativ sådan kan gå

isär. Sådant som inom forskarsamhället ses som en framgång kan utanför

vetenskapssamhället väcka stora farhågor. Ett sådant exempel är resultat

av biotekniken, exempelvis det klonade fåret Dolly. För forskaren kan det

vara mekanismerna, förloppen och fenomenen som är det intressanta,

medan världen utanför forskarsamhället kan reagera utifrån andra aspek-

Prop. 2000/2001:3

94

ter och ifrågasätta forskningens syften eller metoder. Det är viktigt att

både forskare och journalister är medvetna om de olika värderingar och

kulturer som finns inom respektive sfär.

Fler kritiskt skolade och väl insatta vetenskapsjournalister ökar möjlig-

heterna till kritisk granskning och debatt kring forskningen, dess priorite-

ringar och resultat. Här är de tidigare nämnda expertnätverken viktiga.

Det ekonomiska stöd som flera av de befintliga forskningsråden ger i

form av journaliststipendier bör fortsätta även inom ramen för den nya

myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering. Även seminarier

och workshops riktade till journalister kring vissa forskningsprojekt eller

forskningsområden är vägar att förbättra kunskapen om forskningen och

dess villkor. Utvecklingen av internet har gjort det möjligt att snabbt nå

många människor med information. Internet är en väl etablerad kanal och

ett enkelt sätt att förmedla och söka information. Internet lämpar sig bäst

för efterfrågestyrd information eftersom det kräver att konsumenten ak-

tivt måste ta fram den. Den internetbaserade databasen SAFARI under-

lättar spridningen av forskningsinformation. Internets ökade betydelse

som kunskapskälla för medborgarna gör att utvecklingsarbetet inriktat på

kommunikation med allmänheten bör ges hög prioritet. Mer populärve-

tenskaplig information måste dock också utvecklas på andra vägar.

Vetenskapsrådet ges ett nationellt ansvar för systematisk, strukturerad

och översiktlig forskningsinformation. Vetenskapsrådet tar över det ar-

bete som bedrivits av FRN och de uppdrag om forskningsinformation

som tidigare åvilat forskningsråden under Utbildningsdepartementet.

Vetenskapsrådets uppdrag i forskningsinformationshänseende beskrivs i

avsnitt 7.2. Det bör övervägas om hela den samlade, organiserade forsk-

ningsinformationsverksamheten bör utvärderas och i så fall vilken tid-

punkt för detta som kunde vara lämplig.

Riksdagen har beslutat att ett Forskningsforum skall inrättas i samband

med att den nya organisationen för forskningsfinansiering träder i kraft.

Forskningsforums syfte är att stärka dialogen och samverkan mellan

forskare, forskningsfinansiärer, allmänhet, rn.fi. Inom Forskningsforum

skall övergripande forskningsfrågor av betydelse för både forskningens

och samhällets behov kunna diskuteras och debatteras. Forskningsforum

kommer således att ha en central roll i forskningsinformationshänseende.

Forskningsetiska frågeställningar är ett exempel på ett område som

Forskningsforum bör ägna stor uppmärksamhet.

Prop. 2000/2001:3

7 Instrumenten för genomförande

7.1 En ny myndighetsorganisation

För att åstadkomma en stärkt organisation för forskningsfinansiering har

riksdagen efter förslag av regeringen i propositionen Forskning för fram-

tiden - en ny organisation för forskningsfinansiering (prop.

1999/2000:81) fattat beslut om inrättandet av en ny myndighetsorganisa-

tion. Den nya organisationen träder i kraft den 1 januari 2001. En organi-

95

sationskommitté har tillsatts med uppgift att förbereda och genomföra Prop. 2000/2001:3

bildandet av de nya myndigheterna.

Syftet med den nya organisationen är att ge möjlighet till kraftsamling

på viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forsknings-

områden och mellan forskning och utveckling samt förbättra spridningen

av information om forskning och dess resultat. Den nya organisationen

ger väsentligt bättre villkor för att stimulera tvär- och mångvetenskaplig

forskning och för att ge framstående forskarbegåvningar tillräckligt stöd

för att kunna utveckla en självständig och nyskapande forskning. Vidare

bör den nya myndighetsorganisationen arbeta aktivt inom sina respektive

områden med frågor av grundläggande betydelse såsom jämställdhet och

etiska aspekter i forskningen.

För att åstadkomma detta och för att stärka grundforskningens roll och

samtidigt öka kvalitetskraven genom forskarstyre inrättas tre forsknings-

råd med forskarmajoritet i styrelsen, Vetenskapsrådet och de däri ingåen-

de ämnesråden för humaniora-samhällsvetenskap, medicin respektive

natur- och teknikvetenskap, Forskningsrådet för arbetsliv och socialve-

tenskap och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyg-

gande. Den behovsstyrda forskningen ges en effektiv organisation, ge-

nom inrättandet av Verket för innovationssystem, med höga relevans-

och kvalitetskrav. I det följande ger regeringen sin syn på vissa frågor

som berör de nya myndigheternas uppdrag och arbetsätt.

96

Prop. 2000/2001:3

Nya medel för forskning

miljoner kro-

nor

Vetenskapsrådet

478

Forskarrekrytering

110

Biovetenskap

70

Informationsteknik

50

Materialvetenskap

20

Dyrbar utrustning

43

Högpresterande datorsystem

15

Småämnesresurs

10

Vårdforskning

20

Konst

20

Utbildningsvetenskap

90

Allmän förstärkning

30

Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-

15

skap

Allmän förstärkning

15

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

20

samhällsbyggande

Miljö och hållbar utveckling

20

Verket för innovationssystem

40

Bioteknik

20

Informationsteknik

20

Totalt

553

Genomgående för hela den nya organisationen skall vara en strävan att

åstadkomma mer samlade insatser inom angelägna områden samt att ge

goda villkor för mång- och tvärvetenskaplig forskning. För att Sverige

skall fortsätta vara en framstående kunskapsnation med högkvalitativ

forskning krävs att den nya organisationen satsar på unga forskare, både

kvinnor och män. Det kommande generationsskiftet bland forskarna mo-

tiverar att aktiva åtgärder sätts in för att öka karriärmöjligheterna för

unga, duktiga forskare. Åtgärderna kan avse både ett utökat antal anställ-

ningar som forskarassistent och särskilda satsningar på framstående indi-

vider som tilldelas ett substantiellt forskningsstöd. Det är av största vikt

att dessa karriärmöjligheter är lika goda såväl för kvinnliga som manliga

forskare.

Vissa generella krav på arbetssätt bör gälla för hela myndighetsorgani-

sationen. Ett sådant krav bör vara att endast forskning av hög vetenskap-

lig kvalitet skall ges stöd. Detta avser såväl den nyfikenhetsbaserade

grundläggande forskningen som den behovsstyrda forskningen. Endast

högkvalitativ forskning kan möta de nödvändiga relevanskrav som dess-

utom måste ställas på behovsstyrd forskning. En internationell kvalitets-

granskning bör eftersträvas, även inom områden som traditionellt inte har

använt internationell expertis för kvalitetsbedömning. Forskningsprojekt

bör bedömas efter s.k. peer review granskning. Denna metod har hittills

97

visat sig vara det bästa sättet att upprätthålla en hög vetenskaplig kvalitet

inom forskningen.

Sverige är ett förhållandevis litet land vilket medför att forskarsamhäl-

let inom vissa områden kan utgöras av mycket få personer. Vid bedöm-

ning av forskningsprojekt och beslut om forskningsstöd kan därför ofta

jävssituationer uppstå. Detta är ytterligare ett skäl till att eftersträva ett

inslag av internationella granskare av projekt. Myndigheterna måste ock-

så utveckla klara riktlinjer för hur jävssituationer skall hanteras.

Ett annat viktigt moment för att åstadkomma hög kvalitet och ge un-

derlag för omprioritering och förnyelse är användningen av internatio-

nella utvärderingar av forskning. Sådana utvärderingar har sedan länge

använts inom delar av den hittillsvarande forskningsrådsorganisationen.

Även delar av sektorsforskningen har utvärderats i internationell belys-

ning. Det finns emellertid andra delar av forskningen som i ringa grad har

prövats på detta sätt. Denna fråga har en avgörande betydelse för forsk-

ningens kvalitet och trovärdighet och regeringen anser därför att den nya

myndighetsorganisationen bör eftersträva att i mycket hög utsträckning

använda sig av internationella utvärderingar.

Det är av största vikt att de nya myndigheterna utvecklar effektiva

samarbetsformer sinsemellan, både i det löpande dagliga arbetet och i den

långsiktiga planeringen - t.ex. i form av gemensamma forskningsprogram

etc. Även i det internationella arbetet och i EU-frågor måste hela den nya

organisationen ha ett nära samarbete.

Vidare bör genomgående ställas höga krav på jämställdhetsarbetet -

såväl avseende myndigheternas egen organisation som avseende den vi-

dare frågan om jämställdhet i den forskning som stöds.

Grundläggande för god forskning är att den bedrivs efter sunda etiska

principer. Myndigheterna bör därför främja debatt om forskningsetik och

utveckla etiska riktlinjer för sitt eget forskningsstöd.

Prop. 2000/2001:3

98

Prop. 2000/2001:3

7.2 Vetenskapsrådet

Regeringens bedömning: Av de nya resurser som riksdagen anvisat för

forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 478

miljoner kronor fördelas till Vetenskapsrådet för att stödja grundläggande

forskning. Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositionen för år

2001 att 76 miljoner kronor fördelas för budgetåret. En planeringsförut-

sättning bör vara att ytterligare 150 miljoner kronor fördelas för år 2002

och ytterligare 252 miljoner kronor för år 2003.

Beträffande användningsområdet för de nya resurserna bör bl.a. följan-

de gälla.

- En fördelning som ökar successivt för att år 2003 uppgå till 110 mil-

joner kronor görs till rekryteringsanställningar och individuella bidrag till

framstående unga forskare.

- En fördelning som ökar successivt för att år 2003 uppgå till 140 mil-

joner kronor görs till biovetenskap, informationsteknik och materialve-

tenskap.

- En fördelning som successivt ökar till 20 miljoner kronor år 2003

görs till vårdvetenskaplig forskning.

- En fördelning som successivt ökar till 20 miljoner kronor år 2003

görs till området konst.

- En fördelningen som ökar successivt för att år 2003 ha ökat med 43

miljoner kronor görs till dyrbar vetenskaplig utrustning.

- Fördelningen till högpresterande datorer ökar från och med år 2001

med 15 miljoner kronor.

- En särskild resurs som år 2003 bör uppgå till 10 miljoner kronor för-

delas för s.k. småämnen.

- En särskild resurs som år 2003 bör uppgå till 90 miljoner kronor för-

delas till utbildningsvetenskaplig forskning.

- En fri resurs som år 2003 bör uppgå till 30 miljoner kronor.

Den administrativa hanteringen av kommunikationssystemet SUNET

bör överföras till Vetenskapsrådet.

Skälen för regeringens bedömning

Vetenskapsrådets främsta uppgift skall vara att stödja grundläggande,

inomvetenskapligt motiverad forskning av högsta vetenskapliga kvalitet

inom samtliga vetenskapsområden. Vetenskapsrådet skall överta de upp-

gifter som idag handhas av Forskningsrådsnämnden (FRN), Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Medicinska forsknings-

rådet (MFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och Teknikve-

tenskapliga forskningsrådet (TFR). Uppdraget har närmare beskrivits i

prop. 1999/2000:81. Vetenskapsrådet skall svara för forskning inom hu-

maniora och samhällsvetenskap inklusive det konstnärliga området, reli-

gionsvetenskap och rättsvetenskap, medicin inklusive vårdvetenskap,

odontologi och farmaci, naturvetenskap, matematik och teknikvetenskap.

Andra uppgifter är finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning, natio-

99

nella och internationella forskningsanläggningar, högpresterande dator-

system och longitudinella databaser inom det samhällsvetenskapliga om-

rådet samt vetenskaplig planering av polarforskning.

Härutöver skall Vetenskapsrådet ha vissa uppgifter av mer övergripan-

de karaktär. Dessa är bl.a. följande. Vetenskapsrådet skall ha ett särskilt

ansvar för att i ett internationellt perspektiv upprätthålla kvaliteten på den

svenska forskningen och främja förnyelse och rörlighet inom forskning-

en. Internationella utvärderingar av forskningens kvalitet är här ett viktigt

instrument. Vetenskapsrådet övertar även ansvaret för de olika arbets-

grupper och kommittéer som drivits inom forskningsrådens arbete utöver

de beredningsgrupper som råden använt för bedömning av ansökningar.

Huvuddelen av Vetenskapsrådets forskningsstöd fördelas efter ansökan

från forskare. Dessa forskarinitierade projekt är grundbulten i rådets

verksamhet och bör kunna öka i omfattning. Rådet skall ansvara för

övergripande policyfrågor som rör hela dess verksamhetsområde. Rådet

skall också ta initiativ till vissa breda forskningssatsningar. En angelägen

uppgift för rådet är att ta initiativ till mång- eller tvärvetenskapliga sats-

ningar över ämnesgränser samt att svara för forskningsinformation. Rådet

skall även ha ett nationellt ansvar för att i samverkan med universitet och

högskolor åstadkomma en effektiv profilering av forskningen samt för att

skapa goda forskningsmiljöer för den svenska forskningen. Vetenskaps-

rådet skall även på regeringens uppdrag svara för forskningspolitiska

analyser och rådgivning till regeringen i forskningsfrågor och årligen

återrapportera en översikt av det forskningspolitiska landskapet. Rådet

skall även medverka i beställning och framtagning av forskningsstatistik

som underlag för sina prioriteringar. Rådet skall vidare svara för en för

ämnesråden gemensam behandling av vissa internationella frågor och

främja det svenska deltagandet i EU:s ramprogram för forskning. Rådet

bör också samverka med andra länder inom ramen för European Science

Foundation. Rådet skall särskilt beakta jämställdhet och genusforskning.

Av de nya resurser som riksdagen anvisat för forskning och forskarut-

bildning under åren 2001-2003 bör totalt 478 miljoner kronor fördelas

till Vetenskapsrådet för att stödja grundforskning. Av de nya resurserna

föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 76 miljoner kronor fördelas

för budgetåret. En planeringsförutsättning bör vara att ytterligare 150

miljoner kronor fördelas för år 2002 och härutöver ytterligare 252 miljo-

ner kronor för år 2003.

Inom Vetenskapsrådet inrättas tre ämnesråd med ansvar för humaniora-

samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och teknikvetenskap. Dessa

disponerar huvudsakligen de medel för projektstöd som tidigare fördelats

via de fyra forskningsråden, HSFR, MFR, NFR och TFR. Ämnesråden

skall inom de ekonomiska ramar som anges i budgetpropositionen och

regleringsbrev besluta om medelsfördelningen till forskningsprojekt och

finansiering av anställningar för forskningsverksamhet inom sina respek-

tive verksamhetsområden. Om Vetenskapsrådet utfärdat riktlinjer för

denna medelsfördelning eller för satsningar på forskningsområden som är

av särskild betydelse, skall dessa riktlinjer följas av ämnesråden. Strate-

giska avvägningar inom ansvarsområdet är en viktig uppgift för ämnesrå-

den liksom att bevaka och underbygga svensk forsknings kvalitet.

Prop. 2000/2001:3

100

Förutom de nedan beskrivna områden som regeringen bedömer att

Vetenskapsrådet bör prioritera behövs en allmän förstärkning av rådets

budget av de nya resurser som riksdagen anvisat för forskning och fors-

karutbildning för åren 2001-2003. Som en planeringsförutsättning ökar

successivt fördelningen för att år 2003 uppgå till 30 miljoner kronor per

år. I takt med att medel frigörs från andra satsningar ökar kontinuerligt

rådets utrymme för nya satsningar. De nya satsningarna på Vetenskapsrå-

det ger tillsammans med de ingående resurserna från FRN, HSFR, MFR,

NFR och TFR en total budget för år 2001 om 1 878 miljoner kronor.

Kraftsamling och mångvetenskap

Det är viktigt att Sverige kan göra satsningar inom nya centrala forsk-

ningsområden som drivs fram av den vetenskapliga utvecklingen. Om

svensk forskning skall kunna hävda sig i den allt hårdare internationella

konkurrensen krävs målmedvetna satsningar på högkvalitativa forsk-

ningsmiljöer som ger de bästa förutsättningarna för forskningen. I många

fall behöver forskningskompetens från flera områden kombineras. I andra

fall kan det behövas en satsning inom ett smalare fält. Detta ställer krav

både på betydande resurser och nya arbetssätt som främjar kraftsamling

och tillräckligt kritisk massa av forskare.

Den forskningsfinansierande organisationen har hittills inte i tillräcklig

omfattning enats kring gemensamma satsningar för att skapa starka

forskningsmiljöer och program. Inrättandet av Vetenskapsrådet medför

därvid väsentligt förbättrade möjligheter att åstadkomma större satsning-

ar inom den nyfikenhetsbaserade forskningen. Vetenskapsrådet bör

åstadkomma samverkan inom angelägna områden mellan ämnesrådens

satsningar när det gynnar den vetenskapliga styrkan. Vetenskapsrådet bör

även med de medel som ej fördelas via ämnesråden främja mångveten-

skap och koncentrerade satsningar. Rådet bör vidare delta i finansiering-

en av de verksamheter i Kirunaområdet som samlats inom Miljö- och

rymdforskningsinstitutets verksamheter. Vidare bör Vetenskapsrådet ak-

tivt verka för samverkan med övriga forskningsfinansiärer, bl.a. genom

Forskningsforum. Rådet bör i årsredovisningen rapportera till regeringen

vilka åtgärder som vidtagits för att åstadkomma satsningar och för att

främja mångvetenskap.

Generationsskiftet

En mycket stor andel av dagens forskarutbildade är nu mellan 55 och 64

år. Det innebär påtagligt stora pensionsavgångar det första decenniet efter

år 2000. Under perioden 1999-2009 kommer närmare 50 procent av lan-

dets professorer, 30 procent av lektorerna och drygt 20 procent av ad-

junkterna att uppnå 65 års ålder. Större delen av dessa pensionsavgångar

sker under perioden 2005-2009. För att möta dessa betydande pen-

sionsavgångar utan att högskolan förlorar kompetens och kvalitet måste

dagens unga forskare ges betydligt större möjligheter att meritera sig för

framtida verksamheter inom undervisning och forskning.

Prop. 2000/2001:3

101

Den grundläggande högskoleutbildningen har expanderat, och beslut

har fattats om en ytterligare expansion. Under expansionen inleds pen-

sionsavgångarna för en betydande andel av dagens lärarkår. För att åt-

minstone bibehålla och helst stärka kvaliteten på grundutbildningen

måste därför betydligt fler lärare anställas.

Unga nydisputerade forskare måste i högre utsträckning erbjudas möj-

lighet att fortsätta en akademisk karriär. Andelen doktorander som fort-

satte sin karriär inom högskolan var år 1996 drygt 50 procent. I forsk-

ningsrådens internationella utvärderingar av svensk forskning har särskilt

framhållits svårigheten för yngre forskare att fortsätta en akademisk kar-

riär och nackdelarna med en i många fall tudelad karriärväg - en fors-

kande och en undervisande. Detta problem har också en längre tid påta-

lats av forskningsråden och lärosätena och man anser att nydisputerade

forskare bör ges möjlighet till forskningsstöd via postdoktorala stipendier

och forskarassistentanställningar. Dessa möjliggör meritering för en fort-

satt akademisk verksamhet på hög nivå. Särskilt bör i sammanhanget be-

aktas kvinnors möjlighet till vidareutveckling inom forskningsintensiva

anställningar på samtliga nivåer, för att garantera en jämn fördelning av

både kvinnor och män på högre tjänster. Dessa tjänster är nödvändiga för

att täcka kommande behov av lärare och för att fylla det ökande behovet

av forskarkompetens på arbetsmarknaden utanför högskolan. Dagens

brist på rekryteringsanställningar utgör ett stort hinder för unga, begåva-

de forskare att fortsätta en lärar- och forskargärning inom högskolan och

möta kommande stora generationsskiften. Vetenskapsrådet bör därför

disponera medel för rekryteringsanställningar.

