Bet. 2001/02:JUU23

Justitieutskottets betänkande

2001/02:JUU23

Kallelser av barn och ungdomar tilldomstolssammanträde, m.m.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

proposition 2001/02:111 Kallelser av barn och

ungdomar till domstolssammanträde, m.m. samt en

motion som väckts med anledning av propositionen. I

propositionen föreslås att det i rättegångsbalken

införs nya bestämmelser som reglerar frågan om

vitesföreläggande m.m. till ungdomar som inte har

fyllt 18 år och som skall kallas till ett

domstolssammanträde. Vidare föreslås lagändringar

som innebär att fler personer i den unges nätverk

skall kunna involveras i processen när någon som är

under 18 år misstänks för brott. Lagändringarna

föreslås träda i kraft den 1 juli 2002.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionen.

I ärendet finns en reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Kallelse vid vite

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i rättegångsbalken. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:111 i denna del och

avslår motion 2001/02:Ju11 yrkande 1.

2. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1964:167) med särskilda

bestämmelser om unga lagöverträdare och lag om

ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:111

i denna del.

3. Närvaroplikt för föräldrar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju11 yrkande 2.

Reservation 1 (m)

Stockholm den 18 april 2002

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta

Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström

(v), Ingemar Vänerlöv (kd), Maud Ekendahl (m), Ann-

Marie Fagerström (s), Jeppe Johnsson (m), Helena

Zakariasén (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi

Marcelind (kd), Anita Sidén (m), Kia Andreasson

(mp), Gunnel Wallin (c), Johan Pehrson (fp) och

Nalin Pekgul (s).

2001/02

JuU23

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagens ombudsmän (JO) meddelade den 11 juni 1997

beslut i ett initiativärende om kallelser av

förhörspersoner som inte fyllt 15 år (JO 1997/98

s. 60, dnr 4765-1995). Enligt JO fanns det skäl att

överväga lagändringar och ett exemplar av beslutet

överlämnades därför till Justitiedepartementet och

justitieutskottet. Justitiedepartementet har med

anledning av JO:s beslut utarbetat en promemoria. I

promemorian behandlas dessutom frågor om föräldrars

medverkan när någon som är under 18 år misstänks för

brott. Promemorian har remissbehandlats (dnr

1997/2249).

Till grund för förslagen i propositionen ligger

huvudsakligen promemorian och remissbehandlingen av

denna.

Lagrådet har yttrat sig över regeringens förslag,

och regeringen har i huvudsak följt Lagrådets

synpunkter.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har det väckts en

motion.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag i dess helhet. I samband

därmed avstyrker utskottet ett motionsförslag

vars innebörd är att det inte bör göras någon

särskild reglering i rättegångsbalken om

kallelse av någon som fyllt 15 men inte 18 år

vid påföljd av vite. Slutligen föreslår

utskottet att ett motionsyrkande avslås om att

föräldrar i allmänhet skall ha närvaroplikt vid

förhör och huvudförhandling när någon som är

under 18 år misstänks för brott. Jämför

reservation 1 (m).

Propositionen

I propositionen föreslås att det i rättegångsbalken

införs nya bestämmelser som reglerar frågan om

vitesföreläggande m.m. till ungdomar som inte har

fyllt 18 år och som skall kallas till ett

domstolssammanträde. Det föreslås att det införs ett

förbud mot att vid vite kalla den som inte har fyllt

15 år till ett sammanträde. Vidare föreslås att

kallelser till ungdomar som har fyllt 15 men inte 18

år inte skall förenas med vite, om den unge inte kan

infinna sig utan medverkan av vårdnadshavare eller

annan som svarar för hans eller hennes vård och

fostran.

I de fall barn och ungdomar som inte har fyllt 18

år skall kallas till ett sammanträde föreslås att

den unges vårdnadshavare eller annan som svarar för

den unges vård och fostran normalt skall underrättas

om kallelsen.

I propositionen föreslås också ändringar i lagen

(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga

lagöverträdare som innebär att fler personer skall

involveras i processen när någon som är under 18 år

misstänks för brott.

Utskottet vill först konstatera att utskottet

finner det angeläget att så många personer som

möjligt i den unges nätverk engageras när den unge

misstänks för brott. Utskottet har således ingen

erinran mot regeringens förslag i denna delen,

tvärtom ser utskottet positivt på förslaget.

När det gäller den särskilda frågan om

vitesföreläggande vid kallelse till någon som fyllt

15 men inte 18 år vill utskottet anföra följande.

I motion Ju11 (m) yrkas avslag på den del av

propositionen som innefattar ett förslag om att en

kallelse till någon som har fyllt 15 men inte 18 år

inte skall förenas med vite, om det finns anledning

att anta att den unge inte kan infinna sig utan

medverkan av vårdnadshavare eller annan som svarar

för hans eller hennes fostran.

Allmänna regler om föreläggande av vite finns i

lagen (1985:206) om viten (viteslagen). Av 1 § andra

stycket viteslagen följer att den lagen skall

tillämpas i den mån annat inte är särskilt

föreskrivet. Av 2 § andra stycket samma lag följer

att vite inte får föreläggas, om adressaten kan

antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att

följa föreläggandet. I sammanhanget har JO i ett

beslut (se ovan) liksom regeringen i propositionen

redovisat uppfattningen att viteslagens regler i det

enskilda fallet kan leda till att förhörspersoner

som fyllt 15 men inte 18 år inte skall

vitesföreläggas.

