Bet. 2001/02:JUU15

Justitieutskottets betänkande

2001/02:JUU15

Godkännande av rambeslut om gemensammabrottsutrednings-grupper inom EU

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Godkännande av rambeslut om gemensamma

brottsutredningsgrupper

Riksdagen godkänner det i proposition

2001/02:71 intagna utkastet till rambeslut om

gemensamma utredningsgrupper. Därmed avslår

riksdagen motion 2001/02:Ju6.

Reservation (mp)

Stockholm den 12 februari 2002

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik

Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta Johansson

(s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström (v),

Ingemar Vänerlöv (kd), Ann-Marie Fagerström (s),

Maud Ekendahl (m), Helena Zakariasén (s), Morgan

Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi

Marcelind (kd), Anita Sidén (m), Jeppe Johnsson (m),

Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c) och Johan

Pehrson (fp).

2001/02

JuU15

Utskottets överväganden

Inom EU har utarbetats ett utkast till rambeslut om

gemensamma brottsutredningsgrupper. Avsikten är att

en sådan grupp skall kunna inrättas i de fall en

medlemsstat har en komplicerad brottsutredning som

har kopplingar till andra medlemsstater eller när

flera medlemsstater genomför brottsutredningar som

kräver samordnade och gemensamma åtgärder i de

berörda medlemsstaterna. Gruppen skall således

inrättas för ett särskilt syfte och också för en

begränsad period; det är inte fråga om att inrätta

permanenta utredningsgrupper. Utredningsgruppen

skall bestå av företrädare för de aktuella staternas

behöriga myndigheter som åklagare, poliser och

tjänstemän som har ansvar för tull och

kustbevakning.

De materiella bestämmelserna i rambeslutet är i

sak identiska med artikel 13 och delar av artiklarna

15 och 16 i EU:s konvention från år 2000 om

ömsesidig rättslig hjälp i brottmål som antogs och

undertecknades av ministrarna för rättsliga och

inrikes frågor den 29 maj 2000. Konventionen träder

i kraft när åtta medlemsstater har tillträtt den.

Hittills har endast någon enstaka medlemsstat

tillträtt konventionen. Något åtagande när

medelsstaterna senast skall tillträda densamma finns

inte i konventionen.

Rambeslutet innebär att genomförandet av artikel

13 och delar av artiklarna 15 och 16 i EU:s

konvention från år 2000 om ömsesidig rättslig hjälp

i brottmål tidigareläggs. Bakgrunden till detta är

enligt regeringen att terrorattackerna i USA den 11

september 2001 medfört att behovet av gemensamma

utredningsgrupper ökat betydligt. Rambeslutet skall

genomföras senast den 1 juli 2002 och upphöra att

gälla när EU:s konvention från år 2000 om ömsesidig

rättslig hjälp träder i kraft.

Regeringen gör i propositionen bedömningen att

Sverige, för att leva upp till rambeslutets

åtaganden, kommer att behöva ny lagstiftning som

säkerställer att en svensk medlem i en

utredningsgrupp skall kunna utverka att olika

utredningsåtgärder vidtas i Sverige. Vidare kommer

det enligt regeringen att krävas lagstiftning om hur

information som överlämnats till utredningsgruppen

får användas samt om tjänstemäns civil- och

straffrättsliga ansvar. Regeringen har aviserat att

en proposition om genomförandet av gemensamma

utredningsgrupper inom EU kommer att överlämnas till

riksdagen senare i vår.

I motion Ju6 yrkas avslag på propositionen.

Motionärerna anför att riksdagen inte bör anta ett

utkast till rambeslut eftersom dess slutliga lydelse

inte är känd och inte heller de lagändringar som för

svensk del kan bli följden av beslutet. Vidare

framhåller motionärerna att det inte går att bedöma

behovet eller konsekvenserna på nationell nivå av

rambeslutet.