Det stora generationsskiftet inom svensk forskning får också effekter

på återväxten av högkvalitativ forskning. Idag är det ofta svårt för unga,

framstående forskare att etablera självständig forskning vilket bl.a. har

påtalats av forskningsråden i olika framställningar till regeringen. Orsa-

ken är brist på anställningar och svårighet att få forskningsresurser utan

att ingå i en etablerad forskares krets. Därmed hindras utvecklingen av

nydanande forskningsinriktningar i Sverige och vi riskerar att de största

begåvningarna söker sig bort från högskolan.

För att svensk forskning inte skall tappa kvalitet när nästa generation

forskare skall ta över är det därför nödvändigt att nu satsa på de bästa

unga forskarna. Det är också nödvändigt för att stödja utvecklingen av

mer nyskapande forskning. Inom ramen för Vetenskapsrådets budget bör

finnas förutsättningar för att starta ett grundforskningsprogram för indi-

viduella bidrag till framstående unga forskare inom samtliga vetenskap-

sområden.

Av de nya resurser riksdagen anvisat bör för åren 2001-2003 110 mil-

joner kronor årligen fördelas för rekryteringsanställningar och individu-

ella bidrag till framstående unga forskare. Av dessa medel bör minst 20

miljoner kronor fördelas till rekryteringsanställningar inom det humanis-

tisk-samhällsvetenskapliga området, framför allt till humaniora. För-

stärkningen bör göras successivt för att år 2003 uppgå till 110 miljoner

kronor per år.

Prop. 2000/2001:3

102

Goda forskningsmiljöer

Prop. 2000/2001:3

Vetenskapsrådet bör ha ett nationellt ansvar för att i samverkan med uni-

versitet och högskolor åstadkomma en effektiv profilering av forskningen

samt för att skapa goda forskningsmiljöer för den svenska forskningen.

Lärosätena bör i ökande grad kunna göra omprioriteringar och strategiska

satsningar. Forskargrupper och forskningsområden bör kunna ges särskilt

stöd och stagnerande verksamheter avvecklas. Omprioriteringar och ny-

satsningar bör i större utsträckning än tidigare ske inom ramen för be-

fintliga medel.

En väsentlig del av förnyelsen inom lärosätenas forskning erhålls i

samband med omprövning och nytillsättning av professurer. Vetenskaps-

rådet kan, då lärosätet så önskar, genom sin nationella överblick bistå

lärosätet i denna process. Vid behov kan rådet initiera en oberoende över-

syn som kan utföras av svenska och utländska forskare på området. Den-

na översyn kan sedan ligga till grund för lärosätena i sådana fall där de

önskar få råd från Vetenskapsrådet i fråga om professurers inriktning.

Vetenskapsrådet kan även i en diskussion med lärosätena identifiera

forskningsområden där en särskild satsning är motiverad varefter lärosä-

tena i konkurrens tilldelas medel för ändamålet. Även i detta samman-

hang bör Vetenskapsrådet sträva efter att skapa goda forskningsmiljöer.

Mångfalden i lärosätenas forskningssatsningar ger en god grund för

framväxten av ny forskning samtidigt som den i viss mån försvårar kon-

centration och profilering inom angelägna områden. För att skapa möj-

ligheter till internationellt konkurrenskraftig spetsforskning och verkligt

starka forskningsmiljöer skulle en ny arbetsform, Nationella forsknings-

centra, kunna prövas. Detta bör ske i form av koncentrerade satsningar på

den mest slagkraftiga och dynamiska fria grundforskningen. Centra bör i

konkurrens tilldelas en kraftfull och långsiktig finansiering. Vetenskaplig

excellens bör utgöra främsta kriterium vid urvalet. Dessa bör ges möjlig-

het till vetenskapligt "risktagande” för att kunna tillvarata den mest nyda-

nande forskningen och ges en tidsbegränsad finansiering och utvärderas

före en eventuell fortsättning. Tyngdpunkten inom programmet bör ligga

på teknik och naturvetenskap men även humaniora, samhällsvetenskap

och medicin bör kunna förekomma.

Syftet med en sådan satsning är att skapa kreativa och effektiva forsk-

ningsmiljöer, som ger förutsättningar för den grundläggande forskningen

i internationell toppklass. Nya forskningsområden får härigenom ett

kraftfullt stöd, vilket är svårt i etablerade strukturer. En kritisk massa av

forskare inom spetsområden kan härmed skapas. Sveriges ställning som

forskningsnation kan stärkas och den internationella synligheten höjas,

vilket underlättar möjligheterna att rekrytera internationellt erkända

toppkrafter till landet. En internationellt stark position inom forskning

ger även positiva effekter utanför forskningsområdet t.ex. genom att en

viktig faktor för företagens lokalisering är närhet till framstående forsk-

ningsmiljöer. En framgångsrik forskning kan även bidra till en styrkepo-

sition vid internationella förhandlingar där forskning utgör ett viktigt be-

slutsunderlag. Satsningen skapar också bättre förutsättningar för den pro-

blemorienterade forskningen då denna beror av den grundläggande

forskningens framsteg och av tillgången på forskarutbildade personer.

103

Satsningarna kommer att vara av betydelse för näringslivet som efterfrå-

gar verkligt excellenta forskningsmiljöer som samarbetspartners. Centra

bör även kunna omfatta forskningsinriktningar av betydelse för samhället

i vid bemärkelse, där olika finansiärer enats kring en gemensam satsning.

Vetenskapsrådet bör ges möjlighet att ta initiativ till verksamhet med

sådana Nationella forskningscentra.

Prioriterade områden

Regeringen har ovan redovisat ett antal forskningsområden där det finns

behov att göra särskilda satsningar. Det är dessutom angeläget att rådet

stödjer miljöforskningen. När det gäller biovetenskap och bioteknik med

särskild inriktning på funktionsgenomik, informationsteknologi (IT),

materialvetenskap och materialteknik bör rådet göra en avvägning av i

vilken mån och hur ansvaret för dessa satsningar bör fördelas mellan de

olika ämnesråden.

Av de nya resurserna bör 140 miljoner kronor fördelas för satsningar

på områdena biovetenskap och bioteknik, informationsteknik samt mate-

rialvetenskap och materialteknik. Förstärkningen bör göras successivt

med 40 miljoner kronor år 2002 och härutöver ytterligare 100 miljoner

kronor år 2003. Förstärkningarna till biovetenskap och bioteknik, infor-

mationsteknik samt materialvetenskap och materialteknik bör uppgå till

respektive 70 miljoner kronor, 50 miljoner kronor samt 20 miljoner kro-

nor. Regeringen bedömer även att forskningen behöver stärkas inom om-

rådena humaniora, vårdvetenskap, utbildningsvetenskap samt på det

konstnärliga området. Beträffande satsningen på det konstnärliga området

bör ansvaret ligga hos ämnesrådet för humaniora-samhällsvetenskap me-

dan ansvaret för vårdvetenskap bör ligga på ämnesrådet för medicin. En

fördelning till vårdvetenskaplig forskning görs som successivt ökar till 20

miljoner kronor år 2003 samt en fördelning för forskning på det det

konstnärliga området och för konstnärligt utvecklingsarbete som succes-

sivt ökar till 20 miljoner kronor år 2003.

Dyrbar utrustning, högpresterande datorkapacitet, nationella anläggningar

och longitudinella studier

Dyrbar vetenskaplig utrustning finansieras i dag, via ett särskilt anslag till

FRN, för att säkerställa att den nationella utrustningsstandarden hålls på

en god nivå. Behovet av utrustning har därmed inte behövts ställas mot

medel för projekt och tjänster. Det nationella behovet av storskalig be-

räkningskapacitet täcktes tidigare via Rådet för högpresterande datorsys-

tem (HPDR). Detta anslag hanteras numera inom FRN:s ram för dyrbar

utrustning och behovet av datorer vägs därmed delvis mot annan tung

utrustning. De stora forskningsanläggningarna finansieras i dagens sys-

tem via NFR:s program för nationella anläggningar. Härigenom finns en

nationell strategi för användning av utrustning som är alltför dyrbar och

resurskrävande för ett enskilt universitet. Longitudinell forskning finansi-

eras i dag via FRN och Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR). Myn-

Prop. 2000/2001:3

104

digheterna har en gemensam kommitté för planering och utnyttjande av Prop. 2000/2001:3

databaser.

FRN disponerar för år 2000 ett anslag om 64,1 miljoner kronor för

dyrbar utrustning med en nedre kostnadsgräns på 2 miljoner kronor. Ut-

rustningsanslaget minskades tillfälligt inför budgetåret 1998 i samband

med omläggningen av utbetalningen av anslag. Detta system har innebu-

rit svårigheter i samband med försenade investeringar eller då kostnader

varierar under projektets gång. En hantering av anslagen för dyrbar ut-

rustning där de vetenskapliga utvärderingarna gjorts av olika råd och

sektorsorgan med en gemensam prioritering har visat sig vara ett lämpligt

sätt att väga olika vetenskapsområden mot varandra. Denna modell kvar-

står i den nya organisationen där ämnesövergripande frågor hanteras ge-

mensamt av Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet kommer att ha en större

frihet än FRN att koppla anslagen för dyrbar utrustning till annat centralt

stöd till högpresterande datorer (HPD), nationella anläggningar, databa-

ser och ämnesövergripande satsningar vilket kommer att ge rådet en

möjlighet att planera för en jämnare fördelning av kostnaderna.

Inför år 2000 beviljade FRN bidrag för dyrbar utrustning om drygt 100

miljoner kronor med avskrivning under fem år. Dessutom beviljades av-

sevärda belopp för dyrbar utrustning från andra externa finansiärer. Flera

internationella utvärderingar har påpekat att utrustningsstandarden inom

de utvärderade områdena är god men någon fullständig översikt av ut-

rustningsstandarden i landet har inte gjorts. Inte heller har någon analys

gjorts av hur neddragningarna i samband med omläggningen av finansie-

ringen påverkat svensk forskning. För att kunna planera framtida fördel-

ningar för dyrbar utrustning behöver en fullständig analys av använd-

ningen göras. En sådan analys bör avse bl.a. hur effektivt beviljade ut-

rustningar används, graden av gemensam användning, lokalt driftsstöd,

planerade uppgraderingar och nyanskaffningar, samt om en nationell

samordning kan ske. Regeringen anser vidare att av de nya resurserna för

år 2001-2003 bör fördelningen till dyrbar vetenskaplig utrustning ökas

med 43 miljoner kronor. Förstärkningen bör göras successivt med 21

miljoner kronor år 2001, ytterligare 15 miljoner kronor år 2002 och här-

utöver ytterligare 7 miljoner kronor år 2003.

Under år 2000 avsattes ur FRN:s budget för dyrbar utrustning 30 mil-

joner kronor för finansiering av driften av högpresterande datorer vid tre

centra; Parallelldatorcentrum (PDC) i Stockholm, Nationellt superdator-

centrum (NSC) i Linköping och High Performance Computing Center

North (HPC2N) i Umeå. Detta har visat sig ungefär motsvara behovet för

drift och vissa investeringar vid anläggningarna. I samband med biove-

tenskapernas ökade behov av storskaliga datorberäkningar kommer nya

grupper att behöva datorstöd. Detta kan i framtiden innebära ökade kost-

nader för drift och användarstöd vid gemensamma datorcentra.

Vetenskapsrådet bör med sin nationella överblick vara väl lämpat att

avgöra när och om investeringar i nya och högre presterande datorer bör

göras. Rådet kan genom omprioriteringar inom en central budget planera

för eventuella uppdateringar av den högpresterande datorkapaciteten. Nu

finns två större centra, PDC och NSC och ett mindre, HPC2N samt flera

lokala datorcentra med kapacitet för storskaliga beräkningar. Ett land av

Sveriges storlek kan endast upprätthålla högsta beräkningskapacitet vid

105

ett eller möjligen vid två centra. PDC är redan nu den största anläggning-

en för akademiska beräkningar och är en naturlig lokalisering för stora

datorer. Även NSC i Linköping har en stor kapacitet för HPD-

beräkningar. NSC har flera stora användare utanför den akademiska värl-

den som också deltar i finansieringen av anläggningen. Mycket talar

därför för att storskalig beräkningskapacitet bör upprätthållas även här i

samarbete med andra användare och finansiärer. Dessa två anläggningar

utgör kärnan i den svenska HPD-verksamheten och om Vetenskapsrådet

bedömer att investeringar skall göras i verkligt högpresterande maskiner

bör dessa placeras vid dessa centra. De allra största maskinerna betingar

mycket höga kostnader och rådet måste väga behov mot kostnad. Det är

också tveksamt om rådet inom sin budget kan finansiera mer än högst en

sådan maskin utan delfinansiering av användare utanför den akademiska

världen. Finansieringen av en sådan satsning riskerar samtidigt att utarma

övrig HPD-verksamhet och rådet måste bevaka att detta inte sker. Rege-

ringen bedömer att ur de 30 miljoner kronor som FRN förfogat över för

drift och uppgradering av svensk HPD-verksamhet används ca 25 miljo-

ner kronor för drift av anläggningarna. Därutöver behövs ca 20 miljoner

kronor årligen för uppdateringar av högpresterande datorer. Regeringen

anser därför att av de nya resurserna, fördelningen för högpresterande

datorer bör ökas med 15 miljoner kronor per år. Förstärkningen bör göras

från år 2001. Därutöver har rådet en möjlighet att inom den centrala bud-

geten för bl.a. dyrbar utrustning vid större investeringar tillföra ytterliga-

re medel för dessa.

HPD-verksamheten har under några år koordinerats via FRN där en

kommitté fördelat beräkningstid vid de olika HPD-centra. Detta har fun-

gerat väl och kan vara ett sätt för rådet att göra fler datorcentra i landet

nationellt tillgängliga mot att dessa centra får ett visst centralt stöd för

drift och mindre uppgraderingar.

En analys behöver göras av det nationella beräkningsbehovet vid hög-

presterande datorer, vilka system som skall prioriteras för olika verksam-

heter och hur detta behov skall täckas. Med en sådan analys som underlag

kan Vetenskapsrådet utarbeta en nationell strategi för hur högpresterande

datorkraft för storskaliga beräkningar skall finansieras och organiseras.

Utvecklingen inom datorområdet är snabb och uppgraderingar till

toppkapacitet håller internationell nivå i högst något år. Nya tekniker

utvecklas snabbt och samkörningar av beräkningar mellan flera dator-

system planeras på många håll. I Sverige har ett nationellt system,

Swegrid, diskuterats, där beräkningar via Swedish University Computer

NetWork (SUNET) kan göras på flera datorcentra. Ett mer effektivt ut-

nyttjande av den nationella kapaciteten åstadkoms härigenom för de

ganska få områden som kan utnyttja denna typ av beräkningar. För att

koordinera satsningarna på högpresterande datorkapacitet med uppdate-

ringar av ett effektivt distributionsnät bör den administrativa hanteringen

av kommunikationssystemet SUNET överföras till Vetenskapsrådet.

För riktigt stora forskningsanläggningar är en gemensam användning

uppenbar och flera av dessa har samlats i de Nationella anläggningarna

som administrerats av NFR sedan 1995. Dessa är för närvarande fyra

stycken; Manne Siegbahnlaboratoriet i Stockholm, MAX-laboratoriet i

Lund, Onsala rymdobservatorium samt The Svedberg-laboratoriet i Upp-

Prop. 2000/2001:3

106

sala. Även andra forskningsanläggningar och andra större utrustningar

har föreslagits som nationella anläggningar tidigare under NFR och nu

Vetenskapsrådet.

NFR har gjort vetenskapliga utvärderingar av forskningen vid de na-

tionella anläggningarna. Kontinuerliga analyser av dessa verksamheter i

relation till internationella anläggningar och i relation till behovet av dyr-

bar utrustning och högpresterande datorer behöver göras. En uppföljning

bör göras av forskningen och finansieringsbehoven vid de nationella an-

läggningarna i relation till andra stora investeringar. I detta sammanhang

bör frågan om vilka verksamheter som skall räknas som nationella an-

läggningar under Vetenskapsrådet behandlas.

Forskning som bygger på stora databaser är nödvändig för att få un-

derlag för befolkningsstudier inom samhällsvetenskaperna, miljöforsk-

ningen och medicinen. I takt med att de stora blodbankerna och vävnads-

registren kan koordineras med genetiska data blir det allt viktigare med

samlad hantering. För att detta skall ske samlas ansvaret för longitudi-

nella databaser i Vetenskapsrådet. De medel som inom FRN:s respektive

SFR:s ram har avsatts för dessas uppbyggnad och drift fördelas i den nya

organisationen inom Vetenskapsrådet. Finansieringen av stora datain-

samlingar står inför liknande frågeställningar som för dyrbar utrustning

och även dessa bör hanteras inom en central budget. Longitudinella stu-

dier, liksom andra stora datainsamlingar inom samhällsvetenskapen är av

stort intresse också för forskningen som finansieras av Forskningsrådet

för arbetsliv och socialvetenskap. Det är därför viktigt att finansieringen

av stora datainsamlingar sker i nära samråd med detta råd.

Vetenskaplig planering av polarforskning

Svensk polarforskning finansieras i konkurrens med annan forskning in-

om ramen för forskningsrådens och lärosätenas resurser. För logistiken

finns en särskild organisation - Polarforskningssekretariatet. I detta avse-

ende skiljer sig situationen i Sverige från den i många andra länder där

det ofta finns särskilda polarforskningsinstitut med egna forskningsresur-

ser. Enligt regeringens mening finns en styrka i det svenska arbetssättet

genom att samma kvalitetskrav därmed ställs på polarforskning som på

annan forskning.

Planering av polarforskningsexpeditioner måste ske på mycket lång

sikt och kräver ett omfattande förberedelsearbete. En långsiktig planering

bör utarbetas där forskningens inriktning sätts in i ett större sammanhang.

Här skall hänsyn tas till annan svensk och internationell forskning för att

uppnå största effektivitet. Detta har hittills utförts via Kungl. Vetenskap-

sakademien som i nära samarbete med NFR. Vetenskapsrådet bör ges

detta uppdrag för att ytterligare underlätta koordineringen med rådets

vetenskapliga prioriteringar inom polarforskningsområdet. Liksom för

Vetenskapsrådets övriga forskningsstöd skall högsta vetenskapliga kva-

litet vara avgörande för såväl planering som forskningsstöd. Ett nära

samarbete med Polarforskningssekretariatet är nödvändigt för uppnå hög

kvalitet och kostnadseffektivitet i logistiken.

Prop. 2000/2001:3

107

Småämnen

Prop. 2000/2001:3

Inom HSFR:s ansvarsområde finns relativt många ämnen där utbildning,

forskning och forskarutbildning är av förhållandevis liten omfattning.

Sådana ämnen kallas med en gemensam benämning småämnen. Språk är

ofta småämnen, men de förekommer också inom andra fakulteter.

Småämnen finns oftast representerade vid endast ett eller två lärosäten.

Det finns också ämnen som över huvud taget inte finns företrädda vid

något lärosäte men som kan vara väl så angelägna i ett nationellt per-

spektiv.

I ett land av Sveriges storlek kan det inte bedrivas undervisning och

forskning inom samtliga ämnen och ämneskombinationer. Samtidigt kan

det vara av stort kulturellt värde eller finnas ekonomiska skäl till att olika

ämnesinriktningar finns företrädda. Till största delen avgör universitet

och högskolor själva inom vilka områden som undervisning, forskning

och forskarutbildning skall bedrivas. Möjligheter till extern finansiering

kan också spela roll för forskningens inriktning, men det är lärosätena

som beslutar om vilka tjänster som skall finnas.

HSFR fick år 1997 i uppdrag att kartlägga och lämna förslag till åtgär-

der avseende de s.k. småämnena inom rådets ansvarsområde. Rådet

skulle också analysera frågan om nationellt ansvar för småämnen, belysa

möjligheter till nordisk samverkan, lämna förslag till småämnenas samti-

da bestånd och utvecklingsmöjligheter, se över olika finansieringsalter-

nativ samt analysera frågan om eventuella fördelar med spridning eller

koncentration av enskilda s.k. småämnen. Uppdraget redovisades i maj år

1998. Rapporten har remissbehandlats och en hearing anordnades i juni

år 2000. Regeringen avser att ge ett särskilt uppdrag till lärosätena med

en förfrågan om intresseförklaringar angående huvudansvar för grundut-

bildning inom s.k. småämnen.

Utbildning, forskning och forskarutbildning i s.k. småämnen reser

många viktiga frågeställningar såsom vem som skall ta ansvar för att

forskning bedrivs inom ett ämnesområde som bedöms som angeläget ur

ett nationellt perspektiv. Forskningsråden har delvis ett sådant ansvar och

de kan inrätta professurer inom områden som de av särskilda skäl finner

angelägna. Råden kan också stödja sådan forskning genom forsknings-

projektmedel. Möjligheterna har dock varit begränsade.