Även om det ofta torde kunna antas att ungdomar

som fyllt 15 men inte 18 år har faktisk möjlighet

att följa ett föreläggande kan det dock finnas fall

då den unge kan behöva hjälp från sin

vårdnadshavare, t.ex. om han fortfarande går i

grundskolan och en vårdnadshavare måste intyga en

begäran om ledighet. I dessa fall kan för den

berörda ålderskategorin rättegångsbalkens i princip

undantagslösa regler om kallelse vid vite vara

oförenliga med bestämmelserna i viteslagen, vilken

är tillämplig i den mån något annat inte är särskilt

föreskrivet. Det förda resonemanget gör sig inte

gällande endast för målsäganden och vittnen utan

också tilltalade i brottmål och parter i tvistemål i

samma åldersgrupp. Utskottet delar regeringens

bedömning att det finns anledning att i

rättegångsbalken uttryckligen lagreglera frågan om

vitesföreläggande till ungdomar under 18 år.

Vad som nu anförts innebär att utskottet

tillstyrker propositionen i här aktuell del.

Motionen Ju11 i motsvarande del avstyrks.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med

anledning av propositionen och utskottet tillstyrker

bifall till den.

Närvaroplikt för föräldrar

När ungdomar under 18 år är skäligen misstänkta för

brott eller står under åtal har polis, åklagare och

domstol enligt ett antal bestämmelser i lagen

(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga

lagöverträdare normalt en skyldighet att underrätta

och kalla vårdnadshavaren eller annan som svarar för

den unges vård och fostran till förhör, personligt

sammanträffande och sammanträde. Syftet med den

nuvarande regleringen är främst att underlätta för

dem som står den unge nära att bidra till att denne

inte begår ytterligare brott, genom att de får en

närmare kännedom om brottsutredningen.

I detta ärende föreslås att när någon som är under

18 år misstänks för brott skall polis, åklagare och

domstol underrätta och kalla inte bara den unges

vårdnadshavare eller annan som svarar för den unges

vård och fostran utan också andra som har en

fostrande roll i förhållande till den unge. De

föreslagna ändringarna innebär att fler personer

skall involveras i processen. Förutom föräldrar som

inte är vårdnadshavare kan en fostrande roll i

förhållande till den unge intas av exempelvis före

detta familjehemsföräldrar, styvföräldrar, mor- och

farföräldrar, stödpersoner eller lärare. Utskottet

tillstyrker som nyss framgått regeringens förslag i

denna del.

I motion Ju11 (m) begärs att reglerna om kallelse

till förhör och huvudförhandling i allmänhet även

skall innefatta en skyldighet för föräldrar, oavsett

om de är vårdnadshavare eller ej, att närvara vid

dessa tillfällen.

Frågan tas inte upp i propositionen.

Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden

om föräldrars närvaroplikt vid förhör och

huvudförhandling (se senast bet. 2000/01:Ju18 s.

6-7).

Utskottet vill i likhet med motionärerna framhålla

vikten av att föräldrar till unga som misstänks för

brott, oavsett om de är vårdnadshavare eller ej,

engagerar sig i den unges utveckling. Det

föreliggande lagförslaget lämnar följdriktigt också

ett ökat utrymme för att underrätta och kalla bl.a.

föräldrar till förhör och huvudförhandling.

Utskottet anser emellertid att en förutsättning för

att föräldranärvaron vid förhör och huvudförhandling

skall medföra något positivt är att den bygger på

frivillighet. Vidare visar en utvärdering av

gällande regler att vårdnadshavare eller andra

fostrare har en god närvaro vid förhör och

huvudförhandling (SOU 1999:108 s. 70 f). Frågan

inställer sig därtill om någon större effekt i

praktiken uppnås för det fall att en närvaroplikt

för föräldrar införs utan att den förenas med någon

sanktionsmöjlighet. Det går inte heller att undvika

att nämna att det i enstaka fall kan vara direkt

olämpligt att ålägga en förälder närvaroplikt, t.ex.

om föräldern bedömts olämplig som vårdnadshavare på

grund av missbruk eller brottslighet. Övervägande

skäl talar sålunda för att den nuvarande ordningen

behålls.

Utskottet avstyrker motion Ju11 i denna del.

Reservation

1. Närvaroplikt för föräldrar (punkt 3)

av Fredrik Reinfeldt (m), Maud Ekendahl (m),

Jeppe Johnsson (m) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Ju11 yrkande 2.

Ställningstagande

När någon som är under 18 år misstänks för brott är

vuxnas stöd betydelsefullt. Det är också viktigt att

föräldrar och andra som står den unge nära

medvetandegörs om den unges förehavanden för att på

så sätt kunna ta sitt ansvar. Vi anser att lagen

tydligt bör föreskriva att föräldrar i allmänhet är

skyldiga att närvara både vid förhör och

huvudförhandling, oavsett om de är vårdnadshavare

eller ej. Enligt vår mening bör föräldrar i sådana

situationer åläggas en principiell lagfäst

närvaroplikt. Undantag kan dock behöva göras i de

fall då den ena föräldern tilldelats ensam vårdnad

och konflikt med den andra föräldern föreligger. Det

bör åligga domstolen att göra en

lämplighetsbedömning av om båda föräldrarna skall

kallas till förhör eller huvudförhandling med

beaktande av vad som i förundersökningen framkommit

om den unges personliga förhållanden. Regeringen bör

få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett

lagförslag som tillgodoser vad vi nu anfört.

Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motion

Ju11 i berörd del.

bILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:111 har regeringen

(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda

bestämmelser om unga lagöverträdare och

3. lag om ändring i lagen (1996:242) om

domstolsärenden.

Följdmotion

2001/02:Ju11 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att

kallelse till domstolssammanträde av någon som

fyllt 15 men inte 18 år inte skall förenas med

vite.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kallelse till

domstolssammanträde av föräldrar och andra vuxna.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag