Bet. 2001/02:JUU12

Justitieutskottets betänkande

2001/02:JUU12

Övergrepp i rättssak, m.m.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett

regeringsförslag som innebär att straffet för

övergrepp i rättssak höjs genom att straffskalorna

anpassas till dem som gäller för mened.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli

2002.

Förutom en motion väckt med anledning av

propositionen tar utskottet också upp fyra motioner

väckta under den allmänna motionstiden år 2001.

Motionerna handlar i huvudsak om frågor om brott mot

homo-, bi- och transsexuella.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag och avslår motionerna.

I ärendet finns ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Övergrepp i rättssak

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i brottsbalken såvitt avser 17 kap. 10 §.

Därmed avslår riksdagen motion 2001/02:K28

yrkande 1 i denna del.

2. Brott mot homo-, bi- och transsexuella

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:L371

yrkandena 4, 6 och 7 samt 2001/02:A388 yrkande 3.

3. Myndighetsåtgärder

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ju342,

2001/02:L367 yrkande 8 och 2001/02:L371 yrkandena

9–11.

4. Registrering

Riksdagen avslår motion 2001/02:A388 yrkande 2.

Stockholm den 19 februari 2002

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s),

Margareta Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar

Vänerlöv (kd), Maud Ekendahl (m), Ann-Marie

Fagerström (s), Helena Zakariasén (s), Yvonne

Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Anita Sidén

(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Göran

Norlander (s), Lennart Bolander (m), Yilmaz Kerimo

(s) och Helena Bargholtz (fp).

2001/02

JuU12

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet ett förslag från

regeringen, i proposition 2001/02:59 Hets mot

folkgrupp, m.m., om ändring i brottsbalken avseende

bestämmelsen om övergrepp i rättssak (17 kap. 10 §).

Övriga förslag i propositionen behandlas av

konstitutionsutskottet i betänkande 2001/02:KU23 i

vilket justitieutskottet har yttrat sig i de delar

som avser utskottets beredningsområde (se yttrande

2001/02:JuU4y).

Förslaget i här aktuell del bygger på de förslag

som Kommittén om straffansvar för organiserad

brottslighet, m.m. avlämnade i oktober 2000 i

betänkandet Organiserad brottslighet, hets mot

folkgrupp, hets mot homosexuella, m.m. –

straffansvarets räckvidd (SOU 2000:88) och

remissbehandlingen av betänkandet (Ju 2000/5820/L5).

Lagförslaget har granskats av Lagrådet och har

inte föranlett några synpunkter.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Utöver regeringens förslag behandlar utskottet en

motion som väckts med anledning av propositionen och

fyra motioner som väckts under den allmänna

motionstiden år 2001.

Propositionens huvudsakliga

innehåll, m.m.

I propositionen behandlas frågor om det

straffrättsliga ansvaret för brottslighet med

rasistiska, homofobiska och liknande inslag samt

vissa frågor med anknytning till organiserad

brottslighet. I propositionen föreslås, såvitt här

är av intresse, att straffet för övergrepp i

rättssak höjs genom att straffskalorna anpassas till

dem som gäller för mened.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli

2002.

I propositionen föreslås även ändringar bl.a.

avseende brottet hets mot folkgrupp. Här föreslås en

särskild straffskala för grova fall och

tillämpningsområdet för bestämmelsen utvidgas så att

också hets med anspelning på sexuell läggning

omfattas. Vidare förtydligas straffskärpningsregeln

i 29 kap. 2 § 7 brottsbalken så att det uttryckligen

framgår att kränkningar på grund av sexuell läggning

omfattas. Propositionen i denna del behandlas i

konstitutionsutskottet. Justitieutskottet har yttrat

sig till konstitutionsutskottet i dessa delar och

därvid tillstyrkt regeringens förslag (se bet.

2001/02:JuU4y).

Utskottets överväganden

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att straffskalan

för övergrepp i rättssak ändras. För övergrepp i

rättssak skall alltså enligt förslaget dömas till

fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa,

till böter eller fängelse i högst sex månader. För

grovt brott skall dömas till lägst två och högst

åtta år. Härigenom kommer straffskalan för övergrepp

i rättssak att överensstämma med den som enligt 15

kap. 1 § brottsbalken gäller för mened.