Det kan vara svårt att skapa fungerande miljöer för utbildning, forsk-

ning och forskarutbildning inom s.k. småämnen. Frågan är om effektivi-

teten i forskning och utbildning kan förbättras genom bl.a. ökade möjlig-

heter till rekrytering av studerande genom en koncentration av existeran-

de resurser till ett universitet eller en högskola så att en god utbildnings-

och forskningsmiljö kan skapas.

Regeringen menar att Vetenskapsrådet bör ges ett nationellt ansvar för

s.k. småämnen. Vetenskapsrådet bör ha en helhetssyn över vilka strate-

giska ämnesområden, nya och gamla, som är viktiga för Sverige och häri

även beakta den internationella utvecklingen. Rådet bör därvid på sikt

uppmärksamma situationen för s.k. småämnen inom alla vetenskapsom-

råden. Vetenskapsrådet bör tillsammans med lärosätena åstadkomma

samordning av resurser och profilering av forskning och forskarutbild-

ning inom s.k. småämnen. Åtgärder för att åstadkomma en rationell ar-

108

betsfördelning mellan lärosätena bör vidtas. Regeringen anser att en för- Prop. 2000/2001:3

stärkning för de s.k. småämnen framför allt inom det humanistiska områ-

det bör fördelas successivt för att år 2003 uppgå till 10 miljoner kronor.

Rådet bör uppdatera och fullfölja HSFR:s uppdrag samt göra liknande

studier av s.k. småämnen inom andra vetenskapsområden.

Rådet skall även samarbeta med de övriga nordiska länderna. Avsikten

är bl.a. att på så sätt utöka forskningsmiljöer för vissa s.k. småämnen.

Regeringen avser att ta initiativ till ett förstärkt nordiskt samarbete i des-

sa frågor.

Forskningsinformation

Vetenskapsrådet ges ett nationellt ansvar för systematisk, strukturerad

och översiktlig forskningsinformation enligt regeringens proposition

1999/2000:81. Detta kompletterar universitetens och högskolornas, de

centrala museernas, övriga myndigheters och de enskilda forskarnas an-

svar för forskningsinformation.

Vetenskapsrådet bör ta över det arbete kring forskningsinformation

som FRN har bedrivit och de uppdrag när det gäller forskningsinforma-

tion som tidigare åvilat forskningsråden HSFR, MFR, NFR och TFR.

Vetenskapsrådet bör även överta SAFARI-projektet från Högskolever-

ket. På regeringens uppdrag har Högskoleverket byggt upp en nationell

databas för forskningsinformation: SAFARI (Spridning av forskningsin-

formation till allmänheten över Internet). Målgrupper för denna informa-

tion är gymnasieskolor, företag, organisationer samt forskarsamhället.

Ansvariga för inmatning av uppgifter är respektive lärosäte. En utvärde-

ring bör göras av SAFARI-projektet som sådant samt av hur många och

vilka som använder SAFARI. Eventuella samordningsvinster mellan SA-

FARI och de olika kanaler för informationsspridning som FRN, HSFR,

MFR, NFR och TFR tidigare använt sig av bör beaktas. Möjligheterna att

samordna SAFARI med andra europeiska informationsdatabaser, exem-

pelvis AlphaGalileo, bör tas tillvara.

Vetenskapsrådet bör ha en samordnande roll för spridning av forsk-

ningsinformation i Sverige. I detta ingår att utveckla metoder och kanaler

för att sprida information om forskning till olika målgrupper. Veten-

skapsrådet bör ha en överblick över vilken forskning som bedrivs inom

olika områden och regelbundet sammanställa, sammanfatta och sprida

forskningsinformation via olika kanaler och till olika målgrupper. Det är

önskvärt att informationen systematiseras så att det på ett enkelt sätt är

möjligt att söka information om forskningsprojekt på olika nivåer, allt

ifrån sammanställningar över den forskning som bedrivs inom ett visst

ämnesområde till forskningsprojekt och enskilda forskare.

Informationen bör systematiseras så att sökning efter exempelvis vissa

ämnesområden underlättas. Ambitionen bör vara att forskningen skall

presenteras på ett för de olika ämnesområdena likartat vis där forskare

från olika discipliner deltar i övergripande informationsinsatser.

Det är angeläget att en bredare publik får kunskap om den forskning

som bedrivs utifrån forskarnas egna prioriteringar. I Vetenskapsrådets

uppdrag ingår att stimulera till debatt och popularisering av forskning.

109

Vetenskapsrådet bör nyttja ämnesrådens kompetens i arbetet med forsk- Prop. 2000/2001:3

ningsinformation.

Kommittén för utbildningsvetenskap

Regeringen föreslår i propositionen En förnyad lärarutbildning (prop.

1999/2000:135) att resurserna för forskning och forskarutbildning på lä-

rarutbildningens och den pedagogiska yrkesverksamhetens område skall

öka. I budgetpropositionen för år 2001 föreslås att Vetenskapsrådet till-

delas 20 miljoner kronor år 2001. Vidare anges i budgetpropositionen för

år 2001, som planeringsram, att ytterligare 30 miljoner kronor fördelas år

2002 och härutöver ytterligare 40 miljoner kronor fördelas år 2003. Re-

sursen bör sålunda år 2003 uppgå till 90 miljoner kronor. Härutöver till-

förs Vetenskapsrådet 30 miljoner kronor från och med år 2002 för utbild-

ningsvetenskap. Sammantaget innebär detta att Vetenskapsrådet på sikt

kommer att fördela 120 miljoner kronor per år för utbildningsvetenskap-

lig forskning.

Propositionen omfattar även förslag till åtgärder för att en sådan ut-

veckling verkligen skall komma till stånd. Såväl berörda lärosäten som

Vetenskapsrådet ges i uppdrag att ställa resurser till förfogade för forsk-

ning och forskarutbildning inom det utbildningsvetenskapliga området.

Regeringen anser att det är synnerligen angeläget att stärka och bredda

den vetenskapliga basen för lärarutbildningen, men också att öka kunska-

perna om utbildning och lärande i en vidare mening.

I proposition Forskning för framtiden - en ny organisation för forsk-

ningsfinansiering (1999/2000:81) anförs att Vetenskapsrådet kan ges sär-

skilda uppdrag om statsmakterna bedömer att det finns behov av att sä-

kerställa att forskning bedrivs inom områden som är av nationellt intres-

se. Regeringen bedömer att forskning och forskarutbildning på lärarut-

bildningens och den pedagogiska yrkesverksamhetens område bör säker-

ställas och att detta är av nationellt intresse. Regeringen har därför tidiga-

re föreslagit att en särskild kommitté för utbildningsvetenskap inrättas

inom Vetenskapsrådet.

Den utbildningsvetenskapliga kommitténs uppgifter bör vara att främja

utvecklingen av den breda forskning och forskarutbildning som bedrivs i

nära anslutning till lärarutbildningen och som svarar mot behov inom

lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten. Det är natur-

ligt att det finns en samverkan mellan Skolverket som har ansvaret för

områdesinriktad forskning inom skolväsendet och kommittén.

Den utbildningsvetenskapliga kommittén bör inom de ekonomiska ra-

mar som statsmakterna kommer att ange, bereda ansökningar och besluta

om medelsfördelning till forskning och forskarutbildning som i nationell

konkurrens bedöms ha hög vetenskaplig kvalitet och som bedrivs i nät-

verk. Nätverken bör byggas upp genom att forskare från flera lärosäten,

varav minst ett universitet och en högskola, gemensamt inlämnar en an-

sökan om medel till forskningsprojekt med ett flertal disputerade forska-

re. Även forskarstuderande skall kunna knytas till dessa projekt. En vik-

tig utgångspunkt för arbetet i kommittén är att det gäller att bygga upp ett

till stora delar nytt forskningsområde.

110

En utgångspunkt som Vetenskapsrådet bör ha vid fördelningen av me-

del är att deltagande lärosäten tillsammans skall satsa egna resurser mot-

svarande minst en tredjedel av de medel som erhålls från den utbild-

ningsvetenskapliga kommittén.

I den utbildningsvetenskapliga kommitténs arbetsuppgifter bör även

ingå att bevaka den svenska och internationella forskningens utveckling.

Vidare bör kommittén, på uppdrag av Vetenskapsrådet, ansvara för sam-

verkan mellan forskningsfinansiärer inom och utanför rådet kring utbild-

ningsvetenskapliga insatser för att på så sätt skapa en överblick över om-

rådet och dess utveckling. Vetenskapsrådet bör därför fortlöpande rap-

portera till regeringen om områdets utveckling.

Ledamöterna i kommittén skall utses av Vetenskapsrådets styrelse.

Majoriteten av kommitténs ledamöter bör vara forskare.

Den utbildningsvetenskapliga kommittén bör påbörja sitt arbete i sam-

band med att Vetenskapsrådet inleder sin verksamhet den 1 januari år

2001.

Senast år 2004 bör utvecklingen inom utbildningsvetenskap utvärderas.

När forskningen blivit så stark att den av egen kraft kan hävda sig gente-

mot annan forskning bör kommittén avvecklas och utbildningsvetenskap

helt och hållet integreras inom Vetenskapsrådets eller en annan forsk-

ningsfinansiärs struktur.

Forskningsforum

Forskningsforum kommer att utgöra en plattform för diskussion mellan

forskningsfinansierande myndigheter och allmänrepresentanter dit även

forskningsstiftelserna kommer att bjudas in. I Forskningsforum ges möj-

lighet till informationsutbyte samt planering av gemensamma insatser på

angelägna områden. Forum ger även möjlighet till diskussion om efter-

satta områden inom svensk forskning och vilka eventuella åtgärder som

bör vidtas.

Forskningsforum bör inleda ett arbete för att främja kontakter mellan

forskning, allmänhet och andra som berörs av forskningen. Arbetet bör

inledas med en kartläggning av de arbetsformer på området som redan

utvecklats av lärosäten, forskningsfinansierande myndigheter, studie- och

fackförbund m.fl. Denna kan sedan tjäna som utgångspunkt för de egna

aktiviteterna.

Prop. 2000/2001:3

111

Prop. 2000/2001:3

7.3 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

Regeringens bedömning: Av de nya resurser som riksdagen anvisat för

forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 15 mil-

joner kronor fördelas till Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-

skap för att prioritera ämnesövergripande frågor inom ansvarsområdet.

Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 5

miljoner kronor fördelas för budgetåret. En planeringsförutsättning bör

vara att ytterligare 10 miljoner kronor fördelas för år 2003.

I budgetpropositionen för år 2001 föreslås att den successiva resursför-

stärkningen för äldreforskning som påbörjades år 1999 fullföljs år 2001

genom att ytterligare 10 miljoner kronor tillförs rådet. För handikapp-

forskning föreslås i budgetpropositionen att 5 miljoner kronor fördelas år

2001. Härutöver bör ytterligare 2 miljoner kronor fördelas år 2002 (jfr

avsnitt 10.5).

Skälen för regeringens bedömning

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap skall från det komman-

de årsskiftet överta hela ansvarsområdet för SFR och delar av de ansvar-

sområden som hittills handhafts av Rådet för arbetslivsforskning (RALF).

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap skall främja såväl

grundläggande forskning som behovsstyrd forskning rörande välfärd,

folkhälsa, omsorg, arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbetsmiljö.

Rådet övertar även det särskilda samordningsansvar som åvilat SFR för

forskning om äldre, handikapp, internationell migration och etniska rela-

tioner samt för socialvetenskaplig alkoholforskning. Detta samordnings-

ansvar bör bl.a. manifesteras i att rådet regelbundet sammanför berörda

finansiärer och andra tyngre intressenter. Rådet får även ett brett och

framtidsinriktat uppdrag att bidra till kunskapsuppbyggnaden i frågor

som rör arbetsliv. Rådet bör bl.a. främja forskning om arbetsmarknaden

och dess mekanismer samt forskning om arbetsmiljö och arbetsorganisa-

tion vilket bidrar till ett arbetsliv som är öppet för alla och präglas av

jämställdhet, mångfald och möjligheter till inflytande och delaktighet.

Regeringen vill betona vikten av att Sverige genom den nya organisa-

tionen av forskningsfinansieringen förstärker sin redan starka ställning

inom arbetslivsforskningen. Det blir av största vikt att Forskningsrådet

för arbetsliv och socialvetenskap och Verket för innovationssystem etab-

lerar ett väl fungerande samarbete i gränsområdet mellan sina delar av

arbetslivsforskningen. Organisationskommittén föreslår arbets- och an-

svarsuppdelning mellan Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-

skap och Verket för innovationssystem, där knappt hälften av RALF:s

anslag förs till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och

drygt hälften till Verket för innovationssystem. Från och med år 2002 bör

RALF:s anslag för forskning och utveckling fördelas lika mellan de båda

myndigheterna. Strukturellt kan arbetslivsforskningen delas upp på tre

forskningsområden - arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsmarknad.

112

Frågor inom dessa områden går dock ofta in i varandra och problem

måste förstås, förklaras och åtgärdas utifrån ett bredare perspektiv. Därför

kommer alla tre forskningsområdena att återfinnas både vid Forsknings-

rådet för arbetsliv och social vetenskap och vid Verket för innovations-

system. Inför övergången till den nya myndighetsstrukturen från det

kommande årsskiftet har pågående projekt som har en huvudinriktning

mot individperspektiv och samhällsrelevans förts till Forskningsrådet för

arbetsliv och socialvetenskap och projekt som har ett organisationspers-

pektiv och med verksamhetsrelevans, dit även utvecklingsprojekt och

projekt vid industriforskningsinstituten räknas, har förts till Verkets för

innovationssystem ansvarsområde. Dessa principer avses gälla även fort-

sättningsvis. Denna uppdelning möjliggör också ett brobyggande mellan

de två myndigheterna där forskningsprojekt som vill belysa frågeställ-

ningar som är gränsöverskridande finner en hemvist hos båda myndighe-

terna. För sådana gränsöverskridande projekt kan en gemensam finansie-

ring ske av de två myndigheterna och av andra berörda finansiärer.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Verket för inno-

vationssystem måste gemensamt överblicka kunskapsutvecklingen i frå-

gor som rör arbetslivets utveckling och fortlöpande fånga upp nya kun-

skapsbehov och nya forskningsfält. Forskningsrådet för arbetsliv och so-

cialvetenskap förutsätts tillämpa ett tvärvetenskapligt synsätt på de forsk-

ningsuppgifter som hänförs till myndigheten.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap skall i första hand

stödja forskning vid universitet och högskolor samt forskningsinstitut.

Rådet skall medverka i ämnesövergripande forskningsprogram i samver-

kan med andra forskningsfinansiärer. En angelägen uppgift är att identifi-

era behov av och ta initiativ till mång- eller tvärvetenskapliga satsningar

där arbetslivsforskning och socialvetenskap är centrala frågor. Detta är

viktigt såväl för att sätta frågor i ny belysning som för att möjliggöra

kraftsamling kring centrala frågeställningar och kunna få till stånd starka

forskningsmiljöer.

Vidare är det viktigt att rådet fortsätter att utveckla samverkan med

myndigheter under Näringsdepartementet och Socialdepartementet som

inom ramen för sina förvaltningsanslag skall finansiera forskning till stöd

för den egna verksamheten. Denna samverkan är viktig såväl för att olika

forskningssatsningar skall kunna samordnas som för att rådet skall kunna

ge metodstöd, sprida information om forskning av intresse, etc.

Inom den forskning som rådet skall stödja är jämförande internatio-

nella perspektiv i ökad utsträckning önskvärda. Det är därför viktigt att

stimulera ökat svenskt deltagande i olika internationella sammanhang,

bl.a. inom ramen för EU:s ramprogram för forskning. Rådet bör också

samverka med andra länder inom ramen för European Science Founda-

tion. Det är också önskvärt att rådet kan vara rådgivande till Styrelsen för

internationellt utvecklingssamarbete (Sida) när det gäller Sida:s stöd till

forskning kring folkhälsa och social utveckling av särskild betydelse för

utvecklingsländerna.

Prop. 2000/2001:3

113

Prioriterade områden

Prop. 2000/2001:3

Nästan all den forskning som Forskningsrådet för arbetsliv och socialve-

tenskap bör ansvara för kommer att vara strategisk i den meningen att

den i princip omfattar de flesta individers och gruppers vardagsvillkor

och är väsentlig som kunskapsgrund för en socialt och ekonomiskt håll-

bar utveckling vid sidan av den ekologiskt hållbara utvecklingen som

kommenteras i avsnitt 6.3.8. Forskning om migrationspolitiska frågor har

tidigare fått stöd från bl.a. SFR. Området bör uppmärksammas även i

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Regeringen anser att

ansvaret för ungdomsforskning som tidigare legat under HSFR bör

överförs till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Rådet

tillförs för detta 5 miljoner kronor från HSFR. Under avsnitt 10.5 kom-

menteras kortfattat läget för en del av forskningen kring sociala frågor,

hälso- och sjukvård och folkhälsa m.m. och under avsnitt 10.10.3 ges en

kortfattad beskrivning av arbetslivsforskningen. På vissa områden, t.ex.

forskning om äldre respektive om handikapp, pågår eller förestår redan

finansiell förstärkning av forskningen efter riksdagens tidigare ställ-

ningstaganden. Inom flera andra områden pågår förstärkning inom ramen

för befintliga resurser genom ökad koncentration, tillskapande av cent-

rumbildningar, etc. Det gäller bl.a. forskning om folkhälsofrågor som

genom Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap även kan få en

förstärkt koppling till arbetslivsfrågorna. I sammanhanget bör uppmärk-

sammas att den nyligen presenterade utredningen ”Rehabilitering till ar-

bete - en reform med individen i centrum (SOU 2000:78) anser att det

behövs kraftigt ökade resurser och insatser inom rehabiliteringsforskning,

bl.a. i form av nya centrumbildningar.

Skapandet av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap inne-

bär att nya intressanta tvärvetenskapliga ansatser kan stimuleras på olika

sätt. Regeringen bedömer att en sådan ansats bör bestå i att prioritera

forskning om samspelet mellan arbete, människors livslopp - både barn

och vuxna - och försörjningsstrategier i mångfaldens Sverige. Mer gene-

rellt handlar det om att studera samspelet mellan produktion och repro-

duktion i ett långsiktigt och mångvetenskapligt perspektiv varvid longi-

tudinella studier sannolikt behöver genomföras.

Satsningen på sådana tvärvetenskapliga ansatser bör ha ett klart fokus

men ge möjlighet till både öppen tävlan och samverkan mellan olika

forskningsmiljöer. Inslaget av internationell komparativ forskning bör ha

en framträdande roll. Medlen bör dels användas för att ge stöd till tilläm-

pad forskning, dels för att förstärka och/eller bygga upp en internationellt

konkurrenskraftigt och ledande forskning inom området. Aktiv samver-

kan och dialog både med arbetsmarknadens parter och företrädare för

hälso- och omsorgssektorn bör ingå i satsningen.

Av de nya resurser riksdagen anvisat för forskning och forskarutbild-

ning för åren 2001-2003 bör totalt 15 miljoner kronor fördelas Forsk-

ningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap för att prioritera ämnesöver-

gripande frågor, t.ex. ovan skisserade ansats, inom sitt ansvarsområde. I

budgetpropositionen föreslås att 5 miljoner kronor fördelas för rådets

verksamhet år 2001. Därefter bör ytterligare 10 miljoner kronor fördelas

år 2003.1 budgetpropositionen för år 2001 föreslås dessutom att den suc-

114

cessiva resursförstärkningen för äldreforskning som påbörjades år 1999

fullföljs år 2001 genom att ytterligare 10 miljoner kronor tillförs rådet.

För handikappforskning föreslås i budgetpropositionen att 5 miljoner

kronor fördelas år 2001. Härutöver bör ytterligare 2 miljoner kronor för-

delas år 2002 (avsnitt 10.5). Inom rådets budget bör ca 5 miljoner kronor

användas för ungdomsforskning. De nya satsningarna på Forskningsrådet

för arbetsliv och socialvetenskap ger tillsammans med de ingående resur-

serna från RALF och SFR en total budget för år 2001 om 262 miljoner

kronor.