Utskottet ser för sin del att den ökade

gränsöverskridande brottsligheten skapar behov av

andra samarbetsformer än de som finns i dag. En

förutsättning för att lyckas med en omfattande och

komplicerad brottsutredning med internationella

förgreningar är ofta att myndigheter från flera

länder samordnar sina insatser för att på ett

effektivt sätt kunna utreda brottsligheten. Svenska

brottsutredande myndigheter samarbetar också redan i

dag med myndigheter från andra medlemsstater i olika

brottsutredningar. Rambeslutet utökar möjligheterna

för myndigheterna att samarbeta med andra

myndigheter i medlemsstaterna, vilket kommer att

medföra förbättringar beträffande det

straffrättsliga samarbetet när det gäller den

gränsöverskridande brottsligheten. Riksdagen bör

alltså med avslag på motion Ju6 godkänna utkastet

till rambeslut om gemensamma

brottsutredningsgrupper.

Vidare vill utskottet anmärka att rambeslutet

genom artikel 1 punkten 6 lämnar utrymme för att

anförtro vissa utredningsåtgärder åt utländska

tjänstemän. En förutsättning härför är dock att

detta står i överensstämmelse med lagstiftningen i

den medlemsstat där gruppen är verksam. Någon sådan

möjlighet finns inte enligt svensk lag, och

förutskickas inte heller i propositionen. Enligt vad

utskottet inhämtat från Justitiedepartementet finns

det inte heller någon tanke på att lämna något

lagförslag i den riktningen. Godkännandet i sig av

utkastet till rambeslut innebär alltså för svensk

del inte något överlämnande av myndighetsutövning

till främmande stat.

Reservation

Godkännande av rambeslut om gemensamma

brottsutredningsgrupper

av Kia Andreasson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag borde ha följande

lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2001/02:71. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ju6.

Ställningstagande

Förslaget innebär att riksdagen skall godkänna ett

utkast till ett rambeslut, utan kännedom om dess

slutliga lydelse eller vilka ändringar av den

svenska lagstiftningen som ett sådant kan kräva.

Vidare har utkastet till rambeslut tagits fram i en

hast med anledning av terrorattackerna i USA den 11

september 2001. Det saknas såväl problem- som

konsekvensanalys varför det är svårt att bedöma

behovet av de föreslagna brottsutredningsgrupperna.

Inte heller går det att utifrån det föreliggande

underlaget bedöma hur dessa grupper skall förhålla

sig till andra brottsbekämpande organ inom EU som

Europol och Eurojust. Mot bakgrund av det sagda bör

enligt min mening propositionen avslås.

Särskilt yttrande

av Alice Åström (v) och Yvonne Oscarsson (v).

Förslaget innebär att riksdagen skall godkänna ett

utkast till ett rambeslut som enligt vad som framgår

av propositionen kommer att kräva ändringar i svensk

lag. Regeringen kommer, enligt vad som aviseras, att

återkomma till riksdagen under våren med ett förslag

till lagstiftning.

Enligt vår mening är det från rent principiella

utgångspunkter inte tillfredsställande att

regeringen begär att riksdagen skall godkänna ett

rambeslut utan att samtidigt få ta ställning till de

lagändringar som blir följden därav. På detta sätt

är det inte möjligt för riksdagen att överblicka

vilka ändringar som kan krävas för att uppfylla

åtagandet i rambeslutet.

Såvitt angår det nu aktuella utkastet till

rambeslut anser vi vidare att det i propositionen

saknas en närmare analys av vilka uppgifter som i

framtiden skall falla på respektive Europol,

Eurojust och de särskilda utredningsgrupperna.

Vad vi nu anfört bör dock inte medföra att riksdagen

avstår från att godkänna utkastet till rambeslut.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:71 har regeringen

(Jusitiedepartementet) föreslagit att riksdagen

godkänner utkastet till rambeslut om gemensamma

utredningsgrupper.

Följdmotioner

2001/02:Ju6 av Kia Andreasson m.fl. (mp):

Riksdagen avslår regeringens begäran om

godkännande av utkast till rambeslut om gemensamma

utredningsgrupper.

Bilaga 2

Konventionstext