I motion K28 (m) yrkas avslag på propositionen i

denna del.

Genom regeringens förslag tillgodoses ett gammalt

önskemål från riksdagen (se bet. 1999/2000:JuU7,

rskr. 1999/2000:129). Det är därför med

tillfredsställelse som utskottet nu kan konstatera

att regeringen lagt fram ett förslag helt i linje

med vad utskottet tidigare uttalat. Utskottet

föreslår att riksdagen bifaller propositionen och

avslår motionen.

Övriga frågor

Brott mot homo-, bi- och transsexuella

I motion att A388 (kd) yrkas att de bestämmelser i

bl.a. brottsbalken som i dag ger homosexuella skydd

bör utvidgas så att de även omfattar sexuell

läggning och sexuell identitet. I motion L371 (v, s,

c, fp, mp) begärs att sexuell läggning och identitet

skall omfattas av brottet olaga diskriminering och

av åtalsbestämmelsen i 5 kap. brottsbalken om

ärekränkningsbrotten. I sistnämnda motion begärs

också att en översyn görs av tillämpningen av

straffskärpningsbestämmelsen i 29 kap. 2 § 7

brottsbalken.

I 29 kap. 2 § 7 brottsbalken finns alltså

straffskärpningsbestämmelser för brott som begåtts

med motiv att kränka en person, en folkgrupp eller

annan sådan grupp av personer på grund av ras,

hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung,

trosbekännelse eller annan liknande omständighet.

Enligt förarbetena till bestämmelsen omfattas en

persons sexuella läggning av uttrycket “annan

liknande omständighet” (prop. 1993/94:101 s. 22).

Det finns även särskilda åtalsregler i 5 kap. 5 §

brottsbalken som skall tillämpas om någon begår

brottet förolämpning och det anspelar på någon

annans homosexuella läggning.

I 16 kap. 9 § brottsbalken förbjuds näringsidkare

att diskriminera någon på grund av hans eller hennes

homosexuella läggning. Förbudet gäller även för den

som anordnar allmän sammankomst eller offentlig

tillställning och för den som är anställd i

näringsverksamhet eller annars handlar på en

näringsidkares vägnar samt för den som är anställd i

allmän tjänst eller innehar allmänt uppdrag.

Straffet är böter eller fängelse i högst ett år.

I den del av propositionen som behandlas i

konstitutionsutskottet föreslår regeringen alltså

bl.a. att hets mot homosexuella skall kriminaliseras

genom en utvidgning av bestämmelsen om hets mot

folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken. Där föreslås

också, utan att någon saklig förändring är avsedd,

att i 29 kap. 2 § 7 brottsbalken skall, i

förtydligande syfte och i konsekvens med de

föreslagna ändringarna i bestämmelsen om hets mot

folkgrupp, särskilt anges sexuell läggning. Som

framgår av justitieutskottets yttrande ställer sig

utskottet bakom regeringens bedömningar i dessa

delar. Vad som nu sagts innebär att utskottet delar

uppfattningen att sexuell läggning bör omfattas av

bestämmelsen om hets mot folkgrupp. I fråga om

åtalsbestämmelsen i 5 kap. 5 § 4 brottsbalken är så

delvis redan fallet. Såtillvida är alltså syftet med

motionerna tillgodosett genom gällande lag och de

förslag som läggs fram i propositionen.

Här bör tilläggas att sexuell läggning i

propositionen definieras som homo-, hetero- eller

bisexuell läggning. Avsikten är att uttrycket

sexuell läggning skall användas med denna innebörd

på ett enhetligt och konsekvent sätt i

lagstiftningen (prop. s. 40). Härigenom görs ett

klarläggande som riksdagen tidigare efterlyst (se

bet. 1997/98:JuU20 s. 24, rskr. 276).

När det gäller det straffrättsliga skyddet för den

sexuella identiteten och den sexuella läggningen i

övrigt kan nämnas att regeringen den 17 juni 1999

tillkallade en särskild utredare med uppgift att

göra en översyn av bestämmelsen om olaga

diskriminering (dir. 1999:49). I uppdraget ingick

bl.a. att göra en analys av rättsväsendets

tillämpning av bestämmelsen.