Rådets arbetsformer

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap skall stödja forskning

som uppfyller höga krav på vetenskaplig kvalitet och samtidigt har tydlig

relevans för problem och utvecklingstendenser inom de samhällssektorer

som berörs av rådets verksamhet. Regeringen finner det därför angeläget

att rådet utvecklar former för en fortsatt dialog där rådets intressenter

inklusive arbetsmarknadens parter kan bidra till att identifiera sektorsre-

levanta forskningsbehov. För att forskningen skall ha hög relevans är det

nödvändigt att den har hög vetenskaplig kvalitet och bedöms angelägen

ur sektorns perspektiv. Rådet måste därför ha interna arbetsformer som

underlättar en samlad bedömning och sammanvägning av vetenskaplig

kvalitet och sektorsrelevans. En sådan samlad bedömning förutsätter att

forskare och intressenter inom sektorn gemensamt och i ett sammanhang

kan värdera forskningsproblem och bereda ansökningar om forsknings-

projekt. Ansvaret för bedömning av ansökningar bör åvila rådets priorite-

ringskommittéer. Det nya rådets styrelse liksom dess prioriteringskom-

mittéer skall därför utgöras av både forskare och intressenter inom sek-

torn.

Det nya Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap skall ha god

överblick över hur forskningen utvecklas, fortlöpande utvärdera kvalitet

och identifiera brister i olika avseenden samt på olika sätt initiera och

stödja angelägen forskning inom sitt ansvarsområde. Viktiga inslag är

därvid att i samråd med andra berörda forskningsfinansiärer, initiera ut-

värderingar samt utarbeta forskningsprogram som speglar angelägna

forsknings- och utvecklingsbehov och som möjliggör slagkraftiga insat-

ser. De forskningsetiska frågorna är mycket viktiga inom rådets ansvar-

sområde och måste kunna hanteras på ett planerat och förtroendeingivan-

de sätt.

Rådet skall verka för att genusperspektivet, får ett relevant genomslag i

forskningen. Rådet skall även verka för jämställdhet mellan kvinnor och

män inom forskningen. Satsningen på yngre forskare måste ges hög prio-

ritet för att det kommande generationsskiftet i forskarvärlden skall kunna

överbryggas och forskning av tillräcklig omfattning skall kunna bedrivas.

Stora krav på kunskapskommunikation bör ställas på det nya Forsk-

ningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Det handlar dock inte bara

om att kunskaperna skall göras tillgängliga utan även om att resultat

sprids, prövas och diskuteras i olika sammanhang för att de skall kunna

påverka samhällsutvecklingen. Rådet bör därvid aktivt sammanställa re-

sultat från forskningen och föra ut dessa kunskaper till olika målgrupper i

Prop. 2000/2001:3

115

samhället. Det är därvid särskilt angeläget att rådet utvecklar formerna

för samverkan inte minst med kommunsektorn. När det gäller att skapa

överblick över vilken forskning som bedrivs är det viktigt att en god

samordning med Vetenskapsrådets s.k. SAFARI-projekt uppnås.

Rådet skall även vara rådgivande åt Regeringen i forskningsfrågor in-

om arbetsliv, socialvetenskap och folkhälsofrågor.

Prop. 2000/2001:3

7.4 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls-

byggande

Regeringens bedömning: Av de nya resurser som riksdagen anvisat

för forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 20

miljoner kronor fördelas till Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och samhällsbyggande för att prioritera ämnesövergripande frågor inom

sitt ansvarsområde. Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositionen

för år 2001 att 5 miljoner kronor tillförs för budgetåret. En planeringsför-

utsättning bör vara att ytterligare 5 miljoner kronor fördelas för år 2002

och ytterligare 10 miljoner kronor för år 2003.

I budgetpropositionen för år 2001 föreslås en tillfällig förstärkning med

28 miljoner kronor för forskning och utveckling om ekologisk produktion

för budgetåret 2001 och 23 miljoner kronor per år under perioden 2002-

2003, som bör fördelas till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande för forskning inom området.

Skälen för regeringens bedömning

Riksdagens beslut enligt propositionen Forskning för framtiden - en ny

organisation för forskningsfinansiering (prop 1999/2000:81) innebär bl.a.

att Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

skall inrättas. Den forskning som idag stöds av Skogs- och jordbrukets

forskningsråd (SJFR), Byggforskningsrådet (BFR), Naturvårdsverket

samt delvis av FRN har många och viktiga beröringspunkter genom in-

riktningen mot ett hållbart samhälle. Detta förhållande motiverar att den-

na forskning förs samman i ett nytt områdesinriktat forskningsråd som

övertar ansvaret för dessa forskningsområden. På detta sätt samlas stora

delar av forskningen till stöd för ett ekologiskt hållbart samhälle i en

myndighet. Enligt regeringens mening skapas därmed bättre förutsätt-

ningar för kraftfulla och allsidiga forskningsinsatser till stöd för en eko-

logiskt hållbar utveckling. Forskningen kommer också att vara av stor

betydelse för internationellt samarbete inom området.

Rådet skall stödja forskning vid universitet, högskolor och forsk-

ningsinstitut som uppfyller höga krav på vetenskaplig kvalitet och samti-

digt har relevans för de berörda samhällssektorerna. Det innebär att rådet

skall svara för grundläggande forskning på initiativ av forskare och för

program där samhällsrelevansen står i centrum. Rådet skall främja forsk-

ning för en ekologiskt hållbar utveckling och utveckla kunskaperna om

de biologiska naturresurserna, mark- och vattenresurserna samt samhäl-

lets hållbara nyttjande av dessa resurser. Rådet skall även stödja forsk-

ning kring miljövård, miljökonsekvenser, samhällsplanering, bygg- och

116

förvaltningsfrågor, arkitektur och kulturvärden, boendefrågor samt sam-

hällets riskhantering i dessa frågor.

Forskningen skall bidra till att sektoriella utvecklingsmål kan uppnås,

skapa samband och samarbete mellan forskningsutförare och användare

av forskningsresultat samt främja internationellt samarbete inom områ-

det. Genom att få ansvaret för lantbruksvetenskaplig forskning, miljö-

forskning och forskning om samhällsbyggande blir rådet väl lämpat att

hantera den ofta mång- och tvärvetenskapliga forskning som behövs till

stöd för en hållbar utveckling. Rådet skall också verka för ökad konkur-

renskraft inom de areella näringarna och tillhörande förädlingsindustrier.

Forskningen skall främja en utveckling som är förenlig med högt ställda

miljökrav och krav på säkra livsmedel inom ovanstående områden.

Enligt regeringens mening skall Forskningsrådet för miljö, areella nä-

ringar och samhällsbyggande ha en samlande och pådrivande roll för att

främja och stödja forskning av betydelse för hela samhällets omställning

till en hållbar utveckling.

I regeringens ovan nämnda proposition redogörs utförligt för det nya

rådets ansvarsområden, uppgifter, arbetsformer och styrelse.

Prioriterade områden

Forskning om miljö och hållbar utveckling är ett högt prioriterat område

där det ställs höga krav på koncentrerade insatser kring viktiga frågor och

därmed skapa möjlighet till omprioriteringar. Snabba förändringar i om-

världen och nya uppkommande problemställningar skapar ett ökat behov

av flexibilitet. Genom bildandet av det nya Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande skapas en stark aktör som kan

hålla samman och samordna forskningen om och för ett ekologiskt håll-

bart samhälle. Rådet bör även prioritera forskning om möjligheter och

risker med den moderna biologin samt samspel och konflikter mellan

ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.

Av de nya resurser riksdagen anvisat för forskning och forskarutbild-

ning bör för åren 2001-2003 totalt 20 miljoner kronor fördelas till Forsk-

ningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande för att prio-

ritera ämnesövergripande frågor inom sitt ansvarsområde. I budgetpropo-

sitionen för år 2001 föreslås att 5 miljoner kronor tillförs för budgetåret.

Därefter bör som en planeringsförutsättning ytterligare 5 miljoner kronor

fördelas år 2002 och härutöver ytterligare 10 miljoner kronor år 2003. I

budgetpropositionen för år 2001 föreslås en tillfällig förstärkning med 28

miljoner kronor för forskning och utveckling inom ekologisk produktion

under perioden 2001-2003, som bör fördelas till Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande för forskning inom områ-

det. Rådet bör vidare delta i finansieringen av de verksamheter i Kiru-

naområdet som samlats inom Miljö- och rymdforskningsinstitutets verk-

samheter. De nya satsningarna på Forskningsrådet för miljö, areella nä-

ringar och samhällsbyggande ger tillsammans med de ingående resurser-

na från BFR, FRN, Naturvårdsverket och SJFR en total budget för år

2001 om 217 miljoner kronor.

*'

Prop. 2000/2001:3

117

Rådets arbetsformer

Prop. 2000/2001:3

Stora krav på kunskapskommunikation ställs på det nya forskningsrådet.

Det handlar inte bara om att kunskaperna skall göras tillgängliga utan

även att resultaten sammanställs, sprids, prövas och diskuteras i olika

sammanhang för att de skall kunna påverka samhällsutvecklingen. Rådet

skall därför aktivt sammanställa resultaten från forskningen och föra ut

kunskaper till olika grupper i samhället.

Rådet skall verka för att nysatsningar och omprövningar vidtas inom

rådets verksamhetsområden. Rådet skall också stödja större koncentrera-

de satsningar på forskning inom angelägna områden på universitet, hög-

skolor och institut. Rådets ansvarsområden är till sin karaktär mångveten-

skaplig och det är därför viktigt att samverka med andra finansiärer. Rå-

det skall verka för att genusperspektivet får ett stort genomslag i forsk-

ningen samt verka för jämställdhet mellan kvinnor och män inom forsk-

ningen.

Forskningsrådet skall stödja kritiskt granskande och oberoende forsk-

ning som ger vetenskaplig grund och handlingsalternativ för Sveriges

politik avseende jord- och skogsbruk, livsmedel, viltvård, fiske, vatten-

bruk, rennäring samt miljö- och naturvård. Forskningsrådet skall även

stödja forskning för att tillgodose samhällets behov av kunskap för att

främja den byggda miljöns kvalitet, säkerhet och långsiktiga hållbarhet.

Forskningsrådet bör sträva efter ett nära samarbete mellan olika discipli-

ner med speciell uppmärksamhet riktad mot möjligheterna att öka mång-

och tvärvetenskapliga forskningsinsatser. En dialog måste föras med oli-

ka forskningsråd, forskningsfinansierande myndigheter och andra forsk-

ningsfinansiärer för att möjliggöra kraftfulla gemensamma satsningar och

undvika att forskningsansatser hamnar i ett vakuum mellan olika finansi-

ärer. Vissa delar av den problemorienterade forskningen kan med fördel

organiseras i form av särskilda programområden. Ett exempel på nära

samverkan mellan statliga forskningsfinansiärer och näringsliv samt and-

ra aktörer är den samverkan i finansieringsfrågor som skett inom ramen

för BFR:s arbete. Det är angeläget att denna typ av samverkan kan fort-

sätta och utvecklas.

Utifrån ovan beskrivna behov och målsättningen om hållbar utveckling

följer dels ett behov av att säkerställa kunskaps- och kompetensförsörj-

ningen inom hela detta forskningsfält, dels ett behov att kunna göra sär-

skilda satsningar inom vissa prioriterade områden. Forskningsrådet skall

tillsammans med andra berörda aktörer ha ett särskilt ansvar för kompe-

tensförsörjningen inom rådets hela ansvarsområde.

Högskolan står inför ett antal strategiska strukturella problem som krä-

ver särskilda insatser. Det gäller främst generationsskiftet, men även be-

hovet av kraftsamling och tillskapande av mångvetenskapliga forsk-

ningsmiljöer, främjandet av jämställdhet inom forskningen etc. Forsk-

ningsrådets för miljö, areella näringar och samhällsbyggande skall liksom

övriga statliga forskningsfinansiärer beakta dessa frågor vid tilldelning av

bidrag.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör

samverka med Sida i dess uppgift att främja forskning och kompeten-

suppbyggnad kring u-ländemas försörjnings- och miljöproblem. Forsk-

118

ningen skall också erbjuda en vetenskaplig grund för internationella för-

handlingar och överenskommelser, bl.a. inom EU. En målsättning bör

vara att det svenska agerandet i internationella sammanhang skall kunna

stödja sig på forskningsresultat och inhemsk expertis. Rådet bör vidare

stimulera ökat svenskt deltagande i olika internationella sammanhang,

bl.a. inom ramen för EU:s ramprogram för forskning. Det bör också sam-

arbeta med andra länder inom ramen för European Science Foundation.

Rådet skall även vara rådgivande åt regeringen i frågor inom rådets an-

svarsområde.

Prop. 2000/2001:3

7.5 Verket för innovationssystem

Regeringens bedömning: Av de nya resurser som riksdagen anvisat

för forskning och forskarutbildning under åren 2001-2003 bör totalt 40

miljoner kronor fördelas till Verket för innovationssystem för forskning

och utvecklingsarbete inom strategiska områden. Av de nya resurserna

föreslås i budgetpropositionen för år 2001 att 5 miljoner kronor fördelas

för budgetåret. En planeringsförutsättning bör vara att ytterligare 10

miljoner kronor fördelas för år 2002 och ytterligare 25 miljoner kronor

för år 2003.

Beträffande användningsområdet för de nya resurserna bör gälla att

forskningen inom bioteknik och informationsteknik får stöd med 20 mil-

joner kronor för vardera området.

Skälen för regeringens bedömning

I propositionen Forskning för framtiden - en ny organisation för forsk-

ningsfinansiering (prop. 1999/2000:81) föreslog regeringen att en myn-

dighet inrättas med uppgift att initiera och finansiera behovsstyrd forsk-

ning och utveckling till stöd för innovationssystemet och en hållbar ut-

veckling och tillväxt. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens

förslag. Verksamheten skall omfatta stöd till forskning och utvecklings-

arbete (FoU) inom bl. a. teknik, transporter, kommunikation, arbetsliv

och arbetsmarknad liksom till uppgiften att verka för att ny kunskap tas

till vara och omsätts i produkter, processer, tjänster, utvecklande ar-

betsorganisation, arbetsmiljö och i regelverk. Teknisk utveckling är av

grundläggande betydelse för innovationssystemet och utgör en stor del i

myndighetens verksamhet. Arbetslivet är en annan viktig del av innova-

tionssystemet. Arbetsorganisation och lärande i arbetet skall därför ges en

framträdande roll i verket, liksom utvecklingen av en bättre incitaments-

struktur på marknaden för nyföretagande och avknoppningar. Effektiva

transport- och kommunikationssystem är förutsättningar för ett effektivt

innovationssystem bl.a. för att innovationer inom infrastrukturhållning

och transportmedelsindustri har stor ekonomisk potential och kan bidra

till en hållbar tillväxt. Verksamheten inom Verket för innovationssystem

skall svara såväl mot näringslivets som mot delar av det övriga samhäl-

lets behov.

Det nya verket kommer i stora drag att överta de ansvarsområden och

resurser som idag handhas av Kommunikationsforskningsberedningen

119

(KFB) samt de FoU-finansierande delarna av Närings- och teknikutveck-

lingsverkets (NUTEK) verksamhet. Även delar av RALF förs till det nya

Verket för innovationssystem. Principerna för uppdelning av RALF

framgår i avsnitt 7.3 i beskrivningen av Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap. Detta innebär att Verket för innovationssystem ges ett

ansvarsområde som sträcker sig över flera delsektorer med stora möjlig-

heter att arbeta över disciplin- och sektorsgränser och att göra koncentre-

rade insatser inom viktiga områden. Verket för innovationssystem skall

även svara för att resultaten från projektet Teknisk Framsyn tas tillvara

och att denna process utvecklas vidare.

Den nya organisationen ger större utrymme att arbeta flexibelt över ti-

den, liksom bättre förutsättningar att utnyttja synergier mellan skilda

verksamheter. Potentialen illustreras av att det finns många och breda

samarbetsytor mellan de myndigheter som idag hanterar motsvarande

verksamhet.

Inrättandet av Verket för innovationssystem innebär vidare effektivise-

ringar genom att kontakter gentemot forskare och avnämare förenklas. En

del i förenklingen är att antalet aktörer för samfinansiering minskar, vil-

ket underlättar för forskare vid universitet, högskolor och forskningsin-

stitut i kontakterna med myndigheter. Samtidigt kan det effektivisera ad-

ministrationen av verksamheten. En sammanslagen myndighet blir även

en mer kraftfull aktör av större intresse för omvärlden att samverka med.

En förutsättning för att denna potential skall kunna tas till vara är dock att

samarbetet utvecklas med andra myndigheter, företag och övriga berörda

inom respektive sektor. Detta gäller inte minst arbetsmarknadens parter.

Verket för innovationssystem blir ett viktigt redskap för att förverkliga

de forskningspolitiska ambitionerna samtidigt som det utgör ett medel

också inom andra politikområden såsom närings-, transport-, kommuni-

kations-, arbetslivs- och arbetsmarknadspolitiken. En central roll för

myndigheten är att stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt och att bidra

till utvecklingen av ett väl fungerande innovationssystem.

Myndighetens verksamhet skall bidra till att överbrygga generations-

skiftet inom forskningen, till kraftsamling och forskarsamverkan liksom

till stöd för tillkomsten av mångvetenskapliga forskningsmiljöer. Vidare

är det av stor vikt att verket samtidigt verkar för en jämn fördelning av

kvinnor och män på samtliga nivåer inom forskningen och dess omvärld

för att säkra den framtida kontinuiteten inom svensk forskning.

För att bidra till att hantera generationsskiftet inom forskningen är en

satsning på långsiktig kunskapsuppbyggnad helt avgörande. Stöd till

forskning bör lämnas i sådana former att forskarutbildning stimuleras och

karriärvägar skapas för forskarutbildade. En del av FoU-stödet bör läm-

nas som tema- eller ramanslag för att möjliggöra långsiktighet i forsk-

ningsfinansieringen. Myndigheten bör därför ges möjlighet att inom en

given ram sluta kontrakt för perioder på upp till sex år.

Inom den behovsstyrda forskningen finns en tradition av arbete i

mångvetenskapliga forskarmiljöer. Denna tradition bör utvecklas ytterli-

gare. Långsiktigheten måste balanseras mot behovet av en hög grad av

förnyelse i myndighetens arbete.

Effektiv kunskapsöverföring blir en central uppgift för det nya Verket

för innovationssystem. En sådan måste ske i växelverkan mellan olika

Prop. 2000/2001:3

120

aktörer på ett sätt som svarar mot behov hos företag och andra avnämare.

Industriforskningsinstituten spelar här en viktig roll och Verket för inno-

vationssystem bör arbeta för en fortsatt utveckling av institutens roll för

en effektiv kunskapsöverföring till industrin. FoU-arbetet präglas idag i

ökad utsträckning av internationellt samarbete. För många av de ledande

svenska industriföretagen är ett gränslöst forskningssamarbete det rådan-

de arbetssättet. EU-kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag ”Mot

ett europeiskt område för forskningsverksamhet” där ett ökat samarbete

mellan EU:s medlemsländer betonas.

Av de nya resurser riksdagen anvisat för forskning och forskarutbild-

ning bör för åren 2001-2003 totalt 40 miljoner kronor fördelas till Verket

för innovationssystem för forskning och utvecklingsarbete inom strate-

giska områden. Av de nya resurserna föreslås i budgetpropositionen för

år 2001 att 5 miljoner kronor fördelas för budgetåret. En planeringsförut-

sättning bör vara att ytterligare 10 miljoner kronor fördelas för år 2002

och ytterligare 25 miljoner kronor för år 2003. En planeringsförutsättning

för verket är att forskningen inom områdena bioteknik och informations-

teknik får stöd med 20 miljoner kronor för vardera område. De nya sats-

ningarna på Verket för innovationssystem ger tillsammans med de ingå-

ende resurserna från KFB, NUTEK och RALF en total budget för år

2001 om 1118 miljoner kronor.

Innovationssystemet och dess utveckling

Innovationspolitik återspeglar sambandet mellan teknik och tillväxt.

Denna representerar också ett byte av fokus från teknik som en insats i

produktionsprocessen till resultat och ökad innovationsförmåga på före-

tagsnivå. Ekonomins innovationsförmåga beror inte bara på hur enskilda

aktörer - företag, forskningsinstitut, universitet - uppträder var för sig,

utan på samspelet dem emellan som delar av ett system för kunskapspro-

duktion och kunskapsanvändning.

Det är viktigt att betona att utgångspunkten för innovationspolitiken är

att studera hur innovationer sker. En del av detta är att belysa frågan om

hur sambanden ser ut mellan forskningen och innovationssystemet. Kun-

skap produceras i ökad omfattning i ett interaktivt förhållande mellan

forskare och företag. Kunskap som är betydelsefull för innovationspoliti-

ken genereras oftast i mångvetenskapliga grupperingar där deltagarna har

skilda kunskaper och erfarenheter. Forskning och kunskapsproduktion är

viktiga medel för att finna applikationer och ta vara på utvecklingsmöj-

ligheter. OECD beskriver innovationssystem som "det nätverk av offent-

liga och privata institutioner inom vilken produktion, spridning och an-

vändning av ny kunskap och teknik sker".

För utformning av nationella åtgärder har innovationssystemets funk-

tionssätt idag fått ett allt större genomslag i de flesta länder, inklusive på

EU-nivå. En viktig drivkraft i detta arbete har varit att USA har ett för-

språng gentemot Europa i ekonomisk tillväxt. Ett medel är att stärka

samverkan mellan universitet/högskolor och näringsliv för att finna till-

lämpningar av akademisk forskning. Detta förutsätter industrirelevant

forskning, och att forskarna i ökande utsträckning tar patent på sina upp-

täckter. Innovation, teknisk utveckling och forskning ses i innovations-

Prop. 2000/2001:3

121

politiken som de viktigaste faktorerna för ekonomisk tillväxt och ökad

sysselsättning.

Teknisk Framsyn pekar på viktiga drivkrafter med förväntat stor bety-

delse för samhällsutvecklingen under den kommande 10-15 årsperioden.

En drivkraft är att informationsteknologin skapar helt nya tillväxtbran-

scher samtidigt som den genomgripande förändrar affärslogiken inom i

stort sett alla etablerade områden. En annat drivkraft är att biovetenska-

perna - där Sverige har en stark vetenskaplig position - skapar af-

färsmöjligheter som bättre borde kunna tas tillvara. Vidare ställer kombi-

nationen av nya informationssystem, globaliserad marknad och miljö-

medvetande krav på tillverkningsmetoder som samtidigt är effektiva,

flexibla, resurssnåla och miljöanpassade. Det ökade intresset för mil-

jöprestanda och hållbar utveckling hos konsumenter och marknadsaktörer

öppnar nya affärsmöjligheter.

7.5.1 Prioriterade områden

Verket för innovationssystem kommer att ha en viktig roll i utvecklingen

av ett väl fungerande innovationssystem och en hållbar utveckling, näm-

ligen att stödja forskning och utveckling för näringslivets och den offent-

liga sektorns utveckling, att medverka till att utveckla och effektivisera

industriforskningsinstituten, att vidareutveckla resultaten från Teknisk

Framsyn och att främja kunskapsöverföring mellan högskola och nä-

ringsliv och offentlig sektor.

Näringslivets utveckling och internationella framgångar är nyckelfak-

torer för Sveriges ekonomiska tillväxt och välfärd. Det är därför av vikt

att svensk forskning och utveckling har en sådan omfattning och inrikt-

ning att den kan fungera som bas för ett växande och konkurrenskraftigt

kunskapsintensivt näringsliv. För att säkerställa näringslivets långsiktiga

konkurrenskraft måste en svensk tillväxtpolitik fokusera på att skapa och

förstärka attraktiva kunskapsmiljöer som kan dra till sig produktiva in-

vesteringar.

För närvarande pågår en ökad internationalisering av FoU-

verksamheten. I den globala konkurrensen lokaliserar företagen sina

verksamheter där de bästa förutsättningarna finns avseende forskningens

omfattning, kvalitet och inriktning. Länders och regioners utbildning och

forskning blir härigenom alltmer konkurrensutsatta. För att vara ett förs-

tahandsalternativ för etablering av internationell FoU och tillverkning

måste det offentliga FoU-systemet kunna tillgodose näringslivets behov

av forskning och forskarutbildade. Det är angeläget att stimulera tillväxt

med fokus på högteknologiskt, kunskapsintensivt och forskningsbaserat

företagande. Vidare kräver ett gott innovationssklimat och en hållbar till-

växt effektiva transporter. Detta är särskilt viktigt i ett glesbefolkat land

som Sverige som ligger i den europeiska periferin. Förutsättningar för ett

hållbart arbetsliv som förenar tillväxt med goda och utvecklande arbets-

villkor bör förstärkas. Ett hållbart arbetsliv innebär att den enskilde ges

förutsättningar till en säker arbetsmiljö, arbetsförhållanden som möjlig-

gör utveckling i arbetet och ett livslångt lärande. Det gör att frågor som t.

ex. berör arbetsorganisationen och lärande i arbetet en framträdande roll i

Prop. 2000/2001:3

122

myndigheten. Det är av största vikt att verket framhåller och befrämjar

genusperspektivet i sina insatser. Vidare är det viktigt att ytterligare stu-

dera balansen mellan nedskärning av organisationers storlek och kortsik-

tiga vinster kontra organisationers innovationsförmåga och långsiktiga

överlevnad.

Strategiska, tillämpade och tvärvetenskapliga teknikområden bör för-

stärkas inom ramen för verkets verksamhet. Kunskaps- och forsknings-

strategierna, Teknisk Framsyn samt medverkan från näringslivet bör lig-

ga till grund för utveckling av verkets strategier.

Det är viktigt att statens omfattande investeringar i forskning i högre

grad kan bidra till näringslivets tillväxt och samhällets utveckling. Staten

måste därför medverka till att företag och annan verksamhet kan tillgo-

dogöra sig kunskapsutvecklingen. Det ligger en naturlig dynamik i sam-

spelet ”utbildning - forskning - företagande - näringspolitik”, där målet i

den regionala näringspolitiken måste framhållas, dvs. att stimulera en

hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till fler och växande företag och

därmed ökad sysselsättning för både kvinnor och män. Huvudsyftet med

de regionala tillväxtavtalen är att bidra till hållbar tillväxt som utmärks av

ekologisk hållbarhet och jämställdhet. Ett fortsatt och ökat samspel mel-

lan högskolevärlden, näringslivet och offentlig sektor är nödvändigt för

att forskningen skall svara mot samhällets behov. En viktig uppgift är att

utveckla former för FoU-samverkan och kunskapsförmedling som utgår

från samhällets skiftande behov, med syfte att åstadkomma ett konkur-

renskraftigt FoU-system.

Verkets för innovationssystem verksamhet skall bl.a. svara mot behov

inom strategiska områden såsom bioteknik, informationsteknik, materi-

alteknik och hållbar utveckling. Dessa strategiska områden beskrivs när-

mare i det följande. Myndighetens verksamhet skall på motsvarande sätt

också svara mot behov inom transport- och kommunikationssektorn och

arbetslivet. Dessa delar av verksamheten utvecklas under avsnitten

10.10.1. Transportforskning respektive 10.10.3. Arbetslivsforskning.

Bioteknik

Svensk forskning inom det biovetenskapliga området har en mycket stark

internationell position. Denna starka och snabbt växande kunskapsbas ger

landet en potential för nya kommersiella tillämpningar inom en mängd

områden. Detta gäller de kunskapsintensiva företag som leder utveck-

lingen, oftast i samarbete med universitet och högskolor, men även hos

de potentiella avnämare av den kunskap, kompetens, tjänster och pro-

dukter som tas fram. Dessa avnämare finns inom svenska basnäringar

som skogsindustri, livsmedelsindustri, kemiindustri och jordbruk, inom

miljöområdet samt även inom tjänstesektorn t.ex. vårdområdet. Utveck-

ling av framtidens tjänster och produkter kommer dock att kräva ett stort

inslag av tvärvetenskap och insatser från skilda kompetensområden.

Verket för innovationssystem har en central uppgift i att undanröja

hindren och skapa förutsättningar för en vidare utveckling och ökade in-

dustriella tillämpningar av biovetenskap och bioteknik. Myndighetens

insatser skall bidra till att skapa miljöer och samarbeten som tillvaratar

den potential som finns inom landet. Detta kan ske genom utökade pro-

Prop. 2000/2001:3

123

gramsatsningar och tillskapande av nya kompetenscentra där krav ställs

på tvärvetenskapliga forskningsmiljöer kopplade till möjliga exploatörer

inom områden som exempelvis biomedicin, kost-hälsa, biomaterial och

bioprocesser. Verket för innovationssystem har även en viktig roll i att

stödja satsningar på tidiga idéer och embryon till produkter samt att initi-

era nyskapande tvärvetenskapliga projekt som kan demonstrera potentia-

len inom bioteknikområdet och öppna vägar för exploatering. Myndig-

heten bör även initiera forskning och förmedla kunskap kring frågor som

berör och kan utgöra hinder för industriell exploatering i den pågående

debatten kring bioteknikens möjligheter och risker. Nära samverkan med

övriga forskningsfinansiärer är en viktig förutsättning för ett framgångs-

rikt arbete och optimal användning av satsade resurser.

Informationsteknik

Området informations- och kommunikationssystem utvecklas i snabb takt

och i Sverige växer IT-sektorn kraftigt. Stora delar av vårt samhälle ge-

nomsyras redan idag av IT-användning och stora framtida möjligheter

finns att ytterligare öka användningen. För att realisera dessa möjligheter

finns det behov av uthålliga satsningar på såväl grundläggande som till-

lämpad IT-forskning. Det krävs forskning som stödjer en bred och kvali-

ficerad IT-användning i arbetsliv och samhälle. Vidare är det angeläget

att forskarutbildningen inom IT ökar för att kunna möta både en ökad

efterfrågan från industrin och behovet av disputerad personal inom hög-

skolans IT-utbildningar.

En viktig roll för Verket för innovationssystem är att i samverkan med

andra myndigheter ansvara för den tillämpade IT-forskningen. Verket för

innovationssystem bör upprätthålla de nära kontakter med näringslivet

som åstadkommits genom IT-inriktade kompetenscentra och industri-

forskningsinstitut och härigenom stärka IT-forskning riktad mot närings-

livets nuvarande och kommande behov. En fortsatt satsning på kompe-

tenscentra och stöd till de industriforskningsinstitut som är inriktade mot

IT utvecklar kontakterna mellan den forskningsintensiva IT-industrin och

den akademiska forskningen.

NUTEK, Invest in Sweden Agency (ISA), Stiftelsen för Strategisk

Forskning (SSF) och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

(KK-stiftelsen) har gemensamt föreslagit en ny nationell strategi på mik-

roelektronik-, elektronik- och närliggande IT-områden. Syftet är att stär-

ka basen för svensk industri inom IT och elektronikområdena. Verket för

innovationssystem bör genomföra en revidering av den föreliggande

strategin och integrera den i tillämpliga delar i sin verksamhet i samver-

kan med andra aktörer. Bl.a. kan nya samverkansformer prövas.

Samtidigt med den allt större IT-användningen inom samhällets alla

sektorer ökar också behovet att förstå vilka konsekvenser detta får för

medborgarna såväl privat som i arbetslivet. Forskning om IT-samhällets

sociala aspekter, medborgarnas tillgänglighet och hur IT påverkar sam-

hällsekonomin har studerats inom KFB:s IT-program. Dessa frågor blir

än viktigare under den snabba IT-utveckling som för närvarande äger

rum. Det är viktigt att verket stöder sådan forskning. Verket för innova-

tionssystem har ett särskilt ansvar att utveckla IT:s tillämpningar. Priori-

Prop. 2000/2001:3

124

terade områden är bland andra telekommunikation och nätverksteknik

inklusive säkerhet och integritet, hårdvaruutveckling, programvaruteknik,

systemteknik, IT-baserade tjänster, hantering av informationsinnehåll

samt arbetslivet och den nya tekniken.

«•

Materialteknik

Framställning av material är en traditionell svensk styrkefaktor. Nya ma-

terial har t.ex. givit svensk metallindustri konkurrensfördelar gentemot

andra länder. Materialteknik är ett strategiskt område under snabb ut-

veckling, men i många fall saknas kunskap om industriell användning av

nya material. Det finns en potential för att avancerade material i ännu

högre utsträckning än som sker kan utnyttjas som konkurrensfördel inom

svensk tillverkande industri. För att detta skall ske behöver nödvändig

kunskap om industriell användning av materialen göras tillgänglig för

industrin. De stora företagen har ofta en långvarig tradition att samverka

med högskolor och institut, men många små och medelstora foretag har

svårt att tillgodogöra sig uppbyggd kunskap.

Aktivt nätverksbyggande och implementering av ny materialteknik i

små och medelstora företag i samverkan med högskola, institut och stora

företag bör därför stå i fokus för Verkets för innovationssystem insatser

inom området.

Hållbar utveckling

Fokuseringen mot en uthållig utveckling och ökad miljöanpassning av

processer och produkter innebär nya och ökade krav på företagen. Men

samtidigt öppnas nya affärsmöjligheter för de företag som svarar mot

miljökraven. Den ökande efterfrågan på miljöanpassade produkter är en

faktor av stor strategisk betydelse för näringslivet.

Svenskt näringsliv har ett gott utgångsläge men mycket återstår ännu

att göra i flera branscher och för att stödja små och medelstora företag

(SMF) i det miljörelaterade arbetet. För detta behövs ny kompetens om

hur miljöhänsyn och ändrade marknadsförutsättningar kan integreras i

produkt- och teknikutveckling. Genom fokuserade utvecklingsinsatser

kan nya marknader exploateras.

Framtida satsningar på området uthållig utveckling, i vilken Verket för

innovationssystem har en viktig roll, bör ske på flera samspelande områ-

den. Satsningarna bör inriktas på att bidra till teknikutveckling samt för-

stärka insatser för teknik- och kompetensförsörjning till näringslivet, via

system och nätverk, inte minst tvärdisciplinära. Det är i detta samman-

hang av vikt att särskilt stödja små och medelstora företags behov av tek-

nik/kompetens. Insatser behövs även för att stärka innovationssystem

inom områden där Sverige har komparativa fördelar och särskilt goda

förutsättningar att bli konkurrenskraftigt på internationella marknader, till

exempel material och produkter från förnyelsebara råvaror.

Hållbar utveckling innebär även att myndigheten bland annat skall

bygga på samspelet mellan goda arbetsförhållanden, produktivitet och

tillväxt samt bygga vidare på befintlig kunskap genom att stödja forsk-

Prop. 2000/2001:3

125

ning och utveckling för effektiva och flexibla företagsmodeller med in-

slag av modernt ledarskap och förändringsarbete. Däri ligger också kun-

skap om betydelsen av anställdas delaktighet i utveckling av verksamhe-

ter och förebyggande arbete för att minska stress, överbelastning och an-

nan ohälsa.

Design och formgivning är viktiga element vid utformning av produk-

ter och tjänster. Val av material, tillverkningssätt och gestaltning har ofta

stor betydelse. Utveckling av mer hållbara produkter och tjänster kräver

särskilda forskningsinsatser med fokus på design och ekologi. Det hand-

lar om insatser av tvärvetenskaplig natur inom såväl humanistiska och

konstnärliga som tekniska och naturvetenskapliga discipliner. Designom-

rådet har betydande kopplingar till den behovsstyrda forskningen. Verket

för innovationssystem ges möjlighet att inom ramen för sin verksamhet

göra insatser inom dessa områden.

Program för samverkan mellan forskare och företag

Ett antal större långsiktiga program för samverkan mellan forskare och

företag kommer att få sin finansiering genom Verket för innovationssys-

tem som också svarar för fortlöpande granskning och utvärdering. Bland

dessa märks särskilt Kompetenscentrum, IT i Verkstadsindustrin, Pro-

grammet för Fordonsteknisk forskning och Nationella flygtekniska forsk-

ningsprogrammet.

Kompetenscentrum är ett relativt nytt sätt att organisera och genomföra

långsiktiga och integrerade forskningssamarbeten mellan högskolor och

företag för parternas gemensamma utbyte. Kännetecknande för arbets-

sättet är att företagen deltar aktivt både i forskningen och i ledningen och

styrningen av varje centrum och dess forskningsprogram. Näringslivets

engagemang utgör programmets främsta styrka både i en nationell och en

internationell jämförelse. Det leder till att forskningen inriktas på nya,

industrirelevanta och vetenskapligt utmanande problemställningar. Det

gör också att nya nätverk etableras mellan högskolor och företag och att

rön och resultat från forskningen snabbt kan tillvaratas och tillämpas i

företagen. De första kompetenscentrumen tillkom år 1995. Programmet

har sedan vidareutvecklats och breddats så att det för närvarande finns 28

kompetenscentrum vid 8 universitet och tekniska högskolor. Ca 220 fö-

retag deltar varav ca 20 procent utgörs av små och medelstora företag. 5

centrum finansieras av Energimyndigheten med 40 miljoner kronor. NU-

TEK:s engagemang uppgår till 130 miljoner kronor årligen. Ett kompe-

tenscentrum finansieras med en tredjedel vardera av NU-

TEK/Energimyndigheten, medverkande företag och lärosätet. En nyligen

genomförd internationell utvärdering ger mycket goda omdömen när det

gäller vetenskaplig nivå och lyfter också fram det starka industriella en-

gagemanget.

IT i Verkstadsindustrin har drivits under tre år som ett förberedande

forskningsprogram för att förstärka NUTEK:s hittillsvarande satsningar

och för att lägga grunden för ett större och mer varaktigt program från år

2001 och framåt. IT i verkstadsindustrin har nått långt i att föra samman

forskare från högskola, institut och industri i en serie industriellt målin-

riktade projekt, där resultaten givit betydande effekter i industrins arbets-

Prop. 2000/2001:3

126

sätt. Tvärvetenskapliga forskargrupperingar har prioriterats vilket också

givit forskarna möjligheter att arbeta med nya problemställningar i nya

konstellationer. IT i Verkstadsindustrin koncentrerades från början till

Chalmers Tekniska Högskola AB. Under innevarande år har styrgruppen

haft till uppgift att förbereda ett breddat deltagande från högskolor och

företag. Programmet har under år 1999 utvärderats av internationella ut-

värderare och därvid fått mycket goda omdömen. Utvärderarna har sär-

skilt framhållit värdet av den nära kontakten mellan industrin och forsk-

ningsutförama. För att få det nödvändiga samspelet till stånd krävs att

projekten är tillräckligt omfattande för att de skall ha utrymme för forska-

re med olika bakgrund. Dessutom måste projekttiden vara tillräckligt lång

för att man skall hinna bygga upp ett förtroendefullt samarbete. Erfaren-

heterna har visat att projekten bör ha en varaktighet om tre till fyra år. IT

i Verkstadsindustrin har försökt skapa projektgrupperingar vilka har täckt

flera discipliner och har dessutom inrymt mera implementeringsinriktade

forskare från institut. Den kompetens- och erfarenhetsprofil som projek-

ten givit har också gjort att resultaten är tillämpbara för mindre företag

även om forskningen i de flesta fall skett i samverkan med de större.

Programmet för Fordonsteknisk forskning syftande bl.a. till utveckling

av den fordonstekniska forskningen vid universitet och högskolor starta-

des för sex år sedan. Programmet har visat sig fungera som en katalysator

för att förbättra rekryteringsbasen för landets fordonsindustri. De första

forskarna som utbildats inom ramen för programmet har nyligen kunnat

anställas av de fordonstillverkande företagen. Eftersom forskningen ge-

nomförs gemensamt av högskolan och företagen har programmet medgi-

vit ett dubbelriktat kunskapsflöde däremellan. Aktuella industriella pro-

blemställningar har därmed kunnat tydliggöras inom forskningen och

forskarutbildningen. Programmet har utvärderats vid två tillfällen med

mycket positiva omdömen. En viktig egenskap hos forskningsprogram-

met har varit det faktum att underleverantörerna som till stor del utgörs

av små och medelstora företag, efter en längre inkörningsperiod nu är

mycket aktiva deltagare i programmet. Enligt fordonskomponentgruppen

ger detta en kraftigt stärkt konkurrensposition vilket gör det möjligt för

de deltagande företagen att nå försäljningsframgångar även utanför Sve-

riges gränser. De deltagande företagen framhåller att programmet är

mycket viktigt för att de skall kunna förstärka sin kvalitetsnivå. Nuvaran-

de fordonstekniska forskningsprogram har år 2001 som slutår. Det finns

redan nu planer att besluta om en fortsättning med ytterligare tre år 2002-

2004. Statens andel av FoU-programmet beräknas även för dessa tre år

uppgå till ungefär oförändrat belopp, f.n. 30 miljoner kronor per år. In-

dustrin förutsätts satsa minst motsvarande resurser.