I februari 2001 begränsades uppdraget genom

tilläggsdirektiv (dir. 2001:14). Enligt de nya

direktiven skulle utredningen, som antog namnet 1999

års diskrimineringsutredning, inte längre ha till

uppgift att lämna konkreta förslag till

författningsändringar eller andra åtgärder.

Utredningen skulle i stället övergripande redovisa

sina resultat och ställningstaganden i de frågor

uppdraget omfattade samt lämna förslag till

inriktning på det fortsatta arbetet i dessa frågor.

Anledningen till begränsningen av uppdraget var att

regeringen avsåg att ge en ny utredning uppdrag att

studera möjligheterna till en mer generell

lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla

eller flertalet samhällsområden och

diskrimineringsgrunder. Frågor som exempelvis vilka

sanktionsformer som är lämpligast i syfte att

åstadkomma en effektiv lagstiftning mot

diskriminering borde lämpligen behandlas vidare inom

ramen för en sådan bredare översyn. I denna översyn

skall 1999 års diskrimineringsutrednings

ställningstaganden ingå som ett underlag.

1999 års diskrimineringsutredning redovisade sitt

uppdrag till regeringen i juni 2001 i betänkandet

Ett effektivt diskrimineringsförbud (SOU 2001:39).

Regeringen beslutade därefter den 31 januari 2002

att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag

att överväga en gemensam lagstiftning mot

diskriminering som omfattar alla eller flertalet

diskrimineringsgrunder och samhällsområden (dir.

2002:11). I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att

överväga om ett skydd mot diskriminering av alla

s.k. transpersoner bör införas och att överväga om

det, mot bakgrund av vad den i övrigt kommer fram

till, finns skäl att ersätta straffbestämmelsen om

olaga diskriminering med någon annan typ av

reglering. Kommittén skall lämna de förslag till

författningsändringar och andra åtgärder som

uppdraget kan ge anledning till. Uppdraget skall

redovisas till regeringen senast den 1 december

2004.

Vad särskilt gäller den del av uppdraget som avser

transpersoner anges i direktiven att kommittén skall

kartlägga och analysera behovet av och formerna för

en reglering av ett förbud mot diskriminering av

alla transpersoner. Kommittén skall belysa fördelar

och problem med att införa en sådan reglering. Den

skall vidare ta ställning till vilken personkrets

som skall omfattas av ett eventuellt förbud och hur

ett sådant förbud lämpligen kan avgränsas och

sanktioneras samt hur det skall förhålla sig till

förbudet mot könsdiskriminering. Kommittén skall

överväga om någon myndighet skall ha till uppgift

att särskilt ta till vara transpersoners rättigheter

och om en eventuell lagstiftning mot diskriminering

av transpersoner skall ingå i en gemensam

diskrimineringslagstiftning.

Utskottet vill först konstatera att det

naturligtvis inte är acceptabelt att enskilda

individer utsätts för diskriminering eller våld på

grund av att de är homosexuella, bisexuella eller

att de tillhör gruppen transpersoner. Det är därför

viktigt att samhället i stort uppmärksammar

förekomsten av och ökar kunskapen om kränkande

handlingar som riktar sig mot dessa grupper. Det är

positivt att en översyn nu kommer att ske i dessa

avseenden inom ramen för den ovan redovisade

parlamentariska utredningen. Utredningen har också i

uppdrag att lämna förslag till lagstiftning m.fl.

åtgärder och dess ställningstaganden bör inte

föregripas.

Sammantaget innebär vad som anförts att utskottet

avstyrker motionerna L371 och A388 i nu berörda

delar.

Myndighetsåtgärder

I motion Ju342 (s) framhålls att bestämmelserna om

hets mot folkgrupp bör tillämpas vid rasistiska

brott och i motion L367 (fp) begärs särskilda

insatser från myndigheter avseende brott riktade mot

homosexuella m.fl.

I motion L371 efterfrågas speciella utredare i

HBT-frågor hos polisen och ett utökat samarbete

mellan HBT-organisationer och polisen. Motionärerna

efterlyser också utbildning i HBT-frågor inom

rättsväsendet.

I budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1

utg.omr. 4 s. 26 f) anför regeringen att polisen

bl.a. skall utveckla sin förmåga att förebygga och

bekämpa brott med rasistiska eller

främlingsfientliga, antisemitiska och homofobiska

inslag. Även åklagarna skall ytterligare utveckla

sin kapacitet att bekämpa sådana brott och

rättsväsendet skall höja sin kompetens på området.

Rättsväsendets anställda skall ha god kunskap såväl

om grunden för brottslighet med sådana inslag som om

situationen för de grupper som utsätts för sådana

brott. Den kunskapen kan också motverka de fördomar

som kan finnas om de grupper som utsätts för sådana

brott. En förbättrad grundutbildning och ökad

fortbildning i dessa frågor bör kunna medverka till

ökad samverkan mellan rättsväsendets myndigheter,

liksom också till förbättrad metodutveckling för att

förebygga och bekämpa denna brottslighet. Samtliga

myndigheter inom rättsväsendet har upprättat

strategier för att garantera att personalen har en

god kunskap på dessa områden och skall

återrapportera de insatser som vidtagits enligt vad

som anges i regleringsbreven för år 2001.

I budgetpropositionen (s. 125 f) anför regeringen

vidare att Brottsförebyggande rådet, som ett led i

kampen mot brott med rasistiska, främlingsfientliga

eller homofobiska inslag, i regleringsbrevet för år

2000 fick i uppdrag att upprätta en strategi för att

medverka till att säkerställa att rättsväsendets

personal har god kunskap om såväl grunden för dessa

brott som situationen för dem som utsätts för sådana

brott. Brottsförebyggande rådet har i samarbete med

övriga myndigheter inom rättsväsendet utvecklat en

gemensam utbildningsstrategi. För det fortsatta

arbetet har en gemensam arbetsgrupp bildats med

representanter från Brottsförebyggande rådet,

Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten,

Rättsmedicinalverket, Kriminalvården,

Domstolsverket, Brottsoffermyndigheten och

Rikspolisstyrelsen inklusive Säkerhetspolisen för

utbyte av erfarenheter och för att planera

gemensamma aktiviteter.

Av regleringsbrevet för polisen för år 2002 följer

att Rikspolisstyrelsen skall redovisa det

brottsbekämpande arbete som har bedrivits när det

gäller brott med rasistiska, främlingsfientliga,

antisemitiska eller homofobiska inslag samt olaga

diskriminering. Redovisningen skall innehålla en

sammanhållen nationell beskrivning och analys av hur

verksamheten har utvecklats och dess resultat.

Vidare har Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att

förstärka utbildningen av personalen i frågor om

mänskliga rättigheter.

Av studiehandbok för polisprogrammet läsåret

2001/2002 framgår (s. 19 f) att det i kursplanen för

polisutbildningen ingår moment som tar upp bl.a.

främlingsfientlighet och homofobi.

Frågor om insatser för homosexuella m.fl. har

tidigare behandlats av utskottet bl.a. i

betänkandena 2000/01:JuU11 s. 19 f. och

2000/01:JuU14 s. 12 f. Utskottet avstyrkte där

yrkanden liknande de nu aktuella bl.a. med

hänvisning till att det pågick arbete med den

inriktning som motionärerna efterfrågade.

Utskottet kan med tillfredsställelse konstatera

att det pågår ett omfattande arbete med den

inriktning som efterfrågas i motionerna. Något behov

av uttalanden av riksdagen finns alltså inte.

Utskottet avstyrker motionerna L367 och L371 i nu

behandlade delar samt motion Ju342.

Registrering

I motion A388 (kd) föreslår motionären att det i

polisdatalagen skall införas ett förbud mot

registrering enbart på grund av sexuell identitet.

Av 5 § första stycket polisdatalagen (1998:622)

följer att uppgifter om en person inte får behandlas

enbart på grund av vad som är känt om personens ras

eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa

eller filosofiska övertygelse, medlemskap i

fackförening, hälsa eller sexuella läggning.

Av andra stycket framgår att om uppgifter om en

person behandlas på annan grund får uppgifterna

kompletteras med sådana uppgifter som avses i första

stycket, om det är oundgängligen nödvändigt för

syftet med behandlingen.

Utskottet konstaterar att polisdatalagen redan i

dag innehåller en sådan begränsning som motionären

efterfrågar. Motion A388 i nu behandlad del

avstyrks.