Nationella flygtekniska forskningsprogrammet finansieras gemensamt

med försvarsforskning. Det redovisas närmare under avsnitt 10.4.2.

Prop. 2000/2001:3

127

Prop. 2000/2001:3

7.6 Övriga betydande forskningsfinansiärer

7.6.1 Internationellt utvecklingssamarbete - Sida (SAREC)

Sida:s avdelning för forskningssamarbete, SAREC, finansierar och för-

medlar svenska resurser för utvecklingsforskning. Denna verksamhet har

ökat kraftigt i omfattning under senare är, från anvisade 470 miljoner

kronor år 1999 till beräknade 570 miljoner kronor under år 2000.

Cirka 10 procent av Sida:s anslag för forskningssamarbete går till u-

landsforskning i Sverige. Svenska forskare medverkar dessutom som

samarbetspart inom andra program som stärker u-ländemas forsk-

ningskapacitet via stöd till utveckling av universitet, forskningsinstitut

och forskningsråd. Svenska forskare kan också delta för att stödja regio-

nala nätverk och internationella forskningsprogram vars syften gäller

kunskapsutveckling av intresse för utvecklingsländer.

Sida har kommit att bli en betydande aktör inom det svenska forskar-

samhället. Under år 1999 utbetalades 173 miljoner kronor till 150 svens-

ka universitetsinstitutioner, vilket motsvarade 37 procent av anvisade

medel för forskningssamarbetet. Sida svarade under år 1998 för 75 pro-

cent av all extern finansiering av u-landsrelaterad forskning vid svenska

universitet och högskolor. En konsekvens av det forskningsinriktade ut-

vecklingssamarbetet är dess bidrag till internationaliseringen av den

svenska högskolan. Sida kan härvidlag bidra till ökade kontakter mellan

svenska forskare och forskningsråd och internationellt u-landsinriktad

forskning. Sida:s insatser för forskningssamarbete förväntas öka under de

närmaste åren, och därmed även omfattningen av u-landsrelaterad forsk-

ning i Sverige.

7.6.2 Statens energimyndighet - Omställning av energisystemet

Statens energimyndighet inrättades den 1 januari år 1998 med uppgiften

att ansvara för merparten av myndighetsfunktionerna på energiområdet,

samt att ansvara för de statliga insatserna inom omställningsprogrammet.

Energimyndigheten ansvarar för myndighetsuppgifter rörande tillför-

sel, distribution, energiberedskap, kommunal energiplanering och till

naturresursplanering. Statens energimyndighet är vidare nätmyndighet

enligt Ellagen. Myndigheten skall bevaka energimarknadernas och ener-

gisystemets utveckling och analysera sambanden mellan energiteknik,

miljö och ekonomisk tillväxt. Den ansvarar för planeringsunderlaget in-

om området och för att kunskaperna om energisystemet utvecklas genom

prognoser, systemstudier, utvärderingar och analyser. En viktig uppgift

för myndigheten är dessutom att sammanställa och sprida information om

energimarknaderna, energisystemet och om sambanden mellan energi,

miljö och ekonomisk tillväxt. Statens energimyndighet har det huvud-

sakliga ansvaret för att utforma och genomföra det energipolitiska pro-

grammet. Andra myndigheter och aktörer ansvarar dock för genomföran-

det av vissa insatser inom programmet. NFR och TFR har finansierat

128

grundläggande energiforskning medan BFR och KFB har disponerat me-

del för sektorsspecifika forsknings- och utvecklingsinsatser på energiom-

rådet.

I Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansie-

ring (prop. 1999/2000:81) behandlades den framtida organisationen för

forskningsfinansiering. Regeringen konstaterade då att det är angeläget

att organisatoriskt hålla samman energiforskningen med övriga delar av

myndighetens verksamhet eftersom forsknings- och utvecklingsarbetet

utgör ett viktigt underlag för och stöd i myndighetens arbete.

Insatsernas omfattning

Det energipolitiska programmet omfattar stöd till forskning, utveckling

och demonstration av ny energiteknik som skall bidra till att under de

närmaste tio till femton åren kraftigt öka el- och värmeproduktionen från

förnyelsebara energikällor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för

energieffektivisering. Programmet omfattar dessutom bidrag till investe-

ringar som på ett kostnadseffektivt sätt skall bidra till att minska använd-

ningen av el för uppvärmning, att utnyttja det befintliga elsystemet effek-

tivare och för att öka tillförseln av el och värme från förnyelsebara ener-

gikällor.

Det långsiktiga programmet utgörs av insatser om totalt 5 630 miljoner

kronor för forskning och utveckling av teknik för framtidens energisys-

tem och internationellt klimatsamarbete samt för utveckling av ny teknik

för etanolproduktion från skogsråvara. De statliga insatserna skall bidra

till att bygga upp och vidmakthålla vetenskaplig och teknisk kompetens

inom universiteten, högskolorna och i näringslivet.

Statens energimyndighet arbetar utifrån ett problemorienterat perspek-

tiv och verksamheten inom det långsiktiga programmet inrymmer ett

spektrum av insatser, alltifrån långsiktiga forskningsprogram av närmast

grundläggande karaktär, till pilot- och demonstrationsprojekt. Myndig-

hetens arbetssätt innebär att insatserna organiseras i inbördes samverkan-

de program med olika inriktning och karaktär. De statliga insatserna in-

om området redovisas i budgetpropositionen för år 2001.

Energiforskningens kvalitet och relevans

Energiforskningens olika delprogram har sedan mitten av 1980-talet

kontinuerligt utvärderats såväl genom ett peer-review förfarande som

genom relevansutvärderingar. Resultaten från utvärderingarna har i de

flesta fallen pekat på att forskningen har hållit hög internationell stan-

dard. På flera områden har verksamheten bedömts som världsledande.

Utvärderingarna följer programmens tidsplaner på så sätt att det för tre-

åriga program sker en utvärdering inför avslut och eventuell förnyelse.

När det gäller längre program kan även en utvärdering efter halva tiden

företas.

På ett mera övergripande plan sker en regelbunden uppföljning och ut-

värdering av insatserna inom 1997 års energipolitiska program i enlighet

med en i förväg fastställd plan (Plan för uppföljning och utvärdering av

Prop. 2000/2001:3

129

1997 års långsiktiga program, Ds 2000:14). Denna uppföljning har än så

länge koncentrerats till insatserna inom det kortsiktiga programmet, men

avser fr.o.m. år 2000 programmet i sin helhet.

Prioriterade områden

Områden som särskilt skall prioriteras är bl.a. kraftvärme baserad på

biobränslen, biobränslebaserad kraftproduktion, biobränsleförsörjning

inklusive hantering och nyttiggörande av askor, nya processer för etanol-

produktion baserad på cellulosahaltiga råvaror, alternativa drivmedel, ny

teknik för storskaligt utnyttjande av vindkraft och havsbaserad vindkraft,

solceller samt forsknings- och utvecklingsarbete för energieffektivisering

i bebyggelse samt industri- och transportsektorn.

Produktionen, tillförseln, omvandlingen och användningen av energi är

ett komplext system. Energisystemets utveckling har en stor ekonomisk

och miljömässig betydelse och är invävd i hela samhällsutvecklingen.

Det är därför också angeläget att genom ökade kunskaper om energisys-

temet förbättra möjligheterna att introducera ny ekologiskt uthållig teknik

och att på ett ändamålsenligt sätt vidta energipolitiskt motiverade åtgär-

der. Energimyndigheten gör därför även samordnade insatser av natur-

vetenskaplig, teknisk och samhällsvetenskaplig forskning för att bygga

upp fördjupade kunskaper om energisystemets funktionssätt.

Regeringen bedömer att de långsiktiga insatserna för omställningen av

energisystemet har goda förutsättningar att bedrivas ändamålsenligt. De

skall fortsättas i enlighet med 1997 års energipolitiska beslut. Regeringen

avser i budgetpropositionen att återkomma med en redovisning av de

statliga insatserna inom området.

Prop. 2000/2001:3

7.6.3 Rymdstyrelsen

Rymden används i ökande utsträckning för olika ändamål. Den är ett

viktigt fält för den grundläggande forskningen, inom bl.a. astronomi och

rymdfysik. Frånvaron av tyngdkraft kan utnyttjas för experiment och

processer som inte är möjliga på jorden. Mångfalden av TV-program har

möjliggjorts av telesatelliter. I TV-rutan ser vi den dagliga väderrappor-

ten med bilder från vädersatelliter och prognoser baserade på satellitin-

formation. Båtar och färjor navigerar med lägesinformation från naviga-

tionssatelliter och det finns motsvarande navigationssystem för bilar. Jor-

dobservationssatelliter används i skogs- och jordbruket. Satellitbaserade

räddningssystem används sedan länge. Nu planeras och etableras nya

användningsområden för allmänheten, baserade på rymdteknik. Exempel

på sådana är mobiltelefoni oberoende av marknät och nya navigations-

system. En viktig tillämpning av rymdteknik är satelliter för jordobserva-

tion som kan registrera förändringar i vår miljö, t.ex. ökenutbredning,

kalhyggen m.m., och för kontroll av internationella avtal.

Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller

den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning

och utveckling. Rymdstyrelsens huvuduppgifter är att inom sitt område ta

130

initiativ till forskning och utvecklingsarbete, vara kontaktorgan för inter-

nationellt rymdsamarbete, bereda tillståndsärenden och utöva kontroll av

rymdverksamhet i Sverige. En betydande del av verksamheten avser att

aktivt främja Sveriges intressen i det internationella rymdsamarbetet,

främst inom det europeiska rymdorganet European Space Agency (ESA).

Rymdstyrelsens verksamhet finansieras genom anslag via Näringsde-

partementet avseende dels rymdverksamhet, dels förvaltningskostnader

samt anslag via Utbildningsdepartementet avseende rymdforskning såväl

nationellt som i europeisk samverkan.

Internationellt rymdsamarbete

Rymdverksamheten är till sin karaktär internationell. Även ett samar-

betsorgan som det europeiska rymdorganet ESA, där Sverige är ett av de

grundande länderna, är själv part i flerparts- eller globalt samarbete inom

olika områden. Genom ESA-samarbetet har Europa kunnat mäta sig väl

med USA särskilt vad gäller rymdforskning och rymdtransporter genom

Ariane-raketen.

För små länder som Sverige är internationellt samarbete en förutsätt-

ning för att framgångsrikt kunna vara med att utveckla och dra fördel av

ryrndteknikens möjligheter såväl för rymdforskning i klassisk mening

som för teknikutveckling och praktiska tillämpningar. Både rymdforsk-

ning och praktiska tillämpningar förutsätter teknikutveckling.

Den helt övervägande delen av Rymdstyrelsens verksamhet sker i inter-

nationellt samarbete, i första hand inom ramen för samarbetet inom det

europeiska rymdorganet ESA och bilateralt med framförallt Frankrike,

men även med andra länder utanför ESA:s ram. Även svenska satellit-

projekt sker av nödvändighet i samverkan med ett eller flera andra länder.

EU utvecklar i samarbete med ESA ett satellitbaserat navigeringssystem,

Galileo. Vidare pågår studier av ett system för global övervakning av

miljö och säkerhet, GMES.

ESA, det europeiska rymdorganet

ESA:s syfte är att, för uteslutande fredliga ändamål, sörja för samarbete

mellan europeiska stater inom rymdforskning och rymdteknologi och

deras tillämpning för vetenskapliga ändamål och för operativa

rymdtillämpningssystem. För detta utarbetar ESA en långsiktig europeisk

rymdstrategi.

Samarbetet inom ESA är uppdelat i en obligatorisk del som består av

vetenskapsprogrammet och grundprogrammet och en frivillig del inne-

hållande program för tillämpningar och infrastruktur. I grundprogrammet

ingår gemensamma ESA-aktiviteter som studier för framtida program,

teknisk forskning, drift av markstationer och uppsändningsplatsen Kou-

rou i Franska Guyana. Det vetenskapliga programmet är i första hand en

tjänst ägnat att ge medlemsländernas forskare tillgång till gemensamma

långsiktiga program och flygmöjligheter för nationellt utvecklade instru-

ment. Programmet syftar bl.a. till att ge medlemsländernas forskare möj-

ligheter till ökad kunskap inom de klassiska disciplinerna astronomi, sol-

Prop. 2000/2001:3

131

system-, magnetosfär- och jonosfärforskning. Medlemsländerna bidrar

till ESA:s kostnader för grund- och vetenskapsprogrammen enligt andel

från brutto nationalinkomst (BNI), vilken samtidigt utgör medlemsavgif-

ten till ESA. Sveriges avgift uppgår f.n. till 2,65 procent, efter Portugals

anslutning till ESA-konventionen.

Sverige deltar i frivilliga program för fjärranalys/jordobservation, mik-

rogravitation, telekommunikation, navigering, rymdtransporter inklusive

bärraketen Ariane samt i ESA:s bidrag till den internationella rymdsta-

tionen.

Deltagande i ESA-programmen genererar utvecklingsuppdrag till

medlemsländernas rymdindustrier i konkurrens. De svenska bidragen

återförs till en betydande del till den svenska rymdindustrin i form av

beställningar av kvalificerade produkter och tjänster, som t.ex. utveck-

lingsarbete.

Beslut om den långsiktiga verksamheten fattas vid återkommande mö-

ten med ESA:s råd på ministernivå. Ministrarna fattade år 1999 beslut om

inriktningen om det långsiktiga europeiska rymdsamarbetet. Ministrarna

gav i uppdrag till ESA att samarbeta med EU och andra rymdintressenter

för att utarbeta en övergripande europeisk strategi för rymdområdet. Frå-

gan om former och villkor för en utvidgning av ESA:s medlemskrets ses

som en del av den övergripande strategin. Beslut togs om ett nytt lång-

siktigt ramprogram för jordobservation/fjärranalys benämnt Vår levande

planet.

Nationell rymdverksamhet

En viktig förutsättning för ett framgångsrikt deltagande i internationella

rymdsamarbeten är de satsningar som görs inom ramen för den nationella

verksamheten. Svensk forskning är väl lämpad att bidra till arbetet med

Galileo- och GMES-projekten som EU genomför i samarbete med ESA

som en del av en europeisk rymdstrategi. På fjärranalysområdet sker kun-

skapsuppbyggnad och teknikutveckling i nära samarbete mellan forsk-

ning, utveckling och tillämpning. I syfte att stödja industrins uppbyggnad

av kompetens inom vissa specialområden har ett nationellt utvecklings-

program inrättats. Det nationella forskningsprogrammet inrymmer även

det svenska satellitprogrammet som består av satellitprojekt, som initieras

av svenska forskargrupper och har svensk projektledning. Programmen

genomförs i multilateral samverkan och kompletterar och förbereder

svenskt deltagande i de stora ESA-satsningarna. Hittills har fyra natio-

nella satelliter sänts upp. Under år 2000 planeras Odinsatelliten att sändas

upp. Med Odin tar programmet steget över till nya forskningsdiscipliner

såsom astronomi och atmosfärfysik / klimatologi.

Rymdaktiviteterna som till stor del är förlagda till Kiruna har en positiv

inverkan på den regionala utvecklingen. Möjligheten för Institutet för

rymdfysik och Rymdbolaget att utföra experiment och möjligheten att

sända upp mätinstrument med sondraket och ballong vid anläggningen på

Esrange utgör tillsammans en unik resurs för rymdforskning. Rymdbola-

get har upprättat markstationer på Esrange för kontroll av satelliter och

datamottagning från satelliter. I Salmijärvi utanför Kiruna har ESA upp-

rättat en markstation för kontroll och datamottagning från sina polära

Prop. 2000/2001:3

132

fjärranalyssatelliter. ESA har under år 1998 och år 1999 byggt ut statio-

nen och har investerat ca 200 miljoner kronor inför uppsändningen av

den vetenskapligt inriktade fjärranalyssatelliten Envisat år 2001.

Det fortsatta svenska deltagandet i ESA inriktas mot att utveckla den

kompetens som uppnåtts inom såväl forskningen som hos rymdföretagen.

Detta innebär fortsatt deltagande i det vetenskapliga programmet, i pro-

grammen för Ariane och i framtida rymdtransportsystem, i programmen

för telesatelliter, satellitnavigering och jordobservation samt ett nära

samarbete med EU i Galileo och GMES-projekten. Möjligheter till eta-

blering av verksamheter i Sverige och Kiruna kan uppstå genom ESA-

samarbetet. En nära koppling mellan ESA:s program och nationella pro-

gram är viktig genom att uppbyggnad av nationell kompetens skapar för-

utsättningar för deltagande i ESA-program.

7.6.4 Forskningsstiftelserna

Under åren 1993 och 1994 bildades ett tiotal stiftelser med medel från de

tidigare löntagarfonderna. Fem av dessa stiftelser finansierar forskning

och därtill anknytande verksamheter i betydande omfattning: SSF, Stif-

telsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA), KK-stiftelsen, Stiftelsen

för vård- och allergiforskning (Vårdal) och Stiftelsen för internationalise-

ring av högre utbildning och forskning (STINT). Dessutom tillfördes

Riksbankens Jubileumsfond en särskild donation avsedd för kulturveten-

skaplig forskning. Tillsammans tillför dessa forskningsfinansiärer det

svenska forskningssystemet ca två miljarder kronor per år.

Forskningsstiftelserna har genom sina stadgar givits uppdraget att ska-

pa starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse

för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Forskningsstiftel-

sernas verksamhet kompletterar forskningsrådens genom att i högre ut-

sträckning vara inriktad på stora koncentrerade insatser, tvärvetenskap

och problemorienterad forskning. Målsättningen att stärka Sveriges kon-

kurrenskraft har inneburit att den forskning som finansieras av stiftelser-

na innehåller en större medverkan från näringslivet och andra intressen-

ter. Stiftelsernas verksamhet har varit betydelsefull för forskarutbildning-

en, både genom att öka antalet doktorander och genom att förnya dokto-

randutbildningens former genom s.k. forskarskolor.

Verksamheten vid forskningsstiftelserna har nu passerat etableringsfa-

sen och gått in i en konsolideringsfas. Forskningsstödet har nått full vo-

lym och behovet av att administrera, följa upp och utvärdera olika forsk-

ningssatsningar har ökat. Nya krav ställs också på stiftelsernas bered-

ningsorganisationer när det stora antalet pågående projekt skall vägas och

prioriteras mot nya projektansökningar. Bl.a. SSF har under år 1999 om-

danat sin beredningsorganisation för att öka stiftelsens förmåga till stra-

tegiska prioriteringar.

Den svenska forskningens långsiktiga kvalitet och internationella ställ-

ning är beroende av att de nationella forskningsresurserna kan disponeras

på ett sätt som ger möjlighet till både viss bredd i forskningen och kraft-

samling kring strategiska områden. Den nya organisation för den statliga

forskningsfinansieringen som kommer att genomföras fr.o.m. den 1 janu-

Prop. 2000/2001:3

133

ari är 2001 är avsedd att öka den statliga organisationens förmåga till

prioritering och kraftsamling. Det finns nu förutsättningar för att få till

stånd verkningsfulla strategiska insatser där de statliga forskningsfinansi-

erande organen gemensamt med forskningsstiftelserna finansierar forsk-

ning inom angelägna områden.

Det är viktigt för svensk forskning att samverkan mellan olika forsk-

ningsfinansiärer - inom ramarna för de olika organens uppdrag och än-

damål - kan fördjupas och ske i mer långsiktiga former. Det är i detta

sammanhang glädjande att flera av forskningsstiftelserna i sina forsk-

ningsstrategier uttryckt önskemål om en mer utvecklad samverkan med

bl.a. de statliga forskningsfinansiärerna. De nya forskningsfinansierande

myndigheterna bör söka samverkan med andra delar av forskningssyste-

met. Regeringen har i Forskning för framtiden - en ny organisation för

forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81) också betonat att forsk-

ningsstiftelserna bör bjudas in att delta i samarbetet kring det Forsk-

ningsforum som inom den nya organisationen bl.a. skall utgöra en arena

för dialog och samverkan mellan olika forskningsfinansiärer.

Stiftelsernas forskningsfinansiering kommer att ha följande huvudin-

riktning under de kommande åren.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF)

SSF kommer enligt nuvarande planering att successivt minska sin årliga

utdelning av forskningsanslag från drygt en miljard kronor till 800 miljo-

ner kronor för att ge stiftelsens verksamhet en ökad ekonomisk livslängd.