Särskilt yttrande

Insatser inom rättsväsendet rörande homo-, bi-

och transsexuella

av Alice Åström (v), Yvonne Oscarsson (v), Kia

Andreasson (mp) och Helena Bargholtz (fp).

I dag är det tyvärr en realitet att många av dem som är

homo-, bi- eller transsexuella utsätts för brott enbart

på grund av sin sexuella läggning eller identitet. I

arbetet med att förhindra och utreda sådan brottslighet

spelar polisen självfallet en mycket viktig roll.

Polisens insatser är också av ovärderligt slag vad

gäller att på ett adekvat sätt ta hand om brottsoffer

ur denna grupp. Enligt vår mening finns det dock mycket

som kan göras för att detta arbete skall bli än mer

effektivt. Det pågår också ett omfattande arbete med

den inriktningen. Det är viktigt att detta arbete

fortsätter och att alla möjligheter till samarbete med

berörda grupper tas till vara.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:59 Hets mot folkgrupp, m.m.

föreslår regeringen (Justitiedepartementet) att

riksdagen, såvitt nu är i fråga, skall anta

regeringens förlag till lag om ändring i 17 kap. 10

§ brottsbalken.

Följdmotion

2001/02:K28 av Anna Kinberg m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar avslå proposition 2001/02:59.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ju342 av Nikos Papadopoulos m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att lagen om hets mot

folkgrupp bör tillämpas vid rasistiska brott.

2001/02:L367 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskilda insatser

mot den riktade brottsligheten mot homosexuella,

bisexuella och transpersoner.

2001/02:L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp,

mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

översyn av tillämpningen av brottsbalkens

bestämmelse om försvårande omständighet, 29 kap. 2

§ 7 brottsbalken.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sexuell

läggning och könsidentitet skall omfattas av 16

kap. 9 § brottsbalken som rör olaga

diskriminering.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sexuell

läggning och könsidentitet skall omfattas av 5

kap.

3 § 4 brottsbalken som rör ärekränkning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta

speciella utredare i HBT-frågor hos polisen för

att polisen skall kunna bemöta brott som har

homofobisk eller liknande karaktär.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa ett

samarbete mellan HBT-organisationer och polisen

för att bättre förebygga brott med homofobisk

karaktär.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de som verkar

inom rättsväsendet har kompetens i HBT-frågor.

2001/02:A388 av Magda Ayoub (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbud av

registrering enbart på grund av sexuell identitet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om användandet av

begreppen sexuell läggning och sexuell identitet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

2.2 Förslag till lag om ändring i

brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 8 §, 17 kap. 10 §

och 29 kap. 2 § brottsbalken skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

17 kap.

10 §[1]2

-----------------------------------------------------

Den som med våld eller Den som med våld eller

hot om våld angriper hot om våld angriper

någon för att denne gjort någon för att denne gjort

anmälan, fört talan, anmälan, fört talan,

avlagt vittnesmål eller avlagt vittnesmål eller

annars vid förhör avgett annars vid förhör avgett

utsaga hos en domstol utsaga hos en domstol

eller annan myndighet eller annan myndighet

eller för att eller för att

hindra någon från en hindra någon från en

sådan åtgärd, döms för sådan åtgärd, döms för

övergrepp i rättssak till övergrepp i rättssak till

böter eller fängelse i fängelse i högst fyra år

högst två år. Detsamma eller, om brottet är

skall gälla, om man med ringa, till böter eller

någon annan gärning, som fängelse i högst sex

medför lidande, skada månader. Detsamma skall

eller olägenhet, eller gälla, om man med någon

med hot om en sådan annan gärning, som medför

gärning angriper någon lidande, skada eller

för att denne avlagt olägenhet, eller med hot

vittnesmål eller annars om en sådan gärning

avgett utsaga vid förhör angriper någon för att

hos en myndighet eller denne avlagt vittnesmål

för att hindra honom från eller annars avgett

att avge en sådan utsaga. utsaga vid förhör hos en

myndighet eller för att

Är brottet grovt, döms hindra honom från att

till fängelse, lägst ett avge en sådan utsaga.

och högst sex år.

Är brottet grovt, döms

till fängelse, lägst två

och högst åtta år.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 i

fråga om 16 kap. 8 § och i övrigt den 1 juli 2002.

**FOOTNOTES**

[1]:2 Senaste lydelse 1997:389.