Detta innebär att utrymmet för nya initiativ från stiftelsens sida kommer

att vara mer begränsat än under tidigare år. Huvuddelen av stiftelsens

resurser är uppbundna i åtaganden för pågående program som vanligen är

femåriga.

På lång sikt väntas stiftelsens tre strategiska forskningsområden -

livs vetenskaper, mikroelektronik och materialteknik samt produktions-

och informationsteknik - vardera ta i anspråk ungefär en fjärdedel av

stiftelsens forskningsmedel. Resterande fjärdedel kommer att användas

för områdesövergripande satsningar. Stiftelsens prioriteringar under åren

2001-2003 väntas innebära att andelen forskningsmedel som nyttjas för

områdesövergripande satsningar ökar.

En aktuell områdesövergripande satsning är det nyinrättade program-

met för framtidens forskningsledare. Programmet är avsett att främja

forskarrekryteringen genom att identifiera och stödja yngre forskare som

ligger i forskningens frontlinje och har potential att bli framtidens veten-

skapliga ledare i högskolan eller i industrin. Programmet kommer att

omfatta de tre strategiska områdena. I ett första steg har under våren år

2000 tjugo bidrag om vardera 10 miljoner kronor för sex års forskning

utlysts inom programmet.

På sikt kommer en ökad andel av stiftelsens medel att användas för

satsningar på s.k. strategiska forskningscentra. Dessa är geografiskt

sammanhållna forskningsmiljöer med 20-100 forskare som förutsätts

vara av internationell toppklass. Den utlysning av nya bidrag inom områ-

det livsvetenskap om ca 400 miljoner kronor som planeras till hösten år

Prop. 2000/2001:3

134

2000 kommer sannolikt till stor del att utmynna i stöd till ett begränsat

antal forskningscentra.

Stiftelsens ökade stöd till strategiska forskningscentra väntas innebära

ett minskat stöd till forskarskolor och särskilda doktorandtjänster. Vid

beslut om nya bidrag kommer forskarskolor som kan verka över hela lan-

det och har stort avnämarintresse att prioriteras. Även i framtiden kom-

mer dock en stor del av stiftelsens forskningsmedel att användas för fi-

nansiering av doktorander. Doktorandkostnademas andel av de utbetala-

de forskningsmedlen kan grovt uppskattas till 40 procent under de när-

maste åren. Detta beror bl.a. på att även strategiska forskningscentra

kommer att innefatta ett stort antal doktorander.

SSF avslutar under år 2000 de riktade satsningarna inom forskningsrå-

dens områden som genomfördes i samband med tidigare besparingar på

forskningsrådens anslag. Några insatser i samverkan med forskningsrå-

den kommer dock att pågå fram till år 2002 eller år 2003. Detta gäller en

satsning på industridoktorander (med TFR), ett forskningsprogram om

vetenskapliga beräkningar (med TFR) och ett forskningsprogram om

genterapi (med Cancerfonden, MFR samt Knut och Alice Wallenbergs

Stiftelse).

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA)

MISTRA planerar under kommande år att betala ut forskningsstöd mot-

svarande 250 miljoner kronor per år vilket bör göra det möjligt att bevara

eller öka stiftelsekapitalets reala värde.

Merparten av forskningsstödet väntas även i fortsättningen kanaliseras

till ett antal breda, tvärvetenskapliga program som är inriktade på pro-

blemlösning inom områden av strategisk betydelse för en hållbar utveck-

ling. Programmen kan sorteras in under fyra övergripande områden, are-

ella näringar och naturresurser, byggande och infrastruktur, varuproduk-

tion och miljöfarligt avfall samt kemikalier. För närvarande pågår drygt

tjugo forskningsprogram. Varje program omfattar i genomsnitt 10 miljo-

ner kronor per år och rymmer ett dussintal olika forskningsprojekt. Till

varje program finns en särskild ledningsstruktur med styrelse och pro-

gramchef. Programmen bedrivs i etapper om tre till fyra år och flertalet

program får bidrag för två eller flera etapper.

Under åren 2001-2003 kommer uppskattningsvis 80 procent av

MISTRA:s forskningsstöd att användas för forskning inom program.

MISTRA betonar långsiktigheten i sitt forskningsstöd till de befintliga

forskningsprogrammen och utrymmet för nya program är mycket begrän-

sat åren 2001-2002.

MISTRA finansierar inga särskilda forskarskolor. Däremot ingår dok-

torander i forskningsprogrammen. För närvarande finansieras inom pro-

grammen ca 300 forskarstuderande. Under åren 2001-2003 väntas upp-

skattningsvis 100 miljoner kronor av MISTRA:s forskningsstöd gå till

finansiering av doktorander.

Vid sidan av forskningsprogrammen finansierar MISTRA forsk-

ningsinsatser inom områden som inte är mogna att föra fram i program-

form eller som är inriktade på att finna nya modeller eller analysredskap.

Under åren 1997-1999 togs beslut som huvudsakligen riktade stödet till

Prop. 2000/2001:3

135

miljöforskning som tidigare har fått stöd från Naturvårdsverket. Natur- Prop. 2000/2001:3

vårdsverket disponerar från år 2000 åter ett forskningsanslag och MIST-

RA:s stöd till forskning inom Naturvårdsverkets ansvarsområde upphör

därför år 2001.

Inför beslut om nya program kommer MISTRA att sträva efter ett ut-

ökat samarbete med andra finansiärer av miljöforskning.

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen)

KK-stiftelsen väntas under den närmaste femårsperioden betala ut 200-

250 miljoner kronor per år till forskning. Stiftelsens forskningsfinansie-

ring sker inom ramen för stiftelsens uppdrag att dels främja kunskaps-

och kompetensutbyte mellan näringslivet och forskningen vid universitet,

högskolor och forskningsinstitut, dels finansiera forskning vid mindre

och medelstora högskolor samt nya universitet.

Stiftelsen stödjer under åren 1998-2004 bl.a. uppbyggnaden av forsk-

ningsmiljöer vid de nya universiteten samt mindre och medelstora hög-

skolor med 407 miljoner kronor. Stödet syftar till att bygga upp forsk-

ningsverksamheten och ge lärosätena möjlighet att utveckla en egen

forskningsprofil tillsammans med näringslivet. Stödet skall också öka

möjligheterna för lärosätena att senare få stöd av andra forskningsfinansi-

ärer. Härutöver gör stiftelsen långsiktiga satsningar på upp till sex år för

att ge möjlighet för utvalda forskningsmiljöer att bli internationellt kon-

kurrenskraftiga. Under perioden år 1998-2003 stödjer stiftelsen tre såda-

na forskningsmiljöer med sammantaget ca 90 miljoner kronor; tillämpad

signalbehandling vid högskolan i Karlskrona/Ronneby, realtidsforskning

vid Mälardalens högskola och Människa-Teknik-Miljö vid Örebro uni-

versitet. KK-stiftelsen planerar fortsätta med stöd till sådana s.k. profil-

satsningar.

Tillsammans med staten och skogindustrin satsar KK-stiftelsen också

upp till en halv miljard kronor på skogsindustriell- och tryckteknisk

forskning vid fyra högskolor och nya universitet varav KK-stiftelsen bi-

drar med knappt 300 miljoner kronor koncentrerat till två högskolor.

Under åren 2000-2002 satsar KK-stiftelsen 150 miljoner kronor på

långsiktig kompetensutveckling vid industriforskningsinstituten i anslut-

ning till de nya högskolorna och universiteten. Stiftelsen har ingått en

överenskommelse med staten om finansiering av instituten och medlen

kanaliseras via det av staten och KK-stiftelsen gemensamt ägda bolaget

Institute for Research and Competence Holding AB (IRECO AB). Stif-

telsen finansierar även kostnader för omstrukturering av vissa institut.

Bland stiftelsens övriga satsningar kan nämnas forskningsprogrammet

Lärande och IT som kommer att pågå under åren 2000-2007 och har en

total planeringsram på 100 miljoner kronor. Forskning inom IT-området

finns även inom ramen för det av KK-stiftelsen och Landstingsförbundet

gemensamt finansierade programmet IT inom hälso- och sjukvård, vilket

kommer att pågå åren 2000-2003 inom en total ram på 150 miljoner kro-

nor. Till detta program tillför även Vårdalstiftelsen viss finansiering.

Härtill kommer stiftelsens satsning på ett kompetenslyft för högskolelära-

re inom IT, en satsning på totalt 195 miljoner kronor som syftar till att

öka tillgången på disputerade lärare inom IT.

136

KK-stiftelsen bidrar till forskarutbildningen i huvudsak genom sina fö-

retagsforskarskolor, vilka finansieras gemensamt av stiftelsen, inblandade

företag och andra aktörer. För närvarande finns 13 företagsforskarskolor

med totalt 130 doktorander inom olika områden vilka är av strategisk

betydelse för näringslivet. Inom stiftelsens övriga program finns ytterli-

gare ca 150 doktorander, varav 60 inom satsningen på kompetenslyft för

IT-lärare.

Stiftelsen för vård och allergiforskning (Vårdal)

Vårdalstiftelsen kommer att fortsätta uppbyggnaden av vårdforskningen

och stimulera förnyelse genom att särskilt främja tvärvetenskaplig forsk-

ning, klinisk/patientnära forskning och forskning ur ett genusperspektiv.

Inom allergiforskningen strävar stiftelsen efter att främja ett förhållnings-

sätt som integrerar studier av biologiska, medicinska och sociokulturella

orsaker till allergier.

Huvuddelen (ca 60 miljoner kronor årligen) av stiftelsens medel kom-

mer under de kommande åren att nyttjas för forskarinitierade projekt in-

om vård- och allergiområdet. Av dessa medel kommer uppskattningsvis

70 procent att utnyttjas för doktorandfinansiering.

Vid sidan av projektstödet kommer Vårdal att genomföra ett antal sär-

skilda satsningar för att stärka och förnya vård- och allergiforskningen.

En pågående satsning är ett särskilt stöd till universiteten för att stärka

forskning och forskarutbildning inom vårdutbildningarnas huvudämnen.

Målet är att rekrytera yngre vårdforskare och öka antalet docenter och

professorer. Denna satsning kommer under åren 1999-2002 att omfatta

63 miljoner kronor, varav ca 70 procent går till finansiering av doktoran-

der. Stiftelsen ger också ett långsiktigt stöd till en centrumbildning för

allergiforskning, Allergicentrum, vid Karolinska institutet. Till detta

centrum bidrar Vårdal, Karolinska institutet och Stockholms läns lands-

ting med vardera 25 miljoner kronor under åren 1999-2003. Slutligen

bidrar Vårdal även under kommande år till finansieringen av KK-

stiftelsens och Landstingsförbundets program om IT i hälso- och sjuk-

vården.

Fr.o.m. år 2001 planerar stiftelsen att stödja bildandet av ett centrum

även för vårdforskning, ett s.k. Vårdalinstitut, med totalt 75 miljoner kro-

nor under perioden år 2001-2005. Avsikten är att bygga upp ett större

forskningscentra som med hjälp av informationsteknologi kan knyta

samman forskare från olika lärosäten och samverka nära med landsting-

en. Samtliga berörda universitet har tillsammans med kommuner och

landsting lämnat in ansökningar och stiftelsen avser att fatta beslut om

lokalisering av institutet under våren år 2000.

För att få till stånd forskning kring de allt viktigare etiska frågeställ-

ningarna i vården har Vårdal tillsammans med bl.a. FRN, HSFR och

MFR utlyst 36 miljoner kronor för forskning om etik i vården under åren

2001-2005 varav Vårdal bidrar med 10 miljoner kronor. Etikprogrammet

skall enligt utlysningen beröra såväl etik i hälso- och sjukvård för barn

som etiska aspekter på äldrevård och genetisk medicin.

Förutom dessa pågående och planerade satsningar bedriver Vårdal

också ett arbete med att identifiera forskningsbehoven inom områden

Prop. 2000/2001:3

137

som t.ex. anorexi/bulemi, vård och omsorg av äldre samt vård och om- Prop. 2000/2001:3

sorg i ett mångkulturellt samhälle.

Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning

(STINT)

STINT:s uppdrag är inte i första hand att finansiera forskning, utan att

främja internationalisering av högre utbildning och forskning i Sverige.

Syftet är att genom ökad internationalisering stärka kvaliteten i svensk

forskning och högre utbildning samt utveckla kontakterna med länder

som det är önskvärt att Sverige har särskilda kulturella och ekonomiska

relationer med.

Stiftelsen bedriver verksamheten så att kapitalet inte skall förbrukas

och räknar med att uthålligt kunna finansiera internationalisering av hög-

re utbildning och forskning med drygt 150 miljoner kronor per år.

Under perioden år 1999-2003 kommer stiftelsen att fortsätta sitt arbete

med att främja utbytet av forskare mellan svenska och utländska univer-

sitet och högskolor. Ca 70 nya postdoktorala stipendier kommer att be-

viljas varje år och 40-50 gästforskare - svenska och utländska - kommer

att ges möjlighet att vistas minst en termin vid ett utländskt lärosäte.

Härtill kommer ett 70-tal bilaterala samarbetsprojekt där såväl forskare,

forskarstuderande som studenter på ett flexibelt sätt kan delta i forsk-

ningssamarbete med forskargrupper i andra länder. Dessutom kommer

STINT att göra särskilda insatser för att främja internationalisering av de

svenska forskningsanläggningarna och för att främja svenska forskares

och forskarstuderandes utnyttjande av internationella forskningsanlägg-

ningar. Från och med år 2000 finns också möjlighet för forskare att få

bidrag för kortare utlandsvistelser på högst två månader. STINT:s insat-

ser för att ge akademiska lärare som är verksamma inom grundutbild-

ningen internationella erfarenheter kommer att ske inom ramen för det

s.k. ”Programme for Teaching Excellence” som stiftelsen driver redan

idag. Programmet ger möjlighet för lärare att tillbringa längre perioder

vid utländska universitet och där delta i undervisningen. Därutöver kom-

mer STINT också att öppna möjligheter för universitet och högskolor att

söka medel för ett långsiktigt lärarutbyte med utländska partneruniversi-

tet.

Under de närmaste åren kommer STINT att öka insatserna för att ge

forskarstuderande erfarenheter av utländska forsknings- och undervis-

ningsmiljöer. Ca 130 stipendier per år varav 50 stipendier fördelas inom

det kulturvetenskapliga området kommer att delas ut för vardera en ter-

mins vistelse.

STINT fick även till uppgift i sina stadgar att tillhandahålla medel för

medfinansiering av svenskt deltagande i EU:s fjärde ramprogram (1994—

1998). Stiftelsen beslutade därefter att fasa ut sitt engagemang i EU-

forskningen och avsatte enbart vissa medel för universitetens och institu-

tens deltagande i det femte ramprogrammet (1998-2002). Medlen är ba-

serade på stiftelsens insatser under en tvåårsperiod i det fjärde rampro-

grammet men kan nyttjas för en projektverksamhet som institut, univer-

sitet och högskolor initierar under det femte ramprogrammet.

138

STINT:s verksamhet för att genom utbyte inom forskning och högre

utbildning främja Sveriges samarbete och utbyte med vissa länder, t.ex. i

Stillahavsasien eller Sydamerika, fortsätter under de kommande åren.

Studenter på mastersnivå och forskarstuderande från dessa länder kan

erhålla stipendier för studier vid svenska lärosäten. STINT kommer bl.a.

att utveckla det samarbete med Riksbankens Jubileumsfond som syftar

till att skapa ett nätverk av svenska samt utländska forskare och institu-

tioner kring asiatiska studier.

Riksbankens Jubileumsfond (kulturvetenskapliga donationer)

Den kulturvetenskapliga donation som överlämnades till Riksbankens

Jubileumsfond år 1994 utnyttjas för att stödja forskning inom humaniora,

samhällsvetenskap, juridik och teologi. Under de närmaste åren kommer

ca 250 miljoner kronor i forskningsmedel att årligen delas ut från dona-

tionen.

Från donationen fördelas i huvudsak medel till forskarinitierade projekt

och forskningsprogram. Programanslagen är förhållandevis stora och

syftar till att möjliggöra långsiktig och tvärvetenskaplig forskning kring

forskningsteman som ligger i gränszonerna mellan olika vetenskapliga

discipliner. Program som innefattar samverkan över både disciplin-, läro-

sätes- och nationsgränser prioriteras. Inom ramen för programmen sam-

verkar vanligen såväl seniora forskare som nydisputerade och doktoran-

der.

Från donationen fördelas också medel till vetenskaplig infrastruktur

och forskningsförberedande insatser som syftar till att möjliggöra eller

stimulera forskning. Detta stöd utnyttjas t.ex. för digitalisering av arkiv-

material, bibliografier, bevarande av handskrifter m.m.

Riksbankens Jubileumsfond har beslutat att öka sina insatser för att

främja forskarrekryteringen inom humaniora och samhällsvetenskap och

denna inriktning kommer att bestå under de kommande åren. Insatserna

kommer bl.a. att ske i form av forskarskolor och den typ av större forsk-

ningsprogram som beskrevs ovan. Nydisputerade forskare kommer få

stöd via bl.a. särskilda postdoktorala tjänster.

Fr.o.m. år 2000 gäller en form av ansvarsfördelning mellan själva ju-

bileumsdonationen och den kulturvetenskapliga donationen som innebär

att jubileumsdonationen inriktas på postdoktoralt forskningsstöd, medan

donationen - vid sidan av stödet till projekt och program - inriktas på att

främja forskarrekrytering och doktorandstöd. Via donationen kommer

Riksbankens Jubileumsfond också att anslå ökade resurser för att lyfta

utvalda nationella forskningsmiljöer till internationell standard. Avsikten

är att genom t.ex. nya centra eller forskningsinstitut bidra till kraftsam-

ling inom humaniora och samhällsvetenskap.

Prop. 2000/2001:3

139

8 Forskningsutförare Prop. 2000/2001:3

8.1 Universitet och högskolor som forskningsutförare

8.1.1 Inledning

Forskningen vid universitet och högskolor omfattade 17,8 miljarder kro-

nor år 1999 (Högskoleverkets årsrapport för universitet och högskolor

år 1999). Detta motsvarar ungefär 30 procent av den totala FoU-volymen

i landet. Merparten av forsknings- och utvecklingsarbetet utförs inom

näringslivet.

Den offentliga sektorn står för huvuddelen av forskningsmedlen i hög-

skolan, ca 74 procent. Under de senaste tio åren har medlen till offentligt

finansierad forskning nästan fördubblats, mätt i fast penningvärde. Den

övervägande delen av offentligt finansierad forskning sker vid de större

universiteten. Uppsala universitet och Lunds universitet utför tillsam-

mans ungefär en fjärdedel av all forskning inom högskolan.

År 1999 fanns det inom högskolan 2 770 anställningar som professor. I

hela professorskåren var andelen årsverken som utfördes av kvinnor 12

procent.

Alla lärosäten rapporterar årligen en uppskattning av antalet årsverken

för forsknings- och utvecklingsarbete, vilket sedan redovisas i Högskole-

verkets NU-databas och årsrapport. Enligt dessa redovisningar gjordes i

hela landet år 1999 ca 19 000 årsverken. De tre nya universiteten i Karl-

stad, Växjö och Örebro har ökat sin forskningsverksamhet vilken motsva-

rade drygt 2 procent av forsknings volymen år 1999. För närvarande på-

går en kraftig ökning av forskningsvolymerna vid de nya universiteten.

Även högskolorna har expanderat sin forskningsvolym mätt i årsverken.

År 1999 utförde högskolorna 6,6 procent av den totala forskningsvoly-

men vilket motsvarar drygt 1 200 forskningsårsverken. I figuren nedan

redovisas forskningsvolymen vid de elva största lärosätena.

Forskningsvolym vid universitet och högskolor år 1999

De största forskningsområdena räknat i antal årsverken vid universitet

och högskolor är teknik, medicin, naturvetenskap samt samhällsveten-

skap, vilket framgår av figuren nedan.

Inom teknikvetenskap är andelen externt finansierad forskning ca två

tredjedelar, medan humaniora och rättsvetenskap/juridik har en tredjedel

av forskningsverksamheten finansierad av externa finansiärer. Vid de

större universiteten är forskningsråd, statliga sektorsfinansiärer och EU:s

ramprogram de viktigaste externa finansiärerna, medan högskolorna i

större utsträckning får bidrag från kommuner, länsstyrelser och lands-

tingskommuner. Medlen från länsstyrelserna är ofta strukturfondsmedel

från EU, medan medlen från landstingskommuner hänför sig till forsk-

ning inom det medicinska vetenskapsområdet.

Forskningsvolym inom olika vetenskapliga områden år 1999

Farmaci Q

Humaniora/religionsvetenskap r

Matematik O 1 ' >

Medicin 1 * ' 1

Naturvetenskap I I

Odontologi Q

Rättsvetenskap/juridik Q

Samhällsvetenskap WSMiMSggMWsMga : j

Skog/jordbruk/landskap j I

Teknikvetenskap I ' i

Veterinärmedicin D

Övrigt teM i___________I___________i___________i

0 1000 2000 3000 4000 5000

Forskningsärsverken

8.1.2 Strategier för arbetet med forskning

Regeringens uppdrag i juni 1999 till samtliga forskningsfinansierande

och forskningsutförande myndigheter att inkomma med forsknings- och

kunskapsstrategier som ett led i den nationella planeringen av forsk-

ningspolitiken avrapporterades i december 1999.1 uppdraget till myndig-

heterna var huvuduppgiften att redovisa strategier angående bredd, pro-

filering och specialisering inom forskning och forskarutbildning, samver-

kan med andra myndigheter och näringsliv, internationellt samarbete,

jämställdhetsarbete, forskningsinformation samt strategier för anpassning

av verksamheten till den vetenskapliga utvecklingen och för tvärveten-

skapliga forskningsinsatser. Särskilda frågor för universitet och högsko-

lor gällde lärarnas arbete inom forskning, rekryteringsbehov och forskar-

utbildning, samt hur högskolan skall kunna tillgodose olika samhälls-

sektorers behov av utbildning och forskning.

Det inlämnade underlaget ger en bild av en stark och livskraftig forsk-

ning. Sammanställningen och analysen av strategierna har givit regering-

en ett gott underlag för överväganden och bedömningar av den framtida

färdriktningen för svensk forskning. Forskningsstrategierna har analyse-

rats dels av Högskoleverket genom ett särskilt uppdrag, dels inom Rege-

ringskansliet.

Vid en genomgång av strategidokumenten framkommer att forskning

till stor del utvecklas underifrån, genom att enskilda forskare och fors-

kargrupper söker och erhåller externa anslag i nationell konkurrens.

Prop. 2000/2001:3

141

Forskningens bredd, profdering och specialisering påverkas därför av Prop. 2000/2001:3

enskilda forskare som finns inom olika forskningsområden. Högskole-

ledningens roll är ofta att skapa goda förutsättningar för framgångsrika

forskare i sina verksamheter.

De i forskningsvolym räknat fem största lärosätena, Uppsala universi-

tet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet och

Karolinska institutet förordar strategiska satsningar på egna forskargrup-

per med internationellt erkänd status inom en bred och djup inomdiscip-

linär forskning. Lunds universitet och Stockholms universitet framhåller

att en sådan bredd samtidigt ger unika möjligheter att genomföra multi-

disciplinära satsningar. Göteborgs universitet menar att det är möjlighe-

terna och framgångarna i att få större externa medel som ger de snabba

och mest omfattande förändringarna i forskningsinriktning. Karolinska

institutet är starkt profilerat mot medicin, vård- och folkhälsovetenskap

och odontologi, samt skapar sin breddforskning inom dessa ramar. Upp-

sala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet och Karolinska

institutet har också interna omfördelningssystem av de statliga forsk-

ningsresurserna. Omfördelningen är prestationsrelaterad och går till bl.a.

lokaler, forskarutbildning, anställningar som forskarassistent och särskil-

da forskningsresurser till framstående forskare.

För Umeå universitet är samverkan med det omgivande samhället och

förväntningarna att universitetet skall främja regionens näringsliv, skola,

sjukvård och kultur viktiga faktorer att ta hänsyn till vid utformningen av

forskningsstrategin. Universitetet företräder en syn som innebär en kom-

bination av inomdisciplinärt djup inom vissa områden men med stark

betoning på behovet att samtidigt understödja ett tvärvetenskapligt forsk-

ningsklimat.

Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet och Sveriges lant-

bruksuniversitet, SLU, kan karakteriseras som mellanstora, mer speciali-

serade universitet med tydliga profilområden. Inom dessa lärosäten finns

en ambition att arbeta med tvärvetenskapliga och mångvetenskapliga

angreppssätt. Dessa tre universitet är också i varierande grad

"nätverksuniversitet" där SLU utmärker sig genom verksamheter förlagda

i hela landet men i huvudsak koncentrerade till fyra huvudorter: Umeå,

Uppsala, Skara och Alnarp. Universitetet deltar aktivt i ett nordiskt nät-

verk av lantbruksuniversitet med nationella ansvar för lantbruks- och

skogsbrukssektorerna. Linköpings universitet har med sina temainrikt-

ningar samt med satsningar på ytterligare ett campus i Norrköping omda-

nat såväl forskning som forskarutbildning. Luleå tekniska universitet

kombinerar sedan några år sin tekniska inriktning med humaniora och

samhällsvetenskap. Universitetet är också en viktig motor i regionen,

speciellt när det gäller att bedriva EU-projekt med stöd av de särskilda

strukturfondsmedel som avsatts för glest befolkade områden.

Kungl. Tekniska högskolan, KTH, och Chalmers tekniska högskola

AB är specialiserade lärosäten inom det tekniska vetenskapsområdet och

med en hög andel extemfinansierad forskning. Såväl KTH som Chalmers

har långtgående och mångfacetterade samarbeten med Stockholms uni-

versitet och Karolinska institutet respektive Göteborgs universitet, vilket

innebär goda möjligheter till samarbete av såväl specialiserad som mång-

och tvärvetenskaplig karaktär. Stiftelsen Högskolan i Jönköping och

142

Handelshögskolan i Stockholm har liknande specialiserade profiler inom

främst ekonomi och företagande.

De nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro har vuxit mycket

snabbt när det gäller grundutbildningens volym och har delvis andra för-

utsättningar än de etablerade universiteten. Med de förutsättningar uni-

versiteten givits i budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1) kan

de nu stegvis bygga upp forskning och forskarutbildning av hög kvalitet.

Samtliga nya universitet har också förväntningar på sig från den omgi-

vande regionen att vara motor i utvecklingen av näringsliv och annan

viktig regional verksamhet.

Mitthögskolan har under ett flertal år satsat på att rekrytera forskare

och professorer inom strategiska nyckelområden för att höja högskolans

forskningskompetens. Mitthögskolans organisation som "nätverks-

högskola" med utbildningscentra i Östersund, Sundsvall, Örnsköldsvik

och Härnösand ställer särskilda krav på intern organisation och kommu-

nikation.

Högskolorna i Kalmar och Karlskrona/Ronneby står inför likartade

utmaningar som de nya universiteten. De har under de senaste åren fått

rätt att genomföra forskarutbildning inom vetenskapsområdena naturve-

tenskap respektive teknik och arbetar målmedvetet med att bygga upp sin

forskarutbildning och sin handledarkapacitet. IT-profilen vid Högskolan i

Karlskrona/Ronneby har resulterat i framgångsrik externfinansiering från

såväl forskningsstiftelser som industri. År 1999 var 58 procent av hög-

skolans forskning externt finansierad. Malmö högskola tilldelades medi-

cinskt vetenskapsområde i samband med överflyttning av odontologiska

fakulteten från Lunds universitet den 1 januari 1999. Det innebär att hög-

skolan har kunnat börja utifrån en redan uppbyggd verksamhet inom ett

specialområde, och kan nu arbeta aktivt med att integrera detta med hög-

skolans övriga verksamheter och med att skapa en gemensam vision för

framtiden.

Högskolorna utan vetenskapsområde har ofta en tydlig förankring i den

egna regionen, förutom att de också har nationellt ansvar för specifika

områden. Det betyder mycket för alla regioner att ha närhet till ett uni-

versitet eller en högskola, såväl när det gäller att få gehör för arbetsmark-

nadens behov av specialutbildad arbetskraft som när det gäller närings-

livssamarbete och tillgång till specialistkompetens för beslutsfattare inom

kommun och landsting. Alla högskolor har dock ett vidare ansvarsområ-

de än det lokalt förankrade, inte minst gäller det för de konstnärliga hög-

skolorna i Stockholm.

Några av högskolorna utan vetenskapsområde har drivit en medveten

profileringsstrategi sedan starten. Det gäller till exempel Högskolan i

Skövde som har en materialteknisk och informationsteknisk profilering.

Flera högskolor inriktar i huvudsak sina forskningsinsatser på de områ-

den som är intressanta ur det omgivande samhällets synvinkel. Som ex-

empel kan nämnas Högskolan i Borås med en stark textilmaterialforsk-

ning vid sidan av den nationella biblioteksinriktningen, Högskolan på

Gotland som bedriver en Östersjöinriktad forskning samt Högskolan i

Gävle som bl.a. har en teknisk byggnadsinriktning.

Prop. 2000/2001:3

143

Strategier för forskning på det konstnärliga området och konstnärligt ut-

vecklingsarbete

Konstnärligt utvecklingsarbete och forskning på det konstnärliga området

förekommer dels inom ramen för vissa universitet, dels vid de sju konst-

närliga högskolorna i Stockholm. Det finns många exempel på pågående

och planerad forskning och forskningssamverkan mellan och inom läro-

säten med ett större eller mindre konstnärligt inslag. Göteborgs universi-

tet har inrättat en konstnärlig fakultet, och det finns planer på att utveckla

en tvärkonstnärlig och tvärvetenskaplig forskarskola i samarbete med

olika institutioner inom det egna universitetet och med Chalmers tekniska

högskola AB. Luleå tekniska universitet har långt framskridna planer på

att i samverkan med forskningscentret The Interactive Institute satsa på

utveckling av teknik för medier och mediernas konstnärliga användning.

Umeå universitet, som har Interaction Design som ett av sina profilområ-

den, planerar att utveckla "Umeå Center for Interaction Technology" med

ambitionen att detta skall utvecklas till ett framstående forskningscent-

rum. Vid Lunds universitet är utbildningarna inom konst, musik och tea-

ter samlade i Malmö, där bl.a. ett gemensamt konstnärligt utvecklings-

centrum, "Inter Arts Lab", har byggts upp.

Danshögskolan har byggt upp ett forskningssamarbete i anslutning till

den dansterapeututbildning som planeras tillsammans med Örebro uni-

versitet. Samarbete mellan Danshögskolan och Karolinska institutet före-

kommer också vad gäller dansterapeutisk och dansmedicinsk forskning.

Enligt Dramatiska institutet har efterfrågan på samarbete med andra kun-

skapsområden ökat och samarbete har inletts med bl.a. Karolinska insti-

tutet. Utvecklingsområden som Dramatiska institutet prioriterar är mötet

mellan media, estetik och pedagogik samt området dramaturgi. Konstfack

avser att utveckla tvärvetenskapliga samarbetsprojekt med andra univer-

sitet och högskolor. Inom konsthantverk och design kommer Konstfack

att göra satsningar på fördjupad teoribildning, i samarbete med bl.a.

Kungl. Tekniska högskolan, Karolinska institutet och Stockholms univer-

sitet. Vidare avser man att utveckla ett forskningsprogram i visuell ge-

staltning samt inrätta ett centrum för bildpedagogisk forskning. Kungl.

Konsthögskolan har under år 1999 inlett samarbete med bl.a. Kungl.

Tekniska högskolan och Karolinska institutet. Högskolan har uppfatt-

ningen att nyskapande konstnärlig samverkan med forskningsprojekt vid

andra högskolor och andra delar av samhället bör genomföras i ökad ut-

sträckning. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm ger som exempel på

egna satsningar ett samarbete med Stockholms universitet vid Centrum

för musikpedagogisk forskning om relationen musik och lärande samt

forskarutbildning. Operahögskolan i Stockholm använder sina medel för

konstnärligt utvecklingsarbete i nära anknytning till grundutbildningen.

En del av resurserna ligger i olika projekt, varav de flesta har resulterat i

olika uppsättningar. Teaterhögskolan i Stockholm föredrar att i stället för

konstnärligt utvecklingsarbete tala om forskning och konstnär-

ligt/pedagogiskt arbete och menar att ett projekt ofta kan innehålla både

forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete och leda till pedagogiska

tillämpningar. Under senare år har högskolan medvetet sökt samverkan

med externa institutioner. Med initialt stöd från Humanistiskt-

Prop. 2000/2001:3

144

samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) görs satsningar på ett Prop. 2000/2001:3

projekt om svensk skådespelarkonst.

8.1.3 Framtida uppdrag att utarbeta forskningsstrategier

Uppdraget om forsknings- och kunskapsstrategier föreslogs i betänkandet

Forskningspolitik (SOU 1998:128) och framlades i regeringens proposi-

tion Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94, bet. 1999/2000:UbU3,

rskr. 1999/2000:9).

Processen med att formulera en forskningsstrategi har inte bara resulte-

rat i en sammanställning av pågående och planerad verksamhet. Den har

också, enligt vad regeringen har erfarit, givit upphov till värdefulla dis-

kussioner och beslut om strategiska vägval inom varje lärosäte. Uppdra-

get att utarbeta forskningsstrategier kan emellertid utvecklas, särskilt vad

gäller tydligheten i beskrivningarna av hur prioriteringar och satsningar

skall ske. Även en beskrivning av de olika prioriteringarnas ekonomiska

förutsättningar och konsekvenser bör i framtiden ingå i uppdraget. Rege-

ringen avser att i samråd med ett antal lärosäten vidareutveckla en modell

för hur forskningsstrategierna bör struktureras så att lärosätena t.ex. på ett

tydligare sätt reflekterar över sina olika förutsättningar.

145

Prop. 2000/2001:3

8.2 Roll- och ansvarsfördelning vid universitet och hög-

skolor

Regeringens bedömning: Universiteten och högskolorna spelar en

central roll inom svensk forskning och har ett huvudansvar som forsk-

ningsutförare. Universiteten samt högskolorna med vetenskapsområde

ansvarar dessutom för forskarutbildningen.

En allt större del av forskningsresurserna bör erhållas efter prövning

hos externa forskningsfinansiärer, vilket möjliggör en starkare profilering

av lärosätenas forskning. Profileringen bör leda till en arbetsfördelning

som skapar förutsättningar för en ökad samverkan mellan lärosätena.

Forskarutbildningen bör huvudsakligen finansieras med direkta stats-

anslag till berörda lärosäten. Lärosätena bör i ökad utsträckning samverka

inom forskarutbildningen för att uppnå en högre effektivitet såväl för

lärosätet som för forskarutbildningen i stort. Samverkan bör inkludera

högskolor utan vetenskapsområde.

Mot denna bakgrund bör anslagen till forskning och forskarutbildning

öka. Även anslagen till konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga

högskolorna bör öka.

Skälen för regeringens bedömning

Staten har huvudansvaret för grundforskning och forskarutbildning. Ef-

tersom det ofta kan vara svårt att i förväg bedöma den långsiktiga nyttan

av grundforskningens vetenskapliga resultat måste denna forskning ofta

finasieras med offentliga medel för att överhuvudtaget komma till stånd.

Huvuddelen av den nyfikenhetsbaserade grundforskningen bedrivs vid

universitet och högskolor. Under 1990-talet har nya universitet och hög-

skolor tillkommit för att tillgodose landets ökade behov av högskoleut-

bildade, forskarutbildade och forskning.

Universitetens och högskolornas styrelser har ansvar för att främja det

egna lärosätets forskningsmiljöer, besluta om strategiska satsningar, sti-

mulera till profilering och nödvändiga omprioriteringar samt ta initiativ

till nationella och internationella utvärderingar.

Regeringen anser att det är väsentligt att upprätthålla hög kvalitet i

forskningen. Därför bör merparten av forskningsresurserna vid lärosätena

prövas utifrån vetenskaplig relevans och eventuell ytterligare relevans,

bl.a. genom rådsorganisationen eller andra externa forskningsfinansiärer.

Lärosätena bör utifrån sina egna särskilda förutsättningar åstadkomma

starka forskningsmiljöer och främja god forskning.

Det är viktigt att samtliga lärosäten i Sverige bygger upp goda forsk-

ningsmiljöer. Mångfalden av forskningsmiljöer innebär att Sverige stärks

som forskningsnation eftersom nya forskningsområden kan etableras och

den totala kompetensen därmed kan öka och breddas. Det är också viktigt

för att skapa förutsättningar för en god utveckling i hela landet och för att

stärka forskningsanknytningen i högskolans grundutbildning.

146

Regeringens föreslår i budgetpropositionen för år 2001 en kraftig för-

stärkning av forskning och forskarutbildning i form utökade anslag till

landets universitet och högskolor. Detta behandlas i det följande avsnittet

samt i avsnitt 8.3.

Ytterligare medel är emellertid inte den enda förutsättningen för att

skapa starka forskningsmiljöer. Lika viktigt är det att resurserna utnyttjas

effektivt. I propositionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94)

framhålls vikten av att lärosätena inte mekaniskt fördelar resurserna för

forskning och forskarutbildning, utan noga prövar hur de skall användas.

Detta är minst lika angeläget i dag. Det är viktigt att lärosätena i ökad

utsträckning profilerar sin verksamhet och prioriterar forskning inom de

områden där förutsättningarna att bygga upp hög vetenskaplig kompetens

bedöms som särskilt goda och som är strategiska för lärosätet ur ett såväl

nationellt som internationellt perspektiv. Det är också viktigt att samver-

ka med andra lärosäten. Genom profilering och samverkan kan lärosätena

åstadkomma en arbetsfördelning mellan sig, vilket är särskilt angeläget

inom små ämnesområden och inom områden som kräver stora investe-

ringar. Den ökande andelen forskningsresurser som erhålls efter prövning

hos externa forskningsfinansiärer kommer att möjliggöra den nödvändiga

samverkan och profileringen.

Olika mekanismer för att identifiera starka och svaga sidor och ge-

nomföra nödvändiga omprioriteringar håller på att utarbetas vid lärosäte-

na. Vetenskapsrådet skall, då lärosätet så önskar, kunna bistå i denna pro-

cess (jfr avsnitt 7.2).

Regeringens förslag till förstärkning av forskning, forskarutbildning och

konstnärligt utvecklingsarbete

Riksdagen har med anledning av 1999 års ekonomiska vårproposition

(prop. 1998/1999:100) och i budgetpropositionen för år 2000 (prop.

1999/2000:1) beslutat om en förstärkning av forskningsresurserna till nya

universitet och högskolor med vetenskapsområde med totalt 250 miljoner

kronor under perioden 2000-2002. Karlstads universitet, Växjö univer-

sitet, Örebro universitet, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Karlskro-

na/Ronneby samt därutöver Mitthögskolan fick därmed ökade resurser

till forskning och forskarutbildning.

I budgetpropositionen för år 2001 föreslås ytterligare förstärkningar av

lärosätenas forskningsresurser, vilka presenteras nedan. Där förstärkning-

en skall ske fr.o.m. år 2003 anges den i budgetpropositionen som en pla-

neringsförutsättning. Resurserna ryms inom ramen för de ökade anslag

som riksdagen beslutat om efter förslag i 1999 års och 2000 års ekono-

miska vårpropositioner.

Uppbyggnaden av de nya universiteten och verksamheten vid de hög-

skolor som fått vetenskapsområde samt Mitthögskolan bör fortsätta.

Forskningen och forskarutbildningen vid dessa lärosäten bör under år

2003 ytterligare förstärkas med totalt 45 miljoner kronor.

Mälardalens högskola, som regeringen beslutat att tilldela tekniskt ve-

tenskapsområde, bör år 2001 förstärkas med 2 miljoner kronor och år

2003 med 12,5 miljoner kronor.

Prop. 2000/2001:3

147

Övriga högskolor, utom de konstnärliga högskolorna i Stockholm, bör

tillföras ytterligare totalt 28 miljoner kronor år 2001 och totalt 38,5 mil-

joner kronor år 2003 för att stärka sin forskning, grundutbildningens

forskningsanknytning samt möjligheterna att bygga upp forsknings-

samarbete med andra forskningsutförare och övriga myndigheter.

Till de konstnärliga högskolorna i Stockholm bör sammanlagt 4 miljo-

ner kronor fördelas för att där förstärka det konstnärliga utvecklingsar-

betet.

För att stärka det humanistiska området bör totalt 20 miljoner kronor